('med förslag till traktor\xad skatteförordning, m. m.',)

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969 1

Nr 45

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till traktor­ skatteförordning, m. m.; given Stockholms slott den 7 mars 1969.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över finansärenden för denna dag, dels föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till 1) traktorskatteförordning, 2) förordning om ändring i förordningen den 15 december 1961 (nr 653) om brännoljeskatt, 3) förordning om ändring i förordningen den 29 maj 1964 (nr 352) om gasolskatt, dels inhämta riksdagens yttrande över härvid fogat förslag till 4) förordning om ändring i vägtrafikförordningen den 28 september 1951 (nr 648), dels föreslå riksdagen att bifalla det förslag i övrigt, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att skatt skall utgå för traktorer och för motor­ redskap som används för transport på allmänna vägar och gator. Trakto­ rerna föreslås i skattehänseende indelade i två klasser. Till den första klas­ sen hänförs i princip traktorer som används för transport på allmän väg eller gata (trafiktraktorer). Som trafiktraktorer anses inte traktorer som används för att forsla lantbrukets eller skogsbrukets produkter eller för­ nödenheter. Trafiktraktorer föreslås beskattade enligt samma grunder som lastbilar. De får köras bara på beskattat bränsle. Skatten för en sådan trak­ tor föreslås utgöra hälften av fordonsskatten för en lastbil med motsvaran­ de tjänstevikt. 1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt Nr 45

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969

Övriga traktorer hänförs till den andra klassen. Skatten för traktorer i denna klass föreslås utgå för helt kalenderår med 200 kr., om tj änstevikten ej överstiger 2 500 kg, och med 300 kr., om tj änstevikten är högre. Motorredskap som utför ett med trafiktraktorer jämställt transportarbe­ te föreslås bli beskattade på samma sätt som trafiktraktorer. Övriga motor­ redskap fritas från skatteplikt. Vidare föreslås att släpvagnar, som dras av trafiktraktorer eller därmed likställda motorredskap, i skattehänseende be­ handlas som lastbilsdragna. Genom den föreslagna beskattningen beräknas statens inkomster öka med omkr. 40 milj. kr. för helt kalenderår räknat. Traktorskatten avses utgå fr. o. m. den 1 januari 1970. Bestämmelser om registrerings- och anmälningsskyldighet m. m. föreslås träda i kraft den 1 september 1969. Vidare föreslås höjning av det belopp med vilket ägare av bensindriven traktor som används inom lantbruket erhåller restitution för erlagd ben­ sinskatt. Beloppet, som f. n. utgör 340 kr. för traktor och år, föreslås höjt till 350 kr. med verkan fr. o. m. år 1970.

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969 3

1) Förslag

till

Traktorskatteförordning

Härigenom förordnas som följer.

1 §• För registrerad traktor och registrerat motorredskap utgår traktorskatt enligt denna förordning. Uttrycken traktor, motorredskap och tjänstevikt används i denna förord­ ning i samma betydelse som i vägtrafikförordningen den 21 september 1951 (nr 648). Med allmän väg avses sådan allmän väg, gata eller annan allmän plats, som är upplåten för allmän samfärdsel. Med transport på allmän väg avses befordran på sådan väg av gods, som ej är lastat på traktorn eller motorredskapet. Som transport på allmän väg anses dock ej a) godsbefordran vid passage över allmän väg, b) befordran vid färd till eller från arbetsplats, försäljningsställe eller dylikt av redskap, som skall drivas med traktorn eller motorredskapet, eller drivmedel eller reservdelar för traktorn eller redskapet, c) befordran av produkter från eller förnödenheter för lantbruk eller skogsbruk. Förordningen gäller ej fordon som skall införas i centralt militärt fordonsregister.

2 §•

Fordon för vilka utgår traktorskatt indelas i två klasser. Till klass I hör traktor som används för transport på allmän väg (trafik­ traktor) och motorredskap som används på motsvarande sätt. Som trafiktraktor anses icke traktor vars användning för transport på allmän väg är begränsad till befordran av produkter från eller förnöden­ heter för lantbruk eller skogsbruk. Till klass II hör annan traktor än trafiktraktor.

3 §• För fordon som tillhör klass I utgår traktorskatt för helt kalenderår med 200 kronor, om tjänstevikten ej överstiger 1 300 kilogram. Överstiger tjänstevikten 1 300 kilogram, utgår traktorskatt för helt kalenderår med dels grundavgift om 85 kronor, dels tilläggsavgift. Tilläggsavgiften utgör, om tj änstevikten ej överstiger 3 000 kilogram, 30 kronor för varje på­ börjat tal av 100 kilogram av tj änstevikten minskad med 900 kilogram, om tjänstevikten överstiger 3 000 men ej 7 000 kilogram, 630 kronor för 3 000 kilogram av tjänstevikten och 50 kronor för varje påbörjat tal av 100 kilogram av återstående del av tjänstevikten, om tjänstevikten överstiger 7 000 kilogram, 2 630 kronor för 7 000 kilo­

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969

gram av tjänstevikten och 90 kronor för varje påbörjat tal av 100 kilogram av återstående del av tjänstevikten. För traktor som tillhör klass II utgår traktorskatt för helt kalenderår med 200 kronor, om tjänstevikten ej överstiger 2 500 kilogram, och 300 kronor, om tjänstevikten överstiger 2 500 kilogram.

4 §• Bestämmelserna i 2—4, 6—14 och 15—18 §§ förordningen den 2 juni 1922 (nr 260) om automobilskatt gäller i tillämpliga delar i fråga om traktor­ skatt. Bestämmelserna i 6 § andra stycket och 13 § andra stycket samma förordning gäller även ändring av traktorns användning.

Denna förordning träder i kraft den 1 september 1969. Traktorskatt utgår från och med år 1970.

Kungl. Maj.ts proposition nr 45 år 1969 5

2) Förslag

till

Förordning

om ändring i förordningen den 15 december 1961 (nr 653)

om brännoljeskatt

Härigenom förordnas, att 1 § förordningen den 15 december 1961 om brännoljeskatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

Till stalen följande brännolja. Skatt skall icke utgå för brännolja, Skatt skall icke utgå för bränn­ som uppenbart är avsedd att för­ olja, som uppenbart är avsedd att brukas för annat ändamål än drift förbrukas för annat ändamål än av motor i motorfordon. drift av motor i motorfordon eller i sådan traktor eller sådant motorred­ skap som tillhör klass 1 enligt trak­ torskatteförordningen. Med obeskattad------- -— ■— den förvärvats. Begreppet motorfordon har i den­ Begreppen motorfordon, traktor na förordning samma innebörd som och motor redskap ha i denna förord­ i vägtrafikförordningen, dock att till ning samma innebörd som i vägtra­ motorfordon ej hänföras sådana for­ fikförordningen. Till sådana fordon don, som på grund av stadgande hänföras dock ej fordon, som på i 77 § sistnämnda förordning eller grund av stadgande i 77 § sistnämn­ beslut, som i samma författnings- da förordning eller beslut, som i rum avses, icke skolat upptagas och samma författningsrum avses, icke redovisas i bilregister. skolat upptagas och redovisas i bil­ register. Vad som i denna förordning sägs om motorfordon gäller även sådan traktor eller sådant motorredskap som tillhör klass I enligt traktorskat­ teförordningen.

Denna förordning träder i kraft den 1 september 1969.

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969

3) Förslag

till

Förordning

om ändring i förordningen den 29 maj 1964 (nr 352) om gasolskatt

Härigenom förordnas, att 1 § förordningen den 29 maj 1964 om gasol­ skatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

Till staten skall i enlighet med be­ Till staten skall i enlighet med be­ stämmelserna i denna förordning er­ stämmelserna i denna förordning er­ läggas särskild skatt (gasolskatt) för läggas särskild skatt (gasolskatt) för gasol och annan till tulltaxenummer gasol och annan till tulltaxenummer 27.11, 29.01 eller 38.19 hänförlig 27.11, 29.01 eller 38.19 hänförlig vara, som helt eller till huvudsaklig vara, som helt eller till huvudsaklig del består av gasformiga kolväten del består av gasformiga kolväten och som användes till drift av motor och som användes till drift av motor i motorfordon. i motorfordon eller i sådan traktor eller sådant motorredskap som till­ hör klass I enligt traktorskatteför­ ordningen. Vad i----------- - —------- skattepliktig vara. Begreppet motorfordon har i den­ Begreppen motorfordon, traktor na förordning samma innebörd som och motorredskap ha i denna förord­ 1 vägtrafikförordningen. Bestämmel­ ning samma innebörd som i vägtra­ serna i förordningen äga dock ej till- fikförordningen. lämpning på annat motorfordon än sådant som skall upptagas och redo­ visas i länsstyrelses bilregister eller må brukas här i riket enligt interimslicens eller saluvagnslicens, ej heller på motorfordon som jämlikt 2 § första eller andra stycket förord­ ningen om automobilskatt är frikallat från skatteplikt enligt sistnämn­ da förordning.

Vad som i denna förordning sägs om motorfordon gäller även sådan traktor eller sådant motorredskap som tillhör klass I enligt traktorskat­ teförordningen. Bestämmelserna i denna förord­ ning äga ej tillämpning på annat mo­ torfordon än sådant som skall upp­ tagas och redovisas i länsstyrelses

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969 7

bilregister eller må brukas här i ri­

ket enligt interimslicens eller salu-

vagnslicens, ej heller på motorfor­

don som jämlikt 2 § första eller and­

ra stycket förordningen om automo-

bilskatt är frikallat från skatteplikt

enligt sistnämnda förordning.

Denna förordning träder i kraft den 1 september 1969.

4) Förslag

till

Förordning

om ändring i vägtrafikförordningen den 28 september 1951 (nr 648)

Härigenom förordnas, dels att 1 § 4 och 6 mom., 6 § 4 mom., 10 § 2 och 3 mom., 11 § 1 mom., 12 § 1 och 3 mom., 13 § 1 och 3 mom., 15 § 1 och 2 mom., 17 § 1 och 4 mom., 18 § 2 mom., 19 § 1 mom., 21 § 1 och 2 mom., 51 § 1 mom., 55 § 1 mom. samt 65 § 4 mom. vägtrafikförordningen den 28 september 19511 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges, dels att i förordningen skall införas ett nytt moment, 18 § 4 mom., av nedan angiven lydelse.

släpfordon: fordon, som är släpfordon: fordon, som är byggt för koppling till bil eller trak- byggt för koppling till bil, traktor tor och avsett för person- eller gods- eller motorredskap och avsett för befordran eller för att uppbära an- person- eller godsbefordran eller för ordningar för bilens eller traktorns att uppbära anordningar för bilens, drivande; traktorns eller motorredskapets dri­ vande; efterfordon: fordon, —--------- med medar; påhängsvagn: släpvagn, som påhängsvagn: släpvagn, som ar avsedd att genom kopplingsanord- är avsedd att genom kopplingsanordning, bestående av tapp med vänd- ning, bestående av tapp med vänd­ skiva eller därmed jämförlig kon- skiva eller därmed jämförlig kon­ struktion, förenas med bil eller trak- struktion, förenas med bil, traktor et­ tor, och som är så utförd, att dess ler motorredskap, och som är så utunderrede (chassi) eller karosseri förd, att dess underrede (chassi) eldirekt vilar på det dragande fordo- ler karosseri direkt vilar på det dranet; gande fordonet; s i d v a g n: fordon,----------- brådskande tjänsteutövning. 6 mom. I denna------------ förstås med axeltryck: den------------ hjulaxlar på ett fordon; 1 Omtryckt 1967:856. Senaste lydelse av 10 § 3 mom. se 1968:726.

8 Kungl. Maj:ts proposition nr ko år 1969

bils eller traktors tjäns- bils, traktors eller motort e v i k t: sammanlagda vikten av redskaps tjänstevikt: sam­ dels fordonet i normalt, fullt drift- manlagda vikten av dels fordonet i färdigt skick vid användning av normalt, fullt driftfärdigt skick vid tyngsta till fordonet hörande karos- användning av tyngsta till fordonet seri, dels till fordonet hörande verk­ hörande karosseri, dels till fordonet tyg och reservhjul ävensom bränsle, hörande verktyg och reservhjul även­ smörjolja och vatten, dels ock föra­ som bränsle, smörjolja och vatten, ren av fordonet; dels ock föraren av fordonet; motorcykels tjänst evikt: ----------- eller medar. Vid fastställande ----------- ---------— 7 kilogram. Närmare bestämmelser —------------- - därtill förordnar.

6 §•

4 m o in. Släpfordon, som dragés 4 in o in. Släpfordon, som dragés av traktor, skall hava tillfredsstäl- av traktor eller motorredskap, skall lande kopplingsanordning. hava tillfredsställande kopplingsanordning. Vid färd-------------------------- av dem. Vad i------- ----------------- föregående stycke.

10 §• 2 in o in. Motorfordon, traktorer, 2 in o in. Motordrivna fordon och som äro försedda med gummihjul släpfordon skola upptagas och redo­ eller med band, samt släpfordon sko­ visas i bilregister eller bilreservre­ la upptagas och redovisas i bilregis­ gister enligt vad i 3 mom. samt 16— ter eller bilreservregister enligt vad i 20 §§ närmare stadgas. 3 inom. samt 16—20 §§ närmare stadgas. Fordon, som------------ benämnes r eservregistrerat. 3 mom. Bilregister föres i löpan­ 3 m o in. Bilregister föres i löpan­ de följd i särskilda serier för bilar, de följd i särskilda serier för bilar, motorcyklar, traktorer och släpfor­ för motorcyklar, för traktorer och don. motorredskap samt för släpfordon. För traktor skall i registret angivas, om den tillhör klass I eller II enligt traktorskatteförordningen den ... (nr . . .). Fordon skall------------ fordonets r i igistreringsnummer. Länen betecknas sålunda:------------

Fordon, som------------------------ annat fordon.

11

1 in o m. Motorfordon eller med 1 m o m. Motorfordon eller med gummihjul eller med band försedd gummihjul eller med band försedd traktor må tagas i bruk endast om traktor må ej tagas i bruk och mo­ fordonet är registrerat och vederbör­ torredskap må ej användas på så­ ligen försett med skylt, som utvisar dant sätt att det enligt traktorskatte­ fordonets registreringsnummer (r e- förordningen skall hänföras till

Kungl. Maj. ts proposition nr 45 år 1969 9

skylt förmäles i 21 § 1 mom. rat och vederbörligen försett med skylt, som utvisar fordonets registre­ ringsnummer (registrerings­ skylt). Om sådan skylt förmäles i 21 § 1 mom. Släpfordon må dragas av bil en­ Släpfordon må ej dragas av bil och dast om släpfordonet är registrerat släpvagn må ej dragas av sådan trak­ och, på sätt i 21 § 2 mom. e) stad­ tor eller sådant motorredskap som gas, försett med registreringsnum­ enligt traktorskatteförordningen till­ mer. hör klass I, om icke släpfordonet är registrerat och, på sätt i 21 § 2 mom. e ) stadgas, försett med registrerings­ nummer.

12 §.

1 mom. Utan hinder------------ 2 inom.; 2. att, såvitt angår motorfordon 2. att, såvitt angår motordrivet eller traktor, fordonet är försett med fordon, fordonet är försett med i ninterimsskylt enligt bestäm­ terimsskylt enligt bestämmel­ melserna i 3 mom. och 21 § 1 mom.; serna i 3 mom. och 21 § 1 mom.; samt samt 3. att fordonet---------------------------- 4 mom. Under 3--------------------- ■—------------vid besiktning. På reservregistrerat------- ----- eller släpfordon. 3 mom. Polismyndighet, som ut­ 3 mom. Polismyndighet, som ut­ färdat interimslicens för oregistre­ färdat interimslicens för oregistrerat rat fordon, skall tillhandahålla li­ fordon, skall tillhandahålla licens­ censinnehavaren interimsskyltar, innehavaren interimsskyltar, för mo­ för motorfordon två och för traktor torfordon två samt för traktor och en. motorredskap en. För varje — --------------fyra kronor. Skylt skall interimslicens beviljats. För skylt — --------- tillfalla statsverket.

