Patent- och marknadsdomstol

Patent- och marknadsdomstol

Justitiedepartementet

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-598 191 91 Ordertel: 08-598 191 90 E-post: order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se

Svara på remiss – hur och varför. Statsrådsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad 2009-05-02) – En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/

Tryckt av Elanders Sverige AB Stockholm 2014

ISBN 978-91-38-24061-8 ISSN 0284-6012

Innehåll

15.26 Förslag till lag om ändring i lagen (2010:510) om 15.27 Förslag till lag om ändring i lagen (2010:1350) om uppgiftsskyldighet i fråga om marknads- och 15.28 Förslag till lag om ändring i lagen (2010:1390) om 15.29 Förslag till lag om ändring i varumärkeslagen

10 10

Innehåll

Promemorians huvudsakliga innehåll

15.26 Förslag till lag om ändring i lagen (2010:510) om

15.27 Förslag till lag om ändring i lagen (2010:1350) om uppgiftsskyldighet i fråga om marknads- och

15.28 Förslag till lag om ändring i lagen (2010:1390) om

Immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrens- 15.29 Förslag till lag om ändring i varumärkeslagen rättsliga frågor är av stor betydelse för bl.a. en effektiv konkurrens och ett starkt konsumentskydd. Det är viktigt att domstolsprövningen på dessa rättsområden lever upp till högt ställda krav på kvalitet och effektivitet och att det finns en god och enhetlig prejudikatbildning. De aktuella målen och ärendena tillhör de mest komplicerade och omfattande som handläggs i domstol. De rättsliga och principiella sambanden mellan dem är tydliga samtidigt som domstolsprövningen är utspridd på flera olika domstolar. Den splittrade prövningen och det låga målantalet försämrar möjligheten att handlägga målen och ärendena effektivt och med hög kvalitet. I promemorian bedöms att en enhetlig och koncentrerad domstolsprövning på de aktuella rättsområdena är nödvändig. Det föreslås att domstolsprövningen sker samlat i en särskild domstol i första instans (Patent- och marknadsdomstolen) och en särskild domstol i andra instans (Patent- och marknadsöverdomstolen). Stockholms tingsrätt ska vara Patent- och marknadsdomstol och Svea hovrätt ska vara Patent- och marknadsöverdomstol. Högsta domstolen ska som sista instans ha ansvar för prejudikatbildningen. Som en konsekvens av förslaget ska Patentbesvärsrätten och Marknadsdomstolen upphöra. I promemorian föreslås vidare en ny lag om patent- och marknadsdomstolar bl.a. med regler om tillämplig processlag, domstolarnas sammansättning och förfarandet. Den nya domstolsordningen föreslås träda i kraft den 1 juli 2015.

10 11 11

1 Promemorians lagförslag

1.1 Förslag till lag om patent- och marknadsdomstolar

Härigenom föreskrivs följande.

1 kap. Inledande bestämmelser

1 § Denna lag gäller handläggningen av mål och ärenden i Patent-

och marknadsdomstolen och Patent- och marknadsöverdomstolen samt sådan handläggning i Högsta domstolen som följer av

bestämmelser i denna lag.

2 § Patent- och marknadsdomstol är Stockholms tingsrätt.

Patent- och marknadsöverdomstol är Svea hovrätt.

3 § Patent- och marknadsdomstolens domar och beslut får över-

klagas till Patent- och marknadsöverdomstolen. Patent- och marknadsöverdomstolens domar och beslut får överklagas till Högsta domstolen om inte annat är föreskrivet.

4 § Patent- och marknadsdomstolen handlägger mål och ärenden

enligt det som föreskrivs i 1. lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar, patentlagen (1967:837), lagen (1971:1078) om försvarsuppfinningar och växtförädlarrättslagen (1997:306),

13 13

Promemorians lagförslag

2. lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, mönsterskyddslagen (1970:485), firmalagen (1974:156), lagen (1992:1685) om skydd för kretsmönster för halvledarprodukter och varumärkeslagen (2010:1877), samt 3. konkurrenslagen (2008:579), marknadsföringslagen (2008:486), lagen (1984:292) om avtalsvillkor mellan näringsidkare, lagen (1986:436) om näringsförbud, lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden, lagen (2000:1175) om talerätt för vissa utländska konsumentmyndigheter och konsumentorganisationer, försäkringsavtalslagen (2005:104), lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser, lagen (2006:484) om franchisegivares informationsskyldighet, lagen (2010:510) om lufttransporter och lagen (2010:1350) om uppgiftsskyldighet i fråga om marknads- och konkurrensförhållanden.

5 § Patent- och marknadsöverdomstolen prövar ansökningar om

resning, klagan över domvilla eller återställande av försutten tid avseende dom eller beslut av Patent- och marknadsdomstolen eller avseende avgörande av förvaltningsmyndighet, om avgörandet skulle ha överklagats till Patent- och marknadsdomstolen. Vid handläggningen tillämpas rättegångsbalken om ansökan avser en dom och annars lagen (1996:242) om domstolsärenden.

6 § För frågor om marknadsföring och frågor om avtalsvillkor i

konsumentförhållanden finns en konsumentombudsman. Konsumentombudsmannen utses av regeringen för viss tid och ska vara jurist.

2 kap. Ledamöter

1 § I Patent- och marknadsdomstolen och Patent- och mark-

nadsöverdomstolen ska det finnas lagfarna domare och patentråd. I domstolarna dömer också tekniska och ekonomiska experter samt nämndemän.

14 14

Promemorians lagförslag Promemorians lagförslag

2. lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konst- Patentråd och tekniska experter benämns i denna lag tekniska närliga verk, mönsterskyddslagen (1970:485), firmalagen ledamöter. (1974:156), lagen (1992:1685) om skydd för kretsmönster för Rättens ordförande ska alltid vara en lagfaren domare. halvledarprodukter och varumärkeslagen (2010:1877), samt 3. konkurrenslagen (2008:579), marknadsföringslagen (2008:486), 2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer lagen (1984:292) om avtalsvillkor mellan näringsidkare, lagen utser vilka av de lagfarna domarna i Stockholms tingsrätt och (1986:436) om näringsförbud, lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i Svea hovrätt som ska tjänstgöra i Patent- och marknadsdomkonsumentförhållanden, lagen (2000:1175) om talerätt för vissa stolen respektive Patent- och marknadsöverdomstolen. utländska konsumentmyndigheter och konsumentorganisationer, försäkringsavtalslagen (2005:104), lagen (2005:590) om insyn i vissa 3 § I lagen (2010:1390) om utnämning av ordinarie domare finns finansiella förbindelser, lagen (2006:484) om franchisegivares bestämmelser om utnämning av patentråd. informationsskyldighet, lagen (2010:510) om lufttransporter och Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer lagen (2010:1350) om uppgiftsskyldighet i fråga om marknads- och anställer vikarie för patentråd samt förordnar tekniska och ekokonkurrensförhållanden. nomiska experter i Patent- och marknadsdomstolen och Patentoch marknadsöverdomstolen.

5 § Patent- och marknadsöverdomstolen prövar ansökningar om Tekniska och ekonomiska experter förordnas för viss tid. Om resning, klagan över domvilla eller återställande av försutten tid det medan en teknisk eller ekonomisk expert deltar i behandavseende dom eller beslut av Patent- och marknadsdomstolen lingen av ett mål eller ärende inträffar en omständighet som eller avseende avgörande av förvaltningsmyndighet, om medför att förordnandet ska upphöra att gälla, ska förordnandet avgörandet skulle ha överklagats till Patent- och ändå anses gälla i det pågående målet eller ärendet. marknadsdomstolen. Vid handläggningen tillämpas Tekniska och ekonomiska experter ska vara svenska medrättegångsbalken om ansökan avser en dom och annars lagen borgare och får inte vara underåriga eller i konkurstillstånd eller (1996:242) om domstolsärenden. ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.

6 § För frågor om marknadsföring och frågor om avtalsvillkor i 4 § En teknisk ledamot ska ha teknisk eller annan relevant

konsumentförhållanden finns en konsumentombudsman. utbildning och erfarenhet av sådana sakfrågor som handläggs i Konsumentombudsmannen utses av regeringen för viss tid patent- och marknadsdomstolarna. och ska vara jurist. En ekonomisk expert ska ha ekonomisk eller annan relevant utbildning och erfarenhet av sådana sakfrågor som handläggs i patent- och marknadsdomstolarna.

2 kap. Ledamöter

5 § En nämndeman i Patent- och marknadsdomstolen ska vara

1 § I Patent- och marknadsdomstolen och Patent- och mark-

nämndeman i Stockholms tingsrätt. nadsöverdomstolen ska det finnas lagfarna domare och patent- En nämndeman i Patent- och marknadsöverdomstolen ska råd. vara nämndeman i Svea hovrätt. I domstolarna dömer också tekniska och ekonomiska experter samt nämndemän.

14 15 15

Promemorians lagförslag

3 kap. Förfarandet

Handläggning av mål

1 § Vid handläggning av mål tillämpas rättegångsbalkens

bestämmelser om tvistemål eller brottmål, om inte annat föreskrivs i denna lag eller annan lag.

Handläggning av ärenden

2 § Vid handläggning av ärenden som inleds i Patent- och mark-

nadsdomstolen genom överklagande av en förvaltningsmyndighets beslut tillämpas lagen (1996:242) om domstolsärenden, om inte annat föreskrivs i denna eller annan lag. Att lagen om domstolsärenden i vissa fall är tillämplig även vid handläggning av ärenden som inleds i Patent- och marknadsdomstolen genom ansökan är särskilt reglerat.

3 § Ett beslut av Patent- och marknadsöverdomstolen i ett

ärende som har överklagats till Patent- och marknadsdomstolen får inte överklagas. Patent- och marknadsöverdomstolen får dock tillåta att ett beslut överklagas till Högsta domstolen om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av Högsta domstolen.

Handläggning av mål om utdömande av vite

4 § Mål om utdömande av vite ska handläggas enligt reglerna i

rättegångsbalken om åtal för brott för vilket svårare straff än böter inte är föreskrivet.

Förening av mål och ärende

5 § Även i andra fall än som regleras i rättegångsbalken får mål

eller ärende enligt denna lag med den begränsning som framgår

16 16

Promemorians lagförslag Promemorians lagförslag

3 kap. Förfarandet av andra stycket handläggas gemensamt i en rättegång, om

domstolen med hänsyn till utredningen och övriga Handläggning av mål omständigheter finner det lämpligt. Mål och ärende som har förenats kan åter särskiljas, om det finns skäl för det.

1 § Vid handläggning av mål tillämpas rättegångsbalkens

Mål eller ärende där det finns behov av teknisk sakkunskap bestämmelser om tvistemål eller brottmål, om inte annat förefår inte handläggas i samma rättegång som mål eller ärende där skrivs i denna lag eller annan lag. det finns behov av ekonomisk sakkunskap.

Handläggning av ärenden Omröstning

2 § Vid handläggning av ärenden som inleds i Patent- och mark-

6 § Om både lagfarna ledamöter och tekniska ledamöter eller

nadsdomstolen genom överklagande av en förvaltningsmyndigekonomiska experter ingår i rätten, ska vid omröstning först de hets beslut tillämpas lagen (1996:242) om domstolsärenden, om lagfarna ledamöterna säga sin mening och därefter de tekniska inte annat föreskrivs i denna eller annan lag. ledamöterna eller ekonomiska experterna. Att lagen om domstolsärenden i vissa fall är tillämplig även

vid handläggning av ärenden som inleds i Patent- och marknads-

domstolen genom ansökan är särskilt reglerat. Preklusion

3 § Ett beslut av Patent- och marknadsöverdomstolen i ett

7 § Bestämmelserna i 42 kap. 15 och 15 a §§ samt 50 kap. 25 §

ärende som har överklagats till Patent- och marknadsdomstolen tredje stycket rättegångsbalken ska tillämpas även i tvistemål där får inte överklagas. Patent- och marknadsöverdomstolen får förlikning om saken inte är tillåten och i ärenden. dock tillåta att ett beslut överklagas till Högsta domstolen om

det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av Högsta domstolen. Förhör med part under sanningsförsäkran

8 § I ett ärende får det hållas förhör med en part under sannings-

Handläggning av mål om utdömande av vite försäkran enligt 37 kap. rättegångsbalken.

4 § Mål om utdömande av vite ska handläggas enligt reglerna i

rättegångsbalken om åtal för brott för vilket svårare straff än

4 kap. Sammansättningen i Patent- och marknadsdomstolen

böter inte är föreskrivet.

Mål

1 § Vid huvudförhandling i ett mål som anges i 1 kap. 4 § 1 ska

Förening av mål och ärende Patent- och marknadsdomstolen bestå av fyra ledamöter, av vilka

5 § Även i andra fall än som regleras i rättegångsbalken får mål två ska vara lagfarna domare och två tekniska ledamöter. Om det

eller ärende enligt denna lag med den begränsning som framgår finns skäl för det får antalet lagfarna domare utökas med en.

16 17 17

Promemorians lagförslag

Detsamma gäller i fråga om antalet tekniska ledamöter. Om det inte finns behov av teknisk sakkunskap får rätten bestå av tre lagfarna domare. I de fall som anges i 1 kap. 3 a § andra och tredje styckena och 1 kap. 3 d § rättegångsbalken ska rätten bestå av en lagfaren domare eller en lagfaren domare och en teknisk ledamot.

2 § I ett mål som anges i 1 kap. 4 § 1 ska Patent- och

marknadsdomstolen vid avgörande av ett mål utan huvudförhandling och vid handläggning som inte sker vid huvudförhandling bestå av en lagfaren domare eller en lagfaren domare och en teknisk ledamot. Om det finns särskilda skäl för det med hänsyn till målets eller frågans beskaffenhet, får dock rätten ha den sammansättning som anges i 1 § första stycket vid avgörande av ett mål utan huvudförhandling och vid prövning av frågor som hör till rättegången.

3 § Vid huvudförhandling i ett mål som anges i 1 kap. 4 § 3 ska

Patent- och marknadsdomstolen bestå av fyra ledamöter, av vilka två ska vara lagfarna domare och två ekonomiska experter. Om det finns skäl för det får antalet lagfarna domare utökas med en. Detsamma gäller i fråga om antalet ekonomiska experter. Om det inte finns behov av ekonomisk sakkunskap får rätten bestå av tre lagfarna domare. I de fall som anges i 1 kap. 3 a § andra och tredje styckena och 1 kap. 3 d § rättegångsbalken ska rätten bestå av en lagfaren domare eller en lagfaren domare och en ekonomisk expert.

4 § I mål som anges i 1 kap. 4 § 3 ska Patent- och

marknadsdomstolen vid avgörande av ett mål utan huvudförhandling och vid handläggning som inte sker vid huvudförhandling bestå av en lagfaren domare eller en lagfaren domare och en ekonomisk expert. Om det finns särskilda skäl för det med hänsyn till målets eller frågans beskaffenhet, får dock rätten ha den sammansättning som anges i 1 § första stycket vid avgörande av ett mål utan huvudförhandling och vid prövning av frågor som hör till rättegången.

18 18

Promemorians lagförslag Promemorians lagförslag

Detsamma gäller i fråga om antalet tekniska ledamöter. Om det Ärenden

inte finns behov av teknisk sakkunskap får rätten bestå av tre

5 § Vid avgörande i sak av ett ärende som anges i 1 kap. 4 § 1 ska

lagfarna domare. Patent- och marknadsdomstolen bestå av två ledamöter, av vilka I de fall som anges i 1 kap. 3 a § andra och tredje styckena och en ska vara teknisk ledamot. Om det inte finns behov av teknisk 1 kap. 3 d § rättegångsbalken ska rätten bestå av en lagfaren sakkunskap får rätten bestå av en lagfaren domare. Om det finns domare eller en lagfaren domare och en teknisk ledamot. särskilda skäl för det med hänsyn till ärendets beskaffenhet, får rätten bestå av tre ledamöter, av vilka minst en ska vara lagfaren

2 § I ett mål som anges i 1 kap. 4 § 1 ska Patent- och

domare. marknadsdomstolen vid avgörande av ett mål utan huvudförhandling och vid handläggning som inte sker vid

6 § Vid avgörande i sak av ett ärende som anges i 1 kap. 4 § 3 ska

huvudförhandling bestå av en lagfaren domare eller en lagfaren Patent- och marknadsdomstolen bestå av två ledamöter, av vilka domare och en teknisk ledamot. Om det finns särskilda skäl för en ska vara ekonomisk expert. Om det inte finns behov av det med hänsyn till målets eller frågans beskaffenhet, får dock ekonomisk sakkunskap får rätten bestå av en lagfaren domare. rätten ha den sammansättning som anges i 1 § första stycket vid Om det finns särskilda skäl för det med hänsyn till ärendets avgörande av ett mål utan huvudförhandling och vid prövning av beskaffenhet, får rätten bestå av tre ledamöter, av vilka minst en frågor som hör till rättegången. ska vara lagfaren domare.

3 § Vid huvudförhandling i ett mål som anges i 1 kap. 4 § 3 ska

Patent- och marknadsdomstolen bestå av fyra ledamöter, av vilka Teknisk eller ekonomisk sakkunskap två ska vara lagfarna domare och två ekonomiska experter. Om det finns skäl för det får antalet lagfarna domare utökas med en.

7 § Om det i rätten ska ingå andra än lagfarna domare bestämmer

Detsamma gäller i fråga om antalet ekonomiska experter. Om rättens ordförande med beaktande av vilken sakkunskap som det inte finns behov av ekonomisk sakkunskap får rätten bestå av behövs och övriga förhållanden i målet eller ärendet vilka tre lagfarna domare. tekniska ledamöter eller ekonomiska experter som ska ingå i I de fall som anges i 1 kap. 3 a § andra och tredje styckena och rätten. 1 kap. 3 d § rättegångsbalken ska rätten bestå av en lagfaren domare eller en lagfaren domare och en ekonomisk expert.

Förhinder för ledamot

4 § I mål som anges i 1 kap. 4 § 3 ska Patent- och

marknadsdomstolen vid avgörande av ett mål utan huvudförhandling 8 § Om Patent- och marknadsdomstolen i ett mål eller ärende och vid handläggning som inte sker vid huvudförhandling bestå av en som anges i 1 kap. 4 § 1 och 3 består av fler än två ledamöter och

lagfaren domare eller en lagfaren domare och en ekonomisk expert. en av ledamöterna får förhinder sedan huvudförhandlingen eller Om det finns särskilda skäl för det med hänsyn till målets eller motsvarande handläggning har påbörjats, är rätten ändå domför

frågans beskaffenhet, får dock rätten ha den sammansättning som om en av de kvarvarande ledamöterna är lagfaren domare. anges i 1 § första stycket vid avgörande av ett mål utan huvud-

förhandling och vid prövning av frågor som hör till rättegången.

18 19 19

Promemorians lagförslag

5 kap. Sammansättningen i Patent- och marknadsöverdomstolen

Mål

1 § Vid prövning i sak av ett mål som anges i 1 kap. 4 § 1 och 3

ska Patent- och marknadsöverdomstolen bestå av fem ledamöter, av vilka tre ska vara lagfarna domare och två tekniska ledamöter eller ekonomiska experter, om teknisk ledamot eller ekonomisk expert deltagit i Patent- och marknadsdomstolens avgörande. Om det finns skäl för det får antalet lagfarna domare utökas med en. Detsamma gäller i fråga om antalet tekniska ledamöter eller ekonomiska experter. Patent- och marknadsöverdomstolen är domför utan tekniska ledamöter eller ekonomiska experter om medverkan av sådana ledamöter inte behövs. Vid behandling av frågor om prövningstillstånd får en teknisk ledamot eller ekonomisk expert ingå i rätten i stället för en av flera lagfarna domare.

Ärenden

2 § Vid avgörande i sak av ett ärende som anges i 1 kap. 4 § 1 och

3 ska Patent- och marknadsöverdomstolen bestå av tre ledamöter. Om Patent- och marknadsdomstolen bestått av tre ledamöter ska dock Patent- och marknadsöverdomstolen bestå av fyra ledamöter. Om teknisk ledamot eller ekonomisk expert deltagit i rätten i Patent- och marknadsdomstolen ska teknisk ledamot eller ekonomisk expert ingå i Patent- och marknadsöverdomstolen, om det inte är obehövligt. Minst två ledamöter ska vara lagfarna domare. Vid behandling av frågor om prövningstillstånd får en teknisk ledamot eller ekonomisk expert ingå i rätten i stället för en av flera lagfarna domare.

20 20

Promemorians lagförslag Promemorians lagförslag

5 kap. Sammansättningen i Patent- och Särskilda rättsmedel

marknadsöverdomstolen

3 § Vid Patent- och marknadsdomstolens prövning av en

Mål ansökan om resning, klagan över domvilla eller återställande av försutten tid avseende ett mål eller ärende som anges i 1 kap. 4 §

1 § Vid prövning i sak av ett mål som anges i 1 kap. 4 § 1 och 3

1 får en teknisk ledamot ingå i rätten i stället för en lagfaren ska Patent- och marknadsöverdomstolen bestå av fem ledamöter, ledamot. av vilka tre ska vara lagfarna domare och två tekniska ledamöter Vid Patent- och marknadsdomstolens prövning av en ansökan eller ekonomiska experter, om teknisk ledamot eller ekonomisk om resning, klagan över domvilla eller återställande av försutten expert deltagit i Patent- och marknadsdomstolens avgörande. tid avseende ett mål eller ärende som anges i 1 kap. 4 § 3 får en Om det finns skäl för det får antalet lagfarna domare utökas med ekonomisk expert ingå i rätten i stället för en lagfaren ledamot. en. Detsamma gäller i fråga om antalet tekniska ledamöter eller ekonomiska experter. Patent- och marknadsöverdomstolen är domför utan tekniska Teknisk eller ekonomisk sakkunskap ledamöter eller ekonomiska experter om medverkan av sådana ledamöter inte behövs. 4 § Om det i rätten ska ingå andra än lagfarna domare bestämmer Vid behandling av frågor om prövningstillstånd får en teknisk rättens ordförande med beaktande av vilken sakkunskap som ledamot eller ekonomisk expert ingå i rätten i stället för en av behövs och övriga förhållanden i målet eller ärendet vilka flera lagfarna domare. tekniska ledamöter eller ekonomiska experter som ska ingå i rätten.

Ärenden Förhinder för ledamot

2 § Vid avgörande i sak av ett ärende som anges i 1 kap. 4 § 1 och

3 ska Patent- och marknadsöverdomstolen bestå av tre leda- 5 § Om Patent- och marknadsöverdomstolen i ett mål eller möter. Om Patent- och marknadsdomstolen bestått av tre leda- ärende som anges i 1 kap. 4 § 1 och 3 består av fler än två möter ska dock Patent- och marknadsöverdomstolen bestå av ledamöter och en av ledamöterna får förhinder sedan fyra ledamöter. huvudförhandlingen eller motsvarande handläggning har Om teknisk ledamot eller ekonomisk expert deltagit i rätten i påbörjats, är rätten ändå domför om en av de kvarvarande Patent- och marknadsdomstolen ska teknisk ledamot eller ledamöterna är lagfaren domare. ekonomisk expert ingå i Patent- och marknadsöverdomstolen, om det inte är obehövligt. Minst två ledamöter ska vara lagfarna Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015. domare. Vid behandling av frågor om prövningstillstånd får en teknisk ledamot eller ekonomisk expert ingå i rätten i stället för en av flera lagfarna domare.

20 21 21

1.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar

Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar ska ha följande lydelse.

9 §

sättning som anges i 66 och 67 §§ patentlagen (1967:837).

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015. 2. Mål i Stockholms tingsrätt eller Svea hovrätt där handläggningen pågår vid ikraftträdandet, ska överlämnas till Patent- och marknadsdomstolen respektive Patent- och marknadsöverdomstolen.

1 Senaste lydelse 1992:125.

22 22

1.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1949:345) 1.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1960:729) om rätten till arbetstagares uppfinningar om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar ska ha följande lydelse. Härigenom föreskrivs att 53 b, 53 e, 56 b och 58 §§ lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ska ha följande lydelse.

9 § 1

53 b §

tingsrätt behörig domstol. Vid marknadsdomstolen rätt dom- På yrkande av upphovsmannen eller hans eller hennes prövningen av sådant mål skall stol. rättsinnehavare eller av den som på grund av upplåtelse har rätt tingsrätten och, om talan full- att utnyttja verket får domstolen vid vite förbjuda den som följs, hovrätten ha den samman- vidtar eller medverkar till en åtgärd som innebär intrång eller sättning som anges i 66 och överträdelse som avses i 53 § att fortsätta med åtgärden. 67 §§ patentlagen (1967:837). Om käranden visar sannolika skäl för att en åtgärd som innebär intrång eller överträdelse som avses i 53 §, eller medverkan till åtgärden, förekommer och om det skäligen kan 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015. befaras att svaranden genom att fortsätta med åtgärden, eller 2. Mål i Stockholms tingsrätt eller Svea hovrätt där medverkan till den, förringar värdet av den ensamrätt som handläggningen pågår vid ikraftträdandet, ska överlämnas till upphovsrätten medför, får domstolen meddela vitesförbud för Patent- och marknadsdomstolen respektive Patent- och tiden intill dess att målet slutligt har avgjorts eller annat har marknadsöverdomstolen. beslutats. Innan ett sådant förbud meddelas ska svaranden ha fått tillfälle att yttra sig, om inte ett dröjsmål skulle medföra risk för skada. Bestämmelserna i första och andra styckena tillämpas också i fråga om försök eller förberedelse till intrång eller överträdelse som avses i 53 §. Förbud enligt andra stycket får meddelas endast om käranden ställer säkerhet hos domstolen för den skada som kan tillfogas svaranden. Saknar käranden förmåga att ställa sådan säkerhet, får

1 1 Senaste lydelse 1992:125. Senaste lydelse 2009:109.

22 23 23

Promemorians lagförslag

domstolen befria honom eller henne från detta. I fråga om slaget av säkerheten gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken. Säkerheten ska prövas av domstolen, om den inte har godkänts av svaranden. När målet avgörs ska domstolen pröva om förbud som har meddelats enligt andra stycket fortfarande ska bestå. I fråga om överklagande av beslut enligt andra eller fjärde stycket samt i fråga om handläggningen i högre domstol gäller rättegångsbalkens bestämmelser om överklagande av beslut enligt 15 kap. rättegångsbalken. Talan om utdömande av En talan om utdömande av vite förs av den som har ansökt vite förs av den som har ansökt om förbudet och ska handläggas om förbudet. enligt reglerna i rättegångsbalken om åtal för brott för vilket svårare straff än böter inte är föreskrivet. I samband med sådan talan får talan föras om nytt vitesförbud.

2 53 e § Ett beslut om informationsföreläggande får meddelas av den domstol där rättegång om intrånget eller överträdelsen pågår. I övrigt gäller i fråga om behörig domstol det som föreskrivs i 58 § för där avsedda mål och i rättegångsbalken om tvistemål för andra fall som rör intrång eller överträdelse. Det som sägs i rättegångsbalken om inskränkning av domstols behörighet i fråga om tvist som ska tas upp i annan ordning än

2 Senaste lydelse 2009:109.

24 24

Promemorians lagförslag Promemorians lagförslag

domstolen befria honom eller henne från detta. I fråga om slaget inför domstol ska dock inte av säkerheten gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken. Säkerheten tillämpas. ska prövas av domstolen, om den inte har godkänts av svaranden. Om yrkandet om informa- Om ett yrkande om infor- När målet avgörs ska domstolen pröva om förbud som har tionsföreläggande riktar sig mationsföreläggande riktar sig meddelats enligt andra stycket fortfarande ska bestå. mot den som är sökandens mot den som är sökandens I fråga om överklagande av beslut enligt andra eller fjärde motpart i ett mål om intrång motpart i ett mål om intrång stycket samt i fråga om handläggningen i högre domstol gäller eller överträdelse, ska eller överträdelse, ska rättegångsbalkens bestämmelser om överklagande av beslut bestämmelserna om rättegång bestämmelserna om rättegång enligt 15 kap. rättegångsbalken. som gäller för det målet som gäller för det målet Talan om utdömande av En talan om utdömande av tillämpas. Beslut om informa- tillämpas. Ett beslut om inforvite förs av den som har ansökt vite förs av den som har ansökt tionsföreläggande får över- mationsföreläggande får överom förbudet och ska handläggas om förbudet. klagas särskilt. klagas särskilt. enligt reglerna i rättegångs- Om yrkandet om informa- Om yrkandet om informabalken om åtal för brott för tionsföreläggande riktar sig tionsföreläggande riktar sig vilket svårare straff än böter inte mot någon annan än den som mot någon annan än den som är föreskrivet. I samband med anges i andra stycket, ska lagen anges i första stycket, ska lagen sådan talan får talan föras om (1996:242) om domstolsären- (1996:242) om domstolsärennytt vitesförbud. den tillämpas. För prövning av den tillämpas. Domstolen får frågan får det även hållas förhör bestämma att vardera parten 2 53 e § enligt 37 kap. rättegångsbalken. ska svara för sina rättegångs- Ett beslut om informations- Domstolen får bestämma att kostnader. föreläggande får meddelas av vardera parten ska svara för den domstol där rättegång om sina rättegångskostnader. intrånget eller överträdelsen Talan om utdömande av En talan om utdömande av pågår. I övrigt gäller i fråga om vite får föras av den som har vite får föras av den som har behörig domstol det som ansökt om föreläggandet och ansökt om föreläggandet. föreskrivs i 58 § för där avsedda ska handläggas enligt reglerna i mål och i rättegångsbalken om rättegångsbalken om åtal för tvistemål för andra fall som rör brott för vilket svårare straff än intrång eller överträdelse. Det böter inte är föreskrivet. I som sägs i rättegångsbalken om samband med en sådan talan får inskränkning av domstols talan föras om nytt informabehörighet i fråga om tvist som tionsföreläggande. ska tas upp i annan ordning än

2 Senaste lydelse 2009:109.

24 25 25

Promemorians lagförslag

3 56 b § Ett beslut om intrångsundersökning meddelas av den domstol där rättegång som rör intrånget pågår. Om rättegång inte är inledd, gäller i fråga om behörig domstol det som föreskrivs i 58 § för där avsedda mål och i rättegångsbalken om tvistemål för andra fall som rör intrång eller överträdelse. Det som sägs i rättegångsbalken om inskränkning av domstols behörighet i fråga om tvist som ska tas upp i annan ordning än inför domstol ska dock inte tillämpas. En fråga om intrångsundersökning får tas upp endast på yrkande av upphovsmannen eller upphovsmannens rättsinnehavare eller den som på grund av upplåtelse har rätt att utnyttja verket. Om rättegång inte är inledd, ska yrkandet framställas skriftligen. Innan ett beslut om undersökning meddelas ska motparten ha fått tillfälle att yttra sig. Domstolen får dock omedelbart meddela ett beslut som gäller till dess annat har beslutats, om ett dröjsmål skulle medföra risk för att föremål eller handlingar som har betydelse för utredning om intrånget skaffas undan, förstörs eller förvanskas. I övrigt ska en fråga om intrångsundersökning som uppkommer då rättegång inte är inledd handläggas på samma sätt som om frågan uppkommit under rättegång.

3 Senaste lydelse 2009:109.

26 26

Promemorians lagförslag Promemorians lagförslag

58 § 4 3 56 b § Rätt domstol i mål om Patent- och marknadsdom- Ett beslut om intrångs- ljudradio- eller televisions- stolen är rätt domstol i mål undersökning meddelas av den utsändning i strid mot denna lag enligt denna lag. Detsamma domstol där rättegång som rör är Stockholms tingsrätt. Det- gäller i ärenden om inforintrånget pågår. Om rättegång samma gäller i mål om mationsföreläggande. inte är inledd, gäller i fråga om ersättning som avses i 17 och behörig domstol det som 18 §§, 26 a § första stycket eller föreskrivs i 58 § för där avsedda 47 § och i mål i vilket mål och i rättegångsbalken om motsvarande ersättning begärs tvistemål för andra fall som rör på grund av en hänvisning i 45, intrång eller överträdelse. Det 46, 48, 49 eller 49 a § samt i som sägs i rättegångsbalken om mål om ersättning för inskränkning av domstols utnyttjande med stöd av 42 e § behörighet i fråga om tvist som eller ersättning för en sådan ska tas upp i annan ordning än vidaresändning som avses i inför domstol ska dock inte 42 f §. tillämpas. Det som sägs i rätte- En fråga om intrångsundersökning får tas upp endast på gångsbalken om inskränkning yrkande av upphovsmannen eller upphovsmannens rättsinne- av domstols behörighet i fråga havare eller den som på grund av upplåtelse har rätt att utnyttja om tvist som ska tas upp i annan verket. Om rättegång inte är inledd, ska yrkandet framställas ordning än inför domstol ska skriftligen. inte tillämpas i fråga om ett Innan ett beslut om undersökning meddelas ska motparten ha yrkande om informationsförefått tillfälle att yttra sig. Domstolen får dock omedelbart läggande eller intrångsundermeddela ett beslut som gäller till dess annat har beslutats, om ett sökning. dröjsmål skulle medföra risk för att föremål eller handlingar som har betydelse för utredning om intrånget skaffas undan, förstörs 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015. eller förvanskas. 2. Mål och ärenden där handläggning pågår i Stockholms I övrigt ska en fråga om intrångsundersökning som tingsrätt eller Svea hovrätt vid ikraftträdandet ska överlämnas till uppkommer då rättegång inte är inledd handläggas på samma sätt Patent- och marknadsdomstolen respektive Patent- och marksom om frågan uppkommit under rättegång. nadsöverdomstolen. För övriga mål och ärenden som handläggs i allmän domstol vid ikraftträdandet ska äldre bestämmelser gälla.

3 4 Senaste lydelse 2009:109. Senaste lydelse 2013:691.

26 27 27

1.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1963:193) om samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge angående verkställighet av straff m.m.

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1963:193) om samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge angående verkställighet av straff m.m. ska ha följande lydelse.

4 §

Vad som i denna lag sägs om böter ska gälla även utdömda viten, som 1. har förelagts part eller annan till fullgörande av en skyldighet i en rättegång, 2. i Sverige har förelagts av 2. i Sverige har förelagts av Konsumentombudsmannen, Konsumentombudsmannen, Konkurrensverket, Stockholms Konkurrensverket eller domstol tingsrätt i mål enligt marknads- i mål eller ärende enligt 1 kap. föringslagen (2008:486) eller 4 § 3–5 lagen (2014:000) om Marknadsdomstolen, patent- och marknadsdomstolar, och 3. i Finland har dömts ut av Marknadsdomstolen eller, efter överklagande av ett avgörande av denna domstol, av Högsta domstolen. Vad som sägs i första stycket gäller även tvangsgebyr som i Norge har förelagts av Forbrukerombudet och som har godkänts av näringsidkaren eller har dömts ut av domstol.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.

1 Senaste lydelse 2008:489.

28 28

Promemorians lagförslag

2. Äldre bestämmelser gäller i fråga om verkställighet av vite som enligt 4 § första stycket 2 förelagts av Stockholms tingsrätt

1.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1963:193) och Marknadsdomstolen. om samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge angående verkställighet av straff m.m.

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1963:193) om samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge angående verkställighet av straff m.m. ska ha följande lydelse.

4 §

Vad som i denna lag sägs om böter ska gälla även utdömda viten, som 1. har förelagts part eller annan till fullgörande av en skyldighet i en rättegång, 2. i Sverige har förelagts av 2. i Sverige har förelagts av Konsumentombudsmannen, Konsumentombudsmannen, Konkurrensverket, Stockholms Konkurrensverket eller domstol tingsrätt i mål enligt marknads- i mål eller ärende enligt 1 kap. föringslagen (2008:486) eller 4 § 3–5 lagen (2014:000) om Marknadsdomstolen, patent- och marknadsdomstolar, och 3. i Finland har dömts ut av Marknadsdomstolen eller, efter överklagande av ett avgörande av denna domstol, av Högsta domstolen. Vad som sägs i första stycket gäller även tvangsgebyr som i Norge har förelagts av Forbrukerombudet och som har godkänts av näringsidkaren eller har dömts ut av domstol.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.

1 Senaste lydelse 2008:489.

28 29 29

1.5 Förslag till lag om ändring i patentlagen (1967:837)

Härigenom föreskrivs i fråga om patentlagen (1967:837) 1 dels att 27, 67–69 och 75 §§ ska upphöra att gälla, dels 26, 36, 57 b, 57 e, 59 b och 65–66 §§ ska ha följande lydelse.

26 §

Ett slutligt beslut av Ett slutligt beslut av patentmyndigheten om en patentmyndigheten om en ansökan om patent får ansökan om patent och ett överklagas av sökanden, om det slutligt beslut enligt 8 b § har gått honom eller henne tredje stycket får överklagas av emot. Ett slutligt beslut enligt sökanden. Ett slutligt beslut 8 b § tredje stycket får över- om en invändning mot patent klagas av sökanden. Ett slutligt får överklagas av patenthavaren beslut om en invändning mot och invändaren. patent får överklagas av patenthavaren och invändaren, om det har gått den som vill klaga emot. Om invändaren återkallar sin talan, får denna ändå prövas om det finns särskilda skäl.

1 Lagen omtryckt 1983:433. Senaste lydelse av 27 § 2010:1395 67 § 2005:692 68 § 2013:84 69 § 1977:730 75 § 2010:1395. 2 Senaste lydelse 2007:516.

30 30

Promemorians lagförslag

Ett beslut, genom vilket en begäran om återupptagning enligt

15 § tredje stycket eller 19 § andra stycket har avslagits eller ett

1.5 Förslag till lag om ändring i patentlagen yrkande om överföring enligt 18 § har bifallits, får överklagas av (1967:837) sökanden. Ett beslut, genom vilket ett yrkande om överföring

enligt 18 § har avslagits, får överklagas av den som har framställt Härigenom föreskrivs i fråga om patentlagen (1967:837) 1 yrkandet. dels att 27, 67–69 och 75 §§ ska upphöra att gälla, Ett beslut, genom vilket ett yrkande om förordnande enligt dels 26, 36, 57 b, 57 e, 59 b och 65–66 §§ ska ha följande 22 § femte stycket har avslagits, får överklagas av den som har lydelse. framställt yrkandet. Bestämmelser om överkla-

26 §

Ett slutligt beslut av Ett slutligt beslut av 3 36 § patentmyndigheten om en patentmyndigheten om en Om en del av en Om en del av en ansökan om patent får ansökan om patent och ett internationell patentansökan internationell patentansökan överklagas av sökanden, om det slutligt beslut enligt 8 b § inte har varit föremål för inte har varit föremål för har gått honom eller henne tredje stycket får överklagas av internationell nyhetsgransk- internationell nyhetsgranskemot. Ett slutligt beslut enligt sökanden. Ett slutligt beslut ning eller internationell ning eller internationell 8 b § tredje stycket får över- om en invändning mot patent förberedande patenterbarhets- förberedande patenterbarhetsklagas av sökanden. Ett slutligt får överklagas av patenthavaren prövning på grund av att prövning på grund av att beslut om en invändning mot och invändaren. ansökningen har bedömts ansökningen har bedömts patent får överklagas av omfatta av varandra oberoende omfatta av varandra oberoende patenthavaren och invändaren, uppfinningar och att sökanden uppfinningar och att sökanden om det har gått den som vill inte inom föreskriven tid har inte inom föreskriven tid har klaga emot. Om invändaren betalat tilläggsavgift enligt betalat tilläggsavgift enligt återkallar sin talan, får denna konventionen om patent- konventionen om patentändå prövas om det finns samarbete, skall patentmyndig- samarbete, ska patentmyndigsärskilda skäl. heten pröva om bedömningen heten pröva om bedömningen

var riktig. Om patentmyndig- var riktig. Om patentmyndig- 1 Lagen omtryckt 1983:433. heten finner att bedömningen heten finner att bedömningen

Senaste lydelse av var riktig, skall den del av var riktig, ska den del av 27 § 2010:1395 ansökningen som inte har varit ansökningen som inte har varit 67 § 2005:692 68 § 2013:84 föremål för sådan granskning föremål för sådan granskning 69 § 1977:730 75 § 2010:1395. 2 3 Senaste lydelse 2007:516. Senaste lydelse 1993:1406.

30 31 31

Promemorians lagförslag

eller prövning anses återkallad eller prövning anses återkallad hos patentmyndigheten, om hos patentmyndigheten, om inte sökanden betalar före- inte sökanden betalar föreskriven avgift till myndigheten skriven avgift till myndigheten inom två månader från det inom två månader från det att myndigheten sände en under- myndigheten sände en underrättelse till honom om sitt rättelse till honom eller henne ställningstagande. Om patent- om sitt ställningstagande. Om myndigheten finner att be- patentmyndigheten finner att dömningen inte var riktig, skall bedömningen inte var riktig, myndigheten fortsätta hand- ska myndigheten fortsätta läggningen av ansökningen i handläggningen av ansöknindess helhet. gen i dess helhet. Ett beslut enligt första Ett beslut enligt första stycket, genom vilket patent- stycket, genom vilket patentmyndigheten har funnit att en myndigheten har funnit att en patentansökan omfattar av patentansökan omfattar av varandra oberoende uppfinnin- varandra oberoende uppfinningar, får överklagas av sökan- gar, får överklagas av sökanden. Vad som sägs i 27 § första den. och andra styckena skall tillämpas. Om rätten finner patentmyndighetens beslut riktigt, räknas fristen för att betala sådan avgift som avses i första stycket andra meningen från det att patentmyndigheten sände en underrättelse till sökanden om rättens lagakraftvunna beslut.

57 b § 4 På yrkande av patenthavaren eller den som på grund av licens har rätt att utnyttja uppfinningen får domstolen vid vite förbjuda den som gör eller medverkar till patentintrång att fortsätta med det. Om käranden visar sannolika skäl för att intrång, eller medverkan till intrång, förekommer och om det skäligen kan

4 Senaste lydelse 2009:111.

32 32

Promemorians lagförslag Promemorians lagförslag

eller prövning anses återkallad eller prövning anses återkallad befaras att svaranden genom att fortsätta intrånget, eller hos patentmyndigheten, om hos patentmyndigheten, om medverkan till det, förringar värdet av ensamrätten till patentet, inte sökanden betalar före- inte sökanden betalar före- får domstolen meddela vitesförbud för tiden intill dess att målet skriven avgift till myndigheten skriven avgift till myndigheten slutligt har avgjorts eller annat har beslutats. Innan ett sådant inom två månader från det inom två månader från det att förbud meddelas ska svaranden ha fått tillfälle att yttra sig, om myndigheten sände en under- myndigheten sände en under- inte ett dröjsmål skulle medföra risk för skada. rättelse till honom om sitt rättelse till honom eller henne Bestämmelserna i första och andra styckena tillämpas också i ställningstagande. Om patent- om sitt ställningstagande. Om fråga om försök eller förberedelse till intrång. myndigheten finner att be- patentmyndigheten finner att Förbud enligt andra stycket får meddelas endast om käranden dömningen inte var riktig, skall bedömningen inte var riktig, ställer säkerhet hos domstolen för den skada som kan tillfogas myndigheten fortsätta hand- ska myndigheten fortsätta svaranden. Saknar käranden förmåga att ställa sådan säkerhet, får läggningen av ansökningen i handläggningen av ansöknin- domstolen befria honom eller henne från detta. I fråga om slaget dess helhet. gen i dess helhet. av säkerheten gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken. Säkerheten Ett beslut enligt första Ett beslut enligt första ska prövas av domstolen, om den inte har godkänts av svaranden. stycket, genom vilket patent- stycket, genom vilket patent- När målet avgörs ska domstolen pröva om förbud som har myndigheten har funnit att en myndigheten har funnit att en meddelats enligt andra stycket fortfarande ska bestå. patentansökan omfattar av patentansökan omfattar av I fråga om överklagande av beslut enligt andra eller fjärde varandra oberoende uppfinnin- varandra oberoende uppfinnin- stycket samt i fråga om handläggningen i högre domstol gäller gar, får överklagas av sökan- gar, får överklagas av sökan- rättegångsbalkens bestämmelser om överklagande av beslut den. Vad som sägs i 27 § första den. enligt 15 kap. rättegångsbalken. och andra styckena skall tilläm- Talan om utdömande av En talan om utdömande av pas. vite förs av den som har ansökt vite förs av den som har ansökt Om rätten finner patentmyndighetens beslut riktigt, räknas om förbudet och ska handläggas om förbudet. fristen för att betala sådan avgift som avses i första stycket andra enligt reglerna i rättegångsmeningen från det att patentmyndigheten sände en underrättelse balken om åtal för brott för till sökanden om rättens lagakraftvunna beslut. vilket svårare straff än böter inte är föreskrivet. I samband med 57 b § 4 sådan talan får talan föras om På yrkande av patenthavaren eller den som på grund av licens nytt vitesförbud. har rätt att utnyttja uppfinningen får domstolen vid vite förbjuda den som gör eller medverkar till patentintrång att fortsätta med 57 e § 5 det. Ett beslut om informations- Om käranden visar sannolika skäl för att intrång, eller föreläggande får meddelas av

Promemorians lagförslag

Om yrkandet om infor- Om ett yrkande om mationsföreläggande riktar sig informationsföreläggande rikmot den som är sökandens tar sig mot den som är sökanmotpart i ett mål om intrång, dens motpart i ett mål om ska bestämmelserna om rätte- intrång, ska bestämmelserna gång som gäller för det målet om rättegång som gäller för tillämpas. Beslut om informa- det målet tillämpas. Beslut om tionsföreläggande får överkla- informationsföreläggande får gas särskilt. överklagas särskilt. Om yrkandet om infor- Om yrkandet om informationsföreläggande riktar sig mationsföreläggande riktar sig mot någon annan än den som mot någon annan än den som anges i andra stycket, ska lagen anges i första stycket, ska lagen (1996:242) om domstolsären- (1996:242) om domstolsärenden tillämpas. För prövning av den tillämpas. Domstolen får frågan får det även hållas förhör bestämma att vardera parten enligt 37 kap. rättegångsbalken. ska svara för sina rättegångs- Domstolen får bestämma att kostnader. vardera parten ska svara för sina rättegångskostnader. Talan om utdömande av En talan om utdömande av vite får föras av den som har vite får föras av den som har ansökt om föreläggandet och ansökt om föreläggandet. ska handläggas enligt reglerna i rättegångsbalken om åtal för brott för vilket svårare straff än böter inte är föreskrivet. I samband med en sådan talan får talan föras om nytt informationsföreläggande.

6 59 b § Ett beslut om intrångsundersökning meddelas av

6 Senaste lydelse 2009:111.

34 34

Promemorians lagförslag Promemorians lagförslag

Om yrkandet om infor- Om ett yrkande om domstol som avses i 65 §. mationsföreläggande riktar sig informationsföreläggande rik- En fråga om intrångsundersökning får tas upp endast på mot den som är sökandens tar sig mot den som är sökan- yrkande av patenthavaren eller den som på grund av licens har motpart i ett mål om intrång, dens motpart i ett mål om rätt att utnyttja uppfinningen. Om rättegång inte är inledd, ska ska bestämmelserna om rätte- intrång, ska bestämmelserna yrkandet framställas skriftligen. gång som gäller för det målet om rättegång som gäller för Innan ett beslut om undersökning meddelas ska motparten ha tillämpas. Beslut om informa- det målet tillämpas. Beslut om fått tillfälle att yttra sig. Domstolen får dock omedelbart tionsföreläggande får överkla- informationsföreläggande får meddela ett beslut som gäller till dess annat har beslutats, om ett gas särskilt. överklagas särskilt. dröjsmål skulle medföra risk för att föremål eller handlingar som Om yrkandet om infor- Om yrkandet om infor- har betydelse för utredning om intrånget skaffas undan, förstörs mationsföreläggande riktar sig mationsföreläggande riktar sig eller förvanskas. mot någon annan än den som mot någon annan än den som I övrigt ska en fråga om intrångsundersökning som anges i andra stycket, ska lagen anges i första stycket, ska lagen uppkommer då rättegång inte är inledd handläggas på samma sätt (1996:242) om domstolsären- (1996:242) om domstolsären- som om frågan uppkommit under rättegång. den tillämpas. För prövning av den tillämpas. Domstolen får frågan får det även hållas förhör bestämma att vardera parten 65 § 7 enligt 37 kap. rättegångsbalken. ska svara för sina rättegångs- Stockholms tingsrätt är rätt Patent- och marknadsdomstolen Domstolen får bestämma att kostnader. domstol i mål som gäller är rätt domstol i mål enligt vardera parten ska svara för 1. bättre rätt till patentsökt denna lag och lagen (1978:152) sina rättegångskostnader. uppfinning, om svensk domstols behörighet i Talan om utdömande av En talan om utdömande av 2. patents ogiltighet eller vissa mål på patenträttens vite får föras av den som har vite får föras av den som har överföring av patent, område m.m. Detsamma gäller i ansökt om föreläggandet och ansökt om föreläggandet. 3. meddelande av tvångs- ärenden om informationsföreska handläggas enligt reglerna i licens, fastställande av nya läggande. rättegångsbalken om åtal för villkor för eller upphävande av brott för vilket svårare straff än sådan licens eller rätt som avses böter inte är föreskrivet. I i 53 § andra stycket, samband med en sådan talan får 4. patentintrång, talan föras om nytt informa- 5. fastställelse enligt 63 § eller tionsföreläggande. 6. bestämmande av ersättning enligt 78 §. 6 59 b § Det som sägs i rätte- Ett beslut om intrångs- gångsbalken om inskränkning undersökning meddelas av av domstols behörighet i fråga

6 7 Senaste lydelse 2009:111. Senaste lydelse 1978:149.

34 35 35

Promemorians lagförslag

om tvist som ska tas upp i annan ordning än inför domstol ska inte tillämpas i fråga om ett yrkande om informationsföreläggande eller intrångsundersökning.

8 66 § I mål som anges i 65 § är Slutliga beslut av tingsrätten domför med fyra patentmyndigheten samt beslut ledamöter, av vilka två skall enligt 26 § andra och tredje vara lagfarna och två tekniskt stycket, 36 §, 42, 72 eller 73 § sakkunniga. Fler än tre lagfarna får överklagas till Patent- och och tre tekniskt sakkunniga marknadsdomstolen inom två ledamöter får inte sitta i rätten. månader från dagen för beslutet. En av de lagfarna ledamöterna skall vara rättens ordförande. Vid avgörande av mål utan Bestämmelserna i 22 § femte huvudförhandling, liksom vid stycket tillämpas på handling handläggning som inte sker vid som kommer in till Patent- och huvudförhandling eller syn på marknadsdomstolen, Patentstället, är tingsrätten dock och marknadsöverdomstolen domför med en lagfaren eller Högsta domstolen. ledamot. I sådana fall får inte fler än en lagfaren och en tekniskt sakkunnig ledamot sitta i rätten. Därvid är den lagfarna ledamoten rättens ordförande. Utöver vad som följer av 5 kap. 1 § rättegångsbalken ska ett sammanträde i ett ärende enligt denna lag hållas inom stängda dörrar, om den patentansökan som prövas i

8 Senaste lydelse 1986:233.

36 36

Promemorians lagförslag Promemorians lagförslag

om tvist som ska tas upp i annan ärendet inte är tillgänglig för var ordning än inför domstol ska och en enligt 22 §. inte tillämpas i fråga om ett Överklagande till Högsta yrkande om informationsföre- domstolen av Patent- och läggande eller intrångsunder- marknadsdomstolens avgörande sökning. får inte avse andra patentkrav än sådana som har prövats 8 66 § genom det överklagade beslutet. I mål som anges i 65 § är Slutliga beslut av tingsrätten domför med fyra patentmyndigheten samt beslut 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015. ledamöter, av vilka två skall enligt 26 § andra och tredje 2. För mål som avgjorts av Patentbesvärsrätten före vara lagfarna och två tekniskt stycket, 36 §, 42, 72 eller 73 § ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser. Detsamma gäller för sakkunniga. Fler än tre lagfarna får överklagas till Patent- och mål i Högsta förvaltningsdomstolen. och tre tekniskt sakkunniga marknadsdomstolen inom två 3. Mål och ärenden där handläggning pågår i Stockholms ledamöter får inte sitta i rätten. månader från dagen för beslutet. tingsrätt eller Svea hovrätt vid ikraftträdandet ska överlämnas till En av de lagfarna ledamöterna Patent- och marknadsdomstolen respektive Patent- och skall vara rättens ordförande. marknadsöverdomstolen. För övriga mål och ärenden som Vid avgörande av mål utan Bestämmelserna i 22 § femte handläggs i allmän domstol vid ikraftträdandet ska äldre huvudförhandling, liksom vid stycket tillämpas på handling bestämmelser gälla. handläggning som inte sker vid som kommer in till Patent- och huvudförhandling eller syn på marknadsdomstolen, Patentstället, är tingsrätten dock och marknadsöverdomstolen domför med en lagfaren eller Högsta domstolen. ledamot. I sådana fall får inte fler än en lagfaren och en tekniskt sakkunnig ledamot sitta i rätten. Därvid är den lagfarna ledamoten rättens ordförande. Utöver vad som följer av 5 kap. 1 § rättegångsbalken ska ett sammanträde i ett ärende enligt denna lag hållas inom stängda dörrar, om den patentansökan som prövas i

8 Senaste lydelse 1986:233.

36 37 37

1.6 Förslag till lag om upphävande av lagen (1970:417) om marknadsdomstol m.m.

Härigenom föreskrivs att lagen (1970:417) om marknadsdomstol m.m. ska upphöra att gälla.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015. 2. Mål och ärenden som vid ikraftträdandet handläggs i Marknadsdomstolen och som har inletts genom ett överklagande av dom eller beslut av Stockholms tingsrätt ska lämnas över till Patent- och marknadsöverdomstolen. Övriga mål och ärenden som vid ikraftträdandet handläggs i Marknadsdomstolen ska lämnas över till Patent- och marknadsdomstolen. 3. Äldre bestämmelser gäller i fråga om krav på prövningstillstånd vid överklagande av domar och beslut som har meddelats före ikraftträdandet.

38 38

1.6 Förslag till lag om upphävande av lagen 1.7 Förslag till lag om ändring i (1970:417) om marknadsdomstol m.m. mönsterskyddslagen (1970:485)

Härigenom föreskrivs att lagen (1970:417) om marknads- Härigenom föreskrivs i fråga om mönsterskyddslagen domstol m.m. ska upphöra att gälla. (1970:485) 1 dels att 47 och 52 §§ ska upphöra att gälla, dels att 21, 22, 31, 31 b, 35 b, 35 e, 37 b och 43 §§ ska ha 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015. följande lydelse. 2. Mål och ärenden som vid ikraftträdandet handläggs i Marknadsdomstolen och som har inletts genom ett överklagande av

21 §

ärende angående ansökan om ärende angående ansökan om

registrering av mönster får registrering av mönster får

gått honom emot. Ett slutligt slutligt beslut med anledning

beslut med anledning av en av en invändning mot

överklagas av mönsterhavaren mönsterhavaren och invända-

får den ändå prövas, om det

begäran om återupptagning begäran om återupptagning

enligt 14 § fjärde stycket enligt 14 § fjärde stycket

avslagits eller yrkande om avslagits eller ett yrkande om

Senaste lydelse av 47 § 2010:1397 52 § 2004:1154. 2 Senaste lydelse 2002:570.

38 39 39

Promemorians lagförslag

överföring enligt 17 § bifallits, överföring enligt 17 § bifallits, får talan föras av sökanden. får överklagas av sökanden. Den som framställt yrkande Den som framställt ett yrkande om överföring får föra talan om överföring får överklaga ett mot beslut varigenom yrkandet beslut genom vilket yrkandet avslagits. avslagits.

3 22 § Ett slutligt beslut av regist- Ett slutligt beslut av registreringsmyndigheten enligt 21 § reringsmyndigheten enligt 21 § får överklagas till patent- får överklagas till Patent- och besvärsrätten inom två månader marknadsdomstolen inom två från beslutets dag. månader från dagen för beslutet. Ett slutligt beslut av patentbesvärsrätten får överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen inom två månader från beslutets dag. Därvid tillämpas bestämmelserna i 35– 37 §§ förvaltningsprocesslagen (1971:291) om överklagande av kammarrättens beslut. Patentbesvärsrättens beslut ska innehålla uppgift om att det krävs särskilt tillstånd för prövning i Högsta förvaltningsdomstolen och om de grunder på vilka sådant tillstånd meddelas.

4 31 § Allmän domstol ska på talan Domstolen ska på yrkande därom häva en registrering av häva en registrering av ett ett mönster helt eller delvis, mönster helt eller delvis, om

3 Senaste lydelse 2010:1397. 4 Senaste lydelse 2012:447.

40 40

Promemorians lagförslag Promemorians lagförslag

överföring enligt 17 § bifallits, överföring enligt 17 § bifallits, om hinder mot mönsterrätt hinder mot mönsterrätt har får talan föras av sökanden. får överklagas av sökanden. har förelegat enligt 1-4 a §§ förelegat enligt 1-4 a §§ och Den som framställt yrkande Den som framställt ett yrkande och hindret fortfarande består hindret fortfarande består eller om överföring får föra talan om överföring får överklaga ett eller om registrering har skett i om registrering har skett i strid mot beslut varigenom yrkandet beslut genom vilket yrkandet strid med 13 § andra stycket. med 13 § andra stycket. avslagits. avslagits. En registrering får hävas delvis endast om mönsterhavaren yrkar det eller medger ett yrkande om det och mönstret i ändrad 3 22 § form bibehåller sin identitet och uppfyller förutsättningarna för Ett slutligt beslut av regist- Ett slutligt beslut av regist- skydd enligt denna lag. reringsmyndigheten enligt 21 § reringsmyndigheten enligt 21 § Registreringen får inte hävas på den grunden att den som fått får överklagas till patent- får överklagas till Patent- och registreringen endast varit berättigad till viss andel i besvärsrätten inom två månader marknadsdomstolen inom två mönsterrätten. från beslutets dag. månader från dagen för beslutet. När domen vunnit laga kraft När domen har vunnit laga Ett slutligt beslut av ska den sändas till registre- kraft ska den sändas till registpatentbesvärsrätten får över- ringsmyndigheten för anteck- reringsmyndigheten för anklagas till Högsta förvaltnings- ning i mönsterregistret. teckning i mönsterregistret. domstolen inom två månader 5 från beslutets dag. Därvid 31 b § tillämpas bestämmelserna i 35– Allmän domstol kan förklara En mönsterrätt får förklaras 37 §§ förvaltningsprocesslagen en mönsterrätt ogiltig även efter ogiltig av domstol även efter (1971:291) om överklagande av det att den har upphört eller det att den har upphört eller kammarrättens beslut. Patent- uppgivits. uppgivits. besvärsrättens beslut ska I fråga om sådan talan skall I fråga om sådan talan ska innehålla uppgift om att det bestämmelserna i 31 a § tilläm- bestämmelserna i 31 a § tillämkrävs särskilt tillstånd för pas. pas. prövning i Högsta förvaltningsdomstolen och om de grunder på 35 b § 6 vilka sådant tillstånd meddelas. På yrkande av mönsterhavaren eller den som på grund av licens har rätt att utnyttja mönstret får domstolen vid vite 4 31 § förbjuda den som gör eller medverkar till mönsterintrång att Allmän domstol ska på talan Domstolen ska på yrkande fortsätta med det. därom häva en registrering av häva en registrering av ett Om käranden visar sannolika skäl för att intrång, eller ett mönster helt eller delvis, mönster helt eller delvis, om medverkan till intrång, förekommer och om det skäligen kan

3 Senaste lydelse 2010:1397. 5 Senaste lydelse 2002:570. 4 6 Senaste lydelse 2012:447. Senaste lydelse 2009:112.

40 41 41

Promemorians lagförslag

befaras att svaranden genom att fortsätta intrånget, eller medverkan till det, förringar värdet av ensamrätten till mönstret, får domstolen meddela vitesförbud för tiden intill dess att målet slutligt har avgjorts eller annat har beslutats. Innan ett sådant förbud meddelas ska svaranden ha fått tillfälle att yttra sig, om inte ett dröjsmål skulle medföra risk för skada. Bestämmelserna i första och andra styckena tillämpas också i fråga om försök eller förberedelse till intrång. Förbud enligt andra stycket får meddelas endast om käranden ställer säkerhet hos domstolen för den skada som kan tillfogas svaranden. Saknar käranden förmåga att ställa sådan säkerhet, får domstolen befria honom eller henne från detta. I fråga om slaget av säkerheten gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken. Säkerheten ska prövas av domstolen, om den inte har godkänts av svaranden. När målet avgörs ska domstolen pröva om förbud som har meddelats enligt andra stycket fortfarande ska bestå. I fråga om överklagande av beslut enligt andra eller fjärde stycket samt i fråga om handläggningen i högre domstol gäller rättegångsbalkens bestämmelser om överklagande av beslut enligt 15 kap. rättegångsbalken. Talan om utdömande av En talan om utdömande av vite förs av den som har ansökt vite förs av den som har ansökt om förbudet och ska handläggas om förbudet. enligt reglerna i rättegångsbalken om åtal för brott för vilket svårare straff än böter inte är föreskrivet. I samband med sådan talan får talan föras om nytt vitesförbud.

42 42

Promemorians lagförslag Promemorians lagförslag

befaras att svaranden genom att fortsätta intrånget, eller 35 e § 7 medverkan till det, förringar värdet av ensamrätten till mönstret, Ett beslut om informationsfår domstolen meddela vitesförbud för tiden intill dess att målet föreläggande får meddelas av slutligt har avgjorts eller annat har beslutats. Innan ett sådant den domstol där rättegång om förbud meddelas ska svaranden ha fått tillfälle att yttra sig, om intrånget pågår. I övrigt gäller i inte ett dröjsmål skulle medföra risk för skada. fråga om behörig domstol det Bestämmelserna i första och andra styckena tillämpas också i som föreskrivs i 43 och 52 §§ för fråga om försök eller förberedelse till intrång. där avsedda mål och i Förbud enligt andra stycket får meddelas endast om käranden rättegångsbalken om tvistemål ställer säkerhet hos domstolen för den skada som kan tillfogas för andra fall som rör intrång. svaranden. Saknar käranden förmåga att ställa sådan säkerhet, får Det som sägs i rättegångsbalken domstolen befria honom eller henne från detta. I fråga om slaget om inskränkning av domstols av säkerheten gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken. Säkerheten behörighet i fråga om tvist som ska prövas av domstolen, om den inte har godkänts av svaranden. ska tas upp i annan ordning än När målet avgörs ska domstolen pröva om förbud som har inför domstol ska dock inte meddelats enligt andra stycket fortfarande ska bestå. tillämpas. I fråga om överklagande av beslut enligt andra eller fjärde Om yrkandet om informa- Om ett yrkande om inforstycket samt i fråga om handläggningen i högre domstol gäller tionsföreläggande riktar sig mationsföreläggande riktar sig rättegångsbalkens bestämmelser om överklagande av beslut mot den som är sökandens mot den som är sökandens enligt 15 kap. rättegångsbalken. motpart i ett mål om intrång, motpart i ett mål om intrång, Talan om utdömande av En talan om utdömande av ska bestämmelserna om ska bestämmelserna om rättevite förs av den som har ansökt vite förs av den som har ansökt rättegång som gäller för det gång som gäller för det målet om förbudet och ska handläggas om förbudet. målet tillämpas. Beslut om tillämpas. Beslut om informaenligt reglerna i rättegångs- informationsföreläggande får tionsföreläggande får överklabalken om åtal för brott för överklagas särskilt. gas särskilt. vilket svårare straff än böter inte Om yrkandet om informa- Om yrkandet om informaär föreskrivet. I samband med tionsföreläggande riktar sig tionsföreläggande riktar sig sådan talan får talan föras om mot någon annan än den som mot någon annan än den som nytt vitesförbud. anges i andra stycket, ska lagen anges i första stycket, ska lagen (1996:242) om domstolsären- (1996:242) om domstolsärenden tillämpas. För prövning av den tillämpas. Domstolen får frågan får det även hållas förhör bestämma att vardera parten enligt 37 kap. rättegångsbalken. ska svara för sina rättegångs- Domstolen får bestämma att kostnader.

7 Senaste lydelse 2009:112.

42 43 43

Promemorians lagförslag

vardera parten ska svara för sina rättegångskostnader. Talan om utdömande av En talan om utdömande av vite får föras av den som har vite förs av den som har ansökt ansökt om föreläggandet och om föreläggandet. ska handläggas enligt reglerna i rättegångsbalken om åtal för brott för vilket svårare straff än böter inte är föreskrivet. I samband med en sådan talan får talan föras om nytt informationsföreläggande.

8 37 b § Ett beslut om intrångsundersökning meddelas av den domstol där rättegång som rör intrånget pågår. Om rättegång inte är inledd, gäller i fråga om behörig domstol det som föreskrivs i 43 och 52 §§ för där avsedda mål och i rättegångsbalken om tvistemål för andra fall som rör intrång. Det som sägs i rättegångsbalken om inskränkning av domstols behörighet i fråga om tvist som ska tas upp i annan ordning än inför domstol ska dock inte tillämpas. En fråga om intrångsundersökning får tas upp endast på yrkande av mönsterhavaren eller den som på grund av licens har rätt att utnyttja mönstret. Om rättegång inte är inledd, ska yrkandet framställas skriftligen.

8 Senaste lydelse 2009:112.

44 44

Promemorians lagförslag Promemorians lagförslag

vardera parten ska svara för Innan ett beslut om undersökning meddelas ska motparten ha sina rättegångskostnader. fått tillfälle att yttra sig. Domstolen får dock omedelbart Talan om utdömande av En talan om utdömande av meddela ett beslut som gäller till dess annat har beslutats, om ett vite får föras av den som har vite förs av den som har ansökt dröjsmål skulle medföra risk för att föremål eller handlingar som ansökt om föreläggandet och om föreläggandet. har betydelse för utredning om intrånget skaffas undan, förstörs ska handläggas enligt reglerna i eller förvanskas. rättegångsbalken om åtal för I övrigt ska en fråga om intrångsundersökning som brott för vilket svårare straff än uppkommer då rättegång inte är inledd handläggas på samma sätt böter inte är föreskrivet. I som om frågan uppkommit under rättegång. samband med en sådan talan får talan föras om nytt informa- 43 § 9 tionsföreläggande. Finnes ej enligt rättegångs- Patent- och marknadsdombalken behörig domstol för stolen är rätt domstol i mål 8 37 b § talan om bättre rätt till mönster, enligt denna lag och i mål som Ett beslut om intrångsunder- om hävande av mönster- avses i artikel 81 i rådets sökning meddelas av den registrering, om överföring av förordning (EG) nr 6/2002 om domstol där rättegång som rör sådan registrering, om ogiltig- gemenskapsformgivning. Detintrånget pågår. Om rättegång förklaring av en mönsterrätt samma gäller i ärenden om inte är inledd, gäller i fråga om enligt 31 b §, om rätt som avses i informationsföreläggande. behörig domstol det som 32 § andra stycket, om föreskrivs i 43 och 52 §§ för där ersättning enligt 40 § andra avsedda mål och i rättegångs- stycket eller om fastställelse balken om tvistemål för andra enligt 41 §, väcks talan vid fall som rör intrång. Det som Stockholms tingsrätt. sägs i rättegångsbalken om Det som sägs i rättegångsinskränkning av domstols balken om inskränkning av behörighet i fråga om tvist som domstols behörighet i fråga om ska tas upp i annan ordning än tvist som ska tas upp i annan inför domstol ska dock inte ordning än inför domstol ska tillämpas. inte tillämpas i fråga om ett En fråga om intrångsundersökning får tas upp endast på yrkande om informationsyrkande av mönsterhavaren eller den som på grund av licens har föreläggande eller intrångsrätt att utnyttja mönstret. Om rättegång inte är inledd, ska undersökning. yrkandet framställas skriftligen.

8 9 Senaste lydelse 2009:112. Senaste lydelse 2002:570.

44 45 45

Promemorians lagförslag

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015. 2. För mål som avgjorts av Patentbesvärsrätten före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser. 3. Mål och ärenden där handläggning pågår i Stockholms tingsrätt eller Svea hovrätt vid ikraftträdandet ska överlämnas till Patent- och marknadsdomstolen respektive Patent- och marknadsöverdomstolen. För övriga mål och ärenden som handläggs i allmän domstol vid ikraftträdandet ska äldre bestämmelser gälla.

46 46

Promemorians lagförslag

1.8 Förslag till lag om ändring i lagen

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.

2. För mål som avgjorts av Patentbesvärsrätten före ikraft- (1971:1078) om försvarsuppfinningar

trädandet gäller äldre bestämmelser. 1 Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1971:1078) om 3. Mål och ärenden där handläggning pågår i Stockholms försvarsuppfinningar tingsrätt eller Svea hovrätt vid ikraftträdandet ska överlämnas till dels att 20 § ska upphöra att gälla, Patent- och marknadsdomstolen respektive Patent- och dels att 14 § ska ha följande lydelse, marknadsöverdomstolen. För övriga mål och ärenden som dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 24 §, av följande handläggs i allmän domstol vid ikraftträdandet ska äldre lydelse. bestämmelser gälla.

14 §

Meddelas förordnande att Meddelas förordnande att

utgår skälig ersättning av utgår skälig ersättning av

som uppkommer genom som uppkommer genom

Meddelas förordnande enligt 13 §, utgår skälig ersättning av

allmänna medel för den rätt till uppfinningen som förordnandet

avser och för den ytterligare skada som förordnandet medför.

Talan om ersättning enligt

denna paragraf väckes vid

sådan ersättning gäller i fråga

om tingsrättens och hovrättens

sammansättning 66 och 67 §§

Senaste lydelse av 20 § 1980:211.

46 47 47

Promemorians lagförslag

24 § Patent- och marknadsdomstolen är rätt domstol i mål enligt denna lag.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015. 2. Mål och ärenden där handläggning pågår i tingsrätt eller hovrätt vid ikraftträdandet ska överlämnas till Patent- och marknadsdomstolen respektive Patent- och marknadsöverdomstolen.

48 48

Promemorians lagförslag

24 §

Patent- och marknadsdom- 1.9 Förslag till lag om ändring i firmalagen

stolen är rätt domstol i mål

(1974:156)

enligt denna lag. 1 Härigenom föreskrivs i fråga om firmalagen (1974:156) dels att 16 q och 29 §§ ska upphöra att gälla, 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015. dels att 15, 16 j, 16 m, 16 p, 18 d, 20 b, 24 och 28 §§ ska ha 2. Mål och ärenden där handläggning pågår i tingsrätt eller följande lydelse. hovrätt vid ikraftträdandet ska överlämnas till Patent- och marknadsdomstolen respektive Patent- och marknadsöver-

15 §

På yrkande av den som har lidit firmaintrång får domstolen

vid vite förbjuda den som gör eller medverkar till intrånget att

Om käranden visar sannolika skäl för att firmaintrång, eller

medverkan till intrång, förekommer och om det skäligen kan

befaras att svaranden genom att fortsätta intrånget, eller

medverkan till det, förringar värdet av ensamrätten till

näringskännetecknet, får domstolen meddela vitesförbud för

tiden intill dess att målet slutligt har avgjorts eller annat har

beslutats. Innan ett sådant förbud meddelas ska svaranden ha fått

tillfälle att yttra sig, om inte ett dröjsmål skulle medföra risk för

Första och andra styckena tillämpas också i fråga om försök

Förbud enligt andra stycket får meddelas endast om käranden

ställer säkerhet hos domstolen för den skada som kan tillfogas

svaranden. Saknar käranden förmåga att ställa sådan säkerhet, får

domstolen befria honom eller henne från detta. I fråga om slaget

av säkerheten gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken. Säkerheten

ska prövas av domstolen, om den inte har godkänts av svaranden.

Senaste lydelse av 16 q § 2010:1889 29 § 2010:1889. 2 Senaste lydelse 2010:1889.

48 49 49

Promemorians lagförslag

När målet avgörs ska domstolen pröva om förbud som har meddelats enligt andra stycket fortfarande ska bestå. I fråga om överklagande av beslut enligt andra eller fjärde stycket samt i fråga om handläggningen i högre domstol gäller rättegångsbalkens bestämmelser om överklagande av beslut enligt 15 kap. rättegångsbalken. Talan om utdömande av En talan om utdömande av vite förs av den som har ansökt vite förs av den som har ansökt om förbudet. Talan ska om förbudet. handläggas enligt reglerna i rättegångsbalken om åtal för brott för vilket svårare straff än böter inte är föreskrivet. I samband med sådan talan får talan föras om nytt vitesförbud.

16 j § 3 Om innehavaren i rätt tid Om innehavaren i rätt tid bestrider ansökan, ska regist- bestrider ansökan, ska registreringsmyndigheten underrätta reringsmyndigheten underrätta sökanden om detta. Vill sökanden om detta. Vill sökanden vidhålla sitt yrkande, sökanden vidhålla sitt yrkande, kan han eller hon begära att kan han eller hon begära att ärendet ska överlämnas till ärendet ska överlämnas till tingsrätt. domstol. En begäran om överlämnande ska ha kommit in till registreringsmyndigheten inom en månad från den dag då underrättelsen om bestridandet sändes till sökanden. I sin begäran ska sökanden ange de omständigheter och de bevis som åberopas, samt ange vad som ska styrkas med varje bevis. Sökanden ska samtidigt ge in de skriftliga bevis och andra handlingar som åberopas. Har sökanden begärt över- Om sökanden har begärt lämnande i rätt tid, ska regist- överlämnande i rätt tid, ska

3 Senaste lydelse 2010:1889.

50 50

Promemorians lagförslag Promemorians lagförslag

När målet avgörs ska domstolen pröva om förbud som har reringsmyndigheten överlämna registreringsmyndigheten meddelats enligt andra stycket fortfarande ska bestå. ärendet till en tingsrätt som överlämna ärendet till dom- I fråga om överklagande av beslut enligt andra eller fjärde enligt vad handlingarna visar är stolen. Om sökanden inte har stycket samt i fråga om handläggningen i högre domstol gäller behörig. Har sökanden inte begärt överlämnande i rätt tid, rättegångsbalkens bestämmelser om överklagande av beslut begärt överlämnande i rätt tid, ska ärendet avskrivas. enligt 15 kap. rättegångsbalken. ska ärendet avskrivas. Talan om utdömande av En talan om utdömande av 4 vite förs av den som har ansökt vite förs av den som har ansökt 16 m § om förbudet. Talan ska om förbudet. Innehavaren av en registrering som hävts enligt 16 l § får handläggas enligt reglerna i ansöka om återvinning. En sådan ansökan ska ha kommit in till rättegångsbalken om åtal för registreringsmyndigheten inom en månad från dagen för brott för vilket svårare straff än beslutet. böter inte är föreskrivet. I Har innehavaren ansökt om Om innehavaren har ansökt samband med sådan talan får återvinning i rätt tid, ska re- om återvinning i rätt tid, ska talan föras om nytt vitesförbud. gistreringsmyndigheten över- registreringsmyndigheten lämna ärendet till en tingsrätt överlämna ärendet till dom- 16 j § 3 som enligt vad handlingarna stolen. I annat fall ska registre- Om innehavaren i rätt tid Om innehavaren i rätt tid visar är behörig. I annat fall ska ringsmyndigheten avvisa ansöbestrider ansökan, ska regist- bestrider ansökan, ska regist- registreringsmyndigheten kan. reringsmyndigheten underrätta reringsmyndigheten underrätta avvisa ansökan. sökanden om detta. Vill sökanden om detta. Vill sökanden vidhålla sitt yrkande, sökanden vidhålla sitt yrkande, 16 p § 5 kan han eller hon begära att kan han eller hon begära att Om ett ärende har Om ett ärende har ärendet ska överlämnas till ärendet ska överlämnas till överlämnats till en tingsrätt, ska överlämnats till domstolen, ska tingsrätt. domstol. talan anses väckt när ansökan talan anses väckt när ansökan En begäran om överlämnande ska ha kommit in till om administrativ hävning kom om administrativ hävning kom registreringsmyndigheten inom en månad från den dag då in till registreringsmyndig- in till registreringsmyndigunderrättelsen om bestridandet sändes till sökanden. I sin heten. De handlingar som heten. De handlingar som begäran ska sökanden ange de omständigheter och de bevis som sökanden gett in ska anses som sökanden har gett in ska anses åberopas, samt ange vad som ska styrkas med varje bevis. stämningsansökan. Stämning som en stämningsansökan. Sökanden ska samtidigt ge in de skriftliga bevis och andra ska anses utfärdad när rätten Stämning ska anses utfärdad handlingar som åberopas. beslutar om målets handlägg- när domstolen beslutar om Har sökanden begärt över- Om sökanden har begärt ning. målets handläggning. lämnande i rätt tid, ska regist- överlämnande i rätt tid, ska

4 Senaste lydelse 2010:1889. 3 5 Senaste lydelse 2010:1889. Senaste lydelse 2010:1889.

50 51 51

Promemorians lagförslag

6 18 d § Ett beslut om informationsföreläggande får meddelas av den domstol där rättegång om intrånget pågår. I övrigt gäller i fråga om behörig domstol det som föreskrivs i 24 § för där avsedda mål och i rättegångsbalken om tvistemål för andra fall som rör intrång. Det som sägs i rättegångsbalken om inskränkning av domstols behörighet i fråga om tvist som ska tas upp i annan ordning än inför domstol ska dock inte tillämpas. Om yrkandet om informa- Om ett yrkande om infortionsföreläggande riktar sig mationsföreläggande riktar sig mot den som är sökandens mot den som är sökandens motpart i ett mål om intrång, motpart i ett mål om intrång, ska bestämmelserna om rätte- ska bestämmelserna om rättegång som gäller för det målet gång som gäller för det målet tillämpas. Beslut om informa- tillämpas. Beslut om informationsföreläggande får över- tionsföreläggande får överklaklagas särskilt. gas särskilt. Om yrkandet om infor- Om yrkandet om informationsföreläggande riktar sig mationsföreläggande riktar sig mot någon annan än den som mot någon annan än den som anges i andra stycket, ska lagen anges i första stycket, ska lagen (1996:242) om domstols- (1996:242) om domstolsärenden tillämpas. För pröv- ärenden tillämpas. Domstolen ning av frågan får det även får bestämma att vardera hållas förhör enligt 37 kap. parten ska svara för sina rättegångsbalken. Domstolen rättegångskostnader.

6 Senaste lydelse 2009:113.

52 52

Promemorians lagförslag Promemorians lagförslag

får bestämma att vardera 6 18 d § parten ska svara för sina Ett beslut om informations- rättegångskostnader. föreläggande får meddelas av Talan om utdömande av En talan om utdömande av den domstol där rättegång om vite får föras av den som har vite förs av den som har ansökt intrånget pågår. I övrigt gäller i ansökt om föreläggandet och om föreläggandet. fråga om behörig domstol det ska handläggas enligt reglerna i som föreskrivs i 24 § för där rättegångsbalken om åtal för avsedda mål och i rättegångs- brott för vilket svårare straff än balken om tvistemål för andra böter inte är föreskrivet. I fall som rör intrång. Det som samband med en sådan talan får sägs i rättegångsbalken om in- talan föras om nytt skränkning av domstols behö- informationsföreläggande. righet i fråga om tvist som ska tas upp i annan ordning än inför 20 b § 7 domstol ska dock inte tillämpas. Ett beslut om intrångs- Om yrkandet om informa- Om ett yrkande om infor- undersökning meddelas av den tionsföreläggande riktar sig mationsföreläggande riktar sig domstol där rättegång som rör mot den som är sökandens mot den som är sökandens intrånget pågår. Om rättegång motpart i ett mål om intrång, motpart i ett mål om intrång, inte är inledd, gäller i fråga om ska bestämmelserna om rätte- ska bestämmelserna om rätte- behörig domstol det som gång som gäller för det målet gång som gäller för det målet föreskrivs i 24 § för där avsedda tillämpas. Beslut om informa- tillämpas. Beslut om informa- mål och i rättegångsbalken om tionsföreläggande får över- tionsföreläggande får överkla- tvistemål för andra fall som rör klagas särskilt. gas särskilt. intrång. Det som sägs i Om yrkandet om infor- Om yrkandet om infor- rättegångsbalken om inskränkmationsföreläggande riktar sig mationsföreläggande riktar sig ning av domstols behörighet i mot någon annan än den som mot någon annan än den som fråga om tvist som ska tas upp i anges i andra stycket, ska lagen anges i första stycket, ska lagen annan ordning än inför domstol (1996:242) om domstols- (1996:242) om domstols- ska dock inte tillämpas. ärenden tillämpas. För pröv- ärenden tillämpas. Domstolen En fråga om intrångsundersökning får tas upp endast på ning av frågan får det även får bestämma att vardera yrkande av den som lider skada av kännetecknet eller dess hållas förhör enligt 37 kap. parten ska svara för sina användning. Om rättegång inte är inledd, ska yrkandet

Promemorians lagförslag

Innan ett beslut om undersökning meddelas ska motparten ha fått tillfälle att yttra sig. Domstolen får dock omedelbart meddela ett beslut som gäller till dess annat har beslutats, om ett dröjsmål skulle medföra risk för att föremål eller handlingar som har betydelse för utredning om intrånget skaffas undan, förstörs eller förvanskas. I övrigt ska en fråga om intrångsundersökning som uppkommer då rättegång inte är inledd handläggas på samma sätt som om frågan uppkommit under rättegång.

24 § 8 Om det inte finns någon Patent- och marknadsdomdomstol som enligt rättegångs- stolen är rätt domstol i mål balken är behörig att ta upp ett enligt denna lag. Detsamma mål om hävning av gäller i ärenden om registreringen av en firma, om informationsföreläggande. firmaintrång eller om fastställelse, väcks talan vid Stockholms tingsrätt. Det som sägs i rättegångsbalken om inskränkning av domstols behörighet i fråga om tvist som ska tas upp i annan ordning än inför domstol ska inte tillämpas i fråga om ett yrkande om informationsföreläggande eller intrångsundersökning.

9 28 § Ett beslut enligt 16 l § om Ett beslut enligt 16 l § om administrativ hävning av en administrativ hävning av en registrering av en firma får inte registrering av en firma får inte

8 Senaste lydelse 2010:1889. 9 Senaste lydelse 2010:1889.

54 54

Promemorians lagförslag Promemorians lagförslag

Innan ett beslut om undersökning meddelas ska motparten ha överklagas. Detsamma gäller överklagas. Detsamma gäller fått tillfälle att yttra sig. Domstolen får dock omedelbart ett beslut genom vilket ett ett beslut om överlämande till meddela ett beslut som gäller till dess annat har beslutats, om ett ärende har överlämnats till domstol eller avskrivning enligt dröjsmål skulle medföra risk för att föremål eller handlingar som tingsrätt eller avskrivits enligt 16 j § tredje stycket. Andra har betydelse för utredning om intrånget skaffas undan, förstörs 16 j § tredje stycket. Andra beslut i ärenden om eller förvanskas. beslut i ärenden om administrativ hävning får I övrigt ska en fråga om intrångsundersökning som administrativ hävning får överklagas till Patent- och uppkommer då rättegång inte är inledd handläggas på samma sätt överklagas till tingsrätt inom marknadsdomstolen inom tre som om frågan uppkommit under rättegång. tre veckor från dagen för veckor från dagen för beslutet. beslutet. Beslut under hand- Beslut under handläggningen 24 § 8 läggningen av ett sådant ärende av ett sådant ärende får inte Om det inte finns någon Patent- och marknadsdom- får inte överklagas särskilt. överklagas särskilt. domstol som enligt rättegångs- stolen är rätt domstol i mål balken är behörig att ta upp ett enligt denna lag. Detsamma 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015. mål om hävning av gäller i ärenden om 2. Mål och ärenden där handläggning pågår i Stockholms registreringen av en firma, om informationsföreläggande. tingsrätt eller Svea hovrätt vid ikraftträdandet ska överlämnas till firmaintrång eller om Patent- och marknadsdomstolen respektive Patent- och fastställelse, väcks talan vid marknadsöverdomstolen. För övriga mål och ärenden som Stockholms tingsrätt. handläggs i allmän domstol vid ikraftträdandet ska äldre Det som sägs i rättegångsbestämmelser gälla. balken om inskränkning av domstols behörighet i fråga om tvist som ska tas upp i annan ordning än inför domstol ska inte tillämpas i fråga om ett yrkande om informationsföreläggande eller intrångsundersökning.

9 28 § Ett beslut enligt 16 l § om Ett beslut enligt 16 l § om administrativ hävning av en administrativ hävning av en registrering av en firma får inte registrering av en firma får inte

8 Senaste lydelse 2010:1889. 9 Senaste lydelse 2010:1889.

54 55 55

1.10 Förslag till lag om upphävande av lagen (1977:729) om Patentbesvärsrätten

Härigenom föreskrivs att lagen (1977:729) om Patentbesvärsrätten ska upphöra att gälla.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015. 2. Mål som vid ikraftträdandet handläggs i Patentbesvärsrätten och som rör överklagande av beslut av Patent- och registreringsverket enligt namnlagen (1982:670) och lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden ska överlämnas till allmän förvaltningsdomstol. 3. Övriga mål som vid ikraftträdandet handläggs i Patentbesvärsrätten ska överlämnas till Patent- och marknadsdomstolen.

56 56

1.10 Förslag till lag om upphävande av lagen 1.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1980:307) (1977:729) om Patentbesvärsrätten om skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader

Härigenom föreskrivs att lagen (1977:729) om Patentbesvärsrätten ska upphöra att gälla. Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1980:307) om skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader ska ha följande lydelse. 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015. 2. Mål som vid ikraftträdandet handläggs i Patentbesvärsrätten

2 §

Säkerhet behöver inte ställas i

1 mål som handläggs enligt lagen (1974:371) om rättegången i

2. mål och ärenden vid mark- och miljödomstol enligt

– 21 kap. 1 § första stycket 2 miljöbalken som är ansöknings-

mål eller 21 kap. 1 § första stycket 5 miljöbalken som avser er-

sättning vid ingripande av det allmänna,

– lagen (1933:269) om ägofred,

– lagen (1945:119) om stängselskyldighet för järnväg m.m.,

– fastighetsbildningslagen (1970:988),

– rennäringslagen (1971:437),

– lagen (1971:1037) om äganderättsutredning och legalise-

– lagen (1972:114) med anledning av konventionen den

9 februari 1972 mellan Sverige och Norge om renbetning,

– expropriationslagen (1972:719),

– lagen (1973:1084) om avveckling av vissa godmanskap för

– ledningsrättslagen (1973:1144),

– anläggningslagen (1973:1149),

Senaste lydelse 2013:550.

56 57 57

Promemorians lagförslag

– lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter, – bostadsförvaltningslagen (1977:792), – lagen (1978:160) om vissa rörledningar, – jordförvärvslagen (1979:230), – skogsvårdslagen (1979:429), – lagen (1985:139) om ersättning för intrång i enskild fiskerätt, – lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter, – kulturmiljölagen (1988:950), – minerallagen (1991:45), – bostadsrättslagen (1991:614), – lagen (1995:1649) om byggande av järnväg, – ellagen (1997:857), – lagen (2004:875) om särskild förvaltning av vissa elektriska anläggningar, – naturgaslagen (2005:403), och – plan- och bygglagen (2010:900), 3. växelmål och checkmål, 4. mål som har tagits upp efter offentlig stämning, och 5. mål vid förvaltningsdom- 5. mål vid förvaltningsdomstol eller marknadsdomsto- stol. len. Säkerhet behöver inte heller ställas i annat fall om talan väcks genom genstämning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.

58 58

Promemorians lagförslag

– lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter,

– bostadsförvaltningslagen (1977:792),

– lagen (1978:160) om vissa rörledningar, 1.12 Förslag till lag om ändring i namnlagen – jordförvärvslagen (1979:230), (1982:670)

– skogsvårdslagen (1979:429), Härigenom föreskrivs i fråga om namnlagen (1982:670) 1 – lagen (1985:139) om ersättning för intrång i enskild fiskedels att 43 § ska upphöra att gälla, rätt, dels att 42 § ska ha följande lydelse. – lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter, – kulturmiljölagen (1988:950),

42 §

har gått emot honom eller som innebär att en ansökan

överklagas av den som har ningen.

ningen ändå prövas, om det

Beslut som avses i första Beslut som avses i första

Senaste lydelse av 43 § 2010:1459.

58 59 59

Promemorians lagförslag

beslut till Förvaltningsrätten i Stockholm. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.

60 60

Promemorians lagförslag

beslut till Förvaltningsrätten i

Stockholm. 1.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:292)

Prövningstillstånd krävs vid

om avtalsvillkor mellan näringsidkare

överklagande till kammarrätten. Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:292) om avtalsvillkor mellan näringsidkare Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015. dels att 1 och 5 §§ ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas tre nya paragrafer, 3 a, 3 b och 5 a §§, av följande lydelse.

1 §

Om ett villkor, som en Om ett villkor, som en

näringsidkare ställer upp när näringsidkare ställer upp när

han ingår eller avser att ingå han eller hon ingår eller avser

ställa upp samma eller sättningen ställa upp samma

väsentligen samma villkor i eller väsentligen samma villkor

kan också riktas mot någon förbud får också riktas mot

Första stycket gäller även Första stycket gäller även

ett annat offentligt organ ett annat offentligt organ

näringsidkare enligt vilket näringsidkare enligt vilket han

Senaste lydelse 2002:354.

60 61 61

Promemorians lagförslag

denne skall tillhandahålla varor eller hon ska tillhandahålla eller tjänster mot betalning. varor eller tjänster mot betalning.

3 a § Om en sammanslutning av näringsidkare gör sannolikt att utgången i målet kan ha betydande intresse för medlemmarna i sammanslutningen får domstol efter ansökan av sammanslutningen tillåta att den, vid sidan av en enskild part, medverkar i förfarandet och i samband med det åberopar bevisning. En ansökan om medverkan ska vara skriftlig och innehålla de skäl som den grundas på. Parterna ska beredas tillfälle att yttra sig över ansökan. Ansökan får inte bifallas om parten på den sidan som ansökan om medverkan avser motsätter sig detta.

3 b § En part eller en sammanslutning som medverkar enligt 3 a § får föreläggas vid vite att tillhandahålla domstolen en handling, ett varuprov eller liknande som kan ha betydelse i målet. Detta innebär dock inte någon skyldighet att röja

62 62

Promemorians lagförslag Promemorians lagförslag

företagshemligheter av teknisk denne skall tillhandahålla varor eller hon ska tillhandahålla natur. eller tjänster mot betalning. varor eller tjänster mot betalning. 5 § 2 Förbud skall förenas med Förbud ska förenas med vite, om det inte av särskilda vite, om det inte av särskilda 3 a § skäl är obehövligt. skäl är obehövligt. Om en sammanslutning av Talan om utdömande av Talan om utdömande av näringsidkare gör sannolikt att vite förs vid allmän domstol av vite förs i Patent- och utgången i målet kan ha bety- den som ansökt om förbudet. marknadsdomstolen av den som dande intresse för medlemmar- ansökt om förbudet. na i sammanslutningen får domstol efter ansökan av 5 a § sammanslutningen tillåta att Delgivning av domar och den, vid sidan av en enskild beslut som innefattar vitesförepart, medverkar i förfarandet läggande enligt denna lag får och i samband med det åberopar inte ske enligt 34–37 §§ bevisning. delgivningslagen (2010:1932), En ansökan om medverkan om det inte med beaktande av ska vara skriftlig och innehålla vad som har förekommit i det de skäl som den grundas på. enskilda delgivningsärendet eller Parterna ska beredas tillfälle att vid andra delgivningsförsök yttra sig över ansökan. Ansökan med delgivningsmottagaren får inte bifallas om parten på finns anledning att anta att han den sidan som ansökan om eller hon har avvikit eller på medverkan avser motsätter sig annat sätt håller sig undan. detta.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015. 3 b § En part eller en sammanslutning som medverkar enligt 3 a § får föreläggas vid vite att tillhandahålla domstolen en handling, ett varuprov eller liknande som kan ha betydelse i målet. Detta innebär dock inte 2 Senaste lydelse 1985:220. någon skyldighet att röja

62 63 63

1.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1986:436) om näringsförbud

Härigenom föreskrivs att 8 c, 8 d och 17 §§ i lagen (1986:436) om näringsförbud ska ha följande lydelse.

8 c §

I fall som avses i 8 a § görs ansökan hos tingsrätten i den ort där näringsidkaren har sitt hemvist. Om näringsidkaren inte har hemvist i Sverige, tas ärendet upp av Stockholms tingsrätt. Om ärendet gäller näringsförbud med stöd av 2 §, är även den tingsrätt som handlägger eller har handlagt konkursen behörig att pröva ärendet. I fall som avses i 8 b § andra I fall som avses i 8 b § andra stycket görs ansökan hos stycket görs ansökan till Stockholms tingsrätt. Ett beslut Patent- och marknadsdomstoav tingsrätten överklagas i len. sådant fall hos Marknadsdomstolen.

8 d § 2 I ärenden som gäller I ärenden som gäller näringsförbud ska tingsrätten näringsförbud ska tingsrätten hålla sammanträde, om detta eller Patent- och marknadsdominte är uppenbart obehövligt. stolen hålla sammanträde, om detta inte är uppenbart obehövligt. Om sammanträde hålls ska Om ett sammanträde hålls tingsrätten bestå av en lagfaren ska tingsrätten bestå av en domare och tre nämndemän. lagfaren domare och tre

1 Senaste lydelse 2008:592. 2 Senaste lydelse 2008:592.

64 64

Promemorians lagförslag

Ärendet ska avgöras av samma nämndemän. Ärendet ska domare. I fall som avses i 8 b § avgöras av samma domare. I

1.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1986:436) andra stycket ska tingsrätten 4 kap. 3 § lagen (2014:000) om om näringsförbud vara sammansatt på det sätt som patent- och marknadsdomstolar

anges i 8 kap. 10 § första stycket finns bestämmelser om Patent- Härigenom föreskrivs att 8 c, 8 d och 17 §§ i lagen (1986:436) konkurrenslagen (2008:579). och marknadsdomstolens om näringsförbud ska ha följande lydelse. sammansättning. Vid omröstning gäller reglerna i 29 kap. rättegångsbalken.

8 c §

I fall som avses i 8 a § görs ansökan hos tingsrätten i den ort ansökan riktas mot trots föreläggande om personlig inställelse där näringsidkaren har sitt hemvist. Om näringsidkaren inte har inte inställer sig till sammanträdet eller inställer sig genom hemvist i Sverige, tas ärendet upp av Stockholms tingsrätt. ombud. Om ärendet gäller näringsförbud med stöd av 2 §, är även den tingsrätt som handlägger eller har handlagt konkursen behörig 17 § 3 att pröva ärendet. Ett lagakraftvunnet beslut om näringsförbud får upphävas på I fall som avses i 8 b § andra I fall som avses i 8 b § andra ansökan av den som förbudet avser, om det senare kommer fram stycket görs ansökan hos stycket görs ansökan till att han eller hon inte hade grovt åsidosatt sina åligganden i Stockholms tingsrätt. Ett beslut Patent- och marknadsdomstonäringsverksamhet. av tingsrätten överklagas i len. För ärenden om upp- För ärenden om uppsådant fall hos Marknadsdomhävande av förbud gäller i hävande av förbud gäller i stolen. tillämpliga delar bestämmelser- tillämpliga delar bestämmelser-

na i 8 a §, 8 c § tredje stycket na i 8 a §, 8 c § tredje stycket 8 d § 2 samt 8 d § andra och tredje samt 8 d § andra och tredje I ärenden som gäller I ärenden som gäller styckena. Ett sådant ärende tas styckena. Ett sådant ärende tas näringsförbud ska tingsrätten näringsförbud ska tingsrätten upp av den tingsrätt som tidi- upp av den domstol som tidihålla sammanträde, om detta eller Patent- och marknadsdomgare handlagt målet eller ären- gare handlagt målet eller äreninte är uppenbart obehövligt. stolen hålla sammanträde, om det om näringsförbud. Rör det om näringsförbud. Om detta inte är uppenbart ärendet inte upphävande av ett ärendet inte rör upphävande av obehövligt. förbud som meddelats med ett förbud som meddelats med Om sammanträde hålls ska Om ett sammanträde hålls stöd av 2 a §, får det tas upp stöd av 2 a §, får det tas upp tingsrätten bestå av en lagfaren ska tingsrätten bestå av en även av rätten i den ort där även av rätten i den ort där domare och tre nämndemän. lagfaren domare och tre sökanden har sitt hemvist, om sökanden har sitt hemvist, om

1 Senaste lydelse 2008:592. 2 3 Senaste lydelse 2008:592. Senaste lydelse 2009:592.

64 65 65

Promemorians lagförslag

rätten med hänsyn till utred- rätten med hänsyn till utredningen samt kostnader och ningen samt kostnader och andra omständigheter finner andra omständigheter finner det lämpligt. I ärendet är den det lämpligt. I ärendet är den myndighet som yrkat närings- myndighet som yrkat näringsförbud eller myndigheten i den förbud eller myndigheten i den ort där sökanden har sitt ort där sökanden har sitt hemvist motpart till sökanden. hemvist motpart till sökanden. Ett ärende om upphävande av förbud får göras utan sammanträde, om saken ändå kan utredas tillfredsställande. Rättens beslut om att upphäva ett näringsförbud ska gälla omedelbart.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015. 2. Ärenden enligt 8 c § tredje stycket där handläggning pågår i Stockholms tingsrätt respektive Marknadsdomstolen vid ikraftträdandet ska överlämnas till Patent- och marknadsdomstolen respektive Patent- och marknadsöverdomstolen.

66 66

Promemorians lagförslag

rätten med hänsyn till utred- rätten med hänsyn till utred-

ningen samt kostnader och ningen samt kostnader och 1.15 Förslag till lag om ändring i lagen andra omständigheter finner andra omständigheter finner (1991:1559) med föreskrifter på

det lämpligt. I ärendet är den det lämpligt. I ärendet är den

tryckfrihetsförordningens och

myndighet som yrkat närings- myndighet som yrkat närings-

yttrandefrihetsgrundlagens områden

förbud eller myndigheten i den förbud eller myndigheten i den ort där sökanden har sitt ort där sökanden har sitt Härigenom föreskrivs att 2 kap. 5 § lagen (1991:1559) med hemvist motpart till sökanden. hemvist motpart till sökanden. föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihets- Ett ärende om upphävande av förbud får göras utan grundlagens områden 1 ska ha följande lydelse. sammanträde, om saken ändå kan utredas tillfredsställande. Rättens beslut om att upphäva ett näringsförbud ska gälla Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse omedelbart.

2 kap.

5 § 2 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015. Slutliga beslut av Patent- Ett slutligt beslut av Patent- 2. Ärenden enligt 8 c § tredje stycket där handläggning pågår i och registreringsverket i och registreringsverket i ett Stockholms tingsrätt respektive Marknadsdomstolen vid ikraftärenden om utgivningsbevis får ärende om utgivningsbevis får trädandet ska överlämnas till Patent- och marknadsdomstolen överklagas hos patentbesvärs- överklagas till allmän förvaltrespektive Patent- och marknadsöverdomstolen. rätten inom två månader från ningsdomstol inom två månader dagen för beslutet. från dagen för beslutet. Patentbesvärsrättens slutliga Prövningstillstånd krävs vid beslut får överklagas till Högsta överklagande till kammarrätten. förvaltningsdomstolen inom två månader från dagen för beslutet. Därvid tillämpas bestämmelserna i 35–37 §§ förvaltningsprocesslagen (1971:291) om överklagande av kammarrättens beslut. Patentbesvärsrättens beslut ska innehålla uppgift om att det krävs särskilt tillstånd för prövning Högsta

1 Lagen omtryckt 2002:911. 2 Senaste lydelse 2010:1404.

66 67 67

Promemorians lagförslag

förvaltningsdomstolen och om de grunder på vilka sådant tillstånd meddelas. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.

68 68

Promemorians lagförslag

förvaltningsdomstolen och om

de grunder på vilka sådant 1.16 Förslag till lag om ändring i lagen tillstånd meddelas. (1992:1685) om skydd för kretsmönster för halvledarprodukter

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015. Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:1685) om skydd för kretsmönster för halvledarprodukter dels att 9 b, 9 e och 12 b §§ ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 14 a §, av följande lydelse.

9 b §

På yrkande av innehavaren av kretsmönstret eller den som på

grund av licens har rätt att utnyttja kretsmönstret får domstolen

vid vite förbjuda den som vidtar eller medverkar till en åtgärd

som innebär intrång att fortsätta med åtgärden.

Om käranden visar sannolika skäl för att en åtgärd som

innebär intrång, eller medverkan till åtgärden, förekommer och

om det skäligen kan befaras att svaranden genom att fortsätta

med åtgärden, eller medverkan till den, förringar värdet av

ensamrätten till kretsmönstret, får domstolen meddela vites-

förbud för tiden intill dess att målet slutligt har avgjorts eller

annat har beslutats. Innan ett sådant förbud meddelas ska

svaranden ha fått tillfälle att yttra sig, om inte ett dröjsmål skulle

Bestämmelserna i första och andra styckena tillämpas också i

fråga om försök eller förberedelse till intrång.

Förbud enligt andra stycket får meddelas endast om käranden

ställer säkerhet hos domstolen för den skada som kan tillfogas

svaranden. Saknar käranden förmåga att ställa sådan säkerhet, får

domstolen befria honom eller henne från detta. I fråga om slaget

Senaste lydelse 2009:114.

68 69 69

Promemorians lagförslag

av säkerheten gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken. Säkerheten ska prövas av domstolen, om den inte har godkänts av svaranden. När målet avgörs ska domstolen pröva om förbud som har meddelats enligt andra stycket fortfarande ska bestå. I fråga om överklagande av beslut enligt andra eller fjärde stycket samt ifråga om handläggningen i högre domstol gäller rättegångsbalkens bestämmelser om överklagande av beslut enligt 15 kap. rättegångsbalken. Talan om utdömande av En talan om utdömande av vite förs av den som har ansökt vite förs av den som har ansökt om förbudet och ska handläggas om förbudet. enligt reglerna i rättegångsbalken om åtal för brott för vilket svårare straff än böter inte är föreskrivet. I samband med sådan talan får talan föras om nytt vitesförbud.

9 e § 2 Ett beslut om informationsföreläggande får meddelas av den domstol där rättegång om intrånget pågår. I övrigt gäller i fråga om behörig domstol det som föreskrivs i rättegångsbalken om tvistemål som rör intrång. Det som sägs i rättegångsbalken om inskränkning av domstols behörighet i fråga om tvist som ska tas upp i annan ordning än inför domstol ska dock inte tillämpas. Om yrkandet om informa- Om ett yrkande om infor-

2 Senaste lydelse 2009:114.

70 70

Promemorians lagförslag Promemorians lagförslag

tionsföreläggande riktar sig mationsföreläggande riktar sig av säkerheten gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken. Säkerheten mot den som är sökandens mot den som är sökandens ska prövas av domstolen, om den inte har godkänts av svaranden. motpart i ett mål om intrång, motpart i ett mål om intrång, När målet avgörs ska domstolen pröva om förbud som har ska bestämmelserna om rätte- ska bestämmelserna om rättemeddelats enligt andra stycket fortfarande ska bestå. gång som gäller för det målet gång som gäller för det målet I fråga om överklagande av beslut enligt andra eller fjärde tillämpas. Beslut om informa- tillämpas. Beslut om informastycket samt ifråga om handläggningen i högre domstol gäller tionsföreläggande får över- tionsföreläggande får överklarättegångsbalkens bestämmelser om överklagande av beslut klagas särskilt. gas särskilt. enligt 15 kap. rättegångsbalken. Om yrkandet om informa- Om yrkandet om informa- Talan om utdömande av En talan om utdömande av tionsföreläggande riktar sig tionsföreläggandet riktar sig vite förs av den som har ansökt vite förs av den som har ansökt mot någon annan än den som mot någon annan än den som om förbudet och ska handläggas om förbudet. anges i andra stycket, ska lagen anges i första stycket, ska lagen enligt reglerna i rättegångs- (1996:242) om domstolsären- (1996:242) om domstolsärenbalken om åtal för brott för den tillämpas. För prövning av den tillämpas. Domstolen får vilket svårare straff än böter inte frågan får det även hållas förhör bestämma att vardera parten är föreskrivet. I samband med enligt 37 kap. rättegångsbalken. ska svara för sina rättegångssådan talan får talan föras om Domstolen får bestämma att kostnader. nytt vitesförbud. vardera parten ska svara för sina rättegångskostnader. 9 e § 2 Talan om utdömande av En talan om utdömande av Ett beslut om informations- vite får föras av den som har vite förs av den som har ansökt föreläggande får meddelas av ansökt om föreläggandet och om föreläggandet. den domstol där rättegång om ska handläggas enligt reglerna i intrånget pågår. I övrigt gäller i rättegångsbalken om åtal för fråga om behörig domstol det brott för vilket svårare straff än som föreskrivs i rättegångs- böter inte är föreskrivet. I balken om tvistemål som rör samband med en sådan talan får intrång. Det som sägs i talan föras om nytt informarättegångsbalken om inskränk- tionsföreläggande. ning av domstols behörighet i fråga om tvist som ska tas upp i 12 b § 3 annan ordning än inför domstol Ett beslut om intrångsska dock inte tillämpas. undersökning meddelas av den Om yrkandet om informa- Om ett yrkande om infor- domstol där rättegång som rör

2 3 Senaste lydelse 2009:114. Senaste lydelse 2009:114.

70 71 71

Promemorians lagförslag

intrånget pågår. Om rättegång inte är inledd, gäller i fråga om behörig domstol vad som är bestämt om tvistemål som rör intrång. Det som sägs i rättegångsbalken om inskränkning av domstols behörighet i fråga om tvist som ska tas upp i annan ordning än inför domstol ska dock inte tillämpas. En fråga om intrångsundersökning får tas upp endast på yrkande av innehavaren av kretsmönstret eller den som på grund av licens har rätt att utnyttja kretsmönstret. Om rättegång inte är inledd, ska yrkandet framställas skriftligen. Innan ett beslut om undersökning meddelas ska motparten ha fått tillfälle att yttra sig. Domstolen får dock omedelbart meddela ett beslut som gäller till dess annat har beslutats, om ett dröjsmål skulle medföra risk för att föremål eller handlingar som har betydelse för utredning om intrånget skaffas undan, förstörs eller förvanskas. I övrigt ska en fråga om intrångsundersökning som uppkommer då rättegång inte är inledd handläggas på samma sätt som om frågan uppkommit under rättegång.

14 a § Patent- och marknadsdomstolen är rätt domstol i mål enligt denna lag. Detsamma gäller i ärenden om informationsföreläggande. Det som sägs i rättegångsbalken om inskränkning av domstols behörighet i fråga om tvist som ska tas upp i annan ordning än inför domstol ska inte tillämpas ifråga om ett

72 72

Promemorians lagförslag Promemorians lagförslag

yrkande om informationsföreintrånget pågår. Om rättegång läggande eller intrångsunderinte är inledd, gäller i fråga om sökning. behörig domstol vad som är bestämt om tvistemål som rör 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015. intrång. Det som sägs i 2. Mål och ärenden där handläggning pågår i Stockholms rättegångsbalken om inskränktingsrätt eller Svea hovrätt vid ikraftträdandet ska överlämnas till ning av domstols behörighet i Patent- och marknadsdomstolen respektive Patent- och fråga om tvist som ska tas upp i marknadsöverdomstolen. För övriga mål och ärenden som annan ordning än inför domstol handläggs i allmän domstol vid ikraftträdandet ska äldre ska dock inte tillämpas. bestämmelser gälla. En fråga om intrångsundersökning får tas upp endast på yrkande av innehavaren av kretsmönstret eller den som på grund av licens har rätt att utnyttja kretsmönstret. Om rättegång inte är inledd, ska yrkandet framställas skriftligen. Innan ett beslut om undersökning meddelas ska motparten ha fått tillfälle att yttra sig. Domstolen får dock omedelbart meddela ett beslut som gäller till dess annat har beslutats, om ett dröjsmål skulle medföra risk för att föremål eller handlingar som har betydelse för utredning om intrånget skaffas undan, förstörs eller förvanskas. I övrigt ska en fråga om intrångsundersökning som uppkommer då rättegång inte är inledd handläggas på samma sätt som om frågan uppkommit under rättegång.

14 a § Patent- och marknadsdomstolen är rätt domstol i mål enligt denna lag. Detsamma gäller i ärenden om informationsföreläggande. Det som sägs i rättegångsbalken om inskränkning av domstols behörighet i fråga om tvist som ska tas upp i annan ordning än inför domstol ska inte tillämpas ifråga om ett

72 73 73

1.17 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden dels att 3, 4, 7, 8 c och 9 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas fyra nya paragrafer, 4 a–4 c och 9 a §§, av följande lydelse.

Är ett avtalsvillkor som Om ett avtalsvillkor som avses i 1 § med hänsyn till pris avses i 1 § med hänsyn till pris och övriga omständigheter och övriga omständigheter är oskäligt mot konsumenten, får oskäligt mot konsumenten, får Marknadsdomstolen förbjuda Patent- och marknadsdomstolen näringsidkaren att i framtiden i förbjuda näringsidkaren att i liknande fall använda samma framtiden i liknande fall använeller väsentligen samma villkor, da samma eller väsentligen om förbudet är påkallat från samma villkor, om förbudet är allmän synpunkt eller annars påkallat från allmän synpunkt ligger i konsumenternas eller eller annars ligger i konsumenkonkurrenternas intresse. ternas eller konkurrenternas intresse. Ett förbud kan meddelas Ett förbud får meddelas även anställda hos närings- även anställda hos näringsididkaren och andra som handlar karen och andra som handlar på dennes vägnar. på hans eller hennes vägnar. En sammanslutning av näringsidkare som använder eller rekommenderar användning av ett oskäligt avtalsvillkor får förbjudas att i framtiden använda eller rekommendera villkoret. Ett förbud skall förenas Ett förbud ska förenas med med vite, om inte detta av vite, om inte detta av särskilda

74 74

Promemorians lagförslag

särskilda skäl är obehövligt skäl är obehövligt.

1.17 Förslag till lag om ändring i lagen 4 § (1994:1512) om avtalsvillkor i En fråga om förbud tas upp En ansökan om förbud får konsumentförhållanden av Marknadsdomstolen efter göras av Konsumentombuds-

ansökan av Konsumentom- mannen. Om Konsumentom- Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1512) om budsmannen. Beslutar Konsu- budsmannen för ett visst fall avtalsvillkor i konsumentförhållanden mentombudsmannen för ett beslutar att inte göra någon dels att 3, 4, 7, 8 c och 9 §§ ska ha följande lydelse, visst fall att inte göra någon ansökan, får ansökan göras av dels att det ska införas fyra nya paragrafer, 4 a–4 c och 9 a §§, ansökan, får ansökan göras av en sammanslutning av av följande lydelse. en sammanslutning av näringsidkare, konsumenter näringsidkare, konsumenter eller löntagare. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse eller löntagare.

3 § 4 a § Är ett avtalsvillkor som Om ett avtalsvillkor som Om en sammanslutning av avses i 1 § med hänsyn till pris avses i 1 § med hänsyn till pris näringsidkare gör sannolikt att och övriga omständigheter och övriga omständigheter är utgången i målet kan ha betyoskäligt mot konsumenten, får oskäligt mot konsumenten, får dande intresse för medlemmar- Marknadsdomstolen förbjuda Patent- och marknadsdomstolen na i sammanslutningen får näringsidkaren att i framtiden i förbjuda näringsidkaren att i domstol efter ansökan av liknande fall använda samma framtiden i liknande fall använ- sammanslutningen tillåta att eller väsentligen samma villkor, da samma eller väsentligen den, vid sidan av en enskild om förbudet är påkallat från samma villkor, om förbudet är part, medverkar i förfarandet allmän synpunkt eller annars påkallat från allmän synpunkt och i samband med det åberopar ligger i konsumenternas eller eller annars ligger i konsumen- bevisning. konkurrenternas intresse. ternas eller konkurrenternas En ansökan om medverkan intresse. ska vara skriftlig och innehålla Ett förbud kan meddelas Ett förbud får meddelas de skäl som den grundas på. även anställda hos närings- även anställda hos näringsid- Parterna ska beredas tillfälle idkaren och andra som handlar karen och andra som handlar att yttra sig över ansökan. på dennes vägnar. på hans eller hennes vägnar. Ansökan får inte bifallas om En sammanslutning av näringsidkare som använder eller parten på den sidan som rekommenderar användning av ett oskäligt avtalsvillkor får ansökan om medverkan avser förbjudas att i framtiden använda eller rekommendera villkoret. motsätter sig detta. Ett förbud skall förenas Ett förbud ska förenas med med vite, om inte detta av vite, om inte detta av särskilda

74 75 75

Promemorians lagförslag

4 b § Konsumentombudsmannen ska kallas till förhandling i mål enligt denna lag även om han eller hon inte är sökande.

4 c § En part eller en sammanslutning som medverkar enligt 4 a § får föreläggas vid vite att tillhandahålla domstolen en handling, ett varuprov eller liknande som kan ha betydelse för målet. Detta innebär dock inte någon skyldighet att röja företagshemligheter av teknisk natur.

7 § En fråga om förbud får i fall som inte är av större vikt prövas av Konsumentombudsmannen genom att den som antas ha använt ett oskäligt avtalsvillkor föreläggs förbud till godkännande omedelbart eller inom viss tid (förbudsföreläggande). Har ett förbudsföreläggan- Om ett förbudsföreläggande godkänts, gäller det som de har godkänts, gäller det som förbud av Marknadsdomstolen. ett förbud av domstol. Ett Godkännande efter den i före- godkännande efter den i läggandet angivna tiden gäller föreläggandet angivna tiden dock inte. gäller dock inte. Närmare bestämmelser om förbudsföreläggande meddelas av regeringen.

76 76

Promemorians lagförslag Promemorians lagförslag

8 c § 1 4 b § Konsumentombudsmannens Konsumentombudsmannens Konsumentombudsmannen beslut enligt 8 § och 8 a § samt beslut enligt 8 och 8 a §§ samt ska kallas till förhandling i mål om vitesföreläggande efter sådan om vitesföreläggande enligt 8 b § enligt denna lag även om han uppmaning överklagas till får överklagas till Patent- och eller hon inte är sökande. Stockholms tingsrätt. marknadsdomstolen. Tingsrättens beslut över- 4 c § klagas hos Marknadsdomstolen. En part eller en sammanslutning som medverkar enligt 4 a § 9 § får föreläggas vid vite att till- Talan om utdömande av En talan om utdömande av handahålla domstolen en vite förs vid allmän domstol av vite förs i Patent- och markhandling, ett varuprov eller Konsumentombudsmannen. I nadsdomstolen av Konsumentliknande som kan ha betydelse fråga om vite som Marknads- ombudsmannen. Om vite har för målet. Detta innebär dock domstolen har förelagt på talan förelagts på talan av någon annan, inte någon skyldighet att röja av någon annan får talan om får talan om utdömande av vitet företagshemligheter av teknisk utdömande föras av denne. föras av honom eller henne. natur. 9 a § 7 § Delgivning av domar och En fråga om förbud får i fall som inte är av större vikt prövas beslut som innefattar vitesföreav Konsumentombudsmannen genom att den som antas ha an- läggande enligt denna lag får inte vänt ett oskäligt avtalsvillkor föreläggs förbud till godkännande ske enligt 34–37 §§ delgivomedelbart eller inom viss tid (förbudsföreläggande). ningslagen (2010:1932), om det Har ett förbudsföreläggan- Om ett förbudsföreläggan- inte med beaktande av vad som de godkänts, gäller det som de har godkänts, gäller det som har förekommit i det enskilda förbud av Marknadsdomstolen. ett förbud av domstol. Ett delgivningsärendet eller vid andra Godkännande efter den i före- godkännande efter den i delgivningsförsök med läggandet angivna tiden gäller föreläggandet angivna tiden delgivningsmottagaren finns andock inte. gäller dock inte. ledning att anta att han eller hon Närmare bestämmelser om förbudsföreläggande meddelas av har avvikit eller på annat sätt regeringen. håller sig undan.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.

1 Senaste lydelse 2007:2.

76 77 77

1.18 Förslag till lag om ändring i rättshjälpslagen (1996:1619)

Härigenom föreskrivs att 16 § rättshjälpslagen (1996:1619) ska ha följande lydelse.

16 §

följer av lag eller föreskrifter skrifter som lämnats med stöd som lämnats med stöd av av denna lag lämnas ersättning denna lag lämnas ersättning för för bevisning med skäligt bevisning med skäligt belopp. belopp.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.

78 78

1.18 Förslag till lag om ändring i rättshjälpslagen 1.19 Förslag till lag om ändring i (1996:1619) växtförädlarrättslagen (1997:306)

Härigenom föreskrivs att 16 § rättshjälpslagen (1996:1619) Härigenom föreskrivs i fråga om växtförädlarrättslagen ska ha följande lydelse. (1997:306) 1 dels att 10 kap. 4 och 5 och 6 §§ ska upphöra gälla, Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse dels att 9 kap. 2, 5, 5 c och 7 b §§ samt 10 kap. 3, 5 och 6 §§ ska ha följande lydelse. 16 § När rättshjälp har beviljats, När rättshjälp har beviljats, Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse betalar staten kostnaderna för betalar staten kostnaderna för bevisning vid allmän domstol, bevisning vid allmän domstol 9 kap. 2 Arbetsdomstolen och Mark- och Arbetsdomstolen. Om inte 2 § nadsdomstolen. Om inte annat annat följer av lag eller före- På yrkande av innehavaren På yrkande av innehavaren följer av lag eller föreskrifter skrifter som lämnats med stöd av växtförädlarrätten eller den av växtförädlarrätten eller den som lämnats med stöd av av denna lag lämnas ersättning som på grund av licens har rätt som på grund av licens har rätt denna lag lämnas ersättning för för bevisning med skäligt att utnyttja växtsorten får att utnyttja växtsorten får bevisning med skäligt belopp. belopp. allmän domstol vid vite domstolen vid vite förbjuda den förbjuda den som gör eller som gör eller medverkar till medverkar till intrång i intrång i växtförädlarrätten att Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015. växtförädlarrätten att fortsätta fortsätta med det. med det. Bestämmelserna i första stycket tillämpas också i fråga om försök eller förberedelse till intrång.

5 § Talan om utdömande av En talan om utdömande av vite förs av den som har ansökt vite förs av den som har ansökt om förbudet. I samband med om förbudet. en sådan talan får talan föras

1 Senaste lydelse av 10 kap. 4 § 1997:306. 10 kap. 5 § 1997:306. 2 Senaste lydelse 2009:115.

78 79 79

Promemorians lagförslag

om nytt vitesförbud.

5 c § 3 Ett beslut om informationsföreläggande får meddelas av en domstol där rättegång om intrånget pågår. I övrigt gäller i fråga om behörig domstol det som föreskrivs i rättegångsbalken om tvistemål som rör intrång. Det som sägs i rättegångsbalken om inskränkning av domstols behörighet i fråga om tvist som ska tas upp i annan ordning än inför domstol ska dock inte tillämpas. Om yrkandet om informa- Om ett yrkande om infortionsföreläggande riktar sig mationsföreläggande riktar sig mot den som är sökandens mot den som är sökandens motpart i ett mål om intrång, motpart i ett mål om intrång, ska bestämmelserna om rätte- ska bestämmelserna om rättegång som gäller för det målet gång som gäller för det målet tillämpas. Beslut om informa- tillämpas. Beslut om informationsföreläggande får överkla- tionsföreläggande får överklagas särskilt. gas särskilt. Om yrkandet om informa- Om yrkandet om informationsföreläggande riktar sig tionsföreläggande riktar sig mot någon annan än den som mot någon annan än den som anges i andra stycket, ska lagen anges i första stycket, ska lagen (1996:242) om domstolsären- (1996:242) om domstolsärenden tillämpas. För prövning av den tillämpas Domstolen får frågan får det även hållas förhör bestämma att vardera parten enligt 37 kap. rättegångsbalken. ska svara för sina rättegångs-

3 Senaste lydelse 2009:115.

80 80

Promemorians lagförslag Promemorians lagförslag

Domstolen får bestämma att kostnader. om nytt vitesförbud. vardera parten ska svara för sina rättegångskostnader. 5 c § 3 Talan om utdömande av En talan om utdömande av Ett beslut om informations- vite får föras av den som har vite får föras av den som har föreläggande får meddelas av en ansökt om föreläggandet och ansökt om föreläggandet. domstol där rättegång om ska handläggas enligt reglerna i intrånget pågår. I övrigt gäller i rättegångsbalken om åtal för fråga om behörig domstol det brott för vilket svårare straff än som föreskrivs i rättegångs- böter inte är föreskrivet. I balken om tvistemål som rör samband med en sådan talan får intrång. Det som sägs i rätte- talan föras om nytt informagångsbalken om inskränkning tionsföreläggande. av domstols behörighet i fråga om tvist som ska tas upp i annan 7 b § 4 ordning än inför domstol ska Ett beslut om intrångsdock inte tillämpas. undersökning meddelas av den Om yrkandet om informa- Om ett yrkande om infor- domstol där rättegång som rör tionsföreläggande riktar sig mationsföreläggande riktar sig intrånget pågår. Om rättegång mot den som är sökandens mot den som är sökandens inte är inledd, gäller i fråga om motpart i ett mål om intrång, motpart i ett mål om intrång, behörig domstol det som ska bestämmelserna om rätte- ska bestämmelserna om rätte- föreskrivs i rättegångsbalken om gång som gäller för det målet gång som gäller för det målet tvistemål som rör intrång. Det tillämpas. Beslut om informa- tillämpas. Beslut om informa- som sägs i rättegångsbalken om tionsföreläggande får överkla- tionsföreläggande får överkla- inskränkning av domstols gas särskilt. gas särskilt. behörighet i fråga om tvist som Om yrkandet om informa- Om yrkandet om informa- ska tas upp i annan ordning än tionsföreläggande riktar sig tionsföreläggande riktar sig inför domstol ska dock inte mot någon annan än den som mot någon annan än den som tillämpas. anges i andra stycket, ska lagen anges i första stycket, ska lagen En fråga om intrångsundersökning får tas upp endast på (1996:242) om domstolsären- (1996:242) om domstolsären- yrkande av innehavaren av växtförädlarrätten eller den som på den tillämpas. För prövning av den tillämpas Domstolen får grund av licens har rätt att utnyttja växtsorten. Om rättegång frågan får det även hållas förhör bestämma att vardera parten inte är inledd, ska yrkandet framställas skriftligen. enligt 37 kap. rättegångsbalken. ska svara för sina rättegångs- Innan ett beslut om undersökning meddelas ska motparten ha

3 4 Senaste lydelse 2009:115. Senaste lydelse 2009:115.

80 81 81

Promemorians lagförslag

fått tillfälle att yttra sig. Domstolen får dock omedelbart meddela ett beslut som gäller till dess annat har beslutats, om ett dröjsmål skulle medföra risk för att föremål eller handlingar som har betydelse för utredning om intrånget skaffas undan, förstörs eller förvanskas. I övrigt ska en fråga om intrångsundersökning som uppkommer då rättegång inte är inledd handläggas på samma sätt som om frågan uppkommit under rättegång.

10 kap.

