Redovisning och aktiekapital i euro slutbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

e e n i

ÅEQÖEP

%Eåå7å$@§ÅÖ$§§%E%E%ä

a

no .qi I vän :w: ~ /WA 3

Maxa. M 2

a

1.f‘x.../q§~

.‘{3l11;s:,‘a;1‘:z‘:;’éi.:rr.:1ii5;<':fl}"F3‘:;~ff;z’fin;a::.‘,m Av L ;ui:.::,

:}I;i.:.:1,;:piiimll

.

L’; ;,A5,7‘,‘f’:Lf,j;;1:;:§%‘w v2;;jIj;u:,á:.a,

A %

.1

/rI

Statens offentliga utredningar

l 99 1 3 6

Justitiedepartementet

och

Redovisning

i euro

aktiekapital

Slutbetänkande Utredningen om aktiekapital

av och redovisning i utländsk valuta Stockholm 1998

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordenel: 08-690 91 90

E-post: fritzes.order@1iber.se

Internet: www.fritzes.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara remiss. - Broschyren kan beställas hos:

Information Rosenbad

Regeringskansliet

103 33 Stockholm

Fax: 08—40542 95

Telefon: 08-405 47 29

ISBN 91-38—2l044—4 ElandersGotab22721,Stockholm1993 ISSN 0375-250X

Till statsrådet och chefen för

Justitiedepartementet

Med anledning av det förestående europeiska valutasamarbetet tillkallade regeringen beslut den 15 maj 1997 en särskild

genom utredare dir. 1997:76. Utredningsarbetet skulle enligt direktiven göras i två etapper. I första etapp skulle behovet av aktiekapital i annan

en valuta än svenska kronor respektive behovet av redovisning i euro analyseras. Resultatet arbetet under den första etappen redovisades i

av december 1997 i delbetänkandet Redovisning och aktiekapital i euro och utländsk valuta SOU 1997: l 81. Genom tilläggsdirektiv den

annan 6 april 1998 dir. 1998:28 har utredaren fått i uppdrag att i en andra etapp fullfölja sitt uppdrag, såvitt gäller redovisning och aktiekapital i euro, och lägga fram förslag till lagändringar som gör det möjligt för svenska företag och utländska filialer i Sverige att ha sin bokföring och upprätta sin offentliga redovisning ieuro samt för svenska aktiebolag, bankaktiebolag och försäkringsaktiebolag att därvid ha sitt aktiekapital i Utredaren har vidare fått i uppdrag att parallellt med fram-

euro. tagandet författningsförslagen ytterligare analysera det företags-

av ekonomiska behovet av en sådan lagstiftning samt de makroekonomiska konsekvenserna som en eventuell övergång till aktiekapital och redovisning i euro kan medföra.

Med stöd av beslutet den 15 maj 1997 förordnades från den 17 juni 1997 justitierådet Bo Svensson till särskild utredare.

Som sakkunniga i utredningen förordnades från den 18 augusti 1997 departementsrådet Sten Andersson, kanslirådet Tord Gransbo, departementssekreteraren Bo Lindén och departementssekreteraren Karin Lindgren. Karin Lindgren entledigades från utredningens arbete fr.o.m. den 22 oktober 1997 och efterträddes samma dag filosofie doktorn

av och departementssekreteraren Sylvia Schwaag Serger. Från den 20 februari 1998 förordnades som sakkunniga hovrättsassessom Peter Broberg, filosofie doktorn och departementssekreteraren Hovick Shahnazarian samt departementssekreterama Eva Carlsson och Fredrik Lundqvist. Tord Gransbo entledigades från utredningens arbete fr.o.m den 18 1998 och efterträddes samma dag av departements-

mars

sekreteraren Peter Fredby. Redovisningschefen

Bengt-Allan Mettinger

förordnades sakkunnig från den 18 som mars 1998. Peter Broberg entledigades från utredningens arbete fr.o.m. den 20 maj 1998 och efterträddes samma dag kammarrättsassessom Catharina Abrahamsson. av Att som experter biträda utredningen förordnades från den 18 augusti 1997 bankdirektören Jan Bökmark, förbundsjuristen Margit Knutsson, ekonomie licentiaten och juris kandidaten Rolf Skog och kanslichefen Sören Wallin. Jan Bökmark entledigades från utredningens arbete fr.o.m. den 18 1998 och efterträddes mars samma dag av bankdirektören Jan Siling. Från den 20 april 1998 förordnades som expert civilekonomen Birger Moström. Till sekreterare förordnades från den 25 augusti 1997 hovrättsassessom Anna-Karin Winroth. Utredningen, som antagit namnet Utredningen aktiekapital och om redovisning i utländsk valuta, får härmed överlämna slutbetänkandet Redovisning och aktiekapital i För biträde med den makroekonoeuro. miska analysen har professorn Clas Wihlborg anlitats.

Stockholm i november 1998

Bo Svensson

/Anna-Karin Winroth

l1

Förkortningar

ABL Aktiebolagslagen 1975: 1385 BFL Bokföringslagen 1976: 125 BFN Bokföringsnämnden dir. direktiv Ds Departementsserien ECB Europeiska centralbanken EEG Europeiska ekonomiska gemenskapen EG Europeiska gemenskapen EMU Ekonomiska och monetära unionen EU Europeiska unionen EUR euro FAR Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR FFFS Finansinspektionens författningssamling FRL Försäkringsrörelselagen 1982:713 KL Kommunalskattelagen 1928:370 LSK Lagen 1990:325 om självdeklaration och

kontrolluppgifter ML Mervärdeskattelagen 1994:200 prop. proposition

PRV Patent- och registreringsverket

RSV Riksskatteverket RÅ Regeringsrättens årsbok SBL Skattebetalningslagen 1997:483 SCB Statistiska centralbyrån SFB Stockholms fondbörs SFS Svensk författningssamling SIL Lagen 1947:576 statlig inkomstskatt

om SOU Statens offentliga utredningar SRU Standardiserat räkenskapsutdrag USD US-dollar

VPC Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag

ÅRFL Lagen 1995:1560 årsredovisning i

om

försälcringsföretag

12 Förkortningar SOU 1998: 136

ÅRKL Lagen 1995:1559 årsredovisning i kreditinstitut och

om

värdepappersbolag

ÅRL Årsredovisningslagen 1995: 1554

Sammanfattning

Inledning

Från och med januari 1999 kommer 11 av EU:s medlemsstater att ha en gemensam valuta. Denna gemensamma valuta kommer under en treårig övergångstid att kunna uttryckas både i en gemensam valutaenhet,

och i nationella valutaenheter. Efter övergångsfasen kommer euro, euron att utgöra det enda legala betalningsmedlet i dessa länder. Sverige deltar inte i valutaunionen från starten. För de svenska företagen som arbetar i konkurrens med företag från länder som deltar i EMU-proj ektet utgör detta ett problem.

Behovet av redovisning i euro

I utredningsuppdraget ingår att klarlägga det företagsekonomiska behovet av att tillåta redovisning i euro och så långt det är möjligt kvantifiera detta. Utredaren har låtit Statistiska centralbyrån SCB göra en enkät bland ett antal företag om behovet av sådan redovisning.

SCB:s undersökning omfattar endast aktiebolag med en balansomslutning på 5 miljoner kr eller mer. Därmed står det klart från början att den inte tillåter några slutsatser beträffande behovet av redovisning i euro bland andra associationsformer eller bland enskilda näringsidkare. Den säger inte heller någonting om behovet av euro som redovisningsvaluta bland de drygt 200 000 aktiebolag som har lägre balansomslutning än som sagts nu.

Av svaren på enkäten framgår bl.a. att det är endast en mindre andel av företagen som har behov av att kunna använda euro i den löpande bokföringen. Det är totalt 12 procent av de svarande som anger ett sådant behov, medan 62 procent svarar nej på frågan om ett behov finns. Samtidigt ökar behovet att kunna använda med före-

av euro tagens storlek, från 2 procent för små företag till 29 procent för de mest omsatta börsbolagen. Kommentarerna från de mest utlandsorienterade företagen bland de största börsföretagen är också entydiga. De anger ett behov av att använda euro i den löpande bokföringen.

14 Sammanfattning SOU 1998: l 36

Det är sålunda genom SCB:s enkät klart att 29 procent de mest av omsatta börsnoterade aktiebolagen och 20 procent de största av aktiebolagen sig ha ett behov att ha den löpande bokföringen i anser av euro. De mest omsatta börsbolagen står tillsammans för 80 ca procent av det totala antalet anställda inom näringslivet och för lika svarar en stor andel av landets totala produktion. Om vart fjärde börsbolag vill ha möjlighet att byta redovisningsvaluta tilleuro innebär det 20 att procent av den totala produktionen sker i företag vill ha denna möjlighet som och att femte anställd i den privata sektorn arbetar i sådant var ett företag. Lägg till detta att uppskattningsvis 20 procent l 300 260 av aktiebolag med en balansomslutriing över 250 miljoner kr vill ha möjlighet att redovisa i och det är tydligt att det står mycket vikeuro tiga intressen bakom önskemålen ändrad redovisningslagstiftning. om Det företagsekonomiska behovet uttryckt i kronor redovisning i av euro har emellertid inte kunnat beräknas med ledning enkätsvaren. av

Makroekonomiska effekter av redovisning i euro

I uppdraget åt utredaren ingår vidare att analysera de makroekonomiska konsekvenserna som en eventuell övergång till aktiekapital och redovisning i euro kan medföra. Uppdraget lämnades mot bakgrund av en diskussion tidigt under år 1998 i massmedia huruvida kronans om värde skulle komma att försvagas företagen fick möjlighet att om avge redovisning i euro och ha aktiekapitalet i denna valuta. Utredaren har anlitat professorn Clas Wihlborg biträde med den som makroekonomiska analysen. Wihlborgs huvudslutsats ökat är att ett användande av euro som redovisningsvaluta och för denominering av aktiekapitalet för svenska företag är i det närmaste betydelselöst ur makroekonomisk synpunkt. Det skall emellertid påpekas denna att slutsats förutsätter bl.a. att aktieägarna omedelbart får information om företagens valutahanteringsprinciper. Det är emellertid inte säkert att de får denna information alls eller i vart fall inte i tid. I så fall kan nettoeffekten på valutaflödena bli avsevärd. Med hänvisning till professor Clas Wilborgs analys utredaren anser att ett ökat användande redovisningsvaluta och för deav euron som nominering av aktiekapital för svenska företag inte kan några antas mera betydande makroekonomiska effekter.

Sammanfattning 15

Skäl för och emot redovisning i euro

Den internationella miljön

I stort sett samtliga EU-länder har planer på att redan år 1999 tillåta de nationella företagen att upprätta sin finansiella redovisning ieuro. Från och med år 2002 kommer samtliga företag i länder som deltar i EMU att hänvisade till att upprätta sin löpande bokföring och sin

vara finansiella redovisning i övrigt i denna valuta. Det innebär att nästan alla företag i de europeiska länder vi brukar jämföra oss med kommer att ha sin redovisning i Det är en viktig förändring i förhållande

euro. till gäller i dag. Om några år kommer de svenska företagen,

vad som

Sverige väljer att stanna utanför EMU och inte ändrar sin redoom visningslagstiftning, att nästan ensamma i Västeuropa om att redo-

vara visa i liten nationell valuta medan den stora delen den europeiska

en av företagsamheten redovisar i den mycket stora och internationellt gångbara valutan I sådan situation utredaren att svenska

euro. en menar företag anpassning till den fortgående intemationaliseringen på

som en redovisningsområdet bör ges möjlighet att redovisa i euro.

Redovisningskostnaderna

Ett de två sakskäl brukar anföras för redovisning ieuro, är att,

av som

företagen tvingas hantera kronor och parallellt i den finansiella om euro redovisningen och i den externa rapporteringen, kostnader uppstår som försvagar de svenska företagens konkurrenskraft gentemot utländska företag. Redovisningskostnadema kan bli särskilt betungande för svenska företag ingår i internationella koncerner i vilka euron

som används koncemvaluta. Svenska företag har euron som kon-

som som cemvaluta har ett intresse att göra upp sina affärer i euro för att

av slippa valutasåkra sina fordringar och skulder. Sådana företag kan antas komma att begära att leveransavtal med svenska företag tecknas ieuro och att fakturering sker i denna valuta. Många svenska underleverantörer kommer därigenom att tvingas att fakturera ieuro också i rent svenska affärsfcârhållanden och får då behov att använda euro i

av den löpande bokföringen och redovisningen i övrigt. Ytterligare en

riskerar särskilt stora redovisningskostiiader är företag som grupp som helt eller nästan helt handlar med företag i EMU och använder sig av

affärsvaluta. Utredaren menar att redovisningskostnadema euron som är ett beaktansvärt argument för att framför allt svenska företag av nyss angivet slag vid ett utanförskap bör ha möjlighet att ha sin redovisning i

euro.

16 Sammanfattning SOU 1998: l 36

Kapitalanskaffningen

Det andra av de sakskäl som brukar anföras är att om företagen inte tillåts redovisa i annat än kronor så blir det svårare för dem att anskaffa kapital utomlands och kapitalkostnadema ökar. Som anförts

ovan kommer de svenska företagen, om Sverige väljer att stanna utanför EMU och inte ändrar sin redovisningslagstiftning, om några år att vara nästan ensamma i Västeuropa om att redovisa i en liten nationell valuta medan den stora delen av den europeiska företagsamheten redovisar i den mycket stora och internationellt gångbara valutan euro. I en sådan situation menar utredaren att de svenska företagen kommer att vidkännas en konkurrensnackdel på den internationella kapitalmarknaden. Det talar för att svenska företag som anlitar den internationella kapitalmarknaden för kapitalanskaffning vid ett utanförskap bör ha möjlighet att ha sin redovisning i euro.

Jämförbarheten

Utredaren anser att det är viktigt att företagens redovisningar är jimförbara. En möjlighet för svenska företag att välja mellan kronor och euro kommer att försvåra jämförelser mellan svenska företag med olika redovisningsvalutor. Utredaren menar emellertid att dessa olägenheter kompenseras av ökade möjligheter till jämförelser med utländska företag avger sin redovisning i

som euro.

Omräkning till enligt 2 kap. 6 § ÅRL räcker inte

euro Möjligheten att räkna om en i svenska kronor upprättad redovisning till

enligt 2 kap. 6 § ÅRL är enligt utredarens mening inte tillräcklig, euro om målet är att visa företagets ställning och resultat enligt ett systern med euron som redovisningsvaluta. Full jämförbarhet med företag som har euron som redovisningsvaluta uppnås inte. Omräkningsmöjligheten tillgodoser inte heller de behov av löpande bokföring ieuro som finns för svenska företag i koncerner med euron som koncernvaluta. Detsamma kan sägas om svenska företag som har alla eller nästan alla affárshändelser i euro. Till den senare gruppen hör svenska företag som är underleverantörer till svenska företag med euron som redovisningsvaluta och som använder samma valuta också som affársvaluta bl.a. för att slippa valutasäkra sina åtaganden. Möjligheten att räkna om en i svenska kronor upprättad redovisning till enligt 2 kap. 6 § ÅRL

euro bör därför kompletteras med bestämmelser som gör det möjligt att ha

Sammanfattning 17

hela redovisningen, från den löpande bokföringen till koncernredovisningen, i euro.

Beskattningsregler

Det finns i dag inte någonting som hindrar svenska företag som så önskar att ha sin löpande bokföring och redovisning i övrigt både i svenska kronor och i eller någon annan främmande valuta. En

euro sådan ordning innebär emellertid en dubblering av redovisningskostnaderna och det torde inte finnas något företag som i dag har en sådan dubbel redovisning.

Enligt utredningens direktiv skall deklarationema avges i svenska kronor. Det är tydligt skattemyndighetema fordrar att de skatt-

att om skyldiga i deklarationema lämnar uppgifter som förutsätter att de har en i det närmaste fullständig bokföring i svenska kronor så kommer det inte att finnas något intresse bland dessa skattskyldiga att ha sin löpande bokföring och redovisning i övrigt i euro.

För att göra det praktiskt möjligt för företag att ha sin redovisning i

lägger utredaren fram förslag till omräkningsregler för beskatteuro nings- och statistikändamål som innebär följande.

Vad gäller företagsbeskattningen skall balans- och resultaträkning räknas till kronor, balansräkningen enligt balansdagens kurs och

om resultaträkningen enligt årets genomsnittskurs. Den differens som uppkommer beroende på att årets vinst räknas till genomsnittskurs och

om övriga poster i balansräkningen till balansdagskurs bör inte resultatföras utan enbart noteras i den omräknade balansräkningen som en korrigeringspost så att tillgångs- och skuldsidan blir lika stora. Det omräknade resultatet är utgångspunkt för inkomstberäkningen i deklarationen och de skattemässiga justeringama görs i kronor. Denna modell innebär att resultatmätningen inom det kopplade området även fortsättningsvis följer bokföringen, dvs. resultatet mäts i euro. För deklarationsändamål räknas sedan detta resultat till kronor enligt

om den genomsnittliga växelkursen. Inom det icke kopplade området skall beloppen i kronor gälla.

Vid redovisning uppgifter om mervärdesskatt skall omräkning

av ske med den genomsnittliga växelkursen för den månad redovisningen

Avser redovisningen ett helt år skall den genomsnittliga avser. växelkursen för det aktuella året användas.

Beträffande preliminär skatt och arbetsgivaravgifter skall företag

välj att ha sin redovisning ieuro i en särskild bokföring redovisa som er såväl gjorda löneutbetalningar som avdragen skatt i kronor. Företagen bör för detta ändamål kunna använda sina ordinarie löneredovisnings-

18 Sammanfattning SOU 1998: 136

system. Vid löneutbetalningstillfallet bokförs således gjorda löneutbetalningar och skatteavdrag i euro i den ordinarie bokföringen. Av löneredovisningssystemet framgår relevanta belopp i kronor.

Vad slutligen gäller omräkningen för statistikändamål, så bör

en samordning ske med andra myndigheter RSV m.fl.. Att företagen skulle behöva hantera olika omrälmingsmodeller gentemot olika myndigheter är olämpligt.

Eftersom det är omöjligt att förutsäga hur den svenska kronan kommer att förhålla sig gentemot euron går det inte att kvantifiera det finansieringsbehov som kan uppstå med de valda omräkningsreglema. När företag tillåts sköta sin redovisning i kan det leda till

euro, en ökning eller en minskning av skatteintäktema beroende på valutakursutvecklingen och fördelningen av intäkterna över tiden. Visserligen kan ett kortsiktigt intäktsbortfall finansieras med framtida skatteintäkter som kan uppstå på lite längre sikt. Man bör dock vara medveten att

om även dessa skattebortfall måste finansieras i statens budget. Det går inte att vid varje budgettillfálle hänvisa till förväntade framtida skatteintäkter som finansiering av de tillfälliga skattebortfallen.

Det är naturligtvis möjligt att kronan långsiktigt kommer att ändra värde gentemot euron. I de fall den apprecieras kommer statens skatteintäkter från de företag sköter sin redovisning ieuro att minska. I

som de fall som svenska kronan deprecieras kommer statens intäkter att öka eftersom varje euro i redovisad vinst är värd i kronor. Det är viktigt

mer att dessa effekter växelkursförändringen på statens skatteintäkter

av inte används som motiv för eller som finansiering expansiv

av en finanspolitik.

Företag föreslås ha sin i

som redovisning euro

Utredaren har funnit det naturligt att lägga fram förslag till bestämmelser om redovisning i euro som endast gäller de associationer som föreslås rätt att tillämpa förenklade omräkningsregler för skatteoch statistikändamål, nämligen aktiebolag och ekonomiska föreningar samt flertalet finansiella företag.

Sammanfattning 19

Principer för redovisning i euro

Byte räkenskapsår och omräkning av utgående balansen av

En given utgångspunkt för utredaren är att byte redovisningsvaluta av får ske endast i samband med byte räkenskapsår. När ett företag av byter redovisningsvaluta från svenska kronor till euro måste balansräkningen för det gamla räkenskapsåret räknas till när den om euro ingående balansräkningen för det räkenskapsåret fastställs. nya Resultatet blir då ingående balans där alla relationer mellan fritt och en bundet kapital, mellan eget och främmande kapital och mellan alla andra poster och delar i balansräkningen är oförändrade jämfört med den utgående balansen för det gamla räkenskapsåret. Utredaren förslår att omräkningen skall ske enligt den kurs som den Europeiska centralbanken ECB fastställer på den sista bankdagen av det gamla

räkenskapsåret.

