Riksbankens och Finansinspektionens beredskapsansvar : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

t®

Statens offentliga utredninozir D 1993: 116 Finansdepartementet

Riksbankens

och

Finansinspektionens beredskapsansvar

än

mg Statens offentliga utredningar

WW 1993:116

läLfl Finansdepartementet

Riksbankens och

Finansinspektionens beredskapsansvar

Delbetänkande av Utredningen om översyn av lagstiftningen för det finansiella omrâdet under krigsförhållanden

Stockholm 1993

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-3g-13520-5 Stockholm 1994 ISSN 0375250X

Till statsrådet Bo Lundgren

Genom beslut den 1 april 1993 bemyndigade regeringen statsrådet Lundgren att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av lagstiftningen för det finansiella området under krigsförhållanden.

Med stöd av detta bemyndigande tillkallades samma dag f.d. ambassadören Kurt Malmgren.

Den 18 augusti 1993 förordnades hovrättsassessom Ulf Ljungdahl att vara sekreterare i utredningen.

Att som experter biträda utredaren förordnades den l april 1993 kanslirådet Rein Hinno, den 18 augusti 1993 karmnarrättsrådet Magnus Ekman samt den 19 september 1993 byråchefen Berit Lunning, revisionsdirektören Ulf Nersing och avdelningsdirektören Åsa Sydén.

Härmed överlämnas delbetänkandet Riksbankens och Finansinspektionens beredskapsansvar.

Stockholm i december 1993.

Kurt Malmgren

Ulf Ljungdahl

INNEHÅLL

SAMMANFATTNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

FÖRFATTNINGSFÖRSLAG . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1 INLEDNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.1 Förändringarna på det finansiella området . . . . . . . 1.2 Beredskapslagstiftningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.3 Funktioner inom totalförsvaret . . . . . . . . . . . . . . 1.4 Riksbankens förslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 BANK- OCH BETALNINGSVÄSENDETS NÄRMARE

INNEBÖRD . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1 Finansinspektionens verksamhetsområde . . . . . . . . 2.2 Riksbankens verksamhetsområde . . . . . . . . . . . . . 2.3 Riksbankens beredskapsplanering . . . . . . . . . . . . 2.3.1 Beredskapsplaneringens organisation . . . . . 2.3.2 Målen för beredskapsplaneringen . . . . . . . 2.4 Regleringen av Riksbankens funktionsansvar . . . . . 2.4.1 Riksbankslagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.4.2 Beredskapsförordningen . . . . . . . . . . . . . 2.4.3 Fullmaktslagar för Bank- och betalnings-

väsendet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.5 Funktionen Bank- och betalningsvåsende . . . . . . . . 2.5.1 Bank- och betalningsväsendet . . . . . . . . . . 2.5.2 Sedlar och mynt . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.5.3 Betalningsförmedlingen 29 . . . . . . . . . . . . . . 2.6 Bank- och betalningsväsendet andra funktioner 31 - . .

3 ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG 33 . . . . . . . . . . . . 3.1 Beredskapen på det finansiella området 33 . . . . . . . . .

3.1.1 Överflyttningen ansvaret för funktionen

av Bank- och betalningsvâsende 33 . . . . . . . . . . 3.1.2 Fördelningen av ansvaret mellan Riksbanken

och Finansinspektionen 34 . . . . . . . . . . . . . 3.1.3 Uppläggningen av beredskapsplaneringen 35 . . 3.1.4 Finansieringen av beredskapsarbetet 35 . . . . . 3.1.5 Riksbankslagens bestämmelser om sedlar

och mynt 36 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1.6 Riksbankens uppgifter inom andra funktio-

ner 36 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2 EES-avtalet och EU 37 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3 Nya grepp i beredskapsplaneringen 38 . . . . . . . . . . .

KÄLLFÖRTECKNING 39 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

BILAGOR 43 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Riksbankens skrivelse den 5 maj 1992 till Finansdeparte-

mentet 45 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Föreskrifter för bankernas beredskapsplanering 53 . . . . . . . . 3. Betalningsvåsendet en funktionsbeskrivning 65 - . . . . . . . . Kommittédirektiv Dir. 1993:35 113 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

SAMMANFATTNING

Riksbanken har ansvaret ñr planeringen av beredskapen för bank- och betalningsväsendet. Det är emellertid Finansinspektionen som har tillsynsansvaret för detta område. Inspektionen har beredskapsansvaret endast för en del av sin verksamhet, nämligen det enskilda försäkringsväsendet. Detta innebär att myndigheternas kompetens och resurser inte tas till vara på ett effektivt sätt. I en krigssituation kan det beskrivna förhållandet leda till motsättningar mellan Riksbanken och Finansinspektionen. Med hänsyn till det finansiella områdets vikt under krigsförhållanden är den nuvarande ordningen därför mindre lämplig.

I detta delbetänkande föreslås att ansvaret för beredskapsplaneringen för bank- och betalningsväsendet flyttas från Riksbanken till Finansinspektionen. Riksbanken kommer därefter att ha kvar beredskapsansvaret för den verksamhet banken har i fredstid, medan beredskapsansvaret för det finansiella området i övrigt kommer att falla på Finansinspektionen. Vidare föreslås att de båda funktionerna inom det finansiella området slås samman till funktionen Det finansiella området.

Till följd av överflyttningen av ansvaret för beredskapsplaneringen föreslås dessutom vissa förändringar av redaktionell karaktär.

FÖRFATTNINGSFÖRSLAG

Förslag till

Lag om ändring i lagen 1988:1385 om Sveriges

riksbank

Härigenom föreskrivs i fråga lagen 1988: 1385 Sveriges om om riksbank

deLs att rubriken till 5-8 §§ ändras från Betalningsväsendet till Sedlar och

mynt

dels att 30 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

30§

Vid laneringen och genomförandet Riksbankens verksamhet i fred av skall e krav beaktas totalförsvaret ställer. som Det åligger riksbanken att an- Vid beredskapsplaneringen svara för beredskapsplanlägg- skall Riksbanken samråda med ningen på bank- och betalnings- Finansins ektionen i frå or som väsendets område. Härvid skall rör det nansiella och omr e: riksbanken utsträck-

iáedrzorderlig

med Kommerskollegium

ning med berörda har samband eâfrâgør

samr som m utrimyndigheter, heditinstitut och keshandeln

andra företag. Överstyrelsen

civil beredskap skall hd las underrättad om beredskapsplanläggningen.

2. Förslag till

Förordning om ändring i Beredskapsforordningen

1993:242

Härigenom föreskrivs i fråga Beredskapsförordningen 1993:242 om

dels att 15 § skall ha följande lydelse,

till förordningen funktionen Enskild försäkring dels att i bilagan m.m

med funktionen Det finansiella området och att som ansvarig ersätts

Finansinspektionen samt att övriga myndigheter med myndighet anges som

uppgifter inom funktionen Statens krigsförsäkringsnâmnd, Statens anges

krigsskadenämnd, Riksbanken och Postverket,

till förordningen vid funktionen Utrikeshandel som dels att i bilagan

myndighet med uppgift inom funktionen anges Riksbanken.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 §

Av bilagan till denna förordning framgår vilka myndigheter som är

övriga myndigheter har inom

ulppgifter

funktionsansvariga och de som

funktionerna. Av bilagan framgår också vilka myndig eter som är

beredskapsm ndigheter.

sarski da bestämmelser Av särskilda bestämmelser Av följer civilbefälhavamas och följer att civilbefälhavamas och att verksamhet länsstyrelsernas verksamhet länsstyrelsernas ingår vissa funktioner utöver ingår 1 vissa funktioner utöver 1 vad framgår

bilagan.

vad framgår av

bilagan.

som av som Enli 30 § lagen 1988:1 85 Enli t 30 § lagen 1988.°1 85 t veriges riksban åligger det veriges riksban skall Riksom om banken wd beredska

splaneringc-

Riksbanken att ansvara för å samråda med inansinspe

beredskapsplanlüiggningen

en och beta tionen i frågor som rör det fibank- mn sväse ers område. I lagen 1 64:63 nansiella omrádet och med Komom kommunal beredska och civil- merskollegium i frágor som har

försvarslagen 1960: 4 finns be- samband med utrikeshandeln. I

stämmelser kommunala lagen 1964:63 om kommunal om uppberedska och

civilförsvarslaFen

gifter i fråga om totalförsvaret. 1960:7 finns bestämme ser

kommunala uppgifter i fråga om om totalförsvaret. Svenska kyrkans centralstyrelse leder och samordnar den kyrkliga be-

vad centralstyrelsen avtalat med

kyrkli

redskapen 1 enlighet med a kommuner och andra trossamfund. I lagen 1981:1216 om yrk ng

beredskap finns bestämmelser domkapitlets ansvar för den kyrkliga om beredskapen inom stiftet.

3. Förslag till

Förordning om ändring i förordningen 1992: 102 med

instruktion för Finansinspektionen

Härigenom föreskrivs att 2 § 4 och 3 § förordningen 1992:102 med p

instruktion för Finansinspektionen skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§

Inspektionen har till uppgift att Inspektionen har till uppgift att

4. ansvara för funktionen En- 4. för funktionen Det ansvara

skild örsäkrin enligt finansiella området enli bered-

m.m. t bere skaps orordningen skapstörordningen 199 :242, 1993:242,

3§2

leråspektionen

skall samråda skall

Inspektionen

samråda m m Konkurrensverket i frå Konkurrensverket i frå - or om - or om tillämpningen tillämpningen av a en av a en 1956:245 om uppgiftsskyl ig- 1956:245 uppgiftsskyl igom het rörande ris- och konkur- het rörande ris- och konkur-

rensförhållan rensförhållan en, en, Riksbanken, Riksgäldskonto- Riksbanken, Riksgåldskonto- - ret och Bankstödsnåmnden i ret och Bankstödsnämnden i

viktigare frågor som berör Bank- viktigare frågor berör Banksom stödsnämndens verksamhetsom- stödsnämndens verksamhetsom-

råde eller som i övrigt har råde eller i övrigt har sam- som samband med betalningssystemets band med betalningssystemets

stabilitet, och stabilitet,

Överstyrelsen för civil bered- Riksbanken i frâgor - - som rör skapi ñrsvarsberedskapsfrågor,

beredsktgsplaneringen

för funk-

YjlfVld inspektionen skall hålla tionen finansiella området

et Overst relsen underrättad enli beredskapsförordningen om t bereds psplanläggningen. 19 3:242, och

Overstyrelsen ñr civil bered- skap i försvarsberedskapsfrågor,

varvid inspektionen skall hålla

Senastelydelse1993:323 .

z Senastelydelse1993:88.

Overst relsen underrättad om bereds

planeringen lämna berörda

Vid samråd enligt första st cket skall inspe tionen myndigheter de uppgifter som hövs.

4. Förslag till

Förordning om ändring i förordningen 1988:570 med

instruktion för Kommerskollegium

Härigenom föreskrivs att l § förordningen 1988:570 med instruktion

för Kommerskollegium skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Kommerskolle ium skall handlägga frågor om handel litik, utrikes handel och es handel, i den mån frågorna inte s öts av andra myndigheter, samt näringsrâttsliga ärenden i övrigt enli t särskilda bestämmelser. Vidare får kollegiet ta andra nåringspolitis a frågor av upp särskild betydelse från utrikes- eller innkeshandelssynpunkt som hänslfuts till kollegiet för bedömande eller som kollegiet annars finner särs ld anledning att behandla. Det Övergri ande målet för kollegiets handelspolitiska verksamhet är att med frihande grundprincip bidra till att Sveriges intressen i handeln som med omvärlden tas till vara. På det näringsrättsli a området är det

kollegiets uppgift att inom sitt ansvarsområde medver a till att utbytet av

varor och ganster sker i enlighet med allmänna intressen. Av beredskapsförordningen Av beredskapsförordningen

1993:242 kollegiet §1993:242 fram år att kollegiet

framgår

att

nåifhet

ansvarig myn 1 het ñr funk- ar ansvarig m för funkar

tion Utrikeshande Av samma tionen Utnkes an el. Av samma

. ñrordning framgår vilka närma-

följer detta. förordnnåg fram nämn-

re uppgifter som av re u 1 er som o er av etta.

Vid pgåredska följer

s av

Utprt handel skall

funktionen

samråda med Riksban-

êeollegiet

n.

Senaste lydelse 1993:289.

1 INLEDNING

1.1 Förändringarna på det finansiella området

Under senare år har förhållandena på det finansiella området radikalt förändrats. Inte minst gäller detta på lagstiftningens område. Mer eller mindre all lagstiftning som avser den finansiella verksamheten har setts över och reformerats under det senaste årtiondet. En helt finansiell ny miljö har uppstått.

Att på ett entydigt sätt definiera vad som menas med det finansiella området låter sig inte lätt göras. I en utvecklad ekonomi finns behov av en mångfald finansiella transaktioner. Dessa transaktioner äger rum på kapitalmarlcnaden, som transformerar sparande till investeringar, fördelar riskerna, skapar likviditet och tillhandahåller väl fungerande betalningsmedel. Kapitalmarknaden består två delar, dels marknaden för eget kapital av eller aktiemarknaden, dels marknaden för lånat kapital eller kreditmarknaden. Med aktiemarknaden avses den marknad där aktier och med dem närbesläktade instrument emitteras och omsåtts. Till kreditmarknaden räknas de tillgångsmarknader där räntebärande värdepapper emitteras och omsätts men därutöver också de finansiella institutens utbud av finansieringstjânster. Kreditmarknaden i sin tur brukar delas upp i två delar, obligationsmarknaden och penningmarknaden. Obligationsmarknaden år en marknad för det långfristiga kapitalutbudet medan det på penningmarknaden. handlas med kortfristiga instrument, dvs. i huvudsak instrument med löptider på upp till två år. Kreditmarknadens uppgifter kan inte i sin helhet lösas på obligations- och penningmarknaderna, som av flera skäl inte är

tillgängliga för små aktörer. Bilden av kreditmarknaden måste därför kompletteras med ytterligare en beståndsdel. Denna del har på senare tid benämnts marknaden för finansiell intermediering eller med andra ord marknaden för transformering inlåning och upplåning till utlåning. av

Det finansiella området har tidigare såväl i Sverige som i omvärlden varit kraftigt omgärdat av lagar och förordningar. Under 1980-talet har regleringama till stor del tagits bort. Den tidigare strikta uppdelningen mellan verksamheterna bank och försäkring har i viss mån lösts upp.

Den finansiella utvecklingen präglas av färre regleringar. Marknadskonforma styrmedel och modem informationsteknologi har vunnit insteg. Numera sprids information om finansiella transaktioner över hela världen utan tidsefterslåpning med hjälp av datakommunikation.

Den reformering av lagstiftningen som skett under senare tid omfattar dock endast det finansiella området i fredstid. Beredskapslagstiftningen för det finansiella området har inte varit föremål för motsvarande reforrnering.

1.2 Beredskapslagstiftningen

Totalförsvaret syftar till att förbereda landet för kris- och krigssituationer. Totalförsvaret brukar delas in i en militär och en civil del. Civil beredskap definieras möjligheten hos samhällets civila delar att snabbt uppnå som förmåga att möta påfrestningar under krigsñrhållanden.

Det civila försvarets huvuduppgifter år att under krigsförhållanden trygga försörjningen och upprätthålla de viktigaste samhällsfunktionema. För att kunna lösa dessa uppgifter år det nödvändigt att infrastrukturen även i en krigssituation fungerar på ett sådant sätt att kaos kan undvikas. Beredskapen skall vara flexibel och göra det möjligt att agera kraftfullt och på ett effektivt sätt utnyttja befintliga resurser i varje situation. I detta sammanhang spelar beredskapslagstiftningen en viktig roll.

Utredningsuppdraget avser bl.a. att kartlägga den nuvarande beredskapsplaneringen på det finansiella området och att bedöma behovet av ytterligare lagstiftning för att förbättra beredskapen på området. Frågan om att föra över ansvaret för beredskapsplaneringen för bank- och betalningsväsendet från Riksbanken till Finansinspektionen skall emellertid utredas med ñrtur. Innebörden av funktionen Bank- och betalningsvâsende och fördelningen mellan Finansinspektionen och Riksbanken av ansvaret för beredskapsplaneringen skall därvid fastställas.

1.3 Funktioner inom totalförsvaret

Med begreppet funktion avses enligt beredskapsförordningen 1993:242 en samhällssektor som i krig är av särskild betydelse för totalförsvaret och med funktionsansvari myndighet avses en myndighet som har ansvaret för g bl.a. samordningen inom en funktion. Syftet med funktionsindelningen är att, för såväl fred kriser och krig, fördela ansvaret för beredskapssom planeringen och den verksamhet ansvaret medför på ett tillräckligt antal myndigheter.

Varje funktion utgörs av en samhållsverksamhet som skall upprätthållas vid kriser och i krig. För att en verksamhet i den mening som avses i beredskapsñrordningen skall anses vara en funktion krävs att verksamheten är viktig för totalförsvaret och att det är nödvändigt att verksamheten leds av en central myndighet.

Den myndighet som ansvarar för en funktion har i fred det övergripande ansvaret ñr samordningen av krigsorganisationen, planeringen för krigsförhållanden och övriga beredskapsförberedelser inom funktionen. Vid kriser och i krig skall den funktionsansvariga myndigheten själv samordna verksamheten inom funktionen.

Den funktionsansvariga myndigheten är skyldig att upprätta en funktionsbeskrivning funktionens innehåll och avgränsning gentemot som anger andra funktioner. I beskrivningen skall även anges övriga myndigheter

inom funktionen och behovet av åtgärder vad gäller organisation och regelsystem inom funktionen.

Inom flertalet funktioner finns uppgifter som sköts av andra myndigheter än den som har ansvaret för funktionen. Den funktionsansvariga myndigheten skall aktivt samarbeta med dessa myndigheter. Samarbetet består ofta av ett informellt samråd men ofta fordras att myndigheterna samverkar mera konkret. Inom flera funktioner agerar också företag som genom avtal åtagit sig uppgifter inom totalförsvaret.

Överstyrelsen för civil beredskap ÖCB âr ansvarig för ledning och

samordning av samtliga funktionsansvariga myndigheters beredskapsförberedelser. ÖCB har det övergripande ñr beredskapsplaneringen ansvaret inom den civila delen av totalförsvaret. Förutom ansvaret för ledning och samordning har ÖCB för funktionerna Transporter och även ansvaret Försörjning med industrivaror.

Vissa myndigheter är beredskapsmyndigheter. Med beredskapsmyndighet avses en myndighet vars verksamhet har stor betydelse för totalförsvaret. En sådan myndighet skall fortsätta sin verksamhet under krigsförhållanden. En myndighet som inte är beredskapsmyndighet skall fortsätta sin verksamhet så långt det är möjligt med hänsyn till tillgången på personal och förhållandena i övrigt.

Ledningssystemet är för närvarande föremål för översyn av en utredning FÖ 1991:04, har till uppgift över behovet nuvarande som att se av funktioner och eventuellt föreslå ändringar i ledningssystemet samt att se över ÖCB:s kompetensområde. Funktionema Bank- och betalningsväsende och Enskild försäkring m.m. berörs inte av Försvarsdepartementets utredning.

1.4 Riksbankens förslag

I en skrivelse till regeringen den 7 maj 1992 bilaga l föreslog fullmäktige i Riksbanken att ansvaret för beredskapsplaneringen för bankväsendet skall överföras från Riksbanken till Finansinspektionen och att riksbankslagen skall ändras i enlighet därmed. Fullmäktige påtalade att den egendomliga situation har inträffat att Finansinspektionen har ansvaret för beredskapsplaneringen för endast en del av sin verksamhet, nämligen försäkringsväsendet men inte ñr den andra delen, bank- och kreditväsendet.

Till och med den 30 juni 1991 var Försâkringsinspektionen ansvarig för funktionen Försäkringar utom Socialförsäkring m.m. I samband med sammanslagningen av Försäkringsinspektionen och Bankinspektionen blev den nya myndigheten, Finansinspektionen, funktionsansvarig för försåkringsväsendet och funktionen bytte namn till Enskild försäkring m.m.

Den aktuella frågan har berörts tidigare dels i riksbanksfullmäktiges yttrande över det betänkande som låg till grund för sammanslagningen av de båda inspektionsmyndighetema, Finansiell tillsyn SOU 1991:2, dels i en utredningsrapport den 18 oktober 1991 om Finansinspektionens organisation FI 1991:04.

Riksbanken och Finansinspektionen är överens om att inspektionen bör få ansvaret för beredskapsplaneringen för samtliga institut som år föremål för tillsyn och att inspektionen bör samverka med Riksbanken och Postverket vid fullgörandet av uppgiften i den del den rör bank- och betalningsvåsendet.

Enligt Riksbanken ligger överflyttningen av ansvaret för beredskapsplaneringen väl i linje med den i beredskapsförordningen uttryckta s.k. ansvarsprincipen dvs. den myndighet som ansvarar för en viss verksamhet i fred skall behålla detta ansvar också vid kriser och i krig om verksamheten då upprätthålls och i sådant fall då också svara för den nödvändiga beredskapsplaneringen.

Riksbanken och Finansinspektionen är också ense om att Riksbanken efter den föreslagna överföringen skall ha kvar ansvaret för beredskapsplaneringen ñr den del av det finansiella området som tillhör Riksbankens verksamhet i fred och att båda myndigheterna på lämpligt sätt skall samverka när det gäller hela det finansiella området.

I utredningens direktiv bilaga 4 anges att frågan om överföringen av ansvaret för beredskapsplaneringen ñr bank- och betalningsvâsendet från Riksbanken till Finansinspektionen skall utredas med förtur. Vidare anges att funktionsansvarets närmare innebörd och fördelningen av ansvaret mellan Finansinspektionen och Riksbanken måste fastställas.

BANK- OCH BETALNINGSVÄ-

2 SENDETS NÄRMARE INNE-

BÖRD

2.1 Finansinspektionens verksamhetsområde

Finansinspektionen är, enligt förordningen 1992: 102 med instruktion för Finansinspektionen, central förvaltningsmyndighet för tillsynen över de finansiella marknaderna, kreditinstituten samt försäkringsväsendet med undantag för socialförsåkringsomrádet.

Inspektionens verksamhet bestäms förutom av dess instruktion, av förvaltningslagen 1986:223 och verksförordningen 1987: 1100 och av den lagstiftning reglerar de institut står under tillsyn. som som

Finansinspektionens tillsynsområde omfattar främst banker, finansbolag, kreditaktiebolag och andra finansiella institut samt försäkringsföretag. I samband med att EES-avtalet träder i kraft den l januari 1994 kommer finansbolagen och kreditaktiebolagen att i fortsättningen benämnas kreditmarknadsbolag.

De övergripande målen för Finansinspektionens tillsynsverksamhet kan sammanfattas i begreppen stabilitet, effektivitet och sundhet. Finansinspektionen har till uppgift att fortlöpande kontrollera verksamheten hos de finansiella aktörerna och på marknaderna med utgångspunkt i de bereglerar aktörernas verksamhet. Detta innebär i huvudsak stämmelser som

att Finansinspektionen skall till att säkerhet och sundhet råder inom tillse synsområdet och att förtroendet för de finansiella marknademas stabilitet och funktionsfömiåga upprätthålls.

