Förvalta med miljöansvar statsförvaltningens arbete för ekologisk hållbarhet : delbetänkande
Ur KB:s samlingar
Digitaliserad år 2015
/°77:/"/Ãl
i I
Förvalta med
miljöansvar
Statsförvaltningens arbete för hållbarhet
ekologisk
"Statens roll är att skapa förutsättningar för alla
attt bidra till ekologiskt hållbar
en utveckling."
Ur regeringsförklaringen den 17 september 1996
SLM
1997:145
Delbetän kande av
MILJÖVÅRDSBEREDNINGEN
SOUoch Ds kan köpasfrån Fritzeskundtjänst. För remissutsândningarav SOU och Ds svarar Fritzes.Offentliga Publikationer. uppdrag RegeringskanslietsRirvaltningsavdelning. av
Beställningsadress: Fritzcs kundtjänst 10647 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90
Svara remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningcn.1993. En liten broschyr underlättararbetetför densomskall svara remiss. - som Broschyrenkan beställashos: RegeringskanslietFörvaltningsavdelningen Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25
Tryckt av REGERINGSKANSLIETS ISBN 91-38-20721-4 OFFSETCENTRAL ISSN 0375-250X Stockholm 1997
Till
Regeringen
Genom tilläggsdirektiv den 26 januari 1995 gav regeringen
Miljövårdsberedningen Jo l968:A tilläggsdirektiv
genom som löpande uppdrag att under hela mandatperioden utreda, formulera och föreslå konkreta åtgärder för nå hållbar
att en samhällsutveckling. I
detta ingår bland annat att verka för frågan att om miljöansvar och miljöhänsyn integreras i samhällssektorema och att föreslå hur regeringens styrning sektorsmyndighetema ska kunna utvecklas. av Miljövårdsberedningen överlämnade ett delbetänkande i juni 1996 Integrering miljöhänsyn inom den statliga
av förvaltningen
SOU 1996:112 innehöll olika förslag för som utveckling av myndigheternas eget miljöarbete. I detta delbetänkande redovisar vi ytterligare överväganden och förslag på hur statsförvaltningens ansvar för miljö och hållbar utveckling kan utvecklas med inriktning på regeringens styrning myndigheterna och deras verksamheter. av Miljövårdsberedningens ledamöter har utgjorts riksdagsman av Jan Berqvist, ordförande, generaldirektör Rolf Annerberg, statskonsulent Åsa Domeij, biolog Stefan Edman, museichef Désirée Edmar, förvaltningschef Karin Jonsson, generaldirektör Maria Noirfalk, universitetsrektor Thomas Rosswall och miljörevisor Marja Widell. Från Miljövårdsberedningens kansli har deltagit kanslichef Lars-Erik Liljelund samt experten Sten Johansson 1996-10-15 - 1997-09-01. Miljövårdsberedningen överlämnar härmed sitt delbetänkande
om förslag till en miljöpolitisk förvaltningsstrategi för statsförvaltningen.
Stockholm oktober 1997
Jan Bergqvist
/Lars-Erik Liljelund
1 Uppdraget
I regeringens direktiv dir. 1995:22 till Miljövårdsberedningen ges beredningen b1.a. i uppdrag att "utreda, formulera och föreslå konkreta åtgärder för nå hållbar samhällsutveckling". 1 att en uppdraget även beredningen skall "lämna förslag på hur sägs att regeringens styrning sektorsmyndigheternas miljöansvar kan av utvecklas. Vi har i ett tidigare delbetänkande SOU 1996:112, Integrering miljöhänsyn i den statliga förvaltningen, behandlat delar av av Betänkandet remissbehandlades under hösten 1996 och uppdraget. regeringen har med anledning förslagen beslutat om en av med införande miljöledningssystem i ett 20-tal
pilotverksamhet av
myndigheter. Regeringen har aviserat att kretsen statliga statliga av med miljöledningsystem successivt skall vidgas från och myndigheter med 1998. detta delbetänkande redovisar vi ytterligare överväganden och I förslag på hur statsförvaltningens miljöansvar kan utvecklas och effektiviseras. Vi att ett brett införande av miljöledningssystem menar statsförvaltningen regeringens initiativ för ekologiskt inom samt en samhällsutveckling i vårpropositionen 1997 och hållbar handlingsprogrammet för ekologisk hållbarhet i budgetpropositionen 1997 aktualiserar antal förvaltningsstrategiska frågor sett i ett ett perspektiv. Det rör b1.a. ansvarsfördelning och miljöpolitiskt mellan myndigheter, miljömyndighetemas framtida gränsdragningar utveckling styrformer. Till skillnad mot våra tidigare roller samt av angående miljöledningssystem, vilka i huvudsak behandlade förslag från de statliga myndigheternas perspektiv, är fokus i detta frågorna
betänkande inriktat på regeringens styrning myndigheterna
av och deras verksamheter.
Våra överväganden och förslag syftar till bidra till
att att utveckla statsförvaltningens roll i ett ekologiskt hållbart samhälle. Vi vill understryka att detta naturligtvis bara är flera driva
en av vägar att samhällsutvecklingen i önskvärd riktning. Näraliggande är den övriga offentliga sektorns, framför allt kommunerna och landstingen,
samt näringslivets ansvar och roller. Dessa kräver dock sin särskilda belysning och omfattas inte direkt i detta betänkande.
Med statsförvaltningen i betänkandet de statliga
avses förvaltningsmyndighetema, affarsverken, statliga bolag
samt regeringens eget kansli. Det rör sig betydande verksamhet med
om en omkring 240 000 anställda upphandlar investeringar, och
som varor tjänster för ungefär 150 miljarder kronor år.
per
2 Sammanfattning av överväganden och förslag
Statlig verksamhet i ett hållbarhetsperspektiv Statsförvaltningens olika roller och uppgifter samt omfattning gör att central aktör i utvecklingen mot ett ekologiskt hållbart den är en samhälle. krav på hänsyn till ekologiskt hållbar Vi anser att en samhällsutveckling inom statsförvaltningen måste åtföljas av en höjning ambitionsnivån. Vi uppfattar att regeringens betydande av för ekologiskt hållbar samhällsutveckling har en övergripande mål en bredd vad vanligen har innefattats i begreppet större än som Ekologisk hållbarhet berör hela samhällsutvecklingen miljöhänsyn. understryker betydelsen samhällssektoremas och deras vilket av aktörers gemensamma ansvar. För statsförvaltningen i sin helhet, inklusive Regeringskansliet, viktigt dess arbete mot ekologiskt hållbar tror vi att det är att se Med detta vi utvecklad utveckling lärande process. menar en som en myndigheterna och mellan dessa och respektive dialog mellan erfarenhetsutbyte och utifrån detta en successiv departement för styrformer och arbetsmetoder inkl. nödvändiga utveckling av korrigeringar. myndigheter kommer arbetet för ekologisk För många innebära går från ett tillstånd där hållbarhet att att man miljöaspekter ofta givits låg eller ringa verksamheternas till bedöma och ta ställning till ekologisk
uppmärksamhet att
myndighetsutövning. Detta kan del håll medföra hållbarhet i sin en svårigheter samtidigt kan vändas till mycket stora betydande som utmaningar.
Arbetsformer för ökad hållbarhet Det är av fundamental betydelse arbetet med att miljö och hållbarhet integreras i övrig verksamhet inom respektive myndighet för att det skall bli framgångsrikt. Statsförvaltningens arbete för en ekologiskt hållbar utveckling måste därför utgå från respektive myndighets uppdrag och den kämverksamhet bedrivs. som Myndigheternas uppdrag/kämverksamhet är normalt styrd, reglerad och motiverad av olika författningar. Varje myndighet har rimligen själv den bästa insikten om dessa regelverk och är därför lämpade mest att tillsammans med övriga aktörer inom respektive samhällssektor klarlägga brister och problem, att utarbeta förslag till lösningar samt att verka för att de genomförs.
Styrsignaler och styrformer Regeringens vision ekologiskt hållbar samhällsutveckling om en är den viktigaste styrsignalen och utgör riktmärke för ett statsförvaltningens fortsatta arbete. Innehållet i denna vision måste konkretiseras och omsättas i olika styrformer, beslut och fortsatta initiativ. Det är nödvändigt att använda de formella styrinstrumenten som myndigheterna är väl förtrogna med. Styrinstrumenten används för att förmedla mål och uppdrag, inte för hur verksamheten att ange skall bedrivas. Vi inte något behov komplettera regelverket ser av att för myndighetsstyrningen. Vi inte heller något behov ser av en ny myndighetsorganisation för ekologisk hållbarhet. Hur styrningen sker via de olika regelverken, dvs. vilka styrsignaler som ges, är avgörande för genomslag och framgång i det fortsatta arbetet. Styrsignalema måste tydliga, konkreta och inte vara kollidera med styrsignaler inom andra politikområden. Samtidigt får inte styrningen ta över myndigheternas och initiativkraft. eget ansvar
Sektorsansvar är samhällsansvar Principen om sektorsansvar bör vägledande för myndigheternas vara arbete för ekologiskt hållbar utveckling. Vi dock det finns en anser att en risk att fastna i formfrågor rörande bredd och djup ansvarets när
det verkställs på myndighetsnivån. Därför det mer relevant att
vore tala i tenner ett samhällsansvar för miljö och ekologisk hållbarhet.
om Detta skulle stämma bättre överens med det som alla aktörer i
ansvar samhället förväntas ta, från den enskilda individen till aktörer eller grupper av aktörer inom privat och offentlig sektor.
Det generella ansvaret Alla myndigheter inom statsförvaltningen skall ges ett generellt
att ta hänsyn till ekologiskt hållbar utveckling inom för ansvar ramen sin kämverksamhet. Styrformen för detta är verksförordningen där regeringen aviserat en ändring i dess 7§ med innebörden att myndigheterna skall beakta ekologiskt hållbar utveckling. I inledningsskedet tror vi att det är viktigt med särskilda insatser som t.ex. dialog, informations- och kunskapsspridning. Här kommer miljömyndigheterna att kunna ha nyckelroll tillsammans med
en Regeringskansliet. Vi föreslår därför att regeringen ger miljömyndighetema i uppdrag att i samverkan ta fram förslag på en generell infonnations- och utbildningsstrategi inklusive konkreta handledningar och utbildningsmaterial. Vi vill i detta sammanhang peka på möjligheterna till samverkan med universitet och högskolor.
Det är viktigt att departementen för dialog med sina
en respektive myndigheter i dessa frågor. Vi att den informella och
anser fortlöpande s.k. mål- och resultatdialogen mellan Regeringskansliets departement och de olika myndigheterna är ett lämpligt forum. Vi
att stödfunktion för departementens arbete och dialog med anser en myndigheterna bör övervägas åtminstone i initialskedet då det i många fall kommer att röra sig problemställningar. Detta stöd
om nya kan ske i form ett projekt inom Regeringskansliet. Hur det skall
av utformas närmare avgörs inom Regeringskansliet vi vill peka
men möjligheten att beakta behovet i samband med att även Regeringskansliet inför ett miljöledningsystem.
En åtgärd för att kort sikt förbättra samordningen av regeringens styrning kan att inrätta organisation med
vara en kontaktpersoner i departementet för stöd till och för uppföljning av övriga departements och samhällssektoremas insatser. Stödet till
departementen bör även innefatta utbildning av chefer, handläggare och kommittéanställda.
Det särskilda ansvaret Förutom det generella vi antal myndigheter skall ansvaret anser att ett ges en särskild roll ansvarsmyndigheter. Det sådana som är myndigheter där en anpassning kämverksamheten är särskilt viktig av för en ekologiskt hållbar utveckling. Detta innebär vidgning den en av krets av myndigheter idag har tilldelats särskilt sektorsansvar som ett för miljön inom respektive områden. Vi föreslår att regeringen ett ger särskilt ansvar till 28 centrala myndigheter verkar inom viktiga som områden för ökad ekologisk hållbarhet: Vägverket, Banverket, en Luftfartsverket. Sjöfartsverket, Svenska Kraftnät, den nya energimyndigheten, Vattenfall, Boverket, NUTEK, Fiskeriverket, Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, Sveriges Geologiska Undersökning, Sveriges Lantbruksuniversitet, Naturvårdsverket, Konsumentverket, Livsmedelsverket, Kemikalieinspektionen, Arbetsmarknadsverket, Arbetarskyddsverket, Arbetslivsinstitutet, Riksförsäkringsverket, Socialstyrelsen, Skolverket, Försvarsmakten, Sida, Kommerskollegium, Finansinspektionen. Därutöver vi att alla anser länsstyrelser skall ett särskilt eftersom de regional nivå ges ansvar har sitt uppdrag inom de flesta dessa områden. av Ansvarsmyndigheter bör i den årliga resultatredovisningen ÅRR redovisa insatser och resultat sitt arbete för ekologisk hållbarhet. av Vi anser att styrningen ansvarsmyndighetema bör ske av genom dels en precisering ansvaret i myndighetsinstruktionema, av dels genom regleringsbreven. Därutöver tror vi att det är viktigt att på samma sätt som för det generella ansvaret bedriva, åtminstone i initialskedet, olika för att öka och utveckla kompetens, processer insikt och engagemang. Myndigheternas kostnader förknippade med insatser skall normalt rymmas inom befintliga anslag och För större insatser ramar. samhällssektomivå bör ansvarsmyndighetema ett generellt ges uppdrag att föreslå hur eventuella kostnader bör fördelas.
I detta sammanhang är det viktigt att departementen konkretiserar innehållet i det särskilda ansvaret. Det särskilda ansvaret innebär bla. att:
0 identifiera och kvantifiera den miljöpåverkan som verksamheten
inom ansvarsområdet medför, 0 utifrån de nationella målen sätta mål för hur verksamheten inom
området skall bli ekologiskt hållbar, 0 konkretisera behovet av åtgärder för att dessa mål skall nås och
verka för att dessa åtgärder genomförs,
fortlöpande följa utvecklingen inom ansvarsområdet, inklusive 0
effekter på miljön av genomförda åtgärder,
återrapportera till såväl aktörerna inom ansvarsområdet som till 0
regeringen.
Hur åtgärdsansvaret för tvärsektoriella problem skall fördelas är enligt vår uppfattning något får analyseras från område till område. Vi
som föreslår att Naturvårdsverket i uppdrag att, tillsammans med
ges berörda myndigheter, utarbeta förslag på hur ansvaret skall fördelas för de tvärsektoriella frågorna. En viktig aspekt blir att beakta de styrrnöjligheter och bemyndiganden som respektive myndighet förfogar över och där så är påkallat föreslå ändringar.
