lagen.
EU-domstolen

Förslag till avgörande av generaladvokat Paolo Mengozzi föredraget den 23 november 2017

CELEX
62016CC0482
Typ
EU-domstolen

Källa

1 Originalspråk: italienska.

2 Jag vill för fullständighetens skull påpeka att första gången som en österrikisk domstol hänsköt en tolkningsfråga om dessa bestämmelser till domstolen gällde frågorna tolkningen av fördragets bestämmelser om fri rörlighet för arbetstagare. Se dom av den 30 november 2000, Österreichischer Gewerkschaftsbund ( C‑195/98, EU:C:2000:655), som gällde det system som tillämpades vid lönesättningen för lärare och assistenter vilka var anställda på grundval av privaträttsliga kontrakt, enligt vilket kraven för tidigare anställningsperioder som fullgjorts i andra medlemsstater var strängare än för motsvarande anställningsperioder som fullgjorts i Österrike.

3 EGT L 303, 2000, s. 16, och rättelse i EGT L 2, 2001, s. 42

4 Fram tills reformerna år 2015, vilka kommer att behandlas mer ingående längre fram, utgjorde referensdatumet för uppflyttning i löneklass huvudkriteriet för att fastställa i vilken löneklass offentliganställda (med eller utan kontrakt) skulle placeras. Detta datum fastställdes med utgångspunkt i anställningsdatumet. Vissa anställningsperioder som den anställde fullgjort före anställningens påbörjande ansågs föregå anställningen och medförde att anställningsdatumet tidigarelades. Referensdatumet för uppflyttning i löneklass var följaktligen ett fiktivt datum som enligt gällande riktlinjer motsvarade den anställdes 18-årsdag.

5 Se punkterna 38–51 och domslutet.

6 Bundesbahngesetz, BGBl. nr. 852/1992.

7 BGBl. I nr. 129/2011.

8 BGBl. 170/1963.

9 Enligt det kriterium som tillämpades skulle de tidsperioder som fullgjorts efter den 30 juni det året då nio skolår hade fullgjorts eller skulle ha fullgjorts efter påbörjandet av första klass beaktas och anses föregå anställningsdagen. De tidsperioder som skulle beaktas fastställdes alltjämt enligt BO 1963, i vilken det föreskrevs att de tidsperioder som fullgjorts vid de österrikiska järnvägarna skulle beaktas i sin helhet medan övriga anställnings- eller utbildningsperioder, utom i särskilda fall, bara skulle beaktas till hälften.

10 I 34 § i Allgemeine Vertragsbedingungen für Dienstverträge bei den Österreichischen Bundesbahnen (Allmänna villkor som är tillämpliga på anställningsavtal för tjänst hos de österrikiska järnvägarna, nedan kallade AVB), som trädde i kraft den 1 januari 1996, föreskrevs att den anställde hos de österrikiska järnvägarna skulle flyttas upp till den närmaste högre löneklassen vart tredje år och till den högsta löneklassen efter sex år. Det stadgades även att uppflyttning i löneklass skulle bestämmas i förhållande till referensdatumet. Före 2011 års ändringslag beräknades referensdatumet enligt 35 § AVB på grundval av samma kriterier som föreskrevs i BO 1963 och följaktligen utan att beakta eventuell yrkeserfarenhet före 18 års ålder. Det framgår av handlingarna i förevarande mål att AVB sedan den 1 januari 2005 inte längre tillämpas och att lönen för de som har anställts efter nämnda datum bestäms på grundval av kollektivavtal.

11 I ett tidigare avgörande angående en begäran om förhandsavgörande från Oberlandesgericht Innsbruck (regionala överdomstolen i Innsbruck), som även den gällde frågan huruvida det nya system som tillämpas på ÖBB-anställda var förenligt med unionsrätten, inskränkte sig domstolen till att besvara frågan huruvida den i österrikisk rätt föreskrivna preskriptionstiden på 30 år för förfaranden som syftar till att bestrida beslut om offentliganställdas placering i löneklass var förenlig med effektivitetsprincipen och likvärdighetsprincipen. Domstolen avstod från att besvara de övriga hänskjutna tolkningsfrågorna, i och med att talan i målet vid den nationella domstolen hade preskriberats, se dom av den 16 januari 2014, Pohl ( C‑429/12, EU:C:2014:12).

12 Den hänskjutande domstolen har påpekat att även om både ÖBB och Österreichische Bundesbahnen-Holding kontrolleras av staten regleras ÖBB:s anställningsavtal uteslutande av privaträtten.

13 Pågående mål C‑24/17, Österreichischer Gewerkschaftsbund, se EUT C 112, 2017, s. 20.

14 Pågående mål C‑396/17, Martin Leitner.

15 År 2015 infördes en federal lag om reformering av löner (Bundesbesoldungsreform 2015, BGBl I 32/2015). Denna lag ändrades år 2016 genom lagen om anpassning av lagstiftning om löneregler (Besoldungsrechtsanpassungsgesetz, BGB1.I 104/2016), som antogs till följd av en dom meddelad av Verwaltungsgerichtshof (förvaltningsdomstolen, Österrike) den 9 september 2016 (Ro 2015/12/0025–3). Pågående mål C‑24/17 handlar om VBG (Vertragsbedienstetengesetz, lag om kontraktsanställda), som innehåller bestämmelser om överföring av kontraktsanställda från det tidigare till det nya systemet för placering i löneklass.