3 § Om det enligt rättegångs- Patent- och marknadsdombalken inte finns någon behörig stolen är rätt domstol i mål domstol för en talan om bättre enligt denna lag. Detsamma rätt till en växtsort, om hävning gäller i ärenden om informaav registreringen av en växtsort, tionsföreläggande. om överföring av sådan registrering, om tvångslicens eller om fastställelse enligt 1 §, skall talan väckas vid Stockholms tingsrätt. Det som sägs i rättegångsbalken om inskränkning av domstols behörighet i fråga om tvist som ska tas upp i annan ordning än inför domstol ska inte tillämpas ifråga om ett yrkande om informationsföreläggande eller intrångsundersökning.

82 82

Promemorians lagförslag Promemorians lagförslag

5 § 5 fått tillfälle att yttra sig. Domstolen får dock omedelbart Statens jordbruksverks Statens jordbruksverks meddela ett beslut som gäller till dess annat har beslutats, om ett slutliga beslut får överklagas av slutliga beslut får överklagas av dröjsmål skulle medföra risk för att föremål eller handlingar som den som beslutet angår, om det den som beslutet angår. har betydelse för utredning om intrånget skaffas undan, förstörs har gått honom eller henne eller förvanskas. emot. I övrigt ska en fråga om intrångsundersökning som Ett beslut genom vilket Ett beslut genom vilket en uppkommer då rättegång inte är inledd handläggas på samma sätt ansökan om registrering bifalls ansökan om registrering bifalls som om frågan uppkommit under rättegång. får dock överklagas endast av får dock överklagas endast av den som i behörig ordning har den som i behörig ordning har

10 kap. framställt en invändning mot framställt en invändning mot 3 § ansökan. Återkallar invändaren ansökan. Om det enligt rättegångs- Patent- och marknadsdom- sitt överklagande, får detta ändå balken inte finns någon behörig stolen är rätt domstol i mål prövas, om det finns särskilda domstol för en talan om bättre enligt denna lag. Detsamma skäl. rätt till en växtsort, om hävning gäller i ärenden om informa- Ett beslut genom vilket ett yrkande om överföring enligt av registreringen av en växtsort, tionsföreläggande. 5 kap. 8 § har bifallits får överklagas av sökanden. Den som har om överföring av sådan framställt yrkande om överföring får överklaga ett beslut genom registrering, om tvångslicens vilket yrkandet avslagits. eller om fastställelse enligt 1 §, skall talan väckas vid 6 § 6 Stockholms tingsrätt. Ett beslut av Statens Ett beslut av Statens Det som sägs i rättegångs- jordbruksverk överklagas till jordbruksverk överklagas till balken om inskränkning av Patentbesvärsrätten inom två Patent- och marknadsdomstolen domstols behörighet i fråga om månader från beslutets dag. inom två månader från dagen tvist som ska tas upp i annan för beslutet. ordning än inför domstol ska Ett slutligt beslut av inte tillämpas ifråga om ett Patentbesvärsrätten överklagas yrkande om informationsföre- till Högsta förvaltningsläggande eller intrångsunder- domstolen inom två månader sökning. från beslutets dag. Därvid tillämpas 35–37 §§ förvaltningsprocesslagen (1971:291)

5 Senaste lydelse 2005:1216. 6 Senaste lydelse 2010:1405.

82 83 83

Promemorians lagförslag

om överklagande av kammarrättens beslut. Patentbesvärsrättens beslut ska innehålla uppgift om att det krävs särskilt tillstånd för prövning i Högsta förvaltningsdomstolen och om de grunder på vilka ett sådant tillstånd meddelas.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015. 2. För mål som avgjorts av Patentbesvärsrätten före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser. 3. Mål och ärenden där handläggning pågår i Stockholms tingsrätt eller Svea hovrätt vid ikraftträdandet ska överlämnas till Patent- och marknadsdomstolen respektive Patent- och marknadsöverdomstolen. För övriga mål och ärenden som handläggs i allmän domstol vid ikraftträdandet ska äldre bestämmelser gälla.

84 84

Promemorians lagförslag

om överklagande av kammar-

rättens beslut. Patentbesvärs- 1.20 Förslag till lag om ändring i lagen rättens beslut ska innehålla (2000:1175) om talerätt för vissa utländska

uppgift om att det krävs särskilt

konsumentmyndigheter och

tillstånd för prövning i Högsta

konsumentorganisationer

förvaltningsdomstolen och om de grunder på vilka ett sådant Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (2000:1175) om talerätt tillstånd meddelas. för vissa utländska konsumentmyndigheter och konsumentorganisationer ska ha följande lydelse.

5 §

lagen (2008:486) och i fråga marknadsföringslagen

om förbud enligt lagen (2008:486), i fråga om förbud

2. Förvaltningsrätten i 2. Förvaltningsrätten i

Stockholm i fråga om sådan Stockholm i fråga om sådan

särskild avgift som avses i särskild avgift som avses i

3. tingsrätt som är behörig

enligt 10 kap. rättegångsbalken

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.

Senaste lydelse 2010:726.

84 85 85

1.21 Förslag till lag om ändring i försäkringsavtalslagen (2005:104)

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 3 § och 10 kap. 12 § i försäkringsavtalslagen (2005:104) ska ha följande lydelse.

8 kap.

3 §

Talan om åläggande enligt En talan om åläggande 2 § väcks vid Marknadsdom- enligt 2 § väcks vid Patent- och stolen. marknadsdomstolen. En sådan talan får väckas 1. i fråga om information som avses i 2 kap. 2 §, av näringsidkare som berörs av marknadsföringen, och 2. i fråga om information som avses i 2 kap. 4–7 §§, av den näringsidkare som har ingått avtal om försäkring med försäkringsbolaget. Talan får också väckas av en sammanslutning av näringsidkare. I mål om åläggande enligt 2 § gäller i övrigt de bestämmelser i marknadsföringslagen (2008:486) som reglerar förfarandet i mål om åläggande att lämna information enligt 24 § den lagen.

10 kap.

12 § 2 Talan om åläggande enligt En talan om åläggande 11 § väcks vid Marknadsdom- enligt 11 § väcks vid Patentstolen. och marknadsdomstolen. En sådan talan får väckas

1 Senaste lydelse 2008:509. 2 Senaste lydelse 2008:509.

86 86

Promemorians lagförslag

1. i fråga om information som avses i 2 §, av näringsidkare som berörs av marknadsföringen, och

1.21 Förslag till lag om ändring i 2. i fråga om information som avses i 4-8 §§, av den näringsförsäkringsavtalslagen (2005:104) idkare som har ingått avtal om försäkring med försäkrings-

bolaget. Härigenom föreskrivs att 8 kap. 3 § och 10 kap. 12 § i försäk- Talan får också väckas av en sammanslutning av ringsavtalslagen (2005:104) ska ha följande lydelse. näringsidkare. I mål om åläggande enligt 11 § gäller i övrigt de bestämmelser

8 kap.

3 §

Talan om åläggande enligt En talan om åläggande Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015. 2 § väcks vid Marknadsdom- enligt 2 § väcks vid Patent- och stolen. marknadsdomstolen. En sådan talan får väckas 1. i fråga om information som avses i 2 kap. 2 §, av näringsidkare som berörs av marknadsföringen, och 2. i fråga om information som avses i 2 kap. 4–7 §§, av den näringsidkare som har ingått avtal om försäkring med försäkringsbolaget. Talan får också väckas av en sammanslutning av näringsidkare. I mål om åläggande enligt 2 § gäller i övrigt de bestämmelser i marknadsföringslagen (2008:486) som reglerar förfarandet i mål om åläggande att lämna information enligt 24 § den lagen.

10 kap.

12 § 2 Talan om åläggande enligt En talan om åläggande 11 § väcks vid Marknadsdom- enligt 11 § väcks vid Patentstolen. och marknadsdomstolen. En sådan talan får väckas

1 Senaste lydelse 2008:509. 2 Senaste lydelse 2008:509.

86 87 87

1.22 Förslag till lag om ändring i lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m.

Härigenom föreskrivs att 15 och 16 §§ lagen (2005:590) om insyn vid vissa finansiella förbindelser m.m. ska ha följande lydelse.

15 §

alltid behörig att pröva en verket. sådan talan.

16 § Beslut av Konkurrensverket Ett beslut av Konkurrensom åläggande enligt 11 § får verket om åläggande enligt överklagas hos Marknadsdom- 11 § får överklagas till Patentstolen. Vid handläggningen i och marknadsdomstolen. I fråga Marknadsdomstolen tillämpas om rättegångskostnader i ett lagen (1996:242) om domstols- sådant ärende ska 31 kap. rätteärenden. I fråga om rättegångs- gångsbalken tillämpas. kostnader skall dock gälla vad som föreskrivs i 31 kap. rättegångsbalken.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.

88 88

1.22 Förslag till lag om ändring i lagen (2005:590) 1.23 Förslag till lag om ändring i lagen (2006:484) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. om franchisegivares informationsskyldighet

Härigenom föreskrivs att 15 och 16 §§ lagen (2005:590) om Härigenom föreskrivs att 5 och 6 §§ lagen (2006:484) om insyn vid vissa finansiella förbindelser m.m. ska ha följande franchisetagarens informationsskyldighet ska ha följande lydelse. lydelse.

5 §

15 § Talan om åläggande enligt En talan om åläggande

lagts med stöd av denna lag förs förelagts med stöd av denna lag 1. en franchisetagare i ett sådant avtal som avses i 4 §, vid tingsrätt av Konkurrens- väcks vid Patent- och mark- 2. en sammanslutning av näringsidkare, eller verket. Stockholms tingsrätt är nadsdomstolen av Konkurrens- 3. en annan sammanslutning som har ett befogat intresse av alltid behörig att pröva en verket. att företräda näringsidkare. sådan talan. Den som har talerätt enligt andra stycket har rätt att delta i rättegången som intervenient enligt 14 kap. rättegångsbalken. 16 § I mål om åläggande enligt 4 § gäller i övrigt de bestämmelser i Beslut av Konkurrensverket Ett beslut av Konkurrens- marknadsföringslagen (2008:486) som reglerar förfarandet och om åläggande enligt 11 § får verket om åläggande enligt fördelning av rättegångskostnader i mål om åläggande att lämna överklagas hos Marknadsdom- 11 § får överklagas till Patent- information enligt 24 § den lagen. Bestämmelserna i 28, 42–46 stolen. Vid handläggningen i och marknadsdomstolen. I fråga och 61 §§ om Konsumentombudsmannen ska dock inte tilläm- Marknadsdomstolen tillämpas om rättegångskostnader i ett pas. lagen (1996:242) om domstols- sådant ärende ska 31 kap. rätteärenden. I fråga om rättegångs- gångsbalken tillämpas. 6 § kostnader skall dock gälla vad Ett åläggande enligt 4 § skall Ett åläggande enligt 4 § ska som föreskrivs i 31 kap. rätte- förenas med vite, om det inte förenas med vite, om det inte gångsbalken. av särskilda skäl är obehövligt. av särskilda skäl är obehövligt. Talan om utdömande av En talan om utdömande av vite väcks vid den tingsrätt som vite väcks vid Patent- och Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.

1 Senaste lydelse 2008:511.

88 89 89

Promemorians lagförslag

är behörig enligt 10 kap. marknadsdomstolen. rättegångsbalken. En sådan talan får alltid väckas vid Stockholms tingsrätt. Talan får väckas av den som har begärt vitesföreläggandet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.

90 90

Promemorians lagförslag

är behörig enligt 10 kap. marknadsdomstolen.

rättegångsbalken. En sådan 1.24 Förslag till lag om ändring i talan får alltid väckas vid marknadsföringslagen (2008:486)

Stockholms tingsrätt. Härigenom föreskrivs i fråga om marknadsföringslagen Talan får väckas av den som har begärt vitesföreläggandet. (2008:486) 1 dels att 50, 54–58, 60 och 62 §§ samt rubriken närmast före Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015. 59 § ska upphöra att gälla, och dels att 36, 47–49, 51, 52 59, 61 och 66 §§ ska ha följande lydelse.

36 §

För att säkerställa ett För att säkerställa ett

avgift får rätten besluta om avgift får rätten besluta om

kvarstad. I sådant fall gäller kvarstad.

föreskrifterna i 15 kap.

rättegångsbalken om kvarstad

47 §

Talan om förbud eller

åläggande enligt 23, 24 eller

eller annan kärande i samråd

enligt 37 § med anledning av

Senaste lydelse av 58 § 2013:122.

90 91 91

Promemorians lagförslag

talan om förbud eller åläggande väckas vid Stockholms tingsrätt. Talan om förbud eller åläg- En talan om förbud eller gande får väckas av åläggande enligt 23, 24 eller 25 § får väckas av 1. Konsumentombudsmannen, 2. en näringsidkare som berörs av marknadsföringen, eller 3. en sammanslutning av konsumenter, näringsidkare eller löntagare. Ett interimistiskt beslut enligt 27 § meddelas av den domstol där en rättegång enligt första stycket pågår.

48 § Talan om marknadsstör- En talan om marknadsstörningsavgift enligt 29 § väcks ningsavgift enligt 29 § väcks av vid Stockholms tingsrätt av Konsumentombudsmannen. Konsumentombudsmannen. Om Konsumentombudsmannen i ett visst fall beslutar att inte föra talan om marknadsstörningsavgift, får en enskild näringsidkare som berörs av marknadsföringen eller en sammanslutning av näringsidkare väcka en sådan talan. Beslut om kvarstad enligt 36 § meddelas av den domstol där en rättegång om marknadsstörningsavgift pågår. Om talan ännu inte har väckts gäller i fråga om behörig domstol vad som föreskrivs i första stycket.

49 § Talan om utdömande av vite som har förelagts med stöd av denna lag väcks vid en tingsrätt som är behörig enligt 10 kap.

92 92

Promemorians lagförslag Promemorians lagförslag

rättegångsbalken. En sådan talan om förbud eller åläggande talan får alltid väckas vid väckas vid Stockholms tingsrätt. Stockholms tingsrätt. Talan om förbud eller åläg- En talan om förbud eller Talan får väckas av den som En talan om utdömande av gande får väckas av åläggande enligt 23, 24 eller begärt vitesföreläggandet och vite får väckas av den som 25 § får väckas av av Konsumentombudsmannen. begärt vitesföreläggandet och 1. Konsumentombudsmannen, av Konsumentombudsmannen. 2. en näringsidkare som berörs av marknadsföringen, eller 3. en sammanslutning av konsumenter, näringsidkare eller 51 § löntagare. Konsumentombudsman- Konsumentombudsman- Ett interimistiskt beslut en- nens beslut enligt 42–44 §§ nens beslut enligt 42–44 §§ ligt 27 § meddelas av den dom- samt om vitesföreläggande samt om vitesföreläggande stol där en rättegång enligt första efter en sådan uppmaning efter en sådan uppmaning stycket pågår. överklagas hos Stockholms överklagas till Patent- och tingsrätt. marknadsdomstolen. 48 § Detsamma gäller beslut om ersättning enligt 46 § eller enligt Talan om marknadsstör- En talan om marknadsstör- föreskrifter som meddelats med stöd av nämnda paragraf. ningsavgift enligt 29 § väcks ningsavgift enligt 29 § väcks av vid Stockholms tingsrätt av Konsumentombudsmannen. 52 § Konsumentombudsmannen. Tingsrätts domar och beslut En talan enligt denna lag Om Konsumentombudsmannen i ett visst fall beslutar att och beslut i mål och ärenden väcks vid Patent- och markinte föra talan om marknadsstörningsavgift, får en enskild enligt denna lag överklagas hos nadsdomstolen. Patent- och näringsidkare som berörs av marknadsföringen eller en Marknadsdomstolen. Domar marknadsdomstolen är också sammanslutning av näringsidkare väcka en sådan talan. och beslut i mål om utdömande rätt domstol om en ansökan om Beslut om kvarstad enligt av vite som har förelagts med kvarstad enligt 36 § görs innan 36 § meddelas av den domstol stöd av denna lag överklagas talan om marknadsstörningsdär en rättegång om marknads- dock hos hovrätt enligt vad som avgift har väckts. störningsavgift pågår. Om talan föreskrivs i lagen (1985:206) ännu inte har väckts gäller i om viten. fråga om behörig domstol vad Beslut under rättegången i Beslut under rättegången i som föreskrivs i första stycket. frågor som avses i 27 § och 40 § frågor som avses i 27 § och 40 § första stycket får överklagas sär- första stycket får överklagas sär- 49 § skilt. Besluten ska vid handlägg- skilt. Besluten ska vid handlägg- Talan om utdömande av vite ningen i Marknadsdomstolen ningen i Patent- och marknadssom har förelagts med stöd av anses röra åtgärd enligt 15 kap. överdomstolen anses röra åtgärd denna lag väcks vid en tingsrätt rättegångsbalken. enligt 15 kap. rättegångsbalken. som är behörig enligt 10 kap.

92 93 93

Promemorians lagförslag

59 § Om inte annat följer av Föreskrifterna i rättegångsdenna lag ska föreskrifterna i balken om tvistemål där förrättegångsbalken om tvistemål likning om saken inte är där förlikning om saken inte är tillåten tillämpas på mål om tillåten tillämpas på mål om förbud eller åläggande enligt förbud eller åläggande enligt 23, 24 eller 25 § och mål om 23, 24 eller 25 § och mål om marknadsstörningsavgift enligt marknadsstörningsavgift enligt 29 §. 29 § . I mål om skadestånd enligt 37 § gäller vad som är föreskrivet i rättegångsbalken om tvistemål där förlikning om saken är tillåten. I ärenden som avses i 51 § gäller lagen (1996:242) om domstolsärenden, om något annat inte följer av denna lag.

61 § Om en talan enligt denna lag har väckts av någon annan än Konsumentombudsmannen ska rätten underrätta ombudsmannen om rättegången. När ett mål om marknadsstörningsavgift eller skadestånd väcks ska tingsrätten underrätta Marknadsdomstolen om rättegången.

66 § Regeringen kan med av- Regeringen får med avseende på främmande stat be- seende på främmande stat bestämma att följande ska gälla. stämma att följande ska gälla. I fråga om en vara som är försedd med en oriktig eller vilseledande ursprungsbeteckning, genom vilken varan direkt eller in-

94 94

Promemorians lagförslag Promemorians lagförslag

direkt anges vara frambragd eller tillverkad i den främmande 59 § staten eller i en region eller ort i den främmande staten, får Om inte annat följer av Föreskrifterna i rättegångs- åtgärd enligt 39 § beslutas även i andra fall än som avses där. denna lag ska föreskrifterna i balken om tvistemål där för- Detta gäller dock inte om beteckningen enligt handelsbruk rättegångsbalken om tvistemål likning om saken inte är endast tjänar till att märka ut varans art eller om den åtföljs av en där förlikning om saken inte är tillåten tillämpas på mål om uppgift som tydligt anger att varan inte har frambragts eller tillåten tillämpas på mål om förbud eller åläggande enligt tillverkats i den angivna staten eller på den angivna orten. förbud eller åläggande enligt 23, 24 eller 25 § och mål om Talan om åtgärd enligt En talan om en åtgärd enligt 23, 24 eller 25 § och mål om marknadsstörningsavgift enligt andra stycket väcks vid Stock- andra stycket väcks av Konsumarknadsstörningsavgift enligt 29 §. holms tingsrätt av Konsument- mentombudsmannen eller, om 29 § . ombudsmannen eller, om den- denne har beslutat att inte I mål om skadestånd enligt ne har beslutat att inte väcka väcka talan, av någon som 37 § gäller vad som är föreskri- talan, av någon som driver driver rörelse med varor av vet i rättegångsbalken om tviste- rörelse med varor av samma samma slag som den vara talan mål där förlikning om saken är slag som den vara talan avser. avser. tillåten. I ärenden som avses i 51 § 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015. gäller lagen (1996:242) om 2. Mål och ärenden där handläggning pågår i tingsrätt eller domstolsärenden, om något hovrätt vid ikraftträdandet ska överlämnas till Patent- och markannat inte följer av denna lag. nadsdomstolen respektive Patent- och marknadsöverdomstolen. 61 § Om en talan enligt denna lag har väckts av någon annan än Konsumentombudsmannen ska rätten underrätta ombudsmannen om rättegången. När ett mål om marknadsstörningsavgift eller skadestånd väcks ska tingsrätten underrätta Marknadsdomstolen om rättegången.

66 § Regeringen kan med av- Regeringen får med avseende på främmande stat be- seende på främmande stat bestämma att följande ska gälla. stämma att följande ska gälla. I fråga om en vara som är försedd med en oriktig eller vilseledande ursprungsbeteckning, genom vilken varan direkt eller in-

94 95 95

1.25 Förslag till lag om ändring i konkurrenslagen (2008:579)

Härigenom föreskrivs i fråga om konkurrenslagen (2008:579) dels att 3 kap. 26 §, 8 kap. 4–11 §§ samt rubrikerna närmast före 8 kap. 6 och 8 §§ ska upphöra att gälla, dels att 3 kap. 2, 3, 5, 15, 19, 21 och 32 §§, 4 kap. 13–16 och 21 §§, 5 kap. 3, 11, 18 och 20 §§, 6 kap. 2 §, 7 kap. 1 och 2 §§ samt 8 kap. 1–3 §§ ska ha följande lydelse.

3 kap.

visst fall beslutar att inte visst fall beslutar att inte meddela ett åläggande enligt meddela ett åläggande enligt 1 §, får Marknadsdomstolen 1 § får ett företag som berörs göra det på talan av ett företag av överträdelsen väcka talan som berörs av överträdelsen. om ett sådant åläggande. En En sådan talerätt gäller dock sådan talerätt gäller dock inte i inte i de fall verket har tilläm- de fall verket har tillämpat pat artikel 13 i rådets förord- artikel 13 i rådets förordning ning (EG) nr 1/2003. (EG) nr 1/2003.

3 § Om det finns särskilda skäl, Om det finns särskilda skäl, får ett åläggande enligt 1 § får ett åläggande enligt 1 § meddelas för tiden till dess att meddelas för tiden till dess att frågan slutligt har avgjorts. frågan slutligt har avgjorts. Marknadsdomstolen får med- Rätten får meddela ett sådant dela ett sådant åläggande bara åläggande bara sedan rättegång sedan rättegång inletts. inletts.

96 96

Promemorians lagförslag

5 § 1

Stockholms tingsrätt får på Konkurrensverket får väcka

1.25 Förslag till lag om ändring i konkurrenslagen talan av Konkurrensverket talan om att ett företag ska (2008:579) besluta att ett företag ska betala betala en särskild avgift (kon-

en särskild avgift (konkurrens- kurrensskadeavgift), om före- Härigenom föreskrivs i fråga om konkurrenslagen (2008:579) skadeavgift), om företaget eller taget eller någon som handlar dels att 3 kap. 26 §, 8 kap. 4–11 §§ samt rubrikerna närmast någon som handlar på dess på dess vägnar uppsåtligen eller före 8 kap. 6 och 8 §§ ska upphöra att gälla, vägnar uppsåtligen eller av av oaktsamhet har överträtt dels att 3 kap. 2, 3, 5, 15, 19, 21 och 32 §§, 4 kap. 13–16 och oaktsamhet har överträtt förbuden i 2 kap. 1 eller 7 § 21 §§, 5 kap. 3, 11, 18 och 20 §§, 6 kap. 2 §, 7 kap. 1 och 2 §§ förbuden i 2 kap. 1 eller 7 § eller artikel 101 eller 102 EUFsamt 8 kap. 1–3 §§ ska ha följande lydelse. eller artikel 101 eller 102 EUF- fördraget.

fördraget.

3 kap.

visst fall beslutar att inte visst fall beslutar att inte 2 15 § meddela ett åläggande enligt meddela ett åläggande enligt På ansökan av ett företag På ansökan av ett företag 1 §, får Marknadsdomstolen 1 § får ett företag som berörs som anmäler en överträdelse av som anmäler en överträdelse av göra det på talan av ett företag av överträdelsen väcka talan förbudet i 2 kap. 1 § eller i arti- förbudet i 2 kap. 1 § eller i artisom berörs av överträdelsen. om ett sådant åläggande. En kel 101 i EUF-fördraget ska kel 101 i EUF-fördraget ska En sådan talerätt gäller dock sådan talerätt gäller dock inte i Konkurrensverket i ett beslut Konkurrensverket i ett beslut inte i de fall verket har tilläm- de fall verket har tillämpat förklara om förutsättningarna förklara om förutsättningarna pat artikel 13 i rådets förord- artikel 13 i rådets förordning för eftergift enligt 12 § första för eftergift enligt 12 § första ning (EG) nr 1/2003. (EG) nr 1/2003. stycket är uppfyllda. Ett sådant stycket är uppfyllda. Ett sådant beslut är bindande för verket beslut är bindande för verket 3 § samt för Stockholms tingsrätt samt för domstol. Om det finns särskilda skäl, Om det finns särskilda skäl, och Marknadsdomstolen. får ett åläggande enligt 1 § får ett åläggande enligt 1 §

meddelas för tiden till dess att meddelas för tiden till dess att frågan slutligt har avgjorts. frågan slutligt har avgjorts.

Marknadsdomstolen får med- Rätten får meddela ett sådant dela ett sådant åläggande bara åläggande bara sedan rättegång

sedan rättegång inletts. inletts. 1 Senaste lydelse 2010:642. 2 Senaste lydelse 2010:642.

96 97 97

Promemorians lagförslag

19 § Ett avgiftsföreläggande som Ett avgiftsföreläggande som har godkänts ska efter klagan har godkänts ska efter klagan undanröjas under de förutsätt- undanröjas under de förutsättningar som anges i 59 kap. 6 § ningar som anges i 59 kap. 6 § första stycket rättegångsbal- första stycket rättegångsken. Vad som där sägs om balken. Vad som där sägs om strafföreläggande och den strafföreläggande och den misstänkte gäller därvid i misstänkte gäller då i stället stället avgiftsföreläggande avgiftsföreläggande respektive respektive företag. företag. Den som vill klaga ska göra Den som vill klaga ska göra det skriftligen hos Stockholms det skriftligen till Patent- och tingsrätt inom ett år från det att marknadsdomstolen inom ett år föreläggandet godkändes. I mål från det att föreläggandet godom klagan på ett avgiftsföre- kändes. I mål om klagan på ett läggande är Konkurrensverket avgiftsföreläggande är Konkurmotpart. rensverket motpart. Har ett avgiftsföreläggande Om ett avgiftsföreläggande undanröjts, får företaget har undanröjts, får företaget därefter inte åläggas en därefter inte åläggas en skyldighet att betala en högre skyldighet att betala en högre konkurrensskadeavgift för konkurrensskadeavgift för samma överträdelse. samma överträdelse.

21 § För att säkerställa ett För att säkerställa ett anspråk på konkurrensskade- anspråk på konkurrensskadeavgift får rätten besluta om avgift får rätten besluta om kvarstad. Därvid gäller före- kvarstad. skrifterna i 15 kap. rättegångsbalken om kvarstad för fordran. Om talan om konkurrensskadeavgift ännu inte har väckts, ska en ansökan om

98 98

Promemorians lagförslag Promemorians lagförslag

kvarstad dock prövas av 19 § Stockholms tingsrätt. Ett avgiftsföreläggande som Ett avgiftsföreläggande som har godkänts ska efter klagan har godkänts ska efter klagan 32 § 3 undanröjas under de förutsätt- undanröjas under de förutsätt- Frågor om förbud enligt Konkurrensverket får väcka ningar som anges i 59 kap. 6 § ningar som anges i 59 kap. 6 § 27 § eller omprövning enligt talan om förbud enligt 27 § första stycket rättegångsbal- första stycket rättegångs- 31 § andra stycket prövas av eller omprövning enligt 31 § ken. Vad som där sägs om balken. Vad som där sägs om Stockholms tingsrätt på talan av andra stycket. En talan om strafföreläggande och den strafföreläggande och den Konkurrensverket. Talan om omprövning av ett meddelat misstänkte gäller därvid i misstänkte gäller då i stället omprövning av ett meddelat förbud får också väckas av den stället avgiftsföreläggande avgiftsföreläggande respektive förbud får också väckas av den som förbudet riktar sig mot. respektive företag. företag. som förbudet riktar sig mot. Den som vill klaga ska göra Den som vill klaga ska göra Om Konkurrensverket i ett visst fall beslutar att inte väcka en det skriftligen hos Stockholms det skriftligen till Patent- och talan om förbud enligt 27 §, får talan väckas av ett företag som tingsrätt inom ett år från det att marknadsdomstolen inom ett år berörs av förfarandet eller av verksamheten. föreläggandet godkändes. I mål från det att föreläggandet godom klagan på ett avgiftsföre- kändes. I mål om klagan på ett 4 kap. läggande är Konkurrensverket avgiftsföreläggande är Konkur- 13 § motpart. rensverket motpart. Om Konkurrensverket Om Konkurrensverket Har ett avgiftsföreläggande Om ett avgiftsföreläggande inom den i 11 § angivna fristen inom den i 11 § angivna fristen undanröjts, får företaget har undanröjts, får företaget har beslutat om särskild under- har beslutat om särskild underdärefter inte åläggas en därefter inte åläggas en sökning, får verket väcka talan sökning, får verket väcka talan skyldighet att betala en högre skyldighet att betala en högre vid Stockholms tingsrätt om om förbud enligt 1 § eller konkurrensskadeavgift för konkurrensskadeavgift för förbud enligt 1 § eller åläggan- åläggande enligt 2 §. samma överträdelse. samma överträdelse. de enligt 2 §. Talan ska väckas inom tre månader från ett beslut om särskild 21 § undersökning. Innan Konkurrensverket väcker talan, ska den För att säkerställa ett För att säkerställa ett som avses med talan ges tillfälle att yttra sig över verkets utkast anspråk på konkurrensskade- anspråk på konkurrensskade- till stämningsansökan. avgift får rätten besluta om avgift får rätten besluta om Har Konkurrensverket Om Konkurrensverket har kvarstad. Därvid gäller före- kvarstad. beslutat att lämna en företags- beslutat att lämna en företagsskrifterna i 15 kap. rättegångs- koncentration utan åtgärd, får koncentration utan åtgärd, får balken om kvarstad för fordran. talan enligt första stycket talan enligt första stycket Om talan om konkurrens- väckas endast om verkets väckas endast om verkets skadeavgift ännu inte har väckts, ska en ansökan om 3 Senaste lydelse 2009:1280.

98 99 99

Promemorians lagförslag

beslut har grundat sig på beslut har grundat sig på oriktig uppgift som lämnas av oriktig uppgift som lämnas av part eller annan medverkande i part eller annan medverkande i koncentrationen. koncentrationen.

14 § På begäran av Konkurrens- På begäran av Konkurrensverket får Stockholms tingsrätt verket får Patent- och markförlänga fristen i 13 § andra nadsdomstolen förlänga fristen stycket med högst en månad i i 13 § andra stycket med högst sänder, om parterna i koncen- en månad i sänder, om parterna trationen samtycker. I de fall i koncentrationen samtycker. I annan medverkande anmält de fall annan medverkande koncentrationen enligt 7 § 2 anmält koncentrationen enligt krävs dennes samtycke. Om 7 § 2 krävs dennes samtycke. koncentrationen ägt rum på Om koncentrationen ägt rum det sätt som anges i 3 § andra på det sätt som anges i 3 § meningen, är förvärvarens sam- andra meningen, är förvärvatycke tillräckligt. rens samtycke tillräckligt. Om det finns synnerliga skäl, får fristen förlängas utan sådant samtycke som anges i första stycket.

15 § Ett förbud enligt 1 § eller Ett förbud enligt 1 § eller ett åläggande enligt 2 § får inte ett åläggande enligt 2 § får inte meddelas senare än sex måna- meddelas senare än sex månader efter det att talan väckts der efter det att talan väckts. vid Stockholms tingsrätt. Den i första stycket angivna fristen får förlängas under samma förutsättningar som anges i 14 §. Ett förbud enligt 1 § eller ett åläggande enligt 2 § får dock inte meddelas senare än två år efter det att företagskoncentrationen uppkom.

100 100

Promemorians lagförslag Promemorians lagförslag

16 § beslut har grundat sig på beslut har grundat sig på Om Stockholms tingsrätts Om Patent- och marknadsoriktig uppgift som lämnas av oriktig uppgift som lämnas av dom överklagas, ska Marknads- domstolens dom överklagas, ska part eller annan medverkande i part eller annan medverkande i domstolen avgöra målet inom Patent- och marknadsöverdomkoncentrationen. koncentrationen. tre månader från det att tiden stolen avgöra målet inom tre för överklagande gick ut. månader från det att tiden för 14 § Bestämmelserna i 15 § andra överklagande gick ut. Bestäm- På begäran av Konkurrens- På begäran av Konkurrens- stycket gäller också för melserna i 15 § andra stycket verket får Stockholms tingsrätt verket får Patent- och mark- Marknadsdomstolens prövning. gäller också för Patent- och förlänga fristen i 13 § andra nadsdomstolen förlänga fristen marknadsöverdomstolens prövstycket med högst en månad i i 13 § andra stycket med högst ning. sänder, om parterna i koncen- en månad i sänder, om parterna trationen samtycker. I de fall i koncentrationen samtycker. I 21 § annan medverkande anmält de fall annan medverkande Ett förbud enligt 1 § eller ett åläggande enligt 2 § får omkoncentrationen enligt 7 § 2 anmält koncentrationen enligt prövas, om det finns anledning att upphäva eller mildra förbudet krävs dennes samtycke. Om 7 § 2 krävs dennes samtycke. eller åläggandet därför att detta inte längre behövs eller inte koncentrationen ägt rum på Om koncentrationen ägt rum längre är lämpligt. det sätt som anges i 3 § andra på det sätt som anges i 3 § Talan om omprövning ska En talan om omprövning meningen, är förvärvarens sam- andra meningen, är förvärva- väckas vid Stockholms tingsrätt ska väckas av Konkurrenstycke tillräckligt. rens samtycke tillräckligt. av Konkurrensverket eller av verket eller av någon som Om det finns synnerliga skäl, får fristen förlängas utan sådant någon som berörs av berörs av avgörandet. samtycke som anges i första stycket. avgörandet.

15 § 5 kap. Ett förbud enligt 1 § eller Ett förbud enligt 1 § eller 3 § 4 ett åläggande enligt 2 § får inte ett åläggande enligt 2 § får inte Stockholms tingsrätt får på Patent- och marknadsdommeddelas senare än sex måna- meddelas senare än sex måna- ansökan av Konkurrensverket stolen får på ansökan av Konder efter det att talan väckts der efter det att talan väckts. besluta att verket får göra en kurrensverket besluta att vervid Stockholms tingsrätt. undersökning hos ett företag ket får göra en undersökning Den i första stycket angivna fristen får förlängas under för att utreda om det har över- hos ett företag för att utreda samma förutsättningar som anges i 14 §. Ett förbud enligt 1 § trätt förbuden i 2 kap. 1 eller om det har överträtt förbuden i eller ett åläggande enligt 2 § får dock inte meddelas senare än två 7 § eller i artikel 101 eller 102 i 2 kap. 1 eller 7 § eller i artikel år efter det att företagskoncentrationen uppkom. EUF-fördraget, om 101 eller 102 i EUF-fördraget, om

4 Senaste lydelse 2010:642.

100 101 101

Promemorians lagförslag

1. det finns anledning att anta att en överträdelse har skett, 2. företaget inte rättar sig efter ett åläggande enligt 1 § första stycket 1 eller det annars finns risk för att bevis undanhålls eller förvanskas, och 3. vikten av att åtgärden vidtas är tillräckligt stor för att uppväga det intrång eller annat men som åtgärden innebär för den som drabbas av åtgärden.

11 § Åtgärder enligt 1 eller 6 § får inte avse en skriftlig handling 1. vars innehåll kan antas vara sådant att en advokat eller en advokats biträde inte får höras som vittne om innehållet, och 2. som innehas av advokaten eller biträdet eller av den till förmån för vilken tystnadsplikten gäller. Om Konkurrensverket an- Om Konkurrensverket anser att en viss handling bör ser att en viss handling bör omfattas av en undersökning omfattas av en undersökning och den som åtgärden avser och den som åtgärden avser åberopar att handlingen är åberopar att handlingen är skyddad enligt första stycket, skyddad enligt första stycket, ska handlingen omedelbart för- ska handlingen omedelbart förseglas och skyndsamt överläm- seglas och skyndsamt överlämnas till Stockholms tingsrätt av nas till Patent- och marknads- Konkurrensverket. domstolen av Konkurrensverket. Tingsrätten ska utan dröjs- Domstolen ska utan dröjsmål pröva om handlingen ska mål pröva om handlingen ska omfattas av Konkurrensverkets omfattas av Konkurrensverkets undersökning. undersökning.

18 § Frågor om förhandsgod- Ett ärende om förhandsgodkännande enligt artikel 21.3 i kännande enligt artikel 21.3 i rådets förordning (EG) nr rådets förordning (EG) nr 1/2003 prövas av Stockholms 1/2003 prövas av Patent- och

102 102

Promemorians lagförslag Promemorians lagförslag

tingsrätt på ansökan av marknadsdomstolen på ansökan 1. det finns anledning att anta att en överträdelse har skett, Konkurrensverket. av Konkurrensverket. 2. företaget inte rättar sig efter ett åläggande enligt 1 § första Om beslut om förhandsgodkännande meddelats enligt första stycket 1 eller det annars finns risk för att bevis undanhålls eller stycket, gäller bestämmelserna i 17 § om handräckning. förvanskas, och 3. vikten av att åtgärden vidtas är tillräckligt stor för att 5 20 § uppväga det intrång eller annat men som åtgärden innebär för Efter begäran av en myndig- Efter begäran av en myndigden som drabbas av åtgärden. het i en stat med vilken Sverige het i en stat med vilken Sverige har ingått en överenskommelse har ingått en överenskommelse 11 § om rättslig hjälp i konkurrens- om rättslig hjälp i konkurrens- Åtgärder enligt 1 eller 6 § får inte avse en skriftlig handling ärenden får Stockholms tingsrätt ärenden får Patent- och mark- 1. vars innehåll kan antas vara sådant att en advokat eller en på ansökan av Konkurrens- nadsdomstolen på ansökan av advokats biträde inte får höras som vittne om innehållet, och verket besluta att verket får Konkurrensverket besluta att 2. som innehas av advokaten eller biträdet eller av den till genomföra en undersökning verket får genomföra en underförmån för vilken tystnadsplikten gäller. hos ett företag eller någon sökning hos ett företag eller Om Konkurrensverket an- Om Konkurrensverket an- annan för att bistå den andra någon annan för att bistå den ser att en viss handling bör ser att en viss handling bör staten med att utreda om andra staten med att utreda om omfattas av en undersökning omfattas av en undersökning någon har överträtt den statens någon har överträtt den statens och den som åtgärden avser och den som åtgärden avser konkurrensregler, om konkurrensregler, om åberopar att handlingen är åberopar att handlingen är 1. det som föreskrivs i 5 § 1–3 är uppfyllt, och skyddad enligt första stycket, skyddad enligt första stycket, 2. det förfarande som utreds är av ett slag som vid tillämpska handlingen omedelbart för- ska handlingen omedelbart för- ningen av denna lag eller Europeiska unionens konkurrensregler seglas och skyndsamt överläm- seglas och skyndsamt överläm- skulle ha innefattat en överträdelse av förbuden i 2 kap. 1 eller nas till Stockholms tingsrätt av nas till Patent- och marknads- 7 § eller i artikel 101 eller 102 i EUF-fördraget, om något av Konkurrensverket. domstolen av dessa regelverk hade tillämpats på förfarandet. Konkurrensverket. I fall som avses i första stycket gäller bestämmelserna i 6– Tingsrätten ska utan dröjs- Domstolen ska utan dröjs- 13 §§. mål pröva om handlingen ska mål pröva om handlingen ska omfattas av Konkurrensverkets omfattas av Konkurrensverkets undersökning. undersökning.

18 § Frågor om förhandsgod- Ett ärende om förhandsgodkännande enligt artikel 21.3 i kännande enligt artikel 21.3 i rådets förordning (EG) nr rådets förordning (EG) nr 1/2003 prövas av Stockholms 1/2003 prövas av Patent- och 5 Senaste lydelse 2010:642.

102 103 103

Promemorians lagförslag

6 kap.

2 § Talan om att döma ut vite En talan om att döma ut som förelagts med stöd av vite som förelagts med stöd av denna lag förs av Kon- denna lag förs av Konkurrensverket vid tingsrätt. I kurrensverket. I fråga om vite fråga om vite som Marknads- som har förelagts på talan av ett domstolen har förelagt på talan företag får talan om att döma av ett företag får talan om att ut vitet föras även av det döma ut vitet föras även av det företaget. företaget. Stockholms tingsrätt är alltid behörig att pröva en talan enligt första stycket.

7 kap.

1 § Beslut av Konkurrensverket Beslut av Konkurrensverket i följande frågor får överklagas i följande frågor får överklagas hos Marknadsdomstolen: till Patent- och marknadsdomstolen: 1. åtgärder enligt 2 kap. 3 § andra stycket, 2. ålägganden som verket har meddelat enligt 3 kap. 1 § första stycket eller 3 §, 3. beslut enligt 3 kap. 4 § andra stycket, 4. förbud eller ålägganden enligt 4 kap. 12 § tredje stycket, 5. ålägganden enligt 5 kap. 1 §, och 6. återkallelser av undantag enligt artikel 29.2 i rådets förordning (EG) 1/2003.

104 104

Promemorians lagförslag Promemorians lagförslag

2 § 6

6 kap. Domar och beslut hos 2 § Stockholms tingsrätt i mål och Talan om att döma ut vite En talan om att döma ut ärenden enligt denna lag som förelagts med stöd av vite som förelagts med stöd av överklagas hos Marknadsdomdenna lag förs av Kon- denna lag förs av Kon- stolen. För domar och beslut i kurrensverket vid tingsrätt. I kurrensverket. I fråga om vite mål om skadestånd gäller detta fråga om vite som Marknads- som har förelagts på talan av ett dock endast när ett sådant mål domstolen har förelagt på talan företag får talan om att döma handlagts gemensamt med ett av ett företag får talan om att ut vitet föras även av det mål om konkurrensskadeavgift döma ut vitet föras även av det företaget. enligt 8 kap. 7 §. företaget. Första stycket gäller inte i Stockholms tingsrätt är alltid mål där talan förs om att döma behörig att pröva en talan enligt ut vite enligt 6 kap. 2 §. första stycket. Beslut av tingsrätten i frågor Beslut av Patent- och marksom avses i 3 kap. 30 § och 4 nadsdomstolen i frågor som

7 kap. kap. 17 § får överklagas avses i 3 kap. 30 § och 4 kap. 1 § särskilt. 17 § får överklagas särskilt. Beslut av Konkurrensverket Beslut av Konkurrensverket i följande frågor får överklagas i följande frågor får överklagas 8 kap. hos Marknadsdomstolen: till Patent- och marknadsdom- 1 § stolen: Om något annat inte följer En talan enligt denna lag 1. åtgärder enligt 2 kap. 3 § andra stycket, av denna lag tillämpas i domstol väcks vid Patent- och mark- 2. ålägganden som verket har meddelat enligt 3 kap. 1 § första de bestämmelser som anges i 2– nadsdomstolen. Patent- och stycket eller 3 §, 4 §§. marknadsdomstolen är också 3. beslut enligt 3 kap. 4 § andra stycket, rätt domstol om en ansökan om 4. förbud eller ålägganden enligt 4 kap. 12 § tredje stycket, kvarstad enligt 3 kap. 21 § görs 5. ålägganden enligt 5 kap. 1 §, och innan talan om konkurrens- 6. återkallelser av undantag enligt artikel 29.2 i rådets skadeavgift har väckts. förordning (EG) 1/2003. I andra fall än de som avses i första stycket tillämpas lagen (1996:242) om domstolsärenden.

6 Senaste lydelse 2009:1280.

104 105 105

Promemorians lagförslag

2 § 7 Bestämmelserna i rättegångsbalken om tvistemål där förlikning om saken inte är tillåten tillämpas i mål som avses i – 3 kap. 2, 5, 27 och 31 §§ samt 32 § andra stycket, – 3 kap. 21 § och 4 kap. 17 §, även om någon talan inte väckts, och – 4 kap. 13 och 20 §§ samt 21 § andra stycket. Bestämmelserna i lagen (1996:242) om domstolsärenden tillämpas i ärenden som inleds genom en ansökan till Patent- och marknadsdomstolen.

3 § I mål om undanröjande av godkänt avgiftsföreläggande enligt 3 kap. 19 § tillämpas följande bestämmelser. Vid handläggningen i Vid handläggningen i Stockholms tingsrätt tillämpas Patent- och marknadsdomstolen 52 kap. 2, 3 och 5–12 §§ rätte- tillämpas 52 kap. 2, 3 och 5– gångsbalken. Bestämmelserna 12 §§ rättegångsbalken. Besom avser hovrätt gäller därvid stämmelserna som avser hovi stället för tingsrätten. rätt gäller därvid i stället för den domstolen. I fråga om överklagande av I fråga om överklagande av tingsrättens beslut med anled- Patent- och marknadsdomstoning av klagan på avgiftsföre- lens beslut med anledning av läggande gäller 49 och 52 kap. klagan på avgiftsföreläggande rättegångsbalken. Det som där gäller 49 och 52 kap. rättesägs om hovrätten gäller i gångsbalken. Det som där sägs stället Marknadsdomstolen. om hovrätten gäller i stället Patent- och marknadsöverdomstolen.

7 Senaste lydelse 2009:1280.

106 106

Promemorians lagförslag Promemorians lagförslag

Tingsrätten och Marknads- Rätten får besluta att ett av- 2 § 7 domstolen får besluta att ett giftsföreläggande tills vidare Bestämmelserna i rättegångsbalken om tvistemål där avgiftsföreläggande tills vidare inte får verkställas. förlikning om saken inte är tillåten tillämpas i mål som avses i inte får verkställas. – 3 kap. 2, 5, 27 och 31 §§ samt 32 § andra stycket, – 3 kap. 21 § och 4 kap. 17 §, även om någon talan inte väckts, 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015. och 2. Mål och ärenden där handläggning pågår i tingsrätt eller – 4 kap. 13 och 20 §§ samt 21 § andra stycket. hovrätt vid ikraftträdandet ska överlämnas till Patent- och Bestämmelserna i lagen marknadsdomstolen respektive Patent- och marknadsöverdom- (1996:242) om domstolsärenstolen. den tillämpas i ärenden som inleds genom en ansökan till Patent- och marknadsdomstolen.

3 § I mål om undanröjande av godkänt avgiftsföreläggande enligt 3 kap. 19 § tillämpas följande bestämmelser. Vid handläggningen i Vid handläggningen i Stockholms tingsrätt tillämpas Patent- och marknadsdomstolen 52 kap. 2, 3 och 5–12 §§ rätte- tillämpas 52 kap. 2, 3 och 5– gångsbalken. Bestämmelserna 12 §§ rättegångsbalken. Besom avser hovrätt gäller därvid stämmelserna som avser hovi stället för tingsrätten. rätt gäller därvid i stället för den domstolen. I fråga om överklagande av I fråga om överklagande av tingsrättens beslut med anled- Patent- och marknadsdomstoning av klagan på avgiftsföre- lens beslut med anledning av läggande gäller 49 och 52 kap. klagan på avgiftsföreläggande rättegångsbalken. Det som där gäller 49 och 52 kap. rättesägs om hovrätten gäller i gångsbalken. Det som där sägs stället Marknadsdomstolen. om hovrätten gäller i stället Patent- och marknadsöverdomstolen.

7 Senaste lydelse 2009:1280.

106 107 107

1.26 Förslag till lag om ändring i lagen (2010:510) om lufttransporter

Härigenom föreskrivs att 15 och 16 §§ lagen (2010:510) om lufttransporter ska ha följande lydelse.

15 §

Ett åläggande att lämna föreskriven information får meddelas 1. ett lufttrafikföretag som inte lämnar information enligt artikel 14 i förordning (EG) nr 261/2004, 2. ett lufttrafikföretag, en researrangör eller en biljettförsäljare som inte lämnar information till passagerare enligt artikel 11 i förordning (EG) nr 2111/2005, och 3. ett lufttrafikföretag, dess agent eller en researrangör som inte lämnar information enligt artikel 4 i förordning (EG) nr 1107/2006. Talan om åläggande enligt En talan om åläggande första stycket väcks vid enligt första stycket väcks vid Marknadsdomstolen. Patent-och marknadsdomstolen. En sådan talan får väckas av 1. Konsumentombudsmannen, 2. en näringsidkare som har ingått ett avtal som rör transport med lufttrafikföretaget, dess agent, researrangören eller biljettförsäljaren, och 3. en sammanslutning av konsumenter eller näringsidkare. I ett sådant mål gäller i övrigt de bestämmelser i marknadsföringslagen (2008:486) som är tillämpliga i mål om åläggande att lämna information enligt 24 § den lagen.

108 108

Promemorians lagförslag

16 § Ett lufttrafikföretag, dess agent eller en researrangör som

1.26 Förslag till lag om ändring i lagen (2010:510) vägrar personer med funktionshinder eller nedsatt rörlighet om lufttransporter transport i strid med artiklarna 3 och 4 i förordningen (EG) nr

1107/2006 får åläggas att vid vite erbjuda transporterna i fråga. Härigenom föreskrivs att 15 och 16 §§ lagen (2010:510) om Talan om åläggande enligt En talan om åläggande lufttransporter ska ha följande lydelse. första stycket väcks vid enligt första stycket väcks vid Marknadsdomstolen av Konsu- Patent- och marknadsdomstolen

15 §

Ett åläggande att lämna föreskriven information får meddelas Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015. 1. ett lufttrafikföretag som inte lämnar information enligt artikel 14 i förordning (EG) nr 261/2004, 2. ett lufttrafikföretag, en researrangör eller en biljettförsäljare som inte lämnar information till passagerare enligt artikel 11 i förordning (EG) nr 2111/2005, och 3. ett lufttrafikföretag, dess agent eller en researrangör som inte lämnar information enligt artikel 4 i förordning (EG) nr 1107/2006. Talan om åläggande enligt En talan om åläggande första stycket väcks vid enligt första stycket väcks vid Marknadsdomstolen. Patent-och marknadsdomstolen. En sådan talan får väckas av 1. Konsumentombudsmannen, 2. en näringsidkare som har ingått ett avtal som rör transport med lufttrafikföretaget, dess agent, researrangören eller biljettförsäljaren, och 3. en sammanslutning av konsumenter eller näringsidkare. I ett sådant mål gäller i övrigt de bestämmelser i marknadsföringslagen (2008:486) som är tillämpliga i mål om åläggande att lämna information enligt 24 § den lagen.

108 109 109

1.27 Förslag till lag om ändring i lagen (2010:1350) om uppgiftsskyldighet i fråga om marknads- och konkurrensförhållanden

Härigenom föreskrivs att 4 och 5 §§ lagen (2010:1350) om uppgiftsskyldighet i fråga om marknads- och konkurrensförhållanden ska ha följande lydelse.

4 §

Ett åläggande enligt 1 § får förenas med vite. Detta gäller dock inte om åläggandet riktar sig mot någon i dennes egenskap av upphandlande myndighet enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, upphandlande enhet enligt lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster eller upphandlande myndighet eller enhet enligt lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet. Talan om utdömande av Talan om utdömande av vite som förelagts med stöd av vite som förelagts med stöd av denna lag förs av Konkurrens- denna lag förs av Konkurrensverket vid tingsrätt. Stockholms verket vid Patent- och marktingsrätt är alltid behörig att nadsdomstolen. pröva en sådan talan.

5 § Beslut av Konkurrensverket Beslut av Konkurrensverket om åläggande enligt 1 § får om åläggande enligt 1 § får överklagas hos Marknads- överklagas till Patent- och domstolen. Vid handläggningen marknadsdomstolen. I fråga om i Marknadsdomstolen tillämpas rättegångskostnader tillämpas lagen (1996:242) om domstols- 31 kap. rättegångsbalken.

65 Senaste lydelse 2012:475.

110 110

Promemorians lagförslag

ärenden. I fråga om rättegångskostnader tillämpas dock

1.27 Förslag till lag om ändring i lagen 31 kap. rättegångsbalken. (2010:1350) om uppgiftsskyldighet i fråga om marknads- och konkurrensförhållanden

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015. Härigenom föreskrivs att 4 och 5 §§ lagen (2010:1350) om uppgiftsskyldighet i fråga om marknads- och konkurrensförhållanden ska ha följande lydelse.

4 §

Ett åläggande enligt 1 § får förenas med vite. Detta gäller dock inte om åläggandet riktar sig mot någon i dennes egenskap av upphandlande myndighet enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, upphandlande enhet enligt lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster eller upphandlande myndighet eller enhet enligt lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet. Talan om utdömande av Talan om utdömande av vite som förelagts med stöd av vite som förelagts med stöd av denna lag förs av Konkurrens- denna lag förs av Konkurrensverket vid tingsrätt. Stockholms verket vid Patent- och marktingsrätt är alltid behörig att nadsdomstolen. pröva en sådan talan.

5 § Beslut av Konkurrensverket Beslut av Konkurrensverket om åläggande enligt 1 § får om åläggande enligt 1 § får överklagas hos Marknads- överklagas till Patent- och domstolen. Vid handläggningen marknadsdomstolen. I fråga om i Marknadsdomstolen tillämpas rättegångskostnader tillämpas lagen (1996:242) om domstols- 31 kap. rättegångsbalken.

65 Senaste lydelse 2012:475.

110 111 111

1.28 Förslag till lag om ändring i lagen (2010:1390) om utnämning av domare

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2010:1390) om utnämning av domare att 1 § ska ha följande lydelse.

1 §

Denna lag avser utnämning av ordinarie domare. Dessa är 1. justitieråd tillika ordförande, justitieråd tillika avdelningsordförande och övriga justitieråd i Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen, 2. president, lagman samt råd tillika vice ordförande på avdelning och övriga råd i hovrätt och kammarrätt, 3. lagman, chefsrådman och rådman i tingsrätt och förvaltningsrätt, 4. tekniska råd, 5. ordförande i Marknads- 5. patentråd, domstolen, 6. ordförande tillika chef och övriga ordförande i Arbetsdomstolen, 7. patenträttsråd tillika ordförande, patenträttsråd tillika avdelningsordförande, patenträttsråd tillika vice ordförande och övriga patenträttsråd i Patentbesvärsrätten, 8. ordförande i Försvarsunderrättelsedomstolen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.

1 Senaste lydelse 2010:1887.

112 112

1.28 Förslag till lag om ändring i lagen 1.29 Förslag till lag om ändring i varumärkeslagen (2010:1390) om utnämning av domare (2010:1877)

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2010:1390) om Härigenom föreskrivs i fråga om varumärkeslagen utnämning av domare att 1 § ska ha följande lydelse. (2010:1877) dels att 3 kap. 20 § och 10 kap. 12 § ska upphöra att gälla, Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse dels att 3 kap. 13, 16 och 19 §§, 8 kap. 3 §, 9 kap. 3 och 6 §§, 10 kap. 6, 10 och 11 §§ samt rubrikerna närmast före 3 kap. 13 1 § 1 och 19 §§ ska ha följande lydelse. Denna lag avser utnämning av ordinarie domare. Dessa är 1. justitieråd tillika ordförande, justitieråd tillika avdelnings- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ordförande och övriga justitieråd i Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen, 3 kap. 2. president, lagman samt råd tillika vice ordförande på Överlämnande till tingsrätt Överlämnande till domstol avdelning och övriga råd i hovrätt och kammarrätt, 3. lagman, chefsrådman och rådman i tingsrätt och förvalt- 13 § ningsrätt, Om innehavaren i rätt tid Om innehavaren i rätt tid 4. tekniska råd, bestrider ansökan helt eller bestrider ansökan helt eller 5. ordförande i Marknads- 5. patentråd, delvis, ska Patent- och delvis, ska Patent- och domstolen, registreringsverket underrätta registreringsverket underrätta 6. ordförande tillika chef och övriga ordförande i Arbets- sökanden om detta. Vill sökanden om detta. Vill domstolen, sökanden vidhålla sitt yrkande, sökanden vidhålla sitt yrkande, 7. patenträttsråd tillika ord- kan han eller hon begära att kan han eller hon begära att förande, patenträttsråd tillika ärendet eller, om bestridandet ärendet eller, om bestridandet avdelningsordförande, patent- endast avser en del av endast avser en del av rättsråd tillika vice ordförande yrkandet, ärendet i den yrkandet, ärendet i den och övriga patenträttsråd i bestridda delen ska överlämnas bestridda delen ska överlämnas Patentbesvärsrätten, till tingsrätt. till domstol. 8. ordförande i Försvarsunderrättelsedomstolen. En begäran om överlämnande ska ha kommit in till Patentoch registreringsverket inom en månad från den dag då underrättelsen om bestridandet sändes till sökanden. I sin Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015. begäran ska sökanden ange de omständigheter och de bevis som åberopas, samt ange vad som ska styrkas med varje bevis. 1 Sökanden ska samtidigt ge in de skriftliga bevis och andra Senaste lydelse 2010:1887. handlingar som åberopas.

112 113 113

Promemorians lagförslag

Har sökanden begärt Om sökanden har begärt överlämnande i rätt tid, ska överlämnande i rätt tid, ska Patent- och registreringsverket Patent- och registreringsverket överlämna ärendet till en överlämna ärendet till domstoltingsrätt som enligt vad hand- en. Om sökanden inte har lingarna utvisar är behörig. Har begärt överlämnande i rätt tid, sökanden inte begärt över- ska ärendet avskrivas i den del lämnande i rätt tid, ska ärendet det är bestritt. avskrivas i den del det är bestritt.

16 § Innehavaren av en registrering som hävts enligt 15 § får ansöka om återvinning. En sådan ansökan ska ha kommit in till Patent- och registreringsverket inom en månad från dagen för beslutet. Har innehavaren ansökt om Om innehavaren har ansökt återvinning i rätt tid, ska om återvinning i rätt tid, ska Patent- och registreringsverket Patent- och registreringsverket överlämna ärendet till en överlämna ärendet till domtingsrätt som enligt vad stolen. I annat fall ska verket handlingarna visar är behörig. I avvisa ansökan. annat fall ska verket avvisa ansökan.

Den fortsatta handläggningen Den fortsatta handläggningen vid tingsrätten vid domstol

19 § Om ett ärende har över- Om ett ärende har överlämnats till en tingsrätt, ska lämnats till domstolen, ska talan talan anses väckt när ansökan anses väckt när ansökan om om administrativ hävning kom administrativ hävning kom in in till Patent- och registre- till Patent- och registreringsverket. De handlingar ringsverket. De handlingar som sökanden gett in ska anses som sökanden gett in ska anses

114 114

Promemorians lagförslag Promemorians lagförslag

som stämningsansökan. Stäm- som stämningsansökan. Stäm- Har sökanden begärt Om sökanden har begärt ning ska anses utfärdad när ning ska anses utfärdad när överlämnande i rätt tid, ska överlämnande i rätt tid, ska rätten beslutar om målets domstolen beslutar om målets Patent- och registreringsverket Patent- och registreringsverket handläggning. handläggning. överlämna ärendet till en överlämna ärendet till domstoltingsrätt som enligt vad hand- en. Om sökanden inte har 8 kap. lingarna utvisar är behörig. Har begärt överlämnande i rätt tid, 3 § sökanden inte begärt över- ska ärendet avskrivas i den del På yrkande av den som innehar ett varukännetecken enligt lämnande i rätt tid, ska ärendet det är bestritt. 1 kap. 6–8 §§, eller av den som på grund av licens har rätt att avskrivas i den del det är utnyttja ett varukännetecken, får domstolen vid vite förbjuda bestritt. den som gör eller medverkar till varumärkesintrång att fortsätta med det. 16 § Om käranden visar sannolika skäl för att varumärkesintrång, Innehavaren av en registrering som hävts enligt 15 § får eller medverkan till intrång, förekommer och om det skäligen ansöka om återvinning. En sådan ansökan ska ha kommit in till kan befaras att svaranden genom att fortsätta intrånget, eller Patent- och registreringsverket inom en månad från dagen för medverkan till det, förringar värdet av ensamrätten till beslutet. varukännetecknet, får domstolen meddela vitesförbud för tiden Har innehavaren ansökt om Om innehavaren har ansökt intill dess att målet slutligt har avgjorts eller annat har beslutats. återvinning i rätt tid, ska om återvinning i rätt tid, ska Innan ett sådant förbud meddelas ska svaranden ha fått tillfälle Patent- och registreringsverket Patent- och registreringsverket att yttra sig, om inte ett dröjsmål skulle medföra risk för skada. överlämna ärendet till en överlämna ärendet till dom- Första och andra styckena tillämpas också i fråga om försök tingsrätt som enligt vad stolen. I annat fall ska verket eller förberedelse till intrång. handlingarna visar är behörig. I avvisa ansökan. Förbud enligt andra stycket får meddelas endast om käranden annat fall ska verket avvisa ställer säkerhet hos domstolen för den skada som kan tillfogas ansökan. svaranden. Saknar käranden förmåga att ställa sådan säkerhet, får domstolen befria honom eller henne från detta. I fråga om slaget Den fortsatta handläggningen Den fortsatta handläggningen av säkerheten gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken. Säkerheten vid tingsrätten vid domstol ska prövas av domstolen, om den inte har godkänts av svaranden. När målet avgörs ska domstolen pröva om förbud som har 19 § meddelats enligt andra stycket fortfarande ska bestå. Om ett ärende har över- Om ett ärende har över- I fråga om överklagande av beslut enligt andra eller fjärde lämnats till en tingsrätt, ska lämnats till domstolen, ska talan stycket samt i fråga om handläggningen i högre domstol gäller talan anses väckt när ansökan anses väckt när ansökan om rättegångsbalkens bestämmelser om överklagande av beslut om administrativ hävning kom administrativ hävning kom in enligt 15 kap. rättegångsbalken. in till Patent- och registre- till Patent- och registre- Talan om utdömande av En talan om utdömande av ringsverket. De handlingar ringsverket. De handlingar vite förs av den som har ansökt vite förs av den som har ansökt som sökanden gett in ska anses som sökanden gett in ska anses

114 115 115

Promemorians lagförslag

om förbudet. Talan ska om förbudet. handläggas enligt reglerna i rättegångsbalken om åtal för brott för vilket svårare straff än böter inte är föreskrivet. I samband med sådan talan får talan föras om nytt vitesförbud.

9 kap.

3 § Ett beslut om informationsföreläggande får meddelas av den domstol där rättegången om intrånget pågår. I övrigt gäller i fråga om behörig domstol det som föreskrivs i 10 kap. 6 § för där avsedda mål och i rättegångsbalken om tvistemål för andra fall som rör intrång. Det som sägs i rättegångsbalken om inskränkning av en domstols behörighet i fråga om tvist som ska tas upp i annan ordning än inför domstol, ska dock inte tillämpas. Om yrkandet om informa- Om ett yrkande om infortionsföreläggande riktar sig mationsföreläggande riktar sig mot den som är sökandens mot den som är sökandens motpart i ett mål om intrång, motpart i ett mål om intrång, ska bestämmelserna om ska bestämmelserna om rättegång som gäller för det rättegång som gäller för det målet tillämpas. Ett beslut om målet tillämpas. Ett beslut om informationsföreläggande får informationsföreläggande får överklagas särskilt. överklagas särskilt.

116 116

Promemorians lagförslag Promemorians lagförslag

Om yrkandet om informa- Om yrkandet om informaom förbudet. Talan ska om förbudet. tionsföreläggande riktar sig tionsföreläggande riktar sig handläggas enligt reglerna i mot någon annan än den som mot någon annan än den som rättegångsbalken om åtal för anges i andra stycket, ska lagen anges i första stycket, ska lagen brott för vilket svårare straff än (1996:242) om domstols- (1996:242) om domstolsböter inte är föreskrivet. I ärenden tillämpas. För pröv- ärenden tillämpas. Domstolen samband med sådan talan får ning av frågan får det även får bestämma att vardera talan föras om nytt vitesförbud. hållas förhör enligt 37 kap. parten ska svara för sina rättegångsbalken. Domstolen rättegångskostnader.

9 kap. får bestämma att vardera 3 § parten ska svara för sina Ett beslut om informations- rättegångskostnader. föreläggande får meddelas av Talan om utdömande av En talan om utdömande av den domstol där rättegången om vite får föras av den som har vite får föras av den som har intrånget pågår. I övrigt gäller i ansökt om föreläggandet. ansökt om föreläggandet. fråga om behörig domstol det Talan ska handläggas enligt som föreskrivs i 10 kap. 6 § för reglerna i rättegångsbalken om där avsedda mål och i åtal för brott för vilket svårare rättegångsbalken om tvistemål straff än böter inte är för andra fall som rör intrång. föreskrivet. I samband med en Det som sägs i rättegångsbalken sådan talan får talan föras om om inskränkning av en domstols nytt informationföreläggande. behörighet i fråga om tvist som ska tas upp i annan ordning än 6 § inför domstol, ska dock inte Ett beslut om intrångstillämpas. undersökning får meddelas av Om yrkandet om informa- Om ett yrkande om infor- den domstol där rättegången om tionsföreläggande riktar sig mationsföreläggande riktar sig intrånget pågår. Om rättegång mot den som är sökandens mot den som är sökandens inte är inledd, gäller i fråga om motpart i ett mål om intrång, motpart i ett mål om intrång, behörig domstol det som ska bestämmelserna om ska bestämmelserna om föreskrivs i 10 kap. 6 § för där rättegång som gäller för det rättegång som gäller för det avsedda mål och i rättegångsmålet tillämpas. Ett beslut om målet tillämpas. Ett beslut om balken om tvistemål för andra informationsföreläggande får informationsföreläggande får fall som rör intrång. Det som överklagas särskilt. överklagas särskilt. föreskrivs i rättegångsbalken om inskränkning av en domstols

116 117 117

Promemorians lagförslag

behörighet i fråga om tvist som ska tas upp i annan ordning än inför domstol, ska dock inte tillämpas. Innan ett beslut om Innan ett beslut om undersökning meddelas ska intrångsundersökning meddelas motparten ha fått tillfälle att ska motparten ha fått tillfälle yttra sig. Domstolen får dock att yttra sig. Domstolen får omedelbart meddela ett beslut dock omedelbart meddela ett som gäller till dess att annat beslut som gäller till dess att har beslutats, om ett dröjsmål annat har beslutats, om ett skulle medföra risk för att dröjsmål skulle medföra risk föremål eller handlingar som för att föremål eller handlingar har betydelse för utredning om som har betydelse för intrånget skaffas undan, för- utredning om intrånget skaffas störs eller förvanskas. undan, förstörs eller förvanskas. I övrigt ska en fråga om intrångsundersökning som uppkommer då rättegång inte är inledd handläggas på samma sätt som om frågan uppkommit under rättegång.

10 kap.

6 § Om det inte finns någon Patent- och marknadsdomdomstol som enligt rättegångs- stolen är rätt domstol i mål balken är behörig att ta upp ett enligt denna lag och i mål som mål om hävning av registre- avses i artikel 96 i rådets ringen av ett varumärke, om förordning (EG) nr 207/2009 varumärkesintrång eller om om gemenskapsvarumärken. fastställelse, väcks talan vid Detsamma gäller i ärenden om Stockholms tingsrätt. informationsföreläggande. Talan som avses i 5 § och i Det som sägs i rätteartikel 96 i rådets förordning gångsbalken om inskränkning (EG) nr 207/2009 om gemen- av domstols behörighet i fråga skapsvarumärken väcks vid om tvist som ska tas upp i annan Stockholms tingsrätt. ordning än inför domstol ska

118 118

Promemorians lagförslag Promemorians lagförslag

inte tillämpas ifråga om ett behörighet i fråga om tvist som yrkande om informationsföreska tas upp i annan ordning än läggande eller intrångsunderinför domstol, ska dock inte sökning. tillämpas. Innan ett beslut om Innan ett beslut om 10 § undersökning meddelas ska intrångsundersökning meddelas Ett slutligt beslut av Patent- Ett slutligt beslut av motparten ha fått tillfälle att ska motparten ha fått tillfälle och registreringsverket enligt registreringsmyndigheten får yttra sig. Domstolen får dock att yttra sig. Domstolen får denna lag får överklagas till överklagas till Patent- och omedelbart meddela ett beslut dock omedelbart meddela ett Patentbesvärsrätten inom två marknadsdomstolen inom två som gäller till dess att annat beslut som gäller till dess att månader från dagen för månader från dagen för har beslutats, om ett dröjsmål annat har beslutats, om ett beslutet. beslutet. skulle medföra risk för att dröjsmål skulle medföra risk Ett slutligt beslut i ett ärende om registrering av ett föremål eller handlingar som för att föremål eller handlingar varumärke får överklagas endast av sökanden. Detsamma gäller har betydelse för utredning om som har betydelse för för ett slutligt beslut i ett ärende om att en internationell intrånget skaffas undan, för- utredning om intrånget skaffas varumärkesregistrering ska gälla i Sverige. störs eller förvanskas. undan, förstörs eller för- Ett slutligt beslut med Ett slutligt beslut med vanskas. anledning av en invändning anledning av en invändning I övrigt ska en fråga om intrångsundersökning som mot en registrering får över- mot en registrering får överuppkommer då rättegång inte är inledd handläggas på samma sätt klagas endast av innehavaren av klagas endast av innehavaren av som om frågan uppkommit under rättegång. varumärket och av invändaren. varumärket och av invändaren. Ett slutligt beslut med Ett slutligt beslut med

10 kap. anledning av en invändning anledning av en invändning 6 § mot att en internationell mot att en internationell Om det inte finns någon Patent- och marknadsdom- varumärkesregistrering ska varumärkesregistrering ska domstol som enligt rättegångs- stolen är rätt domstol i mål gälla i Sverige får överklagas gälla i Sverige får överklagas balken är behörig att ta upp ett enligt denna lag och i mål som endast av innehavaren av den endast av innehavaren av den mål om hävning av registre- avses i artikel 96 i rådets internationella varumärkesre- internationella varumärkesreringen av ett varumärke, om förordning (EG) nr 207/2009 gistreringen och av invändaren. gistreringen och av invändaren. varumärkesintrång eller om om gemenskapsvarumärken. Återkallar en invändare sin fastställelse, väcks talan vid Detsamma gäller i ärenden om talan, får denna ändå prövas, Stockholms tingsrätt. informationsföreläggande. om det finns särskilda skäl. Talan som avses i 5 § och i Det som sägs i rätte- Talan får dock inte prövas om artikel 96 i rådets förordning gångsbalken om inskränkning det till grund för den endast har (EG) nr 207/2009 om gemen- av domstols behörighet i fråga åberopats hinder som avses i skapsvarumärken väcks vid om tvist som ska tas upp i annan 2 kap. 8-10 §§. Stockholms tingsrätt. ordning än inför domstol ska

118 119 119

Promemorians lagförslag

Ett slutligt beslut av Patentbesvärsrätten får överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen inom två månader från dagen för beslutet. Vid ett överklagande till Högsta förvaltningsdomstolen tillämpas 35- 37 §§ förvaltningsprocesslagen (1971:291). Patentbesvärsrättens beslut ska innehålla uppgift om att det krävs särskilt tillstånd för prövning i Högsta förvaltningsdomstolen och om de grunder på vilka ett sådant tillstånd meddelas. Denna paragraf gäller inte beslut i ärenden om administrativ hävning av en registrering.

11 § Ett beslut enligt 3 kap. 15 § Ett beslut enligt 3 kap. 15 § om administrativ hävning av en om administrativ hävning av en registrering av ett varumärke registrering av ett varumärke får inte överklagas. Detsamma får inte överklagas. Detsamma gäller ett beslut genom vilket gäller ett beslut om överett ärende har överlämnats till lämnande till domstol eller tingsrätt eller avskrivits enligt avskrivning enligt 3 kap. 13 § 3 kap. 13 § tredje stycket. tredje stycket. Andra beslut i Andra beslut i ärenden om ärenden om administrativ hävadministrativ hävning får ning får överklagas till domstol överklagas till tingsrätt inom inom tre veckor från dagen för tre veckor från dagen för beslutet. Beslut under handbeslutet. Beslut under hand- läggningen av ett sådant ärende läggningen av ett sådant ärende får inte överklagas särskilt. får inte överklagas särskilt.

120 120

Promemorians lagförslag Promemorians lagförslag

Ett slutligt beslut av Patent- 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015. besvärsrätten får överklagas till 2. För mål som avgjorts av Patentbesvärsrätten före Högsta förvaltningsdomstolen ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser. inom två månader från dagen 3. Mål och ärenden där handläggning pågår i Stockholms för beslutet. Vid ett övertingsrätt eller Svea hovrätt vid ikraftträdandet ska överlämnas till klagande till Högsta förvalt- Patent- och marknadsdomstolen respektive Patent- och ningsdomstolen tillämpas 35marknadsöverdomstolen. För övriga mål och ärenden som 37 §§ förvaltningsprocesslagen handläggs i allmän domstol vid ikraftträdandet ska äldre (1971:291). Patentbesvärsrätbestämmelser gälla. tens beslut ska innehålla uppgift om att det krävs särskilt tillstånd för prövning i Högsta förvaltningsdomstolen och om de grunder på vilka ett sådant tillstånd meddelas. Denna paragraf gäller inte beslut i ärenden om administrativ hävning av en registrering.

11 § Ett beslut enligt 3 kap. 15 § Ett beslut enligt 3 kap. 15 § om administrativ hävning av en om administrativ hävning av en registrering av ett varumärke registrering av ett varumärke får inte överklagas. Detsamma får inte överklagas. Detsamma gäller ett beslut genom vilket gäller ett beslut om överett ärende har överlämnats till lämnande till domstol eller tingsrätt eller avskrivits enligt avskrivning enligt 3 kap. 13 § 3 kap. 13 § tredje stycket. tredje stycket. Andra beslut i Andra beslut i ärenden om ärenden om administrativ hävadministrativ hävning får ning får överklagas till domstol överklagas till tingsrätt inom inom tre veckor från dagen för tre veckor från dagen för beslutet. Beslut under handbeslutet. Beslut under hand- läggningen av ett sådant ärende läggningen av ett sådant ärende får inte överklagas särskilt. får inte överklagas särskilt.

120 121 121

122

2 Ärendet

Domstolsprövningen av immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga mål och ärenden är uppdelad på allmän domstol, allmän förvaltningsdomstol och specialdomstol (Patentbesvärsrätten och Marknadsdomstolen). Frågan om utformningen av domstolsprövningen av dessa mål och ärenden och de två specialdomstolarnas framtid har övervägts vid flera tillfällen under de senaste årtiondena. I departementspromemorian Specialdomstolarna i framtiden (Ds 1993:34) föreslås att Patentbesvärsrätten avskaffas som fristående domstol och att domstolens uppgifter tas över av de allmänna förvaltningsdomstolarna. Vidare görs bedömningen att Marknadsdomstolen på sikt bör avskaffas som fristående domstol och att domstolens uppgifter bör tas över av de allmänna domstolarna. Promemorian har remissbehandlats. En remissammanställning finns i Ds 1994:17 (dnr Ju1993/1995/DOM). I betänkandet Patentprocessen m.m. (SOU 2001:33) föreslås att den verksamhet som bedrivs i Patentbesvärsrätten inom det industriella rättsskyddet förs över till Stockholms tingsrätt och samordnas med verksamheten på den avdelning inom tingsrätten som handlägger immaterialrättsliga mål och ärenden samt att domstolens mål om namn och utgivningsbevis förs över till allmän förvaltningsdomstol. Som en konsekvens av förslagen föreslås att Patentbesvärsrätten upphör. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna och en sammanställning av remissyttrandena finns tillgängliga i Justitiedepartementet (dnr Ju2001/2800/DOM).

123 123

Ärendet

Mot bakgrund av bl.a. ökade krav på organisatoriska och processuella särlösningar för allt fler måltyper, inbegripet de immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga målen och ärendena, gav regeringen år 2008 en särskild utredare i uppdrag att analysera om det finns behov av särskilda åtgärder för vissa måltyper i organisatoriskt eller processuellt hänseende i syfte att åstadkomma särskild snabbhet eller särskild kompetens samt att i förekommande fall lämna förslag på sådana åtgärder (dir 2008:49). Utredningen, som tog namnet Målutredningen, överlämnade i juni 2010 sitt betänkande Mål och medel – särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44). Utredningen uttalar att det finns ett samband mellan de immaterialrättsliga, konkurrensrättsliga och marknadsföringsrättsliga målen och ärendena och förordar därför en koncentration av dem. Utredningen anser att det finns anledning att närmare överväga om det bör inrättas en särskild domstol och att samla de nu aktuella målen och ärendena där. Utredningen gör bedömningen att ett flertal frågeställningar behöver belysas närmare innan det i detalj kan anges hur en sådan ny ordning för domstolsprövningen av dessa mål bör utformas. Utredningen presenterar därför inga lagförslag. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna och remissyttrandena finns tillgängliga i Justitiedepartementet (dnr 2010/5515/DOM). I denna promemoria görs de kompletterande överväganden som efterlyses i Målutredningens betänkande av hur en ny ordning för domstolsprövningen av de immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga målen och ärendena bör utformas och lämnas förslag på en samlad domstolsprövning av dessa mål och ärenden.

124 124

Ärendet

3 Berörda rättsområden och

Mot bakgrund av bl.a. ökade krav på organisatoriska och

processuella särlösningar för allt fler måltyper, inbegripet de domstolar

immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga målen och ärendena, gav regeringen år 2008 en särskild utredare i uppdrag att analysera om det finns behov av särskilda åtgärder för vissa måltyper i organisatoriskt eller processuellt hänseende i syfte att åstadkomma särskild snabbhet eller särskild kompetens samt att i förekommande fall lämna förslag på sådana åtgärder (dir 2008:49). Utredningen, som tog namnet Målutredningen, överlämnade i juni 2010 sitt betänkande Mål och medel – särskilda åtgärder

3.1 Immaterialrätten

för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44). Utredningen uttalar att det finns ett samband mellan de immaterialrättsliga, kon- 3.1.1 Allmänt om immaterialrätten kurrensrättsliga och marknadsföringsrättsliga målen och ärendena och förordar därför en koncentration av dem. Utredningen Immaterialrätten är en del av civilrätten och handlar om det anser att det finns anledning att närmare överväga om det bör rättsliga skyddet för intellektuella prestationer och kännetecken. inrättas en särskild domstol och att samla de nu aktuella målen Rättsområdet innefattar dels upphovsrätten och de närstående och ärendena där. Utredningen gör bedömningen att ett flertal rättigheterna, som omfattar skyddet för bl.a. litterära och konstfrågeställningar behöver belysas närmare innan det i detalj kan närliga verk, dels det industriella rättsskyddet, som omfattar anges hur en sådan ny ordning för domstolsprövningen av dessa skyddet för bl.a. mönster, uppfinningar samt varu- och näringsmål bör utformas. Utredningen presenterar därför inga lagför- kännetecken. slag. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över Det immaterialrättsliga skyddet uppkommer på olika sätt remissinstanserna och remissyttrandena finns tillgängliga i beroende på rättigheternas slag. På t.ex. upphovsrättens område Justitiedepartementet (dnr 2010/5515/DOM). uppstår det formlöst, medan det på det industriella rättsskyddets I denna promemoria görs de kompletterande överväganden område ofta krävs registrering. Ensamrätt till varumärke och som efterlyses i Målutredningens betänkande av hur en ny ord- firma kan förutom genom registrering också förvärvas genom inning för domstolsprövningen av de immaterialrättsliga, arbetning. Näringsidkare har dessutom ett självständigt kännemarknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga målen och teckensrättsligt skydd för släktnamn, firma och adress (s.k. ärendena bör utformas och lämnas förslag på en samlad naturliga varukännetecken) utan krav på varken registrering eller domstolsprövning av dessa mål och ärenden. inarbetning. På motsvarande sätt finns visst firmarättsligt skydd för näringsidkares namn och varumärke. Immaterialrätten syftar till att bl.a. främja skapande, innovation och teknikspridning. Det immaterialrättsliga skyddet innebär att innehavaren som utgångspunkt får en ensamrätt att exploatera det han eller hon skapat. Ensamrätten är på olika sätt inskränkt. För att säkerställa att de immateriella rättigheterna inte

124 125 125

Berörda rättsområden och domstolar

blir innehållslösa finns i alla centrala immaterialrättslagar regler om skydds- och säkerhetsåtgärder (t.ex. intrångsundersökning) samt straff- och civilrättsliga sanktioner (t.ex. skadestånd). Vissa åtgärder kan riktas också mot andra än intrångsgöraren (t.ex. informationsföreläggande). De olika immaterialrättslagarna uppvisar här stora likheter. Rättsområdet har en stark internationell prägel. Såväl Sverige som EU är parter till en rad globala konventioner på området. Det finns också omfattande EU-regleringar. Detta har i hög grad påverkat innehållet i svensk rätt. Det pågår även omfattande reformarbeten på både global och europeisk nivå.

3.1.2 Närmare om de olika immaterialrätterna

Upphovsrätten och närstående rättigheter

Upphovsrätten reglerar författares, kompositörers, konstnärers och andra upphovsmäns rättigheter att bestämma över hur deras litterära eller konstnärliga verk får användas (se lagen [1960:729] om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, URL). Till detta rättsområde hör också skyddet för vissa s.k. närstående rättigheter. Upphovsrätten uppstår formlöst när verket skapas och det finns därmed ingen registreringsordning. Materiellt sett krävs det bl.a. att verket uppnår en viss grad av originalitet (verkshöjd). Även de till upphovsrätten närstående rättigheterna uppstår formlöst, t.ex. skyddet för radio- och TV-företags utsändningar samt för fotografiska bilder. Såvitt gäller kretsmönster för halvledarprodukter finns en reglering som har likheter med den upphovsrättsliga. Även i detta fall uppstår ensamrätten formlöst vid själva skapandet. Materiellt krävs det bl.a. att kretsmönstret är resultatet av en egen intellektuell insats av den som skapat mönstret och att kretsmönstret inte är allmänt förekommande inom halvledarindustrin (se lagen [1992:1685] om skydd för kretsmönster för halvledarprodukter).

126 126

Berörda rättsområden och domstolar Berörda rättsområden och domstolar

Upphovsrättsliga tvistemål och brottmål, t.ex. om intrång, blir innehållslösa finns i alla centrala immaterialrättslagar regler handläggs av allmän domstol enligt rättegångsbalkens allmänna om skydds- och säkerhetsåtgärder (t.ex. intrångsundersökning) forumregler, vilket innebär att talan kan väckas vid landets samt straff- och civilrättsliga sanktioner (t.ex. skadestånd). Vissa samtliga tingsrätter. För vissa upphovsrättsliga mål är dock åtgärder kan riktas också mot andra än intrångsgöraren (t.ex. Stockholms tingsrätt exklusivt forum (58 § URL). Det gäller mål informationsföreläggande). De olika immaterialrättslagarna upp- om radio- och TV-utsändningar i strid mot upphovsrättslagen visar här stora likheter. samt mål om ersättningar för vissa särskilda former av Rättsområdet har en stark internationell prägel. Såväl Sverige upphovsrättsliga utnyttjanden. I praktiken föreligger dock en som EU är parter till en rad globala konventioner på området. påtaglig koncentration av många av de upphovsrättsliga målen Det finns också omfattande EU-regleringar. Detta har i hög grad till Stockholms tingsrätt och till Svea hovrätt som överinstans påverkat innehållet i svensk rätt. Det pågår även omfattande och Högsta domstolen som sista instans. reformarbeten på både global och europeisk nivå.

Patenträtten

3.1.2 Närmare om de olika immaterialrätterna Patent som prövas i svensk domstol

Upphovsrätten och närstående rättigheter

Patenträttsligt skydd av en uppfinning med verkan i Sverige kan Upphovsrätten reglerar författares, kompositörers, konstnärers uppstå som en följd av en svensk patentansökan hos Patent- och och andra upphovsmäns rättigheter att bestämma över hur deras registreringsverket, en internationell patentansökan (enligt konlitterära eller konstnärliga verk får användas (se lagen [1960:729] ventionen om patentsamarbete, PCT) som fullföljs här eller en om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, URL). Till europeisk patentansökan hos Europeiska patentverket som detta rättsområde hör också skyddet för vissa s.k. närstående omfattar Sverige. I patentregistret framgår vilka patent som rättigheter. Upphovsrätten uppstår formlöst när verket skapas gäller i Sverige. Ett patent ger ensamrätt med verkan från ansöoch det finns därmed ingen registreringsordning. Materiellt sett kans ingivningsdag. Materiellt krävs det bl.a. att uppfinningen i krävs det bl.a. att verket uppnår en viss grad av originalitet fråga är ny, har uppfinningshöjd och kan tillgodogöras indust- (verkshöjd). Även de till upphovsrätten närstående rättigheterna riellt (se patentlagen [1967:837], PL). uppstår formlöst, t.ex. skyddet för radio- och TV-företags ut- Antalet nationella patentansökningar har sjunkit kraftigt på sändningar samt för fotografiska bilder. senare år. År 2012 gjordes 2 436 ansökningar, vilket kan jämföras Såvitt gäller kretsmönster för halvledarprodukter finns en med år 2000 då antalet var 4 920. Om Patent- och registreringsreglering som har likheter med den upphovsrättsliga. Även i verket avslår en patentansökan kan beslutet överklagas hos detta fall uppstår ensamrätten formlöst vid själva skapandet. Patentbesvärsrätten. Om ansökan bifalls kan tredje man (ofta Materiellt krävs det bl.a. att kretsmönstret är resultatet av en konkurrenter) framställa invändning hos verket mot beslutet egen intellektuell insats av den som skapat mönstret och att under nio månader. Godtas invändningen kan verket upphäva kretsmönstret inte är allmänt förekommande inom halvledar- patentet eller begränsa dess skyddsomfång. Beslut efter invändindustrin (se lagen [1992:1685] om skydd för kretsmönster för ning kan överklagas till Patentbesvärsrätten. Patenthavaren har i halvledarprodukter). ett senare led möjlighet att i administrativ ordning begära att ett

126 127 127

Berörda rättsområden och domstolar

patent upphävs eller begränsas. Patentbesvärsrättens avgöranden kan överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen. Patenträttsliga tvistemål och brottmål kan röra både europeiska patent som gäller i Sverige och svenska nationella patent. Den ena huvudtypen av mål är mål om patentintrång, normalt med patenthavaren som kärande. Huvudsanktionerna mot patentintrång är förbud vid vite och skadestånd, men även straffansvar kan komma i fråga. Den andra huvudtypen är ogiltighetsmål, där en utomstående som lider förfång väcker talan om patentets ogiltighet. Det förekommer ofta att den som väcker ogiltighetstalan gör det sedan han eller hon själv blivit föremål för en intrångstalan från patenthavarens sida. Stockholms tingsrätt är exklusivt forum i det stora flertalet patentmål i allmän domstol (65 § PL), däribland mål om intrång och ogiltighet. Svea hovrätt är då överinstans. Vissa typer av patentmål, t.ex. mål om licensavtal, handläggs enligt vanliga forumregler, vilket innebär att de kan komma under samtliga tingsrätters prövning. Hovrättens avgöranden i patentmål kan överklagas till Högsta domstolen. Stockholms tingsrätt är exklusivt forum även för mål enligt lagen om rätten till arbetstagares uppfinningar (9 § lagen [1949:345] om rätten till arbetstagares uppfinningar) och mål om ersättning enligt lagen om försvarsuppfinningar (22 § lagen [1971:1078] om försvarsuppfinningar). Tvister som rör kollektivavtal på dessa områden handläggs av Arbetsdomstolen.

Ett enhetligt patentskydd och en enhetlig patentdomstol

Nyligen har två EU-förordningar om ett enhetligt patentskydd inom EU antagits och ett avtal om en enhetlig patentdomstol träffats mellan flertalet av EU:s medlemsstater. Europeiska patent som beviljats enligt den europeiska patentkonventionen ska med stöd av förordningarna kunna få enhetlig verkan i nästan hela EU. Den enhetliga patentdomstolen blir behörig domstol för såväl det enhetliga patentskyddet som de befintliga euro-

128 128

Berörda rättsområden och domstolar Berörda rättsområden och domstolar

peiska patenten. Under en övergångsperiod kommer dock, under patent upphävs eller begränsas. Patentbesvärsrättens avgöranden vissa förutsättningar, de nationella domstolarna att fortsatt kan överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen. kunna avgöra tvister om de europeiska patent som inte har Patenträttsliga tvistemål och brottmål kan röra både europeis- enhetlig verkan. ka patent som gäller i Sverige och svenska nationella patent. Den Den enhetliga patentdomstolen ska bestå av en förstainstans, ena huvudtypen av mål är mål om patentintrång, normalt med en besvärsinstans och en registrator. Domstolens förstainstans patenthavaren som kärande. Huvudsanktionerna mot patentin- ska bestå av lokala eller regionala avdelningar samt en central trång är förbud vid vite och skadestånd, men även straffansvar avdelning. Varje medlemsstat kan själv bestämma om den vill kan komma i fråga. Den andra huvudtypen är ogiltighetsmål, där inrätta en lokal avdelning eller delta i en regional avdelning eller en utomstående som lider förfång väcker talan om patentets ogil- endast använda den centrala avdelningen. tighet. Det förekommer ofta att den som väcker ogiltighetstalan Domstolen får behörighet när det gäller mål om de eurogör det sedan han eller hon själv blivit föremål för en intrångs- peiska patent som är giltiga i Sverige och där svensk domstol är talan från patenthavarens sida. behörig enligt gällande rätt. Stockholms tingsrätt är exklusivt forum i det stora flertalet patentmål i allmän domstol (65 § PL), däribland mål om intrång och ogiltighet. Svea hovrätt är då överinstans. Vissa typer av Växtförädlarrätten patentmål, t.ex. mål om licensavtal, handläggs enligt vanliga forumregler, vilket innebär att de kan komma under samtliga Den som har framställt en ny växtsort eller dennes rättsinnehavare kan få ensamrätt att utnyttja växtsorten (växtförädlartingsrätters prövning. Hovrättens avgöranden i patentmål kan rätt). Växtförädlarrättsligt skydd med verkan i Sverige uppöverklagas till Högsta domstolen. kommer genom registrering, antingen hos Statens jordbruksverk Stockholms tingsrätt är exklusivt forum även för mål enligt lagen om rätten till arbetstagares uppfinningar (9 § lagen [1949:345] eller hos EU:s växtsortmyndighet (Community Plant Variety Office). Materiellt krävs det bl.a. att växtsorten är ny, särskiljbar, om rätten till arbetstagares uppfinningar) och mål om ersättning enligt lagen om försvarsuppfinningar (22 § lagen [1971:1078] om enhetlig och stabil. Jordbruksverkets beslut kan överklagas till Patentbesvärsrätten, vars beslut kan överklagas till Högsta förförsvarsuppfinningar). Tvister som rör kollektivavtal på dessa områden handläggs av Arbetsdomstolen. valtningsdomstolen. Tvistemål och brottmål rörande växtförädlarrätt, t.ex. mål om intrång i en växtförädlarrätt och förbudstalan eller mål om hävning av en registrering av en växtsort, handläggs i allmän dom- Ett enhetligt patentskydd och en enhetlig patentdomstol stol med tillämpning av allmänna forumregler. För vissa mål är Nyligen har två EU-förordningar om ett enhetligt patentskydd Stockholms tingsrätt reservforum om behörigt forum saknas inom EU antagits och ett avtal om en enhetlig patentdomstol enligt rättegångsbalken (10 kap. 3 § växtförädlarrättslagen träffats mellan flertalet av EU:s medlemsstater. Europeiska [1997:306]). Tingsrättens avgöranden kan överklagas till hovrätt, patent som beviljats enligt den europeiska patentkonventionen vars avgöranden i sin tur kan överklagas till Högsta domstolen. ska med stöd av förordningarna kunna få enhetlig verkan i nästan hela EU. Den enhetliga patentdomstolen blir behörig domstol för såväl det enhetliga patentskyddet som de befintliga euro-

128 129 129

Berörda rättsområden och domstolar

Mönsterrätten

Mönsterrättsligt skydd av en produkts utseende med verkan i Sverige uppstår genom registrering hos Patent- och registreringsverket av ett mönster, registrering hos EU:s byrå för harmonisering av den inre marknaden (OHIM) av en gemenskapsformgivning eller offentliggörande inom EU av en gemenskapsformgivning. Materiellt sett krävs det bl.a. att mönstret – eller formgivningen – är nytt och särpräglat. Patent- och registreringsverket registrerar mönsteransökningar efter en formell prövning. Tredje man kan dock framföra invändning mot en registrering och det görs då en materiell prövning. Verkets slutliga beslut kan överklagas till Patentbesvärsrätten, vars beslut kan överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen. Mål om intrång i mönsterrätt handläggs av allmän domstol. Huvudsakliga sanktioner är förbud vid vite, skadestånd och straff. Även talan om hävning av mönsterregistrering förs vid allmän domstol (31 § mönsterskyddslagen [1970:485]). Allmänna forumregler gäller. Stockholms tingsrätt är dock reservforum om behörig domstol saknas enligt rättegångsbalken (43 § mönsterskyddslagen). Andra instans är hovrätt och sista instans är Högsta domstolen. Vid intrång i en gemenskapsformgivning som rör Sverige tillämpas svenska mönsterrättsliga regler om förbud vid vite, skadestånd och straff m.m. Stockholms tingsrätt är exklusivt forum i sådana mål. Detsamma gäller för mål avseende fastställande av om ett sådant intrång föreligger (52 § mönsterskyddslagen). Överklagande sker till Svea hovrätt, vars avgöranden kan överklagas till Högsta domstolen. Hävning av en sådan rättighet sker dock efter ansökan hos OHIM.

130 130

Berörda rättsområden och domstolar Berörda rättsområden och domstolar

Varumärkesrätten Mönsterrätten

Varumärkesrätten ger innehavare av varukännetecken en ensamrätt Mönsterrättsligt skydd av en produkts utseende med verkan i att använda kännetecknet som symbol för varor eller tjänster som Sverige uppstår genom registrering hos Patent- och registre- tillhandahålls i dennes näringsverksamhet. Bestämmelser om ringsverket av ett mönster, registrering hos EU:s byrå för har- varukännetecken finns främst i varumärkeslagen (2010:1877), VML. monisering av den inre marknaden (OHIM) av en gemenskaps- Varumärkesrättsligt skydd med verkan i Sverige kan uppstå genom formgivning eller offentliggörande inom EU av en gemenskaps- registrering av ett varumärke antingen hos Patent- och formgivning. Materiellt sett krävs det bl.a. att mönstret – eller registreringsverket eller hos Världsorganisationen för den formgivningen – är nytt och särpräglat. intellektuella äganderätten (World Intellectual Property Orga- Patent- och registreringsverket registrerar mönsteransök- nization, WIPO) eller genom registrering av ett gemenningar efter en formell prövning. Tredje man kan dock framföra skapsvarumärke hos OHIM. Ensamrätt i Sverige till varuinvändning mot en registrering och det görs då en materiell kännetecken kan uppkomma också utan registrering genom prövning. Verkets slutliga beslut kan överklagas till Patent- inarbetning. Dessutom skyddas enligt svensk rätt firmor och besvärsrätten, vars beslut kan överklagas till Högsta förvalt- andra näringskännetecken samt namn som naturliga varukänneningsdomstolen. tecken, utan krav på vare sig registrering eller inarbetning. Mål om intrång i mönsterrätt handläggs av allmän domstol. Materiellt sett krävs det i stort sett alltid att varumärken och Huvudsakliga sanktioner är förbud vid vite, skadestånd och andra varukännetecken har särskiljningsförmåga för de varor straff. Även talan om hävning av mönsterregistrering förs vid eller tjänster de avser. allmän domstol (31 § mönsterskyddslagen [1970:485]). Allmänna Varumärkesregistrering vid Patent- och registreringsverket forumregler gäller. Stockholms tingsrätt är dock reservforum om föregås av en materiell prövning. Tredje man har möjlighet att behörig domstol saknas enligt rättegångsbalken (43 § mönster- invända mot kungjorda registreringar inom tre månader. En skyddslagen). Andra instans är hovrätt och sista instans är Högsta invändning kan leda till att registreringen hävs. Patent- och domstolen. registreringsverkets beslut kan överklagas till Patentbesvärs- Vid intrång i en gemenskapsformgivning som rör Sverige rätten. Dess beslut kan överklagas till Högsta förvaltningsdomtillämpas svenska mönsterrättsliga regler om förbud vid vite, stolen. skadestånd och straff m.m. Stockholms tingsrätt är exklusivt Genom 2010 års varumärkeslag har det införts en ordning för forum i sådana mål. Detsamma gäller för mål avseende fast- administrativ hävning i enklare fall av beviljade registreringar ställande av om ett sådant intrång föreligger (52 § mönster- genom beslut av Patent- och registreringsverket. Ärendet kan skyddslagen). Överklagande sker till Svea hovrätt, vars avgöran- överlämnas till tingsrätten såväl före som efter det att verket den kan överklagas till Högsta domstolen. Hävning av en sådan fattat sitt beslut. I förstnämnt fall sker det på begäran av sökanrättighet sker dock efter ansökan hos OHIM. den efter invändning av rättighetsinnehavaren. I sistnämnt fall sker det efter ansökan om återvinning av rättighetsinnehavaren. Mål om intrång i en varumärkesrätt handläggs i allmän domstol. Sanktionerna är i första hand förbud vid vite, skadestånd och straff. Även mål om hävning av varumärkesregistrering handläggs av allmän domstol, om inte ordningen för administra-

130 131 131

Berörda rättsområden och domstolar

tiv hävning används. Allmänna forumregler gäller för i Sverige registrerade varumärken. Stockholms tingsrätt är dock reservforum om behörig domstol saknas enligt rättegångsbalken (10 kap. 6 § VML). Överklagande sker till hovrätt och i sista hand till Högsta domstolen. Talan om intrång i ett gemenskapsvarumärke förs vid nationell domstol. I Sverige är Stockholms tingsrätt exklusivt forum för sådana mål (10 kap. 6 § VML), vilket innebär att målen efter överklagande prövas av Svea hovrätt. Sista instans är Högsta domstolen. Ansökan om hävning av ett gemenskapsvarumärke ska dock ges in till och prövas av OHIM.

Firmarätten

Firma är den benämning under vilken näringsidkare driver sin verksamhet. Om en del av verksamheten bedrivs under särskild benämning, utgör denna bifirma. Om näringsidkaren jämte firman använder annat kännetecken för sin verksamhet, benämns detta sekundärt kännetecken. Firma och sekundärt kännetecken kallas gemensamt näringskännetecken. Firmarätten ger en ensamrätt att använda ett näringskännetecken som benämning för den näringsverksamhet som innehavaren bedriver. Bestämmelser om firmarättens uppkomst, innehåll och rättsskydd finns i firmalagen (1974:156), FL . Firmarättsligt skydd kan uppstå genom registrering eller genom inarbetning. En firma registreras i det register till vilket den juridiska personen hör, t.ex. aktiebolagsregistret eller föreningsregistret. Registreringsmyndigheter för firmaregister är Bolagsverket, länsstyrelserna och Finansinspektionen. Materiellt sett krävs det i stort sett alltid att firmor och andra näringskänntecken har särskiljningsförmåga för den verksamhet de avser. Det saknas en ordning för invändningsförfarande inom firmarätten. Registreringsmyndigheternas beslut överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

132 132

Berörda rättsområden och domstolar Berörda rättsområden och domstolar

Mål om intrång i firmarätt, hävande av en firmaregistering tiv hävning används. Allmänna forumregler gäller för i Sverige och fastställelse om ett intrång föreligger, prövas av allmän domregistrerade varumärken. Stockholms tingsrätt är dock reserv- stol enligt allmänna forumregler. Stockholms tingsrätt är dock forum om behörig domstol saknas enligt rättegångsbalken reservforum om behörig domstol saknas enligt rättegångsbalken (10 kap. 6 § VML). Överklagande sker till hovrätt och i sista (24 § FL). Överklagande sker till hovrätt och i sista hand till hand till Högsta domstolen. Högsta domstolen. Sedan år 2011 finns en möjlighet till admini- Talan om intrång i ett gemenskapsvarumärke förs vid natio- strativ hävning av firmaregistrering i enklare fall på samma sätt nell domstol. I Sverige är Stockholms tingsrätt exklusivt forum som gäller för varumärken. för sådana mål (10 kap. 6 § VML), vilket innebär att målen efter överklagande prövas av Svea hovrätt. Sista instans är Högsta domstolen. Ansökan om hävning av ett gemenskapsvarumärke Geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar ska dock ges in till och prövas av OHIM. Vid sidan av de immaterialrättsliga skyddsformerna finns det skydd för geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar m.m. som används för att ange produkters geografiska ursprung

Firmarätten

eller som annars är starkt kopplade till vissa produkter, exempel- Firma är den benämning under vilken näringsidkare driver sin vis ”Champagne” för vin och ”Feta” för ost. Skyddet grundas på verksamhet. Om en del av verksamheten bedrivs under särskild EU-förordningar. Skyddet uppstår som regel genom införande i benämning, utgör denna bifirma. Om näringsidkaren jämte ett register som administreras av Europeiska kommissionen. firman använder annat kännetecken för sin verksamhet, benämns Materiellt sett krävs det för att skyddet ska uppkomma bl.a. att detta sekundärt kännetecken. Firma och sekundärt kännetecken det finns en koppling mellan beteckningen och en allmän uppkallas gemensamt näringskännetecken. Firmarätten ger en en- fattning om produktens kvalitet och äkthet. Skyddet kan säkersamrätt att använda ett näringskännetecken som benämning för ställas genom bl.a. regler i varumärkeslagen om skydds- och den näringsverksamhet som innehavaren bedriver. Bestämmelser säkerhetsåtgärder samt sanktioner av civilrättsligt slag. om firmarättens uppkomst, innehåll och rättsskydd finns i firmalagen (1974:156), FL . Firmarättsligt skydd kan uppstå genom registrering eller genom inarbetning. En firma registreras i det

3.2 Marknadsföringsrätten

register till vilket den juridiska personen hör, t.ex. aktiebolagsregistret eller föreningsregistret. Registreringsmyndigheter för Allmänt om marknadsföringsrätten firmaregister är Bolagsverket, länsstyrelserna och Finansinspek- Marknadsföringsrätten syftar till att främja konsumenternas och tionen. Materiellt sett krävs det i stort sett alltid att firmor och näringslivets intressen i samband med marknadsföring av proandra näringskänntecken har särskiljningsförmåga för den verkdukter och att motverka marknadsföring som är otillbörlig mot samhet de avser. konsumenter och näringsidkare. Huvudlagen på detta område är Det saknas en ordning för invändningsförfarande inom firmamarknadsföringslagen (2008:486), MfL. Till marknadsföringsrätten. Registreringsmyndigheternas beslut överklagas till allmän rätten hör även bl.a. lagen (1984:292) om avtalsvillkor mellan förvaltningsdomstol. näringsidkare och lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsu-

132 133 133

Berörda rättsområden och domstolar

mentförhållanden samt de s.k. annexlagarna, exempelvis tobakslagen (1993:581) och alkohollagen (1994:1738).

3.2.2 Marknadsföringslagen

Marknadsföring ska enligt marknadsföringslagen stämma överens med god marknadsföringssed. Marknadsföring som strider mot god marknadsföringssed är att anse som otillbörlig om den i märkbar mån påverkar eller sannolikt påverkar mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut. En näringsidkare får inte använda sig av aggressiv marknadsföring. Marknadsföringen är att anse som aggressiv om den innefattar trakasserier, tvång, eller annat aggressivt påtryckningsmedel. En näringsidkare får inte heller använda sig av marknadsföring som är vilseledande. Detta innebär bl.a. att marknadsföringen ska utformas och presenteras så att det framgår tydligt att det är fråga om marknadsföring och att en näringsidkare inte får använda sig av felaktiga påståenden eller andra framställningar som är vilseledande. En näringsidkare får heller inte använda sig av vilseledande förpackningsstorlekar eller vilseledande efterbildningar, dvs. efterbildningar som lätt kan förväxlas med någon annan näringsidkares kända och särpräglade produkter. Aggressiv eller vilseledande marknadsföring är att anse som otillbörlig om mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut påverkas. I marknadsföringslagen finns vidare bestämmelser om bl.a. jämförande reklam, obeställd reklam och information om garantier.

Åtgärder mot otillbörlig marknadsföring En näringsidkare vars marknadsföring är otillbörlig får förbjudas att fortsätta med denna eller med någon annan liknande åtgärd. En näringsidkare som vid sin marknadsföring låter bli att lämna

134 134

Berörda rättsområden och domstolar Berörda rättsområden och domstolar

väsentlig information får åläggas att lämna sådan information, mentförhållanden samt de s.k. annexlagarna, exempelvis tobaks- t.ex. i annonser eller genom märkning av varan.

lagen (1993:581) och alkohollagen (1994:1738). Ett förbud eller åläggande ska förenas med vite om det inte av

särskilda skäl är obehövligt. I fall som inte är av större betydelse

har Konsumentombudsmannen rätt att meddela förbud i form av 3.2.2 Marknadsföringslagen ett förbudsföreläggande respektive åläggande i form av ett infor-

mationsföreläggande, som ska godkännas av näringsidkaren. Marknadsföring ska enligt marknadsföringslagen stämma Sådant föreläggande ska förenas med vite. överens med god marknadsföringssed. Marknadsföring som En talan om förbud eller åläggande väcks vid Marknadsdomstrider mot god marknadsföringssed är att anse som otillbörlig stolen av Konsumentombudsmannen, en näringsidkare som om den i märkbar mån påverkar eller sannolikt påverkar mottaberörs av marknadsföringen eller en sammanslutning av konsugarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut. menter, näringsidkare eller löntagare. Om det samtidigt väcks en En näringsidkare får inte använda sig av aggressiv marknadstalan om marknadsstörningsavgift eller skadestånd med anledföring. Marknadsföringen är att anse som aggressiv om den innening av marknadsföringen ska dock talan om förbud eller ålägfattar trakasserier, tvång, eller annat aggressivt påtryckningsgande väckas vid Stockholms tingsrätt. medel. En näringsidkare får inte heller använda sig av marknads- En näringsidkare får föreläggas att betala en särskild avgift föring som är vilseledande. Detta innebär bl.a. att marknads- (marknadsstörningsavgift) om denne bryter mot t.ex. förbuden föringen ska utformas och presenteras så att det framgår tydligt mot aggressiv respektive vilseledande marknadsföring. Talan om att det är fråga om marknadsföring och att en näringsidkare inte marknadsstörningsavgift väcks vid Stockholms tingsrätt av Konfår använda sig av felaktiga påståenden eller andra framställningar sumentombudsmannen. En enskild näringsidkare som berörs av som är vilseledande. En näringsidkare får heller inte använda sig marknadsföringen eller en sammanslutning av näringsidkare har av vilseledande förpackningsstorlekar eller vilseledande efterbildsubsidiär talerätt. ningar, dvs. efterbildningar som lätt kan förväxlas med någon Den som bryter mot ett förbud eller åläggande eller mot t.ex. annan näringsidkares kända och särpräglade produkter. Aggresbestämmelserna om aggressiv eller vilseledande marknadsföring siv eller vilseledande marknadsföring är att anse som otillbörlig kan bli skadeståndsskyldig i förhållande till en konsument eller om mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut någon annan näringsidkare. Talan om skadestånd väcks vid påverkas. Stockholms tingsrätt. En sådan talan får dock även väckas vid I marknadsföringslagen finns vidare bestämmelser om bl.a. den tingsrätt som är behörig enligt rättegångsbalkens forumregjämförande reklam, obeställd reklam och information om garanler. Talan om utdömande av vite väcks vid en tingsrätt som är tier. behörig enligt rättegångsbalkens forumregler. En sådan talan får

dock alltid väckas vid Stockholms tingsrätt. Talan får väckas av

den som har begärt vitesföreläggandet eller av Konsumentom- Åtgärder mot otillbörlig marknadsföring budsmannen.

En näringsidkare vars marknadsföring är otillbörlig får förbjudas Stockholms tingsrätts avgöranden i mål och ärenden enligt

att fortsätta med denna eller med någon annan liknande åtgärd. marknadsföringslagen får överklagas hos Marknadsdomstolen

En näringsidkare som vid sin marknadsföring låter bli att lämna som är sista instans. Tingsrättens avgöranden i mål om viten som

134 135 135

Berörda rättsområden och domstolar

förelagts med stöd av marknadsföringslagen överklagas dock till hovrätt och därefter till Högsta domstolen enligt lagen (1985:206) om viten (jfr även NJA 2010 s. 48).

3.2.3 Andra marknadsföringsrättsliga regleringar

Det finns ett antal lagar som innehåller särskilda regler om förbud mot olika former av reklam eller annan marknadsföring och som när det gäller sanktionssystem och processuell ordning hänvisar till marknadsföringslagen. Hit hör – förutom lagen om avtalsvillkor mellan näringsidkare och lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden som redan nämnts – bland annat lagen (1986:436) om näringsförbud, försäkringsavtalslagen (2005:104) och lagen (2006:484) om franchisegivares informationsskyldighet. Marknadsdomstolen är som första och enda instans behörig att handlägga mål och ärenden enligt dessa lagar med förbud vid vite som huvudsaklig sanktion. Bestämmelserna i marknadsföringslagen om förbud och åläggande tillämpas enligt tobakslagen, alkohollagen, lagen (1995:1571) om insättningsgaranti, lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet, prisinformationslagen (2004:347) och distans- och hemförsäljningslagen (2005:59) även i förhållande till de särskilda bestämmelser om marknadsföringens utformning och innehåll som finns enligt dessa lagar. En näringsidkare som bryter mot dessa bestämmelser kan åläggas att betala marknadsstörningsavgift.

3.3 Konkurrensrätten

Allmänt om konkurrensrätten

Konkurrensrätten syftar till att undanröja hinder för en effektiv konkurrens i näringslivet och därigenom skapa en sund marknad. Inom EU avser reglerna dessutom att bidra till skapandet av en gemensam inre marknad. De grundläggande bestämmelserna

136 136

Berörda rättsområden och domstolar Berörda rättsområden och domstolar

inom EU:s konkurrensrätt återfinns i EUF-fördraget. De cenförelagts med stöd av marknadsföringslagen överklagas dock till trala konkurrensrättsliga bestämmelserna i Sverige finns i konhovrätt och därefter till Högsta domstolen enligt lagen kurrenslagen (2008:579), KL. Till konkurrensrätten kan även (1985:206) om viten (jfr även NJA 2010 s. 48). hänföras frågor om olagligt statsstöd. Till konkurrensrättens närliggande rättsområden kan även hänföras vissa måltyper med konkurrensrättslig anknytning. 3.2.3 Andra marknadsföringsrättsliga regleringar

Det finns ett antal lagar som innehåller särskilda regler om för- 3.3.1 Konkurrenslagen bud mot olika former av reklam eller annan marknadsföring och som när det gäller sanktionssystem och processuell ordning hän- Allmänt visar till marknadsföringslagen. Hit hör – förutom lagen om Konkurrenslagen bygger på den konkurrensrättsliga förbudsavtalsvillkor mellan näringsidkare och lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden som redan nämnts – bland annat lagen principen, som innebär att vissa konkurrensbegränsningar i sig är (1986:436) om näringsförbud, försäkringsavtalslagen (2005:104) skadliga och ska vara förbjudna. Lagen är tillämplig på alla föreoch lagen (2006:484) om franchisegivares informationsskyl- tag i hela näringslivet i fråga om all produktion av och handel med varor, tjänster och andra nyttigheter. dighet. Marknadsdomstolen är som första och enda instans behörig att handlägga mål och ärenden enligt dessa lagar med förbud vid vite som huvudsaklig sanktion. Bestämmelserna i marknadsföringslagen om förbud och åläg- Förbud mot konkurrensbegränsningar gande tillämpas enligt tobakslagen, alkohollagen, lagen (1995:1571) Konkurrenslagen innehåller förbud mot två typer av konom insättningsgaranti, lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet, kurrensbegränsningar. prisinformationslagen (2004:347) och distans- och Avtal och samordnade förfaranden mellan företag samt beslut hemförsäljningslagen (2005:59) även i förhållande till de särskilda om företagssammanslutningar är förbjudna om de har till syfte bestämmelser om marknadsföringens utformning och innehåll som att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen på marknaden finns enligt dessa lagar. En näringsidkare som bryter mot dessa på ett märkbart sätt eller om de ger ett sådant resultat. Detta bestämmelser kan åläggas att betala marknadsstörningsavgift. förbud mot konkurrensbegränsande samarbete innebär att företag inte får begränsa konkurrensen genom att samverka om vilka priser de ska ta av kunderna, dela upp marknader mellan sig –

3.3 Konkurrensrätten

t.ex. vid anbudsgivning – eller motverka att nya företag kommer in på marknaden (kartellbildning). Konkurrenslagen anger ett Allmänt om konkurrensrätten antal undantag från förbudet för vissa typer av avtal. Ett avtal Konkurrensrätten syftar till att undanröja hinder för en effektiv som är förbjudet enligt de konkurrensrättsliga reglerna är även konkurrens i näringslivet och därigenom skapa en sund marknad. civilrättsligt ogiltigt. Inom EU avser reglerna dessutom att bidra till skapandet av en Ett företag som är så ekonomiskt starkt att det kan agera utan gemensam inre marknad. De grundläggande bestämmelserna att ta hänsyn till sina konkurrenter, kunder och i sista hand

136 137 137

Berörda rättsområden och domstolar

konsumenterna kan ha en dominerande ställning på marknaden. Sådana företag har ett särskilt ansvar och det uppställs i konkurrenslagen ett förbud att missbruka en dominerande ställning. Missbruket kan bestå i t.ex. underprissättning eller leveransvägran. Det anses följa av allmänna avtalsrättsliga principer att även ett avtal som strider mot förbudet mot missbruk av dominerande ställning, är civilrättsligt ogiltigt. Konkurrenslagens förbud mot konkurrensbegränsande samarbete och missbruk av dominerande ställning har sin motsvarighet i artikel 101 och 102 i EUF-fördraget.

Åtgärder mot förbjudna konkurrensbegränsningar En överträdelse av förbudsbestämmelserna i konkurrenslagen eller i EUF-fördraget kan föranleda olika former av ingripanden. Konkurrensverket beslutar om åläggande vid vite att upphöra med en pågående överträdelse. Konkurrensverkets beslut överklagas till Marknadsdomstolen. Ett beslut av Konkurrensverket att inte meddela ett åläggande kan däremot inte överklagas. I ett sådant fall får i stället ett företag som berörs av överträdelsen väcka talan i Marknadsdomstolen om att ett åläggande ska meddelas. Marknadsdomstolens beslut får inte överklagas. På talan av Konkurrensverket får Stockholms tingsrätt besluta om påförande av konkurrensskadeavgift för en redan begången överträdelse. Tingsrättens beslut överklagas till Marknadsdomstolen. I 2008 års konkurrenslag har det införts en möjlighet för Konkurrensverket att i stället för att väcka talan om konkurrensskadeavgift förelägga ett företag att betala en sådan avgift (avgiftsföreläggande). Om företaget inte godkänner avgiftsföreläggandet kan talan om konkurrensskadeavgift väckas. Ett godkänt avgiftsföreläggande kan undanröjas genom ett extraordinärt förfarande på samma sätt som ett strafföreläggande. Enligt konkurrenslagen finns ingen möjlighet att vidta straffrättsliga sanktioner mot konkurrensbegränsande åtgärder. En

138 138

Berörda rättsområden och domstolar Berörda rättsområden och domstolar

företrädare för ett bolag kan däremot få näringsförbud (se lagen konsumenterna kan ha en dominerande ställning på marknaden. [1986:436] om näringsförbud). Sådana företag har ett särskilt ansvar och det uppställs i För konkurrensrättsliga mål av rent civilrättslig karaktär konkurrenslagen ett förbud att missbruka en dominerande gäller en annan domstolsordning. Tvistemål på konkurrensrättsställning. Missbruket kan bestå i t.ex. underprissättning eller lig grund, som mål om skadestånd eller om ogiltighet av avtal, leveransvägran. Det anses följa av allmänna avtalsrättsliga handläggs av allmän domstol enligt rättegångsbalkens bestämprinciper att även ett avtal som strider mot förbudet mot melser. Även rättegångsbalkens forumregler gäller men Stockmissbruk av dominerande ställning, är civilrättsligt ogiltigt. holms tingsrätt är alltid behörig att pröva frågor om skadestånd. Konkurrenslagens förbud mot konkurrensbegränsande sam- Talan om utdömande av vite handläggs också i allmän domstol. arbete och missbruk av dominerande ställning har sin mot- Även för dessa mål finns dock en särskild forumbestämmelse, svarighet i artikel 101 och 102 i EUF-fördraget. enligt vilken Stockholms tingsrätt alltid är behörig. Tingsrättens avgöranden får överklagas till hovrätt och i sista hand Högsta domstolen. Detta gäller dock inte i fall där ett skadeståndsmål Åtgärder mot förbjudna konkurrensbegränsningar har kumulerats med ett mål om konkurrensskadeavgift. I sådana fall överklagas målet till Marknadsdomstolen. En överträdelse av förbudsbestämmelserna i konkurrenslagen eller i EUF-fördraget kan föranleda olika former av ingripanden. Konkurrensverket beslutar om åläggande vid vite att upphöra Företagskoncentrationer med en pågående överträdelse. Konkurrensverkets beslut överklagas till Marknadsdomstolen. Ett beslut av Konkurrensverket En företagskoncentration som är ägnad att påtagligt hämma att inte meddela ett åläggande kan däremot inte överklagas. I ett förekomsten eller utvecklingen av en effektiv konkurrens inom sådant fall får i stället ett företag som berörs av överträdelsen landet eller en avsevärd del av det ska förbjudas. Om det är tillväcka talan i Marknadsdomstolen om att ett åläggande ska räckligt för att undanröja de skadliga effekterna av en företagsmeddelas. Marknadsdomstolens beslut får inte överklagas. koncentration får en part i koncentrationen i stället för ett för- På talan av Konkurrensverket får Stockholms tingsrätt be- bud åläggas att avyttra ett företag eller en del av ett företag eller sluta om påförande av konkurrensskadeavgift för en redan be- att genomföra någon annan konkurrensfrämjande åtgärd. Ett gången överträdelse. Tingsrättens beslut överklagas till Mark- förbud mot en företagskoncentration innebär att en rättshandnadsdomstolen. I 2008 års konkurrenslag har det införts en möj- ling som utgör en del i koncentrationen eller som har till syfte lighet för Konkurrensverket att i stället för att väcka talan om att genomföra denna blir ogiltig. Stockholms tingsrätt beslutar konkurrensskadeavgift förelägga ett företag att betala en sådan på talan av Konkurrensverket om förbud eller åläggande vid vite avgift (avgiftsföreläggande). Om företaget inte godkänner av- med anledning av företagskoncentrationen. Tingsrättens avgögiftsföreläggandet kan talan om konkurrensskadeavgift väckas. rande får överklagas till Marknadsdomstolen som är sista instans. Ett godkänt avgiftsföreläggande kan undanröjas genom ett extra- Ett förbud eller åläggande får inte meddelas senare än två år efter ordinärt förfarande på samma sätt som ett strafföreläggande. det att företagskoncentrationen uppkom. Enligt konkurrenslagen finns ingen möjlighet att vidta straffrättsliga sanktioner mot konkurrensbegränsande åtgärder. En

138 139 139

Berörda rättsområden och domstolar

Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet Konkurrenslagen innehåller bestämmelser om att staten, en kommun eller ett landsting kan förbjudas att i en säljverksamhet tillämpa ett visst förfarande om detta snedvrider eller är ägnat att snedvrida förutsättningarna för en effektiv konkurrens på marknaden eller om detta hämmar eller är ägnat att hämma förekomsten eller utvecklingen av sådan konkurrens. En kommun eller ett landsting kan också förbjudas att bedriva en viss verksamhet i sådana fall. Talan om förbud eller omprövning av ett meddelat beslut om förbud prövas av Stockholms tingsrätt på talan av Konkurrensverket eller, såvitt avser omprövning, av det företag som beslutet riktas emot. Tingsrättens avgörande får överklagas till Marknadsdomstolen som är sista instans.

Utredning av konkurrensärenden Om det behövs för att Konkurrensverket ska kunna fullfölja sina uppgifter enligt konkurrenslagen får verket ålägga t.ex. ett företag att tillhandahålla uppgifter eller ålägga någon att inställa sig till förhör. På ansökan av Konkurrensverket kan Stockholms tingsrätt besluta att verket får genomföra en undersökning, platsundersökning, hos ett företag för att utreda om företaget har överträtt något av förbuden i konkurrenslagen eller EUFfördraget. En sådan undersökning får även göras på begäran av EU-kommissionen eller en myndighet i en annan medlemsstat. Tingsrättens beslut får överklagas till Marknadsdomstolen som är sista instans.

140 140

Berörda rättsområden och domstolar Berörda rättsområden och domstolar

3.3.2 Andra regleringar Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet Lagen om elektronisk kommunikation Konkurrenslagen innehåller bestämmelser om att staten, en kommun eller ett landsting kan förbjudas att i en säljverksamhet Lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation (LEK) syftar tillämpa ett visst förfarande om detta snedvrider eller är ägnat att till att enskilda och myndigheter ska få tillgång till säkra och snedvrida förutsättningarna för en effektiv konkurrens på mark- effektiva elektroniska kommunikationer och största möjliga naden eller om detta hämmar eller är ägnat att hämma förekoms- utbyte vad gäller urvalet av elektroniska kommunikationstjänster ten eller utvecklingen av sådan konkurrens. En kommun eller ett samt deras pris och kvalitet. Regleringen i LEK har i flera delar landsting kan också förbjudas att bedriva en viss verksamhet i konkurrensrättslig karaktär. Det gäller i synnerhet de sådana fall. Talan om förbud eller omprövning av ett meddelat bestämmelser enligt vilka den behöriga förvaltningsmyndigbeslut om förbud prövas av Stockholms tingsrätt på talan av heten, Post- och telestyrelsen, fattar beslut om fastställande av Konkurrensverket eller, såvitt avser omprövning, av det företag marknader, identifiering av företag med betydande marksom beslutet riktas emot. Tingsrättens avgörande får överklagas nadsinflytande samt åläggande av konkurrensbefrämjande till Marknadsdomstolen som är sista instans. skyldigheter för sådana företag. Beslut enligt lagen kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Förvaltningsrättens beslut kan i sin tur överklagas till kammarrätten, som numera är slut- Utredning av konkurrensärenden instans. Vid överklagande av beslut enligt LEK som gäller konkur- Om det behövs för att Konkurrensverket ska kunna fullfölja sina rensbefrämjande skyldigheter finns det särskilda bestämmelser uppgifter enligt konkurrenslagen får verket ålägga t.ex. ett föreom handläggningen i förvaltningsdomstolarna. Sådana mål ska tag att tillhandahålla uppgifter eller ålägga någon att inställa sig handläggas skyndsamt. Det finns vidare regler om begränsningar till förhör. i rätten att åberopa nya omständigheter eller nya bevis På ansökan av Konkurrensverket kan Stockholms tingsrätt (preklusion). I allmänhet ska ekonomiska experter ingå i rätten besluta att verket får genomföra en undersökning, när målen avgörs. platsundersökning, hos ett företag för att utreda om företaget har överträtt något av förbuden i konkurrenslagen eller EUFfördraget. En sådan undersökning får även göras på begäran av Offentlig upphandling EU-kommissionen eller en myndighet i en annan medlemsstat. Tingsrättens beslut får överklagas till Marknadsdomstolen som Offentlig upphandling är ett område som står konkurrensrätten är sista instans. nära och där EU-direktiv är i hög grad styrande. I Sverige regleras området i huvudsak av lagen (2007:1091) om offentlig upphandling och parallellagen för försörjningssektorn (lagen [2007:1092] om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster). En ansökan om överprövning av upphandlande myndighets beslut sker hos allmän förvaltningsdomstol. Antalet upphandlingsmål i förvaltningsdomstolarna uppgår till drygt 3 000 mål per år. Konkurrensverket, som är

140 141 141

Berörda rättsområden och domstolar

tillsynsmyndighet på området, kan hos förvaltningsrätt ansöka om att en upphandlande enhet ska betala upphandlingsskadeavgift för det fall reglerna om upphandling allvarligt överträtts i ett upphandlingsförfarande. Mål om skadestånd på grund av felaktig tillämpning av upphandlingslagstiftningen handläggs emellertid av allmän domstol enligt vanliga forumregler.

