('med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370), m. m.',)

Kungl. Maj:ts proposition hr 160 år1970 1

Nr 160

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370), m. m.; given Stockholms slott den 16 oktober 1970.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att an­ taga härvid fogade förslag till 1) lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370), 2) lag om ändring i taxeringsförordningen (1956: 623). Under Hans Maj :ts Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås dya regler för särskild fastighetstaxering. Liksom hittills skall särskild fastighetstaxering utföras av den lokala taxerings­ nämnden. När skäl föreligger skall dock särskilda fastighetstaxeringsnämnder kunna inrättas. Särskild sakkunskap i fråga om fastighetsvärdering avses skola tillföras nämnderna. I övrigt bygger förslaget i propositionen på de erfarenheter som gjorts vid 1970 års allmänna fastighetstaxering. Förutom en teknisk anpassning av be­ stämmelserna om särskild fastighetstaxering föreslås sålunda att de arbets­ rutiner som förekommer vid den allmänna fastighetstaxeringen i tillämpliga delar överförs på den särskilda fastighetstaxeringens område. Även i fråga om fullföljdsregler och beträffande rättelse av fastighetslängd avses ske en anpassning till vad som gäller på den allmänna fastighetstaxeringens om­ råde. De föreslagna reglerna avses skola tillämpas fr. o. m. 1971 års särskilda fastighetstaxering. 1 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 160

2 Kungi. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

1) Förslag

till

Lag

om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Härigenom förordnas, att 12 § kommunalskattelagen (1928: 370) skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse )

1 in o in. Allmän uppskattning av 1 m o m. Allmän uppskattning av fastighets värde (allmän fastig­ fastighets värde (allmän fastig­ hetstaxering) skall ske vart hetstaxering) skall ske vart femte år. De vid sådan uppskattning femte år. Värde som fastställts vid fastställda värdena må ej ändras allmän fastighetstaxering gäller från förrän vid nästa allmänna fastighets­ ingången av det taxeringsår då all­ taxering, där ej annat föranledes av män fastighetstaxering sker till in­ stadgandena i 2 mom. gången av det taxeringsår då all­ män fastighetstaxering sker nästa gång, om ej annat föranledes av stadgandena i 2 mom. 2 mom.1 Nya taxeringsvärden —- — — en femtedel. Taxering, som----------- —- -— — berörda prisläge. Nytt taxeringsvärde som åsatts en­ ligt första stycket gäller från ingång­ en av det taxeringsår, då värdet åsatts, till ingången av det taxerings­ år då allmän fastighetstaxering sker nästa gång eller nytt taxeringsvärde åsatts till följd av första stycket.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

1 Senaste lydelse 1932: 291.

Kungl. Maj.ts proposition nr 160 år 1970 3

2) Förslag

till

Lag

om ändring i taxeringsförordningen (1956: 623)

Härigenom förordnas i fråga om taxeringsförordningen (1956: 623),

dels att 102 §, 139 § 1 mom., 156 §, 167 § 1 mom., 168 § och 174—186 §§

skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i förordningen skall införas fjorton nya paragrafer, 187—200 §§

samt närmast före 174, 178, 182, 184, 191, 192, 193, 195, 196, 198 och 200 §§ nya rubriker av nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse ) (Föreslagen lydelse )

102 gi

Har fastighets taxeringsvärde legat Har fastighets taxeringsvärde legat till grund för inkomsttaxering eller till grnnd för inkomsttaxering eller förmögenhetstaxering och sker ge­ förmögenhetstaxering och sker ge­ nom utslag av Kungl. Maj :t eller nom utslag av Kungl. Maj :t eller kammarrätten eller genom beslut kammarrätten eller genom beslut

enligt 167, 181 eller 184 § av pröv- av fastighetsprövningsnämnd eller

ningsnämnd sådan ändring beträf­ prövningsnämnd sådan ändring be­ fande fastighetstaxeringen att in­ träffande fastighetstaxeringen att in­ komsttaxeringen eller förmögenhets- komsttaxeringen eller förmögenhetstaxeringen bör bestämmas till annat taxeringen bör bestämmas till annat belopp än som skett, må besvär med belopp än som skett, må besvär med yrkande om härav föranledd ändring yrkande om härav föranledd ändring i taxeringen för inkomst eller för­ i taxeringen för inkomst eller förmö­ mögenhet anföras av den skattskyl­ genhet anföras av den skattskyldige, dige, taxeringsintendent och, såvitt taxeringsintendent och, såvitt angår angår taxering till kommunal in­ taxering till kommunal inkomst­ komstskatt, vederbörande kommun. skatt, vederbörande kommun. Besvären skola ------ fastighetstaxeringen meddelades. Besvär enligt — — fastighetstaxeringen föreligger.

139 §• 1 m o in.2 Till ledning — -------- för tiden från och med den 1 juli året näst före det, då allmän fastighetstaxering senast ägde rum, till och med den 30 juni det år, då uppgiften skall avlämnas. Hypoteksinrättning skall — — — under tiden från och med den 1 juli året näst före det, då allmän fastighetstaxering senast ägde rum, till och med den 30 juni det år, då uppgiften skall avlämnas.

Byggnadsnämnd skall underrätta Byggnadsnämnd skall, med den lokal skattemyndighet om beviljat begränsning som föreskrives av riksbyggnadslov inom myndighetens skatteverket, lämna den lokala skatverksamhetsområde senast en må- temyndigheten uppgift om arten

1 Senaste lydelse 1969: 709. 2 Senaste lydelie 1968: 733.

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

(Nuvarande lydelse ) (Föreslagen lydelse ) nåd efter det att beslutet om bygg­ och omfattningen av den byggnads­ nadslov meddelades. verksamhet som avses med beviljade byggnadslov. Uppgift skall lämnas för varje fastighet för sig senast två veckor efter utgången av varje kvartal och omfatta de byggnadslov som beviljats under kvartalet.

156 §4 Har fastighetstaxeringsnämnds be­ Har fastighetstaxeringsnämnds be­ slut om taxering ej införts i fastig- slut om taxering ej införts i fastig­ hetslängd inom föreskriven tid eller hetslängd inom föreskriven tid eller

har taxering införts för annan fas­ har taxering införts i fastighetslängd

tighet än den taxeringen avsett eller för annan fastighet än den taxering­

eljest uppenbarligen införts felaktigt en avsett eller eljest uppenbarligen i fastighetslängd, må den lokala felaktigt eller har anteckning om skattemyndigheten besluta om rät­ ägare i fastighetslängd blivit oriktig,

telse av fastighetslängden i denna må den lokala skattemyndigheten del. besluta om rättelse av fastighets­ längden i denna del. Har fastighetstaxeringsnämnds beslut om taxering blivit —------- rättelse i denna del. Efter den-------—- lokala skattemyndigheten. Innan rättelse-------— fastighetens ägare. Den lokala -------— —--------om rättelse. Talan mot-—- — ---------------------------167 §§. Närmare föreskrifter---- ---- — Kungl. Maj :t.

167 §. 1 m o in.1 Den som---------- -------------äga rum,

5) om fastighet på grund av fel- 5) om taxeringsbeslut beträffande räkning, misskrivning eller annat fastigheten blivit oriktigt på grund uppenbart förbiseende blivit felak- av felräkning, misskrivning eller antigt taxerad, nät uppenbart förbiseende,

6) om eljest —-------— ------- felaktigt innehåll. Besvär enligt —------ ------------ - pröva målet. Kammarrätten må,----------- av prövningsnämnden.

168 §d Besvärsrätt tillkommer —-------fastighets garantibelopp.

Vad i 107 samt 110 —112 §§ är Vad i 107, 108 och 110 —113 §§ är

stadgat rörande besvär över taxe­ stadgat rörande besvär över taxe­ ring för inkomst eller förmögenhet ring för inkomst eller förmögenhet skall i tillämpliga delar gälla jämväl skall i tillämpliga delar gälla jämväl beträffande besvär över allmän fas­ beträffande besvär över allmän fas­ tighetstaxering. tighetstaxering. Utslag av —- det länet. Vid sådant — - att iakttaga. 1 Senaste lydelse 1969: 709.

Kungl. Majits proposition nr 160 år 1970 o

(Nuvarande lydelse ) (Föreslagen lydelse)

FJÄRDE AVDELNINGEN

Särskild fastighetstaxering

I. Om taxeringsårganisationen 174 §. 1 mom. Vid särskild fastighets­ taxering skall för fastighet, för vil­ ken enligt 12 § 2 mom. kommunal­ skattelagen nytt taxeringsvärde skall sättas, beslutas till vilket belopp det nya värdet skall upptagas. För övriga fastigheter, som äro underkastade taxering, skola nästföregående års taxeringsvärden oförändrade upp­ tagas. Särskild fastighetstaxering verk­ 2 mom. Särskild fastighetstaxe­ ställes inom varje lokalt taxerings­ ring verkställes inom varje lokalt distrikt av distriktets lokala taxe­ taxeringsdistrikt av distriktets lokala ringsnämnd. Dock må länsstyrelsen taxeringsnämnd om ej annat följer vid uppdelning av kommun i lokala av 3 mom. taxeringsdistrikt förordna, att vid särskild fastighetstaxering annan in­ delning skall tillämpas än som föreskrives för årlig taxering i övrigt. Vad i denna förordning är stadgat rörande taxeringsnämndernas och prövningsnämndernas verksamhet beträffande taxeringen för inkomst och förmögenhet, så ock för sådan taxering meddelade gemensamma bestämmelser rörande deklarationer och andra uppgifter ävensom före­ skrifterna om riksskattenämnden, de särskilda föreskrifterna i 126 — 128 §§ samt bestämmelserna om vi­ ten i 123—125 §§ och om kostnader för taxeringsarbetet i 129 §, 130 § och 173 § 2 mom. skola äga motsva­ rande tillämpning med avseende å handhavandet av särskild fastighets­ taxering, i den mån icke här nedan annorlunda stadgas. 3 m o in. Föreligger med hänsyn till antalet väntade ärenden rörande särskild fastighetstaxering som in-

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

nefatta åsättande av nytt taxerings­

värde eller andra omständigheter

skäl till det, må länsstyrelsen efter

hörande av den lokala skattemyndig­

heten förordna att område inom lä­

net skall utgöra särskilt f a s-

tighetstaxeringsdistrikt.

Sådant förordnande skall avse visst

taxeringsår och meddelas senast den

30 november året näst före taxerings­

För särskild fastighetstaxering in­

om särskilt fastighetstaxeringsdi-

strikt skall i första instans finnas

särskild fastighets taxe­

ringsnämnd.

4 m o m. Särskild fastighetstaxe-

ringsnämnd består av ordförande

samt ytterligare lägst fyra och högst

åtta ledamöter.

Ordförande och ytterligare en le­

damot förordnas av länsstyrelsen i

samband med förordnande om sär­

skilda fastighetstaxeringsdistrikt.

Övriga ledamöter väljas av kom­

munfullmäktige. Länsstyrelsen be­

stämmer antalet ledamöter med hän­

syn till det särskilda fastighetstaxe-

ringsdistriktets omfattning. Består

särskilt fastighetstaxeringsdistrikt

av mer än en kommun, bestämmer

länsstyrelsen hur många ledamöter

som skola väljas inom de olika kom­

munerna.

Val av ledamöter i särskild fastig-

hetstaxeringsnämnd jämte supplean­

ter, en för varje ledamot, skall för­

rättas senast den 31 december året

näst före taxeringsåret. Den som

därvid fört ordet har att underrätta

länsstyrelsen, ordföranden i den sär­

skilda fastighetstaxeringsnämnden

och de valda om utgången av valet.

I fråga om val av ledamöter och

suppleanter i särskild fastighetstaxe-

ringsnämnd gäller 13 § i tillämpliga

Bestämmelserna i 133 § 2 mom.

äga motsvarande tillämpning på sär­

skild fastighetstaxeringsnämnd.

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970 7

(Nuvarande lydelse ) (Föreslagen lydelse) Bestämmelserna i det följande om taxeringsnämnd eller ordförande i taxeringsnämnd gälla även särskild fastighetstaxeringsnämnd eller ord­ förande i sådan fastighetstaxerings­ nämnd, om ej annat föreskrives. 5 mom. Taxeringsnämnd skall pröva hos nämnden gjord framställ­ ning om sådant särskilt angivande av värden av olika i taxeringsenhet ingående fastigheter eller delar av fastigheter som avses i 8 § sista styc­ ket kommunalskatt elag en.

175 1 m o m. Har vid ingången av år, Varje län utgör ett prövning sdå allmän fastighetstaxering icke distrikt. Talan mot taxerings­ äger rum, beträffande viss fastighet nämnds beslut prövas av prövningsförhållande förelegat av beskaffen­ nämnd som avses i 11 § 1 mom. Så­ het att böra jämlikt 12 § 2 mom. dan pr övning snämnd fullgör även kommunalskattelagen föranleda i övrigt de åligganden som enligt den­ åsättande av nytt taxeringsvärde, är na förordning eller annan författ­ fastighetens ägare eller därmed lik­ ning ankomma på prövningsnämnställd innehavare skyldig att utan den. anmaning till ledning för fastighe­ tens taxering det året avgiva dekla­ ration (särskild fastig hets­ deklaration). Har fastighet eller komplex av fastigheter, som vid senaste fastig­ hetstaxering behandlats som taxe­ ringsenhet, därefter uppdelats mel­ lan flera ägare eller innehavare, sko­ la dylika deklarationer avgivas av samtliga ägare eller innehavare, av envar beträffande hans del av taxe­ ringsenheten. Särskild fastighetsdeklaration skall avfattas å blankett enligt fast­ ställt formulär och innehålla upp­ lysning om det förhållande, som skall föranleda åsättande av nytt taxe­ ringsvärde; och skall i övrigt om så­ dan deklaration i tillämpliga delar gälla vad om allmän fastighetsdekla­ ration är stadgat. 2 mom. Efter anmaning är äga­ re eller därmed likställd innehavare av fastighet, även om han förmenar,

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

Brandförsäkringsanstalt är efter Vid behandling av taxeringsfråga, anmaning skyldig att till ledning vid som kräver särskild sakkunskap, må särskild fastighetstaxering avlämna taxeringsnämnd och prövningsuppgift rörande försäkringsvärdet å nämnd anlita biträde av sakkunnig. byggnader, som äro hos anstalten Då fråga är om biträde åt taxe­ försäkrade mot brandskada. ringsnämnd, tillkallas sakkunnig av ordföranden efter samråd med förste taxeringsintendenten.

177 §• 1 mom. Under de år, då särskild Det åligger lokal skattemyndighet fastighetstaxering skall äga rum, har att medverka vid taxeringsarbetet i taxeringsnämnden att, så fort ske den omfattning Kungl. Maj:t eller kan, företaga sådan taxering. Nämn­ länsstyrelsen föreskriver. den har därvid att för varje fastig­ het, å vilken jämlikt 12 § 2 mom. kommunalskattelagen nytt taxerings­ värde skall sättas, besluta till vilket belopp det nya värdet skall uppta­ gas. För övriga taxering underkas­ tade fastigheter skola nästföregåen­ de års taxeringsvärden oförändrade upptagas. Taxeringsnämnden har jämväl att

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970 9

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

(Nuvarande lydelse ) (Föreslagen lydelse)

II. Om skyldighet att avlämna särskild fastighetsdeklaration in. m.

178 §. 1 in o in. Taxering, som till följd 1 m o in. Har vid ingången av år, av prövningsnämnds beslut tillkom­ då allmän fastighetstaxering icke mit eller blivit fastställd annorlunda äger rum, beträffande viss fastighet än taxeringsnämnden bestämt, skall förhållande förelegat av beskaffen­ antecknas i vederbörlig fastighets- het att böra jämlikt 12 § 2 mom. längd. kommunalskattelagen föranleda åsättande av nytt taxeringsvärde, är den som var ägare av fastigheten vid nämnda tidpunkt skyldig att utan anmaning till ledning för fastighe­ tens taxering det året avgiva deklara­ tion (särskild fastighets­ deklaration). Har fastighet eller komplex av fas­ tigheter, som vid senaste fastighets­ taxering behandlats som taxerings­ enhet, därefter uppdelats mellan fle­ ra ägare, skola särskilda fastighetsdeklarationer avgivas av samtliga ägare, av envar beträffande hans del av taxeringsenheten. 2 m o in. Bestämmelserna i 92 § 2 in o in. Under år, då allmän fas­ om underrättelse angående pröv­ tighetstaxering icke äger rum, är ningsnämnds beslut i fråga om taxe­ ägare av fastighet skyldig att efter ring för inkomst eller förmögenhet anmaning till ledning för fastighe­ skola äga motsvarande tillämpning å tens taxering avgiva särskild fastig­ sådan nämnds beslut rörande sär­ hetsdeklaration ävensom avlämna skild fastighetstaxering, därvid vad uppgift om andra förhållanden än som avser skattskyldig skall gälla sådana som skola angivas i deklara­ ägare eller därmed likställd inneha­ tionen. vare av fastighet och annan, för vil­ ken garantibelopp för fastighet skall upptagas såsom skattepliktig in­ komst. 3 3 mom. Särskild fastighetsde­ klaration skall avfattas på blankett enligt fastställt formulär. Bestäm­ melserna i 136 § 1 mom. äga mot­ svarande tillämpning på sådan de­ klaration. i mom. Särskild fastighetsde­ klaration, som avgives utan anma­ ning, skall ingivas till länsstyrelsen eller till lokal skattemyndighet i det

Kungl. Maj. ts proposition nr 160 år 1970 11

(Nuvarande lydelse ) (Föreslagen lydelse) län, där taxering av fastigheten skall äga rum, eller också till ordföranden i vederbörande taxeringsnämnd och vara lämnad senast den 15 februari. I övrigt äga bestämmelserna i 34 § 4 mom. och 35 § andra stycket mot­ svarande tillämpning på avlämnan­ de av särskild fastighets deklaration.

179 8. 1 m om. Över beslut av taxerings­ Brandförsäkringsanstalt är efter nämnd rörande särskild fastighets­ anmaning skyldig att till ledning vid taxering må besvär anföras hos särskild fastighetstaxering avlämna prövning snämnden i länet uppgift rörande försäkringsvärdet på 1) av ägare eller därmed likställd byggnader, som äro hos anstalten innehavare av fastighet, såvitt fastig­ försäkrade mot brandskada. heten rörer, 2) av vederbörande kommun, samt 3) av taxering sintendent. 2 mom. Beträffande besvär en­ ligt denna paragraf skall vad i 75 och 76 §§ är stadgat rörande besvär i fråga om taxering för inkomst och förmögenhet äga motsvarande tilllämpning.

180 1 mom. Besvär över prövnings- Har särskild fastighetsdeklaration nämnds beslut rörande särskild fas­ eller annan uppgift till ledning för tighetstaxering må anföras hos kam­ särskild fastighetstaxering icke in­ marrätten av part som i 179 § sägs kommit inom föreskriven tid från 1) om han anfört besvär hos pröv- den som kan antagas vara deklara­ ningsnämnden men hans talan icke tions- eller uppgiftsskyldig, må han bifallits, anmanas att avgiva sådan deklara­ 2) om prövningsnämnden ändrat tion eller uppgift. fastighetens taxering utan att sådan År avlämnad deklaration eller ändring påyrkats av honom. uppgift icke så upprättad som i den­ Besvär till kammarrätten må en­ na förordning föreskrives, må den dast innefatta fullföljande helt el­ deklarations- eller upp gifts skyldige ler delvis av yrkande, som klagan­ anmanas att avhjälpa bristen. den framställt hos prövningsnämn­ den. Har denna ändrat taxerings­ nämnds beslut utan att yrkande där­ om framställts av klaganden, må be­ svären till kammarrätten icke inne­ fatta längre gående yrkande än taxe­ ringens bestämmande i enlighet med taxeringsnämndens beslut. 2 mom. Beträffande besvär en-

12 Kungl. Maj:ts proposition hr 160 år 1970

(Nuvarande lydelse ) (Föreslagen lydelse ) ligt denna paragraf skall vad i 96 och 97 §§ är stadgat rörande besvär till kammarrätten i fråga om taxe­ ring för inkomst och förmögenhet äga motsvarande tillämpning. 1 för­ teckning över anförda besvär skola besvär över särskild fastighetstaxe­ ring upptagas för sig utan samman­ blandning med övriga besvär. 3 mom. I fråga om kammarrät­ tens handläggning av mål angående särskild fastighetstaxering skall vad i 165 § är stadgat äga motsvarande tillämpning.

181 S.

1 m o in. Vad i 99 § stadgas skall Anmaning må utfärdas av taxe­ äga motsvarande tillämpning, om ringsnämnd, taxering sintendent och ägare eller därmed likställd inneha­ prövning snämnd. vare av fastighet icke erhållit i 177 § I anmaning må vite föreläggas, 3 mom. föreskriven underrättelse se­ utom i fall då anmaningen gäller nast den 15 juli under taxeringsåret. skyldighet för ägare av fastighet att 2 m om. Besvär i fråga om sär­ lämna uppgift om andra förhållan­ skild fastighetstaxering må jämväl den än dem som angivas i deklaraanföras i särskild ordning av ägare tions formulär et. Om anmaning gäl­ eller därmed likställd innehavare av ler i övrigt 52, 54 och 55 §§. fastighet, 1) om fastighet uppförts såsom skattepliktig, ehuru den är undanta­ gen från skatteplikt, eller taxering ägt rum av annan egendom än som enligt 4 § tredje stycket kommunal­ skattelagen är att hänföra till fastig­ het, 2) om fastighet taxerats å mer än en ort eller eljest taxerats i fall, där taxering av fastigheten icke bort äga rum, samt 3) om fastighet på grund av fel­ räkning, misskrivning eller annat uppenbart förbiseende blivit felak­ tigt taxerad. Besvär som nu sagts prövas av prövning snämnden i länet. Har taxe­ ringen prövats av pr övning snämn­ den eller kammarrätten, ankommer det dock på kammarrätten att pröva målet. Kammarrätten må, om besvär som anförts i särskild ordning finnas bö-

Kungl. Maj.ts proposition nr 160 år 1970 13

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse ) ra upptagas till prövning, förordna att målet skall upptagas och vidare handläggas av prövningsnämnden. 3 m o in. I fall som i 2 mom. sägs må besvär jämväl anföras av taxeringsintendent. 4 m o m. Besvär, som i denna pa­ ragraf avses, skola för att kunna upptagas till prövning vara inkomna före utgången av femte året efter taxeringsåret. 5 mom. Anföras besvär i sär­ skild ordning hos prövningsnämnd, skall vad i 75 § stadgas äga motsva­ rande tillämpning. Skola besvären anföras hos kam­ marrätten, gäller i tillämpliga delar vad som stadgas i 96 § första stycket och 97 §.

III. Om förberedande åtgärder 182

§•

Över kammarrättens utslag i mål Länsstyrelsen skall senast den 15 angående särskild fastighetstaxering, november till riks skatteverket av­ såvitt rörer tillämpning av 6 § 1 giva förslag till anvisningar för föl­ mom., 7, 8, 9, 10, 11 eller 12 § kom­ jande års taxering. Senast den 20 munalskattelagen, må klagan icke fö­ december året före taxeringsåret ras. fastställer verket sådana anvisning­ Den som icke åtnöjes med kam­ ar. Länsstyrelsen skall senast den marrättens utslag i mål angående 15 januari under taxeringsåret till­ särskild fastighetstaxering, såvitt an­ ställa taxeringsnämnderna de anvis­ går annan fråga än i första stycket ningar som gälla för länet. sägs, äger hos Kungl. Maj:t söka änd­ ring genom besvär, som skola vara inkomna till finansdepartementet inom två månader efter det klagan­ den erhållit del av kammarrättens utslag. 183 §■ Besvärsrätt liksom för ägare eller Länsstyrelsen kan då den finner därmed likställd innehavare av fas­ lämpligt kalla ordföranden och högst tighet tillkommer jämväl annan för två andra ledamöter från varje taxe­ vilken garantibelopp för fastigheten ringsnämnd inom länet eller del där­ skall upptagas såsom skattepliktig av att på lämplig ort sammanträda inkomst, så ock arrendator, vilken för överläggningar rörande taxejämlikt avtal, ingånget efter kommu­ ringsarbetet. Länsstyrelsen kan till nalskattelagens ikraftträdande, gent­ sådant sammanträde kalla även and­ emot ägaren eller innehavaren har ra personer, som på grund av sin att ansvara för skatt för fastighets verksamhet eller av annan anledning

14 Kungi. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

garantibelopp. kunna antagas äga sakkunskap i frå i 107, 108 samt 110—113 §§ ga om värdering av fastigheter. är stadgat rörande besvär över taxe­ ring för inkomst och förmögenhet skall i tillämpliga delar gälla jämväl beträffande besvär över särskild fas­ tighetstaxering. Vad i 168 § tredje och fjärde styc­ kena och 169 § stadgas skall äga motsvarande tillämpning beträffande särskild fastighetstaxering.

IV. Om taxeringsnämndernas verksamhet m. m. 184 §• Därest efter taxeringsårets ut­ Bestämmelserna i 7 §, 16 § 3 mom. gång fastighets taxeringsvärde i an­ samt 17 och 59 §§ äga motsvarande ledning av anförda besvär ändras el­ tillämpning vid särskild fastighets­ ler taxeringsvärde åsättes fastighet, taxering. som icke blivit taxerad, har pröv- Samtliga ledamöter i taxerings­ ningsnämnden att efter anmälan av nämnden må deltaga i granskningen taxeringsintendent vidtaga däremot av särskilda fastighetsdeklarationer svarande åtgärder för efterföljande samt uppgifter och andra handlingar år under taxeringsperioden, där ej som ingivits till ledning för den sär­ beträffande fastigheten sådant för­ skilda fastighetstaxeringen. hållande inträffat, som jämlikt 12 § För avgivande av yttrande i be- 2 mom. kommunalskattelagen bör svärsmål, som är anhängigt i prövföranleda åsättande av nytt taxe­ ningsnämnd, må ordföranden rådgö­ ringsvärde. ra med ledamot i taxeringsnämnden. Sådan anmälan hos prövnings- Ordföranden må för ändamålet även nämnden må jämväl göras av fas­ kalla ledamöterna till sammanträde tighetens ägare eller därmed likställd utan hinder av att nämndens arbete innehavare eller, om besvären an­ i övrigt är avslutat. förts av annan än ägaren eller inne­ havaren, av denne.

185 S. Vad i 117 § första, tredje och Bestämmelserna i 61 § 1, 4 och 5 fjärde styckena samt 122 § första inom., 62 och 65 §§ samt 151 § tred­ stycket stadgas om tystnadsplikt och je—femte styckena gälla i tillämp­ om påföljd för brott mot sådan plikt liga delar särskild fastighetstaxe­ skall äga motsvarande tillämpning i ring. fråga om särskild fastighetstaxering. Beslut om taxering må icke fat­ tas av taxeringsnämnd såvida icke ordföranden och minst två eller, i taxeringsnämnd vars distrikt omfat­ tar mer än en kommun, minst tre andra ledamöter äro tillstädes. Den omständigheten att ledamot av

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970 15

nämnden har att avträda vid be­

handling av viss taxering, utgör dock

ej hinder mot att beslut fattas om

denna taxering.

Annat nämndens beslut än som

avses i andra stycket må fattas av

ordföranden ensam.

Den som i särskild fastighetsde- Arbetet med den särskilda fastig­ klaration eller i uppgift som i 175 § hetstaxeringen skall börja så snart 3 mom. sägs uppsåtligen eller av grov det kan ske. vårdslöshet lämnat oriktig uppgift, Ordföranden skall så snart det ägnad att leda till för låg taxering, kan ske vid sammanträde med nämn­ skall, där ej gärningen är belagd med den redogöra för de värderingsgrunstraff i strafflagen, dömas till dags­ der som vid den senaste allmänna böter. fastighetstaxeringen tillämpats inom skilda delar av distriktet, de anvis­ ningar som utfärdats för taxeringsarbetet samt det förberedelsearbete som i övrigt utförts.

787 §. Taxeringsnämnds beslut skall an­ tecknas och meddelas till lokal skat­ temyndighet i den ordning som föreskrives av Kungl. Maj.t eller myn­ dighet som Kungl. Maj:t bestäm­ mer. Taxeringsnämnds beslut om taxe­ ring skall upptagas i taxeringslängd (fastighetslängd). Lo­ kal skattemyndighet underskriver längden. Närmare föreskrifter om längdens förande meddelas av Kungl. Maj.t eller myndighet som Kungl. Maj.t bestämmer.

188 §. Taxeringsnämnds beslut om taxe­ ring skall föreligga senast den 31 maj under taxeringsåret. Senast den 15 juni under taxe­ ringsåret skall ordföranden insända nämndens protokoll och övriga handlingar till länsstyrelsen om ej länsstyrelsen föreskriver annat.

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 160 är 1970

Den lokala skattemyndigheten

skall så snart det kan ske sända un­

derrättelse på blankett enligt fast­

ställt formulär till den som var äga­

re av fastighet vid ingången av taxe­

ringsåret samt den som därefter bli­

vit ägare och som hos myndigheten

anmält att han önskar erhålla sådan

underrättelse, om taxeringsnämnden

åsatt fastigheten nytt taxerings­

icke åsatt fastigheten nytt taxe­

ringsvärde i det fall särskild fastig-

hetsdeklaration avgivits,

enligt 8 § sista stycket kommu­

nalskattelagen, med avvikelse från

vad som varit gällande under näst­

föregående taxeringsår, fördelat taxe­

ringsvärdet på olika fastigheter eller

delar av fastigheter som ingå i taxe­

ringsenhet eller avslagit framställ­

ning om vidtagande av sådan taxe-

ringsåtgärd,

beslutat i fråga om skatteplikt

eller beskattningsnatur för fastighet

och beslutet innebär ändring av vad

som gällt under nästföregående taxe­

ringsår.

I underrättelsen skall lämnas upp­

lysning om innehållet i taxerings­

nämndens beslut samt, i förekom­

mande fall, de enligt 10 § kommu­

nalskattelagen redovisade särskilda

vården som bestämts. Underrättelsen

skall vidare innehålla upplysning om

vad som skall iakttagas vid anföran­

de av besvär över taxeringsnämn­

dens beslut.

1 övrigt äga bestämmelserna i 69 §

4 mom. andra stycket motsvarande

tillämpning beträffande underrättel­

se som nu sagts.

Bestämmelserna i 156 § om rättel­

se av fastighetslängd och fastighets-

taxeringsnämnds beslut, om inhäm­

tande av yttrande från nämndens

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970 17

(Nuvarande lydelse ) (Föreslagen lydelse) ordförande och om underrättelse om beslut som avser rättelse äga motsvarande tillämpning på sär­ skild fastighetstaxering. Rättelse må dock ej beslutas efter utgången av november månad under taxerings­ året, om ej anmärkning i fråga om felaktigheten gjorts dessförinnan hos den lokala skattemyndigheten. Talan mot beslut i fråga om rät­ telse enligt första stycket må ej fö­ ras särskilt. Talan mot taxeringen må även i den del beslutet avser fö­ ras i den ordning som föreskrives i 191 och 195 §§. Närmare föreskrifter om förfaran­ det vid rättelse enligt denna paragraf meddelas av Kungl. Maj:t.

V. Om besvär över taxeringsnämnds beslut 191 §. 1 mom. Talan mot taxerings­ nämnds beslut må genom besvär hos pr övning snämnden föras av ägare av den fastighet beslutet rör samt av vederbörande kommun och taxe­ ring sintendent. Har prövningsnämnden avgjort besvär över viss taxering, må taxeringsintendenten ej anföra besvär hos nämnden rörande samma taxe­ ring. 2 mom. Besvären skola ha in­ kommit senast, från ägare den 15 augusti under taxeringsåret, från kommun den 30 september under taxeringsåret och från taxeringsintendent den 30 april året efter taxe­ ringsåret. 3 mom. Bestämmelserna i 75 § äga motsvarande tillämpning på be­ svär enligt denna paragraf.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 160

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

VI. Om prövningsnämndernas verksamhet 192 §. 1 mom. Bestämmelserna i 160 — 162 §§ om fastighetsprövningsnämndernas verksamhet äga motsvarande tillämpning på särskild fastighets­ taxering. Därvid skall vad som sägs om fastighetsprövningsnämnd avse pr övning snämnd. 2 mom. Prövningsnämnd skall pröva besvär rörande särskild fastig­ hetstaxering så snart det kan ske. Besvär av ägare eller kommun, som inkommit under taxeringsåret, samt besvär av taxeringsintendent som inkommit före utgången av därpå följande april månad, skola vara av­ gjorda senast den 30 juni året efter taxeringsåret.

VII. Om besvär överprövningsnämnds beslut och kammarrättens utslag

193 §. Bestämmelserna i 164 § om be­ svär över fastighets pr övning snämnds beslut och översändande av hand­ lingar från fastighetsprövnings­ nämnd till kammarrätten äga mot­ svarande tillämpning på särskild fastighetstaxering. Därvid skall vad som sägs om fastighetsprövnings­ nämnd avse prövningsnämnd. Bestämmelserna i 165 § äga mot­ svarande tillämpning på kammar­ rättens handläggning av mål angå­ ende särskild fastighetstaxering och därmed sammanhängande frågor.

194- §. Talan må ej föras mot kammar­ rättens utslag i mål angående sär­ skild fastighetstaxering såvitt gäller tillämpning av 6 § 1 mom. eller 7— 12 § kommunalskattelagen. Mot kammarrättens utslag i mål

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970 19

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse ) angående särskild fastighetstaxering, såvitt angår annan fråga än som av­ ses i första stycket, föres talan hos Kungl. Maj:t genom besvär. Besvä­ ren skola vara inkomna till finans­ departementet inom två månader efter det klaganden erhållit del av kammarrättens utslag.

VIII. Om besvär i särskild ordning 195 §. 1 mom. Har fastighet blivit före­ mål för taxering såtgärd, som enligt 189 § första stycket skall föranleda underrättelse till ägare av fastighe­ ten, må den som var eller blivit äga­ re av fastigheten under taxerings­ året anföra besvär intill utgången av året efter taxeringsåret om han icke senast den 15 juli under taxerings­ året erhållit underrättelse som avses i nämnda paragraf. 2 mom. Den som enligt 191 § 1 mom. äger föra talan mot taxe­ ringsnämnds beslut må i särskild ordning anföra besvär, 1) om fastighet genom förbiseen­ de icke blivit taxerad, 2) om taxering ägt rum av annan egendom än som enligt A § tredje stycket kommunalskattelagen är att hänföra till fastighet, 3) om fastighet upptagits såsom skattepliktig fastän den är undan­ tagen från skatteplikt, eller undantagits från skatteplikt, trots att så icke bort ske, A) om fastighet taxerats på mer än en ort eller eljest taxerats i fall, där taxering av fastigheten icke bort äga rum, 5) om taxeringsbeslut beträffan­ de fastigheten blivit oriktigt på grund av felräkning, misskrivning eller annat uppenbart förbiseende, 6) om eljest sådana omständig­ heter föreligga, som bort föranleda väsentligt annorlunda taxering, och

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

(Nuvarande lydelse ) (Föreslagen lydelse ) särskilda skäl föreligga för prövning av besvären, 7) om underrättelse som avses i 189 § haft felaktigt innehåll. 3 mom. Besvär enligt denna pa­ ragraf prövas av pr övning snämnden. Har taxeringen prövats av prövningsnämnden eller kammarrätten, skall kammarrätten pröva målet. Har taxeringen i den del besvären avser prövats av Kungl. Maj:t skall dock Kungl. Maj:t pröva målet. Kammarrätten må, om besvär en­ ligt denna paragraf finnas böra upp­ tagas till prövning, förordna att må­ let skall upptagas och vidare hand­ läggas av prövningsnämnden. 4 mom. Besvär enligt 2 mom. skola vara inkomna före utgången av femte året efter taxeringsåret. 5 mom. Anföras besvär i sär­ skild ordning hos pr övning snämnd, äger 75 § motsvarande tillämpning. Skola besvären anföras hos kam­ marrätten, gälla 96 § första stycket och 97 § i tillämpliga delar.

IX. Övriga bestämmelser om besvär 196 §. Besvärsrätt tillkommer den som vid ingången av taxeringsåret är ägare av fastighet liksom den som därefter, dock senast före ingången av femte året efter taxeringsåret eller, om allmän fastighetstaxering äger rum dessförinnan, senast före ingången av det år då den allmänna fastighetstaxeringen äger rum, blivit ägare av fastigheten ävensom arrendator, vilken jämlikt avtal, ingånget efter kommunalskattelagens ikraft­ trädande, gentemot ägare har att an­ svara för skatt för fastighets garanti­ belopp. Bestämmelserna i 168 § andra — fjärde styckena och 169 § äga mot­ svarande tillämpning på särskild fastighetstaxering.

Kungl. Maj.ts proposition nr 160 år 1970 21

(Nuvarande lydelse ) (Föreslagen lydelse) 197 §. Om efter taxeringsårets utgång fastighets taxeringsvärde med an­ ledning av anförda besvär ändras eller taxeringsvärde åsättes fastighet, som ej blivit taxerad, har prövningsnämnden att efter anmälan av taxeringsintendent vidtaga däremot sva­ rande åtgärder för efterföljande år under taxeringsperioden, om ej be­ träffande fastigheten sådant förhål­ lande inträffat som enligt 12 § 2 mom. kommunalskattelagen bör föranleda åsättande av nytt taxe­ ringsvärde. Sådan anmälan hos prövningsnåmnden må jämväl göras av fastig­ hetens ägare eller, om besvären an­ förts av annan än ägaren, av denne.

