Mångfald mot enfald : slutrapport från Kommissionen mot rasism och främlingsfientlighet

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

DICI. I

KÄ_

-wii

enfald.

Mångfald

mot

kommissionen rasism och Slutrapport från mot fráimlingsfientlig/øet.

all*

Statens offentliga utredningar

ag 1989:13

w

Arbetsmarknadsdepartementet

Mångfald

mot enfald

från mot rasism och

Slutrapport l__ommissi0nen

främlingsfientlighet, del 1 Stockholm 1989

Allmänna Förlaget har utgivit en bibliografi över SOU och Ds som omfattar åren 1981-1987. Den kan köpas från förlagets Kundtjänst, 06 47 STOCKHOLM. Best. nr. 38-l2078-X.

Beställare som är berättigade till remissexemplar eller friexemplar kan beställa sådana under adress:

Regeringskansliets förvaltningskontor SOU-förrådet 103 33 Stockholm Tel: 08/763 23 20 Telefontid 8.10-12.00 (externt och internt) 08/763 10 05 12.00-16.00 (endast internt)

ISBN 91 -38-10289-7 ISSN 0375-250X

Omslag: Christer Jonson Redigering: Kerstin Olsson-Berglund Teckningar: Burhan Misirli Fotografier: MIRA, Reportagebild, Svenskt Pressfoto Dikt: Siv Arb, Einar Heckscher

ISBN 91 -38-10289-7 ISSN 0375-250X

Graphic Systems AB, Göteborg 1989

Till statsrådet

Maj-Lis Lööw,

arbetsmarknadsdepartementet

Genom beslut den 17 1987 september bemyndigade regeringen dåvararande invandrarministern, statsrådet Andersson, att Georg tillkalla en kommission med att parlamentarisk uppdrag pröva vilka som bör vidtas för att rasism och främåtgärder bekämpa och stimulera till sådana lingsfientlighet åtgärder. Vi får härmed överlämna vår slutrapport ( ) Mångfald mot enfald. I rapportens del 2 (SOU 1989:14) redovisar vi överväganden och rörande och förslag lagstiftning rättsfrågor. I arbetet med har såsom ledamöter förslutrapporten deltagit bundsordföranden Leif ordförande, förre Blomberg, riksdagsledamoten Per Arne Elisabeth Fleet- Aglert, riksdagsledamoten wood, förste Eva Eva byråsekretaren Hjort, riksdagsledamoten Johansson, Mats O Karlsson och landstingsrådet journalisten Petersson. Ingrid Som experter har ombudsmannen mot etnisk diskrimideltagit Peter Nobel, Annika sekrenering avdelningsdirektören Belkert, teraren Erland utvärderaren samt av- Bergman, Erling Bjurström Olof Gustafsson, Rune Yvonne Leidelningsdirektörerna Heiwe, mar, Margareta Rönnbäck och Gunilla Upmark.

Avdelningsdirektören Jean-Pierre Zune har varit förordnad som

sekreterare åt kommissionen. I sekretariatet har också omingått budsmannen Monica Andersson, Eva-Helena förbundsjuristen Kling, förre ombudsmannen Yngve Lind och sekreteraren Helena Sandberg.

Till betänkandet är en reservation av ledamöterna fogad Aglert, Fleetwood och Johansson Särskilda har gemensamt. yttranden avgivits dels av dels av och Fleetwood Aglert, Aglert gemensamt. Vi har därmed vårt fullgjort uppdrag.

Stockholm i februari 1989

Leif Blomberg

åka-MI]

LJ

all»

M

1601/

fu.. Per Arne Elisabeth Eva

Aglert Fleetwood Hjort

Eva Johansson Mats O Karlsson Petersson Ingrid

?MW

/Peter Nobel

Jean-Pierre Zune

/møøa

Monica Andersson

Eva-Helena Kling

?wa

Yngve

Lind

Helena Sandberg

nfald

E Mångfald Gemenskap

Det ar över bron, på vägen inte vid dess fästen, som möts paradoxerna och dialogen börjar. S I V A R B (Ur diktsamlingen Burspråk från 1971)

Innehåll

SAMMANFATTNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

INLEDNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

2.1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

Värdemässiga utgångspunkter

2.2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18

Begreppsdefinitioner

2.3 Orsaker till etnisk konflikt och diskriminering . . . 20

2.3.1 Ojämn makt- och resursfördelning . . . . . . . 20

2.3.2 Bristande kontakter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23

2.3.3 Bristande självkänsla . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24

DET AKTUELLA LÄGET . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 3.1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25

Invandrarpolitiken

3.2 i . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26

Attityder Sverige

3.3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27

Flyktingfrågan

3.4 i . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30

Folkomröstningen Sjöbo

3.5 Extremistiska . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32

organisationer

3.6 med och rasistiska

Brottslighet främlingsfientliga

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33

inslag

3.7 Behovet av diskussion . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34

politisk

GRUNDLÄGGANDE VILLKOR FÖR GODA RE- LATIONER . ._ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 4.1 Allmänt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37

4.2 Arbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38

4.2.1 Invandrarna och arbetslivet . . . . . . . . . . . . . . 38

4.2.2 Samråd med arbetsmarknadens parter. . . . . 42

4.2.3 Kommissionens synpunkter . . . . . . . . . . . . . 44

4.3 Bostad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45

4.4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48

Språket

SKOLAN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 5.1 Allmänna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52

utgångspunkter

5.2 medverkan i skolan . . . . . . . . . . . 54

Organisationernas

5.3 Läromedel m m . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55

5.4 och av lärare och skolleda-

Utbildning fortbildning

re . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56

5.5 Lokalt i skolan och utvecklingsarbete lärarutbildningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58

FORSKNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59 6.1 Allmänna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . utgångspunkter 60 6.2 Kommissionens arbete med forskningsfrågorna . . . 61 6.3 av Vidareutveckling påbörjad forskning . . . . . . . . . . 63 6.4 Andra områden för angelägna forskning . . . . . . . . . 65 6.5 resurser . . . . . . . . . . . . . . Sektorsforskningsorganets 66 6.6 . . . . . . . . . . . . . . . Långsiktig kunskapsuppbyggnad 67 6.7 Information om resultat . . . . . . . . . . . forskningens 67

INFORMATION OCH OPINIONSBILDNING . . . . 69 7.1 Allmänt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69 7.2 Massmedia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 7.3 Folkrörelser och andra . . . . . . . . . . . 74 organisationer 7.3.1 i arbetet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Svårigheter 74 7.3.2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Många möjligheter 76 7.3.3 . . . . . . . . . . . Folkbildningsorganisationerna 78 7.4 Kommunernas informationsansvar . . . . . . . . . . . . . . 78

8.1 Kommissionens arbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81 8.2 Stöd i framtiden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83 8.2.1 Modell för . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . anslag 85 8.2.2 Grundstöd för arbete mot rasism . . . . . . . . . 87 8.2.3 till Anslag folkbildningsorganisationer . . . . 87

LAGSTIFTNING OCH RÄTTSTILLÄMPNING. . . . 89 9.1 Lagstiftning mot rasism . . . . . . . . . . . . . organiserad 90 9.1.1 Allmänna motiv till . . . . . . . . . . 90 lagstiftning 9.1.2 Särskilda motiv till . . . . . . . . . . . 92 lagstiftning 9.1.3 Hur skall ett förbud utformas? . . . . . . . . . . 94 9.2 av vissa . . . . . . . . . . . . . . . . . . Skärpning straffregler 96 9.3 mot etnisk i arbetslivet Lagstiftning diskriminering 96 9.4 Ny om talerätt och skadestånd . . . . . . . lagstiftning 97 9.5 Särskilt för . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . organ klagomål 98 9.6 Ny placering av brotten hets mot och folkgrupp olaga diskriminering i brottsbalken . . . . . . . . . . . . . 99 9.7 Närradion och dess verksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . 100 9.7.1 Yttrandefrihet och . . . . . . . . . sändningsrätt 100 9.7.2 Kontroll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102 9.8 Polisens roll och . . . . . . . . . . . . . . . . . . . möjligheter 103

10 INFÖR FRAMTIDEN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 107 10.1 Ansvaret för de etniska relationerna . . . . . . . . . . . . . 107 10.1.1 Statens ansvar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 108 10.1.2 Kommunernas roll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109 10.1.3 roll . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Organisationernas 110

10.2 Etniska relationer i framtiden . . . . . . . . . . . . . . . . . . 112 10.2.1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Grundtrygghet 113

10.2.2 av invandrar- och

Förankring flyktingpoli-

tiken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 113 10.2.3 Valfriheten i . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 114

dag

10.2.4 Valfrihetens gränser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 115 10.2.5 Vad händer med . . . . . . . . . . . . . 115

opinionen?

10.2.6 En väg värd att beträda . . . . . . . . . . . . . . . . . 116

11.1 Direktiven . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 118 11.2 Kommissionens . . . . . . . . . . . . . . . . 119

sammansättning

11.3 Arbetsmetoder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 120

12 TIDIGARE ERFARENHETER AV ARBETE MED ETNISKA RELATIONER . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 122 12.1 Statens invandrarverk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 122 (SIV) 12.1.1 SIVs arbete med etniska relationer . . . . . . . . 122

12.1.2 SIVs nya organisation . . . . . . . . . . . . . . . . . . 125

12.2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 126

Diskrimineringsutredningen

12.2.1 arbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 126

Utredningens

12.2.2 Delbetänkanden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 126

12.23 Rapporter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 127

12.2.4 DUs slutsatser och . . . . . . . . . . . . . . 128

förslag

12.3 Ombudsmannen mot etnisk 129

diskriminering (DO).

12.3.1 DOs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

uppgifter 129

12.3.2 Erfarenheter av hittillsvarande verksamhet . 130

13 EXTREMISTISKA ORGANISATIONER . . . . . . . . . . . 132 Reservation och särskilda

yttranden:

1. Reservation av ledamöterna Fleetwood och

Aglert, Jo-

hansson . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 138 2. Särskilt av ledamöterna och

yttrande Aglert Fleetwood. 140

3. Särskilt av ledamoten

yttrande Aglert . . . . . . . . . . . . . . . . . 141

Bilagor:

1. Kommissionens direktiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 142 2. av kommissionens . . . . . . . . 144

Sammansättning idégrupper

3. Projekt som erhållit av kommissionen 145

bidrag på förslag

Förkortningar

ABF Arbetarnas Bildningsförbund AMU arbetsmarknadsutbildning BRÅ brottsförebyggande rådet BSS Bevara Svenskt Sverige DEIFO delegationen för invandrarforskning DO ombudmannen mot etnisk diskriminering DU diskrimineringsutredningen FN Förenta Nationerna JK justitiekanslern LO i Landsorganisationen Sverige Metall Svenska Metallindustriarbetareförbundet NRP Nordiska Rikspartiet Prop proposition PTK Privattjänstemannakartellen SAF Svenska Arbetsgivareföreningen SFI svenska för invandrare SIV statens invandrarverk SMU Svenska Missionsförbundets Ungdom Nationella Förbund SNF Sveriges SO skolöverstyrelsen UHÄ universitets- och högskoleämbetet

Sammanfattning

Kommissionen mot rasism och tillsattes hösfrämlingsfientlighet ten 1987, med att fram till uppgiften lägga förslag åtgärder mot rasism och och att stimulera till sådana främlingsfientlighet åt- Kommissionen Till gärder. gavs parlamentarisk sammansättning. kommissionen har också varit knuten en expertgrupp, ledd av ombudsmannen mot etnisk med företrädare diskriminering (DO), för berörda myndigheter. I direktiven a att ett centralt mål är att en sägs bl skapa folklig mot rasism och Vidare att mobilisering främlingsfientlighet. sägs kommissionens arbete skall bedrivas med i de samutgångspunkt lade och erfarenheter som redan finns. kunskaper Direktiven har givit kommissionen stor frihet när det gäller arbetets De för kommissionen som uppläggning. uppgifter preciseras i direktiven kan delas in i tre arbetsområden: huvudsakliga - att om pröva gällande lagstiftning och dess kan bli tillämpning effektivare när det att rasism och gäller bekämpa främlingsfientlighet, - att undersöka hur och medvetenheten om kunskaperna rasism och kan förstärkas och främlingsfientlighet fördjupas genom utbildning och forskning, - att förstärka mot rasism opinionsbildningen och främlingsi samverkan med folkrörelser och andra fientlighet organisationer, arbetsmarknadens kommuner, och parter, myndigheter massmedia. För att göra kommissionens arbete så effektivt som anmöjligt visade ett om 12 000 000 kr riksdagen engångsanslag för informationsinsatser av skilda slag, bidrag till och insatser av andra projekt som kan engageras i arbetet. Sådana insatser har beslutats av efter från kommissionen. regeringen framställningar Kommissionens arbete har i stor bestått av samråd utsträckning och diskussioner med företrädare för folkrörelser och andra organisationer, myndigheter m m. I redovisar kommissionen och föreliggande slutrapport erfarenheterna av sitt arbete och sina förslag. De för arbetet likvärdemässiga utgångspunkterna redovisas, som de som använts. Olika orsaker till etnisk begreppsdefinitioner konflikt och diskuteras. diskriminering

Kommissionen redovisar sin bild av det aktuella i läget Sverige, vad avser invandrarpolitiken och svenska folkets till inattityder vandrare och Innebörden av om flyktingar. folkomröstningen i kommun diskuteras. Förekomsten av flyktingmottagning Sjöbo extremistiska organisationer med rasistiska i verksamheten inslag beskrivs, liksom förekomsten av med brottslighet främlingsfientliga och rasistiska inslag. Kommissionen behovet understryker och betydelsen av en levande diskussion om invandrar- och flyktingfrågor. De villkoren för etniska relationer grundläggande goda diskuteras. Kommissionen särskilt av pekar på betydelsen arbete, bostad och att kommunicera. förmåga De insatser som kommissionen initierat inom skolområdet redovisas. till insatser fram. Genomförda Förslag ytterligare läggs och föreslagna insatser avser främst i organisationsmedverkan skolan, läromedel, och av lärare och skolutbildning fortbildning ledare samt lokalt i skolan och utvecklingsarbete lärarutbildningen. Kommissionens arbete med redovisas. Det avser doforskning kumentation av stöd till och forskningsresultat, pågående planerad samt forskning initiering av nya forskningsprojekt. Förslag till vidareutveckling av pågående forskning läggs fram. Vidare föreslås förstärkning av resurserna såväl för inom insektorsforskningen vandrarområdet som för den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden. Information och diskuteras, i till opinionsbildning anslutning kommissionens erfarenheter av kontakterna med bl a folkrörelser och andra organisationer. Massmedias roll diskuteras, liksom kommunernas informationsansvar. Erfarenheterna av arbetet med av de medel som stått fördelning till kommissionens redovisas. fram röförfogande Förslag läggs rande sådant stöd i framtiden. En modell för stöd till inny formation och föreslås, liksom för opinionsbildning grundstöd organisationer vars är arbete mot rasism. huvudsakliga uppgift Vidare föreslås extra insatser inom folkbildningen. Förslag rörande lagstiftning och redovisas i en rättstillämpning särskild sammanfattas i förevolym (SOU 1989:14). Förslagen liggande rapport. Förslagen rör främst förbud mot rasistiska organisationer, av vissa i skärpning straffregler brottsbalken, lagstiftning mot etnisk i arbetslivet samt diskriminering lagstiftningen rörande närradion. En utblick mot framtiden där av de etniska görs, utvecklingen relationerna och ansvaret för arbetet med dessa diskuteras.

1 INLEDNING

Mot rasism

och

främlingsfientlighet

En rasism och folklig mobilisering mot främlingsfientlighet kräver ett arbete. Kommissionen har försökt långsiktigt stödja de krafterna i den goda mobiliseringen.

Det råder en bred om att rasism och enighet främlingsfientlighet inte hör hemma i vårt samhälle. Att en kommission mot rasism och tillsattes tolkas främlingsfientlighet måste därför som en markering från regeringens sida av hur det är att angeläget bekämpa varje för sådana företeelser. Att kommissionen uttryck givits parlamentarisk den breda sammansättning speglar politiska enigheten om dessa strävanden. Vårt och hur vi utfört det redovisar vi närmare i uppdrag kapitel 11. Som där har vi inte haft traditionellt framgår något utrednings- Vi har inte bara haft att fram till uppdrag. uppgiften lägga förslag mot rasism och också åtgärder främlingsfientlighet, utan att stimulera till sådana har alltså haft en åtgärder. Uppdraget mycket konkret och vi har haft kort tid inriktning, för att utföra det.

Folklig mobilisering I våra direktiv sägs bl a att ett centralt mål är att en skapa folklig mobilisering mot rasism och Vidare att främlingsfientlighet. sägs vårt arbete skall bedrivas med i de samlade kunutgångspunkt skaper och erfarenheter som redan finns. Sådana och erfarenheter finns i stor inom kunskaper omfattning statens invandrarverk som i år har arbetat med (SIV), många etniska relationer. Ett omfattande utfört av disutredningsarbete, krimineringsutredningen (DU), avslutades så sent som år 1984. Vidare finns sedan den 1 juli 1986 en ombudsman mot etnisk

- Egentligen vill jag inte att dom där ska bli svenskar en dag. Å andra sidan kan vi belt enkelt inte ba dem sådana som de är. Burban Misirli Teckning:

En av DUs och DOs diskriminering (DO). sammanfattning SIVs, erfarenheter återfinns i 12. kapitel Vårt arbete har i stor bestått av samråd och disutsträckning kussioner med m m inom ett brett Vi organisationer spektrum. har då vägt samman kända fakta och erfarenheter med de stämoch uppfattningar som vi mött och denna försökt ningar på grund göra vår av tolkning läget. Att vi så stor vikt vid samråd och kontakter beror att vi lagt på har valt det som för vårt arbefolkliga perspektivet utgångspunkt te. En kan inte endast folklig mobilisering skapas uppifrån, inspireras och stimuleras. förutsätter att det finns Mobiliseringen ett brett och en att medkänslomässigt engagemang vilja uttrycka i ord och Det räcker inte med mänsklighet handling. således enbart kunskaper, även om en så korrekt och aldrig fullständig bild av verkligheten kunde presenteras. Den som rapport vi nu presenterar innehåller inte några revolutionerande eller slutsatser. Den heller inte analyser gör anspråk på att vara heltäckande i eller Vi har koncenbeskrivning förslag. trerat oss på att fram faktorer som vi tror kan bidra till lyfta att förbättra för ett brett i disförutsättningarna folkligt deltagande kussionen om och arbetet med etniska relationer.

2 ETNISKA MOTSÄTTNINGAR

rädsla

Orättvisor,

och

främlingskap

Det är ofta till i relationer - och grunden problem mänskliga också i etniska relationer. och rasism är Främlingsfientlighet företeelser som växer när kontakten mellan människor minskar.

2.1 Várdemässiga utgångspunkter

Alla har samma

Värde

!

Alla människor har lika rätt och värde, oavsett etniskt eller nationellt Demokrati, rättvisa och utursprung. mänskliga rättigheter går alla ifrån denna princip. I den svenska invandrar- och detta flyktingpolitiken uttrycks av målen jämlikhet, valfrihet och samverkan. Det innebär att alla människor som bor i ska ha samma och Sverige rättigheter skyldigheter. Undantagna är endast de fall där skillnad lagen gör mellan medborgare och t ex vid val till Mänutlänning, riksdagen. niskor ska bedömas efter sina och sitt och handlingar uppträdande inte efter sitt ursprung. kan sägas utgöra Ovanstående värderingar en gemensam grund för kommissionens arbete. Vi är också om att övertygade majoriteten av står bakom dessa Sveriges befolkning principer. Det finns emellertid ibland skäl att sådana till poängtera synes självklara principer. När man talar om rasism och är det främlingsfientlighet viktigt att man inser att man inte talar om vilka som helst. Det är åsikter, tvärtom att notera att de som förfäktar rasistiska och viktigt

idéer därmed också tar avstånd från de politiska främlingsfientliga och humanistiska värden som utgör grundvalen för hela det svenska systemet.

- ser man bara ute stan. Var har alla Nuförtiden flyktingar på invandrare 60-talet svartbåriga från tagit vägen? - De bar blivit gråbåriga. Burban Misirli Teckning:

2.2 Begreppsdefinitioner

Var med

försiktig

orden

Det har sagts -att man ska vara försiktig med orden. Det gäller framför allt när man talar om negativt laddade som exbegrepp rasism eller Människor tolkar orempelvis främlingsfientlighet. dens innebörd olika beroende på erfarenheter och livssikunskap, tuation. För i är t ex rasism en befolkningen Sydafrika mycket påtaglig del av är den vita vardagen. Rasåtskillnadspolitiken, apartheid,

minoritetens sätt att utnyttja och den svarta förtrycka majoriteten och förhindra att ett demokratiskt införs. styrelseskick När man talar om svenska förhållanden, om rasismen i Sverige, är det inte alltid lika självklart vad som menas och inte självklart att den samma sätt av de uppfattas på flesta. I vardagsanvänds dessutom rasism inte sällan etikett språket som på alla för eller diskriminerande uttryck negativa attityder handlingar mot etniska minoriteter, kanske mest som en av det markering egna avståndstagandet.

Kontakten förloras Det finns flera risker med sådana alltför vida och personliga definitioner. En är att man kanske riktar orättvisa och allvarliga beskyllningar mot och därmed förlorar till någon möjligheter diskussion och kontakt. saklig En annan risk med att använda laddade ord eller i slarvigt felaktiga sammanhang är att de kan komma att urvattnas på sin verkliga innebörd. Starka ord måste reserveras för starka situationer. För att göra klart vad vi menar med rasism, främlingsfientlighet och några andra här en viktiga begrepp följer redovisning av dem. Rasism kan beskrivas som en om den föreställning egna folköverlägsenhet och en om att det finns biogruppens uppfattning logiska skillnader mellan som det motiverat att folkgrupper gör dela in dessa i mer eller mindre värda. Vidare innebär det att en folkgrupp som betraktar som en ras” anser ha sig mervärdig sig rätt att eller kontrollera de andra eller förtrycka, utnyttja tvinga dem att leva åtskilda från andra folkgrupper. Främlingsfientlighet (invandrarfientlighet, främlingsovilja) betecknar känslor som, i varierande innebär rädsla styrka, ovilja, inför eller hat andra etniska gentemot grupper. Fördomar är idéer och som förhand dömer föreställningar på (nedvärderar) eller individer av deras grupper på grundval verkliga eller påstådda egenskaper. Etnisk är om etnisk diskriminering enligt lagen diskriminering matt en person eller en grupp av personer missgynnas i förhållande till andra eller annat sätt utsätts för orättvis eller på kränkande av ras, nationellt eller behandling på grund hudfärg, etniskt ursprung eller trosbekännelse. Uttrycket etnisk används för av människor av sambestämning ma folk, med kultur, känneexempelvis språk, religion, fysiska tecken eller ursprung gemensamt.

etnisk grupp har kultur En etc är en grupp som en gemensam och om vilken det finns om ett urföreställningar gemensamt sprung. En etnisk minoritet i Sverige är en etnisk grupp som är ickedominant i det svenska samhället, dvs alla etniska grupper utom den svenska.

2.3 Orsaker till etnisk och

konflikt diskriminering

Teorier om konflikt

Etniska konflikter finns håll i världen. Konflikternas på många innebörd och utseende varierar liksom den form svårighetsgrad, av eventuell som förekommer, om våld utövas etc. diskriminering kan dock i olika etniska kon- Man spåra vissa gemensamma drag flikter. Det finns olika teorier om orsakerna till etnisk konflikt. Försöks individuell eller samhällelig nivå eller i klaringar antingen på en kombination av båda. Försök har också att hitta en gjorts modell som skulle kunna allmängiltig övergripande ge en mer men sådan har vunnit allmänt erkännande. Offörklaring, ingen tast måste flera teorier användas jämsides. Vi ska inte närmare in de olika teorierna här, men för den gå på som önskar i ämnet finns en utmärkt i fördjupa sig genomgång Etnisk och social kon-

Lange-Westins rapport diskriminering

flikt” för från 1981. diskrimineringsutredningen (DU) arbete i en flerorsaksteori eller

Lange-Westins utmynnade ge-

nerativ modell” som är av delar av flera andra teorier. uppbyggd Denna modell innehåller bl a tre som olika sätt grundelement, på kan påverkas: - makt- och Ojämn resursfördelning - Bristande kontakter mellan etniska grupper - Bristande hos individer självkänsla

2.3.1 makt- och resursfördelning Ojämn

Orättvisor

Ekonomiska villkor och beslut avgör i stor utsträckning politiska hur våra liv gestaltar sig.

Konkurrens om har alltid orsakat konflikter mellivsbetingelser lan olika både nationellt och Konflikterna begrupper, globalt. inte ett hot - de leder till höver med nödvändighet ses som och så det rådande erbjuförändringar utveckling länge systemet der till påverkan. möjlighet I ett etniskt är till delaktighet särskilt perspektiv möjligheten eftersom det handlar om utsatta möjligbetydelsefull, gruppers heter att hävda sina intressen gentemot starkare gruppers och de

styrandes värderingar. Den svenska invandrar- och är utformad med flyktingpolitiken detta i åtanke. Lika och ska oberättigheter skyldigheter gälla roende av etniskt ursprung. brister i överensstämmelsen mel- Tyvärr uppvisar verkligheten lan teori och Ett detta är s k institutionell praktik. exempel på dvs när blir en medveten diskriminering, negativ särbehandling eller omedveten konsekvens av en institutions eller regelsystem sätt att Detta kan t ex vara krav svenskt fungera. på medborgarkreditmarknaden, för att erhålla bostadslån eller för att bli skap på medlem i Förutom att invandraren drabbas bostadsrättsförening. av orättvisor riskerar sådan diskriminering att fungera som legitimering av invandrarfientliga stämningar.

ställs mot varandra Grupper Än blir av makt- och resursfördelning i fråga tydligare betydelsen om arbete. När arbetslösheten är inte tillgång på låg upplevs invandrarna som hot. Tvärtom anser de flesta att invandnågot rarna aktivt bidrar till att öka de gemensamma resurserna. Men om försämras och arbetslösheten stiger kan inkonjunkturerna vandrarna komma att betraktas som konkurrenter om den dagliga framförallt av människor vars livssituation är försörjningen, Utsatta ställs mot varandra och otrygg. grupper främlingsovilja kan bli följden. För att undvika detta måste samhället använda fördelningsinsatser för att människors bepolitiska tillgodose grundläggande hov och sträva efter rättvisa. Makten kan också ta sig kulturella Det handlar här om uttryck. normer och värderingar. Kulturell makt blir alltså med att vissa blir liktydigt värderingar förhärskande. I ett samhälle med en i stort sett dominerande kultur denna som ett ”rikslikare i kulturella hänsefungerar slags enden. De etniska minoriteternas kultur, deras normer och värdefår räkna med att befinna i ett slags underläge. ringar ständigt sig

En bristande kulturell hos och minoritet

självkänsla majoritet ökar

Den vilar

framIingss/eapet. som tryggt i sin egen kultur kan lättare

möta det Foto: Göran H

främmande. Fredriksson/Mira.

Detta förhållande är dock inte statiskt, eftersom kulturen något inte är statisk. Det sker ett över de kulturella ständigt utbyte en Dominansen från majoritetskultugränserna, ständig påverkan. ren består men förändras under från de etniska minoriinflytande teternas kulturer. Etniska konflikter kan t ex också uppstå och resultera i främnär etniska mot svenska värderinglingsfientlighet grupper bryter ar. Ibland beror det om hur det svenska samhället på okunnighet eller av sociala särskilt hos dem fungerar feltolkningar mönster, som borde kunna minskas med är nya i Sverige. Sådana problem en information. grundligare Mer är det när etniska minoriteters moral- och komplicerat i kolliderar med varandras eller med rättsuppfattning grunden svenskars. Det kan demokrati, brott och straff, gälla synen på kvinnans ställning, barnuppfostran, skolsystemet etc. Sådana kollisioner leder ofta till att båda parter stärks i sin övertygelse om vad som är rätt och fel och att de tillskriver ”de andra diverse negativa I stället för att närma varandra distanserar egenskaper. sig man sig från vad som vara kulturella och sociala uppfattas dåliga mönster och därmed förstärks de mekanismer som medverkar till att de kulturella Parternas om upprätthålla gränserna. uppfattning varandra kan bli och utlösa etniska självuppfyllande profetior konflikter. För att försöka lösa sådana konflikter, som grundar sig på en faktisk ojämlikhet i möjligheten att hävda sina värderingar, räcker det naturligtvis inte med grundligare information. Det krävs dessutom både flexibilitet och förståelse hos båda parter och en insikt om den som faktiskt råder. En maktfördelning utgångspunkt måste dock vara att lika också innebär lika rättigheter skyldigheter för alla som bor i får med hänvisning Sverige. Ingen till kulturella sätta över värderingar sig lagen.

2.3.2 Bristande kontakter

Kontaktlöshet

Om etniska isolerar sig från varandra uppstår lätt grupper mytbildning och misstänksamhet. Människor identifierar med dem man uppfattar som lika, sig dvs dem vilkas erfarenheter och beteenden är likartade med ens olikheter mister därvid i Gemensamma egna. Objektiva betydelse. och traditioner och värderingar skapar samhörighetskänsla grund-

Det finns lägger perspektivet på omvärlden. en klar gräns mellan den egna gruppen och de andra. Intresset för andra folk och kulturer inskränks lätt till ytlig exotism eller och berör sällan likgiltighet på djupet. Många menar dessutom att svenskar ofta är osäkra den kulturella identipå egna teten och därför känner rädsla inför andra etniska Progrupper. blemen när de andra inte befinner avstånd uppstår längre sig på utan kommer nära, och när deras kulturer konfronteras med vår. Det kan ta tid att och kan vara svår. vänja sig processen Känslan av riskerar att i främlingsskap övergå främlingsfientlighet om man inte finner t ex naturliga kontaktpunkter, i grannskapet, på arbetet eller fritidsaktiviteter, där genom gränserna mellan vi och dem och blir sprängs gemensamma upplevelser till erfarenheter. nya positiva

2.3.3 Bristande självkänsla

Rädsla

I diskrimineringsutredningens om attitydundersökning (Majoritet minoritet, Westin 1984) framkom bl a att de som år intoleranta mot också är allmänt intoleranta i sin Infrämlingar livssyn. toleransen bottna i hos individen, vilket tar tycks dålig självkänsla sig uttryck i känslomässig snålhet. Den som är rädd och osäker är heller inte generös. Ens inbillade eller tillkortaegna, verkliga, kommanden förlorar emellertid i om de kan betydelse skyllas på annan. Brister i den självkänslan med någon egna kompenseras förakt för dem som tycks vara ännu svagare. Bristande självkänsla hos den som utsätts för diskriminering kan å andra sidan göra konsekvenserna extra Ett förnedallvarliga. rande bemötande riskerar förstärka känslan av utanförstående och Därför är det att samhället stimulerar insatser underläge. viktigt som till att stärka identitetskänslan både hos syftar majoriteten och minoriteterna.

3 DET AKTUELLA LÄGET

Positivt,

negativt,

tolerant

De flesta svenskars attityd till etniska minoriteter är tolerant. I opinionen finns av stark intolerans som visserligen inslag på senare tid fått Men de krafterna är högljudda uttryck. positiva starka...

3.1 I nvandrarpolitiken

valfrihet,

jämlikhet,

samverkan

Det råder stor om den svenska invandrar- och politisk enighet En lade fast de invandrarpolitiska flyktingpolitiken. enig riksdag målen år 1975. Dessa mål fortfarande, och de är jämlikhet, gäller valfrihet och samverkan. innebär att invandrare skall ha samma möjlig- Jämlikhetsmålet heter, och som den rättigheter skyldigheter övriga befolkningen. Valfrihetsmålet innebär att de som tillhör minoriteter språkliga skall kunna i vilken de vill i en svensk kulturell välja grad uppgå identitet eller bibehålla och utveckla den ursprungliga identiteten. Samverkansmålet innebär en strävan efter samverkan mellan och majoritetsbefolkningen i frågor av gemenminoritetsgrupper samt intresse. Det förutsätter tolerans och ömsesidig respekt.

3.2 i Attityder Sverige

Ökad tolerans och

-

polarisering

Det är en att försöka bild etniska grannlaga uppgift ge en rättvis av relationer och människors till och om attityder uppfattningar andra etniska finns men endast ett grupper. Undersökningar ger fågelperspektiv Men med på verkligheten. attitydundersökningarna som kan man uttala om den allmängrund generellt sig na opinionen och också slå hål om på felaktiga föreställningar den. Vad vet vi om svenskarnas åsikter om de etniska minoriteterna? av Charles Westin Attitydundersökningar (utförda 1981 och 1987) visar att av svenskar har en tolerant till majoriteten inställning invandrare och med flyktingar. Jämförelser Invandrarutredningens resultat från 1969 visar också att toleransen ökat och att den toleranta opinionen stabiliserats med åren. Samtidigt möter man ofta vittnesbörd om av diskriminering eller enskilda etnisk invandrare och grupper på grund. Många flyktingar menar att klimatet hårdnat, att de oftare utsätts för nedvärderande än även om de bott behandling idag tidigare, år i Det är inte heller att extremt främmånga Sverige. ovanligt lingsfientliga budskap framförs och aggressivt i närradion öppet eller i flygblad av invandrarfientliga organisationer.