Finansinspektionens tillsyn är givetvis i första hand inriktad på de finansiella aktörernas verksamhet och marknaderna i fredstid. Det finansiella området är dock avsett att fungera även i olika kris- och krigssituationer. Kravet på säkerhet och sundhet måste därför anses innefatta även en skyldighet för aktörerna att hålla viss beredskap för en sådana situationer.

Enligt sin instruktion ansvarar Finansinspektionen inom den civila delen av totalförsvaret för funktionen Enskild ñrsäkring enligt beredskapsm.m. förordningen. Denna funktion motsvarar således vad i fredstid tidigare som utgjorde Försäkringsinspektionens tillsynsområde. Det enskilda försäkringsväsendet består förutom av försåkringsföretagen ñrsäkringsmäav klare och understödsföreningar. I funktionen ingår också den statliga krigsförsåkringen och den statliga krigsskadeersättningen.

Aktörerna på försäkringsomrâdet företräds Sveriges Försäkringsförav bund. Inom förbundet finns Försäkringsbranschens Beredskapskommitté med uppgift att i samverkan med Finansinspektionen handlägga branschgemensamma beredskapsfrågor.

Företagsledningen har ansvaret för ett försåkringsföretags beredskapsplanering. Varje försäkringsföretag skall upprätta beredskapsplan en som inrymmer ett flertal delplaner. Beredskapsplanen granskas Finansinav spektionen.

2.2 Riksbankens verksamhetsområde

Riksbanken är en myndighet underställd riksdagen. Verksamhetsområdet fastställs dels i regeringsformen och i lagen 1988:1385 Sveriges om riksbank, dels i valuta- och kreditregleringslagen 1992:1602.

enligt regeringsformen för landets valuta- och kredit- Riksbanken ansvarar politik och endast Riksbanken har rätt sedlar och mynt. Riksatt ge ut banken skall vidare enligt regeringsformen främja ett säkert och effektivt betalningsvâsende. Enligt riksbankslagen skall Riksbanken bl.a. ta emot betalningar till och göra utbetalningar för staten. Valuta- och kreditregle- Riksbanken vissa uppgifter vid kriser och i krig. ringslagen ger

Uttrycket valuta- och kreditpolitik har under år kommit till mindre senare användning. I stället talar penning- och valutapolitik. Detta hör man om ihop med att kreditmarknaden har avreglerats och att Riksbanken övergått till via marknadsoperationer styra penningpolitiken. Egentlig kreditatt politik, dvs. användandet kreditpolitiska regleringar, är avsedd att föreav komma endast under krigsförhållanden.

Riksbanken skall enligt regeringsformen främja ett säkert och effektivt betalningsväsende. Som ett yttersta led i uppgiften att ansvara för betalningssystemet uppträder Riksbanken lender of last resort, dvs. att som krediter till bl.a. banker råkat i likviditetssvårigheter. Denna ge som kreditmöjlighet syftar ytterst till att trygga ett väl fungerande betalningssystem.

Riksbankens verksamhet är största betydelse för totalförsvaret och av Riksbanken skall också planera beredskapen för verksamheten. Verksamheten utgör inte någon funktion i den mening avses i beredskapsförsom ordningen.

2.3 Riksbankens beredskapsplanering

2.3. 1 Beredskapsplaneringens organisation

Riksbanken har för beredskapsplaneringen dels för bankens egen ansvar verksamhet vid kriser och i krig, dels för att det finns en effektiv planering för bankväsendet i övrigt. Riksbanken skall i den mån det behövs samråda

med ÖCB och hålla ÖCB underrättad om planeringen på bank- och betalningsväsendets område.

Planeringen för bankvåsendet i övrigt bedrivs i praktiken inte Riksav banken utan av de berörda bankerna. Riksbankens består i denna ansvar del av övervakning att planeringen sker och den hålls aktuell. Överav att vakningen sker i stor utsträckning överläggningar mellan Riksgenom banken och Svenska Bankföreningen till vilken samtliga banker är numera anslutna, direkt eller indirekt.

Inom Bankföreningen fanns tidigare Bankernas Beredskapskommitté som ansvarade för beredskapsplaneringen på bankområdet. Kommitténs uppgifter har numera i viss utsträckning övertagits Bankernas Säkerav hetskommitté BSK. De cirka 90 fristående sparbankemas beredskapsplanering handhas av Sparbanken Sverige, år representerad i BSK. som Riksbanken har utfärdat föreskrifter för bankernas beredskapsplanering bilaga 2. Dessa fastställdes år 1988 Riksbanken efter samråd med av ÖCB. Föreskrifterna år dock föråldrade och i behov översyn. av

Beredskapsförordningen är konstitutionella skål inte tillämplig på Riksav banken. Eftersom motsvarande bestämmelser saknas för Riksbanken utgår banken ändå från förordningen i sitt planeringsarbete.

2.3.2 Målen För beredskapsplaneringen

Planeringen av beredskapen ñr funktionen Bank- och betalningsvâsende syftar till att förbereda denna del samhället för kris- eller krigssituaav en tion. Med denna utgångspunkt måste planeringen utgå från bedömning en av hur samhället i stort kommer att förändras och vilka konsekvenser detta får för verksamheten inom funktionen.

Inom det civila försvaret utgår man i beredskapsplaneringen för närvarande från fyra olika s.k. hotbilder; nämligen ett strategiskt överfall ett väpnat angrepp över kust alternativt landgrâns -

en neutralitetssituation och en krissituation. -

Indelningen följer den programplan för det civila försvaret har som upprättats inom ÖCB och beredskapsplanering skall innefatta förberedelser ñr dessa hotbilder.

Ett militärt angrepp mot Sverige utgör det allvarligaste hotet mot vår nationella säkerhet och skall den viktigaste utgångspunkten för vara planeringen. Det skall finnas betryggande beredskap att omedelbart möta ett s.k. strategiskt överfall. Under förutsättning av politisk förvarning skall förmåga också finnas att möta ett väpnat vid kusten eller landangrepp gränsen.

2.4 Regleringen Riksbankens funktionsan-

av svar

2.4.1 Riksbankslagen

Riksbanken skall vid planeringen och genomförandet sin verksamhet i av fredstid beakta de krav totalförsvaret ställer. Riksbanken är, som som tidigare anñrts, ansvarig för beredskapsplaneringen funktionen Bankav och betalningsväsende. Anledningen till att detta ligger på Riksansvar banken hänger samman med bankens ansvar att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende.

Riksbanken skall i samband med beredskapsplaneringen samråda med berörda myndigheter, kreditinstitut och andra företag och hålla ÖCB underrättad om planeringen.

2.4.2 Beredskapsförordningen

Som tidigare anförts är beredskapsförordningen formellt inte tillämplig på Riksbanken. Liksom övriga funktionsansvariga myndigheter utgår dock banken från förordningen vid sitt beredskapsarbete.

I beredskapsförordningen finns närmare bestämmelser om olika myndigheters beredskapsansvar. Förordningen ersatte den l juli 1993 bl.a. ledningsförordningen 1986:294 tidigare reglerade funktionsförsom delningen. Före ledningsförordningens tillkomst saknades en övergripande reglering ledningsstruktureni fred och i krig för totalförsvarets civila av del.

I beredskapsförordningen finns liksom tidigare i ledningsförordningen uppställning över de olika funktionerna inom totalförsvarets civila - en del. För varje funktion ansvarig myndighet och för flertalet anges funktioner även de övriga myndigheter har uppgifter inom anges som funktionen. Funktionen Bank- och betalningsväsende finns inte med i denna uppställning. Detta beror på att regeringen med hänsyn till - Riksbankens ställning myndighet direkt underställd riksdagen av som -konstitutionella skäl inte kan bestämma vilka uppgifter Riksbanken skall ha. Regeringen har därför inte ansett sig kunna inkludera Riksbanken i uppstållningen. Förordningen innehåller dock erinran om att Riksen banken är funktionsansvarig myndighet för Bank- och betalningsväsendet.

2.4.3 Fullmaktslagar för Bank- och betalningsväsendet

En fullmaktslag är lag vilken riksdagen med stöd av 13 kap. 6 § en genom eller 8 kap. 7 § regeringsformen regeringen rätt fullmakt att ger - meddela föreskrifter på områden som armars skall regleras i lag. En fullmakt enligt 13 kap. 6 § gäller enbart när Sverige befinner sig i krig eller krigsfara eller det råder andra extraordinära förhållanden som är föranledda krig eller krigsfara. En fullmakt enligt 8 kap. 7 § gäller av däremot också vid kriser i fredstid.

Bortsett från den fullmaktslagstiftning rör det enskilda ñrsäkringsväsom sendet i krig eller vid krigsförhållanden och som för närvarande är föremål för översyn av krigsförsäkringsutredningen FI 1991:01, finns följande fullmaktslagar för det finansiella området.

Lagen 1957:684 om betalningsväsendet under krigsförhållanden och kungörelsen 1964: 18 med vissa föreskrifter angående tillämpningen av lagen 1957:684 om betalningsväsendet under krigsförhållanden reglerar frågan om statliga betalningar i krigstid samt vissa frågor rörande betalningsmedelsförsörjningen, dvs. landets försörjning med sedlar och mynt.

Lagen 1940:300 angående förordnande anstånd med betalning gäld om av m.m. moratorielag ger regeringen bl.a. möjlighet att under krig eller av krig föranledd kris förordna om anstånd med betalning av skuld, antingen generellt eller för viss skuld eller viss gäldenär.

Enligt lagen 1940:79 utsträckning tiden för upptagande om av av vâxelprotest m.m. vid krig eller krigsfara får regeringen efter hörande av riksbanksfullmäktige bl.a. meddela anstånd med tiden för uppvisande av växel eller check.

Enligt lagen 1992: 1602 om valuta- och kreditreglering får regeringen efter samråd med Riksbanken förordna valutareglering Sverige - om om är i krig eller krigsfara. På framställning Riksbanken kan regeringen av även under vissa andra extraordinära förhållanden förordna härom. Valutareglering innebär att vissa s.k. valutatransaktioner inte får genomföras utan Riksbankens tillstånd. Har regeringen beslutat valutaom reglering får den efter framställning Riksbanken även förordna - av om kreditreglering. Detta innebär att Riksbanken får besluta utlåningsom reglering, emissionskontroll, räntereglering och placeringskrav.

Utöver nu nämnda fullmaktslagar finns typ fullmakt. en annan av Regeringen kan i en särskild bestämmelse i lag, i övrigt är avsedd en som att tillämpas i fredstid, ges möjlighet att föreskriva undantag från lagen under förutsättning att riket är i krig, krigsfara eller liknande förhållanden.

Ett exempel på sådan fullmakt är 10 kap 5 § lagen 1992:543 om börsen och clearingverksarnhet.

2.5 Funktionen Bank- och betalningsväsende

2.5.1 Bank- och betalningsväsendet

totalförsvarets programplan upprättad inom ÖCB för åren 199495 I - 199899 målet ñr funktionen Bank- och betalningsväsende på anges följande sätt. Nödvändiga betalningar skall i en krigssituation kunna utföras på basis fredstida tekniska betalningssystem och om så skulle av krävas utan centralt datorstöd och tjänster från vitala samhällsfunktio- - Det ofrånkomliga behovet av kontanta penningmedel och primära ner. banktjänster skall kunna tillgodoses.

Riksbanken skall i krissituation i tillfredsställande grad kunna tillen handahålla sedlar och mynt i hela landet. Betalningar på annat sätt än med kontanter skall kunna utföras inom landet. Allmänheten skall kunna använda sig bankkonto för sina insättningar och uttag av pengar. Det av övergripande funktionsmålet har formulerats Riksbanken i samråd med av funktionens övriga aktörer, jfr bilaga 3.

2.5.2 Sedlar och mynt

Riksbanken skall till att sedlar och mynt finns i den utsträckning som se marknaden efterfrågar. Banken har vad som traditionelltkallas ansvaret ñr penningrnedelsförsörjningen. Detta gäller både i fred, vid kriser och i krig. För denna uppgift har Riksbanken beredskapslager av sedlar och mynt runt i landet. Administrationen uppgiften sker genom Riksbankens om av regionala organisation. Det finns fem regioner med sammanlagt 19 kontor. Riksbanken har dock beslutat att åtta dessa kontor skall läggas ned. av Riksbanken har också möjlighet att ta bankernas och postvåsendets tjänster i anspråk.

Postens och bankernas kontor skall i krig så långt möjligt - som fungera på samma sätt som i fredstid. Om ett kontor någon anledning av inte längre kan bedriva sin verksamhet får kontoret stängas och verksamheten skötas av närliggande kontor.

Tillverkningen av sedlar och mynt sker vid Tumba Bruk Aktiebonumera lag, vilket är ett av Riksbanken helägt dotterbolag. För transporter används i allmänhet Riksbankens egna vârdetransportbilar även posttransporter men och vârdetransportföretag utnyttjas.

2.5.3 Betalningsfonnedlingen

Med betalningsförmedling närmast den överflyttning avses av pengar mellan olika bank- eller postgirokonton sker med hjälp de två som av gireringssystemen postgirot och bankgirot. En viktig beståndsdel i betalningsförmedlingen är den clearing bankernas till godohavanden av som sker i Riksbanken den s.k. riksbanksclearingen. -

Enligt gällande bestämmelser har Postgirot i kris- eller krigssituationer en huvudfunktion inom betalningsförmedlingen. För sådana situationer finns planer ñr att begränsa den centrala driften i Stockholm och utlokalisera postgiroverksamheten. Regeringen har föreslagit att förordningen 1974:591 om skyldighet för statlig myndighet att anlita Riksbanken eller Postgirot, skall upphävas i samband med att Postverket ombildas till aktiebolag. Om så sker kommer möjligheten till ökad konkurrens troligen att minska Postgirots roll vad gäller statliga myndigheters betalningar.

Postgirot utför betalningar till, från och mellan konton. Det finns cirka 1,9 miljoner postgirokonton och cirka 1,8 miljoner personkonton adminisom streras av postgirot. Personkontona administreras på entreprenad Nordav banken. Postgirots huvudsakliga verksamhet är förlagd till Stockholm. Inoch utbetalningar sker dock till övervägande del vid postkontoren, inklusive postservicestållen i butik, och hos lantbrevbårama i runt om landet. Det finns tillsammans cirka 4 700 kontaktstållen för allmänheten. För kris- och krigssituationer finns det, som tidigare anñrts, planer för att

begränsa den centrala driften med utlokalisering som följd. Det finns för närvarande cirka 3 000 bankkontor. För bankgirot finns idag ingen alternativ lokalisering. Om den datoriserade verksamheten i Stockholm inte längre kan bedrivas får den läggas ned.

Via bankgirot kan överföringar ske mellan konton i samma eller olika

banker liksom betalningar till och från dessa konton. Överförings- och

betalningsuppdrag kan lämnas antingen på blankett eller via ADB-media. Transaktionema mellan olika banker utjämnaskvittas sedan genom den s.k. riksbanksclearingen.

Ett avbrott i datakommunikationema får till följd att riksbanksclearingen upphör att fungera. Bankgirot håller därför på att för bankernas räkning utveckla ett systern för PC-baserad regional clearing vid riksbankskonen tor ute i landet, benämnd CLIKK Clearing i kris och krig.

Betalningar från staten, kommuner eller krigsviktiga företag skall i krigstid ha högsta prioritet och måste alltid kunna genomföras. Detta gäller också utbetalning löner. Bestämmelser om statliga betalningar finns i lagen av betalningsväsendet under krigsförhållanden. Lagen och tillhörande tillom lämpningsförordning är förâldrade. Det ingår i utredningsuppdraget att se över denna lagstiftning.

Varje fysisk skall under krigsförhållanden ha tillgång till ett s.k. Pperson konto prioriterat konto i bank för sina pengar. Detta konto skall - -kunna disponeras vid vilket bank- eller postkontor som helst. Andra konton än P-kontot skall kunna disponeras endast vid det kontoförande kontoret. Krigshandlingar kan leda till att det inte är möjligt att disponera över medel på andra konton än P-konton.

Extraordinära förhållanden kan kräva att betalningsströmmama till utlandet regleras. Det ankommer i sådant fall på Riksbanken att administrera regleringen. Det krävs dock att bankerna medverkar i den dagliga administrationen.

2.6 Bank- och betalningsväsendet andra

-

funktioner

För att kunna upprätthålla beredskap för tillfredsställande betalningsfören medling är den funktionsansvariga myndigheten beroende andra av funktioner. Riksbanken är för Bank- och betalningsväsendet främst beroende av Postbefordran men även Transporter, Energiförsörjning av och Telekommunikationer.

Postverket är funktionsansvarig myndighet för postbefordran och telekommunikationer. Regeringen har föreslagit att Postverket skall bolagiseras. Post- och Telestyrelsen kommer att bli funktionsansvarig myndighet för postbefordran. Styrelsen kommer även för telekommuniatt svara kationema. ÖCB är funktionsansvarig myndighet för transporter. Näringsoch teknikutvecklingsverket NUTEK för energiförsörjningen. svarar

Även distributionen om av sedlar och mynt till de lokala riksbankskontoren förutsätts kunna upprätthållas med Riksbankens transportorganisation är postdistributionen viktig för vidaretransporter från riksbankskontoren till post- och bankkontor liksom för försändelser avseende postgiro och bankgiro.

Pâ samma sätt som funktionen Bank- och betalningsväsende är beroende av vissa andra funktioner är den betydelse för funktionen Utrikeshanav del. Kommerskollegium är funktionsansvarig myndighet för Utrikeshandel. Kollegiet svarar därigenom för regleringen varuutbytet med andra av länder. Riksbanken håller en reserv utländska valutor och guld i av valutapolitiskt syfte. Reserven är alltså inte avsedd för importfmansiering. I funktionen Bank- och betalningsväsende kan betalningstrañken med utlandet räknas in. Denna betalningstrafik är väsentlig för funktionen Utrikeshandel. Härmed sammanhänger frågor valutareglering. om Ansvaret för denna verksamhet bör inte överflyttas till Finansinspektionen. Verksamheten bör i fortsättningen inte ingå i funktionen Bank- och betalningsväsende. Verksamheten bör kvarstå i Riksbanken.

3 ÖVERVÄGANDEN OCH FÖR-

SLAG

3. 1 Beredskapen på det finansiella området

3.1.1 Överflyttningen ansvaret för funktionen Bank- och be-

av talningsväsende

FÖRSLAG: för Ansvaret beredskapsplaneringen för funktionen Bankoch betalningsväsende ligger på Riksbanken. Detta innebär bl.a. att Finansinspektionen har beredskapsansvaret endast för del sin en av fredstida verksamhet. Ansvaret för beredskapsplaneringen på bank- och betalningsväsendets område bör därför flyttas från Riksbanken till Finansinspektionen.

Riksbanken planerar för närvarande för kris- och krigssituationer på bankoch betalningsväsendets område. Finansinspektionen utövar tillsyn över samma område. Att två olika myndigheter arbetar med delvis samma uppgifter innebär att myndigheternas och kompetens utnyttjas på resurser ett ineffektivt sätt.

En myndighet med ansvar för viss samhällsviktig verksamhet i fred skall behålla detta ansvar också vid kriser och i krig om verksamheten då skall uppråtthållas. Denna princip kallas inom totalförsvaret ansvarsprincipen. Principen följs inte på det finansiella området.

2-134385

å 4 l 3 å För att ansvarsprincipen skall gälla fullt ut också på det finansiella området l bör tillsynsansvaret och beredskapsansvaret ligga på en och samma myndighet. Detta innebär att ansvaret för beredskapsplaneringen för bankoch betalningsväsendet bör överföras till Finansinspektionen. Riksbanken, Finansinspektionen och ÖCB år så bör ske. Inspektionen bör ense om att inom funktionen samverka med Riksbanken, Postverket och ÖCB.

När det gäller samverkan mellan Riksbanken och Finansinspektionen år det troligen inte tillräckligt med enbart samråd. Även aktiva åtgärder mera torde bli nödvändiga för en effektiv samordning av beredskapsplaneringen på det finansiella området.

3.1.2 Fördelningen av ansvaret mellan Riksbanken och Finansinspektionen

FÖRSLAG: Riksbanken bör ha kvar beredskapsansvaret ñr sin egen verksamhet, medan Finansinspektionen har beredskapsansvaret ñr bankoch betalningsväsendet i övrigt. Finansinspektionen kommer efter överflyttningen av beredskapsansvaret ñr bank- och betalningsväsendet att ha beredskapsansvaret för hela sitt tillsynsområde. Funktionema Bank- och betalningsvåsende och Enskild försäkring m.m. bör därför slås samman till funktionen Det finansiella området.

I Riksbankens verksamhet år ansvaret för sedlar och mynt, valutareserven och en eventuell valuta- och kreditreglering under krigsförhållanden liksom uppgiften som lender of last resort av direkt betydelse ñr beredskapsplanering på det finansiella området.

Finansinspektionen kommer efter den föreslagna överflyttningen att ha beredskapsansvaret för de funktioner som för närvarande benämns Bankoch betalningsvåsende och Enskild försäkring m.m. Funktionema, som motsvarar inspektionens tillsynsomráde, bör slås samman till en funktion benämnd Det finansiella området.

3.1.3 Uppläggningen av beredskapsplaneringen

FÖRSLAG: Beredskapsplaneringen inom Finansinspektionen bör läggas på en särskild befattningshavare. Inspektionen bör vid beredskapsplaneringen för det finansiella området sträva efter översiktlighet. Detaljplaneringen bör ske hos de enskilda instituten.

Finansinspektionens beredskapsplanering när det gäller det enskilda försäkringsområdet särskild befattningshavare. utförs för närvarande av en Även sedan beredskapsansvaret har utvidgats till att omfatta hela det finansiella området bör planeringsarbetet kunna utföras av en befattningshavare. I ett inlednings- och övergângsskede kan befattningshavaren dock behöva förstärkning. Finansinspektionen bör själv kunna bestämma hur arbetet med beredskapsplaneringen skall läggas upp.

ÖCB har formellt möjligheter att meddela föreskrifter för planeringsarbetet men har inte ansett att det finns behov av sådana föreskrifter. Generellt sett är det dock viktigt att den funktionsansvariga myndigheten inte fördjupar sig alltför mycket i detaljplanering utan strävar efter en översiktlig planering. Detaljplaneringen bör i stället ske hos de olika instituten inom funktionen. Kontrollen av att instituten uppfyller sin del av verksamheten kan ske t.ex. genom överläggningar mellan Finansinspektionen och Bankföreningen eller andra centrala företrädare för instituten.

3.1.4 Finansieringen av beredskapsarbetet

FÖRSLAG: Finansiering Finansinspektionens beredskapsplanering av bör ske samma sätt som tidigare, dvs. genom de s.k. tillsynsbidragen.

De finansiella instituten är skyldiga att upprätthålla beredskap för kris- och krigssituationer. Finansinspektionens kostnader för beredskapsplaneringen bör därför finansieras på samma sätt som den ordinarie tillsynsverksam-

heten, dvs. genom de s.k. tillsynsbidrag som erläggs av de tillsedda instituten jfr förordningen 1992:1042 om finansiering av Finansin- spektionens verksamhet.

3.1.5 Riksbankslagens bestämmelser om sedlar och mynt

FÖRSLAG: Rubriken till de bestämmelser i riksbankslagen som avser sedlar och mynt bör ändras från Betalningsväsendet till Sedlar och mynt.

