Förslag till avgörande av generaladvokat Eleanor Sharpston föredraget den 27 september 2018

1 Originalspråk: engelska.

2 Europaparlamentets och rådets direktiv av den 24 oktober 1995 (EGT L 281, 1995, s. 31). Detta direktiv har sedermera upphävts och ersatts av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 2016, s. 1), som gäller sedan den 25 maj 2018.

3 EUT C 83, 2010, s. 391.

4 Artiklarna 7 och 11 i stadgan motsvarar rättigheterna i artiklarna 8 och 10 (rätten till respekt för privatliv och familjeliv respektive rätten till yttrandefrihet) i konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna) (EKMR), som undertecknades i Rom den 4 november 1950. Alla medlemsstater har undertecknat EKMR, men Europeiska unionen har ännu inte tillträtt den, se yttrande 2/13 av den 18 december 2014, EU:C:2014:2454.

5 Skälen 12, 14, 16, 17 och 37.

6 Artikel 6.1 b. Villkoren i artikel 6.1 a och c–e innebär att personuppgifter ska behandlas på ett korrekt och lagligt sätt samt att de ska vara adekvata och relevanta och inte får omfatta mer än vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål för vilka de har samlats in, att de ska vara riktiga och att de ska förvaras på ett sätt som förhindrar identifiering av den registrerade under en längre tid än vad som är nödvändigt för de ändamål för vilka uppgifterna samlades in. Dessa villkor har ingen särskild betydelse för det aktuella fallet.

7 Förteckningen av fall då behandling av personuppgifter kan betraktas som berättigad enligt artikel 7 är uttömmande och restriktiv. Endast artikel 7 f är relevant i det aktuella fallet, se punkterna 67–71 nedan.

8 Den hänskjutande domstolen upplyste i beslutet om hänskjutande att det administrativa förfarandet ledde till att Buivids senare ådömdes ett bötesstraff.

9 Dom av den 11 december 2014, Ryneš, C‑212/13, EU:C:2014:2428, punkterna 21 och 22.

10 Dom av den 11 december 2014, Ryneš, C‑212/13, EU:C:2014:2428, punkterna 23 och 24.

11 Dom av den 13 maj 2014, Google Spain och Google, C‑131/12, EU:C:2014:317, punkt 26.

12 Dom av den 6 november 2003, Lindqvist, C‑101/01, EU:C:2003:596, punkterna 25 och 26. Det målet gällde en konfirmandledares offentliggörande av internetsidor som gjorde det möjligt för församlingsmedlemmar som förberedde sin konfirmation att erhålla information som de kunde behöva.

13 Skäl 14.

14 Skäl 16, se punkt 4 ovan.

15 Dom av den 16 juli 2015, ClientEarth och PAN Europé/EFSA, C‑615/13 P, EU:C:2015:489, punkt 30.

16 Dom av den 9 november 2010, Volker und Markus Schecke och Eifert, C‑92/09 och C‑93/09, EU:C:2010:662, punkt 59.

17 Dom av den 6 november 2003, C‑101/01, EU:C:2003:596.

18 Dom av den 13 maj 2014, Google Spain och Google, C‑131/12, EU:C:2014:317, punkt 66.

19 Dom av den 8 april 2014, Digital Rights Ireland m.fl., C‑293/12 och C‑594/12, EU:C:2014:238, punkt 33.

20 Dom av den 27 september 2017, Puškár, C‑73/16, EU:C:2017:725, punkt 38.

21 Dom av den 27 september 2017, Puškár, C‑73/16, EU:C:2017:725, punkterna 36 och 37 och där angiven rättspraxis.

22 Dom av den 16 december 2008, Satakunnan Markkinapörssi och Satamedia, C‑73/07, EU:C:2008:727, punkterna 43 och 44.

23 Dom av den 29 januari 2008, Promusicae, C‑275/06, EU:C:2008:54, punkt 68 och där angiven rättspraxis.

24 Dom av den 16 december 2008, Satakunnan Markkinapörssi och Satamedia, C‑73/07, EU:C:2008:727, punkterna 50–53.

25 Se skäl 17 och 37 i direktiv 95/46.

26 COM(90) 314 final av den 13 september 1990. Det ursprungliga förslaget innehöll ett förslag till en artikel 19 som skulle tillåta medlemsstater att avvika från bestämmelserna i direktivet med avseende på pressen och audiovisuella medier i den mån det var nödvändigt för att iaktta individuella grundläggande rättigheter till skydd för privatlivet och till yttrandefrihet. Det förslaget ändrades två gånger genom kommissionens förslag COM(92) 422 final av den 15 oktober 1992 och COM(95) 375 final av den 18 juli 1995.

