Förslag till avgörande av generaladvokat Juliane Kokott föredraget den 11 april 2013

1 Originalspråk: tyska.

2 Rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område, EGT L 12, 2001, s. 1.

3 Se artikel 1.3 i förordningen och artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, vilket är fogat till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, EUT C 83, 2010, s. 299.

4 Avtal mellan Europeiska gemenskapen och Konungariket Danmark om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område av den 16 november 2005, EUT L 299, 2005, s. 62 (nedan kallat parallellavtalet). Avtalet började gälla den 1 juli 2007, EUT L 94, s. 70.

5 Ovan fotnot 4.

6 Ovan fotnot 4.

7 Konventionen av den 27 september 1968 om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område (EGT L 299, 1972, s. 32; svensk utgåva, EGT C 15, 1997, s. 30) (nedan kallad Brysselkonventionen).

8 Östra hovrätten.

9 Tidigare Sunico A/S, Sunico Holdings A/S och M&B Holding A/S.

10 En utförlig förklaring av så kallat karusellbedrägeri finns i generaladvokaten Poiares Maduros förslag till avgörande av den 16 februari 2005 i mål C-354/03, Optigen m.fl. (REG 2006, s. I-483), punkt 7, till vilket Förenade kungarikets regering har hänvisat i sitt skriftliga yttrande.

11 Se punkt 12 i detta förslag till avgörande.

12 Rådets förordning (EG) nr 1798/2003 av den 7 oktober 2003 om administrativt samarbete i fråga om mervärdesskatt och om upphävande av förordning (EEG) nr 218/92, EUT L 264, 2003, s. 1.

13 Verkställande domstol i Köpenhamn.

14 Distriktsdomstolen i Köpenhamn.

15 Se artikel 2.1 i parallellavtalet, ovan fotnot 4. Enligt denna bestämmelse utgör Bryssel I‑förordningen en del av avtalet och ska enligt internationell rätt gälla i förbindelserna mellan gemenskapen och Danmark. Se även fotnot 3.

16 Dom av den 4 maj 2010 i mål C-533/08, TNT Express Nederland (REU 2010, s. I‑4107), punkt 60 och där angiven rättspraxis.

17 Se, i detta avseende, också inledningen till parallellavtalet: som hänvisar till EG‑domstolens behörighet ... att meddela förhandsavgöranden om giltigheten och tolkningen av rättsakter som beslutats av gemenskapens institutioner på grundval av avdelning IV i fördraget, inklusive giltigheten och tolkningen av detta avtal, samt till att Danmark, som en följd av protokollet om Danmarks ställning, inte skall vara bundet av denna bestämmelse och inte heller omfattas av dess tillämpning. ...

18 Se artikel 2 i protokoll nr 22, ovan fotnot 3, vilken hänvisar till avdelning V i den tredje delen av FEUF.

19 Denna skyldighet följer redan av att uttrycket ebenfalls (likaledes) används i den tyska versionen och av formuleringen i den engelska versionen: … that court or tribunal shall request the Court of Justice to give a ruling thereon whenever under the same circumstances a court or tribunal of another Member State of the European Union would be required to do so … (min kursivering).

20 Med detta avses talan enligt 634 § första stycket i retsplejeloven, det vill säga en talan där skadeståndskravet avgörs.

21 Se mitt förslag till avgörande av den 2 september 2010 i mål C-283/09, Weryński (REU 2011, s. I-601), punkt 15 och följande punkter, och av den 18 juli 2007 i mål C-175/06, Tedesco (REG 2007, s. I-7929), punkterna 21 och 22 och där angiven rättspraxis.

22 Se mitt förslag till avgörande i målet Tedesco (ovan fotnot 22), punkt 26.

23 Se åter mitt förslag till avgörande i målet Weryński (ovan fotnot 22), punkt 15 och följande punkter.

24 Se, i detta avseende, dom av den 4 juni 2002 i mål C-99/00, Lyckeskog (REG 2002, s. I-4839), punkterna 16 och 17, där domstolen hade att avgöra huruvida en svensk domstol, vars domslut också bara kunde överklagas efter det att prövningstillstånd hade meddelats, skulle anses utgöra en domstol i sista instans och där den utgick från frågan huruvida det organ som beviljar prövningstillstånd är en domstol i den mening som avses i artikel 267 FEUF.

25 Avtalet trädde i kraft den 1 juli 2007, se fotnot 4.

26 Se inledningen till parallellavtalet: som anser att EG-domstolen bör vara behörig att meddela förhandsavgöranden om giltigheten och tolkningen av detta avtal på begäran av en dansk domstol, och att danska domstolar därför bör begära förhandsavgöranden på samma villkor som andra medlemsstaters domstolar när det gäller tolkningen av Bryssel I-förordningen och dess tillämpningsföreskrifter och Jayme/Kohler, IPrax 2005, Europäisches Kollisionsrecht 2005, sidan 485 och följande sidor, särskilt s. 486.