De bestämmelser som rör Riksbankens ansvar för landets ñrsörjning med sedlar och mynt återfinns i 5-8 §§ riksbankslagen. Rubriken till dessa bestämmelser är Betalningsväsendet. Rubriken är till följd av tidigare lämnade ñrslag inadekvat och missvisande. Rubriken bör därför ändras till Sedlar och mynt. En rubrik med det innehållet beskriver mer exakt vad reglerna avser.

3.1.6 Riksbankens uppgifter inom andra funktioner

FÖRSLAG: Finansinspektionen bör skyldig att samverka med vara Riksbanken vid beredskapsplaneringen för funktionen Det finansiella området. Samverkansskyldigheten bör framgå av beredskapsförordningen, riksbankslagen och inspektionens instruktion. Kommerskollegium bör vara skyldigt att samverka med Riksbanken vid beredskapsplaneringen för funktionen Utrikeshandel. Samverkansskyldi gheten bör framgå av beredskapsförordningen, riksbankslagen och kollegiets instruktion.

Riksbanken har efter överflyttningen av funktionsansvaret ñr Bank- och betalningsväsendet uppgifter inom funktionerna Det finansiella området och Utrikeshandel. Riksbanken skall samverka med de funktionsansvariga myndigheterna. Denna samverkansskyldighet bör framgå av beredskapsförordningen, riksbankslagen och av respektive funktionsansvarig myndighets instruktion.

Regeringen har i beredskapsförordningens uppställning över funktioner inte tagit med Riksbanken och dess nuvarande funktionsansvar. Orsaken härtill âr att regeringen konstitutionella skäl Riksbankens verksamhet av bestäms av riksdagen inte kan bestämma vilka uppgifter Riksbanken skall ha. Dessa skäl bör dock inte hindra att Riksbanken finns med i förordningens uppställning och att det där anges att Riksbanken har uppgifter inom funktionerna Det finansiella området och Utrikeshandel, eftersom uppgifterna ålagts Riksbanken enligt riksbankslagen.

3.2 EES-avtalet och EU

Sommaren 1991 ansökte Sverige om medlemskap i EG och i april 1992 träffades ett avtal mellan EG och EFTA-ländema om att skapa ett gemensamt ekonomiskt samarbetsområde, EES. EG har nyligen ombildats till EU. Ett svenskt medlemskap i EU kan träda ikraft tidigast år 1995 medan EES-avtalet gäller fr.0.m. den 1 januari 1994.

En i sammanhanget viktig fråga är om ett eventuellt EU-medlernskap eller EES-avtalet påverkar Sveriges möjligheter att i kris- och krigssituaom tioner vidta extraordinära åtgärder för att trygga betalningsförmedlingen och tillgången på sedlar och mynt eller att planera för att sådana åtgärder skall kunna vidtas.

EU befinner sig i utvecklingsfas. Inom vissa områden finns förslag på en EU-regler och på andra områden förhandlar man fortfarande om hur nya det ekonomiska och politiska samarbetet skall utvecklas och fördjupas. Det går därför för närvarande inte att bedöma konsekvenserna av ett EU-medlemskap.

EES-avtalet är inte lika bindande som ett EU-medlemskap, eftersom ett deltagande land kan frånträda avtalet t.ex. vid en Utrikespolitiskt tillspetsad situation. Avtalet tillåter också Sverige att behålla en separat nationell handelspolitik gentemot övriga världen. Sverige har möjlighet att i krisoch krigssituationer reglera t.ex. valutarörelserna. I praktiken är dock

handlingsutrymmet för ensidiga svenska åtgärder alltmer kringskuret redan genom den långtgående ekonomiska integration som EES-avtalet medför.

Så långt det nu kan bedömas lägger varken EES-avtalet eller ett eventuellt EU-medlemskap hinder i vägen ñr den föreslagna överflyttningen av ansvaret för beredskapsplaneringen för det finansiella området.

3.3 Nya i

grepp beredskapsplaneringen

Den ökade internationaliseringen och integrationen med framför allt övriga Europa medför att förutsättningarna på det finansiella området ständigt förändras. Intemationaliseringen och övriga Förändringar i samhället ställer stora krav på flexibilitet och lyhördhet hos alla inblandade. För beredskapen på det finansiella området innebär detta att planeringen inte får vara statisk. Den måste hela tiden sig till rådande förhållanden. En anpassa stor del av den befintliga beredskapsplaneringen år föråldrad och i stort behov av att ses över. Ansvaret för detta ligger främst på den funktionsansvariga myndigheten men även på de olika aktörerna på det finansiella området.

Ett tecken på vilja att modernisera och rationalisera planeringen av beredskapen år bankernas projekt Nya i beredskapsplaneringen. grepp Projektet beskrivs i rapport från maj 1993. Projektet startades en av arbetsgruppen med uppgift att se över bankernas beredskapsplanering.

I rapporten föreslås en helt ny inriktning för planeringen av beredskapen hos bankerna. Bland annat vill man se över bankernas ledningsfunktion, se till att samtliga banker planerar sin krigsorganisation samt förbättra och modernisera informationen på området. Framförallt vill att bankernas man beredskap anpassas till de stora strukturella förändringar i banksystemet son1 skett under senare år.

KÄLLFÖRTECKNING

Departementsserien

Ds 1990:57 Branschglidning i den finansiella sektorn Ds 1991:47 Finansbolagskrisen en förstudie - Ds 1992:69 Fullmaktslagstiftningom valutareglering och kreditreglering Ds 1992: l 16 Ekonomisk och monetår union Ds 1993:56 Moderna betalningsmetoder En beskrivning och civil- -rättslig probleminventering

Betänkanden SOU 1986:22 Riksbanken och riksgäldskontoret Förslag till ny riksbankslag m.m. SOU 1988:29 Förnyelse av kreditmarknaden del 1-5 SOU 1988:59 Riksgäldskontoret från Riksdagens verk till Regeringens myndighet SOU 1989:42 Det civila försvaret SOU 1989:72 Värdepappersmarknaden i framtiden del l-2 SOU 1989:95 Riksgäldskontoret en ñnansförvalming i staten - slutbetänkande av Riksgâldskommittén SOU 1989:107 Svensk utrikeshandel i krislägen SOU 1990:46 Särskild skatt i den finansiella sektorn SOU 1991:2 Finansiell tillsyn Betänkande av utredningen med uppdrag att utreda frågan om den framtida tillsynen över de finansiella instituten och marknaderna

SOU 1991:89 Försäkringsrörelse i förändring 1 delbetänkande av - Försâkringsutredningen SOU 1992:75 Ekonomisk politik under kriser och i krig SOU 1993:20 Riksbanken och prisstabiliteten betänkande av Riks- banksutredningen SOU 1993:95 Ansvars- och uppgiftsfördelning inom det civila försvaret delbetänkande av Utredningen om lednings- och myndig- hetsorganisationen för försvaret LEMO

Propositioner

Prop. 1948 nr 96 ang. förslag till lag om skyldighet för näringsidkare m. fl. att delta vid planläggning av rikets ekonomiska försvarsberedskap Prop. 1957 nr 176 ñrslag till Lag om betalningsvâsendet under krigsförhållanden Prop. l98l82:179 om administrativ beredskap på arbetsrättens område m.m. Prop. 19848S:160 om ledningen av de civila delarna av totalförsvaret m.m. ledningsförordningen Prop. 198687:143 Riksbanken och Riksgäldskontoret Prop. 198990:l35 om betalningar till och från utlandet Prop. 199091:l77 om sammanslagning av bankinspektionen och försäkringsinspektionen Prop. 199192:102 Totalförsvarets utveckling t.o.m. budgetåret 199697 samt anslag för budgetåret 199293 Prop. 199293:76 om höjd beredskap Prop. 199293:89 om ändrad lagstiftning för banker och andra kreditinstitut med anledning av EES-avtalet, m.m. Prop. 199293:90 om ändrad lagstiftning för värdepappershandel med anledning av EES-avtalet, m.m. Prop. 199292:126 om valuta- och kreditreglering Prop. 1992932135 om åtgärder för att stärka det finansiella systemet Prop. 199394:38 ang. Postverkets bolagisering m.m.

Övrigt

Riksrevisionsverket, Betalningsväsendet under krigsförhållanden, Utredningsrapport, Dnr 1985:189 Riksrevisionsverket, Utveckling statens betalningssystem, rapport av 1992-10-15, Dnr 20-92-0364 Riksrevisionsverket, Utveckling statens betalningssystem, rapport av 1993-10-13, Dnr 20-93-0353 Riksbanken, Föreskrifter för bankernas beredskapsplanering, 5 maj 1988 Riksbanken, Betalningsvâsendet En funktionsbeskrivning - Riksbanken, Skrivelse 7 maj 1992 till Finansdepartementet Riksbanken, EEA and the Financial Services Sectors in Sweden, Occasional Paper september 1993 Skrivelse från Sveriges Ambassad i Helsingfors 25 juli 1991 jämte finsk beredskapslag och förarbeten därtill Rodhe, Knut, Obligationsrâtt, 1956 Programplan för det Civila försvaret 199495-199899 upprättad inom --

Överstyrelsen för civil beredskap ÖCB

BSK Arbetsgruppen med uppgift över bankernas beredskapsplaneatt se ring, Nya grepp i beredskapsplaneringen, maj 1993

BILAGOR

Riksbankens skrivelse den 5 maj 1992 till Finansdepartementet Föreskrifter för bankernas beredskapsplanering Betalningsväsendet en funktionsbeskrivning - Kommittédirektiv Dir. 1993:55

1992-05-07 Dnr 92-7-DIR

SVERIGES RI KSBAN K Finansdepartementet

1 SAMMANFATTNING

Fullmäktige i riksbanken föreslår i denna skrivelse att regeringen i proposition till riksdagen måtte dels framlägga förslag om att beredskapsplanläggningen för bankväsendet skall överföras från riksbanken till finansinspektionen dels föreslå härav föranledd ändring i riksbankslagen. Den föreslagna ändringen innebär tillika att i lagen anges att riksbanken vid beredskapsplanläggning av sin verksamhet samverkar med finansinspektionen vad gäller bank- och betalningsväsendet och med kommerskollegium vad gäller utrikeshandeln.

2 GÄLLANDE BESTÄMMELSER

I 30 § första stycket riksbankslagen stadgas att vid planeringen och genomförandet av riksbankens verksamhet i fred skall de krav beaktas som totalförsvaret ställer. I andra stycket av samma paragraf ålägges riksbanken att ansvara för beredskapsplanlâggningen på bank- och betalningsvâsendets område. Riksbanken skall därvid, enligt vad i samma lagrum ytterligare stadgas, samråda med berörda myndigheter, kreditinstitut och andra företag och underrätta överstyrelsen för civil beredskap ÖCB om beredskapsplanlâggningen.

I förordningen 1986:294 om ledning och samordning inom totalförsvarets civila del ledningsförordningen indelas myndigheternas verksamhet i totalförsvaret i olika funktioner. 5 § i förordningen upptar ett schema över dessa funktioner. För varje funktion anges där vilken myndighet som ansvarar för dennas beredskapsplanläggning samt beträffande flertalet funktioner även vilka andra myndigheter som kan ha uppgifter inom funktionen. Funktionen Bank- och betalningsvåsende har dock ej medtagits i detta schema beroende på att regeringen ej ansett sig kunna i en förordning reglera riksbankens ansvar med hänsyn till bankens ställning såsom en riksdagens myndighet.

För att i ledningsförordningen täcka även denna funktion har dock i 5 § andra stycket intagits en erinran om det ovan citerade stadgandet i 30 § riksbankslagen.

I övrigt skall beträffande ledningsförordningen här anges att denna i sin lydelse enligt förordningen 1991:1283 om ändring i ledningsförordningen såsom en särskild funktion upptar Enskild försäkring m m med finansinspektionen såsom ansvarig myndighet samt statens krigsförsäkringsnämnd och statens krigsskadenämnd såsom myndigheter med uppgifter inom samma funktion.

3 BAKGRUND

3.1 Tidigare utredning

Tidigare gällde enligt 5 § ledningsförordningen att försäkringsinspektionen var ansvarig planeringsmyndighet för funktionen Enskild försäkring m m då betecknad Försäkringar utom Socialförsäkring m m. Efter sammanslagningen av bankinspektionen och försäkringsinspektionen prop 19909l:l77 NU 44, vilken fastlagts genom lagen 1991:936 med anledning av finansinspektionens inrättande och förordningen 1991:937 med instruktion för finansinspektionen har planeringsansvaret för Enskild försäkring m m följt med i den nya myndighetens övertagande av försäkringsinspektionens uppgifter. Den egendomliga situationen har därmed inträtt att finansinspektionen har beredskapsplaneringsansvar för ena delen av sin verksamhet, försâkringsväsendet, men ej för den andra, bank- och kreditvâsendet.

Fullmäktige i riksbanken uppmärksammade den berörda frågan i sitt yttrande över det betänkande som legat till grund för sammanslagning av de båda inspektiens myndigheterna, Finansiell tillsyn sou 1991:2 och framhöll att en fördelning av ansvaret för beredskapsplanläggningen inom betalningsväsendet borde göras.

Frågan behandlades därefter av den utredning beträffande finansinspektionens organisation som gjordes av inspektionens generaldirektör och Chef såsom ensamutredare. I denna utredning uttalade: natt flera skål talar för att beredskapsfrågor inom bankemrádet, utom betalningsmedelsförsörjningen, överförs från riksbanken till finansinspektionen Fi 1991:04 sid 24. I yttrande över denna promemoria har fullmäktige i riksbanken hänvisat till sitt tidigare yttrande och uttalat att det bör åligga finansinspektionen att följa och styra beredskapsplanläggningen i samtupp

liga institut som står under inspektionens tillsyn. En förändring i denna riktning bör övervägas i samråd med såväl riksbanken som Överstyrelsen för civil beredskap.

Enighet synes alltså råda mellan finansinspektionens ledning och riksbanken att finansinspektionen bör övertaga beredskapsplaneringen för inspektionen underställda institut. Att så sker ligger för övrigt också i linje med den i 4 5 första stycket ledningsförordningen uttryckta allmänna principen att en myndighet med ansvar för en viss verksamhet i fred skall behålla detta ansvar också under krig om verksamheten då upprätthålles och i sådant fall svara för de beredskapsförberedelser som behövs.

3.2 Riksbankspromemoria

Tanken på en överföring av planeringsansvaret har därefter diskuterats mellan ansvariga för beredskapsplanering inom riksbanken och finansinspektionens kreditinstitutsavdelning och sedan närmare utvecklats i en i riksbanken utarbetad tjänstemannapromemoria. I denna föreslogs att en ny funktion betecknad Bankoch betalningsvåsende infördes i schemat över funktioner i 5 § ledningsförordningen med finansinspektionen såsom funktionsansvarig myndighet. Detta förutsatte att ansvaret för denna beredskapsplanlâggning samtidigt avlyftes riksbanken genom ändring i 30 § andra stycket riksbankslagen, vilket tillika måste medföra ändring av 5 § andra stycket ledningsförordningen.

I riksbankspromemorian erinrades emellertid om att riksbanken även efter en sådan överföring av planeringsansvaret skulle ha kvar vissa planläggningsuppgifter för betalningsväsendet, i första hand vad avser betalningsmedelsförsörjningen. Riksbankens uppgift att ge ut sedlar och mynt måste nämligen omfatta planläggning för att denna skall kunna fullgöras även under kriser och krig. Men därtill kommer att riksbanken enligt RF 9 kap 12 5 första stycket är ålagd att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende och också genom riksbanksclearingen har det yttersta ansvaret för att kontoöverföringar mellan bankerna kan utföras. Hed hänsyn härtill borde, framhölls i promemorian, ändringen av 30 5 andra stycket riksbankslagen utformas på så sätt att riksbanken visserligen befriades från ledningsansvaret för funktionen men samtidigt ålades att samverka med finansinspektionen inom denna.

Vidare uppmärksammades i riksbankspromemorian att riksbanken under krig eller av krig föranledda utomordentliga förhållanden torde komma att ansvara

för valutareglering och därmed att behöva samverka med kommerskollegium i fråga om betalningar i samband med utrikeshandeln. Riksbanken borde därför åläggas att vid beredskapsplanlâggning för utrikeshandeln samverka med kommerskollegium såsom ansvarig ledningsmyndighet för denna funktion. också detta samverkansansvar borde komma till uttryck i 30 § andra stycket riksbankslagen.

I promemorian upptogs förslag till ändring av 30 § andra stycket riksbankslagen i enlighet med det sagda. Dessutom framhölls att även postverket hade uppgifter inom funktionen Bank och betalningsväsende, vilket borde komma till uttryck genom att postverket i ledningsförordningen ålades samverkan med finansinspektionen inom denna funktion.

3.3 ÖCB:s ställningstagande m m

Riksbankens förslagspromemoria har delgetts överstyrelsen för civil beredskap ÖCB för samråd. ÖCB har i skrivelse till riksbanken 1992-03-23 bitrått förslaget att till finansinspektionen överföra ansvaret för beredskapsplaneringen på bank- och betalningsvâsendets område. ÖCB har framfört följande kommentar till detta förslag.

Ansvaret för beredskapsplanläggningen på bankoch betalningsväsendets område åligger i dag riksbanken enligt lagen om Sveriges riksbank. Riksbanken har vidare ett grundlagsgivet anför betalningsvâsendet och svarar även för svar betalningsmedelsförsörjning och penning- och valutapolitik.

Finansinspektionen år enligt sin instruktion central förvaltningsmyndighet bl a för tillsyn bankvåsende, finansinstitut och finansiella av marknader. Finansinspektionen har dessutom motsvarande uppgifter vad gäller det enskilda försåkringsvåsendet och âr i den egenskapen funktionsansvarig myndighet enligt den s k ledningsförordningen 1986:294 för funktionen Enskild försäkring m m.

Förslaget om finansinspektionens Övertagande av beredskapsansvaret för bankvåsendet och de institut och den verksamhet som år underställd inspektionens tillsyn stämmer, enligt öCBs mening, med den k ansvarsprincipen. Enligt vål överens s princip behåller inom funktionen riksbanken samma sitt beredskapsansvar inom betalningsvåsendet och för betalningsmedelsförsörjningen m m.

ansvaret för funktionen Bank- och betalnings- Innan

väsende överförs till finansinspektionen med riksbanken samverkande myndighet, enligt nu som aktuellt förslag, måste funktionsansvarets närmare innebörd klargöras och fördelning av ansvaret en mellan finansinspektionen och riksbanken göras med utgångspunkt från ansvarsprincipen. I samband härmed bör även konsekvenserna för funktiokrigsorganisation på central och regional nens nivå klarläggas.

I skrivelsen har ÖCB sagt sig förutsätta att att disponera erforderliga finansinspektionen kommer för det fredstida beredskapsplanläggningsresurser arbete följer av funktionsansvaret. som

ÖCB tillägger att det kan förtjäna övervägas att sammanföra funktionerna Bank- och betalningsvásende Enskild försäkring m till gg funktion, t ex och m Bank- och försäkringsväsende.

till ändringar ledningsförordningen som De förslag av aktualiseras har ÖCB förklarat sig sålunda kommer att beredd att framföra till försvarsdepartementet.

Förslagspromemorian har vidare överlämnats till finansinspektionens kreditinstitutsavdelning och till beredskapsplaneringsansvariga vid kommerskollegium och postverket. Dessa har under hand meddelat att man tillstyrker i promemorian framförda förslag föres att vidare.

4 FÖRSLAG

framgår lämnade redogörelsen råder enig- Såsom av den ÖCB såsom central förvaltningsmyndighet het mellan för ledning och samordning inom totalförsvarets civila del samt finansinspektionen och riksbanken att ledningsansvaret för bank- och betalningsväsendet bör från riksbanken till finansinspektionen. överföras Fullmäktige vill därför föreslå att den gällande bestämmelsen i 30 5 andra stycket riksbankslagen, som álâgger riksbanken detta ledningsansvar, upphäves.

Även därefter skall emellertid riksbanken beredskapsplanera den verksamheten. Detta följer av 30 § egna första stycket riksbankslagen, som ålägger riksbanken att vid planeringen verksamheten beakta de krav av totalförsvaret ställer. Riksbanken kommer därmed som vid sin beredskapsplanering för betalningsmedelsförsörjningen att samverka med den för bank- och betalningsväsendet funktionsansvariga myndigheten, finansinspektionen. På motsvarande sätt samverkar riksbanken vid sin beredskapsplanering för utrikesbetalningarvalutareglering med kommerskollegium såsom funktionsansvarig myndighet för utrikeshandeln. En

erinran om denna samverkan föreslås intagen i ett nytt andra stycke till 30 §.

Fullmäktige vill föreslå att den föreslagna ändringen av 30 5 andra stycket riksbankslagen framlägges för riksdagen i proposition.

5 HEMSTÃLLAN

Fullmäktige hemställer

att proposition måtte framläggas för riksdagen med förslag till sådan ändrad ansvarsfördelning i fråga om beredskapsplanläggningen och till sådan samverkansskyldighet därvidlag som ovan utvecklats.

Förslag till författningsåndringar bilägges.

På fullmäktiges vägnar:

Ö

;Z

, 1

St an Burenstam Linder

,3 3

. 2

37,61

In er Kindgren

I beslutet har deltagit Staffan Burenstam Linder ordf, Gustaf Lindencrona v ordf, Allan Larsson, Johan Gernandt, Jan Bergqvist, Bengt xindbom, Inge Carlsson och Thomas Franzén. . Föredragande har varit Ake Gustafsson.

BILAGA

Förslag till

Lag om ändring i lagen 1988:1385 om sveriges riksbank

Härigenom föreskrives att 30 § lagen 1988:1385 om sveriges

riksbank skall ha följande lydelse.

Vid planeringen och genomförandet riksbankens verksamhet i av fred skall de krav beaktas som totalförsvaret ställer.

-

våsendetg gmgége. H§;yig§3g11 sgektioneg vad gällgg bankbet nn väse de ed mm s o um myndigheter, kgggiginstiggg ggg gäller gtgikeshandelg.

ör cv be edska ka

sen hållas underrättad om pgzedskag§glan1§ggginggn.

Förslag till

Förordning ändring i förordningen 1986:294 om ledning och om samordning inom totalförsvarets civila del

Härigenom föreskrives att 5 5 förordningen 1986:294 om ledning och samordning inom totalförsvarets civila del skall ha följande lydelse.

ss

Myndigheternas verksamhet i totalförsvaret hänförs till funktioner enligt följande uppställning. Av uppställningen framgår vilken myndighet skall ansvara för funktionen och de som övriga myndigheter som har uppgifter i denna.

