Förslag till avgörande av generaladvokat Melchior Wathelet föredraget den 29 maj 2013

1 Originalspråk: franska.

2 Domstolen gjorde en sådan bedömning i dom av den 13 oktober 2011 i de förenade målen C-463/10 P och C-475/10 P, Deutsche Post m.fl. mot kommissionen (REU 2011, s. I-9639), punkterna 77–82.

3 Dom av den 24 juni 1986 i mål 53/85, AKZO Chemie och AKZO Chemie UK mot kommissionen (REG 1986, s. 1965; svensk specialutgåva, volym 8, s. 649), punkt 21.

4 Se, bland annat, dom av den 28 februari 2008 i mål C-17/07 P, Neirinck mot kommissionen punkt 45, och av den 13 oktober 2011 i det ovannämnda målet Deutsche Post och Tyskland mot kommissionen, punkt 37.

5 Beslut av den 31 juli 1989 i mål 206/89 R, S mot kommissionen (REG 1989, s. 2841), punkt 8.

6 Beslut av den 7 oktober 1987 i mål D.M. mot rådet och Ekonomiska och sociala kommittén (REG 1987, s. 3933), punkt 10.

7 Se, bland annat, dom av den 10 juli 2008 i mål C-413/06 P, Bertelsmann och Sony Corporation of America mot Impala (REG 2008, s. I-4951), punkt 29 och där angiven rättspraxis.

8 Punkt 72 i motiveringen till det omtvistade beslutet.

9 Domen i det ovannämnda målet Tyskland mot kommissionen, punkt 28.

10 Ibidem, punkt 29. Denna rättspraxis tillämpades nyligen av tribunalen: … förstainstansrätten [kan] inte godta det synsätt som kommissionen i huvudsak har förordat och som innebär att det, på grundval av en isolerad bokstavstolkning av ovannämnda artikel 19.1, görs gällande att kommissionen inte fattar något beslut när ett granskningsförfarande avseende ett befintligt stöd leder till att medlemsstaten godtar de lämpliga åtgärder som föreslagits … När det gäller det angripna beslutets bindande rättsverkningar [vilket antogs av kommissionen på grundval av artikel 19.1 in fine i förordning nr 659/1999] räcker det att påpeka att den berörda medlemsstaten, som vid det offentliggörande som föreskrivs i artikel 26.1 i förordning nr 659/1999 med nödvändighet har godtagit de lämpliga åtgärderna, i enlighet med artikel 19.1 in fine … är bunden att genomföra dessa åtgärder (dom av den 11 mars 2009 i mål T-354/05, TF1 mot kommissionen, REG 2009, s. II-471, punkterna 68 och 73 samt där angiven rättspraxis).

11 Se i detta avseende generaladvokaten Kokotts förslag till avgörande av den 21 mars 2013 i mål C-274/12 P, Telefónica mot kommissionen, punkt 86.

12 Se, bland annat, dom av den 23 april 2009 i mål C-362/06 P, Sahlstedt m.fl. mot kommissionen (REG 2009, s. I-2903), punkt 22.

13 Min kursivering.

14 I artikel 298.3 FEUF föreskrivs följande: De rättsakter som antas i enlighet med ett lagstiftningsförfarande utgör lagstiftningsakter.

15 Se det pågående målet C-583/11 P, Inuit Tapiriit Kanatami m.fl. mot parlamentet och rådet.

16 Generaladvokaten Kokotts förslag till avgörande föredraget den 17 januari 2013 inom ramen för överklagandet av tribunalens beslut i det ovannämnda målet Inuit Tapiriit Kanatami m.fl. mot parlamentet och rådet.