Medelvärden Det som om åsikterna som toleransen tycks polariserats samtidigt förblivit och stabil. Hur kan så bilder framhög motsägelsefulla träda samtidigt? Hår vill vi för ett till med Ögonblick återknyta svårigheterna De beskriver en sorts medelvärde attitydundersökningar. av befolkningens åsikter men lämnar de facto utrymme för stora skillnader. I realiteten har få människor en helt naturligtvis ytterst antingen positiv eller helt negativ till andra etniska inställning grupper. Flertalet återfinns i det breda mittfältet, med varierande av grad sympatier och antipatier. Men det finns också grupper i vårt

samhälle som har en till etniska mycket positiv inställning minoriteter, respektive som har en grupper mycket negativ inställning. Dessa olika de de grupper, mycket positiva, mycket negativa och den stora som befinner däremellan existerar grupp sig parallellt. När man därför talar om att och till och främlingsfientlighet med rasism förekommer kan man ha lika rätt som när man talar om när det etniska mycket positiva stämningar gäller minoriteter. Etniska relationer i olika inrymmer praktiken många sanningar och måste därför beskrivas nyanserat.

Balansen olika Vi vill emellertid fästa ytterligare uppmärksamheten på en viktig tendens. I den senaste framkom tecken attitydundersökningen på att toleransen minskar bland Om så är fallet kan det ungdomarna. få konsekvenser i framtiden. Det illustrerar hur allvarliga också skört kan vara. Människor måste fostras till tolerans opinionslåget likaväl som till demokrati. Sammanfattningsvis är det alltså tre faktorer i svenskarnas attitill etniska minoriteter som vi bedömt tyder vara särskilt viktiga för vårt uppdrag: - den toleranta opinionen, - ökad polarisering, - risk för större intolerans i ungdomsgrupperna. Det år att att denna viktigt påpeka beskrivning bygger på ett ett genomsnitt för hela riket. Tar man i stället en kommun, en ort, ett bostadsområde eller en skola som för sitt utgångspunkt perspektiv kan se annorlunda ut och av en helt verkligheten präglas annan balans. attitydmässig

3.3 Flyktingfrågan

F Örtroendekris

På 1960- och 1970-talen dominerade arbetskraftinvandringen. Idag utgörs invandringen huvudsakligen av och deras asylsökande anhöriga. 1960- och 1970-talets invandrare kom huvudsakligen från medan de kommer från län- Europa asylsökande avlågsnare der. Dagens ställer den etniska toleransen inför invandring nya både i och i andra påfrestningar Sverige industriländer.

Det finns flera samband mellan flyktingfrågan och uppkomsten av nya för rasism och främlingsfientlighet. Befolkningens uttryck de närvaro i landet förmåga att acceptera nya främlingarnas hänger nära samman med vad man har för om dessa mänföreställningar niskor och orsakerna till deras från sina hemländer. uppbrott Anser man att flertalet lämnat sina hem av tvingande asylsökande skäl blir det lättare att hysa tolerans och medmänsklighet. Man måste också kunna lita att av de skäl på myndigheternas bedöming de anför för sin är korrekt, och att man efter asylsökande flykt sänder tillbaka dem som inte anfört fullgoda noggrann granskning skäl. Tror man däremot att flertalet kommit för att få del av den välfärd vi eller att och låter byggt upp polis, myndigheter regering luras eller misstänker man att de kontrollen över situasig tappat då som kan få otäcka tionen, uppstår en avog inställning, uttryck. Även debatten om och tenderar att flykting- invandrarpolitiken ett sätt, som i kan rasism och främlingspolariseras på sig gynna fientlighet.

Svårare att komma hit länder i har likt under 1980-talet Samtliga Västeuropa Sverige sin vilket det svårare för skärpt invandringskontroll, gjort flyktingar undan t ex förföljelse, väpnade konflikter eller samhällelig anarki att komma hit för att få asyl. För svenskt vidkommande har bl a ökat dessa viseringspolitiken svårigheter. Krav på flygbolagen har ökat, vilket har medfört att dessa i ökande kontrollerar innehavet av pass och omfattning visering. Vid tveksamhet om är äkta eller om man eljest handlingarna befarar att resenären inte kommer att inresa i destinationsmedges landet, krävs ofta har returbiljett. Diplomatiska åtgärder vidtagits för att stoppa transitvägarna. En markant har märkts av utan eller ökning asylsökande pass andra dokument för fastställande av identitet. Detta anses giltiga av några bero på att ofta har svårt att få sådana handflyktingar Andra risken för missbruk av rätten att söka lingar. pekar på asyl, t ex genom att inte uppge första asylland.

Ekonomiska flyktingar Man kan säga att det under 1980-talet uppstått två slags förtroendekriser i och myndigheter beskylls flyktingfrågan. Regering för naivitet eller i och insläpphänthet, inkompetens flyktinginte bara från traditionellt vandrarpolitiken, invandrarfientliga kretsar. Å andra sidan individer och reagerar engagerade organisa-

tioner såsom Röda Rädda kyrkorna, Korset, Barnen, Amnesty International och Svenska ofta med bitterhet och Flyktingrådet besvikelse både enskilda negativa beslut och mer på generella restriktiva åtgärder. Enstaka myndighetspersoner har talat om lycksökare, människosmugglare, lavinartat ökande flyktingströmmar etc, vilket av massmedia ett både förstorat och förenklat sätt. återgivits på Detta har underblåst de Inte främlingsfientliga ståmningarna. minst har det talats om ekonomiska flitigt flyktingar. Rent existerar inte sådant. I är det rättsligt något verkligheten sällan att åtskillnad mellan dem som uteslutande möjligt göra flytt av ekonomiska skål och dem som flytt till följd av politiska, militära eller administrativa skål. Tvärtom går alla dessa skål ofta i varandra och förvärrar varandra på ett sätt, som gör det ganska att tala om t ex till meningslöst riktiga politiska flyktingar skillnad från ekonomiska Att och flyktingar. regeringar mynkritiserats från annat håll för en alltför digheter samtidigt släpphånt och har inte situationen lättare. godtrogen politik gjort

Opinionen viktig Det är att minnas, att varje av antalet viktigt ökning asylsökande till Sverige liksom till Övriga asylländer alltid har ett politiskt

förtroende/viser.

har till två Fly/etingfrågan givit upphov slags Dels dels beskylls den för beskylls regeringen för sláppbäntbet, bristande bumanitet. Foto: Stig Almqvist/Reportagebild.

skeende som sin orsak. Det från gäller Ungernupproret 1956, händelserna i Libanon 1975, revolutionen i samma Etiopien år, revolutionen i Iran 1980, i Turkiet och sedan i militärkupperna Polen 1981 och till senare inträffade konflikter som den i Punjab mellan sikher och hinduer eller den i Sri Lanka mellan tamiler och Denna lista kan med singaleser. på exempel kompletteras praktiskt taget varje väpnad konflikt, statskupp eller etnisk sammandrabbning sedan andra världskriget. Hur och i vilka både och i ordalag politiker, på riksplanet kommunerna, liksom företrädare för och myndigheter, företag organisationer talar om har stor för flyktingfrågor betydelse opinionen. Samfällda och klara uttalanden mot rasism och främlingsfientlighet motverkas av avsiktliga eller uttalanden missuppfattade som misstänkliggör asylsökande.

3.4 i Folkomröstningen Sjöbo

Omdiskuterat Val

Sedan år 1985 förhandlar statens invandrarverk med kommunerna om kommun flyktingmottagande. Sjöbo avvisade våren 1987 invandrarverkets att kommunen skulle förslag ta emot 15 flyktingar. I anslutning till detta väcktes att låta till komförslaget frågan gå munal folkomröstning. i beslöt i oktober med Kommunfullmäktige Sjöbo 1987, röstsiffrorna 25-24, att skulle i folkomröstningen äga rum samband med 1988 års allmänna val. bakom beslutet Majoriteten utgjordes av från kommunfullmäktigeledamöterna centerpartiet (15) och moderata

samlingspartiet (10). Övriga partier i kommunfullmäkti-

ge röstade emot. Inför distribuerade i folkomröstningen centerpartiet Sjöbo en till hushåll i kommunen. En av broschyr samtliga upphovsmännen till är en framträdande medlem i broschyren Nysvenska rörelsen. Detta ledde sedermera till att tre ledande företrädare för centerpartiet i Sjöbo uteslöts ur partiet.

Nej-sidan vann Folkomröstningen genomfördes som planerat den 18 september 1988. Den fråga som ställdes i - ”Bör folkomröstningen Sjöbo

kommun önskemål från statens invandrarverk enligt taga emot - besvarades flyktingar/asylsökande? med Ja av 35,5 procent 433 och (3 röster) Nej av 64,5 procent (6 237 röster). Därtill gick centerpartiet, som lokalt starkt för i folkomröstprofilerat sig nej starkt framåt i kommunalvalen, från 15 till 23 mandat. ningen, minskade centerns röstetal i i Samtidigt riksdagsvalet Sjöbo. Moderata som också förordade en samlingspartiet, folkomröstning, men inte aktivt i debatten i minskade deltagit sakfrågan, kraftigt från 10 till 6 mandat. Den övervikten för i kraftiga nej-sidan folkomröstningen väckte förvåning och håll. I den debatt som sedan bestörtning på många följde försökte många tolka folkomröstningsresultatet.

Protest mot överheten? En i diskussionen var att huvudlinje Sjöbo år en undantagsföreteelse. Opinionen i Sjöbo är inte för svenska folkets representativ uppfattningar, menade man. Bl a följande till förklaringar gavs folkomröstningsresultatet. Sjöbotrakten hade redan under 1930- och 1940-talen gjort sig känt som ett fäste för svenska nazister. Dess karaktär av isolerad bygd en avvisande till främmande människor uppmuntrar attityd och företeelser. Andra menar att mer skall tolkas som folkomröstningen sjöbobornas mot och ”direktiv protest yttre påtryckningar uppifrån” hur de skulle rösta, än en faktiskt av deras beskrivning inställning till flyktingar. En annan är att trots allt kan uppfattning Sjöbo vara ett symptom på främlingsfientliga underströmmar i Man menar opinionen. att under kan främlingsovilja ogynnsamma omständigheter uppstå var som helst i landet. Och att avfärda resultatet som för specifikt Sjöbo vore att i en falsk säkerhet. invagga sig

- en Sjöbo varningssignal Vi anser att man bör se händelserna i som en Sjöbo varningssignal och ta dem allvar. Oavsett om i är ett enstaka på attityderna Sjöbo undantag eller inte, måste - okunfrämlingsfientlighetens grunder nighet, rädsla för det okända, bristande solidaritet etc - ständigt motarbetas. Man kan inte ta för givet att ett tolerant opinionsläge kan etableras en gång för alla, och att det sedan utan vidare blir bestående. Det är att ta reda vad som hände i mycket angeläget på Sjöbo och varför utföll som den Om det folkomröstningen gjorde. är

som många tror, att resultatet är en följd av förutspecifika för bör dessa förutsättningar kända. sättningar just Sjöbo, göras Om å andra sidan, i är är det attityderna Sjöbo representativa, också att detta blir ytterst angeläget klarlagt. Kommissionen har därför medverkat i ett omfattande forskningsprojekt om detta, vilket redovisas närmare i kapitel 6, insatser inom forskning. Vi anser att händelserna i Sjöbo och andra belyser politikers förtroendevaldas som föredömen och därställning medborgerliga med deras ansvar för Förtroendevalda förväntas opinionsbildning. i och 0rd företräda och omfatta moraliska värden. handlingar goda Vad en i ledande lokalt eller politiker ställning, på riksplanet, gör och säger bildar lätt norm och deras åsikter anses då allmänt accepterade. Ledande politiker i Sjöbo har genom sitt agerande i flyktingfrågan medverkat till att främlingsfientliga stämningar framstår som moraliskt och samhälleligt accepterade ståndpunkter.

Sjöbos betydelse Händelserna i Sjöbo, har medfört en intensiv debatt om rasism, och I massmedierna har frågan främlingsfientlighet invandring. I de flesta fall har tendensen .i denna belysts ingående. bevakning varit till och Vi återkommer med en positiv flyktingar invandring. mer diskussion om massmediernas roll för rasism och ingående i allmänhet i Information och främlingsfientlighet kaptitel 7, opinionsbildning. En effekt av debatten om händelserna i har också varit att Sjöbo några kommuner som inledningsvis varit tveksamma till flyktingmottagande ändrat sig.

3.5 Extremistiska organisationer

Små... men ändå

för stora

I debatten hävdas ibland att det inte finns några betydelsefulla rasistiska i Detta är dock inte helt organisationer Sverige. riktigt. Det finns i extremistiska med rasistiska Sverige organisationer

inslag i sin verksamhet. Även om vi inte har för att rasismen belägg ökar i tilltar aktiviteten från dessa Sverige grupper. I är Sverige grupperingarna små och de utgör för närvarande inget hot mot den demokratiska De arbetar dock ordningen. att finna att nå ut med sitt energiskt på nya vägar budskap och erfarenheterna från länderna runt oss visar att de med omkring skickligare ledare skulle kunna bli en del av den populistiska hotbilden. En av extremistiska noggrannare genomgång organisationer finns i 13. kapitel

3.6 med ocb rasistiska Brottslighet främlingsfientliga inslag

Gör rasistisk

brottslighet synlig

Kommissionen under året i gav rikspolisstyrelsen uppdrag att arbeta med några som vi bedömde speciella uppgifter, viktiga att ureda. I att kriminalitet med rasistiska uppdraget ingick kartlägga eller i under utreda främlingsfientliga inslag Sverige 1980-talet, att förutsättningarna för en intensifierad efter som spaning personer bedriver rasistisk brevterror och att i göra polisen delaktig kampen mot rasism i det svenska samhället. Avsikten med var bl a att ta fram för undersökningen underlag att kunna bedöma av som har omfattningen brottslighet, inslag av rasism eller rasistisk kriminalitet främlingsfientlighet. Begreppet skulle alltså användas i vid bemärkelse och avse inte endast de två brottsbestämmelserna och hets mot olaga diskriminering folk- Även annan förutsattes grupp. brottslighet inrymma omständigheter av rasistisk eller karaktär. främlingsfientlig Undersökningen omfattade sålunda all där slags brottslighet målsäganden utsatts för brottet nationellt eller p g a ras, hudfärg, etniskt eller trosbekännelse. Även

ursprung brottslighet riktad

mot gruppen invandrare liksom brott mot som personer, gjort sig kända i sitt arbete för invandrare Därutöver medtogs. inbegreps brott förövade av som tillhörde eller gärningsmän sympatiserade med rasistisk organisation.

redovisade resultatet av sitt arbete i sin rap- Rikspolisstyrelsen 1988:4. Intresserade läsare hänvisas till den. Här nedan preport senteras resultet mycket kortfattat. I avsnitt 9.8 redovisar vi våra slutsatser och rekommendationer i anledning av rapporten.

av undersökningen Sammanfattning I redovisar 76 av landets 118 att det undersökningen polisdistrikt förekommit rasistiska eller i den allmänfrämlingsfientliga inslag na under de fyra undersökta åren. De brott, som brottsligheten innefattar rasistiska motiv är skadegörelse, stöldbrott, vanligast misshandel, hot och ofredande. olaga är en av enkätsvar med Undersökningen sammanställning uppom det antalet brott av nämnt slag. En viss gifter uppskattade subjektiv redan i urvalet av redovisade fall har därmed bedömning blivit Även om således inneoundviklig. undersökningsmetoden håller vissa felkällor kan man ändå av rapporten dra slutsatsen både att rasistiskt förekommer i hela landet och färgad brottslighet att den omfattar flera olika vid sidan av de två slags brottslighet brotten och hets mot folkgrupp. olaga diskriminering Under år 1985 60 avseende gjordes anmälningar sammanlagt brotten och hets mot folkgrupp. Beträffande olaga diskriminering 15 av bedömdes utsiktslöst att finna anmälningarna någon gär- Dessa klotter, av ningsman. anmälningar avsåg anonymt spridande eller av affischer med rasistiskt innehåll. flygblad uppsättning Endast sex fördes till åtal. Två åtal lades ner medan anmälningar återstående ledde till fällande dom. fyra

3.7 Behovet av politisk diskussion

Bort med locket!

Det råder en om den svenska grundläggande politisk enighet invandrarpolitiken. Endast ifråga om några flyktingpolitiska definns skilda mellan partierna. taljfrågor meningar Den breda innebär att invandrar- och politiska enigheten flykinte hett debattämne de tingpolitiken utgör något politiska partierna emellan. Detta också under 1988 års valrörelse, avspeglades där - med för diskussionen om folkinvandrarpolitiken undantg i - en liten roll i valdebatten. Partieromröstningen Sjöbo spelade

nas aktivitet var genomgående låg. Invandrarpolitiken togs sällan i valtal. När så skedde det oftast upp partiledarnas var för att ta

avstånd från främlingsfientlighet. Den stora mellan de enigheten politiska partierna om invandraroch är av stort flyktingpolitiken värde. Samtidigt innebär den en

risk.

- Det var en invandrare det konstig där. Kan varken sjunga eller dansa och inte äter han starkt mat kryddad heller. Teckning: Burban Misirli

Diskussion behövs

En konsekvens av att partipolitiska skiljelinjer saknas är att också den diskussionen politiska om invandrar- och flyktingfrågorna uteblir. Denna kan den tystnad betyda att förda politiken är förankrad i folkopinionen, men det behöver inte vara så.

Om det finns en som är kritisk opinion mot partiernas hållning i invandrar- och flyktingpolitiken innebär enigheten att locket läggs på denna De som har dessa kritiska opinion. uppfattningar och som inte känner från något gensvar riksdagspartierna kan i värsta fall känna lockade av av sig någon de extremistiska grupper som försöker

utnyttja främlingsfientliga stämningar för att

sprida ett populistiskt budskap.

Det år att slå vakt om den nuvarande enigheten självfallet viktigt mellan om och invandrarpolitikens mål. Denna partierna flyktingfår dock inte innebära att en diskussion om en nödvändig enighet och av och invandrarpolitiken uteutveckling förnyelse flykting- En sådan diskussion är tvärtom både och nödvändig. I blir. viktig utvecklar vi vår vilka som bör bli kapitel 10 syn på problem föremål för en sådan diskussion.

4 GRUNDLÄGGANDE VILLKOR FÖR

GODA RELATIONER

bostad

Arbete,

och chans till en

pratstund

Så grunden till gemenskap över de etniska läggs gränserna. Här går den första försvarslinjen mot rasism och främlingsfientlighet.

4.1 Allmänt

Vanlig Välfärdspolitik

Som redan nämnts i 2 om orsaker kapitel diskrimineringens pekade ut tre grundläggande orsaker diskrimineringsutredningen (DU) till etniska konflikter, nämligen: - makt- och ojämn resursfördelning - bristande kontakter mellan etniska grupper - bristande hos individer självkänsla DU hade allmänna insatser inom fördelningspolitik, ar- Enligt och utbildbetsmarknadspolitik, bostadspolitik, socialpolitik större effekt för en av de etniska ningspolitik positiv utveckling relationerna än riktade reformer det på specifikt invandrarpolitiska området. En för etniska relationer är grundläggande förutsättning goda att alla kan känna en social och ekonomisk Det är grundtrygghet. för oavsett vilken etnisk man tillhör, att ha ett viktigt alla, grupp arbete, en bostad och goda möjligheter att knyta kontakter. För att det sistnämnda skall vara möjligt måste man kunna tala ett gemensamt språk.

Vi skall i det här utveckla dessa tre kapitlet viktiga förutsättningar för att minska riskerna för rasism och främlingsfientlighet.

4.2 Arbete

Arbete åt alla

SYNPUNKTER

om innehållet i och värdet av utländsk Kunskaperna utbildning bör liksom om värdet förbättras, kunskaperna av utländsk yrkeserfarenhet. Ökade ansträngningar bör att introducera invandrargöras för na i arbetslivet. introduktionen

for

Riktlinjer bör i förankras avtal. bär vilka i svenska olika arbeten Arbetsgivare pröva kunskaper kräver och invandrares

informera

sig om arbetssökande verkliga språkkunskaper. Arbetsmarknadens bör ge bättre både om parter information, och till invandrare. bör även

Utbildningsinsatser omfatta perso-

ner i ledande i och ställning organisationerna företagen.

4.2.1 Invandrarna och arbetslivet

Rätt att rätt för

göra sig

Arbetet är centralt i många människors liv. Genom arbetet får man sin utkomst. Det är också för utviktigt självkänsla, personlig och sociala relationer. I arbetslivet får man en del av sin veckling sociala identitet. För de etniska relationerna arbetslivet Det är betyder mycket. väsentligt för de infödda svenskarnas till invandrarna och attityder vice versa att man träffas och lär känna varandra på arbetsplatserna. Det är svårt att i fördomar och allmän längden hysa fientlighet mot människor som man träffar dagligen. Arbetskamratskapet en för och Att se invandutgör grund ömsesidig respekt vänskap. rarna rätt för arbete bör också sven- ”göra sig genom påverka skarnas till dem i attityder positiv riktning. Eftersom arbetet är så är det att invandbetydelsefullt allvarligt _ rarnas ställning på arbetsmarknaden är svagare än de infödda

svenskarnas. Arbetslösheten bland utländska är konmedborgare stant dubbelt så som bland svenska ungefär hög medborgare. Detta förhållande i stort sett oavsett nivån den totala gäller på arbetslösheten. Svårigheterna för invandrare att få är också omanställning vittnade. Både enskilda invandrare och deras har organisationer uppfattningen att det fortfarande förekommer i diskriminering arbetslivet, både vid och befordran. En av nyrekrytering följd detta blir att invandrad arbetskraft i större hamnar i utsträckning monotona och arbeten där risken för arbetsskador enformiga är stora.

Välutbildade får okvalificerade jobb Orsakerna till dessa förhållanden är inte enkla och inte heller Vi menar dock att vissa faktorer som bidrar till entydiga. problemen är att möjliga urskilja: förutfattade och osäkerhet Felaktiga föreställningar, meningar hos såväl som hos flyktingen/invandraren arbetsgivaren, fackliga företrädare och vid stor roll. personal arbetsförmedlingarna spelar Det är dock fullt att åt sådana möjligt göra någonting attityder som beror på bristande kunskaper. Vi återkommer till detta under kapitel 8 om information och opinionsbildning. Ett konkret att blir ett exempel på felaktiga föreställningar hinder är när invandrare inte få ett arbete inom sitt lyckas yrke eller sin Förutom att det är ett stort slöseri med utbildning. resurser är det förnedrande för den enskilde att inte ens mänskliga få en chans att erbjuda sina specialkunskaper. har gjorts av universitets- och högskoleämbetet

Ansträngningar

för att invandrarna skall ha att (UHÄ) möjlighet tillgodoräkna sig utländsk Motsvarande arbete högskoleutbildning. på gymnasienivån görs nu av arbetsmarknadsverket, som bedömer utländska utbildningar och yrkeserfarenheter i förhållande till kraven den på svenska arbetsmarknaden. Mycket återstår ändå att detta göra på område för att invandrarna skall ha I jämlika förutsättningar. första hand bör insikter förbättras för att en arbetsgivarnas skapa mer till att anställa också kvalificerapositiv attityd invandrare, på de befattningar.

Bryt slentrianen! En annan som hindrar invandrare omständighet anställning av på kvalificerade är ett alltmer utbrett säkerhetstänkande. befattningar Restriktioner av säkerhetsskäl inte bara gäller personkontrollerade

utan motiveras också av eller av rädsla för tjänster, exportvillkor Detta är särskilt inom databranschen. industrispionage. vanligt Ett skäl till tveksamhet att anställa invandrare överhuvudtaget kan vara deras bristande i svenska - eller inte. kunskaper verkliga Därför är det nödvändigt att skapa så goda förutsättningar som för måste en möjligt svenskundervisningen. Arbetsgivare göra av vilka kunskaper i svenska ett visst arbete ingående prövning faktiskt kräver, men också informera sig om den arbetssökande Till svenskuninvandrarens/flyktingens verkliga språkkunskaper. för invandrare, återkommer vi i avsnitt 4.4. dervisningen SFI, Bostadsbristen bidrar också till de problem nyanlända flyktingar har arbetsmarknaden. av i kommupå Utplaceringen flyktingar nerna till del av och de styrs övervägande tillgången på bostäder, bostäderna finns där det är svårast att få lediga huvudsakligen arbete. Vi återkommer till under nästa avsnitt. bostadsfrågan

är destruktiv Sysslolöshet främst statens invandrarverk, kommunernas Många myndigheter, flyktingmottagning och arbetsmarknadsverket har ansvar för olika delar av flyktingens tillvaro mellan ankomsten till Sverige och inträdet i arbetslivet. Tiden från det en fått och arbetstillstånd till flykting uppehållsdess han eller hon kan förvärvsarbete har försörja sig genom hittills varit alltför Detta beror vistelsetider lång. på långa på i väntan och att kombiförläggningar på kommunplats svårigheter nera med introduktion arbetsmarknaden. svenskundervisning på Situationen har haft en rad negativa effekter. Den relativa sysslolösheten är destruktiv för flyktingens självkänsla och på sikt påverkas också att börja arbeta. Sysslolösheten kan förutsättningarna också av tolkas som bristande vilja att arbeta. omgivningen För att förkorta den tiden utanför arbetsmarksammanlagda naden är det nödvändigt att berörda myndigheter finner smidiga samarbetsformer. Ett sådan samverkan är att svenskexempel på och insatser samordnas så att undervisningen arbetsförmedlingens de varandra. Det är också av största vikt att tidsmässigt överlappar de olika är så konstruerade att de myndigheternas regelsystem verkar i samma riktning. håll för att utveckla metoder Ansträngningar görs på många nya och finna nya vägar för att flyktingar snabbare skall få arbete. Samarbetet mellan berörda myndigheter har intensifierats. Bl a arbetar personal från arbetsförmedlingen på flyktingförläggningarna för att skaffa arbete åt de som bor kvar där trots att flyktingar

de har och arbetstillstånd. uppehållskommuner har också konkreta åtgärder för att Många vidtagit ordna såväl åt denna som åt Bl a sysselsättning grupp asylsökande. verkstäder med handledare och möjlighet till praktik organiseras under tid inom kommunala och det lokala begränsad förvaltningar Detta sker halvtid med svenskundervisnäringslivet. på parallellt ning och samhällsinformation. Nuvarande tillåter inte en att ta arbete under regler asylsökande väntetiden. I avvaktan kortare väntetider den ovan bepå fyller skrivna till kontakt med den svenska arbetsmarkmöjligheten naden därför en funktion. Det har också visat att denna viktig sig av introduktion underlättat för invandrare att få fast antyp ställning. kan det konstateras att en del av dessa verksamheter Samtidigt oklarheter. Sådana är bl a hur skall tolrymmer socialtjänstlagen kas och hur för praktikanterna kan lösas. Det försäkringsfrågorna är att som dessa viktigt frågor klarläggs.

Enhetliga regler! Ibland kan vara utformade ett sätt som leder till regelsystem på icke avsedda effekter. Exempelvis får den flykting som är arbetslös vid i kommun utrustningsbidrag enligt socialtjänstutplaceringen Om han däremot hade arbete ordnat vid utplaceringen lagen. inte samma Förutom att en sådan skillnad kan vara utgår bidrag. svår att förstå kan det också minska motivationen att ta ett arbete. vår bör för bistånd ses över i att Enligt- mening reglerna syfte undanröja sådana effekter. Eventuellt bör man i en sådan Översyn att införa för tiden fram till och med överväga enhetliga regler utplaceringen i kommun.

Väntetiden måste kortas Ett annat är att en del får vänta länge problem personer på uppehålls- och arbetstillstånd. Under denna tid får de inte arbeta. Den av invandrarverket och utlänpågående reformeringen till att få ner de alltför väntetiderningslagstiftningen syftar långa na. Vi instämmer i att detta är rätt sätt att uppfattningen angripa Mot av de stora de problemen. bakgrund mycket svårigheter långa väntetiderna innebär är det att reformen verkytterst angeläget ligen får den avsedda effekten. Vi menar dock att väntetiden även för asylsökande bör kunna för en introduktion i det svenska samhälls- och arbetsutnyttjas livet. Det finns dock hinder för att detta skall kunna ske.

Det kan heller inte uteslutas att även i

handläggningstiderna

framtiden kommer att dra ut tiden för

på somliga asylsökande.

Om det visar att så blir fallet i mera ut-

sig någon betydande

finns det skäl att närmare utreda om de

sträckning frågan asylsö-

kandes under väntetiden.

sysselsättning

4.2.2 Samråd med arbetsmarknadens parter

insatser!

Otillräckliga

Med arbetets stora för den enskilde i åtanke har vi

betydelse lagt

stor vikt vid kontakterna med arbetsmarknadens såväl med parter,

på det som det med centrala

parter offentliga på privata området,

organisationer och med enskilda förbund.

Vi har varit särskilt intresserade av de förbund med

många

invandrade medlemmar, vilka företrädesvis finns inom Lands-

i

organisationen Sverige (LO). Ca 15 procent av LOs medlemmar

är invandrare. Vi har också intresserat oss för de

organisationer

vars medlemmar i sin kommer i kontakt med eller

yrkesutövning

har särskild för invandrare och Det

betydelse flyktingar. gäller

främst journalisternas, lärarnas och

polisernas fackliga organisa-

tioner. Vi har särskilt intresserat oss för hur har

parterna förverkligar

mål om information och för invandrare

introduktionsprogram

och vilka som de har stött

problem på. Samtliga organisationer anser att som rör de etniska frågor relationerna är viktiga. Så här står det i den Invandhandledning,

i som utarbetats av LO,

rarfrågor företaget, Privattjänstemana-

kartellen Svenska och

(PTK) arbetsgivareföreningen, (SAF), sta-

tens invandrarverk (SIV):

Invandrarna har betytt mycket för utvecklingen av landets näringsliv

och för höjningen av den allmänna levnadsstandarden. Invandrarnas be delse för vårt land måste emellertid också bedömas också från

an ra synpunkter än ekonomiska. Invandrarna har vidgat medborgars

pers ektiv och kontakter med omvärlden och tillfört det svenska sam ället nya kulturella inslag.

Det råder enighet om de rinci erna för hur ingrundläggande

vandrarna bör tas emot i vårt samhälle. En av fiuvu principerna är att

utländska medborgare, som tillförsäkrats rätten att bosätta och

sig arbeta i Sverige, själva får av öra om de vill stanna eller återvända till hemlandet. En annan är att invandrarna skall grund äggande princi

befolkningen

ha samma rättigheter och som i De

skyldigheter övrigt.

skall också ha möjlighet att i det svenska samhället. integreras

Handledningen har sänts ut till SAFs 40 000 medlemsföretag. SAF har också informerat sina medlemmar cirkulär. genom Trots är det vårt parternas positiva principiella hållning allmänna att är i det intryck invandrarfrågorna lågt prioriterade praktiska arbetet, både bland och arbetstagar- arbetsgivarorganisationer. Av skäl är aktiviteten störst bland de naturliga fackliga organisationer som har flest invandrade medlemmar. Här finns också den bästa informationen både till den invandrade och den svenska arbetskraften. Till följd av beslut vid 1986 har LO-kongressen invandrarkunskap fått ökat utrymme i LOs informations- och utbildningsverksamhet. Några av de största LO-förbunden har också utarbetat informationsmaterial om och till invandrare. eget

esta

Flera vittnar om i arbetslivet. Invandrare inte diskriminering får arbete som sin och invandrare hamnar i

passar utbildning, ofta

slitsamma arbeten. Foto: Reportagebild.

Kunskaperna bristfälliga Vårt är dock att informationen till helhetsintryck arbetsledning, förtroendevalda och den svenska arbetskraften är I otillräcklig. flera är den LO har också redoorganisationer mycket bristfällig. visat att nå ut med information till alla sina medsvårigheter lemmar. Personal som enbart arbetar med invandrarfrågor och särskilda kurser i i ordinarie har vi endast invandrarkunskap kursprogram funnit hos LO och Svenska Metallindustriarbetareförbundet (Metall). Den modellen är att man har anvanliga visserligen någon ställd att ansvara för men att detta är en bland frågorna, uppgift andra. I de flesta förbunden tas vid många invandrarfrågor upp enstaka informationstillfällen, och då ofta i samband med någon särskild händelse. På många håll är om de och andra som kunskaperna lagar regler om etnisk Parterna är också ense gäller diskriminering bristfälliga. om att man bättre borde ta reda de enskilda invandrarnas på och för att bättre kunna ett arbete kunskaper utbildning erbjuda som passar. 1986 uttalade att invandarfientligheten och dis- LO-kongressen i samhället ökat, och att detta är ett förhållande krimineringen som med kraft måste motverkas”. Några av de som organisationer vi har träffat har bekräftat att det finns åsikter främlingsfientliga på en del liksom mellan olika invandrararbetsplatser, motsättningar Den samfällda är emellertid att dessa hängrupper. bedömningen delser är att de är att bemästra och att de i första tillfälliga, möjliga hand beror på okunskap.

