Varudeklaration

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

VAHU

$EKLARATION

ett medel i

konsumentpolitiken

SEJJIUE

Statens cñentliga utredningar

i 1973: 20

Handelsdepartementet

Yarudeklaration

-

ett medel i kon-

sumentpolitiken

Betänkande avgivet av varudeklarationsutredningen

Stockholm 1973

[SEN 91-38-01484-X Omslag:HåkanLindström K L BeckmansTryckcrier AB Stockholm 1973

Till Statsrådet och chefen för handelsdepartementet

Till biträdande sek« Genom beslut den 28 januari 1972 bemyn- i handelsdepartementet.

Majzt chefen för handelsde- reterare förordnades den 17 april 1972 hovdigade Kungl. att tillkalla en sakkunnig för rättsfiskalen Anitha Bondestam. partementet att utreda vissa i samband Utredningen har biträtts av ingenjören principfrâgor med varudeklarationer. Med stöd av detta Lennart Lindblad och marknadschefen Fri-

tillkallades samma de Antoni, Varudeklarationsnämnden. Lindbemyndigande dag som konsumentombudsmannen Sven blad har bl.a. sammanställt bilaga 7. Resakkunnig daktören Hans Rehnvall, Sveriges standar- Heurgren. namnet varude- har på uppdrag av Utredningen har antagit diseringskommission, utredningen utarbetat bilaga 9 och arkitekklarationsutredningen (VU). Att som experter biträda den sakkunnige ten Karin Lidmar, bostadsstyrelsen, bilaga

1972 direktören i Varu- 10. utsågs den 14 april deklarationsnämnden, numera avdelningsdi- Utredningen har nu slutfört sitt uppdrag

i konsumentverket Bo Falkenberg och får härmed överlämna betänkandet Varektören i rudeklaration - ett medel i konsumentpooch den 28 april 1972 avdelningsdirektören kommerskollegium Fritz Andersson. litiken.

Till sekreterare förordnades den 28 februari 1972 fil. lic. Nils Ringstedt, sakkunnig Stockholm i april 1973.

Sven Heurgren

Nils Ringstedz

A nitha Bondesram

SOU 1973: 20

amçá: A

“a føgâml ,i

noiiájsmlx

22A

an;

HH!!!

wa* (15

fi? E: 21min

Innehåll

2.16 Maskiner, apparater och redskap 33 Förkortningar m. m. 2.17 Vissa . . 34 pälsskinn Sammanfattning

Kapitel 3 Varudeklarationsverksamheten

I Författningsförslag 35

om varudeklaration 17 till- Lag 3.1 Varudeklarationsnämndens

komst och utveckling . 35 ll Inledande redogörelse 3.2 Arbetsformer . 35 19 Kapitel 1 Utredningsuppdraget 3.3 Deklarationssystemet 37

Varudeklarationsutredningens di- . . . . . 38 1.1 3.4 Deklarationsprinciper rektiv 19 38 3.5 Marknadsföring och information till utredningsuppdraget 21 1.2 Bakgrund 3.6 Normbestånd och tillstândsutveck-

1.3 Avgränsning av utredningsuppdra- . . . . . . 41 ling . . . . . . . . . 23 get 3.7 Kontrollverksamhet 41 1.4 Genomförande av uppdraget 23 . .43 3.8 Internationellt samarbete . 24 1.5 Terminologiska frågor 3.9 VDN:s erfarenheter 43

i svensk 3.9.1 Provningsmetoder . 43 Kapitel 2 Märkningsföreskrifter . 25 3.9.2 Utvärdering av mätresultat 43 . . speciallagstiftning 25 3.9.3 Förhållandet till handel och 2.1 Allmänna synpunkter . 25 producenter . 44 2.2 Livsmedelsomrâdet . 3.9.4 Kontrollverksamheten . 44

2.2.1 Märkningsföreskrifter enligt

25 3.9.5 Ekonomi 44 livsmedelslagen . . . . . 27 2.2.2 Köttbesiktning 4 Internationell utblick 45 Kapitel 2.2.3 konserverade

Kylhuslagrade 4.1 Danmark 45

. . . . . . . . 27

ägg 4.2 Finland . 48

2.2.4 Nordhavsräk 27 4.3 Norge . . . . . . . . . . 48 28 2.2.5 Maltdrycker 4.4 EFTA:s arbete på märkningsom-

rådet. . . . . . . . . . . 51 2.4 Gifter och andra hälsofarliga varor 28 4.5 GATT:s arbete på märkningsom- 2.5 . 29 Bekämpningsmedel rådet. . . . . . . . . . . 54 2.6 PCB-vara . . . . . 29 4.6 OECD:s arbete på märkningsom- 2.7 Hälso- och miljöfarliga varor . 29 rådet. . . . . . . . . . . 55 2.8 Läkemedel . 30 4.7 EEC:s arbete på märkningsom- 2.9 Preventivmedel 30 rådet . 56 2.10 Brandfarliga varor . 31

. 32 III Analys och överväganden 2.11Explosiva varor 32 Kapitel 5 Märkning och varudeklara- 2.12 Ädelmetallarbeten tion - en analys av syften och metoder 59 2.13 Elektriska bruksföremål 33 33 5.1 med märkning och varude- 2.14 Gasskyddsmateriel Syften klaration 59 2. 15 Fordonsdetaljer 33

SOU 1973: 20

5.2 Metoder för märkning och dekla- Kapitel 9 Varuonzråden där den nya ration 60 lagen bör få betydelse . . . . . . 88 5.2.1 Reglerad frivillig deklaration 60 9.1 Barnsängar m.m. . . . . . . 88 5.2.2 Reglerad frivillig deklaration 9.2 Fritidsbåtar . . . . . . . . 88 med grundkrav . 61 9.3 Hushållskapitalvaror . . . . . 89 5.2.3 Obligatorisk deklaration . 62 9.4 Kosmetika . . . . . . . . . 89 5.2.4 Obligatorisk deklaration med 9.5 Monteringsfärdiga hus . . . . 89 grundkrav . 63 9.6 Personbilar . . . . . . . . 90 9.7 Räddningsvästar . . . . . . 91 9.8 Skor . . . . . . . . . . . 91 Kapitel 6 Frivillig varudeklaration - 9.9 Skyddshjälmar . . . . . . . 91 överväganden och förslag . 64 9.10Textilier . . . . . . . . . 92 6.1 Allmänna synpunkter pâ nuvaran- 9.11 Tobaksvaror . . . . . . . . 92 de VDN-system . . . . . 64 6.2 Särskild undersökning av nuvaran- Kapitel 10 Specialmolivering till förde VDN-system . . . . . . . 65 fattningslexten . . . . . . . . . 93 6.3 Val av deklarationsprojekt m. m. 66 6.3.1 VDN-systemet 66 Kapitel 11 Resursbøhov i anslutning till 6.3.2 Kritik . . . . 66 det nya .systemet . . . . . . 96 6.3.3 Utredningen . . . . . . 67 11.1 Nuvarande förhållanden . . . . 96 6.4 Deklarationernas innehåll och ut- 11.2 Utredningen 96 formning . . . . 69 6.4.1 VDN-systemet 69 6.4.2 Önskemål och kritik 69 Bilagor 6.4.3 Utredningen _ , 69 6.5 Tillstånd, provning och kontroll 70 Bilaga l Översikt över gällande VDN- 6.5.1 VDN-systemet 70 normer vid årsskiftet 1972/73 99 6.5.2 Önskemål och kritik 71 6.5.3 Utredningen 71 6.6 Bilaga 2 Lov av 24. mai 1968 om mer- Information . 72 king av forbruksvarer . 101 6.6.1 VDN-systemet 72 6.6.2 Önskemål 72 Bilaga 3 Lov om aendring af lov om 6.6.3 Utredningen 72 uretmazssig konkurrance og varebetegnelse . .103 Kapitel 7 Obligatoriska deklarationer - 4 OECD-rapport om märkning överväganden och förslag . 74 Bilaga av konsumentvaror . . 104 7.1 Synpunkter från konsumenter och näringsliv 74 4.1 Obligatorisk märkning .104 7.2 4.1.1 Skäl för obligatorisk märk- Utredningen 75

7.4 Lagstiftningens utformning . 78 4.1.2 Olika former av obligatorisk märkning . . . . . . . 105 4.1.3 Fördelar och nackdelar med Kapitel 8 Huvuddragen i lag om varu- obligatorisk märkning .- . . 106 deklaralion . . . . . . . . 80 4.1.4 Internationella handelseffek- 8.1 Lagens omfattning och tillämp- ter . . . . . . 107 ningsområde 80 4.1.5 Uppnâdda resultat . . 108 8.2 Deklarationspliktens omfattning 4.1.6 Planerade nya åtgärder . . 108 m. m. . . . . 83 4.1.7 Sammanfattning och slutsat- 8.3 Ansvar och kontroll 85 ser . 108

6 SOU 1973: 20

4.2 Frivillig märkning . . . . 109 Bilaga 6 Hearings och skriftliga yttran- 4.2.1 Olika former av frivillig den . 136 märkning _ 109 4.2.1.1 Varudeklaration . 110 I 4.2.1.2 Kvalitetsmärken . 111 6.1 Hearing den 2 juni 1972 med före- 4.2.1.3 Rekommendationer trädare för Dagligvaruleverantörers av standardiseringsor- förbund och Kemisk-tekniska legan och av regeringar 112 verantörförbundet . . . 136 4.2.1.4 Branschföreningars 6.2.1 Hearing den 6 juni 1972 med föreoch näringsidkares trädare för Svenska företagares system m. m. . . 113 riksförbund . . . . . .138 4.2.2 Internationell handel och fri- från Svenska 6.2.2 Skriftligt yttrande villiga märkningssystem . 113 riksförbund . .139 företagares 4.2.3 Uppnâdda resultat . . 114 6.3 Hearing den 7 juni 1972 med före- 4.2.4 Förutsedda förändringar . . 114 trädare för Sveriges marknadsför- 4.2.5 Slutsatser . 115 bund . . . . . . . . .140 4.3 Särskilt om textildeklaration . . 115 6.4 Hearing den 9 juni 1972 med konsumentföreträdare . . . 141 6.5 Hearing den 20 juni 1972 med före- Bilaga 5 Redovisning av täckningsgraav varude- trädare för Svenska reklambyråförden i detaljistledet bundet . . . . . . . 144 klarationer för vissa varugrup- 6.6 Skriftligt yttrande från Sveriges och köpmannaförbund . . . . . . 145 5.1 Undersökningens uppläggning . . . 116 6.7 Skriftligt yttrande från Sveriges genomförande 5.1.1 . . . . .116 grossistförbund och Sveriges indu- Syfte. . 116 striförbund . . . . . . 148

5.1.2 Kategorifördelningen

. 116 6.8 Skriftligt yttrande från Svensk 5.1.3 Studerade varugrupper industriförening . . . . . . . 155 5.1.4 Varugruppernas fördelning . 117 6.9 Skriftligt yttrande från Svenska på märken och artiklar

. 117 annonsörers förening . .157

5.1.5 Uppgiftsinsamlingen 5.1.6 Materialets fullständighet . . 118 II 5.1.7 Särskilda problem vid uppgiftsinsamlingen . . 118 6.1 Hearing den 4 juli 1972 med före- 5.2 Resultatredovisning . 119 trädare för LO och TCO . .l59 5.2.1 Hundmat . .119 6.2 Hearing den 22 augusti 1972 med 5.2.2 Kattmat .122 företrädare för statens institut för 5.2.3 . .122 konsumentfrågor . . . .159 Strykjärn 5.2.4 Vardagsporslin . .123 6.3 Hearing den 22 augusti 1972 med

5.2.5 Trikâunderplagg .124 företrädare för statens livsmedels-

5.2.6 . . 125 verk . . . . . . . . .160 Trikâytterplagg 5.2.7 Spjälsängar . . . . . 126 6.4 Hearing den 5 september 1972 med 5.2.8 Skötselråd för textilie . 126 företrädare för statens institut för 5.2.9 Leksaker: dockor och djur 128 företagsutveckling och statens 5.2.1O Tält . . . . . . . . 129 provningsanstalt . . . .162 5.2.l1 Termosflaskor och termos- 6.5 Hearing den 13 september 1972 kannor . 130 med företrädare för Sveriges stan- 5.2.12 . 131 dardiseringskommission . . . .163 Kylskåp 5.2.13 Skivspelare . 132 6.6 Hearing den 13 september 1972 5.2.14 Stillbildskameror . 134 med företrädare för statens konsu- 5.2.15 hârfixativ . . 135 mentråd .164 Hårspray,

SOU 1973: 20 7

m. m.

Förkortningar

DVN Dansk Varedeklarations-Nzevn EEC European Economic Community EFTA European Free Trade Association GATT General Agreement on Tariffs and Trade Ju Justitiedepartementet NU Näringsutskottet OECD Organisation for Economic Co-operation and Development rskr riksdagens skrivelse SIS Sveriges standardiseringskommission SOU Statens offentliga utredningar SPK Statens pris- och kartellnämnd TSL Tavaraselosteliitto - Varudeklarationsförbundet r.y. VDN Varudeklarationsnämnden VF Varefakta-Komiteen VU Varudeklarationsutredningen

Lagar avtalsvillkorslagen Lag den 30 april 1971 om förbud mot otillbörliga avtalsvillkor (SFS 1971: 112) hemförsäljnings- Lag den 4 juni 1971 lagen om hemförsäljning m. m. (SFS 1971: 238) marknadsförings- Lag den 29 juni 1970 om otillbörlig marklagen nadsföring (SFS 1970: 412)

SOU 1973: 20

-

; ,- ,. gate:

Sammanfattning

föråldrad innan den i form av varudeklara- Varudeklarationsutredningen har i enlighet med direktiven koncentrerat sitt arbete på tioner kommit ut på marknaden. Utredning-

och ekonomiska en förordar att man i fortsättningen prövar principiella rättsliga spörsmed varudeklarationer. alternativ till standardiserade provningsmemål i samband i direktiven har det ålegat en toder. Därvid fäster utredningen uppmärk- Som uttalas särskild med representanter från samheten på det system för normframställarbetsgrupp i Danmark. Systemet zkonsumentrâdet och VDN att lägga fram ning som praktiseras ut- innebär att även av företagen privat utar- .förslag i fråga om varudeklarationernas för formning i praktiken. Detta arbete har på- betade normer godtas. En förutsättning i Svemed utredningens arbete och att detta system skall kunna tillämpas gått parallellt utarbefortsätter nu inom konsumentverket. Ut- rige måste dock vara att den privat tade normen av konsumentverket bedöms redningen har förutsatt att det i första hand att hålla måttet från allmän synpunkt och att :ankommer på konsumentverket praktiskt utforma varudeklarationer och att där- den remissbehandlas på samma sätt som of-

beakta konsumenternas behov ficiellt framtagna normer. vid särskilt om varornas Även i framtiden torde det komma att bli av information egenskaper mätmetoder redofrån användningssynpunkt. svårt att genom tekniska har varit att visa faktorer som varors livslängd och En uppgift för utredningen hållbarhet. Sådana faktorer har dock den rundersöka hur nuvarande VDN-system fyllt har därvid funnit största för konsumenten när han sin funktion. Utredningen betydelse men skall bedöma och jämföra varor. För att att systemet har åtskilliga förtjänster i olika bristen på provningsmetoder anatt det samtidigt lider av brister överbrygga VDN- att konsumentverket bör Lhänseenden. I syfte att förbättra ser utredningen fram i huvud- om andra än tekniska mätmetoder systemet lägger utredningen överväga skall kunna som underlag för de- :sak följande förslag. godtas klaration. Utredningen tänker härvid särskilt Utredningen förordar att konsumentverunder- (jurybedömningar) och ket i fortsättningen företar empiriska på panelmätningar av konsumentens sätt att uppsöka resultat från jämförande varuprovningar. sökningar om varor Detta betyder inte att kravet på vederhäf- »och tillgodogöra sig information roll som tighet i deklarationerna får eftersättas. och tjänster. Varudeklarationens bör därvid studeras när- Utredningen finner angeläget att deklarainformationsmedel bör också undersöka hur olika tionsnormer som kommer fram som resultat mare. Verket till in- av internationellt samarbete utnyttjas. Anformer av varudeklarationer bidrar vändandet av sådana nonner underlättar informationsgivningen. ternationell handel och medför kostnadsbe- Hittills har endast standardiserade provsom för sparingar till fördel för både konsumenter ningsmetoder godtagits underlag och företag. Utredningen betonar också vikdeklarationsnormer. Normframställningen och tids- ten av att befintliga normer revideras med har därigenom varit komplicerad ödande. En norm har i vissa fall hunnit bli korta tidsintervall så att normerna vid varje

ll SOU 1973: 20

tidpunkt framstår som aktuella. I fråga om överväganden i anslutning härtill har emeldeklarationernas innehåll och utformning lertid lett fram till den bestämda slutsatsen betonar utredningen av att bruksbetydelsen att det inte är tillräckligt att i framtiden anpassade deklarationer tas fram, dv s de- arbeta med enbart varudeklaratiofrivilliga klarationer som redovisar varans lämpliga ner. Vid sidan av de frivilliga deklarationer-

användningsområde på grundval av varans na bör finnas obligatoriska deklarationer.

egenskaper. Ett sätt att täcka behovet av obligatoriska Utredningen förordar också att konsu- deklarationer kan vara att utfärda specialmentverket prövar det system för frivilliga lagstiftning för olika varuområden. Sådan

deklarationer som nu används i Norge. speciallagstiftning har hittills tagits fram Det innebär att deklarationema uppdelas bl.a. i fråga om livsmedel. Enligt utredi två huvudtyper, en typ av deklaration utan är det emellertid inte tillningens mening speciella krav på varan och en annan typ räckligt att i fortsättningen enbart lita till med grundkrav (minimikrav) för vissa egen- Samhället måste få störspeciallagstiftning. skaper hos varan. har funnit Utredningen re handlingsberedskap på deklarationsområatt innehållet i deklarationer med grund- det än hittills. De myndigheter som arbetar krav i princip bör begränsas till grundläg- med deklarationsfrågor bör bakom sig ha

gande fakta om produkten från använden lagstiftning som ger möjlighet att snabbt ningssynpunkt och bara i undantagsfall re- föreskriva deklarationsplikt när ett påtag-

dovisa om produkten fyller även högre krav behov av deklarationer ligt visar sig föreän grundkrav. ligga. Oavsett om det gäller innehâllsdeklara- En lagstiftning om varudeklarationer bör tion, egenskapsdeklaration eller bruksdekla- formas med tanke på framtida deklarationsration bör enligt utredningens mätmening behov. Reglerna bör smidigt kunna anpassas resultaten återges på ett sådant sätt på de- efter erfarenheter och utveckling. Utredningklarationsetiketterna att deklarationen är lätt en har funnit att en fullmaktslag enligt vilatt läsa och förstå. Deklarationen bör därför ken riksdagen överlämnar åt Konungen elendast innehålla ett fåtal väsentliga upplys- ler myndighet som Konungen bestämmer att ningar. Bakomliggande mätresultat och tek- införa och deklarationsbedeklarationsplikt niska data bör inte redovisas i själva dekla- stämmelser utgör den bästa lösningen här-

rationen. Däremot bör de finnas tillgäng- vidlag. En sådan fullmaktslag bör ha forliga för intresserade parter på annat sätt. men av en central ramförfattning och inne- För närvarande uttas särskilda hålla allmänna avgifter och grundläggande principer för tillstånd att använda för varudeklaration. VDN-systemet. Med stöd av ramför- För att öka företagens att utbenägenhet fattningen skall i administrativ ordning särnyttja VDN-systemet föreslår utredningen skilda och företillämpningsförfattningar att dessa avgifter tas bort. I syfte att för- skrifter kunna utfärdas.

enkla administrationen av det frivilliga Den nya lagen föreslås gälla deklaration systemet förordas vidare att konsumentver- av varor som är avsedda att av näringsidket slopar den hittills obligatoriska förkon- kare säljas direkt till konsumenter för en-

trollen av etiketter. skilt bruk. Däremot omfattar lagen inte Konsumentverkets information om dekla- deklaration av tjänster. Utredningen har rationssystemet bör enligt utredningens me- funnit att de praktiska erfarenheterna av

ning breddas och intensifieras. Verket bör deklaration av tjänster hittills är så begrändärvid bla pröva möjligheten att för olika sade att de inte kan läggas till grund för varugrupper ställa samma häften i vilka en lagstiftning om obligatoriska deklaratioolika tillverkares deklarationer redovisas. ner.

Utredningen har sålunda funnit att det Ett huvudsyfte med den nya lagen är att frivilliga deklarationssystemet bör kunna undanröja sådana hälso- och säkerhetsrisker förbättras i olika hänseenden. Utredningens som kan elimineras genom ökad adekvat in-

SOU 1973: 20

varor. formation om produkter och om produkter- miljöfarliga skötsel Mot denna bakgrund föreslår utredningen nas avsedda användning, förvaring, och hantering. Lagen har också till uppgift att i den nya lagen tas in regler som gör det information att på områden, som berör männiatt tillförsäkra konsumenterna möjligt om varor för att underlätta deras köpval skors liv och hälsa och som inte redan spe-

och så långt som möjligt minska risken för cialreglerats, få till stånd en produktkontroll. Detta bör enligt utredningens mening ske geköp av varor som inte passar den enskilde nom att Konungen ges fullmakt att förekonsumentens behov eller ekonomi. skriva att varor som kan medföra fara från Under utredningens arbete har det varit - särskilt vid hälso- och säkerhetssynpunkt inte får saluvofrånkomligt att utredningen vilkas an- föras utan att uppfylla bestämda krav vad överväganden i fråga om varor liv eller gäller. innehåll eller beskaffenhet (grundvändning kan beröra människors krav). Uppgift om dessa grundkrav och om hälsa - kommit in på frågor om produktatt varan uppfyller kraven skall lämnas kontroll. Det står nämligen alldeles klart att inte är ett tillräckligt medel för på varorna. märkning Vid sidan av nu angivna regler med ankontroll av produkter som kan medföra upsäkerhets- knytning till människors liv eller hälsa innepenbara risker från hälso- eller vinnas håller lagförslaget bestämmelser som gäller synpunkt. Där kan tillräckligt skydd som inne- alla varor. De bestämmelserna innebär att endast genom en produktkontroll, över huvud Kungl. Majzt eller myndighet som Kungl. bär antingen att vissa produkter bestämmer får möjlighet att föreeller att mark- Majrt taget inte får marknadsföras får ske endast skriva att en produkt för att få saluföras nadsföring av produkterna bestämda skall vara försedd med deklaration. Utredunder förutsättning av att vissa Vid sidan ningen har dock inte funnit skäl föreslå att krav (grundkrav) är uppfyllda. denna typ av deklaration skall kunna förhärav-kan finnas produkter som kan innebära fara från hälso- eller säkerhetssynpunkt enas med grundkrav.

men där faran inte bedöms så stor att En deklaration skall enligt lagförslaget Då kunna omfatta en rad olika uppgifter. Dekontroll av nyss angivet slag behövs. klarationskravet skall sålunda kunnaavse kan obligatoriska anvisningar för hantering av varan i form av märkning vara till- varuslag och innehåll samt varans mått, vikt, storlek eller pris. Det är avsett räckliga. volym, att skall ge möjlighet att föreskri- Förslaget till lag om hälso- och miljöfar- lagen Utred- “liga varor* innebär att möjligheter öppnas va obligatorisk jämförprismärkning. som inte redan ningen anser visserligen att en generell föreatt på vissa områden speskrift om jämförprismärkning är utesluten -cialreglerats få en effektiv produktkontroll. Emellertid-kvarstår såvitt utredningen kun- men menar att obligatorisk jämförprismärk-

nat finna även efter ett genomförande av ning bör kunna vara till nytta på visst eller vissa varuområden. Därvid förutsätts dock lagen luckor när det gäller konsumentskydsom kan hota att det visat sig omöjligt att på frivillig väg det i fråga om produkter resultat och att en obligamänniskors liv eller hälsa. Lagen om hälso- uppnå tillräckliga inte torisk jämförprismärkning inte leder till och miljöfarliga varor torde exempelvis män- alltför stora kostnadsstegringar i förhållankunna tillämpas på varor som skadar niskor genom sin mekaniska konstruktion. de till konsumentnyttan. vid utform- För att tillförsäkra konsumenten tillräck- Hit hör sådant som brister ningen av barnvagnar och barnsängar. Pro- lig information skall företag med stöd av la-

duktkontroll av varor, vars farlighet be- gen också kunna åläggas att i varudeklaramot tion markera att en produkt har eller vid står i att de inte ger tillräckligt skydd skador, t. ex. flytvästar och skyddshjälmar viss användning kan ha hälsofarliga egen-

för sportutövning, torde inte heller kunna och 1 erhållas med stöd av lagen. om hälso- Kungl. Majzts prop. 1973:17.

.SOU 1973: 20

Härunder inbegrips skyldighet att Av det anförda framgår att fullmaktslaskaper. förse produkter med varningsmärkning. För gen-är avsedd att utgöra ett komplement till att främja konsumenternas tillgång till egen- det frivilliga VDN-systemet och till gällanskapsdeklarationer föreslår utredningen att de märkningsföreskrifter i speciallagstiftdet med stöd av lagen skall kunna före- ning. skrivas att uppgifter om vissa väsentliga Som tidigare nämnts har varudeklaraför bedömning av en våras kva- tionsutredningen inte haft i uppdrag att utegenskaper litet och bruk skall lämnas i varudeklara- veckla normer för varudeklaration ellertion. Egenskapsdeklarationer kan avse dels framlägga utarbetade förslag till varudekladeklarationer av konventionell typ, VDN rationer. Emellertid har utredningen sett det» Fakta, och dels bruksanpassade deklaratio- som en naturlig uppgift att belysa frågan på ner, som anger varans lämpliga använd- vilka varuområden man bör överväga att av egenskaperna. tillämpa den nya lagen. Utredningen för» ningsområde på grundval Upplysningar om en varas kommersiella ur- ordar sålunda att föreskrifter om obligato-. riska deklarationer sprung kan också vara av värde för konsu- i viss utsträckning för- menten, inte minst för att säkerställa möj- enade med grundkrav utfärdas beträffam. lighet till reklamationer. Även krav på så- de barnsängar, barnvagnar och bilbarnsitdan uppgift skall kunna ställas med stöd sar. Obligatorisk varudeklaration med av lagen. grundkrav föreslås vidare införd för rädd-. Med hänsyn till att lagstiftningen utfor- ningsvästar (flytvästar) och skyddshjälmar._ mats som en fullmaktslag kan en föreskrift Andra varuområden på vilka enligt utredom obligatorisk deklaration i vissa fall om- ningens mening en tillämpning av lagen kan, fatta en fullständig deklaration medan i aktualiseras är bilar, fritidsbåtar, hushållsandra fall endast en enda eller ett fåtal kapitalvaror, kosmetika, monteringsfärdiga fa-ktauppgifter behöver göras obligatoriska. hus och skor samt textilier med avseende: I fråga om produkter som innebär risker på skötselråd. för människors liv eller hälsa bör obliga- Utredningen förutsätter att noggranna untoriska deklarationer - ofta förenade med vidtas innan beslut om en; dersökningar - utgrundkrav enligt utredningens mening deklarationsplikt fattas. Myndigheterna mås-.. göra ett självskrivet led i ett väl utvecklat te i samråd med näringslivets organisationerkonsumentskydd. Ansvariga samhällsorgan utreda analys-, provnings- och kontrollresub. bör här aktivt verka för att obligatoriska ser hos företag. Vidare bör kapaciteten hos; deklarationskrav införs. Den nya lagen förekommande statliga och privata prov-.. avser att ge samhället god handlingsbered- ningsorgan undersökas. Effekter på företa-u skap på områden där en tillfredsställande gens kostnader och på konsumentpriserna., produktkontroll från liv-hålsaaspekter ännu måste noggrant övervägas. Man måste ock-. inte föreligger. så studera tänkbara återverkningar på mark- Pâ områden som inte berör liv-hälsaaspek- nadsföring och konkurrens, produktutveck-. ter bör enligt utredningens mening en över- ling, internationell handel och företagsstruk-.. gång till obligatoriska deklarationer i all- tur. Det torde ibland bli nödvändigt attmänhet inte ske förrän det visat sig omöjligt medge undantag från deklarationsplikt inom.. att på frivillig väg få fram tillräcklig an- visst varuområde. Undantagen kan gälla, slutning till en deklarationsnorm. Konsu- hantverksmässig framställning av produkter, mentverket i första hand bör således genom korta provserier vid innovation. begagnade. överläggningar med företrädare för närings- varor osv. livet söka få företagen att ansluta sig till I den nya lagen lämnas öppet vilken myn- . det frivilliga deklarationssystemet. Om det dighet som bör anförtros tillsynen över att inte visar sig möjligt att nå resultat den vä- lagen och dess tillämpningsbestämmelser efgen bör deklarationsplikt utgöra en naturlig terlevs i det särskilda fallet. Utredningen, utväg. förutsätter dock att det i första hand blir-

14 SOU 1973: 20-»

konsumentverket som får tillsynsuppgifter. I vissa fall bör dock även andra myndigheter kopplas in. Ansvaret för att deklarationer upprättas i enlighet med lagens föreskrifter skall enligt förslaget kunna ålägimportör eller säljare. Engas tillverkare, mening bör tillses att det ligt utredningens alltid finns någon inom landet som är anoch dess deklaration. Den svarig för varan som inte följer lagens föreskrifter skall kunna straffas med böter eller fängelse i högst ett år. I lagförslaget anges att tillsynsmyndighet har rätt att från tillverkare, importör eller erhålla de upplysningar och säljare som behövs för tillsynen. Vidare handlingar befogenhet att för kontroll ges myndigheten ta ut varor ur tillverkarens, importörens eller säljarens lager. Utredningen föreslår att Kungl. Majzt eller myndighet som Kungl. bestämmer bemyndigas att förordna Majzt att om skyldighet för vederbörande företag ersätta tillsynsmyndigheten kostnader för provtagning och undersökning av prov. Erbör täcka kostnaderna. Vidare sättningen bör i princip varor som uttas för kontroll tillhandahållas tillsynsmyndigheten utan er- Utredningen förordar dock att i sättning. vissa fall skall kunna utgå för ersättning provexemplar. förslag medför att konsu- Utredningens mentverket får ökade uppgifter. Särskilt har funnit angeläget att verkets reutredningen surser för service till företagen i anslutning till deklarationsarbetet stärks och att man fâr ökade möjligheter till kontroll både i anslutning till det frivilliga och det obligatoriska systemet. Utredningen föreslår att verket för dessa uppgifter tillförs fem nya tjänster.

SOU 1973: 20 IS

I Författningsförslag

om varudeklaration

Lag

1§ 3§

Om av hänsyn till mändet är påkallat I samband med att föreskrift meddelas enniskors liv eller hälsa kan Konungen föreligt 1 eller 2 § får bestämmas att märkningskriva, att vara av visst slag för att av näen skall utfomtas och anbringas på varan ringsidkare få saluhållas till konsument på visst sätt. skall uppfylla bestämda krav vad gäller in-

nehåll eller beskaffenhet (grundkrav). Varan

skall, om sådan föreskrift givits, vara tyd- 4§

ligt märkt med uppgift om att den fyller av denna Tillsynen över efterlevnaden lag uppställda krav. föreskrif-

och i anslutning därtill meddelade

ter utövas av myndighet som Konungen be-

2 Vfd stämmer. Tillsynsmyndigheten har rätt att hos till- Är det av väsentlig betydelse från konsuverkare, eller säljare efter animportör mentsynpunkt kan Konungen eller myndig- och handfordran erhålla de upplysningar het som Konungen bestämmer föreskriva, lingar som behövs för tillsynen. att vara av visst slag för att av näringsidkare fä saluhâllas till konsument skall vara

märkt med uppgift om 5§ tydligt 1. vamslag, innehåll, mått, vikt, volym, För uttillsynen äger tillsynsmyndigheten storlek eller pris, ur taga varuprov tillverkares, importörs 2. egenskaper av betydelse för bedömeller säljares lager. För sådant prov utgår ning av varan från hälso- eller säkerhetsersättning om särskilda skäl föreligger. synpunkt, att ersätta Om skyldighet tillsynsmyndig- 3. egenskaper i övrigt av betydelse för het kostnader för provtagning och undersökbedömning av varans kvalitet eller bruks- eller ning av prov förordnar Konungen egenskaper, som Konungen bestämmer. myndighet 4. lämplig förvaring, skötsel eller han-

tering av varan, 5. tillverkarens, importörens eller sälja- 6§

rens namn eller firma samt hemort. som med Den tagit befattning utredning eller tillsyn enligt denna lag får ej obehö-

vad han under upprigen yppa eller nyttja

1973: 20 17 2- SOU

draget eller i tjänsten erfarit om yrkeshemlighet eller affärsförhållande.

7§

Till böter eller fängelse i högst ett år dömes den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot föreskrift som meddelats med stöd av 1-3 §§ eller bryter mot 6 §. Till böter dömes den som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att fullgöra vad som åligger honom enligt 4 § andra stycket.

8§

Allmänt åtal för brott mot 6 § får väckas endast om målsägande brottet till anger åtal eller åtal är från allmän påkallat synpunkt.

9§ För tillvaratagande av konsumentintresset får crganisation, vilken är att anse som huvudorganisation enligt lagen (1936:506) om förenings- och förhandlingsrätt, föra talan mot beslut enligt denna lag i den mån det är tillåtet enligt bestämmelser som meddelas av Konungen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1974.

SOU 1973: 20

II Inledande redogörelse

Utredningsuppdraget

l

1.1 Varudeklarationsurredningens* direktiv andra ledamöter. Dessa utses av statens institut för konsumentfrâgor, statens provningsanstalt, Den 28 januari 1972 bemyndigades handels- Sveriges standardiseringskommission, Sveriges ministern att tillkalla en sakkunnig med industriförbund, Sveriges grossistförbund, Sveuppdrag att utreda vissa principfrågor i riges köpmannaförbund, Sveriges hantverkssamband med varudeklarationer. I direkti- och industriorganisation, Lantbrukarnas riksförbund, Tjänstemännens Centralorganisation, ven till den sakkunnige anförde handels- Landsorganisationen i Sverige, Kooperativa förministern bl. a. följande. bundet, Hushållslärarnas riksförening samt Konsumentupplysning om varor och tjänster Husmodersförbundet hem och samhälle. Nämnmeddelas i olika former, bl. a. genom varu- den har enligt sina stadgar, som senast fastdeklarationer. Dessa innehåller standardiserad ställdes av Kungl. Maj:t den 28 juni 1957, till information om egenskaper, som kan mätas, uppgift att verka för ökad användning av uppoch de åtföljer vid köptillfället. lysande varudeklarationer för konsumtionsvaprodukterna Egenskaperna redovisas var för sig, och kon- ror samt att därvid särskilt tillse, att deklaratiosumenterna får väga samman dessa. Om mät- nerna blir vederhäftiga och i lämplig omfattbara egenskapcr inte finns, anges i vart fall det ning enhetligt utformade. Verksamheten finanmaterial. som varan består av. En variant är, sieras dels genom bidrag från staten och vissa att varan åtföljs av varudeklaration bara när organisationer, dels genom avgifter från de varan fyller fastställda grundkrav. Dylika krav företag som utnyttjar deklarationerna. förekommer nu i några fall, då det är be- Företag, som förbinder sig att följa de nortingat av säkerhets- och hälsoskäl. Exempel mer som VDN fastställer, kan fâ tillstånd att härpå föreligger i fråga om flytvästar, kera- använda VDN-märket på sina varudeklaratiomiskt hushållsgods samt fotogen- och oljeka- ner. VDN låter kontrollera stickprov av den miner. Men även av kvalitetsskäl uppställs nu deklarerade varan vid opartiska provningsinvissa grundkrav, t. ex. för djupfryst eller kon- stitutioner. Visar kontrollen att varans egenserverad fisk och djupfrysta eller konserverade skaper inte överensstämmer med deklarationen grönsaker. En annan form av standardiserad och uteblir rättelse, dras tillståndet att använvaruinformation är kvalitetsmärkning, som kan da VDN-märket in. ske på olika sätt. Varor, vilkas egenskaper i Innan en norm utarbetas undersöks dels de viktiga hänseenden uppfyller fastställda krav, marknadsmässiga förutsättningarna för norkan märkas på visst sätt. I andra fall kan på mernas användning, dels de tekniska problem varan anges att den är hänförlig till viss kva- som föreligger och de provningsmetoder som litetsklass, som definierats i särskild ordning. I kan komma i fråga. Vidare inhämtas uppgifvissa fall kan man kanske på grundval av ter om vad konsumenterna behöver få besked mätvärden för varans egenskaper avge ett sam- om, vad de frågar efter vid köp och vad de manfattande omdöme om varan. klagar på vid reklamationer. Efter remissbe- Det nuvarande varudeklarationssystemet är handling utformas utkast till VDN Norrn. frivilligt. Normer för varudeklarationer utarbe- Nämnden gör upp förslag till kontrollschema tas f. n. av varudeklarationsnämnden (VDN), samt kalkyl över de kostnader tillståndshavare som inrättades år 1951. Nämnden består av en åsamkas vid kontroll. Normer och regler för av Kungl. Maj:t förordnad ordförande och 13 kontrollförfarandet fastställs sedan av varu-

SOU 1973: 20 19

deklarationsnämnden. sumentråd och VDN har enligt vad jag in- Antalet normer har minskat sedan år 1968 hämtat påbörjat ett utvecklingsarbete som syftar till att göra varudeklarationerna bättre anbl. a. genom att en del slagits samman och att inaktuella dragits in. Vissa normer utnytt- passade till konsumenternas behov av information om varornas egenskaper från användjas inte alls och andra i så ringa utsträckning att konsumenten inte synes ha någon nämn- ningssynpunkt. I handelsdepartementet förbevärd nytta av varudeklarationen. Kritik har reds på grundval av konsumentutredningens också riktats mot varudeklarationerna för att betänkande en proposition angående vissa de är alltför tekniska och svåra att förstå riktlinjer för konsumentpolitiken och om inför konsumenterna. Det förekommer i viss rättande av ett konsumentverk. Avsikten är att utsträckning att VDN-märket uppfattas som propositionen skall avlämnas till 1972 års ett slags garanti. Detta förhållande kan vilse- riksdag. Jag kommer att föreslå att det nya leda konsumenterna. verket övertar de arbetsuppgifter som f. n. an- Olika utredningar har fört fram krav på att kommer på statens institut för konsumentfråbredda och utveckla varudeklarationsförfaran- gor, statens konsumentrâd och VDN. Konsudet. I betänkandet (SOU 1968: 58) Konsument- mentverket kommer sålunda att få svara för - av nya eller reviderade varudeupplysning principer och riktlinjer har 1963 utformningen års konsumentupplysningskommitté anfört att klarationsnormer och för vidareutveckling av behovet av särskilda faktameddelanden rö- metoder och förfaranden för denna form av rande varugrupper därmed minskar. Konsu- konsumentupplysning. mentutredningen har i betänkandet (SOU Vissa av de frågor rörande varudeklarations- 1971:37) - och förfarandet som förut berörts är av principiell Konsumentpolitik riktlinjer organisation föreslagit att varudeklarationerna natur. Jag syftar närmast på frågan om obliskall utformas så att de ger lättillgänglig in- gatorisk varudeklaration i vissa fall och om formation. Brukssynpunkter måste enligt ut- anmälningsskyldighet för företag som inte utredningen skjutas i förgrunden när det gäller nyttjar varudeklarationer för vilka standardivarudeklarationernas innehåll. Målet på längre serade normer finns utarbetade. Dessa frågor sikt måste vara att deklarationerna för vikti- bör utredas i särskild ordning. Jag förordar att en särskild sakkunnig tillkallas för en sådan gare produkter ger någon form av garanti beträffande väsentliga bruksegenskaper. Det är utredning. tänkbart att tillåta deklarationer endast för en Den sakkunnige bör pröva under vilka fördel enhetliga produkter som fyller vissa krav utsättningar och i vilka fall det från konsubeträffande viktiga egenskaper av intresse för mentsynpunkt kan vara påkallat att föreskrikonsumenterna vid viss användning. Utred- va skyldighet att låta varor och tjänster åtningen anser vidare, att också frågan om obli- följas av varudeklarationer. Vid prövningen gatorisk användning av deklarationer kan bli bör särskilt uppmärksammas behovet av skydd aktuell i särskilda fall. mot risker för liv eller hälsa som kan vara Vid av konsumentutred- förenade med varans användning. Detsamma remissbehandling ningens betänkande har flera instanser biträtt gäller exempelvis för varor som representerar dessa synpunkter. I ett remissyttrande har större utgifter för konsumenten. Med hänsyn också föreslagits att företag som inte använ- till den nya livsmedelslagstiftningen bör beder VDN-normer skall ha skyldighet att an- träffande livsmedel endast behovet av särskild mäla detta till av Kungl. Majzt utsedd myn- kvalitetsmärkning övervägas och då endast om dighet. detta behov inte täcks av föreskrifterna om Jag vill i sammanhanget erinra om den livsmedelsstandards. skyldighet till märkning av livsmedel som Vidare bör den sakkunnige överväga om stadgas i den nya livsmedelslagen. Frågan om det som ett alternativ till obligatorium samt obligatorisk märkning även av andra konsu- för områden, inom vilka ett obligatorium inte mentförpackningar än färdigpackade livsme- är lämpligt, är möjligt att - i likhet med vad del har berörts i nâgra remissvar över be- som föreslagits i ett yttrande över konsumentbetänkande tänkandet (SOU 1971: 18) Mått och vikt. utredningens införa anmälningsav mot. 1971: plikt eller liknande ordning för att klargöra Riksdagen har med anledning 1087 hos Kungl. Majzt anhållit om utredning orsaken till att en varudeklaration inte utav möjligheterna för en obligatorisk varude- nyttjas. klaration av monteringsfärdiga hus (NU 1971: Den sakkunnige bör också analysera förut- 3, rskr 1971:246). sättningarna för att av säkerhets- och kvalitets- Det finns anledning utgå från att de i det skäl ställa upp grundkrav för att en vara skall föregående berörda synpunkterna och försla- få deklareras och att införa kvalitetsmärkgen rörande varudeklarationssystemet beaktas ning. av myndigheter och andra som sysslar med Den sakkunnige bör vara oförhindrad att konsumentupplysningsfrågor. En särskild ar- pröva också andra åtgärder i syfte att främja betsgrupp med representanter för statens kon- användningen av varudeklarationer som är

-20 SOU 1973: 20

informa- om varan som inte omedelbart och utan bättre anpassade till konsumenternas tionsbehov. svårighet framgick av varan. Uppgifterna

Konsekvenserna av ett utbyggt varudeklara- borde vidare ha väsentlig betydelse för det med inslag av obligatorium bör tionssystem ändamål varan anskaffats för. För produkallsidigt utredas. Därvid bör den sakkunnige undersöka i vilken utsträckning ett dy- ter som inte lämpade sig för sådan deklarabl.a. tion i stället kvalitetsmärkning. likt system för med sig tekniska handelshinder. föreslogs Han bör också pröva i vad mån konkurrensen Kvalitetsmärkning innebar antingen att va-

kan komma att begränsas samt undersöka ef- som utvisade att den ran åsattes ett märke fekterna härav från konsumentsynpunkt. Evenminimikrav eller att på tuella för småföretagen bör också fyllde uppställda problem För- och nackdelar med att varan endast vilken av flera kvaliuppmärksammas. angavs föreskriva grundkrav vid Varudeklarationer tetsklasser den tillhörde. samt med att införa kvalitetsmärkning bör Konsumenten borde, framhöll utredningäven noga prövas bl. a. med hänsyn till verken, ha tillgång till information i köpögonningar på produktutvecklingen. förordade därför en Till ledning vid bedömningen kan tjäna er- blicket. Utredningen farenheterna i Sverige av den skyldighet till märkvidgad användning av upplysande som stadgas för livsmedel i varumärkning, av konsumtionsvaror. i kraft ning och etikettering den nya livsmedelslagen som trädde Utredningen framhöll att sådan varuuppden l januari 1972. Utländska erfarenheter bör även beaktas. Jag vill därvid nämna att lysning även skulle främja försäljningsper-

Norge sedan år 1968 har en särskild lag som sonalens kunnighet, medverka till utveck-

ger regeringen befogenhet att utfärda märk- effekav bättre reklam och befordra ling ningsföreskrifter för varor avsedda att säljas tivare konkurrens. Varudeklarationer och till konsumenter. Den bör kunna också kvalitetsmärkning. borde införas på frivilligsakkunnige pröva mellan intresserade andra frågor som hänger samman med varu- hetens väg i samarbete deklarationsverksamheten. Arbetet bör bedriparter på varumarknaden. Tvångsmässiga vas skyndsamt. i form av märkingripanden via lagstiftning Reklamutredningen överväger, enligt vad jag nings- och deklarationsplikt ansågs av utinhämtat, frågan vilka krav som från informakan ställas på reklamen. Denna vara förenade med såväl admitionssynpunkt redningen fråga hänger delvis samman med Varudeklara- nistrativa som lagtekniska svårigheter. Även tionsverksarrtheten. Den sakkunniga bör därandra risker skulle vara förbundna med en för samråda med reklamutredningen. Vidare Å ena sidan kunde stanbör den sakkunnige följa arbetet inom den deklarationsplikt. för att utveckla varudeklarationer dardiserade minimikvalitetsfordringar tenarbetsgrupp som VDN tillsatt med representanter från och på så sätt dera att bli maximistandard konsumentrådet. Han bör också hålla kontakt minska en önskvärd kvalitets- och priskonmed berörda organisationer. kurrens. Å andra sidan kunde följa att va-

ror som inte uppnådde minimikraven men 1.2 Bakgrund till utredningsuppdraget som för viss användning hade tillräcklig

Vårt nuvarande varudeklarationssystem till- kvalitet icke kunde säljas. Ett obligato-

kom av 1946 års utredning an- rium kunde dessutom verka som indirekt på förslag kvalitersforskning och konsument- och hämma utvecklingen av gående importskydd Utredningen hade funnit att önskvärd kvalitets- och priskonkurrens från zzpplysningk förekommande varuinformation inte gav Utredningen framhöll slutimportländerna. konsumenten vägledning för att att det här var fråga om för vårt tillräcklig ligen

välja produkt som var lämpad för eget be- land tämligen nya medel att värna om kon-

hov. För att underlätta för konsumenten att sumenternas intressen. Det syntes därför

bedöma varors förtjänster i olika avseen- vara lämpligt att pröva sig fram under fria-

den ansåg utredningen att uppgifter borde re former än vad en lagstiftning kunde

lämnas om varors innehåll och egenskaper. erbjuda. Framförallt måste själva grund-

Uppgifterna borde lämnas i form av enhet-

Man borde i deklaralig varudeklaration. 1 SOU 1949: 18, Kvalitetsforskning och kon-

tionsarbetet inrikta sig på sådana uppgifter sumentupplysning.

SOU 1973: 20 21

valen för den föreslagna formen av varu- tionerna samt att ge butikspersonalen bättre

upplysning finnas, nämligen till insikter möjligheter om varudeklarationssystemet.

enhetlig provning och objektiv värdering Konrumenturrednirzgen* ansåg att frågan av egenskaper hos varorna. På många vikom obligatorisk användning av deklaratio-

tiga varuområden förelåg ännu inte så- ner kunde bli aktuell i särskilda fall. Dedana möjligheter och i första hand gällde klarationerna måste ge lättillgänglig infordet sålunda att skapa själva förutsättning- mation. Målet på längre sikt måste vara att arna för varuupplysningen. deklarationerna för viktigare produkter gav Ett centralt organ, en varumärknings- någon form av garanti för väsentliga bruks-

nämnd, föreslogs få hand om varudeklara- Vid egenskaper. remissbehandlingen av tioner och kvalitetsmärkning inom samtliga konsumentutredningens betänkande tog fle-

konsumtionsvaruområden. Ett intimt sam- ra remissinstanser upp frågan om obligatoarbete mellan nämnden och Sveriges stan- riska varudeklarationer, bland dem Koo-

dardiseringskommission (SIS) förutsattes? I perativa förbundet (KF), Landsorganisationämnden skulle olika intressenter vara renen i Sverige (L0) samt Tjänstemännens

presenterade. Nämnden skulle utgöra ett Centralorganisation (TCO). Dessa organisacentralt samarbetsorgan med uppgifter att tioner föreslog också i ett gemensamt yttskapa enhetliga normer, att stödja och ta rande en särskild anmälningsplikt för före-

initiativ till varumärkning, att rätt som inte bevilja tag nyttjar VDN-normer (jfr att använda visst varumärke samt att verk- VU:s direktiv).

ställa kontroll av Inhemska märkningen. I prop. 1972:335 uttalade departements-

tillverkare och importörer skulle ha samchefen att huvudprincipen beträffande kon-

ma möjligheter att deklarationsutnyttja sumenternas behov av information vid val

systemet. mellan olika borde produkter vara att det På grundval av betänkandet inrättades ålåg företagen att lämna sådan information. år 1951 Varudeklarationsnänznden, VDN. Härvid erbjöd varudeklarationsförfarandet Betänkandets förslag om kvalitetsmärkning en möjlighet som låg nära till hands. I hit-

realiserades däremot inte. tillsvarande varudeklarationsverksamhet ha- I VU:s direktiv nämns 1963 års konsude det varit svårt att tillräckligt snabbt fâ

mentupplysningskomrvzittés betänkande3. fram deklarationer som varit anpassade ef- Kommittén ansåg det viktigt att utveckla ter konsumenternas behov av information och bredda varudeklarationsförfarandet. och att sprida användningen av sådana de-

Därmed skulle behov av särskilda faktaklarationer, framhöll departementschefen. meddelanden på grundval av jämförande Denne förklarade också att det i framtiden varuprovningar minska rörande varugrup- var en viktig uppgift inom konsumentpoli-

per, som deklarerades. tiken Provningsorganens att utveckla varudeklarationssystemet roll kunde begränsas till forskning samt un- och att verka för att varudeklarationer

dersökning av varor som ej deklarerades, kom till användning i mera vidsträckt omprovning av varor som fabrikanterna ej ville fattning. deklarera samt utarbetande av samman- I motioner” i anledning av prop. 1972: 33

ställningar över förekommande varudekla- ?För närmare upplysning om SIS verksamrationer. Kommittén menade att informahet se bilaga 9. tion skulle komma fram snabbare med ett 3SOU 1968: 58, Konsumentupplysning -

breddat deklarationsförfarande. En principer och riktlinjer. fördel - 4SOU 1971:37, Konsumentpolitik riktmed var från samhällets

deklarationer syn- linjer och organisation samt SOU 1971:86,

punkt att företagen själva svarade för kost- Bilen och konsumenten.

5Kungl. Maj:ts proposition nr 33 år 1972 naderna för deklarationer och kontrollprov- med förslag till riktlinjer för och organisation ning av deklarerade varor. Men kommittén av samhällets konsumentpolitik m. m. betonade också behovet av att lära konsu- 5 Mot. 1972: 153; mot. 1972:269; mot. 1972:

1549; mot. 1972:1551; mot. 1972:1554; mot. menterna att rätt läsa och förstå deklara- 1972: 1556.

SOU 1973: 20

föreslogs att obligatorisk deklaration skulle centrerat sitt utredningsarbete på princiinföras områden, exempelvis dyr- piella rättsliga och ekonomiska spörsmål i på olika bara tekniska hushållsapparater, bilar, fri- samband med varudeklarationer. Som uttidsbåtar, lägenheter och skor. Näringsut- talas i direktiven har det ankommit på en skottet uttalade i anslutning till dessa mo- särskild arbetsgrupp med representanter tioner bl. a. att riksdagen inte borde före- från både statens konsumentråd och VDN gripa den pågående varudeklarationsutred- att lägga fram förslag i fråga om varudeningens resultat genom att besluta om in- klarationernas utformning i praktiken. Detförande av obligatorisk varudeklaration. ta arbete har pågått parallellt med VU:s Det var enligt utskottet angeläget att en arbete och fortsätter nu inom konsumentav detta slag inte före- verket. Det har varit en förutsättning för ingripande åtgärd togs innan konsekvenserna därav klarlagts. VU:s arbete att det ankommer på i första Utskottet underströk att tillsättandet av ut- hand konsumentverket att praktiskt utforredningen kunde uppfattas som vittnesbörd ma nya varudeklarationer och att därvid särskilt beakta konsumenternas behov av om en positiv inställning till ett system med i viss utsträckning varudekla- information om varornas egenskaper från obligatoriska rationer. Motionerna angående varudekla- användningssynpunkt. ration i fråga om skor och om importerade I enlighet med direktiven har utredningvaror i allmänhet borde överlämnas till ut- en övervägt frågan om särskild kvalitetsbeslöt i enlighet med märkning av livsmedel. Utredningen har redningen. Riksdagen utskottets hemställan. därvid funnit att behovet av sådan märk- Maj:t överlämnade i anledning ning blir i hög grad beroende av i vilken Kungl. i saken7 motionen livsmedelsverket kommer att av riksdagens skrivelse utsträckning 1972: 269 om varudeklaration utnyttja möjligheten att fastställa livsmeobligatorisk av skor och motionen 1972: 1556 avseende delsstandard enligt livsmedelslagen (7 §). varudeklaration av importerade varor till Med livsmedelsstandard menas att bestämd VU. sammansättning eller beskaffenhet i övrigt Vidare över- föreskrivits för livsmedel av visst slag. Behar Kungl. Maj:t till VU lämnat skrivelse om utredning hovet av kvalitetsmärkning vid sidan av livsriksdagens av möjligheterna för en obligatorisk varu- medelsstandard kan med hänsyn till den deklaration hus-“ä korta tid som livsmedelslagen varit i kraft av monteringsfärdiga naturligt nog ännu inte överblickas. Enligt uppgifter som VU erhållit från livsmedels- 1.3 Avgränsning av ittredningsuppdraget verket har emellertid livsmedelsstandard Det har varit en utgångspunkt för utred- redan utfärdats för vissa livsmedel och yträtt ut- terligare sådana föreskrifter komrner att ningens arbete att varudeklarationer formade kan utgöra ett viktigt led i den in- utfärdas undan för undan. VU har mot formation som konsumenterna bör ha till- denna bakgrund inte funnit lämpligt att gång till vid köp av varor och tjänster. nu närmare gå in på frågan om kvalitets- Däremot har det inte legat inom utred- märkning av livsmedel. ningsuppdraget att närmare analysera varudeklarationernas roll som informations- 1.4 Genomförande av uppdraget bärare och det samspel som bör förekomma mellan varudeklarationer och andra infor- Principfrågorna har bedömts mot bakgrund mationskällor på konsumentområdet. Detta av bl.a. litteraturstudier samt synpunkter är en uppgift som det ankommer på re- inhämtade från konsument- och näringsklamutredningen att behandla. VU får således i den delen hänvisa till reklamutred- 7 NU 1972:40, rskr 1972: 225. 3NU 1971: 3, rskr 1971:246. ningen”. 9Se bl. a. SOU 1972:7, Reklam II Beskriv- VU har i enlighet med direktiven kon- ning och analys, särskilt s. 172-228.

SOU 1973: 20 23

livsföreträdare och från och halvstatliga tagit i ett möte i Haag med den internatio-

statliga organ. Här kan nämnas bostadssty- nella varudeklarationsorganisationen, Inter-

relsen, statens konsumentrâd, statens institut national Labelling Centre (ILC). för Konsumentfrågor, statens pris- och kar- har funnit Utredningen det angeläget att tellnämnd, statens statens livsmedelsverk, som bakgrund till sina bedömningar av ef-

provningsanstalt, statens institut för före- fektiviteten i hittillsvarande deklarationssys-

tagsutveckling samt varudeklarationsnämn- tem undersöka i vilken utsträckning varuden (VDN) och Sveriges standardiserings- deklarationer f. n. används. Utredningen har kommission. Underhandskontakt har tagits därför givit Handelns utredningsinstitut med konsumentverket. Samråd har fortlö- (HUI) i uppdrag att undersöka täcknings-

pande skett med reklamutredningen. graden i detaljistledet av nuvarande VDN-

På konsumentsidan har VU haft över- För system. vissa utvalda varor har bl.a. läggningar med representanter för bestämts LO, den andel av samtliga på markna-

TCO, KF, Hushållsläramas den riksförening förekommande artiklar, som är föroch Husmodersförbundet hem och sam- sedda med VDN-deklaration, anrespektive hälle. Organisationerna har därvid varit re- nan varudeklaration. Närmare uppgifter om presenterade i en särskild referensgrupp för undersökningens uppläggning, genomföranvarudeklarationer. de och resultat lämnas i kapitel 6 samt i VU har på näringslivssidan haft överbilaga 5 till detta betänkande.

läggningar med en av Sveriges industriför- VU har disponerat betänkandet så att

bund bildad referensgrupp för varudeklara- 2-5 kapitel ger en inledande redogörelse tioner. I gruppen har ingått företrädare för för svenska och utländska förhållanden

dels Sveriges industriförbund, Sveriges samt grunderna för skilda deklarationssygrossistförbund och Sveriges hantverks- och stem. I kapitel 6-11 redovisas VU:s över-

industriorganisation (SHIO), dels enskilda väganden och förslag.

näringsidkare. Härutöver har synpunkter

inhämtats direkt från representanter för

bl.a. Sveriges grossistförbund, Sveriges

köpmannaförbund, Dagligvamleverantörers förbund och 1.5 Terminologiska frågor Kemisk-tekniska leveran-

törsförbundet, Svensk

industriförening, Med begreppet märkning avses i det följan-

Svenska annonsörers Svenska föförening, de på själva produkten anbringad, instansad

retagares riksförbund, Svenska reklamby- eller vid produkten i form av etikett e. d.

râförbundet och marknadsför- Sveriges fäst varuinformation.

bund. Lantbrukarnas riksförbund har be- Med begreppet varudeklaration avses retts tillfälle yttra sig över utredningsfrå- standardiserad, be-

konsumentupplysande

gorna. skrivning av en vara, knuten till varan vid I bilaga 6 redovisar VU de skriftliga köptillfället.

och muntliga synpunkter som lämnats vid Med grundkrav som villkor för deklara-

olika hearings. tion avses att en deklarerad vara garante- Vid studiebesök i Köpenhamn och Oslo ras hålla viss standard beträffande det in-

har VU haft överläggningar med represen- nehåll eller de egenskaper grundkraven avtanter för berörda och institudepartement ser. Dä grundkraven gäller varan i dess

tioner. I Köpenhamn har insynpunkter helhet vägs varans egenskaper samman till

hämtats från företrädare för handelsmi-

ett slutomdöme, s. k. kvalitetsmärkning.

nisteriet och Forbrugerkommissionen samt Med obligatorisk deklaration avser VU i Oslo från dåvarande departementet for lagstadgad skyldighet att deklarera varor

familie- og

forbrukersaker ,samt från Vare- på bestämt sätt.

fakta-Komiteen. och Forbrukerrådet.

Utredningen hänvisar i denna del också VU:s huvudsekreterare har därjämte del- till kapitel 5.

SOU 1973: 20

2 Märkningsföreskrifter i svensk speciallagstiftning

2.1 Allmänna synpunkler 2.2 Livsmedelsområdet

Tvingande bestämmelser om märkning av 2.2.1 Märkningsföreskrifter enligt livsmedelsvaror förekommer i ett flertal olika special- lagen författningar. Vanligen ingår märkningsbestämmelsen som en detalj i ett större korn- Enligt livsmedelslagen (1971: 511) och livst. ex. avseende tillverk- medelskungörelsen (1971:807) skall färdigplex av föreskrifter förpackade livsmedel (undantag för livsmening, sammansättning, försäljning, registrering eller hantering av varan. Syftet med del vägande mindre än 25 gram eller mer märkningsbestämmelsen är i regel att skyd- än 25 kilogram) märkas med följande uppda den som använder eller eljest tar be- gifter? fattning med varan till liv, hälsa eller 1. livsmedlets slag kerhet, men även andra former av konsu- 2. livsmedlets sammansättning mentskydd kan vara motivet, t. ex. kvalitets- 3. livsmedlets nettovikt eller nettovolym kontroll eller skydd mot förfalskade varor. 4. anvisning hur livsmedlet skall förvaras I det följande lämnas en översiktlig redo- om förvaringssättet är av betydelse för livsgörelse för märkningsbestämmelser på kon- medlets hållbarhet sumentvaruområdet. Redogörelsen är i prin- 5. beräknad hållbarhetstid, i fråga om (l) till sådana märkningsbestäm- livsmedel som kan antas bli otjänligt till cip begränsad melser som är föreskrivna i författning och människoföda inom 30 dagar från förpacksom innebär att varan inte får säljas eller (2) livsmedel vars hållbarhet är ningsdagen, överlåtas utan att vara försedd med före- beroende av att det förvaras på särskilt sätt skriven Det bör emellertid obser- samt (3) djupfrysta livsmedel; hållbarhetsmärkning. veras att vissa formellt frivilliga men i märkningen skall i fråga om (1) och (2) utvisa sista förbrukningsdag vid förvaring enpraktiken tvingande märkningsföreskrifter förekommer. Exempel härpå är Svenska ligt angiven förvaringsanvisning och i fråga Gasföreningens godkännandemärke för ga- om (3) beräknad hållbarhet efter inköpet solapparater. I dessa fall innebär märkning- vid olika förvaringssätt en en kvalitetsgaranti, men det är i och 6. förpackarens eller tillverkarens namn för sig tillåtet att sälja varor utan dessa eller firma samt hemort märken. 1 Dessa märkningsbestämmelser träder i kraft den 1 juli 1973. Intill dess gäller märkningsbestämmelserna i livsmedelsstadgan (1951: 824).

SOU 1973: 20 25

7. sådana uppgifter i övrigt av betydelse tillsatser Av livsmedelsverkets föranges. för konsumenterna som föreskrives av livsteckning över godkända livsmedelstillsatser “medelsverkeL sålunda bl.a. att förekomsten av framgår Livsmedelsverket kan föreskriva märk- sackarin i livsmedel, av kinin i drycker, av även av annat livsmedel ning än färdig- färgämnen i fiskkonserver, av nitrit och salförpackat. peter i vissa köttvaror och fiskvaror skall

Enligt lagen (1971: 1081) om bestämning anges. tav volym och vikr, som träder i kraft den Förvaringstemperatur skall anges för kyl- 1 juli 1973, skall riktigheten av volym- konserv, kylvara och färdigförpackat djupoch viktuppgift på färdigförpackad vara av färfryst livsmedel. Hållbarhetsmärkning kontrolleras genom stickprovsundersökning. livsmedel skall digförpackat djupfryst ange Undersökningen skall göras av myndighet den beräknade hållbarheten i frysutrymme. som Konungen bestämmer och får företas köldfack, kylskåp och rumstemperatur. Så- ?hos yrkesmässig tillverkare, importör, för- dant livsmedel skall också märkas med upppackare, grossist och detaljhandlare. F.n. Storförtiningsanvisning (undantag glass). finns märkning med uppgift om vikt och för storkök etc. skall märkas med packning volym föreskriven endast beträffande fär- samma som motsvarande uppgifter färdigdigförpackat livsmedel. Konungen har ännu förpackade livsmedel. Grossistförpackningar inte bestämt vilken som skall myndighet med färdigförpackade livsmedel skall märanförtros stickprovskontrollen. kas med samma uppgifter som det färdig- Ansvaret för märkningen åvilar livsmedlet förpacka- förpackade i fråga om livsmedren i fråga om livsmedel som färdigförpac- lets slag, förvaringsanvisning och hållbarkas inom landet och i övriga fall den som hetstid. först saluhåller livsmedlet. I livsmedelsverkets den 26 kungörelse För att tillgodose konsumentintresset kan maj 1972 (SLV 1972: 19) med särskilda belivsmedelsverket föreskriva att särskild be- stämmelser om märkning av färdigförpackateckning skall vara förbehållen livsmedel av de livsmedel föreskrivs bl. a. att i fråga om visst slag. livsmedel som tillförts spad, sås, gelé eller Livsmedelsverket har i tillämpningskun- liknande såväl hela innehållets vikt som görelse till livsmedelslagen och livsmedels- vikten av livsmedlet utan spad etc. skall ankungörelsen den 21 december 1971 (SLV om livsmedel som beges och att i fråga 1972: 4) bl.a. meddelat vissa ytterligare står av mer än en råvaruingrediens kvan-

märkningsbestämmelser. Sålunda skall livs- titeten använd råvara skall anges var för medel märkas med kylkonserv, djupfryst sig i fråga om köttvara, fiskvara. vegetabieller kylvara om de överensstämmer med i lisk proteinvara, potatis och grönsaker/r0t-

kungörelsen angivna definitioner frukter på sådana (till 100 g vara har använts . . .). varor. Kött, fisk, kräftdjur och blötdjur som Köttslag, fiskslag och organslag skall anvarit frysta skall märkas med uppgifter här- deklaration av ges. Vid livsmedelstillsats om. Innehållsdeklaration skall, i den ut- får i vissa fall särskilda gruppnamn använsträckning och på det sätt som anges i sär- das. Även förpackningsdag skall anges vid skild kungörelse, ange den genomsnittliga av hållbarhetsmärkning färdiglagad mat kvantiteten av eller proportionerna mellan vars beräknade hållbarhet är högst 30 dalivsmedlets beståndsdelar och i övriga fall gar. Maltdrycker, och vin skall spritdrycker livsmedlets beståndsdelar i fallande storleks- märkas med alkoholhalten, för maltdrycker ordning, så att konsumenten får en till- i viktprocent och för spritdrycker och vin i fredsställande uppfattning om livsmedlets volymprocent. användbarhet och värde. Om livsmedlet sa- Utöver nyssnämnda generella märkning.:luhålles under särskild uppgift att innehålla bestämmelser förekommer särskilda märkvisst näringsämne skall dettas art och halt ningsbestämmelser i olika av livsmedels-

anges. I vissa fall skall arten och halten av verket utfärdade föreskrifter för skilda

26 SOU 1973: 20

i livsme- 2.2.2 Köttbesiktning m. m. varugrupper? Sålunda föreskrivs

vdelsverkets den 18 april 1972 kungörelse och oljor Kött som godkänts vid besiktning enligt (SLV 1972: 18) om ätbara fetter om köttbesiktning m. m. dels vissa livsmedelsstandard, vilka skall lagen (1959: 99)

livsmedelsbeteckning- skall enligt köttbesiktningskungörelsen .gälla som förbehållna dels bl.a. att eller märke .ar enligt livsmedelslagen, (1968: 406) förses med stämpel och som utmärker godkännandet. Lantbruks- »oblandade vegetabiliska fetter oljor är tillsynsmyndighet för köttbeskall saluhållas under beteckning som an- styrelsen

råvaran (kokosfett, olivolja etc.) och siktningen. ger Enligt förordningen (1956: 413) om klasatt fetthalt i gram per 100 gram och den gehalten mättade i pro- sificering av kött för vilken jordbruksnämnnomsnittliga fettsyror halten och den den är tillsynsmyndighet skall kött av nötcent av den totala fettsyror halten kreatur, häst, får eller svin efter godkänd ,genomsnittliga linolsyra (fleromättad besiktning underkastas särskild bedömning fettsyra) i procent av den totala mängden av köttets kvalitet samt förfettsyror skall anges i vissa fall. för avgörande lämnas ses med stämplar angivande den kvalitets- Särskilda märkningsföreskrifter om klass till vilken köttet hänförts vid klassiockså i livsmedelsverkets kungörelse den 13 juni ficeringen. Motsvarande gäller för kött som .nziölk och vissa mjölkprodukter Förutom bestämmel- godkänts vid undersökning av importerat 1972 (SLV 1972:22). :ser om livsmedelsstandard och förbehållna kött.

förekommer bl.a. Obligatorisk kvalitetskontroll förekommer livsmedelsbeteckningar fetthalt vid utförsel av kött, vissa fiskprodukter, bestämmelser om märkning med

och mellan smör, ost, ägg och potatis. med proportionerna mjölkpulver och vatten vid framställning av mot-

svarande flytande produkt.

I kungörelsen den 13 juni 1972 (SLV

om ost, ;nargarinost och mexvara 1972:23) föreskrivs också livsmedelsstandard och för- 2.2.3 Kylhuslagrade konserverade ägg behållna livsmedelsbeteckningar. Bland de

kan Enligt kungörelsen (1943: 288) om märkning särskilda märkningsbestämmelserna av kylhuslagrade och konserverade ägg skall nämnas att djurslaget skall anges om mjölk än nötkreatur använts, att varje sådant ägg märkas med ordet kylhusfrån annat djur ägg eller angiven märkning. Det ankomfetthalten skall anges (får t.v. anges med mer på jordbruksnämnden att övervaka effetthaltsmärke), att hel ost skall förses med eller tillverk- terlevnaden av dessa bestämmelser. uppgift om tillverkningsdag och att importerad vara skall ningsvecka märkas med tillverkningsland. Märkningsbestämmelser förekommer ock-

så i de föreskrifter som livsmedelsverket

utfärdat beträffande industriskalad potatis 2.2.4 Nordhavsräka

(SLV 1972: 33), kaffe och kaffepulver (SLV socker och honung (SLV 1972: Enligt kungörelsen (1935: 478) skall embal- 1972:35), lage vari nordhavsräka införs till riket, lik- §36), saft, juice och sylt m. m. samt läskem. m. som emballage vari införd nordhavsräka drycker (SLV 1972:37), glassvaror och bageripro- försänds inom riket, vara âsatt tydlig upp- (SLV 1972:38), spannmåls- »dukter (SLV 1973: 1) samt ägg och äggpro- gift om innehållet och ursprungslandet.

dukter (SLV 1973: 2). Förstnämnda bestäm-

melse träder i kraft den 1 juli 1973 och 3 Till dess sådana bestämmelser utfärdats gälbestämmelser den 1 januari 1974. övriga ler bestämmelserna i 8 kap. livsmedelsstadgan

(1951: 824).

SOU 1973: 20

2.2.5 Maltdrycker skrivs i kungörelsen (1963: 411) om tillämpningen av giftförordningen att vid överlå- Enligt förordningen (1960: 253) om tillverk- telse av gift förpackningen skall vara märkt ning och beskattning av malt- och läske- med varans namn och dess karaktär av gift, drycker skall kärl och behållare som ut- säljarens och tillverkarens/importörens lämnas från vara märkt namn eller firma tillverkningsställe samt postadress, samt fömed tillverkarens namn eller tillverknings- reskrift att varan skall förvaras oåtkomlig ställe eller varumärke samt, beträffande för barn och vid överlåtelse av vådligt maltdrycker, med varuslag (lättöl, öl, stark- änzne med varans namn och dess karaktär öl) och i fråga om öl typbeteckning, samt i av vådligt ämne, uppgift om de med varan fråga om läskedrycker med dryckens be- förbundna riskerna, i form av kortangivna nämning. Enligt ölförsäljningsförordningen fattad varningstext, förpackarens/importö- (1961: 159) skall importerat öl före utläm- rens namn eller firma samt postadress samt ningen från tullverket märkas med tillver- föreskrift att varan skall förvaras oåtkomkarens namn och med varuslag och typ. lig för barn. Dessutom skall, om detta inte

Enligt rusdrycksförsäljningsförordningen framgår av namnet och giftnämnden inte

(1954:521) skall importerat starköl före föreskrivit annat, i märkningen anges vilket utlämnandet från partihandelsbolaget mär- eller vilka ämnen som ger varan dess hälsokas med tillverkarens namn och med varu- farliga egenskaper. skall vara Uppgifterna slaget. Tillsynsmyndighet beträffande här på svenska språket och anbringade på framavsedd märkningsplikt är riksskatteverket. trädande plats med iögonenfallande text i tydlig stilart. De skall genom färg, typografi o. d. skilja sig från övrig text på för- 2.3 U rsäde packningen. Giftnämnden har i kungörelse den 16 mars Enligt förordningen (1967: 139) om obliga- 1967 meddelat föreskrifter rörande utformtorisk plombering av utsädesvara och om ningen av märkning av hälsofarlig vara. Såväxtförädlingsavgift skall utsäde av pota- lunda skall en varas karaktär av gift anges tis, stråsäd etc. inte avlämnas till köpare, genom ordet gift jämte särskilt märke som kan antas använda det till utsäde eller (giftmärke) en dödskalle som upptagande föra ut det ur landet, annat än i förpack- bildsymbol. En varas karaktär av vâdligt ning som är försedd med plomberingsbevis ämne skall anges med ordet vådligt. Varenligt bestämmelserna om statsplombering ningstext för vâdligt ämne, vilken skall inav utsädesvara. Beträffande frö, som ej fal- nehålla upplysning om de väsentliga risker ler under plomberingstvånget. skall säljaren som kan vara förknippade med varan och enligt lagen (1928:289) angående handel dess användning, skall vara placerad inom med utsädesvaror skriftligen för särskild, ram. köparen kraftig Märkningen skall ha uppge bl.a. säljarens namn och adress samt gul botten med bildsymbol, ramar och text fröets slag, sort och grobarhet. isvart. Tillsynsmyndighet är lantbruksstyrelsen. Om gift eller vådligt ämne använts vid framställning eller behandling av vara utan att den framställda eller behandlade varan är att betrakta som hälsofarlig men hälso- 2.4 Gifter och andra hälsofarliga var0r3 risk kan befaras uppstå vid användningen, Enligt giftförordningen (1962: 702) skall skall enligt 22 § 1 mom. giftförordningen hälsofarlig vara vid utlämnande från till- uttrycklig härom meddelas. varning verkningsställe och försäljningsställe vara märkt på sådant sätt att riskerna för förgiftning eller annan skada genom varan i möjligaste mån begränsas. Sålunda före- 3 Se även 2.7.

SOU 1973: 20

Varningstexten skall placeras inom särskild, 2.5 Bekämpningsmedel* ram. Ordet bekämpningsmedel, fakraftig roklass och varningstext skall utföras i svart

Enligt bekämpningsmedelsförordningen

bekämpningsmedel vid ut- på gul botten med ramar i svart. (1962: 703) skall lämnande från tillverkningsställe och för-

vara märkt på sådant sätt säljningsställe att riskerna för förgiftning eller annan ska- 2.6 PCB-varal* da genom medlet i möjligaste mån begrän-

sas. Enligt kungörelsen (1963: 442) om till- Enligt PCB-lagen (1971: 385) och PCB-kunsådan PCB-vara lämpningen av bekämpningsmedelsförord- görelsen (1972: 34) skall skall sålunda vid överlåtelse av be- som inte får saluhâllas utan tillstånd (t. ex. ningen vara märkt målarfärg) vara tydligt märkt med uppgift kämpningsmedel förpackningen med av giftnämnden fastställd och i regi- om dess innehåll av polyklorerade bifenyler

för medlet påskrift, (PCB). Tillsynsmyndighet är naturvårdsverstreringsbeviset angiven namn eller firma ket. tillverkarens/importörens samt postadress, numret på tillverkningsenhet eller annan uppgift för identifiering av

varuparti samt, i fråga om medel som lätt 2.7 Hälso- och mil jöfarliga varor sönderdelning eller annan förändundergår ring, tid inom vilken medlet bör användas. Miljökontrollutredningen avgav 1972 ett beinte SOU 1972:31, Lag om hälso- Av märkningen skall, om giftnämnden tänkande, även namn och varor. I anledning av beföreskriver annat, framgå och miljöfarliga och tänkandet har Kungl. Majzt i februari 1973 mängd på verksamma beståndsdelar namn och vådliga äm- avlâtit en proposition till riksdagen (prop. på ev. andra gifter nen. Vidare gäller samma bestämmelser rö- 1973: 17). Lagen är avsedd att ersätta gift-

rande märkningens typografi etc. som i frâ- förordningen, bekämpningsmedelsförord-

och PCB-lagen. Den kommande ga om gifter. I fråga om bekämpningsmedel ningen av klass 1 skall även säljarens namn eller lagen blir i första hand tillämplig på

samt Särskilda ämnen och beredningar som med hänsyn firma postadress anges. finns i fråga om be- till sina kemiska eller fysikalisk-kemiska märkningsföreskrifter och hantering kan befaras medtat utsäde. egenskaper eller i miljön samt I cirkulär den 27 juni 1967 har giftnämn- föra skada på människor sådant ämne eller beden i syfte att främja en mera enhetlig vara, som innehåller för vederbö- i den mängd eller form att varan märkning och att underlätta redning före- och med hänsyn till sin hanterande tillverkare att följa gällande därigenom röran- kan befaras medföra skada på mänskrifter, meddelat vissa anvisningar ring niskor eller i miljön. Lagens bestämmelser de märkning av registrerat bekämpningsmefast- kan efter Kungl. Majzts förordnande även del. Sålunda skall den av giftnämnden ställda tillämpas på andra varor, oavsett vilka slags benämningen anbringas på sådant identitet inte skadeeffekter varorna medför, under förutsätt att tvekan om medlets kan råda. Ordet skall sättning att det är av särskild betydelse bekämpningsmedel om faroklass anbringas skilt från hälso- eller miljöskyddssynpunkt. jämte uppgift annan text och inom särskild ram Enligt propositionen skall den som hanfrån överst i mitten mest iögo- terar eller importerar hälso- och miljöfarlig på förpackningens nenfallande sida eller del samt på motsva- vara vidta de skadeförebyggande åtgärder som erfordras. Varan skall märkas tydligt rande sätt på dess frånsida om text förekomav betydelse från hälso- elmer på denna sida. I anslutning till med- med uppgifter skall fastställd om ler miljöskyddssynpunkt. Vidare kan Kungl. lets benämning uppgift användningsområde, övrig varningstext och i förekommande fall giftmärke anbringas. 3 Se även 2.7.

SOU 1973: 20 29

Maj:t eller myndighet som Kungl. Majzt bl. a. följande för anmärkningsföreskrifter bestämmer meddela närmare föreskrifter nat läkemedel än farmaceutisk specialitet: om märkningsskyldigheten. Läkemedlet skall vara åsatt etikett med uppgift om dels apotekets namn, dels läkemedlets art och sammansättning genom dess. benämning i gällande eller - 2.8 Läkemedel farmakopé med tillägg av uppgift varifrån benämning- Enligt en hämtats läkemedelsförordningen (1962:701) dess benämning i annan pâ skall läkemedel vid utlämnande vara full- apoteken handbok om gängse eller, dylik ständigt deklarerat med avseende på sam- benämning saknas, fullständig deklarationmansättning samt halt av ingående be- med avseende på sammansättning och halt stândsdelar. Socialstyrelsen äger utfärda sär- av ingående beståndsdelar. Etiketten skall skilda föreskrifter om märkning av läkeme- vara vit om läkemedlet är avsett till invärdel. tes bruk och röd om det är avsett till ut- Enligt socialstyrelsens kungörelse angå- värtes bruk. Etikett till läkemedel, som är ende märkning av farmaceutiska specialite- färdigberett för injektion, skall vara vit ter (märkningskungörelsen) den 18 juni 1968 med ett diagonalt från nedre vänstra hörskall farmaceutisk specialitet vara märkt net gående rött streck. med: Vidare skall i märkningen ingå 1. specialitetens benämning bestående av a) påskriften Förvaras oåtkomligt för namn och läkemedelsform samt - då så barn, om läkemedlet inte är avsett för erfordras styrka sjukvårdsinrättning eller därmed jämförlig_ 2. deklaration förbrukare 3. uppgift om förpackningens storlek b) påskriften Utvärtes, om läkemedlet 4. tillverkarens namn eller firma - för är avsett för utvärtes bruk utländsk specialitet får även ombudets c) påskriften om läkemedlet Omskakas, namn eller firma anges är uppdelat eller kan komma att uppdelas. 5. tillverkningssatsens beteckning i faser 6. texten Förvaras oåtkomligt för barn”, d) påskriften För om läkeinjektion, såvida inte annat medlet socialstyrelsen medgivit är färdigberett för att insprutas i 7. anvisning, som enligt av socialstyrel- kroppens vävnader eller blodbanor sen meddelad särskild föreskrift skall åsäte) anvisning om lämpligt förvaringssätt i tas speciäliteten. fråga om läkemedel, som är känsligt för- Då det krävs för rätta specialitetens värme. luftfuktighet eller dylikt, samt handhavande eller för undvikande av skada, f) annan anvisning, som enligt gällandeskall märkningen omfatta även: farmakopé eller av medicinalstyrelsen med-- 8. föreskrifter om specialitetens förva- delad föreskrift skall åsättas ifrågavarande ring läkemedel. 9. tekniska anvisningar för specialitetens handhavande och bruk 10. varningsföreskrifter. 2.9 Preventivmedel Uppgift om normaldosering jämte indikation får ingå i märkning, om socialsty- Enligt kungörelsen (1970: 149) om handel relsen medgivit det. med preventivmedel och kungörelsen specialitet, vars hållbarhet inte översti- (1959: 327) om införsel till riket av prevenger 3 år, skall vara åsatt utgångsdatum. tivmedel måste för att få preventivmedel Kungl. Medicinalstyrelsens kungörelse an- säljas eller importeras vara godkända av gående förordnande och utlämnande av socialstyrelsen med avseende på beskaffenläkemedel från m.m. apotek (receptkungö- het och märkning. relsen) den 15 november 1965 innehåller om kontroll Socialstyrelsens kungörelse av

30 SOU 1973: 207

bränsle eller lösden 25 augusti 1971 inne- göres av motordrivmedel, preventivmedel skall vara märkt med ordet håller bl. a. följande märkningsföreskrifter: ningsmedel, skall om behållaren rymmer mer med preventivmedel Brandfarligt, Förpackning försedd om tillverkarens än 5 dl. vara med uppgift att rymmande mer än namn, beteckning som gör det möjligt e) Aerosolbehållare, fastställa vilket medlet tillhörde vid 5 cl, skall vara försedd med orden ”Tryckparti - för temperaturkvalitetskontrollen samt den tidpunkt efter behållare får ej utsättas Pessar och in- över -l-SOJC, gäller även tömd behållare. vilken det ej bör användas. skall härutöver behållarens rymd 1 dl och ärtrauterint preventivmedel överstiger innehållet antändbart vid +21°C eller därförses med uppgift om storlek, och förpackkemiskt under, skall även orden Mycket brandfarning innehållande preventivmedel med den benämning varunder medlet god- ligt” finnas på behållaren. om Behållare för kl l-vätska eller kl 2a-vätkänts av socialstyrelsen, med uppgift med kort- bör medlets sammansättning samt ska, vars rymd är 2,5 dl eller därunder fattade om medlets handha- vara försedd med varningstext. anvisningar vande. Märkningstext skall utföras i svart på gul botten. Användes etikett som märke, bör-

den ha rektangulär form. l om förpackad behållare skall! fråga 2.10 Brandfarliga varor* även höljet märkas. om Har behållare eller hölje på grund av- Enligt 48 § förordningen (1961:568) varor skall behållare, vari bestämmelser som avser internationella brandfarliga eller vätska transporter och som godkänts av vederböbrandfarlig gas brandfarlig rande i Sverige märkts på anklass 1, klass 2 a eller klass 2b är inneslu- myndighet som styckegods nat sätt än ovan föreskrivits, får denna ten, när den transporteras eller saluhålls eller försäljs, märkning användas även under landsvägsyrkesmässigt med tyd- som sker i anslutning till den invara på väl synlig plats försedd transport ligt och varaktigt märke, utvisande att inne- ternationella transporten. hållet är brandfarligt. Är behållare förpac- Med stöd av förordningen om brandfar-

kad, skall också höljet vara märkt. Jäm- har kollegiet medgivit undantag liga varor likt det kom- föreskriften att behållare för brand- 52 § förordningen åligger från att utfärda närmare bestäm- vätska i närmare angivna fall skall* merskollegiet farlig vara tillverkad av stål eller annan metallr melser om denna märkning. I kungörelse den 22 maj 1963, intagen i Sålunda får sådan behållare av plast salu-

författningssamling Ser B, nr hållas, försäljas och användas på villkor kollegiets lämnat när- att den är utförd standard som fast- 5/1963, har kollegiet följande enligt mare bestämmelser om märkningen. ställts av Sveriges standardiseringskommisförsedd med SISa) Gasbehållare med en rymd, översti- sion och vederbörligt med orden eller om tillämplig SIS-standard sakgande 1 dl, skall vara märkt märke, ”Mycket brandfarligt” samt, om rymden nas, blivit typgodkänd av statens provnings-

understiger 1 liter, dessutom med orden anstalt. - får ej utsättas för tem- Med stöd av samma förordning har kom- Tryckbehållare peratur över +50°C.

b) Behållare för kl l-vätska, rymmande mer än 2,5 dl, skall vara märkt med orden 4 De här redovisade märkningsbestämmelsein. na kommer sannolikt att anpassas till de från ”Mycket brandfarligt. och med den 1 juli 1973 gällande bestämmelc) Behållare för kl 2 a-vätska, rymmande serna i den europeiska överenskommelsen om med ordet internationell transport av farligt gods på vägmer än 2,5 dl, skall vara märkt (ADR) samt i bilaga I (RID) till det interna- ”Brandfarligf”. tionella fördraget angående godsbefordran på_ d) Behållare för kl 2 b-vätska, vilken ut- järnväg (CIM).