Statsstöd

Bland EUF-fördragets konkurrensregler finns vissa bestämmelser om statligt stöd som har till syfte att förhindra att konkurrensförhållanden inom unionen snedvrids genom att medlemsstaterna otillbörligt gynnar vissa företag eller viss produktion ekonomiskt (artikel 107-109). Som utgångspunkt är statsstöd förbjudet. Under vissa förutsättningar får dock sådant stöd lämnas, men det måste då först ha godkänts av EU-kommissionen (det s.k. genomförandeförbudet). Av rättspraxis från EU-domstolen följer att svenska domstolar har en skyldighet att säkerställa förbudets effektiva genomslag. Högsta domstolen har också slagit fast att talan om vitesförbud eller skadestånd i anledning av olagligt statsstöd i avsaknad av annan reglering kan prövas av allmän domstol (NJA 2009 s. 625). Sedan den 1 juli 2013 gäller lagen (2013:388) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler som närmare reglerar skyldigheten att dels återkräva olagligt statsstöd, dels återbetala olagligt stöd.

3.4 Några näraliggande rättsområden

3.4.1 Namn och utgivningsbevis för periodisk skrift

Ärenden om byte av personnamn i vissa fall, bl.a. byte till ett nybildat efternamn, handläggs av Patent- och registreringsverket som bl.a. prövar att namnet inte är förväxlingsbart med andra

142 142

Berörda rättsområden och domstolar Berörda rättsområden och domstolar

efternamn eller kännetecken. Verkets beslut kan överklagas till tillsynsmyndighet på området, kan hos förvaltningsrätt ansöka Patentbesvärsrätten och i sista hand till Högsta förvaltningsom att en upphandlande enhet ska betala upphandlings- domstolen. Flertalet namnrättsliga ärenden handläggs emellertid skadeavgift för det fall reglerna om upphandling allvarligt över- av Skatteverket. Dess beslut överklagas till allmän trätts i ett upphandlingsförfarande. Mål om skadestånd på grund förvaltningsdomstol. Namnlagskommittén, som haft i uppdrag av felaktig tillämpning av upphandlingslagstiftningen handläggs att se över namnlagen (1982:670), föreslår att Skatteverket ska emellertid av allmän domstol enligt vanliga forumregler. vara prövningsmyndighet för samtliga namnärenden (SOU 2013:35). Betänkandet har remitterats. Utgivningsbevis för periodiska skrifter registreras hos Patent- Statsstöd och registreringsverket enligt lagen (1991:1559) om föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens Bland EUF-fördragets konkurrensregler finns vissa bestämmelområden. Verkets slutliga beslut i ärenden om utgivningsbevis ser om statligt stöd som har till syfte att förhindra att konkurkan överklagas till Patentbesvärsrätten och därefter till Högsta rensförhållanden inom unionen snedvrids genom att medlemsförvaltningsdomstolen. staterna otillbörligt gynnar vissa företag eller viss produktion ekonomiskt (artikel 107-109). Som utgångspunkt är statsstöd förbjudet. Under vissa förut- 3.4.2 Företagshemligheter sättningar får dock sådant stöd lämnas, men det måste då först ha godkänts av EU-kommissionen (det s.k. genomförande- Lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter innehåller förbudet). Av rättspraxis från EU-domstolen följer att svenska regler om straff, skadestånd, vitesförbud och andra åtgärder till domstolar har en skyldighet att säkerställa förbudets effektiva motverkande av angrepp på företagshemligheter. Företagshemgenomslag. Högsta domstolen har också slagit fast att talan om ligheter är information om affärs- eller driftsförhållanden i en vitesförbud eller skadestånd i anledning av olagligt statsstöd i av- näringsidkares rörelse som näringsidkaren håller hemlig och vars saknad av annan reglering kan prövas av allmän domstol (NJA röjande är ägnat att medföra skada i konkurrenshänseende. 2009 s. 625). Sedan den 1 juli 2013 gäller lagen (2013:388) om Lagen gäller endast obehöriga angrepp på företagshemligheter. tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler som Lagen är en speciallagstiftning i skärningspunkten mellan närmare reglerar skyldigheten att dels återkräva olagligt flera olika rättsområden, bl.a. konkurrensrätten, immaterialstatsstöd, dels återbetala olagligt stöd. rätten och arbetsrätten. Lagen reglerar förhållanden som redan är reglerade genom annan lagstiftning och tar i de flesta fall över i de situationer då den är tillämplig. Mål om tillämpningen av

3.4 Några näraliggande rättsområden lagen om skydd för företagshemligheter som är arbetstvister

handläggs i särskild ordning; allmän domstol eller i 3.4.1 Namn och utgivningsbevis för periodisk skrift Arbetsdomstolen, om tvisten har samband med en arbetstvist (jfr 1 kap. 1 § och 2 kap. 1–3 §§ lagen [1974:371] om rättegången Ärenden om byte av personnamn i vissa fall, bl.a. byte till ett i arbetstvister). nybildat efternamn, handläggs av Patent- och registreringsverket som bl.a. prövar att namnet inte är förväxlingsbart med andra

142 143 143

Berörda rättsområden och domstolar

3.5 Närmare om domstolarna

3.5.1 Patentbesvärsrätten

Patentbesvärsrätten inrättades år 1978 genom att den tidigare Besvärsavdelningen vid Patent- och registreringsverket bröts ut från myndigheten och ombildades till en fristående specialförvaltningsdomstol. Patentbesvärsrätten överprövar Patent- och registreringsverkets beslut i ärenden om patent, varumärken och mönster samt efternamn och utgivningsbevis för periodisk skrift. Domstolen överprövar också Statens jordbruksverks beslut i ärenden om växtsortskydd (se avsnitt 3.1.2). I Patentbesvärsrätten arbetar ca 15 personer, varav fem lagfarna domare och sex tekniskt kunniga domare. En av de lagfarna ledamöterna är domstolens ordförande (2 § lagen [1977:729] om Patentbesvärsrätten, PBRL). I förordningen (1988:346) med instruktion för Patentbesvärsrätten finns närmare bestämmelser om domstolens organisation, fördelning av mål och handläggning av målen. Ansvaret för domstolens mål fördelas på såväl de lagfarna som de tekniskt kunniga domarna. Måltillströmningen till Patentbesvärsrätten har minskat kraftigt de senaste årtiondena. Antalet inkomna patentmål har minskat från drygt 360 mål år 1985 till 38 mål år 2012. När det gäller mönstermål har antalet mål minskat drastiskt från 48 mål år 2002 till att de senaste åren vara färre än tio (ett mål år 2012). Även när det gäller antalet varumärkesmål är trenden vikande. Från år 2002 till år 2011 skedde en minskning från 366 till 222 mål per år. År 2011 och 2012 var antalet inkomna mål ännu lägre; 137 respektive 110 mål. Minskningen år 2011 och 2012 kan möjligen förklaras av att Patent- och registreringsverket lagt ner betydande arbete på att ställa om sin handläggning med hänsyn till den nya varumärkeslagen och att antalet mål om avskrivning av varumärkesansökningar minskat eftersom det sedan den 1 juli 2011 finns en möjlighet till återupptagande av en avskriven ansökan. Övriga målkategorier har länge haft endast marginell omfattning. År 2012 inkom till domstolen tolv namnmål och ett

144 144

Berörda rättsområden och domstolar Berörda rättsområden och domstolar

mål om utgivningsbevis. Inga mål om växtförädlarrätt har

3.5 Närmare om domstolarna inkommit de senaste tio åren.

Målutvecklingen i Patentbesvärsrätten har ett tydligt samband 3.5.1 Patentbesvärsrätten med ärendeutvecklingen i Patent- och registreringsverket. År

2000 inkom 4 963 nationella patentansökningar till verket medan Patentbesvärsrätten inrättades år 1978 genom att den tidigare det år 2012 inkom endast 2 436 ansökningar. Antalet ingivna Besvärsavdelningen vid Patent- och registreringsverket bröts ut mönsteransökningar var 2 340 år 2000 medan endast 563 ansökfrån myndigheten och ombildades till en fristående specialförningar inkom år 2012. Antalet varumärkesansökningar har därvaltningsdomstol. Patentbesvärsrätten överprövar Patent- och emot på senare år hållit sig på en jämnare nivå. År 2000 inkom registreringsverkets beslut i ärenden om patent, varumärken och 9 653 ansökningar och år 2012 inkom 9 329 ansökningar. mönster samt efternamn och utgivningsbevis för periodisk skrift. Domstolen överprövar också Statens jordbruksverks beslut i ärenden om växtsortskydd (se avsnitt 3.1.2). 3.5.2 Marknadsdomstolen I Patentbesvärsrätten arbetar ca 15 personer, varav fem lagfarna domare och sex tekniskt kunniga domare. En av de lagfarna Marknadsdomstolen har sitt ursprung i Näringsfrihetsrådet – ledamöterna är domstolens ordförande (2 § lagen [1977:729] om som avgjorde ärenden enligt konkurrensbegränsningslagen – och Patentbesvärsrätten, PBRL). I förordningen (1988:346) med Näringslivets opinionsnämnd – som avgjorde frågor om otillbörinstruktion för Patentbesvärsrätten finns närmare bestämmelser lig reklam och marknadsföringsmetoder. Näringsfrihetsrådet var om domstolens organisation, fördelning av mål och handlägg- ett domstolsliknande organ och Näringslivets opinionsnämnd ning av målen. Ansvaret för domstolens mål fördelas på såväl de var en självsanerande verksamhet i näringslivets egen regi. År lagfarna som de tekniskt kunniga domarna. 1971 ersattes dessa två organ av Marknadsrådet. Rådet har sedan Måltillströmningen till Patentbesvärsrätten har minskat krafår 1973 ställning som specialdomstol under benämningen Marktigt de senaste årtiondena. Antalet inkomna patentmål har mins- nadsdomstolen. kat från drygt 360 mål år 1985 till 38 mål år 2012. När det gäller Regler för Marknadsdomstolens verksamhet ges i lagen mönstermål har antalet mål minskat drastiskt från 48 mål år 2002 (1970:417) om marknadsdomstol m.m., MDL, samt i de matetill att de senaste åren vara färre än tio (ett mål år 2012). Även riella lagar som domstolen har att tillämpa. Domstolen prövar när det gäller antalet varumärkesmål är trenden vikande. Från år framför allt mål och ärenden enligt konkurrenslagen och mark- 2002 till år 2011 skedde en minskning från 366 till 222 mål per nadsföringslagen. Marknadsdomstolen är en specialdomstol år. År 2011 och 2012 var antalet inkomna mål ännu lägre; 137 inom de allmänna domstolarnas sfär. I linje härmed prövar respektive 110 mål. Minskningen år 2011 och 2012 kan möjligen Högsta domstolen ansökningar om resning m.m. av Marknadsförklaras av att Patent- och registreringsverket lagt ner domstolens avgöranden. betydande arbete på att ställa om sin handläggning med hänsyn Marknadsdomstolen hade från början en sammansättning där till den nya varumärkeslagen och att antalet mål om avskrivning det ingick intresseledamöter som representerade näringslivs- och av varumärkesansökningar minskat eftersom det sedan den 1 juli löntagarintressen. Sedan tillkomsten av 1993 års konkurrenslag 2011 finns en möjlighet till återupptagande av en avskriven består domstolen i stället av en ordförande, en vice ordförande ansökan. Övriga målkategorier har länge haft endast marginell och fem särskilda ledamöter. Ordföranden, vice ordföranden och omfattning. År 2012 inkom till domstolen tolv namnmål och ett en av de särskilda ledamöterna ska vara jurist med domarerfaren-

144 145 145

Berörda rättsområden och domstolar

het. De fyra andra särskilda ledamöterna ska vara ekonomiska experter. Endast ordföranden är anställd i domstolen. För övriga ledamöter är tjänstgöringen ett sidouppdrag. I Marknadsdomstolen finns totalt nio anställda. Antalet inkomna mål till Marknadsdomstolen har varierat något mellan åren. År 2009 inkom 57 mål och år 2010 inkom 36 mål. År 2011 inkom totalt 42 mål till domstolen medan det under år 2012 kom in sammanlagt 27 mål. Av dessa var två mål enligt konkurrenslagen (enskild part var kärande eller klagande i båda), 25 mål enligt marknadsföringslagen (enskild part var kärande eller klagande i 23 av dessa). Under perioden 2009–2012 har Marknadsdomstolen inte fått in något mål enligt lagen om talerätt för vissa utländska konsumentmyndigheter och konsumentorganisationer, lagen om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m., försäkringsavtalslagen, lagen om franchisegivares informationsskyldighet, lagen om lufttransporter, lagen om näringsförbud eller lagen om uppgiftsskyldighet i fråga om marknads- och konkurrensförhållanden.

3.5.3 Allmän domstol

Tingsrätt

Immaterialrättsliga mål

När det gäller immaterialrätten är Stockholms tingsrätt exklusivt forum i flertalet patentmål, mål om gemenskapsformgivning och gemenskapsvarumärken samt vissa upphovsrättsmål. I övrigt gäller allmänna forumregler, även om Stockholms tingsrätt i flera fall är reservforum. Alla tingsrätter i landet kan alltså, enligt rättegångsbalkens allmänna forumregler, pröva immaterialrättsliga tvister som rör upphovsrätt, kretsmönster, mönster, varumärke och firma. Antalet patentmål vid Stockholms tingsrätt har minskat avsevärt under 2000-talet. År 2003 inkom 44 mål, år 2006 inkom 19

146 146

Berörda rättsområden och domstolar Berörda rättsområden och domstolar

mål och år 2012 inkom 16 mål. Antalet patentmål vid andra het. De fyra andra särskilda ledamöterna ska vara ekonomiska tingsrätter är marginellt. experter. Endast ordföranden är anställd i domstolen. För övriga År 2012 kom det till Stockholms tingsrätt in 46 varumärkesledamöter är tjänstgöringen ett sidouppdrag. I Marknadsdom- mål, fem mönstermål, tre firmamål och 25 upphovsrättsliga mål, stolen finns totalt nio anställda. vilket är mer än det totala antalet mål vid övriga tingsrätter. Av Antalet inkomna mål till Marknadsdomstolen har varierat dessa mål var alla utom tre varumärkesmål tvistemål. Under något mellan åren. År 2009 inkom 57 mål och år 2010 inkom senare år har det inte inkommit några mål om kretsmönster, 36 mål. År 2011 inkom totalt 42 mål till domstolen medan det geografisk ursprungsbeteckning eller växtförädlarrätt. under år 2012 kom in sammanlagt 27 mål. Av dessa var två mål enligt konkurrenslagen (enskild part var kärande eller klagande i båda), 25 mål enligt marknadsföringslagen (enskild part var Marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga mål kärande eller klagande i 23 av dessa). Under perioden 2009–2012 Enligt marknadsföringslagen är Stockholms tingsrätt exklusivt har Marknadsdomstolen inte fått in något mål enligt lagen om forum i mål om utdömande av marknadsstörningsavgift och talerätt för vissa utländska konsumentmyndigheter och konsufakultativt forum i mål om skadestånd och utdömande av förementorganisationer, lagen om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m., försäkringsavtalslagen, lagen om franchisegivares lagt vite. Andra tingsrätter handlägger marknadsföringsmål endast om talan avser enbart skadestånd eller utdömande av vite informationsskyldighet, lagen om lufttransporter, lagen om näringsförbud eller lagen om uppgiftsskyldighet i fråga om och Stockholms tingsrätt inte utnyttjas som fakultativt forum. Enligt konkurrenslagen är Stockholms tingsrätt exklusivt marknads- och konkurrensförhållanden. forum i mål som rör konkurrensskadeavgift, företagskoncentration, konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet 3.5.3 Allmän domstol samt ärenden om utredning av konkurrensärenden. Alla tingsrätter är enligt rättegångsbalkens allmänna forumregler behöriga Tingsrätt att handlägga mål enligt konkurrenslagen om ogiltighet, skadestånd och utdömande av vite. En talan om skadestånd eller ut- Immaterialrättsliga mål dömande av vite får dock alltid väckas vid Stockholms tingsrätt. Om ett mål innefattar både yrkande om konkurrensskadeavgift När det gäller immaterialrätten är Stockholms tingsrätt exklusivt och skadestånd är emellertid Stockholms tingsrätt exklusivt forum i flertalet patentmål, mål om gemenskapsformgivning och forum. gemenskapsvarumärken samt vissa upphovsrättsmål. I övrigt Antalet marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga mål gäller allmänna forumregler, även om Stockholms tingsrätt i flera i tingsrätterna är mycket litet. Stockholms tingsrätt fick under år fall är reservforum. Alla tingsrätter i landet kan alltså, enligt 2012 in sex tvistemål enligt marknadsföringslagen och övriga rättegångsbalkens allmänna forumregler, pröva immaterialrättstingsrätter fick in ungefär lika många mål. Under samma period liga tvister som rör upphovsrätt, kretsmönster, mönster, varufick Stockholms tingsrätt in tre tvistemål och tre ärenden enligt märke och firma. konkurrenslagen. Antalet patentmål vid Stockholms tingsrätt har minskat avsevärt under 2000-talet. År 2003 inkom 44 mål, år 2006 inkom 19

146 147 147

Berörda rättsområden och domstolar

Hovrätt

De immaterialrättsliga målens påtagliga koncentration till Stockholms tingsrätt leder till en motsvarande koncentration till Svea hovrätt. I Svea hovrätt handläggs de immaterialrättsliga målen på en specialavdelning. År 2012 inkom till Svea hovrätt tre tvistemål och fem ärenden om patent. Samma år inkom åtta tvistemål, ett brottmål och elva ärenden om varumärke, ett ärende om mönster, ett tvistemål om firma samt ett tvistemål, två brottmål och fyra ärenden om upphovsrätt. Antalet mål vid övriga fem hovrätter är litet. Det rör sig om tiotalet mål om året totalt sett. För marknadsförings- och konkurrensmålen är situationen en annan genom att Stockholms tingsrätts avgöranden i dessa mål i regel överklagas till Marknadsdomstolen. Mål om skadestånd enligt konkurrenslagen som inte handlagts tillsammans med ett mål om konkurrensskadeavgift och mål om ogiltighet enligt konkurrenslagen överklagas dock till hovrätt, liksom mål om utdömande av vite. Antalet sådana mål är obetydligt.

Högsta domstolen

Högsta domstolen är sista instans för samtliga immaterialrättsliga mål samt för vissa marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga mål. År 2012 inkom 17 immaterialrättsliga tvistemål och fyra ärenden till domstolen. Tre tvistemål rörde patent, fyra tvistemål rörde upphovsrätt, nio tvistemål och tre ärenden rörde varumärke och ett tvistemål och ett ärende rörde mönster. Samma år meddelade Högsta domstolen prövningstillstånd i ett upphovsrättsligt brottmål. Under 2012 avgjorde Högsta domstolen två marknadsförings- och konkurrensrättliga mål, varav ett avsåg avvisning av ett överklagande av ett av hovrätt meddelat beslut om utdömande av vite och ett avsåg avslag av resningsansökan avseende en dom från Marknadsdomstolen.

148 148

Berörda rättsområden och domstolar Berörda rättsområden och domstolar

3.5.4 Allmän förvaltningsdomstol

Hovrätt

Vissa mål som kan hänföras till immaterialrätten och konkur- De immaterialrättsliga målens påtagliga koncentration till Stock- rensrätten eller som har konkurrensrättsliga inslag handläggs i holms tingsrätt leder till en motsvarande koncentration till Svea allmän förvaltningsdomstol. Det gäller bl.a. mål om firmaregisthovrätt. I Svea hovrätt handläggs de immaterialrättsliga målen på rering och mål enligt lagen om elektronisk kommunikation. en specialavdelning. År 2012 inkom till Svea hovrätt tre tvistemål Behörig förvaltningsrätt är den inom vars domkrets ärendet först och fem ärenden om patent. Samma år inkom åtta tvistemål, ett prövats (14 § andra stycket lagen [1971:289] om allmänna förbrottmål och elva ärenden om varumärke, ett ärende om valtningsdomstolar). Förvaltningsrättens avgörande får övermönster, ett tvistemål om firma samt ett tvistemål, två brottmål klagas till kammarrätten. och fyra ärenden om upphovsrätt. Antalet mål vid övriga fem Högsta förvaltningsdomstolen är överinstans till Patenthovrätter är litet. Det rör sig om tiotalet mål om året totalt sett. besvärsrätten och kammarrätt, förutom i vissa mål enligt lagen För marknadsförings- och konkurrensmålen är situationen en om elektronisk kommunikation där kammarrätten är sista annan genom att Stockholms tingsrätts avgöranden i dessa mål i instans. År 2012 inkom till domstolen sex patentmål, tolv varuregel överklagas till Marknadsdomstolen. Mål om skadestånd märkesmål och ett mönstermål. enligt konkurrenslagen som inte handlagts tillsammans med ett mål om konkurrensskadeavgift och mål om ogiltighet enligt

konkurrenslagen överklagas dock till hovrätt, liksom mål om 3.6 En nordisk utblick

utdömande av vite. Antalet sådana mål är obetydligt. I Norge kan Patentstyrets beslut i fråga om registrering av rättigheter överklagas till Klagenemnda for industrielle rettigheter. Allmän Högsta domstolen domstol handlägger mål om ogiltighet eller intrång i immateriella rättigheter. Oslo tingsrätt är exklusivt forum för mål om intrång i Högsta domstolen är sista instans för samtliga immaterialrättspatent, varumärke eller design. Konkurrensmyndighetens beslut liga mål samt för vissa marknadsföringsrättsliga och konkurrens- överklagas till regeringen (Fornyings- og administrasjonsdeparterättsliga mål. mentet). I övrigt sker domstolsprövningen av marknadsförings- År 2012 inkom 17 immaterialrättsliga tvistemål och fyra ären- rättsliga och konkurrensrättsliga och ärenden i allmän domstol. den till domstolen. Tre tvistemål rörde patent, fyra tvistemål I Danmark kan Patent- og Varemærkestyrelsens beslut överrörde upphovsrätt, nio tvistemål och tre ärenden rörde varu- klagas till Ankenævet for Patenter og Varemærker. Ankenævet märke och ett tvistemål och ett ärende rörde mönster. Samma år for Patenter og Varemærkers beslut kan överklagas till domstol. meddelade Högsta domstolen prövningstillstånd i ett upphovs- I såväl immaterialrättsliga (med undantag för upphovsrättsliga) rättsligt brottmål. som marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga mål och Under 2012 avgjorde Högsta domstolen två marknads- ärenden kan parterna välja mellan att vända sig till allmän domförings- och konkurrensrättliga mål, varav ett avsåg avvisning av stol eller till Sø- og Handelsretten, som är specialiserad på vissa ett överklagande av ett av hovrätt meddelat beslut om utdöman- måltyper. Sø- og Handelsretten är exklusivt forum för bl.a. mål de av vite och ett avsåg avslag av resningsansökan avseende en om gemenskapsvarumärken. Sø- og Handelsrettens avgöranden dom från Marknadsdomstolen.

148 149 149

Berörda rättsområden och domstolar

kan överklagas till Högsta domstolen (Højesteret). Upphovsrättsliga mål och ärenden handläggs i allmän domstol. I Finland finns en fristående specialdomstol, Marknadsdomstolen, som tidigare handlagt marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga mål och ärenden, men som från och med den 1 september 2013 handlägger även immaterialrättsliga tvistemål och ärenden, inklusive registreringsärenden (prop. RP 124/2012). Marknadsdomstolens avgöranden får överklagas till Högsta domstolen respektive Högsta förvaltningsdomstolen beroende på vad målet eller ärendet rör. Prövningstillstånd krävs i de högsta domstolarna. De immaterialrättsliga brottmålen omfattas inte av den nya ordningen, utan dessa mål handläggs även fortsättningsvis i allmän domstol.

150 150

Berörda rättsområden och domstolar

4 Tidigare överväganden och

kan överklagas till Högsta domstolen (Højesteret). Upphovs-

rättsliga mål och ärenden handläggs i allmän domstol. reformer

I Finland finns en fristående specialdomstol, Marknadsdomstolen, som tidigare handlagt marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga mål och ärenden, men som från och med den 1 september 2013 handlägger även immaterialrättsliga tvistemål och ärenden, inklusive registreringsärenden (prop. RP 124/2012). Marknadsdomstolens avgöranden får överklagas till Högsta domstolen respektive Högsta förvaltningsdomstolen beroende på vad målet eller ärendet rör. Prövningstillstånd krävs i de högsta domstolarna. De immaterialrättsliga brottmålen omfattas

4.1 Immaterialrätten

inte av den nya ordningen, utan dessa mål handläggs även fortsättningsvis i allmän domstol. När det gäller immaterialrätten har den nationella processordningen varit förhållandevis stabil under lång tid. Flera utredningar har dock övervägt förändringar, utan att det lett till lagstiftning. Olika reformer av de materiella reglerna har dock genomförts, senast en ny varumärkeslag och förändringar i firmalagen.

4.1.1 1983 års patentprocessutredning

1983 års patentprocessutredning föreslog i betänkandet Patentprocessen och sanktionssystemet inom patenträtten (SOU 1983:35) att Patentbesvärsrätten skulle upphöra och att det skulle inrättas en ny domstol – Patentdomstolen – för prövning av såväl överklaganden av Patent- och registreringsverkets beslut i patentmål som de patentmål som handläggs vid Stockholms tingsrätt. Utredningen föreslog att domstolens beslut inte skulle få överklagas. När det gäller övriga mål som handläggs i Patentbesvärsrätten föreslog utredningen att de skulle föras till kammarrätt. En klar majoritet av remissinstanserna, bl.a. Högsta domstolen, Regeringsrätten, Svea hovrätt, Domstolsverket och Rättegångsutredningen, ställde sig negativa till förslaget om inrättandet av en specialdomstol på sätt utredningen föreslagit. Många ansåg att rättssäkerhetsskäl talade

150 151 151

Tidigare överväganden och reformer

mot en sådan domstol som skulle utgöra första och enda instans. Det anfördes också att inrättandet av en specialdomstol inte stod i samklang med den rådande principiella uppfattningen att rättskipningen i landet i största möjliga utsträckning borde hållas samman inom ramen för de allmänna domstolarnas och allmänna förvaltningsdomstolarnas verksamhet. I fråga om utredningens förslag att inrätta en patentdomstol anförde regeringen att förslaget innebar en radikal reformering av patentprocessen som skulle bota många av de brister som påtalats (prop. 1985/86:86). Regeringen konstaterade dock att förslaget innefattade omfattande förändringar som berörde såväl de allmänna domstolarnas som förvaltningsdomstolarnas organisation och att andra delar av domstolsväsendet var föremål för behandling som ett led i Rättegångsutredningens arbete, vilket gjorde att regeringen ställde sig tveksam till utredningens förslag. Remissutfallet visade också enligt regeringen att tiden inte var mogen för så genomgripande organisatoriska förändringar som utredningen hade föreslagit. Syftet med förslaget borde i stället kunna tillgodoses genom förändringar inom det nuvarande systemets ram. Regeringen underströk dock att den delade utredningens bedömning att patentmålens speciella karaktär och behovet av teknisk sakkunskap ställer särskilda krav på de ledamöter som deltar i handläggningen av sådana mål. För att förstärka den patenträttsliga och tekniska kompetensen i domstolarna föreslog regeringen att ledamöter från Patentbesvärsrätten i större utsträckning skulle delta i patentmål i tingsrätt och hovrätt. Vidare föreslogs att tekniskt kunniga ledamöter i ökad utsträckning skulle delta i den förberedande handläggningen i domstolarna.

4.1.2 Promemorian Specialdomstolarna i framtiden

I departementspromemorian Specialdomstolarna i framtiden (Ds 1993:34) övervägdes om specialdomstolar bör och kan avskaffas som självständiga rättsskipningsorgan och i vilken mån

152 152

Tidigare överväganden och reformer Tidigare överväganden och reformer

deras arbetsuppgifter kan tas över antingen av de allmänna dommot en sådan domstol som skulle utgöra första och enda instans. stolarna eller av de allmänna förvaltningsdomstolarna. Det anfördes också att inrättandet av en specialdomstol inte stod I fråga om Patentbesvärsrätten konstaterades i promemorian i samklang med den rådande principiella uppfattningen att dels att antalet patentbesvärsmål har minskat successivt under rättskipningen i landet i största möjliga utsträckning borde hållas senare år, dels att förfarandet i domstolen i stor utsträckning är samman inom ramen för de allmänna domstolarnas och allmänna detsamma som i de allmänna förvaltningsdomstolarna. Det föreförvaltningsdomstolarnas verksamhet. slogs därför att Patentbesvärsrätten avskaffas som fristående I fråga om utredningens förslag att inrätta en patentdomstol domstol och att domstolens uppgifter tas över av de allmänna anförde regeringen att förslaget innebar en radikal reformering förvaltningsdomstolarna, som förstärks med särskilda ledamöter av patentprocessen som skulle bota många av de brister som på- vid avgörande av sådana mål. Ett betydande antal remisstalats (prop. 1985/86:86). Regeringen konstaterade dock att för- instanser, bl.a. Göteborgs tingsrätt, Länsrätten i Stockholms län, slaget innefattade omfattande förändringar som berörde såväl de Domstolsverket och Sveriges advokatsamfund, tillstyrkte att allmänna domstolarnas som förvaltningsdomstolarnas organisa- Patentbesvärsrätten upphör som fristående specialdomstol men tion och att andra delar av domstolsväsendet var föremål för be- hade synpunkter på och invändningar mot de lösningar som handling som ett led i Rättegångsutredningens arbete, vilket föreslogs. Andra remissinstanser, bl.a. Regeringsrätten, Stockgjorde att regeringen ställde sig tveksam till utredningens för- holms tingsrätt, Svea hovrätt, Patentbesvärsrätten och Svenska slag. Remissutfallet visade också enligt regeringen att tiden inte Föreningen för Immaterialrätt (då Svenska Föreningen för Induvar mogen för så genomgripande organisatoriska förändringar striellt Rättsskydd), var kritiska och påtalade att förslaget medsom utredningen hade föreslagit. Syftet med förslaget borde i för en förlängd instansordning, vilket skulle innebära att det stället kunna tillgodoses genom förändringar inom det nuva- kommer att ta längre tid att få ett slutgiltigt beslut till stånd, att rande systemets ram. Regeringen underströk dock att den delade kvaliteten på avgörandena kommer att sjunka och att sakkunskap utredningens bedömning att patentmålens speciella karaktär och skingras. Det framhölls även att den pågående internationella behovet av teknisk sakkunskap ställer särskilda krav på de leda- utvecklingen på det industriella rättsskyddets område bör möter som deltar i handläggningen av sådana mål. För att för- avvaktas. stärka den patenträttsliga och tekniska kompetensen i domstolarna föreslog regeringen att ledamöter från Patentbesvärsrätten i större utsträckning skulle delta i patentmål i tingsrätt 4.1.3 1999 års patentprocessutredning och hovrätt. Vidare föreslogs att tekniskt kunniga ledamöter i 1999 års patentprocessutredning föreslog i betänkandet Patentökad utsträckning skulle delta i den förberedande handläggningen i domstolarna. processen m.m. (SOU 2001:33) att de mål som handläggs i Patentbesvärsrätten inom det industriella rättsskyddet (patent, varumärken, mönster och växtförädling) i stället ska handläggas i Promemorian Specialdomstolarna i framtiden en särskild domstol vid Stockholms tingsrätt; Patendomstolen. 4.1.2 Enligt förslaget ska även tvistemål och brottmål om patent och I departementspromemorian Specialdomstolarna i framtiden växtförädlarrätt samt tvistemål om arbetstagares uppfinningar (Ds 1993:34) övervägdes om specialdomstolar bör och kan och försvarsuppfinningar handläggas i Patentdomstolen. Utredavskaffas som självständiga rättsskipningsorgan och i vilken mån ningen föreslog att en särskild patentprocesslag ska reglera

152 153 153

Tidigare överväganden och reformer

Patentdomstolens organisation samt förfarandet i de mål som ska handläggas där och i högre instans. Vidare föreslog utredningen att återstående mål som handläggs i Patentbesvärsrätten, dvs. mål om namn och utgivningsbevis för periodiska skrifter, ska föras till allmän förvaltningsdomstol. Utredningen föreslog dessutom en rad bestämmelser i syfte att effektivisera förfarandet. Bland dessa kan nämnas en möjlighet att handlägga tvistemål och ärenden som rör patent gemensamt i Patentdomstolen, ökade möjligheter till skriftlig handläggning samt begränsningar i rätten att överklaga. Vidare föreslog utredningen att de tekniskt kunniga ledamöter som tjänstgör i Patentbesvärsrätten fortsättningsvis ska tjänstgöra vid Patentdomstolen och att hovrätten ska vara hänvisad till annan teknisk expertis. Av de remissinstanser som yttrade sig över frågorna om patentprocessen och domstolsorganisationen tillstyrkte elva huvudsakligen förslaget medan åtta avstyrkte det. De remissinstanser som var positiva till förslaget, bl.a. Svea hovrätt, Domstolsverket, Statskontoret och Patent- och registreringsverket, instämde i att det finns ett behov av att koncentrera verksamheten på patentprocessens område till en domstolsorganisation och ansåg att den föreslagna sammanföringen medför en önskvärd koncentration av specialistkompetensen. De kritiska remissinstanserna, bl.a. Stockholms tingsrätt, Patentbesvärsrätten, Sveriges advokatsamfund, Svenskt Näringsliv och Svenska Föreningen för Immaterialrätt, anförde att förslaget inte löser problemen med resurs- och kompetensfrågor samt att det inte skapas en tillräckligt slagkraftig och kompetent domstolsorganisation för hantering av immaterialrättsliga mål och ärenden. Flera remissinstanser, bl.a. Patentbesvärsrätten och Svenska Föreningen för Immaterialrätt, uttryckte farhågor för att kompetensen i hovrätt försämras om den inte kan använda de tekniskt kunniga ledamöterna från Patentbesvärsrätten. Ett antal remissinstanser, bl.a. Patentbesvärsrätten, Svenska Föreningen för Immaterialrätt, Svenskt Näringsliv, Domstolsverket, Patent- och

154 154

Tidigare överväganden och reformer Tidigare överväganden och reformer

registreringsverket och Sveriges advokatsamfund, förde fram Patentdomstolens organisation samt förfarandet i de mål som tanken på en än mer samlad domstolsorganisation på immaterialska handläggas där och i högre instans. rättens område innefattande också fler immaterialrätter. Flera Vidare föreslog utredningen att återstående mål som hand- remissinstanser ansåg att även marknadsföringsrättsliga och konläggs i Patentbesvärsrätten, dvs. mål om namn och utgivnings- kurrensrättsliga mål bör omfattas av reformen. bevis för periodiska skrifter, ska föras till allmän förvaltnings- Vissa remissinstanser ansåg att den internationella utveckdomstol. lingen bör avvaktas. Andra däremot ansåg att det är viktigt att Utredningen föreslog dessutom en rad bestämmelser i syfte redan nu skapa en domstolsorganisation som kan utgöra en att effektivisera förfarandet. Bland dessa kan nämnas en möjlig- byggsten i en framtida europeisk domstolsorganisation. het att handlägga tvistemål och ärenden som rör patent gemen- Förslaget till ny patentprocesslag godtogs i huvudsak av de samt i Patentdomstolen, ökade möjligheter till skriftlig hand- remissinstanser som yttrade sig i den delen. Remissinstanserna läggning samt begränsningar i rätten att överklaga. Vidare före- framför dock olika lagtekniska synpunkter. slog utredningen att de tekniskt kunniga ledamöter som tjänstgör i Patentbesvärsrätten fortsättningsvis ska tjänstgöra vid Patentdomstolen och att hovrätten ska vara hänvisad till annan 4.1.4 Varumärkeskommittén teknisk expertis. Varumärkeskommittén föreslog i betänkandet Ny varumärkeslag Av de remissinstanser som yttrade sig över frågorna om patentprocessen och domstolsorganisationen tillstyrkte elva och ändringar i firmalagen (SOU 2001:26) inga förändringar av processordningen med undantag för en ny ordning för administhuvudsakligen förslaget medan åtta avstyrkte det. De remissinstanser som var positiva till förslaget, bl.a. Svea hovrätt, Dom- rativ hävning. I Varumärkeskommitténs uppdrag ingick inte att överväga en stolsverket, Statskontoret och Patent- och registreringsverket, instämde i att det finns ett behov av att koncentrera verksamhe- koncentration av varumärkes- och firmarättsliga mål. Ett antal remissinstanser, bl.a. Patentbesvärsrätten, Sveriges advokatsamten på patentprocessens område till en domstolsorganisation och ansåg att den föreslagna sammanföringen medför en önskvärd fund, Svenskt Näringsliv och Svenska Föreningen för Immaterialrätt, förde emellertid fram tankar på en koncentration i domkoncentration av specialistkompetensen. De kritiska remissinstanserna, bl.a. Stockholms tingsrätt, Patentbesvärsrätten, stol av mål om industriella rättigheter. Flera av dessa ansåg att Stockholms tingsrätt borde vara exklusivt forum för dessa mål- Sveriges advokatsamfund, Svenskt Näringsliv och Svenska Föreningen för Immaterialrätt, anförde att förslaget inte löser proble- typer (prop. 2009/10:225 s. 235 och 351). men med resurs- och kompetensfrågor samt att det inte skapas en tillräckligt slagkraftig och kompetent domstolsorganisation 4.1.5 Mönsterutredningen för hantering av immaterialrättsliga mål och ärenden. Flera remissinstanser, bl.a. Patentbesvärsrätten och Svenska Före- Mönsterutredningen föreslog i sitt slutbetänkande Förslag till ningen för Immaterialrätt, uttryckte farhågor för att kompetenformskyddslag (SOU 2001:68) att handläggningen av allmänna sen i hovrätt försämras om den inte kan använda de tekniskt mål om formskydd koncentreras till Stockholms tingsrätt, på kunniga ledamöterna från Patentbesvärsrätten. Ett antal remisssätt som redan gäller för patentmålen. Utredningen menade att instanser, bl.a. Patentbesvärsrätten, Svenska Föreningen för övervägande skäl talar för en sådan koncentration och pekade på Immaterialrätt, Svenskt Näringsliv, Domstolsverket, Patent- och

154 155 155

Tidigare överväganden och reformer

bl.a. att det begränsade antalet mål knappast ger underlag för att skapa och upprätthålla kompetens hos fler än ett fåtal domare. Av de remissinstanser som yttrade sig om förslaget att koncentrera mål till Stockholms tingsrätt tillstyrkte alla utom en. Bland annat Svenska Föreningen för Immaterialrätt anförde att en koncentration av målen till Stockholms tingsrätt innebär att domstolen kan dra fördel av den kompetens den har från andra immaterialrättsliga områden. Sveriges konsthantverkare och industriformgivare ansåg att den koncentration av kompetens det blir fråga om uppväger de praktiska ekonomiska olägenheter koncentrationen kan få för den enskilda formgivaren ute i landet. Företagarna avstyrkte förslaget med motiveringen att frågan om exklusiva fora för immaterialrättsliga tvister bör utredas i ett sammanhang. Företagarna nämnde särskilt de processuella olägenheter som kan uppstå när en produkt omfattas av flera olika immaterialrättsskydd.

4.1.6 Patentlagsutredningen

Regeringen gav den 4 oktober 2012 en särskild utredare i uppdrag att bl.a. föreslå de författningsändringar som behövs till följd av införandet av det enhetliga patentskyddet och inrättandet av den enhetliga europeiska patentdomstolen (dir. 2012:99). Utredningen föreslår i ett delbetänkande Patentlagen och det enhetliga europeiska patentsystemet (SOU 2013:48) bl.a. en ny forumregel som innebär att en svensk domstol inte är behörig att ta upp ett mål när den enhetliga patentdomstolen är exklusivt behörig enligt avtalet om en enhetlig patentdomstol. Utredningen gör dessutom bedömningen att den enhetliga patentdomstolens exklusiva behörighet är begränsad till civilrättsområdet och att domstolsavtalet därför inte hindrar att nationella domstolar tar upp patenträttsliga brottmål även om prövningen skulle omfatta intrångsfrågor som annars skulle falla under den

156 156

Tidigare överväganden och reformer Tidigare överväganden och reformer

enhetliga patentdomstolens exklusiva behörighet. Betänkandet bl.a. att det begränsade antalet mål knappast ger underlag för att har remitterats. skapa och upprätthålla kompetens hos fler än ett fåtal domare. Av de remissinstanser som yttrade sig om förslaget att koncentrera mål till Stockholms tingsrätt tillstyrkte alla utom en.

4.2 Marknadsföringsrätten och konkurrensrätten

Bland annat Svenska Föreningen för Immaterialrätt anförde att en koncentration av målen till Stockholms tingsrätt innebär att På marknadsföringsrättens och konkurrensrättens område har domstolen kan dra fördel av den kompetens den har från andra frågan om en förändrad processordning övervägts i olika immaterialrättsliga områden. Sveriges konsthantverkare och sammanhang. I flera fall har också förändringar genomförts. industriformgivare ansåg att den koncentration av kompetens Enligt äldre marknadsförings- och konkurrenslagstiftning var det blir fråga om uppväger de praktiska ekonomiska olägenheter Marknadsdomstolen första och enda domstolsinstans. Genom koncentrationen kan få för den enskilda formgivaren ute i landet. 1995 års marknadsföringslag och 1993 års konkurrenslag ändra- Företagarna avstyrkte förslaget med motiveringen att frågan om des instansordningen för mål enligt dessa lagar så att Stockholms exklusiva fora för immaterialrättsliga tvister bör utredas i ett tingsrätt skulle vara första instans för alla mål och ärenden (prop. sammanhang. Företagarna nämnde särskilt de processuella 1992/93:56 respektive 1994/95:123). Genom ändringar i konkurolägenheter som kan uppstå när en produkt omfattas av flera renslagen som trädde i kraft 1998 skedde, i syfte att få till stånd olika immaterialrättsskydd. en snabbare handläggning av målen, en återgång till att Marknadsdomstolen som första instans skulle pröva överklagade beslut av Konkurrensverket (prop. 1997/98:130). Stockholms 4.1.6 Patentlagsutredningen tingsrätt kvarstod dock som första instans för mål om konkurrensskadeavgift och företagskoncentration. I marknadsförings- Regeringen gav den 4 oktober 2012 en särskild utredare i upplagen genomfördes 1999 motsvarande förändring av instansorddrag att bl.a. föreslå de författningsändringar som behövs till ningen genom att mål om förbud och åläggande åter skulle handföljd av införandet av det enhetliga patentskyddet och läggas i Marknadsdomstolen som första instans (prop. 1997/98:188). inrättandet av den enhetliga europeiska patentdomstolen I den nya marknadsföringslag som trädde i kraft år 2008 gjor- (dir. 2012:99). des inga förändringar av processordningen (prop. 2007/08:115). Utredningen föreslår i ett delbetänkande Patentlagen och det Genom införandet av en ny konkurrenslag år 2008 omfattas enhetliga europeiska patentsystemet (SOU 2013:48) bl.a. en ny alla av Stockholms tingsrätt meddelade avgöranden i konkurforumregel som innebär att en svensk domstol inte är behörig att rensmål och konkurrensärenden som överklagas till Marknadsta upp ett mål när den enhetliga patentdomstolen är exklusivt domstolen av systemet med prövningstillstånd. Genom 2008 års behörig enligt avtalet om en enhetlig patentdomstol. Utred- konkurrenslag har vidare Konkurrensverket getts utökade ningen gör dessutom bedömningen att den enhetliga patentdombeslutsbefogenheter genom att verket får meddela avgiftsförestolens exklusiva behörighet är begränsad till civilrättsområdet lägganden. En fakultativ möjlighet för domstolarna att förena och att domstolsavtalet därför inte hindrar att nationella dommål om skadestånd på konkurrensrättslig grund med mål om stolar tar upp patenträttsliga brottmål även om prövningen konkurrensskadeavgift har också införts (prop. 2007/08:135). skulle omfatta intrångsfrågor som annars skulle falla under den

156 157 157

Tidigare överväganden och reformer

4.2.1 Promemorian Specialdomstolarna i framtiden

Den i avsnitt 4.1.2 omnämnda departementspromemorian Specialdomstolarna i framtiden (Ds 1993:34) innehåller även överväganden om Marknadsdomstolen. I promemorian anfördes att Marknadsdomstolen bör avskaffas som en självständig specialdomstol och inordnas som en specialfunktion i Svea hovrätt. Reformen borde enligt promemorian inriktas på att mål som prövas av Marknadsdomstolen i första instans i stället ska prövas av tingsrätt i första instans och att målen inte ska kunna överklagas till Högsta domstolen. Bland annat mot bakgrund av att reformen kräver ytterligare överväganden beträffande forum- och förfaranderegler föreslogs dock inga lagändringar. Remissutfallet för slutsatserna i denna del av promemorian var blandat. En majoritet av dem som yttrade sig, bl.a. Göteborgs tingsrätt, Riksrevisionsverket, Företagarnas Riksorganisation och Sveriges advokatsamfund, var positiva till att Marknadsdomstolen inordnas som en specialfunktion i Svea hovrätt. Några av remissinstanserna, bl.a. Högsta domstolen och Länsrätten i Norrbottens län, menade att Högsta domstolen bör ha den prejudikatbildande funktionen. Av de remissinstanser som var negativa, bl.a. Marknadsdomstolen, Konkurrensverket och Konsumentverket, framhöll de flesta vikten av snabba avgöranden på marknadsföringsrättens område och att Marknadsdomstolens prejudikatbildande funktion bör behållas. Några av remissinstanserna påpekade också att en del måltyper i Marknadsdomstolen närmast hör hemma i de allmänna förvaltningsdomstolarna.

4.2.2 Utredningen om en översyn av konkurrenslagen

I betänkandet En ny konkurrenslag (2006:99) övervägde Utredningen om en översyn av konkurrenslagen utformningen av domstolsordningen för de konkurrensrättsliga målen. Flera skäl fördes fram mot att ha ett system med specialdomstol på kon-

158 158

Tidigare överväganden och reformer Tidigare överväganden och reformer

kurrensrättens område. Enligt utredningens uppfattning borde 4.2.1 Promemorian Specialdomstolarna i framtiden rimliga krav på specialisering även på konkurrensrättens område

kunna tillgodoses inom ramen för dömandet i de allmänna dom- Den i avsnitt 4.1.2 omnämnda departementspromemorian stolsslagen. Nuvarande system bygger redan, såvitt avser Stock- Specialdomstolarna i framtiden (Ds 1993:34) innehåller även överholms tingsrätt, på en specialisering i allmän domstol. Vidare anväganden om Marknadsdomstolen. förde utredningen att en ordning där målen även överprövas I promemorian anfördes att Marknadsdomstolen bör avskafinom ramen för en större domstolsorganisation än Marknadsfas som en självständig specialdomstol och inordnas som en domstolen torde kunna öppna möjligheter för att skapa en orgaspecialfunktion i Svea hovrätt. Reformen borde enligt promemonisation som är mer flexibel och mindre sårbar än den nuvarande, rian inriktas på att mål som prövas av Marknadsdomstolen i främst med avseende på de riktigt stora målen om konkurrensförsta instans i stället ska prövas av tingsrätt i första instans och skadeavgift. Utredningen bedömde att en lämplig förändring av att målen inte ska kunna överklagas till Högsta domstolen. Bland instansordningen för de aktuella målen vore att föra över de mål annat mot bakgrund av att reformen kräver ytterligare översom enligt nuvarande ordning handläggs i Marknadsdomstolen väganden beträffande forum- och förfaranderegler föreslogs till prövning i de allmänna domstolarna, med Stockholms tingsdock inga lagändringar. Remissutfallet för slutsatserna i denna rätt som första instans och Svea hovrätt som andra instans – där del av promemorian var blandat. En majoritet av dem som Marknadsdomstolen skulle inordnas. Utredningen lämnade dock yttrade sig, bl.a. Göteborgs tingsrätt, Riksrevisionsverket, Föreinget förslag om en sådan förändring, eftersom det fick anses tagarnas Riksorganisation och Sveriges advokatsamfund, var ligga utanför utredningens uppdrag. Utredningens bedömning positiva till att Marknadsdomstolen inordnas som en specialvar dock att de förslag om förändringar av det konkurrensfunktion i Svea hovrätt. Några av remissinstanserna, bl.a. Högsta rättsliga regelverket som föreslogs skulle underlätta en framtida domstolen och Länsrätten i Norrbottens län, menade att Högsta förändring av instansordningen. domstolen bör ha den prejudikatbildande funktionen. Av de Frågan om ny ordning för domstolsprövningen berördes även remissinstanser som var negativa, bl.a. Marknadsdomstolen, av en del av de remissinstanser som yttrade sig över betänkandet. Konkurrensverket och Konsumentverket, framhöll de flesta Svea hovrätt, Domstolsverket och några advokatbyråer delade vikten av snabba avgöranden på marknadsföringsrättens område utredningens uppfattning att det på sikt finns skäl att inordna och att Marknadsdomstolens prejudikatbildande funktion bör Marknadsdomstolen i Svea hovrätt, medan Marknadsdomstolen, behållas. Några av remissinstanserna påpekade också att en del Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, Svenskt måltyper i Marknadsdomstolen närmast hör hemma i de allnäringsliv och Svensk industriförening inte kunde tillstyrka en männa förvaltningsdomstolarna. sådan förändring.

4.2.2 Utredningen om en översyn av konkurrenslagen 4.2.3 Rapport om Åtgärder för bättre konkurrens

I betänkandet En ny konkurrenslag (2006:99) övervägde Utred- Regeringen gav år 2008 Konkurrensverket i uppdrag att göra en bred ningen om en översyn av konkurrenslagen utformningen av översyn av konkurrenssituationen i Sverige och lämna förslag till domstolsordningen för de konkurrensrättsliga målen. Flera skäl åtgärder som stärker konkurrensen. Uppdraget redovisades i en fördes fram mot att ha ett system med specialdomstol på kontvådelad rapport: Åtgärder för bättre konkurrens – förslag och

158 159 159

Tidigare överväganden och reformer

Åtgärder för bättre konkurrens – konkurrensen i Sverige (Konkurrensverkets rapportserie 2009:4). I rapportens första del, Åtgärder för bättre konkurrens – förslag, lämnade Konkurrensverket ett stort antal förslag till åtgärder som är ägnade att förbättra förutsättningarna för fungerande konkurrens till nytta för konsumenterna. Bland förslagen märks förslaget att samla marknadsrelaterade mål i ett och samma domstolsslag för en effektivare handläggning.

4.3 Målutredningen

Utredningen

Målutredningen ställer i betänkandet Mål och medel – särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44) upp ett antal principer för när det kan finnas behov av att vidta åtgärder i organisatoriskt eller processuellt hänseende i syfte att uppnå särskild skyndsamhet eller särskild kompetens samt redovisar de verktyg och metoder som bedöms ändamålsenliga för att uppnå sådan skyndsamhet eller kompetens. Beträffande de immaterialrättsliga, konkurrensrättsliga och marknadsföringsrättsliga målen bedömer utredningen att behovet av särskild kompetens i domstolsförfarandet är tydligt. Utredningen finner att deltagandet av särskilda ledamöter vid avgörandet av vissa av dessa mål är en ändamålsenlig åtgärd. Däremot ser utredningen inget behov av särskild skyndsamhet. Utredningen konstaterar att domstolsprövningen av immaterialrättsliga, konkurrensrättsliga och marknadsföringsrättsliga mål är uppdelad mellan allmän domstol, allmän förvaltningsdomstol och specialdomstol. Enligt utredningens uppfattning bör utgångspunkten vara att måltyper som, i likhet med de nu aktuella måltyperna, har många och starka beröringspunkter ska hanteras i ett domstolsslag eftersom det bör leda till samordningsvinster. Nuvarande ordning försämrar enligt utredningen möjligheten att bygga upp och upprätthålla specialistkompetens på de aktuella områdena.

160 160

Tidigare överväganden och reformer Tidigare överväganden och reformer

Utredningen bedömer att en mer samlad domstolsprövning, Åtgärder för bättre konkurrens – konkurrensen i Sverige (Kon- där målen koncentreras till en domstol, skulle ge upphov till en kurrensverkets rapportserie 2009:4). I rapportens första del, Åtgärder mer bärkraftig verksamhet. Genom att samla målen i ett domför bättre konkurrens – förslag, lämnade Konkurrensverket ett stort stolsslag förbättras också förutsättningarna för en god prejudiantal förslag till åtgärder som är ägnade att förbättra förut- katbildning. En annan fördel med en mer samlad domstolsprövsättningarna för fungerande konkurrens till nytta för konsumenterna. ning är enligt utredningen att det bör kunna leda till att de sär- Bland förslagen märks förslaget att samla marknadsrelaterade mål i skilda ledamöterna används mer effektivt. ett och samma domstolsslag för en effektivare handläggning. Utredningen anser sammantaget att det kan finnas anledning att närmare överväga om det är befogat att inrätta en ny särskild domstol inom ramen för de allmänna domstolarna för att samla

4.3 Målutredningen de immaterialrättsliga, konkurrensrättsliga och marknadsförings-

rättsliga målen. Utredningen

Målutredningen ställer i betänkandet Mål och medel – särskilda Remissutfallet åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44) upp ett antal principer för när det kan finnas behov av att vidta åtgärder i En majoritet av remissinstanserna, bl.a. Svea hovrätt, Stockholms organisatoriskt eller processuellt hänseende i syfte att uppnå särtingsrätt, Konkurrensverket och Konsumentverket, är positiva skild skyndsamhet eller särskild kompetens samt redovisar de till utredningens överväganden när det gäller de immaterialrättsverktyg och metoder som bedöms ändamålsenliga för att uppnå liga, konkurrensrättsliga och marknadsföringsrättsliga målen. sådan skyndsamhet eller kompetens. Högsta förvaltningsdomstolen instämmer i utredningens be- Beträffande de immaterialrättsliga, konkurrensrättsliga och dömning att det inte är ändamålsenligt att immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga målen bedömer utredningen att behokonkurrensrättsliga och marknadsföringsrättsliga mål som har vet av särskild kompetens i domstolsförfarandet är tydligt. Utsin grund i samma omständigheter ska fördelas på flera domredningen finner att deltagandet av särskilda ledamöter vid avgö- stolsslag och instansordningar. Domstolen delar emellertid inte randet av vissa av dessa mål är en ändamålsenlig åtgärd. Däremot utredningens uppfattning att det bör inrättas en ny särskild ser utredningen inget behov av särskild skyndsamhet. domstol. Snarare bör det övervägas att föra in Marknadsdom- Utredningen konstaterar att domstolsprövningen av immatestolen under Svea hovrätt. rialrättsliga, konkurrensrättsliga och marknadsföringsrättsliga Svenskt Näringsliv, Patent- och registreringsverket, Svenska mål är uppdelad mellan allmän domstol, allmän förvaltningsdom- Föreningen för Immaterialrätt, Patentbesvärsrätten, Marknadsstol och specialdomstol. Enligt utredningens uppfattning bör ut- domstolen, Näringslivets delegation för marknadsrätt, Sveriges gångspunkten vara att måltyper som, i likhet med de nu aktuella Marknadsförbund, Svenska Industrins IP Förening och Företamåltyperna, har många och starka beröringspunkter ska hanteras garna ställer sig positiva till att samla de immaterialrättsliga, i ett domstolsslag eftersom det bör leda till samordningsvinster. konkurrensrättsliga och marknadsföringsrättsliga målen. De Nuvarande ordning försämrar enligt utredningen möjligheten att anser att den närmare avgränsningen av vilka mål som ska samlas bygga upp och upprätthålla specialistkompetens på de aktuella och hur domstolslösningen och de processuella reglerna ska se ut områdena. bör bli föremål för en utredning. Vissa av dem, bl.a. Svenskt

160 161 161

Tidigare överväganden och reformer

Näringsliv, Näringslivets delegation för marknadsrätt och Marknadsdomstolen, förordar en specialdomstolslösning. Åklagarmyndigheten menar att det inte kan vara aktuellt med en ordning där brottmålen på området förs till ett annat domstolsslag än allmän domstol. Även Patentbesvärsrätten tar upp brottmålen och anför att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt hur dessa mål ska handläggas. Domstolen nämner som ett alternativ tillskapandet av en ”nationell tingsrätt” och lyfter fram att en sådan tingsrätt skulle på ett naturligt sätt kunna pröva frågor om brott på aktuella rättsområden. Post- och telestyrelsen avstyrker att en utredning tillsätts vars uppdrag innefattar målen enligt lagen om elektronisk kommunikation med hänvisning till dels att nuvarande prövningsordning fungerar väl, dels behovet av stabilitet. Hovrätten över Skåne och Blekinge anser att det saknas tillräckliga skäl att göra några förändringar beträffande de immaterialrättsliga mål som för närvarande handläggs i allmän domstol.

162 162

Tidigare överväganden och reformer

5 En samlad prövning

Näringsliv, Näringslivets delegation för marknadsrätt och Marknadsdomstolen, förordar en specialdomstolslösning. Åklagarmyndigheten menar att det inte kan vara aktuellt med en ordning där brottmålen på området förs till ett annat domstolsslag än allmän domstol. Även Patentbesvärsrätten tar upp brottmålen och anför att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt hur dessa mål ska handläggas. Domstolen nämner som ett alternativ tillskapandet av en ”nationell tingsrätt” och lyfter fram att en sådan tingsrätt skulle på ett naturligt sätt kunna pröva frågor

om brott på aktuella rättsområden. 5.1 Reformbehovet

Post- och telestyrelsen avstyrker att en utredning tillsätts vars uppdrag innefattar målen enligt lagen om elektronisk kommu- Bedömning: Förutsättningarna för domstolarna att handnikation med hänvisning till dels att nuvarande prövningsord- lägga och avgöra immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga ning fungerar väl, dels behovet av stabilitet. Hovrätten över och konkurrensrättsliga mål och ärenden behöver förbättras. Skåne och Blekinge anser att det saknas tillräckliga skäl att göra några förändringar beträffande de immaterialrättsliga mål som

Skälen för bedömningen

för närvarande handläggs i allmän domstol. Vikten av en ändamålsenlig domstolsprövning

Ett väl fungerande näringsliv är en förutsättning för ekonomisk tillväxt och en växande välfärd i Sverige. Ett gott företagsklimat främjar företagande, innovation och investeringar. För att uppnå detta är det nödvändigt att immateriella rättigheter kan skyddas. Det är samtidigt nödvändigt att hinder för en effektiv konkurrens kan undanröjas och väl fungerande marknader kan skapas och utvecklas. Genom ökad konkurrens stiger effektiviteten, produktiviteten och konkurrenskraften hos företagen. Konkurrens stimulerar också innovation. En väl fungerande konkurrens gynnar också konsumenterna genom ökade valmöjligheter, högre kvalitet på produkter och lägre priser. Härigenom stärks den svenska konkurrenskraften. En väl fungerande konkurrens gynnar också konsumenternas ställning. Av stor betydelse i sammanhanget är att det finns moderna och tydliga regelverk inom de immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga områdena.

162 163 163

En samlad prövning

Ytterst finns domstolsprövning att tillgå för att upprätthålla dessa regelverk. Det är viktigt att det för de aktuella rättsområdena finns en ändamålsenlig domstolsprövning samt en god och enhetlig prejudikatbildning. Domstolsavgörandena kan påverka konkurrensförhållandena mellan företag och därmed dynamiken på marknaden. För företag och konsumenter, liksom för samhällsekonomin i stort, är det därför väsentligt att domstolsprövningen lever upp till högt ställda krav på kvalitet och effektivitet. En domstolsprövning som motsvarar dessa krav och i förlängningen tydliggör rättsläget kan klargöra under vilka förutsättningar verksamheter får bedrivas och därmed bidra till förbättrad konkurrens.

En förändring är nödvändig

Domstolsprövningen av de immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga målen är splittrad. Den är utspridd på olika allmänna domstolar, allmänna förvaltningsdomstolar och specialdomstolar. Målen tillhör de mest komplicerade och omfattande mål som handläggs i domstol. Behovet av särskild kompetens är därför tydligt i flera av dessa mål. Samtidigt rör det sig om ett förhållandevis litet antal mål. Den nuvarande uppdelningen av prövningen på många olika domstolar försämrar möjligheterna att handlägga målen effektivt och med hög kvalitet. Många av de berörda domstolarna har ett mycket begränsat målunderlag, vilket innebär svårigheter att bygga upp och upprätthålla nödvändig specialistkompetens. Erfarenhet av en av de aktuella måltyperna kan i flera fall vara av värde vid handläggning av en annan måltyp där sakfrågan är densamma eller närliggande. Nuvarande uppdelning på olika domstolsslag innebär att sådant erfarenhetsutnyttjande inte är möjligt. Att det inte går att handlägga mål av nu aktuella slag gemensamt innebär också ett ineffektivt resursutnyttjande till nackdel inte minst för parterna, som kan behöva föra flera separata domstolsprocesser rörande vad som i grunden är samma

164 164

En samlad prövning En samlad prövning

fråga. Att instansordningen är splittrad ökar vidare risken för en Ytterst finns domstolsprövning att tillgå för att upprätthålla oenhetlig praxis på området eftersom samma typ av frågor kan dessa regelverk. Det är viktigt att det för de aktuella rättsområ- prövas av olika prejudikatinstanser. dena finns en ändamålsenlig domstolsprövning samt en god och Den problematiska situationen är särskilt tydlig i fråga om enhetlig prejudikatbildning. Domstolsavgörandena kan påverka Patentbesvärsrätten. Domstolens målunderlag har minskat bekonkurrensförhållandena mellan företag och därmed dynamiken tydligt över åren. Den minskande måltillströmningen innebär ett på marknaden. För företag och konsumenter, liksom för sam- dåligt resursutnyttjande och i förlängningen en risk för att den hällsekonomin i stort, är det därför väsentligt att domstolspröv- samlade kompetensen vid domstolen blir lidande på grund av ningen lever upp till högt ställda krav på kvalitet och effektivitet. otillräcklig praktisk erfarenhet av de olika där förekommande En domstolsprövning som motsvarar dessa krav och i förläng- måltyperna. De senaste årens försämrade resursläge för domstoningen tydliggör rättsläget kan klargöra under vilka förutsätt- len har även fått negativa återverkningar för hanteringen av ningar verksamheter får bedrivas och därmed bidra till förbättrad patentmål i allmän domstol eftersom Patentbesvärsrätten inte konkurrens. kunnat låna ut tekniska ledamöter i en omfattning som motsvarar de allmänna domstolarnas behov. Det kan sammanfattningsvis konstateras att den nuvarande En förändring är nödvändig splittringen gör domstolsprövningen svåröverskådlig och förenad med påtagliga brister. Åtgärder bör därför vidtas för att för- Domstolsprövningen av de immaterialrättsliga, marknadsbättra förutsättningarna för domstolarna att pröva immaterialföringsrättsliga och konkurrensrättsliga målen är splittrad. Den rättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga mål är utspridd på olika allmänna domstolar, allmänna förvaltningsoch ärenden effektivt och med hög kvalitet. domstolar och specialdomstolar. Målen tillhör de mest komplicerade och omfattande mål som handläggs i domstol. Behovet av särskild kompetens är därför tydligt i flera av dessa mål. Sam-

5.2 En enhetlig och koncentrerad

tidigt rör det sig om ett förhållandevis litet antal mål.

domstolsprövning

Den nuvarande uppdelningen av prövningen på många olika domstolar försämrar möjligheterna att handlägga målen effektivt

Förslag: Domstolsprövningen av de immaterialrättsliga,

och med hög kvalitet. Många av de berörda domstolarna har ett marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga målen och mycket begränsat målunderlag, vilket innebär svårigheter att ärendena ska vara enhetlig och koncentrerad. bygga upp och upprätthålla nödvändig specialistkompetens. Erfarenhet av en av de aktuella måltyperna kan i flera fall vara av värde vid handläggning av en annan måltyp där sakfrågan är den- Skälen för förslaget: Som anförs ovan bedöms det nödvändigt samma eller närliggande. Nuvarande uppdelning på olika att förändra domstolsprövningen på immaterialrättens, domstolsslag innebär att sådant erfarenhetsutnyttjande inte är marknadsföringsrättens och konkurrensrättens områden för att möjligt. Att det inte går att handlägga mål av nu aktuella slag kunna säkerställa en hög kvalitet och effektivitet i dömandet. gemensamt innebär också ett ineffektivt resursutnyttjande till Det är i och för sig möjligt att genom skilda riktade åtgärder förnackdel inte minst för parterna, som kan behöva föra flera söka åstadkomma förbättrade förutsättningar för den dömande separata domstolsprocesser rörande vad som i grunden är samma verksamheten att handlägga mål på de aktuella rättsområdena.

164 165 165

En samlad prövning

Sådana åtgärder skulle t.ex. kunna vara att de aktuella domstolarna tillförs ökade resurser. Det skulle också kunna övervägas att i de olika domstolarna vidta åtgärder för att öka specialiseringsgraden hos domarna eller på annat sätt förbättra kompetensförsörjningen för dessa måltyper. Åtgärder av dessa slag skulle visserligen kunna bidra till enstaka förbättringar av förutsättningarna för den dömande verksamheten, men endast på kort sikt och i begränsad omfattning. Sådana åtgärder innebär inte någon övergripande eller långsiktigt hållbar lösning för domstolsprövningen av de aktuella målen. Som anges i avsnitt 5.1 är svårigheterna att få till stånd en ändamålsenlig domstolsprövning grundad framför allt i den splittrade domstolsordningen. Det låga mål- och ärendeantalet medför också att vissa av de domstolar eller domstolsenheter som prövar de olika mål- och ärendetyperna är relativt sett små, vilket kan innebära en risk för att verksamheten blir sårbar. De rättsliga och principiella samband som finns mellan de immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga målen och ärendena är tydliga (se avsnitt 5.3) och behovet av gemensam handläggning liksom den kompetensförstärkning som följer av att mål och ärenden rörande samma eller liknande rättsliga frågeställningar prövas samlat kan inte uppnås utan att angripa problemet med den splittrade prövningsordningen. Det är inte en tillfredsställande ordning att mål och ärenden som har ett gemensamt upphov fördelas på flera olika domstolsslag och instansordningar med de negativa konsekvenser som detta medför. Inte minst för Patentbesvärsrätten framstår en oförändrad ordning som ett ohållbart alternativ. Även för övriga domstolar finns det tydliga vinster med en samordning av mål- och ärendetyperna. Det råder också en bred samsyn om att en samlad prövning av de aktuella målen och ärendena skulle lösa många av de problem som prövningen av dessa mål- och ärendetyper brottas med. Senast har Målutredningen med bifall av en övervägande majoritet av remissinstanserna gjort denna bedömning. Med hänsyn härtill framstår den enda rimliga lösningen

166 166

En samlad prövning En samlad prövning

vara att skapa en mer enhetlig och koncentrerad domstols- Sådana åtgärder skulle t.ex. kunna vara att de aktuella dom- ordning. stolarna tillförs ökade resurser. Det skulle också kunna över- Ett enhetligt prövningsförfarande skulle komma till rätta med vägas att i de olika domstolarna vidta åtgärder för att öka de problem som den nuvarande prövningsordningen lider av. specialiseringsgraden hos domarna eller på annat sätt förbättra Det skapar en mer bärkraftig dömande verksamhet och innebär kompetensförsörjningen för dessa måltyper. Åtgärder av dessa att både resurser och kompetens kan användas mer effektivt, slag skulle visserligen kunna bidra till enstaka förbättringar av vilket rimligtvis innebär en snabbare och bättre handläggning. förutsättningarna för den dömande verksamheten, men endast på De domare som arbetar med målen och ärendena får och kan kort sikt och i begränsad omfattning. Sådana åtgärder innebär upprätthålla en hög kompetens inom rättsområdena genom att inte någon övergripande eller långsiktigt hållbar lösning för de ges möjlighet att handlägga flera näraliggande mål- och domstolsprövningen av de aktuella målen. ärendetyper. Det får anses mindre resurskrävande för en domare Som anges i avsnitt 5.1 är svårigheterna att få till stånd en som mer regelmässigt kommer i kontakt med målen att sätta sig ändamålsenlig domstolsprövning grundad framför allt i den in i de målspecifika frågeställningarna än vad det är för en splittrade domstolsordningen. Det låga mål- och ärendeantalet domare som har att ta ställning till en sådan frågeställning i ett medför också att vissa av de domstolar eller domstolsenheter enstaka fall. Problem med undersysselsättning och bristande som prövar de olika mål- och ärendetyperna är relativt sett små, praktisk erfarenhet kan i högre grad undvikas och den komvilket kan innebära en risk för att verksamheten blir sårbar. De petens som finns i domstolarna kan därmed utnyttjas bättre. En rättsliga och principiella samband som finns mellan de immate- samlad domstolsprövning ökar också förutsättningarna för en rialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga enhetlig praxis i besläktade frågor. målen och ärendena är tydliga (se avsnitt 5.3) och behovet av En samlad domstolsprövning har vidare den fördelen att den gemensam handläggning liksom den kompetensförstärkning som blir mer lättöverskådlig för parterna. Den som vill väcka talan i följer av att mål och ärenden rörande samma eller liknande ett immaterialrättsligt, marknadsföringsrättsligt eller konkurrättsliga frågeställningar prövas samlat kan inte uppnås utan att rensrättsligt mål behöver inte fundera på vilken domstol som är angripa problemet med den splittrade prövningsordningen. Det behörig. Genom samlingen undviks också att en part behöver är inte en tillfredsställande ordning att mål och ärenden som har föra olika processer i olika domstolar, med de kostnader och ett gemensamt upphov fördelas på flera olika domstolsslag och olägenheter detta med nödvändighet för med sig. Härigenom instansordningar med de negativa konsekvenser som detta erhålls vinster i form av tids- och kostnadsbesparingar för såväl medför. Inte minst för Patentbesvärsrätten framstår en oföränd- parterna som domstolarna. rad ordning som ett ohållbart alternativ. Även för övriga dom- En samlad domstolsprövning som innebär att mål och ärenstolar finns det tydliga vinster med en samordning av mål- och den som enligt nuvarande ordning handläggs i olika domstolar ärendetyperna. Det råder också en bred samsyn om att en samlad kommer att handläggas i samma domstol innebär förstås en ökad prövning av de aktuella målen och ärendena skulle lösa många av risk för jäv. Frågan huruvida en domare som deltagit i prövde problem som prövningen av dessa mål- och ärendetyper ningen av ett mål eller ärende är jävig att handlägga ett annat mål brottas med. Senast har Målutredningen med bifall av en eller ärende i samma domstol får bedömas med tillämpning av övervägande majoritet av remissinstanserna gjort denna bedöm- den s.k. generalklausulen i rättegångsbalken (4 kap. 13 § 10 RB ning. Med hänsyn härtill framstår den enda rimliga lösningen och NJA 2008 s. 893). Den omständigheten att en domare är

166 167 167

En samlad prövning

jävig i det enskilda fallet bedöms dock inte ha någon avgörande betydelse för den kvalitetshöjning som en koncentration av domstolsprövningen på området innebär. Mot den angivna bakgrunden bör en förändring ske som innebär att prövningen av immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga mål och ärenden sker inom ramen för en enhetlig och koncentrerad domstolsordning där måltillströmningen är kontinuerlig och av sådan omfattning att de som arbetar med målen har goda möjligheter att specialisera sig på området.

5.3 Mål- och ärendetyper som ska samlas

5.3.1 Utgångspunkter för avgränsningen

Immaterialrätten, marknadsföringsrätten och konkurrensrätten i vid bemärkelse rymmer ett stort antal mål- och ärendetyper och vilka av dessa som bör omfattas av reformen är inte helt givet. Det finns med hänsyn härtill behov av att göra en närmare avgränsning av vilka mål- och ärendetyper som bör ingå. Vad som i första hand bör styra avgränsningen är det rättsliga eller principiella samband som kan finnas mellan olika mål och de fördelar en samling därigenom skulle medföra. Samtidigt behöver även andra aspekter, som t.ex. målantal och kopplingar till andra rättsområden, beaktas vid bedömningen. Som följer av avsnitt 6.1 blir i någon utsträckning även val av domstolsslag och domstol relevant när det gäller vilka mål och ärenden som kan och bör ingå i den samlade domstolsordningen. Det framstår vidare som nödvändigt att iaktta en viss försiktighet med att i vart fall inledningsvis tillföra de domstolar som ska pröva målen för många och sinsemellan disparata måltyper. Detta gäller särskilt i de fall där samordningsvinsterna inte är tydliga och det inte heller i övrigt bedöms angeläget att förändra den gällande ordningen. Det finns annars en risk för övergångs-

168 168

En samlad prövning En samlad prövning

och inkörningsproblem som kan motverka att målen handläggs jävig i det enskilda fallet bedöms dock inte ha någon avgörande på ett ändamålsenligt sätt. betydelse för den kvalitetshöjning som en koncentration av Det kan därutöver finnas måltyper där en förändring i och för domstolsprövningen på området innebär. sig framstår som rimlig men där det inte är givet att den ändring Mot den angivna bakgrunden bör en förändring ske som som bör ske är att föra målen till den nya domstolsorganisainnebär att prövningen av immaterialrättsliga, marknadsförings- tionen. rättsliga och konkurrensrättsliga mål och ärenden sker inom ramen för en enhetlig och koncentrerad domstolsordning där måltillströmningen är kontinuerlig och av sådan omfattning att 5.3.2 Immaterialrättsliga mål och ärenden de som arbetar med målen har goda möjligheter att specialisera sig på området. Förslag: Samtliga immaterialrättsliga mål och ärenden som för närvarande handläggs i allmän domstol och Patentbesvärs-

rätten ska samlas.

5.3 Mål- och ärendetyper som ska samlas Bedömning: Mål i allmän förvaltningsdomstol rörande

firmaregistrering bör inte samlas med övriga immaterialrätts- 5.3.1 Utgångspunkter för avgränsningen liga mål och ärenden. Immaterialrätten, marknadsföringsrätten och konkurrensrätten i vid bemärkelse rymmer ett stort antal mål- och ärendetyper och Skälen för förslaget och bedömningen vilka av dessa som bör omfattas av reformen är inte helt givet. Patenträttsliga mål Det finns med hänsyn härtill behov av att göra en närmare avgränsning av vilka mål- och ärendetyper som bör ingå. De patenträttsliga målen (ca 50 inkomna registreringsmål och ca Vad som i första hand bör styra avgränsningen är det rättsliga 20 inkomna tvistemål per år) är uppdelade på Patentbesvärseller principiella samband som kan finnas mellan olika mål och rätten och allmän domstol (se avsnitt 3.1.2). Inom allmän domde fördelar en samling därigenom skulle medföra. Samtidigt stol handläggs merparten av målen i Stockholms tingsrätt, men behöver även andra aspekter, som t.ex. målantal och kopplingar vissa mål kan förekomma vid samtliga tingsrätter. till andra rättsområden, beaktas vid bedömningen. Som följer av De patenträttsliga registreringsmål som handläggs i Patentavsnitt 6.1 blir i någon utsträckning även val av domstolsslag och besvärsrätten har starka samband med de patenträttsliga domstol relevant när det gäller vilka mål och ärenden som kan tvistemål som handläggs i allmän domstol. Sakfrågorna är i stor och bör ingå i den samlade domstolsordningen. utsträckning desamma i registreringsmålen och tvistemålen om Det framstår vidare som nödvändigt att iaktta en viss försik- ogiltighet. Det gäller bl.a. nyhetskravet. Bedömningarna av tighet med att i vart fall inledningsvis tillföra de domstolar som patenterbarhet i registreringsmålen och av skyddsomfång i ska pröva målen för många och sinsemellan disparata måltyper. tvistemålen om intrång har också vissa likheter. Erfarenheter Detta gäller särskilt i de fall där samordningsvinsterna inte är som har vunnits vid handläggning av den ena måltypen är därför tydliga och det inte heller i övrigt bedöms angeläget att förändra av stort värde vid handläggning av den andra måltypen. Dessden gällande ordningen. Det finns annars en risk för övergångs- utom krävs samma tekniska expertis i de olika måltyperna. Detta visas inte minst av att de tekniskt kunniga patenträttsråden i

168 169 169

En samlad prövning

Patentbesvärsrätten regelmässigt tjänstgör som tekniskt sakkunniga ledamöter i Stockholms tingsrätt och Svea hovrätt. En samlad prövning av samtliga patentmål skulle leda till ett bättre utnyttjande av den tekniska kompetensen och en mer enhetlig praxis. Härtill kommer de olägenheter som parallella eller successiva domstolsprocesser på detta rättsområde innebär. Som exempel kan nämnas att det samtidigt kan pågå dels ett registreringsmål i Patentbesvärsrätten som rör ett överklagande av ett beslut att avslå en invändning mot ett patent, dels ett mål i allmän domstol som rör intrång och eventuell ogiltighet rörande samma patent mellan patentinnehavaren och invändaren. Trots att frågorna som domstolarna har att bedöma i dessa mål är i princip desamma är det enligt nuvarande ordning inte möjligt att förena dessa mål, vilket kan ha en menlig inverkan på effektiviteten, kompetensen och likformigheten i dömandet samt medföra onödiga kostnader för parterna. Av nu anförda skäl bör samtliga i allmän domstol förekommande tvistemål och samtliga i Patentbesvärsrätten förekommande mål rörande patent, arbetstagares uppfinningar och försvarsuppfinningar handläggas samlat.

Växtförädlarrättsliga mål

De växtförädlarrättsliga målen är uppdelade på Patentbesvärsrätten och allmän domstol (se avsnitt 3.1.2); under senare år har dock inga mål om växtförädlarrätt förekommit i någon av domstolarna. På samma sätt som för patentmålen har de olika växtförädlarrättsliga målen i de olika domstolarna starka samband med varandra. Mellan mål om växtförädlarrätt och patent råder det sambandet att det i båda fallen finns behov av särskild teknisk sakkunskap. Det finns också fall där en rättighetshavare har skyddat vissa aspekter med patent och andra med växtförädlarrätt. En innehavare av en växtförädlarrätt kan få en tvångslicens att utnyttja en patentskyddad uppfinning och en patenthavare kan få en tvångslicens att utnyttja en växtsort som skyddas av en

170 170

En samlad prövning En samlad prövning

växtförädlarrätt. Det finns vidare ett samband mellan patent- Patentbesvärsrätten regelmässigt tjänstgör som tekniskt sakkun- målen och växtförädlarrättsmålen – samt övriga immaterialrättsniga ledamöter i Stockholms tingsrätt och Svea hovrätt. En sam- liga mål – när det gäller grundläggande värderingar beträffande lad prövning av samtliga patentmål skulle leda till ett bättre rättigheternas funktion och innebörd. utnyttjande av den tekniska kompetensen och en mer enhetlig Av nu anförda skäl bör såväl de växtförädlarrättsliga tvistemål praxis. Härtill kommer de olägenheter som parallella eller som handläggs i allmän domstol som de mål som handläggs i successiva domstolsprocesser på detta rättsområde innebär. Som Patentbesvärsrätten handläggas samlat med patentmålen. exempel kan nämnas att det samtidigt kan pågå dels ett registreringsmål i Patentbesvärsrätten som rör ett överklagande av ett beslut att avslå en invändning mot ett patent, dels ett mål i Varumärkesrättsliga och mönsterrättsliga mål allmän domstol som rör intrång och eventuell ogiltighet rörande samma patent mellan patentinnehavaren och invändaren. Trots De varumärkesrättsliga målen (ca 110 inkomna registreringsmål och 60 inkomna tvistemål per år) och de mönsterrättsliga målen att frågorna som domstolarna har att bedöma i dessa mål är i (ca tio inkomna registreringsmål och fem inkomna tvistemål per princip desamma är det enligt nuvarande ordning inte möjligt att år) är uppdelade på Patentbesvärsrätten och allmän domstol (se förena dessa mål, vilket kan ha en menlig inverkan på effektiviteten, kompetensen och likformigheten i dömandet avsnitt 3.1.2). Inom allmän domstol kan flertalet mål förekomma vid samtliga tingsrätter. Vissa mål är dock koncentrerade till samt medföra onödiga kostnader för parterna. Av nu anförda skäl bör samtliga i allmän domstol förekom- Stockholms tingsrätt. Liksom för det övriga industriella rättsskyddet – patent och växtförädlarrätt – har de måltyper som mande tvistemål och samtliga i Patentbesvärsrätten förekomhandläggs i Patentbesvärsrätten starka samband med de mål som mande mål rörande patent, arbetstagares uppfinningar och förhandläggs i allmän domstol. Till exempel kan både Patentbesvarsuppfinningar handläggas samlat. svärsrätten och allmän domstol behöva bedöma om ett varumärke har den särskiljningsförmåga i förhållande till redan Växtförädlarrättsliga mål registrerade varumärken som krävs för registrering. De skilda immaterialrättsliga lagarna har dessutom i allt högre grad De växtförädlarrättsliga målen är uppdelade på Patentbesvärs- kommit att omfatta samma skyddsobjekt. Det finns också ett rätten och allmän domstol (se avsnitt 3.1.2); under senare år har samband mellan de olika rättigheterna när det gäller grundlägdock inga mål om växtförädlarrätt förekommit i någon av dom- gande värderingar beträffande rättigheternas funktion och innestolarna. På samma sätt som för patentmålen har de olika växt- börd. Det finns därför skäl att hantera varumärkesmålen och förädlarrättsliga målen i de olika domstolarna starka samband mönstermålen tillsammans med patent- och växtförädlarrättsmed varandra. Mellan mål om växtförädlarrätt och patent råder målen. det sambandet att det i båda fallen finns behov av särskild tek- Av nu anförda skäl bör samtliga i allmän domstol förekomnisk sakkunskap. Det finns också fall där en rättighetshavare har mande tvistemål och samtliga i Patentbesvärsrätten förekomskyddat vissa aspekter med patent och andra med växtförädlar- mande mål enligt varumärkeslagen och mönsterskyddslagen rätt. En innehavare av en växtförädlarrätt kan få en tvångslicens handläggas samlat med patentmålen och växtförädlarrättsmålen. att utnyttja en patentskyddad uppfinning och en patenthavare kan få en tvångslicens att utnyttja en växtsort som skyddas av en

170 171 171

En samlad prövning

Firmarättsliga mål

De firmarättsliga målen (ca 70 inkomna registreringsmål och ca tio inkomna tvistemål per år) är uppdelade på allmän domstol och allmän förvaltningsdomstol (se avsnitt 3.1.2). I allmän domstol handläggs mål om intrång i och ogiltighet av en firmarätt. I allmän förvaltningsdomstol handläggs mål om registrering av firma. Mellan varumärken och näringskännetecken (främst firma) råder ett särskilt och nära samband. De har likartade funktioner på marknaden och det blir allt vanligare att företag registrerar sin firmadominant (den del av ett företagsnamn som särskiljer företaget) eller en förkortning av denna som varumärke. Dessutom råder det ett lagreglerat samband mellan dessa rättigheter genom det korsvisa skyddet. I samband med införandet av en ny varumärkeslag år 2011 ändrades firmalagen så att den i så stor utsträckning som möjligt skulle motsvara varumärkesregleringen (prop. 2009/10:225). Reglerna om skydd för näringskännetecken är t.ex. sanktionerade på motsvarande sätt som varukännetecken, vilket bl.a. innebär att prövning av intrång och andra mål i allmän domstol handläggs enligt samma domstolsordning och enligt i huvudsak liknande regler. Med hänsyn till detta samband mellan måltyperna framstår det som rimligt att domstolsprövningen av firmarättsliga tvistemål rörande ogiltighet och intrång även fortsättningsvis sker samlat med övriga mål rörande det industriella rättsskyddet. Det ovan redovisade sambandet mellan varu- och näringskännetecken finns även i fråga om registrering av varumärke och firma. Den omständigheten att överprövningen av varumärkesregistreringen sker i annan domstol än prövningen av firmaregistreringen innebär att det finns en risk för att förutsättningarna för skydd och skyddets omfattning bedöms på olika sätt. Detta talar för att även firmaregistreringsmål bör samlas. Samtidigt är registrering av firmor särpräglad jämfört med registrering av övriga rättigheter eftersom den i de allra flesta fall sker i samband med associationsrättsliga registreringsåtgärder. Detta

172 172

En samlad prövning En samlad prövning

har också haft betydelse för utformningen av den nuvarande Firmarättsliga mål prövningsordningen för dessa registreringsmål. Registrerings-

åtgärder som kan förefalla vara rent associationsrättsliga kan ha De firmarättsliga målen (ca 70 inkomna registreringsmål och ca sådana känneteckensrättsliga inslag att de bör prövas tillsammans tio inkomna tvistemål per år) är uppdelade på allmän domstol med firmafrågan. Lagstiftaren har i tidigare sammanhang påtalat och allmän förvaltningsdomstol (se avsnitt 3.1.2). I allmän domatt det kan finnas skäl till olikartade regleringar för varumärke stol handläggs mål om intrång i och ogiltighet av en firmarätt. I och firma med hänsyn till firmans associationsrättsliga funktion allmän förvaltningsdomstol handläggs mål om registrering av (se t.ex. prop. 2009/10:225 s. 350). Det är Bolagsverket och vissa firma. andra myndigheter som beslutar om registrering och inte Patent- Mellan varumärken och näringskännetecken (främst firma) och registreringsverket som i övriga immaterialrättsliga registråder ett särskilt och nära samband. De har likartade funktioner reringsmål. Det finns vidare inget invändningsförfarande såvitt på marknaden och det blir allt vanligare att företag registrerar sin avser firmaregistering. Bolagsverkets beslut rörande associafirmadominant (den del av ett företagsnamn som särskiljer företionsrättsliga registreringsåtgärder överklagas till allmän förvalttaget) eller en förkortning av denna som varumärke. Dessutom ningsdomstol på samma sätt som Bolagsverkets övriga beslut om råder det ett lagreglerat samband mellan dessa rättigheter genom bolagsregistreringsfrågor. Det bedöms inte aktuellt att i detta det korsvisa skyddet. I samband med införandet av en ny sammanhang överväga en ändrad prövningsordning för de assovarumärkeslag år 2011 ändrades firmalagen så att den i så stor ciationsrättsliga målen. Om prövningsordningen avseende firmautsträckning som möjligt skulle motsvara varumärkesregleringen registrering förändras finns det därmed en risk för parallella (prop. 2009/10:225). Reglerna om skydd för näringskännetecken processer i olika domstolsslag rörande en juridisk persons registär t.ex. sanktionerade på motsvarande sätt som varukännetecken, rering. Detta talar för att målen om firmaregistrering inte bör vilket bl.a. innebär att prövning av intrång och andra mål i allmän omfattas av reformen. domstol handläggs enligt samma domstolsordning och enligt i Sammanfattningsvis finns det samband men även skillnader huvudsak liknande regler. Med hänsyn till detta samband mellan mellan firmaregistreringen och registreringen av övriga immatemåltyperna framstår det som rimligt att domstolsprövningen av riella rättigheter. Den associationsrättsliga kopplingen i firmafirmarättsliga tvistemål rörande ogiltighet och intrång även fortregistreringsmålen är påtaglig och det finns inte förutsättningar sättningsvis sker samlat med övriga mål rörande det industriella att inom ramen för denna promemoria fullt ut överblicka konrättsskyddet. sekvenserna av en separation av målen rörande firmaregistrering Det ovan redovisade sambandet mellan varu- och näringsoch målen rörande associationsrättsliga registreringsåtgärder. kännetecken finns även i fråga om registrering av varumärke och Mot denna bakgrund bör firmaregistreringsmålen inte nu samlas firma. Den omständigheten att överprövningen av varumärkesmed övriga immaterialrättsliga mål. registreringen sker i annan domstol än prövningen av firma-

registreringen innebär att det finns en risk för att förut-

sättningarna för skydd och skyddets omfattning bedöms på olika Upphovsrättsliga mål m.m. sätt. Detta talar för att även firmaregistreringsmål bör samlas.

Samtidigt är registrering av firmor särpräglad jämfört med regist- Flertalet upphovsrättsliga mål (inklusive mål om närstående

rering av övriga rättigheter eftersom den i de allra flesta fall sker i rättigheter) kan enligt nuvarande ordning förekomma i samtliga

samband med associationsrättsliga registreringsåtgärder. Detta tingsrätter (se avsnitt 3.1.2). Vissa mål är dock koncentrerade till

172 173 173

En samlad prövning

Stockholms tingsrätt. I hela landet förekommer drygt 50 mål per år, varav något mer än hälften handläggs i Stockholms tingsrätt. De upphovsrättsliga målen har i flera fall ett nära samband med målen rörande det industriella rättsskyddet. Inte sällan innehåller mål inom det industriella rättskyddet också upphovsrättsliga frågeställningar och tvärtom (jfr t.ex. NJA 2009 s. 159). Exempelvis kan en åtgärd som innebär ett varumärkesintrång eller ett intrång i ett mönster också utgöra ett intrång i ett upphovsrättsligt skyddat verk. Sanktionsbestämmelserna på upphovsrättens område är numera i princip identiska med dem på övriga immaterialrättens område. Detsamma gäller reglerna rörande intrångsundersökning. Det finns ett värde i att likartade bestämmelser prövas samlat. Om inte upphovsrättsliga frågeställningar kan prövas med övriga immaterialrättsliga frågeställningar uppkommer dessutom en ny splittring av mål med ett rättsligt och principiellt samband. Detta är inte lämpligt. Av nu anförda skäl bör de upphovsrättsliga tvistemålen prövas i samma ordning som tvistemålen rörande det industriella rättsskyddet. Detsamma bör gälla tvistemål om kretsmönster på grund av det nära sambandet mellan dessa mål och de upphovsrättsliga målen.

Immaterialrättsliga brottmål

I gruppen immaterialrättsliga mål ingår även brottmål. Enligt nuvarande ordning är Stockholms tingsrätt exklusivt forum för flertalet patenträttsliga brottmål med den sammansättning som gäller för tvistemål, vilket innebär att tekniskt sakkunniga ledamöter ingår i rätten (se avsnitt 3.1.2 och 9.2). Stockholms tingsrätt är vidare exklusivt forum för samtliga mål, dvs. också brottmål, rörande gemenskapsvarumärke och gemenskapsformgivning. Flertalet övriga immaterialrättsliga brottmål prövas däremot av alla tingsrätter. Totalt rör det sig om ca 20 brottmål per år i hela landet.

174 174

En samlad prövning En samlad prövning

Att domstolsprövningen av vissa brottmål är koncentrerad är Stockholms tingsrätt. I hela landet förekommer drygt 50 mål per inte unikt för immaterialrättsliga mål. Exempelvis handläggs år, varav något mer än hälften handläggs i Stockholms tingsrätt. brottmål rörande sjörättsliga frågor enbart av de tingsrätter som De upphovsrättsliga målen har i flera fall ett nära samband är sjörättsdomstolar (21 kap. 8 § sjölagen ([1994:1009]). med målen rörande det industriella rättsskyddet. Inte sällan Det begränsade målunderlaget i förening med behovet av tekinnehåller mål inom det industriella rättskyddet också upphovs- nisk kompetens gör att de patenträttsliga brottmålen alltjämt bör rättsliga frågeställningar och tvärtom (jfr t.ex. NJA 2009 s. 159). vara koncentrerade. Dessa mål bör alltså samlas med övriga Exempelvis kan en åtgärd som innebär ett varumärkesintrång immaterialrättsliga mål. eller ett intrång i ett mönster också utgöra ett intrång i ett upp- För övriga immaterialrättsliga brottmål finns det inte behov hovsrättsligt skyddat verk. Sanktionsbestämmelserna på upp- av särskild teknisk kompetens, vilket innebär att nämndemän hovsrättens område är numera i princip identiska med dem på även fortsättningsvis bör delta i prövningen av dessa mål. Detta övriga immaterialrättens område. Detsamma gäller reglerna hindrar dock inte att även dessa mål samlas. De objektiva förutrörande intrångsundersökning. Det finns ett värde i att likartade sättningarna är desamma vid prövningen av ett immaterialrättsbestämmelser prövas samlat. Om inte upphovsrättsliga fråge- ligt brottmål som vid prövningen av ett immaterialrättsligt ställningar kan prövas med övriga immaterialrättsliga frågeställ- tvistemål om intrång. Dessutom är det vanligt förekommande att ningar uppkommer dessutom en ny splittring av mål med ett den skadeståndsrättsliga bedömningen intar en central roll även i rättsligt och principiellt samband. Detta är inte lämpligt. brottmålen. Skälen för en samling av de immaterialrättsliga Av nu anförda skäl bör de upphovsrättsliga tvistemålen brottmålen är därför desamma som för de immaterialrättsliga prövas i samma ordning som tvistemålen rörande det industriella tvistemålen. Genom att – på samma sätt som gäller för brottmål rättsskyddet. Detsamma bör gälla tvistemål om kretsmönster på rörande patent och gemenskapsrättigheter – samla alla immategrund av det nära sambandet mellan dessa mål och de upphovs- rialrättsliga brottmål skapas förutsättningar för en effektivare rättsliga målen. domstolsprövning av hög kvalitet. Vad som skulle kunna tala mot att samla alla brottmål med övriga immaterialrättsliga mål hänger samman med vad som Immaterialrättsliga brottmål gäller om en tilltalad åtalas även för annan brottslighet. Nuvarande ordning innebär att en samlad prövning av blandad brotts- I gruppen immaterialrättsliga mål ingår även brottmål. Enligt lighet som innefattar brott för vilket en särskild forumregel nuvarande ordning är Stockholms tingsrätt exklusivt forum för gäller endast kan ske vid det särskilda forumet (19 kap. 9 § RB). flertalet patenträttsliga brottmål med den sammansättning som En konsekvens av detta är att det vid det särskilda forumet kan gäller för tvistemål, vilket innebär att tekniskt sakkunniga ledakomma att behöva prövas också åtal avseende andra brott. Ett möter ingår i rätten (se avsnitt 3.1.2 och 9.2). Stockholms tingsalternativ till att samla målen är att för de immaterialrättsliga rätt är vidare exklusivt forum för samtliga mål, dvs. också brottbrottmålen föreskriva att vanliga forumregler ska gälla men att mål, rörande gemenskapsvarumärke och gemenskapsformgivdet även ska vara möjligt att väcka åtal vid det särskilda forumet. ning. Flertalet övriga immaterialrättsliga brottmål prövas däre- Genom att immaterialrättsliga mål i övrigt inte längre kommer mot av alla tingsrätter. Totalt rör det sig om ca 20 brottmål per att prövas av alla tingsrätter, kommer dock dessa domstolar att år i hela landet. ha sämre förutsättningar än för närvarande att handlägga och

174 175 175

En samlad prövning

avgöra immaterialrättsliga brottmål. Risken för att det i någon större omfattning blir aktuellt med s.k. blandade åtal av betydelse får vidare anses liten. Sammantaget talar övervägande skäl för att samtliga immaterialrättsliga brottmål samlas med övriga immaterialrättsliga mål.

Immaterialrättsliga domstolsärenden

Enligt nuvarande ordning finns det bara en immaterialrättslig ärendetyp som handläggs enligt ärendelagen i allmän domstol. Det är ärenden angående ansökan om informationsföreläggande där ansökan inte görs i ett pågående mål. För dessa gäller samma forumregler som för mål angående rättigheten i fråga (se t.ex. 57 e § PL). Antalet ärenden om informationsföreläggande har hittills varit mycket litet. Sedan lagstiftningen trädde i kraft den 1 april 2009 och fram till utgången av juni 2012 har endast elva ärenden registrerats vid landets tingsrätter (SOU 2012:51 s. 25). För att ett informationsföreläggande ska kunna meddelas krävs att det är sannolikt att ett intrång skett i en immateriell rättighet. Dessa ärenden har därmed sådan omedelbar koppling till de immaterialrättsliga målen att de även fortsättningsvis bör handläggas samlat med dessa.

176 176

En samlad prövning En samlad prövning

5.3.3 Mål rörande namn och utgivningsbevis avgöra immaterialrättsliga brottmål. Risken för att det i någon större omfattning blir aktuellt med s.k. blandade åtal av bety- Bedömning: Mål rörande namn och utgivningsbevis för delse får vidare anses liten. periodisk skrift bör inte samlas med de immaterialrättsliga Sammantaget talar övervägande skäl för att samtliga immate- målen och ärendena. rialrättsliga brottmål samlas med övriga immaterialrättsliga mål.

Skälen för bedömningen: Mål rörande namn och mål rörande

utgivningsbevis för periodisk skrift handläggs i Patentbesvärs- Immaterialrättsliga domstolsärenden rätten efter överklagande av Patent- och registreringsverkets beslut (se avsnitt 3.4.1). Det rör sig om ca 15 namnmål och 5 mål Enligt nuvarande ordning finns det bara en immaterialrättslig om utgivningsbevis per år. ärendetyp som handläggs enligt ärendelagen i allmän domstol. Namnmålen handlar om byte av personnamn, främst efter- Det är ärenden angående ansökan om informationsföreläggande där ansökan inte görs i ett pågående mål. För dessa gäller samma namn. Målen rörande utgivningsbevis för periodisk skrift rör forumregler som för mål angående rättigheten i fråga (se t.ex. ansökningar om att få ett sådant bevis, vilket krävs av den som 57 e § PL). Antalet ärenden om informationsföreläggande har vill ge ut en periodisk skrift, samt återkallande av sådana bevis. Dessa två sinsemellan olika måltyper har inget tydligt samband hittills varit mycket litet. Sedan lagstiftningen trädde i kraft den med de frågeställningar som förekommer i de immaterialrättsliga 1 april 2009 och fram till utgången av juni 2012 har endast elva registreringsmål som föreslås samlas. Samma bedömning gjorde ärenden registrerats vid landets tingsrätter (SOU 2012:51 s. 25). För att ett informationsföreläggande ska kunna meddelas 1999 års patentprocessutredning (SOU 2001:33 s. 80). För namnmålens del finns i stället en koppling till de namnmål som krävs att det är sannolikt att ett intrång skett i en immateriell rättighet. Dessa ärenden har därmed sådan omedelbar koppling handläggs i allmän förvaltningsdomstol efter överklagande av Skatteverkets beslut och de firmaregistreringsmål som handläggs till de immaterialrättsliga målen att de även fortsättningsvis bör handläggas samlat med dessa. av allmän förvaltningsdomstol efter överklagande av bl.a. Bolagsverkets beslut. Det finns därför inga egentliga samordningsfördelar av att låta dem omfattas av den samlade domstolsprövningen. Mot den angivna bakgrunden bedöms det inte finnas skäl att samla mål rörande namn och utgivningsbevis med de andra mål som ska omfattas av reformen. Med hänsyn till att alla övriga mål som för närvarande handläggs i Patentbesvärsrätten föreslås bli samlade och målen om namn och utgivningsbevis därför inte kan behålla sin nuvarande prövningsordning behöver en förändring trots allt ske. Detta behandlas i avsnitt 12.

176 177 177

En samlad prövning

5.3.4 Marknadsföringsrättsliga mål och ärenden

Förslag: Samtliga marknadsföringsrättsliga mål och ärenden

ska samlas med de immaterialrättsliga målen och ärendena.

Skälen för förslaget: De marknadsföringsrättsliga målen och

ärendena är spridda på Marknadsdomstolen och allmän domstol (ca 30 mål per år i Marknadsdomstolen och ca tio mål per år i allmän domstol) (se avsnitt 3.2.2). Hur talan är utformad styr var prövningen ska ske. Talan som endast avser förbud mot fortsatt marknadsföring av en vara ska väckas direkt vid Marknadsdomstolen. Om talan också gäller skadestånd, ska talan dock väckas i Stockholms tingsrätt. Förs talan om skadestånd separat, kan talan väckas i Stockholms tingsrätt men får också väckas vid annan tingsrätt. Gäller talan marknadsstörningsavgift är Stockholms tingsrätt exklusivt forum. Tingsrätternas avgöranden i mål och ärenden enligt marknadsföringslagen överklagas till Marknadsdomstolen. Det gäller dock inte beslut om utdömande av vite, som i stället överklagas till hovrätt enligt viteslagen. Samma rättsförhållande kan alltså prövas i olika domstolar beroende på hur parterna väljer att utforma sin talan, vilket är olyckligt ur ett kompetens- och brukarperspektiv. Det finns flera och starka beröringspunkter mellan de immaterialrättsliga målen och de marknadsföringsrättsliga målen. Till exempel kan sakfrågorna i ett mål om varumärkesrätt eller mönsterrätt i stora delar vara desamma som i ett mål om t.ex. vilseledande efterbildning eller renommésnyltning enligt marknadsföringslagen. Den splittrade domstolsprövningen innebär att det, trots att sakfrågorna i målen är desamma eller närliggande, inte är möjligt att förena en immaterialrättslig tvist i allmän domstol med en tvist enligt marknadsföringslagen i Marknadsdomstolen. Detta innebär att en part inte kan föra talan vid domstol mot en påstådd efterbildning och göra gällande att efterbildningen utgör varumärkesintrång och att efterbildningen ska förbjudas såsom

178 178

En samlad prövning En samlad prövning

vilseledande marknadsföring eller marknadsföringsrättsligt 5.3.4 Marknadsföringsrättsliga mål och ärenden otillåten renommésnyltning. I stället är parten hänvisad till att föra parallella processer i allmän domstol och i Marknads- Förslag: Samtliga marknadsföringsrättsliga mål och ärenden domstolen. Denna ordning skiljer sig från vad som gäller i jämska samlas med de immaterialrättsliga målen och ärendena. förbara länder och är även svårförenlig med bl.a. EU-domstolens avgörande i målet L’Oréal v. Bellure (C-487/07). I målet i fråga fann EU-domstolen att en efterbildning av en exklusiv par-

Skälen för förslaget: De marknadsföringsrättsliga målen och

fymflaska var såväl varumärkesintrång som otillåten renomméärendena är spridda på Marknadsdomstolen och allmän domstol snyltning. Visserligen har det på senare tid skett en förskjutning (ca 30 mål per år i Marknadsdomstolen och ca tio mål per år i av Marknadsdomstolens praxis när det gäller sambandet mellan allmän domstol) (se avsnitt 3.2.2). Hur talan är utformad styr var immaterialrätten och marknadsföringsrätten i och med att den prövningen ska ske. Talan som endast avser förbud mot fortsatt marknadsföringsrättsliga lagstridighetsprincipen ansetts göra det marknadsföring av en vara ska väckas direkt vid Marknadsmöjligt att förbjuda olika former av immaterialrättsintrång som domstolen. Om talan också gäller skadestånd, ska talan dock otillbörlig marknadsföring (MD 2011:29 och 2012:15). Faktum väckas i Stockholms tingsrätt. Förs talan om skadestånd separat, kvarstår dock att det inte i samma mål är möjligt att yrka på såväl kan talan väckas i Stockholms tingsrätt men får också väckas vid immaterialrättsliga som marknadsföringsrättsliga sanktioner. annan tingsrätt. Gäller talan marknadsstörningsavgift är Stock- Detta kan inte anses vara en tillfredsställande ordning. holms tingsrätt exklusivt forum. Tingsrätternas avgöranden i mål Av nu anförda skäl framstår det som angeläget att de markoch ärenden enligt marknadsföringslagen överklagas till Marknadsföringsrättsliga målen och ärendena, inklusive målen enligt nadsdomstolen. Det gäller dock inte beslut om utdömande av de s.k. annexlagarna, som enligt nuvarande ordning handläggs i vite, som i stället överklagas till hovrätt enligt viteslagen. Samma Stockholms tingsrätt och Marknadsdomstolen samlas med de rättsförhållande kan alltså prövas i olika domstolar beroende på immaterialrättsliga målen och ärendena. Med hänsyn till att hur parterna väljer att utforma sin talan, vilket är olyckligt ur ett marknadsföringsrättsliga överväganden kan aktualiseras i de mål kompetens- och brukarperspektiv. som enligt nuvarande ordning kan förekomma i samtliga tings- Det finns flera och starka beröringspunkter mellan de immarätter, dvs. mål om skadestånd och om utdömande av vite, bör terialrättsliga målen och de marknadsföringsrättsliga målen. Till även dessa omfattas av den samlade domstolsprövningen. exempel kan sakfrågorna i ett mål om varumärkesrätt eller mönsterrätt i stora delar vara desamma som i ett mål om t.ex. vilseledande efterbildning eller renommésnyltning enligt marknadsföringslagen. Den splittrade domstolsprövningen innebär att det, trots att sakfrågorna i målen är desamma eller närliggande, inte är möjligt att förena en immaterialrättslig tvist i allmän domstol med en tvist enligt marknadsföringslagen i Marknadsdomstolen. Detta innebär att en part inte kan föra talan vid domstol mot en påstådd efterbildning och göra gällande att efterbildningen utgör varumärkesintrång och att efterbildningen ska förbjudas såsom

178 179 179

En samlad prövning

5.3.5 Konkurrensrättsliga mål och ärenden

Förslag: Samtliga konkurrensrättsliga mål och ärendena som

nu handläggs i Marknadsdomstolen och allmän domstol ska samlas med de immaterialrättsliga och marknadsrättsliga målen och ärendena.

Bedömning: De mål med konkurrensrättsliga inslag som

handläggs i allmän förvaltningsdomstol bör inte samlas med övriga konkurrensrättsliga mål.

Skälen för förslaget och bedömningen

Mål och ärenden enligt konkurrenslagen

De konkurrensrättsliga målen och ärendena enligt konkurrenslagen är utspridda på Marknadsdomstolen och allmän domstol (se avsnitt 3.3.1). I allmän domstol är flertalet mål koncentrerade till Stockholms tingsrätt men vissa mål (talan om ogiltighet, skadestånd och utdömande av vite) kan förekomma i samtliga tingsrätter. Totalt rör det sig om färre än tio mål årligen i Marknadsdomstolen respektive allmän domstol. Även om antalet mål således är litet ska framhållas att, i vart fall de mål som handläggs i Stockholms tingsrätt och Marknadsdomstolen, generellt sett är mycket omfattande. När det gäller splittringen inom konkurrensrätten gäller en likartad ordning och finns en likartad problembild som inom marknadsrätten (se inledningen av avsnitt 5.3.4). Samtliga mål och ärenden enligt konkurrenslagen bör därför handläggas samlat. Det finns flera beröringspunkter i rättsligt hänseende mellan de immaterialrättsliga och de konkurrensrättsliga målen. Till exempel kan utövandet av en immaterialrätt strida mot konkurrensrättsliga regler. Över huvud taget följer av EU-domstolens praxis att konkurrensrättsliga aspekter kan behöva vägas in när en domstol tar ställning till omfattningen och utövandet av immateriella ensamrätter. Som exempel kan nämnas mål som

180 180

En samlad prövning En samlad prövning

gäller möjligheterna till varumärkesrättsligt skydd för formen på

5.3.5 Konkurrensrättsliga mål och ärenden en vara. EU-domstolen har dessutom i flera fall tagit ställning till

om vägran att upplåta licens av en immateriell rättighet innebär

Förslag: Samtliga konkurrensrättsliga mål och ärendena som missbruk av dominerande ställning (se bl.a. mål C 238/87 Volvo

nu handläggs i Marknadsdomstolen och allmän domstol ska v. Veng).

samlas med de immaterialrättsliga och marknadsrättsliga Även på det principiella planet har måltyperna ett samband

målen och ärendena. genom att lagstiftningen på de berörda områdena syftar direkt

Bedömning: De mål med konkurrensrättsliga inslag som eller indirekt till att säkerställa en effektiv och utvecklingsfräm-

handläggs i allmän förvaltningsdomstol bör inte samlas med jande konkurrens. Detta samband mellan immaterialrätten och

övriga konkurrensrättsliga mål. konkurrensrätten kommer bl.a. till uttryck i den unionsrättsliga

lagstiftningen.

Konkurrensrätten har vidare på flera sätt ett samband med

Skälen för förslaget och bedömningen

marknadsföringsrätten (se avsnitt 5.3.4). Det är fråga om två del- Mål och ärenden enligt konkurrenslagen områden inom marknadsrätten som har till uppgift att normera

bedrivandet av näringsverksamhet och företagens handlande på De konkurrensrättsliga målen och ärendena enligt konkurrensmarknaden. Marknadsföringsrätten syftar till att säkerställa att lagen är utspridda på Marknadsdomstolen och allmän domstol konkurrensen bedrivs med metoder som är tillbörliga med hän- (se avsnitt 3.3.1). I allmän domstol är flertalet mål koncentrerade syn till konsumenterna och andra näringsidkare medan konkurtill Stockholms tingsrätt men vissa mål (talan om ogiltighet, rensrätten syftar till att säkerställa en effektiv konkurrens genom skadestånd och utdömande av vite) kan förekomma i samtliga regler om otillåten konkurrensbegränsning. I många mål och tingsrätter. Totalt rör det sig om färre än tio mål årligen i Markärenden inom båda rättsområdena deltar ekonomiska experter nadsdomstolen respektive allmän domstol. Även om antalet mål vid domstolens avgörande. Sambandet mellan dessa måltyper är således är litet ska framhållas att, i vart fall de mål som handläggs tydligt. i Stockholms tingsrätt och Marknadsdomstolen, generellt sett är Mot den angivna bakgrunden finns det skäl som tydligt talar mycket omfattande. för att samla de konkurrensrättsliga mål och ärenden som enligt När det gäller splittringen inom konkurrensrätten gäller en nuvarande ordning handläggs i Stockholms tingsrätt och Marklikartad ordning och finns en likartad problembild som inom nadsdomstolen med de immaterialrättsliga och marknadsföringsmarknadsrätten (se inledningen av avsnitt 5.3.4). Samtliga mål rättsliga målen och ärendena. De mål som kan förekomma i och ärenden enligt konkurrenslagen bör därför handläggas samtliga tingsrätter, dvs. mål om ogiltighet, skadestånd eller utsamlat. dömande av vite, har en sådan koppling till de andra mål som Det finns flera beröringspunkter i rättsligt hänseende mellan föreslås samlas att även dessa bör omfattas av den samlade domde immaterialrättsliga och de konkurrensrättsliga målen. Till stolsprövningen. exempel kan utövandet av en immaterialrätt strida mot

konkurrensrättsliga regler. Över huvud taget följer av EU-dom-

stolens praxis att konkurrensrättsliga aspekter kan behöva vägas

in när en domstol tar ställning till omfattningen och utövandet

av immateriella ensamrätter. Som exempel kan nämnas mål som

180 181 181

En samlad prövning

Mål med konkurrensrättslig anknytning

Förutom mål enligt konkurrenslagen finns det andra typer av mål som har konkurrensrättsliga inslag, t.ex. vissa mål enligt lagen om elektronisk kommunikation (se avsnitt 3.3.2). Dessa mål handläggs i allmän förvaltningsdomstol. Målsättningen med förslagen i denna promemoria är att komma till rätta med de problem som är förenade med att samma eller varandra närliggande frågor prövas i olika domstolar och med olika prövningsordningar. Ett uttryck för detta är att beroende på hur en part väljer att utforma sin talan kan en och samma rättsfråga komma att prövas antingen i specialdomstol eller i allmän domstol. Mål enligt den sektorsspecifika lagstiftningen kan visserligen sägas syfta till att värna samma intressen som mål enligt konkurrenslagen. Sambandet är dock inte sådant att det sätt på vilket en part utformar sin talan blir avgörande för vilken domstol som ska handlägga målet. Dessa mål har således beröringspunkter med de konkurrensrättsliga mål som enligt nuvarande ordning handläggs i allmän domstol och Marknadsdomstolen, men de avser inte samma rättsförhållanden. Dessutom finns det inte något tydligt samband mellan dessa mål och de immaterialrättsliga och marknadsrättsliga målen. Att dela upp den tänkta samlingen på så sätt att konkurrensrättsliga mål och ärenden av olika slag samlas för sig och immaterialrättsligaoch marknadsrättsliga mål och ärenden samlas för sig är inte lämpligt med hänsyn till sambandet mellan de konkurrensrättsliga målen och ärendena som handläggs i allmän domstol och i Marknadsdomstolen och de immaterialrättsliga och marknadsrättsliga målen och ärendena. Som redovisas i avsnitt 6.1 är det inte heller aktuellt att samla alla måltyper i allmän förvaltningsdomstol, vilket innebär att en samling skulle kräva en genomgripande förändring av prövningsordningen för de sektorspecifika målen. När det gäller upphandlingsmålen är måltypen av en sådan storlek (drygt 3 000 mål per år) att det i sig omöjliggör den koncentration som övervägs i denna promemoria. Frågan om var

182 182

En samlad prövning En samlad prövning

och hur upphandlingsmålen ska prövas är också föremål för

Mål med konkurrensrättslig anknytning andra överväganden. Upphandlingsutredningen 2010 föreslår i

sitt slutbetänkande (SOU 2013:12) bl.a. att upphandlingsmålen Förutom mål enligt konkurrenslagen finns det andra typer av ska koncentreras till ett fåtal förvaltningsrätter och en mål som har konkurrensrättsliga inslag, t.ex. vissa mål enligt kammarrätt. Den frågan bereds för närvarande inom lagen om elektronisk kommunikation (se avsnitt 3.3.2). Dessa Regeringskansliet. Vidare har regeringen nyligen beslutat att mål handläggs i allmän förvaltningsdomstol. tillsätta en utredning för att se över det nuvarande regelverket Målsättningen med förslagen i denna promemoria är att för överprövningar vid offentliga upphandlingar (dir. 2013:105). komma till rätta med de problem som är förenade med att När det gäller mål som rör konkurrensfrämjande åtgärder på samma eller varandra närliggande frågor prövas i olika domstolar marknaden för elektronisk kommunikation är dessa få till antalet och med olika prövningsordningar. Ett uttryck för detta är att (ca 30 mål per år) och de överväganden som behöver göras i vissa av beroende på hur en part väljer att utforma sin talan kan en och målen uppvisar stora likheter med de som behöver göras vid tvister samma rättsfråga komma att prövas antingen i specialdomstol inom ramen för den allmänna konkurrensrätten. Vidare är den eller i allmän domstol. Mål enligt den sektorsspecifika lagstiftsärskilda sakkunskap som krävs i form av ekonomiska experter av ningen kan visserligen sägas syfta till att värna samma intressen samma slag som den i de konkurrensrättsliga målen. I samband som mål enligt konkurrenslagen. Sambandet är dock inte sådant med att förändringar av domstolsprövningen för målen enligt att det sätt på vilket en part utformar sin talan blir avgörande för lagen om elektronisk kommunikation genomfördes år 2007 vilken domstol som ska handlägga målet. Dessa mål har således förordade Lagrådet att målen skulle handläggas tillsammans med beröringspunkter med de konkurrensrättsliga mål som enligt mål enligt konkurrenslagen. Regeringen fann dock inte skäl att nuvarande ordning handläggs i allmän domstol och Marknadsdå överväga en sådan lösning (prop. 2006/07:119 s. 30 och 78 f., domstolen, men de avser inte samma rättsförhållanden. se även SOU 2006:88 s. 293 f.). Post- och telestyrelsen, som är Dessutom finns det inte något tydligt samband mellan dessa mål beslutsmyndighet i målen, har därefter i remissyttrande över och de immaterialrättsliga och marknadsrättsliga målen. Att dela Målutredningens betänkande ställt sig avvisande till att målen ska upp den tänkta samlingen på så sätt att konkurrensrättsliga mål ingå i en samlad domstolsprövning av det slag som föreslås i och ärenden av olika slag samlas för sig och immaterialrättsligadenna promemoria. och marknadsrättsliga mål och ärenden samlas för sig är inte Även om kopplingen till konkurrensrätten är tydlig är det lämpligt med hänsyn till sambandet mellan de konkurrensfråga om mycket komplicerade, omfattande och säregna mål. rättsliga målen och ärendena som handläggs i allmän domstol Det är vidare långt ifrån alla beslut enligt lagen om elektronisk och i Marknadsdomstolen och de immaterialrättsliga och markkommunikation som har en konkurrensrättslig koppling och nadsrättsliga målen och ärendena. Som redovisas i avsnitt 6.1 är som därför skulle vara aktuella att samla. Att dela upp dessa mål det inte heller aktuellt att samla alla måltyper i allmän förvaltär inte helt oproblematiskt (jfr SOU 2006:88 s. 289 f.) och skulle ningsdomstol, vilket innebär att en samling skulle kräva en medföra en olycklig splittring av prövningsordningen för dessa. genomgripande förändring av prövningsordningen för de På senare tid har bl.a. Kammarrätten i Stockholm och IT- och sektorspecifika målen. Telekomföretagen väckt frågan om inte den mycket tekniska och När det gäller upphandlingsmålen är måltypen av en sådan ekonomiska prövning som ska ske i målen bättre lämpar sig för storlek (drygt 3 000 mål per år) att det i sig omöjliggör den en särskild nämnd och den efterföljande domstolsprövningen koncentration som övervägs i denna promemoria. Frågan om var

182 183 183

En samlad prövning

kan begränsas till en laglighetsprövning. Mot den angivna bakgrunden framstår det inte lämpligt att nu föreslå en förändrad domstolsordning för dessa mål. För övriga måltyper med konkurrensrättslig anknytning, t.ex. elmål, finns inga tillkommande skäl av betydelse att beakta. Sammantaget görs därför bedömningen att målen med konkurrensrättslig anknytning inte bör samlas med de immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och de andra konkurrensrättsliga målen och ärendena.

Statsstöd

Bland EUF-fördragets konkurrensregler finns vissa bestämmelser om statligt stöd som har till syfte att förhindra att konkurrensförhållanden inom unionen snedvrids genom att medlemsstaterna otillbörligt gynnar vissa företag eller viss produktion ekonomiskt (artikel 107–109). Av rättspraxis från EU-domstolen följer att svenska domstolar har en skyldighet att säkerställa förbudets effektiva genomslag. Högsta domstolen har slagit fast att talan om vitesförbud eller skadestånd i anledning av olagligt statsstöd i avsaknad av annan reglering kan prövas av allmän domstol (NJA 2009 s. 625). I betänkandet Olagligt statsstöd (SOU 2011:69) föreslog Statsstödsutredningen regler om bl.a. återbetalningsskyldighet för olagligt statsstöd och skadestånd till följd av olagligt statsstöd. Enligt förslaget ska sådana mål prövas i samma ordning som sådana mål enligt konkurrenslagen som Stockholms tingsrätt prövar som första instans, dvs. tingsrätt – Marknadsdomstolen. I propositionen med förslag till den lag om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler, som trädde i kraft den 1 juli 2013 (jfr avsnitt 3.3.2) bedömde regeringen i fråga om vilka domstolar som bör handlägga mål om återkrav av olagligt stöd att målen närmast kommer att ha karaktären av sedvanliga fordringsmål och att det därför inte finns något behov av att koncentrera prövningen till vissa domstolar (prop. 2012/13:84

184 184

En samlad prövning En samlad prövning

s. 40). Det finns inte anledning att nu göra en annan bedömning. kan begränsas till en laglighetsprövning. Mot den angivna Mål om återbetalning av olagligt statsstöd bör således inte bakgrunden framstår det inte lämpligt att nu föreslå en förändrad samlas. domstolsordning för dessa mål. För övriga måltyper med konkurrensrättslig anknytning, t.ex. elmål, finns inga tillkommande skäl av betydelse att beakta. 5.3.6 Företagshemligheter Sammantaget görs därför bedömningen att målen med konkurrensrättslig anknytning inte bör samlas med de immaterial- Bedömning: Mål rörande företagshemligheter bör inte samlas rättsliga, marknadsföringsrättsliga och de andra konkurrensrätts- med de immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och liga målen och ärendena. konkurrensrättsliga målen och ärendena.

Skälen för bedömningen: Ytterligare ett rättsområde bör näm-

Statsstöd nas i detta sammanhang. Det är lagstiftningen till skydd för före- Bland EUF-fördragets konkurrensregler finns vissa bestämmel- tagshemligheter. Lagen (1990:409) om skydd för företagshemser om statligt stöd som har till syfte att förhindra att konkur- ligheter är en speciallagstiftning i skärningspunkten mellan flera olika rättsområden. Reglernas överordnande syfte är att ha en rensförhållanden inom unionen snedvrids genom att medlemskonkurrensstimulerande effekt genom att de uppmuntrar till staterna otillbörligt gynnar vissa företag eller viss produktion förnyelse, utveckling och investeringar inom näringslivet. ekonomiskt (artikel 107–109). Av rättspraxis från EU-domstolen följer att svenska domstolar har en skyldighet att Reglerna har till syfte att skydda endast hemligheter hos en säkerställa förbudets effektiva genomslag. Högsta domstolen har näringsidkare som har betydelse för en i samhällelig mening sund slagit fast att talan om vitesförbud eller skadestånd i anledning av konkurrens (Fahlbeck, Lagen om skydd för företagshemligheter – En kommentar och rättsöversikter, 2 uppl., 2004, s. 33). Mål olagligt statsstöd i avsaknad av annan reglering kan prövas av om tillämpningen av lagen om skydd för företagshemligheter allmän domstol (NJA 2009 s. 625). handläggs i allmän domstol eller i Arbetsdomstolen, om tvisten I betänkandet Olagligt statsstöd (SOU 2011:69) föreslog Statsstödsutredningen regler om bl.a. återbetalningsskyldighet har samband med en arbetstvist (1 kap. 1 § lagen [1974:371] om för olagligt statsstöd och skadestånd till följd av olagligt stats- rättegången i arbetstvister). stöd. Enligt förslaget ska sådana mål prövas i samma ordning Målen om företagshemligheter har alltså beröringspunkter med de konkurrensrättsliga mål som föreslås samlas, men de som sådana mål enligt konkurrenslagen som Stockholms tingsrätt prövar som första instans, dvs. tingsrätt – Marknadsdom- avser inte samma rättsförhållanden. Vidare finns det särskilda komplikationer till följd av kopplingen till arbetsrätten och då stolen. I propositionen med förslag till den lag om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler, som trädde i kraft den särskilt det förhållandet att när den kopplingen finns ska prövningen ske i Arbetsdomstolen. Med hänsyn till de mål som 1 juli 2013 (jfr avsnitt 3.3.2) bedömde regeringen i fråga om vilka domstolar som bör handlägga mål om återkrav av olagligt stöd domstolens behörighet omfattar, får det anses uteslutet att låta Arbetsdomstolen bli den instans som prövar de immaterialatt målen närmast kommer att ha karaktären av sedvanliga fordringsmål och att det därför inte finns något behov av att rättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga målen. Att låta en annan domstol pröva de arbetsrättsliga tvister koncentrera prövningen till vissa domstolar (prop. 2012/13:84

184 185 185

En samlad prövning

som det handlar om är inte heller aktuellt. Valet står därför mellan att behålla nuvarande ordning eller att ta bort möjligheten att pröva frågor om företagshemligheter och arbetsrättstvister samlat. Vid denna bedömning ska beaktas att såvitt framkommit fungerar nuvarande prövningsordning väl. Till detta kommer att lagstiftningen rörande företagshemligheter är föremål för översyn (jfr SOU 2008:63). Sammantaget talar övervägande skäl för att inte samla målen om företagshemligheter med de immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga målen och ärendena.