Redovisning till "anskaffningsvärdet

Nästa fråga blir posterna i den ingående balansen avseende det om bundna kapitalet skall tas i den utgående balansen för samma egna upp räkenskapsår med belopp eller de skall räknas om till samma om balansdagens kurs. Utredaren att det framräknade bundna egna menar kapitalet skall användas i den utgående balansräkningen för samma räkenskapsår och i alla balansräkningar upprättas därefter, med som hänsyn tagen naturligtvis till de beslut efter bytet fattas om översom förande belopp från eller till det bundna kapitalet. Beträffande av egna ekonomiska föreningar föreligger särskilda problem med hänsyn till att förlagsinsatserna är förenade med vissa villkor som gör det osäkert om de fullt ut kan behandlas bundet eget kapital eller om de ivissa som hänseenden måste hanteras främmande kapital. Också i de finansisom ella företagen finns vissa problem vad gäller hanteringen av poster i det

bundna egna kapitalet.

Samma valuta i alla led av redovisningen

En given utgångspunkt för utredaren är att samma valuta skall så annan långt möjligt användas i alla led redovisningen. Utredaren lägger i av enlighet härmed fram förslag till bestämmelser i bokföringslagen och ÅRL innebär att den löpande bokföringen skall ske i svenska som kronor eller och att årsredovisningen skall ske i valuta som euro samma i den löpande bokföringen för räkenskapsåret. Dessutom använts

20 Sammanfattning

föreslås bestämmelse i ÅRL att koncemredovisningen skall en om avges i samma valuta som moderbolagets årsredovisning.

Beslutet om byte av redovisningsvaluta

Utredaren utgår från att det första bytet redovisningsvaluta skall av vara fritt och inte beroende av tillstånd av myndigheter. För aktiebolag och ekonomiska föreningar föreslår utredaren att beslut om byte av redovisningsvaluta fattas genom att en bestämmelse att redovisningen om skall ske i euro införs i eller tas bort från bolagsordningen eller stadgarna.

Återgång till redovisning i kronor

Den ordning som utredaren föreslår beträffande byte redovisav ningsvaluta från kronor till euro framstår som lämplig också när det gäller byte i motsatt riktning. Vad som anförts bör tillämpas också ovan vid byte från euro till kronor.

Aktiebolag

Inledning

I utredningsuppdraget ingår att utarbeta lagförslag som gör det möjligt för svenska aktiebolag, bankaktiebolag och försäkringsaktiebolag att ha sitt aktiekapital i euro i stället för i kronor. Utredningsarbetet skall därvid drivas med utgångspunkt i att aktiekapital och redovisning skall vara angivet i samma valuta. I detta får anses ligga att aktiekapitalet i bolagsordningen och i aktiebolagsregistret skall angivet i vara samma valuta som bolaget använder i sin bokföring. En annan given utgångspunkt för utredaren är att aktierna skall emitteras i och valuta. Frågan vissa finansiella bolag en samma om skall ges möjlighet att ha sitt aktiekapital i än valuta skall utmer en redas i annat sammanhang. I 1997 års delbetänkande föreslog utredaren att det nuvarande systemet med nominella aktievärden skall ersättas med s.k. kvotaktier. Den frågan har överlämnats till Aktiebolagskommittén att utreda vidare och behandlas inte i förevarande betänkande.

Sammanfattning 21

Omräkning av aktiekapitalet

Som framgått det föregående föreslår utredaren att aktiekapitalet

av räknas till ECB:s kurs den sista bankdagen på det gamla räken-

om skapsåret och att det erhållna beloppet sedan används i alla senare balansräkningar med de justeringar som föranleds av bl.a. ny- och fondemission, konvertering och nyteckning med utnyttjande av optionsrätt.

Registrering av aktiekapitalet

Det skulle i och för sig vara möjligt att stanna här och låta aktiekapitalet i bolagsordningen och aktiebolagsregistret stå kvar med sina svenska värden. Det skulle innebära att aktiekapitalet i årsbokslut och årsredovisning redovisades i valuta och med andra belopp än i

en annan bolagsordning och aktiebolagsregister. En sådan motsättning mellan redovisning och bolagsordning skulle emellertid ägnad att leda till

vara missförstånd beträffande storleken på bolagets aktiekapital och leda till svårigheter att tillämpa bestämmelserna i aktiebolagslagen till skydd för det bundna kapitalet. De mest omsatta börsbolagen, som enligt

egna SCB:s enkät är de mest önskar en möjlighet att redovisa ieuro,

som torde dessutom angelägna att kunna emittera sina aktier på den

vara om internationella kapitalmarlcnaden med aktierna denominerade i euro. Det är mot denna bakgrund utredaren ser regeringens direktiv om att aktiekapital och redovisning skall angivet i samma valuta.

vara

På grund det anförda föreslår utredaren att aktiekapitalet skall i

av bolagsordningen och i aktiebolagsregistret anges i samma valuta som bolaget använder i sin bokföring. Det är närmast självklart att aktiemas nomiella belopp, vilket utredaren i och för sig bör avskaffas, skall

anser

i valuta aktiekapitalet. anges samma som

Ekonomiska föreningar

Utredaren att den ordning föreslås gälla i fråga om byte av

menar som redovisningsvaluta i aktiebolag är lämplig även för de ekonomiska föreningarna. I enlighet härmed föreslår utredaren att om en ekonomisk förening skall ha sin bokföring i euro, detta skall anges i stadgarna. Att balansräkningen för det gamla räkenskapsåret skall räknas om till euro enligt den kurs ECB fastställt för balansdagen och att resultatet sedan skall användas när i upprättade balansräkningar uppgift lämnas

senare

det gamla räkenskapsåret följer de föreslagna bestämmelserna i om av bokföringslagen och årsredovisningslagstiftningen.

22 Sammanfattning SOU 1998: 136

Finansiella företag

Som anförts i det föregående har utredaren funnit det naturligt att lägga fram förslag till bestämmelser redovisning ieuro endast gäller

om som de associationer föreslås rätt att tillämpa förenklade omräk-

som ningsregler för skatte- och statistikändamål. Hit hör i första hand aktiebolag och ekonomiska föreningar, vilka några är finansiella företag.

av Men också sparbanker, medlemsbanker, försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag hör till den krets företag omfattas

av som av de föreslagna beskattningsreglema. Till utgången år 1998 utgör

av dessutom bankaktiebolag särskild associationer inte

en grupp av som följer aktiebolagslagen utan bankaktiebolagslagen 1987:618,

men som beskattas som aktiebolag. I sammanhanget skall nämnas attkreditmarknadsföreningar räknas som van1iga ekonomiska föreningar. I enlighet härmed föreslår utredaren att det bokforingslagen skall

av framgå att inte bara aktiebolag och ekonomiska föreningar utan också sparbanker, medlemsbanker, kreditmarknadsféreningar, försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag får beloppen i den

ange löpande bokföringen och redovisningen i övrigt

i euro.

Redovisning av det bundna egna kapitalet enligt ECB:s kurs vid valutabytet eller balansdagens kurs

Även det således är möjligt beträffande sparbanker, medlems-

om att banker, försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag i många avseenden tillämpa bestämmelser föreslås beträffande

samma som aktiebolag eller ekonomiska föreningar finns det vissa skillnader

som kräver särskilda överväganden. Det har att göra med att det

egna kapitalet i dessa associationer är indelat i andra poster än i aktiebolag och ekonomiska föreningar i allmänhet.

Den fråga som måste besvaras är posterna i bundna kapita-

om egna let efter valutabytet skall i balansräkningen med de belopp

tas upp som erhållits vid omräkningen enligt ECB:s kurs eller de skall räknas

om om till balansdagens kurs. Det är därvid möjligt att skilja ut gmndfond och garantifond i sparbanker, medlemsinsatser och förlagsinsatser i medlemsbanker, aktiekapitalet i ett försäkringsaktiebolag samt garantikapitalet i ett ömsesidigt försäkringsbolag. I betänkandet hur

anges dessa poster skall redovisas.

SOU 1998: 136 Sammanfattning 23

Ikraftträdande

De skattebestämmelser som är en nödvändig förutsättning for att redovisning i skall praktiskt intresse kan tillämpas tidigast

euro vara av beträffande räkenskapsår inleds den 1 januari 2000 eller senare.

som Utredaren föreslår därför att redovisningslagstiftningen skall träda i kraft den 1 december 1999 och tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1januari 2000 eller senare.

Det är önskvärt att bolag som önskar övergå till redovisning ieuro fattar beslut detta i god tid före det nya räkenskapsåret och

om registrerar beslutet omedelbart. Det är emellertid inte möjligt för PRV att registrera ett sådant beslut innan den nya lagstiftningen trätt i kraft, dvs. tidigast den 1 december 1999. Utredaren emellertid att det

menar

möjligt för aktiebolag med räkenskapsår den 1 januari- den bör vara 31 december att under våren 1999 dels fatta beslut om byte av redovisningsvaluta med verkan från och med närmast följande räkenskapsår under förutsättning lagstiftning medger det, dels bemyndiga

att ny styrelsen in beslutet för registrering så snart beslutet kan registre-

att ge ras enligt samma lagstiftning.

Författningsförslag

Författningsförslag

Förslag till

Lag om ändring i bokföringslagen 1976: 125

Härmed föreskrivs i fråga bokföringslagen 1976:125 om dels att 23 § skall ha följande lydelse, dels det skall införas paragraf, 3 följande lydelse. att en ny a av

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 a § Beloppen i den löpande bokföringen och i årsbokslutet skall i svenska kronor. Aktieanges bolag, ekonomiska föreningar, sparbanker, medlemsbanker, kreditmarknadsföreningar, för-

säkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag får dock

i stället beloppen i euro. ange

Byte av redovisningsvaluta

får ske endast vid ingången av ett nytt räkenskapsår. Vid bytet skall balansräkningen för det

gamla räkenskapsåret räknas

eller svenska kronor om till euro enligt den växelkurs som fastställts den Europeiska av centralbanken den sista bankdagen under räkenskapsåret. Den på detta sätt omräknade balansräkningen skall utgöra ingående balans för det nya räken-

28 F örfattningsförslag SOU 1998: 136

skapsåret och användas i senare

balansräkningar när uppgift av-

seende det gamla räkenskapsåret lämnas.

Har den bokföringsskyldige bytt redovisningsvaluta får han

göra ett nytt byte endast om

skattemyndigheten tillåter det.

23 Skattemyndighetens beslut i Skattemyndighetens beslut i ärenden enligt 12 § fjärde styck- ärenden enligt 12 § fjärde stycket får överklagas hos Riks- et och 3a § tredje stycket får skatteverket genom besvär. överklagas hos Riksskatteverket Riksskatteverkets beslut i sådana besvär. Riksskatteverkets genom ärenden får inte överklagas. beslut i sådana ärenden får inte överklagas. Myndigheters beslut enligt denna lag får i övriga fall överklagas hos regeringen genom besvär.

Denna lag träder i kraft den 1 december 1999 och tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2000 eller senare.

Senaste lydelse 1990:1439.

F ötfattningsförslag 29

Förslag till Lag om ändring i årsredovisningslagen 1995: 1554

Härmed föreskrivs att 2 kap. 6 4 kap. 13 5 kap. 2 § och 7 kap. 6 § årsredovisningslagen 1995:1554 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

6 §

Beloppen i årsredovisningen Beloppen i årsredovisningen skall anges i svenska kronor. Be- skall anges isamma valuta som i loppen får dessutom anges i den löpande bolçföringen under

valuta enligt omräknings- räkenskapsåret. Beloppen får annan kursen på dagen för räken- dessutom anges i annan valuta skapsårets utgång balansdagen. enligt omräkningskursen på I så fall skall upplysning om om- dagen för räkenskapsårets uträkningskursen lämnas i en not. gång balansdagen. I så fall

skall upplysning om omräk-

ningskursen lämnas i en not.

Vid byte av redovisnings-

valuta skall balansräkningen för

det gamla räkenskapsåret räk-

om till euro eller svenska

nas

kronor enligt den växelkurs som

fastställts av den Europeiska

centralbanken den sista bank-

dagen under räkenskapsåret.

Den på detta sätt omräknade

balansräkningen skall utgöra in-

gående balans för det nya räken-

skapsåret och användas

i senare

balansräkningar när uppgift av-

seende det gamla räkenskaps-

året lämnas.

4 kap.

13 §

Fordringar och skulder i ut- Fordringar och skulder i ländsk valuta får omräknas en- annan valuta än redovisningsligt växelkursen på balansdagen, valutan får omräknas enligt

30 F örfattningsförslag

om detta står i överensstämmelse växelkursen på balansdagen, om med 2 kap. 2 och 3 §§. detta står i överensstämmelse

med 2 kap. 2 och 3 §§.

5 kap.

2 §

Principema för värdering tillgångar, avsättningar eller skulder

av skall anges.

För poster i årsredovisningen För poster i årsredovisningen som avser tillgångar, avsätt- som avser tillgångar, avsättningar eller skulder i utländsk ningar eller skulder i annan valuta skall anges enligt vilka valuta än redovisningsvalutan principer beloppen har räknats skall anges enligt vilka principer om till svenska kronor. beloppen har räknats om till

redovisningsvalutan.

7 kap.

6 §

För koncemredovisningen I koncemredovisningen skall tillämpas följande bestämmelser beloppen i valuta

anges samma i 2 kap.: som i moderbolagets årsredovis-

ning. För koncemredovisningen

tillämpas följande bestämmelser

i 2 kap.:

andra grundläggande redovisningsprinciper,

4 § om

5 § om språk och form,

6 § om valuta, och

underteclmandé.

7 § om

Denna lag träder i kraft den 1 december 1999 och tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2000 eller senare.

Förslag till Lag om ändring i lagen 1995:1559om årsredovisning i

kreditinstitut och värdepappersbolag

Härmed föreskrivs i fråga om lagen 1995:1559 om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, att 4 kap. 8 5 kap. 4 § och 7 kap. 4 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.

3§

Tillgångar och skulder i ut- Tillgångar och skulder i ländsk valuta skall omräknas annan valuta än redovisningsefter växelkursen på balans- valutan skall omräknas efter dagen, om de inte genom sär- växelkursen på balansdagen, om skilda åtgärder skyddas mot eller de inte genom särskilda åtgärder utgör skydd mot valutakurs- skyddas mot eller utgör skydd förändringar. mot valutakursförändringar.

Materiella och immateriella anläggningstillgångar samt sådana finansiella anläggningstillgångar som utgörs av andelar får utan hinder av första stycket omräknas efter anskaffningskursen vid förvärvet.

5 kap.

4 §

Utöver vad som följer av 1 § skall följande uppgifter lämnas om skulder och eget kapital:

För varje efterställd skuld som uppgår till mer än tio procent av samtliga efterställda skulder, skall uppgift lämnas om lånebelopp, lånevaluta, räntesats, förfallodag, omständigheter som kan medföra förtida återbetalning, efterställningsvillkoren samt förutsättningar och villkor för betalning på förfallodagen eller för konvertering. Vidare skall sammanfattande upplysningar lämnas om vilka regler som gäller för övriga efterställda skulder.

Större belopp i posten Övriga skulder post 4 skall specificeras till sin storlek och art.

I bankaktiebolag och andra aktiebolag som omfattas av denna lag skall eget kapital delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital skall tas upp Aktie-

Senaste lydelse 1997:454.

32 F örfattningsförslag SOU 1998: 136

kapital, Överkursfond, Uppskrivningsfond, Reservfond och Fond för orealiserade vinster. Under fritt eget kapital skall fria fonder,

tas upp för sig, balanserad vinst eller förlust samt vinst eller förlust för var räkenskapsåret. Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas därvid upp som avdragsposter. 4. I sparbank skall eget kapital delas i fonder och vinst eller

upp förlust för räkenskapsåret. Med fonder Grundfond, Uppskriv-

avses ningsfond, Reservfond, Fond för orealiserade vinster samt Garantifond. Benämningen fond får inte användas för annat belopp i balansräkningen. Förlust för räkenskapsåret avdragspost. tas upp som I medlemsbank och i kreditrnarknadsförening skall eget kapital delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital skall tas upp Insatskapital, Uppskrivningsfond, Reservfond och Fond för orealiserade vinster. Medlemsinsatser och forlagsinsatser skall redovisas var för sig. Under fritt eget kapital skall tas upp fria fonder, var for sig, balanserad vinst eller förlust samt vinst eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas därvid upp som avdragsposter.

Om en medlemsbank eller

en kreditmarknadsförening har

sin bokföring i euro, skall i kronor betalda förlagsinsatser redovisas enligt omräkningskursen på balansdagen. Skillnaden mellan det redovisade beloppet och motsvarande belopp när banken eller föreningen bytte redovisningsvaluta skall tas upp som en tilläggs- eller avdragspost under fritt eget kapital eller ansamlad förlust.

Om en Sparbank har sin bokföring i euro, skall i kronor betalda bidrag till garantifonden redovisas enligt omräkningskursen på balansdagen. Skillnaden mellan det redovisade beloppet och motsvarande belopp när Sparbanken bytte redovisningsvaluta -skall tas upp som en tilläggs- eller avdragspost under fonder.

Författningsförslag 33

7 kap.

4 §

För koncemredovisningen I koncernredovisningen skall gäller i tillämpliga delar beloppen anges i samma valuta

i moderbolagets redovis-

som

ning. För koncemredovisningen

gäller i tillämpliga delar

de allmänna bestämmelserna om årsredovisningen i 2 kap. 2 med undantag för hänvisningama till 2 kap. 1-3 årsredovisningslagen 1995: 1554,

bestämmelserna balansräkning och resultaträkning i 3 kap.,

om med det tillägget att vad avsatts till kapitalandelsfonden skall tas

som

bundet kapital under Andra fonder post 12 i koncernupp som balansräkningen,

bestämmelserna värderingsregler i 4 kap.,

om

4. bestämmelserna tilläggsupplysningar i 5 kap., med undantag

om för 2 § 1 och hänvisningama till 5 kap. 9 och 24 årsredovisningslagen, samt

bestämmelserna Förvaltningsberättelse och finansierings-

om analys i 6 kap. l med undantag för hänvisningen till 6 kap. 2 § årsredovisningslagen.

Denna lag träder i kraft den 1 december 1999 och tillämpas på räkenskapsår inleds den 1januari 2000 eller senare.

som

34 Föifattningsförslag

Förslag till

Lag om ändring i lagen 1995:1560 om årsredovisning i

försäkringsforetag

Härmed föreskrivs i fråga om lagen 1995:1560 årsredovisning

om i försäkringsforetag, att 7 kap. 4 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap.

4 §

För koncemredovisningen I koncemredovisningen skall gäller i tillämpliga delar beloppen anges i samma valuta

som i moderbolagets redovis-

ning. För koncemredovisningen

gäller i tillämpliga delar

de allmänna bestämmelserna om årsredovisningen i 2 kap. 2 med undantag för hänvisningama till 2 kap. 1-3 årsredovisningslagen 1995: 1554,

bestämmelserna om balansräkning och resultaträkning i 3 kap., med det tillägget att vad som avsatts till kapitalandelsfonden skall tas upp i koncernbalansräkningen som bundet eget kapital under Andra fonder AA.IV i skadeförsäkringsföretag och under Återbäringsmedel DD i livförsäkringsföretag,

bestämmelserna om värderingsregler i 4 kap.,

bestämmelserna om tilläggsupplysningar i 5 kap., med undantag för 2 § l och hänvisningama till 5 kap. 9 och 24 årsredovisningslagen, samt

bestämmelserna om upplysningama i förvaltningsberättelsen i 6 kap. l och 2 §§, med undantag för hänvisningen till 6 kap. 2 § årsredovisningslagen.

Denna lag träder i kraft den l december 1999 och tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2000 eller senare.