SOU 1973: 20 311

merskollegium förordnat att kamin eller sen ingående pyrotekniska ämnena, dels element som för uppvärmningsändamål lägsta levnadsålder för den som äger fördrivs med brandfarlig vätska och värva ej har och inneha varan utan tillstånd, därkatalytbrännare får saluhållas, försäljas el- est bestämmelse därom dels varans gäller, ler användas endast under att randsiffra förutsättning enligt bil. 2 till kungörelsen. den blivit godkänd av statens provningsan- På ytterförpackning (låda, kärl, annat

stalt. Kaminen eller elementet skall vara emballage) skall på två motstående sidor märkt med provningsanstaltens med röda godkännan- bokstäver anbringas uttrycket demärke. vara” Explosiv och ordet ”Transportklass”

eller förkortningen den bok- ”Tpkl jämte stav, som betecknar På transportklassen. 2.1 l Exp/ost va var0r4 ytterförpackning för sprängämne, krut och

sprängkraftiga tändmedel skall dessutom I 3 kap. förordningen (1949:341) om ex- den explosiva varans vikt anges. plosiva varor lämnas föreskrifter om för- skall Märkning utföras så att texten packning och märkning. Enligt 19 § skall framträder tydligt och lätt kan läsas på explosiv vara, när den som färdig handels- rimligt avstånd.

vara utlämnas från tillverkningsställe eller Beträffande explosiv vara, som vid mifrån handelsrörelse, vara förpackad på ett nutförsäljning överlämnas direkt från säljaändamålsenligt och betryggande sätt. Viren till köparen eller dennes ombud, gäller dare sägs att om ytterförpackning skall, särskilda märkningsbestämmelser. kommerskollegiet inte vara medger annat, I bilaga 2 till kungörelsen lämnas yttermärkt så att varans egenskap av explosiv ligare märkningsföreskrifter beträffande vara samt transportklass tydligt framgår. vissa närmare angivna slag av explosiva I 20 § stadgas att det ankommer på kolle- varor.

giet att utfärda de ytterligare föreskrifter

angående förpackning och märkning av

explosiva varor som finnes erforderliga. 2.12 Ädelmerallarbeten I kungörelse den 17 oktober 1968, inta-

gen i kollegiets författningssamling Ser A,

Enligt förordningen (1956: 328) om kontroll nr 2/1968, har kollegiet lämnat följande å ädelmetallarbeten får ädelmetallarbeten närmare bestämmelser om märkning. inte försäljas eller importeras om de inte På varje

innerförpackning (paket, ask, uppfyller i förordningen minimi-

angivna påse, hölje till sprängämnespatron etc.) skall halter (950/1000 platina, 750/1000 guld av tillverkaren eller importören anges va- och 830/1000 silver). Inom riket tillverkarans handelsnamn samt tillverkarens eller de arbeten skall förses med följande av tillimportörens firma eller varumärke, utom verkaren anbringade ansvarsstämplar näm-

då innerförpackningen enbart som

tjänar ligen ortsmärke, tillverkningsstämpel, årsinvändigt skydd och ej är avsedd att skiljas bokstav och i fråga om guldarbeten även

från ytterförpackningen. För militära varor finhaltsstämpel. Importerade arbeten får en-

må användas av central militär förvaltnings- dast vara försedda med finhaltsstämpel. Såmyndighet fastställd varubenämning och le- väl inhemska som importerade arbeten skall verantörsbeteckning. av statens eller provningsanstalt särskilda I fråga om pyroteknisk vara skall, utom kontrollstämplingsförrättare förses med

om varan är avsedd för försvaret, såväl på kontrollstämpel som bestyrker att de upp-

innerförpackning som på varje enskild fyller

fordringarna enligt förordningen. pjäs, såvida icke pjäsen är så liten att detta Kontrollstämpeln består av tre kronor i

svårligen låter sig göra och med hänsyn till hjärtfonnig sköld för inhemska guldarbeten

märkningen av ytterförpackningen är över-

flödigt, även anges dels vikten av de i pjä- 4 Se sid. 31.

SOU 1973: 20

hetsverket utfärdat bestämmelser om att och i oval sköld för importerade arbeten. eller anordning på fordon Platina- och silverarbeten förses med sam- fordonsdetalj skall vara typgodkänd eller i förväg proma stämpel kompletterad med P respektive är statens provnings- vad, vilket skall bestyrkas antingen genom S. Tillsynsmyndighet anstalt? typmärkning på delen etc. eller genom intyg eller certifikat.

2.13 Elektriska bruksföremål

Enligt kungörelsen (1935: 138) angående och redskap 2.16 Maskiner, apparater kontroll av viss elektrisk materiel äger (1949: l) har främst till kommerskollegium, där så anses påkallat, Arbetarskyddslagen bruks- att nedbringa antalet olycksfall och meddela föreskrift om att elektriska syfte riktar allt till arbetsgivare och föremål skall vara för användning god- sig framför 45 § innehåller emelkända av en av Kungl. Majzt utsedd mate- arbetstagare. Lagens har lertid bestämmelser, som riktar rielkontrollanstalt. Sådan föreskrift generella delen av tillverkare och försäljare av maskilämnats för den övervägande sig till som an- ner, verktyg och redskap och som är tillstarkströmsanslutna bruksföremål oavsett till vem maskinen etc. avvänds inom hem, hushåll, skolor, kontor lämpliga lämnas. denna paragraf skall tilloch hantverk. Prövningen sker av SEMKO Enligt verkare, försäljare eller upplåtare av ma- (Svenska Elektriska Materielkontrollanstalfastställda skin, redskap eller annan teknisk anordning ten) enligt av kollegiet proveller tillse att anordningen då den avlämnas ningsbestämmelser. Före saluförande för att tas i bruk eller för att utställas till försäljning skall materielen typprovas. Godi be- försäljning eller i reklamsyfte är försedd känd materiel skall, om så föreskrivs förses med anstal- med nödiga skyddsanordningar. Paragrafen viset om godkännande, vidare arbetarskyddsstyrelsen rätt att tens godkänningsmärke, s. k. S-märkning. ger föreskriva att maskinen etc. skall vara för-

sedd med skylt eller annan märkning upp- 2.14 Gasskyddsmateriel tillverkarens namn eller annan upptagande angående gift som styrelsen finner erforderlig. Enligt förordningen (1939: 174) har i de s. k. alltillverkning, införsel och försäljning av gas- Arbetarskyddsstyrelsen mot stridsgas) och männa maskinanvisningarna (nr 29) lämskyddsmateriel (skydd därtill nat anvisningar till ledning för leverantörer föreskrifter utfärdade i anslutning som och installatörer vid tillämpningen av 45 § skall vara som saluhålles gasskydds- I dessa anvisningar fömateriel vara märkt, i fråga om gasskydds- arbetarskyddslagen. reskrivs i fråga om märkning att varje mamateriel av första klassen (t. ex. gasmasker) och skin, verktyg och redskap skall vara förmed statligt kontrollmärke (tre kronor) av andra sedd med skylt angivande tillverkarens i fråga om gasskyddsmateriel samt dess- namn och adress. Beträffande importerad klassen med godkänningsmärke, maskin skall dessutom importörens namn utom med typnormer, fabriks- (firma-) och om och adress finnas angivna. Utöver detta gemärke o.d., tillverkningsår möj- Närmare nerella märkningskrav, som givetvis har till ligt löpande tillverkningsnummer. identifiering av den för bestämmelser om märkning av gasskydds- syfte att möjliggöra materiel meddelas av krigsmaterielinspektio- maskinen etc. ansvarige, gäller att på ma-

skin, verktyg eller redskap där synnerlig nen inom handelsdepartementet. fara för olycksfall föreligger på lämplig skall anbringas iögonenfallande varplats 2.15 F 0rd onsdetal jer

Med stöd av vägtrafikförordningen (1951: 5 En ny lag (1971: 1082) om handel med m. fl. har trafiksäker- ädelmetallarbeten har ännu inte trätt i kraft. 684) författningar

3-

ningsanslag av varaktigt utförande och med text på svenska språket. I de ca 80 anvisningar rörande olika maskiner, verktyg och redskap som arbetarskyddsstyrelsen utfärdat återfinns ett flertal särskilda märkningsföreskrifter. Sålunda skall t. ex. tryckkärl förses, förutom med tillverkarens och ev. importörens namn, med uppgift om högsta tillåtna tryck och med besiktningsskylt med uppgift om första besiktning och revisionsbesiktning. Beträffande personlig skyddsutrustning gäller att denna i regel skall vara godkänd av arbetarskyddsstyrelsen. I allmänna anvisningar angående personlig skyddsutrustning stadgas bl. a. att sådan utrustning, som blivit godkänd av arbetarskyddsstyrelsen, skall av tillverkare eller försäljare förses med uppgift härom (märkning). Märkningen består av en vit stjärna i ett grönt fält i vilket texten Godkänd av Kungl. Arbetarskyddsstyrelsen är angiven. I särskilda anvisningar angående de olika slagen av skydd (hörselskydd, ögonskydd etc.) uppställs i vissa fall ytterligare Bemärkningskrav. träffande skyddshjälmar har arbetarskyddsstyrelsen förklarat att skyddshjälm som är utförd, provad och märkt enligt viss angiven SIS-standard uppfyller arbetarskyddslagens bestämmelser. I enlighet därmed har styrelsen föreskrivit att skyddshjälm för industri m. m. skall vara märkt vederenligt börande SIS-standard eller motsvarande nordisk standard.

2.17 Vissa pälsskinn

Enligt jaktstadgan (1938: 279) får skinn av björn, varg, järv, lo, bäver, vit fjällräv eller utter inte beredas inom riket, utbjudas, överlåtas, köpas eller mottagas innan det försetts med särskilt märke. Skinn av sådana djur som dödats i Sverige skall märkas av närmaste förrättningsman som polismyndighet förordnat, importerat skinn genom tullverkets försorg.

SOU 1973: 20

Varudeklarationsverksamheten i Sverige

3.1 Varudeklaratiortsnämndens tillkomst till, att föranstalta om utarbetande i första hand SIS av sådan standard för och zuveckling genom provningsmetoder och nomenklatur m. m. SIS, som var erforderlig såsom underlag för ut- Sveriges standardiseringskommission, till âr 1950 av varudeklarationer, att faståtog sig i skrivelse Konungen formning med ställa lämpliga normer för varudeklaratioatt bygga upp en varumärkningsnämnd som 1946 års ner på grundval av SIS-standard eller ani huvudsak den organisation utredning angående kvalitetsforskning och nan av nämnden och SIS godtagen stani sitt be- dard? att bevilja företag rätt att använda konsumentupplysning föreslagit tänkande? Verksamheten borde enligt SIS av nämnden fastställt märke för varudevarudeklarationer. Kvalitetsmärkning klarationer, utarbetade i enlighet med gälla nämndes däremot inte. För att förväxling nämndens bestämmelser och fastställda med patentverkets varumärkesregistrering normer, att i lämplig omfattning ordna undvikas SIS beteckningen kontroll över att i deklarationerna lämnade skulle föreslog Varudeklarationsnämnden. uppgifter var riktiga, att bedriva och främ- Departementsuttalade år om varudeklarationer och att chefen i statsverkspropositionen ja upplysning 1951 att det för den svenska allmänheten i övrigt följa utvecklingen på varumarknaskulle innebära betydande fördelar om va- den såvitt avsåg behovet och utformningen rudeklarationer och kvalitetsmärkning kom av upplysande varudeklarationer.

i mera allmänt bruk. 75 000 kronor anslogs för inrättande av en varudeklarations- 3.2 Arbetsformer nämnd. VDN, börja- Varudeklarationsnämnden leddes av en Varudeklarationsnämnden, de sin verksamhet den l augusti 1951. ordförande förordnad för en treärsperiod var att som en av Kungl. Majzt efter förslag från SIS. I VDN rättsligt uppfatta ideell förening. Enligt stadgarna hade varudeklarationsnämnden till uppgift att ver- 1 Kapitlet har sammanställts på grundval av ka för ökad användning av upplysande va- betänkandet SOU 1949: 18, Kvalitetsforskning och och konsumentupplysning, konsumentutredrudeklarationer av konsumtionsvaror ningens betänkande SOU 1971: 37, Konsuatt därvid tillse att deklarationerna blev - samt mentpolitik riktlinjer och organisation, och enhetligt utformade. I så- material som ställts till förfogande av Varuvederhäftiga deklarationsnämnden. dant hänseende âlåg det VDN att stödja l SOU 1949: 18, se under 1.2. initiativ till införande av upplysande varu- 3För närmare om SIS verksamupplysning deklarationer och att själv ta initiativ här- het se bilaga 9.

SOU 1973: 20

nämnden ingick 13 representanter för olika schema och kontrollfrekvens. Normberedintressegrupper. Alla led inom näringslivet ningsgruppen hade till uppgift att granska fick representation i nämnden. Konsumen- normer och deklarationsförslag med avseterna företräddes i nämnden av de stora ende på egenskapsval, läsbarhet och aktua-

löntagarorganisationerna, företrädare för litet.

husmodersföreningar, hushållslärarsamman- Arbetet fördes in på en rad för konsuslutningar och Hemmens forskningsinstitut, menterna viktiga varugrupper. Deklarasedermera statens institut för konsumenttionsformulär, benämnda D Deklaration, frågor. utarbetades och var tillgängliga på markna- För handläggning av löpande ärenden ha- den första gången 1954. I samband därmed

de VDN ett arbetsutskott bestående av genomförde VDN en informationskampanj ordföranden, vice ordföranden och minst om varudeklarationernas innebörd. Betecktre andra nämndledamöter. Arbetsutskottet ningen D Deklaration ändrades 1961 till utgjorde nämndens styrelse. Under VDN Varufakta och i samband styrel- med att sen fanns ett kansli som från 1968 leddes tjänster togs upp på VDN:s arbetsprogram av en verkställande direktör. Kansliets till VDN Fakta. personalstyrka utökades successivt från två till Normframställningen skedde på följande tjugo anställda. sätt. För varje nytt projekt utsågs en pro- I enlighet med av år 1951 stadgarna jektledare. Behovet av och förutsättningarskulle nämnden tillsätta en teknisk komna för projektets genomförande undersökmitté bestående av tre personer för att tes. Kontakt togs därvid med producenter handlägga ärenden enligt nämndens och handel liksom upp- med berörda organisadrag. Kommittén ägde för varje särskild tioner och institutioner. De tekniska förutfråga adjungera sakkunniga som ledamöter bedömdes efter kontakt med sättningarna och fördela sitt arbete på underkommittéer. tekniker och produktutvecklare. Befintliga Medlemmarna i underkommittéer represen- inventerades provningsmetoder och deras terade ifrågavarande bransch, provnings- användbarhet analyserades. Synpunkter från kunnande och konsumentintressen. Till 0rdkonsumenter och handel på innehåll och utförande utsågs i regel en opartisk sak- formning av VDN Varufakta/VDN Fakta

kunnig. Kommitténs arbete resulterade i ett inhämtades stickprovsvis genom intervjuer remissbehandlat normförslag som överlämi butiker, gruppsamtal etc. nades till nämnden. De synpunkter som framkom genom un- År 1966 uppdelades kansliet i fyra sek- dersökningarna hos konsumenter, handel tioner och inom nämnden tillsattes lika och producenter m. fl. sammanställdes i en många utskott avseende vilken PM, utgjorde underlag för ärendets normproduktion handläggning i den arbetgsrupp som van-

informationsverksamhet ligtvis tillsattes för varje nytt projekt. Av

kontroll arbetsgruppen utarbetat förslag till norm ekonomi och administration med VDN Varufakta/VDN Fakta sändes (= styrelsen). på remiss till alla som kunde tänkas ha Den nya organisationsplanen genomför- intresse av projektet i fråga. Inkomna redes på försök under slutet av 1966, men missynpunkter behandlades av arbetsgrupredan år 1968 företogs en omorganisation. pen och normförslaget överarbetades. I de

Kansliets sektionsindelning bibehölls me- fall behov av standardiserade provningsdan nämndens fyra utskott ersattes med en metoder förelåg gjordes framställning till teknisk granskningsgrupp och en normbe- SIS om att få metoder utarbetade; Kontrollredningsgrupp. Tekniska granskningsgrup- schemamed om kontroll uppgift och konpen hade att svara för granskning av upp- trollfrekvens jämte uppgift om-företagens rättade normförslag med avseende på tek- kostnader i samband med kontroll utarbeniskt innehåll, kontrollprovningsmetoder, tades. Sedan normförslag och kontrollsche-

SOU 1973: 20

ma med tillhörande behandlats av 3.3 Deklarationssysremer kalkyl nämndens fastställdes norgranskningsorgan VDN:s var frivilligt. De men av nämnden. deklarationssystem tillta- bestämmelser som nämnden utarbetat för Trots varudeklarationsnämndens kom utarbetade normer sin verksamhet hade i huvudsak följande gande verksamhet delar av varu- innehåll. VDN:s märke var avsett att känendast att täcka begränsade beklädnad, heminred- neteckna varudeklarationer som upprättats områdena livsmedel, med VDN:s normer. Märket husgeråd, sport- och fritidsartiklar i enlighet ning, skulle avsamt i fråga om tjänster sällskapsresor. ange att den vara deklarationen från år 1961 överensstämde med i deklarationen Antalet normer fördubblades såg lämnade varufakta. Tillstånd att använda till 1968, då normbeståndet var maximalt märket kunde efter och omfattade 150 normer. Antalet deklara- på varudeklarationer 250 till lämnas tillverkare, importör eller tionstillstånd ökade från omkring prövning av annan säljare som ansökte därom och för- 900. De senaste åren har kännetecknats av VDN fastställda been dämpad tillväxttakt beträffande antalet band sig att följa

stämmelser. Tillståndet gällde från det söfärdiga normer och en minskning av antakanden erlagt fastställd* årsavgift och VDN let deklarationstillstånd. Den otillfredsstäl-

lande deklara- korrektur på de varudeklarationer utvecklingen när det gäller godkänt haft ett ansökan avsåg. Varudeklaration skulle åttionstillstånd har enligt nämnden återkom- följa varans konsumentförpackning och vaflertal orsaker, vartill utredningen ra väl synligeller lätt åtkomlig. Tillstånd mer under 3.9.

VDN:s totala kostnader för budgetåret att använda märket på varudeklarationer

till nära 3 milj. kr, innefattade även rätt - såväl för tillståndsl97l/72 uppskattades som för dennes varav hälften belöpte på normar- havaren återförsäljare ungefär och in- att begagna märket i reklam och ”annan bete, 875 000 kr på marknadsföring

formation-och 653000 kr på kontrollverk- säljinformation.

Kostnaderna beräknades bli täckta En deklaration skulle innehålla de uppsamhet. som fanns angivna i för varan fastav årsbidrag från organisationer (35000 gifter räntor ställd norm. Deklarationen fick inte innekr), årsavgifter, kontrollintäkter, men främst 2 milj. hålla fler eller färre upplysningar än som statsanslag (nära kr). för- föreskrevs i normen. önskade tillståndsha- Årsbidrag lämnades av Kooperativa

vare lämna ytterligare information om vabundet, Sveriges grossistförbund, Sveriges ran fick -det ske utanför deklarationens

industriförbund, Sveriges köpmannaförbund

ram. Informationen fick dock inte strida och Tjänstemännens centralorganisation. av tillståndshavarna. mot i deklarationen lämnade varufakta. Arsavgifter betalades

För rätten att använda VDN:s märke be- Deklarationen skulle även när den återgavs

talade tillståndshavarna 1972 i genomsnitt i reklam vara omgiven av en ram eller pâ

kostnader för annat sätt väl avgränsad från övrig-text. 500 kr per norm. Företagens

att utnyttja VDN Fakta bestod förutom av Deklarationen skulle ha sådan typografisk

direkta och kontrollav- utformning att den var lättläst. I deklarabidrag, årsavgifter med. normar- tionen fick inte viss uppgift särskilt framgifter av egna arbetsinsatser

och kostna- hållas (genom understrykning, kursivering, bete, egna provningskostnader der för intern kontroll, tryckning av eti- fetstil, avvikande färg e. d.) på annat sätt

VDN dessa indi- än VDN bestämt. VDN kontrollerade att ketter m.m. uppskattade till minst en varas sammansättning etc. rekta kostnader 10 milj. kr. - egenskaper,

1971/72 till 1 överensstämde med de uppgifter som läm- Statsanslaget begränsades - .- nats i deklarationen och att varudeklaratiomilj. kr. nen upprättats i överensstämmelse med

VDN:s allmänna bestämmelser samt för

varugruppen gällande norm.

SOU 1973: 20 37

För kontroll varor skulle anerforderliga deklareras lämnades i VDN Råden prakskaffas av VDN i norpå sätt som angivits tiska anvisningar om hur konsumenten

men för respektive vara. VDN:s kostnader själv kunde bedöma egenskapen. VDN Råför kontroll och anskaffande av varor för den var avsedda att även utgöra självständig

kontrollen skulle bestridas av tillståndshava- information utan anknytning till VDN Fak-

ren. Kontroll skulle som regel omfatta full- ta. Dessa ”självständigt” VDN Råd var

ständig undersökning, dvs. undersökning av avsedda att finnas på butiksdiskarna men

samtliga varufakta som deklarerats. Visade också följa de enskilda varorna. Ett första

kontroll och därefter särvidtagen förnyad sådant råd utarbetades för färg-TV-motskild kontroll att avvikelser kunde förelåg tagare och publicerades i Råd och Rön, VDN besluta att tillståndshavaren skulle utgavs som separat broschyr samt utnyttja-

rätta eller makulera ifrågavarande varufak- des av fabrikanterna. Ytterligare ett råd ta samt informera om rättelåterförsäljare av samma typ utarbetades för Service-TV.

sen inom viss angiven tid. Vidtog tillstånds- VDN tillämpade i princip inte kvalitets-

havaren inte rättelse inom tid kunangiven märkning eller minimikrav. VDN gjorde de VDN besluta om indragning av märkes- några undantag. I syfte att skydda liv eller

rätten och om offentliggörande av beslutet. hälsa förekommer sålunda i ett fåtal nor-

Tillstånd kunde också återkallas om tillmer minimikrav för deklaration, t. ex. be-

ståndshavare eljest använde märket i strid träffande flytvästar (se vidare Tablå I). mot VDN:s bestämmelser, uppenbarligen Emellertid förekommer indirekta begränsåsidosatte gällande legala föreskrifter röningar i vissa VDN-normer. Syftet är då

rande varans tillverkning, eller förimport att förtydliga eller begränsa normens gilsäljning eller underlät att erlägga årsavgift tighetsområde, tex. beträffande möbler

eller kontrollkostnad. Om denne inte åt- (endast för hembruk) och hushållsknivar

nöjdes med beslutet ägde han att inom 30 (endast med stålblad). En annan teknik

dagar hos Stockholms handelskammares har använts vid utformningen av normen

skiljedomsinstitut påkalla att frågan om för barnsängar. Denna föreskriver, att

märkesindragningen prövades av skiljemän. VDN Fakta skall innehålla en säkerhets-

rekommendation. Säkerhetsrekommenda-

tionen anger vilka minimikrav VDN stäl-

3.4 ler på sängens utförande, hållbarhet m. m.

Deklarationsprinciper

för att säkerheten skall anses tillfreds-

En huvudprincip för VDN:s arbete var att ställande. I praktiken har detta inneburit

konsumenterna själva skulle bedöma sina att barnsängar med lägre värden än som

behov. Behoven kunde vara högst varieran- rekommenderats inte har VDN-deklarerats.

de beroende på sättet för varans använd- Begränsningar förekommer mest frekvent

ning hos olika konsumenter och vid olika inom livsmedelsområdet. Eftersom dessa

tillfällen. Överfört på VDN-arbetet innebar normer genom tillkomsten av statens livs-

detta att deklarationema skulle ge en öp- medelsverk torde bli inaktuella inom kort

pen redovisning av varje egenskap för sig. har de ej medtagits i förteckningen över

Den för konsumentens val nödvändiga sam- normer med begränsningar (Tablå I).

manvägningen av olika egenskaper skulle

utföras av honom Genom själv. den öppna

redovisningen fanns möjlighet att ange vil- 3.5 Marknadsföring och information ka uppgifter som ej kunnat tas med i VDN

Fakta på grund av brist på provningsmeto- I samband med 1966 års omorganisation

der. För att kompensera bristen på prov- av VDN tillkom en särskild sektion för

ningsmetoder introducerade VDN även s. k. och information. Sektionen marknadsföring

VDN Råd som knöts till faktaredovisning- hade att utreda förutsättningarna för att en

en. I de fall en viktig norm skulle egenskap ej kunde kunna fungera på marknaden,

SOU 1973: 20

Tablå l

Begränsande föreskrifter i VDN-normer

Minimikrav Begränsning Varuslag

ej fárskvaror Hund- och kattmat Madrasser av skumgummi skummaterialet skall ha öppoch skumplast na porer; ej besvärande lukt Möbler skall va- för hembruk allmänt stoppningsmaterialet ra befriat från främmande ämnen och tillfredsställande desinfekterat; ingående trä skall vara fritt från insekter o. dyl. stolar ej med resâr- eller spiralstoppning barnsängar (indirekta) värde ”3 rekommenderas i fråga om hållbarhet och utförande; för hagsängar rekommenderas visst största spjälavstånd med beläggning av silver Speglar VDN Råd för tvätt och maximerat surhetstal och blötning (tvättmedel) blekmedelsinnehåll

Textil för hantverksmässig texgarn tiltillverkning av vegetabiliska och synarbetskläder tetiska fibermaterial stoppning av fjäder, dun, kuddar, täcken och sovsäckar vadd, flock eller skumplast nationella föreskrifter i fråga flaggor om färg och måttrelationer skall ha iakttagits Skötselråd varan skall bli ren och tåla rekommenderad behandling antändlighet varan skall vara försedd med VDN Skötselråd Bordsbestick av rostfritt kromhalten min. 12 % ej med träskaft stål Kerarniskt maximerad bly- och kadmihushållsgods umlöslighet och stek- maximerad hårdhet 58 HRC med stålblad Hushållsknivar spadar Elektriska kaminer S-märkning ei vätskefyllda ackumulerande typer skall tåla kontinuerlig inkoppling

Elektriska Strykjärn S-märkning Köksfläktar S-märkning ej barnvågar Personvågar ej brevvågar Hushållsvågar typgodkännande från spräng- ei vätskefyllda Fotogen- och oljekaminer, fotogenelement ämnesinspektionen förbränningsmotordrivna Motorsågar kedjesågar

SOU 1973: 20

Varuslag M inimikrav Begränsning

Bandspelare konstant bandhastighet; för hem- och skolbruk Termoskärl glaset skall tåla kokhett vatmed innerkärl av glas ten

Räddningsvästar Västen skall hålla en människa flytande bakåtlutad med mun och näsa över vattnet; bärförmågan skall vara avpassad till rekommenderad personvikt; bärförmågan får ej påverkas nämnvärt av motorbränslen, tvättmedel, värme, mekanisk åverkan. röta och korrosion

Seglarvästar bärförmågan skall vara avpassad för personer över 40 kg bärförmågan får ej påverkas nämnvärt av motorbränslen, tvättmedel. vänne, mekanisk åverkan. röta och korrosion

Toalettvadd av bomulls- och rayonfibrer

bl.a. butiksstudier genom och kartläggning delns utbildningsorganisationer. Informaav sortiments- och konkurrensförhållanden. tionsträffar för inköps- och säljpersonal i Vidare ålåg det marknadssektionen att prö- ledande befattningar initierades. Som ett va till

om utarbetade förslag deklarations- led i utvecklingen att åstadkomma ett ut-

formulär fyllde konsumenternas i

anspråk byggt informationssystem med VDN som fråga om tydlighet och omfattning samt kärna togs- fortlöpande kontakter med vilka problem som kunde finnas för kon-

forskningsinstitutioner, fackskolor och ex-

sumenten att utnyttja deklarationen som bepertis på marknadsföringsområdet från skilslutsunderlag vid köp. Ofta var det därvid da och näringslivsorganisationer enskilda nödvändigt att anlita I

beteendevetenskaplig företag. Under senare år inriktade man sig

expertis för experiment och undersökningar. därvid särskilt på stora distributionskedjor Så långt möjligt genomfördes arbetet dock som varuhus och självbetjäningsbutiker på av egen personal. Det ålâg marknadsfö- dagligvaruområdet. förekom

Kontakter med

rings- och informationssektionen att intro- massmedia, institutioner, hemkonsulenter, ducera och sälja VDN:s normer och att skolfolk och konsumenter. Speciella painformera om VDN-systemet. ket” till studerande med enskilt arbete” VDN försökte med hjälp av information distribuerades och information lämnades stimulera efterfrågan på VDN Fakta hos till besökande grupper. konsumenter och handel. Artiklar Kontinuerliga med allmän information om kontakter togs med presumtiva tillstånds- VDN eller om speciella varor elle_r förehavare, varvid diskuterades hur VDN Fakta teelser förekom

i press och uppslagsverk.

på ett effektivt sätt kunde i

integreras Enligt VDN gav information genom

pausmarknadsföringen. Allmänt informations- filmer i TV (”Läs på lappen) en registrermaterial framtogs och distribuerades. VDN bar och positiv effekt.

medverkade bl.a. vid lärarhögskolors fort- Under åren

1970-1971 hade nyhetspro-

bildningskurser och vidiikurser inom han- grammen i TV1 och TV2

VDN-inslag

SOU 1973: 20

VDN-märkt i samband har även antalet tillstånd minskat. I övrigt bl.a. om porslin behand- har orsaken till tillstândsminskningen angimed blyfaran. I ett TRU-program

vits vara fusioner, företagsnedläggningar, lades VDN-porslin och provningsmetodik. för texti- missnöje med vissa normer, för höga prov- S. k. spots om VDN:s Skötselråd VDN ningskos.tnader samt nyttjande av egna delier förekom i TV1 och TV 2. Av klarationer. Som skäl för uppsägning av utarbetat underlag låg till grund för ett tillstånd har även uppgivits osäkerhet om stort antal i radions ”Du programinslag vad som kommer att hända med VDN Konsument, ”5 i tolv och Konsument- Fakta efter konsumentverkets tillkomst och kortisar”. ”VDN Fakta om porslin, skärm-

den negativa kritik VDN utsatts för i bl. a. utställning med skyltar och porslin, visa-

hemkonsulenter. VDN del- massmedia. des hos några

tog även i och bidrog med informations-

material till ett stort antal nationella och 3.7 Kontrollverksanzhet

internationella mässor och utställningar. Förutom granskning av VDN Fak- Företrädare för VDN, statens pris- och löpande

har ta-korrektur i samband med tillståndsgivkartellnämnd och konsumentinstitutet av etiketter sedan sommaren 1971 samverkat i en ar- ning samt ny- och omtryckning

kontrollerade VDN stickprovsmässigt på betsgrupp för s. k. jämförprismärkning (bimarknaden befintliga VDN Fakta.-etiketter. laga 8). Kontrollfrekvensen var låg - huvudsakli-

skäl - och kunde inte gen av ekonomiska sett säkert resultat enligt ge ett statistiskt 3.6 Normbartånd och tillståndsutveckling En avsevärt uppgift från VDN. högre kon-

trollfrekvens skulle enligt VDN endast ha Varudeklarationer med VDN Fakta fanns en relativt obetydlig förstärkning av 1972 inom områden som livsmedel, djur- givit

kontrollsäkerheten. Kontrollen avslöjade föda, heminredning, beklädnad, husgeråd

och och fritidsartik- dock enligt VDN:s bedömning systematiska hemapparater, sportverkan. Kontrolllar (se bilaga I). fel och hade psykologisk

främst underlag för Tablå 2 utvisar antalet fastställda nor- rapporterna utgjorde

diskussioner med företagen för att förmå mer och tillstånd vid de senaste årens halvdem att företa ändringar eller årsskiften. erforderliga

andra åtgärder. VDN:s kontrollrapporter

var De behandlades internt Tablå 2 ej offentliga.

vid sammanträden med kontrollpersonalen

och kansliets tekniker. I de fall avvikelser År Antal till- Antal Norm-

ståndshavare tillstånd bestånd konstaterades togs diskussion upp med till-

ståndshavaren för att åstadkomma rättelse

1 96 l 145 247 75 förändring av varan eller antingen genom l 962 230 36 3 94 av redovisningen. Kontrollären- 530 109 korrigering 1963 345 791 117 den där rättelse inte skedde i anslutning 1 964 503

genom uttag

nomsnitt provades varje varutyp en gång

anlitade VDN bl. a. av antalet normer beror en- per år. För kontrollen Minskningen statens institut för från VDN på att 24 textila statens provningsanstalt, ligt uppgift statens institut för folknormer sammanförts till fyra. Härigenom företagsutveckling,

SOU 1973: 20

V$N FAKTA

Räddningsväst

För person över 60 kg

EN Flytkroppar: Fasta tlytkroppar (cellplast)

Fârgernas hârdlghet: Mycket god (Mindregod. God,Mycketgod) Skötsel: se etikett pá räddnings- Västen Uppfyller VDN:s säkerhetskrav för räddnlngsvästar PUNKTERNGSSÃK“Å FLYTVÃSTÅR VDN:s säkerhetskrav för räddningsvästar: O .“dnlngsvâstenår så giordatt manskall flyta bakåtlutadmedmunoch näsaövervattnet 0 är avpassadtill rekommenderad person-

särttörmagen

O bârförmêganpåverkasinte nämnvärtav motorbrânslen. tvättmedel,rimlig kaniskeverkanoch måttligvärme (5°°C) “TMWETÅD| “un” En 0 materialeti våstenhar stor motståndskraft mot röta SVENSKALIVRXDDNINGSSXLLSKAFET

FÖR PERSON SOM VÄGEN ÖVER 60 KG AB ELOFMALMBERG, GÄVLE Tillstândshavnren svararlör uppgilternasriktighet. VDNkontrollerargenomstickprov. 9 VDNm”

1025 O 80

Alt-NR FÄRG STORLEK

54A

MALMBERG

rn

V$N FAKTA

:give-nior

lVClSlIVKI u emil

a

803g

VEQN V$N

i ®§ DROPPTORKA

Exempel på VDN-deklarationer.

SOU 1973: 20

Svenska VDN deltog även aktivt i det nordiska hälsan, textilforskningsinstitutet, för mejeriproduk- samarbetet inom varudeklarationsområdet. *Svenska kontrollanstalten ter och ägg, Möbelinstitutet och Emballage-

provningslaboratoriet. Som exempel på kontrollkostnadernas

3 .9 VDN:s erfarenheter

storlek kan nämnas att VDN-kontrollen av

beräknas kosta 35000 kr per flytredskap 3.9.1 Provningsmetoder ,år fördelat på. sex tillstândshavare med av marknaden. Av Tillgången på standardiserade provningsmefullständig täckning 10000 toder eller andra metoder med motsvarande kostnaderna avser kr uttagna flytstatus utgjorde förutsättning för deklara- .redskap och 25 000 kr provningskostnadeñ. av tionsarbetet. Metoder för att mäta samt- Omsättningen av flytvästar beräknades för de egenskaper konsumenten behövde VDN till 110000 stycken per år, vilket liga ett för- information om saknades beträffande flerproducenterna hypotetiskt innebar kr, för de- talet projekt. VDN hade att välja mellan säljningsvärde på ca 4,2 milj. kr. - Kontroll- att utelämna egenskaper för vilka provtaljisterna på ca 8,0 milj. be- saknades eller att invänta tillkostnaderna för keramiskt hushållsgods ningsmetoder för tält komsten av erforderlig metod. Problemet räknades till 1200 kr per kontroll, till 1000 kr berördes redan i 1949 års betänkande. Man till ca 2000 kr, för dockor förutsatte då. att metodutvecklingen skulle »och för barnsängar till l 600 kr. komma att forceras. Takten i utvecklings-

arbetet steg dock inte i tillräcklig utsträck-

Problemet med bristande provningsning. 3.8 Internationellt samarbete metoder snarare ökade än minskade bero-

stadium ende på att normer behövdes för komplice- VDN intresserade sig på ett tidigt :av sin verksamhet för internationalisering rade varor med omständlig provningsmetodik. Vidare inriktade VDN successivt sitt av varudeklarationssystemet. Varudeklaraför- arbete i stället tioner efter svenskt mönster har införts på egenskapsdeklarationer även i Neder- för innehållsredovisningar. Avsaknaden av rutom i de nordiska länderna Ungern erforderliga resurser i form av pengar och länderna, Frankrike, Västtyskland, i till tekniker var enligt VDN den Aoch Österrike. VDN engagerade sig aktivt tillgång International Centre, ILC, ett sam- främsta hämskon på utvecklingsarbetet. Labelling för de institutioner som ansva- ;arbetsorgan :irar för varudeklarationssystemen i de fyra av mätresultat 3.9.2 Utvärdering nordiska länderna samt Nederländerna,

ILC:s hu- av egenskapsgrader hos en

Frankrike, Spanien och Schweiz. Redovisningen skedde i VDN:s deklarationer vanvudsyfte kan anges vara att undersöka möj- produkt att få till stånd ett internationellt ligen med hjälp av en tre- eller femgradig ligheterna I detta utarbetas skala. Till en början skedde redovisningen udeklarationssystem. syfte Guidelines är senare med sifferbeteckningar. För ?inom ILC s. k. guidelines. verbalt, till medlemsorganisatio- produkter med stora skillnader i fråga om rekommendationer nationella varudeklara- kvalitet var indelningen i högst fem egen- .nerna att utarbeta Vi- Skalan kompletterades :tionsnormer i enlighet med guidelines. skapsgrader grov. att samla och därför i en del fall med exakta mätvärden .dare har ILC till uppgift och En nackdel härmed var att förmedla medlemsländernas önskemål för produkten. VDN Fakta blev svårläsbara och svårför- :upplysningar på varudeklarationsområdet, -.allt för att öka vad gäller stâeliga för normalkonsumenten. enhetligheten mätmetoder, urvalsmetoder, egenskapsredom. m. ILC:s tekniska sekretariat var information om kostnader- -visning 4För ytterligare :förlagt till VDN, numera konsumentverket. na se bilaga 7.

.SOU 1973: 20

Möjligheten att mäta konsumenternas be- tillverkarna att VDN-deklarera sina prohov och nytta av olika egenskapsgrader hos dukter. Ekonomin verkade vidare återprodukten var begränsad. Svårighet före- hållande på marknadsföringen av VDNlåg därför att fastställa gränsvärden mellan systemet i stort.

egenskapsgraderna. Gränsvärdebestämning-

en fick därför ofta ske endast med stöd av erfarenheten hos branschkunniga personer.

3.9.3 Förhållandet till handel och producenter

En strukturomvandling som gjort att varudeklarationssystemet inte fungerade som man avsåg år 1949 har skett. Marknadsföringsaktiviteten har förskjutits från tillverkare till detaljhandel. Eftersom VDN:s överenskommelser vanligen träffades med tillverkarna hade VDN små möjligheter att övervaka hur handeln hanterade och omnämnde VDN Fakta. visa- Undersökningar de att detaljister i vissa fall avlägsnade tillverkarens VDN-etikett från varan.

3.9.4 Kontrollverksamheten

Den möjlighet till av märkesindragning rätten vid bristande överensstämmelse mellan deklaration och produkt som» nämnts under 3.3 utnyttjade VDN endast vid två tillfällen. Anmärkningar mot tillståndshavare om bristande överensstämmelse mellan varor och VDN Fakta resulterade ibland i att tillståndshavaren i stället slutade använda VDN Fakta. Det förekom även att tillverkare ersatte VDN Fakta med en privat deklaration - ofta att endast genom utelämna VDN-märket, t. ex. beträffande hundfoder. Kontrollkostnadernas storlek uppgavs av många tillverkare vara en avhållande faktor för att nyttja VDN-systemet.

3.9.5 Ekonomi

Enligt VDN verkade en knapp ekonomi återhållande på VDN:s att in» möjligheter formera konsumenterna om VDN-systemet. Bristen på information om systemet medförde i sin tur att konsumenterna endast i ringa omfattning utövade påtryckningar på

SOUl973: 20

4 Internationell utblick

åstadkomma en samordning av olika län- Varudeklarationssystemet har sitt ursprung i Sverige. Systemet har fått vid spridning ders bestämmelser. till andra länder. Deklarationsarbetet har För Sveriges del äger ett nära samarbete internationell med av- rum främst med öven självklar aspekt på deklarationsområdet seende på handelsutbytet länder emellan. riga nordiska länder. I Norge och Danmark Som framgår av direktiven är det en vä- har också på senare tid aviserats och ge-

i vilken utsträckning nomförts reformer på deklarationsområdet sentlig fråga att utreda med in- som förtjänar att uppmärksammas i vårt ett utbyggt varudeklarationssystem land. deltar även i det arbete som slag av obligatorium för med sig tekniska Sverige handelshinder. Sådana hin- inom olika internationella organ så- (icke-tariffära) pågår der kan vara olika tull- och administrativa som EFTA, GATT och OECD. för upp- Mot bakgrund härav har VU funnit importprocedurer, regler statlig att här lämna en redogörelse för handling, exportsubsidier, utjämningstullar, lämpligt speciella begräns- arbetet med varudeklarationer i de övriga antidumpingbestämmelser, m. m. Men ett nordiska länderna och inom de internationingar av export och import kan också vara en i konsu- nella I samband därmed handelshinder organisationerna. standard som även för bestämmelser i internamentpolitiskt syfte tillkommen redogörs är nationellt utformad och hindrar eller för- tionella avtal på handelsområdet som kan

svårar handelsutbyte. Det kan vara fråga beröra varudeklarationsverksamheten. om krav på viss säkerhetsnivå eller krav på viss sammansättning av varor. Vidare kan

bestämmelser angående förpackningar, mått, 4.1 Danmark märkning och liknande ha handelshindran- Varudeklarationsverksamheten i Danmark de effekter. att av- bedrivs sedan 1957 genom Dansk Vare- Strävanden pågår internationellt sär- deklarations-Naevn (DVN) som är en skaffa de icke-tariffära handelshindren, organisation. Verksamskilt sådana som tillkommit i syfte att skyd- självständig, privat att försvåra im- heten är helt frivillig. Nämnden består av da inhemska varor genom oavlönade från tio olika orporten. När det gäller föreskrifter till skydd representanter i all- och institutioner jämte ordför konsumenterna kan ett avskaffande ganisationer förande. Nämndens sekretariat utgörs av mänhet inte ske. Frågan hur man skall undmedför onö- fem Nämndens ändamål är att vika att sådana bestämmelser personer. handelshinder har uppmärksammats verka för frivillig användning av upplysandiga varvid man bland annat sökt de märkning (varudeklaration) av varor som internationellt,

SOU 1973: 20

säljs i detaljhandeln. Varudeklarationen resultat sökningens föreligger ännu inte. skall åtfölja själva varan och ge upplysande Ett flertal konsumentvaruområden är fakta om varans innehåll och i dansk egenskaper specialreglerade lagstiftning. Spesåsom material, beståndsdelar, storlek, vikt omfattar cialregleringen även bestämmelser och bruksegenskaper. Syftet är att ge kon- om märkning. Obligatorisk har märkning sumenterna möjlighet att bedöma varan i föreskrivits främst för produkter som kan

köpögonblicket. För nämndens varudekla- medföra fara för konsumenters liv, hälsa rationer används ”Vasamlingsbeteckningen eller säkerhet såsom gifter, narkotika, brand-

refakta. DVN kontrollerar att i deklaratiofarliga vätskor, elektriska artiklar, gasmanen givna är korrekta och upplysningar teriel, sprängämnen, fyrverkeripjäser och ke-

uppfyller DVN:s Kontrolmärkningskrav. miska ogräsbekämpningsmedel. I övrigt gäl-

len omfattar såväl förkontroll som stickler lagstadgade märkningsbestämmelser för

provskontroll i efterhand. Nämnden god- läkemedel, livsmedel, ädla metaller och sä-

känner de provningsmetoder som objektiva kerhetsselar. Vad gäller livsmedel offentliglaboratorier skall använda vid avprovning gjordes i oktober 1972 ett förslag till ny av varan. Kostnaden för kontrollen belivsmedelslag, som bygger på ett västtyskt

strids av de företag som är tillståndshavare lagförslag och den nya svenska livsmedels-

enligt DVN. lagen.

Beträffande produkter för vilka metoder att Möjlighet föreskriva märkning och att mäta aktuella egenskaper eller funktioskyltning med pris har funnits i Danmark

ner saknas har nämnden börjat utarbeta sedan slutet av 1930-talet. Befogenhet att

DVN-råd. Råden innehåller fastställa förhållnings- regler om sådan märkning till-

regler med hänsyn till säkerhet och liknan- kommer sedan år 1955 Monopoltilsynet, en

de, t.ex. beträffande barnsängar och Selar, statlig myndighet vars väsentliga arbetsupp-

eller ger upplysningar om vilka faktorer avser gifter konkurrenslagstiftningen. Geman särskilt bör uppmärksamma. DVNnom Lov om indseende med priser av den

råden är desamma för en varutyp medan 25 maj 1956 erhöll Monopoltilsynet även

Varefakta ger upplysningar om den enskilrätt att fastställa regler om märkning med

da produktvarianten. nettovikt. Nu gällande fullmaktsbestämmel-

Önskemål om utarbetande av varudekla- ser avseende märkning med pris och ration kan framställas hos nämnden av alla återfinns mängd i Lov om priser och avan-

intresserade. Normoch deklarationsförslag cer av den 2 april 1971. Prisernas samband

utarbetas i samarbete med den tillverkare med varors mått, mängd och vikt har särsom önskar deklarera. Även utarbeprivat skilt spelat roll i förhållande till § 16 Kon-

tade normer kan antas av nämnden. Vissa kurrenceloven. enligt vilken handelsminisnormer bygger på existerande normer i antern efter samråd med näringslivets huvud-

nat nordiskt Iand sedan de remissbehandlats kan föreskriva organisationer att bestemte av sakkunniga. Tillstånd att nyttja Vare- varer i detailsalg (salg till forbruker) kun fakta och DVN:s märke kan erhållas av må szelges eller udbydes till salg i fore-

tillverkare eller säljare av en vara. Vid skrevne enheder i henseende til tal, mål

missbruk kan nämnden återkalla tillståneller vzegt eller med en på varen eller dens

det. indpakning anbragt angivelse af tal, mål I början av år 1972 fanns normer utar- eller vaegt. Fullmakten har använts endast betade för 50 varugrupper. Vid årsskiftet en gång, nämligen år 1959, då handelsminis-

1970--71 var sammanlagda antalet till- tern utfärdade föreskrift om märkning med

ståndshavare 54 stycken. DVN erhöll år nettovikt på bröd. År 1972 infördes genom 1972 ett statligt extraordinärt bidrag för att ändring av § 16 Konkurrenceloven en ram-

låta verkställa en undersökning om konsulagstiftning avseende märkning av konsu-

menternas uppfattning om bästa sättet att mentvaror. Reformen behandlas i det föl-

täcka behovet av varuupplysningar. Underjande.

SOU 1973: 20

År 1969 tillsatte handelsministeriet en plikt måste bygga på en fullmaktsbestämkommission benämnd Forbrugerkommissio- melse. Bestämmelsen borde ses som ett supnen (Fk) för att undersöka konsumenternas plement till gällande speciallagstiftning. Skäoch hur dessa skulle kunna lösas. len till att Fk föreslagit möjlighet att föreproblem I januari 1971 avgav Fk ett delbetänkande* skriva obligatorisk deklaration angavs vara med förslag till Lov om maerkning og skilt- dels de svårigheter som bl. a. Dansk Varem. v. inden for forbrugsomrâdet. Fk deklarations-Naevn haft med marknadstäckning i betänkandet bl.a. att behovet av ningen av varudeklarationer och dels ett angav förbättring av konsumenternas orienterings- önskemål att därigenom tvinga organisatiooch värderingsmöjligheter av varor och ner och branscher att följa den del av nätjänster med avseende på pris och kvalitet ringslivet som tillmötesgâtt önskemålen om fortsättningsvis måste tillgodoses genom fas- att ge konsumenterna bättre orientering om ta regler. Man framhöll att generella reg- varors egenskaper m. m. i flera län- kom att ler om prismärkning genomförts Lagförslaget aldrig föreläggas der och att speciella bestämmelser, främst folketinget av regeringen. I mars 1971 föreför livsmedel, fanns i många länder. En sti- lade socialdemokraterna lagförslaget för konsumen- folketinget. Förslaget antogs inte. I stället gande tendens till att underlätta ternas möjlighet till jämförelser av varor utarbetades under våren 1972 inom handelsoch tjänster kunde allmänt skönjas. Särskilt ministeriet ett lagförslag som ger handelsatt år 1969 i Västtyskland införts ministern en vid fullmakt att föreskriva påpekades en rad obligatoriska regler om upplysning regler om märkning av konsumentvaror. Enoch märkning av konsumentvaror och vissa ligt förslaget kan kvalitetsmärkning företjänster med jämförelsepris. Vidare hänvi- skrivas. Förslaget är utformat som en ändsades till norsk lagstiftning, där i maj 1968 ring av § 16 i Lov om uretmaessig konkurantagits en lag om märkning av konsument- rence og varebetegnelse. Ändringen har tillvaror2. En liknande fullmaktslag hade ock- kommit för att främja Danmarks anpassså antagits i England år 1968, Trade De- ning till EEC. Lagändringen innebär att Act. handelsministern efter förhandling med huscriptions dels bestämmel- för danskt Fkzs lagförslag innehöll vudorganisationerna näringsliv ser om generell prismärkning av konsument- och konsumentorganisationerna kan förevaror och dels fullmakt för Monopoltilsy- skriva att bestämda varor vid försäljning till net att införa obligatorisk prismärkning av konsumenter endast får säljas i särskilda tjänster och obligatorisk märkning av kon- enheter vad gäller antal, mått eller vikt eller sumentvaror vad gällde sammansättning, med en på varan eller emballaget anbragt hållbarhet, funktion och andra uppgift om antal, mätt eller vikt ävensom hantering, av betydelse för konsumentens med uppgift om varan är dansk eller utegenskaper värdering av varors kvalitet och bruks- ländsk eller om dess tillverkningsort. Han- Fkzs mening var ett ge- delsministern kan vidare föreskriva att beegenskaper. Enligt nerellt, obligatoriskt prismärkningssystem stämda varubeteckningar eller symboler skall med och förbehållas varor som uppfyller vissa närnödvändiga undantags- dispensi förening med fullmaktsregler mare angivna krav och att särskilda varor möjligheter, för annan märkning av konsumentvaror, endast får säljas om varorna eller varuomförbundet med färre administrativa med upplysning om vapro- slagen är försedda blem än en utvidgning av den existerande rornas innehåll, sammansättning, hållbarhet, lagstiftningen avseende märkning och skylt- hantering och egenskaper i övrigt. Lagförbyggde slaget antogs av folketinget den 3 november ning med mått och vikt, som enbart på. fullmaktsregler. Prismärkningen kunde emellertid uppnå sitt syfte endast i kombi- 1 Forbrugerkommissionens betaenkning l, nr nation med upplysningar om varans egen- 597/1971. skaper, innehåll m. m. En sådan märknings- 2 Se under 4.3.

SOU 1973: 20 47

1972. Lagen trädde i kraft den l januari ror. Vissa livsmedelsnormer anger bestämd 1973. Ifråga om lagens närmare innehåll toleransgräns som förutsättning för deklahänvisas till bilaga 3. ration. I normen för djupfryst fisk anges

exempelvis hur många och stora skinnfläckar och ben som får förekomma. I normerna finns föreskrivet vilka upp- 4.2 Finland gifter som måste lämnas och vilka som får Varudeklarationsverksamhet har bedrivits i lämnas. Frivilliga uppgifter förekommer hu- Finland sedan slutet av 1950-talet. År 1956 i textilnormerna eftersom vudsakligen grundades Varudeklarationsnämnden, som samma norm kan täcka produkter som är år 1961 övergick i Tavaraselosteliitto-Varu- lämpade för olika ändamål och tillverkade deklarationsförbundet r. y., i det följande av olika material. Man har ansett det vara förkortat TSL. Enligt stadgarna är förbun- bättre att mindre som får viktiga uppgifter dets ändamål att till gagn för konsumenter- förekommer i varufakta än anges frivilligt na ge råd angående och främja en på en- på någon annan plats så att även dessa hetlig grund baserad varudeklarationsverk- uppgifter är jämförbara och kan konsamhet i Finland. Varudeklarationsverksam- trolleras. TSL utövar kontroll ingenom heten är helt frivillig. Som medlem kan Produkköp av varudeklarerade produkter. godkännas varje rättslig sammanslutning terna skickas till opartisk instans för undersom representerar konsumenter, handel, pro- sökning. Kontrollen utförs stickprovsvis i duktion eller forskning. TSL hade 21 med- efterhand och med intervall på tidpunkt lemsorganisationer vid halvårsskiftet 1972. som TSL bestämmer. Förbundet utarbetar varudeklarationsnor- i TSL:s arbete har de se- Tyngdpunkten mer, verkar för Standardisering av under- naste åren varit till nordiskt samförlagd söknings- och provningsmetoder till grund arbete. för normer, utvecklar deklarationstermino- Enligt gällande finsk lag skall läkemedel, logi, utfärdar deklarationstillstånd, kontrol- fodermedel, fröer, gödningsämnen och belerar varufaktas överensstämmelse med pro- deklareras kämpningsmedel obligatoriskt. dukten samt informerar om varudeklara- Vidare får gifter, elapparater, explosiva ämtionsverksamhetem samt nen, flytgasbehâllare, mätningsredskap Vid halvårsskiftet 1972 fanns 74 normer guld- och silvervaror inte förekomma på utarbetade, enligt vilka 84 produktgrupper marknaden utan att vara märkta på förekunde deklareras. Antalet tillstånd var år skrivet sätt. Obligatorisk märkning är vidare 19723 208 mot 190 föregående år. Tillstånd föreskriven för färdigförpackade livsmedel att utnyttja TSL:s normer och märke kan och vissa andra konsumtionsvaror. Så måste erhållas av såväl inhemska tillverkare som t. ex. förses med hårsprayförpackningar importörer. Nuvarande tillstândshavare är bruksanvisning. så gott som uteslutande inhemska tillver- Några planer på att införa allmängiltiga kare. Normerna utarbetas av expertgrupförfattningsbestämmelser om märkning eller per i vilka ingår oavlönade representanter deklaration avseende hela konsumentvaruför produktionen, handeln, konsumenterna området föreligger inte enligt uppgift från och forskningen. Som grund för normarbe- TSL. tet kan annat lands norm användas sedan provmetoderna undersökts och normförsla- 4.3 Norge get remissbehandlats. Vissa normer innehåller grundkrav. För År 1954 instiftades i Norge Hovedkomiteen användning av t.ex. TSL:s tvättsymboler for varedeklarasjoner og kvalitetsmerking, ställs krav på textiliers tvätthärdighet. För senare benämnd Varefakta-Komiteen (förett flertal livsmedelsgrupper är grundkravet att produkten framställts av felfria råva- 3 Den 30 september 1972.

48 SOU 1973: 20

av re- inkom från 14 organisationer och institutiokortat VF). VF bestod ursprungligen för institutioner, ner. Samtliga som uttalade sig var genompresentanter organisationer, -och vetenskaplig gående positiva till förslaget. Pâ grundval branschsammanslutningar av remisssynpunkterna utarbetade arbetsutforskning och har från år 1972 komplettefor skottet för deklarationsverkrats med företrädare för departementet nya riktlinjer samheten, vilka antogs av VF. Mera detalfamilie- og forbmkersakerf Varudeklara- VF:s varu- bestämmelser för bruket av varudetionsverksamheten är frivillig. jerade Varefak- klarationer utarbetades och publicerades i deklarationer benämnsVarefakta. om kon- oktober 1971. Nyordningen innebär att deta avser att ge sådana upplysningar sumentvaror som är av väsentlig betydelse klarationerna uppdelas _i tvâ huvudtyper: andra utan speciellt krav vid köp. Varefakta skiljer sig från A) varudeklarationer bl.a. att kvalitet, vilka kännetecknas av norska varudeklarationer genom på varans alla intresserade parter varit med öm a-tt texten. ”Opplysningene er gitt etter regler

som skall ges fra Varefakta-Komiteen eller Vareoppbestämma vilka upplysningar skall vara ob- etter regler fra Varefakta-Komii Varefakta. Upplysningarna lysning och kontrollerbara efter godkända teen och jektiva som med grundkrav för metoder. Genom att upplysningarna B) varudeklarationer normer och vissa egenskaper hos varan; deklarationerna ges är baserade på fastställda för varor inom innehåller uppgift om att varan uppfyller standard är de jämförbara skall vara lättför- och kännetecknas av Varesamma varutyp. Texten grundkraven Producenter, im- fakta-Komiteens registrerade kollektivmärstâelig för konsumenterna. till- ke, V-märket. . portörer och säljare kan av VF erhålla De mås- kräver omarbetning och restånd att nyttja Varefakta-systemet. Nyordningen te därvid förbinda VF:s reg- videring av normer och deklarationsformusig att iaktta Den första kvalitetsdeklarationen, Bler för varudeklaration och underkasta sig lär. anskaffas av deklarationen, har utarbetats för köttkon- VF:s kontroll. Kontrollvaror server och avser att introduceras på mark- VF genom inköp över disk eller genom utår 1973. Etiketter för båda ur tillverkarens eller im- naden under tag av varuprov utförs skall godkännas av VF lager. VF:s kontroll på ve- deklarationstyperna portörens laboratorier och institut. innan de tas i bruk. Bägge deklarationstytenskapliga år är underkastade .VFzs kontroll. Till- Varefakta-Komiteen omorganiserades perna med 500 nkr per till- 1970 efter det att ett organisationsförslag stândsavgift utgår VF blev därmed ståndshavare, inte per norm. Vidare utgår behandlats av stortinget.

statsfinansierad. Vid 1970 års utgång fanns kontrollavgifter. endast 31 var . l gällande norsk lagstiftning finns omfat- 64 nomier utarbetade, varav

i bruk. Normerna avsåg livsmedel, textilier, tande specialreglering på livsmedelsområ-

tvättmedel, husgeråd, sport- och fritidsartik- det. Specia-lregleringen gäller även märkning som av livsmedel och livsmedelstillsatser. Vidare lar. Inalles fanns 115 tillståndshavare 549 olika finns säkerhetsmärkning föreskriven för tillsammans deklarerade produkelektrisk materiel. För att underlätta beter. Under år 1970 debatterades inom VF hur dömningen av produkters pris och kvalitet i kan i samband med prisreglering viss märkvidgad användning av varuupplysninga_r åstadkommas. föreskrivas. Sedan VF:s regi skulle kunna VFzs ning av konsumentvaror år 1968 har genom Lov om merking av forarbetsutskott framlade ett förslag- enligt vilbruksvaror givits fullmakt att ket arbetet borde bygga på tvâ alternativa Konungen införa för hela konsumentformer av deklarationer: en typ omfattande märkningsplikt enskilda varuområdet då behov föreligger att förkvalitetsvärdering av varan eller

hos varan,ten annan typ utan egenskaper kvalitetsvärdering. Förslaget gick ut på re- * Numera Forbruker- og administrasjonsde-

miss till VF:s samtliga medlemmar. Svar partementet.

4- SOU 1973: 20

bättra konsumentens möjlighet till bedömganisationer. De flesta institutioner och or-

ning och val av konsumentvaror. VU åter- ganisationer som uttalade sig gick antingen kommer till denna lag i det följande. delvis eller helt emot utskottets lagförslag. År 1957 tillsatte regeringen ett utskott för På grundval av betänkandet och remissva-

att utreda frågor om koordinering, förenk- ren utarbetades inom departementet for faling och förbättring av gällande kvalitets- milieog forbrukersaker en PM, där utkontroll och bestämmelser för konsument- skottets ersattes lagförslag med ett förslag varor. Utskottet avlämnade sitt betänkande till fullmaktslag, kallad Lov om merking av år 1963.5 Utskottet ansåg att existerande forbruksvarer. Departementet hade funnit kontrollbestämmelser tillkommit främst av att något uttalat behov av generell märkhänsyn till näringspolitik, hälsa och

säker- ningsplikt inte förelåg. På vissa varuområ-

het, och att reglering med sådant syfte även den förekom redan frivillig med märkning fortsättningsvis borde ske genom special- bl. a. Varefakta i tillräcklig utsträckning. På lagstiftning och administreras av berörda andra områden var märkning inte nödvänfackdepartement. Å andra sidan ansåg utdig eller var märkning praktiskt ogenomförskottet att konsumenterna ställdes inför en bar. Departementet betonade även att genevarumarknad med sådan variantrikedom rella märkningsföreskrifter skulle komma i och sådana valproblem som krävde konflikt med ytter- internationella förpliktelser, ligare åtgärder till och för hjälp skydd som Norge påtagit sig. Likaså skulle en gekonsumenterna. Utskottsmajoriteten fann nerell hämma märkningsplikt arbetet med att konsumentens problem vid köp av varor att åstadkomma tillfredsställande märkning främst grundade sig på avsaknaden av märk- av enskilda varor. Departementet ansåg att ning på produkter, ovederhäftig reklam och konsumenterna hade ett berättiprincipiellt brist på garanti- och servicebestämmelser. gat krav på att erhålla vissa grundläggande Dessa brister var av generell natur och inte informationer om varje konsumentvara. Deberoende av varornas särart. Det var därför partementet fann mot denna bakgrund anrationellt att fastställa centrala krav på va- att föreslå ledning en lag om märkning av ror, avsedda för enskild förbrukning, i en i vilken Konsumentvaror, en ram angavs för huvudlag med generell giltighet för alla ty- de upplysningar konsumentvaror kunde be-

per och grupper av konsumentvaror. Där- höva märkas med. Det borde överlåtas åt igenom kunde konsumenternas grundbehov Konungen att vid varje tidpunkt bestämma tillgodoses och klara rättsliga och admini- vilka varor som måste -märkas och vilka strativa linjer skapas. Utskottsmajoriteten de upplysningar enskilda varorna måste avgav därför ett lagförslag” som innehöll märkas med. I förslaget till lov om merking regler om allmän plikt att märka konsugavs fullmakt åt Konungen att föreskriva mentvaror med producentens nanm, adress av varor märkning som utbjöds till försäljm. m., vikt, mått, volym, storlek, antal o. ning till vanliga konsumenter. Märkningsdyl. Märkningen fick inte innehålla oriktiga kunde plikten avse upplysningar om enupplysningar eller på annat sätt vara ägnad skilda varors sammansättning. vikt, mått,

att vilseleda konsumenterna. Märknings- och andra volym egenskaper av betydelse plikten kunde vidare av Konungen utsträc- för konsumenternas värdering av varans kas och anpassas efter särskilda brister hos kvalitet och bruksegenskaper. Likaså kunde

enskilda varor, vari inbegreps möjlighet att innefatta plikten uppgift om producentens, förbjuda försäljning av vara eller uppställa importörens eller namn och förpackarens grundkrav för innehåll och egenskaper hos

viss produkt. Slutligen innehöll lagförslaget

generella bestämmelser beträffande reklam, om kvalitetskontroll 5Instilling og bestemgaranti och service. melser for forbruksvarer, avgitt 8. februar 1963. Betänkandet sändes år 1963 ut på remiss °Forslag om lov om kvalitetskrav m. v. till till samtliga departement och ett flertal or- forbruksvarer.

50 SOU 1973. 20

adress. Lagen skulle ses som ett Supplement tikel 12 medger undantag från artikel 105, och ett alternativ till den frivilliga deklara- så länge åtgärderna inte används som medel tionsvcrksamhet som Varefakta-Komiteen för att godtyckligt eller oberättigat diskribedrev. »- minera eller till att förtäckt begränsa han- Promemorian kom att ligga till grund deln. Kommittén gjorde emellertid inget för den proposition, som regeringen förela- försök att skilja mellan sådana märkningsde Stortinget år 1968. Stortinget antog den bestämmelser som kunde vara oförenliga till Lov med artikel 10 (jämfört med artikel 12) och 24 maj 1968 propositionens förslag av forbruksvarer sådana som kunde anses berättigade enligt om merking (bilaga 2). Sedan lagen antagits utsågs Varefakta- dessa artiklar, utan utgick ifrån att de kun- Komiteens arbetsutskott att tjänstgöra som de utgöra icke tariffära handelshinder. “ utskott enligt lagens § 6. Ut- Kommittén konstaterade inledningsvis att rådgivande skottets första uppgift var att utreda för det största problemet för handeln utgjorde vilka varuområden i första dels den diskriminerande eller handelshämmärkningsplikt hand borde införas. Utskottet förordade tre mande karaktären hos vissa märkningsföreområden: skor, färdigförpackade matvaror skrifter, dels det förhållandet att existeranoch textilier. Ett till obligatoriska de märkningsföreskrifter ofta varierade avförslag nlärkningsregler för skor och fárdigför- sevärt från ett land till ett annat. Ingen åtpackade livsmedel utarbetades år 1972. Be- skillnad borde i princip göras mellan märkträffande textilier har ett förslag till fiber- ning som måste ha utförts vid importtillinnehållsmärkning utarbetats och synpunk- fället och märkning som skall anbringas ter pâ skötselrnärkning av kläder inhämtats. innan varan säljs, eftersom även den senare Färdiga föreskrifter föreligger ännu inte. typen av märkning i praktiken ofta måste göras av tillverkaren. Kommittén uttalade att märkningsbestämmelser i princip skulle tillämpas lika för importerade och inhems- 4.4 EF TA :s arbete på märkningsområdet ka varor. Inom EFT A (European Free Trade Asso- Kommittén behandlade därefter särskilt ciation) har frågan .om märkningsbestäm- ursprungsmärkning. Härmed avsåg kommitmelser och deras inverkan på handeln mel- tén obligatoriska bestämmelser att varor lan medlemsstaterna studerats vid olika till- producerade-utomlands skall förses med orfällen. Detta har skett dels till följd av kla- det import eller liknande eller att enbart gomål från medlemsstater eller i anledning utländska varor eller både utländska och av notifikationer om införda eller ändrade inhemska varor skall märkas med urmärkningsbestämmelser, dels i form av me- sprungslandet. Även angivande av den utra systematiska studier som rådet gett han- ländske tillverkarens eller leverantörens delsexpertkommittén eller annat organ i namn skulle anses som ursprungsmärkning. att utföra. - i Däremot skulle bestämmelser som tillät att uppdrag Redan år 1964 fick handelsexpertkom- importörens eller annan distributörs namn mitten rådets uppdrag att studera märk- angavs i stället för tillverkaren eller den utningsfrågan i syfte att undersöka om problem förelåg. Kommittén framlade sin rap- 7

i Maritim; Regulations (dok EFTA/CTE 12/

port7 i juli 1966. se Kommittén utgick ifrån att bestämmelser 3 Artikel 12 avser bl. a. åtgärder som är nödom märkning kunde falla under BETA- vändiga- för att skydda människors, djurs eller växters liv eller hälsa och åtgärder som är nödkonventionens artikel 10, som stadgar förvändiga_ för att säkerställa åtlydnaden av lagar bud mot kvantitativa restriktioner och åt.- och förordningar avseende tillämpning av tullmotsvarande bestämmelser, klassificering, kvalitetskontroll gärder med (dvs. irnportbeeller saluhållande av varor samt åtgärder nödgränsande) kontingenter eller

verkan som vändiga för att förhindra bedrägliga förfaran-

importlicenser. Samtidigt noterades att ar- den.

SOU 1973: 20 51

ländske leverantören inte anses som bestämsom obligatorisk märkning kunde skönjas. melser om ursprungsmärkning. Speciella handelsproblem kunde tas upp i

Kommittén konstaterade att flertalet såkommittén, som beslöt att ha frågan i åtandana bestämmelser tillkommit för att uppke och följa utvecklingen inom medlemsmuntra köp av inhemska varor och därför staterna på detta område. haft ett klart protektionistiskt syfte. Krav Problemet med informativ märkning akpå föreskrifter om ursprungsmärkning ha- tualiserades senare bl. a. genom att frågan

de ofta motiverats med att de var nödvän- i EFTAzs kommitté togs upp rådgivande diga för att skydda konsumenten. Erfaren- från svenskt industrihåll. Den svenske reheten hade emellertid visat att de nästan presentanten ansåg att ett försök borde göalltid införts på begäran av inhemska ras att harmonisera pro- metoderna för informaducenter. Kommittén betvivlade därför att tiv märkning i EFTA-länderna. Därvid avursprungsmärkning var nödvändig för att sågs i första hand tvingande bestämmelser, skydda konsumenterna och enades om att t. ex. inom livsmedelslagstiftningen, men sådan märkning endast skulle göras obliga- även på andra varuområden, att deklarera

torisk i undantagsfall. Enligt kommitténs innehåll, huvudingredienser, vikt etc., vilka uppfattning var sådana fall ovanliga. I de kunde variera avsevärt från land till land.

fall då märkningsföreskrifter vara Även ansågs frivillig märkning t. ex. av typ VDN ett lämpligt sätt att informera konsumen- kunde få en indirekt verkan och tvingande ter skulle normalt sådana uppgifter lämnas även sådana fall borde enligt det svenska som var mer relevanta än enbart att ur- uttalandet hållas under uppsikt. sprungslandets eller producentens namn an- Bl.a. som ett resultat av ovannämnda

gavs. svenska initiativ rådet i oktober uppdrog. Kommittén rekommenderade rådet att 1967 åt generalsekreteraren att sammanstälmedlemsstaterna skulle se över sina märkla en rapport om informativ märkning med ningsbestämmelser och att en ny översyn angivande av förekommande

internationellt

skulle göras senare. Vidare förordades en samarbete, områden där sådant samarbete konsultationsprocedur innan nya bestäm- inte förekom och möjligheten av samarbete melser om ursprungsmärkning infördes. inom EFTAzs ram. Samtidigt fick handels- Vid den översyn som gjordes år 1969 i expertkommittén uppdrag att studera konstaterades att flera medlemsstater var i eventuella handelshinder som kunde uppstå färd med att avskaffa sina bestämmelser genom krav på sådan informativ märkning. om ursprungsmärkning, men att ett antal Livsmedel och läkemedel skulle undantas

sådana fortfarande var i kraft. En ny gedå märkningsbestämmelser på dessa områnomgång år 1971 gav ett liknande resultat. den behandlades i andra internationella or-

Rådet har allvarligt uppmanat berörda län- gan. I kommitténs från 1968 rapport” juni der att påskynda avvecklingen av dessa behandlades såväl obligatoriska märkningsbestämmelser. föreskrifter som frivilliga system. Enligt Medan EFTA sålunda ägnat åtskilligt ar- kommitténs åsikt fanns inte många bevis bete och intagit en bestämd hållning när på att handelshinder till uppkommit följd det gäller frågan om ursprungsmärkning, av informativ Det noterades märkning. att har man i fråga om andra märkningsbe- ett stort antal system för sådan märkning stämmelser visserligen diskuterat dessa i oli- var frivilliga och att mycket arbete nedka sammanhang, men ännu inte formulerat lades i andra harmonisera organ på att någon speciell EFTA-politik. I den nyss- dessa system. Man ansåg därför att en omnämnda rapporten från år 1966 sägs att ob- fattande undersökning i EFTA av alla ligatoriska föreskrifter om informativ märkaspekter på frågan inte var motiverad för ning -- bortsett från livsmedel och läkeme-

medel - inte var vanliga, men att en ten- 9 Consumer information -informative ladens mot ökad användning av såväl frivillig belling (dok-EFTA/CIE - 13/68).

52 SOU 1973: 20

i EFTAzs råd noterades att närvarande. Kommittén ansåg att bästa lagförslaget

information på konsumtionsvaror vissa bestämmelser i lagen kunde falla unmöjliga att På norsk var i. EFTA:s intresse som ett medel der begreppet ursprungsmärkning.

sida svarades att lagen inte innebar att främja- konkurrensen och bistå konsumenursprungsmärkning infördes. Nuvaterna att få ut mesta valuta för sina pengar. egentlig

sådan information rande bestämmelser om ursprungsmärkning Man ansåg att närhelst skulle bibehållas, men underkastas en överkrävdes genom obligatoriska föreskrifter - om En anoch i möjligaste mån även i fråga syn, när den nya lagen trätt i kraft. - skulle nan fråga som diskuterades var om kontrolfrivilliga och privata arrangemang inte skulle det säkerställas att arrangemangen len av märkningen på importvaror

med ur- i samband med tullbehandlingen diskriminerade utländska produkter äga rum och inte inne- eller på den plats där försäljningen ägde sprung i andra EFTA-länder rum. Det framhölls att gränskontroll inte bar skydd för inhemska produkter. eftersom detta skulle inneföljande .rekommen- borde införas,

Kommittén avgav

bära att varan inte kunde märkas på det

dationer vilka sedermera fastställdes av rå-

mest lämpliga stadiet. På norsk sida nöjde det:

a) kommittén skulle undersöka konkreta man sig med att säga att denna fråga bor-

fall av handelshindrande effekter till följd de avgöras i varje särskilt fall för olika va-

av märkningsföreskrifter, som kom till dess rukategorier. Med hänsyn till de ”drastiska

artikel 3 kännedom; krav som angavs i lagförslagets

skulle informera in- (märkning) frågades från ett medlemslands b) medlemsstaterna att ev. sida vilka som skulle omfattas av tresserade näringslivsorganisationer varuslag svarades att lagen utgjorde en handelshinder kunde tas upp i handelsex- lagen. Härpå ad- som kunde utgöra grund för genom deras nationella fullmaktslag pertkommittén bestämmelser för både farliga och andra vaministration; ror. Dessa bestämmelser skulle notifieras i c) medlemsstaterna skulle rapportera om i och sålunda disföreslagna nya obligatoriska föreskrifter EFTA på förslagsstadiet behandlades också om konsumentinformation; sådana kuteras i EFTA. Frågan fråga i Därvid framhölls

rapporter kunde diskuteras i kommittén på handelsexpertkommittén.

av en medlemsstat och om så er- särskilt betydelsen av att lagen tillämpades begäran fordrades skulle rekommendatio- på ett praktiskt sätt så att handelsströmmarlämpliga

ner framläggas för rådet; na påverkades så litet som möjligt. Schweiziska bestämmelser om innehåll d) vederbörande organ i EFTA-staterna sam- av vissa förpackningar har skulle understödja det internationella och märkning kritiserats i EFIA. Dessa bestämmelser inarbetet inom internationella organisationer skulle åtföljas av som sysslar med konsmnentinformation nebar att förpackningarna

och särskilt med att harmonisera provnings- deklaration om vikt eller volym. I fråga om

och sammansatta livsmedel skulle vikten av varmetoder och standardisera symboler

som skall anges på varudekla- je ingrediens anges. För att underlätta prisupplysningar mellan olika fabrikat skulle vidarationer etc. jämförelse

Ett antal konkreta fall har diskuterats i re pris per enhet anges om varan inte före-

i vissa standardförpackningar. Dessa EFTA. Bland dessa kan nämnas den norska låg bestämmelser ge upphov till av konsum- ansågs kunna fullmaktslagen om märkning

som i EFTA i sam- handelssvårigheter. Bland annat kritiserades

tionsvaror notifierades

med att framlades för att volymen i en flaska inte kunde anges på band lagförslaget om etikett, att inga undantag gjordes för små- Detta skedde innan frågan

stortinget.

hade behandlats i och att detaljerade föreskrifinformativ märkning förpackningar omta- ter lämnades om bokstävernas storlek etc. EFTA, men efter det att den förut

lade rapporten om_ ursprungsmärkning hade I fråga om den nya svenska livsmedels-

Vid diskussionen av det norska lagen kritiserades förslaget att importerade framlagts.

SOU 1973: 20

“färdigförpackade livsmedel skulle förses metallarbeten och samtidigt bibehålla det med uppgift om importörens namn. Detta konsumentskydd som betingas av dessa aransågs utgöra ett handelshinder och innebä- tiklars speciella karaktär. Den innebär att ra en

diskriminering av produkter tillver- kontroll

och märkning som utförts i exportkade utanför Sverige. Bland annat som en landet enligt konventionens regler skall godföljd av kritiken i EFTA slopades kravet på kännas av importlandets utan myndigheter märkning med importörens namn i den slut- kontroll ytterligare och märkning. Som beliga lagen och ersattes med en registrering vis för att varan uppfyller angiven finhalt

av importörer av livsmedel. etc. skall det kontrollerande kontrollstämp- Slutligen kan nämnas att EFTAzs råd år lingsorganet förse den med i konventionen 1968 antagit vissa allmänna riktlinjer för föreskrivet gemensamt kontrollmärke. EFI A-samarbetet i fråga om tekniska före-

skrifter och därmed även för märkningskrav

i samband med sådana föreskrifter. Enligt

dessa riktlinjer skall existerande 4.5 GA TT:s arbete på märkningsomrádet

rekommendationer från internationella standardise- GATT:s (General on Agreement Tariffs ringsorgan accepteras av medlemsstaterna and Trade? artikel XX innehåller allmänsom bas för deras tvingande tekniska: före- na undantag från avtalets regler, t. ex. förskrifter utan otillbörligt dröjsmål och med budet mot i-mportrestriktioner. Ett av dessa endast verkligt berättigade avvikelser. Vi- undantag gäller åtgärder nödvändiga för dare skall medlemsstaterna söka säkerställa att skydda människors, djurs eller växters att hänsyn tas till teknologiska och handels- liv eller hälsa.

synpunkter liksom till säkerhetssynpunkter Vidare innehåller artikel IX i GATT i de internationella

standardiseringsorgani- regler om ursprungsmärkning. Enligt denna

sationerna. EFfA skall överväga att ta ini- bör de svårigheter och olägenheter som betiativ i de

internationella_organen om han- stämmelser om ursprungsmärkning kan för-

delsproblem uppstår på områden där inga orsaka ett exporterande lands handel och

internationella rekommendationer förekom- industri nedbringas till ett minimum. Refe-

mer. Ingen diskriminering skall förekomma

rerande till denna artikel utfärdade de avi samband med provning och godkännande.. talsslutande parterna år 1958 en rekommen-

Medlemsstaterna skall samarbeta i frågor dation enligt vilken staterna skulle begränom ömsesidigt godkännande av provnings- sa krav på ursprungsmärkning till fall där

resultat och understödja förekommande in- sådan märkning är oundgängligen nödvänternationella s. k. arrangemang (t. ex. det digför den slutlige information. köparens CB-Schemat för elektrisk utrustningy-Slut- Vidare borde varje märke som är läsbart

ligen skall medlemsstaterna, enligt en över- och blir kvar på varan tills den når den slut-

enskommelse från år 1964, notifiera nya liga konsumenten godkännas, liksom betekniska föreskrifter av betydelse för intrateckningen made in” plus ursprungslandets EFI A-handeln som de ämnar införa. namn etc.

