Förslag till avgörande av generaladvokat Evgeni Tanchev föredraget den 17 december 2020

1 Originalspråk: engelska.

2 Se artikeln om Förenade kungarikets Market Bill, som gör det möjligt för Förenade kungarikets regering att åsidosätta internationell rätt och undantar vissa av dess befogenheter från rättslig prövning: https://www.theguardian.com/law/2020/oct/07/brexit-strategy-puts-uk-on-slippery-slope-to-tyranny-lawyers-told.

3 Eftersom genomförandet av unionsrätten är decentraliserat, bygger hela unionens system för domstolsskydd på förutsättningen att medlemsstaterna åtnjuter och värnar om (skyddar) ett oberoende rättsväsende som kan tillhandahålla ett effektivt domstolsskydd för unionsrättsliga rättigheter. Se Lenaerts, K., On Judicial Independence and the Quest for National, Supranational and Transnational Justice, i Selvik, G. m.fl. (red.), The Art of Judicial Reasoning, Springer, 2019, s. 173.

4 Se även mina tidigare förslag till avgörande i målen Minister for Justice and Equality (Brister i domstolssystemet) ( C‑216/18 PPU, EU:C:2018:517), kommissionen/Polen (Högsta domstolens oavhängighet) ( C‑619/18, EU:C:2019:325), kommissionen/Polen (Allmänna domstolars oavhängighet) ( C‑192/18, EU:C:2019:529), förenade målen A.K. m.fl. (oavhängigheten hos Högsta domstolens avdelning för disciplinmål) ( C‑585/18, C‑624/18 och C‑625/18, EU:C:2019:551), samt förenade målen Miasto Łowicz och Prokuratura Okręgowa w Płocku (disciplinära förfaranden rörande domare) ( C‑558/18 och C‑563/18, EU:C:2019:775). Se även generaladvokaten Bobeks nyligen föredragna förslag till avgörande i målet Asociaţia Forumul Judecătorilor din România, Asociaţia Forumul Judecătorilor din România och Asociaţia Mişcarea pentru Apărarea Statutului Procurorilor, PJ och SO ( C‑83/19, C‑127/19, C‑195/19, C‑291/19 och C‑355/19, EU:C:2020:746).

5 Rådets direktiv av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling (EGT L 303, 2000, s. 16).

6 2019 års Dziennik Ustaw, moment 914.

7 Dom av den 19 november 2019, A.K. m.fl. (Oavhängigheten hos Högsta domstolens avdelning för disciplinmål) ( C‑585/18, C‑624/18 och C‑625/18, EU:C:2019:982, punkt 75 och där angiven rättspraxis. Med anledning av det stora antalet hänvisningar till denna dom, kallas den nedan endast A.K. m.fl.).

8 Dom av den 24 juni 2019, kommissionen/Polen (Högsta domstolens oavhängighet) ( C‑619/18, EU:C:2019:531, punkt 50, och A.K. m.fl., punkterna 82 och 83).

9 Se dom av den 24 juni 2019, kommissionen/Polen (Högsta domstolens oavhängighet) ( C‑619/18, EU:C:2019:531, punkterna 27–31), och av den 5 november 2019, kommissionen/Polen (Allmänna domstolars oavhängighet) ( C‑192/18, EU:C:2019:924, punkterna 41–46).

10 Dom av den 24 mars 2009, Danske Slagterier ( C‑445/06, EU:C:2009:178, punkt 65 och där angiven rättspraxis).

11 Se förslag till rådets beslut om fastslående av att det finns en klar risk för att Republiken Polen allvarligt åsidosätter rättsstatsprincipen (COM/2017/835 final) av den 20 december 2017, skälen 91 till 113. Se även bland annat Europaparlamentets interimsrapport om förslag till rådets beslut om fastslående av att det finns en klar risk för att Republiken Polen allvarligt åsidosätter rättsstatsprincipen, A9–0138/2020, den 20 juli 2020 (i vilken överhängande bevis för åsidosättande av rättsstatsprincipen i Polen gjordes gällande), Venedigkommissionens och Europarådets generaldirektorat för mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipens Gemensamma brådskade yttrande av den 16 januari 2020, yttrande nr 977/2019. Se även bland annat Zoll F., och Wortham, L., Judicial Independence and Accountability: Withstanding Political Stress in Poland, Fordham International Law Journal, Volym 42, nr 3, och Pietrzak, M., The Foundation for Law, Justice & Society, The Constitutional Court of Poland: The Battle for Judicial Independence, den 24 maj 2017, https://www.fljs.org/content/constitutional-court-poland-battle-judicial-independence (som beskriver ny lagstiftning på området offentlig media, övervakning samt terrorismbekämpning och omorganisation av åtalssystemet, vilket den påstådda förändringen av Konstitutionsdomstolen tillät).

