Förslag till avgörande av generaladvokat Maciej Szpunar föredraget den 4 juni 2019
1 Originalspråk: franska.
2 Europaparlamentets och rådets direktiv av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden (Direktiv om elektronisk handel) (EGT L 178, 2000, s. 1).
3 Se, bland annat, dom av den 23 mars 2010, Google France och Google ( C‑236/08–C‑238/08, EU:C:2010:159, punkterna 112 och 113).
4 Se dom av den 16 februari 2012, SABAM ( C‑360/10, EU:C:2012:85, punkt 27).
5 Se artikel 14 i direktiv 2000/31. Se även mitt förslag till avgörande i målet Stichting Brein ( C‑610/15, EU:C:2017:99, punkterna 67 och 68).
6 Se dom av den 7 augusti 2018, SNB‑REACT ( C‑521/17, EU:C:2018:639, punkt 51). Se även, för ett liknande resonemang, Lodder, A.R., & Polter, P., ISP blocking and filtering: on the shallow justifications in case law regarding effectiveness of measures, European Journal of Law and Technology, 2017, vol. 8, nr 2, s. 5.
7 Se mitt förslag till avgörande i målet Mc Fadden ( C‑484/14, EU:C:2016:170). Se även Husovec, M., Injunctions Against Intermediaires in the European Union. Accountable But Not Liable?, Cambridge University Press, Cambridge, 2017, s. 57 och 58.
8 Se, för ett liknande resonemang, såvitt avser iakttagande av de grundläggande rättigheterna och proportionalitetsprincipen, dom av den 29 januari 2008, Promusicae ( C‑275/06, EU:C:2008:54, punkt 68).
9 Se dom av den 12 juli 2011, L’Oréal m.fl. ( C‑324/09, EU:C:2011:474, punkterna 139 och 144), och dom av den 24 november 2011, Scarlet Extended ( C‑70/10, EU:C:2011:771, punkterna 36 och 40).
10 Se dom av den 16 februari 2012, SABAM ( C‑360/10, EU:C:2012:85, punkterna 37 och 38).
11 Se, för ett liknande resonemang, förslag till avgörande av generaladvokaten Jääskinen i målet L’Oréal m.fl. ( C‑324/09, EU:C:2010:757, punkt 143).
12 Se även, för ett liknande resonemang, Rosati, E., Copyright and the Court of Justice of the European Union, Oxford University Press, Oxford, 2019, s. 158.
13 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 12 juli 2011 ( C‑324/09, EU:C:2011:474, punkt 144).
14 Europaparlamentets och rådets direktiv av den 29 april 2004 om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter (EUT L 157, 2004, s. 45).
15 Dom av den 12 juli 2011, L’Oréal m.fl. ( C‑324/09, EU:C:2011:474, punkterna 139 och 144).
16 Dom av den 12 juli 2011 ( C‑324/09, EU:C:2011:474).
17 Dom av den 12 juli 2011, L’Oréal m.fl. ( C‑324/09, EU:C:2011:474, punkterna 141 och 144).
18 C‑484/14, EU:C:2016:170, punkt 132.
19 Närmare bestämt angav domstolen i domen av den 12 juli 2011, L’Oréal m.fl. ( C‑324/09, EU:C:2011:474, punkt 140), att ett föreläggande avsett att förhindra eventuella intrång i varumärken inom ramen för en av informationssamhällets tjänster, i det aktuella fallet en elektronisk marknadsplats, inte fick ha som föremål eller verkan att det infördes ett generellt och permanent förbud mot att till försäljning utbjuda varor försedda med de berörda varumärkena. I linje med detta fann domstolen vidare i domen av den 16 februari 2012, SABAM ( C‑360/10, EU:C:2012:85, punkt 45), att unionsrätten utgjorde hinder bland annat för att en övervakningsskyldighet som ålades genom ett föreläggande riktat till en leverantör var obegränsad i tiden.
20 Det angreppssättet valde generaladvokaten Jääskinen i sitt förslag till avgörande i målet L’Oréal m.fl. ( C‑324/09, EU:C:2010:757, punkt 181), och hans förslag påverkade enligt min bedömning i hög grad formuleringen av de relevanta avsnitten i den dom som domstolen sedermera meddelade i målet.
