2000 års redogörelse för företag med statligt ägande
Regeringens skrivelse 1999/2000:120
2000 års redogörelse för företag med statligt ägande
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 20 juli 2000
Ingela Thalén
Björn Rosengren
(Näringsdepartementet)
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för förvaltningen av statens företagsägande samt för verksamheten i de företag som i mars 2000 helt eller delvis ägdes av staten.
Regeringen lämnar varje år en redovisning till riksdagen av förvaltningen av företag med statligt ägande samt en redogörelse för företagens verksamhet, resultatutveckling m.m. I det följande lämnas uppgifter om utvecklingen i fråga om förvaltningen av statens företagsägande under 1999 samt viktigare händelser fram till och med mitten av maj 2000. I redovisningen ingår dels aktiebolag vars aktier ägs av departementen, dels de fyra affärsdrivande verken Luftfartsverket, Sjöfartsverket, Statens järnvägar och Svenska kraftnät.
Ursprungligen fattades ett beslut i riksdagen i februari 1981 (prop. 1980/81:22, bet. 1980/81:NU29, rskr. 1980/81:147) om att regeringen skulle lämna en årlig redogörelse för företag med statligt ägande. År 1999 utgav regeringen för första gången en mer lättillgänglig version av skrivelsen. Liksom förra året utgör denna i sin helhet regeringens årliga redogörelse (bilaga 1). Skrivelsen har kompletterats med en bilaga (bilaga 2) med uppgifter om de riktlinjer och riksdagsbeslut som ligger till grund för företagens verksamhet, uppgifter om de nya styrelser som utsetts på bolagsstämmor under våren 2000 eller genom regeringsbeslut våren 2000 samt viktigare händelser som inträffat under maj och juni 2000.
I årets redogörelse har en rad förändringar genomförts. En grundläggande förändring är att för varje företag finns en strukturerad beskrivning med affärsidé och verksamhet, liksom viktigare omvärldsfaktorer och viktigare händelser under åren 1999 och 2000 samt ett utvärderingsavsnitt. Helt nytt från och med i år är att det för varje företag redovisas hur miljöarbetet bedrivs liksom jämställdhetsarbetet. Nytt är också att en prognos för 2000 redovisas för varje bolag.
För de enskilda företagen har också nyckeltalssammanställningen förändrats och utvidgats. Från och med i år har fler kassaflödesorienterade mått införts, liksom uppgifter om förädlingsvärden, investeringar, FoUinvesteringar och hur mycket som säljs utomlands. Sifferuppgifterna svarar de enskilda företagen själva för. Liksom föregående år ingår uppgifter om respektive företags hemsidesadress, postadress och telefonnummer där intresserade kan finna mer information.
I kapitlet År ”1999 för företag med statligt ägande” har en rad förändringar genomförts jämfört med föregående år. I år redovisas andelen anställda kvinnor och män samt den regionala fördelningen. I skrivelsen redovisas också de statliga företagens miljöarbete. Andra nyheter är att uppgifter om utlandsverksamhet, förädlingsvärde och investeringar ingår. Dessutom redovisas i år finansinstituten och fastighetsbolagen på aggregerad nivå när det gäller bl.a. utlåningsvolym och primärkapitalrelation samt vakansgrad, lokalareal och direktavkastning.
I kapitlet "Statens ägarpolitik" beskrivs hur staten utövar sitt ägande samt regeringens policy hur de statliga företagen bör förhålla sig till IT, miljö, jämställdhet, mångfald, värdebaserade styrsystem och incitamentsprogram samt avgångsvederlag och andra ersättningar.
Från och med första kvartalet 2000 ger Regeringskansliet ut kvartalsrapporter över företagen med statligt ägande. Syftet med dessa kvartalsrapporter är att öka genomlysningen av staten som ägare och företagen
med statligt ägande. Kvartalsrapporterna finns tillgängliga på www.naring.regeringen.se/fragor/statliga_foretag.
Bilaga 1 finns endast i det tryckta dokumentet och saknas alltså i det elektroniska dokumentet.
Skr. 2000/2001:120
2000 års redogörelse för företag med statligt ägande
Bilaga 1
(Bilagan saknas i det elektroniska dokumentet)
Kompletteringar till 2000 års redogörelse för företag
Bilaga 2
med statligt ägande
2¶Hel- och delägda företag
2.1¶A-Banan projekt AB
Riktlinjer
A-Banan ägs till lika delar av Luftfartsverket och Banverket. Bolagets verksamhet finansieras genom löpande fakturering av dess kostnader till de båda ägarna. Därutöver erhåller A-Banan vissa intäkter genom en särskild kontroll- och övervakningsersättning från A-Train AB, det bolag som det privata näringslivets representanter bildat för genomförande av projektet.
Regeringen beslutade den 14 januari 1993 att ge Delegationen för infrastrukturinvesteringar (K 1991:04) i uppdrag att genomföra upphandlingen av projektet. Arlandabanan är det första infrastrukturprojektet i landet som samfinansieras av staten och det privata näringslivet. A-Banan projekt AB bildades för att dels administrera den fortsatta upphandlingen av banan, dels för att samla projektets rättigheter och skyldigheter (prop. 1993/94:39).
Arlandabanan öppnades för flygpendeltrafik, Arlanda Express, den 25 november 1999. Den 10 januari 2000 öppnades även anläggningen för övrig regional och nationell tågtrafik.
Styrelse år 2000
Bårström, Sven, ordförande Skogö, Ingemar, Danielson, Jan Francke, Ulrika Lindberg-Göransson, Kerstin Öhman, Hans Lundin, Ulf, suppleant Sundberg, Kjell, suppleant
Verkställande direktör
Sundberg, Kjell
Bilaga 2
Riktlinjer
Riksdagen beslutade den 14 december 1993 att staten i samverkan med vissa näringslivsorganisationer skulle bilda ett centralt aktiebolag med uppgift att dels verka för företagsutveckling och dels äga aktier i ett antal regionala bolag, vars verksamhet skall vara att bedriva rådgivning och finansiering (prop. 1993/94:40, bet. 1993/94:NU11 rskr. 1993/94:80). De övergripande målen för verksamheten är att främja tillväxt och förnyelse i svenskt näringsliv genom att via rådgivning, finansiering och kontaktskapande insatser bidra till att nya företag startas och att de små företagen får en lönsam tillväxt. ALMI:s kunder är företag med mindre än 250 anställda och då särskilt företag med mindre än 50 anställda.
Styrelse år 2000
Johansson, Arne, ordförande Elväng, Katja Engström, Gunvor Jansson, Ingrid Kronstam, Karin Lindberg, Leif Sandberg, Mona Stark, Annelie Karlsson, Leif, arbetstagarrepresentant Hellberg, Björn, arbetstagarrepresentant Sannéus, Pontus, arbetstagarrepresentant, suppleant Larsson, Agneta, arbetstagarrepresentant, suppleant
Verkställande direktör
Ihre, Claes
2.3¶Apoteket AB
Riktlinjer
Regeringen har, efter riksdagens bemyndigande, träffat avtal med Apoteket AB om bolagets verksamhet i enlighet med lagen (1996:1152) om handel med läkemedel m.m. (prop.1996/97:27, bet. 1996/97:SoU5, rskr. 1996/97:58 och prop.1998/99:1, bet. 1998/99:SoU1, rskr. 1998/99:104). Riktlinjerna för Apoteket AB:s verksamhet lades fast i samband med bolagets bildande år 1970 (prop. 1970:74, bet. 1970:2LU, rskr. 1970:234). Därefter har riktlinjerna ändrats år 1985 (prop. 1984/85:170, bet. 1984/85:SoU29, rskr. 1984/85:357) och år 1996 (prop.1996/97:27, bet. 1996/97:SoU5, rskr. 1996/97:58).
Mot bakgrund av förslagen i Läkemedelsdistributionsutredningens huvudbetänkande Läkemedel i vård och handel (SOU 1998:28) om att kon- Bilaga 2 kurrensutsätta detaljhandel med läkemedel har regeringen i prop. 1998/99:106 Vissa ändringar i läkemedelsförmånen m.m. redovisat som sin bedömning att det för närvarande inte är aktuellt att förändra ensamrätten för Apoteket AB att bedriva detaljhandel med läkemedel. I samband med riksdagsbehandlingen av propositionen avslog riksdagen motioner om avveckling av apoteksmonopolet (bet. 1998/99:SoU14, rskr. 1998/99:209).
Styrelse år 2000
Bergquist, Jan, ordförande Eberstein, Susanne Engström Laurent, Anna Persson, Margareta Tiusanen, Bertil Örtendahl, Claes Behazadi, Mohammed, arbetstagarrepresentant Skoglösa, Britt-Marie, arbetstagarrepresentant Johansson, Kristina, arbetstagarrepresentant, suppleant Söderhjelm, Margareta, arbetstagarrepresentant, suppleant
Verkställande direktör
Carlsson, Stefan
2.4¶AssiDomän AB
Riktlinjer
Domänverket ombildades år 1912 till affärsverk med uppgift att förvalta statens skogs- och jordbruksmark. Dess myndighetsuppgifter övergick till andra myndigheter och sedan 1960-talet har verksamheten varit kommersiell. Genom beslut i riksdagen (prop. 1990/91:87, bet. 1990/91:NU38, rskr. 1990/91:318) överfördes Domänverkets verksamhet till ett statligt ägt aktiebolag, AssiDomän. Detta bolag som även inkluderar de tidigare statliga skogsbolagen, NCB och ASSI, ålades marknadsmässiga avskastningskrav. Knappt hälften av aktierna i AssiDomän såldes på förslag från regeringen under 1994 till institutioner och allmänheten (prop. 1991/92:69). Statens andel uppgår efter Sveaskogsaffären till 35,31 %.