SOU 1998: 136 Författningsförslag 35

Förslag till Lag om ändring i aktiebolagslagen 1975:1385

Härmed föreskrivs att l kap. 3 2 kap. 4 § och 9 kap. 35 § aktiebolagslagen 1975:1385 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap. 3 Aktiebolag skall ha ett aktiekapital som uppgår till minst 100 000 kr i privata aktiebolag och till minst 500 000 kr i publika aktiebolag. Om aktiekapitalet är fördelat på flera aktier, skall dessa lyda på lika belopp. Aktiekapitalet och aktiemas nominella belopp skall anges i svenska kronor eller euro.

2 kap. 4 Bolagsordningen skall ange bolagets firma, den ort i Sverige där bolagets styrelse skall ha sitt säte, föremålet för bolagets verksamhet, angivet till sin art, 4. aktiekapitalet eller, detta skall kunna utan ändring av bolagsom ordningen bestämmas till lägre eller högre belopp, minimikapitalet och maximikapitalet, varvid minimikapitalct får vara mindre än en fjärdedel av maximikapitalet, aktiemas nominella belopp, antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer samt styrelsesuppleanter, om sådana skall finnas, samt tiden för styrelseledamots uppdrag, sättet för sammankallande av bolagsstämma, vilka ärenden skall förekomma på ordinarie stämma, som vilken tid bolagets räkenskapsår skall omfatta. I fråga publika aktiebolag, vars finna inte innehåller ordet om publikt, skall i bolagsordningen beteckningen publ efter firman. anges

Senaste lydelse 1994:802. 2Senaste lydelse 1998:760.

36 Författningsförslag

Bestämmelserna i första stycket 6 gäller inte arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen 1987:1245 om styrelserepresentation för de privatanställda. Om bolaget skall ha sin bokföring i euro skall detta i anges bolagsordningen. 1 så fall skall aktiekapitalet och aktiernas nominella belopp anges i denna valuta.

9 kap. Anmälan och verkställighet av beslut om ändring av bolagsordningen 35 § Ett beslut om ändring av bolagsordningen skall genast anmälas för registrering och får, utom i fall som avses i 18 kap. 6 inte verkställas förrän registrering har skett. Beslut om införande eller ändring av en sådan bestämmelse i bolagsordningen som avses i 2 kap. 4 § fjärde stycket får verkan vid ingången av det räkenskapsår som följer närmast efter beslutet. Registreringsmyndigheten skall räkna om det registrerade aktiekapitalet till den nya valutan enligt den växelkurs som fastställts av den Europeiska centralbanken den sista bankdagen under det gamla räkenskapsåret.

Denna lag träder i kraft den 1 december 1999 och tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2000 eller senare. Bestämmelserna i 3 kap. 4 § tredje stycket andra meningen om påskrift på aktiebrev när nominella beloppet ändrats tillämpas inte när ändringen skett i samband med byte av bokföringsvaluta.

Senaste lydelse 1998:760.

SOU 1998: l 36 F örfattningsförslag 37

Förslag till

Lag om ändring i lagen 1987:667 om ekonomiska föreningar

Härmed föreskrivs att 2 kap. 2 7 kap. 14 § samt 9 kap. 7 och 15 §§ lagen 1987:667 om ekonomiska föreningar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

2 §

Föreningens stadgar skall ange

föreningens firma,

den ort i Sverige där föreningens styrelse skall ha sitt säte,

ändamålet med föreningens verksamhet och verksamhetens art,

den insats med vilken varje medlem skall delta i föreningen, hur insatserna skall fullgöras samt i vad mån en medlem får delta i föreningen med insats utöver vad han är skyldig att delta med,

för det fall att regelbundna eller på särskilt beslut om uttaxering beroende avgifter till föreningen skall förekomma, avgifternas belopp eller de högsta belopp till vilka de får bestämmas,

antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer samt eventuella suppleanter, tiden för deras uppdrag samt, om någon av dem skall utses på annat sätt än som anges i denna lag, hur det i så fall skall ske,

för det fall att fullmäktige enligt 7 kap. 12 § skall finnas, deras befogenhet, hur de skall utses och tiden för deras uppdrag,

inom vilken tid och hur föreningsstämma skall sammankallas samt hur andra meddelanden skall bringas till medlemmarnas eller fullmäktiges kännedom,

vilka ärenden som skall förekomma på ordinarie stämma,

10. vilken tid föreningens räkenskapsår skall omfatta,

ll. grunderna för fördelning av föreningens vinst samt hur man skall förfara med föreningens behållna tillgångar när föreningen upplöses, samt

12. för det fall att förlagsinsatser som avses i 5 kap. eller insatsemission som avses i 10 kap. 2 a § skall förekomma, vad som skall gälla för dessa.

Senaste lydelse 1997:914.

38 Författningsförslag

Om föreningen skall ha sin

bokföring i euro, skall detta

anges i stadgarna. I så fall skall

medlemsinsatserna anges i

denna valuta.

Bestämmelserna i första stycket 6 gäller inte arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen 1987:1245 om styrelserepresentation för de privatanställda.

7 kap.

14 §

Beslut att ändra stadgarna fattas av föreningsstämman. Beslutet är giltigt, om samtliga röstberättigade i föreningen har förenat sig om det. Beslutet är även giltigt, om det har fattats på tvâ på varandra följande stämmor och på den senare stämman biträtts minst två tredjedelar

av av de röstande eller den större majoritet som krävs enligt 15

Har i stadgarna tagits in ytterligare villkor för ändring stadgarna,

av gäller det villkoret.

Om enligt en föreskrift i stadgarna en viss bestämmelse inte får ändras utan regeringens tillstånd, får inte heller en sådan föreskrift ändras utan regeringens tillstånd, om föreskriften har tagits in i stadgarna på grund av lag eller annan författning eller efter regeringens medgivande.

Ett beslut om ändring stadgarna skall genast anmälas för registre-

av ring. Beslutet får inte verkställas förrän registreringen har skett.

Beslut som innebär nedsättning medlemsinsatsemas belopp eller

av annan lindring av medlemmarnas insatsskyldighet enligt stadgarna får inte verkställas förrän ett år har förflutit efter registreringen.

Beslut in drande eller

om

ändring av en sådan bestäm-

melse i stadgarna i 2

som avses

kap. 2 § andra stycket får verkan

vid ingången av det räken-

skapsår som följer närmast efter

beslutet.

9 kap.

7 §

I balansräkningen skall aktier i dotterbolag tas upp som en särskild post bland tillgångarna.

’ Senaste lydelse 1997:914.

Författningsförslag 39

En förenings eget kapital skall delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital skall tas upp inbetalda eller genom insatsemission tillgodoförda insatser, reservfond samt uppslcrivningsfond. Medlemsinsatser och förlagsinsatser skall redovisas var för sig. Under fritt eget kapital eller ansamlad förlust skall tas upp fria fonder, var för sig, balanserad vinst eller förlust samt nettovinst eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas därvid upp som avdragsposter. Fordran på insats får inte tas upp som tillgång. Redovisningen av fullgjorda insatser får göras så att i balansräkningen anges hela insatskapitalet samt hur mycket därav som inte har fullgjorts, varefter skillnaden de betalda insatserna utförs som en särskild post under - eget kapital. Om föreningen har sin bokföring i euro, skall i kronor bestämda förlagsinsatser redovisas enligt omräkningskursen på balansdagen. Skillnaden mellan det redovisade beloppet och motsvarande belopp när föreningen bytte redovisningsvaluta skall tas upp som en tilläggs- eller avdragspost under fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Om det i fordrings- eller skuldpost enligt balansräkningen ingår en fordran hos eller skuld till ett dotterföretag eller en moderförening, en skall beloppet anges särskilt. Detta får ske inom linjen. Detsamma gäller ifråga pant och med pant jämförliga säkerheter eller ansvarsom förbindelser till förmån för ett dotterföretag eller en moderförening.

15 En ekonomisk förening enligt ll ll eller ll g § boksom c, e föringslagen 1976:125 upprättar årsbokslut med tillämpning av bestämmelser i årsredovisningslagen 1995:1554 skall upprätta årsredovisning samt, i förekommande fall, koncemredovisning och delårsrapporter med tillämpning 2 kap. 1 6 och 7 § första och tredje av styckena, 3 kap., 4 kap. 1 6 §§, 8 § första stycket och andra stycket 2 och 9 13 §§, 14 § andra stycket och 15 17 §§, 5 kap. l -12 §§, - - 14§ andra stycket och 15 24 §§, 6 kap., 7 kap. och 9 kap. 3 och -

Senaste lydelse 1998:768.

40 F örfattningsförslag

4 årsredovisningslagen. I så fall gäller även 10 kap. 1 § årsredovisningslagen.

Vid tillämpningen årsredovisningslagen gäller följande.

av

Vad sägs aktiebolag och bolag gäller ekonomiska för-

som om eningar.

Vad sägs moderbolag gäller moderförening.

som om

Vad sägs bolag i 10 kap. 12 och 13 aktie-

som om som avses bolagslagen 1975:1385 gäller ekonomiska föreningar som avses i 8 kap. 5 § första och tredje styckena denna lag.

Med intresseföretag avses vad som anges i 1 kap. 5 och 6 årsredovisningslagen.

Med andelar aktier och andra andelar i juridiska personer.

avses

Uppskrivning får göras endast för avsättning till uppskrivningsfond.

De hänvisningar finns i 7 kap. årsredovisningslagen till andra

som bestämmelser i den lagen skall inte tillämpas på 2 kap. 7 § andra stycket, 4 kap. 7 § och 14 § första stycket samt 5 kap. 14 § första och tredje styckena.

En förening upprättar En förening som upprättar

som årsredovisning, koncemredovis- årsredovisning, koncemredovisning eller delårsrapport i enlig- ning eller delårsrapport i enlighet med första eller andra het med första eller andra stycket skall inte tillämpa be- stycket skall inte tillämpa bestämmelserna i 4 och 5 §§, stämmelserna i 4 och 5 §§, 6 § första stycket och andra 6 § första stycket och andra stycket första meningen, 7§ stycket första meningen, 7 § första och fjärde styckena, 8 första och femte styckena, 8 9§ första stycket, andra stycket 9§ första stycket, andra stycket

2 och tredje och fjärde 2 och tredje och fjärde styckena samt 11 12 § första styckena samt 11 12 § första stycket och andra stycket första stycket och andra stycket första meningen samt 13 och 14 §§. meningen samt 13 och 14 §§. För sådan förening gäller inte För en sådan förening gäller inte

en heller vad sägs i 10 § första heller vad som sägs i lO § första

som stycket koncemredovis- stycket koncemredovis-

om om ningens delar. ningens delar.

Denna lag träder i kraft den 1 december 1999 och tillämpas på räkenskapsår inleds den 1januari 2000 eller senare.

som

Förslag till

Lag 1999:000 om omräkningsförfarande vid

för har sin i

beskattningen företag som bokföring euro

Härigenom föreskrivs följ

1 § Denna lag innehåller bestämmelser för företag har sin redovi-

som ning i euro eller som byter redovisningsvaluta.

2 § Företaget skall bifoga sin årsredovisning till självdeklarationen.

3 § Uppgifter enligt 2 kap. 19 § första stycket lagen 1990:325 om självdeklarationer och kontrolluppgifter skall avse belopp som har räknats om till kronor enligt 4 De företag som nämns i 2 kap. 20 § första stycket denna lag skall bifoga balans- och resultaträkning omräknade till kronor enligt 4 Det omräknade resultatet skall ut-

vara gångspunkt för sådan justering som avses i 2 kap. 19 § andra stycket 3 samma lag.

4 § Resultaträkningen skall rälcnas om enligt beskattningsårets genomsnittliga växelkurs.

Balansräkningen skall räknas om enligt balansdagens kurs. Detta gäller dock inte posten Årets resultat skall räknas enligt den

som om genomsnittliga växelkursen.

Om omräkning enligt första och andra styckena leder till att summan av tillgångarna avviker från summan av eget kapital, avsättningar och skulder skall mellanskillnaden föras upp som en korrigeringspost.

5 § Om värderingen av lager, pågående arbeten, fordrings- eller skuldposter eller avsättningar ändras i förhållande till den avgivna självdeklarationen, skall det belopp som påverkar den skattepliktiga intäkten justeras med hänsyn till skillnaden mellan balansdagens kurs och beskattningsårets genomsnittliga växelkurs.

6 § När ett företag byter redovisningsvaluta skall som värde av ingående lager, pågående arbeten samt fordrings- och skuldposter och avsättningar tas upp värdet av närmast föregående beskattningsårs utgående lager, pågående arbeten samt fordrings- och skuldposter och avsättningar omräknade enligt balansdagens kurs.

42 F örfattningsförslag SOU 1998: 136

Om företaget tillämpar räkenskapsenlig avskrivning på inventarier eller sådana tillgångar som enligt punkt 16 av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen 1928:370 skrivs av enligt samma regler skall anskaffningsvärdet på de inventarier som anskaffats under de tre senaste beskattningsåren och som fortfarande finns kvar i verksamheten räknas om enligt balansdagens kurs.

7 § Vid redovisning av uppgifter om mervärdesskatt enligt skattebetalningslagen 1997:483 skall omräkning ske med den genomsnittliga växelkursen for den månad redovisningen avser. Avser redovisningen ett helt år skall den genomsnittliga växelkursen för det aktuella året användas.

8§ Riksskatteverket skall fastställa de kurser som behövs för att omräkning skall kunna göras enligt denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas, såvitt avser självdeklaration, första gången vid 2001 års taxering.

SOU 1998: 136 F örfattningsförslag 43

Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen 1928:370

Härigenom föreskrivs att punkt 1 av anvisningarna till 20 § och punkt 4 av anvisningarna till 24§ kommunalskattelagen 1928:370 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

till 20 §

1. Till skattskyldigs levnadskostnader, för vilka avdrag enligt denna paragraf medges, räknas bland annat premier för personliga för-

egna säkringar och avgifter till kassor, föreningar och andra sammanslutningar, i vilka den skattskyldige är medlem. Avdrag får dock göras för sådana premier och avgifter i den omfattning som anges i 33 46 § 2 mom., punkterna 21 och 23 av anvisningarna till 23 § och punkt 6 av anvisningarna till 33 Avdrag får även göras för inbetalning på pensionssparkonto i den omfattning som anges i 46 § 2 och punkt

mom. 21 av anvisningarna till 23

Bestämmelserna i första stycket gäller inte avgifter till arbetsgivarorganisationer. Beträffande sådana avgifter gäller att avdrag medges till den del avgifterna avser medel för konfliktändamål. Bedömningen vad avgifterna avser får grundas på uppgifter i organisa-

av tionens budget om inte särskilda skäl talar mot det. Vid bedömningen skall dock avgifterna alltid i första hand avräknas mot kostnaderna för den övriga organisationsverksamheten.

Utgifter för representation Utgifter för representation och liknande ändamål är att hän- och liknande ändamål är att hänföra till omkostnader i förvärvs- föra till omkostnader i förvärvskälla endast om de har omedel- källa endast om de har omedelbart samband med verksam- bart samband med verksamheten, såsom då fråga ute- heten, såsom då fråga uteslutande är om att inleda eller slutande är om att inleda eller bibehålla affársförbindelser och bibehålla affärsförbindelser och liknande eller då utgifterna avser liknande eller då utgifterna

avser jubileum för företaget, invigning jubileum för företaget, invigning av mera betydande anläggning av betydande anläggning

mera för verksamheten, stapelavlöp- för verksamheten, stapelavlöpning eller jämförliga händelser ning eller jämförliga händelser eller då utgifterna är att hänföra eller då utgifterna är att hänföra

Senaste lydelse 1996: 1399

44 F örfattningsförslag

till personalvård. Avdrag till personalvård. Avdrag medges i det enskilda fallet inte medges i det enskilda fallet inte med större belopp än som kan med större belopp än som kan

skäligt. Avdrag för mål- anses skäligt. Avdrag för målanses tidsutgifter avser lunch, tidsutgifter som avser lunch,

som middag eller supé medges inte middag eller supé medges inte med större belopp än 90 kronor med större belopp än 90 kronor per person. per person. För företag som har

sin löpande bokföring i euro

skall i stället ett belopp i euro

som motsvarar 90 kronor an-

vändas. Detta belopp skall be-

räknas utifrån den genom-

snittliga växelkursen under

perioden december andra året

före beskattningsåret till

novem-

ber året före beskattningsåret

För den är skattskyldig till mervärdesskatt eller har rätt till

som återbetalning mervärdesskatt avdragsramen i föregående

av avser stycke pris exklusive mervärdesskatt. För övriga ökas avdragsramen med mervärdesskatten.

till 24 §

4. Fordringar, skulder och 4. Fordringar, skulder, avsätkontanter i utländsk valuta lningar och kontanter i annan värderas till kursen vid beskatt- valuta än redovisningsvalutan ningsårets utgång. Föreligger värderas till kursen vid beskatttenninskontrakt eller lik- ningsårets utgång. Föreligger

annan nande valutasäkringsåtgärd får terminskontrakt eller annan likposten tas till det värde som nande valutasäkringsåtgärd får

upp motiveras valutasäkringen om posten tas upp till det värde som

av

värde används i bok- motiveras av valutasäkringen om samma föringen och en sådan värdering samma värde används i bokstår i överensstämmelse med föringen och en sådan värdering god redovisningssed. står i överensstämmelse med

god redovisningssed.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången vid 2001 års taxering.

Lydelse enligt förslag i prop. 1998/99:28.

Förslag till

Lag om ändring lagen 1947:576 om statlig

inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 2 § 3 mom. lagen 1947:576 om statlig inkomstskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 § 3 mom Äger svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening, svensk Sparbank eller svenskt ömsesidigt skadeförsäkringsföretag moderföretag mer än nio tiondelar av aktierna eller andelarna i ett eller flera svenska aktiebolag eller svenska ekonomiska föreningar helägda dotterföretag, skall koncembidrag som moderföretaget lämnar till helägt dotterföretag eller som sådant företag lämnar till moderföretaget eller till annat helägt dotterföretag hos moderföretaget anses som avdragsgill omkostnad för givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren, även om bidraget inte för givaren utgör omkostnad för intäktemas förvärvande eller bibehållande. Som förutsättning för detta gäller

a att varken givare eller mottagare är bostadsföretag enligt 7 mom., investmentföretag enligt 10 mom. eller förvaltningstöretag enligt 7 § 8 mom. andra stycket,

b att såväl givare som mottagare redovisar bidraget till samma års taxering öppet i självdeklaration eller därvid fogad bilaga,

c att dotterföretag som lämnar eller mottar bidrag har varit helägt under hela beskattningsåret för både givare och mottagare eller sedan dotterföretaget började bedriva verksamhet av något slag,

d att, om bidrag lämnas från dotterföretag till moderföretag, moderföretaget skulle vara frikallat från skattskyldighet för utdelning som under beskattningsåret hade uppburits från dotterföretaget,

e att, om bidrag lämnas från e att, om bidrag lämnas från dotterföretag till annat dotter- dotterföretag till annat dotter; företag, moderföretaget är in- företag, moderföretaget är investrnentföretag eller förvalt- vestmentföretag eller förvaltningsföretag som avses i a eller ningsföretag avses i a eller

som moderföretaget i annat fall skulle moderföretaget i annat fall skulle vara antingen frikallat från skatt- vara antingen frikallat från skatt-

Senaste lydelse 1995:854

46 F örfattningsförslag

skyldighet för utdelning som skyldighet för utdelning som under beskattningsåret hade upp- under beskattningsåret hade uppburits från det givande dotter- burits från det givande dotterföretaget eller skattskyldigt för företaget eller skattskyldigt för utdelning som under beskatt- utdelning som under beskattningsåret hade uppburits från det ningsåret hade uppburits från det mottagande dotterforetaget samt mottagande dotterföretaget,

f att mottagaren inte enligt f att mottagaren inte enligt avtal om undvikande av dubbel- avtal om undvikande av dubbelbeskattning skall anses ha hem- beskattning skall anses ha hemvist i en främmande stat. vist i en främmande stat samt

g att både givare och mot-

tagare använder samma redovis-

ningsvaluta.