I fråga om ömsesidigt godkännande av Speciella om annan regler märkning än provningsresultat har inom ramen för EFTA finns inte i GATT. men ursprungsmärkning ingåtts överenskommelser beträffande tryckkärl, viss

.fartygsutrustning, lantbruksma-

skiner och gasapparatur. Av mera 1° Ett allmänt tull- och handelsavtal från år direkt 1947 jämte samarbetsorgan som upprättats av konsumentintresse är det förslag till ädel- anslutna stater. Dessa är samtliga västeuropeis-

metallkonvention som utarbetats inom ka och flertalet övriga länder (inkl. USA, Ka-

EFTA:s nada och Japan samt ett 60-tal u-länder, men handelsexpertkommitté och som i endast vissa av länderna i Östeuropa). Varje juli 1972 godkändes av EFTAzs råd. Denna förmån som ett medlemsland ger ett annat tillkonvention faller automatiskt även alla andra länder som är betingad av önskemålet att underlätta ingår i avtalet, dvs. avtalet är av mest-gynnadinternationell handel med ädelnation-karaktär.

SOU 1973: 20

en allmän räknades i författning. GAH-sekretariatet avtalets artikel III innehåller var förenliga med klausul om icke-diskriminering och likabe- ansåg att bestämmelserna

Sålunda GATTzs art. IX. handling av importvaror. sägs att

som De nordiska länderna har också kritiserat förordningar och bestämmelser lagar,

bestämmelser om ursprungsmärkning i Ka-

rör försäljning, salubjudande, köp, transport,

eller användning av varor inom nada och USA. distribution Den amerikanska Fair Packing and Lalandet . . . icke bör tillämpas på importerade sätt att Act 1966 har kritiserats av Japan eller inhemska varor på sådant belling

och vi- och de nordiska länderna. Bestämmelserna skydd beredes inhemsk produktion då de kräver en från en avtalsslutande anses vara mycket stränga, dare att ”produkter av varans art, tillverkarens, försom införts till en annan av- beskrivning parts område, eller distributörens namn och talsslutande parts område, skall med avseen- packarens

hemvist samt innehållets nettovikt. Dessde å alla lagar. förordningar och bestäm-

fösom rör deras försäljning, salubju- utom finns en lång lista över ytterligare melser, distribution eller reskrifter. Enligt den amerikanska delegatiodande, köp, transport, konsubehandling som icke nen har lagen till syfte att skydda användning medgivas

är mindre än den, som medgives menten genom att ge honom upplysningar gynnsam inhemskt ur- som hjälper honom att göra ett rationellt samma slags produkter av

val mellan produkter och att söka rättelse sprung. han- om produkten inte motsvarar förväntning- I den inventering av icke tariffära

i GATl, arna. delshinder, som nyligen företagits GATI har ännu inte tagit ställning till har föreskrifter rörande såväl ursprungs-

notifierats de anförda klagomålen och hur de lämplimärkning som annan märkning avvakta den handelshinder. Bland des- gen bör lösas, då man önskar såsom utgörande kod rörande standard som utarbetas. Enligt sa kan nämnas: definitionerna i koden skall De nordiska länderna har anmärkt på de föreslagna

inklu-

föreskrifter rörande märkning marking or labelling specifications

australiska i den samt detaljbestämmelser deras i standard. Huvudprincipen av ursprungsland koden är att standard inte skall och läslighet etc. föreslagna om märkningens placering

australiska framgår att The utformas i syfte att bereda skydd åt in- Av uppgifter av år hemsk produktion och att internationell Commerce Descriptions) Act

(Trade

standard skall användas när sådan finns 1906 och föreskrifter utfärdade med stöd

att eller kan tas fram utan otillbörligt dröjsmål. av denna huvudsakligen har till uppgift

företag som korrekt beskriver a) skydda

sina varor från konkurrenter som genom 4.6 0ECD:s arbete på märkningsomrádet

falska eller missledande uppgifter bedrar

I november år 1969 beslöt OECD:s (Orgakonsumenten nization for Economic Cooperation and b) skydda konsumenten genom att kräva,

Development) råd att inrätta en kommitté i fall där hänsyn till allmänna hälsoskäl

Inom komintresset gör detta önsk- för konsumentpolitiska frågor. eller det allmänna mittén har arbetat dels en arbetsgrupp för värt, att tillverkaren skall ange på varan

av varuprovning, dels en arbetsarten av de ingredienser eller material jämförande

för märkning. Den senare har publivilka den är sammansatt och grupp

cerat en rapport om märkning av konsuatt undermåliga varor inte c) säkerställa mentvaror - utom livsmedel och läkemedel

säljs som förstklassiga. - med till textilier. Si- Den australiska framhöll speciell hänsyn delegationen

vidare att bestämmelserna, utom i fråga om

endast gällde om mot- 11 OECD, Committee on Consumer Policy, ursprungsmärkning, of consumer goods Report on the labelling svarande krav gällde för inhemska varor other than food and drugs with special refe-

och att kraven endast avsåg varor som upp- rence to textiles, Paris 1972.

SOU 1973: 20

tuationen i OECD-länderna och i de euro- Västtyskland. I Frankrike introduceras -för

peiska gemenskaperna med avseende på närvarande ett system. Schweiz har omfat-

obligatorisk och frivillig märkning beskrivs tande av textilier men märkning inrättar bl. a. VU berör här endast kortfattat nu ett mer allmänt system; I Spanien, Öster-

OECD-rapporten och hänvisar i övrigt till och Kanada rike, Ungern har deklarationsen mer detaljerad redogörelse i bilaga 4. system i viss utsträckning också börjat till- I alla berörda OECD-länder förekom- lämpas.

mer obligatorisk märkning för vissa varor I en del länder finns system i form av s. k,

eller kategorier av varor. Motiv för obliga- kvalitetsmärken. Sådana utarbetas ofta i torisk märkning med rättsliga sanktioner är samråd mellan näringsliv och myndigheter. bl. a. behovet av att skydda konsumenter- Ibland konsulteras också företrädare för nas hälsa och säkerhet samt att skydda dem konsumentorganisationer. Genom ett märke

mot oriktiga påståenden eller beskrivningar. på .produkten informeras köpare om att en Vidare är syftet med märkningen att hjälpa vara motsvarar- en viss kvalitet. Använd--

konsumenterna att välja rationellt. Märkningen-av märkena kontrolleras noga av de ningen består dels av säkerhetsinformation, utfärdande organisationerna. tor- Vanligast instruktioner och varningar, dels av fakta de dock vara sådan märkning som närings-

rörande tillverkarens, eller idkare förpackarens själva företar individuellt eller kol-

distributörens namn och adress, varans in- lektivt. Ofta kan emellertid sådan märkning

nehåll, sammansättning, pris och ursprung. vara bristfällig. anför OECD-kommittén. Enligt OECD är obligatorisk om märkning Uppgifter produkterna lämnas ibland till nytta för konsumenterna. Den kan ock- endast om kommersiell fördel följer härav. så bidra till effektiv kontroll av de märkta Vidare är informationen inte alltid utforvarorna. Men obligatorisk märkning kan mad så att jämförelser mellan varor under-

också förhindra nyttig teknisk lättas. utveckling och innebära kostnader som ytterst drab- Av OECD-materialet framgår att frivillig bar konsumenterna. Internationell handel märkning i allmänhet inte anses föra med kan påverkas genom att märkningen i vissa sig skadliga effekter för internationell hanfall utgör ett handelshinder. OECD del; Enligt Medlemsländerna bör OECDenligt bör åtgärder diskuteras i syfte att åstad- kommittén se positivt på utvecklingen av komma internationell harmonisering av frivillig märkning.

märkningen. Varje medlemsland föreslås OECD har rekommenderat medlemslän-

granska möjligheten att besluta om obliga- derna att överväga lämpligheten av att ob-

torisk märkning på områden avseende t. ex. ligatoriskt märka textilvaror med fiberinne-

säkerhetoeh hälsa, innehåll och pris. håll. _

Frivillig märkning förekommer i olika

Slutligen kan nämnas att i det arbetsproformer. OECD-rapporten beskriver dels sy- gram för OECD-kommitténs fortsatta verkstem för informativ märkning (dvs. varu- samhet som OECD:s råd antog år 1972 har deklarationer), dels och

kvalitetsmärkning

märkning ansetts vara en väsentlig uppgift. annan märkning. En arbetsgrupp inom kommittén överväger Vid utformning av system för informativ för närvarande märkningsproblem. märkning deltar företrädare för konsumen-

terna eller också utarbetas systemen efter samråd med konsumenter. 4.7 EEC:s arbete på märkningsømrádet Syftet är vanli-

gen att ge konsumenterna så mycket infor- Inom EEC (European Economic Commumation som behövs för att dels hjälpa nity) har man inte ägnat märkningsbestämdem att välja varor, dels använda varorna melserna speciella studier eller utfärdat allpå ett tillfredsställande och» säkert sätt. In- männa rekommendationer eller direktiv rö-

formativ märkning

sker_i Danmark, Fin- rande sådana bestämmelser. mot- Någon

land. Nederländerna,

Norge, .Sverige och svarighet till de studier .av fråganom ur-

SOU 1973: 20

utgör ett medel för godtycklig diskriminesprungsmärkning och frågan om informativ inom EFTA, ring eller innefattar en förtäckt begränsmärkning, som företagits har man inom ning av handeln. Det i EFTA-konventionen finns således inte. Däremot för angivna undantaget för åtgärder nödvänramen för programmet harmonisering föreskrifter utfärdat en rad di- diga för att säkerställa åtlydnaden av lagar av tekniska och förordningar avseende bl. a. kvalitetsrektiv som bl. a. omfattar märkningsförekontroll eller saluhållande av varor saknas skrifter, t. ex. i fråga om läkemedel. gifter varor, brandfarliga däremot i EEC-avtalet. och andra hälsofarliga om tekniska handelshinder omvaror och explosiva varor. Ett kommissions- Frågan har nämns inte i avtalet med EEC, trots att förslag rörande kosmetiska produkter med dessa harmo- man från svensk sida under förhandlingen nyligen framlagts. Syftet allt att av- uttryckte önskemål om samarbete på detta niseringsdirektiv är framför område. Den s. k. utvecklingsklausulen i avskaffa dc handelshinder som kan uppstå till talet ger en formell grund för en sådan utföljd av olika bestämmelser i medlemsstavidgning av samarbetet i framtiden. tema. Av särskilt intresse är direktivet av den

26 juli l97l (307/71) rörande harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om textil- I detta direktiv föreskrivs 0bbenämningar. märkning av textilvaror med arligatorisk ten och halten Föav ingående textilfibrer. reskrifterna avser varje försäljningsled och vid försäljning till gäller således inte enbart den slutliga konsumenten. Direktivet innehåller en förteckning över textilfibrer med definitioner av varje fiberslag. Tills vidare får nationella regler rörande provtagning och analysmetoder tillämpas, men i ett senare stadium skall gemensamma normer

utarbetas. initiativ att harmonisera de frivil- Några märkningssystem (typ varudeklaratioliga ner) som förekommer i vissa av EEC-länderna synes inte ha tagits på gemenskapsöverhuvud synes frågor om konsuplanet. och konsumentupplysning enmentskydd ha dast i mycket begränsad omfattning uppmärksammats av gemenskapsorganen. Det kan dock nämnas att kommissionen i samband med arbetet på att revidera och komplettera programmet för harmonisering av tekniska föreskrifter allmänt understrukit intresset för ett förbättrat konsument-

skydd. Sveriges avtal med EEC innehåller liksom EFT A-konventionen ett stadgande att avtalet inte utgör hinder för förbud eller restriktioner i syfte att skydda människors

och djurs hälsa och liv, under förutsättning att sådana förbud eller restriktioner inte

SOU 1973: 20 57

Analys .överväganden

och

- av syften

och varudeklaration en analys

5 Märkning

och metoder

För varor fordras dessutom att 5:1 Syften med märkning och varu- explosiva skall innehålla uppgift om de deklaration märkningen eventuella förvärvsrestriktioner som gäller,

exempelvis minimiålder för den som äger Utredningen har i det föregående (kapitel förvärva eller inneha varan utan tillstånd. 2 och 3) redovisat de märkningsföreskrifter En annan form av märkning förekomsom f.n. finns enligt speciallagstiftningen

och det frivilliga deklarationssystem som mer på varor som i syfte att skydda män-

och som nu övertagits niskors liv, hälsa och säkerhet är underkastillämpats av VDN Av fram- tade offentlig kontroll och krav på godav konsumentverket. redogörelsen hittills med- kännande. Märkningen anger här att vagår att märkningsföreskrifter delats för en rad olika syften. ran provats och godkänts och utgör sålunda

om. en säkerhetsgaranli beträffande produkten Föreskrifter obligatorisk märkning tillkommit som ett led i dess helhet eller vissa egenskaper hos prohar i första hand dukten. Sådan märkning är S-märkningen i en vidare produktkontroll för att skydda Produk- av elektriska bruksföremål, kontrollmärket människors liv; hälsa och säkerhet. far- samt bevis om typ-ter som kan betecknas som kvalificerat på gasskyddsmateriel

av restriktioner i fråga godkännande på vissa fordonsdetaljer, på liga har omgärdats om yrkesmässig användning; oljeeldade kaminer och på personlig skyddstillverkning.. utrustning (t. ex. skyddshjälmar). Preventivinförsel, handel, utlämnande, förvaring, m. m. Märkning av medel skall vara godkända av socialstytransport, förstoring för relsen och försedda bl.a. med uppgift som produkten ingår därvid som en åtgärd

mot gör det möjligt att identifiera vilket parti att så fullständigt skydd produktens skall. åstadkommas. medlet tillhörde vid kvalitetskontrollen. farlighet som, möjligt Genom märkning har man Typiska exempel härpå är de märknings- obligatorisk

även velat tillför-säkra konsumenten lämpbestämmelser som gäller för gifter, vådliga och Den mest omfattande märkämnen, bekämpningsmedel, brandfarliga liga produkter. härvidlag föreligger på livsexplosiva varor samt på läkemedelsområdet. ningsplikten

Den föreskrivna märkningen utgör en ren medelsområdet. Enligt den nya livsmedels-

omfattar skall sålunda fardigförpackade livssom exempelvis lagen

upplysningsplikt

förva- medel vara märkta med uppgift om livsvarans innehåll, egenskaper, risker, medlets slag, sammansättning, vikt eller voring, hållbarhet och kommersiella ursprung. skada krävs ibland att av och hållbarhetstid samt för- För att undvika lym, förvaring även skall varans an- packarens eller tillverkarens namn eller firmärkningen framgå handhavande och bruk. ma. Denna upplysningsskyldighet kan utvändningsområde,

SOU 1973: 20

sträckas att gälla även annat livsmedel än ställts inför

arbete frågan vilken relation

färdigförpackat och andra egenskaper än i som för framtiden bör råda mellan märk-

de nämnda. Även om livsmedelslagstift- ningsföreskrifterna i speciallagstiftningen å ningen har ett både hygieniskt och ekono- ena sidan och å varudeklarationssystemet miskt syfte och det kan sägas att märk-A _ den andra. Utredningen har därvid kom-

ningsföreskriftema tjänar båda dessa syf- mit till den uppfattningen att det inte finns

ten, torde det kunna hävdas att huvudsyftet anledning räkna med att märkningsföremed märkningen är att ge konsumenterna skrifterna i spcciallagstiftningen inom över-

vägledning i valet mellan olika livsmedel framtid skådlig får en sådan omfattning att och att förhindra att konsumenten vilseleds ett system för varudeklarationer skulle bli vid köp. Vissa är livsmedelsbeteckningar obehövligt. Varudeklarationerna kommer förbehållna livsmedel med viss bestämd - särskilt om de förbättras i den riktning sammansättning eller beskaffenhet i övrigt som utredningen anger i det följande att (livsmedelsstandard) och utgör således en även för framtiden spela en bestämd roll i form av kvalitetsgaranti. av Stämplingen konsumentpolitiken som ett medel att inkött med uppgift om kvalitetsklass formera fyller konsumenterna och som ett medel en liknande funktion. att påverka företagens produktutveckling. Kvalitetsmärkning finns föreskriven även i ekonomiskt syfte. såsom finhaltsstämp- 5.2 Metoder för märkning och

lingen av vissa ädelmetallarbeten. Finhal- deklaration

ten skall vara bestyrkt med statlig kontroll- Vid sina överväganden har VU funnit att

stämpel. Föreskrifterna har tillkommit för de alternativa märknings- och deklarationsatt tillförsäkra skydd mot förfalskade va- system som - vid sidan av den privata ror. märkningen nu är av intresse torde kun- Obligatorisk märkning förekommer även na systematiseras på sätt:

följande

för att underlätta myndigheters kontroll. 1. produkten om måste; den deklareras. Exempel härpâ är de särskilda märknings- deklareras efter vissa bestämda riktlin-

föreskrifterna för öl och läskedrycker en- jer (reglerad frivillig deklaration), ligt förordningen om tillverkning och be- 2. produkten måste, om den deklareras. skattning av dessa varor samt den säruppfylla vissa grundkrav (reglerad friskilda märkningen av vissa pälsskinn, vilvillig deklaration med grundkrav), ken har till att underlätta uppgift jakt- 3. produkten får inte saluhållas utan viss kontrollen. deklaration (obligatorisk deklaration). Den deklarationsverksamhet som. VDN 4. produkten får inte saluhållas utan viss svarat för har i huvudsak inriktats på att deklaration och utan att uppfylla vissa ge konsumenter saklig information i stan- grundkrav deklaration med (obligatorisk dardiserad form om varors i egenskaper grundkrav). syfte att förbättra konsumentens ställning i

köpsituationen och att öka konsumentens rationella 5.2.1 Reglerad frivillig deklaration köpval. VDN har sökt tillfredsställa konsumentens informationsbehov ge- Så länge skyldighet att deklarera produknom en öppen redovisning av olika ten saknas egen- talar VU om frivillig deklaraskaper och överlåtit åt konsumenten att tionJFrivillig deklaration av konsumentvamed hjälp av dessa uppgifter bilda sig en ror kan indelas i officiell deklaration och

uppfattning om varans lämplighet för det deklaration. Eftersom privat VDN-verkegna behovet. VDN har endast i undantags- samheten numera bedrivs av statlig mynfall genom att uppställa förgrundkrav dighet betraktas den som officiell. hindrat deklaration av olämpliga Den produkter privata deklarationsverksamheten (se vidare 3.4). sker helt efter önskemål upphovsmannens Utredningen har av naturliga skäl i sitt och är i princip oreglerad. Genom lagstift-

SOU 1973: 20

även den privata dekla- har förts fram krav på att varudeklarationing kan emellertid Föreskrifter nerna för vissa skall innebära rationsverksamheten regleras. produkter vid varudekla- form av garanti beträffande viktiga kan meddelas att uppgifter någon

ration skall redovisas på visst sätt, att samt- bruksegenskaper. för Konsumentföreträdare har inför utredliga uppgifter av väsentlig betydelse måste medtas vid ningen hävdat att uppställandet av grundproduktens användning deklaration osv. Som teoretiskt kan krav i samband med deklarationer kan påexempel av texti- verka produktutvecklingen positivt. Grundtänkas reglerad skötselmärkning lier. En annan form av reglerad frivillig de- krav är särskilt angelägna, har det sagts,

åstadkoms om som villkor för på områden som berör människors liv, klaration att den skall ske ef- hälsa eller säkerhet. Gmndkrav bör kunna deklaration föreskrivs efter användningsområde, t. ex. ter gällande VDN-normer. anpassas kan för matbord, för skrivbord etc. Med reglerad frivillig deklaration grundkrav eller missledande deklara- Grundkrav är till fördel för konsumenten risker för illojal fri- eftersom sådana krav innebär garantier för tion begränsas. Exempel på reglerad i en till- att varan fungerar för avsett ändamål. Vavillig deklaration -förekommer till ror under grundkravsnivån är konsumenten lämpningskungörelse livsmedelslagen inte av. Grundkraven bör kunna (statens livsmedelsverk 1972: 4). Där stad- betjänt under sär- hindra att dåliga importvaror marknadsförs gas att livsmedel som saluhålls Tesen att minskar skild uppgift att det innehåller visst nä- i Sverige. grundkrav om konsumentens valfrihet utgör endast en ringsämne måste deklareras med uppgift arten och halten av ämnet (7 §). konstruktion. Även motsatta synpunkter

har emellertid förts fram från konsument-

håll. Konsumenten bör ha möjlighet att

varor vars kvalitet ligger unvälja billiga 5.2.2 Reglerad frivillig deklaration med der har det sagts. Om grundkravsnivån,

grundkrav grundkrav förenas med obligatorium kan

fara för vår internationella handel uppstå Med frivillig deklaration med grundkrav genom att billig import hindras. Lågprisavser VU att en deklarerad produkt garanhålla viss standard beträffande det importen verkar återhållande på priserna teras inom samma varuområde, framhåller man. innehåll eller de egenskaper grundkraven Företrädare för näringslivet har inför gäller. Grundkraven kan gälla vissa egenframhållit att grundkrav förutskaper hos varan eller varan i dess helhet. utredningen Då varan i dess helhet sätter en definierad användning av produkgrundkravet gäller ten. Sådan användning kan, sägs det, i sker envsammanvägning av varans egenska- Deklarerade vissa fall fastställas inom området livper till ett slutomdöme. protill innehåll eller hälsa-säkerhet. Som exempel nämner man dukter garanteras lämpliga t.ex. skor för Man hävdar också att det i reangivet ändamål, regnväder. flytvästar. föreskrivs mi- att finna produkter med så Då grundkraven specificerats gel är svårt vissa beståndsdelar eller ensartad användning att grundkrav som är nimistandard för Skor läm- för alla konsumenter kan ställas utvalda egenskaper hos varan. anpassade för skall till upp. Det finns dock exempel på naturliga pade regnväder exempelvis till definitioner. Som viss procent vara tillverkade av bestämt ma- grundkrav på gränsen etc. nämns att en frysbox inte bör kunterial, ha rågummisula, vara randsydda exempel na betecknas som sådan med mindre den eller måste i fråga om material, färg m. m. mot våta. Viss be- håller en temperatur av högst -l8°C. Det ha bestämd härdighet kan förbehållas som upp- är däremot väsentligt svårare att uppställa teckning produkt grundkrav. lämpliga grundkrav när det gäller exempelfyller specificerade hävdar I den konsumentpolitiska debatten under vis frysboxens infrysningskapacitet,

senare år liksom vid utredningens hearings man.

SOU 1973: 20

Näringslivet åberopar också i detta sam- kunna uppfylla kvalitetskrav. Det finns manhang svårigheter att finna relevanta emellertid företag som är positiva till kvaprovnings- och mätmetoder. Som exempel litetsrnärkning med hänsyn till att många anges att när det gäller kläder kan grund- konsumenter har den uppfattningen att nukrav tekniskt sett uppställas för drag- och varande VDN-deklaration kvalitetsutgör rivhållfasthet. Däremot anser man det inte märkning. Detta förhållande leder till att möjligt att uppställa grundkrav beträffande vissa varor av låg kvalitet i konsumenternas ett plagg som helhet eftersom plaggets egen- ögon får en högre status än vad varorna skaper är starkt beroende av dess använd- förtjänar. ning. Det hävdas vidare att problem VU har funnit att uppställandet upp- av grundstår om man i Sverige ställer högre grund- krav i samband med deklarationer i vissa krav eller annorlunda utformade grundkrav fall kan medföra fördelar för betydande än vad som krävs på den internationella konsumenterna i form av säkrare och mer marknaden. Antingen tvingas svenska före- tillförlitliga kan produkter. Uppenbarligen tag att splittra sin produktion i en del som emellertid grundkrav också få negativa efär avsedd för inhemskt bruk och en som är fekter för konsumenterna främst i form av avsedd för export eller också får företagen begränsningar av det tillgängliga varusortipå den utländska marknaden söka mark- mentet och i form av prishöjningar, Sådanadsföra en dyrare vara med vad som där na negativa effekter måste dock enligt ut-_ kan uppfattas som överstandard. Båda alredningens mening i vissa fall godtas. I synternativen medför risk för nerhet detta kostnadssteg- gäller när grundkraven uppringar, vid en splittrad produktion ställs som mot

främst skydd risker för liv och

genom att tillverkningen måste ske i mindre hälsa. Till detta bör läggas att de negativa serier. Om man inte uppnår full kostnads- effekterna kan väntas få helt annan betytäckning på den internationella marknaden delse i ett obligatoriskt deklarationssystem för en dyrare svensk kvalitet kan företaget än i ett frivilligt system. De negativa effek-

tvingas kompensera sig på den inhemska terna måste antas vara mycket

begränsade

marknaden, hävdar man. i ett frivilligt system. Utredningen återkom»

Näringslivet gör också gällande att mot- mer till dessa frågor i det följande.

svarande svårigheter och risker för fördyring uppstår för importen. Ett företag som 5.2.3 Obligatorisk deklaration är beroende av leveranser av delar från utländska. storföretag understryker att svens- Med deklaration avser VU obligatorisk ka specialkrav skulle medföra kraftiga för- lagstadgad skyldighet att deklarera produkdyringar, eftersom de utländska leverantö- ter_ på bestämt sätt. Föreskriften kan gälla rernas lânga i så fall tillverkningsserier vissa produkter, produkter med visst innekan_ behöva brytas. När det gäller följder- håll eller i viss förpackning. Obligatorisk na för konkurrensen framhåller man bl. a. deklaration förutsätter statlig kontroll och att märkning med grundkrav kan medföra sanktion vid överträdelser. En deklarationsatt skillnader i kvalitetsnivån inte fram- måste i första hand

plikt inriktas på de

kommer mellan varor som uppfyller grund- brister som

hos produkten inte konsumen-

krav och varor som har högre standard. Det ten själv kan utläsa. Deklarationsplikten finns risk för att produkter som nyutveck- kan därför omfatta föreskrifter av skilda

las primärt inriktas pâ att uppfylla grund- Riskerna med farliga varor

slag. för vilkakraven, vilket kan betyda kvalitetsförsämtotalförbud inte lämpar sig kan som framring och minskad valfrihet på längre sikt. gått avredovisningen av ällande special-_ Konkurrensbegränsande effekter befaras bli lagstiftning delvis elimineras genom märk-V följden av grundkrav i bemärkelsen kvali- ningsplikt. Skyldigheten kan omfatta vartetsmärkning. Endast några få dominerande ning för att produkten är riskabel, informaföretag inom varuområde antas respektive tion _rned anledning avprisken, instruktioner

SOU 1973: 20

om tillbörliga säkerhetsåtgärder och upplysning huruvida produkten uppfyller kerhetsstandard och normer. För att avhjälpa de brister i information om produkter som kan föranleda konsumenten att göra ekonomiska risktaganden eller onyttiga köp kan en deklarationsplikt omfatta rena faktauppgifter om varans innehåll, sammansättning och pris. Vidare kan deklarationsskyldigheten omfatta produktens väsentliga egenskaper, avsedda användningsområde, hantering och förvaring.

5.2.4 Obligatorisk deklaration med grundkrav Vid obligatorisk deklaration med grundkrav fordras dels att samtliga produkter föreskriften gäller skall deklareras på bestämt sätt och dels att produkterna skall uppfylla stipulerade grundkrav. Av obligatorium med grundkrav följer förbud att saluunder 0bhålla produkter grundkravsnivå. förutsätter statlig kontroll och ligatorium sanktion vid överträdelser. Obligatorisk deklaration med grundkrav innebär i prakti» ken en produktkontroll av det slag som f. n. gäller för viss elektrisk materiel, gasskyddsmateriel m. m. Produktkontrollen kan innebära såväl säkerhetskonzroll som kvalitetskontroll.

SOU 1973: 20

6 -

Frivillig varudeklaration och överväganden förslag

6.1 Allmänna synpunkter på nuvarande varan. Därvid bör man med följer börja VDN-system det enklaste, nämligen varu- och fabrikantnamn, och bedöma informationsvärdet här- Det har varit en självskriven för av. Härefter uppgift bör man på motsvarande sätt utredningen att undersöka hur hittillsva- bedöma bruks- och innehållsdeklarationer, rande VDN-system fyllt sin funktion och och studera vilken inforskötselanvisningar att mot bakgrund av dessa undersökningar mation som behövs om olika varor. l vissa lägga fram förslag till förbättringar av det fall är en anvisning för användningen och frivilliga deklarationssystemet. Som ett led i skötseln mycket angelägnare för konsumendessa undersökningar har utredningen vid ten än en fullständig VDN-deklaration. hearings inhämtat från företrä- Man synpunkter bör fråga sig vilken information som dare för både konsumenter och näringsliv bör vara obligatorisk och i så fall as vilka (bilaga 6). skäl. Vidare bör man undersöka hur ett Konsumentsidan har framhållit att VDN frivilligt informationssystem skall ges fasta gjort ett för konsumenterna värdefullt ar- former. För vissa produkter är det önskbete. VDN har bidragit till att varumark- värt med information enligt ett system, för naden sanerats områden. Tillpå många andra enligt ett annat, har man sagt. verkare har gjorts medvetna om vilka krav Näringslivets företrädare har anför. bl.a. som ställs på deras produkter. Konsumen- följande. VDN-systemet är ett positvt inter har fått vägledning vid köp. Det nuva- slag i konsumentpolitiken. Systemet förerande VDN-systemet beaktar dock inte till- faller vara i princip bra, vilket bör tas till räckligt varornas olikhet och varierande an- för fortsatt grund utveckling i enlighet med vändningsområden. VDN Fakta bör vara nuvarande bidrar inriktning. VDN-systemet betydligt mer differentierade. Systemet att till att göra konsumenterna mer upplysta arbeta fram varudeklarationer är kompli- och underlättar för konsumenterna att förcerat och tidsödande. Det informativa vär- stå olika produkters användningsonråden. det av vissa deklarationer kan ifrågasättas. Vissa företrädare för har näringslivet Deklarationerna är för tekniska och svåra förklarat att varudeklarationer är värdefulla att förstå. Konsumenterna nödgas på an- för företagens marknadsföring medan andnat sätt inhämta information. ra hävdar erforderlig att de spelar en relativt oaetyd- Om man skall förändra systemet bör man lig roll Företrädama fö? den härvidlag. kasta loss från VDN-normema och skaffa senare uppfattningen menar också att varuen överblick över alla former av skriftlig deklarationer kan väntas bli allmänt aninformation från säljare till köpare som vända av företagen endast under föritsätt-

64 SOU 1573: 20

Exempel på fabrikantin formation i broschyrform som inte räknats till varuinformation

F|NTVÄTT 40°

-H

a

s

okus

lada kinder

WE

HAND VWXSH mmuwc) PLANTORKAS VRID EJ Warmrinsehand-hot lina! rinse.Dripdry

EGEN MODE! L

:in n.:

xorumas

PURE NEW WOOL

MADE IN SWEDEN L.) U RTE LLE MADE IN SWEDEN 10 0% Acrylic

KEMTVÃTT. STRYKES MlLD FINTVÃIT30°C. MED EJ HETT JXRN CENTRIFUGERAS EJ. ANHSTATBEHANDLING REKOMMENDERAS. DRY CLEAN. IRON SIRYKES MEDEJ HETT JÃRN AI WOOL TEMPERAYURE WASH BY HAND 30°c (85°F) 100% WOOL ANTISIATICTREATMENT RECOMMENDED. DO NOT uss HOT IRON 2

°

Qnl

15 DOG BlSCUITS

LEACRIE

CH ATILLON

glmln klazlvr

En kul och annonunda aerle t|IIvarkad l 10° 0/0 bomull l ett atlckmwww... Nunn: LEACRIL n.urumlvtu nu altt 90m ...mgn pnnhendx vuov. rum kallas pärl-

feng. Detta cm-nuou .man n. m...unvnr ...a ewamic!!! mtuhml n .numme- speciella LEAC u- atlcksatt Typ m: -nu... m. nnøuøh me KVALITFTSKONTIOLL cnanuoumuno gor det m6]- IIgt att fl 01071108 fram de

oregelbundna randerna på

plaggen.

Dessa plagg kan tvättas i maskln 60°. Efter tvätt skall plaggen formas tIll ursprung-

ligt mått aamt plantorkas.

II TSL VARUFAKTA I. .I PROVAT AV

KF:s TEXTILLABOHATOHIUM Innehåll» deklaration: 75 279 Varuslal: Klllmal Artikel: Varutvh: v Varuinformation Torrloder . lardlgl lor 40 ullodrmg Innlháll: Storlek: Storlek: Se etikett i plagget, Kyckllngm|ol vele. majS, solamml lever. llskmlol xon- och ben- 6434 Material: 100 % Akryl. mlol. sanoch |as| Färg: Minønler: Jam kalk. loslor man- Skötsel: gan koDDaroch koboll Vitaminer mot tvärt: Vllamm A.rlamm (an. Färgernas härdighet E ® Rlbollavrn 1B:) Nlacln Vuamm BmVIlamlnEm. 4-5 (bästa värde 4-5) VATTEN- STHVK- KEM- Vllamln Da. vnamun E TVÃTI N ING TVÄTT Nlrllllsvirde: 100 ca33a Tväuanvisning:40° Ä 5 ® DROPPTOHKA g leder ger I FÖRSTA HAND VATTENTVÃTT kalonevocnlnnenaller. Uppgift om :vätthärdighet 33,0 QDrolenn 7.5 glell gäller endast om :Värtan- 4.5 gvaxmád 9.0g mmeralamnen därav 1.5 g kalcium visningenföljs. och 1,2 g loslor Vikt: A54 9 Pris: Kooperativa Förbundet marin: Bor lorvara: (om Fnskls lramuanes un- Avd. 440-016 de! konstant vetennarkonlroll. och urotovas Tillverkare: SILO OY ÅBO 52 på Carnanons egen 21 ksukennel. FlNLÅND m_ 234m

nnehållsdeklarailon: Konserverad hundyp och användning: nat. heikonserv. Kan med fördel komiletteras med vegetabiiier. Färdigt för utodring. ngredlenser: Pal inneháiler veterinärkonrollerat reni magert kött i saftiga bitar, ever och annan närande inälvsmal i sas Jerikad med de vitaminer och mineraler ;om Er hund behöver. Näringsvärde: 100 g Pal ger ca 80 kalorier och innehåller 10.2 g protein. 4,1 g (ett, 3.02 g växttrád. 1,4 g mineralämnen, därav 0,2 g fosfor och 0.2 g kalcium. Vikt: 420 g netto. Förvaring: Oöppnad burk har obegränsad hålibarhet. Innehållet i öppnad burk lörvaras som motsvarande iärskvaror.

Tillverkad av Podigree Potfoods Ltd., Melton Mowbray. England, Import.

kött för rashunden. Rent

(ent magi

magert

kitekat

Fisk Fisk

lnnehaii Typ och användning Hs-I Kit-E-Kat mod Molkiin håller konserv Kanmaiiaidiq aiiam katten irisk och sund;Moikrin innehåll Fisk kyckling inn ar namlien en sammansätt- slaikeke och s0|a Naiings-

ningav §2 naluriiga närings- värde:100 g Kii E Kai gei ra

ämnen,som katten inte bör 90 kalorier och innehallei 10 q undvara. protein. 3.3 g ien. 0,5 g van

kattmat g

Komplett

Ibfei, 2 14g mineralei varav Vikt: ca 430 g. Förvaring: 0,5 g kalcium och 0,4 o fosfor Ooppnad burk har obagransad Petiuods Ltd

med Molkrin

import hållbarhet. Oppnadburk som 21122 Malmö motsvarande farskvaror.

.acc En_

008_

9.5.0 0:38 :a

_z .nu EEE uløb

.

2.838_

:ax _z Eon

00.5.2333:

Ext:

00319?

EE» E3.

Ewiuåm

:c u

.oh . E8

uEåovoE

:oo

2:250:

...EE .E .

.Ewing

.X

340250: 2.0.1.4:

v02 scan

§00

i

:oz:

v02 En_

snön o. 8:a .E Esa :o: , .

dato.

:S: .E u_ :Y a. _ Om

.En

5:a :u:

:osm: 5955.

...Siaoäeåuw =o2:u==_o=i:x

:v3.2.2,

:suøaucaiåoz

U0.:

oo

u:x=:uå›n

§55 En ;Ruin

5005:02. .olästa

2:_ :on

.28_:øø..x›.:m

a:

Cuåø-Eww

_ 5:a:

umøoñ Egg.:

2.:: .w .›m

.cåcøn

,cm :ua

En _z

:S055:

...wvegmgø cisbsuå

2:030:

mc

_

uåxcbxw _amning_

va.:

_0559_

2:030: 5:8 :E: 53:a ...E0301 2:_

88.

.E53

vw ä.:

wuavö..

.ou .

o..

93:a..

wumuñncozmüo: mcomscutwEzmå

:EU:

ä: ...p

in. :oo _ . ä»

.

25.000:

_o

uxuntøxñümvä.

»...053

u_›

oumEo..

.

mEEBo_ 0.53.50

2550032.:

._9555

zu.

._.o.:o.o=_.s.o;_om

.

mmacwsom

.

. .mama .oE .

exile.:

.

w_.o:o=mEoE_

v==a .

uoE .mwmmn

. . :w .

NNHwmN

.m

någon_ 3.9.5.. _Ewøcexu

S .

so.: .

.S23

E...

vumñcmmmt: cmaaoåxozm

mxham

| I .I I

äuåsW .tlxäzm :Ewxm .âonzäm ._._äa.:..._..:ox

:m maa: :sin &

*

._

w

Z

Z

505.05,

w

Z 3

e a.. a.. a..

0-0

55m

:S:

8:: 35 82 8a m.. u... o.. n.: | 3:: 5.5

:E:

u:_:aa!on:o=2noI

e... _

.E E 8.2. _ ö. E E §9 w.-

._.

u=.›n 2.558

.vi å... ...cam 35m ...S == :S 2 .: a» 9.3 w

m

Tablå 3

Strykjärn 95 - 5 100 Vardagsporslin 96 - 4 100 Spjälsängar -

Skivspelare Stillbildskameror - - 100 100 Hârspray, hårfixativ - - 100 100

ning att företagen blivit övertygade om att verkan av Handelns utredningsinstitut konsumenterna verkligen efterfrågar såda- (HUI), kan sammanfattas på följande sätt na deklarationer. Enligt textilbranschen är (se vidare bilaga 5). VDN:s normer med undantag för sköt- För undersökningen uttogs ll varugrupselföreskrifterna - i allmänhet föråldrade VDN-normer nämliper för vilka förelåg, och av ringa intresse för konsumenterna. gen hundmat, kattmat, Strykjärn, vardags- Detta förklarar varför normerna kommit porslin, trikåunderplagg, trikåytterplagg, .att tillämpas endast i mindre utsträckning. spjälsängar, Skötselråd för textilier, leksaks- Det har från näringslivshåll också fram- dockor och -djur, tält samt termosflaskor hållits att deklarationerna bör vara me- och termoskannor. Avsikten var att klassifiningsfyllda och ge konsumenterna relevant cera varugrupperna i varor med VDN-deinformation i valsituationen. Om detta kan klaration, med annan deklaration samt varor åstadkommas, stimuleras användning av de- utan deklaration. Som jämförelse valdes klarationer via efterfrågan från konsumen- dessutom ut fyra varugrupper för vilka ter och handel. Förrnâs konsumenterna att VDN-normer inte förelåg, nämligen kylskåp regelmässigt läsa varudeklarationer kommer (ej kombinationsskåp), skivspelare, stillbildsproducenterna också att mer eller mindre kameror samt hårspray, hårfixativ. Nödväntvingas deklarera varorna, om dessa skall diga uppgifter för undersökningen inhämtakunna säljas. des av HUI från olika institutioner, organisationer och företag. Undersökningens resultat framgår av tab- 6.2 Särskild undersökning av nuvarande lå 3 som visar den relativa fördelningen VDN-system av utvalda varugrupper. För trikâplagg och En brist i nuvarande VDN-system som ofta skötselråd för textilier har särskild redovisframhållits är att alltför få företag deklare- ningsform tillämpats. rar sina varor. För att bilda sig en uppfatt- Av tablån framgår att stora skillnader i ning om hållbarheten i denna kritik har deklarationshänseende föreligger mellan de utredningen funnit det angeläget att företa olika varugrupperna. Beträffande hunden undersökning av i vilken omfattning och kattrnat överväger annan varudeklara- VDN-systemet nyttjas vid deklaration. Den- tion än VDN Fakta. Av intresse är att relana undersökning, som företagits under med- tivt sett endast en mindre del av djurmaten

S-SOU 1973: 20 65

är odeklarerad. VDN-systemets försedda täcknings- tredjedel med ett fastsytt tvättråd grad är låg även för Strykjärn och de ut- av annat slag än VDN Fakta. valda leksakstyperna. Tennosflaskor och Undersökningen visar slutligen att utvaltermoskannor är till närmare hälften av de da varugrupper, för vilka VDN-normer sakstuderade artiklarna försedda med VDN nas, saknar varje form av deklaration. Fakta. Täckningsgraden är relativt tillfredsställande för tält och hög för vardagsporslin samt spjälsängar. Beträffande porslin kan 6.3 Val av deklarationsprojekr m. m. man möjligen dra slutsatsen att de svenska tillverkarna anser att VDN Fakta 6.3.1 VDN-systemet har betydelse för att produkterna skall kunna säljas till konsumenterna. Å andra si- Som VU redovisat under 3.2 undersökte dan framgår av undersökningen att ett stort VDN behovet av deklaration på visst varuantal importerade porslinsprodukter inte är område genom kontakt med producenter, försedda med VDN Fakta. Sammansätt- handel, berörda och instituorganisationer ningen av marknadens sortiment av porslin tioner. Om VDN fann deklarationsbehov växlar inom relativt korta tidsintervall. Be- undersökte föreligga man förutsättningarna träffande spjälsängar torde den höga täck- för att genomföra Man bedömde projektet. ningsgraden bl.a. bero på att kraven på de tekniska efter kontakt förutsättningarna säkra sängar för barn fört med med tekniker sig pro- och produktutvecklare, invenduktförbättringar. För att framgångsrikt terade befintliga provningsmetoder och anakunna marknadsföra sina varor nödgas till- deras användbarhet. Man lyserade efterverkarna därför förse sängarna med VDN strävade att värdera egenskaper på grundval Fakta. av standardiserade metoder så att samma Beträffande särskil- resultat skulle trikåplagg föreligger uppnås. om undersökningen da omständigheter. bl. a. hög importandel upprepades antingen av samma institution samt har det modeväxlingar. Därigenom eller av någon annan. Man inhämtade synvarit svårt att kvantifiera av omfattningen punkter på innehåll och utformning av devarudeklaration. Det förekommer olika for- klarationen från konsumenter stickprovsvis mer av deklaration, nämligen komplett och handel i genom intervjuer butiker, VDN-deklaration för trikåunderplagg från gruppsamtal etc. Man behandlade synpunken del svenska fabrikanter, varudeklaration terna i en arbetsgrupp, varefter arbetsgrupfrån utländska garnfabrikanter, Skötselråd pen utarbetade till norm. Normförförslag (VDN, andra svenska samt andra utländsslaget sändes på remiss till alla som kunde ka). Varudeklarationer synes enligt under- tänkas ha intresse av projektet i fråga. sökningen vara relativt ovanliga, bl. a. be- överarbetades med Normförslaget hänsyn roende på sortimentsförnyelsen. Däremot är till inkomna remissynpunkter. I den mån de flesta trikåunderplagg försedda med standardiserade provningsmetoder inte föreskötselråd. För trikåytterplagg till SIS om att få uppges låg gjordes framställning märkningssituationen vara densamma som metoder utarbetade. Sedan normförslaget. för underplaggen. kontrollschema och kostnadskalkyl grans- Vid den särskilda undersökningen av kats av nämnden kunde deklarationsnormen skötselråd för textilier (klänningar) konsta- fastställas. terade HUI att flera olika typer förekommer, varvid VDN Fakta i vissa fall förekommer jämsides med andra deklarationer 6.3.2 Kritik med svensk eller utländsk text, eller med symboler. Av de 7360 klänningar som in- Från både näringslivet och konsumentsidan gick i undersökningen saknar 23 procent har riktats kritik mot hittillsvarande sätt att skötselråd. Av klänningarna är en undersöka behovet av varudeklaration drygt på

66 SOU 1973: 20

har anförts. Va- derlätta det svåra utvecklingsarbetet kan ett varuområde. Följande behöver inte alltid det metoder för förprövning av informationen rudeklaration utgöra konsumen- liksom metoder för effektmätning komma bästa medlet för att tillgodose För att ut- till användning. Konsumentverket bör anaternas behov av information. röna vilket medel för informationsutbudet lysera hur konsumenternas uppmärksamhet

bör behövs kan väckas och hur olika utformning av till konsumenterna man välja om konsumen- deklarationen bidrar till uppmärksamhetsempiriska undersökningar Förprövning gör det möjligt att tens sätt att tillgodogöra sig information. graden. är så andra ett meddelande så att åsyftade effek- Proceduren för normframställning - särskilt då ter nås. Effektmätning klarlägger vad som komplicerad och tidsödande inte finns faktiskt hänt och ger underlag för fortsatt standardiserad provningsmetod utarbetad - att normen hinner bli föråld- utvecklingsarbete. av Varudeklara- VDN:s stadgar har tillgången till rad innan resultat i form Enligt marknaden. Deklara- standardiserade provningsmetoder eller såtioner kommer på dana med motsvarande status varit en förtionsupplysningarna är därigenom av ringa utsättning för deklaration. Häri ligger en intresse för konsumenterna. standardiserade självklar begränsning för effektiv deklara- På grund av att endast som un- tionsverksamhet. Utvecklingen av natioprovningsmetoder hittills godtagits nella och internationella standard kommer derlag för utformning av varudeklarationer alltid att ligga långt efter utvecklingen av kan endast mätbara egenskaper anges i deprodukter. Enligt uppgift från SIS föreligklarationen. De mätbara egenskaperna ger särskilda svårigheter att utibland perifer information om varan, medan ger dessutom

om egenskaper arbeta provningsmetoder på konsumentvaupplysning betydelsefulla Dekla- ruområdet. I de fall då intresse för stansaknas i brist på provningsmetoder. framstår ibland som dardisering föreligger såväl hos producenter rationsupplysningarna och förorsakar i andra fall, då som stora avnämare kan standardiseringsoväsentliga arbetet bedrivas utan svårighet. När det därkonsumenten grundat sitt köpval på mätta emot vars avsättning sker besvikelse hos konsumenten. gäller produkter egenskaper, mot direkt till vanliga konsumenter är det ofta En huvudinvändning VDN-systemet om svårt att skaffa medel för projektet och att är att deklarationerna ger upplysning få teknisk expertis på konsumentsidan att varans egenskaper men inte om dess funkav tex- delta i standardiseringsarbetet. Det ekonotion. Man anser skötselmärkningen miska bistånd SIS erhållit från konsumenttilier och normerna med grundkrav utgöra rådet har inte räckt till för att anskaffa undantag. tekniskt kunnig personal som representerar

konsumenterna. Som exempel har SIS an-

att man rönt intresse för normer för givit 6.3.3 Utredningen tandkrämsdeklaration hos tandkrämsfabri-

Såvitt kunnat finna är åtskil- kanter, men att pengar saknas för att arvoutredningen nu redovisats be- dera tandläkare som kan företräda konsuligt av den kritik som kritiken menterna i standardiseringskommittéer. En rättigad. För att tillmötesgå synes i fortsätt- representation i kommittéerna andet lämpligt att konsumentverket allsidig företar undersökningar av ses av SIS vara en nödvändig förutsättning ningen empiriska konsumentens sätt att uppsöka och tillgo- för standardiseringsarbetet.

Härvid bör reklam- För SIS-märkning krävs för närvarande dogöra sig information. området att en fullständig produktstandard finns för utredningens undersökningar på roll som den vara man vill märka. Det är emellertid vara till nytta. Varudeklarationens bör undersökas för olika enligt SIS svårt att få fram en fullständig informationsmedel produktstandard. Vissa av de egenskaper varuområden. Beteendevetenskaplig exper- För att un- som är relevanta för varan låter sig inte tis synes därvid böra anlitas.

SOU 1973: 20

definieras och mätas med den grad av ob- ningsmetoder anser VU att konsumentverjektivitet och teknisk stringens som måste ket bör om andra än tekniska överväga krävas i en standard. SIS anför emellertid mätmetoder skall kunna godtas som underatt även för varor för vilka det är svårt lag för deklaration. VU tänker härvid säratt få fram en fullständig produktstandard skilt på panelmätningar (jurybedömningar) kan man standardisera vissa viktiga funk- och resultat från jämförande Varuprovtions- och säkerhetsegenskaper. När svensk ningar. standard föreligger för sådana egenskaper Detta betyder inte att kravet på vederstår det en tillverkare fritt att ange på va- häftighet i deklarationerna får eftersättas. ran, eller i reklamen för den, att den över- De metoder som ligger till grund för en ensstämmer med svensk standard. Men för- norm måste ge korrekta resultat vid uppfarandet får inte förväxlas med SIS-märk- repad tillämpning. Konsekvenserna av otillning, eftersom någon bedömning eller kon- fredsställande metoder drabbar i första troll inte sker från SIS:s sida. Emellertid hand konsumenterna att informatiogenom anser SIS det möjligt att under vissa förut- nen blir vilseledande. Kontrollen av att en sättningar (se bilaga 9) - med komplette- vara är deklarerad enligt normen försvåras ring av nu gällande bestämmelser - an- om metoden är otillfredsställande. Därför knyta SIS-märkningen till en bestämd egen- torde även i framtiden mereproducerbara skap hos en vara istället för till varan som toder i första hand få användas. helhet. VU vill betona vikten av att normer som Enligt VU:s mening bör de ökade möj- kommer fram som ett resultat av internatioligheter till egenskapsmärkning på konsu- nellt samarbete utnyttjas i deklarationsarmentvaruområdet som SIS angivit upp- betet. Användandet av sådana normer inmärksammas närmare. Med hänsyn till att nebär med kostnadsbesparingar jämfört SIS finner det möjligt att införa ett nytt nationella normer och främjar därför såväl system för SIS-märkning föreslår VU dess- konsumenter som företag. I detta samman- ;utom att konsumentverket etablerar ett hang vill VU erinra om det arbete med nära samarbete med SIS. harmonisering av märkningsföreskrifter som Med hänsyn till svårigheterna att utarbeta pågår bl.a. inom OECD (se vidare bilaga provningsmetoder vill VU förorda att man 4.1.7). i fortsättningen prövar alternativ till stan- För att deklarationssystemet vid varje dardiserade provningsmetoder. Som fram- tidpunkt skall framstå som aktuellt för kongått av kapitel 4 har man i Danmark sedan sumenter, handel och näringsliv bör gällanen tid tillbaka ansett sig böra godta också de normer revideras med mellanjämna privat utarbetade deklarationsnorrner. Det rum. Onyttiga normer bör rensas ut ur ankommer på Varedeklarationsnaevnet att systemet. torde VDN- Exempelvis gällande pröva sådana normer. VU vill förorda att normer för toalettvadd, borstermometrar, detta system nu också prövas i Sverige. En tar, portföljer och bags, bordsbestick samt förutsättning härvid bör dock vara att den BH- och korsettartiklar numera ha föga privat utarbetade normen bedöms hålla intresse för konsumenten vid köpval. Normåttet från allmän synpunkt och att den men för och torde fotogen- oljekaminer remissbehandlas på samma sätt som offi- sakna aktualitet sedan dessa produkter erciellt framtagna normer. satts av gasol- och elkaminer. Vid norm- Även i framtiden torde det komma att bli arbetet bör koncentreras till prövningar svårt att genom mätmetoder redovisa fakegenskaper av vikt för bedömning av varan torer hos varor såsom livslängd, hållbarhet

från användningssynpunkt. VU återkommer

och reparationsfrekvens. Sådana faktorer till detta vid av deklarationer-

beskrivning

har dock den största betydelse för nas innehåll.

konsu-

menten när han skall bedöma och värdera varor. För att överbrygga bristen på prov-

68 SOU 1973: 20

och på grundval av 6.4 Deklarationernas innehåll liga användningsområde I stället för att exempelvis utformning egenskaperna. ange materialet och tåligheten mot viss pâ-

6.4.1 VDN-systemet frestning hos en sko anges om skon är lämutebruk, innebruk, regnväder etc. pad för Eftersom en Som utredningen redovisat under 3.4 har med hänsyn till egenskaperna.

deklarationsetiketter varje mätt vara sällan har ensartat användningsområde på VDN:s för oftast med för alla konsumenter behöver vissa varor egenskap redovisats sig, skala. Till en delas in i olika användningsområden av hjälp av en 3- eller 5-gradig skedde redovisningen verbalt, senare typ ”lämplig för hemmabruk”, yrkesmäsbörjan osv. För att kunna redomed sifferbeteckningar. I vissa fall har ska- sig användning exakta mätvärden visa att en vara är lämplig för visst anlan kompletterats med måste bör grundkrav för vissa för produkten. Konsumenten själv vändningsområde av olika hos varan tas fram. Likaså göra den sammanvägning egen- egenskaper för att han skall måste gränser mellan varans olika användskaper som är nödvändig kunna få klarhet i varans an- ningsområden fastställas. lämpliga I ett fåtal normer Som utredningen nämnt under 4.3 tillvändning och kvalitet. den norska Varefakta-Komiteen sehar VDN fastställt grundkrav för deklara- lämpar liv dan en tid tillbaka nya riktlinjer för sin tion i syfte att skydda konsumentens eller hälsa. VDN har i ett fall fastställt en frivilliga deklarationsverksamhet. Nyord-

den s. k. skötselmärkning- ningen innebär att deklarationerna uppdebruksdeklaration, en av textilier. las i två huvudtyper: A) varudeklarationer utan speciella krav

på varans kvalitet, vilka kännetecknas av

en text som anger att upplysningarna läm- 6.4.2 Önskemål och kritik nats efter regler från Varefakta-Komiteen Allmänt riktas kritik mot VDN-deklaratiooch nerna för att de är alltför tekniska och B) varudeklarationer med grundkrav för svåra att förstå för konsumenterna. Det vissa egenskaper hos varan, vilka känneframhålls vidare att VDN-märket i viss uttecknas av Varefakta-Komiteens registrerade sträckning uppfattas som ett slags gakollektivmärke. ranti utan att vara det. Detta förhållande vilken För varje varuslag fastställs typ kan vilseleda konsumenterna. Konsument- valav deklaration som skall gälla. Någon utredningen har som tidigare nämnts före- fömöjlighet mellan A- och B-deklaration slagit att varudeklarationerna skall utfor- har religger alltsâ inte. Varefakta-Komiteen mas så att de ger lättillgänglig information. ännu inte några erfarenheter av nyordning- Brukssynpunkter måste skjutas i förgrun- till en men har uppgivit att möjligheten den när det gäller varudeklarationernas in- intresse grundkravsdeklaration rönt stort nehåll. Målet på längre sikt måste vara att bland norska tillverkare. deklarationerna för viktigare produkter ger VU:s bör det norska Enligt mening systenågon form av garanti beträffande väsent- fördelar. met kunna föra med sig bestämda liga bruksegenskaper, har konsumentutred- i VU förordar därför att Konsumentverket ningen anfört. sitt fortsatta arbete med frivilliga deklara-

tioner prövar detta system. Även om grundkrav uppställs endast för 6.4.3 Utredningen hos en eller ett par väsentliga egenskaper i önskemålet om bruksan- varan bör enligt utredningens mening krä- VU instämmer dvs. att deklara- vas att produkten även i övrigt är tillfredspassade varudeklarationer, tionen i stället för att redovisa varans egen- ställande eller i vart fall inte uppvisar

var för varans några flagranta brister, eftersom det kan skaper sig redovisar lämp-

1973: 20 69 SOU

antas att konsumenterna Vidare finns många gånger det vid överbetyg risk för uppfattar en grundkravsdeklaration som en att tillverkare inte deklarerar om inte högskvalitetsdeklaration (avseende varan i dess ta betyg kan nås. Det blir en konkurrenshelhet). Frågan om man - i likhet med vad att kunna förutsättning fylla överbetyget. som skett i det norska systemet - bör mar- Varans kvalitet kan visserligen därigenom kera skillnaden mellan grundkravsdeklara- kan vara till fördel för konsuhöjas. Detta tion och annan deklaration menten genom logotype men också i vissa fall föra med sig vill utredningen däremot lämna Å oönskade effekter. öppen. Prisnivån kan t. ex. höena sidan kan hävdas att bör logotypen jas så att vissa konsumentgrupper får svårt täcka båda formerna av deklaration efter- att varan. köpa Lågprisimport förhindras som det kan anses viktigare för konsumen- också om importörer bedömer det svårt för ten att kunna skilja mellan konsumentver- varor att lågkvalitativa konkurrera med kets deklarationer och privat varuinformahögkvalitativa. Lågprisimport håller inhemstion än mellan konsumentverkets olika forka. priser nere och tillgodoser även vissa mer för deklaration. Å andra sidan bör den behov. konsumentkategoriers Möjligheten missuppfattning som rått beträffande VDN- att jämföra varor minskar, om en del promärkets rätta innebörd förhindras. Ett för- ducenter underlåter att för deklarera att slag är att båda deklarationstyperna skall inte bli ogynnsamt bedömda vid jämförelmarkeras med ordet Konsumentverket sen. medan logotypen reserveras för grundkravs- Vad som nu sagts innebär inte att över-

deklarationer. bör förekomma. På vissa varubetyg aldrig Vid ett system med grundkrav kan det områden torde det vara befogat med överdiskuteras om också överbetyg skall finnas. betyg. överbetyg bör dock i första hand Ett sådant system nu av Möbeltillämpas redovisas på annat sätt än i deklarationen institutet. I och för sig kan olika varor för varan. Om som deklareras produkter kräva olika redovisningssätt, metoder och med grundkrav fyller högre krav kommer gränsvärdebestämningar. VU anser emeller- detta utan tvivel att framhållas i reklamen. tid att det är viktigast att varje konsument Oavsett om det gäller innehållsdeklarafår grundläggande fakta om produkten från tion, egenskapsdeklaration eller bruksdekla-

användningssynpunkt. ration bör mätresultaten återges på ett så- De grupper konsumenter som hittills inte dant sätt på deklarationsetiketten att uppnåtts med det nuvarande är lätta VDN-systemet gifterna att upptäcka och deklaratorde vara mest betjänta av produkter som tionen lätt att läsa och förstå. Enligt utred-

fyller genomsnittligt hembruksbehov. För ningens mening bör deklarationen därför deras information torde en grundkravsnivå endast innehålla ett fåtal väsentliga upplysför hembruk vara önskvärd och tillräckningar. Bakomliggande mätresultat och teklig. Lämnas därutöver får detta överbetyg niska data bör vara tillgängliga för intresseenligt VU snarare anses vara ett producent- rade konsumenter, inköpare, marknadsföraän ett konsumentintresse. Om producen- re och säljare på annat sätt. Man kan återtens önskemål kan tillgodoses utan att konge dem på deklarationens baksida eller hänsumentintresset störs, kan dock invändvisa till en broschyr e. d. ningar inte resas mot systemet med överbe-

tyg. Men för att redovisa överbetyg måste producenten särskilt mäta i vad mån grundkraven 6.5 Tillstånd, provning och kontroll överskrids. De extra arbetsinsatser som detta kräver för med sig ytterligare kostnader. 6.5.1 VDN-systemet Speciellt kontrollen kan komma att fördyras. Dessa kostnader tas sanno- VDN utarbetade bestämmelser för sin verklikt ut av konsumenten genom ett högre samhet. Bestämmelserna gäller även sedan varupris. konsumentverket deklarationsverkövertagit

SOU 1973: 20

att an- tiska möjligheter att deklarera avsevärt församheten. Enligt dessa kan tillstånd im- bättras. Om det inte finns en serviceenhet vända VDN-märket lämnas tillverkare, kommer - främst mindre företag eller annan säljare efter ansökan. företag portör - liksom hitunder 3.2, för- som saknar teknisk expertis Tillståndet är, som nämnts tills att avstå från att deklarera på grund enat med viss årsavgift per deklarations- Om en sernorm. År 1972 var avgiften i genomsnitt av egen otillräcklig kapacitet.

viceenhet inrättas i konsumentverket kan 500 kr per norm. Det åligger tillståndshavaav sitt va- enheten medverka till att marknadstäckren att själv ombesörja provning förbättras. rusortiment i enlighet med i normen angiv- ningen av varudeklarationer

na metoder. Tillståndshavaren skall även

kontrollera att i deklarationen lämnade upp-

är riktiga. Konsumentverket vidtar gifter 6.5.3 Utredningen av deklarationsetiketter och förgranskning av deklara- från VDN torde de hittillsstickprovsmässig efterkontroll Enligt uppgift

varande inte ha haft någon tioner och varor. Tillståndshavarna är skyl- årsavgifterna

kost- för företagens benä- Konsumentverket för avgörande betydelse diga att ersätta att deklarera. På grundval av vad nader i samband med kontroll. genhet som framkommit vid VU:s kontakter med

anser sig utredningen emellerföretagssidan

tid inte kunna bortse från negativa effekter

6.5.2 Önskemål och kritik därvidlag. VU föreslår därför att avgifter-

för små och medelstora na för att nyttja VDN-systemet tas bort. Från representanter både Att så sker har också förordats från konföretag har framhållits att de saknar

och ekonomiska resurser som sumenthåll (se bilaga 6). Konsumentverket de personella Allmänt bör på annat sätt kompenseras för intäktskrävs för att nyttja VDN-systemet.

har anförts att tillgängliga bortfallet.

provningsinstitu-

VU anser böra förorda att tioner har för låg kapacitet. Kontrollkost- sig också

Vissa konsumentverket slopar den obligatoriska naderna anses också vara för höga.

kontrollfre- förkontrollen av etiketter. Sådan kontroll företagare hävdar att VDN:s

deklaranter har skulle för konsumentverket kräva stora rekvens varit för låg. Illojala

surser vid ett utbyggt deklarationssystem därigenom kunnat skönmâla sina produkter

utan en däremot svarande nytta. Tillståndsi deklarationen utan påföljd. som VU havarna är för övrigt skyldiga att följa De företrädare för näringslivet att en konsumentverkets regler för deklaration, haft kontakt med förordar enhälligt i konsumentverket med även vad gäller innehållet i VDN-etiketten. serviceenhet inrättas Det kan i sammanhanget erinras om att att stå till förfogande för de föreuppgift inte har obligatorisk förtag (tillståndshavare), som önskar få hjälp livsmedelsverket

sina varudeklarationer kontroll av etiketter. Däremot är det angemed att upprätta (se att konsumentverket står till tjänst vidare bilaga 6). Företagen bör, anför man, läget med service och upplysningar till de före-

kunna få information om konsumentverkets

som kan som önskar etikettkontroll eller råd varudeklarationsarbete, kostnader tagare

beträffande etikettens utformning. bli aktuella för företagen, provningsinstitu-

samt antal Vid ett slopande av den obligatoriska tioner som kan anlitas prov- Verket bör förkontrollen synes det lämpligt att föreningsexemplar som behövs. VDN-systemet, till konockså kunna hjälpa till med att utvärdera tag, som utnyttjar

utarbeta deklarationsma- sumentverket skickar in prov på de VDNprovningskontroll, för deklarationer. etiketter företagen använder. Detta bör ske nus och göra upp layout med bl. a. för att konsumentverket skall kunna Kravet på en serviceenhet motiveras

varudeklaratio- få en överblick av nyttjandegraden av veratt företagens intresse för

ner då skulle kunna ökas och deras prak- kets normer samt snabbt kunna besvara för-

SOU 1973: 20

frågningar från allmänheten. 6.6 Information Det förslag om en serviceenhet inom konsumentverket som förts fram från närings- 6.6.1 VDN-systemet livshåll anser VU förtjäna beaktande. Särskilt för små och medelstora företag borde VDN försökte stimulera efterfrågan på en utbyggd servicefunktion inom verket VDN Fakta hos konsumenter och handel kunna få väsentlig betydelse. ett flertal Utredningen genom informationsâtgärder (se återkommer under kap. ll till frågan om inom VDN 3.5). En sektion var sysselsatt resurser för konsumentverkets servicefunk- med att introducera och sälja VDN:s nortion. mer och att informera om VDN-systemet. Konsumentverket bör också - som hittills - genom kontrollera varans stickprov överensstämmelse med deklarationen. Kon- 6.6.2 Önskemål trollfrekvensen måste bli beroende av vilka medel som ställs till konsumentverkets för- Från såväl konsumentsom näringslivshåll fogande härför. Av kostnadsskäl torde det har betonats behovet av upplysning om dock inte vara möjligt att upprätta vikten någon av att ta del av den informationgenomgripande kontroll. Man måste förlita som står till buds i form av varudeklara-

sig på att flertalet företag känner ansvar tioner. Informationen

måste, anförs det, gesför sina produkter och inte missbrukar de- redan i skolan för att på lång sikt effektivt

klarationerna. Utredningen vill i samman- av främja användningen varudeklaratiohanget peka på möjligheten att konsument- ner. verket vid överläggningar med tillverkarna Det krävs också en intensiv uppföljning söker få klarhet i hur deras interna av pro- informationen från konsumentverkets duktkontroll fungerar. Om det visar sig att sida. Från näringslivshåll har anförts att för tillverkningsprocessen noggrant övervakas, varje VDN-norm bör finnas en upplysningskan det antas föreligga mindre risk för att broschyr som redogör för hur uppgifterna varan ej överensstämmer med deklaratio- skall och uttydas användas. Sådana bronen. Konsumentverket bör då inrikta sin bör vara schyrer tillgängliga vid köptillkontroll på främst de företag som saknar fället och vara avsedda att tas hem av kuntillfredsställande internkontroll. I samman- den. hanget kan nämnas att det engelska konsu- Detaljhandeln uppges från flera håll spementrådet övervakade tillverkarnas kvali- la en viktig roll när det gäller möjligheten tetskontroll genom årliga besök (även hos att föra ut information och sprida intresset utländska företag) under den tid varude- för varudeklarationer. Detaljhandeln har klarationsverksamhet ägde rum i Storbri- också uttalat intresse av att så stor andel tannien. som möjligt av varusortimentet är försedd VU förordar vidare att företag som önsmed skriftlig information. Det underlättar kar utnyttja VDN-märket (eller annan av butiksarbetet vid till övergången självbekonsumentverket bestämd logotype) även i och tjäning självval. Deklarationssystemet fortsättningen skall ansöka därom, att kon- bör, menar man, läras ut till de butiksansumentverket bibehåller rätten att dra in de- ställda så att de kan komplettera konsuklarationstillståndet för den som inte följer menternas bristande kännedom om hur deverkets bestämmelser för deklaration samt klarationerna skall läsas och kan användas. att man också-i fortsättningen publicerar namnen på de företagare som får sina tillstånd indragna. 6.6.3 Utredningen

För att varudeklarationer skall få stor

marknadstäckning i ett frivilligt system

SOU 1973: 20

krävs enligt VU:s mening bl. a. följande. reklam- och förpackningsbranscherna. om varan i form av de- För att förse konsumenten med informa- När information klarationer för konsumenterna tion inför köp bör konsumentverket pröva presenteras för att möjligheten att för respektive varugrupp bör pedagogiska hjälpmedel nyttjas fram- ställa samman häften i vilka aktuella deväcka intresset, t. ex. bilder, grafiska Etiketterna bör inte klarationer redovisas. Dessa häften kan ges ställningar, färgtryck. häftade vid varan utan finnas. ut med lämpliga intervaller, finnas tillgängendast finnas även i annan form. med varan i handeln men tillgängliga på säljstället liga tillsammans bör kunna samla in etiket- även kunna rekvireras från konsumentver- Konsumenterna ter för olika varor för att ta hem och jäm- ketl. föra uppgifterna. Men konsumentens uppmärksamhet väcks inte enbart med åtgärder som rör deklarationen. etiketten och dess utformning. Redan innan konsumenten tar del av informationen på köpstället bör han vara medveten om vad en varudeklaration är, vilka områden som är deklarerade samt hur deklarationen skall läsas. För att nå detta mål krävs en rad åtgärder, som i första hand ankommer på konsumentverket att verkställa. Marknadsföringsexpertis kan därvid behöva anlitas. Även näringslivet har ett stort ansvar för att de statliga insatserna följs upp av marknadsföringsåtgärder från företagens sida. Konsumentverket bör utföra butiks- och marknadsstudier för att kartlägga marknadens sätt att fungera. Verket bör undersöka om det finns företagsproducerad deklaration, vilka olika sätt att exponera produkterna som kan tänkas, vilka marknadsâtgärder som tillämpas av företagen m. m. Dessa studier kan utgöra underlag när en norm skall föras ut i praktiskt bruk. Företagen bör övertygas om vikten av att integrera varudeklarationer i sitt marknadsföringsprogram. Det finns anledning att bearbeta de stora detaljhandelskedjorna för att få dem att förstå betydelsen av VDN Fakta och VDN Råd som ett medel i marknadsföringen. Därigenom kan kedjorna i sin tur förmå producentema att nyttja gällande normer. Det är även viktigt att kartlägga och bearbeta de företag som svarar för marknadsföav importerade produkter. Här torde och ring 1I betänkandet SOU 1971: 86, Bilen finnas behov av assistans från verkets sida konsumenten (s. 74-75), föreslog konsumentvad råd i olika deklara- utredningen att på säljställen borde finnas särgäller praktiska råd skilda informationsblad jämte vägledande tionsfrågor. Det är också angeläget att in- VU hänvisar till vad konsom planeringshjälp. formera och lämna service åt företag inom sumentutredningen anfört.

1973: 20 7_3 SOU

deklarationer -

Obligatoriska överväganden

och

förslag

I det föregående har utredningen prövat Från konsumenthåll har vidare anförts

nuvarande frivilliga och deklarationssystem att under pågående utvecklingsskede för att funnit att det bör kunna förbättras i olika få fram bruksanpassade deklarationer det hänseenden. Utredningens i överväganden inte är möjligt att föreskriva generell deklaanslutning därtill har emellertid lett fram rationsplikt. I stället bör man studera varutill den bestämda slutsatsen att det inte är område för varuområde och överväga betillräckligt att i framtiden arbeta med en- hovet av obligatorium. Ett generellt obligabart frivilliga varudeklarationer. Vid sidan torium kan appliceras endast på ett färdigt av de frivilliga deklarationerna bör finnas som funnit deklarationssystem, sin form, har obligatoriska deklarationer. det framhållits.

Näringslivet har sagt sig hysa stora farhågor för verkningarna av ett obligatoriskt

7.1 Synpunkrer från konsumenter och deklarationssystem. Man menar dock att ett obligatoriskt system i vissa fall kan vara näringsliv försvarligt när det gäller varor berörande Vid utredningens hearings har man på kon- liv, hälsa och säkerhet. Samtidigt framhåller sumenthåll intagit en positiv hållning till ett man att säkerhetskrav bör utformas och system med obligatoriska deklarationer. Det övervakas av härför avsedda fackmyndighehar sagts att produktutvecklingen bör påver- ter. Från köpmannahåll har emellertid ankas positivt vid obligatorium. samhällsnyt- förts att ett enhetligt varudeklarationssystem tan av obligatorium måste på vissa områ- kan ingå som en del i en rationell inköpsden anses vara så stor att den väl uppväger hantering genom möjligheter till varujämföde negativa effekter obligatoriet kan föra relse. med sig. Man måste dock noga överväga I branscher som är utsatta för hård im-

kostnadskonsekvenserna för konsumenten

portkonkurrens, t. ex. textilbranschen, stälav ett obligatorium. Ekonomiska risktagan- ler vissa tillverkare till sig positiva obligaden för konsumenten i en köpsituation bör sannolikt torium, med hänsyn till att ett obkunna elimineras med deklarationsplikt i de ligatorium främst skulle drabba importen fall då normer finns kontroll utarbetade, av prisbilliga varor. Näringslivet i övrigt har kan genomföras och kostnaderna att de- emellertid ställt sig negativt härvidlag och klarera inte är för stora. Nyttan av deklara- hänvisat till att den internationella handeln tioner är i hög grad beroende av att samt- kan försvåras genom krav på obligatoriska liga varor av samma typ deklareras så att deklarationer. Endast om deklarationsreglerjämförelser blir möjliga. na i Sverige och i utlandet är lika kan han-

SOU 1973: 20

sker en viss sanering av markdelssvårigheterna begränsas. Vissa risker an- produkterna naden. Produktutvecklingen stimuleras. Tillser man också på näringslivshåll föreligga Man verkarna måste förbättra sina produkter för mindre gynnsam produktpåverkan. för att få högre värden enligt gällande pekar bl. a. på faran av att produktutveckegenskaper norm och därmed åter uppnå en konkurrens- .lingen koncentreras på provade kom- kraftig ställning på marknaden. Nya rön, och av att vissa produktidéer aldrig Från Thenar teknisk utveckling m. m. bör så småningom mer att provas. köpmannahåll leda till att nomuen revideras. Strävan att man att systemet att redovisa egenskaper effekter följa upp utvecklingen leder då till ytter- .kommer att få direkta på produktförändringar i företagens konkurrensutvecklingen. Ett ingående utredningsarbete ligare situation. I sin tur ger detta incitament till på just detta område bör därför sättas framhåller också att ett fortsatt produktutveckling och förnyelse. igång. Näringslivet För konsumenterna innebär det fördelar -obligatorium för med sig ökade kostnader, som kan verka höjande på konsumentpri- från kvalitetssynpunkt. Det är givetvis viktigt att deklarationerna serna. För stora företag som tillverkar långa och accepterade metoserier torde deklarationskostnaden i regel grundas på aktuella medan der. Eljest riskerar man att konkurrensen ha litet inflytande på prisbildningen, för de små på ett från allmän synpunkt kostnaderna anses bli betydande påverkas har därför olämpligt sätt. Är deklarationerna korrekta företagen. Farhågor uttryckts för att ett obligatoriskt deklarationssystem och leder de till bättre sortiment eller presta-

tioner kan effekterna betecknas som nyttiskulle komma att gynna de stora företagen som för sam- »och missgynna de mindre och medelstora. ga såväl för konsumenterna saknar resurser för hället i stort. Om deklarationer förekom- Dc senare erforderliga av mer mera allmänt kan sannolikt slutsatsen att klara det merarbete som blir följden dras att konsumentens köpvanor gynnsamt -obligatorium, har det sagts.

påverkas. Vid traditionell konsumentupplysning krävs att ett konsumentorgan först provar

fabrikat inom ett varuområde och sedan 7.2 Utredningen Av flera skäl, bl.a. redovisar resultaten. fakta har det varit har vid traditionell varu- I avsaknad av empiriska kapacitetsbrist, olika aktualitetsproblem erfarenomöjligt för VU att kvantitativt uppskatta provning att dekla- Genom att »eventuella effekter av skyldighet hetsmässigt gjort sig gällande. deklaration kan emeller- informationsskyldigheten i form av varuderera. Obligatorisk strävan att klaration åläggs företagen tvingas dessa ta -tid ses som ett led i samhällets överblick av till- fram information snabbt för att underlätta medborgarnas erforderlig varuutbud. Konsumenten bereds varan skall kunna marknadsföras. Obligagängligt om adekvat information i deklarationer större möjligheter att välja rationellt, torisk, finns beträffande alla för sannolikt med sig förändringar i föreadekvat information marknadsföringsåtgärder. En effekt fabrikat inom ett varuområde. tagens kan därvid vara att reklamen blir mer in- Det får antas att valet av vara i viss mån i deklara- formativ och anknyter till uppgifterna i dekommer att styras av innehållet klarationen. i häften] tionen. Redan detta förhållande kan påver- sammanställningar inom det deklarera- av deklarationer inom ett varuka marknadssituationen broschyrer Varor med område underlättas. Jämförelser i reklamen de produktområdet. utpräglat deklarationen kan kan ske på ett smidigare sätt. Reklamen goda egenskaper enligt konkurrens- kan alltså till innehållet komma att påkomma att få en fördelaktigare de- verkas till fördel för konsumenterna. Ett position. Varor med mindre fördelaktiga får vidkännas minskad efterfrå- vidgat deklarationsförfarande för med sig klarationer att denna inriktas att varuinformationen finns lätt tillgänglig gan. Genom på de bättre

SOU 1973: 20

i detaljhandeln. Utbildningen av anställda konkurrenssituation som råder i branschen, med avseende underlättas på varukunskap hur strukturen är beskaffad, vilken import. om varorna allmänt är försedda med deklasom förekommer samt givetvis rådande lönrationer. Förbättrad utbildning för med sig samhetssituation för de enskilda företagen. såväl företagsekonomiska som samhällseko- Nackdelar kan också - för bådeuppstå nomiska effekter t. ex. genom rationellare och konsumenter företag om deklarasäljarbete. tionsföreskrifterna inte revideras i takt med Även om många fördelar står att vinna utvecklingen. Brist på flexibilitet kan få en vid ett obligatoriskt system, är det samtidigt icke önskvärd återhållande effekt på proklart att nackdelar finns. I vissa fall torde duktutvecklingen. Man får vidare räkna med de vara av den karaktären att de övervä- att ett obligatoriskt deklarationssystem inneger de fördelar som står att vinna. bär ökade kostnader, särskilt för företag vil-- I vissa företag kan rationalibefintliga kas tillverkning är upplagd i små serier. Såseringsmöjligheter helt ha utnyttjats. En som framgår av bilaga 7 utgör kostnadenskyldighet att deklarera kan då medföra att för att deklarera en serie om l 000 Strykjärn företagen av konsumenterna tar ut högre - enligt från ett större _uppgift företag priser för de deklarerade varorna. Även inte mindre än 17,5 procent av försäljningsom positiv sortimentspåverkan och produkt- värdet från leverantör. För en serie om utveckling till fördel för konsumenterna kan 20 000 Strykjärn anges kostnaden till 3,3 pro-v bli följden av obligatoriskt deklarationssy- cent. Kostnaden för ett stort konfektionsstem kan i vissa fall konsumenterna tänkas företag att förse ett plagg med säljvärde 30 föredra lågkvalitativa och prisbilliga varor, kr per ex. med såväl VDN Fakta som skött.ex. av det skälet att man endast vill ha selråd utgör vid en serie om 1000 plagg, varor som skall hålla för engångsbruk eller 2,17 procent och vid en serie om 10 000 för en kortare tid. Om för obligatorium plagg 1,39 procent av försäljningsvärdet. För med sig att importen av lågprisvaror försvå- motsvarande seriestorlekar utgör deklara-

ras, kan detta leda till inom tionskostnaden högre priser för ett annat plagg med för-hela varuområdet. säljningsvärdet 200 kr 0,37 respektive 0,21 Det är tänkbart att ett obligatoriskt procent av försäljningsvärdet. deklarationssystem kan få en sådan styran- Att det vid obligatorium föreligger risk de effekt på företagens sortiment att valför begränsning av den internationella hanmöjligheterna i någon mån minskar för kon- deln har tidigare antytts. VU är medveten sumenterna. finner emellertid Utredningen om att skyldighet att deklarera kan leda tillatt sådana nackdelar får bäras om obligato- att icke-tariffära handelshinder uppstår.. rium leder till att varor med säkerhetsbris- kan i vissa Importörer fall tänkas avstå ter försvinner. I om från -fråga obligatoriska att importera produkter i vart fall märknjngsföreskrifter som avser att skydda när deklarationskostnaderna utgör en alltför konsumenterna inom området liv-hälsa bör stor andel av varupriset och prisförhöjningenligt VU:s mening de prishöjningar som en kan medföra att avsätta svårigheter vaföreskrifterna kan leda till tolereras. Inom ran. Det kan också tänkas förekomma att andra sektorer däremot bör nyttan av de- till exporten Sverige bedöms ha marginell klarationerna noga vägas mot risken för för betydelse exportören och att obligatoprishöjningar. rium därigenom kan leda till att exporten För näringslivet kan obligatorium tänkas upphör. föra med sig problem i flera avseenden. Våra internationella förpliktelser kan ock- Marknadsföring och konkurrensförhållan- så medföra begränsningar i handlingsfriheden kan påverkas och i sin tur leda till att ten på deklarationsområdet. Härvid kan vissa företag missgynnas. Vissa företag kan dock först konstateras att våra åtaganden i tvingas inskränka sin verksamhet. Vilka för- GATl, EFTA och i avtalet med EEC inte ändringar som kan inträffa beror på vilken hinder för utgör åtgärder till skydd för

SOU 1973: 20

finns strävandena att komma till rätta med tekmedborgarnas liv och hälsa. Däremot inte stadgat att motsvarande niska handelshinder. uttryckligen handlingsfrihet gäller åtgärder till skydd

mot ekonomiska risktaganden. Oavsett syf-

tet bör man söka utforma åtgärderna så att 7.3 Anmälningsplikt de inte diskriminerar importerade varor el- VU har i detta sammanhang övervägt fråler tjänar som ett skydd för inhemsk proatt deklara- Som anförs i diduktion. Det är därför självklart gan om anmälningsplikt. och rektiven har i ett remissyttrande över kontionskrav skall gälla lika för inhemska Men även formellt icke- sumentutredningens betänkande föreslagits importerade varor. att som inte använder VDN-nor- .diskriminerade bestämmelser kan i prakti- företag av mer skall ha skyldighet att anmäla detta till ken gynna inhemska varor på bekostnad utsedd I diimportvaror, t. ex. genom att märkningskrav av Kungl. Majzt myndighet.

till före- rektiven anges att varudeklarationsutred- .eller provningsnormer anpassats Rent all- ningen bör överväga om anmälningsplikt kommande inhemsk produktion. kan utgöra ett alternativ till obligatorium mänt kan sägas att de inhemska produceneller om det för områden, inom vilka ett terna, som ofta avsätter större delen av sin lättare att an- inte är lämligt, är möjligt att produktion i Sverige, har obligatorium än tillver- införa anmälningsplikt eller liknande ordpassa sig till deklarationskravet det kan vara för att klargöra orsaken till att en kare i andra länder, för vilka ning med avsevärda att upp- varudeklaration inte utnyttjas. förenat svårigheter Sär- Enligt utredningens mening borde en anfylla speciella svenska märkningskrav. kunna tjäna som en form av skilt gäller detta om internationella prov- mälningsplikt kan också informationskanal åt konsumentverket. Anningsnormer saknas. Svårigheter från mindre utvecklade mälningarna skulle ge information i två avuppstå för importen seenden. Konsumentverket skulle få känneländer med begränsade möjligheter att pro- VU vill i detta dom om dels vilka företagare som finns va och analysera varor. sammanhang erinra om att Sverige åtagit inom varje bransch och dels orsaken till att

rapportera om föreslagna vissa företagare inte nyttjar VDN-systemet. sig att till EFTA Genom skulle konsumentnya obligatoriska föreskrifter i fråga om anmälningarna och att dessa kan verket även få överblick över vilka produkkonsumentinformation föremål för diskussioner inom EFTA ter företagen tillverkar och säljer, vilka föbli rekommen- egna deklarationer och och eventuellt även föranleda retag som använder dationer av EFTAzs råd. hur dessa skiljer sig från VDN-systemets.