12 Se dom av den 27 februari 2018, Associação Sindical dos Juízes Portugueses ( C‑64/16, EU:C:2018:117, punkterna 33 och 34 samt där angiven rättspraxis).

13 Domstolens yttrande 2/13, Anslutning till Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna, EU:C:2014:2454, punkt 176 och där angiven rättspraxis.

14 Se dom av den 22 juni 2010, Melki och Abdeli ( C‑188/10 och C‑189/10, EU:C:2010:363), samt av den 11 september 2014, A ( C‑112/13, EU:C:2014:2195).

15 Se dom av den 5 oktober 2010, Elchinov ( C‑173/09, EU:C:2010:581, punkt 26 och där angiven rättspraxis).

16 Se dom av den 16 december 2008, Cartesio ( C‑210/06, EU:C:2008:723, punkterna 95 och 98), och beslut av den 12 februari 2019, RH ( C‑8/19 PPU, EU:C:2019:110, punkt 47 och där angiven rättspraxis).

17 Dom av den 26 mars 2020, Miasto Łowicz och Prokurator Generalny ( C‑558/18 och C‑563/18, EU:C:2020:234, punkterna 58 och 59 och där angiven rättspraxis).

18 Den hänskjutande domstolens beslut att skjuta upp verkställigheten av de KRS-beslut som är föremål för de nationella målen har även medfört uppskjutande av dessa beslut i den del de avser att lämna förslag till utnämning till domare vid Högsta domstolen. Dessa beslut är fortfarande i kraft och har inte ändrats eller upphävts i enlighet med det förfarande som föreskrivs i nationell rätt. Trots detta ingav KRS de beslut som är föremål för de nationella målen till Republikens president. Den 10 oktober 2018 utnämnde Republikens president sju personer till tjänsten som domare vid Högsta domstolens tvistemålsavdelning och en person till tjänsten som domare vid Högsta domstolens brottmålsavdelning.

19 Se, för ett liknande resonemang, i ett mål som också rörde en medlemsstats högsta domstol och författningsdomstol, dom av den 15 januari 2013, Križan m.fl. ( C‑416/10, EU:C:2013:8, punkterna 62–73 och där angiven rättspraxis).

20 Dom av den 15 januari 2013, Križan m.fl. ( C‑416/10, EU:C:2013:8, punkt 68 och där angiven rättspraxis).

21 Dom av den 15 januari 2013, Križan m.fl. ( C‑416/10, EU:C:2013:8, punkt 70 och där angiven rättspraxis).

22 Se, särskilt, Florczak-Wątor, M., Orzeczenia Trybunału Konstytucyjnego i ich skutki prawne (Konstitutionsdomstolens avgöranden och deras rättsliga verkningar), Poznań 2006, s. 73 och där angiven juridisk doktrin.

23 Se även Högsta domstolens beslut V CSK 101/12 av den 30 januari 2013.

24 Dom av den 24 juni 2019, Popławski ( C‑573/17, EU:C:2019:530, punkt 61 och där angiven rättspraxis).

25 Beslut av den 8 april 2020, kommissionen/Polen ( C‑791/19 R, EU:C:2020:277). Se även de pågående målen C‑487/19, W. Ż. (Högsta domstolens avdelning för extraordinär prövning – Utnämnande) och C‑508/19, Prokurator Generalny (Högsta domstolens avdelning för disciplinära mål – Utnämnande). Den 4 december 2020 beslutade kommissionen att följa upp överträdelseförfarandet av den 29 april 2020 för att värna oavhängigheten hos polska domare genom att skicka ytterligare en formell underrättelse till Polen angående den omständigheten att avdelningen för disciplinära mål vid Högsta domstolen fortsatte sitt arbete (https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/inf_20_2142).