Lämnar svenskt moderföretag koncernbidrag till svenskt aktiebolag

inte är sådant helägt dotterbolag som avses i första stycket, skall som bidraget ändå anses som avdragsgill omkostnad för moderföretaget och skattepliktig intäkt för mottagaren, om de förutsättningar som anges i första stycket a, b och f är uppfyllda och om ägarförhållandena under hela beskattningsåret för både givare och mottagare eller sedan mottagaren började bedriva verksamhet av något slag har varit sådana att mottagaren genom fusioner mellan moderföretag och dotterbolag har kunnat bringas att uppgå i moderföretaget. Därvid skall fusion

kunna äga när moderföretag äger mer än nio tiondelar av anses rum aktierna i dotterbolag men inte i annat fall.

Även i andra fall skall koncernbidrag svenskt företag lämnar

som till annat svenskt företag avdragsgill omkostnad för givaren

anses som och skattepliktig intäkt för mottagaren under förutsättning att bidraget med avdragsrätt för givaren enligt första och andra styckena hade kunnat lämnas till annat företag än mottagaren och att bidraget därefter, direkt eller genom förmedling av ytterligare företag, hade kunnat vidarebefordras till mottagaren på sådant sätt att varje förmedlande företag skulle ha haft rätt till avdrag enligt första och andra styckena för vidarebefordrat belopp.

Avdrag för koncernbidrag får åtnjutas endast av den som visar att förutsättningar för sådant avdrag föreligger.

Lämnas bidrag från svenskt företag till annat svenskt företag, med vilket givaren är i intressegemenskap, för verksamhet av väsentlig betydelse från samhällsekonomisk synpunkt och redovisas bidraget öppet, kan regeringen medge att bidraget skall anses som avdragsgill omkostnad för givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren även om

SOU 1998: 136 Författningsförslag 47

en eller flera av de förutsättningar som anges i första-tredje styckena inte är uppfyllda.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången vid 2001 års taxering.

48 Fötfattningsförslag SOU 1998: 136

10. Förslag till

Lag om ändring i mervärdesskattelagen 1994:200

Härmed föreskrivs i fråga om mervärdesskattelagen 1994:200 dels att 8 kap. 6 § skall ha följande lydelse, dels att rubriken närmast före 13 kap. 1 § skall lyda Allmänna bestämmelser, dels att det i lagen skall införas fyra paragrafer, 11 kap. 5 b §

nya samt 13 kap. 15 a och 23 a §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 kap. 6 § Den ingående skatten uppgår Den ingående skatten till belopp den motsvarar den utgående skatten samma som utgående skatten hos den som är hos den som är skattskyldig för skattskyldig för omsättningen omsättningen eller importen. eller importen. I 13 kap. 26 § finns bestämmelser återförande av sådan ingående om skatt hänför sig till ett förvärv för vilket skattskyldig har fått som en prisnedsättning efter det att han gjort avdrag för skatten.

11 kap. 5 b §

Om faktureringsvalutan är en

än den skattskyldiges annan redovisningsvaluta, skall mervärdesskattens belopp även anges i den senare valutan. Dessutom skall den kurs som använts vid omräkningen anges.

13 kap. 2 §

I lagen 1999:000 om omräkningsfötfarande vid beskattningen för företag som har sin bokföring i euro finns bestäm-

‘ Senaste lydelse 1994:1798.

melser om redovisning av mervärdesskatt för den som har bokföringen i euro.

15 a §

Vid redovisning av utgående skatt skall den skattskyldige använda det skattebelopp som på fakturan angivits i den egna redovisningsvalutan.

23 a §

Vid redovisning av ingående

skatt skall den skattskyldige

använda det skattebelopp som på fakturan angivits i dennes redovisningsvaluta. Om beloppet inte angivits i denna valuta skall det skattebelopp som angivits i faktureringsvalutan användas.

Denna lag träder i kraft den 1januari 2000.

50 Författningsförslag

11. Förslag till

Lag om ändring i skattebetalningslagen 1997:483

Härigenom föreskrivs i fråga om skattebetalningslagen 1997:483 dels att rubriken till 1 kap. skall lyda "Tillämpningsområde, definitioner och valuta, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 1 kap. 7 § samt närmast före 1 kap. 7 § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap. Valuta 7 § Samtliga uppgifter enligt denna lag skall till sina belopp anges i kronor.

Denna lag träder i kraft den 1januari 2000.

SOU 1998: 136 F örfattningsförslag 5 1

12. Förslag till Lag om ändring i lagen 1990:325 om självdeklaration

och kontrolluppgifter

Härigenom föreskrivs i fråga lagen 1990:325 om självdeklaraom tion och kontrolluppgifter dels att 1 kap. l § och 2 kap. 19 § skall ha följande lydelse, dels att det i lagen införs en ny paragraf, 1 kap. 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap. 1 § I denna lag bestämmelser skyldighet att lämna uppgifter till ges om ledning för taxering enligt taxeringslagen 1990:324 m.m. I lagen 1999:000 om omräkningsförfarande vid beskattningen för företag som har sin bokföring i euro finns särskilda bestämmelser för den som har sin bokföring i euro.

4§ Samtliga uppgifter till ledning för taxering skall till sina belopp anges i kronor.

2 kap. 19 Den som har inkomst av näringsverksamhet skall, om inte annat framgår 20 eller 25 i sin självdeklaration för varje förvärvskälla av från bokföringen lämna uppgifter om varje slag av intäkter, kostnader, bokslutsdispositioner, skatter och skattemässiga avsättningar, tillgångar, skulder, avsättningar, obeskattade reserver och eget kapital. Uppgifter skall vidare lämnas om arten och omfattningen av verksamheten,

Senaste lydelse 1990:324. 2Senaste lydelse 1997:495.

52 Föifattningsförslag SOU 1998: l 36

hur värdesättningen på lager samt fordringar skett,

hur det bokföringsmässiga hur det bokföringsmässiga vinstresultatet justerats för att resultatet justerats för att överöverensstämma med de för den ensstämma med de för den skattemässiga inkomstberäk- skattemässiga inkomstberäkningen stadgade grunderna, ningen stadgade grunderna,

hur avdrag för värdeminskning beräknats,

vad den skattskyldige satt in i fonn av pengar i näringsverksamheten eller tagit ut ur näringsverksamheten i varor, pengar eller annat eller på annat sätt använt för att betala levnadskostnader eller för andra utgifter, som inte är hänförliga till omkostnader i verksamheten, samt om andra förmåner som den skattskyldige fått av verksamheten,

ändrade redovisningsprinciper samt under året anskaffade och försålda anläggningstillgångar. Juridisk som omfattas 2 § 6 lagen 1947:576

person av a mom. om statlig inkomstskatt skall lämna uppgift om beslut om utdelning eller annat förfogande över uppkommen vinst.

Fysisk person och dödsbo skall lämna uppgift om fördelningsunderlag enligt 2 § lagen 1993:1536 räntefördelning vid

om beskattning vid utgången av närmast föregående beskattningsår samt motsvarande belopp vid beskattningsärets utgång.

Har makar tillsammans deltagit i näringsverksamhet behöver uppgifter som avses i första och andra styckena endast lämnas en

av av makarna. Var och en av makarna skall dock lämna uppgifter om arten och omfattningen av sitt arbete i verksamheten samt de övriga uppgifter som behövs för tillämpningen av anvisningarna till 52 § kornmunalskattelagen.

Om det finns särskilda skäl, får Skattemyndigheten på ansökan av den deklarationsskyldige medge att de uppgifter som avses i första stycket 1 lämnas i sammansatta poster. Ett sådant medgivande får

omfatta en tid av högst tre år gången. En ansökan skall ha kommit in till Skattemyndigheten före ingången taxeringsåret.

av

Denna lag träder i kraft den l januari 2000 och tillämpas första gången vid 2001 års taxering.

Författningsförslag 53

13. Förslag till

1999:000 i euro för

Lag om redovisning finansiella

företag

Härmed föreskrivs följande.

Lagens tillämpningsområde

1 § Denna lag innehåller bestämmelser för finansiella företag om byte redovisningsvaluta och redovisning i euro. av

Definitioner

2 § I denna lag förstås med bank: bankaktiebolag, Sparbank och medlemsbank, kreditmarknadsföretag: ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som har fått tillstånd att driva finansieringsverksamhet enligt lagen 1992: 1610 finansieringsverksamhet kreditmarknadsom bolag respektive kreditmarknadsförening, värdepappersbolag: ett svenskt aktiebolag som har fått tillstånd att driva värdepappersrörelse enligt lagen 1991:981 värdepappersom rörelse, kreditinstitut: bank och kreditmarknadsföretag, finansiell företagsgmpp: grupp av företag vad som anges i 6 kap. 1 § lagen 1994:2004 kapitaltäckning och stora exponeringar eller om företag på vilka enligt föreskrift meddelad med stöd av annan grupp av 6 kap. 2 § lag bestämmelserna om finansiell foretagsgrupp skall samma tillämpas, börs: vad i 1 kap. 4 § l lagen 1992:543 börs- och som anges om clearingverksamhet, auktoriserad marknadsplats: vad som anges i 1 kap. 4 § 3 lagen om börs- och clearingverksamhet, clearingorganisation: vad i l kap. 4 § 5 lagen om börssom anges och clearingverksamhet, fondbolag: vad i 1 § första stycket 3 lagen 1990:1114 som anges om värdepappersfonder, 10. försäkringsbolag: försäkringsaktiebolag och ömsesidigt försäkringsbolag omfattas av försäkringsrörelselagen 1982:713, som ll. finansiellt företag: de företag som anges i punkterna 4 och 6- 10, 12. redovisning: löpande bokföring, årsbokslut, årsredovisning, koncernredovisning och delårsrapporter.

54 Författningsförslag

Omräkningskurs 3 § Vid omräkning mellan kronor och euro enligt denna lag skall den i

§ andra stycket bokföringslagen 1976:125 angivna växelkursen 3 a användas, om inte annat följer av denna lag eller föreskrifter som meddelats med stöd denna lag.

av

Förutsättningar för att redovisa i euro och byta redovisningsvaluta 4 § Ett finansiellt företag får ha sin redovisning i euro endast om

det inte försvårar effektiv tillsyn över företaget eller den kon-

en

eller den finansiella företagsgrupp där företaget ingår samt cern

det i övrigt är förenligt med de bestämmelser som gäller för verksamheten.

Vad i första stycket föreskrivs om redovisning ieuro gäller

som även för själva bytet av redovisningsvaluta från kronor till euro och omvänt.

Omräkning av krav på minsta kapitalbas för institut som bytt redovisningsvaluta 5 § När ett kreditinstitut eller ett värdepappersbolag byter redovisningsvaluta skall kravet på minsta kapitalbas omräknas till den nya redovisningsvalutan.

Krav på bundet eget kapital för institut som redovisar i euro 6 § Ett kreditinstitut och ett värdepappersbolag skall vid ingången av det första räkenskapsåret med redovisning i euro ha ett bundet eget kapital uppgår till minst det startkapital som krävs för att påbörja

som verksamhet det slag som institutet bedriver.

av

Normgivningsbemyndigande 7 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer skall meddela föreskrifter den kurs skall användas vid omräkning och de

om som föreskrifter i övrigt behövs för att ett finansiellt företag som har sin

som redovisning i skall kunna tillämpa de bestämmelser som gäller för

euro verksamheten.

Denna lag träder i kraft den 1 december 1999 och tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1januari 2000 eller senare.

SOU 1998: 136 F örfattningsförslag 55

14. Förslag till Lag om ändring i lagen 1992:1610 om

ñnansieringsverksamhet

Härmed föreskrivs att 2 kap. 4 § och 4 kap. 1 § lagen 1992:1610

ñnansieringsverksamhet skall ha följande lydelse. om

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

4 §

Ett lcreditmarknadsföretag skall när verksamheten påbörjas ha ett bundet eget kapital som vid tidpunkten för beslut om tillstånd enligt 1 § motsvarar minst fem miljoner ecu. I 5 kap. 4 § 3 och 5 lagen 1995:1559 årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

om finns bestämmelser om vad som utgör bundet eget kapital.

Om nettovärdet av till- Om nettovärdet av tillgångarna i den planerade verk- gångarna i den planerade verksamheten uppgår till högst ett- samheten uppgår till högst etthundra miljoner kronor, får hundra miljoner kronor eller,

om Finansinspektionen medge att kreditmarknadsföretaget avser företaget har lägre bundet eget att ha sin redovisning i euro, kapital än som anges i första tolv miljoner euro, får Finansstycket, dock lägst motsvarande inspektionen medge att företaget en miljon ecu. I nettovärdet skall har lägre bundet eget kapital än inte räknas in värdet till- som anges i första stycket, dock

av gångarna i sådan finansierings- lägst motsvarande en miljon ecu. verksamhet som anges i 1 kap. 3 § första stycket.

4 kap.

Bestämmelser om kapitaltäckning och stora exponeringar finns i lagen 1994:2004 kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut

om och värdepappersbolag.

Ett kreditmarknadstöretags Ett lcreditmarlmadsforetags kapitalbas får inte understiga det kapitalbas får inte understiga det belopp enligt 2 kap. 4 § belopp som enligt 2 kap. 4 §

som

Senaste lydelse 1997:453. 2Senaste lydelse 1997:453.

krävdes när verksamheten på- krävdes när verksamheten påbörjades. börjades eller, om kreditmark-

nadsföretaget har sin redovis-

ning i euro, det belopp som en-

ligt 6 § lagen 1999:000 om

redovisning i euro för finansiella

företag krävdes i eget kapital vid

ingången av det första räken-

skapsåret med redovisning i

euro.

Ett kreditmarknadsföretag Ett kreditmarknadsföretag som med stöd av 2 kap. 4 § som med stöd av 2 kap. 4 § andra stycket fått Finansinspek- andra stycket fått Finansinspektionens medgivande att när verk- tionens medgivande att när verksamheten påbörjades ha ett lägre samheten påbörjades ha ett lägre bundet eget kapital än mot- bundet eget kapital än motsvarande fem miljoner ecu, skall svarande fem miljoner ecu, skall

nettovärdet av tillgångarna i om nettovärdet av tillgångarna i om Företagets verksamhet därefter företagets verksamhet därefter överstiger etthundra miljoner överstiger etthundra miljoner kronor ha kapitalbas kronor eller, kreditmark-

en som om motsvarar minst fem miljoner nadsföretaget har sin redovisecu, beräknat efter den kurs som ning i euro, tolv miljoner euro gällde vid tidpunkten för beslut ha en kapitalbas som motsvarar

tillstånd enligt 2 kap. l minst fem miljoner ecu, beräknat om

efter den kurs som gällde vid

tidpunkten för beslut om till-

stånd enligt 2 kap. 1 eller, om

kreditmarknadsföretaget tidiga-

re har haft sin redovisning i

beräknat efter den kurs

euro,

som gällde vid ingången av det

första räkenskapsåret med redo-

visning i kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 december 1999 och tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2000 eller senare.

Författningsjörslag 57

15. Förslag till

Lag om ändring i lagen 1991:981 om

värdepappersrörelse

Härmed föreskrivs att 5 kap. 1 § samt 6 kap. 7 och 9 lagen 1991:981 om värdepappersrörelse skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 kap.

1 §

Bestämmelser om kapitaltäckning och stora exponeringar finns i lagen 1994:2004 om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag.

Ett värdepappersbolags kapi- Ett värdepappersbolags kapitalbas får inte understiga det talbas får inte understiga det bebelopp som enligt 2 kap. 5 § lopp som enligt 2 kap. 5 § krävkrävdes när rörelsen påbörjades. des när rörelsen påbörjades

eller, om värdepappersbolaget

har sin redovisning i euro, det

belopp som enligt 6 § lagen

1999:000 om redovisning i

för finansiella företag kräv-

euro

des i eget kapital vid ingången

det första räkenskapsåret

av

med redovisning i euro.

6kap.

7§2

Om ett svenskt värde- Om ett svenskt värdepappersinstitut har fattat beslut pappersinstitut har fattat beslut som strider mot denna lag eller som strider mot denna lag eller någon annan författning som någon annan författning som reglerar dess verksamhet, mot reglerar dess verksamhet, mot föreskrift som meddelats med föreskrift som meddelats med stöd av denna lag eller mot stöd av sådan författning eller bolagsordningen, får Finansin- mot bolagsordningen, får spektionen förbjuda verkställig- Finansinspektionen förbjuda

1 Senaste lydelse 1994:2015. 2Senaste lydelse 1994:2015.

58 Författningsförslag

het av beslutet. Har beslutet verkställighet av beslutet. Har redan verkställts får inspek- beslutet redan verkställts får tionen förelägga institutet att inspektionen förelägga institutet göra rättelse, om det är möjligt. att göra rättelse, om det är

möjligt.

9 §

Tillstånd som enligt denna lag har lämnats ett svenskt värdepappersinstitut skall återkallas av Finansinspektionen om:

institutet inte inom ett år från beviljande av tillstånd har börjat driva sådan rörelse som tillståndet avser, eller om institutet dessförinnan förklarat sig avstå från tillståndet,

institutet under en sammanhängande tid av sex månader inte har drivit sådan rörelse som tillståndet avser, eller

institutet genom att över- institutet genom att överträda denna lag eller föreskrift träda en bestämmelse som avses

meddelats med stöd i 7 § eller på annat sätt visat sig som av lagen eller på annat sätt visat sig olämpligt att utöva sådan rörelse olämpligt att utöva sådan rörelse som tillståndet avser. som tillståndet avser.

Ett värdepappersbolags tillstånd enligt 3 kap. 4 § första stycket 4 och 5 skall återkallas av inspektionen om bolaget inte fullgjort sina skyldigheter enligt lagen 1995:1571 om insättningsgaranti, och inte vidtagit rättelse inom ett år efter det att inspektionen har förelagt värdepappersbolaget att fullgöra sina skyldigheter med förklaring att värdepappersbolagets tillstånd annars kan komma att återkallas.

Ett värdepappersbolags tillstånd skall dessutom återkallas om:

bolagets kapitalbas understiger det minsta belopp som föreskrivs i 5 kap. 1 § andra stycket eller och bristen inte har täckts inom tre månader efter det att den blev känd för bolaget, eller

någon som ingår i bolagets styrelse eller är verkställande direktör eller dennes ställföreträdare inte uppfyller de krav som anges i 2 kap. 1 § första stycket

I fall som avses i tredje stycket 2 får tillstånd återkallas bara om Finansinspektionen först beslutat att anmärka på att personen ingår i styrelsen eller är verkställande direktör eller dennes ställföreträdare och

Senaste lydelse 1997:117.

SOU 1998: 136 F örfattningsförslag 59

han eller hon, sedan en av inspektionen bestämd tid av högst tre månader gått, fortfarande finns kvar i styrelsen eller är verkställande direktör eller dennes ställföreträdare.

Denna lag träder i kraft den 1 december 1999 och tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2000 eller senare.

60 Författningsförslag

16. Förslag till

Lag om ändring i lagen 1994:2004 om kapitaltäckning

och stora för kreditinstitut och värde-

exponeringar pappersbolag

Hänned föreskrivs att 2 kap. 6 och 4 kap. 8 § lagen 1994:2004 om kapitaltäckning och stora exponeringar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

Kapitalbasen utgörs primärt och supplementärt

av summan av kapital efter avräkning enligt 7 § och 5 kap. 4 § tredje stycket Det primära kapitalet skall utgöra minst hälften av kapitalbasen.

Med primärt kapital avses: A. I bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag

eget kapital med undantag för kumulativa preferensaktier, i sparbanker reservfonder, i medlemsbanker och kreditmarknadsföreningar eget kapital med undantag för förlagsinsatser samt i Svenska skeppshypotekskassan kassans reservfond. Från eget kapital skall undantas

uppskrivningsfonder.