4.2.3 Kommissionens synpunkter

Hogre prioritet!

Vi har betonat av att invandrarna får en ortidigare betydelsen dentlig introduktion i arbetslivet. Några riktlinjer för denna som utgår ifrån nuvarande förhållanden finns inte. Den överenskommelse som finns mellan Metall och om ”rikt- Verkstadsföreningen för introduktion av utländsk arbetskraft träffades år 1966. linjer Den var i första hand avsedd för den nordiska arbetskraften, främst för finländarna. I samband med diskussionerna med oss har dessa organisationer bestämt att arbeta fram ett nytt gemensamt introduktionsprogram för den invandrade arbetskraften. Detta material kan förhopp-

användas av fler arbetsmarknaden. Det är nödningsvis parter på att sådana riktlinjer förankras avtal mellan vändigt genom parterna för att de skall få någon genomslagskraft. Vi anser vidare att informationen om invandring måste förbättras. Det både det informationsmaterialet och gäller skriftliga utbildningsinsatserna. Dessa insatser bör vända sig till alla, också till förbunds- och avdelföretagsledningar, förbundsledningar, och Vi menar också att man i ningsombudsmän kanslipersonal. större bör centrala och utsträckning ta upp invandrarfrågor på lokala kurser av olika slag. Vi har fått ett från genomgående positivt gensvar organisationerna. I flera fall har våra diskussioner lett till att man påbörjat för ökade insatser. planeringen

4.3 Bostad

fler bostäder!

Bygg

måste hållas en nivå som motsvarar Bostadsbyggandet uppe på efterfrågan. om bör beakta bebovet av bo- Utredningen bostadspolitiken städer mot av bakgrund flyktingmottagningen. bör beslutas politiskt. Såda- Förtursregler för bostadsförmedling na måste och allmänt kända.

regler utformas tydligt göras

ocb andra bostadsmarknaden

Information

om lagar regler på redan Detta kan ske i sambör ges på flyktingförlåggningama. verkan med byresgåströrelsen.

Vid sidan av arbetet är en bostad en grundläggande förutdräglig sättning för en tillvaro. fungerande att ordna bostad åt de som fått svårigheterna flyktingar uppehålls- och arbetstillstånd är just nu det största för den problemet kommunala flyktingmottagningen. Den bostadsbrist som råder för närvarande tvingar en stor del av kommunerna att förtursregler i förmedlingen av botillämpa städer. De som tas emot är definitionsmässigt bostadsflyktingar lösa, och därmed omfattas de av den förtur som vanligen gäller för bostadslösa. Detta i kombination med den utbredda okunnigheten

om vilka som för regler gäller bostadsförmedlingen vara en

kan

för växande grogrund främlingsfientlighet. vår finns sikt bara Enligt mening på lång en lösning på detta problem: att hålls en så bostadsbyggandet uppe på hög nivå att efterfrågan tillgodoses. Man måste också vidta i det korta åtgärder perspektivet, så att tendenser till negativa mot av boattityder flyktingar på grund stadsbristen inte växer starka. sig

Bostadsförmedlingens regler Bostadsförmedlingen år en verksamhet för kommunerna. frivillig I de fall den förekommer den olika sätt. Förorganiseras på delnings- och beslutas av kommunen. förtursregler 1988 fanns i 135 av landets 284 kommuner i bostadsförmedling kommunal I 60 kommuner har det kommunala regi. bostadsföretaget fått att sköta uppdraget bostadsförmedlingen enligt riktlinjer som kommunen fastställt. Resterande kommuner saknar

organiserad bostadsförmedling.

Skälen till att saknas del bostadförmedling varierar. I en kornmuner saknas bostadssökande. I vissa små kommuner finns endast ett som bostadsföretag då svarar för kö och förmedlingsverksamhet. medelstora kommuner har beslutat avskaffa Några bostadsförmedlingen av andra skäl.

Tydliga regler Genom att förhållandena i kommunerna är så olika natiosynes nellt för

enhetliga regler bostadsförmedling varken möjliga eller

ändamålsenliga. Det är emellertid att de utomordentligt angeläget som i kommun regler gäller respektive är tydligt utformade och att de är kända för kommuninvånarna. Information om de gällande reglerna bör riktas både till den infödda och till befolkningen flyktingarna. Eventuella bör kommissionens förtursregler enligt mening vara fastställda av något ansvarigt politiskt beslutsorgan i kommunen. Att sådana beslut till de delegera tjänstemän som handhar förmedlingen eller att låta växa fram utan praxis regler skapar utrymme för och kan också godtycke ge upphov till missuppfattningar. Det är också att och andra angeläget flyktingar kommuninvånare inte särbehandlas. kommer till kommunen Flyktingen som från kan

flyktingförläggningarna få förtur i kraft av att han eller

hon år bostadslös, men inte i av att vara egenskapen flykting. Den som detta sätt fått en bostad med på förtur omfattas därefter inte

av några andra än dem som för andra kommuförtursregler gäller ninvånare i motsvarande situation.

Öka bostadsbyggandet! Som vi måste öka. Det är tidigare påpekat bostadsbyggandet inte bara för att få bort en allmän utan nödvändigt bostadsbrist, också för att klara om vilken det råder flyktingmottagningen, I är och kommunerna enighet. dag läget mycket ansträngt tvingas ofta ta till för att ordna bostad åt För nödlösningar flyktingarna. 1989 kommer kraven på kommunernas att flyktingmottagning öka Då blir än värre. ytterligare. problemen En utebliven av ett hot mot ökning bostadsbyggandet utgör flyktingmottagningen, men också mot flyktingpolitiken. När medborgarna ser att bostadsfrågan riskerar att bli akut och till och med att lösa, kan lättare resa omöjlig främlingsfientliga grupper krav om att hela mer restriktiv. Vi förutgöra flyktingpolitiken sätter därför att den av bostadsministern tillsatta utrednyligen ningen om bostadspolitiken även beaktar bostadsbehovet med anledning av flyktingmottagandet. Alla krafter bör inriktas på att lösa också flyktingarnas bostadsbehov inom ramen för det I det svåra vanliga bostadsbyggandet. läge som råder kommuner att anordna tvingas många tillfälliga bostäder för flyktingarna. För att över huvud taget kunna erbjuda en att bo anordnas flyktingarna plats speciella genomgångsbostäder, ibland från andra bostadsområden. Dessa särsegregerade alla former av men de lösningar är, som kategoriboende, olyckliga, är i svåra situation. nödvändiga dagens utomordentligt

Reglerna skall vara kända! Når det gäller boendefrågor har vi samrått med bl a Hyresgästernas Riksförbund. har en som är Hyresgäströrelsen organisation decentraliserad i Bland de förtroendevalda finns ovanligt hög grad. många som inte är i däribland införeningsaktiva Övrigt, många vandrare. I sina kontakter med invandrade medlemmar har hyresgästföreningarna många gånger konstaterat att kunskaperna om och lagar andra den svenska bostadsmarknaden är regler på bristfälliga. Brist sådana kan ibland leda till konflikter. på kunskaper onödiga Grundläggande information om i boendet bör därför reglerna redan på har förges flyktingförläggningarna. Hyresgäströrelsen klarat att medverka till att sådan information sig villig ges.

4.4 Språket

Satsa

på språket!

Reglerna för svenska invandrare bör ses över i att för (SFI) syfte alla invandrare skall i svenska. tillförsäkras tillräckliga kunskaper Bidrag bör även till dem som studerar

påbyggnads-SFI

utgå inom studieförbunden.

Förmågan att tala, skriva och förstå svenska är en grundläggande förutsättning för i vårt samhälle. Den som saknar delaktighet har svårt att ta till vara sina Han eller språkfärdighet rättigheter. hon blir från den sociala och kulturella utestängd gemenskapen. i svenska är direkt för individens Kunskaper avgörande möjligheter att hävda och utvecklas i arbetslivet, liksom för sig möjligheterna att fritt välja Det måste därför ses som en utbildning. principiell för invandrare som lever i att förskyldighet Sverige söka lära svenska. sig Det målet om valfrihet innebär att den invandrarpolitiska som invandrat till också skall att bevara kontakten med Sverige ges stöd ursprungslandets kultur och att behålla sitt Barn med ett språk. annat i hemmet än svenska har till umgängesspråk rätt hemspråksundervisning i skolan. Målet är att invandrarbarnen skall uppnå aktiv tvåspråkighet. För vuxna invandrare finns sedan år 1973 rätt till lagstadgad svenskundervisning (SFI). Sedan år 1986 ansvarar kommunerna för som skall omfatta grund-SFI, 400-500 timmar. Påbyggnads- SFI skall omfatta 200-300 timmar och ges inom arbetsmarknadsutbildningen (AMU) eller vid något studieförbund. Bidrag utgår med 46 kr för dem som per undervisningstimme har inkomstbortfall. För ett med 13 övriga utgår Stimulansbidrag kr Svenska har per undervisningstimme. arbetsgivareföreningen rekommenderat sina att invandrare medlemsföretag ge nya en i de fall det inkomstbortfallet kr utfyllnad verkliga överstiger 46 per timme.

Fackliga informationer mer sällan Grund-SFI skall senast under kalenderåret efter ankomspåbörjas ten till Sverige. Under en har kommunerna även femårsperiod

skyldighet att anordna SFI för invandrare som kom hit före den 1 januari 1985 och som har behov av

svenskundervisning.

Vid våra kontakter med organisationerna på arbetsmarknaden har kritik mot bestämmelserna om SFI och hur dessa fungerar förts fram från håll. fackligt Den kritiken är att vanligaste överflyttningen av ansvaret för SFI från studieförbunden till kommunerna försämrat kontakterna mellan invandrarna och de fackliga organisationerna. När studieförbunden hade ansvaret var det också att naturligt knyta information om samhälle och arbetsliv till SFI-undervisningen. Denna information har nu blivit sämre.

Kritik har framförts mot att inte till alla bidrag utgår som studerar

påbyggnads-SFI inom studieförbunden. Vidare har fram-

förts att nivån för

på statsbidragen grund-SFI är otillräcklig. Detta

liksom det faktum att inte någon ersättning utgår för inkomstbortfall för restiden till och från kan undervisningen medföra att en del invandrare avstår från SFI. Kritik har också förts fram mot de som tidsgränser gäller för att få påbörja SFI. Utbildningsministern aviserade hösten 1988 en översyn av bestämmelserna om SFI. Vi anser det att en sådan angeläget översyn snarast kommer till stånd och att de vi berört kommer problem då att tas upp till behandling.

5 SKOLAN

Bänkkarmater,

lekkamrater

I skolans värld för kontakt och görs mycket positivt förståelse mellan människor. Och mer kan uträttas, uppmuntras, stödjas och - men puffas på. Möjligheterna är obegränsade medlen är tyvärr begränsade.

Enligt direktiven har en av våra varit att undersöka hur uppgifter kunskaperna och medvetenheten om rasism och

främlingsfientlig-

het kan förstärkas Vi har genom utbildningsinsatser. därför ägnat stor åt olika delar uppmärksamhet av utbildningsväsendet, främst ungdomsskolan.

Det är skolans att eleverna

uppgift fostra att förstå och känna

samhörighet med i vårt minoritetsgrupper eget land. (Ur läroplan för grundskolan, Lgr 80) Foto: Ann Eriksson/Mira.

5.1 Allmänna utgångspunkter

Skolan skall

främja

solidaritet

hör i om ett inter- Läroplanen för grundskolan förtydligas fråga kulturellt synsätt i undervisningen.

Arbetet mot rasism och i skolan måste utgå främlingsfientlighet

skolans och hör inriktas att de goda krafter

från vardag på stödja som

finns

där. om kulturer och etniska rela- Kunskaper främmande religioner, tioner och konflikter, diskriminering, rasismen och dess ursprung centrala delar av ämnen som historia, reär samhällskunskap, och och här Dessa

ligion, geografi biologi lyftas fram ytterligare.

måste också i lärarutbildningen. perspektiv uppmärksammas

Det finns flera skäl för att vi skolan i värt tungt vägande prioriterat arbete. är kanske den för ett arbete Ungdomarna viktigaste målgruppen mot rasism och Under byggs främlingsfientlighet. uppväxtåren våra och I de attityder grundläggande värderingar upp. opinionssom finns tecken som kan tyda att undersökningar gjorts på toleransen bland de yngre åldersgrupperna sviktar. Skolan stor roll för att förmedla positiva impulser. Gespelar nom skolan når man alla barn och praktiskt taget tonåringar. De som skall den svenska skolan överensvärderingar prägla stämmer med dem som kommissionen har att verka för, nämligen tolerans och solidaritet. Därmed är skolans värld en lämplig arena för att ett sådant förhållningssätt. Läroplanen ytterligare främja för stöd för detta: grundskolan (Lgr 80) ger ytterligare

Skolan skall fostra. Det innebär att skolan aktivt och medvetet skall åverka och stimulera barn och att vilja omfatta vår demoungdomar

kratis

och låta dessa komma till uttryck i grundläggande värderingar Skolan skall därför utveckla sådana praktisk, vardaglig handling. eleverna demokratins egenskaper hos som kan bära upp och förstärka

principer om tolerans, samverkan och likaberättigande, mellan människor. Skolan skall söka a solidaritet med eftersatta grundläg grupper inom och utom landet. Den ska l aktivt verka för att invandrarna i vårt land innefattas i samhällsgemenskapen.

Invandrarelever och deras föräldrar kan vara en stor tillgång för att förmedla kännedom om andra länders kultur. Det är skolans ift upp att fostra eleverna så att de känner solidaritet med andra län er, folkslag och kulturer. Det är också skolans att fostra eleverna uppgift att förstå och känna med i vårt eget samhörighet minoritetsgrupper land.

Skolan är således en god värdemiljö för arbete mot rasism och främlingsfientlighet. Där finns många positiva krafter och att ge dessa stöd och är därför en viktig del av ett program för hjälp insatser i skolan. Vi har från skolans när vi diskuterat utgått vardag lämpliga insatser. Kampanjer och jippon som initieras utifrån upplevs ofta - med rätta - som i den verksamheten. Det störningar dagliga är många som med vällovliga motiv vill komma in i skolan, och att ställa i denna ”kö är ett effektivt sätt att förstärka sig knappast och och medvetenheten om rasism och fördjupa kunskaperna främlingsfientlighet.

delar av ämnena Viktiga om främmande andra än den Kunskaper kulturer, religioner protestantiska kristendomen, etniska relationer och konflikter, disrasimen, dess historia och dess vetenskapliga förkriminering, klaringar etc är viktiga och nödvändiga delar av ämnen som samhistoria, geografi och biologi. Att hällskunskap, religionskunskap, förstärka och om rasism och främlingsfördjupa kunskaperna är därför med att se till att dessa perspektiv fientlighet liktydigt behandlas på ett korrekt sätt i ämne. respektive Om man har ambitionen att förändra intoleranta måsattityder te Alla elever måste förberedas för en roll i ett perspektivet vidgas. samhälle. Det interkulturella är en anmångkulturellt synsättet i alla skolor i alla delar av En sida av gelägenhet Sverige. viktig detta är varje lärares kännedom om sitt eget kulturarv, sin egna kulturella identitet, sina egna rötter. Det innebär att man måste arbeta och lyfta fram de etiska och moraliska ämnesövergripande frågorna. Från 1985 finns ett som att ett interkulturiksdagsbeslut stadgar rellt synsätt skall prägla undervisningen i skolan. Detta beslut har ännu ej fått i skolans Det är att genomslag styrdokument. viktigt

läroplanen förtydligas ytterligare på den och att vikten av punkten dessa konkretiseras i för i första hand svenskfrågor kursplanerna ämnet och de samhållsorienterade ämnena. När det gäller skolan har vi inriktat oss sammanfattningsvis på att bidra till att andra folks kultur och levnadsvillkor fram i lyfts den och att och de dagliga undervisningen på stödja stärka positiva krafterna i skolan.

5.2 medverkan i skolan Organisationernas

krafter

Många goda

FÖRSLAG

Medel bör anvisas i skolan. för föreningsmedverkan

Vi har samrått med de och ideella fackliga organisationer som är verksamma skolans område när vi utformat Alla på våra förslag. de organisationer som vi med, lärarförbund överlagt Sveriges (SL), Svenska facklärarförbundet (SFL), Lärarnas Riksförbund (LR), Svenska Skolledarförbundet, Riksförbundet Hem och Skola samt Elevorganisationen i har markerat intresse (RHS) Sverige för att på olika sätt medverka i arbetet mot rasism och främlingsfientlighet. Flera har aktiviteter som varit organisationer planerat intressanta ur kommissionens Insatser har också perspektiv. planerats gemensamt av oss och den berörda

organisationemEtt exempel på

ett sådant är en bussturné, som projekt Elevorganisationen kommer att under i samverkan genomföra hösten 1989 med Riksförbundet Hem och Skola, vars kommer distriktsorganisationer att olika aktiviteter i till turnén. RHS arrangera anslutning planerar även en central upptaktskonferens. Lärarnas och de ideella fackliga organisationer organisationerna som verkar inom skolan är allierade i arbetet mot rasism och goda främlingsfientlighet. De tidskrifter fackliga organisationernas (Lärartidningen, Fackläraren, Skolvärlden och når en Skolledaren) stor läsekrets, och de är därmed en effektiv informationskanal. till stöd för olika Möjlighet projekt utförda av organisationerna bör finnas även Formerna för detta behandlar vi i fortsättnigsvis. avsnitt 8.

5.3 Läromedel m m

Granska och

sprid kunskap

!

FÖRSLAG

Servicematerial och praktiska bandledningar för lärare bör utarbetas ocb samt medel detta anvisas. spridas för

för både och har Läroplanerna grundskolan gymnasieskolan högt ställda mål när det elevernas fostran efter de gäller grundläggande demokratiska värderingarna i vårt samhälle. Det innebär att skolan måste förmedla kunskaper och medvetenhet om rasism och främlingsfientlighet och att perspektiv på dessa företeelser måste vara centrala i flera ämnen. måste alltså främja ett Undervisningen tolerant och fördomsfritt förhållningssätt. Detsamma de läromedel som används. gäller Någon systematisk av läromedel har inte Vi har ansett granskning gjorts tidigare. det att en sådan framförallt i ämnena väsentligt granskning görs, historia, religion och samhällskunskap i såväl grundskolan som gymnasieskolan. Regeringen har därför på vårt förslag uppdragit åt statens institut för läromedel att utföra en sådan (SIL) granskning. Den enskilde läraren måste också få råd och i sitt arbete hjälp för att leva till mål om tolerans och solidaritet. En upp läroplanens enkel men konkret insats är att förse lärarna med aktuella samav sådant material som kan användas i undermanställningar Vi har därför initiativ till att en visningen. tagit sammanställning som rasism och som historiska och görs belyser diskriminering aktuella företeelser. Fler sådana kan och sammanställningar göras, de bör löpande hållas aktuella. En hel del av de som kommissionens projekt regeringen på lämnat stöd till kommer att resultera i som kan förslag produkter för i skolan, och därmed lämpa sig användning utgöra nya läromedel. Ett villkor för stöd till ett har varit att filmprojekt exempelvis produkten skall ställas till AV-centralernas förfogande för fri kopierings- och visningsrätt.

Att se tendenser tidigt Lärare och andra vuxna ställs ibland inför och ibland svåra nya situationer som beror det ökade av invandrare i vårt på inslaget samhälle. Som ett program för insatser i skolan bör därför ingå stöd och till lärarna att kunna och hjälp tidigt observera, värdera mot och och ingripa främlingsfientliga yttringar processer diskriminerande handlingar. Att utarbeta för hur denna praktiska handledningar typ av situationer skall hanteras bör vara en för invandrarverket uppgift och skolöverstyrelsen i samverkan. Lärarnas arbete skulle också kunna underlättas andra genom av servicematerial med t ex hur slag tips på undervisningen om etniska relationer, rn m kan diskriminering läggas upp. Ett annat värdefullt läromedel” är extern medverkan i under- Att ta till vara människor med och visningen. kunskaper engaär särskilt när det handlar gemang betydelsefullt gäller frågor som om relationer. I finns mänskliga föreningslivet många sådana människor, som kan tillföra skolan Därför är det mycket. angeläget att skolan har medel för i undertillräckliga föreningsmedverkan visningen.

5.4 och Utbildning fortbildning av lärare och skolledare

Uppmärksamma problemen!

Etniska relationer

bör ges ökad prioritet i lärarfortbildningen och

särskilda insatser bör i och göras utbildning fortbildning av rektorer och studierektorer.

Frågor om etniska relationer m m måste tas upp i lärarutbildningen för att de skall kunna behandlas på ett sätt i skolan. I riktigt utbildningsplanen för den nya grundskollärarutbildningen anges som mål för bl a utbildningen följande: De studerande skall genom att ges ökad förmåga bygga

upp internationell förståelse hos sina e ever och förbereda utbildningen dem för att

vara verksamma i ett samhälle. Med till att mångkulturellt hänsyn Sverige idag rymmer många olika etniska grupper skall de studerande också ges en sådan utbildning att de som lärare skall kunna medverka till att eleverna lär si förstå och känna samhöri het med minoritesgrupperna i vårt eget and. De studerande skall oc så bli medvetna om att de själva både som individer och i grupp befinner sig i interkulturella processer. Ett interkulturellt synsätt måste sålunda prägla utbildningens innehåll och uppläggning. Om dessa mål omsätts i kommer den praktiken nya grundskollärarlinjen att ge goda förutsättningar för att de blivande lärarna skall få förberedelse för att kunna undervisa om etniska tillräcklig relationer, rasism, etc. Ansvaret för att så sker vilar diskriminering på de som högskoleenheter ger utbildning på grundskollärarlinjen. Vi förutsätter att dessa frågor uppmärksammas fortlöpande och följs samband med att utbildningen på den upp i nya grundskollärarlinjen genomförs. Det måste också finnas till av kunmöjligheter fördjupning skaper och medvetenhet om rasism, mm hos främlingsfientlighet de lärare som nu är verksamma i skolan. Samhället som skolan verkar i har under de senaste 20-30 åren förvandlats från ett i stort sett samhälle till ett av de lärare homogent mångkulturellt. Många som i är verksamma i har inte fått att få dag skolan, möjlighet någon fortbildning om bland annat dessa frågor.

Också rektorn kan lära Det finns ett stort utbud av inom fortbildningskurser området, men i Dessvärre verkar intresset för dessa otillräcklig omfattning. kurser vara främst hos kommunerna svarar för kostnalågt, (som derna och därmed för vilka som fortbildningskurser prioriteras). Intresset för detta av måste ökas eftersom slag fortbildningskurser behovet är så uppenbart. Skolledarna är en i skolan. Utan stöd självfallet nyckelgrupp från rektor och studierektor är i skolan svårt att förändringsarbete genomföra. Därför är det med en ytterst angeläget satsning på både skolledarutbildning och av skolledare. Dessa fortbildning insatser måste vara så omfattande att alla kan nås inom en rimlig tidsrymd. Sedan 1987/88 anordnas en ny Skolöverskolledarutbildning. ansvarar för av denna. Vi har styrelsen genomförandet föreslagit att regeringen skall anvisa medel för ett för att få en pilotprojekt högre prioritering av etniska relationer mm i och utbildningen fortbildningen av skolledare.

5.5 Lokalt i skolan och utvecklingsarbete lärarutbildningen

idéer!

Främja nya

Medel bör anvisas lokalt om etniska relatioför utvecklingsarbete ner m m i skolan och i lärarutbildningen. kontaktnät skolans arbete med etniska relationer Regionala för bör ut och alla

omfatta

byggas län.

Vår ledstjärna i arbetet har varit att fram lyfta goda exempel. Många intressanta bedrivs lokalt. Centralt beutvecklingsprojekt slutade initiativ blir ofta resultatlösa utan en lokal förankring. Vi har därför ansett det värdefullt att försöka ta initiativ till fler både i skolan och inom projekt lärarutbildningen. Vi har därför länsskolnämnder och inbjudit högskoleenheter som att komma in med ger utbildning på grundskollärarlinjen Vi har att skall anvisa medel projektförslag. föreslagit regeringen för lokalt i skolan och lärarutbildningen. En utvecklingsarbete över de vi stöd till finns i bilaga 3. förteckning projekt föreslagit Genom de och av dem, kan arbetet goda exemplen, spridning mot rasism och bli Vi anser att främlingsfientlighet framgångsrikt. särskilda resurser bör anvisas för att stimulera fler lokala initiativ. För att få kontinuitet och i arbetet med etniska relationer styrka i skolan behövs som tar ansvar för att dessa får personer frågor i Vi har tillsammans med invandrarverket plats undervisningen. tagit initiativ till att länsvisa kontaktnät med sådana s k resurspersoner har vårt anvisat medel för byggs upp. Regeringen på förslag ett första som har omfattat tio län. Vi anser det att steg, viktigt arbetet fortsätter och omfattar hela Det bör vara en gemen-

landet.

sam angelägenhet för SIV och SO, som bör anvisas särskilda medel för uppbyggnaden.

6 FORSKNING

Rykten,

mytbildning,

fördomar

Okunskapen är en av rasismens etniska grunder. Forskning om relationer, om flyktingpolitiken, om invandrarna och deras barn, är viktig för att stävja ryktena och fördomarna.

En av våra har varit uppgifter att undersöka hur kunskaperna och medvetenheten om rasism och kan

främlingsfientlighet förstärkas

och fördjupas genom forskning. Att öka vårt vetande och att sprida kunskap är av fundamental betydelse för såväl utformningen av som invandrarpoltiken förankringen av den.

.V . _ I VA: k, å K w M v. v _b_ Vad händer med invandrarharn och Här behövs mer ungdomar? forskning och Foto: Thor kunskaper. Lindgren/Reportagebild.

Resursema bör i samband med för invandrarforskning förstärkas 1990 års bör forskningspolitiska riksdagsbeslut. Förstärkningen avse såväl basresurserna vid universiteteten som de resurser för som står till sektorsforskning delegationens för invandrarforskning (DEIFO) förfogande. Vi redovisar ett antal idéer påbörjade forskningsprojekt samt till Vi att DEIFO ytterligare några. förordar ges ansvar för att utveckla dessa projekt och vidare. uppslag

6.1 Allmänna utgångspunkter

Fyra Viktiga

områden

I om 1987 anförde statsminiregeringens proposition forskning stern bl a (prop 1986/87:80, sid 39):

Forsknin en om till och om dess konsekvenser invandringen Sverige för samhäl et har ökat under senare år. som invand- Forskning belyser rarnas bidrag till vårt kulturliv och de etniska relationernas utveckling har relativt börjat intressera forskarsamhället. Sådan forsknyligen nin är, och kommer att förbli, av största betydelse som för underlag en ortsatt reformering av invandrarpolitiken. Invandrarforskningen bör därför bas inom ges en fastare högskolan.

Fyra invandrarpolitiskt särskilt angelägna forskningsområden pekades ut (prop 1986/87:80, sid bilaga 8, 18-21): Etniska relationer och etnisk diskriminering i hela dess vidd Flyktingpolitiken Invandrarnas situation i arbetslivet Invandrarbarnens och situation och framtida -ungdomarnas möjligheter

I anslutning härtill anförde invandrarministern bl a följande:

Forskning om etniska relationer och etnisk kan diskriminering ge betydande kunskapstillskott för det arbetet att motverka konviktiga flikter på etnisk grund. Området innefattar också om de etnisfrågor ka gruppernas ställning, och om deras förutsättningar att bibehålla och utveckla sitt och kulturarv och att i det svenska språk integreras samhället. Förekomsten av etnisk diskriminering har under senare tid

fått ökad u Vårt i denna fråga är

pmärksamhet. kunskapsunderlag

alltjämt otil räckligt. Nära till detta är majoritetsbefolkningens attityder till

kopplad

invandrare och Vissa studier har gjorts av hur ininvandringen. ställningen från svenskarnas sida har utvecklats över åren. Fortsatta sådana studier och är viktiga. Andra frågor inom detta omanalyser råde är massmediernas roll i samt om å

opinionsbildningen frågor

vilket sätt bristande hos invandrare innebär risker fför

språkkunskaper

försämrad social status och för diskriminering, särskilt sådan som tar institutionella former. Invandrares möte med hälso- och sjukvårsig den samt är bl a mot denna att stude-

socialtjänsten bakgrund viktigt

ra. om etnisk boendesegregation är vidare exempel på ett ämne Frågan där forsknin ens omfattning inte står i rimlig proportion till den

et frågan har ägnats under senare år. uppmärksam

Behovet av som för det konkreta handlandet är

kunskap underlag således stort. När man arbetar för att täppa igen de kunskaps-

luckor som finns måste man emellertid vara medveten om att

är ett inriktat arbete. Resultat av den forsk-

forskning långsiktigt

som bedrivs kanske inte förrän om flera år.

ning idag föreligger

Skall en ett vara me-

satsning på utpekat forskningsområde

måste det dessutom finnas och intresserade

ningsfull kompetenta forskare inom området. Saknas sådana måste den grundläggande

först, innan några riktade satsningar

kompetensen byggas upp

görs.

Vidare måste man beakta att alla problemområden där kunskap saknas inte är för åtgärdsforskningsbara. Problemformuleringen

inriktad måste därför i mellan forskaren

forskning göras samspel

och användaren. I vårt arbete med har vi försökt att inrikta

forskningsfrågorna

oss sådant som har en och att ta till

på långsiktig prägel hänsyn

den som finns i det svenska forskarsamhället.

kompetens

6.2 Kommissionens arbete med forskningsfrågoma

och

Stödja sprida

är att använda för att stärka

Möjligheterna begränsade forskningen

och och medvetenheten om rasism och

fördjupa kunskaperna under en så kortvarig verksamhet som komfrämlingsfientlighet

missionens. karaktär att den forsk-

Forskningens långsiktiga gör

ning som kommissionen är med och initierar inte hinner att av-

kasta resultat under den tid vi är verksamma.

några

Med dessa har vi funnit begräsningar tre möjliga anknytningar mellan vår verksamhet och forskningen: a) att medverka till att finansiellt stöd dokumentation ges till och/eller av resultaten av eller spridning pågående genomförd forskning; b) att medverka till att finansiellt stöd till eller ges pågående planerade forskningsprojekt; c) att medverka till att nya forskningsprojekt initieras.

Vi har under vårt arbete alla tre tillämpat formerna av forskningsstöd.

Följande dokumentationsprojekt har på vårt erhållit

förslag ekonomiskt stöd av regeringen: 0 Det mångkulturella Sverige, en handbok har utarbetats inom Centrum för multietnisk vid universitetet forskning i Uppsala och Gidlunds Den är en ges ut av bokförlag. encykopedi över etniska i med grupper Sverige sammanlagt 99 artiklar, varav 79 om etniska grupper. 0 Diskriminerar vi invandrarna? är en skrift av filosofiprofessorn Harald Ofstad, som ges ut av Sveriges invandrarinstitut och museum i Botkyrka. 0 Heder och skam är en skrift av Annick etnologen Sjögren vid universitetet i Stockholm, som också ges ut av Sveriges invandrarinstitut och museum i Botkyrka.

Vidare har vi i samarbete med för delegationen invandrarforskning (DEIFO) anordnat ett symposium om och forskningsresultat forskningsbehov. I symposiet förutom ett antal forskare deltog även representanter för avnämarna samt några journalister. I två fall har vi medverkat till att redan planerade forskningsprojekt har erhållit stöd: O Att möta främlingar: problem kring flyktingmottagande och kulturkonfrontationer Göran (projektledare: Rystad, Lund) 0 i

”Lönediskriminering Sverige” (Bertil Holmlund, Uppsala)

Två har vi forskningsprojekt själva tagit initiativ till genom att formulera det som vi borde studeras och problem ansåg att sedan ta upp en diskussion om detta med forskare som vi trodde kunde vara intresserade: 0 Bemästrande av etnisk mångfald och kulturella skillnader (Billy Ehn, Stockholm) 0 bilder av den toleranta Fördjupade opinionen och nischer av intolerans

(Anders Lange och Charles Westin, Stockholm)

Vi beskriver dessa närmare i nästföljande fyra forskningsprojekt avsnitt. Vi menar att det finns att vidare nämligen anledning gå och följa de idéer som utvecklats inom alla fyra områdena. upp

6.3 av Vidareutvec/eling påbörjad forskning

Fördjupa kunskap

en !