13 §. 1 in o in. Utan hinder av vad i 11 § 1 in o in. Utan hinder av vad i 11 § stadgas må den, som yrkesmässigt stadgas må den, som yrkesmässigt driver tillverkning av eller handel driver tillverkning av eller handel med motorfordon, traktorer eller med motordrivna fordon eller släp­ släpfordon bruka av honom saluhål­ fordon, bruka av honom saluhållet let fordon i fall, som avses i 12 § 1 fordon i fall, som avses i 12 § 1 mom. a—d), eller för demonstration mom. a—d), eller för demonstration eller försäljning av fordonet under eller försäljning av fordonet under förutsättning förutsättning 1. att han----------- ----------------------- — mom. stadgas; 2. att, såvitt angår motorfordon, 2. att, såvitt angår motordrivet traktor eller släpvagn, fordonet är fordon eller släpvagn, fordonet är försett med saluv agnss kylt försett med saluvagnsskylt enligt bestämmelserna i 3 mom. och enligt bestämmelserna i 3 mom. och 21 § 1 mom.; samt 21 § 1 inom.; samt

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969

3 mom. länsstyrelse, som utfär­ 3 mom. länsstyrelse, som utfär­ dat saluvagnslicens, gällande för dat saluvagnslicens, gällande för mo­ motorfordon, traktor eller släpvagn, tordrivet fordon eller släpvagn, skall skall under nedan angivna villkor under nedan angivna villkor tillhan­ tillhandahålla licensinnehavaren er­ dahålla licensinnehavaren erforder­ forderligt antal saluvagnsskyliar. ligt antal saluvagnsskyltar. För var­ För varje motorfordon utlämnas två je motorfordon utlämnas två skyltar skyltar och för varje traktor eller och för varje traktor, motorredskap släpvagn en skylt. eller släpvagn en skylt. Saluvagnsskylt må------- - — under villkor att, såvitt angår motorfordon el- att saluvagnsskatt blivit erlagd, ler släpvagn, saluvagnsskatt blivit erlagd, att, såvitt angår motorfordon eller med-------------i avgift. Saluvagnsskylt, utlämnad------------------------ skyltens utlämnande. Har saluvagnslicens----------- - -—— —vederbörande länsstyrelse. Angående rätt------------------------ - särskilt stadgas.

15 1 mom. Tillverkare här i riket 1 m o m. Tillverkare här i riket av motorfordon, traktorer eller släp­ av motordrivna fordon eller släpfor­ fordon eller här i riket bosatt gene­ don eller här i riket bosatt general­ ralagent för sådan tillverkare i ut­ agent för sådan tillverkare i utlandet landet må erhålla tillstånd att få oli­ må erhålla tillstånd att få olika typer ka typer av tillverkningen besiktiga­ av tillverkningen besiktigade (t y pde (t y p b e s i 1c t n i n g). besiktning). Tillstånd till------------------------ anses föreligga. 2 mom. Därest motorfordon, 2 mom. Därest motordrivet for­ traktor eller släpfordon enligt intyg, don eller släpfordon enligt intyg, ut­ utfärdat av tillverkare eller general­ färdat av tillverkare eller general­ agent med tillstånd till typbesikt­ agent med tillstånd till typbesikt­ ning, är i överensstämmelse med typ­ ning, är i överensstämmelse med typ­ fordon, som blivit för denne besikti­ fordon, som blivit för denne besikti­ gat och godkänt, eller företer endast gat och godkänt, eller företer endast sådana avvikelser från typfordonet, sådana avvikelser från typfordonet, vilka äro att hänföra till fordonets vilka äro att hänföra till fordonets utstyrsel och icke förändra dess be- utstyrsel och icke förändra dess beskattningsförhållande, skall så anses skattningsförhållande, skall så anses som om fordonet godkänts vid regi- som om fordonet godkänts vid registreringsbesiktning den dag intyget streringsbesiktning den dag intyget utfärdats. Dylikt intyg, typintyg, utfärdats. Dylikt intyg, typintyg, får icke utfärdas beträffande fordon, får icke utfärdas beträffande fordon, som är eller varit registrerat eller som är eller varit registrerat eller är är eller varit infört i exportvagnsför- eller varit infört i exportvagnsförteckning. teckning. 17 §• 1 mom. Ansökan om------------till salu. Har släpfordon, som förut icke Har motorredskap eller släpfordon registrerats, tagits i bruk enligt in- tagits i bruk enligt interimslicens och

Kungl. Maj.ts proposition nr 45 år 1969 11

terimslicens, skall ansökan om re- har fordonet icke förut registrerats, gistrering av fordonet göras av äga- skall ansökan om registrering av för­ ren inom tre veckor från det fordo- donet göras av ägaren inom tre vecnet togs i bruk. kor från det fordonet togs i bruk. 4 m o m. Ansökan om — -——• och postadress; dels, i fråga om traktor, uppgift om vilken klass fordonet tillhör en­ ligt traktorskatteförordningen; dels, i---------------------— licensens nummer. Ansökan skall------------------------- stadgad avgift. Om skyldighet att därjämte erläg- Om skyldighet att därjämte erläg­ ga bilskatt är särskilt stadgat. ga bilskatt eller traktorskatt är sär­ skilt stadgat.

18 §. 2 mom. Ägare av — — —------- - 3 mom. Anmälan enligt detta moment om Anmälan enligt detta moment om verkställd registreringsbesiktning verkställd registreringsbesiktning skall vara åtföljd av besiktningsin- skall vara åtföljd av besiktningsinstrumentet i tre exemplar ävensom strumentet i tre exemplar ävensom stadgad avgift. Angående skyldig­ stadgad avgift. Angående skyldighet het att vid sådan anmälan foga bil­ att vid sådan anmälan foga bilskatt skatt, vartill anmält förhållande må eller traktorskatt, vartill anmält för­ giva anledning, är särskilt stadgat. hållande må giva anledning, är sär­ skilt stadgat. Har vid ------------------------ om registrering. Vid anmälan — -------------------- - två exemplar. 4 mom. Avser ägare av registre­ rad traktor, som tillhör klass II en­ ligt traktorskatteförordningen, att använda fordonet på sådant sätt att det kommer att tillhöra klass I, skall han innan den ändrade användning­ en sker anmäla denna till länsstyrel­ sen i det län där fordonet är registre­ rat. Om skyldighet att vid sådan an­ mälan foga traktorskatt är särskilt stadgat.

19 §• 1 m o m. Har ägare av registrerat 1 m o m. Har ägare av registrerat motorfordon eller registrerad trak­ motorfordon eller registrerad trak­ tor för avsikt att under viss tid eller tor för avsikt att under viss tid eller tills vidare icke bruka fordonet eller tills vidare icke bruka fordonet eller ämnar ägare av registrerat släpfor­ ämnar ägare av registrerat motordon icke vidare låta fordonet dragas redskap eller registrerat släpfordon av bil, må anmälan om förhållandet bruka fordonet på sådant sätt att re­ göras hos länsstyrelsen för fordonets gistrerings plikt icke längre förelig­ överförande från bilregistret till bil- ger, må anmälan om förhållandet reservregistret. Anmälan skall göras göras hos länsstyrelsen för fordonets

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969

skriftligen och åtföljas av stadgad överförande från bilregistret till bilavgift. reservregistret. Anmälan skall göras skriftligen och åtföljas av stadgad avgift.

21 §.

1 in o m. Registrerings-, interims- 1 m o in. Registrerings-, interimseller salnvagnsskylt skall i förekom­ eller saluvagnsskylt skall i förekom­ mande fall vara anbragt på motor­ mande fall vara anbragt på motor­ fordon såväl framtill som baktill, på fordon såväl framtill som baktill, på traktor framtill och på släpfordon traktor och motorerdskap framtill baktill. Framtill anbragt skylt skall samt på släpfordon baktill. Fram­ vara väl synlig framifrån och bak- till anbragt skylt skall vara väl syn­ til! anbragt skylt väl synlig bak­ lig framifrån och baktill anbragt ifrån. skylt väl synlig bakifrån. På traktor må dock, om det På traktor och motorredskap må medför avsevärd olägenhet att föra dock, om det medför avsevärd olä­ skylten framtill, denna i stället vara genhet att föra skylten framtill, den­ anbragt på annan lämplig, utifrån na i stället vara anbragt på annan lätt synlig plats. lämplig, utifrån lätt synlig plats. Har till —-------------------- sådan skylt. Vad i---------- -------- brandväsendets räkning. Skylt får---------------------- kan avläsas. Närmare bestämmelser---------------- --------av Konungen. 2 mom. På registrerat------------ sidvagnen är byggd för godsbefordran, maximilast; e) beträffande släpfordon, dels e) beträffande släpfordon, dels fordonets registreringsnummer, dels fordonets registreringsnummer, dels ock fordonets tjänstevikt, bredd, fordonets tjänstevikt, bredd, längd längd och maximilast ävensom det och maximilast, dels ock uppgift största antal passagerare fordonet är varav framgår till vilken typ av avsett att föra. dragfordon släpfordonet enligt be­ siktning sinstrument eller typintyg får kopplas. På skylt,------------------------- eller typintyg. Registrerat fordon —--------- fordonets identifiering.

51 §. 1 mom. Då fordon------------ dylik släpvagn. I stället------------------------- är anordnad. Fordon, som under mörker är upp­ Fordon, som under mörker är upp­ ställt på väg annorstädes än å parke­ ställt på väg annorstädes än å parke­ ringsplats, skall, såvida tillfredsstäl­ ringsplats, skall, såvida tillfredsstäl­ lande vägbelysning icke är anord­ lande vägbelysning icke är anord­ nad, vara försett med belysnings- nad, vara försett med belysningsocli reflexanordning i enlighet med och reflexanordning i enlighet med vad som är föreskrivet, då fordonet vad som är föreskrivet, då fordonet föres under mörker på väg; dock att föres under mörker på väg; dock att skyltlykta, då sådan finnes, icke be­ skyltlykta, då sådan finnes, icke be­ höver vara tänd och att i stället för höver vara tänd och att i stället för

Kungl. Ma j:ts proposition nr 45 år 1969 13

stadgad lykta för sken framåt mot­ stadgad lykta för sken framåt mot­ svarande parkeringslykta får använ­ svarande parkeringslykta får använ­ das. Å släpfordon eller efterfordon, das. Å släpfordon eller efterfordon, som icke är kopplat till bil eller som icke är kopplat till bil, traktor traktor, skall därutöver finnas be­ eller motorredskap, skall därutöver lysnings- eller reflexanordning, som finnas belysnings- eller reflexanord­ utsänder eller reflekterar vitt eller ning, som utsänder eller reflekterar gult ljus framåt. vitt eller gult ljus framåt. På fordon får icke-------------------------- god tid. På fordon får under----------- icke körriktningsvisare. 55 §. 1 in o m. Av bil eller traktor få 1 in o in. Av bil, traktor eller mo­ icke dragas mer än två för koppling torredskap få icke dragas mer än två till bil eller traktor byggda fordon el­ för koppling till bil, traktor eller mo­ ler ett fordon av annat slag. Draget torredskap byggda fordon eller ett eller dragna fordons bruttovikt eller fordon av annat slag. Draget eller sammanlagda bruttovikt får icke dragna fordons bruttovikt eller sam­ uppgå till mer än två gånger det dra­ manlagda bruttovikt får icke uppgå gande fordonets bruttovikt. till mer än två gånger det dragande fordonets bruttovikt. Fordon, som------------------------- - lämpligt sätt. 65 §. 4 in o in. Sökes ej inom föreskri­ 4 in o m. Sökes ej inom föreskri­ ven tid registrering av motorfordon, ven tid registrering av motordrivet av traktor med gummihjul eller band fordon eller släpfordon på sätt i 17 § eller av släpfordon på sätt i 17 § stadgas, straffes den felande med stadgas, straffes den felande med dagsböter. dagsböter. Underlåter någon, —------- femhundra kronor. Om någon,-------------------- — sin skyldighet.

1. Denna förordning träder i kraft den 1 september 1969. 2. Fordon, som enligt äldre bestämmelser får brukas utan att det är regi­ strerat men som skall vara registrerat enligt de nya bestämmelserna, får brukas till utgången av år 1969 utan hinder av att det ej är registrerat och försett med föreskrivna skyltar. 3. Den som vid förordningens ikraftträdande äger fordon som avses i punkt 2 skall söka registrering av fordonet senast den 15 oktober 1969. Be­ stämmelserna i vägtrafikförordningen om vad som i övrigt skall iakttagas vid ansökan om registrering och om påföljd för den som underlåter att söka registrering eller lämnar oriktig uppgift vid sådan ansökan äger därvid mot­ svarande tillämpning. 4. Den som vid förordningens ikraftträdande äger traktor som är registre­ rad eller för vilken registrering är sökt skall senast den 1 oktober 1969 an­ mäla hos länsstyrelsen i det län där fordonet är registrerat, vilken klass for­ donet tillhör enligt traktorskatteförordningen. 5. Om någon underlåter att inom föreskriven tid göra anmälan som avses i punkt 4 eller vid sådan anmälan lämnar veterligen oriktig uppgift äger 65 § 4 mom. andra och tredje styckena samt 5 mom. första stycket vägtra­ fikförordningen motsvarande tillämpning.

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 7 mars 1969.

Närvarande: Ministern för utrikes ärendena N ilsson , statsråden S träng , L ange , H olmqvist , A spling , P alme , S ven -E ric N ilsson , L undkvist , G ustafsson , G eijer , M yrdal , O dhnoff , W ickman , M oberg , B engtsson .

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemen­ sam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om beskattning av traktorer och motorredskap och anför.

Inledning

Frågan om beskattning av traktorer har varit aktuell i olika samman­ hang. I en år 1953 avgiven promemoria (Stencil Fi den 30 december 1953) framhöll 1951 års utredning rörande beskattningen av motorfordonstrafi­ ken att dess förslag till beskattningsregler (SOU 1953: 34) kunde tänkas leda till en intensifierad användning av traktortåg på allmänna vägar och gator. Sedan utredningen konstaterat att det var nödvändigt att avkräva traktortrafiken dess kostnadsansvar för väganvändningen, föreslog utred­ ningen en särskild skatt för traktorer som framfördes på allmän väg eller gata. Förslaget, som inte omfattade bensindrivna jordbrukstraktorer, inne­ bar en enhetlig, årlig traktorskatt för brännolje- eller fotogendrivna jord­ brukstraktorer och en årlig traktorskatt, differentierad efter tjänstevikt, för trafiktraktorer. I den proposition, vari utredningens huvudbetänkande behandlades (prop. 1954: 112), anslöt sig föredragande departementschefen till principen att traktorer, som används på allmänna vägar och gator, bor­ de delta i kostnaderna för vägväsendet. Departementschefen ansåg emeller­ tid att de redovisade uppgifterna om väganvändningen var alltför osäkra för att tjäna som grund för en mera definitivt utformad beskattning av traktor­ trafiken. Departementschefen fann sig därför inte kunna i det sammanhang som då förelåg förorda att en särskild traktorskatt infördes. Riksdagen god­ kände departementschefens uttalande i detta avseende (BeU 45, rskr 277). Under hänvisning till att frågan om traktorbeskattning övervägdes av

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969 15

1953 års trafikutredning lämnade riksdagen (BeU 1958: 18 och 1960: 12) utan åtgärd vissa motioner i ämnet (1958: I: 37 och II: 43 samt 1960: I: 122 och II: 145). I betänkandet Svensk Trafikpolitik I (SOU 1961:23) föreslog 1953 års trafikutredning som ett provisorium i avvaktan på utredningens slutliga förslag till reviderad vägtrafikbeskattning att för traktorer, som användes i yrkesmässig trafik och som framfördes på annat drivmedel än bensin, skulle utgå en årlig skatt, differentierad efter tjänstevikt. Förslaget av­ styrktes vid remissbehandlingen. Efter motion till 1963 års riksdag (II: 427) med yrkande om förslag till traktorbeskattning hänvisade bevillnings­ utskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande (BeU 1963: 24) till det förslag 1953 års trafikutredning framlagt. Utskottet framhöll bl. a. att det enligt utskottets mening var angeläget att understryka vikten av att frågan om beskattning av traktorer fick sin snara lösning, eftersom ett fortsatt dröjsmål kunde bidra till att traktortrafiken på väg ökade ytterligare på lastbilstrafikens bekostnad. Med hänsyn till att frågan var under Kungl. Maj :ts prövning genom 1953 års trafikutrednings förslag, fann utskottet dock inte påkallat med särskild riksdagsskrivelse rörande beskattningen av traktorer i vägtrafik. I 1963 års principproposition (nr 191) rörande riktlinjer för den statliga trafikpolitiken behandlades de betänkanden som avlämnats av 1953 års trafikutredning. Föredragande departementschefen föreslog en viss liberali­ sering beträffande de yrkesmässiga traktortransporterna. Något förslag om traktorbeskattning framfördes inte i propositionen, som i detta avseende lämnades utan erinran av riksdagen (S3LU 1, rskr 424). Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 februari 1965 tillkallade jag sju sakkunniga med uppgift att verkställa översyn av vägtrafikbeskatt­ ningen och därmed sammanhängande frågor. I direktiven till utredningen, som antagit namnet bilskatteutredningen \anförde jag bl. a. att frågan om be­ skattning av traktorer och motorredskap hörde till de problem, som utred­ ningen hade att ta ställning till. Den 11 november 1968 avlämnade bilskatteutredningen betänkandet Trak­ torbeskattning (SOU 1968: 50). Utredningen föreslår att traktorer i skatte­ hänseende indelas i tre klasser. Till den första hänförs traktorer som i princip ej används för transport på allmän väg. För dessa traktorer före­ slås inte någon skatt. Till den andra klassen hänförs traktorer, som ej drivs med bensin och som i viss omfattning används för transport på allmän väg av produkter från eller förnödenheter för lantbruk eller skogsbruk. För dessa föreslås dels en enhetlig årsskatt, dels en veckoskatt, differentierad efter traktorns tjänstevikt. Till den tredje klassen hänförs övriga traktorer.