B. I banker, kreditmarknadsföretag och värdepappersbolag kapitalandelen skatteutjämningsreserv och periodiseringsfond.

av

C. I banker och kreditmarknadsföretag kapitalandelen av det belopp

mot bankens eller företagets till följd av som svarar reserver avskrivning på egendom upplåtits till nyttjande.

som

Med supplementärt kapital Med supplementärt kapital

värdet förlagsandels- värdet förlagslån och avses av avses av lån, förlagslån och andra skuld- andra skuldförbindelser med en förbindelser ursprunglig ursprunglig löptid på minst fem

med en löptid på minst fem år och med år och med rätt till betalning rätt till betalning först efter först efter institutets övriga institutets övriga borgenärer, borgenärer, dock sammanlagt dock sammanlagt högst till ett högst till ett belopp som motbelopp motsvarar hälften av svarar hälften av det primära

som det primära kapitalet. Förlags- kapitalet. Förlagsandelslån, förandelslån, förlagslån och andra lagslån och andra skuldförskuldförbindelser vilkas åter- bindelser vilkas återstående löp-

Senaste lydelse 1997:463.

F örfattningsförslag 61

stående löptid understiger fem år tid understiger

fem år får tas upp får tas till ett belopp till ett belopp motsvarar

upp som som motsvarar högst 20 % av det högst 20 % det nominella vär-

av nominella värdet för varje helt år det för varje helt år som återstår som återstår till förfallodagen. till förfallodagen.

Som primärt eller supple- Som primärt eller supplementärt kapital får dessutom, mentärt kapital får dessutom, efter medgivande av Finans- efter medgivande av Finansinspektionen, räknas andra kapi- inspektionen, räknas värdet

av taltillskott och reserver än som förlagsandelslån samt andra sägs i andra och tredje styckena. kapitaltillskott och reserver än

som sägs i andra och tredje

styckena.

4 kap.

8 §

Om ett instituts totala Om ett instituts totala nettoposition i utländsk valuta nettoposition i annan valuta än för hela verksamheten överstiger redovisningsvalutan för hela 2 % av kapitalbasen enligt 2 kap. verksamheten överstiger 2 % av 6-8 skall kapitalkravet mot- kapitalbasen enligt 2 kap. 6-8 svara 8 % av det överskjutande skall kapitalkravet motsvara 8 % beloppet. av det överskjutande beloppet.

Med ett instituts totala Med ett instituts totala nettoposition i utländsk valuta nettoposition i valuta än

annan avses den högsta summan av ett redovisningsvalutan avses den instituts korta nettopositioner högsta summan av ett instituts eller långa nettopositioner i olika korta nettopositioner eller långa valutor. nettopositioner i olika valutor.

För balanserade positioner i nära korrelerade valutor får tillämpas ett kapitalkrav motsvarande 4 % av värdet av den balanserade positionen. Vidare får ett lägre kapitalkrav tillämpas för valutor som omfattas av mellanstatliga bindande överenskommelser om valutakurssamarbete.

Efter medgivande av Finansinspektionen får en simuleringsmetod användas vid beräkning av kapitalkravet enligt denna paragraf.

Denna lag träder i kraft den 1 december 1999 och tillämpas på räkenskapsår inleds den 1 januari 2000 eller

som senare.

62 Författningsjörslag SOU 1998: 136

17. Förslag till

i ikraftträdande- och

lag om ändring övergångsbestämmelsema till lagen 1992: 1610 om

finansieringsverksamhet

Härigenom föreskriv att det i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen 1992:1610 finansieringsverksamhet

om om skall införas punkt 5 a av följande lydelse.

en ny

5 Ett företag som bedriver verksamhet med stöd av punkterna 3-5

a. får inte byta redovisningsvaluta.

Denna lag träder i kraft den 1 december 1999 och tillämpas på räkenskapsår inleds den 1januari 2000 eller senare.

som

SOU 1998: 136 Författningsförslag 63

18. till

Förslag Lag om ändring i lagen 1995:1570 medlemsbanker

om

Härmed föreskrivs att 1 kap. 4 2 kap. 4 § och 7 kap. 14 § lagen 1995:1570 om medlemsbanker skall ha följande lydelse

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

l kap. 4 § Varje medlem skall betala insats i medlemsbanken i enlighet med vad som föreskrivs i stadgarna. Betalningen skall alltid fullgöras i pengar. En medlemsbank skall när bankens rörelse påbörjas ha ett bundet eget kapital som vid tidpunkten för beslut oktroj motsvarar minst om fem miljoner I 5 kap. 4 § 5 lagen 1995:1559 årsredovisning i ecu. om kreditinstitut och värdepappersbolag finns bestämmelser vad om som utgör bundet eget kapital. Om balansomslutningen i den Om balansomslutningen i den planerade verksamheten kan be- planerade verksamheten kan beräknas uppgå till högst etthundra räknas uppgå till högst etthundra miljoner kronor, får regeringen miljoner kronor eller, medom medge att bolaget har lägre bun- lemsbanken att ha sin avser det eget kapital än det redovisning i tolv miljoner som anges euro, i första stycket, dock lägst mot- får regeringen medge att euro, svarande en miljon ecu. banken har lägre bundet eget kapital än det i första som anges stycket, dock lägst motsvarande en miljon ecu.

2 kap. 4 § Stadgama skall ange medlemsbankens firma, den ort i Sverige där styrelsen skall ha sitt säte, de rörelsegrenar som banken att driva, avser villkoren för medlemskap i banken,

Senaste lydelse 1997:915.

64 F örfattningsförslag SOU 1998: 136

den insats med vilken varje medlem skall delta i banken och i vilken utsträckning medlemmarna får delta i banken med insats utöver vad de är skyldiga att delta med, antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer samt eventuella suppleanter, som skall utses av stämman, samt tiden för deras uppdrag, för det fall att fullmäktige enligt 7 kap. 12 § skall finnas, deras befogenhet, hur de skall utses och tiden för deras uppdrag, inom vilken tid och hur föreningsstämman skall sammankallas samt hur andra meddelanden skall komma till medlemmarnas eller fullmäktiges kännedom, vilka ärenden skall förekomma på ordinarie stämma, som 10. vad skall ske med bankens behållna tillgångar när den uppsom löses, samt 11. för det fall att förlagsinsatser i 5 kap. eller insatssom avses emission i 8 kap. 2 § skall förekomma, vad som skall gälla som avses a för dessa. Om medlemsbanken skall ha sin bokföring i skall detta euro i stadgarna. I så fall skall anges medlemsinsatserna anges i denna valuta.

7 kap. 14 § Beslut ändra stadgarna fattas föreningsstämman. Beslutet är att av giltigt samtliga röstberättigade har förenat sig det. Beslutet är om om även giltigt, det har fattats på två på varandra följande föreningsom och på den stämman biträtts minst två tredjedelar av stämmor senare av de röstande eller den större majoritet krävs enligt 15 som Beslut införande eller om ändring sådan bestämmelav en i stadgarna som avses i 2 kap. se 4 § andra stycket får verkan vid ingången det räkenskapsår av följer närmast efter beslutet. som

Denna lag träder i kraft den 1 december 1999 och tillämpas på räkenskapsår inleds den 1januari 2000 eller senare. som

19. Förslag till Lag om ändring i sparbankslagen 1987:619

Härmed föreskrivs att 2 kap. 5 § och 4 kap. 15 § sparbankslagen 1987:619 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

5 § Reglementet skall ange sparbankens firma, sparbankens verksamhetsområde, den ort i Sverige där styrelsen skall ha sitt säte, de rörelsegrenar som sparbanken avser att driva,

grundfondens belopp samt huruvida hela grundfonden eller del av denna skall betalas tillbaka med eller utan ränta,

antalet huvudmän,

den kommunala valkorporation som skall förrätta val av huvudmän och, där sådant val skall förrättas av flera korporationer, fördelningen av antalet mandat dem emellan, samt ordningen för att åstadkomma en successiv förnyelse huvudmannakåren och det närmare

av förfarandet i övrigt vid huvudmannavalen,

antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer samt eventuella ersättare, som skall utses av sparbanksstämman, samt tiden för deras uppdrag,

sättet att sammankalla sparbanksstämman, samt

10. vilka ärenden som skall förekomma på den ordinarie stämman.

Om sparbanken skall ha sin

bokföring i euro skall detta

anges i reglementet. I så fall

skall grundfonden anges i denna

valuta.

4 kap.

15 §

Beslut att ändra reglementet fattas sparbanksstämman. Beslutet är

av giltigt om det har biträtts minst tvâ tredjedelar de på stämman

av av närvarande huvudmännen.

Senaste lydelse 1991:1681.

3 SOU 1998:136

66 Författningsförslag

Ett beslut ändring av reglementet skall, sedan ändringen har om stadfästs, genast anmälas för registrering. Beslutet får inte verkställas förrän registrering har skett.

Beslut om införande eller ändring av en sådan bestämmelse i reglementet som avses i 2 kap. 5 § andra stycket får verkan vid ingången av det räkenskapsår följer närmast

som efter beslutet.

Denna lag träder i kraft den 1 december 1999 och tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1januari 2000 eller senare.

Föñattningsförslag 67

20. Förslag till

Lag om ändring i försäkringsrörelselagen 1982:713

Härmed föreskrivs att 2 kap. 5 § och 9 kap. 14 § försäkringsrörelselagen 1982:713 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

5 §

Bolagsordningen skall ange

för samtliga försäkringsbolag

bolagets finna,

den ort i Sverige där bolagets styrelse skall ha sitt säte,

föremålet för bolagets verksamhet, varvid det särskilt skall anges om verksamheten skall avse såväl direkt försäkring mottagen

som återförsäkring,

4. om bolaget skall driva försäkringsrörelse utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EES,

antalet eller lägsta och högsta antalet av de styrelseledamöter, revisorer och eventuella styrelsesuppleanter, som får utses av bolagsstämman, samt tiden för styrelseledamötemas och revisorernas uppdrag,

sättet att sammankalla bolagsstämman,

vilka ärenden som skall förekomma på den ordinarie stämman,

de regler enligt vilka bolagsstämman får förfoga över bolagets vinst,

i vilken utsträckning bolaget är skyldig att teckna återförsäkring,

för försäkringsaktiebolag

10. aktiekapitalet eller, om detta utan ändring av bolagsordningen skall kunna bestämmas till lägre eller högre belopp, minimikapitalet och maximikapitalet, varvid minimikapitalet inte får vara mindre än en fjärdedel av maximikapitalet,

1 aktiemas nominella belopp,

för ömsesidiga försäkringsbolag

12. garantikapitalet,

13. regler för hur rösträtten skall utövas och hur beslut skall fattas på bolagsstämman, varvid särskilt skall anges om och i vilken

‘ Senaste lydelse 1995:779.

68 F örfattningsförslag SOU 1998: 136

utsträckning delägamas rösträtt skall utövas genom utsedda delegerade samt i vilken utsträckning rösträtt skall tillkomma garantema, 14. intill vilket belopp och i vilken ordning delägarna är personligen ansvariga för bolagets förpliktelser, om inte uteslutande bolagets tillgångar för bolagets förpliktelser, svarar 15. antal och sammanlagt belopp av de försäkringar som skall vara tecknade innan bolaget kan anses bildat, 16. vilken begränsning skall gälla för mottagen återförsäkring i som förhållande till den direkta försäkringen, om verksamheten avser såväl direkt försäkring mottagen återförsäkring, som 17. i vilken ordning garantema skall betala in det tecknade garantikapitalet samt 18. och i vilken ordning ränta skall betalas garantikapitalet om och vinst delas ut till garantema och i vilken ordning garantikapitalet skall återbetalas. I fråga publika försäkringsaktiebolag, firma inte innehåller om vars ordet publikt, skall i bolagsordningen beteckningen publ efter anges firman. Om bolaget skall ha sin bokföring i så skall detta anges euro i bolagsordningen. Isåfall skall

i förekommande fall aktie-

kapitalet anges i samma valuta.

9 kap. 14 § Beslut att ändra bolagsordningen fattas bolagsstämman utom i de av fall i 4 kap. 15 § andra stycket. I fråga om försäkringsaktiesom avses bolag är beslutet giltigt det har biträtts aktieägare med två om av tredjedelar såväl de avgivna rösterna de vid stämman företrädda av som aktierna, inte något annat följer 16 I fråga om ömsesidiga om av försäkringsbolag är beslutet giltigt det har biträtts två tredjedelar om av av samtliga röstande. Beslut införande eller om ändring av en sådan bestämmelse i bolagsordningen som avi 2 kap. 5 § tredje stycket får ses verkan vid ingången det av räkenskapsår som följer närmast efter beslutet.

SOU 1998: 136 Författningsförslag 69

Denna lag träder i kraft den 1 december 1999 och tillämpas på

räkenskapsår som inleds den 1 januari 2000 eller senare.

SOU 1998: 136 71

l Utredarens uppdrag

Med anledning av det förestående europeiska valutasamarbetet tillkallade regeringen genom beslut den 15 maj 1997 särskild utredare

en dir. 1997:76 med uppdrag att undersöka vilket behov svenska aktiebolag, bankaktiebolag och försäkringsaktiebolag har att kunna

av ange aktiekapital och akties nominella belopp i annat än svensk valuta. Utredaren skulle vidare undersöka vilket behov svenska företag

har av att kunna upprätta sin finansiella redovisning i Utredningsarbetet

euro. inleddes i juni 1997. sakkunniga och experter samt sekreterare förordnades under sommaren 1997. Vid sammanträde den 18 augusti 1997 antog utredningen namnet Utredningen om aktiekapital och redovisning i utländsk valuta.

Utredningsarbetet skulle göras i två etapper. I enlighet med direktiven redovisades resultatet av arbetet under den första etappen i december 1997 i delbetänkandet Redovisning och aktiekapital

i euro och annan utländsk valuta SOU 1997:181. Utredarens överväganden innebar sammanfattningsvis följande. Svenska företag bör möjlig-

ges het att upprätta sin redovisning i euro, men inte i annan utländsk valuta. Detta bör dock inte gälla finansiella företag som inte bedrivs i aktiebolagsforrn, främst ömsesidiga försäkringsbolag och sparbanker. Svenska aktiebolag, bankaktiebolag och försäkringsaktiebolag bör,

om de har sin redovisning i euro, också vara skyldiga att ha sitt aktiekapital i euro. Aktiebolagslagens regler om att varje aktie skall ha ett nominellt belopp bör regler om s.k. kvotaktier.

ersättas av

Sedan delbetänkandet remissbehandlats har utredaren genom tilläggsdirektiv i april 1998 dir. 1998:28 fått i uppdrag att ytterligare analysera det företagsekonomiska behovet lagstiftning gör

av en som det möjligt för svenska företag och för utländska filialer i Sverige att ha sin redovisning och sin bokföring i i stället för i svenska kronor.

euro Utredaren skall vidare analysera de makroekonomiska konsekvenserna som en eventuell övergång till aktiekapital och redovisning i kan

euro medföra. Utredaren skall parallellt med de företagsekonomiska och makroekonomiska analyserna fullfölja sitt uppdrag, såvitt gäller redovisning och aktiekapital i euro, och lägga fram förslag till lagändringar som gör det möjligt för svenska företag och utländska filialer i Sverige

72 Utredarens uppdrag

att ha sin bokföring och upprätta sin offentliga redovisning ieuro samt för svenska aktiebolag, bankaktiebolag och försäkringsaktiebolag att därvid ha sitt aktiekapital i Utredaren skall vidare överväga de

euro. särskilda problem kan förknippade med redovisning i euro i

som vara vissa finansiella företag, ta ställning till alla finansiella företag bör

om

möjlighet att redovisa i och, så bedöms vara fallet, utarbeta ges euro om förslag till nödvändiga lagändringar avseende dessa företag. Utredaren skall dessutom utarbeta förslag till de lagändringar som bedöms vara nödvändiga för sådana föreningar väljer att upprätta sin redovis-

som ning i Utredaren skall slutligen lämna förslag till de regler om

euro. omräkning från till kronor behövs för beskattnings- och

euro som statistikändamål.

Tilläggsdirektiven har tillsammans med de ursprungliga direktiven upptagits Bilaga 1 till detta betänkande.

som

Den europeiska valutaunionen

I enlighet med det övergångsscenario som fastställdes av Europeiska rådet vid Madridmötet i december 1995 inleddes den första fasen i övergången till den valutan, våren 1998, då EU:s

gemensamma euron, stats- och regeringschefer beslutade om att ll länder skall delta i valutaunionen. Sverige deltar inte i valutaunionen. Den l januari 1999 inleds den andra fasen. Då blir euron en självständig valuta och omräkningskursema mellan euron och de deltagande länderna låses oåterkalleligen. Den Europeiska centralbanken, ECB, startar då sin operativa verksamhet och en gemensam penningpolitik införs. Eurosedlama och euromynten introduceras i den tredje fasen, vilken skall starta senast den 1 januari 2002. Under denna fas, som skall begränsas till högst månader, kan euron och de nationella valutorna användas

sex parallellt. Efter denna fas blir euron det enda legala betalningsmedlet i medlemsstaterna. De nationella sedlama och mynten dras in. Ds 1997:59 s. 5.

Regeringen har i prop. 1997/98:25 föreslagit att Sverige inte bör införa euron som betalningsmedel här i landet, då den tredje etappen av EMU inleds. Sverige bör emellertid hålla dörren öppen för ett senare svenskt deltagande i valutaunionen. Om regeringen finner att Sverige bör delta i EMU skall frågan underställas svenska folket för prövning.

Europeiska Kommissionen har i samråd med kontaktkommittén för redovisningsfrågor undersökt hur den befintliga europeiska redovisningslagstiftningen kan användas vid införandet av euron. Kommissionen har publicerat resultatet av sina undersökningar i en skrift med titeln Redovisning för införandet av euron. Av skriften framgår bl.a. följande.

Övergången till den gemensamma valutan kommer att ske i tre faser, för vilka bestämda datum har fastställts.

Fas A. Den ekonomiska och monetära unionen inleds

- År 1998 kommer Europeiska centralbanken att upprättas så snart det är känt vilka länder som kommer att delta i den tredje etappen av EMU. Villkoren för hur den gemensamma penning- och valutapolitiken skall

74 Den europeiska valutaunionen SOU 1998: 136

bedrivas kommer att fastställas och tillverkningen av sedlar och mynt i euro kan börja. Förberedelsema i de deltagande medlemsstaterna kommer att intensifieras under denna fas, särskilt i offentliga förvaltningar, banker och finansiella institut. Ekonomin i stort kommer att fortsatta att fungera som förut, dvs. på grundval de nationella

av valutorna.

Fas B. Faktisk början för den ekonomiska och monetära unionen

- Denna fas slutar den 31 december 2001 och börjar den l januari 1999 då omrälcningskursema mellan euron och de deltagande nationella valutorna oåterkalleligen låses och euron blir en egen valuta. Valutoma för de deltagande medlemsstaterna kommer att ersättas

av euron som kommer att uttryckas både i sin egen enhet l euro, i sina underenheter 100 cent och i de nationella valutaenhetema, dvs. de tidigare nationella valutorna för de deltagande medlemsstaterna.

De ekonomiska aktörerna kan också börja använda enheten De

euro. företag som har mest verksamhet inom internationell eller europeisk handel är de som troligen tidigast kommer att gå över tilleuron för hela eller del av sin verksamhet. De nationella förvaltningarna kommer också att fortsätta att aktivt förbereda sin övergång de inte

egen om redan genomfört den. De kommer att förse ekonomiska aktörer och konsumenter med den nödvändiga informationen om införandet av den gemensamma valutan.

Fas C. Definitiv övergång till euron

-

Efter den 31 december 2001 kommer belopp som den 31 december 2001 fortfarande var uttryckta i de deltagande medledlemsstatemas nationella valutaenheter att betraktas som uttryckta i enheten euro, omräknat enligt de officiella kurserna.

Senast från och med den 1 januari 2002 och under kort tidsperiod

en som fastställs av varje medlemsstat, dock högst sex månader kommer de nya eurosedlama och euromynten att sättas i omlopp som ersättning för sedlama och mynten i de gamla nationella valutaenhetema. Denna fas bör inte vara längre än vad som är strikt nödvändigt för att eliminera de komplikationer för valutanvändama kan bli följden

som om nationella valutaenheter fortsätter att vara i omlopp jämsides med den gemensamma valutaenheten under längre tidsperiod. Opera-

en tionen kommer att vara avslutad senast den 1 juli 2002 då eurosedlar och euromynt kommer att vara de enda sedlar och mynt som är lagligt betalningsmedel i de deltagande medlemsstaterna.

