Förslag till avgörande av generaladvokat Giovanni Pitruzzella föredraget den 14 oktober 2021

1 Originalspråk: italienska.

2 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012 (EUT L 173, 2014, s. 190).

3 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om inrättande av en ram för återhämtning och rekonstruktion av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 77/91/EEG och 82/891/EG och direktiven 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG och 2011/35/E[U] samt förordning (EU) nr 1093/2010 (COM(2012) 280 final), offentliggjort den 6 juni 2012.

4 Närmare bestämt har den portugisiska regeringen klargjort att detta lagdekret inte införlivade Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG av den 4 april 2001 om rekonstruktion och likvidation av kreditinstitut (EGT L 125, 2001, s. 15), vilket införlivades med den portugisiska rättsordningen med en annan rättsakt, det vill säga lagdekret nr 199/2006 av den 25 oktober 2006.

5 Det vill säga principen om att ingen borgenär på grund av myndighetsåtgärder ska behandlas mindre förmånligt än vad som hade varit fallet om det aktuella kreditinstitutet hade genomgått likvidation genom ett normalt insolvensförfarande.

6 Med undantag för bestämmelserna i avdelning IV kapitel V avsnitt 5 om skuldnedskrivningsverktyget, som skulle tillämpas senast från och med den 1 januari 2016.

7 Domen Inter-Environnement Wallonie, punkt 43, dom av den 5 februari 2004, Rieser Internationale Transporte ( C‑157/02, EU:C:2004:76, punkt 68), och dom av den 15 oktober 2009, Hochtief och Linde-Kca-Dresden ( C‑138/08, EU:C:2009:627, punkt 25).

8 Domen Inter-Environnement Wallonie, punkt 44.

9 Domen Inter-Environnement Wallonie, punkt 49.

10 Se dom av den 17 januari 2008, Velasco Navarro ( C‑246/06, EU:C:2008:19, punkt 25 och där angiven rättspraxis).

11 Se, för ett liknande resonemang, förslag till avgörande av generaladvokaten Sharpston i målet BP m.fl. ( C‑234/18, EU:C:2019:920, punkt 45).

12 Domen Inter-Environnement Wallonie, punkt 45, och, bland annat, dom av den 26 maj 2011, Stichting Natuur en Milieu m.fl. ( C‑165/09–C‑167/09, EU:C:2011:348, punkt 78), och, senast, dom av den 11 februari 2021, M.V. m.fl. (På varandra följande visstidsanställningar i den offentliga sektorn) ( C‑760/18, EU:C:2021:113, punkt 73 och där angiven rättspraxis).

13 Dom av den 7 september 2006, Cordero Alonso ( C‑81/05, EU:C:2006:529, punkt 29), dom av den 21 juli 2011, Azienda Agro-Zootecnica Franchini och Eolica di Altamura ( C‑2/10, EU:C:2011:502, punkt 70), och dom av den 23 april 2009, VTB-VAB och Galatea ( C‑261/07 och C‑299/07, EU:C:2009:244, punkt 35).

14 Se dom av den 10 juli 2014, Julian Hernández m.fl. ( C‑198/13, EU:C:2014:2055, punkt 32 och där angiven rättspraxis), och dom av den 14 januari 2021, Okrazhna prokuratura – Haskovo och Apelativna prokuratura – Plovdiv ( C‑393/19, EU:C:2021:8, punkt 30 och där angiven rättspraxis).

15 Dom av den 26 februari 2013, Åkerberg Fransson ( C‑617/10, EU:C:2013:105, punkt 19 och där angiven rättspraxis), dom av den 6 mars 2014, Siragusa ( C‑206/13, EU:C:2014:126, punkt 21), samt beslut av den 7 september 2017, Demarchi Gino och Garavaldi ( C‑177/17 och C‑178/17, EU:C:2017:656, punkt 18).

16 Dom av den 6 mars 2014, Siragusa ( C‑206/13, EU:C:2014:126, punkt 25 och där angiven rättspraxis), dom av den 10 juli 2014, Julian Hernández m.fl. ( C‑198/13, EU:C:2014:2055, punkt 37), och beslut av den 7 september 2017, Demarchi Gino och Garavaldi ( C‑177/17 och C‑178/17, EU:C:2017:656, punkt 20).