186 186

En samlad prövning

6 Patent- och marknadsdomstol

som det handlar om är inte heller aktuellt. Valet står därför mellan att behålla nuvarande ordning eller att ta bort möjligheten att pröva frågor om företagshemligheter och arbetsrättstvister samlat. Vid denna bedömning ska beaktas att såvitt framkommit fungerar nuvarande prövningsordning väl. Till detta kommer att lagstiftningen rörande företagshemligheter är föremål för översyn (jfr SOU 2008:63). Sammantaget talar övervägande skäl för att inte samla målen om företagshemligheter med de immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrens-

rättsliga målen och ärendena. 6.1 En prövning i allmän domstol

Förslag: Prövningen av de immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga målen ska ske i allmän domstol.

Skälen för förslaget

Inledning

Det finns två allmänna domstolsslag i Sverige; de allmänna domstolarna som i huvudsak handlägger tvistemål, brottmål och ärenden samt de allmänna förvaltningsdomstolarna som främst handlägger mål som rör mellanhavanden mellan det allmänna och enskilda och i huvudsak överklagade beslut av förvaltningsmyndighet. Patentbesvärsrätten är en förvaltningsdomstol, vars beslut överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen. Marknadsdomstolen överprövar Stockholms tingsrätts avgöranden och är en specialdomstol i de allmänna domstolarnas sfär. I avsnitt 5.3 föreslås att prövningen av merparten av de immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga målen som för närvarande handläggs i allmän domstol, allmän förvaltningsdomstol, Patentbesvärsrätten och Marknadsdomstolen ska ske samlat. Det rör sig om tvistemål, brottmål, domstolsärenden och förvaltningsmål och innefattar både mål som väcks i domstol och mål som överklagas dit från förvaltningsmyndighet. Frågan är var den samlade domstolsprövningen

186 187 187

Patent- och marknadsdomstol

ska förläggas. Såväl 1999 års patentprocessutredning (SOU 2001:33) som Målutredningen (SOU 2010:44) har gjort bedömningen att en samlad domstolsprövning av alla eller vissa av de nu aktuella måltyperna bör ske i allmän domstol. Även Utredningen om en översyn av konkurrenslagen förordade en sådan lösning (SOU 2006:99 s. 277 f.).

Allmän domstol eller allmän förvaltningsdomstol?

Den första frågan att ta ställning till är om målen bör handläggas av de allmänna domstolarna eller de allmänna förvaltningsdomstolarna. En samling av de aktuella måltyperna innebär med nödvändighet att den ovan angivna kompetensfördelningen mellan domstolsslagen inte fullt ut kan upprätthållas. Det finns emellertid flera exempel på att lagstiftaren låtit allmän domstol pröva mål efter överklagande från förvaltningsmyndighet. Från senare år kan nämnas överföringen år 2010 av mål enligt planoch bygglagen från allmän förvaltningsdomstol till mark- och miljödomstol, som är särskilda domstolar inom de allmänna domstolarna (prop. 2009/10:215). Vidare har år 2011 ett större antal ärenden, bl.a. på det associationsrättsliga området, överförts från domstol till förvaltningsmyndighet med möjlighet till domstolsprövning efter överklagande i allmän domstol (prop. 2010/11:119). Det motsatta förhållandet, att flytta måltyper som tillhör de allmänna domstolarnas ansvarsområde till de allmänna förvaltningsdomstolarna, är mycket mer sällsynt. I de fall en tvist t.ex. innefattar såväl en överprövning av myndighetsbeslut som skadestånd har lagstiftaren i några fall valt att dela upp prövningen mellan de två domstolsslagen (t.ex. upphandlingsmål). Avgörande för valet av domstolsslag är vilken domstol som framstår som bäst lämpad att pröva målen med hänsyn till deras karaktär. För att välja allmän förvaltningsdomstol talar att flera mål börjar hos förvaltningsmyndighet, t.ex. Konkurrensverket eller

188 188

Patent- och marknadsdomstol Patent- och marknadsdomstol

Patent- och registreringsverket, och innefattar en typ av tillska förläggas. Såväl 1999 års patentprocessutredning (SOU stånds- eller registreringsprövning som inte är främmande för

2001:33) som Målutredningen (SOU 2010:44) har gjort bedöm- dessa domstolar. Inga av de aktuella måltyperna handläggs emel-

ningen att en samlad domstolsprövning av alla eller vissa av de nu lertid enligt nuvarande ordning i förvaltningsrätt eller kammar-

aktuella måltyperna bör ske i allmän domstol. Även Utredningen rätt, vilket bl.a. innebär att den kompetens som målen kräver

om en översyn av konkurrenslagen förordade en sådan lösning skulle behöva byggas upp från grunden i dessa domstolar.

(SOU 2006:99 s. 277 f.). En stor del av de aktuella målen handläggs redan i allmän

domstol. Den samordning som föreslås i denna promemoria

innefattar bl.a. dispositiva tvistemål och brottmål. Enligt vad Allmän domstol eller allmän förvaltningsdomstol? som uttalats vid flera tidigare tillfällen bör en prövning av mål

med straffrättslig- eller civilrättslig karaktär göras av allmän Den första frågan att ta ställning till är om målen bör handläggas domstol (se t.ex. prop. 2000/01:88 s. 46 f., prop. 2003/04:27 s. 69 av de allmänna domstolarna eller de allmänna förvaltningsdomoch prop. 2010/11:119 s. 37 f.). Att undanta dessa måltyper från stolarna. reformen i syfte att kunna välja allmän förvaltningsdomstol är En samling av de aktuella måltyperna innebär med nödvändiginte ett alternativ eftersom det skulle innebära en bibehållen het att den ovan angivna kompetensfördelningen mellan uppdelning av domstolsprövningen. Några principiella eller domstolsslagen inte fullt ut kan upprätthållas. Det finns praktiska invändningar finns inte mot att låta de aktuella målen emellertid flera exempel på att lagstiftaren låtit allmän domstol av förvaltningsrättslig karaktär prövas i allmän domstol. Denna pröva mål efter överklagande från förvaltningsmyndighet. Från ordning förekommer som anförs ovan redan på t.ex. fastighetssenare år kan nämnas överföringen år 2010 av mål enligt planoch miljörättens område. och bygglagen från allmän förvaltningsdomstol till mark- och Vid valet mellan allmän förvaltningsdomstol och allmän dommiljödomstol, som är särskilda domstolar inom de allmänna stol talar sammanfattningsvis övervägande skäl för det senare domstolarna (prop. 2009/10:215). Vidare har år 2011 ett större domstolsslaget. antal ärenden, bl.a. på det associationsrättsliga området,

överförts från domstol till förvaltningsmyndighet med möjlighet

till domstolsprövning efter överklagande i allmän domstol (prop. Allmän domstol eller specialdomstol? 2010/11:119). Det motsatta förhållandet, att flytta måltyper som tillhör de allmänna domstolarnas ansvarsområde till de allmänna Mot bakgrund av hur nuvarande ordning är utformad finns det

förvaltningsdomstolarna, är mycket mer sällsynt. I de fall en tvist anledning att överväga om prövningen helt eller delvis skulle

t.ex. innefattar såväl en överprövning av myndighetsbeslut som kunna ske i specialdomstol.

skadestånd har lagstiftaren i några fall valt att dela upp pröv- Det kan inledningsvis konstateras att det inte är möjligt att ha

ningen mellan de två domstolsslagen (t.ex. upphandlingsmål). en ordning där de aktuella måltyperna blir föremål för domstols-

Avgörande för valet av domstolsslag är vilken domstol som prövning endast i specialdomstol. Immaterialrätten, konkurrens-

framstår som bäst lämpad att pröva målen med hänsyn till deras rätten och marknadsföringsrätten innehåller samtliga frågor som

karaktär. av rättssäkerhetsskäl kräver en ordning som innefattar en

För att välja allmän förvaltningsdomstol talar att flera mål möjlighet till prövning i minst två domstolsinstanser. Det gäller

börjar hos förvaltningsmyndighet, t.ex. Konkurrensverket eller t.ex. brottmål, skadeståndsmål och mål om utdömande av vite

188 189 189

Patent- och marknadsdomstol

och andra frågor som är ingripande för den enskilde. För närvarande är dessa måltyper undantagna specialdomstolarnas kompetens på såväl konkurrensrättens som immaterialrättens område. Som redovisas i avsnitt 6.6 bör det inte heller komma ifråga att införa en ordning som innebär att bl.a. centrala civilrättsliga frågor undantas från Högsta domstolens behörighet. En specialdomstol skulle därför endast kunna bli en del av instansordningen och ersätta tingsrätt eller hovrätt. Ett förslag med den inriktningen har nyligen lagts fram i Finland. Förslaget går ut på att Marknadsdomstolen ersätter tingsrätt och förvaltningsrätt som första domstolsinstans 1 . Det finns dock flera skäl mot en ordning där specialdomstol ingår i instanskedjan. Även om målen samlas i Marknadsdomstolen innebär tillskottet av bl.a. samtliga immaterialrättsliga mål, vilka för övrigt är en för den domstolen helt ny måltyp, att det i praktiken behöver byggas upp en helt ny specialdomstol. Det går på tvärs med den utveckling under de senaste årtiondena som har inneburit att flera specialdomstolar och domstolsliknande specialnämnder avvecklats. Detta har skett som ett led i den allmänna och tydliga inriktningen att den dömande verksamheten så långt som möjligt bör ske i de allmänna domstolsorganisationerna. En fullständig samordning är med en prövning i specialdomstol vidare inte möjlig eftersom det är systemfrämmande och olämpligt att låta annan domstol än allmän domstol pröva brottmål. I det finska förslaget undantas brottmålen från reformen. Detta bör som anförs ovan inte komma i fråga vid den reform som övervägs i denna promemoria. Målsättningen med reformen är att skapa en domstolsprövning som motsvarar högt ställda krav på effektivitet och kvalitet. Detta förutsätter att prövningen sker inom ramen för en organisatorisk struktur som är robust och långsiktigt hållbar. För att

1 En liknande lösning har föreslagits av Ulf Bernitz i en promemoria om införande av en särskild, sammanhållen domstolsordning för mål angående immaterialrätt och marknadsrätt (Stockholm, 2011).

190 190

Patent- och marknadsdomstol Patent- och marknadsdomstol

kunna garantera en hög kvalitet behöver domstolarna vara och andra frågor som är ingripande för den enskilde. För närva- dimensionerade på ett sätt som ger möjlighet till specialisering, rande är dessa måltyper undantagna specialdomstolarnas kom- kompetensutveckling och en väl fungerande beredningsorganisapetens på såväl konkurrensrättens som immaterialrättens områ- tion. de. Som redovisas i avsnitt 6.6 bör det inte heller komma ifråga Även vid den samling av mål som nu föreslås blir den domstol att införa en ordning som innebär att bl.a. centrala civilrättsliga som ska handlägga målen i sig relativt liten. En liten fristående frågor undantas från Högsta domstolens behörighet. En special- domstol är sårbar för t.ex. ledigheter eller vakanser, vilket situadomstol skulle därför endast kunna bli en del av instans- tionen med Patentbesvärsrätten tydligt visar. För att uppnå den ordningen och ersätta tingsrätt eller hovrätt. Ett förslag med den effektivitet som reformen eftersträvar och som innefattar en inriktningen har nyligen lagts fram i Finland. Förslaget går ut på förmåga att hantera skiftningar i måltillströmning skulle en att Marknadsdomstolen ersätter tingsrätt och förvaltningsrätt specialdomstol behöva ha en viss överkapacitet. Detta är inte som första domstolsinstans 1 . ekonomiskt försvarbart och innebär dessutom en risk för bl.a. Det finns dock flera skäl mot en ordning där specialdomstol undersysselsättning, vilket kan vara förödande för möjligheterna ingår i instanskedjan. att rekrytera och behålla kompetent personal. Även om målen samlas i Marknadsdomstolen innebär till- En prövning inom ramen för en större tingsrättsorganisation skottet av bl.a. samtliga immaterialrättsliga mål, vilka för övrigt innebär däremot en ökad flexibilitet och minskad sårbarhet. Det är en för den domstolen helt ny måltyp, att det i praktiken behö- medför även ett mer rationellt utnyttjande av resurserna. Koppver byggas upp en helt ny specialdomstol. Det går på tvärs med lingen till en sådan domstols övriga verksamhet säkerställer vidaden utveckling under de senaste årtiondena som har inneburit att re att domarna vid sidan av specialiseringen har en bred generell flera specialdomstolar och domstolsliknande specialnämnder av- kompetens, vilket är nödvändigt med tanke på de civil- och vecklats. Detta har skett som ett led i den allmänna och tydliga straffrättsliga frågor som domstolen ska pröva. Att domstolen inriktningen att den dömande verksamheten så långt som möjligt förmår erbjuda goda utvecklingsmöjligheter för de anställda utbör ske i de allmänna domstolsorganisationerna. gör också en god rekryteringsgrund. Genom att förlägga pröv- En fullständig samordning är med en prövning i specialdom- ningen till allmän domstol säkerställs också tillgång till de genestol vidare inte möjlig eftersom det är systemfrämmande och rella moderniseringar som kontinuerligt sker där av t.ex. adminiolämpligt att låta annan domstol än allmän domstol pröva brott- stration, it och processrättsregler. Det stöd som de allmänna mål. I det finska förslaget undantas brottmålen från reformen. domstolarna och domarna i dessa domstolar får av Domstols- Detta bör som anförs ovan inte komma i fråga vid den reform verket och Domstolsakademin kan också säkerställas. som övervägs i denna promemoria. I syfte att få till stånd en långsiktigt hållbar domstolsprövning Målsättningen med reformen är att skapa en domstolspröv- av samtliga immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och ning som motsvarar högt ställda krav på effektivitet och kvalitet. konkurrensrättsliga mål och ärenden bör mot den angivna bak- Detta förutsätter att prövningen sker inom ramen för en organi- grunden prövningen ske i allmän domstol. satorisk struktur som är robust och långsiktigt hållbar. För att

1 En liknande lösning har föreslagits av Ulf Bernitz i en promemoria om införande av en särskild, sammanhållen domstolsordning för mål angående immaterialrätt och marknadsrätt (Stockholm, 2011).

190 191 191

Patent- och marknadsdomstol

6.2 Särskilda domstolar

Förslag: Den samlade domstolsprövningen av de immaterial-

rättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga målen ska ske i en tingsrätt i första instans och i en hovrätt i andra instans. Dessa domstolar ska utgöra särskilda domstolar.

Skälen för förslaget

Antal domstolar

I föregående avsnitt föreslås att den samlade prövningen av de immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga målen ska ske i allmän domstol. För att möjliggöra att mål med saksamband kan handläggas gemensamt är det i och för sig tillräckligt att se till att alla mål prövas i samma domstolsslag och att mål sedan i det enskilda fallet genom kumulation kan sammanföras för gemensam handläggning. En sådan ordning innebär dock inte ett optimalt resursutnyttjande och med hänsyn till det låga målantalet är en sådan mer begränsad samling inte heller tillräcklig för att säkerställa kompetensen hos de enskilda domarna. För att uppnå den höga kvalitet och effektivitet i domstolsprövningen som reformen syftar till bedöms alltså en ytterligare koncentration vara nödvändig. De mål och ärenden som föreslås bli samlade kommer att uppgå till ca 400 per år, varav mer än hälften är registreringsmål. Av de aktuella målen är bl.a. flertalet patenträttsliga mål liksom flertalet marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga mål redan koncentrerade till en domstol per instans. Att införa en ordning med fler än en domstol per instans skulle innebära en utmaning när det gäller t.ex. att fördela målen mellan dem och att skapa en långsiktigt hållbar dimensionering av domstolarna. Med hänsyn till det låga målantalet och var målen eller parterna geografiskt hör hemma finns det en tydlig

192 192

Patent- och marknadsdomstol Patent- och marknadsdomstol

risk att fördelningen mellan domstolarna skulle bli mycket

6.2 Särskilda domstolar ojämn. Den domstol som skulle bli behörig att handlägga mål

från Stockholmsregionen riskerar t.ex. att bli helt dominerande, Förslag: Den samlade domstolsprövningen av de immaterial- medan en domstol i en annan del av landet får en mycket mer rättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga begränsad roll. Att ha en ordning där olika måltyper delas upp målen ska ske i en tingsrätt i första instans och i en hovrätt i mellan två eller flera domstolar går också på tvärs med hela andra instans. Dessa domstolar ska utgöra särskilda dom- tanken bakom reformen. Även den begränsade tillgången på stolar. nödvändig expertis talar med styrka för en ordning med endast en domstol. För att de eftersträvade effekterna av en samordning ska

Skälen för förslaget

uppnås bör prövningen alltså koncentreras till en domstol i såväl Antal domstolar första som andra instans.

I föregående avsnitt föreslås att den samlade prövningen av de immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrens- Särskilda domstolar rättsliga målen ska ske i allmän domstol. För att möjliggöra att mål med saksamband kan handläggas De domstolar som föreslås bli exklusivt behöriga att pröva de gemensamt är det i och för sig tillräckligt att se till att alla mål immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensprövas i samma domstolsslag och att mål sedan i det enskilda rättsliga målen kan antingen utgöra särskilda domstolar (jfr fallet genom kumulation kan sammanföras för gemensam hand- mark- och miljödomstol), eller vissa utpekade allmänna domstoläggning. En sådan ordning innebär dock inte ett optimalt lar i särskild sammansättning (jfr sjörättsmål, patentmål och resursutnyttjande och med hänsyn till det låga målantalet är en tryckfrihetsmål). sådan mer begränsad samling inte heller tillräcklig för att säker- Någon avgörande skillnad i sak mellan dessa två former av ställa kompetensen hos de enskilda domarna. För att uppnå den koncentration finns inte. Gemensamt för de särskilda domstohöga kvalitet och effektivitet i domstolsprövningen som refor- larna är att de är specialiserade på en eller flera måltyper, att de är men syftar till bedöms alltså en ytterligare koncentration vara exklusivt behöriga att pröva dessa måltyper och att de har särnödvändig. skilda namn. Dessutom kan ledamöter med särskilda kunskaper De mål och ärenden som föreslås bli samlade kommer att vara fast anställda i domstolen som t.ex. tekniska råd. Dessa säruppgå till ca 400 per år, varav mer än hälften är registreringsmål. drag stämmer bra in på vad som bör gälla vid domstolspröv- Av de aktuella målen är bl.a. flertalet patenträttsliga mål liksom ningen av de immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och flertalet marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga mål konkurrensrättsliga målen. redan koncentrerade till en domstol per instans. En förutsättning för att inrätta särskilda domstolar är att det Att införa en ordning med fler än en domstol per instans bedöms befogat med hänsyn till målunderlaget. Det är inte rimskulle innebära en utmaning när det gäller t.ex. att fördela målen ligt att skapa en särskild domstol, om måltypen som ska behandmellan dem och att skapa en långsiktigt hållbar dimensionering las inom ramen för den domstolen är alltför sällan föreav domstolarna. Med hänsyn till det låga målantalet och var kommande. Däremot är det fullt möjligt att som i detta fall ett målen eller parterna geografiskt hör hemma finns det en tydlig antal mindre vanligt förekommande typer av mål som bör han-

192 193 193

Patent- och marknadsdomstol

teras i samma ordning tillsammans når den kritiska massa som behövs för att motivera inrättandet av en särskild domstol (jfr SOU 2010:44 s. 326). Just det förhållandet att den föreslagna domstolen ska pröva flera olika måltyper samlat talar för att välja en ordning med särskild domstol eftersom det tydliggör samlingen och därmed domstolens ansvarsområde. Mot den angivna bakgrunden bör de immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga domstolarna utgöra särskilda domstolar i första och andra instans.

6.3 Domstolarnas namn

Förslag: De särskilda domstolarna ska benämnas Patent- och

marknadsdomstolen respektive Patent- och marknadsöverdomstolen.

Skälen för förslaget: Eftersom domstolarna föreslås utgöra

särskilda domstolar bör de ha egna namn. Det är att föredra om namnet på en särskild domstol är kort och koncist. Samtidigt bör namnet på ett adekvat och rättvisande sätt beskriva den verksamhet som bedrivs vid domstolen. Det bör vidare vara en strävan att undvika namn som riskerar att sammanblandas med andra. Av de befintliga domstolsnamnen får det anses att Marknadsdomstolen är det som bäst speglar det verksamhetsområde som de nya domstolarna ska omfatta. Namnet är också kort och koncist. Om domstolen skulle benämnas Marknadsdomstolen skulle det dock finnas en uppenbar risk för sammanblandning med den nuvarande Marknadsdomstolen. Det finns även ett betydande mervärde i att välja ett nytt namn för att tydligt markera att det är fråga om en ny domstol där ett flertal mål är sådana som tidigare har prövats i andra domstolar (jfr motsvarande resonemang angående mark- och miljödomstolarna, prop. 2009/10:215 s. 107 f.). Andra tänkbara enkelnamn såsom

194 194

Patent- och marknadsdomstol Patent- och marknadsdomstol

Patentdomstolen, Innovationsdomstolen och Konkurrensdomstolen teras i samma ordning tillsammans når den kritiska massa som är emellertid väl smala i förhållande till de nya domstolarnas behövs för att motivera inrättandet av en särskild domstol (jfr verksamhetsområde. SOU 2010:44 s. 326). Just det förhållandet att den föreslagna Vid valet av domstolsnamn är det alternativ som, med beaktande domstolen ska pröva flera olika måltyper samlat talar för att välja av de inledningsvis redovisade utgångspunkterna, snarast ligger en ordning med särskild domstol eftersom det tydliggör sam- närmast till hands ett namn som består av en kombination av lingen och därmed domstolens ansvarsområde. namn som har bäring på de måltyper som ska handläggas i Mot den angivna bakgrunden bör de immaterialrättsliga, domstolarna. Ett sådant namn lever visserligen inte upp till marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga domstolarna önskemålet att det bör vara kort. I gengäld kan beskrivningen av utgöra särskilda domstolar i första och andra instans. verksamheten bli mer rättvisande. Exempel på ett sådant dubbelnamn är Immaterialrätts- och marknadsföringsrättsdomstolen eller Innovations- och konkurrensdomstolen. Båda dessa är dock väl

6.3 Domstolarnas namn långa och krångliga och det förstnämnda avviker från hur dom-

stolsnamn är uppbyggda genom att hänvisa specifikt till rätts- Förslag: De särskilda domstolarna ska benämnas Patent- och områdena i fråga. Ett ytterligare exempel är Patent- och markmarknadsdomstolen respektive Patent- och marknadsöver- nadsdomstolen. Namn som bygger på ordet patent används sedan domstolen. gammalt för att beteckna hela det industriella rättsskyddet, jfr Patentbesvärsrätten och Patent- och registreringsverket. På motsvarande sätt ingår konkurrensrätten redan som en del av

Skälen för förslaget: Eftersom domstolarna föreslås utgöra

nuvarande Marknadsdomstolen. särskilda domstolar bör de ha egna namn. Alternativet Patent- och marknadsdomstolen får sammanta- Det är att föredra om namnet på en särskild domstol är kort get anses vara det namn som bäst lever upp till kravet på att ge och koncist. Samtidigt bör namnet på ett adekvat och rättvisande domstolarna ett rättvisande namn utan att samtidigt bli alltför sätt beskriva den verksamhet som bedrivs vid domstolen. Det långt. Den särskilda domstolen i första instans (tingsrätt) bör bör vidare vara en strävan att undvika namn som riskerar att alltså benämnas Patent- och marknadsdomstolen och översammanblandas med andra. instansen (hovrätt) bör benämnas Patent- och marknadsöver- Av de befintliga domstolsnamnen får det anses att Marknadsdomstolen. domstolen är det som bäst speglar det verksamhetsområde som de nya domstolarna ska omfatta. Namnet är också kort och koncist. Om domstolen skulle benämnas Marknadsdomstolen skulle det dock finnas en uppenbar risk för sammanblandning med den nuvarande Marknadsdomstolen. Det finns även ett betydande mervärde i att välja ett nytt namn för att tydligt markera att det är fråga om en ny domstol där ett flertal mål är sådana som tidigare har prövats i andra domstolar (jfr motsvarande resonemang angående mark- och miljödomstolarna, prop. 2009/10:215 s. 107 f.). Andra tänkbara enkelnamn såsom

194 195 195

Patent- och marknadsdomstol

6.4 Domstolarnas lokalisering

Förslag: Stockholms tingsrätt ska vara Patent- och marknads-

domstol. Svea hovrätt ska vara Patent- och marknadsöverdomstol.

Skälen för förslaget

Val av ort

När det gäller frågan om var de domstolar som ska inhysa Patent- och marknadsdomstolen respektive Patent- och marknadsöverdomstolen bör vara belägna är det rimligt att beakta betydelsen av att tillvarata den juridiska, tekniska och ekonomiska kompetens som finns vid Patentbesvärsrätten, Marknadsdomstolen, Stockholms tingsrätt och Svea hovrätt. Särskilt viktigt är detta såvitt avser den mest särpräglade måltypen, dvs. patentmålen. Vidare bör de särskilda domstolarna finnas på en ort med goda kommunikationer eftersom de kommer att hantera mål från hela landet. Många mål har dessutom internationell anknytning. De fyra domstolar som för närvarande handlägger merparten av de mål som kommer att samlas i Patent- och marknadsdomstolen och Patent- och marknadsöverdomstolen är samtliga belägna i Stockholm, vilket är en ort som uppfyller kravet på goda kommunikationer och dessutom är någorlunda centralt placerad i landet. Stockholm är också den ort som flest mål torde härröra från. Det får sammantaget anses lämpligast att domstolarna placeras i Stockholmsområdet.

Val av domstolar

Den tingsrätt som ska handlägga de aktuella målen måste kunna möta förändringar i tillströmningen av mål. Den ska också ha en organisation som kan vidmakthålla den särskilda erfarenhet och

196 196

Patent- och marknadsdomstol Patent- och marknadsdomstol

kompetens som handläggningen av de aktuella målen kräver.

6.4 Domstolarnas lokalisering Tingsrätten bör således vara av sådan storlek att den inte blir

alltför sårbar från flexibilitetssynpunkt.

Förslag: Stockholms tingsrätt ska vara Patent- och marknads- Mot bakgrund av att Stockholms tingsrätt för närvarande

domstol. handlägger många av de aktuella målen ligger det närmast till

Svea hovrätt ska vara Patent- och marknadsöverdomstol. hands att inhysa Patent- och marknadsdomstolen som en

särskild domstol i den tingsrätten.

Tingsrättsorganisationen i Stockholmsområdet förändrades år

Skälen för förslaget

2007. I samband därmed gjordes bedömningen att Stockholms Val av ort tingsrätt skulle behålla sina uppgifter som exklusivt forum i vissa

mål av specialkaraktär (skr. 2002/03:126 s. 28 f.). Regeringen När det gäller frågan om var de domstolar som ska inhysa pekade på att målen var få till antalet och att det för handlägg- Patent- och marknadsdomstolen respektive Patent- och markningen av dem krävs, förutom en inte obetydlig specialisering, nadsöverdomstolen bör vara belägna är det rimligt att beakta erfarenhet av omfattande och komplicerade tvistemål av en betydelsen av att tillvarata den juridiska, tekniska och ekonokaraktär som främst förekom vid Stockholms tingsrätt. Denna miska kompetens som finns vid Patentbesvärsrätten, Marknadsbedömning gör sig i viss utsträckning alltjämt gällande även om domstolen, Stockholms tingsrätt och Svea hovrätt. Särskilt det som föreslås i denna promemoria är av en annan omfattning viktigt är detta såvitt avser den mest särpräglade måltypen, dvs. än det som avsågs i skrivelsen. patentmålen. Vidare bör de särskilda domstolarna finnas på en Vidare finns det vid Stockholms tingsrätt en upparbetad komort med goda kommunikationer eftersom de kommer att hantera petens i fråga om immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga mål från hela landet. Många mål har dessutom internationell och konkurrensrättsliga mål. Dessa mål lottas numera på en säranknytning. skild avdelning vid tingsrätten och det finns där en väl utarbetad De fyra domstolar som för närvarande handlägger merparten rutin att handlägga målen på ett effektivt sätt. Domarna vid av de mål som kommer att samlas i Patent- och marknads- Stockholms tingsrätt har ojämförligt störst erfarenhet av immadomstolen och Patent- och marknadsöverdomstolen är samtliga terialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga belägna i Stockholm, vilket är en ort som uppfyller kravet på mål av alla kategorier. Denna kompetens bör tas till vara. Stockgoda kommunikationer och dessutom är någorlunda centralt holms tingsrätt har dessutom en storlek som är väl lämpad för placerad i landet. Stockholm är också den ort som flest mål torde att inhysa Patent- och marknadsdomstolen. Mot att domstolen härröra från. Det får sammantaget anses lämpligast att förläggs till Stockholms tingsrätt talar att tingsrättens nuvarande domstolarna placeras i Stockholmsområdet. lokalutrymme är begränsat.

Av de andra Stockholmsdomstolarna är Attunda tingsrätt,

Södertörns tingsrätt och Nacka tingsrätt alla av en sådan storlek Val av domstolar att de i sig skulle kunna inhysa den särskilda domstolen. De upp-

fyller också kraven på goda kommunikationer. Som alternativ till Den tingsrätt som ska handlägga de aktuella målen måste kunna Stockholms tingsrätt bedöms Nacka tingsrätt ligga närmast till möta förändringar i tillströmningen av mål. Den ska också ha en hands. Den tingsrätten är mark- och miljödomstol och har också organisation som kan vidmakthålla den särskilda erfarenhet och

196 197 197

Patent- och marknadsdomstol

utsetts att handlägga utsökningsmål inom Stockholmsområdet. Tingsrätten har därmed vana att hantera en mer omfattande specialisering, om än av ett helt annat slag. Den har dessutom en gynnsammare lokalsituation än Stockholms tingsrätt. Många av de aktuella målen är emellertid såväl omfattande som komplicerade och det är av avgörande betydelse att den nya domstolen redan från början kan handlägga dem effektivt och med hög kvalitet. Att genomföra samlingen av dessa mål i en domstol som för närvarande i det närmaste helt saknar erfarenhet av dem framstår inte som ändamålsenligt. Värdet av att säkerställa kompetensen och upparbetade arbetssätt talar sammantaget för att den särskilda domstolen i första instans bör vara förlagd till Stockholms tingsrätt. När det gäller vilken hovrätt som ska vara Patent- och marknadsöverdomstol innebär redan ovan gjorda överväganden om geografisk placering att Svea hovrätt bör väljas. Den hovrätten har också den ojämförligt största erfarenheten av de aktuella måltyperna och är vidare av en sådan storlek att det finns mycket goda förutsättningar att där möjliggöra den specialisering som målen kräver. Hovrätten har också stor erfarenhet av att vara särskild domstol eller ensam överinstans för flera mål. Svea hovrätt bör alltså vara Patent- och marknadsöverdomstol.

6.5 En prioriterad målgrupp

Förslag: Regeringen eller den myndighet regeringen

bestämmer ska utse vilka av de lagfarna domarna i Stockholms tingsrätt respektive Svea hovrätt som ska tjänstgöra i

de särskilda domstolarna. Bedömning: Den särskilda domstolen bör inrymmas i en

avdelning i tingsrätten respektive hovrätten och att handlägga de aktuella målen bör vara den avdelningens främsta och huvudsakliga uppgift.

198 198

Patent- och marknadsdomstol Patent- och marknadsdomstol

Skälen för förslaget och bedömningen: En synpunkt som fram-

utsetts att handlägga utsökningsmål inom Stockholmsområdet. förts bl.a. vid remissbehandlingen av Målutredningens betänkan- Tingsrätten har därmed vana att hantera en mer omfattande de är att om målen samlas i allmän domstol riskerar de att priorispecialisering, om än av ett helt annat slag. Den har dessutom en teras ned av tingsrätten eller hovrätten med hänsyn till att andra gynnsammare lokalsituation än Stockholms tingsrätt. mål behöver handläggas skyndsamt eller av andra skäl bedöms Många av de aktuella målen är emellertid såväl omfattande mer angelägna. Det finns anledning att ta denna farhåga på allvar. som komplicerade och det är av avgörande betydelse att den nya En sådan utveckling skulle negativt påverka såväl kompetensen domstolen redan från början kan handlägga dem effektivt och som effektiviteten i handläggningen av de aktuella målen. Det med hög kvalitet. Att genomföra samlingen av dessa mål i en skulle med andra ord förfela syftet med den förändrade domstol som för närvarande i det närmaste helt saknar domstolsordning som föreslås. Det är därför rimligt att de erfarenhet av dem framstår inte som ändamålsenligt. Värdet av aktuella målen ska vara den särskilda domstolens främsta och att säkerställa kompetensen och upparbetade arbetssätt talar huvudsakliga uppgift och att de därför inte ska kunna prioriteras sammantaget för att den särskilda domstolen i första instans bör ned till förmån för andra mål. vara förlagd till Stockholms tingsrätt. Det bedöms särskilt viktigt att säkerställa att den särskilda När det gäller vilken hovrätt som ska vara Patent- och mark- kompetens som behövs vid handläggningen av målen kan byggas nadsöverdomstol innebär redan ovan gjorda överväganden om upp och upprätthållas över tid. Det är ur det perspektivet nödgeografisk placering att Svea hovrätt bör väljas. Den hovrätten vändigt att de domare som handlägger målen kontinuerligt kan har också den ojämförligt största erfarenheten av de aktuella ägna sig i huvudsak och främst åt denna måltyp. Det finns därför måltyperna och är vidare av en sådan storlek att det finns mycket ett behov av att i organisatoriskt hänseende avgränsa handlägggoda förutsättningar att där möjliggöra den specialisering som ningen av målgruppen från domstolarnas övriga verksamhet. målen kräver. Hovrätten har också stor erfarenhet av att vara sär- Detta bör lämpligen åstadkommas genom att målen handläggas skild domstol eller ensam överinstans för flera mål. Svea hovrätt samlat på en särskild avdelning i tingsrätten respektive hovrätten bör alltså vara Patent- och marknadsöverdomstol. (jfr SOU 2010:44 s. 391 f.). Det anförda innebär inte att det ska vara vattentäta skott mellan den särskilda domstolen och domstolens övriga verksam-

6.5 En prioriterad målgrupp het. Det förhållandet att den särskilda domstolen är knuten till

en tingsrätt bör tvärtom utnyttjas för att öka flexibiliteten, Förslag: Regeringen eller den myndighet regeringen minska sårbarheten och höja effektiviteten. När det uppstår bestämmer ska utse vilka av de lagfarna domarna i Stock- överkapacitet i den ena verksamhetsgrenen, bör den kunna utholms tingsrätt respektive Svea hovrätt som ska tjänstgöra i nyttjas i den andra verksamhetsgrenen. På så sätt kan t.ex. verkde särskilda domstolarna. samheten i den särskilda domstolen lättare anpassas till för- Bedömning: Den särskilda domstolen bör inrymmas i en ändringar i måltillströmningen och såväl överbelastning som avdelning i tingsrätten respektive hovrätten och att handlägga undersysselsättning kan undvikas. de aktuella målen bör vara den avdelningens främsta och Det bedöms därutöver varken nödvändigt eller ändamålsenhuvudsakliga uppgift. ligt att skapa en ordning med särskilda anslag för patent- och marknadsdomstolarna. En sådan ordning riskerar att försämra

198 199 199

Patent- och marknadsdomstol

möjligheterna att fullt ut ta till vara de fördelar som en samling i en större organisation ger; framför allt möjligheterna att förstärka den särskilda domstolen vid ökad måltillströmning. Att de särskilda domstolarna och den tingsrätt respektive hovrätt som domstolarna ryms i har gemensamt anslag är också den ordning som gäller för mark- och miljödomstolarna. Mot den angivna bakgrunden bör det således i tingsrätts- och hovrättsinstruktionen föreskrivas att de aktuella måltyperna ska handläggas på en särskild avdelning och att handläggningen av dessa ska vara dessa avdelningars främsta och huvudsakliga uppgift. Vidare bör föreskrivas att om andra mål fördelas på den särskilda domstolen får det inte göra så att handläggningstiderna för de aktuella måltyperna påverkas negativt. De särskilda domstolarnas närmare organisation får regleras i respektive värddomstols arbetsordning. Respektive domstol har vidare inom ramen för sin arbetsordning utrymme att bestämma att vissa mål eller frågor i mål, t.ex. kvarstad eller interimistiska frågor, bör handläggas med förtur på avdelningen. Alla de lagfarna domare som arbetar i de nya domstolarna ska naturligtvis kunna handlägga de aktuella målen. I syfte att tydliggöra den särskilda domstolens roll och egenart i förhållande till tingsrätten och hovrätten i övrigt och ytterligare säkerställa att domarna där har den kompetens och erfarenhet som är nödvändig bör det införas en bestämmelse enligt vilken regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bland de lagfarna domarna i tingsrätten och hovrätten utser vilka av dessa som ska döma i de särskilda domstolarna. För att skapa den önskvärda flexibilitet som är förenad med att den särskilda domstolen ingår i en större domstol och för att kunna möta uppkomna förstärkningsbehov bör den nu föreslagna möjligheten för regeringen att delegera sådana beslut tas till vara genom att i tingsrättsinstruktionen respektive hovrättsinstruktionen föreskriva att det är respektive domstol som utser de lagfarna domare som ska tjänstgöra i de särskilda domstolarna. Detta överensstämmer med vad som gäller för mark- och miljödomstolarna (prop. 2009/10:215 s. 123 f.).

200 200

Patent- och marknadsdomstol Patent- och marknadsdomstol

6.6 Prejudikatbildning

möjligheterna att fullt ut ta till vara de fördelar som en samling i en större organisation ger; framför allt möjligheterna att förstär-

Förslag: Högsta domstolen ska vara sista instans med ansvar

ka den särskilda domstolen vid ökad måltillströmning. Att de för prejudikatbildningen. Patent- och marknadsöversärskilda domstolarna och den tingsrätt respektive hovrätt som domstolens avgöranden i ärenden som inletts genom domstolarna ryms i har gemensamt anslag är också den ordning överklagande till Patent- och marknadsdomstolen, ska dock som gäller för mark- och miljödomstolarna. kunna överklagas till Högsta domstolen endast om Patent- Mot den angivna bakgrunden bör det således i tingsrätts- och och marknadsöverdomstolen gör bedömningen att ärendet hovrättsinstruktionen föreskrivas att de aktuella måltyperna ska rör frågor av intresse från prejudikatsynpunkt och tillåter det handläggas på en särskild avdelning och att handläggningen av (s.k. ventil). dessa ska vara dessa avdelningars främsta och huvudsakliga uppgift. Vidare bör föreskrivas att om andra mål fördelas på den sär-

Skälen för förslaget

skilda domstolen får det inte göra så att handläggningstiderna för de aktuella måltyperna påverkas negativt. De särskilda domsto- Behovet av en god och enhetlig prejudikatbildning larnas närmare organisation får regleras i respektive värddomstols arbetsordning. Respektive domstol har vidare inom ramen För att förvaltningsmyndigheterna och underrätterna ska kunna för sin arbetsordning utrymme att bestämma att vissa mål eller utföra sina uppgifter på bästa sätt krävs prejudikat, dvs. frågor i mål, t.ex. kvarstad eller interimistiska frågor, bör handavgöranden som är av betydelse för en enhetlig lagtolkning och läggas med förtur på avdelningen. rättstillämpning. En välfungerande prejudikatbildning har flera Alla de lagfarna domare som arbetar i de nya domstolarna ska positiva effekter. Den gör att rättstillämpningen blir mer naturligtvis kunna handlägga de aktuella målen. I syfte att tydlig- enhetlig och likformig. Handläggningen i förvaltningsmyngöra den särskilda domstolens roll och egenart i förhållande till digheterna och underrätterna blir också snabbare när det finns tingsrätten och hovrätten i övrigt och ytterligare säkerställa att vägledande avgöranden, eftersom förekomsten av prejudikat domarna där har den kompetens och erfarenhet som är nödunderlättar bedömningen av de rättsliga frågorna. Prejudikat, vändig bör det införas en bestämmelse enligt vilken regeringen som innebär att rättsläget blir klart, leder vidare till att behovet eller den myndighet som regeringen bestämmer bland de lagfar- av att alls få tvistefrågor prövade vid domstol minskar. Det gör na domarna i tingsrätten och hovrätten utser vilka av dessa som att vissa domstolsprocesser helt kan undvikas. Den nuvarande ska döma i de särskilda domstolarna. För att skapa den önsksplittrade ordningen för domstolsprövning av de immatevärda flexibilitet som är förenad med att den särskilda domstolen rialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga ingår i en större domstol och för att kunna möta uppkomna förmålen och ärendena innebär bl.a. en risk för oenhetlig praxis på stärkningsbehov bör den nu föreslagna möjligheten för rege- dessa områden i och med att samma typ av frågor för närvarande ringen att delegera sådana beslut tas till vara genom att i tings- kan prövas av olika prejudikatinstanser. Genom att koncentrera rättsinstruktionen respektive hovrättsinstruktionen föreskriva domstolsprövningen till särskilda domstolar i första och andra att det är respektive domstol som utser de lagfarna domare som instans skapas förutsättningar för en mer enhetlig hantering av ska tjänstgöra i de särskilda domstolarna. Detta överensstämmer dessa mål och ärenden och för en utökad samordning av målen med vad som gäller för mark- och miljödomstolarna och ärendena. Det finns på de aktuella rättsområdena ett tydligt (prop. 2009/10:215 s. 123 f.).

200 201 201

Patent- och marknadsdomstol

behov av prejudikat. På de aktuella rättsområdena sker viss prejudikatbildning i EU-domstolen. Samtidigt kvarstår behovet av nationell prejudikatbildning. Fråga uppkommer därför hur prejudikatbildningen på de aktuella rättsområdena bäst ska tillgodoses.

Instansordningen i allmän domstol

Sedan lång tid tillbaka har den principiella inställningen varit att instansordningen ska bygga på en funktionsfördelning mellan domstolar på skilda nivåer. För flertalet mål i allmän domstol finns en möjlighet till prövning i tre domstolsinstanser. Det gäller både för mål där handläggningen inleds i domstol och mål där handläggningen inleds hos en förvaltningsmyndighet. De tre domstolsinstanserna har olika roller och uppgifter. Tyngdpunkten i rättskipningen i domstol ska ligga i första instans, dvs. i tingsrätt. Hovrättens främsta uppgift är att överpröva tingsrättens avgöranden, dvs. kontrollera att de avgöranden som överklagas är riktiga och att rätta eventuella felaktigheter. Högsta domstolens huvudsakliga uppgift är att skapa vägledning för rättstillämpningen genom prejudikatbildning. Med en ordning där varje domstolsinstans har en uppgift som skiljer sig från den uppgift som den tidigare instansen har kan en hög grad av rättssäkerhet uppnås samtidigt som prejudikatbildningen säkerställs. Instansernas olika roller tydliggörs genom att såväl andra som sista instans omfattas av systemet med prövningstillstånd, vilket även medför en generellt snabbare handläggning. För den övervägande delen av rättskipningen anses detta som en självklarhet.

Nuvarande instansordning för de aktuella mål- och ärendetyperna

För immaterialrättsliga tviste- och brottmål, liksom vissa mål enligt marknadsförings- och konkurrenslagarna (t.ex. renodlade

202 202

Patent- och marknadsdomstol Patent- och marknadsdomstol

skadeståndsmål) sker prövningen enligt nuvarande ordning i tre behov av prejudikat. På de aktuella rättsområdena sker viss instanser. Övriga marknadsföringsrättsliga och konkurrensprejudikatbildning i EU-domstolen. Samtidigt kvarstår behovet rättsliga mål och ärenden handläggs däremot i en eller två instanav nationell prejudikatbildning. Fråga uppkommer därför hur ser (se bl.a. prop. 1997/98:130). De patenträttsliga registreprejudikatbildningen på de aktuella rättsområdena bäst ska ringsmålen handläggs för närvarande i två instanser. För flera av tillgodoses. de måltyper som föreslås ska omfattas av reformen skulle således en ordning med tre instanser innebära en förlängning av instanskedjan. En utgångspunkt för den föreslagna reformen är att Instansordningen i allmän domstol förlängningen av instanskedjan inte ska påverka handläggningstiden för de berörda målen och ärendena. Sedan lång tid tillbaka har den principiella inställningen varit att instansordningen ska bygga på en funktionsfördelning mellan domstolar på skilda nivåer. För flertalet mål i allmän domstol Högsta domstolen bör vara prejudikatinstans finns en möjlighet till prövning i tre domstolsinstanser. Det gäller både för mål där handläggningen inleds i domstol och mål Det är en given utgångspunkt i svensk rätt att den enskilde ska där handläggningen inleds hos en förvaltningsmyndighet. kunna få ett felaktigt avgörande ändrat i högre instans. Av De tre domstolsinstanserna har olika roller och uppgifter. rättssäkerhetsskäl kan därför en ordning som innebär möjlighet Tyngdpunkten i rättskipningen i domstol ska ligga i första till prövning i minst två domstolsinstanser i många fall inte instans, dvs. i tingsrätt. Hovrättens främsta uppgift är att över- undvaras. Det gäller inte bara immaterialrättsliga brottmål och pröva tingsrättens avgöranden, dvs. kontrollera att de avgöran- tvistemål utan även flera av konkurrens- och marknadsföringsden som överklagas är riktiga och att rätta eventuella felaktig- målen (jfr prop. 1976/77:96 s. 40, prop. 1992/93:56 s. 36 f. och heter. Högsta domstolens huvudsakliga uppgift är att skapa väg- 46 f., prop. 1994/95:123 s. 123, prop. 2007/08:115 s. 123 f. samt ledning för rättstillämpningen genom prejudikatbildning. Med prop. 2007/08:135 s. 81 f.). Patent- och marknadsöverdomstoen ordning där varje domstolsinstans har en uppgift som skiljer lens viktigaste uppgift bör därför vara att kontrollera att de sig från den uppgift som den tidigare instansen har kan en hög avgöranden som överklagas är riktiga och att rätta till eventuella grad av rättssäkerhet uppnås samtidigt som prejudikatbildningen felaktigheter. säkerställs. Instansernas olika roller tydliggörs genom att såväl Enligt 11 kap. 1 § regeringsformen är Högsta domstolen högandra som sista instans omfattas av systemet med prövnings- sta allmänna domstol. Högsta domstolen har särskild kompetens tillstånd, vilket även medför en generellt snabbare handläggning. för och särskild erfarenhet av prejudikatbildning inom de allmän- För den övervägande delen av rättskipningen anses detta som en na domstolarnas verksamhetsområde. Sammansättnings- och självklarhet. processreglerna är utformade för att domstolen effektivt ska kunna utföra sin uppgift som prejudikatinstans. Högsta domstolen har genom sin roll en överblick över rättstillämpningen i hela Nuvarande instansordning för de aktuella mål- och ärendetyperna landet. Domstolen har vidare överblick över så gott som alla rättsområden som förekommer inom civil- och straffrätten. Det För immaterialrättsliga tviste- och brottmål, liksom vissa mål krävs mycket starka skäl för att göra avsteg från den grundenligt marknadsförings- och konkurrenslagarna (t.ex. renodlade lagsfästa principen om att Högsta domstolen är landets högsta

202 203 203

Patent- och marknadsdomstol

allmänna domstol och undanta t.ex. centrala civilrättsliga frågor från den domstolens behörighet. Det enda tänkbara alternativet till Högsta domstolen som prejudikatinstans är att låta Patent- och marknadsöverdomstolen vara prejudikatinstans vid sidan av sin roll som ändringsinstans. Fördelen med en sådan lösning skulle vara att målen kan avgöras snabbare. En utgångspunkt för den allmänna ordningen för domstolsprövningen är att denna ska kunna sörja för att alla mål avgörs inom rimlig tid samt med hög kompetens. Redan genom den samlade prövning av de immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga målen som nu föreslås skapas förutsättningar för en effektiv handläggning. Den tidsvinst som kan göras med en förkortad instanskedja ska vidare inte överskattas (år 2009 var medianomloppstiden från det att ett mål inkom till Högsta domstolen till dess att frågan om prövningstillstånd avgjordes 1,5 månader). Det är inte antalet domstolsinstanser i sig som säkerställer en effektiv handläggning. I stället är det framför allt utformningen av det processuella regelverket och att detta på ett ändamålsenligt sätt tillämpas av domstolarna och efterlevs av parterna som avgör snabbheten i förfarandet. Som redovisas i avsnitt 8 kommer krav på prövningstillstånd att gälla vid överklagande av domstolsavgörandena, vilket på ett betydande sätt bidrar till en effektiv handläggning. Av de skäl som anförs i avsnitt 11.1 kommer det i den föreslagna domstolsordningen att finnas goda förutsättningar att avgöra de aktuella målen och ärendena med den effektivitet som är nödvändig. Alternativet med Patent- och marknadsöverdomstolen som prejudikatinstans är också förenat med tydliga nackdelar. Framför allt skulle prejudikatbildningen påverkas negativt av att uppgiften ges till en domstol som inte är lika kvalificerad som prejudikatinstans som Högsta domstolen. En ordning där Patent- och marknadsöverdomstolen har dubbla roller ökar också i sig risken för att prejudikatbildningen blir lidande eftersom domstolen endast får ett begränsat utrymme att fokusera på prejudikatbild-

204 204

Patent- och marknadsdomstol Patent- och marknadsdomstol

ningen. Det är också negativt att målet kommer att ha prövats allmänna domstol och undanta t.ex. centrala civilrättsliga frågor endast av en instans i stället för av två när prejudikatinstansen från den domstolens behörighet. ska pröva målet. Genom underrätternas prövning säkerställs att Det enda tänkbara alternativet till Högsta domstolen som målen är väl genomgångna och rättsfrågorna renodlade när målen prejudikatinstans är att låta Patent- och marknadsöverdomstolen prövas av prejudikatinstansen. Denna ordning ger de bästa förutvara prejudikatinstans vid sidan av sin roll som ändringsinstans. sättningarna för att skapa bra prejudikat. Fördelen med en sådan lösning skulle vara att målen kan avgöras Det finns på de aktuella rättsområdena ett tydligt behov av snabbare. prejudikat. Värdet av den ledning för rättstillämpning som Hög- En utgångspunkt för den allmänna ordningen för domstols- sta domstolen kan ge i form av kvalificerade prejudikat får anses prövningen är att denna ska kunna sörja för att alla mål avgörs vida överstiga betydelsen av den begränsade tidsvinst som en inom rimlig tid samt med hög kompetens. Redan genom den förkortad instansordning kan medföra. Högsta domstolen bör samlade prövning av de immaterialrättsliga, marknadsförings- därför vara sista instans och ha ett ansvar för prejudikatbildrättsliga och konkurrensrättsliga målen som nu föreslås skapas ningen. Det finns dock anledning att överväga begränsningar i förutsättningar för en effektiv handläggning. Den tidsvinst som rätten att överklaga vissa avgöranden till Högsta domstolen. kan göras med en förkortad instanskedja ska vidare inte överskattas (år 2009 var medianomloppstiden från det att ett mål inkom till Högsta domstolen till dess att frågan om pröv- Fullföljdsförbud med ventil för vissa ärenden ningstillstånd avgjordes 1,5 månader). Det är inte antalet För de ärenden som inletts genom myndighetsprövning, dvs. de domstolsinstanser i sig som säkerställer en effektiv handläggning. I stället är det framför allt utformningen av det immaterialrättsliga registreringsärendena och överklaganden av Konkurrensverkets beslut, innebär den föreslagna reformen att processuella regelverket och att detta på ett ändamålsenligt sätt tillämpas av domstolarna och efterlevs av parterna som avgör domstolsprövningen förlängs med två instanser respektive en instans. Trots de effektiviseringar som en koncentration av de snabbheten i förfarandet. Som redovisas i avsnitt 8 kommer krav på prövningstillstånd att gälla vid överklagande av domstols- immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga målen och ärendena för med sig och de särskilda avgörandena, vilket på ett betydande sätt bidrar till en effektiv handläggning. Av de skäl som anförs i avsnitt 11.1 kommer det i åtgärder som föreslås för att effektivisera handläggningen, bl.a. regler om preklusion, finns det en risk att denna förlängning av den föreslagna domstolsordningen att finnas goda förutsättningar att avgöra de aktuella målen och ärendena med den instanskedjan leder till längre handläggningstider än enligt nuvarande ordning. Därmed finns det också en risk för att effektivitet som är nödvändig. Alternativet med Patent- och marknadsöverdomstolen som företagens behov av att få snabba besked i frågor som påverkar etableringsvillkor, innovationsverksamhet och investeringar inte prejudikatinstans är också förenat med tydliga nackdelar. Framför allt skulle prejudikatbildningen påverkas negativt av att upp- kan tillgodoses. Det skulle innebära att den föreslagna reformen fick en icke avsedd effekt. Samtidigt bedöms det även i dessa giften ges till en domstol som inte är lika kvalificerad som prejudikatinstans som Högsta domstolen. En ordning där Patent- och ärenden finnas ett inte obetydligt prejudikatintresse. Ett sätt att balansera prejudikatintresset med intresset av marknadsöverdomstolen har dubbla roller ökar också i sig risken för att prejudikatbildningen blir lidande eftersom domstolen skyndsamhet är att införa regler om fullföljdsförbud med möjlighet för Patent- och marknadsöverdomstolen att under vissa endast får ett begränsat utrymme att fokusera på prejudikatbild-

204 205 205

Patent- och marknadsdomstol

förutsättningar tillåta att ett slutligt beslut överklagas, en s.k. ventil. En sådan ordning finns sedan tidigare för bl.a. vissa mål som handläggs i mark- och miljödomstol (prop. 2009/10:215 s. 180 f.). Det är också den lösning som enligt Målutredningen i första hand bör väljas i syfte att åstadkomma en förkortad instanskedja (SOU 2010:44 s. 352 f.). Om ventillösningen väljs är det Högsta domstolen som får stå för den kvalificerade rättsbildningen samtidigt som de mål som inte är intressanta från prejudikatsynpunkt blir slutligt avgjorda genom Patent- och marknadsöverdomstolens avgöranden. Eftersom endast ett högst begränsat antal mål och ärenden innehåller prejudikatvärda frågor leder överklagandeförbud med ventil i de allra flesta fall till ett snabbare slutligt avgörande (SOU 2010:44 s. 362 f.). Patent- och marknadsöverdomstolen skulle vid fullföljdsförbud med ventil ha till uppgift att gallra ut de mål som kan vara lämpade för en dispensprövning i Högsta domstolen. I samband med att ventilsystemet infördes uttalades att fullföljdsrätt ska kunna meddelas därför att hovrätten (dvs. i nu aktuellt fall Patent- och marknadsöverdomstolen) anser att målet har intresse från prejudikatsynpunkt. Däremot behöver domstolen inte vara övertygad om att Högsta domstolen delar denna uppfattning. Den överblick över de olika rättsområden som Högsta domstolen har behövs enligt motiven inte bara för att bedöma själva prejudikatfrågan som sådan. Överblicken är minst lika viktig för att avgöra om det över huvud taget finns något från prejudikatsynpunkt intressant eller inte i det fullföljda målet. Syftet med ventilen är att främja prejudikatbildningen och Högsta domstolens dispensprövning är avsedd att fungera som ett gallringsinstrument (prop. 1988/89:78 s. 34). Historiskt sett har ventilen använts för mål- och ärendetyper som ansetts vara relativt sett mindre betydelsefulla och där prövningen är rutinbetonad. På senare år har emellertid åtgärden använts också för andra måltyper, bl.a. klander eller ogiltighetstalan avseende en skiljedom och de redan nämnda miljömålen. Målutredningen har också gjort bedömningen att det inte finns

206 206

Patent- och marknadsdomstol Patent- och marknadsdomstol

några principiella begränsningar i möjligheten att använda överförutsättningar tillåta att ett slutligt beslut överklagas, en s.k. klagandeförbud med ventil av de slag som historiskt gällt ventil. En sådan ordning finns sedan tidigare för bl.a. vissa mål (SOU 2010:44 s. 364). som handläggs i mark- och miljödomstol (prop. 2009/10:215 Ett skäl till att ventilen ursprungligen ansågs förbehållen s. 180 f.). Det är också den lösning som enligt Målutredningen i rutinbetonade mål och ärenden var att det skulle vara lätt för första hand bör väljas i syfte att åstadkomma en förkortad hovrätten att ta ställning till frågan om fullföljd. Genom att instanskedja (SOU 2010:44 s. 352 f.). Patent- och marknadsöverdomstolen kommer att vara den enda Om ventillösningen väljs är det Högsta domstolen som får stå överrätt till vilken de aktuella ärendetyperna överklagas, bör för den kvalificerade rättsbildningen samtidigt som de mål som Patent- och marknadsöverdomstolen ha goda förutsättningar att inte är intressanta från prejudikatsynpunkt blir slutligt avgjorda välja ut rättsfrågor av prejudikatintresse. Vidare är det fråga om genom Patent- och marknadsöverdomstolens avgöranden. Efter- ärenden som först har prövats av en kvalificerad förvaltningssom endast ett högst begränsat antal mål och ärenden innehåller myndighet innan de kommer till domstol och därefter av en prejudikatvärda frågor leder överklagandeförbud med ventil i de specialiserad underrätt, varför det även på den grunden bör allra flesta fall till ett snabbare slutligt avgörande (SOU 2010:44 finnas goda förutsättningar för Patent- och marknadsöverdoms. 362 f.). stolen att ta ställning till frågan om fullföljd. Patent- och marknadsöverdomstolen skulle vid fullföljdsför- Sammantaget bör ett fullföljdsförbud kombinerat med ventil bud med ventil ha till uppgift att gallra ut de mål som kan vara vara den lösning som bäst tillgodoser prejudikatbildningsbehovet lämpade för en dispensprövning i Högsta domstolen. I samband för de beslut som överklagas från Konkurrensverket, Patent- och med att ventilsystemet infördes uttalades att fullföljdsrätt ska registreringsverket samt Statens jordbruksverk samtidigt som kunna meddelas därför att hovrätten (dvs. i nu aktuellt fall behovet av särskild skyndsamhet tillgodoses. Fullföljdsförbud Patent- och marknadsöverdomstolen) anser att målet har med ventil finns dessutom redan i lagstiftningen och är därmed intresse från prejudikatsynpunkt. Däremot behöver domstolen en beprövad ordning för prejudikatbildning. inte vara övertygad om att Högsta domstolen delar denna Det bör i sammanhanget erinras om att det inte kommer att uppfattning. Den överblick över de olika rättsområden som krävas tillåtelse från Patent- och marknadsöverdomstolen för att Högsta domstolen har behövs enligt motiven inte bara för att överklaga till Högsta domstolen i de fall de aktuella ärendena har bedöma själva prejudikatfrågan som sådan. Överblicken är minst kumulerats med ett mål, eftersom i sådant fall de processuella lika viktig för att avgöra om det över huvud taget finns något reglerna som gäller för målet i fråga kommer att vara tillämpliga från prejudikatsynpunkt intressant eller inte i det fullföljda (se närmare avsnitt 11.2). målet. Syftet med ventilen är att främja prejudikatbildningen och Högsta domstolens dispensprövning är avsedd att fungera som

ett gallringsinstrument (prop. 1988/89:78 s. 34). 6.7 Konkurrensverkets beslutanderätt

Historiskt sett har ventilen använts för mål- och ärendetyper som ansetts vara relativt sett mindre betydelsefulla och där

Bedömning: Frågan om att ge Konkurrensverkets beslutan-

prövningen är rutinbetonad. På senare år har emellertid åtgärden derätt i fler mål- och ärendetyper bör utredas närmare. använts också för andra måltyper, bl.a. klander eller ogiltighetstalan avseende en skiljedom och de redan nämnda miljömålen. Målutredningen har också gjort bedömningen att det inte finns

206 207 207

Patent- och marknadsdomstol

Skälen för bedömningen: Domstolarnas verksamhet ska i möjli-

gaste mån fokuseras på dömande uppgifter. I takt med att domstolarnas verksamhet renodlas förbättras förutsättningarna för att bedriva den rättskipande verksamheten på ett mer effektivt sätt och med hög kvalitet. Om ärenden inte är av sådan karaktär att en domstolsprövning är nödvändig bör utgångspunkten vara att de ska flyttas från domstol till förvaltningsmyndighet (se t.ex. prop. 2010/11:119 s. 37). Ärendena kommer i dessa fall att kunna prövas av domstol efter överklagande. Konkurrensrätten är ett mycket dynamiskt område, inte minst med hänsyn till EU:s roll inom detta rättsområde och den inre marknadens ökade betydelse. I syfte att få till stånd en mer effektiv tillämpning av det konkurrensrättsliga regelverket finns det anledning att kontinuerligt överväga hur tillsynen av marknaden kan förbättras. En fråga i det sammanhanget är möjligheten för Konkurrensverket att själv meddela beslut i fler fall. Enligt konkurrenslagen beslutar Konkurrensverket i en rad frågor, bl.a. om åläggande vid vite för ett företag att upphöra med överträdelser av förbuden mot konkurrensbegränsande samarbete respektive missbruk av dominerande ställning och åläggande vid vite för ett företag att tillhandahålla uppgifter under utredning. I övrigt är det tingsrätten som prövar frågor enligt lagen, ofta efter ansökan av Konkurrensverket. Det gäller bl.a. frågor om konkurrensskadeavgift, företagskoncentrationer samt om Konkurrensverket ska få genomföra en platsundersökning. Frågan om att flytta ned prövningen av ärenden till Konkurrensverket har övervägts vid flera tidigare tillfällen (se bl.a. prop. 2007/08:135 samt SOU 2004:47, SOU 2006:99 och SOU 2007:65). I 2008 års konkurrenslag fick verket behörighet att besluta om konkurrensskadeavgift i ärenden som inte är tvistiga (avgiftsföreläggande). En förutsättning för att kunna flytta ned prövningen av frågor från domstol som första instans är att det finns en förvaltningsmyndighet som har tillräcklig kompetens för att hantera frågorna. Konkurrensverket är tillsynsmyndighet för stora delar

208 208

Patent- och marknadsdomstol Patent- och marknadsdomstol

av konkurrenslagstiftningen i Sverige. Verket ska bedriva till- Skälen för bedömningen: Domstolarnas verksamhet ska i möjli- synen på ett effektivt och rättssäkert sätt och har byggt upp en gaste mån fokuseras på dömande uppgifter. I takt med att dom- kompetens och organisation för att på ett kvalificerat sätt utföra stolarnas verksamhet renodlas förbättras förutsättningarna för tillsynen av regelefterlevnaden på marknaderna. att bedriva den rättskipande verksamheten på ett mer effektivt På konkurrensrättens område är det i flera fall av stor betysätt och med hög kvalitet. Om ärenden inte är av sådan karaktär delse att det snabbt går att vidta åtgärder, t.ex. mot en pågående att en domstolsprövning är nödvändig bör utgångspunkten vara överträdelse av förbud mot konkurrensbegränsande samarbete. att de ska flyttas från domstol till förvaltningsmyndighet (se Att det finns en ändamålsenligt utformad prövningsordning för t.ex. prop. 2010/11:119 s. 37). Ärendena kommer i dessa fall att sådana frågor är en förutsättning för att få till stånd en effektiv kunna prövas av domstol efter överklagande. tillämpning av den materiella lagstiftningen på dessa rättsom- Konkurrensrätten är ett mycket dynamiskt område, inte råden. minst med hänsyn till EU:s roll inom detta rättsområde och den För att säkerställa en mer effektiv och ändamålsenlig tillämpinre marknadens ökade betydelse. I syfte att få till stånd en mer ning av konkurrensreglerna kan det finnas anledning att på nytt effektiv tillämpning av det konkurrensrättsliga regelverket finns överväga att ge Konkurrensverket utökade möjligheter att bedet anledning att kontinuerligt överväga hur tillsynen av markna- sluta om t.ex. sanktioner vid överträdelser. En sådan förändring den kan förbättras. En fråga i det sammanhanget är möjligheten skulle bättre överensstämma med den ordning som gäller i flera för Konkurrensverket att själv meddela beslut i fler fall. andra medlemsstater inom EU, där konkurrensmyndigheterna Enligt konkurrenslagen beslutar Konkurrensverket i en rad har egen beslutanderätt i frågor om t.ex. sanktionsavgift och förfrågor, bl.a. om åläggande vid vite för ett företag att upphöra bud mot företagskoncentrationer. Möjligheten att fatta med överträdelser av förbuden mot konkurrensbegränsande tillsynsbeslut, som ibland är kopplade till administrativa samarbete respektive missbruk av dominerande ställning och sanktionsavgifter, förekommer dessutom på flera andra åläggande vid vite för ett företag att tillhandahålla uppgifter rättsområden i svensk rätt, t.ex. på finansmarknadsområdet. under utredning. I övrigt är det tingsrätten som prövar frågor Frågan om i vilken utsträckning Konkurrensverket kan ges enligt lagen, ofta efter ansökan av Konkurrensverket. Det gäller möjlighet att i ytterligare fall meddela beslut på konkurrensbl.a. frågor om konkurrensskadeavgift, företagskoncentrationer rättens område är dock inte oproblematisk och det finns, som samt om Konkurrensverket ska få genomföra en tidigare utredningar pekat på, flera viktiga aspekter att väga in platsundersökning. vid en sådan bedömning – inte minst rättssäkerhetsaspekter. Det Frågan om att flytta ned prövningen av ärenden till Konkur- finns inte möjligheter att inom ramen för denna promemoria rensverket har övervägts vid flera tidigare tillfällen (se bl.a. prop. göra sådana överväganden. Frågan bör därför utredas vidare i ett 2007/08:135 samt SOU 2004:47, SOU 2006:99 och SOU 2007:65). I annat sammanhang. 2008 års konkurrenslag fick verket behörighet att besluta om konkurrensskadeavgift i ärenden som inte är tvistiga (avgiftsföreläggande). En förutsättning för att kunna flytta ned prövningen av frågor från domstol som första instans är att det finns en förvaltningsmyndighet som har tillräcklig kompetens för att hantera frågorna. Konkurrensverket är tillsynsmyndighet för stora delar

208 209 209

Patent- och marknadsdomstol

6.8 Patentbesvärsrätten och Marknadsdomstolen upphör

Förslag: Patentbesvärsrätten och Marknadsdomstolen ska

upphöra.

Skälen för förslaget: Förslagen i denna promemoria innebär att

de immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga mål och ärenden som enligt nuvarande ordning handläggs i allmän domstol, Marknadsdomstolen, Patentbesvärsrätten och Högsta förvaltningsdomstolen ska bli föremål för en koncentrerad och enhetlig domstolsprövning i Patent- och marknadsdomstolen, Patent- och marknadsöverdomstolen och Högsta domstolen. Vidare ska vissa mål i Patentbesvärsrätten flyttas till allmän förvaltningsdomstol (se avsnitt 12). Förslagen innebär således att samtliga mål och ärenden i Patentbesvärsrätten och Marknadsdomstolen kommer att prövas i annan domstol. Patentbesvärsrätten och Marknadsdomstolen bör därför upphöra.

210 210

Patent- och marknadsdomstol

7 En ny domstolslag

6.8 Patentbesvärsrätten och Marknadsdomstolen upphör

Förslag: Patentbesvärsrätten och Marknadsdomstolen ska

upphöra.

Skälen för förslaget: Förslagen i denna promemoria innebär att

de immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga mål och ärenden som enligt nuvarande ordning hand-

Förslag: Bestämmelser om den immaterialrättsliga, mark-

läggs i allmän domstol, Marknadsdomstolen, Patentbesvärsrätten nadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga domstolsorgaoch Högsta förvaltningsdomstolen ska bli föremål för en konnisationen och vissa bestämmelser om förfarandet i immatecentrerad och enhetlig domstolsprövning i Patent- och markrialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga nadsdomstolen, Patent- och marknadsöverdomstolen och Högmål och ärenden samlas i en särskild lag om patent- och marksta domstolen. Vidare ska vissa mål i Patentbesvärsrätten flyttas nadsdomstolar. till allmän förvaltningsdomstol (se avsnitt 12). Förslagen innebär Lagen (1977:729) om Patentbesvärsrätten och lagen således att samtliga mål och ärenden i Patentbesvärsrätten och (1970:417) om marknadsdomstol m.m. upphävs. Marknadsdomstolen kommer att prövas i annan domstol. Patentbesvärsrätten och Marknadsdomstolen bör därför upp-

Skälen för förslaget: Förslaget att det ska inrättas en Patent-

höra. och marknadsdomstol och en Patent- och marknadsöverdomstol gör att det finns behov av bestämmelser angående domstolarnas organisation och vilka som dömer i domstolarna. Dessa bestämmelser bör tas in i en särskild lag (jfr t.ex. lagen [2010:921] om mark- och miljödomstolar). Den nya lagen bör även innehålla bestämmelser om domstolarnas sammansättning i den mån avvikelser görs från rättegångsbalkens och ärendelagens regler (se närmare avsnitt 9). Den bör även innehålla vissa andra generella bestämmelser om förfarandet. De närmare övervägandena beträffande vilka processuella bestämmelser som bör finnas i den nya lagen och vilka bestämmelser som bör finnas i de materiella lagarna redovisas i avsnitt 8. En konsekvens av att Patentbesvärsrätten och Marknadsdomstolen upphör med sina respektive verksamheter (se avsnitt 6.8) är att lagen om Patentbesvärsrätten och lagen om marknadsdomstol m.m. bör upphävas.

210 211 211

212

8 Tillämplig processlag

8.1 Handläggningsregler enligt nuvarande ordning

Inledning

Handläggningen i domstolarna styrs av tre olika processlagar; rättegångsbalken, ärendelagen och förvaltningsprocesslagen. Rättegångsbalken avser den allmänna processen i tvistemål och brottmål. Målen handläggs i allmän domstol (tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen). Såvitt gäller tvistemål skiljer sig reglerna delvis åt mellan dispositiva och indispositiva tvistemål. I ett dispositivt tvistemål råder i princip frihet för parterna att själva bestämma vad som ska vara föremål för processen och de kan förlikas om det målet rör. I indispositiva tvistemål har rätten ett större ansvar för utredningen i målet, bl.a. med möjlighet att på eget initiativ införskaffa bevisning och grunda sitt avgörande på annat än det som parterna har åberopat, och parterna kan inte förlikas om det målet rör. Ärendelagen, som även den är tillämplig i allmän domstol, styr handläggningen av sådana ärenden som ska tas upp av en tingsrätt och som inte ska handläggas enligt rättegångsbalken. Förvaltningsprocesslagen styr handläggningen i de allmänna förvaltningsdomstolarna (förvaltningsrätt, kammarrätt och Högsta förvaltningsdomstolen). Enligt såväl ärendelagen som förvaltningsprocesslagen gäller att förfarandet som huvudregel är skriftligt och att domstolen har en skyldighet att se till att målet eller ärendet blir så utrett som dess beskaffenhet kräver.

213 213

Tillämplig processlag

Härutöver finns särskilda bestämmelser för vissa domstolar och måltyper som i större eller mindre omfattning kompletterar de allmänna processlagarna.

Handläggningen av immaterialrättsliga mål och ärenden

Immaterialrättsliga tvistemål och brottmål handläggs i allmän domstol. Det handlar bl.a. om mål om fastställelse att intrång gjorts eller inte gjorts i en immaterialrätt, mål om skadestånd eller straff på grund av intrång samt mål om förbud vid vite att fortsätta med ett intrång. För handläggningen av dessa mål gäller rättegångsbalkens regler om tvistemål respektive brottmål. I de materiella lagarna finns dessutom vissa kompletterande bestämmelser om förfarandet. Där finns t.ex. bestämmelser om olika sätt att säkerställa de immateriella rättigheterna såsom beslag, vitesförbud och intrångsundersökning. När det gäller fastställelsetalan tillämpas i vissa fall rättegångsbalkens regler (varumärke, firma och upphovsrätt) medan det i andra fall finns särregler som gäller i stället för rättegångsbalken i de materiella lagarna (patent, mönster och växtförädlarrätt). Som huvudregel är de immaterialrättsliga tvistemålen dispositiva, men vissa mål kan även innehålla indispositiva inslag, t.ex. frågor om vitesförbud (jfr NJA 2001 s. 435 I och II). Vissa frågor kan uppkomma såväl fristående som i ett pågående mål. Om en sådan fråga uppkommer utan att det samtidigt pågår ett tvistemål eller brottmål mellan parterna eller i vart fall mellan ena parten och annan gäller olika förfaranderegler beroende på vad frågan rör. Exempelvis handläggs ärenden om intrångsundersökning enligt rättegångsbalkens regler (se t.ex. 59 b § sjätte stycket PL) medan ärenden om informationsföreläggande handläggs enligt ärendelagens regler (se t.ex. 57 e § tredje stycket PL). För mål om utdömande av vite gäller rättegångsbalkens regler om åtal för brott för vilket svårare straff än böter inte är föreskrivet (se t.ex. 57 b § sjunde stycket PL).

214 214

Tillämplig processlag Tillämplig processlag

I Patentbesvärsrätten handläggs mål om patent, varumärke, Härutöver finns särskilda bestämmelser för vissa domstolar mönster och växtförädlarrätt. Målen inleds genom överklagande och måltyper som i större eller mindre omfattning kompletterar av beslut som meddelats av Patent- och registreringsverket och de allmänna processlagarna. Statens jordbruksverk och handläggs enligt lagen om Patentbesvärsrätten. Vid handläggningen i Patentbesvärsrätten tillämpas framför allt bestämmelserna i förvaltningsprocesslagen, vil- Handläggningen av immaterialrättsliga mål och ärenden ket innebär att förfarandet i huvudsak överensstämmer med det som gäller för de allmänna förvaltningsdomstolarna (8 § PBRL). Immaterialrättsliga tvistemål och brottmål handläggs i allmän Patentbesvärsrättens beslut får överklagas till Högsta förvaltdomstol. Det handlar bl.a. om mål om fastställelse att intrång ningsdomstolen. För handläggningen i den domstolen tillämpas gjorts eller inte gjorts i en immaterialrätt, mål om skadestånd förvaltningsprocesslagen. eller straff på grund av intrång samt mål om förbud vid vite att fortsätta med ett intrång. För handläggningen av dessa mål gäller rättegångsbalkens regler om tvistemål respektive brottmål. Handläggningen av marknadsföringsrättsliga mål och ärenden I de materiella lagarna finns dessutom vissa kompletterande bestämmelser om förfarandet. Där finns t.ex. bestämmelser om Marknadsföringsrättsliga mål och ärenden handläggs dels i tingsolika sätt att säkerställa de immateriella rättigheterna såsom rätt som första och Marknadsdomstolen som andra instans, dels beslag, vitesförbud och intrångsundersökning. När det gäller i Marknadsdomstolen som enda instans. fastställelsetalan tillämpas i vissa fall rättegångsbalkens regler I mål om förbud eller åläggande samt mål om marknadsstör- (varumärke, firma och upphovsrätt) medan det i andra fall finns ningsavgift enligt marknadsföringslagen tillämpas rättegångsbalsärregler som gäller i stället för rättegångsbalken i de materiella kens bestämmelser om indispositiva tvistemål. I mål om skadelagarna (patent, mönster och växtförädlarrätt). stånd tillämpas i stället rättegångsbalkens regler om dispositiva Som huvudregel är de immaterialrättsliga tvistemålen disposi- tvistemål. I ärenden som avser överklagande av Konsumenttiva, men vissa mål kan även innehålla indispositiva inslag, t.ex. ombudsmannens beslut tillämpas ärendelagen. För mål om frågor om vitesförbud (jfr NJA 2001 s. 435 I och II). utdömande av vite gäller för förfarandet rättegångsbalkens regler Vissa frågor kan uppkomma såväl fristående som i ett pågåenom bötesbrottmål. I marknadsföringslagen finns vidare vissa de mål. Om en sådan fråga uppkommer utan att det samtidigt kompletterande förfaranderegler om bl.a. kumulation av mål och pågår ett tvistemål eller brottmål mellan parterna eller i vart fall ärenden samt om rättegångskostnader. mellan ena parten och annan gäller olika förfaranderegler beroen- Marknadsdomstolen tillämpar även i andra mål i huvudsak de på vad frågan rör. Exempelvis handläggs ärenden om intrångsrättegångsbalkens regler om tvistemål (prop. 1970:57 s. 167). I undersökning enligt rättegångsbalkens regler (se t.ex. 59 b § lagen (1970:417) om marknadsdomstol (MDL) finns komplettesjätte stycket PL) medan ärenden om informationsföreläggande rande regler om förfarandet i domstolen. Dessa regler som gäller handläggs enligt ärendelagens regler (se t.ex. 57 e § tredje stycket vid handläggningen av mål och ärenden enligt bl.a. PL). För mål om utdömande av vite gäller rättegångsbalkens avtalsvillkorslagarna och de s.k. annexlagarna, avser bl.a. offentregler om åtal för brott för vilket svårare straff än böter inte är lighet och ordning i domstolen, sammanträde och rättegångsföreskrivet (se t.ex. 57 b § sjunde stycket PL). kostnader. Vidare regleras möjligheten för Marknadsdomstolen att införskaffa bevisning eller annan utredning i ett mål.

214 215 215

Tillämplig processlag

Handläggningen av konkurrensrättsliga mål och ärenden

Konkurrensrättsliga mål och ärenden handläggs dels i tingsrätt som första och Marknadsdomstolen som andra instans, dels i Marknadsdomstolen som enda instans. Domstolsförfarandet skiljer sig åt beroende på vilken typ av fråga som prövas. Enligt förfarandebestämmelserna i konkurrenslagen ska vissa frågor handläggas enligt rättegångsbalkens regler för tvistemål (konkurrensmål) och andra enligt ärendelagen (konkurrensärenden). I mål där talan väcks vid Stockholms tingsrätt tillämpas rättegångsbalkens regler om indispositiva tvistemål. Det handlar bl.a. om mål om konkurrensskadeavgift och mål om företagskoncentration. Ett mål om skadestånd enligt konkurrenslagen handläggs med stöd av rättegångsbalkens regler om dispositiva tvistemål. Om ett mål om skadestånd handläggs gemensamt med ett mål om konkurrensskadeavgift, tillämpas dock reglerna om indispositiva tvistemål för processens yttre förlopp. När Konkurrensverkets överklagade beslut om åläggande eller förbud prövas av Marknadsdomstolen som första instans tillämpas de regler som gäller för tingsrätt enligt ärendelagen. Mål om undanröjande av godkänt avgiftsföreläggande handläggs enligt reglerna i rättegångsbalken om klagan över godkänt strafföreläggande. För mål om utdömande av vite gäller rättegångsbalkens regler om bötesbrottmål (8 kap. 4 § KL). Konkurrenslagen innehåller vissa kompletterande bestämmelser om förfarandet. Där finns bl.a. bestämmelser om gemensam handläggning av mål och ärenden, om Konkurrensverket som part samt om rättegångskostnader.

216 216

Tillämplig processlag Tillämplig processlag

8.2 Handläggningsregler i patent- och

Handläggningen av konkurrensrättsliga mål och ärenden

marknadsdomstolarna

Konkurrensrättsliga mål och ärenden handläggs dels i tingsrätt 8.2.1 Mål och ärenden som inleds genom ansökan som första och Marknadsdomstolen som andra instans, dels i Marknadsdomstolen som enda instans. Domstolsförfarandet

Förslag: Vid handläggning av mål tillämpas rättegångsbalkens

skiljer sig åt beroende på vilken typ av fråga som prövas. Enligt bestämmelser om tvistemål och brottmål, om inte annat förfarandebestämmelserna i konkurrenslagen ska vissa frågor föreskrivs i denna lag eller annan lag. handläggas enligt rättegångsbalkens regler för tvistemål (konkur- Vid handläggning av mål om utdömande av vite tillämpas rensmål) och andra enligt ärendelagen (konkurrensärenden). rättegångsbalkens bestämmelser om bötesbrottmål. I mål där talan väcks vid Stockholms tingsrätt tillämpas rätte- Vid handläggning av ärenden som inleds i domstol genom gångsbalkens regler om indispositiva tvistemål. Det handlar bl.a. ansökan tillämpas ärendelagens bestämmelser, om inte annat om mål om konkurrensskadeavgift och mål om företagskoncentföreskrivs i denna lag eller annan lag. ration. Ett mål om skadestånd enligt konkurrenslagen handläggs med stöd av rättegångsbalkens regler om dispositiva tvistemål. Om ett mål om skadestånd handläggs gemensamt med ett mål Skälen för förslagen om konkurrensskadeavgift, tillämpas dock reglerna om indispo- Tvistemål och brottmål sitiva tvistemål för processens yttre förlopp. När Konkurrensverkets överklagade beslut om åläggande eller Som redovisas ovan handläggs de immaterialrättsliga, marknadsförbud prövas av Marknadsdomstolen som första instans tilläm- föringsrättsliga och konkurrensrättsliga målen i domstol enligt pas de regler som gäller för tingsrätt enligt ärendelagen. rättegångsbalkens bestämmelser om tvistemål eller brottmål. Mål om undanröjande av godkänt avgiftsföreläggande hand- Sådana mål inleds i tingsrätt som första instans genom att en läggs enligt reglerna i rättegångsbalken om klagan över godkänt talan väcks genom ansökan om stämning på samma sätt som strafföreläggande. För mål om utdömande av vite gäller rätte- gäller för andra tviste- och brottmål i allmän domstol. gångsbalkens regler om bötesbrottmål (8 kap. 4 § KL). Rättegångsbalkens grundläggande principer är att förfarandet Konkurrenslagen innehåller vissa kompletterande bestämmel- ska präglas av muntlighet, omedelbarhet och koncentration. ser om förfarandet. Där finns bl.a. bestämmelser om gemensam Enligt balken är förfarandet i tingsrätt uppdelat i ett skede för handläggning av mål och ärenden, om Konkurrensverket som förberedelse och ett skede för avgörande. När rättegångsbalken part samt om rättegångskostnader. görs tillämplig har bevisfrågor rörande förflutna händelser ofta stor betydelse, och i många mål åberopas muntlig bevisning. De aktuella målen rör bl.a. frågor om skadestånd, förbud, konkurrensskadeavgift och straffansvar. Rättegångsbalkens bestämmelser är väl anpassade för handläggningen av sådana frågor. Att målen genom reformen ska prövas av Patent- och marknadsdomstolen som första instans föranleder inte något behov av att ändra vilka regler som i huvudsak ska styra handläggningen. Den föreslagna domstolen ska vara en särskild domstol i allmän

216 217 217

Tillämplig processlag

domstol och målen bör alltså även efter reformen handläggas som tvistemål och brottmål. Det bör mot den bakgrunden i den föreslagna lagen om patent- och marknadsdomstolar föreskrivas att rättegångsbalkens bestämmelser ska tillämpas vid handläggningen av mål i patent- och marknadsdomstolarna, om inte annat anges. För tvistemålens del är enligt nuvarande ordning olika handläggningsregler tillämpliga beroende på om målet är dispositivt eller indispositivt. Någon ändring i detta avseende bör inte ske, vilket t.ex. innebär att de mål som för närvarande handläggs som indispositiva tvistemål ska göra det även i patent- och marknadsdomstolarna. Mot bakgrund av att de tvistemål som ska handläggas av patent- och marknadsdomstolarna alltså kommer att vara såväl dispositiva som indispositiva till sin karaktär bör hänvisningen i den föreslagna lagen om patent- och marknadsdomstolar till rättegångsbalken göras till balkens regler om tvistemål (jfr prop. 2009/10:215 s. 155 f.). I den utsträckning det finns behov av att för en viss måltyp tydliggöra att indispositiva regler ska gälla bör detta även fortsättningsvis anges i den materiella lagstiftningen. Redan innan en talan väcks kan domstolen behöva ta ställning till processuella frågor rörande ett mål som kan förväntas bli handlagt vid domstolen. Exempel på sådana frågor är kvarstad och intrångsundersökning. Sådana s.k. RB-ärenden registreras som mål (3 § förordningen [1996:271] om mål och ärenden i allmän domstol) och handläggs enligt rättegångsbalkens bestämmelser om rättegångsfrågor oavsett om det sker i ett pågående mål eller i tiden före ett mål inletts. Det finns inte anledning att ändra på denna ordning.

Mål om utdömande av vite

Mål om utdömande av vite som förelagts med stöd av de immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga eller konkurrensrättsliga lagarna handläggs genomgående enligt rättegångsbalkens be-

218 218

Tillämplig processlag Tillämplig processlag

stämmelser om mål som gäller brott för vilka svårare straff än domstol och målen bör alltså även efter reformen handläggas böter inte föreskrivs. I vissa lagar är detta uttryckligen angivet. I som tvistemål och brottmål. Det bör mot den bakgrunden i den andra fall tillämpas motsvarande regler i viteslagen. I syfte att föreslagna lagen om patent- och marknadsdomstolar föreskrivas skapa en enhetlig och tydlig ordning och för att möjliggöra att rättegångsbalkens bestämmelser ska tillämpas vid kumulation mellan sådana mål och t.ex. mål om föreläggande av handläggningen av mål i patent- och marknadsdomstolarna, om nytt vite (se avsnitt 11.2) bör bestämmelser om tillämplig inte annat anges. processlag i mål om utdömande av vite tas in i den föreslagna För tvistemålens del är enligt nuvarande ordning olika hand- lagen om patent- och marknadsdomstolar. läggningsregler tillämpliga beroende på om målet är dispositivt eller indispositivt. Någon ändring i detta avseende bör inte ske, vilket t.ex. innebär att de mål som för närvarande handläggs som Ansökningsärenden indispositiva tvistemål ska göra det även i patent- och marknads- Det finns några frågor som inleds genom en ansökan till domdomstolarna. Mot bakgrund av att de tvistemål som ska handstolen men där handläggningen sker enligt ärendelagens bestämläggas av patent- och marknadsdomstolarna alltså kommer att melser. Ett exempel är ärenden om informationsföreläggande. I vara såväl dispositiva som indispositiva till sin karaktär bör hänvisningen i den föreslagna lagen om patent- och marknads- dessa ärenden framställs normalt ett yrkande om ett sådant föreläggande innan svaranden i en eventuellt kommande rättegång är domstolar till rättegångsbalken göras till balkens regler om tvistemål (jfr prop. 2009/10:215 s. 155 f.). I den utsträckning det känd. Motpart kan vara t.ex. en internetleverantör. Rättegångsbalkens bestämmelser passar mindre väl för en sådan process. finns behov av att för en viss måltyp tydliggöra att indispositiva regler ska gälla bör detta även fortsättningsvis anges i den Genom att ärendelagen tillämpas i dessa ärenden åstadkoms en tydlig reglering med en tydlig partsställning där den som yrkanmateriella lagstiftningen. Redan innan en talan väcks kan domstolen behöva ta ställning det riktas mot kan få ersättning för sina rättegångskostnader (jfr prop. 2008/09:67 s. 155). Ett annat exempel på en ärendetyp som till processuella frågor rörande ett mål som kan förväntas bli handlagt vid domstolen. Exempel på sådana frågor är kvarstad handläggs enligt ärendelagen är ansökan om tillstånd för Konkurrensverket att genomföra en platsundersökning. Såvitt framoch intrångsundersökning. Sådana s.k. RB-ärenden registreras som mål (3 § förordningen [1996:271] om mål och ärenden i kommit fungerar denna ordning väl och det finns därför inte heller för dessa ärenden anledning att göra några förändringar i allmän domstol) och handläggs enligt rättegångsbalkens bestämmelser om rättegångsfrågor oavsett om det sker i ett val av tillämplig processlag. Det framstår som lämpligt att i de fall en ansökan till Patentpågående mål eller i tiden före ett mål inletts. Det finns inte anledning att ändra på denna ordning. och marknadsdomstolen ska handläggas enligt ärendelagen bör detta anges i den materiella lagstiftning som reglerar den fråga som ska prövas. Mål om utdömande av vite

Mål om utdömande av vite som förelagts med stöd av de immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga eller konkurrensrättsliga lagarna handläggs genomgående enligt rättegångsbalkens be-

218 219 219

Tillämplig processlag

8.2.2 Ärenden som inleds genom överklagade

Förslag: Vid handläggning av ärenden som inleds i Patent-

och marknadsdomstolen genom överklagande av myndighets beslut ska ärendelagen tillämpas, om inte annat föreskrivs i den föreslagna lagen om patent- och marknadsdomstolar eller annan lag.

Skälen för förslaget: Enligt nuvarande ordning tillämpas ärende-

lagen vid Marknadsdomstolens prövning av Konkurrensverkets och Konsumentombudsmannens överklagade beslut. Denna ordning fungerar såvitt känt väl och att dessa ärenden genom reformen ska prövas av Patent- och marknadsdomstolen som första domstolsinstans föranleder inte något behov av att ändra vilka regler som i huvudsak ska styra handläggningen. Ärendelagen bör därför fortsatt tillämpas vid handläggningen i domstol. De immaterialrättsliga registreringsmålen i Patentbesvärsrätten handläggs i huvudsak enligt förvaltningsprocesslagen. Den lagen är tillskapad för att användas av förvaltningsdomstolarna. Patent- och marknadsdomstolarna föreslås vara inordnade i den allmänna domstolsorganisationen. Ärendelagen har stora likheter med förvaltningsprocesslagen men är utformad för att tillämpas i de allmänna domstolarna och ansluter i sin uppbyggnad och terminologi till rättegångsbalken. Ärendelagen bygger till skillnad från rättegångsbalken huvudsakligen på att förfarandet ska vara skriftligt och ger utrymme för ett i det konkreta fallet mindre formbundet förfarande. Vid tillskapandet av mark- och miljödomstolarna år 2010 föreskrevs att för de mål som inleds i dessa domstolar genom överklagande av förvaltningsmyndighets beslut ska som utgångspunkt reglerna i ärendelagen tillämpas i fråga om förfarandet (prop. 2009/10:215 s. 162). Även i andra fall när en förvaltningsmyndighets beslut överklagas till tingsrätt tillämpas ärendelagen vid handläggningen i allmän domstol. Detta är naturligt eftersom rättegångsbalken inte är konstruerad för en ordning där

220 220

Tillämplig processlag Tillämplig processlag

beslut överklagas till tingsrätt. Som anförs ovan föreslås att

8.2.2 Ärenden som inleds genom överklagade ärendelagen även i den nya domstolsordningen ska tillämpas

också på överklagade myndighetsbeslut enligt de

Förslag: Vid handläggning av ärenden som inleds i Patent- marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga lagarna.

och marknadsdomstolen genom överklagande av myndighets Mot den angivna bakgrunden föreslås att ärendelagen ska

beslut ska ärendelagen tillämpas, om inte annat föreskrivs i gälla vid handläggningen av alla ärenden som inleds i Patent- och

den föreslagna lagen om patent- och marknadsdomstolar eller marknadsdomstolen genom överklagande från förvaltningsmyn-

annan lag. dighet. Detta bör framgå av den föreslagna lagen om patent- och

marknadsdomstolar.

Skälen för förslaget: Enligt nuvarande ordning tillämpas ärende-

lagen vid Marknadsdomstolens prövning av Konkurrensverkets 8.2.3 Särskilda rättsmedel och Konsumentombudsmannens överklagade beslut. Denna

ordning fungerar såvitt känt väl och att dessa ärenden genom

Förslag: Patent- och marknadsöverdomstolen ska vara behörig

reformen ska prövas av Patent- och marknadsdomstolen som domstol för ansökningar om resning, klagan över domvilla eller första domstolsinstans föranleder inte något behov av att ändra återställande av försutten tid som avser Patent- och vilka regler som i huvudsak ska styra handläggningen. Ärendemarknadsdomstolens slutliga avgöranden. Detsamma ska gälla i lagen bör därför fortsatt tillämpas vid handläggningen i domstol. fråga om sådana ansökningar som avser beslut av de förvalt- De immaterialrättsliga registreringsmålen i Patentbesvärsningsmyndigheter vars beslut kan överklagas till Patent- och rätten handläggs i huvudsak enligt förvaltningsprocesslagen. Den marknadsdomstolen. Domstolen ska tillämpa rättegångsbalkens lagen är tillskapad för att användas av förvaltningsdomstolarna. regler om ansökan om särskilt rättsmedel avser ett mål. I annat Patent- och marknadsdomstolarna föreslås vara inordnade i den fall ska reglerna i lagen (1996:242) om domstolsärenden allmänna domstolsorganisationen. Ärendelagen har stora likheter tillämpas. med förvaltningsprocesslagen men är utformad för att tillämpas i

de allmänna domstolarna och ansluter i sin uppbyggnad och

Skälen för förslaget: Den part som är missnöjd med ett tingsrätts-

terminologi till rättegångsbalken. Ärendelagen bygger till skilleller hovrättsavgörande kan i allmänhet genom ett överklagande få nad från rättegångsbalken huvudsakligen på att förfarandet ska avgörandet överprövat av en högre domstol. När ett avgörande inte vara skriftligt och ger utrymme för ett i det konkreta fallet längre kan överklagas har det fått laga kraft. Samtidigt med den laga mindre formbundet förfarande. kraften inträder för domar och många slags avgöranden en Vid tillskapandet av mark- och miljödomstolarna år 2010 rättskraft. Principerna om laga kraft och rättskraft fyller flera föreskrevs att för de mål som inleds i dessa domstolar genom viktiga funktioner. Principerna skulle dock kunna motverka sina överklagande av förvaltningsmyndighets beslut ska som utgångsegna syften, om det inte fanns möjlighet att under vissa punkt reglerna i ärendelagen tillämpas i fråga om förfarandet

förutsättningar bryta igenom dem. I detta syfte finns bestämmelser

(prop. 2009/10:215 s. 162). Även i andra fall när en förvaltom särskilda (extraordinära) rättsmedel. Dessa rättsmedel är ningsmyndighets beslut överklagas till tingsrätt tillämpas ärenderesning, återställande av försutten tid och klagan över domvilla. lagen vid handläggningen i allmän domstol. Detta är naturligt Av 11 kap. 13 § regeringsformen följer att för de fall där eftersom rättegångsbalken inte är konstruerad för en ordning där Högsta domstolen är högsta instans beviljas resning och

220 221 221

Tillämplig processlag

återställande av försutten tid av den domstolen om inte annat anges i lag. Sådana lagbestämmelser finns i 58 kap. RB. Av dessa bestämmelser framgår att det är hovrätten som prövar en ansökan om resning eller återställande av försutten tid om ansökan avser ett avgörande av en tingsrätt eller en förvaltningsmyndighet (58 kap. 4, 10 a, 11 och 14 §§ RB). Av rättegångsbalken framgår också att hovrätten är behörig domstol för klagan över domvilla som avser ett avgörande som meddelats av tingsrätt eller förvaltningsmyndighet (59 kap. 2, 4 och 5 §§ RB). Hovrätten är behörig också i de fall ett avgörande i sak överklagas till Marknadsdomstolen (jfr Högsta domstolens avgörande Ö 4245-11). I andra fall, dvs. om ansökan avser hovrättens eller Marknadsdomstolens avgörande, är Högsta domstolen behörig. Nu redovisade bestämmelser om behörig domstol för ansökningar om särskilda rättsmedel är tillämpliga också i ärenden (42 § ÄL). En resningsansökan som avser Patentbesvärsrättens avgörande prövas av Högsta förvaltningsdomstolen (11 kap. 13 § regeringsformen). Den ordning som gäller enligt rättegångsbalken för ansökan om extraordinära rättsmedel som avser avgöranden av tingsrätt eller myndighet vars avgöranden överklagas till tingsrätt motsvarar vad som gäller i allmän förvaltningsdomstol (8 § lagen om allmänna förvaltningsdomstolar) och är i linje med instansordningens princip. Det är rimligt att Patent- och marknadsöverdomstolen är behörig att pröva ansökningar om extraordinära rättsmedel i de mål och ärenden som omfattas av domstolens behörighet i samma utsträckning som hovrätt är det enligt rättegångsbalken och ärendelagen. Detta bör framgå av den nya domstolslagen.

222 222

Tillämplig processlag Tillämplig processlag

8.2.4 Närmare om rättegångsbalkens och ärendelagens återställande av försutten tid av den domstolen om inte annat tillämplighet anges i lag. Sådana lagbestämmelser finns i 58 kap. RB. Av dessa bestämmelser framgår att det är hovrätten som prövar en Förslag: I patentlagen införs en bestämmelse om sekretess i ansökan om resning eller återställande av försutten tid om patentmål motsvarande den som funnits i lagen om Patentansökan avser ett avgörande av en tingsrätt eller en besvärsrätten. I lagen om avtalsvillkor i konsumentförförvaltningsmyndighet (58 kap. 4, 10 a, 11 och 14 §§ RB). Av hållanden och lagen om avtalsvillkor mellan näringsidkare rättegångsbalken framgår också att hovrätten är behörig domstol införs bestämmelser om sammanslutningars medverkan i mål för klagan över domvilla som avser ett avgörande som meddelats enligt dessa lagar som motsvarar de som funnits i lagen om av tingsrätt eller förvaltningsmyndighet (59 kap. 2, 4 och 5 §§ RB). marknadsdomstol m.m. I den föreslagna lagen om patent- Hovrätten är behörig också i de fall ett avgörande i sak och marknadsdomstolar införs en bestämmelse om Konsuöverklagas till Marknadsdomstolen (jfr Högsta domstolens mentombudsmannen som motsvarar en bestämmelse som avgörande Ö 4245-11). I andra fall, dvs. om ansökan avser hov- funnits i lagen om marknadsdomstol m.m. rättens eller Marknadsdomstolens avgörande, är Högsta Huvuddelen av de bestämmelser i de materiella lagarna domstolen behörig. Nu redovisade bestämmelser om behörig som innebär ett avsteg från den ordning som följer av rättedomstol för ansökningar om särskilda rättsmedel är tillämpliga gångsbalken respektive ärendelagen behålls. Patentlagens beockså i ärenden (42 § ÄL). En resningsansökan som avser stämmelser om tid för överklagande av domstols avgörande i Patentbesvärsrättens avgörande prövas av Högsta registreringsärenden och möjligheten för domstolen att pröva förvaltningsdomstolen (11 kap. 13 § regeringsformen). en talan trots att invändaren återkallat sin talan samt Den ordning som gäller enligt rättegångsbalken för ansökan marknadsföringslagens bestämmelser om undantag från om extraordinära rättsmedel som avser avgöranden av tingsrätt kravet på prövningstillstånd upphävs. eller myndighet vars avgöranden överklagas till tingsrätt En ny bestämmelse om möjlighet att i ärenden hålla förhör motsvarar vad som gäller i allmän förvaltningsdomstol (8 § lagen med part under sanningsförsäkran införs i den föreslagna om allmänna förvaltningsdomstolar) och är i linje med instans- lagen om patent- och marknadsdomstolar. ordningens princip. Det är rimligt att Patent- och marknadsöver- En utländsk medborgare eller en utländsk juridisk person domstolen är behörig att pröva ansökningar om extraordinära som vill väcka talan mot en svensk medborgare eller svensk rättsmedel i de mål och ärenden som omfattas av domstolens juridisk person i Patent- och marknadsdomstolen ska behörighet i samma utsträckning som hovrätt är det enligt rätte- fortsättningsvis vara skyldig att ställa säkerhet för motpartens gångsbalken och ärendelagen. Detta bör framgå av den nya dom- rättegångskostnader. stolslagen.

222 223 223

Tillämplig processlag

Skälen för förslaget

Inledning

Som föreslås ovan ska mål och ärenden i patent- och marknadsdomstolarna handläggas enligt bestämmelserna i rättegångsbalken respektive ärendelagen. Genom att samma förfaranderegler kommer att gälla i alla mål respektive ärenden skapas förutsättningar för en mer enhetlig hantering i domstolarna. Det kan konstateras att för de flesta målen och ärendena enligt de aktuella lagarna innebär de val av processlag som nu föreslås ingen ändring i förhållande till nuvarande ordning. För vissa ärendetyper, framför allt de som enligt nuvarande ordning handläggs av Patentbesvärsrätten, kommer dock den nya processordningen att innebära förändringar.

Särregler i materiell lag

I de immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga lagarna finns bestämmelser som innebär avsteg från det förfarande som skulle följa av en ren tillämpning av rättegångsbalken eller ärendelagen. I såväl patent- som marknadsförings- och konkurrensrättslagarna finns särskilda bestämmelser om ersättning för eller fördelning av rättegångskostnader (se t.ex. 57 e § PL, 64 § MfL samt 8 kap. 15–18 §§ KL). Både marknadsföringslagen och konkurrenslagen innehåller vidare bestämmelser som reglerar myndighetens partsställning (65 § MfL och 8 kap. 12 § KL) och konkurrenslagen innehåller därutöver även bestämmelser om yttrande från annan än part och förhör i domstol (8 kap. 13–14 §§ KL). Nu nämnda bestämmelser har utformats mot bakgrund av de särskilda förhållanden som råder i respektive måltyp. Dessa förhållanden påverkas inte av att ordningen för domstolsprövningen av målen ändras. I huvudsak bör därför de särregler som finns i de materiella lagarna finnas kvar även i den nya domstolsordningen. Eftersom de aktuella bestämmelserna i flertalet fall avser

224 224

Tillämplig processlag Tillämplig processlag

endast en eller ett fåtal måltyper bör de även fortsättningsvis Skälen för förslaget finnas i respektive materiell lag. Av den föreslagna lagen om patent- och marknadsdomstolar bör det framgå att avsteg från Inledning rättegångsbalkens eller ärendelagens bestämmelser kan förekom- Som föreslås ovan ska mål och ärenden i patent- och mark- ma i annan lag. nadsdomstolarna handläggas enligt bestämmelserna i rättegångs- Mot bakgrund av att det övergripande syftet med reformen är balken respektive ärendelagen. Genom att samma förfarande- att uppnå en enhetlighet i förfarandet och få till stånd en effektiv regler kommer att gälla i alla mål respektive ärenden skapas och ändamålsenligt handläggning finns det dock anledning att förutsättningar för en mer enhetlig hantering i domstolarna. Det upphäva vissa nu gällande särbestämmelser. kan konstateras att för de flesta målen och ärendena enligt de En sådan särbestämmelse, som finns i de immaterialrättsliga aktuella lagarna innebär de val av processlag som nu föreslås lagarna (se t.ex. 75 § andra stycket PL), anger att en överklaganingen ändring i förhållande till nuvarande ordning. För vissa detid om två månader gäller vid överklagande av Patentbesvärsärendetyper, framför allt de som enligt nuvarande ordning hand- rättens beslut. När Patentbesvärsrättens verksamhet förs över till läggs av Patentbesvärsrätten, kommer dock den nya process- de allmänna domstolarna, där normalt en överklagandetid om tre ordningen att innebära förändringar. veckor gäller enligt rättegångsbalken och ärendelagen, bör detta även gälla för registreringsärendena när dessa har avgjorts i domstol. Särregler i materiell lag Vidare gäller enligt 60 § MfL ett undantag från kravet på prövningstillstånd för mål som överklagas till Marknadsdomsto- I de immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurlen. Undantaget, som fördes in i samband med att kravet på rensrättsliga lagarna finns bestämmelser som innebär avsteg från prövningstillstånd i andra instans utvidgades för de allmänna det förfarande som skulle följa av en ren tillämpning av domstolarna, motiverades med att kravet på prövningstillstånd i rättegångsbalken eller ärendelagen. I såväl patent- som mark- Marknadsdomstolen då enbart gällde dispositiva tvistemål där nadsförings- och konkurrensrättslagarna finns särskilda bestämtvisteföremålets värde uppenbart inte översteg ett prisbasbelopp melser om ersättning för eller fördelning av rättegångskostnader och – då något sådant mål aldrig överklagats till domstolen – ett (se t.ex. 57 e § PL, 64 § MfL samt 8 kap. 15–18 §§ KL). Både krav på prövningstillstånd i domstolen saknade betydelse i prakmarknadsföringslagen och konkurrenslagen innehåller vidare tiken (prop. 2004/05:131 s. 183). När nu en ny ordning för dombestämmelser som reglerar myndighetens partsställning (65 § MfL stolsprövningen av bl.a. de marknadsföringsrättsliga målen och och 8 kap. 12 § KL) och konkurrenslagen innehåller därutöver ärendena skapas inom ramen för de allmänna domstolarna saknas även bestämmelser om yttrande från annan än part och förhör i anledning till varför just dessa mål och ärenden inte ska omfattas domstol (8 kap. 13–14 §§ KL). av de processuella principer som gäller för övriga mål i allmän Nu nämnda bestämmelser har utformats mot bakgrund av de domstol. Av detta följer att även de marknadsföringsrättsliga särskilda förhållanden som råder i respektive måltyp. Dessa för- målen bör omfattas av det krav på prövningstillstånd i Patenthållanden påverkas inte av att ordningen för domstolsprövningen och marknadsöverdomstolen som följer av rättegångsbalken och av målen ändras. I huvudsak bör därför de särregler som finns i ärendelagen, som enligt förslaget i denna promemoria ska de materiella lagarna finnas kvar även i den nya domstolsordtillämpas på förfarandet även i de nya särskilda domstolarna. ningen. Eftersom de aktuella bestämmelserna i flertalet fall avser

224 225 225

Tillämplig processlag

I de immaterialrättsliga lagarna finns slutligen bestämmelser som innebär att Patentbesvärsrätten i vissa fall kan pröva en talan trots att invändaren återkallat densamma (se t.ex. 10 kap. 10 § tredje stycket VML). Någon motsvarande bestämmelse finns inte i ärendelagen. Möjligheten för Patentbesvärsrätten att i vissa fall pröva en talan trots att invändaren återkallat densamma förklaras av att det har ansetts finnas ett allmänt intresse av att oriktiga patent och andra rättigheter inte meddelas (se exempelvis prop. 1966:40 s. 133 f.). Praxis i EPO har dock gått i riktningen mot att inte pröva en talan när invändaren återkallat densamma (Official Journal EPO 1993 s. 346, 1994 s. 887, 2001 s. 381 f., Persson i Festskrift till Ulf Bernitz, NIR 2001 s. 123 f., Straus, NIR 2002 s. 462 f., jfr även SOU 1983:35, s. 67 f.). Det finns inte skäl för att en person som försvarar sitt patent mot en invändare ska behandlas annorlunda – och hårdare – om det rör sig om ett svenskt patent än ett europeiskt. Det finns dessutom ingen motsvarande ordning i de fall där Patent- och registreringsverket meddelar ett felaktigt beslut som inte överklagas. Att det råder skillnad mellan det fallet och det fallet att en invändare återkallat sin talan är ologiskt. En tillämpning av ärendelagen innebär att samma ordning kommer att gälla oavsett om frågan uppkommer i ett mål eller ett ärende. Allmänintresset att undvika oriktiga registreringar är inte så starkt att det mot den angivna bakgrunden finns skäl att avvika från ärendelagens reglering. Bestämmelserna i de materiella lagarna som ger domstol en möjlighet att i vissa fall pröva en talan trots att invändaren återkallat densamma bör därmed upphävas. Avslutningsvis kan konstateras att det finns ett antal bestämmelser i framför allt konkurrenslagen och marknadsföringslagen, som med hänsyn till att mål och ärenden enligt nuvarande ordning kan inledas i såväl Stockholms tingsrätt som Marknadsdomstolen, reglerar både talerätt och behörig domstol. Mot bakgrund av att en enhetlig ordning för domstolsprövningen nu skapas, där ärenden inleds i en och samma domstol, finns anledning att lagtekniskt renodla dessa bestämmelser till talerättsregler respektive regler om behörig domstol.

226 226

Tillämplig processlag Tillämplig processlag

Mål enligt avtalsvillkorslagarna

I de immaterialrättsliga lagarna finns slutligen bestämmelser Lagen om marknadsdomstol m.m., MDL, innehåller ett antal som innebär att Patentbesvärsrätten i vissa fall kan pröva en talan trots att invändaren återkallat densamma (se t.ex. 10 kap. 10 § bestämmelser som reglerar handläggningen av mål enligt avtals-

tredje stycket VML). Någon motsvarande bestämmelse finns villkorslagarna (13–22 §§ MDL). Bland dessa finns bestämmelser

inte i ärendelagen. Möjligheten för Patentbesvärsrätten att i vissa om sammanträde, kallelse, dom och rättegångskostnader. Dessa

bestämmelser motsvaras av sådana bestämmelser i rättegångsbalfall pröva en talan trots att invändaren återkallat densamma förken och ärendelagen som är tillämpliga på förfarandet i patentklaras av att det har ansetts finnas ett allmänt intresse av att orikoch marknadsdomstolarna. Några nya sådana bestämmelser tiga patent och andra rättigheter inte meddelas (se exempelvis prop. 1966:40 s. 133 f.). Praxis i EPO har dock gått i riktningen behövs därför inte.

mot att inte pröva en talan när invändaren återkallat densamma Därutöver finns i lagen om marknadsdomstol m.m. vissa

(Official Journal EPO 1993 s. 346, 1994 s. 887, 2001 s. 381 f., bestämmelser som reglerar dels möjligheten för en sammanslut-

ning av näringsidkare att medverka i mål enligt lagen om avtals- Persson i Festskrift till Ulf Bernitz, NIR 2001 s. 123 f., Straus, villkor i konsumentförhållanden och lagen om avtalsvillkor NIR 2002 s. 462 f., jfr även SOU 1983:35, s. 67 f.). Det finns mellan näringsidkare, dels förfarandet i det fall en sådan saminte skäl för att en person som försvarar sitt patent mot en invändare ska behandlas annorlunda – och hårdare – om det rör manslutning getts rätt att medverka. Av avsnitt 6.8 framgår att

som en följd av den nya ordning för domstolsprövning av bl.a. de sig om ett svenskt patent än ett europeiskt. Det finns dessutom ingen motsvarande ordning i de fall där Patent- och registre- marknadsföringsrättsliga mål som nu föreslås ska Marknads-

domstolen upphöra och av avsnitt 7 framgår att lagen om ringsverket meddelar ett felaktigt beslut som inte överklagas. Att det råder skillnad mellan det fallet och det fallet att en invändare marknadsdomstol m.m. ska upphävas. De förhållanden som har

motiverat nu aktuella bestämmelser påverkas inte av att ordåterkallat sin talan är ologiskt. En tillämpning av ärendelagen innebär att samma ordning kommer att gälla oavsett om frågan ningen för domstolsprövningen ändras. Bestämmelser om

sammanslutnings medverkan i mål enligt avtalsvillkorslagarna uppkommer i ett mål eller ett ärende. Allmänintresset att undvika oriktiga registreringar är inte så starkt att det mot den bör därför föras in i respektive avtalsvillkorslag.

angivna bakgrunden finns skäl att avvika från ärendelagens regle-

ring. Bestämmelserna i de materiella lagarna som ger domstol en Konsumentombudsmannen möjlighet att i vissa fall pröva en talan trots att invändaren åter-

kallat densamma bör därmed upphävas. Av 11 § MDL följer att det för frågor om marknadsföring och Avslutningsvis kan konstateras att det finns ett antal bestämfrågor om avtalsvillkor i konsumentförhållanden ska finnas en melser i framför allt konkurrenslagen och marknadsföringslagen, konsumentombudsman. Vidare anges att ombudsmannen ska utsom med hänsyn till att mål och ärenden enligt nuvarande ordses av regeringen för viss tid och att han eller hon ska vara jurist. ning kan inledas i såväl Stockholms tingsrätt som Marknadsdom- Som anges i avsnitt 7 ska denna lag upphävas i samband med att stolen, reglerar både talerätt och behörig domstol. Mot bakgrund den nya ordningen för domstolsprövning av bl.a. de marknadsav att en enhetlig ordning för domstolsprövningen nu skapas, där föringsrättsliga målen införs. I den nya ordningen för domärenden inleds i en och samma domstol, finns anledning att lagstolsprövningen ska dock fortfarande Konsumentombudstekniskt renodla dessa bestämmelser till talerättsregler respektive mannen ha de uppgifter som följer av den materiella lagstiftregler om behörig domstol.

226 227 227

Tillämplig processlag

ningen och bl.a. uppträda som part i patent- och marknadsdomstolarna. En bestämmelse om att det ska finnas en konsumentombudsman bör därför föras in i den föreslagna lagen om patent- och marknadsdomstolar.

Beslutsmyndighet som part

Att ärendelagen ska tillämpas på patent- och marknadsdomstolarnas handläggning av överklagade beslut från Patent- och registreringsverket och Statens jordbruksverk innebär att dessa myndigheter i egenskap av beslutsmyndighet blir part i domstolen (11 § ÄL). Enligt nuvarande ordning gäller, med undantag från förvaltningsprocesslagens motsvarande bestämmelse om beslutsmyndigheten som part, att registreringsmyndigheterna inte är part i domstolen (8 § PBRL). Däremot har Patentbesvärsrätten möjlighet att om det behövs inhämta yttrande från beslutsmyndigheten (13 § FPL). Något motsvarande undantag från ärendelagens bestämmelse finns inte för Konkurrensverket och Konsumentombudsmannen, utan dessa två myndigheter är i enlighet med huvudregeln part i Marknadsdomstolen när deras beslut överklagas dit (8 kap. 1 § andra stycket KL och 59 § tredje stycket MfL). Konkurrensverket och Konsumentombudsmannen bör ha ställning som part även när deras respektive beslut överklagas till Patent- och marknadsdomstolen. Tvåpartsprocess är numera en så gott som undantagslös huvudregel i såväl de allmänna domstolarna som de allmänna förvaltningsdomstolarna. Att en registreringsmyndighet är part i domstol förekommer i andra fall, t.ex. i allmän förvaltningsdomstol vid överklagande av beslut om registrering av firma. Syftet med tvåpartsprocessen är framför allt att utredningen blir fylligare genom att det uppstår en dialog mellan parterna (jfr t.ex. prop. 1995/96:22 s. 77 f. och prop. 1995/96:115 s. 87 f.). Det tydliggör också domstolens roll som tvistlösningsorgan. De skäl som generellt finns för en tvåpartsprocess kan med samma styrka göras gällande när överklagandet avser t.ex. ett beslut av

228 228

Tillämplig processlag Tillämplig processlag

Patent- och registreringsverket att avslå en patentansökan. Domningen och bl.a. uppträda som part i patent- och marknads- stolen behöver dock inte blanda in beslutsmyndigheten om domdomstolarna. En bestämmelse om att det ska finnas en konsu- stolen anser att det är onödigt (15, 18 och 22 § ÄL). Ett typmentombudsman bör därför föras in i den föreslagna lagen om exempel på när kommunicering med myndigheten kan undvaras patent- och marknadsdomstolar. är att de i ärendet förekommande intressena redan är partsrepresenterade genom att det finns en enskild motpart. Även i andra fall där det i ärendet inte förekommer sådana allmänna Beslutsmyndighet som part intressen som beslutsmyndigheten har till uppgift att bevaka bör en kommunicering kunna underlåtas (prop. 1995/96:115 s. 158). Att ärendelagen ska tillämpas på patent- och marknadsdomsto- Myndigheterna behöver alltså inte uppträda i processen i syfte larnas handläggning av överklagade beslut från Patent- och att bevaka ett enskilt intresse. Genom att domstolen kan välja att registreringsverket och Statens jordbruksverk innebär att dessa inte kommunicera handlingarna med myndigheten behöver den myndigheter i egenskap av beslutsmyndighet blir part i dominte involveras i sådana fall. Genom att beslutsmyndigheten blir stolen (11 § ÄL). Enligt nuvarande ordning gäller, med undantag part ges myndigheten även klagorätt. Denna ordning skapar från förvaltningsprocesslagens motsvarande bestämmelse om förutsättningar för att prejudikatbildningen utvecklas. Ärendebeslutsmyndigheten som part, att registreringsmyndigheterna lagens bestämmelser om beslutsmyndigheten som part bör såleinte är part i domstolen (8 § PBRL). Däremot har Patentdes tillämpas i samtliga till Patent- och marknadsdomstolen besvärsrätten möjlighet att om det behövs inhämta yttrande från överklagade ärenden. beslutsmyndigheten (13 § FPL). Något motsvarande undantag från ärendelagens bestämmelse finns inte för Konkurrensverket och Konsumentombudsmannen, utan dessa två myndigheter är i Sekretess vid sammanträde i immaterialrättsliga ärenden enlighet med huvudregeln part i Marknadsdomstolen när deras beslut överklagas dit (8 kap. 1 § andra stycket KL och 59 § tredje Från rättssäkerhetssynpunkt anses det vara av vikt att domstycket MfL). Konkurrensverket och Konsumentombudsman- stolarnas handläggning i så stor utsträckning som möjligt är nen bör ha ställning som part även när deras respektive beslut underkastad offentlig insyn. Enligt 2 kap. 11 § andra stycket RF överklagas till Patent- och marknadsdomstolen. och 5 kap. 1 § RB (till vilka såväl 10 § PBRL som 21 § ÄL hän- Tvåpartsprocess är numera en så gott som undantagslös visar) ska förhandling i domstol som huvudregel vara offentlig. huvudregel i såväl de allmänna domstolarna som de allmänna Offentligheten anses stärka allmänhetens förtroende för rättförvaltningsdomstolarna. Att en registreringsmyndighet är part i skipningen. För att en förhandling eller del av en förhandling ska domstol förekommer i andra fall, t.ex. i allmän förvaltnings- hållas inom stängda dörrar krävs att det kan antas att det vid fördomstol vid överklagande av beslut om registrering av firma. handlingen kommer att läggas fram uppgift, för vilken hos dom- Syftet med tvåpartsprocessen är framför allt att utredningen blir stolen gäller sekretess. I de flesta fall krävs det dessutom att det fylligare genom att det uppstår en dialog mellan parterna (jfr bedöms vara av synnerlig vikt att den uppgift för vilken sekretess t.ex. prop. 1995/96:22 s. 77 f. och prop. 1995/96:115 s. 87 f.). gäller inte röjs. Detta skaderekvisit gäller dock enligt 10 § PBRL Det tydliggör också domstolens roll som tvistlösningsorgan. De inte i Patentbesvärsrätten. I 10 § PBRL föreskrivs vidare att skäl som generellt finns för en tvåpartsprocess kan med samma rätten ska förordna om stängda dörrar när rätten prövar en styrka göras gällande när överklagandet avser t.ex. ett beslut av patentansökan som inte är offentlig (tillgänglig för envar).

228 229 229

Tillämplig processlag

När det gäller ärenden om patent framgår av 22 § PL att en patentansökan blir offentlig först efter en viss tid. Utan en bestämmelse motsvarande den i lagen om Patentbesvärsrätten skulle bestämmelsen i 22 § PL inte kunna upprätthållas i de fall det hålls ett sammanträde i ärendet. En sådan ordning är inte godtagbar. En bestämmelse motsvarande den i 10 § sista meningen PBRL bör därför gälla för handläggningen i patentoch marknadsdomstolarna. När det gäller övriga immaterialrättsliga ärenden som kommer att handläggas i patent- och marknadsdomstolarna bedöms behovet av sekretess inte vara större än i andra ärenden som handläggs i allmän domstol. Ärendelagens regler bör därför gälla i denna del. I sammanhanget ska anmärkas att ett sammanträde som hålls med stöd av ärendelagen utgör ett komplement till det skriftliga förfarandet. Det innebär att den omständigheten att det hålls ett sammanträde i ärendet inte innebär att alla handlingar i målet blir offentliga, utan endast de uppgifter som läggs fram vid förhandlingen. Bestämmelsen som tar sikte på patentansökningar bör tas in i patentlagen.