16 Som angetts ovan handlade den sistnämnda domen om det system för beräkning som är tillämpligt på kontraktsanställda hos offentliga organ.

17 I denna dom kritiserade domstolen (stora avdelningen), huvudsakligen på samma grunder som användes några månader senare i domen av den 28 januari 2015, ÖBB Personenverkehr ( C‑417/13, EU:C:2015:38), förlängningen av den tidsperiod som krävdes för uppflyttning i var och en av de första tre löneklasserna, vilken följde av 2010 års reformering av det system för beräkning av tidigare anställningsperioder som var tillämpligt på offentliganställda.

18 Se dom av den 8 september 2011, Hennigs och Mai ( C‑297/10 och C‑298/10, EU:C:2011:560), dom av den 19 juni 2014, Specht m.fl. ( C‑501/12C‑506/12, C‑540/12 och C‑541/12, EU:C:2014:2005), och dom av den 9 september 2015, Unland ( C‑20/13, EU:C:2015:561). De mål som föranledde dessa domar avsåg dels det lönesystem som var tillämpligt, på både federal och regional nivå, på kontraktsanställda inom den offentliga sektorn eller på offentliganställda och som företrädesvis byggde på åldersgruppskriterier, dels förfaringssätten för övergång från detta lönesystem till ett system som inte skulle grundas på diskriminerande kriterier.

19 I 53a § punkt 2 BBG 2015 hänvisas förutom till ÖBB även till deras föregångare och, mer allmänt, till företag som bildats till följd av omstruktureringen av järnvägsbranschen.

20 Se fotnot 9 i förevarande förslag till avgörande.

21 Bland dessa mål återfinns de som gav upphov till begäran om förhandsavgörande i målet Pohl ( C‑429/12, EU:C:2014:12) och i målet ÖBB Personenverkehr ( C‑417/13, EU:C:2015:38).

22 ECLI:AT:VFGH:2016:G450.2015.

23 I sitt förslag till avgörande i målet Cadman ( C‑17/05, EU:C:2006:333) hänvisar generaladvokaten Poiares Maduro till exempel till ett lönesystem som missgynnar yngre arbetstagare därför att det på ett oproportionellt sätt belönar anställningstid och därmed gynnar äldre arbetstagare eller till ett lönesystem där hänsyn inte tas till arbetstagarens tidigare erfarenhet och som därmed anses missgynna äldre arbetstagare.

24 Se dom av den 3 oktober 2006, Cadman ( C‑17/05, EU:C:2006:633, punkterna 34–36), och dom av den 18 juni 2009, Hütter ( C‑88/08, EU:C:2009:381, punkt 47).

25 Se dom av den 22 november 2005, Mangold ( C‑144/04, EU:C:2005:709, punkt 63), och dom av den 16 oktober 2007, Palacios de la Villa ( C‑411/05, EU:C:2007:604).

26 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 7 juni 2012, Tyrolean Airways Tiroler Luftfahrt Gesellschaft ( C‑132/11, EU:C:2012:329, punkt 29).

27 Jag vill understryka att frågan huruvida bestämmelserna för övergång till det nya lönesystemet för offentliganställda, vilka motsvarar dem som omfattas av den begäran om förhandsavgörande som är föremål för förevarande förslag till avgörande, är förenliga med fördragets bestämmelser om fri rörlighet för arbetstagare har framställts, i mer detaljerade ordalag, av Oberster Gerichtshof (Högsta domstolen) i pågående mål C‑24/17, vilket nämns i punkt 5 i förevarande förslag till avgörande (se den andra tolkningsfrågan).

28 Se dom av den 19 juni 2014, Specht m.fl. ( C‑501/12C‑506/12, C‑540/12 och C‑541/12, EU:C:2014:2005, punkt 62).

29 Se dom av den 6 december 2007, kommissionen/Tyskland ( C‑456/05, EU:C:2007:755, punkt 63), dom av den 8 september 2011, Hennigs och Mai ( C‑297/10 och C‑298/10, EU:C:2011:560, punkt 90), och dom av den 19 juni 2014, Specht m.fl. ( C‑501/12C‑506/12, C‑540/12 och C‑541/12, EU:C:2014:2005, punkt 64).

30 Se punkt 37. Se, för ett liknande resonemang, tidigare dom av den 11 november 2014, Schmitzer ( C‑530/13, EU:C:2014:2359, punkt 42).

31 Det handlar om anställda som har fullgjort anställnings- och/eller utbildningsperioder som inte beaktas vare sig i det tidigare systemet för tillgodoräknande av anställningstid (i och med att de fullgjordes före 18 års ålder) eller i det nya systemet (eftersom de inte anses vara relevanta).