Miljömyndigheternas roll Vi att miljömyndighetema i princip bör bibehålla sina roller
anser med vissa modifieringar. Detta utesluter inte att de kommer att ha stabsmyndighetslilmande funktioner gentemot regeringen i egenskap
expertmyndigheter. Förutom sina kärnverksamheter skall av miljömyndigheterna pådrivande, uppföljande och utvärderande.
vara Däremot vill vi tona den samlande rollen mot bakgrund av övriga
ner myndigheters för att utveckla sin verksamhet mot ekologisk
ansvar hållbarhet.
Affársdrivande verk och statliga bolag Det finns inte några principiella skillnader mellan de affärsdrivande verken och förvaltningsmyndighetema när det gäller regeringens
styrtormer. Vi har också i vårt förslag till myndigheter med särskilt ansvar föreslagit ett antal affärsdrivande verk.
Däremot är det inte möjligt för staten att direkt ålägga ett statligt bolag för miljöfrågor och ekologisk hållbarhet
samma ansvar motsvarande det kan läggas myndigheter. Vi tycker
ansvar som dock att det är viktigt att alla statliga bolag arbetar för ekologisk hållbarhet. Ett sätt för staten att verka i denna riktning
är att utge riktlinjer för detta. Vi föreslår därför att regeringen
ger Naturvårdsverket i uppdrag att utarbeta ett förslag till sådana riktlinjer som stöd för bolagens fortsatta arbete. Detta bör inkludera
en uppföljning och utvärdering de statliga bolagens miljöarbete.
av
En bred delaktighet Det är viktigt att i största möjliga mån delegera ansvaret för genomförandet, inte bara från regeringen till myndigheterna, utan också vidare till regionala, lokala myndigheter och aktörer inom ansvarsområdet.
Vi anser att det finns behov att stärka samverkan i form
av regionala nätverk för ekologisk hållbarhet. Verksamheten bör ha till uppgift att knyta ihop tillgängliga kunskaper och erfarenheter
av praktiskt tillämpat arbete och att huvudsakligen regionala
engagera myndigheter, kommuner och företag. Vi att länsstyrelserna är
anser ett naturligt nav för sådana nätverk.
Uppföljning En viktig del av förverkligandet regeringens för
av program en ekologiskt hållbar samhällsutveckling är hur programmet kan ett
ges uppföljningsbart innehåll och i vilken utsträckning myndigheterna förmår prioritera det i sina verksamheter.
Vi anser att det är bra att regeringen kopplar hänsyn till ekologiskt hållbar utveckling i myndigheternas verksamhet till de övriga effektivitetskrav som ställs. Den lämpligaste formen är att kraven anges i de årliga regleringsbreven. Det olyckligt helt
vore om nya berednings- och beslutsforrner etablerades inom detta område.
Övriga initiativ Införandet budgetram för ekologisk hållbarhet i statsbudgeten är
av en en fråga som bör analyseras ytterligare. Syftet skulle att
vara tydliggöra den finansiella och verksamhetsmässiga helheten samt att framhålla sambanden mellan insatser inom olika sektorer och departementsområden.
Vi Föreslår att, utifrån hitintills bedrivet arbete kring miljöräkenskaper, en redovisning görs försök bilaga till
som budgetpropositionen i full vetskap att fortsatt utvecklingsarbete är nödvändigt. Vi anser vidare att en form av plan för ekologisk hållbarhet, i likhet med regeringens årliga finansplan, utvecklas. Syftet med planen bör bl.a. vara att ange mått för de olika sektorernas insatser för kommande år.
ll
3 hållbarhet
Ekologisk i ett
förvaltningspolitisk perspektiv
Sammanfattning av överväganden och förslag: 0 Regeringens övergripande mål för ekologiskt hållbar en samhällsutveckling har större bredd än vad vanligen en som innefattas i hänsyn till miljön. Statsförvaltningens roll är därmed förenad med krav på betydande höjning ambitionsnivån inom av
statsförvaltningen.
0 De sammanhållande kraftema måste starka verka för vara - en helhetssyn och sektorsövergripande lösningar för att statsförvaltningen i sitt sektoriella arbete skall bli den kraft ochl det föredöme är önskvärd. som
De politiska utmaningarna Visionema och signalerna hänsyn till miljön och hållbar om en samhällsutveckling har givits från den politiska nivån under längre en tid.
En god livsmiljö, arbete åt alla, välfärd, social omsorg och rättvis fördelning är grundstenarna i regeringens politik. Ansvar för miljö och resurshushållning skall prägla samhällslivets alla områden. 1990-talets uppgift är att ställa om samhällets alla verksamheter i ekologisk riktning. I Sverige finns goda förutsättningar att förena god miljö med välstånd och full sysselsättning.
Detta sades vid 1990-talets början i propositionen En god livsmiljö prop. 1990/91:90 ll och skulle mycket väl även kunna sägas i ett s. ekologisk hållbarhet inför 2000-talet. program om
Sverige skall pådrivande internationell kraft och vara en ett föregångsland i strävan att skapa en ekologiskt hållbar utveckling.
i Statsministern i regeringsförklaringen den 17 september 1996.
Det är angeläget ekologisk grundsyn tillämpas på att en alla planeringsnivåer. Inte minst är detta nödvändigt för att tillgodose de ekologiska krav människor och biologiska varelser ställer socialt, psykiskt och fysiskt på t.ex. stadsoch bostadsmiljön.
Ett ekologiskt hållbart samhälle formas genom insatser på många nivåer många aktörer. Statens roll är att och av skapa förutsättningar for alla att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Det arbete redan pågår kommer som att leda till betydande förbättringar. Men det behövs också skärpta styrmedel och incitament som styr i rätt riktning. Staten bör vidare vara ett föredöme för ekologisk hållbarhet i sin verksamhet. Den offentliga egen upphandlingen är i detta sammanhang ett viktigt verktyg.
Ett kvarts sekel skiljer de båda citaten. Det första är hämtat från propositionen regional utveckling och hushållning med mark och om prop. 1972:111 bil. 131. Det andra citatet kommer från vatten s. 1997 års ekonomiska vårproposition prop. 1996/971150 bil s. 5-6, regeringens senaste redovisning arbetet för ekologisk hållbarhet. av Även signalerna hållbar samhällsutveckling sålunda om om en varit tydliga under snart tre decennier har det först genom vårpropositionen och budgetpropositionen 1997 gjorts till en uttalad samlad vision för den fortsatta färdriktningen. I denna vision ligger
också en uttalad viljeyttring när det gäller
statsförvaltningens egen
roll i denna Ett uppdrag till hela
process. statsförvaltningen att verka
för ekologiskt hållbar utveckling. en Detta ställer krav på en
törvaltningsstrategi.
3.1 hållbar
Begreppet ekologiskt utveckling
Begreppet hållbar utveckling är relativt datum och dess av ungt närmare innehåll ännu opreciserat, inte minst i fråga hur kraven om skall uppfyllas de olika samhällssektorema. av Den oftast citerade definitionen är den år 1987 presenterades som av FN:s kommission
för miljö och utveckling den s.k. Brundtland-kommissionen:
"En utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra möjligheterna för framtida generationer att tillfredsställa sina behov."
Definitionen låg till grund för 1992 års UNCED-konferens miljö om och utveckling den s.k. Rio-konferensen och där gavs ett mer konkret innehåll Agenda 21. Regeringens mål och politik för genom en hållbar utveckling har redovisats i olika sammanhang, bl.a. i den s.k. UNCED-propositionen prop. l993/94:l och i 1997 års ll senast ekonomiska vårproposition prop. 1996/972150. Ur regeringens skrivelse skr. 1996/97:50 3 På väg ekologiskt samhälle har s. mot ett vi hämtat följande svenska definition:
"Ett ekologiskt hållbart samhälle är ett samhälle där mänsklig verksamhet inte skadar hälsa, klimat eller, ekosystem. Det är ett samhälle är inriktat på som förnybara resurser och hushållar med de som resurser som står till buds så att de räcker åt alla, och i dag i framtiden."
I 1997 års ekonomiska vårproposition framhåller regeringen att samhällets ekologiska hållbarhet på lång sikt är avgörande för vårt lands välstånd och våra utvecklingsmöjligheter. Tillsammans med insatser ekonomisk, social och kulturell art formar de vår av gemensamma framtid. Vad innebär då ekologiskt hållbar utveckling I grunden en handlar det tre saker enligt regeringens övergripande mål: om
Skyddet miljön. Utsläppen föroreningar skall inte skada av av människans hälsa eller överskrida naturens förmåga att ta emot eller bryta dem; Det betyder att för naturligt förekommande ner ämnen skall utsläppen minskas till sådana nivåer att stömingen av de naturliga kretsloppen minimeras. Det betyder också att användning och förekomst skadliga ämnen för miljön avvecklas av och ersätts med mindre skadliga. Den biologiska mångfalden ska bevaras
användning jordens Så långt möjligt ska Effektiv av resurser. som försörjningen baseras på ett långsiktigt hållbart nyttjande av förnybara Det betyder att användningen resurser inte resurser. av får överskrida den takt med vilken naturen skapar nya och att material bör återvinnas i ett kretslopp. Ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga ska behållas. Vi ska hushålla med icke förnybara så att vi hinner utveckla förnybara ersättningar resurser
Hållbar försörjning och nyttjande av förnybara resurser. Tillväxten befolkning och ekonomier i världen medför att av användningen energi och andra naturresurser måste bli mycket av effektivare än den är i dag. Flödena energi och material kan av därmed minska. Samhällsplanering, teknikutveckling och investeringar bör därför inriktas på resurssnåla processer och
produkter
grunden finns det alltså mycket stark koppling mellan I en miljöhänsyn/anpassning och ekologiskt hållbar utveckling. Begreppet ekologisk hållbarhet år dock bredare, att verka för ekologiskt en
hållbar utveckling innebär än mer att ta hänsyn till miljön. Begreppet tangerar hållbarhetsperspektivets alla dimensioner, social, kulturell och ekonomisk utveckling. Även det om är miljön som sätter de yttre ramarna för samhällsutvecklingen i begreppet hållbar utveckling måste alla aktörer beakta de andra
hållbarhetsperspektiven när de
verkar för ekologiskt hållbar utveckling, en t.ex. bidrag till fler arbeten, en hållbar ekonomisk tillväxt och positiv social utveckling. En ekologiskt hållbar samhällsutveckling vision. är en De övergripande målen för denna vision måste brytas i mål ner och strategier för ett framgångsrikt arbete. Det finns relativt omfattande en mängd förslag på mål och strategier. Kretsloppsdelegationen har lämnat en strategirapport för kretsloppsanpassade material och varor 1997:14 vilken behandlar strategier för samhällsutvecklingen i stort. Naturvårdverket har nyligen till regeringen överlämnat en rapport Rapport 4765 med reviderade mål för miljöarbetet/ekologisk hållbar samhällsutveckling. Naturvårdsverket har också avrapporterat från det s.k. 2021 projektet vilka strategier krävs för nå önskat om som att ett miljötillstånd Rapport 4747. Exempel sektorsanknutna mer mål och strategier finns i kemikommitténs nyligen avlämnade förslag SOU 1997:84, kommunikationskommitténs slutbetänkande SOU 1997:35 och Konsumentverkets förslag till rapport om utformning av ett sektorsansvar för miljömålen i konsumentpolitiken Rapport 1997:19. Länsstyrelserna har tagit fram strategier för den regionala miljön STRAM-rapporter. Sammanfattningsvis kan det konstateras att det inte föreligger någon brist på underlag eller idéer för ett kraftfullt agerande i ekologiskt hållbar riktning.
3.2 Statsförvaltningen och regeringens
styrning av denna
Regeringens förhållande till statsförvaltningen har under det senaste decenniet allt tydligare inriktats på mål- och
resultatstyming.
Styrformen innebär bl.a. att delegering och befogenheter av ansvar till myndigheterna har ökat. Myndigheternas
självständighet, vilken
understryks Regeringsformens förbud mot s.k. ministerstyre genom och Regeringskansliets begränsade storlek, har härigenom ytterligare
förstärkts. De nämnda förhållandena, i förening med den likaledes grundlagsskyddade kommunala självstyrelsen och det faktum att en avsevärd del de offentliga uppgifterna utförs kommuner och av av landsting, brukar utmärkande för den s.k. svenska anges som förvaltningsmodellen. . Statsförvaltningens utveckling under de senaste åren har i hög grad präglats kraven att minska de offentliga utgiftema. Ett av omfattande omstrukturerings- och effektiviseringsarbete har därför
bedrivits. Nedanstående uppräkning består exempel på statliga av verksamheter och statliga myndigheters roller. Den säger ingenting med vilken intensitet och med vilka resurser verksamheterna om Syftet här belysa mångfalden och att antyda de bedrivs. är att svårigheter kan uppkomma i användandet generella medel i som av styrningen myndigheterna. av
Arbetsgivare för 240.000 anställda. 0 ca
investeringar och för 75 miljarder kronor
0 Upphandling av varor ca
tjänster för ytterligare 75 miljarder kronor per år. samt ca
gränskontroll, bekämpning brott, lagprövning och
0 Övervakning, av
påföljd polis, tull, kustbevakning, åklagare, domstolar,
kriminalvård.
Föreskrifter, tillsyn, inspektion och utvärdering ofta grundad på 0 ramlagar.
Beskattning, uppbörd och avgifter. 0 uttag av
Tillstånds-, koncessions- och dispensprövning ofta grundad 0 m.m.
på speciallagar för olika typer av näringsverksamhet.
0 Byggande, förvaltning och drift verksamhet vid flygplatser,
av
skjuttält. järnvägar. farleder etc.
0 Förvaltning av fast och lös egendom fastigheter, byggnader,
anläggningar, miljö och kulturarv.
Utövande av medlemskap i EU, FN och bilateralt samarbete
m.m. med andra länder.
0 Bidrag och transfereringar till hushåll, organisationer, företag och
kommuner.
0 Opinionsbildning, information och förmedling erfarenheter.
av
0 Genomförande av högre utbildning och beslut om läroplaner för
utbildning på lägre nivåer 0 Forskning inriktning, finansiering och spridning av resultat.
0 Kontor, verkstäder, laboratorier och andra anläggningar lokaler,
energi, förbrukningsvaror, utrustning, fordon, tjänsteresor m.m..
Genom sin storlek är statsförvaltningen en framträdande aktör på en rad olika marknader. Omfattningen av dess upphandling, antalet anställda och verksamhetens geografiska spridning gör att den kan liknas vid en stor koncern. Det statliga koncernbegreppet används dock inte särskilt ofta. Vanligtvis talar man om de olika statliga verkamhets- och myndighetsområdena, ofta koncerner i sig.
som Regeringens styrning av förvaltningen är också den i allt väsentligt områdesorienterad.