Av särskilda bestämmelser följer Av särskilda bestämmelser civilbefälhavarnas och läns- följer att civilbefälhaatt styrelsernas verksamhet ingår i varnas och lånsstyrelsernas vissa funktioner utöver vad verksamhet ingår i vissa som framgår uppställningen. En- funktioner utöver vad som av 1988:1385 framgår av uppstållningen. ligt 30 § lagen om sveriges riksbank åligger det Enligt 30 s lagen 1988:

riksbanken att ansvara för be- 1385 Sveriges riksbank om redskapsplanläggningen på åligger det riksbanken att bank- och betalningsväsendets gamvegka med figggsigspekområde. I lagen 1964:63 om ti9nen2snk9mmersk2lle: kommunal beredskap och civil- 9iumxi§bergd§ka2§nlAn: försvarslagen 196o:74 finns läggninsen på bank- och bestämmelser om kommunala upp- betalningsväsendets ggg; gifter i fråga om totalförsva- 22k:l2ns:lk2§han§sln§ .V . ret. För sveriges Radio aktie- områden. I lagen 1964:63 bolag gäller bestämmelser i ett om kommunal beredskap och särskilt avtal mellan staten civilförsvarslagen och bolaget om verksamheten 1960:74 finns bestämmelvid krig och krigsfara. ser om kommunala uppgifter i fråga om totalförsvaret. För sveriges Radio aktiebolag gäller bestämmelser i ett särskilt avtal mellan staten och bolaget om verksamheten vid krig och krigsfara.

svemcss RlKSBANK

FÖRESKRIFTER FÖR

BANKERNAS BEREDSKAPS-

PLANERING

i :bankens direktion fastställda a maj 1 efter samråd med överden 5 styrelsen för civi| beredskap.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida

ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER ALLMÄNNA MÅL SÄRSKILDA KRAV PÅ ORGANISATIONS- OCH VERKSAMHETSBEREDSKAP 1. kontorsbestánd 2. lokalisering, ledningsfunktioner 3. förändring av verksamheten 4. säkerhet, redovisning 10 KRAV PÅ BANKTJANSTER

ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER

anvisningar redogöres för de uppgifter I dessa i kris och krig åvilar bankväsendet inom som och för de förberedelser som i totalförsvaret vidtas för att dessa uppgifter skall fred skall kunna lösas.

totalförsvar användes som sammanfattan- Begreppet på alla de åtgärder som är nödvändide benämning förbereda landets försvar mot yttre ga för att omstallning till kris- eller hot och samhällets krigsförhållanden. Begreppet omfattar därmed dels

det militära försvaret dels totalförsvarets civila del. Den civila delen kommer med denna strängt taget att omfatta hela vida definition krigsforhållanden omställda det för kris- eller beredskapssammanhang har den civila samhället. I totalförsvaret indelats i funktioner. I delen av funktion sammanhålles planläggningen varje sådan samhällsfunktion har en sådan för en civil som sådan betydelse att det bedöms specificitet och särskild myndighet att erforderligt att utse en sådant område förbereda samhällets inom ett omställning till kris- och krigsförhállanden. En funktioner är Betalningsväsende. av dessa

Betalningsväsende är enligt För funktionen riksbanken funktionsansvarig riksdagens beslut framgår 20 § lagen RFS myndighet. Detta av med reglemente för riksbanken 1975:6

Bankoreglementet och 5 § andra stycket förordningen 1986:294 om ledning och samordning inom totalförsvarets civila del.

För funktionen gäller i första hand lagen 1957:684 om betalninqsväsendet under krigsförhållanden samt kungörelsen 1964:18 med vissa föreskrifter angáende tillämpningen av samma lag. Dessa författningar tar visserligen i första hand sikte på de statliga betalningarna som skall företrädesvis ske genom anlitande av postgirorörelsen 4 § kungörelsen. Men kungörelsen föreskriver också att om postgirorörelsen ej fungerar tillfredsställande, kan myndighet med kassarörelse komma att öppna checkräkning i penninginrättning 9 §. I övrigt finns bestämmelse om att riksbankens lokala chefer i länen svarar för att erforderlig samordning ker av den riksbankens, postverkets och andra penninginrättningars verksamhet, som avser att trygga penningmedelsförsörjningen inom länet 15 § kungorelsen. vidare föreskrives skyldighet for penninginrattningar att vid risk för fientlig ockupation undanföra värden 16 §.

Lagen 1940:300 angående förordnande om anstánd med betalning av gäld m m moratorielag ger möjlighet för regeringen att under krig eller av krig föranledd kris förordna om anstånd med betalning av gäld, antingen generellt eller för viss gäld eller för viss galdenär. också andra inskränkningar kan göras när det gäller möjligheterna att i olika avseenden göra fordringsrätter övrigt skall, med förbigáende den gällande. I av allmänna tjänstepliktslagen och förfogandelagen och övriga allmänna lagar inom det ekonomiska försvaret, blott nämnas att enligt förordningen 1978:706 länsstyrelsens verksamhet inom det om

.21

ekonomiska försvaret har länsstyrelsen till uppgift att allmänt skaffa sig kännedom om och följa utvecklingen av alla förhållanden av betydelse av styrelsens verksamhet inom det ekonomiska försvaret. Därvid nämnes särskilt att länsstyrelsens översikter och planer skall främst avse bl a betalningsförmedling och penningförsörjning 3 5.

Beredskapsplanläggningen för funktionen Betalningsväsende syftar till att förbereda omställningen av denna samhällssektor till kris- och krigsförhållanden. Planläggningen måste därmed ha sin utgångspunkt i en bedömning av hur samhället i stort kommer att förändras och vilka konsekvenser detta får för verksamheten inom funktionen. Förutom krigsförhållanden har man därvid anledning att uppmärksamma olika typer av krislägen. Ett sådant läge är när allvarliga internationella motsättningar råder utan att krig i Sverige eller omvärlden brutit ut forkrigsskede. En annan krissituation är när krig råder i omvärlden utan att Sverige beröres av krigshandlingar neutralitetsläge. Ett tredje slag av kris ar ett läge när utan krig i omvärlden importen av för den svenska försörjningen viktiga varor minskat väsentligt fredskris. Dessa olika lägen medför påfrestningar av olika slag och olika långtgående inom funktionen. Redan i en fredskris kan handelshinder medföra att viktiga komponenter och inte finns tillgängliga. Det kan uppstå varor svårigheter att hålla datorerna i gång. I ett neutralitetsläge kan mobiliseringar och kanske även vissa befolkningsomflyttningar förväntas med de personalsvårigheter detta medför samtidigt som rörelsen kan drastiskt minska vid vissa bankkontor medan den återigen ökar vid andra. I krigssituation tillkommer ytterligare osäker en

distribution, svårigheter med teletrafik, skador

på lokaler och avgång av personal.

ALLMÄNNA HÅL

De primära målen för funktionen Betalningsväsen-

de kan sägas att under kris och krig kunna vara

tillgodose behovet sedlar och mynt över hela - av landet: samt

möjliggöra betalningar utan användande av kontanta medel.

Planläggning för kris och krig innebär med nödvändighet att prioriteringar måste göras. betalningsvásendets del göres därvid den För avvägningen att i första hand betalningar skall kunna utföras. Detta är nödvändigt för att det ekonomiska Livet över huvudtaget skall kunna fortgå.

vad därvid sägs att behovet av sedlar och om skall tillgodoses over hela landet är i mynt första hand riksbankens ansvar. Riksbankens kontor planlägges for att upprätthålla verksamheten under krig och krig och där upprätthålles decentraliserad lagring av en sedlar och mynt i en omfattning som bedömes tillräcklig för att kunna möta också de stora anspråk på ökad kassahállning som kan väntas uppkomma i kris- och krigssituaen tion. Distribution från riksbankskontoren antingen ske med postens krigsdistribukan tionslinjer eller organiseras på annat sätt.

kravet på att sedel- och myntbehov skall I tillgodoses över hela landet ligger emellertid även att bankerna måste planlägga för upprätthålla verksamheten vid kontor med att sådan geografisk fördelning att tillfredsställande täckning åstadkommes.

är också att betalningar Ett primärt krav ske mellan bankkonton liksom skall kunna från sådana utan att kontanta medel till och användas. Härför erfordras i sin tur behöver

att den nödvändiga kontostocken inom bankvásendet underhålles så att betalningar mellan kontona kan utföras.

Planläggningen syftar vidare till att åstadkomma sådan beredskap inom bank- och betalningsväsendet att detta inte bara skall under kris och krig kunna nå de primära målen utan även i den utsträckning förhållandena så påkallar kunna - - ta emot inlåning; - bevilja angelägna krediter; - förvalta beviljade krediter: - utföra utlandsbetalningar; upprätthålla värdepappershandel. -

Utförandet av betalningar genom kontanter och genom kontoöverföringar har angivits som primära mål för bank- och betalningsväsendet. vid sidan härav skall emellertid också de sedvanliga uppgifterna inom bankväsendet kunna utföras: lämnande av krediter, utlandsbetalningar och värdepappershandel. Inlåning skall kunna upprätthållas i den omfattningen att alla kunder skall kunna använda ett konto. Betydande förändringar inom dessa områden kan emellertid förutses. Utvecklingen härvidlag blir beroende på typen av krigs- eller krisläge och på de prioriteringar som föranledes härav. Kreditefterfrågan och kreditallokering kan drastiskt förändras. En handelskris påverkar frekvensen av utlandsbetalningar. Bankernas verksamhet kan också påverkas av de regleringar i olika avseenden som i sådana lagen kan framtvingas. Allmänt kan därför blott sägas att samtidigt som krav måste ställas på att bankverksmheten skall kunna upprätthållas också i de avseenden varom nu är fråga, kan planeringen härför inte gå så

mycket i detalj utan måste snarast inriktas

på att upprätthålla största möjliga flexibilitet för olika lägen.

SÄRSKILDA KRAV PÅ ORGANISATIONS- OCH VERRSAHETS-

BEREDSKAP

Uppfyllandet av angivna mål ställer följande krav på bankernas beredskap:

1. Bankerna skall under krig upprätthålla sin verksamhet vid så många kontor att behovet av banktjänster blir tillgodosett över hela landet.

Bankerna bedöms som krigsviktiga företag. Det innebär att varje bankföretag blir registrerat av överstyrelsen för civil beredskap såsom sådant. Registreringen medför att bankföretagen kommer att prioriteras när det gäller telekommunikationer och arbetskraft. Detta medför i sin tur en skyldighet för bankerna att upprätthålla verksamhet under krig. Planläggningen härför skall bedrivas på ett sådant sätt att kontor kommer att finnas i alla områden av landet med en täthet som :er sig rimlig med hänsyn till befolkningsunderlag och ekonomisk verksamhet. En allmän riktpunkt kan härvid vara att ett befolkningsunderlag om 6 000 personer skall ha tillgång till bankkontor: ett eller flera. Strävan att sålunda någorlunda jämnt täcka hela landet liksom önskemålet att förlägga kontoren i lämpliga och såväl skyddade kontorslokaler som möjligt måste tillåtas skjuta fredstida affärsintressen åt sidan. I görligaste mån bör man dock söka någorlunda behålla balansen mellan de olika bankinstituten i förhållande till deras fredstida rörelse.

2. De bankkontor som kan fortsätta sin verksamhet under krig förutsättes kvarligga i fredstida lokaler. Planläggning skall göras för att vid behov förstärka ledningsfunktioner och för att kunna överföra dessa från huvud-, central- och

regionkontor till skyddade kontor.

Utgångspunkten för krigsplanläggningen skall att kontoren kvarstannar i sina fredsvara tida lokaler. Inga anspråk ställs på att bankerna skall skaffa tillstånd för att under krig få ta i anspråk särskilda lokaler

för verksamheten. Det kan emellertid vara lämpligt att vid planläggningen ta repliut kontor så att vid krigsskador verksamheten kan överflyttas från ett kontor till ett annat. Vid planläggningen skall personalens behov av skydd beaktas.

Särskilda åtgärder erfordras för att under krigsförhållanden säkra ledningsfunktionerna. Varje bankinstitut bör förbereda sig härför. Huruvida detta innebär uttagning av ett särskilt krigshuvudkontor eller att man decentraliserar ledningsfunktioner på olika nivåer, till olika krigskontor i landet ankommer på bankledningen att bestämma.

3. Det krigsorganiserade banksystemet skall kunna tillgodose allmänhetens mest angelägna behov av banktjänster. För att detta skall bli möjligt med starkt begränsade personalresurser, icke fungerande maskinella hjälpmedel samt svåra kommunikationsförhållanden och krigsstörningar i övrigt måste verksamheten mycket starkt begränsas och förenklas. Detta kräver hårda prioriteringar. Viktigt är också att övergången till krigsorganisation kan ske med största möjliga flexibilitet. Samtidigt som man i vissa avseenden arbetar fredstida genom att utnyttja de tekniska hjälpmedel som ännu fungerar bör alltså kunna man i andra avseenden övergå till förenklad verksamhet, baserad på förberedda krigsrutiner.

Hur verksamheten egentligen kan te sig i en krigssituation är omöjligt att förutse. Planläggningen måste därför eftersträva största möjliga flexibilitet så att versamheten kan anpassas såväl till en krigssituation med förhållandevis ringa störningar av verksamheten som till mera svåra lägen. Det övergripande målet att för hela landet tillgodose de allra mest angelägna behoven av banktjänster måste emellertid hållas i sikte. Skall detta tillgodoses måste mycket hårda prioriteringar kunna göras. Fredstida verksamhetsgrenar lägges ned. Haskinstödda fredstida rutiner överges för manuella rutiner. Konkret måste

detta få innebära en reduktion av antalet

konton och förberedandet av nya rutiner for

betalningsförmedling. Särskild uppmärksamhet måste ägnas just åt sistnämnda frågor, eftersom sedvanligt datorstöd ej kan beräknas vara tillgängligt.

Bank skall också under krigsförhållanden 4. upprätthålla försvarlig säkerhetsstandard i en fråga förvaring värden och brottsförebyggom av ande åtgärder.

om till följd av bristande personella och

maskinella eller krigsstörningar i resurser övrigt redovisningen ej kan upprätthållas på

föreskrivet sätt skall förekommande affärs-

händelser löpande noteras så att i efterhand en

fullständig redovisning kan sammanställas.

förberedelser finns gjorda för Inga dispenser från bankrörelselagen. Detta innebär att bank aven under krigsförhállanden måste efterfölja lagens bestämmelser liksom bankinspektionens föreskrifter i olika avseenden så långt överhuvudtaget är möjligt. vid de detta förenklingar i olika avseenden blir som nödvändiga måste särskilt uppmärksammas att behåller försvarlig standard i banken en säkerhet. vad detta innebär får fråga om väsentligen överlämnas till bankens egen bedömning. Blir säkerheten undermålig kan bli nödvändigt att lägga ned kontor även det detta leder till att behovet av bankom service ej blir tillfredsställande tillgodosett i något område.

fråga redovisning uppställes den I om anteckningar måste göras så principen att i efterhand komplett bokföring kan att en sammanställas.

KRAV PÅ BANKTJÃNSTER

innebär att planläggningen skall ovannämnda krav sätt att vid kris eller krig bedrivas på sådant att finnas i fråga om möjlighet kommer

i

;nlåning

för fysiska personer att begagna i vart fall ett bankkonto P-konto:

- för P-kontohavare att vid samtliga bank- och postkontor med bankservice göra insättningar till och uttag från detta konto:

- för juridiska personer att hålla checkräkning:

Utlåning

- att lämna lån mot beredskapsgaranti och att jämväl i övrigt vara beredd att prioritera lángivning för främjande av landets försörjningsoch krigsberedskap:

Betalningsförmedling

att vid varje bankkontor göra blankettinbetal- ningar via bankgirot till bankgiroanslutna bankkonton:

att göra blankettgireringar via bankgirot: -

att under förutsättning av tillgängliga - personella resurser mot avlämnande av listor eller disketter göra massbetalningar till personliga bankkonton;

att vid samtliga bankkontor lyfta s k förmánsbetalningar mot företeende av förmánsbevis och avlämnande av förmånskvitton;

ea n

att via PC-rutiner cleara regionalt mellan banker och posten.

PLANERING OCH UTBILDNING

Beredskapsplaneringen för bankväsendet verkställes bankerna i samråd med riksbanken av som funktionsansvarig myndighet.

På bankerna ankommer likaledes att svara för att den personal i fredstid arbetar med beredsom skapsförberedelser utbildas och i erforderlig mån

övas. Bankerna skall likaledes tillse att den personal skall tjänstgöra under kris och krig som informeras och övas för att kunna fullgöra då förutsedda förändrade arbetsuppgifter.

Bankerna svarar själva för sin beredskapsplanering. som funktionsansvarig myndighet åligger det emellertid riksbanken såväl att tillse att erforderlig planering sker som att samordna denna med den allmänna planläggningen inom totalförsvaret. Riksbanken är för den skull ålagd att i sin verksamhet hålla erforderligt samråd med Överstyrelsen för civil beredskap.

Ett viktigt led i beredskapsförberedelserna är utbildningen personal i första hand av den personal i fredstid sysslar med som beredskapsförberedelser. Därutöver skall emellertid all personal som kan komma att tjänstgöra under kris och krig förberedas då kunna utföra de arbetsuppgifter för att kan komma att åläggas densamma. I som flertalet fall erfordras ingen särskild utbildning härför: personalen utför samma uppgifter i fredstid. Men i den mån som som förändrade arbetsrutiner kan förutses måste personalen utbildas och övas härför.

föreskrifter upphäves riksbankens Genom dessa 1976-12-Ol för beredskapsplanläggning anvisningar verksamheten vid kreditinstitut. av

BETALNINGSVÄSENDET

- on funktionobukrlvmg

lwlfhd efter Cl Müllonuhødo UOIIII I 03und mod avenyn av Mammuth utmanats

INNEHÅLL

Funktionens innehåll och mål 1 funktionen myndigheter, organisatio- 2 Aktörer inom och deras verksamhet i fredstid ner och företag

2.1 Riksbanken 2.1.1 Penninqmedelsfötsörjningen 2.1.2 valutaregleringen

2.2 Posten 2.2.1 Postdistribution 2.2.2 Postens kassaverksanhet 2.2.3 Postgirot

2.3 Bankvåsendet 2.3.1 Bank- och kreditvåsendet 2.3.2 Bankgirot

2.4 Värdepapperscentralen VPC AB

2.5 Penningmarknadscentralen Pmc AB

3 Krigsorganisation

3.1 Riksbanken 3.1.1 Betalningsvåsendet 3.1.2 Utlandsbetalningar

3.2 Posten 3.2.1 Postdistribution 3.2.2 Postens kassaverksamhet 3.2.3 Postgirot

3.3 Bankvâsendet 3.3.1 Bank- och kreditvâsendet 3.3.2 Bankgirot

Värdepapperscentralen VPC AB 3.4 Penningnarknadscentralen Pmc AB 3.5

Utvecklingstendenser och problem 4

4.1 Penningmedelstörsörjningen

4.2 Distansbetalningat 4.2.1 Postgirot 4.2.2 Bankgirot

4.3 Datorberoendet

4.4 Utlandsbetalningar

Avgränsning funktionen Betalningsväsende av Postverkets uppgifter inom funktionen Betalningsväsende Avgränsningen mellan kommerskollegium och riksbanken inom funktionen Utrikeshandel Planeringsansvaret för den allmänna ekonomiska politiken under kris och krig

Vissa ledningsfrágor Ledningsfrågor på central nivå Ledningsfrágor på högre regional nivå Ledningsfrågor på lägre regional nivå

v

svenne museum Å. Gustafsson, UW 1989-03-23

FUNKTIONSBESKRIVNING BETALNINGSVÃSENDE

1 Funktionens innehåll och nål

sammanfattat i en mening kan funktionens mål sägas att betalningar skall kunna utföras i kris och vara krig. Detta innebär i sin tur att ett fungerande bank-, kredit- och postväsende måste finnas, att utlandsbetalningar skall kunna utföras med vad detta innebär i fråga om förvaltning av valutareserv samt övervakning och reglering av utlandsbetalningarna ogn ytterst att ekonomisk politik, anpassad till en föreliggande situation, kan föras.

I stort synes funktionen böra avgränsas så att planering sker för att hålla de tekniska möjligheterna öppna för att utföra betalningar och lämna bank- och kredittjänster. Finans- och kreditpolitik bedömes ej falla under funktionen.

2 Aktörer inom funktionen nyndigheter, organisationer och företag och deras verksamhet i fredstid

2.1 Riksbanken

Riksbanken är enligt regeringsfornen rikets centralbank med för valuta- och kreditpolitik och ansvar med uppgift att också främja ett säkert och effek-

tivt betalningsvásende. Riksbanken är icke underställd regeringen utan är enligt regeringsformen myndighet under riksdagen.

Såsom mål för riksbankens verksamhet inom betalningsväsendet har uppstâllts att riksbanken skall för utgivning och försörjning av sedlar och svara mynt samt verka för ett effektivt betalningssystem. Därvid skall riksbanken tillmötesgå postens och bankernas behov betalningsmedel rimlig kvaliav av tet samt ha god beredskap för extraordinära en förhållanden. Riksbanken skall likaledes främja betalningssystem låga totalkostnader och som som ger fyller rimliga säkerhetskrav.

Riksbanken för därjämte penning- och valutapolitik inom för den ekonomiska politiken, vilket bl a ramen innebär att riksbanken placerar valutareserven och administrerar valutaregleringen. Riksbanken övervakar penning- och valutamarknaderna och fullgör i övrigt de uppgifter åligger en centralbank eller som som statsmakterna beslutar om.

riksbanken finns, utöver avdelningar för administ- I ration och revison ett s k sekretariat, tre par avdelningar med olika uppgifter vid utformande och genomförande riksbankens ekonomiska policy, en av utrikesavdelning som förvaltar valutareserven, en valutaavdelning genomför valutaregleringen samt som en betalningsmedelsavdelning.

2.1.1 Penningmedelsförsörjningen

Betalningsmedelsavdelningen svarar för uppgiften att sadlar och mynt och försörja landet härmed. ge ut uppgift står till förfogande en särskild För denna

enhet vid riksbankens huvudkontor samt åtta regionkontor. Under regionkontoren finns elva kassakontor och tre sedeldepáer. Under 1989 kommer dock kassakontoret i Kalmar att ersättas med en sedeldepä och sedeldepán i Norrköping att läggas ned.

Betalningsmedelsavdelningen försörjer landet med sedlar och mynt på sä sätt att riksbanken med sina värdetransportbilar för sedlar frän sedeltrycegna keriet i Tumba och mynt från myntverket i Eskilstuna till regionkontor, kassakontor och sedeldepäer för mynt användes även allmänna transporttjänster. Kentors- och sedeldepåorganisationen står öppen för post och banker som där hämtar sedlar och mynt och lämnar in överskott och nedslitna sedlar. För dessa transporter används posttransporter, bankernas egna fordon samt transporttjänster utförda av värdetransportföretag.

Kontorsorganisationens uppgift i betalningsmedelsförsörjningens tjänst blir sålunda att hälla lager sedlar och mynt, samt lämna ut och ta emot liksom av att sortera inkommande sedelmaterial så att brukbara sedlar äter utlämnas och utslitna sedlar förstöras.

2.1.2 valutaregleringen

valutareglering har i fredstid upprätthällits för att nä de centrala mål som fastställts för den ekonomiska politiken. Regleringen har i grova drag inneburit att alla betalningar mellan Sverige och utlandet gär det svenska bankvâsendet. s k genom löpande betalningar betalningar för export och import samt tjänstebetalningar och betalningar av räntor och avkastning är fria medan kapitalannan betalningar fär utföras endast när detta är medgivet i allmänna dispenser eller särskilda tillstånd frän

riksbanken. I årets finansplan i vilken fullmäktige instämt har emellertid uttalats att valutaregleringen skall i allt väsentligt avvecklas men att möjligheten till valutareglering skall behållas i beredskapssyfte.