21 Se punkt 39 i detta förslag till avgörande.
22 Se punkt 46 i detta förslag till avgörande.
23 Se punkt 50 i detta förslag till avgörande.
24 Se punkterna 42 och 45 i detta förslag till avgörande.
25 Se, analogt, dom av den 27 mars 2014, UPC Telekabel Wien ( C‑314/12, EU:C:2014:192, punkt 57).
26 Se, analogt, dom av den 25 maj 2016, Meroni ( C‑559/14, EU:C:2016:349, punkterna 49 och 50), och dom av den 21 december 2016, Biuro podróży Partner ( C‑119/15, EU:C:2016:987, punkt 40). Såvitt avser problematiken kring principen om ett effektivt domstolsskydd för tredje män, se även Kalėda, S.L., The Role of the Principle of Effective Judicial Protection in Relation to Website Blocking Injunctions, Journal of Intellectual Property, Information Technology and E-Commerce Law, 2017, s. 222 och 223.
27 Dom av den 12 juli 2011 ( C‑324/09, EU:C:2011:474).
28 Dom av den 12 juli 2011 ( C‑324/09, EU:C:2011:474).
29 Se Savin, A., EU Internet Law, Elgar European Law, Cheltenham – Northampton, 2017, s. 130.
30 Se Van Calster, G., European Private International Law, Hart Publishing, Oxford, Portland, 2016, s. 248–251.
31 Se artikel 1.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 864/2007 av den 11 juli 2007 om tillämplig lag för utomobligatoriska förpliktelser (Rom II) (EUT L 199, 2007, s. 40).
32 Jag åsyftar här mitt förslag till avgörande i målet Google (territoriellt tillämpningsområde för borttagning) ( C‑507/17, EU:C:2019:15).
33 Europaparlamentets och rådets direktiv av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (EGT L 281, 1995, s. 31).
34 Se mitt förslag till avgörande i målet Google (territoriellt tillämpningsområde för borttagning) ( C‑507/17, EU:C:2019:15, punkterna 47, 55, 76 och 77).
35 Se mitt förslag till avgörande i målet Google (territoriellt tillämpningsområde för borttagning) ( C‑507/17, EU:C:2019:15, punkt 62).
36 Dom av den 25 oktober 2011 ( C‑509/09 och C‑161/10, EU:C:2011:685, punkterna 43 och 44).
37 Europaparlamentets och rådets förordning av den 12 december 2012 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (EUT L 35, 2012, s. 1).
38 Dom av den 17 oktober 2017, Bolagsupplysningen och Ilsjan ( C‑194/16, EU:C:2017:766, punkt 44).
39 Dom av den 25 oktober 2011 ( C‑509/09 och C‑161/10, EU:C:2011:685, punkt 48).
40 Trots att den hänskjutande domstolen har att pröva ett interimistiskt beslut saknas det därför anledning att fundera över konsekvenserna av artikel 35 i förordning nr 1215/2012 såvitt avser behörighetens territoriella utsträckning och det territoriella tillämpningsområdet för en skyldighet att avlägsna information som åläggs inom ramen för ett föreläggande.
41 Dom av den 25 oktober 2011 ( C‑509/09 och C‑161/10, EU:C:2011:685, punkt 48).
42 Dom av den 25 oktober 2011, eDate Advertising m.fl. ( C‑509/09 och C‑161/10, EU:C:2011:685, punkterna 48, 51 och 52). Se även dom av den 17 oktober 2017, Bolagsupplysningen och Ilsjan ( C‑194/16, EU:C:2017:766, punkterna 38 och 47). Dessutom har man i doktrinen vid tolkning av denna dom dragit slutsatsen att domstolen för den ort där käranden har centrum för sina intressen får göra en världsomspännande prövning av de skador som har vållats. Se Mankowski, P., i Magnus, U., och Mankowski, P. (under ledning av), Brussels I bis Regulation – CommentaryOtto Schmidt, Köln, 2016, Art. 7, punkt 364. Detsamma gäller för den territoriella utsträckningen av den allmänna behörighet som tillkommer domstolen för svarandens ort. I domen av den 1 mars 2005, Owusu ( C‑281/02, EU:C:2005:120, punkt 26), fann EU-domstolen att Brysselkonventionen [konventionen av den 27 september 1968, om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område (EGT L 299, 1972, s. 32)] kan vara tillämplig när käranden och svaranden har hemvist i en och samma medlemsstat och de omtvistade omständigheterna har ägt rum i ett tredjeland. Utifrån detta drar jag slutsatsen att domstolen för svarandens ort i ett sådant fall är behörig att pröva sådana omtvistade omständigheter. Se även Van Calster, G., & Luks, C., Extraterritoriality and private international law, Recht in beweging - 19de VRG Alumnidag 2012, MAKLU, Antwerpen - Apeldoorn, 2012, s. 132.