När regeringen framhåller att staten i sin verksamhet bör
vara ett föredöme för ekologisk hållbarhet framstår åter
samma förhållanden tydligt. Arbetet kommer att drivas sektoriellt med delegation av ansvar och bemyndiganden. Samtidigt ställer de perspektiven krav på att de sammanhållande krafterna är starka. En helhetssyn och sektorsövergripande lösningar krävs för att
statsförvaltningen skall bli den kraft och det föredöme som är önskvärt.
3.3 Myndigheter Verkar inom olika
samhällssektorer
Med undantag för ett fåtal myndigheter, vilka i sin verksamhet uteslutande vänder sig till andra myndigheter eller har renodlade stabsuppgifter till regeringen. verkar myndigheterna inom eller en flera samhällssektorer. Sektorerna består i sin aktörer i olika tur av sammansättningar; företag. hushåll, kommuner, internationella organisationer, fastighetsägare etc. Myndigheternas uppgifter och roller inom de olika sektorerna skiljer sig högst betydligt. Det gäller verksamheternas samma omfattning, grad politisk och medial uppmärksamhet. av internationella relationer och förhållande till teknisk utveckling etc. Förändringarna i de olika hänseendena tenderar också att ske med allt kortare tidsintervall, vilket även kan sägas statsmakterna om av initierade omprövningar och strukturella förändringar av myndighetsverksarnhetema. Att den snabba törändringstakten kommer att stå sig kan närmast tas för givet. All statlig verksamhet innebär ytterst tillämpning av ett regelverk. Det kan gälla internationell rätt, svensk lagstiftning eller resebeståmmelser för myndighetens tjänstemän. Även statsförvaltningens arbete mot ekologiskt hållbar om en samhällsutveckling i allt väsentligt kommer att målstyrt, så vara bedrivs det utifrån regelverk. Detta är dock inte unikt för just ekologisk hållbarhet utan präglar myndigheternas arbete inom många andra områden. Utmaningen ligger i att hitta rätt balans. Blir det för detaljerade mål och uppdrag tenderar skillnaden mellan mål och regelstyming att suddas ut. I stort antal myndigheter innebär ett för ekologisk ett ansvar hållbarhet relativt naturlig vidgning redan befintliga uppgifter. en av Att utföra komplexa uppgifter samt att hantera konflikter mellan olika
samhällsmål är återkommande uppgifter för många myndigheter. Särskilt gäller detta de myndigheter vilka i vid mening
svarar för ett effektivt utnyttjande samhällets dvs. antal
av resurser, ett stort myndigheter med bidragsgivnings- och tillsynsuppgifter och/eller med ansvar för nationell uppföljning och utvärdering. Myndigheter med den första typen uppgifter är bl.a. de med uppgifter inom de
av s.k. areella näringarna. Exempel på myndigheter med uppgifter
av typ nationell uppföljning och utvärdering är Naturvårdsverket. Skolverket. Socialstyrelsen, Riksförsäkringsverket och Riksrevisionsverket.
Införandet hänsyn till ekologiskt hållbar utveckling innebär,
av som tidigare nämnts, vidgning i förhållande till kraven på
en miljöhänsyn. Det innebär dels att att kretsen myndigheter vidgas,
av dvs. verksamheterna kan vara betydelsefulla för ekologiskt hållbar
en utveckling utan att de innehåller direkta aspekter på den yttre miljön. Exempel sådana myndigheter är Folkhälsoinstitutet, Livsmedelsverket, Arbetarskyddsverket och Yrkesinspektionema samt den nya myndigheten för energifrågor. Det innebär också att myndigheter idag har ett sektorsansvar för miljö inom sitt
som verksamhetsområde kommer att få ett vidgat
ansvar.
Det är inte lätt att i nuläget mer exakt bedöma hur detta
ansvar kommer forma sig. Orsaken är bl.a. att de statliga verksamheterna ofta är komplexa och svårbedömda ett hållbarhetsperspektiv.
ur Exempelvis har Vägverket ett direkt inflytande över planering, byggande och underhåll av en stor del landets vägar Däremot har
av inte Vägverket samma inflytande över omfattningen, sammansättningen och syftet med den och godstrafik
person- som befinner sig dessa vägar, vilket är viktig aspekt ett
en ur hållbarhetsperspektiv. Avgörande för hur framgångsrikt myndighetsarbetet kommer att bli kommer beroende på flera
att vara saker men bemyndigande, dvs. att delegera befogenheter tillsammans med ansvar utgör en av kämfrågorna.
3.4 hållbarhet som politisk
Ekologisk tvärfråga
Den ekologiska hållbarhetens politiska och förvaltningsmässiga villkor delas med flera andra tvärgâende politikområden vilka också tätt uppmärksamhet under år. Exempel är stor senare regionalpolitiken, jämställdheten mellan kvinnor och män, invandrarnas och ungdomarnas villkor, den offentliga sektorns ställning, förhållandet mellan staten och kommunerna samt Europaintegrationen. Nedan tvâ exempel beskrivningar strategier för ges av regeringens sektorsövergripande arbete inom regionalpolitiken - 1996/97:1 utgiftsområde 19, 9 respektive inom prop. s.
jämställdhetspolitiken skr. 1996/9741 s. 60-61.
"Med den stora regionalpolitiken åtgärder med avses regionalpolitisk betydelse inom andra samhällssektorer. Utvecklingen inom dessa andra samhällssektorer är betydelsefull för den regionala sammantaget mer utvecklingen än den lilla regionalpolitiken. Det är därför en viktig uppgift för regering och myndigheter att till att se regional- och sysselsättningspolitiska aspekter beaktas inom olika samhällssektorer.
Att detta sätt införliva ett jämställdhetsperspektiv i alla politikområden kallas med internationell term en mainstreaming. Mainstreaming kan översättas med att införliva jämställdhetsperspektiv i huvudfâran inom varje ett Det innebär att jämställdhetsfrågor inte kan
politikområde.
behandlas enskilt eller vid sidan ordinarie verksamhet. Ett av jämställdhetsperspektiv skall ingå självklar del i allt som en arbete.
Mainstreaming skall leda till att könsperspektivet tydliggörs
och beaktas inom alla delar regeringens arbete och i
av
statliga verk och myndigheter."
Gemensamt för de politiska tvärfrågoma är bl.a. att de just är uttalat politiska och att de spänner över traditionella politikområden. Beträffande genomförande saknar de normalt egna finansiella resurser och förvaltningsmyndigheter. Detta gör att de många gånger har svårt att i det långa loppet göra sig gällande i förhållande till mer etablerade sektorer. Det är också välkänt att de sinsemellan är potentiella konkurrenter t.ex. finansiella Den ekologiska
om resurser. hållbarheten skiljer dock ut sig i förhållande till andra horisontella frågor att den har nära bindning till miljöområdet och att
genom en det finns centrala förvaltningsmyndigheter respektive ett antal övriga myndigheter med sektorsansvar för miljö. Även visionen den
om om ekologiska hållbarheten har stora paralleller till andra tvärfrågor är den redan etablerade myndighetsstrukturen på miljöområdet en styrka för visionens realiserande.
4 Arbetsformer för
ekologisk
hållbarhet
Sammanfattning av överväganden och förslag: Principen sektorsansvar bör vägledande för om vara myndighetsarbetet, det är relevant att tala om men mer samhällsansvar för miljö och ekologisk hållbarhet eftersom det inte låser diskussionen vid detinitionstiågor, bl.a. sektorsavgränsningar. 28 myndigheter verkar inom viktiga områden för ekologisk som hållbarhet bör ett särskilt Detta bör också ges till alla ges ansvar. länsstyrelser. Naturvårdsverkets och övriga miljömyncligheters framtida roller bör i allt väsentligt oförändrad även dessa myndigheters vara om arbetssätt sannolikt kommer att behöva ändras. En
tyngdpunktsförskjutning mot pådrivande i stället för samlande är
dock nödvändig.
Den politiska utmaningen
En varaktigt hållbar utveckling förutsätter att myndigheter och företag är verksamma inom alla som samhällssektorer för och bekostar det ansvarar nödvändiga miljövårdsarbetet en naturlig del av som verksamheten. Regeringen att förstärka avser sektorsmyndigheternas på dessa områden." ansvar
Citatet, hämtat från regeringens proposition En god livsmiljö prop. 1990/91290 37, visar på innebörd sektorsansvaret, ett av de s. en av
mest centrala begreppen i det statliga miljövårdsarbetet. Begreppet innehåller emellertid oklarheter, både på principiell nivå och i sin praktiska tillämpning.
4.1 Sektorsansvarets innebörd
Principen om sektorsansvar i miljöpolitiken introducerades under 1980-talet och gavs en framträdande roll i regeringens proposition prop. 1987/8885 Miljöpolitiken inför 1990-talet. Ett antal ytterligare steg med skiftande utgångspunkter har tagits sedan dess. Vissa har givits tydliga miljöpolitiska förtecken, andra har samband med förändringar som av andra skäl har gjorts olika myndigheters
av roller och uppgifter.
För tio år sedan beskrev Utredningen om miljövårdens organisation, i sitt betänkande SOU 1987:32 163 För bättre miljö, frågan
s. en om sektorsansvar på följande sätt:
"Utredningen anser det vara av stor vikt att
sektorsmyndighetema utvecklar sitt miljöansvar så att det
ingår som en naturlig och nödvändig del i sektorsansvaret.
Genom att sektorsmyndigheterna får ta ett eget ansvar för
miljöfrågoma skapas praktiska förutsättningar för ett
förebyggande miljövårdsarbete. Det bör också ankomma på
myndigheterna att finna praktiskt verkande former för att lösa
målkonflikter m.m. Problematiken härvidlag är för
mângfacetterad och komplex för att det skall vara möjligt att
finna generella lösningar. Olika metoder får successivt tas
fram."
I Miljövårdsberedningens betänkande SOU 1996:112 Integrering
av miljöhänsyn inom den statliga förvaltningen, behandlades sektorsansvaret främst ur de enskilda myndigheternas perspektiv. Detta är även fallet i Statens naturvårdsverks publikationer
"Samhällssektoremas för miljön" samt "Naturvårdsverkets roll ansvar och arbetsformer". Betydelsen att stärka det miljöpolitiska sektorsansvaret av understryks även OECD. I rapport Environmental Performance av en OECD Countries Progress the l990s rekommenderas medlemsländerna bl.a. att bygga institutionella strukturer och upp mekanismer för sektorsintegration samt att systematiskt och mer grundligt integrera miljööverväganden i vissa andra samhållssektorer. OECD redovisar motsvarande överväganden i sin under hösten 1996 avslutade granskning Sveriges miljöpolitik. av Inom EU har sektorsansvaret behandlats bl.a. i det sk. 5:e miljöhandlingsprogrammet. Programmet antogs 1992 och kallas Europeiska gemenskapens åtgärdsprogram för miljö och hållbar utveckling. Programmets strategi är att integrera miljöpolitiken andra politikområden bl.a. att samhällets huvudaktörer aktivt genom medverkar till bredda och fördjupa de styrmedel som syftar till att att förändra beteenden. Strategi. mål och vägledande åtgärder i idag utgöra bra utgångspunkt för programmet anses än en gemenskapens och medlemsstaternas genomförande av Agenda 21. Huvudprioriteringar gemenskapen ska rikta in sitt arbete som på för att uppnå hållbar utveckling är att:
integrera miljöaspektema i annan politik bättre genomförande och tillämpning av miljölagstiftningen ökad miljömedvetenhet med hjälp kommunikation, information av och utbildning ökad satsning på internationellt samarbete.
1996 lämnade kommissionen lägesrapport om programmets en I lägesrapporten slås ånyo fast att integrering av
genomförande.
miljöskyddskraven i andra politikområden är nyckelfaktor för att en hållbar utveckling. Man betonar att integrerad miljöhänsyn i uppnå en
all gemenskapspolitik och alla gemenskapsåtgärder måste definieras i
operativa Prioriterade åtgärder bör vidtas inom mer termer. målsektorema jordbruk, transport, energi, industri och turism. För
närvarande arbetar rådet och parlamentet med att fastställa
en aktionsplan grundas på Kommissionens lägesrapport.
som
Eftersom det femte miljöhandlingsprogrammet löper ut år 2000 har arbete påbörjats med att utforma ett sjätte miljöhandlingsprogram, som alltså ska ersätta det femte.
Trots att sektorsansvar har använts i åtskilliga sammanhang har det inte givits någon entydig innebörd som är vägledande med avseende på tillämpning, avgränsningar etc.. Vi har inte heller funnit någon mer generell utvärdering av sektorsansvaret och dess effekter. Riksdagens revisorer har i en nyligen avslutad granskning av åtgärder mot försumingen rapport l996/97:8 anfört en viss kritisk syn rörande sektorsprincipens tillämpning genom att konstatera"...att det dominerande intrycket av miljövårdsarbetet är att problemen med försurande utsläpp förväntas lösas av någon annan, någon annanstans och någon annan gång. Samtidigt står detta arbete nu inför nya utamningar."
Sektorsansvaret kan i vid mening definieras som ett ansvar för alla och envar att ta miljöhänsyn som en naturlig del i fullgörandet av sin huvudverksamhet. Hur långt ett sådant ansvar sträcker sig kan diskuteras. I många fall kan ansvaret antas vara mer moraliskt än juridiskt.
Tillämpat i de senaste tio årens miljöpolitik har sektorsansvaret, förutom i ovanstående mer allmänna innebörd, inneburit att vissa myndigheter utanför miljövårdssektom tilldelats delvis nya uppgifter inom ramen för ett s.k. särskilt sektorsansvar. Dessa myndigheters ansvar har således i vissa avseenden konkretiserats och därmed fördjupats.
Tillämpningen det särskilda sektorsansvaret aktualiserar
av frågan hur långt detta sträcker sig, exempelvis i relationen mellan sektorsmyndighet och miljömyndigheter. Inbegriper ansvaret exempelvis även befogenhet att vidta åtgärder och rätt att disponera resurser för miljöändamål Finns det krav på samråd och konsensus eller finns ett tolkningsföreträde för vissa myndigheter i miljöfrågor När upphör Sektorsansvaret for miljön, hur mycker hänsyn är rimligt att ta och bära ekonomiskt. Vem tar därefter över ansvaret
En viktig orsak till skillnaderna i sektorsprincipens tillämpning är att sektoremas strukturer är så olika. På ett allmänt plan är de ett uttryck för de samlade åtaganden och uppgifter åvilar sektorns aktörer. I
som detta sammanhang gäller det främst sektorn "staten" riksdagen, regeringen, myndigheterna. affärsverken och bolagen i relation till övriga sektorer hushållen, företagen, kommunerna och folkrörelsema, men det kan även gälla inbördes förhållanden mellan de övriga. En bred medverkan och fördelning av ansvar mellan olika aktörer t.ex. kommuner, företag och enskilda är också vanlig inom många sektorer.