26 Dom av den 11 december 2018, Weiss m.fl. ( C‑493/17, EU:C:2018:1000).

27 Även enligt BVerfG:s egen uppfattning om en dialog mellan domstolar som den utvecklade i sin dom av den 6 juli 2010 (Honeywell), BVerfG 2 BvR 2661/06, borde den ha bett om ett klargörande från EU-domstolen genom en ny begäran om förhandsavgörande (om tolkningen av proportionalitetsprincipen, nämligen kravet på avvägning, vilket inte alls var föremål för den första begäran om förhandsavgörande). Som Italiens Corte costituzionale gjorde i det mål som avgjordes genom domen av den 5 december 2017, M.A.S. och M.B. ( C‑42/17, EU:C:2017:936), till följd av EU-domstolens dom i målet C‑105/14, Taricco ( EU:C:2015:555). Se Editorial Comments, Common Market Law Review 57: 965–978, 2020.

28 Internationell rätt omfattar nämligen inte unionsrättens och unionens integritet.

29 Lenaerts, K., The Primacy of EU Law and the Principle of the Equality of the Member States before the Treaties, VerfBlog, den 8 oktober 2020.

30 Se bland annat Mayer, F. C., Auf dem Weg zur Richterfaustrecht?, VerfBlog, den 7 maj 2020.

31 Och det är inte ens nödvändigt att ge sig in i de rättsliga sakfrågorna, där BVerfG:s resonemang för att uttrycka sig milt inte är vattentätt. Se, bland annat, Timmermans, Ch., Wie handelt er ultra vires?, Nederlands Juristenblad, 95, den 26 juni 2020, s. 1791, och Ziller, J., L’insoutenable pesanteur du juge constitutionnel allemand, https://blogdroiteuropeen.com/. Se även Poiares Maduro, M., Some Preliminary Remarks on the PSPP Decision of the German Constitutional Court, VerfBlog, den 6 maj 2020, och da Cruz Vilaca, J. L., The Judgment of the German Federal Constitutional Court and the Court of Justice of the EU – Judicial Cooperation or Dialogue of the Deaf?, beträffande vilken originalversionen finns tillgänglig på https://www.cruzvilaca.eu/pt/noticias/2/.

32 Kelemen, D., Eeckhout, P., Fabbrini, F., Pech, L. och Uitz, R., National Courts Cannot Override CJEU Judgments - A Joint Statement in Defense of the EU Legal Order, VerfBlog, den 26 maj 2020. Se artikeln för hela förteckningen över undertecknare.

33 Allvaret i problemet avseende ömsesidigt förtroende i förhållande till Polen återspeglas i de pågående målen C‑354/20 PPU (Openbaar Ministerie) och C‑412/20 PPU (Openbaar Ministerie). Rechtbank Amsterdam (Amsterdams domstol, Nederländerna) beslutade för första gången att verkställande av den europeiska arresteringsordern i alla pågående och framtida mål på begäran av polska domstolar ska skutas upp tills EU-domstolen har besvarat tolkningsfrågorna. Domstolarna i Nederländerna, Tyskland, Slovakien, Spanien och Irland har hittills beslutat att skjuta upp verkställandet av en europeisk arresteringsorder på begäran av polska domstolar från fall till fall.

34 Dom av den 27 februari 2018, Associação Sindical dos Juízes Portugueses ( C‑64/16, EU:C:2018:117, punkt 30 och där angiven rättspraxis).

35 Dom av den 27 februari 2018, Associação Sindical dos Juízes Portugueses ( C‑64/16, EU:C:2018:117, punkt 31 och där angiven rättspraxis).

36 Se dom av den 27 februari 2018, Associação Sindical dos Juízes Portugueses ( C‑64/16, EU:C:2018:117, punkterna 32 och 33 samt där angiven rättspraxis).

37 Se dom av den 27 februari 2018, Associação Sindical dos Juízes Portugueses ( C‑64/16, EU:C:2018:117, punkt 34 samt där angiven rättspraxis).