Styrelse år 2000
Magnusson, Bernt, ordförande
Palme, Gunnar Björnsson, Björn Bilaga 2 Blomberg, Jan Carlsson, Hans Duveblad, Gunnel Ros, Carl Wilhelm Tegnér, Per
Verkställande direktör
Palme, Gunnar
2.5¶AB Bostadsgaranti
Riktlinjer
Bolaget bildades 1962 av dåvarande Svenska Byggnadsentreprenörföreningen (numera Sveriges Byggindustrier). Verksamheten bestod ursprungligen av att ställa garantier vid ny- och ombyggnad av bostadsrättslägenheter. Under 1976 introducerades en tioårsgaranti för köpare av nyproducerade småhus. Denna garanti gjordes 1984 till villkor för statliga lån (senare för räntesubventioner) till egnahem och småhus med bostadsrätt. I samband därmed inträdde staten som hälftenägare i bolaget (prop.1983/84:41, bet. 1983/84BoU8, rskr. 1983/84:64. Riksdagen motiverade beslutet med att det mot bakgrund av bolagets starka ställning när det gäller utfärdande av produktionsgarantier och ansvarsutfästelser var rimligt att staten skaffade sig ett inflytande över verksamheten.
Strategin är att med en liten organisation upprätthålla en hög nivå när det gäller granskning av byggföretag, projekt och handlingar för att kunna teckna garantier som ger ett gott konsumentskydd för köpare av nya bostadsrätter och egnahem.
Styrelse år 2000
Brink, Stig, ordförande Drugge, Gun Eriksson, Lennart Hagberg, Michael Hansén, Mårten Kruuse, Thomas Larsson, Sven Lönnberg, Anders Queckfeldt, Ewa Ringdahl, Thomas Schönning, Eje Thor, Anders J Westerståhl, Kristina
Bilaga 2 Eriksson, Kåre
2.6¶Civitas Holding AB, Vasakronan AB, Vasallen
Riktlinjer
Efter riksdagens beslut ombildades byggnadsstyrelsen med följd att bl.a. Akademiska hus och Vasakronan Holding AB bildades 1992 (prop. 1992/93:37, bet. 1997/92:FiU8, rskr. 1991/92:107). Vasakronans uppdrag är att som fastighetsföretag långsiktigt uppnå högsta möjliga totala avkastning på det egna kapitalet. Bolaget ägs till 100 % av Civitas Holding AB (f.d. Vasakronan Holding AB) som är ett av staten helägt bolag. Civitas Holding har ingen operativ verksamhet. Civitas Holding AB har i dag två dotterbolag: Agilia Holding AB och Vasakronan AB. Vasallen är ett dotterbolag till Agilia Holding AB.
2.6.1¶Civitas Holding AB
Styrelse år 2000
Jacobsson, Egon, ordförande Bryngelson, Håkan Engman, Gerd Israelsson, Mats Kantola, Birgitta Kylberg, Lars Ljungh, Claes Gustafsson, Marianne, arbetstagarrepresentant Kjällbring, Rolf, arbetstagarrepresentant
Verkställande direktör
Bryngelson, Håkan
2.6.2¶Vasakronan AB
Styrelse år 2000
Jacobsson, Egon, ordförande Kylberg, Lars V, vice ordförande Bryngelson, Håkan Danell, Georg Engman, Gerd Kantola, Birgitta Lilja, Maria
Ljungh, Claes Gustafsson, Marianne, arbetstagarrepresentant Bilaga 2 Kjällbring, Rolf, arbetstagarrepresentant
Verkställande direktör
Bryngelson, Håkan
2.6.3¶Vasallen AB
Styrelse år 2000
Nuder, Pär, ordförande Bryngelson, Håkan Jonsson, Jan-Peter Lindström, Björn Wästlund, Holger
Verkställande direktör
Jonsson, Jan-Peter
2.7¶A/O Dom Shvetsii
Styrelse år 2000
Lundberg, Gunnar, ordförande Alvemur, Christer Avdeev, Kirill V Bergman, Johan Gunnarsson, Carl-Johan
Verkställande direktör
Koppeli, Risto
2.8¶Förvaltningsaktiebolaget STATTUM
Riktlinjer
I samband med det tidigare statliga förvaltningsaktiebolaget Fortias likvidation 1993 överfördes vissa innehav till staten och vissa aktier, främst i delägda bolaget, till Förvaltningsaktiebolaget Stattum. Förvaltningen av bolaget har skötts i samarbete med Näringsdepartementet. Några särskilda mål för verksamheten har inte givits.
Bilaga 2 Rekke, Lars, ordförande Eriksson, Per Olof Magnusson, Bernt Nilsson, Lennart Sprängare, Björn Stenberg, Jan
Verkställande direktör
Detter, Dag
2.9¶AB Göta kanalbolag
Riktlinjer
AB Göta kanalbolag bildades 1810 i samband med påbörjandet av byggandet av kanalen. Bygget av Göta kanal var klart 1832 när kanalen invigdes. Fram till 1978 var kanalen i privat ägo då bolaget övertogs av staten. Den senaste privata ägaren utgjordes av intressen inom Wallenbergsfären. År 1984 blev AB Göta kanalbolag ett dotterbolag till dåvarande Domänverket. I samband med riksdagens beslut våren 1992 om riktlinjer för att föra över verksamheter vid Domänverket till aktiebolagsform behandlades även det framtida ansvaret för AB Göta kanalbolag (prop. 1991/92:134, bet. 1991/92:NU33, rskr. 1991/92:351). Riksdagen ansåg att det är en statlig angelägenhet att ansvara för att Göta kanal i framtiden rustas upp och drivs så att kanalens värde som kulturhistoriskt byggnadsverk och ett attraktivt turistmål kan vidmakthållas. Staten skall även i fortsättningen äga AB Göta kanalbolag där kanalbolaget och kanalfastigheten även i fortsättningen skall vara en sammanhållen enhet. Finansieringen av kanalens upprustning skall tillförsäkras genom statsmaktens försorg.
Styrelse år 2000
Janérus, Kaj, ordförande Berggren, Christer, vice ordförande Andersson, Elving Modin, Anita Svenheim, Lars-Olof Söderlund, Thord Wärn, Ragnhild Löfström, Britt-Marie, arbetstagarrepresentant Åhfeldt Per-Olof, arbetstagarrepresentant Johansson, Billy, arbetstagarrepresentant, suppleant Pettersson Leif, arbetstagarrepresentant, suppleant
Bilaga 2 Österlund, Claes-Göran
2.10¶Imego AB
Viktigare händelser som inträffat maj–juni 2000
Imego AB är inne i ett uppbyggnadsskede och antalet anställda har sedan årsskiftet 1999–2000 ökat med sju personer till att i juni 2000 vara 24 anställda varav 16 är disputerade. Ytterligare ett antal personer kommer att rekryteras under året. Imego AB har inriktat sin verksamhet på fyra områden inom mikroelektroniken; IR och optiska sensorer, mikromekaniska sensorer, elektromagnetiska sensorer samt biosensorer. I maj 2000 blev Imego AB kvalitetscertifierat.
Riktlinjer
På förslag av utredningen om ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg (SOU 1997:37) bildades 1998 bolaget Imego AB med inriktning mot mikroelektronikbaserade system efter riksdagsbeslut (prop. 1997/98:1, prop. 1997/98:114, bet. 1997/98UbU17, rskr. 1997/98:271). Enligt den grundprincip som lades fast genom propositionen och riksdagsbeslutet skulle institutet erhålla viss statlig basfinansiering för driften men dess huvudsakliga finansiering efter uppbyggnadsskedet skulle utgöras av uppdragsforskning med medel från näringslivet. I samband med budgetpropositionen 1999 beslöts om driftsbidrag för år 2000 om 15 miljoner kronor (prop. 1999/2000:1).
Styrelse år 2000
Sahlin, Mauritz, ordförande Lewin, Thomas Netzler, Göran Nilsson, Aina Olsson, Eva Omling, Pär Torell, Lena
Verkställande direktör
Brox, Bill
Bilaga 2
Holding AB
Riktlinjer
I enlighet med riksdagens beslut bildades hösten 1997 holdingbolaget IRECO Institute for Research and Competence Holding AB. Bolaget ägs till 55 % av staten och till 45 % av Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling (prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284). Syftet med verksamheten är bl.a. att äga och förvalta aktier eller andelar i bolag som bedriver industrinära forskning, att främja industriforskningsinstitutens långsiktiga kompetensutveckling att främja samverkan mellan industriforskningsinstitut, universitet, högskolor och svenskt näringsliv samt att främja en ändamålsenlig struktur inom industriforskningssystemet.
Styrelse år 2000
Svedberg, Gunnar, ordförande Caesar, Madeleine Berggren, Christer Lübeck, Lennart Salzmann, Tomas Ullenius, Christina
Verkställande direktör
Widmark, Håkan
2.12¶Kasernen Fastighets AB
Riktlinjer
Kasernen bildades 1990 med Diös fastigheter AB som majoritetsägare och med staten som delägare. Under december 1991 förvärvade staten alla aktier i som en följd av den statliga reformen inom lokalförsörjningen bolaget (prop.1991/92:44, bet.1991/92:FiU8, rskr. 1991/92:107). Bolaget har till uppgift att tillhandahålla främst korttidsbostäder åt Försvarsmakten.
Styrelse år 2000
Alvemur, Christer, ordförande Andersson, Björn Jönsson, Lena Lorentzon, Arne
Lundberg, Monica
Bilaga 2
Verkställande direktör
Lorentzon, Arne
2.13¶Kungliga Dramatiska Teatern AB
Riktlinjer
Dramaten är nationalscen för talteater. Nationalscensuppdraget definierades senast i Kulturpolitik prop. 1996/97:3. Det innebär att Dramaten skall vara den i Sverige ledande institutionen inom sitt konstområde, vara ett föredöme för andra scener, vårda och främja det svenska språket och det nationella kulturarvet inom sitt konstområde, nå en stor och bred publik, ha en bred repertoar samt kunna hävda sig i jämförelse med de främsta scenerna utomlands.
