Förslag till avgörande av generaladvokat Kokott – Mål C‑176/17 Profi Credit Polska

I. Inledning

II. Tillämpliga bestämmelser

A. Unionsrätt

B. Nationell rätt

III. Bakgrund och det nationella målet

IV. Begäran om förhandsavgörande och förfarandet vid domstolen

V. Rättslig bedömning

A. Tolkningen av frågan och huruvida den kan tas upp till prövning

B. Konsumentkreditdirektivet

Ingen överträdelse av artikel 22.1 i konsumentkreditdirektivet

Ingen överträdelse av artikel 22.2 i konsumentkreditdirektivet

Inget kringgående i den mening som avses i artikel 22.3 i konsumentkreditdirektivet

Frågan huruvida artikel 17.1 i konsumentkreditdirektivet har åsidosatts

Slutsats i denna del

C. Direktiv 93/13

De grundläggande principerna i direktiv 93/13

Tillämpning på krav som framställs med åberopande av en egen växel enligt polsk rätt

Avgränsning i förhållande till tidigare rättspraxis beträffande oförenlighet med direktiv 93/13

Betydelsen av bestridandet av betalningsföreläggandet

Slutsats i denna del

VI. Förslag till avgörande

1 Originalspråk: tyska.

2 Rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal (EGT L 95, 1993, s. 29; svensk specialutgåva, område 15, volym 12, s. 169).

3 Se, till exempel, dom av den 9 november 2010, VB Pénzügyi Lízing ( C‑137/08, EU:C:2010:659, punkt 49), dom av den 14 juni 2012, Banco Español de Crédito ( C‑618/10, EU:C:2012:349, punkt 42), och dom av den 21 april 2016, Radlinger och Radlingerová ( C‑377/14, EU:C:2016:283, punkt 52).

4 Se H. Coing, Europäisches Privatrecht I, München, 1985, s. 543.

5 H. Coing, Europäisches Privatrecht I, München, 1989, s. 570.

6 Ch. Bergfeld, Preußen und das Allgemeine Deutsche Handelsgesetzbuch, Ius Commune 14 (1987), sidorna 105 och 106.

7 Hit hör Belgien, Bulgarien, Danmark, Tyskland, Estland, Finland, Frankrike, Lettland, Luxemburg, Nederländerna, Republiken Slovakien, Slovenien, Sverige, Republiken Tjeckien och Förenade kungariket.

8 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/48/EG av den 23 april 2008 om konsumentkreditavtal och om upphävande av rådets direktiv 87/102/EEG (EUT L 133, 2008, s. 66).

9 Se dom av den 16 juni 2015, Gauweiler m.fl. ( C‑62/14, EU:C:2015:400, punkt 25).

10 Artikel 5.1 andra stycket n.

11 Artikel 10.2 o.

12 Artikel 10 i rådets direktiv 87/102/EEG av den 22 december 1986 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om konsumentkrediter (EGT L 42, 1987, s. 48, svensk specialutgåva, område 15, volym 7, s. 202).

13 Artikel 18 i förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om harmonisering av medlemsstaternas lagar och andra författningar om konsumentkrediter, KOM(2002) 443 slutlig (EGT C 331E, 2002, s. 200). Ingen väsentlig ändring genom KOM(2004) 747 slutlig.

14 Se ovan punkt 33.

15 Se dom av den 12 juli 2012, SC Volksbank România ( C‑602/10, EU:C:2012:443, punkt 38), och beslut av den 12 oktober 2016, Horžić och Pušić ( C‑511/15 och C‑512/15, EU:C:2016:787, punkt 26).

16 Dom av den 18 december 2014, CA Consumer Finance ( C‑449/13, EU:C:2014:2464, punkt 22).

17 Dom av den 18 december 2014, CA Consumer Finance ( C‑449/13, EU:C:2014:2464, punkterna 30 och 31).

18 Se ovan punkt 35.

19 Dom av den 7 december 2017, Banco Santander ( C‑598/15, EU:C:2017:945, punkt 36 och där angiven rättspraxis), dom av den 14 juni 2012, Banco Español de Crédito ( C‑618/10, EU:C:2012:349, punkt 39), och dom av den 27 juni 2000, Océano Grupo Editorial och Salvat Editores ( C‑240/98–C‑244/98, EU:C:2000:346, punkt 25).