X. Om straff 198 §. Vad i 117 § första, tredje och fjär­ de styckena samt i 122 § första styc­ ket stadgas om tystnadsplikt och om påföljd för brott mot sådan plikt skall äga motsvarande tillämpning i fråga om särskild fastighetstaxering.

199 §. Den som i särskild fastighetsdeklaration eller i uppgift som avses i 178 § 1 mom. uppsåtligen eller av grov vårdslöshet lämnat oriktig upp­ gift, ägnad att leda till för låg taxe­ ring, skall, där ej gärningen är be­ lagd med straff i brottsbalken, dö­ mas till dagsböter.

XI. Gemensamma bestämmelser 200 §. Om fastighet innehaves av någon, som enligt 47 § kommunalskattela­ gen är att anse såsom ägare eller är i ägarens ställe skyldig att erlägga skatt för garantibelopp för fastighe­ ten. gäller vad som föreskrives be-

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

(Nuvarande lydelse ) (Föreslagen lydelse ) träffande ägare i stället sådan inne­ havare. Bestämmelserna i denna förord­ ning om taxeringsnämndernas och prövningsnämndernas verksamhet beträffande taxeringen för inkomst och förmögenhet samt för sådan taxering meddelade gemensamma be­ stämmelser om deklarationer och andra uppgifter liksom föreskrifter­ na om riksskatteverket, de särskilda föreskrifterna om vit en i 123—125 §§ och om kostnader för taxer ing sarbe­ tet i 129 §, 130 § och 173 § 2 mom. äga motsvarande tillämpning i fråga om handhavandet av särskild fastig­ hetstaxering i den mån ej annat fö­ reskrivits. Ledamot av kammarrätten åtnju­ ter för tid, varunder han varit in­ kallad till tjänstgöring enligt 193 § andra stycket, ersättning av stats­ medel enligt grunder, som fastställas av Kungl. Maj:t.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Bestämmel­ serna om särskild fastighetstaxering skall tillämpas första gången vid sär­ skild fastighetstaxering som sker år 1971. Därvid iakttages dock följande. Förordnande enligt 174 § 3 mom. första stycket och 4 mom. andra stycket skall meddelas senast den 31 december 1970. I stället för 182 § gäller att landskamreraren skall upprätta förslag till anvisningar till ledning för den särskilda fastighetstaxeringen och senast den 4 januari 1971 insända för­ slaget till riksskatteverket, som fastställer sådana anvisningar senast den 1 februari 1971. Länsstyrelsen skall senast den 10 februari 1971 tillställa taxeringsnämnderna de anvisningar som gäller för länet. I den mån an­ visningar erfordras till ledning för den särskilda fastighetstaxeringen före den 1 januari 1971 fastställes dessa av riksskattenämnden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970 23

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats­ rådet på Stockholms slott den 16 oktober 1970.

Närvarande: Ministern för utrikes ärendena N ilsson , statsråden S träng , A ndersson , H olmqvist , A spling , S ven - eric N ilsson , L undkvist , G eijer , M yrdal , O dhnoff , W ickman , M oberg , B engtsson , N orling , L öfberg , L idbom , C arlsson .

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemen­

sam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ändrade bestäm­ melser om särskild fastighetstaxering och anför.

INLEDNING

Allmän fastighetstaxering skall äga rum vart femte år. Den senaste all­ männa fastighetstaxeringen har ägt rum detta år. Särskild fastighetstaxe­ ring sker varje år då allmän fastighetstaxering inte äger rum. Nästa sär­ skilda fastighetstaxering skall således äga rum år 1971. Fastighetstaxeringskommittéerna, som tillkallades med stöd av Kungl. Maj:ts beslut den 13 maj 1966, har den 30 juni 1968 avlämnat betänkandet Fastighetstaxeringens regler och organisation (SOU 1968: 32). Betänkandet innehöll förslag till ändrade regler för såväl allmän som särskild fastig­ hetstaxering. Betänkandet har legat till grund för lagstiftning om den all­ männa fastighetstaxeringen (prop. 1968: 154, BeU 72, rskr 376, SFS 1968: 729—734). Beträffande den särskilda fastighetstaxeringen framhöll departe­ mentschefen att det nya system för särskild fastighetstaxering som föresla­ gits borde få gälla först sedan 1970 års allmänna fastighetstaxering ägt rum. Förutom nyssnämnda lagstiftning har på den allmänna fastighetstaxe­ ringens område ytterligare lagstiftningsåtgärder genomförts (prop. 1969: 96, BeU 43, rskr 210, SFS 1969: 210 och 211, prop. 1969: 97, BeU 44, rskr 211, SFS 1969: 209, prop. 1969: 147, BeU 70, rskr 409, SFS 1969: 709 och 710 samt prop. 1970: 132, BeU 43, rskr 269, SFS 1970: 231). Fastighetstaxeringskommittéerna har den 17 augusti 1970 avlämnat ett betänkande med förslag till vissa ändringar i bestämmelserna om särskild

24 Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

fastighetstaxering (Stencil Fi 1970: 11, kallas i fortsättningen kommittéför­ slaget). Kommittéernas författningsförslag torde få fogas vid statsrådsprotokol­

let i detta ärende som bilaga 1.

Över kommittéförslaget har efter remiss yttranden avgetts av kammarkol­ legiet, statskontoret, kammarrätten, byggnadsstyrelsen, statistiska central­ byrån (SCB), riksrevisionsverket, riksskattenämnden, centrala folkbokfö­ rings- och uppbördsnämnden (CFU), statens vattenfallsverk, fortifikationsförvaltningen, domänverket, lantbruksstyrelsen, lantmäteristyrelsen — som bifogat yttrande av överlantmätaren i Stockholms län — skogsstyrelsen, sta­ tens naturvårdsverk, bostadsstyrelsen, centralnämnden för fastighetsdata (CFD), länsstyrelserna i Stockholms — som bifogat yttrande från den lo­ kala skattemyndigheten i Stockholms fögderi — Kalmar, Hallands, Göte­ borgs och Bohus, Skaraborgs, Kopparbergs, Västernorrlands, Jämtlands och Västerbottens län, Svenska kommunförbundet, Svenska landstingsförbun­ det, Sveriges industriförbund, Sveriges hantverks- och industriorganisation, Svenska försäkringsbolags riksförbund, Svenska sparbanksföreningen, För­ eningen Sveriges fögderichefer, Samfundet för fastighetsvärdering, Skogs­ industriernas samarbetsutskott, Svensk industriförening, Sveriges fastig­ hetsägareförbund, Sveriges skogsägareföreningars riksförbund, Taxeringsnämndsordförandenas riksförbund och Sveriges jordägareförbund. Sveriges lantbruksförbund har såsom sitt yttrande hänvisat till ett utlå­ tande som upprättats av lantbrukets skattedelegation.

DEN SÄRSKILDA FASTIGHETSTAXERINGEN

Allmänna synpunkter

Nuvarande ordning Särskild fastighetstaxering sker formellt beträffande varje fastighet de år när inte allmän fastighetstaxering äger rum (2 § 1 mom. första stycket taxeringsförordningen (1956: 623; TF). Därvid tas närmast föregående års taxeringsvärde upp oförändrat om inte nytt taxeringsvärde skall sättas (177 § 1 mom. första stycket). Nytt taxeringsvärde skall sättas, om under löpande taxeringsperiod det inträffat sådant förhållande att taxeringsenhet bör delas upp i flera taxeringsenheter eller flera taxeringsenheter bör slås samman till en, ändring inträffat i fastighets beskattningsnatur, fastighet, som förut varit skattefri blivit skattepliktig, fastighets värde minskats genom eldsvåda, vattenflöde e. d. eller genom

Kungi. Maj:ts proposition nr 160 år 1970 25

rivning av byggnad eller skogsavverkning, under förutsättning att minsk­ ningen föranleder en sänkning av taxeringsvärdet med minst en femtedel, fortsatt bebyggelse ägt rum på fastighet som inte var färdigbyggd vid den tidpunkt som den föregående taxeringen avsett, eller fastighets värde annars höjts genom ny-, till- eller ombyggnad i sådan ut­ sträckning att det föranleder en ökning av taxeringsvärdet med minst en femtedel /12 § 2 mom. första stycket kommunalskattelagen (1928:370; KL)/.

Särskild fastighetstaxering skall ske efter det allmänna prisläge och de uppskattningsgrunder i övrigt som tillämpats vid den närmast föregående allmänna fastighetstaxeringen. Därvid skall iakttas de ändringar beträffan­ de fastigheten som skett efter den tidpunkt som det senast åsatta taxerings­ värdet avsett. Föranleds taxeringen av att skattefri fastighet blivit skatte­ pliktig skall fullständig nyvärdering ske av fastigheten med hänsyn till be­ rörda prisläge (12 § 2 mom. andra stycket KL). Särskild fastighetstaxering utförs inom varje lokalt taxeringsdistrikt av distriktets lokala taxeringsnämnd. Länsstyrelsen kan vid taxeringsdistriktsindelningen förordna att annan indelning skall tillämpas vid särskild fastig­ hetstaxering än vad som föreskrivs för årlig taxering i övrigt (174 § första stycket TF). Bestämmelser som rör taxeringsnämndens befattning med särskild fastig­ hetstaxering finns vidare bl. a. i 177, 178, 179 och 180 §§ TF.

Kommittéförslaget

Allmänt

Det erinras i kommittéförslaget om att bestämmelserna om förfarandet och organisationen vid särskild fastighetstaxering i 1928 års taxeringsförordning tillsammans med bestämmelserna om inkomst- och förmögenhetstaxering var intagna i en och samma avdelning med rubriken Årlig taxe­ ring. I 1956 års TF bröts bestämmelserna om särskild fastighetstaxering ut och sammanfördes till en ny, alltjämt gällande fjärde avdelning med rubriken Särskild fastighetstaxering. En stor del av reglerna i denna avdel­ ning utgörs av hänvisningar till bestämmelser i TF om taxeringsförfarandet m. m. vid inkomst- och förmögenhetstaxeringen. Vidare erinras om att åtskilliga författningsändringar genomförts i avsnittet om allmän fastighets­ taxering inför 1970 års allmänna fastighetstaxering, som nu avslutats i första instans. Kommittéerna föreslår för den särskilda fastighetstaxeringen i huvudsak bestämmelser, som motsvarar dem som numera gäller vid den allmänna fas­ tighetstaxeringen. Något förslag med syfte att ändra de materiella förutsätt­ ningarna i 12 § 2 mom. KL för om- och nytaxering har inte lagts fram.

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

Omredigering av författningstexten

Kommittéerna föreslår att den fjärde avdelningen i TF, vilken rör sär­ skild fastighetstaxering och som ej är uppdelad på avsnitt, får en indelning likartad den som nu gäller beträffande den tredje avdelningen i TF, vilken behandlar allmän fastighetstaxering. Därigenom kommer det kronologiska förloppet vid taxeringen och i besvärsprocessen att i huvudsak följas. I TF:s fjärde avdelning bör därför enligt kommittéerna införas avsnitt med följande rubriker: I. Om taxeringsorganisationen, (174—177 §§), II. Om skyldighet att avlämna särskild fastighetsdeklaration m. in., (178— 182 §§), III. Om förberedande åtgärder, (183—184 §§), IV. Om de särskil­ da fastighetstaxeringsnämndernas verksamhet m. m„ (185—195 §§), V. Om besvär över särskild fastighetstaxeringsnämnds beslut, (196 §), VI. Om prövningsnämndernas verksamhet, (197 §), VII. Om besvär över prövningsnämnds beslut och kammarrättens utslag, (198 och 199 §§), VIII. Om be­ svär i särskild ordning, (200 §), IX. Övriga bestämmelser om besvär, (201 och 202 §§), X. Om straff, (203 och 204 §§), XI. Gemensamma bestämmel­ ser, (205 §). I samband med omredigeringen föreslås vissa delar av nuvarande para­ grafer flyttade till andra paragrafer. Vidare föreslås att innehållet i vissa paragrafer flyttas.

Remissyttrandena

Målsättningen att anpassa reglerna om förfarande, besvär och rättelser vid särskild fastighetstaxering efter dem som numera gäller vid den all­ männa fastighetstaxeringen tillstyrks av flertalet remissinstanser.

Riksskattenämnden tillstyrker att förfarandet vid den särskilda fastig­

hetstaxeringen i görlig mån anpassas efter vad som gäller i motsvarande hänseenden vid den allmänna fastighetstaxeringen.

CFU och Föreningen Sveriges fögderichefer finner det angeläget att före­

skrifterna för den särskilda fastighetstaxeringen anpassas till motsvarande

bestämmelser för allmän fastighetstaxering. Även Svenska försäkringsbolags riksförbund finner det helt riktigt att en sådan anpassning sker så att

största möjliga enhetlighet uppnås.

Endast länsstyrelsen i Skaraborgs län redovisar betänkligheter mot för­

slaget att anpassa bestämmelserna om särskild fastighetstaxering efter be­ stämmelserna för allmän fastighetstaxering. Länsstyrelsen anser att det kan ifrågasättas om så omfattande omreglering av den särskilda fastighetstaxe­ ringen som den ifrågasatta nu skall företas med hänsyn till att länsstyrel­ serna står inför en omfattande omorganisation med betydande förändringar av arbetsuppgifterna för åtskillig länsstyrelsepersonal. Länsstyrelsen fram­ håller att de principer som gällt vid 1970 års allmänna fastighetstaxering skall gälla även vid de särskilda fastighetstaxeringarna fram till nästa all-

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970 27

männa fastighetstaxering. De förarbeten som gjorts vid den allmänna fas­ tighetstaxeringen kan därför komma till användning även vid de särskilda fastighetstaxeringarna. Behovet av nya regler är därför enligt länsstyrelsens mening inte så stort och de ytterligare kompletteringar, som kan erfordras, anser länsstyrelsen i huvudsak kunna rymmas inom ramen för nuvarande lagstiftning.

Det övervägande antalet remissinstanser har anslutit sig till förslaget att omredigera författningstexten efter det kronologiska förloppet av processen.

Kammarrätten har intet att erinra mot den föreslagna omredigeringen

av författningstexterna. Genom den tekniska anpassningen av bestämmel­ serna om allmän fastighetstaxering vinner man enligt kammarrättens me­ ning avsevärda fördelar i fråga om såväl översiktlighet som tillämpning.

Riksskattenämnden, som tillstyrker att kommittéförslaget läggs till grund

för lagstiftning, framhåller bl. a. att fördelar vinns i fråga om översiktlig­ het genom en anpassning av bestämmelserna för särskild fastighetstaxering efter vad som i motsvarande hänseenden gäller vid den allmänna fastighets­

taxeringen. Lantmäteristijrelsen uttalar att den föreslagna omredigeringen

i allt väsentligt synes ändamålsenlig. Mot den föreslagna omredigeringen bär betänkligheter framförts endast

av länsstyrelserna i Hallands och Skaraborgs län. Länsstyrelsen i Hallands län diskuterar lämpligheten av den föreslag­

na lagtekniska utformningen. Det föreslagna utbyggandet av avdelningen om särskild fastighetstaxering skulle enligt länsstyrelsens uppfattning i många stycken innebära en ren avtryckning av bestämmelser som redan finns i kapitlen om inkomsttaxering eller allmän fastighetstaxering. Det sätts i fråga om denna upprepning är nödvändig, i all synnerhet som hän­ visningar ändå i stor utsträckning skett till vad som gäller om inkomsttaxe­ ring och allmän fastighetstaxering.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län anför att omredigeringen av författnings­

texten visserligen medför att det kronologiska förloppet i den särskilda fas­ tighetstaxeringen och besvärsprocessen blir mera följdriktigt beskrivet än i nu gällande bestämmelser. Å andra sidan innebär omarbetningen att man tynger texten mer och gör författningen vidlyftigare än vad som kan anses nödvändigt genom att man i stället för hänvisningen till bestämmelserna om årlig taxering och allmän fastighetstaxering måste göra åtskilliga upp­ repningar. Med hänsyn till den särskilda fastighetstaxeringens trots allt be­ gränsade betydelse ifrågasätter länsstyrelsen nödvändigheten av så bety­ dande ingrepp. Länsstyrelsen förklarar sig därvid ha fäst avseende vid att man inom en relativt nära framtid antagligen ändå måste företa genom­ gripande omredigeringar med hänsyn till riksskatteverkets tillkomst och länsstyrelsernas omorganisation den 1 juli 1971.

28 Kungl. Maj:ts proposition nr i60 år 1970

Taxeringsorganisationen

Särskilda fastighetstaxeringsnämnder och distrikt

Nuvarande ordning m. m. Särskild fastighetstaxering utförs nu inom varje lokalt taxeringsdistrikt av dettas lokala taxeringsnämnd. Länsstyrelsen kan vid indelningen i taxe­ ringsdistrikt förordna att annan indelning skall tillämpas vid särskild fas­ tighetstaxering än vad som föreskrivs för årlig taxering i övrigt (174 § förs­ ta stycket TF). Bestämmelserna i TF om taxeringsnämndernas verksamhet m. m. beträf­ fande taxeringen för inkomst och förmögenhet skall äga motsvarande tilllämpning vid den särskilda fastighetstaxeringen (174 § andra stycket TF).

Fastighetstaxeringskommittéerna uttalade i sitt betänkande SOU 1968:32 (s. 96) bl. a. att resultaten av särskilda fastighetstaxeringar, vilkas omfatt­ ning för övrigt varierade kraftigt från år till år och de olika taxeringsdistrikten emellan, visade att de därvid åsatta taxeringsvärdena ofta blivit ojämna. Till stor del ansågs detta bero på att den särskilda fastighetstaxeringen i regel åvilade lokala taxeringsnämnder, vilkas huvuduppgift låg inom in­ komst- och förmögenhetstaxeringens område och vilkas insikter i fastighets­ taxering inte sällan var begränsade. Det förekom sålunda att varken ordfö­ rande eller övriga ledamöter i en dylik nämnd deltagit i närmast föregående allmänna fastighetstaxering och till följd därav inte hade någon direkt er­ farenhet av de värderingsprinciper eller den taxeringsteknik som då tilläm­ pades. Man kunde också i fråga om många taxeringsdistrikt konstatera att taxeringsvärdenivån för fastigheter som taxerats vid särskild fastighetstaxe­ ring överskridit taxeringsvärdenivån vid senaste allmänna fastighetstaxe­ ring. Förhållandet torde enligt kommittéernas uppfattning bero på att man — mot gällande författningar — tagit hänsyn till den allmänna prishöjning som ägt rum efter den senaste allmänna fastighetstaxeringen. För att uppnå bättre ordning i berörda hänseende föreslog kommittéerna att särskilda fastighetstaxeringsnämnder skulle finnas för särskild fastig­ hetstaxering och att dessa nämnders verksamhetsområde skulle benämnas särskilt fastighetstaxeringsdistrikt. Sådant distrikt borde utgöras av kom­ mun eller del av kommun. När särskilda skäl förelåg borde två eller flera kommuner kunna sammanföras till ett särskilt fastighetstaxeringsdistrikt. Distriktsindeiningen borde beslutas av länsstyrelsen senast den 30 novem­ ber året före taxeringsåret. Länsstyrelsen skulle, enligt kommittéernas förslag av år 1968, förordna ordförande i särskild fastighetstaxeringsnämnd samtidigt med att distrikts­ indeiningen skedde. Samtidigt skulle en person utses att vara ledamot i

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970 29

nämnden såsom kronoombud. Under december samma år skulle fullmäktige i vederbörande kommun eller kommuner välja ledamöter i den särskilda fastighetstaxeringsnämnden. Om ett särskilt fastighetstaxeringsdistrikt be­ stod av flera än en kommun skulle länsstyrelsen förordna om hur många le­ damöter som skulle utses inom de olika kommunerna. Sammanlagda anta­ let nämndledamöter borde dock utgöra minst tre och högst åtta, varvid det skulle tillses att om ett distrikt bestod av flera kommuner minst en ledamot valdes för varje kommun. För varje ledamot som valts av kommun skulle också väljas en suppleant. I prop. 1968: 154 (s. 111) uttalade departementschefen efter remissbe­ handlingen av kommittéernas förslag bl. a., att hans intryck var att en över­ väldigande del av de remissinstanser som hade erfarenhet av det praktiska taxeringsarbetet betraktade de nuvarande förhållandena på den särskilda fastighetstaxeringens område som otillfredsställande och ansåg att inrättan­ det av särskilda nämnder skulle ge avsevärd förbättring av taxeringsresultaten när det gällde rättvisa och likformighet. Därmed kunde man vinna lättnader i arbetet för de högre instanserna. Departementschefen förklarade sig vara beredd att i princip medverka till inrättandet av särskilda fastighetstaxeringsnämnder i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommittéerna föreslagit. Han ansåg emellertid i motsats till kommittéerna och flertalet re­ missinstanser inte att dessa nämnder borde träda i verksamhet redan under år 1969. Det föreföll honom lämpligare att låta det nya systemet för särskild fastighetstaxering gälla först sedan 1970 års allmänna fastighetstaxering ägt rum.

Kommittéförslaget I kommittéförslaget framhålls att de skäl som framfördes år 1968 för en omorganisation av taxeringsorganisationen i första instans vid den särskil­ da fastighetstaxeringen alltjämt föreligger. Behovet av en sådan omorgani­ sation sägs nu framstå ännu klarare till följd av erfarenheterna vid 1970 års allmänna fastighetstaxering. Vid denna taxering har nämligen en utveck­ lad värderings- och administrationsteknik kommit till användning, grundad främst på anvisningar av riksskattenämnden. Denna teknik föreslås an­ vänd även vid de särskilda fastighetstaxeringarna. Det förefaller kommit­ téerna orealistiskt att utgå från att de lokala taxeringsnämnderna skall hin­ na tillägna sig denna teknik. 1968 års förslag om omorganisation av nämnder och distrikt vid den sär­ skilda fastighetstaxeringen förordas därför av kommittéerna nu bli genom­ fört med vissa tillägg och ändringar. Särskilda fastighetstaxeringsnämnder med särskilda fastighetstaxeringsdistrikt såsom verksamhetsområde bör enligt kommittéförslaget finnas fr. o. m. 1971 års särskilda fastighetstaxe­ ring.

30 Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

Länsstyrelsen skall enligt kommittéförslaget vidare, efler hörande av lo­ kal skattemyndighet, senast den 30 november under året före taxeringsåret, indela länet i särskilda fastighetstaxeringsdistrikt. Vid distriktsindelningen bör länsstyrelsen normalt låta en kommun (eller kommunblock om kom­ munsammanslagning ej sker per den 1 januari 1971) utgöra ett särskilt fas­ tighetstaxeringsdistrikt. Emellertid måste länsstyrelsen beakta att frekven­ sen av fastighetsbildnings- och bebyggelseförändringar inom olika delar av en kommun kan behöva föranleda uppdelning av kommunen i flera distrikt. Någon begränsning av länsstyrelsens handlingsfrihet vid distriktsindel­ ningen bör enligt kommittéförslaget inte inskrivas i författningen. Med utgångspunkterna i kommittéförslaget kan fastighetstaxeringsdi­ strikt vid 1971 års och de närmast därpå följande årens taxeringar beräknas bli i genomsnitt 350 å 400. Kommittéerna föreslår att antalet ledamöter i den särskilda fastighetstaxeringsnämnden skall vara, förutom ordföranden, lägst fyra och högst åtta. Länsstyrelsen bör få bestämma antalet ledamöter med hänsyn till distriktets omfattning. Ordföranden och ytterligare en ledamot bör enligt kommittéerna utses av länsstyrelsen samtidigt med distriktsindelningen, dvs. senast den 30 no­ vember året före taxeringsåret. Övriga ledamöter och en suppleant för en­ var av dessa bör väljas av kommunfullmäktige, vid kommunsammanslag­ ning den 1 januari 1971 av fullmäktige som valts under hösten 1970. Om distriktet består av mer än en kommun bör länsstyrelsen få bestämma hur många ledamöter som skall väljas inom de olika kommunerna. Kommuner­ nas val bör liksom nu gäller äga rum senast den 31 december året före taxeringsåret. Frågan om vilka ledamöter som är valbara m. m. bör regleras på samma sätt som vid inkomst- och förmögenhetstaxeringen, alltså enligt 13 § TF. Besvär över val av ledamöter och suppleanter bör kunna anföras i samma ordning som i 133 § 2 mom. är föreskrivet beträffande den allmänna fastighetstaxeringen. I kommittéförslaget framhålls att erfarenheterna av 1970 års allmänna fastighetstaxering med nya och tekniskt mera komplicerade värderingsnor­ mer, som skall tillämpas fram till nästa allmänna fastighetstaxering, gett vid handen att det inom fastighetstaxeringsnämnderna finns behov av en ledamot med yrkesmässig sakkunskap i fråga om fastighetsvärdering. Vid den senaste allmänna fastighetstaxeringen tillgodosågs detta behov till viss del genom fastighetstaxeringsombuden. Som fastighetstaxeringsombud tjänstgjorde i tätorter och angränsande områden övervägande lantmätare och stadsingenjörer, i genuina jordbruksområden agronomer och i några skogsdistrikt jägmästare. Dessa fastighetstaxeringsombud svarade fram­ för allt för utarbetandet av markvärdekartor och upprättandet av bygg­ nadsvärdetabeller. Några fastighetstaxeringsombud finns inte och föreslås ej heller skola finnas vid särskild fastighetstaxering.

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970 31

Kommittéerna framhåller angelägenheten av att samma värderingsnormer praktiseras vid särskild fastighetstaxering som vid den senaste allmänna fastighetstaxeringen och föreslår att antingen ordföranden eller den av läns­ styrelsen förordnade ledamoten i särskild fastighetstaxeringsnämnd skall antas besitta sakkunskap i fråga om fastighetsvärdering. Det synes kommittéerna ändamålsenligt även att länsstyrelserna nu får i behövlig utsträckning ställa sakkunniga till de särskilda fastighetstaxeringsnämndernas förfogande när det gäller taxering av skog och skogsmark, industrier och andra speciella slag av fastigheter. Lokal skattemyndighet bör åläggas att i den omfattning Kungl. Maj :t el­ ler länsstyrelsen bestämmer medverka i taxeringsarbetet.

Remissyttrandena Kommittéernas förslag att särskilda fastighetstaxerings­ nämnd e r och särskilda fastighetstaxeringsdistrikt skall inrättas har rönt ett positivt mottagande i remissyttrandena. Det till­

styrks av samtliga remissinstanser som yttrat sig i frågan, såsom kammar­ kollegiet, statskontoret, kammarrätten, riksskattenämnden, statens vattenfallsverk, lantmät er istyr elsen, bostadsstyrelsen, länsstyrelserna i Stock­ holms, Kalmar, Hallands, Göteborgs och Bohus, Kopparbergs, Västernorrlands och Jämtlands län, Svenska kommunförbundet, Samfundet för fastig­ hetsvärdering samt Sveriges fastighetsägareförbund. Övriga remissinstanser

har lämnat förslaget utan erinran.

Statskontoret anför att utvecklingen under senare år på flera länsstyrel­

ser gått i riktning mot att bryta ut den särskilda fastighetstaxeringen från de lokala taxeringsnämnderna. Statskontoret tillstyrker att den särskilda fastighetstaxeringen frikopplas på föreslaget sätt mot bakgrund av behovet att nå specialisering i arbetet i första instans.

Kammarrätten förklarar sig kunna vitsorda att den hittills gällande ord­

ningen varit behäftad med allvarliga brister. Det har klart framgått att in­ komsttaxeringsnämnderna ej varit lämpade att handha ärenden om sär­ skild fastighetstaxering. Den i betänkandet föreslagna nya ordningen med särskilda fastighetstaxeringsnämnder är därför enligt kammarrättens me­ ning befogad. Den föreslagna organisationen synes ändamålsenlig och äg­ nad att råda bot för hittills förekommande brister vid den särskilda fastig­ hetstaxeringen vad gäller såväl rättvisa och likformighet vid taxeringen som övervakningen av att gällande bestämmelser verkligen kommer att tilllämpas.

Riksskattenämnden anför att den årliga särskilda fastighetstaxeringen,

som hittills utförts av de lokala taxeringsnämnderna med främsta uppgift att verkställa taxering av inkomst och förmögenhet, enligt riksskattenämn­ dens mening ej fungerat tillfredsställande. Det föreligger därför enligt riks­

32 Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

skattenämndens mening ett starkt behov av en omorganisation. Redan i sitt remissyttrande över kommittéernas betänkande Fastighetstaxeringens reg­ ler och organisation (SOU 1968:32) tillstyrkte riksskattenämnden det då framlagda förslaget om inrättande av särskilda fastighetstaxeringsnämnder med särskilda fastighetstaxeringsdistrikt som verksamhetsområden. Kom­ mittéerna har nu fullföljt och utvecklat detta förslag. Riksskattenämnden anser det vara av vikt att förslaget nu genomförs. Den föreslagna omorgani­ sationen och sammansättningen av nämnderna kommer enligt riksskatte­ nämndens mening att skapa förutsättningar för ett från likformighets- och rättvisesynpunkt bättre taxeringsresultat än tidigare. Genom den föreslagna organisationen vinns också kontinuitet i fastighetstaxeringen på så sätt att de erfarenheter, som vunnits vid de allmänna fastighetstaxeringarna, bättre kan utnyttjas vid de årliga särskilda fastighetstaxeringarna.

Lantmäteristijrelsen framhåller att det kanske viktigaste förslaget i be­

tänkandet är det som avser ett genomförande av särskilda fastighetstaxe­ ringsnämnder med särskilda fastighetstaxeringsdistrikt. Den nuvarande or­ ganisationen där inkomsttaxeringsnämnderna även handhar de årliga fas­ tighetstaxeringarna är från många synpunkter inte tillfredsställande. För att hålla kvalitén vid de särskilda fastighetstaxeringarna på en rimlig nivå bör arbetet anförtros åt särskilda nämnder, som har detta som sin huvudupp­ gift.

Länsstyrelsen i Stockholms län anför att den omfattande markexploate­

ringen och utvecklingen på fastighetsmarknaden i övrigt i detta län ställer ökade krav på den särskilda fastighetstaxeringen. Inrättandet av särskilda fastighetstaxeringsnämnder, vilket föreslagits i betänkandet, synes läns­ styrelsen ägnat att förbättra taxeringsresultatet. Länsstyrelsen förklarar att länsstyrelsen i flertalet kommuner i länet inrättat särskilda taxeringsdistrikt för fastighetstaxeringen.

Sveriges fastighetsägareförbund ansluter sig till förslaget att särskilda

fastighetstaxeringsnämnder skall inrättas. Förbundet anser att detta inne­ bär ett steg i rätt riktning, då man inte torde kunna förutsätta att de lokala taxeringsnämnderna har kompetens för uppgiften att pröva omtaxeringar av fastigheter med de svårbedömbara problem, som ofta kan uppstå i sam­ band därmed. Det har därför inträffat, att den särskilda fastighetstaxering­ en blivit ojämn och att taxeringen ofta blivit alltför hög på grund av att man tagit hänsyn till prisstegringen på fastigheter som inträtt efter den se­ naste allmänna fastighetstaxeringen — ett förfarande som står i strid mot bestämmelserna i 12 § 2 mom. andra stycket KL. Då särskilda fastighets­ taxeringsnämnder nu avses skola inrättas synes detta kunna leda till ett mera tillfredsställande resultat.

Några remissinstanser har yttrat sig i frågan om de särskilda fastighetstaxeringsdistriktens storlek.

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970 33

Länsstyrelsen i Kalmar län vill i detta sammanhang trycka på att ej blott

det beräknade antalet ny- och omtaxeringar av fastigheter inom kommunen utan även kommunens arealmässiga storlek kan medföra att en uppdelning av kommunen i flera distrikt blir nödvändig. Inom alltför stora distrikt kommer nämndens ledamöter inte att kunna besitta den för fastighetstaxe­ ringen så viktiga ortskännedomen.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anser att flera landskommuner i

allmänhet torde kunna sammanföras till ett taxeringsdistrikt.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län anför att enligt tillgänglig statistik för

taxeringsåren 1967—1969 antalet ny- och omtaxeringar av fastighet i länet uppgår till 3 000—4 000 per år, vilket per kommun (kommunblock) i länet motsvarar i genomsnitt ca 200—250 per år. En anknytning av distriktsindelningen direkt till den nya kommunindelningen (resp. kommunblocksindelningen) kommer alltså att i vissa distrikt inte ge en normal arbetsbörda. Det måste därför betecknas som tillfredsställande att man slopat kommun­ bandet i de nya ifrågasatta bestämmelserna så att man för den särskilda fastighetstaxeringen kan skapa speciella nämnder, varigenom kravet på lik­ formighet och önskemålet om bättre anknytning till den allmänna fastighets­ taxeringens värderingsprinciper kan tillgodoses. Å andra sidan kan detta tänkas medföra tillskapande av till ytvidden så stora taxeringsdistrikt att med den föreslagna begränsningen av antalet ledamöter i den särskilda nämnden kravet på god kännedom om förhållanden på orten och om den ifrågavarande fastigheten i synnerhet inte kan tillgodoses. Denna konsekvens kan självfallet i viss mån undvikas om man ger nämnden vidgade möjlig­ heter — bl. a. i ekonomiskt hänseende —- att besiktiga till ny- och omtaxe­ ring aktuella fastigheter.

Sveriges jordägareförbund anser att det i betraktande av kommunsam­

manslagningarna vid kommande årsskifte är av vikt att ej för stora distrikt tillskapas. Ett distrikt för den särskilda fastighetstaxeringsnämnden bör därför inte vara större än det område, som en nuvarande kommun omfattar. Man kan enligt förbundets mening inte begära att invånarna i de nya stor­ kommunerna har tillräcklig lokalkännedom, och detta gäller i synnerhet då en landsbygdskommun uppgår i en större tätort.

Statskontoret föreslår beträffande antalet nämndledamöter i

distrikt, som omfattar endast en kommun eller del därav, att nämnden bör omfatta fyra ledamöter.

Förslaget att antingen ordföranden eller den av länsstyrelsen utsedde nämndledamoten skall besitta sakkunskap i fråga om fastig­ hetsvärdering har i huvudsak upptagits positivt. Förslaget tillstyrks

eller lämnas utan erinran av riksskattenämnden, domänverket, lantmäteristyrelsen, skogsstyrelsen, statens naturvårdsverk, bostadsstyrelsen, Svenska

3 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 160

34 Kungl. May.ts proposition nr 160 år 1970

försäkringsbolags riksförbund, Samfundet för fastighetsvärdering och Sve­ riges fastighetsägareförbund. Domänverket hälsar med tillfredsställelse förslaget att till fastighetstaxe-

ringsnämnderna knyta ledamot med yrkesmässig sakkunskap.

Lantmäteristgrelsen anser i likhet med kommittéerna att endera ordfö­

randen eller den av länsstyrelsen särskilt utsedde ledamoten skall vara kunnig i fastighetsvärdering. I första hand bör fastighetstaxeringsombudet komma i fråga. Styrelsen förklarar sig för sin del beredd söka föranstalta så att lantmätare som får dylikt uppdrag även får möjlighet att i viss utsträck­ ning utföra sina uppgifter i nämnden under tjänstetid. Styrelsen är givetvis även beredd låta personal inom lantmäteristaten i tjänsten biträda nämnden i frågor som ligger inom verkets arbetsområde.

Skogsstyrelsen förklarar sig vara positiv till förslaget och är införstådd

med att då personal från skogsvårdsorganisationen anlitas, detta kan kräva ett ianspråktagande under vederbörandes ordinarie arbetstid vartill tjänst­ ledighet i viss utsträckning skulle behöva beviljas.

Samfundet för fastighetsvärdering anser det lämpligt att fastighetstaxe-

ringsombud vid 1970 års allmänna fastighetstaxering anlitas för uppgiften att vara värderingssakkunnig ledamot i nämnden.

Länsstyrelserna i Hallands, Kalmar och Skaraborgs län är kritiska mot

förslaget att antingen ordföranden eller den av länsstyrelsen utsedde nämnd­ ledamoten skall besitta sakkunskap i fastighetsvärdering.

Länsstyrelsen i Kalmar län anser det vara helt orealistiskt att räkna med

att de personer, som vid 1970 års allmänna fastighetstaxering fungerat så­ som fastighetstaxeringsombud, skulle annat än undantagsvis vara villiga att åta sig uppdrag som ordförande eller ledamot av särskild fastighetstaxeringsnämnd med hänsyn till den påräkneliga ersättningen för sådana uppdrag. Den för fastighetstaxeringen viktiga kontinuiteten kan enligt läns­ styrelsens mening bäst uppnås genom att man försöker besätta ordförande­ posterna i de särskilda fastighetstaxeringsnämnderna med personer som varit ordförande i fastighetstaxeringsnämnd vid 1970 års allmänna fastig­ hetstaxering. I den mån sådana personer även kan anses vara värderingssakkunniga bör dessa givetvis i första hand engageras. Enligt länsstyrelsens mening bör därför i den föreslagna lydelsen av 175 § andra stycket TF ordet ”skall” utbytas mot ”bör”.

Länsstyrelserna i Hallands och Skaraborgs län anser att föreskriften bör utgå. Länsstyrelsen i Hallands län anför att i begreppet sakkunskap får an­

ses ligga krav på dokumenterad utbildning eller erfarenhet. Vid brist på kandidater med dylik sakkunskap eller då tillgängliga kandidater av detta slag inte bedöms lämpliga för taxeringsuppdrag bör länsstyrelsen kunna ut­ se även andra personer. Föreskriften bör kunna ersättas med en mindre ka­ tegoriskt utformad rekommendation, eventuellt i anvisningar från riks­

skattenämnden. Länsstyrelsen i Skaraborgs län kan inte finna någon anled­

Kungl. Maj.ts proposition nr 160 år 1970 35

ning för den ifrågasatta föreskriften. Självfallet ligger det, säger länsstyrel­ sen, i varje länsstyrelses intresse att denna sakkunskap finns men absolut krav härpå bör ej uppställas.