38 Se, för ett liknande resonemang, domen i målet A.K. m.fl., punkterna 82 och 83 samt där angiven rättspraxis.

39 Se mitt förslag till avgörande i C‑192/18, EU:C:2019:529, punkt 115.

40 Dom av den 24 juni 2019, kommissionen/Polen (Högsta domstolens oavhängighet) ( C‑619/18, EU:C:2019:531, punkt 54 och där angiven rättspraxis).

41 Dom av den 27 februari 2018, Associação Sindical dos Juízes Portugueses ( C‑64/16, EU:C:2018:117).

42 Dom av den 26 mars 2020, Miasto Łowicz och Prokurator Generalny ( C‑558/18 och C‑563/18, EU:C:2020:234).

43 Se, för ett liknande resonemang, domen i målet A.K. m.fl., punkt 153 i domskälen och punkt 2 i domslutet.

44 Se domen i målet A.K. m.fl., punkt 145. I viss juridisk doktrin anförs även att denna punkt skulle kunna tolkas så, att EU-domstolen har infört en specifik skyldighet avseende organisationen av nationella utnämningar till domartjänster, då EU-domstolen anger att den hänskjutande domstolen måste fastställa huruvida den del av förfarandet för utnämningar av domare som avslutas med ett förslag på en kandidat till Republikens president, kan prövas i domstol åtminstone såsom befogenhetsöverskridande (ultra vires) eller felaktigt utövande av behörighet, felaktig rättstillämpning eller uppenbart felaktig bedömning. Se Krajewski, M., och Ziolkowski, M., EU judicial independence decentralized: A.K., Common Market Law Review 57 (2020).

45 Detta bekräftas i Konstitutionsdomstolens dom i mål SK 57/06.

46 Europarådet, DAJ/DOC (98) 23, Strasbourg, 8–10 juli 1998.

47 Europadomstolens dom av den 25 september 2018, Denisov/Ukraina, CE:ECHR:2018:0925JUD007663911 (stora avdelningen), § 67 och följande §§. Se även § 79.

48 Leloup, M., An uncertain first step in the field of judicial self-government, E.C.L. Review 2020, 16(1), 145–169, s. 156.

49 Se, beträffande artikel 47 andra stycket i stadgan, dom av den 13 december 2017, El Hassani ( C‑403/16, EU:C:2017:960, punkt 39). Jag anser inte att något annat synsätt kan gälla enligt artikel 19.1 andra stycket FEU.

50 Dessa är domen i målet A.K. m.fl., och dom av den 26 mars 2020, Review Simpson och HG/rådet och kommissionen ( C‑542/18 RX-II och C‑543/18 RX-II, EU:C:2020:232).

51 Dom av den 26 mars 2020, Review Simpson och HG/rådet och kommissionen ( C‑542/18 RX-II och C‑543/18 RX-II, EU:C:2020:232, punkt 55).

52 Se Högsta domstolens dom av den 5 december 2019 och stora avdelningens beslut från Högsta domstolens tre avdelningar av den 23 januari 2020 (nedan kallat beslutet av den 23 januari 2020).

53 Se punkterna 40–41 i den domen. Den nya lagen om KRS föreskrev en uppsägning av urvalsmedlemmarna i KRS innan deras mandat hade gått ut och ändrade bestämmelserna om urval. Det ursprungliga urvalet av domare av olika typer och domstolsnivåer, ersattes av en slutgiltig behörighet för parlamentet att utse 15 medlemmar till KRS. Eftersom sejmen skulle besluta om majoriteten av medlemmarna i KRS, snedvreds den balans mellan de tre grenarna av makten som föreskrevs i artikel 187.1 i konstitutionen.

54 Se målet III Po 7/18, dom meddelad av Polens Högsta domstol den 5 december 2019, särskilt punkterna 40–41, 46–48, 49, 50–51 och 56.

55 BSA I-4110–1/20. Se den engelska språkversionen tillgänglig på www.sn.pl/aktualnosci/SiteAssets/Lists/Wydarzenia/AllItems/BSA%20I-4110–1_20_English.pdf.