SOU 1998: 136 Den europeiska valutaunionen 75

Kommissionen drar följande tre slutsatser av sin undersökning.

Införandet av euron kan hanteras inom ramen för den befintliga europeiska redovisningslagstiftningen.

Införandet av euron gör det inte nödvändigt att införa ytterligare gemenskapslagstiftning, varken för att ändra befintliga direktiv eller för att ytterligare harmonisera normer.

Medlemsstaterna kan använda den befintliga redovisningspraxis som är tillåten enligt redovisningsdirektiven för övergången till euron.

3¶Sammanfattning av utredarens

tidigare slutsatser

Utredaren föreslog i sitt delbetänkande Redovisning och aktiekapital i

och utländsk valuta SOU 1997:181 att möjlighet öppnas euro annan för de företag så vill att upprätta sin löpande redovisning och

som finansiella redovisning i övrigt i I enlighet härmed föreslog

euro. utredaren 2 kap. 6 § årsredovisningslagen 1995:1554 ÅRL

att ändras. Den föreslagna ändringen innebär att beloppen i årsredovisningen skall i svenska kronor eller euro. Vidare föreslog ut-

anges redaren bestämmelser i bokföringslagen 1976:125 BFL och

nya jordbruksbokföringslagen 1979:141 om att beloppen i den löpande bokföringen och i årsbokslutet skall i svenska kronor eller euro.

anges

I likhet med vad i dag gäller beträffande byte räkenskapsår

som av föreslog utredaren att särskilt tillstånd skall krävas för förnyat byte av redovisningsvaluta. Ett företag har övergått till redovis-

som att avge ning i bör ha tillstånd Skattemyndigheten för att få byta tillbaka

euro av till svenska kronor.

Utredaren föreslog i korthet beträffande aktiebolag, att en övergång till redovisningsvaluta skall ske genom en ändring av

euro som bolagsordningen och att bolag väljer att upprätta sin redovisning i

som

har skyldighet att följa beslutet i redovisningsfrågan genom euro upp att denominera aktiekapitalet i euro. Vidare föreslog utredaren att denominering skall ske bolagsordningsändring som företas

genom en samtidigt med ändringen redovisningsvalutan och att omräkningen

av

aktiekapitalet till skall ske i samband med att bolagsordningsav euro ändringen registreras PRV till den kurs som gäller på dagen för

av registreringen.

I anslutning till sina överväganden föreslog utredaren författningsändringar beträffande l kap. 3 2 kap. 4 § och 9 kap. 14 § aktiebolagslagen 1975: 1385 ABL.

Utredaren föreslog vidare att endast finansiella aktiebolag och försälqingsaktiebolag skall tillåtas upprätta sin finansiella redovisning i

En förutsättning härför är dock att aktiekapitalet denomineras i euro.

och i redovisningen till anskaffningsvärdet. Övriga euro tas upp finansiella företag och försäkringsforetag måste sin finansiella

avge

78 Sammanfattning av utredarens tidigare slutsatser

redovisning i svenska kronor i avbidan på att effekterna på kapitalkraven denominering av det egna kapitalet i euro klarlagts.

av en Utredaren föreslog i anslutning till sina överväganden undantagsbestämmelser i lagen 1995:1559 om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag ÅRKL och lagen 1995:1560 årsredo-

om visning i försäkringsföretag ÅRFL.

Utredaren behandlade i sitt delbetänkande frågan hur det skall förfaras med aktiekapitalet i ett aktiebolag, bankaktiebolag eller försäkringsaktiebolag när bolaget går över till att redovisa ieuro. Utredaren menade att aktiekapitalet skall denomineras i euro och tas upp till "anskaffningsvärdet".

4 över

Remissyttrandena

utredarens delbetänkande

Med något undantag är remissinstansema positiva och tillstyrker i huvudsak utredarens förslag att svenska företag ges möjlighet att upprätta sin redovisning i euro och att aktiebolag, bankaktiebolag och försäkringsaktiebolag som upprättar sin redovisning ieuro också skall ha sitt aktiekapital i euro.

Flera remissinstanser är dock kritiska till den av utredaren föreslagna omrälcningsregeln vid övergången från kronor till euro. Man pekar framför allt på att svårigheter uppkommer om redovisningen läggs om vid annan tidpunkt än aktiekapitalet och att omräkningsdifferenser i så fall uppkommer.

Många remissinstanser och flera med emfas t.ex. Sveriges

- Industriförbund hävdar att om någon form av förenklade ornräk-

ningsregler inte tillåts vid deklaration och taxering kommer vinsterna med utredarens förslag att bortfalla.

Samtliga remissinstanser som berör frågan ifrågasätter att endast finansiella företag som drivs i aktiebolagsforrn skall ha möjlighet att ha sin finansiella redovisning i euro. Konkurrensverket m.fl. påpekar att detta inte kan anses vara konkurrensneutralt. Ingen remissinstans

anser att det möter något lagligt eller annat hinder att ge alla finansiella företag samma möjlighet till redovisning i euro.

Patent- och registreringsverket PRV framhåller att en lagstiftning måste vara framme i god tid så att PRV hinner registrera de bolagsordningsändringar som inkommer vid årsskiftet 1998/99. PRV tar dessutom i sitt remissvar upp ett antal särskilda frågor som utredaren återkommer till i detta betänkande.

Remissvaren tar i övrigt upp bl.a. frågan om det finns risk för att den svenska kronan marginaliseras om de svenska företagen tillåts redovisa och denominera sitt aktiekapital ieuro. En annan fråga som väcks är om svenska arbetstagare kan komma att sina löner utbetalade i euro och vem som i så fall skall stå kursriskema.

5¶Fördjupad företagsekonomisk behovsanalys

I utredningsuppdraget ingår att analysera det företagsekonomiska behovet lagstiftning gör det möjligt för svenska företag och för

av en som svenska filialer i Sverige att ha sin redovisning och sin bokföring ieuro i stället för i svenska kronor. Det företagsekonomiska behovet av att tillåta redovisning i euro skall således klarläggas och så långt det är möljligt kvantiñeras.

Utredaren Statistiska centralbyrån SCB i uppdrag att genom

gav

enkät undersöka de svenska företagens behov av att använda den en

europeiska valutan euro i redovisningen. Urvalet begränsades till nya att svenska aktiebolag som bedriver verksamhet. Handelsbolag,

avse ekonomiska föreningar och enskilda näringsidkare undantogs således. SCB har fullgjort uppdraget. Dess rapport har fogat till detta betänkande Bilaga Nedan följer utredarens sammanfattning av rapporten.

som

l Inledning

Enkäten omfattar tre delar, den första delen avser det före-

varav tagsekonomiska behovet av att använda euro i den löpande bokföringen och hur detta behov ändras omvärlden i form av kunder, leveran-

om törer och myndigheter har önskemål eller ställer krav på transaktioner och redovisning i Enkätens andra del avser valutasäkringar och

euro. hur dessa kan komma att påverkas av en eventuell övergång till löpande bokföring i Enkätens tredje del de vinster/fördelar

euro. avser

användning i bokföringen kan komma att medföra när som en av euro det gäller finansiering på den internationella kapitalmarknaden och i andra sammanhang. Också de kostnader/nackdelar som det skulle innebära att inte få en möjlighet att använda euro i bokföringen tas upp. En målsättning med denna del av enkäten var vidare att företagen skulle försöka att kvantifiera eventuella vinster respektive förluster.

Som ett komplement till den av SCB gjorda undersökningen har ett antal stora industriföretag Electrolux, Ericsson, SCA, Skanska, Stora

-

I 82 Fördjupad företagsekonomisk behovsanalys SOU 1998: 136

och Volvo vid ett av utredaren anordnat möte den 18 augusti 1998

— mera ingående presenterat sina synpunkter på frågan användning

om av euro i den löpande bokföringen. Dessa synpunkter har beaktats vid redovisningen av de resultat som kommit fram genom enkäten.

5.2¶Urvalet av

företag

Enkätundersökningen omfattar både finansiella och icke-finansiella företag. De icke-finansiella företagen har delats upp på små, mellanstora och stora företag. Eftersom ett relativt litet antal de största

av företagen i landet står för en stor del av totalt antal anställda och av den totala produktionen har det ansetts väsentligt att samtliga dessa företag är med i enkätundersökningen. De utgörs här av de mest omsatta företagen på Stockholms Fondbörs.

Undersökningen omfattar 600 slumpvis utvalda icke-finansiella företag, 200 små, 200 mellanstora och 200 stora företag samt därutöver 27 icke-finansiella företag som tillsammans med åtta finansiella företag utgör gruppen de mest omsatta börsföretagen. Som små företag räknas här de med en balansomslutning på 5-20 miljoner kronor. Totalt finns det ca 21 000 företag i denna kategori. Som mellanstora företag räknas de med en balansomslutning på 20-250 miljoner kronor totalt ca 8 500 företag och som stora företag de med en balansomslutning på över 250 miljoner kronor totalt ca l 300 företag. Undersökningen berör således inte den stora gruppen företag totalt över 200 000 företag vars balansomslutning inte når upp till 5 miljoner lqonor.

De finansiella företagen är relativt få till antalet och därför ingår samtliga dessa i enkätundersökningen med undantag för försäkringsbolag som endast har sin verksamhet lokal nivå. De finansiella företagen består av bankaktiebolag och finansbolag, sparbanker av vilka åtskilliga endast agerar på en lokal marknad, värdepappersbolag, försäkringsbolag och investmentbolag, inalles 321 företag. Därutöver tillkommer de åtta finansiella företag som finns med bland de mest omsatta svenska börsföretagen. Totalt valdes således 956 företag ut. Av dessa har 23 företag meddelat att verksamheten upphört p.g.a. fusion, avveckling eller konkurs. Därför omfattar undersökningen totalt 933 företag.

5.3¶Svarsfrekvens och bortfall

Det var frivilligt för företagen att besvara enkäten. Den totala Svarsfrekvensen kom att ligga på 56 procent. Andelen företag som

Fördjupad företagsekonomisk behovsanalys 83

besvarade enkäten stiger dock med storleken på företagen. Av de små icke-finansiella företagen har 49 procent besvarat enkäten och av de mellanstora icke-finansiella företagen 57 procent. Svarsfrekvensen är för de stora icke-finansiella företagen 69 procent och 77 procent för de mest omsatta börsföretagen, vilket innebär att man med relativt stor säkerhet kan dra slutsatser från de enkätsvar som kommit in från de stora företagen. De finansiella företagen har en svarsfrekvens på 52 procent.

Bortfallet uppgår således till totalt 44 procent. Bortfall är ett bekymmer av två orsaker. Dels bidrar det till att den slumpmässiga osäkerheten ökar. Urvalet i denna undersökning 956 företag är gjort utifrån en given osäkerhet. Bortfallet innebär att beräkningama grundas på färre observationer än tänkt och eftersom variationen ökar med minskat antal observationer blir osäkerheten i resultaten större än avsetts. Detta går dock att direkt kvantifiera, genom skattningar av urvalsosäkerheten från det observerade materialet.

Därtill kommer den eventuella icke-slumpmässiga snedvridning bias som bortfallet kan orsaka. Vanligtvis utgår man från att bortfallet är slumpmässigt vad avser de variabler som studerats, dvs. att vad man svarat/skulle svarat inte påverkar om man svarar. Tyvärr är det omöjligt att veta säkert om detta antagande är riktigt. Man kan i denna speciella undersökning förmodligen anta att de företag som inte svarat på enkäten på det hela taget är mindre intresserade av möjligheten att använda euro i redovisning än de företag som besvarat enkäten. Det skulle innebära att andelen positiva företag antagligen är lägre än vad undersökningens resultat visar. Det stora bortfallet innebär att resultaten måste behandlas med stor försiktighet. Den till följd bortfallet

av ökade osäkerheten gör att skillnaden mellan företagsgrupper är svår att fastställa. Den okända snedvridningen har medfört att SCB valt att inte dra några slutsatser till hela populationen urvalet drogs från drygt 30 000 företag utan endast redovisar hur de faktiskt svarande företagens svar fördelar sig.

5.4¶Kommentarer till tolkningen av

resultatsammanställningen

I Bilaga 2 ges en utförlig sammanställning av de svar som lämnats fördelade på företagsgruppema. Här redovisas fråga för fråga dels faktiskt antal lämnade svar, dels en procentuell fördelning av svarsalternativen. Eftersom vissa frågor inte skall besvaras av samtliga svarande har antalet svar ibland blivit så begränsat att det varit

84 Fördjupad företagsekonomisk behovsanalys SOU 1998: 136

nödvändigt att slå samman några eller i vissa fall samtliga företagsgrupper. "

De mest omsatta börsföretagen redovisas separat. De 27 börsföretag, av totalt 35, som besvarat enkäten ingår dessutom i gruppen stora icke-finansiella företag med 21 företag respektive i gruppen finansiella företag med 6 företag.

Vid samtliga frågor har det funnits utrymme för de svarande att lämna kommentarer. Dessa kommentarer har i många fall på ett väsentligt sätt kompletterat företagens svar på ställda frågor.

De mest omsatta svenska börsföretagen är inte många till antalet. Däremot står de för en mycket stor andel av antalet anställda inom näringslivet och av landets totala produktion, ca 80 procent.

5.5¶Översiktlig av

sammanfattning

enkätresultaten

Målsättningen med enkätens del I var att belysa de svenska företagens behov av att kunna använda euro i den löpande bokföringen och påvisa hur detta behov kan komma att påverkas av önskemål från kunder/leverantörer och krav som ställs av myndigheter.

Här framgår att oavsett företagsgrupp är det endast en mindre andel

företagen har behov att kunna använda euro i den löpande av som av bokföringen. Det är totalt 12 procent av de svarande som anger ett sådant behov, medan 62 procent svarar nej på frågan om ett behov finns. Samtidigt ökar behovet att kunna använda euro med

av företagens storlek, från 2 procent för små företag till 29 procent för de mest omsatta företagen. Kommentarerna från de mest utlandsorienterade företagen bland de största börsföretagen är entydiga. De anger ett behov av att använda euro i den löpande bokföringen.

En tredjedel av de företag som inte redan i dag anser sig ha ett klart behov av att använda euro i sin bokföring anser att behovet kommer att öka företagets kunder och/eller leverantörer ställer krav på att

om offerter och fakturor skall noteras i euro.

En stor andel de företag som har behov av redovisning i euro

av kommer på motsvarande sätt att verka för att denna valuta skall användas i transaktioner med kunder och leverantörer. Några direkta krav på kunder och leverantörer kommer man dock inte ställa. Lönema till de anställda kommer man att fortsätta att betala i svenska kronor, även nästan tredjedel de svarande företagen skulle verka för

om en av att också löner till de anställda skulle betalas i euro när deras redovisning sker i denna valuta.

Fördjupad företagsekonomisk behovsanalys 85

De företag som har ett behov av att använda sig av euro i den löpande bokföringen kan också i fortsättningen vara tvungna att lämna deklaration skatter och avgifter i svenska kronor. Antingen kan detta

av ske genom att företaget har en sidoordnad bokföring i svenska kronor eller att omräkning sker från euro till svenska kronor genom

genom en ett schablonförfarande. Av framgår att det är fråga det är

svaren en som svårt att ta ställning till. Förmodligen skulle man vilja ha mera information de båda alternativen. De kommentarer som lämnats av

om företagen ger något klarare besked. En bokföring i såväl euro som i kronor föra med sig stora kostnader. Ett schablonmässigt

anses omräkningssystem är att föredra, förutsatt att det blir enkelt att tillämpa.

Företagen enligt de kommentarer som lämnats, att det inte

anser, skulle behöva bli så stora problem med att deklarera och betala avdragen A-skatt och arbetsgivaravgifter i svenska kronor. Beträffande mervärdesskatt skulle det behövas någon form schablonomräkning.

av

Avsikten med enkätens andra del var att kartlägga omfattningen av valutasäkringar valutaflöden och/eller eget kapital och huruvida

av valutasäkringar kommer att göras ieuro i de fall att företaget kommer att använda den europeiska valutan i den löpande bokföringen.

nya Problematiken med valutasäkringar har studerats mera ingående av professor Claes Wihlborg och för närmare genomgång hänvisas till

en dennes rapport, Bilaga Här konstateras endast att deti första hand

se är stora företag utnyttjar valutasäkringar och att det i dagsläget till

som stor del är europeiska valutor valutasäkras. Dessutom kommer en

som majoritet de svarande företagen att göra valutasäkring ieuro i de

av fall företagen går över till att använda i den löpande bokföringen.

euro

Enkätens tredje del de kostnadsreduceringar/vinster som

avser skulle bli följd att företaget går över till att använda euro i bok-

en av föringen. Man kan konstatera att det i första hand är de stora företagen

finansierar sin verksamhet internationellt och då framför allt de som mest omsatta börsnoterade företagen. Det är också dessa mest omsatta börsföretag att får minskade kostnader vid övergång

som anser man en till bokföring i Dessa börsföretag väntar sig också att företagets

euro. valutasäkringskostnader skall reduceras vid en användning av euro som bokföringsvaluta.

Företagen har också angivit andra vinster/fördelar med att över till i den löpande bokföringen. Inforrnationsvinster anges av

euro många företag, exempelvis bättre information till kreditgivare

genom och ägare, underlättade kommunikationer mellan bolag i olika länder och tydligare jämförbarhet med internationella konkurrenter. I och med att blir stor valuta kan bokföring i euro ersätta tidigare

euron en redovisning, i t.ex. USD. Det är också klar fördel att kunna använda

en

valuta i utländska och svenska koncemföretag. I övrigt kan en samma

86 Fördjupad företagsekonomisk behovsanalys SOU 1998: 136

användning av euro i den löpande bokföringen göra att företaget betraktas som ett europeisk företag, vilket kan föra med sig att det blir lättare att få europeiska kunder och att det kommer att få en större likviditet på börserna.

Om företagen inte får möjlighet att över till euro i den löpande bokföringen skulle man miste om de vinstmöjligheter som redovisats här Därutöver anger företagen en ökad administration i och

ovan. med att europeiska kunder måste få betala ieuro. Dessutom påpekas att företagets personal kommer efter i den process påbörjas ute i

som nu Europa där konkurrenter ställer om sig till att tänka i den nya valutan. De svenska företagen skulle få en försämrad konkurrenskraft då konkurrenter använder euron som ett marknadsföringsargument.

Om svenska företag, som önskar använda euro i den löpande bokföringen, måste ha en sidoordnad bokföring i svenska kronor, vilka investeringar och merkostnader skulle detta medföra Detta var en fråga företagen ställdes inför. Svar lämnades varierade på-

som som tagligt från marginella kostnadsökningar till betydande kostnader för investeringar i datasystem och mer administrativt arbete.

En förhoppning med enkäten var också att det skulle vara möjligt för företagen att kvantifiera de fördelar som en euro-redovisning skulle föra med sig samt att i kronor ange hur stora investeringar respektive kostnadsökningar som en bokföring i såväl euro som i kronor skulle innebära. Tyvärr har endast ett litet antal företag lämnat några sådana kvantifieringar. Dct är därför inte är möjligt att göra några skattningar

vinster, investeringar och kostnadsökningar. av

6¶Makroekonomiska effekter

på

kronan

I utredningsuppdraget ingår att analysera de makroekonomiska

konsekvenserna av en övergång till redovisning och aktiekapital i

euro. Analysen skall behandla såväl hur företag kommer att agera för att förändra sina valutapositioner vid en övergång till euro som om en sådan övergång skulle kunna få konsekvenser för kronans kurs. Vad gäller den senare frågan skall både kort- och långsiktiga effekter beaktas. Utredaren uppdrog Clas Wihlborg, professor i bank- och finansvetenskap vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet att utföra denna analys. Wihlborg har fullgjort uppdraget. Hans rapport har fogats till detta betänkande som Bilaga Framställningen i rapporten är förhållandevis teknisk. Nedan följer utredarens sammanfattning av Wihlborgs rapport.