32 Se dom av den 21 juni 2007, Jonkman m.fl. ( C‑231/06C‑233/06, EU:C:2007:373, punkt 39), och dom av den 22 juni 2011, Landtová ( C‑399/09, EU:C:2011:415, punkt 51).

33 Se dom av den 28 januari 2015, ÖBB Personenverkehr ( C‑417/13, EU:C:2015:38, punkt 46).

34 Förekomsten av en sådan berättigad förväntan, i den mening som avses ovan, förefaller ha uteslutits av Verfassungsgerichtshof (Författningsdomstolen) i den dom som nämns i punkt 23 i förevarande förslag till avgörande. Den omständigheten att BBG 2011 föreskrev att tjänstemän som missgynnats av det tidigare systemet skulle omfattas av den behandling som reserverats för tjänstemän som gynnades av detta system, samtidigt som, såsom har konstaterats, diskrimineringen mellan dessa två grupper fortsatte sett ur en annan synvinkel, talar emellertid, oberoende av andra överväganden, för att en sådan berättigad förväntan kan föreligga.

35 Se dom av den 28 januari 2015, ÖBB Personenverkehr ( C‑417/13, EU:C:2015:38, punkt 36).

36 Se dom av den 28 januari 2015, ÖBB Personenverkehr ( C‑417/13, EU:C:2015:38, punkt 47). Ett giltigt referenssystem förelåg däremot inte i de mål som ledde fram till dom av den 19 juni 2014, Specht m.fl. ( C‑501/12C‑506/12, C‑540/12 och C‑541/12, EU:C:2014:2005, särskilt punkt 96), och dom av den 8 september 2011, Hennigs och Mai ( C‑297/10 och C‑298/10, EU:C:2011:560). Se, även, dom av den 9 september 2015, Unland ( C‑20/13, EU:C:2015:561, punkt 47).

37 Se dom Specht m.fl. ( C‑501/12C‑506/12, C‑540/12 och C‑541/12, EU:C:2014:2005, punkt 78).

38 Se punkt 39. Se, för ett liknande resonemang, dom av den 11 november 2014, Schmitzer ( C‑530/13, EU:C:2014:2359, punkt 44 och där angiven rättspraxis).

39 I detta hänseende framgår det enligt min uppfattning inte tydligt på vilket sätt tillägget av en extra löneklass före den sista löneklassen, vilket föreskrivs i 53a § punkt 7 BBG 2015, konkret kan kompensera för en sådan förlust.

40 Det handlar om anställda som före 18 års ålder har fullgjort anställnings- och/eller utbildningsperioder som inte räknas med enligt BBG 2015.

41 Som angetts tidigare utbetalas en sådan ersättning endast till anställda som före 18 års ålder har fullgjort anställnings- och/eller utbildningsperioder som räknas med enligt de nya reglerna för tillgodoräknande av anställningstid.

42 Det vill säga skillnaden mellan den lön som dessa anställda skulle ha haft rätt till om det tidigare systemet för tillgodoräknande av anställningstid hade tillämpats på dem på ett icke-diskriminerande sätt och den lön som de i praktiken erhöll sedan de påbörjade sin anställning och fram till deras omklassificering enligt BBG 2015.

43 Se dom Specht m.fl. ( C‑501/12C‑506/12, C‑540/12 och C‑541/12, EU:C:2014:2005, punkterna 88 och 89).

44 Se dom av den 28 januari 2015, ÖBB Personenverkehr ( C‑417/13, EU:C:2015:38, punkt 45).

45 Enligt denna princip ska varje åtgärd som vidtas av en medlemsstat för att rätta sig efter unionsrättsliga normer vara effektiv (se, beträffande likabehandling av män och kvinnor, dom av den 21 juni 2007, Jonkman m.fl., C‑231/06C‑233/06, EU:C:2007:373, punkt 28). I nämnda dom påpekade domstolen dessutom att när det följer av en dom som meddelats efter en begäran om förhandsavgörande att en nationell lagstiftning är oförenlig med unionsrätten, ankommer det på den aktuella medlemsstatens myndigheter att vidta alla åtgärder, både allmänna och särskilda, för att säkerställa att unionsrätten iakttas i denna medlemsstat. De nämnda myndigheterna bevarar rätten att välja vilka åtgärder som ska vidtas, men ska bland annat se till att den nationella rätten så snart som möjligt bringas i överensstämmelse med unionsrätten och att enskildas rättigheter enligt unionsrätten ges full verkan (punkt 38).

46 Se dom av den 19 juni 2014, Specht m.fl. ( C‑501/12C‑506/12, C‑540/12 och C‑541/12, EU:C:2014:2005, punkt 101).

47 Se dom av den 19 juni 2014, Specht m.fl. ( C‑501/12C‑506/12, C‑540/12 och C‑541/12, EU:C:2014:2005, punkt 98).