1 Ledamöter generaldirektören Hörjel, tillika ordförande, riksdagsmännen Folke Björkman Johannes Blidfors, Nils-Eric Gustafsson och Gösta Sterne samt hovrättsassessorn Hans Henrik Abelin och kanslirådet Böret Palm.

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969

För dessa föreslås en årlig skatt efter samma grunder som den nuvarande fordonsskatten på lastbilar. Som framgår av den fortsatta redogörelsen före­ slås även att motorredskap i skattehänseende likställs med traktorer och att släpvagnar som dras efter traktorer i klass III beskattas på samma sätt som lastbilsdragna släpvagnar. Utredningens författningsförslag torde få fogas vid statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga. Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av riksåklagaren, Göta hovrätt, rikspolisstyrelsen, överbefälhavaren, statens järnvägar, statens vägverk, statens trafiksäkerhetsverk, statens väginstitut, transportnämnden, statens trafiksäkerhetsråd, statskontoret, riksrevisionsverket, kontrollsty­ relsen, domänstyrelsen, lantbruksstyrelsen, skogsstyrelsen, länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Östergötlands, Kronobergs, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus, Hallands, Värmlands, Kopparbergs, Västernorrlands och Väster­ bottens län, bilregisterutredningen, motorredskapsutredningen, Aktiebolaget Svensk Bilprovning, Aktiebolaget Sågverksintressenter, Biltrafikens Arbets­ givareförbund, Föreningen Skogsbrukets Arbetsgivare, Motorbranschens Riksförbund, Motororganisationernas samarbetsdelegation, Riksförbundet Landsbygdens Folk (RLF), Skogsindustriernas Samarbetsutskott, Skogsoch lantarbetsgivareföreningen, Sveriges Bilindustri- och bilgrossistförening, Svenska Järnvägsmannaförbundet, Svenska Kommunförbundet, Svenska Lantmännens Riksförbund, Svenska Lasttrafikbilägareförbundet, Svenska petroleuminstitutet, Svenska skogsarbetareförbundet, Svenska Sockerfa­ briks Aktiebolaget, Svenska Transportarbetareförbundet, Svenska vägföreningen, Sveriges Betodlares Centralförening, Sveriges Industriförbund, Sve­ riges Lantbruksförbund, Sveriges Schaktentreprenörers Riksförbund och Sveriges skogsägareföreningars riksförbund. Dessutom har yttranden av­ getts av Skånes handelskammare, Svenska Byggnadsentreprenörföreningen, Sveriges Mekanförbund och Sveriges Tivoliägareförening.

Nuvarande ordning

Enligt vägtrafikförordningen den 28 september 1951 (nr 648) indelas mo­ tordrivna fordon i motorfordon (dvs. bilar och motorcyklar), traktorer och motorredskap. Traktor skall vara inrättad huvudsakligen som dragfordon och motorredskap inrättat huvudsakligen som arbetsredskap. För båda des­ sa fordonsslag gäller att de skall vara konstruerade för en hastighet av högst 30 km/tim. och bara med svårighet kunna ändras till högre hastighet. Enligt vägtrafikförordningen gäller vidare att släpfordon bl. a. skall vara byggt för koppling till bil eller traktor och avsett för person- eller godsbefordran. Om släpfordonet är försett med hjul eller band kallas det släpvagn. Med vissa undantag — bl. a. i fråga om motordrivna fordon eller släpfor-

Kungl. Maj. ts proposition nr 45 år 1969 17 don som tillhör staten och som är tillverkade för särskilda militära ändamål — föreligger registreringsplikt för bilar och motorcyklar, för traktorer som är försedda med gummihjul eller band och för släpfordon som dras av bil. Fordon som är registreringspliktigt får med vissa undantag användas bara om det är registrerat. Ägare av registrerat fordon är skyldig att till registreringsmyndigheten anmäla vissa ändringar på fordonet, t. ex. sådana som rör tjänstevikten. Enligt förordningen den 2 juni 1922 (nr 260) om automobilskatt utgår med vissa undantag skatt för registrerade motorfordon och släpvagnar. For­ donsskatt utgår emellertid inte för traktorer eller motorredskap. Skatteplik­ ten inträder enligt huvudregeln när fordonet registreras och upphör med utgången av den månad då fordonet förs av ur bilregistret. Skallen utgår i princip för kalenderår. Inträder skattskyldighet under det löpande året, erläggs skatt med belopp som motsvarar återstående del av året inberäknat den månad under vilken skattskyldighet inträder. Skatt kan inte utgå för kortare tid än kalendermånad. Skattskyldig är den som vid kalen­ derårets början är eller bort vara registrerad som ägare till fordonet eller, när fordonet första gången förs in i bilregistret, den som därvid antecknas som ägare. Skatten utgår med olika belopp för motorcyklar, personbilar, lastbilar, bussar och släpvagnar. Skattesatserna för samma fordonskategori varierar med fordonsvikten. För bilar tas skatten ut i form av en grundavgift (165 kr.) och en tilläggsavgift som är olika för personbil, lastbil och buss. Tillläggsavgiften varierar med tjänstevikten. För lastbil är t. ex. tilläggsavgiften, om fordonets tjänstevikt ej överstiger 3 000 kg, 55 kr. för varje påbörjat tal av 100 kg av tjänstevikten minskad med 900 kg. Om tjänstevikten t. ex. över­ stiger 7 000 kg, är tilläggsavgiften 4 995 kr. för 7 000 kg av tjänstevikten och 180 kr. för varje påbörjat tal av återstående del av tjänstevikten. Skatten på släpvagnar utgår i förhållande till fordonets totalvikt enligt en indelning i f. n. nio skatteklasser och utgör lägst 120 och högst 1 800 kr. Genom prop. 1969: 10 har föreslagits en höjning av den årliga fordons­ skatten för registrerade släpvagnar med en totalvikt om 11 000 kg eller där­ över. Propositionen är f. n. föremål för riksdagens prövning. Som tidigare nämnts utgår fordonsskatt i princip bara på registrerade mo­ torfordon och släpvagnar. Om ett sådant fordon tas i bruk utan att skatt er­ lagts, kan straff ådömas enligt automobilskatteförordningen. Brukas fordo­ net utan att registrerings- eller anmälningsskyldighet fullgjorts, kan den försumlige straffas enligt vägtrafikförordningen. Döms ägaren till ansvar i sistnämnda fall, skall han dessutom förpliktas att utge den skatt som undandragits genom förfarandet. Enligt kungörelsen den 12 december 1924 (nr 513) angående uppbörd av automobilskatt m. m. skall automobilskatt påföras skattskyldig i det inom vederbörande län förda bilregistret första gången då fordonet registreras 2 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml. Nr IS

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969

och därefter för varje kalenderår så länge fordonet är skattepliktigt. Ordi­ narie uppbörd av fordonsskatt sker genom postverkets försorg årligen under tiden den 10 februari—den 4 mars. Skattekvitto tillställs den skattskyldige mot postförskott. Fr. o. m. den 1 januari 1969 kan skattskyldig för bil eller släpvagn erhålla anstånd med betalning av skatten, om denna överstiger 1 500 kr. Bestämmelserna om anstånd innebär att skatten kan få erläggas genom högst fyra delbetalningar under året. Möjligheterna till anstånd med betalning av fordonsskatten regleras i kungörelsen den 9 november 1956 (nr 556) om anstånd i vissa fall med erläggande av automobilskatt (senast ändrad 1968: 488). Skatt på drivmedel utgår i form av brännoljeskalt, gasolskatt eller ben­ sinskatt. Dessa skatter är specialdestinerade för vägväsendet. Dessutom be­ skattas drivmedlet med motorbränsleskatt och allmän energiskatt. Enligt förordningen den 15 december 1961 (nr 653) om brännoljeskatt utgår sådan skatt på brännolja med 34 öre för liter. Om skatten skall erläg­ gas av tillverkare eller registrerad leverantör eller vid import utgör den dock 31 öre för liter. Skatt enligt förordningen skall inte utgå för brännolja som uppenbart är avsedd att förbrukas för annat ändamål än drift av motor i motorfordon. Brännoljeskatt utgår sålunda inte för olja som används för drift av traktorer eller motorredskap. Enligt förordningen den 29 maj 1964 (nr 352) om gasolskatt utgår sådan skatt på gasol i princip med 29 öre för liter. Skatt enligt förordningen utgår om bränslet används för drift av motor i motorfordon men inte om bränslet nyttjas för drift av traktorer eller motorredskap. Enligt förordningen den 7 april 1961 (nr 372) om bensinskatt utgår så­ dan skatt på bensin och vissa alkoholer med 43 öre för liter. I princip är all bensin skattepliktig, sålunda även den som används för drift av traktorer. Skattskyldighet åvilar som regel registrerade tillverkare och återförsäljare samt importör. Beträffande bensindriven traktor utgår fr. o. in. år 1958 restitution med 340 kr. per år och traktor för bensinskatt på den bensin som förbrukats

vid användning av traktorn inom brukningsenheter med en viss minsta

areal. Principiellt beräknas restitutionsbeloppet med utgångspunkt från en genomsnittlig total bensinförbrukning med avdrag för den förbrukning som kan hänföras till körning på väg. Den sistnämnda förbrukningen anses ge­ nerellt utgöra en sjättedel av den totala förbrukningen. Riktlinjerna i öv­ rigt för beräkningen av restitution av bensinskatt på bensin som används vid drift av jordbrukstraktorer framgår av prop. 1959: 37 (BeU 20, rskr 113).

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969 19

Utredningen

I betänkandet redovisar utredningen inledningsvis vissa allmänna syn­ punkter på frågan hur vägtrafikbeskattningen bör utformas. Enligt utred­ ningen skall skatten eller avgiften för det enskilda fordonet så nära som möjligt motsvara vad som med utgångspunkt i de år 1963 antagna tra­ fikpolitiska principerna! utgör fordonets kostnadsansvar (den s. k. kostnadsansvari g hetsprincipen). I enlighet härmed skall skatte­ systemet ge möjlighet att ta ut såväl särkostnaderna (de trafikberoende kost­ naderna) som de gemensamma kostnaderna (de trafikoberoende kostnader­ na eller residualkostnaderna). Vidare bör enligt utredningen beskattningen täcka hela vägtrafiksektorn men i minsta möjliga utsträckning gå därutöver. Skattesystemet måste också, framhåller utredningen, vara billigt och enkelt att administrera och hantera för myndigheter och enskilda. Med dessa utgångspunkter har utredningen funnit att det lämpligaste skat­ tesystemet för bensindrivna fordon bör vara en kombination av bensinskatt och fordonsskatt, utformad på i princip samma sätt som nu. Vad beträffar brännoljedrivna fordon har utredningen med hänsyn till pågående under­ sökningar ännu inte tagit ställning till vilket skattesystem som bör väljas. Valet star bär mellan a ena sidan fordonsskatt kombinerad med brännolj eskatt och å andra sidan en beskattning efter körd vägsträcka (kilometer­ skatt). Utredningen framhåller att valet av skatteform i princip inte påver­ kar det förslag till traktorbeskattning som utredningen nu lägger fram. Beräffande kostnadsansvarighetsprincipen, tillämpad på vägtrafiksektorn, framhåller utredningen, att, förenklat uttryckt, principen får anses inne­ bära att för varje fordon skall erläggas en avgift som motsvarar de kostna­ der som fordonet förorsakar det allmänna. Därigenom uppnås konkurrens på lika villkor mellan olika fordonsslag och den samhällsekonomiskt mest fördelaktiga transportapparaten. Utredningen har gjort vissa kostnadsberäkningar för att klarlägga skill­ naderna i transportkostnad mellan lastbils- och traktorekipage. En schema­ tisk beräkning har utförts från vissa förenklade förutsättningar. I båda fallen har beräkningarna utgått från samma slag av fordon, nämligen ett dragfordon, konstruerat som semitrailer, och en påhängsvagn med boggi. Resultatet av de jämförande beräkningarna tyder enligt utredningen på att traktortransporter i dagens läge är billigare än lastbilstransporter även på längre transportavstånd. Den avgörande orsaken härtill är enligt utred­ ningen att det för traktortransporterna inte lämnas något bidrag till kost­ naderna för vägväsendet. Utredningen konstaterar att den nuvarande skattefriheten för traktorerna och den bristande konkurrensneutraliteten mellan lastbils- och traktor- 1 Jfr prop. 191, S3LU 1, rskr 424. 2f Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 45

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969

transporter har lett till en olycklig snedvridning. Utredningen anser det an­ geläget att bromsa denna utveckling och föreslår att man inför en med for­ donsskatten på lastbilar likvärdig beskattning av traktortransporter på all­ män väg. Utredningen har företagit vissa undersökningar rörande traktoranvänd­ ningen i lantbruk, skogsbruk, anläggningsarbeten in. in. På grundval av in­ hämtade upplysningar angående användningen av traktorer och motorred­ skap har utredingen kommit till vissa slutsatser. Beträffande användningen av traktorer i lantbruket finner utredningen att det helt övervägande anta­ let leveranser till och från cenlralförening sker inom korta transportavstånd (upp till 15 km). I fråga om användningen av traktorer i skogsbruket an­ ser utredningen att en minskning kan förutses av den relativt obetydliga an­ del av det transportarbete som i dag sker på vägar för vilka bidrag helt eller delvis utgår av allmänna medel. Vad slutligen gäller användningen av trakto­ rer och motorredskap i anläggningsarbeten in. m. konstaterar utredningen följande. Förekommande motorredskap är bl. a. asfalt- och betongutläggare, grävmaskiner, lyftkranar, motorschaktvagnar och väghyvlar. Bara i un­ dantagsfall används dessa fordon i transportarbete. Däremot bär, framhål­ ler utredningen, vanliga jordbruks^aktörer med tillkopplad släpvagn an­ vänts ganska länge för transport av jord, grus, sand o. d. Genom att bygga en speciell släpkärra med tippkar för masstransporter vid schaktningsarbeten har man erhållit s. k. traktordumprar som genom drivning på släpvag­ nens axel fått en särskilt god kapacitet och framkomlighet. För att dumperekipagen skall kunna klassificeras som traktor med släpvagn — och alltså undantas från skatteplikt såsom för lastbil — har ramleden gjorts delbar. Enligt utredningen kan man räkna med att ett inte obetydligt antal dump­ rar används i transportarbete på allmän väg. Utredningen konstaterar vidare att traktorer med tillkopplade släpvagnar används för rena landsvägstransporter. Det har emellertid inte varit möjligt att göra en fullständig undersökning av hur traktorer används för sådana transporter vid sidan av transporter inom lantbruks- och skogsbruksnäringarna. Utredningen belyser i stället transportförhållandena genom olika exempel som visar skattesystemets betydelse för valet av transportmedel. Med hänsyn till det anförda föreslår utredningen att skatt i viss omfatt­ ning skall utgå för traktorer. Utredningen föreslår också att motorredskap i skattehänseende likställs med traktorer. Skatten föreslås utgå i förhållande till traktorns användning för transport. Med transport avser utredningen be­ fordran av gods som inte är lastat på traktorn. Normalt förutsättes att god­ set lastas på släpvagn, kopplad till traktorn. Utredningen föreslår att traktorer i skattehänseende indelas i tre

klasser.