6.1 av

Sammanfattning Wihlborgs rapport

I den allmänna debatten har det förekommit påståenden om att företagens redovisning kommer att sätta press på kronan när EMUprojektet inleds den 1 januari 1999 och 11 europeiska länder börjar använda euro som betalningsmedel. Det har i denna debatt också hävdats att euro från denna tidpunkt i ökande utsträckning kommer att användas som faktureringsvaluta i stället för kronor och att detta kommer att leda till mycket stora valutaflöden. Ett devalveringstryck på kronan skulle därmed uppstå.

6.1.1 Risk- och

avkastningsbedömningar

Dessa påståenden verkar vid första anblicken rimliga, men de är baserade på en partiell analys av vad som bestämmer valutaflödena. De som framför dessa påståenden tar inte hänsyn till att aktieägarna bestämmer sina valutapositioner på grundval av risk- och avkastnings-

88 Makroekonomiska effekter på kronan SOU 1998: 136

bedömningar. Dessa bedömningar torde inte påverkas av i vilken valuta aktiekapitalet redovisas och denomineras. Om exempelvis ett svenskt aktiebolag minskar sina lån i euro, minskar det den risk aktieägarna löper att företaget förlorar på växelkursförändringar i förhållandet krona/euro. Om aktieägarna vill ha kvar den gamla risken i sin valutaportfölj kan de åstadkomma detta t.ex. genom att öka sina privata lån i euro.

6.1.2¶Fler transaktioner i euro

Införandet av euron innebär självklart att fler transaktioner än tidigare kommer att ske i denna valuta. Det är troligt att en stor del av den fakturering som nu görs i kronor kommer att göras i euro. Detta kan medföra att utbud och efterfrågan på den svenska valutamarknaden påverkas. Hur stor denna påverkan blir beror bl.a. på konkurrensförhållanden och betalningsrutiner inom olika branscher. Förväntningar

kronans "hårdhet i förhållande till eurons kan påverka valet av om faktureringsvaluta. Aktieägares valutaportföljer spelar också en roll här. Som nämnts kan portföljema för att balansera den

ovan anpassas riskökning inträder när ett svenskt företag väljer att öka sin

som exponering i t.ex. euro.

6.1.3¶Redovisning i euro

När på detta sätt i ökande utsträckning avvänds i företagens och

euron hushållens transaktioner ökar också antalet företag som har fördelar av att utföra redovisningen i euro. Den externa redovisningens främsta uppgift är att informera företagets intressenter, och framför allt då dess nuvarande och potentiella finansiärer. Valet av redovisningsvaluta torde därför vara starkt beroende av finansiärernas hemvaluta. Det-

gäller denomineringsvaluta för aktiekapitalet. samma valet av

Hushållens och företagens preferenser för olika valutor torde vara oberoende redovisningsprinciper och denominering av företagens

av aktiekapital. Den önskade valutaportföljen torde i stället bestämmas av konsumtion samt inköp och försäljning i olika valutor. De finansiella marknaderna erbjuder instrument, som gör det möjligt för både företag och hushåll att uppnå den valutaposition som de önskar, oberoende av

viss tillgång är denominerad i den ena eller andra valutan. Redoom en visnings- och denomineringsvalutan bör därför inte påverka företagens och hushållens sammanlagda valutapositioner. Valet av denomineringsvaluta för aktiekapitalet liksom valet redovisningsvaluta kan därför

av

SOU 1998: 136 Makroekonomiska eflekter på kronan 89

inte antas påverka, varken direkt eller indirekt, utbud och efterfrågan på kronor.

6.1.4¶Euro som handelsvaluta vid Stockholms

fondbörs

Valet av handelsvaluta vid Stockholms fondbörs SFB har en mer direkt påverkan på utbud av och efterfrågan på kronor eftersom en stor del börshandeln innebär reella valutaflöden. Om aktierna i en stor

av andel av företagen vid SFB skulle noteras i euro, skulle det kunna makroekonomiska konsekvenser, vilka emellertid skulle vara beroende av ägandestrukturen i de svenska börsnoterade aktiebolagen. Svenskars och utlänningars portföljval i olika valutor torde som nämnts vara oberoende av i vilken valuta handeln sker. Den främsta effekten av börsnotering i blir då att färre utlänningar som deltar i börshandeln

euro köper och säljer kronor. Å andra sidan måste svenskar deltar i

som börshandeln gå in och ut ur euro i högre utsträckning. I den mån utländska medborgares handel kommer att dominera handeln kommer valutahandeln i kronor att minska i volym. I ett inledande skede kan effekten dock vara den motsatta. Den eventuella likviditetseffekten i valutahandeln i kronor kan sålunda inte förväntas omedelbart utan torde utvecklas långsamt över tiden. Det är dock svårt att se denna långsiktiga effekt som viktig. Vidare bör det påpekas att grunden för att

attraktiv handelsvaluta är troligen att den förväntas bli euron ses som en mer stabil än kronan.

Under förutsättning att kronan inte blir en svag valuta och ägandestrukturen i de svenska börsnoterade aktiebolagen inte ändras betydligt, är det svårt att se en avgörande fördel för aktiebolag att över till euro

handelsvaluta vid Stockholms fondbörs. Om en stor del av föresom tagen vid Stockholms fondbörs emellertid bestämmer sig för att använda som handelsvaluta kan det, som nämnts, leda till att

euron valutahandeln i svenska kronor minskar i volym.

6.1.5¶Målsättningar för valutahanteringen

Det är möjligt att ett skifte i redovisnings- och denomineringsvalutan kan större effekter målsättningarna för valutahanteringen är

ge om redovisningsmässiga i stället för ekonomiska. För att utreda denna fråga utfördes en enkät som tar sikte på bl.a. företagens målsättningar. Svaren tyder på att en stor majoritet av de allra största företagen är starkt redovisningsorienterade i sin valutahantering. De tar valuta-

90 Makroekonomiska eflekter på kronan SOU 1998: 136

positioner i finansiella kontrakt för att balansera rent bokföringsmässiga exponeringar. En förändring av redovisningsvalutan och/eller aktiekapitalets denominering för dessa företag kommer därför att påverka deras Valutapositioner i hög grad.

Även företagens positioner bestäms bokföringsmässiga

om av rent beräkningar av exponering, kan redovisnings- och denomineringsvalutan irrelevant för handeln med valutor. Aktieägama kan med

vara vetskap om företagens beteende uppnå den valutaportfölj de önskar. Om ettföretag ökar sitt innehav av euro av redovisningstekniska skäl, kan aktieägarna svara med att sälja eurotillgångar i motsvarande grad för att bibehålla portföljens ekonomiska valutaexponering. Den totala nettoefterfrågan på valutor blir då oförändrad.

En mindre andel av företagen arbetar med rent ekonomiska målsättningar för valutahanteringen. Om företagens Valutapositioner bestäms av en ekonomisk värdering av risk och förväntad avkastning är redovisningsvalutan såväl som denomineringen aktiekapitalet ovid-

av kommande för efterfrågan och utbud för valutor.

6.1.6¶Konsekvenser kronan flyter eller fästs

om

starkt vid euron

De valutaflöden från kronor till euro, som kan uppstå följd

som en av en förändring i redovisnings- och denomineringsvalutan, kan variera avsevärt i storlek på kort sikt. Om alla företag samtidigt skiftar sin redovisnings- och denomineringsvaluta, skulle det kunna utlösa skiften i Valutapositioner om sammanlagt hundratals miljarder kronor. Ett så omfattande skifte i Valutapositioner förutsätter att aktieägarna inte får tillräcklig information företagens ändrade Valutapositioner. Att ett

om antal företag ökar sina positioner i på bekostnad kronor, be-

euro av höver inte betyda att kronan hamnar under devalveringstryck,

om nämligen marknaden får adekvat information om vad som händer. Marknadsdeltagare, inser att inget fundamentalt inträffat för

som svenska företag, kan förväntas köpa kronor, penningpolitiken är

om trovärdig vid rådande växelkurs.

Antag först att den svenska kronan flyter. Då skulle företagens skift till euro innebära ett ökat utbud av kronor på valutamarknaden. Om den framtida förväntade kursen, som kan antas bero på ekonomisk politik och företags konkurrenskraft, är oförändrad köps utbudet kronor

av upp av riskvilliga aktörer på valutamarknaden. Eftersom ett skift i redovisningsvalutor skulle vara allmänt känt när företagen skiftar valutapositioner, finns det ingen anledning att tro att efterfrågan inte skulle

SOU 1998: 136 Makroekonomiska eflekter på kronan 91

infinna sig. Aktieägama är i detta scenario naturligtvis medvetna om vad som pågår.

Antag därefter att Sverige vid tidpunkten för företagens transaktioner har låst kursen till euron. Om den fasta kursen är trovärdig, kommer det ökade utbudet av tillgångar i kronor att leda till ett tryck uppåt på den svenska räntan. Detta leder till en ökad efterfrågan på värdepapper i kronor och därmed ett kapitalinflöde.

Detta resonemang innebär att det är ganska meningslöst att försöka beräkna storleken på valutaflöden i samband med att företagen övergår till euro som redovisnings- och denomineringsvaluta. Om Riksbanken för en trovärdig penningpolitik vid rådande växelkurs kan övergången ske med minimala störningar.

Om kronan är svag och kronan förväntas bli en svag valuta utanför den monetära unionen, kan ökade valutautflöden skapa problem för Riksbanken och kronans värde. Det är inte säkert att det blir någon efterfrågan på kronor som kan balansera det ökade utbudet. En svag valuta kan också stärka tendensema bland företagen att övergå till euron som redovisnings- och denomineringsvaluta.

Innebörden av detta är att Riksbankens trovärdighet i penning- och valutapolitik avgörande för vilka effekter det blir av transak-

kan vara tioner som företag företar i samband med att de frivilligt övergår till euro redovisnings- och denomineringsvaluta. Detta gäller med

som såväl fast som flytande kurs.

6.1.7¶Information till

aktieägarna

Slutligen kan det sägas att det enklaste sättet att undvika att valutaflöden, som beror på rent bokföringsorienterad valutahantering, påverkar kronans värde eller leder till stora valutaflöden totalt, är att företagen inforrnerar aktieägarna om syftet med förändringar i valutapositioner. Den enda information som behövs är storleken på aktiekapitalet som denomineras i euro och vilka målsättningar företaget har för sin hantering av valutarisker. Aktieägama kan då förväntas återställa sina valutaportföljer för att bibehålla önskad exponering.

6.1.8¶Wihlborgs sammanfattande bedömning

Wihlborgs huvudslutsats är att ett ökat användande av euro som redovisningsvaluta och för denominering av aktiekapitalet för svenska företag är i det nännaste betydelselöst ur makroekonomisk synpunkt.

92 Makroekonomiska eflekter på kronan

6.2¶Utredarens slutsatser

Med hänvisning till professor Clas Wilborgs analys anser utredaren att, ett ökat användande av euron som redovisningsvaluta och för denominering av aktiekapital för svenska företag, inte har någon betydande effekt ur ett makroekonomisk synvinkel. Dock vill utredaren uppmärksamma några punkter i professor Wilborgs framställning.

Svaren på frågorna i den enkät som SCB har genomfört för utredningen se Bilaga 2 tyder på att en betydande andel av de allra största företagen kommer att skifta till euro som redovisnings- och denomineringsvaluta, även om Sverige inte går med i den monetära unionen.

Eftersom företagen samtidigt betonar balansräkningsexponeringen i valutariskhanteringen är sannolikheten stor att företagen slutar ta positioner i de finansiella marknaderna för att hedga balansräkningsexponeringen i icke svensk valuta. I stället kommer de att ta motsvarande positioner för att hedga balansräkningsexponeringen i andra valutor än euron. Detta skift i finansiella positioner innebär i sig stora valutaflöden, det innebär också att aktieägamas exponering för-

men ändras.

För att nettoeffekten aktieägamas och företagens valutaflöden

av skall bli noll måste aktieägarna informerade om företagens valuta-

vara hanteringsprinciper. Det är inte säkert att de får denna information alls eller i vart fall inte omedelbart. I så fall kan nettoeffekten på valutaflödena under en period bli avsevärd. Det enklaste sättet att undvika detta är att stimulera företagen att informera om valutahanteringsprinciper.

Även det sker ett nettoutflöde från kronor till på grund

om euro av företags och aktieägares sammanlagda omdisponering av valutapositioner så är det inte säkert att stora kapitalutflöden eller ett devalveringstryck på kronan kommer att observeras. Det finns en mängd marknadsaktörer som tar positioner i valutor och penningmarknadsinstrument baserade på räntor och förväntade växelkursförändringar. Om Riksbankens penning- och valutapolitik förblir trovärdig finns det ingen anledning att befara en brist på köpare av svenska penning- och kapitalmarknadsinstrument.

Valutautflöden, kan utlösas företagens omdispositioner, kan

som av däremot skapa ett devalveringstryck, om Riksbankens penningpolitik befaras bli inflationistisk i förhållande till EMUs politik. Köpare av svenska värdepapper kommer då fram endast om räntan stiger eller kronans värde sjunker. Det skall dock uppmärksammas att om penningpolitiken inte är trovärdig, det bara är tidsfråga innan valutautflöden

en inträffar och devalveringstryck uppstår. Företagens omdispositioner från kronan till euron kommer då bara att påskynda en oundviklig process.

7 av skatter, och

Hanteringen avgifter

statistik

l Företagsbeskattning

l Allmänt om sambandet mellan redovisning

och beskattning

Sverige har ett ett långtgående samband mellan redovisning och beskattning. Huvudregeln är att den skattemässiga inkomstberälcningen skall göras på grundval av bokföringen om inget annat särskilt är angivet i lagstiftningen 24 § kommunalskattelagen l928:370, KL. Detta medför att samma värde skall gälla vid bokföring och beskattning för bl.a. varulager, pågående arbeten, fordringar och skulder samt att flertalet intäkter och kostnader i rörelsen är skattepliktiga resp. avdragsgilla. Undantag från principen om samma regler vid redovisning och beskattning anges särskilt. Ofta talar man om det område där det råder samband som "det kopplade området".

De främsta områden där det inte råder samband det icke kopplade området är fastigheter och värdepapper dock inte såvitt avser företag

bedriver handel med fastigheter värdepapper. För dessa tillsom resp. gångsslag gäller att de avskrivningar, nedskrivningar och uppskrivningar som görs i bokföringen skall återföras till beskattning i deklarationen och ersättas med de avskrivningar m.m. som är uttryckligen tillåtna enligt skattelagstiftningen.

Till deklarationen skall den skattskyldige bifoga uppgifter om samtliga resultat- och balansräkningsposter 2:19 lagen 1990:325 om självdeklaration och kontrolluppgifter, LSK. Detta görs i ett speciellt standardiserat räkenskapsutdrag SRU-schema. Finansiella företag skall i stället bifoga sin årsredovisning 2:2O LSK.

Den beskattningsbara vinsten inkomst av näringsverksamhet beräknas sedan genom att man utgår från den redovisade vinsten enligt bokföringen och gör justeringar med avseende på de icke skattepliktiga intäkter resp. icke avdragsgilla kostnader som finns med i det bokförda resultatet samt de skattepliktiga intäkter resp. avdragsgilla kostnader som inte finns med i det bokförda resultatet. Dessa poster brukar kallas

94 Hanteringen skatter, avgifter och statistik SOU 1998: 136

av

för "skattemässiga justeringar". När alla skattemässiga justeringar har gjorts har man nått fram till den skattepliktiga inkomsten av näringsverksamhet. De skattemässiga justeringama kan därför sägas fungera

brygga mellan det kopplade och det icke kopplade området. som en

7.1.2 för skatteändamål

Omräkning

Enligt utredarens direktiv skall utgångspunkt att deklarationen

en vara även framdeles skall upprättas i kronor. Detta kan uppnås på i huvudsak två sätt, dels kräver att bokföringen även i

genom att man framtiden skall i kronor och dels att bokslutet ieuro räknas

vara genom

till kronor. Om staten vill säker på att kunna få in lika mycket om vara skatt som enligt dagens regler förutsätter det att man kräver att bokföringen även framdeles skall vara i kronor. I så fall står det naturligvis som helst fritt att i en sidoordnad redovisning bokföra samt-

vem liga transaktioner även i euro eller någon annan valuta. Den möjligheten finns redan idag. Av direktiven framgår att utredaren skall lägga fram förslag till de lagändringar som är nödvändiga för att svenska företag skall kunna ha sin löpande bokföring i i stället för i kronor.

euro Alternativet med fortsatt krav på bokföring i kronor kommer därför inte att diskuteras ytterligare. Det förtjänar emellertid att påpekas att dubblerad bokföring mycket betungande och dyr lösning och det

är en kan starkt ifrågasättas om något företag skulle börja tillämpa sådan.

Detta leder till att någon form omräkningsförfarande måste till

av för att ett bokslut i skall kunna ligga till grund för en deklaration i

euro kronor. Vissa krav bör ställas på den omräkningsmodell som väljs. Den bör:

vara enkel att tillämpa,

ett rättvisande resultat och inte systematiskt över- eller

ge

undervärdera vinsten,

sådan att de skattskyldiga inte kan manipulera den

vara

beskattningsbara vinsten,

medföra att företag med transaktioner beskattas lika

samma

oberoende av redovisningsvaluta.

Vid val av omräkningsmodell måste man bestämma sig för om syftet är att det omräknade bokslutet skall överensstämma med vad som hade blivit fallet om alla transaktionerna hade bokförts i kronor eller om man kan tänka sig avsteg från denna princip.

Flertalet omräkningsmodeller kommer att medföra att den årsvinst

har omräknats från euro till kronor i större eller mindre omfattsom -

Hanteringen skatter, avgifter och statistik 95 av

ning avviker från den vinst som skulle ha uppkommit företaget — om hade bokfört alla transaktioner i kronor. Ett sådant utfall medför att två företag har identiska transaktioner kommer att beskattas för olika som belopp beroende på om de har redovisningen i eller kronor. Detta euro är ett problem ur rättvisesynpunkt. Det medför också att staten tar på sig en större eller mindre del av företagens valutakursrisk företagen om väljer att lägga om bokföringen till euro. Vidare kommer det att bli problem med företagsstatistiken se avsnitt 7.7 och möjligheten att göra prognoser över statens intäkter från företagsskatter kommer att försämras. När det gäller att konstruera en omräkningsmodell som medför att det omräknade resultatet överensstämmer med det resultat hade som uppkommit om samtliga transaktioner hade bokförts i kronor kan sägas att en sådan modell- om den över huvud taget är möjlig att konstruera ofrånkomligen skulle bli mycket komplicerad. Vidare gäller att ett - om företag tillåts att ha sin redovisning ieuro så är det rimligt att anta att euron kommer att bli företagets funktionella valuta. Detta kommer i så fall att påverka företagets prissättning av varor och tjänster, inköpsbeteende, val skuldsättning, valutasäkringspolicy I och med att av m.m. företagets beteende blir annorlunda om den funktionella valutan är euro är det sannolikt att företagets vinst kommer att bli en annan än om man hade haft kronan som funktionell valuta och redovisningsvaluta. Resonemanget leder fram till slutsatsen att om företagen över huvud taget skall tillåtas att ha euron som redovisningsvaluta så krävs någon form av schabloniserad omräkning för beskattningsändamål. Samma metod bör kunna användas för statistikändamål se avsnitt 7.7. Utredaren anser att kravet på enkelhet bör ta över kravet på "millimeterrättvisa" och har beslutat sig rekommendera en modell som kan beskrivas enligt följande. Balans- och resultaträkning räknas om till kronor, balansräkningen enligt balansdagens kurs och resultaträkningen enligt årets genomsnittskurs. Den differens uppkommer beroende på att årets vinst som räknas till genomsnittskurs och övriga poster i balansräkningen till om balansdagskurs bör inte resultatforas utan enbart noteras i den omräknade balansräkningen korrigeringspost så att tillgångs- och som en skuldsidan blir lika stora. Det omräknade resultatet är utgångspunkt för inkomstberäkningen i deklarationen och de skattemässiga justeringarna görs i kronor. Denna modell innebär att resultatmätningen inom det kopplade området även fortsättningsvis följer bokföringen, dvs. resultatet mäts i euro. För deklarationsändamål räknas sedan detta resultat om till kronor enligt den genomsnittliga växelkursen. Inom det icke kopplade området skall beloppen i kronor gälla. En något utförligare beskrivning av metoden finns i avsnitt 7.1.8.