Styrelse år 2000
Wikström, Jan-Erik, ordförande Bonnier, Eva Dahlberg, Ingrid Efraimsson, Inger Låftman, Lennart Nilsson, Sam Wästberg, Per Åkerblom, Kjäll, arbetstagarrepresentant Johansson, Lars-Erik, arbetstagarrepresentant Wilkner, Pierre, arbetstagarrepresentant, suppleant Damberg, Jan, arbetstagarrepresentant, suppleant
Verkställande direktör
Dahlberg, Ingrid
2.14¶Kungliga Operan AB
Riktlinjer
Operan är nationalscen för opera och balett. Nationalscensuppdraget definierades senast i Kulturpolitik prop. 1996/97:3. Det innebär att Operan skall vara den i Sverige ledande institutionen inom sina konstområden, vara ett föredöme för andra scener, vårda och främja det nationella kulturarvet inom sina konstområden, nå en stor och bred publik, ha en bred
repertoar samt kunna hävda sig i jämförelse med de främsta scenerna utomlands. Bilaga 2
Styrelse år 2000
Dalborg, Hans, ordförande Andersson, Benny Engdahl, Horace Reinius, Ulla Starrin, Karin Stenberg, Jan Tham, Carl Tivéus, Meg Alm, Eric, arbetstagarrepresentant Swartz, Göran, arbetstagarrepresentant Lundén, Gun-Maj, arbetstagarrepresentant, suppleant Onne, Madeleine, arbetstagarrepresentant, suppleant
Verkställande direktör
Hall, Bengt
2.15¶Lernia AB
Riktlinjer
Riktlinjerna för Lernia AB, f.d. AmuGruppen AB, lades fast i samband med bolagiseringen av AMU-gruppen 1993 (prop. 1992/93:152, bet. 1992/93:AU6, rskr. 1992/93:75). Överlåtelsen av verksamheten regleras i ett avtal mellan staten och AmuGruppen AB. Med anledning av propositionen Kapitaltillskott m.m. till AmuGruppen AB (prop. 1996/97:55, bet. 1996/97:AU6, rskr. 1996/97:108) tillfördes bolaget som ett ägartillskott 600 miljoner kronor. Därefter har under 1997 förändringar avseende inriktning och organisation genomförts (skr. 1996/97:95 bet. 1996/97:AU6, rskr. 1996/97:189). Vid ordinarie bolagsstämma 1997 antogs ett ägardirektiv för överlämnande till styrelsen. Ägardirektivet syftar till att tydliggöra ägarens syn på verksamhetens inriktning samt ägarens förväntningar och krav på bolaget.
Styrelse år 2000
Dockered, Bo, ordförande Blomquist, Bo-Gunnar Eriksson, Olle Hjalmarson, Lennart Iversen, Jonas
Kronstam, Karin Lewin, Margareta Bilaga 2 Normark-Nilsson, Ann-Stina Tingsråd, Tone Larsson, Bengt Johansson, Jan, arbetstagarrepresentant
Verkställande direktör
Carrick, Peter
2.16¶Luftfartsverket
Riktlinjer
Luftfartsverket bildades 1947 efter ombildande av luftfartsfonden till en affärsverksfond och av luftfartsstyrelsen till ett affärsdrivande verk (prop. 1947:194). Det affärsdrivande verket fick benämningen Luftfartsverket. Som skäl angavs bl.a. att verksamheten skulle få bättre affärsmässiga förutsättningar och kunna drivas effektivare. Luftfartsverket har i uppdrag att skapa förutsättningar för ett säkert, effektivt och miljöanpassat flyg som kan tillgodose människors och näringslivets behov av resor och godstransporter, bl.a. genom att tillhandahålla, driva och utveckla statens flygplatser och flygtrafiktjänster. Luftfartsverkets huvuduppgifter är att främja utvecklingen av den civila luftfarten, att ansvara för statens flygplatser för civil luftfart, att utöva tillsyn över flygsäkerheten för den civila luftfarten, att svara för skyddet av miljön mot föroreningar från den civila luftfarten, att ansvara för flygtrafiktjänst i fred för civil och militär luftfart, att ombesörja beredskapsplanläggning för civila flygtransporter.
Luftfartsverket ansvarar för delfunktionen Flygtransporter inom funktionen Transporter inom den civila delen av totalförsvaret.
Styrelse år 2000
Adelsohn, Ulf, ordförande Annell, Elisabet Jonsson, Jan Orrenius, Jan Plogéus, Eva Thapper, Inger Örnfjäder, Krister Andersson, Lars, arbetstagarrepresentant Falk, Krister, arbetstagarrepresentant Dittmer, Ulf, arbetstagarrepresentant, suppleant Nilssen, Roal, arbetstagarrepresentant, suppleant
Bilaga 2 Skogö, Ingemar
2.17¶Luossavaara-Kiirunavaara AB, LKAB
Styrelse år 2000
Sprängare, Björn, ordförande Ameln, Carl Enger, Ole Helgesson, Lars-Åke Olson, Hans Christer Ros, Carl Wilhelm Tengelin, Ursula Östholm, Lars Bäckström, Håkan, arbetstagarrepresentant Larsson, Hans, arbetstagarrepresentant Wikström, Karl, arbetstagarrepresentant Kohkoinen, Thomas, arbetstagarrepresentant, suppleant Thornéus, Torsten, arbetstagarrepresentant, suppleant Åhult, Henrik, arbetstagarrepresentant, suppleant
Verkställande direktör
Ameln, Carl
2.18¶Nordic Baltic Holding AB
Riktlinjer
Som ett led i statens åtgärder för att stärka det finansiella systemet köpte staten in samtliga utestående aktier i Nordbanken (1991/92: 153, bet. 1991/92:NU36, rskr. 352). I enlighet med tidigare beslut tog staten det första steget i oktober 1995 i en utförsäljning av statens aktier genom att sälja 34,5 %.
Styrelse år 2000
Palmstierna, Jacob, ordförande Vainio, Vesa, vice ordförande Dalborg, Hans, verkställande direktör Andersson, Dan Andersson, Edward Brandinger, Rune Kivimäki, Mikko Magnusson, Bernt
Niemelä, Juha Peltola, Timo Bilaga 2
Verkställande direktör
Dahlborg, Hans
2.19¶Norrland Center AB
Riktlinjer
Norrland Center AB bildades för att främja företagande i Norrland. Verksamheten bygger på samarbete mellan staten, Norhold AB och stiftelsen Norrlandsfonden.
Styrelse år 2000
Näsman, Janaxel, ordförande Andersson, Peter Hjalmarsson, Dan Holm, Johan Söderström, Lars-Olov
Verkställande direktör
Bengtsson, Sture
2.20¶OM Gruppen AB
Styrelse år 2000
Stenhammar, Olof, ordförande Franzén, Thomas Irstad, Lars Larsson, Per E. Nyman, Sven Rydén, Bengt Carendi, Jan Nyblæus, Nils-Fredrik
Verkställande direktör
Larsson, Per E.
Bilaga 2
Riktlinjer
Grundbeslut: Förändrad verksamhet för Postverket (prop. 1993/94:38, bet. 1993/1994:TU9, bet. 1993/94:TU1, rskr.1993/94:119).
Kompletterad med Postens finansiella tjänster (prop. 1995/96:3, bet. 1995/96:NU3, rskr. 1995/96:41).
Styrelse år 2000
Bernhardsson, Göte ordförande Brodin Rampe, Annette Detter, Dag Grabe, Lennart Ohlson, Lars-Bertil Lekberg, Sören Sandberg, Peter Strömberg, Karin Spång, Ulf Tuvegran, Ingela Strömbäck, Kjell Kihlberg, Åke, arbetstagarrepresentant Nyström, Björn, arbetstagarrepresentant Holm, Carina, arbetstagarrepresentant, suppleant Karlsson, Monica, arbetstagarrepresentant, suppleant Mellström, Alf, arbetstagarrepresentant, suppleant
Verkställande direktör
Grabe, Lennart
2.22¶Samhall AB
Riktlinjer
Riksdagen beslutade 1992 att den dåvarande stiftelsen Samhall skulle bli aktiebolag (prop. 1991/92:91, bet 1991/92:AU16, rskr. 1991/92:249). Aktiebolaget består av ett moderbolag och dotterbolag. Moderbolaget äger samtliga aktier i dotterbolagen. Omvandlingen skedde för att företagsgruppen därigenom skulle få bättre affärsmässiga förutsättningar för sin verksamhet och verksamheten skulle bli effektivare. Vidare innebär aktiebolagsformen en ansvars- och befogenhetsfördelning som är klar, känd och beprövad av samarbetspartners och konkurrenter, nationellt och internationellt.
Uppgiften för Samhall AB är att anordna, leda och samordna verksamhet, som bedrivs inom koncernen för att ge utvecklande och meningsfullt
arbete åt arbetshandikappade där behoven finns. Koncernen skall uppfylla vissa resultatkrav i fråga om sysselsättningsvolym, effektivitetsför- Bilaga 2 bättringar, rekrytering av vissa grupper arbetshandikappade samt ifråga om andel anställda som under året lämnar Samhall för arbete på den reguljära arbetsmarknaden.