Regleringen administreras av riksbankens valutaavdelning jämte de s k valutabankerna vilka utgöres av samtliga affärsbanker utom en, några sparbanker samt postverket. Valutaavdelningen meddelar allmänna dispenser från valutaförfattningarnas förbud och prövar enskilda framställningar om tillstånd samt upprätthåller allmän kontroll och statistikforing inom regleringsomrádet. Valutabankerna registrerar samtliga betalningar till och från utlandet och svarar för att endast sådana betalningar utföres som enligt uppgift från den betalande eller betalningsmottagaren faller inom av riksbanken medgivna kategorier.

2.2 Posten

Posten har 66 000 anställda och ger service åt ca samtliga 8,4 miljoner invånare i Sverige fördelade på 3,7 miljoner hushåll samt till 500 000 företag.

Den postala verksamheten bedrivs inom 29 regioner, som var och en har eget resultatansvar.

2.2.1 Postdistribution

Post, pengar, paket etc transporteras över landet enligt önskemål från kunderna. Målsättningen är att befordra normalbrev så att de kommer fram dagen efter det de postats. Beträffande paket kan kunden i princip bestämma befordringstakten till ett eller flera dygn.

Transporter sker med egna fordon, entreprenörer, järnväg eller flyg.

2.2.2 Postens kassaverksamhet

Postens kassaverksamhet har ett servicenát som består av 2 200 postkontor och 2 700 lantbrevbárare.

Vid postkontoren och hos lantbrevbärarna kan i huvudsak följande kassa- och banktjánster utforas:

in- och utlämning försändelser - av - inbetalningar över postgiro och personkonto - inbetalningar via postanvisningar - utbetalningar av olika slag postgiro, personkonto, postanvisningar, statliga och kommunala formáner, bidrag och ersättningar m m insättningar, uttag på konton i Pxbanken - - láneverksamhet for Pxbanken.

2.2.3 Postgirot

Postgirots verksamhet består i huvudsak tre av delar:

- den egna postgirorörelsen med ca 1,5 miljoner konton - personkontoverksamhet på entreprenad åt Pxbanken med ca 2 miljoner konton - sparkonton på entreprenad åt Pxbanken med 4,6 ca miljoner konton.

Postgirorörelsens uppgift är att förmedla betalningar. Verksamheten sker huvudsakligen i Stockholm med ca 5 500 anställda. Basservicen innefattar inbetalningar, utbetalningar och gireringar till,

mellan postgiropersonkonton. Postgirot från och ombesörjer även utlandsbetalningar.

erbjuder även andra tjänster såsom in- och Postgirot utbetalningsservice, fakturabetalningsservice,

hyresredovisning och koncernredovisning. skattegiro,

sker 1,8 miljoner transaktioner Under en vanlig dag

omsättning pä 24 miljarder kr. med en

2.3 Bankväsendet

2.3.1 Bank- och kreditväsendet

banker, d affärsbanker, sparbanker Sedan alla v s har rätt att bedriva all och föreningsbanker, numera konkurrensen inom bankvärlden slags bankrörelse, har har i sin tur medfört långtgående vuxit. Detta varvid antalet banker kraftigt strukturförändringar, fusioner. Hest markerad har fuhar minskat genom varit bland sparbankerna där sionsverksamheten i dag blott är en fjärdedel av antalet sparbanker

1950-talets sparbanker.

affärsbanker är 24, 14 är svenskågda. Antalet varav privatägda aktiebolag. Sparban- Av de senare är 11 Pöreningsbankernas Bank är affärskernas Bank och respektive töreningsbankerbanker för sparbankerna

na.

i rättsligt hänseende stiftelser och sparbankerna är vilka halva antalet väljs styrs sina huvudnän, av av verkar, och övriga väljs av de komuner där de av bland sparbankernas inläningskunhuvudmännen själva kapitalet byggs av vinstmedel. Av der. Det egna upp de 10 största för 75% de 120 sparbankerna svarar ca

av den totala omslutningen. Det âr synnerligen stora skillnader i storlek sparbankerna emellan.

Föreningsbankerna vill med rörelsens nya profil markera att man år en kooperativ bank, öppen för alla. Hedlemsskap i en lokal föreningsbank är möjligt för alla. I en regional föreningsbank antas endast lokala föreningsbanker och organisationer med anknytning till jordbruket. Det finns 12 regionala föreningsbanker och ca 390 lokala.

Bankerna skaffar sina medel främst genom inlåning från allmänheten d v s hushåll, företag, kommuner m m. så får t ex 2.5 miljoner löntagare sin lön utbetald enbart genom affårsbankerna. Bankerna erbjuder särskilt gynnsamma villkor för inlåning i stora poster s k specialinlåning, som uppgår till ca 15% av den totala inlåningen.

Inlåning från allmänheten och bankcertifikat utgör ca 50% av affårsbankernas totala skulder. Av sparbankernas skuldsida i balansräkningen utgör allmänhetens inlåning 80% och hos töreningsbankerna 90%.

Av atfârsbankernas medel används ungefär hälften för utlåning till allmänheten. En annan stor post på

upphört. sparbankerna har 608 av sina medel placerade i utlåning till allnånheten. I motsats till affârsbankerna har sparbankerna en mycket begränsad utlåning i utländsk valuta. Pöreningsbankerna har 50% av medlen utlånade till allmänheten och 25% placerade i statspapper och obligationer. 50% av utlåningen utgörs av reverslån mot pantbrev i jordbruks- och bostadsfastigheter.

rörelse ingår också rad finansiella I bankernas en tjänster, såsom handläggning av och rådgivande värdepappershandel, betalningsförmedling emissioner, att ombesörja betalningar i olika former m m. Genom lösa kreditbehov i samband till och från utlandet, import samt bedriva handel med utmed export och spelar bankerna en betydande roll ländska valutor, för sveriges utrikeshandel.

2.3.2 Bankgirot

betalningsservice till Bankgirots uppgift år att ge kunder. I bankgirot kan betalbankerna och deras bankkonton liksom betalningar ningar föras mellan från bankkonton. För bankerna innebär till och inlåning skapas eller bibehålles i bankgirot att banksystemet.

Blankettbetalningar och databetalningar âr i stort många. Huvuddelen databetalningar år sett lika av massbetalningar från få k kontoinsâttningar, d v s s till privatpersoner löner, barnbidrag, avsändare pensioner, aktieutdelningar etc. sjukersåttningar,

automatiskt belopp på förfalloda- I autogirot dras från betalarnas bankkonton till mottagarens garna Detta gäller från såväl privatpersoners som konto. företags bankkonton.

år datarutin i kraftig Leverantörsbetalningar, en främst stora och medelutveckling. Den innebär att betalningarna direkt till stora betalare lämnar datamedia. Bankgirot bevakar betalbankgirot på överför betalningarna till mottaningsdagarna och

garna.

Blankettbetalningarna består huvudsakligen av vanliga s k girerings- och inbetalningsblanketter. Betalarna lämnar in dem på sina bankkontor. Därifrån vidarebefordras de till bankgirot. En del av blanketterna består av sk OCR-avier där informationen är optiskt läsbar. Hottagarna får redovisning på datamedia.

Bankgirot har också utbetalningsrutin för betalen ningar till kunder utan bankgiro.

Bankgirot förmedlar skatter, bl a genom det s k skattegirot som år en rutin där törfallodagarna bevakas.

Genom bankgirot sker clearingen mellan bankerna, dvs avräkningen transaktioner utförda för andra av bankers räkning. Detta sker via teletransmission eller på magnetband.

På entreprenad utför bankgirot viss databehandling och registreringsservice för enskilda banker eller andra kunder. En viktig entreprenaduppgitt är övervakning och avstämning av Bankomat-systemet.

2.4 Värdepapperscentralen VPC AB VPC

är för närvarande i första hand ett centralt VPC registertörande serviceorgan för närmare 500 aktiebolag inom för systemet för förenklad aktieramen hantering. På grundval värdepappereregistreringar av framställer VPC aktieböcker och törändringsstatistik för bolagen och redovisar utdelningar och emissions-

rättigheter till aktieägarna{

vid den dagliga omregistreringen av ägandeförhållanden makulerar och avregistrerar VPC flera tusen

överlåtna aktiebrev och utfärdar i stället nya aktiebrev som är utfärdade pä de nya ägarna.

Enligt riksdagens principbeslut skall VPC troligt- vis under hösten 1990 övergå till ett kontobaserat aktiesystem. Dä ersätts aktiebrevshanteringen med bokföringstransaktioner. De i första stycket nämnda funktionerna blir i princip oförändrade frånsett att även fondaktier och emissionsrättigheter kommer att redovisas i form insättningar på aktieägarnas av värdepapperskonton.

VPC i dag service som för aktier för ger samma bortåt 500 andra värdepapper de flesta räntebärande. Även dessa skall infogas i det nya kontobaserade värdepapperssystemet.

I det systemet kommer bankerna och fondhandelsnya bolagen att kontoförande institut. Detta vara innebär att de skall utgöra förmedlande länk mellan VPC och värdepappersinnehavarna vid bl a omregistreringar värdepappersinnehav. Av dessa utgör de av flesta resultatet av fondhandelsaffârer.

Verksamheten är helt baserad pä användning av ADB för både de dagliga omregistreringarna och de på basis registren verkställda redovisningarna. I av det kontobaserade systemet kommer omregistrenya ringstransaktioner och uppgifter om förvaltarregistrerade innehav att överföras från de kontoförande instituten till VPC via ett speciellt datanät. Transaktionerna skall skyddas genom kryptering och sâkerhetssigill.

2.5 Penningmarknadscentralen Pmc AB

Den svenska penning- och obligationsmarknaden har utvecklats mycket snabbt under 1980-talet. Den är handelstekniskt välutvecklad och kan beskrivas som marknad där k market makers via informationsen s system ställer köp- och säljpriser till allmänheten och erbjuder hög likviditet i de papper som handeln bedrivs i. Den dagliga omsättningen, som tidvis kunnat uppgå till 50 miljarder ligger nu omkring ca 10 miljarder. Affärsavsluten görs upp per telefon och innebär att på standardiserade dagar efter affârsdagen värdepapper utväxlas mot likvid. större delen de omsatta papperen utgörs av skuldebrev av utfärdade av svenska staten och bostadsinstituten. Dessa är utfärdade i fysisk form. Detta medför risker och praktiska svårigheter särskilt när omsättningshastigheten är hög och samma papper säljes flera gånger dag. oundvikligen måste dä flera samma parter i överlåtelsekedjan acceptera betydande kreditrisker genom att betalning mäste ske innan skuldebrevet överlämnas. Allmänt kan sägas att omsättning av fysiska värdepapper inte längre svarar mot de volymer och den omsättningshastighet som karaktäriserar dagens penningmarknad.

För att komma tillrätta med nämnda olägenheter har riksbanken tillsammans med bankerna, tondkomissionsbolagen, riksgäldskontorat, stadshypotekskasförsäkringsbolag och AP-fonderna bildat ett san, aktiebolag Penningmarknadscentralen Pmc Aktiebolag för att genom ett datorbaserat penningmarknadssystem hantera kreditmarknadsinstrument med riksbanken som k lender of last resort. systemet skall avse s kreditmarknadsinstrument som ges ut av riksbanken, riksgäldskontoret, bostadsfinansierande kreditaktie-

stadshypotekskassan samt sådana värdepapbolag och utan kreditrisk och ges ut av per som bedömes vara är avsedda för allmän omsättannan emittent om de ning pä kreditmarknaden.

emittent skall ge ut ett enda Tanken är att en för varje lån på länets hela belopp skuldebrev PmC:s uppgift blir

globalobligationenhetsbrev.

för detta och att tillhandaatt vara depåförvaltare book-entrysystem, dvs ett system för hålla ett s k rättighetshavare. Detta innebär att kontoföring av i lånet blir noterad härför i en den som placerar omsättningar äganderätt och databas, där sedan av fortlöpande registreras. systemet pantsättningar avistaaffärer även forwardskall främst omfatta men i anslutna kreditmarknadsinstruoch terminsaffärer

ment .

penningmarknadssystemet syftar till att Det nya registrering rättigheter hos Pmc säkerställa att av likvider betalningsutjämning och utväxling av genom skall kunna ske samtidigt. Därigenom i riksbanken hanteringsrisker på bör kunna undanröja dagens man få till stånd rationella, enkla penningmarknaden och emission, inlösen och avstämoch säkra rutiner för

ning.

3. xrigsorganisation

3.1 Riksbanken

upprätthålla sin verksamhet under Riksbanken skall är avsedd att i första hand krig. Verksamheten fredstida lokaler. För huvudkontoret bedrivas i på ort för ett krigsförberedas dock lokaler annan finns också förriksbankens huvudkontor. Möjlighet

regeringen och riksdagens krigsledning att om Stockholm åtföljs dessa till delegation lämnar central ledningsplats.

3.1.1 Betalningsväsendet

krigsorganisation är baserad Riksbankens regionala fredstida organisationen. Region- och kassapå den betalningsmedelsförsörjningen inom kontor svarar för fredstida regioner. Santidigt sker dock en anpassorganisatoriska indelning ning till totalförsvarets i civomilo ingår områden på så sätt att när ett riksbanksregioner, utses en av berörda från flera civilbefälhavaren i regionchefer att samverka med samverkande regionchef. Når samverkansådant civo har denne direktivrätt över de regionchef utsetts inom hela civot, dvs också riksbanksverksamheten andra riksbanksregioner över den eller de delar av faller inom civot. som

nivå är förhållandet att På lägre regional numera riksbankskontor. Detta gäller flera län saknar Södermanlands. Kalmar, Blekinge, följande län: län. Dessa län sorterar i Kristianstads och Hallands krigsorganisationen under det region- eller kassa-

för betalningsmedelsförsörjningen

kontor son svarar i länet i fredstid.

lägga ned verksamheten på Tvingas riksbankskontor övertas försörjningsansvaret för ordinarie ort område enligt regionchefens bestännande av aktuellt därvid kan komma att ett angränsande kontor son personal från det nedlagda kontoret. förstärkas med undanförseltransporter kan äga Värden får on inga kvarligga vid det nedlagda kontoret. rum

Betalningsmedelsförsörjningen skall i krigstid så långt möjligt upprätthállas enligt fredstida rutiner. Riksbankens transportorganisation förutsåttes krigsorganiserad och svarar för uttransporter i landet. Produktion fortsätter vid Tumba, som har vissa beredskapslager härför. Makulering av sedlar neddrages till ett absolut minimum för att härigenom bygga sedellagren. Förberedelser finns gjorda upp för att vid ett totalt produktionsstopp eller om landet avsnöres igångsätta produktion av enklare beredskapssedlar på ett ställe i södra och ett ställe i mellersta delen av landet.

vid sidan av kontorsorganisationen förfogar riksbanken över särskilda lagerutrymmen dit sedlar kan undanföras vid utrymning av hotade områden.

3.1.2 Utlandsbetalningar

som nämnts är avsett att verksamheten vid huvudkontoret skall fortsätta i Stockholm eller vid särskilt organiserat krigshuvudkontor. Förvaltningen av valutareserven kommer såsom i fredstid att ombesörjas riksbankens utrikesavdelning inom huvudkontoav ret.

Valutalagen är konstruerad så att vid krigsfara och i krig regleringen av utlandsbetalningar kan i princip göras total, dvs innebära prövning för godkännande varje enskild betalning. organisatioav härför blir dels en stabsenhet inom riksbankens nen huvudkontor valutaavdelningen dels valutabankernas kontor. särskild personal för uppbyggnad av riksbankens valutaavdelning för dessa uppgifter finns inte avdelad i fredstid. För sådan uppbyggnad torde utöver omplaceringar inom banken även banktjänstemän från bankväsendet behöva stå till förfogande.

3.2 Posten

Den postala verksamheten bedrivs även i krig inom 29 regioner.

En regionchef inom varje län år utsedd att svara för samverkan med länsstyrelse och försvarsområdesstab. För kontakter på högre regional nivå finns en postbefälhavare utsedd inom varje civilomráde. Postbefälhavaren som är samverkanspartner gentemot riksbanken på högre regional nivå bör inom funktionen betalningsvåsende även kunna utnyttjas för information från den operativa ledningen. För samråd på lägre regional nivå med länsstyrelse och försvarsomrádesstab finns en samverkansgrupp.

3.2.1 Postdistribution

I egenskap av funktionsansvarig myndighet planerar posten för att genomföra erforderliga transporter även under kris och krig. Vid behov kan övergång ske till att utnyttja enbart landsvägstransporter. Posten är således beredd att tillgodose kunders behov av transporter så långt resurserna medger. Fördröjningar g a krigshändelser etc kan inte p uteslutas. om transporter kräver särskilt avdelat skydd driftvärn mäste överenskommelse härom av träffas redan i fredstid.

3.2.2 Postens kassaverksamhet

De 2 200 postkontoren skall fortsätta att fungera i fred i sina ordinarie lokaler. Aven lantbrevsom bäringen på 2 700 linjer upprätthålls.

Postkontoren och lantbrevbärarna skall upprätthålla sin verksamhet i huvudsak som i fred.

3.2.3 Postgirot

Postgiroverksamheten planeras fortsätta i ordinarie fredslokaler så länge detta år praktiskt möjligt eller lämpligt. Vid krigshandlingar som berör postgirodriften utlokaliseras och fördelas postgiroverksamheten på åtta postgiroavdelningar ute i landet.

Behandlingen av betalningsuppdrag rörande konton tillhörande stat, kommun, landsting, K-företag, försvarsmakten m fl har högsta prioritet.

Oavsett hur andra betalningssätt fungerar, finns alltid möjligheten att på postkontor eller genom lantbrevbârare göra betalningar med postanvisning.

3.3 Bankvâsendet

3.3.1 Bank- och kreditvåsendet

Genom bankvåsendet skall sedlar och mynt tillhandahållas över hela landet. Bankerna skall också kunna utföra betalningar i kris och krig.

vid sidan av dessa två primära mal under krig, penningmodelsförsörjning och betalningsförmdling, har bankerna andra viktiga uppgifter för totalförsvaret vilka förbereds i fred och utformas likartat i hela landet. Hit hör

beviljning av beredskapskrediter förvaltning av berdskapskrediter licensierade utlandsbetalningar värdepappershandel inlåning pa prioriterade konton

krigsviktiga tjäns- Därutöver finns givetvis andra behöver ha en likartad utformter, men då de inte utforma dessa efter eget gottning, kan varje bank

finnande.

övergång till krigsorgani- Bankerna kvarstannar vid så långt möjligt i ordinarie lokaler. I sation dock vissa kontor tvingas att följande fall kan

flytta verksamheten

personalbrist brist på skydd på skyddsrumsort lokalisering nära militärt mal -

överförs verksamheten till servicekon- I dessa fall för flera banker. tor, som kan vara gemensamma i valvet på det utrymmande konto- Vården kvarligger

ret.

i övrigt fasta

Krigsorganisationsplanlâggningen tar

i tillräcklig mängd i på att kontor skall finnas

delar hänsyn tagen till befolk-

alla av landet med ningsunderlag och ekonomisk verksamhet.

ledningsfunktion förstärkas i krig och kan Bankernas skyddade lokalerkontor där vid behov överföras till skydd och ledning âr goda. I möjlighet till samband, och rätten till beslut i övrigt måste ansvar för så långt ned i organisationen krig decentraliseras så långt kompetens finns för möjligt, d v s son olika frågor.

3.3.2 Bankgirot

Bankgirots krigsorganisation är i stort densamma som i fred. Personal som arbetar med tjänster som läggs ned fyller upp de vakanser som uppstår p g a militärinkallelser.

Alternativ lokalisering finns inte. Uthälligheten för bankgirot i dess nya lokaler fär betraktas som mycket god och bankgirot torde vara utslaget först efter total utrymning av Stockholm eller efter ett direktangrepp pä fastigheten.

Verksamheten är tänkt att successivt anpassas till blanketter och manuellt arbete i den takt stordatorernas effekt minskar. Dä tre fjärdedelar av personalen är kvinnor är den manuella verksamheten inte särskilt beroende av inkallelser från det militära försvaret.

I ett så långt gänget läge att det s k P-kontot trätt i kraft disponerar bankgirot också Privatgirots personal.

Utredning avses genomföras för att utröna möjligheten att med pc överta delar av stordatorernas uppgifter.

clearingen görs med enbart databand eller i förlängningen pä disketter.

3.4 Värdepapperscentralen VPC AB

I samband med utformningen av det kontobaserade värdepapperssystemet som beräknas starta 1990 har VPC utarbetat förslag till beredskapsrutiner i

stordatorlöst tillstånd under kris och krig. Dessa innebär i huvudsak följande.

Beredskapsrutinen bygger pá att normal databehandi rimliga delar kan överföras till ett antal ling PC.

funktion under kris och krigs- Viktigast för VPC:s förberett sig på ett sâtt som förfara år att man ordinarie datasystemets uthållighet så länger det möjligt. Till detta hör planerad nedtrapplångt som serviceniván mot slutet av datorernas livsning av tid. Når trots allt till slut tvingas stänga man stordatorsystemet, skall det finnas ett vål förberett beredskapssystem att sätta in.

På sätt planerat för andra beredskapssamma som man system skall kontohavaren själv kunna presentera information, när online-systemet brutit samman. viss fall skall han ha ett kontobevis med aktu- I detta korresponderar med VPC:s PC-register. ellt saldo som Vid utförande sâljorder skall fondhandlaren av en temporärt behålla kontobeviset och komplettera det

efter genomförd affär.

Kontobeviset produceras VPC i skymningsläget av övergången till PC-systemet. Detta laddas inledvid ningsvis automatisk överföring från stordatogenom rerna.

beredskapsmåssiga säkerhetsskäl skall PC-datorer- Av sammankopplas i något lokalt nätverk. Detta na inte kan bytas ut vid eventuellt medför att de enkelt någon enhet. samtidigt innesviktande funktion hos känslighet för elektromagnetisk bår detta minskad puls EMP.

PC-systemet skall drivas praktiskt taget utan manuella ingrepp på VPC. kontoförande institut levererar sina transaktioner avseende omregistrering på disketter. Dessa läser VPC in i sin journal-PC som efter diverse kontroller och sortering producerar en diskett till varje innehavs-PC för uppdatering av daglig journal och kontoregistret som fördelats várdepappersvis på ett antal PC.

Uppgift om utdelningar och rântebetalningar lämnas på diskett till bankgirocentralen BGC och postgiro eller bankerna.

3.5 Penningmarknadscentralen Pmc AB

Penningmarknadscentralen âr alltjämt under uppbyggnad och väntas komma i funktion först under 1990. Den tekniska utrustningen, som baseras på två stordatorer placerade på olika håll i Sverige, och systemen konstrueras så att man får maximal driftsäkerhet under fredstida förhållanden.

Blir stordatordrift omöjliggjord år tanken att ur systemet låta skriva ut en skuldbok för varje emittent ned lån i systemet med uppgift om de olika placerarna i sådant lån. Emittenten får därigenom möjlighet att på ett eller annat sätt t ex genom pappershantering eller genes Pc-registreringar ordna med att handel kan ske i lånen.