Till klass I hör traktor som inte används för transport på allmän väg eller vars användning för sådan transport är begränsad till antingen passage av

Kungl. Maj.ts proposition nr 45 år 1969 21

allmän väg eller färd till eller från arbetsplats, försäljningsställe e. d. för transport av redskap, som skall drivas med traktorn, eller av drivmedel eller reservdelar för traktorn eller redskapet. Dessa traktorer, liksom till dem kopplade släpvagnar, föreslås fria från fordonsskatt och brännoljeskatt. Till klass II hör traktor som används för transport på allmän väg av pro­ dukter från eller förnödenheter för lantbruk eller skogsbruk. Annat gods får bara i undantagsfall transporteras på allmän väg med traktor som till­ hör klass II. Sådan användning som medges för traktor i klass I föreslås dock alltid tillåten. Som lantbruks- eller skogsbruksprodukter anses enligt för­ slaget inte varor som genom industriell bearbetning eller på annat sätt för­ ädlats mera än som är normalt på fältet eller i skogen. För brännoljedrivna traktorer i klass II föreslås en årlig traktorskatt. Vid bestämmande av årsskattens belopp har utredningen sökt beräkna vad som normalt kan antas utgå per år i form av traktorskatt (där traktorn hänförs till klass III), släpvagnsskatt och brännoljeskatt för ett ekipage av den stor­ lek som vanligen används i lantbruk. Utredningen anser det realistiskt att räkna med traktorskatt om ca 500 kr., släpvagnsskatt om 840 kr. och bränn­ oljeskatt om ca 1 350 kr. (körsträclca 1 500 mil, oljeförbrukning 3 liter för mil och brännoljeskatt 30 öre för liter). Härvid erhålls en total årsskatt om ca 2 700 kr. Med hänsyn till att lantbruks- och skogsbrukstraktorer bara i begränsad omfattning utnyttjar de allmänna vägarna och att särskilda in­ skränkningar föreslås i rätten att använda fordonen i sådan trafik, anser utredningen en traktorskatt om 200 kr. för helt kalenderår skälig. Om traktorn används för transport på längre sträcka av allmän väg än 20 km, föreslår utredningen att särskild veckoskatt skall utgå beroende på traktorns tjänstevikt. Utredningen föreslår att veckoskatten blir 30 kr., om tjänstevikten inte överstiger 1 600 kg, 50 kr., om tjänstevikten överstiger 1 600 men inte 3 000 kg, och 80 kr., om tjänstevikten överstiger 3 000 kg. I normalfallet torde veckoskatten enligt utredningen bli 50 kr. Veckoskattens belopp har beräknats med hänsyn till den föreslagna skatten för trak­ tor av tre normalstorlekar i klass III och med en antagen körsträclca om 1 500 mil och brännoljeskatt om 30 öre för liter. De framräknade beloppen har minskats med traktorskatten 200 kr., varefter återstoden dividerats med 50. Utredningen föreslår att traktorskatt ej skall utgå för bensindriven trak­ tor i klass II och att fordonsskatt ej skall utgå för släpvagn som dras av trak­ tor i klass II. Vidare föreslås att skattefri brännolja får användas för drift av traktor i klass II. Till klass III hör övriga traktorer. För dessa föreslås inga begränsningar i rätten att använda allmänna vägar. Traktorskatt föreslås utgå för dessa traktorer med belopp som varierar efter fordonets tjänstevikt och som be­ stäms med utgångspunkt från skatten för lastbilar. Med hänsyn till att traktorn på grund av sin lägre hastighet har kortare årlig körsträcka, före­

22 Kungl. Maj:ts proposition nr hö år 1969

slår utredningen att traktorskatten bestäms till hälften av fordonsskatten för en lastbil med motsvarande tjänstevikt. Utredningen förutsätter att trak­ torer i klass III skall framföras på beskattat bränsle. Beträffande släpvagnar visar en av utredningen företagen undersökning (Stencil Fi 1969: 1) att lastbilsdragna släpvagnar utnyttjas i betydligt mind­ re utsträckning än dragfordonen. Eftersom traktorerna i motsats till lastbi­ larna inte i någon utsträckning kan utnyttjas för transport utan släpvagn, finner utredningen att användningen av traktor och släpvagn är i huvudsak lika när det gäller traktortåg. Utredningen anser det därför inte finnas an­ ledning att reducera skatten för traktordragna släpvagnar i förhållande till lastbilsdragna. Utredningen föreslår med hänsyn härtill att släpvagn som dras efter traktor i klass III beskattas på samma sätt som lastbilsdragna släpvagnar. Fordonsskatt för dessa släpvagnar föreslås således utgå enligt automobilskatteförordningen. Som framgår av redogörelsen för gällande bestämmelser föreligger registreringsplikt för traktorer som är försedda med gummihjul eller band och för släpvagnar som dras av bil. Registreringsplikt föreligger inte för motorredskap. Utredningen föreslår att registreringsplikten utvidgas att omfatta traktorer och motorredskap i klasserna II och III och släpfordon som dras av traktor eller motorredskap i klass III. Vid registrering av traktor och motorredskap skall sökanden enligt utredningens förslag uppge vilken klass fordonet skall tillhöra. Avser någon att använda traktorn eller motorredskapet på sådant sätt att fordonet kommer att tillhöra högre skatteklass än tidigare, skall han anmäla detta till bilregistret, innan föränd­ ringen i användandet inträder. Bötesstraff bör enligt utredningen kunna följa för den som åsidosätter registrerings- eller anmälningsskyldighet. De regler som gäller för uppbörd av automobilskatt bör enligt utredningen gälla även beträffande traktorskatt. Veckoskatten skall emellertid enligt ut­ redningens förslag betalas förskottsvis för kalendervecka till posten utan att bilregistret kopplas in. Skattemedlen föreslås redovisade utan specifikation direkt till riksrevisionsverket. Vid betalning av veckoskatten skall enligt förslaget användas en särskild blankett. Postens kvitto skall gälla som kvitto på veckoskatten. Utredningen föreslår att den nya beskattningen skall tillämpas fr. o. m. år 1970. För att uppdateringen av bilregistren skall vara klar i god tid föreslås att de nya reglerna om anmälnings- och registreringsskyldighet skall gälla redan fr. o. m. den 1 oktober 1969 och att ägare av registrerad traktor inom tre veckor från denna dag skall ha anmält till bilregistret till vilken klass traktorn skall höra. Utredningens förslag till traktorbeskattning föranleder ändringar i väg­ trafiklagstiftningen och i viss annan lagstiftning, bl. a. drivmedelsskattelagstiftningen. Förslagen i dessa hänseenden är genomgående att betrakta som följdändringar med hänsyn till de förslag som tidigare redovisats.

Kungl. Maj:ts proposition nr k5 år 1969 23

Utredningens förslag om utvidgning av registreringsplikten för vissa for­ don medför att kontrollbesiktning skall ske även av släpvagn som dras av traktor i klass III, medan traktorn fortfarande faller utanför besiktningstvånget. Utredningen finner flera skäl tala för att även dessa traktorer un­ derkastas kontrollbesiktning men anser det falla utanför utredningsupp­ draget att lägga fram förslag i denna fråga.

Remissyttrandena

Av ett 70-tal remissinstanser ställer sig flertalet positiva till utredningens principiella resonemang, enligt vilket varje fordon skall stå sitt vägkostnadsansvar gentemot det allmänna. Man tillstyrker att traktortransporter på allmän väg skattemässigt får bära sin del av vägtrafikkost­ naderna. Länsstyrelsen i Kronobergs län anser att den av utredningen åberopade kostnadsansvarighetsprincipen synes vara riktig som grund för bedömning­ en av föreliggande skattefråga. Länsstyrelsen konstaterar emellertid att ut­ redningen eftersträvat en anpassning av traktorskatten till skatten på last­ bilar utan att man kunnat göra klart för sig i vad mån lastbilsbeskattningen sker i överensstämmelse med kostnadsansvarighetsprincipen. Även om det således enligt länsstyrelsens uppfattning föreligger en brist i underlaget för bedömningen av frågan om en traktorbeskattning, anser länsstyrelsen det dock lämpligt att traktorskatt i viss omfattning införs redan nu med hänsyn till traktorernas förmodade del i de totala trafikkostnaderna. Sveriges Lantbruksförbund ansluter sig till den principiella uppfattningen att kostnads­ ansvarighetsprincipen bör vara vägledande vid uppgörande av ett rättvist skattesystem. En förutsättning för principens genomförande är dock att de olika trafikgrenarnas kostnadsansvar blir klarlagt. Förbundet konstaterar att utredningen inte — vilket ej heller varit utredningens uppgift — beräk­ nat kostnadsansvaret för någon trafikgren, varför de slutsatser som utred­ ningen kommit fram till i stor utsträckning framstår som obestyrkta på­ ståenden. Enligt förbundets mening har utredningen, när den beräknat trak­ torns eventuella samhällsnytta, gjort jämförelsen med lastbil under den orealistiska förutsättningen att lastbilens nuvarande beskattning motsvarar dess verkliga kostnadsansvar. Avgörande för frågan, om traktortransporter är samhällsekonomiskt omotiverade, är emellertid enligt förbundet hur kost­ nadsansvaret i verkligheten är fördelat. Förbundet anser det sannolikt att en undersökning av olika trafikgrenars kostnadsansvar kommer att visa att traktorerna visserligen bör beskattas men att skatten på lastbilarna f. n. ej motsvarar deras kostnadsansvar. Liknande synpunkter anförs av bl. a. Svenska Byggnadsentreprenörföreningen. Lansstyrelsen i Kopparbergs län anser att, om generella skatteuttag med-

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969

för en i förhållande till kostnadsansvaret för hög skatt, en utjämning bör ske för uppnående av skälig rättvisa. Överbefälhavaren har i princip intet att erinra mot förslaget men förut­ sätter att utgiftsramen för det militära försvaret i 1968 års försvarsbeslut kompenseras med belopp motsvarande de merkostnader som följer av att förslaget genomförs. En del remissinstanser tar inte ställning till utredningens principiella re­ sonemang i förevarande sammanhang utan föredrar att avvakta utredning­ ens slutbetänkande. Denna inställning företräds av bl. a. domänstijrelsen, Föreningen Skogsbrukets Arbetsgivare, Skogs- och lantarbetsgivareföreningen, Sveriges skogsägareföreningars riksförbund, Skogsindustriernas Samarbetsutskott och Sveriges Industriförbund. Industriförbundet påpekar att, även om förslaget avser att tillgodose principen om konkurrensneutralitet mellan olika transportgrenar, utredningen inte har angett hur denna prin­ cip och kostnadsansvarighetsprincipen skall kunna förenas. Förbundet an­ ser det omöjligt att avgöra, om man med utredningens förslag når ett uttag som överensstämmer med det enskilda fordonets kostnadsansvar eller ej. I förbundets synpunkter instämmer i huvudsak Sveriges Mekanförbund.

Motorbranschens Riksförbund vill avvakta utredning angående motoris­

mens kostnadsansvar, innan slutlig ställning tas till frågan, och betraktar utredningens förslag som provisoriska. Några remissinstanser ställer sig mer eller mindre kritiska mot möjlighe­ terna att praktiskt genomföra kostnadsansvarighetsprincipen. Länsstyrelsen i Blekinge län anser att vid utformningen av vägtrafikbeskattningen denna princip måste modifieras med hänsyn till intresset av ett enkelt och lätthan­ terligt skattesystem. RBF anser principen riktig som teoretisk konstruktion in en finner den inte användbar för praktiskt bruk.

Beträffande den allmänna utformningen av förslaget till traktorbeskattning ställer sig samtliga remissinstanser positiva till införande av skatt på sådana traktorer som av utredningen hänförts till klass III. Länsstyrelsen i Värmlands län, RBF och Sveriges Industriförbund avstyr­ ker dock att andra traktorer än klass III-traktorer beskattas. RLF anser att en traktorskatt som exklusivt drabbar jordbruket framstår som ytterst dis­ kutabel, eftersom en sådan skatt direkt skulle påverka lönsamheten och arbetsinkomsterna inom näringen och rubba balansen gentemot andra nä­ ringar och grupper i samhället. Från jordbrukets sida kommer enligt föibundet att krävas ekonomisk kompensation, om en sådan traktorskatt in­ förs. Förbundet framhåller att en fast traktorskatt inte kommer att påverka lantbrukarens val av transportmedel, eftersom detta blir en fast kostnad till vilken lian tar hänsyn vid sin företagsekonomiska marginalkalkyl. Ge­ nom att en traktorskatt påverkar användningen av jordbrukstraktorerna kommer emellertid transportarbetet under lågsäsongen att skäras ned. Där­ igenom ökas risken för att arbetskraft friställs.

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969 25

I några fall ifrågasätts om storleken av skattesatserna för traktorer i klass III avpassats så att konkurrensneutralitet uppnåtts i förhållande till lastbilarna. Sålunda framhåller Motororganisationernas samarbetsdelegation, Sveriges Bilindustri- och bilgrossistförening, Svenska Lasttrafikbilägareförbundet, Svenska petroleuminstitutet och Svenska vägföreningen i ge­ mensamt yttrande och med instämmande av Motorbranschens Riksförbund, att utredningen inte redovisat några uppgifter som stöder förslaget att sätta skatten på traktorer i klass III till ungefär hälften av fordonsskatten för lastbilar. Man finner det därför svårt att säga, om den eftersträvade kon­ kurrensneutraliteten mellan lastbils- och traktortransporter erhållits. Även i fråga om den årliga skatten för traktorer i klass II ifrågasätts från en del håll, om den föreslagna skattesatsen kan anses väl vald. Några, bland dem lantbruksstyrelsen, Skogs- och lantarbetsgivareföreningen, Svenska Lantmännens Riksförbund och Sveriges Lantbruksförbund, föreslår att års­ skatten differentieras efter traktorns storlek och bestäms till SO, 100 resp. 120 kr. Om skattesatsen 200 kr. skulle fastställas, bör den enligt remissin­ stanserna i vart fall inbegripa veckoskatten. Svenska Järnvägsmannaförbundet anser, mot bakgrunden av att en rea­ listisk beräkning av årsskatten synes vara 2 700 ler., att en närmare under­ sökning bör ske om skattens höjd. Några remissinstanser anser att ett alternativ till fordonsskatt på trakto­ rer är att beskatta den brännolja som används för traktordrift. Bland dem som framför sådana eller liknande synpunkter är riksrevisionsverket och länsstyrelserna i Stockholms och Malmöhus län. Enligt länsstyrelsen i Ble­ kinge län bör drivmedelsbeskattning snarare än kilometerskatt komma till användning. Med hänsyn till att nuvarande skattefrihet för traktorer lett till en ej önskvärd snedvridning av transportapparaten, tillstyrker länssty­ relsen dock utredningens förslag i huvudsak, i vart fall som en provisorisk lösning. En del remissinstanser anser att beskattning av traktorer bör ske med hänsyn till traktorns tjänstevikt eller motorstyrka. Bland dem som förordar beskattning på någon av dessa grunder är länsstyrelserna i Kronobergs, Kristianstads, Malmöhus och Hallands län, Skånes handelskammare och Svenska Sockerfabriks Aktiebolaget. Sveriges Lantbruksförbund föreslår, för den händelse beskattning av jordbrukstraktorer anses påkallad, att skatten utgår efter traktorns storlek. I förbundets synpunkter instämmer Skogs- och lantarbetsgivareföreningen, Svenska Lantmännens Riksförbund och Sveri­ ges Betodlares Centralförening. Sveriges Industriförbund förordar att skatt för traktorer, som inte hän­ förs till den av utredningen föreslagna klass III, utgår i form av kilometer­ skatt enligt deklaration av traktorägaren. Svenska Transportarbetareförbundet anser att beskattning inte bör ske av traktorer utan av släpvagnar som dras av traktorer. Skatten bör enligt förbundet utgå enligt samma mönster som för lastbilsdragna släpvagnar.