Styrelse år 2000
Tidlund, Håkan Carlsson, Barbro Ennerfelt, Göran Carlsson, Boel Iversen, Jonas Persson Göransson, Ewa Wolrath, Björn Wahlström, Victor Johansson-Wester, Margaretha Frideborger, Bengt, arbetstagarrepresentant Litzell, Per-Olof, arbetstagarrepresentant Josefsson, Sören, arbetstagarrepresentant Gardelin, Olle, arbetstagarrepresentant, suppleant Leppäniemi, Sven-Olof, arbetstagarrepresentant, suppleant
Verkställande direktör
Gunnarsson, Göran
2.23¶SAS Sverige AB
Riktlinjer
SAS-samarbetet etablerades i slutet av 1950 genom retroaktiv tillämpning av ett konsortialavtal som slöts i början av 1951 mellan de dåvarande nationella moderbolagen i konsortiet. Konsortialavtalet godkändes av de tre ländernas regeringar och följdes i slutet av 1951 av ett avtal mellan de tre ländernas regeringar rörande samarbete på luftfartens område. Detta avtal gäller så länge samarbetet i SAS upprätthålls. Vidare utfärdades under 1951 parallella koncessioner för moderbolagens flygtrafik. Tillsammans utgör dessa beslut grundvalen för det skandinaviska luftfartssamarbetet. Nu gällande svenska koncession beslutades av regeringen 1988 efter hörande av riksdagen. Regeringsavtalet förlängdes senast genom regeringsbeslut 1989. Riksdagen godkände den 16 maj 1997 en föreslagen förlängning av SAS-samarbetet till den 30 september 2020 (prop. 1996/97:126, bet. 1996/97:TU9, rskr. 1996/97:232).
Bilaga 2 Berggren, Bo, ordförande Jansson, Urban, vice ordförande Belfrage, Erik Linander, Nina
Verkställande direktör
Stenberg, Jan
2.24¶SIS Miljömärkning AB
Riktlinjer
År 1989 beslutade Nordiska ministerrådet att införa en gemensam, officiell miljömärkning i Norden. Man valde Svanen som symbol, en variant av Nordiska ministerrådets logotyp.
Regeringen gav SIS – Standardiseringen i Sverige – uppdraget att sköta Svanmärkningen. Sedan 1994 har SIS Miljömärkning även hand om den europeiska miljömärkningen EU-blomman.
År 1998 blev SIS Miljömärkning ett aktiebolag, ett dotterbolag till SIS med staten som delägare (10%). SIS är en oberoende ideell förening med en styrelse som representerar näringsliv och samhälle. Verksamheten drivs utan vinstsyfte och finansieras genom licensavgifter och statsanslag.
SIS Miljömärkning AB är organiserad i två avdelningar: en för kriterieutveckling och en för licensfrågor, d.v.s. licensansökningar, företagskontakter och marknadsföring.
Styrelse år 2000
Thiberg, Sven, ordförande Berg, Ingolf Blixt, Kerstin Knutsson, Pernilla Lundin, Svante Mattsson, Annaa Sköldefors, Walter
Verkställande direktör
Unge, Ragnar
Bilaga 2
Riktlinjer
Sjöfartsverket blev affärsverk den 1 juli 1987 då riksdagen bl.a. beslutade att Sjöfartsverket fick disponera sina avskrivningsmedel för finansiering av investeringar (prop. 1986/87:100).
Sjöfartsverket har till uppgift att se till att sjöfart kan bedrivas året runt i svenska farvatten och på samtliga svenska hamnar av betydelse under säkra och effektiva former. Sjöfartsverket skall även verka för säkerheten ombord på svenska fartyg, oberoende av farvatten. Vidare skall Sjöfartsverket arbeta för att sjöfarten miljöanpassas.
Sjöfartsverket ansvarar för delfunktionen Sjötransporter inom funktionen Transporter inom den civila delen av totalförsvaret.
Styrelse år 2000
Färm, Gunnel, ordförande Brandin, Claes-Göran Johannesson, Rolf Nyström, Elizabeth Nilsson, Elisabeth Olsson, Karin Olsson, Kent Starkerud, Lars Karlsson, Göte, arbetstagarrepresentant Pettersson, Birgitta, arbetstagarrepresentant Pålsson, Uno, arbetstagarrepresentant Andersson, Daniel, arbetstagarrepresentant, suppleant Hoffrén, Tapani, arbetstagarrepresentant, suppleant Johansson, Lennart, arbetstagarrepresentant, suppleant
Generaldirektör
Lindström, Anders
2.26¶SOS Alarm Sverige AB
Riktlinjer
SOS Alarm ägs av Svenska Staten (50 %), Landstingsförbundet (25 %) och Förenade Kommunföretag (25 %). På deras uppdrag ansvarar bolaget för SOS-tjänsten i Sverige, genom att ta emot och förmedla larm på nödnumret 112. För kommunernas räkning alarmeras räddningstjänsten och för landstingen alarmeras och dirigeras ambulanstrafiken. På uppdrag av landstingen ansvarar SOS Alarm även för sjukvårdsupplysningen.
Bilaga 2 Persson, Curt, ordförande Jönsson, Benny, vice ordförande Lindell, Lars-Olof, vice ordförande Berg, Hjördis Brögger, Lise Fredlund, Michael Lennerwald, Ingrid Salomonson, Christina Nordin, Åke, arbetstagarrepresentant Rålin, Berit, arbetstagarrepresentant
Verkställande direktör
Bergqvist, Sven Runo
2.27¶Specialfastigheter Sverige AB
Riktlinjer
I en strävan att renodla Vasakronan AB till ett rent kommersiellt fastighetsbolag bildades Specialfastigheter Sverige AB som den 1 juli 1998 delades ut till staten (prop. 1997/98:137). I propositionen står bl.a. följande:
Gemensamt för statliga ändamålsfastigheter är att de är starkt förbundna med en viss statlig verksamhet och att de inte kan förvaltas på renodlat kommersiella grunder. Ett motiv för ett långsiktigt statligt ägande av ändamålsfastigheter är att kunna erbjuda statlig verksamhet långsiktiga och stabila förutsättningar.
Inriktningen på en fastighetsrörelse av ändamålskaraktär bör vara att stödja den myndighet som brukar ändamålslokalerna i sin verksamhet. Ett självklart mål bör vara att optimera kundnyttan, dvs. att till en given hyresnivå erbjuda maximal nytta i form av t.ex. funktionella lokaler, hög standard och god service
Regeringen anser att bolag och verk som äger ändamålsfastigheter skall bedriva verksamheten på ett kostnadseffektivt sätt. Avkastningskraven skall bestämmas utifrån affärsmässiga principer med beaktande av risktagande.
Styrelse år 2000
Gustafsson, Eva-Britt, ordförande Balazsi, Per Falkman, Eva Kjellander, Claes Lennersand, Håkan
Wästlund, Holger Ziegler, Ingemar Bilaga 2 Cling, Thord, arbetstagarrepresentant, SIF Hansson, Hans, arbetstagarrepresentant, SEKO
Verkställande direktör
Wästlund, Holger
2.28¶Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB
Riktlinjer
Till och med budgetåret 1984/85 finansierades statliga bostadslån över statsbudgeten. Från och med den 1 juli 1985 övertogs denna uppgift av SBAB. Bolaget finansierade lån som beslutades av bostadsstyrelsen och länsbostadsnämnderna. I samband med bolagets ombildande (prop. 1993/94:228) befästes bolagets nuvarande roll att med utgångspunkt i sedvanlig företagsekonomisk målsättning bidra till mångfalden och konkurrensen på marknaden.
Styrelse år 2000
Eliasson, Ingemar, ordförande Rung, Sören, vice ordförande Granström, Per Erik Linder-Aronsson, Lars Malm, Christer Ragsten Pettersson, Christina Marking, Bo
Verkställande direktör
Malm, Christer
2.29¶Statens järnvägar, SJ
Riktlinjer
1988 års trafikpolitiska beslut innebar att det dåvarande SJ delades upp i ett affärsverk trafikföretaget, SJ, och en ny myndighet med ansvar för infrastrukturen, Banverket (prop. 1987/88:50). Genom bildandet av Banverket frigjordes SJ från ansvaret och finansieringen av stom- och länsjärnvägarna och banavgifter infördes för utnyttjandet av spåren. Vidare inrättades i Banverket en självständig Järnvägsinspektion, med ett säkerhetsansvar för spårtrafiken vad gäller bl.a. tillsyn och godkännande.
År 1995 beslutade riksdagen bl.a. att öppna stom- och länsjärnvägarna för viss konkurrens vad gäller godstrafik samt att ansvaret för banfördel- Bilaga 2 ning och trafikledning skulle övergå från SJ till en självständig enhet inom Banverket, Tågtrafikledningen (prop. 1995/96:92).
Vidare beslutade riksdagen hösten 1996 att Banverket skall ha ett s.k. sektorsansvar för järnvägstrafiken. Det innebär att Banverket som statens företrädare på central nivå har ett samlat ansvar för hela järnvägstransportsystemets effektivitet, tillgänglighet, framkomlighet, trafiksäkerhet och miljöpåverkan samt för frågor inom järnvägsområdet som rör fordon, kollektivtrafik och handikappanpassning.
Banverket ansvarar för delfunktionen Banhållning inom funktionen Transporter inom den civila delen av totalförsvaret (prop. 1997/98:56, bet. 1997/98:TU10, rskr. 1997/98:226).
Styrelse år 2000
Holmqvist, Karl-Gunnar, ordförande Sprängare, Björn, vice ordförande Ahlqvist, Johnny Bonde, Ingrid Borgcrantz, Anders Halvarsson, Eva Johannesson, Daniel Pettersson, Åke Tivéus, Meg Ersson, Örjan,arbetstagarrepresentant Kristensson, Roger, arbetstagarrepresentant Saxvold, Bror, arbetstagarrepresentant Bieder, Stefan, arbetstagarrepresentant, suppleant Pettersson, Bo-Gunnar, arbetstagarrepresentant, suppleant Andrén, Lennart, arbetstagarrepresentant, suppleant
Generaldirektör
Johannesson, Daniel
2.30¶Statens Väg- och Baninvest AB
Riktlinjer
Vägverkets Investeringsaktiebolag Väginvest (AB Väginvest) etablerades vid årsskiftet 1990/91 i syfte att hantera sådana hel- och delägda bolag som bildas i anslutning till avgifts- och lånefinansierade väg- och broprojekt (projektfinansieringsbolag). AB Väginvest är ett av staten helägt bolag som konsolideras i Vägverkets balansräkning. Bolaget förvaltas enligt beslut av regeringen sedan den 24 april 1995 av Kommunikationsdepartementet.