4.2 Ansvar för hållbar
ekologiskt utveckling
Krav på hänsyn till ekologiskt hållbar utveckling innebär att frågan
en om sektorsansvar får ytterligare bredd. Dels ökar betydelsen av hur samhällssektorema avgränsas, dels uppkommer fler frågor om hur de statliga myndigheternas uppgifter och ansvar bör definieras. Det finns därför mycket talar för att myndigheternas för ekologiskt
som ansvar hållbar utveckling ställer krav på en konkretisering av principen om sektorsansvar. Det är också viktigt att klargöra vad är mål
som statsmaktsnivå, vad som är strategier på regerings-/myndighetsnivå och vad är handlingsprogram/-planer myndighetsnivå.
som
Generellt sett kan de statliga myndigheternas sektorsansvar för ekologiskt hållbar utveckling inte sträcka sig längre än det s.k. offentliga åtagande som gäller inom respektive samhällssektor. Hur långt detta sträcker sig är alltid reglerat i lagstiftning eller i annat regelverk. När det gäller att övervaka, analysera och eventuellt åtgärda för att utvecklingen skall hållbar inom sektor kan det
vara en inte utslutas att åtagandet blir mer omfattande än vad som hitintills varit brukligt. Regelverken, bl.a. avseende bemyndiganden, kan därför behöva ses över.
Sektorsansvaret innehåller även vertikal dimension mellan
en olika nivåer inom den statliga förvaltningen samt, i ett vidare
perspektiv, mellan staten och kommunerna. Inom antal
ett stort sektorer är de statliga förvaltningsorganens uppgifter mycket eller förhållandevis begränsade och de kommunala desto
organens mer omfattande.
Synen sektorerna och sektoremas inbördes avgränsningar beror på från vilken sektor frågan aktualiseras. Därför används i dag flera olika samhällssektorbegrepp. Miljöpolitiskt finns flera skäl
att ställa frågan om vilken definition och sektorsindelning bör
som användas. Slutsatsema är inte givna och är bl.a. beroende
av sektorernas förhållanden eller sektoremas eller mindre
av om mer sedan tidigare väl etablerade strukturer skall vägledande.
vara
Synen på samhällssektorema får återverkningar både i statsmakternas prioriteringar och i valen styrmedel och insatser,
av liksom hur eventuella insatser bör finansieras. slutsatserna kan bli annorlunda om man istället för väl etablerade sektorer,
som exempelvis väg-, järnvägs-, sjöfarts- och lufttrafik, istället talar
om mer funktionellt definierade sektorer, exempelvis arbetsresor,
som långväga persontrafik, distribution dagligvaror och tunga
av råvarutransporter.
För ett bibehållande av dagens sektorsindelning talar främst nuvarande myndighetsstruktur och former för verksamheternas finansiering. För en förändrad sektorssyn talar det rimliga i att utgå från grundläggande samhälleliga behov tex. godstransporter och mänskliga beteenden tex. resor.
Sammanfattningsvis att principen sektorsansvar
anser om bör vara vägledande för myndigheternas arbete för ekologiskt
en hållbar utveckling. Vi dock att det finns risk att fastna i
anser en formfrågor när det verkställs på myndighetsnivån. Detta kan accentueras när sektorsansvaret skall utvecklas i skenet ett breddat
av miljöledningsystem och regeringsuppdrag till statsförvaltningen
om arbete för en ekologiskt hållbar utveckling.
Mot bakgrund av ovanstående vi att det relevant
anser vore mer att tala i termer om ett samhällsansvar för miljö och ekologisk hållbarhet. Detta skulle stämma bättre överens med det
ansvar som alla aktörer i samhället förväntas ta, från den enskilda individen till aktörer eller grupper aktörer inom privat och offentlig sektor.
av
4.3 med ansvar för
Statliga myndigheter
miljön
När vi i dag talar statens och de statliga myndigheternas om miljöansvar är det fyra olika myndigheter som vanligen grupper av åsyftas:
Miljövårdsmyndighetema. Myndigheter s.k. särskilt sektorsansvar för miljön. med ett Övriga myndigheter med miljörelaterade arbetsuppgifter. 4. De statliga myndigheternas generella uppgift att "beakta de krav ställs verksamheten hänsyn till miljöpolitiken". som av
4.3.1 Milj övårdsmyndighetema
miljövårdsmyndighetema räknas traditionellt, främst beroende på Till Kemikalieinspektionen KEMI,
deras departementstillhörighet,
Statens naturvårdsverk Naturvårdsverket och Statens strålskyddsinspektion SSI. Även Boverket BV och Riksantikvarieämbetet RAÄ, vilka har framträdande uppgifter i användningen landets fysiska räknas därför ofta fråga om av resurser,
till miljövårdsmyndighetema.
regional nivå är länsstyrelserna ansvariga för På miljöuppgifterna. Länsstyrelserna har ett nära samarbete med de nämnda myndigheterna på central nivå samt disponerar egen miljökompetens.
4.3.2 Myndigheter med särskilt sektorsansvar
för miljön
Bland myndigheterna med s.k. särskilt sektorsansvar återfinns främst de s.k. trafikverken och myndigheter med uppgifter inom de areella näringama. Det särskilda sektorsansvaret har tillämpats inom följande statliga verksamhetsområden myndigheter:
Vägar Vägverket
Järnvägar Banverket
Flygplatser och tlygtrafik Luftfartsverket Farleder och sjötrafik Sjöfartsverket Fysisk planering Boverket
Kultunninnesvård Riksantikvarieämbetet
Naturskydd och biologisk mångfald Statens naturvårdsverk
Jordbruk Statens jordbruksverk Skogsbruk Skogsvårdsorganisationen
Fiske Fiskeriverket
Energi, näringsliv och teknisk utveckling NUTEK Militärt försvar Försvarsmakten
Internationellt utvecklingssamarbete Sida
har varit tydligast uttalat i fråga den fysiska Sektorsansvaret om infrastrukturen, de sju förstnämnda områdena Vad gäller de s.k. ovan. areella näringama har myndigheternas uppgifter i många fall en till den "gröna" miljöpolitiken och delar av
koppling
verksamhet. Inom övriga områden i ovanstående Naturvårdsverkets berörda myndigheter själva i stor utsträckning initierat uppräkning har insatserna. Generellt kan dessa myndigheter sägas de som sett vara
med miljövårdsmyndighetema och länsstyrelserna
tillsammans längst med utveckla miljökompetens och i att ta kommit att miljöhänsyn i utövandet sina respektive verksamheter. av
4.3.3 med milj örelaterade
Övriga myndigheter
arbetsuppgifter
Gruppens övriga myndigheter är naturliga skäl mer obestämd än de
av båda tidigare Till gruppen kan bl.a. räknas
grupperna. rättsmyndighetema polis, åklagare och domstolar samt ett antal myndigheter med övervakande och normerande uppgifter Lex. Statens räddningsverk, Kustbevakningen och Socialstyrelsen, vilka delvis utför uppgifter med miljöinriktning.
Även andra myndigheter har permanent uppgift eller har
som
regeringen givits särskilda uppdrag att utreda eller belysa vissa av miljöaspekter. Hit kan räknas ett antal forskningsorgan, forskningsråden och universiteten med vissa av sina högre utbildningar. En särställning i sammanhanget har myndigheterna med uppgifter inom arbetsmiljöområdet. Likheterna i fråga om roller, uppgifter och bedömningar miljöproblem mellan arbetsmiljö- och
av miljövårdsmyndighetema är ofta stora.
4.4 Myndigheternas generella ansvar
Regeringen har i 7 § Verksförordningen 1995:1322 givit samtliga statliga myndigheter i uppdrag att "beakta de krav som ställs på verksamheten hänsyn till bl.a. miljöpolitiken. En ändring av
av bestämmelsen så att hänsynen istället för miljöpolitiken skall gälla ekologiskt hållbar utveckling har aviserats.
Ett generellt uppdrag till de statliga myndigheterna att beakta de krav är självfallet formulering, särskilt som krav på
en vag redovisning o.dyl. helt saknas. Inte heller har någon uppföljning av uppdraget genomförts eller initierats.
Totalt finns i dag bortåt 200 statliga myndigheter, inklusive länsstyrelser, universitet och högskolor, exklusive domstolar
men
regionala och lokala myndigheter ingående i större koncemer", samt t.ex. länsarbetsnämnder, skatte- och polismyndigheten
Universiteten och högskolornas uppgifter är avsevärt annorlunda än de flertalet övriga statliga myndigheter tilldelats,
som
3l
främst vad gäller myndighetsutövning. Det är dock uppenbart att de bårde utbildning och forskning har mycket viktig roll i genom en frågor ekologiskt hållbar utveckling och stöd till den övriga om statsförvaltningen. Ett antal ytterligare myndigheter är förhållandevis små och/eller har ett hållbarhetsperspektiv endast begränsade uppgifter. Detta gör ur att de inte utan särskilda skäl bör tilldelas nya uppgifter. Sammantaget innebär detta att ett IOO-tal statliga myndigheter kan sägas primärt intressanta i fråga ett särskilt ansvar för vara om ekologiskt hållbar utveckling. Att gång tilldela ett 100-tal statliga myndigheter ett en särskilt skulle kräva mycket och skulle knappast ansvar stora resurser trovärdigt. Av uppenbara skäl olika aspekter god uppfattas som av en miljö kriterierna för ekologiskt hållbar utveckling bör är ett av en första hand de myndigheter tidigare tilldelats s.k. därför i som sektorsansvar för miljön även motsvarande men vidgade ansvar ges för ekologisk hållbarhet. prövning vilka statliga verksamheter, och därmed En av myndigheter, i övrigt är särskilt betydelsefulla ur perspektivet som ekologisk hållbarhet kan göras på flera sätt. utgå från de mest "humanintensiva" statliga Ett är att verksamheterna. De myndigheter då i första hand blir intressanta som uppgifter inom utbildnings-, arbetslivs-, boende-, vård- och är de med omsorgsområdena. En brist i detta sammanhang är att samhällets och uppgifter inom dessa områden i stor utsträckning ligger ansvar utanför den statliga sektorn, främst på kommunerna. angreppssätt är att utgå från användningen av de Ett annat och begränsade naturresursema, dvs. att närmast gemensamma mer
använda hushållnings-/hållbarhetsperspektiv. Sannolikt kommer
ett myndigheter detta angreppssätt sållar fram att i huvudsak den grupp med de myndigheter vilka i dag har ett särskilt överensstämma uttryckt miljöansvar. Ett tredje förhållningssätt är att avstå från principiella och istället pragmatiskt, verksamhet för verksamhet
utgångspunkter
och myndighet för myndighet, pröva betydelsen och relevansen för av
en ekologiskt hållbar utveckling. Den slutliga"träffbilden" blir i detta fall självfallet mer oförutsägbar. Vår bedömning är att urvalet bör göras mot en samlad bakgrund, närmast påminnande det tredje förhållningssättet. dvs.
om kunskap om samband inom olika samhällssektorer samt
om statsförvaltningens verksamheter, resurser och arbetsformer. Vårt förslag är därför att följande myndigheter tilldelas ett särskilt
ansvar:
Kommunikationer/ transporter Vägverket. Banverket,
- Luftfartsverket och Sjöfartsverket Energi Svenska kraftnät, den nya energimyndigheten.
e Vattenfall Byggande och boende Boverket, NUTEK, den nya
energimyndigheten Areella näringar och övrigt nyttjande och bevarande av naturresurser Fiskeriverket, Jordbruksverket,
- Skogsstyrelsen, den nya energimyndigheten, Naturvårdsverket, Sveriges geologiska undersökning, Sveriges Lantbruksuniversitet. Industriella processer, varuñöden och avfall NUTEK,
- Konsumentverket, Livsmedelsverket, Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen Arbetsliv Arbetsmarknadsverket, Arbetarskyddsverket och
- Arbetslivsinstitutet. Välfärd, och grundläggande utbildning
omsorg - Riksförsäkringsverket, Socialstyrelsen, Skolverket. Säkerhet och internationella relationer Försvarsmakten,
- Sida och Kommerskollegium. Ekonomi och finanser Finansinspektionen
-
Utöver sina funktioner "sektorsmyndigheter" spelar
som Naturvårdsverket och Boverket viktig central roll och
en länsstyrelserna en viktig regional roll inom de flesta av ovan angivna områden. Därutöver anser vi att alla länsstyrelser skall ges ett särskilt ansvar eftersom på regional nivå har sitt uppdrag inom de flesta av
dessa områden. Ansvarsmyndigheter bör i den årliga resultatredovisningen ÅRR redovisa insatser och resultaten sitt av arbete för ekologisk hållbarhet. Vårt förslag på ansvarsmyndigheter utgår från den befintliga myndighetsstrukturen. Om en närmare analys skulle visa att lämplig ansvarsmyndighet saknas för ett angeläget område bör en myndighet inom näraliggaiide samhällssektor utses. Det särskilda ansvaret bör en endast undantagsvis kunna delas mellan två myndigheter. En myndighet skall dock kunna tilldelas mer än ett särskilt ansvar. En kämfrågoma kring det särskilda ansvarets innebörd rör av kostnadsansvaret för olika insatser och behov. "Polluter Paysprincipen bör kunna tjäna som en modell. Med det menar naturligtvis inte att det är myndigheterna själva som står för miljöbelastningen att kostnader förknippade med insatser men normalt skall belasta sektorn och inom befintliga anslag och rymmas För större insatser på sainhällssektomivå bör ramar. ansvarsmyndighetema ett generellt uppdrag att föreslå hur ges eventuella kostnader bör fördelas. l detta sammanhang är det viktigt att departementen konkretiserar innehållet i det särskilda ansvaret. Bland annat anser vi att det särskilda ansvaret innebär att:
identifiera och kvantifiera den miljöpåverkan som verksamheten 0 inom ansvarsområdet medför, utifrån de nationella målen sätta mål för hur verksamheten inom 0 området skall bli ekologiskt hållbar, konkretisera behovet åtgärder för att dessa mål skall nås och 0 av verka för att dessa åtgärder genomförs, fortlöpande följa utvecklingen inom ansvarsorrirådet, inkl. 0 för att effekter på miljön genomförda åtgärder följs, ansvara av återrapportera till såväl aktörerna inom ansvarsområdet som 0 regeringen.
Vi utesluter inte att ett konsekvent genomförande av det särskilda ansvaret medför att finansieringsansvaret för vissa uppgifter som i dag finansieras över utgiftsområde 20, miljö, måste breddas. Med
detta menar inte sådana verksamheter idag utförs
som av miljömyndighetema automatiskt skall överföras till de myndigheter som utifrån sin ansvarsroll behöver resultaten. Vi kan betydande
se effektivitetsvinster med att vissa uppgifter genomförs samordnat,
Lex. övervakning av miljön och produktion miljöstatistik. Däremot
av menar vi att ansvaret för att detta får sin finansiering bör fördelas dem som behöver denna information underlag för sin
som egen analys, utvärdering och återrapportering.
