Förslag till avgörande av generaladvokat Tamara Ćapeta föredraget den 13 februari 2025

1 Originalspråk: engelska.

2 Rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung (EGT L 180, 2000, s. 22) (nedan kallat direktivet om ras eller etniskt ursprung).

3 Det framgår av punkt 2 i begäran om förhandsavgörande att liknande frågor prövas i ett antal andra mål vid danska domstolar, däribland sju mål vid Højesteret (Högsta domstolen, Danmark) och två mål vid Retten i Aarhus (Distriktsdomstolen i Århus, Danmark). Højesteret (Högsta domstolen) har beslutat att vilandeförklara de mål som är anhängiga vid nämnda domstol i avvaktan på EU-domstolens prövning av begäran om förhandsavgörande i förevarande mål.

4 Inledningsvis är det viktigt att notera att den ursprungliga översättningen av lagens titel till engelska var Law on social housing (lagen om subventionerat boende). MV m.fl., inklusive BL, förklarade dock under förhandlingen att denna översättning är missvisande, eftersom den typ av bostäder som regleras genom lagen inte bara är tillgängliga för personer i behov av social hjälp, utan för alla som är bosatta i Danmark. Av det skälet har jag bestämt att översätta lagens titel till lagen om allmännyttiga bostäder (Law on public housing), vilket förefaller vara mer lämpligt.

5 61a § 1 i lagen om allmännyttiga bostäder.

6 61a § 2 i lagen om allmännyttiga bostäder.

7 61a § 4 i lagen om allmännyttiga bostäder.

8 I enlighet med 61a § 6 i lagen om allmännyttiga bostäder.

9 SAB är ett allmännyttigt företag utan vinstsyfte som ägs av kommunen Slagelse: https://www.dabbolig.dk/slagelse-almennyttige-boligselskab/.

10 SAB förklarade under förhandlingen att enligt utvecklingsplanen skulle huskomplexet Schackenborgvænge omvandlas, med resultatet att minsta möjliga antal hyresavtal behövde sägas upp. SAB sålde senare Schackenborgvænge till Estate Invest A/S, men är fortfarande kärande i målen vid den nationella domstolen.

11 Kriterierna som användes var de som föreskrivs för allmännyttiga bostäder i omvandlingsområden, det vill säga frånvaro av fällande brottmålsdomar i hushållet under de senaste sex månaderna och en viss inkomstnivå.

12 Hyresgästerna i de nationella målen ifrågasätter de erbjudna bostädernas likvärdighet vad gäller storlek och pris. Det faller i alla händelser inom den nationella domstolens exklusiva behörighet att fastställa sådana faktiska omständigheter.

13 Sedan den 1 december 2021 klassificeras Ringparken inte längre som ett omvandlingsområde, eftersom det inte längre uppfyller de socioekonomiska kriterierna. SAB är dock fortfarande skyldigt att genomföra den godkända utvecklingsplanen för området.

14 Bo-Vita är också ett allmännyttigt bostadsbolag som bildades 1951.

15 Sedan den 1 december 2023 klassificeras Mjølnerparken inte längre som ett omvandlingsområde, eftersom antalet boende har minskat till färre än 1000.

16 Danmarks regering, Ét Danmark uden parallelsamfund – Ingen ghettoer i 2030, 1 mars 2018, finns på: https://www.regeringen.dk/media/4937/publikation_%C3%A9t-danmark-uden-parallelsamfund.pdf.

17 Se, till exempel, rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet (EGT L 303, 2000, s. 16) (ramdirektivet för likabehandling) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG av den 5 juli 2006 om genomförandet av principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet (EUT L 204, 2006, s. 23).

18 Bestämmelserna om systemet med allmännyttiga bostäder i Danmark återfinns i Bekendtgørelse om ændring af bekendtgørelse om drift af almene boliger m.v (meddelande om ändring om meddelande om förvaltning av allmännyttiga bostäder), BEK nr 1368 af 28 November 2018.

19 Förslag till rådets direktiv om genomförandet av principen om likabehandling av enskilda personer oavsett ras eller etniskt ursprung (KOM(1999) 566 slutlig av den 25 november 1999.

20 Se, till exempel, artikel 3 i direktivet.

21 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, Report on the proposal for a Council directive implementing the principle of equal treatment between persons irrespective of racial or ethnic origin (COM(1999) 566 – C5–0067/2000 – 1999/0253(CNS)) of 16 May 2000.

22 Ändrat förslag till rådets direktiv om genomförandet av principen om likabehandling av enskilda personer oavsett ras eller etniskt ursprung (KOM(2000) 328 slutlig) (EGT C 311 E, 2000, s. 169).

23 I detta avseende, se Tyson, A., The Negotiation of the European Community Directive on Racial Discrimination, European Journal of Migration and Law, 2001, s. 199–229, på s. 208.