AB Väginvest äger och förvaltar aktier i Stockholmsleder AB (SLAB) 100 %, Göteborgs Trafikleder AB (GTLAB) 100 % och Botniabanan AB Bilaga 2 (91 %).
Väginvests verksamhet skall omfatta skilda former av projektfinansiering av infrastrukturanläggningar, att äga och förvalta aktier, andelar och andra rättigheter i bolag och skall bedrivas inom vägsektorn och banhållningsområdet (prop. 1997/98:150).
Styrelse år 2000
Gunnarsson, Gösta, ordförande Lundin, Ulf Engman, Gerd Gustafsson, Eva-Britt Holmgren, Gunnar Ericsson, Thomas
Verkställande direktör
Johansson, Bo
2.31¶Akademiska Hus AB, f.d. Statliga Akademiska Hus
Riktlinjer
Efter riksdagens beslut 1992 ombildades Byggnadsstyrelsen varav bl.a. Akademiska hus bildades (prop. 1992/93:37, bet. 1991/92:FiU8, rskr. 1992/93:123). Motivet till att bilda Akademiska hus var att säkerställa lärosätenas lokalbehov och få en långsiktig förvaltning.
Styrelse år 2000
Nilsson, Lennart, ordförande Axelsson, Charlotte Brändström, Dan Kantola, Birgitta Lundius, Annika Nilsson, Jan S Staffas, Fritz Rogestam, Christina Jensen, Hans, arbetstagarrepresentant Johansson, Magnus, arbetstagarrepresentant
Bilaga 2 Rogestam, Christina
2.32¶Sveaskog AB
Styrelse år 2000
Dockered, Bo, ordförande Cederlund, Lars Johan Domeij, Åsa Johansson, Lena Liffner, Christina Söderberg, Lena Karlberg, Tofte, arbetstagarrepresentant Rud, Karl-Erik, arbetstagarrepresentant Hägglund, Jan-Ove, arbetstagarrepresentant, suppleant Thorell, Lars, arbetstagarrepresentant, suppleant
Verkställande direktör
Sköld, Lars
2.33¶Svensk Avfallskonvertering AB, Sakab
Riktlinjer
Bolaget skall svara för att omhänderta, behandla och destruera farligt avfall åt kommuner och företag. Huvudägarens, WM Sellbergs AB, engagemang i Sakab regleras i ett aktieägaravtal. Bland annat skall engagemanget vara långsiktigt och verksamheten bedrivas på ett miljöanpassat och kommersiellt sätt.
Riksdagen beslutade den 18 december 1991 att bemyndiga regeringen att sälja aktier i Sakab (prop. 1991/92:69, bet. 1991/92:NU10, rskr. 1991/92:92). I regeringens proposition anges bl.a. att i syfte att uppnå industriellt riktiga lösningar vissa företag kan behöva säljas direkt till ett annat företag. Vidare anges det att det i vissa särskilda fall kan vara motiverat att staten behåller ett minoritetsintresse för att i någon mån kunna påverka företagets verksamhet.
I augusti 1992 sålde staten 90,1 % av sina aktier till WM Sellbergs AB. Vid försäljningen fick staten en option att sälja ytterligare poster inom tre år. Denna option utnyttjades under hösten 1995, då resterande aktier, med undantag av en, såldes till WM Sellbergs. Denna enda aktie, "The Golden Share", tillförsäkrar staten fortsatt insyn i företaget, bl.a. genom representation i styrelsen.
Den 1 juli 1994 upphävdes behandlingsmonopolet för farligt avfall i 13 § lagen (1985:426) om kemiska produkter (prop. 1993/94:110, bet.
1993/94:JoU16, rskr. 1993/94:210). Med detta beslut upphörde SAKAB:s ensamrätt till omhändertagande av farligt avfall i Sverige. Bilaga 2
Styrelse år 2000
Ekman, Jan, ordförande Feldt, Kjell-Olof Holm, Lars-Erik Lindstedt, Jan Lärkert, Anders Dufva, Björn, suppleant Jemt, Mari, suppleant Sivertsson, Lennart, suppleant Samuelsson, Jan-Åke, arbetstagarrepresentant Vestergren, Lennarth, arbetstagarrepresentant Erhagen, Conny, arbetstagarrepresentant, suppleant Hjalmarsson, Bo, arbetstagarrepresentant, suppleant
Verkställande direktör
Lärkert, Anders
2.34¶AB Svensk Bilprovning
Riktlinjer
Organisationen av den periodiska fordonskontrollen och verksamheten inom AB Svensk Bilprovning behandlades senast i riksdagen med anledning av budgetpropositionen 1997 utgiftsområde 22, sid 92 ff (prop. 1996/97:1, utg.omr.22, bet 1996/97:TU1, rskr. 1996/97:115). Då beslöt riksdagen om en fortsatt ensamrätt för AB Svensk Bilprovning att göra nationella typbesiktningar, registreringsbesiktningar, kontrollbesiktningar m.m. Vidare beslöts att den fortsatta besiktningsverkssamheten vid AB Svensk Bilprovning skall möta minst samma kravnivå som gäller för övriga aktörer på provnings- och kontrollmarknaden. En klar avgränsning skall göras för verksamheter som bedrivs i konkurrens. I det senare avseendet fastslogs att inkomster från monopolverksamheten inte får användas inom den konkurrensutsatta verksamheten.
Styrelse år 2000
Johansson, Olof, ordförande Alkärr, Kjell Blomgren, Ulf Cederlund, Lars Johan Frejhagen, Birgitta
Johansson, Sonny Ohlson, Göran Bilaga 2 Persson, Bertil Winskog, Thomas Sundén, Staffan, arbetstagarrepresentant Jakobsson, Rolf, arbetstagarrepresentant, suppleant Steincke, Günter, arbetstagarrepresentant, suppleant
Verkställande direktör
Tivéus, Hans
2.35¶AB Svensk Exportkredit (SEK)
Viktigare händelser som inträffat maj–juni 2000
Ratinginstitutet Moody´s har sänkt ratingen från Aa1 till Aa2. Förhandlingarna rörande förändringar på ägarsidan avslutade genom avtal den 29 juni varvid ABB Structured Finance Investment AB köpte affärsbankernas samtliga 350 000 B-aktier. Genom beslut av ordinarie bolagsstämma samma dag utdelas en extra utdelning till affärsbankerna och en till staten riktad fondemission om 290 000 A-aktier genomfördes. Som en följd av dessa förändringar är ägarförhållandet staten–ABB efter dessa transaktioner ca 65–35. En ny styrelse, som skall leda bolaget från och med att ABB godkänts som ägare av Finansinspektionen, valdes också.
Riktlinjer
AB Svensk Exportkredit bildades 1962 gemensamt av staten och de svenska affärsbankerna. Den främsta orsaken till att SEK bildades var kapitalmarknadens bristande institutionella förutsättningar att lämna av exportindustrins kunder efterfrågade långa och bundna exportkrediter. Hälften av aktierna (A-aktier) ägs av staten och hälften (B-aktier) av bankerna. Det av riksdagen beslutade huvudsyftet med SEK är att stödja den svenska exportindustrin genom att ställa krediter till förfogande vid export av varor och tjänster. Verksamheten skall drivas så att den ger en tillfredsställande avkastning på satsat kapital. I mars 1996 (prop. 1995/96:105, bet. 1995/96:NU18, rskr. 1995/96:197) godkände riksdagen en ändring i bolagsordningen och gav därmed SEK ett utökat arbetsområde. Uppgiften innefattar därefter också att kunna erbjuda långfristig finansiering för utbyggnad av infrastrukturen i Sverige och utvecklingsprojekt inom exportindustrin för att stärka den svenska industrins internationella konkurrenskraft. SEK hanterar också statens system för u-krediter.
Bilaga 2 Wolrath, Björn, ordförande Hedenström, Anders, vice ordförande Cederlund, Lars Johan Nivert, Marianne Pehrsson, Ulf Blecher, Lennart Carlsson, Peter Hedenström, Anders, suppleant Karlstam, Cristina Hedengran, Petra, suppleant Lidefelt, Anders, suppleant
Verkställande direktör
Yngwe, Peter
2.36¶Svenska Kraftnät (Affärsverket)
Riktlinjer
Riksdagen beslutade våren 1991 att verksamheten med storkraftnätet inom statens vattenfallsverk skulle föras över till en separat organisation, när huvuddelen av verksamheten i Statens Vattenfallsverk fr.o.m. 1992 skulle övergå till att drivas i aktiebolagsform (prop. 1990/91:97, 1990/91:NU38, rskr. 1990/91:318). Affärsverket Svenska Kraftnät (Svenska Kraftnät) inrättades genom regeringsbeslut hösten 1991. Svenska Kraftnät driver och förvaltar det svenska storkraftnätet, dvs. kraftledningar med en spänning om 220 kV och däröver, samt de statligt ägda utlandsförbindelserna. Svenska Kraftnät är enligt förordningen (1994:1806) om systemansvaret för elektrisk ström sedan den 1 januari 1995 systemansvarig myndighet enligt ellagen (1997:857). Svenska Kraftnät skall enligt riksdagens riktlinjer ansvara för driften av stamnätet, den löpande momentana elbalansen och det svenska kraftsystemets övergripande driftsäkerhet.