4.5 framtida
Miljövårdsniyndigheternas
roller
Ett generellt och i vissa fall särskilt för ekologisk hållbarhet
ansvar hos respektive myndighet kommer successivt även att förändra kraven miljömyndighetema, i första hand Naturvårdsverket NV. Det är ofrånkomligt att detta innebär att de måste utifrån delvis
agera nya plattformar, inklusive förändrade relationer till övriga myndigheter.
Naturvårdsverket har i dag till uppgift att vara samlande och pådrivande i miljöarbetet. Av myndighetens instruktion framgår att verket i förhållande till sektorrnyndighetema skall "arbeta aktivt med mål, vägledning, samordning och uppföljning berör
som miljöarbetet". Detta har återkommit övergripande mål i
som regleringsbreven till verket. Roll- och ansvarsfördelningen mellan Naturvårdsverket och övriga myndigheter har dock varit relativt vagt uttryckt eller i vissa fall obefintligt. Naturvårdsverket och respektive sektorsmyndighet har därför själva definierat sina relationer. Hur Naturvårdsverket har verkat i sin roll pådrivare, vägledande,
som samordnande och uppföljande har därför kommit att bero på vilken sektorsmyndighet det är fråga
om.
Det är inte något fel att myndigheterna själva utformar det konkreta innehållet i sin inbördes ansvarsfördelning. Tvärtom det är på den nivån som förutsättningarna ofta är de bästa för detta. Däremot anser vi att en tydligare fortfarande övergripande styrning från
men
regeringen skulle underlätta och effektivisera processen mellan myndigheterna och göra den mer friktionsfri. De återkommande utredningarna på olika nivåer under de senaste åren rörande sektorsintegrering miljöansvar är indikation en utebliven av en regeringsstyming. I förändringsprocess som innebär att samtliga myndigheter en ett generellt, och i vissa fall särskilt ansvar för att beakta ges ekologisk hållbarhet i sin verksamhet anser att det är angeläget att regeringen tydliggör och konkretiserar miljömyndighetemas roller och ansvarsfördelning mellan dessa och övriga myndigheter. Roll- och ansvarsfördelningen bör bygga det som definieras den centrala myndighetsrollen inom miljöområdet. l sak som förändras inte denna roll eller behovet dessa uppgifter av av föråindringama till följd det vidgade och fördjupade ansvaret för av ekologisk hållbarhet. Naturvårdsverkets olika förvaltningsuppgifter central tillsynsmyndighet, sektorsmyndighet för jakt, avfall och VA, fördelning medel för mark för naturvård, kalkning, av miljöövervakning, medverkan i EU:s och övrigt internationellt miljöarbete etc. måste även fortsättningsvis hanteras ett samordnat sätt på central nivå. Dessa är Naturvårdsverkets uppgifter "miljösektorsmyndighet". Miljövårdsberedningen bedömer att som det i dag saknas grund att decentralisera till regionala eller lokala myndigheter eller horisontellt överföra dessa uppgifter till andra myndigheter. Skälen för vårt ställningstagande är flera. Effektivitet, tillgång till kompetens och krav på likartad tillämpning av regelverk
är de främsta. Det arbete påbörjats införandet av som genom miljöledningssystem och kraven att beakta ekologisk hållbarhet högst kommer att öka miljökunskapen hos ett stort antal avsevärt myndigheter. I skenet detta är frågan om Naturvårdsverkets av framtida roll den centrala expertmyndigheten inom miljöområdet som relevant. Att regeringen behöver myndighet med denna roll även i en framtiden betraktar vi given. Vi har därför övervägt möjligheten som Naturvårdsverket skulle kunna roll som regeringens att ges en stabsmyndighet inom miljöområdet på sätt som t.ex. RRV och samma
Statskontoret har haft i fråga vissa stymings- och
om effektivitetsfrågor.
Vi anser dock att detta skulle kunna leda till konflikter med dels Naturvårdsverkets myndighetsuppgifter, dels verkets roll gentemot andra myndigheter, kommuner, företag och allmänhet. Även delar
om av Naturvårdsverkets verksamhet redan idag skulle kunna liknas vid stabsuppgifter anser att verket under överskådlig framtid behöver bevara sin roll som central miljömyndighet och inte knytas nämiare regeringen, och därmed fjärma sig från övriga aktörer, vilket skulle bli resultatet av att formalisera stabsmyndighetsrollen.
Sammanfattningsvis ser vi inte behov av några omfattande förändringar när det gäller Naturvårdsverkets och övriga miljövårdsmyndigheters framtida roller. Möjligen kan det vara befogat att tala om tyngdpunktsförskjutning från att vara samlande till att "pâdrivande. Vi att begreppet samlande kan
vara anser orsaka oklarheter i en process där allt fler myndigheter, som tillhör olika departement och som verkar inom vitt skilda samhällssektorer integrerar hållbarhetsperspektiven i sina verksamheter.
5 och
Styrformer styrsignaler
Sammanfattning av överväganden och förslag: Statsförvaltningens arbete för ekologiskt hållbar utveckling
en måste utgå ifrån respektive myndighets uppdrag och den kämverksamhet som bedrivs. Regeringens styrsignaler för ekologisk hållbarhet till myndigheterna måste tydliga, konkreta och inte komma i
vara konflikt med andra politikområden. Naturvårdsverket bör i uppdrag att i samverkan med berörda
ges myndigheter utarbeta förslag hur ansvaret för tvärsektorirella problem skall lösas. Miljömyndigheterna bör uppdrag att i samverkan ta fram
ges förslag generell informations- och utbildningsstrategi för
en statsförvaltningen, inklusive konkreta handledningar. Naturvårdsverket bör i uppdrag att ta fram riktlinjer för de
ges statliga bolagens arbete för ekologisk hållbarhet. Det finns behov att stärka den regionala samverkan i form av regionala nätverk för ekologisk hållbarhet. Införande budgetram för ekologisk hållbarhet bör
av en analyseras ytterligare. Dessutom bör plan, motsvarande
en finansplanen, läggas till budgetpropositionen. Syftet bör bl.a. vara
mått för insatser inom de olika sektoremas. att ange
Den politiska utmaningen
För att Sverige skall nå en ekologiskt hållbar utveckling
krävs aktiva åtgärder för att påverka samhället.
Knappheten på ändliga resurser och växande
miljöproblem kommer visserligen att på sikt driva fram
en anpassning och omvandling, det skulle hela tiden
men
ske i efterhand sedan betydande skador på miljön
uppkommit eller knapphet på resurser drivit fram kriser
och konflikter på olika håll i världen. Därför behövs
en
aktiv politik både i staten och kommunerna för att främja en ekologiskt hållbar utveckling. Marknadskrafterna kan bidra till en positiv utveckling, men de kan inte
ensamma lösa problemen."
Regeringens 1997 års ekonomiska vårproposition prop. 1996/972150 bil 4.
s.
5.1 de
Regeringens styrning av statliga
myndigheterna
Den statliga förvaltningstraditionen kännetecknas särskilt två
av förhållanden. Det första är vad kan betecknas den juridiskt
som som formalistiska; beslut skall lagenliga, vissa krav finnas på hur
vara ärenden skall beredas och avgöras, offentlighet skall råda Det
osv. andra är kraven på politiska resultat, att målen skall omsättas i handling, politik det möjligas konst" etc. Beskrivningen kan
tillämpas på i stort sett alla förvaltningsområden, inklusive miljöpolitikens.
De båda nämnda förhållandena ger i praktiken myndigheterna en mycket självständig ställning i förhållande till regeringen. självständigheten i sig har en lång tradition grundad på förebild
en om domstolarnas oberoende, tydlighet, kompetens och öppenhet i agerandet. Genom sin betydande sakkunskap, tillgång till finansiella
resurser och en många gånger aktiv medverkan hån olika externa intressenter, förstärks intrycket av att det är myndigheterna som driver verksamheten och utvecklingen inom sina respektive ektorer. Vad som hänt under senare år år att regeringen ytterligziii: delegerat befogenheter, inte minst finansiella, till myndigheterna samtidigt den har skärpt kraven på effektivitet och ekonomiska som besparingar. Mot den bakgrunden har statsförvaltningen sedan mitten 1980-talet genomgått flera strukturella förändringar Regeringens av förvaltningsstyrning i dag har kritiserats med något olika av förtecken. En sak kritiserats är att de senaste årens som förvaltningspolitik, med ökad delegering till myndighetsnivåin. nu nått gräns. Regeringens styming av de statliga myndighetema stannar i en stor utsträckning vid allmänna mål och uttalanden. Detta anses gynna starka sektorsintressen och försvårar möjligheterna till kraftsamling och sektorsövergripande insatser. OECD har i analys medlemsländernas lörvaltningspolitik en av bedömt att svensk, och även engelsk. statsförvaltning är på väg att "fragmentiseras". Denna uppfattning stöds av den Förvaltningspolitiska kommissionen, vilken i sitt slutbetänkande SOU 1997:57 redovisade ett antal förslag i syfte att öka sammanhållningen i statsförvaltningen. Regeringen har för sin styrning den statliga förvaltningen av byggt ett sammanhållet regelverk. Förordningen 1996:882 om upp myndigheters årsredovisning är i dag ett av regeringens m.m. viktigaste instrument i styrningen myndigheterna. Förordningen av framhåller särskilt kopplingen mellan regeringens regleringsbrev och myndighetens årsredovisning. Förordningen innehåller dock inga uttryckliga krav på redovisningar miljöinsatser eller liknande. Bestämmelsen i av förordningens 7 § "Myndigheten skall i årsredovisningen även lämna information andra förhållanden väsentlig betydelse för om av regeringens uppföljning och prövning verksamheten kan dock av tolkas att bl.a. viktigare miljöproblem och -insatser bör som redovisas. Regler generell art finns även vad gäller myndigheternas av handläggning, beslut förvaltningslagen, de offentligt anställda m.m.
lagen offentlig anställning, LOA om och myndigheternas upphandling lagen offentlig upphandling, om LOI Bestämmelserna i dessa båda lagar omfattar dessutom kommunerna. Regeringens styrning de enskilda myndigheterna av utövas
genom två huvudsakliga former dokument. I förordningar
av med instruktioner förhållanden i fråga anges mer permanenta om myndigheternas uppgifter. befogenheter och organisation. Andra frågor. tex. finansiella tillsättande om resurser, av högre chefer i myndigheten och ntredningsuppdrag. regleras vanligen i särskilda regeringsbeslut. l förordningar med instruktioner samtliga anges statliga myndigheters respektive huvudsakliga Lippgifter,
ledningsfrågor och. i
några fall. hur myndigheten skall organiserad. vara Stora delar av de statliga myndigheternas verksamheter regleras även av särskilda lagar och förordningar. Även i dessa regelverk tilldelas myndigheterna och befogenheter. ansvar Regleringsbreven innehåller regeringens årliga "beställningar" insatser hos var och de statliga myndigheterna. Samtidigt en av anger regleringsbreven bl.a. de finansiella befogenheter och restriktioner som gäller för respektive myndighet/verksamhet/anslag. Det är också regleringsbreven är den form är lämpad som som mest för regeringen att ange sina krav på de enskilda myndigheterna. Under löpande verksamhetsår fattar regeringen vanligen ett antal ytterligare beslut myndigheternas verksamheter. Detta sker om huvudsakligen genom uppdrag, även deras förekomst har minskat om sedan regleringsbreven för några år sedan större betydelse. gavs Regeringen utövar även betydande informell, och därmed en avsevärt mycket svårfángad, informell styrning mer av myndigheterna. Vilket genomslag denna har i form faktiska av åtgärder är också mycket svårt att bedöma. Regeringens propositioner till riksdagen och deltagande i den allmänna debatten följs självfallet även inom myndigheterna. Statsförvaltningen styrs dock inte formellt vad regeringen och av riksdagen avhandlar sinsemellan, endast vad utan av regeringen bestämmer förordningar, regleringsbrev genom och andra beslut. Det krävs ett nära och förtroendefullt samarbete och dialog mellan
myndigheter och departement för att den svenska förvaltningsmodellen skall fungera. Företrädare för myndigheter medverkar ofta i regeringens utredningar och i arbetet med större propositioner. Vid olika seminarier, konferenser, möten och samtal mellan samt genom rekrytering till Regeringskansliet pågår personer löpande kontakt mellan regeringens och myndigheternas en representanter. Regeringen initierar också ofta aktiviteter i syfte att delge sin olika frågor. Information, utbildningar och andra syn kompetenshöjande insatser, deltagande i mässor och utställningar är andra aktiviteter vilka riktas till bl.a. myndigheternas företrädare. Tävlingar tillhör de ovanliga inslagen. Ett exempel för ett mer antal år sedan är dock "Kronoma bland verken, i vilken de bäst fungerande statliga myndigheterna utsågs. Även statsförvaltningens bästa årsredovisning har utsetts. Regeringen har i 7 § Verksförordningen 1995:1322, vilken gäller samtliga statliga myndigheter, bl.a. ställt följande krav:
Myndighetens chef skall se till att verksamheten bedrivs författningsenligt och effektivt. Chefen skall
4. beakta de krav som ställs på verksamheten av hänsyn till totalförsvaret, regionalpolitiken och miljöpolitiken ...
I årets ekonomiska vårproposition prop. 1996/97:150 aviserades en ändring denna bestämmelse så att hänsynen istället för av miljöpolitiken skall gälla ekologiskt hållbar utveckling. I ett mindre antal instruktioner att myndigheten har särskilda anges miljöpolitiska uppgifter. Nedan tre exempel på myndigheter vilka ges tilldelats ett s.k. särskilt sektorsansvar för miljön.
Vägverket, förordning l992:1467, ändrad 1994:613 med instruktion:
l § "Vägverket är central
förvaltningsmyndighet för frågor
om väghållning och säkerheten i vägtrafiken. Verkets
huvuduppgifter är att
främja ett miljöanpassat
vägtrañksystem och en miljöanpassad fordonstrafik".
Fiskeriverket, förordning 1996: 145 med instruktion:
l § "Fiskeriverket skall verka för en ansvarsfull hushållning
med fisktillgångarna på
ett sätt som långsiktigt medverkar till
livsmedelsförsörjningen och vårt välstånd
i övrigt. Verket skall i enlighet med sitt sektorsansvar för miljön och i
samråd med naturvårdsmyndighetema
verka för en biologisk mångfald och därmed ett rikt och varierat fiskbestånd."