Partsförhör under sanningsförsäkran

Enligt 37 kap. RB kan en part i tvistemål i bevissyfte höras under sanningsförsäkran. Under ett sådant förhör talar parten under straffansvar, vilket han eller hon annars inte gör. Varken ärendelagen, förvaltningsprocesslagen eller lagen om Patentbesvärsrätten innehåller några motsvarande bestämmelser om partsförhör under sanningsförsäkran. Patentbesvärsrätten framförde redan till 1999 års patentprocessutredning ett önskemål om att vid ett sammanträde kunna hålla partsförhör under sanningsförsäkran (SOU 2001:33 s. 113). Företrädare för Patentbesvärsrätten har även därefter uttryckt ett sådant önskemål. Vid införandet av ärendelagen konstaterades att rättegångsbalkens regler om partsförhör under sanningsförsäkran ändrats i

230 230

Tillämplig processlag Tillämplig processlag

syfte att så mycket som möjligt begränsa omfattningen av sådana När det gäller ärenden om patent framgår av 22 § PL att en förhör. Vidare anfördes att det med stor säkerhet skulle komma patentansökan blir offentlig först efter en viss tid. Utan en att bli mycket ovanligt att i ett domstolsärende bevisvärdet av bestämmelse motsvarande den i lagen om Patentbesvärsrätten partens uppgifter påverkades av att förhöret med en part hölls skulle bestämmelsen i 22 § PL inte kunna upprätthållas i de fall under sanningsförsäkran. Det fanns en farhåga att en reglering av det hålls ett sammanträde i ärendet. En sådan ordning är inte partsförhöret i den nya ärendelagen skulle leda till att parter helt godtagbar. En bestämmelse motsvarande den i 10 § sista i onödan skulle komma att begära sammanträden för att bli meningen PBRL bör därför gälla för handläggningen i patent- hörda enligt regleringen (prop. 1995/96:115 s. 111). och marknadsdomstolarna. Denna hållning kan dock numera tyckas väl restriktiv. När det gäller övriga immaterialrättsliga ärenden som Ärendelagens tillämpningsområde har utsträckts alltmer i tiden kommer att handläggas i patent- och marknadsdomstolarna efter dess tillkomst. Det finns också exempel på ärenden där bedöms behovet av sekretess inte vara större än i andra ärenden partsförhör under sanningsförsäkran är möjligt, bl.a. i arrendesom handläggs i allmän domstol. Ärendelagens regler bör därför ärenden (se 8 kap. 31 c § jordabalken och prop. 2005/06:10 s. 53 gälla i denna del. I sammanhanget ska anmärkas att ett samman- f.) och i ärenden om informationsförläggande enligt de träde som hålls med stöd av ärendelagen utgör ett komplement immaterialrättsliga lagarna (se t.ex. 53 e § tredje stycket URL). till det skriftliga förfarandet. Det innebär att den omständig- När det gäller de till Patent- och marknadsdomstolen överheten att det hålls ett sammanträde i ärendet inte innebär att alla klagade ärendena kan det finnas behov av bevismedlet förhör handlingar i målet blir offentliga, utan endast de uppgifter som under sanningsförsäkran. Ett exempel på en sådan situation är läggs fram vid förhandlingen. när en enskild uppfinnare står mot ett invändande företag. I Bestämmelsen som tar sikte på patentansökningar bör tas in i sådant fall kan anställda vid företaget höras som vittnen medan patentlagen. den enskilde uppfinnaren inte kan höras under sanningsförsäkran. Motsvarande intresse av partsförhör kan uppkomma exempelvis när det i samband med behandlingen av en Partsförhör under sanningsförsäkran patentansökan uppkommer fråga om bättre rätt till en uppfinning (se 17 och 18 §§ PL, jfr RÅ 1982 2:69). I sistnämnt fall Enligt 37 kap. RB kan en part i tvistemål i bevissyfte höras under bedöms ett sådant behov i och för sig främst föreligga i de fall ett sanningsförsäkran. Under ett sådant förhör talar parten under mål och ett ärende kumuleras. I sådant fall finns möjlighet att straffansvar, vilket han eller hon annars inte gör. Varken ärendehöra en part under sanningsförsäkran med stöd av rättelagen, förvaltningsprocesslagen eller lagen om Patentbesvärsgångsbalkens regler. Det är dock otillfredsställande att möjligrätten innehåller några motsvarande bestämmelser om partsförheten att höra en part under sanningsförsäkran i ett ärende är hör under sanningsförsäkran. Patentbesvärsrätten framförde beroende av om ärendet handläggs tillsammans med ett tvistemål redan till 1999 års patentprocessutredning ett önskemål om att eller inte. vid ett sammanträde kunna hålla partsförhör under sanningsför- Som anfördes vid införandet av ärendelagen kan en möjlighet säkran (SOU 2001:33 s. 113). Företrädare för Patenttill förhör under sanningsförsäkran innebära en risk att parterna besvärsrätten har även därefter uttryckt ett sådant önskemål. begär förhandling i fler fall. Denna risk bör dock inte överdrivas. Vid införandet av ärendelagen konstaterades att rättegångs- Det muntliga inslaget i domstolarna har blivit ett allt mer naturbalkens regler om partsförhör under sanningsförsäkran ändrats i

230 231 231

Tillämplig processlag

ligt inslag och rätten till muntlig förhandling är fastslagen i artikel 6 i Europakonventionen för mänskliga rättigheter. En part har därför rätt att vid en muntlig förhandling få komma till tals oavsett om det finns möjlighet att göra det under sanningsförsäkran eller inte. Det är rättens ansvar att säkerställa att inget onödigt dras in i ärendet och därmed inte hålla muntlig förhandling eller tillåta bevis som är obehövligt. I syfte att säkerställa att den utredning som ligger till grund för rättens avgörande är fullständig och av hög kvalitet bör det mot den angivna bakgrunden tas in en bestämmelse i den föreslagna lagen om patent- och marknadsdomstolar som möjliggör partsförhör under sanningsförsäkran. Bestämmelsen bör, även om behovet är särskilt tydligt i registreringsärendena, vara tillämplig på samtliga ärenden i patent- och marknadsdomstolarna, dvs. även i marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga ärenden.

Skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader

I lagen (1980:307) om skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader finns bestämmelser om skyldighet för utländska medborgare och utländska juridiska personer att ställa säkerhet för de rättegångskostnader som han eller hon genom lagakraftägande avgörande kan bli skyldig att betala (1 §). Vid tillämpningen av den lagen likställs den som är medborgare eller har hemvist i ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och juridiska personer som har bildats enligt ett sådant lands lagstiftning med svenska medborgare och svenska juridiska personer (1 § tredje stycket). I vissa fall är dessutom en utländsk kärande befriad från skyldigheten att ställa säkerhet. Detta gäller bl.a. mål i Marknadsdomstolen (2 § 5). I förarbetena anfördes som skäl för detta undantag att det i mål och ärenden i Marknadsdomstolen torde vara sällsynt att en part förpliktas att utge ersättning för rätte-

232 232

Tillämplig processlag Tillämplig processlag

gångskostnader och, att i de fall detta ändå sker, det med hänsyn ligt inslag och rätten till muntlig förhandling är fastslagen i arti- till arten av de frågor som prövas inte framstår som lämpligt att kel 6 i Europakonventionen för mänskliga rättigheter. En part kräva säkerhet för kostnaderna (prop. 1979/80:78 s. 12 f.). har därför rätt att vid en muntlig förhandling få komma till tals Det kan konstateras att Marknadsdomstolens behörighet vid oavsett om det finns möjlighet att göra det under sanningsför- tidpunkten för lagens tillkomst var betydligt mer begränsad än säkran eller inte. Det är rättens ansvar att säkerställa att inget den är enligt nuvarande ordning samt att den då gällande kononödigt dras in i ärendet och därmed inte hålla muntlig förhand- kurrenslagen inte innehöll några bestämmelser om rätteling eller tillåta bevis som är obehövligt. gångskostnader. Numera hänvisar konkurrenslagen i fråga om I syfte att säkerställa att den utredning som ligger till grund rättegångskostnader till de bestämmelser i rättegångsbalken som för rättens avgörande är fullständig och av hög kvalitet bör det tillämpas i allmän domstol. Det kan med hänsyn till detta ifrågamot den angivna bakgrunden tas in en bestämmelse i den före- sättas om utländska kärande ens med nuvarande ordning ska vara slagna lagen om patent- och marknadsdomstolar som möjliggör undantagna skyldigheten att ställa säkerhet i de mål och ärenden partsförhör under sanningsförsäkran. Bestämmelsen bör, även som prövas i Marknadsdomstolen. De aktuella målen i patentom behovet är särskilt tydligt i registreringsärendena, vara och marknadsdomstolarna kommer att handläggas enligt rättetillämplig på samtliga ärenden i patent- och marknadsdom- gångsbalken respektive ärendelagen och således omfattas av de stolarna, dvs. även i marknadsföringsrättsliga och konkurrens- möjligheter till ersättning för rättegångskostnader som anges rättsliga ärenden. där. De skäl som föranledde undantaget för utländska kärande att ställa säkerhet i mål i Marknadsdomstolen framstår mot denna bakgrund inte längre som bärande. En utländsk medbor- Skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångs- gare eller en utländsk juridisk person som vill väcka talan mot en kostnader svensk medborgare eller svensk juridisk person i Patent- och marknadsdomstolen bör således omfattas av skyldigheten att I lagen (1980:307) om skyldighet för utländska kärande att ställa ställa säkerhet för rättegångskostnader. säkerhet för rättegångskostnader finns bestämmelser om skyldighet för utländska medborgare och utländska juridiska personer att ställa säkerhet för de rättegångskostnader som han eller hon genom lagakraftägande avgörande kan bli skyldig att betala (1 §). Vid tillämpningen av den lagen likställs den som är medborgare eller har hemvist i ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och juridiska personer som har bildats enligt ett sådant lands lagstiftning med svenska medborgare och svenska juridiska personer (1 § tredje stycket). I vissa fall är dessutom en utländsk kärande befriad från skyldigheten att ställa säkerhet. Detta gäller bl.a. mål i Marknadsdomstolen (2 § 5). I förarbetena anfördes som skäl för detta undantag att det i mål och ärenden i Marknadsdomstolen torde vara sällsynt att en part förpliktas att utge ersättning för rätte-

232 233 233

9 Sammansättningsregler

9.1 Allmänt om sammansättningsregler

Regler om vilka ledamöter som ska ingå i rätten när domstolen handlägger ett mål kallas sammansättningsregler eller domförhetsregler. Reglerna kan antingen föreskriva att rätten ska bestå av exempelvis en lagfaren ledamot eller föreskriva att rätten är domför med tre lagfarna ledamöter. I det första fallet är det fråga om en absolut regel; rätten kan inte vara sammansatt med fler och inte heller färre ledamöter. I det andra exemplet är det fråga om en minimiregel; rätten kan inte vara sammansatt med färre ledamöter men däremot med fler. En sådan sammansättningsregel kompletteras normalt med en regel som föreskriver hur många ledamöter rätten som mest får bestå av.

9.2 Rättens sammansättning enligt nuvarande ordning

9.2.1 Tingsrätt

Immaterialrättsliga mål och ärenden

För tvistemål och brottmål enligt varumärkeslagen, firmalagen, mönsterskyddslagen, upphovsrättslagen och lagen om skydd för kretsmönster för halvledarprodukter finns bestämmelser om rättens sammansättning i rättegångsbalken. Vid handläggningen ska tingsrätten om inte annat är föreskrivet bestå av en lagfaren domare (1 kap. 3 § RB).

234 234

Sammansättningsregler

9 Sammansättningsregler

I tvistemål ska tingsrätten vid huvudförhandling bestå av tre lagfarna domare (1 kap. 3 a § första stycket RB). I vissa fall ska rätten dock bestå av en lagfaren domare. Det gäller dels i s.k. förenklade tvistemål, dvs. dispositiva tvistemål där värdet av vad som yrkas uppenbart inte överstiger hälften av prisbasbeloppet (1 kap. 3 d § RB), dels i ordinära tvistemål när huvudförhandling hålls i förenklad form (1 kap. 3 a § andra stycket RB). Rätten får även i andra fall bestå av en lagfaren domare vid huvudförhandling, om rätten anser att det är tillräckligt att en domare ingår i rätten och parterna samtycker till det eller om målet är av enkel

9.1 Allmänt om sammansättningsregler beskaffenhet (1 kap. 3 a § tredje stycket RB).

I brottmål ska tingsrätten vid huvudförhandling bestå av en Regler om vilka ledamöter som ska ingå i rätten när domstolen lagfaren domare och tre nämndemän (1 kap. 3 b § RB). Om det handlägger ett mål kallas sammansättningsregler eller domför- finns skäl för det, får ytterligare såväl en lagfaren domare som en hetsregler. Reglerna kan antingen föreskriva att rätten ska bestå nämndeman delta (1 kap. 3 b § tredje stycket RB). I mål om av exempelvis en lagfaren ledamot eller föreskriva att rätten är brott som inte kan ge högre straff än fängelse sex månader är domför med tre lagfarna ledamöter. I det första fallet är det fråga tingsrätten domför utan nämndemän, om det inte finns anledom en absolut regel; rätten kan inte vara sammansatt med fler ning att döma till annan påföljd än böter och det i målet inte är och inte heller färre ledamöter. I det andra exemplet är det fråga fråga om företagsbot (1 kap. 3 b § andra stycket RB). om en minimiregel; rätten kan inte vara sammansatt med färre När tingsrätten avgör ett mål utan huvudförhandling eller ledamöter men däremot med fler. En sådan sammansättnings- prövar en rättegångsfråga ska den bestå av en lagfaren ledamot. regel kompletteras normalt med en regel som föreskriver hur Rätten får dock ha den sammansättning som är föreskriven för många ledamöter rätten som mest får bestå av. huvudförhandling, om det finns särskilda skäl med hänsyn till målets eller frågans beskaffenhet (1 kap. 3 c § RB). För patenträttsliga tvistemål och brottmål där Stockholms

9.2 Rättens sammansättning enligt nuvarande tingsrätt är exklusivt forum gäller särskilda regler om tingsordning rättens sammansättning. Tingsrätten är i dessa mål domför med

fyra ledamöter, av vilka två ska vara lagfarna och två ska vara 9.2.1 Tingsrätt tekniskt sakkunniga. Fler än tre lagfarna och tre tekniskt sakkunniga ledamöter får inte ingå i rätten (66 § PL). Om ett Immaterialrättsliga mål och ärenden mål avgörs utan huvudförhandling är tingsrätten dock domför med en lagfaren ledamot. Detsamma gäller vid handläggning som För tvistemål och brottmål enligt varumärkeslagen, firmalagen, mönsterskyddslagen, upphovsrättslagen och lagen om skydd för inte sker vid huvudförhandling eller syn på stället. I sådana fall får även en tekniskt sakkunnig ledamot ingå i rätten (66 § andra kretsmönster för halvledarprodukter finns bestämmelser om rättens sammansättning i rättegångsbalken. Vid handläggningen stycket PL). Patentlagens sammansättningsregler gäller också i mål om arbetstagares uppfinningar (9 § lagen om rätten till ska tingsrätten om inte annat är föreskrivet bestå av en lagfaren domare (1 kap. 3 § RB). arbetstagares uppfinningar) och försvarsuppfinningar (14 § lagen

234 235 235

Sammansättningsregler

om försvarsuppfinningar). I övriga patentmål gäller rättegångsbalkens regler. Ett exempel är mål som rör underlåtenhet av patentsökande eller patenthavare att fullgöra upplysningsskyldighet enligt 56 § PL. Skälet till detta är att sådana brott oftast har karaktären av ordningsförseelser och att det sällan uppkommer frågor av teknisk natur i dessa mål (se Jacobsson o.a., Patentlagstiftningen, 1980, s. 375). I immaterialrättsliga domstolsärenden finns bestämmelser om rättens sammansättning i ärendelagen. Enligt dessa ska tingsrätten bestå av en lagfaren domare. Om det finns särskilda skäl med hänsyn till ärendets beskaffenhet får tingsrätten dock bestå av tre lagfarna ledamöter (3 § ÄL).

Marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga mål och ärenden

I mål enligt marknadsföringslagen och konkurrenslagen är Stockholms tingsrätt vid huvudförhandling domför med fyra ledamöter, av vilka två ska vara lagfarna domare och två ska vara ekonomiska experter (54 § första stycket MfL och 8 kap. 8 § första stycket KL). Om huvudförhandling hålls i förenklad form eller om parterna samtycker till det ska tingsrätten i stället bestå av en lagfaren domare. I dessa fall får även en ekonomisk expert delta. Detsamma gäller i marknadsföringsrättsliga mål vid handläggning som inte sker vid huvudförhandling (54 § tredje stycket MfL) respektive i konkurrensrättsliga mål vid avgörande av mål utan huvudförhandling och när rättegångsfrågor prövas (8 kap. 9 § KL). Om det finns särskilda skäl med hänsyn till målets eller frågans beskaffenhet får dock rätten ha den sammansättning som gäller för huvudförhandling (55 § MfL och 8 kap. 9 § KL). I mål som gäller skadestånd enligt konkurrenslagen gäller de särskilda sammansättningsreglerna i konkurrenslagen endast om målet handläggs gemensamt med ett mål om konkurrensskadeavgift. I andra mål om skadestånd enligt konkurrenslagen liksom i mål om ogiltighet enligt samma lag samt i mål om skadestånd

236 236

Sammansättningsregler Sammansättningsregler

enligt marknadsföringslagen tillämpas rättegångsbalkens regler om rättens sammansättning i tvistemål. I mål om utdömande av om försvarsuppfinningar). I övriga patentmål gäller rättegångsvite består rätten av en lagfaren domare (8 § lagen om viten). balkens regler. Ett exempel är mål som rör underlåtenhet av När tingsrätten handlägger ett marknadsföringsrättsligt ärenpatentsökande eller patenthavare att fullgöra upplysningsskyldighet enligt 56 § PL. Skälet till detta är att sådana brott de som avser överklagande av Konsumentombudsmannens beslut om upplysningsskyldighet m.m. ska rätten bestå av en lagfaoftast har karaktären av ordningsförseelser och att det sällan ren domare eller av en lagfaren domare och en ekonomisk expert. uppkommer frågor av teknisk natur i dessa mål (se Jacobsson Om det finns särskilda skäl med hänsyn till ärendets beskaffeno.a., Patentlagstiftningen, 1980, s. 375). het får tingsrätten bestå av två lagfarna domare och två ekono- I immaterialrättsliga domstolsärenden finns bestämmelser om miska experter (57 § MfL). rättens sammansättning i ärendelagen. Enligt dessa ska tingsrätten bestå av en lagfaren domare. Om det finns särskilda skäl Vid handläggning av flertalet konkurrensrättsliga ärenden ska tingsrätten bestå av en lagfaren domare eller en lagfaren domare med hänsyn till ärendets beskaffenhet får tingsrätten dock bestå och en ekonomisk expert (8 kap. 10 § andra stycket KL). I ärenav tre lagfarna ledamöter (3 § ÄL). den relaterade till utredning initierad av Konkurrensverket, EUkommissionen eller utländsk konkurrensmyndighet ska rätten dock bestå av två lagfarna domare och två ekonomiska experter. Marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga mål och ärenden Om det är tillräckligt med hänsyn till ärendets beskaffenhet får I mål enligt marknadsföringslagen och konkurrenslagen är rätten i stället bestå av en lagfaren domare eller av en lagfaren Stockholms tingsrätt vid huvudförhandling domför med fyra domare och en ekonomisk expert (8 kap. 10 § första stycket ledamöter, av vilka två ska vara lagfarna domare och två ska vara KL). ekonomiska experter (54 § första stycket MfL och 8 kap. 8 § första stycket KL). Om huvudförhandling hålls i förenklad form eller om parterna samtycker till det ska tingsrätten i stället bestå 9.2.2 Hovrätt av en lagfaren domare. I dessa fall får även en ekonomisk expert I tvistemål är hovrätten domför med tre lagfarna domare. I mål delta. Detsamma gäller i marknadsföringsrättsliga mål vid som överklagats från tingsrätt ska dock minst fyra lagfarna handläggning som inte sker vid huvudförhandling (54 § tredje domare delta när hovrätten avgör målet, om tingsrätten bestått stycket MfL) respektive i konkurrensrättsliga mål vid avgörande av tre lagfarna domare (2 kap. 4 § första stycket RB). av mål utan huvudförhandling och när rättegångsfrågor prövas I brottmål är hovrätten domför med tre lagfarna domare och (8 kap. 9 § KL). Om det finns särskilda skäl med hänsyn till två nämndemän. Flera än fyra lagfarna domare och tre nämndemålets eller frågans beskaffenhet får dock rätten ha den sammanmän får inte delta. Om det inte finns anledning att döma till sättning som gäller för huvudförhandling (55 § MfL och 8 kap. svårare straff än böter och om det i målet inte är fråga om före- 9 § KL). tagsbot, är hovrätten domför med tre lagfarna ledamöter. Det- I mål som gäller skadestånd enligt konkurrenslagen gäller de samma gäller vid handläggning som inte sker vid huvudförsärskilda sammansättningsreglerna i konkurrenslagen endast om handling (2 kap. 4 § andra stycket RB). målet handläggs gemensamt med ett mål om konkurrensskade- Vid behandling av frågor om prövningstillstånd ska hovrätten avgift. I andra mål om skadestånd enligt konkurrenslagen liksom bestå av tre lagfarna domare. Om frågan är enkel, får dock prövi mål om ogiltighet enligt samma lag samt i mål om skadestånd

236 237 237

Sammansättningsregler

ningstillstånd som inte är begränsat till del av målet meddelas av en lagfaren domare (2 kap. 4 § tredje stycket RB). När hovrätten skriver av ett mål är den domför med en lagfaren domare. Detsamma gäller när hovrätten beslutar om undanröjande av tingsrättens avgörande efter det att käromålet återkallats (2 kap. 4 § fjärde stycket RB). För patentmål gäller särskilda regler om hovrättens sammansättning. Hovrätten är domför med tre lagfarna och två tekniskt sakkunniga ledamöter, om sakkunnig ledamot deltagit i tingsrätten. Om tre lagfarna ledamöter har deltagit i tingsrättens avgörande, ska dock minst fyra lagfarna ledamöter delta i hovrättens avgörande. Fler än fem lagfarna och tre tekniskt sakkunniga ledamöter får inte ingå i rätten (67 § första stycket PL). Hovrätten är domför utan sakkunniga ledamöter, om den finner att medverkan av sådana ledamöter uppenbarligen inte behövs (67 § andra stycket PL). Vid behandling av frågor om prövningstillstånd får en tekniskt sakkunnig ledamot ingå i rätten i stället för en av de tre lagfarna ledamöterna (67 § andra stycket PL). Vid handläggning av domstolsärenden tillämpas rättegångsbalkens bestämmelser om hovrättens sammansättning i tvistemål (3 § ÄL).

9.2.3 Patentbesvärsrätten

Patentbesvärsrätten är domför med tre ledamöter i mål om registrering av immateriella rättigheter enligt patentlagen, växtförädlarrättslagen, varumärkeslagen och mönsterskyddslagen. Fler än fyra ledamöter får inte ingå i rätten i annat fall än då rätten avgör målet i plenum (4 § första stycket PBRL). I mål om patent, med undantag för mål om pantsättning av patent eller patentansökningar, och i mål om växtförädlarrätt ska minst två av ledamöterna vara tekniskt kunniga och ska en ledamot vara lagfaren, om inte rätten finner att medverkan av en lagfaren ledamot är obehövlig. I dessa mål kan alltså rätten bestå av enbart tekniska ledamöter. I övriga mål ska minst två av ledamöterna

238 238

Sammansättningsregler Sammansättningsregler

vara lagfarna. I dessa mål kan alltså rätten bestå av enbart lag-

farna ledamöter (4 § andra stycket PBRL). ningstillstånd som inte är begränsat till del av målet meddelas av

en lagfaren domare (2 kap. 4 § tredje stycket RB).

När hovrätten skriver av ett mål är den domför med en lagfaren domare. Detsamma gäller när hovrätten beslutar om undan- 9.2.4 Marknadsdomstolen

röjande av tingsrättens avgörande efter det att käromålet åter- Marknadsdomstolen är i alla mål och ärenden domför med fyra kallats (2 kap. 4 § fjärde stycket RB). ledamöter. Domstolens ordförande måste alltid ingå i rätten För patentmål gäller särskilda regler om hovrättens samman- (9 § MDL). De övriga tre ledamöterna väljs bland vice ordföransättning. Hovrätten är domför med tre lagfarna och två tekniskt den, som är jurist, och de fem särskilda ledamöterna, av vilka en sakkunniga ledamöter, om sakkunnig ledamot deltagit i tingsär jurist och fyra är ekonomiska experter (3 och 4 §§ MDL). rätten. Om tre lagfarna ledamöter har deltagit i tingsrättens Ordföranden får dock ensam avgöra t.ex. frågor om prövavgörande, ska dock minst fyra lagfarna ledamöter delta i hovningstillstånd i vissa fall (9 § andra stycket 5 MDL). rättens avgörande. Fler än fem lagfarna och tre tekniskt sak-

kunniga ledamöter får inte ingå i rätten (67 § första stycket PL).

Hovrätten är domför utan sakkunniga ledamöter, om den finner

9.3 Rättegångsbalkens och ärendelagens

att medverkan av sådana ledamöter uppenbarligen inte behövs

tillämplighet

(67 § andra stycket PL). Vid behandling av frågor om prövnings-

tillstånd får en tekniskt sakkunnig ledamot ingå i rätten i stället

Förslag: Rättegångsbalkens respektive ärendelagens regler om

för en av de tre lagfarna ledamöterna (67 § andra stycket PL). Vid handläggning av domstolsärenden tillämpas rättegångs- sammansättning ska gälla i patent- och marknadsdomstolarna,

om inte annat föreskrivs i den föreslagna lagen om patentbalkens bestämmelser om hovrättens sammansättning i tvistemål (3 § ÄL). och marknadsdomstolar.

Med hänsyn till behovet av teknisk och ekonomisk sak-

kunskap ska särskilda sammansättningsregler för de patent-

9.2.3 Patentbesvärsrätten rättsliga, växtförädlarrättsliga, marknadsföringsrättsliga och

konkurrensrättsliga målen och ärendena införas i den före-

Patentbesvärsrätten är domför med tre ledamöter i mål om slagna lagen om patent- och marknadsdomstolar.

registrering av immateriella rättigheter enligt patentlagen, växt-

förädlarrättslagen, varumärkeslagen och mönsterskyddslagen.

Skälen för förslaget

Fler än fyra ledamöter får inte ingå i rätten i annat fall än då

rätten avgör målet i plenum (4 § första stycket PBRL). I mål om Utgångspunkter

patent, med undantag för mål om pantsättning av patent eller Ett huvudsakligt syfte med sammansättningsregler är att säkerpatentansökningar, och i mål om växtförädlarrätt ska minst två ställa att domstolar kan avgöra mål och ärenden effektivt samt av ledamöterna vara tekniskt kunniga och ska en ledamot vara med den kompetens som är nödvändig. Reglerna bör dessutom lagfaren, om inte rätten finner att medverkan av en lagfaren ledavara förutsebara och tydliga. mot är obehövlig. I dessa mål kan alltså rätten bestå av enbart

tekniska ledamöter. I övriga mål ska minst två av ledamöterna

238 239 239

Sammansättningsregler

En målsättning vid utformningen av sammansättningsreglerna i patent- och marknadsdomstolarna är att de bör vara flexibla och medge att målen kan handläggas och avgöras med den sammansättning som i varje enskilt fall framstår som den mest lämpliga. Rätten bör alltså inte bestå av fler ledamöter eller ledamöter av annat slag än som är sakligt motiverat för en effektiv och rationell handläggning av målet eller ärendet. Det finns dessutom ett värde i att reglerna i möjligaste mån är enhetliga för de typer av mål och ärenden som är föremål för den samlade domstolsprövningen. Det får vidare anses lämpligt att expertkompetensen är densamma i första och andra instans.

Rättegångsbalkens och ärendelagens regler bör tillämpas som huvudregel

I avsnitt 8.2.1 och 8.2.2 föreslås att rättegångsbalken respektive ärendelagen ska reglera förfarandet i patent- och marknadsdomstolarna om inte annat anges. Rättegångsbalkens och ärendelagens sammansättningsregler gäller enligt nuvarande ordning vid avgörande av många immaterialrättsliga tvistemål och brottmål samt vissa marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga mål. Det har inte framkommit att detta inte skulle vara en fungerande ordning. Att målen genom reformen ska prövas av Patent- och Marknadsdomstolen som första instans föranleder inte något behov av att ändra reglerna om hur rätten som utgångspunkt ska vara sammansatt. Även när det gäller sammansättningen bör därför utgångspunkten vara att rättegångsbalken respektive ärendelagen ska tillämpas i patent- och marknadsdomstolarna.

Ledamöter med särskild sakkunskap

För vissa immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga mål och ärenden föreskrivs enligt nuvarande

240 240

Sammansättningsregler Sammansättningsregler

ordning att särskilda ledamöter ska delta i Patentbesvärsrättens, Stockholms tingsrätts, Svea hovrätts och Marknadsdomstolens En målsättning vid utformningen av sammansättningsreglerna avgöranden. Sådana särskilda sammansättningsregler syftar till i patent- och marknadsdomstolarna är att de bör vara flexibla att tillgodose behovet av teknisk respektive ekonomisk och medge att målen kan handläggas och avgöras med den sammansättning som i varje enskilt fall framstår som den mest kompetens i dessa mål och ärenden. För all domstolsprövning gäller att det är angeläget att det lämpliga. Rätten bör alltså inte bestå av fler ledamöter eller ledafinns förutsättningar för rätten att förstå och objektivt analysera möter av annat slag än som är sakligt motiverat för en effektiv det av parterna framlagda processmaterialet. I en kontradiktorisk och rationell handläggning av målet eller ärendet. Det finns dessdomstolsprocess är det primärt parternas sak att tillföra målet utom ett värde i att reglerna i möjligaste mån är enhetliga för de nödvändig utredning och expertis, vilket kan ske genom att typer av mål och ärenden som är föremål för den samlade domstolsprövningen. Det får vidare anses lämpligt att använda sakkunnigbevisning. En sådan ordning bedöms dock i detta fall inte på ett adekvat sätt tillgodose det behov som finns expertkompetensen är densamma i första och andra instans. av kunskaper i relevanta sakfrågor på ett mer allmänt plan. Inte heller möjliggör det tillgång till särskild sakkunskap under beredningen av målen eller under överläggning till dom och dom- Rättegångsbalkens och ärendelagens regler bör tillämpas som skrivning (jfr SOU 1987:13 s. 67 och 82 f., SOU 1993:59 s. huvudregel 483 f. samt SOU 2010:44 s. 386 f.). En medverkan av särskilda I avsnitt 8.2.1 och 8.2.2 föreslås att rättegångsbalken respektive ledamöter underlättar domstolsarbetet och ökar förutsättningarärendelagen ska reglera förfarandet i patent- och marknads- na för materiellt riktiga domslut i de aktuella målen (bet. JuU domstolarna om inte annat anges. Rättegångsbalkens och ären- 1984/85:39 s. 11 f.). Ett behov av särskild sakkunskap i ett mål delagens sammansättningsregler gäller enligt nuvarande ordning eller ärende i patent- och marknadsdomstolarna bör alltså i första vid avgörande av många immaterialrättsliga tvistemål och brott- hand tillgodoses genom att ledamöter med sådan särskild mål samt vissa marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga sakkunskap ingår i rätten och det behöver då införas särskilda mål. Det har inte framkommit att detta inte skulle vara en bestämmelser om rättens sammansättning för dessa fall. fungerande ordning. Att målen genom reformen ska prövas av Patent- och Marknadsdomstolen som första instans föranleder inte något behov av att ändra reglerna om hur rätten som Patenträttsliga mål och ärenden utgångspunkt ska vara sammansatt. Även när det gäller samman- När allmän domstol och Patentbesvärsrätten enligt nuvarande sättningen bör därför utgångspunkten vara att rättegångsbalken ordning handlägger patenträttsliga mål ingår tekniska ledamöter respektive ärendelagen ska tillämpas i patent- och marksom huvudregel i rätten (se avsnitt 9.2). nadsdomstolarna. Deltagandet av tekniska ledamöter vid handläggning av patentmål går tillbaka till tiden för 1884 års patentförordning. Den tekniska aspekten av patentmålen har sagts ofta vara så Ledamöter med särskild sakkunskap dominerande att sakprövningen mycket beror på rent tekniska För vissa immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och kon- bedömningar. För domstolen har det därför ansetts nödvändigt kurrensrättsliga mål och ärenden föreskrivs enligt nuvarande

240 241 241

Sammansättningsregler

att den tekniska sakkunskapen finns företrädd bland ledamöterna (se prop. 1966:40 s. 236 f. och prop. 1985/86:86 s. 24). Betydelsen av teknisk sakkunskap i de patenträttsliga målen är något som det finns anledning att på nytt understryka. I mål som rör tekniska frågeställningar borgar ledamöter med särskild sakkunskap för en kompetent och effektiv handläggning. Tekniska ledamöter svarar för bedömningen av de speciella, ofta invecklade, tekniska frågor som förekommer i målen och kan förklara dessa frågor för de lagfarna domarna på ett sätt som gör att dessa kan sätta in dem i sitt sammanhang. Tekniker med patenträttslig erfarenhet spelar också en betydande roll när det gäller exempelvis bedömning av uppfinningshöjd samt tolkning och formulering av patentkrav. Mot den angivna bakgrunden bör den föreslagna lagen om patent- och marknadsdomstolar innehålla särskilda regler om rättens sammansättning i patenträttsliga mål och ärenden.

Växtförädlarrättsliga mål och ärenden

När allmän domstol handlägger mål och ärenden enligt växtförädlarrättslagen är rätten domför med enbart lagfarna ledamöter. När Patentbesvärsrätten prövar mål om registrering av växtförädlarrätt däremot deltar som huvudregel tekniska ledamöter i rätten (se avsnitt 9.2). Deltagandet av tekniska ledamöter i Patentbesvärsrätten har motiverats med att mål enligt växtförädlarrättslagen många gånger kan ställa stora krav på teknisk sakkunskap med inriktning på biologi och genteknik (prop. 1971:40 s. 139). Trots det ingår alltså inte tekniska ledamöter i rätten i allmän domstol. I förarbetena till den äldre växtförädlarrättslagen anfördes att behovet av särskild sakkunskap i sådana mål i erforderlig utsträckning borde kunna tillgodoses genom att domstolen har möjlighet att infordra yttrande från dåvarande Statens växtsortnämnd (a. prop. s. 80 f.).

242 242

Sammansättningsregler Sammansättningsregler

För att avgöra växtförädlarrättsliga registreringsmål kommer det även i patent- och marknadsdomstolarna att finnas behov av att den tekniska sakkunskapen finns företrädd bland ledamötersärskild sakkunskap i rätten. Det finns vidare inte anledning att na (se prop. 1966:40 s. 236 f. och prop. 1985/86:86 s. 24). värdera behovet av teknisk sakkunskap annorlunda i tvistemål Betydelsen av teknisk sakkunskap i de patenträttsliga målen är något som det finns anledning att på nytt understryka. I mål och brottmål än i registreringsärenden. Den omständigheten att sakfrågorna är desamma i de olika mål- och ärendekategorierna som rör tekniska frågeställningar borgar ledamöter med särskild är ju en av anledningarna till att samla prövningen av dem i en sakkunskap för en kompetent och effektiv handläggning. Tekoch samma domstol. Tekniska ledamöter bör därför som niska ledamöter svarar för bedömningen av de speciella, ofta inutgångspunkt delta i dömandet av de växtförädlarrättsliga målen vecklade, tekniska frågor som förekommer i målen och kan föroch ärendena i patent- och marknadsdomstolarna. I enlighet med klara dessa frågor för de lagfarna domarna på ett sätt som gör att dessa kan sätta in dem i sitt sammanhang. Tekniker med patent- detta bör den föreslagna lagen om patent- och marknadsdomstolar innehålla särskilda regler om rättens sammansättning i rättslig erfarenhet spelar också en betydande roll när det gäller växtförädlarrättsliga mål och ärenden. exempelvis bedömning av uppfinningshöjd samt tolkning och formulering av patentkrav. Mot den angivna bakgrunden bör den föreslagna lagen om patent- och marknadsdomstolar innehålla Övriga immaterialrättsliga mål och ärenden särskilda regler om rättens sammansättning i patenträttsliga mål och ärenden. När allmän domstol enligt nuvarande ordning handlägger mål och ärenden enligt varumärkeslagen, firmalagen, mönsterskyddslagen, upphovsrättslagen och lagen om skydd för kretsmönster Växtförädlarrättsliga mål och ärenden för halvledarprodukter är rätten domför med enbart lagfarna ledamöter. När Patentbesvärsrätten prövar mål enligt varumär- När allmän domstol handlägger mål och ärenden enligt växtkeslagen, firmalagen och mönsterskyddslagen får däremot tekförädlarrättslagen är rätten domför med enbart lagfarna ledamöter. niska ledamöter ingå i rätten (se avsnitt 9.2). När Patentbesvärsrätten prövar mål om registrering av växtför- Att allmän domstol avgör målen och ärendena utan särskilda ädlarrätt däremot deltar som huvudregel tekniska ledamöter i rätten ledamöter har såvitt framkommit fungerat väl. Att domförhets- (se avsnitt 9.2). reglerna för Patentbesvärsrätten möjliggör deltagande av tek- Deltagandet av tekniska ledamöter i Patentbesvärsrätten har niska ledamöter är visserligen naturligt med hänsyn till hur dommotiverats med att mål enligt växtförädlarrättslagen många stolen är bemannad; drygt hälften av domarna i Patentbesvärsgånger kan ställa stora krav på teknisk sakkunskap med inrikträtten är tekniker. I realiteten är emellertid domstolen regelning på biologi och genteknik (prop. 1971:40 s. 139). Trots det mässigt sammansatt med tre lagfarna ledamöter när den handingår alltså inte tekniska ledamöter i rätten i allmän domstol. I lägger mål om mönster och varumärke (jfr Patentbesvärsrättens förarbetena till den äldre växtförädlarrättslagen anfördes att årsredovisning 2011, s. 10). Det bedöms mot den bakgrunden behovet av särskild sakkunskap i sådana mål i erforderlig utinte finnas något behov av den särskilda sakkunskap som dessa sträckning borde kunna tillgodoses genom att domstolen har tekniker har för att på ett kompetent sätt kunna avgöra de möjlighet att infordra yttrande från dåvarande Statens växtsortaktuella målen. Med hänsyn härtill och då rätten inte bör bestå av nämnd (a. prop. s. 80 f.). fler eller andra ledamöter än som är sakligt motiverat för en

242 243 243

Sammansättningsregler

effektiv och rationell handläggning, finns det inte anledning att möjliggöra deltagande av tekniska ledamöter när dessa mål prövas i patent- och marknadsdomstolarna. Rättegångsbalkens och ärendelagens sammansättningsregler bör därmed gälla för mål och ärenden enligt varumärkeslagen, firmalagen, mönsterskyddslagen, upphovsrättslagen och lagen om skydd för kretsmönster för halvledarprodukter.

Marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga mål och ärenden

När allmän domstol handlägger mål och ärenden enligt konkurrenslagen och marknadsföringslagen ska ekonomiska experter i vissa fall ingå i rätten. I Marknadsdomstolen ingår alltid ekonomiska experter i rätten (se avsnitt 9.2). Att det finns behov av ekonomisk kompetens vid prövning av vissa marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga mål och ärenden har framhållits länge (se bl.a. prop. 1992/93:234 s. 8 f.). Framför allt de konkurrensrättsliga målen innehåller i många fall frågor som kräver kvalificerade samhällsekonomiska och företagsekonomiska analyser, t.ex. frågor som handlar om att avgränsa den relevanta marknaden, bedöma om ett företag har en dominerande ställning eller om ett förfarande begränsar konkurrensen. Det har därför ansetts nödvändigt att det i domstolarna finns teoretisk och praktisk ekonomisk sakkunskap i form av expertledamöter (se bl.a. a. prop. och prop. 1994/95:12 s. 128 f.). De överväganden som har legat till grund för nuvarande ordning gör sig alltjämt gällande. Ekonomiska ledamöter bör därför som utgångspunkt delta vid avgörandet av de konkurrensrättsliga och marknadsföringsrättsliga målen och ärendena i patent- och marknadsdomstolarna. Det bör därför tas in särskilda regler om rättens sammansättning i sådana mål och ärenden i den föreslagna lagen om patent- och marknadsdomstolar.

244 244

Sammansättningsregler Sammansättningsregler

9.4 Rättens sammansättning i Patent- och effektiv och rationell handläggning, finns det inte anledning att marknadsdomstolen

möjliggöra deltagande av tekniska ledamöter när dessa mål I avsnitt 9.3 föreslås att rättegångsbalkens sammansättningsprövas i patent- och marknadsdomstolarna. Rättegångsbalkens och ärendelagens sammansättningsregler bör därmed gälla för regler ska gälla för flertalet immaterialrättsliga mål och ärenden men att det ska införas särskilda sammansättningsregler för de mål och ärenden enligt varumärkeslagen, firmalagen, mönsterpatenträttsliga och växtförädlarrättsliga målen och ärendena skyddslagen, upphovsrättslagen och lagen om skydd för kretsliksom för de marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga mönster för halvledarprodukter. målen och ärendena. I följande avsnitt övervägs hur dessa regler ska vara utformade såvitt avser sammansättningen i Patent- och marknadsdomstolen. Marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga mål och ärenden

När allmän domstol handlägger mål och ärenden enligt konkurrenslagen och marknadsföringslagen ska ekonomiska experter i 9.4.1 Sammansättningsregler för mål vissa fall ingå i rätten. I Marknadsdomstolen ingår alltid ekonomiska experter i rätten (se avsnitt 9.2). Förslag: Patent- och marknadsdomstolen ska vid huvudför- Att det finns behov av ekonomisk kompetens vid prövning av handling i patenträttsliga, växtförädlarrättsliga, marknadsvissa marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga mål och föringsrättsliga och konkurrensrättsliga mål bestå av fyra ärenden har framhållits länge (se bl.a. prop. 1992/93:234 s. 8 f.). ledamöter, av vilka två ska vara lagfarna domare och två ledamöter Framför allt de konkurrensrättsliga målen innehåller i många fall med teknisk eller ekonomisk sakkunskap beroende på måltyp. frågor som kräver kvalificerade samhällsekonomiska och före- Om det finns skäl för det, får ytterligare en lagfaren domare och tagsekonomiska analyser, t.ex. frågor som handlar om att avgrän- en teknisk eller ekonomisk ledamot ingå i rätten. Om det inte sa den relevanta marknaden, bedöma om ett företag har en domi- finns behov av teknisk respektive ekonomisk sakkunskap ska nerande ställning eller om ett förfarande begränsar konkur- domstolen bestå av tre lagfarna domare. rensen. Det har därför ansetts nödvändigt att det i domstolarna I de fall som anges i 1 kap. 3 a § andra och tredje stycket och 1 finns teoretisk och praktisk ekonomisk sakkunskap i form av kap. 3 d § RB liksom vid handläggning som inte sker vid expertledamöter (se bl.a. a. prop. och prop. 1994/95:12 s. 128 f.). huvudförhandling ska rätten bestå av en lagfaren domare eller en De överväganden som har legat till grund för nuvarande ordning lagfaren domare och en ledamot med teknisk eller ekonomisk gör sig alltjämt gällande. Ekonomiska ledamöter bör därför som sakkunskap. Detsamma gäller när Patent- och utgångspunkt delta vid avgörandet av de konkurrensrättsliga och marknadsdomstolen avgör mål utan huvudförhandling. I sistmarknadsföringsrättsliga målen och ärendena i patent- och nämnt fall och vid prövning av rättegångsfrågor får rätten ha den marknadsdomstolarna. Det bör därför tas in särskilda regler om sammansättning som gäller för huvudförhandling om det finns rättens sammansättning i sådana mål och ärenden i den särskilda skäl. föreslagna lagen om patent- och marknadsdomstolar. I övrigt ska rättegångsbalkens sammansättningsregler gälla.

244 245 245

Sammansättningsregler

Skälen för förslaget

Patenträttsliga och växtförädlarrättsliga tvistemål

I de patentmål där Stockholms tingsrätt enligt nuvarande ordning är exklusivt forum är rätten som huvudregel domför med fyra ledamöter, varav två ska vara tekniskt kunniga (66 § PL). Såvitt framkommit är detta en väl fungerande ordning. Den överensstämmer vidare i huvudsak med vad som gäller för de marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga målen i allmän domstol, dock med ekonomiska experter i stället för tekniska. Det finns emellertid behov av flexibilitet i patentmål såvitt avser såväl deltagandet av tekniska ledamöter som antalet ledamöter. Sammansättningsreglerna bör medge att målen kan handläggas och avgöras med den sammansättning som i varje enskilt fall framstår som den mest lämpliga. Reglerna bör utformas på ett sätt som uppnår denna flexibilitet. Som huvudregel bör Patent- och marknadsdomstolen bestå av två lagfarna och två tekniska ledamöter vid handläggning av patenträttsliga tvistemål. Även om den tekniska aspekten generellt sett är framträdande i patentmålen finns det fall där den tekniska kompetensen inte är nödvändig för målets avgörande. Det kan röra sig om enbart tolkning av ett licensavtal, den rättsliga innebörden av t.ex. en unionsrättslig reglering eller en fråga om preskription. Med hänsyn till att rätten inte bör bestå av fler eller andra ledamöter än vad som är sakligt motiverat bör tekniker inte ingå i rätten när sådana mål handläggs. Det bör lämpligen komma till uttryck genom att det föreskrivs att rätten ska bestå av enbart lagfarna ledamöter vid handläggning av patenträttsliga mål, om behov av teknisk sakkunskap saknas. Bedömningen av om behov av tekniska ledamöter finns eller inte bör anförtros domstolen, som har bäst förutsättningar att bedöma den frågan. När det gäller sammanträde för muntlig förberedelse, prövning av rättegångsfrågor och annan handläggning som inte sker vid huvudförhandling bör Patent- och marknadsdomstolen, lik-

246 246

Sammansättningsregler Sammansättningsregler

som enligt gällande rätt (66 § andra stycket PL) och i enlighet

med vad som gäller i marknadsföringsrättsliga mål (54 § MfL),

Skälen för förslaget

kunna bestå av antingen en lagfaren ledamot eller en lagfaren Patenträttsliga och växtförädlarrättsliga tvistemål ledamot och en teknisk ledamot. Vid prövning av rättegångs-

frågor får rätten enligt rättegångsbalken i stället ha den samman- I de patentmål där Stockholms tingsrätt enligt nuvarande ordsättning som gäller för huvudförhandling, om det finns särskilda ning är exklusivt forum är rätten som huvudregel domför med skäl med hänsyn till målets eller frågans beskaffenhet fyra ledamöter, varav två ska vara tekniskt kunniga (66 § PL). (1 kap. 3 c § RB). Detsamma gäller i marknadsföringsrättsliga Såvitt framkommit är detta en väl fungerande ordning. Den och konkurrensrättsliga mål. Denna möjlighet finns däremot överensstämmer vidare i huvudsak med vad som gäller för de inte enligt patentlagen. Ett sådant behov kan t.ex. finnas vid marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga målen i allmän prövning av yrkanden om interimistiska förbud med långtgående domstol, dock med ekonomiska experter i stället för tekniska. ekonomiska och andra konsekvenser eller vid interimistiska Det finns emellertid behov av flexibilitet i patentmål såvitt avbeslut där det finns behov av två tekniskt kunniga ledamöter ser såväl deltagandet av tekniska ledamöter som antalet ledamömed olika inriktning. Det bör därför finnas en möjlighet för ter. Sammansättningsreglerna bör medge att målen kan hand- Patent- och marknadsdomstolen att pröva rättegångsfrågor läggas och avgöras med den sammansättning som i varje enskilt också med fullsutten rätt, om det finns särskilda skäl med fall framstår som den mest lämpliga. Reglerna bör utformas på hänsyn till målets eller frågans beskaffenhet. ett sätt som uppnår denna flexibilitet. Vidare bör det vara möjligt för Patent- och Som huvudregel bör Patent- och marknadsdomstolen bestå av marknadsdomstolen att avgöra ett patentmål utan två lagfarna och två tekniska ledamöter vid handläggning av huvudförhandling med en lagfaren domare eller en lagfaren patenträttsliga tvistemål. domare och en teknisk ledamot. Även om det för att mål ska Även om den tekniska aspekten generellt sett är framträdande kunna avgöras utan huvudförhandling normalt förutsätts att i patentmålen finns det fall där den tekniska kompetensen inte är avgörandet sker på processuella grunder finns det inte anledning nödvändig för målets avgörande. Det kan röra sig om enbart att minska flexibiliteten i den nya prövningsordningen och ta tolkning av ett licensavtal, den rättsliga innebörden av t.ex. en bort möjligheten att låta en teknisk ledamot ingå i rätten. unionsrättslig reglering eller en fråga om preskription. Med hän- Liksom vid prövningen av rättegångsfrågor bör det i sådant fall i syn till att rätten inte bör bestå av fler eller andra ledamöter än enlighet med vad som gäller enligt rättegångsbalken (1 kap. 3 c § RB), vad som är sakligt motiverat bör tekniker inte ingå i rätten när konkurrenslagen (8 kap. 8 § KL) och marknadsföringslagen sådana mål handläggs. Det bör lämpligen komma till uttryck (55 § MfL) vara möjligt för rätten att ha den sammansättning genom att det föreskrivs att rätten ska bestå av enbart lagfarna som gäller för huvudförhandling, om det finns särskilda skäl med ledamöter vid handläggning av patenträttsliga mål, om behov av hänsyn till målets eller frågans beskaffenhet. teknisk sakkunskap saknas. Bedömningen av om behov av tek- I rättegångsbalken finns möjlighet till en mindre sammansättniska ledamöter finns eller inte bör anförtros domstolen, som ning också i vissa enklare fall. Det framstår som lämpligt att har bäst förutsättningar att bedöma den frågan. denna möjlighet finns även i patentmål, dock att bestämmelserna När det gäller sammanträde för muntlig förberedelse, prövbör utformas så att behovet av teknisk kompetens kan ning av rättegångsfrågor och annan handläggning som inte sker säkerställas. Motsvarande gäller för t.ex. marknadsvid huvudförhandling bör Patent- och marknadsdomstolen, likföringsrättsliga, konkurrensrättsliga, fastighetsrättsliga och

246 247 247

Sammansättningsregler

miljörättsliga mål. I enlighet härmed bör det vara möjligt att låta en teknisk ledamot ingå i rätten i de fall där rätten enligt rättegångsbalken får bestå av en lagfaren domare, dvs. om rätten tycker att det är tillräckligt att en domare sitter i rätten och parterna samtycker till det eller målet är av enkel beskaffenhet (1 kap. 3 a § andra och tredje stycket RB). En sådan sammansättningsregel skapar förutsättningar för en mer effektiv handläggning och möjliggör t.ex. att ett mål kan avgöras i samband med muntlig förberedelse eller att i annat fall huvudförhandling kan hållas tidigare än om domstolen på sätt som gäller enligt nuvarande ordning behöver avgöra målet med fyra ledamöter. Enligt rättegångsbalken ska rätten vidare bestå av en lagfaren ledamot vid handläggning av s.k. förenklade tvistemål (1 kap. 3 d § RB). Behovet av att möjliggöra deltagande av tekniska ledamöter i sådant fall bedöms ringa, men inte uteslutet. Som exempel kan nämnas ett intrångsmål där det yrkade skadeståndet av en eller annan anledning är lågt. Även i dessa fall bör det därför vara möjligt att låta en teknisk ledamot ingå i rätten. Slutligen kan noteras att det enligt nuvarande ordning krävs fullsutten rätt vid syn på stället utom huvudförhandling. I tvistemål i allmän domstol gäller sedan år 1989 att rätten i sådana fall ska bestå av en lagfaren domare (1 kap. 3 § RB). I det lagstiftningsärende där den ordningen infördes konstaterades att det knappast förekommer i praktiken att tingsrätterna utnyttjar möjligheten till kollegial sammansättning vid sådan handläggning (prop. 1988/89:95 s. 69). Med hänsyn härtill och då nuvarande regel innebär en dålig hushållning med domstolens resurser bör det inte i Patent- och marknadsdomstolen krävas fullsutten rätt vid syn på stället utom huvudförhandling. Det som gäller för andra rättegångsfrågor bör alltså gälla i detta fall. Att det finns en möjlighet för en teknisk ledamot att ensam vidta vissa beredningsåtgärder följer av den allmänna hänvisningen till rättegångsbalkens bestämmelser (1 kap. 3 e § RB). De ovan föreslagna domförhetsreglerna bör gälla även i mål om arbetstagares uppfinningar, i mål om ersättning enligt lagen

248 248

Sammansättningsregler Sammansättningsregler

om försvarsuppfinningar samt i mål om växtförädlarrätt (jfr

avsnitt 9.3). miljörättsliga mål. I enlighet härmed bör det vara möjligt att låta

en teknisk ledamot ingå i rätten i de fall där rätten enligt

rättegångsbalken får bestå av en lagfaren domare, dvs. om rätten tycker att det är tillräckligt att en domare sitter i rätten och Patenträttsliga och växtförädlarrättsliga brottmål

parterna samtycker till det eller målet är av enkel beskaffenhet Enligt nuvarande ordning har tingsrätten i flertalet patenträtts- (1 kap. 3 a § andra och tredje stycket RB). En sådan liga brottmål samma sammansättning som i tvistemål, dvs. två sammansättningsregel skapar förutsättningar för en mer effektiv lagfarna och två tekniskt sakkunniga ledamöter. handläggning och möjliggör t.ex. att ett mål kan avgöras i Behovet av teknisk sakkunskap är lika framträdande i patentsamband med muntlig förberedelse eller att i annat fall huvudrättsliga brottmål som i tvistemål. Detta behov är ett huvudförhandling kan hållas tidigare än om domstolen på sätt som sakligt skäl till att brottmålen sedan lång tid tillbaka handläggs i gäller enligt nuvarande ordning behöver avgöra målet med fyra särskild ordning och att nämndemän inte deltar i avgörandena. ledamöter. Det finns inte anledning att ändra den ordningen. Mot denna Enligt rättegångsbalken ska rätten vidare bestå av en lagfaren bakgrund bör samma sammansättningsregler gälla för Patentledamot vid handläggning av s.k. förenklade tvistemål (1 kap. 3 d § och marknadsdomstolen i patenträttsliga brottmål som i RB). Behovet av att möjliggöra deltagande av tekniska ledamöter patenträttsliga tvistemål. Som anförs ovan lämnar dessa regler i sådant fall bedöms ringa, men inte uteslutet. Som exempel kan utrymme för att avgöra mål utan tekniska ledamöter om det inte nämnas ett intrångsmål där det yrkade skadeståndet av en eller finns behov av sådan sakkunskap i ett visst mål. Ett typexempel annan anledning är lågt. Även i dessa fall bör det därför vara är ett brottmål som rör underlåtenhet att fullgöra upplysningsmöjligt att låta en teknisk ledamot ingå i rätten. skyldighet enligt 56 § PL. Slutligen kan noteras att det enligt nuvarande ordning krävs Domförhetsreglerna i de växtförädlarrättsliga brottmålen bör fullsutten rätt vid syn på stället utom huvudförhandling. I tvisteöverensstämma med dem för patentmålen. mål i allmän domstol gäller sedan år 1989 att rätten i sådana fall

ska bestå av en lagfaren domare (1 kap. 3 § RB). I det lagstift-

ningsärende där den ordningen infördes konstaterades att det Marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga mål knappast förekommer i praktiken att tingsrätterna utnyttjar möj-

ligheten till kollegial sammansättning vid sådan handläggning Enligt nuvarande ordning ska tingsrätten som huvudregel bestå

(prop. 1988/89:95 s. 69). Med hänsyn härtill och då nuvarande av två lagfarna ledamöter och två ekonomiska experter vid hand-

regel innebär en dålig hushållning med domstolens resurser bör läggning av marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga

det inte i Patent- och marknadsdomstolen krävas fullsutten rätt mål (54 § MfL och 8 kap. 8 § KL). I framför allt mål som bara

vid syn på stället utom huvudförhandling. Det som gäller för rör skadestånd får tingsrätten bestå av enbart lagfarna ledamöter

andra rättegångsfrågor bör alltså gälla i detta fall. (56 § MfL och 8 kap. 8 § KL). För de mål som enligt nuvarande

Att det finns en möjlighet för en teknisk ledamot att ensam ordning prövas av Marknadsdomstolen som första instans ser

vidta vissa beredningsåtgärder följer av den allmänna hänvis- domförhetsreglerna något annorlunda ut; det totala antalet leda-

ningen till rättegångsbalkens bestämmelser (1 kap. 3 e § RB). möter är dock detsamma (9 § MDL). Nuvarande regler om

De ovan föreslagna domförhetsreglerna bör gälla även i mål tingsrättens sammansättning i de aktuella målen har sin förebild i

om arbetstagares uppfinningar, i mål om ersättning enligt lagen

248 249 249

Sammansättningsregler

reglerna om Stockholms tingsrätts sammansättning i patentmål (prop. 1992/93:234 s. 10, jfr även prop. 1994/95 s. 123 s. 188, prop. 2008/09:115 s. 165 och prop. 2008/09:135 s. 284). Regler av i huvudsak samma innehåll men med ett ökat inslag av flexibilitet föreslås gälla när Patent- och marknadsdomstolen avgör patenträttsliga mål. Med hänsyn härtill och till intresset av enhetliga sammansättningsregler för Patent- och marknadsdomstolen ligger det nära till hands att utforma sammansättningsreglerna för Patent- och marknadsdomstolen i konkurrensrättsliga och marknadsföringsrättsliga mål så att de överensstämmer med dem i patenträttsliga mål. Mot en sådan utformning av sammansättningsreglerna kan invändas att de inte tar tillräcklig hänsyn till att det inte finns behov av särskild sakkunskap i alla mål och att det innebär en opåkallad ökning av antalet mål där ledamöter med ekonomisk sakkunskap deltar. Även för patentmålen finns dock fall då det inte finns behov av särskild sakkunskap och de föreslagna reglerna ger utrymme att beakta detta förhållande. Det är att föredra att reglerna är flexibla och enhetliga än att de är detaljstyrda och splittrade. I mål som exempelvis rör enbart skadestånd, utdömande av vite eller där det är aktuellt att genom mellandom avgöra om ett anspråk är preskriberat finns som regel inte behov av ekonomisk sakkunskap och då bör med tillämpning av den föreslagna regeln ekonomiska ledamöter inte ingå i rätten. Domstolen bedöms väl kapabel att göra dessa ställningstaganden. Domförhetsreglerna för Patent- och marknadsdomstolen i marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga mål bör således överensstämma med de som föreslås gälla i patentmål.

250 250

Sammansättningsregler Sammansättningsregler

9.4.2 Sammansättningsregler för ärenden

reglerna om Stockholms tingsrätts sammansättning i patentmål

Förslag: Patent- och marknadsdomstolen ska vid handlägg-

(prop. 1992/93:234 s. 10, jfr även prop. 1994/95 s. 123 s. 188, prop. 2008/09:115 s. 165 och prop. 2008/09:135 s. 284). Regler ning av patenträttsliga, växtförädlarrättsliga, marknadsav i huvudsak samma innehåll men med ett ökat inslag av föringsrättsliga eller konkurrensrättsliga domstolsärenden flexibilitet föreslås gälla när Patent- och marknadsdomstolen bestå av en lagfaren domare och en ledamot med teknisk eller avgör patenträttsliga mål. Med hänsyn härtill och till intresset av ekonomisk sakkunskap, beroende på ärendetyp. enhetliga sammansättningsregler för Patent- och marknadsdom- Om det finns särskilda skäl med hänsyn till ärendets beskaffenhet, får Patent- och marknadsdomstolen bestå av tre stolen ligger det nära till hands att utforma sammansättningsreglerna för Patent- och marknadsdomstolen i konkurrens- ledamöter. Minst en av dessa ska vara lagfaren. rättsliga och marknadsföringsrättsliga mål så att de överens- Om det inte finns behov av teknisk respektive ekonomisk stämmer med dem i patenträttsliga mål. sakkunskap ska rätten bestå av en lagfaren domare eller, om Mot en sådan utformning av sammansättningsreglerna kan in- det finns särskilda skäl med hänsyn till ärendets beskaffenhet, vändas att de inte tar tillräcklig hänsyn till att det inte finns tre lagfarna domare. I övrigt ska ärendelagens sammansättningsregler gälla. behov av särskild sakkunskap i alla mål och att det innebär en opåkallad ökning av antalet mål där ledamöter med ekonomisk sakkunskap deltar. Även för patentmålen finns dock fall då det Skälen för förslaget inte finns behov av särskild sakkunskap och de föreslagna regler- Patenträttsliga och växtförädlarrättsliga ärenden na ger utrymme att beakta detta förhållande. Det är att föredra att reglerna är flexibla och enhetliga än att de är detaljstyrda och Vissa av de ärenden som ska handläggas i Patent- och marknadssplittrade. I mål som exempelvis rör enbart skadestånd, utdomstolen kommer att inledas genom en ansökan till domstolen. dömande av vite eller där det är aktuellt att genom mellandom Det gäller för närvarande endast ansökan om informationsföreavgöra om ett anspråk är preskriberat finns som regel inte behov läggande. Andra ärenden avser från myndighet överklagade av ekonomisk sakkunskap och då bör med tillämpning av den beslut; för patentens del från Patent- och registreringsverket föreslagna regeln ekonomiska ledamöter inte ingå i rätten. överklagade beslut om registrering. Domstolen bedöms väl kapabel att göra dessa ställningstagan- Sammansättningsreglerna i ärendelagen innebär att rätten ska den. Domförhetsreglerna för Patent- och marknadsdomstolen i bestå av en lagfaren domare om det inte finns särskilda skäl med marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga mål bör således hänsyn till ärendets beskaffenhet (3 § ÄL). När regeln infördes överensstämma med de som föreslås gälla i patentmål. konstaterades att regleringen i den äldre ärendelagen inte hade följt med den utveckling som förekommit på rättegångsbalkens område, där utrymmet för endomarkompetensen successivt utvidgats. Vidare anfördes att ärendena i de allra flesta fall är av enkel natur och att det rimliga syntes såvitt gäller tingsrätter vara att i grunden ha en regel om endomarkompetens med möjlighet till en kvalificerad sammansättning i speciella fall (prop. 1995/96:115 s. 98). Regeln i ärendelagen fungerar för de flesta nu

250 251 251

Sammansättningsregler

aktuella ärenden. Den bidrar till ett snabbare och mer resurseffektivt förfarande. Den möjliggör dessutom en utökad sammansättning vid behov. Därigenom riskerar regeln inte att påverka kompetensen i domstolen negativt. Härtill kommer den kompetenshöjning som samlingen av registreringsmålen och de allmänna målen innebär. Det nu sagda gör sig gällande även i ärenden där tekniska ledamöter deltar, dock att hänsyn måste tas till behovet av teknisk kompetens. När det gäller registreringsmålen, som är den stora ärendegruppen, har en kvalificerad prövning gjorts av Patent- och registreringsverket. Vid denna prövning har teknisk expertis deltagit. Utgångspunkten bör med hänsyn härtill vara att rätten består av en lagfaren och en teknisk ledamot. Detta överensstämmer med vad som gäller när mark- och miljödomstol överprövar myndighets beslut (jfr prop. 2009/10:215 s. 131). Liksom för ärenden där rätten är sammansatt med enbart lagfarna ledamöter bör det finnas en möjlighet för rätten att avgöra ett ärende i utökad sammansättning om det finns särskilda skäl med hänsyn till ärendets beskaffenhet. Ett behov av deltagande av fler ledamöter kan exempelvis uppkomma när patentprövningen berör olika tekniska discipliner eller när ärendet rör principiella tekniska överväganden. I sådant fall kan det finnas behov att ha en sammansättning med flera tekniker. I andra fall kan det finnas behov av en ytterligare lagfaren ledamot. Det bör överlåtas åt rätten att med hänsyn till det enskilda ärendets beskaffenhet avgöra vem den tredje ledamoten ska vara. Patentbesvärsrätten är enligt nuvarande ordning domför med enbart tekniska ledamöter i vissa fall. Det är en ordning som framstår som främmande för processen i allmän domstol och någon sådan möjlighet bör därför inte finnas i Patent- och marknadsdomstolen (se avsnitt 9.7). I vissa ärenden saknas behov av särskild teknisk sakkunskap. Det gäller t.ex. i ärenden om pantsättning av patent eller patentansökan. Enligt nuvarande ordning avgörs sådana ärenden i Patentbesvärsrätten av enbart lagfarna ledamöter. Motsvarande bör gälla i Patent- och marknadsdomstolen. Om rätten ska bestå

252 252

Sammansättningsregler Sammansättningsregler

av en eller tre lagfarna ledamöter bör även i dessa fall bero på om det finns särskilda skäl med hänsyn till ärendets beskaffenhet. aktuella ärenden. Den bidrar till ett snabbare och mer resurs- När det gäller rättens sammansättning vid avskrivning av effektivt förfarande. Den möjliggör dessutom en utökad ärenden är Patentbesvärsrätten enligt nuvarande ordning domför sammansättning vid behov. Därigenom riskerar regeln inte att påverka kompetensen i domstolen negativt. Härtill kommer den med en ledamot om avskrivning sker efter återkallelse eller på grund av att föreskriven årsavgift inte betalats (4 § PBRL). Det kompetenshöjning som samlingen av registreringsmålen och de är dock inget som hindrar att rätten består av tre ledamöter. allmänna målen innebär. Det nu sagda gör sig gällande även i Regelmässigt kommer sådana beslut inte att ställa krav på de särärenden där tekniska ledamöter deltar, dock att hänsyn måste tas skilda insikter som de tekniskt kunniga ledamöterna har, utan till behovet av teknisk kompetens. prövningen kommer att vara begränsad till framför allt rätte- När det gäller registreringsmålen, som är den stora ärendegruppen, har en kvalificerad prövning gjorts av Patent- och gångskostnadsfrågor. Ett fall där det för Patentbesvärsrätten har bedömts kunna vara aktuellt att skriva av målet med tre registreringsverket. Vid denna prövning har teknisk expertis delledamöter är när fråga om officialprövning uppkommer (prop. tagit. Utgångspunkten bör med hänsyn härtill vara att rätten 2011/12:88 s. 17). Denna möjlighet till officialprövning föreslås i består av en lagfaren och en teknisk ledamot. Detta överensavsnitt 8.2.4 utgå. Med hänsyn härtill bedöms det vara tillräckligt stämmer med vad som gäller när mark- och miljödomstol överatt rätten består av en ledamot vid avskrivning av ärenden. prövar myndighets beslut (jfr prop. 2009/10:215 s. 131). Ärendelagens regler bör alltså gälla i den delen. Liksom för ärenden där rätten är sammansatt med enbart lag- Enligt nuvarande ordning finns det inga särskilda beslutförfarna ledamöter bör det finnas en möjlighet för rätten att avgöra hetsregler för de ärenden om patent som handläggs enligt ett ärende i utökad sammansättning om det finns särskilda skäl ärendelagen (ärenden om informationsföreläggande). Det innemed hänsyn till ärendets beskaffenhet. Ett behov av deltagande bär att tekniska ledamöter inte kan ingå i rätten i dessa ärenden. I av fler ledamöter kan exempelvis uppkomma när patentprövdet lagstiftningsärende där möjligheten att ansöka om informaningen berör olika tekniska discipliner eller när ärendet rör tionsföreläggande infördes berördes inte frågan om rättens principiella tekniska överväganden. I sådant fall kan det finnas sammansättning (prop. 2008/09:67). För att domstolen ska behov att ha en sammansättning med flera tekniker. I andra fall kunna meddela ett informationsföreläggande måste den komma kan det finnas behov av en ytterligare lagfaren ledamot. Det bör fram till att det är sannolikt att det skett ett intrång i en immateöverlåtas åt rätten att med hänsyn till det enskilda ärendets riell rättighet (se t.ex. 57 c § PL). För att domstolen ska kunna ta beskaffenhet avgöra vem den tredje ledamoten ska vara. ställning till denna fråga i ett ärende som rör patent kan det inte Patentbesvärsrätten är enligt nuvarande ordning domför med uteslutas att den i vissa fall måste göra tekniska bedömningar. enbart tekniska ledamöter i vissa fall. Det är en ordning som Det har visserligen inte framkommit att nuvarande ordning lett framstår som främmande för processen i allmän domstol och till problem. I syfte att uppnå flexibilitet och säkerställa ett kvalinågon sådan möjlighet bör därför inte finnas i Patent- och markficerat avgörande bör dock huvudregeln även i sådana ärenden nadsdomstolen (se avsnitt 9.7). vara att rätten består av en lagfaren och en teknisk ledamot. Om I vissa ärenden saknas behov av särskild teknisk sakkunskap. det inte finns behov av teknisk sakkunskap ska dock teknisk Det gäller t.ex. i ärenden om pantsättning av patent eller patentledamot inte delta. ansökan. Enligt nuvarande ordning avgörs sådana ärenden i Sammansättningsreglerna i ärenden om växtförädlarrätt bör Patentbesvärsrätten av enbart lagfarna ledamöter. Motsvarande överensstämma med dem för patenträttsliga ärenden. bör gälla i Patent- och marknadsdomstolen. Om rätten ska bestå

252 253 253

Sammansättningsregler

Marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga ärenden

Vid handläggning av marknadsföringsrättsliga ärenden består allmän domstol av en lagfaren ledamot eller en lagfaren domare och en ekonomisk expert (57 § MfL). Domstolen består vid handläggning av vissa konkurrensrättsliga ärenden som huvudregel av två lagfarna domare och två ekonomiska experter (ärenden enligt 5 kap. KL om utredning av konkurrensärenden) och vid handläggning av andra ärenden av en lagfaren domare eller en lagfaren ledamot och en ekonomisk expert (8 kap. 10 § KL). I enlighet med vad som anförs i fråga om rättens sammansättning i patentärenden bör reglerna i ärendelagen om rättens sammansättning som utgångspunkt gälla vid handläggning av marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga ärenden i Patent- och marknadsdomstolen, men reglerna anpassas med hänsyn till behovet av ekonomisk expertis. Rätten bör alltså som huvudregel bestå av en lagfaren ledamot och en ledamot med ekonomisk sakkunskap. Om det saknas behov av ekonomisk sakkunskap bör domstolen bestå av en lagfaren domare. Detta överensstämmer i sak med vad som gäller för flertalet marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga ärenden enligt nuvarande ordning. För dessa ärenden finns för närvarande en möjlighet till utökad sammansättning. Denna möjlighet bör på sätt som föreslås för patentärendena finnas även i Patent- och marknadsdomstolen. Det bedöms dock inte sakligt motiverat att i sådant fall utöka sammansättningen till fyra ledamöter utan det är tillräckligt att i enlighet med vad som gäller för andra ärendetyper tre ledamöter ingår i rätten. På samma sätt som föreslås för patentärendena bör det vara upp till rätten att bestämma om två av ledamöterna ska vara lagfarna eller om två av ledamöterna ska vara ledamöter med ekonomisk sakkunskap. En motsvarande ordning gäller för närvarande för Marknadsdomstolen.

254 254

Sammansättningsregler Sammansättningsregler

9.5 Rättens sammansättning i Patent- och Marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga ärenden marknadsöverdomstolen

Vid handläggning av marknadsföringsrättsliga ärenden består I avsnitt 9.3 föreslås att rättegångsbalkens och ärendelagens allmän domstol av en lagfaren ledamot eller en lagfaren domare sammansättningsregler ska gälla för flertalet immaterialrättsliga och en ekonomisk expert (57 § MfL). Domstolen består vid mål och ärenden men att det ska införas särskilda sammanhandläggning av vissa konkurrensrättsliga ärenden som huvud- sättningsregler för de patenträttsliga och växtförädlarrättsliga regel av två lagfarna domare och två ekonomiska experter (ären- målen och ärendena liksom för de marknadsföringsrättsliga och den enligt 5 kap. KL om utredning av konkurrensärenden) och konkurrensrättsliga målen och ärendena. I följande avsnitt vid handläggning av andra ärenden av en lagfaren domare eller en övervägs hur dessa regler ska vara utformade såvitt avser lagfaren ledamot och en ekonomisk expert (8 kap. 10 § KL). sammansättningen i Patent- och marknadsöverdomstolen. I enlighet med vad som anförs i fråga om rättens sammansätt- Vid utformningen av sammansättningsreglerna för Patentning i patentärenden bör reglerna i ärendelagen om rättens sam- och marknadsdomstolen bör utöver vad som anförs i avsnitt 9.3 mansättning som utgångspunkt gälla vid handläggning av beaktas att reglerna bör vara anpassade till den uppgift som dommarknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga ärenden i stolen har som andra domstolsinstans. Antalet lagfarna leda- Patent- och marknadsdomstolen, men reglerna anpassas med möter bör, i enlighet med vad som gäller för domstolar i allmänhänsyn till behovet av ekonomisk expertis. Rätten bör alltså som het, vara större i andra instans än i första instans. huvudregel bestå av en lagfaren ledamot och en ledamot med ekonomisk sakkunskap. Om det saknas behov av ekonomisk sakkunskap bör domstolen bestå av en lagfaren domare. Detta 9.5.1 Sammansättningsregler för mål överensstämmer i sak med vad som gäller för flertalet marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga ärenden enligt Förslag: Patent- och marknadsöverdomstolen ska vid avnuvarande ordning. För dessa ärenden finns för närvarande en görande i sak av patenträttsliga, växtförädlarrättsliga, möjlighet till utökad sammansättning. Denna möjlighet bör på marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga mål bestå av sätt som föreslås för patentärendena finnas även i Patent- och fem ledamöter, av vilka tre ska vara lagfarna domare och två marknadsdomstolen. Det bedöms dock inte sakligt motiverat att ledamöter med teknisk eller ekonomisk sakkunskap, om ledai sådant fall utöka sammansättningen till fyra ledamöter utan det mot med särskild sakkunskap deltagit i Patent- och markär tillräckligt att i enlighet med vad som gäller för andra ärende- nadsdomstolens avgörande. Om det finns skäl för det, får typer tre ledamöter ingår i rätten. På samma sätt som föreslås för ytterligare en lagfaren domare och en teknisk eller ekonomisk patentärendena bör det vara upp till rätten att bestämma om två ledamot ingå i rätten. av ledamöterna ska vara lagfarna eller om två av ledamöterna ska Om Patent- och marknadsdomstolen bestått av enbart lagvara ledamöter med ekonomisk sakkunskap. En motsvarande farna domare eller om det inte finns behov av teknisk eller ordning gäller för närvarande för Marknadsdomstolen. ekonomisk sakkunskap i Patent- och marknadsöverdomstolen, ska Patent- och marknadsöverdomstolen vara domför utan ledamöter med särskild sakkunskap. Patent- och marknadsöverdomstolen ska i sådana fall bestå av tre eller fyra

254 255 255

Sammansättningsregler

lagfarna domare beroende på hur många lagfarna domare som deltagit i Patent- och marknadsdomstolens avgörande. I övrigt ska rättegångsbalkens sammansättningsregler gälla.

Skälen för förslaget

Patenträttsliga och växtförädlarrättsliga mål

Reglerna i patentlagen om hovrättens sammansättning innehåller ett större inslag av flexibilitet än reglerna om tingsrättens sammansättning och fungerar såvitt framkommit väl (66 och 67 §§ PL). Sammansättningsreglerna för Patent- och marknadsöverdomstolen bör därför ges en i huvudsak motsvarande utformning. Vid avgörande i sak av ett tviste- eller brottmål enligt patentlagen eller växtförädlarrättslagen bör Patent- och marknadsöverdomstolen liksom enligt nuvarande ordning bestå av fem ledamöter, varav tre lagfarna och två tekniska ledamöter, om teknisk ledamot deltagit i Patent- och marknadsdomstolens avgörande. Fler än fem lagfarna och tre tekniska ledamöter bör inte få ingå i rätten. Även om tekniska ledamöter har deltagit i tingsrättens avgörande är hovrätten enligt nuvarande ordning domför med enbart lagfarna ledamöter, om medverkan av tekniska ledamöter uppenbarligen inte behövs. Det är rimligt att det också för Patent- och marknadsöverdomstolen finns ett utrymme att avgöra mål utan tekniska ledamöter, om det inte finns något behov av deras sakkunskap. Det framstår dock inte som nödvändigt att bibehålla nuvarande uppenbarhetskrav. Som anförs i avsnitt 9.3 bör reglerna vara flexibla och anpassade till behoven i det enskilda fallet. Domarna vid domstolen bedöms på ett tillfredställande sätt kunna avgöra teknikerbehovet. Mot den bakgrunden framstår det som ändamålsenligt att Patent- och marknadsöverdomstolen i det enskilda fallet får avgöra om det finns behov av teknisk sakkunskap och om så inte bedöms vara

256 256

Sammansättningsregler Sammansättningsregler

fallet bör domstolen vara domför med tre lagfarna domare om Patent- och marknadsdomstolen bestått av en lagfaren domare lagfarna domare beroende på hur många lagfarna domare som och i annat fall med fyra lagfarna domare. Ett exempel på när det deltagit i Patent- och marknadsdomstolens avgörande. inte finns behov av teknisk sakkunskap är när målet i hovrätten I övrigt ska rättegångsbalkens sammansättningsregler gälla. bara rör en fråga om preskription. I denna promemoria föreslås att Patent- och marknadsdomstolen i vissa fall ska vara domför med enbart lagfarna domare.

Skälen för förslaget

Som en anpassning till detta bör gälla att Patent- och marknads- Patenträttsliga och växtförädlarrättsliga mål överdomstolen ska vara domför med tre lagfarna domare, om Patent- och marknadsdomstolen bestått av en lagfaren domare. Reglerna i patentlagen om hovrättens sammansättning innehåller Om Patent- och marknadsdomstolen bestått av tre lagfarna ett större inslag av flexibilitet än reglerna om tingsrättens domare, bör Patent- och marknadsdomstolen – i enlighet med sammansättning och fungerar såvitt framkommit väl (66 och nuvarande ordning – bestå av fyra lagfarna domare. 67 §§ PL). Sammansättningsreglerna för Patent- och marknads- Enligt nuvarande ordning finns ingen särskild domförhetsöverdomstolen bör därför ges en i huvudsak motsvarande utregel för hovrätten som tar sikte på avskrivning av mål efter återformning. kallelse eller efter det att ett överklagande har förfallit. Det inne- Vid avgörande i sak av ett tviste- eller brottmål enligt patentbär att hovrätten avgör sådana frågor med fullsutten rätt. I lagen eller växtförädlarrättslagen bör Patent- och marknadsöver- Patent- och marknadsdomstolen kommer vid avskrivning av mål, domstolen liksom enligt nuvarande ordning bestå av fem liksom i andra fall vid avgörande av mål utan huvudförhandling, ledamöter, varav tre lagfarna och två tekniska ledamöter, om teknisk ledamot att kunna ingå i rätten (avsnitt 9.4.1). I enlighet teknisk ledamot deltagit i Patent- och marknadsdomstolens med vad som anförs i avsnitt 9.4.2 om Patent- och marknadsavgörande. Fler än fem lagfarna och tre tekniska ledamöter bör domstolens sammansättning vid avskrivning av ärenden bedöms inte få ingå i rätten. det dock regelmässigt inte finnas något behov av tekniker- Även om tekniska ledamöter har deltagit i tingsrättens medverkan i sådana fall. Rättegångsbalkens bestämmelser bör avgörande är hovrätten enligt nuvarande ordning domför med därför gälla i den delen, vilket innebär att rätten är domför med enbart lagfarna ledamöter, om medverkan av tekniska ledamöter en lagfaren domare (2 kap. 4 § fjärde stycket RB). uppenbarligen inte behövs. Det är rimligt att det också för Patent- och marknadsöverdomstolen finns ett utrymme att avgöra mål utan tekniska ledamöter, om det inte finns något Marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga mål behov av deras sakkunskap. Det framstår dock inte som nödvändigt att bibehålla nuvarande uppenbarhetskrav. Som anförs i Behovet av ekonomisk expertis i de marknadsföringsrättsliga och avsnitt 9.3 bör reglerna vara flexibla och anpassade till behoven i konkurrensrättsliga målen motsvarar i huvudsak behovet av det enskilda fallet. Domarna vid domstolen bedöms på ett teknisk kompetens i de patenträttsliga målen. Såvitt avser tillfredställande sätt kunna avgöra teknikerbehovet. Mot den Patent- och marknadsdomstolen föreslås att domförhetsreglerna bakgrunden framstår det som ändamålsenligt att Patent- och för patent-, marknadsförings- och konkurrensrättsliga mål ska marknadsöverdomstolen i det enskilda fallet får avgöra om det vara likartat utformade. Det är därför rimligt att reglerna om finns behov av teknisk sakkunskap och om så inte bedöms vara Patent- och marknadsöverdomstolens sammansättning i mark-

256 257 257

Sammansättningsregler

nadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga mål motsvarar reglerna om domstolens sammansättning i patenträttsliga mål. Dessa regler motsvarar i huvuddragen vad som gäller för Marknadsdomstolen, men innebär en ökad flexibilitet och möjlighet att ta hänsyn till behovet i det enskilda fallet. Genom den flexibla utformningen kan den skillnad i behovet av medverkan av ledamöter med särskild sakkunskap som kan finnas i det enskilda fallet beaktas, vilket bidrar till ett mer effektivt förfarande.

9.5.2 Sammansättningsregler för ärenden

Förslag: Patent- och marknadsöverdomstolen ska vid hand-

läggning av patenträttsliga, växtförädlarrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga domstolsärenden bestå av tre ledamöter. Om Patent- och marknadsdomstolen bestått av tre ledamöter, ska dock Patent- och marknadsöverdomstolen bestå av fyra ledamöter. Om ledamot med teknisk eller ekonomisk sakkunskap deltagit i Patent- och marknadsdomstolens avgörande, ska sådan ledamot ingå i Patent- och marknadsöverdomstolen, om det inte är obehövligt. Minst två ledamöter ska vara lagfarna. I övrigt ska ärendelagens sammansättningsregler gälla.

Skälen för förslaget: Enligt nuvarande ordning ingår ledamöter

med särskild sakkunskap i rätten när Patentbesvärsrätten och Marknadsdomstolen handlägger överklagade ärenden men inte när hovrätten gör det (4 § PBRL, 9 § MDL och 3 § ÄL). Behovet av teknisk eller ekonomisk sakkunskap i ärenden om patent och växtförädlarrätt respektive ärenden om konkurrens- och marknadsföringsrätt är detsamma i Patent- och marknadsöverdomstolen som i Patent- och marknadsdomstolen. Som anförs i avsnitt 9.5.1 bör fler lagfarna domare ingå i rätten i den högre instansen än i den lägre. Sammansättningsreglerna i ärenden om patent, växtförädlarrätt, konkurrensrätt och marknadsföringsrätt

258 258

Sammansättningsregler Sammansättningsregler

i Patent- och marknadsöverdomstolen bör mot den bakgrunden – och med ärendelagen som utgångspunkt – utformas på så sätt nadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga mål motsvarar regatt när domstolen består av tre eller fyra ledamöter bör en eller lerna om domstolens sammansättning i patenträttsliga mål. två ledamöter med teknisk eller ekonomisk sakkunskap ingå, om Dessa regler motsvarar i huvuddragen vad som gäller för Marknadsdomstolen, men innebär en ökad flexibilitet och möjlighet sådan expertis har deltagit i Patent- och marknadsdomstolen. I likhet med vad som gäller enligt nuvarande ordning i fråga att ta hänsyn till behovet i det enskilda fallet. Genom den flexibla om patenträttsliga tvistemål och brottmål och i enlighet med vad utformningen kan den skillnad i behovet av medverkan av som föreslås när det gäller tvistemål och brottmål där ledamöter ledamöter med särskild sakkunskap som kan finnas i det enskilda med särskild sakkunskap ingår i rätten bör Patent- och markfallet beaktas, vilket bidrar till ett mer effektivt förfarande. nadsöverdomstolen vara beslutför utan ledamöter med särskild sakkunskap dels när sådana ledamöter inte ingått i rätten i underrätten, dels när sådan medverkan inte behövs i Patent- och 9.5.2 Sammansättningsregler för ärenden marknadsöverdomstolen, t.ex. på grund av att endast en del av ärendet som inte kräver sådan sakkunskap överklagats.

Förslag: Patent- och marknadsöverdomstolen ska vid hand-

I enlighet med vad som anförs beträffande ärenden i Patentläggning av patenträttsliga, växtförädlarrättsliga, marknadsoch marknadsdomstolen bör ledamot med teknisk eller föringsrättsliga och konkurrensrättsliga domstolsärenden ekonomisk sakkunskap inte delta i rätten vid avskrivning av bestå av tre ledamöter. Om Patent- och marknadsdomstolen ärenden i Patent- och marknadsöverdomstolen. Ärendelagens bestått av tre ledamöter, ska dock Patent- och marknadsöverregler ska alltså gälla i den delen. domstolen bestå av fyra ledamöter. Om ledamot med teknisk eller ekonomisk sakkunskap deltagit i Patent- och marknadsdomstolens avgörande, ska sådan ledamot ingå i Patent- och 9.5.3 Sammansättningsregler för tillståndsprövningen marknadsöverdomstolen, om det inte är obehövligt. Minst två ledamöter ska vara lagfarna.

Förslag: Vid behandling av frågor om prövningstillstånd i

I övrigt ska ärendelagens sammansättningsregler gälla. Patent- och marknadsöverdomstolen ska rättegångsbalkens respektive ärendelagens sammansättningsregler tillämpas.

Skälen för förslaget: Enligt nuvarande ordning ingår ledamöter

I patenträttsliga, växtförädlarrättsliga, marknadsföringsmed särskild sakkunskap i rätten när Patentbesvärsrätten och rättsliga och konkurrensrättsliga mål och ärenden ska dock en Marknadsdomstolen handlägger överklagade ärenden men inte ledamot med teknisk eller ekonomisk sakkunskap få ingå i när hovrätten gör det (4 § PBRL, 9 § MDL och 3 § ÄL). Behovet rätten i stället för en av flera lagfarna ledamöter. av teknisk eller ekonomisk sakkunskap i ärenden om patent och växtförädlarrätt respektive ärenden om konkurrens- och

Skälen för förslaget

marknadsföringsrätt är detsamma i Patent- och marknadsöverdomstolen som i Patent- och marknadsdomstolen. Som anförs i Nuvarande ordning avsnitt 9.5.1 bör fler lagfarna domare ingå i rätten i den högre instansen än i den lägre. Sammansättningsreglerna i ärenden om Vid behandling av frågor om prövningstillstånd ska hovrätten patent, växtförädlarrätt, konkurrensrätt och marknadsföringsrätt bestå av tre lagfarna domare. Ett prövningstillstånd som inte är

258 259 259

Sammansättningsregler

begränsat till att gälla en viss del av en dom eller ett slutligt beslut får dock meddelas av en lagfaren domare, om frågan är enkel (2 kap. 4 § tredje stycket RB och 3 § ÄL). För patentmål finns en möjlighet för hovrätten att vid tillståndsprövningen ersätta en av de lagfarna ledamöterna med en teknisk sådan (67 § PL). Det finns i dessa mål ingen möjlighet för domstolen att avgöra en fråga om prövningstillstånd med en ledamot. I Marknadsdomstolen ingår ekonomiska experter som huvudregel vid tillståndsprövning i konkurrensmål. Ordföranden får dock ensam meddela prövningstillstånd om frågan är enkel (9 § MDL).

Särskilda ledamöter vid tillståndsprövningen

Som föreslås i avsnitt 9.3 ska Patent- och marknadsöverdomstolen tillämpa rättegångsbalkens och ärendelagens bestämmelser om sammansättning, om det inte finns behov av särregler med hänsyn till behovet av särskild sakkunskap. Enligt nuvarande ordning har ett sådant behov bedömts föreligga såvitt avser såväl patenträttsliga som konkurrensrättsliga mål. När beslutförhetsregeln för tillståndsprövningen i patentmål (67 § PL) infördes motiverades den med att det kan vara betydelsefullt för rätten att ha tillgång till en tekniskt sakkunnig ledamot vid tillståndsprövningen och att en sådan möjlighet därför borde finnas. Regeringen ansåg dock att det inte borde vara huvudregel att tekniskt sakkunniga ledamöter ska delta i tillståndsprövningen, med hänvisning till att det i många fall säkerligen kommer att vara tydligt redan vid en granskning utan medverkan av teknisk expertis att prövningstillstånd bör meddelas. Regeringen ansåg att det i stället borde finnas en möjlighet för hovrätten att bestämma att en tekniskt sakkunnig ledamot ska ingå i rätten i stället för en av de lagfarna (prop. 2004/05:131 s. 196 f.). För Mark- och miljööverdomstolen finns en motsvarande bestämmelse. I Marknadsdomstolen ingår som regel experter i rätten vid tillståndsprövningen. När kravet på prövnings-

260 260

Sammansättningsregler Sammansättningsregler

tillstånd infördes i konkurrensrättsliga mål och ärenden ansågs det givet att ekonomiska experter som huvudregel skulle ingå i begränsat till att gälla en viss del av en dom eller ett slutligt rätten i tillståndsprövningen, liksom i andra fall (prop. beslut får dock meddelas av en lagfaren domare, om frågan är 2007/08:135 s. 97). enkel (2 kap. 4 § tredje stycket RB och 3 § ÄL). För patentmål finns en möjlighet för hovrätten att vid till- Behovet av att låta en ledamot med teknisk eller ekonomisk sakkunskap delta i stället för en lagfaren ledamot gör sig gällande ståndsprövningen ersätta en av de lagfarna ledamöterna med en med samma styrka i Patent- och marknadsöverdomstolen som i teknisk sådan (67 § PL). Det finns i dessa mål ingen möjlighet hovrätt och Marknadsdomstolen enligt nuvarande ordning. för domstolen att avgöra en fråga om prövningstillstånd med en Behovet föreligger för samtliga mål- och ärendetyper där ledamot. I Marknadsdomstolen ingår ekonomiska experter som ledamöter med särskild sakkunskap ingår i rätten. Det bör i huvudregel vid tillståndsprövning i konkurrensmål. Ordföranden får dock ensam meddela prövningstillstånd om frågan är enkel enlighet härmed införas en bestämmelse i den föreslagna lagen om patent- och marknadsdomstolar som kompletterar (9 § MDL). rättegångsbalken och ärendelagen i detta hänseende. Bestämmelsen bör omfatta samtliga mål- och ärendekategorier där ledamöter med särskild sakkunskap ingår i rätten. Särskilda ledamöter vid tillståndsprövningen

Som föreslås i avsnitt 9.3 ska Patent- och marknadsöverdomstolen tillämpa rättegångsbalkens och ärendelagens bestämmelser Sammansättningen när frågan är enkel om sammansättning, om det inte finns behov av särregler med För mål och ärenden gäller enligt rättegångsbalken och ärendehänsyn till behovet av särskild sakkunskap. Enligt nuvarande lagen att en lagfaren domare ensam kan bevilja prövningstillstånd ordning har ett sådant behov bedömts föreligga såvitt avser såväl i vissa fall. Detsamma gäller enligt nuvarande ordning enligt patenträttsliga som konkurrensrättsliga mål. lagen om marknadsdomstol m.m. vid tillståndsprövningen i När beslutförhetsregeln för tillståndsprövningen i patentmål Marknadsdomstolen och enligt lagen om mark- och miljödom- (67 § PL) infördes motiverades den med att det kan vara betydelstolar vid tillståndsprövningen i Mark- och miljööverdomstolen. sefullt för rätten att ha tillgång till en tekniskt sakkunnig leda- Någon sådan möjlighet finns dock inte vid tillståndsprövningen i mot vid tillståndsprövningen och att en sådan möjlighet därför hovrätt i mål och ärenden om patent. borde finnas. Regeringen ansåg dock att det inte borde vara En tillämpning av rättegångsbalkens regler, direkt eller efter huvudregel att tekniskt sakkunniga ledamöter ska delta i tillhänvisning från ärendelagen, innebär alltså en ändring för patentståndsprövningen, med hänvisning till att det i många fall säkermålen i detta hänseende. Även om behovet av en sådan regel kan ligen kommer att vara tydligt redan vid en granskning utan medvara mindre i mål och ärenden om patent än i andra mål och verkan av teknisk expertis att prövningstillstånd bör meddelas. ärenden bedöms det ändå finnas fall då en sådan regel vore Regeringen ansåg att det i stället borde finnas en möjlighet för ändamålsenlig. Det är inte alltid målet eller ärendet i hovrätten hovrätten att bestämma att en tekniskt sakkunnig ledamot ska rör tekniska frågor och i andra fall kan frågan om ingå i rätten i stället för en av de lagfarna (prop. 2004/05:131 s. prövningstillstånd vara så självklar att en lagfaren domare ensam 196 f.). För Mark- och miljööverdomstolen finns en motsvakan ta ställning till den. En sådan regel bidrar i dessa fall till en rande bestämmelse. I Marknadsdomstolen ingår som regel expermer effektiv handläggning. Rättegångsbalkens och ärendelagens ter i rätten vid tillståndsprövningen. När kravet på prövnings-

260 261 261

Sammansättningsregler

regler om att en ensam lagfaren domare får meddela prövningstillstånd om frågan är enkel bör därför gälla för samtliga mål och ärenden som handläggs i patent- och marknadsdomstolarna.

9.5.4 Sammansättningsregler vid prövning av frågor om

särskilda rättsmedel

Förslag: Vid prövning av ansökningar om resning, klagan

över domvilla eller återställande av försutten tid ska rättegångsbalkens regler om rättens sammansättning tillämpas. Om ansökan rör ett patenträttsligt, växtförädlarrättsligt, konkurrensrättsligt eller marknadsföringsrättsligt mål eller ärende ska dock en ledamot med teknisk eller ekonomisk sakkunskap få ingå i rätten i stället för en lagfaren ledamot.

Skälen för förslaget: Hovrätten är vid prövning av frågor om

resning, klagan över domvilla eller återställande av försutten tid domför med tre lagfarna ledamöter (2 kap. 4 § första stycket första meningen RB). Detta gäller även i mål där särskilda ledamöter ingått i rätten i tingsrätten. I avsnitt 9.3 föreslås att Patent- och marknadsöverdomstolen ska tillämpa rättegångsbalkens och ärendelagens sammansättningsregler om det inte finns behov av särregler med hänsyn till behovet av särskild sakkunskap. Sådana särregler föreslås för mål och ärenden rörande patent, växtförädlarrätt, marknadsföringsrätt och konkurrensrätt (se avsnitt 9.5.1 och 9.5.2). I de flesta fall kommer sannolikt ansökningar om resning, klagan över domvilla eller återställande av försutten tid röra enbart juridiska frågor även om målet eller ärendet i Patent- och marknadsdomstolen rört tekniska eller ekonomiska frågeställningar. Patent- och marknadsöverdomstolen bör i dessa fall bestå av tre lagfarna ledamöter enligt huvudregeln. I vissa fall,

262 262

Sammansättningsregler Sammansättningsregler

främst när ny bevisning eller nya omständigheter åberopas, kan det dock finnas behov av särskild sakkunskap. I dessa fall bör en regler om att en ensam lagfaren domare får meddela särskild ledamot kunna ingå i rätten. Det bör överlämnas till prövningstillstånd om frågan är enkel bör därför gälla för rätten att bedöma om den ska bestå av enbart lagfarna ledamöter samtliga mål och ärenden som handläggs i patent- och marknadsdomstolarna. eller om en särskild ledamot ska ingå i rätten. Om en särskild ledamot ingår i rätten bör denna ersätta en av de lagfarna ledamöterna på samma sätt som gäller vid tillståndsprövningen (avsnitt 9.5.3). När det gäller ansökningar om extraordinära 9.5.4 Sammansättningsregler vid prövning av frågor om särskilda rättsmedel rättsmedel som rör övriga mål och ärendetyper som omfattas av patent- och marknadsdomstolarnas behörighet bör rättegångsbalkens regler gälla.

Förslag: Vid prövning av ansökningar om resning, klagan

över domvilla eller återställande av försutten tid ska rättegångsbalkens regler om rättens sammansättning 9.5.5 Plenum tillämpas. Om ansökan rör ett patenträttsligt, växtförädlarrättsligt,

Bedömning: Det bör inte införas regler om plenum eller för-

konkurrensrättsligt eller marknadsföringsrättsligt mål eller ärende ska dock en ledamot med teknisk eller ekonomisk stärkt sammansättning i Patent- och marknadsöverdomstolen. sakkunskap få ingå i rätten i stället för en lagfaren ledamot.

Skälen för bedömningen Skälen för förslaget: Hovrätten är vid prövning av frågor om

resning, klagan över domvilla eller återställande av försutten tid Nuvarande ordning domför med tre lagfarna ledamöter (2 kap. 4 § första stycket första meningen RB). Detta gäller även i mål där särskilda För Patentbesvärsrätten finns en möjlighet att avgöra ett registledamöter ingått i rätten i tingsrätten. I avsnitt 9.3 föreslås att reringsmål av domstolen i dess helhet eller domstolens samtliga Patent- och marknadsöverdomstolen ska tillämpa lagfarna ledamöter (s.k. plenum), trots att domstolen inte är sista rättegångsbalkens och ärendelagens sammansättningsregler om instans (5 § PBRL). För att så ska kunna ske krävs att målet eller det inte finns behov av särregler med hänsyn till behovet av viss fråga bedöms vara av särskild betydelse från principiell synsärskild sakkunskap. Sådana särregler föreslås för mål och ären- punkt. När regeln infördes motiverades den med behovet av att den rörande patent, växtförädlarrätt, marknadsföringsrätt och kunna åstadkomma en enhetlig bedömning och med Patentkonkurrensrätt (se avsnitt 9.5.1 och 9.5.2). besvärsrättens speciella ställning (prop. 1976/77:96 s. 53 f.). En I de flesta fall kommer sannolikt ansökningar om resning, möjlighet att avgöra mål i plenum finns också för bl.a. Högsta klagan över domvilla eller återställande av försutten tid röra domstolen (3 kap. 6 § RB) men däremot inte för Marknadsdomenbart juridiska frågor även om målet eller ärendet i Patent- och stolen. marknadsdomstolen rört tekniska eller ekonomiska frågeställ- Migrationsöverdomstolen får avgöra ett mål med förstärkt ningar. Patent- och marknadsöverdomstolen bör i dessa fall sammansättning, dvs. fler ledamöter än vad som annars gäller, bestå av tre lagfarna ledamöter enligt huvudregeln. I vissa fall, om domstolen finner att avgörandet kan få stor principiell bety-

262 263 263

Sammansättningsregler

delse (16 kap. 3 § utlänningslagen [2005:716]). I förarbetena motiverades denna möjlighet av domstolens roll som prejudikatinstans och att det därför borde finnas en möjlighet att avgöra ett mål eller en fråga i förstärkt sammansättning i de fall detta är påkallat för att främja en enhetlig praxisbildning (prop. 2004/05:170 s. 123). Vid införande av mark- och miljödomstolarna ansåg regeringen att det inte borde införas en möjlighet till förstärkt sammansättning i Mark- och miljööverdomstolen. Regeringen anförde – mot bakgrund av möjligheten att överklaga domstolens avgöranden till Högsta domstolen – att prejudikatvärdet av avgöranden som meddelas i förstärkt sammansättning blir tveksamt. Regeringen anförde också att det kan bli svårigheter när det gäller att värdera olika avgöranden sinsemellan, exempelvis när Mark- och miljööverdomstolen har dömt i förstärkt sammansättning, men Högsta domstolen i ett efterföljande beslut inte har meddelat prövningstillstånd. Av bl.a. dessa skäl ansåg regeringen att värdet av den förstärkta sammansättningen inte framstod som särskilt stort (prop. 2009/10:215 s. 182 f.).

Överväganden

I denna promemoria föreslås att de mål som enligt nuvarande ordning handläggs i bl.a. Patentbesvärsrätten och Marknadsdomstolen flyttas till allmän domstol och att Högsta domstolen blir prejudikatinstans. De skäl som anfördes vid införandet av mark- och miljödomstolarna mot förstärkt sammansättning gör sig gällande även i fråga om Patent- och marknadsöverdomstolen. Även om Patentoch marknadsöverdomstolen kommer att ha ett visst ansvar för prejudikatbildningen kommer dess viktigaste uppgift vara att överpröva underrättens avgöranden, dvs. kontrollera att de avgöranden som överklagas är riktiga och rätta eventuella felaktigheter i dessa avgöranden (se avsnitt 6.6). Högsta domstolen kommer att ha som huvuduppgift att skapa vägledning för rätts-

264 264

Sammansättningsregler Sammansättningsregler

tillämpningen på de aktuella rättsområdena liksom på övriga

rättsområden inom den domstolens ansvarsområde. Möjligheten delse (16 kap. 3 § utlänningslagen [2005:716]). I förarbetena att avgöra ett mål i plenum eller med förstärkt sammansättning motiverades denna möjlighet av domstolens roll som prejudikatmed hänvisning till att det rör en principiellt viktig fråga bör i instans och att det därför borde finnas en möjlighet att avgöra ett mål eller en fråga i förstärkt sammansättning i de fall detta är enlighet härmed förbehållas den högsta instansen. Det finns där-

för inte anledning att införa en sådan möjlighet för Patent- och påkallat för att främja en enhetlig praxisbildning (prop. marknadsöverdomstolen. 2004/05:170 s. 123).

Vid införande av mark- och miljödomstolarna ansåg rege-

ringen att det inte borde införas en möjlighet till förstärkt

sammansättning i Mark- och miljööverdomstolen. Regeringen 9.6 Domförhet vid ledamots förhinder

anförde – mot bakgrund av möjligheten att överklaga dom- 9.6.1 Domförhet enligt nuvarande ordning stolens avgöranden till Högsta domstolen – att prejudikatvärdet

av avgöranden som meddelas i förstärkt sammansättning blir I rättegångsbalken finns det för såväl tingsrätt som hovrätt tveksamt. Regeringen anförde också att det kan bli svårigheter bestämmelser om domförhet vid ledamots förhinder. när det gäller att värdera olika avgöranden sinsemellan, exempel- För tvistemål i tingsrätt gäller att om rätten består av tre lagvis när Mark- och miljööverdomstolen har dömt i förstärkt farna domare och det inträffar förfall för någon av dessa sedan sammansättning, men Högsta domstolen i ett efterföljande huvudförhandlingen har påbörjats, är rätten ändå domför beslut inte har meddelat prövningstillstånd. Av bl.a. dessa skäl (1 kap. 3 a § RB). I brottmål i tingsrätt gäller att om någon eller ansåg regeringen att värdet av den förstärkta sammansättningen några av ledamöterna får förhinder sedan huvudförhandlingen inte framstod som särskilt stort (prop. 2009/10:215 s. 182 f.). har påbörjats, är rätten domför med en lagfaren domare och två

nämndemän (1 kap. 3 b § RB).

För tvistemål i hovrätt gäller att om en av de lagfarna leda- Överväganden möterna får förhinder sedan huvudförhandling har påbörjats, är

rätten ändå domför (2 kap. 4 § första stycket RB). I brottmål i I denna promemoria föreslås att de mål som enligt nuvarande hovrätt gäller att om en av de lagfarna domarna eller en av nämnordning handläggs i bl.a. Patentbesvärsrätten och Marknadsdomdemännen får förhinder sedan huvudförhandling har påbörjats, stolen flyttas till allmän domstol och att Högsta domstolen blir är rätten ändå domför (2 kap. 4 § andra stycket RB). prejudikatinstans. Bestämmelserna i rättegångsbalken om domförhet vid förhin- De skäl som anfördes vid införandet av mark- och miljödomder är genom hänvisning i ärendelagen (3 § ÄL) tillämpliga också stolarna mot förstärkt sammansättning gör sig gällande även i vid domstolarnas handläggning av ärenden. Även i markfråga om Patent- och marknadsöverdomstolen. Även om Patentnadsföringsrättslagen och konkurrenslagen finns bestämmelser och marknadsöverdomstolen kommer att ha ett visst ansvar för om tingsrättens domförhet vid förhinder för ledamot (54 § MfL prejudikatbildningen kommer dess viktigaste uppgift vara att respektive 8 kap. 8 § KL). Några motsvarande förhinderregler överpröva underrättens avgöranden, dvs. kontrollera att de avfinns inte för Patentbesvärsrätten eller Marknadsdomstolen. göranden som överklagas är riktiga och rätta eventuella felak-

tigheter i dessa avgöranden (se avsnitt 6.6). Högsta domstolen

kommer att ha som huvuduppgift att skapa vägledning för rätts-

264 265 265

Sammansättningsregler

9.6.2 Ledamots förhinder i patent- och marknadsdom-

stolarna

Förslag: Om Patent- och marknadsdomstolen eller Patent-

och marknadsöverdomstolen i ett patenträttsligt, växtförädlarrättsligt, konkurrensrättsligt eller marknadsföringsrättsligt mål eller ärende består av fler än två ledamöter och en av ledamöterna får förhinder sedan huvudförhandlingen eller motsvarande handläggning har påbörjats, är rätten ändå domför om minst en av de kvarvarande ledamöterna är lagfaren domare. I övriga mål och ärenden ska rättegångsbalkens respektive ärendelagens regler gälla.

Skälen för förslaget: Bestämmelser om domförhet vid förhinder

syftar till att åstadkomma en balans mellan intresset av en kvalificerad sammansättning och intresset av en effektiv handläggning. Utan regler om domförhet vid förhinder kan föredragningar och muntliga förhandlingar behöva tas om i fall någon ledamot blir långvarigt förhindrad att delta i arbetet (jfr RÅ 1997 ref. 10 där Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att Patentbesvärsrätten hade förfarit felaktigt när den, efter förhandling, i ny sammansättning avgjort målet utan att hålla en ny förhandling). Särskilt en förnyad huvudförhandling kan orsaka olägenheter för både parterna och domstolen. När det gäller mindre långvariga förhinder för en ledamot kan domstolen skjuta på avgörandet av målet, men detta är inte en tillfredsställande lösning när det rör sig om längre förhinder. Domstolen kan visserligen för säkerhets skull använda sig av utökad sammansättning. Den möjligheten bör dock av resursskäl huvudsakligen utnyttjas för stora och komplicerade mål och ärenden och endast i undantagsfall för att förhindra att problem uppkommer till följd av att någon ledamot skulle kunna få förhinder under målets eller ärendets handläggning. Rätten bör alltså inte bestå av fler ledamöter än som är

266 266

Sammansättningsregler Sammansättningsregler

sakligt motiverat för en effektiv och rationell handläggning av

målet eller ärendet. 9.6.2 Ledamots förhinder i patent- och marknadsdomstolarna När det gäller processen enligt ärendelagen är frekvensen av

muntliga förhandlingar lägre än enligt rättegångsbalken eftersom

den processen som huvudregel är skriftlig. I dessa fall blir

Förslag: Om Patent- och marknadsdomstolen eller Patent-

vinsterna av en förhinderregel därför inte lika stora. Regler som och marknadsöverdomstolen i ett patenträttsligt, växtförädtillåter att handläggningen fortsätter trots att en ledamot får förlarrättsligt, konkurrensrättsligt eller marknadsföringsrättsligt hinder bör dock innebära fördelar även i sådana fall, t.ex. vid rent mål eller ärende består av fler än två ledamöter och en av ledaskriftlig handläggning av ärenden som inneburit förberedelsemöterna får förhinder sedan huvudförhandlingen eller motarbete och tidskrävande föredragningar innan någon av rättens svarande handläggning har påbörjats, är rätten ändå domför ledamöter får förhinder. om minst en av de kvarvarande ledamöterna är lagfaren Det bör understrykas att regler om domförhet vid ledamots domare. förhinder inte innebär en skyldighet utan enbart en möjlighet för I övriga mål och ärenden ska rättegångsbalkens respektive domstolen att fortsätta handläggningen med en reducerad ärendelagens regler gälla. sammansättning. Domstolen kan välja att skjuta upp handlägg-

ningen av målet t.ex. då ledamotens förhinder förutses bli kort-

Skälen för förslaget: Bestämmelser om domförhet vid förhinder

varigt eller då målets eller ärendets omfattning och svårighetssyftar till att åstadkomma en balans mellan intresset av en grad talar mot att avgöra det med färre ledamöter än normalt. kvalificerad sammansättning och intresset av en effektiv hand- Som redovisas ovan finns det enligt nuvarande ordning förläggning. hinderregler som är tillämpliga på många av de aktuella målen. Utan regler om domförhet vid förhinder kan föredragningar Motsvarande gäller för t.ex. mark- och miljödomstolarna. och muntliga förhandlingar behöva tas om i fall någon ledamot Mot den angivna bakgrunden bör det, som ett komplement blir långvarigt förhindrad att delta i arbetet (jfr RÅ 1997 ref. 10 till reglerna i rättegångsbalken och ärendelagen för de mål och där Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att Patentbesvärsrätten ärenden som handläggs i Patent- och marknadsdomstolen och hade förfarit felaktigt när den, efter förhandling, i ny samman- Patent- och marknadsöverdomstolen och där tekniska ledamöter sättning avgjort målet utan att hålla en ny förhandling). eller ekonomiska experter ingår i rätten, i den föreslagna lagen Särskilt en förnyad huvudförhandling kan orsaka olägenheter om patent- och marknadsdomstolar införas bestämmelser om för både parterna och domstolen. När det gäller mindre långvadomförhet vid förhinder. Bestämmelserna bör gälla om riga förhinder för en ledamot kan domstolen skjuta på avgöranförhinder uppstår sedan huvudförhandling eller motsvarande det av målet, men detta är inte en tillfredsställande lösning när handläggning inletts (jfr 9 § lagen [2010:921] om mark- och det rör sig om längre förhinder. Domstolen kan visserligen för miljödomstolar). Därigenom omfattas även föredragning i ett säkerhets skull använda sig av utökad sammansättning. Den möjärende eller mål som avgörs på handlingarna. Det är viktigt att ligheten bör dock av resursskäl huvudsakligen utnyttjas för stora sammansättningen inte blir alltför begränsad på grund av ett och komplicerade mål och ärenden och endast i undantagsfall för inträffat förhinder. Kravet på kvalitet får inte tillåtas ge vika av att förhindra att problem uppkommer till följd av att någon ledaeffektivitetshänsyn. I övrigt bör regeln inte göras beroende av mot skulle kunna få förhinder under målets eller ärendets handhur många ledamöter som rätten bestod av vid handläggningens läggning. Rätten bör alltså inte bestå av fler ledamöter än som är

266 267 267

Sammansättningsregler

inledning. En förutsättning för fortsatt domförhet bör dock vara att minst en av de kvarvarande ledamöterna är lagfaren domare.

9.7 Rättens ordförande

Förslag: Rättens ordförande ska alltid vara lagfaren domare.

Skälen för förslaget: I allmän domstol är enligt nuvarande ord-

ning rättens ordförande alltid en lagfaren domare. Det gäller också i de fall särskilda ledamöter ingår i rätten (66 § PL, 8 kap. 8 § KL och 54 § MfL). Detsamma gäller i Marknadsdomstolen (9 § MDL). Patentbesvärsrätten är däremot i vissa fall domför med enbart tekniska ledamöter och en av dessa är då rättens ordförande (2–4 §§ PBRL). I mål och ärenden enligt patentlagen, växtförädlarrättslagen, konkurrenslagen och marknadsföringslagen kommer enligt vad som föreslås i denna promemoria andra ledamöter än lagfarna ledamöter att i de flesta fall delta i Patent- och marknadsdomstolen och Patent- och marknadsöverdomstolen. Minst en lagfaren ledamot föreslås dock alltid ingå i rätten. Domstolens primära uppgift är att göra en rättslig prövning av de frågor som överlämnats till domstolen. Ordföranderollen innefattar även att leda förhandlingen och självständigt avgöra t.ex. vissa processrättsliga frågor. Mot denna bakgrund bör rättens ordförande liksom i alla andra vid allmän domstol förekommande mål och ärenden alltid vara en lagfaren domare. Det bör intas en bestämmelse i den nya domstolslagen av den innebörden.

268 268

Sammansättningsregler Sammansättningsregler

9.8 Omröstning

inledning. En förutsättning för fortsatt domförhet bör dock vara att minst en av de kvarvarande ledamöterna är lagfaren domare. Förslag: Vid omröstning ska först de lagfarna domarna säga sin mening, därefter ledamöterna med teknisk eller ekonomisk sakkunskap.

9.7 Rättens ordförande

Skälen för förslaget: Bestämmelser om omröstning finns i

Förslag: Rättens ordförande ska alltid vara lagfaren domare. rättegångsbalken. Av 16 kap. 1 § respektive 29 kap. 1 § RB framgår att om det vid överläggning till avgörande förekommer fler Skälen för förslaget: I allmän domstol är enligt nuvarande ord- meningar, ska omröstning äga rum. Både i tvistemål (16 kap. 3 § RB) och brottmål (29 kap. 3 § RB) gäller att den mening som ning rättens ordförande alltid en lagfaren domare. Det gäller omfattas av majoriteten ska gälla. Vid lika röstetal har ordföranockså i de fall särskilda ledamöter ingår i rätten (66 § PL, 8 kap. den utslagsröst i tvistemål medan den lindrigaste eller minst in- 8 § KL och 54 § MfL). Detsamma gäller i Marknadsdomstolen gripande meningen ska gälla i brottmål, oavsett vilken sida ord- (9 § MDL). Patentbesvärsrätten är däremot i vissa fall domför förandens röst tillhör. Vid omröstningen ska den som berett med enbart tekniska ledamöter och en av dessa är då rättens ordförande (2–4 §§ PBRL). målet (referenten) yttra sig först. Om det inte finns någon som har berett målet ska den yngste i rätten först yttra sig. Därefter I mål och ärenden enligt patentlagen, växtförädlarrättslagen, ska ledamöterna yttra sig allteftersom de har säte i rätten. Om konkurrenslagen och marknadsföringslagen kommer enligt vad nämndemän ingår i rätten ska de säga sin mening sist (16 kap. 1 § som föreslås i denna promemoria andra ledamöter än lagfarna andra stycket och 29 kap. 1 § andra stycket RB). ledamöter att i de flesta fall delta i Patent- och marknads- Rättegångsbalkens bestämmelser om omröstning tillämpas domstolen och Patent- och marknadsöverdomstolen. Minst en lagfaren ledamot föreslås dock alltid ingå i rätten. Domstolens även i domstolsärenden (3 § ÄL). Dessa bestämmelser är därmed enligt nuvarande ordning tillämpliga i immaterialrättsliga, markprimära uppgift är att göra en rättslig prövning av de frågor som nadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga mål och ärenden i överlämnats till domstolen. Ordföranderollen innefattar även att allmän domstol. Detsamma gäller i Patentbesvärsrätten (12 § leda förhandlingen och självständigt avgöra t.ex. vissa PBRL) och Marknadsdomstolen. För den senare domstolen processrättsliga frågor. Mot denna bakgrund bör rättens ordföreskrivs att den själv bestämmer i vilken ordning ledamöterna förande liksom i alla andra vid allmän domstol förekommande ska säga sin mening (10 § MDL). mål och ärenden alltid vara en lagfaren domare. Det bör intas en Genom föreslagna hänvisningar till rättegångsbalken respekbestämmelse i den nya domstolslagen av den innebörden. tive ärendelagen (se avsnitt 8.2) blir omröstningsreglerna i 16 och 29 kap. RB tillämpliga också i patent- och marknadsdomstolarna. Dessa regler ger dock ingen ledning beträffande omröstningsordningen när ledamöter med särskild sakkunskap ingår i rätten. Mot den bakgrunden bör det i likhet med vad som gäller i mark- och miljödomstolarna föreskrivas i den nya domstolslagen att de lagfarna domarna ska säga sin mening först

268 269 269

Sammansättningsregler

och därefter de tekniska eller ekonomiska ledamöterna beroende på vad målet eller ärendet rör. En sådan tydlig och förutsebar reglering är att föredra i förhållande till den ordning som gäller för Marknadsdomstolen.

270 270

Sammansättningsregler

10 Teknisk och ekonomisk

och därefter de tekniska eller ekonomiska ledamöterna beroende

på vad målet eller ärendet rör. En sådan tydlig och förutsebar kompetens

reglering är att föredra i förhållande till den ordning som gäller för Marknadsdomstolen.

10.1 Behov av kompetens

I syfte att tillgodose behovet av särskild sakkunskap föreslås i avsnitt 9 att särskilda tekniska eller ekonomiska ledamöter som huvudregel ska ingå i patent- och marknadsdomstolarna vid prövningen av patenträttsliga, växtförädlarrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga mål och ärenden. En förutsättning för en sådan ordning är naturligtvis att båda instanserna har tillgång till personer med nödvändig kompetens. Uppgiften för en särskild ledamot (expert) är generellt sett i första hand att hjälpa rättens övriga ledamöter att förstå det av parterna presenterade processmaterialet. Experten kan sägas vara en ”tolk” mellan parterna och rätten. Det innebär att experten kan underlätta rättens materiella processledning och därmed en tillfredsställande utredning av målet. Vidare kan experten förbättra rättens möjligheter att bedöma invecklad bevisning av t.ex. teknisk eller ekonomisk natur och medverka till att rätten lättare kan sätta in processmaterialet i sitt rättsliga sammanhang (jfr SOU 1987:13 s. 87). Detta gäller även för de mål och ärenden som kommer att handläggas i patent- och marknadsdomstolarna. Det ska dock nämnas att de tekniska experterna, som framgår av avsnitt 9.3, har en särskild roll.

270 271 271

Teknisk och ekonomisk kompetens

I de följande avsnitten övervägs närmare hur behovet av särskilda ledamöter i de båda domstolarna bäst kan tillgodoses och vilka krav som bör ställas på sådana ledamöter.

10.2 Ledamöter med teknisk kompetens

10.2.1 Tekniska ledamöter enligt nuvarande ordning

Enligt nuvarande ordning deltar tekniskt sakkunniga ledamöter i flertalet fall vid handläggningen av överklagade patentmål i Patentbesvärsrätten. Även i de patentmål där Stockholms tingsrätt är exklusivt forum ska som huvudregel tekniskt sakkunniga ledamöter ingå i rätten. Detsamma gäller för hovrätten i dessa mål (se avsnitt 9.2.2). I Patentbesvärsrätten är de tekniskt kunniga ledamöterna anställda i domstolen som patenträttsråd (2 § PBRL). I de allmänna domstolarna är de tekniskt sakkunniga ledamöterna förordnade av regeringen för viss tid (68 § PL). Tingsrätten respektive hovrätten bestämmer vilka av de förordnade ledamöterna som ska delta i det enskilda målet. Samtliga tekniskt kunniga patenträttsråd i Patentbesvärsrätten har förordnande som sakkunniga ledamöter i allmän domstol. Sedan lång tid tillämpas en ordning som innebär att en av de två tekniskt sakkunniga ledamöter som deltar i handläggningen av patenträttsliga tvistemål och brottmål i allmän domstol normalt är ett patenträttsråd från Patentbesvärsrätten (jfr prop. 1985/86:86 s. 19 och SOU 2001:33 s. 56.). Patenträttsråden värdesätts på grund av att de förutom sina allmänna tekniska kunskaper har en patenträttslig erfarenhet i frågor som rör exempelvis bedömning av uppfinningshöjd samt tolkning och formulering av patentkrav. De har även god kännedom om patentprocessen.

272 272

Teknisk och ekonomisk kompetens Teknisk och ekonomisk kompetens

10.2.2 Tekniska ledamöter i patent- och marknadsdom- I de följande avsnitten övervägs närmare hur behovet av sär- stolarna skilda ledamöter i de båda domstolarna bäst kan tillgodoses och vilka krav som bör ställas på sådana ledamöter. Förslag: Särskilda ledamöter i Patent- och marknadsdomstolen och Patent- och marknadsöverdomstolen i patenträttsliga och växtförädlarrättsliga mål och ärenden ska utgöras av

10.2 Ledamöter med teknisk kompetens anställda patentråd och av särskilt förordnade tekniska exper-

ter. 10.2.1 Tekniska ledamöter enligt nuvarande ordning Regeringen ska utnämna patentråd. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska förordna tekniska Enligt nuvarande ordning deltar tekniskt sakkunniga ledamöter i experter på viss tid. flertalet fall vid handläggningen av överklagade patentmål i Patentbesvärsrätten. Även i de patentmål där Stockholms tingsrätt är exklusivt forum ska som huvudregel tekniskt sakkunniga Skälen för förslaget ledamöter ingå i rätten. Detsamma gäller för hovrätten i dessa Patent- och marknadsdomstolen mål (se avsnitt 9.2.2). I Patentbesvärsrätten är de tekniskt kunniga ledamöterna I Patent- och marknadsdomstolen ska som huvudregel ingå en anställda i domstolen som patenträttsråd (2 § PBRL). I de all- teknisk ledamot i registreringsärenden och två tekniska ledamänna domstolarna är de tekniskt sakkunniga ledamöterna för- möter i tvistemål och brottmål. År 2012 inkom 38 patentregistordnade av regeringen för viss tid (68 § PL). Tingsrätten respek- reringsmål till Patentbesvärsrätten och 16 patenträttsliga tvistetive hovrätten bestämmer vilka av de förordnade ledamöterna mål till Stockholms tingsrätt. som ska delta i det enskilda målet. Samtliga tekniskt kunniga Erfarenheten visar att en ändamålsenlig handläggning av patenträttsråd i Patentbesvärsrätten har förordnande som sak- patenträttsliga mål och ärenden förutsätter att ledamöter med kunniga ledamöter i allmän domstol. Sedan lång tid tillämpas en särskild sakkunskap tar aktiv del i beredningen av dessa. Det ordning som innebär att en av de två tekniskt sakkunniga leda- bedöms därför finnas ett behov av att i Patent- och marknadsmöter som deltar i handläggningen av patenträttsliga tvistemål domstolen ha permanent tillgång till personer med en allmäntekoch brottmål i allmän domstol normalt är ett patenträttsråd från nisk kompetens och ett patenträttsligt kunnande som kontinuer- Patentbesvärsrätten (jfr prop. 1985/86:86 s. 19 och SOU 2001:33 ligt kan ta aktiv del i handläggningen av målen och ärendena. En s. 56.). Patenträttsråden värdesätts på grund av att de förutom sådan särskild ledamot kan också vägleda de lagfarna ledasina allmänna tekniska kunskaper har en patenträttslig erfarenhet möterna när det gäller att identifiera vilken särskild teknisk saki frågor som rör exempelvis bedömning av uppfinningshöjd samt kunskap som behövs i målet eller ärendet och vilken ytterligare tolkning och formulering av patentkrav. De har även god känne- teknisk ledamot som i ett mål bäst svarar mot detta behov och dom om patentprocessen. som därför bör ingå i rätten. Med hänsyn härtill och i syfte att få till stånd en effektiv handläggning av hög kvalitet bör det i Patent- och marknadsdomstolen finnas fast anställda tekniska domare. Motsvarande ordning gäller i mark- och miljödomstolarna.

272 273 273

Teknisk och ekonomisk kompetens

Med hänsyn till det förväntade antalet mål och ärenden i domstolarna samt antalet tekniska ledamöter som föreslås ingå i rätten är det inte lämpligt eller ens möjligt med en ordning där samtliga tekniska ledamöter är anställda i domstolen. Den kompetens som de anställda tekniska ledamöterna har bör alltså även fortsättningsvis paras med extern kompetens. Genom sådana experter kan domstolen tillföras teknisk spetskompetens inom just det teknikområde som målet rör. De två teknikerkategorierna kan därigenom komplettera varandra på ett välbehövligt sätt. En sådan ordning hindrar naturligtvis inte att domstolen, om det bedöms lämpligt, avgör t.ex. ett tvistemål med två vid domstolen anställda tekniska ledamöter eller har en sammansättning med två externa tekniska ledamöter. Det bör överlämnas åt domstolen att avgöra vilka tekniska ledamöter som i det enskilda målet eller ärenden ska ingå i rätten. De domförhetsregler som föreslås i avsnitt 9 innebär att något färre ledamöter som huvudregel kommer att delta vid avgörandet av registreringsärenden i Patent- och marknadsdomstolen än vad som nu gäller i Patentbesvärsrätten. Det är samtidigt önskvärt att de anställda tekniska ledamöterna har utrymme att delta i beredningen och avgörandet av de patenträttsliga tvistemålen och brottmålen i större utsträckning än för närvarande. Det är också lämpligt att det finns fast anställda ledamöter i ett sådant antal att de i patentmålen förekommande disciplinerna (mekanik, elektroteknik och kemi - organisk och oorganisk) i möjligaste mån är företrädda. Med hänsyn till att det inte förekommit något mål om växtförädlarrätt de senaste tio åren bedöms det inte motiverat att ha den specialiteten representerad bland de anställda ledamöterna. Mot den angivna bakgrunden bedöms det finnas ett behov av i vart fall fyra anställda tekniska ledamöter i Patent- och marknadsdomstolen. Externa ledamöter med patenträttslig kunskap kan hämtas från t.ex. patentombudskåren och industrin. Ledamöter med särskilda facktekniska kunskaper bör, i enlighet med nuvarande ordning, företrädesvis vara professorer och andra mycket kvalificerade sakkunniga.