Svenska Kraftnät ansvarar också för delfunktionen Elförsörjning inom funktionen Energiförsörjning inom den civila delen av totalförsvaret (prop. 1996/97:4, bet. 1996/97:FöU1, rskr. 1996/97:112). Svenska Kraftnät är sedan den 1 juli 1997 elberedskapsmyndighet enligt elberedskapslagen (1997:288) (prop. 1996/97:86, bet. 1996/97:FöU6, rskr. 1996/97:204). Svenska Kraftnät har vidare sedan 1998 det centrala myndighetsansvaret för dammsäkerheten
Styrelse år 2000
Eriksson, Per-Olof, ordförande
Söderström, Bengt, vice ordförande Berggren, Christer Bilaga 2 Gustavsson, Yvonne Kvart, Sussi Magnusson, Jan Nilsson, Pia Persson, Agata, arbetstagarrepresentant Örtegren, Bengt, arbetstagarrepresentant
Generaldirekör
Magnusson, Jan
2.37¶Svenska Lagerhusaktiebolaget
Riktlinjer
Redan 1954 års riksdag fastställde att Svenska Lagerhus AB skulle förvalta de statliga lagerhusen, handha lagring av spannmål, frö, fodermedel och andra varor ävensom bedriva handel och annan verksamhet som är förenlig med lagerrörelsen. Svenska Lagerhus AB skulle vidare i sin verksamhet vara beredd att åta sig de särskilda uppgifter som avtalades med statsmakterna.
Den 1 januari 1992 överlät Överstyrelsen för Civil Beredskap (ÖCB), efter godkännande av staten, samtliga anläggningstillgångar och viss personal som ingick i ÖCB:s förrådssektion till Svenska Lagerhus AB. Samma år överläts bolagets samtliga aktier från statliga Procordia till staten.
Styrelse år 2000
Nordbeck, Gunnar, ordförande Hentzel, Mats Malm, Christer Nygren, Jan Nylander, Göran Ringström, Anita Skarell,Gunnar Lind, Lars Åke, arbetstagarrepresentant
Verkställande direktör
Nylander, Göran
Bilaga 2
Riktlinjer
Regeringen beslutade den 2 mars 1995 med stöd av 2 § lagen (1994:1596) om frivillig miljöstyrning och miljörevision att ett nybildat bolag, Aktiebolaget Svenska Miljöstyrningsrådet, skulle ansvara för registrering av anläggningar och offentliggörande av förteckningen över registrerade anläggningar, i enlighet med vad som anförs i artikel 8 och 9 i rådets förordning (EEG) nr 1836/93 av den 29 juni 1993 om frivilligt deltagande för industriföretag i gemenskapens miljöstyrnings- och miljörevisionsordning. Genom regeringsbeslut den 17 juni 1998 utvidgades antalet sektorer som kan delta i verksamheten. Bolaget ägs gemensamt av staten, Svenska Kommunförbundet och Sveriges Industriförbund.
Enligt regeringens beslut den 13 november 1997 utvidgades bolagets verksamhet till att även omfatta att förvalta system för certifierade miljövarudeklarationer, registrering av miljövarudeklarationer, att informera om systemets uppbyggnad samt om miljövarudeklarerade varor, produkter och tjänster m.m. och om den principiella skillnaden gentemot den positiva miljömärkningen.
Styrelse år 2000
Wenblad, Axel, ordförande Smith, Eva, vice ordförande Almgren, Richard Gunnarsson, Ulf Gustafsson, Henry Haglind, Ingrid Mattsson, Annaa Ryding, Sven-Olof Smith, Eva Waldner, Lars Wide, Anna-Maria
Verkställande direktör
Ryding, Sven-Olof
2.39¶Svenska rymdaktiebolaget
Riktlinjer
Sedan 1962 har Sverige deltagit i internationellt rymdsamarbete och under sextiotalet inleddes verksamheten, målen utreddes i bl.a. SOU 1963:61. Svenska rymdbolagets verksamhet syftar dels till att, uppfylla de åtaganden som följer av Sveriges deltagande i ESA (prop. 1985/86:127,
bet. 1985/86:NU21), för att stärka svenskt näringslivs konkurrenskraft på området samt att utnyttja de synergier som rymdforskningen ger (prop. Bilaga 2 1992/93:170). Därutöver finns regionalpolitiska motiv till verksamheten (prop. 1985/86:127, bet. 1985/86:NU21).
Styrelse år 2000
Lübeck, Lennart Ahlqvist, Birgitta Björk, Gunnar Cederlund, Lars Johan Fredga, Kerstin Mohlin, Per-Erik Tegnér, Per Åkesson Bonde, Ingrid Jordung, Åsa, arbetstagarrepresentant Mörtberg, Carl-Ivar, arbetstagarrepresentant Wallin, Sven, arbetstagarrepresentant
Verkställande direktör
Jangblad, Dan
2.40¶Svenska Skeppshypotekskassan
Riktlinjer
För verksamheten i Svenska Skeppshypotekskassan gäller lagen (1980: 1097) om Svenska Skeppshypotekskassan. Detta innebär att kassan inte är något aktiebolag utan en egen associationsform med offentligrättslig prägel. Regeringen utser styrelsen och beviljar styrelsen ansvarsfrihet. Staten har ställt en garantifond till förfogande för kassan och låntagaren har ett ansvar vid en eventuell likvidation av kassan.
Enligt lagen, som ändrades senast våren 1998, är ändamålet med kassan att medverka vid finansiering av rederiverksamhet som bedrivs av svenskt rederi eller av utländsk juridisk person där svenska fysiska eller juridiska personer har ett betydande inflytande eller intresse. Vidare finns i lagen regler om säkerhet för lån, värdering av panter m. m. Kassan har redovisat en kreditförlust sedan starten 1929.
Styrelse år 2000
Gyllenhammar, Pehr G, ordförande Källsson, Jan, vice ordförande Berggren, Christer Engström, Anna-Lisa
Kastman Heuman, Åsa Lindström, Anders Bilaga 2 Olofsson, Cilla Patriksson, Folke Axelsson, Ture, suppleant Holmgren, Gunnar, suppleant Holmgren, Lars-Göran, suppleant Johnsson, Hans-Yngve, suppleant Rodosi, Agneta, suppleant Severed, Bo
Verkställande direktör
Wickenberg Karlsson, Birgitta
2.41¶Svenska Skogsplantor AB
Styrelse år 2000
Öhrn, Ingemar, ordförande Ekström, Solweig Fredlund, Michael Idermark, Thomas Söderberg, Lena Lundholm, Anders, arbetstagarrepresentant Torstensson, Lennart, arbetstagarrepresentant Eriksson, Lars-Olov, arbetstagarrepresentant, suppleant Lindberg, Eva, arbetstagarrepresentant, suppleant
Verkställande direktör
Lidén, Sverker
2.42¶AB Svenska Spel
Riktlinjer
AB Svenska Spel bildades 1996 då Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst slogs samman. Den verksamhet som AB Svenska Spel skall bedriva, samt utgångspunkterna för regeringens förslag om sammanslagning, framgår av propositionen Sammanslagning av Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst m.m. (prop. 1995/96:169, bet. 1995/96:FiU14, rskr. 1995/96:248). Statens ambition är att verka för att spelmarknaden långsiktigt utvecklas på ett positivt sätt för att möjliggöra höga inkomster till staten och föreningslivet. Detta skall dock ske inom ramen för ett socialt ansvarstagande, en väl utbyggd service och utan risk
för att säkerheten i hanteringen eftersätts. AB Svenska Spel har senast den 22 december 1999 fått regeringens tillstånd att anordna lotterier, Bilaga 2 nummerspel och vadhållning på idrottstävlingar samt anordnar spel på värdeautomater.
Styrelse år 2000
Berg, Bengt-Åke, ordförande Blomberg, Jan Dalborg, Hans Frebran, Rose-Marie Johansson, Lennart Lindström, Eva Nordström, Kjell Söderblom, Anna Tivéus, Meg Hedberg, Gerd, arbetstagarrepresentant Sandström, Berra, arbetstagarrepresentant Andrée, Inger, arbetstagarrepresentant, suppleant Othenberg, Maria, arbetstagarrepresentant, suppleant
Verkställande direktör
Tivéus, Meg
2.43¶Svensk-Danska Broförbindelsen AB
Viktigare händelse som inträffat maj–juni 2000
Den 16 juni år 2000 invigdes den nya yttre Ringleden förbi Malmö. Yttre Ringvägen förbinder Öresundsbron med motorvägarna norr om Malmö.
Styrelse år 2000
Skogö, Ingemar, ordförande Ahlström, Göran Bondestam, Anitha Brandborn, Jan Bylund, Bo Yngvesson, Nils Ahlberg, Ann, suppleant Saxton, Ulla-Brita, suppleant
Bilaga 2 Wemming, Mats
2.44¶SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB
Riktlinjer
Sveriges Provnings- och forskningsinstitut AB är ett av staten helägt bolag för teknisk utvärdering, mätteknik, provning, forskning och utveckling samt certifiering av produkter och kvalitetssystem. Verksamheten startade 1920 under namnet Statens Provningsanstalt. Sveriges Provnings- och forskningsinstitut AB bildades 1993 sedan riksdagen i juni 1993 beslutat överföra verksamheten i Statens provningsanstalt till det nybildade bolaget (prop. 1992/93:239, bet. 1992/93:NU32, rskr. 1992/93:384). De ekonomiska målen är formulerade i den nämnda propositionen som föregick bolagiseringen. Verksamheten skall generera de överskott som erfordras för investeringar och utveckling hos ett teknik- och FoU-institut på en europeisk nivå. Avkastningskraven skall ställas utifrån normala kommersiella bedömningar med beaktande av verksamhetens förutsättningar.
Styrelse år 2000
Persson, Jan-Crister, ordförande Bankvall, Claes Johansson, Hasse Kjörnsberg, Solveig Lundkvist, Gun Olson, Hans Christer Sundgren, Jan-Eric Weichbrodt, Björn Milovancevic, Marina, arbetstagarrepresentant Nilsson, Karin, arbetstagarrepresentant Bogren, Bengt, arbetstagarrepresentant, suppleant Johansson, Ulrika, arbetstagarrepresentant, suppleant
Verkställande direktör
Bankvall, Claes
2.45¶Sveriges Rese- och Turistråd AB
Riktlinjer
Riksdagen beslutade våren 1995 om inriktningen och utformningen av turistpolitiken (prop. 1994/95:100 bil. 13 och prop. 1994/95:177, bet.
