Förslag till avgörande av generaladvokat Melchior Wathelet föredraget den 5 september 2013
1 Originalspråk: franska.
2 EGT L 3, s. 1.
3 EUT L 199, s. 40.
4 Dom av High Court of Justice (England och Wales) Chancery Division (Patents Court) av den 19 juli 2007, Green Lane Products Ltd v PMS International Group Ltd & Ors [2007] EWHC 1712 (Pat). Domen fastställdes av högre instans efter överklagande ([2008] EWCA Civ 358). Den aktuella tvisten rörde inte artikel 11.2 i förordningen utan artikel 7, men de aktuella termerna är identiska i de båda fallen, eftersom det även i artikel 7 hänvisas till normal yrkesmässig verksamhet (the normal course of business) i kretsar i den berörda sektorn (the circles specialised in the sector concerned).
5 Denna mindre restriktiva tolkning får även stöd i doktrinen. Se, för ett liknande resonemang, Triton, G., Intellectual Property in Europe, 3 uppl., Sweet & Maxwell, London, 2008, särskilt s. 570; Smith, H., Disagreement over relevant sector when determining prior art under Community design right, Journal of Intellectual Property Law & Practice, 2007, vol. 2, nr 12, s. 795–796; Casado Cerviño, A., och Blanco Jiménez, A., El Diseño Comunitario: una Aproximación al Régimen Legal de los Dibujos y Modelos en Europa, 2 uppl., Thomson-Aranzadi, 2005, s. 44; och C. Fernández-Nóvoa, El diseño no registrado, Actas de derecho industrial y derecho de autor, vol. 24, 2003, s. 81–90, särskilt s. 86: Det ska för det andra fastställas den genomsnittliga informationsnivå som berörd sektor hade tillgång till, professionella designers, och de specialiserade näringsidkare som var verksamma i Europeiska unionen (min kursivering). En segundo lugar, habrá que establecer cuál es el nivel medio de información de que disponen quienes componen el pertinente sector: los diseñadores profesionales y los comerciantes especializados que operan en la Unión Europea.
6 Min kursivering.
7 Se, för ett motsvarande synsätt, Triton, G., a. a., särskilt s. 571; Fernández-Nóvoa, C., a.a., s. 81–90, särskilt s. 86. Se, för en tillämpning i nationell rättspraxis, Hanseatisches Oberlandesgericht, 5 U 96/05, den 7 juni 2006. En sammanfattning av detta domstolsavgörande har offentliggjorts under rubriken Chinese pre-publication precludes European Community unregistered design right i Journal of Intellectual Property Law & Practice, 2007, vol. 2, nr 7, s. 441–443.
8 Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 6 juli 1994 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om gemenskapsformgivning och förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om rättsligt skydd för formgivningar (EGT C 388, s. 9–13).
9 Se artikel 5 i förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om gemenskapsformgivning (KOM(93) 342 slutlig).
10 Se punkt 3.1.4 i det ovannämnda yttrandet från Ekonomiska och sociala kommittén.
11 Saez, V.M., The unregistered Community design, European Intellectual Property Review, 2002, volym 24 (nr 12), s. 585–590, särskilt s. 587. På tal om skillnaden mellan själva tillgängliggörandet och vinnandet av kännedom därom, se även Massa, CH.H., och Struwe, A., Community design: Cinderella revamped, European Intellectual Property Review, 2003, volym 25 (nr 2), s. 68–78, särskilt s. 73.
12 För de svenska definitionerna, se Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien, 2009; för de spanska definitionerna, se Diccionario del español actual (Manuel Seco, Olimpia Andrés och Gabino Ramos), 1999; för de engelska definitionerna, se Oxford Dictionary of English, 2 uppl., 2005; för de franska definitionerna, se Le Petit Robert, dictionnaire de la langue française, 2003; för de nederländska definitionerna, se van Dale, Groot Woordenboek der Nederlandse Taal, 1992.
13 Visserligen förekommer det inte någon motsvarighet till adverbet rimligen i den tyska, den lettiska, den rumänska och den slovakiska versionen av artikel 7 i förordningen, men att en sådan motsvarighet faktiskt återfinns i 18 av de 22 språkversionerna förefaller mig tillräckligt betydelsefullt för att bekräfta den tolkning som bland annat följer av den allmänna systematiken i och syftet med förordningen och inte gå emot fast rättspraxis enligt vilken en formulering som används i en språkversion av en unionsrättslig bestämmelse inte ensam kan ligga till grund för tolkningen av denna bestämmelse eller i detta hänseende tillmätas större betydelse än övriga språkversioner. Detta skulle nämligen strida mot kravet på en enhetlig tillämpning av unionsrätten. I händelse av skillnader mellan de olika språkversionerna ska en bestämmelse därför tolkas mot bakgrund av den allmänna systematiken i och syftet med de föreskrifter i vilka den ingår (se, bland annat, dom av den 12 november 1998 i mål C-149/97, Institute of the Motor Industry, REG 1998, s. I-7053, punkt 16, och av den 25 mars 2010 i mål C‑451/08, Helmut Müller, REU 2010, s. I‑2673, punkt 38).
14 Detta exempel ges av Casado Cerviño, A., och Blanco Jiménez, A., a.a., s. 44.
15 Se, för ett liknande resonemang och ett fördjupat studium av frågan, Mouncif‑Moungache, M., Les dessins et modèles en droit de l’Union européenne, Bruylant, Bryssel, 2012 (se, särskilt, chapitre 2 i titre I i partie II). Se även Llobregat Hurtado, M.-L., Régimen jurídico de los dibujos y modelos registrados y no registrados en el Reglamento 6/2002 del Consejo, del 12 de diciembre de 2001, sobre dibujos et modelos comunitarios, i La marca comunitaria, modelos y dibujos comunitarios. Análisis de la implantación del Tribunal de marcas de Alicante, Estudios de Derecho Judicial, nr 68, Madrid, 2005, s. 119–198, särskilt s. 129.