4. Utvecklingstendenser och probls

4.1 Betalningsmedelsförsörjningen

De frågor här stilles år följande. Finns tillson räckligt med sedlar och mynt Finns dessa på rått

J;

plats så ej är förhållandet finns möjlighet att Om flytta dem dit

storlek är naturligen alltid Frågan om sedellagrens grundläggande fråga inom riksbankens beredskapspen lanering. Utvecklingen har härvidlag inneburit en

viss neddragning lagren. Riktpunkten är numera av lagren skall hållas vid cirka 1,5 årsbehov av att innebär lagren kommer att variera sedlar. Detta att ungefärligen 1 årsbehov och upp till 2 årsbemellan Riksbankens uppfattning är att lager av denna hov. tillräckliga för att möta de särskilda storlek är påfrestningar ett kris- eller krigsläge kan som att allmänheten i ökande omfattning medföra genom medel frän sina räkningar. Om inte tar ut kontanta sedelproduktionen störs krigshandlingar är det genom möjligt snabbt öka produktionen av svenska också att framhållits i det föregående kan på kort sedlar. som också sedellagren ökas att man praktiskt sikt genom avstår från makulering inströmmande sedlar. taget av

är det naturligtvis omöjligt att med Trots det sagda sedellagren alltid räcker. vid bestämdhet säga att panikstämning med run on the banks kan det en bli för lite sedlar på vissa platser. särtänkas skilda åtgärder finns inte förberedda för detta. emellertid att bankerna i Rimligt förefaller vara lämna ut sedlar till kontoinnehasådant fall vägrar större uttag. I stället skulle dessa t vare som gör tillgodoses med postväxlar på jämna belopp. ex kunna att dessa kan överlåtas kan de i viss ut- Genom sträckning komplettera sedelomloppet genom att på t jämna tusentals belopp. utgöra värdepapper ex

placering inom landet har Vad beträffar sedellagrens tid uppnått en jämnare riksbanken under senare

fördelning. För att undvika alltför stora påfrestningar på distributionsorganisationen är nämligen önskvärt att sedlarna i ett krisläge redan ligger fördelade vid riksbankskontoren på ett sådant sätt att varje kontor i princip har lager som svarar mot kontorets andel av den totala årsförbrukningen av sedlar. Detta har tidigare inte kunnat uppnås genom att många kontor haft extremt små valv. Efter genom-

förande ett omfattande och nybyggnadsprogramv

av omför riksbankens kontorsorganisation är dessa brister numer i stort sett avhjälpta och fördelningen av lagren kan därför bättre anpassas till de olika områdenas förbrukning. Ett visst centrallager vid huvudkontoret måste dock hållas i beredskap för att i ett krisläge kunna utjämna då uppkommande ojämnheter mellan kontoren. Å andra sidan har samtidigt sedellagerhållningen på annat sätt blivit mera centraliserad genom att såsom framhållits ovan numera flera lån är utan riksbankskontor. De sedeldepåer som i några lån ersatt tidigare riksbankskontor håller inte så stora lager som ett kontor skulle ha kunnat göra. Detta ställer motsvarande ökade krav på en fungerande transportorganisation.

vad då gäller transporterna av sedlar och mynt har utvecklingen under senare år karaktäriserats av att värdetransportföretag i ökande omfattning övertagit transporterna av sedlar. skälet härför har uppenbarligen varit den ökande risken för rånöverfall. Det är för sedelförsörjningen viktigt att dessa företag kan fungera under krigstid och en uppgift för riksbankens beredskapsplanering synes vara att efter diskussioner med värdetransportföretagen säkra att dessa kan utnyttjas för penningmedelstransporter. Den allmänna bedömningen är att så länge över huvud taget de allmänna övriga samhällsfunktionerna nödtorftigt kan upprätthållas förblir det möjligt att

på tillfredsställande sätt klara penningmedelsförsörjningen med hjälp av postens distributionslinjer och fungerande vârdetransportföretag.

4.2 Distansbetalningar

Begreppet distansbetalning användes här för att beteckna betalning son sker mellan en betalande och en betalningsmottagare som inte vid betalningens utförande befinner sig på samma plats. I första band år alltså fråga om kontoöverföringar men även andra betalningar som sker genom att ett kronbelopp på ett eller annat sätt överföres från den betalande till betalningsmottagaren ingår i begreppet.

4.2.1 Postgirot

En utredning inom postgirot pågår för att öka antalet prioriterade konton. Användning av PC-systen beaktas särskilt. Jämför p 3.2.3

4.2.2 Bankgirot

Beträffande bankgirot kan ett problem synas vara att alternativ lokalisering inte finns bl a beroende på att verksamheten år så totalt centraliserad att den svårligen låter sig omlokaliseras. framhållas skall emellertid att betalningsföraedlingen inte står och faller ned om bankgirot år utslaget eller ej. Den

regionaliserade clearing se föreslås se nedan 4.3

âr oberoende av ett fungerande bankgiro. betalningar skall sålunda kunna göras direkt till mottagarnas konton och förmedlas i clearingen och mellan företag, som tillåta behålla fungerande checkrâkningar, skall också checkbetalningar kunna göras.

Känsligast för bankgirots verksamhet torde vara telekommunikationerna. När de slås ut eller kraftigt störs ökar transportbehovet, där de egna resurserna är begränsade.

Kontoinsättningar med transfereringar betalningar från RFV m fl är idag inte förberedda att kunna göras med utbetalningsavi, vilket skall tas upp till diskussion med berörda betalare. Utrustning och resurser för mángfaldigt fler betalningar med utbetalningsavier har säkerställts.

Att i verksamheten övergå till hantering av mångfaldigt fler disketter som databärare istället för band och transmission har inte testats.

4.3 Datorberoendet

Ett gemensamt problem för upprätthållande av girosystemen liksom för bankväsendets funktion över huvud taget i ett kris- och krigsläge är naturligtvis det extremt stora datorberoendet. Vid vissa uppskattningar har man kommit till slutsatsen att om ingen som helst import av datorkomponenter kan äga rum skulle stordatorerna i landet stanna efter drygt två veckor. Detta är förmodligen ett skräckscenario. Dels bör viss import alltid vara möjlig dels stannar naturligtvis inte alla stordatorer samtidigt dels år det naturligtvis möjligt att när några börjar falla ut ta komponenter från dem som har gått ned och på så sätt dra sig fram med ett mindre antal fungerande datorer. Men bedömningen är ändå en allvarlig erinran om hur utomordentligt känslig centrala funktioner inom betalningsväsendet är i en kris- och krigssituation.

Lösningen lär generellt sett fä sökas i ett ökat användande av persondatorer. Dessa har genom den tekniska utvecklingen pä senare är blivit allt kraftigare och förekommer i ett ständigt ökande antal. Ansträngningar bör göras att pä olika områden där verksamheten bedrives med stöd av stordatorer kunna i ett krisläge lägga över de mest väsentliga uppgifterna inom stordatorsystemen till PC-system.

En för utförande girobetalningar central funktion av nämligen riksbanksclearingen planeras just nu för att kunna stordatorena gär ner överföras till om regional clearing baserad pä PC-datorer. Den principiella studien är genomförd och detta arbete gär nu in i den fas när program skall skrivas. Härigenom skall bli möjligt att om central riksbanksclearing ej längre kan upprätthällas bygga upp regionala clearingar inom rikbankens nio olika regioner. En förutsättning härför är givetvis att bankernas interna redovisningssystem alltjämt fungerar.

vid sidan girosystemen mäste man emellertid räkna av med att dessa system till bristningsgränom pressas och fär allt mindre kapacitet övergå även till sen andra former distansbetalningar. sä länge postav distribution kan upprätthållas i någorlunda normal omfattning finns möjlighet härtill genom postanvisningar och översändande av i bankerna inköpta postväxlar.

4.4 Utlandsbetalningar

Ansvaret för utlandsbetalningarna omfattar dels förvaltningen valutareserven dels reglering av av betalningarna till och från utlandet.

Vid förvaltningen av valutareserven måste beaktas att dennas uppgift är också att möta beredskapsmässiga krav. Det kan väntas att riksbanken inför ett krisläge söker i ökad grad ta hänsyn härtill. En omständighet som kan behöva klarläggas beträffande valutareservens verkliga storlek i ett krisläge gäller i vilken utsträckning det finns fastlagda krav på denna i form av beredskapsanslag eller liknande åtaganden som kommer att utlösas 1 kriseller krigsläge.

vad härefter gäller reglering av utlandsbetalningarna kan krav härpå komma att aktualiseras inte endast politisk kris som riskerar att övergå i genom en på Sverige utan även krig med eller utan angrepp av ekonomisk kris antingen denna är endast nationell en eller regional eller global. Antingen behovet av utbyggd valutareglering utlöses av den ena eller andra anledningen måste det kravet ställas att ett övervakningssystem för utlandsbetalningarna kan sättas i kraft med omedelbar effekt. skäl synes tala för att reglering av utrikeshandeln och därmed en sannolikt även betalningstrafiken till och från av utlandet bör införas i ett tidigt stadium av en politisk kris. Detta synes nödvändigt ou tillförsel angelägna och riktig allokering av inhemsk av varor produktion skall kunna säkerställas. snabb information om att verkställda betalningar har avsett godkända ändamål och att valutor hemtagits i samband med export varor och tjänster är nödvändig. av Likaså kan det vara av fundamental betydelse att kunna visa att betalningarna hållit sig till angivna kanaler t för att kunna fastställa att ingångna ex förpliktelser under handels- och betalningsavtal honorerats.

så länge det upprätthålles låt liberal en vara valutareglering bedömes det möjligt att på denna grundval snabbt bygga upp ett effektivt och, om så erfordras, totalt täckande regleringssystem för utlandsbetalningar. Även ett mycket liberalt system innehåller nämligen stommen härtill nämligen en tränad stab i riksbanken för författningsskrivning, administration, licensqivning och kontroll samt ett banksystem valutabankerna som har vana vid att prövning av utlandsbetalningar skall ske efter fastställda kriterier. I årets finansplan har emellertid fastlagts att valutaregleringen skall i allt väsentligt avvecklas. På sikt kommer detta att medföra större svårigheter att bygga upp en krisvalutareglering, eftersom efterhand den uppbyggda kompetensen inom riksbanken och valutabankerna kommer att försvinna. På sitt sätt blir situationen rentav mer besvärande än när valutaregleringen infördes 1940 eftersom man då hade långvarig erfarenhet av clearingavtal. I den mån nuvarande valutalag kommer att behållas som beredskapslag bör det dock vara möjligt att på grundval av den och den föreskriftsteknik som bygger på denna kunna på ett acceptabelt sätt möta anspråk på en utbyggd reglering.

Hed hänsyn till det sagda kan ifrågasättas om det är praktiskt möjligt att tillräckligt snabbt bygga upp en fungerande valutaregleringsorganisation. Det är möjligt att man kan tvingas att temporärt tillgripa drastiska lösningar för att kunna hålla kvar tillgängliga valutaresurser inom landet i avsikt att efter band fördela dem optimalt. Det finns annars en betydande risk för att återbetalning av utlandsskulder och omföringar av behållningar inom internationella koncerner kan, snart sagt över natten, allvar-

ligt decimera valutareserven. De formella möjligheterna att sålunda omedelbart genomföra ett idiotstopp finns i gällande valutalag. uppenbart är dock att åtgärder sådant slag endast kan vara högst av tillfälliga. Hänsyn måste också tas till risken för motåtgärder i form frysning svenska tillgångar av av utomlands.

framhållits lär bli nödvändigt att den som ovan erforderliga centrala valutaregleringsstaben i riksbanken kompletteras dels genom överföringar av riksbankspersonal från andra uppgifter dels genom att personal rekryteras från valutabankernas utlandsavdelningar på motsvarande sätt som när valutaregleringen snabbt byggdes upp 1940.

vad härefter angår den erforderliga samverkan mellan riksbanken, tullverket och varulicensmyndigheten skall noteras att riksbanken i dag har för sitt statistikbehov och kontrollbehov byggt upp ett ADBsystem för redovisning utlandsbetalningarna. av Detta bygger på uppgifter från valutabankerna. Det har emellertid inte ansetts möjligt att utforma detta system så att samkörning kan ske med tullens register. En effektiv betalnings-, export- och importkontroll lär emellertid förutsätta att betalnings- och varutransaktioner kan avstämmas mot varandra. Detta möter under normala förhållanden avsevärda svårigheter särskilt på grund därav att betalningar sker å konto eller i vart fall på annat sådant sätt att det inte omedelbart låter sig fastvarutransaktion viss betalning ställa vilken som en Förutsättning för avstämning mellan betalavser. en nings- och varutransaktioner torde därför i första kommer till rätta med denna svåhand vara att man righet. sedan lär enda utvägen vara att på manuell PC-datorer bygga ett system för väg med stöd av upp

samkörning. Visst arbete härmed pågår i en arbetsriksbanken, tullen och kommerskollegigrupp mellan

blott antydas de speci- Slutligen må helt kortfattat svårigheter till följd den ökade interella som av nationaliseringen möter, samhället i en krisom krigssituation söker ta ett totalt grepp över eller de ekonomiska transaktionerna mellan Sverige och utlandet. De stora internationella koncerner, som för mycket stor del Sveriges transaksvarar en av tioner med utlandet, har betydande möjligheter att interntransaktioner operera utan närmare genom insyn.

Avgränsning funktionen Betalningsväsende 5. av

avsnitt behandlas tre olika gränsdrag- Inom detta ningsfragor nämligen

uppgifter inom funktionen Betalnings- - postverkets våsende:

kommerskollegii och riksbankens gemensamma uppgif-

i gränssnittet mellan funktionerna Utrikeshandel ter och Betalningsvåsende:

planeringsansvaret för beredskapsförberedelser för allmänna ekonomiska politiken under kris och den krig.

Postverkets uppgifter inom funktionen 5.1 Betalningsvâsende

sagt varje funktion inom den civila delen av snart totalförsvaret år i och för sig beroende av att funktioner kan upprâtthållas. Funktionen övriga

4-13-1385

Betalningsvåsende kan därtill sågas vara särskilt beroende funktionerna Transporter, Energiförsörjav ning och Telekommunikationer. Anledning saknas dock att i detta sammanhang närmare utveckla sambandet med dessa eller andra funktioner med indirekt betydelse för betalningsväsendet.

Postväsendet har dock särställning inom funktioen Betalningsväsende. Detta gäller såväl postgirot nen som postdistributionen.

Beträffande postgirot kan sägas att eftersom detta tillhör postvåsendet, faller det under postens funktionsansvar. Posten svarar därmed för beredskapsplaneringen postgirot. Hen till sin funktion av år postgirot en del av betalningsvåsendet, för vilket riksbanken är funktionsansvarig myndighet. Funktionen Betalningsvåsende är sålunda i denna del beroende att posten såsom funktionsansvarig av myndighet för postgirot bedriver dettas beredskapsplanering på tillfredsställande sätt. så har också alltid varit förhållandet och kontakterna mellan postverket och riksbanken vad beträffar postgirots beredskapsplanering inskränker sig därför till personliga kontakter mellan de två myndigheternas beredskapsenheter och till att riksbanken och postverkets försvarenhet stämmer av att man har ett gemensamt betraktelsesätt vid funktionsövningar inom funktionen Betalningsväsende.

Även postdistributionen som i och för sig faller utanför betalningsväsendet är av direkt betydelse för upprätthällandet detta. Distributionen av av betalningsmedel över landet förutsättes kunna upprätthållas med riksbankens transportorganisaegen tion. vidaretransporterna från riksbankskontoren Men

till post och bankkontor blir beroende av att posdistributionslinjer upprâtthålles. som framhåltens lits i det föregående är visserligen önskvärt att också använda vârdetransportföretag så långt kunna möjligt. kan inte på långa håll förslå för Men dessa försörja landet i det finmaskiga nät som erfordatt sedlar och mynt skall finnas tillgängras för att liga överallt.

utföres också distansbetalningar Genom postväsendet postanvisningsrörelsen och genom brevförsängenom postväxlar eller checkar. såsom ansvarig delser med myndighet för funktionen Betalningsväsende har alltså riksbanken ett intresse av att beredskapsplaneringen för de för betalningsvâsendet nödvändiga postala rörelsegrenarna upprätthålles.

Avgränsningen mellan kommerskollegium och 5.2 riksbanken inom funktionen Utrikeshandel

sätt funktionen Postväsende är av På motsvarande som för upprätthållande av funktionen Betalbetydelse ningsväsende blir sistnämnda funktion av betydelse för upprätthållande funktionen Utrikeshandel. av Punktionsansvarig myndighet härför är kommerskollegium, därigenom svarar för regleringen av varusom med utlandet. Men såsom ansvarig myndighet utbytet funktionen Betalningsvâsende svarar riksbanken för för valutareserven för att medel genom sitt ansvar för varuimporten och genom sitt står till förfogande för valutaregleringen för att utlandsbetalansvar i enlighet med fastlagda intentioner ningarna styrs Därutöver kan naturligen riksbanken och övervakas. uppgiften att planera för att betalningar sägas ha huvud taget skall kunna tekniskt utföras. Detta över planering för att det skall finnas betalinnebär banker, postkontor och kanaler för ningsställen

betalningarnas överförande mellan Sverige och utlandet. Att funktionen Betalningsväsende fungerar är sålunda central betydelse för funktionen av Utrikeshandel.

Koordinationen mellan regleringarna av varuutbytet och betalningarna härför har varit föremål för av utredning utan att väl egentligen en lösning har presenterats. Helt allmänt kan emellertid sägas att i sakens natur ligger att varuimport skall betalas å andra sidan också att den totala ramen för men importen måste fastställas med hänsynstagande till det valutapolitiska läget och finansiella överväganden utifrån detta. vad då först angår rätten att betala för licensierad import bör denna säkras genom att valutaförordningen ger frihet härför under förutsättning att betalningarna går genom valutabank och på betalningsväg som föreskrives av riksbanken. innebär möjlighet att tvinga betalningar- Det senare att gå över vissa konton och sålunda om det anses na önskvärt etablera ett bilateralt betalningsutbyte. Det är också naturligtvis möjligt att begränsa friheten i valutaförordningen och i stället ge motsvarande frihet i generella dispenser från riksbanken.

åter beträffar den totala finansiella ramen för vad import och export blir dess fastställande snarast en fråga på regeringsnivå där motstridiga intressen måste avbalanseras och där avstämning måste ska med riksbanken såsom den för valutapolitiken och valutaansvariga instansen. Det är sålunda föga reserven meningsfullt att på tjänstemannaplanet söka organiför ekonomiskpolitisk fråga sera en beslutsgrupp en av denna dignitet.

På torde emellertid finnas anledning ett lägre plan utveckla samarbetet mellan kommerskollegium och att riksbanken. Kollegiet har för att under kriskrig samordna försörjningsmyndigheternas och näringsliprioriteringar samt lämna regeringen förslag om vets inriktning utrikeshandeln etablerat ett s.k. av krishandelsråd. uppgift är att informera kolle- Dess förutsättningar, bedömningar och önskemål giet om inom näringslivet och försörjningsmyndigheterna som betydelse för kollegiets ställningstakan vara av ganden vid dess reglering utrikeshandeln. Att av verksamhet måste bedrivas också under valutadenna politiska hänsynstaganden förefaller uppenbart. Enligt riksbankens uppfattning bör därför också riksbanken representerad i krishandelsrådet. vara

Planeringsansvaret för den allmänna ekono- 5.3 miska politiken under kris och krig

tid har upprepade gånger och i olika Under senare ställts frågan var ansvaret för beredssammanhang kapsplanering för allmänna ekonomiskpolitiska åtgärder borde ligga. Vilken myndighet svarar för överväga och, i den utsträckning detta uppgiften att möjligt, vidta förberedelser för sådana olika är åtgärder kan behöva tillgripas i ekonomiska som olika krislägen och för att analysera deras inbördes samband och effekter på samhällsekonomin

kring angivna temat har bedrivits inom studier det forskningsanstalt och presenterats i en försvarets för dessa studier överlämnat rapport som styrgruppen till regeringen i juli 1988.

riksgäldskommitten i sitt delbetänkande Vidare har från riksdagens verk till Riksgäldskontoret regeringens myndighet SOU 1988:59 diskuterat

riksgäldskontorets roll i beredskapsplanläggningen och därvid tagit upp möjligheten att införa en ny funktionsindelning. som möjlighet har därvid en framförts tanken att ersätta funktionen skatte- och uppbördsvåsende med funktionen Offentlig finansiering. Kommittén, som funnit angeläget att beredskapsplanläggning göres för det område riksgäldskontoret svarar för, har dock inte ansett sig böra lägga fram något konkret förslag. Komittén framhåller emellertid som sin slutsats att inom ramen för det arbete som pågår inom ÖCB bör riktlinjer utarbetas för en ny funktion inom totalförsvaret. Denna bör avse bl.a. de uppgifter som åvilar riksgäldskontoret.

De sålunda upptagna grânsdragningsfrågorna ger riksbanken anledning till följande bedömanden.

Redan under normala fredsförhållanden finns rimligen anledning att söka bedöma vilka ekonomiskpolitiska åtgärder som kan aktualiseras i en kris- eller krigssituation och söka förbereda hur dessa skall kunna insättas och därvid på bästa sätt samordnas. Detta gäller i första hand finanspolitiska åtgärder olika slag sättes i kraft genom lagstiftning av som framlagd från finansdepartementet men också kreditoch valutapolitiska åtgärder för vilka riksbanken svarar. Ett ytterligare betydelsefullt element i ett sådant åtgärdspaket måste bli den statliga upplåningen genom riksgäldskontoret. rågan är då var planeringsansvaret för dessa åtgärder bör ligga. olika lösningar har föreslagits för hur en sådan allmän ekonomiskpolitisk funktion av delvis övergripande karaktär skall på lämpligaste sätt kunna infogas i det nuvarande nätet av beredskapsfunktioner .

låta riksbankens ansvar för En möjlighet vore att Betalningsvâsende omfatta även dessa mera funktionen ekonomiskpolitiska uppgifter. skälet allmänna att de alla mer eller mindre härför kan sägas vara betalningar till och från hänger samman. skall t ex måste finnas en disponibel utlandet kunna utföras, utveckling blir till den del valutareserv och dennas fungerande valutareglering uppberoende av att en rätthålles, vilket faller inom riksbankens ansvars- Valutapolitiken, sålunda omfattar såväl område. som reglering av betalskötseln av valutareserven som från utlandet, är samtidigt ningstrafiken till och fungerande kreditpolitik bidrar beroende av att en efterfrågan. Även den statliga till att begränsa landet blir ett viktigt upplåningen inom och utom i kreditpolitiken. Denna år samtidigt ett inslag ett alternativ till finanskomplement och inte bara politiken.

