Förslag till avgörande av generaladvokat Manuel Campos Sánchez-Bordona föredraget den 16 maj 2019

1 Originalspråk: spanska.

2 Beslut av den 8 februari 2016, mål R 2311/2014–5.

3 Mål T‑188/16, repowermap/EUIPO – Repower (REPOWER), vilket vilandeförklarats vid tribunalen.

4 Rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om gemenskapsvarumärken (EUT L 78, 2009, s. 1).

5 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2424 av den 16 december 2015 om ändring av rådets förordning (EG) nr 207/2009 om gemenskapsvarumärken och av kommissionens förordning (EG) nr 2868/95 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 40/94 om gemenskapsvarumärke samt om upphävande av kommissionens förordning (EG) nr 2869/95 om de avgifter som ska betalas till Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (EUT L 341, 2015, s. 21).

6 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001 av den 14 juni 2017 om EU-varumärken (EUT L 154, 2017, s. 1).

7 Niceöverenskommelsen om internationell klassificering av varor och tjänster vid varumärkesregistrering av den 15 juni 1957, ändrad den 28 september 1979.

8 Bolaget åberopade i detta hänseende artikel 52.1 a jämförd med artikel 7.1 b och 7.1 c i förordning nr 207/2009.

9 I beslutet angavs följande: Byggnation; reparation; installationstjänster; byggnation och reparation samt underhåll av överföringssystem och distributionssystem, anläggningar för medelhög och låg spänning, offentliga belysningssystem och elektriska installationer; byggnation, reparation och underhåll av distributionssystem för elektricitet; installation och underhåll av transformatorstationer och distributionssystem för elektrisk energi; installation och underhåll av offentlig vägbelysning; byggnation, installation och underhåll av stora fabriker för stora värmepumpar; rådgivning på området för ovannämnda tjänster.

10 Konkret angavs följande: Teknologiska tjänster samt forskning och utveckling som är relaterad till dessa tjänster; teknisk expertbedömning av elektriska installationer; ingenjörstjänster vad gäller verksamhet som avser beviljande, mätning och information samt kontroll av installationer i samband med energiförsörjning.

11 Ärende R 2311/2014–5 (REV).

12 Punkterna 16–18 i beslutet av den 3 augusti 2016.

13 Beslutet av den 26 oktober 2016 saknar relevans för förevarande överklagande. Såväl Repower AG som repowermap överklagade det till tribunalen, vilken har vilandeförklarat målen i väntan på dom i förevarande mål om överklagande.

14 Som svar på en fråga från tribunalen gjorde Repower AG gällande att den allmänna rättsprincipen om att en rättsstridigt administrativ rättsakt får återkallas inte kunde utgöra rättslig grund för det överklagade beslutet.

15 Dom Repower/EUIPO – repowermap.org (REPOWER) ( T-727/16, EU:T:2018:88) (nedan kallad den överklagade domen).

16 Dom av den 22 november 2011, mPAY24/harmoniseringsbyrån – Ultra (MPAY24) ( T-275/10, ej publicerad, EU:T:2011:683).

17 Den överklagade domen, punkterna 57 and 59.

18 Ibidem punkt 61.

19 Dom av den 12 september 2007, González och Díez/kommissionen ( T-25/04, EU:T:2007:257, punkt 97), och dom av den 18 september 2015, Deutsche Post/kommissionen ( T-421/07 RENV, EU:T:2015:654, punkt 47). Se punkterna 63–65 i den överklagade domen.

20 Den överklagade domen, punkt 65.

21 Ibidem, punkt 66.

22 Ibidem, punkterna 67–82.

23 Tribunalen tillade att den otillräckliga motiveringen i beslutet av den 8 februari 2016 vad beträffar det omstridda varumärkets förhållande till de resterande varorna och tjänsterna borde därför ha väckt tvivel hos klagandebolaget, i egenskap av aktsam ekonomisk aktör, om beslutets lagenlighet. Den hänvisade i detta hänseende till dom av den 12 februari 2008, CELF och ministre de la Culture et de la Communication ( C‑199/06, EU:C:2008:79), punkt 68, och dom av den 20 juni 1991, Cargill/kommissionen ( C‑248/89, EU:C:1991:264), punkt 22.

24 Punkterna 84–86 i den överklagade domen.

25 Den första grunden avser åsidosättande av artikel 188 i tribunalens rättegångsregler, den fjärde rör åsidosättande av Repower AG:s berättigade förväntningar och den femte gäller en otillräcklig motivering.