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969

Sveriges Industriförbund anser att utredningen åsidosatt kostnadsansvarighets- och konkurrensneutralitetsprinciperna när det gäller beskattningen av traktordumprarna. Förbundet anser att dumprarna genom förslaget i skattehänseende likställts med traktorer i klass III trots att de transporter, som sker med dumprarna på allmän väg, utförs på relativt korta vägsträckor. Eftersom den faktiska väganvändningen får anses vara förhållan­ devis ringa, anser förbundet att dumprarna enligt förslaget blivit för hårt beskattade. Skånes handelskammare anser att problemet kan lösas antingen genom att restitution sker av brännoljeskatt för transportarbete som utförts utanför de allmänna vägarnas område eller genom att fordonsskatten för denna kategori sänks till en lägre nivå, förslagsvis en fjärdedel av fordons­ skatten för en lastbil med motsvarande tjänstevikt. Svenska Byggnadsentre­ prenörföreningen anser att frågan om beskattning av dumprarna bör utredas ytterligare. Föreningen kan dock tänka sig en beskattning av dumprarna efter samma grunder som i fråga om jordbruks- och skogsbrukstraktorer. Svenska Järnvägsmannaförbundet å andra sidan anser flera skäl tala för att dumprar, som till någon del trafikerar allmänna vägar, skall beskattas som lastbilar. Sveriges Tivoliägareförening framhåller att förslaget till beskattning av traktorer i klass III leder till en kostnadsfördyring för medlemmarna med ca 50 %. Föreningen föreslår att traktor som används för tivoliverksamhet, i cirkusföretag och liknande sammanhang hänförs till klass I eller II. Utredningens förslag att i skattehänseende jämställa motorredskap med traktorer tillstyrks eller lämnas utan erinran av det övervägande antalet remissinstanser. Länsstyrelsen i Blekinge län anser att omfattningen av skattskyldighe­ ten är oklar och att den därför bör preciseras. Länsstyrelsen antar att bara motorredskap som i större omfattning används som lastfordon skall beskattas. Enligt motorredskapsutredningen förutsätter en konsekvent tilllämpning av kostnadsansvarighetsprincipen att även vissa motorredskap, som inte används för transporter i egentlig mening, t. ex. mobilkranar, bör vara underkastade fordonsskatt. Frågan torde dock kunna anstå tills motorredskapsutredningens uppdrag slutförts. Statens trafiksäkerhetsverk anför liknande synpunkter och förutsätter att frågan om registrerings- och skatteplikt för motorredskap behandlas så snart resultatet av motorred­ skapsutredningens arbete föreligger. Svenska Kommunförbundet ansluter sig till uppfattningen att fordonsbeskattningen bör vara utformad så att största möjliga kostnadsneutralitet erhålls. Denna saknar dock enligt för­ bundet betydelse för sådana motorredskap som grävmaskiner, väghyvlar, vältar, sopmaskiner och liknande arbetsredskap. Förbundet utgår därför från att sådana motorredskap också i fortsättningen blir obeskattade. Sveriges Schaktentreprenörers Riksförbund ifrågasätter skäligheten i förslaget att beskatta släpvagnar, som dras av traktor i klass III, på samma

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969 27

sätt som bildragna släpvagnar. Förbundet anser att antalet tonkilometer per år utan tvekan är betydligt större på allmän väg för bildragna än för traktordragna släpvagnar. Motorbranschens Riksförbund anser att nytillkommande bestämmelser inte får hindra utnyttjandet av befintliga släpfordon. Om dessa inte skulle motsvara krav på tillåtna totalvikter osv., fordras enligt förbundet dispenser under en rimlig övergångstid.

Utredningens förslag att i skattehänseende indela traktorer i tre klasser tillstyrks eller lämnas utan erinran av flertalet remiss­ instanser. Från en del håll, bl. a. från en del länsstyrelser som i stort till­ styrker förslaget, framhålles dock att detta medför ökad arbetsbörda för länsstyrelsernas bilregister. Bilregisterutredningen anser för sin del att det inte kommer att förelig­ ga några svårigheter när det gäller att föra in uppgifter om ytterligare registreringspliktiga fordon och om klasstillhörighet för traktorer i det av bilregisterutredningen föreslagna automatiserade bilregistret. Inte heller kommer det merarbete, som förslaget till traktorbeskattning medför, att vara av nämnvärd betydelse. Åtskilliga remissinstanser framför emellertid kritiska synpunkter mot förslaget. Kritiken gäller främst möjligheterna att kontrollera efterlevna­ den av de föreslagna bestämmelserna. Man vänder sig särskilt mot för­ slaget till veckoskatt och räjonggräns som man anser skulle medföra problem för den skattskyldige samt övervakningssvårigheter och admi­ nistrativa olägenheter för det allmänna. Flera av de remissinstanser som riktat kritik mot det föreslagna veckoskattesystemet anser även att systemet är orättvist genom att i vissa fall den totala transportvolymen på en brukningsenhet kan vara avsevärt större än transportvolymen på en annan enhet under det att veckoskatt med hänsyn till transportsträckan bara ut­ går för den mindre transportvolymen. Några remissinstanser anser att klas­ serna I och II bör sammanslås till en klass och att en schabloniserad, even­ tuellt differentierad årsskatt bör utgå. Rikspolisstyrelsen anser det möjligt att åstadkomma en godtagbar över­ vakning av fordon i klasserna I och III. Reglerna för fordon i klass II har däremot, anser styrelsen, fått en sådan utformning att övervakningsmöjligheterna i praktiken torde bli i det närmaste obefintliga. Vid kon­ troll på väg av dessa fordon kan man nämligen inte avgöra huruvida skattskyldighet för fordonet fullgjorts utan att vidta närmare utredning av omständigheterna i det enskilda fallet. Enligt styrelsens mening bör skatten för dessa fordon utgå bara i form av en årsskatt. Veckoskatt och räjonggräns avstyrks sålunda. Liknande synpunkter och, i viss utsträck­ ning, synpunkten att veckoskatten förefaller svåradministrerad anförs av statens järnvägar, statskontoret, riksrevisionsverket, länsstyrelserna i Ble­

28 Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969

kinge, Malmöhus, Hallands, Kopparbergs och Västernorrlands län, Skånes handelskammare och Svenska Sockerfabriks Aktiebolaget. Kontrollstyrelsen, som tillstyrker den föreslagna klassindelningen, fram­ håller att inte oväsentliga kontrollsvårigheter kan uppkomma som en följd av denna och anser att övervakningsuppgiften kan anförtros, förutom polis­ myndigheten, kontrollstyrelsens tjänstemän. Även Motorbranschens Riks­ förbund framhåller de praktiska kontrollsvårigheterna och föreslår att trak­ torskatten utformas att gälla den traktor i vilken medförs bevis att skatt erlagts. Lantbruksstyrelsen framhåller att avgränsningen av klass I-traktorer skulle innebära för jordbrukets del att traktor som hänförs till denna klass inte skulle kunna användas vid produkt- eller förnödenhetstransport på allmän väg, såvida inte omregistrering sker till annan klass. Klassningen skulle därför i praktiken innebära en svår avvägning för lantbrukaren. Traktorer som används i reserv för transporttraktorer skulle få lov att klassas i skatteklass II, vilket skulle medföra ett större kostnadsansvar än nödvändigt. Veckoskattesystemet med föreslagen räjonggräns skulle vidare kunna medföra att ett litet företag med små transportvolymer fick betala högre skatt än som svarar mot dess andel av vägkostnadsansvaret. Systemet skulle även medföra betydande krångel för den enskilde. Enligt styrelsens uppfattning skulle, om samtliga jordbrukstraktorer registrerades i klass II, oberoende av användningssätt, transportsträckor m. m., dessa traktorers kostnadsansvar kunna bestridas med en enhetlig årsskatt, för­ slagsvis 100 kr. Detta skulle enligt styrelsen medföra att kontrollmöjlig­ heterna förenklades och att omregistreringar undveks. Under åberopande av delvis liknande skäl avstyrks förslaget om veckoskatt och räjongbegränsning samt förordas sammanslagning av klasserna I och II av länssty­ relserna i Uppsala, Kristianstads och Kopparbergs län, Skogs- och lantarbetsgivaref öreningen samt, under förutsättning att beskattning av jord­ brukstraktorer nu anses motiverad, av Svenska Lantmännens Riksförbund, Sveriges Lantbruksförbund, Sveriges Betodlares Centralförening och Sve­ riges skogsägareföreningars riksförbund. RBF, som enligt vad tidigare redovisats avstyrker beskattning av andra traktorer än sådana som hänförs till klass III, motsätter sig bestämt för­ slaget till veckoskatt och räjongbegränsning. Förutom att systemet skulle bli svåradministrerat och svårkontrollerat medför det praktiska problem. Arbetet vid ett jordbruk kan enligt förbundet inte läggas upp så att trans­ portarbetet koncentreras till vissa veckor. Än mindre kan man i förväg av­ göra när transporterna kan ske, eftersom detta i hög grad bestäms av väder­ leken och av de förutsättningar som gäller för hämtning av gödsel- och fodermedel. Även förslaget till årlig traktorskatt avstyrks. Motorbranschens Riksförbund avstyrker förslaget till veckoskatt men föreslår, om sådan skatt ändå införs, att räjonggränsen bestäms på grund­

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969 29

val av ett geografiskt differentierat system och utvidgas till minst 30 km. Tveksamhet i fråga om veckoskatten har även i övrigt uttalats av en del remissinstanser, t. ex. domänstijrelsen, länsstyrelsen i Västerbottens län, Föreningen Skogsbrukets Arbetsgivare, Skogs- och Lantarbetsgivar ef ör­ eningen, Sveriges skogsägareföreningars riksförbund och Skogsindustrier­ nas Samarbetsutskott. I fråga om förslagets detaljutformning framför ett antal remissinstanser synpunkter och förslag i skilda avsieenden. Det i förslaget till traktorskatteförordning begagnade uttrycket »allmän väg» anser några böra förtydligas med hänsyn till att traktortransporter förutsätts komma att ske även på gata eller annan allmän plats som är upp­ låten för allmän samfärdsel. Frågan om transporter med beskattade resp. obeskattade fordon på enskilda vägar anser man måste närmare utredas med hänsyn till målsättningen om konkurrensneutralitet mellan olika trans­ portgrenar. Några av de remissinstanser som förordar en annan utformning av be­ greppet allmän väg erinrar om att man i förordningen den 25 oktober 1940 (nr 910) angående yrkesmässig automobiltrafik m. m. från bestämmelserna om yrkesmässig trafik undantagit vissa godstransporter på vägsträckor upp till 15 km. Remissinstanserna anser att enhetliga avståndsgränser skall gälla för yrkesmässiga lastbilstransporter och sådana traktortransporter där veckoskatt föreslås utgå. En del remissinstanser anser att det skulle vara praktiskt och från kon­ trollsynpunkt ändamålsenligt, om de föreslagna tre klasserna skildes åt ge­ nom t. ex. olika färg på registreringsskylten. Även kontrollstyrelsen anser att klasstillhörigheten bör framgå av registreringsskylten. För att underlät­ ta kontrollen av oljeförbrukning beträffande traktorer i klass III anser sty­ relsen vidare angeläget att traktorer och motorredskap som hänförs till den­ na klass obligatoriskt utrustats med mätinstrument, lämpligen genomströmningsmätare. Riksrevisionsverket anför liknande synpunkter. Verket erinrar också om att det enligt utredningens förslag skall ankomma på verket att fastställa tabeller till ledning för uträknande av traktorskatt och veckoskatt. Riksrevisionsverket förutsätter att detta åliggande, liksom i fråga om bil­ skatten, kommer att överflyttas till den centrala myndighet som kommer att administrera bilregistrering och bilskatteuppbörd i ett ADB-system. Verket framhåller vidare att verket i egenskap av revisionsmyndighet inte, såsom föreslagits i fråga om inbetalning av veckoskatten, bör omhänderha något slag av skatteuppbörd. En sådan bör i stället ankomma på annan central myndighet eller på länsstyrelse. Beträffande den föreslagna registreringsplikten i fråga om motorredskap och släpvagnar som dras av traktor eller motorredskap i klass III anser länsstyrelsen i Blekinge län att det klart bör anges att registrering bara skall ske av skattepliktiga motorredskap, eftersom någon anledning inte synes

30 Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969

föreligga att låta registreringen sträcka sig därutöver. Svenska Sockerfa­ briks Aktiebolaget anser att ett särskilt register bör upprättas för släpfordon till traktorer i klass III, eftersom dessa släpfordon så väsentligt skiljer sig från lastbilsdragna släpfordon att de inte bör besiktigas enligt samma regler som för dessa. Bilregisterutredningen påpekar att enligt dess förslag kontrollen över att besiktningsskyldigheten fullgörs kommer att ske delvis med utgångspunkt från registeruppgifterna. Vid komplettering av registret med uppgifter om traktordragna släpvagnar bör därför dragfordonets art antecknas. Statens trafiksäkerhetsverk framhåller att användningen av motorred­ skap som dragfordon medför behov av kompletterande säkerhetsföreskrifter i vägtrafikförordningen beträffande kopplingsanordningar för traktorer och släpfordon dragna av traktorer.