43 Det rör sig således om vad som bland annat har kallats för övergripande eller allmän behörighet. Se Larsen, T. B., The extent of jurisdiction under the forum delicti rule in European trademark litigation, Journal of Private International Law, 2018, vol. 14, nr 3, s. 550 och 551.
44 Se dom av den 26 februari 2013, Åkerberg Fransson ( C‑617/10, EU:C:2013:105, punkt 19). Se även mitt förslag till avgörande i målet Google (territoriellt tillämpningsområde för borttagning) ( C‑507/17, EU:C:2019:15, punkt 55).
45 När det gäller de extraterritoriella verkningarna av domstolsavgöranden är det ibland svårt att sätta en gräns mellan folkrätt och internationell privaträtt. Se Maier, H. G, Extraterritorial Jurisdiction at a Crossroads: An Intersection between Public and Private International Law, The American Journal of International Law, vol. 76, nr 2, s. 280, och Svantesson, D. J. B., Solving the Internet Jurisdiction Puzzle, Oxford University Press, Oxford, 2017, s. 40.
46 Se, för ett liknande resonemang, beslut av den 12 juli 2012, Currà m.fl. ( C‑466/11, EU:C:2012:465, punkt 19).
47 Se Douglas, M., Extraterritorial injunctions affecting the internet, Journal of Equity, 2018, vol. 12, s. 48, och Riordan, J., The Liability of Internet Intermediaries, Oxford University Press, Oxford, 2011, s. 418.
48 Dom av den 17 oktober 2017 ( C‑194/16, EU:C:2017:766, punkt 44).
49 Se även, såvitt avser konsekvenserna av denna dom Lundstedt, L., Putting Right Holders in the Centre: Bolagsupplysningen and Ilsjan (C‑194/16): What Does It Mean for International Jurisdiction over Transborder Intellectual Property Infringement Disputes?, International Review of Intellectual Property and Competition Law, 2018, vol. 49, nr 9, s. 1030, och Svantesson, D. J. B., European Union Claims of Jurisdiction over the Internet – an Analysis of Three Recent Key Developments, Journal of Intellectual Property, Information Technology and E-Commerce Law, 2018, vol. 9, nr 2, s. 122, punkt 59.
50 Se mitt förslag till avgörande i målet Google (territoriellt tillämpningsområde för borttagande) ( C‑507/17, EU:C:2019:15, punkt 60).
51 Se, bland annat, såvitt avser de praktiska konsekvenserna av principen om internationell hövlighet, Maier, H. G, a.a., s. 283.
52 Se den doktrin som har citerats i fotnot 47. Se även, såvitt avser sammanhang som i hög grad skiljer sig från dem som är för handen i det aktuella målet, Scott, J., The New EU Extraterritoriality, Common Market Law Review, 2014, vol. 51, nr 5, s. 1378.
53 Se, analogt, såvitt avser avvägningen mellan immateriella rättigheter och den genom artikel 7 i stadgan garanterade rätten till respekt för privat- och familjelivet, dom av den 18 oktober 2018, Bastei Lübbe ( C‑149/17, EU:C:2018:841, punkterna 44–47). Se även mitt förslag till avgörande i målet Bastei Lübbe ( C‑149/17, EU:C:2018:400, punkterna 37–39).
54 Se, för ett liknande resonemang, såvitt avser skydd av immateriell egendom, dom av den 27 mars 2014, UPC Telekabel Wien ( C‑314/12, EU:C:2014:192, punkterna 58–63). Se även förslag till avgörande av generaladvokaten Cruz Villalón i målet UPC Telekabel Wien ( C‑314/12, EU:C:2013:781, punkterna 99–101) liksom mitt eget förslag till avgörande i målet Stichting Brein ( C‑610/15, EU:C:2017:99, punkterna 69–72).