26 Ett pragmatiskt exempel på återkallande, i denna mening, är det som föreskrivs i artikel 50 i EU-fördraget.

27 Så förhåller det sig konkret med artikel 80 i förordning nr 207/2009. I de språkversioner som jag har undersökt (den tyska, den spanska, den franska, den engelska, den italienska, den nederländska och den portugisiska) används ordet revocación (återkallande) eller liknande, på respektive språk, beträffande det agerande som består i att göra en tidigare rättsakt verkningslös, på grund av att den är rättsstridig. För att bibehålla förenligheten med unionsrätten, kommer jag att använda begreppet återkallande (och inte omprövning som görs självmant), liksom dess verbform.

28 I dom av den 12 juli 1957, Algera m.fl./gemensamma församlingen ( 7/56 och 3/57–7/57, EU:C:1957:7, s. 116).

29 Dom av den 17 april 1997, ( C‑90/95 P, EU:C:1997:198, punkt 35).

30 Utöver dom av den 12 juli 1957, Algera m.fl./gemensamma församlingen ( 7/56 och 3/57–7/57, EU:C:1957:7), se även dom av den 9 mars 1978, Herpels/kommissionen ( 54/77, EU:C:1978:45, punkt 38).

31 Dom av den 26 februari 1987, Consorzio Cooperative d’Abruzzo ( 15/85, EU:C:1987:111, punkt 12 och följande punkter).

32 Dom av 3 mars 1982, Alpha Steel/kommissionen ( 14/81, EU:C:1982:76, punkterna 10 och 11).

33 Dom av den 20 juni 1991, Cargill/kommission ( C‑248/89, EU:C:1991:264, punkt 20).

34 Dom av den 15 oktober 2009, Audiolux m.fl. ( C‑101/08, EU:C:2009:626, punkterna 53 och 54).

35 Se särskilt dom av den 13 januari 2014, Kühne & Heitz ( C‑453/00, EU:C:2004:17, punkt 24).

36 Liksom uttryckligen anges i dom av den 22 mars 1961, Snupat ( 42/59 och 49/59, EU:C:1961:5, s. 76).

37 Bevis för detta finns i lydelsen av artikel III-36(3) tredje meningen i ReNEUAL Model Rules on EU Administrative Procedure – Book III – Single Case Decision-Making (ReNEUAL SC 2014, s. 94), vars förklaringar visar att nämnda artikel empowers public authorities only under very restrictive conditions to withdraw such a decision (s. 141, punkt 138). Även om dessa bestämmelser saknar bindande verkan, visar de den allmänna känslighet som merparten av medlemsstaterna har för den administrativa rätten.

38 I detta sammanhang är uppenbart synonymt med tydligt, ett adjektiv som stämmer bättre med det som används i andra språkversioner, såsom den franska (manifeste) och det tyska (offensichtlich). I den engelska språkversionen används obvious.

39 Se generaladvokaten Bots förslag till avgörande i målet harmoniseringsbyrån/National Lottery Commission ( C‑530/12 P, EU:C:2013:782, punkt 93), i förhållande till samma nämnder, men inom gemenskapens växtsortsmyndighet (CPVO). Se även dom av den 21 maj 2015, Schräder/CPVO ( C‑546/12 P, EU:C:2015:332, punkt 73).

40 Dess behörighet är inte begränsad till att ompröva myndigheters rättsakter, utan att bana väg för att talan ska kunna väckas vid unionens domstolar, genom att fastställa vilka materiella frågor och rättsfrågor som kan diskuteras vid tribunalen. Se dom av den 13 mars 2007, harmoniseringsbyrån/Kaul ( C‑29/05, EU:C:2007:162, punkterna 53 och 54).

41 Lydelsen har förblivit densamma i artikel 72 i förordning 2017/1001.

42 Kommissionens förordning (EG) nr 216/96 av den 5 februari 1996 om processordningen för överklagningsnämnderna vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och mönster) (EGT L 28, 1996, s. 11), i ändrad lydelse enligt kommissionens förordning (EG) nr 2082/2004 av den 6 december 2004 (EUT L 360, 2004, s. 8) och upphävd genom kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/1430 av den 18 maj 2017 om komplettering av rådets förordning (EG) nr 207/2009 om EU-varumärken samt om upphävande av kommissionens förordningar (EG) nr 2868/95 och (EG) nr 216/96 (EUT L 205, 2017, s. 1).

43 Kommissionens förordning (EG) nr 2868/95 av den 13 december 1995 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 40/94 om gemenskapsvarumärke (EGT L 303, 1995, s. 1).

44 Den hänvisade till dom av den 12 september 2007, González och Díez/kommissionen ( T-25/04, EU:T:2007:257), och dom av den 18 september 2015, Deutsche Post/kommissionen ( T-421/07 RENV, EU:T:2015:654).

45 Den refererade till dom av den 15 juli 2015, Socitrel och Companhia Previdente/kommissionen ( T-413/10 och T-414/10, EU:T:2015:500, punkt 187).