Taxeringsnämndsordförandenas riksförbund förutsätter att genom mång­

årigt deltagande i fastighetstaxering vunna erfarenheter skall värdesättas lika högt som avlagda examina eller annan speciell kunskap på hithörande område.

Förslaget om bestämmelse om att länsstyrelsen i erforderlig utsträckning skall ställa sakkunniga till de särskilda fastighetstaxeringsnämndernas förfogande för taxering av skog och skogsmark, industrier och andra spe­ ciella slag av fastigheter behandlas av några remissinstanser.

Skogsstyrelsen anför att styrelsen uppmärksammat att länsstyrelse även

vid särskild fastighetstaxering skall kunna förordna sakkunniga att bi­ träda vid taxering av skog och skogsmark. Styrelsen, som utgår ifrån att personal från skogsvårdsorganisationen därvid kan komma i fråga, ställer sig positiv och är införstådd med att detta kräver ett ianspråktagande av sakkunnig under ordinarie arbetstid, vartill tjänstledighet i viss utsträck­ ning skulle behöva beviljas.

Länsstyrelsen i Jämtlands län föreslår möjlighet att förordna även kon­

sulenter för taxering av vattenfallsfastigheter.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län anser att den föreslagna bestämmelsen kan

utgå då någon anledning att beträffande den särskilda fastighetstaxeringen förordna särskilda sakkunniga att biträda nämnderna enligt länsstyrelsens erfarenhet inte finns.

Några remissinstanser har anfört kritik mot den föreslagna b e n ä m-

ningen på de nya taxeringsnämnderna och taxeringsdistrikten. CFU, länsstyrelsen i Hallands län, lokala skattemyndigheten i Stockholms fögderi och Föreningen Sveriges fögderichefer anser att det inte är nödvändigt med

tillägget ”särskild” resp. ”särskilt” framför fastighetstaxeringsnämnd och

fastighetstaxeringsdistrikt. CFU anför bl. a. att formuleringarna på ett fler­

tal ställen i TF blir lättare om ordet ”särskild” resp. ”särskilt” slopas. Risk för missuppfattning kan man vid behov undvika genom tillägget ”för särskild fastighetstaxering”. Så länge fastighetstaxeringsnämnds verk­ samhetsfält är geografiskt avgränsat område, t. ex. kommun, bör enligt CFU:s mening ”särskild” och ”särskilt” inte användas. Därmed kan ordet ”särskild” förbehållas för det fall man i framtiden vill inrätta särskilda fastighetstaxeringsnämnder för taxering av viss grupp av fastigheter, t. ex. industrifastigheter. Med denna förenkling får man dessutom överensstäm­ melse med inkomsttaxeringens användning av ordet särskild taxerings­

nämnd. Lokala skattemyndigheten i Stockholms fögderi anser att det skulle

vara onödigt tyngande och terminologiskt inte konsekvent att kalla den

36 Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

nämnd som handhar särskild fastighetstaxering för särskild fastighetstaxeringsnämnd och distrikt för sådan taxering för särskilt fastighetstaxeringsdistrikt. Man har inte på detta sätt bestämningen ”allmän” vid den allmän­ na fastighetstaxeringen. Någon olägenhet av att också vid den särskilda fastighetstaxeringen tala endast om fastighetstaxeringsnämnd och fastighetstaxeringsdistrikt har inte synts föreligga.

Taxeringsförfarandet

Deklarationsskyldighet m. m.

Nuvarande ordning I 174 § andra stycket TF föreskrivs att i förordningen meddelade gemen­ samma bestämmelser för inkomst- och förmögenhetstaxeringen om deklara­ tioner och andra uppgifter skall äga motsvarande tillämpning vid den sär­ skilda fastighetstaxeringen. Deklarationsskyldigheten regleras i 175 § 1 mom. första och andra styc­ kena TF, vari föreskrivs att fastighetens ägare eller därmed likställd inne­ havare är skyldig att utan anmaning avge särskild fastighetsdeklaration till ledning för fastighetens taxering, om vid ingången av år då allmän fastig­ hetstaxering inte äger rum beträffande viss fastighet förhållande förelegat av beskaffenhet att böra jämlikt 12 § 2 mom. KL föranleda åsättande av nytt taxeringsvärde. Om fastighet eller komplex av fastigheter, som vid senaste fastighetstaxering behandlats som taxeringsenhet, därefter uppde­ lats mellan flera ägare eller innehavare, skall deklaration avges av alla be­ träffande envars del av taxeringsenheten. I tredje stycket samma moment föreskrivs att särskild fastighetsdeklaration skall avfattas på blankett en­ ligt fastställt formulär och innehålla upplysning om det förhållande som skall föranleda åsättande av nytt taxeringsvärde. I övrigt gäller om sådan deklaration bestämmelserna om allmän fastighetsdeklaration i tillämpliga delar. I 175 § 2 mom. TF sägs att ägare är deklarationsskyldig efter anmaning även om han anser att sådant förhållande som sagts i första momentet sam­ ma paragraf inte förelegat. I 3 mom. föreskrivs skyldighet att efter anma­ ning lämna uppgift till ledning för taxeringen även om andra förhållanden än dem som anges i deklarationsformuläret. Enligt 175 § 4 mom. första stycket TF skall särskild fastighetsdeklaration, som skall avges utan anmaning, avlämnas senast den 15 februari. Enligt andra stycket i samma moment skall bestämmelserna om inkomst- och för­ mögenhetstaxeringen i 34 § 4 mom., 35 och 36 §§ samt 51—55 §§ äga mot­ svarande tillämpning vid den särskilda fastighetstaxeringen i fråga om plats för avlämnande av särskild fastighetsdeklaration samt i fråga om an-

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970 37

maning rörande deklaration eller uppgift till ledning vid särskild fastighets­ taxering liksom i fråga om delgivning. Uppgiftsskyldighet för annan än ägare föreligger enligt 176 § TF efter anmaning för brandförsäkringsanstalt beträffande uppgift till ledning vid särskild fastighetstaxering rörande försäkringsvärdet på byggnader, som är försäkrade hos anstalten mot brandskada. Vidare föreskrivs i 139 § 1 mom. tredje stycket att byggnadsnämnd skall underrätta lokal skattemyndighet om beviljat byggnadslov inom myndighetens verksamhetsområde senast en månad efter det beslutet om byggnadslov meddelades. Enligt kungörelsen (1970:29) om ändring i kungörelsen (1953:479) angående skyldighet för inskrivningsdomare att lämna vissa underrättelser om sökta lagfarter m. m. skall inskrivningsdomare senast den 15 i varje månad till lokal skattemyn­ dighet lämna avskrifter av bevis på de lagfarter som meddelats under den nästföregående månaden. Likaså senast den 15 i varje månad får lokal skat­ temyndighet från vederbörande förrättningsmyndighet uppgifter om de fas­ tigheter som under den sistlidna månaden införts i eller uteslutits ur jordoch fastighetsregister m. m. /35 § förordningen (1908: 74) angående jordregister och 37 § förordningen (1917:281) med närmare föreskrifter om fastighetsregister för stad/.

Kommittéförslaget

I kommittéförslaget framhålls att deklarationsskyldigheten är beroende i första hand av ägarens egen bedömning av om omtaxeringsskäl enligt 12 § 2 mom. KL föreligger. Detta förhållande kan enligt kommittéernas mening i och för sig inte anses tillfredsställande. Kommittéerna anser emellertid det vara svårt att ersätta de nuvarande reglerna för deklarationsskyldighet med annat än en skyldighet för samtliga fastighetsägare att varje år avlämna fastighetsdeklaration. Att införa en så omfattande deklarationsskyldighet anses dock inte böra övervägas nu. Därför föreslås att bestämmelserna om deklarationsskyldighet bibehålls. Då ägare av varje registerfastighet, beträf­ fande vilken ny- eller omtaxeringsskäl föreligger, skall vara deklarationsskyldig finns enligt kommittéerna däremot inte anledning att låta även de i andra stycket samma paragraf intagna bestämmelserna kvarstå. Deklarationsblanketterna för särskild fastighetsdeklaration bör enligt kommittéerna i allt väsentligt vara lika dem som använts vid senaste all­ männa fastighetstaxering. Samma slag av uppgifter bör sålunda lämnas som vid den allmänna fastighetstaxeringen. Dock föreslås på grundval av erfarenheterna vid 1970 års allmänna fastighetstaxering, att uppgifter om för fastigheten gällande plan- och byggnadsbestämmelser obligatoriskt skall innefattas i fastighetsdeklarationen. Byggnadsnämnderna har viss uppgiftsplikt, framhålls det i kommitté­ förslaget. Erfarenheterna från 1970 års allmänna fastighetstaxering sägs

38 Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

emellertid visa att de uppgifter om byggnadslov som då stod fastighetstaxeringsnämnderna till förfogande inte var till sådant gagn vid taxeringen som antagits. Uppgifterna var ofta alltför kortfattade och ibland för hand kom­ primerade på sammanställningslistor. Oavsett om så var fallet eller ej gjor­ des många hänvändelser till byggnadsnämnderna för att få fram upplys­ ningar om hustyps-, storleks-, ålders- och standarddata för villor och hyres­ hus, som skulle taxeras. Dessa erfarenheter har lett till att önskemålet om att byggnadsnämndernas uppgiftslämnande hädanefter skall ske på centralt fastställda, enhetligt utformade formulär, som tillgodoser behovet av upp­ gifter för jämförelse med och komplettering eller korrigering av uppgifter i avlämnade fastighetsdeklarationer. Kommittéerna föreslår därför att skyldigheten för byggnadsnämnd att senast en månad efter det beslut fattats om byggnadslov rapportera beslutet till lokal skattemyndighet utbyts mot en bestämmelse om att byggnads­ nämnd skall senast två veckor efter utgången av varje kvartal på blanketter enligt fastställda formulär till lokala skattemyndigheten inge uppgifter om byggnader, som avses i de av nämnden under kvartalet beviljade byggnads­ loven. Anspråken på byggnadslovsrapporteringens fullständighet bör enligt kommittéernas mening inte ställas för höga i de fall byggnadsnämnderna ännu ej har tillräcklig kapacitet för sådan rapportering. Uppgifterna från byggnadsnämnd liksom också inkomna uppgifter om ändringar i jord- och fastighetsregister efter laga förrättning och uppgifter från planmyndigheter och lantbruksnämnder bör enligt kommittéförslaget kunna utnyttjas också för att påminna fastighetsägare om deklarationsskyldigheten. I mån av behov bör enligt kommittéförslaget de särskilda fastighetstaxeringsnämnderna alltjämt kunna från försäkringsbolag inhämta uppgifter om brandförsäkringsvärden på byggnader, som är aktuella för ny taxering. Bestämmelsen om skyldighet för brandförsäkringsbolag att på anmaning lämna uppgift om brandförsäkringsvärden föreslås således oförändrad i sakligt hänseende. Även ägares skyldighet att efter anmaning avge deklaration eller lämna uppgifter om andra förhållanden än dem som finns angivna i deklarationsformuläret föreslår kommittéerna skola kvarstå. Kommittéerna erinrar om att taxeringsnämnd, taxeringsintendent samt prövningsnämnd nu har rätt att utfärda anmaning. Det tillägget bör göras att även lokal skattemyndighet får sådan rätt. Skälet till det är enligt kom­ mittéförslaget att den lokala skattemyndigheten i största möjliga utsträck­ ning bör utföra expeditionella sysslor för de särskilda fastighetstaxeringsnämnderna samt fungera som deras kansli. Av samma skäl bör lokal skatte­ myndighet vid den särskilda fastighetstaxeringen sända ut den erinran som nu föregår anmaningen vid såväl inkomst- och förmögenhetstaxeringen som vid den särskilda fastighetstaxeringen. Fastighetsdeklarationerna skall enligt nu gällande bestämmelser avläm­

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970 39

nas till länsstyrelsen, lokal skattemyndighet eller taxeringsnämndens ord­ förande senast den 15 februari under taxeringsåret. Dessa bestämmelser föreslås oförändrade med endast den ändringen att deklarationer ej längre skall kunna inges till ordförande i särskild fastighetstaxeringsnämnd. Änd­ ringsförslaget överensstämmer med kommittéernas övriga förslag att av­ lasta ordföranden vissa kanslifunktioner genom att överföra dem på lokal skattemyndighet. Enligt kommittéförslaget bör dessutom vissa gemensamma bestämmelser för inkomst- och förmögenhetstaxeringen rörande deklarationer och andra uppgifter gälla även vid den särskilda fastighetstaxeringen.

Remissyttrandena Några remissinstanser har framhållit svårigheten för fastighetsägare att på grund av nu gällande och föreslagna bestämmelser avgöra om han är deklarationsskyldig eller ej.

Kammarrätten anför att det enligt kammarrättens mening är uteslutet att

avfordra fastighetsägare fastighetsdeklaration varje år. Möjligen skulle man kunna tänka sig att fastighetsägaren t. ex. i samband med avgivande av självdeklaration åläggs lämna upplysning om fastigheten undergått någon förändring av betydelse eller ej under beskattningsåret. Det är uppenbart att stora olägenheter är förenade med att uppgiftsskyldigheten grundas på be­ stämmelserna i 12 § 2 mom. KL angående omtaxering av fastighet under löpande taxeringsperiod. Lagrummet är synnerligen svårtolkat och numera i viktiga delar föråldrat. Såväl de skattskyldiga som taxeringsmyndigheterna ställs därför f. n. inför stora svårigheter vid bedömning av deklarations­ skyldigheten. Enligt kammarrättens erfarenhet — som för övrigt bestyrks av den i betänkandet redovisade specialundersökningen — synes omtaxering i huvudsak inskränka sig till sådana fall, där en påtaglig fysisk förändring inträffat under löpande taxeringsperiod. Andra fall av inte mindre vikt, såsom ändringar i fastighets beskattningsnatur och skatteplikt, har däremot ofta inte beaktats. En viss förbättring kan möjligen förväntas efter genom­ förande av den föreslagna organisationen med särskilda fastighetstaxeringsnämnder och vidgad möjlighet till övervakning genom den ökade upp­ giftsskyldigheten för byggnadsnämnd m. m., som föreslagits i kommittéförslaget. Enligt kammarrättens mening torde emellertid en tillfredsställande bestämning av deklarationsskyldighetens omfattning inte kunna nås utan en genomgripande omarbetning av 12 § 2 mom. KL. Det är angeläget att en sådan kommer till stånd så snart som möjligt.

Riksskattenämnden säger sig dela kommittéernas uppfattning att det inte

är tillfredsställande att deklarationsskyldigheten i första hand är beroende av ägarens egen bedömning av om omtaxeringsskäl föreligger enligt 12 § 2 mom. KL och att detta förhållande inte kan anses tillfredsställande. Det

40 Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

kan enligt riksskattenämndens mening inte anses tillfredsställande att de­ klarationsskyldigheten är beroende av den skattskyldiges egen bedömning av t. ex. huruvida hans fastighets värde genom ny-, till- eller ombyggnad så förhöjts att taxeringsvärdet med anledning därav skall höjas med minst en femtedel. Med hänsyn till de skärpta straffbestämmelser, som föreslås in­ förda för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyldighet, anser riksskat­ tenämnden det angeläget att — i den mån deklarationsskyldigheten vid sär­ skild fastighetstaxering även framdeles skall vara knuten till 12 § 2 mom. KL — detta lagrum utformas på ett sådant sätt, att den skattskyldige erhål­ ler erforderlig ledning för sin bedömning. Även andra skäl talar för en översyn av bestämmelserna i 12 § 2 mom. KL. Bestämmelserna är föråldra­ de och har inte anpassats efter samhällsutvecklingen. De reglerar exempelvis inte sådana på taxeringsvärdet inverkande förhållanden som fabriksnedläggelser i anledning av den pågående strukturomvandlingen i samhället, bebyggelseplaner m. m. Kommittéerna har anmärkt att de haft under be­ handling förslag till ändring och viss utvidgning av bestämmelserna i 12 § 2 mom. KL men att de stannat för att ej framlägga sådana förslag med syfte på ikraftträdande redan vid 1971 års särskilda fastighetstaxering. Riks­ skattenämnden vill under hänvisning till vad som ovan anförts understryka vikten av att kommittéerna får i uppdrag att snarast överse de ifrågavaran­ de bestämmelserna om ny- och omtaxeringsanledningarna i 12 § 2 mom. KL.

Förslaget att uppgifter om plan- och byggnads bestämmelser obligatoriskt skall lämnas i fastighetsdeklarationen har tagits upp av en del

remissinstanser, bl. a. riksskattenämnden, länsstyrelserna i Stockholms och Jämtlands län, Sveriges fastighetsägareförbund, Svenska försäkringsbolags riksförbund och Svenska sparbanksföreningen. Samtliga remissinstanser

som yttrat sig i frågan har ansett att det inte bör vara obligatoriskt att läm­ na dessa uppgifter.

Riksskattenämnden ifrågasätter lämpligheten av att uppgifter om för

fastigheten gällande plan- och byggnadsbestämmelser obligatoriskt skall lämnas i fastighetsdeklarationen. Åtskilliga skattskyldiga torde enligt riks­ skattenämnden sakna kännedom om dessa förhållanden och därför vara nödsakade att vända sig till vederbörande myndigheter för att få erforderliga upplysningar. Det kan inte vara lämpligt att berörda myndigheter skall överhopas med dylika förfrågningar. Riksskattenämnden anser därför att den vid 1970 års allmänna fastighetstaxering tillämpade ordningen att upp­ gifterna skall lämnas frivilligt bör bibehållas.

Länsstyrelsen i Stockholms län förklarar att den ställer sig tveksam till

den föreslagna ändringen i 136 § TF angående fastighetsdeldarations inne­ håll. Svårigheterna för fastighetsägarna i allmänhet att lämna riktiga upp­ gifter om gällande plan- och byggnadsbestämmelser för fastigheterna torde bli alltför stora. Felaktiga uppgifter i denna del kan medföra onödigt kon­

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970 41

trollarbete för taxeringsnämnderna. Vid taxering av flertalet fastigheter sak­ nar dessutom uppgifter i angivna avseenden nämnvärd betydelse. Uppgifter­ na bör enligt länsstyrelsen inte vara obligatoriska.

Länsstyrelsen i Jämtlands län anför att det vid ett stickprov bland ett fem­

tiotal i länet avlämnade allmänna fastighetsdeklarationer befanns att endast

ca 50 % av deklaranterna gjort ett försök att lämna den då icke obligatoriska

uppgiften men i vissa fall inte besvarat frågorna fullständigt eller t. o. in. lämnat felaktiga upplysningar. Kännedom om gällande plan- och byggnadsbestämmelser torde i betydande utsträckning saknas i vart fall bland ägare till fastigheter som förvärvats bebyggda. I den mån plan- och byggnadsbestämmelserna är av relevans vid taxeringsvärdets åsättande synes det länsstyrelsen mer motiverat att fastighetstaxeringsnämnden genom bygg­ nadsnämnd e. d. själv inhämtar upplysningar härutinnan.

Frågan om uppgift om brandförsäkringsvärde skall anges i

fastighetsdeklaration har tagits upp av Svenska försäkringsbolags riksför­ bund. Förbundet föreslår att denna uppgiftsplikt skall utgå och hänvisar där­

vid till bl. a. att brandförsäkringsvärde numera i allmänhet inte är mätare på byggnadsvärde, eftersom de flesta byggnaderna torde vara nyvärdeförsäkrade. Vid fullvärdesförsäkringar, som numera är vanliga för villafastigheter, meddelas dessutom försäkringstagaren inte något försäkringsbelopp.

Mot förslaget att fastighetsdeklaration ej skall få avlämnas hos ordföranden i den särskilda fastighetstaxeringsnämnden har kritik an­

förts av riksskattenämnden, länsstyrelsen i Hallands län och Sveriges indu­ striförbund. Dessa remissorgan anser att ordföranden skall vara skyldig att motta fastighetsdeklarationer. Riksskattenämnden framhåller att det inte

föreligger någon anledning att tillämpa en annan ordning för den särskilda

fastighetstaxeringen än som gäller i övrigt. Sveriges industriförbund anser

att en försämring av taxeringsmyndigheternas service på detta område inte kan godtas.

Förslaget om ändrade bestämmelser för byggnadsnämndernas b y g gnadslovsrapportering har intresserat många remissinstanser. Det har mottagits i huvudsak positivt av de flesta remissinstanser som yttrat sig i frågan.

Lantmäteristyrelsen anför att taxeringsnämndens redovisningsskyldighet

är betydligt utvidgad i förhållande till tidigare. Förutom taxeringsvärden omfattar den vissa koder och värdefaktorer som är av stort intresse även för verksamhetsgrenar utanför skattesektorn, bl. a. samhällsplaneringen. En jämn och hög kvalité på nämnda data är därför allmänt sett av stort in­ tresse. Av grundläggande betydelse därvidlag är att nämnden i sitt arbete vet tillräckligt mycket om fastigheten i fråga. Den information som nämn­

42 Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

derna får genom självdeklarationerna är speciellt vid de särskilda fastig­ hetstaxeringarna ofta mycket bristfällig. Förslaget att utvidga byggnads­ nämndernas nuvarande byggnadslovsrapportering till att omfatta även tek­ niska data om bebyggelsen är därför synnerligen välkommet. Såvitt styrel­ sen kan bedöma har rapporteringen fått en lämplig utformning. CFD har tidigare föreslagit en byggnadsredovisning av samma typ, men betydligt mer omfattande. Eftersom den av CFD föreslagna byggnadsredovisningen knap­ past kan förverkligas under de närmaste åren, bl. a. beroende på det be­ tydande arbete som återstår innan bl. a. nomenklaturfrågor och frågor kring redovisningens omfattning blivit lösta, är det angeläget att den nu före­ slagna rapporteringen, som är av starkt begränsad omfattning, snarast kommer till stånd. Den är, framhåller styrelsen, av värde även i andra sam­ manhang än taxeringsarbetet. Några principiella svårigheter att åstadkom­ ma den erforderliga samordningen med CFD:s byggnadsredovisning när den förverkligas synes inte föreligga. Någon större ökning i arbetsbelastning för byggnadsnämnderna bör förslaget inte innebära, eftersom det är sannolikt att taxeringsnämnderna — ifall förslaget ej genomförs — kommer att söka andra former för att få del av de uppgifter som finns i byggnadsnämndernas arkiv.

SCB aktualiserar i detta sammanhang frågan om en byggnadsregistrering

även för andra ändamål än fastighetstaxering, varvid verket erinrar om det förslag rörande insamling av nybyggnadsdata som ett led i tillskapandet av ett byggnadsregister som CFD har framlagt tidigare i år, enligt vilket bygg­ nadsnämnderna skulle medverka vid uppgiftsinsamlingen. En sådan med­ verkan äger för övrigt redan rum i samband med nuvarande statistikproduk­ tion, främst vad gäller uppgiftsinsamlingen till bostadsbyggnadsstatistiken. Med hänsyn till den aktuella och väntade efterfrågan på statistisk informa­ tion om byggnadsbeståndet och dess förändringar föreligger enligt SCB:s uppfattning ett stort behov av ett register omfattande landets totala bygg­ nadsbestånd. Det är därför angeläget att ett byggnadsregister skapas. SCB vill också erinra om att verket den 23 januari 1970 av Kungl. Maj :t erhållit särskilda medel till planering av en statistik över avgången av lägenheter. En dylik statistik torde kunna framställas enbart genom medverkan av byggnadsnämnderna. Eftersom det synes vara ändamålsenligt att byggnads­ nämnderna anlitas i uppgiftsinsamlingen till ett byggnadsregister bör den av fastighetstaxeringskommittéerna föreslagna byggnadslovsrapporteringen på sikt kunna modifieras och samordnas med övrigt uppgiftslämnande för att byggnadsnämnderna inte skall belastas i onödan. Denna samordning bör också avse nuvarande statistikproduktion. Härvid blir det enligt SCB:s mening nödvändigt med en översyn av byggnadslovsrapporteringens innehåll och av tillämpad nomenklatur. I detta sammanhang omnämner SCB också att det för bostadsbyggnadsstatistiken krävs rapportering månadsvis. Med hänsyn härtill kan möjligen ifrågasättas om en omläggning till kvartals-

Kungl. Maj. ts proposition nr 160 år 1970 43

redovisning nu bör genomföras. Med hänsyn till de många gemensamma frågorna i anslutning till insamling, bearbetning och redovisning av upp­ gifter med anknytning till fastigheter förefaller det lämpligt att en ända­ målsenlig samarbetsform upprättas mellan fastighetstaxeringskommittéerna, CFD och SCB.

Bostadsstyrelsen framhåller att de föreslagna byggnadslovsrapporterna

synes kunna komplettera den information, som nu erhålls genom bl. a. bostadsbyggnadsstatistiken och särskilda räkningar. Den ytterligare in­ formationen om ombyggnader och fritidsbebyggelse samt de möjligheter att kombinera tekniska och ekonomiska data som erhålls är därvid av särskild betydelse. Möjligheterna att utnyttja informationen är dock starkt beroende av att kvalitetskontrollen blir från statistisk synpunkt tillfredsställande, att ett system för statistisk bearbetning och redovisning på olika regionala nivåer utarbetas och samordnas med annan statistikproduktion samt att de­ finitionerna samordnas med annan statistik. Styrelsen förutsätter att dessa problem beaktas vid den fortsatta bearbetningen av förslaget.

Statskontoret anser att skäl föreligger att överväga om inte uppgift om

byggnadslov bör tillställas inte bara fastighetstaxeringsnämnden utan även den vanliga taxeringsnämnden. Statskontoret förutsätter att insamling och distribution av byggnadslovsdata för nämndernas behov samordnas med motsvarande behov hos andra avnämare.

CFD anser att under förutsättning att taxeringsarbetet inte kan avvakta

den uppbyggnad av det byggnadsregister i en markdatabank som nämnden föreslagit i PM den 11 december 1969 med förslag till insamling av nybyggnadsdata m. m. (Ju 1969:32), införandet av rapportsystemet inlemmas i uppbyggnaden av densamma. CFD anför bl. a. att de data som avses bli inhämtade genom den föreslagna byggnadslovsrapporteringen torde täcka fastighetstaxeringens primära behov. I kommittéförslaget nämns att de uppgifter som återfinns i fastighetslängden och fastighetsbandet är av in­ tresse även för t. ex. samhällsplaneringen. CFD instämmer i och för sig i detta. I många sammanhang, inte minst för planerings- och forskningsända­ mål, krävs dock tillgång till väsentligt mer omfattande data. En samman­ ställning av vissa uttalade önskemål lämnas i CFD:s nyssnämnda PM. Enligt CFD:s mening bör insamlandet av data om bebyggelsen i princip ses i ett större sammanhang. Det är ej lämpligt att skapa insamlingsrutiner, som i huvudsak avser att förse enbart fastighetstaxeringsmyndigheterna med data. Kommittéernas förslag torde medföra ökad arbetsbelastning på kommuner­ na. Mot de därav föranledda kostnaderna skall givetvis ställas de fördelar som vinns genom den förbättrade datatillgången. Enligt CFD:s mening bör man dock vid rapporteringen ta till vara möjligheterna att utvidga data­ fångsten så att ett fullständigare byggnadsregister kan hållas. Det synes mindre lämpligt att isolerat införa den föreslagna rutinen, eftersom den inom kort kan komma att ersättas av annan, som är anpassad efter data­

44 Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

bankens behov. Resultatet av den fortsatta utredningen om byggnadsredovisning bör beaktas. CFD förutsätter att det nära samarbetet med fastighetstaxeringskommittéerna därvid kan fortsätta. I utredningsarbetet bör ingå en genomgång av möjligheterna till samordning av datafångsten för fastig­ hetstaxeringens behov, viss statistikproduktion och föreslagen byggnadsdatabas i fastighetsdatabanken. CFD förklarar att de data som föreslagits i rapportsystemet emellertid kanske kan tänkas utgöra första steget i en suc­ cessiv utbyggnad av byggnadsdatabanken. Det är av utomordentlig vikt att en successiv uppläggning överensstämmer med de målsättningar och de system, som den pågående utredningen söker klarlägga.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län finner det ändamålsenligt att

blanketter kommer till användning och att smärre reparationsarbeten och andra mindre åtgärder undantas från uppgiftsskyldigheten. Länsstyrelsen anser emellertid att uppgifterna bör insändas månadsvis. För åtminstone de större fögderierna medför kvartalsvis redovisning betydande olägenheter från arbetssynpunkt.

Sveriges fastighetsägareförbund anser det värdefullt med ett utarbetat

förslag till byggnadslovsrapport, som nu framlagts, för att uppgifterna om en

fastighets status skall bli så tillförlitliga som möjligt. Lokala skattemyndig­ heten i Stockholms fögderi tillstyrker livligt den föreslagna nya ordningen beträffande byggnadslovsrapporter. Samfundet för fastighetsvärdering häl­

sar med tillfredsställelse att den nuvarande byggnadslovsrapporteringen av­ ses bli utvidgad och kommer att omfatta också tekniska data om bebyggelse, vilket torde kunna underlätta taxeringsnämndernas arbete och därigenom

främja en jämn och riktig taxering. Även Taxering snämnds ordförandenas riksförbund uttrycker tillfredsställelse särskilt med förslaget att byggnads­

nämndernas uppgiftslämnande skall ske på centralt fastställda, enhetligt utformade formulär. Därmed bereds fastighetstaxeringsnänmderna möj­ lighet att jämföra och korrigera fastighetsdeklarationernas motsvarande uppgifter.

Svenska försäkringsbolags riksförbund instämmer i kommittéernas ut­

talande att anspråken på rapporteringens fullständighet ej bör ställas för höga i de fall byggnadsnämnderna ännu ej har tillräckliga resurser för rap­ porteringen. Några remissinstanser har varit tveksamma inför förslaget om utvidgad byggnadslovsrapportering eller avstyrkt förslaget.

Länsstyrelsen i Jämtlands län ifrågasätter nyttan av den föreslagna ut­

byggda rapportskyldigheten mot bakgrunden av det merarbete byggnads­ nämnderna härigenom åsamkas. Enligt uppgifter från ett par kommuner i länet med relativt stor frekvens av bebyggelseändringar anser sig byggnads­ nämnderna inte ha tillräcklig personal för att kunna redovisa beviljade byggnadslov enligt det förslag till byggnadslovsrapport som upprättats av kommittéerna. Detta gäller i synnerhet alla data beträffande själva bygg-

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970 45

nadsbeskrivningen. Däremot ansluter sig länsstyrelsen helt till kommittéer­ nas uppfattning om att informationsflödet i viss utsträckning behöver sty­ ras. Byggnadslov som är utan nämnvärt intresse för fastighetstaxeringsnämnderna, såsom t. ex. omfärgning av fasad e. d., bör således inte rappor­ teras. Länsstyrelsen finner för sin del att rapporten kan begränsas. Om fastighetstaxeringsnämnden anser sig i något särskilt fall behöva ytterligare upplysningar har nämnden möjlighet att själv ta del av byggnadsnämn­ dens handlingar.

Svenska kommunförbundet avstyrker förslaget. Förbundet har visserligen

förståelse för önskemålet om en enhetlig utformning av rapporteringen, men anser att denna måste vara anpassad till de arbetsrutiner, som nu tilllämpas vid behandlingen av byggnadslovsärenden, så att något merarbete för byggnadsnämnderna i princip inte uppstår. Det föreslagna formuläret ”byggnadslovsrapport” innehåller emellertid ett så stort antal sakuppgifter om den byggnad som berörs av byggnadslovet och en så detaljerad byggnadsbeskrivning — även i det fall det endast gäller ombyggnad — att ifyl­ landet av alla de begärda uppgifterna kommer att medföra ett väsentligt merarbete och en stark arbetsbelastning för byggnadsnämnderna. Den före­ slagna tidsfristen för rapporteringen — senast två veckor efter utgången av varje kvartal — är alltför kort för en byggnadsnämnd med ett större antal byggnadslovsärenden. Detta gäller speciellt i fråga om ärenden som behand­ lats vid nämndsammanträde i slutet av ett kvartal. Det bör även beaktas att byggnadsnämnderna i det stora antal kommuner, som nybildas eller vidgas vid kommande årsskifte, till följd av sammanläggningen får särskilt stor ar­ betsbörda och svårligen under år 1971 kan utan kostnadskrävande personal­ förstärkning hinna med de ytterligare arbetsuppgifter som en utökad rappor­ tering skulle innebära. Även om en effektiv och rättvisande fastighetstaxering också är ett kom­ munalt intresse, är det enligt kommunförbundets mening inte rimligt att i kontrollsyfte belasta byggnadsnämnderna med en så omfattande uppgiftsskyldighet. Det är dock i första hand de deklarationsskyldigas uppgifter och då bl. a. uppgifter om byggnadskostnader som skall ligga till grund för fas­ tighetstaxeringen. Byggnadskostnadernas storlek kan byggnadsnämnderna inte uttala sig om, och den uppgiften ingår inte heller i den föreslagna byggnadslovsrapporten. Eftersom rapporteringen avser ny-, till- eller ombygg­ nader kommer ändock data om huvuddelen av det befintliga byggnadsbe­ ståndet att för lång tid framöver bygga på de deklarationsskyldigas uppgif­ ter. Förbundet avstyrker därför förslaget om en utvidgning av byggnads­ nämndernas rapporteringsskyldighet såsom det är utformat och hävdar att byggnadslovsrapporteringen bör omfatta enbart uppgifter om vad byggnads­ loven avser och ske i form av exempelvis kopior av protokoll. Endast i de fall de i fastighetsdeldarationerna lämnade uppgifterna bedöms vara otill­

46 Kungl. Maj.ts proposition nr 160 år 1970

förlitliga, bör fastighetstaxeringsnämnderna i kontrollsyfte inhämta motsva­ rande uppgifter från byggnadsnämnderna. Det finns enligt kommunförbundet all anledning att avvakta resultatet av den utredning som företas av CFD om bl. a. insamling av byggnadsdata för en planerad fastighets- och databank, så att en samordning av en insamling av byggnadsdata för skilda ändamål kan komma till stånd och dubbel­ arbete undvikas. Även av detta skäl bör enligt förbundet byggnadslovsrapporteringen till lokal skattemyndighet inte nu vidgas i den omfattning som kommittéerna föreslår.

Även Svenska sparbanksföreningen avstyrker förslaget och anser att det

vore tillräckligt om byggnadsnämnderna rapporterade en gång per år vilka byggnadslov som meddelats. Föreningen föreslår att denna rapportering skulle ske den 15 februari och avse förhållandena den 1 januari samma år.

Några remissinstanser har behandlat förslaget att brandförsäkringsanstalt även i fortsättningen skall efter anmaning vara skyldig att lämna uppgift om försäkringsvärdet på byggnader.

Svenska sparbanksföreningen anser att uppgiftsskyldigheten för försäk­

ringsgivarna bör utökas. Föreningen anför att alla försäkringsbolag nyvär­ derar villor, hyreshus, lantgårdar, industrier etc. Detta sker efter schablon­ mässiga regler på särskilda formulär. Uppgifter infordras av försäkrings­ tagaren, om inte bolagens egna ingenjörer utför besiktning före värdering. Uppgiftsskyldigheten för försäkringsgivarna bör utökas att gälla även under­ laget för beräkning av försäkringsvärdet när det gäller särskild fastighets­ taxering. Kostnaden härför inskränker sig i stort sett till kopierings- och portokostnader, och utbytet blir avsevärt större än det från byggnadsnämn­ derna. Därtill utelämnas i byggnadsbeskrivningen i försäkringsformulären aldrig någon standardhöj ande detalj.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län och Svenska försäkringsbolags riksförbund har den uppfattningen att försäkringsvärdena inte är till led­

ning vid taxeringen med hänsyn till de försäkringsformer som numera ofta

tillämpas. Svenska försäkringsbolags riksförbund anför bl. a. att de flesta

byggnader torde numera vara nyvärdeförsäkrade. Detta innebär som regel att vid totalskada utgår ersättning med belopp som motsvarar kostnaden för uppförande av ny byggnad av samma eller liknande slag. Brandförsäk­ ringsvärdet är därför ingen mätare av byggnadens nuvarande värde. Härtill kommer att — med anledning av utvecklingen av i detta sammanhang be­ rörda försäkringsgrenar — möjligheterna att lämna uppgifter om brand­ försäkringsvärde torde bli mer och mer begränsade. I fråga om villafastig­ heter har flera försäkringsbolag infört beloppslös fullvärdesförsäkring. Öv­ riga bolag torde komma att införa liknande system. Vid tecknandet av en försäkring lämnar försäkringstagaren vissa uppgifter om sin fastighet i en­ lighet med ett av försäkringsbolagen utarbetat system. Med ledning av dessa

Kungl. Maj.ts proposition nr 160 år 1970 47

uppgifter, som dels är av värdekaraktär, dels av riskkaraktär, beräknar för­ säkringsbolaget premien för försäkringen. Försäkringstagaren meddelas ej något försäkringsbelopp utan vet endast att hans fastighet är försäkrad till fulla värdet. Dessa premieberäkningsmetoder torde ganska snart komma att utvidgas till andra delar av fastighetsförsäkringsmarknaden. Det kan nämnas att kreditinstituten vid sin långivning numera ej kräver uppgift om brandförsäkringsvärde utan anser uppgiften att fullvärdesförsäkring före­ ligger tillfredsställande.