274 274

Teknisk och ekonomisk kompetens Teknisk och ekonomisk kompetens

Patent- och marknadsöverdomstolen Med hänsyn till det förväntade antalet mål och ärenden i För Patent- och marknadsöverdomstolen är situationen i huvuddomstolarna samt antalet tekniska ledamöter som föreslås ingå i rätten är det inte lämpligt eller ens möjligt med en ordning där sak densamma som för underrätten. Domstolen behöver ha tillsamtliga tekniska ledamöter är anställda i domstolen. Den kom- gång till ledamöter med teknisk sakkunskap för handläggningen petens som de anställda tekniska ledamöterna har bör alltså även och avgörandet av patenträttsliga och växtförädlarrättsliga mål och ärenden. År 2012 inkom sex registreringsärenden till Högsta fortsättningsvis paras med extern kompetens. Genom sådana förvaltningsdomstolen samt åtta tvistemål och ärenden till Svea experter kan domstolen tillföras teknisk spetskompetens inom hovrätt. just det teknikområde som målet rör. De två teknikerkategorierna kan därigenom komplettera varandra på ett välbehövligt Inte minst med hänsyn till att målen och ärendena redan har sätt. En sådan ordning hindrar naturligtvis inte att domstolen, hanterats i en domstolsinstans är behovet av teknisk kompetens om det bedöms lämpligt, avgör t.ex. ett tvistemål med två vid under beredningen inte lika framträdande i Patent- och marknadsöverdomstolen. Det förväntat låga målunderlaget i Patentdomstolen anställda tekniska ledamöter eller har en sammanoch marknadsöverdomstolen och den domstolens roll som översättning med två externa tekniska ledamöter. Det bör överprövande instans medför också att behovet av anställda tekniska lämnas åt domstolen att avgöra vilka tekniska ledamöter som i det enskilda målet eller ärenden ska ingå i rätten. domare är betydligt mindre än i underinstansen. Det finns varken behov av eller förutsättningar i övrigt att ha fast anställda De domförhetsregler som föreslås i avsnitt 9 innebär att något färre ledamöter som huvudregel kommer att delta vid tekniska ledamöter i Patent- och marknadsöverdomstolen som behärskar samtliga förekommande tekniska discipliner. Det avgörandet av registreringsärenden i Patent- och marknadsdomstolen än vad som nu gäller i Patentbesvärsrätten. Det är sam- framstår mot den bakgrunden som rimligt att det i Patent- och marknadsöverdomstolen finns i vart fall en anställd teknisk ledatidigt önskvärt att de anställda tekniska ledamöterna har utrymme att delta i beredningen och avgörandet av de patenträttsliga mot som kan delta i beredningen, jämte de lagfarna ledamöterna svara för patenträttsliga bedömningar och utgöra ett allmänt tvistemålen och brottmålen i större utsträckning än för närvarande. Det är också lämpligt att det finns fast anställda ledamöter i stöd i tekniska frågeställningar av framför allt registreringsärendena samt naturligtvis delta i avgörandet av mål och ett sådant antal att de i patentmålen förekommande disciplinerna (mekanik, elektroteknik och kemi - organisk och oorganisk) i ärenden. Den för det enskilda målet eller ärendet nödvändiga spetskompetensen bör däremot i huvudsak finnas hos de särskilt möjligaste mån är företrädda. Med hänsyn till att det inte förekommit något mål om växtförädlarrätt de senaste tio åren förordnade tekniska experterna i enlighet med vad som gäller enligt nuvarande ordning. bedöms det inte motiverat att ha den specialiteten representerad bland de anställda ledamöterna. Mot den angivna bakgrunden bedöms det finnas ett behov av i vart fall fyra anställda tekniska ledamöter i Patent- och marknadsdomstolen. Närmare om de tekniska ledamöterna

Externa ledamöter med patenträttslig kunskap kan hämtas När mark- och miljödomstolarna tillkom år 2011 ändrades befrån t.ex. patentombudskåren och industrin. Ledamöter med särteckningen på de fast anställda tekniska domarna (tidigare fastigskilda facktekniska kunskaper bör, i enlighet med nuvarande hetsråd och miljöråd) till tekniska råd, vilket även omfattar ordning, företrädesvis vara professorer och andra mycket kvalidomare med särskilda sakkunskaper i plan- och byggfrågor. I ficerade sakkunniga.

274 275 275

Teknisk och ekonomisk kompetens

Patentbesvärsrätten har samtliga domare beteckningen patenträttsråd. Det framstår som önskvärt att i viss utsträckning särskilja de sakkunniga domarna i patent- och marknadsdomstolarna från motsvarande kategori i mark- och miljödomstolarna och samtidigt tydliggöra att det inte är fråga om samma ledamöter som för närvarande finns i Patentbesvärsrätten. De anställda tekniska domarna bör mot den angivna bakgrunden få beteckningen patentråd. Patentråden bör, på samma sätt som gäller för tekniska råd, utnämnas med fullmakt av regeringen efter förslag av Domarnämnden. Enligt nuvarande ordning benämns de externa ledamöterna i patentmål som tekniskt sakkunniga ledamöter. I bl.a. konkurrens- och marknadsföringsmål används begreppet experter. I andra sammanhang, bl.a. i fastighets- och miljömål, används begreppet särskilda ledamöter. Om nuvarande terminologi behålls blir distinktionen mellan de externa ledamöterna och samlingsbegreppet tekniska ledamöter oklar. Mot denna bakgrund och i syfte att få en enhetlig terminologi inom patent- och marknadsdomstolarna bör de externa ledamöterna i patenträttsliga mål och ärenden benämnas tekniska experter. Dessa bör förordnas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer på viss tid.

10.3 Ledamöter med ekonomisk kompetens

10.3.1 Ekonomiska experter enligt nuvarande ordning

Enligt nuvarande ordning deltar ekonomiska experter vid huvudförhandling i Stockholms tingsrätt i mål enligt konkurrenslagen och marknadsföringslagen. En sådan expert får även i vissa andra fall ingå i rätten. I Marknadsdomstolen deltar ekonomiska experter som regel i dömandet (se avsnitt 9.2.4). Experterna i såväl tingsrätt som Marknadsdomstolen förordnas av regeringen för viss tid (8 kap. 11 § KL, 58 § MfL och 6 § lagen om marknadsdomstol m.m.).

276 276

Teknisk och ekonomisk kompetens Teknisk och ekonomisk kompetens

10.3.2 Ekonomiska experter i patent- och marknadsdom-

Patentbesvärsrätten har samtliga domare beteckningen patent- stolarna

rättsråd. Det framstår som önskvärt att i viss utsträckning sär-

skilja de sakkunniga domarna i patent- och marknadsdom- Förslag: Särskilda ledamöter i Patent- och marknadsdomsto-

stolarna från motsvarande kategori i mark- och miljödomstolar- len och Patent- och marknadsöverdomstolen i marknads-

na och samtidigt tydliggöra att det inte är fråga om samma leda- föringsrättsliga och konkurrensrättsliga mål och ärenden ska

möter som för närvarande finns i Patentbesvärsrätten. De an- utgöras av särskilt förordnade ekonomiska experter.

ställda tekniska domarna bör mot den angivna bakgrunden få be- Regeringen eller den myndighet som regeringen bestäm-

teckningen patentråd. Patentråden bör, på samma sätt som gäller mer ska förordna ekonomiska experter på viss tid.

för tekniska råd, utnämnas med fullmakt av regeringen efter för-

slag av Domarnämnden.

Skälen för förslaget: I Patent- och marknadsdomstolen och

Enligt nuvarande ordning benämns de externa ledamöterna i Patent- och marknadsöverdomstolen ska som huvudregel ingå en patentmål som tekniskt sakkunniga ledamöter. I bl.a. konkureller två särskilda ekonomiska ledamöter vid handläggningen av rens- och marknadsföringsmål används begreppet experter. I marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga mål och ärenandra sammanhang, bl.a. i fastighets- och miljömål, används beden. Dessa ledamöter ska framför allt bidra med nationalekonogreppet särskilda ledamöter. Om nuvarande terminologi behålls misk eller företagsekonomisk fackkunskap. I mål enligt markblir distinktionen mellan de externa ledamöterna och samlingsnadsföringslagen kan det vidare finnas behov av experter med begreppet tekniska ledamöter oklar. Mot denna bakgrund och i annan sakkunskap. Det kan exempelvis röra sig om expertis på syfte att få en enhetlig terminologi inom patent- och marknadsmasskommunikation med kunskap om hur reklam i olika medier domstolarna bör de externa ledamöterna i patenträttsliga mål uppfattas av mottagaren (jfr SOU 1993:59 s. 486 f.). Ett annat och ärenden benämnas tekniska experter. Dessa bör förordnas av exempel är personer med speciell branschkunskap. År 2012 kom regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer på 27 mål in till Marknadsdomstolen, varav 25 mål enligt markviss tid. nadsföringslagen och två mål enligt konkurrenslagen. Samma år

inkom till Stockholms tingsrätt sex mål enligt mark-

nadsföringslagen och tre mål enligt konkurrenslagen. Till övriga

10.3 Ledamöter med ekonomisk kompetens

tingsrätter inkom en handfull mål.

Enligt nuvarande ordning deltar externa ekonomiska experter 10.3.1 Ekonomiska experter enligt nuvarande ordning i rätten vid avgörande av de aktuella målen och ärendena i tings-

Enligt nuvarande ordning deltar ekonomiska experter vid huvud- rätt och Marknadsdomstolen. De ekonomiska experterna deltar

förhandling i Stockholms tingsrätt i mål enligt konkurrenslagen även vid prövning av frågor under rättegången. Såvitt fram-

och marknadsföringslagen. En sådan expert får även i vissa andra kommit fungerar denna ordning väl. Den föreslagna nya

fall ingå i rätten. I Marknadsdomstolen deltar ekonomiska exper- prövningsordningen förändrar inte nämnvärt domstolens behov

ter som regel i dömandet (se avsnitt 9.2.4). Experterna i såväl av tillgång till ekonomisk sakkunskap såvitt avser antal eller om-

tingsrätt som Marknadsdomstolen förordnas av regeringen för fattning. Även om det i vissa fall kan vara lämpligt att förstärka

viss tid (8 kap. 11 § KL, 58 § MfL och 6 § lagen om marknads- rätten redan under beredningen av komplicerade mål är behovet

domstol m.m.). av särskilda ledamöter under beredningen av de marknads-

276 277 277

Teknisk och ekonomisk kompetens

föringsrättsliga och konkurrensrättsliga målen och ärenden är inte lika framträdande som för de patenträttsliga målen och ärenden. Behovet av ekonomiskt kunniga ledamöter i patentoch marknadsdomstolarna kommer i stället att huvudsakligen finnas vid huvudförhandling eller annan motsvarande handläggning för avgörande av de aktuella målen och ärendena. Med hänsyn till detta samt att det kommer att vara fråga om ett förhållandevis litet antal mål och ärenden är det tveksamt om det finns utrymme att heltidssysselsätta ekonomiska ledamöter i domstolarna. Genom att använda externa ekonomiska ledamöter erhålls också en större flexibilitet vid val av ledamot i det enskilda fallet än om ledamöterna är anställda vid domstolarna. De särskilda ekonomiska ledamöterna bör således, liksom enligt nuvarande ordning, vara särskilt förordnade ekonomiska experter.

10.4 Kompetenskrav

Förslag: De särskilda ledamöterna (patentråd och tekniska

respektive ekonomiska experter) i Patent- och marknadsdomstolen och Patent- och marknadsöverdomstolen ska ha teknisk, ekonomisk eller annan relevant utbildning samt ha erfarenhet av sådana sakfrågor som domstolarna prövar.

Skälen för förslaget: De teknikområden som patenträtten inne-

fattar kan indelas i kemi (organisk och oorganisk), mekanik och elektroteknik. I växtförädlarrättsliga mål uppkommer frågor som fordrar kunskap i biologi och genteknik. I marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga mål och ärenden behöver experterna besitta i första hand nationalekonomisk eller företagsekonomisk fackkunskap men även andra kompetensbehov kan finnas (se avsnitt 10.3.2). När det gäller de tekniskt kunniga patenträttsråden i Patentbesvärsrätten uppställs enligt nuvarande ordning inte annat krav i

278 278

Teknisk och ekonomisk kompetens Teknisk och ekonomisk kompetens

lag än att de ska vara just tekniskt kunniga (2 § PBRL). Motsvaföringsrättsliga och konkurrensrättsliga målen och ärenden är rande gäller för de tekniskt sakkunniga ledamöterna i allmän inte lika framträdande som för de patenträttsliga målen och domstol (68 § PL). När det gäller de ekonomiska experterna ärenden. Behovet av ekonomiskt kunniga ledamöter i patent- finns inte heller något särskilt kompetenskrav (4 § MDL, 58 § och marknadsdomstolarna kommer i stället att huvudsakligen MfL och 8 kap. 11 § KL). För de tekniska råden i mark- och finnas vid huvudförhandling eller annan motsvarande miljödomstolarna uppställs däremot i lag ett krav på att ledahandläggning för avgörande av de aktuella målen och ärendena. möterna ska ha teknisk eller naturvetenskaplig utbildning och Med hänsyn till detta samt att det kommer att vara fråga om ett erfarenhet av sådana sakfrågor som domstolen prövar. För de förhållandevis litet antal mål och ärenden är det tveksamt om det särskilda ledamöterna i dessa domstolar finns det inget utbildfinns utrymme att heltidssysselsätta ekonomiska ledamöter i ningskrav, men det specificeras vilka frågor ledamöterna ska ha domstolarna. Genom att använda externa ekonomiska ledamöter erfarenhet av (2 § lagen om mark- och miljödomstolar). erhålls också en större flexibilitet vid val av ledamot i det Det är angeläget att de särskilda ledamöter som ska delta i enskilda fallet än om ledamöterna är anställda vid domstolarna. prövningen i patent- och marknadsdomstolarna har rätt kompe- De särskilda ekonomiska ledamöterna bör således, liksom enligt tens. För att kunna utföra sin uppgift på ett adekvat sätt bör en nuvarande ordning, vara särskilt förordnade ekonomiska särskild ledamot ha nödvändiga sakkunskaper och alltså vara väl experter. förtrogen med de tekniska, ekonomiska eller andra frågeställningar som kan uppkomma i målet eller ärendet. För att kunna komma ifråga som särskild ledamot krävs därför normalt att han

10.4 Kompetenskrav eller hon genom utbildning och yrkeserfarenhet har förvärvat

särskilda kunskaper i det ämne som är aktuellt i det enskilda Förslag: De särskilda ledamöterna (patentråd och tekniska målet. Vidare krävs naturligtvis att personen bedöms i övrigt respektive ekonomiska experter) i Patent- och marknadsdom- lämplig att verka som särskild ledamot. Bland annat bör krävas stolen och Patent- och marknadsöverdomstolen ska ha tek- att personen inte är knuten till någon aktör i målet eller ärendet. nisk, ekonomisk eller annan relevant utbildning samt ha erfa- Varje tekniskt eller ekonomiskt kunnig ledamot kan naturrenhet av sådana sakfrågor som domstolarna prövar. ligtvis inte behärska ett helt sakområde. Det är däremot viktigt att de särskilda ledamöterna sammantaget har en så heltäckande kompetens som möjligt och att de ledamöter som sedan deltar

Skälen för förslaget: De teknikområden som patenträtten inne-

vid handläggningen och avgörandet av ett visst mål eller ärende fattar kan indelas i kemi (organisk och oorganisk), mekanik och har den kompetens som efterfrågas i det fallet. Detta måste den elektroteknik. I växtförädlarrättsliga mål uppkommer frågor som myndighet som förordnar experter och den domstol som väljer fordrar kunskap i biologi och genteknik. I marknadsvilken särskild ledamot som ska delta i det enskilda målet eller föringsrättsliga och konkurrensrättsliga mål och ärenden ärendet ha i åtanke. Även om detta enligt nuvarande ordning behöver experterna besitta i första hand nationalekonomisk eller synes ha fungerat väl bedöms det mot bakgrund av den betydelse företagsekonomisk fackkunskap men även andra kompetenssom specialistkunskaper har i de aktuella mål- och ärendetyperna behov kan finnas (se avsnitt 10.3.2). ändå rimligt att i lag uppställa krav på att de särskilda leda- När det gäller de tekniskt kunniga patenträttsråden i Patentbesvärsrätten uppställs enligt nuvarande ordning inte annat krav i

278 279 279

Teknisk och ekonomisk kompetens

möterna ska ha såväl relevant utbildning som erfarenhet av de frågor som domstolarna prövar.

10.5 Ersättning till experter

Bedömning: Ersättningen till de tekniska och ekonomiska

experterna i patent- och marknadsdomstolarna bör vara enhetlig. Nivån bör höjas i förhållande till vad som gäller för närvarande.

Skälen för bedömningen: För närvarande utgår ersättning till de

tekniskt sakkunniga ledamöterna i patentmål i tingsrätt och hovrätt med 680 kr per sammanträdesdag och 180 kr per förberedelsedag. Ersättning för efterarbete under annan dag än sammanträdesdag får utgå med samma belopp som för förberedelsearbete (2 och 3 §§ förordningen [1982:814] om ersättning till nämndemän och vissa andra uppdragstagare inom domstolsväsendet m.m.). Ersättningen till de ekonomiska experterna i tingsrätt i marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga mål uppgår till 1 500 kr per sammanträdesdag och högst detta belopp per förberedelsedag. För särskilt komplicerade mål får domstolen besluta om högre ersättning. (Ju2001/7917/DOM och Ju2002/2205/DOM). Ersättningen till de ekonomiska experterna i Marknadsdomstolen uppgår 2 250 kr per sammanträdesdag. Även förlorad arbetsförtjänst är ersättningsgill (4 och 7 §§ förordningen [1992:1299] om ersättning för uppdrag i statliga styrelser, nämnder och råd m.m. samt Fi 2007/9966). När tekniska och ekonomiska experter ska tjänstgöra i en och samma domstol är det rimligt att deras ersättningsvillkor är enhetligt reglerade. Det har vidare vid flera tillfällen framförts att ersättningsnivåerna till experterna i allmän domstol är för låga (jfr bl.a. SOU 2001:33). De experter som deltar i de patenträttsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga målen och ärendena har

280 280

Teknisk och ekonomisk kompetens Teknisk och ekonomisk kompetens

en specialistkompetens som är av stort värde för domstolarna. möterna ska ha såväl relevant utbildning som erfarenhet av de De innehar i allmänhet sådana anställningar att den ersättning frågor som domstolarna prövar. som för närvarande utbetalas till dem per sammanträdesdag för deltagande i mål i allmän domstol långt ifrån motsvarar deras lön för den tiden. Detta talar för att ersättningen bör höjas.

10.5 Ersättning till experter Domstolarna har visserligen inte resurser att betala en helt

marknadsmässig ersättning, utan måste i viss utsträckning förlita Bedömning: Ersättningen till de tekniska och ekonomiska sig på att den som åtar sig uppdraget som expert värdesätter den experterna i patent- och marknadsdomstolarna bör vara erfarenhet som uppdraget ger. I de fall experten inte kan utföra enhetlig. Nivån bör höjas i förhållande till vad som gäller för uppdraget inom ramen för sin anställning är det dock rimligt att närvarande. ersättningen i möjligaste mån står i paritet med den förlorade arbetsförtjänsten. I annat fall riskerar kretsen experter att begränsas till men för kvaliteten i dömandet. Sammantaget görs

Skälen för bedömningen: För närvarande utgår ersättning till de

bedömningen att ersättningen till experterna i patent- och marktekniskt sakkunniga ledamöterna i patentmål i tingsrätt och nadsdomstolarna bör höjas. hovrätt med 680 kr per sammanträdesdag och 180 kr per förberedelsedag. Ersättning för efterarbete under annan dag än sammanträdesdag får utgå med samma belopp som för förberedelsearbete (2 och 3 §§ förordningen [1982:814] om ersättning till nämndemän och vissa andra uppdragstagare inom domstolsväsendet m.m.). Ersättningen till de ekonomiska experterna i tingsrätt i marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga mål uppgår till 1 500 kr per sammanträdesdag och högst detta belopp per förberedelsedag. För särskilt komplicerade mål får domstolen besluta om högre ersättning. (Ju2001/7917/DOM och Ju2002/2205/DOM). Ersättningen till de ekonomiska experterna i Marknadsdomstolen uppgår 2 250 kr per sammanträdesdag. Även förlorad arbetsförtjänst är ersättningsgill (4 och 7 §§ förordningen [1992:1299] om ersättning för uppdrag i statliga styrelser, nämnder och råd m.m. samt Fi 2007/9966). När tekniska och ekonomiska experter ska tjänstgöra i en och samma domstol är det rimligt att deras ersättningsvillkor är enhetligt reglerade. Det har vidare vid flera tillfällen framförts att ersättningsnivåerna till experterna i allmän domstol är för låga (jfr bl.a. SOU 2001:33). De experter som deltar i de patenträttsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga målen och ärendena har

280 281 281

282

11 En effektiv handläggning

11.1 Betydelsen av en effektiv process

Den föreslagna reformen medför en effektivare handläggning

Den ordning för domstolsprövningen av de immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga målen och ärendena som föreslås i denna promemoria innebär i sig att handläggningen av de aktuella målen och ärendena kan bli effektivare och att domstolarnas avgöranden kan hålla en hög kvalitet. Konstruktionen med en särskild domstol innebär att prövningen av målen koncentreras till en domstol i varje instans. Genom att domstolsprövningen samlas i en större organisation ges utrymme för en mer robust beredningsorganisation och goda möjligheter att förstärka den särskilda domstolen vid målökning. Härigenom säkerställs att målen inte blir liggande på grund av otillräckliga resurser. Som anförs i avsnitt 6.5 ska vidare de nu aktuella målen vara de särskilda domstolarnas främsta och huvudsakliga uppgift och de ska därför inte kunna prioriteras ned till förmån för andra mål. Även det förhållandet att krav på prövningstillstånd kommer att gälla vid överklagande av avgöranden från patent- och marknadsdomstolarna bidrar till en effektiv handläggning och möjliggör för överrätterna att i större utsträckning snabbt kunna fokusera på de mål och ärenden som är i behov av en fullständig prövning. Såväl koncentrationen till en domstol i varje instans som en samlad prövning i en större organisation innebär att befintlig kompetens hos de lagfarna ledamöterna bättre kan utnyttjas, lik-

283 283

En effektiv handläggning

som även en möjlighet att stärka kompetensen hos dessa ledamöter. Den förstärkning av kompetensen som följer av de åtgärder som nu föreslås bidrar även det till en ökad snabbhet i förfarandet.

Ändamålsenliga processregler

Rättegångsreglerna i allmän domstol måste vara moderna och ändamålsenliga. De ska säkerställa att mål och ärenden i domstol kan avgöras inom rimlig tid. Genom ett processuellt regelverk som är flexibelt så att handläggning av det enskilda målet eller ärendet kan anpassas till vad som behövs för prövningen av just det målet eller ärendet kan en effektivare domstolsprövning uppnås. Detta var också en av grundtankarna bakom reformen En modernare rättegång, som trädde i kraft år 2008 (prop. 2004/05:131). Genom reformen betonas parternas ansvar för att driva processen framåt mot ett avgörande. Ett antal förändringar av det processuella regelverket har genomförts för att uppnå detta. Vissa av förändringarna tar sikte på vissa måltyper, t.ex. tvistemål, medan andra gäller alla mål och ärenden. Det handlar bl.a. om ändringar av reglerna om sammanträden under förberedelsen samt om att kallelser och påföljder vid utevaro har gjorts mer enhetliga och påföljderna vid utevaro för parter som ska höras i bevissyfte i tvistemål har skärpts. Det har vidare blivit möjligt för parterna att vid huvudförhandling presentera processmaterial genom att hänvisa till skriftliga handlingar eller ljud- och bildupptagningar i målet i stället för att redovisa uppgifterna muntligen. Det har också skapats en möjlighet att i tvistemål under vissa förutsättningar åberopa skriftliga vittnesberättelser som bevis. Dessutom får bevisupptagning ske utom huvudförhandling i större omfattning, bl.a. om det kan antas att målet kommer att avgöras utan huvudförhandling. Därtill kommer att reglerna om upprättande av tidsplaner och sammanställningar av parternas ståndpunkter i tvistemål har skärpts.

284 284

En effektiv handläggning En effektiv handläggning

Genom reformen används också modern teknik i större utsom även en möjlighet att stärka kompetensen hos dessa leda- sträckning i domstolarna. Vidare har systemet med prövningstillmöter. Den förstärkning av kompetensen som följer av de åtgär- stånd i hovrätten utvidgats till att omfatta alla överklagade avgöder som nu föreslås bidrar även det till en ökad snabbhet i förfa- randen i tvistemål och ärenden. Även reglerna för bevisupptagrandet. ning i hovrätten har förändrats. Härigenom kan hovrätten i större utsträckning grunda sin bedömning på samma material som tingsrätten har haft. Därmed tydliggörs att tyngdpunkten i Ändamålsenliga processregler rättskipningen ligger i första instans. Det innebär också att förhörspersoner i mindre utsträckning behöver inställa sig i hov- Rättegångsreglerna i allmän domstol måste vara moderna och rätten och lämna sina berättelser ytterligare en gång. ändamålsenliga. De ska säkerställa att mål och ärenden i domstol kan avgöras inom rimlig tid. Genom ett processuellt regelverk som är flexibelt så att handläggning av det enskilda målet eller Behov av ytterligare åtgärder ärendet kan anpassas till vad som behövs för prövningen av just det målet eller ärendet kan en effektivare domstolsprövning upp- Genom såväl de förändringar som föreslås i denna promemoria nås. Detta var också en av grundtankarna bakom reformen En som införandet av det mer ändamålsenliga processregelverk som modernare rättegång, som trädde i kraft år 2008 (prop. numera gäller för allmän domstol ges alltså förutsättningar för en 2004/05:131). Genom reformen betonas parternas ansvar för att effektiv handläggning av de aktuella målen och ärendena. driva processen framåt mot ett avgörande. Det är nödvändigt att parterna och domstolarna tar ett ansvar Ett antal förändringar av det processuella regelverket har för att driva målen och ärendena framåt mot ett avgörande och genomförts för att uppnå detta. Vissa av förändringarna tar sikte utnyttjar de möjligheter som står till buds för att få ett snabbt på vissa måltyper, t.ex. tvistemål, medan andra gäller alla mål och avslut på handläggningen. Som exempel behöver stor vikt läggas ärenden. Det handlar bl.a. om ändringar av reglerna om vid att upprätta och kontinuerligt uppdatera tidsplaner och sammanträden under förberedelsen samt om att kallelser och sammanställningar över parternas ståndpunkter. Detta medför påföljder vid utevaro har gjorts mer enhetliga och påföljderna vid en uppstramning och effektivisering av förberedelsen och driver utevaro för parter som ska höras i bevissyfte i tvistemål har processen framåt mot ett avgörande. Det skapar också bättre skärpts. Det har vidare blivit möjligt för parterna att vid förutsättningar för en koncentrerad och effektiv huvudförhandhuvudförhandling presentera processmaterial genom att hänvisa ling. Att vid huvudförhandling hänvisa till handlingar och till skriftliga handlingar eller ljud- och bildupptagningar i målet i bevisning kan också medföra betydande fördelar för effektistället för att redovisa uppgifterna muntligen. Det har också viteten i handläggningen, inte minst i stora och komplicerade skapats en möjlighet att i tvistemål under vissa förutsättningar mål med omfattande skriftligt material. åberopa skriftliga vittnesberättelser som bevis. Dessutom får För att snabba upp domstolsförfarandet är det också angebevisupptagning ske utom huvudförhandling i större omfattning, läget att rätten utövar en aktiv processledning. Rätten bör genom bl.a. om det kan antas att målet kommer att avgöras utan huvud- frågor och förelägganden utreda eventuella oklarheter och tydförhandling. Därtill kommer att reglerna om upprättande av tids- liggöra i vilka avseenden parterna behöver komplettera sin talan. planer och sammanställningar av parternas ståndpunkter i tviste- Även vikten av att vara restriktiv med att både begära och bevilja mål har skärpts. anstånd bör understrykas i detta sammanhang. Vidare har parter-

284 285 285

En effektiv handläggning

na i dispositiva tvistemål en alltför sällan utnyttjad möjlighet att avtala om att inte överklaga en tingsrätts- eller hovrättsdom, vilket möjliggör en prövning i färre instanser för de parter som anser att detta är särskilt angeläget. Mot den angivna bakgrunden bedöms patent- och marknadsdomstolarna ha goda förutsättningar att avgöra mål och ärenden med den effektivitet som är nödvändig. Det finns dock anledning att ändå överväga vissa ytterligare åtgärder för att säkerställa en effektiv handläggning av målen och ärenden.

11.2 Kumulation av mål och ärenden

Bestämmelser om förening i en rättegång av mål och ärenden (kumulation) finns i rättegångsbalken, konkurrenslagen, marknadsföringslagen och de immaterialrättsliga lagarna. Innebörden av kumulation är att flera mål eller ärenden blir föremål för gemensam handläggning i en rättegång. Bestämmelser om kumulation av flera tvistemål finns i rättegångsbalken. Av 14 kap. 1 § RB framgår att om någon samtidigt väcker flera käromål mot samma svarande, ska de handläggas gemensamt om de stödjer sig på väsentligen samma grund. Detsamma gäller om en kärande samtidigt väcker käromål mot flera svarande eller om flera kärande väcker käromål mot en svarande (14 kap. 2 § RB). Det finns också bestämmelser om förening av mål vid genkäromål, intervention och återgångskrav och liknande (14 kap. 3-5 §§ RB). Därutöver finns en kompletterande bestämmelse enligt vilken mål mellan samma eller olika parter även i övrigt får handläggas i en rättegång om det är till fördel för utredningen (14 kap. 6 § RB). I sistnämnda fall får målen skiljas åt, när det finns skäl till det. För att kumulation med stöd av nu nämnda bestämmelser ska vara möjlig krävs dels att målen väckts vid samma domstol och att denna är behörig, dels att samma rättegångsform är tillämplig för målen (14 kap. 7 § RB). Det finns dock en möjlighet för Högsta domstolen att besluta om

286 286

En effektiv handläggning En effektiv handläggning

kumulation av mål som väckts vid olika domstolar (14 kap. 7 a § na i dispositiva tvistemål en alltför sällan utnyttjad möjlighet att RB). avtala om att inte överklaga en tingsrätts- eller hovrättsdom, Rättegångsbalken innehåller även bestämmelser om förening vilket möjliggör en prövning i färre instanser för de parter som av brottmål. Om åtal väckts mot någon för flera brott eller om anser att detta är särskilt angeläget. åtal väckts mot flera för att ha tagit del i samma brott, ska åtalen Mot den angivna bakgrunden bedöms patent- och marknads- handläggas i en rättegång, om inte rätten anser att det är lämplidomstolarna ha goda förutsättningar att avgöra mål och ärenden gare att de handläggs separat. Om åtal väckts mot flera för skilda med den effektivitet som är nödvändig. Det finns dock anled- brott får de handläggs i en rättegång, om det är till fördel för utning att ändå överväga vissa ytterligare åtgärder för att säkerställa redningen. För att åtal ska få förenas krävs, liksom för tvisteen effektiv handläggning av målen och ärenden. målens del, att de väckts vid samma domstol och att denna är behörig samt att samma rättegångsform är tillämplig för åtalen. Åtal som förenats får åter särskiljas när det finns skäl till det (45

11.2 Kumulation av mål och ärenden kap. 3 § RB). När det gäller förening av tvistemål och brottmål

finns bestämmelser i 22 kap. RB som möjliggör att en talan om Bestämmelser om förening i en rättegång av mål och ärenden enskilt anspråk i anledning av ett brott förenas med ett åtal för (kumulation) finns i rättegångsbalken, konkurrenslagen, markbrottet. Det enskilda anspråket kan avskiljas från brottmålet, om nadsföringslagen och de immaterialrättsliga lagarna. Innebörden en fortsatt gemensam handläggning skulle medföra väsentliga av kumulation är att flera mål eller ärenden blir föremål för olägenheter (22 kap. 5 § RB). gemensam handläggning i en rättegång. Även konkurrenslagen innehåller bestämmelser om kumula- Bestämmelser om kumulation av flera tvistemål finns i rättetion. Mål och ärenden enligt konkurrenslagen som handläggs av gångsbalken. Av 14 kap. 1 § RB framgår att om någon samtidigt samma domstol får handläggas gemensamt, om det är till fördel väcker flera käromål mot samma svarande, ska de handläggas för utredningen. Handläggningen ska ske enligt reglerna i rättegemensamt om de stödjer sig på väsentligen samma grund. Det- gångsbalken för indispositiva tvistemål (8 kap. 6 § KL). Denna samma gäller om en kärande samtidigt väcker käromål mot flera möjlighet till kumulation gäller inte för mål om utdömande av svarande eller om flera kärande väcker käromål mot en svarande vite. Vidare får ett mål om skadestånd endast kumuleras med ett (14 kap. 2 § RB). Det finns också bestämmelser om förening av mål om konkurrensskadeavgift. Om en fortsatt gemensam handmål vid genkäromål, intervention och återgångskrav och liknan- läggning skulle medföra väsentliga olägenheter, får rätten besluta de (14 kap. 3-5 §§ RB). Därutöver finns en kompletterande att särskilja målen (8 kap. 7 § KL). Enligt marknadsföringslagen bestämmelse enligt vilken mål mellan samma eller olika parter får ett skadeståndsmål endast förenas med ett annat mål enligt även i övrigt får handläggas i en rättegång om det är till fördel för den lagen (62 § MfL). utredningen (14 kap. 6 § RB). I sistnämnda fall får målen skiljas I de immaterialrättsliga lagarna finns bestämmelser om kumuåt, när det finns skäl till det. För att kumulation med stöd av nu lation av talan om utdömande av vite med talan om föreläggande nämnda bestämmelser ska vara möjlig krävs dels att målen väckts av nytt vite (t.ex. 53 b § sjunde stycket och 53 e § fjärde stycket vid samma domstol och att denna är behörig, dels att samma URL). Eftersom en talan om föreläggande av vite handläggs i rättegångsform är tillämplig för målen (14 kap. 7 § RB). Det vissa fall enligt rättegångsbalken (t.ex. 53 b sjätte stycket och finns dock en möjlighet för Högsta domstolen att besluta om 53 e § andra stycket URL) och i andra fall enligt ärendelagen

286 287 287

En effektiv handläggning

(t.ex. 53 e § tredje stycket URL) möjliggörs genom dessa bestämmelser kumulation såväl av tvistemål och brottmål som av ärenden och brottmål.

11.2.1 Ökade möjligheter till kumulation införs

Förslag: En möjlighet för patent- och marknadsdomstolarna

att i andra fall än som följer av rättegångsbalken kumulera mål och ärenden i en rättegång införs i den föreslagna lagen om patent- och marknadsdomstolar.

Bedömning: Det är inte nödvändigt att i lag reglera frågan

vilka handläggningsregler som ska tillämpas vid kumulation.

Skälen för förslaget

Inledning

Genom att samla de immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga målen och ärendena i en och samma domstol möjliggörs en snabbare och mer kostnadseffektiv handläggning där synergieffekter till fördel för kvaliteten kan uppnås, t.ex. genom att domarna får en bredare och djupare kunskap inom de aktuella rättsområdena. För parterna innebär samlingen vidare att de inte behöver initiera flera parallella processer vid olika domstolar. Genom att möjliggöra att flera mål och ärenden kan förenas i en rättegång skulle fördelarna med reformen kunna bli ännu tydligare. I flera fall innebär nämligen möjligheten att kumulera mål och ärenden vinster för såväl parterna som domstolen. Denna bedömning gjorde också 1999 års patentprocessutredning (SOU 2001:33 s. 114). I många fall vinner man den fördelen att det processmaterial som är av betydelse för prövning av olika frågor behöver framläggas endast en gång. Dessutom ökar förutsättningarna för att lika saker blir lika avgjorda eller för att sammanhängande frågor blir prövade i ett sammanhang (jfr Fitger m.fl.,

288 288

En effektiv handläggning En effektiv handläggning

Rättegångsbalken s. 14:3). Härigenom innebär förening av mål (t.ex. 53 e § tredje stycket URL) möjliggörs genom dessa be- och ärenden i en rättegång en besparing av kostnader och besvär stämmelser kumulation såväl av tvistemål och brottmål som av för såväl parterna som domstolen. Fråga är därför vilket utrymärenden och brottmål. me som bör finnas att kumulera mål och ärenden i patent- och marknadsdomstolarna.

11.2.1 Ökade möjligheter till kumulation införs Kumulation av mål

Förslag: En möjlighet för patent- och marknadsdomstolarna

Rättegångsbalkens regler och därigenom reglerna om förening av att i andra fall än som följer av rättegångsbalken kumulera mål flera mål i 14, 22 och 45 kap. RB föreslås bli tillämpliga också i och ärenden i en rättegång införs i den föreslagna lagen om patent- och marknadsdomstolarna (se avsnitt 8.2). För att sådan patent- och marknadsdomstolar. kumulation ska vara möjlig krävs dock normalt att samma rätte-

Bedömning: Det är inte nödvändigt att i lag reglera frågan

gångsform är tillämplig (14 kap. 7 § och 45 kap. 3 § RB). Det vilka handläggningsregler som ska tillämpas vid kumulation. väcker frågan om den omständigheten att det för ett mål gäller särskilda sammansättningsregler innebär att olika rättegångsfor-

Skälen för förslaget

mer är tillämpliga. Processlagberedningen menade i det hänseen- Inledning det att ett mål för vilket rätten var domför endast i en kvalificerad sammansättning inte fick sammanföras med ett mål för vilket Genom att samla de immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsen enklare sammansättning var tillåten, medan däremot det liga och konkurrensrättsliga målen och ärendena i en och samma senare målet kunde sammanföras med det förra (se NJA II 1943 domstol möjliggörs en snabbare och mer kostnadseffektiv hands. 566). Detta uttalande synes grunda sig på uppfattningen att ett läggning där synergieffekter till fördel för kvaliteten kan uppnås, mål kumuleras med ett annat och inte två mål med varandra, dvs. t.ex. genom att domarna får en bredare och djupare kunskap det finns ett mål som är huvudmål och ett mål som är bimål. inom de aktuella rättsområdena. För parterna innebär samlingen Samma synsätt kommer till uttryck i viss men inte all senare lagvidare att de inte behöver initiera flera parallella processer vid stiftning (se bl.a. 2 kap. 1 § lagen om rättegången i arbetstvister olika domstolar. respektive 8 kap. 6 § KL). Förening av mål enligt rättegångs- Genom att möjliggöra att flera mål och ärenden kan förenas i balkens regler torde således inte hindras av att olika domförhetsen rättegång skulle fördelarna med reformen kunna bli ännu tyd- regler är tillämpliga så länge rätten har en tillräckligt kvalificerad ligare. I flera fall innebär nämligen möjligheten att kumulera mål sammansättning för varje mål som bedöms (jfr Fitger m.fl. och ärenden vinster för såväl parterna som domstolen. Denna Rättegångsbalken s. 45:11). Det innebär att ett patentmål som bedömning gjorde också 1999 års patentprocessutredning (SOU handläggs i Patent- och marknadsdomstolen med stöd av 2001:33 s. 114). I många fall vinner man den fördelen att det reglerna i 14 kap. RB kommer att kunna kumuleras med t.ex. ett processmaterial som är av betydelse för prövning av olika frågor mönstermål som handläggs i samma domstol eftersom det är behöver framläggas endast en gång. Dessutom ökar förutsätt- fråga om samma rättegångsform. ningarna för att lika saker blir lika avgjorda eller för att samman- Kravet på samma rättegångsform hindrar däremot att ett inhängande frågor blir prövade i ett sammanhang (jfr Fitger m.fl., dispositivt mål kumuleras med ett dispositivt mål (se bl.a. prop.

288 289 289

En effektiv handläggning

2007/08:135 s. 97). Det innebär att exempelvis ett marknadsföringsrättsligt mål inte med stöd av rättegångsbalkens bestämmelser kommer att kunna kumuleras med ett varumärkesmål trots att de handläggs i samma domstol. Med hänsyn till det samband som kan finnas mellan dessa typer av mål framstår det som ändamålsenligt att det i patent- och marknadsdomstolarna finns en möjlighet till kumulation även i dessa fall. En sådan möjlighet skulle innebära tydliga fördelar i förhållande till nuvarande ordning och öka genomslaget av den föreslagna reformen. Det bör därför införas en särskild regel om kumulation i den föreslagna lagen om patent- och marknadsdomstolar. Härigenom blir det, trots att det är fråga om olika rättegångsformer, t.ex. möjligt att föra talan mot en påstådd efterbildning och i första hand göra gällande att efterbildningen utgör ett varumärkesintrång och i andra hand att den ska förbjudas såsom vilseledande marknadsföring eller marknadsföringsrättsligt otillåten renommésnyltning. Det finns enligt rättegångsbalken en möjlighet att förena ett enskilt anspråk, exempelvis en skadeståndstalan eller ett yrkande om vitesförbud, med ett brottmål. Däremot är det inte möjligt enligt rättegångsbalken att i andra fall kumulera ett brottmål och ett tvistemål. I de immaterialrättsliga lagarna finns dock en möjlighet att kumulera en talan om utdömande av vite som handläggs enligt brottmålsreglerna med en tvistemålstalan om föreläggande av nytt vite (t.ex. 53 b § sjunde stycket URL). Denna möjlighet till kumulation bör finnas också i patent- och marknadsdomstolarna. Även om behovet av kumulation av ett tvistemål och ett brottmål bedöms föreligga främst i nu nämnda fall bör bestämmelsen göras allmänt tillämplig på tvistemål och brottmål som handläggs i patent- och marknadsdomstolarna. Det bedöms inte finnas något behov av att i större utsträckning än som följer av 14 kap. 7 a § RB kunna kumulera mål i patent- och marknadsdomstolarna med mål i andra domstolar.

290 290

En effektiv handläggning En effektiv handläggning

Kumulation av ärenden

2007/08:135 s. 97). Det innebär att exempelvis ett marknads- När det gäller möjligheten att förena två eller flera ärenden i en föringsrättsligt mål inte med stöd av rättegångsbalkens bestämmelser kommer att kunna kumuleras med ett varumärkesmål rättegång saknas det särskilda bestämmelser om detta i ärende-

trots att de handläggs i samma domstol. Med hänsyn till det lagen. I doktrinen har dock uttalats att kumulation i många fall

samband som kan finnas mellan dessa typer av mål framstår det bör tillåtas ske, om det är lämpligt, och att reglerna i 14 kap. RB i

viss utsträckning kan tjänas som vägledning (Fitger, Lagen om som ändamålsenligt att det i patent- och marknadsdomstolarna domstolsärenden, En kommentar, 2 uppl., s. 51, jfr även NJA finns en möjlighet till kumulation även i dessa fall. En sådan 1994 s. 297). Att det finns en sådan möjlighet i patent- och möjlighet skulle innebära tydliga fördelar i förhållande till nuvarande ordning och öka genomslaget av den föreslagna marknadsdomstolarna bedöms angeläget. Det bidrar till en effek-

reformen. Det bör därför införas en särskild regel om tiv handläggning. I syfte att undanröja eventuella oklarheter om

kumulation i den föreslagna lagen om patent- och möjligheten att kumulera flera ärenden och tydliggöra villkoren

för en sådan handläggning bör regeln om kumulation i den marknadsdomstolar. Härigenom blir det, trots att det är fråga föreslagna lagen om patent- och marknadsdomstolar om olika rättegångsformer, t.ex. möjligt att föra talan mot en uttryckligen avse också kumulation av två eller flera ärenden. En påstådd efterbildning och i första hand göra gällande att efterbildningen utgör ett varumärkesintrång och i andra hand att sådan reglering har också den fördelen att möjligheterna att

förena flera mål och/eller ärenden blir neutrala i förhållande till den ska förbjudas såsom vilseledande marknadsföring eller marknadsföringsrättsligt otillåten renommésnyltning. vilken handläggningsform som är tillämplig.

Det finns enligt rättegångsbalken en möjlighet att förena ett

enskilt anspråk, exempelvis en skadeståndstalan eller ett yrkande Kumulation av mål och ärenden om vitesförbud, med ett brottmål. Däremot är det inte möjligt

enligt rättegångsbalken att i andra fall kumulera ett brottmål och Reformen som sådan innebär inte att det blir möjligt att förena ett tvistemål. I de immaterialrättsliga lagarna finns dock en ett mål och ett ärende. Någon sådan möjlighet finns inte heller möjlighet att kumulera en talan om utdömande av vite som enligt rättegångsbalken eller ärendelagen. En bestämmelse om handläggs enligt brottmålsreglerna med en tvistemålstalan om gemensam handläggning av mål och ärenden finns däremot i föreläggande av nytt vite (t.ex. 53 b § sjunde stycket URL). konkurrenslagen (8 kap. 6 § KL). Enligt denna bestämmelse får Denna möjlighet till kumulation bör finnas också i patent- och mål och ärende som handläggs av samma domstol handläggas marknadsdomstolarna. Även om behovet av kumulation av ett gemensamt, om det är till fördel för utredningen. Exempelvis tvistemål och ett brottmål bedöms föreligga främst i nu nämnda kan enligt nuvarande ordning ett ärende om åläggande att uppfall bör bestämmelsen göras allmänt tillämplig på tvistemål och höra med överträdelser av förbudet enligt konkurrenslagen mot brottmål som handläggs i patent- och marknadsdomstolarna. konkurrensbegränsande samarbete handläggas gemensamt med Det bedöms inte finnas något behov av att i större utsträckning än ett mål om konkurrensskadeavgift som avser samma avtal eller som följer av 14 kap. 7 a § RB kunna kumulera mål i patent- och förfarande. Den möjligheten bör finnas kvar när målen förs till marknadsdomstolarna med mål i andra domstolar. Patent- och marknadsdomstolen. En bestämmelse om gemensam

handläggning av mål och ärenden finns också i de

immaterialrättsliga lagarna (t.ex. 53 e § fjärde stycket URL).

290 291 291

En effektiv handläggning

Enligt denna bestämmelse får ett ärende om nytt informationsföreläggande handläggas gemensamt med talan om utdömande av vite p.g.a. tidigare informationsföreläggande. Även denna möjlighet bör finnas kvar i patent- och marknadsdomstolarna (jfr ovan angående kumulation av mål). Fråga är om det bör införas en generell sådan möjlighet att sammanlägga mål och ärenden. En sådan möjlighet finns i mark- och miljödomstol (21 kap. 3 § miljöbalken). När det gäller övriga rättsområden är behovet av att kumulera mål och ärenden särskilt tydligt inom immaterialrätten. Ett registreringsärende angående en immateriell rättighet och ett allmänt mål om intrång i och ogiltighet av en sådan rättighet kommer enligt vad som föreslås i denna promemoria att handläggas i Patent- och marknadsdomstolen som första domstolsinstans. Det innebär att det samtidigt kan förekomma ett ärende och ett mål angående samma rättighet. Som ett exempel kan nämnas att det i domstolen finns ett ärende som rör ett överklagande av ett beslut av Patent- och registreringsverket att avslå en invändning mot ett varumärke samtidigt som det pågår ett mål om intrång och eventuell ogiltighet rörande samma varumärke mellan varumärkesinnehavaren och invändaren. Införandet av en möjlighet att förena ett mål och ett ärende i bland annat ett sådant fall kan antas medföra betydande tidsvinster och kostnadsbesparingar för parterna. Det sparar också domstolarnas resurser och undanröjer risken för motstridiga avgöranden. Att det ska vara möjligt att kumulera mål och ärenden av det slaget föreslås också av 1999 års patentprocessutredning (SOU 2001:33 s. 114). Det kan inte uteslutas att det också i övrigt kan finnas behov av att handlägga ett mål och ett ärende i en rättegång. Mot den angivna bakgrunden bör en möjlighet till kumulation av tvistemål och ärenden som handläggs i patent- och marknadsdomstolarna införas i den föreslagna domstolslagen. Bestämmelsen bör gälla alla de mål och ärendetyper som kommer att handläggas i patent- och marknadsdomstolarna och i såväl första som andra instans.

292 292

En effektiv handläggning En effektiv handläggning

Närmare om förutsättningarna för kumulation Enligt denna bestämmelse får ett ärende om nytt informations- Som redovisas ovan innebär möjligheten att kumulera mål och föreläggande handläggas gemensamt med talan om utdömande av vite p.g.a. tidigare informationsföreläggande. Även denna möjlig- ärenden i flera fall vinster för såväl parterna som domstolen. het bör finnas kvar i patent- och marknadsdomstolarna (jfr ovan Förening av mål och ärenden är dock inte alltid till fördel för angående kumulation av mål). Fråga är om det bör införas en handläggningen. I vissa fall kan det leda till ett mer omfattande och tungrott förfarande i domstolen och att ett mål eller ärende generell sådan möjlighet att sammanlägga mål och ärenden. En därigenom inte kan avgöras med den skyndsamhet som är önsksådan möjlighet finns i mark- och miljödomstol (21 kap. 3 § värd. Det kan i en del fall vara mer näraliggande att vilandeförmiljöbalken). När det gäller övriga rättsområden är behovet av att kumulera klara målet eller ärendet. Den föreslagna bestämmelsen om mål och ärenden särskilt tydligt inom immaterialrätten. Ett kumulation bör därför ges en fakultativ utformning. En förutregistreringsärende angående en immateriell rättighet och ett all- sättning för att gemensam handläggning ska få ske bör vara att det är till fördel för utredningen (jfr 14 kap. 6 § RB och 8 kap. mänt mål om intrång i och ogiltighet av en sådan rättighet 6 § KL). Det bör också i övrigt vara lämpligt (jfr 2 kap. 1 § lagen kommer enligt vad som föreslås i denna promemoria att handom rättegången i arbetstvister). I enlighet med vad som gäller läggas i Patent- och marknadsdomstolen som första domstolsinstans. Det innebär att det samtidigt kan förekomma ett ärende enligt rättegångsbalken bör det vara möjligt att skilja målen och ärendena åt, om det finns skäl för det. Ett alternativ till att säroch ett mål angående samma rättighet. Som ett exempel kan nämnas att det i domstolen finns ett ärende som rör ett över- skilja målen och ärendena kan i vissa fall vara att meddela deldom (jfr 17 kap. 4 § RB). klagande av ett beslut av Patent- och registreringsverket att avslå en invändning mot ett varumärke samtidigt som det pågår ett Vilken rättegångsform förfarandet bör följa vid kumulation av mål och ärenden där olika rättegångsform är tillämplig bör avmål om intrång och eventuell ogiltighet rörande samma varumärke mellan varumärkesinnehavaren och invändaren. Införan- göras med ledning av vad som anses gälla i övriga fall av sådan kumulation. Vid kumulation av ett mål och ett ärende bör rättedet av en möjlighet att förena ett mål och ett ärende i bland annat ett sådant fall kan antas medföra betydande tidsvinster och gångsbalkens regler tillämpas (jfr t.ex. 8 kap. 6 § KL). Ingår ett brottmål bör reglerna för brottmål följas (jfr NJA II 1943 s. 289 kostnadsbesparingar för parterna. Det sparar också domstolarnas resurser och undanröjer risken för motstridiga avgöranden. Att f.). Ingår inte ett brottmål men ett indispositivt tvistemål bör reglerna för indispositiva tvistemål följas (jfr t.ex. 8 kap. 7 § KL det ska vara möjligt att kumulera mål och ärenden av det slaget föreslås också av 1999 års patentprocessutredning (SOU 2001:33 och prop. 2007/08:135 s. 99). Att förfarandet ska följa en viss rättegångsform innebär att den rättegångsformen ska tillämpas s. 114). Det kan inte uteslutas att det också i övrigt kan finnas behov av att handlägga ett mål och ett ärende i en rättegång. Mot beträffande förfarandets yttre förlopp. Vid kumulation av ett dispositivt och ett indispositivt mål blir alltså rättegångsbalkens den angivna bakgrunden bör en möjlighet till kumulation av tvistemål och ärenden som handläggs i patent- och marknads- regler för indipositiva tvistemål tillämpliga beträffande förfarandets yttre förlopp. Rättegångsbalkens regler om dispositiva domstolarna införas i den föreslagna domstolslagen. Bestämmelsen bör gälla alla de mål och ärendetyper som kommer att hand- tvistemål blir dock tillämpliga på det dispositiva målet såvitt avser t.ex. parternas möjlighet att förfoga över tvisteföremålet (jfr läggas i patent- och marknadsdomstolarna och i såväl första som andra instans. NJA II 1943 s. 290 och prop. 2007/08:135 s. 99). Denna fråga bör i enlighet med vad som gäller för flertalet fall av kumulation

292 293 293

En effektiv handläggning

av mål och ärenden där olika rättegångsform är tillämplig lämnas oreglerad (jfr t.ex. 21 kap. 3 § MB, 8 kap. 7 § KL och 22 kap. 1 RB).

Vissa begränsningar i möjligheten till kumulation

Frågan är vad som ska gälla i fråga om förening av mål och ärenden där det krävs olika sakkunskap, dvs. vad som ska gälla i fråga om kumulation av ett patenträttsligt mål eller ärende där det finns behov av teknisk sakkunskap med ett marknadsföringsrättsligt eller konkurrensrättsligt mål eller ärende där det finns behov av ekonomisk sakkunskap. Det kan sättas i fråga om det över huvud taget bör vara möjligt att kumulera sådana mål och ärenden. Till att börja med kan det konstateras att behovet att kumulera ett patentmål med t.ex. ett konkurrensrättsligt mål förefaller mycket litet. Visserligen kan det förekomma att det i ett mål rörande patentlicens görs gällande att patentet innebär missbruk av dominerande ställning, men i sådant fall finns det regelmässigt inte behov av teknisk sakkunskap. Det innebär vidare svårigheter att reglera rättens sammansättning i sådana fall. Att inom ramen för de i avsnitt 9 föreslagna sammansättningsreglerna använda både tekniska ledamöter och ekonomiska experter i en rättegång skulle innebära en kvantitativ försämring av den särskilda kompetensen. Dessutom skulle det innebära att rätten kommer att bestå av ledamöter som saknar kunskap om delar av målet eller ärendet. Att för dessa ytterst få mål ha en ordning med utökad sammansättning skulle visserligen innebära en kompetenssäkring för de kumulerade målen och ärendena men skulle alltjämt leda till att de enskilda ledamöternas kompetens inte motsvarar alla de rättsförhållanden som ska prövas. Sammantaget bedöms den eventuella vinst som kan uppnås genom att möjliggöra kumulation av sådana mål och ärenden inte uppväga de nackdelar som är förenade med en sådan möjlighet. Kumulation bör därför inte vara möjlig i dessa fall. Detta hindrar dock inte att sådana mål och ärenden kan hand-

294 294

En effektiv handläggning En effektiv handläggning

läggas samtidigt i domstolen enligt respektive rättegångsform av mål och ärenden där olika rättegångsform är tillämplig lämnas (jfr SvJT 1999 s. 688).

oreglerad (jfr t.ex. 21 kap. 3 § MB, 8 kap. 7 § KL och 22 kap. 1

RB).

11.3 Preklusion

Vissa begränsningar i möjligheten till kumulation 11.3.1 Preklusion enligt nuvarande ordning

Frågan är vad som ska gälla i fråga om förening av mål och ären- Inledning

den där det krävs olika sakkunskap, dvs. vad som ska gälla i fråga Med preklusion menas bestämmelser som begränsar parternas om kumulation av ett patenträttsligt mål eller ärende där det möjligheter att efter en viss tidpunkt åberopa nya omständigfinns behov av teknisk sakkunskap med ett heter eller nytt bevis. Syftet är många gånger att få till stånd en marknadsföringsrättsligt eller konkurrensrättsligt mål eller snabbare handläggning och motverka illojalt beteende. Bestämärende där det finns behov av ekonomisk sakkunskap. Det kan melserna syftar även till att säkerställa att tyngdpunkten i rättsättas i fråga om det över huvud taget bör vara möjligt att skipningen ligger i första instans genom att förhindra att nytt kumulera sådana mål och ärenden. Till att börja med kan det material tillkommer först i överinstans. konstateras att behovet att kumulera ett patentmål med t.ex. ett

konkurrensrättsligt mål förefaller mycket litet. Visserligen kan

det förekomma att det i ett mål rörande patentlicens görs Preklusion enligt rättegångsbalken gällande att patentet innebär missbruk av dominerande ställning,

men i sådant fall finns det regelmässigt inte behov av teknisk I ett dispositivt tvistemål får tingsrätten meddela parterna att sakkunskap. Det innebär vidare svårigheter att reglera rättens förberedelsen ska anses vara avslutad vid en viss senare tidpunkt. sammansättning i sådana fall. Att inom ramen för de i avsnitt 9 Efter denna tidpunkt får en part åberopa en ny omständighet föreslagna sammansättningsreglerna använda både tekniska ledaeller ett nytt bevis endast om parten gör sannolikt att han eller möter och ekonomiska experter i en rättegång skulle innebära en hon har haft giltig ursäkt för att inte göra det tidigare eller om kvantitativ försämring av den särskilda kompetensen. Dessutom målets prövning inte fördröjs i någon väsentlig mån, om åberoskulle det innebära att rätten kommer att bestå av ledamöter som pandet tillåts (42 kap. 15 a § RB). saknar kunskap om delar av målet eller ärendet. Att för dessa För dispositiva tvistemål finns vidare en preklusionsbestämytterst få mål ha en ordning med utökad sammansättning skulle melse för fall när en part visat prov på en försumlig processvisserligen innebära en kompetenssäkring för de kumulerade föring. En sådan part får föreläggas att slutligen bestämma sin målen och ärendena men skulle alltjämt leda till att de enskilda talan och uppge de bevis han eller hon åberopar – s.k stupstocksledamöternas kompetens inte motsvarar alla de rättsförhållanden föreläggande. Efter det att tiden för ett sådant föreläggande har som ska prövas. Sammantaget bedöms den eventuella vinst som gått ut, får parten inte åberopa någon ny omständighet eller nytt kan uppnås genom att möjliggöra kumulation av sådana mål och bevis, om parten inte gör sannolikt att han eller hon har haft gilärenden inte uppväga de nackdelar som är förenade med en sådan tig ursäkt för sin underlåtenhet att åberopa omständigheten eller möjlighet. Kumulation bör därför inte vara möjlig i dessa fall. beviset tidigare (42 kap. 15 § RB). Detta hindrar dock inte att sådana mål och ärenden kan hand-

294 295 295

En effektiv handläggning

Om en part i ett tvistemål under huvudförhandlingen i tingsrätt eller hovrätt ändrar eller gör tillägg till tidigare lämnade uppgifter eller åberopar omständigheter eller bevis som han eller hon inte har uppgett före förhandlingens början, får det nya materialet lämnas utan avseende. En förutsättning för detta är dock att det kan antas att parten genom förfarandet försöker förhala rättegången eller överrumpla motparten eller att parten annars handlar i otillbörligt syfte eller av grov vårdslöshet (43 kap. 10 § och 50 kap. 17 § RB). I hovrätten får en part i ett dispositivt tvistemål till stöd för sin talan åberopa en omständighet eller ett bevis som inte har lagts fram tidigare endast om parten gör sannolikt att han eller hon inte har kunnat åberopa omständigheten eller beviset vid tingsrätten eller parten annars haft giltig ursäkt att inte göra det (50 kap. 25 § tredje stycket RB). I tvistemål får en part i Högsta domstolen till stöd för sin talan åberopa en omständighet eller ett bevis som inte lagts fram tidigare endast om parten gör sannolikt att han eller hon inte har kunnat åberopa omständigheten eller beviset vid lägre rätt eller parten annars har haft giltig ursäkt att inte göra det (55 kap. 13 § RB).

Preklusion i domstolsärenden

Ärendelagen innehåller inga regler om preklusion i tingsrätt och hovrätt, vilket får till följd att det inte finns några begränsningar i möjligheterna för part att åberopa nya omständigheter eller bevis under processen. En särskild preklusionsbestämmelse finns dock för ärenden om felparkeringsavgift. I sådana ärenden får omständigheter eller bevis som inte angetts vid polismyndigheten åberopas i tingsrätten eller hovrätten endast om parten gör sannolikt att han eller hon har haft giltig ursäkt för sin underlåtenhet att ange omständigheten eller beviset vid polismyndigheten eller om det av annan särskild anledning bör tillåtas att omständigheten eller beviset åberopas (10 § tredje stycket

296 296

En effektiv handläggning En effektiv handläggning

lagen [1976:206] om felparkeringsavgift). När det gäller möjlig- Om en part i ett tvistemål under huvudförhandlingen i tings- heten att åberopa nya omständigheter eller ny bevisning i Högsta rätt eller hovrätt ändrar eller gör tillägg till tidigare lämnade upp- domstolen finns en bestämmelse i ärendelagen (41 §) som tar gifter eller åberopar omständigheter eller bevis som han eller hon sikte på ärenden som inletts i tingsrätten genom överklagande. I inte har uppgett före förhandlingens början, får det nya materia- sådana ärenden får omständigheter eller bevis som klaganden let lämnas utan avseende. En förutsättning för detta är dock att åberopar först i Högsta domstolen beaktas endast om det finns det kan antas att parten genom förfarandet försöker förhala särskilda skäl. rättegången eller överrumpla motparten eller att parten annars handlar i otillbörligt syfte eller av grov vårdslöshet (43 kap. 10 § och 50 kap. 17 § RB). Preklusion i förvaltningsprocessen I hovrätten får en part i ett dispositivt tvistemål till stöd för sin talan åberopa en omständighet eller ett bevis som inte har Förvaltningsprocesslagen innehåller inga regler om preklusion i förvaltningsrätt eller kammarrätt. I Högsta förvaltningsdomlagts fram tidigare endast om parten gör sannolikt att han eller stolen får omständigheter eller bevis som en klagande åberopar hon inte har kunnat åberopa omständigheten eller beviset vid först i den domstolen beaktas endast om det föreligger särskilda tingsrätten eller parten annars haft giltig ursäkt att inte göra det (50 kap. 25 § tredje stycket RB). skäl (37 § FPL). Det finns i några fall särskilda preklusionsbestämmelser, bl.a. I tvistemål får en part i Högsta domstolen till stöd för sin talan åberopa en omständighet eller ett bevis som inte lagts fram i mål om laglighetsprövning enligt kommunallagen (1991:900) och i vissa mål enligt lagen om elektronisk kommunikation. Av tidigare endast om parten gör sannolikt att han eller hon inte har preklusionsreglerna i den senare lagen följer att i förvaltningsrätt kunnat åberopa omständigheten eller beviset vid lägre rätt eller får nya omständigheter eller ny bevisning åberopas när fyra parten annars har haft giltig ursäkt att inte göra det (55 kap. 13 § RB). månader gått från det att tiden för överklagande gått ut, endast om parten gör sannolikt att parten har haft en giltig ursäkt att inte åberopa omständigheten eller beviset tidigare. I kammarrätten får nya omständigheter eller nya bevis endast åberopas om Preklusion i domstolsärenden det finns synnerliga skäl (8 kap. 24 § LEK). Preklusionsreglerna Ärendelagen innehåller inga regler om preklusion i tingsrätt och gäller i mål om identifiering av företag med betydande inflytande hovrätt, vilket får till följd att det inte finns några begränsningar på en fastställd marknad, mål om fastställande av särskilda skyli möjligheterna för part att åberopa nya omständigheter eller digheter för dessa företag samt tillsyns- och tvistlösningsmål bevis under processen. En särskild preklusionsbestämmelse finns som grundar sig på sådana särskilda skyldigheter. dock för ärenden om felparkeringsavgift. I sådana ärenden får omständigheter eller bevis som inte angetts vid polismyndigheten åberopas i tingsrätten eller hovrätten endast om parten gör sannolikt att han eller hon har haft giltig ursäkt för sin underlåtenhet att ange omständigheten eller beviset vid polismyndigheten eller om det av annan särskild anledning bör tillåtas att omständigheten eller beviset åberopas (10 § tredje stycket

296 297 297

En effektiv handläggning

11.3.2 Utvidgad tillämpning av preklusionsreglerna

Förslag: De preklusionsregler i rättegångsbalken som gäller

för dispositiva tvistemål i allmän domstol ska tillämpas även i indispositiva tvistemål och domstolsärenden som handläggs av patent- och marknadsdomstolarna.

Skälen för förslaget

Inledning

En omständighet som riskerar att försena avgörandet i ett mål eller ärende är att en part åberopar nytt processmaterial sent under domstolsförfarandet. Det kan leda till att förhandlingar måste ställas in och förberedelsen återupptas. Vidare kan motparten i sin tur se sig tvungen att åberopa t.ex. ny bevisning. Rätten bör naturligtvis genom en väl strukturerad förberedelse och en aktiv processledning verka för att undvika detta och såväl tidsplaner som sammanställningar, som tas fram i samråd med parterna kan bidra till att så sker. Parternas ansvar för att driva processen framåt mot ett avgörande är dock särskilt viktigt i de nu aktuella målen och ärendena. Preklusionsregler är ett effektivt sätt att säkerställa en effektiv process och det finns därför anledning att överväga om sådana regler kan införas för fler mål och ärenden. Preklusionsregler begränsar parternas möjligheter att efter en viss angiven tidpunkt åberopa nya omständigheter och ny bevisning. Genom sådana regler skapas förutsättningar att få till stånd en snabb och i övrigt effektiv handläggning, vilket bidrar till att begränsa parternas och samhällets kostnader för förfarandet och möjliggör avgöranden inom rimlig tid. Reglerna lägger ett ansvar på parterna för att processmaterialet blir fullständigt på ett så tidigt stadium som möjligt i domstolsförfarandet. Samtidigt är preklusion en ingripande åtgärd. Preklusionsregler kan öka risken för materiellt felaktiga avgöranden. Det finns bl.a. risk för att en svagare part inte förmår tillvarata sin rätt i

298 298

En effektiv handläggning En effektiv handläggning

domstolsprocessen. Det är därför viktigt att preklusionsregler 11.3.2 Utvidgad tillämpning av preklusionsreglerna utformas med omsorg och att det vid tillämpningen av dem kan tas hänsyn till förhållandena i det enskilda fallet. För att syftet Förslag: De preklusionsregler i rättegångsbalken som gäller med preklusionsregler ska uppnås måste de ha en god preventiv för dispositiva tvistemål i allmän domstol ska tillämpas även i effekt. Det är av den anledningen viktigt att reglerna är tydliga. indispositiva tvistemål och domstolsärenden som handläggs De nuvarande preklusionsreglerna i allmän domstol är framav patent- och marknadsdomstolarna. för allt tillämpliga i dispositiva tvistemål. Det finns dock som anges ovan vissa sådana regler som gäller även för indispositiva tvistemål. Det gäller om en part i ett sent skede under processen

Skälen för förslaget

åberopar nya omständigheter eller bevis och det kan antas att Inledning parten därigenom försöker förhala rättegången eller överrumpla

motparten eller att parten annars handlar i otillbörligt syfte eller En omständighet som riskerar att försena avgörandet i ett mål av grov vårdslöshet (43 kap. 10 § och 50 kap. 17 § RB). Vidare eller ärende är att en part åberopar nytt processmaterial sent gäller preklusionsregeln i Högsta domstolen för alla tvistemål under domstolsförfarandet. Det kan leda till att förhandlingar (55 kap. 13 § RB). Dessa bestämmelser blir tillämpliga också i måste ställas in och förberedelsen återupptas. Vidare kan motpatent- och marknadsdomstolarna (jfr avsnitt 8.2) parten i sin tur se sig tvungen att åberopa t.ex. ny bevisning. Rätten bör naturligtvis genom en väl strukturerad förberedelse och en aktiv processledning verka för att undvika detta och såväl Dispositiva tvistemål tidsplaner som sammanställningar, som tas fram i samråd med parterna kan bidra till att så sker. Parternas ansvar för att driva I dispositiva tvistemål disponerar parterna i princip helt över processen framåt mot ett avgörande är dock särskilt viktigt i de processföremålet och utredningen. Rätten har ett förhållandevis nu aktuella målen och ärendena. Preklusionsregler är ett effektivt begränsat ansvar för att avgörandet blir materiellt riktigt. sätt att säkerställa en effektiv process och det finns därför anled- När det gäller de dispositiva tvistemål som kommer att handning att överväga om sådana regler kan införas för fler mål och läggas av patent- och marknadsdomstolarna, t.ex. skadeståndsärenden. mål, bedöms de nuvarande reglerna ge domstolarna de verktyg Preklusionsregler begränsar parternas möjligheter att efter en som de kan behöva för att parterna ska ta sitt ansvar för att se till viss angiven tidpunkt åberopa nya omständigheter och ny bevisatt processmaterialet blir så fullständigt som möjligt på ett så ning. Genom sådana regler skapas förutsättningar att få till stånd tidigt stadium som möjligt. Av betydelse i det sammanhanget är en snabb och i övrigt effektiv handläggning, vilket bidrar till att naturligtvis att domstolarna i realiteten använder sig av dessa begränsa parternas och samhällets kostnader för förfarandet och verktyg. Här kan inte minst tidsplaner och sammanställningar möjliggör avgöranden inom rimlig tid. Reglerna lägger ett ansvar över parternas ståndpunkter vara en hjälp för domstolarna. Det på parterna för att processmaterialet blir fullständigt på ett så är också viktigt att det inom domstolarna råder en enhetlig syn tidigt stadium som möjligt i domstolsförfarandet. beträffande tillämpningen av dessa verktyg liksom i fråga om be- Samtidigt är preklusion en ingripande åtgärd. Preklusionsreg- viljande av anstånd och andra handläggningsrutiner som hänger ler kan öka risken för materiellt felaktiga avgöranden. Det finns nära samman med bestämmelserna om preklusion. Genom bl.a. risk för att en svagare part inte förmår tillvarata sin rätt i

298 299 299

En effektiv handläggning

enhetliga rutiner finns också bättre förutsättningar för preventivt genomslag av reglerna.

Indispositiva tvistemål

Målutredningen gör bedömningen att det även för indispositiva tvistemål finns visst utrymme att införa preklusionsregler i syfte att uppnå en snabbare handläggning (SOU 2010:44 s. 371 f.). Målutredningens betänkande har i den delen fått ett positivt remissutfall. I patent- och marknadsdomstolarna kommer ett antal immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga måltyper att vara indispostiva tvistemål eller mål med indispositiva inslag. Dessa måltyper skiljer sig i några avseenden från flertalet övriga indispositiva tvistemål, t.ex. familjemål. De enskilda parterna, normalt företag, är förhållandevis resursstarka och företräds vanligen av erfarna juridiska ombud. Styrkeförhållandet mellan dessa parter och deras motpart är normalt förhållandevis jämnt. Det indispositiva inslaget bör inte utesluta användningen av preklusionsregler. Det bör därför vara möjligt att i dessa tvister lägga ett större ansvar på parterna för utredningen av målet. Detta har även i tidigare sammanhang påpekats av Marknadsdomstolen (prop. 2007/08:115 s. 124) och överensstämmer med vad som gäller i vissa mål enligt lagen om elektronisk kommunikation (8 kap. 24 § LEK). I förarbetena till denna bestämmelse anförde regeringen att styrkeförhållandena i mål mellan kommersiella operatörer och Post- och telestyrelsen inte motiverar nästan obegränsade möjligheter för en enskild part att åberopa ny bevisning och nya omständigheter. Enligt regeringens mening hade erfarenheterna visat att det fanns skäl att inte fullt ut tillämpa officialprincipen i mål enligt lagen om elektronisk kommunikation. Regeringen ansåg att det behövdes nya lösningar när det gäller att förbättra parternas processföring i dessa mål. Regeringen ansåg att det i de mål det är fråga om fanns anledning att mer betona det privaträttsliga intresset i

300 300

En effektiv handläggning En effektiv handläggning

processen och låta parterna i högre grad sörja för utredningen. enhetliga rutiner finns också bättre förutsättningar för preventivt Regeringen påpekade också att om preklusionsregler framgår

genomslag av reglerna. direkt av lag får de processförutsättningar som sådana regler

innebär förutsättas vara kända för parterna som därför får förut-

sättas anpassa sin processföring efter de nya förutsättningarna Indispositiva tvistemål (prop. 2006/07:119 s. 33 f).

Det är för närvarande inte ovanligt att parterna i de mål som Målutredningen gör bedömningen att det även för indispositiva kommer att handläggas i patent- och marknadsdomstolarna först tvistemål finns visst utrymme att införa preklusionsregler i syfte i ett sent av processen kommer in med nytt material. Detta leder att uppnå en snabbare handläggning (SOU 2010:44 s. 371 f.). inte sällan till att förhandlingar måste ställas in och att ett Målutredningens betänkande har i den delen fått ett positivt avgörande skjuts på framtiden. En sådan ordning är ur ett remissutfall. processekonomiskt perspektiv inte försvarbar. I dessa fall kan I patent- och marknadsdomstolarna kommer ett antal immapreklusionsregler ge parterna ett incitament att medverka mer terialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga aktivt tidigt under domstolsförfarandet. Detta bör kunna påmåltyper att vara indispostiva tvistemål eller mål med indisposiskynda handläggningen och bespara parterna och domstolen tiva inslag. Dessa måltyper skiljer sig i några avseenden från flerbåde arbete och pengar. talet övriga indispositiva tvistemål, t.ex. familjemål. De enskilda Vad som skulle kunna tala emot att införa preklusionsregler i parterna, normalt företag, är förhållandevis resursstarka och de immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konföreträds vanligen av erfarna juridiska ombud. Styrkeförhållandet kurrensrättsliga målen är risken för att domstolens avgörande mellan dessa parter och deras motpart är normalt förhållandevis blir materiellt felaktigt. Risken för att regler om preklusion leder jämnt. Det indispositiva inslaget bör inte utesluta användningen till materiellt felaktiga avgöranden minskar dock om det av preklusionsregler. Det bör därför vara möjligt att i dessa tvisöverlämnas till rätten att i varje enskilt fall avgöra dels om någon ter lägga ett större ansvar på parterna för utredningen av målet. preklusionsverkan behövs, dels när preklusionstidpunkten ska Detta har även i tidigare sammanhang påpekats av Marknadsinträda. En sådan ordning gör det möjligt att beakta det enskilda domstolen (prop. 2007/08:115 s. 124) och överensstämmer med målets art, inklusive det allmänintresse som grundar målets vad som gäller i vissa mål enligt lagen om elektronisk kommuniindispositva karaktär, och partsställningen i det enskilda fallet. kation (8 kap. 24 § LEK). I förarbetena till denna bestämmelse På så sätt möjliggörs en balanserad avvägning mellan intresset av anförde regeringen att styrkeförhållandena i mål mellan skyndsamhet och intresset av ett materiellt riktigt avgörande. kommersiella operatörer och Post- och telestyrelsen inte Reglerna bör alltså vara fakultativa och det bör överlämnas till motiverar nästan obegränsade möjligheter för en enskild part att rätten att bedöma när utredningen i målet kan anses fullständig åberopa ny bevisning och nya omständigheter. Enligt regeoch det därmed är lämpligt att utfärda ett preklusionsföreringens mening hade erfarenheterna visat att det fanns skäl att läggande. Sådana regler är att föredra framför regler som, liksom inte fullt ut tillämpa officialprincipen i mål enligt lagen om bestämmelserna i 8 kap. 24 § LEK, innebär att preklusionselektronisk kommunikation. Regeringen ansåg att det behövdes tidpunkten infaller automatiskt viss tid efter det att förfarandet i nya lösningar när det gäller att förbättra parternas processföring första domstolsinstans har inletts. Sammanfattningsvis bedöms i dessa mål. Regeringen ansåg att det i de mål det är fråga om reglerna om preklusion i rättegångsbalken väl motsvara mot de fanns anledning att mer betona det privaträttsliga intresset i

300 301 301

En effektiv handläggning

behov som finns i de indispositiva mål som kommer att handläggas i patent- och marknadsdomstolarna. Rättegångsbalkens regler om preklusion bör därför göras tillämpliga i dessa mål.

Domstolsärenden

Från Patentbesvärsrätten har inhämtats att det är vanligt förekommande att parterna i registreringsmål åberopar nya omständigheter eller ny bevisning i ett sent skede, t.ex. efter det att muntlig förhandling har hållits i målet. Dessa mål kommer i patent- och marknadsdomstolarna att handläggas enligt ärendelagen. För dessa ärenden, liksom övriga ärenden som kommer att handläggas i patent- och marknadsdomstolarna, gör sig samma överväganden gällande som för de indispositiva målen när det gäller behovet av preklusionsregler. Rättegångsbalkens regler om preklusion bör därför göras tillämpliga också i de ärenden som kommer att handläggas i patent- och marknadsdomstolarna. Det innebär att de regler som gäller för tingsrätt tillämpas i Patentoch marknadsdomstolen oavsett om ärendet inleds där eller överklagas dit och att de regler som gäller för hovrätt tillämpas i Patent- och marknadsöverdomstolen.

Brottmål

I brottmål har domstolen en långtgående utredningsskyldighet. Domstolen har också, mot bakgrund av lagstiftningens bakomliggande syften, ett större ansvar för att avgörandet blir materiellt riktigt. Styrkeförhållandet mellan parterna i ett brottmål är ofta mycket ojämnt. Straffprocessutredningen har i sitt betänkande (SOU 2013:17) lämnat förslag som syftar till att öka parternas inflytande och medverkan i processen. Betänkandet bereds för närvarande i Regeringskansliet. Mot den bakgrunden

302 302

En effektiv handläggning En effektiv handläggning

finns det inte anledning att föreslå regler om preklusion för de behov som finns i de indispositiva mål som kommer att immaterialrättsliga brottmålen. handläggas i patent- och marknadsdomstolarna. Rättegångsbalkens regler om preklusion bör därför göras tillämpliga i dessa mål.

11.4 Möjligheten att ändra patentkraven i högsta instans

Domstolsärenden

Förslag: I mål om registrering av patent ska det inte vara

möjligt att ändra patentkraven i Högsta domstolen. Från Patentbesvärsrätten har inhämtats att det är vanligt förekommande att parterna i registreringsmål åberopar nya omständigheter eller ny bevisning i ett sent skede, t.ex. efter det Skälen för förslaget: Enligt 27 § andra stycket andra meningen att muntlig förhandling har hållits i målet. Dessa mål kommer i PL får ett överklagande till Högsta förvaltningsdomstolen av ett patent- och marknadsdomstolarna att handläggas enligt ärende- slutligt beslut av Patentbesvärsrätten i ett patentmål inte avse lagen. För dessa ärenden, liksom övriga ärenden som kommer att andra patentkrav än sådana som har prövats genom det handläggas i patent- och marknadsdomstolarna, gör sig samma överklagade beslutet. Denna bestämmelse infördes i patentlagen överväganden gällande som för de indispositiva målen när det i samband med att krav på prövningstillstånd infördes. Det gäller behovet av preklusionsregler. Rättegångsbalkens regler om ansågs naturligt att prejudikatinstansen inte skulle behöva ställas preklusion bör därför göras tillämpliga också i de ärenden som inför frågor som inte har bedömts av tidigare instans. Det kommer att handläggas i patent- och marknadsdomstolarna. Det påpekades att detta skulle gälla också en inskränkning av innebär att de regler som gäller för tingsrätt tillämpas i Patent- patentkraven. I den frågan anfördes att en inskränkning av detta och marknadsdomstolen oavsett om ärendet inleds där eller slag inte kan anses jämförlig med en sådan inskränkning av talan överklagas dit och att de regler som gäller för hovrätt tillämpas i som medges enligt 13 kap. 3 § RB. En sådan ändring innebär Patent- och marknadsöverdomstolen. nämligen i många fall att målet måste prövas från helt nya utgångspunkter i fråga om patenterbarheten (prop. 1985/86:86 s. 36). Också i ett tidigare lagstiftningsärende påpekas att en Brottmål ändring av patentkraven inte är att jämställa med en ändring av talan (prop. 1976/77:96 s. 44). I brottmål har domstolen en långtgående utredningsskyldighet. 1999 års patentprocessutredning gjorde bedömningen att denna Domstolen har också, mot bakgrund av lagstiftningens bakombestämmelse skulle utgå. Utredningens förslag innebar dock en liggande syften, ett större ansvar för att avgörandet blir mateannan lösning än den som föreslås i denna promemoria och innebar riellt riktigt. Styrkeförhållandet mellan parterna i ett brottmål är bl.a. att tekniker skulle döma i sista instans (jfr SOU 2001:33 s. 108). ofta mycket ojämnt. Straffprocessutredningen har i sitt Med hänsyn till den särställning som en ändring av patentkraven betänkande (SOU 2013:17) lämnat förslag som syftar till att öka innebär i processrättsligt hänseende och då ett slopande av förbudet parternas inflytande och medverkan i processen. Betänkandet att ändra patentkraven i högsta instans skulle innebära utvidgade bereds för närvarande i Regeringskansliet. Mot den bakgrunden möjligheter att ändra talan i högsta instans, vilket inte är i linje med de förslag som i övrigt läggs i denna promemoria, bör förbudet finnas

302 303 303

En effektiv handläggning

kvar i den nya domstolsorganisationen och tillämpas i Högsta domstolen.

304 304

En effektiv handläggning

12 Mål om namn och

kvar i den nya domstolsorganisationen och tillämpas i Högsta

domstolen. utgivningsbevis för periodisk skrift

12.1 Prövningen enligt nuvarande ordning

Målen rörande namn och utgivningsbevis för periodisk skrift handläggs i Patentbesvärsrätten efter överklagande av Patentoch registreringsverkets beslut. Namnmålen handlar om byte av personnamn, främst efternamn. Målen rörande utgivningsbevis för periodisk skrift rör ansökningar om att få ett sådant bevis, vilket krävs av den som vill ge ut en periodisk skrift, samt återkallande av sådana bevis.

12.2 Överklagande till allmän förvaltningsdomstol

Förslag: Mål rörande namn och utgivningsbevis för periodisk

skrift ska överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Behörig domstol för namnmål ska vara den domstol där sökanden var folkbokförd vid tidpunkten för Patent- och registreringsverkets beslut. Förvaltningsrätten i Stockholm ska vara reservforum. Behörig domstol för mål rörande utgivningsbevis ska vara den domstol inom vars domkrets ärendet först prövats. Prövningstillstånd ska krävas vid överklagande till kammarrätten.

304 305 305

Mål om namn och utgivningsbevis för periodisk skrift

Skälen för förslaget: I avsnitt 5.3.3 görs bedömningen att mål

om namn och utgivningsbevis för periodisk skrift inte har ett sådant samband med övriga aktuella måltyper att de bör ingå i den samlade domstolsprövning som föreslås. Mot bakgrund av att alla övriga mål som för närvarande handläggs i Patentbesvärsrätten föreslås bli samlade och målen därför inte kan behålla sin nuvarande prövningsordning behöver en förändring ändå ske. Frågor om namn och utgivningsbevis för periodisk skrift prövas av Patent- och registreringsverket. Som utgångspunkt ska beslut av förvaltningsmyndighet överklagas till allmän förvaltningsdomstol (se avsnitt 6.1). De aktuella målen innefattar inte civilrättsliga eller straffrättsliga aspekter utan är av förvaltningsrättslig karaktär. Målen kräver inte heller några ingående specialistkunskaper. Till detta kommer att namnfrågor som handläggs av Skatteverket överklagas till förvaltningsrätt. Det bedöms sammantaget som naturligt att även de nu aktuella frågorna handläggs av förvaltningsdomstolarna. Beslut av Patent- och registreringsverket rörande namn och utgivningsbevis för periodisk skrift bör alltså överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Detta överensstämmer med bedömningen av 1999 års patentprocessutredning (SOU 2001:33 s. 80). Såvitt avser namnfrågorna banar det även väg för genomförande av Namnlagskommitténs förslag som innebär att samtliga namnärenden ska prövas av Skatteverket (SOU 2013:35). Frågan är då vilken eller vilka förvaltningsrätter som ska vara behöriga att pröva dessa mål. En uttalad målsättning vid utformningen av forumregler har länge varit att forumreglerna i allmän förvaltningsdomstol bör anknyta till var den enskilde finns och inte var den beslutande myndigheten är belägen. Reglerna bör också utformas så att de leder till en jämn och förutsebar måltillströmning till samtliga förvaltningsrätter. Det är vidare viktigt att reglerna om behörig domstol är enkla, klara och tydliga (prop. 2008/09:165 s. 110 och prop. 2012/13:45 s. 86). För de namnärenden som handläggs av Skatteverket och överklagas till allmän förvaltningsdomstol gäller i enlighet härmed att domstolens behörighet avgörs utifrån var sökanden

306 306

Mål om namn och utgivningsbevis för periodisk skrift Mål om namn och utgivningsbevis för periodisk skrift

är folkbokförd. Om det inte finns någon sådan behörig domstol Skälen för förslaget: I avsnitt 5.3.3 görs bedömningen att mål ska överklagande ske till Förvaltningsrätten i Stockholm (37 § om namn och utgivningsbevis för periodisk skrift inte har ett namnlagen). Namnlagskommittén föreslår ingen ändring i det sådant samband med övriga aktuella måltyper att de bör ingå i hänseendet (SOU 2013:35 s. 511). Mot den bakgrunden bör den samlade domstolsprövning som föreslås. Mot bakgrund av forumregeln för de namnärenden som, i vart fall än så länge, att alla övriga mål som för närvarande handläggs i Patentbesvärs- prövas av Patent- och registreringsverket utformas med rätten föreslås bli samlade och målen därför inte kan behålla sin forumregeln i 37 § namnlagen som förebild. Avgörande för nuvarande prövningsordning behöver en förändring ändå ske. domstolens behörighet bör alltså vara sökandens Frågor om namn och utgivningsbevis för periodisk skrift prö- folkbokföringsort. Förvaltningsrätten i Stockholm bör vara vas av Patent- och registreringsverket. Som utgångspunkt ska be- reservforum. När det gäller frågor om utgivningsbevis för slut av förvaltningsmyndighet överklagas till allmän förvaltnings- periodisk skrift bedöms en tillämpning av forumregeln i 14 § domstol (se avsnitt 6.1). De aktuella målen innefattar inte civil- lagen om allmänna förvaltningsdomstolar ge ett ändamålsenligt rättsliga eller straffrättsliga aspekter utan är av förvaltningsrätts- resultat. Det innebär att Patent- och registreringsverkets beslut lig karaktär. Målen kräver inte heller några ingående specialist- kommer att kunna överklagas till den förvaltningsrätt inom vars kunskaper. Till detta kommer att namnfrågor som handläggs av domkrets ärendet först prövats. Skatteverket överklagas till förvaltningsrätt. Det bedöms Vid överklagande av förvaltningsrättens avgörande till kamsammantaget som naturligt att även de nu aktuella frågorna marrätten gäller som huvudregel krav på prövningstillstånd. Det handläggs av förvaltningsdomstolarna. Beslut av Patent- och saknas skäl att för de nu aktuella målen göra undantag från denna registreringsverket rörande namn och utgivningsbevis för ordning. periodisk skrift bör alltså överklagas till allmän förvalt- För processen i allmän förvaltningsdomstol gäller lagen ningsdomstol. Detta överensstämmer med bedömningen av 1999 (1971:289) om allmän förvaltningsdomstol och förvaltningsproårs patentprocessutredning (SOU 2001:33 s. 80). Såvitt avser cesslagen. Förfarandet i Patentbesvärsrätten är i stort detsamma som namnfrågorna banar det även väg för genomförande av i de allmänna förvaltningsdomstolarna genom hänvisning i lagen om Namnlagskommitténs förslag som innebär att samtliga Patentbesvärsrätten till förvaltningsprocesslagen (8 § PBRL). De namnärenden ska prövas av Skatteverket (SOU 2013:35). särregler som finns, t.ex. när det gäller domstolens sammansättning, Frågan är då vilken eller vilka förvaltningsrätter som ska vara är motiverade av den domstolens särskilda ställning och det bedöms behöriga att pröva dessa mål. En uttalad målsättning vid inte finnas anledning att behålla dem när prövningen förs över till utformningen av forumregler har länge varit att forumreglerna i allmän förvaltningsdomstol. Inte heller i övrigt finns det behov av allmän förvaltningsdomstol bör anknyta till var den enskilde några särregler för prövningen av de aktuella målen. finns och inte var den beslutande myndigheten är belägen. Reglerna bör också utformas så att de leder till en jämn och förutsebar måltillströmning till samtliga förvaltningsrätter. Det är vidare viktigt att reglerna om behörig domstol är enkla, klara och tydliga (prop. 2008/09:165 s. 110 och prop. 2012/13:45 s. 86). För de namnärenden som handläggs av Skatteverket och överklagas till allmän förvaltningsdomstol gäller i enlighet härmed att domstolens behörighet avgörs utifrån var sökanden

306 307 307

308

13 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

Förslag: De nya bestämmelserna ska träda i kraft den 1 juli

2015. Patentbesvärsrätten och Marknadsdomstolen ska upphöra vid samma tidpunkt. Immaterialrättsliga mål och ärenden där handläggning pågår i Stockholms tingsrätt eller Svea hovrätt vid ikraftträdandet ska överlämnas till Patent- och marknadsdomstolen respektive Patent- och marknadsöverdomstolen och handläggas enligt de nya reglerna. Övriga immaterialrättsliga mål och ärenden i allmän domstol där handläggning pågår vid ikraftträdandet ska fortsatt handläggas enligt äldre bestämmelser. Immaterialrättsliga och andra mål i Patentbesvärsrätten där handläggning pågår vid ikraftträdandet ska överlämnas till Patent- och marknadsdomstolen, såvitt avser mål inom det industriella rättsskyddet, och till allmän förvaltningsdomstol, såvitt avser mål om namn och utgivningsbevis för periodisk skrift. Mål som avgjorts av Patentbesvärsrätten före ikraftträdandet ska fortsatt överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen och handläggas där enligt äldre bestämmelser. Marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga mål och ärenden i allmän domstol och Marknadsdomstolen där handläggning pågår vid ikraftträdandet ska överlämnas till Patent- och marknadsdomstolen respektive Patent- och

309 309

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

marknadsöverdomstolen och handläggas enligt de nya reglerna. I fråga om krav på prövningstillstånd vid överklagande av domar och beslut som har meddelats före ikraftträdandet ska äldre bestämmelser gälla.

Skälen för förslaget

Ikraftträdande

Förslagen i denna promemoria innebär att de immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga mål och ärenden som enligt nuvarande ordning handläggs i allmän domstol, Marknadsdomstolen, Patentbesvärsrätten och Högsta förvaltningsdomstolen ska bli föremål för en koncentrerad och enhetlig domstolsprövning i Patent- och marknadsdomstolen, Patent- och marknadsöverdomstolen och Högsta domstolen. Vidare ska vissa mål i Patentbesvärsrätten flyttas till allmän förvaltningsdomstol. Förslagen innebär således att samtliga mål och ärenden i Patentbesvärsrätten och Marknadsdomstolen kommer att prövas i annan domstol och en konsekvens av förslagen blir därför att Patentbesvärsrätten och Marknadsdomstolen upphör med sina verksamheter och ska avvecklas. Den nya ordningen innebär en stor omställning för flera av de berörda domstolarna. Det är viktigt att verksamheten ändå kan bedrivas med fortsatt hög kvalitet och effektivitet inför, under och efter ikraftträdandet. En rad åtgärder behöver vidtas för att den nya ordningen ska kunna fungera effektivt från den dag den införs, bl.a. rörande lokaler och personal. Domstolsverket bör få i uppdrag att tillsammans med berörda domstolar vidta nödvändiga åtgärder för att Patentbesvärsrätten och Marknadsdomstolen ska kunna avvecklas och den nya instans- och processordningen kunna införas. Genom förslaget att Patentbesvärsrätten och Marknadsdomstolen ska upphöra med sina verksamheter skapas samtidigt en situation som skulle kunna försvåra möjligheten för dessa domstolar att t.ex. rekrytera och behålla personal

310 310

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

samt i övrigt bedriva en effektiv verksamhet av hög kvalitet. Det marknadsöverdomstolen och handläggas enligt de nya är mot den bakgrunden angeläget att förändringarna sker så reglerna. snabbt som möjligt. Den föreslagna nya domstolsordningen bör I fråga om krav på prövningstillstånd vid överklagande av därför träda ikraft den 1 juli 2015. domar och beslut som har meddelats före ikraftträdandet ska äldre bestämmelser gälla. Övergångsbestämmelser – utgångspunkter

Skälen för förslaget

Fråga är hur pågående mål och ärenden i allmän domstol, Mark- Ikraftträdande nadsdomstolen, Patentbesvärsrätten och Högsta förvaltningsdomstolen ska hanteras vid ikraftträdandet. Utgångspunkten när Förslagen i denna promemoria innebär att de immaterialrättsliga, det gäller processrättslig lagstiftning är att nya regler bör tillämmarknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga mål och pas genast efter ikraftträdandet men att en domstol inte förlorar ärenden som enligt nuvarande ordning handläggs i allmän sin behörighet till följd av att nya behörighetsregler träder i kraft domstol, Marknadsdomstolen, Patentbesvärsrätten och Högsta under handläggningen av ett mål. Det framstår samtidigt som förvaltningsdomstolen ska bli föremål för en koncentrerad och lämpligt att i detta fall låta frågan avgöras av huruvida målen och enhetlig domstolsprövning i Patent- och marknadsdomstolen, ärendena som pågår vid ikraftträdandet bör överlämnas till de Patent- och marknadsöverdomstolen och Högsta domstolen. nya domstolarna eller slutföras enligt den nuvarande dom- Vidare ska vissa mål i Patentbesvärsrätten flyttas till allmän förstolsordning som gäller för respektive mål och ärende. valtningsdomstol. Förslagen innebär således att samtliga mål och Det är angeläget att reformen i sin helhet får ett snabbt geärenden i Patentbesvärsrätten och Marknadsdomstolen kommer nomslag. Övergångsbestämmelserna bör därför vara utformade att prövas i annan domstol och en konsekvens av förslagen blir så att de medverkar till att göra detta möjligt. Det är dock även därför att Patentbesvärsrätten och Marknadsdomstolen upphör viktigt att patent- och marknadsdomstolarna ges rimliga förutmed sina verksamheter och ska avvecklas. sättningar att fokusera på att bygga upp verksamheten och hitta Den nya ordningen innebär en stor omställning för flera av de sina arbetsformer utan att detta påverkar handläggningstiderna berörda domstolarna. Det är viktigt att verksamheten ändå kan negativt. Möjligheterna till detta kan försvåras om alltför många bedrivas med fortsatt hög kvalitet och effektivitet inför, under mål och ärenden överlämnas dit redan vid ikraftträdandet. och efter ikraftträdandet. En rad åtgärder behöver vidtas för att den nya ordningen ska kunna fungera effektivt från den dag den införs, bl.a. rörande lokaler och personal. Domstolsverket bör få Mål och ärenden i Marknadsdomstolen och Patentbesvärsrätten i uppdrag att tillsammans med berörda domstolar vidta nödvändiga åtgärder för att Patentbesvärsrätten och Marknadsdomsto- Även om Marknadsdomstolen och Patentbesvärsrätten genomlen ska kunna avvecklas och den nya instans- och processord- för en effektiv avveckling av verksamheten och planerar handningen kunna införas. Genom förslaget att Patentbesvärsrätten läggningen utifrån detta är det oundvikligt att det vid ikraftträoch Marknadsdomstolen ska upphöra med sina verksamheter dandet kommer att finnas ett antal mål och ärenden som inte har skapas samtidigt en situation som skulle kunna försvåra möjlig- hunnit avgöras. heten för dessa domstolar att t.ex. rekrytera och behålla personal

310 311 311

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

Att låta Marknadsdomstolen och Patentbesvärsrätten kvarstå som egna myndigheter och avverka kvarvarande mål efter ikraftträdandet innebär att organisationerna behöver avvecklas successivt. Detta borgar inte för att målen och ärendena kan handläggas effektivt och med hög kvalitet. Att t.ex. Marknadsdomstolen under en övergångsperiod har ett fåtal omfattande och komplicerade mål kvar som under flera månader ska bära en hel organisation synes inte heller främja en godtagbar arbetsmiljö eller ett effektivt resursutnyttjande. Mot den angivna bakgrunden bedöms det lämpligt att verksamheten vid Marknadsdomstolen och Patentbesvärsrätten upphör samtidigt som den nya instans- och processordningen träder i kraft och att inneliggande mål och ärenden vid dessa domstolar då flyttas över. Mål om det industriella rättsskyddet bör efter ikraftträdandet slutföras av Patent- och marknadsdomstolen och mål om namn och utgivningsbevis av allmän förvaltningsdomstol (Förvaltningsrätten i Falun enligt 14 § lagen [1971:289] om allmänna förvaltningsdomstolar). Marknadsdomstolen är enligt nuvarande ordning antingen första och enda domstolsinstans eller andra och sista instans. Om samtliga mål överlämnas till Patent- och marknadsdomstolen vid Stockholms tingsrätt skulle vissa mål återvända dit, vilket naturligtvis inte är lämpligt. Mot den bakgrunden bör de mål där Marknadsdomstolen är första instans överlämnas till Patent- och marknadsdomstolen och de mål där Marknadsdomstolen är andra instans överlämnas till Patent- och marknadsöverdomstolen. I fråga om krav på prövningstillstånd vid överklagande av tingsrättsavgöranden som har meddelats före ikraftträdandet bör, på samma sätt som vid tidigare reformer angående prövningstillstånd, äldre regler gälla (se t.ex. prop. 2004/05:131 s. 219 f.). Detta innebär att något sådant krav inte kommer att gälla för de vid ikraftträdandet pågående marknadsföringsmålen som överlämnas till Patent- och marknadsöverdomstolen eller överklagas dit.

312 312

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

Mål och ärenden i Högsta förvaltningsdomstolen

Att låta Marknadsdomstolen och Patentbesvärsrätten kvarstå När det gäller överklagande av mål som vid ikraftträdandet har som egna myndigheter och avverka kvarvarande mål efter ikraftträdandet innebär att organisationerna behöver avvecklas succes- avgjorts av Patentbesvärsrätten står valet mellan att låta äldre be-

sivt. Detta borgar inte för att målen och ärendena kan handläggas stämmelser gälla, vilket innebär att de får överklagas till och

effektivt och med hög kvalitet. Att t.ex. Marknadsdomstolen handläggas av Högsta förvaltningsdomstolen, och att låta de nya

reglerna gälla, vilket för de immaterialrättsliga, marknadsunder en övergångsperiod har ett fåtal omfattande och kompliceföringsrättsliga och konkurrensrättsliga målen innebär att de får rade mål kvar som under flera månader ska bära en hel organisaöverklagas till Patent- och marknadsöverdomstolen alternativt tion synes inte heller främja en godtagbar arbetsmiljö eller ett effektivt resursutnyttjande. till Högsta domstolen samt för målen om namn och

Mot den angivna bakgrunden bedöms det lämpligt att verk- utgivningsbevis för periodisk skrift innebär att de får överklagas

samheten vid Marknadsdomstolen och Patentbesvärsrätten upp- till kammarrätt alternativt till Högsta förvaltningsdomstolen.

Det är sannolikt fråga om ett begränsat antal mål. Med hänsyn hör samtidigt som den nya instans- och processordningen träder härtill och då reformen även innebär att överklagandetiden i kraft och att inneliggande mål och ärenden vid dessa domstolar förkortas för dessa mål framstår det som rimligt att målen får då flyttas över. Mål om det industriella rättsskyddet bör efter ikraftträdandet slutföras av Patent- och marknadsdomstolen och hanteras enligt äldre bestämmelser. I enlighet härmed bör de mål

som vid ikraftträdandet handläggs i Högsta förvaltningsdomstomål om namn och utgivningsbevis av allmän förvaltningsdomstol (Förvaltningsrätten i Falun enligt 14 § lagen [1971:289] om len slutföras där.

allmänna förvaltningsdomstolar). Marknadsdomstolen är enligt

nuvarande ordning antingen första och enda domstolsinstans Mål och ärenden i allmän domstol eller andra och sista instans. Om samtliga mål överlämnas till

Patent- och marknadsdomstolen vid Stockholms tingsrätt skulle Vissa immaterialrättsliga (framför allt patent) och flertalet markvissa mål återvända dit, vilket naturligtvis inte är lämpligt. Mot nadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga mål och ärenden den bakgrunden bör de mål där Marknadsdomstolen är första handläggs enligt nuvarande ordning av Stockholms tingsrätt som instans överlämnas till Patent- och marknadsdomstolen och de exklusivt forum. I dessa mål ingår regelmässigt tekniska eller mål där Marknadsdomstolen är andra instans överlämnas till ekonomiska experter. De immaterialrättsliga målen överklagas Patent- och marknadsöverdomstolen. till Svea hovrätt medan flertalet övriga mål överklagas till Mark- I fråga om krav på prövningstillstånd vid överklagande av nadsdomstolen. Det framstår inte som rimligt att i Stockholms tingsrättsavgöranden som har meddelats före ikraftträdandet tingsrätt och Svea hovrätt fortsätta tillämpa äldre bestämmelser bör, på samma sätt som vid tidigare reformer angående pröveftersom just dessa domstolar samtidigt, om än organisatoriskt i ningstillstånd, äldre regler gälla (se t.ex. prop. 2004/05:131 s. annan form, ska tillämpa de nya reglerna på mål och ärenden som 219 f.). Detta innebär att något sådant krav inte kommer att gälla inleds i patent- och marknadsdomstolarna efter ikraftträdandet. för de vid ikraftträdandet pågående marknadsföringsmålen som För de ovan angivna mål och ärenden som vid ikraftträdandet överlämnas till Patent- och marknadsöverdomstolen eller pågår i dessa domstolar bör därför den fortsatta handläggningen överklagas dit. ske vid Patent- och marknadsdomstolen respektive Patent- och

marknadsöverdomstolen enligt de nya reglerna.

312 313 313

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

Andra mål och ärenden inom konkurrensrättens och marknadsföringsrättens område handläggs även vid andra tingsrätter (t.ex. skadestånd och utdömande av vite) och som regel deltar inte experter vid avgörandet. Vissa av dessa avgöranden överklagas till Marknadsdomstolen och handläggningen i tingsrätt av sådana mål och ärenden bör därför redan vid ikraftträdandet övertas av Patent- och marknadsdomstolen. Övriga mål och ärenden överklagas till hovrätt och Högsta domstolen. Det skulle visserligen kunna övervägas att låta dessa slutföras i allmän domstol enligt äldre regler. Inte minst med hänsyn till att Stockholms tingsrätt även i dessa mål är fakultativt forum och att den domstolen i sådana fall parallellt skulle behöva handlägga mål och ärenden i olika skepnad, även om det endast är under en övergångsperiod, framstår detta som mindre lämpligt. Det är fråga om ett mycket litet antal mål och ärenden. Patent- och marknadsdomstolarna bör därför kunna hantera den belastning som ett överlämnande redan vid ikraftträdandet innebär. På motsvarande sätt gäller för de immaterialrättsliga mål och ärenden som handläggs i Stockholms tingsrätt eller Svea hovrätt att om de skulle handläggas enligt äldre bestämmelser skulle dessa domstolar parallellt behöva handlägga mål och ärenden av samma slag enligt olika regler. Även om detta endast gäller under en övergångsperiod framstår det som mindre lämpligt. Samtliga immaterialrättsliga mål och ärenden som handläggs i Stockholms tingsrätt eller Svea hovrätt vid ikraftträdandet bör därför överlämnas till Patent- och marknadsdomstolen respektive Patentoch marknadsöverdomstolen och handläggas enligt de nya reglerna. Därutöver finns det ett inte obetydligt antal immaterialrättsliga mål och ärenden som handläggs i andra tingsrätter och hovrätter. Det gäller framför allt tvistemål och brottmål om varumärke, mönster och upphovsrätt. I dessa mål och ärenden ingår sakkunniga ledamöter inte i rätten. Det kan vara fråga om omfattande mål. Av inte minst praktiska skäl men även för att inte belasta de nya domstolarna med alltför många mål och ären-

314 314

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

den redan vid ikraftträdandet framstår det som ändamålsenligt Andra mål och ärenden inom konkurrensrättens och att de allmänna domstolarna får slutföra handläggningen av marknadsföringsrättens område handläggs även vid andra tings- dessa. Det innebär att ett immaterialrättsligt mål eller ärende rätter (t.ex. skadestånd och utdömande av vite) och som regel som före ikraftträdandet har anhängiggjorts vid annan tingsrätt deltar inte experter vid avgörandet. Vissa av dessa avgöranden än Stockholms tingsrätt kommer att kunna överklagas till överklagas till Marknadsdomstolen och handläggningen i hovrätt och Högsta domstolen och handläggas enligt äldre betingsrätt av sådana mål och ärenden bör därför redan vid stämmelser. ikraftträdandet övertas av Patent- och marknadsdomstolen. Övriga mål och ärenden överklagas till hovrätt och Högsta domstolen. Det skulle visserligen kunna övervägas att låta dessa slutföras i allmän domstol enligt äldre regler. Inte minst med hänsyn till att Stockholms tingsrätt även i dessa mål är fakultativt forum och att den domstolen i sådana fall parallellt skulle behöva handlägga mål och ärenden i olika skepnad, även om det endast är under en övergångsperiod, framstår detta som mindre lämpligt. Det är fråga om ett mycket litet antal mål och ärenden. Patent- och marknadsdomstolarna bör därför kunna hantera den belastning som ett överlämnande redan vid ikraftträdandet innebär. På motsvarande sätt gäller för de immaterialrättsliga mål och ärenden som handläggs i Stockholms tingsrätt eller Svea hovrätt att om de skulle handläggas enligt äldre bestämmelser skulle dessa domstolar parallellt behöva handlägga mål och ärenden av samma slag enligt olika regler. Även om detta endast gäller under en övergångsperiod framstår det som mindre lämpligt. Samtliga immaterialrättsliga mål och ärenden som handläggs i Stockholms tingsrätt eller Svea hovrätt vid ikraftträdandet bör därför överlämnas till Patent- och marknadsdomstolen respektive Patentoch marknadsöverdomstolen och handläggas enligt de nya reglerna. Därutöver finns det ett inte obetydligt antal immaterialrättsliga mål och ärenden som handläggs i andra tingsrätter och hovrätter. Det gäller framför allt tvistemål och brottmål om varumärke, mönster och upphovsrätt. I dessa mål och ärenden ingår sakkunniga ledamöter inte i rätten. Det kan vara fråga om omfattande mål. Av inte minst praktiska skäl men även för att inte belasta de nya domstolarna med alltför många mål och ären-

314 315 315

316

14 Konsekvenser

Bedömning: En samlad domstolsprövning av de immate-

rialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga målen skapar en mer bärkraftig dömande verksamhet och innebär att både resurser och kompetens kan användas mer effektivt. De permanenta kostnadsökningar som uppkommer hos Sveriges Domstolar till följd av att den verksamhet som enligt nuvarande ordning bedrivs i Patentbesvärsrätten och Marknadsdomstolen förs över till patent- och marknadsdomstolarna bör täckas genom att Sveriges Domstolars anslag ökas med resurser motsvarande Patentbesvärsrättens och Marknadsdomstolens respektive nuvarande anslag. De omställningskostnader som uppkommer bedöms rymmas inom befintliga ramar. Kostnadsökningar för Sveriges Domstolar på grund av en höjning av nivån på ersättningen till de tekniska och ekonomiska experterna ryms inom befintliga ramar. Det finns dock anledning att följa frågan vidare. Förslagen i promemorian kan komma att medföra visst merarbete för Patent- och registreringsverket och Konkurrensverket. De kostnadsökningar som därigenom kan uppkomma bedöms rymmas inom befintliga anslagsramar. Förslagen i promemorian bedöms inte påverka villkoren för företagande eller konkurrensförhållanden. Konsekvenserna av reformen för företagen bör följas upp efter viss tid.

317 317

Konsekvenser

Skälen för bedömningen: Promemorians förslag innebär att

domstolsprövningen av de immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga mål och ärenden som enligt nuvarande ordning handläggs i allmän domstol, Patentbesvärsrätten och Marknadsdomstolen samlas i en särskild domstol inom ramen för de allmänna domstolarna. Som en följd av förslaget avvecklas verksamheterna i Patentbesvärsrätten och Marknadsdomstolen. En närmare redogörelse för reformbehovet finns i avsnitt 5 och valet av domstolslösning diskuteras i avsnitt 6.

Effekter för domstolsprövningen

Det enhetliga prövningsförfarandet skapar en mer bärkraftig dömande verksamhet och innebär att både resurser och kompetens kan användas mer effektivt, vilket bör leda till en snabbare och bättre handläggning. De immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga målen ska vara patentoch marknadsdomstolarnas huvudsakliga uppgift (jfr avsnitt 6.5). De domare som arbetar med målen och ärendena får och kan upprätthålla en hög kompetens inom rättsområdena genom att de ges möjlighet att handlägga flera näraliggande mål- och ärendetyper. Det får även anses mindre resurskrävande för en domare som mer regelmässigt kommer i kontakt med målen att sätta sig in i de målspecifika frågeställningarna än vad det är för en domare som har att ta ställning till en sådan frågeställning i ett enstaka fall. Dessutom kan problem med bristande praktisk erfarenhet i högre grad undvikas vid en samlad prövning och den kompetens som finns i domstolarna kan därmed utnyttjas bättre. Förutsättningarna ökar också för en enhetlig praxis i besläktade frågor. En samlad domstolsprövning blir vidare mer lättöverskådlig för parterna i och med att det blir tydligt vilken domstol som är behörig. Dessutom innebär den samlade domstolsprövningen att parterna inte behöver föra processer i olika domstolar, med de

318 318

Konsekvenser Konsekvenser

kostnader och olägenheter detta med nödvändighet för med sig. Skälen för bedömningen: Promemorians förslag innebär att Detta medför tids- och kostnadsbesparingar för såväl parterna domstolsprövningen av de immaterialrättsliga, marknads- som domstolarna. föringsrättsliga och konkurrensrättsliga mål och ärenden som Genom att den särskilda domstolen inordnas i den inenligt nuvarande ordning handläggs i allmän domstol, stansordning som generellt gäller för allmän domstol (tingsrätt, Patentbesvärsrätten och Marknadsdomstolen samlas i en särskild hovrätt och Högsta domstolen) kommer prövningen av en del av domstol inom ramen för de allmänna domstolarna. Som en följd de mål och ärenden som berörs av reformen att ske i fler av förslaget avvecklas verksamheterna i Patentbesvärsrätten och instanser än enligt nuvarande ordning. Detta kan i sig innebära Marknadsdomstolen. En närmare redogörelse för reformbehovet ökade kostnader för domstolsprövningen av de berörda målgrupfinns i avsnitt 5 och valet av domstolslösning diskuteras i perna. På sikt bedöms dock reformen medföra en mer rationell avsnitt 6. och effektiv hantering av de berörda målen och ärendena, vilket i sin tur bör kunna leda till totalt sett minskade kostnader för verksamheten. Effekter för domstolsprövningen

Det enhetliga prövningsförfarandet skapar en mer bärkraftig Konsekvenser för domstolarna dömande verksamhet och innebär att både resurser och kompetens kan användas mer effektivt, vilket bör leda till en snabbare När det gäller frågan om de ekonomiska konsekvenserna för och bättre handläggning. De immaterialrättsliga, marknads- domstolarna av den föreslagna reformen är det i detta skede svårt föringsrättsliga och konkurrensrättsliga målen ska vara patent- att göra någon närmare bedömning av såväl resursbehovet för och marknadsdomstolarnas huvudsakliga uppgift (jfr avsnitt patent- och marknadsdomstolarna som kostnaderna för 6.5). De domare som arbetar med målen och ärendena får och genomförandet av reformen. kan upprätthålla en hög kompetens inom rättsområdena genom Det kan konstateras att reformen huvudsakligen är av att de ges möjlighet att handlägga flera näraliggande mål- och organisatorisk natur. Överföringen av verksamheterna från ärendetyper. Det får även anses mindre resurskrävande för en Patentbesvärsrätten och Marknadsdomstolen till Sveriges domare som mer regelmässigt kommer i kontakt med målen att Domstolar är sannolikt att bedöma som övergång av verksamhet sätta sig in i de målspecifika frågeställningarna än vad det är för enligt 6 b § lagen (1982:80) om anställningsskydd. Med hänsyn en domare som har att ta ställning till en sådan frågeställning i därtill kan därför kostnaden för personal i patent- och ett enstaka fall. Dessutom kan problem med bristande praktisk marknadsdomstolarna, i vart fall inledningsvis, i stort sett antas erfarenhet i högre grad undvikas vid en samlad prövning och den motsvara kostnaden för personalen i Patentbesvärsrätten kompetens som finns i domstolarna kan därmed utnyttjas bättre. respektive Marknadsdomstolen. Vissa personalkostnader kan Förutsättningarna ökar också för en enhetlig praxis i besläktade tänkas tillkomma, bl.a. till följd av att patent- och marknadsdomfrågor. stolarna kan komma att behöva tillföras domarresurser i stället En samlad domstolsprövning blir vidare mer lättöverskådlig för de ledamöter i Marknadsdomstolen som enligt nuvarande för parterna i och med att det blir tydligt vilken domstol som är ordning förordnas av regeringen. Å andra sidan bör det på sikt behörig. Dessutom innebär den samlade domstolsprövningen att finnas en effektiviseringspotential i framför allt den administraparterna inte behöver föra processer i olika domstolar, med de tiva verksamheten samt möjligtvis även på ledamotssidan.

318 319 319

Konsekvenser

När det gäller kostnader för lokaler för patent- och marknadsdomstolarna kan konstateras att Stockholms tingsrätts nuvarande lokalutrymme är begränsat (jfr avsnitt 6.4). Det är därför troligt att nya lokaler behöver anskaffas för Patent- och marknadsdomstolens verksamhet. Dessa bör ligga i anslutning till Stockholms tingsrätts nuvarande lokaler, bl.a. för att Patentoch marknadsdomstolen ska kunna utnyttja förhandlingssalarna där. Mot bakgrund av att dessa lokaler, liksom nuvarande lokaler för Patentbesvärsrätten och Marknadsdomstolen, kommer att vara belägna i centrala Stockholm, kan det som utgångspunkt antas att kostnaden för Patent- och marknadsdomstolens lokaler inte kommer att överstiga kostnaden för de lokaler som Patentbesvärsrätten och Marknadsdomstolen för närvarande disponerar. Till detta kan komma vissa ökade kostnader för lokaler för Patent- och marknadsöverdomstolen mot bakgrund av att personalstyrkan i förhållande till nuvarande avdelning i Svea hovrätt kan behöva utökas när verksamhetens omfattning växer. Vad gäller övriga verksamhetskostnader får dessa antas motsvara kostnaderna i Patentbesvärsrätten respektive Marknadsdomstolen. Sammantaget kan konstateras att reformen kommer att medföra permanenta kostnadsökningar för Sveriges Domstolar hänförliga i första hand till kostnader för personal och för lokaler. Utgångspunkten är att omfattningen av dessa kostnadsökningar kommer att motsvara kostnaderna för nuvarande verksamheter i Patentbesvärsrätten respektive Marknadsdomstolen. Anslaget för Sveriges Domstolar bör därför, i samband med att verksamheterna i Patentbesvärsrätten och Marknadsdomstolen förs över dit, ökas med resurser 68 motsvarande befintliga anslag för dessa domstolar.

68 Ramanslaget till Patentbesvärsrätten uppgick 2012 till 18,5 mkr. Verksamhetens kostnader uppgick till 17,2 mkr, varav 12,9 mkr avsåg kostnader för personal. Marknadsdomstolens ramanslag uppgick samma år till 10,4 mkr. Verksamhetens kostnader uppgick till 11 mkr, varav 7,7 mkr avsåg kostnader för personal.

320 320

Konsekvenser Konsekvenser

Reformen kan därutöver antas medföra vissa omställnings- När det gäller kostnader för lokaler för patent- och mark- kostnader för Sveriges Domstolar för bl.a. förstärkningspersonadsdomstolarna kan konstateras att Stockholms tingsrätts nal, utbildning, information, flyttkostnader och kostnader för nuvarande lokalutrymme är begränsat (jfr avsnitt 6.4). Det är nedlagd tid i organisationsprojektet, såväl vid Stockholms tingsdärför troligt att nya lokaler behöver anskaffas för Patent- och rätt och Svea hovrätt som i Domstolsverket. Under förutsättmarknadsdomstolens verksamhet. Dessa bör ligga i anslutning ning att reformen bedöms som övergång av verksamhet kommer till Stockholms tingsrätts nuvarande lokaler, bl.a. för att Patent- sannolikt omställningskostnaderna att bli begränsade. Till dessa och marknadsdomstolen ska kunna utnyttja förhandlingssalarna kostnader tillkommer eventuella kostnader för avveckling av där. Mot bakgrund av att dessa lokaler, liksom nuvarande lokaler verksamheterna vid Patentbesvärsrätten och Marknadsdomstoför Patentbesvärsrätten och Marknadsdomstolen, kommer att len., inklusive kostnader för dubbel hyra uppstå under en period. vara belägna i centrala Stockholm, kan det som utgångspunkt Omställningskostnaderna i samband med reformens antas att kostnaden för Patent- och marknadsdomstolens lokaler genomförande bedöms rymmas inom befintliga anslag. inte kommer att överstiga kostnaden för de lokaler som Om nivån på ersättningen till de tekniska och ekonomiska ex- Patentbesvärsrätten och Marknadsdomstolen för närvarande perterna höjs i enlighet med den bedömning som görs i avsnitt disponerar. Till detta kan komma vissa ökade kostnader för 10.5 tillkommer ytterligare kostnader för Sveriges Domstolar. lokaler för Patent- och marknadsöverdomstolen mot bakgrund Som utgångspunkt bör gälla att kostnadsökningen inte blir så av att personalstyrkan i förhållande till nuvarande avdelning i stor att den inte ryms inom befintliga anslag för Sveriges Svea hovrätt kan behöva utökas när verksamhetens omfattning Domstolar. Det finns dock anledning att följa frågan vidare. växer. Vad gäller övriga verksamhetskostnader får dessa antas motsvara kostnaderna i Patentbesvärsrätten respektive Marknadsdomstolen. Konsekvenser för myndigheterna Sammantaget kan konstateras att reformen kommer att Genom förslaget blir Patent- och registreringsverket, på motsvamedföra permanenta kostnadsökningar för Sveriges Domstolar hänförliga i första hand till kostnader för personal och för rande sätt som redan gäller för Konkurrensverket och Konsumentombudsmannen, part i de ärenden som överklagas från lokaler. Utgångspunkten är att omfattningen av dessa kostnadsökningar kommer att motsvara kostnaderna för myndigheten. Att även Patent- och registreringsverket därigenom ges klagorätt kan bidra till en bättre prejudikatbildning. nuvarande verksamheter i Patentbesvärsrätten respektive Marknadsdomstolen. Anslaget för Sveriges Domstolar bör därför, i Att de ärenden där beslutsmyndigheterna är part enligt förslaget kan bli föremål för prövning i tre instanser kan komma att medsamband med att verksamheterna i Patentbesvärsrätten och Marknadsdomstolen förs över dit, ökas med resurser föra merarbete för de berörda myndigheterna i förhållande till 68 nuvarande ordning; för dessa ärenden kommer dock att gälla att motsvarande befintliga anslag för dessa domstolar. det krävs att Patent- och marknadsöverdomstolen ger tillstånd 68 för att överklagande ska få ske till Högsta domstolen. Dessutom Ramanslaget till Patentbesvärsrätten uppgick 2012 till 18,5 mkr. Verksamhetens kostnader uppgick till 17,2 mkr, varav 12,9 mkr avsåg kostnader för personal. Marknads- krävs prövningstillstånd redan i Patent- och marknadsöverdomdomstolens ramanslag uppgick samma år till 10,4 mkr. Verksamhetens kostnader uppgick stolen. Om den förändrade instansordningen i sin tur medför till 11 mkr, varav 7,7 mkr avsåg kostnader för personal. ökade kostnader för myndigheterna beror bl.a. på i vilken utsträckning prövningstillstånd respektive ventil till Högsta

320 321 321

Konsekvenser

domstolen kommer att meddelas och i vilken omfattning domstolarna involverar myndigheterna i processen. Utgångspunkten är att eventuella kostnadsökningar som detta kan komma att medföra i vart fall inte blir så stora att de inte ryms inom befintliga ramar.

Konsekvenser för företagen

De rättsområden som berörs av förslagen i promemorian har betydelse för både stora och små företag. Förslagen innebär ingen ändring av de materiella reglerna och påverkar således inte hur företagen har att förhålla sig till lagstiftningen. Därmed påverkar förslagen inte villkoren för företagande eller konkurrensförhållandena för företagen på annat sätt än att de innebär att ordningen för domstolsprövningen på de aktuella rättsområdena ändras. Den samlade domstolsprövningen kommer att göra det enklare för företagen att identifiera vid vilken domstol deras mål och ärenden ska prövas. Att instansordningen i vissa fall förlängs kan komma att medföra en viss förlängning av handläggningstiden i det enskilda fallet. Denna effekt ska dock inte överdrivas. För det första är det fråga om ett begränsat antal mål som föreslås få en förlängd instanskedja. År 2012 överklagades sex patentmål, tolv varumärkesmål och ett mönstermål från Patentbesvärsrätten till Högsta förvaltningsdomstolen. Till Marknadsdomstolen inkom samma år 25 marknadsföringsrättsliga och två konkurrensrättsliga mål, varav en okänd andel kommer att överklagas när den möjligheten ges. För det andra kommer ett generellt krav på prövningstillstånd att gälla redan i andra instans. Vidare kommer, förutom k rav på prövningstillstånd, krävas att Patent- och marknadsöverdomstolen ger sitt tillstånd för att överklagande ska få ske till Högsta domstolen i de fall handläggningen har inletts i förvaltningsmyndighet. Dessutom ger den samlade domstolsprövningen i sig möjligheter till ett bättre resursutnyttjande inte bara i domstolen utan även hos företagen.

322 322

Konsekvenser Konsekvenser

Till detta kommer att den nya domstolsordningen skapar domstolen kommer att meddelas och i vilken omfattning dom- förutsättningar för en bättre prejudikatbildning. stolarna involverar myndigheterna i processen. Utgångspunkten Att reformen på sikt bedöms skapa en mer bärkraftig är att eventuella kostnadsökningar som detta kan komma att dömande verksamhet och innebära att både resurser och medföra i vart fall inte blir så stora att de inte ryms inom befint- kompetens kan användas mer effektivt torde vara av betydelse liga ramar. även för företagen. I syfte att löpande följa upp konsekvenserna för företagen bör reformen följas upp efter två, tre och fem år såvitt avser dess effekt på handläggningstider och kvalitet i Konsekvenser för företagen dömandet. Denna uppföljning bör utgå från en nuvärdesanalys.

De rättsområden som berörs av förslagen i promemorian har betydelse för både stora och små företag. Förslagen innebär Övriga konsekvenser ingen ändring av de materiella reglerna och påverkar således inte hur företagen har att förhålla sig till lagstiftningen. Därmed Förslagen bedöms inte leda till några konsekvenser för landspåverkar förslagen inte villkoren för företagande eller tingen, det kommunala självstyret, jämställdheten, brottsligkonkurrensförhållandena för företagen på annat sätt än att de heten, sysselsättningen och den offentliga servicen i olika delar innebär att ordningen för domstolsprövningen på de aktuella av landet eller för möjligheten att nå de integrationspolitiska rättsområdena ändras. Den samlade domstolsprövningen målen. kommer att göra det enklare för företagen att identifiera vid vilken domstol deras mål och ärenden ska prövas. Att instansordningen i vissa fall förlängs kan komma att medföra en viss förlängning av handläggningstiden i det enskilda fallet. Denna effekt ska dock inte överdrivas. För det första är det fråga om ett begränsat antal mål som föreslås få en förlängd instanskedja. År 2012 överklagades sex patentmål, tolv varumärkesmål och ett mönstermål från Patentbesvärsrätten till Högsta förvaltningsdomstolen. Till Marknadsdomstolen inkom samma år 25 marknadsföringsrättsliga och två konkurrensrättsliga mål, varav en okänd andel kommer att överklagas när den möjligheten ges. För det andra kommer ett generellt krav på prövningstillstånd att gälla redan i andra instans. Vidare kommer, förutom k rav på prövningstillstånd, krävas att Patent- och marknadsöverdomstolen ger sitt tillstånd för att överklagande ska få ske till Högsta domstolen i de fall handläggningen har inletts i förvaltningsmyndighet. Dessutom ger den samlade domstolsprövningen i sig möjligheter till ett bättre resursutnyttjande inte bara i domstolen utan även hos företagen.