46 Om klaganden inte på detta sätt kunde utforma sitt överklagande med stöd av grunder och argument som redan åberopats vid tribunalen, skulle nämnda förfarande förlora en del av sin betydelse. Dom av den 10 maj 2012, Rubinstein och L’Oréal/harmoniseringsbyrån ( C‑100/11 P, EU:C:2012:285, punkt 110), och dom av den 17 mars 2016, Naazneen Investments/harmoniseringsbyrån ( C‑252/15 P, EU:C:2016:178, punkt 24 och där angiven rättspraxis).

47 Se, exempelvis, dom av den 28 februari 2018, mobile.de/EUIPO ( C‑418/16 P, EU:C:2018:128, punkt 35 och där angiven rättspraxis).

48 Punkt 36 i överklagandet.

49 Punkt 48 i överklagandet.

50 Se punkt 34 i detta förslag till avgörande.

51 Till vilka det hänvisas i fotnot 44 i detta förslag till avgörande.

52 Kommissionen får upphäva ett beslut [om statligt stöd] som fattats enligt artiklarna 4.2, 4.3, 7.2, 7.3 eller 7.4, efter det att den berörda medlemsstaten har beretts tillfälle att lämna sina synpunkter, om beslutet grundat sig på oriktiga upplysningar som lämnats under förfarandet och som varit avgörande för beslutet. Rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel [108 FEUF] (EGT L 83, 1999, s. 1).

53 Tribunalen hänvisade till dom av den 22 november 2011, MPAY24 ( T-275/10, EU:T:2011:683).

54 Den överklagade domen, punkt 57.

55 Ibidem, punkt 59.

56 Se, bland annat dom av den 25 juli 2018, Spanien/kommissionen ( C‑588/17 P, ej publicerad, EU:C:2018:607, punkt 74), dom av den 14 september 2016, Trafilerie Meridionali/kommissionen ( C‑519/15, EU:C:2016:682, punkt 40), och dom av den 2 april 1998, kommissionen/Systraval och Brink’s France ( C‑367/95 P, EU:C:1998:154, punkterna 63 och 67 samt där angiven rättspraxis).

57 Dom av den 14 oktober 2010, Deutsche Telekom/kommissionen ( C‑280/08 P, EU:C:2010:603, punkt 130).

58 Dom av den 7 februari 2018, American Express ( C‑643/16, EU:C:2018:67, punkt 73), och dom av den 16 juni 2015, Gauweiler m.fl. ( C‑62/14, EU:C:2015:400, punkt 70 och där angiven rättspraxis).

59 Se dom av den 9 juni 2011, Diputación Foral de Vizcaya m.fl./kommissionen ( C‑465/09 P–C‑470/09 P, ej publicerad, EU:C:2011:372, punkt 171 och där angiven rättspraxis), och mer nyligen dom av den 22 november 2018, King/kommissionen ( C‑412/18 P, ej publicerad, EU:C:2018:947, punkt 18).

60 I åtminstone punkterna 60–91 i den överklagade domen.

61 Se, exempelvis, beslut av den 11 juni 2015, Faci/kommissionen ( C‑291/14, ej publicerat, EU:C:2015:398, punkt 50 och där angiven rättspraxis).

62 Punkt 93 i den överklagade domen.

63 Den hänvisade till dom av den 12 juli 1957, Algera m.fl./Asamblea Común ( 7/56 och 3/57–7/57, EU:C:1957:7, sidorna 115 och 116), dom av den 22 mars 1961, Snupat/Höga myndigheten ( 42/59 och 49/59, EU:C:1961:5, s. 160), och dom av den 13 juli 1965, Lemmerz-Werke/Höga myndigheten ( 111/63, EU:C:1965:76, s. 852).

64 Den angav dom av den 3 mars 1982, Alpha Steel/kommissionen ( 14/81, EU:C:1982:76, punkt 10), dom av den 5 december 2000, Gooch/kommissionen ( T-197/99, EU:T:2000:282, punkt 53), dom av den 12 september 2007, González och Díez/kommissionen ( T-25/04, EU:T:2007:257, punkt 97), och dom av den 11 juli 2013, BVGD/kommissionen ( T-104/07 och T-339/08, ej publicerad, EU:T:2013:366, punkt 63).

65 Min kursivering.

66 Punkt 93 i den överklagade domen.

67 Den marginella hänvisningen till denna bestämmelse angavs ha gjorts till förmån för överklagandenämndernas behörighet att återkalla en rättsakt på grund av en otillräcklig motivering, med stöd av artikel 80.1 i förordning nr 207/2009.

68 Se, beträffande informationsutbytet mellan myndigheten och medlemsstaternas nationella myndigheter, artikel 20 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/626 av den 5 mars 2018 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för vissa bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001 om EU-varumärken och om upphävande av genomförandeförordning (EU) 2017/1431 (EUT L 104, 2018, s. 37).