24 Min kursivering.

25 Denna bestämmelse infördes genom Amsterdamfördraget och vid tidpunkten för antagandet av direktivet om ras eller etniskt ursprung fanns den i artikel 13 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

26 Min kursivering.

27 Yttrande 2/94 (Gemenskapens anslutning till Europakonventionen) av den 28 mars 1996 ( EU:C:1996:140, punkt 27).

28 Se i detta avseende, ramdirektivet om likabehandling och artikel 3.1 däri som innehåller samma formulering. Detta kan vara relevant också i förhållande till artikel 2.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 2016, s. 1), där följande anges: Denna förordning ska inte tillämpas på behandling av personuppgifter som … utgör ett led i en verksamhet som inte omfattas av unionsrätten.

29 Se, i detta avseende, dom av den 11 september 2007, Schwarz och Gootjes-Schwarz ( C‑76/05, EU:C:2007:492, punkt 70) och dom av den 7 september 2022, Cilevičs m.fl. ( C‑391/20, EU:C:2022:638, punkt 59 och där angiven rättspraxis). När det gäller folkhälsa, se dom av den 16 maj 2006, Watts ( C‑372/04, EU:C:2006:325, punkt 92).

30 Se, i detta avseende, dom av den 15 november 2018, Maniero ( C‑457/17, EU:C:2018:912, punkt 30).

31 I Cambridge Dictionary föreslås till exempel etnisk ha följande betydelse: avser eller tillhör en grupp av personer som kan ses som olika (= annorlunda) på grund av att de delar samma kultur, tradition, språk, historia etcetera. Merriam-Webster Dictionary föreslår bland annat följande betydelse: eller avser stora grupper av personer som klassificeras enligt samma ursprung eller bakgrund med avseende på ras, nationalitet, stam, religion, språk eller kultur. Enligt portalen Hrvatski jezični (Kroatisk språkportal) består en etnisk grupp av medlemmar i ett ethnos som har en och samma identitet på grundval av kultur, religion, språk, seder och andra faktorer. I ordboken Larousse definieras ethnie som Groupement humain qui possède une structure familiale, économique et sociale homogène, et dont l’unité repose sur une communauté de langue, de culture et de conscience de groupe.

32 Akademiker påpekar att det är svårt att hitta en allmänt accepterad definition av etnicitet. Se, till exempel, Krivokapić, B. och Salkiewicz- Munnerlyn, E., An attempt of defining Ethnic Minorities for their better protection, Ukrainian Journal of International Law, 2020, ss. 26–40. Se, även, förslag till avgörande av generaladvokaten Wahl i målet Jyske Finans ( C‑668/15, EU:C:2016:914, punkt 33).

33 Bell, M., Racism and Equality in the European Union, Oxford, Oxford University Press, 2009, s. 8.

34 Skäl 6 i direktivet om ras eller etniskt ursprung.

35 I till exempel den internationella konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, som är från år 1965, i vilken samtliga medlemsstater är parter och som citeras i tredje skälet i direktivet om ras eller etniskt ursprung, används endast rasdiskriminering. I dess artikel 1.1 anges emellertid att med rasdiskriminering avses varje skillnad, undantag, inskränkning eller företräde på grund av ras, hudfärg, härkomst eller nationellt eller etniskt ursprung som har till syfte eller verkan att omintetgöra eller inskränka erkännande, åtnjutande eller utövande på lika villkor av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på politiska, ekonomiska, sociala, kulturella eller andra områden av det offentliga livet. Inte heller Europakonventionen innehåller uttrycket etniskt ursprung. Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen) har dock slagit fast att diskriminering bland annat på grund av en persons etniska ursprung är en form av rasdiskriminering (Europadomstolen, 13 november 2007, D.H. m.fl. mot Tjeckien (CE:ECHR:2007:1113JUD005732500, § 176 och där angiven rättspraxis)).

36 I detta avseende har EU-domstolen redan slagit fast att direktivets tillämpningsområde inte kan tolkas restriktivt. Se dom av den 12 maj 2011, Runevič-Vardyn och Wardyn ( C‑391/09, EU:C:2011:291, punkt 43); dom av den 16 juli 2015, Razpredelenie Bulgaria ( C‑83/14, EU:C:2015:480, punkt 42) (nedan kallad domen i målet CHEZ) och dom av den 15 november 2018, Maniero ( C‑457/17, EU:C:2018:912, punkt 36).

37 Se, i detta avseende, skälen 7, 10 och 11 i direktivet om ras eller etniskt ursprung.

38 Tolerans är ett annat värde som anges i artikel 2 FEU andra meningen. I detta avseende kan direktivet om ras eller etniskt ursprung förstås som att det inte bara genomför jämlikhetsprincipen, utan också värdet tolerans.