VU:s kan invändningar Vidare kunde anmälningsplikten tjäna Enligt mening som påtryckningsmedel pâ företagare, som om handelshinder inte få blockera möjligramen för våra interna- tidigare underlåtit att nyttja VDN-systeheterna att inom för svenska met. Anmälningspliktens funktion som påtionella förpliktelser ta fram deklarationer. En tryckningsmedel torde dock vara av mindre konsumenter värdefulla måste emellertid alltid betydelse. Om en vara utan VDN-deklaranoggrann avvägning som :ske mellan konsumentnyttan av deklaratio- tion visat sig ha lika hög säljfrekvens - även från konsu- en jämförbar vara med VDN Fakta torde ner och de olägenheter - som krav på obligatoriska själva anmälningsplikten i sig inte utgöra mentsynpunkt verksamt medel för att förmå till? deklarationer kan föra med sig. Utredningen något verkaren att VDN-deklarera produkten. finner anledning att här än en gång betona Om Man får anta att det för företagaren frambetydelsen av internationellt samarbete. de- står som både enklare och billigare att fullman internationellt enas om likartade för han- sin anmälningsplikt än att förse sina klarationsregler minskas riskerna göra också som varor med VDN-deklaration och betala för delshinder. Sverige medverkar och kontroll endast för att slippa framgår av kapitel 4 i de internationella analys

SOU 1973: 20

anmälningsplikten. Man bör i enlighet med system. Den möjlighet att föreskriva obli-

vad tidigare sagts kunna vidta sanktioner gatorisk varudeklaration som utredningen mot företagare som vid deklaration inte förordar innefattar i sig påtryckningsmedel

följer Konsumentverkets men för anvisningar att öka företagens användning av en-

man kan inte gärna sanktioner tillgripa hetliga varudeklarationer på frivillig väg mot företag som inte alls deklarerar i ett och utgör också det instrument som krävs

frivilligt system. om påtryckningar inte ger önskvärt resul-

VU har således funnit att nyttan av en tat.

anmälningsplikt främst skulle bestå i infor-

mation till konsumentverket. Emellertid ger

anmälningsplikten ingen garanti för att det faktiska 7.4 Lagstiftningens; utformning skälet, rätt skäl”, för företagarens

underlåtenhet att nyttja re- VDN-systemet Utformningen av en lagstiftning om obli-. dovisas. Risk föreligger att företagaren an- gatorisk varudeklaration måste främst grun-

passar sina skäl efter vad han tror vara da sig på erfarenheter av konsumentens be-

godtagbar motivering. Därigenom kan kon- hov av information i form av varudeklarasumentverkets bedömare få en skev bild av tioner och det innehåll deklarationerna bör-

normens funktion och marknadens utseenha för att tillfredsställa detta informations-

de. En anmälningsplikt kan också tänkas få behov. Dessa förhållanden är emellertid

vissa negativa konsekvenser. Den skulle tämligen outforskade. Visserligen kan de-

kunna bidra till en icke önskvärd pappers- klarationsbehovet för en enstaka produkt exercis både hos företagen och i konsuvid ett bestämt tillfälle utrönas, men en till-

mentverket. För mindre som sakföretag, förlitlig generell bedömning är svår att pre-, nar särskild personal och resurser för ad- stera. önskemålen för en enskild produkt ministrativ handläggning, kunde en anmäl- kan inte ses isolerat från marknaden i öv-

ningsplikt utgöra en belastning. Inom vissa rigt. Behovet av deklaration är beroende..

branscher med exempelvis snabba mode- av sådana faktorer som hur många prooch kunde det sortimentsväxlingar vara dukter med likartad funktion det finns på svårt och kostsamt att fortlöpande följa marknaden och hur stor skillnaden i pris_ upp och motivera orsakerna till att deklara- och kvalitet är mellan olika produktvariantionssystemet inte utnyttjas. ter inom en varugrupp vid varje tidpunkt.

Enligt utredningens mening bör konsu- Vidare förändras behovet i relation till den mentverket genom dess flerfaldiga funktio- information som ges om produkten i annan

ner i konsumentpolitiken förutsättas få en form än deklaration. Bedömningen av desnar och god överblick över deklarations- klarationsbehovet vid köp av en produkt verksamheten på marknaden. På flertalet kompliceras sålunda av varierande faktorer--

varuomräden torde därför konsumentver- som informationsutbud, varuutbud samt kets informationsbehov kunna tillgodoses pris- och kvalitetsfluktuationer. Behovet av med enklare metoder än genom en anmäldeklaration påverkas också av konsumen-

Verket ningsplikt. bör genom slumpmässiga tens personliga och ekonomiska situation.

urval bland som inte deklarerar företag Av vikt för bedömningen är varans hälso-

kunna få lika tillförlitliga svar på frågan och säkerhetsrisker vid viss användning el- .

varför ett anvisat inte deklarationssystem ler för viss konsument och varans kostnads-

utnyttjas, som vid en anmälningsplikt. andel i konsumentens budget med hänsyn Mot denna bakgrund har till utredningen de ekonomiska effekterna vid felköp, kommit till slutsatsen att en anmälnings- köp av investeringskaraktär . och upprepade plikt inte är något ändamålsenligt komple- köp. Av en modern om varulagstiftning ment till ett frivilligt deklarationssystem. deklarationer bör mot denna bakgrund Anmälningsplikten utgör heller inte något krävas att den kan anpassas efter varualternativ till ett obligatoriskt deklarationsmarknadens förändring och att gällande

SOU 1973: 20 v»

alla varor, avsedda att säljas direkt till regler kan omprövas utan större svårighet. konsumenter för enskilt bruk. Vid utform- Ett sätt att lösa deklarationsproblemet av en sådan lagstiftning kunde det kan vara att liksom hit- ningen lagstiftningsvägen för varje synas praktiskt att till en lag söka samman-. tills skett anta speciallagstiftning enskilt varuområde där behov av varuupp- föra alla nu gällande författningsbestäm- Utredningen har i form av deklaration föreligger (jfr melser angående märkning. lysning emellertid med hänsyn till det stora antautredningens mening är det kap. 2). Enligt let specialförfattningar. som innehålleremellertid inte tillräckligt att i fortsättning- Sam- märkningsföreskrifter av högst varierande en lita enbart till speciallagstiftning. måste få en större handlingsbered- slag och som myndigheter med specialkunhället De redan tillämpar, funnit en sådan skap på deklarationsområdet än hittills. skaper med deklaratio- lösning olämplig. VU anser sålunda att vid myndigheter som arbetar ner bör bakom som sidan av en generell lag om varudeklaration sig ha en lagstiftning bör gälla de märkningsföreskrifter som avgör det möjligt att snabbt ge föreskrifter behov av ser varor som redan reglerats och även fortom deklaration när ett påtagligt deklarationer visar sig föreligga. sättningsvis anses böra regleras genom spe-

om varudeklarationer bör cialförfattningar. En lagstiftning formas med tanke på framtida deklarations- En fullmaktslag utgör enligt utredningens. an- ett lämpligt komplement till ett fribehov. Reglerna måste snabbt kunna mening Ut- deklarationssystem och till gällandepassas efter erfarenheter och utveckling. villigt har funnit att en fullmaktslag i märkningsföreskrifter i speciallagstiftningen, redningen bör i första hand administreras av vilken riksdagen överlämnar åt Konungen Lagen en särskild -- konsumentverket som Konungen bestämmer myndighet eller myndighet - av Konungens att införa deklarationsplikt och deklara- som på grund uppdrag, bevakar varumarknaden och ansvarar för tionsbestämmelser utgör den bästa lösningen sådan bör ha att erforderliga åtgärder till hjälp åt konsuhärvidlag. En fullmaktslag och menten vidtas. formen av en central ramförfattning innehålla allmänna och grundläggande principer för varudeklaration. Ramförfattningen bör vara fri från detaljföreskrifter. Med

stöd av ramförfattningen bör i administrativ ordning kunna utfärdas särskilda tilllämpningsförfattningar och föreskrifter. Tillämpningsföreskrifterna bör vara anpassade efter rådande förhållanden inom produktion, distribution och konsumtion. På så sätt kan deklarationsföreskrifter snabbt och smidigt avpassas efter olika varuområden, vilket kan väntas bäst gagna konsumenten

och främja utvecklingsarbetet på deklarationsområdet. Vad nu sagts utesluter självfallet inte att det även i framtiden kan visa

sig nödvändigt att på olika områden gå in med speciallagstiftning som berör märkningsfrågor. Man bör emellertid då kunna utgå från att märkningsföreskrifterna sam-

ordnas med den nu föreslagna ramlagstiftningen på ett tillfredsställande sätt. VU har funnit att lagstiftningen bör utformas deklaration av så att lagen gäller

1973: 20 79 SOU

8 i

Huvuddragen lag om varudeklaration

I kapitel 7 har VU uttalat förmån sig till eller att marknadsföring av produkterna får för en som det

fullmaktslagstiftning gör ske endast under förutsättning av att vissa

möjligt att föreskriva obligatoriska varude- bestämda krav är (grundkrav) uppfyllda. klarationer för olika varuområden. I det Vid sidan härav kan finnas produkter som följande presenterar VU huvuddragen i den kan innebära fara från hälsoeller säkertänkta lagstiftningen. men hetssynpunkt där faran inte bedöms så stor att kontroll av nyss angivet slag be-

hövs. Här kan obligatoriska anvisningar för hantering etc. av varan i form av märk- 8.1 Lagens omfattning och tillämpningsområde ning vara tillräckliga.

Förslaget till lag om hälso- och miljö- Lagen bör ha till uppgift att undanröja häl- farliga varor (se 2.7) innebär att möjligheter so- och säkerhetsrisker genom Ökad adekvat öppnas att på vissa områden som inte redan information om produkten, dess avsedda specialreglerats få en effektiv produktkonanvändning, förvaring och hantering. Ett troll. Emellertid kvarstår, såvitt utredningen syfte med lagen bör även vara att tillför- kunnat finna, även efter ett genomförande säkra konsumenterna information om varor av lagen luckor när det gäller konsumentför att underlätta deras köpval och så långt skyddet i fråga om produkter som kan hota möjligt minska risken för köp av varor som människors liv eller hälsa. Enligt proposiinte passar den enskilde konsumentens be- tionen (1973: 17) blir den nya lagen tillhov eller ekonomi. lämplig på ämnen och beredningar som med Under utredningens arbete har det varit hänsyn till egenskaper och hantering kan ofrånkomligt att utredningen särskilt vid befaras medföra skada på människor eller i

överväganden i fråga om varor vilkas an- miljön. Departementschefen uttalar att de

vändning kan beröra människors liv eller typer av skadeeffekter som därvid åsyftas hälsa - kommit in på frågor om produkt- är - i likhet med vad som nu gäller enligt kontroll. Det står nämligen alldeles klart -giftförordningen effekter av kemisk elatt märkning inte är ett metillräckligt ler fysikalisk-kemisk art, däremot inte skadel för kontroll av produkter som kan meddeverkningar som är att betrakta som rent föra uppenbara risker från säkerhets- och fysikaliska eller mekaniska effekter. Lagen hälsosynpunkt. Där kan tillräckligt torde inte skydd exempelvis kunna tillämpas på vinnas endast genom en produktkontroll, varor som skadar människor genom sin som innebär antingen att vissa produkter mekaniska konstruktion. Hit hör sådant som över huvud taget inte får marknadsföras brister vid

utformningen av barnvagnar och

SOU 1973: 20

konsumenternas eko- Produktkontroll av varor, vil- krav för att tillgodose barnsängar. intressen innebär emellertid kombestår i att de inte ger till- nomiska kas farlighet t. ex. flytvästar plikationer av helt annat slag än grundkrav räckligt .rkydd mot skador, Grundkraven måste för sportutövning, torde i ett frivilligt system. och skyddshjälmar medföra att produkter som inte lever upp heller inte kunna erhållas med stöd av en

inte får marknadsföras. om hälso- och miljöfarliga varor. till grundkravsnivån

fö- Med hänsyn härtill kan obligatoriska grund- Mot denna bakgrund vill utredningen

krav utan tvivel få vittgående konsekvenreslå att regler införs som gör det möjligt

få en ef- ser för både konsumenter och näringsliv. områden att på dessa återstående Det får antas att sådana negativa konsefektiv Enligt VU:s mening

produktkontroll.

kvenser för konkurrens, varusortiment och kan detta ske inom ramen för en lagstift-

varudeklaration prissättning som angivits i det föregående ning om obligatorisk genom

att föreskriva (kapitel 7) uppkommer i många fall och får att Kungl. Majzt ges fullmakt med som kan medföra fara från hälso- sådan styrka att de tar över fördelarna att varor

eller säkerhetssynpunkt inte får saluföras de obligatoriska grundkraven.

Till detta bör enligt utredningens mening utan att uppfylla bestämda krav vad gäller

beskaffenhet (grundkrav). läggas att konsumentverket helt nyligen har innehåll eller om dessa inlett sin verksamhet. Det ankommer på Därvid förutsätts att uppgift

verket med producenterna i lämnas på varorna liksom upp- att överlägga grundkrav kraven. Det bör an- syfte att förbättra produkterna på marknagift att varan uppfyller och andra kon- den. Något material, som visar att akut bekomma på konsumentverket institutioner att göra hov föreligger av att redan nu skapa ett sumentvårdande hindra sapå områden där instrument att lagstiftningsvägen Kungl. Majtt uppmärksam som (bortsett från för produktkontroll luförande av produkter de nya bestämmelserna inte är lämpade för

bör tillämpas. produktsäkerhetsbrister)

avsett ändamål, föreligger inte. På senare tid har kravet på offentlig pro-

Utredningen har mot denna bakgrund duktkontroll kommit att utgå inte bara från

funnit att deklarationer för liv och hälsa utan inte obligatoriska behovet av skydd

med nu bör införas för att till-

också från behovet av skydd mot ekono- grundkrav

konsumenternas ekonomiska intresmiska risker. Under utredningens hearings godose

bör rehar från konsumenthåll hävdats att man på sen. De obligatoriska grundkraven

- serveras för varor som kan medföra risker vissa varuomrâden främst dyra kapi-

- införa för människors liv eller hälsa. talvaror borde kunna obligatosom innebär risker riska för att tillgodose konsu- I fråga om produkter grundkrav intressen. Dessa för människors liv eller hälsa bör obligamenternas ekonomiska deklarationer - ofta förenade med skulle innebära att exempelvis toriska grundkrav - VU:s mening utgöra inte skulle få marknadsföras utan grundkrav enligt kylskåp led i ett väl utvecklat konsuatt de uppfyllde vissa krav i fråga om bl. a. ett självskrivet

samhällsorgan bör Utredningen har mot den- mentskydd. Ansvariga temperaturnivåer. verka för att obligatoriska deklahuruvida regler om här aktivt na bakgrund övervägt rationer införs. Den nya lagen bör kunna grundkrav bör tas in i den nya obligatoriska att sanera god handlingsberedskap på omlagen för att öppna möjlighet ge samhället

som inte uppfyl- råden där en tillfredsställande produktkonmarknaden från produkter

normalt bör troll från liv-hälsa-aspekter ännu inte föler de krav som konsumenter

kunna ställa på produkterna. religger.

6 uttalat På områden som inte berör liv-hälsa-

Utredningen har i kapitel sig till mening en förmån för att grundkrav i fortsättningen aspekter bör enligt utredningens

till deklarationer i i samband med frivilliga deklara- övergång obligatoriska uppställs

allmänhet inte ske förrän det visat sig

tioner i syfte att tillgodose konsumenternas

tillekonomiska intressen. Obligatoriska grund- omöjligt att på frivillig väg få fram

8l 6- SOU 1973: 20

räcklig anslutning till en deklarationsnorm. ligare synes det ligga närmast till hands att Konsumentverket, i första hand, bör således i en särskild lagstiftning reglera frågor som genom överläggningar med företrädare för berör obligatoriska deklarationer av bostänäringslivet söka att på frivillig väg få till der. Informationsfrågornas betydelse inom stånd tillfredsställande den från marknadstäckning konsumentsynpunkt så väsentliga när det gäller från konsumentsynpunkt vä- bostadssektorn bör enligt VU:s mening för-

sentliga deklarationer. Om det inte visar sig anleda att deklarationsfrågorna ges hög möjligt att nå resultat den vägen bör deklaprioritet i bostadsstyrelsens fortsatta arbete. rationsplikt utgöra en naturligt utväg. Vid tillämpning av den nya lagen måste Utredningen har övervägt om lagen för- noggranna undersökningar föregå ett beslut utom varor bör omfatta också tjänster. Som om obligatorisk deklaration för ett varuomframgår av redovisningen av VDN:s ar- råde. Det praktiska arbetet kan behöva utbete (kapitel 3) har endast en deklarations- föras av tillfälliga arbetsgrupper, i vilka norm hittills tagits fram på tjänsteområdet, förutom företrädare för konsumentverket nämligen en norm för sällskapsresor. Någon bör ingå branschkunniga specialister. Mynytterligare norm »är inte under utarbetande digheterna måste i samråd med näringslivets i konsumentverket. Inte heller kan man pe- organisationer utreda analys-, provningska på att några deklarationer av tjänster och kontrollresurser hos Vidare företag. skett vid sidan av VDN:s arbete. Företa- måste kapaciteten hos förekommande statgens information till konsumenterna sker liga och privata undersöprovningsorgan på tjänsteområdet i andra former än ge- kas. Effekten på företagens kostnader och nom deklarationer. De erfarenpraktiska på konsumentpriserna måste noggrant pröheterna av deklarationer på tjänsteområdet vas. Vid utredningen måste man också stuär således mycket begränsade. Med hänsyn dera tänkbara återverkningar på marknadshärtill har utredningen inte funnit och lämpligt föring konkurrens, produktutveckling, att låta den nya omfatta också internationell handel och lagen företagsstruktur, tjänster. Först sedan Konsumentverket vun- Det är givetvis önskvärt att en obligatonit mer erfarenhet på tjänstesidan och om- risk deklaration kommer att omfatta alla rådet blivit föremål för varor av det civilrättslig regle- slag deklarationskravet avringl bör frågan om obligatoriska deklara- ser. Utredningen är dock medveten om att tioner på tjänsteområdet tas upp till när- en total deklarationsplikt på vissa varuommare behandling. råden kan leda till problem. Problemen kan Utredningen har också ansett gälla varor som tillverkas rent sig böra hantverkspröva frågan om den nya lagen även bör mässigt eller i mycket små serier. Kostnaomfatta hyresrätter och bostadsrätter. Av derna för deklarationen kan här bli orimdet material som redovisar i utredningen liga i förhållande till varans pris. Det kan bilaga 10 framgår att åtskilligt arbete har också gälla begagnade varor eller varor som

lagts ner på att få fram från konsument- tas fram i en försöksserie. I sådana fall bör synpunkt värdefulla deklarationer av bostä- det enligt utredningens mening i tillämpder. Arbetet härmed har emellertid till nyligen ningsföreskrifter lagen eller på annat inletts och uppenbarligen ännu inte kom- sätt medges undantag från märkningsplikmit så långt att det kan läggas till grund ten. för ett system med obligatoriska deklaratio- Med hänsyn till de konsekvenser obliganer. VU är därför heller inte beredd före- torisk deklaration kan få för den interna-slå att hyresrätter och bostadsrätter förs in under den nya lagstiftningen. Härvid har

utredningen också beaktat att deklarationer av bostäder i åtskilliga hänseenden skiljer 1En civilrättslig reglering av tjänsteomrâdet sig från deklarationer av varor. När arbetet övervägs f. n. av en offentlig utredning (konsumenttjänstutredningen). Angående denna se med bostadsdeklarationerna avancerat ytter- 1973 års riksdagsberättelse s. 79-83.

SOU 1973: 20

förordar VU att konsu- verket jämte arbetstagar- och näringslivstionella handeln mentverket samrådet med kommerskolle- representanter.

om obligatorium för ett gium innan frågan

varuområde avgörs. finner härefter anledning att Utredningen 8.2 Deklarationsplikrerzs onzfattning m. m. något beröra relationerna mellan den nya som in- Konsumenternas behov av klara och rättlagen och olika specialförfattningar om märkning visande deklarationer kan avse en rad olika nehåller bestämmelser (se kakan väl tänkas där både omständigheter. För att den nya lagstiftpitel 2). Områden skall bli effektiv krävs enligt utredden nya lagen och äldre specialförfattningar ningen VU:s bör mening att lagen kommer att omkan få betydelse. Enligt mening ningens emellertid ej uppkomma mel- fatta ett flertal olika faktorer av betydelse någon konflikt lan den nya lagen och specialförfattningarna vid köp av konsumentvaror. En sådan faktor kan uppgift om varuslag för produktkontroll eftersom den nya labris- och en rättvisande beskrivning av varans gen inte bör tillämpas för att avhjälpa ter i säkerhetshänseende innehåll utgöra. Krav på innehållsdeklarapå varuområden, Om konsu- tioner bör således kunna uppställas med som redan är specialreglerade. mentverket skulle upptäcka sådana brister stöd av lagen. varuområde bör det Mått, vikt, volym eller storlek kan på ett specialreglerat behöva deklareras för att ge konsuankomma på verket att hos den myndighet, initiera en menten tillräcklig information om en som ansvarar för varuomrâdet, vara. om mängdförändring eller komplettering av gällande Frågan obligatorisk behandlades senast av utredspeciallagstiftning, t. ex. genom deklarations- märkning ningen om metrologiska enheter (UME)-. föreskrifter. och UME övervägde frågan om att införa ob- För att undvika kompetenskonflikter etablera skyldighet för producenter av vadubbelarbete bör konsumentverket ligatorisk med andra ruförpackningar att märka förpackningarnära samarbete myndigheter na med uppgift om innehållets mängd. och organ som har övervakningsfunktioner Ett forum för UME fann dock att märkningsområdet på konsumentvaruområdet. skulle bli mycket stort även om man besådant samarbete har föreslagits i proposiom hälso- och gränsade varusortimentet till rena konsumtionen angående lagstiftning tionsvaror och betonade dessutom att åtmiljöfarliga varor (prop. 1973: 17). Där förinrättas skilliga varor spelade en tämligen obetydordas att ett produktkontrollorgan samhällskontroll över i den enskilde konsumentens budmed uppgift att utöva lig roll av sådana varor. Produktkon- get. I vissa fall kunde mängdangivelserna hanteringen bli en fristående också vara av mindre intresse för denne. trollorganet föreslås knuten till natur- UME avstod av dessa skäl att rekomnämnd. administrativt mendera obligatorisk märkning och menavårdsverket men med egen beslutsfunktion. få de att om mängdmärkning borde Enligt departementschefen bör nämnden frågor att den auktori- lösas väg, vilket angavs en sådan sammansättning på frivillighetens kunna ske genom överenskommelser mellan tativt kan hävda miljöintressen och tillgomellan olika varudeklarationsnämnden eller konsumentdose samordningsbehovet lagoch skilda institutet och berörda branschorganisatiostiftning myndigheter på produktkontrollområdet. Nämnden bör tillgo- ner. Endast om det inte visade sig möjligt

som andra att nå en tillfredsställande lösning på denna dose såväl myndighetsintressen bör man behöva överväga föreskrifintressen. Detta enligt departements- väg skulle leda- ter om obligatorisk märkning. Departechefen ske genom att som självskrivna möter i nämnden ingår cheferna för natur-

vårdsverket, arbetarskyddsstyrelsen, socialstyrelsen, livsmedelsverket och konsument- 3 SOU 1971: 18, Mått och vikt.

SOU 1973: 20

mentschefen anslöt sig i propositioneni* till der, har det sagts. utredningens ställningstagande. Även VU har emellertid Nyligen vissa organisatiohar funnit generell i fråga märkningsplikt ner på handelns område förklarat sig villiom varors mängd opåkallad. I den nya laga att aktivt verka för jämförprismärkning. gen bör dock införas möjlighet att föreskri- En omfattande för kampanj jämförprisva obligatorisk mängdmärkning startas på varu- märkning av dessa organisationer områden, där mängdmärkning visat sig ha under våren 1973.

väsentlig betydelse för konsumenten och Enligt utredningens mening kan det inte tillfredsställande sådan inte kan komma märkning i fråga att införa generell obligaåstadkommas på frivillig väg (angående torisk jämförprismärkning. Möjlighet bör kontrollen av mängdmärkningsuppgifter pâ dock öppnas att med stöd av den nya lagen färdigförpackad vara se under 2.2.1). för visst varuslag föreskriva sådan märk-

Mängdmärkning kan vara särskilt värdening, när det är av väsentlig betydelse för full om priset anges i förhållande till mäng- konsumenterna och sådan märkning inte fått den, s.k. jämförprismärkning (se vidare tillräcklig utbredning på frivillig väg. Innan härom bilaga 8). Jämförprismärkning föreskrift möj- om obligatorisk jämförprismärkliggör reella prisjämförelser mellan olika fa- ning utfärdas för viss vara bör dock kost-

brikat av samma vara. Största av nyttan nadskonsekvenserna såväl för detaljhandeln jämförpris torde konsumenten ha vid köp- som för konsumenterna noga prövas i revalet mellan olika av lation till förpackningsstorlekar konsumentnyttan. Därvid torde en vara av samma fabrikat. För vissa prodet få övervägas att i vissa fall från ett dukter är jämförpris av mindre värde, t. ex. undanta

obligatorium företag för vilka

vad gäller förpackningar som innehåller ett kostnaderna kan bli besvärande, exempelvis antal produkter. Konsumentens informa- fristående småbutiker med låg omsättning. tionsbehov vid prisbedömningen torde för Farligheten hos en vara är i allmänhet sådana varor i stället kunna beroende tillgodoses ge- av hur den brukas. Beträffande ett nom styckeprismärkning. flertal produkter är det därför otillräckligt Jämförprismärkning kan förutses leda till att i deklaration lämna endast rena faktaenhetligare förpackningar till avsevärd för- upplysningar om varan, såsom varans bedel för både konsumenter och handel. En nämning och innehåll. För att tillförsäkra mer utbredd jämförprismärkning kan även konsumenten tillräcklig information bör föförutsättas medföra ökat prismedvetande kunna retag åläggas skyldighet att i varuhos konsumenterna, vilket som långtidsef- deklaration markera att en produkt har elfekt bör kunna åstadkomma skärpt pris- ler vid viss användning kan ha hälsofarliga konkurrens konsumenterna till godo. Härunder egenskaper. bör inbegripas skyl- Företrädare för handeln har anfört att att förse dighet produkter med varningskostnaderna för en mera utbredd jämförmärkning. prismärkning skulle kunna bli betydande, Som nödvändig komplettering till varsärskilt för fristående butiker utan gemenningsmärkning kan t.ex. krävas att varan samma prismärkningsrutiner. Kostnaderna deklareras med uppgift om lämplig förvaskulle komma att vältras över på konsu- ring, skötsel och hantering, för att de risker menterna med stigande priser som som är förenade följd. med produktens hantering Vidare skulle kunna

jämförprismärkning i möjligaste mån skall undvikas.

verka som ett hinder för mindre För prisned- att främja konsumenternas tillgång sättningar på grund av svårigheten och till egenskapsdeklarationer bör lagen ge kostnaderna för ommärkning. att Jämförpris- möjlighet föreskriva att uppgifter om märkning kunde också leda till prisstelhet.

Konsumenten kunde vid jämförprismärkning komma att inrikta 3Kungl. Majzts proposition 1971: 164 med sig för mycket på varans förslag till lag om bestämning av volym och pris och bortse från kvalitetsskillna- vikt, m. m.

SOU 1973: 20

mening för varje särvissa väsentliga egenskaper för bedömning enligt utredningens av varans kvalitet och bruk skall lämnas skild produkt vinnlägga sig om att utforma deklarationen sätt att den för i varudeklaration. Egenskapsdeklarationer på sådant kan avse dels deklarationer av konventio- konsumenten framstår som tydlig, otvetydig och tillfredsställande. Ett oavvisligt krav nell typ, VDN Fakta, och dels bruksanpasbör vara att deklarationsuppgifterna inte sade deklarationer, som anger varans lämpav lämnas i kod utan är utformade i klartext. liga användningsområde på grundval deklaration För många produkter bör krävas att deklaegenskaperna. Vilken typ av i det enskilda rationen är varaktig, exempelvis skötselsom skyldigheten bör omfatta och vilka som skall lämnas märkningen av textilier. fallet uppgifter För att ge konsumenterna erforderlig ini deklarationen måste bli beroende av hur för att formation torde det i åtskilliga fall vara långt man nått i utvecklingsarbetet konsumenten mest nödvändigt att myndigheterna utfärdar anåstadkomma den för om hur deklarationerna skall utinformativa och vägledande deklarationen. visningar formas. Härvid bör man ta ställning till VU utgår från att en föreskrift om egenpå ett varuområde i åt- bl.a. frågan om märkning på främmande skapsdeklaration att avse en norm, som bör därvid ske mellan skilliga fall kommer språk. En avvägning i det frivil- konsumentens intresse av otvetydig informakonsumentverket redan använt tion och de konsekvenser som en föreskrift liga deklarationssystemet. använts vid om deklaration på svenska språket kan ha Om en norm som frivillig måste vid för Som huvudregel bör deklaration innehåller grundkrav priset på varan. - dock enligt VU:s mening gälla att deklaraövergång till deklarationsplikt i enlighet - tion skall ges på svenska språket (ev. annat med vad som anförts i det föregående produk- Skandinaviskt språk). möjlighet öppnas att även deklarera ter under grundkravsnivå, såvida det inte

gäller enprodukt i fråga om vilken Kungl.

Maj:t föreskrivit grundkrav för att skydda och kontroll 8.3 Ansvar människors liv eller hälsa. Vid deklarationsvilket en har haft att ta ställning till plikt för ett varuområde för Utredningen finns utarbetad vilken eller vilka myndigheter som bör utbruksanpassad deklaration öva tillsynen över att lagen och dess tilltorde problemet kunna lösas genom att vaför lämpningsbestämmelser efterlevs. ror. som inte uppfyller förutsättningarna får deklare- Varudeklarationsnämndens verksamhet det fastställda bruksområdet. sådant av konsumentverket den 1 januari ras i en restgrupp utan specificerat övertogs 19734. Det framstår därför som naturligt, omrâde. kan behöva att i första hand konsumentverket blir till- En egenskapsdeklaration kombineras med uppgifter av annat slag, synsmyndighet enligt den nya lagen. Tillsy-

om material, mått eller pris. nen över efterlevnaden av lagen bör dock exempelvis Likaså kan man i deklarationen behöva kunna ankomma också på annan myndighet. Så torde t. ex. den medicinska kontroll kompletterande anvisningar om produktens eller skötsel. som skulle fordras vid krav på obligatorisk lämpliga förvaring om en varas deklaration av kosmetika lämpligen kunna Slutligen kan upplysningar kommersiella ursprung vara av värde för delegeras till socialstyrelsen. inte minst för att säkerställa VU vill därför föreslå att i lagen lämnas konsumenten, till reklamationer. Det kommer- öppet vilken myndighet som bör anförtros möjlighet kan också vara av intresse tillsynen i det särskilda fallet. siella ursprunget genom att ange att produkter av samma slag

men marknadsförda under olika namn här- 4 Se Kungl. Majzts proposition 1972:33 med rör från samma tillverkare. till för och organisation av förslag riktlinjer Den för deklarationen ansvarige måste samhällets konsumentpolitik m. m.

SOU 1973: 20

VU n har övervägt frågan om vem som på eljest med avseende a näringslivet, Kungl. bör ha ansvaret för att deklara- -- i den mån handlingarna säljsidan Majzt innefattar tion sker i enlighet med lagstiftningen. Ut- sådana upplysningar om enskilda företags

redningen har därvid funnit eller övervägande sammanslutningars affärs- eller driftskäl tala för att det, i samband med att en förhållanden eller om enskilda personers, obligatorisk deklaration införs för visst eller företags sammanslutningars uppfinvaruomrâde, får bestämmas vem som skall eller vilkas ningar forskningsresultat ofansvara för att lagens föreskrifter iaktfentliggörande kan lända vederbörande pertas. Ansvar för deklaration bör kunna son, företag eller sammanslutning till men åläggas antingen tillverkare, eller - förordna importör att dessa handlingar ej får utsäljare. I enlighet härmed bör i lagen inte lämnas förrän efter viss tid. Sådant förord-

heller anges i vilket försäljningsled deklara- nande har givits i kungörelsen den 4 ja-

tionen skall vara fullgjord utan endast att nuari 1939 (nr 7) med förordnanden på vara då den saluhâlls till konsumenter skall civilförvaltningens område jämlikt sekrevara försedd med deklaration. Följaktligen tesslagen. Förordnanden har meddelats enbehöver deklarationen vad gäller import- ligt 2 § kungörelsen beträffande handlingar varor inte vara fullgjord redan vid import- i ärenden hos Konsumentverket m. fl. myntillfället. Enligt bör utredningens mening digheter. Dessa får inte utlämnas förrän tillses att det alltid finns någon inom landet tjugo år förflutit från datum handlingens som är ansvarig för varan och dess de- utom i fall, då myndigheten finner att utklaration. lämnandet bör ske med hänsyn till det all- Det bör åligga företagen att i enlighet männas intresse. Enligt VU:s bedömning

med de föreskrifter som kan komma att torde nämnda bestämmelser täcka behovet meddelas med stöd av lagen undersöka, av sekretesskydd inom det nya deklarations-

analysera, deklarera och kontrollera aktuellt systemet.

varusortiment. Företagens torde VU vill vidare egentillsyn föreslå att regler införs dock inte kunna ersätta en offentlig kon- som ger tillsynsmyndighet rätt att för kon-

troll. Tillsynsmyndigheten bör därför ges troll utta varor ur tillverkarens, importörens möjlighet att snabbt kunna ingripa då be- eller säljarens lager. Uttag av varor för hov av kontroll visar sig. Myndigheten bör kontroll bör kunna ske även hos annan än därför ges befogenhet att från tillverkare, den som ansvarar för varudeklarationen importör eller säljare erhålla de upplys- med till att hänsyn denne vid tiden för ningar och handlingar som behövs för till- kontrollen kan ha överlåtit sitt lager eller synen. Tillsynen bör kunna omfatta gransk- sålt sina produkter.

ning av företagens journaler över interna Vad gäller kostnaderna för den offent-

kontrollresultat och särskilt vidtagna konliga kontrollen föreslår VU att - i likhet trollâtgärder. Härvid måste enligt VU:s memed vad som gäller för livsmedel - Kungl. ning företag kunna tillförsäkras sekretess- eller Majzt myndighet som Kungl. Majzt skydd i fråga om de upplysningar som läm- bestämmer att förordna om bemyndigas nas. VU föreslår därför att en regel införs skyldighet att ersätta tillsynsmyndigheten om sekretessplikt för vid tilltjänstemän kostnader för provtagning och undersökning synsmyndighet. av prov. Ersättningen bör enligt VU täcka Sekretesskyddet för till myndighet inkom- kostnaderna för provtagning och undersökna uppgifter och handlingar regleras. genom ning. Vidare bör i princip varor som uttas lagen (1937: 249) om inskränkningar i rätten för kontroll tillhandahållas tillsynsmyndigheatt utbekomma allmänna handlingar (sekre- ten utan ersättning. VU vill dock förorda att tesslagen). Enligt 21 § sekretesslagen får be- i särskilda fall, exempelvis vid kontroll av

träffande handlingar, som rör statlig utreddyrbara produkter, rimlig ersättning utgår ning, kontroll eller med av-

stödverksamhet till företag för provexemplar.

seende pâ bl. a. produktion och handel eller För att lagens bestämmelser skall iakttas

SOU 1973: 20

finmåste någon form av sanktionssystem nas. VU föreslår att påföljden vid överträdelser av lagen bestäms till straff i form av böter eller fängelse i högst ett år. Ut-i av torde emellertid i dömande påföljd om rättelse många fall inte vara erforderligt av deklaration eller förändring av vara vid-

tagits efter påpekande. Vid sidan av straffbestämmelserna kan lagen om otillbörlig markåtgärder enligt riktas mot näringsidkare som nadsföring deklarationsföreskrifter. Vid åsidosätter otillbörlig marknadsföring kan näringsidkaförbud -- förenat med vite ren meddelas - att fortsätta den otillbörliga marknadsföringen. Då näringsidkaren i sin marknadsanvänder vilseledande föring uppsåtligen framställning kan han förutom att straffas att utplåna eller ändra den vilseåläggas ledande framställningen på vara, förpackförutsätter att nära samning e. dyl. VU arbete kommer att äga rum mellan konsumentverket -- eller annan av Kungl. Majzt utsedd - och konsumentommyndighet budsmannen i dessa frågor.

SOU 1973: 20

9 Varuområden där den bör få

nya lagen betydelse

Som framgår av direktiven har VU inte i härom fattades emellertid inte. Enligt beuppdrag att utveckla normer för varude- slut av Kungl. Majzt skulle frågan om konklaration eller att framlägga utarbetade av fritidsbåtar sumentupplysning övervägas förslag till varudeklarationer. Emellertid har av konsumentupplysningsutredningen (be- VU sett det som en naturlig uppgift att be- slut den ll december 1964) och av konsulysa frågan på vilka varuområden man mentutredningen (beslut den 30 juni 1967). bör överväga att tillämpa den nya lagen lades dock inte fram. Några förslag VDN om obligatoriska deklarationer. påbörjade år 1969 visst arbete med att ta

fram normer för fritidsbåtar bl. a. på grundval av Norske Veritas regler. Fritidsbåtsut- 9.1 Barnsängar m. m. redningen fick år 1970 till uppgift att bl. a. pröva frågor om obligatorisk besiktning av Produkter för vilka obligatoriska deklara- fritidsbåtar från att utsäkerhetssynpunkt, tioner i viss utsträckning förenade med reda obligatorisk registrering av vissa slag grundkrav - VU:s av fritidsbåtar enligt mening ligger samt att lägga fram förslag nära till hands är sådana som berör barns till utformning av ett fritidsbåtsregister. hälsa eller säkerhet. Hit hör i beslut barnsängar, Kungl. Majzt uppdrog den 2 barnvagnar och barnsitsar för bilar. Åt- 1971 april åt Sjöfartsverket att i avskilliga svåra olyckor inträffar på grund av vaktan på resultatet av

fritidsbåtsutredning-

säkerhetsbrister i sådana varors konstruk- ens arbete - tillsammans med varudeklaration. De undersökningar som utförts av tionsnämnden utarbeta och inkomma med statens väg- och trafikinstitut och Möbel- till bl.a. förslag avgiftsbelagd typprovning institutet bör komma till nytta i det prak- av fritidsbåtar. Sjöfartsverket redovisade tiska deklarationsarbetet härvidlag. sina förslag med anledning av uppdraget i en promemoria den 12 maj 1971. Promemorian lämnades utan erinran av varude- 9.2 F ritidsbåtar klarationsnämnden. Kungl. Majzt bemyndigade den 26 augusti 1971 Sjöfartsverket att På senare år har frågan om varudeklara- på sätt som närmare angavs i promemorian tion av fritidsbåtar aktualiserats i den all- utföra frivillig typprovning av fritidsbåtar, männa debatten. Bakgrunden härtill är föl- tillverkade eller saluförda i Sverige. jande. Redan år 1964 föreslog dåvarande Gällande normer för typprovning av frisjöfartsstyrelsen att fritidsbåtar skulle tidsbåtar avser eller öppna delvis däckade kerhetstestas i olika avseenden. Något beslut båtar, företrädesvis med längd upp till fem

SOU 1973: 20

I kosmetikbranschen debatteras för närmeter. Sedan den 1 januari 1972 svarar sjöför varande om innehållsdeklaration av inom Sjöfartsverket frågan fartsinspektionen kon- kosmetiska preparat. Enligt branschföreträ- Prövningen omfattar typprovningen. kontroll dare är det svårt att utforma en deklaratroll av tillverkningsbetingelserna,

tion så att den har värde för konsumenten. av båtens konstruktion och styrka, kontroll

kontroll Enligt VU:s mening bör dock svårigheterna av båtens stabilitet och flytbarhet, inte överskattas. Det bör vara möjligt att av barnskydd och övriga säkerhetsanordb1.a. i fråga om hudkrämer relativt snart samt provkörning av båten. Båt av ningar Tillverkaren få fram underlag för innehållsdeklarationer. godkänd typ förses med skylt. hos varje båt Obligatoriska deklarationer på detta område ansvarar för att egenskaperna torde vara angelägna inte minst för att som förses med skylt motsvarar egenskaminska riskerna för människor med allerhos den godkända båten vid leveperna ransen. Enligt uppgift har hittills ett 70-tal giproblem.

båtar typprovats. Marknadstäckningen upp-

ges vara stor. Varje seriös båttillverkare

uppges sträva efter att få sina fritidsbåtar hus 9.5 M onteringsfärdiga

försedda med Sjöfartsverkets skylt. konstaterar att viss märkning av fri- Frågan om behovet av och förutsättningar- VU na för varudeklaration av typhus har betidsbåtar förekommer på frivillig väg. Frihandlats under ett antal år. Svenska arkitidsbåtsutredningen överväger om obligato-

tekters riksförbund (SAR) lät en småhusrisk typprovning skall införas. Om obligatotorde undersöka typhusfabrikanternas stanrisk typprovning av smâbåtar införs grupp dardleveranser. Resultaten publicerades år frågan om deklarationer av dessa samtidigt

I 1970. Nämnden för egenskapsredovisning kunna få en tillfredsställande lösning. inom (ER-nämnden), som utarannat fall bör enligt VU:s mening den nya byggfacket betar information för byggvaror och som vinna tillämpning inom fritidsbåtlagen finansieras av statens råd för byggnadssektorn.

forskning, tog år 1968 upp egenskapsredo-

visning av typleveranser på sitt program.

På initiativ av Sveriges trähusfabrikanters 9.3 Hushållskapitalvaror riksförbund lät varudeklarationsnämnden

Önskemål om obligatorisk varudeklaration att under våren 1969 utreda möjligheterna tekniska hushållsapparater har ut av dyrbara varudeklarera typhus. Arbetet mynnade

framförts till utredningen från konsument- skulle i ett förslag att en typhusredovisning

håll. VU erinrar om att VDN på senare tid i samarbete mellan VDN och genomföras varuområdet och förordar att en informell prioriterat ER-nämnden. Efter överlägg-

konsumentverket tillämpar samma prioritening mellan dessa två organ samt represen-

Om av konsumentverket utarbetade statens planverk, ring. tanter för bostadsstyrelsen,

varudeklarationsnormer inte kommer att ut- Svensk byggtjänst och Sveriges industriför-

nyttjas i tillräcklig grad på frivillig väg bör bund bildades i mars 1970 Samarbetsgrup-

deklaration här ligga nära en obligatorisk pen för typhusredovisning (STYR).

till hands. STYR lade i juni 1971 fram ett förslag

till Förslaget remissbe-

typhusredovisning.

handlades samt bearbetades. Rapport läm-

9.4 Kosmetika av år 1972 till statens råd nades i början

för Syftet med redovis-

Enligt giftförordningen (1962: 702) äger so- byggnadsforskning.

före- ningssystemet uppges vara att tillgodose typcialstyrelsen, då det anses påkallat,

husköparnas behov av en fullständig, sakskriva att visst ämne inte må ingå i kosme- Iiskt eller medel som saluhålles lig och jämförbar information om typhus hygienisk: från skilda företag. Informationen gäller eller yrkesmässigt används i Sverige (§ 21).

SOU 1973: 20

dels redovisning av en serie av typhus, dels med stor marknadstäckning, hittills anslutit redovisning av ett enskilt typhus. Redo- sig till redovisningssystemet. visningen av en serie av typhus skall inne- Av vad som här anförts framgår att fråhålla de uppgifter som är gemensamma för gan om egenskapsredovisning av typhus nu ett antal hus som tillverkas samma enligt får anses löst. Om det inte visar sig möjtillverkningssystem och med samma leve- ligt att inom en nära framtid få en i det ransomfattning, dvs. ofta företagets hela närmaste fullständig anslutning till STYRsortiment. Redovisningen av ett enskilt typ- gruppens bör redovisningssystem enligt hus innehåller enligt systemet uppgifter om VU:s att varudeklarera mening skyldighet det enskilda husets specifika egenskaper. hus införas. monteringsfärdiga Dessa uppgifter gäller främst husets anpassning till tomten, husets utseende och dess funktion som bostad. De båda redovis- 9.6 Personbilar ningsdelarna kompletteras av en handledning som avser att underlätta för typhus- VU erinrar om att konsumentutredningen köparen att förstå typhusredovisningen. En- i ett betänkande* ansett det vara ett väsentligt uppgift till VU beräknar STYR att ligt konsumentintresse att få fram deklarakostnaden för en redovisning uppgår till ca tioner för personbilar. Deklarationerna bor- 50 kr per hus för en typisk husserie (ca de enligt konsumentutredningen inriktas på 500 hus). bruks- och säkerhetsegenskaper. Konsu- För att granska och godkänna att redo- mentverket borde utveckla hur en väl avvisningen överensstämmer med givna reg- vägd varudeklaration angående personbilar ler har ett granskningsorgan, Kommittén för skall se ut med hänsyn till konsumentens typhusdeklaration, bildats. I gransknings- reella infonnationsproblem. I ett senare deltar för organet representanter Sveriges skede kunde det enligt konsumentutredningindustriförbund, bostadsstyrelsen, ER- en bli aktuellt att överväga om deklarationämnden, Svensk Byggtjänst och konsu- nerna bör vara obligatoriska för bilar med mentverket. Svensk Byggtjänst skall fungera främst till hänsyn trafiksäkerhetsintresset. som verkställande organ. En administrativ Remissinstanserna i stort tillstyrkte eller sekreterare i granskningsorganet, som av- lämnade utan erinran utredningens förslag lönas av det verkställande organet, skall om varudeklaration och andra informafullgöra förekommande uppgifter i samband för personbilar. Flera instanser tionssystem med verksamheten. stödde tanken på att pröva förutsättningar- STYR har i november 1972 till statens helt eller delvis na för att på detta område råd för byggnadsforskning avgivit rapport genomföra obligatoriska varudeklarationer. angående typhusredovisning beträffande I propositionen 1972: 33 uttalade departesmåhus i grupp. Ett av STYR företaget test mentschefen angående förslagen till konsuvisar att innehållet i redovisningen av gruppmentpolitiska åtgärder beträffande bilar att husområde måste omfatta uppgifter med det borde ankomma

på konsumentverket att

anknytning till områdets läge och markens inom ramen för delprogrammet fritid, redisposition, dvs. uppgifter som inte före- sor m. m. närmare pröva utredningens förkommer vid redovisning av styckebyggda slag till åtgärder. typhus från fabrik. VU anser för sin del att konsumentver- Sveriges trähusfabrikanters riksförbund ket och statens trafiksäkerhetsverk i sam- (ST R) har inte anslutit sig till STYRs arbete sy- tidigt bör pröva möjligheterna att få stem för typhusredovisning med motivering till stånd varudeklarationer för både nya att det är för komplicerat och dyrbart. och begagnade personbilar med tyngdpunkt Enligt den redovisning av verksamheten på bruks- och säkerhetsaspekten Med hänsom STYR-gruppen lämnat till VU har fem företag som inte tillhör STR, varav några 1 SOU 1971: 86, Bilen och konsumenten.

SOU 1973: 20

i konsum- ventering av tillgängliga provningsmetoder

syn till varuområdets betydelse för närvarande av för beträffande skor bedrivs tionshänseende bör förutsättningarna

snarast Skoindustrins forskningsinstitut på uppdrag sådana deklarationer obligatoriska konsuav styrelsen för teknisk utvecklings utredas.

menttekniska forskningsgrupp.

förbundet har anammat idén Kooperativa

om skodeklarationer

användningsanpassade

9.7 Räddningsväsrar och utarbetat etiketter avsedda att följa

skon vid köptillfället. Av deklarationerna är numera försed- De allra flesta flytvästar

häv- framgår skons avsedda användningsområde, da med VDN Fakta. Det skulle kunna fastsättning), mateoch att ytterli- bottningsmetod (sulans das att detta är tillräckligt rial i ovandel, slitsula, bindsula och foder. här inte behövs. gare krav på deklarationer Deklarationen upptar även råd om skornas VU finner emellertid flytvästar vara en proberäknas vaoch hälsorisker har sådan skötsel. Deklarationssystemet dukt där livsna- ra fullt genomfört våren 1973. att en obligatorisk deklaration tyngd VU finner skor vara en produkt där en rast bör införas. Deklarationen bör vara

varudeklaration fyller en väi fråga om väs- rätt utformad kombinerad med grundkrav Med hänsyn härtill och till Iens bärkraft, mot röta etc. sentlig uppgift. härdighet det faktum att utvecklingsarbetet vad gäller

skodeklarationer nått användningsanpassade

finner VU det naturligt att mycket långt

9.8 Skor - om tillräcklig markkonsumentverket

med nadstäckning inte kan nås på frivillig väg Önskemål om obligatorisk deklaration

- möjligheten att införa obligaför skor har förts fram, bl.a. i överväger grundkrav 1.2). toriska skodeklarationer. nämnda motioner (se under tidigare beträffande skors Systematisk forskning

har i Sverige bedrivits av Skoinpassform 9.9 Skyddsh jälmar

dustrins forskningsinstitut. Sveriges standar-

I en motion till 1972 års riksdag* har hembedriver i internatiodiseringskommission till lagstiftning som om standardise- ställts bl. a. om förslag nell samverkan ett projekt

utveck- förhindrar saluförande av skyddshiälmar

ring av skostorlekar. Kontinuerligt

som inte godkänts för avsett ändamål. lingsarbete för bättre fotbeklädnad pågår har

materielverk och försvarets Sveriges standardiseringskommission

vid försvarets utarbetat en svensk standard för skyddsforskningsanstalt. Ett system för varudeklaavsedda för industri m.m. Enligt ration av skor med tonvikt på användnings- hjälmar, förskrifter utfärdaområde har tagits fram för konsumentutred- arbetarskyddsstyrelsens

av arbetarskyddslagen måste av ekon. lic. Hans Näslund, numera de med stöd ningen för- för industri m. m. vara utförd, knuten till konsumentverket. Näslunds skyddshjälm SISav tempera- provad och märkt enligt vederbörande slag bygger på en kombination eller motsvarande nordiska stanutbredning och aktivi- standard tur, underlag, rumslig För dard. SIS har också utarbetat en svensk teter vid skons tilltänkta användning.

för ett standard för motoristhjälmar. Enligt uppbedömning av en skos lämplighet Näs- eller planeras för närvarande visst användningsområde införs enligt gift pågår

inte arbete med att fastställa stanlunds modell ett minimivärde och ett maxi- något

dard för ishockey-, skid- eller ridhjälmar. mivärde för vissa egenskaper. Minimivärde-

uttalade i ett betänkanna bildar vad Näslund kallar acceptansnivå. Näringsutskottet

av nämnda motion att uttorde anses motsvara de3 i anledning Acceptansnivån

grundkrav för deklaration av skons lämp-

för användningsområdet. En vidare- “- Mot. 1972: 1353. lighet av Näslunds arbete och en in- 3 NU 1972: 48. utveckling

SOU 1973: 20

skottet finner det oroväckande att konsu- ter har också aktualiserats i ett ärende som menterna förleds att tillmäta exempelvis av konsumentombudsmannen förts upp till skid- och ridhjälmar som de skyddseffekt marknadsdomstolen5. Domstolens avgörankanske inte har och att det måste anses de väntas under våren 1973. VDN påbörangeläget att åstadkomma en sanering på jade under hösten 1972 ett projekt som syfdetta område. NU Enligt syntes det ligga tade till utarbetandet av normer för varunärmast till hands att uppställa vissa krav deklaration av cigarretter. Projektet har nu som skyddshjälmar för olika ändamål bör överlåtits på konsumentverket. uppfylla och att därefter tillhandahålla in- De hälsorisker som är förenade med toformation om i vilken olika utsträckning baksrökning talar enligt VU:s mening beprodukter tillgodosåg dessa krav. Utskottet stämt för att tobaksvaror förses med oblihemställde dock att motionen skulle avslås deklarationer gatoriska i fråga om nikotinunder hänvisning till varudeklarationsutred- halt, tjärhalt etc. Mot bakgrund av vad tidiningens arbete. gare sagts torde man kunna räkna med att Liksom NU finner utredningen angeläget frågan om sådana deklarationer löses inom att normer för testning av skyddshjälmar kort. Om så inte skulle bli fallet bör krav snart utarbetas. Enligt vad VU erfarit har på obligatoriska deklarationer av tobaksvakonsumentverket inlett ett arbete ror uppställas på om- med stöd av lagen om varurådet. Utredningen finner det naturligt att deklaration. obligatoriska deklarationer med grundkrav införs på detta område.

9. l O Textilier

VU erinrar om att VDN utarbetat en norm för märkning av textilier med skötselråd. Företrädare för både konsumenter och näringsliv har uttryckt uppskattning över normen, som är användningsinriktad. Den av utredningen genom HUI företagna undersökningen (bilaga 5) ger emellertid vid handen att VDN-nonnen inte används i tillräcklig utsträckning. VU finner det synnerligen tillfredsställande att en användningsanpassad varudeklaration på ett för konsumenterna väsentligt område här kunnat tas fram. En obligatorisk deklaration av Skötselråd synes ligga nära till hands.

9.1 l T obaksvaror

Frågan om obligatoriska deklarationer av tobaksvaror övervägs f. n. av en av Kungl. Majzt utsedd arbetsgrupp inom socialstyrelsen4. Gruppen väntas framlägga ett betän- 4Beträffande arbetsgruppens direktiv - se kande under första delen av 1973. Frågan skrivelse den 12.3.1971 från socialdepartementet till socialstyrelsen (dnr S 627-71). om obligatoriska deklarationer av cigarret- 5 Mål B 12/72.

SOU 1973: 20

10 till författningstexten

Specialmotivering

7 och 8 framgår att lagen om deklaration. Av kapitlen varudeklaration är konstruerad som en full- Med vara åsyftas vad som enligt juridiskt vilken betecknas som lösöre. Utanför maktslag, enligt riksdagen ger full- språkbruk som faller därför rättigmakt åt Kungl. Maj:t eller myndighet lagens giltighetsområde bestämmer att tillämpa heter av olika slag, t. ex. bostads- och hy- Kungl. Majzt lagen vid behov. Eftersom gränser för fullmakten resrätter samt tjänster, exempelvis sällskaps-

uppdragits i lagen kan lagen sägas utgöra resor och försäkringar. Ramen av 1- Tillämpningsområdet är begränsat till vaen ramförfattrzing. utgörs allmänna och grund- ror som utbjuds av näringsidkare. Termen 3 §§ och innehåller Övri- avser i överensstämmelse med läggande regler för varudeklaration. näringsidkare ga paragrafer reglerar lagens genomföran- vad som gäller i nyare lagstiftning på. det

Avsikten är att detaljbestäm- marknadsrättsliga området varje fysisk eller de i praktiken. utfär- person som yrkesmässigt driver melser skall upptas i av Kungl. Majzt juridisk och i särskilda verksamhet av ekonomisk natur. Som förutdade tillämpningskungörelser av myndighet, i första hand konsumentver- sättning för att lagen skall vara tillämplig föreskrifter. inte bara att varan saluhålls av näket, utfärdade gäller ringsidkare utan också att det sker i dennes

yrkesmässiga verksamhet. 1 § saluhålla har här samma in- Begreppet be- nebörd som i livsmedelslagen och avser så- Enligt denna paragraf ges Konungen lunda ett samlingsbegrepp för olika former fogenhet att i särskilda fall, som betingas av tillhandahållande av varor, oavsett om av omsorg om människors liv eller hälsa, föreskriva hur en vara skall vara beskaffad det sker mot betalning eller ej. Det innebär att under också distribution av för att få saluhâllas. Med stöd av paragra- lagen faller skall vilka gratisprover etc. Av kravet på att saluhålfen i detaljföreskrifter anges landet skall ske till konsumenter följer att med avseende på innehåll eller grundkrav distribution av varor näringsidkare emellan egenskaper viss vara skall uppfylla för att betraktas som tillförlitlig från hälso- eller inte berörs.

Vara som uppfyller I likhet med vad som skett i andra nya säkerhetssynpunkt. till sågrundkraven skall vid saluhållandet vara lagar som syftar konsumentskydd, försedd med deklaration därom. Paragrafen som avtalsvillkorslagen och hemförsäljningshar beöppnar möjlighet till saluförbud i fråga om lagen, lagens tillämpningsområde och till varor som tillhandahålls konvaror under föreskriven grundkravsnivâ gränsats som saknar föreskriven sumenter. Med konsument avses den som i fråga om varor

SOU 1973: 20

för enskilt bruk förvärvar vara för slutlig och konsument har här samma innebörd konsumtion. Avgörande för lagens tillämp- som i 1 §. lighet blir att varan normalt används av Som framgår av de allmänna motiven konsumenter för enskilt bruk. Den som är öppnar paragrafen möjlighet att för visst ansvarig för att lagens bestämmelser iakttas varuområde införa obligatorisk jämförpriskan följaktligen inte vid överträdelse av la- märkning. Vid utformningen av bestämmelgen freda sig med att varan faktiskt för- ser för sådan prismärkning bör - liksom brukats eller använts av annan än konsu- vid utarbetandet av varje deklarationsförement eller för annat än enskilt bruk. skrift -- att nednoga beaktas möjligheterna Det är avsett att lagen skall omfatta så- bringa kostnaderna för märkningen. Härvid väl fabriksnya som begagnade varor. I vil» bör de erfarenheter som SPK och handelns ken utsträckning deklarationsföreskrifter organisationer fått i anslutning till hittillsskall gälla begagnade varor bör överlåtas varande försök med jämförprismärkning till myndighet att avgöra från fall till kunna komma till nytta. fall. I fråga om innebörden av ”tydligt Med stöd av punkten 5 kan krav på uppmärkt” se under 2 §. gifter om varors kommersiella ursprung stäl- Bestämmelserna har motiverats närmare las. För att undvika att handelshinder uppunder 8.1. står på grund av sådana krav bör på importvaror antingen den utländske tillverkaren eller den svenske importören eller säl- 2§ jaren få anges. Enligt denna paragraf kan föreskrift med- De allmänna motiven till paragrafen har delas om att vara för att av näringsidkare redovisats i avsnitt 8.1 och 8.2. få saluhållas till konsumenter skall vara tydligt märkt med uppgift om varuslag, 3§ egenskaper m. m. Härigenom bestäms paragrafens räckvidd till att avse sådana upp- Paragrafen ger möjlighet att i samband gifter som skall lämnas i direkt anslutning med deklarationsplikt utfärda anvisningar till varan vid saluhållandet. Det kan gälla om hur deklarationen skall anbringas eller en på varan anbringad eller instansad upp- utformas på varan. Anvisningarna kan komgift eller en vid varan fäst etikett eller ma att gälla deklarationens språk, färgsättliknande. Paragrafen tar inte sikte på upp- ning m. m. En föreskrift kan också gälla att gifter om varan som kan lämnas i andra märkningen skall stansas in eller på annat former av marknadsföring än de nu angiv- sätt varaktigt knytas till produkten. na och syftar sålunda inte till någon allmän upplysningsplikt. 4§ Paragrafen anger ramen för vilka uppgifter som kan krävas i varudeklaration. Som framgår av de allmänna motiven (83) Med hänvisning till att lagstiftningen utfor- har utredningen funnit lämpligt att det i mats som en fullmaktslag kan självfallet samband med att en obligatorisk deklaraen föreskrift om obligatorisk deklaration i tion införs också anges vem som skall anvissa fall omfatta en fullständig deklaration svara för att deklarationsföreskrifterna iaktmedan i andra fall endast en enda eller ett tas. Ansvaret skall därvid kunna åläggas fåtal faktauppgifter behöver göras obligato- tillverkare, importör eller säljare. Tillsynsriska. För en viss vara kan en speciell upp- myndighet ges i denna paragraf rätt att hos gift vara av central betydelse för konsu- tillverkare, importör eller säljare infordra menten. I ett sådant fall kan det vara natur- de upplysningar och handlingar som behövs ligt att införa deklarationsplikt för just den för att utröna om föreskrivna deklarationsuppgiften. regler iakttagits. Begreppen vara, näringsidkare, saluhâlla Upplysningsskyldighet enligt paragrafen

94 SOU 1973: 20

fordrar särskilt beslut av tillsynsmyndighe- ken inte kommer i fråga. En förutsättning

är dock att kriterierna i 8 § är uppfyllda. ten. Skyldigheten bör självfallet begränsas som är andra stycket kan böter ådömas. till och handlingar Enligt upplysningar den som underlåter att lämna de upplysnödvändiga för kontrollens syfte i det säroch som infordrats av har detta marke- ningar handlingar skilda fallet. I paragrafen endast som utövar tillsyn över att la-rats genom att tillsynsmyndigheten myndighet,

och iakttas. har rätt att infordra de upplysningar gens bestämmelser

handlingar som behövs för tillsynen enugt

lagen. Livsmedelslagen (26 §) och förslaget 9§ till och miljöfarliga varor lag om hälsomotsvarande bestämmelse. Enligt 11 § förvaltningslagen (1971: 290) får (12 §) innehåller talan mot sådant beslut, som kan överklagas

som beslutet angenom besvär, föras av den 5§ om det gått honom emot. Den närgår, både mare bestämningen av de besvärsberättiga- Paragrafen äger tillämpning i fråga

kostnader för des krets ankommer på rättstillämpningen. om vederbörande företagares I den mån man lagstiftningsvägen önskar att utge kontrollexemplar (första stycket) kostnader för kon- närmare precisera kretsen får det ske i speoch tillsynsmyndighetens cialförfattning på det särskilda förvaltningstrollen (andra stycket).

för fö- området. I princip bör skyldighet föreligga tillhandahålla Utredningen har funnit att klagomål geretagare att provexemplar kostnaderna för nom besvär bör kunna anföras av företräkostnadsfritt och att täcka dare för konsumenterna. En motsvarande undersökning av varan oavsett om den visar eller möjlighet har enligt marknadsföringslagen sig vara felaktigt deklarerad ej. Tillav konsumenter elbör dock vara berättigad givits sammanslutningar synsmyndigheten befrielse från skyldigheten att ler löntagare i fråga om förbud mot otillböratt medge om då KO beslutat erlägga kostnader för undersökningen lig marknadsföringsåtgärd, hos det framstår som obilligt att kräva ut kost- att inte göra ansökan om sådant förbud

tillerkänns be- marknadsdomstolen. Vidare har enligt livsnaden. Tillsynsmyndigheten särskild besvärsrätt givits de fogenhet att i särskilda fall utge ersättning medelslagen kontroll vad gäller för exempelvis vid fackliga huvudorganisationerna provexemplar, undersök- beslut som statens livsmedelsverk meddelat eller där av dyrbara produkter stöd av livsmedelslagen. Enligt förkommit att omfatta fler provexem- med ningen be- till lag om hälso- och miljöfarliga plar än vad som kan anses ha varit slaget

varor gäller att de fackliga huvudorganisafogat. tionerna får föra talan mot beslut enligt

i den mån det är tillåtet enligt belagen 7§ stämmelser som meddelas av Konungen.

sank- VU anser att de fackliga huvudorganisa- Paragrafen upptar de straffrättsliga tionerna bör tillerkännas motsvarande uttill. Ansvar tioner som lagen ger möjlighet besvärsrätt för att tillvarata kondrabbar den som uppsåtligen eller av oakt- vidgade

bestäm- sumenternas intressen enligt varudeklarasamhet underlåter att iaktta de

med stöd av lagen om tionslagen i de fall, då central förvaltningsmelser som utfärdats meddelat föreskrifter i anslutvarudeklaration. myndighet

dekla- ning till en obligatorisk deklaration. Den som bryter mot föreskriven

kan straffas med böter eller rationsplikt som fängelse i högst ett år. Tjänsteman,

åsidosatt sin sekretessplikt enligt lagen,

drabbas av samma ansvar i den mån

straff enligt 20 kap. brottsbalsträngare

SOU 1973: 20

11 Resursbehov i till det deklarations-

anslutning nya

systemet

Som tidigare framhållits är det avsett att sålunda två handläggare och tvâ biträden det skall ankomma på. konsumentverket i med sådana uppgifter. En tjänsteman skall första hand att tillämpa det nya deklara- marknadsföra varudeklarationsnormerna. tionssystemet. De nya uppgifterna kan antas Detta innebär att presumtiva tillståndshaställa vissa ökade krav på konsumentverkets vare skall identifieras och kontaktas. angåresurser. Utredningen finner därför motive- ende villkoren för att använda varudeklararat att här något belysa det ökade resursbe- tionssystemet. Vidare skall en tjänsteman hovet hos verket. I vad mån lagstiftningen tillse att kontroll genomförs i fråga om kan komma att ställa krav på ökade resur- överensstämmelsen mellan varudeklaration ser även hos andra myndigheter än konsu- och respektive vara. Dessutom skall konmentverket är det inte möjligt att f. n. över- trolleras att varudeklarationsetiketterna är blicka. riktigt utformade. I uppgifterna ingår också att övervaka att varudeklarationerna inte används på otillbörligt sätt i företagens 11.1 Nuvarande förhållanden marknadsföring. Ett biträde skall handha Av konsumentverkets instruktion* framgår registret över tillståndshavare och kontrollatt det åligger verket att övervaka markna- registret beträffande varudeklarationer och dens utbud och utföra eller låta utföra un- hålla kontakt med tillståndshavare i tilldersökningar av olika varor och tjänster ståndsärenden. Ett biträde skall granska kormed särskild inriktning på deras säkerhet rektur till varudeklarationsetiketter samt utoch funktion samt utarbeta normer och föra sedvanliga biträdesgöromål. provningsmetoder för deras bedömning och Det bör också nämnas att enligt verkets att främja användningen av varudeklara- instruktion för utförda ersättning uppdrag tioner. Dessa uppgifter utförs främst av ut- samt avgifter i samband med varudeklararedningsavdelningama i samarbete med den tion utgår enligt taxa, som verket fasttekniska enheten. Planeringssekretariatet har ställer. en samordnande funktion. En handläggare i sekretariatet svarar för bl. a. uppgifter i 11.2 Utredningen samband med varudeklarationer. Inom den administrativa enheten, som har en ekono- Konsumentverket har redan genom befintmi- och en personalsektion (jämte en ju- liga resurser helt andra än förutsättningar nist), utförs vissa marknadsförings- och VDN att ta fram varudeklarationsnormer. kontrollfunktioner i samband med varudeklarationer. Inom ekonomisektionen finns 1 SFS 1972: 739.

96 SOU 1973: 20

kan bedrivas effektivare. Projektarbetet är större än Infomiationsmöjligheterna på VDN:s tid. Det är förutsatt att personalen på de olika enheterna skall vara beredd att medverka när det gäller information och råd till företag som är tillståndshavare och att i övrigt medverka i deklarationsarbetet. kan motiveras främst En personalökning av behovet att lämna viss service (rådgivåt de företag som önskar deklarera ning) det frivilliga systemet eller är skylenligt när lagen tillämpas. Indiga att deklarera satser från verkets sida för kontroll av varudeklarationer kan också motivera perso- nalförstärkning. Även om kontrolluttag liksom hittills -- ombesörjs av särskilda kontrollorgan kommer vissa administrativa i samband med kontroll att falla uppgifter Arbetsbördan beror inte bara på verket. föreligger att på i hur hög grad skyldighet deklarera utan också på den kontrollfrekvens som anses önskvärd. Kontrolluppgifterna ökar av naturliga skäl i anslutning till det obligatoriska systemet. För att tillgodose de ökade kraven i fråoch kontroll finner utredga om service ningen lämpligt att verket tillförs ytterlioch tvâ kvalificerade gare tre handläggare biträden. Lönekostnaderna härför kan i 1973 års löner uppskattas till ca 313000 kr. Inklusive nödvändiga följdkostnader blir medelsbehovet ca 339000 kr. Utredningens förutsätter också ökade resurser för förslag information och för anlitande av särskild beteendevetenskaplig expertis. Det bör ankomma att hemställa om medel på verket härför i samband med sedvanlig anslagsframställning. Med hänsyn till att det nya först den systemet torde kunna träda i kraft I 1974 föreslås här skisserade resursjuli förstärkning gälla från och med budgetåret 1974/75. Under förutsättning att avgifter i fortsättningen inte skall tas ut av tillståndshavare (jfr 6.5.3) måste konsumentverket även kompenseras för bortfall av motsvarande för innevarande budgetår beräkinkomster, nade till ca 460 000 kr.

7-SOU 1973: 20

Översikt över VDN-normer vid årsskiftet

Bilaga 1 gällande

1972/ 1973

LIVSMEDEL Blockchoklad Glass Soppor och glassmassa Glasspulver Barnmat - Fjäderfä djupfrysta eller kylda Grönsakskonserver Lutfisk Svampkonserver (instant tea) Tepulver Marmelad, mos och sylt Räkor, musslor Saft Sillinläggningar Dessert- och sâspulver Kaviar Välling, tillägg och modersmjölksersättning Inkokt fisk Fiskbullskonserver Knäckebröd Fiskfiléer djupfrysta Köttkonserver, djupfrysta köttvaror och djupfrysta färdiglagade matvaror Kakpulver Kryddor Honung Potatis- och rotmospulver Ättika

Majonnäs m. m. Ansjovis Räkor - Salt sill djupfrysta Vegetabiliska stuvningar Mandelmassa och marsipanmassa Fiskbullar, fiskfärs, portionsbitar av fiskfilé DJ URFÖDA djupfrysta Bär - Hundfoder djupfrysta Kattfoder Grönsaker -- djupfrysta

Mesvaror HEMINREDNING Vetemjöl VDN Råd för skötsel av textilier Must, juice, nektar Kaffe Textilier (med hänsyn till antändlighet) Havregryn Madrasser av skumgummi och skumplast

Bord Flingor Stolar Buljongpreparat Karmstolar Kakaoprodukter för böcker, tidskrifter o. d. Sallader, pickles m. m. Hyllor coffee) Fåtöljer, sittsoffor Kaffepulver (instant

1973: 20 99 SOU

Förvaringsmöbler element Sängar för småbarn Bandspelare Speglar Hushållsdammsugare Glödlampsarmatur för bostadsrum Kylskåp och kyl-svalskåp Mattor Stillbildsprojektorer - mattor Tvättmärkning Termoskärl Plastbelagd väv, plastbelagt papper, vaxduk, plastfolier SPORT- OCH FRITIDSARTIKLAR Metervaror (väv, jersey) M. M. Filtar Kuddar, täcken, sovsäckar Frottévaror Uppblâsbara kuddar och madrasser Väv för markiser m. m. - Flytredskap räddningsvästar Kuddar, täcken, sovsäckar Flytredskap seglarvästar Flaggor Resväskor

Bilklädselöverdrag

Tält Portföljer, bags, shoppingväskor m. m. KLÄDER Hobbyborrmaskiner VDN Råd för skötsel av textilier Textilier (med hänsyn till antändlighet) ÖVRIGA NORMER Herr- och barnstrumpor VDN Råd för tvätt , Damstrumpor VDN Strumpbyxor Råd för blötning Motorsâgar Metervaror (väv, jersey) Leksaker: dockor och djur Frottévaror Leksaker: uppblåsbara Tyglaminat, metervaror och plagg Toalettvadd Garn Trikåplagg (ej jersey) TJ ÃNSTER Konfektion (väv, jersey) Arbetskläder Resor VDN Råd till en färg-TV-köpare Sportplagg BH och korsettartiklar Plagg av skumlaminat

HUSGERÅD OCH HEMAPPARATER

Bordsbestick av rostfritt stål Keramiskt hushâllsgods Borstar Termometrar Hushållsknivar och stekspadar

Elektriska kaminer Köksfläktar Strykjärn Personvågar Hushållsvågar

Fotogen- och oljekaminer samt fotogen-

SOU 1973: 20

mai 1968 av forbruksvarer

2 Lov av 24. om merking Bilaga

Dersom det ikke er praktisk mulig eller § 1 formålstjenlig å merke varen selv eller dens Formål kan bestemmes at varen skal emballasje, lov merkes på annen hensiktsmessig måte. Formålet med denne er å legge for-

holdene best mulig til rette for forbrukerne ved deres bedömmelse og valg av forbruks- § 4

varer. Forbud § 2 Det er forbudt å framby til salg varer som Lovens rekkevidde ikke er merket i samsvar med forskrifter

Denne lov omfatter forbruksvarer som om- gitt med hjemmel i loven eller der merking-

til en inneholder uriktige opplysninger om vasettes eller er beregnet på å omsettes forbrukere. I tvilstilfelle avgjör ved- ren. vanlige en vare skal Ved merking av vare eller til bruk ved kommende departement om som forbruksvare etter bestemmel- merking av vare som omfattes av forskrifregnes sene i denne lov. ter som nevnt i § 3, må det ikke gis urik-

tige opplysninger. Er det ved merking etter § 3 disse forskrifter gitt uriktige opplysninger,

Merking må varen ikke frambys til salg.

For enkelte vareslag, grupper eller typer av forbruksvarer kan Kongen gi forskrifter om §5

at varen eller dens emballasje skal forsynes Kontroll med en merking som gir opplysninger om: Kongen bestemmer hvem som skal före a) navn og adresse på den som har prokontroll med at bestemmelsene i denne lov dusert, importert og/eller pakket varen, og/ eller navn og adresse på den for hvis reg- og de bestemmelser som blir gitt med hjem-

mel i loven, blir overholdt. ning dette er gjort, b) varens sammensetning, vekt, mål, vo- De myndigheter som tillegges kontrollen, skal ha adgang til ethvert sted hvor det lum, störrelse, antall eller lignende opplyslagres, transporteres eller omninger, produseres, som ikke uten- videre settes varer som er merkingspliktig etter c) andre egenskaper av varen selv, men som har betyd- forskrifter gitt i medhold av § 3. De har fremgår forbrukernes av varens rett til å utta pröver til undersökelse og ning for vurdering kvalitet kan kreve de opplysninger som er nödvenog bruksegenskaper.

SOU 1973: 20

dig för gjennomföring av kontrollen. Vedkommende departement kan fastsette instruks for kontrollvirksomheten og for den praktiske gjennomföring. Den som i medhold av stilling eller verv etter loven får kjennskap til drifts- eller forretningshemmelighet eller noe annet som ikke er alminnelig kjent, skal med de begrensninger som fölger av hans gjöremål etter loven, bevare taushet om det han har fått vite. Ingen må i naeringsvirksomhet gjöre bruk av det han har fått vite.

§6

Rådgivende utvalg Kongen oppnevner et utvalg med representanter for forbrukerne, forsknaeringslivet, ningen og det offentlige. skal Utvalget vzere rådgivande overfor vedkommende departement i spörsmål som angår gjennomföringen av denne lov. Kongen gir nasrmere forskrifter for utvalgets virksomhet.

§ 7 Straff Forsettlig eller aktlös overtredelse av bestemmelsene i denne lov eller i forskrifter gitt med hjemmel i loven straffes med böter. § 8

.Ikrafttreden

Denne lov trer i kraft straks.

102 SOU 1973: 20

af lov konkurrence

3 Lov om aendring om uretmaessig Bilaga

og varebetegnelse

med henblik på Danmarks tilslutning til De europzeiske (Endringer

Faellesskaber).

§1. naermere angivne betingelser, og

2) at bestemte varer kun må saelges eller I lov om uretmaessig konkurrence og vareudbydes til salg, såfremt varerne eller deres lovbekendtgørelse nr. 145 betegnelse, jfr. foindpakning på nmnnere af ministeren af 1. maj 1959, som :endret ved lov nr. 213 reskreven måde er forsynet med oplysning af 4. juni 1965 og lov nr. 89 af 29. marts om varernes indhold og sammensaetning, 1972, foretages følgende aendringer: holdbarhed, behandlingsmåde og egenska-

ber i øvrigt. 1. § 16 affattes således: i med- Stk. 3. I forskrifter, der udstedes

,,§ 16. Handelsministeren kan efter forhand- før af stk. l og 2, kan der fastsaettes straf for dansk af bøde for overtraedelse af bestemmelser i ling med hovedorganisationerne erhvervsliv og forbrugerorganisationerne forskrifternef fastsaette bestemmelser om, at bestemte va- 2. I § 17, stk. I, I. pkt., a-,ndres ,,§§ 3, 4, rer i detailsalg (salg til forbruger) kun må 13 0. 16“ til: ,,§§ 3, 4 0. 13 og af forskrifsaelges eller udbydes til salg i foreskrevne ter, der udstedes i medfør af § 16.“ enheder i henseende til tal, mål eller vaagt 3. § 17, srk. 3, affattes således: eller med en på varen eller dens indpakaf tal, mål eller ,,Stk. 3. Er overtraedelsen begået af et akning anbragt angivelse fastsaette, at bestemte tieselskab, andelsselskab eller lignende, kan vaegt, ligesom også varer i detailsalg (salg til forbruger) kun må der pålazgges selskabet som sådant bødean-

saelges eller udbydes til salg med angivelse svar.” el- § 2. af, om varen er dansk eller udenlandsk, ler af dens frembringelses- eller oprindel- Loven traeder i kraft den 1. januar 1973. sessted. Handelsministeren kan naermere

fastsmtte, på hvilken måde de pågaeldende

angivelser skal anbringes, samt hvad der i

hvert enkelt tilfaelde skal forstås ved varens

frembringelses- eller oprindelsessted. Srk. 2. Handelsministeren kan efter for-

handling med hovedorganisationerne for

dansk erhvervsliv og forbrugerorganisationerne fastsaette bestemmelser om:

l) at bestemte varebetegnelser eller sym-

boler er forbeholdt varer, der opfylder visse

SOU 1973: 20

-

Bilaga 4 konsumentvaror

OECD-rapport

om av

märkning

Inom OECD:s kommitté för konsument- skriven form eller förbud mot oriktig eller politik har utarbetats en rapport om märk- vilseledande märkning. ning av konsumentvaror - utom livsme- Samtliga uppgiftslämnande länder har del och läkemedel med speciell hänsyn någon form av regler för obligatorisk märktill textilierl. I bilagor beskrivs och analy- ning avseende vissa produkter eller proseras nuvarande situation i medlemsländerduktkategorier. na och i de europeiska gemenskaperna med Medlemsländerna nämnde tre huvudskäl

avseende på obligatorisk och frivillig märk- för legala märkningskrav med straff- eller

ning. Vidare behandlas märkning av textilier sanktioner: civilrättsliga med hänsyn till säkerhet och hälsa, fiberl) Att skydda konsumentens hälsa eller innehåll, skötsel samt beklädnadsstorlek. säkerhet. I det följande redovisar utredningen vissa 2) Att tillförsäkra noggrann kvalitetsuppgifter ur OECD-materialet. Detta grunmärkning på färdigförpackade varor. das på information från Österrike, Belgien, 3) Att skydda konsumenten gentemot vil- Kanada, Danmark, Finland, Frankrike, seledande påståenden eller beskrivningar av Tyskland, Italien, Japan, Nederländerna, varor för försäljning. Norge, Portugal, Spanien, Sverige, Schweiz,

Storbritannien och Förenta staterna samt Av dessa tre skäl är kravet på säkerhets-

från de europeiska kom- märkning gemenskapernas viktigast. mission. Flera länder framhöll att på senare år

hade förändringar inträffat avseende kon-

sumentpolitiken. För inte länge sedan var

lagar mot illojal konkurrens 4.1 Obligatorisk :Märkning praktiskt taget de enda åtgärderna för att skydda konsu-

menten. De var emellertid specifikt 4.1.1 Skäl för obligatorisk märkning ägnade att först och främst skydda näringsidkarna

Begreppet obligatorisk märkning täcker alla och endast konsumenterna från marginellt fall där ett legalt krav föreligger att speci- skadliga affärsmetoder. Särskilt på märk-

ficerad information skall följa varan. En- innebär ningsområdet obligatoriska regler ligt OECD-kommittén kan lagstiftning pâ-

verka märkning på vissa andra sätt utan att 1 OECD, Committee on consumer policy, den fördenskull faller inom kategorin obli- Report on the labelling of consumer goods other than food and drugs with special regatorisk. Som exempel nämns krav på att lämna ference to textiles (jämte bilagor till rapporinformation av ett visst slag i företen), Paris 1972.