Länsstyrelsen i Kalmar län anser för sin del att det skulle vara lämpligt

att till nuvarande bestämmelser foga en föreskrift om skyldighet för hypoteksinrättning att efter anmaning lämna uppgift om det belåningsvärde, som åsatts i hypoteksinrättningen till belåning anmäld fastighet. För fastig­ hetstaxeringen torde det enligt länsstyrelsens mening vara av större vikt att känna ett dylikt belåningsvärde än brandförsäkringsvärdet.

Förslaget att de lokala skattemyndigheterna i första hand bör utsända erinran om skattskyldighet och anmaning att deklarera har tagits upp av ett antal remissorgan.

Lokala skattemyndigheten i Stockholms fögderi anser det vara på tiden

att genomgående slopa erinran som föregångare till anmaning. Myndigheten har inte någon invändning mot att också de lokala skattemyndigheterna skall kunna utfärda anmaning.

Riksskattenämnden, länsstyrelserna i Västernorrlands och Jämtlands län samt Sveriges industriförbund avstyrker förslaget att de lokala skattemyn­

digheterna ges rätten att utfärda anmaning.

Riksskattenämnden anser att en anmaning är en åtgärd av allvarlig na­

tur och bör utfärdas med urskillning och omdöme. Detta gäller i synnerhet om i anmaningen föreläggs vite. Något ”datamässigt” anmaningsförfarande bör inte ifrågakomma. Enligt riksskattenämndens mening är det ur prak­ tiska synpunkter tillräckligt att lokal skattemyndighet får möjlighet att

erinra om deklarationsplikten. Länsstyrelsen i Jämtlands län finner inte

tillräckliga skäl föreligga för att lokal skattemyndighet ges rätten att ut­ färda anmaning, utan anser att anmaning bör liksom vid den årliga taxe­ ringen i övrigt och vid allmän fastighetstaxering endast utskrivas av den lokala skattemyndigheten men undertecknas av fastighetstaxeringsnämnds-

ordföranden. Sveriges industriförbund anför bl. a. att något praktiskt behov

av att ge lokal skattemyndighet möjlighet att utfärda anmaning inte före­ ligger.

48 Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

Förberedande åtgärder av länsstyrelse m. m.

Nuvarande ordning

De nuvarande bestämmelserna i TF om taxeringsmyndigheternas förbe­ redande åtgärder vid den särskilda fastighetstaxeringen finns intagna i 174 § genom föreskrift i paragrafens andra stycke att bestämmelserna i förord­ ningen om taxeringsnämndernas och prövningsnämndernas verksamhet be­ träffande taxeringen för inkomst och förmögenhet liksom föreskrifterna om riksskattenämnden skall äga motsvarande tillämpning vid särskild fastig­ hetstaxering, i den mån inte annorlunda är stadgat. Enligt 93 §, vartill hän­ visas, har landskamreraren att upprätta förslag till anvisningar för inkomstoch förmögenhetstaxeringen i länet och tillställa riksskattenämnden försla­ get senast den 1 december året före taxeringsåret. Senast den 20 samma må­ nad skall riksskattenämnden återsända förslaget jämte sina erinringar mot detsamma. Prövningsnämnden skall därefter fastställa anvisningarna för taxeringen, vilka senast den 15 januari under taxeringsåret skall tillställas taxeringsnämnderna och riksskattenämnden. För den allmänna fastighets­ taxeringen gäller i stort sett motsvarande regler, även om andra datuman­ givelser lämnas (144 § 3 mom.).

Kommittéförslaget

De förberedande åtgärder vid den särskilda fastighetstaxeringen som en­ ligt kommittéerna fortsättningsvis bör regleras i TF är främst utarbetandet av anvisningar och andra direktiv för taxeringsarbetet. Därvid bör, sägs det, de nu gällande reglerna i ämnet inte ändras utom såtillvida att det bör stad­ gas att i anvisningarna skall ingå bl. a. statistiska och andra uppgifter, som skall underlätta för de särskilda fastighetstaxeringsnämnderna att iaktta de normer för taxeringen som anges i 12 § 2 mom. KL. Anvisningarna bör till­ ställas förutom de särskilda fastighetstaxeringsnämnderna och riksskatte­ nämnden även de lokala skattemyndigheterna. Enligt kommittéförslaget bör vidare föreskrivas att länsstyrelse har att i övrigt vidta sådana förberedande åtgärder som underlättar arbetet i de sär­ skilda fastighetstaxeringsnämnderna. Med hjälp av den fastighetstaxeringsspecialist, som kommittéerna föreslår alltjämt skola finnas hos varje läns­ styrelse och som bör kunna medverka i bl. a. förarbetena till nyssnämnda anvisningar, bör länsstyrelsen inför en förestående särskild fastighetstaxe­ ring kunna göra erforderliga sammanställningar av tillämpade värderings­ principer beträffande såväl markvärden och åkervärden m. in. som bygg­ nadsvärden för att främja en rättvis och likformig bedömning vid taxering­ en. Vidare bör enligt kommittéerna specialisten insamla och eventuellt sam­ manställa uppgifter om ändrade planförhållanden o. d. som synes böra leda till omprövning av fastigheters beskattningsnatur.

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970 49

I kommittéförslaget erinras om att länsstyrelsen vid den allmänna fastig­ hetstaxeringen skall kalla ordförandena i fastighetstaxeringsnämnderna och vissa ledamöter i dessa nämnder till förberedande överläggningar om tilllämpningen av de allmänna grunderna vid den förestående allmänna fastig­ hetstaxeringen. Vissa sakkunniga kan även kallas till detta sammanträde. När det gäller den årliga taxeringen kan länsstyrelsen kalla ordföranden och högst två ledamöter från varje taxeringsnämnd inom länet eller del därav till sammanträde inför landskamreraren rörande taxeringsarbetet. Särskilda sakkunniga kan kallas till detta sammanträde för lämnande av upplys­ ningar. Det kan enligt kommittéerna förutsättas att det även i fortsättningen kommer att föreligga behov för länsstyrelsen att kunna samla nämndord­ förande, vissa nämndledamöter och vissa sakkunniga för att informera dem om det förberedelsearbete för den särskilda fastighetstaxeringen som ut­ förts inom länsstyrelsen samt om de anvisningar för taxeringen som utfär­ dats av riksskattenämnden och av prövningsnämnden samt för att hålla överläggningar om det kommande taxeringsarbetet. Det synes därför enligt kommittéförslaget lämpligt att ta upp i huvudsak de bestämmelser i detta hänseende som nu gäller för den årliga taxeringen samt tillfoga att till sam­ manträde, som här avses, skall kunna kallas även andra personer som på grund av sin verksamhet eller av annan anledning kan antas äga sakkunskap i fråga om värdering av fastigheter. Förberedelsearbetet i de särskilda fastighetstaxeringsnämnderna bör en­ ligt kommittéernas mening kunna regleras genom anvisningar av riksskatte­ nämnden.

Remissyttrandena

I fråga om anvisningar för den särskilda fastighetstaxeringen före­ ligger delade meningar bland remissinstanserna. Flertalet remissinstanser har lämnat förslaget utan erinran. Några remissinstanser finner de före­ slagna anvisningarna vara alltför omfattande och två remissinstanser anser att behov av anvisningar för den särskilda fastighetstaxeringen inte förelig­ ger.

Taxering snämnds ordförandenas riksförbund finner det välbetänkt att åt­

gärder föreslagits för att underlätta de särskilda fastighetstaxeringsnämndernas arbete genom meddelande av anvisningar och andra direktiv för taxeringsarbetet o. d. De remissinstanser som finner de föreslagna anvisningarna vara alltför

omfattande är länsstyrelserna i Stockholms, Kalmar, Hallands, Göteborgs och Bohus, Kopparbergs, Västernorrlands och Västerbottens län. Länsstyrelserna i Hallands, Göteborgs och Bohus samt Västerbottens län

föreslår att de anvisningar som behövs tas in i de årliga anvisningar som jämlikt 93 § TF utfärdas för inkomst- och förmögenhetstaxeringen. 4 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 160

50 Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

Länsstyrelsen i Kalmar län framhåller att anvisningarna i fråga såvitt

länsstyrelsen f. n. kan bedöma torde komma att bli tämligen kortfattade och huvudsakligen innehålla hänvisningar till de av fastighetsprövningsnämnden till ledning vid närmast föregående allmänna fastighetstaxering fastställda anvisningarna. Därutöver bör tas in en redogörelse för prisut­ vecklingen efter det år som varit nivåbestämmande vid den senaste allmän­ na fastighetstaxeringen samt en komplettering av de i fastighetsprövningsnämndens anvisningar intagna tabellerna över generella hyreshöjningar och normalhyror beträffande hyresfastigheter.

Länsstyrelsen i Stockholms län anför bl. a. att anvisningar för fastig­

hetstaxering inte förekommit mellan allmänna fastighetstaxeringar. I den mån statistiskt material och t. ex. förändringar i byggnadskostnaderna ger behov av anvisningar mellan allmänna fastighetstaxeringar ser länsstyrel­ sen i vart fall f. n. den lösningen ligga närmast till hands att central myn­ dighet utfärdar behövliga anvisningar. Länsstyrelsen utgår från att behov av länsanvisningar kommer att föreligga endast i undantagsfall.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län ifrågasätter om statistiska uppgifter

skall vara obligatoriska i anvisningarna för särskild fastighetstaxering. Vid 1970 års allmänna fastighetstaxering visade det sig nämligen, att det statis­ tiska underlaget i tämligen stor omfattning — där det inte helt saknades — var så svagt att det inte kunde anses godtagbart. Man torde kunna utgå ifrån att underlaget inte kommer att vara bättre inför de särskilda fastig­ hetstaxeringarna. Mot bakgrunden härav synes ett obligatorium inte böra in­ skrivas i författningstexten. Centralt utarbetade närmare riktlinjer för eller mallar till anvisningar bör utarbetas och föreligga i god tid.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län anför bl. a. att behovet av anvisningar

torde vara växlande från län till län och kan förutsättas öka för varje år som förflyter från senaste allmänna fastighetstaxering. I många län torde vid 1971 års särskilda fastighetstaxering andra anvisningar till ledning för värderingen ej kunna föreskrivas än de vid 1970 års allmänna fastighets­ taxering tillämpade, möjligen kompletterade med uppgift om utvecklingen av byggnadskostnadsindex. Enligt länsstyrelsens uppfattning bör därför be­ stämmelsen om anvisningar för särskild fastighetstaxering modifieras, för­ slagsvis genom att den föreslagna avfattningen i stället får lydelsen ”Landskamreraren har att i erforderlig omfattning upprätta förslag till anvisningar till ledning för nästkommande års särskilda fastighetstaxering inom länet”.

Länsstyrelserna i Skaraborgs och Jämtlands län anser att anvisningar av föreslagen art inte behövs. Länsstyrelsen i Skaraborgs län anser att såda­

na anvisningar inte fyller något som helst behov och helt kan undvaras. Om något behov av anvisningar skulle yppa sig kan enligt länsstyrelsens mening förste taxeringsintendenten utfärda sådana. Länsstyrelsen ställer sig dess­ utom helt frågande inför det ifrågasatta behovet vid den särskilda fastighets­ taxeringen av statistiska uppgifter om prisutveckling efter senaste allmänna

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970 51

fastighetstaxering. Den särskilda fastighetstaxeringen skall ju grundas på förhållandena vid den senast verkställda allmänna fastighetstaxeringen. Vad som därefter hänt på fastighetsmarknaden saknar därför varje intresse för de särskilda nämnderna och uppgifter härom utgör snarare ett incitament till missförstånd om vilken taxeringsnivå som skall tillämpas.

Länsstyrelsen i Jämtlands län ställer sig frågande till att särskilda anvis­

ningar skall behöva utfärdas inför en särskild fastighetstaxering. En allmän erinran om vilka grunder som skall tillämpas torde enligt länsstyrelsens mening vara tillfyllest. Länsstyrelsen anser däremot att det givetvis är såväl nödvändigt som lämpligt att förste taxeringsintendenten med fastighetstaxeringsspecialistens medverkan vidtar sådana förberedande åtgärder som un­ derlättar arbetet för de särskilda fastighetstaxeringsnämnderna såsom sam­ manställningar av tillämpade värderingsprinciper m. m. inom varje distrikt för att främja en rättvis och likformig bedömning vid taxeringen och för att undvika ”glidning uppåt” av taxeringsvärdenivån.

Statskontoret, länsstyrelsen i Skaraborgs län och lokala skattemyn­ digheten i Stockholms fögderi har erinrat om förslaget i PM med förslag till

skatterätt och länsrätt (Stencil C: 3 juni 1970) om att skatterätten skall be­

frias från uppgiften med länsanvisningar. Statskontoret anför i anknytning

härtill att om årliga länsanvisningar bedöms erforderliga för den särskilda fastighetstaxeringen anvisningarna, enligt statskontorets mening, bör utar­ betas inom länsstyrelsens taxeringsenhet i samråd med riksskatteverket. Nå­ got i författning reglerat förfarande för dessa anvisningar synes därvid inte behövas. Länsstyrelsen eller riksskatteverket bör i mån av behov kunna ta initiativ till länsanvisning på fastighetstaxeringsområdet.

Förslaget att länsstyrelsen skall kunna sammankalla ordförande och två andra nämndledamöter samt vissa sakkunniga till sammanträde för överläggningar inför taxeringsarbetet har tagits upp av några remissinstan­ ser.

Länsstyrelsen i Jämtlands län och Taxeringsnämndsordförandenas riks­ förbund finner det välbetänkt att länsstyrelsen ges möjlighet att kunna sam­

la ordförandena m. fl. till informationsmöte.

Länsstyrelsen i Stockholms län utgår från ett behov av att kunna sam­

mankalla till sammanträden för taxeringsarbetet vid särskild fastighets­ taxering inför landskamreraren kommer att föreligga endast i undantags­

fall. Länsstyrelsen i Skaraborgs län anser att behov av föreskrift om möjlig­

het att sammankalla till ifrågavarande sammanträden inte föreligger.

52 Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

Taxeringsarbetet Nuvarande ordning

F. n. skall bestämmelserna om taxeringsnämndernas verksamhet vid in­ komst- och förmögenhetstaxering äga motsvarande tillämpning vid särskild fastighetstaxering i den mån inte annorlunda är stadgat (174 § andra styc­ ket TF). Särskilda föreskrifter om taxeringsnämndens arbete m. m. vid sär­ skild fastighetstaxering finns intagna i bl. a. 177 §. I 177 § 1 mom. första stycket föreskrivs att taxeringsnämnden skall un­ der de år, då särskild fastighetstaxering skall äga rum, företa sådan taxe­ ring så fort det kan ske. Vidare föreskrivs att nämnden har att för varje fastighet, för vilken jämlikt 12 § 2 mom. KL nytt taxeringsvärde skall sät­ tas, besluta till vilket belopp det nya värdet skall tas upp. För övriga fastig­ heter, som skall taxeras, skall nämnden ta upp nästföregående års taxerings­ värden oförändrade. Enligt andra stycket samma moment skall nämnden också pröva framställningar om sådant särskilt angivande av värden på olika i taxeringsenhet ingående fastigheter eller delar av fastigheter som avses i 8 § sista stycket KL. Enligt 177 § 2 mom. TF skall de beslutade taxeringarna tas upp i fastighetslängd. Sådan längd skall föras för varje lokalt taxeringsdistrikt eller, om sådant distrikt består av mer än en kommun, för varje kommun. För var­ je fastighet, som taxeras, skall i längden anges taxeringens belopp och nam­ net på den som vid taxeringsårets ingång varit ägare till fastigheten. Närma­ re bestämmelser om längdföringen finns i taxeringskungörelsen (1957: 513). I 177 § 3 mom. TF föreskrivs att taxeringsnämnden skall underrätta fas­ tighetsägaren i de fall nämnden åsatt fastighet nytt taxeringsvärde eller, med avvikelse från vad som under nästföregående taxeringsår varit gällande, för­ delat taxeringsvärde på olika fastigheter, som ingår i taxeringsenhet, eller på olika delar av fastigheter eller avslagit framställning om här avsedd taxeringsåtgärd. För sådan underrättelse skall bestämmelserna i 69 § 4 mom. TF äga motsvarande tillämpning. Enligt 177 § 4 mom. TF får samtliga ledamöter av taxeringsnämnd delta i granskningen av särskild fastighetsdeklaration.

Kommittéförslaget

Till den särskilda fastighetstaxeringen skall enligt kommittéförslaget över­ föras i huvudsak de arbetsformer och bestämmelser som numera införts för den allmänna fastighetstaxeringen. Det synes därför kommittéerna lämpligt att avsnittet om de särskilda fastighetstaxeringsnämndernas verksamhet i likhet med motsvarande avsnitt beträffande såväl inkomst- och förmögen­ hetstaxering som allmän fastighetstaxering bör inledas med föreskrifter om länsstyrelsens och förste taxeringsintendentens övervakande uppgifter vid taxeringen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970 53

Lokal skattemyndighet bör vid de kommande särskilda fastighetstaxering­ arna svara för en väsentlig del av nämndens kanslifunktioner. Som redovi­ sats i det föregående anser kommittéerna att ordföranden i särskild fastighetstaxeringsnämnd inte bör vara skyldig att ta emot deklarationer. Den av­ vikelsen från formuleringen av motsvarande bestämmelse vid allmän fastig­ hetstaxering bör således göras att ordföranden åläggs att ombesörja att deklarationer och andra uppgifter införskaffas. I praktiken sker detta ge­ nom lokal skattemyndighets försorg. Ordföranden bör vidare åläggas att lämna annan taxeringsmyndighet eller lokal skattemyndighet behövliga uppgifter. Liksom numera gäller vid den allmänna fastighetstaxeringen bör enligt kommittéerna ordföranden kunna rådgöra med nämndledamot för av­ givande av yttrande i besvärsmål och även inkalla ledamöterna i nämnden utan hinder av att nämndens arbete i övrigt är avslutat. För det fall att ordföranden inte är värderingssakkunnig bör enligt kom­ mittéerna den av länsstyrelsen särskilt utsedde ledamoten besitta sakkun­ skap i fråga om fastighetsvärdering. En föreskrift om att den ledamot som länsstyrelsen utsett skall särskilt, i den utsträckning ordföranden beslutar, granska deklarationer, uppgifter och andra handlingar samt i övrigt biträda ordföranden i hans arbete finns också upptagen i kommittéförslaget. Kommittéerna finner angeläget att i möjligaste mån avlyfta expeditionella sysslor från nämnden och dess ordförande. Därför bör nämnden få åtnjuta biträde av personal som för sådant ändamål kan anvisas. I första hand av­ ses personal inom lokal skattemyndighet, men även personal vid lantmäterikontor bör kunna komma i fråga vid biträde i frågor av fastighetsteknisk karaktär. De bestämmelser som vid allmän fastighetstaxering gäller i fråga om nämndsammanträden, protokoll och rätt att närvara vid allmän fastighets­ taxering bör enligt kommittéförslaget även gälla vid särskild fastighetstaxe­ ring. Samma regler bör gälla också beträffande jäv, omröstning, beslut, av­ vikande eller särskild mening och reservation. Särskild fastighetstaxeringsnämnd föreslås skola få fatta beslut om inte ordföranden och minst två and­ ra ledamöter eller, om antalet ledamöter i nämnden förutom ordföranden är minst fem, minst tre ledamöter är närvarande. F. n. skall särskild fastighetstaxering ske så fort som möjligt. Kommittéer­ na föreslår att den särskilda fastighetstaxeringsnämndens arbete skall börja så snart det kan ske sedan nämnden från den lokala skattemyndigheten fått handlingar till ledning för taxeringen, dock senast den 1 mars under taxe­ ringsåret. Vid nämndens första sammanträde bör nämndordföranden enligt kommittéförslaget lämna en redogörelse för de värderingsgrunder, som vid föregående allmänna fastighetstaxering tillämpats inom skilda delar av di­ striktet, och de anvisningar som meddelats för taxeringsarbetet samt de för­ beredelser som i övrigt utförts för detta arbete. Den särskilda fastighetstaxeringsnämndens beslut om ny taxering föreslås

54 Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

inte avse andra fastigheter än sådana som skall ny- eller omtaxeras enligt 12 § 2 mom. KL. För övriga fastigheter i distriktet skall således som hittills närmast föregående års taxeringar upptas oförändrade. Till ledning vid taxeringen har nämnden — utöver det material som cen­ tralt eller av länsstyrelsen eller genom nämndens egen försorg färdigställts under förberedelsearbetet — det material som utgörs av fastighetsdeklarationer, uppgifter från byggnadsnämnder, fastighetsbildningsorgan, lantbruks­ nämnder och planmyndigheter samt fastighetstaxeringsavier, som enligt kommittéförslaget skall framställas av länsstyrelsens datakontor och över­ lämnas av den lokala skattemyndigheten. På fastighetstaxeringsavierna bör finnas förtryckt den senaste fastighetslängdens uppgifter om taxeringsenhe­ terna och även andra uppgifter om dessa, som finns antecknade på fastighetsavierna hos den lokala skattemyndigheten. Kommittéerna anser att riks­ skattenämnden skall få ge närmare anvisningar om den ordning i vilken den lokala skattemyndigheten skall tillställa fastighetstaxeringsnämnden handlingar som avser fastigheter som kan bli aktuella för ny- eller omtaxe­ ring men för vilka fastigheter deklaration inte inkommit. Avgörandet om ny- eller omtaxering skall ske bör i första instans enligt kommittéerna all­ tid falla på den särskilda fastighetstaxeringsnämnden. Den lokala skatte­ myndigheten bör sålunda till nämnden vidarebefordra uppgifter om varje fastighet beträffande vilken det inte framstår såsom helt uppenbart att nyeller omtaxering inte kan vara aktuell. Taxeringsbeslutet bör antecknas på fastighetstaxeringsavin liksom regeln är vid allmän fastighetstaxering. Riksskattenämnden bör få utfärda närmare anvisningar i ämnet. Kommittéerna föreslår endast den regeln att nämndens beslut skall antecknas och meddelas lokal skattemyndighet i den ordning som föreskrivs av Kungl. Maj :t eller myndighet som Kungl. Maj :t bestäm­ mer. Enligt kommittéförslaget bör deklarationer, som behandlats, med därtill hörande handlingar, bl. a. avierna med nämndens beslut och anteckningar, inlämnas fortlöpande till den lokala skattemyndigheten. Leveransplan bör upprättas av nämnden och lokal skattemyndighet gemensamt. Lokal taxeringsnämnds arbete skall f. n. vara avslutat före utgången av juni månad under taxeringsåret. De handlingar, protokoll m. m., som nämnden har, skall lämnas till länsstyrelsen senast den 15 juli under taxe­ ringsåret. I kommittéförslaget föreslås att den särskilda fastighetstaxeringsnämndens arbete skall vara avslutat senast den 31 maj under taxeringsåret. Skälet är dels att de lokala taxeringsnämnderna avslutar sitt arbete senast den 30 juni och att de särskilda fastighetstaxeringsnämndernas beslut kan inverka på förmögenhetstaxeringen samma år, dels att datamässig behand­ ling av de särskilda fastighetstaxeringsnämndernas beslut föreslås skola ske vid längdframställningen och framställning av underrättelser, in. in. Denna dataproduktion bör inte sammanstöta med motsvarande dataproduktion

Kungl. Maj. ts proposition nr 160 år 1970 55

vid inkomst- och förmögenhetstaxeringen. Det föreslås vidare i kommittéför­ slaget att protokoll och övriga handlingar bör sändas till länsstyrelsen senast den 15 jnni. Även om den 31 maj anges såsom sista tidpunkt för det egentliga taxeringsarbetet i första instans bör enligt kommittéerna arbetet läggas upp så, att det i allt väsentligt är avklarat senast den 15 maj. Deklarationsmaterialet bör i sin helhet vara avlämnat till den lokala skattemyndigheten senast den 1 juni. Liksom hittills bör enligt kommittéernas mening underrättelser om den särskilda fastighetstaxeringsnämndens beslut utsändas till fastighetsägare i rekommenderade brev. Delgivningsbestämmelserna i övrigt i 69 § 4 mom. andra stycket TF bör därvid gälla. Underrättelse bör skickas ut såväl då nämnden åsatt fastighet ny taxering enligt 12 § 2 mom. KL som då inkom­ men deklaration inte föranlett beslut om ny taxering. Lokal skattemyndig­ het bör få svara för att uppgifterna i underrättelserna överensstämmer med den särskilda fastighetstaxeringsnämndens beslut och för att underrät­ telserna utsänds till fastighetsägarna. Framställandet av underrättelserna bör kunna ske datamässigt hos länsstyrelserna. Underrättelse skall enligt kommittéförslaget liksom hittills innehålla uppgift om nämndens beslut. I motsats till tidigare bör emellertid samtliga de uppgifter som finns införda i fastighetslängden tas med i underrättelsen. Därigenom kommer såväl nämndens beslut om taxering som grunderna för detta beslut att meddelas ägaren. Underrättelsen bör innehålla upplysning även om vad som skall iakttas vid anförande av besvär över den särskilda fastighetstaxeringsnämndens beslut. Underrättelsen skall om möjligt expedieras före utgången av juni månad under taxeringsåret.

Remissyttrandena Mot den föreslagna tiden för arbetet i de särskilda fastighetstaxeringsnämnderna har flertalet remissinstanser inte något att erinra. Några remissinstanser finner emellertid att senaste dag för arbetets början inte bör föreskrivas. Två remissinstanser anser att det bör övervägas om inte taxeringsarbetet kan förläggas till annan tidsperiod.

Länsstyrelsen i Kalmar län anför att såvitt länsstyrelsen kan bedöma de

lokala skattemyndigheterna inte kan hinna att distribuera deklarationsma­ terialet till samtliga särskilda fastighetstaxeringsnämnder före den 1 mars. Att tvinga nämnderna till ett första sammanträde enbart för genomgång av värderingsgrunderna synes föga rationellt. Liknande synpunkter anförs av

länsstyrelserna i Hallands och Västernorrlands län. Statskontoret anför att det bl. a. mot bakgrund av att lokal skattemyn­

dighet under den föreslagna tiden har arbetstoppar på andra områden vore

56 Kungl. Maj.ts proposition nr 160 år 1970

önskvärt, att förutsättningarna att förlägga angivna arbetsuppgifter till an­ nan tidpunkt övervägs. Om man undantar informationsbehovet på inkomsttaxeringssidan för bl. a. kontantberäkningar synes något väsentligt samband med inkomsttaxeringen inte föreligga. Visst samband föreligger däremot med förmögenhetstaxeringen. Statskontoret anser emellertid inte att detta utgör

skäl för att arbetet tidsmässigt måste sammanfalla. Svensk industri öreni ng

anser att redan nu koncentrationen av deklarations- och taxeringsarbetet innebär problem för både deklaranterna och deras medhjälpare samt för skattemyndigheterna. Enligt föreningens åsikt bör man därför överväga om inte en spridning av detta arbete vore möjligt. Detta skulle kunna ske om sista dagen för ingivande av särskild fastighetsdeklaration sattes till den 15 januari i stället för den 15 februari.

Beträffande beslutförhet i de särskilda fastighetstaxeringsnämn-

derna förordar länsstyrelsen i Jämtlands län att oavsett nämndernas sam­

mansättning nämnden skall vara beslutför om ordförande och minst två andra ledamöter är närvarande. Frågan om beslut vid fastighetstaxeringen skall kunna fattas av fastig-

hetstaxeringsnäinndsordföranden ensam har tagits upp av länsstyrelsen i Stockholms län. Länsstyrelsen anför att någon motsvarighet vid fastighets­

taxeringen till 63 § TF, enligt vilken beslut som inte avser avgörande i sak må fattas av ordföranden ensam, f. n. inte finns och inte heller har före­ slagits i betänkandet. Länsstyrelsen anser emellertid att en sådan motsvarig­ het bör finnas, så att ordförande i fastighetstaxeringsnämnd ensam kan pröva exempelvis framställning om allmän handlings utbekommande. Med hänsyn bl. a. till taxeringsarbetets omfattning och den tidspress, varunder det i regel måste utföras, synes det inte lämpligt att hela nämnden skall bli tvungen att sammanträda enbart för beslut i fråga som måste avgöras skyndsamt men inte innefattar avgörande i sak. Det synes inte heller på­ kallat från rättssäkerhetssynpunkt att i förevarande avseende tillämpa en annan ordning vid fastighetstaxeringen än vid taxeringen för inkomst och förmögenhet.

Frågan om vilka taxeringar som skall prövas har berörts av några remissinstanser.

Länsstyrelsen i Hallands län anser att fastighetstaxeringsnämnden liksom

hittills bör taxera samtliga fastigheter i distriktet och inte enbart dem, för vilka nytt taxeringsvärde verkligen åsätts. Taxeringen består i huvuddelen av fallen i att konstatera att omtaxeringsgrund alls inte föreligger. I några fall kan nämnden ha skäl att överväga omtaxering men finna att t. ex. verk­ ställd ombyggnad inte föranleder höjning med en femtedel. Slutligen åter­ står de fall då nytt taxeringsvärde skall åsättas enligt 12 § 2 mom. KL. Det måste emellertid fasthållas att alla fastigheter taxeras. Varje taxering skall

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970 57

kunna överklagas även om oförändrat värde åsätts t. ex. därför att ägare anser att nytt taxeringsvärde bort åsättas med tillämpning av bestämmel­ serna i 12 § 2 mom. KL.

Länsstyrelsen i Stockholms län anför bl. a. att den föreslagna lydelsen

av 191 § 1 mom. TF bör förtydligas så att det klart framgår att taxering i princip företas även av de fastigheter för vilka nästföregående års taxerings­ värden skall upptas oförändrade. Den nuvarande lydelsen av 177 § 1 mom. TF synes länsstyrelsen något tydligare i denna del. Det bör nämligen enligt länsstyrelsen observeras att frågan om skatteplikt skall prövas årligen och att överförande av skattepliktig fastighet till skattefri inte föranleder änd­ ring av taxeringsvärdet.

Lokala skattemyndigheten i Stockholms fögderi föreslår att man frångår

den hittills gällande ordningen att vid den särskilda fastighetstaxeringen be­ slut skall meddelas rörande samtliga fastigheter, alltså även sådana som inte skall eller kan omprövas jämlikt 12 § 2 mom. KL (191 § TF). Föreskrifter bör i stället på lämplig plats ges om att fastigheter, vars taxering inte om­ prövas vid särskild fastighetstaxering, skall tas upp i fastighetslängden med oförändrade värden (och data i övrigt).

Förslaget om lokal skattemyndighets skyldighet att underrätta fas­ tighetsägarna om åsatt taxering har lämnats utan erinran av samt­ liga remissinstanser. Den föreslagna utvidgningen av underrättelseplikten till samtliga uppgifter om fastigheten som finns införda i fastighetslängden tillstyrks av de remissinstanser som yttrat sig i frågan utom en.

Lantmäteristyrelsen förklarar att styrelsen med tillfredsställelse noterat

att samtliga de uppgifter som införs i fastighetslängden även avses skola re­ dovisas till fastighetsägaren. Detta bör enligt styrelsens uppfattning bidra till att öka allmänhetens förtroende för fastighetstaxeringsnämnderna samt un­ derlätta möjligheterna att anföra sakskäl vid ett eventuellt besvär. På sikt bör åtgärden härigenom underlätta arbetet hos prövningsnämnderna och kammarrätten. Vissa remissinstanser har förordat en längre gående underrättelseplikt än

den föreslagna. Bl. a. kammarrätten, riksskattenämnden och statens vattenfallsverk anser att skälen för den föreslagna taxeringen bör anges uttryck­

ligare.

Kammarrätten förklarar sig i princip instämma i att samtliga de uppgif­

ter som finns införda i fastighetslängden skall medtas i underrättelsen om taxeringen. Frågan om utformningen av underrättelser rörande fastighetstaxeringsnämnds beslut är beroende av besvärsrättens materiella innehåll. Av departementschefens uttalande i prop. 1969: 147 (s. 86) framgår att besvärsrätten kan gälla såväl värden som andra uppgifter i fastighetslängd, men att en närmare precisering av vilka uppgifter som kan bli föremål för saklig prövning genom besvärstalan inte då kunde närmare anges utan fick

58 Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

avgöras i praxis. Detta är enligt kammarrättens mening ett ytterligare skäl för att samtliga i fastighetslängden förekommande uppgifter skall tas in i underrättelserna. En förutsättning för att underrättelsens innehåll skall bli begripligt för allmänheten är givetvis att det ges utförliga och lättförståeliga förklaringar till de olika faktorernas innebörd och inverkan på värdebe­ stämningarna. Förklaringarna bör införas på underrättelseblanketten på så­ dant sätt att den skattskyldige verkligen uppmärksammar dem.

Riksskattenämnden konstaterar med tillfredsställelse att underrättelser­

na är avsedda att få ett mera omfattande innehåll än vad som var fallet vid 1970 års allmänna fastighetstaxering. Detta får enligt riksskattenämnden anses stå i överensstämmelse med vad departementschefen uttalat om besvärsrättens materiella innehåll i prop. 1969: 147 (s. 85). Beträffande under­ rättelserna vill riksskattenämnden vidare framhålla önskvärdheten av att de förklaringar, som skall lämnas på underrättelseblanketten, blir tydliga och klarläggande för fastighetsägaren.

Statens vattenfallsverk anför att det i samband med 1970 års allmänna

fastighetstaxering har konstaterats, att i de fall då vattenfallsverket föresla­ git ett byggnadsvärde för en industrianläggning, framräknat med ledning av anläggningskostnaden och centralt utfärdade anvisningar för värdering av industrifastigheter i fråga om omräkningstal och avskrivningsnormer, och fastighetstaxeringsnämnden frångått det föreslagna byggnadsvärdet, det har varit svårt att få fram skälen för avvikelsen. Det har varit nödvändigt att göra skriftlig förfrågan hos fastighetstaxeringsnämndens ordförande. I de flesta fall har den aktuella förfrågan besvarats genom att verket tillställts en kopia av den industrisakkunniges yttrande i samband med dennes ge­ nomgång av deklarationen i fråga. I några fall har emellertid något svar inte lämnats på verkets förfrågan. För att kunna anföra fullständiga besvär och under besvärsprocessens gång även kunna avgiva påminnelser med anled­ ning av vederbörande taxeringsnämndsordförandes resp. taxeringsintendents yttranden i målet, är det självfallet nödvändigt att känna till grun­ derna för åsättande av det värde besväret avser. I flera fall har verket blivit tvunget att anföra reservationsbesvär, enär skälen för gjord avvikelse från föreslaget värde saknats eller kommit till vattenfallsverkets kännedom först i nära anslutning till besvärstidens utgång. En ordning av nu nämnt slag synes otillfredsställande ur den skattskyldiges synpunkt. Med hänsyn till taxeringsvärdenas allt större betydelse i bl. a. inkomst- och förmögenhetssammanhang torde en noggrann uppföljning av taxeringsvärdena vara nöd­ vändig för de skattskyldiga. Den skattskyldiges möjligheter att göra en dy­ lik uppföljning av taxeringsvärdena bör därför underlättas och verket vill i det följande lämna förslag härtill. I fråga om värden som åsätts villafastig­ heter bör en förklaring lämnas hur värdet beräknats av fastighetstaxerings­ nämnden, vilket lämpligen bör ske genom att på underrättelseblanketten ange vilken byggnadsvärdetabell och kolumn som använts vid taxeringen. När

Kungl. Maj.ts proposition nr 160 år 1970 59

det gäller hyres- och affärsfastigheter används vid taxeringen som regel en avkastningsmetod baserad på antingen ett brntto- eller nettokapitaliseringsförfarande. Även i dessa fall synes en anteckning böra göras vilken metod som lagts till grund för taxeringen och vilka tabellvärden som använts. Också dessa tabeller bör finnas tillgängliga på länsstyrelsen och hos lokala skattemyndigheten. I fråga om taxering av industrifastighet är den vanli­ gaste metoden den s. k. anläggningskostnadsmetoden. Även vid taxering av kraftverk och regleringsdammar utgör oftast anläggningskostnaden grund för byggnadsvärdets bestämmande. Vid avlämnande av deklaration för dessa olika slags fastigheter framräknas i många fall av den skattskyldige ett för­ slag till byggnadsvärde. När detta förslag till värde — oftast är det här fråga om mycket höga taxeringsvärden — inte godtas av vederbörande fastighetstaxeringsnämnd, bör nämnden vara skyldig att lämna en motivering för avvikelsen och i de fall, då detta ej klart framgår av själva motiveringen, även redovisa hur nämnden beräknat sitt åsatta värde. I de fall, då den skattskyldige inte själv föreslagit något taxeringsvärde, behöver denne i regel få besked om vilken anläggningskostnad och anskaffningsperiod som lagts till grund för byggnadsvärdets bestämmande samt omräkningstalet, år­ lig nedskrivningsprocent och reduktionen till taxeringsnivå. Här ovan före­ slagna kompletteringar i frågor rörande fastighetstaxeringsnämndens under­ rättelseskyldighet gentemot den skattskyldige avser i enlighet med fastighetstaxeringskommittéernas betänkande arbetet med den särskilda fastighets­ taxeringen. De åtgärder verket föreslagit torde, enligt verkets mening, kun­ na medverka till en begränsning av besvärsärendena till prövningsnämnderna som i många fall nu är en följd av bristande eller för sen kännedom om hur taxeringsnämnden behandlat vederbörandes fastighetsdeldaration.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län anser att underrättelseplikten inte bör ut­

vidgas. Länsstyrelsen anför att i de underrättelser, som vid den allmänna fastighetstaxeringen tillställts fastighetsägarna, angetts endast taxerings­ värdet och dettas delvärden. I förslaget har angetts att även grunderna för fastighetstaxeringsnämndens beslut skall anges, eftersom samtliga de upp­ gifter, som införs i fastighetslängden, även skall meddelas fastighetsägarna. Länsstyrelsen anser att fastighetsägarna i och för sig bör ha så många upp­ gifter som möjligt för att kunna ta ställning till om åsatta värden är riktiga. De uppgifter som finns i fastighetslängden ger emellertid inte hela underla­ get för den åsatta taxeringen. En utvidgad underrättelseskyldighet kompli­ cerar i hög grad taxeringsförfarandet och skapar dessutom ytterligare fel­ källor. Några remissinstanser förordar att ytterligare precisering görs i författ­ ningstexten om innehållet i underrättelserna till fastighetsägarna.