Att möta är ett som engafrämlingar tvärvetenskapligt projekt gerar forskare från bland andra institutionerna för etnologi, historia, och vid universitetet i Lund. Med sociologi statsvetenskap i debatten skånekommunen att utgångspunkt kring Sjöbos vägran ta emot ett mindre antal flyktingar studeras befolkningens föroch massmediernas roll och åthållningssätt, attityder agerande, skilligt annat. Vi anser att man också bör studera framväxten av invandrar- Erfarenheter från andra länder av detta visar att fientliga partier. sådana krafter vid olika kan ha stark atpolitiska tidpunkter traktionskraft. Lokala människor som söker till exempel på sig sådana finns också i om vilka människor partier Sverige. Frågan som bidrar till framväxten av sådana och vilka människor partier som stöder dem bör kunna för en internationell jämförlämpa sig ande studie. Projektet som handlar om i tar upp lönedis/eriminering Sverige en av i arbetslivet. I avsnitt 9.3 och i delaspekt diskrimineringen vår förordar vi att en mot etnisk disdelrapport lagreglering i arbetslivet I härtill menar kriminering ånyo övervägs. anslutning vi också att det behövs ytterligare systematiska kunskaper om förekomsten av detta slag av diskriminering. Det år särskilt anatt undersöka förekomsten av av dem som geläget diskriminering redan har Det kan ske att exempelvis utröna anställning. genom om det förekommer vid av systematisk särbehandling fördelning med samma kvalifikationskrav. Man bör även arbetsuppgifter eventuell vid anställning. uppmärksamma diskriminering om de etniska relationernas är inte särskilt Kunskaperna vardag omfattande. Ett av de som kommissionen initierat komprojekt mer att inriktas mot detta område. Det är Ehns Billy projekt

Bemástrande av etnisk och kulturella skillnader. Humångfald vudfrågan för är: hur bemästrar människor i undersökningen Sverige etnisk mångfald och kulturella skillnader i det dagliga livet? Med att bemästra avses i detta inte bara att sammanhang man förstår varandra, håller sams och känner Det kan gemenskap. också handla om undvikanden av konflikter och provisoriska överenskommelser, uppbyggandet av en ny kosmopolitisk blandkultur eller ett mer kontaktlöst och levande sida vid segregerat sida. Ehn är avsikten att studien skall de Enligt ge kunskap om sociala och kulturella initiativ i som utan större åthävor vardagen motverkar rasism och öppen främlingsfientlighet. Ehns projekt är i sin tur en del av en större institutet satsning på för folklivsforskning vid Stockholms universitet som under går namnet Vi har del av till Bland-Sverige. tagit projektansökan

humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) för

detta Vi anser att det kan bidra till utveckla projekt. att kuninom ett område och vill det skaperna viktigt därför förorda att får stöd.

bilder Fördjupade Det som kommer att Anders projekt genomföras av Lange och Charles Westin, bilder av den toleranta Fördjupade opinionen och niscber av intolerans, är att bestå den planerat av två delar. I ena görs en bland de i enkätundersökning yngre åldersgrupperna sex kommuner, för att deras kartlägga attityder, föreställningar och den andra delen gör I grundläggande värderingar. djupgående fallstudier av ett mindre antal toleranta intoleranta respektive personer. Inom området finns flera opinionsundersökningar naturligtvis utvecklingslinjer än dem som Lange och Westin kommer att beröra. En sådan - som också till linje nära knyter an frågan om institutionell diskriminering - är att närmare undersöka inställningen till invandrare och etniska minoriteter från olika yrkeskategoriers sida. Beroende på den metod man kan en sådan väljer undersökning bli mera eller mindre representativ. Den enda av det här som har i undersökning slaget gjorts var den som lät Sverige diskrimineringsutredningen genomföra. Den omfattade med företrädare för fem intervjuer yrkeskatgorier: högstadielärare, poliser, socialsekreterare, arbetsförmedlare och anställare, 100 personer ur varje grupp. Värdet av denna underi att man kunde med sökning låg ledning av den göra jämförelser mellan de olika grupperna.

Den vi nu har undersökning som i tankarna bör vara mera omfattande och dessutom kunna som har med ge svar på frågor den institutionella för olika inramningen yrken att göra. Avsikten skulle alltså vara att få svar vilken som på verklighetsgrund om institutionell faktiskt

resonemangen diskriminering har.

6.4 Andra områden angelägna för forskning

hela

Belys politiken!

I vårt arbete har vi funnit det ytterligare några områden där är angeläget med ett bättre Inom de

kunskapsunderlag. områden

som vi tar upp här bör det enligt vår bedömning finnas erforderlig

forskarkompetens.

Den svenska invandrar- och är ibland fiyktingpolitiken föremål för både i sin helhet utvärdering, och delar därav. Vi har för vår del inte haft att möjlighet göra någon sådan utvärdering. En sådan skulle heller falla inom knappast ramen för vårt uppdrag. Detta är dock ett område för viktigt forskning. Vi vill i detta särskilt sammanhang peka på ett par områden som lämpar sig väl för sådan Denna skulle i så forskning. fall beröra discipliner som bara intresserat undantagsvis sig för området etniska relationer, inom nämligen juridisk fakultet. Vad det skulle handla om att närmare studera är den svenska mot etnisk

lagstiftningen diskriminering. Den är huvudsakligen

traktatsstyrd, dvs dess är den upprinnelse FN-konvention som behandlas annat ställe i den på här rapporten och som ju är ett av de internationella instrumenten viktiga till skydd för mänskliga rättigheter. Studiet skulle inriktas hur denna utvecklats på lagstiftning och hur den Som diskussion tillämpas. framgår av vår i denna rapport och i del 2 av vår rörande kan det slutrapport lagstifningsfrågor ibland bli om och andra fråga lag- principiella konflikter. Det vore av stort värde att få alla de i viktiga frågorna samanhanget belysta genom forskning. Sådan skulle forskning även inriktas mot en kritisk av de svenska statsmakternas utvärdering agerande i frågan. Vidare har vi haft att diskutera anledning frågan om kriminalitet med till invandrare och dess anknytning påverkan på de etniska relationerna. Det har framför allt skett i samband med en forskningsansökan från rådet Brottsförebyggande (BRÅ), som kom-

missionen dock inte kunde ställa bakom. Sedermera har på vårt sig initiativ ett samarbete inletts mellan BRÅ, DEIFO och DO i syfte att utarbeta ett härom. Det som synes att inleda projekt lämpligast en med är att utröna i vilken utrikes undersökning utsträckning i bosatta utsätts för brott. födda, Sverige personer begår respektive Det skulle också vara värdefullt med en av brottslighet med analys till andra invandrare och dess orsaker. anknytning generationens Vi anser att särskilda medel bör ställas till BRÅs förfogande för av denna undersökning. genomförande

6.5 resurser Sektorsforskningsorganets

Jämnare tillgång på

medel

området, för invandrarforskning Sektorsorganet på delegationen är en inom DEIFO är i (DEIFO), myndighet regeringskansliet. om beredande för regeringen. fråga forskningsanslag organ De för som fördelar DEIFOs anslag forskning regeringen på är en milj kr år. Som en jämförelse kan förslag blygsamma, per nämnas att det stöd till och dokumentationsprojekt forskningssom av kommissionen till ca 1,5 milj kr. givits på förslag uppgår vår är det att ett ansvar för den Enligt mening naturligt knyta som behövs som för framtillämpningsinriktade forskning grund tida insatser till DEIFO. En för DEIFO bör lämplig uppgift enligt vår vara att svara för av de idéer till mening vidareutvecklingen som vi har redovisat i det Detta kan forskningprojekt föregående. bl a innebär att föranstalta om förstudier, engagera forskare mm. Våra egna erfarenheter av sådant initiativtagande är positiva. Det är av stor för kvalitet att tillgången betydelse forskningens medel inom ett område är över tiden och att på någorlunda jämn också kan arbeta med Under sektorsorgan långsiktig inriktning. senare år har nivån på de samlade satsningarna inom invandrarvarit beroende av verkande och forskningen tillfälligt utredningar liknande. Under den tid som arbetade diskrimineringsutredningen stod till för Även invandpengar förfogande forskningsändamål. finansierade en del Denna i rarutredningen forskning. ryckighet är otillfredsställande, och den kan även få medelstilldelningen

negativa konsekvenser för den

långsiktiga kunskapsuppbyggna-

den. Av de skäl som vi har redovisat här föreslår vi att en ordentlig uppräkning sker av de medel som står till för DEIFO. förfogande

Långsiktig /euns/eapsuppbyggnad

Stöd

forskningscentra!

Vi har i våra om flera resonemang forskning gånger understrukit betydelsen av den och

långsiktiga kunskaps- kompetensuppbygg-

naden. Detta förutsätter att har en tillräckinvandrarforskningen ligt fast bas och resurser inom tillräckliga universitet och högskolor. Vid flera av dessa bedrivs om etniska forskning relationer. Resurserna har efter hand och byggts upp främst baserats på intresse och från enskilda forskare. Vid universiteten i Stockengagemang holm och finns Uppsala Centrumbildningar som växt fram ur olika initiativ. Vid universiteten i Lund och är en liknande Göteborg utveckling på väg. Genom riksdagens forskningspolitiska beslut 1987 gavs Centrum för vid universitetet Stockholm

invandringsforskning i en

fastare Dessutom ställning. knöts en professur i invandringsforsktill centret. ning Det är att basresurser viktigt av det här slaget byggs ut ytterligare vid universiteten. Vi förordar därför att i samregeringen band med nästa forskningspolitiska proposition våren 1990 förslår riksdagen kraftiga förstärkningar av universitetens basresurser för

invandrarforskning.

6.7 Information om resultat

forskningens

resultaten!

Sprid

En av de

huvuduppgifter som statsmakterna har definierat för

universitetens och verksamhet

högskolornas år att informera om

de resultat som inom uppnås forskningen.

är inte minst det område som Forskningsinformation viktig på vi har arbetat Som redan nämnts har vi stött ett par projekt på. som haft denna Men inför framtiden är det långt ifrån inriktning. att enstaka blir Det måste till en kontinog projekt genomförda. av till avnämare av olika Detta nuerlig återföring kunskap slag. kan ske på olika sätt. Den bästa effekten når man sannolikt att ställa krav på genom forskarna att i samband med den vetenskapliga avrapporteringen från ett en sammanfattning i sådan form att den kan projekt göra i vidare kretsar. För detta krävs att man ställer särskilda spridas medel till i varje och föreskriver att en sådan förfogande projekt skall ske. rapportering Ett annat sätt är att DEIFO i samarbete med SIV gör lämpliga urval bland de som och låter projekt regelbundet avrapporteras framställa populärvetenskapliga sammanfattningar. kombineras. Det att Dessa varianter låter sig naturligtvis viktiga i det här är att i vida kretsar framhålla sammanhanget spridningen av resultat inte får försummas. invandrarforskningens

7 INFORMATION OCH

OPINIONSBILDNING

år

silver,

Tiga

tala år

guld

kan tolkas som instämmande. Därför måste främlings- Tystnad och rasismen alltid bemötas. Alla i vårt samhälle fientligheten bär ett ansvar för att inte tystna.

7.1 Allmänt

C Långsiktig O O O opinionsbildning

Som vi har redovisat de tidigare tyder opinionsundersökningar som har att den delen av svenska folket har gjorts på övervägande en tolerant till invandrare och inställningar flyktingar. Samtidigt förefaller det som denna tolerans i många fall mera är för uttryck än likgiltighet grundad på verklig övertygelse. Man kan i varje fall inte ta för givet att det toleranta opinionsbestår utan vidare. Diskussionen och om läget opinionsbildningen invandrar- och måste därför hållas leflyktingpolitiken ständigt vande. Fördomar och främlingsfientliga attityder låter sig inte informeras bort genom några informationskampanjer eller andra kortsiktiga Att sådana är en svår process där jippon. påverka attityder flera faktorer samverkar. Information och måste opinionsbildning därför ses i ett och förankras brett i hela långsiktigt perspektiv samhället. En blir mest effektiv om den belångsiktig opinionsbildning drivs av många trovärdiga budbärare. Särskilt människor som i kraft av erfarenheter, perspektiv och ställning i samhället utgör

förebilder för andra och genom sin verksamhet når breda grupper i samhället. Alla måste ta sin del av ansvaret för arbetet med att informera och den allmänna -

påverka opinionen massmedia, folkrörelser

och andra organisationer, och kommunala

statliga myndigheter.

7.2 Massmedia

de etiska

Följ

reglerna!

Det är att de etiska

angeläget regler som gäller för press, radio och TV upprätthålls.

Det behov

finns av ökad fortbildning om invandrarfrågor för

journalister.

Press, radio och TV människors bild av

präglar många verklig-

heten, särskilt när det företeelser som man saknar direkt

gäller

kontakt med eller om. Massmedia

egen förstahandskunskap spelar

därmed en stor roll i och

opinionsbildningen samhällsdebatten.

Publiciteten invandrare och har dels

kring flyktingar bestått av

en medkännande om enskilda Det har

rapportering flyktingöden.

varit en den utsattes kritik eller

journalistik på villkor”, rent av

kampanjer mot Dels har avvisningsbeslut. uppmärksamheten äg-

nats talesmän som velat frammana bilden av

flyktinginvandringen

som en lavin”, bestående av som kommit till

lycksökare Sveri-

med av Massmedia

ge hjälp människosmugglare. har, med hän-

till hur ser ut i

visning attityderna Sverige, framförallt speglat de

opinioner som är till etniska

mycket positiva respektive negativa

minoriteter. Att den stora svenskar är relativt i

majoriteten positiv

sin framkommer inte i

attityd rapporteringen.

Ibland kan det för en artikel eller

begränsade utrymmet ett

i radio/TV leda till

inslag en alltför fragmentarisk rapportering om

ett skeende.

komplicerat

I vissa fall är de skeenden eller som skall skildras

sammanhang

dessutom så att det kan vara svårt

komplicerade att ge en begriplig

bild. detta kan vara när etniska konflikter är samman- Exempel på vävda med eller I Mellanöstern politiska religiösa motsättningar. finns flera sådana konflikter: kristna-muslimer israeler-palestinier, och mellan olika muslimska inbördes i Libanon. grupper Exempel finns också andra håll: hinduer-sikher i Indien, på tamiler-singaleser i Sri Lanka. Att beskriva vad som menas med ett folk kan också vara svårt i vissa fall, som i om kurderna. exempelvis fråga

Medvetenheten finns De etiska som för massmedierna för första regler gäller antogs gången 1923 av Publicistklubben. De nu etiska gällande reglerna år 1974 och reviderades år 1978. Bakom dessa antogs står pressens huvudorganisationer (Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet och Svenska samt i Tidningsutgivareföreningen) företagen Radio-koncernen. Sveriges Flera av dessa etiska har stor för att motverka regler betydelse rasism och främlingsfientlighet: Framhäv inte i rubriker, å eller annat sätt berörda på

personers ras, börd, nationa itet e löpsedlar ler kön, om detta är ovidkommande

eller kan uppfattas som misskrediterande. Samma princip gäller om yrkesbeteckning, politisk tillhörighet eller religiös åskådning. Publicera inte anmälan om brott utan att noga om anmälan pröva kan anses grundad. Återge inte ovidkommande uppgifter om personer, som har nämnts i samband med brott. ”Avstå från namnpublicering, som kan skada, om inte ett up enbart allmänintresse kräver att namn anges. Detta bl a till of entgäller liga myndigheter anmälda, för brott misstänkta eller dömda personer. Om inte namn anges undvik att bild eller lämna publicera uppgift om t ex titel, ålder, nationalitet, kön, som det att yrke, gör möjligt identifiera vederbörande. Också i Svenska Journalistförbundets som anhandlingsprogram, år 1986, lyfts de etiska fram. Där bl a: togs frågorna sägs I begreppet journalistisk frihet under ansvar ingår också att bekämpa fördomar av alla slag. Därför är det viktigt att journalister i sin yrkesutövning motarbetar fördomar och inte diskriminerar eller exploaterar människor.”

Följs etiken? Under de senaste åren har några händelser med till anknytning invandrar- och Pressens och flyktingpolitiken uppmärksammats. etermedias sätt att skildra dessa har blivit omdiskuterade. Ett är det sätt vilket den kurdiska i exempel på folkgruppen Sverige blev utpekad i massmedia när det stod klart att ett antal kurder var föremål för intresse i efter Olof Palmes spaningarna

mördare. Denna medförde stora för den kurpublicitet problem diska gruppen som helhet, och kan eventuellt även ett bepå stående sätt ha till mot bidragit negativa attityder folkgruppen. I maj 1987 inträffade i Mellerud i Dalsland mellan slagsmål svenska och I och ungdomar några flyktingar. radio, TV rikstäckande detta stort och rubriker och tidningar gavs utrymme, texter talade om ”rasism”, rasbråk etc. När bråket upplopp, ebbade ut lämnade de tillresta journalisterna Mellerud. Någon uppföljning av händelserna eller av orsakerna analys gjordes inte. Resultatet blev att allmänheten bild utan distans gavs en förenklad och proportioner.

Den mest omfattande har föranletts av folkomröstpubliciteten i kommun med för- och ningen Sjöbo efterspel. (Beträffande händelseförloppet, se avsnitt 3.4.) I den omfattande rapporteringen kring denna händelse förekom ambitiösa försök att beskriva bakgrund och göra analyser. Det var dock med inriktad enbart vanligare ytlig sensationsjournalistik på det dramatiska. Det förekom också en del överdrifter vars effekter sannolikt år till skada. Vi tänker den exempelvis på mycket onyanserade av ordet ”rasism och den ibland nästan användningen på föraktfulla av den skånska och dess beskrivningen landsbygden folk. Personjournalistiken var ibland ytterst nedlåtande, särskilt i

fråga om Sven-Olle Olsson. huvudpersonen

Är journalistiken objektiv? Den är ett etiskt ideal för objektive rapportören journalisterna. Men journalisten och journalistens arbete omfattas och i styrs varierande av Såväl branschens etiska grad värderingar. regler

(Beakta journalistavtalets bestämmelse om att medarbetaren icke

får att skriva mot sin eller utföra åläggas övertygelse förödmjukande som uppdrag?) Journalistförbundets handlingsprogram (journalistiken ska i första hand tjäna de inte maktharöstsvaga, varna?) vara skrivna med samma som vår. synes utgångspunkt Att omfattas av och tar de demokratiska journalister ställning för värdena är vår en för samhället. enligt mening styrka Varje artikel i en och i radio/TV är resultatet tidning varje inslag av en i flera led. har fattat urvalsprocess Redaktionsledningen beslut om vad som skall bevakas och vem som skall utföra upp- Den enskilda har beslutat vad i ett händelsedraget. journalisten förlopp som skall beskrivas och hur det skall beskrivas. Slutligen har bestämt om eventuella bilder redigeraren placering, utrymme, samt rubriksättning.

Det är bl a i denna urvals- eller som den beslutsprocess journalistiska Det händer att denna visar yrkesetiken prövas. prövning att man inte levt till de etiska kraven. Här ett upp följer exempel: En att 65 procent av en dömts för tidning rapporterar folkgrupp Det dock att det rör om 65 procent av tillgreppsbrott. förtigs sig den del av denna folkgrupp som registrerats hos socialförvaltningen, dvs man dem som inte har sociala svårigheter. förbigår Man redovisar inte att det rör sig om en med svår nyanländ grupp Inte heller nämns att gruppen är bakgrund. ifråga underrepresenterad i statistiken över våldsbrott. Vad som skett är att fakta valts ut ett sådant sätt att den bild av som på verkligheten ges är falsk.

Den fria debatten är nödvändig Den fria debatten är en för att invandrar- och förutsättning flyktingpolitiken skall vara förankrad i det allmänna medvetandet. Politiken måste kunna diskuteras fritt och utan att vissa frågor är tabu. Också kritiska och frågor om t ex flyktingpolitiken oroliga måste få ställas och besvaras utan att som frågeställaren utpekas rasist. är det önskvärt att debatten förs med den varsam- Samtidigt het som bör iakttas med till utsatta hänsyn grupper. Pressen arbetar under kommersiella villkor. Att få prenumeranter, lösnummerköpare och annonsörer är ett Överlevnadsvillkor. Detta leder till att också kommersiella i aspekter läggs nyhetsvärderingen. Att beskriva det dramatiska år i de flesta fall lättare och mera säljande än att spegla det vardagliga. Om en av kommersiella skål alltför lätt låter i tidning sig fångas förhärskande trender hotas förr eller senare dess som rykte och självständig pålitlig.

Behov av fortbildning Invandrar- och flyktingpolitiken kommer att förbli en viktig fråga i de västerländska samhällena. Den är vilket kräver komplex, mycket av dem som rapporterar om den. Därför borde den prioriteras i bl a av fortbildningen journalister. Vid institutet för av i Kalmar fortbildning journalister (FOJO) kurser med denna Dessutom anordnar SIV ges inriktning. journalistseminarier, också för Dessa inminoritetsspråksjournalister. satser når emellertid alltför få. För att bredda utbildningsinsatserna bör därför även andra former prövas, inte minst på de enskilda redaktionerna. Ämnesområdet vår väl lämpar sig enligt mening för studiecirklar. En annan vara en debatt i väg kan fördjupad Journalistförbundets tidning Journalisten.

7.3 Folkrörelser och andra organisationer

Naturliga

bundsförvanter

Det stödet till och andra långsiktiga folkrörelser organisationer bör ökas för folkhildningsinsatser, projekt, metodutveckling, utbildning samt och även informations- opinionsbildning. (Se kapitel 8.)

De svenska idéburna är en del av vår organisationerna väsentlig demokrati och vårt samhällsliv. De de omfattar värderingar gör dem till bundsförvanter i ett arbete naturliga för solidaritet, tolerans och För är det medmänsklighet. många organisationer självklart att motverka fördomar och intolerans. Detta arbete blir effektivt i Vi har del genom förankringen vardagen. ägnat en stor av arbetet med att finna former långsiktigt fungerande för opiåt med folkrörelser och nionsbildning överläggningar intresseorganisationer. Vi har haft kontakt med och politiska fackliga organisationer, Svenska kyrkan och de idrottsfrikyrkliga samfunden, rörelsen, ungdomsorganisationer, invandrarorganisationer, studieförbunden och en rad andra lång intresseorganisationer. Många av de och som framförts av synpunkter förslag organisationerna finns invävda och redovisade under olika sakavsnitt i denna Här koncentrerar vi oss därför rapport. på organisationernas arbete med etniska relationer och de och problem möjligheter som är med det. förknippade

7.3.1 i arbetet Svårigheter

Kulturkollisioner

Många invandrare att det år svårt att få kontakter tycker naturliga med och bli av svenskar även om de bott i i accepterade Sverige många år. Man arbetar eller studerar och sedan hem till sitt, går umgås med och den men kommer sällan familjen egna gruppen

samman med svenskar fritiden. har svenska på Samtidigt många organisationsföreträdare berättat om motsvarande upplevelser. ofta invandrar- och svenska in Visserligen bjuder organisationer varandra till olika t ex årsmöten eller arrangemang, kulturaftnar, men ofta dessa träffar få en lite och exotisk tycks ytlig prägel. Mer sällan leder de till ett samarbete eller till socialt egentligt naturligt umgänge. Eftersom man inte utgått ifrån verkliga gemensamma intressen och behov känns samvaron konstruerad och stel. I viss mån hänger förmodligen problemet samman med att båda parter betraktar varandra som annorlunda, man måste tala några med eller bemöta ett speciellt sått. I stället för att ned de på bryta kulturella murarna konserveras bådas om varandra. uppfattningar Invandrares och svenskars och sätt syn på organisationsliv att bedriva verksamhet ibland har skiljer sig därför att man så olika Det kan leda till missförstånd och samarbetssvårig-

ârfarenheter. eter.

Tillsammans med

Många organisationer känner, samtidigt med en stark önskan till närmande, en stor osäkerhet om hur man ska gå tillväga. Svårigheterna kan både bestå i att den verksamhet som bedrivs är alltför anpassad till den egna gruppen och i motstånd och fördomar inom medlemskåren. Man saknar en för hur verksamlångsiktig strategi heten kan för andra etniska och till öppnas grupper anpassas i Andra förändringar befolkningsstrukturen. organisationer tycks helt enkelt strunta i hur relationerna mellan svenskar och invandrare eller mena att det år en för statsmakterna att fungerar fråga sköta. Bristen erfarenhet och metoder leder ofta till att den verkpå samhet som bedrivs inom ramen för etniska relationer får fel Det blir en verksamhet istället för tillsammans inriktning. för med. Når frågan kommer på drar i brist upp dagordningen man, på bättre idéer, en som i fall blir både igång kampanj många kortlivad och verkningslös. kan dock ha Sjävklart kampanjer ett berättigande om de utgör en start på ett mer arbete. De kan då som långsiktigt fungera väckarklocka och inspirationskälla. Det är därför att både invandrar- och svenska väsentligt organisationer är beredda att sin verksamhet mer och inte isolerar öppna i sina traditionella Allra är att man försöker sig grupper. viktigast skapa en medvetenhet hos de egna medlemmarna om att arbetet med etniska relationer inte ska som moset utan ligga grädde på

att det är en och i takt med att naturlig nödvändig utveckling samhället förändrats från relativt homogent till mångkulturellt.

,ä4( ul . ,x

Företrädare för politik, organisationer och ideella krafter spelar en

roll i mot rasism och viktig opinionsbildningen främlingsfientlighet. Företrädare de vid

för fem riksdagspartierna manifestation

mot rasism 1987. Foto: Eurenius/Svenskt Bengt Pressfoto.

7.3.2 Många möjligheter

Skapa mötesplatser!

Organisationernas verksamhet kan inte ses isolerat från samhället i övrigt. De är beroende av de hinder och som praktiska möjligheter faktiskt är för handen men kan, om deras kraft används potentiella på rätt sätt, utgöra ankaret i en folklig mobilisering för gemenskap och tolerans över etniska gränser mot rasism och främlingsfientlighet. Förutsättningarna för att detta ska ske, och inte reduceras till ett men slocknande är dock flera. uppflammande hastigt intresse, Dels måste och ta fasta den som finns hos regering riksdag på vilja organisationerna och följa upp de förväntningar kommissionen väckt sin existens att ställa resurser till genom genom tillräckliga

för utbildning, information förfogande projekt, metodutveckling, och Dels måste själva vara beopinionsbildning. organisationerna redda större ansvar i framtiden, både när det att ta ett gäller av verksamhet och finansiellt. prioritering Kontakterna emellan och den verksamhet de organisationerna bedriver dock definitivt inte bara av svårigheter. Tvärtom präglas finns också där svenskar och invandrare många goda exempel tillsammans och utvecklande verksamhet. De byggt upp givande som bäst år de som har många invandrarorganisationer lyckats medlemmar och där man arbetar tillsammans för en gemensam sak. detta är olika religiösa Exempel på fackföreningsrörelsen, samfund och och idrottsorganisationer, politiska organisationer rörelsen. Dessutom vet vi att delvis den många organisationer, p g a som senare år, fråmlingsfientliga propaganda spridits öppet på insett att de inte varit aktiva hittills men är beredda att tillräckligt nu se över sina verksamhetsformer. Det verkar som om många först i samband med i Sjöbo blivit medvetna om folkomröstningen att och etniska konflikter inte bara är ett hot främlingsfientlighet invandrare och utan allas och mot flyktingar påverkar vardag framtid. De aktiviteter som och i vissa fall redan är i full gång, planeras, rör om allt från av medlemskåren för att bearbeta sig utbildning och öka medvetenheten till för t ex inattityder mötesplatser vandrar- och svenska ungdomar. har samman i Vänskapsveckan, Många organisationer gått karaktär från återkommande till som nu förändrar kampanjveckor ett mer och arbete med insamlande och kontinuerligt långsiktigt av information, manifestationer och uppspridning gemensamma av lokala nätverk. byggande Vi har också haft kontakt med flera av de s k icke-traditionella som arbetar bland med organisationer ungdomar, många gånger konflikter och som i med våra Det problem ligger linje frågor. bl a i Stockholm och Non fighting generationgäller Fryshuset rörelsen. Deras verksamhet är och ofta okonventionell och viktig de traditionella kanske når ungdomar som organisationerna aldrig kommer i kontakt med.

7.3.3 Folkbildningsorganisationerna

Cirklar i samverkan

Folkbildningsrörelsen har stora att bearbeta möjligheter opinionen invandrar- och kring flyktingfrågor dels genom sin geografiska dels sin spridning, genom representativitet. En mycket stor del av och finns förenings- organisations-Sverige företrätt i de elva studieförbunden. Detta kontaktnät en erbjuder ovärderlig tillgång i arbetet för en och upplyst opinion som mötesplats för människor från skilda kulturer. I våra samråd med har de

folkbildningsorganisationerna dekla-

rerat sin och önskan intensifiera beredvillighet att arbetet med etniska relationer och att göra detta i större samverkan än tidigare. Det visade att av de sig många problem man upplevt med denna verksamhet var gemensamma och att därför också bör lösningarna sökas gemensamt. Den man vill som ska flera satsning göra, och löpa över år, innehåller bl a: - en central gemensam upptaktskonferens, försöksverksamhet med cirklar där svenskar och invandrare möts, och

cirkelledarutbildning

- av inventering material inom detta område. Verksamheten ska bl a fokusera demokrati och på frågor kring delaktighet och till tvärkulturell syfta gemenskap.

7.4 Kommunernas

informationsansvar

Information får effekt

Kommunerna bör se till att allmänheten är väl förberedd inför mottagandet av nya flyktinggrupper. De bör även svara för att allmänheten korrekt

får information om de regelsystem som berör

invandrare och flyktingar.

Erfarenheterna av den kommunala visar

flyktingmottagningen

bl a att den har bäst i de fall den lokala varit

fungerat opinionen

väl förberedd de ankomst. Att

på nya flyktinggruppernas ge sådan

aktiv information är en som det är att

angelägen uppgift naturligt

kommunerna svarar för.

- Det verkar som om

konferensen handlar om oss. En av delta-

sa till

garna bej” mig Teckning: Burban Misirli

Även i andra avseenden är en väl lokal information fungerande av stor En inte betydelse. ovanlig grund för fördomar är missuppfattningar om olika Sådana kan regelsystem. missuppfattningar om de till sprids ge upphov främlingsfientliga stämningar. Därför är det att allmänheten är korrekt informerad hur viktigt om sådana regler ser ut. Vi har i avsnitt 4.3 behandlat för reglerna bostadsförmedling, som är ett av de områden där och dem felaktiga föreställningar på grundade fördomar är Ett annat detta de vanliga. exempel på är sociala förmåner som till och utgår asylsökande flyktingar. Kommunerna har i allmänhet ett medvetet arbete med att gjort föra ut information om detta via skolor, lokala massföreningsliv, media etc. Det är att sådana angeläget ansträngningar fortsätter.

8 ANSLAGSFÖRDELNING

Öka stödet till de

krafterna!

goda

Kommissionen vill förorda ett ökat till kraftigt stöd organisationer som rasism och

bekämpar främlingsfientlighet. Stora

och värden är viktiga förtjänta av ett starkt försvar.

8.1 Kommissionens arbete

Injektioner

mot

rasism

Som vi redovisat har inledningsvis riksdagen anvisat ett engångsanslag om 12 kronor miljoner för speciella insatser mot rasism och

främlingsfientlighet. Medlen har stått till regeringens disposition

under år 1988, och de har fördelats efter från förslag kommissionen. Vår ambition har varit att medlen i första hand skulle tas i anspråk för verksamhet som vi initiativ själva tagit till. Detta gäller, som vi redovisat i 5 och kapitel 6, i hög grad aktiviteterna inom och utbildnings- forskningsområdena. En relativt stor del har dock använts för till m rn bidrag projekt som initierats andra håll. Sedan på kommissionen tillsatts och de ovannämnda medlen blivit kända ett stort tog nämligen antal organisationer, kommuner och enskilda kontakt med sekretariatet med om

förfrågningar möjligheten att få ekonomiskt stöd. Att

hantera har

bidragsansökningar därför varit en väsentlig uppgift

för främst sekretariatet. 360 sådana Sammanlagt ansökningar har behandlats, varav 188 har föranlett till framställningar regeringen. Kommissionen har i sina till ställningstaganden bidragsansökningarna vägletts av ett antal principer.

En förutsättning för stöd har varit att den aktivitet ansökan avsett stämt överens med den allmänna inriktningen av kommissionens verksamhet. Vi har främst strävat efter att uppmuntra nya initiativ.