SOU 1973: 20

för alla eller produktkategorier en bokstäver såväl på produkten själv som på några Politiken dess Många länder har utkonsumentpolitisk nyorientering. förpackning. till att dels utbilda och informera tryckt behov av ett standardiserat symbolsyftar särskilt för att konsumenten så att han lätt kan jämföra system för olika riskgrader, konsumenten till lätt förståelig för männiprodukter, dels skydda göra märkningen skor i alla åldrar och med varierande uthälsa och säkerhet mot osäkra produkter. bildning. De i Kanada nyligen antagna

”Hazardous Products (Hazardous Substan-

ces) Regulations synes vara ett gott exem- 4.1.2 Olika former av obligatorisk bestämmelser för att pel på innehållsrika märkning märka kräver farliga produkter. Reglerna Den information som lämnas genom obli- att man använder ett enhetligt symbolsy-

märkning varierar beroende på stem för att visa typen och graden av fargatorisk men förekommer i två klart lighet, varningar och rekommendationer om produktslag former. Den består av första hjälpen med skrift på engelska och avgränsade franska. De nya symbolerna representerar instruktioner ell) säkerhetsinformation, dödskalle och fyra farlighetsgrader. En ler varningar vad gäller skötsel av varan, korslagda ben anger en giftig produkt; en 2) fakta som tillverkarens, förpackarens stiliserad eldslåga en eldfarlig produkt; en eller distributörens namn och adress, vaexploderande kanonkula en explosiv prorans ursprung, innehåll, sammansättning, dukt och en skeletthand instucken i en bekvantitet, vikt, volym och pris. hållare med vätska en frätande produkt.

När det konsumentsäkerhet har Var och en av dessa symboler har placegäller alla medlemsländer rats inom en ram som utvisar riskgraden; något slag av krav på I de flesta länderna hålls säker- en åttahörning anger fara: en fyrsidig likmärkning. åtskild från annan märk- sidig figur betyder varning och en triangel hetsmärkningen vid betyder försiktighet. Andra länder har ockning. Etiketterna är permanent fästade produkten. så detaljerade krav på märkning för farliga

Beträffande hälsa och säkerhet omfattar eller riskabla produkter.

med ett Beträffande innehållsmärkning uttryckt i produkter obligatorisk märkning varor vikt och mått täcker lagarna i allmänhet stort område av farliga i dagligt

bruk - brandfarliga, explosiva el- alla färdigförpackade produkter. Samtliga giftiga, ler frätande - särskilt blekmedel, lim, medlemsländer utom Danmark, Frankrike,

tvätt- och insektsgift, Nederländerna, Norge och Sverige hade, rengöringsmedel, fyrverkeripjäser, olja och andra eld- när undersökningen genomfördes, lagar om gifter, bränslen. En annan mått och vikt täckande de flesta slag av farliga viktig produktmed säkerhetsmärk- färdigförpackade varor. I Danmark kan kategori obligatorisk elektriska hushålls- föreskriva att ning utgör och gasappa- monopoltillsynet på färdigrater som måste upp- förpackade varor skall visas den kvantitet jämte komponenter vissa säkerhetsstandard. Andra som förpackningen innehåller. Sådana regfylla betydelsefulla är motorfordon, eld- ler har dock hittills föreskrivits bara för ett kategorier farliga textilier, leksaker och kosmetika. begränsat antal produkter.

Mått- och viktbestämmelser gäller särkerhetsreglernas produkttäckning skiljer sig ett land till ett annat. skilt beträffande livsmedel, vilka inte ominte nämnvärt från Ett undantag är behandlingen av cigarretter fattas av OECD-rapporten, men tillämpas

Sådana måste de- också särskilt beträffande färdigförpackade som en farlig produkt. toalett- och parfymartiklar, målarfärg, tvättklareras i vissa medlemsländer. metoden att överföra sä- medel, fernissor och bränslen. Den vanligaste kerhetsinformation om farliga produkter är Den information som skall anges på eti-

medelst tecken eller stora röda ketten eller omslaget varierar från produkt symboler,

SOU 1973: 20 105

till produkt men avser vanligen namn och land och Portugal att de viktigaste produk-

affärslokal för tillverkare eller distributör, terna i detaljhandeln skall märkas i någon

nettovikt, volym eller kapacitet beträffande form. Enligt danska bestämmelser har myn-

innehållet vid tiden för försäljningen eller digheterna möjlighet att föreskriva pris- - beträffande -vissa produkter antalet. märkning.

De mest allmänna och innehållsrika lagarna Beträffande imursprungsmärkning för på området mått och vikt synes finnas i Ka- porterade varor synes enligt OECD-mate-

nada och i Förenta staterna. I det senare rialet fem medlemsländer - Kanämligen landet kan Fair Packaging and Labelling nada, Finland, Norge, Storbritannien och

Act tillämpas på vilken som helst artikel, Förenta staterna kräva att vissa impor-

produkt eller vara som på brukligt sätt terade konsumentvaror skall märkas på ett produceras eller distribueras för försälj- läsligt och iögonenfallande sätt med ur-

ning-. I Kanada föreskriver ”Consumer sprungslandets namn på irnportlandets Packaging and Labelling Act att alla fär- språk. De flesta konsumentvaror för vilka

digförpackade produkter måste det är lämpligt att kräva en ursprungsmärk-

- ning täcks av dessa regler. Häri ingår kläåsättas märkning angående nettovikt, der, metallvaror, modevaror och sportartikmått eller antal; - lar. För sådana produkter krävs identifiera varan antingen enligt dess brukliga märkning vid import eller vid försäljning i eller generiska namn eller enligt dess funkgrossist- eller detaljistledet. Ursprungsmärktioner; - ning förefaller dock minska i betydelse, särange tillverkarens, förpackarens eller skilt i EFTA-länderna. I Storbritannien utdistributörens namn och affärslokal så att löpte alla föreskrifter om ursprungsmärkkonsumenterna kan veta vart de skall sänning den 30 november 1971. Det har medda klagomål eller kommentarer om de så delats att vissa, som avser matvaror, skall skulle önska. ersättas. överväganden pågår beträffande

Dessutom kan regler utfärdas enligt den- andra?

och sätt på vilket varor na lag om form

skall märkas i syfte att ange materialinne-

håll, sammansättning, kvalitet, slag, geogra- 4.1.3 Fördelar och nackdelar med obliga-

fiskt ursprung, storlek eller tillverkningssätt, torisk märkning

produktion eller prestation. Följande fördelar nämns i OECD-rappor- De lagar i medlemsländerna som kräver ten. Obligatorisk märkning kan garantera att produkternas sammansättning skall anatt konsumenten får klara, precisa och enges är dels de s. k. trade descriptions laws, hetliga upplysningar om alla produkter dels speciella lagar beträffande särskilda som omfattas av skyldigheten, vare sig de produktkategorier. Alla 17 medlemsländertillverkas inom landet eller importeras. Vina kräver sammansättningsmärkning för dare kan ett effektivt kontrollsystem uppvissa produktslag, vanligen inhemska gifrätthållas så att märkningskraven tillämpas ter (särskilt insektsmedel och bekämpningsenhetligt. Ett obligatoriskt system underlätmedel), textilprodukter, guld, silver och tar straffrättsliga sanktioner gentemot den platina, pälsvaror, fotbeklädnad och möbtillverkare eller säljare som inte följer märkler. Typen av information varierar med ningskraven. Vid ett frivilligt system kan i produkten. Man upplyser beträffande gifter

om de aktiva ingredienserna, fiberinnehållet ?Lagen omfattar inte kött, fjäderfä, gifter, anges i textilier, för pälsvaror anges namnet läkemedel, alkoholdrycker eller liknande som på ifrågavarande djur. regleras i speciella lagar. 3En ny brittisk Trade Descriptions Act” Angående prismärkning på produkterna antogs år 1972. Enligt lagen skall vissa namn kräver sex medlemsländer, nämligen Österoch märken på importerade varor åtföljas av rike, Belgien, Finland, Frankrike, Tysk- ursprungsangivelse.

106 SOU 1973: 20

tän- förekommer vid obligatorium i allmänhet bästa fall endast eivilrättsliga åtgärder

kan förstås lätt. Särskilt när det gäller mer kas. information kan det dock tänkas Å andra sidan kan följande nackdelar komplex

konsumenten inte kan uppfatta dess inträffa. regler kan att tänkas Obligatoriska

teknisk utveckling och kan innebörd utan lämplig utbildning. förhindra nyttig märkinnebära kostnader (vilka i viss En annan fråga är om obligatorisk ytterligare är för i

faller på konsumen- ning lämplig produktkategorin

utsträckning slutligen märkning avser visseroch detaljhandlare fråga. Obligatorisk ten) dels för tillverkare dels för normalt basinformation, som är ennär de skall följa bestämmelserna, ligen

kel att ta fram och verifiera. Det finns när de försöker få bestämmyndigheterna dock vissa fall mer komplex inmelserna efterlevda. gällande

formation (särskilt information beträffande Det kan i princip uppstå effekter på in-

för kon- prestation, t. ex. textiliers härdighet gentternationell handel med nackdelar

emot regn eller vid viss vård) när det är -sumenterna. Märkningskravet kan förekom-

svårt dels att fonnulera regler som ger med vad .ma på ett sätt som är oförenligt korrekta fakta i varje enskilt fall, dels att marknader. Kravet som tillämpas på andra ta fram adekvata testmetoder för att verikan innebära olika tekniska bestämmelser

skall vara fiera fakta. .eller terminologi, att märkningen

att ytterligare inpå importlandets språk,

formation skall ges på grund av att landets 4.1.4 Internationella handelseffekter

konsumenter använder material eller tillbe-

Av OECD:s enkät framgår att medlemslänhör som inte är tillgängliga eller används

derna i allmänhet inte anser att obligato- Sådana krav på annat sätt på andra ställen. för risk märkning skapar speciella problem kan avskräcka utländska leverantörer från

inom medderas import. Reglerna tillämpas .att konkurrera på marknaden i fråga och i lemsländerna som produceras och på varor -vissa fall påverka deras kostnader och pri-

säljs på hemmamarknaden samt på imporser mer än vad som gäller för inhemska

terade produkter men gäller inte exporten. producenter. Under sådana omständigheter Emellertid har vissa medlemsländer ansett kan det tänkas att konsumenten får mindre att i vissa fall kan skapa s. k. mellan märkning nytta av konkurrensen den importetekniska handelshinder (non-tariff obstacles

rade och den inhemska produkten. to international trade). Den sistnämnda nackdelen kan undanrö-

Först och främst uppges medlemsländergenom att man interna- _jas eller reduceras till en viss nas olika regler med hänsyn -tionellt harmoniserar krav och antar stan-

kunna ge upphov till högre prosom istället för ord produkt dardiserade symboler duktionskostnader för exportören genom att .överför information eller råd. Fördelarna

honom att använda olika märkning som har ägt rum tvinga med sådan hannonisering för olika länder eller att ha särskilda till-

?i åtskilliga år - särskilt inom de europeiska

- så lägg till sin märkning, exempelvis angåenkommer att märkas ;gemenskaperna de vikt eller volym i en särskild måttenhet. harmoniseringen har som utgångslänge ofta fö- Dessutom måste sådana angivelser punkt vad som är bäst för konsumenterna

rekomma på importlandets språk och i bokioch undviker att gå in för ”den minsta ge-

stäver med speciella dimensioner. mensamma nämnaren”. För det andra kan obligatorisk märkbör följande frågor ock- Enligt rapporten ning öka tillverkningskostnaderna genom att -så övervägas om obligatorisk märkning tillverkaren att lämna detaljerad ini ett visst fall. tvinga -skall introduceras formation. kan varupriset öka är om konsumenterna i all- Därigenom En fråga och i sin tur minska tillverkarens konkurkan förväntas använda och rätt mänhet en utländsk marknad, där I detta sammanhang renskraft på tolka informationen.

som märkning för den särskilda prokan att det slags information obligatorisk påpekas

:SOU 1973: 20

dukten inte föreskrivs. Österrike produkter. överväger att utvidga För det tredje kan obligatorisk märkning obligatorisk märkning till andra produkter

användas som en åtgärd för att dölja pro- för vilka säkerhets- eller hälsofrågor är

tektionistiska intentioner hos ett särskilt aktuella, t.ex. elektriska hushållstillbehör. land. I Belgien behandlar enligt OECD en spe- Dessa och andra svårigheter uppges kun- ciell senatskommission en proposition an-

na skapa allvarliga internationella handels- gående affärsmetoder. Propositionen inne-

hinder och begränsa konsumentens val. håller regler om märkning med avseende på

Vidare kan skillnader i regler beträffan- kvantitet, och beteckning sammansättning de säkerhetsmärkning också skapa vissa pro- av produkter. I Italien har parlamentet före-

blem för varor som förekommer i internalagts en proposition om obligatorisk märktionell handel, t.ex. elektriska särskilt produkter ning av textilvaror, beträffande fioch gasapparater. För att komma till rätta berinnehåll. Japan överväger att utsträcka

med sådana svårigheter beträffande elekobligatorisk märkning till andra produkter triska artiklar samarbetar länder som är enligt lagen om Labelling of the Quality of medlemmar i The International Commis- Home Appliances. Enligt en lag mot Unsion on Rules for the Approval of Elec- Premiums justifiable and Misleading Repretrical Equipment. Man söker få fram regler sentation” övervägs obligatorisk märkning som gör det möjligt för tillverkare att er- av vissa produkter. I Nederländerna kon-

hålla säkerhetsmärke i ett annat land, i syn- sulterar regeringen konsumentorganisatio-

nerhet för att undvika ytterligare testning nerna i fråga om vilka artiklar som kräver och för att underlätta handeln. Danmark, obligatorisk från märkning konsumentsyn- Finland, Norge och Sverige samarbetar i punkt. I Norge diskuteras ändringar i regdetta avseende. ler om märkning av skor. Schweiz plane-

rar att introducera speciell varningsmärk- 4.1.5 Uppnådda resultat ning för giftiga produkter. I Förenta stater-

Det är svårt na krävs i ett antal motioner till kongressen att värdera de resultat som uppnåtts i medlemsländerna. nya regler om märkning eller att existeran- Det finns inga kriterier vilka de märkningslagar utvidgas. Dessutom har enligt nyttan eller effektivi- Federal Trade Commission utfärdat en beteten beträffande obligatorisk kan märkning mätas. stämmelse som innebär att tillverkare av Det är särskilt svårt att bestämma om märkningen glödlampor på lämpligt ställe skall har betydelsefullt bidragit ange till ljusstyrka i lumen samt glödlampornas konsumentens förmåga att välja rätt genomsnittliga livstid i timmar. trädde mellan tillgängliga produkter och att skydda Regeln i kraft i januari 1971. sin hälsa. Vidare har åtskilliga länder helt På det internationella fältet har åtskillinyligen antagit lagstiftning på detta omga nya initiativ tagits på märkningsområdet. råde. Det kan dock enligt OECD antas att Benelux ministerråd har nyligen rekomlagstiftningens syften i många fall har uppnåtts. menderat harmonisering av märkningen för Emellertid anser vissa medlemsländer att det finns för vissa färdigförpackade produkter. I de norutrymme ytterligare diska länderna övervägs verksamhet. Särskilt enhetlig märkning gäller det möjligheten för mycket giftiga och brännbara att dels utvidga obligatorisk märkning att produkter. Slutligen har i de europeiska täcka fler produkter, dels standardisera den gemenskaperna förberetts erforderliga informationen. ett antal märkningsregler för textilier, mätinstrument, ädelmetaller,

febertermometrar och hushållsprodukter. 4.1.6 Planerade nya åtgärder

Åtskilliga länder undersöker enligt OECD 4.1.7 Sammanfattning och slutsatser

möjligheten att föreskriva och/eller att har- Medlemsländernas synpunkter på obligatomonisera obligatorisk märkning för vissa rium kan sammanfattas enligt följande.

108 SOU 1973: 20

Medan några länder understryker vikten rar produktens kvalitet eller egenskaper. av att så mycket som möjligt använda sä- Medan några länder anser att skydd mot beträffande far- vilseledande uttalanden erhålls om vissa kerhetsmärkning potentiellt liga produkter anser andra det klokare att fakta lämnas obligatoriskt och på ett stantill ett mindre antal dardiserat sätt, kan andra finna att det är begränsa märkningen särskilt varor. Skälet är att alltför enklare och effektivare att ha en omfarliga använda tenderar att inte fattande lag gentemot vilseledande beskrivvanligt varningar uppmärksammas. Vidare leder det till att ningar. konsumenten antar att alla varor Obligatoriska märkningskrav i medlemsfelaktigt som inte märks inte kräver länderna varierar med produkternas benâgra som helst Det skaffenhet, marknadssituationen i varje försiktighetsmått. sägs vara praktiskt att koncentrera land och utvecklingen över en tidsperiod. och fördelaktigt sig på att modifiera eller förbjuda varor som med- OECD-kommittén föreslår att varje medatt för allvarliga faror och att betrakta säker- Iemsregering granskar möjligheten som endast en andra för- närhelst konsumenternas intressen så krähetsmärkning svarslinje”. ver - fastställa eller utvidga obligatorisk Vissa länder anser att innehålls- och märkning på områden avseende säkerhet sammansättningsnzärkning inte har någon och hälsa, vikt, volym, innehåll, pris. större för konsumenternas val. Vidare har kommittén noterat att det betydelse har vissa sär- föreligger skillnader (tekniska eller språk- Obligatorisk prisnzärkning drag av att det dels är detalj- liga) mellan existerande nationella krav hänpå grund handlaren som svarar härför snarare än förande sig t. ex. till fiberinnehållsmärkproducenten, dels att priset kan märkas an- ning, säkerhetsmärkning för farliga produktingen på varorna själva eller på en sepa- ter och till kvantitetsmärkning. Kommittén rat etikett. har också kommit fram till att obligatorisk De flesta länderna anser att det är vä- märkning sannolikt kommer att införas av

sentligt att ange försäljningspriset för att fler och fler länder i konsumenternas in-

ge konsumenterna möjlighet att jämföra. tresse. Enligt kommittén kan skilda natio-

Vissa länder överväger också att införa ob- nella krav åstadkomma internationella hanligatoriskt krav på att försäljningspriset per delshinder och därmed minska den nytta

volymenhet ,skall anges för vissa färdigför- som konsumenten har av internationell packade produkter. konkurrens. Kommittén menar att den bör

Ett land kan emellertid i princip anse att diskutera åtgärder som medlemsländerna det är olämpligt att kräva obligatorisk pris- kan rekommenderas att företa för att åstadmärkning, dels om sådan märkning används komma harmonisering av märkningskrav. frivilligt i stor utsträckning i sektorer där Enligt kommittén är det därvid väsentligt märkningen är av störst värde, dels om det att anpassa sig till de system som mest efanser att konsumenterna inte känner sig fektivt svarar mot konsumenternas behov. motiverade att köpa en vara utan att först fråga om dess faktiska pris. Man säger sig också befara att obligatorisk prismärkning 4.2 Frivillig märkning medför svårigheter eller kostnader (beroende på faktorer som produktens beskaffen- 4.2.1 Olika former av frivillig

märkning

het, distributionssätt etc.) som uppväger den direkta fördel Enligt OECD-rapporten har intresset allt som konsumenten kan fâ av mer inriktats på märkning som frivilligt märkningen. av tillverkare. Det finns ett. stort an- Värdet av ursprungsmärkning som hjälp nyttjas konsumenternas val tal sådanasystem. I kommitténs rapport beatt underlätta har på senare tid allvarligt ifrågasatts på handlas fyra slag. De är följande.grund av att märkningen ofta inte säkert indike- 1. Systematiska system för informativ

SOU 1973: 20 109

märkning (dvs. varudeklaration), som hand- att främja varudeklaration. I dessa orgarr

has av speciella organ (av vilka de flesta ingår huvudsakligen industri, konsument-

delvis stöds av allmänna medel). Dessa och statliga representanter inklusive företrä-

märkningssystem är främst avsedda att för- dare för standardiseringsorgan. statsbidrag

medla information beträffande sammansätt- täcker bara en del av budgeten hos dessa

ning och prestation hos produkter. organ. Återstoden tas in genom dels av-

2. Andra frivilliga system handhas av gifter till följd av användning av normen,

olika organisationer (standardiseringsorga- dels frivilliga bidrag. Bortsett från livs-

nisationer, sammanslutningar av tillverkare, medel, läkemedel och textilier förefaller

offentliga organ och i vissa fall konsument- hushållstillbehör och -utrustning, heminred-

företrädare). Dessa system tar vanligen for- ning, artiklar för utomhusbruk och för fri-

men av ett kvalitctsmärke. De kan också tidssysselsättningar vara de produktkatego-

omfatta en begränsad mängd produktupp- rier som mest deklareras.

gifter. Metoderna för verksamheten i de sex:

3. Märkningskrav utfärdas av standardi- länderna varierar från land till land och

seringsorganisationer (vanligen i samband med produkten. Vissa gemensamma krite-

med mått) eller av regeringar (vanligen i rier kan anges.

samband med säkerhet). 1. Organen fastställer sin deklaration för 4. Andra nrärkningssjistem handhas av en hel kategori produkter antingen på eget branschorganisationer eller enbart av tillinitiativ eller på initiativ av intresserade verkargrupper. parter. Det är ofta svårt att hänföra ett särskilt 2. Organen anger vilka uppgifter som

nationellt till skall ingå i deklarationen och cirkulerar systern endera av de två förstnämnda dessa till konsument- och näringslivsorgakategorierna. Skälet är att informationen kan vara nisationer innan de slutligen justeras och av varierande beskaffenhet. OECD-kommitténs registreras. Systemet skall svara mot konsufrämsta rikt-

menternas intressen.

linjer när det gällt att placera system i en- 3. Deklarationen avser vanligen innehåll, dera kategorin har varit skillnaden mellan sammansättning, användningsregler och sammansättnings-/prestationsmärkning och prestationsdata och i vissa fall också vård-kvalitetsmärkning. I praktiken kan de existerande ofta omfatta båda märk- och säkerhetsuppgifter. Systemet skall ge utsystemen rymme för att lämna alla fakta, varningar ningstyperna. eller instruktioner som är nödvändiga med

hänsyn till den särskilda produkten i syfte

4.2.1.1 Varudeklaration att konsumenten skall kunna välja och

nyttja föremålet på ett säkert och tillfreds- Följande sex medlemsländer synes ha de ställande sätt. mest betydande systemen: Danmark, Fin- 4. Deklarationen baseras vanligen på naland, Tyskland, Norge, Nederländerna och tionella standard. Av deklarationen skall Sverige. Ett system är i inledningsskedet i framgå att den utförts i enlighet med syste- Frankrike. Schweiz har ett system för texmet i fråga. tilier och inrättar ett mer allmänt för när- 5. Inom systemet skall separata system varande. I Storbritannien fanns tidigare det finnas för var och en av de produktkates. k. Teltag-systemet, som det statsundergorier beträffande vilka konsumenten har stödda konsumentrådet svarade för. Rådets ett verkligt behov av deklaration men andra verksamhet har emellertid lagts ned. åtgärder inte företas. I Danmark, Finland, Norge, Nederlän- 6. Lämpliga medel skall nyttjas för att derna och Sverige* finns speciella institut

eller kommittéer, som får visst statsunder- 4 Enligt uppgift finns numera ett särskilt orstöd och som har upprättats enbart i syfte gan också i Frankrike.

110 SOU 1973: 20

,säkra vidsträckt frivillig användning av begriplig och nyttig. Av betydelse är också varudeklaration. i vilken omfattning köparen kan finna de- 7. Tillverkare inbjuds att nyttja systemet. klarationer i affärerna. Om de förekom- De som önskar göra detta måste normalt mer i ringa grad väljer köparen utan hjälp låta sina produkter kontrolleras på visst härav och hans intresse för systemet komsätt. Om kontrollen är tillfredsställande får mer att försvinna. tillverkaren tillstånd att deklarera mot av- Enligt OECD kan sådana system endast om tillverkarna kan övertalas gift. Denna kan gälla tillståndet eller prov- fungera ningen som deklarationsorganet utför eller av eget intresse eller genom konsumenbeordrar. Ibland debiteras eller ternas efterfrågan - att acceptera dem samt avgift royalty för varje använd etikett. I andra om konsumenterna kan erkänna, förstå, fall behöver de som använder systemet inte värdera och efterfråga varudeklarationer. skaffa tillstånd eller betala för att dekla- När dessa förutsättningar finns kanske det rera. I Frankrike finns det ingen skyldighet är nödvändigt att börja i blygsam skala. för tillverkarna att underkasta sin produkt Vidare kanske någon form av kompromiss förkontroll av den organisation, som ut- krävs beträffande omfattning och beskaffärdat tillståndet. fenhet hos deklarationen. En svår fråga är 8. Slutligen krävs normalt att deklara- om man skall ta ut avgifter för att använda tionsorganet får periodiskt kontrollera till- systemet. Förfar man så ökar man å ena verkarens produkt. Varje tillverkare vars sidan resurserna för administration, utveckprodukter inte uppnår de erforderliga kra- ling och främjande av systemet, å andra ven förlorar sitt tillstånd att deklarera. sidan äventyras tillverkarnas deltagande. Det står klart att vill man utveckla lämp- OECD-kommittén menar att man i nå- liga system måste detta ske empiriskt med gon mån måste ge avkall på de teoretiska beaktande av dels konsumenternas och proidealen för att få till stånd ett deklarations- ducenternas attityder, dels vilka områden system. Det är lönlöst att tillskapa ett så- och i vilken omfattning deklaration är nöddant system om tillverkarna inte kan över- vändig. Vidare måste undersökas vilka ortalas att acceptera det eller om konsu- ganisationer som är villiga och kan främja menterna i praktiken inte finner det för- systemet, vilka resurser de har samt i vilken ståeligt eller användbart. En tillverkare an- omfattning statlig uppmuntran och subtar systemet eller inte beroende på hur han vention kan äga rum. värderar fördelen av det. Tillverkaren tar hänsyn till direkta kostnader och avgifter 4.2.1.2 Kvalitetsmärken samt övriga åtgärder (inspektion av det utfärdande organet, lagar om vilseledande Antalet och omfattningen av andra friframställning etc.). Han överväger om den villiga märkningssystem, t. ex. i form av information som lämnas och som konsu- s. k. kvalitetsmärken, varierar avsevärt från menterna uppfattar också rättvist reflekte- ett medlemsland till ett annat. De flesta rar och tar hänsyn till de egenskaper som av de 17 länderna synes ha något slags märtotalt sett skulle bidra till ett förnuftigt val. ken av denna typ. Huvudsyftet är att ga- Vidare överväger tillverkaren om framställ- rantera en viss kvalitet utan att normalt ningen är mindre gynnsam beträffande hans informera om sammansättning, användning produkt i jämförelse med konkurrenters och prestation hos produkten som sker vid produkter. Han frågar sig sannolikt om de- varudeklaration. I Förenta staterna och Kaklarationen är eller blir en avgörande fak- nada avser s. k. Certification marks (intor vid köparens val. I sin tur beror detta tygsmärken) huvudsakligen säkerhetsstanpå sådana faktorer som i vilken omfattning dard. Kvalitetsmärket har vanligen formen köparen har börjat fråga efter deklaration av en symbol som utges av en sammanoch i vilken omfattning köparen finner den slutning tillverkare inom en viss industri

SOU 1973: 20 lll

i samråd med standardiseringsorgan. I kor och gips. 1 Schweiz handhar The Swiss Home Research Institute - i vilket konvissa fall deltar konsumenter i arbetet på ett sådant märke. sumentorganisationerna är representerade med kvalitetsmärkning är att - ett kvalitetsmärke (I. S. R. F.) för hus- Huvudsyftet i fråga uppfyller vissa kva- hållsprodukter. I Storbritannien finns åtange att varan litetsstandard, som har fastställts av de or- skilliga märken (intygsmärken). ”The Britför märkena. Medlemmar ish Electrical Approvals Board har ett gan som svarar betalar normalt en avgift till organisationen märke för elektriska apparater och The för att nyttja märket. Tillverkaren har dock British Standards Institutions” ett märke, ansvaret för produktens kvalitet. Vissa or- det s. k. Kitemark, för vissa varor inklugan har ett system av periodiska kontroller sive madrasser och kuddar. för att se till att varorna är av konstant Calitax-märket i Spanien omfattar förkvalitet. Kontrollen varierar vanligen myc- utom livsmedel och textilvaror särskilt husket från ett system till ett annat. hållsapparater och järnvaror, tvättmedel, lä- Produkter som normalt omfattas av kva- dervaror och möbler. litetsmärken är varaktiga hushållsproduk- I USA finns tre stora standardiseringsorter och textilier. Många andra produkter gan som handhar intygsmärken. U nderwritkan dock märkas. ers Laboratories sysslar främst med att för- I Tyskland utarbetas R.A.L.-kvalitets- hindra elektriska och eldsolyckor i hemmet. märket i samråd mellan producenter, han- Standard utvecklas av industrin och av ladel och konsumenter. I de flesta andra län- boratoriets ingenjörer. Organisationen har der är det sällsynt att konsumenterna får en Consumer Advisory Council som emeltillfälle delta i arbetet. I Tyskland ingriper lertid inte deltar i den faktiska utformningstaten inte i verksamheten. Det kvalitets- en av standard. De främsta produktkatemärke som tillverkare ansöker om under- är hushållstillbehör, elverktyg gorierna söks av R.A. L. (AusschuB für Liefer- luftkonditiooch uppvärrnningsanordningar, bedingungen und Gütesicherung) med hän- nering och belysningsutrustning. The Amersyn till ekonomisk nytta. Vidare jämförs ican Gas Association svarar för ett seal märket med andra kvalitetsmärken. Här- of för att approval” (godkännandebevis) efter anhåller organisationen om godkän- och göra det lätt för konsumenter skydda nande av ekonomiministern. Förening som som köper och använder alla slag av gasansökt om kvalitetsmärke får sedan fritt tillbehör. Det tredje systemet, ett intygsprolämna tillstånd åt tillverkare att använda förefaller vara det mest ambitiösa gram, märket samt svarar för att detta sker i en- och sköts av The American National Standlighet med de kvalitetsstandard som ställs ards Institute A.N.S.I. består (A.N.S.I.). upp. av omkring 1000 sammanslutningar och I Japan finns t. ex. fyra system. Det störs- 160 branschföreningar och utger sitt eget ta handhas av The Japanese Industrial för tillverkare som A.N.S.I.-märke följer Standards Committee” (J.I.S.) Det används dess etablerade standard. Märket baseras för 1 040 produkter av vilka 19 är textilva- uteslutande konpå säkerhet, prestation, ror. 1 Nederländerna finns det flera sådana struktion eller andra specifikationer men system, varav de viktigaste avser elektriska, omfattar inte annan informativ märkning. gas- och hälsovârdstillbehör. Vidare finns också det s. k. I. V. H. A.-märket som hand- 4.2.1.3 Rekommendationer av standardisehas av Nederländemas husmorsförbund. ringsorgan och av regeringar Detta har utgivit omkring 700 märken för ett stort antal konsumentvaror. I Portugal Den tredje form som frivilliga märkningsmärks frivilligt produktkategorier som system kan ha i medlemsländerna gäller rekonstfiben, ylle- och bomullstextilier, hus- kommendationer av standardiseringsorgan hållselektriska apparater, tvättmedel, kloc- och av regeringar. Sådana system kan finnas

112 SOU“ 1973: 20

i de flesta medlemsländerna. De avser att got sätt en kvalitetsgaranti. Märkningens bl.a. tillförsäkra minimisäkerhetsstandard form och innehåll kan även helt bestämmas och minimikvalitet. Exempel på produkter av enskilda företag. När märkningen utsom ofta omfattas av sådana rekommen- formas kollektivt kan den sakna speciella dationer är motorfordon, störthjälmar, bil- uppgifter om varorna men i stället ha ett bälten, flytvästar och annan skyddsutrust- märke eller en symbol som anger att varan ning samt barn- och vuxenkläder. Standard- överensstämmer med viss standard beträfrekommendationerna dras vanligen upp av fande kvalitet, dimensioner, sammansättning kommittéer som representerar näringsli- etc. vet, myndigheter och konsumenter och kan En märkning av detta slag kan, när den användas av vem som så önskar. Eftersom är som bäst, ge relevanta fakta klart och dessa standard inte är obligatoriska måste sanningsenligt och är då av värde för konenligt OECD-rapporten deras nytta för kon- sumenten. Emellertid uppfyller märkningen sumenter ifrågasättas. Tillverkare kan näm- ofta inte de krav man från konsumenthåll ligen fritt bestämma om de vill följa nâgra kan ställa. Informationen kan vara vilseleav specifikationerna men inte andra. Där- dande. Den kan resultera i köp som inte igenom kan syftet med standardiseringen svarar mot konsumenternas behov ifall ett förfelas. Statliga säkerhetsrekommendatio- viktigt faktum utelämnas eller om infonna-

ner utges ibland till ledning för tillverkare tionen ges oprecist eller på ett ostandardi-

av produkter så att faror - serat sätt. potentiella dock inte tillräckligt allvarliga för att leda till lagstiftning - av kan uppmärksammas 4.2.2 Internationell handel och frivilliga konsumenterna. märkningssystem Beträffande system med märken eller Liksom vid obligatorium åsätts frivillig symboler för att ange överensstämmelse märkning (däribland varudeklaration) normed det utfärdande organets standard anmalt inte varor som exporteras. Skälet är ser OECD-kommittén att även om de är

dels att märkningen till utseendet skiljer sig

av värde, konsumenten inte får klart för sig mellan medlemsländerna, dels att exportgällande minimistandard. Inte heller får landets märke är av föga värde för en utkonsumenten hjälp att värdera de relativa

ländsk konsument. Vidare är det svårt för

förtjänsterna hos produkter som pâ ett eller märkningsinstituten att kontrollera märkannat sätt överskrider gällande minimistan-

dard. ningen för produkter som säljs utomlands.

Varor för export måste överensstämma med bestämmelser i importlandet eller kan åsät- 4.2.1.4 Branschföreningars och näringstas frivillig märkning där. idkares system m. m. I allmänhet ansåg medlemsländerna att

Slutligen kan särskilda märkningssystem frivillig märkning inte hade några skadliga handhas av branschorganisationer eller effekter på internationell handel. Det finns

andra industrigrupper. Sådana system tycks emellertid ett potentiellt hinder för att utfinnas i alla de 17 medlemsländer som sva- ländska tillverkare skall anta en märkning rade på 0ECD:s frågeformulär. Den som beslutats i ett annat land. Detta gäller märkning som konsumenterna möter faller för övrigt också obligatoriska märkningshuvudsakligen inom denna kategori. Tex- regler. En utländsk tillverkare som önskar tilprodukter och möbler är typiska pro- använda ett annat lands märkning kan bedukter beträffande vilka branschföreningar höva översätta ett dussin eller fler dokukan rekommendera sådan märkning som ment endast för att få reda på vad märkger ytterligare information utöver vad som ning av en särskild produkt innebär. Om krävs enligt lag eller i övrigt rekommende- man endast tänker marknadsföra sin vara deras. Dylika system innebär inte på nå- på en marknad, behöver detta inte vara nâ-

8-SOU 1973: 20 113

got större hinder. Men vanligen säljs va- olika typer och att systemen har olika om-

ror i flera länder samtidigt. Om man öns- fattning i medlemsländerna.

kar märka i vart och ett av dessa flerdubb- De system som förekommer i länderna

las besväret. Särskilt blir detta fallet om anses i allmänhet ha varit till nytta för kon-

de olika nationella system enligt vilka till- sumentupplysningen. Fler tillverkare borde

verkaren skall märka inte är harmonisera- dock använda dem och täckningen vara

de. Förutom att översätta dokumenten mås- större. I åtskilliga länder märks ett inte obe-

te tillverkaren utföra ett stort antal olika tydligt antal artiklar.

test för att få klarhet beträffande pro- Beträffande system som handhas av till-

duktens egenskaper. Om tillverkaren måste verkare eller branschorganisationer förefal-

utföra t. ex. sju test för att märka sin pro- ler informationens ostandardiserade beskaf-

dukt i ett land, kanske han behöver utföra fenhet ha begränsat värde för konsumenten,

50 om han önskar märka i sju länder. De flesta systemen är nämligen inte spe-

Främst för att eliminera detta hinder upp- cifikt utformade för att underlätta jäm-

rättades på varudeklarationsområdet Inter- förelse mellan produkter, utan snarare för

national Labelling Centre. Om medlemmar- att främja försäljningen av en särskild till-

na anpassar sina system i enlighet med rikt- verkares eller tillverkaregrupps produkter.

linjer som utges av ILC, kan en deklara-

tion (om än på ett annat språk) och en

uppsättning test tillämpas i mer än ett 4.2.4 Förutsedda förändringar

land. För vissa produkter är detta redan Åtskilliga medlemsländer håller på att inmöjligt. De flesta länder som handhar eller rätta frivilliga märkningssystem. Frankrike utvecklar varudeklaration eller liknande syhar nämnts i det föregående. A.F.E.I. orgastem av informativ typ är antingen medniserar nu på kontraktsbas ett frivilligt sylemmar av ILC eller samarbetar med ILC. stem i samråd med företrädare för konsu- Nuvarande medlemmar är A.F.E.I. (Frankmenter, producenter och staten. Särskilda rike), Calitax (Spanien), Dansk Varudeklatekniska kommittéer skall utforma en enrations-Nzevn (Danmark), Informatieve Etihetlig varudeklaration för varje produktkakettering Nederland (Nederländerna), S.I.H. tegori eller tjänstekategori och skall specifi- (Schweiz), T.S.L. (Finland), Varudeklaracera test- och kontrollmetoder för att betionsnämnden VDN (Sverige) och Varefakstämma egenskaperna hos varje produkt. ta-Komiteen (Norge). Harmonisering av fri- Tillverkare som önskar ansluta sig till systevilliga system har även företagits av de normet får underteckna ett standardkontrakt. diska länderna och av EEC. De får då använda systemet mot erläggan- Enligt OECD-rapporten har Förenta stade av avgift till föreningen. Periodisk konterna anmärkt att även vissa frivilliga märktroll skall ske av produkter och tjänster ningssystem diskriminerar gentemot utländsantingen på grund av klagomål från en ka tillverkare. USA har citerat ett fall avkonsument eller på föreningens eget initiaseende en amerikansk branschorganisation tiv. överensstämmer inte deklarationen som vägrade bevilja ett godkännandebevis med uppdragna riktlinjer vidtas vissa sankåt utländska tillverkare. Sådana fall torde tioner, som anges i kontraktet. emellertid vara sällsynta eftersom frivilliga I Schweiz övervägde konsumentorganisamärkningssystem i allmänhet är öppna på tionerna för fem år sedan att anta ett alllika villkor för både utländska och inhemsmänt märkningssystem för produkter med ka tillverkare. deltagande av industri, handel och konsu-

menter. Projektet förverkligades inte be-

4.2.3 Uppnådda resultat

roende på att schweiziska tillverkare inte

Det är svårt att allmänt utvärdera frivilliga var intresserade att samarbeta. Nu har de

märkningssystem på grund av att det finns två nationella konsurnentorganisationerna

114 SOU 1973: 20

börjat utveckla enhetlig märkning i sam- der och på några områden. Den kan också

arbete med intresserade tillverkare. kritiseras såsom varande alltför ofullstän-

I syfte att få fram meningsfulla stan- dig eller ostandardiserad för att underlätta

dard för frivillig märkning i Förenta sta- jämförelser.

terna har det föreslagits att kongressen

bemyndigar den federala regeringen att se

över standard som används av privata prov- 4.3 Särskilt om textildeklaration

ningslaboratorier samt att publicera resul- Slutligen må i korthet nämnas att OECDtaten beträffande lämplighet hos nämnda kommittén särskilt ägnat uppmärksamhet åt standard. Tillverkare, vars produkter har märkning av textilier med hänsyn till säkerprovats enligt statliga provningsstandard, het och hälsa, fiberinnehåll, skötsel och skulle sedan tillåtas att märka sina prostorlek. Särskilt bör framhållas att kommitdukter enligt dessa standard. Om det inte tén rekommenderat obligatorisk fiberinnefanns några provningsstandard eller om dessa befanns skulle hållsmärkning. otillräckliga, myndig- Följande OECD-länder har för närvaranheten i fråga bemyndigas att utveckla en de någon form av obligatorisk innehållsny. Dessutom har Förenta staternas gastillmärkning för de flesta textilvaror: Österribehörsindustri föreslagit att ett informativt ke, Kanada, Frankrike, Tyskland, Spanien, märkningsprogram inrättas med beteck- Portugal och USA. ningen Fact-Tag. Fact-Tag avses följa EEC har antagit direktiv den 26 juli apparaten i form av antingen en etikett som l971 om obligatorisk fiberinnehållsmärkfästs vid eller trycks fast på den och som ning av textilvaror med vissa undantag. skall vara kvar tills apparaten har levererats Därigenom kommer Italien, Belgien, Nederoch installerats hos kunden. I förhållande länderna och Luxemburg också att få oblitill Tel-Tag-systemet som tidigare nyttjades i Storbritannien föreskriver var- gatorisk fiberinnehållsmärkning. (Reglerna Fact-Tag medför sannolikt att textilvaror inte kan ken enhetligt innehåll eller utseende. Tanmarknadsföras i EEC-länderna, om de inte ken är att märkningen huvudsakligen skall ha till syfte att fästa konsumentens uppfyller märkningskravet). upp- OECD-kommittén har föreslagit att medmärksamhet på garantin, användning och vård samt lemsländer som ännu inte har sådan märkannan produktinformation som normalt ning skall överväga lämpligheten att anta åtföljer en apparat. I andra medlemsländer ökar kontinuer- detta krav. Därvid bör anges fibrernas ge-

neriska namn. Vidare bör finnas en detaljeligt antalet produkter som täcks av frivillig märkning. Man arbetar för att få tillver- rad beskrivning av det sätt på vilket fiber-

innehâll skall beskrivas och märkas samt karnas stöd för system som redan existerar. effektiv inspektion för att kontrollera att

varorna är märkta. Slutligen skall också

finnas tillräckliga straffrättsliga sanktioner 4.2.5 Slutsatser i händelse av att man inte följer de tving-

OECD-kommittén anser att medlemsländer- ande bestämmelserna.

na skall inta en gynnsam attityd mot ut- Vidare bör medlemsländerna dels över-

vecklingen av frivilliga märkningssystem. väga vilka åtgärder som är nödvändiga för De är värdefulla genom sin förmåga att att främja konsumentutbildning beträffande

behandla fibrers produkternas prestationsegenska- egenskaper, dels vad som kan göras per. sådana är det enligt korn- för att reducera hinder för internationell

Beträffande

mittén opraktiskt att kräva obligatorium. handel till följd av skiljaktigheter i existe-

Märkning som individuellt eller kollektivt rande lagar om fiberinnehâllsmärkning, frivilligt lämnas på initiativ av tillverkare samtidigt som konsumentens behov av

eller säljare kan vara till nytta i några län- skydd och information beaktas.

.SOU 1973: 20 115

Bilaga 5 av i av

Redovisning täckningsgraden detaljistledet

varudeklarationer för vissa

varugrupper*

5.1 Undersökningens uppläggning seras som VDN-deklarerade, dvs. tillhö-

och genomförande rande kategori l, förutsättes en återgiv-

ning enligt de fastställda bestämmelserna. I

5.1.1 Syfte övrigt har det inte ingått i undersöknings-

uppdraget att konstatera huruvida märk- Vid diskussioner med utredningens sekretaningen varit oriktigt utförd, otillåten eller riat har de allmänna riktlinjerna för underav någon annan orsak tillämpad vid sidan sökningens genomförande behandlats. Det av bestämmelserna. primära syftet skulle vara att åstadkomma Beträffande kategori 2, annan varudeklaen så fullständig redovisning som möjligt ration än VDN, har märkningen. för att av existerande varor på marknaden inom deklarationen skall kunna klassas som devissa avgränsade varuområden och att klarerad konsumentupplysning, avsetts skoåstadkomma en klassificering av ifrågavala innehålla fakta om själva varan, t. ex. rande sortiment på följande kategorier: hållfasthet, innehållets sammansättning i l. VDN-deklarerade varor procentandelar, Skötselråd med angivande 2. Varor med annan deklaration än av temperatur i grader eller vedertagna VDN symboler. Däremot inräknas inte allmänt 3. Ej deklarerade varor. eller oklart definierat innehåll eller mer Från sekretariatets sida uttalades också skrytbetonade påståenden. ett önskemål att det för mera betydande Till kategori 3 hör övriga varor. De varuslag skulle ges en kvantifiering av vesaknar således egentliga varudeklarationer derbörande produkters försäljningsandel inenligt kategori l och 2. om varugruppen. Det överenskoms att upp-

gifter härom skulle inhämtas för artiklar

med en antagen marknadsandel överstigan- 5.1.3 Studerade varugrupper de 20 procent.

För undersökningen uttogs 15 varugrupper

vilka redovisas nedan. Endast artiklar av-

5.1.2 Kategorifördelningen sedda för användning i privata hushåll har

medtagits. Det totalt utvalda varuområdet Vad gäller den ovannämnda uppdelningen representerade varugrupper inom vilka på tre kategorier med hänsyn till före- VDN-normer förekom, liksom varugrupper komsten av varudeklarationer har följande

principer tillämpats. 1 Undersökningen utförd avHandelns Utred-

För att artiklarna skall kunna karaktäri- ningsinstitut (HUI).

116 SOU 1973: 20

utan fastställda VDN-normer. Till vissa av geln som i första hand tillämpats på de dem var knutna speciella önskemål om an- VDN-deklarerade varugrupperna men i vändningsområde och ursprung. princip även på de övriga. Eftersom det redovisade materialet delvis bygger på översänt katalogmaterial kan det i viss ut- Varugrupper Anmärkning sträckning ställa sig svårt att hänföra ej a) Med VDN-normer VDN-deklarerade varor till motsvarande l. Hundmat normgrupper. I sådana fall fördelas artik- 2. Kattmat larna ned på minsta variant, bortsett så- 3. Strykjärn ledes från de fall då enbart skillnader i 4. Vardagsporslin Serviser, serveringskärl för hushåll storlek, färg eller dylikt har konstaterats. 5. Trikâunderplagg 6. Tñkåytterplagg 7. Spjälsängar För småbarn 8. Skötselråd för Klänningar uppdelade textilier på material special- 5.1.5 Uppgiftsinsamlingen studeras

Som underlag för de i rapporten redovi- 9. Leksaker: dockor Av mjukt material och djur sade listorna och tabellsammanstållningar- 10. Tält na har inhämtats primärdata från olika ll. Termosflaskor För flytande varor och termos- institutioner, organisationer och företag. kannor Efter vissa förberedande studier visade det sig nödvändigt att genomföra undersökb) Utan VDN-normer ningen stegvis. Förfarandet beskrivs i över- 13. Kylskåp* Ej kombinationsskâp 13. Skivspelare siktlig form nedan. 14. Stillbildskameror 15. Hårspray, hår- Steg I Kontakt med vederbörande detaljfixativ Aerosolförpackningar handelsorganisationer för erhållande av listmaterial samt en allmän överblick av level Efter undersökningens start har normer ut- rantörs- och övriga marknadsförhållanden. arbetats men ännu ej börjat tillämpas. Steg 2 Besök i varuhus, butiker m. m. samt hos grossister för upprättande av preliminära varuförteckningar samt för erhållande av uppgifter om aktuella fabrikanter och importö- 5.1.4 Varugruppernas fördelning på märken rer etc. och artiklar

Steg 3 Kontakter via telefon och genom Inom varje varugrupp har det totala sorti- personliga besök med fabrikantorganisatiøner samt enskilda fabrikanter och importörer för mentet fördelats i första hand på märken komplettering av varulistan samt för erhållanoch inom vart och ett av dessa på artikde av uppgifter om deklaration av varor. lar. Vid indelningen på artiklar har därvid skett en viss till fastställda Steg 4 Upprättande av kompletta varuanpassning förtecknitzgar efter identifiering och bortgall- VDN-normer på så sätt att begreppet artiring av dupletter etc. kel definierats i enlighet med ifrågavarande Steg 5 Återbesäk i butikerna samt besök VDN-norm. Denna varierar något mellan i nya butiker för kontroll och komplettering de olika varugrupperna inbördes. Som ge- av varulistorna inklusive uppgifter om förenerell och kanske något diffus regel kan komsten av deklarationer. Härvid efterfrågasägas att olika typer, olika material och des också uppgifter om marknadsandelar för större artiklar. olika tekniska egenskaper utgör underlag för VDN-normerna och därigenom också Steg 6 Förnyad och materialgenomgång för den här använda artikeldefinitionen. upprättandet av ”definitivd” varuförteckningar.

Olika storlekar, färger etc. uppdelas däremot inte på ytterligare varianter. I det följande redovisas de viktigare Denna fördelningsprincip utgör huvudre- kontakter som tagits i samband med upp-

SOU 1973: 20 ll7

giftsinsamlingen. Kontakterna har i stor förekommande artiklar kommit med i för-

utsträckning skett genom personliga be- teckningen. Skälen härtill är bl. a. följande.

sök och därutöver per telefon eller brev. l) En del varor saluförs endast genom spe- 1 Organisationer inom detaljhandeln ciella distributionskanaler som inte alla kunnat täckas av undersökningen. Sveriges Livsmedelshandlareförbund har endast lokal 2) Vissa varor eller sä- Sveriges Textilhandlareförbund songmässig försäljning; inventeringar i buti- Sveriges Järnhandlareförbund kerna har skett i Stockholmsområdet under Sveriges Möbelhandlares Centralförbund hösten och vintern 1972. Sveriges Radiohandlares Riksförbund 3) Enstaka artiklar kan tillfälligt ha varit Sveriges Leksakshandlares Riksförbund slutsålda i de butiker som besökts och däri- Sveriges Färghandlares Riksförbund genom undgått kontroll. 4) Nya artiklar har inte alltid hunnit intro- 2 F abrikantorganisatiorzer duceras i butikerna.

Dagligvaruleverantörers Förbund 5) Svårigheter har ibland förelegat att iden- Elektriska - Hushållsapparatleverantörer tifiera artiklar som redovisats från olika käl- EHL lor. Svenska Elektriska Materielkontrollanstalten

3 Övriga organisationer Enligt institutets bedömning bör dock en-

Sveriges Handelsagenters Förbund dast undantagsvis någon artikel som spe-

lar någon nämnvärd roll på marknaden 4 Statliga institutioner ha missats.

Dåvarande Varudeklarationsnämnden och Konsumentinstitutet

5 Detaljistföretag 5.1.7 Särskilda problem vid uppgifts-

Kooperativa Förbundet, specialvarusektionen insamlingen Varuhus (NK-Turitz, Åhléns, Pub) Enskilda butiker inom följande branscher: Som nämnts inledningsvis var avsikten att livsmedel ange marknadsandelar för viktigare prospecialaffärer för djurmat textil dukter. Någon officiell statistik som visar

glas och porslin försäljning per varuslag eller artikel finns järn inte. Vissa samleverantörsorganisationer radio och el. manställer produktstatistik, men denna har möbel barnartiklar vid förfrågan visat sig inte tillgänglig för

leksaker utomstående. I samband med besöken i fritidsvaror varuhus och andra större butiker har vefotoartiklar derbörande avdelningschef respektive bufärg tiksföreståndare tillfrågats om de ledande parfymeri artiklarna i sortimentet. Med postorder få undantag har det dock inte varit möjligt att på 6 Grossist- och importörfäretag denna få fram väg uppgifter som skulle Företag inom följande branscher: kunna till ligga grund för beräkning av textil marknadsandelar. Detta beror dels på att leksaker bosättning detaljhandelsföretagen sällan har någon

varuvis upplagd försäljningsstatistik, dels 7 Fabrikantfäretag på att man inom flertalet berörda bran- Cirka 100 företag med produktion inom bescher tillämpar en selektiv försäljningspolirörda varuområden. tik, d. v. s. man saluför endast vissa fabrikanters produkter. Så mycket synes 5.1.6 Materialets fullständighet dock klart att ingen av de redovisade ar-

Trots de kontrollâtgärder som vidtagits är tiklarna ensam kommer till den förupp det inte möjligt att garantera att samtliga utsätta marknadsandelen 20 procent. Där-

118 SOU 1973: 20

emot kan givetvis ett visst fabrikantmärke ha foga kataloger och broschyrer. Med annan en högre marknadsandel. I viss utsträck- varudeklaration avsâgs vid undersökningen till varuförteckning- information av likartat slag som VDN ning har i kommentaren arna vilka marknads- dvs. information fästad på artikeln vid angivits ungefärliga andelar som olika fabrikanter har. exponering i butiken. Fabrikanterna har i l förteckningen ingår inte olika storlekar dessa fall angett att denna deklarationsform av samma vara. Därigenom förklaras att tillämpats. Vid de inventeringar som gjorts det av vissa varumärken förekommer i butikerna har också observerats vilken mindre antal artiklar än i VDN:s egen deklarationsform som förekommit. utförd våren 1972. Däremot förekommer rikhaltig informaundersökning tion i de broschyrer och kataloger som fabrikanterna utger, men detta har såle- 5.2 Resultatredovisning des inte hänförts till varudeklaration i undersökningens mening. Inte heller tekniska redovisas för- värden artiklar har inl det följande varugruppsvis på t. ex. elektriska teckningar över de vid inventeringen på- räknats. träffade artiklarna med angivande av for- Beträffande textilier förekommer emellermen för varudeklaration. För varje varu- tid olika slag av varuinformation liknande grupp ges en kort kommentar till listan. VDN. Dessa varugrupper har emellertid Beträffande varugrupperna 5 och 6 (tri- behandlats enligt en annan metodik och kåplagg) har särskilda omständigheter redovisas inte i sammandragstabellen. omöjliggjort upprättande av egentliga Varuförteckningar. Vidare har för varugrupp 8 (textilier, Skötselråd) en annan redovis- 5.2.1 Hundmat

ningsform tillämpats. Förteckningen över olika artiklar inom va- I sammanfattningstabellen redovisas rerugruppen hundmat upptar 77 olika artiksultaten för de olika varugrupperna. Samhar 800 artiklar lar med följande fördelning: manlagt drygt upptagits. Av dessa var en tredjedel VDN-märkta, Med VDN-deklaration 25 artiklar medan knappt 10 procent hade annan varu- Med annan varudeklaration 48 ,, deklaration. Utan varudeklaration 4 ,, Emellertid föreligger stora skillnader i deklarationshänseende mellan de olika Summa 77 ,, varugrupperna. Beträffande djurmat översåledes annan varudeklaration än Ur de olika källorna har det för hundväger medan endast ett fåtal artiklar är matens vidkommande kunnat iakttagas en VDN, helt odeklarerade. VDN har däremot klar viss förändring i sättet att varudeklarera dominans beträffande och artiklarna. Från äldre uppgifter har det vardagsporslin samt även andel i fråga framgått att varan ifråga varitVDN-despjälsängar hög om tält. Beträffande klarerad. Enligt senare data, sedan proövriga varugrupper VDN-normer dukten eventuellt bytt namn eller försetts (där förekommer) ligger VDN:s andel vid 30 ä 40 procent. med ny förpackning, har VDN-märkningen Det kan förefalla att upphört och en alternativ typ av varuanmärkningsvärt det, bortsett från djurmat, inte förekom- deklaration tillämpats. mer andra än VDN. Varulistan omfattar flera udda märken slag av deklarationer

Resultatet dock med hur vilka endast kunnat återfinnas i special-

sammanhänger definierar varudeklarationen. Vid affärer. Det har därvid i några fall inte man kontakterna med fabrikanterna ombads varit möjligt att spåra tillverkarens namn eller an- eftersom detaljhandelns inköp sker med dessa att uppge i vad mån VDN förekom och att bi- Inte heller förpackningen har nan varudeklaration gles frekvens.

SOU 1973: 20 119

Sammanfattningstabell över olika varugrupper Varugrupp Antal artiklar Procentuell fördelning VDN An- Dekl. Sum- VDN Annan Dekl. Sumnan saknas ma dekl. saknas ma dekl.

9. Leksaker: dockor och djur 44 - 107 151 29 - 71 100 10. Tält 45 - 18 63 71 - 29 100 11. Termosflaskor o. terrnoskannor 20 1 24 45 45 2 53 100 12. Kylskåp _ _ 90 90 - - 100 100 13. Skivspelare - - 73 73 - - 100 100 14. Stillbildskameror - - 86 86 -- - 100 100 15. Hårspray, hårfixativ - - 38 38 - - 100 100

271 72 482 825 33 9 58 100

gett någon upplysning om fabrikanten men mentet beräknas Petfood, Tre Kök och däremot om ursprungslandet. För att un- Skaraborgs Slakteri svara för cirka 90 derlätta lokaliseringen av dessa artiklar procent av marknaden. När det gäller de har därför ursprungslandet angetts. torkade varorna har Doggy cirka 60 pro- Inom det konserverade hundmatssorti- cent och Petfood cirka 15 procent.

Hundmat

Varumärke Artikel Varuslag Varudeklaration T-:torkad Kzkonserverad Fzfryst Bröderna Aarsaeter Doggens Kennelfisk T VDN Lekkerbisken T VDN Akita-Produkter Akita Dogfisk T VDN Amerikansk import Ken-L-ration treats T Annan dekl. Astra-Ewas Pris T - Pris Hundmat T VDN Pris Välling T VDN Cibus-Produkter Jyckens hundmat F VDN Dansk import Ken-L-Hundburgare K Annan dekl. Ken-L-Hundburgare T Annan dekl_ Engelsk import Lowes Wholemeal T Annan dekl_ Lowes Meat chips T Annan dekl. L0wes Catta T Annan dekl.

(Alana

Low_e”s Champion Mixbar T Annan dekl.

Bomo T Annan dekl. Boys kex T Annan dekl. Flavor snacks T Annan dekl. JOCK . K Annan dekl. Kennomeat K Annan dekl. Kibbled Biscuits sportmix T Annan dekl. Lucky Rabbifn chicken K Annan dekl. Milkbone Flavor Snacks T - Partner T Annan dekl. Pointers kex T Annan dekl.

120 SOU 1973: 20

Hundmat forts)

Varumärke Artikel Varuslag Varudeklaration

T - Sherleys minibone Skeppskcx T Annan dekl. Sportnicks T Annan dekl. Top Dog T Annan dekl. Wilsons Dog Meal T Annan dekl. T - Vims Dog meal Entwistles Ltd Laika hundkex T VDN Eslövs Slakteri Pia köttfärs K VDN Farmek Skall F VDN Fransk import Royal Canin T Annan dekl.

Harald Fors & C0 Fors hundpellets T VDN AB Hammenhögs frö Maxi T Annan dekl. Maxi hundvälling T Annan dekl. Holländsk import Bongo T Annan dekl_ Bongo Dinner T Annan dekl. Bongo Köttärningar T Annan dekl. Hols Donation T Annan dekl. Hällöfisk Favorit Hundmat F VDN Favorit Hundmat med kycklingkött F VDN J 0hnssons Vax Bravo T VDN Bravo K VDN Kanademisk iTUPOIT Triumf T Annan dekl. Triumf Beef K Annan dekl. Triumf Chicken K Annan dekl. Triumf Hårdkex T Annan dekl. Kooperativa Förbundet Pia Hundmat K VDN Pia kost K VDN Bengt Löfqvist Spratts Bronio T Annan dekl. Spratts Cruckles T Annan dekl. Spratts Ovaler T Annan dekl. Spratts Top Dog T Annan dekl. Pe1f00d Frolic, 3 sorter T Annan dekl. Lassie kött, 2 sorter K Annan dekl. Lassie fisk K Annan dekl. Pal, 2 sorter K Annan dekl. Trofast med lever K Annan dekl. Snap K Annan dekl. Snap tuppbit T Annan dekl. Reymcrsholm Friskis köttmiddag T VDN import från USA Friskis Valpkost T Annan dekl. Servosan Spurt K VDN Skaraborgs slakteri wift K Annan dekl, Slakteriförbundet skall T VDN

Tre Kök Hundkäk K Annan dekl. Hundmiddag K Annan dekl. Vov Hundmat K VDN Vov Hundfisk T Annan dekl. Vov Fullkost T Annan dekl. Bror Wallström Doggy Foder F VDN Doggy Hundfisk T VDN Doggy tuggmål T VDN

Frans Witte Båtsman hundfisk T VDN Överland Överlands aptitflingor T VDN

SOU 1973: 20 121

5.2.2 Kattmat mer exklusiva varianter vilka saluförs av

specialaffärer. Även här gäller att ur- Varugruppen kattmat indelas efter deklarasprungslandet i vissa fall angetts i stället tionema i: för fabrikantens eller importörens namn. Marknaden inom det konserverade sorti- Med VDN-deklaration 3 artiklar mentet delas till cirka 95 procent mellan Med annan varudeklaration 23 ,, Utan varudeklaration OTA/Norelid, Felix/Reymersholm och Tre 2 n Kök. Av det torkade sortimentet kommer Summa 28 n över 90 procent från Felix/Reymersholm. Ser man till den totala marknaden för katt- Inom kattmatssortimentet förekommer mat svarar Tre Kök för drygt 30 procent.

Kattmat

Varumärke Artikel Varuslag Varudeklaration T:torkad Kzkonserverad Fzfryst Astra-Ewos Prisse Kattmat T VDN

Engelsk import Katto meat K - Lowes meat for cats K - Lucky Clipper K Annan dekl. Lucky Chicken K Annan dekl. _ Lucky Solomom K Annan dekl. Eslövs Slakteri Mia Färs K VDN Felix Purina T Annan dekl. Guwa Sundi Kattmat K Annan dekl. Holländsk import T Annan dekl.

Ilâonakatt lrn T Axman dekl.

Hällöfisk Favorit Kattmat F VDN Bengt Löfqvist Spratts Top Cat K Annan dekl_

OTA/Norelid Pussi aptitbullar fisk K Annan dekl. Pussi aptitbullar lever K Annan dekl, Pussikatt med kött K Annan dekl. Petfood Kit-E-kat fisk K Annan dekl. Kit-E-kat kött K Annan dekl_

Spinn K Annan dekl.

Whiskas K Annan dekl. Reymersholm Friskis kycklingrniddag T Annan dekl_ Friskis levermiddag T Annan dekl_ Friskis fiskmiddag T Annan dekl_ Katts K Annan dekl. Skaraborgs Slakteri Wist K Annan den_ Starkist food 9 liv K Annan den_ Tre Kök Kattens middag med fisk K Annan dekl_ Mia!! K Annan dekl.

5.2.3 Strykjärn. tillhör Strykjärn de varugrupper där det omfattar stått till några till

Varuförteckningen inte_ buds möjligheter

Med Vnndeklaraüon 15 artiklar sortimentsfördelmng. Det är troligt att de Med annan varudeklaration - mer allmänt bekanta varumärkena svarar för

Utan varudeklaration 34 _., huvudparten av försäljningen. Samma

järn tekniskt sett kan förekomma under Summa 49 n flera varubeteckningar.

SOU 1973: 20

Strykjärn 5.2.4 Vardagsporslin

Varumärke Artikel Varudekla- I varugruppen vardagsporslin ingår

ration Med VDN-deklaration 94 artiklar AEG Brilliant VDN Med annan varudeklaration - DBS VDN Utan varudeklaration 5 ,, Perfect E Perfect L VDN Summa 99 ,, Calor llA

Egid BD 40 BD 41 ||| Som framgår av den följande varulistan

l förekommer på marknaden ett rikhaltigt EWS BA 02 urval av importerat Vardagsporslin. Bort- 8 I Flamingo sett från de angivna större fabrikaten väx- General Electric FD 108 lar därför sammansättningen av markna- FD 109 T

lill

FD 141 dens sortiment inom relativt korta tids- FD 161 intervall. Med något undantag (se varulis- HDF 451-30 l tan) saknar de importerade märkena upp-

Hoover 4005 gifter om varuinformation. 4404 Enligt uppskattningar av fackmän i Husqvarna 3406100-04 branschen svarar koncernföretagen Rör- 3406 100-14

zzzzzz

llêââáêâll

3406 1 02-44- 54 strands Porslinsfabrik och Gefle Porslins- 3406150 fabrik för cirka 25 procent av försälj- Jegid/Acosta Bu 18 ningen och är därigenom störst. Gustavs- Bu 28 bergs Fabriker kommer därnäst, men har Bu 12 Bu 26 en betydligt lägre marknadsandel.

Murphy Richards DL/10 NL/10

llll

STAS Vardagsporslin

ESJ Varumärke Artikel Varu- Philips Ha 2752 dekla- HD 1121 ration HD 1122

zzzzz

HD 1123

lll§§§§§l

HD 1126 Arabia Diverse dekorer VDN

HD 1127 Deco Keramik- HD 1203 fabrik Brunt lergods VDN HD 1205 Brunt stengods VDN HD 1209 VDN Brun-gul glasyr ”Rowenta DA 01 Gabrielverken Gul glasyr VDN DA 03 E 6510 I z Gefle Porslins- E 6527 fabrik Arkad VDN

III|§II

E 6528 Bandorra VDN LA 01 Blå Blomster VDN LA 02 Boj VDN Ek VDN Siemens TB 21 Groblad VDN B 22 II Korall VDN Sunbeam GS 23 Kosmos VDN SD 30 Malin VDN

XSS 23 W lll Mantil] VDN

Spets VDN

Gustavsbergs Fabriker Adam VDN Anita VDN Allmoge VDN Blomsterpottor VDN

SOU 1973: 20 123

Vardagsporslin (forts) Vardagsporslin (forts)

Varumärke Artikel Varu- Varumärke Artikel Varudekla- deklaration ration

Gustavsbergs Blå Aster VDN Rörstrands Fabriker (forts.) Blå Blom VDN Porslinsfabrik Agda VDN Bo VDN Amanda VDN Bodega VDN Augusta VDN Brun Fasan VDN Carmen VDN Bruno VDN Florence VDN Bäcken VDN Forma VDN Coq VDN Grön Anna VDN Dresden VDN Josefina VDN Emma Brun VDN Karolina VDN Emma Grön VDN Kim VDN Entré VDN Koka blå VDN Eros VDN Mon Amie VDN Fjäll VDN Texas VDN Fleur VDN Tre-klang VDN Flower VDN Tuna VDN Gourmettallrikar VDN . Gmdstâmpei Steninge .Lervarufabrik AB VDN

ibotten VDN Bodega

Kajsa VDN Sverige VDN

Heja

Hyarter VDN Zeh. Scherzer Husar VDN Västtyskland Brun glasyr VDN Japan VDN Blomdekor VDN Juliana VDN Fältspatsporslin VDN Karin VDN Krokus VDN Malin VDN VDN Därutöver tillkommer ett stort antal im-

Mgissen

Mattkärl VDN Nämporterade produkter ej VDN-märkta. Odekorerade A VDN Odekorerade “as b.. °r t- ex LI VDN Odekorerade LL VDN Odekorerade LF VDN Copeland spode England Flintporslin Odekorerade SA VDN Denbys England Stengods Odekorerade SE VDN Royal Albert England Benporslin Olivia VDN Den Kongelige Danmark Primens VDN Knabsbruk Danmark Stengods Prunus VDN Krautheim Tyskland Fältspat Regina VDN Rosenthal Tyskland Fältspat Rosa VDN Rosen brun VDN S Rbb l D - e 5.2.5 Trikaunderplagg

Tâiââi gbg

Tema - Terra VDN Beträffande trikåplaggen har det visat sig i Tesil VDN - - oöverstigligt knap-

praktiken_ dessutom

VDN

Vardag ocli.

Vem VDN past meningsfullt att uppstalla regelratta va»

Yerdi VDN med

ruförteckningar analogt övriga grup- Anglar mms dom VDN per. De viktigaste orsakerna till detta är Höganäs Blått stengods VDN a) det stora antalet artiklar Brunt stengods VDN . b d ) h.. oga lmpmtan d 1 e en

Grönt stengods VDN el?

Johanna VDN c) artiklarnas anonymitet Matilda VDN d) kort livslängd på. grund av m0debeto› AB Jie Johnson Lergods VDN nad inriktning_ Nittsiö r Modeväxlingarna är dock större för yt- 6064 : terplagg (jämför varugrupp 5.2.6) än för 6068 -innerplagg.

124 SOU 1973: 20

Sedan dessa omständigheter konstaterats underplagg märks medelst VDN-deklaraefter kontakter i fabrikant- och detaljist- tion kompletterad med KF:s Varuinformaledet har ett mer summariskt tillvägagångs- tion. sätt använts för att beskriva förhållandena sammansättningen av en komplett grosvarudeklareringen utan kvantifiering. sistkollektion varierar efter företagets storkring Uppgifterna har erhållits efter omfattande lek och sortimentsinriktning. Hos en större intervjuer och varustudier hos några av de grossist omfattar sortimentet av trikåunderstörsta textilgrossisterna. Resultaten bygger plagg ett femtiotal artiklar, vilka delvis förockså på uppgifter från KF:s textillabora- nyas successivt. Varugruppen är dock inte torium. har det varit möjligt att lika modebetonad som vissa andra textil- Därigenom få en överblick över den totala marknads- varugrupper. situationen, dvs. med samtidig hänsyn till Följande svenska företag tillämpar VDNantalet artiklar och deras märkning samt normer för trikåunderplagg: till importandelen. På grund av modeinsla- Borens Trikåfabrik get förändras sortimentet ständigt. Detta Borgstena Trikåfabrik förhållande medför ändrade förutsättningar Frans Brunke för varudeklarering, t. ex. genom utbyte av Eiser leverantörer, såväl inhemska som utländs- AB Trikåfabriken Elit ka. Rent tekniskt medför de snabba sor- AB Floby Silketrikå timentsförändringarna stora problem vid Fritsla Trikåstickeri AB införande av nya deklarationsvärden. Den- M K Furens Konfektion AB na situation avser de normer som gäller AB Ljungby Trikåindustrier för komplett VDN-deklaration inom denna Malmö Mekaniska (MMT) varugrupp. Bl. a. innehåller VDN-deklara- Rosens Trikåindustri AB tionen uppgifter om Skötselråd. Vidare till- SIA lämpar vissa garnfabrikanter, även utländs- Stockhaus & Co ka, varuinformation om garnets egenska- Ludwig Wigarts. per. Sammanfattningsvis förekommer följande former av varudeklaration, delvis flera i 5.2.6 Trikåytterplagg kombination på samma plagg. 1. Komplett VDN-deklaration för trikå- I varugruppen trikåytterplagg ingår tröjor, underplagg frân en del svenska fabrikanter. jumprar, pullovers och liknande varor. Des- 2. Varudeklaration från utländska garn- sa är mer modebetonade än exempelvis trifabrikanter. kâunderplagg varigenom VDN-märkning 3. Skötselråd (råd angående tvätt och efter löpande undersökningar ställer sig restrykning). lativt kostsam. I övrigt är märkningssituaa) VDN. tionen densamma som gäller underplaggen. b) Andra Skötselråd, svenska. Det förekommer således c) Andra Skötselråd, utländska. 1. Komplett VDN-deklaration Någon möjlighet att kvantifiera upplys- 2. Varudeklaration från utländska garni ningarna har dock av nämnda skäl inte fabrikanter förelegat. 3. Skötselråd Av vad som framgått vid undersökningen a) VDN i grossistledet är varudeklarationer relativt b) Andra skötselråd, svenska bl. a. med hänsyn till sortiments- c) Andra skötselråd, utländska. ovanliga Däremot är de flesta trikå- De större grossisternas kollektioner omförnyelsen. försedda med Skötselråd. Denna fattar i stort sett nya artiklar för varje underplagg märkning ombesörjes till stor del av gros- säsong, och byts alltså ut två gånger om sisten, även för importvaror. KF:s trikå- året bortsett från ett mindre antal stan-

SOU 1973: 20 125

dardartiklar. Totalt uppgår nyheterna till Sp iii/sängar 250-350 artiklar per âr för en grossist inom yttertrikåsortimentet (dam-i-herr-l- Varumärke Artikel Varubarn). deklaration KF kompletterar VDN-deklarationen med egen varuinformation. AB Sängfabriken Sängfa nr 309 VDN Följande svenska företag tillämpar VDN- Bröderna Jonssons Lidhult nr 10/56 VDN normer för trikâytterplagg: Bröderna Karlsson Camilla VDN Borens Trikåfabrik Fabriks AB Isac- AB Folke Eckerström sönerna Fabis nr ll VDN Eiser Fabis nr 62 VDN AB Frölunda Hemindustri Fabis nr 72 VDN AB Sven Gulin IKEA Crib VDN Gullet 70 VDN Algot Johansson AB Gulliver 1 Wasa Trikå AB Per VDN Ludwig Wigarts. Kaxholmens Sängfabrik Ulla VDN

Kooperativa Förbundet Anna VDN 5.2.7 Spjälsängar Elisabeth VDN Karin VDN I redovisningen av varugruppen spjälsängar Kjell VDN

(för småbarn) ingår Lammhults Möbler Kubik VDN Växa med läxa VDN Med VDN-deklaration 25 artiklar Lennart Gunnars- Med annan varudeklaration - son VDN LG-sängen Utan varudeklaration 1 ,, Sandelins SnickerierSussi VDN

Sängindustri Sig Sigo VDN Summa 26 ,, Trämanufaktur Träman 135 P VDN Träman 135 R VDN Som framgår av sammanställningen är Träman 138 P VDN Träman 139 P VDN VDN-deklareringen så gott som totalt ge- Träman 140 VDN nomförd. Import från Det har ej gått att erhålla närmare in- Danmark Juno VDN formation om marknadsandelarna utom att IKEA 1 är en av de största leverantörerna. Ej varudeklarerad.

5.2.8 Skötselråd för textilier Det är sålunda inte ovanligt att flera sköt- Förekomsten av olika slags märkning i selrâd förekommer på samma plagg. samband med Skötselråd har studerats me- Följande kombinationer har observerats: delst inventeringar i några större detaljist- fastsydd VDN-etikett enheter. I dessa studier ingår etikett med annat skötselrâd varugruppen fastsydd klänningar. löst fastsatt VDN-etikett I tre företag, varav ett varuhus och två löst fastsatt annan etikett olikartade specialaffärer i Stockholm, har fast och lös VDN-etikett

klänningssortimentet genomgåtts. Gransk- fast och lös annan etikett ningen har skett systematiskt genom note- fast VDN-etikett och lös annan etikett ring beträffande vart 50:e, 25:e och 5:e lös VDN-etikett och fast annan etikett plagg. Uppgifterna har omfattat de olika fast VDN-etikett och fast-Hös annan etityper av skötselrâd som kunnat iakttagas. kett

126 SOU 1973: 20

Förekomsten av skötselråd i klänningar, antal

Material Typ av Skötselråd

Fast Lös Fast+lös Fast Fast Fast-Hös Lös VDN Omärkt Summa -Ã- *m* Annan VDN VDN+ VDN+ +fast VDN Annan VDN Annan fast lös annan annan annan+ lös annan

Crimplene 125 150 50 50 100 475 Rayon 75 25 25 125 Övriga syntet 1 080 335 10 50 200 1 675 Okänt mtrl 50 100 50 , 410 610 Summa 50 2 745 50 1 335 170 100 1 000 100 125 1 685 7 360

Förekomsten av Skötselråd i klänningar, procentuell fördelning

lvlaterial Typ av Skötselråd

Fast Lös Fast+lös Fast Fast Fast+1ös Lös VDN Omärkt Summa m??- _mm- Annan VDN VDN+ VDN+ +fast VDN Annan VDN Annan fast lös annan annan annan+ lös annan

Crimplene 26,3 31.6 10,5 10,5 21.1 100,0 60,0 20.0 20,0 100,0 lkayon Ovriga syntet 64,5 20,0 0,6 3,0 1 1,9 100,0 Okänt mtrl 8,2 16,4 8,2 67,2 100,0 Summa 0,7 37,3 0,7 18,1 2,3 1,4 13,6 1,3 1.7 22,9 100,0

plagg utan Skötselråd. har endast observerats engelskspråkiga. Till största delen är märkningen utförd De båda ovanstående tabellerna visar med svensk text eller med symboler för den situation konsumenten hamnar i vid tvättmetod, tvättemperatur eller stryktem- klänningsköp. Den första tabellen anger peratur. Även utländska Skötselråd före- det uppräknade antalet klänningar som inkommer. I samband med undersökningen går i undersökningen, 7360 stycken. Av

SOU 1973: 20 127

dessa är drygt en tredjedel försedd med Leksaker: dockor och djur av mjukt

ett fastsytt tvättrâd av annat slag än VDN. material

Knappt vart femte plagg inkluderar ett

löst fastsatt Skötselråd av annat slag än Varumärke Artikel Varu-

VDN. 23 procent av klänningarna saknar deklaration SkÖtSClfâd.

Tabellerna är också uppdelade på olika Brio Apa 28540

tillverkningsmateriaL Av de mer frekvent 28960

förekommande materialen 28961 är det speciellt 28962 ylleplaggen som saknar skötselråd, 40 pro- 28966

cent av samtliga ylleklänningar. 28967 28985/35 28990 Babydocka 28325 28326 Björn 28500 28807 5.2.9 Leksaker: dockor och djur 28808

28809 28812 Redovisningen innehåller 28813 28815 Med VDN-deklaration 44 artiklar 28817 Med annan varudeklaration - 28826

|l|IIllllllllllllllllllll|I|I||IIIIllllllllllllllllllllllIlI

28946 Utan varudeklaration 107 ,, 28949 28951 Summa 151 ,, 28986/35 Björnfamilj 28829 Björn och hare 28952 Djur 28933 Varugruppen innefattar dockor och djur 28938 av mjukt material, däremot inte sådana av 28943 Elefant 28941 gummi eller vinyl eller med huvud av mjuk- Hare 28912 plast. Hund 28541 I antalet redovisade artiklar har likartade 28542 28543 sorter inte specialredovisats, eftersom sorti- 28736 mentet är synnerligen rikhaltigt och skill- 28824 naden mellan enheterna För full- 28828 obetydlig. 28917 ständighetens skull har antalet likartade va- 28937 rianter angivits för varje artikel, t. ex. björn 28975 28976 10 sorter. 28977 Av de VDN-deklarerade 44 artiklarna är 28978 15 dessutom försedda med en annan form 28979 28980 av deklaration. Denna visar resultatet av 28981 provtagningar för den anglo-amerikanska Kastdocka 28300 marknaden 28303 där det tillämpas mycket stränga 28304 bedömningar angående t. ex. brännbarhet. 28328

Utöver märkningen Katt 28737 enligt VDN-normerna för leksaker även tvättråd 28920/22 förekommer på Katter 28785 vissa enheter. Dessa märkningar har i detta Kub 28983/10 Mascotdjur 28730 sammanhang inte registrerats som varude- 28731 klaration. Pudel 28738

Marknadsbilden är mycket diffus bero- Sittdjur 28991 28993 ende på den rika floran av importvaror. 28994 Brio är marknadsledare. Teddybjörn 28530

128 SOU 1973: 20

Leksaker; dockor och djur av mjukt Leksaker; dockor och djur av mjukt

material (forts) material (forts)

Varumärke Artikel Varu- Varumärke Artikel Varu-

dekla- dekla-

ration ration

28531 - 2 sorter - Brio (forts) Margarete Lamm, 28532 - Steiffs Ltd 3 sorter - Lejon, - 3 sorter - TV-Djur 28995/3 (Brio) (forts.) Leopard, - Marsvin - TV-Elefant 28995/1 -s 4 sorter -

TV-Hund 28995/2 Minidjur,

_ Zouy Brita-dockan -VDN1

rlgrlnky

Björn Fred VDNI

(Brio) Nuâker V P g i a :

Gullis-djur, 3 sorter VDNI _ r, t Kalle VDN1 e.” _

P?”

Kitty VDNI

Rgvgvl

_ Katty VDNI . _. 2 sorter

lslkådljtur,

Kay VDNr “ Lilleman VDNI

Skêrdagâfr

_ Lillemor VDN1

S °d.pa3” t er -

raw

Lotta vom

W; S0 3; _

VDN1

Pussy Tlgirr 4 ter ”

VDN1

Slubby Umr* gg a 25° S” e f _

Softy doll VDNI -- Softy fish VDN1 Wendy Björn Hund - Softy Piggy VDN1

Boston _

T. R. Burde Flera sorter - (lmmm

fått

_ (import) _

Wessman Belin mr: a VDN

från Elefant VDN

Såå/fisk) Sigill

: (import Irland) Elefanten VDN Irländsk - Fredrik VDN Björn Hund - VDN import Hunden Hare VDN

Bröderna Djur av olika sorter - Ess?

Kanlnen VDN Janssons VDN K h d Industri

Mlilrasânulgraârfrlkie VDN

Björn, 6 sorter VDN Nottan VDN Kooperativa Förbundet Boll VDN Peter VDN

(import) Elefant, 3 sorter VDN Pia VDN Hund, 4 sorter VDN Ponnyhästen VDN

Kanin, 3 sorter VDN Tilta VDN

Katt VDN Knaskatten VDN

Kastdocka VDN Ludvig Emil VDN AB Merimex Merimex, flera sorter VDN Wigardt Ida VDN sorter - Amico, flera sorter VDN _Ytterligare

Sköldpaddan Plapperle, 3 sorter VDN (Harald 6 sorter VDN

Schlummerle,

wemerle 2 Sorter VDN Dessutom förekommer annan varudekla-

r-srglgggärg

_ ration i form av tvättrâd, men dessa har ej Margareta Apa, 3 sorter Ltd 10 sorter - i text-

Steirff Björn, medtagits i förteckningen. Se i övrigt

2 Sorter _ (Brw) Elmrre kommentarer till leksaker. Elefant, 3 sorter

Fingerdjur, 4 sorter

Fisk, 2 sorter 5.2.10 Tält Fågel, 12 sorter Groda, 2 sorter Hare, 6 sorter I varugruppen ingår fribärande tält (stativ-

Hund, 9 sorter och tält), ryggåstält fjälltält. Fördelningen Igelkott efter varuinformation: Kasperdjur och dockor,

l7 sorter Katt, 6 sorter 1 VDN + annan deklaration.