Riksskattenämnden och kammarrätten anser att föreskrift om vad under­

rättelsen skall innehålla bör tas in i TF.

Länsstyrelsen i Stockholms län anser att föreslagna bestämmelser bör

60 Kungl. Maj.ts proposition nr 160 år 1970

kompletteras med föreskrift om underrättelseskyldighet även rörande beslut angående undantag från skatteplikt.

Länsstyrelsen i Hallands län anför att tidsangivelse för expedition av un­

derrättelse finns vad gäller inkomsttaxeringen i taxeringskungörelsen och anser att förhållandet bör vara samma vad gäller särskild fastighetstaxering- Länsstyrelsen ifrågasätter om inte fastighetsägare borde erhålla underrättel­ se om preliminärt åsatt värde i likhet med vad gäller vid allmän fastighets­ taxering och i fråga om avvikelser från självdeklaration vid inkomsttaxe­

ring. Även statens vattenfallsverk anser att underrättelse om preliminärt

beslut om åsatt taxering borde utsändas till ägarna. I vart fall bör enligt verkets mening skyldighet att utsända ifrågasatt avvikelse till fastighets­ ägaren föreligga, när denne i avgiven fastighetsdeklaration yrkat ett visst byggnadsvärde.

Längdföring m. m.

Nuvarande ordning Enligt bestämmelserna i 177 § 2 mom. TF skall fastighetslängd vid den särskilda fastighetstaxeringen föras för varje lokalt taxeringsdistrikt eller, om sådant distrikt består av mer än en kommun, för varje kommun. För varje fastighet, som taxeras, skall taxeringens belopp och namnet på den som vid taxeringsårets ingång varit ägare till fastigheten anges. Utförliga bestämmelser om hur fastighetslängd skall läggas upp och hur fastigheter­ na skall anges i sådan längd återfinns i taxeringskungörelsen. Där föreskrivs bl. a. att lokal skattemyndighet svarar för längdföringen inom sitt fögderi samt att längdföring sker med ledning av vad som antecknats på deklaratio­ ner och handlingar (38 § 1 inom.).

Kommittéförslaget För 1970 års allmänna fastighetstaxering har införts ett nytt system för uppläggning och förande av fastighetslängd. Kommittéerna föreslår att detta system, som visat sig medföra betydande vinster ur säkerhets-, tids- och kost­ nadssynpunkt, i princip skall tillämpas även vid den särskilda fastighets­ taxeringen. Systemet är närmare beskrivet i prop. 1968: 154, i prop. 1969: 96 och i riksskattenämndens anvisningar till 1970 års allmänna fastighetstaxe­ ring. För den särskilda fastighetstaxeringen skulle systemet i korthet inne­ bära bl. a. att nämnderna meddelar sina beslut jämlikt 12 § 2 mom. KL och vad som i övrigt skall längdföras enligt anteckningar vid dylika beslut till den lokala skattemyndigheten på fastighetstaxeringsavier, signerade av ord­ föranden. I överensstämmelse med vad som angetts på dessa avier bör längd­ föringen utföras datamässigt på länsstyrelsernas datacentraler. I längderna bör även, på grundval av protokollsutdrag från den särskilda fastighetstaxe-

Kungi. Maj:ts proposition nr 160 år 1970 61

ringsnämnden, föras in nästföregående års taxeringar för de fastigheter som enligt vad nämnden beslutat inte skall åsättas nya värden jämlikt 12 § 2 mom. KL och vars fjolår staxeringar därför skall tas upp oförändrade. Kommittéerna anser att fastighetslängderna bör läggas upp enligt nor­ mer som anpassats efter de numera faktiskt föreliggande förhållandena. Lo­ kal skattemyndighet bör enligt kommittéerna ansvara för längdföringen och skriva under längden. Närmare föreskrifter om längdens förande bör med­ delas av Kungl. Maj :t eller myndighet som Kungl. Maj :t bestämmer. Omfat­ tande sådana anvisningar har till 1970 års allmänna fastighetstaxering ut­ färdats av riksskattenämnden. Liknande anvisningar torde böra utfärdas inför de särskilda fastighetstaxeringarna. Kommittéerna föreslår att det skall åligga den lokala skattemyndigheten att fortlöpande lämna de taxeringsnämnder, som har att taxera fastighets­ ägaren till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, skriftlig uppgift om den nya taxering som den särskilda fastighetstaxeringsnämnden beslutat. Den­ na rapportering bör ske genom att lokala skattemyndigheten vidarebeford­ rar kopior av fastighetstaxeringsavierna kompletterade med den särskilda fastighetstaxeringsnämndens beslut till inkomsttaxeringsnämnden.

Remissyttrandena

Förslaget om längdföring har i huvudsak lämnats utan erinran av remissinstanserna.

CFJJ, riksrevisionsverket och länsstyrelsen i Hallands län påpekar att

tingslag såsom utdebiteringsområde upphör att finnas den 1 januari 1971.

Länsstyrelsen i Hallands län anför att — om församling är delad på olika

fastighetstaxeringsdistrikt — särskild fastighetslängd bör uppläggas för var­ je sådan del.

CFU framhåller att fastighetslängden med kommittéernas förslag läggs

upp utan hänsyn till distriktsindelning, varigenom ett från många håll fram­ fört önskemål tillgodoses. Detta är vid särskild fastighetstaxering möjligt enligt det föreslagna förfarandet för taxeringsarbetet. Taxeringsnämnden för inkomsttaxering får en ADB-mässigt framställd underrättelse om åsatt taxeringsvärde. Uppgifter från den allmänna fastighetstaxeringen lämnas för alla taxeringsenheter. Vid den särskilda fastighetstaxeringen framställs underrättelse till inkomsttaxeringen endast för ny- eller omtaxerad taxe­ ringsenhet. Det kvarstår således ej något krav att dela upp fastighetsläng­ den på inkomsttaxeringsdistrikt.

62 Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

Besvär

Den ordinära processen

Nuvarande ordning

Besvär över särskild fastighetstaxering handläggs f. n. av prövningsnämnden med samma sammansättning som vid handläggning av besvär i fråga om inkomst- och förmögenhetstaxering. Bestämmelserna i TF om prövningsnämndernas verksamhet i övrigt vid sistnämnda slag av taxering skall enligt 174 § andra stycket äga motsvarande tillämpning vid den särskilda fastighetstaxeringen. I fråga om kammarrättens handläggningar av mål om särskild fastighetstaxering skall bestämmelserna i 165 § om kammarrättens handläggning av mål om allmän fastighetstaxering äga motsvarande tillämp­ ning (180 § 3 mom.). Över taxeringsnämnds beslut om särskild fastighetstaxering får besvär anföras hos prövningsnämnden, av ägare senast den 15 augusti under taxe­ ringsåret, av vederbörande kommun före utgången av september månad un­ der taxeringsåret samt av taxeringsintendent intill utgången av april månad året efter taxeringsåret (179 § 1 mom. TF). Besvären skall inges till prövningsnämndens kansli (179 § 2 mom.). Över prövningsnämnds beslut om särskild fastighetstaxering får besvär föras hos kammarrätten enligt be­ stämmelser, som finns intagna i 180 § 1 och 2 mom. Över kammarrättens utslag i mål som inte gäller tillämpning av 6 § 1 mom. samt 7—12 §§ KL får talan föras hos regeringsrätten (182 §).

Kommittéförslaget

Kommittéerna anser att nuvarande regler om överinstansernas organisa­ tion vid särskild fastighetstaxering bör stå kvar oförändrade till dess frågan om skattedomstolarnas omorganisation blivit slutligt avgjord. För att få viss överensstämmelse med uppställningen i tredje avdelningen i TF angående allmän fastighetstaxering föreslås dock vissa omredigeringar av författnings­ texten. I fråga om besvärsförfarandet föreslår kommittéerna att de regler som nyligen införts för besvär över den allmänna fastighetstaxeringen skall få gälla även vid besvär över särskild fastighetstaxering.

Remissyttrandena

Förslaget att den ordinära besvärsprocessen vid särskild fastighetstaxering utformas enligt samma principer som gäller vid allmän fastighetstaxering har lämnats utan erinran av samtliga remissinstanser.

Kungl. Maj:ts proposition nr t60 år 1970 63

Den extraordinära processen

Nuvarande ordning Enligt 181 § 1 mom. TF har fastighetsägare extraordinär besvärsrätt vid särskild fastighetstaxering om han inte fått föreskriven underrättelse om taxeringsnämnds beslut senast den 15 juli under taxeringsåret. Bestämmel­ serna i 99 § skall därvid äga motsvarande tillämpning. I 181 § 2 mom. första stycket föreskrivs att ägare får anföra besvär i sär­ skild ordning, 1) om fastighet uppförts såsom skattepliktig, fastän den är undantagen från skatteplikt, eller taxering ägt rum av annan egendom än som enligt 4 § tredje stycket KL är att hänföra till fastighet, 2) om fastighet taxerats på mer än en ort eller eljest taxerats i fall, där taxering av fastigheten inte bort äga rum, samt 3) om fastighet på grund av felräkning, misskrivning eller annat uppen­ bart förbiseende blivit felaktigt taxerad. Enligt 181 § 3 mom. får även taxeringsintendent anföra besvär i särskild ordning, om sådana skäl som angetts i 2 mom. första stycket föreligger. Besvär i särskild ordning vid särskild fastighetstaxering skall för att kunna tas upp till prövning vara inkomna före utgången av femte året efter taxe­ ringsåret (181 § 4 mom.).

Kommittéförslaget Samtidigt med att nya regler infördes för den ordinära besvärsrätten vid den allmänna fastighetstaxeringen utvidgades möjligheterna till extraordi­ när besvärsrätt vid denna taxering. Den extraordinära besvärsrätten vid särskild fastighetstaxering bör, enligt kommittéernas mening, utvidgas av samma skäl som anförts för den utökade extraordinära besvärsrätten vid allmän fastighetstaxering (prop. 1969: 147 s. 48—57 och 90—92). Extra­ ordinär besvärsrätt bör, sägs det, föreligga på i princip samma grunder vid den allmänna och den särskilda fastighetstaxeringen. Detta innebär att den nuvarande rätten att i särskild ordning anföra besvär över särskild fastig­ hetstaxering materiellt sett vidgas i fyra hänseenden, nämligen 1) om fastighet av förbiseende inte blivit taxerad, 2) om fastighet undantagits från skatteplikt trots att så inte bort ske, 3) om eljest sådana omständigheter föreligger som bör föranleda väsentligt annorlunda taxering, och särskilda skäl föreligger för prövning, 4) om underrättelse till fastighetsägaren haft felaktigt innehåll. Vidare föreslår kommittéerna att, i enlighet med vad som gäller vid den allmänna fastighetstaxeringen, extraordinär besvärsrätt skall tillkomma för­ utom ägare och taxeringsintendent även kommun.

64 Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

Remissyttrandena Förslaget att den extraordinära besvärsrätten vid särskild fastighetstaxe­ ring utvidgas så att den i tillämpliga delar motsvarar vad som gäller vid den allmänna fastighetstaxeringen har lämnats utan erinran av remissinstan­ serna.

Kammarrätten och riksskattenämnden har anfört vissa synpunkter på

besvärsgrunderna.

Kammarrätten anför att i prop. 1969: 147 (s. 86) har beträffande besvärs-

rättens materiella innehåll uttalats att vissa uppgifter i fastighetslängden kan bli föremål för materiell prövning, fastän de inte har någon inverkan på taxeringsvärdet. Om såsom där uttalats sådana uppgifter faller under ordi­ när besvärsrätt, synes även rätt att föra talan i särskild ordning böra före­ ligga. Till att börja med torde extraordinär besvärsrätt kunna ifrågakomma om föreskriven underrättelse om uppgiften inte avgetts av fastighetstaxeringsnämnd eller om underrättelsen haft felaktigt innehåll beträffande upp­ giften. Vidare torde extraordinär besvärsrätt böra föreligga om felräkning, misskrivning eller annat uppenbart förbiseende förelupit vid uppgiftens be­ stämmande eller då eljest sådana uppgifter föreligger som bör föranleda väsentligt annorlunda bestämning av uppgiften och särskilda skäl förelig­ ger för prövning. Det bör enligt kammarrätten beaktas att i de fall, då talan förs rörande uppgift i fastighetslängden, den skattskyldige ofta inte har nå­ gonting att invända mot åsatt taxeringsvärde eller delvärde av detta utan endast önskar att få uppgiften ändrad. Av fall som kommit under kam­ marrättens prövning kan som exempel nämnas besvär över att fastighetstaxeringsnämnden upptagit fastighets åkerareal mindre än ägaren angett. I och för sig har detta varit till ägarens fördel vid taxeringen eftersom jord­ bruksvärdet upptagits till lägre belopp än som skulle ha skett om ägarens arealuppgifter följts. För ägaren torde emellertid denna fördel vid taxe­ ringen ha haft mindre betydelse än det faktum att fastighetslängdens upp­ gifter om åkerareal bildar underlag för beräkning av vissa bidrag, som han går miste om vid sänkning av arealsiffran. Hans talan hos kammarrätten går därför ut på ändring av arealuppgiften utan rubbning av åsatt taxerings­ värde. Han för alltså visserligen talan mot fastighetstaxeringsnämndens beslut men inte mot taxeringen, vilken han i och för sig är nöjd med. Det torde kunna ifrågasättas om fall som detta kan inrymmas under föreslagna bestämmelser rörande extraordinär besvärsrätt, vilka enligt ordalagen tar sikte på rättelse av taxering. Motsvarande gäller vid den allmänna fastighets­ taxeringen.

Riksskattenämnden ifrågasätter om följande grund för extraordinär be­

svärsrätt, nämligen ”om eljest sådana omständigheter föreligga, som bort föranleda väsentligt annorlunda taxering, om särskilda skäl föreligga för

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970 65

prövning av besvären” som nu oförändrad föreslås bli införd verkligen täc­ ker de fall som åsyftas av departementschefen i hans uttalande i prop. 1969:147 (s.85).

Uppföljning av överinstansernas beslut och utslag

Nuvarande ordning Om fastighets taxeringsvärde ändras efter taxeringsårets utgång med an­ ledning av anförda besvär eller därför att taxeringsvärde åsätts fastighet, som inte blivit taxerad, skall prövningsnämnden jämlikt 184 § första stycket TF efter anmälan av taxeringsintendent vidta däremot svarande åtgärder för efterföljande år under taxeringsperioden, såvida inte sådant förhållande inträffat att enligt 12 § 2 mom. KL nytt taxeringsvärde bör åsättas fastig­ heten. Anmälan hos prövningsnämnden kan göras även av fastighetens ägare eller annan som besvärat sig (184 § andra stycket TF). Har genom överinstans utslag eller beslut sådan ändring gjorts i fråga om fastighets­ taxering att inkomst- eller förmögenhetstaxeringen bör bestämmas till an­ nat belopp än som skett, får yrkande om sådan ändring anföras av den skattskyldige, taxeringsintendenten, och när det gäller taxering till kom­ munal inkomstskatt, vederbörande kommun (102 § första stycket).

Kommittéförslaget I remissyttranden äver fastighetstaxeringskommittéernas betänkande (SOU 1968:32) framfördes önskemål om att arbetet med uppföljning av skattedomstolarnas beslut skulle överföras på lokal skattemyndighet. En sådan åtgärd ansågs medföra en både enklare och snabbare handläggning av den­ na typ av ärenden. Även kommittéerna anser det lämpligt att ersätta förfarandet enligt 184 § TF med ett förfarande som liknar förfarandet vid rättelse av taxerings- och fastighetslängd. Uppföljningen bör enligt kommittéernas mening göras av lokal skattemyndighet, bl. a. med hänsyn till denna myndighets ansvar för längdföringen vid fastighetstaxeringen och dess möjlighet att göra rättelser i fastighetslängden. Kommittéerna föreslår därför att det bör föreskrivas att den lokala skattemyndigheten skall längdföra de ändringar eller taxeringar som föranletts av besvär, inte bara i avskriften av fastighetslängden för det taxeringsår besvärsmålet avser utan också i motsvarande avskrifter för de taxeringsår, som under den löpande taxeringsperioden följt efter den taxe­ ring som beslutats på grund av besvären. Denna uppföljning i längdav­ skrifter för senare år under taxeringsperioden skall dock brytas av ny taxe­ ring som åsätts vid särskild fastighetstaxering enligt 12 § 2 mom. KL. 5 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 160

66 Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

Enligt kommittéförslaget skall den lokala skattemyndigheten tillställa fastighetens ägare och förste taxeringsintendenten samt prövningsnämndens kansli och den kommun, som berörs, underrättelse om den vidtagna åtgärden. Ägare bör underrättas i den ordning som föreskrivs i 69 § 4 mom. andra stycket TF.

Remissyttrandena Förslaget att uppföljning av skattedomstolars beslut och utslag skall ut­ föras av lokal skattemyndighet har lämnats utan erinran av de flesta remiss­ instanserna.

Lokala skattemyndigheten i Stockholms fögderi anser att det inte finns

anledning att invända mot förslaget i denna del, om inte hinder föreligger av taxeringstekniska skäl.

CFU tillstyrker förslaget men anser att den begränsningen bör göras i upp­

följningen att längdföring i efterföljande års fastighetslängd ej bör ske i de fall den ändrade taxeringen avser byggnad under uppförande.

Föreningen Sveriges fögderichefer anser att den föreslagna bestämmelsen

bör ses över och förtydligas så att den inte medför felaktiga längdföringsåtgärder av lokal skattemyndighet. När t. ex. skattedomstol ändrar taxering av fastighet för visst år kan, om ombyggnad skett senare år, enligt förening­ ens uppfattning tillämpning av den s. k. femtedelsregeln medföra komplika­ tioner.

Även länsstyrelsen i Stockholms län anser att vissa komplikationer kan

inträffa med den utformning förslaget fått. Uppföljningen kan kräva eu realprövning av efterföljande års taxeringar. En fastighetsägare kan t. ex. i be­ svär över åsatt nytt värde hävda att detta värde bör gälla från och med året efter det värdet först blivit åsatt. Sådant fall eller liknande är inte ovanligt på grund av att taxeringsnämnderna, när de arbetar på våren, kan vid värde­ ringen råka av misstag ta hänsyn till fastighetsarbeten som varit utförda vid taxeringstillfället men först efter taxeringsårets ingång. Vid bifall till besvä­ ren medför förslaget nedsättning även i de värden som enligt förslaget skall åsättas efterföljande år innan besvären blivit avgjorda — även om ändrat värde bort åsättas senare år enligt 12 § 2 mom. KL. Man måste även beakta att en ändring av taxeringsvärdet påverkar tillämpningen av femtedelsregeln i 12 § 2 mom. KL, vilket kan få betydelse för de efterföljande taxeringarna. Länsstyrelsen kan därför inte tillstyrka den föreslagna utformningen av 202 § TF. Bestämmelsen bör enligt länsstyrelsens mening innebära möjlig­ het för lokal skattemyndighet att företa följdändring när anledning inte fö­ rekommer till ändrad taxering enligt 12 § 2 mom. KL. Taxeringsintendenten och ägare bör beredas tillfälle till erinringar innan beslut meddelas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970 67

Rättelse av fastighetslängd

Nuvarande ordning För inkomst- och förmögenhetstaxeringen infördes år 1965 ett förenklat rättelseförfarande. Förfarandet är reglerat i 72 a § TF och ger den längdfö­ rande myndigheten rätt att i vissa närmare angivna fall rätta längdföringsfel i inkomst- och förmögenhetslängden m. in. Motsvarande möjlighet för den lo­ kala skattemyndigheten att rätta längdföringsfel i fastighetslängd in. in. vid allmän fastighetstaxering har införts förra året i 156 §, då vissa ändringar gjordes även i 72 a § (SFS 1969:709).

Kommittéförslaget Kommittéerna anser att de skäl som motiverat ett förenklat rättelseför­ farande vid såväl inkomst- och förmögenhetstaxeringen som den allmänna fastighetstaxeringen föreligger även i fråga om den särskilda fastighetstaxe­ ringen. I enlighet därmed föreslås att bestämmelserna i 156 § TF om rättelse av fastighetslängd och fastighetstaxeringsnämnds beslut, om inhämtande av yttrande från nämndens ordförande samt om underrättande om beslut an­ gående rättelse skall äga motsvarande tillämpning vid särskild fastighets­ taxering. Rättelse bör dock inte få beslutas efter utgången av mars månad året efter taxeringsåret, om inte anmärkning i fråga om felaktigheten gjorts dessförinnan hos den lokala skattemyndigheten. Kommittéerna framhåller vidare att erfarenheterna vid 1970 års allmänna fastighetstaxering har gett vid handen att en förenkling i det administrativa förfarandet vid rättelse av ägaruppgift, som visats vara felaktig i fastighets­ taxeringsnämnds beslut och därmed även i fastighetslängd, skulle kunna vinnas om lokal skattemyndighet fick rätta sådan uppgift. Frekvensen av fel i fråga om ägaruppgift är enligt kommittéerna inte stor men likväl kännbar på såväl fastighets- som inkomst- och förmögenhetstaxeringens område. Mot denna bakgrund föreslås att den lokala skattemyndigheten får besluta om rättelse av felaktig uppgift om ägare. Denna rättelsemöjlighet bör före­ ligga också vid särskild fastighetstaxering.

Remissyttrandena Förslaget att lokal skattemyndighet skall få samma möjlighet att verk­ ställa rättelse av fastighetslängd vid särskild fastighetstaxering som vid all­ män fastighetstaxering lämnas utan erinran av samtliga remissinstanser som i princip är positiva även till den föreslagna utvidgningen av rättelseförfa­ randet till att avse även rättelse av felaktig ägaruppgift i fastighetslängd vid såväl allmän som särskild fastighetstaxering.

68 Kurigl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

Länsstijrelsen i Jämtlands län tillstyrker att möjlighet införs för lokala

skattemyndigheten till rättelse av fastighetslängd även vid särskild fastig­ hetstaxering samt att rättelsemöjligheten utvidgas till att omfatta även ägaruppgift. Länsstyrelsen anser att i annan ordning närmare bör precise­ ras under vilka förutsättningar rättelse av ägaruppgift skall vidtas. Vidare synes det länsstyrelsen nödvändigt att 202 § TF omarbetas så att lokala skattemyndigheten även efter dylik rättelse har skyldighet att underrätta fastighetsägare, förste taxeringsintendenten m. fl. Såvitt länsstyrelsen kan se saknas föreskrift om det.

Länsstyrelsen i Hallands län anser att viss försiktighet bör iakttas i fråga

om lokal skattemyndighets rätt att besluta om rättelse av uppgift om ägare. I vissa fall kan det vara svårt att avgöra vem som är rätt ägare. Orden ”visats vara” bör därför utbytas mot ”uppenbarligen är”.

Föreningen Sveriges fögderichefer tillstyrker förslaget att lokal skatte­

myndighet skall få ändra felaktig ägaruppgift, eftersom tvekan f. n. råder om i vilken ordning sådan rättelse skall göras.

ÖVRIGA FRÅGOR

Kommittéförslaget

Uppdelning av taxeringsvärde

Enligt 8 § sista stycket KL och sista stycket av punkt 3 av anvisningarna till 8 § samt punkt 6 av anvisningarna till 9 § har ägare rätt att begära upp­ delning av åsatt taxeringsvärde på fastighet eller del därav som ingår i taxe­ ringsenhet. Kommittéerna anser att skäl ej längre kan anses föreligga för att bibehålla rätten att begära uppdelning av taxeringsvärde. Det är sägs det, särskilt med tanke på de värderingsnormer som tillämpas fr. o. m. 1970 års allmänna fastighetstaxering, i de allra flesta fall inte möjligt för en fastighetstaxeringsnämnd att företa en sådan uppdelning, eftersom taxe­ ringsenheten åsatts värde med hänsyn till enhetens beskaffenhet i dess hel­ het, varur värde av delar ej kan eller knappast rättvisande kan urskiljas. Motivet för bestämmelsen var att man ville undanröja vissa olägenheter för fastighetskreditväsendet som kunde inträffa om uppdelning av taxerings­ enhetens taxeringsvärde ej gjordes (prop. 1927:102 s. 318). Nu anges ej längre i banklagstiftning taxeringsvärdet såsom underlag för kreditgivning. Antalet framställningar om uppdelning av taxeringsvärde enligt 8 § KL synes på senare år ha varit mycket ringa. I detta sammanhang erinras i kommittéförslaget om bestämmelserna om gemensamma inteckningar i förordningen (1875: 42 s. 12) angående inteck­ ning i fast egendom. I 32 § förordningen föreskrivs bl. a.: ”Finnes ej i den

Kungl. Maj.ts proposition nr 160 år 1970 69

handling, på grund varav gemensam inteckning beviljas, visst värde utsatt på varje egendom, skall för bestämmande av ansvarighetsbeloppet varje egen­ doms värde beräknas efter det taxeringsvärde som gällde året näst före den tid då inteckningen söktes eller, om sådant taxeringsvärde ej fanns, det taxeringsvärde som därefter först fastställdes. Finnes, när en eller flera av egendomarna skola utmätningsvis säljas, för någon av dem ej sådant taxe­ ringsvärde, skall ansvarighetens fördelning bestämmas efter de värden som åsättas egendomarna av utmätningsmannen enligt utsökningslagen.” Det torde enligt kommittéernas mening inte vara möjligt för en fastighetstaxeringsnämnd att med stöd av 8 § KL kunna åsätta en fastighet ett sådant värde som åsyftas i 32 § förordningen angående inteckning i fast egendom i de fall då det värde som avses är värdet året innan inteckningen söktes. När det är fråga om fall då taxeringsvärde tillkommit efter det inteckning sökts kan endast undantagsvis ske en värdeuppdelning som ger uttryck för någon grad av rättvisa. Därför bör fastighetstaxeringsnämnd inte vara skyldig att pröva framställning om värdeuppdelning mot bakgrund av be­ stämmelserna i 32 § förordningen angående inteckning i fast egendom. Ett förtydligande eller en ändring i reglerna om gemensamma inteckningar kan möjligen behöva göras i annan ordning. På grund av vad kommittéerna sålunda anser föreslås att 8 § sista stycket KL, sista stycket av punkt 4 av anvisningarna till 8 § samt punkt 6 av an­ visningarna till 9 § skall utgå.

Fastighetstaxeringsspecialister hos länsstgrelserna

Kommittéerna uppger att man alltsedan förberedelsearbetet inför 1970 års allmänna fastighetstaxering började kort efter årsskiftet 1968/69 vid varje länsstyrelse haft en befattningshavare avdelad såsom fastighetstaxeringsspecialist. Dessa tjänstemäns insatser, som varit mycket omfattande och tidskrävande, sägs av länsstyrelserna ha bedömts vara av stor betydelse för resultatet av den senaste allmänna fastighetstaxeringen. Kommittéerna anser det vara i hög grad angeläget att länsstyrelserna får anslagsmässiga och personella möjligheter att behålla sina fastighetstaxeringsspecialister även för de särskilda fastighetstaxeringarna under den nu löpande taxeringsperioden. Behovet av dylika krafter ökar genom de aktuel­ la strävandena — bl. a. uttryckta i kommittéförslaget — till förstärkt tjänste­ mannamedverkan i taxeringsarbetet. Genom sina insatser, som är baserade på erfarenheterna från aktiv medverkan vid 1970 års allmänna fastighets­ taxering och upprepad fortbildning vid centralt anordnade kurser, kan specialisterna enligt kommittéernas mening avlasta taxeringsnämndsordförandena i väsentlig grad i vad avser åtskilligt förberedelsearbete av värderingsteknisk och administrativ karaktär samt bistå nämnderna och landskamrerare/förste taxeringsintendenten under taxeringsarbetet i första och andra instans.

70 Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

Lokal skattemyndighets biträde åt nämnderna

Kommittéerna understryker det rationella i att överföra ett flertal expeditionella och andra kanslifunktioner från ordförandena i de särskilda fastighetstaxeringsnämnderna till de lokala skattemyndigheterna och föreslår att de lokala skattemyndigheterna skall biträda de särskilda fastighetstaxeringsnämnderna med kansliuppgifter i den ökade utsträckning och inom ramen för de anslag, varom Kungl. Maj :t eller länsstyrelse meddelar beslut och anvisningar. Riksskattenämnden (riksskatteverket) bör också utfärda vissa centrala anvisningar. Om kommittéernas förslag att fastighetstaxeringsnämnderna skall få för­ stärkt värderingsteknisk kapacitet genom att antingen ordföranden eller den av länsstyrelsen förordnade ledamoten skall antas besitta sakkunskap i fråga om fastighetsvärdering, att nämnderna skall få förbättrade kanslire­ surser genom att lokal skattemyndighet lämnar biträde åt nämnderna samt att åtskilligt administrativt och tekniskt förberedelsearbete för nämnderna bör utföras av länsstyrelsernas fastighetstaxeringsspecialister godtas, synes det kommittéerna inte längre behövligt att låta bestämmelsen i 16 § 2 mom. TF om att kommun må ställa en eller flera kommunens tjänstemän till för­ fogande för taxeringsarbetet genom hänvisning gälla även för särskild fas­ tighetstaxering.

Redaktionell ändring

Såsom följd av förslaget att särskilda fastighetstaxeringsnämnder skall inrättas och överta de lokala taxeringsnämndernas funktion som första in­ stans vid särskild fastighetstaxering bör enligt kommittéförslaget göras en redaktionell ändring i 22 § 2 mom. fjärde stycket förordningen (1941: 416) om arvsskatt och gåvoskatt.

Remissyttrandena Mot förslaget att avskaffa rätten för fastighetsägare att begära uppdel­

ning av taxeringsvärde har riktats kritik av länsstyrelserna i Stockholms och Jämtlands län, Sveriges försäkringsbolags riksförbund samt Sveriges jordägareförbund. Länsstyrelsen i Stockholms län anför att som motiv för ändringen har an­

förts bl. a. att det, särskilt med tanke på de värderingsnormer som tillämpas fr. o. m. 1970 års allmänna fastighetstaxering, i de allra flesta fall inte är möjligt för en fastighetstaxeringsnämnd att företa uppdelning av taxerings­ värde då taxeringsenheten åsatts värde med hänsyn till enhetens beskaffen­ het i dess helhet, varur värde av delar ej kan eller knappast rättvisande kan urskiljas. Emellertid stadgas i punkt 6 av anvisningarna till 9 § KL att man vid värdering av en taxeringsenhet, som ligger i mer än en kommun, skall

Kungl. Maj. ts proposition nr 160 år 1970 71

utgå från enheten och sedan uppdela enhetens värde på de olika kommuner­ na. Motsvarande gäller taxeringsenhet som visserligen tillhör en och samma kommun men olika administrativa områden, inom vilka menighet äger ut­ öva beskattningsrätt (8 § KL). En uppdelning är alltså obligatorisk vid fas­ tighetstaxeringen i vissa fall och dessa fall är inte ovanliga. Vidare måste man ofta i andra sammanhang vid beskattningen ta ställning till hur taxe­ ringsenhetens värde belöper på olika delar t. ex. vid realisationsvinstbe­ räkning och vid beräkning av värdet av arv och gåva. Någon vinning av förslaget i denna del kan länsstyrelsen inte se. Man måste i stället, anser länsstyrelsen, vid utformningen av värderingsnormerna beakta att uppdel­

ning förekommer. Länsstyrelsen i Jämtlands län påpekar att i de fall då

del av taxeringsenhet jämlikt 12 § 2 mom. KL skall åsättas nytt taxerings­ värde till följd av exempelvis försäljning, fastighetstaxeringsnämnden än­ dock är nödsakad att ta ställning till vilka värden som kan anses belöpa på de olika delarna.

Sveriges jordägareförbund anser att det från praktiska synpunkter fort­

farande bör finnas möjlighet till uppdelning. Detta har visat sig påkallat i synnerhet på landsbygden.

Sveriges försäkringsbolags riksförbund framhåller att i 274 § lagen om

försäkringsrörelse, där försäkringsbolagens kapitalplaceringar regleras, kvo­ ter av taxeringsvärdena anges som normer för placering av tillgångar mot­ svarande den s. k. försäkringsfonden. Enligt förbundets mening måste där­ för möjligheten att begära uppdelning av taxeringsvärden finnas kvar så länge nämnda lagrum består. I annat fall försvåras både försäkringsbolagens uppgiftslämnande till försäkringsinspektionen och dennas kontrollerande verksamhet. Visserligen har sådan uppdelning i åtskilliga fall kommit till stånd genom informella förfrågningar hos taxeringsnämndernas ordförande, varvid uppdelningen accepterats för försäkringsbolagens nyssnämnda redo­ visning. Kvar står dock det formella kravet på uppdelning. Kommittéerna nämner att antalet framställningar om uppdelning på senare år varit ringa. Enligt förbundets mening tyder detta förhållande på att något missbruk av rätten att begära uppdelning ej förekommit.

Frågan om medverkan av fastighets t axeringsspecialister i arbetet med särskild fastighetstaxering hos länsstyrelsen har behandlats av ett antal remissinstanser. Av dessa har flertalet varit positiva till vad som anförts i kommittéförslaget.

Länsstyrelsen i Jämtlands län delar kommittéernas uppfattning om att

behov föreligger av medverkan från specialisten även för de särskilda fas­ tighetstaxeringarna under den nu löpande perioden. Länsstyrelsen finner det angeläget att länsstyrelsen får anslagsmässiga och personella möjligheter härtill. Förutom de av kommittéerna föreslagna arbetsuppgifterna finner länsstyrelsen det värdefullt om specialisten kunde biträda vid handläggning

72 Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

av frågor rörande skatt på fastighetsvinster, värdeminskning av skog, reparationsavdrag på fastigheter m. in.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län framhåller att länsstyrelsen i

yttrande över fastighetstaxeringskommittéernas betänkande angående fas­ tighetstaxeringens regler och organisation (SOU 1968:32) tillstyrkte för­ slaget om särskilda fastighetstaxeringsspecialister på länsstyrelserna. Erfa­ renheterna från 1970 års allmänna fastighetstaxering har enligt länsstyrel­ sens mening understrukit behoven av sådana särskilt utbildade specialister. Länsstyrelsen delar kommittéernas uppfattning att det för de särskilda fas­ tighetstaxeringarna också föreligger ett starkt behov av speciella befattnings­ havare för handläggning av göromål i samband med dessa taxeringar. Detta behov framstår som särskilt angeläget i de större, expansiva länen. Läns­ styrelsen förordar sålunda, liksom kommittéerna, att en fastighetstaxeringsspecialist skall finnas på länsstyrelserna och att dennes anställnings- och löneförhållanden regleras på samma sätt som nu i allmänhet sker.

Svenska försäkringsbolags riksförbund instämmer i uttalandet att det i

hög grad är angeläget att länsstyrelserna får anslagsmässiga och personella möjligheter att behålla sina fastighetstaxeringsspecialister även för de sär­ skilda fastighetstaxeringarna.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län anför att de fastighetstaxeringsspecialister,

som funnits vid 1970 års allmänna fastighetstaxering, fyllt en stor funktion men anser det tveksamt om dessa kan få meningsfyllda uppgifter på taxeringsområdet under tiden mellan allmänna fastighetstaxeringar, i varje fall i län av Skaraborgs läns storlek. Sättet för tillvaratagande av den nuvarande sakkunskapen i detta hänseende bör övervägas i samband med länsstyrel­

sens blivande omorganisation. Länsstyrelsen i Stockholms län har uppfatt­

ningen att arbetsuppgifterna utanför taxeringsprocessens ram i samband med särskild fastighetstaxering inte torde vara av tillräcklig omfattning eller av sådan betydelse jämfört med andra angelägna uppgifter på taxeringsområdet att det ens vid de största länsstyrelserna är motiverat att en befattningshavare avdelas för att syssla med särskild fastighetstaxering.

Samtliga remissinstanser har tillstyrkt eller lämnat utan erinran försla­ get att de lokala skattemyndigheterna bör biträda de särskilda fastighetstaxeringsnämnderna med kansliarbete. De remissinstanser som sär­

skilt uttalat sig om och tillstyrkt förslaget är bl. a. statskontoret, CFU, läns­ styrelsen i Jämtlands län, lokala skattemyndigheten i Stockholms fögderi, Föreningen Sveriges fögderichefer, Taxeringsnämndsordförandenas riks­ förbund och Sveriges jordägareförbund. Statskontoret anser att det i och för sig föreligger möjligheter att gå

längre än vad som föreslagits i fråga om överförande av uppgifter från taxeringsnämndens ordförande till lokal skattemyndighet. Statskontoret an­ för att förslaget innebär att vissa uppgifter som hittills ombesörjts av taxe­

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970 73

ringsnämndens ordförande överförs på lokal skattemyndighet. Härigenom har viss överensstämmelse nåtts med den organisation av inkomst- och förmögenhetstaxeringen som statskontoret föreslagit i sin utredningsrapport av den 22 juni 1970. Statskontoret har i sitt organisationsförslag inte närma­ re berört fastighetstaxeringen. Om intentionerna i statskontorets förslag förverkligas, kan en omprövning av organisationen av fastighetstaxeringen komma att aktualiseras.