17 EUT L 118, 2010, s. 1.

18 Se dom av den 8 november 2016, Dowling m.fl. ( C‑41/15, EU:C:2016:836, punkt 8).

19 EUT L 159, 2011, s. 88.

20 Se, analogt, dom av den 13 juni 2017, Florescu m.fl. ( C‑258/14, EU:C:2017:448, punkterna 32–35 och 45–48). Se, vad gäller frågan huruvida stadgan är tillämplig mot bakgrund av artikel 51 i stadgan i en situation med åtgärder som har vidtagits av Republiken Portugal inom ramen för åtaganden som gjorts med stöd av de bestämmelser som nämns i punkt 47, punkterna 43–53 i förslag till avgörande av generaladvokaten Saugmandsgaard Øe i målet Associação Sindical dos Juízes Portugueses ( C‑64/16, EU:C:2017:395), vilket domstolen implicit fastställde i motsvarande dom av den 27 februari 2018, Associação Sindical dos Juízes Portugueses ( C‑64/16, EU:C:2018:117).

21 Se dom av den 26 maj 2011, Stichting Natuur en Milieu m.fl. ( C‑165/09–C‑167/09, EU:C:2011:348, punkt 78), och dom av den 11 september 2012, Nomarchiaki Aftodioikisi Aitoloakarnanias m.fl. ( C‑43/10, EU:C:2012:560, punkt 57).

22 Se dom av den 4 juli 2006, Adeneler m.fl. ( C‑212/04, EU:C:2006:443, punkt 121), dom av den 22 november 2005, Mangold ( C‑144/04, EU:C:2005:709, punkt 68), och dom av den 27 oktober 2016, Milev ( C‑439/16 PPU, EU:C:2016:818, punkt 31).

23 Dom av den 4 juli 2006, Adeneler m.fl. ( C‑212/04, EU:C:2006:443, punkt 123), och dom av den 23 april 2009, VTB-VAB och Galatea ( C‑261/07 och C‑299/07, EU:C:2009:244, punkt 39 och där angiven rättspraxis).

24 Domen Inter-Environnement Wallonie, punkt 46, och dom av den 26 maj 2011, Stichting Natuur en Milieu m.fl. ( C‑165/09–C‑167/09, EU:C:2011:348, punkt 80), samt, för ett liknande resonemang med avseende på en övergångsperiod, dom av den 10 november 2005, Stichting Zuid-Hollandse Milieufederatie ( C‑316/04, EU:C:2005:678, punkterna 42 och 43).

25 Se punkterna 56–59 i denna dom. Se, för ett exempel på ett annat fall där en nationell lagstiftning ansågs allvarligt äventyra förverkligandet av det resultat som föreskrivs i det i målet aktuella direktivet, förslag till avgörande av generaladvokaten Kokott i målet VYSOČINA WIND ( C‑181/20, EU:C:2021:619, bland annat punkt 99) där generaladvokaten fann att den i det målet aktuella tjeckiska lagstiftningen allvarligt kunde äventyra målet med detta direktiv.

26 Se punkt 83 i denna dom.

27 Se punkt 32 i domen. Se, för ett annat fall där domstolen uteslöt att en lagstiftning som antogs under det i målet aktuella direktivets införlivandefrist allvarligt kunde äventyra det resultat som föreskrivs i direktivet, dom av den 13 mars 2014, Jetair och BTW-eenheid BTWE Travel4you ( C‑599/12, EU:C:2014:144, punkt 37).

28 Se punkterna 28–36 samt domslutet i domen.

29 Se dom av den 26 maj 2011, Stichting Natuur en Milieu m.fl. ( C‑165/09–C‑167/09, EU:C:2011:348, punkterna 81–83).

30 Se, för ett liknande resonemang, domen Inter-Environnement Wallonie, punkt 47.

31 Se, för ett liknande resonemang, domen Inter-Environnement Wallonie, punkt 49.

32 Se artikel 31.3 i direktiv 2014/59.

33 Se, även, skälen 5, 13, 45, 70, 72 och 90 i direktiv 2014/59.

34 Se, även, skälen 3, 4, 11, 13, 14, 18, 24, 29, 40, 41, 45, 49, 63, 64, 67, 72, 83, 91, 92, 97, 99, 102, 108 och 132 i direktiv 2014/59.

35 Se, även, skälen 16, 45 och 109 i direktiv 2014/59.

36 Se, även, skälen 45, 55, 71, 102, 110, 112 och 117 i direktiv 2014/59.

37 Se, även, skälen 45 och 65 i direktiv 2014/59.

38 Det framgår uttryckligen av detta skäl att myndigheternas befogenhet att utan aktieägarnas medgivande överföra ett instituts aktier eller helt eller delvis överföra dess tillgångar till en privat köpare påverkar särskilt aktieägares äganderätt. Dessutom kan likabehandlingen av borgenärer påverkas av befogenheten att kunna besluta vilka skulder som ska lyftas ur ett fallerande institut, för att trygga fortsatt tillhandahållande av tjänster och undvika negativa effekter på den finansiella stabiliteten.