322 323 323

324

15 Författningskommentar

15.1 Förslag till lag om patent- och marknadsdomstolar

1 kap. Inledande bestämmelser

1 §

Denna lag gäller handläggningen av mål och ärenden i Patent- och marknadsdomstolen och Patent- och marknadsöverdomstolen samt sådan handläggning i Högsta domstolen som följer av bestämmelser i denna lag .

Paragrafen reglerar lagens tillämpningsområde. Övervägandena finns i avsnitt 5 och 6. Av paragrafen framgår att bestämmelserna i lagen gäller den handläggning som sker i Patent- och marknadsdomstolen och Patent- och marknadsöverdomstolen. Den gäller också sådan handläggning i Högsta domstolen som följer av bestämmelser i denna lag. Sådana bestämmelser finns i 3 kap. 3, 4 och 7 §§.

2 §

Patent- och marknadsdomstol är Stockholms tingsrätt. Patent- och marknadsöverdomstol är Svea hovrätt.

I paragrafen anges vilka domstolar som är patent- och marknadsdomstolar. Övervägandena finns i avsnitt 6.

325 325

Författningskommentar

I första stycket anges att det är Stockholms tingsrätt som är Patent- och marknadsdomstol. Patent- och marknadsdomstolen är första domstolsinstans, jfr 3 §. I andra stycket anges att det är Svea hovrätt som är Patentoch marknadsöverdomstol. Patent- och marknadsöverdomstolen är andra domstolsinstans, jfr 3 §. Patent- och marknadsdomstolen och Patent- och marknadsöverdomstolen utgör särskilda domstolar i den mening som avses i 10 kap. 17 § första stycket 1 rättegångsbalken (RB). Det innebär att en talan som skulle ha väckts vid Patent- och marknadsdomstolen men som väcks vid en tingsrätt i princip ska avvisas utan foruminvändning och att högre rätt har att självmant beakta forumfrågan (10 kap. 17 § första stycket 1 och 19 § RB). I 10 kap. 20 a § RB ges en möjlighet att lämna över en stämningsansökan till behörig domstol.

3 §

Patent- och marknadsdomstolens domar och beslut får överklagas till Patent- och marknadsöverdomstolen. Patent- och marknadsöverdomstolens domar och beslut får överklagas till Högsta domstolen om inte annat är föreskrivet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om instansordningen. Övervägandena finns i avsnitt 6. Enligt första stycket överklagas Patent- och marknadsdomstolens domar och beslut till Patent- och marknadsöverdomstolen. Av andra stycket framgår att Patent- och marknadsöverdomstolens domar och beslut överklagas till Högsta domstolen om inte annat är föreskrivet. Sådana föreskrifter finns i 3 kap. 3 §.

4 §

Patent- och marknadsdomstolen handlägger mål och ärenden enligt det som föreskrivs i 1. lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar, patentlagen (1967:837), lagen (1971:1078) om försvarsuppfinningar och växtförädlarrättslagen (1997:306),

326 326

Författningskommentar Författningskommentar

2. lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga I första stycket anges att det är Stockholms tingsrätt som är verk, mönsterskyddslagen (1970:485), firmalagen (1974:156), lagen Patent- och marknadsdomstol. Patent- och marknadsdomstolen (1992:1685) om skydd för kretsmönster för halvledarprodukter och är första domstolsinstans, jfr 3 §. varumärkeslagen (2010:1877), samt I andra stycket anges att det är Svea hovrätt som är Patent- 3. konkurrenslagen (2008:579), marknadsföringslagen (2008:486), och marknadsöverdomstol. Patent- och marknadsöverdomstolen lagen (1984:292) om avtalsvillkor mellan näringsidkare, lagen är andra domstolsinstans, jfr 3 §. (1986:436) om näringsförbud, lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i Patent- och marknadsdomstolen och Patent- och marknads- konsumentförhållanden, lagen (2000:1175) om talerätt för vissa utländöverdomstolen utgör särskilda domstolar i den mening som ska konsumentmyndigheter och konsumentorganisationer, försäkavses i 10 kap. 17 § första stycket 1 rättegångsbalken (RB). Det ringsavtalslagen (2005:104), lagen (2005:590) om insyn i vissa finaninnebär att en talan som skulle ha väckts vid Patent- och mark- siella förbindelser, lagen (2006:484) om franchisegivares informationsnadsdomstolen men som väcks vid en tingsrätt i princip ska avvi- skyldighet, lagen (2010:510) om lufttransporter och lagen (2010:1350) sas utan foruminvändning och att högre rätt har att självmant om uppgiftsskyldighet i fråga om marknads- och konkurrensförhållanbeakta forumfrågan (10 kap. 17 § första stycket 1 och 19 § RB). I den. 10 kap. 20 a § RB ges en möjlighet att lämna över en stämningsansökan till behörig domstol. Paragrafen innehåller bestämmelser om Patent- och marknadsdomstolens verksamhetsområde. Övervägandena finns i avsnitt

3 § 6. Patent- och marknadsdomstolens domar och beslut får överklagas till Vilka mål och ärenden som ska handläggas i Patent- och Patent- och marknadsöverdomstolen. marknadsdomstolen framgår av bestämmelser i flera olika för- Patent- och marknadsöverdomstolens domar och beslut får överkla- fattningar. Dessa författningar räknas upp i paragrafen. I första gas till Högsta domstolen om inte annat är föreskrivet. punkten räknas de immaterialrättsliga författningar upp där särskilda sammansättningsregler gäller (jfr 4 och 5 kap.). I andra Paragrafen innehåller bestämmelser om instansordningen. Över- punkten räknas övriga immaterialrättsliga författningar upp. I vägandena finns i avsnitt 6. tredje punkten räknas de konkurrensrättsliga och marknads- Enligt första stycket överklagas Patent- och marknadsdomsto- föringsrättsliga författningarna upp. lens domar och beslut till Patent- och marknadsöverdomstolen. Patent- och marknadsdomstolens exklusiva behörighet om- Av andra stycket framgår att Patent- och marknadsöverdom- fattar samtliga förekommande tvistemål, brottmål och ärenden – stolens domar och beslut överklagas till Högsta domstolen om såväl ansökningsärenden som ärenden som inleds genom överinte annat är föreskrivet. Sådana föreskrifter finns i 3 kap. 3 §. klagande av myndighetsbeslut – enligt de uppräknade lagarna. Såvitt avser tvistemål och brottmål är det den åberopade grunden

4 § för talan som är styrande för bedömningen om domstolen är Patent- och marknadsdomstolen handlägger mål och ärenden enligt det behörig eller inte. För att det ska vara en talan enligt en immatesom föreskrivs i rialrättslig lag måste frågan vara reglerad i den tillämpliga lagen. 1. lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar, patentlagen Motsvarande gäller på konkurrensrättens och marknadsförings- (1967:837), lagen (1971:1078) om försvarsuppfinningar och växtförädlar- rättens område. rättslagen (1997:306),

326 327 327

Författningskommentar

5 §

Patent- och marknadsöverdomstolen prövar ansökningar om resning, klagan över domvilla eller återställande av försutten tid avseende dom eller beslut av Patent- och marknadsdomstolen eller avseende avgörande av förvaltningsmyndighet, om avgörandet skulle ha överklagats till Patent- och marknadsdomstolen. Vid handläggningen tillämpas rättegångsbalken om ansökan avser en dom och annars lagen (1996:242) om domstolsärenden.

Paragrafen innehåller bestämmelser om särskilda (extraordinära) rättsmedel i mål och ärenden som omfattas av patent- och marknadsdomstolarnas behörighet. Övervägandena finns i avsnitt 8.2.3. Av första meningen framgår att Patent- och marknadsöverdomstolen är behörig att pröva en ansökan om resning, klagan över domvilla eller återställande av försutten tid som avser ett slutligt avgörande av Patent- och marknadsdomstolen eller av en sådan myndighet vars beslut kan överklagas till Patent- och marknadsdomstolen. Av andra meningen framgår vilka bestämmelser som är tillämpliga vid domstolens handläggning. Om ansökan rör en dom i ett mål tillämpas rättegångsbalkens regler och om ansökan rör ett beslut i ett ärende tillämpas reglerna i lagen (1996:242) om domstolsärenden. Lagen om domstolsärenden tillämpas även när ansökan rör ett myndighetsbeslut. Att Högsta domstolen är behörig domstol när ansökan avser ett avgörande av Patent- och marknadsöverdomstolen följer av 1 kap. 1 §.

6 §

För frågor om marknadsföring och frågor om avtalsvillkor i konsumentförhållanden finns en konsumentombudsman. Konsumentombudsmannen utses av regeringen för viss tid och ska vara jurist.

Paragrafen innehåller bestämmelser om Konsumentombudsmannen. Övervägandena finns i avsnitt 8.2.3.

328 328

Författningskommentar Författningskommentar

Bestämmelserna i paragrafen motsvarar nuvarande 11 § lagen

5 § (1970:417) om marknadsdomstol m.m. (MDL). Patent- och marknadsöverdomstolen prövar ansökningar om resning, klagan över domvilla eller återställande av försutten tid avseende dom eller beslut av Patent- och marknadsdomstolen eller avseende avgöran- 2 kap. Ledamöter de av förvaltningsmyndighet, om avgörandet skulle ha överklagats till Patent- och marknadsdomstolen. Vid handläggningen tillämpas rätte- 1 § I Patent- och marknadsdomstolen och Patent- och marknadsövergångsbalken om ansökan avser en dom och annars lagen (1996:242) om domstolsärenden. domstolen ska det finnas lagfarna domare och patentråd. I domstolarna dömer också tekniska och ekonomiska experter samt Paragrafen innehåller bestämmelser om särskilda (extraordinära) nämndemän. Patentråd och tekniska experter benämns i denna lag tekniska rättsmedel i mål och ärenden som omfattas av patent- och ledamöter. marknadsdomstolarnas behörighet. Övervägandena finns i Rättens ordförande ska alltid vara en lagfaren domare. avsnitt 8.2.3. Av första meningen framgår att Patent- och marknadsöverdomstolen är behörig att pröva en ansökan om resning, klagan över Paragrafen innehåller bestämmelser om patent- och marknadsdomvilla eller återställande av försutten tid som avser ett slutligt domstolarnas ledamöter. Övervägandena finns i avsnitt 9.7, 10.2 avgörande av Patent- och marknadsdomstolen eller av en sådan och 10.3. Av första stycket framgår att det i Patent- och marknadsdommyndighet vars beslut kan överklagas till Patent- och stolen och Patent- och marknadsöverdomstolen ska finnas lagmarknadsdomstolen. Av andra meningen framgår vilka bestämmelser farna domare och patentråd. Att patentråd är ordinarie domare som är tillämpliga vid domstolens handläggning. Om ansökan rör en dom i ett mål tillämpas rättegångsbalkens regler och om ansökan rör framgår av 3 § första stycket. ett beslut i ett ärende tillämpas reglerna i lagen (1996:242) om I andra stycket anges att också tekniska och ekonomiska exdomstolsärenden. Lagen om domstolsärenden tillämpas även när perter samt nämndemän dömer i patent- och marknadsdomstolarna. ansökan rör ett myndighetsbeslut. Att Högsta domstolen är behörig Av tredje stycket framgår att med teknisk ledamot avses i domstol när ansökan avser ett avgörande av Patent- och denna lag såväl patentråd som teknisk expert, se särskilt. Bestämmarknadsöverdomstolen följer av 1 kap. 1 §. melserna i 4 och 5 kap. om rättens sammansättning.

6 § I fjärde stycket anges att rättens ordförande alltid ska vara en För frågor om marknadsföring och frågor om avtalsvillkor i konsu- lagfaren domare. mentförhållanden finns en konsumentombudsman. Närmare bestämmelser om patentråd samt tekniska och eko- Konsumentombudsmannen utses av regeringen för viss tid och ska nomiska experter finns i 3 och 4 §§. I vilka situationer sådana vara jurist. särskilda ledamöter ska eller kan ingå i rätten följer av bestämmelserna i 4 och 5 kap. De tekniska experterna motsvaras av de Paragrafen innehåller bestämmelser om Konsumentombuds- ledamöter som i patentlagen enligt hittillsvarande ordning har mannen. Övervägandena finns i avsnitt 8.2.3. benämnts tekniskt sakkunniga ledamöter.

328 329 329

Författningskommentar

2 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer utser vilka av de lagfarna domarna i Stockholms tingsrätt och Svea hovrätt som ska tjänstgöra i Patent- och marknadsdomstolen respektive Patent- och marknadsöverdomstolen.

I paragrafen finns bestämmelser om utseende av de lagfarna ledamöter som ska ingå i rätten i patent- och marknadsdomstolarna. Övervägandena finns i avsnitt 6.4. Patent- och marknadsdomstolen är en del av Stockholms tingsrätt och Patent- och marknadsöverdomstolen är en del av Svea hovrätt. I paragrafen anges att det är regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer som ska utse vilka av de lagfarna domarna i Stockholms tingsrätt och Svea hovrätt, som ska tjänstgöra i Patent- och marknadsdomstolen respektive Patent- och marknadsöverdomstolen. Bestämmelserna gäller alla lagfarna domare i patent- och marknadsdomstolarna, oberoende av om de i en viss sammansättning ska vara ordförande eller inte.

3 §

I lagen (2010:1390) om utnämning av ordinarie domare finns bestämmelser om utnämning av patentråd. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer anställer vikarie för patentråd samt förordnar tekniska och ekonomiska experter i Patent- och marknadsdomstolen och Patent- och marknadsöverdomstolen. Tekniska och ekonomiska experter förordnas för viss tid. Om det medan en teknisk eller ekonomisk expert deltar i behandlingen av ett mål eller ärende inträffar en omständighet som medför att förordnandet ska upphöra att gälla, ska förordnandet ändå anses gälla i det pågående målet eller ärendet. Tekniska och ekonomiska experter ska vara svenska medborgare och får inte vara underåriga eller i konkurstillstånd eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.

330 330

Författningskommentar Författningskommentar

Paragrafen innehåller bestämmelser om de tekniska ledamöter

2 § och ekonomiska experter som ska finnas i patent- och Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer utser vilka marknadsdomstolarna. Övervägandena finns i avsnitt 10.2 och av de lagfarna domarna i Stockholms tingsrätt och Svea hovrätt som ska 10.3. tjänstgöra i Patent- och marknadsdomstolen respektive Patent- och I första stycket görs när det gäller utnämning av patentråden en marknadsöverdomstolen. hänvisning till bestämmelserna i lagen (2010:1390) om utnämning av ordinarie domare. Av dessa bestämmelser framgår att I paragrafen finns bestämmelser om utseende av de lagfarna patentråden på samma sätt som de tekniska råden i mark- och ledamöter som ska ingå i rätten i patent- och marknadsdom- miljödomstolarna utnämns genom fullmakt av regeringen. stolarna. Övervägandena finns i avsnitt 6.4. Regeringen kan inte delegera denna möjlighet. Patent- och marknadsdomstolen är en del av Stockholms När det gäller anställningar av vikarier för patentråd finns det tingsrätt och Patent- och marknadsöverdomstolen är en del av dock en möjlighet för regeringen att delegera sådana beslut till Svea hovrätt. I paragrafen anges att det är regeringen eller den en annan myndighet. Det framgår av andra stycket. Av stycket myndighet som regeringen bestämmer som ska utse vilka av de följer också att regeringen eller den myndighet som regeringen lagfarna domarna i Stockholms tingsrätt och Svea hovrätt, som bestämmer ska förordna tekniska och ekonomiska experter. ska tjänstgöra i Patent- och marknadsdomstolen respektive Tredje stycket innehåller bestämmelser om förordnandet, Patent- och marknadsöverdomstolen. Bestämmelserna gäller alla behörighetskrav och vad som händer när ett förordnade upphör. lagfarna domare i patent- och marknadsdomstolarna, oberoende Bestämmelserna motsvarar i huvudsak 68 § patentlagen av om de i en viss sammansättning ska vara ordförande eller inte. (1967:837) (PL), 8 kap. 11 § konkurrenslagen (2008:579) (KL) och 58 § marknadsföringslagen (2008:579) (MfL).

3 §

I lagen (2010:1390) om utnämning av ordinarie domare finns 4 § bestämmelser om utnämning av patentråd. En teknisk ledamot ska ha teknisk eller annan relevant utbildning och Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer erfarenhet av sådana sakfrågor som handläggs i patent- och marknadsanställer vikarie för patentråd samt förordnar tekniska och ekonomiska domstolarna. experter i Patent- och marknadsdomstolen och Patent- och marknads- En ekonomisk expert ska ha ekonomisk eller annan relevant överdomstolen. utbildning och erfarenhet av sådana sakfrågor som handläggs i patent- Tekniska och ekonomiska experter förordnas för viss tid. Om det och marknadsdomstolarna. medan en teknisk eller ekonomisk expert deltar i behandlingen av ett mål eller ärende inträffar en omständighet som medför att I paragrafen anges vilken utbildning och erfarenhet de tekniska förordnandet ska upphöra att gälla, ska förordnandet ändå anses gälla i ledamöterna och de ekonomiska experterna ska ha. det pågående målet eller ärendet. Övervägandena finns i avsnitt 10.4. Tekniska och ekonomiska experter ska vara svenska medborgare Av första stycket framgår att en teknisk ledamot ska ha teknisk och får inte vara underåriga eller i konkurstillstånd eller ha förvaltare eller annan relevant utbildning och erfarenhet av sådana sakenligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. frågor som Patent- och marknadsdomstolen och Patent- och marknadsöverdomstolen handlägger. Annan relevant utbildning

330 331 331

Författningskommentar

kan vara naturvetenskaplig utbildning. Styrande för utbildningsoch erfarenhetskravet är behovet hos den domstol där den tekniska ledamoten ska tjänstgöra. Av andra stycket framgår att en ekonomisk expert ska ha ekonomisk eller annan relevant utbildning och erfarenhet av sådana sakfrågor som patent- och marknadsdomstolarna handlägger. Annan relevant utbildning kan vara samhällsvetenskaplig utbildning. Styrande för utbildnings- och erfarenhetsbehovet är liksom för de tekniska ledamöterna behovet hos den domstol där experten ska tjänstgöra.

5 §

En nämndeman i Patent- och marknadsdomstolen ska vara nämndeman i Stockholms tingsrätt. En nämndeman i Patent- och marknadsöverdomstolen ska vara nämndeman i Svea hovrätt.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vilka nämndemän som ska tjänstgöra i patent- och marknadsdomstolarna. Av paragrafen följer att de nämndemän som ska medverka i Patent- och marknadsdomstolens respektive Patent- och marknadsöverdomstolens avgöranden tas från den grupp av nämndemän som utsetts till nämndemän i den tingsrätt respektive hovrätt som är Patent- och marknadsdomstol respektive Patent- och marknadsöverdomstol, dvs. Stockholms tingsrätt respektive Svea hovrätt, jfr 1 kap. 2 §. Av den allmänna hänvisningen i 3 kap. 1 § följer att vad som föreskrivs om nämndemän i rättegångsbalken t.ex. i fråga om jäv gäller även för nämndemän i patent- och marknadsdomstolarna.

332 332

Författningskommentar Författningskommentar

3 kap. Förfarandet

kan vara naturvetenskaplig utbildning. Styrande för utbildnings-

Handläggning av mål och erfarenhetskravet är behovet hos den domstol där den tek-

niska ledamoten ska tjänstgöra.

1 §

Av andra stycket framgår att en ekonomisk expert ska ha Vid handläggning av mål tillämpas rättegångsbalkens bestämmelser om ekonomisk eller annan relevant utbildning och erfarenhet av tvistemål eller brottmål, om inte annat föreskrivs i denna lag eller annan sådana sakfrågor som patent- och marknadsdomstolarna lag . handlägger. Annan relevant utbildning kan vara samhällsveten-

skaplig utbildning. Styrande för utbildnings- och erfarenhets- I paragrafen finns bestämmelser om handläggningen av mål i behovet är liksom för de tekniska ledamöterna behovet hos den patent- och marknadsdomstolarna. Övervägandena finns i domstol där experten ska tjänstgöra. avsnitt 8.2.

Av paragrafen framgår att rättegångsbalkens regler för tviste-

5 §

mål respektive brottmål ska tillämpas i de mål där Patent- och En nämndeman i Patent- och marknadsdomstolen ska vara nämndeman marknadsdomstolen är behörig domstol. Detta gäller oavsett i Stockholms tingsrätt. vilken materiell lagstiftning som är tillämplig i målet. I denna En nämndeman i Patent- och marknadsöverdomstolen ska vara eller annan lag kan det dock finnas särbestämmelser. Sådana nämndeman i Svea hovrätt. bestämmelser finns t.ex. i 4 § om kumulation, 5 § om omröst-

ning, 6 § om preklusion samt 4 kap. 1-4, 7 och 8 §§, 5 kap. 1, 3 Paragrafen innehåller bestämmelser om vilka nämndemän som och 4 §§ om rättens sammansättning. Sådana bestämmelser finns ska tjänstgöra i patent- och marknadsdomstolarna. också i såväl de immaterialrättsliga som de marknadsförings- Av paragrafen följer att de nämndemän som ska medverka i rättsliga och konkurrensrättsliga lagarna. Exempelvis finns det i Patent- och marknadsdomstolens respektive Patent- och markvissa immaterialrättsliga lagar särskilda bestämmelser om fastnadsöverdomstolens avgöranden tas från den grupp av nämndeställelsetalan (se t.ex. 63 § första och andra stycket PL). Vidare män som utsetts till nämndemän i den tingsrätt respektive hovfinns det bestämmelser om obligatorisk vilandeförklaring av ett rätt som är Patent- och marknadsdomstol respektive Patent- och intrångsmål i avvaktan på att en fråga om hävning eller ogiltighet marknadsöverdomstol, dvs. Stockholms tingsrätt respektive Svea avgörs och regler om föreläggande till den som i intrångsmål gör hovrätt, jfr 1 kap. 2 §. Av den allmänna hänvisningen i 3 kap. 1 § gällande att rättigheten ska hävas att väcka talan om ogiltighet följer att vad som föreskrivs om nämndemän i rättegångsbalken inom viss tid (se t.ex. 39 § andra stycket och 41 § tredje stycket t.ex. i fråga om jäv gäller även för nämndemän i patent- och mönsterskyddslagen [1970:485]). I varumärkeslagen och firmamarknadsdomstolarna. lagen finns inga bestämmelser om obligatorisk vilandeförklaring

men väl bestämmelser om föreläggande att väcka talan om

ogiltighet inom viss tid (se 10 kap. 2 § varumärkeslagen

[2010:1877] [VML] och 22 § firmalagen [1974:156] [FL]). I

konkurrenslagen finns särskilda bestämmelser om bl.a. Konkur-

rensverket som part, om åberopande av förhörsuppgifter från

Konkurrensverket vid förhör i domstol och om rättegångskost-

332 333 333

Författningskommentar

nader (8 kap. 12–13 och 15–18 §§ KL). Även i marknadsföringslagen finns särskilda bestämmelser om rättegångskostnader och om Konsumentombudsmannen som part (64–65 §§ MfL). I konkurrenslagen och marknadsföringslagen anges dessutom särskilt att vissa mål ska handläggas som indispositiva tvistemål. Rättegångsbalkens regler är tillämpliga också vid handläggningen av rättegångsbalksärenden, jfr 3 § förordningen (1996:271) om mål och ärenden i allmän domstol (mål- och ärendeförordningen).

Handläggning av ärenden

2 §

Vid handläggning av ärenden som inleds i Patent- och marknadsdomstolen genom överklagande av en förvaltningsmyndighets beslut tillämpas lagen (1996:242) om domstolsärenden, om inte annat föreskrivs i denna eller annan lag. Att lagen om domstolsärenden i vissa fall är tillämplig även vid handläggning av ärenden som inleds i Patent- och marknadsdomstolen genom ansökan är särskilt reglerat.

I paragrafen finns bestämmelser om handläggningen av ärenden i patent- och marknadsdomstolarna. Övervägandena finns i avsnitt 7 och 8. Av första stycket framgår att lagen (1996:242) om domstolsärenden ska tillämpas vid domstolarnas handläggning av ärenden som inleds i Patent- och marknadsdomstolen genom överklagande av en förvaltningsmyndighets beslut. I denna eller annan lag kan dock finnas särbestämmelser. Sådana bestämmelser finns t.ex. i 4 § om kumulation, 5 § om omröstning, 6 § om preklusion, 7 § om förhör under sanningsförsäkran samt 4 kap. 5-8 §§ och 5 kap. 2-4 §§ om rättens sammansättning. Sådana bestämmelser finns också i såväl de immaterialrättsliga som de marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga lagarna. Exempelvis finns i patentlagen bestämmelser

334 334

Författningskommentar Författningskommentar

om utlämnande av handling som innehåller företagshemligheter och nader (8 kap. 12–13 och 15–18 §§ KL). Även i marknads- om handläggning inom stängda dörrar (66 § PL). I konkurrenslagen

föringslagen finns särskilda bestämmelser om rättegångskost- finns särskilda bestämmelser om rättegångskostnadsansvar som gäller

nader och om Konsumentombudsmannen som part (64–65 §§ även för ärenden (8 kap. 15 § KL). Vidare gäller bestämmelsen i

MfL). I konkurrenslagen och marknadsföringslagen anges dess- marknadsföringslagen om Konsumentombudsmannen som part även

utom särskilt att vissa mål ska handläggas som indispositiva för ärenden (65 § MfL).

tvistemål. Andra stycket innehåller en upplysning om att det följer av

Rättegångsbalkens regler är tillämpliga också vid handlägg- bestämmelser i andra lagar att ärendelagen är tillämplig i vissa ärenden

ningen av rättegångsbalksärenden, jfr 3 § förordningen som inleds i Patent- och marknadsdomstolen genom ansökan.

(1996:271) om mål och ärenden i allmän domstol (mål- och Exempelvis framgår det av de immaterialrättsliga lagarna att

ärendeförordningen). ärendelagen är tillämplig vid ansökan om informationsföreläggande

som inte görs i ett mål om intrång (se t.ex. 57 e § PL). Ärendelagen är

också tillämplig vid t.ex. ansökan av Konkurrensverket att genomföra

Handläggning av ärenden en platsundersökning (5 kap. 3 § KL). I sådana fall kan det också

finnas särbestämmelser om förfarandet i de materiella lagarna.

2 §

Exempelvis finns det i de immaterialrättsliga lagarna bestämmelser Vid handläggning av ärenden som inleds i Patent- och marknadsom fördelning av rättegångskostnader vid ansökan om domstolen genom överklagande av en förvaltningsmyndighets beslut informationsföreläggande (se t.ex. 57 e § tredje stycket lagen tillämpas lagen (1996:242) om domstolsärenden, om inte annat [1960:729] om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk föreskrivs i denna eller annan lag. [URL]). Att lagen om domstolsärenden i vissa fall är tillämplig även vid

handläggning av ärenden som inleds i Patent- och marknadsdomstolen

3 §

genom ansökan är särskilt reglerat. Ett beslut av Patent- och marknadsöverdomstolen i ett ärende som har

överklagats till Patent- och marknadsdomstolen får inte överklagas. I paragrafen finns bestämmelser om handläggningen av ärenden i Patent- och marknadsöverdomstolen får dock tillåta att ett beslut patent- och marknadsdomstolarna. Övervägandena finns i överklagas till Högsta domstolen om det är av vikt för ledning av avsnitt 7 och 8. rättstillämpningen att överklagandet prövas av Högsta domstolen. Av första stycket framgår att lagen (1996:242) om

domstolsärenden ska tillämpas vid domstolarnas handläggning av Paragrafen innehåller bestämmelser om överklagbarheten av ärenden som inleds i Patent- och marknadsdomstolen genom över- Patent- och marknadsöverdomstolens avgöranden i ärenden som klagande av en förvaltningsmyndighets beslut. I denna eller annan lag har överklagats till Patent- och marknadsdomstolen. kan dock finnas särbestämmelser. Sådana bestämmelser finns t.ex. i Övervägandena finns i avsnitt 6.6. 4 § om kumulation, 5 § om omröstning, 6 § om preklusion, 7 § om I paragrafens första mening anges som huvudregel att Patentförhör under sanningsförsäkran samt 4 kap. 5-8 §§ och 5 kap. 2-4 §§ och marknadsöverdomstolens beslut i nu aktuella ärenden inte om rättens sammansättning. Sådana bestämmelser finns också i såväl får överklagas. Av andra meningen framgår dock att det finns en de immaterialrättsliga som de marknadsföringsrättsliga och konmöjlighet för Patent- och marknadsöverdomstolen att, när kurrensrättsliga lagarna. Exempelvis finns i patentlagen bestämmelser

334 335 335

Författningskommentar

domstolen anser att det är av vikt för ledning av rättstillämpningen, tillåta överklagande till Högsta domstolen. Det bör anmärkas att, även om Patent- och marknadsöverdomstolen meddelat ett beslut om att tillåta ett överklagande, vanliga regler om prövningstillstånd gäller i Högsta domstolen.

Handläggning av mål om utdömande av vite

4 §

Mål om utdömande av vite ska handläggas enligt reglerna i rättegångsbalken om åtal för brott för vilket svårare straff än böter inte är föreskrivet.

Paragrafen innehåller en bestämmelse om tillämpliga förfaranderegler när talan förs om utdömande av vite. Enligt paragrafen ska sådan talan handläggas enligt reglerna i rättegångsbalken om åtal för brott för vilket svårare straff än böter inte är föreskrivet. Bestämmelsen ersätter motsvarande bestämmelser i de immaterialrättsliga lagarna och konkurrenslagen (53 b § sjunde stycket URL och 53 e § fjärde stycket URL och motsvarande lagrum i övriga immaterialrättsliga lagar samt 8 kap. 4 § KL). Enligt nuvarande ordning handläggs en talan enligt marknadsföringslagen enligt lagen (1985:206) om viten. Även dessa mål kommer i patent- och marknadsdomstolarna att omfattas av nu aktuell bestämmelse. Att det finns möjlighet att kumulera en talan eller ansökan om föreläggande av nytt vite med en talan om vitets utdömande följer av 4 §.

336 336

Författningskommentar Författningskommentar

Förening av mål och ärende domstolen anser att det är av vikt för ledning av

5 §

rättstillämpningen, tillåta överklagande till Högsta domstolen. Även i annat fall än som regleras i rättegångsbalken får mål eller ärende Det bör anmärkas att, även om Patent- och marknadsöverdomstolen meddelat ett beslut om att tillåta ett enligt denna lag med den begränsning som framgår av andra stycket handläggas i en rättegång, om domstolen med hänsyn till utredningen överklagande, vanliga regler om prövningstillstånd gäller i och övriga omständigheter finner det lämpligt. Mål och ärende som har Högsta domstolen. förenats kan åter särskiljas, om det finns skäl för det. Mål eller ärende där det finns behov av teknisk sakkunskap får inte handläggas i samma rättegång som mål eller ärende där det finns behov Handläggning av mål om utdömande av vite av ekonomisk sakkunskap.

4 §

Mål om utdömande av vite ska handläggas enligt reglerna i rätte- Paragrafen innehåller bestämmelser om kumulation. gångsbalken om åtal för brott för vilket svårare straff än böter inte är Övervägandena finns i avsnitt 11.2. föreskrivet. I första stycket anges under vilka förutsättningar det är möjligt att förena flera mål eller ärenden eller ett mål och ett ärende. Det Paragrafen innehåller en bestämmelse om tillämpliga förfarande- krav som ställs upp för kumulation i första meningen är att det regler när talan förs om utdömande av vite. ska vara till fördel för utredningen och också i övrigt lämpligt. Enligt paragrafen ska sådan talan handläggas enligt reglerna i Om ett mål och ett ärende har förenats med stöd av denna pararättegångsbalken om åtal för brott för vilket svårare straff än graf kan de när som helst särskiljas. Det framgår av andra böter inte är föreskrivet. Bestämmelsen ersätter motsvarande meningen. bestämmelser i de immaterialrättsliga lagarna och konkurrens- Kumulation av ett tvistemål och ett ärende kan bli aktuell i lagen (53 b § sjunde stycket URL och 53 e § fjärde stycket URL t.ex. följande situation. I Patent- och marknadsdomstolen pågår och motsvarande lagrum i övriga immaterialrättsliga lagar samt 8 ett mål om patentintrång. Samtidigt har den som är svarande i kap. 4 § KL). Enligt nuvarande ordning handläggs en talan enligt det målet (och som möjligen genstämt och yrkat ogiltighet av marknadsföringslagen enligt lagen (1985:206) om viten. Även patentet) till domstolen överklagat ett beslut varigenom Patentdessa mål kommer i patent- och marknadsdomstolarna att och registreringsverket har avslagit en invändning mot det omfattas av nu aktuell bestämmelse. aktuella patentet. Genom möjligheten att kumulera ett Att det finns möjlighet att kumulera en talan eller ansökan indispositivt och ett dispositivt tvistemål blir det möjligt att föra om föreläggande av nytt vite med en talan om vitets utdömande talan mot en påstådd efterbildning och i första hand göra följer av 4 §. gällande att efterbildningen utgör ett varumärkesintrång och i andra hand att den ska förbjudas såsom vilseledande marknadsföring eller marknadsföringsrättsligt otillåten renommésnyltning. Det blir också möjligt med gemensam handläggning av ett mål om vitesförbud och ett mål om skadestånd. Kumulation av ett brottmål och ett tvistemål kan bli aktuellt när det i samband med talan om utdömande av vite förs talan om

336 337 337

Författningskommentar

föreläggande av nytt vite och när det i samband med att det yrkas ansvar för brott mot t.ex. upphovsrättslagen framställs ett enskilt anspråk (jfr även 22 kap. 1 § RB). Av andra stycket framgår att kumulation inte kan avse mål eller ärende där det finns behov av såväl teknisk som ekonomisk sakkunskap. Det är alltså inte möjligt att exempelvis förena ett patenträttsligt ärende med ett konkurrensrättsligt ärende eller ett patenträttsligt mål med ett marknadsföringsrättsligt mål, om det finns behov av särskild sakkunskap i båda målen eller ärendena. Om det är fråga om flera mål och är samma rättegångsform tillämplig gäller 14 kap. 1-7 §§ RB respektive 45 kap. 3 § RB. Med stöd av dessa bestämmelser blir det t.ex. möjligt att kumulera ett varumärkesrättsligt tvistemål med ett firmarättsligt tvistemål.

Omröstning

6 §

Om både lagfarna ledamöter och tekniska ledamöter eller ekonomiska experter ingår i rätten, ska vid omröstning först de lagfarna ledamöterna säga sin mening och därefter de tekniska ledamöterna eller ekonomiska experterna.

Paragrafen innehåller bestämmelser om röstordningen vid omröstning. Övervägandena finns i avsnitt 9.8. Av paragrafen framgår att när omröstning ska ske, ska först de lagfarna domarna och därefter de tekniska ledamöterna eller de ekonomiska experterna säga sin mening. Hur de olika meningarna ska vägas mot varandra avgörs med stöd av omröstningsreglerna i rättegångsbalken för tvistemål respektive brottmål beroende av vad saken rör. Dessa bestämmelser finns i 16 respektive 29 kap. RB. För mål om utdömande av vite innebär det att reglerna i 29 kap. RB ska tillämpas, jfr 3 §.

338 338

Författningskommentar Författningskommentar

Preklusion föreläggande av nytt vite och när det i samband med att det yrkas

7 §

ansvar för brott mot t.ex. upphovsrättslagen framställs ett enskilt Bestämmelserna i 42 kap. 15 och 15 a §§ samt 50 kap. 25 § tredje anspråk (jfr även 22 kap. 1 § RB). Av andra stycket framgår att kumulation inte kan avse mål stycket rättegångsbalken ska tillämpas även i tvistemål där förlikning om saken inte är tillåten och i ärenden. eller ärende där det finns behov av såväl teknisk som ekonomisk sakkunskap. Det är alltså inte möjligt att exempelvis förena ett Paragrafen innehåller bestämmelser om preklusion i indispositiva patenträttsligt ärende med ett konkurrensrättsligt ärende eller ett mål och domstolsärenden. Övervägandena finns i avsnitt 11.3 patenträttsligt mål med ett marknadsföringsrättsligt mål, om det finns behov av särskild sakkunskap i båda målen eller ärendena. Av paragrafen framgår att vissa av rättegångbalkens Om det är fråga om flera mål och är samma rättegångsform bestämmelser om preklusion i dispositiva tvistemål ska tillämpas tillämplig gäller 14 kap. 1-7 §§ RB respektive 45 kap. 3 § RB. även i indispositiva mål och ärenden i Patent- och marknadsdomstolen respektive Patent- och marknads- Med stöd av dessa bestämmelser blir det t.ex. möjligt att överdomstolen. Bestämmelserna för tingsrätt i 42 kap. RB kumulera ett varumärkesrättsligt tvistemål med ett firmarättsligt tillämpas i Patent- och marknadsdomstolen och bestämmelserna tvistemål. för hovrätt i 50 kap. RB tillämpas i Patent- och marknadsöverdomstolen. Gemensamt för de paragrafer som det Omröstning hänvisas till är att de har en fakultativ utformning. Det allmänintresse som ligger bakom att en måltyp anses indispositiv

6 § är en omständighet som kan beaktas när rätten tar ställning till Om både lagfarna ledamöter och tekniska ledamöter eller ekonomiska om ett preklusionsföreläggande ska utfärdas eller inte. experter ingår i rätten, ska vid omröstning först de lagfarna leda- Liksom de paragrafer som paragrafen hänvisar till tillskapar möterna säga sin mening och därefter de tekniska ledamöterna eller paragrafen aldrig en rätt att framställa nya grunder eller att ekonomiska experterna. komma med ny bevisning utan prekluderar endast en sådan rätt. Rätten att framställa nya yrkanden eller nya grunder kan vara Paragrafen innehåller bestämmelser om röstordningen vid om- utesluten till följd av t.ex. reglerna i 13 kap. 3 § RB. En part som röstning. Övervägandena finns i avsnitt 9.8. fått ett preklusionsföreläggande kan inte kringgå preklusionen Av paragrafen framgår att när omröstning ska ske, ska först genom att framställa ett nytt yrkande i en tilläggsstämning (se 13 de lagfarna domarna och därefter de tekniska ledamöterna eller kap. 6 § RB). de ekonomiska experterna säga sin mening. Hur de olika meningarna ska vägas mot varandra avgörs med stöd av omröstningsreglerna i rättegångsbalken för tvistemål respektive Förhör med part under sanningsförsäkran brottmål beroende av vad saken rör. Dessa bestämmelser finns i

8 §

16 respektive 29 kap. RB. För mål om utdömande av vite innebär I ett ärende får det hållas förhör med en part under sanningsförsäkran det att reglerna i 29 kap. RB ska tillämpas, jfr 3 §. enligt 37 kap. rättegångsbalken.

338 339 339

Författningskommentar

Paragrafen innehåller en bestämmelse om partsförhör under sanningsförsäkran. Övervägandena finns i avsnitt 8.2.3. I paragrafen anges att vid handläggning i domstolsärenden i Patent- och marknadsdomstolen och Patent- och marknadsöverdomstolen får förhör med part under sanningsförsäkran hållas. I ärendelagen finns bestämmelser om förhör med vittne och sakkunnig. Paragrafen kompletterar dessa regler i ärenden enligt denna lag.

4 kap. Sammansättningen i Patent- och marknadsdomstolen

Mål

1 §

Vid huvudförhandling i ett mål som anges i 1 kap. 4 § 1 ska Patent- och marknadsdomstolen bestå av fyra ledamöter, av vilka två ska vara lagfarna domare och två tekniska ledamöter. Om det finns skäl för det får antalet lagfarna domare utökas med en. Detsamma gäller i fråga om antalet tekniska ledamöter. Om det inte finns behov av teknisk sakkunskap får rätten bestå av tre lagfarna domare. I de fall som anges i 1 kap. 3 a § andra och tredje styckena och 1 kap. 3 d § rättegångsbalken ska rätten bestå av en lagfaren domare eller en lagfaren domare och en teknisk ledamot.

Paragrafen innehåller bestämmelser om Patent- och marknadsdomstolens sammansättning i patenträttsliga och växtförädlarrättsliga mål där det finns behov av teknisk sakkunskap. Övervägandena finns i avsnitt 9.4.1. I första stycket finns bestämmelser om huvudreglerna för rättens sammansättning vid huvudförhandling i patenträttsliga och växtförädlarrättsliga mål. Rätten ska enligt första meningen vid huvudförhandling bestå av fyra ledamöter, varav två ska vara lagfarna domare och två ska vara tekniska ledamöter. Med teknisk ledamot avses såväl ett patentråd som en teknisk expert (se 2 kap. 1 §). Vilken teknisk ledamot som bör ingå i rätten

340 340

Författningskommentar Författningskommentar

regleras i 4 §. Om det finns skäl för det får rätten enligt andra Paragrafen innehåller en bestämmelse om partsförhör under och tredje meningarna utökas med antingen en lagfaren ledamot

sanningsförsäkran. Övervägandena finns i avsnitt 8.2.3. eller en teknisk ledamot eller både och. Möjligheten till utökad

I paragrafen anges att vid handläggning i domstolsärenden i sammansättning är i första hand avsedd för mer omfattande mål

Patent- och marknadsdomstolen och Patent- och marknadsöver- där huvudförhandlingen förväntas pågå en längre tid samt för

domstolen får förhör med part under sanningsförsäkran hållas. I särskilt komplicerade mål. Om rätten i sistnämnda fall ska

ärendelagen finns bestämmelser om förhör med vittne och sak- förstärkas med en lagfaren domare eller med en teknisk ledamot

kunnig. Paragrafen kompletterar dessa regler i ärenden enligt beror på vad målet rör, dvs. om målet rör komplicerade rättsliga

denna lag. frågor eller om det rör komplicerade tekniska frågor. Av fjärde

meningen framgår att om domstolen anser att det inte finns

behov av särskild sakkunskap, får den istället bestå av tre lagfarna

4 kap. Sammansättningen i Patent- och marknadsdomstolen domare. Det kan t.ex. handla om att genom deldom avgöra om

ett anspråk är preskriberat. Mål Enligt andra stycket ska rätten bestå av antingen en lagfaren

domare eller en lagfaren domare och en teknisk ledamot när

1 §

domstolen med tillämpning av 1 kap. 3 a § andra och tredje Vid huvudförhandling i ett mål som anges i 1 kap. 4 § 1 ska Patent- och styckena RB håller huvudförhandling i förenklad form eller när marknadsdomstolen bestå av fyra ledamöter, av vilka två ska vara rätten i annat fall anser att det är tillräckligt med en lagfaren lagfarna domare och två tekniska ledamöter. Om det finns skäl för det domare eller en lagfaren domare och en teknisk ledamot vid får antalet lagfarna domare utökas med en. Detsamma gäller i fråga om huvudförhandling och parterna samtycker till det eller målet är antalet tekniska ledamöter. Om det inte finns behov av teknisk sakav enkel beskaffenhet. Detsamma gäller i mål om mindre värden kunskap får rätten bestå av tre lagfarna domare. (1 kap. 3 d § RB). Om en teknisk ledamot ska ingå i rätten eller I de fall som anges i 1 kap. 3 a § andra och tredje styckena och 1 kap. inte beror alltså på, förutom vad målet rör, parternas och rättens 3 d § rättegångsbalken ska rätten bestå av en lagfaren domare eller en lagfaren inställning till frågan. domare och en teknisk ledamot. Av paragrafen jämförd med 3 kap. 1 § följer att 1 kap. 3 e §

RB är tillämplig också i sådana mål som omfattas av paragrafen. Paragrafen innehåller bestämmelser om Patent- och marknads- Beredningsåtgärder som inte är av sådant slag att de bör domstolens sammansättning i patenträttsliga och växtförädlarförbehållas lagfarna domare, får alltså utföras av en annan rättsliga mål där det finns behov av teknisk sakkunskap. Övertjänsteman som har tillräcklig kunskap och erfarenhet. vägandena finns i avsnitt 9.4.1. Av hänvisningen i 3 kap. 1 § följer även att rättegångsbalkens I första stycket finns bestämmelser om huvudreglerna för regler om rättens sammansättning är tillämpliga för övriga målrättens sammansättning vid huvudförhandling i patenträttsliga typer som handläggs i Patent- och marknadsdomstolen. Det och växtförädlarrättsliga mål. Rätten ska enligt första meningen innebär att rätten enligt 1 kap. 3-3 e §§ RB ska bestå av en eller vid huvudförhandling bestå av fyra ledamöter, varav två ska vara tre lagfarna ledamöter om det är fråga om ett tvistemål och som lagfarna domare och två ska vara tekniska ledamöter. Med huvudregel av en lagfaren ledamot och tre nämndemän om det är teknisk ledamot avses såväl ett patentråd som en teknisk expert fråga om ett brottmål. (se 2 kap. 1 §). Vilken teknisk ledamot som bör ingå i rätten

340 341 341

Författningskommentar

2 §

I mål som anges i 1 kap. 4 § 1 ska Patent- och marknadsdomstolen vid avgörande av ett mål utan huvudförhandling och vid handläggning som inte sker vid huvudförhandling bestå av en lagfaren domare eller en lagfaren domare och en teknisk ledamot. Om det finns särskilda skäl för det med hänsyn till målets eller frågans beskaffenhet, får dock rätten ha den sammansättning som anges i 1 § första stycket vid avgörande av ett mål utan huvudförhandling och vid prövning av frågor som hör till rättegången.

Paragrafen innehåller ytterligare bestämmelser om Patent- och marknadsdomstolens sammansättning i mål där det finns behov av teknisk sakkunskap. Övervägandena finns i avsnitt 9.4.1. Huvudregeln, som kommer till uttryck i första meningen, är att domstolen vid handläggning som inte äger rum vid huvudförhandling i mål där det finns behov av teknisk sakkunskap ska bestå antingen av en lagfaren domare eller av en lagfaren domare och en teknisk ledamot. Till skillnad från vad som enligt nuvarande ordning gäller enligt patentlagen, gäller detta även vid syn på stället. Av andra meningen framgår att rätten vid avgörande av mål utan huvudförhandling och vid prövning av rättegångsfrågor alternativt kan ha den sammansättning som gäller för huvudförhandling, om det finns särskilda skäl för det med hänsyn till målets eller frågans beskaffenhet. Bestämmelsen motsvarar 1 kap. 3 c § RB. Ett behov av fullsutten rätt kan finnas exempelvis vid prövning av vissa frågor rörande interimistiska beslut. Exempel på sådana beslut kan vara interimistiska beslut med långtgående ekonomiska konsekvenser eller interimistiska beslut där det finns behov av två tekniska ledamöter med olika inriktning. Möjligheten att avgöra ett mål utan huvudförhandling med tre lagfarna ledamöter kan exempelvis utnyttjas när det är fråga om komplicerade rättsliga frågor eller mål med stora värden.

342 342

Författningskommentar Författningskommentar

3 §

2 § Vid huvudförhandling i ett mål som anges i 1 kap. 4 § 3 ska Patent- och I mål som anges i 1 kap. 4 § 1 ska Patent- och marknadsdomstolen vid marknadsdomstolen bestå av fyra ledamöter, av vilka två ska vara avgörande av ett mål utan huvudförhandling och vid handläggning som lagfarna domare och två ekonomiska experter. Om det finns skäl för inte sker vid huvudförhandling bestå av en lagfaren domare eller en det får antalet lagfarna domare utökas med en. Detsamma gäller i fråga lagfaren domare och en teknisk ledamot. Om det finns särskilda skäl om antalet ekonomiska experter. Om det inte finns behov av för det med hänsyn till målets eller frågans beskaffenhet, får dock ekonomisk sakkunskap får domstolen bestå av tre lagfarna domare. rätten ha den sammansättning som anges i 1 § första stycket vid I de fall som anges i 1 kap. 3 a § andra och tredje styckena och 1 kap. avgörande av ett mål utan huvudförhandling och vid prövning av frågor 3 d § rättegångsbalken ska rätten bestå av en lagfaren domare eller en lagfaren som hör till rättegången. domare och en ekonomisk expert.

Paragrafen innehåller ytterligare bestämmelser om Patent- och Paragrafen innehåller bestämmelser om Patent- och marknadsmarknadsdomstolens sammansättning i mål där det finns behov domstolens sammansättning i marknadsföringsrättsliga och konav teknisk sakkunskap. Övervägandena finns i avsnitt 9.4.1. kurrensrättsliga mål där det finns behov av ekonomisk sak- Huvudregeln, som kommer till uttryck i första meningen, är kunskap. Övervägandena finns i avsnitt 9.4.1. att domstolen vid handläggning som inte äger rum vid huvud- Paragrafen motsvarar 1 § med den skillnaden att den förhandling i mål där det finns behov av teknisk sakkunskap ska behandlar deltagande av ekonomiska experter i stället för bestå antingen av en lagfaren domare eller av en lagfaren domare tekniska ledamöter, se kommentaren till den paragrafen. och en teknisk ledamot. Till skillnad från vad som enligt nuvarande ordning gäller enligt patentlagen, gäller detta även vid 4 § syn på stället. I mål som anges i 1 kap. 4 § 3 ska Patent- och marknadsdomstolen vid Av andra meningen framgår att rätten vid avgörande av mål avgörande av ett mål utan huvudförhandling och vid handläggning som utan huvudförhandling och vid prövning av rättegångsfrågor inte sker vid huvudförhandling bestå av en lagfaren domare eller en alternativt kan ha den sammansättning som gäller för lagfaren domare och en ekonomisk expert. Om det finns särskilda skäl huvudförhandling, om det finns särskilda skäl för det med för det med hänsyn till målets eller frågans beskaffenhet, får dock hänsyn till målets eller frågans beskaffenhet. Bestämmelsen rätten ha den sammansättning som anges i 1 § första stycket vid motsvarar 1 kap. 3 c § RB. Ett behov av fullsutten rätt kan finnas avgörande av ett mål utan huvudförhandling och vid prövning av frågor exempelvis vid prövning av vissa frågor rörande interimistiska som hör till rättegången. beslut. Exempel på sådana beslut kan vara interimistiska beslut med långtgående ekonomiska konsekvenser eller interimistiska Paragrafen innehåller ytterligare bestämmelser om Patent- och beslut där det finns behov av två tekniska ledamöter med olika marknadsdomstolens sammansättning i marknadsföringsrättsliga inriktning. Möjligheten att avgöra ett mål utan huvudförhandling och konkurrensrättsliga mål där det finns behov av ekonomisk med tre lagfarna ledamöter kan exempelvis utnyttjas när det är sakkunskap. Övervägandena finns i avsnitt 9.4.1. fråga om komplicerade rättsliga frågor eller mål med stora Paragrafen motsvarar 2 § med den skillnaden att den behandvärden. lar deltagande av ekonomiska experter i stället för tekniska ledamöter, se kommentaren till den paragrafen.

342 343 343

Författningskommentar

Ärenden

5 §

Vid avgörande i sak av ett ärende som anges i 1 kap. 4 § 1 ska Patentoch marknadsdomstolen bestå av två ledamöter, av vilka en ska vara teknisk ledamot. Om det inte finns behov av teknisk sakkunskap får rätten bestå av en lagfaren domare. Om det finns särskilda skäl med hänsyn till ärendets beskaffenhet, får Patent- och marknadsdomstolen bestå av tre ledamöter, av vilka minst en ska vara lagfaren domare.

Paragrafen innehåller bestämmelser om Patent- och marknadsdomstolens sammansättning i patenträttsliga och växtförädlarrättsliga ärenden där det finns behov av teknisk sakkunskap. Övervägandena finns i avsnitt 9.4.2. Av paragrafen framgår att domstolen i patenträttsliga och växtförädlarrättsliga ärenden som huvudregel ska bestå av en lagfaren domare och en teknisk ledamot. Rätten kan dock bestå av enbart en lagfaren ledamot om det inte finns behov av teknisk sakkunskap. Ett exempel på när det kan komma i fråga att pröva ett ärende utan teknisk ledamot är när ärendet rör pantsättning av patent eller patentansökan. På motsvarande sätt som gäller enligt ärendelagen finns en möjlighet för Patent- och marknadsdomstolen att bestå av tre ledamöter om det finns särskilda skäl för det med hänsyn till ärendets beskaffenhet. I sådant fall kan rätten välja om en eller två ledamöter ska vara tekniska, beroende på vad ärendet kräver. Ett behov av deltagande av flera tekniska ledamöter kan exempelvis uppkomma när patentprövningen berör olika tekniska discipliner eller när ärendet rör principiella tekniska överväganden. Av hänvisningen i 3 kap. 2 § följer att ärendelagens regler om rättens sammansättning är tillämpliga såväl i övriga fall för ovan angivna måltyper som för övriga ärendetyper som handläggs i Patent- och marknadsdomstolen. Det innebär att rätten består av en eller tre lagfarna domare enligt vad som närmare framgår av 3 § ÄL.

344 344

Författningskommentar Författningskommentar

6 §

Ärenden Vid avgörande i sak av ett ärende som anges i 1 kap. 4 § 3 ska Patent-

och marknadsdomstolen bestå av två ledamöter, av vilka en ska vara

5 §

ekonomisk expert. Om det inte finns behov av ekonomisk sakkunskap Vid avgörande i sak av ett ärende som anges i 1 kap. 4 § 1 ska Patentfår rätten bestå av en lagfaren domare. Om det finns särskilda skäl med och marknadsdomstolen bestå av två ledamöter, av vilka en ska vara hänsyn till ärendets beskaffenhet, får Patent- och marknadsdomstolen teknisk ledamot. Om det inte finns behov av teknisk sakkunskap får bestå av tre ledamöter, av vilka minst en ska vara lagfaren domare. rätten bestå av en lagfaren domare. Om det finns särskilda skäl med

hänsyn till ärendets beskaffenhet, får Patent- och marknadsdomstolen Paragrafen innehåller bestämmelser om Patent- och bestå av tre ledamöter, av vilka minst en ska vara lagfaren domare. marknadsdomstolens sammansättning i marknadsföringsrättsliga

och konkurrensrättsliga ärenden där det finns behov av ekono- Paragrafen innehåller bestämmelser om Patent- och marknadsmisk sakkunskap. Övervägandena finns i avsnitt 9.4.2. domstolens sammansättning i patenträttsliga och växtföräd- Paragrafen motsvarar 5 § med den skillnaden att den larrättsliga ärenden där det finns behov av teknisk sakkunskap. behandlar deltagande av ekonomiska experter i stället för Övervägandena finns i avsnitt 9.4.2. tekniska ledamöter, se kommentaren till den paragrafen. Av paragrafen framgår att domstolen i patenträttsliga och Exempel på när det kan vara aktuellt att pröva ett ärende utan växtförädlarrättsliga ärenden som huvudregel ska bestå av en ekonomisk expert är när ärendet rör tillstånd för Konlagfaren domare och en teknisk ledamot. Rätten kan dock bestå kurrensverket att genomföra en platsundersökning (jfr 5 kap. 3 § av enbart en lagfaren ledamot om det inte finns behov av teknisk KL) eller överklagande av Konsumentombudsmannens beslut att sakkunskap. Ett exempel på när det kan komma i fråga att pröva anmana en näringsidkare att tillhandahålla handlingar (jfr 51 § ett ärende utan teknisk ledamot är när ärendet rör pantsättning MfL). av patent eller patentansökan. På motsvarande sätt som gäller

enligt ärendelagen finns en möjlighet för Patent- och

marknadsdomstolen att bestå av tre ledamöter om det finns Teknisk eller ekonomisk sakkunskap särskilda skäl för det med hänsyn till ärendets beskaffenhet. I

sådant fall kan rätten välja om en eller två ledamöter ska vara 7 §

tekniska, beroende på vad ärendet kräver. Ett behov av Om det i rätten ska ingå andra än lagfarna domare bestämmer rättens

deltagande av flera tekniska ledamöter kan exempelvis ordförande med beaktande av vilken sakkunskap som behövs och

uppkomma när patentprövningen berör olika tekniska discipliner övriga förhållanden i målet eller ärendet vilka tekniska ledamöter eller

eller när ärendet rör principiella tekniska överväganden. ekonomiska experter som ska ingå i rätten.

Av hänvisningen i 3 kap. 2 § följer att ärendelagens regler om

rättens sammansättning är tillämpliga såväl i övriga fall för ovan Paragrafen reglerar vilka tekniska ledamöter eller ekonomiska

angivna måltyper som för övriga ärendetyper som handläggs i experter som ska ingå i rätten.

Patent- och marknadsdomstolen. Det innebär att rätten består av Av paragrafen framgår att det är upp till rättens ordförande

en eller tre lagfarna domare enligt vad som närmare framgår av att utifrån vad som ska prövas i målet avgöra vilken kompetens

3 § ÄL. den särskilda ledamoten ska ha.

344 345 345

Författningskommentar

Förhinder för ledamot

8 §

Om Patent- och marknadsdomstolen i ett mål eller ärende som anges i 1 kap. 4 § 1 och 3 består av fler än två ledamöter och en av ledamöterna får förhinder sedan huvudförhandlingen eller motsvarande handläggning har påbörjats, är rätten ändå domför om en av de kvarvarande ledamöterna är lagfaren domare.

Paragrafen innehåller regler om domförhet vid ledamots förhinder i mål där det krävs särskild sakkunskap. Övervägandena finns i avsnitt 9.6. Om rätten i ett patenträttsligt, växtförädlarrättsligt, konkurrensrättsligt eller marknadsföringsrättsligt mål eller ärende består av fler än två ledamöter och hinder inträffar för en av ledamöterna sedan huvudförhandlingen eller motsvarande handläggning har påbörjats, framgår av paragrafen att rätten ändå är domför med de ledamöter som återstår. Med uttrycket motsvarande handläggning avses t.ex. sammanträde eller föredragning av målet inför rättens ledamöter (jfr 17 § första stycket lagen [1971:289] om allmänna förvaltningsdomstolar och 9 § lagen [2010:921] om mark- och miljödomstolar). Av 2 kap. 1 § framgår att rättens ordförande alltid måste vara lagfaren. En förutsättning för domförhet trots inträffat förhinder är därför att minst en av de kvarvarande ledamöterna är lagfaren. Av hänvisningarna i 3 kap. 1 och 2 §§ till rättegångsbalken respektive ärendelagen följer att för övriga mål och ärenden som handläggs i Patent- och marknadsdomstolen är rättegångsbalkens respektive ärendelagens regler om rättens sammansättning vid förhinder tillämpliga.

346 346

Författningskommentar Författningskommentar

5 kap. Sammansättningen i Patent- och marknadsöverdomstolen

Förhinder för ledamot Mål

8 §

Om Patent- och marknadsdomstolen i ett mål eller ärende som anges i 1 § Vid prövning i sak av ett mål som anges i 1 kap. 4 § 1 och 3 ska Patent- 1 kap. 4 § 1 och 3 består av fler än två ledamöter och en av ledamöterna får förhinder sedan huvudförhandlingen eller motsvarande och marknadsöverdomstolen bestå av fem ledamöter, av vilka tre ska vara lagfarna domare och två tekniska ledamöter eller ekonomiska handläggning har påbörjats, är rätten ändå domför om en av de kvarvarande ledamöterna är lagfaren domare. experter, om teknisk ledamot eller ekonomisk expert deltagit i Patentoch marknadsdomstolens avgörande. Om det finns skäl för det får antalet lagfarna domare utökas med en. Detsamma gäller i fråga om Paragrafen innehåller regler om domförhet vid ledamots förantalet tekniska ledamöter eller ekonomiska experter. hinder i mål där det krävs särskild sakkunskap. Övervägandena Patent- och marknadsöverdomstolen är domför utan tekniska finns i avsnitt 9.6. ledamöter eller ekonomiska experter om medverkan av sådana Om rätten i ett patenträttsligt, växtförädlarrättsligt, konkurrensrättsligt eller marknadsföringsrättsligt mål eller ledamöter inte behövs. Vid behandling av frågor om prövningstillstånd får en teknisk ärende består av fler än två ledamöter och hinder inträffar för en ledamot eller ekonomisk expert ingå i rätten i stället för en av flera av ledamöterna sedan huvudförhandlingen eller motsvarande lagfarna domare. handläggning har påbörjats, framgår av paragrafen att rätten ändå är domför med de ledamöter som återstår. Med uttrycket motsvarande handläggning avses t.ex. sammanträde eller Paragrafen innehåller bestämmelser om Patent- och marknadsföredragning av målet inför rättens ledamöter (jfr 17 § första överdomstolens sammansättning i mål där det finns behov av stycket lagen [1971:289] om allmänna förvaltningsdomstolar och 9 § särskild sakkunskap. Övervägandena finns i avsnitt 9.5.2 och 9.5.4. lagen [2010:921] om mark- och miljödomstolar). Av 2 kap. 1 § Av första stycket framgår att Patent- och marknadsöverdomframgår att rättens ordförande alltid måste vara lagfaren. En stolen i patenträttsliga, växtförädlarrättsliga, marknadsföringsförutsättning för domförhet trots inträffat förhinder är därför att minst en av de kvarvarande ledamöterna är lagfaren. rättsliga och konkurrensrättsliga mål som har överklagats till domstolen som huvudregel ska bestå av tre lagfarna domare och Av hänvisningarna i 3 kap. 1 och 2 §§ till rättegångsbalken respektive ärendelagen följer att för övriga mål och ärenden som två ledamöter med särskild sakkunskap (tekniska ledamöter eller ekonomiska experter), om särskild ledamot deltagit i Patent- och handläggs i Patent- och marknadsdomstolen är rättegångsbalmarknadsdomstolen. Bestämmelsen gäller när rätten avgör målet kens respektive ärendelagens regler om rättens sammansättning i sak. Vad som sägs i första stycket motsvarar i huvudsak vad vid förhinder tillämpliga. som hittills har gällt enligt 67 § PL. Av styckets sista mening framgår att det är möjligt att utöka rättens sammansättning med som mest två lagfarna domare och en teknisk ledamot eller ekonomisk expert. Den bestämmelsen är avsedd främst för de mål som innehåller komplicerade frågeställningar eller där huvudförhandlingen förväntas pågå under en längre tid.

346 347 347

Författningskommentar

Av andra stycket framgår att rätten är domför utan tekniska eller ekonomiska ledamöter, om medverkan av sådana ledamöter inte behövs. Ett sådant fall kan vara när Patent- och marknadsdomstolen – rätteligen – bestått av enbart lagfarna ledamöter. Ett annat fall kan vara när målet i Patent- och marknadsdomstolen rört tekniska eller ekonomiska frågeställningar, men med hänsyn till hur parterna utformat sin talan i överdomstolen de frågor som är uppe till prövning där är av rättslig karaktär. Tredje stycket innehåller en bestämmelse om Patent- och marknadsdomstolens sammansättning vid behandling av frågor om prövningstillstånd. Bestämmelsen kompletterar bestämmelserna i 2 kap. 4 § tredje stycket RB. Bestämmelsen motsvarar delvis vad som hittills har gällt enligt 67 § tredje stycket PL. Av bestämmelsen framgår att rätten kan bestå av två lagfarna och en annan ledamot vid tillståndsprövningen. Av hänvisningen i 3 kap. 1 § till rättegångsbalken framgår att bestämmelserna i 2 kap. 4 § femte och sjätte stycket RB om beredningsåtgärder är tillämplig också i de patenträttsliga, växtförädlarrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga målen. Av denna hänvisning framgår också att bestämmelserna i 2 kap. 4 § RB i sin helhet är tillämpliga på övriga mål som handläggs i Patent- och marknadsöverdomstolen. Det innebär att rätten som huvudregel är domför med tre eller fyra lagfarna ledamöter om det är fråga om ett tvistemål och tre lagfarna ledamöter och två nämndemän om det är fråga om ett brottmål.

Ärenden

2 §

Vid avgörande i sak av ett ärende som anges i 1 kap. 4 § 1och 3 ska Patent- och marknadsöverdomstolen bestå av tre ledamöter. Om Patentoch marknadsdomstolen bestått av tre ledamöter ska dock Patent- och marknadsöverdomstolen bestå av fyra ledamöter. Om teknisk ledamot eller ekonomisk expert deltagit i rätten i Patentoch marknadsdomstolen ska teknisk ledamot eller ekonomisk expert ingå i

348 348

Författningskommentar Författningskommentar

Patent- och marknadsöverdomstolen, om det inte är obehövligt. Minst två Av andra stycket framgår att rätten är domför utan tekniska ledamöter ska vara lagfarna domare. eller ekonomiska ledamöter, om medverkan av sådana ledamöter Vid behandling av frågor om prövningstillstånd får en teknisk ledamot inte behövs. Ett sådant fall kan vara när Patent- och marknads- eller ekonomisk expert ingå i rätten i stället för en av flera lagfarna domare. domstolen – rätteligen – bestått av enbart lagfarna ledamöter. Ett annat fall kan vara när målet i Patent- och marknadsdomstolen Paragrafen innehåller bestämmelser om Patent- och marknadsrört tekniska eller ekonomiska frågeställningar, men med hänsyn överdomstolens sammansättning i ärenden där det finns behov till hur parterna utformat sin talan i överdomstolen de frågor av särskild sakkunskap. Övervägandena finns i avsnitt 9.5.3 och som är uppe till prövning där är av rättslig karaktär. 9.5.4. Tredje stycket innehåller en bestämmelse om Patent- och Av första stycket framgår att Patent- och marknadsöverdommarknadsdomstolens sammansättning vid behandling av frågor stolen vid prövning i sak av patenträttsliga, växtförädlarrättsliga, om prövningstillstånd. Bestämmelsen kompletterar bestäm- marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga ärenden som melserna i 2 kap. 4 § tredje stycket RB. Bestämmelsen motsvarar huvudregel ska bestå av tre ledamöter. Har Patent- och markdelvis vad som hittills har gällt enligt 67 § tredje stycket PL. Av nadsdomstolen bestått av tre ledamöter ska dock Patent- och bestämmelsen framgår att rätten kan bestå av två lagfarna och en marknadsdomstolen bestå av minst fyra ledamöter. annan ledamot vid tillståndsprövningen. I andra stycket finns bestämmelser om deltagande av leda- Av hänvisningen i 3 kap. 1 § till rättegångsbalken framgår att möter med särskild sakkunskap (tekniska ledamöter eller ekonobestämmelserna i 2 kap. 4 § femte och sjätte stycket RB om miska experter). Om särskild ledamot deltagit i Patent- och beredningsåtgärder är tillämplig också i de patenträttsliga, växt- marknadsdomstolen ska minst en sådan ledamot delta i Patentförädlarrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrätts- och marknadsöverdomstolen, om det inte är obehövligt. Se liga målen. Av denna hänvisning framgår också att bestämmel- kommentaren till 3 kap. 1 § andra stycket angående när sådan serna i 2 kap. 4 § RB i sin helhet är tillämpliga på övriga mål som medverkan ska anses obehövlig. Minst två ledamöter ska vara handläggs i Patent- och marknadsöverdomstolen. Det innebär lagfarna. Även i detta fall gäller vad som sägs i första stycket om att rätten som huvudregel är domför med tre eller fyra lagfarna att rätten som mest kan bestå av fyra ledamöter. När särskilda ledamöter om det är fråga om ett tvistemål och tre lagfarna ledamöter deltar kan rätten alltså bestå av som mest två lagfarna ledamöter och två nämndemän om det är fråga om ett brottmål. och två särskilda ledamöter eller tre lagfarna ledamöter och en teknisk ledamot. Av hänvisningen i 3 kap. 2 § till ärendelagen följer att bestäm- Ärenden melserna i 2 kap. 4 § RB i sin helhet är tillämpliga på övriga ärenden som handläggs i Patent- och marknadsöverdomstolen. Det

2 §

innebär att rätten som huvudregel är beslutför med tre eller fyra Vid avgörande i sak av ett ärende som anges i 1 kap. 4 § 1och 3 ska lagfarna ledamöter. Patent- och marknadsöverdomstolen bestå av tre ledamöter. Om Patent- Tredje stycket innehåller en bestämmelse om Patent- och och marknadsdomstolen bestått av tre ledamöter ska dock Patent- och marknadsöverdomstolens sammansättning vid behandling av marknadsöverdomstolen bestå av fyra ledamöter. frågor om prövningstillstånd. Se kommentaren till 5 kap. 1 § Om teknisk ledamot eller ekonomisk expert deltagit i rätten i Patenttredje stycket. och marknadsdomstolen ska teknisk ledamot eller ekonomisk expert ingå i

348 349 349

Författningskommentar

Särskilda rättsmedel

3 §

Vid Patent- och marknadsdomstolens prövning av en ansökan om resning, klagan över domvilla eller återställande av försutten tid avseende ett mål eller ärende som anges i 1 kap. 4 § 1 får en teknisk ledamot ingå i rätten i stället för en lagfaren ledamot. Vid Patent- och marknadsdomstolens prövning av en ansökan om resning, klagan över domvilla eller återställande av försutten tid avseende ett mål eller ärende som anges i 1 kap. 4 § 3 får en ekonomisk expert ingå i rätten i stället för en lagfaren ledamot.

Paragrafen innehåller bestämmelser om Patent- och marknadsöverdomstolens sammansättning vid handläggning av mål rörande särskilda (extraordinära) rättsmedel. Bestämmelserna i paragrafen kompletterar bestämmelsen i 2 kap. 4 § första stycket första meningen RB. Övervägandena finns i avsnitt 9.5.4. Första stycket reglerar rättens sammansättning vid prövning av en ansökan om ett extraordinärt rättsmedel som avser ett avgörande i ett patenträttsligt eller växtförädlarrättsligt mål eller ärende. Rätten avgör i sådant fall om den ska bestå av enbart lagfarna ledamöter eller om en av de lagfarna ledamöterna ska ersättas med en teknisk ledamot. Ett behov av teknisk sakkunskap kan föreligga exempelvis om resning söks under åberopande av nya omständigheter eller ny bevisning. Andra stycket reglerar rättens sammansättning vid prövning av en ansökan om ett extraordinärt rättsmedel som avser ett konkurrensrättsligt eller marknadsföringsrättsligt mål eller ärende. Bestämmelsen motsvarar den i första stycket med den skillnaden att den behandlar deltagande av ekonomiska experter i stället för tekniska ledamöter, se kommentaren till första stycket. Av paragrafen jämförd med 3 kap. 1 och 2 §§ följer att rättegångsbalkens regler om rättens sammansättning är tillämpliga för övriga mål och ärenden där talan om extraordinära rättsmedel förs i Patent- och marknadsöverdomstolen. Det innebär att

350 350

Författningskommentar Författningskommentar

rätten består av tre lagfarna ledamöter vid prövning av en sådan Särskilda rättsmedel ansökan.

3 §

Vid Patent- och marknadsdomstolens prövning av en ansökan om Teknisk eller ekonomisk sakkunskap resning, klagan över domvilla eller återställande av försutten tid avseende ett mål eller ärende som anges i 1 kap. 4 § 1 får en teknisk ledamot 4 § ingå i rätten i stället för en lagfaren ledamot. Om det i rätten ska ingå andra än lagfarna domare bestämmer rättens Vid Patent- och marknadsdomstolens prövning av en ansökan om ordförande med beaktande av vilken sakkunskap som behövs och resning, klagan över domvilla eller återställande av försutten tid avseen- övriga förhållanden i målet eller ärendet vilka tekniska ledamöter eller de ett mål eller ärende som anges i 1 kap. 4 § 3 får en ekonomisk expert ekonomiska experter som ska ingå i rätten. ingå i rätten i stället för en lagfaren ledamot. Se författningskommentaren till 4 kap. 4 §. Paragrafen innehåller bestämmelser om Patent- och marknadsöverdomstolens sammansättning vid handläggning av mål rörande särskilda (extraordinära) rättsmedel. Bestämmelserna i paragrafen Förhinder för ledamot kompletterar bestämmelsen i 2 kap. 4 § första stycket första

5 §

meningen RB. Övervägandena finns i avsnitt 9.5.4. Om Patent- och marknadsöverdomstolen i ett mål eller ärende som Första stycket reglerar rättens sammansättning vid prövning av anges i 1 kap. 4 § 1 och 3 består av fler än två ledamöter och en av en ansökan om ett extraordinärt rättsmedel som avser ett avgörande i ett patenträttsligt eller växtförädlarrättsligt mål eller ledamöterna får förhinder sedan huvudförhandlingen eller motsvarande handläggning har påbörjats, är rätten ändå domför om en av de ärende. Rätten avgör i sådant fall om den ska bestå av enbart kvarvarande ledamöterna är lagfaren domare. lagfarna ledamöter eller om en av de lagfarna ledamöterna ska ersättas med en teknisk ledamot. Ett behov av teknisk sakkun- Se författningskommentaren till 4 kap. 5 §. skap kan föreligga exempelvis om resning söks under åberopande av nya omständigheter eller ny bevisning. Andra stycket reglerar rättens sammansättning vid prövning av

en ansökan om ett extraordinärt rättsmedel som avser ett kon- 15.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1949:345) kurrensrättsligt eller marknadsföringsrättsligt mål eller ärende. om rätten till arbetstagares uppfinningar

Bestämmelsen motsvarar den i första stycket med den skillnaden

9 §

att den behandlar deltagande av ekonomiska experter i stället för I mål om tillämpningen av denna lag är Patent- och marknadsdomstolen tekniska ledamöter, se kommentaren till första stycket. Av paragrafen jämförd med 3 kap. 1 och 2 §§ följer att rätte- rätt domstol. gångsbalkens regler om rättens sammansättning är tillämpliga för Paragrafen innehåller en bestämmelse om behörig domstol. övriga mål och ärenden där talan om extraordinära rättsmedel Övervägandena finns i avsnitt 6. förs i Patent- och marknadsöverdomstolen. Det innebär att

350 351 351

Författningskommentar

Ändringen i paragrafen innebär att Patent- och marknadsdomstolen är behörig att som första domstol handlägga samtliga mål enligt lagen.

15.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

53 b §

På yrkande av upphovsmannen eller hans eller hennes rättsinnehavare eller av den som på grund av upplåtelse har rätt att utnyttja verket får domstolen vid vite förbjuda den som vidtar eller medverkar till en åtgärd som innebär intrång eller överträdelse som avses i 53 § att fortsätta med åtgärden. Om käranden visar sannolika skäl för att en åtgärd som innebär intrång eller överträdelse som avses i 53 §, eller medverkan till åtgärden, förekommer och om det skäligen kan befaras att svaranden genom att fortsätta med åtgärden, eller medverkan till den, förringar värdet av den ensamrätt som upphovsrätten medför, får domstolen meddela vitesförbud för tiden intill dess att målet slutligt har avgjorts eller annat har beslutats. Innan ett sådant förbud meddelas ska svaranden ha fått tillfälle att yttra sig, om inte ett dröjsmål skulle medföra risk för skada. Bestämmelserna i första och andra styckena tillämpas också i fråga om försök eller förberedelse till intrång eller överträdelse som avses i 53 §. Förbud enligt andra stycket får meddelas endast om käranden ställer säkerhet hos domstolen för den skada som kan tillfogas svaranden. Saknar käranden förmåga att ställa sådan säkerhet, får domstolen befria honom eller henne från detta. I fråga om slaget av säkerheten gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken. Säkerheten ska prövas av domstolen, om den inte har godkänts av svaranden. När målet avgörs ska domstolen pröva om förbud som har meddelats enligt andra stycket fortfarande ska bestå. I fråga om överklagande av beslut enligt andra eller fjärde stycket samt i

352 352

Författningskommentar Författningskommentar

fråga om handläggningen i högre domstol gäller rättegångsbalkens Ändringen i paragrafen innebär att Patent- och marknads- bestämmelser om överklagande av beslut enligt 15 kap. rättegångsbalken. domstolen är behörig att som första domstol handlägga samtliga En talan om utdömande av vite förs av den som har ansökt om mål enligt lagen. förbudet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vitesförbud.

15.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1960:729) Övervägandena finns i avsnitt 8.2.1. om upphovsrätt till litterära och konstnärliga Ändringarna i sjunde stycket innebär att bestämmelserna om

tillämplig lag vid talan om utdömande av vite och om kumulation

verk

av talan om utdömande av vite och talan om föreläggande av nytt

53 b § vite upphävs. Dessa frågor regleras i stället i lagen (2014:000) om På yrkande av upphovsmannen eller hans eller hennes rättsinnehavare patent- och marknadsdomstolar. Se 3 kap. 3 och 4 §§ den lagen. eller av den som på grund av upplåtelse har rätt att utnyttja verket får Stycket ändras också språkligt. domstolen vid vite förbjuda den som vidtar eller medverkar till en åtgärd som innebär intrång eller överträdelse som avses i 53 § att 53 e § fortsätta med åtgärden. Om ett yrkande om informationsföreläggande riktar sig mot den som är Om käranden visar sannolika skäl för att en åtgärd som innebär sökandens motpart i ett mål om intrång eller överträdelse, ska intrång eller överträdelse som avses i 53 §, eller medverkan till åtgärden, bestämmelserna om rättegång som gäller för det målet tillämpas. Ett förekommer och om det skäligen kan befaras att svaranden genom att beslut om informationsföreläggande får överklagas särskilt. fortsätta med åtgärden, eller medverkan till den, förringar värdet av den Om yrkandet om informationsföreläggande riktar sig mot någon ensamrätt som upphovsrätten medför, får domstolen meddela annan än den som anges i första stycket, ska lagen (1996:242) om vitesförbud för tiden intill dess att målet slutligt har avgjorts eller annat domstolsärenden tillämpas. Domstolen får bestämma att vardera parten har beslutats. Innan ett sådant förbud meddelas ska svaranden ha fått ska svara för sina rättegångskostnader. tillfälle att yttra sig, om inte ett dröjsmål skulle medföra risk för skada. En talan om utdömande av vite får föras av den som har ansökt om Bestämmelserna i första och andra styckena tillämpas också i fråga föreläggandet. om försök eller förberedelse till intrång eller överträdelse som avses i 53 §. Paragrafen innehåller bestämmelser om handläggningen av ett Förbud enligt andra stycket får meddelas endast om käranden beslut om informationsföreläggande. Övervägandena finns i ställer säkerhet hos domstolen för den skada som kan tillfogas avsnitt 6 och 8.2.3. svaranden. Saknar käranden förmåga att ställa sådan säkerhet, får Ändringarna i paragrafen innebär att det som tidigare var domstolen befria honom eller henne från detta. I fråga om slaget av första stycket upphävs och att andra, tredje och fjärde stycket säkerheten gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken. Säkerheten ska prövas blir första, andra och tredje stycket av domstolen, om den inte har godkänts av svaranden. Första stycket ändras enbart språkligt. När målet avgörs ska domstolen pröva om förbud som har I andra stycket ersätts hänvisningen till andra stycket med en meddelats enligt andra stycket fortfarande ska bestå. hänvisning till första stycket. Vidare flyttas bestämmelsen om I fråga om överklagande av beslut enligt andra eller fjärde stycket samt i

352 353 353

Författningskommentar

partsförhör under sanningsförsäkran till 3 kap. 7 § lagen om patent- och marknadsdomstolar. Tredje stycket ändras på motsvarande sätt som 53 b § sjunde stycket, se författningskommentaren till den paragrafen. Frågan om behörig domstol och om möjligheten för domstol att pröva en fråga om informationsföreläggande trots att parterna ingått skiljeavtal regleras i 58 §.

56 b §

En fråga om intrångsundersökning får tas upp endast på yrkande av upphovsmannen eller upphovsmannens rättsinnehavare eller den som på grund av upplåtelse har rätt att utnyttja verket. Om rättegång inte är inledd, ska yrkandet framställas skriftligen. Innan ett beslut om undersökning meddelas ska motparten ha fått tillfälle att yttra sig. Domstolen får dock omedelbart meddela ett beslut som gäller till dess annat har beslutats, om ett dröjsmål skulle medföra risk för att föremål eller handlingar som har betydelse för utredning om intrånget skaffas undan, förstörs eller förvanskas. I övrigt ska en fråga om intrångsundersökning som uppkommer då rättegång inte är inledd handläggas på samma sätt som om frågan uppkommit under rättegång.

Paragrafen innehåller regler om handläggningen av en fråga om intrångsundersökning. Övervägandena finns i avsnitt 6. Ändringen innebär att det som tidigare var första stycket upphävs. Frågan om behörig domstol för ansökan om intrångsundersökning regleras i 58 §.

58 §

Patent- och marknadsdomstolen är rätt domstol i mål enligt denna lag. Detsamma gäller i ärenden om informationsföreläggande. Det som sägs i rättegångsbalken om inskränkning av domstols behörighet i fråga om tvist som ska tas upp i annan ordning än inför domstol ska inte tillämpas i fråga om ett yrkande om informationsföreläggande eller intrångsundersökning.

354 354

Författningskommentar Författningskommentar

Paragrafen innehåller bestämmelser om behörig domstol. Överpartsförhör under sanningsförsäkran till 3 kap. 7 § lagen om vägandena finns i avsnitt 6. patent- och marknadsdomstolar. Av ändringen i första stycket framgår att Patent- och mark- Tredje stycket ändras på motsvarande sätt som 53 b § sjunde nadsdomstolen är behörig att som första domstol handlägga stycket, se författningskommentaren till den paragrafen. samtliga mål enligt lagen. Som mål räknas också s.k. RB-ärenden, Frågan om behörig domstol och om möjligheten för domstol jfr 3 § mål- och ärendeförordningen, t.ex. fråga om intrångsatt pröva en fråga om informationsföreläggande trots att undersökning. Dessutom framgår att Patent- och marknadsparterna ingått skiljeavtal regleras i 58 §. domstolen är behörig domstol för ansökan om informationsföreläggande som handläggs enligt ärendelagen.

56 b § Av andra stycket, som är nytt, framgår att Patent- och mark- En fråga om intrångsundersökning får tas upp endast på yrkande av nadsdomstolen är behörig att pröva fråga om informationsföreupphovsmannen eller upphovsmannens rättsinnehavare eller den som läggande eller intrångsundersökning även om parterna har ingått på grund av upplåtelse har rätt att utnyttja verket. Om rättegång inte är skiljeavtal. Stycket motsvarar i sak de hittills gällande 53 e § inledd, ska yrkandet framställas skriftligen. första stycket andra meningen och 56 b § första stycket andra Innan ett beslut om undersökning meddelas ska motparten ha fått meningen.

tillfälle att yttra sig. Domstolen får dock omedelbart meddela ett beslut som gäller till dess annat har beslutats, om ett dröjsmål skulle medföra

risk för att föremål eller handlingar som har betydelse för utredning om 15.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1963:193)

intrånget skaffas undan, förstörs eller förvanskas.

om samarbete med Danmark, Finland, Island

I övrigt ska en fråga om intrångsundersökning som uppkommer då

och Norge angående verkställighet av straff

rättegång inte är inledd handläggas på samma sätt som om frågan

m.m.

uppkommit under rättegång.

4 §

Paragrafen innehåller regler om handläggningen av en fråga om

Vad som i denna lag sägs om böter ska gälla även utdömda viten, som

intrångsundersökning. Övervägandena finns i avsnitt 6.

1. har förelagts part eller annan till fullgörande av en skyldighet i en

Ändringen innebär att det som tidigare var första stycket

rättegång,

upphävs. Frågan om behörig domstol för ansökan om intrångs-

2. i Sverige har förelagts av Konsumentombudsmannen, Konkur-

undersökning regleras i 58 §.

rensverket eller domstol i mål eller ärende enligt 1 kap. 4 § 3–5 lagen

(2014:000) om patent- och marknadsdomstolar, och

58 §

3. i Finland har dömts ut av Marknadsdomstolen eller, efter Patent- och marknadsdomstolen är rätt domstol i mål enligt denna lag. överklagande av ett avgörande av denna domstol, av Högsta domstolen. Detsamma gäller i ärenden om informationsföreläggande. Vad som sägs i första stycket gäller även tvangsgebyr som i Norge Det som sägs i rättegångsbalken om inskränkning av domstols har förelagts av Forbrukerombudet och som har godkänts av behörighet i fråga om tvist som ska tas upp i annan ordning än inför näringsidkaren eller har dömts ut av domstol. domstol ska inte tillämpas i fråga om ett yrkande om informations-

föreläggande eller intrångsundersökning.

354 355 355

Författningskommentar

Paragrafen innehåller bestämmelser om verkställighet av utdömda viten inom Norden. Övervägandena finns i avsnitt 6. Ändringen i första stycket 2 innebär att möjligheten till verkställighet i annat nordiskt land inte längre omfattar utdömda viten som förelagts av Stockholms tingsrätt och Marknadsdomstolen utan i stället utdömda viten som har förelagts av Patentoch marknadsdomstolen, Patent- och marknadsöverdomstolen och Högsta domstolen (jfr 1 kap. 3 § i lagen om patent- och marknadsdomstolar).

15.5 Förslag till lag om ändring i patentlagen (1967:837)

26 §

Ett slutligt beslut av patentmyndigheten om en ansökan om patent och ett slutligt beslut enligt 8 b § tredje stycket får överklagas av sökanden. Ett slutligt beslut om en invändning mot patent får överklagas av patenthavaren och invändaren. Ett beslut, genom vilket en begäran om återupptagning enligt 15 § tredje stycket eller 19 § andra stycket har avslagits eller ett yrkande om överföring enligt 18 § har bifallits, får överklagas av sökanden. Ett beslut, genom vilket ett yrkande om överföring enligt 18 § har avslagits, får överklagas av den som har framställt yrkandet. Ett beslut, genom vilket ett yrkande om förordnande enligt 22 § femte stycket har avslagits, får överklagas av den som har framställt yrkandet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om överklagande av patentmyndighetens beslut. Övervägandena finns i avsnitt 8.2.3. Ändringarna i första stycket innebär att möjligheten för domstolen att pröva en talan trots att invändaren återkallat sin talan tas bort. Av 22 § förvaltningslagen (1986:223) framgår att en förutsättning för att överklaga ett beslut är att det gått klaganden emot. Att denna förutsättning i paragrafen tas bort innebär alltså inte någon förändring i sak.

356 356

Författningskommentar Författningskommentar

Fjärde stycket, som anger att bestämmelser om överklagande Paragrafen innehåller bestämmelser om verkställighet av utdöm- av beslut enligt vissa paragrafer finns i 75 §, tas bort. Att patentda viten inom Norden. Övervägandena finns i avsnitt 6. myndighetens beslut får överklagas till Patent- och mark- Ändringen i första stycket 2 innebär att möjligheten till nadsdomstolen regleras fortsättningsvis i 66 §. verkställighet i annat nordiskt land inte längre omfattar utdömda viten som förelagts av Stockholms tingsrätt och Marknadsdom- 36 § stolen utan i stället utdömda viten som har förelagts av Patent- Om en del av en internationell patentansökan inte har varit föremål för och marknadsdomstolen, Patent- och marknadsöverdomstolen internationell nyhetsgranskning eller internationell förberedande och Högsta domstolen (jfr 1 kap. 3 § i lagen om patent- och patenterbarhetsprövning på grund av att ansökningen har bedömts marknadsdomstolar). omfatta av varandra oberoende uppfinningar och att sökanden inte inom föreskriven tid har betalat tilläggsavgift enligt konventionen om patentsamarbete, ska patentmyndigheten pröva om bedömningen var

15.5 Förslag till lag om ändring i patentlagen riktig. Om patentmyndigheten finner att bedömningen var riktig, ska (1967:837)

den del av ansökningen som inte har varit föremål för sådan granskning eller prövning anses återkallad hos patentmyndigheten, om inte

26 § sökanden betalar föreskriven avgift till myndigheten inom två månader Ett slutligt beslut av patentmyndigheten om en ansökan om patent och från det att myndigheten sände en underrättelse till honom eller henne ett slutligt beslut enligt 8 b § tredje stycket får överklagas av sökanden. om sitt ställningstagande. Om patentmyndigheten finner att Ett slutligt beslut om en invändning mot patent får överklagas av bedömningen inte var riktig, ska myndigheten fortsätta handläggningen patenthavaren och invändaren. av ansökningen i dess helhet. Ett beslut, genom vilket en begäran om återupptagning enligt 15 § Ett beslut enligt första stycket, genom vilket patentmyndigheten tredje stycket eller 19 § andra stycket har avslagits eller ett yrkande om har funnit att en patentansökan omfattar av varandra oberoende överföring enligt 18 § har bifallits, får överklagas av sökanden. Ett uppfinningar, får överklagas av sökanden. beslut, genom vilket ett yrkande om överföring enligt 18 § har Om rätten finner patentmyndighetens beslut riktigt, räknas fristen avslagits, får överklagas av den som har framställt yrkandet. för att betala sådan avgift som avses i första stycket andra meningen Ett beslut, genom vilket ett yrkande om förordnande enligt 22 § från det att patentmyndigheten sände en underrättelse till sökanden om femte stycket har avslagits, får överklagas av den som har framställt rättens lagakraftvunna beslut. yrkandet. Paragrafen innehåller bestämmelser om patentmyndighetens Paragrafen innehåller bestämmelser om överklagande av patent- prövning av en internationell patentansökan. myndighetens beslut. Övervägandena finns i avsnitt 8.2.3. Ändringen innebär att hänvisningen i andra stycket till 27 § Ändringarna i första stycket innebär att möjligheten för dom- första och andra stycket ifråga om överklagande tas bort till följd stolen att pröva en talan trots att invändaren återkallat sin talan av att frågan om till vilken domstol patentmyndighetens beslut tas bort. Av 22 § förvaltningslagen (1986:223) framgår att en får överklagas regleras i 66 §. förutsättning för att överklaga ett beslut är att det gått klaganden Övriga ändringar är endast språkliga. emot. Att denna förutsättning i paragrafen tas bort innebär alltså inte någon förändring i sak.

356 357 357

Författningskommentar

57 b §

På yrkande av patenthavaren eller den som på grund av licens har rätt att utnyttja uppfinningen får domstolen vid vite förbjuda den som gör eller medverkar till patentintrång att fortsätta med det. Om käranden visar sannolika skäl för att intrång, eller medverkan till intrång, förekommer och om det skäligen kan befaras att svaranden genom att fortsätta intrånget, eller medverkan till det, förringar värdet av ensamrätten till patentet, får domstolen meddela vitesförbud för tiden intill dess att målet slutligt har avgjorts eller annat har beslutats. Innan ett sådant förbud meddelas ska svaranden ha fått tillfälle att yttra sig, om inte ett dröjsmål skulle medföra risk för skada. Bestämmelserna i första och andra styckena tillämpas också i fråga om försök eller förberedelse till intrång. Förbud enligt andra stycket får meddelas endast om käranden ställer säkerhet hos domstolen för den skada som kan tillfogas svaranden. Saknar käranden förmåga att ställa sådan säkerhet, får domstolen befria honom eller henne från detta. I fråga om slaget av säkerheten gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken. Säkerheten ska prövas av domstolen, om den inte har godkänts av svaranden. När målet avgörs ska domstolen pröva om förbud som har meddelats enligt andra stycket fortfarande ska bestå. I fråga om överklagande av beslut enligt andra eller fjärde stycket samt i fråga om handläggningen i högre domstol gäller rättegångsbalkens bestämmelser om överklagande av beslut enligt 15 kap. rättegångsbalken. En talan om utdömande av vite förs av den som har ansökt om förbudet.

Paragrafen ändras på motsvarande sätt som 53 b § URL, se författningskommentaren till den paragrafen.

57 e §

Om yrkandet om informationsföreläggande riktar sig mot den som är sökandens motpart i ett mål om intrång, ska bestämmelserna om rättegång som gäller för det målet tillämpas. Beslut om informationsföreläggande får överklagas särskilt.

358 358

Författningskommentar Författningskommentar

Om yrkandet om informationsföreläggande riktar sig mot någon annan

57 b § än den som anges i första stycket, ska lagen (1996:242) om På yrkande av patenthavaren eller den som på grund av licens har rätt domstolsärenden tillämpas. Domstolen får bestämma att vardera parten att utnyttja uppfinningen får domstolen vid vite förbjuda den som gör ska svara för sina rättegångskostnader. eller medverkar till patentintrång att fortsätta med det. En talan om utdömande av vite får föras av den som har ansökt om Om käranden visar sannolika skäl för att intrång, eller medverkan föreläggandet. till intrång, förekommer och om det skäligen kan befaras att svaranden

genom att fortsätta intrånget, eller medverkan till det, förringar värdet Paragrafen ändras på motsvarande sätt som 53 e § URL, se av ensamrätten till patentet, får domstolen meddela vitesförbud för författningskommentaren till den paragrafen.

tiden intill dess att målet slutligt har avgjorts eller annat har beslutats. Innan ett sådant förbud meddelas ska svaranden ha fått tillfälle att yttra 59 b § sig, om inte ett dröjsmål skulle medföra risk för skada. En fråga om intrångsundersökning får tas upp endast på yrkande av Bestämmelserna i första och andra styckena tillämpas också i fråga patenthavaren eller den som på grund av licens har rätt att utnyttja om försök eller förberedelse till intrång. uppfinningen. Om rättegång inte är inledd, ska yrkandet framställas Förbud enligt andra stycket får meddelas endast om käranden skriftligen. ställer säkerhet hos domstolen för den skada som kan tillfogas Innan ett beslut om undersökning meddelas ska motparten ha fått svaranden. Saknar käranden förmåga att ställa sådan säkerhet, får tillfälle att yttra sig. Domstolen får dock omedelbart meddela ett beslut domstolen befria honom eller henne från detta. I fråga om slaget av som gäller till dess annat har beslutats, om ett dröjsmål skulle medföra säkerheten gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken. Säkerheten ska prövas risk för att föremål eller handlingar som har betydelse för utredning om av domstolen, om den inte har godkänts av svaranden. intrånget skaffas undan, förstörs eller förvanskas. När målet avgörs ska domstolen pröva om förbud som har I övrigt ska en fråga om intrångsundersökning som uppkommer då meddelats enligt andra stycket fortfarande ska bestå. rättegång inte är inledd handläggas på samma sätt som om frågan I fråga om överklagande av beslut enligt andra eller fjärde stycket uppkommit under rättegång. samt i fråga om handläggningen i högre domstol gäller rättegångs-

balkens bestämmelser om överklagande av beslut enligt 15 kap. rätte- Paragrafen ändras på motsvarande sätt som 56 b § URL, se gångsbalken. författningskommentaren till den paragrafen.

En talan om utdömande av vite förs av den som har ansökt om förbudet. 65 § Patent- och marknadsdomstolen är rätt domstol i mål enligt denna lag

Paragrafen ändras på motsvarande sätt som 53 b § URL, se och lagen (1978:152) om svensk domstols behörighet i vissa mål på författningskommentaren till den paragrafen. patenträttens område m.m. Detsamma gäller i ärenden om

informationsföreläggande.

57 e § Det som sägs i rättegångsbalken om inskränkning av domstols behörig- Om yrkandet om informationsföreläggande riktar sig mot den som är het i fråga om tvist som ska tas upp i annan ordning än inför domstol ska sökandens motpart i ett mål om intrång, ska bestämmelserna om inte tillämpas ifråga om ett yrkande om informationsföreläggande eller rättegång som gäller för det målet tillämpas. Beslut om intrångsundersökning. informationsföreläggande får överklagas särskilt.

358 359 359

Författningskommentar

Paragrafen innehåller bestämmelser om behörig domstol. Övervägandena finns i avsnitt 6. Ändringen i paragrafens första stycke innebär att Patent- och marknadsdomstolen är behörig att som första domstol handlägga samtliga mål enligt lagen. Som mål räknas också s.k. RB-ärenden, jfr 3 § mål- och ärendeförordningen. Dessutom framgår att Patent- och marknadsdomstolen är behörig domstol för ansökan om informationsföreläggande som handläggs enligt ärendelagen. Av andra stycket, som är nytt, anges, i enlighet med vad som gäller enligt övriga immaterialrättsliga lagar, att domstolen är behörig att pröva fråga om informationsföreläggande eller intrångsundersökning även om parterna har ingått skiljeavtal.

66 §

Slutliga beslut av patentmyndigheten samt beslut enligt 26 § andra och tredje stycket, 36 §, 42, 72 eller 73 § får överklagas till Patent- och marknadsdomstolen inom två månader från dagen för beslutet. Bestämmelserna i 22 § femte stycket tillämpas på handling som kommer in till Patent- och marknadsdomstolen, Patent- och marknadsöverdomstolen eller Högsta domstolen. Utöver vad som följer av 5 kap. 1 § rättegångsbalken ska ett sammanträde i ett ärende enligt denna lag hållas inom stängda dörrar, om den patentansökan som prövas i ärendet inte är tillgänglig för var och en enligt 22 §. Överklagande till Högsta domstolen av Patent- och marknadsdomstolens avgörande får inte avse andra patentkrav än sådana som har prövats genom det överklagade beslutet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om överklagande av patentmyndighetens beslut m.m. Övervägandena finns i avsnitt 6, 8.2.3 och 11.4. Av första stycket, som fått nytt innehåll, framgår att överklagbara beslut överklagas till Patent- och marknadsdomstolen inom två månader från beslutets dag. Bestämmelserna om överklagande av patentmyndighetens beslut motsvarar nuvarande 27, 36 § andra stycket andra meningen och 75 §§.

360 360

Författningskommentar Författningskommentar

I andra stycket, som fått nytt innehåll, finns en bestämmelse Paragrafen innehåller bestämmelser om behörig domstol. Över- om utlämnande av handling som innehåller en företagshemvägandena finns i avsnitt 6. lighet. Den motsvarar i sak den nuvarande 27 § tredje stycket. Ändringen i paragrafens första stycke innebär att Patent- och Tredje stycket, som är nytt, innehåller en bestämmelse om att marknadsdomstolen är behörig att som första domstol handlägga rätten i ärende som rör patentansökan som inte är tillgänglig för samtliga mål enligt lagen. Som mål räknas också s.k. RB-ärenden, var och en enligt 22 § är skyldig att förordna om handläggning jfr 3 § mål- och ärendeförordningen. Dessutom framgår att inom stängda dörrar. Den motsvarar 10 § tredje meningen lagen Patent- och marknadsdomstolen är behörig domstol för ansökan om Patentbesvärsrätten. om informationsföreläggande som handläggs enligt ärendelagen. Paragrafens hittills gällande första och andra stycke om Av andra stycket, som är nytt, anges, i enlighet med vad som rättens sammansättning flyttas till 4 och 5 kap. lagen om patentgäller enligt övriga immaterialrättsliga lagar, att domstolen är och marknadsdomstolar. behörig att pröva fråga om informationsföreläggande eller Fjärde stycket, som är nytt, motsvarar hittillsvarande 27 § intrångsundersökning även om parterna har ingått skiljeavtal. andra stycket andra meningen PL.

66 §

Slutliga beslut av patentmyndigheten samt beslut enligt 26 § andra och 15.6 Förslag till lag om upphävande av lagen

tredje stycket, 36 §, 42, 72 eller 73 § får överklagas till Patent- och

(1970:417) om marknadsdomstol m.m.

marknadsdomstolen inom två månader från dagen för beslutet. Bestämmelserna i 22 § femte stycket tillämpas på handling som Härigenom föreskrivs att lagen (1970:417) om marknadsdomstol m.m. kommer in till Patent- och marknadsdomstolen, Patent- och marknads- ska upphöra att gälla. överdomstolen eller Högsta domstolen. Utöver vad som följer av 5 kap. 1 § rättegångsbalken ska ett 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015. sammanträde i ett ärende enligt denna lag hållas inom stängda dörrar, om 2. Mål och ärenden som vid ikraftträdandet handläggs i Marknadsden patentansökan som prövas i ärendet inte är tillgänglig för var och en domstolen och som har inletts genom ett överklagande av dom eller enligt 22 §. beslut av Stockholms tingsrätt ska lämnas över till Patent- och mark- Överklagande till Högsta domstolen av Patent- och marknadsdomnadsöverdomstolen. Övriga mål och ärenden som vid ikraftträdandet stolens avgörande får inte avse andra patentkrav än sådana som har handläggs i Marknadsdomstolen ska lämnas över till Patent- och prövats genom det överklagade beslutet. marknadsdomstolen. 3. Äldre bestämmelser gäller i fråga om krav på prövningstillstånd Paragrafen innehåller bestämmelser om överklagande av vid överklagande av domar och beslut som har meddelats före patentmyndighetens beslut m.m. Övervägandena finns i avsnitt ikraftträdandet. 6, 8.2.3 och 11.4. Av första stycket, som fått nytt innehåll, framgår att Lagen om marknadsdomstol m.m. innehåller bestämmelser om överklagbara beslut överklagas till Patent- och marknadsdom- Marknadsdomstolens organisation och verksamhet. Överväganstolen inom två månader från beslutets dag. Bestämmelserna om dena finns i avsnitt 6 och 13. överklagande av patentmyndighetens beslut motsvarar nuvarande 27, 36 § andra stycket andra meningen och 75 §§.

360 361 361

Författningskommentar

Lagen upphävs den 1 juli 2015 till följd av att Marknadsdomstolen upphör och dess verksamhet överförs till Patent- och marknadsdomstolen och att regler i lagen om patent- och marknadsdomstolar och i de konkurrens- och marknadsföringsrättsliga lagarna i stället kommer att tillämpas på verksamheten. De mål och ärenden som vid Marknadsdomstolens upphörande inte är avgjorda ska överlämnas till Patent- och marknadsdomstolen respektive Patent- och marknadsöverdomstolen för fortsatt handläggning. Detta innebär t.ex. att mål om åläggande med anledning av konkurrensbegränsande samarbete eller missbruk av dominerande ställning som vid ikraftträdandet handläggs av Marknadsdomstolen ska överlämnas till Patent- och marknadsdomstolen, medan mål om konkurrensskadeavgift eller skadestånd ska överlämnas till Patent- och marknadsöverdomstolen. I fråga om krav på prövningstillstånd vid överklagande av ett avgörande som har meddelats före ikraftträdandet föreskrivs, på samma sätt som vid tidigare reformer angående prövningstillstånd, att äldre regler ska gälla. Domar och beslut som har meddelats före ikraftträdandet av de nya bestämmelserna kommer därmed inte att omfattas av krav på prövningstillstånd om något sådant krav inte gäller enligt de äldre reglerna. De domar och beslut som meddelats och överklagats till Marknadsdomstolen före ikraftträdandet, men där frågan om prövningstillstånd inte prövats vid ikraftträdandet, omfattas således av det undantag från kravet på prövningstillstånd som hittills gällt för dessa mål.

15.7 Förslag till lag om ändring i mönsterskyddslagen (1970:485)

21 §

Ett slutligt beslut av registreringsmyndigheten i ett ärende angående ansökan om registrering av mönster får överklagas av sökanden. Ett

362 362

Författningskommentar Författningskommentar

slutligt beslut med anledning av en invändning mot registrering får Lagen upphävs den 1 juli 2015 till följd av att Marknads- överklagas av mönsterhavaren och invändaren. domstolen upphör och dess verksamhet överförs till Patent- och Ett beslut, genom vilket en begäran om återupptagning enligt 14 § fjärde marknadsdomstolen och att regler i lagen om patent- och stycket avslagits eller ett yrkande om överföring enligt 17 § bifallits, får marknadsdomstolar och i de konkurrens- och marknadsförings- överklagas av sökanden. Den som framställt ett yrkande om överföring får rättsliga lagarna i stället kommer att tillämpas på verksamheten. överklaga ett beslut genom vilket yrkandet avslagits. De mål och ärenden som vid Marknadsdomstolens upphörande inte är avgjorda ska överlämnas till Patent- och marknads- Paragrafen ändras på motsvarande sätt som 26 § PL, se författdomstolen respektive Patent- och marknadsöverdomstolen för ningskommentaren till den paragrafen fortsatt handläggning. Detta innebär t.ex. att mål om åläggande Övriga ändringar är endast språkliga. med anledning av konkurrensbegränsande samarbete eller missbruk av dominerande ställning som vid ikraftträdandet handläggs 22 § av Marknadsdomstolen ska överlämnas till Patent- och mark- Ett slutligt beslut av registreringsmyndigheten enligt 21 § får övernadsdomstolen, medan mål om konkurrensskadeavgift eller klagas till Patent- och marknadsdomstolen inom två månader från dagen skadestånd ska överlämnas till Patent- och marknadsöver- för beslutet. domstolen. I fråga om krav på prövningstillstånd vid överklagande av ett Paragrafen innehåller bestämmelser om överklagande av registreavgörande som har meddelats före ikraftträdandet föreskrivs, på ringsmyndighetens slutliga beslut. Övervägandena finns i avsnitt 6. samma sätt som vid tidigare reformer angående prövnings- Ändringarna i paragrafen innebär att ett slutligt beslut om tillstånd, att äldre regler ska gälla. Domar och beslut som har mönsterregistrering inte längre ska överklagas till Patentbesvärsmeddelats före ikraftträdandet av de nya bestämmelserna rätten utan till Patent- och marknadsdomstolen. kommer därmed inte att omfattas av krav på prövningstillstånd I övrigt ändras paragrafen endast språkligt. om något sådant krav inte gäller enligt de äldre reglerna. De domar och beslut som meddelats och överklagats till Marknads- 31 § domstolen före ikraftträdandet, men där frågan om prövnings- Domstolen ska på yrkande häva en registrering av ett mönster helt eller delvis, tillstånd inte prövats vid ikraftträdandet, omfattas således av det om hinder mot mönsterrätt har förelegat enligt 1-4 §§ och hindret undantag från kravet på prövningstillstånd som hittills gällt för fortfarande består eller om registrering har skett i strid med 13 § andra dessa mål. stycket. En registrering får hävas delvis endast om mönsterhavaren yrkar det eller medger ett yrkande om det och mönstret i ändrad form bibehåller

15.7 Förslag till lag om ändring i sin identitet och uppfyller förutsättningarna för skydd enligt denna lag. mönsterskyddslagen (1970:485)

Registreringen får inte hävas på den grunden att den som fått registreringen endast varit berättigad till viss andel i mönsterrätten.

21 § När domen har vunnit laga kraft ska den sändas till registrerings- Ett slutligt beslut av registreringsmyndigheten i ett ärende angående myndigheten för anteckning i mönsterregistret. ansökan om registrering av mönster får överklagas av sökanden. Ett

362 363 363

Författningskommentar

Paragrafen innehåller bestämmelser om hävande av mönsterregistrering. Övervägandena finns i avsnitt 6. Ändringen i paragrafens första stycke innebär att ”tingsrätten” ersätts med ”domstolen”. Vilken domstol som är behörig framgår av 43 §, se författningskommentaren till den paragrafen. Övriga ändringar är endast språkliga.

31 b §

En mönsterrätt får förklaras ogiltig av domstol även efter det att den har upphört eller uppgivits. I fråga om sådan talan ska bestämmelserna i 31 a § tillämpas.

Paragrafen innehåller bestämmelser om ogiltigförklaring av mönsterregistering. Övervägandena finns i avsnitt 6. Ändringen i paragrafens första stycke innebär att det inte anges vilken domstol som får förklara en mönsterrätt ogiltig. Vilken domstol som är behörig framgår av 43 §, se författningskommentaren till den paragrafen. Övriga ändringar är endast språkliga.

35 b §

På yrkande av mönsterhavaren eller den som på grund av licens har rätt att utnyttja mönstret får domstolen vid vite förbjuda den som gör eller medverkar till mönsterintrång att fortsätta med det. Om käranden visar sannolika skäl för att intrång, eller medverkan till intrång, förekommer och om det skäligen kan befaras att svaranden genom att fortsätta intrånget, eller medverkan till det, förringar värdet av ensamrätten till mönstret, får domstolen meddela vitesförbud för tiden intill dess att målet slutligt har avgjorts eller annat har beslutats. Innan ett sådant förbud meddelas ska svaranden ha fått tillfälle att yttra sig, om inte ett dröjsmål skulle medföra risk för skada. Bestämmelserna i första och andra styckena tillämpas också i fråga om försök eller förberedelse till intrång. Förbud enligt andra stycket får meddelas endast om käranden ställer säkerhet hos domstolen för den skada som kan tillfogas svaranden. Saknar käranden förmåga att ställa sådan säkerhet, får domstolen

364 364

Författningskommentar Författningskommentar

befria honom eller henne från detta. I fråga om slaget av säkerheten

Paragrafen innehåller bestämmelser om hävande av mönster- gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken. Säkerheten ska prövas av registrering. Övervägandena finns i avsnitt 6. domstolen, om den inte har godkänts av svaranden. Ändringen i paragrafens första stycke innebär att ”tingsrätten” När målet avgörs ska domstolen pröva om förbud som har meddeersätts med ”domstolen”. Vilken domstol som är behörig lats enligt andra stycket fortfarande ska bestå. framgår av 43 §, se författningskommentaren till den paragrafen. I fråga om överklagande av beslut enligt andra eller fjärde stycket Övriga ändringar är endast språkliga. samt i fråga om handläggningen i högre domstol gäller rättegångs-

balkens bestämmelser om överklagande av beslut enligt 15 kap.

31 b § rättegångsbalken. En mönsterrätt får förklaras ogiltig av domstol även efter det att den har En talan om utdömande av vite förs av den som har ansökt om upphört eller uppgivits. förbudet. I fråga om sådan talan ska bestämmelserna i 31 a § tillämpas.

Paragrafen ändras på motsvarande sätt som 53 b § URL, se Paragrafen innehåller bestämmelser om ogiltigförklaring av författningskommentaren till den paragrafen. mönsterregistering. Övervägandena finns i avsnitt 6. Ändringen i paragrafens första stycke innebär att det inte anges 35 e § vilken domstol som får förklara en mönsterrätt ogiltig. Vilken Om yrkandet om informationsföreläggande riktar sig mot den som är domstol som är behörig framgår av 43 §, se författnings- sökandens motpart i ett mål om intrång, ska bestämmelserna om rättekommentaren till den paragrafen. gång som gäller för det målet tillämpas. Beslut om informations- Övriga ändringar är endast språkliga. föreläggande får överklagas särskilt.

Om ett yrkande om informationsföreläggande riktar sig mot någon

35 b § annan än den som anges i första stycket, ska lagen (1996:242) om På yrkande av mönsterhavaren eller den som på grund av licens har rätt domstolsärenden tillämpas. Domstolen får bestämma att vardera parten att utnyttja mönstret får domstolen vid vite förbjuda den som gör eller ska svara för sina rättegångskostnader. medverkar till mönsterintrång att fortsätta med det. En talan om utdömande av vite förs av den som har ansökt om Om käranden visar sannolika skäl för att intrång, eller medverkan föreläggandet. till intrång, förekommer och om det skäligen kan befaras att svaranden

genom att fortsätta intrånget, eller medverkan till det, förringar värdet Paragrafen ändras på motsvarande sätt som 53 e § URL, se av ensamrätten till mönstret, får domstolen meddela vitesförbud för författningskommentaren till den paragrafen.

tiden intill dess att målet slutligt har avgjorts eller annat har beslutats. Innan ett sådant förbud meddelas ska svaranden ha fått tillfälle att yttra 37 b § sig, om inte ett dröjsmål skulle medföra risk för skada. En fråga om intrångsundersökning får tas upp endast på yrkande av Bestämmelserna i första och andra styckena tillämpas också i fråga mönsterhavaren eller den som på grund av licens har rätt att utnyttja om försök eller förberedelse till intrång. mönstret. Om rättegång inte är inledd, ska yrkandet framställas Förbud enligt andra stycket får meddelas endast om käranden skriftligen. ställer säkerhet hos domstolen för den skada som kan tillfogas svaranden. Saknar käranden förmåga att ställa sådan säkerhet, får domstolen

364 365 365

Författningskommentar

Innan ett beslut om undersökning meddelas ska motparten ha fått tillfälle att yttra sig. Domstolen får dock omedelbart meddela ett beslut som gäller till dess annat har beslutats, om ett dröjsmål skulle medföra risk för att föremål eller handlingar som har betydelse för utredning om intrånget skaffas undan, förstörs eller förvanskas. I övrigt ska en fråga om intrångsundersökning som uppkommer då rättegång inte är inledd handläggas på samma sätt som om frågan uppkommit under rättegång.

Paragrafen ändras på motsvarande sätt som 56 b § URL, se författningskommentaren till den paragrafen.

43 §

Patent- och marknadsdomstolen är rätt domstol i mål enligt denna lag och i mål som avses i artikel 81 i rådets förordning (EG) nr 6/2002 om gemenskapsformgivning. Detsamma gäller i ärenden om informationsföreläggande. Det som sägs i rättegångsbalken om inskränkning av domstols behörighet i fråga om tvist som ska tas upp i annan ordning än inför domstol ska inte tillämpas ifråga om ett yrkande om informationsföreläggande eller intrångsundersökning.

Paragrafen innehåller bestämmelser om behörig domstol. Övervägandena finns i avsnitt 6. Ändringen i paragrafens första stycke innebär att Patent- och marknadsdomstolen är behörig att som första domstol handlägga samtliga mål enligt lagen och enligt EG-förordningen om gemenskapsformgivning. Som mål räknas också s.k. RB-ärenden, jfr 3 § mål- och ärendeförordningen. Dessutom framgår att Patent- och marknadsdomstolen är behörig domstol för ansökan om informationsföreläggande som handläggs enligt ärendelagen. Av andra stycket, som är nytt, framgår att Patent- och marknadsdomstolen är behörig att pröva fråga om informationsföreläggande eller intrångsundersökning även om parterna har ingått skiljeavtal. Stycket motsvarar i sak de hittills

366 366

Författningskommentar Författningskommentar

gällande 35 e § första stycket andra meningen och 37 b § första Innan ett beslut om undersökning meddelas ska motparten ha fått stycket andra meningen. tillfälle att yttra sig. Domstolen får dock omedelbart meddela ett beslut som gäller till dess annat har beslutats, om ett dröjsmål skulle medföra risk för att föremål eller handlingar som har betydelse för utredning om

15.8 Förslag till lag om ändring i lagen

intrånget skaffas undan, förstörs eller förvanskas.

(1971:1078) om försvarsuppfinningar

I övrigt ska en fråga om intrångsundersökning som uppkommer då rättegång inte är inledd handläggas på samma sätt som om frågan 14 § uppkommit under rättegång. Meddelas förordnande att uppfinning ska hållas hemlig, utgår skälig ersättning av allmänna medel för den skada som uppkommer genom Paragrafen ändras på motsvarande sätt som 56 b § URL, se förordnandet. författningskommentaren till den paragrafen. Meddelas förordnande enligt 13 §, utgår skälig ersättning av allmänna medel för den rätt till uppfinningen som förordnandet avser och för den

43 § ytterligare skada som förordnandet medför. Patent- och marknadsdomstolen är rätt domstol i mål enligt denna lag och i mål som avses i artikel 81 i rådets förordning (EG) nr 6/2002 om Paragrafen innehåller bestämmelser om ersättning till följd av ett gemenskapsformgivning. Detsamma gäller i ärenden om informa- förordnande att en uppfinning ska hållas hemlig. tionsföreläggande. Ändringen innebär att tredje stycket om behörig domstol och Det som sägs i rättegångsbalken om inskränkning av domstols behörig- domförhet upphävs. Frågan om behörig domstol regleras i stället het i fråga om tvist som ska tas upp i annan ordning än inför domstol ska i 24 § och frågan om rättens sammansättning regleras i lagen om inte tillämpas ifråga om ett yrkande om informationsföreläggande eller patent- och marknadsdomstolen. intrångsundersökning. I övrigt ändras paragrafen endast språkligt.

Paragrafen innehåller bestämmelser om behörig domstol. 24 § Övervägandena finns i avsnitt 6. Patent- och marknadsdomstolen är rätt domstol i mål enligt denna lag. Ändringen i paragrafens första stycke innebär att Patent- och marknadsdomstolen är behörig att som första domstol handlägga Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om behörig samtliga mål enligt lagen och enligt EG-förordningen om domstol i mål enligt lagen. Övervägandena finns i avsnitt 6. gemenskapsformgivning. Som mål räknas också s.k. RB-ärenden, I paragrafen föreskrivs att Patent- och marknadsdomstolen är jfr 3 § mål- och ärendeförordningen. Dessutom framgår att behörig att som första domstol handlägga samtliga mål enligt Patent- och marknadsdomstolen är behörig domstol för ansökan lagen. om informationsföreläggande som handläggs enligt ärendelagen. Av andra stycket, som är nytt, framgår att Patent- och marknadsdomstolen är behörig att pröva fråga om informationsföreläggande eller intrångsundersökning även om parterna har ingått skiljeavtal. Stycket motsvarar i sak de hittills

366 367 367

Författningskommentar

15.9 Förslag till lag om ändring i firmalagen (1974:156)

15 §

På yrkande av den som har lidit firmaintrång får domstolen vid vite förbjuda den som gör eller medverkar till intrånget att fortsätta med

det .

Om käranden visar sannolika skäl för att firmaintrång, eller medverkan till intrång, förekommer och om det skäligen kan befaras att svaranden genom att fortsätta intrånget, eller medverkan till det, förringar värdet av ensamrätten till näringskännetecknet, får domstolen meddela vitesförbud för tiden intill dess att målet slutligt har avgjorts eller annat har beslutats. Innan ett sådant förbud meddelas ska svaranden ha fått tillfälle att yttra sig, om inte ett dröjsmål skulle medföra risk för skada. Första och andra styckena tillämpas också i fråga om försök eller förberedelse till intrång. Förbud enligt andra stycket får meddelas endast om käranden ställer säkerhet hos domstolen för den skada som kan tillfogas svaranden. Saknar käranden förmåga att ställa sådan säkerhet, får domstolen befria honom eller henne från detta. I fråga om slaget av säkerheten gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken. Säkerheten ska prövas av domstolen, om den inte har godkänts av svaranden. När målet avgörs ska domstolen pröva om förbud som har meddelats enligt andra stycket fortfarande ska bestå. I fråga om överklagande av beslut enligt andra eller fjärde stycket samt i fråga om handläggningen i högre domstol gäller rättegångsbalkens bestämmelser om överklagande av beslut enligt 15 kap. rättegångsbalken. En talan om utdömande av vite förs av den som har ansökt om förbudet.

Paragrafen ändras på motsvarande sätt som 53 b § URL, se författningskommentaren till den paragrafen.

368 368

Författningskommentar Författningskommentar

16 j §

15.9 Förslag till lag om ändring i firmalagen Om innehavaren i rätt tid bestrider ansökan, ska registrerings- (1974:156) myndigheten underrätta sökanden om detta. Vill sökanden vidhålla sitt

yrkande, kan han eller hon begära att ärendet ska överlämnas till

15 § domstol. På yrkande av den som har lidit firmaintrång får domstolen vid vite En begäran om överlämnande ska ha kommit in till registreringsförbjuda den som gör eller medverkar till intrånget att fortsätta med myndigheten inom en månad från den dag då underrättelsen om bestri-

det . dandet sändes till sökanden. I sin begäran ska sökanden ange de om-

Om käranden visar sannolika skäl för att firmaintrång, eller medver- ständigheter och de bevis som åberopas, samt ange vad som ska styrkas kan till intrång, förekommer och om det skäligen kan befaras att med varje bevis. Sökanden ska samtidigt ge in de skriftliga bevis och svaranden genom att fortsätta intrånget, eller medverkan till det, för- andra handlingar som åberopas. ringar värdet av ensamrätten till näringskännetecknet, får domstolen Om sökanden har begärt överlämnande i rätt tid, ska registremeddela vitesförbud för tiden intill dess att målet slutligt har avgjorts ringsmyndigheten överlämna ärendet till domstolen. Om sökanden inte eller annat har beslutats. Innan ett sådant förbud meddelas ska svaran- har begärt överlämnande i rätt tid, ska ärendet avskrivas. den ha fått tillfälle att yttra sig, om inte ett dröjsmål skulle medföra risk

för skada. Paragrafen innehåller bestämmelser överlämnande av bestridda Första och andra styckena tillämpas också i fråga om försök eller ansökningar om administrativ hävning av en firmaregistrering till förberedelse till intrång. domstol. Förbud enligt andra stycket får meddelas endast om käranden Ändringen i paragrafens första stycke innebär att ”tingsrätt” ersätts ställer säkerhet hos domstolen för den skada som kan tillfogas svaran- med ”domstol”. Vilken domstol som är behörig framgår av 24 §, se den. Saknar käranden förmåga att ställa sådan säkerhet, får domstolen författningskommentaren till den paragrafen. befria honom eller henne från detta. I fråga om slaget av säkerheten Övriga ändringar är endast språkliga.

gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken. Säkerheten ska prövas av domstolen, om den inte har godkänts av svaranden. 16 m § När målet avgörs ska domstolen pröva om förbud som har medde- Innehavaren av en registrering som hävts enligt 16 l § får ansöka om lats enligt andra stycket fortfarande ska bestå. återvinning. En sådan ansökan ska ha kommit in till I fråga om överklagande av beslut enligt andra eller fjärde stycket registreringsmyndigheten inom en månad från dagen för beslutet. samt i fråga om handläggningen i högre domstol gäller rättegångsbal- Om innehavaren har ansökt om återvinning i rätt tid, ska kens bestämmelser om överklagande av beslut enligt 15 kap. rätte- registreringsmyndigheten överlämna ärendet till domstolen. I annat fall gångsbalken. ska registreringsmyndigheten avvisa ansökan. En talan om utdömande av vite förs av den som har ansökt om

förbudet. Paragrafen innehåller bestämmelser om återvinning. Ändringen i paragrafens andra stycke innebär att det i paragrafen Paragrafen ändras på motsvarande sätt som 53 b § URL, se endast anges att ärendet ska överlämnas till domstolen. Vilken författningskommentaren till den paragrafen. domstol som är behörig framgår av 24 §, se författningskommen-

368 369 369

Författningskommentar

taren till den paragrafen. I övrigt ändras paragrafen endast språkligt.

16 p §

Om ett ärende har överlämnats till domstolen, ska talan anses väckt när ansökan om administrativ hävning kom in till registreringsmyndigheten. De handlingar som sökanden har gett in ska anses som en stämningsansökan. Stämning ska anses utfärdad när rätten beslutar om målets handläggning.

Paragrafen innehåller bestämmelser om handläggningen vid domstol efter ett överlämnande av ett ärende om hävning. Ändringen i paragrafen innebär att ”en tingsrätt” ersätts med ”domstolen”. Vilken domstol som är behörig framgår av 24 §, se författningskommentaren till den paragrafen. Övriga ändringar är endast språkliga.

18 d §

Om ett yrkande om informationsföreläggande riktar sig mot den som är sökandens motpart i ett mål om intrång, ska bestämmelserna om rättegång som gäller för det målet tillämpas. Beslut om informationsföreläggande får överklagas särskilt. Om yrkandet om informationsföreläggande riktar sig mot någon annan än den som anges i första stycket, ska lagen (1996:242) om domstolsärenden tillämpas. Domstolen får bestämma att vardera parten ska svara för sina rättegångskostnader. En talan om utdömande av vite förs av den som har ansökt om föreläggandet.