27 Se beslut om en gemensam ståndpunkt som utarbetats av rådet med sikte på antagande av Europaparlamentet samt rådets direktiv om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och det fria flödet av sådana uppgifter (C4–0051/95 – 00/0287(COD) (EGT C 166, 1995, s. 105).

28 Undantaget omfattar också behandling av personuppgifter för konstnärligt eller litterärt skapande, vilket inte är relevant i samband med det förevarande nationella förfarandet, se vidare punkt 10 ovan.

29 Dom av den 16 december 2008, Satakunnan Markkinapörssi och Satamedia, C‑73/07, EU:C:2008:727, punkt 56.

30 Dom av den 16 december 2008, Satakunnan Markkinapörssi and Satamedia, C‑73/07, EU:C:2008:727, punkterna 58–61.

31 Europadomstolen, 16 juni 2015, Delfi AS mot Estland [stora kammaren], CE:ECHR:2015:0616JUD006456909, § 110 och där angiven rättspraxis, samt § 112.

32 Europadomstolen, 8 november 2016, Magyar Helsinki Bizottság mot Ungern, CE:ECHR:2016:1108JUD001803011, § 165 och där angiven rättspraxis.

33 Europadomstolen, 8 november 2016, Magyar Helsinki Bizottság mot Ungern, CE:ECHR:2016:1108JUD001803011, §§ 166 och 168.

34 Se fotnot 30 ovan.

35 Se tidningen The Guardian, The rise of citizen journalism (Uppgången för medborgarjournalistik), 11 juni 2012. Financial Times utsåg, som årets person 2017 Susan Fowler, den unga amerikanska kvinna som lyfte på locket för sexuella trakasserier hos Uber genom att avslöja sina erfarenheter på en blogg och inspirerade kvinnor att komma till tals. Inte heller före internet var journalistiken formellt begränsad till en särskild yrkesgrupp. Exempelvis gjorde Samizdat, det underjordiska systemet i Sovjetunionen och dess satellitstater genom vilket litteratur trycktes och spreds privat för att kringgå regeringens censur, det möjligt för vanliga människor att uttrycka sina åsikter.

36 Dom av den 16 december 2008, C‑73/07, EU:C:2008:727, se punkt 48 ovan.

37 Begäran om förhandsavgörande har ingetts av Högsta domstolen, varför det kan vara nödvändigt att återförvisa målet till tidigare instans för ytterligare utredning av de faktiska omständigheterna

38 Dom av den 11 december 2014, Ryneš, C‑212/13, EU:C:2014:2428, punkterna 28 och 29 och där angiven rättspraxis.

39 Europadomstolen, 27 juni 2017, Satakunnan Markkinapörssi Oy och Satamedia Oy mot Finland [stora kammaren], CE:ECHR:2017:0627JUD000093113, § 11. Bakgrunden till detta mål är de faktiska omständigheter som ledde fram till EU-domstolens dom av den 16 december 2008, Satakunnan Markkinapörssi och Satamedia, C‑73/07, EU:C:2008:727. I Europadomstolen började förfarandet med ansökan nr 931/13. Den domstolens fjärde kammare meddelade dom den 21 juli 2015. Klagandens begäran att målet skulle hänskjutas till stor kammare beviljades den 14 december 2015, och den kammaren avgjorde målet den 27 juni 2017.

40 Europadomstolen, 16 juni 2015, Delfi AS mot Estland [stora kammaren], CE:ECHR:2015:0616JUD006456909, § 139.

41 Europadomstolen, 27 juni 2017, Satakunnan Markkinapörssi Oy och Satamedia Oy mot Finland [stora kammaren], CE:ECHR:2017:0627JUD000093113, §§ 165, 166 och 171.

42 Europadomstolen, 16 juni 2015, Delfi AS mot Estland [stora kammaren], CE:ECHR:2015:0616JUD006456909, § 133.

43 Dom av den 27 september 2017, Puškár, C‑73/16, EU:C:2017:725, punkt 104 och där angiven rättspraxis, se också punkt 105.

44 Dom av den 13 maj 2014, Google Spain och Google, C‑131/12, EU:C:2014:317, punkt 74 och där angiven rättspraxis.

45 Dom av den 27 september 2017, Puškár, C‑73/16, EU:C:2017:725, punkt 110 och där angiven rättspraxis, se också generaladvokat Kokotts förslag till avgörande i samma mål, EU:C:2017:253, punkt 106.