CFU finner det önskvärt att särskild fastighetstaxeringsnämnds kansli­

funktion så långt möjligt utförs av lokal skattemyndighet. Frågan om vem som skall ha ansvaret för och ledningen av lokal skatte­ myndighets kansliarbete åt de särskilda fastighetstaxeringsnämnderna har

behandlats av ett antal remissinstanser bl. a. statskontoret, CFU och För­ eningen Sveriges fögderichefer. Enligt dessa remissinstansers mening bör

ledningen av biträdesarbetet ankomma på lokal skattemyndighet och inte på den särskilda fastighetstaxeringsnämndens ordförande.

CFU anför att den lokala skattemyndigheten själv bör leda och ta ansvar

för de sysslor den utför, oavsett om arbetsuppgiften ålagts i författning, ålagts av länsstyrelsen eller utförs efter överenskommelse. Rationell med­ verkan kräver att arbetsfördelning och ledning utförs av myndigheten. Na­ turligtvis har den särskilda fastighetstaxeringsnämnden att pröva och komplettera vad myndigheten utfört.

Lokala skattemyndigheten i Stockholms fögderi anser att man för att und­

vika oklarhet om ansvaret och ”befälsordningen” borde föreskriva t. ex. att de lokala skattemyndigheterna skall biträda fastighetstaxeringsnämnderna på sätt riksskatteverket och länsstyrelserna bestämmer.

74 Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

DEPARTEMENTSCHEFEN

Allmänna synpunkter

De år då inte allmän fastighetstaxering äger rum sker särskild fastighets­ taxering. Vid särskild fastighetstaxering beslutas till vilket belopp det nya värdet skall tas upp för fastighet, som enligt 12 § 2 mom. kommunalskatte­ lagen (1928: 370; KL) skall åsättas nytt taxeringsvärde. Nytt taxerings­ värde åsätts bara när det inträffat vissa ändrade förhållanden beträffande en fastighet. Sådana ändrade förhållanden är t. ex. om taxeringsenhet bör delas upp i flera enheter eller om flera enheter bör slås samman till en, om fastighetsvärdet minskat genom eldsvåda e. d„ om fastighetsvärdet ökat genom nybyggnad e. d. eller om ändring skett i fastighetens beskattnings­ natur. För övriga fastigheter som är underkastade taxering skall nästföre­ gående års taxeringsvärden tas upp oförändrade. Särskild fastighetstaxering skall ske enligt samma uppskattningsgrunder som tillämpades vid den närmast föregående allmänna fastighetstaxeringen. Taxeringen skall vidare ske med utgångspunkt i samma allmänna prisläge som då tillämpades. Den senaste allmänna fastighetstaxeringen har skett innevarande år. Be­ räkningar har gett vid handen att drygt 2,2 milj. fastigheter taxerats. År 1971 och följande år fram till nästa allmänna fastighetstaxering sker så­ ledes särskild fastighetstaxering. Antalet fall där nytt taxeringsvärde enligt 12 § 2 mom. KL skall åsättas kan beräknas uppgå för landet i dess helhet

till årligen i genomsnitt ca 10 % av det bestånd som taxeras vid allmän fas­

tighetstaxering, alltså till drygt 200 000. Särskild fastighetstaxering utförs av den lokala taxeringsnämnden i det distrikt vari fastigheten är belägen. Länsstyrelsen kan emellertid förordna om annan distriktsindelning än den som gäller vid årlig taxering i övrigt. Det nu tillämpade systemet för särskild fastighetstaxering har utsatts för kritik. Fastighetstaxeringskommittéerna föreslog redan i betänkandet Fas­ tighetstaxeringens regler och organisation (SOU 1968:32) ändrade regler för den särskilda fastighetstaxeringen. Detta förslag och remissutfallet finns redovisat i prop. 1968: 154 (s. 105). Förslaget innebar att den särskilda fas­ tighetstaxeringen skulle utföras av särskilda fastighetstaxeringsnämnder. Dessa nämnders verksamhetsområden, som skulle kallas särskilda fastighetstaxeringsdistrikt, skulle omfatta kommunblock eller del av sådant block. Förslaget var avsett att tillämpas redan fr. o. in. taxeringsåret 1969. I nämn­ da proposition (s. 111) förklarade jag mig beredd att i princip medverka till

Kungi. Maj:ts proposition nr 160 år 1970 75

Inrättandet av särskilda fastighetstaxeringsnämnder i huvudsaklig överens­ stämmelse med vad kommittéerna föreslagit. Jag ansåg emellertid inte att dessa nämnder borde träda i verksamhet redan under år 1969. Det föreföll mig lämpligare att låta det nya systemet för särskild fastighetstaxering gälla först sedan 1970 års allmänna fastighetstaxering ägt rum. Kommittéerna har överarbetat sitt tidigare förslag i ett betänkande med förslag till vissa ändringar i bestämmelserna om särskild fastighetstaxering (Stencil Fi 1970: 11). För kommittéförslaget och remissyttrandena över det har jag redogjort i det föregående. Kommittéförslaget innefattar en detalje­ rad genomgång av det nuvarande regelsystemet för särskild fastighetstaxe­ ring. Den omorganisation av första instans som föreslagits redan i kom­ mittéernas första betänkande, nämligen inrättandet av särskilda fastighets­ taxeringsnämnder, utgör även nu kommittéförslagets viktigaste inslag. I detta finns dessutom en diskussion med åtföljande synpunkter på änd­ ringar som bör genomföras när det gäller såväl taxeringsförfarandet som besvär sförfarandet. I dessa delar har de ändringar som gjorts i reglerna för den allmänna fastighetstaxeringen och de erfarenheter som gjorts vid 1970 års allmänna fastighetstaxering varit vägledande. Kommittéförslaget be­ handlar vidare några andra frågor som hör samman med den särskilda fastighetstaxeringen. Kommittéförslaget har på det stora hela tagit blivit väl mottaget av re­ missinstanserna. De föreslagna reglerna har godtagits eller lämnats ulan erinran när det gäller de principiella frågorna. Vissa anmärkningar mot detaljer har dock förekommit. Det är min avsikt att ta upp de olika frågorna i kommittéförslaget var för sig i särskilda avsnitt i det följande. Här vill jag göra endast några all­ männa reflexioner. Mina överväganden, som redovisats i prop. 1968: 154, står kvar i princip. En förbättrad organisation av arbetet med den särskilda fas­ tighetstaxeringen i första instans medför lättnader i arbetet även för de högre instanserna. Kritiken mot det nuvarande systemet är befogad. Vidare är det nödvändigt att anpassa de nuvarande arbetsrutinerna för den särskilda fas­ tighetstaxeringen till de nya arbetsrutiner som krävs med hänsyn till in­ förandet av ADB inom taxeringsväsendet. Besvärsreglerna måste också änd­ ras för att inte rättsförluster skall uppstå. Kommittéförslaget utgör en god grundval för ett nytt system på den särskilda fastighetstaxeringens område. Innan jag tar upp de olika frågorna var för sig vill jag också något beröra grunderna för den särskilda fastighetstaxeringen. Som jag nyss nämnt be­

står taxeringen för det övervägande antalet taxeringsenheter — ca 90 % —

i ett formellt överförande av det föregående årets taxeringsvärde. Endast i ca 10 % av fallen sker en reell taxering, nämligen när skäl härtill föreligger enligt 12 § 2 mom. KL. Kommittéförslaget utgår från att om- och nytaxeringsgrunderna i 12 § 2 mom. tills vidare skall gälla oförändrade. Jag är med­ veten om att dessa grunder inte är helt tidsenliga. Några remissinstanser,

76 Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

bl. a. kammarrätten och riksskattenämnden, framställer önskemål om en snar översyn av dem. Spörsmålet kräver ytterligare övervägande, bl. a. mot bakgrunden av att frågan om det skatterättsliga fastighetsbegreppet, som fortfarande utreds, endast är provisoriskt löst. Jag har emellertid i princip ingenting emot en översyn av 12 § 2 mom. KL. F. n. bör grunderna för omocli nytaxering emellertid inte tas upp till diskussion. Vidare vill jag ta upp en terminologisk fråga, som kommittéerna inte har berört i sitt förslag. Det framgår av 6 § 1 mom. andra stycket KL, som be­ handlar grunderna för taxering av fastighet, att vid taxeringens verkställan­ de hänsyn skall tas till förhållandena vid taxeringsårets ingång. Därvid skall 12 § 1 mom. och 2 mom. sista stycket KL iakttas. Enligt 12 § 1 mom. får de värden som fastställts vid allmän fastighetstaxering inte ändras förrän vid nästa allmänna fastighetstaxering, om inte annat föranleds av 2 inom. 1 2 mom. behandlas om- och nytaxeringsgrunderna. Till de nu beskrivna reglerna i KL ansluter sig vissa regler i taxeringsförordningen (1956:623; TF), bl. a. den föreskrift i 177 § 1 mom. som innebär att för de fastigheter, som är underkastade taxering och som inte enligt 12 § 2 mom. KL skall åsättas nytt taxeringsvärde, nästföregående års taxeringsvärden skall tas upp oförändrade. Någon uttrycklig regel om från vilken tidpunkt ett taxeringsvärde skall gälla finns inte. I praxis anses dock ett åsatt taxeringsvärde gälla fr. o. m. taxeringsårets ingång till ingången av det taxeringsår då ändring av taxe­ ringsvärdet sker i första instans. Detta tillämpas också när taxeringsvärde ändras till följd av besvär. Enligt min mening är det i klarhetens intresse betydelsefullt med en föreskrift i detta hänseende. Föreskriften bör få sin plats i 12 § 1 och 2 mom. KL. Den avser inte att ändra gällande praxis. Inte heller är det meningen att den skall ersätta specialregler för användande av taxeringsvärde, t. ex. vid värdering av fast egendom enligt förordningen (1941: 416) om arvsskatt och gåvoskatt.

Taxeringsorganisationen

Som jag tidigare nämnt ombesörjs den särskilda fastighetstaxeringen nor­ malt av den lokala taxeringsnämnden i det distrikt där fastigheten är be­ lägen. Länsstyrelsen kan emellertid förordna om annan distriktsindelning än den som gäller vid årlig taxering i övrigt. Kommittéerna föreslår att den särskilda fastighetstaxeringen skall fr. o. m. taxeringsåret 1971 utföras av särskilda fastighetstaxeringsnämnder med särskilda fastighetstaxeringsdistrikt som verksamhetsområden. Normalt skall ett distrikt omfatta en kommun eller, om kommunsammanslagning inte sker den 1 januari 1971, ett kommunblock. Länsstyrelsen bör dock en­ ligt kommittéförslaget få göra distriktsindelningar enligt andra grunder och

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970 77

inte vara bunden vid någon författningsbestämmelse. Lokal skattemyndig­ het föreslås dock skola höras. — Antalet distrikt beräknas vid 1971 års och de närmast därpå följande årens taxeringar bli 350 å 400. Antalet ledamöter i särskild fastighetstaxeringsnämnd föreslås av kom­ mittéerna bli lägst fyra och högst åtta. Länsstyrelsen sägs böra få bestämma antalet ledamöter med hänsyn till distriktets omfattning. Ordföranden och ytterligare en ledamot avses bli utsedda av länsstyrelsen. Övriga ledamöter och en suppleant för var och en av dessa skall väljas av kommunfullmäk­ tige. Sker kommunsammanslagning den 1 januari 1971 bör enligt kommit­ téerna valet förrättas av de fullmäktige som valts under hösten 1970. Frågor om valbarhet m. m. bör regleras på samma sätt som vid val av ledamöter till lokal taxeringsnämnd. Besvär över val av ledamöter och suppleanter föreslås få ske på samma sätt som är föreskrivet i fråga om den allmänna fastighetstaxeringen. Distriktsindelning bör enligt kommittéförslaget ske senast den 30 novem­ ber året före taxeringsåret. Samtidigt bör ordföranden och den av länssty­ relsen utsedde ledamoten förordnas. Kommunernas val bör enligt kommit­ téerna ske senast den 31 december året före taxeringsåret, dvs. vad som nu sker i fråga om inkomst- och förmögenhetstaxeringen. Kommittéerna föreslår att antingen ordföranden eller den av länsstyrel­ sen utsedde ledamoten skall besitta sakkunskap i fråga om fastighetsvärde­ ring. Fastighetstaxeringsombud avses däremot inte skola förekomma vid den särskilda fastighetstaxeringen. Vidare föreslår kommittéerna att länsstyrelserna skall få i behövlig ut­ sträckning ställa sakkunniga till de särskilda fastighetstaxeringsnämndernas förfogande när det gäller taxering av skog och skogsmark, industrier och andra speciella slag av fastigheter. Lokal skattemyndighet sägs i kommittéförslaget böra åläggas att med­ verka i taxeringsarbetet i den omfattning Kungl. Maj:t eller länsstyrelsen bestämmer. Det nu sammanfattningsvis redovisade kommittéförslaget beträffande taxeringsorganisationen har i princip godtagits eller lämnats utan erinran av remissinstanserna. Några detaljanmärkningar har gjorts och jag åter­ kommer strax till dessa. Enligt min mening, som jag redan gett uttryck åt i det föregående, bör en förbättrad organisation av arbetet med den särskilda fastighetstaxeringen i första instans leda till lättnader i arbetsbördan för överinstanserna. För­ bättringen kommer också fastighetsägarna till godo genom ökad jämnhet och rättvisa i taxeringen. Dessutom förbättras underlaget för de allmänna fastighetstaxeringarna. Man bör emellertid komma ihåg att med nu gällande grunder för om- och nytaxering — grunder som jag av skäl som anförts i det föregående inte är beredd att diskutera i detta sammanhang — antalet om- och nytaxeringar i landet är relativt få i förhållande till det totala an­

78 Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

talet taxeringsenheter och uppgår årligen till ca 10 % i genomsnitt för landet i dess helhet. Vidare fördelar sig antalet om- och nytaxeringar inte jämnt över landet. Det säger sig självt att antalet om- och nytaxeringar stiger i förhållande till ökad markexploatering och expansion av byggnadsverksamhe­ ten. I glesbygder är om- och nytaxeringar sällsynta. Man kan enligt min åsikt nå det åsyftade resultatet med åtgärder som är mindre genomgripande än dem kommittéerna föreslagit. Det synes inte möta något hinder att be­ hålla den nuvarande ordningen med den lokala taxeringsnämnden som första instans såvitt gäller den särskilda fastighetstaxeringen i flertalet av de di­ strikt där antalet väntade om- eller nytaxeringar är begränsat. Länsstyrel­ serna torde efter hörande av de lokala skattemyndigheterna kunna skapa sig god överblick över situationen i detta hänseende. När antalet väntade omoch nytaxeringar, svårighetsgraden hos sådana taxeringar eller andra om­ ständigheter motiverar det bör dock länsstyrelserna kunna inrätta särskilda fastighetstaxeringsdistrikt, som då skall sköta allt arbete med den särskilda fastighetstaxeringen inom detta distrikt. Storleken av distriktet hör väljas med utgångspunkt i att en sådan särskild fastighetstaxeringsnämnd får full sysselsättning under arbetsperioden. Detta beror dels på antalet ärenden, dels på ärendenas grad av svårighet. Vid bestämmandet av storleken av ett särskilt fastighetstaxeringsdistrikt bör hänsyn emellertid också tas till möj­ ligheterna av att få behövlig lokalkännedom inom nämnden och till önsk­ värdheten av att inte försvåra för nämnden att besiktiga fastigheterna. Distriktsindelningen bör kunna ske utan hänsyn till kommungränser. Beträffande sammansättningen av särskild fastighetstaxeringsnämnd har statskontoret uttryckt uppfattningen att om distriktet omfattar endast en kommun eller del därav, nämnden bör omfatta fyra ledamöter. Dessutom har frågan om kompetensen hos ordföranden eller den av länsstyrelsen ut­ sedde ledamoten diskuterats. De flesta remissinstanserna har ställt sig po­ sitiva till kommittéernas förslag, som innebär att nämnden tillförs sakkun­ skap när det gäller fastighetsvärdering. Andra remissinstanser, bl. a. några länsstyrelser, har uttryckt skepsis i fråga om möjligheterna att upprätthålla ett kompetenskrav av det slag som kommittéerna tänkt sig. Med min utgångspunkt i fråga om organisationen för den särskilda fastig­ hetstaxeringen kommer frågan om den särskilda fastighetstaxeringsnämndens sammansättning och kompetenskrav på ordföranden och den av läns­ styrelsen utsedde ledamoten i ett något annorlunda läge. För det första vill jag framhålla att även lokal taxeringsnämnd sålunda också i fortsättningen kan komma att få ägna sig åt om- eller nytaxering, låt vara i mindre ut­ sträckning än hittills. Länsstyrelserna torde kunna skapa sig en så god över­ blick över exploaterings- och byggnadsverksamheten inom länet att det relativt lätt går att förutse vilka lokala taxeringsnämnder som kommer att få ägna sig åt om- eller nytaxering. Enligt min mening bör i sådana fall till ordförande eller kronoombud utses person som har kunskaper om fastig­

Kungl. Maj. ts proposition nr 160 år 1970 79

hetstaxering. Någon författningsföreskrift om det förefaller dock inte be­ hövlig. Därefter vill jag, i fråga om de särskilda fastighetstaxeringsnämnderna, påpeka att en av vinsterna med den av kommittéerna föreslagna omorganisa­ tionen synes ligga i kravet på värderingskompetens inom nämnden. Därige­ nom garanteras på bättre sätt än vad som hittills har kunnat ske att värde­ ringen sker i enlighet med de normer — delvis av komplicerad natur — som numera upprättats och tillämpats vid 1970 års allmänna fastighetstaxering. Länsstyrelserna bör således vid inrättandet av särskilda fastighetstaxeringsnämnder se till att antingen ordföranden eller den andre av länsstyrelsen utsedde ledamoten besitter sakkunskap i fråga om fastighetsvärdering. Det synes mig emellertid inte behövligt med någon uttrycklig föreskrift om det i TF. Beträffande antalet ledamöter i särskild fastighetstaxeringsnämnd vilt jag framhålla att någon begränsning i det hänseende statskontoret föreslagit inte finns föreskriven för motsvarande situation på vare sig inkomst- och förmögenhetstaxeringens eller den allmänna fastighetstaxeringens område. Även om statskontorets förslag förefaller lämpligt är jag inte beredd att förorda någon föreskrift härom. I övrigt anser jag att kommittéförslaget i de nu berörda hänseendena kan godtas.

Taxeringsför farandet

Deklarationsskyldighet m. m.

Kommittéförslaget innebär oförändrade regler i princip såvitt avser de­ klarationsskyldigheten. Det påpekas att samma slags uppgifter bör lämnas som vid den allmänna fastighetstaxeringen. En mindre nyhet, som också avser reglerna för allmän fastighetstaxering föreslås emellertid, nämligen att uppgifterna om plan- och byggnadsbestämmelser, som lämnades frivilligt vid 1970 års allmänna fastighetstaxering, skall lämnas obligatoriskt av fastig­ hetsägaren hädanefter. Fastighetsdeklarationer skall f. n. lämnas till länsstyrelsen, lokal skatte­ myndighet eller taxeringsnämndens ordförande. Kommittéförslaget innebär den ändringen att fastighetsdeklarationerna inte längre skall kunna lämnas till nämndordföranden. Vidare föreslår kommittéerna att även lokal skattemyndighet skall få ut­ färda anmaning att inkomma med fastighetsdeklaration m. m. Kommittéerna behandlar i detta avsnitt också byggnadsnämndernas uppgiftsskyldighet, för vilken redogjorts i det föregående. De nuvarande be­ stämmelserna på området utsätts för viss kritik och det föreslås att bygg­ nadsnämnd skall senast två veckor efter utgången av varj e kvartal på blan-

80 Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

lcetter enligt fastställt formulär lämna uppgift till lokal skattemyndighet om byggnader för vilka nämnden beviljat byggnadslov under kvartalet. Förslaget att fastighetsägaren skall vara skyldig att lämna uppgift om plan- och byggnadsbestämmelser har väckt kritik från åtskilliga remissin­ stansers sida. Detsamma gäller förslaget att slopa möjligheten att lämna fastighetsdeklarationsblanketterna till nämndordföranden. I båda dessa frågor har jag förståelse för remisskritiken. Jag är således inte beredd att godta kommittéförslaget på dessa punkter. Vidare vill jag i fråga om deklarationsskyldigheten vid den särskilda fas­ tighetstaxeringen anföra följande. F. n. gäller att fastighetens ägare eller därmed likställd innehavare skall avge särskild deklaration. Utan att det anges uttryckligen i författningsbestämmelserna avses i praxis med uttrycket ”fastighetens ägare eller därmed likställd innehavare” den som var ägare eller sådan innehavare vid taxeringsårets ingång. Detta är också naturligt med hänsyn till att taxeringen skall ta hänsyn till förhållandena vid taxe­ ringsårets ingång. Nu är det emellertid så att även annan ägare än den som var ägare vid taxeringsårets ingång kan ha intresse av att om- eller nytaxering sker och av taxeringsbeslutet. För den allmänna fastighetstaxeringens vidkommande har frågan om intresset av taxeringsresultatet för olika ägarkategorier lösts genom bl. a. en utvidgning av besvärsrätten. Motsvarande utvidgning har, som skall beröras i det följande, föreslagits även vid den särskilda fastig­ hetstaxeringen. Uttrycket ”ägare och därmed likställd innehavare” bör så­ ledes när det gäller särskild fastighetstaxering, lika litet som då fråga är om allmän fastighetstaxering, alltid avse endast ägaren eller innehavaren vid taxeringsårets ingång. I fråga om deklarationsskyldigheten bör emellertid nuvarande praxis bibehållas. Skyldigheten skall fullgöras av den som var ägare eller innehavare vid taxeringsårets ingång. Detta bör också komma till tydligt uttryck i författningstexten. Frågan har betydelse, bl. a. när det gäller anmaning och vitesföreläggande. Med ägare eller därmed likställd innehavare bör förstås den som enligt civilrättsliga regler är att betrakta som ägare eller innehavare. Frågan om utökad byggnadslovsrapportering har väckt ett visst intresse vid remissbehandlingen. Kommittéförslaget bemöts i huvudsak positivt. Emellertid har påpekats att förslaget leder till ökad arbetsbelastning för kommunerna. Kommunförbundet har avstyrkt förslaget och ansett att man bör avvakta resultatet av den utredning som företas av centralnämnden för fastighetsdata (CFD) om bl. a. insamling av byggnadsdata för en planerad fastighetsdatabank, så att en samordning av insamling av byggnadsdata för skilda ändamål kan komma till stånd och dubbelarbete undvikas. Planerna på det byggnadsregister som CFD har berört i sitt remissyttran­ de är ännu inte så långt avancerade att man kan föra in detta register i diskussionen kring byggnadslovsrapporteringen. Tills vidare är det sålunda

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970 81

ofrånkomligt med nppgiftsskyldighet från byggnadsnämndernas sida. Jag har erfarit att en del kommuner inte har tillräcklig kapacitet f. n. att fullgöra en uppgiftsskyldighet av det slag som kommittéerna tänkt sig, dvs. på cen­ tralt utformade blanketter. Däremot föreligger möjlighet att med det tids­ intervall som kommittéerna föreslagit för varje berörd fastighet lämna upp­ gift om arten och omfattningen av den byggnadsverksamhet som avses med byggnadsloven. Byggnadslovsrapportering är inte nödvändig i de fall då in­ vesteringen i fastigheten är av ringa betydelse. Riksskatteverket bör kunna meddela föreskrifter om begränsning av uppgiftsskyldigheten för sådana fall. Jag föreslår att den nuvarande bestämmelsen om uppgiftsskyldighet för byggnadsnämnderna ändras i enlighet med vad jag nu anfört. Kommittéerna har inte föreslagit någon ändring i fråga om nu gällande skyldighet för brandförsäkringsanstalt att efter anmaning lämna uppgift om försäkringsvärdet på byggnader som är brandförsäkrade i anstalten. Svenska sparbanksföreningen har i sitt remissyttrande ansett att denna skyl­ dighet bör utvidgas och omfatta även underlaget för beräkning av försäk­ ringsvärdet. Svenska försäkringsbolags riksförbund vill däremot avskaffa denna uppgiftsskyldighet helt och hållet liksom skyldigheten för fastighets­ ägaren att i fastighetsdeklarationen lämna uppgift om brandförsäkrings­ värdet. Skälet till riksförbundets inställning är att de numera i stor omfatt­ ning förekommande s. k. beloppslösa fullvärdesförsäkringarna inte är till ledning vid fastighetens taxering eftersom något försäkringsbelopp inte be­ stäms. För egen del hyser jag förståelse för de synpunkter som Svenska försäk­ ringsbolags riksförbund anfört. Emellertid torde fortfarande brandförsäk­ ringsvärdet kunna tjäna till ledning vid taxeringen av vissa speciella fastighetstyper, t. ex. vid taxering av industrifastigheter. Vidare bör märkas att försäkringsanstalternas uppgiftsskyldighet inte behöver fullgöras annat än efter anmaning. Det torde inte innebära något avsevärt merarbete för försäkringsanstalterna att, om anmaning skett, upplysa att försäkringsbelopp inte bestämts. I frågan om lokal skattemyndighets rätt att utfärda anmaning har olika uppfattningar kommit till uttryck bland remissinstanserna. Förslaget har avstyrkts av riksskattenämnden, några länsstyrelser och Sveriges industri­ förbund. Lokal skattemyndighet har inte rätt att utfärda anmaning när det gäller den årliga inkomst- och förmögenhetstaxeringen och inte heller när det gäl­ ler allmän fastighetstaxering. Trots att vissa praktiska skäl onekligen talar för att lokal skattemyndighet får utfärda anmaningar på eget ansvar är jag dock f. n. inte beredd att godta förslaget på denna punkt. 6

6 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt Nr ISO

82 Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

Förberedande åtgärder av länsstyrelse m. m.

Länsstyrelsernas arbete på det förberedande planet inför den särskilda fastighetstaxeringen består främst i utarbetandet av anvisningar. Kommitté­ förslaget innebär en viss utvidgning av hittillsvarande verksamhet på om­ rådet. Vid den årliga inkomst- och förmögenhetstaxeringen kan länsstyrelse om den finner lämpligt kalla ordföranden och högst tre ledamöter från varje taxeringsnämnd att sammanträda inför landskamreraren för överläggningar om taxeringsarbetet. Till sammanträdet får kallas även särskilda sakkun­ niga. Det nu anförda gäller även såvitt avser särskild fastighetstaxering. Kommittéerna föreslår att länsstyrelserna skall kunna kalla även ord­ föranden och vissa ledamöter i särskild fastighetstaxeringsnämnd samt dess­ utom andra personer som på grund av sin verksamhet eller av annan anled­ ning kan antas äga sakkunskap i fråga om fastighetsvärdering. Förberedelsearbetet i de särskilda fastighetstaxeringsnämnderna bör en­ ligt kommittéernas mening kunna regleras genom anvisningar av riksskatteverket. Inställningen bland remissinstanserna när det gäller frågan om utfärdan­ det av anvisningar kan sammanfattningsvis sägas vara den att kommitté­ förslaget är något överarbetat. Anvisningar kan behövas, men torde kunna inarbetas i de årliga anvisningar som utfärdas för inkomst- och förmögen­ hetstaxeringen. Statskontoret och några andra remissinstanser har vidare påpekat att länsstyrelserna skall omorganiseras inom kort och att således den instans som är avsedd att ersätta prövningsnämnden, länsskatterätten, inte avses skola behöva befatta sig med utfärdande av länsanvisningar. Stats­ kontoret hävdar att något i författning reglerat förfarande för dessa anvis­ ningar inte synes behövligt. Länsstyrelsen eller riksskatteverket sägs i mån av behov kunna ta initiativ till länsanvisning på fastighetstaxeringsområdet. Länsstyrelserna står som nyss påpekats inför en snar omorganisation, som är avsedd att träda i kraft den 1 juli 1971. När prövningsnämnden vid denna tidpunkt omvandlas till länsskatterätt är det inte tillfredsställande att den fastställer anvisningar på det sätt som hittills skett såvitt gäller prövningsnämnden. Jag anser det lämpligt att riksskatteverket övertar upp­ giften att fastställa anvisningarna. Länsstyrelserna bör dock utarbeta förslag till anvisningar. För att riksskatteverket skall få skälig tid att göra de ut­ redningar som kan behövas bör länsstyrelsen lämna sitt förslag senast den 15 november året före taxeringsåret. Verket bör fastställa anvisningarna se­ nast den 20 december. Liksom hittills bör länsstyrelserna senast den 15 ja­ nuari under taxeringsåret tillställa taxeringsnämnderna och de särskilda fastighetstaxeringsnämnderna de anvisningar som gäller för länet. För

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970 83

taxeringsåret 1971 bör dock särskilda regler gälla i fråga om nyss nämnda tidpunkter. Dessa bör tas in bland övergångsbestämmelserna. Kommittéernas förslag om rätt för länsstyrelsen att kalla fastighetsvärderingssakkunniga till förberedelsesammanträdet bär inte mött något mot­ stånd under remissbehandlingen. Behovet av särskilda regler har dock satts i fråga. Jag är emellertid i detta läge beredd att godta kommittéförslaget som en lösning. Med hänsyn till den förestående omorganisationen bör dock inte föreskrivas att sammanträdet skall ske inför landskamreraren.

Taxeringsarbetet

Kommittéerna har föreslagit bestämmelser som i tillämpliga delar över­ ensstämmer med de regler som nyligen införts för den allmänna fastighets­ taxeringen. För kommittéförslagets detaljer har jag redogjort i det före­ gående. Den huvudsakliga innebörden i förslaget är att de särskilda fastighetstaxeringsnämnderna skall i möjligaste mån avlastas kanslifunktioner. Vad som i övrigt föreslås är i korthet följande. Taxeringsarbetet skall börja så snart som möjligt, dock senast den 1 mars under taxeringsåret. Vid första sammanträdet med den särskilda fastighetstaxeringsnämnden bör ordföranden lämna redogörelse för de värderingsgrunder, som tillämpats inom distriktet vid den senaste allmänna fastighets­ taxeringen, och de anvisningar som utfärdats. De handlingar som nämnden behöver får nämnden av den lokala skattemyndigheten i den ordning som Kungl. Maj :t eller riksskatteverket bestämmer. Avgörandet av frågan huru­ vida om- eller nytaxering skall ske skall dock alltid i första instans ligga hos nämnden. Den lokala skattemyndigheten bör således till nämnden vidare­ befordra uppgifter om alla de fastigheter beträffande vilka det inte är uppen­ bart att om- eller nytaxering är utesluten. Taxeringsbesluten skall antecknas på fastighetstaxeringsavi. I TF bör dock föreskrivas endast att nämndens be­ slut skall antecknas och meddelas lokal skattemyndighet i den ordning som föreskrivs av Kungl. Maj :t eller myndighet som Kungl. Maj :t bestämmer. Behandlade deklarationer bör lämnas till lokal skattemyndighet efter hand som de blir färdiga enligt leveransplan som upprättas av nämnden och lokal skattemyndighet gemensamt. Den särskilda fastighetstaxeringen bör vara avslutad den 31 maj under taxeringsåret för att inte dataproduktionen skall sammanstöta med den dataproduktion som behövs för inkomst- och förmögenhetstaxeringen. Protokoll och övriga handlingar bör enligt kommitté­ förslaget sändas till länsstyrelsen senast den 15 juni under taxeringsåret. Kommittéerna har i detta sammanhang också tagit upp frågan om under­ rättelse till fastighetsägaren om den särskilda fastighetstaxeringsnämndens beslut. Samtliga de uppgifter som finns införda i fastighetslängden sägs böra tas med i underrättelsen, som om möjligt bör sändas ut före utgången av

84 Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

juni månad under taxeringsåret. Lokal skattemyndighet bör enligt kommit­ téerna svara för underrättelserna. Remissinstanserna har i stort sett godtagit de föreslagna arbetsrutinerna liksom förslaget att lokal skattemyndighet även i övrigt skall biträda nämn­ derna under taxeringsarbetet. Statskontoret har dock uttryckt ett önskemål om att förlägga arbetsuppgifterna till andra tidpunkter under året. Som skäl har anförts att den föreslagna arbetsperioden sammanfaller med arbetstoppen för de lokala skattemyndigheterna. För egen del har jag förståelse för statskontorets synpunkter. Emellertid föreligger en utredningsrapport med principförslag till omorganisation av taxeringen i första instans, av­ given av statskontoret den 22 juni 1970. Tidpunkten för arbetet med den särskilda fastighetstaxeringen bör inte väsentligen ändras innan man över­ vägt tidpunkten för den årliga inkomst- och förmögenhetstaxeringen mot bakgrunden av statskontorets utredningsrapport. Jag kan således i stort sett godta kommittéförslaget. Vissa smärre modifikationer bör dock ske, be­ roende på min i det föregående redovisade allmänna inställning i organisa­ tionsfrågan. Förslaget att lokal skattemyndighet skall svara för underrättelserna till fastighetsägarna har lämnats utan erinran av remissinstanserna. Likaså rå­ der en nära nog allmän enighet om att underrättelseskyldigheten bör ut­ vidgas och omfatta samtliga uppgifter om fastigheten som finns införda i fastighetslängden. En länsstyrelse har dock framhållit att en utvidgad un­ derrättelseskyldighet skulle i hög grad komplicera taxeringsförfarandet och dessutom skapa ytterligare felkällor. I fråga om underrättelse till fastighetsägaren bör till en början följande konstateras. Vid allmän fastighetstaxering förekommer offentlig utläggning av fastighetslängden, vilket f. n. anses som delgivning av fastighetstaxeringsnämndens beslut. Underrättelsen till fastighetsägaren är där att se som en serviceåtgärd. Vid den särskilda fastighetstaxeringen finns inget förfarande som motsvarar den offentliga utläggningen av fastighetslängden. Underrät­ telsen har f. n. — och någon ändring i detta avseende är heller inte tänkt — karaktär av delgivning av beslutet i fråga om taxeringen. Underlåten underrättelse grundar extraordinär besvärsrätt, vilket inte är fallet när det gäller den allmänna fastighetstaxeringen. Härefter bör i diskussionen om underrättelseförfarandet vid den särskilda fastighetstaxeringen, såsom jag också i korthet berört på tal om deklara­ tionsskyldigheten, erinras om att besvärsrätten för ägare utvidgades vid den allmänna fastighetstaxeringen genom ändring (1969: 709) i TF. Besvärsrät­ ten omfattar numera inte bara den som var ägare vid ingången av taxerings­ året utan även den som därefter, dock senast före ingången av femte året efter taxeringsåret, blivit ägare. Dessutom har i vissa fall arrendator be­ svärsrätt. Om fastighet innehas av någon som enligt 47 § IvL är att anse som ägare eller är i ägarens ställe skyldig att erlägga skatt för garantibe­

Kungl. Maj. ts proposition nr 160 år 1970 85

lopp för fastigheten, gäller föreskrifterna i TF om ägare i stället sådan in­ nehavare. Enligt kommittéförslaget avses, som jag skall beröra vidare i det följande, de besvärsregler som nu gäller vid den allmänna fastighetstaxe­ ringen skola införas även såvitt avser särskild fastighetstaxering. I det föregående har jag anfört att jag finner lämpligt att låta deklara­ tionsskyldigheten knyta an till ägarförhållandena vid taxeringsårets ingång. Besvärsrätt skall också liksom hittills alltid tillkomma den deklarationsskyldige. Men även efterföljande ägare eller innehavare kan som nyss påpekats ha intresse av taxeringsbeslutet, vilket avses komma till uttryck genom den föreslagna utvidgade besvärsrätten. Att låta de lokala skattemyndigheterna forska efter eventuella ägarskiften efter taxeringsårets ingång synes inte praktiskt. Även om underrättelserna har stor betydelse för ägaren oavsett om han förvärvat fastigheten efter taxeringsårets ingång bör det enligt min me­ ning inte föreligga skyldighet att underrätta annan ägare än den som är deklarationsskyldig och den som anmäler sig hos den lokala skattemyndig­ heten med begäran om att få underrättelse om eventuella taxeringsbeslut. Till frågan om betydelsen av underlåten underrättelse återkommer jag i sam­ band med behandlingen av fullföljdsfrågorna. Här vill jag endast nämna att med min inställning i fullföljdsfrågorna det torde saknas skäl att föreskriva något senaste datum för expediering av underrättelserna. Dessa bör dock sändas ut så snart det kan ske. Underrättelse bör ske när fastighet åsatts nytt taxeringsvärde, när avgiven deklaration inte föranlett åsättande av nytt taxeringsvärde och när beslut fattats i fråga om skatteplikt och beskattningsnatur för fastighet i det fall beslutet innebär ändring av vad som gällt under nästföregående taxe­ ringsår. Vidare bör underrättelse ske när taxeringsvärde fördelats på olika fastigheter eller fastighetsdelar som ingår i taxeringsenhet, om fördelning­ en innebär avvikelse från vad som gällt tidigare, samt i det fall en begäran om sådan uppdelning inte bifallits. Eftersom underrättelsen till ägare vid den särskilda fastighetstaxeringen är den enda formen för delgivning av taxeringsbeslutet är det viktigt att underrättelsen innehåller informationer om taxeringsbeslutet som är till­ räckliga med hänsyn till besvärsintresset. I varje fall bör alla de uppgifter om fastigheten som skall längdföras framgå av underrättelsen. Underrät­ telsen bör ske på särskilda blanketter som fastställs av riksskatteverket. Underrättelse bör som hittills delges på samma sätt som gäller i fråga om underrättelse om avvikelse från självdeklaration.