Paragrafen ändras på motsvarande sätt som 53 e § URL, se författningskommentaren till den paragrafen.

20 b §

En fråga om intrångsundersökning får tas upp endast på yrkande av den som lider skada av kännetecknet eller dess användning. Om rättegång inte är inledd, ska yrkandet framställas skriftligen.

370 370

Författningskommentar Författningskommentar

Innan ett beslut om undersökning meddelas ska motparten ha fått taren till den paragrafen. I övrigt ändras paragrafen endast språk- tillfälle att yttra sig. Domstolen får dock omedelbart meddela ett beslut ligt. som gäller till dess annat har beslutats, om ett dröjsmål skulle medföra risk för att föremål eller handlingar som har betydelse för utredning om

16 p § intrånget skaffas undan, förstörs eller förvanskas. Om ett ärende har överlämnats till domstolen, ska talan anses väckt när I övrigt ska en fråga om intrångsundersökning som uppkommer då ansökan om administrativ hävning kom in till registreringsmyndig- rättegång inte är inledd handläggas på samma sätt som om frågan heten. De handlingar som sökanden har gett in ska anses som en uppkommit under rättegång. stämningsansökan. Stämning ska anses utfärdad när rätten beslutar om målets handläggning. Paragrafen ändras på motsvarande sätt som 56 b § URL, se författningskommentaren till den paragrafen. Paragrafen innehåller bestämmelser om handläggningen vid domstol efter ett överlämnande av ett ärende om hävning. 24 § Ändringen i paragrafen innebär att ”en tingsrätt” ersätts med Patent- och marknadsdomstolen är rätt domstol i mål enligt denna lag. ”domstolen”. Vilken domstol som är behörig framgår av 24 §, se Detsamma gäller i ärenden om informationsföreläggande. författningskommentaren till den paragrafen. Övriga ändringar Det som sägs i rättegångsbalken om inskränkning av domstols är endast språkliga. behörighet i fråga om tvist som ska tas upp i annan ordning än inför domstol ska inte tillämpas ifråga om ett yrkande om informations-

18 d § föreläggande eller intrångsundersökning. Om ett yrkande om informationsföreläggande riktar sig mot den som är sökandens motpart i ett mål om intrång, ska bestämmelserna om Paragrafen innehåller bestämmelser om behörig domstol i mål rättegång som gäller för det målet tillämpas. Beslut om enligt lagen. Övervägandena finns i avsnitt 6. informationsföreläggande får överklagas särskilt. Av ändringen i första stycket framgår att Patent- och Om yrkandet om informationsföreläggande riktar sig mot någon marknadsdomstolen är behörig att som första domstol handlägga annan än den som anges i första stycket, ska lagen (1996:242) om dom- samtliga mål som rör lagen. Som mål räknas också s.k. RBstolsärenden tillämpas. Domstolen får bestämma att vardera parten ska ärenden, jfr 3 § mål- och ärendeförordningen. Dessutom framgår svara för sina rättegångskostnader. att Patent- och marknadsdomstolen är behörig domstol för En talan om utdömande av vite förs av den som har ansökt om ansökan om informationsföreläggande som handläggs enligt föreläggandet. ärendelagen. Av andra stycket, som är nytt, framgår att Patent- och Paragrafen ändras på motsvarande sätt som 53 e § URL, se marknadsdomstolen är behörig att pröva fråga om författningskommentaren till den paragrafen. informationsföreläggande eller intrångsundersökning även om parterna har ingått skiljeavtal. Stycket motsvarar i sak de hittills

20 b § gällande 18 d § första stycket andra meningen och 20 b § första En fråga om intrångsundersökning får tas upp endast på yrkande av den stycket andra meningen. som lider skada av kännetecknet eller dess användning. Om rättegång inte är inledd, ska yrkandet framställas skriftligen.

370 371 371

Författningskommentar

28 §

Ett beslut enligt 16 l § om administrativ hävning av en registrering av en firma får inte överklagas. Detsamma gäller ett beslut om överlämnande till domstol eller avskrivning enligt 16 j § tredje stycket. Andra beslut i ärenden om administrativ hävning får överklagas till Patent- och marknadsdomstolen inom tre veckor från dagen för beslutet. Beslut under handläggningen av ett sådant ärende får inte överklagas särskilt.

Paragrafen reglerar vilka beslut i ett ärende om administrativ hävning av registrering som får överklagas. Övervägandena finns i avsnitt 6. I paragrafens bestämmelser ersätts hänvisningar till tingsrätt med hänvisningar till Patent- och marknadsdomstolen. Övriga ändringar är endast språkliga.

15.10 Förslag till lag om upphävande av lagen (1977:729) om Patentbesvärsrätten

Härigenom föreskrivs att lagen (1977:729) om Patentbesvärsrätten ska

upphöra att gälla .

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015. 2. Mål som vid ikraftträdandet handläggs i Patentbesvärsrätten och som rör överklagande av beslut av Patent- och registreringsverket enligt namnlagen (1982:670) och lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden ska överlämnas till allmän förvaltningsdomstol. 3. Övriga mål som vid ikraftträdandet handläggs i Patent-

besvärsrätten ska överlämnas till Patent- och marknadsdomstolen . Lagen om patentbesvärsrätten innehåller bestämmelser om domstolens organisation och verksamhet. Övervägandena finns i avsnitt 6 och 13.

372 372

Författningskommentar Författningskommentar

Lagen upphävs den 1 juli 2015 till följd av att

28 § Patentbesvärsrätten upphör och dess verksamhet överförs till Ett beslut enligt 16 l § om administrativ hävning av en registrering av Patent- och marknadsdomstolen och allmän förvaltningsdomstol en firma får inte överklagas. Detsamma gäller ett beslut om och att regler i lagen om patent- och marknadsdomstolar och i överlämnande till domstol eller avskrivning enligt 16 j § tredje stycket. de immaterialrättsliga lagarna i stället kommer att tillämpas på Andra beslut i ärenden om administrativ hävning får överklagas till denna verksamhet. Patent- och marknadsdomstolen inom tre veckor från dagen för beslutet. Av övergångsbestämmelserna framgår att de mål i Beslut under handläggningen av ett sådant ärende får inte överklagas Patentbesvärsrätten som inte är avgjorda vid ikraftträdandet ska särskilt. överlämnas till allmän förvaltningsdomstol respektive Patentoch marknadsdomstolen för fortsatt handläggning. Mål enligt Paragrafen reglerar vilka beslut i ett ärende om administrativ namnlagen och lagen med föreskrifter på tryckfrihetshävning av registrering som får överklagas. Övervägandena finns förordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden överi avsnitt 6. lämnas till allmän förvaltningsdomstol medan övriga mål I paragrafens bestämmelser ersätts hänvisningar till tingsrätt överlämnas till Patent- och marknadsdomstolen. Mål som redan med hänvisningar till Patent- och marknadsdomstolen. Övriga avgjorts överklagas enligt äldre regler, vilket innebär att de ändringar är endast språkliga. överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen. För de mål som handläggs där vid ikraftträdandet fortsätter handläggningen i den domstolen. Om domstolen vid ikraftträdandet meddelat mellan-

15.10 Förslag till lag om upphävande av lagen dom i t.ex. ett patentregistreringsmål ska den domen överklagas (1977:729) om Patentbesvärsrätten till Högsta förvaltningsdomstolen enligt äldre regler. Det

återstående målet överlämnas dock till Patent- och marknads- Härigenom föreskrivs att lagen (1977:729) om Patentbesvärsrätten ska domstolen. upphöra att gälla .

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015. 15.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1980:307) 2. Mål som vid ikraftträdandet handläggs i Patentbesvärsrätten och som om skyldighet för utländska kärande att ställa rör överklagande av beslut av Patent- och registreringsverket enligt säkerhet för rättegångskostnader

namnlagen (1982:670) och lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden ska 2 § Säkerhet behöver inte ställas i överlämnas till allmän förvaltningsdomstol. 3. Övriga mål som vid ikraftträdandet handläggs i Patent- 1. mål som handläggs enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister, besvärsrätten ska överlämnas till Patent- och marknadsdomstolen . 2. mål och ärenden vid mark- och miljödomstol enligt Lagen om patentbesvärsrätten innehåller bestämmelser om – jordabalken, domstolens organisation och verksamhet. Övervägandena finns i avsnitt 6 och 13.

372 373 373

Författningskommentar

– 21 kap. 1 § första stycket 2 miljöbalken som är ansökningsmål eller 21 kap. 1 § första stycket 5 miljöbalken som avser ersättning vid ingripande av det allmänna, – lagen (1933:269) om ägofred, – lagen (1945:119) om stängselskyldighet för järnväg m.m., – fastighetsbildningslagen (1970:988), – rennäringslagen (1971:437), – väglagen (1971:948), – lagen (1971:1037) om äganderättsutredning och legalisering, – lagen (1972:114) med anledning av konventionen den 9 februari 1972 mellan Sverige och Norge om renbetning, – expropriationslagen (1972:719), – lagen (1973:1084) om avveckling av vissa godmanskap för delägare i skifteslag, – ledningsrättslagen (1973:1144), – anläggningslagen (1973:1149), – lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter, – bostadsförvaltningslagen (1977:792), – lagen (1978:160) om vissa rörledningar, – jordförvärvslagen (1979:230), – skogsvårdslagen (1979:429), – lagen (1985:139) om ersättning för intrång i enskild fiskerätt, – lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter, – lagen (1987:11) om exploateringssamverkan, – kulturmiljölagen (1988:950), – minerallagen (1991:45), – bostadsrättslagen (1991:614), – lagen (1995:1649) om byggande av järnväg, – ellagen (1997:857), – lagen (2004:875) om särskild förvaltning av vissa elektriska anläggningar, – naturgaslagen (2005:403), och – plan- och bygglagen (2010:900), 3. växelmål och checkmål, 4. mål som har tagits upp efter offentlig stämning, och 5. mål vid förvaltningsdomstol.

374 374

Författningskommentar Författningskommentar

Säkerhet behöver inte heller ställas i annat fall om talan väcks genom – 21 kap. 1 § första stycket 2 miljöbalken som är ansökningsmål eller 21 genstämning. kap. 1 § första stycket 5 miljöbalken som avser ersättning vid ingripande av

det allmänna, Paragrafen reglerar i vilka mål en utländsk kärande är befriad från – lagen (1933:269) om ägofred, skyldigheten att ställa säkerhet för rättegångskostnader i mål och – lagen (1945:119) om stängselskyldighet för järnväg m.m., ärenden i svensk domstol. Övervägandena finns i avsnitt 8.2.3. – fastighetsbildningslagen (1970:988), Ändringen i första stycket 5 innebär att undantaget från – rennäringslagen (1971:437), skyldigheten för utländska kärande att ställa säkerhet för – väglagen (1971:948), rättegångskostnader i mål i Marknadsdomstolen upphävs. De – lagen (1971:1037) om äganderättsutredning och legalisering, mål och ärenden som hittills har handlagts där kommer fortsätt- – lagen (1972:114) med anledning av konventionen den 9 februari 1972 ningsvis att handläggas i allmän domstol (patent- och marknadsmellan Sverige och Norge om renbetning, domstolarna och Högsta domstolen). I och med att det aktuella – expropriationslagen (1972:719), undantaget från skyldigheten för utländska kärande att ställa – lagen (1973:1084) om avveckling av vissa godmanskap för delägare i säkerhet för rättegångskostnader tas bort ska huvudregeln i 1 § skifteslag, tillämpas.

– ledningsrättslagen (1973:1144), – anläggningslagen (1973:1149),

– lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter, 15.12 Förslag till lag om ändring i namnlagen

– bostadsförvaltningslagen (1977:792),

(1982:670)

– lagen (1978:160) om vissa rörledningar, – jordförvärvslagen (1979:230), 42 § – skogsvårdslagen (1979:429), Ett slutligt beslut av Patent- och registreringsverket får överklagas av – lagen (1985:139) om ersättning för intrång i enskild fiskerätt, sökanden. Beslut, som innebär att en ansökan bifalls trots att en – lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter, invändning har framställts, får överklagas av den som har gjort invänd- – lagen (1987:11) om exploateringssamverkan, ningen. – kulturmiljölagen (1988:950), Beslut som avses i första stycket får överklagas till den förvaltnings- – minerallagen (1991:45), rätt inom vars domkrets klaganden vid tidpunkten för beslutet var folk- – bostadsrättslagen (1991:614), bokförd. – lagen (1995:1649) om byggande av järnväg, Om det inte finns någon domstol som är behörig enligt andra stycket, – ellagen (1997:857), överklagas Patent- och registreringsverkets beslut till Förvaltningsrätten i – lagen (2004:875) om särskild förvaltning av vissa elektriska anlägg- Stockholm.

ningar, Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten .

– naturgaslagen (2005:403), och

– plan- och bygglagen (2010:900), Paragrafen innehåller bestämmelser om överklagande av Patent- 3. växelmål och checkmål, och registreringsverkets beslut. Övervägandena finns i avsnitt 4. mål som har tagits upp efter offentlig stämning, och 12.2, 5.3.3 och 8.2.3.

5. mål vid förvaltningsdomstol.

374 375 375

Författningskommentar

Ändringarna i första stycket innebär att möjligheten för domstolen att pröva en talan trots att invändaren återkallat sin talan tas bort. Av 22 § förvaltningslagen framgår att en förutsättning för att överklaga ett beslut är att det gått klaganden emot. Att denna förutsättning i paragrafen tas bort innebär alltså inte någon förändring i sak. Ändringen i andra stycket innebär att registeringsmyndighetens beslut inte längre ska överklagas till Patentbesvärsrätten utan till allmän förvaltningsdomstol. Vilken domstol som är behörig styrs av var klaganden var folkbokförd vid tidpunkten för Patent- och registreringsverkets beslut. Om det inte finns någon behörig domstol enligt andra stycket framgår av tredje stycket, som är nytt, att Förvaltningsrätten i Stockholm är behörig domstol. Av det nya fjärde stycket framgår att det krävs prövningstillstånd vid överklagande till kammarrätten.

15.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:292) om avtalsvillkor mellan näringsidkare

1 §

Om ett villkor, som en näringsidkare ställer upp när han eller hon ingår eller avser att ingå avtal med en annan näringsidkare är att anse som oskäligt mot denne, får Patent- och marknadsdomstolen förbjuda näringsidkaren att i fortsättningen ställa upp samma eller väsentligen samma villkor i liknande fall. Ett sådant förbud får också riktas mot någon som är anställd hos näringsidkaren eller mot någon annan som handlar på hans eller hennes vägnar. Första stycket gäller även villkor som en myndighet eller ett annat offentligt organ ställer upp för ett avtal med en näringsidkare enligt vilket han eller hon ska tillhandahålla varor eller tjänster mot betalning.

Paragrafen reglerar förutsättningarna för att förbjuda användningen av vissa avtalsvillkor mellan näringsidkare. Övervägandena finns i avsnitt 6.

376 376

Författningskommentar Författningskommentar

Ändringen i första stycket innebär att en talan om förbud inte Ändringarna i första stycket innebär att möjligheten för längre ska prövas av Marknadsdomstolen utan av Patent- och domstolen att pröva en talan trots att invändaren återkallat sin marknadsdomstolen. talan tas bort. Av 22 § förvaltningslagen framgår att en Övriga ändringar är endast språkliga. förutsättning för att överklaga ett beslut är att det gått klaganden emot. Att denna förutsättning i paragrafen tas bort innebär alltså 3 a § inte någon förändring i sak. Om en sammanslutning av näringsidkare gör sannolikt att utgången i målet kan Ändringen i andra stycket innebär att registeringsmyndighetens ha betydande intresse för medlemmarna i sammanslutningen får domstol efter beslut inte längre ska överklagas till Patentbesvärsrätten utan till ansökan av sammanslutningen tillåta att den, vid sidan av en enskild part, allmän förvaltningsdomstol. Vilken domstol som är behörig styrs av medverkar i förfarandet och i samband med det åberopar bevisning. var klaganden var folkbokförd vid tidpunkten för Patent- och En ansökan om medverkan ska vara skriftlig och innehålla de skäl som registreringsverkets beslut. den grundas på. Om det inte finns någon behörig domstol enligt andra Parterna ska beredas tillfälle att yttra sig över ansökan. Ansökan får stycket framgår av tredje stycket, som är nytt, att Förvaltnings- inte bifallas om parten på den sidan som ansökan om medverkan avser rätten i Stockholm är behörig domstol. motsätter sig detta. Av det nya fjärde stycket framgår att det krävs prövningstillstånd vid överklagande till kammarrätten. Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om medverkan av en sammanslutning av näringsidkare i mål enligt lagen. Övervägandena finns i avsnitt 8.2.3.

15.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:292) Bestämmelserna i paragrafen motsvarar 13 a § andra–fjärde om avtalsvillkor mellan näringsidkare styckena MDL.

1 § 3 b §

Om ett villkor, som en näringsidkare ställer upp när han eller hon ingår En part eller en sammanslutning som medverkar enligt 3 a § får föreläggas eller avser att ingå avtal med en annan näringsidkare är att anse som vid vite att tillhandahålla domstolen en handling, ett varuprov eller oskäligt mot denne, får Patent- och marknadsdomstolen förbjuda liknande som kan ha betydelse i målet. Detta innebär dock inte någon näringsidkaren att i fortsättningen ställa upp samma eller väsentligen skyldighet att röja företagshemligheter av teknisk natur. samma villkor i liknande fall. Ett sådant förbud får också riktas mot någon som är anställd hos näringsidkaren eller mot någon annan som Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om handlar på hans eller hennes vägnar. föreläggande att tillhandahålla viss utredning. Övervägandena Första stycket gäller även villkor som en myndighet eller ett annat finns i avsnitt 8.2.3. offentligt organ ställer upp för ett avtal med en näringsidkare enligt Bestämmelserna i paragrafen motsvarar 18 § andra stycket vilket han eller hon ska tillhandahålla varor eller tjänster mot betalning. MDL.

Paragrafen reglerar förutsättningarna för att förbjuda användningen av vissa avtalsvillkor mellan näringsidkare. Övervägandena finns i avsnitt 6.

376 377 377

Författningskommentar

5 §

Förbud ska förenas med vite, om det inte av särskilda skäl är obehövligt. Talan om utdömande av vite förs i Patent- och marknadsdomstolen av den som ansökt om förbudet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om behörig domstol och talerätt i mål om utdömande av vite. Övervägandena finns i avsnitt 6. Ändringen i andra stycket innebär att talan om utdömande av vite inte längre ska föras vid allmän domstol utan vid Patent- och marknadsdomstolen. Stycket ändras också språkligt.

5 a §

Delgivning av domar och beslut som innefattar vitesföreläggande enligt denna lag får inte ske enligt 34–37 §§ delgivningslagen (2010:1932), om det inte med beaktande av vad som har förekommit i det enskilda delgivningsärendet eller vid andra delgivningsförsök med delgivningsmottagaren finns anledning att anta att han eller hon har avvikit eller på annat sätt håller sig undan.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om delgivning av domar och beslut om vitesföreläggande. Övervägandena finns i avsnitt 8.2.3. Bestämmelserna i paragrafen motsvarar 20 § andra stycket MDL.

15.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1986:436) om näringsförbud

8 c §

I fall som avses i 8 a § görs ansökan hos tingsrätten i den ort där näringsidkaren har sitt hemvist. Om näringsidkaren inte har hemvist i Sverige, tas ärendet upp av Stockholms tingsrätt. Om ärendet gäller näringsförbud med stöd av 2 §, är även den tingsrätt som handlägger eller har handlagt konkursen behörig att pröva ärendet.

378 378

Författningskommentar Författningskommentar

I fall som avses i 8 b § andra stycket görs ansökan till Patent- och

5 § marknadsdomstolen . Förbud ska förenas med vite, om det inte av särskilda skäl är obehövligt. Talan om utdömande av vite förs i Patent- och marknadsdomstolen Paragrafen innehåller bestämmelser om behörig domstol. av den som ansökt om förbudet. Övervägandena finns i avsnitt 6. Ändringen i tredje stycket innebär att ansökan om närings- Paragrafen innehåller bestämmelser om behörig domstol och förbud enligt 8 b § andra stycket inte längre ska göras till Stocktalerätt i mål om utdömande av vite. Övervägandena finns i holms tingsrätt utan till Patent- och marknadsdomstolen. avsnitt 6. Ändringen i andra stycket innebär att talan om utdömande av 8 d § vite inte längre ska föras vid allmän domstol utan vid Patent- och I ärenden som gäller näringsförbud ska tingsrätten eller Patent- och marknadsdomstolen. Stycket ändras också språkligt. marknadsdomstolen hålla sammanträde, om detta inte är uppenbart obehövligt.

5 a § Om ett sammanträde hålls ska tingsrätten bestå av en lagfaren Delgivning av domar och beslut som innefattar vitesföreläggande enligt denna domare och tre nämndemän. Ärendet ska avgöras av samma domare. I lag får inte ske enligt 34–37 §§ delgivningslagen (2010:1932), om det inte med 4 kap. 3 § lagen (2014:000) om patent- och marknadsdomstolar finns bebeaktande av vad som har förekommit i det enskilda delgivningsärendet eller stämmelser om Patent- och marknadsdomstolens sammansättning. vid andra delgivningsförsök med delgivningsmottagaren finns anledning att Vid omröstning gäller reglerna i 29 kap. rättegångsbalken. anta att han eller hon har avvikit eller på annat sätt håller sig undan. Utöver vad som följer av lagen (1996:242) om domstolsärenden får rätten förelägga nytt vite eller förordna om hämtning till rätten Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om delgivning av antingen omedelbart eller till en senare dag, om den som ansökan riktas domar och beslut om vitesföreläggande. Övervägandena finns i mot trots föreläggande om personlig inställelse inte inställer sig till avsnitt 8.2.3. sammanträdet eller inställer sig genom ombud. Bestämmelserna i paragrafen motsvarar 20 § andra stycket MDL. Paragrafen innehåller bestämmelser om sammanträde och rättens sammansättning. Övervägandena finns i avsnitt 6. Genom ändringen i första stycket tydliggörs att bestämmelsen

15.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1986:436) omfattar ärenden om näringsförbud i såväl tingsrätt som Patent-

och marknadsdomstolen.

om näringsförbud

I andra stycket införs en upplysning om att bestämmelser om

8 c § Patent- och marknadsdomstolens sammansättning i ett sådant I fall som avses i 8 a § görs ansökan hos tingsrätten i den ort där ärende finns i lagen om patent- och marknadsdomstolar. näringsidkaren har sitt hemvist. Om näringsidkaren inte har hemvist i Sverige, tas ärendet upp av Stockholms tingsrätt. Om ärendet gäller näringsförbud med stöd av 2 §, är även den tingsrätt som handlägger eller har handlagt konkursen behörig att pröva ärendet.

378 379 379

Författningskommentar

17 §

Ett lagakraftvunnet beslut om näringsförbud får upphävas på ansökan av den som förbudet avser, om det senare kommer fram att han eller hon inte hade grovt åsidosatt sina åligganden i näringsverksamhet. För ärenden om upphävande av förbud gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 8 a §, 8 c § tredje stycket samt 8 d § andra och tredje styckena. Ett sådant ärende tas upp av den domstol som tidigare handlagt målet eller ärendet om näringsförbud. Om ärendet inte rör upphävande av ett förbud som meddelats med stöd av 2 a §, får det tas upp även av rätten i den ort där sökanden har sitt hemvist, om rätten med hänsyn till utredningen samt kostnader och andra omständigheter finner det lämpligt. I ärendet är den myndighet som yrkat näringsförbud eller myndigheten i den ort där sökanden har sitt hemvist motpart till sökanden. Ett ärende om upphävande av förbud får göras utan sammanträde, om saken ändå kan utredas tillfredsställande. Rättens beslut om att upphäva ett näringsförbud ska gälla omedelbart.

Paragrafen innehåller bestämmelser om ärenden om upphävande av näringsförbud. Övervägandena finns i avsnitt 6. I andra stycket ersätts ”tingsrätt” med ”domstol”. Att behörig domstol för att pröva en ansökan om näringsförbud på konkurrensrättslig grund är Patent- och marknadsdomstolen framgår av 8 c § tredje stycket.

380 380

Författningskommentar Författningskommentar

15.15 Förslag till lag om ändring i lagen

17 §

(1991:1559) med föreskrifter på

Ett lagakraftvunnet beslut om näringsförbud får upphävas på ansökan

tryckfrihetsförordningens och

av den som förbudet avser, om det senare kommer fram att han eller

yttrandefrihetsgrundlagens områden

hon inte hade grovt åsidosatt sina åligganden i näringsverksamhet.

För ärenden om upphävande av förbud gäller i tillämpliga delar

2 kap. 5 §

bestämmelserna i 8 a §, 8 c § tredje stycket samt 8 d § andra och tredje Ett slutligt beslut av Patent- och registreringsverket i ett ärende om styckena. Ett sådant ärende tas upp av den domstol som tidigare handutgivningsbevis får överklagas till allmän förvaltningsdomstol inom två lagt målet eller ärendet om näringsförbud. Om ärendet inte rör uppmånader från dagen för beslutet. hävande av ett förbud som meddelats med stöd av 2 a §, får det tas upp

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten .

även av rätten i den ort där sökanden har sitt hemvist, om rätten med

hänsyn till utredningen samt kostnader och andra omständigheter

Paragrafen innehåller bestämmelser om överklagande av

finner det lämpligt. I ärendet är den myndighet som yrkat näringsför-

registreringsmyndighetens beslut. Övervägandena finns i avsnitt

bud eller myndigheten i den ort där sökanden har sitt hemvist motpart

12.2 och 8.2.3.

till sökanden.

Ändringen i första stycket innebär att Patent- och registerings-

Ett ärende om upphävande av förbud får göras utan sammanträde,

verkets beslut inte längre ska överklagas till Patentbesvärsrätten

om saken ändå kan utredas tillfredsställande.

utan till allmän förvaltningsdomstol.

Rättens beslut om att upphäva ett näringsförbud ska gälla omedel-

Av andra stycket framgår att det krävs prövningstillstånd vid

bart.

överklagande till kammarrätten. Övriga ändringar är endast språkliga. Paragrafen innehåller bestämmelser om ärenden om upphävande av näringsförbud. Övervägandena finns i avsnitt 6. I andra stycket ersätts ”tingsrätt” med ”domstol”. Att behörig

15.16 Förslag till lag om ändring i lagen

domstol för att pröva en ansökan om näringsförbud på

(1992:1685) om skydd för kretsmönster för

konkurrensrättslig grund är Patent- och marknadsdomstolen

framgår av 8 c § tredje stycket. halvledarprodukter

9 b §

På yrkande av innehavaren av kretsmönstret eller den som på grund av

licens har rätt att utnyttja kretsmönstret får domstolen vid vite förbjuda den som vidtar eller medverkar till en åtgärd som innebär

intrång att fortsätta med åtgärden. Om käranden visar sannolika skäl för att en åtgärd som innebär

intrång, eller medverkan till åtgärden, förekommer och om det skäligen kan befaras att svaranden genom att fortsätta med åtgärden, eller

medverkan till den, förringar värdet av ensamrätten till kretsmönstret, får domstolen meddela vitesförbud för tiden intill dess att målet slutligt

380 381 381

Författningskommentar

har avgjorts eller annat har beslutats. Innan ett sådant förbud meddelas ska svaranden ha fått tillfälle att yttra sig, om inte ett dröjsmål skulle medföra risk för skada. Bestämmelserna i första och andra styckena tillämpas också i fråga om försök eller förberedelse till intrång. Förbud enligt andra stycket får meddelas endast om käranden ställer säkerhet hos domstolen för den skada som kan tillfogas svaranden. Saknar käranden förmåga att ställa sådan säkerhet, får domstolen befria honom eller henne från detta. I fråga om slaget av säkerheten gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken. Säkerheten ska prövas av domstolen, om den inte har godkänts av svaranden. När målet avgörs ska domstolen pröva om förbud som har meddelats enligt andra stycket fortfarande ska bestå. I fråga om överklagande av beslut enligt andra eller fjärde stycket samt ifråga om handläggningen i högre domstol gäller rättegångsbalkens bestämmelser om överklagande av beslut enligt 15 kap. rättegångsbalken. En talan om utdömande av vite förs av den som har ansökt om förbudet.

Paragrafen ändras på motsvarande sätt som 53 b § URL, se författningskommentaren till den paragrafen.

9 e §

Om ett yrkande om informationsföreläggande riktar sig mot den som är sökandens motpart i ett mål om intrång, ska bestämmelserna om rättegång som gäller för det målet tillämpas. Beslut om informationsföreläggande får överklagas särskilt. Om yrkandet om informationsföreläggandet riktar sig mot någon annan än den som anges i första stycket, ska lagen (1996:242) om domstolsärenden tillämpas. Domstolen får bestämma att vardera parten ska svara för sina rättegångskostnader. En talan om utdömande av vite förs av den som har ansökt om föreläggandet.

382 382

Författningskommentar Författningskommentar

Paragrafen ändras på motsvarande sätt som 53 e § URL, se har avgjorts eller annat har beslutats. Innan ett sådant förbud meddelas författningskommentaren till den paragrafen.

ska svaranden ha fått tillfälle att yttra sig, om inte ett dröjsmål skulle medföra risk för skada. 12 b § Bestämmelserna i första och andra styckena tillämpas också i fråga En fråga om intrångsundersökning får tas upp endast på yrkande av om försök eller förberedelse till intrång. innehavaren av kretsmönstret eller den som på grund av licens har rätt Förbud enligt andra stycket får meddelas endast om käranden att utnyttja kretsmönstret. Om rättegång inte är inledd, ska yrkandet ställer säkerhet hos domstolen för den skada som kan tillfogas framställas skriftligen. svaranden. Saknar käranden förmåga att ställa sådan säkerhet, får Innan ett beslut om undersökning meddelas ska motparten ha fått domstolen befria honom eller henne från detta. I fråga om slaget av tillfälle att yttra sig. Domstolen får dock omedelbart meddela ett beslut säkerheten gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken. Säkerheten ska prövas som gäller till dess annat har beslutats, om ett dröjsmål skulle medföra av domstolen, om den inte har godkänts av svaranden. risk för att föremål eller handlingar som har betydelse för utredning om När målet avgörs ska domstolen pröva om förbud som har intrånget skaffas undan, förstörs eller förvanskas. meddelats enligt andra stycket fortfarande ska bestå. I övrigt ska en fråga om intrångsundersökning som uppkommer då I fråga om överklagande av beslut enligt andra eller fjärde stycket rättegång inte är inledd handläggas på samma sätt som om frågan samt ifråga om handläggningen i högre domstol gäller rättegångs- uppkommit under rättegång. balkens bestämmelser om överklagande av beslut enligt 15 kap.

rättegångsbalken. Paragrafen ändras på motsvarande sätt som 56 b § URL, se En talan om utdömande av vite förs av den som har ansökt om författningskommentaren till den paragrafen.

förbudet.

14 a §

Paragrafen ändras på motsvarande sätt som 53 b § URL, se Patent- och marknadsdomstolen är rätt domstol i mål enligt denna lag. författningskommentaren till den paragrafen. Detsamma gäller i ärenden om informationsföreläggande.

Det som sägs i rättegångsbalken om inskränkning av domstols behörig-

9 e § het i fråga om tvist som ska tas upp i annan ordning än inför domstol ska Om ett yrkande om informationsföreläggande riktar sig mot den som är inte tillämpas i fråga om ett yrkande om informationsföreläggande eller sökandens motpart i ett mål om intrång, ska bestämmelserna om intrångsundersökning. rättegång som gäller för det målet tillämpas. Beslut om

informationsföreläggande får överklagas särskilt. Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om behörig Om yrkandet om informationsföreläggandet riktar sig mot någon domstol. Övervägandena finns i avsnitt 6. annan än den som anges i första stycket, ska lagen (1996:242) om Av första stycket framgår att Patent- och marknadsdomstolen domstolsärenden tillämpas. Domstolen får bestämma att vardera parten är behörig att som första domstol handlägga samtliga mål enligt ska svara för sina rättegångskostnader. lagen. Som mål räknas också s.k. RB-ärenden, jfr 3 § mål- och En talan om utdömande av vite förs av den som har ansökt om ärendeförordningen. Dessutom anges att Patent- och marknadsföreläggandet. domstolen är behörig domstol för ansökan om informationsföreläggande som handläggs enligt ärendelagen.

382 383 383

Författningskommentar

Av andra stycket framgår att Patent- och marknadsdomstolen är behörig att pröva fråga om informationsföreläggande eller intrångsundersökning även om parterna har ingått skiljeavtal. Stycket motsvarar i sak hittills gällande 9 e § första stycket andra meningen och 12 b § första stycket andra meningen.

15.17 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden

3 §

Om ett avtalsvillkor som avses i 1 § med hänsyn till pris och övriga omständigheter är oskäligt mot konsumenten, får Patent- och marknadsdomstolen förbjuda näringsidkaren att i framtiden i liknande fall använda samma eller väsentligen samma villkor, om förbudet är påkallat från allmän synpunkt eller annars ligger i konsumenternas eller konkurrenternas intresse. Ett förbud får meddelas även anställda hos näringsidkaren och andra som handlar på hans eller hennes vägnar . En sammanslutning av näringsidkare som använder eller rekommenderar användning av ett oskäligt avtalsvillkor får förbjudas att i framtiden använda eller rekommendera villkoret. Ett förbud ska förenas med vite, om inte detta av särskilda skäl är obehövligt.

Paragrafen reglerar förutsättningarna för att förbjuda användningen av vissa avtalsvillkor i konsumentförhållanden. Övervägandena finns i avsnitt 6. Ändringen i första stycket innebär att en talan om förbud inte längre ska prövas i Marknadsdomstolen utan i Patent- och marknadsdomstolen. Övriga ändringar i paragrafen är endast språkliga.

384 384

Författningskommentar Författningskommentar

4 §

Av andra stycket framgår att Patent- och marknadsdomstolen En ansökan om förbud får göras av Konsumentombudsmannen. Om är behörig att pröva fråga om informationsföreläggande eller Konsumentombudsmannen för ett visst fall beslutar att inte göra någon intrångsundersökning även om parterna har ingått skiljeavtal. ansökan, får ansökan göras av en sammanslutning av näringsidkare, Stycket motsvarar i sak hittills gällande 9 e § första stycket andra konsumenter eller löntagare. meningen och 12 b § första stycket andra meningen. Paragrafen innehåller bestämmelser om talerätt i fråga om förbud enligt 3 §.

15.17 Förslag till lag om ändring i lagen Paragrafen, som enligt hittills gällande lydelse innehåller även

en bestämmelse om behörig domstol, ändras så att den endast

(1994:1512) om avtalsvillkor i

reglerar frågan om talerätt. Att Patent- och marknadsdomstolen

konsumentförhållanden

är behörig domstol i första instans framgår av 3 §.

3 § Övriga ändringar är endast språkliga. Om ett avtalsvillkor som avses i 1 § med hänsyn till pris och övriga omständigheter är oskäligt mot konsumenten, får Patent- och mark- 4 a§ nadsdomstolen förbjuda näringsidkaren att i framtiden i liknande fall Om en sammanslutning av näringsidkare gör sannolikt att utgången i använda samma eller väsentligen samma villkor, om förbudet är påkallat målet kan ha betydande intresse för medlemmarna i sammanslutningen får från allmän synpunkt eller annars ligger i konsumenternas eller konkur- domstol efter ansökan av sammanslutningen tillåta att den, vid sidan av renternas intresse. en enskild part, medverkar i förfarandet och i samband det åberopar Ett förbud får meddelas även anställda hos näringsidkaren och andra bevisning. som handlar på hans eller hennes vägnar . En ansökan om medverkan ska vara skriftlig och innehålla de skäl som En sammanslutning av näringsidkare som använder eller rekommen- den grundas på. derar användning av ett oskäligt avtalsvillkor får förbjudas att i fram- Parterna ska beredas tillfälle att yttra sig över ansökan. Ansökan får tiden använda eller rekommendera villkoret. inte bifallas om parten på den sidan som ansökan om medverkan avser Ett förbud ska förenas med vite, om inte detta av särskilda skäl är motsätter sig detta. obehövligt. Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om medverkan Paragrafen reglerar förutsättningarna för att förbjuda använd- av en sammanslutning av näringsidkare i mål enligt den aktuella ningen av vissa avtalsvillkor i konsumentförhållanden. Över- lagen. Övervägandena finns i avsnitt 8.2.3. vägandena finns i avsnitt 6. Bestämmelserna i paragrafen motsvarar 13 a § andra–fjärde Ändringen i första stycket innebär att en talan om förbud inte styckena MDL. längre ska prövas i Marknadsdomstolen utan i Patent- och marknadsdomstolen. 4 b § Övriga ändringar i paragrafen är endast språkliga. Konsumentombudsmannen ska kallas till förhandling i mål enligt denna lag även om han eller hon inte är sökande.

384 385 385

Författningskommentar

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om kallelse till förhandling. Övervägandena finns i avsnitt 8.2.3. Bestämmelserna i paragrafen motsvarar vad som i 14 § andra stycket lagen MDL anges om Konsumentombudsmannen. Vilka som i övrigt ska kallas till förhandling följer av rättegångsbalkens bestämmelser.

4 c §

En part eller en sådan sammanslutning som medverkar enligt 4 a § får föreläggas vid vite att tillhandahålla domstolen en handling, ett varuprov eller liknande som kan ha betydelse för målet. Detta innebär dock inte någon skyldighet att röja företagshemligheter av teknisk natur.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om föreläggande att tillhandahålla viss utredning. Övervägandena finns i avsnitt 8.2.3. Bestämmelserna i paragrafen motsvarar 18 § andra stycket MDL.

7 §

En fråga om förbud får i fall som inte är av större vikt prövas av Konsumentombudsmannen genom att den som antas ha använt ett oskäligt avtalsvillkor föreläggs förbud till godkännande omedelbart eller inom viss tid (förbudsföreläggande). Om ett förbudsföreläggande har godkänts, gäller det som ett förbud av domstol. Ett godkännande efter den i föreläggandet angivna tiden gäller dock inte. Närmare bestämmelser om förbudsföreläggande meddelas av regeringen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om förbudsföreläggande. Övervägandena finns i avsnitt 6. Genom ändringen i andra stycket, som innebär att ”Marknadsdomstolen” ersätts med ”domstol” gäller ett godkänt förbudsföreläggande som ett förbud av Patent- och marknadsdomstolen, Patent- och Marknadsöverdomstolen eller Högsta domstolen

386 386

Författningskommentar Författningskommentar

(jfr 1 kap. 3 § i lagen om patent- och marknadsdomstolar). Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om kallelse till Stycket ändras också språkligt. förhandling. Övervägandena finns i avsnitt 8.2.3. Bestämmelserna i paragrafen motsvarar vad som i 14 § andra 8 c § stycket lagen MDL anges om Konsumentombudsmannen. Vilka Konsumentombudsmannens beslut enligt 8 § och 8 a § samt om vitessom i övrigt ska kallas till förhandling följer av rättegångsbalkens föreläggande enligt 8 b § får överklagas till Patent- och marknadsbestämmelser. domstolen .

4 c § Paragrafen innehåller bestämmelser om överklagande av Konsu- En part eller en sådan sammanslutning som medverkar enligt 4 a § får mentombudsmannens beslut. Övervägandena finns i avsnitt 6. föreläggas vid vite att tillhandahålla domstolen en handling, ett varuprov Ändringen i paragrafen innebär att Konsumentombudseller liknande som kan ha betydelse för målet. Detta innebär dock inte mannens beslut inte längre överklagas till Stockholms tingsrätt någon skyldighet att röja företagshemligheter av teknisk natur. utan till Patent- och marknadsdomstolen. Paragrafen ändras även språkligt. Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om föreläggande att tillhandahålla viss utredning. Övervägandena finns i avsnitt 9 § 8.2.3. En talan om utdömande av vite förs i Patent- och marknadsdomstolen av Bestämmelserna i paragrafen motsvarar 18 § andra stycket Konsumentombudsmannen. Om vite har förelagts på talan av någon MDL. annan, får talan om utdömande av vitet föras av honom eller henne.

7 § Paragrafen innehåller bestämmelser om behörig domstol och En fråga om förbud får i fall som inte är av större vikt prövas av talerätt i mål om utdömande av vite. Övervägandena finns i Konsumentombudsmannen genom att den som antas ha använt ett avsnitt 6. oskäligt avtalsvillkor föreläggs förbud till godkännande omedelbart Ändringen i paragrafen innebär att talan om utdömande av eller inom viss tid (förbudsföreläggande). vite inte längre ska föras vid allmän domstol utan vid Patent- och Om ett förbudsföreläggande har godkänts, gäller det som ett förbud marknadsdomstolen. Stycket ändras också språkligt. av domstol. Ett godkännande efter den i föreläggandet angivna tiden gäller dock inte. 9 a § Närmare bestämmelser om förbudsföreläggande meddelas av Delgivning av domar och beslut som innefattar vitesföreläggande enligt regeringen. denna lag får inte ske enligt 34–37 §§ delgivningslagen (2010:1932), om det inte med beaktande av vad som har förekommit i det enskilda delgiv- Paragrafen innehåller bestämmelser om förbudsföreläggande. ningsärendet eller vid andra delgivningsförsök med delgivningsmottagaren Övervägandena finns i avsnitt 6. finns anledning att anta att han eller hon har avvikit eller på annat sätt Genom ändringen i andra stycket, som innebär att ”Marknads- håller sig undan. domstolen” ersätts med ”domstol” gäller ett godkänt förbudsföreläggande som ett förbud av Patent- och marknadsdomstolen, Patent- och Marknadsöverdomstolen eller Högsta domstolen

386 387 387

Författningskommentar

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om delgivning av domar och beslut om vitesföreläggande. Övervägandena finns i avsnitt 8.2.3. Bestämmelserna i paragrafen motsvarar 20 § andra stycket MDL.

15.18 Förslag till lag om ändring i rättshjälpslagen (1996:1619)

16 §

När rättshjälp har beviljats, betalar staten kostnaderna för bevisning vid allmän domstol och Arbetsdomstolen. Om inte annat följer av lag eller föreskrifter som lämnats med stöd av denna lag lämnas ersättning för bevisning med skäligt belopp .

Paragrafen innehåller bestämmelser om kostnaden för bevisning när rättshjälp har beviljats. Övervägandena finns i avsnitt 6. Paragrafen ändras med anledning av att domstolsprövningen av de marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga målen förs över från Marknadsdomstolen till Patent- och marknadsdomstolen. Precis som mark- och miljödomstolarna är patentoch marknadsdomstolarna allmän domstol och omfattas således av paragrafen.

15.19 Förslag till lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1997:306)

9 kap. 2 §

På yrkande av innehavaren av växtförädlarrätten eller den som på grund av licens har rätt att utnyttja växtsorten får domstolen vid vite förbjuda den som gör eller medverkar till intrång i växtförädlarrätten att fortsätta med det. Bestämmelserna i första stycket tillämpas också i fråga om försök eller förberedelse till intrång.

388 388

Författningskommentar Författningskommentar

Paragrafen innehåller bestämmelser om vitesförbud. Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om delgivning av Övervägandena finns i avsnitt 6. domar och beslut om vitesföreläggande. Övervägandena finns i Ändringen i första stycket innebär att ”allmän domstol” ersätts avsnitt 8.2.3. med ”domstolen”. Vilken domstol som är behörig framgår av Bestämmelserna i paragrafen motsvarar 20 § andra stycket 10 kap. 3 §, se författningskommentaren till den paragrafen. MDL.

9 kap. 5 §

En talan om utdömande av vite förs av den som har ansökt om

15.18 Förslag till lag om ändring i rättshjälpslagen förbudet. (1996:1619)

Paragrafen ändras på motsvarande sätt som 53 b § URL, se

16 § författningskommentaren till den paragrafen. När rättshjälp har beviljats, betalar staten kostnaderna för bevisning vid allmän domstol och Arbetsdomstolen. Om inte annat följer av lag eller 9 kap. 5 c § föreskrifter som lämnats med stöd av denna lag lämnas ersättning för Om ett yrkande om informationsföreläggande riktar sig mot den som är bevisning med skäligt belopp . sökandens motpart i ett mål om intrång, ska bestämmelserna om rättegång som gäller för det målet tillämpas. Beslut om Paragrafen innehåller bestämmelser om kostnaden för bevisning informationsföreläggande får överklagas särskilt. när rättshjälp har beviljats. Övervägandena finns i avsnitt 6. Om yrkandet om informationsföreläggande riktar sig mot någon Paragrafen ändras med anledning av att domstolsprövningen annan än den som anges i andra stycket, ska lagen (1996:242) om av de marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga målen domstolsärenden tillämpas Domstolen får bestämma att vardera parten förs över från Marknadsdomstolen till Patent- och marknads- ska svara för sina rättegångskostnader. domstolen. Precis som mark- och miljödomstolarna är patent- En talan om utdömande av vite får föras av den som har ansökt om och marknadsdomstolarna allmän domstol och omfattas således föreläggandet. av paragrafen. Paragrafen ändras på motsvarande sätt som 53 e § URL, se författningskommentaren till den paragrafen.

15.19 Förslag till lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1997:306)

9 kap. 7 b §

En fråga om intrångsundersökning får tas upp endast på yrkande av

9 kap. 2 § innehavaren av växtförädlarrätten eller den som på grund av licens har På yrkande av innehavaren av växtförädlarrätten eller den som på grund rätt att utnyttja växtsorten. Om rättegång inte är inledd, ska yrkandet av licens har rätt att utnyttja växtsorten får domstolen vid vite förbjuda framställas skriftligen. den som gör eller medverkar till intrång i växtförädlarrätten att Innan ett beslut om undersökning meddelas ska motparten ha fått fortsätta med det. tillfälle att yttra sig. Domstolen får dock omedelbart meddela ett beslut Bestämmelserna i första stycket tillämpas också i fråga om försök som gäller till dess annat har beslutats, om ett dröjsmål skulle medföra eller förberedelse till intrång.

388 389 389

Författningskommentar

risk för att föremål eller handlingar som har betydelse för utredning om intrånget skaffas undan, förstörs eller förvanskas. I övrigt ska en fråga om intrångsundersökning som uppkommer då rättegång inte är inledd handläggas på samma sätt som om frågan uppkommit under rättegång.

Paragrafen ändras på motsvarande sätt som 56 b § URL, se författningskommentaren till den paragrafen.

10 kap. 3 §

Patent- och marknadsdomstolen är rätt domstol i mål enligt denna lag. Detsamma gäller i ärenden om informationsföreläggande. Det som sägs i rättegångsbalken om inskränkning av domstols behörighet i fråga om tvist som ska tas upp i annan ordning än inför domstol ska inte tillämpas i fråga om ett yrkande om informationsföreläggande eller intrångsundersökning.

Paragrafen innehåller bestämmelser om behörig domstol. Övervägandena finns i avsnitt 6. Av ändringen i första stycket framgår att Patent- och marknadsdomstolen är behörig att som första domstol handlägga samtliga mål enligt lagen. Som mål räknas också s.k. RB-ärenden, jfr 3 § mål- och ärendeförordningen. Dessutom anges att Patentoch marknadsdomstolen är behörig domstol för ansökan om informationsföreläggande som handläggs enligt ärendelagen. Av andra stycket, som är nytt, framgår att Patent- och marknadsdomstolen är behörig att pröva fråga om informationsföreläggande eller intrångsundersökning även om parterna har ingått skiljeavtal. Stycket motsvarar i sak hittills gällande 9 kap. 5 c § första stycket andra meningen och 7 b § första stycket andra meningen.

10 kap. 5 §

Statens jordbruksverks slutliga beslut får överklagas av den som beslutet angår.

390 390

Författningskommentar Författningskommentar

Ett beslut genom vilket en ansökan om registrering bifalls får dock risk för att föremål eller handlingar som har betydelse för utredning om överklagas endast av den som i behörig ordning har framställt en intrånget skaffas undan, förstörs eller förvanskas. invändning mot ansökan. I övrigt ska en fråga om intrångsundersökning som uppkommer då Ett beslut genom vilket ett yrkande om överföring enligt 5 kap. 8 § rättegång inte är inledd handläggas på samma sätt som om frågan har bifallits får överklagas av sökanden. Den som har framställt yrkande uppkommit under rättegång. om överföring får överklaga ett beslut genom vilket yrkandet avslagits.

Paragrafen ändras på motsvarande sätt som 56 b § URL, se Paragrafen innehåller bestämmelser om överklagande av Statens författningskommentaren till den paragrafen. jordbruksverks slutliga beslut. Övervägandena finns i avsnitt 8.2.3.

10 kap. 3 § Av 22 § förvaltningslagen framgår att en förutsättning för att Patent- och marknadsdomstolen är rätt domstol i mål enligt denna lag. överklaga ett beslut är att det gått klaganden emot. Ändringen i Detsamma gäller i ärenden om informationsföreläggande. första stycket innebär att denna förutsättning i den nu aktuella Det som sägs i rättegångsbalken om inskränkning av domstols paragrafen tas bort. behörighet i fråga om tvist som ska tas upp i annan ordning än inför Ändringen i andra stycket innebär att möjligheten för domstol ska inte tillämpas i fråga om ett yrkande om informations- domstolen att pröva en talan trots att invändaren återkallat sin föreläggande eller intrångsundersökning. talan tas bort. Stycket ändras också språkligt.

Paragrafen innehåller bestämmelser om behörig domstol. Över- 10 kap. 6 § vägandena finns i avsnitt 6. Ett beslut av Statens jordbruksverk överklagas till Patent- och Av ändringen i första stycket framgår att Patent- och marknadsdomstolen inom två månader från dagen för beslutet. marknadsdomstolen är behörig att som första domstol handlägga samtliga mål enligt lagen. Som mål räknas också s.k. RB-ärenden, Paragrafen innehåller bestämmelser om behörig domstol för jfr 3 § mål- och ärendeförordningen. Dessutom anges att Patent- överklagade beslut av Statens jordbruksverk. Övervägandena och marknadsdomstolen är behörig domstol för ansökan om finns i avsnitt 6. informationsföreläggande som handläggs enligt ärendelagen. Ändringen i paragrafen innebär att Statens jordbruksverks Av andra stycket, som är nytt, framgår att Patent- och beslut inte längre ska överklagas till Patentbesvärsrätten utan till marknadsdomstolen är behörig att pröva fråga om informations- Patent- och marknadsdomstolen. föreläggande eller intrångsundersökning även om parterna har I övrigt ändras paragrafen endast språkligt. ingått skiljeavtal. Stycket motsvarar i sak hittills gällande 9 kap. 5 c § första stycket andra meningen och 7 b § första stycket andra meningen.

10 kap. 5 §

Statens jordbruksverks slutliga beslut får överklagas av den som beslutet angår.

390 391 391

Författningskommentar

15.20 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:1175) om talerätt för vissa utländska konsumentmyndigheter och konsumentorganisationer

5 §

Talan ska väckas vid 1. Patent- och marknadsdomstolen i fråga om förbud och ålägganden som avses i marknadsföringslagen (2008:486), i fråga om förbud enligt lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden samt i fråga om utdömande av vite, och 2. Förvaltningsrätten i Stockholm i fråga om sådan särskild avgift som avses i radio- och tv-lagen (2010:696).

Paragrafen innehåller bestämmelser om behörig domstol. Övervägandena finns i avsnitt 6. Genom ändringar i första punkten framgår att talan om förbud och åläggande inte längre ska väckas i Marknadsdomstolen utan i Patent- och marknadsdomstolen. Genom att den tidigare tredje punkten förs till den första punkten framgår att talan om utdömande av vite inte längre ska väckas vid tingsrätt utan i Patent- och marknadsdomstolen.

15.21 Förslag till lag om ändring i försäkringsavtalslagen (2005:104)

8 kap. 3 §

En talan om åläggande enligt 2 § väcks vid Patent- och marknadsdomstolen. En sådan talan får väckas 1. i fråga om information som avses i 2 kap. 2 §, av näringsidkare som berörs av marknadsföringen, och 2. i fråga om information som avses i 2 kap. 4-7 §§, av den näringsidkare som har ingått avtal om försäkring med försäkringsbolaget.

392 392

Författningskommentar Författningskommentar

Talan får också väckas av en sammanslutning av näringsidkare.

15.20 Förslag till lag om ändring i lagen I mål om åläggande enligt 2 § gäller i övrigt de bestämmelser i mark- (2000:1175) om talerätt för vissa utländska nadsföringslagen (2008:486) som reglerar förfarandet i mål om åläg-

gande att lämna information enligt 24 § den lagen.

konsumentmyndigheter och konsumentorganisationer

Paragrafen innehåller bestämmelser om talan om åläggande att

5 § lämna information om företagsförsäkring. Genom hänvisningar i Talan ska väckas vid 17 kap. 8 § och 18 kap. 6 § kan paragrafen vara tillämplig även vid 1. Patent- och marknadsdomstolen i fråga om förbud och ålägganden gruppskadeförsäkring och kollektivavtalsgrundad skadeförsäkring. Övervägandena finns i avsnitt 6. som avses i marknadsföringslagen (2008:486), i fråga om förbud enligt lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden samt i Ändringarna i första stycket innebär talan om åläggande enligt fråga om utdömande av vite, och paragrafen inte längre ska väckas vid Marknadsdomstolen utan 2. Förvaltningsrätten i Stockholm i fråga om sådan särskild avgift vid Patent- och marknadsdomstolen. Stycket ändras också som avses i radio- och tv-lagen (2010:696). språkligt.

10 kap. 12 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om behörig domstol. Över- En talan om åläggande enligt 11 § väcks vid Patent- och marknadsvägandena finns i avsnitt 6. domstolen. Genom ändringar i första punkten framgår att talan om förbud och åläggande inte längre ska väckas i Marknadsdomstolen utan i En sådan talan får väckas 1. i fråga om information som avses i 2 §, av näringsidkare som Patent- och marknadsdomstolen. berörs av marknadsföringen, och Genom att den tidigare tredje punkten förs till den första 2. i fråga om information som avses i 4-8 §§, av den näringsidkare punkten framgår att talan om utdömande av vite inte längre ska som har ingått avtal om försäkring med försäkringsbolaget. väckas vid tingsrätt utan i Patent- och marknadsdomstolen. Talan får också väckas av en sammanslutning av näringsidkare. I mål om åläggande enligt 11 § gäller i övrigt de bestämmelser i marknadsföringslagen (2008:486) som reglerar förfarandet i mål om

15.21 Förslag till lag om ändring i

åläggande att lämna information enligt 24 § den lagen.

försäkringsavtalslagen (2005:104)

8 kap. 3 § Paragrafen innehåller bestämmelser om talan om åläggande att En talan om åläggande enligt 2 § väcks vid Patent- och marknads- lämna information om individuell personförsäkring till annan än domstolen. konsument eller dödsbo. Genom hänvisningar i 19 kap. 8 § och En sådan talan får väckas 20 kap. 6 § är paragrafen tillämplig även vid gruppersonförsäk- 1. i fråga om information som avses i 2 kap. 2 §, av näringsidkare ring och kollektivavtalsgrundad personförsäkring. Övervägandena finns i avsnitt 6. som berörs av marknadsföringen, och 2. i fråga om information som avses i 2 kap. 4-7 §§, av den närings- Ändringarna i första stycket innebär talan om åläggande enligt idkare som har ingått avtal om försäkring med försäkringsbolaget. paragrafen inte längre ska väckas vid Marknadsdomstolen utan

392 393 393

Författningskommentar

vid Patent- och marknadsdomstolen. Stycket ändras även språkligt.

15.22 Förslag till lag om ändring i lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m.

15 §

Ett åläggande enligt 11 § får förenas med vite. En talan om utdömande av vite som har förelagts med stöd av denna lag väcks vid Patent- och marknadsdomstolen av Konkurrensverket.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vite. Övervägandena finns i avsnitt 5.3.5. Ändringarna i paragrafen innebär att talan om utdömande av vite inte längre ska väckas vid tingsrätt utan vid Patent- och marknadsdomstolen. Paragrafen ändras också språkligt.

16 §

Beslut av Konkurrensverket om åläggande enligt 11 § får överklagas till Patent- och marknadsdomstolen. I fråga om rättegångskostnader ska gälla vad som föreskrivs i 31 kap. rättegångsbalken.

Paragrafen innehåller bestämmelser om överklagande av Konkurrensverkets beslut om åläggande. Övervägandena finns i avsnitt 6. Ändringarna i paragrafen innebär att Konkurrensverkets beslut om åläggande inte längre överklagas till Marknadsdomstolen utan till Patent- och marknadsdomstolen. Upplysningen om att ärendelagen ska tillämpas vid handläggningen i Marknadsdomstolen tas bort. Att ärendelagen är tillämplig på Patent- och marknadsdomstolens handläggning av ett från Konkurrensverket överklagat beslut framgår av 3 kap. 2 § första stycket i lagen om patent- och marknadsdomstolar. Paragrafen ändras även språkligt.

394 394

Författningskommentar Författningskommentar

15.23 Förslag till lag om ändring i lagen (2006:484)

vid Patent- och marknadsdomstolen. Stycket ändras även

om franchisegivares informationsskyldighet

språkligt.

5 §

En talan om åläggande enligt 4 § väcks vid Patent- och marknads-

15.22 Förslag till lag om ändring i lagen (2005:590) domstolen. om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m.

En sådan talan får väckas av 1. en franchisetagare i ett sådant avtal som avses i 4 §,

15 § 2. en sammanslutning av näringsidkare, eller Ett åläggande enligt 11 § får förenas med vite. En talan om utdömande 3. en annan sammanslutning som har ett befogat intresse av att föreav vite som har förelagts med stöd av denna lag väcks vid Patent- och träda näringsidkare. marknadsdomstolen av Konkurrensverket. Den som har talerätt enligt andra stycket har rätt att delta i rättegången som intervenient enligt 14 kap. rättegångsbalken. Paragrafen innehåller bestämmelser om vite. Övervägandena I mål om åläggande enligt 4 § gäller i övrigt de bestämmelser i markfinns i avsnitt 5.3.5. nadsföringslagen (2008:486) som reglerar förfarandet och fördelning av Ändringarna i paragrafen innebär att talan om utdömande av rättegångskostnader i mål om åläggande att lämna information enligt vite inte längre ska väckas vid tingsrätt utan vid Patent- och 24 § den lagen. Bestämmelserna i 28, 42–46 och 61 §§ om Konsumentmarknadsdomstolen. Paragrafen ändras också språkligt. ombudsmannen ska dock inte tillämpas.

16 § Paragrafen innehåller bestämmelser om talan om åläggande att Beslut av Konkurrensverket om åläggande enligt 11 § får överklagas till lämna information till en franchisetagare. Övervägandena finns i Patent- och marknadsdomstolen. I fråga om rättegångskostnader ska avsnitt 6. gälla vad som föreskrivs i 31 kap. rättegångsbalken. Ändringarna i första stycket innebär att talan om åläggande inte längre ska väckas vid Marknadsdomstolen utan vid Patent- Paragrafen innehåller bestämmelser om överklagande av och marknadsdomstolen. Stycket ändras också språkligt. Konkurrensverkets beslut om åläggande. Övervägandena finns i avsnitt 6. 6 § Ändringarna i paragrafen innebär att Konkurrensverkets Ett åläggande enligt 4 § ska förenas med vite, om det inte av särskilda beslut om åläggande inte längre överklagas till Marknadsdom- skäl är obehövligt. stolen utan till Patent- och marknadsdomstolen. Upplysningen En talan om utdömande av vite väcks vid Patent- och marknadsdomom att ärendelagen ska tillämpas vid handläggningen i Marknads- stolen. domstolen tas bort. Att ärendelagen är tillämplig på Patent- och Talan får väckas av den som har begärt vitesföreläggandet. marknadsdomstolens handläggning av ett från Konkurrensverket överklagat beslut framgår av 3 kap. 2 § första stycket i lagen om Paragrafen innehåller bestämmelser om vite. Övervägandena patent- och marknadsdomstolar. Paragrafen ändras även finns i avsnitt 6. språkligt.

394 395 395

Författningskommentar

Ändringarna i andra stycket innebär att talan om utdömande av vite inte längre ska väckas vid Marknadsdomstolen utan vid Patent- och marknadsdomstolen. Stycket ändras även språkligt.

15.24 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)

36 §

För att säkerställa ett anspråk på marknadsstörningsavgift får rätten besluta om kvarstad.

Paragrafen innehåller bestämmelser om kvarstad för att säkerställa ett anspråk på marknadsstörningsavgift. Övervägandena finns i avsnitt 6. Paragrafen, som enligt hittills gällande lydelse innehåller en hänvisning till 15 kap. rättegångsbalken, ändras så att den enbart reglerar möjligheten till kvarstad. Att rättegångsbalkens regler om kvarstad är tillämpliga följer av 3 kap. 1 § i lagen om patentoch marknadsdomstolar. Vilken domstol som är behörig framgår av 52 § (se kommentaren till den paragrafen).

47 §

En talan om förbud eller åläggande enligt 23, 24 eller 25 § får väckas av 1. Konsumentombudsmannen, 2. en näringsidkare som berörs av marknadsföringen, eller 3. en sammanslutning av konsumenter, näringsidkare eller löntagare.

Paragrafen innehåller bestämmelser om talerätt i mål om förbud och åläggande. Övervägandena finns i avsnitt 8.2.3. Paragrafen, som enligt hittills gällande lydelse i första stycket innehåller en bestämmelse om behörig domstol, ändras så att den endast reglerar frågan om talerätt. Vilken domstol som är behörig framgår av 52 § (se kommentaren till den paragrafen). Paragrafen ändras också språkligt.

396 396

Författningskommentar Författningskommentar

48 §

Ändringarna i andra stycket innebär att talan om utdömande En talan om marknadsstörningsavgift enligt 29 § väcks av Konsumentav vite inte längre ska väckas vid Marknadsdomstolen utan vid ombudsmannen. Patent- och marknadsdomstolen. Stycket ändras även språkligt. Om Konsumentombudsmannen i ett visst fall beslutar att inte föra talan om marknadsstörningsavgift, får en enskild näringsidkare som berörs av marknadsföringen eller en sammanslutning av näringsidkare

15.24 Förslag till lag om ändring i väcka en sådan talan. marknadsföringslagen (2008:486)

Paragrafen innehåller bestämmelser om talerätt i mål om mark-

36 § nadsstörningsavgift. Övervägandena finns i avsnitt 8.2.3. För att säkerställa ett anspråk på marknadsstörningsavgift får rätten Paragrafen, som enligt hittills gällande lydelse i första stycket besluta om kvarstad. även innehåller en bestämmelse om behörig domstol, ändras så att den endast reglerar frågan om talerätt. Vilken domstol som är Paragrafen innehåller bestämmelser om kvarstad för att säker- behörig framgår av 52 § (se kommentaren till den paragrafen). ställa ett anspråk på marknadsstörningsavgift. Övervägandena Stycket ändras även språkligt. finns i avsnitt 6. Tredje stycket med bestämmelser om behörig domstol i fråga Paragrafen, som enligt hittills gällande lydelse innehåller en om ansökan om kvarstad tas bort. Den regleringen finns numera hänvisning till 15 kap. rättegångsbalken, ändras så att den enbart i 36 §. reglerar möjligheten till kvarstad. Att rättegångsbalkens regler om kvarstad är tillämpliga följer av 3 kap. 1 § i lagen om patent- 49 § och marknadsdomstolar. Vilken domstol som är behörig framgår En talan om utdömande av vite får väckas av den som begärt vitesav 52 § (se kommentaren till den paragrafen). föreläggandet och av Konsumentombudsmannen.

47 § Paragrafen innehåller bestämmelser om talerätt i mål om En talan om förbud eller åläggande enligt 23, 24 eller 25 § får väckas av utdömande av vite. Övervägandena finns i avsnitt 8.2.3. 1. Konsumentombudsmannen, Paragrafen, som enligt hittills gällande lydelse i första stycket 2. en näringsidkare som berörs av marknadsföringen, eller även innehåller en bestämmelse om behörig domstol, ändras så 3. en sammanslutning av konsumenter, näringsidkare eller löntaga- att den endast reglerar frågan om talerätt. Vilken domstol som är re. behörig framgår av 52 § (se kommentaren till den paragrafen). Paragrafen ändras också språkligt. Paragrafen innehåller bestämmelser om talerätt i mål om förbud och åläggande. Övervägandena finns i avsnitt 8.2.3. 51 § Paragrafen, som enligt hittills gällande lydelse i första stycket Konsumentombudsmannens beslut enligt 42–44 §§ samt om vitesinnehåller en bestämmelse om behörig domstol, ändras så att den föreläggande efter en sådan uppmaning överklagas till Patent- och markendast reglerar frågan om talerätt. Vilken domstol som är nadsdomstolen. behörig framgår av 52 § (se kommentaren till den paragrafen). Paragrafen ändras också språkligt.

396 397 397

Författningskommentar

Detsamma gäller beslut om ersättning enligt 46 § eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av nämnda paragraf.

Paragrafen innehåller bestämmelser om överklagande av Konsumentombudsmannens beslut. Övervägandena finns i avsnitt 6. Ändringarna i paragrafen innebär att ett överklagande inte längre ska göras till Stockholms tingsrätt utan till Patent- och marknadsdomstolen.

52 §

En talan enligt denna lag väcks vid Patent- och marknadsdomstolen. Patent- och marknadsdomstolen är också rätt domstol om en ansökan om kvarstad enligt 36 § görs innan talan om marknadsstörningsavgift har väckts. Beslut under rättegången i frågor som avses i 27 § och 40 § första stycket får överklagas särskilt. Besluten ska vid handläggningen i Patent- och marknadsöverdomstolen anses röra åtgärd enligt 15 kap. rättegångsbalken.

Paragrafen innehåller bestämmelser om behörig domstol samt om handläggningen av vissa beslut. Första stycket, som är nytt, anger att Patent- och marknadsdomstolen är behörig domstol i första instans. Vidare anges att det är Patent- och marknadsdomstolen som ska pröva en ansökan om kvarstad enligt 36 § som görs innan talan om marknadsstörningsavgift har väckts. Bestämmelserna i stycket motsvarar regleringen av behörig domstol i hittills gällande 47 § första stycket, 48 § första och tredje styckena, 49 § första stycket samt 66 § tredje stycket. Det hittills gällande första stycket, som innehåller bestämmelser om överklagande av tingsrätts domar och beslut, utgår. Hur Patent- och marknadsdomstolens beslut får överklagas anges i 1 kap. 3 § i lagen om patent- och marknadsdomstolar. Ändringen i andra stycket innebär att ”Marknadsdomstolen” ersätts med ”Patent- och marknadsöverdomstolen”.

398 398

Författningskommentar Författningskommentar

59 §

Detsamma gäller beslut om ersättning enligt 46 § eller enligt före- Föreskrifterna i rättegångsbalken om tvistemål där förlikning om saken skrifter som meddelats med stöd av nämnda paragraf. inte är tillåten tillämpas på mål om förbud eller åläggande enligt 23, 24 eller 25 § och mål om marknadsstörningsavgift enligt 29 §. Paragrafen innehåller bestämmelser om överklagande av Konsumentombudsmannens beslut. Övervägandena finns i avsnitt 6. Paragrafen innehåller bestämmelser om tillämplig processlag i Ändringarna i paragrafen innebär att ett överklagande inte mål enligt marknadsföringslagen med undantag för mål om längre ska göras till Stockholms tingsrätt utan till Patent- och skadestånd. Övervägandena finns i avsnitt 8.2.1. marknadsdomstolen. Ändringen i första stycket innebär att det numera utan undantag framgår av paragrafen i vilka mål rättegångsbalkens bestäm-

52 § melser om indispositiva tvistemål ska tillämpas. En talan enligt denna lag väcks vid Patent- och marknadsdomstolen. Andra och tredje styckena, som innehåller bestämmelser om Patent- och marknadsdomstolen är också rätt domstol om en ansökan om tillämplig processlag i mål om skadestånd och i ärenden, tas bort. kvarstad enligt 36 § görs innan talan om marknadsstörningsavgift har Vilka processuella regler som ska tillämpas i dessa fall framgår väckts. numera direkt av 3 kap. 1 och 3 §§ i lagen om patent- och mark- Beslut under rättegången i frågor som avses i 27 § och 40 § första nadsdomstolar. stycket får överklagas särskilt. Besluten ska vid handläggningen i Patent- och marknadsöverdomstolen anses röra åtgärd enligt 15 kap. 61 § rättegångsbalken. Om en talan enligt denna lag har väckts av någon annan än Konsumentombudsmannen ska rätten underrätta ombudsmannen om rätte- Paragrafen innehåller bestämmelser om behörig domstol samt gången. om handläggningen av vissa beslut. Första stycket, som är nytt, anger att Patent- och marknads- Paragrafen innehåller bestämmelser om underrättelse till Konsudomstolen är behörig domstol i första instans. Vidare anges att mentombudsmannen. Övervägandena finns i avsnitt 8.2.3. det är Patent- och marknadsdomstolen som ska pröva en Andra stycket om att tingsrätten ska underrätta ansökan om kvarstad enligt 36 § som görs innan talan om Marknadsdomstolen om att ett mål om marknadsstörningsavgift marknadsstörningsavgift har väckts. Bestämmelserna i stycket eller skadestånd har väckts tas bort. motsvarar regleringen av behörig domstol i hittills gällande 47 § första stycket, 48 § första och tredje styckena, 49 § första stycket 66 § samt 66 § tredje stycket. Det hittills gällande första stycket, som Regeringen får med avseende på främmande stat bestämma att följande innehåller bestämmelser om överklagande av tingsrätts domar ska gälla. och beslut, utgår. Hur Patent- och marknadsdomstolens beslut I fråga om en vara som är försedd med en oriktig eller vilseledande får överklagas anges i 1 kap. 3 § i lagen om patent- och mark- ursprungsbeteckning, genom vilken varan direkt eller indirekt anges nadsdomstolar. vara frambragd eller tillverkad i den främmande staten eller i en region Ändringen i andra stycket innebär att ”Marknadsdomstolen” eller ort i den främmande staten, får åtgärd enligt 39 § beslutas även i ersätts med ”Patent- och marknadsöverdomstolen”. andra fall än som avses där. Detta gäller dock inte om beteckningen

398 399 399

Författningskommentar

enligt handelsbruk endast tjänar till att märka ut varans art eller om den åtföljs av en uppgift som tydligt anger att varan inte har frambragts eller tillverkats i den angivna staten eller på den angivna orten. En talan om en åtgärd enligt andra stycket väcks av Konsumentombudsmannen eller, om denne har beslutat att inte väcka talan, av någon som driver rörelse med varor av samma slag som den vara talan avser.

Paragrafen innehåller bestämmelser om åtgärder mot vara som är frambragd eller tillverkad i främmande stat. Övervägandena finns i avsnitt 6. Ändringen i tredje stycket innebär att bestämmelsen om behörig domstol tas bort. Vilken domstol som är behörig framgår numera av 52 § (se kommentaren till den paragrafen). Övriga ändringar är enbart språkliga.

15.25 Förslag till lag om ändring i konkurrenslagen (2008:579)

3 kap. 2 §

Om Konkurrensverket i ett visst fall beslutar att inte meddela ett åläggande enligt 1 §, får ett företag som berörs av överträdelsen väcka talan om ett sådant åläggande. En sådan talerätt gäller dock inte i de fall verket har tillämpat artikel 13 i rådets förordning (EG) nr 1/2003.

Paragrafen reglerar den subsidiära talerätten för åläggande. Övervägandena finns i avsnitt 8.2.3. Paragrafen, som enligt hittills gällande nuvarande lydelse även innehåller en bestämmelse om behörig domstol, ändras så att den endast reglerar frågan om talerätt. Vilken domstol som är behörig framgår av 8 kap. 1 § (se kommentaren till den paragrafen).

400 400

Författningskommentar Författningskommentar

3 kap. 3 §

enligt handelsbruk endast tjänar till att märka ut varans art eller om den Om det finns särskilda skäl, får ett åläggande enligt 1 § meddelas för åtföljs av en uppgift som tydligt anger att varan inte har frambragts tiden till dess att frågan slutligt har avgjorts. Rätten får meddela ett eller tillverkats i den angivna staten eller på den angivna orten. sådant åläggande bara sedan rättegång inletts. En talan om en åtgärd enligt andra stycket väcks av Konsumentombudsmannen eller, om denne har beslutat att inte väcka talan, av någon Paragrafen anger förutsättningarna för att besluta om ett som driver rörelse med varor av samma slag som den vara talan avser. interimistiskt åläggande. Övervägandena finns i avsnitt 6. Ändringen i paragrafen innebär att beslut om interimistiskt Paragrafen innehåller bestämmelser om åtgärder mot vara som är åläggande inte längre ska fattas av Marknadsdomstolen utan av frambragd eller tillverkad i främmande stat. Övervägandena finns den domstol som vid tidpunkten för det interimistiska beslutet i avsnitt 6. handlägger målet. Ändringen i tredje stycket innebär att bestämmelsen om behörig domstol tas bort. Vilken domstol som är behörig 3 kap. 5 § framgår numera av 52 § (se kommentaren till den paragrafen). Konkurrensverket får väcka talan om att ett företag ska betala en Övriga ändringar är enbart språkliga. särskild avgift (konkurrensskadeavgift), om företaget eller någon som handlar på dess vägnar uppsåtligen eller av oaktsamhet har överträtt förbuden i 2 kap. 1 eller 7 § eller artikel 101 eller 102 EUF-fördraget.

15.25 Förslag till lag om ändring i konkurrenslagen Avgiften tillfaller staten. (2008:579)

Innan Konkurrensverket väcker talan om konkurrensskadeavgift mot ett företag, ska företaget ges tillfälle att yttra sig över verkets

3 kap. 2 § utkast till stämningsansökan. Om Konkurrensverket i ett visst fall beslutar att inte meddela ett åläggande enligt 1 §, får ett företag som berörs av överträdelsen väcka Paragrafen innehåller bestämmelser om konkurrensskadeavgift. talan om ett sådant åläggande. En sådan talerätt gäller dock inte i de fall Övervägandena finns i avsnitt 8.2.3. verket har tillämpat artikel 13 i rådets förordning (EG) nr 1/2003. Paragrafen, som enligt hittills gällande lydelse i första stycket även innehåller en bestämmelse om behörig domstol, ändras så Paragrafen reglerar den subsidiära talerätten för åläggande. att den endast reglerar frågan om talerätt. Vilken domstol som är Övervägandena finns i avsnitt 8.2.3. behörig framgår av 8 kap. 1 § (se kommentaren till den para- Paragrafen, som enligt hittills gällande nuvarande lydelse även grafen). innehåller en bestämmelse om behörig domstol, ändras så att den endast reglerar frågan om talerätt. Vilken domstol som är 3 kap. 15 § behörig framgår av 8 kap. 1 § (se kommentaren till den På ansökan av ett företag som anmäler en överträdelse av förbudet i paragrafen). 2 kap. 1 § eller i artikel 101 i EUF-fördraget ska Konkurrensverket i ett beslut förklara om förutsättningarna för eftergift enligt 12 § första stycket är uppfyllda. Ett sådant beslut är bindande för verket samt för domstol.

400 401 401

Författningskommentar

Paragrafen innehåller bestämmelser om eftergift av konkurrensskadeavgift. Övervägandena finns i avsnitt 6. Ändringen av paragrafen innebär att ”Stockholms tingsrätt” och ”Marknadsdomstolen” ersätts med ”domstol”. Genom ändringen blir Konkurrensverkets beslut i fråga om att förutsättningarna för eftergift är uppfyllda bindande för Patent- och marknadsdomstolen, Patent- och marknadsöverdomstolen och Högsta domstolen (jfr 1 kap. 3 § i lagen om patent- och marknadsdomstolar).

3 kap. 19 §

Ett avgiftsföreläggande som har godkänts ska efter klagan undanröjas under de förutsättningar som anges i 59 kap. 6 § första stycket rättegångsbalken. Vad som där sägs om strafföreläggande och den

misstänkte gäller då i stället avgiftsföreläggande respektive företag.

Den som vill klaga ska göra det skriftligen till Patent- och marknadsdomstolen inom ett år från det att föreläggandet godkändes. I mål om klagan på ett avgiftsföreläggande är Konkurrensverket motpart. Om ett avgiftsföreläggande har undanröjts, får företaget därefter inte åläggas en skyldighet att betala en högre konkurrensskadeavgift för samma överträdelse.

Paragrafen innehåller bestämmelser om undanröjande av ett godkänt avgiftsföreläggande. Övervägandena finns i avsnitt 6. Ändringen i andra stycket innebär att klagan inte längre ska göras till Stockholms tingsrätt utan till Patent- och marknadsdomstolen. Övriga ändringar är endast språkliga.

3 kap. 21 §

För att säkerställa ett anspråk på konkurrensskadeavgift får rätten

besluta om kvarstad.

Paragrafen innehåller bestämmelser om kvarstad. Övervägandena finns i avsnitt 6.

402 402

Författningskommentar Författningskommentar

Paragrafen, som enligt hittills gällande lydelse innehåller en Paragrafen innehåller bestämmelser om eftergift av konkurrens- bestämmelse om behörig domstol att pröva en ansökan om skadeavgift. Övervägandena finns i avsnitt 6. kvarstad som görs innan talan om konkurrensskadeavgift har Ändringen av paragrafen innebär att ”Stockholms tingsrätt” väckts samt en hänvisning till 15 kap. rättegångsbalken, ändras så och ”Marknadsdomstolen” ersätts med ”domstol”. Genom änd- att den endast reglerar möjligheten till kvarstad. ringen blir Konkurrensverkets beslut i fråga om att förutsätt- Rätt domstol för att pröva en ansökan om kvarstad innan ningarna för eftergift är uppfyllda bindande för Patent- och talan om konkurrensskadeavgift har väckts framgår av 8 kap. 1 § marknadsdomstolen, Patent- och marknadsöverdomstolen och (se kommentaren till den bestämmelsen). Att rättegångsbalkens Högsta domstolen (jfr 1 kap. 3 § i lagen om patent- och regler om kvarstad är tillämpliga följer av 3 kap. 1 § i lagen om marknadsdomstolar). patent- och marknadsdomstolar. Paragrafen ändras också språkligt.

3 kap. 19 §

Ett avgiftsföreläggande som har godkänts ska efter klagan undanröjas 3 kap. 32 § under de förutsättningar som anges i 59 kap. 6 § första stycket Konkurrensverket får väcka talan om förbud enligt 27 § eller rättegångsbalken. Vad som där sägs om strafföreläggande och den omprövning enligt 31 § andra stycket. En talan om omprövning av ett

misstänkte gäller då i stället avgiftsföreläggande respektive företag. meddelat förbud får också väckas av den som förbudet riktar sig mot.

Den som vill klaga ska göra det skriftligen till Patent- och marknads- Om Konkurrensverket i ett visst fall beslutar att inte väcka en talan domstolen inom ett år från det att föreläggandet godkändes. I mål om om förbud enligt 27 §, får talan väckas av ett företag som berörs av klagan på ett avgiftsföreläggande är Konkurrensverket motpart. förfarandet eller av verksamheten. Om ett avgiftsföreläggande har undanröjts, får företaget därefter inte åläggas en skyldighet att betala en högre konkurrensskadeavgift för Paragrafen innehåller bestämmelser om talerätt i mål om konsamma överträdelse. kurrensbegränsande offentlig säljverksamhet. Övervägandena finns i avsnitt 8.2.3. Paragrafen innehåller bestämmelser om undanröjande av ett Paragrafen, som enligt hittills gällande lydelse i första stycket godkänt avgiftsföreläggande. Övervägandena finns i avsnitt 6. även innehåller en bestämmelse om behörig domstol, ändras så Ändringen i andra stycket innebär att klagan inte längre ska att den endast reglerar frågan om talerätt. Vilken domstol som är göras till Stockholms tingsrätt utan till Patent- och marknads- behörig framgår av 8 kap. 1 § (se kommentaren till den paradomstolen. grafen). Stycket ändras även språkligt. Övriga ändringar är endast språkliga.

4 kap. 13 § Om Konkurrensverket inom den i 11 § angivna fristen har

3 kap. 21 § beslutat om särskild undersökning, får verket väcka talan om förbud För att säkerställa ett anspråk på konkurrensskadeavgift får rätten enligt 1 § eller åläggande enligt 2 §. besluta om kvarstad. Talan ska väckas inom tre månader från ett beslut om särskild undersökning. Innan Konkurrensverket väcker talan, ska den som avses Paragrafen innehåller bestämmelser om kvarstad. Övervägandena med talan ges tillfälle att yttra sig över verkets utkast till finns i avsnitt 6. stämningsansökan.

402 403 403

Författningskommentar

Om Konkurrensverket har beslutat att lämna en företagskoncentration utan åtgärd, får talan enligt första stycket väckas endast om verkets beslut har grundat sig på oriktig uppgift som lämnas av part eller annan medverkande i koncentrationen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om Konkurrensverkets talan om förbud eller åläggande mot en företagskoncentration. Paragrafen, som enligt hittills gällande lydelse i första stycket även innehåller en bestämmelse om behörig domstol, ändras så att den endast reglerar frågan om talerätt. Vilken domstol som är behörig domstol framgår av 8 kap. 1 § (se kommentaren till den paragrafen). Övriga ändringar är endast språkliga.

4 kap. 14 §

På begäran av Konkurrensverket får Patent- och marknadsdomstolen förlänga fristen i 13 § andra stycket med högst en månad i sänder, om parterna i koncentrationen samtycker. I de fall annan medverkande anmält koncentrationen enligt 7 § 2 krävs dennes samtycke. Om koncentrationen ägt rum på det sätt som anges i 3 § andra meningen, är förvärvarens samtycke tillräckligt. Om det finns synnerliga skäl, får fristen förlängas utan sådant samtycke som anges i första stycket.

Paragrafen reglerar förutsättningarna för förlängning av den frist inom vilken Konkurrensverket ska väcka talan mot en företagskoncentration. Övervägandena finns i avsnitt 6. Ändringen i paragrafen innebär att en begäran om förlängning av fristen inte längre ska göras vid Stockholms tingsrätt utan vid Patent- och marknadsdomstolen.

4 kap. 15 §

Ett förbud enligt 1 § eller ett åläggande enligt 2 § får inte meddelas senare än sex månader efter det att talan väckts Den i första stycket angivna fristen får förlängas under samma förutsättningar som anges i 14 §. Ett förbud enligt 1 § eller ett

404 404

Författningskommentar Författningskommentar

åläggande enligt 2 § får dock inte meddelas senare än två år efter det att Om Konkurrensverket har beslutat att lämna en företagskon- företagskoncentrationen uppkom. centration utan åtgärd, får talan enligt första stycket väckas endast om verkets beslut har grundat sig på oriktig uppgift som lämnas av part Paragrafen anger inom vilken tid första instans ska meddela dom eller annan medverkande i koncentrationen. i ett mål om förbud eller åläggande med anledning av en företagskoncentration. Paragrafen innehåller bestämmelser om Konkurrensverkets talan Ändringen i första stycket innebär att paragrafen inte längre om förbud eller åläggande mot en företagskoncentration. anger vid vilken domstol talan om förbud eller åläggande ska Paragrafen, som enligt hittills gällande lydelse i första stycket väckas. Vilken domstol som är behörig framgår av 8 kap. 1 § (se även innehåller en bestämmelse om behörig domstol, ändras så kommentaren till den paragrafen). att den endast reglerar frågan om talerätt. Vilken domstol som är behörig domstol framgår av 8 kap. 1 § (se kommentaren till den 4 kap. 16 § paragrafen). Om Patent- och marknadsdomstolens dom överklagas, ska Patent- och Övriga ändringar är endast språkliga. marknadsöverdomstolen avgöra målet inom tre månader från det att tiden för överklagande gick ut. Bestämmelserna i 15 § andra stycket

4 kap. 14 § gäller också för Patent- och marknadsöverdomstolens prövning. På begäran av Konkurrensverket får Patent- och marknadsdomstolen förlänga fristen i 13 § andra stycket med högst en månad i sänder, om Paragrafen anger inom vilken tid andra instans ska meddela dom parterna i koncentrationen samtycker. I de fall annan medverkande i ett mål om förbud eller åläggande med anledning av en anmält koncentrationen enligt 7 § 2 krävs dennes samtycke. Om företagskoncentration. Övervägandena finns i avsnitt 6. koncentrationen ägt rum på det sätt som anges i 3 § andra meningen, är Ändringarna i paragrafen innebär att tidsfristerna och de förvärvarens samtycke tillräckligt. övriga bestämmelserna i paragrafen inte längre gäller Marknads- Om det finns synnerliga skäl, får fristen förlängas utan sådant domstolen utan i stället Patent- och marknadsöverdomstolen. samtycke som anges i första stycket. Att Patent- och marknadsdomstolens dom får överklagas till Patent- och marknadsöverdomstolen följer av 1 kap. 3 § första Paragrafen reglerar förutsättningarna för förlängning av den frist stycket i lagen om patent- och marknadsdomstolar. inom vilken Konkurrensverket ska väcka talan mot en företagskoncentration. Övervägandena finns i avsnitt 6. 4 kap. 21 § Ändringen i paragrafen innebär att en begäran om förlängning Ett förbud enligt 1 § eller ett åläggande enligt 2 § får omprövas, om det av fristen inte längre ska göras vid Stockholms tingsrätt utan vid finns anledning att upphäva eller mildra förbudet eller åläggandet Patent- och marknadsdomstolen. därför att detta inte längre behövs eller inte längre är lämpligt. En talan om omprövning ska väckas av Konkurrensverket eller av

4 kap. 15 § någon som berörs av avgörandet. Ett förbud enligt 1 § eller ett åläggande enligt 2 § får inte meddelas senare än sex månader efter det att talan väckts Den i första stycket angivna fristen får förlängas under samma förutsättningar som anges i 14 §. Ett förbud enligt 1 § eller ett

404 405 405

Författningskommentar

Paragrafen innehåller bestämmelse om omprövning av ett förbud eller åläggande med anledning av en företagskoncentration. Överväganden finns i avsnitt 8.2.3. Ändringen i andra stycket innebär att paragrafen inte längre anger vid vilken domstol talan om omprövning ska väckas. Vilken domstol som är behörig framgår av 8 kap. 1 § (se kommentaren till den paragrafen). Stycket ändras också språkligt.

5 kap. 3 §

Patent- och marknadsdomstolen får på ansökan av Konkurrensverket besluta att verket får göra en undersökning hos ett företag för att utreda om det har överträtt förbuden i 2 kap. 1 eller 7 § eller i artikel 101 eller 102 i EUF-fördraget, om 1. det finns anledning att anta att en överträdelse har skett, 2. företaget inte rättar sig efter ett åläggande enligt 1 § första stycket 1 eller det annars finns risk för att bevis undanhålls eller förvanskas, och 3. vikten av att åtgärden vidtas är tillräckligt stor för att uppväga det intrång eller annat men som åtgärden innebär för den som drabbas av åtgärden.

Paragrafen innehåller bestämmelser om tillstånd för Konkurrensverket att genomföra en platsundersökning. Övervägandena finns i avsnitt 6. Ändringen i första stycket innebär att frågan om tillstånd för en platsundersökning inte längre ska prövas av Stockholms tingsrätt utan av Patent- och marknadsdomstolen.

5 kap. 11 § Åtgärder enligt 1 eller 6 § får inte avse en skriftlig handling

1. vars innehåll kan antas vara sådant att en advokat eller en advokats biträde inte får höras som vittne om innehållet, och 2. som innehas av advokaten eller biträdet eller av den till förmån för vilken tystnadsplikten gäller. Om Konkurrensverket anser att en viss handling bör omfattas av en undersökning och den som åtgärden avser åberopar att handlingen är

406 406

Författningskommentar Författningskommentar

skyddad enligt första stycket, ska handlingen omedelbart förseglas och Paragrafen innehåller bestämmelse om omprövning av ett förbud skyndsamt överlämnas till Patent- och marknadsdomstolen av Koneller åläggande med anledning av en företagskoncentration. kurrensverket. Överväganden finns i avsnitt 8.2.3. Domstolen ska utan dröjsmål pröva om handlingen ska omfattas av Ändringen i andra stycket innebär att paragrafen inte längre anger Konkurrensverkets undersökning. vid vilken domstol talan om omprövning ska väckas. Vilken domstol som är behörig framgår av 8 kap. 1 § (se kommentaren till den Paragrafen innehåller bestämmelser om handlingar som inte får paragrafen). Stycket ändras också språkligt. ingå i Konkurrensverkets undersökningar. Övervägandena finns i avsnitt 6.

5 kap. 3 § Ändringen i andra stycket innebär att frågan om en handling Patent- och marknadsdomstolen får på ansökan av Konkurrensverket ska undantas Konkurrensverkets undersökning inte längre ska besluta att verket får göra en undersökning hos ett företag för att prövas av Stockholms tingsrätt utan av Patent- och marknadsutreda om det har överträtt förbuden i 2 kap. 1 eller 7 § eller i artikel domstolen. 101 eller 102 i EUF-fördraget, om Övriga ändringar är endast språkliga. 1. det finns anledning att anta att en överträdelse har skett, 2. företaget inte rättar sig efter ett åläggande enligt 1 § första 5 kap. 18 § stycket 1 eller det annars finns risk för att bevis undanhålls eller Ett ärende om förhandsgodkännande enligt artikel 21.3 i rådets förvanskas, och förordning (EG) nr 1/2003 prövas av Patent- och marknadsdomstolen 3. vikten av att åtgärden vidtas är tillräckligt stor för att uppväga det på ansökan av Konkurrensverket. intrång eller annat men som åtgärden innebär för den som drabbas av Om beslut om förhandsgodkännande meddelats enligt första åtgärden. stycket, gäller bestämmelserna i 17 § om handräckning.

Paragrafen innehåller bestämmelser om tillstånd för Konkur- Paragrafen reglerar domstols prövning av frågor om förhandsrensverket att genomföra en platsundersökning. Övervägandena godkännande. Övervägandena finns i avsnitt 6. finns i avsnitt 6. Ändringen i första stycket innebär att frågor om förhands- Ändringen i första stycket innebär att frågan om tillstånd för godkännande inte längre ska prövas av Stockholms tingsrätt utan en platsundersökning inte längre ska prövas av Stockholms av Patent- och marknadsdomstolen. tingsrätt utan av Patent- och marknadsdomstolen.

5 kap. 20 §

5 kap. 11 § Efter begäran av en myndighet i en stat med vilken Sverige har ingått en Åtgärder enligt 1 eller 6 § får inte avse en skriftlig handling överenskommelse om rättslig hjälp i konkurrensärenden får Patent- och 1. vars innehåll kan antas vara sådant att en advokat eller en advo- marknadsdomstolen på ansökan av Konkurrensverket besluta att verket kats biträde inte får höras som vittne om innehållet, och får genomföra en undersökning hos ett företag eller någon annan för at 2. som innehas av advokaten eller biträdet eller av den till förmån bistå en den andra staten med att utreda om någon har överträtt den för vilken tystnadsplikten gäller. statens konkurrensregler, om Om Konkurrensverket anser att en viss handling bör omfattas av en 1. det som föreskrivs i 5 § 1–3 är uppfyllt, och undersökning och den som åtgärden avser åberopar att handlingen är

406 407 407

Författningskommentar

2. det förfarande som utreds är av ett slag som vid tillämpningen av denna lag eller Europeiska unionens konkurrensregler skulle ha innefattat en överträdelse av förbuden i 2 kap. 1 eller 7 § eller i artikel 101 eller 102 i EUF-fördraget, om något av dessa regelverk hade tillämpats på förfarandet. I fall som avses i första stycket gäller bestämmelserna i 6–13 §§.

Paragrafen innehåller bestämmelser om domstols prövning av tillstånd för Konkurrensverket att bistå annan stat med genomförande av en platsundersökning. Övervägandena finns i avsnitt 6. Ändringen i första stycket innebär att frågan om tillstånd för Konkurrensverket enligt paragrafen inte längre ska prövas av Stockholms tingsrätt utan av Patent- och marknadsdomstolen.

6 kap. 2 §

En talan om att döma ut vite som förelagts med stöd av denna lag förs av Konkurrensverket. I fråga om vite som har förelagts på talan av ett företag får talan om att döma ut vitet föras även av det företaget.

Paragrafen innehåller bestämmelser om talerätt i mål om utdömande av vite. Övervägandena finns i avsnitt 8.2.3. Paragrafen, som enligt hittills gällande lydelse även innehåller en bestämmelse om behörig domstol, ändras så att den endast reglerar frågan om talerätt. Vilken domstol som är behörig framgår av 8 kap. 1 § (se kommentaren till den paragrafen). Andra stycket som anger att Stockholms tingsrätt alltid är behörig att pröva en talan om utdömande av vite tas bort, eftersom Patent- och marknadsdomstolen är ensam behörig att pröva en sådan talan. Paragrafen ändras också språkligt.

7 kap. 1 §

Beslut av Konkurrensverket i följande frågor får överklagas till Patentoch marknadsdomstolen: 1. åtgärder enligt 2 kap. 3 § andra stycket,

408 408

Författningskommentar Författningskommentar

2. ålägganden som verket har meddelat enligt 3 kap. 1 § första 2. det förfarande som utreds är av ett slag som vid tillämpningen av stycket eller 3 §, denna lag eller Europeiska unionens konkurrensregler skulle ha inne- 3. beslut enligt 3 kap. 4 § andra stycket, fattat en överträdelse av förbuden i 2 kap. 1 eller 7 § eller i artikel 101 4. förbud eller ålägganden enligt 4 kap. 12 § tredje stycket, eller 102 i EUF-fördraget, om något av dessa regelverk hade tillämpats 5. ålägganden enligt 5 kap. 1 §, och återkallelser av undantag enligt på förfarandet. artikel 29.2 i rådets förordning (EG) 1/2003. I fall som avses i första stycket gäller bestämmelserna i 6–13 §§. Paragrafen anger vilka av Konkurrensverkets beslut som får Paragrafen innehåller bestämmelser om domstols prövning av överklagas till domstol. Övervägandena finns i avsnitt 6. tillstånd för Konkurrensverket att bistå annan stat med genom- Ändringen i första stycket innebär att Konkurrensverkets förande av en platsundersökning. Övervägandena finns i avsnitt beslut inte längre ska överklagas till Marknadsdomstolen utan till 6. Patent- och marknadsdomstolen. Ändringen i första stycket innebär att frågan om tillstånd för Konkurrensverket enligt paragrafen inte längre ska prövas av 7 kap. 2 § Stockholms tingsrätt utan av Patent- och marknadsdomstolen. Beslut av Patent- och marknadsdomstolen i frågor som avses i 3 kap. 30 § och 4 kap. 17 § får överklagas särskilt.

6 kap. 2 §

En talan om att döma ut vite som förelagts med stöd av denna lag förs Paragrafen innehåller bestämmelser om vilka beslut av Patentav Konkurrensverket. I fråga om vite som har förelagts på talan av ett och marknadsdomstolen som får överklagas särskilt. Överföretag får talan om att döma ut vitet föras även av det företaget. vägandena finns i avsnitt 6. Genom ändringen i paragrafen anges vilka beslut av Patent- Paragrafen innehåller bestämmelser om talerätt i mål om och marknadsdomstolen som får överklagas särskilt. utdömande av vite. Övervägandena finns i avsnitt 8.2.3. Första stycket om överklagande av Stockholms tingsrätts Paragrafen, som enligt hittills gällande lydelse även innehåller domar och beslut till Marknadsdomstolen tas bort. Hur Patenten bestämmelse om behörig domstol, ändras så att den endast och marknadsdomstolens beslut får överklagas framgår av 1 kap. reglerar frågan om talerätt. Vilken domstol som är behörig 3 § i lagen om patent- och marknadsdomstolar. framgår av 8 kap. 1 § (se kommentaren till den paragrafen). Andra stycket som anger att Stockholms tingsrätt alltid är be- 8 kap. 1 § hörig att pröva en talan om utdömande av vite tas bort, eftersom En talan enligt denna lag väcks vid Patent- och marknadsdomstolen. Patent- och marknadsdomstolen är ensam behörig att pröva en Patent- och marknadsdomstolen är även rätt domstol om en ansökan om sådan talan. kvarstad enligt 3 kap. 21 § görs innan talan om konkurrensskadeavgift har Paragrafen ändras också språkligt. väckts.

7 kap. 1 § Paragrafen innehåller bestämmelser om behörig domstol. Över- Beslut av Konkurrensverket i följande frågor får överklagas till Patent- vägandena finns i avsnitt 8.2.3. och marknadsdomstolen: 1. åtgärder enligt 2 kap. 3 § andra stycket,

408 409 409

Författningskommentar

Paragrafen, som är ny, anger att Patent- och marknadsdomstolen är behörig domstol i första instans. Vidare anges att det är Patent- och marknadsdomstolen som ska pröva en ansökan om kvarstad enligt 3 kap. 21 § som görs innan talan om konkurrensskadeavgift har väckts. Bestämmelserna motsvarar regleringen av behörig domstol i hittills gällande 3 kap. 2, 5 och 21 §§, 4 kap. 13 och 21 §§ samt 6 kap. 2 §. Det hittills gällande första stycket, som innehåller en övergripande bestämmelse om tillämplig processlag, tas bort. Grundläggande bestämmelser om tillämplig processlag i konkurrensrättsliga mål finns i 3 kap. i lagen om patent- och marknadsdomstolar, vilka kompletteras av 8 kap. 2 § KL. Även bestämmelsen i andra stycket om ärendelagens tillämpning tas bort. Att ärendelagen är tillämplig på de beslut av Konkurrensverket som överklagas till Patent- och marknadsdomstolen framgår av 3 kap. 2 § första stycket i lagen om patent- och marknadsdomstolar. När det gäller konkurrensärenden som inleds genom en ansökan till Patent- och marknadsdomstolen se 8 kap. 2 § KL.

8 kap. 2 §

Bestämmelserna i rättegångsbalken om tvistemål där förlikning om saken inte är tillåten tillämpas i mål som avses i - 3 kap. 2, 5, 27 och 31 §§ samt 32 § andra stycket, - 3 kap. 21 § och 4 kap. 17 §, även om någon talan inte väckts, och - 4 kap. 13 och 20 §§ samt 21 § andra stycket. Bestämmelserna i lagen (1996:242)om domstolsärenden tillämpas i ärenden som inleds genom en ansökan till Patent- och marknadsdomstolen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om tillämplig processlag. Övervägandena finns i avsnitt 8.2. Andra stycket, som är nytt, innehåller bestämmelser om att ärendelagen ska tillämpas på ärenden som inleds genom en ansökan till Patent- och marknadsdomstolen, jfr 3 kap. 2 § andra stycket i lagen om patent- och marknadsdomstolar.

410 410

Författningskommentar Författningskommentar

8 kap. 3 §

Paragrafen, som är ny, anger att Patent- och marknadsdom- I mål om undanröjande av godkänt avgiftsföreläggande enligt 3 kap. stolen är behörig domstol i första instans. Vidare anges att det är 19 § tillämpas följande bestämmelser. Patent- och marknadsdomstolen som ska pröva en ansökan om Vid handläggningen i Patent- och marknadsdomstolen tillämpas kvarstad enligt 3 kap. 21 § som görs innan talan om konkur- 52 kap. 2, 3 och 5–12 §§ rättegångsbalken. Bestämmelserna som avser rensskadeavgift har väckts. Bestämmelserna motsvarar regle- hovrätt gäller därvid i stället för den domstolen. ringen av behörig domstol i hittills gällande 3 kap. 2, 5 och 21 §§, I fråga om överklagande av Patent- och marknadsdomstolens beslut 4 kap. 13 och 21 §§ samt 6 kap. 2 §. med anledning av klagan på avgiftsföreläggande gäller 49 och 52 kap. Det hittills gällande första stycket, som innehåller en övergri- rättegångsbalken. Det som där sägs om hovrätten gäller i stället Patentpande bestämmelse om tillämplig processlag, tas bort. Grundläg- och marknadsöverdomstolen. gande bestämmelser om tillämplig processlag i konkurrens- Rätten får besluta att ett avgiftsföreläggande tills vidare inte får rättsliga mål finns i 3 kap. i lagen om patent- och marknadsdom- verkställas. stolar, vilka kompletteras av 8 kap. 2 § KL. Även bestämmelsen i andra stycket om ärendelagens tillämp- Paragrafen innehåller bestämmelser om förfarandet vid talan om ning tas bort. Att ärendelagen är tillämplig på de beslut av Kon- undanröjande av ett godkänt avgiftsföreläggande. Övervägankurrensverket som överklagas till Patent- och marknadsdom- dena finns i avsnitt 6. stolen framgår av 3 kap. 2 § första stycket i lagen om patent- och Genom ändringen i första stycket anges vilka bestämmelser i marknadsdomstolar. När det gäller konkurrensärenden som rättegångsbalken som ska tillämpas vid Patent- och marknadsinleds genom en ansökan till Patent- och marknadsdomstolen se domstolens handläggning av en talan om undanröjande av ett 8 kap. 2 § KL. godkänt avgiftsföreläggande. På motsvarande sätt innebär ändringen i andra stycket att det

8 kap. 2 § av paragrafen framgår vilka bestämmelser som ska tillämpas vid Bestämmelserna i rättegångsbalken om tvistemål där förlikning om Patent- och marknadsöverdomstolens prövning. saken inte är tillåten tillämpas i mål som avses i Övriga ändringar är endast språkliga. - 3 kap. 2, 5, 27 och 31 §§ samt 32 § andra stycket, - 3 kap. 21 § och 4 kap. 17 §, även om någon talan inte väckts, och - 4 kap. 13 och 20 §§ samt 21 § andra stycket.

15.26 Förslag till lag om ändring i lagen (2010:510)

Bestämmelserna i lagen (1996:242)om domstolsärenden tillämpas i

om lufttransporter

ärenden som inleds genom en ansökan till Patent- och marknadsdomstolen. 15 § Ett åläggande att lämna föreskriven information får meddelas Paragrafen innehåller bestämmelser om tillämplig processlag. 1. ett lufttrafikföretag som inte lämnar information enligt artikel 14 Övervägandena finns i avsnitt 8.2. i förordning (EG) nr 261/2004, Andra stycket, som är nytt, innehåller bestämmelser om att 2. ett lufttrafikföretag, en researrangör eller en biljettförsäljare som ärendelagen ska tillämpas på ärenden som inleds genom en an- inte lämnar information till passagerare enligt artikel 11 i förordning sökan till Patent- och marknadsdomstolen, jfr 3 kap. 2 § andra (EG) nr 2111/2005, och stycket i lagen om patent- och marknadsdomstolar.

410 411 411

Författningskommentar

3. ett lufttrafikföretag, dess agent eller en researrangör som inte lämnar information enligt artikel 4 i förordning (EG) nr 1107/2006. En talan om åläggande enligt första stycket väcks vid Patent-och marknadsdomstolen. En sådan talan får väckas av 1. Konsumentombudsmannen, 2. en näringsidkare som har ingått ett avtal som rör transport med lufttrafikföretaget, dess agent, researrangören eller biljettförsäljaren, och 3. en sammanslutning av konsumenter eller näringsidkare. I ett sådant mål gäller i övrigt de bestämmelser i marknadsföringslagen (2008:486) som är tillämpliga i mål om åläggande att lämna information enligt 24 § den lagen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om åläggande för bl.a. lufttrafikföretag att lämna föreskriven information. Övervägandena finns i avsnitt 6. Ändringen i andra stycket innebär att talan om åläggande inte längre ska väckas i Marknadsdomstolen utan i Patent- och marknadsdomstolen. Stycket ändras också språkligt.

16 §

Ett lufttrafikföretag, dess agent eller en researrangör som vägrar personer med funktionshinder eller nedsatt rörlighet transport i strid med artiklarna 3 och 4 i förordningen (EG) nr 1107/2006 får åläggas att vid vite erbjuda transporterna i fråga. En talan om åläggande enligt första stycket väcks vid Patent- och marknadsdomstolen av Konsumentombudsmannen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om åläggande för bl.a. lufttrafikföretag att erbjuda transporter för personer med funktionshinder eller nedsatt rörlighet. Övervägandena finns i avsnitt 6. Ändringen i andra stycket innebär att talan om åläggande inte längre ska väckas i Marknadsdomstolen utan i Patent- och marknadsdomstolen. Stycket ändras även språkligt.

412 412

Författningskommentar Författningskommentar

15.27 Förslag till lag om ändring i lagen

3. ett lufttrafikföretag, dess agent eller en researrangör som inte

(2010:1350) om uppgiftsskyldighet i fråga

lämnar information enligt artikel 4 i förordning (EG) nr 1107/2006.

om marknads- och konkurrensförhållanden

En talan om åläggande enligt första stycket väcks vid Patent-och marknadsdomstolen.

4 §

En sådan talan får väckas av Ett åläggande enligt 1 § får förenas med vite. Detta gäller dock inte om 1. Konsumentombudsmannen, åläggandet riktar sig mot någon i dennes egenskap av upphandlande 2. en näringsidkare som har ingått ett avtal som rör transport med myndighet enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, upphandlufttrafikföretaget, dess agent, researrangören eller biljettförsäljaren, lande enhet enligt lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena och vatten, energi, transporter och posttjänster eller upphandlande myndighet 3. en sammanslutning av konsumenter eller näringsidkare. eller enhet enligt lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säker- I ett sådant mål gäller i övrigt de bestämmelser i marknadsförings- hetsområdet. lagen (2008:486) som är tillämpliga i mål om åläggande att lämna infor- Talan om utdömande av vite som förelagts med stöd av denna lag förs av mation enligt 24 § den lagen. Konkurrensverket vid Patent- och marknadsdomstolen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om åläggande för bl.a. luft- Paragrafen innehåller bestämmelser om vite. Övervägandena trafikföretag att lämna föreskriven information. Övervägandena finns i avsnitt 5.3.5. finns i avsnitt 6. Av ändringen i andra stycket innebär att talan om utdömande Ändringen i andra stycket innebär att talan om åläggande inte av vite inte längre ska väckas vid tingsrätt utan vid Patent- och längre ska väckas i Marknadsdomstolen utan i Patent- och mark- marknadsdomstolen. nadsdomstolen. Stycket ändras också språkligt.

5 §

16 §

Beslut av Konkurrensverket om åläggande enligt 1 § får överklagas till Ett lufttrafikföretag, dess agent eller en researrangör som vägrar Patent- och marknadsdomstolen. I fråga om rättegångskostnader tillämpas personer med funktionshinder eller nedsatt rörlighet transport i strid 31 kap. rättegångsbalken. med artiklarna 3 och 4 i förordningen (EG) nr 1107/2006 får åläggas att vid vite erbjuda transporterna i fråga.

Paragrafen innehåller en bestämmelse om överklagande.

En talan om åläggande enligt första stycket väcks vid Patent- och

Övervägandena finns i avsnitt 6.

marknadsdomstolen av Konsumentombudsmannen.

Ändringen i paragrafen innebär att Konkurrensverkets beslut inte längre överklagas till Marknadsdomstolen utan till Patent- Paragrafen innehåller bestämmelser om åläggande för bl.a. luft- och marknadsdomstolen. Paragrafen ändras även språkligt. trafikföretag att erbjuda transporter för personer med funktionshinder eller nedsatt rörlighet. Övervägandena finns i avsnitt 6. Ändringen i andra stycket innebär att talan om åläggande inte längre ska väckas i Marknadsdomstolen utan i Patent- och marknadsdomstolen. Stycket ändras även språkligt.

412 413 413

Författningskommentar

15.28 Förslag till lag om ändring i lagen (2010:1390) om utnämning av domare

1 §

Denna lag avser utnämning av ordinarie domare. Dessa är 1. justitieråd tillika ordförande, justitieråd tillika avdelningsordförande och övriga justitieråd i Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen, 2. president, lagman samt råd tillika vice ordförande på avdelning och övriga råd i hovrätt och kammarrätt, 3. lagman, chefsrådman och rådman i tingsrätt och förvaltningsrätt, 4. tekniska råd,

5. patentråd

6. ordförande tillika chef och övriga ordförande i Arbetsdomstolen, 7. ordförande i Försvarsunderrättelsedomstolen.

Paragrafen innehåller en uppräkning av de olika slag av ordinarie domare som finns. Ändringen innebär att vissa domarbefattningar (punkten 5 och 7) tas bort till följd av Marknadsdomstolens och Patentbesvärsrättens avveckling och en ny domarbefattning (patentråd) tillkommer till följd av patent- och marknadsdomstolarnas tillkomst.

15.29 Förslag till lag om ändring i varumärkeslagen (2010:1877)

3 kap. 13 §

Om innehavaren i rätt tid bestrider ansökan helt eller delvis, ska Patent- och registreringsverket underrätta sökanden om detta. Vill sökanden vidhålla sitt yrkande, kan han eller hon begära att ärendet eller, om bestridandet endast avser en del av yrkandet, ärendet i den bestridda delen ska överlämnas till domstol. En begäran om överlämnande ska ha kommit in till Patent- och registreringsverket inom en månad från den dag då underrättelsen om bestridandet sändes till sökanden. I sin begäran ska sökanden ange de

414 414

Författningskommentar Författningskommentar

omständigheter och de bevis som åberopas, samt ange vad som ska

15.28 Förslag till lag om ändring i lagen styrkas med varje bevis. (2010:1390) om utnämning av domare Sökanden ska samtidigt ge in de skriftliga bevis och andra

handlingar som åberopas.

1 § Om sökanden har begärt överlämnande i rätt tid, ska Patent- och Denna lag avser utnämning av ordinarie domare. Dessa är registreringsverket överlämna ärendet till domstolen. Om sökanden inte 1. justitieråd tillika ordförande, justitieråd tillika avdelnings- har begärt överlämnande i rätt tid, ska ärendet avskrivas i den del det är ordförande och övriga justitieråd i Högsta domstolen och Högsta bestritt. förvaltningsdomstolen,

2. president, lagman samt råd tillika vice ordförande på avdelning Paragrafen ändras på motsvarande sätt som 16 j § FL, se och övriga råd i hovrätt och kammarrätt, författningskommentaren till den paragrafen.

3. lagman, chefsrådman och rådman i tingsrätt och förvaltningsrätt, 4. tekniska råd, 3 kap. 16 §

5. patentråd Innehavaren av en registrering som hävts enligt 15 § får ansöka om

6. ordförande tillika chef och övriga ordförande i Arbetsdomstolen, återvinning. En sådan ansökan ska ha kommit in till Patent- och 7. ordförande i Försvarsunderrättelsedomstolen. registreringsverket inom en månad från dagen för beslutet. Har innehavaren ansökt om återvinning i rätt tid, ska Patent- och

Paragrafen innehåller en uppräkning av de olika slag av ordinarie registreringsverket överlämna ärendet till Patent- och domare som finns. Ändringen innebär att vissa domarbefatt- marknadsdomstolen. I annat fall ska verket avvisa ansökan. ningar (punkten 5 och 7) tas bort till följd av Marknadsdomstolens och Patentbesvärsrättens avveckling och en ny Paragrafen ändras på motsvarande sätt som 16 m § FL, se domarbefattning (patentråd) tillkommer till följd av patent- och författningskommentaren till den paragrafen. marknadsdomstolarnas tillkomst.

3 kap. 19 §

Om ett ärende har överlämnats till domstolen, ska talan anses väckt när

15.29 Förslag till lag om ändring i varumärkeslagen ansökan om administrativ hävning kom in till Patent- och registre- (2010:1877) ringsverket. De handlingar som sökanden gett in ska anses som

stämningsansökan. Stämning ska anses utfärdad när rätten beslutar om

3 kap. 13 § målets handläggning.

Om innehavaren i rätt tid bestrider ansökan helt eller delvis, ska

Patent- och registreringsverket underrätta sökanden om detta. Vill Paragrafen ändras på motsvarande sätt som 16 p § FL, se sökanden vidhålla sitt yrkande, kan han eller hon begära att ärendet författningskommentaren till den paragrafen.

eller, om bestridandet endast avser en del av yrkandet, ärendet i den bestridda delen ska överlämnas till domstol. 8 kap. 3 § En begäran om överlämnande ska ha kommit in till Patent- och På yrkande av den som innehar ett varukännetecken enligt 1 kap. 6–8 §§, registreringsverket inom en månad från den dag då underrättelsen om eller av den som på grund av licens har rätt att utnyttja ett varukännetecken, bestridandet sändes till sökanden. I sin begäran ska sökanden ange de

414 415 415

Författningskommentar

får domstolen vid vite förbjuda den som gör eller medverkar till varu-

märkesintrång att fortsätta med det.

Om käranden visar sannolika skäl för att varumärkesintrång, eller medverkan till intrång, förekommer och om det skäligen kan befaras att svaranden genom att fortsätta intrånget, eller medverkan till det, förringar värdet av ensamrätten till varukännetecknet, får domstolen meddela vitesförbud för tiden intill dess att målet slutligt har avgjorts eller annat har beslutats. Innan ett sådant förbud meddelas ska svaranden ha fått tillfälle att yttra sig, om inte ett dröjsmål skulle medföra risk för skada. Första och andra styckena tillämpas också i fråga om försök eller förberedelse till intrång. Förbud enligt andra stycket får meddelas endast om käranden ställer säkerhet hos domstolen för den skada som kan tillfogas svaranden. Saknar käranden förmåga att ställa sådan säkerhet, får domstolen befria honom eller henne från detta. I fråga om slaget av säkerheten gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken. Säkerheten ska prövas av domstolen, om den inte har godkänts av svaranden. När målet avgörs ska domstolen pröva om förbud som har meddelats enligt andra stycket fortfarande ska bestå. I fråga om överklagande av beslut enligt andra eller fjärde stycket samt i fråga om handläggningen i högre domstol gäller rättegångsbalkens bestämmelser om överklagande av beslut enligt 15 kap. rättegångsbalken. En talan om utdömande av vite förs av den som har ansökt om förbudet.

Paragrafen ändras på motsvarande sätt som 53 b § URL, se författningskommentaren till den paragrafen.

9 kap. 3 §

Om ett yrkande om informationsföreläggande riktar sig mot den som är sökandens motpart i ett mål om intrång, ska bestämmelserna om rättegång som gäller för det målet tillämpas. Ett beslut om informationsföreläggande får överklagas särskilt.

416 416

Författningskommentar Författningskommentar

Om yrkandet om informationsföreläggande riktar sig mot någon får domstolen vid vite förbjuda den som gör eller medverkar till varu- annan än den som anges i andra stycket, ska lagen (1996:242) om märkesintrång att fortsätta med det. domstolsärenden tillämpas. Domstolen får bestämma att vardera parten Om käranden visar sannolika skäl för att varumärkesintrång, eller ska svara för sina rättegångskostnader. medverkan till intrång, förekommer och om det skäligen kan befaras En talan om utdömande av vite får föras av den som har ansökt om att svaranden genom att fortsätta intrånget, eller medverkan till det, föreläggandet. förringar värdet av ensamrätten till varukännetecknet, får domstolen

meddela vitesförbud för tiden intill dess att målet slutligt har avgjorts Paragrafen ändras på motsvarande sätt som 53 e § URL, se eller annat har beslutats. Innan ett sådant förbud meddelas ska författningskommentaren till den paragrafen.

svaranden ha fått tillfälle att yttra sig, om inte ett dröjsmål skulle medföra risk för skada. 9 kap. 6 § Första och andra styckena tillämpas också i fråga om försök eller Innan ett beslut om intrångsundersökning meddelas ska motparten ha förberedelse till intrång. fått tillfälle att yttra sig. Domstolen får dock omedelbart meddela ett Förbud enligt andra stycket får meddelas endast om käranden beslut som gäller till dess att annat har beslutats, om ett dröjsmål skulle ställer säkerhet hos domstolen för den skada som kan tillfogas medföra risk för att föremål eller handlingar som har betydelse för svaranden. Saknar käranden förmåga att ställa sådan säkerhet, får utredning om intrånget skaffas undan, förstörs eller förvanskas. domstolen befria honom eller henne från detta. I fråga om slaget av I övrigt ska en fråga om intrångsundersökning som uppkommer då säkerheten gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken. Säkerheten ska prövas rättegång inte är inledd handläggas på samma sätt som om frågan av domstolen, om den inte har godkänts av svaranden. uppkommit under rättegång. När målet avgörs ska domstolen pröva om förbud som har

meddelats enligt andra stycket fortfarande ska bestå. Paragrafen ändras på motsvarande sätt som 56 b § URL, se I fråga om överklagande av beslut enligt andra eller fjärde stycket samt i författningskommentaren till den paragrafen. fråga om handläggningen i högre domstol gäller rättegångsbalkens Första stycket ändras även redaktionellt.

bestämmelser om överklagande av beslut enligt 15 kap. rättegångsbalken. En talan om utdömande av vite förs av den som har ansökt om 10 kap. 6 § förbudet. Patent- och marknadsdomstolen är rätt domstol i mål och ärende enligt denna lag och i mål som avses i artikel 96 i rådets förordning (EG) nr 207/2009 om

Paragrafen ändras på motsvarande sätt som 53 b § URL, se gemenskapsvarumärken. Detsamma gäller i ärenden om författningskommentaren till den paragrafen. informationsföreläggande.

Det som sägs i rättegångsbalken om inskränkning av domstols

9 kap. 3 § behörighet i fråga om tvist som ska tas upp i annan ordning än inför Om ett yrkande om informationsföreläggande riktar sig mot den som är domstol ska inte tillämpas i fråga om ett yrkande om informationssökandens motpart i ett mål om intrång, ska bestämmelserna om föreläggande eller intrångsundersökning. rättegång som gäller för det målet tillämpas. Ett beslut om

informationsföreläggande får överklagas särskilt. Paragrafen innehåller bestämmelser om behörig domstol. Övervägandena finns i avsnitt 6.

416 417 417

Författningskommentar

Ändringen i paragrafens första stycke innebär att Patent- och marknadsdomstolen är behörig att som första domstol handlägga samtliga mål enligt lagen och enligt EG-förordningen om gemenskapsvarumärken. Som mål räknas också s.k. RB-ärenden, jfr 3 § mål- och ärendeförordningen. Dessutom framgår att Patent- och marknadsdomstolen är behörig domstol för ansökan om informationsföreläggande som handläggs enligt ärendelagen. Av andra stycket, som är nytt, framgår att Patent- och marknadsdomstolen är behörig att pröva fråga om informationsföreläggande eller intrångsundersökning även om parterna har ingått skiljeavtal. Stycket motsvarar i sak hittills gällande 9 kap. 3 § första stycket andra meningen och 6 § första stycket andra meningen.

10 kap. 10 §

Ett slutligt beslut av registreringsmyndigheten får överklagas till Patent- och marknadsdomstolen inom två månader från dagen för

beslutet.

Ett slutligt beslut i ett ärende om registrering av ett varumärke får överklagas endast av sökanden. Detsamma gäller för ett slutligt beslut i ett ärende om att en internationell varumärkesregistrering ska gälla i Sverige. Ett slutligt beslut med anledning av en invändning mot en registrering får överklagas endast av innehavaren av varumärket och av invändaren. Ett slutligt beslut med anledning av en invändning mot att en internationell varumärkesregistrering ska gälla i Sverige får överklagas endast av innehavaren av den internationella varumärkesregistreringen och av invändaren. Denna paragraf gäller inte beslut i ärenden om administrativ hävning av en registrering.

Paragrafen innehåller bestämmelser om överklagande av registreringsmyndighetens slutliga beslut i ärenden om såväl nationell som internationell varumärkesregistrering. Övervägandena finns i avsnitt 6 och 8.2.3.

418 418

Författningskommentar Författningskommentar

Av ändringen i första stycket framgår att slutliga beslut Ändringen i paragrafens första stycke innebär att Patent- och överklagas till Patent- och marknadsdomstolen. marknadsdomstolen är behörig att som första domstol handlägga Ändringarna i tredje stycket innebär att möjligheten för samtliga mål enligt lagen och enligt EG-förordningen om domstolen att pröva en talan trots att invändaren återkallat sin gemenskapsvarumärken. Som mål räknas också s.k. RB-ärenden, talan tas bort. jfr 3 § mål- och ärendeförordningen. Dessutom framgår att Att Patent- och marknadsdomstolens beslut får överklagas Patent- och marknadsdomstolen är behörig domstol för ansökan till Patent- och marknadsöverdomstolen regleras i lagen om om informationsföreläggande som handläggs enligt ärendelagen. patent- och marknadsdomstolar. Se 1 kap. 3 § den lagen. Fjärde Av andra stycket, som är nytt, framgår att Patent- och mark- stycket om överklagande upphävs därför. nadsdomstolen är behörig att pröva fråga om informationsföreläggande eller intrångsundersökning även om parterna har 10 kap. 11 § ingått skiljeavtal. Stycket motsvarar i sak hittills gällande 9 kap. Ett beslut enligt 3 kap. 15 § om administrativ hävning av en registrering 3 § första stycket andra meningen och 6 § första stycket andra av ett varumärke får inte överklagas. Detsamma gäller ett beslut om meningen. överlämnande till domstol eller avskrivning enligt 3 kap. 13 § tredje stycket. Andra beslut i ärenden om administrativ hävning får över-

10 kap. 10 § klagas till domstol inom tre veckor från dagen för beslutet. Beslut Ett slutligt beslut av registreringsmyndigheten får överklagas till under handläggningen av ett sådant ärende får inte överklagas särskilt. Patent- och marknadsdomstolen inom två månader från dagen för beslutet. Paragrafen reglerar vilka beslut i ett ärende om administrativ Ett slutligt beslut i ett ärende om registrering av ett varumärke får hävning av registrering som får överklagas och hur överklagande överklagas endast av sökanden. Detsamma gäller för ett slutligt beslut i ska gå till. Övervägandena finns i avsnitt 6. ett ärende om att en internationell varumärkesregistrering ska gälla i Ändringen i paragrafen innebär att ”tingsrätt” ersätts med Sverige. ”domstol”. Vilken domstol som är behörig framgår av 10 kap. 6 §, se Ett slutligt beslut med anledning av en invändning mot en författningskommentaren till den paragrafen. Övriga ändringar är registrering får överklagas endast av innehavaren av varumärket och av endast språkliga. invändaren. Ett slutligt beslut med anledning av en invändning mot att en internationell varumärkesregistrering ska gälla i Sverige får överklagas endast av innehavaren av den internationella varumärkesregistreringen och av invändaren. Denna paragraf gäller inte beslut i ärenden om administrativ hävning av en registrering.

Paragrafen innehåller bestämmelser om överklagande av registreringsmyndighetens slutliga beslut i ärenden om såväl nationell som internationell varumärkesregistrering. Övervägandena finns i avsnitt 6 och 8.2.3.

418 419 419

Departementsserien 2014

Kronologisk förteckning

1. Gröna boken – Riktlinjer för författningsskrivning. SB. 2. Patent- och marknadsdomstol. Ju.

Departementsserien 2014 Departementsserien 2014

Kronologisk förteckning Systematisk förteckning

1. Gröna boken Statsrådsberedningen – Riktlinjer för författningsskrivning. SB. Gröna boken 2. Patent- och marknadsdomstol. Ju. – Riktlinjer för författningsskrivning. [1]

Justitiedepartementet

Patent- och marknadsdomstol. [2]