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete Sida, förordning 1995:869 med instruktion:
l § Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete
Sida
är central förvaltningsmyndighet för
Sveriges bilaterala utvecklingssamarbete med utvecklingsländer och för stödet till länder i Central- och Östeuropa för att främja säkerhet, demokrati och hållbar utveckling.
Miljöaspektema och myndigheternas miljöansvar ökade betydelse kommer även till uttryck i vissa direktiv till utredningar och översyner av olika verksamhetsområden. Ett representativt exempel är följande utdrag ur regeringens direktiv dir. 1996:1 14 s. 6 till utredningen om mål och medel för Statens räddningsverk.
"I ett fortsatt miljöarbete
är sektorsmyndighetemas
miljöansvar stor betydelse, vilket av medför att utredaren skall särskilt uppmärksamma miljöfrågoma inom
räddningstjänstområdet."
Uppräkningen visar hur rad statliga organ, huvudsakligen inom det en miljöpolitiska området, engagerats. Sannolikt har det aldrig någonsin tidigare bedrivits ett så brett upplagt arbete med strategiska ansvarsoch integrationsfrågor inom denna sektor. Det är också uppenbart att det förekommer vissa överlappande uppdrag och del dubbelarbete. en l relation till andra statliga förvaltningsområden kännetecknas riksdagens och regeringens styming inom miljöområdet av en tydlig målstyming. Målen är dessutom relativt många och allmänt hållna. Förhållandevis insatser har gjorts att bryta ned dem till resultateller effektkrav inom olika samhälls-/myndighetsområden. Målen inom ett samhällsområde kan vanligen härledas till varandra i form hierarki. Däremot är det inte lika självklart att av en mål inom skilda samhällsområden kan över- eller underordnas varandra. Sådana målkonflikter är dock vanliga i den statliga verksamheten och särskilt tydliga är de vid fördelning av finansiella En förändring innebär att avvägningar mellan resurser. som mål/hänsyn och sektorsmål flyttas till myndighetsnivån innebär därför inte nödvändigtvis det intresset alltid segrar. Riksdagen och att ena regeringen har alltid det yttersta ansvaret för dessa avvägningar. I olika tidigare sammanhang, bl.a. i propositionen En god livsmiljö prop. 1990/91:90, har målen för miljöpolitikens uttryckts som att:
Skydda människors hälsa. 0 Bevara den biologiska mångfalden. 0 Främja långsiktigt god hushållning med naturresurser. 0 en Skydda natur- och kulturlandskap. 0
Miljöpolitikens mål omsätts och används i sin tur i många olika sammanhang. Exempelvis gäller detta i förordningen 1988:518 med instruktion för Statens naturvårdsverk Naturvårdsverket. De två övergripande målen för Naturvårdsverket är följande:
Vara samlande och pådrivande i det nationella och internationella 0 miljövårdsarbetet. Säkerställa god miljö och biologisk mångfald. 0 en
De fyra miljöpolitiska målen till
kan även spåras i uppdragen ett antal andra statliga myndigheter. förutom länsstyrelserna, exempelvis:
0 Skydda människors hälsa: Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet, Arbetarskyddsverket,
SSI, Livsmedelsverket, Sprängämnesinspektionen, Läkemedelsverket
och KEMI.
0 Bevara den biologiska mångfalden; Statens jordbruksverk, Fiskeriverket och Skogvårdsorganisationen.
0 Främja en långsiktigt god hushållning med
naturresurser; Boverket, Sida, Luftfartsverket, Banverket, Vägverket, Sjöfartsverket, Konsumentverket, NUTEK, SGU, Skogsvårdsorganisationen, Jordbruksverket och Sveriges Lantbruksuniversitet.
0 Skydda natur- och kulturlandskap; Riksantikvarieämbetet, Glesbygdsverket, Försvarsmakten, Statens jordbruksverk och Skogvårdsorganisationen.
Inom vart och ett dessa områden lagstiftningen även i viss
av anger utsträckning miljölcrav. Det gäller bl.a. plan- och bygglagen,
skogsvårdslagen, väglagen och arbetsmiljölagen. Det är i första hand i
tillämpningen av dessa lagar myndigheterna det främsta
som ges mandatet att åtgärda miljöproblem,
Ytterligare ett antal myndigheter har roller vilka bl.a. inbegriper ett eller flera de miljöpolitiska målen, ex.vis Koncessionsnämnden
av för miljöskydd, myndigheterna i den s.k. "rättskedjan", Kustbevakningen, Räddningsverket, Tullverket, forskningsråden,
universitet/högskolor och SCB.
5.2 för hållbarhet
Styrsignaler ekologisk
Regeringens vision ekologiskt hållbar samhällsutveckling är
om en den viktigaste styrsignalen och utgör ett riktmärke för
statsförvaltningens fortsatta arbete. Innehållet i denna vision måste konkretiseras och omsättas i olika styrformer, beslut
och fortsatta initiativ. På nationell nivå konkretiseras visionen
genom nationella mål som fastställs riksdagen. Naturvårdsverket har i september
av 1997 givit förslag på reviderade nationella miljömål syftar
som mot vilket miljötillstånd eftersträvas i ett ekologiskt hållbart samhälle.
som Regeringen avser att i miljöpropositionen våren 1988 föreslå riksdagen nationella mål utifrån Naturvårdsverkets förslag.
Styrsignalema måste tydliga, konkreta och inte kollidera
vara med styrsignaler inom andra politikområden. Samtidigt får inte styrningen ta över myndigheternas och initiativkraft.
eget ansvar
Naturvårdsverket har gjort genomgång regleringsbreven
en av för 1997 och fann 465 miljörelaterade styrsignaler 170 låg inom
varav utgiftsområde 20, Allmän miljö- och naturvård. Signalema utgjordes i första hand verksamhetsmål 222 st., uppdrag 114 st. och
av återrapporteringskrav 122 st.. I detta perspektiv finns det naturligtvis en uppenbar risk för att styrsignalema rörande ekologiskt hållbar utveckling kan bli väsentligt fler. Eftersom styrsignalerna till myndigheterna naturligtvis inte bara rör miljöområdet framstår det som näst intill omöjligt utifrån det stora antalet i förväg analysera eventuella konflikter mellan olika signaler innan de Det kan
ges. ifrågasättas om det överhuvudtaget är effektiv målstyming att ha
en 222 miljörelaterade verksamhetsmål för statsförvaltningen.
Vi anser att det är angeläget att försöka nedbringa antalet styrsignaler för att göra styrningen tydligare och effektivare. Ansvaret för detta ligger på Regeringskansliet har att välja bästa form för
som ett sådant översynsarbete. En analys av målkonflikter är viktig del i
en en sådan översyn. Vi har erfarit från det pågående miljöledningsprojektet inom statsförvaltningen att flera myndigheter har identifierat ett antal sådana konflikter, i vissa fall
av mer fundamental karaktär, mellan mål regeringen.
som ges av
5.3 för
Styrformer ekologisk hållbarhet
För statsförvaltningen i sin helhet,
inklusive Regeringskansliet, tror att det är viktigt att dess se arbete mot ekologiskt hållbar utveckling som lärande Med detta en process. menar en utvecklad dialog mellan myndigheterna och mellan dessa och respektive
departement för erfarenhetsutbyte
och utifrån detta successiv en utveckling av styrformer och arbetsmetoder inkl. nödvändiga
korrigeringar. Vår bedömning grundas statsförvaltningens mycket
diversifierade struktur och det i många att statliga verksamheter finns dimensioner ännu inte tydliggjorts som och vårderats utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Det är därför viktigt alla går in att i denna process med en hög grad lyhördhet, öppenhet av och vilja till
successiva förändringar.
För många myndigheter kommer arbetet för ekologisk hållbarhet att innebära att man går från ett tillstånd där verksamheternas miljöaspekter många gånger givits låg eller ringa uppmärksamhet till att bedöma och ställning
ta till ekologisk
hållbarhet i sin myndighetsutövning. Detta kan en del håll medföra betydande svårigheter samtidigt men som kan vändas till mycket stora utmaningar. Det är fundamental betydelse arbetet av att med miljö och hållbarhet integreras i övrig verksamhet inom respektive myndighet för att det skall bli framgångsrikt.
Statsförvaltningens arbete för en
ekologiskt hållbar utveckling måste därför utgå från respektive myndighets uppdrag, den kämverksamhet som bedrivs. Myndigheternas främsta roll är den de spelar inom respektive samhällssektor och det är till förhållandena inom respektive ansvarsområde och uppgifter måste som ansvar anpassas. Myndigheternas uppdrag/kämverksamhet är normalt styrd, reglerad och motiverad olika författningar. Varje myndighet har av rimligen själv den bästa insikten dessa regelverk. om Myndigheterna själva är därför mest lämpade tillsammans med att övriga aktörer inom respektive samhällssektor klarlägga brister och problem, att utarbeta förslag till lösningar samt att verka för de genomförs. att De har bäst
förutsättningar för att driva ett offensivt arbete för ekologisk hållbarhet och hur detta skall integreras i kärnverksamheten.
Vi anser att de formella styrformer som regeringens använder för att styra statsförvaltningen och måste användas för målstymingen, dvs. med stöd av verksförordning, myndighetsinstruktioner och regleringsbrev. Även det kan tyckas motsägelsefullt använda
om att regelverk för målstyming tror att det är viktigt att dessa formella instrument används fullt ut eftersom myndigheterna är väl förtrogna med denna styrforrn. Styrinstrumenten används för att förmedla mål och uppdrag, inte hur verksamheten skall bedrivas.
Vi ser däremot inte något behov av komplettera regelverket för myndighetsstymingen. Vi ser inte heller något behov av en ny myndighetsorganisation för ekologisk hållbarhet. Skillnader och olikheter mellan samhällssektorer gör dessutom att behovet av likformigt agerande när det gäller genomförandet inom statsförvaltningens olika delar bör stå tillbaka.
Hur styrningen sker via de olika regelverken, dvs. vilka styrsignaler som ges, är avgörande för genomslag och framgång i det fortsatta arbetet. Vi bedömer samtidigt att detta är ett av de svåraste områdena.
Alla myndigheter inom statsförvaltningen skall ges ett generellt ansvar för att beakta för ekologiskt hållbar utveckling inom ramen för sin kämverksamhet. Den formella styrsignalen för detta är verksförordningen där regeringen aviserat en ändring i dess med innebörden att myndigheterna skall beakta ekologiskt hållbar utveckling. I ett inledningsskede tror vi dock att det inte räcker med denna signal. Erfarenheten visar att den tidigare formuleringen om att myndigheterna hade att beakta bl.a. miljöpolitiken i sin verksamhet inte alltid har haft den uppmärksamhet som vore önskvärd.
Vi har därför övervägt om tydligare styrsignaler för det generella ansvaret skulle kunna ges via myndighetsinstruktioner eller regleringsbrev. Vår bedömning är dock att det blir mindre effektivt att använda dessa former för något som generellt skall gälla. Det finns enligt vår uppfattning inget som tyder att dessa styrformer skulle skapa det nödvändiga engagemanget för arbetet. Det kan t.o.m. motverka syftet genom att särbehandla miljöfrågoma i förhållande till
andra generella krav. Vi tror därför mindre formella styrfomrer
att som t.ex. dialog, informations- och kunskapsspridning är bättre
lämpade.
En annan central fråga är fördelning regering och riksdag
av fastställda miljömål och åtgärdsbehov mellan olika ansvarsområden/sektorer för problem är tydligt tvärsektoriella.
som Några exempel på sådana problem är belastning närsalter på
av vattenmiljön eller utsläppen koldioxid till atmosfären där källorna
av finns inom många sektorer. Det framstår samhällsekonomiskt
som ineffektivt att mål för åtgärder sätts för alla källor eftersom det
samma kan vara betydande skillnader i kostnader mängd reducerat
per utsläpp. Samtidigt är det viktigt att beakta helheten, dvs. den struktur och det sammanhang i vilket åtgärderna genomförs. Utsläpp från många små källor kan svårare att hantera än från några få
vara stora källor även kostnaden i det fallet är högre. I detta
om senare sammanhang är det också viktigt att påpeka att de stora källorna oftast är föremål för tillståndsprövning och tillsyn enligt gällande regelverk. Åtgärdsarbetet för de små källorna förutsätter ofta, vid sidan
av eventuella ekonomiska stynnedel, målstyming med informations-
en och utbildningsinsatser än regler.
snarare
Vår slutsats är att det inte finns någon generell lösning på hur åtgärdsansvaret skall fördelas utan att det är något får analyseras
som närmare från område till område. Naturvårdsverket har nyligen till regeringen överlämnat förslag på reviderade miljömål och skall vid årsskiftet överlämna analys de samhällsekonomiska
en av kostnaderna för dessa mål. Vi föreslår att Naturvårdsverket därefter ges i uppdrag att för de tvärsektoriella problemen tillsammans med berörda myndigheter utarbeta förslag på hur ansvaret skall fördelas. En viktig aspekt blir att beakta de styrmöjligheter respektive
som myndighet förfogar över och där så är påkallat föreslå ändringar. Vi vill särskilt påpeka behovet att identifiera vilka bemyndiganden
av som är nödvändiga för respektive myndighets agerande.
Vi har tidigare använt begreppet en lärande process och tror att det är just detta som skall eftersträvas. Vi att regeringens
anser uppdrag till myndigheterna i allt väsentligt innebär förändringar
av perspektiv och arbetssätt. Därför finns det behov att utveckla
av
styrformer som inte utgår från regelverken. Här kommer miljömyndighetema att kunna ha en nyckelroll tillsammans med Regeringskansliet. Vi föreslår därför att regeringen
ger miljömyndighetema i uppdrag att i samverkan ta fram förslag på
en generell informations- och utbildningsstrategi inklusive konkreta handledningar och utbildningsmaterial.
5.4 Affarsdrivande verk och statliga
bolag
Det finns inte några principiella skillnader mellan de affärsdrivande verken och förvaltningsmyndighetema när det gäller regeringens styrformer. Vi har också i vårt förslag till myndigheter med särskilt ansvar föreslagit ett antal affärsdrivande verk. Rent allmänt har vi dock den uppfattningen att flera av dessa verk eget initiativ har arbetat med verksamhetsrelaterade miljöfrågor. Statens Järnvägar var t.ex. ett de första "företagen" i landet som ett systematiskt sätt
av började arbeta med miljöfrågor inom sin verksamhet. I detta sammanhang vill vi dock påpeka att det kan finnas konflikter mellan de avkastningskrav som läggs de affärsdrivande verken och kraven
miljöhänsyn och arbete för ekologisk hållbarhet.