20 Dom av den 7 december 2017, Banco Santander ( C‑598/15, EU:C:2017:945, punkt 38), och dom av den 1 oktober 2015, ERSTE Bank Hungary ( C‑32/14, EU:C:2015:637, punkt 59).

21 Dom av den 7 december 2017, Banco Santander ( C‑598/15, EU:C:2017:945, punkt 38), dom av den 18 februari 2016, Finanmadrid EFC ( C‑49/14, EU:C:2016:98, punkt 40), och dom av den 14 juni 2012, Banco Español de Crédito ( C‑618/10, EU:C:2012:349, punkt 46).

22 Dom av den 18 februari 2016, Finanmadrid EFC ( C‑49/14, EU:C:2016:98, punkt 43), och dom av den 14 juni 2012, Banco Español de Crédito ( C‑618/10, EU:C:2012:349, punkt 49).

23 Dom av den 18 februari 2016, Finanmadrid EFC ( C‑49/14, EU:C:2016:98, punkt 36), dom av den 14 juni 2012, Banco Español de Crédito ( C‑618/10, EU:C:2012:349, punkt 57), och dom av den 4 juni 2009, Pannon GSM ( C‑243/08, EU:C:2009:350, punkt 35).

24 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1896/2006 av den 12 december 2006 om införande av ett europeiskt betalningsföreläggande (EUT L 399, 2006, s. 1).

25 Dom av den 14 juni 2012, Banco Español de Crédito ( C‑618/10, EU:C:2012:349, punkterna 52 och 53).

26 Dom av den 18 februari 2016, Finanmadrid EFC ( C‑49/14, EU:C:2016:98, punkterna 45, 46 och 50).

27 Dom av den 7 december 2017, Banco Santander ( C‑598/15, EU:C:2017:945, punkt 49), dom av den 10 september 2014, Kušionová ( C‑34/13, EU:C:2014:2189, punkt 66), och dom av den 14 mars 2013, Aziz ( C‑415/11, EU:C:2013:164, punkt 59).

28 Dom av den 14 mars 2013, Aziz ( C‑415/11, EU:C:2013:164, punkt 60).

29 Dom av den 10 september 2014, Kušionová ( C‑34/13, EU:C:2014:2189, punkterna 64 och 65).

30 Dom av den 18 februari 2016, Finanmadrid EFC ( C‑49/14, EU:C:2016:98, punkterna 47 och 51); se även beslut av den 21 juni 2016, Aktiv Kapital Portfolio ( C‑122/14, ej publicerat, EU:C:2016:486, punkterna 29 och 36).

31 Dom av den 14 mars 2013, Aziz ( C‑415/11, EU:C:2013:164, punkt 60).

32 Dom av den 14 mars 2013, Aziz ( C‑415/11, EU:C:2013:164, punkt 61).

33 Dom av den 14 juni 2012, Banco Español de Crédito ( C‑618/10, EU:C:2012:349, punkt 41), och dom av den 27 juni 2000, Océano Grupo Editorial och Salvat Editores ( C‑240/98–C‑244/98, EU:C:2000:346, punkt 27).

34 Dom av den 1 oktober 2015, ERSTE Bank Hungary ( C‑32/14, EU:C:2015:637, punkt 62), dom av den 10 september 2014, Kušionová ( C‑34/13, EU:C:2014:2189, punkt 56), och dom av den 6 oktober 2009, Asturcom Telecomunicaciones ( C‑40/08, EU:C:2009:615, punkt 47); se förslag till avgörande av generaladvokaten Szpunar i målet Finanmadrid EFC ( C‑49/14, EU:C:2015:746, punkt 43) och mitt förslag till avgörande i målet Aziz ( C‑415/11, EU:C:2012:700, punkt 55).

35 Se ovan punkt 34.

36 Dom av den 18 februari 2016, Finanmadrid EFC ( C‑49/14, EU:C:2016:98, punkt 52), dom av den 14 mars 2013, Aziz ( C‑415/11, EU:C:2013:164, punkt 58), och dom av den 14 juni 2012, Banco Español de Crédito ( C‑618/10, EU:C:2012:349, punkt 54).