Riktad information Vi har också fäst stor vikt vid kriterierna och samlångsiktighet verkan. Detta innebär att vi har dels verksamhet som prioriterat förväntas fortsätta eller få effekter även efter det att vi avslutat vårt där flera olika samverkat. Det arbete, dels verksamhet parter gäller både i de fall kommissionen samarbetat med organisationer, mynkommuner etc och de fall där man lokalt velat pröva nya digheter, samarbetsformer. En del av stödet har avsett av informationsmaterial spridning riktat till olika Vi har dock varit återhållsamma med målgrupper. masskommunicerade då sådana visat ha bebudskap, sig mycket effekt. Däremot har vi i fall stött riktade insatser till gränsad några små men betydelsefulla grupper. Vi har fäst ett relativt stort avseende vid den sökandes behov. Främst har vi velat verksamhet som inte kan finansieras på stödja annat sätt. Vi har ansett att och andra med beorganisationer resurser bör ha att bära av tydande egna möjlighet merparten kostnaden för en verksamhet själva. Vi har vidare varit återhållsamma med till kommuner och bidrag Vår har varit att dessa skall finanmyndigheter. grundinställning Vi har dock i ett antal siera sin egen verksamhet. gjort undantag fall, främst för försöksverksamheter som inte omedelbart kunnat i ordinarie inrymmas budget. Vi har inte för i tillstyrkt bidrag projektanställningar organisationer, och heller inte för ordinarie verksamhet, dvs sådana aktiviteter som normalt i en kommuns etc reguljära ligger organisations, uppgifter. De som har erhållit stöd över ett brett fält. Det projekt spänner största antalet avser olika av aktiviteter inom folkrörelser och slag andra däribland flera av de

organisationer, nya ungdomsrörel-

serna men också I ett antal fall har antirasism-organisationer. lämnats för böcker, filmer, teaterföreställningar produktionsstöd och utställningar. De som har rört från en miljon kr (för belopp utgått sig drygt ”Bekänna till ett par tusen kr. antologin färg) En över de som erhållit stöd återfinns i förteckning projekt 3. bilaga

Bekänna färg Kommissionens största enskilda är Bekänna satsning antologin färg. Boken har i samarbete med producerats Utbildningsradion och statens invandrarverk och i 500 000 tryckts exemplar. Tanken med boken var att vi skulle ett informativt och göra lättillgängligt material som kunde användas i olika sammånga I boken blandas faktaartiklar med manhang. berättelser och noveller skrivna av kända svenska och invandrade författare och myndighetspersoner. Varje kapitel innehåller frågor som kan utgöra underlag för en diskussion, t ex i en skolklass eller studiecirkel. Boken, som kan beställas från blev snabbt invandrarverket, mycket efterfrågad. I januari 1989, endast fyra månader efter utgivningsdagen, var boken distribuerad i över 250 000 exemplar. Enligt invandrarverket har Bekänna nått ut brett färg mycket och beställts av utanför deras kundkrets. Bland många vanliga dessa kunder finns t ex ”nya” bostadsrättsföreningar och pensionärsföreningar.

Resurser nästa budgetår I årets föreslår budgetproposition regeringen att anslaget till invandrarverket för för invandrare med åtgärder räknas upp två miljoner kronor. I för bl motiveringen förslaget anför regeringen a att som med projekt påbörjats stöd från kommissionen skall kunna följas och att det då bör finnas vissa upp möjligheter att ge stöd för värdefulla med i den projekt utgångspunkt mångkulturella skolan.

Stöd i

8,2 framtiden

Stora behov

Resurser-na bör till kraftigt förstärkas informations- ocb opinionsbildning kring invandrar- ocb ocb arbete med flyktingfrågor etniska relationer.

Huvudsyftet med kommissionen har varit att stimulera det folkliga i arbetet för bra etniska relationer och att engagemanget föreslå åtgärder som kan bidra till detta.

Det har varit en stor i vårt arbete att ställde 12 tillgång riksdagen kronor till för insatser under året. milj. förfogande Mot av de resurser som satsats under år måste bakgrund tidigare summan betraktas som stor. Vi tolkar det som anmärkningsvärt att man ansett att situationen de senaste åren utvecklats i en som större kring relationerna riktning påkallar uppmärksamhet mellan den svenska majoriteten och de etniska minoriteterna. Det kan förvånande att arbetet med etniska relationer tyckas så vid resurstilldelningen tidigare år. prioriterats lågt

finns Viljan Vi anser att det i hela samhällets intresse att invandrar- och ligger år väl förankrad hos allmänheten. Vid våra omflyktingpolitiken fattande kontakter med folkrörelser och andra har organisationer vi också fått bekräftat att detta år vid handen åtminstone i ett avseende. Det finns en utbredd i teorin migenerositet gentemot noriteter och en stor att omsätta denna i praktisk handling. vilja Men är stor håll både om etnisokunnigheten samtidigt på många ka i om och om hur man kan och bör frågor sig, opinionsläget arbeta för att utveckla kontakter med invandrare och naturliga deras Det är nästan bara de som har organisationer. organisationer en andel invandrarmedlemmar som allvar uppmärksammat hög på och har erfarenhet av praktisk verksamhet. frågan någon egentlig Det m.a.0. ett stort behov av och föreligger mycket utbildning Invandrarverket har försökt under metodutveckling. visserligen år att väcka intresset hos men de tillmånga organisationerna, delade resurserna har varit alltför små för att räcka till ett verkligt brett genomslag. Det oss också som om statsmakterna inte haft någon tycks för hur skulle användas. Därför har genomtänkt strategi anslagen insatser mer karaktåriserats av att problem ån att många bekämpa dem. förebygga Ett annat är att otillräcklighet fått problem anslagen pga sin av hårda Det har försvårat omgärdas avgränsningar. anpassningen till de behoven och till de samhällsförändringar som skett. verkliga

8.2.1 Modell för anslag

Långsiktighet

,FoLG

Vidare m att det

utformas ett nytt system

föresür för fördelning av dessa anslag, samt att fördelningen görs av invandrarverket i samråd med folkrörelsema.

till information och invandrar- Anslagen opinionsbildning kring och och till arbete med etniska relationer bör förflyktingfrågor delas en ny modell. Invandrarverket bör tilldelas ett ramanenligt slag som sedan fördelas i samråd med folkrörelserna (t ex genom att ett folkrörelseråd knyts till SIV). Fördelning av anslag bör ske efter ansökningsförfarande. skall två att förankra invandrar- och Ramanslaget fylla syften; och att utveckla arbete med etniska relationer. flyktingpolitiken Inom bör en rad ändamål kunna ramanslaget tillgodoses: - Samverkan och av arbete etniska relationer. utveckling kring Här avser vi i första hand till folkrörelser och projektanslag andra men också att skall kunna till organisationer anslag ges mellan t ex olika myndigheter för utvecksamverkansprojekt av och arbetsformer. bör också i vissa

ling nya frågor Anslag

fall kunna ges till film, teater etc. - av Utveckling invandrargruppens organisationsliv. Avser främst till projektbidrag nya invandrargrupper. - av invandrar- och Förankring flyktingpolitiken Här avses bl a uppföljning av flyktingmottagningen. Bidrag bör kunna sökas av och kommmuner. Detta organisationer skall ej förväxlas med det kommunerna kan söka anslag bidrag i samband med flyktingmottagning. Vi vill att det är att har stor frihet påpeka viktigt anslagsfördelarna att anpassa sig efter de skiftande behoven. Det bör inte heller göras några fasta avgränsningar mellan olika ändamål eftersom invandrar- och och etniska relationer hela tiden flyktingfrågor hänger samman. Vi menar att ett denna modell bättre skulle ramanslag enligt uppfylla kraven på samordning, kontinuitet och flexibilitet. Samordningen innebär att till olika sorters insatser bör anslagen samlas under ett tak. Därmed underlättas den långsiktiga planeringen och man får en bättre överblick över var behoven finns och hur de förändras.

Län/GW:

;VEZIGE ma,

“EMLAÃJÄET LÅNG-MR

Teckning: Bar/aan Misirli

Kontinuitet behövs om man skall kunna bedriva ett verkningsfullt arbete sikt. Det innebär också att man skall kunna på lång följa och utvärdera verksamhet på ett sätt än idag. upp naturligare Flexibilitet är när man skall arbeta med etniska nödvändigt relationer. De strikta måste ersättas med en större reglerna idag och Det skall vara behoven som öppenhet anpassningsförmåga. i enskilt fall och och önskemål måste bedömas avgör varje projekt efter sina egna Vi anser alltså att det skall råda stor förutsättningar. frihet i var skall år från år inom ramen. tyngdpunkten läggas

8.2.2 Grundstöd arbete mot rasism för

stöd

Nytt

Ett bör som bar till huvudgrundstöd införas för organisationer ändamål att arbeta mot rasism och sakligt främlingsfientlighet.

Grundstöd i till en olika som bl a utgår dag mängd organisationer kan ha verksamhet mot rasism och främlingsfientlighet på sitt program. Det saknas däremot möjlighet att ge grundstöd till organisationer vars ändamål är detta. huvudsakliga just De som SIV över i är inte projektbidrag förfogar dag tillräckliga för att täcka telefon och och är lokalhyror, grundadministration heller inte avsedda för verksamhet. För vissa reguljär organisationer, t ex Riksförbundet Stoppa Rasismen, innebär detta stora att klara till medlemmarna och att ha en problem grundservicen bas att bedriva verksamheten ifrån. Vi föreslår därför att ett grundstöd införs även för denna typ av organisationer.

8.2.3 till folkbildningsorganisationer Anslag

Extra

satsning

FÖRSLAG bör tilldelas extra att Folkbildningsorganisationerna anslag för under tre år utveckla *verksamheten etniska relationer. kring

Det skall användas till den satsföreslagna anslaget gemensamma ning som finns beskriven under avsnitt 7.3.3.

Vi menar att det är värdefullt att folkbildningsrörelsen ges

att samverka och möjlighet kring innehåll, metodutveckling mate-

rial i denna fråga.

Efter den bör en ske gemensamma satsningen utvärdering där

frågan om eventuella både vad och nya åtgärder, gäller bidrag

regler för hur verksamheten bedrivs, in. vägs

9 LAGSTIFTNING

OCH RÄTTSTILLÄMPNING

Rätten att

slippa

bli d

förfölj

skydda individen från och trakasserier. Rasismens förföljelser organisatörer skall bemötas av och entydigt opinion lag.

- Vaddå bets mot Vi bar folkgrupp? inte sagt jävla turk”. Vi har bara demolerat hans kebab-kiosk. jävla Bar/aan Misirli Teckning:

9.1 mot rasism Lagstiftning organiserad

attityder?

mot

Lag

FÖRSLAG bör som åt att Sverige förbjuda sammanslutningar, ägnar sig färfölja personer eller grupper av personer av viss ras, med viss eller visst etniskt budfärg ursprung. i sådana verksamhet bör krimi- Deltagande sammanslutningars naliseras.

Invändningar kan resas mot en lagstiftning av angivet slag. Kan man bort fördomar och Skall vi åsiklagstifta attityder? förtrycka ter i vårt land? inte den för- Respekteras längre grundlagsfästa Kan en sådan lagstiftning bli effektiv? är eningsfriheten? Frågorna inte heller lätta att besvara. I kommissionen har de diskuterats Vi är inte om de vi nu vilket ingående. eniga förslag lägger, av reservation. framgår bilagd I det följande redovisas kortfattat kommissionens förslag. Reblir med förenklad. En dogörelsen nödvändighet noggrannare av hur vi tänkt oss att en skulle kunna se genomgång lagstiftning ut finns redovisad i del 2 (SOU 1989:14). Vi redovisar alltså inte till Men vi något fullständigt förslag lag. har om hur en sådan skulle kunna utformas. Den uppfattningar som vill sätta sig in i frågeställningarna mer grundligt måste alltså läsa del 2.

9.1.1 Allmänna motiv till lagstiftning

Dubbelheten

upphör

Vi tror inte att man kan bort rasistiska Vi tror lagstifta attityder. däremot att att olika sätt. Vi anser att attityder går påverka på är ett av de som skall användas för lagstiftning politiska redskap, att styra samhället i den som anvisar. Vi hävdar riktning, politiken att lagstiftning till skydd för mänskliga rättigheter innebär ett viktigt budskap från lagstiftarna till medborgarna om vilka normer och som bör råda i samhället. menar att rätten

värderingar, Yi

att alla former av förföljelse av ras m m är en slippa på grund

grundläggande mänsklig rättighet. Den kräver värn med alla medel - således även Med den lagstiftning. föreslagna lagregleringen dubbelheten i de samhället för närvarande sänder. upphör signaler Det vi är en stor tycker förtjänst. Vi tror också på avhållande effekt. En lagstiftningens kraftigare i kan rent allmänt förväntas leda till en mer markering lag skärpt uppmärksamhet mot det egna uttryckssättet, när man i en förenings namn dess i etc. På sina sprider budskap invandrarfrågor håll i - kanske framför allt i närradion - ett hämgrasserar dag av råa och fördomsfulla uttalanden mot bl a ningslöst spridande etniska minoriteter i landet. En större varsamhet i språkbruket vore likaledes en härvidlag förtjänst.

Friheten från lag förtrycker Vi antar att de flesta kan hålla med om att rasism är med oförenligt värden i vårt samhälle. rasism grundläggande Organiserad syftar till att dessa värden. Vi undergräva tycker att samhället måste skydda sig mot företeelser, som är avsedda att rubba dess grundvalar. De rasistiska som för närvarande existerar i organisationer, Sverige, kan inte ett hot mot demokratin. visserligen sägas utgöra Med skickligare ledare kan de dock i framtiden få större

betydelse

än nu och som då blir svåra att bemästra. Aven skapa problem, av detta skäl finner vi för att redan nu skaffa anledning Sverige sig större att rasistiska lagliga möjligheter ingripa mot organiserade tendenser. Vi är medvetna om att en i kan lagstiftning föreslagen riktning anses kollidera med andra demokratiska -framviktiga rättigheter för allt friheten att bilda för fritt av bland annat föreningar utbyte åsikter. En betraktelse att vårt ytlig ger lätt intrycket lagförslag skulle införas bekostnad av andra fundamentala på mänskliga rättigheter. Något sådant är dock inte avsikten och blir vår enligt inte heller effekten. I förhållandet mellan den starke och mening den just friheten från det som En svage är tvärtom lag förtrycker. frihet att bilda för rasistiska obegränsad sammanslutningar ändamål, riskerar uppenbart att leda till ofrihet för vissa grupper. i är därför inte hot Inskränkningen föreningsfriheten något mot demokratiska, mänskliga värden. Inskränkningen är ett nödvändigt försvar för den frihet demokratin vill slå vakt om.

Avvägning Det är inte åsikterna i sig vi vill Men vi vill förbjuda. anstränga oss för att förhindra att dessa åsikter leder till rasistisk terror i form av

brottsliga och redan i sig straffbara gärningar. Vi måste därför sträva efter att komma åt den plattform där åsikterna sprids. Vi anser inte att nuvarande räcker för att nå detta mål. lagstiftning om en är resultatet av en mellan Förslaget lagreglering avvägning olika intressen, där vi utgått ifrån normen att frihet för en inte får bli ofrihet för någon annan. En av sådant rättighetsinskränkning skäl är med såväl svenska som med internationella rättsförenlig principer. Den är också den av ratificerade påbjuden enligt Sverige konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering, som redovisas i det följande. Vi tillstår att det är svårt att utforma Gränsrättsreglerna. och får dock inte tillmätas avdragningsproblem bevissvårigheter för om alls skall Vi görande betydelse frågan lagstiftning tillgripas. ifrån att det är tekniskt att utforma en som utgår möjligt lag, fyller sitt Nedan beskriver vi kortfattat hur vi menar att syfte. lagreglerna kan utformas. I del 2 för vi utförligare resonemang omkring problemet. Vi förstår att ett förbud inte självklart innebär att den sammansom därmed också försvinner. Vi inser risken slutning, förbjuds, för att den i stället verkar Vi anser ändå att ett underjordiskt. förbud är av Vi det är bra att sammanbetydelse. tycker nämligen som i sin verksamhet bedriver får slutningar, rasförföljelse etc, svårare att arbeta effektivt. Genomförs lagförslaget blir det möjligt att hindra dem från att uppträda offentligt och att använda samhällets resurser, exempelvis radio, press, föreningslokaler etc, för att sitt sprida budskap.

9.1.2 Särskilda motiv till lagstiftning

FN-konventionen mot

rasdiskriminering

bundenhet till konventionen om avskaffande Sveriges folkrättsliga av alla former av är ett skäl för att rasdiskriminering ytterligare föreslå Det år ett starkt skäl, som vi har tillmätt stor lagstiftning. betydelse för bedömningen av lagstiftningsfrågan. Bakgrunden kan kortfattat beskrivas enligt följande. En noggrannare genomgång av konventionen lämnas i del 2. FN antog konventionen 1965. Sverige ratificerade den 1971. Konventionen staterna både att fördöma ålägger rasdiskriminering och att föra en som att avskaffa politik åsyftar rasdiskriminering.

Där anges bland annat att organisationer som främjar och uppmanar till skall förbjudas och i sådarasdiskriminering deltagande na organisationer bestraffas. Bestämmelsen är så formulerad att den inte kan annat sätt än att konventionsstaterna i uppfyllas på sina inhemska med om straff och rättsordningar fullföljer regler förbud. Detta har inte Sverige gjort. År 1977 ändrades därför att man ville tillåta regeringsformen i beträffande bland annat saminskränkningar föreningsfriheten vilkas verksamhet innebar förföljelse grund av manslutningar, på ras m m. alltså då och att vissa Riksdagen tog ställning ansåg i var motiverade. Denna begränsningar föreningsfriheten öppning i har dock ännu inte till regeringsformen utnyttjats uppföljande lagstiftning.

Inga hållbara argument har utsatts för återkommande kritik från den kommitté Sverige som är särskilt tillsatt för att bland annat bevaka efterlevnaden av konventionen. har fredat mot kritiken med invänd- Sverige sig ningen att det med konventionsbestämmelsen är egentliga syftet eftersom av rasistiska organisationers verkuppfyllt, yttringarna samhet är kriminaliserade genom bland annat brotten hets mot och Kommittén har emellertid folkgrupp olaga diskriminering. inte låtit med kommittén skall sig nöja Sveriges förklaring. Enligt rasistiska och i sådana krimiorganisationer förbjudas deltagande naliseras. Kritiken från kommittén har under åren allt skargivits pare formuleringar. Sverige har trots detta inte frångått sin principiella inställning, men inte heller förklarat varför inte skulle behöva införa Sverige påbjuden lagstiftning. Inte heller har framfört Sverige några egenthållbara för att inte respektera kritiken från komligt argument mittén. Den inhemska debatten har till huvudsakligen begränsats om ett är eller verkningsfullt. frågan organisationsförbud lämpligt Våra detta månniskoråttsliga område folkrättsliga åtaganden på har debatten med andra ord i stort sett bortsett ifrån. om ett diskuterades i så Frågan organisationsförbud riksdagen sent som i maj 1988. hade dessförinnan i sitt Lagrådet yttrande över ett förbud främst med tanke lagrådsremissen förespråkat på internationellt. Även Sveriges ställning diskrimineringsombudsmannen (DO) hade i skrivelse till regeringen tillkännagivit sin avsikt att behandla och återkomma till med frågan regeringen till förbud infördes emellertid inte heller förslag åtgärder. Något då. I stället brottet hets mot Riksdagen konskärptes folkgrupp.

staterade att skulle få till regeringen anledning att återkomma i samband med de frågan beredningen av förslag som vi i kommissionen skulle komma att lägga.

Vår bedömning Sverige har i FN fått besvärande kritik för att inte ha uppfyllt åtagandet konventionen. har brottet hets enligt Sverige skärpt mot folkgrupp så sätt att rashetsande på yttranden blir straffbara, även om de till en liten krets yttras av personer. Lagändringen kan emellertid komma att få Att från begränsad betydelse. samhällets sida kontrollera uttalanden i en sluten krets är förenat med svårigheter. Det är därför osäkert hur rasistiska interna organisationers verksamhet kommer att påverkas genom förändringen, även om ett uttalande numera kan bestraffas oavsett om gärningsmannen avsett att det skulle spridas. Vi har studerat Vi anser frågan ingående. oss omöjligt kunna förorda att fortsätter att kritiken Sverige kringgå från kommittén. Vi anser till och med kritiken vara eftersom befogad, Sverige faktiskt inte infört i sin de som rättsordning lagbestämmelser, konventionen föreskriver. saknar i verket Sverige själva trovärdiga alternativ till att efterkomma kommitténs krav. Vi bedömer det inte nämligen längre möjligt för Sveriges internationella anseende att gentemot både internationella instanser, inhemska kritiker och bättre vetande fortsätta med att påståendet Sverige uppfyllt konventionsåtagandet. Vi har medvetet valt att formulera oss bestämt denna på punkt. Vi vill betona vikten av att ställer samma krav som Sverige på sig det ofta ställer andra länder i internationella på sammanhang. Vi vår fullt medvetna gör bedömning om att Sverige inte är det enda land som saknar i aktuellt lagregler avseende. Förhållandet har vår eftersom enligt mening ingen betydelse, Sverige ändå inte kan att ta sitt ansvar helt hur andra undgå oavsett länder gör. Den svenska demokratin skulle visa sin storhet att verkliga just genom orka med att de som och lagstifta enligt riktlinjer FN respekten för värden mänskliga kräver.

9.1.3 Hur skall ett förbud utformas?

Egna gärningar avgör

När man väl för ett förbud blir den tagit ställning besvärliga frågan vilken räckvidd man skall Vad skall detta ge förbudet. grunda sig på?

Vi anser att förbudet bör träffa i vilkas verksammanslutningar samhet ingår av etniska motiv. Detta är organiserad brottslighet den mest formen av rasförföljelse. En regel av sådant uppenbara innehåll riktar alltså mot vilkas teorier översig sammanslutningar i manifest verksamhet. kvalificegår brottslig Sammanslutningen rar alltså själv sina gärningar, och sig genom brottsliga handlingar uttalanden etc för ett förbud. De som i sådan sammandeltager skall bestraffas. Med avser vi aktivt sådant, slutning deltagande som inte är oväsentligt. Detta att förbudet riktar endast mot extrema organibetyder sig sationer med rasistisk verksamhet. Andra främlingsfientliga tydlig med av kommer inte att sammanslutningar, drag högerpopulism, beröras. Detta kan som en brist men också som en uppfattas styrka.

Domstolens sak att förbjuda - eller i förekommande fall saken

Åklagaren JK om gäller tryck-

frihets- eller - när åtal väcks för yttrandefrihetsbrott skall, brott, kunna att alternativt ansvarig utgöra gällande gärningsmännen, tillhör en som bedriver rasistisk verksamhet givare, organisation och att sambandet är klart mellan denna verksamhet och brottsligheten. Beviskravet skall vara detsamma som allmänt naturligtvis i att skall gäller straffprocessen, nämligen åklagarens påstående vara bortom tvivel. Sedan skall det bli domstolens styrkta rimligt sak att ta ställning till om organisationen skall förbjudas. Vi anser att en sådan inte innebär större än vad utformning inskränkningar, som är för att försvara demokratiska tillbörligt principer. Den svenska straffrätten vidare att bygger på förutsättningen den som medverkar till brott skall straffas såsom medansvarig i förhållande till sin av medverkan. Det är därför inte främgrad mande för vår att rikta mot den rättsuppfattning straffpåföljder som i form verksamhet, helt oavsett organiserad främjar brottslig att han inte den Alla som själv begått brottsliga igärningen. på sätt aktivt tagit del i verksamheten skall kriminalinågot väsentlig dvs aktiva medlemmar, stiftare, av lokal, seras, styrelse, upplåtare finansiärer eller andra allt i den mån det kan visas, att de stödjare, vetat eller borde ha vetat att verksamheten var ägnad att leda till rasistisk brottslighet.

9.2 av vissa Skärpning straff-regler

Smida

planer

straffbart?

Straffbestämmelserna för normalfallet av misshandel, grovt olaga

tvång, olaga bot, ofredande, stöld, stöld och grov skadegörelsebrotten bör så sätt att till brotten skärpas på stämpling bestraffas.

Rasdiskrimineringskonventionen kriminaliserar i artikel 4 olika former av till mot uppmaning våldshandlingar någon ras m m. Alla former av till våld är emellertid inte uppmaning straffbelagda i svensk rätt. om straff för eller medverkan Reglerna uppmuntran av olika slag (anstiftan, medhjälp, uppvigling, stämpling) förutsätter vissa för sin omständigheter tillämplighet. Se mer om detta i del 2. Brotten ovan är i huvudsak de, som oftast förkommer i samband med rasistisk brottslighet enligt rikspolisstyrelsens underavsnitt sökning (se 3.6). Till har vi förslaget vägletts av vår strävan att på ett effektivare sätt det att nå den eller de göra möjligt personer, som planerar brottsliga för andras nuvarande handlingar räkning. Vår lagstiftning förutsätter i många fall för straffbarhet att planerna verkligen sätts i verket. Detta är inte helt tillfredsställande och tillgodoser inte heller tillfullo konventionens krav att redan till uppmaning våld skall bedömas som fullbordat brott.

9.3 Lagstiftning mot etnisk i arbetslivet diskriminering

En kan stöd

lag ge

En mot etnisk arbetslivet lagreglering diskriminering i bör ånyo övervägas.

Vad till gäller lagstiftning skydd mot etnisk diskriminering konstaterar vi att saknas beträffande delar rättsregler av arbetsmarknaden. Nedan redovisar vi kortfattat våra slutsatser. En närmare genomgång återfinns i del 2. När det arbetsmarknaden har gäller vi erfarit från såväl invandrare som från deras att invandrarna organisationer, även i dag känner diskriminerade. sig En bör lagstiftning övervägas av följade skäl. - Invandrarna är en utsatt arbetsmarknaden. Det kan grupp på vara motiverat dem det att ge förebyggande skydd en lag mot diskriminerande deras behandling på grund av etniska tillhörighet kan utgöra. - En lagstiftning med förbud mot etnisk och diskriminering möjlighet till skadestånd för dem som kränks, svarar mot kravet på rättsmedel och ekonomisk gottgörelse enligt rasdiskrimineringskonventionen. - En lagstiftning skulle öka till kraftfullt möjligheten ingripande för att stävja från en tredskande diskriminering arbetsgivares sida.

Diskrimineringsombudsmannens ämbete inrättades ursprungligen för att bl a behovet kartlägga av ytterligare åtgärder mot etnisk

diskriminering. DOs verksamhet skall snart utvärderas. Vi ser

ingen anledning att föregripa detta med egna slutsatser beträffande förekomsten av etnisk i arbetslivet.

diskriminering

9.4 Ny taleratt

lagstiftning om och skadestånd

Grupptalan

Möjligheten till och till grupptalan rätt skadestånd vid brottet hets mot bör utredas. folkgrupp

Rasdiskrimineringskonventionen kräver att konventionsstaterna

skall tillförsäkra envar och skydd rättsmedel mot kränkningar enligt konventionen. Dessutom skall den kränkte få ekonomisk gottgörelse. Vi redovisar detta i del 2. utförligare Vi finner att svensk lagstiftning huvudsakligen tillgodoser konventionens krav på rättsmedel och skadestånd när det straffgäller

riktade mot av ras etc. I ett belagda handlingar någon på grund avseende saknas dock till gottgörelse för dem, som möjlighet för av rasism. Detta brottet hets mot folkutsatts yttringar gäller och det däremot svarande som av grupp tryckfrihetsbrottet, högsdomstolen bedömts inte ha Därmed saknas ta någon målsägande. till enskild talerätt. Inte heller har de i gruppen inmöjlighet kränkta rätt till skadestånd. gående, personerna Vi anser att måste därför att nuvarande frågan uppmärksammas inte överensstämmer med Sveriges konventionsbegränsningar har dessutom tillerkänt den övervakande komåtagande. Sverige mittén att från enskilda, som anser sig behörighet pröva klagomål kränkta till av brott mot konventionen. Vi anser det vara en följd fördel om redan nu risken för alltför många Sverige förebygger framtida till kommittén om att inte sådana anmälningar Sverige följer konventionen.

9.5 Särskilt organ för klagomål

klagoinstans

DO

Ombudsmannen mot etnisk bör utses att diskriminering (DO) pröva klagomål från personer, som anser sig diskriminerade på ba av inhemska grund av ras utan att fått upprättelse tillgängliga råttsmedel.

artikel 14:2 i kan kon- Enligt rasdiskrimineringskonventionen ventionsstat inrätta ett särskilt inom sitt nationella rättsväorgan Detta skall från eller sen. organ pröva framställningar personer som anser ha blivit kränkta men inte fått upprättelse grupper sig inhemska rättsmedel. Finns ett sådant organ genom tillgängliga får enskild inte sitt ärende till kommittén, upprättat, hänskjuta detta särskilt inrättade först Vi utan att organ prövat klagomålen. anser att DOs ämbete vore ett sådant Vi föreslår lämpligt organ. att denna möjlighet övervägs.

9.6 Ny brotten placering av hets mot folkgrupp och olaga

diskriminering i brottsbalken

Uppmärksamma

brotten

!

Brotten hets mot och

folkgrupp olaga diskriminering bör flyttas i

brottsbalken brotten från mot allmän ordning (16 kap) till brotten

mot frihet och

fred (4 kap) eller ärekränkningsbrotten (5 kap).

Idag återfinns brotten hets mot folkgrupp och olaga diskriminering bland brotten mot allmän i ordning brottsbalken. Brottet

olaga diskriminering riktar sig i hög grad mot den

enskilde. har markerat Lagstiftaren detta ytterligare efter bestämmelsens tillkomst att för den genom möjliggöra kränkte att få ideellt skadestånd samma på sätt som i samband med brott mot den

personliga friheten, ärekränkning etc.

Visserligen möjliggör nuvarande lagregler inte enskild vare sig rätt till talan eller till skadestånd vid brottet hets mot folkgrupp. Men vi menar dock att det måste bli en i

lagstiftningsuppgift

framtiden att reformera process- och skadeståndsrätten så att även sådana blir

kränkningar möjliga att angripa av dem, som blivit

utsatta för brottet. En sådan möjlighet förutsätts för övrigt i

rasdiskrimineringskonventionen, som finns kommenterad i del 2.

Vi anser att brotten behöver uppmärksammas och lyftas fram från en bland undanskymd plats ordningsbrotten. De motiverar

bättre sin bland brotten plats mot frihet och fred (kap 4) eller

ärekränkningsbrotten (kap 5) i brottsbalken.

9.7 Närradion och dess verksamhet

Värna

viktiga

värden

!

Vi har intresserat oss för närradion och dess verksamhet därför att den åsikter utan krav och opartiskhet. Det sprider på saklighet förekommer att sändande utnyttjar mediet till att i föreningar nedsättande fördomar och förakt om invandrare. syfte uttrycka Med tanke närradions stora är det att på utbredning angeläget verksamheten. Vi följande överväganden, uppmärksamma gör som sammanfattas nedan. Vi för våra ståndredogör utförligare i del 2 av vår rapport. punkter

9.7.1 och

Yttrandefrihet sändningsrätt

Skärp reglerna!

Den grupp som f n bereder frågan om ökat skydd för yttrandefri-

heten bör särskilt överträdelser av gränserna allvarligt överväga i ett etermedium av närradions typ. för yttrandefriheten bör dessutom i att lös- Beredningsgruppen få uppdrag pröva att en snabbare omprövning av sändningsningar för möjliggöra rätten i samband med yttrandefrihetsbrott i närradion. Vi alternativ. föreslår följande - snabbare av och i

En handläggning yttrande- tryckfrihetsmålen

domstolarna; - En motsvarighet till tryckfrihetsförordningens regler om beslag och på område (10 kap TP). konfiskering pressens

Vi menar att man måste se till vilka eventuellt skilda behov av finns för olika medier. Vi oss om i en regler som frågar yttrandet åsiktsradio av närradions alldeles självklart skall bedömas på typ samma sätt som i andra medier. Kanske finns det anyttrandet att särskilt bevaka och påtala överträdelser av gränserna ledning för i närradion med tanke på dess yttrandefriheten just genomslagskraft.