Betalningsväsende är sålunda nära förbun- Funktionen åtgärder på det ekonomiskpolitiska den med övriga förefaller det nödvändigt att dra en området. Likväl skälet härför är framför allt att gräns någonstans. åtgärdspaket på området dock tyngdpunkten i tänkbara finanspolitiska området. och måste ligga på det inte på något sätt vara riksbankens andetta kan

svar e

riksgäldskomittens betänkande framlagda Den i funktionen skatte- och uppbördstanken att ersätta offentlig finansiering föreväsende med funktionen heller praktisk. Det kan inte vara faller inte allmänekonomiska lämpligt att sammanföra den mera för statens upplåning med de uppgiften att planera skatteadministrationen. Pullpraktiska rutinerna i har också i yttrande över mäktige i riksbanken betänkande uttalat sig häremot. riksgäldskommittens

Lösningen måste sökas utifrån det faktum att inte någon annan instans än finansdepartementet kan svara för planeringen av finanspolitiska insatser. Därutöver bör riksgäldskontoret såsom självständig beredskapsmyndighet svara för planeringen av den statliga upplåningen.

Det planeringsansvar därefter återstår för som riksbanken kan sägas ha två olika verksamhetsinriktningar, nämligen dels funktionen Betalningsväsende i inskränkt mening innebärande att betalningar mera skall kunna utföras såväl inom landet som till och från utlandet, dels också riksbankens numer grundlagsfästa uppgift att för landets valuta- och svara kreditpolitik. För att denna senare uppgift skall kunna fullgöras också under kris och krig har riksbanken såväl ett rent praktiskt planeringsansvar för att lokaler och personal skall finnas, så att beslut kan fattas och fattade beslut genomföras, som ett för att i görligaste mån bereda sig på olika ansvar kris- och krigssituationer för att kunna insätta häremot svarande lämpliga valuta- och kreditpolitiska åtgärder.

6. vissa ledningsfrågor

6.1 Ledningsfrågor på central nivå

198485 års riksdag beslutade omorganisatio- Den av ledningen de civila delarna av totalförsnen av av varet framdrevs av brister i samordningen mellan de centrala myndigheterna med beredskapsuppgifter och härav följande ofördelaktiga effekter såväl på regeringsnivån på regional och lokal nivå. För som att komma till rätta md dessa problem inrättades ÖCB för att leda och samordna beredskapsförberedelinom det civila försvaret samtidigt som de serna

civila delarna totalförsvaret indelades på funkav tioner, med funktionsansvarig myndighet som envar en central instans. Denna öCB:s ledningsuppgift utövas på central nivå och fullgöres genom informationsutbyte mellan ÖCB och den funktionsansvariga myndigheten; i fred för att skapa gemensam grundsyn vad en gäller beredskapsförberedelserna och i kris och krig för att i samverkan över funktionsgränserna genomföra samhällets omställning till den rådande situationen. Den kanske viktigaste uppgiften på central ledningsnivå är därför riksbankens samverkan med ÖCB för att tillgodose att också planläggningen inom funktionen aetalningsväsende blir konform med vad gäller inom de övriga civila delarna inom tosom talförsvaret.

För riksbanken funktionsansvarig myndighet som tillkommer därutöver vissa speciella problem på central nivå som kan förtjäna uppmärksammas.

Inom totalförsvarets civila del är riksbanken unik bland de funktionsansvariga myndigheterna därigenom att riksbanken inte är underställd regeringen utan är ett riksdagens verk. Detta har medfört vissa problem.

När i förordningen 1986:294 om ledning och samordning inom totalförsvarets civila del olika myndigheter såsom funktionsansvariga, har det inte anges ansetts möjligt att i denna uppställning mdtaga riksbanken såsom ansvarig för funktionen Betalningsväsende. Genom förordningen 1987:991 om ändring i förordning har emellertid i 5 S andra stycket sama införts erinran om att riksbanken enligt bankeen reglementet nuet 30 5 andra stycket lagen 1988:1385 sveriges riksbank svarar för om

beredskapsplanläggningen på bank- och betalningsvásendets område. Härigenom tillgodoses det mest angelägna behovet nämligen att den grundläggande förordningen ledningen av totalförsvaret ger om upplysning att också riksbanken har ett funkom tionsansvar och om innebörden av detta. Denna ändring undanröjer i vart fall tidigare ibland förekommande missuppfattning att riksbanken överhuinte hade någon uppgift som funktionsansvavudtaget myndighet. det hade i och för sig varit rig Hen att riksbanken kunnat direkt parallellönskvärt ställas med övriga totalförsvarsmyndigheter. Detta enligt riksbankens uppfattning också vara borde möjligt eftersom riksdagen beslutat härom och ett återgivande riksdagens beslut i förordningen av inte ett regeringen beslutat därför kan ses som av endast publicering uppdrag åt riksbanken utan som en riksdagens beslut i detta avseende. av

betydelsefullt kan synas vara det försakligt mer såsom riksdagens verk inte hållandet att riksbanken bland de myndigheter som enligt har kunnat medtagas förordningen 1982:1005 skyldighet för näringom arbetsmarknadsorganisationer m fl att delta sidkare, totalförsvarsplaneringen äger rätt att begära i att påkalla medverkan enligt upplysningar eller skyldighet för näringsidkare, lagen 1982:1004 om arbetsmarknadsorganisationer m fl att delta i totalförsvarsplaneringen. Formellt står därmed riksbanålägga bankväsendet åtgärder ken utan möjlighet att beredskapsplanering. Behovet lagstöd för för dess av påkalla medverkan från riksbanken för att kunna behandlades statsskuldspolitiska näringslivet av betänkande Riksbanken och rikskommittén i dess 1986:22 159. xommitten uttagäldskontoret SOU I lade där följande.

I detta sammanhang kan det dock finnas anledning att något uppehålla sig vid en olikhet som finns genom att riksbanken saknar formell befogenhet att ålägga de institut, för vilka riksbanken har planeringsansvaret, skyldighet att vidtaga erforderliga beredskapsförberedelser. Denna befogenhet tillkommer nämligen endast vissa myndigheter under regeringen i enlighet med vad som anges i förordningen 1982:1005 om skyldighet för näringsidkare, arbetsmarknadsorganisationer m fl att delta i totalförsvarsplaneringen. I praktiken har det emellertid aldrig hänt att någon av de som är uppgiftsskyldiga vägrat att efterkomma riksbankens anmaningar. Skulle detta inträffa har riksbanken möjlighet att vända sig till överstyrelsen för ekonomiskt försvar som getts befogenhet att använda sig av tvångsmedel. Kommittén anser därför att det inte är nödvändigt att ge riksbanken egen befogenhet att använda sig av tvångsmedel i dessa sammanhang.

Riksbanken, vilken såsom kommittén framhåller icke mött svårigheter att vinna erforderlig medverkan, ansluter sig till kommitténs uppfattning. Anledning torde sålunda saknas att genom speciell lagstiftning ge riksbanken samma befogenheter som de i 1982 års förordning särskilt uppräknade myndigheterna.

En annan fråga på central ledningsnivå gäller behovet att påkalla medverkan från andra myndigheter. såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen är betalningsväsendet i stor utsträckning beroende av postverkets medverkan. Detta gäller inte bara postgirots utförande av betalningar utan såsom framgått även postdistributionen för transporter av sedlar och överföring av värdeförsändelser. Att också komerskollegium och riksbanken behöver samverka till följd av sambandet mellan utrikeshandelns varutransaktioner och motsvarande betalningstransaktioner har utvecklats ovan. Frågan kan därmed ställas i vad mån detta samband behöver närmare författningsregleras.

såvitt gäller samverkan mellan kommerskollegium och riksbanken har ett försök gjorts till gränsovan dragning där den yttersta beslutanderätten förutsättes hänförd till regeringen.

vid riksbankens samverkan med posten kan motsättningar uppstå mellan riksbankens intresse av att betalningsväsendet också i kris och krig skall lämna så fullständig service som möjligt och postens en intresse av att driva sin verksamhet ekonomiskt effektivt. Riksbanken saknar i nuvarande läge möjlighet att vid en eventuell sådan konflikt genomdrivad man anser önskvärt för betalningsväsendets va smidiga funktion. Detta skulle tala för att riksbanken medgåves direktivrätt i vissa frågor gentemot postverket. Ett sådant ingrepp i postverkets ledningsansvar kan emellertid knappast vara försvarligt eftersom riksbanken saknar möjlighet att överblicka de postala konsekvenserna av de åtgärder man finner önskvärda ur betalningsväsendets synpunkt. Om meningsskiljaktigheter skulle uppkomma av sådant slag bör dessa kunna utjämnas och bringas till en lösning genom medverkan av i första hand ÖCB och ytterst av regeringen.

I föregående avsnitt rörande avgränsningen av funktionen Betalningsväsende har förutsätts att riksgäldskontoret skulle under krig bestå såsom självständig beredskapsmyndighet. Därmed finns anledning att också ställa frågan om särskild författningsreglering behövs för samverkan mellan riksbanken såsom den för kreditpolitiken ytterst ansvariga instansen ochriksgäldskontorets verksamhet.

samordningen mellan den statliga upplåningen och riksbankens penningpolitik är alltid aktuell likaväl i fredstid den skulle bli under kris eller krig. som

Statsskulden måste nämligen förvaltas och statens nyupplåning i berednings- och verkställighetsskedena bedrivas på ett sådant sätt att den samordnas med riksbankens penningpolitiska intentioner. Frågan också statsskuldspolitiska komittén diskuterades av a.a.s.237-241. Kommittén föreslog ej några nya institutionella former för samordningen mellan statsupplåningen utan nöjde sig penningpolitiken och allmänt konstatera att löpande samråd och med att i erforderlig omfattning och i kontakter förekommer mellan riksgäldskontoret och riksbansmidiga former emissionsfrågor utan särskild lagreglering ken i Kommittén tillade att dessa hade flexibilihärom. samverkan mellan statsupplåningen tet att anpassa penningpolitiken till vad förutsättningarna och och metoderna i varje situation kan kräva. Denna sammellan riksbanken och riksgäldskontoret som verkan förekommer kan förutsättas bestå sålunda löpande under kriser och krig. Kommitténs citerade även uttalande att har flexibilitet att anpassa om man till vad situationen kräver kan därför samverkan gälla också dessa lägen. särskild utsträckas att lagreglering för kris- och krigssituationer bedömes sålunda överflödig.

Ledningsfrågor på högre regional nivå 6.2

framgår den inledande översikten över såsom av krigsorganistion har riksbanken anpassat riksbankens civilområdena på så sätt att för varje denna till finnas samverkande rikscivilområde kommer att en regionchef. Detta innebär att på högre bankens nivå etablerats kanal för informaregional har en civilbefälhavaren som svarar för tionsutbyte mellan ledningen och funktionen Betalningsden operativa väsende.

Det måste emellertid understrykas att riksbankens regionala organisation har som uteslutande uppgift att svara för betalningsmedelsförsörjningen. Detta innebär att inom organisationen finns kompetens och resurser för att ta hand om de problem som kan uppkomma inom denna sektor av betalningsvâsendet. Exempel hârpå kan vara svårigheter i betalningsmedelsförsörjningen på vissa orter till följd av omflyttningar av befolkningen och härav föranledda ändringar i kontantströmmarna. Det finns sålunda i den fredstida verksamheten upparbetade kontakter mellan riksbankskontoren och kasaachefer på olika nivåer inom post och banker.

Hen beträffande bankernas verksamhet i övrigt, kreditgivning, betalningsförmedling, likviditetsplanering, finns inga kontakter mellan den regionala organisationen och bankvåsendet. Inte heller finns någon på erfarenhet grundad bedömning av allmänhetens behov av bankservice i form av bankkontor och där tillhandahållna tjänster. I den mån den operativa ledningen ställer krav eller begår information i dessa avseenden kan alltså den samverkande regionchefen inte erbjuda personlig expertkunskap. Finns fungerande förbindelse med huvudkontoret kan visserligen direktiv inhämtas därifrån och de olika bankledningarna centralt förmås att ge sådana direktiv att verksamheten i regionen bedrives enligt civilbefälhavarens och riksbankens intentioner. nen samverkande regionchef måste även kunna agera på egen hand också i frågor som normalt år främmande för den regionala verksamheten. Detta kan skapa svårigheter. Riksbankens uppgift kan dock inte vara att söka dirigera bankverksamheten i regionen utan främst att förmedla information mellan civilbefâlhavaren och bankerna och vice versa. Härigenom vinnes i vart fall att bankvâsendet i sin verksamhet kan

lll

utgå från samma grundsyn som den operativa ledningen. Samtidigt kan riksbanken såsom en central och opartisk instans mellan bankerna i regionen påverka deras verksamhet så att denna bedrives på ett samordnat sätt.

såsom redovisats i avsnittet 4.3 ovan angående Datorberoendet kommer riksbanksregionerna vidare att utgöra de områden inom vilka regional clearing skall kunna utföras. Riksbankskontoret i regionen blir då utväxlingsstålle för bankernas clearingmaterial.

6.3 Ledningsfrågor på lägre regional nivå

Enligt 15 5 kungörelsen 1964:18 med vissa föreskrifter angående tillämpningen av lagen 1957:684 betalningsväsendet under krigsförhållanden skall om direktören för vederbörande riksbankskontor närmast under länsstyrelsen svara för att erforderlig samordning sker av den riksbankens, postverkets och andra penninginrättningars verksamhet, som avser att trygga penningmedelsförsörjningen inom länet. I den mån så år möjligt skall riksbanksdirektören därvid samråda med representanter för postverket och berörda penninginrättningar. På denna nivå har därmed riksbankskontoren uttryckligt ålagts ett samordningsansvar för kontanttörsörjningen. Detta ansvar ligger också i linje med kontorets normala verksamhet.

När kungörelsen gavs hade riksbanken ett kontor i varje lån. som framgår av den inledningsvis lämnade redogörelsen är så numer ej förhållandet. Hed vederbörande riksbankskontor får emellertid då förstås det eller de kontor svarar för den fredstisom da sedelförsörjningen av berört område.

I övrigt skall riksbankskontoren fungera som informationsförmedlare mellan länsstyrelsen som svarar för den operativa ledningen pä lägre regional nivå och betalningsväsendet. Därvid uppkommer väsentligen samma problem som ovan redovisats beträffande den högre regionala nivån i fråga om bristande förtrogenhet med andra verksamhetsgrenar inom bankvåsendet än kontantförsörjningen.

Några speciella svårigheter till följd av att riksbanken numera ej finns representerad i samtliga län synes ej föreligga. sä var förhållandet sä länge funktionsansvariga myndigheter förutsattes vara direkt representerade vid länsstyrelsens slutna del. När emellertid numer dessa myndigheter fär finnas på annat häll blir det i princip lika lätt för länsstyrelsen att för informationsutbyte vända sig till närmaste riksbankskontor även om detta är lokaliserat till angränsande län. Tidigare planer pä att inrätta särskilda samverkansgrupper i de län där riksbanken komit att sakna representation har därför övergivits.

För att i fred hälla tanken pä beredskapsplanering för kris och krig levande kan emellertid vara lämpligt att inrätta särskilda kontaktgrupper knutna till riksbankskontoren. De skulle bestä av företrädare för riksbanken, post och bankföretagen inom omrädet. vid regelbundna, men inte alltför ofta äterkomande sammanträden kanske en gäng om året skulle man inom dessa grupper stämma av att beredskapsplaner finns och hälls aktuella. xontaktgrupperna förutsättes fortsätta sin verksamhet i kris och krig med samma uppgift att utbyta information och möjligt också i samma personbesättning. om

W;

Kommittédirektiv

MSW

i!

Dir. 1993:55

området

Översyn finansiella

för det

av lagstiftningen under krigsförhållanden

Dir. 1993:55

Beslut vid regeringssamrnanträde 1993-04-01

Statsrådet Lundgren anför.

Mitt förslag

Jag föreslår särskild utredare tillkallas med uppdrag att göra en att en den beredskapslagstiftning gäller för det finansiella översyn av som området under krigsförhållanden. lagstiftningen i fråga är föråldrad och behöver till förändrade anpassas förhållanden och ny lagstiftning på området.

Bakgrund

En viktig del planeringen Sveriges totalförsvar är den som avser av av den administrativa beredskapen. Den syftar till att samhället skall kunna fungera i laga former även under krig. Hur sarnhällsomställningen från krig skall planeras och genomföras samt vad som skall gälla efter fred till det samhället ställts till krig framgår av de lagar och förordningar att om kallas beredskapsförfattningar. Dessa tar regelmässigt sikte som brukar krigsfara, krig och på därav föranledda utomordentliga förhållanden. med något undantag, inte tillämpliga s.k. fredskriser. De är däremot, Beredskapslagstiftningen spänner över praktiskt taget all samhällelig verksamhet. Till administrativ beredskap räknas också myndigheternas föreskrifter den verksamhets- och organisationsberedinterna om egna skapen. Enligt förordningen 1986:294 ledning och samordning inom om totalförsvarets civila del ledningsförordningen hänförs myndigheternas totalförsvaret till olika funktioner. Vidare anges i förordverksamhet i

ningen vilken myndighet som skall ansvara för funktionen och vilka Övriga myndigheter som har uppgifter i funktionen. En utgångspunkt för myndigheternas planering skall enligt förordningen vara att en myndighet med ansvar för viss verksamhet i fred skall behålla detta ansvar också under krig, om verksamheten skall upprätthållas då. Såvitt avser den finansiella sektorn finns tvâ funktioner angivna i förordningen, nämligen bank- och betalningsväsendet samt enskild försäkring m.m. Enligt 30 § lagen 1988:1385 om Sveriges riksbank åligger det Riksbanken att förutom att vid planeringen av den egna verksamheten beakta de krav som totalförsvaret ställer ansvara för beredskapsplanläggningen i den förstnämnda funktionen medan, Finansinspektionen enligt ledningsförordningen är ansvarig myndighet i den sistnämnda. Enligt ett förslag som för närvarande förbereds i Försvarsdepartementet kommer ledningsförordningen att läggas samman med beredskapskungörelsen 1960:515 och förordningen 1977255 om vissa statliga myndigheters beredskap m.m. Den nya författningens namn avses bli beredskapsförordning. Förordningen, som skall träda i kraft den 1 juli 1993, innebär emellertid inte någon ändring i sak av de bestämmelser i ledningsförordningen som tas upp i detta direktiv. l en skrivelse till regeringen den 7 maj 1992 har fullmäktige i Riksbanken föreslagit att beredskapsplanläggningen för bankväsendet skall föras över från Riksbanken till Finansinspektionen och att riksbankslagen ändras i anledning härav. Till stöd för förslagen har fullmäktige anfört i huvudsak följande.

Tidigare gällde enligt 5§ ledningsförordningen att försäkringsinspektionen var ansvarig planeringsmyndighet för funktionen Enskild försäkring m.m. då betecknad Försäkringar utom Socialförsäkring m.m.. Efter sammanslagningen av bankinspektionen och försäkringsinspektionen prop. 199091: 177 NU44, vilken fastlagts genom lagen 1991:936 med anledning av fmansinspektionens inrättande och förordningen 1991:937 med instruktion för fmansinspektionen har planeringsansvaret för Enskild försäkring m.m. följt med i den nya myndighetens Övertagande av försäkringsinspektionens uppgifter. Den egendomliga situationen har därmed inträtt att ñnansinspektionen har beredskapsplaneringsansvar för ena delen sin verksamhet, försåkringsväsendet, för den andra. av men bank- och kreditväsendet.

ll7

Fullmäktige i riksbanken uppmärksammade den berörda frågan i sitt yttrande över det betänkande legat till grund för samsom manslagningen av de båda inspektionsmyndighetema, Finansiell tillsyn SOU 1991:2 och framhöll att en fördelning av ansvaret för beredskapsplanläggningen inom betalningsväsendet borde göras. Frågan behandlades därefter av den utredning beträffande finansinspektionens organisation som gjordes av inspektionens generaldirektör och chef såsom ensamutredare. l denna utredning uttalades att flera skäl talar för att beredskapsfrågor inom bankområdet, utom betalningsmedelsförsörjningen, överförs från riksbanken till ñnansinspektionen Fi 1991:04 sid 24. l yttrande över denna promemoria har fullmäktige i riksbanken hänvisat till sitt tidigare yttrande och uttalat att det bör åligga finansinspektionen att följa och styra beredskapsplanläggningen i samtliga institut som står upp under inspektionens tillsyn. En förändring i denna riktning bör övervägas i samråd med såväl riksbanken som Överstyrelsen för civil beredskap. Enighet alltså råda mellan finansinspektionens ledning och synes riksbanken att Finansinspektionen bör övertaga beredskapsplaneringen för inspektionen underställda institut. Att så sker ligger för övrigt också i linje med den i 4 § första stycket ledningsförordningen uttryckta allmänna principen att myndighet med ansvar för en viss en verksamhet i fred skall behålla detta ansvar också under krig om verksamheten då upprätthålles och i sådant fall svara för de beredskapsförberedelser som behövs. Tanken på överföring planeringsansvaret har därefter en av diskuterats mellan ansvariga för beredskapsplanering inom riksbanken och finansinspektionens kreditinstitutsavdelning och sedan närmare utvecklats utarbetad tjänsternannapnomemoria. l i en i riksbanken denna föreslogs att en ny funktion betecknad Bank- och betalningsväsende infördes i schemat över funktioner i 5 § ledningsförordningen med ñnansinspektionen såsom funktionsansvarig myndighet. Detta förutsatte att ansvaret ñr denna beredskapsplanläggning samtidigt avlyftes riksbanken genom ändring i 30 § andra stycket riksbankslagen, vilket tillika måste medföra ändring av 5 § andra stycket ledningsförordningen. l riksbankspromemorian erinrades emellertid om att riksbanken även efter sådan överföring av planeringsansvaret skulle ha kvar en vissa planläggningsuppgifter för betalningsväsendet, i första hand vad

avser betalningsmedelsförsörjningen. Riksbankens uppgift att ge ut sedlar och mynt måste nämligen omfatta planläggningen för att denna skall kunna fullgöras även under kriser och krig. Men därtill kommer att riksbanken enligt RF 9 kap. 12 § första stycket är ålagd att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende och också genom riksbanksclearingen har det yttersta ansvaret för att kontoöverföringar mellan bankerna kan utföras. Med hänsyn härtill borde. framhölls i promemorian, ändringen av 30 § andra stycket riksbankslagen utformas så sätt att riksbanken visserligen befriades från ledningsansvaret för funktionen men samtidigt ålades att samverka med finansinspektionen inom denna. Vidare uppmärksammades i riksbankspromemorian att riksbanken under krig eller av krig föranledda utomordentliga förhållanden torde komma att ansvara för valutareglering och därmed att behöva samverka med kommerskollegium i fråga om betalningar i samband med utrikeshandeln. Riksbanken borde därför åläggas att vid beredskapsplanläggning för utrikeshandeln samverka med kommerskollegium såsom ansvarig ledningsmyndighet för denna funktion. Också detta samverkansansvar borde komma till uttryck i 30 § andra stycket riksbankslagen. l promemorian upptogs förslag till ändring av 30 § andra stycket riksbankslagen i enlighet med det sagda. Dessutom framhölls att även postverket hade uppgifter inom funktionen Bank och betalningsväsende, vilket borde komma till uttryck genom att postverket i ledningsförordningen ålades samverkan med finansinspektionen inom denna funktion.