1994/95:KrU28, rskr. 1994/95:395). Det övergripande målet för turistpolitiken är att Sverige skall ha en hög attraktionskraft som turistland och Bilaga 2 en långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring. Den 1 juli 1995 bildades det av staten och turistnäringen gemensamt ägda bolaget, Sveriges Rese- och Turistråd AB, med uppgift att svara för övergripande marknadsföring och information utomlands av Sverige som turistland. Turismen har stor betydelse för sysselsättningen, särskilt i vissa regionalpolitiskt prioriterade områden. För att öka turismen i och till Sverige samt för att utveckla branschen krävs en rad olika åtgärder. Huvudansvaret för att utveckla näringen måste åvila företagen. Staten kan emellertid spela en strategisk roll framförallt när det gäller marknadsföringen av Sverige som turistland i utlandet. Regeringens bedömning är att den övergripande internationella marknadsföringen bäst främjas om den sker i samverkan mellan staten och turistbranschens företag och organisationer.
Styrelse år 2000
Carmén, Lars , ordförande Holmström-Lindgren, Inger Rentzhog, Sten Reuterskiöld, Marianne Bjerkne, Claes Carlsson, Nils Klaesson, Bengt Sjölander, Lars Forssman, Peter, suppleant Nilsson, Magnus, suppleant
Verkställande direktör
Strand, Karl-Erik (fr.o.m. 1 aug. 2000)
2.46¶Swedesurvey AB
Riktlinjer
Bolaget bildades den 23 juni 1993 genom en bolagisering av den tjänsteexporterande delen av uppdragsverksamheten inom Statens lantmäteriverk och Centralnämnden för fastighetsdata (prop. 1992/93:100 bilaga 15, bet. 1992/93:BoU14, rskr. 1992/93:217). Bolaget skall i första hand utnyttja resurser från det numera omstrukturerade statliga lantmäteriet. Syftet med verksamheten är att bedriva verksamhet utomlands inom fastighetsområdet, mätnings- och kartläggningsområdet samt därmed förenlig verksamhet.
Bolagets vision är att inom dessa områden vara ett ledande kunskapsföretag som utvecklar och ökar svensk tjänsteexport inom prioriterade marknader.
Bilaga 2 Ollén, Joakim, ordförande Andersson, Axel Christiansson, Annika Jeding, Lars Johnson, Staffan Kristiansen, Thormod Bjälkefors, Ulf, arbetstagarrepresentant Lundqvist, Sören, arbetstagarrepresentant
Verkställande direktör
Pettersson, Sture
2.47¶Swedfund International AB
Riktlinjer
Swedfund bildades 1978 i form av en stiftelse men omvandlades 1991 efter riksdagsbeslut till aktiebolag (prop. 1991/92:100). Bolaget har i uppdrag att förena utvecklingsmål med affärsmässighet. Huvudmotivet för bolagiseringen var att kombinera verksamheten med affärsmässighet. Målet var att nå så hög grad av kostnadstäckning som möjligt. I början av 1991 beslöt regeringen att utvidga bolagets verksamhetsområde till att även omfatta länder i Central- och Östeuropa.
Styrelse år 2000
Cedergren, Jan, ordförande Thelin, Hugo, vice ordförande Carlsson, Boel Liljeson, Lars Rooth, Lena Uustalu, Ann Wall, Carin Öjefors, Lars
Verkställande direktör
Aarefalk, Olle
Bilaga 2
(SweRoad AB)
Styrelse år 2000
Färm, Gunnel, ordförande Bergfalk, Lars, vice ordförande Kärre, Malin Mannerstråle, Gunnar Utterström, Brittmarie Lindquist, Rolf, arbetstagarrepresentant Jörud, Leif, arbetstagarrepresentant, suppleant
Verkställande direktör
Bauducco, Roberto G
2.49¶Systembolaget AB
Riktlinjer
Systembolaget AB är det särskilda bolag, ägt av staten, som enligt alkohollagen (1994:1738) ensamt skall svara för detaljhandel med spritdrycker, vin och starköl (prop. 1994/95:89, bet. 1994/95:SoU9, rskr. 1994/95:106). Systembolagets verksamhet regleras förutom i alkohollagen i ett avtal mellan bolaget och staten. Ett nytt sådant avtal har träffats den 15 maj 2000, tillkännagivande (2000:383) av avtal mellan Systembolaget Aktiebolag och staten, vilket ersätter ett tidigare avtal från 1994.
Riktlinjerna för Systembolaget lades fast i samband med att riksdagen 1977 godkände grunderna för den nuvarande svenska alkoholpolitiken (prop. 1976/77:108, bet. SkU 1976/77:40, rskr. 1976/77:231). Dessa grunder gäller i huvudsak fortfarande. Som en följd av EES-avtalet godkände riksdagen år 1994 riktlinjer för ett nytt tillståndssystem för import, export, tillverkning och partihandel med alkoholdrycker (prop. 1993/94:136, bet. 1993/94:SoU22, rskr. 1993/94:249). Riksdagen har vidare godkänt riktlinjer för Systembolagets öppethållande (prop. 1998/99:134, bet. 1999/2000:SoU14 rskr. 1999/2000:42).
I målet C-185/95 slog EG-domstolen fast att ett statligt detaljhandelsmonopol för alkoholdrycker utformat och anpassat såsom det svenska Systembolaget inte stred mot EG-fördragets artikel 37 om anpassningen av statliga handelsmonopol.
Styrelse år 2000
Larsson, Gunnar, ordförande Begler, Ann-Marie, vice ordförande Lindstedt, Monica
Markström, Elisebeht Melin, Ulf Bilaga 2 Olofsson, Sören Silfverstrand, Bengt Ånstrand, Claes Andersson, Margareta, suppleant Dahl, Robin, suppleant Lindholm, Evert, suppleant Löfstrand, Ingvar, suppleant Pilsäter, Karin, suppleant Danielsson, Sven-Olof, arbetstagarrepresentant Höglund, Karin, arbetstagarrepresentant Kjellström, Hans, arbetstagarrepresentant, suppleant Hagelberg, Eva, arbetstagarrepresentant, suppleant
Verkställande direktör
Steen, Anitra
2.50¶Telia AB
Viktigare händelse som inträffat maj–juni 2000
Telia AB noterades på OM Stockholmsbörsen den 13 juni. Erbjudandet om teliaaktien tecknades fyra gånger och över en miljon privatpersoner tecknade sig för 278,6 miljoner aktier. Staten sålde ut 29,4 % av Telia.
Riktlinjer
Telia bildades 1993 genom en bolagisering av dåvarande Televerket (prop. 1992/93:200, bet. TU11992/93:30, rskr. 1992/93:443). Bolagets huvudinriktning blev att arbeta inom telekommunikationer i första hand i Sverige och med tillfredsställande avkastning. Telia kunde driva annan verksamhet än denna under förutsättning att den kompletterade huvudinriktningen och att det skedde med ett rimligt risktagande. Riksdagen beslöt våren 1998 om nya riktlinjer för Telia (prop. 1997/98:121, bet. 1997/98NU:14, rskr. 1992/93:308). Huvudinriktningen blir att i Norden och Östersjöområdet erbjuda telekommunikationer i vid bemärkelse samt bedriva internationell verksamhet som behövs för dessa tjänster. Telia skall erbjuda telekombaserade informationstjänster där Telias roll är att paketera information till tjänster som görs tillgängliga på Telias olika nät. Annan verksamhet kan bedrivas om den kompletterar huvudinriktningen men högre avkastningskrav skall gälla i de fall risktagandet är högre.
Svenska och norska regeringen träffade den 29 mars 1999 ett avtal att slå samman Telia AB och Telenor AB till ett bolag. Riksdagen har därefter godkänt avtalet (prop. 1998/99:99, bet. NU 1998/99:14, rskr. 260). I december 1999 avbröts fusionen.
Bilaga 2 Petersson, Lars-Eric, ordförande Bennet, Carl Carlsson, Ingvar Igel, Anders Johansson-Hedberg, Birgitta Kark, Jan-Åke Käck, Ronny, arbetstagarrepresentant Westman, Berith, arbetstagarrepresentant André Christer, arbetstagarrepresentant Isaksson, Elof, arbetstagarrepresentant Mölleby, Gösta, arbetstagarrepresentant Boman, Anders, arbetstagarrepresentant
Verkställande direktör
Kark, Jan-Åke
2.51¶Teracom AB
Riktlinjer
Teracom AB bildades den 1 juli 1992 efter beslut i riksdagen den 2 juni 1992 (prop. 1991/92:140, bet. 1991/92:KrU28, rskr. 1991/92:329).
Regering och riksdag ansåg att rundradionätet som en del av samhällets grundläggande infrastruktur samt av bl.a. beredskapsskäl borde behållas i helt statlig ägo. Det statliga ägandet skulle också ses som en garanti för konkurrensneutralitet inom rundradioverksamheten, och för att priserna i den del av verksamheten som inte är konkurrensutsatt, dvs. Utsändningstjänsterna för TV via marknätet, inte blir oskäligt höga.
Enligt bolagsordningen skall bolaget bedriva utsändning och överföring av radio- och TV-program. Bolaget skall vidare utveckla, marknadsföra och utföra andra tjänster med stöd av de resurser som har byggts upp för radio- och TV-verksamheten eller som på annat sätt är förenliga med verksamheten inom radio- och TV-området.
Teracom har ett avtal med staten om verksamheten under höjd beredskap och vid svåra påfrestningar på samhället i fred. Finansieringen av Teracoms beredskapsåtgärder tas ut via avgifter av de programvaruföretag som använder sig av Teracoms distributionstjänster.