Längdföring Kommittéförslaget för vilket jag tidigare redogjort utförligt innebär en anpassning av längdföringsrutinerna till vad som nyligen införts beträffande den allmänna fastighetstaxeringen. Det föreslås att närmare föreskrifter om

86 Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

längdens förande bör meddelas av Kungl. Maj :t eller myndighet som Kungl. Maj :t bestämmer. Remissinstanserna har lämnat förslaget i denna del i huvudsak utan erin­ ran och jag biträder det.

Besvär

Den ordinära processen Besvär över särskild fastighetstaxering får f. n. anföras hos prövningsnämnden. Besvär stiden löper ut, för ägare den 15 augusti under taxerings­ året, för kommuner i och med utgången av september under taxeringsåret och för taxeringsintendenten i och med utgången av april året efter taxe­ ringsåret. Kommittéerna har föreslagit att de regler som nyligen införts för besvär över den allmänna fastighetstaxeringen skall få gälla även vid besvär över särskild fastighetstaxering. Kommittéförslaget har lämnats utan erinran av remissinstanserna. Kommittéförslaget innebär inte någon omorganisation av prövningsnämnden som besvärsinstans. Inte heller föreslås någon ändring av besvärstiderna. Däremot innebär kommittéförslaget en ändring såvitt gäller rätten för ägare eller därmed likställd innehavare att anföra besvär. Besvärsrätten av­ ses sålunda inte bli begränsad till den som var ägare eller innehavare vid taxeringsårets ingång, utan även efterkommande ägare och innehavare skall kunna fullfölja talan. I detta hänseende sker genom kommittéförslaget en likställning mellan den allmänna och den särskilda fastighetstaxeringen. Även i vissa andra avseenden syftar kommittéförslaget till en sådan likställ­ ning. Som exempel kan nämnas besvärsrättens materiella innehåll. I kom­ mittéförslaget hänvisas till departementschefens uttalande i prop. 1969: 147 (s. 85). Jag biträder vad kommittéerna föreslagit om besvärsrätten utom i ett av­ seende. Vid allmän fastighetstaxering är den som blivit ägare senast före ut­ gången av femte året efter taxeringsåret legitimerad att föra talan som ägare. När det gäller den särskilda fastighetstaxeringen är enligt min me­ ning den som blivit ägare efter ingången av det år då allmän fastighets­ taxering skall äga rum inte i behov av talerätt såvitt avser de taxeringar som gäller åren dessförinnan. Talerätten för ägare bör således begränsas i det hänseende jag nu berört.

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970 87

Den extraordinära processen F. n. har fastighetsägare och därmed likställd innehavare extraordinär besvärsrätt vid särskild fastighetstaxering, om han inte fått underrättelse om taxeringsbeslutet senast den 15 juli under taxeringsåret. Vidare föreligger extraordinär besvärsrätt för ägare och därmed likställd innehavare samt taxeringsintendent, om 1) fastighet uppförts såsom skattepliktig, fastän den är undantagen från skatteplikt, eller taxering ägt rum av annan egendom än som enligt 4 § tredje stycket KL är att hänföra till fastighet, 2) fastighet taxerats på mer än en ort eller annars taxerats i fall där taxering av fastigheten inte bort äga rum, eller 3) fastigheten på grund av felräkning, misskrivning eller annat uppen­ bart förbiseende blivit felaktigt taxerad. För att kunna tas upp till prövning skall extraordinära besvär vara in­ komna före utgången av femte året efter taxeringsåret. Kommittéerna har föreslagit att den extraordinära besvärsrätten utvidgas i enlighet med vad som nyligen skett på den allmänna fastighetstaxering­ ens område. Den föreslagna utvidgningen innebär att extraordinär besvärs­ rätt skulle föreligga också om 1) fastighet av förbiseende inte blivit taxerad, 2) fastighet undantagits från skatteplikt trots att detta inte bort ske, 3) i övrigt sådana omständigheter föreligger som bör föranleda väsent­ ligt annorlunda taxering och särskilda skäl föreligger för prövning, eller 4) underrättelse till fastighetsägaren haft felaktigt innehåll. Vidare har kommittéerna föreslagit att extraordinär besvärsrätt skall fö­ religga även för kommun, vilket gäller på den allmänna fastighetstaxering­ ens område. Remissinstanserna har lämnat kommittéförslaget utan erinran i detta avseende. Kammarrätten och riksskattenämnden har emellertid framfört vissa reflexioner med anledning av den föreslagna extraordinära besvärsrättens innehåll. Med anledning av att talerätten för ägare i fortsättningen avses bli ut­ vidgad i enlighet med vad jag berört i avsnittet om den ordinära processen hör den extraordinära besvärsrätten vid utebliven underrättelse få en något annan utformning än vad kommittéerna föreslagit. Extraordinär besvärs­ rätt på grund av utebliven underrättelse bör tillkomma den som var ägare vid taxeringsårets ingång eller som blivit ägare under taxeringsåret. Nämn­ da kategorier av ägare har nämligen intresse av fastighetstaxeringsbeslutet med hänsyn till skyldigheten att deklarera för fastigheten i inkomst- och förmögenhetsavseende för det år fastighetstaxeringsbeslutet avser. Har så­ dan ägare inte fått underrättelse om fastighetstaxeringsbeslutet senast den

88 Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

15 juli under taxeringsåret, bör han ha extraordinär besvärsrätt intill ut­ gången av året efter taxeringsåret. I övrigt är jag beredd att godta kommittéförslaget i princip i detta av­ seende. Med anledning av de reflexioner som kammarrätten och riksskatte­ nämnden gjort ser jag skäl att något ändra på ordalydelsen i den förutsätt­ ning för extraordinär besvärsrätt som föreslagits och som avser felräkning, misskrivning eller annat uppenbart förbiseende. Extraordinär besvärsrätt bör få komma i fråga inte endast om fastigheten på grund därav blivit fel­ aktigt taxerad utan även om taxeringsbeslut i fråga om fastigheten fått oriktigt innehåll. Därmed kan uppenbart oriktiga arealuppgifter o. d. bli före­ mål för prövning även om detta inte skulle föranleda ändrad taxering liksom fall där yrkande om ändrat taxeringsvärde inte fastställts. Motsvarande justering bör givetvis ske även såvitt avser extraordinära besvär över den allmänna fastighetstaxeringen.

Uppföljning av överinstansernas beslut och utslag En fastighets taxeringsvärde ändras som jag tidigare framhållit inte under löpande taxeringsperiod, om inte om- eller nytaxering enligt 12 § 2 mom. KL sker. Har sådan om- eller nytaxering skett i första instans, skall det så­ lunda åsatta nya taxeringsvärdet upptas oförändrat vid de efterföljande taxeringarna under taxeringsperioden, såvida inte ytterligare om- eller ny­ taxering sker. Har taxeringsnämnds beslut om taxering ändrats av prövningsnämnd, kammarrätten eller regeringsrätten, får denna ändring genomslag för senare år under taxeringsperioden endast i det fallet att prövningsnämnden fått an­ mälan om ändringen. Sådan anmälan görs i första hand av taxeringsintendent eller ägare. Kommittéförslaget innebär att den lokala skattemyndigheten automatiskt skall längdföra de taxeringsåtgärder som föranleds av besvär. Ägare av fas­ tighet, taxeringsintendent, prövningsnämnden och kommun, som berörs, avses bli underrättade om längdföringen. Remissinstanserna har i stort sett godtagit det nya förfarandet. En läns­ styrelse har emellertid ansett att komplikationer kan inträffa bl. a. då för­ utsättningar föreligger för en realprövning av efterföljande års taxeringar. Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden (CFU) har ansett att upp­ följning inte bör göras när det är fråga om byggnad under uppförande. Även om behov uppenbarligen föreligger av ett smidigare förfarande för uppföljning av taxeringsbeslut som ändrats till följd av besvär är jag inte beredd att godta kommittéförslaget. Den nuvarande uppföljningen är inte någon längdföringsåtgärd utan en reell prövning, bl. a. av huruvida omeller nytaxeringsgrunder föreligger eller ej. Föreligger sådana grunder kan det f. n. inte bli fråga om automatisk uppföljning. Vidare kan ett beslut som

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970 89

ändrats efter besvär få inverkan på en fördelning av taxeringsvärden som skett avseende efterföljande taxeringsår. Även i detta fall krävs en prövning i sak av taxeringen, något som i princip inte bör ankomma på lokal skatte­ myndighet. Den nuvarande regeln i 184 § TF bör således fortfarande få gälla.

Rättelse av fastighetslängd

År 1969 infördes möjlighet för lokal skattemyndighet att i vissa närmare angivna fall rätta längdföringsfel i den fastighetslängd som förs vid allmän fastighetstaxering. Det förenklade rättelseförfarande som då infördes var i huvudsak upprättat efter förebild av reglerna för rättelser på inkomst- och förmögenhetstaxeringens område, vilka införts genom lagstiftning år 1965. Möjlighet att på motsvarande sätt rätta längdföringsfel vid den särskilda fastighetstaxeringen föreligger inte. Kommittéerna har föreslagit att i princip samma regler för rättelser som gäller för den allmänna fastighetstaxeringen skall införas även för den sär­ skilda fastighetstaxeringen. Till skillnad från vad som gäller vid allmän fas­ tighetstaxering har föreslagits att rättelse inte skall få beslutas efter ut­ gången av mars månad året efter taxeringsåret, om inte anmärkning i fråga om felaktigheten dessförinnan gjorts hos den lokala skattemyndigheten. Motsvarande tidpunkt är vid den allmänna fastighetstaxeringen den 1 okto­ ber under taxeringsåret. Skillnaden beror på att nämnda tidpunkter an­ knutits till sista dagen för taxeringsintendents besvär hos fastighetsprövningsnämnden resp. prövningsnämnden, vilka är vid allmän fastighetstaxe­ ring den 31 oktober under taxeringsåret och vid särskild fastighetstaxering såväl f. n. som enligt kommittéförslaget den 30 april året efter taxeringsåret. Kommittéförslaget innebär härutöver rätt för lokal skattemyndighet att rätta även felaktig ägaruppgift i fastighetslängd. Denna utvidgade rättelse­ möjlighet avser både allmän och särskild fastighetstaxering. Remissinstanserna har överlag ställt sig positiva till förslaget om infö­ rande av det förenklade rättelseförfarandet vid särskild fastighetstaxering. Även förslaget att felaktig ägaruppgift skall få rättas har upptagits positivt. Jag vill erinra om att ägaruppgift i fastighetslängd enligt rättspraxis inte är en överklagbar taxeringsfråga. Ägaruppgiften i fastighetslängden har inte heller i och för sig någon betydelse för ägares rätt att anföra besvär. Däremot har ägaruppgiften betydelse bl. a. när det gäller underrättelser om företagna taxeringar. Jag biträder i princip kommittéförslaget i vad det avser rättelseförfaran­ det. Sista dagen för rättelse eller framställning om anmärkning avseende rättelse kan emellertid, med hänsyn till att rättelse inte bör ske efter taxe­ ringsårets utgång, lämpligen bestämmas till den 30 november under taxe­ ringsåret.

90 Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

Övriga frågor

Uppdelning av taxeringsvärde Ägare av fastighet har, såsom jag tidigare redovisat, enligt 8 § sista styc­ ket KL, rätt att hos taxeringsnämnd eller fastighetstaxeringsnämnd begära uppdelning av taxeringsvärde på fastighet eller del därav som ingår i taxe­ ringsenhet. Kommittéerna har föreslagit att bestämmelserna om uppdelning av taxe­ ringsvärde skall avskaffas. Några remissinstanser har motsatt sig kommittéförslaget i detta hänseen­ de och förklarat att det ur servicesynpunkt är lämpligt att behålla rätten att begära uppdelning av taxeringsvärde. Svenska försäkringsbolags riksför­ bund har dessutom framhållit att taxeringsvärdena har betydelse för be­ stämmandet av rätten till placering av försäkringsfonden. Möjligheten att begära uppdelning måste därför finnas kvar så länge nuvarande placeringsbestämmelser består. Med hänsyn till främst de synpunkter som Svenska försäkringsbolags riks­ förbund anfört är jag f. n. inte beredd att förorda kommittéförslaget på den­ na punkt.

Fastighetstaxeringsspecialister Frågan om fastighetstaxeringsspecialister bör inte tas upp i detta sam­ manhang med tanke på länsstyrelsernas förestående omorganisation på skattesidan.

Övergångsbestämmelser

Bestämmelserna för den särskilda fastighetstaxeringen bör träda i kraft omedelbart och tillämpas första gången vid 1971 års särskilda fastighets­ taxering. Länsstyrelsens förordnande om inrättande av särskilda fastiglietstaxeringsdistrikt och förordnande av ordförande och ytterligare en ledamot i särskild fastighetstaxeringsnämnd bör för taxeringsåret 1971 ske senast den 31 december 1970. Jag har i avsnittet Förberedande åtgärder av läns­ styrelse in. in. anfört att särskilda regler i detta hänseende bör gälla för nyssnämnda taxeringsår. Landskamrerarens förslag bör sändas till riksskatteverket senast den 4 januari 1971. Verket bör fastställa anvisningarna senast den 1 februari 1971. Senast den 10 februari 1971 bör länsstyrelsen tillställa taxeringsnämnderna och de särskilda fastighetstaxeringsnämnderna de anvisningar som gäller för länet. I den mån det behövs anvisningar av central natur före den 1 januari 1971, då riksskatteverket ännu inte finns, bör dessa fastställas av riksskattenämnden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970 91

För fa ttningsf örslagen

I enlighet med det anförda har inom finansdepartementet upprättats för­ slag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370) och lag om änd­ ring i taxeringsförordningen (1956: 623).

Förslaget till lag om ändring i KL

12 §.

Motiveringen för ändringen har jag berört i avsnittet Allmänna syn­ punkter.

Förslaget till lag om ändring i TF Såvitt avser fjärde avdelningen, ”Särskild fastighetstaxering”, har en fullständig omdisposition av författningstexten ägt rum. Förslagets motsva­ righet i gällande bestämmelser och gällande bestämmelsers motsvarighet i förslaget finns intagna i särskilda tablåer, som torde få bifogas statsråds­

protokollet i detta ärende som bilaga 2.

102 §.

I paragrafens första stycke har företagits en komplettering genom att or­ det ”fastighetsprövningsnämnd” lagts till. Vidare har i redaktionellt hän­ seende en hänvisning till vissa paragrafer slopats såsom obehövlig. Någon saklig ändring av första stycket har inte åsyftats.

139 § 1 inom. I momentets tredje stycke finns bestämmelser om byggnadsnämndernas uppgiftsskyldighet. Denna skyldighet har nu utökats på sätt som behand­ lats i det föregående.

156 §. Genom ändring i paragrafens första stycke har tillagts den föreslagna möjligheten för lokal skattemyndighet att i fastighetslängd rätta även fel­ aktig uppgift om ägare. Motivering för förslaget har lämnats i det före­ gående.

167 § 1 mom. I momentets första stycke 5) har skett en viss ändring, som samman­ hänger med vad som i det tidigare anförts om besvärsrättens innehåll när det gäller extraordinära besvär.

92 Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

168 §. I paragrafens andra stycke har föreslagits en ändring innebärande att taxeringsintendent skall ha rätt att anslutningsvis fullfölja talan även när det gäller allmän fastighetstaxering. Vidare har införts en hänvisning till 113 §, enligt vilken av prövningsnämnd behandlad taxeringsfråga må åter­ förvisas till nämnden för förnyad behandling. Denna regel bör gälla även i fråga om allmän fastighetstaxering.

174 §. I 1 mom. tas upp bestämmelser som finns i 177 § 1 mom. första stycket. Någon saklig ändring är inte avsedd. Paragrafens 2 mom. innehåller regeln att särskild fastighetstaxering verk­ ställs av den lokala taxeringsnämnden om inte annat följ er av 3 mom. Detta innebär att den lokala taxeringsnämnden inte skall befatta sig med särskild fastighetstaxering i den mån det lokala taxeringsdistriktet ingår i särskilt fastighetstaxeringsdistrikt. I 3 och 4 mom. har tagits upp de regler som avses skola gälla för de sär­ skilda fastighetstaxeringsnämnderna. Med hänsyn till att särskild fastig­ hetstaxering kan företas av såväl lokal taxeringsnämnd som de för ändamålet inrättade särskilda fastighetstaxeringsnämnderna är det inte lämpligt att, som vissa remissinstanser har föreslagit, använda endast beteckningen fastighetstaxeringsnämnd. Vidare har synts lämpligt med en bestämmelse av innebörd att bestämmelserna om taxeringsnämnd eller ordförande i taxe­ ringsnämnd skall gälla även särskild fastighetstaxeringsnämnd, om ej an­ nat särskilt föreskrivs. I övrigt har motivering för de föreslagna reglerna lämnats i det föregående. I 5 mom. har tagits upp bestämmelser motsvarande dem som nu finns i 177 § 1 mom. andra stycket.

175 §. Paragrafen innehåller bestämmelser om prövningsdistrikt.

176 §. Paragrafen innehåller bestämmelser om rätt för taxeringsnämnd och pröv­ ningsnämnd att anlita biträde av sakkunnig. Bestämmelserna, som motive­ rats i det föregående, har sin motsvarighet för inkomst- och förmögenhetstaxeringarnas vidkommande i 15 § TF.

177 §. Paragrafen innehåller bestämmelser om skyldighet för lokal skattemyn­ dighet att medverka vid taxeringsarbetet i den omfattning Kungl. Maj :t eller länsstyrelsen förordnar. Bestämmelsen har behandlats i det föregående.

Kungl. Maj. ts proposition nr 160 år 1970 93

178 §. Paragrafen innehåller reglerna om skyldighet att avlämna särskild fastighetsdeklaration och andra uppgifter till ledning för fastighets taxering. Några ändringar i sak är inte avsedda.

179 §. Paragrafen innehåller bestämmelser om skyldighet för brandförsäkringsanstalt att lämna vissa uppgifter. Bestämmelsen är densamma som nu gäller enligt 176 § TF och har berörts i det föregående.

180—181 §§. Paragraferna innehåller bestämmelser om anmaning och rätt att förelägga vite. Bestämmelserna har berörts i det föregående. Någon föreskrift motsva­ rande 36 § tredje stycket TF har inte tagits upp, eftersom erinran synes kunna ske utan föreskrift i TF.

182—183 §§. Paragraferna innehåller bestämmelser om förberedande åtgärder. Inne­ hållet i dessa bestämmelser har behandlats i det föregående.

184—188 §§. Paragraferna innehåller bestämmelser om taxeringsnämndernas verksam­ het vid särskild fastighetstaxering och om fastighetslängd. Bestämmelsernas innehåll har behandlats i det föregående. I 185 § tredje stycket har, efter påpekande under remissbehandlingen, tagits upp en föreskrift av innebörd att annat taxeringsnämndens beslut än beslut om taxering får fattas av ord­ föranden ensam. 189 §. Paragrafen innehåller bestämmelser om lokal skattemyndighets skyldig­ het att sända underrättelse om taxeringsåtgärder. Bestämmelserna har be­ handlats i det föregående. 190 §. Paragrafen innehåller bestämmelser om rättelse av fastighetslängd. Be­ stämmelserna har behandlats i det föregående.

191 §. Paragrafen innehåller bestämmelser om besvär över taxeringsnämnds be­ slut. Innehållet i bestämmelserna har behandlats i det föregående.

192 §. Paragrafen innehåller bestämmelser om prövningsnämndernas verksam­ het. Därvid har som mönster tagits bestämmelserna om fastighetsprövnings-

94 Kungl. Maj. ts proposition nr 160 år 1970

nämndernas verksamhet i 160—162 §§ TF. I 2 mom. har tagits upp en be­ stämmelse av innebörd att besvär skall prövas så snart det kan ske. Besvär som kommit in före utgången av taxeringsåret skall vara avgjorda senast den 30 juni året efter taxeringsåret.

193—194 §§. Paragraferna innehåller bestämmelser om besvär över prövningsnämnds beslut. Bestämmelserna motsvarar i sak vad som gäller för allmän fastig­ hetstaxering och har behandlats i det föregående.

195 §. Paragrafen innehåller bestämmelser om extraordinär besvärsrätt. Bestäm­ melsernas innehåll har behandlats i det föregående.

196 §. Paragrafen innehåller bl. a. bestämmelser om utvidgad besvärsrätt för ägare. Bestämmelsernas innehåll har behandlats i det föregående.

197 §. Paragrafen innehåller de bestämmelser i sak som nu finns i 184 § TF.

198 §. Paragrafen motsvarar oförändrad nuvarande 185 § TF.

199 §. Paragrafen innehåller, med några redaktionella ändringar, de straffbe­ stämmelser som nu finns i 186 § TF. Enligt Kungl. Maj :ts remiss till lag­ rådet den 29 juni 1970 med bl. a. förslag till skattebrottslag avses nya straff­ bestämmelser komma att gälla fr. o. m. den 1 januari 1972 även i fråga om oriktiga uppgifter i särskild fastighetsdeklaration.

200 §.

Paragrafens första stycke innehåller bestämmelser motsvarande dem som nu finns för den allmänna fastighetstaxeringen i 172 § sista stycket TF. I andra stycket har tagits upp bestämmelser motsvarande dem som finns i 174 § andra stycket TF. Tredje stycket motsvarar 173 § 2 mom. TF.

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970 95

HEMSTÄLLAN

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t genom proposition föreslår riksdagen att antaga de inom finansdepartementet upp­ rättade förslagen till

1) lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370), 2) lag om ändring i taxering sför ordning en (1956: 623).

Med bifall till vad föredraganden sålunda med in­ stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riks­ dagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

96 Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

Bilaga 1

Iso) Fastighetstaxeringskommittéernas förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Härigenom förordnas att 8 § samt punkt 3 av anvisningarna till 8 § och punkt 6 av anvisningarna till 9 § kommunalskattelagen (1928:370) skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse ) (Föreslagen lydelse ) 8 §d Varje taxeringsenhet------------------------särskilt taxeringsvärde. Taxeringsenhet är — —■ —- — — — tillförlitligen bedömas. Tillhöra delar -—• -----------— -—-av taxeringsenheten. Ingå i taxeringsenhet flera fas­ tigheter eller delar av fastigheter, som avses i första stycket under a) här ovan, skall, därest ägare eller arrendator av dylik fastighet eller del av fastighet det påfordrar, angi­ vas, huru stor del av taxeringsvär­ det och de i 10 § omförmälda sär­ skilda värden som belöper å fastig­ heten eller fastighetsdelen. (Se vidare anvisningarna.) (Se vidare anvisningarna.)

Anvisningar

till 8 §.2 3. Understundom äro —------- —---------bilda taxeringsenhet. Detta är------ - -— — — — enhet (skogsblock). Därest vid —------------------- särskild förmån. Vidare böra — —-------— — sig taxeras.

Då kameral enhet eller genom laga förrättning uppkommen del av dylik enhet utgör del av taxeringsenhet, kan ägare eller arrendator stundom hava särskilt intresse att få officiellt fastslaget, huru stort värde i taxeringshänseende tillkommer den ka­ merala enheten eller delen därav. I 1 Senaste lydelse 1968: 729. 2 Senaste lydelse 1963: 682.

Kungl. Maj.ts proposition nr 160 år 1970 97

(Nuvarande lydelse ) (Föreslagen lydelse ) följd härav skall det, om ägaren el­ ler arrendatorn sådant påfordrar, angivas, huru stor del av taxerings­ värdet och de i 10 § omförmälda sär­ skilda värden som kan anses belöpa på den kamerala enheten eller delen av densamma. Därvid märkes, att, i samma mån som bebyggd jord­ bruksfastighet är mera värd än obe­ byggd sådan, ett större värde till­ kommer den del av taxeringsenhe­ ten, å vilken åbyggnaderna äro be­ lägna. Påfordran, som nyss är nämnd, må det år, varunder allmän fastighetstaxering äger rum, ske hos fastighetslaxeringsnämnd samt el­ jest hos taxeringsnämnd.

till 9 å -1 6 . Om två eller flera fastigheter, 6 . Om två eller flera fastigheter, vilka äro belägna i skilda kommu­ vilka äro belägna i skilda kommu­ ner, skulle, därest de hade varit be­ ner, skulle, därest de hade varit be­ lägna i samma kommun, hava ut­ lägna i samma kommun, hava ut­ gjort gemensam taxeringsenhet, bör gjort gemensam taxeringsenhet, bör taxeringen verkställas, som om det­ taxeringen verkställas, som om det­ ta varit förhållandet och det i en­ ta varit förhållandet och därefter lighet med föreskriften i tredje angivas huru stor del av taxerings­ punkten sista stycket av anvisning­ värdet som belöpt å vad som faller arna till 8 § skolat angivas, huru inom varje särskild kommun. stor del av taxeringsvärdet som be­ löpt å vad som faller inom varje särskild kommun.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

1 Senaste lydelse 1932: 291. 7 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr iso

98 Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

2:o) Fastighetstaxeringskommittéernas förslag till lag om ändring i taxeringsförordningen (1956: 623)

Härigenom förordnas i fråga om taxeringsförordningen (1956: 623)

dels att 102 §, 136 § 1 mom., 139 § 1 inom., 156 och 168 §§ samt 174—-

186 §§ skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges,

dels att i förordningen skall införas nitton nya paragrafer, 187—205 §§,

samt nya rubriker närmast före 174, 178, 183, 185, 196, 197, 198, 200, 201, 203 samt 205 §§ av nedan angiven lydelse.

(Nuvarande lydelse ) (Föreslagen lydelse )

102 §4

Har fastighets taxeringsvärde le­ Har fastighets taxeringsvärde le­ gat till grund för inkomsttaxering gat till grund för inkomsttaxering el­ eller förmögenhetstaxering och sker ler förmögenhetstaxering och sker genom utslag av Kungl. Maj :t eller genom utslag av Kungl. Maj :t eller kammarrätten eller genom beslut kammarrätten eller genom beslut av

enligt 167, 181 eller 184 § av pröv- prövningsnämnd enligt 167 eller ningsnämnd sådan ändring beträf­ 200 § eller av lokal skattemyndig­ fande fastighetstaxeringen att in­ het enligt 202 § sådan ändring be­

komsttaxeringen eller förmögenhets- träffande fastighetstaxeringen att in­ taxeringen bör bestämmas till an­ komsttaxeringen eller förmögenhetsnat belopp än som skett, må besvär taxeringen bör bestämmas till annat med yrkande om härav föranledd belopp än som skett, må besvär med ändring i taxeringen för inkomst el­ yrkande om härav föranledd ändring ler förmögenhet anföras av den i taxeringen för inkomst eller för­ skattskyldige, taxeringsintendent mögenhet anföras av den skattskyl­ och, såvitt angår taxering till kom­ dige, taxeringsintendent och, såvitt munal inkomstskatt, vederbörande angår taxering till kommunal in­ kommun. komstskatt, vederbörande kommun. Besvären skola----- -------------fastighetstaxeringen meddelades. Besvär enligt------- -------- —- fastighetstaxeringen föreligger.

136 §d 1 m o m. Till ledning — •—- —• (allmän fasti g hets deklara­ tion). Allmän fastighetsdeklaration skall avfattas----------- fastställt formulär. Allmän fastighetsdeklaration skall Allmän fastighetsdeklaration skall innehålla uppgifter om fastighetens innehålla uppgifter om fastighetens areal av olika ägoslag, användning areal av olika ägoslag, användning

1 Senaste lydelse 1969: 709.

Kungl. Maj.ts proposition nr 160 år 1970 99

(Nuvarande lydelse ) (Föreslagen lydelse )

och byggnader, gällande brandför­ och byggnader, för fastigheten gäl­ säkringsvärde, den senast för fastig­ lande plan- och byggnadsbestämmelheten erlagda köpeskillingen, hyror ser, gällande brandförsäkringsvärde,

och därmed jämförlig avkastning den senast för fastigheten erlagda av fastigheten samt till fastigheten köpeskillingen, hyror och därmed hörande särskilda förmåner även­ jämförlig avkastning av fastigheten som, beträffande jordbruksfastighet, samt till fastigheten hörande sär­ om åkerjordens dränering, kreaturs­ skilda förmåner ävensom, beträffan­ besättningen och skogen, beträffan­ de jordbruksfastighet, om åkerjor­ de annan fastighet, om anskaffnings­ dens dränering, kreatursbesättning­ år och anskaffningskostnader för så­ en och skogen, beträffande annan dana maskiner och liknande till­ fastighet, om anskaffningsår och an­ gångar, för vilka särskilt maskinvär­ skaffningskostnader för sådana ma­ de skall angivas, samt beträffande skiner och liknande tillgångar, för fastighet, därå vattenfall finnes, upp­ vilka särskilt maskinvärde skall an­ gifter om medelvattenföring och givas, samt beträffande fastighet, bruttofallhöjd vid medelvattenföring därå vattenfall finnes, uppgifter om samt, där så kan ske, om magasins- medelvattenföring och bruttofall­ volym för års- och korttidsreglering, höjd vid medelvattenföring samt, där som är eller med sannolikhet väntas så kan ske, om magasinsvolym för bliva genomförd, så ock, därest vat­ års- och korttidsreglering, som är tenfallet är utbyggt, om anläggnings­ eller med sannolikhet väntas bliva år och anskaffningskostnader. genomförd, så ock, därest vattenfal­ let är utbyggt, om anläggningsår och anskaffningskostnader, Kungl. Maj :t statistiskt ändamål.

139 §-J 1 mom. Till ledning —--------------- ----------- skall avlämnas. Hypoteksinrättning skall----------- — --------------- skall avlämnas.

Byggnadsnämnd skall underrätta Byggnadsnämnd skall senast två lokal skattemyndighet om beviljat veckor efter utgången av varje kvar­ byggnadslov inom myndighetens tal på blanketter enligt fastställda verksamhetsområde senast en månad formulär till lokal skattemyndighet efter det att beslutet om byggnads­ ingiva uppgifter om byggnader, som lov meddelades. avses i de av nämnden under kvar­ talet beviljade byggnadsloven.

156 §-2 Har fastighetstaxeringsnämnds be­ Har fastighetstaxeringsnämnds be­ slut om taxering ej införts i fastig- slut om taxering ej införts i fastig­ hetslängd inom föreskriven tid eller hetslängd inom föreskriven tid eller har taxering införts för annan fastig­ har taxering införts för annan fastig­ het än den taxeringen avsett eller el­ het än den taxeringen avsett eller el­ jest uppenbarligen införts felaktigt i jest uppenbarligen införts felaktigt i fastighetslängd, må den lokala skat­ fastighetslängd, må den lokala skat­ temyndigheten besluta om rättelse av temyndigheten besluta om rättelse av

fastighetslängden i denna del. fastighetslängden i denna del. Myn-

1 Senaste lydelse 1968: 733. 2 Senaste lydelse 1969: 709. 7f Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 160

100 Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

(Nuvarande lydelse ) (Föreslagen lydelse ) digheten må även besluta om rättelse av sådan i fastighetslängd införd uppgift om ägare som visats vara fel­ aktig. Har fastighetstaxeringsnämnds beslut--------------- denna del. Efter den — — —-------------------lokala skattemyndigheten. Innan rättelse----------------------------- fastighetens ägare. Den lokala----------------------------- om rättelse. Talan mot--------------- —------- — och 167 §§. Närmare föreskrifter-------—--------—--------av Kungl. Maj :t. 168 §d Besvärsrätt tillkommer---------------------- ----- — — fastighets garantibelopp. Vad i 107 samt 110—112 §§ är Vad i 107, 108 och 110—113 §§ är stadgat rörande besvär över taxering stadgat rörande besvär över taxering för inkomst eller förmögenhet skall för inkomst och förmögenhet skall i i tillämpliga delar gälla jämväl be­ tillämpliga delar gälla jämväl beträf­ träffande besvär över allmän fastig­ fande besvär över allmän fastighets­ hetstaxering. taxering. Utslag av------- — — —------- - — det länet. Vid sådant----------------------------- att iakttaga.

I. Om taxeringsårganisationen 174 §• Särskild fastighetstaxering verk­ 1 mom. För särskild fastighets­ ställes inom varje lokalt taxerings- taxering skola i första instans finnas distrikt av distriktets lokala taxe­ särskilda fastighets taxe­ ringsnämnd. Dock må länsstyrelsen ringsnämnder. vid uppdelning av kommun i lokala Särskild fastighetstaxerings­ taxeringsdistrikt förordna, att vid nämnds verksamhetsområde är sär­ särskild fastighetstaxering annan in­ skilt fastighetstaxering sdelning skall tillämpas än som före- distrikt. skrives för årlig taxering i övrigt. Länsstyrelsen skall efter lokal Vad i denna förordning är stad­ skattemyndighets hörande indela lä­ gat rörande taxeringsnämndernas net i särskilda fastighetstaxering sdi­ och prövningsnämndernas verksam­ strikt. Beslutet skall avse visst taxe­ het beträffande taxeringen för in­ ringsår samt meddelas senast den 30 komst och förmögenhet, så ock för november året näst före taxerings­ sådan taxering meddelade gemen­ året. samma bestämmelser rörande de­ 2 mom. Varje län utgör ett klarationer och andra uppgifter p r ö v n i n g s d i s t r i k t. Den i 11 § ävensom föreskrifterna om riksskat­ 1 mom. andra stycket omförmälda tenämnden, de särskilda föreskrif­ prövningsnämnden beslutar över an­ terna i 126—128 §§ samt bestäm­ förda besvär i anledning av de sär­ melserna om viten i 123—125 §§ och skilda fastighetstaxering snämnder­ om kostnader för taxering sarbetet i nas beslut samt fullgör i övrigt de 129 §, 130 § och 173 § 2 mom. skola åligganden som enligt denna förord­ äga motsvarande tillämpning med ning ankomma på nämnden. avseende å handhavandet av särskild 1 Senaste lydelse 1969: 709.

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970 101

(Nuvarande lydelse ) (Föreslagen lydelse ) fastighetstaxering, i den mån icke här nedan annorlunda stadgas.

§•

1 m o m. Har vid ingången av år, Särskild fastighefstaxeringsnämnd då allmän fastighetstaxering icke består av ordförande samt ytterligare äger rum, beträffande viss fastighet lägst fyra och högst åtta ledamöter. förhållande förelegat av beskaffen­ Ordförande och ytterligare en leda­ het att böra jämlikt 12 § 2 mom. mot förordnas av länsstyrelsen i sam­ kommunalskattelagen föranleda åsät­ band med indelningen i särskildafastande av nytt taxeringsvärde, är fas­ tighetstaxeringsdistrikt. En av dem tighetens ägare eller därmed likställd skall antagas besitta sakkunskap i innehavare skyldig att utan anma- fråga om fastighetsvärdering. ning till ledning för fastighetens Övriga ledamöter väljas av full­ taxering det året avgiva deklaration mäktige i vederbörande kommun. (särskild fastighetsdekla- Länsstyrelsen bestämmer antalet le­ r atio n). damöter med hänsyn till det särskil­ Har fastighet eller komplex av fas­ da fastighetstaxeringsdistriktets om­ tigheter, som vid senaste fastighets­ fattning. Består särskilt fastighets­ taxering behandlats som taxerings­ taxering sdistrikt av mer än en kom­ enhet, därefter uppdelats mellan fle­ mun skall länsstyrelsen bestämma ra ägare eller innehavare, skola dy­ hur många ledamöter som skola väl­ lika deklarationer avgivas av samt­ jas inom de olika kommunerna. liga ägare eller innehavare, av envar Val av ledamöter i särskild fastigbeträffande hans del av taxerings­ hetstaxeringsnämnd jämte supplean­ enheten. ter, en för varje ledamot, skall för­ Särskild fastighetsdeklaration rättas senast den 31 december året skall avfattas å blankett enligt fast­ näst före taxeringsåret. Den som där­ ställt formulär och innehålla upplys­ vid fört ordet har att underrätta ning om det förhållande, som skall länsstyrelsen, ordföranden i den sär­ föranleda åsättande av nytt taxe­ skilda fastighetstaxering snämnd en ringsvärde; och skall i övrigt om så­ och de valda om utgången av valet. dan deklaration i tillämpliga delar Vid val av ledamöter och supplean­ gälla vad om allmän fastighetsdekla­ ter i särskild fastighet staxerings­ ration är stadgat. nämnd skall i tillämpliga delar beak­ 2 mom. Efter anmaning är äga­ tas vad i 13 § sägs. re eller därmed likställd innehavare Vad i 133 § 2 mom. stadgas om av fastighet, även om han förmenar, besvär över val av ledamöter och att sådant förhållande, som enligt 1 suppleanter i fastighetstaxeringsmom. föranleder deklarationsskyl­ nämnd skall i tillämpliga delar gälla dighet, icke förelegat, skyldig avgiva besvär över val av ledamöter och särskild fastighetsdeklaration röran­ suppleanter i särskild fastighetstaxede fastigheten. ringsnämnd. 3 mom. Ägare eller därmed lik­ ställd innehavare av fastighet är ef­ ter anmaning skyldig att till ledning vid fastighetens taxering avgiva upp­ gift jämväl angående andra förhål­ landen än dem, som angivas i deklarationsformuläret.