56 Se även följande punkt i detta förslag till avgörande. Venedigkommissionens yttrande nämns i fotnot 11 ovan.

57 Bland annat på grund av att enligt denna lag så kan innehållet i domstolsavgöranden anses vara disciplinära överträdelser. Lagen hindrar polska domstolar från att uppfylla sina skyldigheter att tillämpa unionsrätten eller begära förhandsavgöranden. Lagen hindrar även polska domstolar från att, i samband med mål som är avhängiga vid den, bedöma andra domstolars befogenhet att döma. Efter domen i målet A.K. m.fl. av den 19 november 2019 och Högsta domstolens dom av den 5 december 2019, införde Polen lagstiftning som skulle kunna medföra disciplinära påföljder för nationella domare om de ifrågasätter legitimiteten av vissa aspekter av domstolsreformerna i Polen (se ovan Leloup).

58 ENCJ har även angett följande: En skrivelse av den europeiska domarsammanslutningen, som representerar en majoritet av domare i Europa, och en gemensam skrivelse från en sammanslutning med polska domare, Iustitia, familjerättsdomarnas sammanslutning Pro Familia, förvaltningsrättsdomarnas sammanslutning och det permanenta presidiet för domares samarbetsforum. Båda skrivelserna stödjer offentligt förslaget att utesluta KRS från ENCJ.

59 Yttrande nr 977/2019, CDL-PI(2020)002. Se, särskilt, punkterna 8 samt 31 och följande punkter.

60 Se Europadomstolen, Oleksandr Volkov/Ukraina (nr. 21722/11), §§ 109–117 och 130; Özpinar/Turkiet, nr. 20999/04, §§ 78–79.

61 Se Europadomstolens dom, Findlay/Förenade kungariket (nr. 22107/93), § 73; Europadomstolens dom, Sramek/Österrike (nr. 8790/79), § 42; Campbell och Fell/Förenade kungariket (nr. 7819/77 och 7878/77), § 78; Europadomstolens dom Cooper/Förenade kungariket (nr. 48843/99), § 104; Europadomstolens dom Sacilor Lormines/Frankrike (nr. 65411/01), § 63, och Europadomstolens dom Clarke/Förenade kungariket (nr. 23695/02).

62 Krajewski och Ziółkowski, se ovan, s. 1128.

63 Krajewski och Ziółkowski, se ovan., s. 1128, med hänvisning till Konstitutionsdomstolens dom i mål SK 57/06.

64 CCJE:s yttrande nr 10 (2007) till Europarådets ministerkommitté för domstolsråd I samhällets tjänst, den 23 november 2007, Strasbourg.

65 Dom av den 26 mars 2020, Review Simpson och HG/rådet och kommissionen ( C‑542/18 RX-II och C‑543/18 RX-II, EU:C:2020:232, punkt 74).

66 Den 1 december 2020 fastställdes detta interimistiska beslut av Europadomstolen (stora avdelningen) som enhälligt fann att artikel 6.1 i Europakonventionen hade åsidosatts i samband med grova brott mot regler för tillsättning av domare till Appellationsdomstolen i Island (ansökan nr 26374/18).

67 Dom av den 26 mars 2020, Review Simpson och HG/rådet och kommissionen ( C‑542/18 RX-II och C‑543/18 RX-II, EU:C:2020:232, punkt 75).

68 Se punkt 121 och följande punkter i detta förslag till avgörande. Se även domen i målet A.K. m.fl. och beslut i mål C‑791/19 R ( EU:C:2020:277).

69 Se 44 § 1a, 44 § 1b och 44 § 4 i lagen om KRS.

70 Se dom av den 27 februari 2018, Associação Sindical dos Juízes Portugueses ( C‑64/16, EU:C:2018:117, punkt 34 och där angiven rättspraxis).

71 EU-domstolen hänvisar, för ett liknande resonemang, till Europadomstolens dom av den 18 oktober 2018, Thiam/Frankrike, CE:ECHR:2018:1018JUD008001812, § 25 och § 81).

72 Se dom av den 29 juli 2019, Torubarov ( C‑556/17, EU:C:2019:626, punkt 57).

73 Dom av den 14 maj 2020, Országos Idegenrendészeti Főigazgatóság Dél-alföldi Regionális Igazgatóság ( C‑924/19 PPU och C‑925/19 PPU, EU:C:2020:367, punkt 299).