39 Dom av den 6 april 2017, Jyske Finans ( C‑668/15, EU:C:2017:278) (nedan kallad domen i målet Jyske Finans).

40 Punkt 60 i domen i målet CHEZ. EU-domstolen fann i sitt avgörande stöd i Europadomstolens domar av den 6 juli 2005, Nachova m.fl. mot Bulgarien, CE:ECHR:2005:0706JUD004357798, och av den 22 december 2009, Sejdić och Finci mot Bosnien och Hercegovina, CE:ECHR:2009:1222JUD002799606.

41 Punkt 46 i domen i målet CHEZ.

42 Nationalitet är undantaget från direktivets tillämpningsområde enligt dess artikel 3.2.

43 Se punkt 77 i detta förslag till avgörande.

44 I målet Jyske Finans hävdade en person att ett kreditbolag hade diskriminerat honom på grund av hans födelseort som var i Bosnien och Hercegovina. Födelseorten framgick av hans körkort, och han menade att det var skälet till att bolaget krävde att han skulle lämna in ytterligare handlingar, som pass eller uppehållstillstånd, för att behandla hans låneansökan för att köpa en ny bil. Bolaget begärde emellertid inte ytterligare handlingar av hans partner, som var född i Danmark. EU-domstolen fann i det målet att han inte hade diskriminerats på grund av etniskt ursprung, bland annat eftersom sådan diskriminering inte kan fastställas utifrån endast en faktor, i detta fall födelseort. Domstolen uteslöt dock inte födelseort som en av flera relevanta faktorer för fastställande av etniskt ursprung.

45 Jyske Finans, punkt 18.

46 Jyske Finans, punkt 19.

47 Krivokapić, B. och Salkiewicz- Munnerlyn, E., a.a.

48 Isajiw, W. W., Definition and Dimensions of Ethnicity: A Theoretical Framework, artikel som presenterades under 1992 års Joint Canada-United States Conference on the Measurement of Ethnicity, Ottawa (Kanada), publicerad i Statistics Canada and U.S. Bureau of the Census, eds., Challenges of Measuring an Ethnic World: Science, politics and reality: Proceedings of the Joint Kanada-United States Conference on the Measurement of Ethnicity April 1–3, 1992, U.S. Government Printing Office; Washington, DC 1993, s. 407–427, s. 6 i den utgåva som finns tillgänglig på: https://utoronto.scholaris.ca/bitstreams/91e5f959–754b-4eea-bae0–1a3638bcd1e9/download.

49 Beträffande kritik mot att se romer som en homogen grupp, se McGarry A. Ethnic Group Identity and the Roma Social Movement: Transnational Organizing Structures of Representation, Nationalities Papers, vol. 36(3), 2008; s. 449–470, på s. 463 och 464.

50 Dom av den 10 juli 2008, Feryn ( C‑54/07, EU:C:2008:397) (nedan kallad domen i målet Feryn).

51 När det gäller den internationella konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering finns det inte heller något krav på att skillnader i behandling endast ska påverka en grupp med bara ett etniskt ursprung för att de ska betraktas som förbjuden rasdiskriminering. Se, i detta avseende, Submission of the United Nations Special Rapporteur on Contemporary forms of Racism, Xenophobia and Related Intolerance and the United Nations Special Rapporteur on Adequate Housing as a Component of the Right to an Adequate Standard of Living, and on the Right to Non-Discrimination in this Context, to the Court of Justice of the European Union (CJEU) in Case C‑417/23, finns på: https://www.ohchr.org/sites/default/files/documents/issues/housing/AmicusBrieftoDenmark-CJEU-third-party-intervention.pdf.

52 I förslaget till 2018 års ändringar av lagen om allmännyttiga bostäder anges till exempel att bland annat en stark koncentration av personer av annat etniskt ursprung är ett tecken på att området i fråga måste ges uppmärksamhet. Se, i detta avseende, punkt 100 i det aktuella beslutet om hänskjutande.

53 Kommittén för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, Concluding observations on sixth periodic report of Denmark (E/C.12/DNK/CO/6), punkt 52; kommittén för avskaffande av rasdiskriminering, Concluding observations on the combined twenty-second to twenty-fourth periodic reports of Denmark, 2022, CERD/C/DNK/CO/22–24, punkt 12.

54 Artikel 2.2 a i direktivet om ras eller etniskt ursprung.

55 Artikel 2.2 b i direktivet om ras eller etniskt ursprung.

56 Se, till exempel, S. Fredman, Legal Concepts, Direct, Indirect Discrimination and Beyond, Discrimination Law, tredje utgåvan, Oxford, OUP, 2023, s. 247–313; Maliszewska-Nienartowicz, J., Direct and Indirect Discrimination in European Union Law – How to Draw a Dividing Line?, International Journal of Social Sciences, 2014, s. 41–55, på s. 41. För en diskussion i samband med domar om huvuddukar, se van den Brink, M., The Protected Grounds of Religion and Belief: Lessons for EU Non-Discrimination Law, German Law Journal, 2023, s. 855–880.