Det är inte möjligt för staten att direkt ålägga ett statligt bolag
för miljöfrågor och ekologisk hållbarhet motsvarande samma ansvar det kan läggas på myndigheter. Bolagstyrelsens agerande
ansvar som styrs särskild lagstiftning. Samtidigt är det naturligtvis angeläget
av att staten ägare verkar för att bolagen agerar för ett ekologiskt
som hållbart samhälle. Vi har inte funnit någon samlad redovisning av de statliga bolagens miljöarbete och har inte själva haft möjlighet att ta fram underlaget för sådan. Vi vet dock att flera av bolagen, likt de
en affärsdrivande verken, bedriver ett organiserat miljöarbete.
Vi tycker dock att det är viktigt att alla statliga bolag arbetar för ekologisk hållbarhet. Ett sätt för staten att verka i denna riktning är att
riktlinjer för ett arbete för ekologisk hållbarhet. Vi föreslår ange därför att regeringen ger Naturvårdsverket i uppdrag att utarbeta ett
förslag till sådana riktlinjer stöd för bolagens fortsatta arbete. som Detta bör föregås uppföljning och utvärdering de statliga av en av bolagens miljöarbete.
5.5 En bred
delaktighet
Hållbarhetsperspektivet har en stark lokal anknytning. I Sverige är det särskilt accentuerat genom det mycket utbredda lokala Agenda 21 arbetet. Vi tror också att om det skall möjligt att genomföra de vara förändringar är nödvändiga för samhällsutvecklingen skall som att vara ekologiskt hållbar måste de socialt accepterade vilket bl.a. vara kräver en bred delaktighet. Enligt vår uppfattning är det därför viktigt att i största möjliga mån delegera och tillräckliga befogenheter ansvar för genomförandet, inte bara från regeringen till myndigheterna utan också vidare till regionala, lokala myndigheter och aktörer inom ansvarsområdet. Hållbarhetsperspektiv på samhällsutvecklingen talar i sig tydligt för vikten av att tillvarata och beakta rad olika aspekter, en erfarenheter och intressen. Vi att detta särskilt gäller anser myndigheternas anställda på alla nivåer. De lärande måste processen försöka fånga in så mycket kreativitet möjligt för bli som att framgångsrik. Flera skäl talar för att det sedan många år väl etablerade partsgemensamma arbetet inom arbetsmiljö och effektivitetsområdena bör utvecklas till att omfatta även myndigheternas interna arbete för ekologisk hållbarhet. Vi anser att det finns behov att överväga regionala nätverk för ekologisk hållbarhet. Verksamheten bör ha till uppgift att knyta ihop tillgängliga kunskaper och erfarenheter praktiskt tillämpat arbete av och bör huvudsakligen rikta sig till regionala myndigheter, kommuner och företag. Vi har ingen färdig modell för hur detta skall till. Länsstyrelserna kan statens regionala ett naturligt som organ vara nav för sådana nätverk. Vi har dock konstaterat att två utredningar nyligen avlämnat förslag att bygga myndighetstmkturer på om upp nya regional nivå, dels Kemikommittén SOU 1997:84 dels Utredningen om avrinningsområden SOU 1997:99. Förslagen remissbehandlas
5l
för närvarande och hur de mottas är för obekant. Skulle oss regeringen överväga att genomföra dessa förslag anser vi att en regional förankring statsförvaltningens arbete för ekologisk av hållbarhet bör föras dit.
5.6 Uppföljning
Huvudfrågan för förverkligandet regeringens för en av program ekologiskt hållbar samhällsutveckling är hur programmet kan ges ett uppföljningsbart innehåll och i vilken utsträckning myndigheterna förmår prioritera det i sina verksamheter. Målstyrning och delegering ställer särskilt stort krav på effektiv uppföljning. I så motto av ansvar det inget skiljer detta från andra politiskt prioriterade är som program uppgifter. det bra att regeringen kopplar hänsyn till Vi anser att är hållbar utveckling i myndigheternas verksamhet till de
ekologiskt
övriga effektivitetskrav ställs. Den mest lämpliga formen är att som i de årliga regleringsbreven. På detta sätt kan kraven anges synliggöras, avvägningar i förhållande till andra mål
prioriteringarna
och hänsyn likaså. Vidare likställs kraven redovisning, uppföljning olika insatser. Det olyckligt helt beredningsetc. för alla vore om nya och beslutsforrner etablerades inom detta område.
5.7 Övriga initiativ
införandet budgetram för ekologisk hållbarhet i Vi anser att av en statsbudgeten fråga bör analyseras ytterligare. Finansiella är en som detta slag, vilka omfattar än anslagen inom ett ramar av mer finns sedan länge inom u-landsbiståndet och det civila
utgiftsområde,
Syftet med dem är att tydliggöra den finansiella och försvaret. verksamhetsmässiga helheten samt att framhålla sambanden mellan insatser inom olika sektorer och departementsområden. sedan flera år tillbaka pågått ett utvecklingsarbete med Det har i statsbudgeten. Vi tror att sådan
underlag miljöräkenskaper en
redovisning nu skulle ha särskilt stort värde och föreslår utifrån
att, hitintills bedrivet arbete, sådan görs på försök
en som bilaga till budgetpropositionen i full vetskap att fortsatt utvecklingsarbete
är nödvändigt. Vi anser vidare att incitamenten för och regeringens möjligheter att bedöma resultaten samhällssektorers insatser bör
av utvecklas. Detta kan åstadkommas form plan för
genom en av ekologisk hållbarhet, liknande regeringens årliga ñnansplan. Syftet med planen bör bla. att mått för de olika sektoremas
vara ange insatser för kommande år.
Vi anser att regeringen i ökad utsträckning bör utnyttja de s.k. stabsmyndighetema för uppdrag inom området ekologisk hållbarhet. Uppdragen bör syfta till att följa och utvärdera myndigheternas
upp ansvar och insatser.
6 Konsekvensbedömning av
Miljövårdsberedningens förslag
ekologiskt hållbar samhällsutveckling och Regeringens vision om en föredöme i denna process är ett politiskt att staten skall vara ett täckande de eventuella kostnader uppstår prioterat område och av som vision måste ske politiska vid realiserandet av denna genom vi har lagt och syftar till att utveckla prioteringar. De förslag som som ekologiskt hållbart samhälle, innebär statsförvaltningens roll i ett
ekonomiska åtaganden under inledningskedet genom vissa infonnationsinsatser. Eftersom vår utrednings-, utbildnings- och myndighet själva skall ansvara för huvudlinje är att respektive ekologisk hållbarhet med sin ordinarie integrera hänsyn till
vi kostnaderna också normalt skall inrymmas verksamhet anser att
längre tidsperspektiv vi dock
inom befintliga anslag. I ett något menar
arbete för ekologiskt hållbar
att ett systematiskt
mer till samhällsekonomiska effekter samhällsutveckling leder positiva
hushållning med och att negativ blaeffektivare resurser genom
miljöpåverkan förebyggs. jämställdheten mellan kvinnor Då det gäller regionalpolitiken,
det brottsförebyggande arbetet anser vi inte och män samt i fråga om
förslagen har några konsekvenser. att
53,13;V§,I9-V,
:Statens offentliga utredningar
Kronologisk förteckning
gymnasieskolan forsteg.U. Följdlagstiftningtill miljöbalken.M. Dennya steg . . w Attläraövergränserknstudieav0ECDzs lnkomslskattelag.dell-Ill. Fi, . . Fastighetsdararegister.Ju. forvaltningspolitiskasamarbete.Fi.
, Övervakning miljön M. Förbättradmiljöintormation.M, av . . Aktivtlönebidrag.Etteffektivarestödfor Nykursitrafikpolitikenebilagor.K. . . arbetshandikappade.A. Bekämpandeavpenningtvätt.Fi. . U. Länsstyrelsemasroll i tralik- ochtordonsfrågor.K. EttteknisktforskningsinstitutiGöteborg. . Byråkratinibackspegeln.Femtioär Förändring Myndighetellermarknad. av . . Statstörvaltningensolikaverksamhetsfonner,Fi. sextörvaltningsområden.Fi. psykiskahälsa.S, .IntegritetOffentlighetinformationsteknik.Ju. Rösterombanisochungdomars
O Flexibelförvaltning.Förändringochverksam- Ungaocharbete.ln. , . hetsanpassningstatsforvaltrtingens Statenochtrossamfunden av . struktur.Fi. Rättsligreglering
10.Ansvaretforvalutapolitikert.Fi. Grundlag -ll. Skatter.miljñochsysselsättning.Fi. Lagomtrossamfund v 13.lif-problerrtinforZOOO-skiftet.Referatoch LagomSvenskakyrkan.Ku. slutsatserfrån hearinganordnadav Statenochtrossamfunden en . lT-kommissionenden18december. Begravningsverksamheten.Ku.
IT-kommissionensrapport1/97K. Statenochtrossamfunden . kyrkligaegendomen RegiottpolitikforhelaSverige.N. Denkulturhistorisktvärdefulla
. ochdekyrkligaarkiven.Ku. 14.lT i kulturenstjänst.Ku.
IS.Detsvårasamspelet.Resultatstyrrtingensframväxt 44.Statenochtrossamfunden
ochproblematik.Fi. Svenskakyrkanspersonal.Ku.
16.Attutvecklaindustriforskningsinstituten.N. 45.Statenochtrossamfunden
Skatter.tjänsterocltsysselsättning. Stöd.skatterochfinansiering.Ku,
. 46,Statenochtrossamfunden +Bilagor.Fi. Granskning granskning. Statligmedverkanvidavgiftsbetalning.Ku. . av Denstatligarevisioneni SverigeochDantnark.Fi. 47.Statenochtrossamfunden
Bättreinformation konsumentpriser,In. Denkyrkligaegendomen.Ku. om . 48.Arbetsgivarpolitiki staten. Konkurrenslagen1993-1996N. . forbarnoch Förkompetensochresultat.Fi. Z Växai lärande.Förslagtill läroplan . 49.Grundlagsskyddfornyamedier.Ju. unga6-16år.U. kapital,Ju. 504Alternativautvecklingsvägarfor EU:s Aktiebolagets . Teknik, jordbrukspolitik.Jo. 13.Digitaldemokr@ti.Ettseminariumom gemensamma
demokratiochdelaktighetden8november1996 Bristeriomsorg . Folkomröstningsutredningen.lT- enfrågaotnbemötandeaväldre.S. anordnatav kommissionenochKommunikationsforsknings- Omsorgmedkunskapochinlevelse . äldre,S. beredningen,IT-kommissionensrapport2/97,K. enfrågaombemötandeav verklighetenPengarräckerinte. AvskaffareklamskartenFi. 24.Välfärdi A . 25.Svensk EU-fat.Jo. Ministemochmakten. mat- . denglobalalivsmedels- HurfungerarministerstyreipraktikenFi. 26.EU:sjordbrukspolitikoch Statenochtrossamfunden.Sammanfattningamaav lbrsörjningen.Jo. . ReavinstVärdepapper.Fi, förslagenfråndestatligautredningarna.Ku. 7 Kontroll . rolloch Folket rådgivareochbeslutsfattare. 1demokratinstjänst.Statstjänstemannens . som . +Bilagal och Ju. vårtoffentligaetos,Fi.
Barnpomografifrågan. 1medborgarnastjänst. . . forvaltningspolitikför Fi. 1nnehavskrinrinalisering Ju. Ensamlad staten. min. och Europeiseringensbetydelsefor 58.Personaluthyrning.A. Europa staten. . 59.SvenskhemmetVoksenåsensförvaltningsform.Ku. svenskstatslörvaltning.Fi, framtiden. 60.Betal-TVinomSverigesTelevision.Ku. Kristallkulan- trettonrösterom . lT-kornntissionensrapport3/97.K.
Statens 1997
offentliga utredningar
Kronologisk förteckning
6 An växablandbetongochkojor 89.HandelnmedskrotochbegagnadevarorN.
, Ändrad Ettdelbetänkande barnsochom ungdomars 90. organisationfordetstatligaplanahygg-
uppväxtvillkoristorstädemasutsattaområdenfrån ocltbostadsväsendet.ln.
Storstadskommittén.S, Jaktensvillkor enutredning vissaom iaktt"rågtvr.
.
Rosor betong.av Jo
.
Enantologitill delbetänkandetAtt växabland MedieforelagiSverige Ägandeoch
. -
betongochkojorfrånStorstadskomntittén. strukturforändringaripress.radioochTV.Ku
6 Sverigeinforepokskiftet. Hantering fel iav utjämningssysteinetfor
. .
lT-kommissionensrapport5/97.K. kommunerochlandsting.ln. 64.Samhall,Enarbetsmarknadspolitiskåtgärd 94.Konkurrensneutralttransportbidrag.N.
+Bilagedel.A 95.Forumforvärldskultur 65.Polisensregister,Ju. enrapportomettrikarekulturliv.Ku,
-- 66.Statsskuldspolitiken.Fi. 96.Lokalförsöriningochfastighetsägande. 67.Återkallelseavuppehållstillstånd.UD. Enutvärderingavstatensfastighetsorganisation.
6 Grannlands-TVi kabelnät.Ku. Fi.
, 69.Besparingari stortochsmått.U, 97.Skyddavskogsmark,Behovochkostnader.M.
Totalförsvaretochfrivilligorganisationema 98,Skyddavskogsmark,Behovochkostnader.
.
uppdrag.stödochersättning.Fo. Bilagor.M.
-- 7 Politikforunga. 99.Ennyvattenadministration.Vattenärlivet,M.
.
+ st2 bilagor.ln. l00.NyasamverkansforrnerinomdenSjöhistoriska
72 EnlagomsocialförsäkringenS. museiverksainheten.Ku.
. 73.införensvenskpolicyomsäkerelektronisk l0 Behandlingavpersonuppgifterom
,
kommunikation,Referatfrånettseminarium totalforsvarspliktiga.Fö.
anordnat lT-kommissionen.av Närings-och l02.Mat Miljö.Svenskstrategi EUzsfor
handelsdepartementetSElSoch denl l december jordbruki framtiden.Jo.
1996,lT-kommissionensrapport6/97.K. l03.Rapportmedforslagomsändningsorter.Ku.
74.EUzsjordbrukspolitik.miljönochregional l04.Polisi fredenstjänst.UD.
utveckling.Jo. l05,Agenda2l i Sverige.
7 Bosänningsbegreppet.Skatterättsligareglerfor FemårefterRio resultatochframtid.M.
. -
fysiskapersoner.Fi. l06,Enfondforungakonstnärer.Ku.
76.Invandrarei vårdochomsorg l07.Dennyagymnasieskolan
enfrågaombemötande äldre.av problemochmöjligheter.U.
e - 77 Uppföljningavinkomstskattelagen.Fi. l08.Attlämnaskolanmedrakrygg Omrättentill
. - 78.Medelsforvaltningi kommunerochlandsting.ln. skriftspråketochomförskolansochskolans
79.Försäkringsmäklare.Enlagöversynav möjligheterattförebyggaochmötaIäs-och
FörsäkringsmäkIarutredningen,Fi, skrivsvårigheter.U.