102 Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

(■Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse ) 4 in o in. Särskild fastighetsdeklaration, som skall avgivas utan anmaning, skall avlämnas senast den 15 februari. Om plats för avlämnande av sär­ skild fastighetsdeklaration samt om anmaning rörande deklaration eller uppgift till ledning vid särskild fas­ tighetstaxering ävensom om delgiv­ ning skola bestämmelserna i 34- § i mom., 35 och 36 §§ samt 51—55 §§ äga motsvarande tillämpning.

176 S. Brandförsäkringsanstalt är efter Länsstyrelsen må förordna sak­ anmaning skyldig att till ledning vid kunniga att biträda de särskilda fassärskild fastighetstaxering avlämna tighetstaxeringsnämnderna vid taxe­ uppgift rörande försäkringsvärdet å ring av skog och skogsmark, indu­ byggnader, som äro hos anstalten strier eller andra speciella slag av försäkrade mot brandskada. fastigheter.

177 §• 1 mom. Under de år, då särskild Det åligger lokal skattemyndighet fastighetstaxering skall äga rum, har att medverka vid taxering sarbetet i taxeringsnämnden att, så fort ske den omfattning Kungl. Maj:t eller kan, företaga sådan taxering. Nämn­ länsstyrelsen bestämmer. den har därvid att för varje fastig­ het, å vilken jämlikt 12 § 2 mom. kommunalskattelagen nytt taxerings­ värde skall sättas, besluta till vilket belopp det nya värdet skall upptagas. För övriga taxering underkastade fastigheter skola nästföregående års taxeringsvärden oförändrade uppta­ gas. Taxeringsnämnden har jämväl att pröva hos nämnden gjorda framställ­ ningar om sådant särskilt angivande av värden å olika i taxeringsenhet in­ gående fastigheter eller delar av fas­ tigheter, varom i 8 § sista stycket kommunalskattelagen förmäles. 2 mom. För varje lokalt taxeringsdistrikt eller, om sådant distrikt består av mer än en kommun, för varje kommun skall föras en längd över taxeringen av fastigheter (fastighetslängd). De beslutade taxeringarna skola upptagas i längdden. För varje fastighet, som taxeras,

Kungl. Maj.ts proposition nr 160 år 1970 103

(Nuvarande lydelse ) (Föreslagen lydelse ) angivas taxeringens belopp och nam­ net å den som vid taxeringsårets in­ gång varit ägare till fastigheten. 3 mom. Har taxeringsnämnden åsatt fastighet nytt taxeringsvärde el­ ler jämlikt 8 § sista stycket kommu­ nalskattelagen, med avvikelse från vad som under nästföregående taxe­ ringsår varit gällande, fördelat taxe­ ringsvärde å olika i taxeringsenhet ingående fastigheter eller delar av fastigheter eller har taxeringsnämn­ den avslagit framställning om vidta­ gande av nu omförmäld taxeringsåtgärd, skall underrättelse om taxe­ ringsnämndens beslut sändas till fas­ tighetens ägare eller därmed lik­ ställd innehavare ävensom, därest annan än ägaren eller innehavaren är skyldig att erlägga skatt för garanti­ belopp för fastigheten, till denne. Om sådan underrättelse skola be­ stämmelserna i 69 § i mom. äga motsvarande tillämpning. 4 m o m. Samtliga ledamöter av taxeringsnämnd må deltaga i gransk­ ningen av särskild fasiighetsdeklaration.

II. Om skyldighet att avlämna sär­ skild fastighetsdeklaration m. rn.

178 §• 1 mom. Taxering, som till följd 1 m o m. Har vid ingången av år, av prövningsnämnds beslut tillkom­ då allmän fastighetstaxering icke mit eller blivit fastställd annorlunda äger rum, beträffande viss fastighet än taxeringsnämnden bestämt, skall förelegat förhållande av beskaffen­ antecknas i vederbörlig fastighets- het att böra jämlikt 12 § 2 mom. längd. kommunalskattelagen föranleda ny 2 mom. Bestämmelserna i 92 § taxering det året, är fastighetens äga­ om underrättelse angående pröv­ re skyldig att utan anmaning avgiva ningsnämnds beslut i fråga om taxe­ deklaration (särskild fastig­ ring för inkomst eller förmögenhet hetsdeklaration) till led­ skola äga motsvarande tillämpning å ning för taxeringen. sådan nämnds beslut rörande sär­ Efter anmaning är ägare av fas­ skild fastighetstaxering, därvid vad tighet, även om han menar, att så­ som avser skattskyldig skall gälla dant förhållande, som enligt första ägare eller därmed likställd inneha­ stycket föranleder deklarationsskyl­ vare av fastighet och annan, för vil- dighet, icke förelegat, skyldig avgi-

104 Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

(Nuvarande lydelse ) (Föreslagen lydelse ) ken garantibelopp för fastighet skall va särskild fastighetsdeklaration rö­ upptagas såsom skattepliktig in­ rande fastigheten. komst. 2 m o m. Särskild fastighetsdekla­ ration skall avfattas på blankett en­ ligt fastställt formulär. Om sådan deklaration skall i tillämpliga delar gälla vad som i 136 § 1 mom. är stad­ gat om allmän fastighetsdeklaration. 3 mom. Efter anmaning är äga­ re av fastighet skyldig att till ledning vid fastighetens taxering lämna upp­ gift jämväl angående andra förhål­ landen än dem som finnas angivna i deklarationsformuläret.

179 §• 1 m om. Över beslut av taxerings­ Särskild fastighetsdeklaration skall nämnd rörande särskild fastighets­ avgivas senast den 15 februari un­ taxering må besvär anföras hos pröv- der taxeringsåret och ingivas till den ningsnämnden i länet lokala skattemyndigheten i det fög­ 1) av ägare eller därmed likställd deri eller länsstyrelsen i det län där innehavare av fastighet, såvitt fastig­ fastigheten är belägen. heten rörer, Har på föranstaltande av eller i 2) av vederbörande kommun, samt samråd med länsstyrelsen i kommun 3) av taxeringsintendent. vidtagits särskild anordning för mot­ 2 mom. Beträffande besvär en­ tagande av deklarationer, må dekla­ ligt denna paragraf skall vad i 75 och ration till ledning för taxering inom 76 §§ är stadgat rörande besvär i frå­ länet avlämnas i enlighet därmed. ga om taxering för inkomst och för­ mögenhet äga motsvarande tillämp­ ning.

180 §• 1 mom. Besvär över prövnings- Brandförsäkringsanstalt är efter nämnds beslut rörande särskild fas­ anmaning skyldig att till ledning vid tighetstaxering må anföras hos kam­ särskild fastighetstaxering avlämna marrätten av part som i 179 § sägs uppgift rörande försäkringsvärdet på 1) om han anfört besvär hos pröv- byggnader, som äro hos anstalten ningsnämnden men hans talan icke försäkrade mot brandskada. bifallits, 2) om prövning snämnden ändrat fastighetens taxering utan att sådan ändring påyrkats av honom. Besvär till kammarrätten må en­ dast innefatta fullföljande helt eller delvis av yrkande, som klaganden framställt hos prövningsnämnden. Har denna ändrat taxeringsnämnds beslut utan att yrkande därom fram­ ställts av klaganden, må besvären

Kungl. Maj.ts proposition nr 160 år 1970 105

(Nuvarande lydelse ) (Föreslagen lydelse) till kammarrätten icke innefatta längre gående yrkande än taxering­ ens bestämmande i enlighet med taxeringsnämndens beslut. 2 m o m. Beträffande besvär en­ ligt denna paragraf skall vad i 96 och 97 §§ är stadgat rörande besvär till kammarrätten i fråga om taxering för inkomst och förmögenhet äga motsvarande tillämpning. 1 förteck­ ning över anförda besvär skola be­ svär över särskild fastighetstaxering upptagas för sig utan samman­ blandning med övriga besvär. 3 mom. I fråga om kammarrät­ tens handläggning av mål angående särskild fastighetstaxering skall vad i 165 § är stadgat äga motsvarande tillämpning.

181 §• 1 mom. Vad i 99 § stadgas skall Deklarations- eller uppgiftsskyläga motsvarande tillämpning, om dig, från vilken särskild fastighetsägare eller därmed likställd inneha­ deklaration eller annan uppgift till vare av fastighet icke erhållit i 177 § ledning för särskild fastighetstaxe­ 3 mom. föreskriven underrättelse se­ ring icke inkommit inom föreskriven nast den 15 juli under taxeringsåret. tid, må anmanas att avgiva sådan 2 mom. Besvär i fråga om sär­ deklaration eller uppgift. skild fastighetstaxering må jämväl Är avlämnad deklaration eller upp­ anföras i särskild ordning av ägare gift icke så upprättad, som i denna eller därmed likställd innehavare av förordning föreskrives, må den de­ fastighet, klarations- eller uppgiftsskyldige an­ 1) om fastighet uppförts såsom manas att avhjälpa bristen. skattepliktig, ehuru den är undan­ Innan anmaning att avlämna de­ tagen från skatteplikt, eller taxering klaration utfärdas, må den deklara­ ägt rum av annan egendom än som tions skyldige, om detta kan ske utan enligt b § tredje stycket kommunal­ olägenhet, på lämpligt sätt erinras skattelagen är att hänföra till fastig­ om sin skyldighet. het, 2) om fastighet taxerats å mer än en ort eller eljest taxerats i fall, där taxering av fastigheten icke bort äga ram, samt 3) om fastighet på grund av fel­ räkning, misskrivning eller annat uppenbart förbiseende blivit felaktigt taxerad. Besvär som nu sagts prövas av prövningsnämnden i länet. Har taxe­ ringen prövats av prövningsnämnden

106 Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

(Nuvarande lydelse ) (Föreslagen lydelse ) eller kammarrätten, ankommer det dock på kammarrätten att pröva må­ let. Kammarrätten må, om besvär som anförts i särskild ordning finnas böra upptagas till prövning, förordna att målet skall upptagas och vidare handläggas av prövningsnämnden. 3 mom. I fall som i 2 mom. sägs må besvär jämväl anföras av taxeringsintendent. 4 mom. Besvär, som i denna pa­ ragraf avses, skola för att kunna upptagas till prövning vara inkomna före utgången av femte året efter taxeringsåret. 5 m o m. Anföras besvär i sär­ skild ordning hos pr övning snämnd, skall vad i 75 § stadgas äga motsva­ rande tillämpning. Skola besvären anföras hos kam­ marrätten, gäller i tillämpliga delar vad som stadgas i 96 § första stycket och 97 §.

§• Över kammarrättens utslag i mål Anmaning må utfärdas av lokal angående särskild fastighetstaxering, skattemyndighet, ordföranden i sär­ såvitt rörer tillämpning av 6 § 1 skild fastighetstaxeringsnämnd, taxe­ mom., 7, 8, 9, 10, 11 eller 12 § kom­ ring sintendent och prövningsnämnd. munalskattelagen, må klagan icke 1 anmaningen må, utom i fall som föras. i 31 § 2 mom. andra stycket avses, Den som icke åtnöjes med kam­ vite föreläggas. marrättens utslag i mål angående Vad i 34 §4 mom., 52, 54 och 55 §§ särskild fastighetstaxering, såvitt an­ är stadgat om anmaning skall i till­ går annan fråga än i första stycket lämpliga delar gälla jämväl beträf­ sägs, äger hos Kungl. Maj:t söka fande anmaning som här avses. ändring genom besvär, som skola va­ ra inkomna till finansdepartementet inom två månader efter det klagan­ den erhållit del av kammarrättens utslag.

III. Om förberedande åtgärder 183 §• Besvärsrätt liksom för ägare eller Landskamreraren har att upprätta därmed likställd innehavare av fas­ förslag till anvisningar till ledning tighet tillkommer jämväl annan för för nästkommande års särskilda fas­ vilken garantibelopp för fastigheten tighetstaxering inom länet samt se­

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970 107

(Nuvarande lydelse ) (Föreslagen lydelse ) skall upptagas såsom skattepliktig nast den 1 december aret fore taxe­ inkomst, så ock arrendator, vilken ringsåret insända förslaget till riks­ jämlikt avtal, ingånget efter kommu­ skattenämnden. I förslaget skall bl. a. nalskattelagens ikraftträdande, gent­ ingå statistiska och andra uppgifter, emot ägaren eller innehavaren har som underlättar för de särskilda fasatt ansvara för skatt för fastighets tighetstaxeringsnämnderna att iakt­ garantibelopp. taga de normer för taxeringen som Vad i 107, 108 samt 110—113 §§ är angivas i 12 § 2 mom. kommunal­ stadgat rörande besvär över taxering skattelagen. Riksskattenämnden för inkomst och förmögenhet skall i skall senast den 20 i samma månad tillämpliga delar gälla jämväl beträf­ till landskamreraren återställa för­ fande besvär över särskild fastighets­ slaget jämte de erinringar mot det­ taxering. samma, som nämnden funnit anled­ Vad i 168 § tredje och fjärde styc­ ning framställa. Landskamreraren kena och 169 § stadgas skall äga mot­ har att förelägga prövningsnämnden svarande tillämpning beträffande omförmälda förslag och erinringar. särskild fastighetstaxering. Prövningsnämnden skall på grund­ val av nämnda handlingar fastställa anvisningar för den särskilda fastig­ hetstaxeringen, vilka senast den 15 januari taxeringsåret skola tillställas de särskilda fastighetstaxeringsnämnderna samt de lokala skatte­ myndigheterna. Anvisningarna skall samtidigt översändas till riksskatte­ nämnden. Länsstyrelsen har att i övrigt vid­ taga sådana förberedande åtgärder som underlättar arbetet i de särskil­ da fastighetstaxeringsnämnderna. 184 §• Därest efter taxeringsårets utgång Länsstyrelsen kan då den finner fastighets taxeringsvärde i anledning lämpligt kalla ordföranden och högst av anförda besvär ändras eller taxe­ två andra ledamöter från varje sär­ ringsvärde åsättes fastighet, som icke skild fastighetstaxeringsnämnd inom blivit taxerad, har prövningsnämn- länet eller del därav att på lämplig den att efter anmälan av taxerings- ort sammanträda inför landskamre­ intendent vidtaga däremot svarande raren för överläggningar rörande åtgärder för efterföljande år under taxeringsarbetet. Länsstyrelsen kan taxeringsperioden, där ej beträffande till sådant sammanträde kalla även fastigheten sådant förhållande in­ andra personer, som på grund av sin träffat, som jämlikt 12 § 2 mom. verksamhet eller av annan anledning kommunalskattelagen bör föranleda kunna antagas äga sakkunskap i frå­ åsättande av nytt taxeringsvärde. ga om värdering av fastigheter. Sådan anmälan hos prövningsnämnden må jämväl göras av fastig­ hetens ägare eller därmed likställd innehavare eller, om besvären an­ förts av annan än ägaren eller inne­ havaren, av denne.

108 Kungl. Maj.ts proposition nr 160 år 1970

IV. Om de särskilda fastighetstaxeringsnämndernas verksamhet m. m. 185 §• Vad i 117 § första, tredje och fjär­ Länsstyrelsen har att vaka över att de styckena samt 122 § första styc­ fastighetstaxeringsarbetet inom länet ket stadgas om tystnadsplikt och om ordnas och bedrives ändamålsenligt. påföljd för brott mot sådan plikt Det åligger förste taxering sinten­ skall äga motsvarande tillämpning i denten att övervaka de särskilda fasfråga om särskild fastighetstaxering. tighetstaxeringsnämndernas arbete samt att vid behov lämna råd, upp­ lysningar och annat bistånd. Har förste taxeringsintendenten lämnat allmänna anvisningar för taxeringsarbetets bedrivande, skall han ofördröjligen insända dessa till riksskattenämnden. Bestämmelserna i 17 § äga motsva­ rande tillämpning vid särskild fas­ tighetstaxering. 186 §• Den som i särskild fastighetsde- Ordföranden i särskild fastighetsklaration eller i uppgift som i 175 § taxeringsnämnd åligger huvudsak­ 3 mom. sägs uppsåtligen eller av ligen : grov vårdslöshet lämnat oriktig upp­ 1) att lämna deklarations- eller gift, ägnad att leda till för låg taxe­ uppgiftsskyldig som därom fram­ ring, skall, där ej gärningen är be­ ställer begäran de upplysningar söm lagd med straff i strafflagen, dömas finnas erforderliga för deklarationstill dagsböter. eller uppgiftsskyldighetens fullgö­ rande, 2) granska deklarationer, uppgif­ ter och andra handlingar, 3) i erforderlig omfattning vid­ taga åtgärder för att införskaffa fe­ lande deklarationer, uppgifter och andra handlingar, 4) kalla nämndens ledamöter till sammanträde, leda nämndens arbete samt vid sammanträdena föra ordet och vara föredragande, 5) ombesörja att nämndens proto­ koll föres och tillse att övriga göromål av expeditionell natur utföres, 6) lämna annan taxeringsmyndig­ het ävensom lokal skattemyndighet erforderliga uppgifter, samt 7) avgiva yttranden i besvärsmål. För avgivande av yttrande i be­ svärsmål, som är anhängigt i prövningsnämnd, må ordföranden råd-

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970 109

göra med ledamot i den särskilda

fastighetstaxeringsnämnden. Ordfö­

randen må för ändamålet även kalla

ledamöterna till sammanträde utan

hinder av att nämndens arbete i öv­

rigt är avslutat.

1 mom. Den av länsstyrelsen ut­

över ordföranden utsedda ledamoten

i den särskilda fastighetstaxerings­

nämnden åligger särskilt att i den

utsträckning ordföranden beslutar

1) granska deklarationer, uppgif­

ter och andra handlingar samt

2) i övrigt biträda ordföranden i

hans arbete.

2 mom. Samtliga ledamöter i

nämnden äger deltaga i granskning­

en av deklarationer, uppgifter och

andra handlingar.

Den särskilda fastighetstaxerings­

nämnden må vid fullgörandet av sina

åligganden åtnjuta biträde av perso­

nal, som kan anvisas för sådant

ändamål.

Bestämmelserna i 148 § skola i till­

lämpliga delar gälla angående sam­

manträden med särskild fastighets­

taxering snämnd.

Likaledes skall vad i 62 och 64 §§

är stadgat om jäv och omröstning i

taxeringsnämnd äga motsvarande

tillämpning beträffande särskild fas-

tighetstaxeringsnämnd.

Beslut må icke fattas av särskild

fastighetstaxeringsnämnd såvida icke

ordföranden och minst två andra le­

damöter, eller tre om antalet leda­

möter i nämnden förutom ordföran­

den är minst fem, äro närvaran­

de. Dock skall den omständigheten,

att en ledamot har att avträda vid

behandling av viss taxering, icke ut­

göra hinder mot att beslut fattas rö­

rande ifrågavarande taxering.

8 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 160

no Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

(Nuvarande lydelse ) (Föreslagen lydelse ) Vad i 151 § tredje, fjärde och fem­ te styckena sägs om avvikande eller särskild mening och reservation skall gälla jämväl i fråga om beslut av särskild fastighetstaxeringsnämnd.

190 §. Den särskilda fastighetstaxering snämndens arbete skall börja så snart ske kan sedan nämnden från lokal skattemyndighet erhållit handlingar till ledning för taxeringen, dock se­ nast den 1 mars under taxeringsåret. Vid nämndens första sammanträ­ de skall ordföranden avgiva redogö­ relse för de värderingsgrunder som vid den senaste allmänna fastighets­ taxeringen tillämpats inom skilda delar av distriktet, de anvisningar som utfärdats för taxcringsarbetet samt det förberedelsearbete som i övrigt utförts.

191 §. 1 m o m. Den särskilda fastighetstaxeringsnämnden har att verkställa ny taxering av varje fastighet i di­ striktet, beträffande vilken något så­ dant förhållande föreligger som omförmäles i 12 § 2 mom. kommunal­ skattelagen. För övriga fastigheter i distriktet skola nästföregående års taxeringar upptagas oförändrade. Nämndens beslut skola antecknas och meddelas till lokal skattemyn­ dighet i den ordning som föreskrives av Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer. 2 mom. Nämndens beslut om taxering skola upptagas i taxeringslängd (fastighetslängd). Lo­ kal skattemyndighet underskriver därefter längden. Närmare föreskrifter om längdens förande meddelas av Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer.

Kungl. Maj.ts proposition nr 160 år 1970 111

(Nuvarande lydelse ) (Föreslagen lydelse)

192 §. Den särskilda fastighetstaxeringsnämndens beslut till taxering skola föreligga senast den 31 maj under taxeringsåret. Senast den 15 juni under taxe­ ringsåret skall, där ej länsstyrelsen annorlunda föreskriver, ordföranden insända nämndens protokoll och öv­ riga handlingar till länsstyrelsen.

193 §. Har särskild fastighetstaxeringsnämnd åsatt fastighet ny taxering jämlikt 12 § 2 mom. kommunal­ skattelagen eller har till nämnden inkommen deklaration icke föranlett beslut om sådan taxering skall lokal skattemyndighet underrätta fastig­ hetens ägare därom. Underrättelsen skall innehålla upp­ lysning om vad som skall iakttagas vid anförande av besvär över nämn­ dens beslut och såvitt möjligt expe­ dieras före utgången av juni månad under taxeringsåret. Bestämmelserna i 69 § 4 mom. andra stycket skola äga motsvarande tillämpning beträffande underrättel­ se som nu sagts.

194 §. Kungl. Maj:t meddelar de närmare föreskrifter om den särskilda fastig­ hetstaxeringen som behövas utöver bestämmelserna i denna förordning.

195 §. Vad i 156 § sägs om rättelse av fastighetslängd och fastighetstaxeringsnämnds beslut, om inhämtande dessförinnan av yttrande från nämn­ dens ordförande samt om underrät­ tande om beslut i fråga om rättelse skall äga motsvarande tillämpning vid särskild fastighetstaxering. Rät­ telse enligt denna paragraf må dock inte beslutas efter utgången av mars månad året efter taxeringsåret om ej

112 Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

(Nuvarande lydelse ) (Föreslagen lydelse ) anmärkning i fråga om felaktighe­ ten gjorts dessförinnan hos den lo­ kala skattemyndigheten. Talan mot beslut i fråga om rät­ telse enligt denna paragraf må ej fö­ ras särskilt. Talan mot taxeringen må även i den del beslutet avser fö­ ras i den ordning som föreskrives i 196 § 1 mom. och 200 §. Närmare föreskrifter om förfaran­ det vid rättelse enligt denna para­ graf meddelas av Kungl. Maj:t.

V. Om besvär över särskild fastighetstaxeringsnämnds beslut 196 §. 1 mom. Talan mot särskild fastighetstaxeringsnämnds beslut må genom besvär hos prövningsnämnden föras av ägare av den fastighet beslutet rör samt av vederbörande kommun och taxeringsintendent. Har prövningsnämnden avgjort besvär över viss taxering, må taxeringsintendenten ej anföra besvär hos nämnden rörande samma taxe­ ring. 2 mom. Besvären skola ha in­ kommit från ägare senast den 15 au­ gusti under taxeringsåret och från kommun senast den 30 september samma år. Taxeringsintendent äger anföra besvär intill utgången av april året efter taxeringsåret. 3 mom. Bestämmelserna i 75 § skola äga motsvarande tillämpning på besvär enligt denna paragraf.

VI. Om prövningsnämndernas verksamhet 197 §. 1 mom. Vad i 160—162 §§ är föreskrivet om fastighetsprövningsnämndernas verksamhet skall äga motsvarande tillämpning vid sär­ skild fastighetstaxering. Härvid skall vad som sägs om fastighetsprövningsnämnd avse pr övning snämnd.

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970 113

(Nuvarande lydelse ) (Föreslagen lydelse ) 2 mom. Pr övning snämnd skall pröva besvär rörande särskild fas­ tighetstaxering så snart ske kan. Av ägare eller kommun anförda besvär, som inkommit under taxeringsåret, samt besvär av taxeringsintendent som inkommit före utgången av där­ på följande april månad, skola vara avgjorda senast den 30 juni året ef­ ter taxeringsåret.

VII. Om besvär över prövningsnämnds beslut och kammarrät­ tens utslag 198 §. Vad som är föreskrivet i 164 § om besvär över fastighetsprövningsnämnds beslut och översändande av besvärsakter m. m. från fastighetsprövningsnämnd till kammarrätten skall äga motsvarande tillämpning vid särskild fastighetstaxering. Här­ vid skall vad som sägs om fastighetsprövningsnämnd avse prövningsnämnd. Vad i 165 § stadgas skall ha avse­ ende även på kammarrättens hand­ läggning av mål angående särskild fastighetstaxering och därmed sam­ manhängande frågor.

199 §. Talan må ej föras mot kammar­ rättens utslag i mål angående sär­ skild fastighetstaxering såvitt gäller tillämpning av 6 § 1 mom., 7 —12 §§ kommunalskattelagen. Mot kammarrättens utslag i mål angående särskild fastighetstaxering, såvitt angår annan fråga än som av­ ses i första stycket, föres talan hos Kungl. Maj:t genom besvär. Besvä­ ren skola vara inkomna till finans­ departementet inom två månader ef­ ter det klaganden erhållit del av kammarrättens utslag.

114 Kungl. Maj.ts proposition nr i60 år 1970

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse )

VIII. Om besvär i särskild ordning

200 §. 1 mom. Har ägare av fastighet icke erhållit i 193 § föreskriven un­ derrättelse senast den 15 juli under taxeringsåret, må ägaren anföra be­ svär hos prövningsnämnden intill ut­ gången av året efter taxeringsåret. 2 mom. Den som enligt 197 § 1 mom. äger föra talan mot särskild fastighetstaxeringsnämnds beslut må i särskild ordning anföra besvär, 1) om fastighet genom förbiseen­ de icke blivit taxerad, 2) om taxering ägt rum av annan egendom än som enligt 4 § tredje stycket kommunalskattelagen är att hänföra till fastighet, 3) om fastighet upptagits såsom skattepliktig fastän den är undan­ tagen från skatteplikt, eller undantagits från skatteplikt, trots att så icke bort ske, å) om fastighet taxerats på mer än en ort eller eljest taxerats i fall, där taxering av fastigheten icke bort äga rum, 5) om fastighet på grund av fel­ räkning, misskrivning eller annat uppenbart förbiseende blivit felak­ tigt taxerad, 6) om eljest sådana omständighe­ ter föreligga, som bort föranleda vä­ sentligt annorlunda taxering, och särskilda skäl föreligga för prövning av besvären, 7) om underrättelse som avses i 193 § haft felaktigt innehåll. Besvär enligt denna paragraf prö­ vas av prövningsnämnden. Har taxe­ ringen prövats av prövningsnämnden eller kammarrätten, skall kammar­ rätten pröva målet. Har taxeringen i den del besvären avser prövats av Kungl. Maj. t skall dock Kungl. Maj:t pröva målet. Kammarrätten må, om besvär en­ ligt denna paragraf finnas böra upp­ tagas till prövning, förordna att må-

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970 115

(Nuvarande lydelse ) (Föreslagen lydelse ) let skall upptagas och vidare hand­ läggas av prövningsnämnden. 3 mom. Besvär enligt 2 mom. skola vara inkomna före utgången av femte året efter taxeringsåret. 4 mom. Anföras besvär i särskild ordning hos prövningsnämnd, äger 75 § motsvarande tillämpning. Skola besvär anföras hos kammar­ rätten, gälla 96 § första stycket och 97 § i tillämpliga delar.

IX. Övriga bestämmelser om besvär 201 §. I 168 och 169 §§ meddelade övriga bestämmelser om besvär vid allmän fastighetstaxering skola gälla jämväl vid särskild fastighetstaxering.

202 §. Har i anledning av anförda besvär ändring gjorts i taxering, som åsatts fastighet vid närmast föregående all­ männa fastighetstaxering eller någon därefter följande särskild fastighets­ taxering, eller har därvid taxering skett av fastighet, som icke tidigare varit taxerad, skall lokal skattemyn­ dighet längdföra den sålunda fast­ ställda taxeringen. Detta skall ske, förutom i den hos myndigheten för­ varade avskriften av fastighetslängden för det i besvärsmålet avsedda taxeringsåret, även i motsvarande avskrifter för de taxeringsår som un­ der den löpande taxeringsperioden, följt efter den på grund av besvären beslutade taxeringen, dock ej för år då ny taxering, som må ha åsatts en­ ligt 12 § 2 mom. kommunalskatte­ lagen, skall gälla. Den lokala skattemyndigheten skall snarast tillställa fastighetens ägare, förste taxering sintendent en, prövningsnämndens kansli och ve­ derbörande kommun underrättelse om de åtgärder, den vidtagit på grund av bestämmelserna i föregå­ ende stycke. Härvid skall fastighe-

116 Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse ) tens ägare underrättas i den ordning som föreslcrives i 69 § A mom. andra stycket.

X. Om straff 203 §. Vad i 117 § första, tredje och fjär­ de styckena samt i 122 § första styc­ ket stadgas om tystnadsplikt och om påföljd för brott mot sådan plikt skall äga motsvarande tillämpning i fråga om särskild fastighetstaxering.

204 §. (Hänvisning till finansdeparte­ mentets lagrådsremiss angående för­ slag till skattebrottslag, m. m.)

XI. Gemensamma bestämmelser 205 §. 1 mom. Utöver vad som ovan angivits skola följande bestämmelser rörande taxering för inkomst och förmögenhet äga motsvarande tilllämpning eller hava avseende jämväl å särskild fastighetstaxering: 1) 14 och 15 §§ såvitt avser be­ stämmelserna för taxeringsnämnder, 2) 18 och 19 §§ med föreskrifter om riksskattenämnden, 3) 46 § angående uppgifter från statlig och kommunal myndighet m. in., 4) 47—50 §§ angående gemensam­ ma bestämmelser rörande deklara­ tioner och andra uppgifter, 5) 123—125 §§ angående viten, samt 6) 126—128 §§ med särskilda fö­ reskrifter. Om fastighet innehaves av någon, som enligt 47 § kommunalskattela­ gen är att anse såsom ägare eller är i ägarens ställe skyldig att erlägga skatt för garantibelopp för fastighe­ ten, gäller vad som föreskrives be­ träffande ägare i stället sådan inne­ havare.

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970 117

2 mom. Bestämmelserna i 129 §

skola äga motsvarande tillämpning

beträffande kostnader vid särskild

fastighetstaxering. Därvid skall iakt­

tagas att vad i 129 § 5 mom. stadgas

skall ha avseende på ordförande i

särskild fastighetstaxering snämnd

och de personer som i övrigt inkal­

lats till sammanträde enligt 18i §.

Vad i 130 § första stycket stadgas

skall äga motsvarande tillämpning

på kommunalvald ledamot i särskild

fastighetstaxering snämnd.

3 mom. I 198 § andra stycket

omförmäld ledamot av kammarrät­

ten åtnjuter för tid, varunder han

varit inkallad till tjänstgöring, er­

sättning av statsmedel enligt grun­

der, som fastställas av Kungl. Maj:t.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

3:o) F as tighets taxeringskommittéernas förslag till förordning

om ändring i förordningen om arvsskatt och gåvoskatt (1941: 416)

Härigenom förordnas att 22 § 2 mom. förordningen om arvsskatt och gåvoskatt (1941: 416) skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

2 m o m .1 Har fast------- — ------ ---------------------- belöpande arvsskatt. Där efter---------------------------------- ---------------------särskilt värde. Fast egendom,--------------------------- —------------------- 10 000 kronor. Vid den värdesättning, varom i Vid den värdesättning, varom i detta moment är fråga, skall, under detta moment är fråga, skall, under iakttagande i övrigt i tillämpliga de­ iakttagande i övrigt i tillämpliga de­ lar av de i kommunalskattelagen lar av de i kommunalskattelagen stadgade grunder för taxering av fas­ stadgade grunder för taxering av tighet, hänsyn tagas till egendomens fastighet, hänsyn tagas till egendo- 1 Senaste lydelse 1958: 562.

118 Kungl. Maj.ts proposition nr 160 år 1970

beskaffenhet vid tidpunkt, som avses mens beskaffenhet vid tidpunkt, som i 21 §. Sökande är pliktig meddela avses i 21 §. Sökande är pliktig med­ länsstyrelsen erforderliga upplys­ dela länsstyrelsen erforderliga upp­ ningar för ansökningens prövning. lysningar för ansökningens pröv­ Länsstyrelsen äger att i ärendet höra ning. Länsstyrelsen äger att i ären­ ordföranden i fastighetstaxerings- det höra ordföranden i fastighets-

nämnden för det distrikt, inom vil­ taxeringsnämnden för det fastighetsket egendomen är belägen, eller, om taxeringsdistrikt, inom vilket egen­ denna nämnd avslutat sin verksam­ domen är belägen, eller, under år då het, ordföranden i taxeringsnämn­ allmän fastighetstaxering icke äger den i orten. Där besiktning av egen­ rum, ordföranden i den särskilda domen prövas nödig, må länsstyrel­ fastighetstaxeringsnämnden i mot­ sen föranstalta därom såframt, då svarande särskilda fastighetstaxe­ ärendet upptagits på ansökan, sö­ ring sdistrikt. Där besiktning av egen­

kanden efter anmaning bestrider dom prövas nödig, må länsstyrelsen kostnaderna för besiktningen. I fall, föranstalta därom såframt, då ären­ som avses i andra stycket av detta det upptagits på ansökan, sökanden moment, bestridas kostnaderna av efter anmaning bestrider kostnader­ allmänna medel. na för besiktningen. I fall, som avses i andra stycket av detta moment, be­ stridas kostnaderna av allmänna me­ del. Över länsstyrelsens ---------------------------- icke föras.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970 119

Bilaga 2 Tablå 1

Översikt över propositionens motsvarighet i gällande rätt

Propositionens förslag Gällande rätt

174 § 1 mom. 177 § 1 mom. första stycket andra och tredje punkterna 2 mom. 174 § första stycket första punkten 3 och 4 mom. 174 § första stycket andra punkten 5 mom. 177 § 1 mom. andra stycket 175 § 176 § 174 § andra stycket 177 § 178 § 1 mom. första stycket 175 § 1 mom. första stycket andra stycket 175 § 1 mom. andra stycket 2 mom. 175 § 2 och 3 mom. 3 mom. 175 § 1 mom. tredje stycket 4 mom. första stycket 175 § 4 mom. första och andra styckena andra stycket 175 § 4 mom. andra stycket 179 § 176 § 180 § 175 § 4 mom. andra stycket 181 § 175 § 4 mom. andra stycket 182 § 174 § andra stycket 183 § 174 § andra stycket 184 § första stycket 174 § andra stycket andra stycket 177 § 4 mom. tredje stycket 185 § första stycket 174 § andra stycket andra stycket tredje stycket 174 § andra stycket 186 § första stycket 177 § 1 mom. första stycket första punkten andra stycket 187 § första stycket 178 § 1 mom. 187 § andra stycket första punkten 177 § 2 mom. andra stycket andra punkten tredje stycket 188 § första stycket 174 § andra stycket andra stycket 174 § andra stycket 189 § första och andra styckena 177 § 3 mom. första stycket tredje stycket 177 § 3 mom. andra stycket 190 § 191 § 1 mom. första stycket 179 § 1 mom. andra stycket 179 § 2 mom. 2 och 3 mom. 179 § 2 mom.

120 Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970

192 § 1 mom. 174 § andra stycket och 178 § 2 mom. 2 mom. 174 § andra stycket 193 § första stycket 180 § 1 och 2 mom. andra stycket 180 § 3 mom. 194 § 182 § 195 § 1 mom. 181 § 1 mom. 2 mom. 181 § 2 mom. första stycket samt 181 § 3 mom. 3 mom. första stycket 181 § 2 mom. andra stycket andra stycket 181 § 2 mom. tredje stycket 4 mom. 181 § 4 mom. 5 mom. 181 § 5 mom. 196 § första stycket andra stycket 183 § andra och tredje styckena 197 § 184 § 198 § 185 § 199 § 186 § 200 § första stycket 183 § första stycket andra och tredje styckena 174 § andra stycket

Tablå 2

Översikt över gällande rätts motsvarighet i propositionen

Gällande rätt Propositionens förslag

174 § första stycket första punkten 174 § 2 mom. första punkten andra punkten 174 § 3 och 4 mom. andra stycket 176 §, 182 och 183 §§, 184 § första stycket, 185 § första och tred­ je styckena, 188 § första och andra styckena, 192 § 1 och 2 mom. samt 200 § andra och tredje styckena 175 § 1 mom. första stycket 178 § 1 mom. första stycket andra stycket 178 § 1 mom. andra stycket tredje stycket 178 § 3 mom. 2 mom. 178 § 2 mom. 3 mom. 178 § 2 mom. 4 mom. 178 § 4 mom. samt 180 och 181 §§ 176 § 179 § 177 § 1 mom. första stycket, första punkten 186 § första stycket andra och tredje punkterna 174 § 1 mom. andra stycket 174 § 5 mom.

Kungl. Maj:ts proposition, nr 160 år 1970 121

177 § 2 mom. 187 § andra stycket 3 mom. första stycket 189 § första och andra styckena andra stycket 189 § tredje stycket 4 mom. 184 § andra stycket 178 § 1 mom. 187 § första stycket 2 mom. 192 § 1 mom. 179 § 1 mom. 191 § 1 mom. första stycket 2 mom. 191 § 1 mom. andra stycket samt 2 och 3 mom. 180 § 1 mom. 193 § första stycket 2 mom. 193 § första stycket 3 mom. 193 § andra stycket 181 § 1 mom. 195 § 1 mom. 2 mom. första stycket 195 § 2 mom. andra och tredje styckena 195 § 3 mom. 3 mom. 195 § 2 mom. 4 mom. 195 § 4 mom. 5 mom. 195 § 5 mom. 182 § 194 § 183 § första stycket 200 § första stycket andra och tredje styckena 196 § andra stycket 184 § 197 §