En omställning från freds- till krigssarnhället måste vidtas snabbt för att avsedd verkan. Detta innebär att riksdagens beslut inte kan avvaktas i varje särskild fråga. Därför måste regeringen och myndigheterna ha befogenhet att vidta de åtgärder som påkallas av omständighetema. Enligt 13 kap. 6 § regeringsformen finns möjlighet för riksdagen att i lag bemyndiga regeringen att genom förordning meddela sådana föreskrifter som annars skall meddelas genom lag. Ett sådant bemyndigande får gälla enbart för den situationen att landet befinner sig i krig eller krigsfara eller det råder sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara som landet har befunnit sig Riksdagen har, med stöd av denna bestämmelse, i ett antal fullmaktslagar bemyndigat regeringen att besluta om åtgärder där beslutet annars

skulle tillkomma riksdagen i dess egenskap lagstiftande församling. av Dessa fullmaktslagar utgör grunden för vår administrativa beredskap. På det finansiella omrâdet finns förutom den lagstiftning som rör det enskilda försäkringsväsendet vid krig eller krisförhâllanden och som för

närvarande är föremål för översyn krigsförsäkringsutredningen dir. av 1991:12 följande fullmaktslagar, nämligen lagen 1940:79 utsträckning tiden för upptagande av växelom av vid krig eller krigsfara, protest m.m. lagen 1940:300 angående anstånd med gäld m.m. moratorielag, lagen 1957:684 betalningsväsendet under krigsförhållanden och om lagen 1992:1602 valuta- och kreditreglcring. om Till betalningsväsendet under krigsförhállanden ansluter sig lagen om kungörelsen l964:l8 med vissa föreskrifter angáende tillämpningen av lagen den 20 december 1957 nr 684 betalningsviisendet under om krigsförhållanden. lagstiftningen finns vid sidan den nämnda lullmaktslagstift- I av nu ningen fullmakt, nämligen när regeringen i en särskild en annan typ av paragraf i lag avsedd att tillämpas i fredstid getts möjlighet att en meddela regler avviker från föreskriva undantag från lagen eller som lagen, under förutsättning riket är i krig eller krigsfara eller att det att råder sådana utomordentliga förhållanden är föranledda av krig eller som har befunnit sig l den finansiella sektorn finns av krigsfara som landet exempel sådan fullmakt i 10 kap. 5 § lagen 1992:543 om börsen .och clearingverksamhet. När det gäller fullmaktslagstiftningen det finansiella området har vid åtskilliga tillfällen i fråga inte lagen om betalningsväsendet satts om under krigsförhållandcn och den därtill anknutna kungörelsen borde ses

over. och kungörelsen behandlar i huvudsak Riksbankens sedel- och Lagen

myntutgivning, dvs. penningmedelsförsörjningen samt Riksbankens roll

statliga betalningssystemet under krigsförhållanden. l kungörelsen i det detaljerade bestämmelser hur penningmedelsförsörjningen och ges om betalningssystem är baserat Postgirot skall fungera statens - som när regeringen meddelat förordnande enligt fullmaktslagen. Riksrevisionsverket RRV föreslog redan âr 1985 efter samråd med bl.a. Riksbanken i rapport till regeringen genomgripande ändringar - en både sakligt och lagtekniskt i de angivna författningama RRVP1985: dnr 1985:189. Sålunda föreslogs att ett antal detaljbestämmelser såsom onödiga skulle utmönstras lagstiftningen, att denna till skillnad från ur

vad som nu gäller skulle utformas i nära anslutning till de regler som gäller i fredstid samt att det i lagstiftningen beskrivna direktutbetalningskortet och den till kortet knutna rutinen skulle slopas och ersättas av andra handlingar och rutiner när det gäller statliga och icke statliga kontoinnehavares medelsförsörjning i krislägen. l rapporten har vidare de nuvarande bestämmelsema om kommunernas och de enskilda företagens medelsförsörjning ansetts otillräckliga i fråga om klarhet och stringens när det gäller statsmaktemas möjligheter att under krigsförhållanden styra och kontrollera ett mycket stort område av landets ekonomi. Riksbankens företrädare har enligt rapporten särskilt understrukit vikten av att man vid en översyn av lagstiftningen tillgodoser kraven klargörande och betryggande föreskrifter i detta hänseende. RRV har också i en rapport den 15 oktober 1992 till regeringen tagit upp frågan om behovet av förändringar av de gällande bestämmelserna om betalningar under krigsförhållanden RRV dnr 20-92-0364. l rapporten som utförligt redovisats i årets budgetproposition prop. 1992932100 bil. l föreslår RRV att det statliga koneemkontosystemet CassaNova. som finns i Postgirot, i ett första steg byggs ut så att det också kan kommunicera med banksystemet. Förslaget innebär att CassaNova även fortsättningsvis utgör statens koncernkontosystem. Varje myndighet får ett sarnlingskonto i CassaNova som kan hantera betalningar via såväl Postgirot som Bankgirot. 1 ett längre perspektiv ser RRV möjligheten att ett eller flera koncernkontosystem hanteras inom statens betalningssystem. l budgetpropositionen föreslår regeringen att en stegvis utveckling av statens betalningssystem i enlighet med RRV:s förslag genomförs. Regeringen har den 18 februari 1993 gett RRV i uppdrag att vidta de förberedelser som erfordras med anledning av regeringens förslag i budgetpropositionen om utveckling av statens betalningssystem. l uppdraget ingår bl.a. att lämna förslag till ett regelverk för statliga betalningar som skall ersätta förordningen 1974:591 om skyldighet för statlig myndighet att anlita Riksbanken eller Postgirot. Målet bör vara att ett utbyggt CassaNova skall kunna kommunicera med banksystemet fr.o.m. den 1 juli 1993.

Uppdraget

Som jag tidigare framhållit har förhållandena i den finansiella sektorn förändrats radikalt under senare år. Inte minst gäller detta lagstiftningens område. Så gott som all lagstiftning som avser den finansiella verksamheten har setts över och reformerats under det senaste ârtiondet. Däremot har inte den beredskapslagstiftning som gäller den finansiella sektorn varit föremål för motsvarande översyn. Dct är därför dags att nu

göra en översyn av lagstiftningen i fråga. Översynen bör innefatta de

frågor som fullmäktige i Riksbanken tagit upp i sin skrivelse till regeringen liksom de frågor som RRV väckt i sin rapport från år 1985. Genomgripande förändringar torde bli nödvändiga I den lagstiftning som reglerar betalningsväsendet under krigsförhâllanden med hänsyn till den förändring av statens betalningssystcm som aviserats l årets budgetpropo sition. Förslag till de ändringar i beredskapslagstiftningen som föranleds av dessa nya rutiner bör tas fram. Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att göra en översyn av beredskapslagstiftningen det finansiella området. Utredaren bör lämna åsido den lagstiftning som nyligen setts över eller är föremål för översyn i annat sammanhang. Uppdraget innefattar bla. att kartlägga hur beredskapsplaneringen ter sig i dagsläget och bedöma behovet av eventuell ytterligare fullmaktslagstiftning för att förbättra beredskapen området. Frågan om överföring av ansvaret för beredskapsplanläggningcn för bank- och betalningsväsendet från Riksbanken till Finansinspektionen skall utredas med förtur. l detta sammanhang måste funktionsansvarets närmare innebörd och fördelningen av ansvaret mellan Finansinspektionen och Riksbanken fastställas. Denna del av utredningsuppdraget skall redovisas i ett delbetänkande före utgången av år 1993. Utredaren bör kunna ta upp även andra frågor inom området än de som särskilt angetts här. Eftersom viss del av den finansiella sektorns beredskapslagstiftning är föremål för översyn av krigsförsäkringsutredningen, bör utredaren samråda med den utredningen Vitlare bör samråd ske med utredningen Fi 1992: 14 om normgivning och tillsyn över nya betalningstjänster dir. 1992:60 och 95. Utredaren skall beakta vad som sägs i direktiven till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning

dir. 1984:5 samt regeringens direktiv angående beaktande av EGaspekter i utredningsverksamheten dir. 1988:43. Utredaren bör slutföra sitt uppdrag före utgången av år 1994.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen nu bemyndigar det statsråd har till uppgift att föredra ärenden om banksom och försäkringsväsendet att tillkalla särskild utredare omfattad av kommittéförordningen en - 1976:119 med uppdrag att göra översyn av lagstiftningen för det - en finansiella området under krigsförhållanden, att besluta sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde om utredaren. Vidare. hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta sjunde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

Finansdepartementet

REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL Stockholm 1993

Statens offentliga utredningar 1993

Kronologisk förteckning

p Styrnings-och samarbetsformeribiståndet.UD 35.Reaktion mot ungdomsbrott.Del A och B. Ju. . Kursplanerför grundskolan.U. 36. Lag om totalförsvarsplikt.Fö. Ersättningför kvalitet ocheffektivitet. 37.Justitiekanslern.En översynav JK:s arbetsuppgifter Utformning av ett nytt resurstilldelningssystem m.m. Ju. för grundläggandehögskoleutbildning.U. 38. Hälso-och sjukvårdeni framtiden tre modeller. - 4. Statligtstödtill rehabilitering av tortyrskadade S. flyktingar m. fl. S. 39. En gräns för ñlmcensuren. Ku. Bensodiazepiner beroendeframkallande psykofar- 40. Fri- ochrättighetsfrågor.Del A ochB. Ju. maka.S. 41. Folk- ochbostadsräkningår 1990ochi framtiden. 6. Livsmedelshygienoch småskaliglivsmedelsproduk- Fi. tion. Jo. 42. Försvaretshögskolor.Fö. löneskillnader och lönediskriminering. 43. Politik mot arbetslöshet.A. Om kvinnor och mån på arbetsmarknaden. Ku. 44. Översyn tjânsteinkomstbeskattningen. Fi. av löneskillnader och lönediskriminering.Om 45. Trosabryter sig loss. Bytänkandeeller demokratins kvinnor och män arbetsmarknaden. Bilagedel. räddning.C. Ku. 46. Vissakyrkofrågor. C. Postlag.K. 47. Konsekvenser valmöjligheterinom skola, av 10.En ny datalag.Ju. barnomsorg,äldreomsorg ochprimärvård. C. Socialförsäkringsregister.S. 48. Kommunalaverksamheteri egen förvaltningoch i 12.Vårdhögskolor kommunalaaktiebolag. En jämförande studie.C. kvalitet- utveckling huvudmannaskap. U. 49. Ett år medbetalningsansvar.S. - - 13. Ökad konkurrenspåjärnvägen.K. S0.Serveringsbestämmelser. S.

14.EG ochvara grundlagar.Ju. 51. Naturupplevelser utan buller kvalitet att värna. - en 15.Svenskaregler för internationellomfördelning av M. olja vid en oljekris. N. 52. Ersättningvid arbetslöshet. A. 16.Nya villkor för ekonomiochpolitik ekonomi- 53. Kostnadsutjämning mellankommuner.Fi. kommissionensförslag. Fi. 54. Utvisning grund brott. Ku. av 16.Nya villkor för ekonomiochpolitik ekonomi- 55. Det allmännasskadeståndsansvar. Ju. kommissionensförslag. Bilagor. Fi. 56.Kontrollenöver export av strategisktkänsliga 17. Ägandet av radio och televisioni allmänhetens UD. varor. tjänst. Ku. 57. Beskattning fastigheter,del I av 18.AcceptansTolerans Delaktighet.M. Schablonintäkteller fastighetsskattFi. - 19.Kommunernaoch miljöarbetet.M. 58. Effektivareledningi statligamyndigheter.Fi. 20. Riksbankenoch prisstabiliteten.Fi. 59. Ny marknadsföringslag.C. 21. Ökat personval.Ju. 60. Polisensrättsligabefogenheter.Ju.

22. Vad är ett statsrådsarbete värt Fi. 61. HIV-smitta läkemedlet av genom 23. Kunskapenskrona. U. Preconativ.S. 24. Utlänningslagen en partiell översyn. Ku. 62. Rättssäkerheten vid beskatmingen.Fi. - 25. Socialaåtgärderför jordbrukare. Jo. 63. Person ochparti Studier i anslutningtill - 26. Handläggningen vissasäkerhetsfrågor.Ju. av Personvalskommittens betänkande 27. Miljöbalk. Del l och M. Ökat personvalSOU 1993:21. Ju. 28. Bankstödsnämnden. Fi. 64. Frågorför folkbildningen.U. 29. Fortsattreformering av företagsbeskattningen. 65. Handlingsplan mot buller. Del Fi. Handlingsplan mot buller. Bilagedel.M. 30. Rättentill biståndinom socialtjänsten.S. 66. Lag om införande av miljöbalken. M. 31. Kommunernasroll alkoholområdetoch inom 67. Slutförvaring av använt kämbränsle KASAMs missbrukarvarden. yttrande över SKBsFUB-program92. M. 32. Ny anställningsskyddslag. A. 68. Elkonkurrensmednätmonopol.N. 33. Åtgärder för att förberedaSverigesjordbruk och 69.Revisorernaoch EG. N.

livsmedelsindustrifor EG. Jo. 70. Strategiför småföretagsutveckling. N. 34. Förarprövare.K. 71. Organisationernabidrag. C.

1993 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

72. Att inhämta synpunkter från medborgarna Det 106. Läkemedel ochkompetens. S. kommunala omröstningsinstituteti C. 107. Statistik över finansiella marknader. Fi. 73. Radikala organisationsförändringar i kommuner 108. Försäkringsrörelsei förändring2. Fi. och landsting. C. 109. Förtroendevalda ansvar vid domstolstrots och 74. Kvalitetsmåmingi kommunalverksamhet. C. lagtrots. C. 75. Vissa mervârdeskattefrågor ll, offentlig 110. Integritet och effektivitet kreditupplysnings- verksamhetm.m. Fi. området.Ju. 76. Verkställighet fängelsestraff.Ju. lll. Bortabra men hemma bäst Fakta om äldre i av 77. Kommunaltjånsteexport och internationellt Europa. S. biståndC. 112. Kommunal näringspolitiki Danmark. C. 78. Miljöskadeförsäkringeui framtiden.M. 113. Invandringoch asyl i teori ochpraktik. En 79. Handeloch miljö hållbar spelplan.M. jämförelse mellantolv länderspolitik. Ku. - mot en 80. statsförvaltningenoch EG. Ju. 114. Konto, clearingoch avveckling.Fi. 81. Översyn arbetsmiljölagen.A. 115. Social trygghetoch EES. S. av 82. Frivilligt socialtarbete. Kartläggningoch 116. Riksbankens och Finansinspektionens kunskapsöversikt. beredskapsansvar. Fi. 83. Statistikoch integritet. del 1 Skydd för uppgifter till denstatliga statistiken m.m. Fi. 84. Innovationer för Sverige.N. 85. Ursprung ochutbildning social snedrekrytering till högre studier. U. 86. Amningsvånligasjukhus för att skydda, stödja och främja amning. S. 87. Beredskapslagring av olja. N. 88. Produktsåkerhetslagen och EG. C. 89. Massflykt till Sverige av asyl- och hjalpsökande.Fo. 90.1nkal demokratii utveckling. C. 91. Socialtjänstens roll i samhällsplanering och samhällsarbete. En kunskapsöversikt och ett diskussionsunderlag. S. 92. Den centrala polisorganisationen.Ju. 93. Vårdenssvåraval. S. 94. Anpassad kontroll av byggandet.M. 95. Ansvars- och uppgiftsfördelninginom detcivila försvaret. F6. 96. Förändringari lönegarantisystemet. A. 97. Västsverigeoch Skåne regioner i förändring.C. - 98. Partnerskap.Ju. 99. Kart- och fastighetsverksamhet i myndighetoch bolag. M. 100.Free and Fair elections and beyond. UD. - 101.Lag om totalförsvarsplikt. Följdändringarna. Fö. 102.Kvalitet och dynamik. Förslagfrån Resursberedningen rörande statsmaktemas resurstilldelning till grundläggande högskoleutbildning samt forskning och forskarutbildning. U. 103 Svenskt fiske. Jo. 104. Stabilisering av bostadskreditmarknaden. Fi. 105. Monopolkontroll på en avreglerad elmarknad.N.

Statens offentliga 1993 utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Amningsvänliga sjukhus för att skydda,stödjaoch

främja amning.[86] En ny datalag.[10] Socialtjänstens roll i samhällsplanering och samhälls- EG ochvaragrundlagar.[14] Ökat personval.[21] arbete. En kunskapsoversiktoch - ett diskussions-

underlag.[91] Handläggningen vissasäkerhetsfragor.[26] av Reaktion Värdenssvaraval. [93] mot ungdomsbrott.Del A och B. [35] Justitiekanslern.En Läkemedelochkompetens.[106] översyn av JK:s arbetsuppgifter Bortabra men hemmabäst Fakta om äldre i m.m. [37] Europa.[lll] Fri- ochrättighetsfrågor.Del A och B. [40] Det allmännasskadeståndsansvar. [55] Socialtrygghetoch EES. [115]

Polisensrättsligabefogenheter.[60]

Kommunikationsdepartementet

Personochparti Studieri anslutningtill - Personvalskommitténs betänkande lfostlag.[9] Ökat personvalSOU 1993:21. [63] Ökadkonkurrens påjärnvägen.[13]

Verkställighet fängelsestraff.[76] Förarprövare.[34] av statsförvaltningenoch EG. [80]

Finansdepartementet

Den centralapolisorganisationen.[92]

Partnerskap.[98] Nya villkor för ekonomiochpolitik ekonomi- - Integritetoch effektivitet på kreditupplysning- kommisionens förslag. [16]

området.[110] Nya villkor för ekonomiochpolitik ekonomi- kommisionensförslag. Bilagor. [16]

Utrikesdepartementet Riksbankenochprisstabiliteten.[20]

Styrnings- och samarbetsformer i biståndet.[l] Vad är ett statsrådsarbete värt [22]

Kontrollen över export av strategisktkänsliga [56] Bankstodsnämnden. [28] varor. Free andFair elections andbeyond.[100] Fortsattreformering av företagsbeskattningen. - Del 2. [29]

Försvarsdepartementet Folk- ochbostadsrälmingår 1990och i framtiden. [41]

Översyn tjänsteinkomstbeskattningen. [44] Lag om totalförsvarsplikt. [36] av Försvaretshögskolor. [42] Kostnadsutjämning mellankommuner.[53]

Massflykt till Sverige av asyl- ochhjälpsökande.[89] Beskattning fastigheter.del l av

Ansvars-och uppgiftsfördelninginom det civila - Schablonintäkteller fastighetsskatt[57]

försvaret. [95] Effektivareledningi statligamyndigheter.[58]

Lag totalförsvarsplikt.Följdändringarna.[101] Rättssäkerheten vid beskattningen.[62] om Vissamervärdeskattefrågor 11, offentlig verksamhet -

Socialdepartementet m.m. [75]

Statligt stödtill rehabilitering tortyrskadade Statistikoch integritet,del 1 Skyddför uppgiftertill av flyktingar denstatligastatistiken m.m. [83] m. fl. [4] Stabilisering av bostadskreditmarknaden. [104] Bensodiazepiner beroendeframkallande psykofarmaka. - Statistik [5] över ñnansiella marknader.[107]

Socialförsäkringsregister.[11] Försäkringsrörelsei förändring2. [108]

Konto, clearingoch aweckling. [114] Rättentill biståndinom socialtjänsten.[30] Riksbankensoch Finansinspektionens Kommunernasroll alkoholområdetoch inom beredskapsansvar. [116] missbrukarvården.[31]

Hälso- och sjukvårdeni framtiden tre modeller. [38]

- Utbildningsdepartementet

Ett är medbetalningsansvar.[49] Serveringsbestämmelser. [50] Kursplanerför grundskolan.[2]

Överföring HIV-smitta läkemedlet Ersättning m: kvalitet ocheffektivitet. av genom Preconativ. [61] Utformning av ett nytt resurstilldelningssystem m: - Frivilligt socialtarbete.Kartläggningoch kunskaps- grundläggande högskoleutbildning.[3]

översikt. [82] Vårdhögskolor

Statens offentliga utredningar 1993

Systematisk förteckning

kvalitet utveckling huvudmannaskap.[12] Civildepartementet

- - - Kunskapenskrona. [23] Trosa bryter sig loss. Bytänkandeeller demokratins Frågor för folkbildningen. [64] räddning.[45] Ursprungoch utbildning socialsnedrekryteringtill - Vissakyrkofrågor. [46] högrestudier. [85] Konsekvenser valmöjligheterinom skola av Kvalitet och dynamik. Förslag frän Resursberedningen barnomsorg,äldreomsorgochprimärvård. [47] rörandestatsmakternaresurstilldelningtill grund- Kommunalaverksamheteri egen förvaltningoch i läggandehögskoleutbildning samt forskningoch kommunalaaktiebolag.Enjämförandestudie.[48] forskarutbildning.[102] Ny marknadsñringslag.[59]

Organisationemas bidrag. [71]

Jordbruksdepartementet

Att inhämtasynpunkterfrån medborgarna Det Livsmedelshygienoch småskaliglivsmedelsproduktion. kommunalaomrösmingsinstituteti tillämpning. [72] [6] Radikalaorganisationsförändringar i kommuneroch Socialaåtgärderför jordbrukare. [25] landsting.[73] Åtgärder för att förberedaSverigesjordbruk och Kvalitetsmätningi kommunalverksamhet.[74] livsmedelsindustriför EG. [33] Kommunaltjänsteexportoch internationelltbiständ.[77] Svensktfiske. [103] Produktsäkerhetslagen och EG. [88]

Lokal demokratii utveckling. [90]

Arbetsmarknadsdepartementet

Västsverigeoch Skåne regioneri förändring. [97] - Ny anställningsskyddslag. [32] Förtroendevalda vid domstolstrotsoch ansvar Politik mot arbetslöshet.[43] lagtrots. [109]

Ersättningvid arbetslöshet.[53] Kommunalnäringspolitiki Danmark.[112] Översyn arbetsmiljölagen.[81] av

Förändringari lönegarantisystemet.[96] Miliö- och naturresursdepartementet

AcceptansToleransDelaktighet.[18]

Kulturdepartementet

Kommunernaoch miljöarbetet.[19] Löneskillnaderoch lönedishiminering. Miljöbalk. Del 1 och2. [27]

Om kvinnor och män på arbetsmarknaden. [7] Naturupplevelser buller kvalitet värna. utan - en att löneskillnader och lönediskriminering.Om kvinnor [51]

och män på arbetsmarknaden.Bilagedel. [8] Handlingsplan buller. mot Ägandet radio och televisioni allmänhetenstjänst. av Handlingsplan mot buller. Bilagedel.[65] [17] Lag införande miljöbalken. [66] om av Utlänningslagen en partiell översyn. [24] Slutförvaring använt kämbrânsle KASAMs - av - En gräns för ñlmcensuren.[39] yttrande över SKBsFUB-program92. [67]

Utvisningpå grund av brott. [54] Miljöskadeförsäkringeni framtiden. [78]

Invandringoch asyl i teori och praktik. Enjämförelse Handeloch miljö hållbarspelplan.[79] - mot en mellantolv länderspolitik. [113] Anpassadkontroll byggandet.[94] av Kart- och fastighetsverksamhet i myndighetoch

Näringsdepartementet

bolag. [99] Svenska regler för internationell omfördelning av olja

vid en oljekris. [15]

Elkonkurrensmednätmonopol.[68]

Revisorernaoch EG. [69]

Strategiför smäföretagsutveckling.[70]

Innovationerför Sverige. [84]

Beredskapslagring olja. [87] av

Monopolkontrollpå en avregleradelmarknad.[105]