39 Se, särskilt, artiklarna 36.4 e och 40.4 i direktiv 2014/59. I detta sammanhang ska det påpekas att parterna är oeniga om ersättningens karaktär. Medan Massa insolvente och BPC Lux 2 m.fl. anser att ersättningen har karaktären av kompensation, anser Banco de Portugal och den portugisiska regeringen att den endast syftar till att säkerställa resolutionsåtgärdens neutralitet för broinstitutet och för finansieringsarrangemanget för resolution för det fall det visar sig att värdet på den överförda egendomen är högre än den inledande värdering på grundval av vilken broinstitutets kapitalbehov har fastställts.

40 Dom av den 13 juni 2017, Florescu m.fl. ( C‑258/14, EU:C:2017:448, punkt 49 och där angiven rättspraxis). Se, även, dom av den 21 maj 2019, kommissionen/Ungern (Nyttjanderätter till jordbruksmark) ( C‑235/17, EU:C:2019:432, punkt 72).

41 Se dom av den 20 september 2016, Ledra Advertising m.fl./kommissionen och ECB ( C‑8/15 P–C‑10/15 P, EU:C:2016:701, punkterna 69 och 70), dom av den 16 juli 2020, Adusbef och Federconsumatori ( C‑686/18, EU:C:2020:567, punkt 85), och dom av den 14 januari 2021, Okrazhna prokuratura – Haskovo och Apelativna prokuratura – Plovdiv ( C‑393/19, EU:C:2021:8, punkt 53).

42 Dom av den 13 juni 2017, Florescu m.fl. ( C‑258/14, EU:C:2017:448, punkt 53), och dom av den 16 juli 2020, Adusbef och Federconsumatori ( C‑686/18, EU:C:2020:567, punkt 86).

43 Se dom av den 21 maj 2019, kommissionen/Ungern (Nyttjanderätter till jordbruksmark) ( C‑235/17, EU:C:2019:432, punkt 69).

44 Se särskilt, vad gäller specifikt aktier i ett kreditinstitut som är föremål för ett återhämtnings- och resolutionsbeslut, Europadomstolen, 19 november 2020, Project-trade d.o.o. mot Kroatien (CE:ECHR:2020:1119JUD000192014, § 75 och där angiven rättspraxis). Se, även, Europadomstolen, 11 december 2018, Lekić mot Slovenien (CE:ECHR:2018:1211JUD003648007, § 71 och där angiven rättspraxis).

45 Europadomstolen, 21 juli 2016, Mamatas m.fl. mot Grekland (CE:ECHR:2016:0721JUD006306614, § 90).

46 Som generaladvokaten Saugmandsgaard Øe påpekade i sitt förslag till avgörande i målet kommissionen/Ungern (Nyttjanderätter till jordbruksmark) ( C‑235/17, EU:C:2018:971, punkt 156) framgår det i detta sammanhang av Europadomstolens praxis att ett sådant berövande förekommer vid överföring av egendomen till följd av en formell besittningsövergång av egendomen. Se, för ett liknande resonemang, bland annat, Europadomstolen, 23 september 1982, Sporrong och Lönnroth mot Sverige (CE:ECHR:1982:0923JUD000715175, §§ 62 och 63).

47 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 16 juli 2020, Adusbef och Federconsumatori ( C‑686/18, EU:C:2020:567, punkt 89).

48 Se, exempelvis, den situation som nämns i punkt 111 i förslag till avgörande av generaladvokaten Kokott i de förenade målen Aeris Invest/SRB och Algebris (UK), och Anchorage Capital Group/SRB ( C‑874/19 P och C‑934/19 P, EU:C:2021:563).

49 Detta kan vara fallet när åtgärden tekniskt sett inte leder till någon (påtvingad) överföring av äganderätten till aktier eller fordringar, men deras ekonomiska värde minskar så pass mycket att denna åtgärd i grund och botten motsvarar ett berövande av egendom. Se Europadomstolen, 7 november 2002, Olczak mot Polen (CE:ECHR:2002:1107DEC003041796, § 71).

50 Se, för en tolkning av dessa två bestämmelser i förhållande till varandra, dom av den 21 maj 2019, kommissionen/Ungern (Nyttjanderätter till jordbruksmark) ( C‑235/17, EU:C:2019:432, punkt 89). Se, för de villkor som en omtvistad lagstiftning som fastställer ett berövande av egendom ska uppfylla för att vara i överensstämmelse med dessa två bestämmelser i stadgan, lästa mot bakgrund av de krav som ställs i Europadomstolens praxis, förslag till avgörande av generaladvokaten Saugmandsgaard Øe i målet kommissionen/Ungern (Nyttjanderätter till jordbruksmark) ( C‑235/17, EU:C:2018:971, punkterna 164–166).