80.Reformeradstabsorganisation.Fi. l09,Myndighetsansvaretfortransportavfarligt
81 Allmännyttigabostadsforetag. gods.Fö.
,
+Bilaga.ln. ll0, SäkrareobligationerFi.
82.Likamöjligheter.ln. lll, Branschsaneringochandrametodermot
- 83,Ommaktochkön i spårenavoffentliga ekobrott..lu.
-
organisationersomvandling,A. Ensamordnadmilitärskolorganisation.
... 84 Enhållbarkemikaliepolitik.M, Mothalvamakten elvahistoriskaessäerom
. - 85.Förmånefterinkomst Samordnatinkomst kvinnorsstrategierochmänsmotstånd,A.
begreppforbostadsstödenochnya ll4. Styrsystemochjämställdhet.institutioneri
kvalifikationsregler rättfor till förändringochkönsmaktensframtid.A.
sjukpenninggrundandeinkomst.S. ll5. Ljusnandeframtidellerettlångtfarväl
86.Punktskattekontrollavalkohol.tobakoch Densvenskavälfärdsstatenijämforande
mineralolja,m.m.Fi. belysning,A. 87.Kvinnor.mänochinkomster. ll6. Barnetsbästai främstarummet.FN:skonvention
Jämställdhetochoberoende,A. ombarnetsrättigheterförverkligasi Sverige,
88.Upphandlingförutveckling.N. ll6. Barnetsbästa enantologi.
-
1997 Statens offentliga utredningar
förteckning
Kronologisk
H7.Nobelcenteri Stockholmettinfomiations-och e aktivitctscentrumkringnaturvetenskap.kulturoch samhälle.Ku. H8.Deladestäder.S4 119.Entydligareroll lörhälso-ochsjukvårdeni folkhälsoarbetet. 120.Vuxenpedagogiki Sverige.Forskning.utbildning utveckling.EnKartläggning.U. 121.SkolfrågorOmskolai ennytid.U, V 122Rättigheteri luftfanyg.K. . 123.Etteffektivarenäringsförbud.N. 12-1.lT-kommissionenshearingomdennyamedie-och programvaruindustrin.Audrakanimarsalen. Riksdagen.1997-06-16.K. 125Ettsvensktinvesterarskydd.Fi. 126.Bilen.miljönochsäkerheten.Fi. 127.Straffansvarforjuridiskapersoner.DelA+B.Ju. 128.Verkställighetochkontrolli utlänningsärenden. UD. 129.Kollektivtrafikitid+Bilaga.K. 130.Effektivarestatliginköpssamordning.Fi. 131Lagompremiepension.Fi. . 132.AntimicrobialFeedAdditives.Jo. 133.Antimikrobiellatodenillsatsersammandrag.Jo. 134.Förtroendemannainflytandeökadkvalitetoch -rättssäkerhet. 135.Ledare.maktochkön.A. 136.Kvinnorsochmänslöner varförsåolika A, 137.GlastakochglasväggarDenkönssegregerade arbetsmarknaden.A, 138.Familj.maktochjämställdhet.A. 139.Hemmet,banienochmakten.Förhandlingarom arbeteochpengari familjen.A. 140.Fonogramersättning.Ku. 141.BokenitidensKu. 142.Högkostnadsskyddmotsjuklönekostnader.S. 143.StörreEU säkrareEuropa.UD. - 144.Försvaretsfastigheter. Fonnerförenkostnadseffektivoch verksamhetsinriktadförvaltning.Fi. 145.Förvaltamedmiljöansvar.Statsforvultningens arbeteforekologiskhållbarhet.M.
Statens 1997
offentliga utredningar
Systematisk förteckning
Justitiedepartementet Deladestäder.H8
Entydligarerollför hälso-ochsjukvårdeni Fastighetsdataregister.3
folkhälsoarbetet.l 19 Aktiebolagetskapital.22
Förtroendemannainflytandeökadkvalitetoch Bampomografrfrågan. -
rättssäkerhet,l34 lnnehavskriminaliseringm.m.29
Högkostnadsskyddmotsjuklönekostnader.l42 IntegritetOffentlighetInformationsteknik.39
Grundlagsskyddfor nyamedier.49 Kommunikationsdepartementet
Folketsområdgivareochbeslutsfattare.
Lünsstyrelsemasroll i tralik-ochfordonsfrågor.6 +Bilaga och 56l
IT-probleminforZOOO-skiñet.Referatochslutsatserfrån Polisensregister65
l enhearinganordnadavlTkomrnissi0nenden Branschsanering- ochandrametodermotekobrott.l l
18december.IT-kommissionensrapportl/97.l2 Straffansvarforjuridiskapersoner.DelA+B.l27
Digitaldemokr@ti. seminariumEtt omTeknik.
Utrikesdepartementet demokratiochdelaktighetden8november1996
anordnatavFolkomröstningsutredningen.lT- Återkallelse uppehållstillstånd.av 67
kommissionenochKommunikationsforsknings- Polisi fredenstjänst.104
beredningen.lT-kommissionensrapport2/97.23 Verkställighetochkontrolli utlänningsärendcn.128
Kristallkulantrettonrösteromframtiden. StörreEU säkrareEuropa.l43 7
- IT-kommissionens 3/97.31
rapport Försvarsdepartementet Nykursitralikpolitiken4 bilagor.35
Sverigeinforepokskiftet, totalförsvaretochfrivilligorganisationema
lT-kommissionensrapport5/97.63
uppdrag.stödochersättning.70 - Inforensvenskpolicyomsäkerelektronisk Behandlingavpersonuppgifterom
kommunikation.Referatfrånettseminariumanordnatav totalforsvarsplikliga.l0l
lT-kommissionen.Närings-ochhandelsdeparternentet Myndighetsansvarettransportavfor farligtgods.l09
ochSElSden decemberl996. Ensamordnadmilitärskolorganisation.Il2
lT-kommissionensrappon6/97.73
Socialdepartementet Rättigheteri luftfanyg,|l22
lT-kommissionenshearing denom nyarrredie-och Röster barnsochungdomarsom psykiskahälsa.8 Andrakamnrarsalen.
programvaruindustrin. Välfärd verkligheteni Pengarräckerinte.24 I24
- Riksdagen.l997-06-l6, Bristeri omsorg Kollektivtrafiki tid Bilaga.+ l29
- enfrågaombemötande äldre.5 lav
Omsorgmedkunskapochinlevelse
enfrågaombemötande äldre.52av Finansdepartementet - Att växablandbetongochkojor.
lnkomstskanelag.dell-lll. 2 Ettdelbetänkande barnsochungdomarsom
Byråkratinibackspegeln.Femtioåravförändring sex uppväxtvillkori storstädemasutsattaområdenfrån
forvaltningsomräden.7 Storstadskommittén.6 l
Flexibelförvaltning.Förändring verksam-och Rosoravbetong.
hetsanpassningavstatsförvaltningensstruktur.9 Enantologitill delbetänkandetAttväxabland
Ansvaretför valutapolitiken.l0 betongochkojorfrånStorstadskommittén.62
Skatter,miljöochsysselsättning.l l Enlagomsocialforsäkringar.72
Detsvärasamspelet.Resultatstymingensframväxt Invandrarei vårdochomsorg
ochproblematik.IS enfrågaombemötande äldre.76av - Skatter.tjänsterochsysselsättning. Förmånefterinkomst Samordnatinkomstbegrepp
- +Bilagor.l7 för bostadsstödenochnyakvaliñkationsreglerför
Granskningavgranskning. rätttill sjukpenninggrundandeinkomst.85
DenstatligarevisionenSverigeochi Danmark.l8 Barnetsbästai främstarummet.FN:skonvention
Kontroll ReavinstVärdepapper.27 onrbarnetsrättigheterförverkligasi Sverige.l 16
l demokratinstjänst.Statstjänstemannensroll och Barnetsbästa enantologi.l 16
- vårtoffentligaetos.28
1997 Statens offentliga utredningar
Systematisk förteckning
och Europeiseringensbetydelselör Jordbruksdepartementet Europa staten. svenskstatsförvaltning.30 EU-fat.25 Svenskmat- Attläraövergränser.EnstudieavOECDzs EU:sjordbrukspolitikochdenglobalalivsmedels-
förvaltningspolitiskasamarbete.33 försörjningen.26
Bekämpandeavpenningtvätt.36 Alternativautvecklingsvägarför EU:s
Myndighetellermarknad. jordbrukspolitik.50 gemensamma Statsförvaltningensolikaverksamhetsfonner.38 jordbrukspolitik.miljönochregional EU:s Arbetsgivarpolitiki staten. utveckling.74 Förkompetensochresultat.48 Jaktensvillkor utredningomvissajaktfrågor.9l - en Avskaffareklamskatten53 Mat Miljö.Svenskstrategiför EU:s
Ministemochmakten. jordbruki framtiden.102 Hurfungerarministerstyrei praktiken54 AntimicrobialFeedAdditives.132
1medborgarnastjänst. Antimikrobiellafodertillsatsersammandrag.133 Ensamladförvaltningspolitikförstaten.57 Statsskuldspolitiken.66 Arbetsmarknadsdepartementet
Bosättningsbegreppet.Skatterättsligareglerför effektivarestödför Aktivtlönebidrag.Ett fysiskapersoner.75 arbetshandikappade.5 Uppföljningavinkomstskattelagen.77 Personaluthyrning.58
Försäkringsmäklare.Enlagöversynav Samhall.Enarbetsmarknadspolitiskåtgärd Försäkringsmäklarutredningen.79 +Bilagedel.64 Reformeradstabsorganisation.80 ispåren offentliga Ommaktochkön- av Punktskattekontrollavalkohol,tobakoch omvandling.83 organisationers mineralolja,mm. 86 Kvinnor,mänochinkomster, Lokalförsörjningochfastighetsägande. oberoende.87 Jämställdhetoch Enutvärdering statensfastighetsorganisation.96 av Mothalvamakten elvahistoriskaessäerom - Säkrareobligationerl l0 kvinnorsstrategier mänsoch motstånd.113 Ettsvensktinvesterarskydd.125 ochjämställdhet.Institutioneri Styrsystem Bilen,miljönochsäkerheten.126 ochkönsmaktensframtid.1 14 förändring Effektivarestatliginköpssamordning.130 långtfarväl Ljusnandeframtidellerett Lagompremiepension.13 I svenskavälfärdsstatenijämförande Den Försvaretsfastigheter. belysning.I IS Former enför kostnadseffektivoch ochkön.135 Ledare,makt verksamhetsinriktadförvaltning.144 och löner varförsåolika 136 Kvinnors mäns - GlastakochglasväggarDenkönssegregerade Utbildningsdepartementet arbetsmarknaden.137 Dennyagymnasieskolanstegförsteg.1 Familj.maktochjämställdhet.138 - Växai lärande.Förslagtill läroplanförbarnoch barnenochmakten.Förhandlingar Hemmet, om unga6-16år.21 arbeteochpengari familjen.139 Ettteknisktforskningsinstituti Göteborg.37 Besparingarstorti ochsmått.69 Kultu rdepartementet
Dennyagymnasieskolan lT i kulturenstjänst.14 problemochmöjligheter.107 trossamfunden - Statenoch Attlämnaskolanmedrakrygg Omrättentill - Rättsligreglering skriftspråket omoch förskolansochskolans Grundlag förebygga mötaoch läs-och möjligheteratt trossamfund - Lagom skrivsvårigheter.108 Svenskakyrkan.41 - Lagom Vuxenpedagogiki Sverige.Forskning,utbildning, funden Statenochtrossam utveckling.EnKartläggning.l20 Begravningsverksamheten.42
SkolfrâgorOmskolaiennytid.l2l -
Statens 1997
offentliga utredningar
Systematisk förteckning
Statenochtrossamfunden Hanteringavfel i utjämningssystemetför Denkulturhistorisktvärdefullakyrkligaegendomenoch kommunerochlandsting.93 dekyrkligaarkiven.43
Miljödepartementet Statenochtrossamfunden Svenskakyrkanspersonal.44 Förbättradmiljöinformation.4 Statenochtrossamfunden Följdlagstiftningtill miljöbalken.32 Stöd.skatterochfinansiering.45 Övervakningavmiljön.34 Statenochtrossamfunden Enhållbarkemikaliepolitik.84 Statligmedverkanvid avgiftsbetalning.46 Skyddavskogsmark.Behovochkostnader97 Statenochtrossamfunden Skyddavskogsmark.Behovochkostnader Denkyrkligaegendomen.47 Bilagor.98 Statenochtrossamfunden.Sammanfattningamaav Ennyvattenadministration.Vattenärlivet99 förslagenfråndestatligautredningarna.55 Agenda21iSverige. SvenskhemmetVoksenåsenstörvaltningsfonn.59 FemårefterRio resultatochframtid.105
-- Betal-TVinomSverigesTelevision.60 Förvaltamedmiljöansvar.Statslörvaltningns Grannlands-TVi kabelnät.68 arbeteforekologiskhållbarhet.145 Medieföretagi Sverige Ägandeoch
strukturlörândringari press,radioochTV.92 Forumlör världskultur - enrapportomettrikarekulturliv.95 Nyasamverkansfonnerinomdensjöhistoriska museiverksamheten.100 Rapportmedförslagomsändningsorter.103 Enfondforungakonsmärer.106 Nobelcenteri Stockholm- ettinformations-och aktivitetscentrumkringnaturvetenskap,kulturoch samhälle.I 17 Fonogramersättning.140 Bokenitiden.141
Närings- och handelsdepartementet Regionpolitiklör helaSverige.13 Attutvecklaindustriforskningsinstituten.16 Konkurrenslagen1993-1996.20 Upphandling utveckling.88lör Handelnmedskrotochbegagnadevaror.89 Konkurrensneutralttransportbidrag.94 Etteffektivarenäringsförbud.123
Inrikesdepartementet Bättreinformation konsumentpriser.om 19 Ungaocharbete.40 Politikforunga. + st2 bilagor.71 Medelsförvaltningi kommunerochlandsting.78 Allmännyttigabostadsföretag. +Bilaga.81 Likamöjligheter.82 Ändradorganisationfor detstatligaplan-,byggochbostadsväsendet.90
FRITZES
OFFENTLIGA PUBLIKATIONER
POSTADRESS106 47STOCKHOLM FAX08-690 TELEFON08-690 9x90 9191 E-POSTfritzes.ordcr@liber.se INTERNETwwwfritzesse
ISBN 91-38-20721-4 ISSN 0375-250X