Vi tror att är olika inte bara i olika medier genomslagskraften för olika utan också beträffande olika Det kan personer budskap. finnas risk att samhället genom närradion tillhandahåller ett redsom har stor skap betydelse för att nå vissa grupper med socialt oönskade Närradion kan en roll för budskap. spela avgörande informationsintaget hos en del grupper, som är särskilt utsatta för en i samhällets ögon oönskad Vi utvecklar detta attitydbildning. närmare i del 2. Ett den kan belysande exempel på betydelse närradion få för ett är i valet år 1985. budskaps genomslag Skånepartiets framgångar Partiet förlade hela sin verksamhet till närradion, dit alla resurser koncentrerades. Partiledaren C P Herslow utvecklade mycket skickligt närradion till en där han sitt politisk scen, spred populistiska Från att ha varit i stort sett okänt fick budskap. tidigare partiet 7,2 procent av rösterna i Malmö. I sin studie Skånepartiet - om i Malmö hänför författarna folkligt missnöje framgången till närradion och förklarar resultatet bl a sätt: på följande Det är som att dras med i ett miniatyrsamhälle, där de sociala nätverken byggs upp via etervågorna; där vänner och bekanta deltar och där förtroendefulla och som övertygande programledare fungerar mötesledare, agitatorer och samtalspartners på en och samma gång. På vissa håll - framför allt i Malmö - en del sändande utnyttjar föreningar närradion på ett sätt som närmast skulle kunna betecknas som missbruk. riktas mot andra Ideliga angrepp programinslag, fördomar får fritt florera och den ton som används är rå och stötande. En del föranleder program ständiga anmälningar från upprörda Vi att är lyssnare. tycker utvecklingen mycket olycklig, bl a därför att vid många lyssnare vänjer sig obehagliga uttalanden och för fördomar. Inom branschen talar uttryck man om en sakta av människors förgiftning sinnen. Vi att de som deltar i närradioverksamheten tycker föreningar har ett stort ansvar - inte bara utan även moraliskt - för rättsligt vad som i programmen. Vi anser att det finns att yttras anledning se särskilt överträdelser av allvarligt på gränserna för yttrandefriheten i just närradion. Ett uttalande härom i förarbetena till kommande tror vi kan få som yttrandefrihetsgrundlag betydelse vägledning såväl för som i samband med föreningarna själva jKs åtalsprövning och domstolarnas rättstillämpning. Vi finner det också att snabbare kunna angeläget sätta stopp för sändningar, i vilka rashetsande uttalanden förekomregelmässigt mer. Med nuvarande det under vilka regler dröjer många månader, föreningarna kan fortsätta med sina innan sändningar, närradio-

nämnden kan ifrågasätta sändningstillståndet. Vi delar nämndens bedömning att det är förargligt och otillfredsställande att man från samhällets sida inte kan ingripa mot ett kraftsändningarna på fullare sätt. När det har vi haft samarbete med Närragäller etikfrågor, gott dioförbundet och Närradions Etiska Nämnd. Det finns utan tvivel en strävan inom närradion att sanera verksamallvarlig själv heten utan ingripande från samhället. Avslutningsvis vill vi fästa uppmärksamhet närregeringens på radioverksamheten och poängtera vikten av att beutvecklingen vakas från samhällets sida. Skulle det visa sig att man inom närradion inte förmår att själv komma tillrätta med rådande problem avseende etiska rn m, finns att en övertramp anledning överväga av verksamheten. strängare reglering

9.7.2 Kontroll

Referensbandning

Sittande om vissa bör i utredning närradiøfrågor få uppdrag att se över reglerna om ansvar för referensbandningen. Samma bör vidare

fa

utredning i att se över uppdrag möjligbetema Etiska starkare att ge Närradions Nämnd en ställning. Vi föreslår att nämnden tillerkänns samma rätt till lagliga referensband som i tillkommer m dag ]K

En sändande skall se till att förening enligt gällande regler själv varje som sänds in och bevaras i sex månader. Vid program spelas ifrågasatt yttrandefrihetsbrott förfogar således föreningen själv över det främsta bevismedlet. att med Möjligheten manipulera banden är Både och den etiska uppenbar. närradionämnden, JK nämnden sig ha haft med detta. Vi anser det nödsäger problem att vidtas. vändigt åtgärder Vi anser det vidare att den etiska nämnden får en nödvändigt stärkt i förhållande till de som i fullkomställning föreningar dag ligt nonchalerar dess verksamhet. Det är inte att nämnovanligt den, trots sin därom, inte får tillsänt begäran sig efterfrågade referensband. Nämnden behöver större för att arbetet skall tyngd bli effektivt. En vore till väg att ge nämnden laglig rätt samtliga sändande föreningars referensband.

9.8 Polisens roll och möjligheter

Gör rasistisk

i

synlig

brottslighet

statistiken

Kodsystemet för rättsstatistiken hos bör ses polismyndigbetema över.

S Y N P U N K T E R Vi betonar vikten av att om föreskrifterna förnndersökningsledningen beträffande brotten bets mot och disfolkgrupp olaga kriminering efterlevs.

Av - refererad i avsnitt rikspolisstyrelsens rapport (1988:4) 3.6 att anmälda brott åsåtts en kod en som framgår enligt kodlista, utarbetats av statistiska i samråd med centralbyrån rikspolisstyrelsen. Kodlistan 250 olika brottskoder. För av upptar omkring några brottsbalksbrotten innehåller kodlistan en omfattande specificering, vilket innebär att faktorer som exempelvis brottsplatsen, gårningmännens relation till brottsoffret etc åsätts var och en sin kod. Dessa koder används sedan för bl a statistiska censpecifika rättsstatistik. Efter där ett om-

tralbyråns bearbetning publiceras

fattande statistiskt material bl a brott, som anmälts till angående polisen. Av statistiken kan man utläsa varierande såsom exuppgifter var brott vissa etc. Rättsstatistiempelvis begås, personuppgifter ken redovisar emellertid av intresse för att inga omständigheter kartlägga den ”allmänna som av rasistiska brottslighet, begåtts eller främlingsfientliga skål. Detta beror på att det inte finns någon särskild kod för offrets etniska exempelvis nationalitet, ursprung eller någon annan som kan tänkas ha för omständighet, betydelse en sådan bedömning. Räcsstatistiken redovisar inte heller de olika brotten mot allmän i 16 i brottsbalken var för För att den ordning kapitel sig. kartlägga

direkt rasistiskt sådan den kommer till färgade brottsligheten, uttryck genom brotten olaga diskriminering och hets mot folkmåste man en manuell av alla grupp, göra genomgång anmälningar om brott till detta kapitel. hänförliga Av rapporten framgår också att förundersökningsledningen beträffande och hets mot bedrivs i olaga diskriminering folkgrupp strid med föreskrifter. dessa skall gällande Enligt (FAP 403-405) i sådana ärenden i normalfallet ledas nämligen förundersökningen av länsnivå. Så har dock inte skett i ett stort antal fall. åklagare på

Slutsatser och rekommendationer Av vad som ovan att det inte finns sagts framgår någon möjlighet alls att av den förda brottsstatistiken få fram om i vilken uppgifter mån allmän kan anses av rasistiska eller brottslighet begångna främlingsfientliga skäl. Beträffande hets mot och folkgrupp olaga diskriminering statistiken så tillvida att den utvisar ger vägledning mot i 16 sammansamtliga brottsanmälningar stadgandena kapitel taget. Vi anser detta vara en stor brist och som måste I något åtgärdas. praktiken är det nu inte möjligt att skaffa sig en tillförlitlig uppfattning om hur vanlig den brottsligheten är. För de allmänna” brotten måste man att ett i som överväga göra tillägg kodsystemet, att hitta denna i statistiken. Brotten gör det möjligt brottslighet hets mot och måste åsättas var och folkgrupp olaga diskriminering en sin egen kod. Först sådana kan man i brottsgenom ändringar praktiken följa utvecklingen på detta område. Vi utgår ifrån att det är av samhälleligt intresse att så sker.

Brotten måste beivras! Det bör också att i det uppmärksammas departementschefen lagsom av brottet disstiftningsärende, föregick ändringen olaga uttalade att en uppföljning var nödvänkriminering 1986, särskilt hade dessförinnan att dig. Diskrimineringsutredningen antytt inte väckte åtal i den de borde både för detta åklagare omfattning

brott och för brottet hets mot folkgrupp (DsA 1984:7, sid 108).

Departementschefen fann inte fog för påståendet men påpekade att ärenden rörande etnisk diskriminering ofta var svåra samtidigt och att bedöma och att det därför vid polisens prioritekänsliga ring kunde finnas en risk för att de blir styvmoderligt behandlade 1985/86:98, sid betonade

(prop 113f). Departementschefen

vidare sin avsikt Aven av detta skäl att noga följa utvecklingen.

måste hanteringen av ske i sådana former att brottsanmälningarna den av departementschefen förordade faktiskt blir uppföljningen praktisk möjlig. Vi önskar också betona vikten av att föreskrifterna om förundersökningsledningen beträffande brotten hets mot folkgrupp och olaga diskriminering efterlevs och att om dessa anmälningarna brott verkligen tas på allvar. Särskilt när det brottet hets mot gäller där enskild åtalsrätt saknas, är det anfolkgrupp, synnerligen att berörd ser till att denna av geläget myndighet typ brottslighet beivras. verkligen Vi noterar vidare som löftesrikt att något rikspolisstyrelsen föreslår central av hotbrev och liknande för att bättre bearbetning kunna motverka den företeelsen. Vi vill rent allmänt understryka betydelsen av intensifierad och mot rasisförebyggande spaning tiskt liksom att och organiserad brottslighet polis åklagare överlag prioriterar av sådana bekämpningen lagöverträdelser. Vi framhåller det som tillfredsställande att mycket rikspolisstyrelsen i rapporten anmäler sin avsikt att verka för att som frågor rör rasism och behandlas inom ramen för främlingsfientlighet polisutbildningen. Avslutningsvis framhåller vi som en allmän att det är synpunkt värdefullt att ökar sin av polismyndigheterna rekrytering poliser med invandrarbakgrund.

10 INFÖR FRAMTIDEN

Uppriktighet,

förståelse

dialog,

Mötet mellan olika kulturer, och råttstänkande stäl-

religioner

ler oss inför svåra om valfrihetens och toleransens

frågor grän-

ser. Men var finns debatten...?

10.1 Ansvaret de etniska relationerna

för

Alla har ett ansvar

”... Men om du törs se är ljuset din vän

var glad att din väg är svår

För det finns inga lätta

vågar som är värda att vandra u. på

EINAR HECKSCHER (Ur diktsamlingen Minnen från Tivoli, 1981) Ansvaret för att etniska relationer brett

skapa goda måste vara

förankrat i samhället. Att vidmakthålla och befästa ett tolerant samhällsklimat kan inte vara en enbart för staten.

angelägenhet

Alla - såväl enskilda som och - måste

organisationer myndigheter

lämna sitt till detta.

bidrag Syftet med kommissionen har varit att en mobiliskapa folklig

mot rasism och En sådan

sering främlingsfientlighet. kan, som vi

inte endast

tidigare påpekat skapas uppifrån, inspireras och

stimuleras. Vi har fasta detta i verksamheten under

tagit på året

och i de till vi presenterar. Dessa dels till

förslag åtgärder syftar att

förbättra de konkreta för bra etniska relationer

förutsättningarna

och ett brett dels till markera

folkligt engagemang, att tydligare

samhällets från rasism och

avståndstagande främlingsfientlighet.

Det handlar både om att satsa riktade insatser och att stärka

på

den allmänna

ideologiska beredskapen.

10.I.I Statens ansvar

En human

politik

Det ansvaret för rörande etniska relationer åvilar politiska frågor invandrarministern i medan det arbetsmarknadsdepartementet operativa ansvaret berör tre motsvaprimärt myndigheter (eller rande); statens invandrarverk (SIV), ombudsmannen mot etnisk och för diskriminering (DO), delegationen invandrarforskning, (DEIFO). Utöver dessa har även ett antal myndigheter inom olika samhällssektorer, främst de som varit i kommissionens representerade ett ansvar i sina verksamheter. expertgrupp, respektive Många och enskilda har framfört önskemål till organisationer oss om att kommissionen borde i form. Man permanentas någon har bl a att det är svårt att veta vart man skall vända upplevt sig med synpunkter och frågor angående diskriminering och etniska relationer och menar att det därför borde finnas ett samordnande med ansvar för detta. organ övergripande

Pengar behövs Vi anser dock att detta behov väl inom den nuvarande tillgodoses och ser skäl för inrättande av organisationen inget något nytt Dels har SIV redan i ansvaret för information statligt organ. dag etniska relationer, dels tror vi att de som nämns kring problem ovan delvis kommer att lösa sig efterhand som DO-ämbetets arbete blir mer känt för allmänheten, liksom dess arbetsfördelning med SIV. Dessutom finns risken att en antirasism-kommission ständig skulle förfela sitt syfte. I stället för att stimulera till brett folkligt engagemang skulle en sådan kunna tas som ursäkt för att inte göra något själv. Detta innebär inte att vi anser situationen tillfredsställande i och bör markera av etnisdag. Regering riksdag betydelsen goda ka relationer genom att prioritera frågan högre vid resurstilldelningen till berörda De vi -inom myndigheter. förslag lagt lagstiftning och arbets-och bostadsmarknaden, inom rättstillämpning, på skolan och i etc - kommer, om de svenskundervisningen genomförs, också att innebära en starkare från statsmakternas markering sida. Dels begränsas utrymmet och anledningarna till etnisk diskriminering, dels skapas nya förutsättningar för kontakt och samarbete etniska grupper emellan.

bör i att se Regeringen ge myndigheterna uppdrag kontinuerligt över sina regler och rutiner, så att risker för institutionell disav etniska minoriteter Här är också stödet kriminering undanröjs. till och av av stor vikt. fortbildningen personalen

10.1 .2 Kommunernas roll

i

Mötesplatser Vardagen

Kommunerna har ett stort ansvar och mycket för hur svenskar invandrare tillsammans i I av fungerar praktiken. mottagningen har kommunerna en Kommunerna svarar flyktingar nyckelroll. också för av bostäder och av svensktilldelningen organisation undervisningen. Genom en bra och förutseende kommunal kan planering många risker för etniska konflikter undanröjas. Det år viktigt att kommunerna strävar efter att omsätta de invandrar- och flyktingmålen i mål för Den politiska operativa sina egna verksamheter. kommunala servicen måste utformas så att invandrare på lika villkor som svenskar kan få del av den. Kommunerna bör också utveckla sådana samverkansformer med invandrarnas organisationer att de kan få och känna medinflytande delaktighet. En annan är att av viktig uppgift främja skapandet mötesplatser mellan invandrare och svenskar. Detta gäller både i samband med flyktingmottagande och i ett mer I mötet långsiktigt perspektiv. om gemensamma intressen eller behov växer de kontaknaturliga terna fram och kan utvecklas till förståelse och tolerans. ömsesidig Det kan kultur- och fritidsverksamhet, förgälla boinflytande, i skolan etc. äldrainflytande

Främja kontakter Vi har att det finns tecken som en tidigare påpekat tyder på sviktande tolerans i de etniska yngsta åldersgrupperna gentemot minoriteter. Här kan kommunerna aktivt bidra till att stärka och en tolerant att i lokala arbetsplaner upprätthålla opinion genom för skolan betona vikten av arbete med och attityd- värderingsfrågor. Ett annat sätt att medverka till bra etniska relationer och att stärka den kulturella identiteten är att stödja kulturverksamhet och i kommunerna. föreningsliv måste det finnas en beredskap att an- Slutligen övergripande inom olika liksom fortbildningen av passa servicen förvaltningar,

personalen, till de behov som finns i kommunen, så att även invandrare känner att de möts av och i sina respekt kunskap kontakter med dem. Det finns behov av och stöd till handledning som kommer i kontakt med och konfliktsituapersonal problem tioner rörande såsom lärare, socialarbetare m fl. flyktingar,

101.3 Organisationerna.: roll

Gemenskap

Som framhållits är insatser för etniska relationer inte tidigare goda en enbart för och kommunala angelägenhet statliga myndigheter. Det har också betonats i olika att kontakter mellan sammanhang etniska måste grupper bygga på verkliga gemensamma intressen. Folkrörelser och andra organisationer erbjuder stora möjligheter till sådana i i bostadskontaktpunkter arbetslivet, på fritiden, området eller i en religiös gemenskap. Vi vet, från våra kontakter med organisationerna, att det finns en vilja till närmande både från svenska och invandrarorganisationer, men också att många är osäkra hur ett närmande kan ske. på Vi menar att bör större vikt vid etniska organisationerna lägga i sin och arbeta frågor utbildningsverksamhet mer för att få med invandrare i verksamheten eller utveckla samarbete med invandrarnas organisationer. Insikt och får man samhörighet av gemensamma och erfarenheter. upplevelser Det vore också önskvärt att invandrarorganisationerna engamer i det svenska samhällslivet och inte enbart gerar sig koncentrerar sig till den situation. På så sätt skulle föregna gruppens modligen svenskarnas och inför deras krav och respekt lyhördhet öka, både i etniska och synpunkter frågor allmänpolitiskt. Kampanjer av olika kan ha sitt om de slag berättigande följs upp av ett annars riskerar de bli kostsamt långsiktigt arbete, att ett !)jipp0)).

Att våga stå för sin åsikt Vi är medvetna om att det behövs ökade resurser till organisationernas arbete och har även det. och föreslagit Initiativen, idéerna måste dock komma från engagemanget organisationerna själva. Vi vill också betona ledarnas roll återigen viktiga som opinionsbildare. Att och förändra påverka människors attityder är en mycket svår process, som ofta kräver flera samverkande faktorer. Ledarna kan i kraft av sin och sitt position samhällsperspektiv

förebilder för sina medlemmar och andra och medurtgöra goda verka till att människor vågar ta ansvar och stå för sina åsikter. I och botten handlar det om att var och en måste ta grund ju ställning och bestämma sig för vilket samhälle man vill ha. Solidari teten och innebär att man välmedmänskligheten många gånger jerr en konfliktfylld och svår väg, men också att man inser att det är den vägen som öppnar nya möjligheter.

.å ar, v ,- Tystnad och förnekelse konserverar oro och fördomar. Respekten kan bara växa om samtalet hålls levande. Foto: Lars Safström/ Mira.

10.2 Etniska relationer i

framtiden

med huvudet

Upp

ur sanden!

till kommer att fortsätta. Antalet Invandringen Sverige människor som av olika skäl tvingas från sina hemländer minskar fly förinte. Det innebär att behovet av att andra modligen länder, exempelvis Sverige, tar emot också kommer att bestå. flyktingar Det ställer krav på svenskarna och vår invandrar- och på flyktingpolitik. Men vi vill också det samband som finns peka på mellan och invandrar- och Med utrikespolitiken flyktingpolitiken. en aktiv kan bidra till en i utrikespolitik Sverige positiv utveckling världen och därmed bidra till att färre människor Här tvingas fly. kan stora insatser för att minska internationella göras exempelvis och interna konflikter och som var för väpnade miljöförstöringen, sig förstör människors att leva och i sina möjligheter försörja sig hemländer. För del finns att klara en Sveriges mycket goda förutsättningar fortsatt Den som hittills förts detta invandring. politik på område har i många avseenden varit har inte skakats framgångsrik. Sverige av några etniska konflikter. De allvarliga politiska partierna står enade och en stor del av svenskarna en tolerant hyser inställning till andra etniska grupper.

Kulturkrockar Det är ändå inte i ett riskfritt man kan över perspektiv spekulera hur de framtida etniska relationerna kommer att utvecklas. Vi har försökt fram i de etniska relationerna och lyfta problem faktorer som dem. Vi tre olika av påverkar urskiljer typer problem vars kräver olika av insatser. lösningar typer Det för det första som kan med traditionell gäller problem lösas välfärdspolitik för arbete, bostad, social och kontakter trygghet mellan olika Den andra av grupper. typen problem gäller attitydi att förankra den svenska påverkan syfte flyktingpolitiken bättre hos svenskarna. Det området som tredje gäller problem uppstår då moral- och kolliderar. För att lösa desdjupare rättsuppfattningar sa måste de vår diskuteras mer problem enligt mening öppet och uppriktigt än idag.

10.2.1 Grundtrjyggbet

Välfärdspolitiken

Som nämnts måste både den etniska och tidigare alla, majoriteten den etniska minoriteten, få ett arbete och en bostad. Det är grunden för ett liv. Det är också att alla har värdigt viktigt medborgare en social Dessa grundtrygghet. grundläggande förutsättningar för en trygg tillvaro är också för etniska grunden goda relationer. Dessutom måste minoriteten chans att förvärva i ges kunskaper svenska så att kontakterna mellan människorna underlättas. vår måste dessa Enligt mening grundförutsättningar för goda etniska relationer tas stort allvar.

Åtgärderna

på för att åstadkomma resultat kan vidtas inom den traditionella välfärdspolitiken, och kräver oftast riktade insatser för inga just invandrare.

I0.2.2 Föran/ering av invandrar- ocb flyktingpolitiken

Tolerans

på prov

Andra med problem hänger ihop invandringens förändrade karaktär. 1960- och 1970-talets invandrare kom från huvudsakligen Europa, och hade alltså en likartad svenskarna vad bakgrund som gäller grundläggande frågor om religion och moral. Idag är situationen delvis annorlunda. De flesta som kommer hit är flyktingar som behöver en fristad obestämd för hela på tid, kanske livet. Dagens asylsökanden kommer inte sällan från utomeuropeiska länder och har ofta andra grundläggande uppfattningar om religion och kultur än de svenska. Denna situation ställer krav nya nya på samhällets, organisationernas, folkrörelsernas och enskildas information och för agitation att förklara den svenska invandrar- och Invandflyktingpolitiken. rar- och kräver flyktingpolitiken många förespråkare för att få en fast bland förankring medborgarna. Här krävs att man förklarar, sakligt och med kraft, för att hindra att krafter främlingsfientliga utnyttjar bristen på samtal till att framställa invandrare och flyktingar som en inte har belastning Sverige råd med.

Opinionsbildarnas ansvar Vi har i hur det hur tidigare kapitel påpekat viktigt är förtroendevalda i olika och företrädare för olika organisationer myndigheter uttalar i om Det handlar sig frågor invandring. om ett samhälleligt ansvar för att etniska relationer. upprätthålla goda

Vi vill hur det är att i alla sammankraftigt understryka viktigt ta avstånd från rasism och och hang främlingsfientlighet samtidigt förståelsen mellan människor. främja Vi att företrädare och aktiva alla nivåer inom tycker på politik, rörelser, folkrörelser, ideella myndigheter, fackliga organisationer m fl mer aktivt än måste ta konsekvenserna av hur mycket tidigare stort deras ansvar är för de etniska relationerna och agera därefter. Om - eller rasism - möts av ställs främlingsfientlighet tystnad humana värden spel. viktiga på

10.23 Valfri/seten idag

valfrihet?

Verklig

I den svenska invandrar- och flyktingpolitiken är ett av målen valfrihet. I en ny debatt om detta mål är en viktig fråga majoritetens och minoriteternas om valfrihetens i uppfattning gränser framtiden. Det är att de beslut som antas detta område viktigt politiska på är utformade så att de kan eller att leva till. genomföras går upp Vidare bör de vara så klara och som möjligt och förankentydiga ras hos allmänheten om de skall få genomslag. Det nuvarande målet om valfrihet inte uppfyller egentligen nå ot av dessa krav.

i

ena sidan deklareras att de minoriteterna ska få språkliga i vilken de vill bevara och utveckla sin ursprungliga avgöra grad identitet och i vilken de vill låta försvenskas. grad sig Å andra sidan att sedvänjor och beteenden som poängteras strider mot svenska värderingar kan inte acceptegrundläggande ras. Alltsedan valfrihetsmålet formulerades har debatten pågått om hur det bör tolkas. Flera har det olämpliga i utredningar påpekat ha mål och att att ett sådant diskrimineringsutredningen föreslog det borde ersättas av respekt. Med den nuvarande anser vi risken överhängande utformningen att målet i motverkar sitt Det kan väcka förhoppningar sig syfte. kan infrias hos invandrarna. Eller hos dem som som inte farhågor tror att valfriheten sträcker än den de facto Det sig längre gör. osäkerhet hos dem som försöker omsätta målet i skapar praktiken.

Valfribetens gränser

Har alltid

majoriteten

rätt?

Förutsättningarna för etnisk samexistens år som vi sagt annorlunda när idag många asylsökande kommer från länder med andra religioner och kulturer än den kristna och västerländska. Detta faktum varken får eller kan utan måste tas som tigas ihjäl utgångspunkt för ett samtal om de etniska relationerna i framtiden. Enligt vår måste ett sådant samtal handla mening om problem som uppstår i de etniska relationerna vad gäller grundläggande värderingar och vad moraluppfattningar, som år rätt och fel, synen på människan och hennes roll i samhället. Den här av kontypen flikter Ökar i framtiden. troligtvis Vad händer när etniska konflikter som innebär att uppstår, svenska och grundläggande rätts- moraluppfattningar utmanas? Det finns skäl att anta att vissa grupper av invandrare successivt kommer att i det svenska integreras samhället. Men en trolig utveckling är också att andra kommer att behålla och grupper särskilt betona sin etniska särart. Är det i detta perspektiv rimligt att hävda att alltid skall ha majoritetens värderingar företräde? Var går egentligen gränsen för hur olikhet svenskarna mycket som är villiga att acceptera? Hur ska kulturkonflikter mellan etniska minoriteter hanteras? Vilka och kompromisser år rimliga nödvändiga att göra av för de etniska respekt minoriteterna? Kommer valfrihetsmålet för dessa invandrare i realiteten att kunna upprätthållas?

10.2.5 Vad händer med opinionen?

Tystnaden farlig

Vi anser att den svenska invandrar- och vad flyktingpolitiken, gäller etniska relationer, befinner i ett sig strutspolitiskt” läge. Den debatt som förs varken sparsamma överhuvudtaget speglar eller förmår svenskarnas och invandrarnas fånga upp oro och ifrågasättanden. Vi menar att måste öka för ett samtal hur de beredskapen om etniska relationerna kan fortsätta utvecklas i Vi positiv riktning. fruktar inte heller att en sådan debatt skulle riskera att öka främ-

lingsfientligheten. Tvärtom anser vi att valfriheten allvar måste på ställas under debatt och att och minoriteter majoritet gemensamt försöker finna tillfredsställande lösningar.

Missriktad rädsla Vi vill i detta också överreaktioner etnissammanhang peka på på ka konflikter. är ofta en rädsla för att främlings- Bakgrunden i skall få liksom de fått i vissa fientliga partier Sverige framgångar länder i Europa. som känner denna rädsla starkt på minsta ut- Många reagerar för mot etniska minoriteter. Vaksamheten tryck negativa attityder mot måste vara stor. Men om främlingsfientliga grupper mycket debatten av övertoner ökar risken för konfrontationer som fylls saknar proportioner. Vi tror att frånvaron av samtal och sansad debatt kan utgöra en del till den ökade av i av grunden polariseringen opinionen flykoch Rädslan för att låta olikheter, farhågor ting- invandrarfrågor. och konflikter komma upp till ytan utgör en grogrund för myter och missförstånd. Men rädslan för debatt förhindrar också möjligheter till kontakt och förståelse. Vi kan inte med bestämdhet säga vilka effekter har på den toleranta opinionen, men polariseringen blotta misstanken om att den kan i är skäl påverka negativ riktning stor uppmärksamhet. nog att ägna frågan Vi tror att om etniska relationer kan förbättra det öppna samtal svenska samhällets att hantera dessa konflikter på ett möjligheter bra Det stabila för sätt. opinionsläget idag är ett gott utgångsläge en sådan debatt.

10.2.6 En väg värd att beträda

Nya möjligheter

Invandring kan aldrig vara problemfri. Invandraren har svårt med sederna, och känslan av att språket, för sina intressen och sin rått ur kämpa underläge. Svenskarna och äldre kan ha svårt att dela invandrargrupper med inte bara av resurser utan också av kulturellt sig, fysiska Mötet med kulturer och levnadssätt blir svårare för utrymme. nya människor med i den Med växande svag förankring egna kulturen. insikt om det och kulturarvet kan också föregna ursprunget mågan till inlevelse och engagemang för medmänniskors situation utvecklas. man är socialt och kulturellt ju lättare blir Ju tryggare möjligheterna till kontakt. Också de invandrare som kommer hit måste bli delaktiga i strävan efter goda etniska relationer. Denna viktiga process måste vara för att bli En rättvis och ömsesidig framgångsrik. generös

av invandrare måste också innebära att man behandling vågar ställa krav på dem. Den information och introduktion som till ges i anslutning inresa och den första tiden i är Men själv- Sverige mycket viktig. fallet kan stora nås genom med orframgångar vardagskontakter och enskilda. Ett villkor för de relationerna är ganisationer goda emellertid att inte avstannar. dialogen Konflikter går inte alltid att undvika. Men bara om man vågar se om få en chans att växa dem, och tala öppet dem, kan toleransen fram. och förnekelse konserverar oron och fördomarna. Tystnad Då växer också avståndet mellan människorna och förutsättningarna för samexistens minskar. Kan de etniska tvärtom mötas, ett samtal uppstå och grupperna olikheterna bli kan och toleransen öka. I ett synliga, respekten kan möjligheterna för medborgarna då längre perspektiv öppnas och i stället för att krympa och slutas. vidgas,

11 UPPDRAGETS GENOMFÖRANDE

11.1 Direktiven

I våra direktiv (dir 1987:40) konstaterar att det råder en regeringen stor och i vårt land och politisk folklig enighet om att rasism främlingsfientlighet skall bekämpas. Många enskilda, organisationer och är olika och samhällsorgan på sätt engagerade lägger ner stora detta. ansträngningar på Men det förekommer trots dessa rasistiska och ansträngningar, främlingsfientliga stämningar i Historien och erfarenheter Sverige. från vår omvärld har lärt oss hur förödande konsekvenserna kan bli om man inte sådana direktiven tidigt öppet stävjar tendenser. I sägs att man måste öka insatserna mot rasism och främlingsfientlighet eftersom dessa företeelser inte hör hemma i ett demokratiskt samhälle men också sikt år ett hot mot det på demokratiska samhället. Det centrala målet är att en skapa folklig mobilisering mot rasism och främlingsfientlighet. Vår har varit att till övergripande uppgift ge förslag åtgärder mot rasism och och att stimulera till främlingsfientlighet sådana insatser. Detta innebär att utifrån och erfarenheter befintliga kunskaper i vilken rasistiska och belysa utsträckning främlingsfientliga stämförekommer i vårt land och orsaker till dem, ningar tänkbara att stimulera organisationer, m fl att sådana myndigheter bekämpa tendenser. Vår har därmed varit bidra till uppgift också att att öka medvetenheten och om rasism och kunskaperna främlingsfientlighet. Däremot har vår inte varit att ta över det arbete som uppgift utförs av m fl, snarare att i samverkan organisationer, myndigheter med dessa försöka fram i mot rasism flytta positionerna kampen och främlingsfientlighet. Vår uppgift har inte heller varit att en genomföra genomgripande och Direktiven djuplodande utredning. förutsätter att kommissionens arbete bedrivs med från de samlade kunutgångspunkt och erfarenheter som redan finns. skaper Direktiven kommissionen stor frihet i av gav uppläggningen arbetet, hur och vilket sätt man skulle samverka och samråda på med andra och och hur kontakterna myndigheter organisationer medmedia skulle Kommissionens arbete skulle fungera. enligt di-

rektiven bedrivas och vara slutfört vid av år skyndsamt utgången 1988. Sedermera har tiden för till regeringen förlängt uppdraget utgången av februari 1989. Direktiven återfinns i sin helhet i 1. bilaga Som stöd för kommissionens arbete tillsköt 12 riksdagen milj kr 1987/88, sid SfU l987/88zl4, rskr (Prop. bilaga 7, 25-26, 76) med följande motivering: Det ligger i sakens natur att en stor del av arbetet för att bekämpa rasism och främlingsfientlighet kommer att handla om informationsinsatser av skilda slag, bidrag till projekt och insatser av andra som kan engageras i kampanjer. För att göra kommissionens arbete så effektivt som bör det därför finnas medel för möjligt disponibla sådana ändamål. Insatser skall kunna beslutas av regeringen efter framställningar från kommissionen.