17 Artikel 291.1 FEUF har följande lydelse: Medlemsstaterna ska vidta alla nationella lagstiftningsåtgärder som är nödvändiga för att genomföra unionens rättsligt bindande akter. I artikel 291.2 föreskrivs vidare följande: Om enhetliga villkor för genomförande av unionens rättsligt bindande akter krävs, ska kommissionen eller, i särskilda … fall … rådet tilldelas genomförandebefogenheter genom dessa akter. I artikel 291.4 föreskrivs under alla omständigheter att ordet genomförande ska införas i rubriken till genomförandeakterna.

18 Dom av den 25 juli 2002 i mål C-50/00 P, Unión de Pequeños Agricultores mot rådet (REG 2002, s. I-6677).

19 – Domstolen har anfört följande i punkt 41 i nämnda dom: Det ankommer således på medlemsstaterna att inrätta ett system för rättslig prövning som gör det möjligt att säkerställa rätten till ett verksamt rättsligt skydd.

20 Dom av den 13 mars 2007 i mål C-432/05, Unibet (REG 2007, s. I-2271), punkt 64.

21 Se, för ett liknande resonemang, tribunalens dom av den 25 oktober 2011 i mål T‑262/10, Microban International och Microban (Europe) mot kommissionen (REU 2011, s. I‑7697), punkt 32. Generaladvokaten Kokott intog samma ståndpunkt i sitt förslag till avgörande i de ovannämnda målen Inuit Tapiriit Kanatami m.fl. mot parlamentet och rådet, punkt 69, och Telefónica mot kommissionen, punkt 59. I doktrinen se, exempelvis, Albors-Llorens, Alb., Sealing the fate of private parties in annulment proceedings? The General Court and the new standing test in article 263(4) TFEU, The Cambridge Law Journal, 2012, 71, s. 52–55; Werkmeister, Chr., Pötters, St., och Traut, J., Regulatory Acts within Article 263(4) TFEU – A dissonant Extension of Locus Standi for Private Applicants, Cambridge yearbook of European legal studie, 13 (2010–2011), s. 311–332, särskilt s. 329.

22 Dom av den 13 mars 2008 i mål C-125/06 P, kommissionen mot Infront WM (REG 2008, s. I-1451), punkt 47.

23 För en tillämpning av denna princip se, exempelvis, dom av den 17 september 2009 i mål C-519/07 P, kommissionen mot Koninklijke FrieslandCampina (REG 2009, s. I-8495), punkterna 48 och 49.

24 Tribunalens dom av den 8 mars 2012 i mål T-221/10, Iberdrola mot kommissionen, punkt 46. Se även tribunalens beslut av den 21 mars 2012 i mål T-228/10, Telefónica mot kommissionen, punkt 42. Överklagandet av detta beslut är för närvarande anhängigt vid domstolen i det ovannämnda målet C-274/12 P.

25 Punkt 40 i förslagen.

26 Ibidem, punkt 41.

27 Se generaladvokaten Kokotts definition av rekvisitet direkt berörd i punkt 59 i hennes förslag till avgörande i det ovannämnda målet Telefónica mot kommissionen.

28 Se definitionen av direkt berörd i punkt 67 i förevarande förslag till avgörande. Se, för ett liknande resonemang, Creus, A., Commentaire des décisions du Tribunal dans les affaires T‑18/10-Inuit et T‑262/10-Microban, Cahiers de droit européen, 2011, s. 659, särskilt s. 677; Peers, St., och Costa, M., Judicial review of EU Acts after the Treaty of Lisbon; Order of 6 September 2011, Case T‑18/10 Inuit Tapiriit Kanatami and Others v. Commission & Judgment of 25 October 2011, Case T‑262/10 Microban v. Commission, European Constitutional Law Review, 2012, 8: s. 82–104, särskilt s. 96.

29 Se, bland annat, dom av den 14 april 2011 i mål C-331/09, kommissionen mot Polen (REU 2011, s. I-2933), punkt 54.

30 Se, bland annat, dom av den 22 december 2010 i mål C-304/09, kommissionen mot Italien (REU 2010, s. I-3903), punkt 35.