27 Se, analogt, artikel 11.2 i parallellavtalet beträffande frågan om uppsägning av avtalet.

28 I annat fall skulle avtalet enligt artikel 6.6. tredje meningen anses vara uppsagt.

29 Se ovan fotnot 26.

30 Se dom av den 14 oktober 1976 i mål 29/76, LTU (REG 1976, s. 1541; svensk specialutgåva, volym 3, s. 195), punkt 3, av den 16 december 1980 i mål 814/79, Rüffer (REG 1980, s. 3807), punkt 7, av den 21 april 1993 i mål C-172/91, Sonntag (REG 1993, s. I-1963), punkt 18, av den 14 november 2002 i mål C-271/00, Baten (REG 2002, s. I-10489), punkt 28, av den 15 maj 2003 i mål C-266/01, Préservatrice Foncière TIARD (REG 2003, s. I-4867) (nedan kallat TIARD), punkt 20, av den 15 januari 2004 i mål C-433/01, Blijdenstein (REG 2004, s. I-981), punkt 24, av den 15 februari 2007 i mål C-292/05, Lechouritou (REG 2007, s. I-1519), punkt 29, och av den 29 april 2009 i mål C-420/07, Apostolides (REG 2009, s. I-3571), punkt 41.

31 Ovan fotnot 7.

32 Se artikel 68.1 i Bryssel I-förordningen.

33 Dom av den 23 april 2009 i mål C-167/08, Draka NK Cables m.fl. (REG 2009, s. I-3477), punkt 20, av den 2 juli 2009 i mål C-111/08, SCT Industri (REG 2009, s. I-5655), punkt 22, av den 10 september 2009 i mål C-292/08, German Graphics Graphische Maschinen (REG 2009, s. I-8421), punkt 27, och av den 18 oktober 2011 i mål C-406/09, Realchemie Nederland BV (REU 2011, s. I-9773), punkt 38.

34 Se, för ett liknande resonemang beträffande artikel 1.2 b, domen i målet SCT Industri (ovan fotnot 33), punkt 23.

35 Se domarna i målen Draka NK Cables m.fl. (ovan fotnot 33), punkt 20, SCT Industri (ovan fotnot 33), punkt 22, German Graphics Graphische Maschinen (ovan fotnot 33), punkt 27, och Realchemie Nederland BV (ovan fotnot 33), punkt 38.

36 Se domarna i målen LTU (ovan fotnot 30), punkt 4, Baten (ovan fotnot 30), punkt 29, TIARD (ovan fotnot 30), punkt 21, Lechouritou (ovan fotnot 30), punkt 30, Apostolides (ovan fotnot 30), punkt 42, och Realchemie Nederland BV (ovan fotnot 33), punkt 39.

37 Domarna i målen Baten (ovan fotnot 30), punkt 31, TIARD (ovan fotnot 30), punkt 23, och dom av den 5 februari 2004 i mål C-265/02, Frahuil (REG 2004, s. I-1543), punkt 20.

38 Domarna i målen LTU (ovan fotnot 30), punkt 4, Rüffer (ovan fotnot 30), punkt 8, och Baten (ovan fotnot 30), punkt 30.

39 Domarna i målen LTU (ovan fotnot 30), punkt 4, Rüffer (ovan fotnot 30), punkt 8, Baten (ovan fotnot 30), punkt 30, TIARD (ovan fotnot 30), punkt 22, och Lechouritou (ovan fotnot 30), punkt 31.

40 Se, för ett liknande resonemang, domarna i målen LTU (ovan fotnot 30,) punkt 4, Sonntag (ovan fotnot 30), punkt 22, TIARD (ovan fotnot 30), punkt 30, Lechouritou (ovan fotnot 30), punkt 34, och Apostolides (ovan fotnot 30), punkt 44.

41 Ovan fotnot 12.

42 Ovan fotnot 30.

43 Domarna i målen Rüffer (ovan fotnot 30), punkt 15, och Lechouritou (ovan fotnot 30), punkt 41.

44 Se domarna i målen LTU (ovan fotnot 30), punkt 4, Rüffer (ovan fotnot 30), punkt 15, och Lechouritou (ovan fotnot 30), punkt 41.

45 Närmare bestämt genom att ett skeppsvrak avlägsnades från en allmän vattenväg.

46 Genom väpnade styrkors handlingar inom ramen för krigsoperationer.

47 Se domen i målet TIARD (ovan fotnot 30), punkt 42.

48 Ovan fotnot 30. I detta fall rörde det sig om ett privaträttsligt borgensavtal som ingicks som säkerhet för en tullskuld.

49 Se åter domen i målet TIARD (ovan fotnot 30), punkt 36. Att ett borgensåtagande är frivilligt ändrar inte bedömningen av omständigheterna i det aktuella fallet. Också otillåtna handlingar omfattas av Bryssel I-förordningen, se till exempel artikel 5 punkt 3. Att ett åtagande är frivilligt och att det finns en viljeyttring saknar således betydelse. I målet TIARD anförde domstolen detta kriterium endast för att göra en avgränsning i förhållande till den nederländska statens ensidiga fastställande av innehållet i avtalet, vilket utgjorde utövande av offentliga maktbefogenheter.

50 Se domen i målet TIARD (ovan fotnot 30), punkt 23.