11.2 Kommissionens sammansättning

Kommissionens skulle vara Insammansättning parlamentarisk. vandrarminister Georg Andersson förordnade den 22 oktober 1987 följande ledamöter att i kommissionen fr o m den 1 ingå november 1987:

Förbundsordföranden Leif ordförande Blomberg (s), F d Per Arne riksdagsledmoten Aglert (fp) Riksdagsledamoten Elisabeth Fleetwood (m) Förste Eva byråsekreteraren Hjort (vpk) Riksdagsledamoten Eva Johansson (s) F d riksdagsledamoten, numera landstingsrådet Mats O Karlsson (s) Journalisten Petersson Ingrid (c)

En särskild har knutits till kommissionen, ledd av expertgrupp ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO). Expertgruppen består av företrädare för som har ansvar för myndigheter frågor som berörs av kommissionens arbete. Den 14 december 1987 den 22 februari 1988 förordnade invandrarministern respektive följande personer att ingå i expertgruppen: Juris doktor Peter Nobel, ombudsman mot etnisk diskriminering (DO), ordförande Annika Belkert, statens invandrarverk Avdelningsdirektör Sekreterare Erland Bergman, för invandrarforskdelegationen ning (DEIFO) Utvärderare Erland Bjurström, statens ungdomsråd

Olof Gustafsson, Avdelningsdirektör rikspolisstyrelsen Rune Heiwe, Avdelsningsdirektör rikspolisstyrelsen Yvonne Leimar, Avdelningsdirektör arbetsmarknadsstyrelsen Avdelningsdirektör Margareta Rönnbäck, skolöverstyrelsen Avdelningsdirektör Gunilla Upmark, DOs kansli I kommissionens sekretariat har följande personer tjänstgjort: fr 0 m

Avdelningsdirektör Jean-Pierre Zune, sekreterare,

1987-11-01 Internationell ombudsman Monica Andersson, biträdande sekreterare, fr o m 1988-02-08 (vikarierande sekreterare 1988- 05-01-06-30) Förbundsjurist Eva-Helena biträdande sekreterare, Kling, fr 0 m 1988-01-01, F d ombudsman Lind, biträdande sekreterare fr o m Yngve 1988-06-01 Sekreterare Helena biträdande sekreterare, fr o m Sandberg, 1988-05-02 Assistent Marianne Johansson, 1988-01-01-04-30

11.3 Arbetsmetoder

Direktiven anger tre huvudsakliga arbetsområden för kommissionen: att hur och dess kan bli pröva gällande lagstiftning tillämpning effektivare när det att rasism och gäller bekämpa främlingsfientlighet. att undersöka hur och medvetenheten om rasism kunskaperna och kan förstärkas och fördjupas främlingsfientlighet genom och utbildning forskning. att förstärka mot rasism och opinionsbildningen främlingsi samverkan med folkrörelser och andra fientlighet organisatioarbetsmarknadens kommuner, och ner, parter, myndigheter massmedia. Som av direktiven har vi haft stor frihet i arbetets framgår inom ramen för de arbetsområdena. uppläggning givna Det området, som rör lagstiftningen och dess tillämp-

första

ning, har under av DO Peter Nobel haft expertgruppen ledning ansvar för. De har således utarbetat för de som underlaget förslag kommissionen i dessa fram. stycken lägger För arbetet med och har komutbildnings- forskningsfrågorna missionen tillsatt två en och en forskningsidégrupper, skolgrupp

grupp. På motsvarande sätt har idégrupper tillsatts för att lösa den tredje - en en ungdomsgrupp, huvuduppgiften folkrörelsegrupp, en och en grupp för kommunala frågor. I arbetsmarknadsgrupp var och en av dessa grupper har ledamöter från kommissionen, och sekretariatet ingått. expertgruppen De olika idegruppernas sammansättning framgår av bilaga 2. Kommissionen har samrått med en rad och myndigheter organisationer m fl. I några fall har hela kommissionen deltagit i sådana sammanträffanden och i andra fall har idégrupperna deltagit. Flertalet kontakter har dock skötts av sekretariatet. Kommissionen har haft 14 samsammanlagt protokollförda manträden, därav två internat. flerdagssammanträden på Experti sin helhet har sammanträtt två I övrigt har gruppen gånger. arbetet bedrivits direkt mellan berörda experter.

12 TIDIGARE ERFARENHETER AV

ARBETE MED ETNISKA RELATIONER

12.1 Statens invandrarverk (SIV)

12.1 .I SI Vs arbete med etniska relationer

En av SIVs instruktionen är information till uppgifter enligt allmänheten i SIV hör därmed till de invandrarpolitiska frågor. myndigheter som kan arbeta opinionsbildande. Sedan år 1979 har SIV arbetet med att öka kunprioriterat skaperna om invandrar- och och att utveckla flyktingpolitiken metoder för att förmedla erfarenheter och inom påverka attityder området etniska relationer. Detta arbete bedrivs i nuvarande organisation av för etniska relationer och arbetsgruppen folkrörelsesektionen inom samt av samordningsbyrån informationsbyrån. Verksamheten inom för etniska relationer kan arbetsgruppen delas in i funktionerna och erfarenhetskunskapsbank, kunskapsförmedling, och Folkmetodutveckling materialproduktion. rörelsesektionen arbetar i samråd med folkrörelserna med deras roll i och av invandrar- och opinionsbildning förankring flyktingpolitiken. Informationsbyrån svarar för en omfattande publikationsverksamhet samt och för press- upplysningstjänsten.

Stöd de positiva Den kanske erfarenheten av SIVs arbete är att så viktigaste aldrig information och inte förmår att i mycket faktaförmedling någon mån rubba hos avgörande grundinställningen främlingsfientliga personer. Det som kan vara är att rikta till människor meningsfullt sig som redan har en positiv och att de grundinställning hoppas på stärks i sin att i rätt Dels är de vilja påverka opinionen riktning. motiverade att ta till mer information, dels kan de, stärkta i sin sig övertygelse, bidra till att bryta den s k och därtystnadsspiralen igenom på sikt också medverka till att klimatet förbättras eller i vart fall inte försämras. Masskommunicerad information till en ”allmänospecifiserad het används därför inte.

Attityder hänger ihop En persons inställning till invandrare och flyktingar är inte någon företeelse utan till ett helt batteri separat kopplad av attityder och förhållningssätt, såsom inställning till demokrati, kriminalvård, u-hjälp, jämställdhet etc. Den starkt är sannolikt inte intolerant bara invandrarfientlige mot invandrare utan även mot andra avvikare. Det är högst troligt att människor som är solidariska med är svaga grupper, engagerade i fredsrörelsen och för också orkar jämställdhet vara toleranta mot invandrare och Inte minst har denna flyktingar. insikt fått för SIVs arbete i skolan. Slutsatsen betydelse är att det bör vara att hela det meningsfullt stödja positiva attitydknippet. Målet är kanske inte i första hand att förse alla elever med baskunskaper om invandrar- och utan att verka för flyktingfrågor att nya generationer skolelever utvecklas till toleranta människor. Vägarna i skolan skall anges läroplanens portalparagrafer; stärka alla elevers identitet och självkänsla, till demokrati och vilja solidaritet med svaga grupper. Självfallet skall skolan också undervisa om invandrar- och flyktingfrågor, men för grunden en positiv påverkan ligger i skolans samlade arbete med norm- och av värderingsfrågor. ”Upptäkten de positiva och allt negativa attitydknippena gör det sannolikt att arbete som bedrivs i skola och förskola för att främja demokrati, internationell solidaritet, jämlikhet och för att motverka våld och mobbning också bidrar till tolerant mot invandrare och inställning flyktingar. Detsamma bör i etik och gälla undervisningen samlevnadsfrågor.

Ingen automatik i hierarkiskt spridda budskap En annan erfarenhet är att man inte kan förlita en hierarkisk sig på av inom och spridning kunskaper myndigheter organisationer. Insatser initierade central nivå får sällan på genomslag på lägre nivåer i om sakna relevans organisationen budskapet upplevs i det vardagliga arbetet i eller myndigheten organisationen. En slutsats av detta är att de utbildningsinsatser bör bygga på konkreta erfarenheter som berörd m fl har dvs personal själva, i stället för att ett erbjuda uppifrån sammansatt program bör man ifrån de och finns utgå föreställningar, problem frågor som utan att avfärda dem som fördomsfulla eller liknande. Utifrån probleminventeringen kan man gå vidare och varför analysera problemen uppstod, vilka mekanismer som fanns i situinbyggda ationerna och se vad man kan slutligen ändra på i rutiner, hand-

m m för att arbetet skall läggningsordning, informationsgivning bättre. fungera

Lika och olika SIVs erfarenheter talar för att det är bättre att i opinionsbildande arbete ifrån det som förenar snarare än från det som skiljer. utgå Det innebär tveksamhet inför den av invandrar- och exotisering som man ofta ser. Den tar i temaflyktingfrågorna sig uttryck eller kulturdagar i skolor och föreningar med dans, musik och av olika etniska - allt framfört utan försök att matlagning grupper vare en bild av ett eller möjlighet till sig presentera vardagsliv ge en helhetsbild. Det innebär också tveksamhet till budskap av typen; invandrarna år så bättre än vi. De har så starkare och bättre mycket mycket de har en så äldre och finare” familjesammanhållning, mycket kultur, som de dessutom håller och förmedlar till kommande högt med så större än vi själva. Ett annat generationer mycket framgång liknande är invandrare år så mycket budskap uppbyggt på temat; än vi svenskar. De är yngre, arbetar betalar mer billigare mer, skatt, är friskare osv.

Inte bara förmaningar Det har visat att effekter av påverkan får man inte sig några riktiga som följd av allmän eller om vikten av att uppmuntran påbud arbeta med ochiopinionsfrågor i skola, personalfortbildattitydoch Det krävs också handfast om ning föreningsliv. rådgivning hur det faktiskt skall gå till ifråga om pedagogiska metoder, hjälpmedel etc. SIV har därför i ökad utsträckning ägnat sig åt metodetta område samt handledar- och studutveckling på producerat “ diematerial.

Kulturmötesfrågorna Människor från olika kulturer har olika kommunikationsmönster. SIVs arbete ifrån att som kan uppstå i mötet utgår svårigheter mellan människor från skilda kulturella inte alltid kan system av tekniker att bemästra yttringar av undanröjas genom utlärning dessa olika Det handlar också om rollfördelkulturtillhörigheter. och grundläggande värderingar, ning, ömsesidiga förväntningar som ibland är För att förstå vad som händer i sådana oförenliga. möten är det att inte bara försöka skaffa sig kunskaper nödvändigt om den andra kultur utan att kanske först och främst bli partens medveten om sina egna och hur påverkad man är av värderingar

den egna kulturtillhörigheten. Att arbeta med svensk kultur och identitet är därför av central betydelse i arbete med etniska relationer. På motsvarande sätt ger SIV stöd till utveckling av kultur och identitet hos medlemmar i invandrarnas organisationer, inte minst i barn- och ungdomsverksamheten.

Praktiken ger också kunskap En av faktorerna bakom etniska relationer är ojämlik maktdåliga och Det år därför inte ointressant hur en bra resursfördelning. omsätts i Man kan vilken invandrarpolitik verkligheten. fråga sig den effekten blir om en skola bjuder in till en temapedagogiska och med munnen att invandrare är intressanta och minst dag säger lika som de svenska eleverna - medan den till viktiga vardags sköter t ex hemspråksundervisningen och svenska-2-undervisoch småsnålt - om man låter ningen njuggt gymnastikläraren fylla ut sin tjänst med två veckotimmar svenska-2 och om klassföreståndare över elever som måste ifrån till hemspråkklagar jämt gå sundervisningen.

12.1.2 SI Vs nya organisation

SIV är f n föremål för en den genomgripande omorganisation; nya organisationen kommer att träda i kraft den 1 juli 1989. Det målet för är att åstadkomma efövergripande omorganisationen fektivare av och därmed kortare handläggning utlänningsärenden ett bättre och förbättrad handläggningstider, flyktingmottagande samverkan mellan andra och kommunerna. SIV, myndigheter Medlet att åstadkomma detta är en omfattande regionalisering av organisationen. Vid de i Alvesta, Flen, Mölndal och Sundsfyra regionkontoret vall kommer, förutom driften av och samarbetet förläggningar med kommunerna om också att bedrivas rådflyktingmottagning, och stödverksamhet, utåtriktad information samt kontaktverksamhet med bl a folkrörelserna. Centralt vid huvudenheten i skall finnas resursr för Norrköping och av verksamheten. Från en planering, samordning utveckling leds och kommunarbetet och från en driftsbyrå förläggningsarbetet med och För utvecklingsbyrå integrations- relationsfrågor. utvecklingsbyrån anges följande uppgifter: O av det centrala och arbetet med samordning regionala integration av invandrare och språkliga minoriteter, särskilt kartläggning och av situationen för nyanlända utvärdering grupper,

O samråd och till invandrarnas rådgivning riksorganisationer, folkrörelseorganisationer och centrala statliga myndigheter, O studier och insatser rörande etniska relationer, 0 studier och insatser rörande utarbetsmarknads-, bostads-, bildnings- och samt sociala för att i första tolkfrågor frågor hand stödja och kommunernas för regionkontorens åtgärder flyktingmottagandet, 0 medverkan i intern och extern informations- och utbildningsverksamhet, 0 utarbetande av mål och för invandplaneringsförutsättningar rarverksamheten samt och samordning uppföljning av projektverksamheten.

Diskrimineringsutredningen (DU)

12.2.1 arbete Utredningens

arbetade mellan och

Diskrimineringsutredningen 1978 1984. Det

var en med dåvarande enmansutredning generaldirektören i statens invandrarverk, Kjell

Öberg

som utredare. Sekreterare var Erland Bergman och Bo Swedin. Ett antal och experter (forskare jurister) samt två en med forskare och med referensgrupper, en företrädare för invandrare och etniska var knutna till minoriteter, utredningen.

12.2.2 Delbetän/eanden

Utredningen arbetade fram tolv betänkanden och sammanlagt rapporter. Innan slutbetänkandet, I rätt avlämnades 1984 riktning, hade avlämna: utredningen följande delbetänkanden: - Hets mot folkgrupp (SOU 1981:38, juni 1981) - mot etnisk Lag diskriminering (SOU 1983:18, juni 1983) - Om

utlänningar rättsliga ställning (DsA 1984:6, maj 1984)

- Om

olaga diskriminering (DsA 1984:7, juni 1984)

I Om bets mot behandlades brottsbalkens och folkgrupp tryckfrihetsförordningens bestämmelser om mot för hot skydd uttryck eller etnisk missaktning på grund. Betänkandet föreslog en ändring av bestämmelserna. Bestämmelserna de avgränsade nämligen folkgrupper som till av viss ras, med lagen skyddade, folkgrupper viss av viss nationellt eller etniskt hudfärg, ursprung eller med viss

trosbekännelse. till innebar att även kollektiv Förslaget ändring av

sådana invandrare folkgrupper, exempelvis och utlänningar skulle

omfattas av lagen.

Betänkandets resulterade i en i förslag lagändring förslagets

anda. Dessutom kan i vissa fall åklagare väcka åtal mot sådant

beteende som riktar mot enskild sig person.

I mot etnisk i Lag diskriminering arbetslivet, föreslogs att ar-

betsgivare skulle att särbehandla vid förbjudas någon anställning,

befordran eller av etniska utbilding orsaker. En sådan bestämmel-

se skulle både de som arbete skydda söker och de som redan är

anställda och både indirekt och direkt förbjuda diskriminering.

Betänkandets har inte resulterat förslag i något lagförslag.

I Om redovisades de utlanningars rättsliga ställning, bestäm-

melser som leder till av särbehandling utlänning på grund av annat

medborgarskap. Det fanns 80 bestämmelser, och vissa av dem var

gamla. I många fall föreslogs ändringar.

Ett antal ändrades i lagar förelagen riktning, så att tidigare krav

på svenskt medborgarskap avskaffades.

I Om redovisades hur brottsbalkens olaga diskriminering, be-

stämmelse om Detta brott olaga diskriminering tillämpades. an-

mäls mycket sällan, även inom de samhällsområden där diskrimi-

nering på etnisk grund bevisligen förekommer. Enligt utredaren

berodde de få olika del berodde anmälningarna på faktorer. En på

de invandrare som fler diskriminerades, men på polis, åklagare och

domstolar. Rättsväsendets handlade inte dessa ärenden ett rikpå

tigt sätt under den som undersöktes. tioårsperiod Man föreslog

därför flera för att skulle åtgärder anmälningarna öka och för att

rättsväsendet skulle handlägga ärendena bättre.

12.2.3 Rapporter

Diskrimineringsutredningen avgav också följande rapporter:

- Att leva med

mångfalden (Liber Förlag, juni 1981)

- Etnisk diskriminering och social identitet

(Liber Förlag, augus-

:i 1981)

-

Vittnesmål (Liber

Förlag maj 1982)

- Invandrarna i svenskarnas ögon (DsA 1982:6, maj 1982)

- Fostran till tolerans

(Liber Förlag juni 1984)

- om

Majoritet minoritet (Liber

Förlag juni 1984)

- Invandrare i

tystnadsspiralen (Arbetsmarknadsdepartementet

1985)

Att leva med är en med av forskare mångfalden antologi uppsatser som beskriver olika fördomar och aspekter på diskriminering, etnisk konflikt. Etnisk Anders I rapporten diskriminering gör forskarna Lange och Charles Westin en av den snabbt grundläggande genomgång om etniska relationer och de olika teoexpanderande forskningen rier som utvecklats om fördomar, diskriminering, stereotypier, etnisk konflikt, etc. Vittnesmål invandrare ur fem etniska I rapporten intervjuas (finnar, italienare, turkar, latinamerikaner och svarta) om grupper deras erfarenheter av diskriminering i Sverige mm. I svenskarnas ögon var en delredovisning av den stora underav svenskarnas till, erfarenheter av och kunsökning attityder om invandrarna och som docent Charles skaper invandringen Westin åt DU. gjorde I Fostran till tolerans och diskuteras skolans roll i analyseras om de etniska relationerna. I rapporten vad skolstyfråga granskas relserna för att motverka fördomar och diskriminering. Man gjort också läroplanen för grundskolan och de mest använda granskade läromedlen i samhällsorienterade ämnen för Lärare högstadiet. och elever har om sina I rapporten fanns också tillfrågats attityder. till inom förslag åtgärder skolsystemet. stora undersökning om attityder Diskrimineringsutredningens till invandrare och som utfördes under ledning av invandring Charles Westin redovisades i Majoritet om minoritet. I rapporten den vuxna svenska till och eranalyseras majoritetens attityder farenheter av av de etniska minoriteterna i Sverige. Där analyseras också tänkbara till etnisk tolerans intoleförklaringar respektive ras. Där finns också en av den toleranta och inbeskrivning toleranta människan. Invandrarna i behandlar massmediernas roll tystnadsspiralen och ansvar för opinionsbildningen i invandrarfrågor.

122.4 DUs slutsatser och förslag

I ratt riktning hette diskrimineringsutredningens slutbetänkande där man sammanfattade sitt arbete. Den bild man fått var i många motsägelsefull och innehöll en mängd självmotsägande stycken slutsatser. Man säger att man noterat ett antal paradoxer. Man slår dock fast tre orsaker till etnisk kongrundläggande flikt, nämligen: - makt- och ojämn resursfördelning,

- bristnade kontakter mellan etniska grupper, - bristande självkänsla hos individer.

För att motverka fördomar och bör man försöka diskriminering

minska den ojämna makt- och åstadkomma resursfördelningen,

fler kontakter och försöka öka hos individerna. självkänslan En-

DUs har den ligt mening allmänna politiska och ekonomiska

utvecklingen mer inverkan på de etniska relationerna än nytill-

kommande riktade reformer. Således kan med politiska man för-

delningspolitik, arbetsmarknadspolitik, bostadspolitik, socialpoli-

tik och de etniska utbildningspolitik påverka relationerna.

DUs huvuduppgift var dock att det ge förslag på invandrar-

politiska området, där också kan vidtas. viktiga åtgärder

rörde främst och Förslagen lagstiftning rättstillämpning, in-

formation och samt lades opinionsbildning forskning. Förslag

också om de statliga myndigheternas roll, speciellt statens invand-

rarverk. Kommunernas, massmediernas och landstingens, organi-

sationernas roll diskuterades också.

12.3 Ombudsmannen mot etnisk

diskriminering (DO)

12.31 DOs uppgifter

DO inrättades den 1 juli 1986 genom lagen om etnisk diskrimine-

ring (1986:446). Han skall

- verka för att etnisk inte förkommer i arbetslivet diskriminering

eller på andra områden i samhällslivet,

- råd och genom på annat liknande sätt medverka till att den som

utsatts för etnisk kan ta tillvara sina diskriminering rättigheter,

genom överläggningar med och myndigheter, företag organisa-

tioner samt genom opinionsbildning, information och på annat

liknande sätt ta initiativ till etnisk åtgärder mot diskriminering,

- motverka att arbetssökande utsätts för etnisk diskriminering,

- i kontakt med och berörda arbetsgivare arbetstagarorganisatio-

ner främja ett gott förhållande mellan olika etniska grupper i

arbetslivet.

DO kan komma till ålägga arbetsgivare att överläggningar eller

lämna om etnisk

uppgifter diskriminering. Om arbetsgivare inte

rättar efter detta får DO sig förelägga vite.

Till DO är knuten en nämnd mot etnisk Nämndiskriminering.

dens är att råd i uppgifter ge DO principiellt viktiga frågor.

Nämnden har liksom DO att hos föreslå regeringen författnings-

eller andra att motverka etnisk disändringar åtgärder ägnade Nämnden också besvär över DO:s vitesförekriminering. prövar lägganden. DO är förordnad för tre år. En av DO-ämbetet har utvärdering förutskickats av Denna kommer att omfatta de regeringen. fyra första verksamhetsåren, som är att betrakta som en försöksperiod.

123.2 av hittillsvarande verksamhet

Erfarenheter

DOs arbete har i huvudsak inriktats på tre uppgifter: - och som anser utsatta för etnisk att ge råd stöd åt personer sig diskriminering, - att delta i samhällsdebatten i att och syfte påverka opinionen om rättsmedel, sprida kunskap tillgängliga - att lämna till och andra rörande förslag regeringen lagstiftning och andra mot etnisk åtgärder diskriminering. DO har hittills handlagt ca 700 ärenden per år, varav 450-500 är Av dessa avskrivs ungefär en tredjedel såsom klagomål. ogrundade, utanför DOs eller av andra skäl liggande kompetensområde omöjliga att bearbeta. ett brett från

Övriga

ärenden erbjuder spektrum praktiskt taget alla delar av samhällslivet. De flesta av dem avslutas med en om vart man skall vända och upplysning gällande rättsregler, sig hur man skall bära åt för att ta till vara sin rätt. sig Återstående ärenden, en blir föremål för mera knapp tredjedel, i form av kontakter och föringående behandling utredning, med och andra. Ibland leder detta handling företag, myndigheter till resultat, ibland nås en där det inte att positiva punkt går komma Det är t ex inte möjligt att visa att det är etnisk längre. som bakom en anställningsvägran även om diskriminering ligger misstanken kvarstår. Ofta händer det att ett ärende dvs tystnar, avhörs inte mer. Detta kan bero att problemen lösts klaganden på eller att om effektiv hjälp. Ibland får på klaganden gett upp hoppet DO senare veta vilket som var fallet. DOs står den direkta som kan göras i Enligt uppfattning nytta de enskilda ärendena inte i proportion till arbetsinsatsen, men de är ändå De tillför DO-ämbetet om viktiga. kontinuerlig kunskap Dessutom är det ett värde i sig att mynverkligheten. antagligen finns och verkar. digheten De anses desto mera betydelsefulla. Under generella åtgärderna det andra verksamhetsåret levererade myndigheten 150 föredrag eller anföranden i olika delar av landet. DO har sett det som

särskilt att utbilda vid de kommunala viktigt personal invandrarbyråerna, flyktingsamordnare m fl. Ambitionen har varit att sprida och decentralisera arbetet mot etnisk Dessa diskriminering. opinionsskapande och insatser kunskapsspridande förefaller ha haft god genomslagskraft. Som ett led i dessa insatser har DO ett antal handutgivit ledningar, t ex: - Etnisk diskriminering; vad det är, i vilka former det förekommer och hur de kan motverkas, - Hets mot folkgrupp; en av detta brott dels beskrivning som i brottsbalken, dels som yttrandefrihetsbrott, - Polisen och invandrarna; deras ömsesidiga rättigheter och skyldigheter, illustrerad och finns även på engelska. DOs med avseende har under rådgivande uppgift på lagstiftning år 1988 i stor utövats i hans funktion utsträckning som ordförande i kommissionens Resultatet av detta arbete har redoviexpertgrupp. sats i 9. kapitel DO har att slutligen uppgivit myndighetens begränsade budget inte medger en del önskvärda initiativ, såsom att ett organisera arbetsmöte eller att sända en observatör till ett seminarium el dyl. Det finns därför behov med kort varsel kunna erhålla för anslag sådant.

13 EXTREMISTISKA

ORGANISATIONER

I detta avsnitt skall lämnas en kortfattad redogörelse över organisationer i som har rasistiska i sin verksamhet. Fram- Sverige inslag är i huvudsak baserad på en uppsats av Heléne Lööw, ställningen doktorand vid Historiska Institutionen i Göteborg.

Nordiska Rikspartiet Nordiska bildades 1956 och har under hela sin Rikspartiet (NRP) existens varit nationalsocialistiskt i klassisk bemärkelse. Göran Assar Oredsson har sedan starten varit partiets ledare. Karaktäristiskt för NRP är interna bråk och utrensningar. Partihade under 1960-talet en som emellertid kom et uppgångsperiod, av av inre efter konflikter framför allt inom sig på grund splittring göteborgsavdelningen. Efter åtal mot medlemmar i en rad rättegångar rum partiet ägde i under tiden 1985-87. Där framkom om Göteborg uppgifter arbetssätt. Bakgrunden var följande. partiets I av 1980-talet växte sig partiets göteborgsavdelning början stark och hade både inne i och i föreningar själva Göteborg Mölndal. 1983 ett i Folkets omintetgjordes planerat partimöte Hus av antirasistiska demonstranter. Tumult och mötet uppstod fick Efteråt i sin Nordisk avlysas. publicerade partiet tidning en till att identifiera alla Kamp uppmaning partimedlemmarna som fanns bilder i från händelsen. I takt personer på tidningarna med att kom fram skulle vi i publicera uppgifterna NRP-pressen deras namn och adresser, det att skall finnas inför på igenkänning nästa möte och för att nationellt sinnade redan nu skall få möjlighet att dessa vad man anser om deras uppträdandelge personer de. blev starten en av trakasserier och Uppmaningarna på period terror mot som i demonstrationen. personer deltagit Det är intressant att notera att alltid officiellt partiledningen avstånd från sådan terrorverksamhet. Ett närmare studium av tagit NRPs visar emellertid att sitt intidningar partiledningen ger direkta stöd uttalanden av typ Vi förstår de ungas vrede. genom Den citerade i Nordisk att identifiera ovan uppmaningen Kamp motståndarna var undertecknad Göran A Oredsson. 1985-87 är inte unika i partiets historia. Sedan Rättegångarna

1950-talet har medlemmar i NRP varit inblandade i och dömda

för exempelvis hets mot folkgrupp, missbrottsliga gärningar, handel m m. NRP år som de nationalsocialistiska partierna efter uppbyggt ledar- och Partiet är ett i vilket ansvarsprincipen. elitparti, partiledaren har total makt. För att bli medlem i NRP krävs att man tillhör nordisk eller närbesläktad ras. Verksamheten finansieras via från medlemmar och Passiva medlemmar bidrag sympatisörer. betalar en mot att de i högre medlemsavgift gengäld garanteras

anonymitet. NRP Nordisk Nordiska Riksger ut följande tidningar; Kamp, partiet, Bulletinen och Solhjulet. stencil. Samtliga utges på Medlemsantalet i NRP till omkring 300-400. Enligt uppskattas obekräftade källor har NRP kontakter med det danska Dansk Nationalsocialistisk och i Bevegels ingår samlingsorganisationen Partiet även ha kontakter Europeiska Samlingsrörelsen. sägs med Partiet är inte som politiskt västtyska nynazister. registrerat men hösten 1988 i kommunalvalet i bl a Nacka. parti, deltog ett 1987 med rubrik ”Därför röstar vi Enligt flygblad utgivet på Nordiska Rikspartiet är partiets paroller följande.

- Arbete åt alla svenskar innan vi lämnar landet fritt för invandrin . - Gör slut asocialdaltandet! Skattebetalare skall inte behöva fö a på och klåda kriminella, och infyllon, flyktingar arbetsskygga divider. - Gör slut daltet med i på förbrytarna! Sjålvförsörjandearbetsläger stället för anstalter. dyra - effektivt Tryg het för barnen och de äldre! Rensa gator och torg från igister, och våldsverkare. Återskänk föräldrar fyllon trygghetskänslan att kunna skicka sina barn till skolan utan att de blir utsatta för narkotikalangare och otuktsmän. - Utrota inom massmedia och film roduktion! pornografindustrin Svenska döttrar får ej bli ett föremål för internatione la prostitutionssyndikat. - det nationella svenskt och kul- Stoppa självmordet! Gynna språk tur. Sätt stopp för all utomnordisk invandring. - Stoppa plågsamma djurförsök! - får hindras av andra länders inre Svenska exportvaror ej angelägenheter. Okad export ger även ökad sysselsättning. Exporterar inte vi, så andra det. gör

Sverigepartiet

Sverigepartiet bildades i november 1986 genom en sammanslagning av Svenska Framstegspartiet och Bevara Svenskt Sverige bildades 1982 av Stefan Herrman och var :BSS). Framstegspartiet ett med uttalade rasistiska högerpopulistiskt missnöjesparti inslag.

Partiet känt gjorde sig genom provokativa paroller som kvinnan tillbaka till och spisen, ”stoppa invandringen släpp spriten fri. Åsikterna framfördes i bl a närradion. I kommunvalet 1985 fick 1 656 röster i Stockholm. partiet BSS bildades i Malmö 1978 av en grupp raggare som en proteströrelse men kom snabbt att tas över av bl a Leif Zeilon och Sven Davidsson, medlem i tidigare Nysvenska Rörselsen. BSS ville och ett nationalistiskt bekämpa invandringen skapa samhället. I tidningen Patrioten, publicerades artiklar med rasistiska undertoner samtidigt som avstånd från BSS-ledningen tog rasism. BSS gjorde sig känt och klotter och lockade till genom flygblad sig ungdomar, framförallt s k skinheads. Med närradions hjälp spreds

budskapet genom föreningen Öppet Forum, vars sändningar fäll-

des för brottet hets upprepade gånger mot folkgrupp”. Slutligen drogs föreningens sändningstillstånd in. Sammanslagningen av och BSS till det Framstegspartiet nybildade från ut att kunna utvecklas till Sverigepartiet såg början en växande högerpopulistisk rörelse av samma karaktär som Front National” i Frankrike. Främst berodde detta att det rasistiska på budskskapet var presenterat i en smaklig form och att den nationalsocialistiska rekvisitan, uniformer, hakkors m m, var bortplockad. Partiet hade en formellt demokratisk och uppbyggnad även ekonomiska resurser att bedriva en marknadsmässig pro- Partiet satsade att höras och Bl paganda. på synas. a sändes nårradio fem i veckan. dagar Partiet ha haft vissa kontakter med National Front i påstås Storbritannien. Av allt att döma härrörde dessa kontakter från tidigare BSS, som sedan 1980 haft ett etablerat samarbete med National Front. utvecklades emellertid inte Sverigepartiet enligt farhågorna. I stället delades partiet hösten 1987 av inre i på grund stridigheter två delar. Den ena fraktionen av med utgjordes BSS-gruppen Sven Davidsson som ledare och den andra fraktionen av det tidigare med Pether Pedersen som formell och Stefan Framstegspartiet Herrman som reell ledare. I mars 1988 skedde en ytterligare att bröt ur och bildade splittring genom några sig en egen falang. Under Lars Lindhs dessa ledning säger sig nu representera Sverigepartiet. Inom den av som leds Stefan falang partiet av Herrman och också numera Veikko är aktiviteten för närvarande Sarnijokki, låg. Det är ovisst om verksamhet alls någon bedrivs. Många med-

lemmar tycks ha gått över till Sverigedemokraterna, som beskrivs nedan.

Sverigedemokraterna Sverigedemokraterna bildades i februari 1988 av Sven Davidssoninom dvs det BSS. Leif Zeilon blev falangen Sverigepartiet, gamla Partiet sin verksamhet att partiets språkrör. byggde upp genom starta och bilda s k kommunföreningtidningar lokalavdelningar, om i landet. På i kommunvalet ar, runt några platser deltog partiet 1988. Partiet bedriver via den av Leif Zeilon och bokförsäljning Christoffer Jolin kontrollerade Svenska Förorganisationen eningen för Dessutom har en kvinno- Samhällsforskning. partiet organisation, Kvinnor för Sverige, som sitt till enligt förslag i december 1987 kvinnor som blivit partiprogram säger sig stödja misshandlade eller rånade. vill våldtagna, Kvinnoorganisationen öppna kvinnohus i alla svenska storstäder och verka för jämställdhet, stöd till barnfamiljer, begränsning av rätten till fri abort, förbud mot adoptioner av barn, höjda straffsatser utomeuropeiska för sexbrott och förbud mot våldspornografi. I partiorganet som utkom med sitt första Sverigekuriren, nummer i februari 1987, lanserar sitt Sverigedemokraterna nya partiprogram. Detta har av och kan ses som drag högerpopulism ett försök att samla upp existerande missnöje. Flera av programpunkterna anknyter till den aktuella samhällsdebatten. Rasismen har tonats ned betydligt. Sverigekuriren” är en förhållandevis påkostad tidskrift i fler- I en artikel om bl a att färgstryck. flyktingpolitiken sägs flyktingmottagandet kostar Sverige ”enorma sumnmor” som i stället kunde ha använts till försvaret, och skolväsendet sjuk- åldringsvården, och till att hjälpa riktiga Därmed avses flyktingar. uppenbari Afrika och Asien. I en avslutande artikel ligen lägerflyktingar Fosterlandet åter - heter det:

Det är den svenska arbetarklassen och den svenska arbetarklassens barn som förlorat mest på de gångna årens ansvarslösa invandringsoch flyktingpolitik. Naiva och svenska och fega politiker byråkrater, som grovt profiterat på invandringen, up manar hårt arbetande, skattetyngda svenskar att visa solidaritet me mellanösterns besuttna medel- och överklass. Medan svenska ungdomar saknar arbete, bostad och framtidstro i sitt eget land, kräver ett priviligierat frälse av välbeställda främlin ar allt större livsrum i det svenska folkhemmet. Sverige

styrs av förräåare och medlöpare som sålt sitt fosterland billigt till

fräcka internationella lycksökare och skojare... Kom romissernas tid är förbi. Sanningens och upprättelsens na kas. ögonblick Morgonda-

gen tillhör oss... Den välfärdsstat som b ggts av oss svenskar skall tillhöra vårt folk. Det land, som våra för äder offrat liv och blod för att försvara, skall överlämnas till kommande generationers svenska barn. Varje nation har en historisk människa speciell uppgift. Varje och varje folk måste lära sig att vandra sin egen vä mot frälsnin eller förtappelse. Den väg vi svenskar väljer kommer s och ör all utgiltigt framtid att öde. avgöra Sveriges och ordvalet i artikeln är detsamma som framfördes av Budskapet de nationalsocialistiska under 1930- och 1940-talen, med partierna undantag för att ordet judar” mot invandrare. Partiet utbytts påstår ha 2 000 medlemmar och är sig drygt enligt egen uppgift på frammarsch. Främst och attraheras av sägs ungdomar pensionärer dess budskap.