51 Se artikel 32, särskilt punkt 1 a, och skäl 41 i direktiv 2014/59. Se, vad gäller den aktuella portugisiska lagstiftningen, artikel 145-C RGICSF.

52 Se, för ett liknande resonemang och analogt med en situation där resolutionsåtgärden finansierades med statligt stöd, förslag till avgörande av generaladvokaten Wahl i målet Kotnik m.fl. ( C‑526/14, EU:C:2016:102, punkt 90).

53 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 20 september 2016, Ledra Advertising m.fl./kommissionen och ECB ( C‑8/15 P–C‑10/15 P, EU:C:2016:701, punkterna 71, 72 och 75). Se, även, dom av den 19 juli 2016, Kotnik m.fl. ( C‑526/14, EU:C:2016:570, punkt 91).

54 Se, även, Europadomstolen, 7 november 2002, Olczak mot Polen (CE:ECHR:2002:1107DEC003041796, § 81), 10 juli 2012, Grainger m.fl. mot Förenade kungariket (CE:ECHR:2012:0710DEC003494010, §§ 39 och 42), och 21 juli 2016, Mamatas m.fl. mot Grekland (CE:ECHR:2016:0721JUD006306614, § 103).

55 Se, bland annat, Europadomstolen, 23 september 1982, Sporrong och Lönnroth mot Sverige (CE:ECHR:1982:0923JUD000715175, § 69), 12 december 2002, Wittek mot Tyskland (CE:ECHR:2002:1212JUD003729097, § 53), och 7 november 2002, Olczak mot Polen (CE:ECHR:2002:1107DEC003041796, § 74). Se, även, förslag till avgörande av generaladvokaten Saugmandsgaard Øe i målet kommissionen/Ungern (Nyttjanderätter till jordbruksmark) ( C‑235/17, EU:C:2018:971, punkt 162).

56 Se dom av den 13 juni 2017, Florescu m.fl. ( C‑258/14, EU:C:2017:448, punkt 57). Se, även, Europadomstolen, 7 november 2002, Olczak mot Polen (CE:ECHR:2002:1107DEC003041796, § 77 och där angiven rättspraxis).

57 Se Europadomstolen, 7 november 2002, Olczak mot Polen (CE:ECHR:2002:1107DEC003041796, § 77 och där angiven rättspraxis), och 10 juli 2012, Grainger m.fl. mot Förenade kungariket (CE:ECHR:2012:0710DEC003494010, § 36 och där angiven rättspraxis).

58 Se dom av den 19 juli 2016, Kotnik m.fl. ( C‑526/14, EU:C:2016:570, punkt 91).

59 Se, för ett liknande resonemang och analogt med en situation där resolutionsåtgärden finansierades med statligt stöd, dom av den 19 juli 2016, Kotnik m.fl. ( C‑526/14, EU:C:2016:570, punkterna 73–75).

60 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 20 september 2016, Ledra Advertising m.fl./kommissionen och ECB ( C‑8/15 P–C‑10/15 P, EU:C:2016:701, punkt 74).

61 Se artiklarna 36.4 e och 40.4 i direktiv 2014/59.

62 Se, bland annat, Europadomstolen, 25 mars 1999, Papachelas mot Grekland (CE:ECHR:1999:0325JUD003142396, § 48).

63 Se, för ett liknande resonemang, förslag till avgörande av generaladvokaten Kokott i de förenade målen Aeris Invest/SRB och Algebris (UK), och Anchorage Capital Group/SRB ( C‑874/19 P och C‑934/19 P, EU:C:2021:563, punkterna 113 och 115).

64 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 19 juli 2016, Kotnik m.fl. ( C‑526/14, EU:C:2016:570, punkterna 78 och 79), och av den 20 september 2016, Ledra Advertising m.fl./kommissionen och ECB ( C‑8/15 P–C‑10/15 P, EU:C:2016:701, punkterna 73 och 74). Se, även, förslag till avgörande av generaladvokaten Kokott i de förenade målen Aeris Invest/SRB och Algebris (UK), och Anchorage Capital Group/SRB ( C‑874/19 P och C‑934/19 P, EU:C:2021:563, punkt 118).

65 Se, bland annat, Europadomstolen, 21 februari 1997, Guillemin mot Frankrike (CE:ECHR:1997:0221JUD001963292, § 54).