Styrelse år 2000
Gunnarsson, Gösta, ordförande Abjörner, Lena Bondestam, Anitha Gustafsson, Karl Erik
Gustavsson, Åke Zander, Jens Bilaga 2 Blomkvist, John-Olof, arbetstagarrepresentant Howe, Peter, arbetstagarrepresentant Johansson, Lena, arbetstagarrepresentant, suppleant Viktorsson, Elisabeth, arbetstagarrepresentant
Verkställande direktör
Persson, Valdemar
2.52¶Vattenfall AB
Riktlinjer
Vattenfall AB bildades 1992 sedan riksdagen i juni 1991 beslutat att överföra huvuddelen av verksamheten i Statens Vattenfallsverk till det nybildade bolaget (prop. 1990/91:87, bet. 1991/92:NU38, rskr. 1991/92:318). Huvudmotivet för bolagiseringen var att effektivisera förvaltningen av statens kapital. Genom bolagiseringen skulle bl.a. effektivisering och rationalisering av Vattenfalls verksamhet underlättas, liksom anpassningen till internationaliseringen av elmarknaden. Bolagsformen skulle även ge Vattenfall ökade möjligheter att ta tillvara affärsmöjligheter i Sverige och utomlands samt att konkurrera på lika villkor med övriga företag på elmarknaden. En långsiktigt god lönsamhet och avkastningsförmåga ansågs nödvändig för att Vattenfall skulle kunna fylla sin uppgift att svara för en väl fungerande energiförsörjning (prop. 1991/92:49). Vattenfall har också uppgifter inom den beslutade kärnkraftsavvecklingen (Ds 1997:14).
Styrelse år 2000
Gerhard Larsson, ordförande Fossum, Lilian Eklund, Helge Grönlund, Jan Hjorth, Lars Johansson, Göran Marking, Bo Nyquist, Carl-Erik Striby, Christina Ögren, Kent, suppleant Bernhardsson, Johnny, arbetstagarrepresentant Carlberg, Lars, arbetstagarrepresentant Ekwall, Ronny, arbetstagarrepresentant Carlsson, Lars, arbetstagarrepresentant, suppleant Lööv, Per-Ove, arbetstagarrepresentant, suppleant
Lindberg, Stig, arbetstagarrepresentant, suppleant
Bilaga 2
Verkställande direktör
Tiusanen, Bertil, tf VD (april–juli 2000) Josefsson, Lars (från augusti 2000)
2.53¶Venantius AB
Riktlinjer
Bolaget har som huvudsakliga uppgifter att förvalta och finansiera myndighetsbeslutade bostadslån (prop. 1994/95:219, bet. 1994/95:BoU20). Inriktningen för verksamheten skall vara att på ett för staten som helhet förmånligt sätt sköta förvaltningen av dessa lån under resterande avtalsperiod.
Styrelse år 2000
Persson, Kurt, ordförande Dillén, Mats Ericsson, Barbara Gustafsson, Eva-Britt Kjellander, Claes Rönnberg, Mats
Verkställande direktör
Gustafsson, Eva-Britt
2.54¶V&S Vin & Sprit AB
Riktlinjer
V&S Vin & Sprit AB (V&S) hade till och med 1994 monopol på import, export, tillverkning och partihandel av alkoholdrycker. V&S verksamhet reglerades av lagen (1977:293) om handel med drycker och lagen (1977:292) om tillverkning av drycker, m.m. samt ett avtal mellan staten och bolaget. I samband med att marknaden för import, partihandel, tillverkning och export av alkoholhaltiga drycker avmonopoliserades fastslog riksdagen att V&S skulle vara ett av flera konkurrerande företag på marknaden för dessa delar av alkoholhanteringen (prop. 1993/94:136, bet. 1993/94:SoU22, rskr. 1993/94:249).
Bilaga 2 Dahlbäck, Claes, ordförande Björk, Anders Jacobsson, Egon Johansson, Anita Lagerblad, Peter Liffner, Christina Loiborg, Ebbe M Malmborg, Curt Mårtensson, Arne Starup, Helena, suppleant Lundin, Jan, arbetstagarrepresentant Nilsson, Kurt, arbetstagarrepresentant Möller, Roger, arbetstagarrepresentant, suppleant Peterson, Kenneth, arbetstagarrepresentant, suppleant
Verkställande direktör
Lagerblad, Peter
2.55¶Voksenåsen A/S
Riktlinjer
Regeringen har i regleringsbrev för budgetåret 2000 angivit särskilda verksamhetsmål för bolaget. Voksenåsens programverksamhet har som mål att göra Voksenåsen till en självklar mötesplats och ett väl utnyttjat debattforum för kultur- och samhällslivet i Sverige och Norge. Bolaget skall i detta syfte öka andelen arrangemang i samverkan med myndigheter och organisationer i både Sverige och Norge samt öka antalet programinslag riktade till ungdomar. Målet för hotellverksamheten är att erbjuda Voksenåsens gäster en boendemiljö som hävdar sig väl i konkurrens med liknande anläggningar i Osloområdet samt att uppnå god lönsamhet med bibehållen respekt för Voksenåsens grundläggande syfte.
Styrelse år 2000
Bohlin, Görel, ordförande Kleppe, Per, vice ordförande Buttedahl, Johan Enochsson, Pia Eidem, Bjarne Mørk Ruth, Arne Sohlman, Ragnar Stendahl, Christina Jones, Birgit, arbetstagarrepresentant
Karlsson-Pehrsson, Gullevi, arbetstagarrepresentant, suppleant
Bilaga 2
Verkställande direktör
Ellingsen, Karl Einar
3¶Avvecklingsbolag
3.1¶Grängesbergs Gruvor AB
Riktlinjer
Riksdagen beslutade hösten att godkänna överlåtelseavatal mellan SSAB och staten innebärande att samtliga aktier i SSAB gruvor AB per den 31 december 1987 överläts till staten samt att staten övertog SSAB:s personalansvar i Grängesberg med anställningsskydd t.o.m. utgången av 1991 (prop. 1987/88:25, bet 1987/88:NU12, rskr. 1987/88:112). Gruvbolagets namn ändrades samtidigt till Grängesbergs Gruvor AB (GGAB). Hösten 1987 etablerades dotterbolaget Utvecklings AB Laven med uppgift att stimulera etablerandet av nya företag i Grängesberg. I enighet mellan ägare, bolag, kommun och fackliga organisationer beslutades våren 1989 att gruvdriften skulle upphöra årsskiftet 1989/90, dvs. två år tidigare än beräknat. Sedan nedläggningen har GGAB:s verksamhet huvudsakligen bestått av personalavveckling, etablering av nya företag samt återställande av gruvområdet. Den 29 juni 1995 förvärvade Ludvika kommun samtliga aktier i Utvecklings AB Laven från GGAB. Genom optionsavtal till köpeavtalet äger Ludvika kommun rätt men inte skyldighet att senast 31 december 2000 förvärva samtliga aktier i GGAB. Under hösten 1999 har Ludvika kommun beslutat att utnyttja optionsavtalet och begärt att få förvärva samtliga aktier i GGAB.
Styrelse år 2000
Engman, Gunnar, ordförande Berggren, Christer Mitteregger, Fritz
Verkställande direktör
Aronsson, Per
3.2¶AB Kurortsverksamhet
Bolaget är under likvidation.
Bilaga 2
3.4¶Statens premiefond AB
Styrelse år 2000
Hansson, Ingemar, ordförande Dexe, Nils Ragsten Pettersson, Christina
Verkställande direktör
Ragsten Pettersson, Christina
3.5¶Sveriges Geologiska AB, SGAB (i likvidation)
Bolaget är under likvidation, likvidationen beräknas vara klar 2001.
3.6¶Zenit Shipping AB
Riktlinjer
Zenit Shipping AB bildades under 1930-talet som ett dotterbolag till det då privata AB Götaverken, för att så som beställare för fartyg som byggdes för varvets egen räkning. I samband med förstatligandet av Götaverken vid bildandet av Svenska Varv koncernen 1977 fick Zenit Shipping en aktivare roll. I samband med sjöfartskrisen överläts kundfordringar för vilka beställarna inte kunde fullgöra sina betalningar till Zenit Shipping. Riksdagen beslöt våren 1983 att rekonstruera Svenska Varv AB varvid Zenit Shipping blev ett instrument här för. Alla nödlidande engagemang överfördes till Zenit Shipping varvid Svenska Varv AB:s balansräkning kunde saneras. Zenit Shipping tillfördes 3 000 miljoner kronor. Under 1985 träffades en uppgörelse med Riksgäldskontoret innebärande åtagande av medelst villkorade medel tillskott successivt täck förlusterna vid avvecklande av fartyg inom en ram av 1 700 miljoner kronor. Till och med 1989 hade bolaget tillgodoräknat sig 1 181 miljoner kronor av dessa medel. Under åren 1990–1995 har detta belopp till fullo återbetalats. Av övrigt tillskott på 1 093 miljoner kronor har hittills återbetalats 193 miljoner kronor. Som mest har Zenit Shipping kontrollerat 6 400 000 dwt. fördelat på ca 40 fartyg. Enligt riksdagsbeslut har samtliga enheter avyttrats. Zenit Shippings nuvarande verksamhet är avveckling av kvarvarande engagemang från tidigare ägda fartyg.
Styrelse år 2000
Lewin, Leif, ordförande Berggren, Christer
Carnhagen, Göran Molander, Harald Bilaga 2
Verkställande direktör
Molander, Harald
4¶Rättelse till 2000 års redogörelse för företag med statligt ägande
I redogörelsen för företag med statligt ägande sidan 93, har AB Svensk Exportkredit efter tryckningen kommit in med en ny uppgift avseende nettovinsten för 1999. Nettovinsten uppgick till 600 mkr.
Näringsdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 juli 2000 Närvarande: Thalén, ordförande, och statsråden von Sydow, Östros, Engqvist och Rosengren. Föredragande: Thalén
Regeringen beslutar skrivelse 1999/2000:120 2000 års redogörelse för företag med statligt ägande