Departementschefen

Under senare år har en kraftig ökning skett av traktorbeståndet i vårt land. I slutet av 1950-talet uppgick det totala antalet registrerade traktorer till omkring 175 000. I dag är ca 250 000 traktorer registrerade, varav ca 25 000 torde vara ur bruk, 10 000 utnyttjas i trafikarbete och 215 000 hu­ vudsakligen används inom jordbruket och skogsbruket. Ca 30 000 traktorer kan antas vara bensindrivna. Med det stigande antalet traktorer följer en ökad traktortrafik på vä­ garna. Härigenom ökas självfallet kraven på en lösning av traktorernas ställning i det trafikpolitiska sammanhanget. I synnerhet vad gäller de trak­ torer, som i större omfattning utför ett med lastbilarna jämförbart trans­ portarbete, måste ett ekonomiskt ansvar utkrävas för deras användning av allmänna vägar och gator. Även traktorer, som i mindre utsträckning fram­ förs på allmänna vägar, bör enligt min mening delta i bestridandet av kost­ naderna för vägväsendet. En beskattning av traktorer är därför motiverad. I prop. 1963: 191 lade Kungl. Maj :t fram nya riktlinjer för den statliga trafikpolitiken i syfte att skapa ett mer konkurrensfrämjande system på transportmarknaden. Statsmakterna enades om denna nyorientering och an­ tog därvid den s. 1c. kostnadsansvarighetsprincipen, vilken innebär att varje trafikgren i princip bör svara för de kostnader den förorsa­ kar det allmänna. I direktiven till bilslcatteutredningen anförde jag bl. a. att en avvägning av vägtrafikbeskattningen bör ha till syfte att underlätta genomförande av den nämnda principen. En lösning av frågan, enligt vilka grunder väglcostnadsansvaret skall av­ krävas för användningen av traktorer på allmänna vägar och gator, bör så­ lunda i första hand sökas med utgångspunkt från kostnadsansvarighetsprin­ cipen. I denna uppfattning har så gott som samtliga remissinstanser, vilka

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969 31

yttrat sig över utredningens förslag om traktorbeskattning, instämt, även om från något håll tvivel anförts i fråga om möjligheterna att praktiskt tilllämpa principen. När det gäller att bestämma vägkostnadsansvaret för traktorerna kan oli­ ka lösningar tänkas. En lösning, som utredningen använt, är att i enlig­ het med den nya trafikpolitikens syfte söka åstadkomma en beskattning som möjliggör konkurrens på lika villkor mellan olika transportmedel. Ge­ nom att på lämpligt sätt anpassa skatten på traktorer, som utför transport­ arbete, till skatten på lastbilar kan detta syfte nås. Detta behöver dock inte innebära att traktorerna svarar fullt ut för sina kostnader för vägväsendet. Utredningen har också själv framhållit att det är omöjligt att säga i vad mån en traktorbeskattning, utformad på sätt utredningen föreslagit, ger ett uttag som överensstämmer med det enskilda fordonets kostnadsansvar. Enligt min mening innebär detta, att utredningen inte ansett sig kunna på nuvarande stadium lägga fram ett beskattningsförslag som renodlat bygger på den angivna fördelningsprincipen. Några remissinstanser har också gjort gällande att utredningen föreslår skatt för en fordonskategori utan att sam­ tidigt förvissa sig om att förslaget sker i överensstämmelse med kostnadsansvarighetsprincipen. Samtidigt har man erinrat mot att något material inte redovisats som styrker riktigheten av den skattemässiga avvägning som utredningen kommit fram till. Som jag nyss framhållit bör fordonens vägkostnadsansvar i första hand avkrävas med utgångspunkt från kostnadsansvarighetsprincipen. Jag är emellertid medveten om att svårigheter kan föreligga att praktiskt fördela det ekonomiska ansvaret efter en sådan principiell grund. I synnerhet om skatten på traktorer relateras till skatten för en fordonskategori, för vilken kostnadsansvaret inte fastställts, förefaller svårigheterna betydande. Jag har därför förståelse för att utredningen i nuvarande läge sökt utforma traktorbeskattningen med delvis andra utgångspunkter. Eftersom jag så­ lunda inte finner det möjligt f. n. att bestämma skatten för traktorer med hänsyn till deras vägkostnadsansvar, anser jag praktiska skäl tala för att skatten i viss utsträckning fastställs efter schablonmässiga grunder. En sådan lösning har också förordats av flera remissinstanser, bl. a. av före­ trädare för lantbruket.

Samtliga remissinstanser har beträffande den allmänna utform­ ningen av förslaget till traktorbeskattning ansett skäl föreligga att be­ skatta traktorer som i större omfattning utför ett med lastbilar likvärdigt transportarbete. Jag delar denna uppfattning och vill samtidigt framhålla att en lämpligt avvägd beskattning av dessa traktorer — som jag i fortsätt­ ningen kallar trafiktraktorer — skapar förutsättningar för konkurrens på lika villkor mellan de transportmedel det här är fråga om. Jag finner det därför naturligt att skatten utformas enligt i princip samma normer som

32 Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969

gäller beträffande lastbilarna. Skatten för trafiktraktorerna bör sålunda utgå i form av dels en grundavgift, dels en tilläggsavgift som varierar efter fordonets tjänstevikt. Vid bestämmande av skattens höjd får man självfallet ta hänsyn till olika omständigheter. Med hänsyn till den generellt kortare årliga körsträckan för trafiktraktorer, jämfört med körsträckan för lastbilar, bör, såsom ut­ redningen och flertalet remissinstanser funnit, skatten på dessa traktorer vara lägre än lastbilsskatten. En annan omständighet som är av betydelse för bestämmande av skattens storlek är i vilken omfattning skatt skall utgå på släpvagnar som dras av trafiktraktorerna. En av utredningen gjord un­ dersökning (Stencil Fi 1969: 1) visar att lastbilsdragna släpvagnar utnytt­ jas i betydligt mindre utsträckning än dragfordonen. Användningen av tra­ fiktraktorer och av släpvagnar, som är avsedda att kopplas till dem, kan däremot antas vara i huvudsak lika. Under dessa omständigheter anser jag i likhet med utredningen och flertalet remissinstanser att någon anledning inte finns att sätta skatten lägre för traktordragna släpvagnar än för last­ bilsdragna. Med hänsyn till det anförda anser jag mig kunna förorda alt, såsom utredningen föreslagit, skatten för trafiktraktorerna generellt sett bestäms till hälften av skatten för lastbilar och att skatten för släpvagnar som dras av sådana traktorer beskattas enligt samma regler som gäller för lastbilsdragna släpvagnar. Självfallet skall trafiktraktorerna framföras på beskattat bränsle. Till frågan om skattesatserna får jag anledning att i ett speciellt avseende återkomma i det följande. Vid utformningen av skatten på övriga traktorer synes utredningen ha sökt åstadkomma en avvägning mellan traktorerna inbördes i huvudsaklig överensstämmelse med grunderna för kostnadsansvarighetsprincipen. Detta har kunnat ske genom att skatteplikten gjorts beroende av användningen för transport på allmän väg. Den kritik som vid remissbehandlingen rik­ tats mot förslaget att ta ut skatt efter en inbördes fördelning av kostnads­ ansvaret mellan traktorerna väger enligt min mening tyngre än den kritik som riktats mot förslaget i principiellt avseende. Lika litet som jag anser det möjligt f. n. att bestämma skatten med utgångspunkt från traktorernas vägkostnadsansvar i dess helhet, anser jag det möjligt att beräkna skatten efter det enskilda fordonets kostnadsansvar. Jag anser därför i likhet med flera remissinstanser att beskattningen av traktorerna inbördes tills vi­ dare bör utformas utan närmare hänsyn till de angivna principiella grun­ derna. Eftersom förslaget med såväl årsskatt som veckoskatt kombinerad med räjonggräns enligt min uppfattning är invecklat och därför kan leda till svårigheter vid den praktiska tillämpningen, förordar jag att den skattemässiga avvägningen sker på ett enklare sätt än utredningen föreslagit. Som torde framgå av vad jag tidigare anfört anser jag emellertid inte att man, vilket några remissinstanser föreslagit, i detta sammanhang bör välja en annan skatteform än den hittills vanligen tillämpade. I avvaktan på bil-

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969 33

skatteutredningens slutliga ställningstagande till denna fråga är jag således inte beredd att nu förorda att skatten tas ut i form av drivmedels- eller kilometerbeskattning. Utredningens förslag att i skattehänseende likställa motorredskap med traktorer har biträtts av samtliga remissinstanser. Med de utgångspunk­ ter som varit vägledande för utredningen i detta avseende torde inte hel­ ler några invändningar kunna anföras mot förslaget. Med den delvis an­ norlunda utformning av traktorbeskattningen, som följer av den av mig förordade lösningen, kommer emellertid frågan om motorredskapens ställ­ ning i skattehänseende i ett annat läge. Jag vill erinra om att, i motsats till vad som är fallet i fråga om traktorer, någon registreringsplikt inte gäller beträffande motorredskap. Utan att registreringsplikt föreligger för motorredskapen torde det f. n. vara omöjligt att åstadkomma någon accepta­ bel form för debitering av skatten, än mindre att utöva någon kontroll av att skattebestämmelserna efterlevs. Eftersom flertalet motorredskap varken är konstruerade eller lämpade för transportarbete, behöver konkurrensneutralitetsaspekter i regel inte läggas på frågan om en eventuell beskattning av des­ sa fordon. Inte heller i övrigt anser jag särskilda skäl tala för att motorredslcap, generellt sett, införs i skattesystemet. Tvärtom är det min uppfattning att en allmän registreringsplikt för dessa fordon under nuvarande förhållan­ den sannolikt skulle leda till betydande administrativa och kontrollmässiga svårigheter och även skapa problem av annat slag för myndigheter och en­ skilda. Även om jag är medveten om att ett undantagande av motorredska­ pen från skatteplikt kan leda till inte önskvärda konsekvenser i det enskilda fallet genom att motorredskapet utnyttjas för skattefria transporter, är jag med hänsyn till det anförda inte beredd att i skattehänseende generellt lik­ ställa motorredskapen med traktorer. Utredningens förslag att i skattehänseende indela traktorerna i tre klasser efter användningen för transport på allmän väg kan synas naturligt med utgångspunkten att varje fordon bör delta i bestridandet av vägkostnaderna enligt den angivna fördelningsprincipen. Med denna ut­ gångspunkt har också flertalet remissinstanser tillstyrkt en sådan indelning. Åtskilliga remissinstanser har emellertid ansett att förslaget i detta avse­ ende är ägnat att leda till kontrollproblem och administrativa olägenheter. Särskilt förslaget till veckoskatt och räjonggräns för traktorer i klass II har utsatts för kritik. Jag kan delvis instämma i dessa synpunkter och anser mig således inte kunna förorda en beskattning i form av en särskilt till­ kommande veckoskatt. Invändningar av det slag som anförts bör dock inte i och för sig hindra att skatten utgår efter olika grunder beroende på hur traktorn används, dvs. som en differentierad årsskatt. Utredningens förslag att till en särskild klass hänföra de traktorer, som av mig benämns trafiktraktorer, har tillstyrkts av samtliga remissinstanser. Även jag förordar att dessa traktorer hänförs till en särskild skatteklass.

34 Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969

Med hänsyn till bl. a. den olika utformning av traktorbeskattningen som jag föreslår i förhållande till utredningen, vill jag förorda att trafiktraktorerna hänförs till klass I. För att förhindra att motorredskap i större omfattning utnyttjas för trans­ porter och därmed kommer i ett gynnsammare konkurrensläge än lastbilar och traktorer, som utför likvärdigt transportarbete, föreslår jag att motor­ redskap som används på motsvarande sätt som trafiktraktorer skall vara registrerade och likställas med dessa i skattehänseende. Skatt för sådana mo­ torredskap bör alltså utgå enligt den av mig föreslagna klass I. Flera av de remissinstanser, som ansett att förslaget till klassindel­ ning medför kontrollproblem eller andra svårigheter, har förordat att de av utredningen föreslagna klasserna I och II sammanslås till en klass och att för traktorer i denna klass utgår en årlig skatt, eventuellt differen­ tierad efter traktorns vikt eller motorstyrka. Dessa synpunkter ligger prin­ cipiellt helt i linje med den uppfattning som jag tidigare gett uttryck för och jag förordar sålunda att de traktorer, som av utredningen hänförts till klasserna I och II, sammanförs i en klass — klass II — och att en årlig skatt utgår för traktorer i denna. Med hänsyn till de uppenbara fördelar en sålunda bestämd skatt har från såväl kontrollmässiga som administrativa synpunkter, bör principiellt sett inga traktorer undantas från skatteplikt. Med hänsyn till att sådana traktorer, som är försedda med hjul­ ringar av järn eller annat hårt material, mycket sällan framförs på allmän­ na vägar och gator bör dock dessa slag av traktorer undantas från traktorskatt. Sådan skatt bör alltså utgå bara för traktorer som är försedda med gummihjul eller med band. Beträffande bensindriven traktor utgår som jag inledningsvis nämnt restitution med 340 kr. per år och traktor för bensin­ skatt på den bensin som förbrukats vid användning av traktorn utom på väg. Beloppet 340 kr. är framräknat med hänsyn till den dåvarande skattesatsen 32 öre för liter bensin och en antagen medelförbrukning av traktorbensin om 1 272 liter för traktor och år (jfr prop. 1959: 37). I en den 17 februari 1969 till finansdepartementet inkommen skrivelse framhåller statens jordbruksnämnd att statistiska beräkningar rörande ben­ sinförbrukningen i fråga om såväl traktor som självgående skördetröska vi­ sar att den genomsnittliga bensinförbrukningen minskat under år 1966 jämfört med tidigare och att förbrukningen för traktor detta år utgjorde 824 liter. Enligt nämnden kan man räkna med en fortsatt minskning av bensin­ förbrukningen under de närmaste åren. Eftersom bensinskatten nu är 43 öre för liter, innebär det med beaktande av de förut angivna grunderna för be­ räkning av restitutionsbeloppet, att en årlig överkompensation f. n. sker för varje bensindriven jordbrukstraktor, för vilken restitution skall utgå för helt år, med 45 kr. (340 — 5/6 X 824 X 0: 43). Restitution borde således i dessa fall utgå med bara 295 kr. för varje sådan traktor. För att restitutionen skall motsvara den bensinskatt, som utgått på bensin som faktiskt för­

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969 35

brukats vid körning på väg, kan naturligtvis en minskning av restitutionsbeloppets storlek tänkas ske i överensstämmelse med vad jag nu sagt. Med hänsyn till önskvärdheten av att åstadkomma ett enkelt skattesystem för traktorerna föreslår jag emellertid att de bensindrivna traktorerna i klass II beskattas på samma sätt som övriga traktorer i denna klass och att restitu­ tion för de bensindrivna traktorerna utgår även för den bensinförbrukning som hänför sig till körning på väg. Härigenom undviks eventuella dubbelbeskattningseffekter samtidigt som administrativa och kontrollmässiga förde­ lar nås genom att samtliga traktorer, oavsett användning av drivmedel, fo­ gas in i traktorskattesystemet. I enlighet med det anförda förordar jag att Kungl. Maj :t hemställer om riksdagens bemyndigande för Kungl. Maj :t att — enligt hittills tillämpade grunder för beräkning av restitutionen — förordna om restitution av ben­ sinskatt på bensin, som förbrukats vid användning av bensindrivna traktorer inom lantbruket, med till 350 kr. avrundat belopp för traktor och år. Bemyn­ digandet bör gälla fr. o. m. år 1970 tills vidare. Statsverkets kostnader för den av mig nu föreslagna restitutionen kan beräknas öka från nuvarande 9,2 till 9,5 milj. kr. för helt budgetår. Av jordbruksnämndens skrivelse framgår att bensinförbrukningen minskat även beträffande självgående skördetröskor. Frågan om en omprövning av den restitution som utgår för dessa bör dock inte behandlas i samband med traktorbeskattningen utan torde få tas upp i annat sammanhang. Självfallet kan olika synpunkter anläggas på frågan om årsskattens storlek och närmare utformning. Som framgår av vad jag tidigare anfört förordar jag att skatten för trafiktraktorer generellt sett bestäms till hälf­ ten av fordonsskatten för lastbilar. För att inte skatten i något läge skall utgå med lägre belopp för trafiktraktorer än för övriga traktorer, bör den justeringen vidtas i förhållande till utredningsförslaget, att den årliga skatlen för trafiklraktorerna bestäms till 200 kr., om tjänstevikten ej över­ stiger 1300 kg. Flertalet remissinstanser har tillstyrkt eller lämnat utan erinran utred­ ningens förslag att bestämma årsskatten för traktorer i klass II till 200 kr. Det finns enligt min uppfattning anledning att tro att detta belopp även med utredningens förslag skulle komma att utgå för ett betydande antal traktorer som i relativt liten utsträckning trafikerar allmän väg. Jag föreslår med hänsyn härtill att skattesatsen för de traktorer, som jag enligt det sagda vill hänföra till klass II, bestäms till lägst 200 kr. Med hänsyn till att tunga traktorer uppenbarligen orsakar ett större vägslitage än lättare traktorer, bör de förra i något större utsträckning delta i bestri­ dandet av kostnaderna för vägväsendet än de senare. Det kan lämpligen ske genom att årsskatten bestäms till 200 kr., om tjänstevikten ej överstiger för­ slagsvis 2 500 kg, och 300 kr., om tjänstevikten är högre.