16 Domstolens dom av den 18 oktober 2005 (REG 2005, s. I‑8735), punkt 70.
17 Rådets första direktiv 89/104/EEG av den 21 december 1988 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar (EGT L 40, 1989, s. 1; svensk specialutgåva, område 13, volym 17, s. 178).
18 Rådets förordning (EG) nr 40/94 av den 20 december 1993 om gemenskapsvarumärken (EGT L 11, 1994, s. 1; svensk specialutgåva, område 17, volym 2, s. 3). Efter ett antal ändringar har förordning nr 40/94 kodifierats genom rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om gemenskapsvarumärken (EUT L 78, s. 1).
19 Parallellen mellan dessa båda förordningar har uttryckligen framhållits ända sedan de kom till. I redogörelsen för sitt förslag till förordning om gemenskapsformgivning (KOM(93) 342 slutlig, s. 46) förklarade Europeiska kommissionen att inspirationen till artiklarna 83–98 om systemet för lösning av tvister rörande gemenskapsformgivningar (som sedermera blev till artiklarna 79–94 i förordningen) till stor del hade hämtats från motsvarande bestämmelser i förslaget till förordning om gemenskapsvarumärken.
20 Punkterna 81 och 82 i generaladvokaten Jacobs förslag till avgörande i det ovannämnda målet Class International.
21 Domen i det ovannämnda målet Class International, punkt 74.
22 Punkt 6 i hans förslag till avgörande, föredraget den 26 mars 2009, i mål C-32/08, FEIA, där domstolen meddelade dom den 2 juli 2009 (REG 2009, s. I-5611).
23 Domen i det ovannämnda målet Class International, punkt 73.
24 Dom av den 24 april 2008 i mål C-55/06, Arcor (REG 2008, s. I-2931), punkt 191.
25 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 7 september 2006 i mål C-526/04, Laboratoires Boiron (REG 2006, s. I-7529), punkt 55.
26 Förordningen innehåller inte några särskilda föreskrifter beträffande preskription av rätten att utverka förbud enligt artikel 89.1 a i förordning[en]. Emellertid ska domstolen för gemenskapsformgivningar enligt artikel 89.1 a i förordning[en] vid ett intrång eller fara för intrång endast utfärda ett förbudsför[e]läggande om det inte finns särskilda skäl att inte göra det (punkt 40 i begäran om förhandsavgörande; min kursivering).
27 Punkt 44 i begäran om förhandsavgörande.
28 Det ovannämnda förslaget (KOM(93) 342 slutlig), s. 51.
29 Dom av den 14 december 2006 i mål C-316/05, Nokia (REG 2006, s. I-12083), punkt 38.
30 Artikel 15 i förordningen har följande lydelse: 1. Om en person offentliggör eller gör anspråk på en oregistrerad gemenskapsformgivning eller om en registrerad gemenskapsformgivning har lämnats in eller registrerats i dennes namn utan att personen är berättigad till den enligt artikel 14, kan den person som är berättigad till den enligt den nämnda artikeln, utan att det påverkar möjligheten till andra rättsmedel, göra anspråk på att bli erkänd som den rättmätiga innehavaren av gemenskapsformgivningen. 2. Om en person gemensamt med någon annan har rätt till en gemenskapsformgivning, kan den personen i enlighet med punkt 1 göra anspråk på att bli erkänd som medinnehavare. 3. Talan enligt punkt 1 eller 2 skall väckas senast tre år efter den dag då en registrerad gemenskapsformgivning offentliggjordes eller en oregistrerad gemenskapsformgivning gjordes tillgänglig. Denna bestämmelse är inte tillämplig om den person som inte har rätt till gemenskapsformgivningen var i ond tro när ansökan om skydd för formgivningen lämnades in eller när formgivningen gjordes tillgänglig eller överläts till honom. …
31 Se artikel 54 i den ovannämnda förordning nr 207/2009.
32 Dom av den 19 juli 2012 i mål C‑591/10, Littlewoods Retail (REU 2012, s. I-817, punkt 31.
33 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 28 januari 2010 i mål C‑406/08, Uniplex (UK) (REU 2010, s. I‑817), punkt 32.
34 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 13 juli 2006 i de förenade målen C-295/04-C-298/04, Manfredi m.fl. (REG 2006, s. I-6619), punkterna 78–80.
35 Min kursivering.
36 Denna artikel återger artikel 98 i ovannämnda förordning nr 40/94.
37 Punkt 58 i hans förslag till avgörande, föredraget den 7 oktober 2010, i mål C‑235/09, DHL Express France, där domstolen meddelade dom den 12 april 2011 (REU 2011, s. I‑2801).
38 Punkt 58 i hans ovannämnda förslag till avgörande.
39 Mouncif-Moungache, M., a. a., s. 333, anser följande: Il apparaît que le tribunal applique le règlement pour toutes les ordonnances énoncées par lui. En revanche, la mise en œuvre de ces sanctions est assurée par la loi de chaque État membre. Cela signifie que, dans l’hypothèse où la contrefaçon a lieu sur plusieurs territoires, le tribunal des dessins ou modèles communautaires saisi sera contraint d’appliquer les différents droits en matière de calcul de réparation, de confiscation ou encore de publications judiciaires. Se även, för ett liknande resonemang, Massa, C.-H., och Strowel, A., a.a., s. 68–78, särskilt s. 70, som anser följande: Any other appropriate remedy under the national law of the place of infringement, including damages or an astreinte (penalty for non-compliance), may also be granted. Thus, a CDC may sanction differently infringing acts committed in several Member States.