57 Artikel 4 i direktivet om ras eller etniskt ursprung.

58 CHEZ, punkt 56.

59 Feryn, punkterna 23 och 25.

60 Europadomstolen, den 27 september 1995, McCann mot Förenade kungariket, CE:ECHR:1995:0927JUD001898491, och Europadomstolen, den 25 juli 2013, Rousk mot Sverige, CE:ECHR:2013:0725JUD002718304.

61 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 10 september 2014, Kušionová ( C‑34/13, EU:C:2014:2189, punkterna 63 och 65 samt där angiven rättspraxis). Denna rättspraxis bekräftades i domen av den 9 november 2023, Všeobecná úverová banka ( C‑598/21, EU:C:2023:845, punkt 85).

62 CHEZ, punkt 76.

63 Beträffande problem som uppstår vid försök att fastställa direkt diskriminering genom avsikt att diskriminera, se Campbell, C. och Smith, D., Distinguishing Between Direct and Indirect Discrimination, Modern Law Review, 2023, s. 307–330.

64 CHEZ, punkt 95.

65 En sådan slutsats kan dock godtas endast om den bygger på fakta och ordentlig forskning, inte om den enbart baseras på stereotyper och fördomar.

66 Se, i detta avseende, Marion Young, I., som menar att där rasifierad, strukturell ojämlikhet påverkar så många institutioner och potentiellt stigmatiserar och utarmar så många människor, måste ett samhälle som avser åtgärda dessa orättvisor uppmärksamma processerna för rasdifferentiering innan dessa kan korrigeras, i Structural Injustice and the Politics of Difference, i Kymlicka, W., Multicultural Citizenship, Princeton University Press, 1990 (2011), s. 79–116, på s. 91.

67 Beträffande skillnaden, se till exempel De Vos, M. The European Court of Justice and the march towards substantive equality in European Union antidiscrimination law, International Journal of Discrimination and the Law, 2020, s. 62–87. Mer allmänt om olika förhållningssätt till begreppet jämlikhet, se McCrudden, C., The New Concept of Equality, Academy of European Law, föreläsning vid ERA konferenscenter, Trier, 2–3 juni 2003.

68 Artikel 5 i direktivet om ras eller etniskt ursprung.

69 En del akademiker har föreslagit att syftet med antidiskrimineringslagstiftningen bör vara kampen mot stigmatisering. Se Solanke, I., Discrimination as Stigma: A Theory of Anti-discrimination Law, Hart, Oxford, 2017.

70 CHEZ, punkt 87 jämförd med punkt 84.

71 I detta avseende kan man stödja sig på Europadomstolens slutsatser i domen av den 24 maj 2016, Biao mot Denmark, CE:ECHR:2016:0524JUD003859010, som diskuterades under förhandlingen. Se särskilt punkt 126 i den domen.

72 Se punkterna 99–103 i det aktuella beslutet om hänskjutande.

73 En direktöversättning av planen lyder enligt följande: Vi har fått en grupp invånare som inte fullt ut ställer sig bakom danska normer och värderingar. Där kvinnor ibland anses vara mindre värda än män. Där social kontroll och bristande jämställdhet mellan könen ibland begränsar enskildas friheter. Från Tireli, U., Shaping Strict Migrant Policies through Housing Strategies in Denmark, Migration and Diversity, 2024, s. 151–163, på s. 160.

74 Se, till exempel, Barse, M., Parallelsamfund er noget, politikerne har opfundet, 20 februari 2018, finns på: https://videnskab.dk/kultur-samfund/parallelsamfund-er-noget-politikerne-har-opfundet/ (senast läst den 3 februari 2025) (maskinöversatt till engelska).

75 Kommittén för avskaffande av rasdiskriminering, a.a., punkt 10.

76 Ibidem, punkt 12.

77 Kommittén för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, a.a. punkt 51.

78 Även om det är självklart att en bättre integration är ett önskvärt och berättigat mål, är det långt ifrån enkelt att hitta en passande avgränsning mellan mångkulturalism och acceptans av skillnader och toleransnivåer. För en allmän diskussion, se Joppke, C., The retreat of multiculturalism in the liberal state: theory and policy, The British Journal of Sociology, 2004, s. 237–257.

79 Se, analogt, dom av den 17 juli 2008, Corporación Dermoestética ( C‑500/06, EU:C:2008:421, punkt 39); dom av den 4 juli 2019, kommissionen/Tyskland ( C‑377/17, EU:C:2019:562, punkt 92) och dom av den 3 februari 2021, Fussl Modestraße Mayr ( C‑555/19, EU:C:2021:89, punkt 70).