9-SOU 1973: 20 129

Med VDN-deklaration 45 artiklar Tält (forts)

Med annan varudeklaration - Varumärke Artikel Varu- Utan varudeklaration 18 ,, dekla-

ration Summa 63 ,,

- Orginal 70 Av hela marknaden har koncernföretagen Räven

Jofa cirka 35 procent och ABC 30 procent. Jofa Starivtält är den största tillverkaren av Amazon VDN Fjällräven Canaria 1252 VDN fjälltält. Rhodos De Luxe VDN Duo VDN Familje VDN Tält Kvartett VDN Original VDN Varumärke Artikel Varu- Terrass VDN dekla- Villa VDN ration Ryggâstälz California VDN ABC- Starivtäll California De Luxe VDN Fabrikerna ABC nr 35200 VDN Duett VDN Canaria 1300 VDN Trio VDN 35201 - F jälltält Iglo Konkurrens 35038 - Dovrebu - 35043 - Finsebu -

Malaga De Luxe 35197 VDN Kooperativa Stativrält Palermo 35248 VDN Förbundet Canaria 2000 VDN Palma 2000 35250 VDN - Hel sport Rimini 35225 VDN Turisttält VDN Riviera luxe 35236 VDN Turist luxe 35044 VDN Wrigstads szativtält 35045 VDN Canaria 602 VDN Verona 35245 VDN 902 VDN Fjälltäh turisttält VDN 35063 - Barnstuga Dovrebu 35920 - 35927 - 35924 - 5.2.11 Termosflaskor och termoskannor Fuige bu Bull 35060 - Hunting I varuförteckningen ingår AB Elof Staliwäll Malmberg Camping Campers 1240 VDN Med VDN-deklaration 20 artiklar Nallo 1215 VDN Med annan varudeklaration l ,, 1216 VDN 1217 VDN Utan varudeklaration 24 ,.

F jälltält Tarfala Extra 1234 VDN Summa 45 ,, 1235 VDN 1236 VDN 1237 VDN Utöver den angivna svenska produktio-

Tarfala Original 1230 VDN nen förekommer även import, från speciellt 1231 VDN Japan. Dessa relativt obetydliga enheter i 1232 VDN 1233 VDN sortimentet saknar i regel varudeklaration. Srativtälr Mamaia 1416 VDN 1427 VDN Ternzosflaskor och termoskannor

Vibosam 1426 VDN 1428 VDN Varumärke Artikel Varu- Vibo 1404 VDN deklaration Fjällräven F jälltält

Med VDN-deklaration - Termosflaskor och termoskannor (forts) Med annan varudeklaration -- Varumärke Artikel Varu- Utan varudeklaration 90 artiklar deklaration Summa 90 n

AB Falkenplast flera sorter VDN Continental VDN Det har varit omöjligt att erhålla upp- NK-Turitz gifter om marknadsandelar beträffande Einar Gyllen- Alfi hammar Ikara konsumentkapitalvarorna. Terma -

Silbypot

Handels & lngen- Gunda VDN Kylskåp jörsfirma GP Tigerpot VDN

HDF-bolagen Combi VDN Varumärke Artikel Varude- Falken VDN klaration HDF Annan saknas dekl. HDF-kannan - Lene - AEG Santos 135 ES - Santos 140 Silverpot Ritzi - Santos 160 Santos 160 ES Husqvarna Borst- Signatur VDN Santos 160 EST fabrik Siluett VDN Atlas AKG 100 Jönköping Vacuum- June Carafe VDN AKGC 53 industri June Combi VDN AKGD 73 June Escort VDN AKGF 48 June Facett VDN MGOD June Formula VDN June Minett VDN Bauknekt T- l 37/71 June Minette VDN Bosch 140 E June Sonett VDN 140 T 140 TF Kooperativa Förbundet Gunda VDN 140 V 160 E Nilsjohan Kaffe Siesta 160 EG nr C 2738 - 160 EI Kaffe Siesta 160 TG nr C 2785 - 240 SG Sissi B 1324 - Sissi Crom Elektrohelios EV 80 C 2704 - KA 63 KG 225B Stockholms - Engelska S 16 KG 325H Järnvaru AB - Engelska S 23 KGE 141 Modernum VDN KGD 201 Strimbolagen KS 362H Termovcrken Kanna 68 VDN KUB 151 Kokhett 40 -- KUB 221 Kokhett 40P - KV 115 Kokhett 93 - Kokhett 144 - Elektrolux RA 10 Kokhett 145 - RA 24 Kokhett 68P VDN RA 36 RA 40MD RF 85/15 RFB 53 RFD 73 5.2.12 Kylskåp RFF 48 RP 121 Inom ut- RW 40 varugruppen förekommer numera RWB 53 arbetade VDN-normer men de hade ännu RWB 73 i handeln. Förteckningen RFD 53 ej börjat tillämpas upptar Frigor Foster

SOU 1973: 20 131

Kylskåp (forts) Kylskåp (forts)

Varumärke Artikel Varude- Varumärke Artikel Varudeklaration klaration saknas saknas

Hindus IK 115 Siemens (forts.) KT 1420 Rosenlew RUJ 165 ?å IK 220 Svenska KPO 65 Esso/UPO KPO 100 Hoover 6022 K 6022 KA Transfer E-160 6012 MA 6022 R 52.13 Skivspelare å 6062 R _ _ ._ Den

Husqvarna A 200 redovisade varulistan upptar utover

FK 140 varumarke och artikelbeteckning uppgifter IK 140 om tillverkarens alternativt återförsäljarens

namn. underlättas

åKS

H Därigenom identifiering- KS 375 Avocado en av de i många fall, utom för expertledet, Håkansson IK 115 relativt okända varumärkena. Indesit 140 S0 Varulistan upptar 144 LL LB Med VDN-deklaration --

130 1 0 S - -

Med annan varudeklaration 250 S _ _ Utan varudeklaration 73 artiklar Kockums Bygginkyl_ 160 KPS K 201 Summa 73 _, K 208 K 211 K 251 Det bör noteras att olika varumärken

§11:

kan

na samma

chassina varierar. slagFsulw/.erlâ o jan e midanbdäremot ina ioner

Linde LKS 1600 ELA H u orn

LKS 1500 ELAV har konstaterats, men det bor papekas att 5 2400 V hos dessa. det inte gäller alla modeller Osby 1451 Crosby _ _ _ DUAL finns 1 Grundig oc h Centrum Philips 901 140 1 LENCO ,, Leak GARRARD ,, Luxor och Skantic

i

HW 241 1 PHILIPS u

Dux_

BSR ,, Radionette, Ferguson Siemens KE 1420 KE 1630 och Luma

Skivspelare

Varumärke Tillverkare/Återförsäljare Artikel Varudeklaration saknas

AR NASAB ARX Beo Bang & Olufsen Beogram 1001 1202 3000 4000 Centrum Centrum Radio 1214 1218 1219

132 SOU 1973: 20

Skivspelare (forts) i

Varumärke Tillverkare/Återförsäljare Artikel Varudeklara-

tion saknas

Connaisseur Septon Electronic AB BD 2 Dual Tolona HiFi AB 1214 1218 1229 Dux Dux Radio AB Dux Sound Project 8535 8540 Elac Martin Persson Miracord 50H 77OH 610 660

Empire Original Sound AB Trubadur Ariston Era Audio 444 666 Mk6 Era Lab Ljudâtergivning AB LAB 80

Ferguson Thorn Ferguson Radio AB 3419 3434 Garrard Rank Arena AB AP 76 SP25Mk 111 Zero 100 Grundig Svenska Grundig AB PS 7 E PS 60 lnertia Inertia Industri AB BDT Typ 1 Leak Rank Audiosonic AB Delta L 75 Truspeed Lenco Rydin/RTM Int AB L 75 L 85 705 725 B55 L 78 Luma Kooperativa Förbundet LE 250 Luxor Luxor Industri AB 421 l 4221 Micro Svenska Audioproduktion AB MR 111 Perpctuum-Ebner Saba Radio Products AB PE 2020 Philips Svenska AB Philips 22GA 212 22GA 308 GA 202 GA 104 Pioneer Pioneer Electric Sv AB PL-12D PL-15C PL-A35 PL-61 Radionette Radionette Skandinavisk LIiFi 4000 Teleindustri AB Renn IKEA Professional Micromatic Skantic Skantic Industri AB 4211 4221 Sv413 Sk07l3 Sk4221

SOU 1973: 20 133

Skivspelare (forts)

Varumärke Tillverkare/Återförsäljare Artikel

tion sa nas Varudiklara-

Sonate Elram AB HiFi Sonate Sonab AB Sonab 55S 85S Sony Gylling Hem-Elektronik AB PS 2250 PS 5520 PS 230 Thorens Elfa Radio & Television AB TD 125AB TD 15OAB MK ll VM Original Sound AB 1586 Wharfedale Rank Audiosonic AB Linton Transcriptor Audio-Tronic Hydraulic Reference Turntable Saturne

52.14 Stillbildskameror Stillbildvkameror (forts)

Artikel omfattar

;gråa

Varuförteckningen

äâçágân

Sa as k Med VDN-deklaration _ Med annan varudeklaration - Be & Rouemex SL 35 Utan varudeklaration 86 artiklar Howell Rolleiflex SL 25 L_ (forts.) Rolleiflex VB Tele Rolleiflex Summa 86 Brodd- Ifbaflex TL 1000 man Vid kontakter med detaljistledet har det 0 . Canon E

f ram ommi k .t a tt d en se e iva l kt. f.. .T Canodate_

orsa ;ningen Canomatlc M 70 är utbredd inom branschen. Canon EX Canon Fl Canonet FT QL

Stillbildskameror

8232::

Canonet 28 Varu- Artikel Varude- Canonet QL 17 märke klaration Canonet QL 19 sak” Kodak Hasselblad 500 C/M Hasselblad 500 EL/M Agfa Agfa matic 100 Hasselblad 500 EL/ Agfa matic 126 70 M 200 Sensor Hasselblad SWC

Optima

Optima Sensor Instamatic 100

500 Selektronic Senior Instamatic 200 Selektronic S Senior Instamatic 300 Silette LK Sensor Instamatic 400 Bell & 1000 DTL Wamam 50° Mamiya H°W°l1 C 330 Konica Konica autoreflex A

MamlYa

C 220 Konica autoreflex T

Mamlya

MamlYa/Sehol Auto Konica C 35 Auto Konica C 35 V

R o ei )l(lT_Ll6 S . .

Leica M5

Rollei 35 Leica

Rollei B Leicaflex SL Rolleiflex ZÅF/ZÅF Minolta Minolta 16M6-S Rolleiflex T Minolta 16 QT

134 SOU 1973: 20

Srillbildskanzeror (forts) och Pierre Robert. Enligt detaljistintervjuer

är Miss Spray Net från Helene Curtis den Varu- Artikel Varudemest sålda artikeln följd av Go Gay (Hemärke klaration saknas lene Curtis) och Elnett (Cosm. France).

H årspray, hårfixari v Minolta Minolta Autopack 600X (forts.) Minolta AL-F Minolta Hi-Matic E Varumärke Artikel Varude- Minolta Hi-Matic F klaration Minolta Hi-Matic S saknas

Minolta SR-T 101

Nikon II Avon Scented Hair Spray Calypso Nikon Nikon F Barnängen Shantung Hair Spray Nikon F2 Nikon F2 Photomatic Bröderna Vivante Nikon Photomatic Berner XZ Hårspray

FTN Breck Lady Manhattan Nikkormat FTN Miss Breck

Olympus Olympus 35 ECR Catzy/Snitts Snitts Hårspray Olympus FTL Cosmetique Cadonett Olympus Pen EE-Z France Elnett Olympus Pen EES-Z Olympus RC Elizabeth Olympus Trip 35 Arden Blue Grass

Pentax Pentax 6 7 Gema Charm Hårspray Pentax ES Glimor Familje Pentax Spotmatic II Hårspray Polaroid Glimor Romance Colour pack 80 Colour pack Ill Glimset Hårspray Polaroid 320 Glimset Hårspray Polaroid 330 De Luxe Polaroid 340 Grandessa Polaroid 350 Ung o Mjuk Polaroid Swinger Gibbs Sunsilk Polaroid Zip Helene Bain Dor Practica Practica LLC Curtis Feminique Practica LTL Go Gay Riccoh Riccoh 500 G Miss Spray Net Singlex TLS Silkelena Tanbark Universa Universa Interflex TL Helios Helena Hector Yashica Yashica Elektro 35 Yashica Elektro 35CC Jane Hellen James Lilla klara Yashica Elektro 35GTS Anders Yashica TL Electro X Herdin Jr Dalia

Lancome Laque Traitante

52.15 hårfixativ Lasting Ekopé Hairspray Hårspray, Ekopé Inn Hairspray

I redovisningen ingår endast aerosolförpack- Mölnlycke V05 Hårspray

ningar: Pierre Naturell Hairspray Robert Original PR For Men Med VDN-deklaration - Revlon Satin Set Med annan varudeklaration -

38 artiklar Parfymeri Utan varudeklaration Trading Tabac Groom Spray

Summa 38 ,, Wella Wella Hårspray

White Horse White Horse Hair Control Marknaden täcks till 75 procent av Cos- YVY Yvyset Hair Spray metique France, Helene Curtis, Jane Hellen

SOU 1973: 20 135

Bilaga 6 Hearings och skriftliga yttranden

I syfte att erhålla synpunkter inom ramen nu färdiga och deklarationsarbetet skulle för utredningsarbetet har utredningen tagit närmast fortsätta med hårvårdsmedel. kontakt med ett antal organisationer och Tandkrämsfabrikanterna inom KTF skulinstitutioner. VU redovisar kronologiskt le även utarbeta en egenskapsdeklaration framkomna synpunkter i två avdelningar, för tandkräm, främst med avseende på I och II. Avdelning I omfattar justerade Man inväntade en engelsk unslipeffekten. intervjusvar och skriftliga svar på utred- dersökning av slipeffekter. Denna skulle ningens enkät, se utvikningsbladet sist i granskas av svenska tekniker innan den bilagan. Avdelning II innehåller osyste- kunde komma att användas. matiserade synpunkter som framkommit vid F. n. fanns ingen VDN-norm avseende hearings och i skriftliga yttranden till ut- kosmetiska produkter. Anledningen uppredningen. Materialet har varit av stort vär- gavs vara att acceptabla provningsmetoder de som underlag vid utredningens behand- saknades. Svårigheten belystes beträffande ling och lösning av förelagda problem. schampo där en deklaration måste redovisa

schampots egenskaper för varje enskild hår-

typ.

6.1 Hearing Fråga 1 den 2 juni 1972 med företrädare för Dagligvaruleverantörers förbund b) och c) konkurrens och internationell och Kemisk-tekniska Ieverantörförbunder, handel direktören Lars Ekman. Det framhölls att varje krav på produkt Direktör Ekman uppgav att Kemisk-tek- och företag gagnade större företag, framniska leverantörförbundet hade förbättrad förallt internationella företag med vetenkonsumentinfonnation på sitt program. skapliga kontakter och undersökningsresur- Förbundet hade hos varudeklaratio.nsnämn- ser. Enskilda svenska företag med begränden begärt att få deklarationsnormer ut- sade forskningsresurser skulle kunna få arbetade för bl. a. tandkräm och solskydds- svårigheter med ett obligatoriskt system. medel. VDN hade inte lyckats framställa En del importföretag skulle få det svårt. någon sådan norm. KTF började därför Marginella utländska producenter kunde själva i samråd med berörda medlemmar förväntas upphöra att exportera till Svearbeta med innehållsdeklarationer för tand- rige med påföljd att svenska importföretag kräm och transpirationsmedel. Dessa var skull-e få problem.

136 SOU 1973: 20

Ekman att vissa utländska före- ning med tillåtna och icke tillåtna ingreuppgav informera om dienser samt maximigränser för olika i tag inte önskade produkt-

innehåll. i särskild lista uppräknade råvaror. Huvudingredienser produkten

kunde ändå analyseras fram på teknisk

väg medan andra egenskaper, exempelvis Fråga 3 dofter, inte lät sig analyseras. Inom ke-

misk-tekniska branschen hade man Ekman uppgav att alla företag borde ha börjat större krav och test- intresse av att nyttja en godtagbar norm. ställa på information

resultat från råvaruleverantörerna.

Ekman ansåg att ett obligatorium nöd- Fråga 4 vändigtvis skulle medföra handelshinder

Ekman framhöll att det i en framtid vore dels på grund av varierande märkningsbe-

stämmelser i olika länder, dels med hän- intressant att ställa krav på testprogram

för att en vara skulle få deklareras, t. ex. syn till sprâksvårigheterna. säkerhetstest med avseende på allergier och

d) produktutveckling Minimikrav skulle få effekmiljöeffekter. ter på samtliga under fråga l upptagna Ett obligatorium skulle enligt Ekman troområden, varav strukturomvandling skulle ligen medföra en företagskoncentration och

vara en trolig effekt. en minskning av produktvarianter.

e) och f) prisbildning och företagsstruktur Fråga 5

Det framhölls att små företag skulle drab- Ekman uppgav sig föredra ett system med bas vid obligatorium; strukturförändringar på produktsäkerhet framför även med ett inter- grundkrav skulle bli nödvändiga kvalitetsmärkning. Kvalitetsmärkning inom nationellt deklarationssystem. De stora kemisk-tekniska branschen vore svår att kostnaderna vid deklaration utgjordes av tillämpa på grund av varornas differentieanalys- och testkostnader efter modellen rade användningsområden (t. ex. finns omju större krav, desto större kostnader. 10 olika sorters hudkrämer för olika skulle ställa kring Egenskapsdeklarationer sig användning). En uppenbar svårighet nämndyrbara medan enbart innehållsdeklaratiodes beträffande kvalitetsmärkning av parner skulle medföra begränsade kostnader.

kunde rena inne- fym. Enligt Ekmans mening Ekman menade att det finns risk för hållsdeklarationer vara betydelsefulla geatt läkemedelslagstiftningen hindrade utnom att tillföra framförallt experter, opivecklingen av varudeklarationer. Gränsen nionsbildare (tandläkare, läkare o.s.v.) inmellan kosmetiska artiklar och farmaceuformation. Ekman omtalade att samtliga tiska specialiteter var flytande. Som exemtandkrämsfabrikanter inom KTF frivilligt pel nämndes avgränsningen mellan apotekskommer att innehållsdeklarera tandkräm sålda Selukos och andra mjällschampon. från den 1.7.1972; VDN hade inte kontak- Det är angeläget att en verksam produkt tats i sammanhanget. även kan köpas i närmaste butik i stället

för enbart på apotek. Särskilt på lands-

bygden är detta ett problem. Fråga V2

Ekman uttalade att han kunde tänka sig Fråga 6 obligatorisk deklaration av kosmetikaartik-

för konsu- Ekman framhöll att vidgad användning av lar för att ge bättre möjlighet menter att undvika ämnen för vilka man för konsumenten meningsfulla deklaratio-

att det för när- ner var önskvärd. Goda normer torde är känslig. Ekman uppgav

till EEC-lagstift- kunna utarbetas om samarbete ägde rum varandeuföreligger förslag

SOU 1973:- 20 137

mellan kvalificerade experter hos konsu- Fråga 1 mentverket och experter inom respektive bransch. Konsumentinstitutet har ibland a) och f) Innovationer hos småföretag skulle inte tillvaratagit möjligheterna till expert- förhindras om innovationen innebar att hjälp från näringslivet varför undersök- vissa av produktens egenskaper därigenom ningar för t. ex. ugnsrengöringsmedel och skulle få låga värden. småföretagare som golvvårdsmedel blivit misslyckade. Goda ville testa en ny produkt i liten serie och normer kunde förutsättas bli använda av under kort tid skulle tvingas avstå härifrån samtliga företag; om inte borde ett obliga- vid obligatorium på grund av nödvändigt torium kunna övervägas. analysförfarande och stora kostnader. Ett stort företag, särskilt märkesföretag typ Nils Johan, kunde i stället prova den nya Fråga 7 produkten internt och på så sätt undgå Ekman framhöll att normer för kemisk- småföretagens problem. tekniska produkter helt saknades. Som ett marknadsföringsproblem fram- Ekman ansåg att systemet med jämför- hölls den tänkbara effekten av ett obligaprismärkning på livsmedelsområdet borde torium att uppföljningen av konsumentkombineras med kvalitetsmärkning för att frågor och problem i olika media skulle utjämna jämförprissystemets negativa effek- upphöra i utbyte mot VDN-etiketter. ter på konkurrens och produktutveckling. c) Ett obligatoriskt nationellt system vore Beträffande varudeklarationernas roll i betungande för de svenska exportörer som marknadsföringen uppgav Ekman att man önskade sälja restpartier inom landet. kunde förvänta en förändring av rekla- d) Ett obligatorium fruktade man skulle men under 70-talet; varudeklarationer bor- komma att få effekt av rekommendation de vara till gagn i marknadsföring. att tillverka varor med höga värden. Rekommendationen skulle efter kort tid uppfattas som ett krav med åtföljande norme- Fråga 8 ring och nivellering av varusortimentet. Ekman ansåg inte att hinder borde före- Man framhöll som en risk att en produkt ligga utom beträffande exklusiva kosmetik- som konsumenten nu köper med insikt om serier. att den är dålig och billig skulle vara osäljbar om konsumenten i en skriftlig deklaration skulle få varans dåliga egenskaper bekräftade. Kvalitetsmärkning skulle givetvis i ännu högre grad verka nivelle- 6.2.1 Hearing den 6 juni 1972 med företrärande. dare för Svenska företagare.: riksförbund, Vidare framhölls att ett obligatorium förriksombudsmannen Lennart Jensen-Urstad utsätter normer som med säkerhet kommer och ingenjören Oscar Arntyr (komplettering att vara lika accepterade i en framtid som av bifogat skriftligt svar 6.2.2). vid respektive norms tillkomst. Annars skul- Man uppgav att Svenska företagares riks- le normen komma att verka som en broms förbund representerade omkring 20000 på utvecklingen. En norm enligt vilken egna företagare, såväl producenter som de- man ålades att deklarera måste vara garantaljhandlare, konsulter, läkare m. fl. Till terat fri från fel i varje ögonblick; härvid förbundet var knutna företagare, inte före- erinrades om eldsläckaren som släckte eld tag. Anslutna företagare representerade en- på ett utomordentligt sätt men som samtidast småföretag, främst familjeföretag. Fö- digt utvecklade andra egenskaper av farlig retagen hade till 95 % högst 50 anställda. art. Förbundet bildades år 1951 genom sam- e) Varorna måste bli dyrare. En övermanslagning av lokala företagarföreningar. föring från reklamkontot till kontot för

138 SOU 1973: 20

enbart var inte realistisk. bundet ansåg ligga i näringslivets egna varudeklarationer kunde inte tänkas ut- undersöknings- och prövningsorgan. exem- En varudeklaration för en vara. pelvis kooperationens och ICA-gruppernas göra primärreklam olika prövningsinstitut och i dags- och

veckopressens test samt den prövning av Fråga 2 konsumtionsvaror som sker hos olika in-

att konsumentkunnandet var tresseorganisationer. Förbundet ansåg den- Man ansåg än na typ av test och deklarationer vara av mycket större konsumentutredningen behövde inte mycket stort värde, inte minst därför att föreställt sig. Konsumenterna efter sina behov an- de anslöt till konsumenternas aktuella behjälp att välja varor nat än på områden som gällde deras liv, hov av sakkunnig information.

hälsa eller säkerhet. Där vore deklarationsmotiverad. Alla varor borde märkas plikt med farliga användningsområden (negativa Svenska 6.2.2 Skriftligt yttrande från förebrukssynpunkter). Det nuvarande VDN-syslagares riksförbund. temet kunde kompletteras härmed. Ett 1 Förbundet finner det varken möjligt märkningssystem för buller, typ S-märkning, eller behövligt med ett obligatoriskt deklaefterfrågades. rationssystem omfattande alla saluförda

varor. Fråga 3 a) Ett obligatoriskt deklarationssystem Det skriftliga svaret på frågan grundade sig skulle och i hög grad gynna storföretag på en missuppfattning att ”anmälnings- märkesvarukonservera redan etablerade innebar att etikettera vaplikt” skyldighet ställning på marknaden. företags ”Använder ran med uppgiften ej VDN”. skulle försvåras avseb) Konkurrensen Det måste finnas sanktionsmöjligheter vid värt framförallt för nya företag och för en obligatorisk anmälningsplikt för att den företag som önskar introducera nya proskulle ha effekt. Vem skulle vid anmäldukter. ningsplikt bedöma om tillverkaren angivit c) Ett obligatoriskt deklarationssystem fullgott skäl för att underlåta deklaration? skulle försvåra importen av varor så länge Att överlämna detta problem till ett kondet inte överensstämmer med praxis i resp. sumentverk förordades inte. producentländer. d) Ett obligatorium kan verka norme-

och detta torde rim- Fråga 4 rande på produkterna ma dåligt med konsumenternas behov av Man framhöll att grundkrav av kvalitetsvariation och valfrihet. skäl inte kunde uppställas av andra än e) Ett obligatorium torde fördyra prokonsumenterna själva. Konsumenterna dukterna. skaffade den information om sig själva Storföretag kommer att gynnas av f) varan de behövde. Av säkerhetsskäl borde detta obligatorium och det innebär sålunda förbud införas, vars efterlevnad kontrolen snedvridning av konkurrensen till de lerades, och inte grundkrav i ett VDNsmå företagens nackdel. Man nämnde det olämpliga med system. hängmärkning av flytvästar typ avpassad 2 Ett obligatoriskt varudeklarationssyför personer upp till 50 kg”. Hängmärk- stem kan vara försvarligt när det gäller frå-

ningen försvinner; plikt borde föreligga gor kring liv, hälsa och säkerhet. Begreppet att av säkerhetskäl märka varor på ett dyra produkter är inte entydigt, men om

beständigt sätt. här avses dyra i meningen kräva stora

Svenska företagares riksförbund önskade ekonomiska uppoffringar, är förbundet

betona det stora värde för- dock ännu inte berett att tillstyrka ett obavslutningsvis

SOU 1973: 20 139

ligatoriskt deklarationssystem för denna typ skaper konstaterats göra människan lycklig. av varaktiga konsumtionsvaror eller ka- Ett obligatorium skulle ge en viss stelpitalvaror. Här föreligger redan nu ett het på de under a-d upptagna områdena. omfattande deklarationsförfarande från Effekten på produktutveckling skulle vara producentemas sida vilket torde vara till- olycklig ur samhällsekonomisk synpunkt. fyllest. Det beteende som för tillfället var lämp- 3 Vid en rätt utformning av deklara- ligt och eftersträvansvärt skulle ligga till tionssystemet torde det inte föreligga något grund för normen. Som exempel angavs att behov av en särskild anmälningsplikt för gällande köksstandard verkat direkt hämdem som inte utnyttjar detsamma. En så- mande på produktutvecklingen. De uppdan anmälningsplikt skulle försvåra prov- gifter som skyldigheten omfattade skulle ningar, test och medföra en onödig tids- komma att överbetonas medan de svårutdräkt. mätta egenskaperna skulle komma bort. 4 När det gäller säkerhetsskäl kan man Därigenom skulle kreatörer och produktacceptera att vissa grundkrav skall vara utvecklare styras in pâ de mätbara egenuppfyllda för att en vara skall få dekla- skaperna med negativa effekter på proreras, exempelvis flytvästar, brandsläckare duktutvecklingen som följd. . och liknande. f) Det betonades att byråkratiseringen 5 Nuvarande anser förbun- och pappersexcercisen VDN-system i företagens arbete det vara bra och böra kunna vidareutveck- stadigt ökat. De mindre och medelstora las. En kvalitetsmärkning kan i vissa av- företagen skulle inte klara ytterligare regseenden vara missledande då kraven på ler och pappersexcercis. Småföretagarna kvalitets kan vara ytterst varierande bero- behärskade inte ens att i formulär. fylla ende på nyttjandetid, användningssätt etc. Pålagor i form av deklarationsplikt skulle etc. återverka på och hämma deras produktion. 6 Förbundet finner inte anledning före- Gillberg ansåg att en bedömning av varuslå ytterligare åtgärder i syfte att främja område för varuområde i vart fall måste användning av varudeklarationer, utan an- göras innan obligatorium infördes för nåser att en ökad användning av varudekla- gon varugrupp. rationer kommer som en naturlig följd av marknadens krav. 7 Nuvarande VDN-system är, som ovan Fråga 2 tidigare påpekats, i stort sett bra. Systemet Det framhölls att obligatorisk märkning skulle dock i vissa avseenden väl kunna av hänsyn till liv, hälsa och säkerhet vore kompletteras med brukssynpunkter till vägrimlig. ledning för konsumenterna.

Fråga 3 6.3 Hearing den 7 juni 1972 med företrä- Gillberg hänvisade till sitt svar under fråga dare fär Sveriges marknadsförbund, direk- lf och framhöll att repappersexcercisen tören Jan Gillberg. dan nu var för stor för de mindre företagarna. Fråga I Det framhölls att människor har begrän- Fråga 4 sad förmåga att ta upp information. Med ett obligatorium förelåg stor fara för att Man framhöll att uppställandet av grundmänniskor inte skulle orka tänka på så- krav skulle få en byråkratiseringseffekt. dana egenskaper hos varan som inte dekla- Endast på områden där starka argument rerades, t. ex. skönhetsvärde, vilka egen- för grundkrav kompenserade systemets

140 SOU 1973: 20

t. ex. när säkerhetsrisker före- nen presenterad på för den anpassat sätt nackdelar, kunna och i lämpligt medium. De mindre och låg, borde grundkrav uppställas. medelstora företagen hade dock inte re-

surser att klara ett deklarationsförfarande; Fråga 5 de hade nog av att klara sina affärer.

Gillberg ansåg att kvalitetsmärkning fungerade som konkurrensrestriktion. Endast Fråga 8 några få dominerande företag inom respektive varuområde kva- framhöll att en samordning med skulle kunna uppfylla Gillberg litetskraven. andra länders deklarationssystem var nöd-

vändig.

Fråga 6

Enligt Gillberg borde man få till stånd en 6.4 Hearing den 9 juni 1972 med huvuddiskussion bland företagare och markläraren Alice Melvinger, TCO, ombudsmannadsförare om självsanering av marknadsnen Eva Olsson, LO, pol. mag. Turid Ström, föringen och utökat arbete för goda varu- Hushålls- KF, konsulenten Ingrid Vigant, deklarationer. Marknadsförbundet skulle Iärarnas riksförening, näringskonsulenten intensifiera sitt arbete för att främja en Brita Wallentin, Husmodersförbundet Hem aktiv och saklig information. Åkerman. och Sanzhälle och fil. lic. Brita Vidare framhöll Gillberg att handelns borde försöka få Brita Åkerman önskade att en undersökbranschorganisationer fram och läsbara deklarationer i ning verkställdes angående konsumentens goda samarbete med behov av information och syftet med inleverantörorganisationema. behövde mera varukun- formationen. Hon ansåg att det nuvaran- Butikspersonalen och kännedom om hur de VDN-systemet varit för lite avpassat -skap tillgänglig information skulle läsas för att åtminstone efter varornas olikhet och varierande an-

varufakta borde vara vara mera insatt än konsumenten. vändningsområden; menade att av betydligt mer differentierade. Hon ansåg Gillberg användningen deklarationer skulle om man att svaret på fråga I var beroende av vafrämjas genom faktiska kunde illustrera att let av vara eftersom produkter var olika exempel information verkat och verkar som och marknadsföringen var beroende av objektiv konkurrensmedel. Vidare hänvisade Gill- produktens typ. Brita Åkerman har kom-

en artikel om Consumerism som sitt uttalande genom särskilt yttberg till pletterat författats av marknadsförbundets ordfö- rande till utredningen: Det var otillfreds-

rande Per-Axel Widler och publicerats i ställande att dyka ner mitt i en utredning

nr av tidskriften Den svenska om varudeklarationer. Varudeklarationerna,

11/1970

marknaden. sådana de vuxit fram i Sverige, var en speciell form av information från säljare till

köpare och brukare. Varudeklarations- .Fråga 7 hade under år den nämnden de många att det arbetat ett för brukarna värdefullt ar- Gillberg ansåg gällande systemet gjort verkade bra. Däremot saknades undersök- bete. Den hade bidragit till sanering av

av varifrån konsumenterna hämtade varumarknaden på många områden, hade ningar Såvida sådana undersök- tillverkare medvetna om vilka krav sin information. gjort skulle Visa att t. ex. veckopressens som ställdes på deras produkter och den ningar infom1ation hade det största inflytandet på hade gett vägledning vid köp. Men syste-

skulle VDN-informationen met att arbeta fram varudeklarationer hade konsumenterna, kunna därefter. konsument- visat sig vara komplicerat och tidsödanuttryckas Varje kunde värdet av vissa deklagrupp nås genom att få informatio- de, det informativa

SOU 1973: 20 141

rationer har ifrågasätts. Ska man nu för- för småsaker och detaljer. Då människors. ändra systemet bör man kasta loss från säkerhet och trygghet var ifrågasatt kunde* VDN-normerna och skaffa en överblick fullmakten behöva tillgripas. över alla former av skriftlig information Eva Olsson betonade i anslutning till från säljare till köpare som följer varan fråga Ig att konsumenten hade en annan och börja med det enklaste: varunamn, starkare ställning i köpsituationer då hon fabrikantnamn, och fråga vad detta ger. visste att samtliga varor, t. ex. barn- Sen bör man titta på innehållsdeklarationer, sängar, var VDN-deklarerade; hennes reakbruksanvisningar, skötselanvisningar etc. tion och beteende förändrades. och studera vilken infonnation som behövs Fride Antoni önskade att utredningen om olika varor. I vissa fall är en anvisning kartlade vilka rättigheter och skyldigheter för användningen och skötseln mycket an- som var förenade med deklarationer av gelägnare för brukaren än en fullständig skilda slag. Som exempel nämndes en VDN-deklaration. Man bör ställa frågan mängd varierande deklarationer utanför om vilken information som bör vara obli- VDN-systemet för hund- och kattmat, där gatorisk, av vilka skäl och hur man kan ge företagen undgick VDN:s kostnader och ett frivilligt informationssystem fasta for- kontroll. Av intresse vore att begränsa rätmer. För vissa produkter är det önskvärt tigheten att använda deklarationer som lik» med information enligt ett system, för and- nade VDN:s. ra enligt ett annat. För en hel del produkter kommer man nog fram till att det är Fråga I önskvärt med ett system ungefär som VDN:s. Men om man i en utredning star- a) och b) Eva Olsson framhöll som en tar från nuvarande VDN är det troligt att fördelaktig effekt av obligatorium beträfman kommer att släpa med sig en hel del fande t. ex. sällskapsresor att resebyråernas - och hindras onödigt att ge sig in på marknadsföring måste bli ensartad och att funderingar över nya hittills inte eller mera resebyråerna istället tvingades konkurrera sparsamt använda system för information.” med pris och kvalitet. Turid Ström anslöt sig till Brita Åker- c) och d) Eva Olsson ansåg inte att ett mans uppfattning om svårigheten att disku- obligatorium skulle behöva medföra hantera ett obligatoriums verkningar generellt. delshinder och framhöll att produktutveck- Vidare framhöll Turid Ström att deklara- lingen skulle påverkas positivt. tionssystemet höll på att förändras. Av- e) och f) Eva Olsson framhöll att dyra sikten var att åstadkomma bruks- och an- analyser medförde dyra vanor och svårigvändningsanpassade deklarationer. l ut- heter för småföretag: kostnadskonsekvenvecklingsskedet kunde hon därför endast serna för konsumenten måste övervägas. föreslå införandet av en ramlag efter norsk modell med en fullmakt att föreskriva Fråga 2 obligatorium vid verkligt behov. Man fick då tänka sig en genomgång varuområde Eva Olsson betonade vikten av obligato-för varuområde. Om marknadstäckningen rium på områden som berörde konsumenav ett viktigt område, t.ex. barnsängar, tens liv och hälsa. inte lyckades på frivillig väg, vore fullmak- Alice Melvinger talade för obligatoriumten ett lämpligt instrument. Ett generellt med hänsyn till hälsa och säkerhet, men obligatorium kunde endast appliceras på påtalade problemet att avgöra vad som ett färdigt deklarationssystem som funnit är hälsa och säkerhet. Ett obligatorium sin form. med inbyggda minimikrav förordades; som Brita Wallentin uppgav sig stödja tanken exempel angavs S-märkningen, förenad med på ramlagstiftning som kunde tillgripas förbud mot varor utan godkännande. I den.. vid behov och som inte skulle användas mån ett obligatorium gick att införa be-

142 SOU 1973: 205

och bilar, varor. Varor under sådan nivå var konträffande dyra varor. typ båtar fram- sumenten inte betjänt av. I Sverige var vore det önskvärt för konsumenten, konsumenternas krav höga; därför var tehöll Alice Melvinger. sen att baskrav minskade konsumentens valfrihet en konstruktion. Sådana baskrav Fråga 3 skulle hindra dålig import. Turid Ström förordade anmälningsplikt Brita Wallentin önskade inte att grundsom ett medel att få översikt över mark- krav skulle införas, utan förordade infornaden. Genom skulle man mation utifrån vilken konsumenten hade anmälningarna få kännedom om vilka företag som använ- möjlighet att välja vara efter eget behov. de egna deklarationer, hur dessa skilde sig Konsumenten borde även kunna välja varor från VDN-deklarationerna, varför och till vars kvalitet låg under grundkravsnivån

vilken kostnad. Obligatorium kunde kom- men var billiga. ma att om vi- Alice Melvinger betonade att konsumenövervägas anmälningarna sade att konsumenten inte erhöll ten i större utsträckning borde tilltros väsentlig infonnation om varan de privata att jämföra och bedöma varor. genom möjligheter deklarationerna. Baskrav kunde dock föreligga som rikt-

Eva Olsson ansåg att anmälningsplikt punkt. infor- Eva Olsson i vart fall vore en god problemuppfângande ansåg grundkrav, vid innebära fara för vår mationskanal. obligatorium. Brita Wallentin att hon reagerade internationella handel genom att förhindra upgav mot - Hon Konsumenter borde ha rätt tvånget i en anmälningsplikt. billig import. få fram för varor till Ett önskade beteckningsnormer att välja dåliga låga priser. vara, vad som fick kallas klänning klassificeringssystem var därför att förevarje o.s. v. Man kunde därefter kräva att pro- dra. skulle inom sitt använd- Turid Ström till imdukten fungera såg förhållandet att utarbeta i stor utsträckning som ett komningsområde; beteckningsnor- porten En del av vår immer borde åligga konsumentverket. munikationsproblem. inte komma att påverkas nämnport skulle värt av grundkraven eftersom viss tillverk- Fråga 4 ning redan sker på svensk specifikation. Fride Antoni framhöll att varor som Turid Ström ansåg att ett varudeklarations- Möbelinstitutets skulle driva inte uppfyllde baskraven vid ett obligatosystem typ och åstadkomma rium måste deklareras med uppgift om fram produktutveckling varor marknaden. Grundkrav att de inte uppnått baskravsnivån, såvida bättre på borde anpassas efter använd- de skulle tillåtas förekomma. (baskrav) t.ex. grundkrav för matningsområde, bord, skrivbord o. s. v. Där praktiska och Fråga 6 tekniska svårigheter för att uppställa grundkrav inte mötte vore konsumenten betjänt Eva Olsson framhöll att intensiv uppföljfömtsatt från Konsumentverkets sida krävdes av grundkrav att grundkravsnivån ning sattes relativt för att främja användningen av deklaralågt. Brita Åkerman framhöll att grundkrav tioner. Kostnadsaspekten var viktig i sam- För att få normerna markinte passade för vissa varor, t. ex. tvättma- manhanget. där krävdes annan information. nadstäckande borde nyttjandet av norskiner; skulle baskrav kunna merna inte vara avgiftsbelagt. Kontroll- Möjligen uppställas för normal funktion, d. v. s. att maskinen verksamheten måste antagligen läggas på tvättade utan att plaggen gick sönder. Bas- företagen; den statliga kontrollfunktionen krav som innebar borde inte behöva utsträckas utöver en att produkten fungerade för sitt ändamål kunde uppställas för alla stickprovskontroll för att inte öka kostna-

SOU 1973: 20 143

derna. Förekomsten av KO och Allmänna grundinställning till varudeklarationer. Dereklamationsnämnden kompletterar kontrol- klarationer gav faktaunderlag för reklam. len; vid obligatorium fanns dessutom En förutsättning var dock att deklaratiostraffsanktion. nen gav konsumenten faktisk hjälp i köp- Turid Ström framhöll att kontrollverk- ögonblicket. Den måste uppta sådana samheten måste åläggas företagen. Redan egenskaper hos varan som var relevanta vid tillståndsgivningen borde producentens för konsumenten. Exempelvis ansågs nuvaanalys- och kontrollresurser utrönas; före- rande innehållsdeklarationer för kemisktag utan egna resurser måste köpa dessa tekniska produkter ointressanta som vägtjänster. ledare för konsumenten på grund av sin Brita Åkerman och Eva Olsson ansåg att tekniska inriktning. Restriktioner i form av statliga kontrollmöjligheter måste finnas. deklarationstvång förordades inte i och för Eva Olsson framhöll som exempel heltäc- sig men accepterades på vissa varuområden, kande mattor; en mindre nogräknad pro- t. ex. beträffande säkerhetsprodukter som ducent kunde framställa mattor som till flytvästar samt konsumentkapitalvaror. utseende och pris inte skilde sig från mat- Klinte menade att branschöverenskommeltor av god kvalitet men vars egenskaper ser kunde tänkas ersätta obligatorium, i var undermåliga. vart fall vad gällde konsumentkapitalvaror. I anslutning till fråga 1 c + e framhölls Fråga 7 att obligatorium kunde få till följd att ut- Alice Melvinger önskade få till stånd en ländska företag med marginell export på undersökning, som kunde ge svar på i Sverige antingen lämnade den svenska vilken situation och beträffande vilken vara marknaden eller överlät deklarationsplikkonsumenten skulle ha behövt information, ten till importören. Kostnadsökningen kuninnan man kunde bedöma VDN-systemets de i det senare fallet bli avsevärd. utformning, syfte och roll i marknads- Svaret på fråga 1 d berodde enligt Klinte föringen. på normens aktualitet. En aktuell och re- Fride Antoni betonade svårigheten att få levant norm borde främja produktutveckriktiga svar på sådana frågor. På livs- lingen på varuområdet, medan en föråldrad medelssidan visste man inte varför vissa norm skulle ge motsatt effekt. normer hade marknadstäckning men inte 1 e En eventuell på dyrkostnadsökning andra. Det viktigaste för att få marknads- bara kunde inte tillmätas nåprodukter täckning var enligt Fride Antoni konsu- gon betydelse, däremot på dagligvaror, även menternas efterfrågan på deklarationer. En om var liten, menade kostnadsökningen viktig uppgift var därför att klara av Klinte. Vid obligatorium måste toleranseftersläpningsproblemet, t. ex. frågan om gränser införas så att varje nödvändig förvilka tillsatser och gifter olika varor inne- ändring av innehållet i en vara inte behöll; sådana uppgifter frågade konsumen- hövde innebära ny analys, nya etiketter ten efter för närvarande, men hade dekla- och nya kostnader. rationsverksamheten ännu inte inriktats på. 1 f Klinte ansåg sig inte kunna förutse någon påverkan på företagsstrukturen vid obligatorium.

6.5 Hearing den 20 juni 1972 med företrä- Fråga 2 dare för Svenska reklambyrå/förbundet, di- Klinte menade att obligatorium var acceprektören Bertil Klinte. tabelt beträffande konsumentkapitalvaror, Direktör Klinte framhöll att reklambyrå- försäkringar samt varu- och tjänsteomrâförbundets medlemmar hade en positiv den som berörde liv, hälsa och säkerhet.

144 SOU 1973: 20

4 dets sida inom vissa områden varit kri- Fråga tiska och föreslagit förändringar av varu- Vid frivillig deklaration borde minimistandeklarationssystemet. dard krävas för att en vara skulle få deklareras, enligt Klinte. Detsamma borde vid som var dyr- Detaljhandeln och varufakta obligatorium gälla produkter bara eller där konsumentens liv, hälsa och Detaljhandeln har utomordentligt stort insäkerhet berördes. tresse av att så stor andel som möjligt av ett varusortiment kan redovisas enligt en-

hetliga normer och egenskapsredovisningar. Fråga 6 Detta behov av standardiserad varuinfor- Klinte framhöll att informationen om mation sammanhänger väsentligt med den VDN och VDN:s innebörd måste utökas utveckling som skett inom detaljhandeln och föreslog kampanjer i likhet med traunder senare år, nämligen en övergång till fiksäkerhetsverkets. Klinte betonade slutlångtgående mekaniserad försäljning genom ligen skolans roll för bättre konsumentsjälvbetjäning och självval. Dagens mofostran. derna detaljhandel erbjuder ett utomordentvaruutbud inom vilket konligt omfattande sumenten själv i större utsträckning än tidigare skall välja den enskilda varan 6.6 Skriftligt yttrande från Sveriges köputan hjälp av försäljningspersonal. Denna mannaförbund (efter hearings den 8 juni utveckling av varusortiment och rationalioch 3 oktober 1972). serad detaljhandel har utan tvekan ökat behovet för konsumenten att få standar- Allmänna synpunkter diserad information i anslutning till resp. Enskild har Sveriges vara. En information där varans olika detaljhandel genom deltagit i arbetet inom egenskaper och funktion redovisas på. ett köpmannaförbund Varudeklarationsnämnden (VDN) alltsedan sådant sätt att konsumenten själv kan starten 1951. Förbundet har också aktivt göra den erforderliga jämförelsen mellan

deltagit i det utvecklingsarbete som under olika varor och göra det bästa valet. Det senare år skett inom VDN vad beträffar kan härvid noteras att drygt 80 procent av bl.a. ökade inforrnationsinsatser från dagligvaruhandeln för närvarande säljs ge- VDN:s sida inom undervisningen i sko- nom Självbetjäning och att Självbetjäning lorna men även i det senaste årets utveck- och självval alltmer genomförs även i för att söka finna nya former många andra branscher. Framtidens konlingsarbete för varudeklarationer. sumenter kommer härigenom att i allt stör- Genom representationen i VDN och dess re omfattning själva få fatta beslut om inhar förbundet också tagit initiativ köp av den enskilda varan utan att därstyrelse till utredningar om funktionsorienterad re- vid ha möjlighet till personlig rådgivning dovisning av varors egenskaper och därvid genom försäljningspersonal. även fört fram frågan om minimikrav och kvalitetsgarantier. Genom förbundets re- Synpunkter i anslutning till Varudeklarahar också föreslagits olika forpresentation tionsutredningens särskilt ställda frågor mer av konsumentstudier för att undersöka om och i vilken omfattning VDN- 1a. Vad det beträffar frågeställningen om vamfakta ingår i konsumenternas inköps- hittillsvarande VDN-varufaktas effekt som marknadsföringsinstrument bör det konprocess. Enskild detaljhandel har under alla år stateras att tillverkare har betraktat VDNen mycket positiv inställning till användningen som en del av marknadsföintagit varudeklarationer även om vi från förbun- ringen. Erfarenhetsmässigt kan också kon-

lO-SOU 1973: 20 145

stateras att VDN-märkning i vissa fall sig mer attraherad av varor som är varuanses ha haft direkt betydelse ur marknads- deklarerade beroende på att man härvid föringssynpunkt. Bland motiven till denna får ett varusortiment som ger erforderlig värdering av VDN-märkningen synes bl. a. information till konsumenterna utan att vara att VDN-deklaration av varor av butiken behöver ställa rådgivande persomånga konsumenter har upplevts som viss nal till förfogande. Samtidigt kan ett enkvalitetsgaranti. Denna uppfattning kan hetligt varudeklarationssystem ingå som en delvis bero på att det när VDN på 50-talet del i en rationell inköpshantering genom introducerades främst var de etablerade möjligheterna till varujämförelse. Under de märkesvarufabrikanterna som utnyttjade ca 20 år som VDN fungerat har ur kon- VDN-varufakta och där resp. märkesföre- kurrenssynpunkt kunnat registreras erfarentag redan hade skapat ett klart kvalitets- heter som att de varor som först markbegrepp kring sina produkter. Denna kva- nadsfördes inom ramen för VDN-varufakta litets- och garantiupplevelse har också tro- hade påtagliga konkurrensfördelar jämfört ligen förstärkts genom de faktiska egen- med motsvarande varor utan dessa varuskapsgarantier och minimikrav som redovi- fakta. När allt fler tillverkare eller imporsas inom - törer blev tillståndshavare några varugrupper t. ex. flyt- inom varugrupvästar och barnsängar. Även utvecklings- pen ansågs konkurrensöverläget påtagligt arbetet av varufakta inom möbelsektom minska. med vissa grundkrav kan ytterligare ha lc. Vad det beträffar effekter på interförstärkt konsumenternas uppfattning av nationell handel år detta frågor som kanske varudeklarationernas garantiinnehåll. Kon- främst berör producent- och importsektorn sumentens upplevelse av kvalitet har för- via partihandeln. Det förekommer emellermodligen även förstärkts genom detaljhan- tid egen import inom vissa delar av detaljdelns egen hantering av VDN-varufakta. handeln och därvidlag överensstämmer de- I viss utsträckning har försäljningspersonal taljhandelns intresse med producenters och i samband med demonstration av en vara importörers. Med det alltmer ökade interhänvisat till att varan är VDN-deklarerad. nationella varuflödet krävs ett utvecklat in- Det kan därför anses troligt att konsumen- ternationellt samarbete även inom varuterna bl.a. genom sådana åtgärder under deklarationsområdet vilket i sin tur ställer årens lopp har bibragts den uppfattningen krav på internationell Standardisering. En att det finns en koppling mellan kvalitet obligatorisk varudeklaration under nuvaoch VDN-varufakta. rande förhållande med klart ofullständigt lb. När det gäller att bedöma effekten internationellt samarbete kan komma att på konkurrensen inom ramen för varude- få import- och exportpåverkan i negativ klarationer bör det poängteras att detalj- riktning. handeln inte har samma konkurrensintresse ld. Frågan om effekter på produktutsom det varuproducerande företaget eller veckling blir beroende på det redovisningsimportören. För en tillverkare eller impor- system som blir aktuellt för den enskilda tör är det väsentligt att just det egna före- varugruppen. Ett redovisningssystem i t. ex. tagets varor säljs i konkurrens med andra sifferform med ett litet antal värderingstillverkares eller importörers varor. Ur de- steg mellan lägsta och högsta värde (t. ex. taljhandelns synpunkt finns inte motsva- l-3) kan få som effekt att en producent rande värderingar. Konkurrensen inom de- inte finner det möjligt att inom ramen taljhandeln utgår från konkurrensen mel- för produktionsekonomin utveckla en prolan olika butiker eller olika distributions- dukt, då en sådan utveckling och förbättformer och inte från konkurrensen mellan ring av produkten inte blir redovisningsbar enskilda varor. Däremot kan man inte bort- i systemet. Dessa värderingar hör också inse från att detaljhandeln i sin inköpspoli- timt samman med aktuella diskussioner om tik på sikt förmodligen kommer att känna funktionsanpassade deklarationer. I dessa

146 SOU 1973: 20

diskussioner har framhållits behovet av skil- för samtliga med ett obligatoriskt deklarada redovisningssystem beroende på använd- tionssystem sammanhängande följdkostnaningsområdet för den aktuella varan. Som der. exempel har bl.a. använts skyddskläder av 2. Från detaljhandelns sida har vi inte och målarpenslar. Dessa båda något att invända mot krav på deklaratyp overall varugrupper används såväl för rent ama- tion för varor som berör liv - hälsa -törbruk, där overallen mest har en smuts- säkerhet. Härvidlag regleras dock sådan inskyddande funktion och penslarna har ka- formationsplikt och kontroll redan i flerraktären av engångs- eller fågångsanvänd- talet fall genom t. ex. livsmedelsverket etc. ning. som yrkesmässig användning där helt Vid särskilt tekniskt komplicerade och därandra egenskapskrav ställs. vid ofta också dyra produkter finns motiv Alla dessa helt olika värderingar och för krav på varudeklarationer. Det erfarenförväntningar hos resp. konsument blir hetsmässiga problemet med denna typ av inte mindre komplicerade att lösa och till- deklarationer är dock att deklarationerna fredsställa genom att samme konsument blir så omfattande och otillgängliga för kan bedöma en viss vara i egenskap av konsumenterna att varufakta inte blir den amatöranvändare och en annan vara i informationshjälp som konsumenterna beegenskap av yrkesutövare. Härvidlag kan höver. olika redovisningssystem medföra påtag- 3. Den bästa regulatorn för utvecklingen liga olägenheter för konsumenterna och av användandet av varudeklarationer torde ställa mycket stora krav på en komplette- vara påverkan av konsumenterna själva rande konsumentupplysning. via detaljhandeln på tillverkare och im- Systemet för egenskapsredovisning kom- portörer. Anmälningsplikt inom ramen för mer att direkt få effekter på produktut- ett frivilligt system skulle ställa mycket vecklingen varför ett ingående utrednings- stora administrativa krav vilket också ett arbete just inom detta område bör igång- erforderligt dispenssystem inom ramen för sättas. ett obligatorium skulle medföra. le. Av de hittillsvarande erfarenheterna 4. Frågan om grundkrav har under vad beträffar kostnaderna för varudeklara- många år diskuterats inom VDN och resultioner bör framhållas att just de relativt terat bl. a. i den introduktion av nya dehöga initialkostnaderna för provning etc. klarationer som sker under 1973 för vissa medverkat till att många företag inte har typer av möbler. Även andra varugrupper deklarerat sina produkter. Speciellt har det- med enhetlig funktion, t. ex. kylskåp, har ta markerats för varor i korta tillverknings- diskuterats. serier. Ett obligatoriskt deklarationssystem Enligt den nu aktuella möbeldeklaratiokommer därvidlag att få effekter på pris- nen redovisas att resp. vara uppfyller ställbildningen. da grundkrav. Vilka dessa grundkrav är lf. Vad beträffar effekter på företags- framgår dock inte för konsumenten. Här struktur i samband med ett framtida de- löper man risken att normproducenten inte klarationssystem bör det naturligen fram- har samma värderingsregler som den enhållas att det utan tvekan blir större möj- skilde konsumenten. Grundkravet på köksligheter för de mycket stora tillverkarna möbler accepterar vissa smärre defekter på resp. importörerna att genomföra ett dekla- en vara, vilket konsumenten inte i sin tur rationssystem. Detta kan få som effekt att accepterar, med resultat att konsumenten mindre tillverkare och importörer inte får reklamerar varan. samma möjligheter att introducera sig på 5. Problemet med kvalitetsmärkning sammarknaden, att varusortimentet därigenom manfaller med frågan om grundkrav som hämmas i sin utveckling. En förutsättning i sig innebär en viss funktionsgaranti. Att för att det härvidlag skall skapas konkur- både arbeta med garantideklarationer och rens på lika villkor är att samhället står hittillsvarande deklarationer torde bli myc-

SOU 1973: 20 147

ket otillfredsställande för konsumenterna. har mötts av positivt intresse från fler- 6. För att på lång sikt effektivt främja talet svarande. Denna uppfattning delas användningen av varudeklarationer måste av Grossistförbundet och Industriförbunett omfattande informationsarbete ske re- det. dan i skolan. På det sättet finns det möj- Den dominerande svårigheten som komligheter att bättre utbilda framtidens kon- mer till uttryck i svaren är bristen på sumenter. Det är därvid väsentligt att in- provningsmetoder inom många områden. formation om varudeklarationer ingår som Detta gäller särskilt bristen på metoder att en integrerad del av den totala konsument- prova de för konsumenten mest releundervisningen. En sådan konsumentfost- vanta egenskaperna eller över huvud metorande undervisning bör därför ges större der som fångar in produktens karakterisplats i undervisningsplanerna än vad som tiska egenskaper. Däri synes också ligga för närvarande är fallet. Det torde också huvudorsaken till att vissa normer används behövas en fortlöpande vidareutbildning i liten utsträckning. av de lärarkrafter som för närvarande ar- En andra dominerande slutsats är att det betar inom detta område. Inom ramen är väsentligt att finna metoder som inte för en sådan undervisning i det reguljära förorsakar orimliga kostnader eller snedskolsystemet resp. vidareutbildningen av vrider konkurrensen. Det är alltså ange- Iärarkrafterna bör då ges möjlighet att ut- läget att finna metoder som kan tillämpas veckla kunskaperna om det totala kon- snabbt och till låg kostnad. Det är synnersumentpolitiska arbetet där senare års lag- ligen angeläget att få till stånd internatiostiftning bör få en väl så framträdande nell Standardisering. Av svaren framgår plats. klart att ett rent nationellt varudeklara- 7. Beträffande denna fråga hänvisas till tionssystem och nationella bestämmelser tidigare framförda synpunkter 1-6. skulle leda till allvarliga svårigheter för export och import. Svårigheter av nyssnämnda karaktär (och andra som utvecklas nedan) kommer aldrig 6.7 Skriftligt yttrande från Sveriges grosatt helt kunna undvikas inom något varu- .ristförbund och Sveriges industriförbund. område. Detta är ett huvudskäl mot ett Utredningens frågor har mötts av stort obligatoriskt system, vilket med nödvänintresse inom företag och branschorganisa- dighet måste bli stelt och osmidigt. Det tioner. Att representanter för näringslivet gäller att i stället ta vara på och utveckpå detta sätt fått tillfälle att avge syn- la varudeklarationens positiva egenskaper punkter och redovisa erfarenheter som kan inom ramen för ett frivilligt system. Den tjäna som en grund för utredningens ar- bästa vägen för att få till stånd en vidbete har bedömts ha ett värde i sig och gad användning av varudeklarationer är_ öka förutsättningarna för ett fortsatt för- att utforma dessa så att de kan vara ett troendefullt samarbete. På grund av den naturligt och viktigt inslag i marknadsförhållandevis korta tid som stått till buds föringen. Ett ökat konsumentintresse för och begynnande semestrar har inte alla varudeklarationer vore också ägnat att stitillfrågade haft tillfälle att inkomma med mulera användningen av deklarationer och svar. Svar har inkommit från ett tjugotal ge dessa en framskjuten plats i marknadsföretag och branschorganisationer. föringen. När nya normer fastställes är det väsentligt att dessa är allmänt erkända och i Huvudsynpunkter möjligaste mån baserade på internationellt Några grundläggande synpunkter vill vi standardiserade provningsmetoder. Vid utunderstryka redan inledningsvis. arbetandet av normer är det angeläget att Varudeklarationen som idé man tar tillvara den fond av erfarenhet och

och princip

148 SOU 1973: 20

sakkunskap som skapats inom berörda tiva effekter för marknadsföringen på såväl hemma- som efbranscher och företag. exportmarknaderna tersom deklarationen leder till ökad kvalitetsprofil. Frivillig deklaration ger hos Utredningens frågor konsumenten en good will åt de företag l. a-b till obligatorium år i som tillämpar den jämfört med övriga. Inställningen huvudsak negativ. Inom de flesta bran- Man pekar på risken att detta good willscher bedöms hos värde för de deklarerande företagen skall provningskapaciteten tillgängliga institutioner som otillräcklig. försvinna vid ett obligatorium. På grund av de förseningar som därigenom Det framhålls också att det finns en risk kan väntas bli följden framhåller flera sva- för att ett obligatorium kan leda till en rande att marknadsföringen kommer att likriktning av produkterna som i själva försvåras och fördyras. Detta gäller särskilt verket är ägnad att försvaga konkurrenbranscher som är säsong- eller modepräg- sen och minska konsumenternas valmöjlade. Från flera håll påpekas också att för- ligheter. dyringen kommer att drabba mycket olika l. c Den helt dominerande trenden i svaberoende Variations- ren är att den internationella handeln skulpå företagsstorlek, bredd etc. Generellt kom- le komma att försvåras. Detta gäller såpå produkten mer små företag att få större svårigheter väl export som import. Exporten försvåras än stora, detsamma gäller företag som och fördyras genom att det blir nödvänmarknadsför prisbilliga varor eller model- digt att hålla olika lager för export och ler i små serier. inhemsk försäljning. Endast om deklara- Från branscher som för närvarande är tionsreglerna blir lika i Sverige och i utsatta för hård importkonkurrens, såsom utlandet kan handelssvårigheterna begränexempelvis textilbranschen, noteras att ett sas. obligatorium sannolikt skulle hälsas med Ett problem i detta sammanhang är att tillfredsställelse från en del tillverkare, i varorna måste etiketteras på visst sätt med första hand sådana som har ett begränsat ett märke eller liknande. I de fall produksortiment av varor för vilka varudeklara- tionen sker utomlands och sedan exportion kan åstadkommas på ett relativt en- teras till flera länder, bl. a. Sverige, eller kelt sätt. Anledningen härtill skulle vara att om produktionen sker i Sverige och delimport av främst prisbilliga varor skulle vis är avsedd för hemmamarknaden, delstarkt försvåras eller omöjliggöras. vis för export, medför detta att när en Ett företag pekar på risken för att in- leverans skall ske till Sverige storförpacktresset för seriös varudeklaration avtar som ningarna vid något tillfälle ånyo måste en följd av att kontrollen vid obligatorium brytas och småförpackningarna eller själmåste bli svår att genomföra. Man menar va varan förses med de för svensk del eratt detta även måste ha en icke önskvärd forderliga deklarationsetiketterna. Självfaleffekt för konkurrensen. let medför detta ökade hanteringskostnader Från flera håll betonas att de ökade kost- och understryker vikten av internationell nader som ett obligatorium kommer att in- standardisering. Om sådan inte kan åstadnebära medför negativa följder för kon- kommas är alternativet till nyssnämnda kurrensen, i synnerhet om en internatio- fördyrade hanteringsprocess att, som ofta nell likforrnighet ifråga om deklarationer sker när det gäller skötselinstruktioner, biinte kan åstadkommas. Det påpekas också foga deklarationer för en rad olika länder att ett obligatoriskt system i en bransch i en broschyr. Att på detta sätt ställa kondär de dominerande företagen redan frivil- sumenten inför en rad olika varudeklarainfört deklarationer inte ger någon tionssystem måste dock vara olämpligt och ligt ytterligare fördel. Ett företag understryker förvirrande. särskilt att man anser att VDN har posi- En speciell svensk obligatorisk deklara-

SOU 1973: 20 149

tion skulle helt naturligt skapa problem system skulle inverka kraftigt på priset för för importen. En tänkbar effekt exempel- modeller som endast avses att marknadsvis inom textilbranschen är att importen föras i .små serier. av vissa billiga plagg med för använd- l.f Den långsiktiga effekten av ett obliningsomrâdet fullt tillräckligt bruksvärde gatoriskt deklarationssystem torde generellt skulle minska. Samtidigt pekar man å vara att systemet missgynnar mindre föreandra sidan på att det kan finnas en risk tag. Dessa har ej samma förmåga att bära för att importen kan komma att gynnas och fördela de relativt stora fasta kostom inte kraven på och kontrollen av obli- nader som är förenade med deklarationsgatoriets efterlevnad göres lika sträng som systemet. Likaså kommer företag med ett för inhemska varor. brett sortiment att få relativt större pro- 1.d Ett deklarationssystem kan - vare blem liksom företag med föränderliga vasig det är obligatoriskt eller ej - medföra ror, exempelvis modevaror. Vidare missen viss styrning av produktutvecklingen i gynnas importörer, vilka kan tvingas göra riktning mot att uppnå bättre mätresultat speciella varianter för den svenska markäven om konsumenten därigenom inte får naden, vilket i sin tur leder till högre pribättre nytta av produkten. Produktutveck- ser. Likaså missgynnas exportföretag, som lingen kommer att koncentreras på prova- kan tvingas göra en särskild hemmamarkde egenskaper, vissa produktidéer kommer nadsvariant och en särskild exportvariant aldrig att prövas på grund av avsaknad med åtföljande kostnadsökningar. av normer och provningsmetod. 2. Det är samhällets uppgift att på olika En återkommande synpunkt är att pro- sätt tillgodose säkerhetskrav avseende indidukterna kommer att fördyras främst för videns liv, hälsa m.m. Dessa krav oör utmindre företag. Man menar också att en formas och övervakas av vederbörande viss positiv effekt skulle kunna tänkas ge- fackmyndigheter såsom redan sker genom nom att undermåliga produkter slås ut. arbetarskyddsstyrelsen, statens planverk, Å andra sidan finns faran av en oväl- livsmedelsverket, socialstyrelsen m.fl. Det kommen likriktning av sortimentet. är i sådana fall i regel knappast varu- 1.e Ökade kostnader och hämmad pris- deklaration som behövs utan snarare bin-

konkurrens genom frånvaron av lågpris/l dande regler.

lågkvalitetsvaror betyder högre konsument- Vi anser det inte lämpligt att konsumentpriser. verket blir ett organ för tillgodoseende av För stora företag med tillverkning i återstående krav som baserar sig på liv, långa serier torde deklarationskostnaderna hälsa, säkerhet. Om Konsumentverket finner i regel ha litet inflytande på prisbild- ett område som enligt dess uppfattning kräningen. Annorlunda förhåller det sig med ver särskilda restriktioner för att tillgodomindre företag och företag med säsong- se dylika krav, bör verket göra framställoch modepräglad tillverkning. För de små ning därom till vederbörande departement och särskilt de minsta företagen torde eller fackmyndighet. En annan ordning kostnaderna bli betydande och delvis för- måste innebära dubbelarbete genom dubbla hindra möjligheten att lönsamt framställa tillsynsmyndigheten bruksvaror i liten upplaga. När det gäller Särskilda skäl kan anföras för deklaratillverkning av lågprisprodukter finns det tion av dyrare produkter, och det är även vid tillverkning i större serier risk motiverat med särskilda ansträngningar för för att kontroll- och etiketthanteringskost- att deklarera sådana. Samma krav på venader kommer att spela en oproportioner- derhäftighet och relevans måste dock gälligt stor roll vid prissättningen. Provnings- la även för deklaration av dyrare produkkostnaden ingår som en stor fast kostnad, ter. Kan dessa krav inte uppfyllas blir som är oberoende av totalantal. Därav deklarationen inte meningsfull. I övrigt gälföljer att ett obligatoriskt varudeklarations- ler de invändningar mot obligatorium som

150 SOU 1973: 20

l. Vi vill sär- sådan med mindre än att den kan hålla anförts som svar på fråga vikten av att undvika icke- en temperatur av högst - l8°C. Däremot skilt understryka tariffära handelshinder med hänsyn till är det väsentligt svårare att uppställa lämpatt ofta är av in- liga grundkrav när det gäller exempelvis konsumentkapitalvaror ternationell karaktär. frysboxens infrysningskapacitet. 3. Tveksamhet råder rörande värdet av Under förutsättning att myndigheterna anser vi kontrollerar att lagbestämmelser beträffanen anmälningsplikt. Principlellt ett frivilligt system överlägset ett obligato- de säkerhet etc. följs kan det vara en förrium. En allmänt tillämpad varudeklaration del att dessa inte ingår i varudeklarationsbör växa fram som en följd av att kon- bestämmelserna. I annat fall förutsätter i allt större utsträck- förändring av lagbestämmelserna en sumenter och handel varje varudeklara- av deklarationsreglerna vilket innening efterfrågar och utnyttjar ändring tion. Om ett obligatorium införes torde det bär administrativt dubbelarbete. bli nödvändigt att införa någon form av Samma svårigheter gäller för grundkrav Detta torde dock vara ad- som för deklaration över huvud taget i dispenssystem. ministrativt Det blir svårt att fråga om att finna relevanta provningskomplicerat. fastställa rättvisande och hanterliga undan- och mätmetoder. Som exempel kan anges Risken för skönsmässiga bedöm- att när det gäller kläder grundkrav tektagsregler. ningar blir stor. niskt sett kan uppställas gällande drag- och lnom vissa branscher med exempelvis rivhållfasthet, däremot inte beträffande snabba mode- kan som helhet. De för konsumenten och sortimentsväxlingar plagg det vara svårt och kostsamt att fortlöpan- önskvärda kraven beträffande drag- och och motivera orsakerna till rivhållfasthet hos ett plagg är starkt bede följa upp att en deklaration inte Inom roende av plaggets användning samt är i utnyttjas. kan det i fall av mycket underordnad betyramen för ett frivilligt system många vissa fall vara motiverat med ett anmäl- delse. i de fall en viss norm inte ut- Om svenska grundkrav uppställes högre ningssystem ha värde annorlunda utformade än vad som nyttjas. Sådana uppgifter kan eller den vidare av varudekla- marknaför utvecklingen accepteras på den internationella rationsnonner. Det torde dock vara tvek- den tvingas svenska företag antingen splittskulle vara vare ra sin produktion i en del för inhemskt samt om ett tvångssystem eller ägnat att öka företa- bruk och en för export eller på den utsig nödvändigt medverkan. En an- ländska marknaden söka marknadsföra en gens intresse för positiv kan också medföra en tung- vara med vad som där kan uppmälningsplikt dyrare rodd och kostsam administrativ fattas som överstandard. Båda alternativen apparat. bör fastställas och medför risk för kostnadsstegringar, bl.a. 4. Säkerhetsgrundkrav i mindre skala. Om full följas upp av vederbörande ansvariga myn- genom tillverkning kostnadstäckning inte kan uppnås på den digheter och ej ingå i varudeklarationssyen definierad internationella marknaden för den dyrare stemet. Grundkrav förutsätter vilken i vissa svenska kvaliteten kan företaget tvingas användning av produkten, inom området sig på den inhemska markfall är möjlig att fastställa kompensera liv-hälsa-säkerhet flytväst). I naden. (typexempel Motsvarande svårigheter och risker för övrigt är det i regel svårt att finna proatt för importen. Ett föredukter med så ensartad användning fördyring uppstår konsumenter av leveranser av delar från grundkrav lämpade för alla tag, beroende finns utländska storföretag, har understrukit att kan uppställas. Dock exempel på natill defini- svenska skulle medföra krafturliga grundkrav på gränsen specialkrav eftersom de utländska letioner. Dessa grundkrav anger närmast gil- tiga fördyringar, verantörernas tillverkningsserier i så tighetsområde. Som exempel kan anges att långa en frysbox inte skall kunna deklareras som fall kan behöva brytas.

SOU 1973: 20

Beträffande konsekvenserna i fråga om heten att i praktiken objektivt fastställa företagsstruktur, internationell handel etc. vad som är kvalitet. pekar flertalet svarande på de synpunkter Konkurrensen kommer att påverkas gede avgivit i samband med fråga l. Effek- nom att lågkvalitativa eller över huvud terna av obligatorium i allmänhet och produkter i enkelt utförande sållas bort. grundkrav torde i stor utsträckning vara Det finns risk för att märkningen inte desamma. Bl. a. framhålles beträffande följ- kommer att rättvisande skilja mellan exderna för konkurrensen att eftersom grund- empelvis bra och ”mycket bra” produkkraven inte ger en fullständig bild av kva- ter. Samma svårigheter som följer av bl.a. litetsomfånget och kvalitetsnivån inte fram- obligatorium och grundkrav när det gäller kommer mellan varor som uppfyller mini- internationell handel kan bli följden om mikraven och varor med väsentligt högre man inte kan få till stånd internationella och fler plusvärden följderna för den inter- regler för kvalitetsmärkning. Risk förelignationella handeln bedöms bli negativa ef- ger också att produktutveeklingen inriktas tersom svårligen en gemensam nivå på på att endast uppnå de minimivärden som grundkraven kan uppnås. Det finns risk för krävs för önskad poängsättning. Även syatt produkter som nyutvecklas primärt in- stemet med kvalitetsmärkning verkar fördyriktas på att uppfylla minimikraven, vil- rande, särskilt för mindre företag. ket kan betyda kvalitetsförsämring och 6. Den viktigaste för att förutsättningen minskad valfrihet. få till stånd vidgad användning av varu- 5. Majoriteten av de svarande är nega- deklarationer är att man får fram metiv till kvalitetsmärkning. Ett grundläggan- ningsfyllda deklarationer, som verkligen ger de problem som påpekas är svårigheten att konsumenten relevant information i valsigöra en för alla rimlig sammanvägning av tuationen. Kan detta åstadkommas komolika väsentliga egenskaper, på radioområ- mer deklarationernas att stianvändning det exempelvis känslighet på olika våg- muleras via efterfrågan på deklarationer längdsområden, ljudkvalitet m.fl. egenska- från konsumenter och handel. Ett exempel per. Även för kvalitetsmärkning torde krä- på goda resultat i den önskade riktningen vas att en ensartad användning av pro- är användningen av skötselinstruktioner när dukten kan fastställas. det gäller textilvaror. Det är numera få Inom bl. a. textilbranschen bedömer man företag som inte skötselmärker sina proatt modeaspekterna i praktiken gör kvali- dukter. Skötselinstruktionerna har slagit tetsmärkning till en utesluten väg. Uppfatt- igenom tack vare dels att det finns lämpningen om vad som är kvalitet liksom liga normer och dels att de ger för konbehovet av kvalitet hos modevaror är va- sumenten väsentlig information. rierande och omöjliga att precisera. Vid sidan av strävan att åstadkomma Några svarande är något mer positiva till bättre varudeklarationer är det väsentligt kvalitetsmärkning mot bakgrunden av att att öka konsumenternas intresse för dessa. många konsumenter uppfattar nuvarande Press, radio, TV och skola har här vik- VDN-deklarationer som ett kvalitetsmärke. tiga uppgifter. En av de svarande framhål- Detta leder till att vissa lågkvalitativa va- ler att för varje VDN-norm borde finnas en ror ges en högre status än de förtjänar. upplysningsbroschyr som redogör för hur Denna effekt kvarstår dock även vid kva- uppgifterna skall och användas. uttydas litetsmärkning om inte kraven sätts på en Sådana broschyrer bör vara tillgängliga vid hög nivå, vilket å andra sidan betyder att köptillfället och vara avsedda att kunna många billiga och sitt pris väl värda varor tas hem av kunden. Handeln spelar en riskerar att bli utslagna. viktig roll för möjligheterna att föra ut Ett godkännandemärke bedöms i vissa information och sprida intresset för varufall kunna underlätta marknadsföringen. deklarationer. Man är dock starkt medveten om svårig- En fortlöpande revidering bör ske av

152 SOU 1973: 20

ror och mätnormerna så att dessa inte framstår bl. a. på importseriernas längd internationell standar- varornas karaktär. Så t. ex. torde det vara som förlegade. En för att särskilt svårt att få modeinriktade textildisering är en viktig förutsättning skall varor deklarerade medan å andra sidan deklarationernas användningsområde deklarationsförutsättningarna torde vara kunna vidgas. En ökad av varudeklaratio- större när det gäller hushållskapitalvaror användning ner är viktig eftersom detta förbättrar och hemelektronik. konsumentens att välja. Det är Ett eventuellt obligatorium för produkter möjlighet dock att konsumenterna också där importen spelar stor roll torde i prakväsentligt tiken vara svårt att övervaka. En kontroll upplyses om deklarationernas begränsningvik- måste då ske vid tullbehandlingen, men ar, t. ex. om de ej täcker in samtliga tullen har små möjligheter att kontrollera tiga egenskaper. medverka om varudeklarationen är korrekt. Vissa Näringslivsorganisationer bör korta importserier accentuerar genom att propagera för ökad användning produkters Ett fortsatt samarbete Man påpekar också att ett av varudeklarationer. svårigheterna. vid ut- i motsats till ett frivilligt med berörda branscher och företag obligatorium av deklarationsnormer är en kan komma att negativt påverka arbetande system för ökad konkurrensen från utlandet. En väsentlig viktig förutsättning användning. att det nu- för att få till stånd dekla- 7. Flertalet svarande anger förutsättning en förhål- rationer för importvaror är en internatiovarande VDN-systemet spelar roll i marknadsföringen. nell Standardisering av provningsmetoder. landevis obetydlig Man efterlyser mer konkret och vägledan-

de information om varans egenskaper.

Från textilbranschen framhålles exempelvis normer med undantag för sköt- Kommentar till varför vissa normer har få att VDN:s selföreskrifterna i allmänhet befunnits vara tillståndshavare

föråldrade och av ringa intresse för konde 3042 regnplagg sumenterna, vilket förklarar varför endast i mindre ut- är numera ofta modebetonade. kommit att tillämpas Regnplagg anför att nu- Det är väsentligen en importvara som insträckning. Porslinsindustrin varande VDN-system bör förenklas och förs i korta serier.

preciseras och meddelar att arbete pågår i den 3149 garn för att genomföra förändringar vad beträffar den bran- i branschen tillämpar i huvudriktningen egna Företagen att deklarations- av garnerna som schen. Man menar också sak en egen deklaration roll i marknads- motsvarande uppgifter om innehåll, systemet spelar sin största ger under inlärningsskedet. När dekla- skötsel etc. föringen rationen blivit en självklarhet är den inte 4005 borstar argument i marknadslängre något särskilt Borstar är en lâgprisvara med relativt föringen. Inom är erfarenheten av dyrbara provningskostnader. Ett företag antjänsteområdet varudeklarationer Vad som uträttas ger att provningsmetoderna inte fångar in ringa. inom tyder dock på att produktens kvalitetsavgörande egenskaper. resebyråbranschen det är möjligt att åstadkomma normer för 4006 termometrar definitioner och begrepp. 8. Huvuddelen av de svarande bedömer Normen omfattar ej stek- och febertermo-

att få till stånd marknads- metrar. För den berörda tillverkningen möjligheterna täckande deklarationer som små i många finns endast en svensk fabrik av betydelse.

stor roll. Denna deklarerar. Produkterna i övrigt är fall där importen spelar Möjligheten att få till stånd marknadstäckning be- i huvudsak import.

SOU 1973: 20

4502 köksfläktar tanter för berörda branscher bereds delta i arbetet Normen omfattar propellerfläktar. Det b) att innan ett normförslag fastställs finns endast en svensk tillverkare och dendetta sänds på remiss till berörda branne deklarerar. scher 4504 personvågar c) att även andra förslag än sådana som normer gäller av t. ex. principiell art - Två typer av vågar förekommer: och som är av intresse för näringslivet, a) Balansvågar. Endast en svensk tillunderställs organisationerna för yttrande verkare. Denne deklarerar. d) att tillståndshavare och organisatiob) Fjädervâgar. Tillverkningen sker ofta nerna underrättas om planerade informai korta serier. Mätvärdenas spridning för olika tionskampanjer o. dyl. samt bereds tillfälle exemplar av vågtyper är ofta så stor framföra sina synpunkter på dessa att det är svårt att deklarera. e) att vid remisser tiden för dessa är så 4505 hushållsvågar tillmätt att den tillåter expertgranskning

f) att interna företagsuppgifter etc. som Normen framkommen som en biprodukt av normen för ställs till konsumentverkets förfogande för personvågar. Varan är på ur marknaden. varudeklarationsarbetet behandlas konfidenväg att försvinna tiellt av de handläggande tjänstemännen. 5008 portföljer, bags, shoppingväskor m. m.

Tillverkning i korta serier. Förhållandevis

höga provningskostnader. Krav på att deklarationerna är vederhäf-

4007 hushållsknivar tiga

Det finns två svenska tillverkare av be- Detta innebär t. ex. tydelse. Båda deklarerar. a) att reproducerbara och realistiska, Sammanfattningsvis gäller i regel för de standardiserade provningsmetoder används normer som har liten användning att de Anm. l: Realistiska är metoderna om det antingen avser varor som importeras eller föreligger en hygglig, dokumenterad korrelatillverkas i korta serier eller att deklara- tion mellan provningsresultatet och hur varan tionsnormen är föga kvalitetsavslöjande. beter sig i användning.

svårigheterna för företagen accentueras i Anm. 2: Tillgången på provningsmetoder de fall det dessutom är fråga om höga är avgörande för varudeklarationsarbetets omfattning och inriktning. Bristen på metoder är provningskostnader. markant och en förutsättning för ett effektivare varudeklarationsarbete är att ekono- Avslutningsvis sammanfattas här de krav miska och tekniska resurser ställs till i första som Grossistförbundet och Industriförbun- hand standardiseringsorganens förfogande. det vill ställa på konsumentverkets arbete med varudeklarationer. b) att provningsmetoderna och uppgifterna i deklarationerna omfattar de väsentligaste kvalitets- och köpavgörande faktorerna Krav på samarbete k0nsumentverket-nä- Anm.: Om samtliga väsentliga egenskaper ringslivet ej kan mätas och redovisas skall detta förhållande framgå av deklarationerna.