Nationella Förbund Sveriges Sveriges Nationella Förbund bildades 1934 och har varit verksamt sedan dess. Partiet står fär ett starkare försvar, stoppad invandring och mer makt ät Partiet som en kungen. fungerar huvudsakligen för personer verksamma i andra av likträffpunkt organisationer nande karaktär. SNF har ett vitt nät av förgrenat underorganisationer och sedan 1985 ut tidskriften Nationell ger Tidning.

rörelsen Nysvenska rörelsen bildades 1930 av Per och hade då Nysvenska Engdahl tidvis kontakter med nationalsocialistiska Under andra grupper. världskriget var klart antisemitisk. Medlemmarna organisationen var inblandade i flera högförräderimål. Under 1950 och 1960-talen tonade Per ned den värsta rasismen och odlade inter- Engdahl nationella kontakter. Under en verkade han aktivt i vad period som såg ut att bli en fascistisk international, den s k Malmörörelsen. krävde för all utomnordisk in- Nysvenskarna tidigare stopp I talar man bara om att och vandring. dag begränsa invandringen här i riket bosatta skall få vara kvar. utlänningar rörelsen har flera och ett eta- Nysvenska underorganisationer blerat samarbete med Nationella Förbund. På av Sveriges grund interna är deras inbördes förhållanden dock oklara. stridigheter ovan är endast en del av de som Organisationerna grupperingar för närvarande är verksamma i De som medtagits här är Sverige. emellertid de största och de som sammanslutningarna grupper stått för huvuddelen av den rasistiska och, såvitt man propagandan kan det rasistiska våldet. Därutöver finns ett antal se, organiserade och med en mer eller mindre stark främpartier organisationer

Vi har valt att inte behandla dessa i det lingsfientlig framtoning. här sammanhanget.

Den moderna rasismen

moderna rasismen är i samma rasism som Den grunden tidigare, även om den framförs ett annorlunda sätt och har andra på grupsin huvudfiende. Till skillnad från 1930-talets rörelser per som det nationella inte utan av är budskapet expansionistiskt, präglas en defensiv revirnationalism med ett utmärkande drag av främ-

lingsfientlighet. Primärt är den moderna rasismen inte antisemitisk, utan riktar i första hand mot invandrare som Grundtanken sig generell grupp. är att alla människor är lika värda men att de har det bäst i sitt eget hemland. Av ren omtanke bör därför och invandrare flyktingar dvs återsändas till sina forna hemländer. Idéerna lanrepartrieras, seras i en anda, men i finns förstås tanken om den positiv grunden nordiska rasens är samtliga överlägsenhet. Avslöjande nog grupstarkt emot av barn. per adoption utomeuropeiska

Reservation

av ledamöterna Fleetwood och Aglert, Johansson.

Lagstiftning mot rasistiska organisationer Majoriteten i kommissionen föreslår ett förbud mot rasistiska organisationer och av dem deltar kriminalisering som i sådana organisationers verksamhet. Vi motsätter oss dessa av flera olika förslag skäl. Vår är att människors grundläggande uppfattning åsikter, tankar och endast att attityder går påverka genom debatt, opinionsbildning och av den som finns verklighet runt omkring oss. Misshagliga tankar och eller en så odemokratisk attityder aldrig männikan bort. skosyn aldrig lagstiftas Ett skäl att motsätta vägande oss förslaget är att vi menar att det skulle innebära en av den inskränkning grundlagsskyddade föreningsfriheten. Ett kännetecken demokrati viktigt för en är att olika åsikter får föras fram och mot varandra. Ett brytas demokratiskt samhälle visar sin att stötande styrka genom åsikter bei kämpas fri och öppen debatt, inte undertrycks med lagstiftning. Vi som rasism och bekämpar främlingsfientlighet gör inte invandrarna någon tjänst att rasister att under genom tvinga gå jorden. Rasistiska skall med fri och organisationer bekämpas öppen debatt. Deras företrädare skall kunna identifieras och ställas till svars för sina åsikter. som med aparta Ingen sympatiserar en rasistisk skall få chans att känna organisation sig som martyr för att organisationen är skall lockas delta förbjuden. Ingen att i sådana verksamhet i en känsla av organisationers martyrskap och i det fördolda. spänning Ett annat skäl mot som den skisserade lagstiftning är att den sannolikt inte skulle få avsedd verkan. Dessutom finns risker för att den skulle bli direkt i mot rasism. negativ kampen Förbudet är avsett att träffa endast renodlat rasistiska och inte organisationer främlingsfientliga. Det kan medföra betydande gränsdragningsnär de rättsvårdande skall problem myndigheterna tillämpa lagen. Det kan dessutom som om man uppfattas legitimerar främlingsfientliga attityder och Vi vill också risken handlingar. peka på för att som efter inte blir organisationer rättslig prövning förbjudna därigenom, av den allmänna som opinionen, uppfattas godkända av samhället och därmed i moralisk rumsrena. mening

har att skriva FN:s rasdiskrimineringskon- Sverige genom på vention förbundit sig att vidta åtgärder mot såväl rasdiskriminering som rasistiska organisationer. Vi har redan i dag en långtsådan som tar sikte att brännmärka brottsgående lagstiftning på med rasistisk men som också kriminaliserar lighet bakgrund, av rasistiska Kommissionen föreslår en del spridande budskap. skårpningar i lagstiftningen som skulle göra det möjligt att komma åt t ex också den som uppviglar till sådana brott. Syftet är att skall kunna bl a när ledare lagstiftningen tillämpas organisationers uppmanar medlemmar och sympatisörer att begå brottsliga handlingar med rasistisk anknytning. Den som finns, med de nämnda lagstiftning kompletterad anser vi med FN-konventionens skärpningarna, uppfyller syftet krav. Den förhindrar rasistiska att verka, utan att organisationer något förbud behöver införas. Vi har inte kunnat hitta utomlands en effektiv något exempel på mot rasistiska Tvärtom tycks sådana lagstiftning organisationer. vara när det att komma åt spridlagstiftningar verkningslösa gäller av rasistiska idéer. ningen Vi vill betona att kommissionen i allt är slutligen väsentligt överens. Denna där våra åsikter inte bedömas fråga, går isär, kan vara av för av någon avgörande praktisk betydelse bekämpandet rasism och främlingsfientlighet. Det är på styrkan i opinionsarbetet för och demokrati som resultatet gemenskap, mångfald beror.

Per Arne Elisabeth Fleetwood Eva johansson Aglert

Särskilt

yttrande

av ledamöterna Aglert och Fleetwood

Rätt till arbete för asylsökande Kommissionen har behandlat om det i att Ökade frågan angelägna ansträngningar görs för att utveckla nya metoder och finna nya vägar för att snabbare skall få arbete. det anflyktingar Kring i detta råder i allt gelägna väsentligt enighet. Däremot är kommissionens majoritet inte beredd att uttala sig för en rätt för att arbeta redan under asylsökande väntetiden. Därmed man också nuvarande som innebär att accepterar ordning, rätten till arbete är förbehållet dem som har blivit beviljade uppehållstillstånd. Vi anser att kommissionen i detta avseende borde ha gått och att även som väntar längre föredragit asylsökande på skall ha rätt att ta ett arbete under uppehållstillstånd erbjudet väntetiden. Det finns flera skäl till varför det nuvarande arbetsförbudet för asylsökande bör tas bort. Det är att viktigaste självfallet möjligheten till arbete skulle underlätta för de att uthärda asylsökande den oftast mycket pressande utredningstiden. I stället för att som i dag tvingas till skulle de få en passivitet meningsfull sysselsättning. För alla dem som kommer att beviljas kommer uppehållstillstånd också värdefull tid att ha vunnits inför den framtida i integreringen det svenska samhället. Men även utifrån det i att minska angelägna främlingsfientligheten är det att ge rätt att arbeta. För angeläget asylsökande många svenskar, som är ovetande om arbetsförbudet, framstår de asylsökande som och Det finns att arbetsskygga profiterande. anledning tro att sådana stämningar lättare skulle kunna motverkas om de att visa att de vill rått för asylsökande gavs möjlighet göra sig”. anser vi att starka skäl talar för att Sammantaget asylsökande skall att arbeta också under den tid de väntar att ges rätt på frågan om De existerande hindren för att en uppehållstillstånd prövas. sådan skall kunna införas bör därför ordning avlägsnas. Med hänsyn till att kommissionens majoritet ansett denna fråga till en del ligga utanför kommissionens har vi dock velat uppdrag framföra ovanstående i detta särskilda synpunkter yttrande.

Per Arne Elisabeth Fleetwood Aglert

Särskilt

yttrande

av ledamoten Aglert

Invandrarministerns ansvarsområde När kommissionen diskuterar och organisationers myndigheters framtida ansvar för att motverka sätter man också diskriminering min otillfredsställande förhålfingret på det, enligt uppfattning, landet att invandrarministern har två roller. Invandmotstridiga rarministern har att ansvara för samhällets insatser för flyktingarefter det att de har blivit beviljade dvs i na uppehållstillstånd, allmänhet som som Men det år också åtgärder uppfattas positiva. invandrarministern som har att fatta besluten om utvisning och som i denna får möta kritik som försvårar svåra egenskap mycket beslut. min innebär invandrarministerns dubbla rol- Enligt uppfattning ler att för en förtroendefull relation mellan myndigmöjligheterna för vilka invandrarministern är och flykheterna, högsta ansvarig, riskerar att försvåras. anser därför att tingarna jag förutsättningarna för att en boskillnad mellan de olika uppgifter som ligger göra inom invandrarministerns ansvarsområde bör studeras vidare i ett

annat sammanhang.

Per Arne Aglert

Bilaga I

Kommittédirektiv

Dir 1987:40

En kommission mot rasism och

främlingsfientlighet

Dir 1987:40

Beslut vid regeringssammanträde 1987-09-17.

Statsrådet G. Andersson anför.

Mitt förslag Jag föreslår att en parlamentarisk kommission tillkallas för att föreslå insatser mot rasism och främlingsfientlighet.

Bakgrund

Det råder en bred i vårt land om att politisk enighet rasism och främlingsfientlighet skall bekämpas. Stora ned ansträngningar läggs också på att motverka dessa företeelser. Många enskilda, och organisationer samhällsorgan är på olika sätt engagerade på området. Jag vill särskilt nämna att vi sedan den 1 juli 1986 har en ombudsman mot etnisk diskriminering (DO). Trots detta förekommer rasistiska och

främlingsfientliga stämningar i

Sverige. Historien och erfarenheter från vår omvärld har lärt oss hur förödande skadeverkningarna kan bli om man inte stävjar sådana tendenser. Strävandena att komma till rätta med dessa för ett demokratiskt samhälle ovärdiga yttringar bör därför intensifieras Centralt står ytterligare.

målet att skapa en folklig mobilisering mot rasism och främlingsfientlighet.

Uppdraget

Som ett led i dessa strävanden bör en särskild kommission parlamentarisk tillkallas som skall pröva vilka ytterligare som bör vidtas för att åtgärder bekämpa rasism och främlingsfientlighet och stimulera till sådana åtgärder. Till kommissionen bör en särskild ledd expertgrupp knytas, av DO, med företrädare för statens invandrarverk och de övriga myndigheter som har särskilt ansvar för berörda frågor.

Kommissionen skall med utgångspunkt i de samlade kunskaper och erfarenheter som redan finns - av rasistiska belysa förekomsten och främlingsfientliga föreställningar i vårt land och tänkbara orsaker till dessa, - undersöka hur och medvetenheten om rasism och kunskaperna främlingsfientlighet kan förstärkas och fördjupas genom utbildningsinsatser och forskning, - samråda med bl. a. folkrörelserna och arbetsmarknadens parter om hur dessa kan öka sin medverkan i arbetet mot rasism och främlingsfientlighet. pröva om gällande lagstiftning och dess tillämpning kan bli effektivare när det gäller att motverka rasism och främlingsfientlighet och i övrigt klarlägga möjligheterna att ytterligare bekämpa rasism och främlingsfientlighet genom åtgärder från statsmaktemas, kommunernas, myndigheternas och berörda enskilda organisationers sida. Kommissionen bör i övrigt ha stor frihet när det gäller arbetets närmare inriktning och uppläggning liksom formerna för samverkan med kommuner, berörda myndigheter, organisationer och massmedier. Kommissionen skall arbeta skyndsamt och fortlöpande redovisa sitt arbete genom delrapporter. Uppdraget bör slutföras senast vid utgången av år 1988.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar mig - att tillkalla en kommission med högst sju ledamöter, omfattad av kommittéförordningen (1976:119), med uppdrag att föreslå ytterligare insatser mot rasism och främlingsfientlighet, - att utse en av ledamöterna att vara ordförande i kommissionen och - att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt kommissionen. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar - att kostnaderna skall belasta tionde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Arbetsmarknadsdepartementet)

2 Bilaga

Kommissionens

° /

idegrupper

Arbetsmarknadsgruppen Eva Hjort Yvonne Leimar Gunilla Upmark Yngve Lind

Folkrörelsegruppen Per Arne Aglert Mats O Karlsson Monica Andersson

Forskningsgruppen Elisabeth Fleetwood Erland Bergman Jean-Pierre Zune

Gruppen för kommunala frågor Per Arne Aglert Eva Johansson Ingrid Petersson Annika Belkert

Jean-Pierre Zune

S/eolgmppen Elisabeth Fleetwood Eva Johansson Annika Belkert Margareta Rönnbäck Jean-Pierre Zune

Ungdomsgmppen Mats O Karlsson Erling Bjurström Monica Andersson

3 Bilaga

erhållit

Projekt

som

bidrag förslag

av

på.

kommissionen

har av av kommis- Följande anslag beviljats regeringen på förslag sionen mot rasism och I de fall ej främlingsfientlighet. regeringen fattat beslut i ärendet när kommissionen avslutade sitt arbete anges kommissionens med förslag (anges “).

och enskilda Organisationer Non Generation och i samverkan för informa- Fighting Fryshuset tionsturné i skolor; 150 000 kronor. Resande folkhögskolan Färnebos informatörer för informationsturné våren 1988 i skolor, m m; 20 950 kronor. föreningar för avseende av Ledningsgruppen Vänskapsveckan genomförande densamma i maj 1988; 200 000 kronor. Politiker, representerande olika partier, i Sjöbo för informationssamt möte för kommuninvånarna inför folkomröstbroschyr ningen; 8 000 kronor. ABF Skåne för studie- och informationsaktiviteter i Sjöbo kommun inför 25 000 kronor. folkomröstningen; för fred - av Svenska Freds- och Färsingar lokalavdelning skilje- - för mot fördomar” inför domsföreningen projekt Kunskap i 19 000 kronor. folkomröstningen Sjöbo; Studieförbundet Vuxenskolan för och informationsutbildningsinsats i södra delvis motiverat av situationen i Sverige 1988-89, Sjöbo; 25 000 kronor. Sjöbo för avseende aktiviteter inför folkaktionsgrupp flyktingar 25 000 kronor. omröstningen; riksförbundet för och informationskam- Jugoslaviska utbildningspanj 1988; 30 000 kronor. KFUK-KFUMs studieförbund för av ledare m fl avutbildning seende flyktingmottagande; 200 000 kronor.

Sveriges Folkhögskoleelevers Förbund för festival i Stockholm juni 1988 tillsammans med ett antal freds- och miljöorganisationer; 20 000 kronor. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa i av- Spånga-Järva seende studiecirklar, informationsmaterial, uppsökande verksamhet m m invandrares gällande kultur; 65 000 kronor. Stockholms IOGT-NTO-distrikt för bland tvåårigt projekt främst muslimer och latinamerikaner; 70 000 kronor. och De Fria Kristna Samfundens Sveriges Frikyrkoråd Råd för femårsprojekt mot rasism, etnocentrism och främlingsfientlighet; 15O 000 kronor. Arbetsgruppen för Folkfest för jordens folk avseende genomförande av denna aktivitet i 20 000 kronor. augusti 1988; Non Generation i Fighting Malmö, verksamhetsbidrag för 1988; 20 000 kronor. Folkets Hus, ABF, Fritid Hammarkullen m fl för bland projekt ungdomar i Hammarkullen utanför 100 000 kronor. Göteborg; i

SMU Åkersberga avseende dagkoloniverksamhet för barn i juni

1988; 1C 000 kronor. Riksförbundet Rasismen för Stoppa informationsprojekt 1988-89, tidningsannonsering samt utbildning av skolinformatörer/ föreläsare; 200 000 kronor. Internationellt Kulturforum för manifestation norra på judiska kyrkogården i Stockholm, föreläsningar m m; 25 000 kronor. Husby 4:ans fritidsgård för projekt Mot våld och rasism - solidaritet hemma och borta 1988; 50 000 kronor. Rosengårds Folkets Hus för teaterverksamungdomssektionens het; 10 000 kronor. Svenska Simförbundet för i och projekt Norrköping Finspång; 150 000 kronor. Umekorpen avseende idrotts- och motionsskola för flyktingfamiljer; 75 000 kronor. Caritas för socialt arbete bland katolska Sverige invandrare; 45 000 kronor. Förbundet Vi för konferens om samt lokalt Unga invandrarfrågor utvecklingsarbete; 20 000 kronor. Blåkulla, Höörs kvinnoförening, för kulturutbyte med kommunens flyktingkvinnor; 13 500 kronor. Jokkmokkbygdens ABF för vandrande olika arbetsutställning på 25 000 kronor. platser; LO-sektionen i Eskilstuna för mot rasism och projekt främlingsfientlighet augusti 1988 - juni 1989; 10 000 kronor.

Studieförbund, SKS avseende studie- Sveriges Kyrkliga Sydskåne, cirklar om för invånare i kommun; 8 000 flyktingfrågor Sjöbo kronor. Barnens Värld för konferens i världen Reportagebyrån Kompis 15-16 oktober 55 000 kronor. iStockholm; Arabisk-Svensk för riktat till arabiska Kvinnoförening projekt kvinnor hösten 1988; 25 000 kronor. Aron för riktat till och demo- Föreningen projekt ungdomar kratiska 25 000 kronor.

folkrörelser;

Anders R Östlund och Sten för och fol- Hagberg fotoutställning der om i Gimo; 5 000 kronor. flyktingförläggningen Rumänska-Ortodoxa i för av Församlingen Göteborg utställning rumänska konstföremål m m 17 oktober - 13 november 1988; 5 000 kronor. Sveriges Lärarförbund för konferens Barnen, skolan och rasismen i Stockholm i november 1988; 50 000 kronor. Hassela Solidaritet för verksamhet bland föräldrar och ungdomar från andra länder samt 225 000 kronor. agitationsturné 1989; De nordiska och samarbetsadoptions- föräldraorganisationernas för konferens och andra ingrupp Adoptivbarn, flyktingbarn vandrarbarn; 75 000 kronor. Invandrarinstitut och Museum, för tre delar Sveriges Botkyrka, under - dörren till framtidens och projekt Botkyrka Sverige Invandrardokumentation i 125 000 kronor. Botkyrka; Slovenska Planika för i Malmö kulturföreningen ungdomsfestival november 1988; 7 000 kronor. Kurdiska Riksförbundet för projekt på Laxå flyktingförläggning och Hålahults i samarbete med 120 000 slussförläggning SIV; kronor. Chilenska Riksförbundet och Huelen för projekt på Svappavaara flyktingförläggning och i sam- Rämshyttans slussförlåggning arbete med SIV; 120 000 kronor. Eritreanska Riksförbundet för projekt på Markaryds flyktingförläggning och Kolboda i samarbete med slussförläggning SIV; 120 000 kronor. Fenix för Möt 50 000 Kulturföreningen kulturprojekt världen; kronor. Evangeliska Fosterlandsstiftelsen för deras och invandflyktingrararbete samt lokalt arbete i Stockholm, Uppsala, Göteborg och 100 000 kronor. Norrköping; Hans Andersson, Malmö, för av material om sammanställning rasistiska organisationer; 10 000 kronor?

Studiefrämjandet i för i Södra Skövdebygden kultursatsning Ryd november 1988 - juni 1989; 30 000 kronor. Riksförbundet Hem och Skola för informationsverksamhet tillsammans med Elevorganisationen; 240 000 kronor. Svenska kommittén mot antisemitism för till bok Det studieplan med 50 000 kronor. börjar judarna...; i för av mötesledare, Landsorganisationen Sverige utbildning pi- - av samt lotprojekt facklig mottagning flyktingar utbildningsinsatser; 300 000 kronor. Stiftelsen Globträdet för projekt Mötesplats Strängnäs”; 100 000 kronor. Verdandi för arbete mot rasism; 150 000 kronor. Zorbet för Fördomar; 75 000 kronor. Kulturföreningen projekt i för hösten 1988 samt Elevorganisationen Sverige ungdomsfestival bussturné i samarbete med Riksförbundet Hem och Skola; 200 000 kronor. Röda Korset, Rädda Barnen, Sveriges Frikyrkoråd/Diakonia, Svenska och Svenska för aktionen - Kyrkan Flyktingrådet JA rum för medmänsklighet; 180 000 kronor. Svenska och Riksförbundet för vid in- Flyktingrådet personal avseende 50 000 kronor. vandrarbyråer utbildningsprojekt; KFUM för 25 000 kronor? Jönköping projekt Mötesplats”; Stockholms Fotbollförbund avseende för bättre relationer projekt mellan och svenskar; 50 000 kronor. invandrargrupper Världen - 10 000 kronor. Föreningen Fjärde verksamhetsbidrag; avseende extrainsatser för att Kvinnofolkhögskolan, Göteborg, förbättra relationer mellan svenskor och invandrarkvinnor; 25 000 kronor. ABF för om invandrarnas situation och mot Uppsala kampanj rasism i samarbete med i samt Hyresgästföreningen Uppsala LO-sektionen i 15 000 kronor? Uppsala; Pensionärernas Riksorganisation för projekt med kontaktverksamhet ute i kommunerna; 50 000 kronor. Britt-Marie Friman och Häkan för utställning om flyk- Henning Gimo 9 500 kronor. tingar på flyktingförläggning; Riksförbundet i för m Syrianska Sverige ledarutbildning m; 10 000 kronor. Riksförbundet Polska i för verk- Föreningar Sverige uppsökande samhet och ledarutbildning; 20 000 kronor. Iran - IF, Angered verksamhetsstöd; 5 000 kronor. Västerbottens Läns 4H för av informationstryckning persiska foldrar samt informations-, och studiematerial; utbildnings- 10 000 kronor.

för bild- Fastighetsanställdas Förbund, stockholmsavdelningen, spel och video; 25 000 kronor. Helene Lööw, universitet, historiska institutionen, för Göteborgs slutförande av som livsform: En studie av avhandling Kampen nationalsocialismcn i 1924-1950; 20 000 kronor? Sverige

Ungdomsorganisationer insatser i 500 000 kronor enligt Speciella ungdomsorganisationer; nedan?” - Schackförbund; 5 000 kronor. Sveriges - SOS 10 000 kronor. Rasism; - Barnens Rätt i Rädda Barnens Malmöförbund, Non Samhället, Röda Korsets Ungdoms- Fighting Generation, Cityprojekten, förbund samt Rör inte min 10 000 kronor. kompis; - Fritids- och 25 000 kro- Riksförbundet Sveriges Hemgårdar; nor. - 25 000 kronor.

Folkpartiets Ungdomsförbund;

- Polska Scoutförbundet i 10 000 kronor. Sverige; - Svenska Fotbollförbundet; 50 000 kronor. - Partiernas 50 000 kronor. ungdomsorganisationer gemensamt; - Socialdemokratiska 25 000

Sveriges Ungdomsförbund, SSU;

kronor. - Kristdemokratiska KDU; 25 000 kronor.

Ungdomsförbundet,

- 10 000 kronor. Sveriges Blåbandsungdom; - Röda Korset; 60 000 kronor. - Kroatiska Riksförbundet; 10 000 kronor. - Riksförbundet; 5 000 kronor. Japanska - Katoliker; 25 000 kronor. Sveriges Unga - Svenska Scoutförbundet; 20 000 kronor. - Fria Moderata Studentförbundet; 10 000 kronor. - 20 000 kronor.

Ungdomens Nykterhetsförbund;

- Centerns 25 000 kronor.

Ungdomsförbund;

- 15 000 kronor.

Sveriges Kommunistiska Ungdomsförbund;

- 25 000 kronor. Pingstförsamlingarnas Ungdomsarbete; - Chilenska Riksförbundet; 20 000 kronor. - Karlstad Studenters IF; 20 000 kronor.

Myndigheter Statens invandrarverk för av seriehäfte Bamse och Kalle tilltryck svartskalle; 100 000 kronor. omfattande m m Rikspolisstyrelsen för utredning 1) kartläggning av rasistisk kriminalitet, efter rasistisk brevterror, 3) 2) spaning av mot rasistiskt färgade

skärpning polisens uppmärksamhet

i 25 000 kronor. inslag våldsbrottsligheten;

Rikspolisstyrelsen för tryckning av ovanstående 11 800 utredning; kronor. Nordiska Museet för lokala i samarbetsprojekt utställning Invandrar-Sverige 1945-1995; 390 000 kronor.

Utbildningsradion för lärarhandledning/ informationsbroschyr till

programserie Olika tro; 60 000 kronor. Polishögskolan för utvecklingsprojekt DEFOIR; 50 000 kronor.

Skolöverstyrelsens skolledarutbildning, Linköping, för fortbild-

ningsverksamhet Att verka mot rasism och främlingshat; 100 000 kronor? Rikspolisstyrelsen och statens invandrarverk för utarbetande av informationsmaterial till nyanlända flyktingar; 250 000 kronor.” Statens institut för läromedel avseende (SIL) granskning av läromedel i historia, och

religion samhällskunskap på grund-och

gymnasieskolan; 150 000 kronor. Skolöverstyrelsen avseende sammanställning av material för skolans etniska undervisning om relationer; 30 000 kronor. Statens invandrarverk för av ovanstående tryckning sammanställning; 54 000 kronor?

Kommuner

Socialförvaltningen i Hässleholm för i samarbete med

temadag ABF om våld, droger och rasism; 28 600 kronor. Malmö för

socialförvaltning ungdomsprojekten Ungdom i City

och

Informationsbyrån för ungdom; 390 000 kronor.

Botkyrka kommun för i samarbete projekt med Aramenisk-Syrianska idrotts- och i

kulturföreningen Hallunda/Norsborg och

verdandis botkyrkakrets; 50 000 kronor.

Böcker för redaktionella

Utbildningsradion kostnader , marknadsföring

tryck och distribution av pocketbok Bekänna färg; 1 320 000 kronor. Centrum för multietnisk vid

forskning Uppsala universitet av-

seende encyklopedi rörande etniska grupper i Sverige Det mångkulturella Sverige”; 150 000 kronor. Britt Hultén, Anders och Torsten Thurén Lugn för tryckning av Mediernas bild av invandrare och flyktingar; 70 000 kronor. Anna-Lena Lodenius-Wikström och Larsson för Stieg kartläggav svensk ning organiserad rasism och dess kopplingar till internationella 64 000 kronor. extremistgrupper;

Film och video I have a dream för videofilm om rasism; 150 000 Föreningen kronor. Informationsfolder om filmen; 18 000 kronor? Babis Tsokas och Kantor för Rör inte min kom- Jan filmprojekt 100 000 kronor. pis; Antonia D Carnerud för Utan återvändo..?; filmprojekt 100 000 kronor. till i Röda Korset för dokumentärfilm utbildning flyktingverksamheten; 50 000 kronor. Braniff för filmprojekt Libertad; 73 000 kronor. Myriam till enfald - till Brita Landoff för dokumentärfilm Nej ja mångfald; 75 000 kronor. Helena Danielsson från möte om i för videoinspelning flyktingar 6 300 kronor. Sjöbo församlingshem april 1988; Zorbet för informationsmaterial och film om Kulturföreningen flyktingar och invandrare; 9 800 kronor. och Mohammad Ghamari för videofilm om barn Roger Hägglöv 25 000 kronor. på flykt; Månharen HB för av två filmer om salvadoransk komprimering till en långfilm; 138 000 kronor. flyktingfamilj Hildebrand Produktion AB för Gränslös - rockvigemenskap deo mot rasism; 50 000 kronor.

Teater Klass i för av i M2 Römosseskolan Angered uppförande pjäs Stockholm och Sjöbo; 44 000 kronor. Teater 23 i Malmö för m m avseende projekt Vitskaltrycksaker lar och svartskallar”; 100 000 kronor. Oktober i för un- Musikteatergruppen Södertälje projekt Djupt der Marens yta; 100 000 kronor. för turné med Inkastad om flyktingar; Teaterbolaget pjäs 25 000 kronor. kommun för musikal Evelina - ett samarbetsprojekt Södertälje mellan studieförbund och kommunala förvaltningföreningar, ar; 50 000 kronor. för satsning invandrarungdomar 1989; Teaterföreningen Hugo på 100 000 kronor. Fria Teatern i för skolbesök med Anne Franks Högdalen pjäs 20 000 kronor? dagbok; för av lån- GrO-produktion, Vällingby, uppsättning pjäs ”Många der flera rötter; 10 000 kronor.

KUNGL. B|BL. * 04 -O 3

m.-.? Km*-

Statens 1989

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

l. Rapport av den sarskilde utredaren för granskning av hotbilder: mot och sakerhetsskyddet kring statsminister Olof Palme. C. Beskattning av famansföretag. Fi. integriteten vid statistikproduktion. C. Fasta Önsundsförbindclser. K. . Samordnad lansförvalming. Del l: Förslag. C. . Samordnad länsförvalming. Del 2: Bilagor. C. Vidgad etableringsfrihet för nya medier. U. . UD:s presstjänsL UD. . Särskild inkomstskatt för utländska artister m.fl. Fi. 10. Två nya treåriga linjer. U. 11. Hushållssparandet - Huvudrapport från Spardelegationens sparundersökning. Fi. 12. Den regionala problembilden. A. 13. Mångfald mot enfald. Del 1. A. 14. Mångfald mot enfald. Del 2. Lagstiftning och ränsfrågor. A.

Statens 1989

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Utrikesdepartementet

UD:s presstjänst. [8]

Kommunikationsdepartementet

Fasta Öresundsförbindelser. [4]

Finansdepartementet

Beskattning av fåmansföretag. [2] Särskild inkomstskatt för utländska artister mil. [9] Hushållspaxandet - Huvudxapport från Spardclcgationens sparundersökrting. [1 l]

Utbildningsdepartementet

Vidgad ctableringsfrihet för nya medier. [7] Två nya treåriga linjer. [10]

Arbetsmarknadsdepartementet

Den regionala problembilden. [12] Mångfald mot enfald. Del l. [13] Mångfald mot enfald. Del 2. Lagstiftning och rättsfrâgor. [14]

Civildepartementet

Rapport av den särskilda utredaren för granskning av hotbilden mot och säkerhetsskyddet kring statsminister Olof Palme. [l] integriteten vid statistikproduktion. [3] Samordnad lansförvalming. Del l: Förslag. [5] Samordnad länsförvaltning. Del 2: Bilagor. [6]

4... . ..

KUNGL. BIBL. - 04 -o 3

1989 L..

ALLMÄNNA FÖRLAGET i

ISBN 91-38402897 ( 4 nssm 0375-2s0x . - v , g

i