36 Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969

I enlighet med det anförda har inom finansdepartementet upprättats dels förslag till 1) traktorskatteförordning, 2) förordning om ändring i förordningen den 15 december 1961 (nr 653) om brännoljeskatt, 3) förordning om ändring i förordningen den 29 maj 1964 (nr 352) om gasolskatt, dels, efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet, förslag till 4) förordning om ändring i vägtrafikförordningen den 28 september 1951 (nr 648). Författningsförslagen torde kräva kommentarer på några punkter. Några remissinstanser har ansett att uttrycket »allmän väg» bör för­ tydligas med hänsyn till att traktortransporter förutsättes komma att ske även på gata eller annan allmän plats som är upplåten för allmän sam­ färdsel. Jag biträder denna uppfattning. Förslaget till traktorskatteförord­ ning innehåller därför en bestämmelse om att uttrycket allmän väg används i betydelsen allmän väg, gata eller annan allmän plats, som är upplåten för allmän samfärdsel. Utredningen har föreslagit att med traktorer, som av utredningen hän­ förts till klass II, i undantagsfall får transporteras även annat gods än utredningen förutsatt för transporter i denna klass. Förslaget till traktor­ skatteförordning innehåller ingen bestämmelse av motsvarande innebörd. Jag anser nämligen att en föreskrift, varigenom undantag från regeln om godsbefordran uttryckligen medges, kan leda till en inte avsedd utvidgning av transporter på allmän väg med traktorer i klass II samtidigt som de kontrollmässiga svårigheterna kan komma att öka. Om transport skett med en klass Il-traktor utan att fordonet — vilket borde ha varit fallet — varit registrerat som trafiktraktor, kan det emellertid enligt min mening inte ute­ slutas, att det i det enskilda fallet föreligger godtagbara skäl att inte beivra underlåtenheten att anmäla traktorn för omregistrering till klass I. Fälls den skattskyldige ej till ansvar för sin underlåtenhet, skall han ej heller avkrävas den traktorskatt som undandragits genom hans underlåtenhet. Vad jag nu sagt gäller självfallet också motorredskap i tillämpliga delar.

De upprättade författningsförslagen innehåller i övrigt bl. a. följande. I enlighet med utredningens förslag — mot vilket inga invändningar i dessa hänseenden framförts vid remissbehandlingen — samordnas traktorskatten systematiskt och administrativt med automobilskatten genom hänvisningar till automobilskatteförordningen och genom vissa ändringar i vägtrafikför­ ordningen. Föreskrifterna i sistnämnda förordning om registrering och därmed sam­ manhängande bestämmelser, bl. a. om registreringsskyltar och om typ- och

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969 37

registreringsbesiktning, utvidgas till att omfatta sådana motorredskap och släpfordon för vilka skatt skall utgå enligt vad jag tidigare nämnt. I förord­ ningen införs vidare begreppet släpfordon, byggt för koppling till motor­ redskap. Det bör framhållas, att bestämmelserna i 77 § förordningen om undantag för vissa fordon från bl. a. registreringsföreskrifterna —- och där­ med från beskattning —— automatiskt kommer att gälla sådana fordon som principiellt omfattas av de nya bestämmelserna. Detta får bl. a. betydelse i fråga om fordon som används uteslutande inom järnvägs- eller fabriksom­ råde. Frågan om utvidgning av skyldigheten enligt 24 § 1 mom. tredje stycket vägtrafikförordningen att kontrollbesiktiga fordon bör avgöras först sedan motorredskapsutredningen framlagt resultatet av sitt arbete. Chefen för kommunikationsdepartementet kommer därför att föreslå Kungl. Maj :t att släpfordon, för vilket registreringsplikt införs genom de nya bestämmelser­ na, undantas från denna form av kontrollbesiktning. Beträffande gummihjuls- och bandförsedda traktorer, som skall registre­ ras redan enligt nu gällande bestämmelser, skall klasstillhörigheten anmä­ las och antecknas i bilregistret. Ändras användningen av registrerad traktor så att denna kommer att tillhöra högre skatteklass, föreskrivs också särskild anmälan. Rätt att till registreringsmyndigheten anmäla ändrad användning som föranleder lägre skatt föreligger utan att särskild bestämmelse härom behövs. Traktorskatt föreslås utgå fr. o. in. år 1970. För att möjliggöra att före­ kommande besiktnings-, registrerings- och anmälningsskyldighet fullgörs i tid dessförinnan bör dock författningsbestämmelserna träda i kraft tidigare, förslagsvis den 1 september 1969. Bestämmelser behövs för att lösa vissa frågor i samband med införande av traktorskatten. De torde närmare framgå av övergångsbestämmelserna i förslaget till ändring i vägtrafikförordningen. Genom den nu föreslagna traktorbeskattningen kan statens inkomster beräknas öka med omkr. 40 milj. kr. för helt kalenderår räknat.

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj :t genom proposition dels föreslår riksdagen att antaga förslagen till 1) traktorskatteförordning, 2) förordning om ändring i förordningen den 15 decem­ ber 1961 (nr 653) om brännoljeskatt, 3) förordning om ändring i förordningen den 29 maj 1964 (nr 352) om gasolskatt, 3 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml. Nr 43

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969

dels inhämtar riksdagens yttrande över förslaget till 4) förordning om ändring i vägtrafikförordningen den 28 september 1951 (nr 6i8), dels föreslår riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj :t att — enligt hittills tillämpade grunder för beräkning av restitutionen — förordna om restitution fr. o. m. år 1970 tills vida­ re av bensinskatt på bensin, som förbrukats vid användning av bensindrivna traktorer inom jordbruket, med 350 kr. för traktor och år.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med in­ stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: Gunnel Anderson

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969 39

Bilaga

Bilskatteutredningens förslag

till

Förordning om skatt för traktorer och motorredskap i vissa fall

(traktorskatteförordning)

Härmed förordnas som följer.

1 §• För registrerad traktor och registrerat motorredskap skall erläggas trak­ torskatt och veckoskatt enligt bestämmelserna i denna förordning. Uttrycken traktor, motorredskap och tjänstevikt användes i denna för­ ordning i samma betydelse som i vägtrafikförordningen den 21 september 1951 (nr 648). Med bensin avses vara, som är skattepliktigt enligt 1 § för­ ordningen den 7 april 1961 (nr 372) om bensinskatt. Med transport avses befordran av gods, som ej är lastat på traktorn eller motorredskapet. Förordningen gäller ej fordon som skall införas i ett centralt militärt fordonsregister. Vad som sägs i det följande om traktor gäller även motorredskap.

2 §•

I skattehänseende indelas traktorer i tre klasser. Till klass I hör traktor, som ej användes för transport på allmän väg eller vars användning för sådan transport är begränsad till a) passage av allmän väg, eller b) färd till eller från arbetsplats, försäljningsställe eller dylikt för trans­ port av redskap, som skall drivas med traktorn, eller av drivmedel eller re­ servdelar för traktorn eller redskapet. Till klass II hör traktor, som användes för transport på allmän väg av produkter från eller förnödenheter för lantbruk eller skogsbruk. Annat gods får endast i undantagsfall transporteras på allmän väg med traktor, som tillhör klass II. Sådan användning som avses i föregående stycke är dock alltid tillåten. Till klass III hör övriga traktorer.

3 §• För traktor i klass I och för bensindriven traktor i klass II utgår ej trak­ torskatt. För traktor i klass II, som drives med annat bränsle än bensin, utgår traktorskatt med 200 kronor för helt kalenderår. För traktor i klass III utgår traktorskatt med grundavgift och tilläggsav­ gift. För helt kalenderår utgör grundavgiften 85 kronor samt tilläggsav­ giften,

40 Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969

om tjänstevikten ej överstiger 3 000 kilogram, 30 kronor för varje på­ börjat tal av 100 kilogram av tjänstevikten minskad med 900 kilogram, om tjänstevikten överstiger 3 000 men ej 7 000 kilogram, 630 kronor för 3 000 kilogram av tjänstevikten och 50 kronor för varje påbörjat tal av 100 kilogram av återstående del av tjänstevikten, samt om tjänstevikten överstiger 7 000 kilogram, 2 630 kronor för 7 000 kilo­ gram av tjänstevikten och 90 kronor för varje påbörjat tal av 100 kilogram av återstående del av tjänstevikten.

4 §■ Med traktor i klass II får transport, som avser längre sträcka av allmän väg än 20 kilometer, ej utföras förrän veckoskatt erlagts för den kalender­ vecka under vilken transporten ulföres och behörigt skattekvitto erhållits. Veckoskatt erlägges dock ej för färd till eller från arbetsplats, försäljnings­ ställe eller dylikt för transport av redskap, som skall drivas med traktorn, eller av drivmedel eller reservdelar för traktorn eller redskapet. Veckoskatten utgör 30 konor, om traktorns tjänstevikt ej överstiger 1 600 kilogram, 50 kronor, om tjänstevikten överstiger 1 600 men ej 3 000 kilo­ gram, samt 80 kronor, om tjänstevikten överstiger 3 000 kilogram.

5 §. Bestämmelserna i 2—4, 6—14 och 15—18 §§ förordningen den 2 juni 1922 (nr 260) om automobilskatt (automobilskatteförordningen) äger mot­ svarande tillämpning i fråga om traktorskatt. Bestämmelserna i 6 § andra stycket och 13 § andra stycket samma förordning gäller även ändring av traktors användning.

6 §•

Bestämmelserna i 2, 8, 9, 11, 12, 14 och 18 §§ automobilskatteförordning­ en äger motsvarande tillämpning i fråga om veckoskatt. Bestämmelsen i 11 § om påföljd för brukande mot stadgandet i 10 § automobilskatteförord­ ningen avser i stället brukande i strid mot 4 § denna förordning. Den för ägare av fordon stadgade bestämmelsen om ansvar för brukande i strid mot 4 § äger, i fråga om fordon som tillhör staten eller kommun, tilllämpning på förarens närmaste förman. Har denne till förekommande av förseelse mot bestämmelsen gjort vad på honom ankommit och äger i följd av överordnads åtgärd eller vållande förseelse likväl rum, fälles den över­ ordnade till ansvar, som här avses. I andra stycket avsedd ansvarsbestämmelse äger, om fordonet tillhör nå­ gon, som står under förmyndare eller annan laga målsman, tillämpning på denne. Äges fordonet av oskiftat dödsbo eller av konkursbo, gäller bestäm­ melsen den eller dem, som äger företräda boet. I fråga om fordon, som tillhör bolag, förening eller annat samfund eller stiftelse eller annan sådan inrättning, äger i andra stycket avsedd ansvars­ bestämmelse tillämpning på den eller dem, som äger företräda samfundet eller inrättningen. Har länsstyrelsen i det län, där fordonet är registrerat eller, i fråga om icke registrerat fordon, företrädesvis användes, efter fram­ ställning av samfundet eller inrättningen godtagit viss person såsom bärare av ägares ansvar, gäller bestämmelsen i stället denne. Dömes ägaren för förseelse mot 4 § skall han förpliktas utge den vecko­ skatt som undandragits genom förfarandet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969 41

7 §•

Riksrevisionsverket fastställer tabeller till ledning för uträknande av skatt enligt denna förordning.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1970. För bestämmande av fordons skatteklass gäller dock 1 och 2 §§ redan från och med den 1 oktober 1969. Förordningens bestämmelser gäller redan före ikraftträdandet i fråga om åtgärd, som behövs för eller avser förordningens tillämpning därefter.

Bilskatteutredningens förslag

till

Förordning om ändring i vägtrafikförordningen den 28 september 1951

(nr 648)

Härmed förordnas, dels att 1 § 4 och 6 mom., 10 § 2 och 3 mom., 11 § 1 mom., 12 § 1 och 3 mom., 13 § 1 och 3 mom., 15 § 1 och 2 mom., 17 § 1 och 4 mom., 18 § 2 mom., 19 § 1 mom., 21 § 1 mom. samt 65 § 4 mom. vägtrafik­ förordningen den 28 september 19511 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges, dels att till 18 § skall fogas ett nytt moment, 4 mom., av nedan angiven lydelse.

släpfordon: fordon, som är byggt släpfordon: fordon, som är byggt för koppling till bil eller traktor och för koppling till bil, traktor eller mo­ avsett för person- eller godsbeford­ torredskap och avsett för person- el­ ran eller för att uppbära anordning­ ler godsbefordran eller för att upp­ ar för bilens eller traktorns drivan­ bära anordningar för bilens, trak­ de; torns eller motorredskapets drivan­ de; efterfordon: fordon, som, utan att efterfordon: fordon, som, utan att vara hänförligt till släpfordon, är vara hänförligt till släpfordon, är kopplat till bil eller traktor; kopplat till bil, traktor eller motor­ redskap; släpvagn: släpfordon — — -— — - ---------— med medar; påhäng svagn: släpvagn, som är påhängsvagn: släpvagn, som är av­ avsedd att genom kopplingsanord- sedd att genom kopplingsanordning, ning, bestående av tapp med vänd­ bestående av tapp med vändskiva el­ skiva eller därmed jämförlig kon­ ler därmed jämförlig konstruktion, struktion, förenas med bil eller trak­ förenas med bil, traktor eller motortor, och som är så utförd, att dess redskap, och som är så utförd, att underrede (chassi) eller karosseri di- dess underrede (chassi) eller karos- 1 Omtryckt 1967:856.

42 Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969

rekt vilar på det dragande fordo- seri direkt vilar på det dragande fornet; donet; sidvagn: fordon------------------------------ — brådskande tjänsteutövning. 6 mom. I denna förordning förstås med axeltryck: den------------------------------- — ett fordon; bils eller traktors tjänstevikt: bils, traktors eller motorredskaps sammanlagda vikten av dels fordo- tjänstevikt: sammanlagda vikten av net i normalt, fullt driftfärdigt skick dels fordonet i normalt, fullt driftvid användning av tyngsta till fordo- färdigt skick vid användning av net hörande karosseri, dels till för- tyngsta till fordonet hörande karosdonet hörande verktyg och reserv- seri, dels till fordonet hörande verk­ hjul ävensom bränsle, smörjolja och tyg och reservhjul ävensom bränsle, vatten, dels ock föraren av fordonet; smörjolja och vatten, dels ock föra­ ren av fordonet; motorcykels tjänstevikt ------------------------------- — eller medar. Vid fastställande----------------------------------- 70 kilogram. Närmare bestämmelser---------------------------------- därtill förordnar.

10 §•

2 mom. Motorfordon, traktorer, 2 mom. Motordrivna fordon och som är o försedda med gummihjul el­ släpfordon skola upptagas och redo­ ler med band, samt släpfordon skola visas i bilregister eller bilreservregis­ upptagas och redovisas i bilregister ter enligt vad i 3 mom. samt 16—eller bilreservregister enligt vad i 3 20 §§ närmare stadgas. mom. samt 16—20 §§ närmare stad­ gas. Fordon, som------- -—--------- -—------- benämnes reservregistrerat. 3. mom. Bilregister föres i löpande 3 mom. Bilregister föres i löpan­ följd i särskilda serier för bilar, mo­ de följd i särskilda serier för bilar, torcyklar, traktorer och släpfordon. för motorcyklar, för traktorer och motorredskap samt för släpfordon. Traktor och motorredskap skall re­ gistreras som tillhörande klass I, II eller III enligt traktorskatteförord­ ningen den ... (nr ...). Fordon skall-------------------------------- — fordonets registreringsnummer. Länen betecknas —--------------------- — — Norrbottens län. Fordon, som----------- ------------------- — annat fordon.

11 §•

1. mom. Motorfordon eller med 1 mom. Motorfordon eller med gummihjul eller med band försedd gummihjul eller med band försedd traktor må tagas i bruk endast om traktor eller annan traktor eller mo­ fordonet är registrerat och vederbör­ torredskap, som enligt traktorskatte­ ligen försett med skylt, som utvisar förordningen tillhör klass II eller III, fordonets registreringsnummer (re­ må tagas i bruk endast om fordonet gistreringsskylt). Om sådan skylt är registrerat och vederbörligen för­ förmäles i 21 § 1 mom. sett med skylt, som utvisar fordo­ nets registreringsnummer (registre­ ringsskylt). Om sådan skylt förmä­ les i 21 § 1 mom.