Detta innebär t. ex. c) att dels provningarna utvärderas och a) att vid utarbetande av nya eller re- resultaten deklareras på ett sätt som avspegviderade varudeklarationsnormer represen- lar varans dels i deklaratioegenskaper,

154 SOU 1973: 20

nerna använda formuleringar etc. har avsett provningsmetodik och nomenklatur

innehåll c) att om grundkrav (definitioner, egen-

skapsnivåer) uppställs, dessa så långt möj- Anm.: I detta sammanhang är det nödvänmed vad som är interdigt att hänsyn tas till variationer i produk- ligt överensstämmer tionen. nationellt accepterat d) att kapaciteten hos provningsinstitud) att uppställande av grundkrav, sam- tionerna är så utbyggd att den ej orsakar

manvägningar av egenskaper etc. endast i marknadsföringen. förskjutning användning eller görs när konsumenternas användningar av varan är förhållandevis

ensartade Krav på att varudeklarationsbestämmelser- Anm.: Ovanstående är i första hand tillna är sådana att de ej hindrar företag från lämpligt när det t. ex. gäller fastställande av att (av t. ex. kostnadsskäl) deklarera den lägsta egenskapsnivå under vilken en vara

ej får deklareras. Detta innebär t. ex.

e) att konsumentverket utövar en effektiv a) att föreskrivna provningsmetoder skall kontroll av att deklarerade uppgifter är vara så enkla och billiga att tillämpa som riktiga möjligt Anm.: Härvid måste man dock vara med- Anm.: Detta får dock ej innebära ett avveten om att en statistiskt säkerställd kontroll kall på kravet att provningsmetoderna skall knappast är tekniskt och ekonomiskt möjlig vara reproducerbara och realistiska. att genomföra.

b) att provningsprotokoll från företagsf) att konsumentverket uppställer fasta laboratorier får utgöra underlag för varuregler för bedömning av kontrollrapporter. deklarationer c) att enkla och snabba rutiner tillämpas

av konsumentverket vid tillståndsgivning Krav på att varudeklarationssystemet ej etc. hindrande - naverkar på marknadsföring inom konsumentverket finns en d) att och internationell tionell och produktut- serviceenhet som står till förfogande för

veckling de företag (tillståndshavare), som önskar

få hjälp med att upprätta sina varudeklara- Detta innebär t. ex. tioner.

a) att varudeklarationsbestämmelser och

.eventuella förordningar harmonieras med

motsvarande internationella Svensk industri- 6.8 Skriftligt yttrande från

Anm.: I detta sammanhang skall understry- förening. kas att eventuella bestämmelser eller rekommendationer om säkerhetskrav lämpligen skall l. Synpunkter på ett obligatoriskt deklarahandläggas av fackmyndigheterna (t. ex. Semtra- tionssystem ko, arbetarskyddsstyrelsen, Sjöfartsverket, fiksäkerhetsverket, planverket) i samarbete Föreningen är av den uppfattningen att med konsumentintressen, näringsliv och stanredan det nuvarande deklarationssystemet dardiseringsorgan. inom vissa varusektorer har samma effek-

och nomenkla- ter som ett obligatorium skulle få. Detta b) att provningsmetoder tur om möjligt skall vara internationella gäller då i första hand med avseende på

standarder eller rekommendationer eller, marknadsföring, konkurrens och produkt-

om sådana ej föreligger, man tillämpar an- utveckling. Att det skulle förhålla sig så

nan internationellt gångbar standardiserad beror på varudeklarationens obestridliga

.SOU 1973: 20 155

värde som säljargument. Detta i sin tur självklart att vissa produkter icke bör tillhänger samman med det förhållandet att låtas saluföras utan sådant deklarationskonsumenterna inom vissa varusektorer re- förfarande. Detta gäller då varor var: felgelmässigt fäster avseende vid den lämnade aktiga användande är förenat med fara informationen. Den som inom dessa pro- för liv, hälsa och säkerhet. I första land duktorrtråden söker marknadsföra varor åsyftas olika typer av klädesplagg och texsom saknar varudeklaration torde vara så tilier som kan vara brandfarliga, räddallvarligt handikappad att läget knappast nings- och säkerhetsutrustning som näste vore sämre om vederbörande företag ge- uppfylla vissa krav, leksaker som arvännom ett obligatorium tvingades att erkän- des i farliga sammanhang, t. ex. snoiklar, na vissa brister hos den aktuella varan. badbåtar, leksakspistoler m. m. Inom varusektorer där deklaration nu Däremot anser föreningen att ett otligainte hör till ordningen skulle ett obliga- torium knappast är motiverat enbart därtorium inte heller här påtagligt förändra för att produkten ifråga är dyr. Val är situationen. Avsaknaden av varudeklara- dyrt? För vem är vad dyrt? Dessutom åbetion torde nämligen oftast förklaras av att ropas det ovannämnda konstaterande: att konsumenterna till följd av varans mass- VDN-systemet i många fall redan fungerat karaktär, enkelhet etc. i stor utsträckning som ett obligatorium. I synnerhet torce så skulle lämna en erhållen deklaration utan vara fallet ifråga om produkter son. av avseende. Därför vore ett tvång inget av- flertalet uppfattas som dyrbara. gjort handikapp för mindre goda produkter. Självfallet kan undantag härifrån urskiljas. 3. Anmälningsplikt för klargörande av or- Dessa ovannämnda ringa effekter av ett saken till en icke utnyttjad deklarationsznöjobligatorium gäller således marknadsföring lighet och konkurrens men även produktutveckling som ju egentligen är det första steget Som en kompromiss mellan deklaratonsi marknadsföringsprocessen. plikt och frivilligt system har anmäln;ngs- Vad gäller prisbildningen kan det befa- plikten lanserats. Föreningen anser detta ras att ett obligatorium skulle ha en ogynn- vara en mindre god lösning. Syftet med en sam inverkan såtillvida att priseffekten av anmälningsplikt torde inte enbart vara det ökade kostnader inte hölls tillbaka av en rubricerade informationsbehovet utan även ökad konkurrens. Kostnaderna skulle dess- en icke uttalad önskan att på något sätt utom slå hårdare för mindre företag än åstadkomma ett ”tryck” på den som underför större. Detta självfallet därför att en låter att deklarera produkter. Ty informaökad administrationsbörda upplevs som mer tionsbehovet kan verkligen tillgodoses ?ned betungande av den som har få eller kanske enklare metoder än en byråkratisk anmält. o. m. inga administratörer. Administratio- ningsplikt. Myndigheten vet ju vilka Vll0l nen är ju i många småföretag den i pro- den deklarerat och eftersom inga varor är duktionen direkt deltagande chefens kvälls- hemligt saluförda så vet den enligt enkelt utearbete. Därför kan ökade bördor ge kraf- slutningsförfarande också vilka som inte är tiga språngkostnader om betald arbetstid deklarerade. Slumpmässigt urval bland desmåste tas i anspråk genom anställande av sa med jämna mellanrum ger med all speciell kontorspersonal. sannolikhet lika bra svar på frågan. Beträffande behovet av att sätta ett ”tryck” på vederbörande så vill förenirgen framhålla att om inte redan det förhållan- 2. Särskilda fall då obligatorium motiveras det att varan saluförs utan deklaration ut- en. Oaktat föreningens kritiska hållning till ob- gör en belastning så kommer anmälnings-

,.:.-*»:x-

ligatoriskt deklarationssystem är det ju skyldighet inte heller att göra det. Detta . 5.1- 156 SOU 1973: 20

ärsøuñ1ämmwru

vad be- av alla. Detta även helt enkelt därför att förhållandet den efterfrågas gäller torde vara av varudeklarationer. Geträffar konkurrerande produkter produktionen behöver nom att förmå konsumenterna att regellikartat. Vederbörande företag ”avvikande” inför ta del av varudeklarationer komingalunda känna sig mässigt mer också att mer eller myndigheten. producenterna mindre deklarera varorna om de tvingas skall vara säljbara. Dessutom åstadkom- 4. Grundkrav för att en vara skall få mes då en allmän sanering i informationsdeklareras såtillflödet från tillverkare till förbrukare

är av den bestämda uppfatt- vida att reklam som inte är saklig och in- Föreningen formativ inte heller blir till gagn för förningen att kvalitets- och säkerhetsgarantier bör hållas isär från deklara- Konsumenterna får en informaomsorgsfullt säljningen. tionssystemet. Redan nu har från många tionsbakgrund som gör icke seriös reklam

att konsumenterna misskrediterande för säljaren. håll påpekats uppfattar VDN-rutan som något slags garanti. Den- Att däremot söka främja användningen skulle av varudeklaration åtgärder av na villfarelse i högsta grad förstär- genom om det för ett flertal varor skulle mot de saluförande leden kas tvångskaraktär komma att förhålla blir endast slag i luften. En framtvingad sig så att varudeklaravarudeklaration som inte beaktas av flertionen i sig borgade för vissa minimiegentalet konsumenter kan inte hejda produkten skaper. Vad kravet i fråga skulle innebära med ifråga. avseende konkurrens Sammanfattningsvis kan i denna fråga på marknadsföring, till ovanstå- varudeklarationernas värde står etc. lämnas under hänvisning sägas att och faller med i vad mån de används av ende därhän. konsumenterna. Därför behövs massiv upp-

om vikten av att verkligen ta del lysning 5. Kvalitetsmärkning av varor av den information som står till buds vid

Om det med kvalitetsmärkning avses ett köptillfället.

sammanfattande omdöme om varan ställer

sig föreningen negativ till tanken. En pro- 7. Nuvarande VDN-systemet dukt kan ha flera användningsområden omdöme måste basera sig Det nuvarande VDN-systemet är definitivt och ett entydigt en sammanvägning av varans olika ett positivt inslag i den s.k. konsumentpolipå Vilken relativ tiken. förefaller vara i princip egenskaper och möjligheter. Systemet som då skall tillmätas olika egen- bra, vilket bör tas till grund för fortsatt betydelse vet endast den som skall använda utveckling i enlighet med nuvarande inriktskaper varan Därför måste vederbörande Detta betyder en fortsatt sofistikeifråga. ning. få en mer varudeklaration än som tillhandahålspecificerad ring av den information ett helhetsomdöme som i sämsta fall en- les och inte den förgrovning och därmed

bart vore ägnat att föra köparen bakom förvanskning av densamma som föresprå-

vill i sammanhanget ut- kas från vissa håll. Om detta ställer ökade ljuset. Föreningen sin stora över att före- krav förmåga att läsa trycka förvåning på konsumenternas för helhetsomdömen varit just innantill så är det i alla fall helt i överspråkare ensstämmelse med den ständigt ökande s.k. konsumentupplysare.

bildningsnivån.

6. Åtgärder i syfte att främja användningen av varudeklaration 6.9 Skriftligt yttrande från Svenska annon-

sörers förening. Den effektivaste åtgärden för att stimulera av en vara är att se till att 1. a) Effekterna på marknadsföringen kan produktionen

SOU 1973: 20 157

förväntas bli ringa. Många produkter är f) Ett införande av obligatorisk varuredan nu varudeklarerade varför det - deklaration skulle komma att de gynna under förutsättning av oförändrade nor- större företagen, vilka har större resurser mer - i åtskilliga fall ej innebär någon till för och underförfogande provningsreell förändring, om ett obligatorium in- sökningsverksamhet m. m. föres. I de fall företagen ålägges av Kon- 2. I vissa fall, främst sådana då uppensumentombudsmannen att verifiera sina bara risker för konsumenternas säkerhet produkters påstådda egenskaper kan häv- föreligger, talar starka skäl för införande das att ett slags obligatoriskt deklarations- av ett obligatoriskt deklarationssystem. system redan föreligger. I övriga fall torde ej skäl föreligga för b) Företagens möjligheter att snabbt obligatoriska varudeklarationer. För livsändra en produkts egenskaper kan kom- finns redan bemedelsgruppen tvingande ma att försvåras. Vidare omöjliggörs an- stämmelser som övervakas av särskilda vändandet av alternativa råmaterial, något myndigheter. som är helt inom vissa innödvändigt 3. Något motiv för anmälningsplikt synes. dustrier. icke föreligga. c) Det föreligger en risk att icke-tariffära 4. I viss utsträckning förekommer redan handelshinder uppstår, om importerade pro- nu i nämnda avseenden grundkrav på produkter måste deklareras, vilket fördyrar dukterna. Den största är att svårigheten produkterna och förlänger tiden tills pro- finna en lämplig nivå för grundkraven dukterna når handelsledet. på säkerhet och kvalitet. Det torde bli d) Då utvecklingsarbete vanligen är in- svårt att undvika godtyckliga bedömningar. riktat på framtida behov och endast nor- Grundkrav kan vidare leda till kvalitetsmerna i nu-läget är kända, föreligger risk nivellering. Som en ytterligare svårighet för en begränsning av företagens valmöj- kommer att vissa produkter kan ha olika ligheter. Ett obligatorium kan även leda användningsområden varvid olika krav till svårigheter för företagen att uppnå ett måste för gälla varje användningsområde. optimalt resursutnyttjande. 5. Ur konsumentsynpunkt vore möjlig- Vidare försvåras internationellt inriktat heten att produkternas kvalitativa ange utvecklingsarbete, såvida inte standardise- egenskaper av värde. Fastställandet av rade internationella normer föreligger. kvalitetsnormer torde dock vara lämpliga Det torde vara mycket svårt att uppnå synnerligen komplicerat, inte minst med enighet i fråga om kvalitetsnormer och tanke på kvalitetsbegreppets komplexitet. metoder. Ett tvång att följa fastställda krav Något generellt på kvalitetsmärknormer, som inte anses tillfredsställande, icke införas. ning bör därför kan leda till en felaktig produktutveckling. 6. För att främja användandet av varue) De kostnader som ett obligatoriskt deklarationer bör VDN aktivt propagera deklarationsförfarande skulle föra med sig för dessa bland sådana företag, vilkas protorde komma att verka förhöjande dukter på kon- ingår i VDN-systemet. Detta kan sumentpriserna. Priseffekten kan dock an- bl. a. ske på följande sätt: tas bli relativt VDN begränsad. sänder representanter till alla (vik- För livsmedelsföretagen existerar redan som

tigare) företag, producerar/importerar

tvingande bestämmelser för deklaration av varor. för vilka VDN-deklaration finns. produkterna. Den nya livsmedelslagen med- VDN ordnar träffar med företagsrepreför att exempelvis texten på förpackning- sentanter för olika branscher. arna måste ha viss utformning. En ob- VDN en där utger propagandaskrift ligatorisk VDN-deklaration skulle ytterli- exempel på lyckade deklarationer ges. gare öka företagens kostnader utan att VDN om gör en marknadsundersökning någon egentlig förbättring betr. informa- läsvärdet av och inställningen till VDNtionen till konsumenterna torde erhållas. deklarationer bland konsumenterna samt

158 SOU 1973: 20

resultaten i skriften. 6.2 Hearing den 22 augusti 1972 med förepresenterar Överenskommelse med Radio trädare för statens institut för konsument- Sveriges om varudeklarationer laboratoriecheferna Marit Neymark om ett TV-program frågor, och om vad konsument och producent kan och Lars W aesterberg.

få ut av dem. bör utöka sin information till all- Marit Neymark framhöll att konsument- VDN om värdet av VDN-deklaratio- institutet ansåg varudeklarationer vara av mänheten stort värde. Även om vissa uppgifter i dener. till att klarationen ibland var för komplicerade för 7. VDN-systemet bidrager göra konsumenterna mer upplysta samt underlät- konsumenten i gemen var den av nytta för tar för konsumenterna att förstå olika kvalificerade konsumentrepresentanter för proderas information, vilken de därefter vidukters användningsområden. darebefordrade till konsumenterna. Områden där konsumentinstitutet ansåg ett väsentligt behov föreligga, och där deklara- II tioner i stor utsträckning saknades, var textilier och kemisk-tekniska produkter. Vad 6.1 Hearing den 4 juli 1972 med företrägäller kemisk-tekniska produkter förelåg dare för LO, civilekonomen Lars Hillbom, svårigheter även att åstadkomma en ren och TCO, rektor Thord Wallén, angående innehållsdeklaration på grund av analysannzälningsplikt. i såproblem. Den verksamma substansen Flera av VDN:s normer används, oavsett dana produkter fanns ofta i så liten mängd normens kvalitet, i ringa utsträckning. En att den inte kunde mätas. Enligt Neymarks för att anmäla var- behövde en deklaration inte skyldighet företagaren uppfattning för en VDN-nonn skulle alltid vara utan en föreskrift han inte nyttjar fullständig, tjäna två syften. En anmälningsplikt skulle om att viss viktig beståndsdel i varje promarkna- dukt skulle deklareras kunde vara tilldels vara ett medel att kartlägga den, men framför allt ett medel att tvinga räcklig. att motivera varför de inte an- På konsumentombudsmannens fråga om företagen Anmäl- konsumentinstitutets i vänder en framtagen VDN-norm. syn på grundkrav kan komma för deklaration att VDNningarna att utgöra grund uppgav Neymark varuområde. Anmäl- märkningen faktiskt innebar en viss kvaobligatorium på ett torde vara avhängig av möj- litetsmärkning därigenom att så gott som ningsplikten att Behov endast goda produkter deklarerades. Konligheten tillgripa obligatorium. av anmälningsplikt kan också tänkas vid sumentinstitutets arbete på bruksorienterade fatt i före- deklarationer innebar i realiteten att miniobligatorium i syfte att få mikrav för vissa användningsområden fasttagare. bör måhända inte in- ställdes. Vidare innebar vissa beteckningar Anmälningsplikten föras beträffande alla varuom- som kyl och frys t. ex. att grundkrav på generellt där VDN-normer utan användningen för sitt ändamål ställdes på råden framtagits från fall till fall beroende på produkten. Att minimikrav på hälsa- och tillgripas varuområdets struktur, normens utform- säkerhetsområdet kunde föreskrivas var givet men även utanför det vanliga säkerning m.m. Konsumentverket bör ges möjatt bestämma när anmälningsplikt hetsområdet måste minimikrav accepteras, lighet behövs. t. ex. att spisar inte kunde välta om barn ställde sig på ugnsluckan o. s. v. om vilka områden som vore På fråga lämpade för obligatoriskt deklarationssystem framhölls hälsa och säkerhet. Waesterskötselråden för textilier så berg ansåg

SOU 1973: 20 159

viktiga att obligatorium kunde förordas. buller kan tekniska mätresultat inte en- Undermärkningen var dock ett problem bart ligga till grund för bedömningen av som först måste beaktas. Brandsäkerhets- störningsnivån, utan där får kompletteras bestämmelser för textilier ansåg Waester- med en panel som prövar störningseffekinte vara det mest för ten. - kunde deklareras berg angelägna Vårdegenskaper Sveriges vidkommande annat än möjligen obligatoriskt. Som exempel nämndes de för enstaka varugrupper. I länder där före- tvättegenskaper, som anges på VDNzs skrifter om obligatorisk deklaration av textilmärkning. brandsäkerhet hos textilier förelåg, t. ex. På fråga i vilken utsträckning konsunattdräkter i England, var bestämmelserna mentinstitutet anlitas för provningar uppföranledda av speciella förhållanden som gavs att många företag låter prova sina t. ex. förekomsten av öppna koleldar i produkter redan nu. Enligt konsumentinstibostäder. Neymark framhöll att på somliga tutets erfarenhet låter företag gärna prova varor enstaka detaljer, t. ex. bromsar på eller kontrollera sina produkter för att få barnvagnar och rullstolar, borde deklareras veta vilka förbättringar som bör göras. obligatoriskt. På särskild fråga om vem som borde Neymark upplyste att konsumentinstitu- bestämma acceptansnivåerna vid bruksdetet och SEMKO bland andra alarmerade klaration uppgav Waesterberg att ett samarbetarskyddsstyrelsen om de vid under- arbete mellan industrin och konsumentversökningen av en produkt fann produkten ket torde bli det naturliga tillvägagångsfarlig i något hänseende utanför det egna sättet. Konsumenternas önskemål kunde provningsuppdraget. Arbetarskyddsstyrelsen insamlas reklamationsvägen med hjälp av hade dock ingen avdelning eller personal fellistor och vidare kunde hearings hållas för att ta hand om fel i varor som an- vid meningsskiljaktigheter mellan industrin vändes vid privatkonsumtion. och konsumenterna, hearings av samma typ På konsumentombudsmannens fråga om som livsmedelsverket har före utarbetande konsumentinstitutets inställning till en an- av standard. Själva metoden för att mäta mälningsplikt uppgav Neymark och Waes- och gradera egenskaper torde dock komma terberg att de inte kunde förstå anmäl- att bli en ren fackdiskussion. ningspliktens funktion. Deklarationskrav måste åstadkommas genom konsumentefterfrågan. 6.3 Hearing den 22 augusti 1972 med före- Neymark och Waesterberg angav som en trädare för statens livsmedelsverk, avdelfara vid all deklaration att företagen kunningschefen Björn Lundblad och byråchede anpassa sin produktion efter analysfen Vidar Hellström. och provningsmetoder och för att passa deklarationen. Detta gäller särskilt vid be- Lundblad menade att samordningen meltygsgradering i form av sifferbeteckningar. lan utredningen och livsmedelsverket en- Antoni angav som exempel dammsugare dast borde beröra kvalitetsmärkning. Be-

efter konsumentinstitutets tester, liksom träffande livsmedelsverkets hittillsvarande

porslin. Porslin som inte erhåller 5 vad erfarenheter av den nya lagstiftningen gäller varje mätt egenskap betraktas som framhöll Lundblad att en tillämpningskunosäljbart. Waesterberg ansåg systemet med görelse om märkning utarbetats och ett överbetyg ha en negativ effekt; överkrav fåtal särskilda livsmedelsstandard. Det påutgjorde endast ett lockbete för producen- tänkta arbetet med särskilda livsmedelsstanterna. dard torde inte vara slutfört före årsskif- Ett annat problem som framhölls var tet. Vid utarbetandet av livsmedelsstandard svårigheten att få fram mätmetoder, sär- utgick livsmedelsverket från livsmedelsstadskilt beträffande bruksinriktade deklaratio- gekommitténs betänkande, departementschener. Beträffande vissa egenskaper som t. ex. fens uttalande i propositionen, jordbruksut-

160 SOU 1973: 20

skottets uttalanden i anledning av betän- gatorium vad gäller näringsdeklarationer kandet och Codex Alimentarius. Manräk- har bl. a. varit att negativa konkurrensnade med att under hösten ha hearings med effekter för småföretag velat undvikas. Vid olika branschorganisationer och konsument- utarbetandet av märkningsbestämmelserna representanter innan förslag till särskilda har man i möjligaste mån tagit hänsyn till men i livsmedelsstandard skulle föreläggas livsme- småföretagens speciella problem delsverkets särskilt viktiga frågor har andra intressen styrelse för antagande. På fråga om det i fortsättningen skulle vägt över. finnas för VDN-deklarationer På särskild fråga om hur analys och utrymme av livsmedel förklarade Vidar Hellström kontroll av varor skulle komma att tillgå VDNdeklarationer Hellström att livsmedelsverket inte _att föreliggande på uppgav livsmedel borde användas tills vidare av hade några ekonomiska möjligheter att kontinuitetsskäl, i vart fall till dess att livs- ställa sina laboratorier till förfogande utan medelsverket hunnit överta dessa deklara- särskilt finansbeslut men att livsmedelstioner, så t. ex. deklarationerna av barn- verket årligen utarbetade en förteckning och Även för framtiden torde över tillgängliga laboratorier och deras babymat. för VDN-deklarationer av livs- resurser. Kontrollen skulle i första hand utrymme medel komma att finnas på områden som komma att bedrivas genom hälsovårdsinte direkt faller under nämnden i varje kommun. Kontrollen skall livsmedelslagen. Som kan nämnas kvalitetsmärk- i princip betalas av företagarna själva. exempel av broiler. Även För att förhindra att olika kommuner fastning kvalitetsmärkning av den som t. ex. angivande av är- ställer olika kontrollfrekvens kommer livstyp tors storlek torde mera vara en VDN- medelsverket att försöka ge vägledning beträffande frekvens. Hellström framfråga än en fråga för livsmedelsverket. lämplig Hellström angav att det var en viss skill- höll vidare att VDN:s kontrollfrekvens nad mellan livsmedelsstandard och kvali- kunde anses för låg för livsmedelsverkets i VDN-regi. Livsmedelsstan- vidkommande. tetsmärkning

darden utgjorde endast en miniminorm me- Hellström uppgav att näringslivet fram-

dan kunde olika fört klagomål på ett obligatorium om detta VDN-märkningen ange kvaliteter och hos en vara. skulle innebära att varje variation i samegenskaper Livsmedelsstandard kommer att bindas vid mansättningen av en vara skulle kräva ny Så t. ex. beteckning- etikett. Märkningsbestämmelsema har där-

beteckningar. kommer

arna falukorv och leverpastej att vara för- för kommit att utformas så, t. ex. beträfmed bl.a. krav fande köttprodukter, att varje köttsort inte knippade på maximihalter av fett och vatten. Livsmedelsverket har behöver anges exakt men däremot hur mycinte större motsättningar ket rent kött sammanlagt som finns i vauppfattat några mellan och konsumenter vid ran. Ett annat problem för näringslivet producenter bestämmande av minimikrav för beteck- som framförts är föreskrifterna att föroch livsmedelsstandard. Detta kan packarens eller tillverkarens namn eller ningar ha berott hittills livs- firma måste finnas märkt. Här har Felix

pâ att utarbetade

medelsstandard för t. ex. smör och mar- - som tillverkar barnmat för Semper varit mindre men - och firman Tre Kök begärt dispens. garin problematiska ha ställt Livsmedelsverket har inte utarbetat några också på att producenterna tycks in sig på att försöka tillfredsställa kon- anvisningar för den typografiska utformsumentönskemålen. ningen av deklarationer men möjligen bör av Antoni hur livsmedelsver- utfärdas även på På fråga tillämpningskungörelser ket ser svarade detta område. Några bestämmelser om det på näringsdeklarationer Lundblad att 7 § i märkningskungörelsen språk som skall användas föreligger inte behandlade näringsdeklarationer. Anled- men hygienanvisningar torde böra vara på ningen till att man inte velat införa obli- svenska.

ll-SOU 1973: 20 161

Lundblad uppgav på särskild fråga att tionssystem borde ligga på företagen. Reunder riksdagsbehandlingen inte yppats dan nu torde även små företag ha egna någon tveksamhet om att till livsmedels- kontrollresurser. En förkontroll av provverket överlämna rätten att föreskriva ningskapaciteten borde företas. Om kapacit. ex. livsmedelsstandard, undantag från teten visade sig otillräcklig skulle företalagens tillämpningsområde m. m. - Lund- gen åläggas att antingen förbättra sina blad och Hellström uppgav slutligen att ut- egna resurser eller vända sig till utomstårymmet för VDN-deklarationer på livs- ende laboratorier. Kostnaderna borde åvila medelsområdet endast kunde gälla ett fri- j företagarna själva, ty en företagare som villigt VDN-systern, inte ett obligatoriskt. önskade tillverka en vara med deklaration borde även stå kostnaden för analys och kontroll. Över denna kontroll bör finnas offentlig tillsyn som utövas stickprovsvis. 6.4 Hearing den 5 september 1972 med före- Resare framhöll att en tillsyn genom trädare för statens provningsanstalt, överstickprov skulle kunna ställa sig mycket ingenjören Gösta Perla, och statens instidyrbar av komplexa varor, t. ex. bilar. tut för företagsutveckling. överdirektören Kostnaderna borde kunna tas ut av sam- Bengt Resare. hället i stort via skattemedel, i vart fall På fråga om ett obligatoriskt varudeklara- beträffande viktiga konsumentvaror. Systetionssystems eventuella verkningar uppgav met borde vara flexibelt så att kostnaderna Perla att något generellt svar inte kunde ibland kunde delas mellan företagen och ges; svaret berodde på produkten. Resare staten t.ex. beträffande umbärliga dyra uppgav att kostnadsnivån rent allmänt varor såsom färg-TV m. m. skulle höjas. Ett obligatorium skulle rela- På särskild fråga i vilka fall obligatotivt sett innebära större påfrestningar för rium bör kunna föreligga (liv - hälsa små företag, som inte kan bära de ad- säkerhet, dyra produkter etc.) och om ett ministrativa effekterna. Vad gäller företags- obligatoriskt deklarationssystems fördelar struktur torde ett obligatorium liksom jämfört med förbud i speciallagstiftningen beträffande livsmedel -- be- beträffande varor Resare ytterligare farliga uppgav främja utvecklingen mot storföretag. Er- att man bör vara försiktig med att införa farenheterna av livsmedelslagen har visat obligatorium. Om obligatorium införs bör att företagen behöver ökad företagsservice grunden vara att skydda liv, hälsa och säför att kunna klara den egenkontroll som kerhet. Möjligen måste obligatoriet förkrävs. SIFU anlitas för charkuterikontrol- enas med grundkrav, dock utan att därmed len, vari ingår analyser och även företags- innebära förbud mot varor som inte fyller hjälp i form av konsulenter som meddelar grundkraven. Obligatorium är att föredra råd och anvisningar. framför förbud i speciallagstiftningen be- På fråga om vilka undersökningar som träffande farliga varor ty förbud måste behövs innan obligatorium kan föreskri- vara verkligt underbyggda. Mottot bör vara vas för ett varuområde uppgav Perla att Bättre en dålig flytväst än ingen flytväst de provningstekniska frågorna inte är av- alls. Resare uppgav att kvalitetsmärkning görande, alltså mätmetoder, enhetliga nor- kunde vara lämpligt beträffande vissa mer o. s. v. Problemet vid obligatorium varor. Han betonade dock att priset kunde torde i stället vara frågan vilken typ av anses vara en god kvalitetsmätare i många varudeklaration konsumenten vill ha och fall. Grundkrav ansåg Resare vara av godo om det över huvud taget är möjligt att vid ett frivilligt system. I linje härmed åstadkomma sådan deklaration. borde VDN göras till ett kvalitetsmärke Beträffande kontrollapparaten anförde efter norsk modell. Vid ett obligatoriskt Perla att den huvudsakliga kontrollen vid system borde grundkrav inte finnas på umsåväl frivilligt som obligatoriskt deklara- bärliga varor.

162 SOU 1973: 20

Perla att bruksegenskaper väl mer som var svensk standard eller stanuppgav kunde deklareras obligatoriskt under för- dardiserade provningsmetoder som SIS godatt tillfredsställande mätmetoder tagit. Principen har följts hittills och bör utsättning fanns tillgängliga. Gränsvärdebestämningen fortsätta att gälla. Ollner framhöll att det mellan olika användningsområden skulle förelåg skillnad mellan varudeklaration och komma att bero på hur normen var upp- SIS-standard. En varudeklaration redovi- Han ansåg sig inte kunna svara sar egenskaper utan att fastställa kvalitetsbyggd. hur gränsvärdebestämningen nivå; För att uppfylla SIS-standard måste generellt på viss kvalitetsnivå. - SIS skulle komma att ske. produkten uppnå Vad gäller en eventuell anmälningsplikt är internationellt inriktat och samarbetar ansåg Resare det inte finnas tillräckliga med de internationella standardiseringsorgaskäl för att införa en sådan. Man skulle nen. Olyckligt är därför om myndigheter akta sig för onödig byråkrati och tänka fastställer standard som skiljer sig från inpå att smáföretagen drabbades värst. Man ternationella standard. Myndigheterna får kunde dock kräva av tillverkarna att de gärna föreskriva att en standard skall höll sig it jour med det officiella deklara- ange kraven för viss egenskap hos protionssystemet. dukten men bör inte föreskriva detaljerade i syfte att främja användningen tekniska metoder för att uppnå standar- Åtgärder av varudeklarationer Resare vara den. Myndigheten bör i stället genom Reansåg ökad Konsumentverket och ference to standards ange vilka krav som satsning på SIFU. SIFU kunde sägas vara ett pro- skall gälla. Standardarbetet inom SIS har ducenternas konsumentverk. För att und- stor likhet med normarbetet i VDN. Arvika fördyringar var selektiva betsgrupper bildas för att diskutera olika onödiga att föredra framför generella möjligheter att utarbeta standard. I arsatsningar på deklarationsomrâdet. Enligt Resare var betsgruppen ingår företrädare för intresse- VDN-deklarationer till stöd för många fö- grupper samt fackmän på det område retag i marknadsföringen. VDN hade dock standarden skall gälla. Ekonomin utgör en haft för små resurser för att åstadkomma knut i standardarbetet. I de fall då inmarknadstäckning. Som komplement till tresse för standardisering föreligger hos så-

statligt utarbetade normer borde normför- väl producenter som stora avnämare kan

slag från representativa branschorganisa- standardiseringsarbetet bedrivas utan svåtioner kunna antas som officiella normer. righet. När det däremot gäller produkter Perla ansåg för sin del viktigt att genom vars avsättning sker direkt till vanliga konkonsumentutbildning främja konsumentens sumenter föreligger svårighet att skaffa varukännedom varigenom grunden till ett medel för projektet och att få teknisk av varudeklarationer expertis på konsumentsidan att delta i riktigt utnyttjande skulle åstadkommas. Perla betonade att standardiseringsarbetet. Det ekonomiska varudeklarationerna inte får ta formen av bistånd SIS erhåller från konsumentrådet rena inköpsrekommendationer. räcker inte till för att anskaffa tekniskt kunnig personal att representera konsumenterna. Vad exempelvis gäller normer för tandkrämsdeklaration kan förutsättas 6.5 Hearing den 13 september 1972 med att intresse finns hos tandkrämsfabrikanter förelrädare för Sveriges standardiseringsmen pengar saknas för att arvodera tandkommission, direktörerna Jan Ollner och läkare som skall representera konsumen- Stig Landqvist. terna att delta i standardiseringskommittéer. Ollner upgav att SIS vid VDNzs tillkomst En allsidig representation i kommittéerna fick en särställning. SIS fick rätt att före- är en nödvändig förutsättning för standar-

slå ordförande i VDN: för VDN-deklara- diseringsarbetet.

tioner krävdes att de baserade sig på nor- Landqvist framhöll att SIS utarbetar

SOU 1973: 20 163

standard av två olika slag, dels stan- sysslar även bl. a. med förpackningar, buldard för provningsmetoder och dels en ler, akustik, måttenheter och grundlägganpå provningsmetodema baserad produkt- de data. SIS har även en grupp kommittéer standard med minimikrav, vars uppfyllan- för konsument- och säkerhetsteknik, som de utgör förutsättning för SIS-märkning. tar hand om produkter som inte hör under SIS-märket är sålunda ett kvalitetsmärke egna branscher. Under konsument- och som utvisar att produkten fyller kraven i kerhetsteknik hör standard för klädmått, SIS-standarden. En SIS-standard skiljer skomâtt, säkerhetshjälmar, varselmärkning sig från en VDN-deklaration med minimi- och friluftsskyltar (för badning, tältning krav på det sättet att SIS-standarden om- osv.). SIS har endast utarundantagsvis fattar alla viktiga hos produkegenskaper betat kvalitetsmärkningsstandard för konsuten medan minimikraven i en VDN-dekla- mentvaror. ration kan begränsas till vissa egenskaper På fråga om eventuell märkningsskyldighos produkten medan övriga egenskaper het upgav Ollner att i SIS-märkningen endast deklareras.. SIS-standard finns ut- regel var helt frivillig. ver- SIS-märkningen arbetade för 25 produktområden. Ca 150 kade av egen kraft; var standarden bra företag utnyttjar SIS-märket. Det förelig- tillämpades den. Visst inslag av obligatoger skyldighet att märka skyddshjälmar rium uppkom då myndighet föreskrev att för industrin efter enhetlig standard i de viss produkt måste motsvara svensk stannordiska länderna; alltså kan hjälmar för dard eller vara SIS-märkt. SIS samarbetar användning i Sverige också provas i ett med en mängd myndigheter när det gälannat nordiskt land. ler SIS-märkning, främst med arbetar- Landqvist framhöll att han inte trodde skyddsstyrelsen och statens provningsanpå märkning utan kontroll. Varje produkt stalt. med SIS-märkning kontrolleras minst en gång per år genom SIS. Vissa produkter är angelägnare att kontrollera än andra. 6.6 Hearing den 13 september 1972 med Avgörande faktorer för kontrollfrekvensen företrädare för statens konsumentråd, 0rdkan vara säkerhetsaspekter och kostnadsföranden Sture Palm och avdelningsdirekhänsyn. rören Christer Bergman. På fråga av Falkenberg hur fördelningen skett mellan SIS och VDN vad På fråga beträffande vilka produkter degäller säkerhetsmärkning av motoristhjäl- klarationsskyldighet kan behöva föreskrivas mar resp. flytvästar uppgav Landqvist att anförde Palm att det i konsumentverket den svenska standarden för motoristhjälmar blev planeringssekretariatets uppgift att utbygger på en internationell standard som reda vilka varuområden som lämpade förelåg när det svenska standardarbetet på- sig för obligatorium. Till ledning borde börjades. Innan märkningsbestämmelserna kunna tjäna material från reklamationsfastställdes anordnade SIS en hearing där nämnden och de lokala konsumentkommitalla parter deltog. VDN-märkning av flyt- téerna samt uppgifter från riksförsäkringsvästar började redan innan produktstandard verket och försäkringsbolagen om skadeförelåg. Det var därför naturligt att märk- vållande produkter. Även från provningsningsuppdraget låg kvar hos VDN även anstalten borde erfarenheter beträffande sedan standarden utvecklats inom området. vissa varors egenskaper kunna hämtas. Ollner framhöll att av SIS tidigare Marianne Kärrholms utredning Konsunamn, Svenska Industrins Standardiserings- mentteknik kan också ge uppslag. Enligt kommission, kunde utläsas SIS traditio- Palms egen uppfattning borde konsumentnella inriktning. SIS har utarbetat standard verket inrikta sig på undersökning av ett för mekanisk och elektroteknisk industri, fåtal varublock och inte splittra undermetallindustri, byggnadsindustri m. fl. men sökningen på ickecentrala varuområden sett

164 SOU 1973: 20

från medelkonsumenten. Man kunde kon- mätningar utan av en panel eller liknande,

centrera sig på säkerhetsaspekter hos varor t. ex. en dammsugares lämplighet i fråga

inom hos tex- om konsumentens kroppsställning vid fritidssektorn, brandfarlighet tilier, blyhaltig keramik, flytvästar och mon- dammsugning. Bergman vidgick att gräns-

värdebestämningen var en svårighet. Klatcringsbara cyklar exempelvis. rade rnan väl gränsvärdebestämningen tor- Som svaghet i det nuvarande VDN-systemet uppgav Palm att VDN grundade sig de hinder mot obligatorium inte föreligga.

på en föråldrad filosofi som ställde stora På fråga om lämpligheten av anmälnings-

krav På den tiden över- plikt framhöll Bergman att anmälningsplikpå konsumenten. värderade man konsumentens varutekniska ten kunde tjäna som informationskanal för

konsurnentverket och som press på förekunskap och förmåga. att deklarationer fyllde tagare att precisera varför de inte nyttjade Bergman uppgav VDN. Svårigheten var att finna de företvå funktioner, att tjäna som vägledning vid val av olika inom samma tagare plikten ålåg för kontroll. Någon gaprodukter ranti för att företagen lämnade rätt svar grupp och att skydda konsumenten vid fanns inte heller. Till en början skulle man köp av farliga varor. Skydd mot farliga kanske kunna fortsätta att pröva en frivilvaror borde inte i första hand åstadkom-

lig väg för att se hur långt man kom.

mas genom varudeklaration; farliga varor På fråga om tänkbara effekter av märkborde helst försvinna från marknaden. ningsplikt framhöll Palm att samhällsnyttan En del varor med farliga egenskaper måste på vissa områden var så stor att även dock accepteras. För att fästa konsumennegativa effekter av obligatorium måste ternas uppmärksamhet pâ dessa kunde man ett schabloniserat deklara- tålas. Hälso- och säkerhetssynpunkter måste tillämpa alltid anses överväga nackdelarna med oblitonsförfarande med vamingsmärken, etigatorium. Bergman framhöll att på de flesta ketter med olika fårg och symboler efter områdena bör man kunna kräva av produolika farlighetsgrad. Märkning borde kunna centen att han vet vad han producerar och utökas till att även omfatta ekonomiska då skall han även kunna lämna upplysningar risker, t. ex. skötselmärkning av textilier. härom i form av deklaration. Även om frivillig skötselmärkning var ut-

bredd kunde obligatorium föreskrivas för

att åstadkomma ett enhetligt märknings-

system och en fullständig marknadstäck- 6.7 Hearing den 21 september 1972 med ning. Vid ett obligatorium måste viss diskonsulenten Ingrid Vigant, Hushállslärarnas pensmöjlighet finnas t. ex. för varor proriksförening, näringskonsulenten Brita Walducerade i korta serier. lentin, Husmodersfärbundet Hem och Sam- Bergman ansåg att bruksegenskaper i hälle och fil. lic. Brita Åkerman. princip kunde deklareras obligatoriskt. Som kommande Möbel Frågan ställdes i vilka fall rörande farliga exempel angav Bergman fakta. Svårigheten med möbler var dock att produkter deklarationsplikt i förening med

de tillverkades av levande stolar 1 rekommenderade gnmdkrav var att föredra material; samma serie kunde därför olikheter framför förbud mot produkter under grunduppvisa i funktion. Om noggranna krav för varje kravsnivån. Ingrid Vigant ansåg det tvivel-

användningsområde och klara aktigt med förbud och föredrog att mänskiljelinjer mellan användningsområdena kunde upp- niskor genom grundkravsrekommendationer

ställas vore obligatorium i vart fall teore- kunde läsa sig till att och på vilket sätt

tiskt tänkbart. Antoni framhöll att svårig- en produkt kunde vara farlig. Grundkravs-

heten med obligatorium beträffande bruks- nivån var svår att fastställa. Vissa detaljer

orienterade deklarationer berodde på att hos farliga varor borde konsumenten dock

visst mått av tyckande förekom i normen. kunna vara säker på, t. ex. vad gällde flyt-

Vissa frågor kunde inte avgöras genom västar. För farliga produkter borde dekla-

SOU 1973: 20 165

rationsplikt föreligga med skyldighet att centrerade sig för mycket på de egenskaper påpeka farliga detaljer hos produkten. som normerna omfattade. Hållbarhet t. ex. Brita Wallentin påpekade att en specifice- går inte att mäta tillfredsställande på ett ring av funktionsegenskaper måste göras av sätt och konsumenten kan alltså inte få varje vara före fastställande av grundkrav. upplysning om hållbarheten. Brita Åkerman menade att förbud mot Brita Åkerman ansåg att hållbarhetsprövprodukter under grundkravsnivån vore ning borde kunna genomföras på ett myclämpligt för farliga produkter med ensartat ket större antal varor än man hittills pröanvändningsområde, t. ex. flytvästar och vat) Tvättmaskiner torde inte vara svårare skyddshjälmar. För sådana produkter bor- att hållbarhetspröva än bilar.

de skyddade beteckningar införas. Andra Brita Åkerman framhöll också att varu-

produkter såsom småbarnssängar kunde an- deklarationen givetvis inte kunde klara vändas på olika sätt. För dem borde obli- alla konsumentproblem. Genom varuundergatorisk deklaration med rekommenderade sökningar kunde dock en del åstadkommas grundkrav införas. för att ge köparen en bättre infonnation. Fride Antoni medgav att deklarations- Man borde vara uppmärksam på att köplikt borde finnas för farliga produkter parnas intresse kan komma att riktas mot men ifrågasatte om marknadsföring av seg- egenskaper hos produkterna som man tidilarvästar borde-förbjudas endast därför att gare inte lagt så mycket vikt vid. Konsuseglarvästar inte var lika säkra som rädd- menterna börjar nu lägga ökad vikt vid ningsvästar. hållbarhet framför nya förfinade tekniska Brita Åkerman menade att om det finns finesser. Vid köp av konsumentvaror fråett -behov av en mindre säker flytväst, en gar konsumenten också om produkten går seglarväst, kan-en sådan få marknadsföras att reparera och om reservdelar finns tillom den har en annan benämning än den gängliga i handeln. Sådana saker bör varusäkra Västen_ och om det klart anges att omfatta och resultaten undersökningar bör det är fråga om en annan produkt än den redovisas för köparna.

säkra. Lennart Lindblad

menade att just tvätt- På fråga om deklarationsplikt borde maskiner var ett svårt varuområde efterkunna föreligga även för att skydda kon- som konsumenter nyttiade tvättmaskiner på sumenten från ekonomiska olika risktaganden sätt och i olika utsträckning. uppgav Brita Åkerman att man inte borde Brita Wallentin av ansåg att viss form

överskatta den informationen deklaration hållbarhetsdeklaration borde kunna åstad-

kan ge, men att man borde sträva efter kommas om konsumentverket införde funkatt införa till deklarationsplikt i anpassad tionsmärkning av produkterna för visst anekonomiska risker. tal år.

Ingrid Vigant menade att ekonomiska Lennart Lindblad uppgav att utveck-

risktaganden borde kunna elimineras med lingen av hushållsmaskiner mot en gick

deklarationsplikt i de fall då normer fanns förenkling av automatiken. Konsumentver-

utarbetade, kontroll kunde genomföras och kets uppgift var att undersöka vilka fines-

deklarationsplikt inte var för dyrbar. Exem- ser hos hushållsmaskiner som konsumen-

pelvis skulle den ekonomiska risken vid terna i allmänhet nyttiade och att därefter

köp av tvättkulor kunna undvikas. Nyttan koncentrera upplysningarna dessa. kring av deklaration var beroende av att samt- Konsumentombudsmannen sammanfattaliga varor av samma typ var deklarerade de att diskussionen önskegivit vid handen och möjliggjorde i vart fall jämförelser; mål om deklarationsplikt men utan grundborde plikten kunna omfatta en grund- krav såvitt man enbart avsåg att skydda deklaration av varan. konsumenten mot ekonomiska risktagan- Fride Antoni framhöll att faran med den. deklarationsplikt var att konsumenten kon- På fråga om eventuellt införande av

166 SOU 1973: 20

Fride Antoni att Sundquist ansåg dock att man måste gå kvalitetsmärkning uppgav med två olika deklara- betydligt längre i fråga om intemationalisedet norska systemet tionsformer var intressant. Ingrid Vigant ring än vad som skett hittills. Obligatorisk menade att kvalitetsmärkning kunde över- märkning, t. ex. enligt den nya livsmedels-

till blir fördyrande och försvårar hanvägas men uppgav sig vara motståndare lagen, Brita delsförbindelsema med utlandet, inte minst den kommande möbelmärkningen. Åkerman menade att utredningen borde u-ländema. av VDN och Grossistförbundet och dess medlemmar vara obunden logotypen normer. Brita Wal- har såsom rernissinstans och genom del- VDN:s hittillsvarande missvi- i VDN:s arbetsgrupper haft möj- Ientin ansåg VDN-märket alltjämt tagande såtillvida att ett stort antal konsu- lighet påverka varudeklarationsnormemas sande innebära kvali- utformning. På fråga om anledningen till menter anser VDN-märket att medlemmarna inte i högre grad än som tetsgaranti. skett varudeklarerat sina produkter anförde

Ahlström följande. Det var riktigt att gros-

sistförbundet haft möjlighet att delta i

6.8 Hearing den 29 november 1972 med VDN:s arbetsgrupper och påverka utform-

ningen av varudeklarationsnormerna. Men företrädare för Sveriges grossistförbund, Åke och direktö- detta gällde främst när VDN tillämpade hovrättsrådet Sundquist med arbetsgrupper. Trots medverren Iwan Ahlström samt direktören Ingmar systemet direktören kan har företagen inte alltid uppfattat de- Norlindh, Elektriska AB AEG, Jan Dale. AB Holger Petersen, direktören klarationerna som meningsfulla.

Gösta Sandén, Monark Crescent AB, in- På fråga om vad som har fått grossist- Svens- förbundets medlemmar att -- då så skett formationschefen Arvid Brandberg, - varudeklarera sina produkter, t. ex. ka AB Philips, direktören Tore Sergenius,

Textilgrossisrernas riksförbund, direktören a) önskemål från konsumenterna Per Wallin, SRL Sveriges radioleverantörer. b) ambition att lämna konsumentupplys- EHL - Elektriska hushállsapparatleveranning rörer, direktörerna Pär Skåntorp och Johan c) egna fördelar t. ex. vid inköp Leffler, F ritidsbranscherna. d) gardering för reklamationer

På fråga om vilka effekter från handels- e) konkurrenterna deklarerar

hindersynpunkt som konkret kan tänkas f) övriga skäl

uppstå för olika branscher svarade Sundatt medlemsföre- svarade Ahlström följande. Anledningen till quist grossistförbundets Han- att man deklarerat har varit såväl av tag svarar för 2/3 av landets import. delshinder är därför en ytterst påtaglig ambition att lämna konsumentupplysning

som att man funnit deklarationen vara ett fråga. Om man går för långt när det gäller att införa restriktioner ut över meningsfyllt inslag i marknadsföringen. går detta Det är Dock har deklarationema enligt det nukonsumenterna, bl. a. prismässigt. att åstadkomma samstämmighet varande systemet inte alltid gett önskvärd angeläget till information till konsumenterna. Deklaratioöver gränserna, t. ex. genom anpassning EEC:s och OECD:s bestämmelser. Det är nerna har ibland varit för tekniskt inriktade

skall behöva och VDN-märket har i vissa fall av konfel om speciella utformningar sumenterna felaktigt uppfattats som kvaligöras för olika länder. menade att det ofta finns en tetsmärke. De företag som legat högt på Heurgren konfliktsituation mellan krav som konsu- kvalitetsskalan har därför i en del fall

menterna för fram och krav som interna- avstått från att deklarera sina produkter

ställer. Man kan dock inte för att inte produkterna skulle framstå som tionell handel med VDN-deklarerade varor avvisa varje nationellt krav på den grunden. iämbördiga

SOU 1973: 20 167

av lägre kvalitet. Även rent ekonomiska konsumenten. Åtskilliga produkter deklareskäl kan nämnas som skäl varför man inte ras redan nu inom branschen. Många prodeklarerat sina produkter. Kostnaderna har blem löses om det finns internationellt ersärskilt betydelse vid mindre serier, vid kända testmetoder. För mindre hushållsmodevaror, vid snabba förändringar i sorti- apparater, t.ex. Strykjärn, tenderar specimentet m. m. Kostnadsfaktom är ofta be- fika svenska normer att bli mycket kostsvärlig även om den vanligaste orsaken till nadskrävande. Kontakten med utländska underlåtenhet att deklarera torde vara att fabriker är arbetskrävande och det föreman inte uppfattat informationen som me- kommer också föga intresse utomlands att ningsfull. Till detta kommer att varor för- göra en speciell Sverigeversion. När det ändras snabbt och ofta medan deklaratio- gäller elmotorer finns särskilda svenska krinen inte kan förändras lika snabbt. terier att beakta. Detta är en högst väsent- Dale menade att på textilsidan var sköt- lig kostnadsfaktor. Även miljövårdsintresselråden den viktigaste formen för dekla- sen ställer särskilda krav på produkterna. ration. Här gäller det att tala om hur Minskad fosfathalt i tvättmedel, dvs. en plagget skall skötas och användas. Om annan kemisk sammansättning, gav i ett man gör det tillgodoser man konsumentens speciellt fall inte avsedd tvätteffekt i en informationsbehov. F. n. upplever konsu- maskin. AEG måste söka sig fram till en menten att varudeklarationen enligt VDN- lösning som passade den nya sammansättsystemet är svårtydd. Därför bör man ningen av tvättmedlet. Även detta var kostframtiden mera gå in för skötselråd. På nadskrävande. Om obligatoriska normer textilområdet finns också internationella eller grundkrav kommer, kan det innebära - Man hämmande effekter symboler. kan inte importera de på produktutvecklingprisbilliga varor som konsumenterna vill en. I branschen står man inför ett skede ha om deklarationsbestämmelsema är allt- där elektroniken träder fram i allt större för rigorösa. Om branschen får ett före- utsträckning än tidigare. läggande om att Skötselråd skall finnas, Brandberg instämde i Norlindhs uttatorde alla seriösa tillverkare ställa upp lande. Provningsmetoder saknas i stor utbakom ett sådant krav. Det gäller också inom elektronikområdet. Ett stort sträckning att få konsumenten att efterfråga skötsel- antal delmarknader måste tillgodoses i Euråd. Så länge skötselråden är säljfrämjande ropa. Många produkter i Europa kan inte satsar företagen på sådan typ av märk- marknadsföras i Sverige. Konsumenten går ning. därigenom miste om en del av det euro- Vad gäller vanliga varudeklarationer peiska utbudet. skulle det givetvis vara enklare om det För som varudeklarerar sina Philips, fanns internationella normer. Under alla strykjärn, kostar varudeklarationen kr 2:50 omständigheter skulle emellertid detta bli per produkt, dvs. ca 5 % av priset räknat mycket kostnadskrävande, vilket självfal- på den strykjämsserie man säljer. För let påverkar konsumentpriset. en mindre serie blir kostnaden högre. Skötselråd bör däremot varje importör vill starkt betona vikten av att Philips snabbt kunna utforma för de varor som man i Sverige inte har bestämmelser som säljs i Sverige. Härför skulle strängt taget avviker från andra länders. inte fordras annan utrustning än den som Heurgren frågade om problemen gör sig används i ett vanligt hushåll. mer gällande på exportsidan. Sergenius informerade om att importen Brandberg tog som exempel färg-TV.

på textilsidan utgjorde ca 50 % av den to- Säljer man färg-TV till England skall dessa

tala konsumtionen av textilvaror. ha ett speciellt tekniskt innehåll. Vidare Norlindh ställde sig positiv till VDN ställer planverket vissa krav till på slangar Fakta som ger relevant information till disk- och tvättmaskinen Dessa krav gäller

168 SOU 1973: 20 .- »w

:mm-

inte utomlands. Detta ter sker på ett för sent stadium. Kontakär exempel på olikter bör stadium -- kanske heter som försvårar tillverkningen. tas på ett tidigt

i arbetsgrupper som tidigare. Över huvud År 1970 gjorde VDN ett Råd till färgtaget gäller att konsumentorganen bör ha Detta var en vettig linje. Man TV-köpare. ett kontaktnät med näringslivet så att förebör kunna göra flera Råd till köpare av tagen får delta i arbetet redan från början. olika produkter. Grossistförbundet och industriförbundet Sandén anförde beträffande fritidsav har i sitt gemensamma svar till varudeklabranschen att man inte deklarerat båtar rationsutredningen förklarat att VDN:s det skälet att Sjöfartsverket numera typskötselråd för textilier är en bra norm sådana. Vidare tillämpas i vissa provar som ger konsumenten väsentlig inforrnafall frivilliga Lloydcertifikat på fritidsbåtar tion. Av svaret framgår vidare att flertainnebärande förutom kontroll av konstrukkrav let företag skötselmärker sina produkter. tion och tillverkningsmetoder vissa På fråga om vad det då beror på att ett på fuktighet och temperatur i tillverkningsförhållandevis ringa antal företag är tilllokalerna. Det finns flera självpåtagna ståndshavare för VDN:s skötselråd svakontroller inom branschen. När det gäller rade Sergenius att det för närvarande finns cyklar diskuterar som bekant trafiksäkerenklare men lika meningsfulla deklarationer hetsvcrket frågan om säkerhet. Speciella som VDN:s skötselråd. I vissa fall liknar myndigheter bör för övrigt övervaka de VDN:s deklaration men de överensstämkerhetsproblem för produkter som hör till mer inte helt. deras område. Arbetarskyddsstyrelsen bebeträf- Dale anförde att hans företag aldrig vakar exempelvis säkerhetsaspekten dis- deltagit i VDN:s verksamhet av kostnadsfande gräsklippare. Bullerutredningen kuterar buller i båtmotorer. Vidare må skäl. Höjda kostnader påverkar priset

från som ogynnsamt. I stället har Dales företag nyttnämnas uttalanden organisationer t. ex. kvalite- jat sig av skötselråd i egen regi på grund- Ishockeyförbundet angående Fritidsbranschen har val av internationella symboler och delar ten på vissa produkter. av VDNzs rekommendation. Vidare been stor importhandel. Många komponenter sannolikt 30-35 %. M0- rörde Dale problemet med olika tillbehör. köps utomlands, torn t. ex. Monark Cre- som t. ex. nitar och blixtlås, vilka kan missi mopeder köper scent i utlandet. färga plaggen vid tvätt.

På vilka varor som Antoni anförde att det finns en tendens Heurgrens fråga branschen ställer till att dekla- till undermärkning hos fabrikanten. Detta sig positiv rera nämnde Sandén som flytväs- är ett verkligt problem. Här måste lösexempel tar och tält. ningar komma så att märkningen fungerar

Ahlström anförde att i den mån behov det sätt som konsumenten önskar. Ett på finns bör härför an- annat är att vissa textilplagg har av säkerhetsgrundkrav problem ensam bestämma. Annars två tvättmärkningar, dels en utländsk, dels svarig myndighet möter ett företag två olika myndigheter. en inhemsk.

Konsumentverket skall inte om- Från fritidsbranschen anfördes av Skångå in på råden som andra har att be- torp följande. Flytvästnormen är en av myndigheter vaka. Där en inte hör de bästa normerna VDN har tagit fram. fråga naturligt hemma hos annan bör givetvis Marknadstäckningen är också bland de myndighet konsumentverket kunna ta initiativ. högsta. Skåntorp berörde därefter ett test Båt för alla varav - Falkenberg anförde att näringslivet sagt av tidningen framgick i VDN-sam- - att var livssig vilja komma mer till tals enligt tidningen flytvästar är om det kan ske farliga. Skåntorp frågade vem som skulle manhang. Frågan på annat sätt än hittills. försvara VDN:s norm. VDN har försum-

Ahlström framhöll att nuvarande kontak- mat att försvara sig kraftfullt.

SOU 1973: 20 169

Av grossistförbundets och industriför- Sundquist menade att förbundet är förbundets gemensamma svar framgår även siktigt med att träffa överenskommelser av att näringslivsorganisationema bör propa- hänsyn till gällande konkurrensideologi gera för ökad användning av varudeklara- utan endast kan utfärda vissa rekommentioner. På fråga om på vad sätt grossistdationer. förbundet i ett frivilligt system kan påver- Norlindh ansåg att problemen måste löka medlemsorganisationema så att de varusas branschvis. När relevant information deklarerar sina produkter hänvisade Sundfinns löses problemen automatiskt. Under quist till att en del har skrivits i grossistde senaste 20 åren har det blivit mera förbundets och industriförbundets gemenkomplicerat att driva näringsverksamhet i samma promemoria. Grossistförbundet har direkt kontakt Sverige och uppfylla konsumenternas och med branschföreningama samhällets krav. Det är svårare att driva genom respektive branschsekretariat. Fortdiskuteras olika näringsverksamhet i Sverige än i Västlöpande frågor av intresse för europa i övrigt. respektive bransch. Till samtliga med-

lemmar utsänds cirkulär med information i Sergenius förklarade att företagen inom

aktuella frågor och i vissa fall också re- textilbranschen torde vara beredda att

kommendationer. Vid samarbeta. Företagen kan informeras och prisstoppets upphävande t. ex. rekommenderades medlemmar- ges rekommendationer. Det finns även ett

na att iaktta prisâterhållsanlhet. särskilt samarbetsutskott, bestående av Tex-

tilrådet, Konfektionsindustriföreningen,

När det gäller varudeklarationer kan Textilgrossistemas riksförbund samt Sverigrossistförbundet rent allmänt rekommen- (lera ges textilhandlareförbund. Detta utskott kan företagen att använda tillgängliga vara ett lämpligt forum för dessa diskusvarudeklarationer och förbundet kan härsioner. igenom åstadkomma en allmän påverkan

på företagen. Det är dock dessa som har Brandberg ställde sig positiv till ett frivil-

det självständiga avgörandet, och väsent- ligt system. Philips har nyttjat normer för

ligt blir därför hur dammsugare och Strykjärn men inte för företagen upplever varudeklarationerna samt - självfallet - bandspelare därför att mätmetodema på

kostnaderna för att deklarera. detta område inte varit bra. är Företaget självfallet berett att liksom tidigare disku- Ahlström menade att myndigheter ofta tera VDN-frågor. Konsumenten är det tror att organisationerna har större makt än de i själva verket har. primära och måste backas upp genom ut- Medlemsföretabildningsväsendet och via radio och TV. gen kan inte åläggas något. Under alla år Etikettema skall inte bara sitta vidhäftade som varudeklarationsverksamhet har förevarorna utan också finnas i butiken så att kommit har grossistförbundet verkat akkonsumenterna kan ta dem med sig hem tivt för VDN. De senaste tre åren har det dock varit för att jämföra. svårt att gå ut aktivt på grund

av rådande osäkerhet beträffande det Skåntorp anförde att fritidsbranschen

framtida deklarationssystemet. hade prioriterat vissa varor för dekla- Företagen vill veta vad som kommer att gälla. Osä- ration. Man bör vara restriktiv. Det går

kerheten bör kunna när utred- inte att införa obligatorium skingras på alla proningen är klar och konsumentverket dukter. I grund och botten är branschen fungerar. Grossistförbundet har rekommenderat positiv till deklaration. Det krävs en massiv

företagen att tills vidare fortsätta med nu- insats för att gå ut till konsumenterna med

varande system. I ett framtida information i den här frågan. frivilligt system är förbundet givetvis berett att på- Sundquist ansåg att också butikspersoverka företagen. Samarbete bör därvid ske nal bör informeras om VDN-systemet. Där med experter från konsumentverket. brister det en hel del.

170 SOU 1973: 20

mätbara men inte alltid betydelsefulla egen- Slutligen efterlyste utredningen grossist- Som exempel angav Wallén uppförbundets synpunkter på kontrollfrekvens skaper. i normen för el-element. Vidare samt sanktionsâtgärder vid gifterna och omfattning varan Wallén att för vissa varuområden bristande överensstämmelse mellan ansåg behövdes insatser i annan form än varuoch VDN Fakta deklaration. Med tanke på konsumentver-

a) vid ett obligatoriskt system till av forkets möjligheter differentiering

b) vid ett frivilligt system. för informationsutbudet till konsumerna

kunde en förbättring förväntas i anförde och menterna Ahlström att omfattningen

frekvensen av kontrollen är avgörande för fråga om val av informationsmedel.

Wallén ansåg att ett framtida varudemöjligheterna att vidta sanktionsåtgärder.

klarationssystem borde inrymma möjlighet Vad avses för övrigt med sanktionsâtgärbaskrav för viktiga konsumentsank- att uppställa der? Syftar utredningen på rättsliga varor. Baskrav kunde uppställas av hänsyn tioner? Vid nuvarande kontrollfrekvens kan till konsumentens hälsa och säkerhet men man rimligen inte ha sanktioner. eftersom också för att garantera tillfredsställande kontrollen inte är statistiskt säkerställd. funktion hos varan. Som exempel angav Kontrollfrekvensen måste således öka Wallén Möbelinstitutets möbeldeklarationer. starkt. vilket i hög grad blir en kostnads- Andra varuområden där normer med basfråga och en fråga om provningskapacitet. krav kunde övervägas var enligt Wallén Vid ett obligatoriskt system måste staten teknisk visapparatur typ hushållsmaskiner. rimligen betala kontrollfunktionen. sa textilier, leksaker och bilar. Vidare bor-

de kommande deklarationer innehålla mc-

och vara ra bruksanpassade upplysningar

enklare. Enligt Wallén torde baskravsde- 6.9 Hearing den 1] januari 1973 nzcd föreklarationer innebära en förenkling för inforträdare TCO, rektorn Thord Wallén för Wallén betonade dock mationsmottagaren. och ombudsmannen May-Britt Carlsson. svårigheten att på frivillig väg få till stånd

att fördelen från konsu- utbredd användning av deklarationsnormer, Wallén framhöll bestod som förutsatte att varan uppfyllde baskrav. mentsynpunkt med varudeklarationer om varan i köpögonblicket. En risk med baskravsdeklaration var enligt i information var allmänt ut- Wallén att baskraven kunde komma att sät- När en deklarationsnorm

till jämförelse mel- tas pâ för låg nivå för många konsumenter. bredd gav den möjlighet borde man kunna redovisa även lan varor av samma slag. Deklarationsnor- Möjligen ef- i deklarationen. Överbetyg tillmer hade också producentpâverkande överbetyg

fekt. Producentpâverkan skulle framför godosâg dock i första hand producentintres-

men nåd- set. inte konsumentintresset. En lösning var allt vinnas vid deklarationsplikt att Wallén att uppställa olika baskrav des även vid ett frivilligt system genom enligt

erhöll vär- för hemmabruk, för yrkesmässig användtillverkare, vars varor dåliga sannolikt en lämplig basden enligt deklarationsnormen, ning osv. För att fastställa med kravsnivå behövde man företa behovsanaförsökte förbättra sina varor i enlighet

normen. lyser, exempelvis för skor, medan man på

andra varuomrâden kunde utgå ifrån de Wallén ansåg att bristen i VDN-systemet

bestått i att VDN-normer utarbetats för produkter som fanns pâ marknaden.

få varuområden, att de haft en Wallén förordade deklarationsplikt på tämligen och varuområden, t. ex. för varor låg täckning inom varje varuområde väsentliga

en för lekmannen vars användning medförde risker för konatt deklarationerna givit I vissa fall ha- sumentens hälsa eller säkerhet. .För att elialltför teknisk information. vilket berott minera riskerna kunde man uppställa basde informationen varit perifer,

om krav för produkten eller föreskriva varupå att deklarationen givit upplysning

SOU 1973: 20

deklaration, av vilken produktens farlig- das olika varuområden. Wallén och på hetsnivå eller farliga egenskaper måste Carlsson ställde

May-Britt sig dock tvek-

framgå. Anledning att föreskriva obligato- samma till att markera skillnaden i deklararisk deklaration kunde finnas även för and- tionsform med hjälp av logotype. VDNra än farliga produkter, t. ex. om endast märket var så inarbetat att det borde annågra få företagare utan skäl underlät att vändas även fortsättningsvis. Om det norska deklarera viss produkt. Vidare kunde man systemet skulle införas borde VDN-märket kräva obligatorisk deklaration av väsentliga täcka båda formerna av deklaration, ty det funktioner hos en vara. En förutsättning var för konsumenten att kunna viktigare för obligatorisk varudeklaration var dock mellan konsumentverkets skilja deklaratioenligt Wallén att deklarationen inte innebar ner och privat varuinformation än mellan ett orimligt prispâslag på varan i förhållan- konsumentverkets olika former för deklarade till konsumentnyttan. tion. Wallén ansåg att ordet varudeklaration innebar en redovisning av mätta egenskaper i förening med logotypen VDN. En varu-

deklaration behövde inte nödvändigtvis åt- 6.10 Hearing den 18 januari 1973 med förefölja varan utan kunde innebära varuinforträdare för LO, utredningschefen Clas-Erik mation som var tillgänglig på annat sätt. Odhner och civilekonomen Lars Hillbom. VDN:s skötselmärkning av textilier var enligt Wallén att uppfatta som en varudekla- Hillbom framhöll att fördelen från konsuration. med varudeklarationer mentsynpunkt bestod På fråga av konsumentombudsmannen i information om varan i köpögonblicket. om verkningarna av deklarationsplikt, sär- Genom att butikerna alltmer utformades skilt i förening med grundkrav, för mindre med Självbetjäning och att mekaniseringen företag uppgav Wallén att näringslivsrepre- i butikerna ökade var det viktigt att få insentanter som anförde formation sysselsättningspoli- i anslutning till varorna. En tiska skäl mot deklarationsplikt torde sakna fördel med varudeklarationer var att man

fog för sina antaganden om risk för före- kunde jämföra olika varor i ett sortiment. tagsnedläggelser, arbetslöshet osv. Man Ett fungerande unvarudeklarationssystem kunde dock förutse vissa för derlättade alltså valet svårigheter mellan olika varor. små företag i förhållande till större. Små Detta förutsatte att lämnades upplysning företag borde därför stödjas genom olika om bruksoch funktionsegenskaper. Varuåtgärder såsom skrivhjälp, och deklarationer hade sannolikt upplysning en producenthänvisning beträffande provningsinstitutio- påverkande effekt vilket dock förutsatte att ner, hjälp med provningskostnader o.dyl. så många varor som möjligt deklarerades. Konsumentverket måste från fall till fall Bristen i VDN-systemet var enligt Hillavgöra vilka företag som var att anse som bom att varor inte deklarerades många små och som behövde särskild Små- även om normer hjälp. fanns tillgängliga. Vidare företagen kunde behöva stöd vid såväl fri- saknades normer för flera produkter. I villigt deklarationssystem som obligatorium. många avseenden var gällande normer allt- Enligt Walléns mening borde för tekniskt övervägas inriktade, vilket krävde ytterom inte tillståndsavgiften för att nyttja ligare informationssökande från konsumen- VDN-systemet borde tas bort. Verkan torde tens sida. Detaljhandelspersonalen saknade vara både faktisk och psykologisk. också många gånger kunskap om innebör- På fråga om det norska systemet med tvâ den i en varudeklaration. Information om olika former av frivillig deklaration, varav bruks- eller funktionsegenskaper var sparen grundkravsdeklaration med varumärke, sam. Inom fanns för närvakooperationen hade några fördelar uppgav Wallén att oli- rande bruksanpassade deklarationer beträfka deklarationsformer borde kunna använ- fande skor.

SOU 1973: 20

man i ett framtida föreskrivas. Produkterna skulle alltså inte få Hillbom ansåg att få fram så många marknadsföras om grundkrav inte uppfyllsystem inte skulle kunna deklarationer om systemet var frivilligt. des. Som exempel nämnde Hillbom flytväsatt de- och barnleksaker. Men även Om företagen fortsatte godtyckligt tar, småbåtar komma andra områden kunde tänkas för vilka klarera skulle många varuområden form av var möjliga och önskvärda. Detta att sakna deklarationer. Någon grundkrav var en fråga som konsumentverket borde samhällsstyming behövdes, och konsumentverket måste få en viktig funktion i detta närmare överväga. I och för sig skulle man kunna tänka sig att grundkrav för funktion hänseende. hos en TV ställdes upp. Man skulle kunna Hillbom ansåg att det vid ett obligatoatt jämföra tänka sig att den fungerade i ett visst antal riskt system förelåg möjlighet timmar. För termoskannor kunde föreskrivarorna. Om man hade ett frivilligt system men vas att vätskans värme borde hålla viss med deklarationer på vissa produkter riskerade under ett visst antal timmar osv. saknade deklarationer på andra, temperatur man att deklarerade varor Det skulle underlätta konsumenternas köp. ansågs vara bättde inte alltid är. Om det Odhner menade att exempelvis felkonstruere än andra, vilket beträffande en vara rade hushâllskapitalvaror, dvs. sådana som fanns en bra norm som i hög grad användes i hushållen, var inte fungerade, genom grundkrav plus obän eljest att verka för ligatorium skulle förhindras att marknadsdet mera angeläget att denna norm I ett dylikt fall föras. Men det var sannolikt att man inte nyttjades. måste starka skäl föreligga för att inte till- kunde ställa upp grundkrav på alla produkett Konsumentverket ter. Odhner betonade att det troligen var gripa obligatorium. borde närmare fundera över prioriteringen dyrbart att prova en produkt för att fastmed till Ett problem ställa grundkrav. I första hand fick man hänsyn varugrupper. var hur ett obligatorium skulle utformas. nog satsa på varor där modellerna stod sig

Varudeklarationsutredningen måste föreslå något så när på längre sikt. Som exempel en lösning på problemet hur efterlevnaden kunde dyra varor, t. ex. hushållskapitalvaav ett obligatorium skulle kontrolleras. ror, i första hand komma i fråga. Odhner fall, Om man ställde upp grundkrav som villansåg att man i varje särskilt borde kunna kor för deklaration fick man, enligt Hilldvs. för varje särskild produkt, komma fram till ett vettigt system att re- bom, vara på det klara med att det i nuläget dovisa egenskaper. Odhner uppfattade ob- inte kunde komma fram så många deklasom obligatorisk anslutning att rationer. Grundkrav måste ju nämligen ligatorium deklarera för de produkter för vilka norm sättas ganska högt, annars fick de inte avhade utarbetats. Det var konsumentverkets sedd verkan. Det var i detta läge bättre att att besluta om vilka och hur många ha deklarationer som innehöll viss informauppgift för vilka normer borde utar- tion än inga deklarationer alls. En deklaravarugrupper betas. Stora företag torde alltid ha vissa tion skulle kunna utformas så att man anfördelar beträffande marknadsföring, forsk- gav på etiketten att varan uppfyller konoch utveckling. Obligatorium borde sumentverkets grundkrav” eller varan uppning inte krävas för mindre företag av hant- fyller inte konsumentverkets grundkrav. karaktär. Enligt Hillbom borde Denna information var dock relevant enverksmässig dast för människor som var medvetna om man vid obligatorium pröva risken och graden av diskriminerande effekter i varje en- innebörden av infomiationen. Odhner meskilt fall, jämte vilka kostnader som kunde nade att man kunde poängsätta vissa egenatt deklarera. och ställa upp vissa bottenkrav. En bli följden av skyldighet skaper Hillbom ansåg att tanken på att uppställa produkt som inte fyllde bottenkraven skulle var bra. För produkter som kun- inte få marknadsföras. Det var också grundkrav de påverka människans hälsa och säker- bart att redovisa betyg utöver grundkraven. het borde grundkrav jämte obligatorium Det fanns utan tvekan olika sätt att lösa

SOU 1973: 20 173

denna fråga. Viss skillnad förelåg mellan låta företag med tillfredsställande kvalitetsgrundkrav och kvalitetsmärkning. Man kun- kontroll i mindre utsträckning utsättas för de ange vissa grundkrav för produkten, och konsumentverkets stickprovskontroll. Det för kvalitet därutöver tillämpa kvalitets- var i och för sig tänkbart att man kunde märkning. Det var tänkbart att företagen komma fram till ett rationellt system att var intresserade av ett sådant förfarings- hjälpa smâföretagen att uppnå ett bra kvalisätt. Följsamheten till sådana deklarationer tetskontrollförfarande. borde komma som ett brev på posten. Odhner ansåg att det var en riktig prin- Odhner anförde att det fanns två frågor cip att stödja särskilt vid obsmåföretagen, att beakta. Om grundkraven fick för låg ligatorium. En informationsenhet vid konnivå var kraven av föga värde för konsu- sumentverket var en tänkbar Nåmöjlighet. menterna. Konflikt kunde vidare uppstå gon principiell i och för invändning sig på så sätt att grundkrav kunde förhindra kunde inte föras fram vad det gällde frågan innovationer att komma fram på rnarkna- om stöd efter någon princip till mindre föden. Det fanns naturligtvis sätt att lösa retag för att ge dessa möjligheter att prova. denna fråga. Föreskrev man skyldighet att Konsumenten hade nytta av ett sådant deklarera borde man kunna ha något slags handlingssätt. Odhner anförde att om dedispensförfarande beträffande ny vara av klarationskostnaden var fast i förhållande annan karaktär och annat användningsom- till serien drabbades i princip de små seråde än det befintliga. Härigenom skulle rierna procentuellt mer än de större. Detta man tillgodose kravet på att produktutveck- var i och för sig ett motiv att inte princilingen inte hämmades. piellt motsätta sig ett visst statligt stöd. Vad gällde frågan om ett system med tvâ En viktig fråga var hur importerade proredovisningsmöjligheter anförde Hillbom att dukter i ökad utsträckning skulle kunna bli det var bättre att ha ett enhetligt system än deklarerade i framtiden. Grundinställningen två. Odhner ställde sig tveksam till att byta var att importerade i princip produkter ut VDN-märket. Det var av stort värde skulle varudeklareras i samma omfattning att konsumenterna någorlunda kände till som svenska. Olika sätt fanns härför. En innebörden av nuvarande märke. Märket möjlighet skulle kunna vara att översätta var ganska inarbetat. Det var inte heller utländska deklarationers etiketter. En annan svårt att undan för undan förskjuta inne- och bättre skulle möjlighet vara att imporbörden av detta märke till ett kvalitetsmär- tören fick skyldighet att ta in vederbörlig ke. Sannolikt var det klokare att förbättra från tillverkaren upplysning och i Sverige det system som förelåg än att gå över till svara för att varan deklarerades. Det stora något helt nytt. Att nuvarande VDN-märke problemet skulle dock komma att uppstå på fått karaktär av kvalitetsmärke kunde bero textilsidan. Ett problem var att så få länpå att många svenska produkter deklarerats der erkänt vad som var berättigade konsuoch att de deklarerade produkterna varit krav beträffande mentpolitiska en produkt kvalitetsmässigt bättre än de icke deklare- och vad som var att hänföra till icke tarade. riffära handelshinder. Hillbom ansåg att avgifter inte borde tas ut i framtiden. Verksamheten borde finansieras på annat sätt. Tillstånd borde där-

6.11 Skriftligt yttrande från Kooperariva

emot fortfarande krävas enligt nuvarande förbundet. tillvägagångssätt. Avgifter motverkade strävanden att erhålla marknadstäckning. Un- Inledningsvis kan KF:s aktiva intresse för der alla förhållanden torde avgifter knap- varudeklarationsfrågor Redan understrykas. past kunna tas ut vid ett obligatoriskt sy- på fyrtiotalet tog sig detta intresse uttryck stem. i att KF införde en standardiserad varuin- Enligt Odhner borde man överväga att formation på vissa produkter under beteck-

174 SOU 1973: 20

mot kvalitet”. Därefter man följaktligen vara förvissad om att tillningen ”Väg pris KF under hela den tid Varudeklara- räcklig provningskapacitet finns. Om så inte har tionsnämnden verkat aktivt understött och skulle vara fallet, måste Konsumentverket

deltagit i dess verksamhet. I den gemensam- vidta speciella åtgärder. ma remissen från KF, LO och TCO på kon- Som målsättning anser KF att man bör

betänkande har KF sträva efter hundraprocentig marknadstäcksumentutredningens för fastställda deklarationer. För att också frarnlagt sin principiella syn på den ning av varuinfomiatio- kunna genomföra ett bättre deklarationssyframtida utvecklingen nen. Där framförs bl. a. krav på att varu- stem måste tillräckliga resurser finnas. Detta

skall vara bruksanpassade både den centrala kontrollen, som deklarationerna gäller baseras vissa grundkrav bl.a. måste omfatta kontroll av att deklaoch även på att Vidare att utveck- rationssystemet följs, och den kontroll som uppställs. understryks måste bedrivas med stor flexi- företagen själva måste ombesörja. Denna lingsarbetet med den riktpunkten att kan avse olika slags för- och efterkontroller, bilitet, ständigt skall vara an- kontroll av etiketter, textutformning etc. deklarationerna praktiskt för konsumenterna. Först när Företagens kostnader för anslutning till vändbara kan deklarationssystemet bör vara ringa eller detta krav uppfylls deklarationssystemet få den utbredning som gör det verk- inga alls. Samtidigt måste man ställa kravet

både för konsumenter och att företagen själva skall ha ansvaret för ligt meningsfullt I remissen anförs vidare att att den information som lämnas i varudeför näringsliv. ett ur värdefullt de- klarationerna är korrekt. Detta kommer att konsumentsynpunkt måste få en mycket ut- ställa ökade krav på såväl egna som allmänt klarationssystem bredd Därför bör den regeln tillgängliga provningsresurser. Vi menar tillämpning. att företag som inte använder fast- dock att företagens ökade ansvarstagande införas, ställda normer skall ha skyldighet att an- bör kunna bidra till att Konsumentverkets

till Konsument- kontrollapparat för deklarationer kan få mäla detta myndigheten, verket, och samtidigt ange sina skäl. Myn- rimliga proportioner. orsakerna till att digheten fâr sedan pröva normerna inte används och medverka till i Anmälningsplikt att undanröja dessa. har KF I remissvaret på konsumentutredningen fö- I föreliggande yttrande utgått inte in- reslår vi att företag som inte använder ifrån att livsmedelsdeklarationerna VDN-normer skall ha skyldighet att anmäla går, eftersom de nya kraven på märkning. m. m. den nya detta. Detta betyder givetvis inte att t. ex. livsmedelsstandard enligt för att en sådan anmälningsplikt skulle införas för livsmedelslagen är tillräcklig garanti alla nu gällande deklarationer. Det skulle kvalitetskraven uppfylls. bli en för tung apparat och av ringa värde där deklarationerna inte pâ många områden Effektivt frivilligsystem är tillfredsställande. Vi har sett anmälnings-

Vi konstaterar att deklarationssystemet plikten både som ett informations- och pâ-

kommer att bygga på tryckningsmedel. Det är viktigt att Konsuäven i fortsättningen från För att mentverket får veta vilka skäl företagen har frivillig medverkan företagen. krävs bl. a. när de avstår från att deklarera. Anmälgöra ett sådant system effektivt förbättrade normer, som ger konsumenterna ningsplikten är också ett visst påtryckningsoch utökade forsknings- och prov- medel och en påminnelse om att företaget köphjälp, allvarligt bör överväga att använda deklaningsresurser. Vi anser att Konsumentverket vid utar- rationen. Konsumentverket bör självt finna

av normer skall de mest praktiska formerna för hur en såbetandet nya samtidigt skaffa över befintliga prov- dan anmälningsplikt skall fungera. Viktigt sig en överblick När antas bör är självfallet att anmälningsplikten blir ett ningsresurser. en ny norm

SOU 1973: 20 175

bra hjälpmedel inom ett frivilligt system. Svar på varudeklarationsutredningens

Då måste det hanteras så lite byråkratiskt frågor 1972-06-16

som möjligt. l. Av vilka skäl och beträffande vilka pro-

dukter kan märknings/deklarationsskyldig-

het behöva föreskrivas? Obligatoriska deklarationer

I första hand bör en obligatorisk skyldighet statsmakterna bör enligt vår uppfattning ha att deklarera föreskrivas för produkter där möjlighet att i vissa fall föreskriva obligakonsumenternas hälsa och säkerhet står på torisk skyldighet till varuinformation. I spel. Ett obligatorium bör kunna gälla såförsta hand gäller detta för produkter där väl för fullständiga deklarationer som för konsumenternas hälsa och säkerhet står på vissa faktauppgifter. För vissa varor kan spel. Vi tänker oss att denna föreskrift i t. ex. en speciell information vara av helt vissa fall kan ta form av en fullständig decentral betydelse ur säkerhetssynpunkt. I såklaration, i andra fall kan eventuellt bara dana fall kan det vara fullt motiverat att en enda faktauppgift behöva göras obligainföra deklarationsplikt för denna begräntorisk. För att undvika en onödigt komplisade information utan att vänta på att den cerad administrativ procedur antar vi att fullständiga normen skall bli färdig. Vi den mest praktiska lösningen är att genommenar m. a. o. att ett s. k. obligatorium bör föra en ramlagstiftning. Vi förutsätter att användas flexibelt. Man bör inte fastna i förslag om obligatorisk deklarationsskyldigen form, ett speciellt utseende på deklarahet för viss vara föregås av en grundlig intionen. Erfarenheterna visar att detta är till ventering av provningsresurserna på omnackdel för informationsvärdet och användrådet. Från vår sida är vi beredda att i samningsbarheten. råd med Konsumentverket ge konkreta En obligatorisk deklarationsskyldighet synpunkter på vilka produkter vi anser kan bör, enligt vår uppfattning, kunna genomkomma ifråga för en eventuell obligatorisk föras med en ramlagstiftning för att bl.a.

deklarationsskyldighet. så smi-

göra de administrativa procedurerna

diga som möjligt.