31 Dom av den 9 mars 1994 i mål C-188/92, TWD Textilwerke Deggendorf (REG 1994, s. I-833; svensk specialutgåva, volym 15, s. 59). I punkt 17 i den domen beslutade domstolen att [p]å grund av … rättssäkerhetskrav är det inte heller möjligt för en stödmottagare — som hade kunnat väcka talan mot ett på grundval av artikel 93 i fördraget fattat beslut av kommissionen vars föremål var detta stöd, men som låtit den i detta hänseende i artikel 173 tredje stycket i fördraget föreskrivna tvingande tidsfristen löpa ut — att ifrågasätta lagenligheten av detta beslut vid de nationella domstolarna i samband med en talan som väckts mot de åtgärder som de nationella myndigheterna har vidtagit för att genomföra beslutet.

32 Domen i det ovannämnda målet kommissionen mot Infront WM, punkt 47 och där angiven rättspraxis.

33 Generaladvokatens förslag till avgörande i nämnda mål, punkterna 21–29.

34 Ibidem, punkt 25.

35 Se dom av den 7 juni 2007 i mål C-80/06, Carp (REG 2007, s. I-4473), punkt 21, och beslut av den 8 april 2008 i mål C-503/07 P, Saint-Gobain Glass Deutschland mot kommissionen (REG 2008, s. I-2217), punkt 71.

36 Se, bland annat, dom av den 29 april 2004 i mål C-298/00 P, Italien mot kommissionen (REG 2004, s. I-4087), punkt 37.

37 Se, för en liknande bedömning vad gäller en begäran om skyddsåtgärder från Republiken Frankrike (importkvoter), dom av den 17 januari 1985 i mål 11/82, Piraiki-Patraiki m.fl. mot kommissionen (REG 1985, s. 207), punkt 9.

38 Dom av den 15 juli 1963 i mål 25/62, Plaumann mot kommissionen (REG 1963, s. 199, särskilt s. 223; svensk specialutgåva, volym 1, s. 181). För senare rättspraxis, se domarna i de ovannämnda målen kommissionen mot Infront WM, punkt 70, och Sahlstedt m.fl. mot kommissionen, punkt 26.

39 Domen i det ovannämnda målet Sahlstedt m.fl. mot kommissionen, punkt 30. Se även dom av den 22 juni 2006 i de förenade målen C-182/03 och C-217/03, Belgien och Forum 187 mot kommissionen (REG 2006, s. I-5479), punkt 60. I dom av den 18 november 1975 i mål 100/74, CAM mot Europeiska gemenskapernas kommission (REG 1975, s. 1393), punkt 18, fann domstolen att den angripna rättsakten omfattade ett bestämt antal aktörer som kännetecknades av ett personligt beteende som ägt rum eller antogs ha ägt rum (min kursivering).

40 Domen i det ovannämnda målet kommissionen mot Infront WM, punkt 72 och där angiven rättspraxis.

41 Domen i det ovannämnda målet Sahlstedt m.fl. mot kommissionen, punkt 31 och där angiven rättspraxis. Min kursivering.

42 Se punkt 103 i detta förslag till avgörande.

43 Domen i det ovannämnda målet Sahlstedt m.fl. mot kommissionen, punkt 30.

44 Se punkt 31 i domen i det ovannämnda målet Piraiki-Patraiki m.fl. mot kommissionen och punkt 60 i domen i de ovannämnda förenade målen Belgien och Forum 187 mot kommissionen.

45 Se domen i de ovannämnda förenade målen Belgien och Forum 187 mot kommissionen, punkterna 61–63.

46 Domen i det ovannämnda målet kommissionen mot Infront WM, punkt 72 och där angiven rättspraxis.

47 Se vad som anförts ovan avseende villkoret direkt berörd inom ramen för prövningen av den nya bestämmelsen i artikel 263 fjärde stycket FEUF in fine.