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969 43

Släpfordon må dragas av bil en­ Släpfordon må dragas av bil eller dast om släpfordonet är registrerat av traktor eller motorredskap, som och, på sätt i 21 § 2 mom. e) stad­ enligt traktorskatteförordningen till­ gas, försett med registreringsnum­ hör klass III, endast om släpfordonet mer. är registrerat och, på sätt i 21 § 2 mom. e) stadgas, försett med regi­ streringsnummer.

12 §.

1 mom. Utan-------------------------------— under förutsättning 1. att----------------------------------- 2 mom.; 2. att, såvitt angår motorfordon 2. att, såvitt angår motordrivet eller traktor, fordonet är försett med fordon, fordonet är försett med ininterimsskylt enligt bestämmelserna terimsslcylt enligt bestämmelserna i i 3 mom. och 21 § 1 mom.; samt 3 mom. och 21 § 1 mom.; samt 3. att------------ —------------------4 mom. Under 3------------------------------- —- vid besiktning. På reservregistrerat----------------------------------- eller släpfordon. 3 mom. Polismyndighet, som ut­ 3 mom. Polismyndighet, som ut­ färdat interimslicens för oregistrerat färdat interimslicens för oregistrerat fordon, skall tillhandahålla licensin­ fordon, skall tillhandahålla licensin­ nehavaren interimsskyltar, för mo­ nehavaren interimsskyltar, för mo­ torfordon två och för traktor en. torfordon två samt för traktor och motorredskap en. För varje----------------------------------- fyra kronor. Skylt skall---------------------------------- interimslicens beviljats. För skylt--------------------- —---------tillfalla statsverket.

13 § 1 mom. Utan hinder av vad i 11 § 1 mom. Utan hinder av vad i 11 § stadgas må den, som yrkesmässigt stadgas må den, som yrkesmässigt driver tillverkning av eller handel driver tillverkning av eller handel med motorfordon, traktorer eller med motordrivna fordon eller släp­ släpfordon bruka av honom saluhål­ fordon, bruka av honom saluhållet let fordon i fall, som avses i 12 § 1 fordon i fall, som avses i 12 § 1 mom. mom. a—d), eller för demonstration a—d), eller för demonstration eller eller försäljning av fordonet under försäljning av fordonet under förut­ förutsättning sättning 1. att 2 mom. stadgas; 2. att, såvitt angår motorfordon, 2. att, såvitt angår motordrivet traktor eller släpvagn, fordonet är fordon eller släpvagn, fordonet är försett med saluvagnsskylt enligt be­ försett med saluvagnsskylt enligt be­ stämmelserna i 3 mom. och 21 § 1 stämmelserna i 3 mom. och 21 § 1 mom.; samt mom.; samt 3. i----------------------------------- 4 mom. 3 mom. Länsstyrelse, som utfär­ 3 mom. Länsstyrelse, som utfär­ dat saluvagnslicens, gällande för dat saluvagnslicens, gällande för mo­ motorfordon, traktor eller släpvagn, tordrivet fordon eller släpvagn, skall skall under nedan angivna villkor under nedan angivna villkor tillhan­ tillhandahålla licensinnehavaren er- dahålla licensinnehavaren erforder-

44 Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969

forderligt antal saluvagnsskyltar. ligt antal saluvagnsskyltar. För var­ För varje motorfordon utlämnas två je motorfordon utlämnas två skyltar skyltar och för varje traktor eller och för varje traktor, motorredskap släpvagn en skylt. eller släpvagn en skylt. Saluvagnsskylt må utlämnas en­ Saluvagnsskylt må utlämnas en­ dast under villkor dast under villkor att, såvitt angår motorfordon eller att, saluvagnsskatt blivit erlagd, släpvagn, saluvagnsskatt blivit erlagd, att, såvitt angår motorfordon eller att, såvitt angår motorfordon eller med gummihjul försedd traktor, i med gummihjul försedd traktor, i två exemplar ingives bevis om tra­ två exemplar ingives bevis om tra­ fikförsäkring för varje fordon, varå fikförsäkring för varje fordon, varå skylten skall användas, skylten skall användas, samt att för varje skylt erlägges samt att för varje skylt erlägges fem kronor i avgift. fem kronor i avgift. Saluvagnsskylt, utlämnad----------- -------- ---------skyltens utlämnande. Har saluvagnslicens-------------------- -------- — vederbörande länsstyrelse. Angående rätt----------------------------- — särskilt stadgas.

15 §. 1 mom. Tillverkare här i riket av 1 mom. Tillverkare här i riket av motorfordon, traktorer eller släpfor­ motordrivna fordon eller släpfordon don eller här i riket bosatt general­ eller här i riket bosatt generalagent agent för sådan tillverkare i utlan­ för sådan tillverkare i utlandet må det må erhålla tillstånd att få olika erhålla tillstånd att få olika typer typer av tillverkningen besiktigade av tillverkningen besiktigade (typ­ (typbesiktning). besiktning). Tillstånd till------- —------------------- anses föreligga. 2 mom. Därest motorfordon, trak­ 2 mom. Därest motordrivet for­ tor eller släpfordon enligt intyg, ut­ don eller släpfordon enligt intyg, ut­ färdat av tillverkare eller general­ färdat av tillverkare eller general­ agent med tillstånd till typbesikt­ agent med tillstånd till typbesikt­ ning, är i överensstämmelse med ning, är i överensstämmelse med typ­ typfordon, som blivit för denne be­ fordon, som blivit för denne besik­ siktigat och godkänt, eller företer en­ tigat och godkänt, eller företer en­ dast sådana avvikelser från typfor­ dast sådana avvikelser från typfor­ donet, vilka äro att hänföra till for­ donet, vilka äro att hänföra till for­ donets utstyrsel och icke förändra donets utstyrsel och icke förändra dess beskattningsförhållande, skall dess beskattningsförhållande, skall så anses som om fordonet godkänts så anses som om fordonet godkänts vid registreringsbesiktning den dag vid registreringsbesiktning den dag intyget utfärdats. Dylikt intyg, typ­ intyget utfärdats. Dylikt intyg, typintyg, får icke utfärdas beträffande intyg, får icke utfärdas beträffande fordon, som är eller varit registrerat fordon, som är eller varit registrerat eller är eller varit infört i export- eller är eller varit infört i exportvagnsförteckning. vagnsförteckning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969 45

1 mom. Ansökan------------ — —------------- till salu. Har släpfordon, som förut icke re­ Har annan traktor än som avses gistrerats, tagits i bruk enligt inte- i första stycket, motorredskap eller rimslicens, skall ansökan om regi­ släpfordon tagits i bruk enligt instrering av fordonet göras av ägaren terimslicens och har fordonet icke inom tre veckor från det fordonet förut registrerats, skall ansökan om togs i bruk. registrering av fordonet göras av ägaren inom tre veckor från det for­ donet togs i bruk. 4 mom. Ansökan ------ och postadress; dels, i fråga om traktor och mo­ torredskap, uppgift om vilken klass fordonet tillhör enligt traktorskatte­ förordningen; dels, i-— --------------------- -—-----licensens nummer. Ansökan skall —----------------------— — stadgad avgift. Om skyldighet att därjämte erläg- Om skyldighet att därjämte erläg­ ga bilskatt är särskilt stadgat. ga bilskatt eller traktorskatt är sär­ skilt stadgat.

18 §• 2 mom. Ägare--------—--------- — — — 17 § 3 mom. Anmälan enligt detta moment om Anmälan enligt detta moment om verkställd registreringsbesiktning verkställd registreringsbesiktning skall vara åtföljd av besiktningsin- skall vara åtföljd av besiktningsinstrumentet i tre exemplar ävensom strumentet i tre exemplar ävensom stadgad avgift. Angående skyldighet stadgad avgift. Angående skyldighet att vid sådan anmälan foga bilskatt, att vid sådan anmälan foga bilskatt vartill anmält förhållande må giva eller traktorskatt, vartill anmält för­ anledning, är särskilt stadgat. hållande må giva anledning, är sär­ skilt stadgat. 4 mom. Ägare av registrerad trak­ tor eller registrerat motorredskap, som avser att använda fordonet på sådant sätt att det kommer att till­ höra högre klass enligt traktorskat­ teförordningen, skall innan ändring­ en sker anmäla denna till länsstyrel­ sen i det län där fordonet är registre­ rat. Om skyldighet att vid sådan an­ mälan foga traktorskatt är särskilt stadgat.

19 §. 1 mom. Har ägare av registrerat 1 mom. Skall registrerat motorfor­ motorfordon eller registrerad trak­ don eller registrerad traktor, som är tor för avsikt att under viss tid eller försedd med gummihjul eller med tills vidare icke bruka fordonet eller band, under viss tid eller tills vidare ämnar ägare av registrerat släpfor­ icke brukas eller skall annan regi­ don icke vidare låta fordonet dragas strerad traktor eller registrerat mo-

46 Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969

av bil, må anmälan om förhållandet torredskap eller släpfordon brukas göras hos länsstyrelsen för fordonets på sådant sätt att registreringsplikt överförande Ifrån bilregistret till bil- inte längre föreligger, må anmälan reservregistret. Anmälan skall göras om förhållandet göras hos länsstyrel­ skriftligen och åtföljas av stadgad sen för fordonets överförande från avgift. bilregistret till bilreservregistret. An­ mälan skall göras skriftligen och åt­ följas av stadgad avgift.

21 §.

1 mom. Registrerings-, interims- 1 mom. Registrerings-, interimseller saluvagnsskylt skall i förekom­ eller saluvagnsskylt skall i förekom­ mande fall vara anbragt på motor­ mande fall vara anbragt på motor­ fordon såväl framtill som baktill, på fordon såväl framtill som baktill, traktor framtill och på släpfordon på traktor och motorredskap fram­ baktill. Framtill anbragt skylt skall till samt på släpfordon baktill. Fram­ vara väl synlig framifrån och baktill till anbragt skylt skall vara väl syn­ anbragt skylt väl synlig bakifrån. lig framifrån och baktill anbragt skylt väl synlig bakifrån. På traktor må dock, om det med­ På traktor och motorredskap må för avsevärd olägenhet att föra skyl­ dock, om det medför avsevärd olä­ ten framtill, denna i stället vara an­ genhet att föra skylten framtill, den­ bragt på annan lämplig, utifrån lätt na i stället vara anbragt på annan synlig plats. lämplig, utifrån lätt synlig plats. Har till------------------—------------ sådan skylt. Vad i----------------------------------- brandväsendets räkning. Skylt får------------ ---------------------- kan avläsas. Närmare bestämmelser —--------------------------- - av Konungen.

65 §• 4. mom. Sökes ej inom föreskri­ 4 mom. Sökes ej inom föreskriven ven tid registrering av motorfordon, tid registrering av motordrivet for­ av traktor med gummihjul eller don eller släpfordon på sätt i 17 § band eller av släpfordon på sätt i stadgas, straffes den felande med 17 § stadgas, straffes den felande dagsböter. med dagsböter. Underlåter någon------------ — --------- --------femhundra kronor. Om någon----------------------—-------— sin skyldighet.

1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1970. 2. De ändrade bestämmelserna i 11—13, 17—19 och 65 §§ beträffande registrerings- och anmälningsskyldighet i fråga om traktor och motorred­ skap gäller dock redan från och med den 1 oktober 1969. 3. Ägare av registrerad traktor skall inom tre veckor från sistnämnda dag anmäla hos länsstyrelsen i det län där fordonet är registrerat, vilken klass fordonet tillhör enligt traktorskatteförordningen. 4. Den som underlåter att inom föreskriven tid lämna sådan anmälan som avses i föregående punkt straffas med böter, högst 500 kronor. 5. Förordningens bestämmelser gäller redan före ikraftträdandet i fråga om åtgärd, som behövs för eller avser förordningens tillämpning därefter.

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969 47

Bilskatteutredningens förslag

till

Förordning angående ändrad lydelse av 1 § förordningen den 15 december

1961 (nr 653) om brännoljeskatt

Härmed förordnas, att 1 § förordningen den 15 december 1961 om bränn­ oljeskatt skall erhålla andrad e pa sätt nedan anges.

Till staten------------ —------------------ följande brännolja. Skatt skall icke utgå för bränn­ Skatt skall icke utgå för bränn­ olja, som uppenbart är avsedd att olja, som uppenbart är avsedd att förbrukas för annat ändamål än drift förbrukas för annat ändamål än drift av motor i motorfordon. av motor i motorfordon eller i trak­ tor eller motorredskap, som tillhör klass III enligt traktorskatteförord­ ningen den ... (nr ...). Med obeskattad-------------------------- --------den förvärvats. Begreppet motorfordon har i den­ Begreppen motorfordon, traktor na förordning samma innebörd som och motorredskap har i denna för­ i vägtrafikförordningen, dock att till ordning samma innebörd som i väg­ motorfordon ej hänföras sådana trafikförordningen den 28 september fordon, som på grund av stadgande 1951 (nr 6i8). Till sådana fordon i 77 § sistnämnda 'förordning eller hänföras dock ej fordon, som på beslut, som i samma författningsrum grund av stadgande i 77 § sistnämn­ avses, icke skolat upptagas och re­ da förordning eller beslut, som i dovisas i bilregister. samma författningsrum avses, icke skolat upptagas och redovisas i bil­ register. Vad som sägs i det följande om motorfordon gäller även traktor och motorredskap, som tillhör klass III enligt traktor skatteförordningen.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1970. Förordningens bestämmelser gäller redan före ikraftträdandet i fråga om åtgärd, som behövs för eller avser förordningens tillämpning därefter.

48 Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969

Bilskatteutredningens förslag

till

Förordning angående ändrad lydelse av 1 § förordningen den 29BmajJ1964

(nr 352) om gasolskatt

Härmed förordnas, att 1 § förordningen den 29 maj 1964 om gasolskatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

1 §•

Till staten skall i enlighet med Till staten skall i enlighet med be­ bestämmelserna i denna förordning stämmelserna i denna förordning er­ erläggas särskild skatt (gasolskatt) läggas särskild skatt (gasolskatt) för för gasol och annan till tulltaxenum- gasol och annan till tulltaxenummer mer 27.11, 29.01 eller 38.19 hänför- 27.11, 29.01 eller 38.19 hänförlig va­ lig vara, som helt eller till huvud­ ra, som helt eller till huvudsaklig saklig del består av gasformiga kol­ del består av gasformiga kolväten väten och som användes till drift av och som användes till drift av motor motor i motorfordon. i motorfordon eller i traktor eller motorredskap, som tillhör klass III enligt traktorskatteförordningen den ... (nr ...). Vad i--------—-----------------------skattepliktig vara. Begreppet motorfordon har i den­ Begreppen motorfordon, traktor na förordning samma innebörd som och motorredskap ha i denna för­ 1 vägtrafikförordningen. Bestämmel­ ordning samma innebörd som i väg­ serna i förordningen äga dock ej till- trafikförordningen den 28 september lämpning på annat motorfordon än 1951 (nr 648). sådant som skall upptagas och re­ dovisas i länsstyrelses bilregister eller må brukas här i riket enligt interimslicens eller saluvagnslicens, ej heller på motorfordon som jämlikt 2 § första eller andra stycket förord­ ningen om automobilslcatt är frikallat från skatteplikt enligt sistnämn­ da förordning. Vad som sägs i det följande om motorfordon gäller även traktor eller motorredskap, som tillhör klass 111 enligt traktorskatteförordningen. Bestämmelserna i denna förord­ ning äga ej tillämpning på annat mo­ torfordon än sådant som skall upp­ tagas och redovisas i länsstyrelses bilregister eller må brukas här i ri­ ket enligt interimslicens eller salu-

vagnslicens, ej heller på motorfordon

som jämlikt 2 § första eller andra

stycket förordningen den 2 juni 1922

(nr 260) om automobilskatt är fri-

kallat från skatteplikt enligt sist­

nämnda förordning.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1970. Förordningens bestämmelser gäller redan före ikraftträdandet i fråga om åtgärd som behövs för eller avser förordningens tillämpning därefter.

MARCUS BOKTR. STHLM 1969 6901 59