Samarbete och samråd

2. Vilka undersökningar krävs innan obliga- En av utredningens frågor gäller om något

med för torium. föreskrivs för ett varuområde? rådgivande organ representanter

såväl konsumenter som näringsliv behöver Det första villkoret som bör uppfyllas är

höras innan obligatorium införs. KF anser givetvis att normförslaget är värdefullt från

att goda kontakter och ett gott samarbete konsumentsynpunkt. För att få en kartlägg-

med näringslivet är en förutsättning för att ning över de områden där man kan anse

ett frivilligt system skall fungera. Det är då att hälsa eller säkerhet kan beröras bör ana-

rimligt att man från Konsumentverkets sida lyser av olycksfall och även reklamationer

försäkrar sig om att förslagen till obligato- Konsumentverket bör ge viss vägledning. rium också är väl förankrade hos dem som också kunna allmänheten uppmana att ge

skall genomföra obligatoriet. Vi menar dock sina synpunkter. KF är berett att i samråd

att ett fast rådgivande inte är ett organ med verket ge konkreta synpunkter på vilka

effektivt medel för sådana kontakter. Det vi anser kan komma produkter i fråga för är avsevärt bättre att man från fall till fall en eventuell obligatorisk deklarationsskyli det praktiska arbetet med att utforma dighet.

obligatoriska varudeklarationer bildar till-

fälliga arbetsgrupper. I dessa arbetsgrupper

bör branschkunniga specialister ingå förut-

om företrädare för Konsumentverket m. fl.

176 SOU 1973: 20

om förutsättningarna för 3. Behöver överläggningar med näringslivet KV en uppfattning En sådan om marknadstäckning på frivillig väg före- att uppnå viss marknadstäckning. undersökning är också nödvändig för att ge gå införande av obligatorium? KV underlag för lämpliga åtgärder att öka KF anser att goda kontakter och ett gott -som i dag på

provningskapaciteten

samarbete med näringslivet är en förutsättmånga områden är klart underdimensionening för att ett frivilligt system skall kunna i samband rad för provningar och kontroll effektivt, Konsumentverket bör befungera med deklarationer. Undersökningen bör bedöma när det är sakligt motiverat att förekostas av KV. slå en obligatorisk deklarationsskyldighet. Vi anser m. a.o. att sakfrågan får avgöra 7. Behövs den nuvarande förkontrollen geom man kan acceptera en viss marknadsnom granskning av etikettförslag? eller om man måste kräva full täckning Vi anser att det kan vara en hjälp för fömarknadstäckning. Denna skall retagen att få granskningshjälp. inte vara obligatorisk då det är företagen 4. Behöver rådgivande organ med för den infornågot själva som måste ta ansvaret för såväl konsumenter som mation som de lämnar om sina respektive representanter höras innan obligatorium införs? varor. näringsliv

KF anser att ett rådgivande organ är ett medel för kontaktverk- 8. Hur bör efterkontrollen av deklarationer relativt ineffektivt samheten. Däremot menar vi att det är av och varor ske/administreras?

stor betydelse att Konsumentverket bygger måste Konsumentverket svara Självfallet ut kontakterna från fall till fall och gärna för en viss efterkontroll. Vi menar dock att också i ad hoc-grupper när behov av så- inte får svälla ut och kontrollverksamheten dana föreligger. Fasta rådgivande organ ta sådana att den äventyrar proportioner brukar erfarenhetsmässigt tendera att bli och framförallt annan verksamhet nyprostelbenta institutioner. duktion av normer. Det bör man kunna

undgå genom att det klargörs för deklaran-

terna att det är företagen själva som bär det 5. Skall småföretag kunna erhålla hjälp av fulla ansvaret för den information de ställer ett eller annat slag (skrivhjälp, upplysning sig bakom. Det innebär t. ex. att både prioch hänvisning beträffande provningsinsti- instituvatpersoner, företag, KV och andra tutioner. statligt understöd e. dyl.) för att anmäla för tioner skulle kunna ett företag täckning på frivillig väg skall åstadkommas Konsumentombudsmannen om man tror sig eller vid införande av obligatorium på ett veta att ett företag inte har full täckning varuområde? för det deklarationen utlovar. Konsekven-

inte bara de små - kommer serna för företagen kan därmed bli så all- Alla företag med stor säkerhet att behöva hjälp av olika att företagen själva kommer att stälvarliga la mycket högre krav på provningarna och slag. sin egen kontrollverksamhet än de tidigare

har gjort. Detta skulle i sin tur ha positiva 6. Behöver respektive företags provnings- verkningar i andra avseenden, t. ex. att föreoch kontrollmöjligheter undersökas före till- kännedom om tagen får en mera detaljerad ståndsgivning? Vid obligatorium? Vilka kon- som de saluegenskaperna hos de produkter sekvenser kan undersökningen få? Hur bör för. undersökningen administreras och bekostas? bör ekonomiskt svara Företagen själva bör undersöka för nödvändiga provningar och kontroller. Konsumentverket provningsi samband med att Konsumentverket bör bära kostnaderna för och kontrollresurserna normförslagen utarbetas. På detta sätt får sin egen efterkontroll.

12- SOU 1973: 20

9. Hur bör företagens kostnader i sam- 13. Vem/vilken myndighet bör vid anmälband med deklaration fördelas vid ett statningsplikt göra en bedömning av uppgivna ligt system? Bör fördelningen vara beroende skäl för att underlåta VDN-deklaration? av om frivilligt system* eller “obligatorium Bör .uppgifternas riktighet kontrolleras? används? Sanktion?

Avgift (motsvarande VDN-avgift) Det börligga på Konsumentverket att be-

provningskostnader döma rimligheten i uppgivna skäl. Man får etikettkostnader förutsätta att företagen _ i eget intresse ger interna test- och kontrollkostnader jämte en rättvis redogörelse för sina motiv. testmaterial.

Företagens kostnader för en deklaration 14. Kan bruksegenskaper deklareras obliga-

börvara oberoende av_ ett frivilligt

eller toriskt?

obligatoriskt system. Vår uppfattning är_ att Bruksegenskaper skall kunna det nya systemet kommer att ställa så mycgivetvis ingå även i en obligatorisk deklaration. ket högre krav på företagens egna insatser - -

och därmed kostnader att själva anslutningen till systemet helst bör vara kost-

15. ?Bör privat utarbetade normer kunna nadsfri. antas som officiella normer? Konsekvenser?

Om eventuella privat utarbetade normer fyller de krav som Konsumentverket ställer

10. Hur bör den statliga

kontrollapparaten på en norm bör de givetvis kunna antas som se ut? Behöver kontrollfrekvensen och konofficiella normer. I många fall kan det sätrollmöjligheterna utökas? kerligen bli fråga om att utgå från sådana Vi ?har inga särskilda synpunkter på kon- normer och med vissa ändringar eller komtrollapparaten utöver de principiella anta dem som officiella. syn- pletteringar punkter vi anförde under p. 8.

16. Bör beträffande varor, där hälsa och säkerhet har? betydelse, obligatorium införas ll. Hur bör den statliga kontrollen finansieäven om deklarationens ras vid frivilligt system respektive obligato- marknadstäckning rium? är 100%-ig på frivillig väg?

Ja. Som

framgår av p. 8. den statliga

kontrollen finansieras av eller genom Kon- i

sumentverket.

17. Vilka för- och nackdelar har det norska

systemet med 2 olika former av deklaration, varav en kvalitetsdeklaration med varumär-

12.iVilka sanktioner behöver finnas vid en ke? Behöver vid övergång till sådant system

eventuell anmälningsplikt? VDN-rnärket bytas ut? Vi anser att Konsumentverket skall självt Utan att ta ställning till det norska systemet

ha befogenhet att utnyttja anmälningsplik- vill vi

understryka att_ det är angeläget att

ten på det för verket mest praktiska sättet. finna olika ?uttryck för de nya deklaratio- Troligen är sanktioner i sambandmed an-

nerna. Vi har tidigare uttalat oss för grund-

mälningsplikten inte ett särskilt krav

lämpligt (eller baskrav) och accepterar olika

medel. Skulle det visa sig ett utbrett oin-

kravnivåerusom t. ex. i den nya möbelfakta

tresse för samarbete med Konsumentverket från Möbelinstitutet. Däremot ställer vi oss förefaller det eventuella hotet om obligatonegativa till en kvalitetsdeklaration i tradirisk deklarationsplikt vara mera effektivt. tionell mening.

SOU 1973: 20

18. Definiera kvalitetsmärkning, minimikrav. grundkrav, baskrav. Begreppet kvalitetsmärkning är synnerligen om man försöker analysera det. diffust Vilken kvalitet menas? Bas- eller grundkrav (vi använder dessa begrepp som synonymer) för olika kombinerat med anegenskaper vändningsområde är överlägset som princip i ett varudeklarationssystem. Baskrav måste definieras för varje användningsområde således inte bara för t. ex. stol utan för stol för tillfälligt bruk, stol för vila, arbetsstol etc. Baskrav kan då. användas som lägsta nivå i en kravskala som också innehåller höga eller extra höga krav.

19. Bör möjlighet att föreskriva kvalitetseller minimikrav finnas vid obmärkning Vilken teknisk lösning bör i så ligatorium? fall väljas beträffande varor som inte uppfyller kraven? Baskrav (grundkrav) kan mycket väl uppställas vid en obligatorisk deklaration. Kvalitetsmärkning kan vi inte förorda.

20. Vid en jämförelse, är kvalitetsmärkning eller minimikrav att föredra vid frivillig obligatorisk deklaration? Passar respektive kvalitetsmärkning för viss varutyp, minimikrav för annan? 21. Kan alla varor förses med kvalitetsmärkning respektive minimikrav? 22. Kommer kvalitetsmärkning eller minimikrav att påverka kontrollkostnaderna? Vi föredrar terminologin bas- eller grundkrav framför minimikrav. Förutsättningslöst får Konsumentverket undersöka för vilka varor det är lämpligt att uppställa sådana krav. Kvalitets- och minimikrav är vi, som ovan klargjorts, inte intresserade av.

SOU 1973: 20

Utredningens enkät

i allmänhet S. Synpunkter på möjligheterna att få de- Synpunkter på ett obligatoklarationer marknadstäckande i branriskt deklarationssystems scher där importen utgör en stor andel a) effekter på marknadsföring av utbudet. b) effekter på konkurrens

c) effekter på internationell handel Lltredningen skulle sätta värde på att särd) effekter på produktutveckling skilt fâ ingående belyst e) effekter på prisbildning (kostnader) i stort --- hur marknadstäckningen av en norm f) effekter på företagsstruktur (påverkan pâ stora företag, små före- skall kunna ökas på frivillig väg -- vilka särskilda som krävs för åtgärder lag) att deklarationsverksamheten skall integl) effekter på konsumenternas agerande i en köpsituation. greras i marknadsföringen varför vissa normer inte har några till- . Synpunkter på i vilka särskilda fall 0bståndshavare eller få sådana (t. ex. 3042 ligatorium bör kunna föreligga (liv - 3149 garn, 4005 borstar, 4006 hälsa - regnplagg, säkerhet, dyra produkter etc.). termometrar, 4502 köksfläktar, 4504 l...) . Synpunkter på alternativet anmälnings- 4505 hushållsvâgar, 5008 personvågar, plikt eller liknande ordning för att klarbags, shoppingväskor m. m.. portföljer, göra orsaken till att en varudeklaration 4007 hushållsknivar. Fler exempel finns inte utnyttjas. att nämna.) Synpunkter beträffande förutsättningar--

na att av säkerhets- och kvalitetsskäl

ställa upp grundkrav för att en vara

skall få deklareras (frågorna 1 a--g).

Synpunkter beträffande frågan att ev.

införa kvalitetsmärkning (frågorna l

a-g). 6. Synpunkter beträffande åtgärder i syfte

att främja användningen av varudekla-

rationer.

x! Synpunkter på nuvarande VDN-system. önskemål i stort om systemets utform-

och syfte, systemets roll i mark- ställd endast till konsumentreprening lFrågan sentanter. nadsföringen.

SOU 1973: 20

Bilaga 7 Kostnadsexempel

totala kostnader nenta som anbringas i Västen - och för 7.1 Beräknade för företagen an VDN-deklarera flytredskap deras applicering på varorna.

Kontrollkostnaden inkluderar kontroll- Sex företag är tillståndshavare. Tillsamprovningskostnaderna, västar för kontrollen mans täcker de ca 99 % av marknaden som och ett hanteringsbidrag på 75 kr per konhar en årsomsättning av ca 110000 flytredtrolltillfälle som erläggs till konsumentverskap. ket (tidigare till VDN). Försäljningsvärde för producenterna är

4,1-4.4 milj. kronor (exkl. moms) och från

detaljisterna 7,7-8,2 milj. kronor, inkl. 7.2 Kostnader för varudeklaralion av elektmoms. riska strykiärn enligt VDN-systemet För att kunna deklareras måste ett flyt-

redskap uppfylla vissa i normen angivna är baserade på förhållande- Beräkningarna minimikrav, vilket skall styrkas med intyg. na vid ett stort företag. Man uppger att siff-

Vissa initialkostnader uppstår därför re- rorna för 20000 exemplar är de som när-

dan innan man börjar använda VDN Fakta. mast stämmer överens med företagets kost-

Kostnaderna för provning inkluderar såväl nader. Värdena i de båda andra kolumner-

flytredskap för provningen som kostnaderna na har räknats fram för att visa hur kost-

för densamma och för intyget. naderna varierar med seriens storlek. För

5000 och 20000 exemplar gäller att man Normavgift är de årsavgifter som erläggs saluför fyra strykjärnstyper med samma tekför att nyttja VDN-systemet. niska vilket innebär att enspecifikation, Märkningskortnad utgörs av utgifterna dast en av typerna behöver provas vid -- inkl. för själva etiketterna den perma- för varudeklaraframtagande av underlag

tionerna. Sammanlagda kostnader för Kostnaderna för provning är de som fösex tillståndshavare âsamkas för att få fram deklararetaget tionsunderlagen. Detta företag anlitar ett 25 000:- Provning 3 600:- utomstående laboratorium för dessa initial- Normavgift (pr år) Märkningskostnad 20 000:prövningar. Kontrollkostnad 35 000:-

83 600:l Angivna Summa kostnader har tagits fram med ledning av uppgifter från företag som utnyttjar Kostnad i procent av försäljnings- har före- VDN-systemet. Efter bearbetningen värdet från detaljister 1,07 tagen granskat och godkänt resultaten.

l973: 20 183 lll-SOU

Normavgift är det belopp som årligen 7.3 Kostnader av bandför varudeklararion betalas för att nyttja VDN-systemet. För spelare enligt VDN-systemet första varutypen erläggs 400 kronor och för Siffrorna i följande tabeller är baserade de därpå följande 100 per typ. Företaget på. deklarerar förhållanden inom ett stort företag. Genomfyra strykjärnstyper. snittligt beräknas en bandspelartyp säljas Märkningskostnad är utgifter för tryckunder ca 3 år. Därför har i tabell A tagits ning och applicering av etiketter och för viss med kostnaderna för en treårsperiod. Dessa administration. De uppges vara 0:60 kronor värden per Strykjärn. är helt verklighetsbaserade, dvs. de

Kontrollkostnad av de faktiska fyra bandspelartyperna har sålts i de upputgörs givna serierna och har varit försedda med provningskostnaderna och en avgift till VDN Fakta. Konsumentverket (tidigare till VDN) av För att illustrera ett extremfall har ta- 75 kr vid varje kontroll. Genomsnittligt kan för Strykjärn bell B gjorts upp. Den i tabellen angivna göras en kontroll per år och bandspelaren har också sålts i uppgiven varutyp. I kalkylen har förutsatts att kontrollen serie men var inte försedd med VDN Fakta. är av denna omfattning, vilket inte alltid varit fallet. Om den varudeklarerats skulle kostnaderna

ha blivit de som framgår av tabellen.

Strykjärn med

försäljningsvärde_ från_ leve- Initialprovning görs för att man skall få

rantören 30 kr/st. underlag för varudeklarationen. Detta före-

tag utför på eget laboratorium mätningar vid °m

K°s_tnad°r *de på ett antal bandspelarexemplar. Därefter

1000ex 5000 ex 20.000 ex sänds ett representativt exemplar till ett utomstående laboratorium för kontrollmät-

åråägâüt 3238::

för båda dessa tempon

ning. Kostnaderna

Märknings_ ar medraknadei kalkylen. . . . . 6005_ 3 0002 12mm”

åml_ Normavgift utgår med 400:- per år och

kostnad 3750;_ 3 500:... 3500;_ varutyp. Två varutyper. kan förekomma,

_ 5250;_ 10 700:.. 197001..- nämligen bandspelare för nätdrift respekti- Kostnadi ve för batteridrift. I föreliggande fall är i samtliga avsedda för enbart procent av bandspelare

SgTTSdfgNHSS-

nätdriftoch avgift utgåralltså för en varu- 17 5 7 2 3 3 . . . typ. Kostnaden för tre år, 1200 kr, har-i

Tabell A (beloppen avser 3 år)

i

.i

III rv

geandspelartyp rie . . ?om v 4000 ”500-

Försäljningsvärde -- « från leverantören 400:- 400:- 675 :l 000

Kostnader: -

Initialprovning 4 000:- 4 000:- 4 500:?- 5 000:- Nonnavgift . 300:- 300:- 300:_ 300:-

tabell A fördelats lika mellan de fyra band- ningen av godset och framtagning av

den

spelartyperna. »Iutabell B har en femtondel . erforderliga nyckeln. Eftersom detta före-

av summan tagits med. tag trycker VDN Fakta på godset tillsam-

Märkningskostnad är företagets utgifter mans med annan text bedöms kostnaden

för tryckning och applicering av etiketter härför vara försumbar. ___ j

och för viss administration. en mindrefabrik - Den uppges va- Ett annat företag -

ra 0:75 per bandspelarexemplar. klistrar VDN Fakta-etiketter på pjäserna

Kontrollkostnad utgörs dels av de faktis- och uppger att detta förfarande-inklusive

ka provningskostnaderna som debiteras av framställning av etiketter kostar

mellan IM

provningsinstitutionen och dels av den han- och 2 % av varuvärdet. Läggs alla kostna-

teringsavgift på 75 kr som vid varje kon- derna i samband med varudeklarationsför-

trolltillfälle erläggs till konsumentverket (ti- farandet tillsammans uppger man att de

digare till VDN). Enligt normen kan sex blir 2% till 3 % av varuvärdet.

kontroller utföras per treårsperiod och varu-

typ. I kalkylen har förutsatts att kontrol-

len är av den omfattningen, vilket dock 7.5 Kostnader för varudeklaration av inte alltid varit fallet. I tabell A har kosttextilier, VDN Fakta och skötselråd, enligt naden fördelats lika mellan de fyra typer- VDN -systemet na och i tabell B har en femtonde] av to-

tala kontrollkostnaden tagits med. Dessa kalkyler

baseras på förhållandena

inom ett stort konfektionsföretag. Som .un-

avser l år) derlag har tjänat dels VDN:s debitering av Tabell _B (beloppen företaget för rätten att använda textil- och

V skötselrådsnormerna, dels företagets uppgif-

Bandspelartyp -

Serie 100 ter om märkningskostnaderna. . - Försäljnjngsvärde från Till VDN kr erlägger företaget årligen leverantören 2 000:-

7400:-, vari ingår även kostnadema för

kontrollen. Debiteringssystemet för de» -tex- Kostnader? tila normerna är sådant att årskostnaden Initialprovning 5 000:-- 80:-- bestäms med hänsyn till såväl antalet nor- Nomiavgift Märkningskostnad 75 :- mer man som totala antalet etiutnyttjar Kontrollkostnad 400:ketter/märken man använder. Normkostna- 5 555:den har därför fördelats direkt proportio-

produktionen 5 milj. plagg per år - förses med såväl VDN Fakta som skötselrådsetiketter. Kalkyler har gjorts upp för två olika plaggtyper, en billig och _en dyrare. 7.4 Kostnader för varudeklaration av

För varje plaggtyp har kostnaderna beräk-

porslin enligt VDN-systemet nats för tvâ upplagestorlekar - 1000 och

En av de större tillverkarna i landet uppger 10000 plagg. För rörliga och fasta kostna-

att det inte är möjligt att ange varudeklara- der och hanteringskostnaderna inom företa-

tionskostnaderna. Man anser sig inte kunna get har gjorts ett påslag av 200 %. sälja andra pjäser än dem som kan åsättas de högsta värdena. Därför har man_ tvingats ändra varorna så att dessa värden erhålls. Bokföringen medger inte en uppdelning av kostnaderna i dem som gäller produktförändringen och dem som orsakas av märk-

SOU 1973: 20 185

Märkningskostnadema blir: vid serie om vid serie om l 000 plagg 10 000 plagg Pappersetikett:

440:: Skötselrâdsmärke

Plagg med försäljningsvärde 30:-/st. Kostnader vid serie om vid serie om

Alärkningskostnad: VDN Fakta 270:- 2 160:- Skötselrâd 180:- l 800:- Summa 65l:50 4 175:- Kostnad i procent av försäljningsvärdet 2,17 1,39

Plagg med försäljningsvärde 200:--/st.

Märkningskostnad:

ämförprismärkning

J

Bilaga

inom kallad 8.1 Bakgrund och syfte prismärkning detaljhandeln Klart pris-kampanjen. Bland kampanjmålen I statens och kartellnämnds att försöka åstadkomma ökad frepris- (SPK) ingick 1969 och 1970 av sortiment kvens av prisangivelser per enhet. I kamundersökningar och i livsmedelshandeln studerades panjen lanserades sådana prisangivelser unpriser mellan varianter (märken der beteckningen jämförpriser. I april prisspridningen och förpackningar) inom olika varugrup- 1971 gjordes en uppföljning av kampanjen I samband härmed studerades även som bl. a. syftade till att fastställa andelen per. förekomsten av prisangivelser. Undersök- butiker som hade olika varugrupper prisningen visade att prisskillnaderna mellan och jämförprismärkta. varianter av en vara kunde vara betydande I början av juni 1971 bildades efter ett om priserna omräknades att gälla samma initiativ av SPK:s styrelse en arbetsgrupp För ett veckoköp av varor motsva- för jämförpriser i vilken förutom företrämängd. rande i en normalfamilj dare för SPK ingick representanter för konförbrukningen på var kostnaden under- sumentinstitutet och VDN. Avsikten med fyra personer enligt 1970 för de billigaste varuva- gruppens tillkomst var att säkerställa långsökningen rianterna 15-20 lägre än för de siktiga effekter av Klart pris-kampanjen i procent dyraste”. Undersökningen visade vidare att den del som avsåg jämförpriser. saknades för åtskilliga varu- Arbetsgruppens arbete koncentrerades på prisangivelser grupper och att samma vara kunde finnas att vidga användningsområdet för jämförantal I november 1971 lade ari ett betydande förpackningsvarianter prismärkningen. med olika Då prisskill- betsgruppen efter diskussioner med repreinnehållsmängder. naderna mellan olika varuvarianter kom i sentanter för handeln fram en lista om 14 först efter att priserna varugrupper, på vilka livsmedelshandeln redagen på förpackningarna omräknats till kilo- eller literpriser kommenderades att tillämpa jämförpriser. att det behövdes Rekommendationen innehöll till fann SPK en betydligt förslag bättre och klarare än den lämpliga måttenheter som underlag för beprisinformation som förekom i detaljhandeln för att konsumenterna skulle kunna ta med prisfaktorn i samband med 1 Bilagan sammanställd på grundval av matevid sin bedömning köp. rial som ställts till förfogande av statens pris- Styckepriset ansågs inte tillräckligt utan det och kartellnämnd. krävdes dessutom prisangivelse per enhet ?Samma procenttal återkommer i en i september år 1972 publicerad SPK-undersökning (kilo, liter etc.) av varan. I februari 1971 i livsmeangående priser och prisinformation startade SPK därför en kampanj för bättre delshandeln i Örebro.

SOU 1973: 20 187

räkning av jämförpriset, t. ex. nettovolym, jämförprismärkning. I början av juni redonettovikt eller avrunnen vikt. visades de båda undersökningarna för re- Under 1972 hade arbetsgruppen överlägg- presentanter för -handelns organisationer ningar med leverantörer och fabrikanter och representanter för de stora livsmedelsbl. a. i syfte att finna lämpliga beräknings- kedjorna. Vid detta tillfälle träffades en underlag för jämförprismärkning på flera mellan SPK å ena sidan

överenskommelse

varugrupper, huvudsakligen varugrupper in- och handeln å den andra sidan enligt vilken om det kem-tekniska sortimentet. Det före- handeln utfáste sig att verka för ökad ankom enligt uppgift från SPK i det kem-tek- vändning av jämförpriser på områden där niska sortimentet att olika märken av sam- praktiska förutsättningar för jämförprisma vara hade mängdangivelserna uttryckta märkning finns. Överenskommelsen biträdi olika enheter, t. ex. för schampo gram och des av företrädare för såväl enskild som centiliter, vilket gjorde att prisjämförelser kooperativ handel. I samband härmed bilförsvårades eller omöjliggjordes. Därtill dade handeln en egen arbetskommitté med kom att koncentrationsgraden kunde variera uppgift att studera problemen på jämförbetydligt. Arbetsgruppen hade i en rekom- prismärkningens område. mendation till leverantörer av bLa. kem- Kommittén redovisade resultatet» i en tekniska artiklar och mjukpappersvaror .be- promemoria i början av år 1973. Prometonat kravet på att inom varje varugrupp morian -utmynnade i en rekommendation enhetliga mängduppgifter användes; På för- till handeln att successivt! under en tvåârspackningarna borde enligt arbetsgruppen period öka sin jämförprismärkning, i första finnas uppgift om nettoinnehållet eller, om hand på vissa livsmedel. Behovet av jämförmeningsfulla prisjämförelser inte kunde ba- priser på kent-tekniska varor ansåg komseras på mängden av nettoinnehållet, andra mittén vara ringa eller i andra fall svårt innehållsuppgifter som tillät sådana pris- eller omöjligt att tillfredsställa på grund av jämförelser. Arbetsgruppen i det stora variationer i koncentrationsgrad- och föreslog sammanhanget dessutom att aerosolförpack- täthet hos varorna. Kommittén angav som ningar skulle förses såväl med uppgift om en av förutsättningarna för jämförprismärkbruttovikt (för kundens möjlighet att kon- ning att detaljhandeln informerades om retrollera) som med uppgift om mängden av spektive varas jämförpris tillsammans med innehållet exklusive drivgas. förekommande cirkaprisrekommendation. I april 1972 gjordes ytterligare-en under- Kommittén hade därför tagit kontakt med sökning för att registrera förändringarna i företag och organisationer som rekommenpris- och jämförprismärkningen sedan un- derade cirkapriser och räknade med att fördersökningen ett år tidigare. Resultaten vi- slaget skulle komma att genomföras på sade att jämförprismärkningen på flera vik- aktuella-livsmedel. Kommittén bedömde_ de tiga varugru-pper minskat sedan april 1971, totala kostnaderna för jämförprismärkning t. ex. på smör, margarin, mjukt matbröd, av 60 procent av varusortimentet i en 3-mil-öl och läskedrycker, medan en ökning skett jonersbutik där ingen form av iámförprisbeträffande kött, charkuterivaror, hårdost, märkning tidigare funnits till4171 kr eller frukt, grönsaker, kaffe och socker. Samtidigt 0,13 procent av bruttoomsättningen (exkl.genomfördes via Institutet för marknads-l moms).- I genomsnitt »kalkylerades kostnaundersökningar en undersökning avattity- den per varuenhet uppgå till 0,49 öre. För derna till bland landets attsäkerställa en systematisk och god-upp-

jämförprismärkning

husmödrar. Av undersökningen följning av sina rekommendationer avsågframgick

blja. att_ tvåav tre intervjupersoner som re- kommittén att :fortsätta sin verksamhet un-

der år 1973. gel tittade på kilo- eller literpris då- sådant fanns tillgängligt, att var tredje kundeför-

klara begreppet jämförpris och att över 90

procent av de tillfrågade önskade en utökad»

188 SOU 1973: 20

av 8.2 Arbetsgruppens fortsatta verksamhet ca 750 kr om året, dvs. 0,025 procent försäljningssumman. Som förutsättning an- Under hösten 1972 gjordes ytterligare en gavs emellertid att ändamålsenlig utrustning undersökning i syfte att kartlägga bl. a. jämoch basservice i form av redan uträknade förprismärkningens utbredning i livsmedelspriser fanns att tillgå. handeln. Undersökningen visade att jämför- Under hösten 1972 påbörjade Konsum prismärkningen inte nämnvärt förbättrats Stockholm ett likartat försök i en nyöppunder år 1972 om man såg till genomsnittet nad butik i Hallonbergen, Sundbyberg. Buför hela dagligvaruhandeln. Två kedjeföretiken har en årsomsättning på 10-15 milj. tag hade dock jämförpriser på en stor del och driftkr. Där kalkylerades anläggningsav det sortiment arbetsgruppen rekommenkostnaderna för jämförprismärkning av 53 derat. Ytterligare en eller flera sådana unlivsmedelslag och cirka 75. procent av budersökningar ingår i planerna för arbetstikens livsmedelsförsäljning till omkring gruppens verksamhet under 1973. De livs- 2 150kr per år. Som förutsättning för kostmedelsvaror som gruppen rekommenderat nadsberäkningarna angavs att man centralt för jämförprismärkning utgör omsättnings- om försåg butiken med uppgifter jämförmässigt en betydande andel av allivshanpriser på varorna. Att de anställda själva delns sortiment. Det finns emellertid ett anskulle räkna fram jämförpriser ansågs tal livsmedelsvaror för vilka rekommendaorealistiskt som långsiktig lösning. Exempel tioner ännu inte lämnats men som ur konpå jämförprismärkningens utseende i butisumentsynpunkt torde vara angelägna för ken följer som appendix 1-2. jämförprismärkning. Det gäller i synnerhet

varor som är homogena till innehållet men

som förekommer under många märken och

i olika förpackningsstorlekar. Beträffande 8.4 Synpunkter på jämförprismärkning

de Kem-tekniska varorna kommer arbets- Från centralt håll inom handeln har man gruppen att följa upp rekommendationen förklarat sig i princip vara positiv till idén till leverantörerna om utformningen av inmed jämförpriser. Invändningar har emelnehållsangivelserna. Särskilt aktuella för lertid .inte saknats. Kostnaderna för en mejämförprismärkning är ett antal kem-teknisra utbredd jämförprismärkning skulle bli ka varor och mjukpappersprodukter, bl. a. betydande och vältras över på konsumentvätt- och diskmedel, hushålls- och toalettterna med stigande. priser som följd. Jämpapper samt blöjor. Arbetsgruppens fortsatförprismärkningen skulle också medföra ta överläggningar med representanter för lerisk för ökad .prisstelhet. Någon reaktion verantörer och handel kommer i viss utfrån kunderna som skulle tyda på intresse sträckning att bli beroende av vilka åtgärför jämförpriser säger man sig inte ha fått der som leverantörerna och handelns egen ute i butikerna. .. arbetskomrnitté för jämförpriser kommer SPK har gentemot handelns invändningatt vidta. ar ansett att kostnaderna för jämförpris-

märkning är relativt blygsamma i relation

till kostnaderna för annan prisinformation

till konsumenterna, t. ex- veckoannonsering- 8.3 F örsöksverksamhet en. Enligt SPK krävs dock för att jämför-

l femton konsumbutiker har Konsum Da- prismärkningen inte skall_ medföra alltför

larna sedan juni år 1972 företagit ett om- höga kostnader att den inlemmas i den

fattande försök med jämförprismärkning. vanliga prismärkningsrutinen. Beträffande

Butikerna har en årsomsättning av 2-15 den befarade risken för prisstelhet hävdar

milj. kr. Försöket visade att jämförpris- nämnden att eventuell prisstelhet samman-

av ungefär sortimentet i en med det system med cirkaprislistor

märkning halva hänger

3-miljonersbutik innebar en merkostnad på och centralt utformade rekommendationer

SOU 1973: 20 189

som tillämpas av handelns organisationer respektive kedjeföretag. Eftersom dessa priser följs i mycket stor utsträckning torde den prisstelhet som redan nu finns inte påverkas av att även jämförpriser anges. Fabrikanter och leverantörer har uttalat kritik mot jämförprismärkningen under anförande att jämförpriserna inte ger uttryck för kvalitetsskillnader mellan produktvarianter och märken. SPK har invänt att jämförpriserna endast är en första etapp för en förbättrad information till konsumenterna om varorna. Nu måste konsumenterna försöka bedöma kvalitativa skillnader och prisskillnader vid valet mellan produktvarianter. När konsumenterna har tillgång till jämförpriser underlättas deras val, vilket måste ske efter egna värderingar av varuegenskaper och i förekommande fall med hjälp av varudeklarationer, testresultat etc. Tidigare har berörts de omedelbara effekterna av en utvidgad jämförprismärkning. En på längre sikt positiv effekt i form av sortimentspåverkan kan enligt SPK förväntas. Sortimentsexpansionen skapar problem inte enbart för konsumenterna utan även i distributionen, t. ex. genom fördyrad lagerhållning och hantering. Utomlands, bl. a. i Västtyskland, försöker man komma tillrätta med problem förorsakade av sortimentsexpansion genom lagstiftning om standardserier efter förpackningsinnehåll kombinerat med jämförprismärkning. Jämförprismärkning krävs för förpackningar som innehåller annan mängd än som stadgats för respektive vara. SPK menar att en mera utbredd jämförprismärkning även kan ge andra långtidseffekter, t. ex. skärpt priskonkurrens genom ökat prismedvetande hos konsumenterna, men att det torde vara sortimentspâverkan som i första hand kan ge de samhällsekonomiskt största vinsterna.

190 SOU 1973: 20

Appendix 1 -2

JÄMFÖR

etikiett

--

Gul kilo- och literpriser

butik

Vi prövar i denna att kilo- och

ange

de flesta

literpris på

%

Det

ger

varor.

till bekväma

möjlighet

ä

prisjämförelser.

I2 Munnufiäøckm

amwwm m

Champis 0 35 258 Passionsfrukt

085 Z 001262 t Hallon 035 253 »i Prii 086 25a 129 222 200 262 .Åpello 085 258 129 222 Pummac 090 2731 37 23a Schweppes 132 413- Action drink apelsin, äpple 0 88 267 Action drink svart vinbär 327 108 t t LÃSKEDRYCKER 36 471W 75 dens “WW

Jämför kg/lit pris på gul etikett

. ;mukaan/Ngn

9 Standardisering och standardbaserad Bilaga

kvalitetsmärkning*

Standardisering är en metod att skapa ord- organ. ning och reda. Standardisering av nomen- En svensk standard är resultatet av överklatur, symboler och beteckningar är en enskommelser mellanltillverkare, användare, förutsättning för varukunskap utan miss- provningsanstalter, myndigheter och organiförstånd. Standardisering av dimensioner sationer. Var och en som har intresse av skapar utbytes- och kombinationsmöjlighe- frågan har möjlighet att ta del av ett stanter och möjliggör en för-billigande variant- dardförslag och delge SIS sina synpunkter begränsning. Standardisering av provnings- på det innan det fastställs. SIS kan således metoder underlättar jämförelse i fråga om betraktas som ett neutralt forum där experkvalitet, funktions-, säkerhets- och miljö- ter som företräder marknadens olika paregenskaper hos varor och tjänster. Stan- ter har möjlighet att gemensamt bearbeta dardisering är ofta en förutsättning för kva- de frågor som blir föremål för standardise- I Iitetsmärkning eller annan vederhäftig upp- ring. lysning om varan. Standardiseringsarbete Det *nationella standardiseringsarbetet inäger rum på flera olika nivåer. Man talar om SIS och dess anslutna organ består i om bransch- och företagsstandardisering att* utarbeta förslag till standard, som semed relativt lokal räckvidd, om nationell dan efter prövning fastställsav SIS såsom

Standardisering, om regional, dvs. nordisk .svensk standard. Denna beteckning får an-

och annan geografiskt begränsad interna- vändas endast för av SIS fastställd stantionell standardisering, och slutligen om dard. global standardisering som utarbetas och Det tekniska arbetet sker inom flera orantas av världsomspännande internationella ganisatoriskt självständiga fackorgan

standardiseringsorgan. Byggstandardiseringen “(BST), Metallnorm-

l Sverige bedrivs standardiseringsarbetet centralen (MNC), Svenska elektriska komi vidsträckt bemärkelse av flera olika or- missionen (SEK) och Sveriges lmekanförgan. Sveriges standardiseringskommission, bunds standardcentral - samt inom (SMS) SIS, är centralorgan för standardiserings- ett 20-tal standardkommittéer direkt under

verksamheten i landet. Kommissionen bil- SIS för arbetsuppgifterisom ligger utanför

dades âr 1922 och dess verksamhet regle- fackorganens områden. Arbetet är uppdelat ras av stadgar, fastställda av Kungl. Majzt, på omkring 500 tekniska kommittéer med som också utser ordförande. Såväl statliga närmare 4000 ledamöter. För varje kornmyndigheter och institutioner som det enskilda näringslivet är representerade i korn- 1

Bilagan sammanställd av Sveriges standar-

missionens styrelse och andra beslutande diseringskommission (SIS).

IS-SOU 1973: 20 191

mitté eftersträvas en så allsidig sammansätt- nande organ samt med utredningar och unning som möjligt. dersökningar som utförs inom företagen Utgångsmaterial för det nationella stan- men utnyttjas i standardiseringsarbetet. dardiseringsarbetet kan dels vara resultat av Dessa indirekta bidrag, som inte syns i forsknings- och utvecklingsarbete samt kommissionens och fackorganens vinst- och provningsverksamhet, dels standard av an- förlusträkningar, uppgår i verkligheten till nan nivå, t. ex. befintlig bransch- eller före- betydligt större belopp än kontantbidraget. tagsstandard och i växande grad även exi- Näringslivet bidrar dessutom genom avgifsterande internationell standard. ter för tillstånd till SIS-märkning och ge- De fyra fackorganen bär det direkta an- nom köp av standardpublikationer, vilka svaret för var sitt ämnesområde och svarar lämnar ett överskott till standardiseringsortillsammans för cirka 75 % av det totala ut- ganen. redningsarbetet. Det finns ett självklart samspel mellan Förslag till svensk standard skall prövas nationell och internationell standard. Mer av standardiseringskommissionens tekniska än 90% av den svenska standardiseringsnämnd och innan dess ha varit föremål för verksamheten är direkt eller indirekt been remissbehandling efter beslut härom av roende av motsvarande arbete på det interdet fackorgan eller den standardkommitté nationella fältet och detta samarbete ökar som utarbetat förslaget. Tidsfristen för så- med det växande handelsutbytet länderna dan allmän remiss får ej vara kortare än emellan, som gör en samordning av de tekfyra veckor och är i praktiken oftast nâgra niska bestämmelserna alltmer nödvändig. veckor längre. Remissinstanser är ett antal Vid sidan av utarbetandet av nya svenska inom verksamhetsområdet representativa standard pågår därför en kontinuerlig remottagare, omfattande såväl tillverkare som videring av äldre standard för anpassning användare. Om förslaget behöver ändras av- inte bara till teknikens utveckling utan sevärt efter remissbehandlingen görs en ny även till successivt fastställda internationella remiss, antingen allmän som tidigare eller standard. Allt fler internationella standard riktad, t. ex. till dem som svarat på den kan också direkt eller i vissa fall med nåförsta remissen. Remissförfarandet är en gon modifiering antas som svensk stanhörnsten i standardiseringsarbetet då man dard. därigenom får ytterligare garantier för att International Organization for Standardiförslaget blir allsidigt behandlat. Efter av- zation, ISO, är det centrala organet för inslutad remissbehandling går slutförslaget till ternationell standardisering utom för det SIS tekniska. nämnd, som prövar det och elektrotekniska området. I ISO-arbetet delavgör om förslaget skall fastställas som tar ett 70-tal länder. Svensk medlem är Svesvensk standard. Först därefter är det klart riges standardiseringskommission, som åtaför utgivning och försäljning. git sig de internationella sekretariaten för Standardiseringskommissionens och fack- 50 av de cirka 1 200 kommittéer och arbetsorganens verksamhet finansieras genom grupper på vilka ISO-arbetet är uppdelat. statsanslag och bidrag från näringslivet. Det internationella standardiseringsarbe- Årsomslutningen är cirka 15 mkr. Stats- tet på det elektrotekniska området försiggår anslaget utgår med 60% av de kontanta inom International Electrotechnical Combidrag som näringslivet lämnat näst-näst mission, IEC, i vilken 41 länder medverkar. föregående budgetår (för 1972/73 är stats- Svensk nationalkommitté i denna organisaanslaget 2,6 mkr). Därtill kommer riktade tion är Svenska elektriska kommissionen. bidrag för speciella, definierade arbetsupp- Sverige svarar genom SEK för sekretariaten gifter från såväl statliga som privata or- för 30 av IEC:s 650 kommittéer och arbetsganisationer och företag. Vid sidan av kon- grupper. tantbidragen bidrar näringslivet genom sin ISO bildade år 1968 tillsammans med medverkan i standardkommittéer och lik- IEC och ett antal internationella konsument-

192 SOU 1973: 20

organisationer en särskild kommitté, Inter- dustriella produkter och konsumentvaror, i

national Standards Steering Committee for vissa fall även tjänster.

Consumer Affairs, ISCA, med sekretariat En fullständig omfattar produktstandard förlagt till ISO:s generalsekretariat. ISCA:s följande fem moment.

uppgift är främst att samordna standardise- Terminologi. Standardiserade begrepp, ter- ringsarbetet på konsumtionsvaruområdet mer, och är nödbeteckningar symboler ej att syssla med tekniskt utredningsarbete. i normemas vändiga ingredienser språk för Inom Västeuropa har de båda handels- att det skall bli begripligt, utesluta varje

blocken EEC och EFTA bildat samarbets- missförstånd och möjliggöra korrekta jäm-

organ för bl. a. likartad tillämpning av stan- förelser mellan Ofta inleds produkterna. dard från ISO och IEC. Ett av dessa är C0- därför en standard eller grupp av standard

miré Européen de Normalisarion, CEN, som med definitioner av använda terbegrepp, svarar för icke-elektrotekniska områden, mer och symboler.

medan ett annat, Comité Européen de Nor- Exempel: Standard för mattor, där stanmalisation Electrotechnique, CENELEC, darden enbart avser typindelning och termisvarar för det elektrotekniska området. nologi, och standard för korrigering av text Samtliga till EEC och EFTA anslutna län- (korrekturtecken). der deltar i arbetet som syftar till en har- Dimensioner. Måttstandardisering är rent monisering, dvs. koordinering och likforallmänt ett viktigt led i en rationaliseringsmig tillämpning av främst ISO:s och IEC:s process, t. ex. för optimalt utnyttjande av internationella rekommendationer inom de tillgängligt utrymme. Den är även en förutbåda handelsblocken för att undanröja hansättning för utbytbarhet och kombinationsdelshinder. möjlighet. Standardiserade moduler förenk- På liknande sätt pågår samarbete mellan lar och förbilligar byggandet. standardiseringsorganen i Danmark, Fin- Exempel: Mâttstandard på volymförpackland, Norge och Sverige inom ramen för det ningar, på tegelstenar, på glödlampssocklar s. k. INSTA-samarbeter. Syftemålet med och lamphållare, på cykeldelar, på köksindetta arbete är bl. a. att undvika dubbelarredningar och köksapparater.. bete samt att koordinera ländernas synpunk- Variantbegränsning. Mâttstandardisering ter på de internationella förslagen och ratioöppnar möjligheter till begränsning av annalisera deltagandet i det internationella artalet varianter genom att vissa mått rekombetet. menderas framför andra i syfte att förbilli- Standard och standardisering är inga enga tillverkning, lagerhållning och försäljning. tydiga begrepp. De måste ses i samman- kan också företas utan Variantbegränsning hang med vad som är föremålet för stan- med måttstandardisedirekt sammanhang dardiseringen och standarden får därför oliring. ka innehåll och utformning alltefter före- Rekommenderad Exempel: begränsning målets art och användning. av antalet typer av spik och skruv, format

Man skiljer först mellan grundstandard på papper och tidskrifter, flaskor och medi-

och produktstandard. cinburkar, glödlampseffekter (watt).

Med grundstandard avses grundläggande Egenskaper. Kvalitetskrav på material

standard av generellt intresse och ofta nöd- och funktion för säkerhet, härdighet och

vändig för standardiseringsverksamhet inom rimlig livslängd.

alla områden. Hit räknas standard för mått- Exempel: I standard för säkerhetsbälten,

enheter, för matematiska och fysikaliska skyddshjälmar, handbrandsläckare, säkring-

formler, talserier, avrundningstal, omräk- ar, flytredskap, Värdeskåp m. m. ställs såda-

ningstal m. m. Även bokstäver och nottec- na krav.

ken är ett slags grundstandard. Provningsmetoder. För att kunna prova

Produktstandard avser standard för in- en varas egenskaper och funktionsduglighet

SOU 1973: 20 193

fordras tillgång till utarbetade, noggrant de- så kommer den inte heller att bli tillämpad finierade provningsmetoder, som bör vara eller åberopad. standardiserade för att kunna reproduceras Internationell standard från ISO eller och användas för kontrolländamål. En kom- IEC har formen av rekommendation och plett produktstandard omfattar även prov- används som sådan i de till organisationerningsmetoder. Sålunda standardiserade na anslutna länderna i den mån den inte provningsmetoder ligger även till grund för åberopas som tvingande föreskrift i lagar SIS-märkning och VDN-Fakta. och förordningar. De nationella organen Exempel: Provning av flytvästar, termos- i regel vederbörande länders officiella stanflaskors vissa möb- - har alltså full frihet värmeisoleringsförmåga, dardiseringsorgan lers egenskaper, funktionsprovning av elekt- att acceptera, förkasta eller modifiera de inriska kokplattor, ugnar, vattenvärmare, ternationella rekommendationerna vid utar- Strykjärn och dammsugare. betande av motsvarande nationell standard. Alla Avvikelser kan motiveras av skillnader melproduktstandard är inte kompletta; lan olika länder i fråga om teknisk utvecki många standard har man avsiktligt avstått från att standardisera ett eller flera av ling och levnadsstandard och av klimatiska de förutnämnda momenten. olikheter. Dessa skillnader kan vara så sto- Anledningen kan t. ex. vara att produktens kvalitet till- ra att man allvarligt övervägt att i vissa fall bestäms införa olika nivåer i internationella rekomräckligt av stipulerade krav antingen på material eller på funktion. I andra mendationer, t. ex. när det gäller funktionsfall kanske måttstandarden och säkerhetsbestämmelser. Det är emellerär väsentligast tid en stark strävan att utforma de intereller den- enda standardiseringsbara storheten. nationella rekommendationerna så att de på Svensk standard är en rekommendation alla väsentliga punkter kan antas i oförändrat skick av medlemsländerna. Särskilt vikför frivillig nationell tillämpning. I princip tigt är detta när det gäller rekommenderade är den icke tvingande som fallet är med laprovningsmetoder för material och funkgar och av myndighet utfärdade föreskriftion. ter, men den kan få en tvingande karaktär om den officiellt som villkor i en En vara som uppfyller kraven i svensk åberopas eller annan bestämmelse. standard kan, efter tillstånd av SIS,av tilllag, förordning Detta brukar kallas ”reference to. stan- verkaren eller säljaren förses med standardards”. - diseringskommissionens inregistrerade varumärke (SIS-märket). Märket får även an- En svensk standard gäller från den dag vändas i reklam för sådan vara. »Tillstånd SIS: tekniska nämnd bestämt tills den återlämnas dock endast för varor eller varukallas genom nytt beslut i nämnden. Antagrupper där enligt SIS lämplig svensk stanlet gällande standard var 4184 den 1 jadard föreligger. Tillståndet gäller för kanuari 1973. Som redan nämnts görs stora lenderår med tre månaders uppsägning ansträngningaratt hålla gällande standard aktuell. Normalt revideras eller ersätts cir- från endera parten. För. SIS-märkningen uttages ansöknings- och årsavgifter. Tillka 150 standard per år samtidigt som cirståndsinnehavaren får även betala kontrollka 300 helt nya standard tillkommer. All svensk standard och provningskostnader.-_ utges av standardiseringskommissionen. Då svensk standard är fri- Tillståndsinn-ehavaren är ansvarig för at-t villig är :dess genomslagskraft helt beroende hans SIS-märkta varor i alla avseenden uppav dess inneboende förtjänster och förmåga fyller fordringarna i den svenska standard att fylla ett behov. “Är standardens innehåll som åberopas i märkningstillståndet och att tekniskt och ekonomiskt sunt och hållbart varorna även i övrigt är av god kvalitet. är en allmän tillämpning säkerställd. Mot- SIS äger kontrollera att varan överenssvarar den däremot inte marknadens krav stämmer med angiven standard och tillstån-

l 9l4 SOUi 1973: 20

t. ex. det kan omedelbart indras om detta kon- standard än egentlig kvalitetsstandard,

eller om till- måttstandard -- får inte förväxlas med SISstateras icke skulle vara fallet

mot märkning, eftersom det inte innebär någon ståndsinnehavaren på annat sätt bryter eller kontroll från SIS:s sida. de bestämmelser som gäller för tillståndet. bedömning

Förfarandet är knappast aktuellt för kon- Vid en revidering av standarden är till-

sumentvaror, dels därför att hänvisning till ståndsinnehavaren att uppfylla kraskyldig svensk standard inte är så gripbar för konstandarden efter ven i den nya reviderade sumenten att den ger någon verklig leden rimlig övergångstid för att märkningstill-

ning vid köp, dels därför att den innebär ståndet skall fortsätta att gälla.

en försäkran enbart från tillverkarens sida, SIS-märkning är en kvalitetsmärkning, inte en opartisk bedömning av varan. baserad för varan som på de egenskaper Det är dock möjligt att, med komplettefastställts som standard, och på de stanbestämmelser, anknyta med vilka de ring av nu gällande dardiserade provningsmetoder till en eller flera väsentkan mätas. Den SIS-rnärkningen fastställda egenskaperna hos en vara i stället för vakontroll av liga egenskaper innebär också en fortlöpande ran som helhet (selektiv SIS-märkning”). varan samt regler för indragning av märk- En sådan SIS-märkning skulle göra det

ningstillståndet. och tekniskt tillmöjligt att på objektivt För närvarande krävs för SIS-märkning fredsställande sätt införa märkning av nya

att en fullständig produktstandard finns för varugrupper. Förutsättningarna är följande.

den vara man vill märka. Det innebär att

alla l Förekomsten av svensk standard för den det måste finnas standard för varans

med motsvarande eller de egenskaper hos en vara man vill väsentliga egenskaper, SIS-mär- SIS-märka, omfattande dels mot egenstandardiserade provningsmetoder. varans svarande specifikationer, dels ersåledes skaperna ket på en vara garanterar

kvalitet som helhet och inte bara i vissa av- forderliga provningsmetoder.

- 2 Rätt för SIS att i varje särskilt fall beseenden. För ett stort antal varor bl. a.

- döma svensk standard kan inom konsumentvaruområdet är det om gällande

för en SIS-märkning och emellertid svårt att få fram en fullständig läggas till grund

även i övrigt avgöra lämpligheten av en framför allt därför att produktstandard, som är relevanta för SIS-märkning med hänsyn till dennas bevissa av de egenskaper

varan inte låter sig definieras och mätas tydelse ur användarsynpunkt.

och teknisk 3 Ett kontrollförfarande och ett system för med den grad av objektivitet av tillstånd att SIS-märka vasom måste krävas i en standard. indragning stringens om denna inte längre svarar mot som ju är knuten till varan ran, SIS-märkningen, enligt standard eller om kan därför inte användas i så- egenskaperna som helhet, SIS-märkningen av annat skäl kan komdana fall.

ma att missleda användaren. Även för varor för vilka det är svårt att 4 Lättfattliga beteckningar i anslutning till få fram en fullständig produktstandard kan SIS-märket som klart visar för vilken el-

man dock standardisera vissa viktiga egenler vilka egenskaper SIS-märkningen gäl- - både sådana som gäller varans skaper ler. funktion och andra, t.ex. säkeregentliga

I många fall finns svensk Ett sådant system för SIS-märkning är hetsegenskaper. - och mot- med varudeklaration, standard för sådana egenskaper möjligt att kombinera

- och det står sådana för vilka svarande provningsmetoder omfattande egenskaper,

då en tillverkare fritt att ange på varan, inga standardiserade minimikrav föreligger

eller i reklamen för den, att den är i över- men väl standardiserade provningsmetoder.

ensstämmelse med svensk standard. Ett så-

- som förekommer i viss dant förfarande

särskilt när det gäller annan utsträckning,

SOU 1973: 20

10 Bofakta

Bilaga

Inom bostadsstyrelsen bedrivs sedan ett par Härtill har självfallet en intensiv marknadsfö-

år ett arbete som tar sikte på att på olika ring av dessa starkt bidragit. Det finns sålunda skäl för en konsument-

sätt öka konsumentupplysningen om bostä-

upplysning om bostaden som syftar till en höjder. Frågan togs upp i styrelsens anslagsning av konsumenternas värdering av bostaäskanden för budgetåret 1970/71. Därvid den. Sådana åtgärder förutsätter självfallet dels

erinrades bl. a. om att 1967 års riksdag ha- en höjning av de sämst ställda hushållens kon-

de framhållit att det var av vital sumtionsförmåga, dels ett sådant utbud av gobetydelse da bostäder, att den ökade efterfrågan kan för bostadsförsörjningen att den bostadssötillgodoses. kande allmänheten kunde få allsidig och Som ovan nämnts ökar byggherrarnas och

saklig upplysning om bostadstillgången. I bostadsproducenternas intresse av aktiv mark-

lagen om kommunala nadsföring allteftersom tillgången på bostäder åtgärder till bostadsförbättras i relation - - till efterfrågan. försörjningens främjande intogs en bestäm- Parallellt med en sådan intensifierad markmelse som ålade kommuner att samman- av bostäder nadsföring ökar behovet av en ställa uppgifter om bostadsförsörjningen konsumentupplysning genom samhällets för-

inom densamma. Kommunerna sorg. Det primära syftet med denna är att ge skulle kunkonsumenterna möjligheter att, genom ökat na ge de bostadssökande upplysningar om pris- och kvalitetsmedvetande, påverka produkmöjligheterna att få bostad i kommunen, tionens - - inriktning och utfomming. bostädernas belägenhet, storlek, utrustning En förutsättning för en rätt värdering av

och kostnad. olika bostadsaltemativ är att bostäderna Denna nya kommunala uppgift egenskapsredovisas eller varudeklareras. Sakinforansågs naturligen kunna knytas. till de kommation bör kunna tillhandahållas hushållen munala bostadsförmedlingarnas verksamenligt enhetliga och jämförbara grunder. het. Som skäl för en vidgad konsumentupp-

lysning anförde bostadsstyrelsen bl. a. föl- Avslutningsvis uttalade bostadsstyrelsen

jande: att den avsåg att ta initiativ till en utred-

ningsgrupp med representanter för berörda En sannolik effekt av den långvariga bristen är att en del av konsumenternas myndigheter, institutioner och organisatiopå bostäder efterfrågan som annars skulle ha inriktats på ner, i vilken diskussionen om samhällelig bostäder i stället flyttats över på andra kon-

konsumentupplysning kunde föras vidare.

sumtionsområden. Självfallet gäller detta inte Med anledning av bostadsstyrelsens uttalanför de sämst ställda hushållen, där en bristande den anförde departementschefen i betalningsförmåga utgör det direkta hindret för följande såväl en bättre bostadsstandard som ökad kon- 1970 års statsverksproposition (bilaga 13, in-

sumtion i övrigt. För stora mellangrupper har rikesdepartementet). utan tvivel den personliga värderingen av bo-

staden trängts tillbaka till förmån för värde- Under senare år har behovet av konsument-

ringen av en rad andra konsumtionsobjekt. om bostäder upplysning fått ökad aktualitet.

SOU 1973: 20

detta med de svå- Riksbyggen, SABO och Byggnadsentrepre- Till en del sammanhänger i vissa fall har haft Gruppens arbete påbörjades righeter som byggherrama nörföreningen.

för nyproducerade lägenhe- om målet för en konsuatt få avsättning med en diskussion för dessa anter. De har därför sökt öka intresset om bostäder. Härom mentupplysning Byggföretagen å sin sida har utlägenheter. i bostadsstyrelsens anslagsvill underlätta fördes följande vecklat egna byggsystem som de av genom aktiva försäljnings- äskanden för budgetåret 1972/73: introduktionen riktade mot kommuner och byggherâtgärder ”För denna konsumentupplysning kan som har företagen också rar. I viss utsträckning att alla boende ett allmänt mål uppställas vänt sig direkt till konsumenterna. att överblicka, försäljningsansträngningar skall ges bättre förutsättningar Producentsidans sin bostadssituation. bostadskonsu- bedöma och påverka kan vara av värde också för Detta mål kan leda till följande deluppgifter: mcntema. Det finns emellertid enligt min me- 1 Att åstadkomma en höjning av den allmänna och upplysning behov av en informations- i bostadsfrågor. Detta kan vidare syften kunskapsnivån ningsverksamhet som tillgodoser av ske genom bevakning och produktion än dem som företräds av den producentdomiför skolor och kurs- Från bostadskonsu- undervisningsmaterial nerade marknadsföringen. och framför verksamhet samt genom initiering menternas synpunkt behövs bättre underlag till information av kostnader och kvaliteter hos bo- tagande av underlagsmaterial bedömning i press, radio och televi- En sådan om boendefrågor staden och olika bostadsalternativ. sion. information kan öka bostadskonsumenternas IQ Att stimulera kommunerna till ökad informöjligheter att påverka bostadsproduktionens av Det finns också mation till de boende om planeringen inriktning och utformning. om samhälls- och bostadsbyggandet och skäl att inrikta konsumentupplysningen på omandra åtgärder på bostadsförsörjningens värdet av en god bostad och en god boendetill den intensiva råde. miljö, bl. a. som motvikt - - 3 Att utarbeta modeller för enhetlig redovismarknadsföringen av annan konsumtion. och bostäder för att det ning av bostadsområden För egen del vill jag understryka att underlätta ett riktigt bostadsval. med hänsyn till samhällets ansvar för bostads-

försörjningen och dess åtgärder för att minska Inom samrådsgruppen ansågs deluppgifskillnader i boendestandard behövs en annan

och informations- ten 3 vara den omedelbart mest angelägna. inriktning av upplysnings-

verksamheten är den som förekommer på and- Arbetet med denna uppgift, som påbörjades

ra konsumtionsområden. under hösten 1970, har skett i flera steg

som här kortfattat ska beskrivas.

Statsutskottet (SU 1970: 50, sid. 17) ut- Vid utbyggnaden år 1970 av stadsdelen

talade i denna fråga följande: Norrliden i Kalmar hade kommunen ambi-

anför att från bostads- tioner att pröva nya former för konsument- Departementschefen konsumentens behövs upplysning och Statens synpunkt upplysning och boendemedverkan. information som kan ge bättre underlag för institut för medverkade

och kvaliteter hos byggnadsforskning

bedömning av kostnader och bostaden och olika bostadsaltemativ, en in- vid en planering av gemensamma ytor

formation som kan öka konsumenternas in- där de boende bereddes vissa vallokaler,

flytande och rikta in sig på värdet av god bo- Bostadsstyrelsen medverkade möjligheter. stad och god boendemiljö. Bostadsstyrelsen att utarbeta en detaljerad informaför att genom har tagit initiativ till en utredningsgrupp

behandla om konsumentupplysning tion om de förekommande lägenhetstyperfrågan inom bostadssektorn. om stadsdelen och Riksdagen föreslås i mo- na, bostadsgrupperna,

tionerna 1:467 och II: 533 uttala att i samstadsdelens läge i kommunen. Broschyren band med en sådan ökad upplysning, varudetillsammans med en utställning med klarationsnormer för bostäder bör utarbetas. utgjorde

innehåll en förutsättning för de Vad i motionerna anförts står inte i strid med liknande

de vidare riktlinjer efter vilka den tillsatta ut- framtida brukarnas möjligheter att påverka

redningsgruppen avses arbeta. Motionärernas och de geutformningen av lägenheterna

syfte kan anses helt tillgodosett. och lokalerna. Broschymensamma ytorna

omfattande. Efter den försvåren 1970 knöts till bostadssty- ren var mycket

Under

en enkät bland 35 relsen en samrådsgrupp med representanter ta inflyttningen gjordes

hushåll om infonnationen. Hushållen omför riksförbund, Svensk Hyresgästernas i broschyren de statens konsumentråd, HSB, bads ange vilka uppgifter Byggtjänst,

SOU 1973: 20

ansåg viktiga _för. sitt bostadsval. Svaren vi- perspektiv över bostadslägenhetstyperna, sade att uppgifterna om själva lägenheterna gruppen och grannskapet skulle ge en hel-

bedömts som särskilt betydelsefulla, trolihetsuppfattning av boendemiljön. De egengen beroende på att de flesta inte haft av bilderna skaper som inte framgick skulle några möjligheter att välja att flytta till redovisas i enkla beskrivande texter under

andra stadsdelar. På frågor om informatio- fasta rubriker. Efter dessa principer utarnens mängd och läsbarhet ansåg ingen att betades ett förslag till modell för enhetlig

informationen var för riklig, och de flesta redovisning av nyproducerade bostäder. Det

tyckte att texter och bilder varit lätta att be- gjordes som en tillämpning på ett inflytt-

gripa. Däremot tyckte många att det var ningsklart område i Stor-Stockholm.

svårt att bedöma värdet av de redovisade Parallellt med utformningen av modellen

egenskaperna. diskuterades frågor om informationens ge- För att få en bild av bostadsförmed- nomförande i kommunerna. till Förslaget lingarnas information gjordes hösten 1970 modell samt synpunkter på genomförandet en enkät bland 15 större kommuner som utsändes hösten 1971 på en begränsad rekunde antas ha vissa erfarenheter av infor- miss. I remisskrivelsen bl. a. att påpekades mation. Enkäten gällde bostadsförmedling- diskussionerna inom inte samrådsgruppen arnas sätt att informera genom utställningar, lett till någon enhetlig uppfattning. Den remöten eller trycksaker, samt omfattningen servationen hade t. ex. framförts att bladen

av lämnade _uppgifter_ Den visade att det var för omfattande med hänsyn till såväl finns stora skillnader i ambitionsnivå och bostadsföretagens som kommunernas resuratt de uppgifter som lämnas är ofullstän- ser. Likaså fanns en viss tvekan om redo-

diga även i kommuner med hög ambition. visningens uppdelning i de tre nivåerna: bo-

Med bl.a. undersökningen i Norrliden staden, bostadsgruppen och grannskapet. I och erfarenheter från bostadsförmedlingar- en till skrivelsen fogad promemoria ”Synna som underlag gjordes våren 1971 en punkter på tillämpningen av enhetlig redoförteckning över egenskaper som borde re- visning av nyproducerade bostäder anför-

dovisas i en enhetlig information om bo- des följande beträffande modellen och gestäder. För varje egenskap angavs l) mo- nomförandet.

tiv för redovisning eller egenskapens rele- Allmän zitformnirzg vans för bedömning av bostadsområdet, 2) alternativa Informationsbladen redovisar boendet i olika redovisningssätt: bild, beskrivannivåerü bostaden, bostadsgruppen och grannde text, mått eller värdering, 3) eventuella skapet. l vissa fall kan en redovisning av ytvärderingskriterier, 4) definitioner eller mät- en eller två nivåer - orten och reterligare metoder samt 5) kommentarer, hänvisningar gionen vara motiverad. till normer, Bostaden är det utrymme som ett hushåll rekommendationer, praxis m. m., självt förfogar över. I flerfamiljshus är det läsom egenskapen kan relateras till. genheten med eventuell uteplats, särskilt för- Urvalet av egenskaper och sättet att rerådsutrymme, garage m.m.. som ingår i dendovisa dem diskuterades i samrådsgruppen obligatoriska hyran. omfattar en förvaltningsoch med bl. a. statens planverk, statens in- Bostadsgruppen mässig enhet av bostäder. som tillsammans utstitut för byggnadsforskning och Samarbetsnyttjar vissa gemensamma ytor och utrymmengruppen för typhusredovisning. I detta ske- som belastar hyran: tvättstuga, kvarterslokal.

de diskuterades också lämpligheten av att småbarnslekplats, biluppställning m. m. Ofta redovisa egenskaperna i tre nivåer för bo- kan den avgränsas som en utbyggnadsetapp.

Grannskapet är det område inom vilket destaden,- bostadsgruppen respektive grannskaboende känner hemmahörighet och som i hupet. Nivåindelningen togs tills vidare som vudsak har gemensam offentlig och kommerutgångspunkt för utformningen av en mo- siell service. såsom hållplatser, skolor, post. delli ,för den butiker, bibliotek m. m. enhetliga redovisningen. Nivåerna kan definieras något olika från fall Tyngdpunkten i informationen föreslogs ligtill fall beroende på den fysiska utformningen, ga på bildframställningen. Enkla parallell- m.m. I vissa fall kanskeförvaltningsfonnen

198 SOU 1973: 20

det inte finns motiv för uppdelning på nivåer- strider mot marknadsföringslagen kan vidare

na bostadsgruppen och grannskapet. distribution förbjudas.”

Remissen omfattade ett sextiotal instan- F rumställnin g av bladen av informations- ser. Av dessa var en tredjedel kommuner, Arbetet med framställandet materialet och bostads- en tredjedel allmännyttiga, kooperativa och fördelas på kommunen

företagen. På kommunens bostadsförmedling enskilda bostadsföretag, en knapp tredjedel

eller, där sådan saknas, dess förmedlingsorgan och resten bestod av hyresgästorganisationer bör vila att samla in uppgifter, redigera, trycka övriga intresserade eller sakkunniga. I varoch tillhandahålla informationen. - kommuintresse för information kan för- dera av de tre stora grupperna Företagens modas vara större i ett bostadsmarknadsläge ner, företag och hyresgästorganisationer

med vissa avsättningssvârigheter. Å andra si- lämnat har drygt hälften av de tillfrågade dan kan de tveka inför enhetligheten som utesvar. Remissinstansernas synpunkter, som sluter möjligheten att bl. a. framhålla vissa särvidare förutsätts att bearbetades våren 1972, behandlade dels drag i sin produkt. Tills

bostadsföretagen i eget intresse påtar sig sin allmänna frågor som redovisningens syfte,

dcl av arbetet och kostnaderna för informatioinnehåll och genomförande, dels detaljsynnen. Något krav på medverkan. t. ex. i form punkter på text- och bildutformningen. De av villkor för statliga bostadslån, förutsättes allmänna Synpunkterna var sammanfattsålunda inte vara behövligt.

ningsvis följande: Tillhandahållandet av bladen Ingen av dem som svarat ställde sig tve- Kommunerna bör av bostadsstyrelsen rekomkande till värdet av en enhetlig redovisning menderas att arbeta med en information om med den efter en modell. Många poängterade särnyproducerade bostäder i enlighet

modell som slutligt kan komma att fastställas. skilt sin positiva inställning till att ett steg

Härigenom kan de delvis klara den informa- mot en sådan Svenska redovisning tagits. tionsskyldighet om bostadstillgången de har kommunförbundet angav t.ex. att förbunenligt 1947 års bostadsförsörjningslag. Genom det i skrivelser till kommunerna rekomlagändring den 9 juni 1967 skall enligt 2 §

*kommun genom lämpligt organ fortlöpande menderat dem att göra utställningar och ge

samla uppgifter om bostadsförsörjningen i informationsblad. Men ut broschyrer och kommunen och på begäran underrätta botrots sin i princip positiva inställning framstadssökande om möjligheterna att få bostad i förde förbundet avslutningsvis sin tveksamkommunen. bostädernas belägenhet, storlek och

utrustning. bostadskostnaderna samt andra för- het mot att bostadsstyrelsen skulle gå ut

hållanden som den bostadssökande behöver med en rekommendation till kommunerna

kännedom om”. Det har förutsatts att denna som kunde leda till kostnadsökningar. Man kommunala uppgift lämpligen bör kunna knyhänvisade till kungörelsen nr 641/1970 om tas till bostadsförmedlingarnas verksamhet.

begränsning i myndighets rätt att meddela Ansvaret för informationctzs innehåll eller råd. föreskrifter, anvisningar Den information som bladen ger i bild och Frågan om redovisningens omfattning betext bygger på uppgifter som i regel lämnas rördes av de flesta. Kommunerna ville inte inemot ett halvår före inflyttningen. Vissa

uppgifter måste av denna anledning vara pre- ha för mycket uppgifter, dels därför att all-

liminära. Andra åter är att betrakta som de- mänheten inte väntades kunna tillgodogöra finitiva. sig dem, dels på grund av begränsade re- En begränsning av informationen till uppsurser. Ett par bostadsföretag framförde gifter om definitiva fakta skulle begränsa dess

värde som beskrivning av en planerad miljö. liknande synpunkter, men flertalet företag

Det finns därför anledning att redovisa före- var mer till mängd. positiva uppgifternas teelser som inte är absolut säkra. Uppgiftens Redovisningens disposition i tre nivåer, preliminära art måste då tydligt anges. intentio- bostaden, bostadsgruppen och grannska- Redovisningen måste helt uppfylla - av svaren. Lika nerna i marknadsföringslagen. Lämnade upp- pet togs upp i ca hälften

gifter måste sålunda överensstämma med verk- att nivåindelningen var övermånga tyckte ligheten, och viktiga fakta får inte utelämnas. skådlig och bra som tvärtom. Någon olik- Ansvaret för informationens riktighet ligger artad tendens för de olika remisskategorierhos uppgiftslämnaren men också hos den som

distribuerar informationen. Om informationen na kunde inte urskiljas. Argumenten mot

sou 1973; 199

_20

nivåindelningen var att den medförde onö- naderna helt skulle bestridas av kommunerdiga upprepningar, att den gjorde redovis- na och ett annat att företagen skulle komningen svårare att förstå och att redovis- penseras för kostnaderna till genom tillägg ningen inte behövde omfatta mer än bostalåneunderlaget. den eller möjligen också grannskapet. Argu- Ett företag antydde i sitt svar att förementet för nivåindelningen var att den bi- tagen genom att ta på sig en större del av drog till överskådligheten. ansvaret också skulle kunna behålla ett Själva lösbladssystenzet, som inte var en visst inflytande över bladens utformning. nödvändig följd av nivåindelningen, berör- I detta sammanhang kan nämnas att ett par des i ett par svar. Hanterbarheten vid dis- svar berörde frågan om svårigheten att verktribution och läsning ansågs sämre om in- ligen upprätthålla en enhetlighet mellan oliformationen delades upp på lösa blad. Nå- ka kommuners och företags informationsgon såg en fördel i att blad vid eventuella blad. ändringar kunde bytas ut. Bladens allmänna Beträffande tillhandahållandet ansåg fleutformning möttes av såväl positiva som ne- ra remissinstanser att bladen skulle spridas gativa synpunkter. Vad gäller den språk- även på andra ställen än bostadsförmed- - både kom- Sambandet mellan bladen och anliga behandlingen ansåg flera lingarna. muner, och hyresgäster - att den nan information från ville företag företagen man måste vara tillgängligare för gemene man ha klarlagt. och befriad från vissa tekniska termer. Ord- I ett svar uttalades att man för att få nade rubriker efterlystes. Men andra tyckte fram uppgifter från bostadsföretagen måste att texten var lättfattlig. Man tyckte också till ett villkor för statgöra redovisningen att redovisningen skulle lägga huvudvikten liga lån. Det enda bostadsföretag som bepå bildframställningar. Perspektiven ansågs rört saken ansåg däremot att tvångsâtgäri allmänhet underlätta läsbarheten. En vik- der inte skulle förekomma. tig fråga som diskuterades i samband med att i tillräckligt tid få Svårigheten god den allmänna utformningen var huruvida fram uppgifter togs upp av en del kommude bostadssökande kunde relatera de lämner och företag. Utan uppgifter om kostnanade uppgifterna till sina egna behov och der och exempelvis tillgång till service skulle erfarenheter. Detta hade alltså inte direkt informationen förlora sitt värde. Därför med textens eller bildernas begriplighet att borde bladen inte framställas för tidigt. göra. Ett jämförelsematerial böra ansågs Eller också skulle formuleringarna vara mer ges parallellt med de för ett visst område allmänt hållna. Denna fråga delvis hänger aktuella uppgifterna. samman med frågan om vilket ansvar som Frågan om arbets- och kostnadsfördel- är förknippat med uppgiftslämnandet. Svåningen vid bladens framställning behandla- righeten med att redovisa preliminära uppdes av naturliga skäl framför allt i svaren gifter och samtidigt uppfylla intentionerna från kommuner och företag. Kommunerna i marknadsföringslagen påpekades. hade delvis inget att invända mot den för- Remissförslaget var, som ovan nämnts, en delning som antytts i promemorian. Men tillämpning av modellen på ett bostadsomett par kommuner, som behandlade frågan råde i Stor-Stockholm. Några månader före utförligare, ansåg att företagen borde ta på inflyttningen i detta område våren 1972 lät sig en större del av arbetet och särskilt av det allmännyttiga bostadsföretaget, efter en kostnaderna. Företagen å sin sida accep- översyn där medverkade, bostadsstyrelsen terade i ett par fall den förutsatta arbets- trycka dessa informationsblad. De distrifördelningen. Ett par företag ansåg att ar- buerades till bostadssökande dels genom bete och kostnad skulle fördelas så att det allmännyttiga bostadsföretaget, dels geföretagen ansvarade för bostaden och bo- nom Stor-Stockholms bostadsförmedling. stadsgruppen, medan kommunerna svarade Sedan dess har företaget genomfört liknanför grannskapet. Ett företag ansåg att kost- de information för ytterligare områden.

200 SOU 1973: 20

Med från remissva- med en karta i skala 1: 10000 och en i ledning av synpunkter ren, diskussioner inom samrådsgruppen skala 1:50000 enligt de anvisningar som samt från den nämnda tillämp- finns på monteringsarken, samt med bepraktiska har modellen för enhetlig redovis- skrivande text under följande rubriker: ningen bostäder vidareut- skolor, social serning av nyproducerade grannskapet, barnstugor, vecklats. vice, kyrkliga lokaler, fritidslokaler och fri- Ett reviderat till modell har ut- luftsanläggningar, butiker och kollektiva förslag formats som monteringsark för framställ- kommunikationer. På lösbladens framsida av original till informationsblad. På redovisas lägenhetstyperna i plan och paning ,arken har rubriker, ramar, figurtexter m. m. rallellperspektiv i skala 1: 100. På baksidan i svart. Vidare anges i blått beskrivs de med text under följande rubritryckts upp som försvinner vid en klichéring, vil- ker: lägenhetstyper, kostnader, utförande, tryck, som ska lämnas och i vilka klimat, övriga hänsyn och avvika uppgifter utrustning, termer egenskaperna ska beskrivas. På mon- kelser från typlägenheterna. klistras bilder och vanlig ma- I det arbete som hittills bedrivits har teringsarken skinskriven text. Layout- och monterings- från bostadsstyrelsens sida hävdats värdet arbetet förenklas väsentligt med detta för- av en enhetlig redovisning av de nyprodufarande och därmed kostnaderna för fram- cerade lägenheter som utbjuds på marknaställningen av informationsbladen. I sin den. Härigenom kan de bostadssökandes val färdiga form kommer informationsbladen av bostad underlättas. Bostadsföretagens oratt bestå av en folder med sex sidor i A4- ganisationer har genom sina representanter format. I dessa ligger lösblad, ett för varje i samrådsgruppen framfört tvekan inför en lägenhetstyp. Folderns utsida ska innehålla enhetlig utformning av informationen. Som namn på bostadsgruppen, grannskapet och ett led i det fortsatta arbetet avser organikommunen. ska också finnas om sationerna att pröva en information i hu- Uppgift vem som svarar för informationen samt vudsak baserad på det föreslagna innehållet datum. På folderns utsida redovisas vidare men med en för varje organisation särskild den på lämpligt sätt avgränsade bostads- utformning. Den kan vara ett litet bostadsom- Bostadsstyrelsen har emellertid fullföljt gruppen. arbetet för redovisråde med upp till 150 eller 200 lägenheter. på modellen enhetlig Den kan också vara en utbyggnadsetapp ning, då den för enskilda kommuner eller av ett större område. I vissa fall kanske den företag skulle kunna underlätta informabara består av 10-15 lägenheter i en mark- tionsarbetet. I december 1972 utsände såbostadsgrupp. Avgränsningen får bedömas lunda bostadsstyrelsen en skrivelse till samtfrån fall till fall. liga kommuner för att informera om det ar- Bostadsgruppen redovisas först och bete som bedrivits och om modellen, befrämst med parallellperspektiv i skala nämnd BOFAKTA. De nämnda monte- 1: 1000. Perspektivet kan naturligtvis av ringsarken jämte anvisningar bifogades. I kostnadsskäl utbytas mot en detaljerad si- en artikel i Kommunal Tidskrift januari tuationsplan i samma skala, men informa- 1971 har modellen utförligt beskrivits. tionsvärdet blir då mindre. Intill bilden pre- I samrådsgruppen har förutsätts att besenteras bostadsgruppen med beskrivande teckningen BOFAKTA skall vara förbetext under följande fasta rubriker: bostads- hållen redovisningar helt i enlighet med gruppen, gemensamma lokaler, trafik, lek modellen. Bostadsstyrelsen avser att följa och rekreation, buller, luftkvalitet och kli- den information enligt BOFAKTA-modelmat, inflyttningsplan och förvaltning. len som kommuner och företag kan komma På insidan av foldern redovisas grannska- att genomföra. Vunna erfarenheter skall pet. Det kan utgöras av ett helt stort bo- läggas till grund för en revidering så att stadsområde eller en äldre kommundel kring modellen så väl som möjligt skall komma »en mindre utbyggnad. Grannskapet visas att motsvara de bostadssökandes behov.

SOU 1973: 20 201

Statens

offentliga utredningar 1973

Kronologisk förteckning

Litteraturen i skolan. U. Högskolan. U Högskolan. Sammanfattning. U, Fastighetstaxering. Fi.

5°.°°.*.°$.^.°°N7“

Museerna. U. Data och näringspolitik. l, Trygghet i anställningen. ln. Radio i utveckling. U. Fortsatt uppsökande verksamhet för cirkelstudier inom vuxenutbildningen. U. Reklam Ill. ställningstaganden och förslag. U. (Utkommer senare) Reklam IV. Reklamens kostnader och bestämningsfaktorer. U. Försöksverksamhet med yrkesteknisk högskoleutbildning. U. (Utkommer senare) Snyltningsbrott och sjukförsäkringsmissbruk. Ju. Mál och medel i skogspolitiken. lo. Kommunal planering och detaljhandel. H. Samhället och filmen. Del 3. U. Teknisk översyn av studiemedelssystemet. U. Styrelserepresentation för bankanställda. Lagteknisk översyn. Fi. . TRU:s försöksverksamhet 1967-l972. U. . Varudeklaration - ett medel i konsumentpolitiken. H.

KUNGL mm; SOU 1973: 20 « 2QJlC7

STOCKHOLM

Statens 1973

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Snyltningsbrott och sjukförsäkringsmissbruk. [13]

Finansdepartementet Fastighetstaxering. [4] Styrelserepresentation för bankanställda. Lagteknisk översyn, [18]

Utbildningsdepartementet Litteraturen i skolan. Separat bilagedel 4 till litteraturutredningens huvudbetänkande. [1] 1968 års utblldningsutredning. 1. Högskolan [2] 2. Hög» skolan. Sammanfattning. [3] 3. Försöksverksamhet med yrkesteknisk högskoleutbildning [12] (Utkommer senare) Museerna. [5] Radio i utveckling. [8] Fortsatt uppsökande verksamhet för cirkelstudier inom vuxenutbildningen. [9] Reklamutredningen. Reklam lll. ställningstaganden och förslag. [10] (Utkommer senare) Reklam lV. Reklamens kostnader och bestämningsfaktorer. [11] Samhället och filmen. Del 3. [16] Teknisk översyn av studiemedelssystemet. [17] TFlU :s försöksverksamhet 1967-1972. [19]

Jwdå. departementet Mål och medel i skogspolitiken. [14]

Pandelsdepartementet Kommunal planering och detaljhandel. [15] Varudeklaration - ett medel i konsumentpolitiken. [20]

inrikesdepartementet Trygghet i anställningen. [7]

Industridepanementet Data och näringspolitik. [6]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.

SOU 1973: 20

W

h

Allmänna nanm 91.38O1484-x

Fnrlaget