96 Hanteringen skatter, avgifter och statistik

av

Nedan följer genomgång av ett antal områden som särskilt skall

en behandlas.

7.1.3 Det området

kopplade

Intäkter och kostnader räknas om enligt den genomsnittliga växelkursen under året. Postema ingår i det redovisade resultatet som ligger till grund för beskattningen. Någon ytterligare beräkning eller justering är inte nödvändig.

De nuvarande reglerna för värdering av varulager, pågående arbeten, fordringar och skulder torde kunna användas oavsett vilken valuta används i bokföringen. Innebörden av detta är att

som resultatmätningen görs i Eftersom regler gäller vid

euro. samma bokföring och beskattning är detta rimligt.

Några punkter skall kommenteras särskilt. Det gäller: 0 felaktig värdering av balansposter, 0 räkenskapsenligt avskrivning på inventarier och

0 avsättning till periodiseringsfond.

Felaktig värdering av balansposter

En komplikation uppstår skattemyndigheterna inte godtar den

om värdering lager, fordringar o.dyl. har gjorts i räkenskapema. Ett

av som sifferexempel fâr illustrera.

Ett företag har följande stiliserade resultat- och balansräkning uttryckt i euro:

Resultaträkning euro

Om genomsnittskursen för året är 9 kr och balansdagens kurs 10 lo så får vi följande resultat- och balansräkning omräknade till kronor

SOU 1998: 136 Hanteringen skatter, avgifter och statistik 97

av

Omräknad resultaträkning kr

Antag nu att Skattemyndigheten inte godkänner företagets värdering

av kundfordringama. Enligt myndighetens uppfattning skall de l 000

vara kr eller 100 euro större. Frågan är nu hur höjning skall göras. Enligt normala bokföringsmässiga principer så skall en höjning värdet på

av kundfordringama med l 000 kr öka vinsten med lika mycket. I det här fallet kommer emellertid en sådan höjning av vinsten att bli för stor. Detta följer att resultatposter skall räknas enligt genomsnitts-

av om kursen. Om kundfordringama hade värderats korrekt från början hade vinsten varit 100 euro större och i så fall hade beloppet räknats

om enligt genomsnittskursen dvs. 900 kr. Det faktum att omräkningen görs först i samband med deklarationsgranskningen bör inte medföra att något annat belopp tas upp till beskattning.

Det finns tre tänkbara sätt att lösa problemet. Ett sätt är att ändringarna fastställs till sitt belopp ieuro och därefter räknas om till värdet i kronor enligt genomsnittskursen. Med tanke på att bokföringen är i euro så är det eurobeloppet som är "det riktiga värdet på fordringen. Detta talar for att detta värde bör användas vid ändringar. En sådan här lösning torde kräva att företaget bifogar räkenskapsutdrag i både euro och kronor till deklarationen. Eftersom omräkningen från euro till kronor kommer att kunna ske automatiskt skulle detta inte vålla något problem för företagen. Däremot kan det förväntas leda till administrativt merarbete för skatteförvaltningen även skall

om man registrera belopp i euro.

Det andra sättet att lösa problemet är att justera beloppet i kronor för skillnaden i kurser. I det här fallet skulle värdet på kundfordringama höjas med l 000 kr men bara 9/10 skulle påverka resultatet.

Båda dessa lösningarna leder till samma resultat. Det tredje sättet att lösa problemet skulle vara om resultatposter

också räknas om enligt balansdagens kurs. En sådan lösning kan emellertid ge ett konstigt mått på resultatet, nämligen vinsten tjänas

om

98 Hanteringen av skatter, avgifter och statistik

in relativt jämt under året samtidigt växelkursen fluktuerar se

som avsnitt 7.6.2. Denna lösning bör därför inte väljas.

Eftersom utgångspunkten för arbetet skall att deklarationen

vara skall lämnas i kronor så bör så uppgifter som möjligt lämnas ieuro. Detta talar för att den andra lösningen bör väljas. Ändrad värdering

av balansposter inom det kopplade området bör därför fastställas till sina belopp i kronor. Den resultatpåverkande posten skall justeras med hänsyn till skillnaden mellan balansdagens kurs och den genomsnittliga kursen.

Om vi antar att tvisten i exemplet gällde om en intäkt på 100 euro skulle bokföras år l eller år 2 det var alltså inte ett försök från bolagets sida att helt slippa beskattning så kommer intäkten på 100 euro fram i bokslutet för år Bolaget skall då naturligtvis inte beskattas en gång till för intäkt. Av punkt 1 sjunde stycket av anvisningarna till

samma 24 § KL framgår att den skattepliktiga intäkten för år 2 skall sättas ned med ett belopp motsvarande 100 euro. Dessa 100 euro ingår i den bokförda vinst som har räknats om enligt den genomsnittliga kurs som gäller för år 2 vilket leder till att det omräknade beloppet 100 euro multiplicerat med den genomsnittliga kursen för år 2 skall behandlas

icke skattepliktig intäkt. Om inte den genomsnittliga kursen för som en år l är lika med den genomsnittliga kursen för år 2 så kommer alltså olika belopp i kronor att påverka beskattningen för år 1 och år Detta är dock naturlig konsekvens att den genomsnittliga kursen

en av används för att räkna om resultatposter.

Räkenskapsenlig avskrivning av inventarier

Det företag tillämpar räkenskapsenlig avskrivning på inventarier

som samt patent, goodwill och liknande rättigheter som skrivs av som inventarier måste ha samma värde på inventariema i bokföringen och beskattningen. Den räkenskapsenliga avskrivningen omfattar två metoder; en huvudregel och en kompletteringsregel. Huvudregeln innebär en avskrivning med 30 procent baserad på summan av det skattemässiga restvärdet vid årets ingång och årets anskaffningar. Kompletteringsregeln innebär årlig avskrivning med 20 procent baserad på an-

en skaffningsvärdet. Inventarier som har köpts och sålts under samma år får inte räknas med i avskrivningsunderlaget. Vinst eller förlust på sådana inventarier är skattepliktig resp. avdragsgill.

När ett inventarium säljs eller går förlorat så utgör försäljningslikviden eller försäkringsersättningen skattepliktig intäkt. Vid tillämpningen huvudregeln kommer emellertid beloppet att räknas av från

av anskaffningsvärdet. Den här tekniken brukar kallas för nettometoden".

Hanteringen av skatter, avgifter och statistik 99

För att det skall bli möjligt för skattemyndighetema att kontrollera att avskrivningama har beräknats korrekt skall den skattskyldige lämna uppgifter om värdet av de inventarier som har anskaffats under beskattningsåret fortfarande finns kvar i verksamheten. Motsvarande

och som uppgifter skall lämnas för de tre senaste åren. Vidare skall uppgift lämnas om ersättning för avyttrade eller förlorade inventarier som fanns vid årets början.

Om ett företag lägger sin bokföring till så uppkommer

om euro ungefär samma problem som beskrivits ovan beträffande felaktig värdering av balansposter. För att effektivt bibehålla sambandet mellan redovisning och beskattning bör företagen beräkna avskrivningar utifrån de faktiska anskaffningsvärdena i euro. Avskrivningama räknas i

— likhet med övriga resultatposter om enligt genomsnittskurs och det

skattemässiga restvärdet enligt balansdagens kurs. För att det skall bli möjligt för skattemyndighetema att kontrollera avskrivningama bör företaget i deklarationen ange de eurobelopp på vilka beräkningama baseras på samma sätt som man idag anger kronbeloppen.

Vid övergången till euroredovisning bör anskaffningsvärdet i kronor för de tre senaste årens anskaffningar räknas om till euro enligt samma kurs gäller för övriga balansposter vid övergången balansdagens

som kurs. Denna uppgift behövs för att man skall kunna beräkna avskrivning enligt kompletteringsmetoden.

Periodiseringsfond

Avsättningen till periodiseringsfond får uppgå till 20 procent av den beskattningsbara vinsten före avsättningen. Periodiseringsfond tillhör det kopplade området på så sätt att avdrag inte medges med högre belopp än vad som finns avsatt i räkenskaperna.

Underlaget för avsättning är alltså vinsten efter alla skattemässiga justeringar. Eftersom den föreslagna omräkningsmodellen bygger på att de skattemässiga justeringama görs i kronor så måste även avsättningen till periodiseringsfond beräknas till ett belopp i kronor. Detta är alltså ett undantag från principen att eurobeloppen gäller inom det kopplade området. Den avsättning som beräknas i kronor måste sedan räknas om till euro för att tas in i bokföringen. Eftersom balansdagens kurs används vid omräkning balansräkningen från kronor till euro så

av måste kurs användas när periodiseringsfonden räknas om från

samma kronor till I annat fall skulle den avsättning som finns i balans-

euro. räkningen omräknad till kronor avvika från den avdragsgilla avsättningen beräknats i deklarationen. Detta skulle leda till att den

som skattskyldige riskerar att inte få det avdrag han har rätt till,

som

100 Hanteringen av skatter, avgifter och statistik SOU 1998: 136

nämligen om den avsättning som framkommer i den omräknade balansräkningen är lägre än den maximala avsättningen enligt deklarationen. Detta är egentligen inget skattemässigt problem utan ett bokföringsmässigt. Det får förutsättas att Bokföringsnämnden utfärdar kompletterande nonngivning som tar sikte på de företag som lägger om bokföringen till euro. Frågan om hur den avdragsgilla beräknade avsättningen i kronor skall bokföras ieuro kan lämpligen lösas genom sådan nonngivning. För utredaren förfaller det uppenbart att balansdagens kurs skall gälla och i så fall är det beloppet i den omräknade balansräkningen som skall användas för att fastställa det maximalt avdragsgilla beloppet.

I dag när företagen har bokföringen i kronor behöver årets avsättning till periodiseringsfond inte återföras till beskattning i deklarationen. I framtiden torde emellertid detta bli nödvändigt för euroföretagen utom i det undantagsfall då balansdagens kurs överensstämmer med den genomsnittliga kursen. Antag att ett företag vid den beräkning av årets skattekostnad som görs inför bokslutet kommer fram till att årets avsättning till periodiseringsfond maximalt får uppgå till 100 000 kr. Om balansdagens kurs är 10 så kommer avsättningen att bokföras till 10000 euro i både balans- och resultaträkningen. Vid deklarationen räknas balansräkningen om enligt balansdagens kurs såvitt avser periodiseringsfonden till 100 O00 kr. Resultaträkningen räknas enligt genomsnittskursen som vi antar är Den periodise-

om ringsfond som belastar det omräknade resultatet blir alltså bara 90 000 kr. För att beräkningen skall bli korrekt måste detta belopp återföras till beskattning samtidigt som det avdragsilla beloppet dras av i deklarationen. Detta torde inte behöva lagregleras utan är en fråga om hur deklarationsblanketten skall utformas.

7.1.4 Det icke kopplade området

Den föreslagna modellen bygger på att de skattemässiga justeringama görs i kronor. För det icke kopplade området gäller att de belopp som finns i bokföringen inte alls behöver överensstämma med de värden som gäller vid beskattningen. I deklarationen måste den skattskyldige återföra det belopp som finns i bokföringen och ersätta det med det belopp som gäller skattemässigt. Så länge som deklaration skall ske i kronor och kronan har en flytande växelkurs gentemot euron bör de skattemässiga justeringama ske i kronor. Därigenom minskar den valutakursrisk som staten tar på sig genom att tillåta bokföring ieuro. För företagens del torde den här lösningen ge ett visst merarbete genom att förutom de anskaffningsvärden i euro som man måste ha för

man -

SOU 1998: 136 Hanteringen av skatter, avgifter och statistik 101

bokföringen tvingas hålla reda på anskaffningsvärden i kronor på

fastigheter och värdepapper.

Nedan skall några områden specialgranskas.

Icke avdragsgilla kostnader resp. icke skattepliktiga intäkter

Om det bokförda resultatet har belastats/gottgjorts med icke avdragsgilla kostnader eller icke skattepliktiga intäkter skall dessa återföras till beskattning resp. rensas från det skattepliktiga resultatet. Av bokföringen framgår postemas belopp uttryckt i euro. I deklarationen måste dessa belopp räknas om till kronor enligt genomsnittskursen. Redan enligt dagens regler måste företagen hitta och summera posterna. Det ytterligare moment som krävs för de företag går över till

som euro är att räkna om beloppen till kronor. Det merarbete som detta kräver är försumbart i alla fall för de företag som använder ett kalkylprogram för att summera posterna.

Fastigheter och värdepapper

Samtliga av-, ned- och uppskrivningar samt reavinster och reaförluster som har påverkat den bokförda vinsten skall återläggas i deklarationen. Det ytterligare moment som tillkommer för företag som har redovisningen i euro är att beloppen skall räknas om till kronor enligt genomsnittskursen.

Skattemässiga avskrivningar beräknas utifrån anskaffningsvärdet. Detsamma gäller beträffande skattepliktiga reavinster och avdragsgilla reaförluster övergångsregler från skattereformen med annan innebörd gäller for fastigheter t.o.m. 1999. För befintliga fastigheter och värdepapper har företagen uppgift om anskaffningsvärdet i kronor. Dessa värden bör behållas även om företagen går över till euro. För nya fastigheter och värdepapper bör krävas att ett anskaffningsvärde i kronor beräknas. Detta värde skall ligga till grund för skattemässiga avskrivningar och vinstberäkningar.

Den valda lösningen innebär alltså att fastighetsavskrivningar och beräkning av reavinst på fastigheter och värdepapper skall göras på samma sätt som enligt dagens regler dvs. till sina belopp i kronor. En lösning som i princip skulle kunna övervägas är att i stället utgå från eurobeloppen och räkna om avskrivningarna och reavinstema till kronor.

En sådan modell kräver för det första att alla skattemässiga anskaffningsvärden i kronor räknas om till Vid övergången till

euro.

102 Hanteringen av skatter, avgifter och statistik

eurobokföring måste naturligtvis de bokförda värdena enligt UB räknas

till för att tas in i den externa redovisningen. Dessa värden kan om euro emellertid skilja sig väldigt mycket från det skattemässiga restvärdet. Företagen måste därför göra dubbla beräkningar; en för bokföringen och en för beskattningen. Eftersom deklarationen skall vara i kronor och det inte är samband mellan redovisning och beskattning förefaller det därför naturligt att behålla de skattemässiga anskaffningsvärdena i kronor.

Vidare gäller att så länge som kronan har en flytande växelkurs gentemot euron så kommer det materiella resultatet av reavinstberäkningar att kunna bli konstigt om man räknar om de skattemässiga anskaffningsvärdena till euro. Ett exempel får illustrera:

En aktie köps 1996 för 1 000 kr. Vid ingången till det nya systemet är kursen 8 kr och det skattemässiga anskaffningsvädet bestäms därför till 125 Senare säljs aktien för l 500 kr. Transaktionsdagens kurs

euro. är 10 kr och genomsnittskursen för året är 9 kr. Både köp- och säljavtal slöts i kronor och den verkliga reavinsten uttryckt i kronor är 500 kr. Detta motsvarar också den skattepliktiga reavinsten enligt nu gällande rätt. Om reavinstberäkningen i stället görs i så får följande

euro siffror.

Försäljningssumman omräknat till euro blir 150 euro och den bokförda reavinsten anskaffningsvärdet fastställdes till 125

25 euro euro. Den bokförda reavinsten överensstämmer med den skattepliktiga och i deklarationen kommer företaget därför att ha en skattepliktig reavinst på 25 Denna räknas enligt genomsnittskursen till

euro. om 259 225 kr, dvs. 275 mindre än den faktiska reavinsten 500.

Det här beskrivna fenomenet gäller naturligtvis även för intäkter och kostnader inom det kopplade området men det blir mer markant när det gäller fastigheter och värdepapper reavinsttillgångama. Ett företag har typiskt sett förhållandevis få reavinster per år i alla fall i relation till de transaktioner van1iga rörelseintäkter men dessa kan

som genererar

stora belopp. Innehavstiden på den sålda egendomen kan vara avse mycket lång vilket ökar känsligheten för variationer i växelkurser. Så länge det råder frikoppling mellan redovisning och beskattning

som skulle det vara anmärkningsvärt om ett annat belopp än den faktiska reavinsten i kronor beskattades. Förutom detta kan anföras att om Sverige i framtiden beslutar sig för att delta i valutaunionen så kommer staten sannolikt inte att acceptera skattemässiga anskaffningsvärden

har beräknats med en flytande växelkurs. Vid ett eventuellt svenskt som deltagande så skulle alltså samtliga skattemässiga anskaffningsvärden behöva räknas om en gång till.

Detta leder sammantaget till att modellen med omräkning av anskaffningsvärden inte bör väljas. Det företag går över till euro

som

SOU 1998: 136 Hanteringen av skatter, avgifter och statistik 103

måste därför dels behålla aktuella uppgifter om skattemässiga anskaffningsvärden i kronor och dels beräkna ett anskaffningsvärde i kronor när reavinsttillgång köps. Vidare måste man vid deklara-

en tionen utgå från dagskursen mellan euron och kronan för att beräkna försäljningspriset i kronor.

Fordringar och skulder i utländsk valuta

De skattemässiga reglerna för värdering fordringar och skulder i

av utländsk valuta finns i punkt 4 av anvisningarna till 24 § KL. När detta skrivs har regeringen föreslagit ändrade regler på detta område prop. 1998/99:28. De reglerna kommer att innebära att fordringar och

nya skulder i utländsk valuta skall värderas till balansdagens kurs. Om en fordran eller skuld har säkrats genom terminskontrakt eller annan liknande valutasäkringsåtgärd så får posten tas upp till det värde som motiveras valutasäkringen. Till skillnad från vad har gällt hit-

av som tills så kommer inte avdrag att medges för avsättning till valutakurs-

De reglerna kommer att tillämpas fr.o.m. 2000 års taxering. reserv. nya

I och med att svenska företag får redovisa i euro så måste denna regel ändras. För euroföretagen skall kronan behandlas som en utländsk valuta. Den regeln bör därför utformas så att fordringar och skulder

nya i valuta än redovisningsvalutan skall värderas till balansdagens

annan kurs. I den nuvarande lagtexten nämns inte avsättningar. För att ingen tvekan skall råda att även dessa omfattas bör de uttryckligen

om nämnas i lagtexten.

Beloppsangivelser

Det är mycket ovanligt att- såvitt företag uttryckliga belopp

avser -

i lagtext. I föreskrifter och rekommendationer från RSV finns anges emellertid vissa beloppsangivelser exempelvis vad som avses med inventarier mindre värde och därför är direkt avdragsgillt. Det

av som får förutsättas att RSV går igenom sin norrngivning och kompletterar beloppsangivelser med ett värde i euro.

I reavinstreglerna 24-31 §§ lagen 1947:576 om statlig inkomstskatt, SIL finns vissa beloppsbestämmelser men eftersom beräkningen

den skattepliktiga reavinsten även framdeles skall ske i kronor så av behöver inte dessa ändras. Förutom dessa beloppsbestämmelser har utredaren bara funnit tre stycken i KL och SIL, nämligen avdrag för måltid i samband med representation, minimibelopp för skogsavdrag och vissa bestämmelser som rör samfálligheter.

104 Hanteringen av skatter, avgifter och statistik SOU 1998: 136

Representationskostnader

Av punkt l av anvisningarna till 20§ KL framgår att avdraget för måltid i samband med representation är maximalt 90 kr per person och representationstillfálle.

Eftersom genomsnittskursen skall användas för att räkna

om resultatposter går det inte att avgöra vilket belopp ieuro som motsvarar 90 kr och därmed är avdragsgillt förrän året år slut. För företagen skulle en sådan ordning vara oacceptabel. I samband med att kostnaden för representationen bokförs görs nämligen vanligtvis en fördelning på avdragsgillt resp. icke avdragsgillt belopp. Dessa belopp bokförs på olika konton och vid deklarationen återför det belopp är

man som bokfört på kontot för icke avdragsgill representation. Det är inte rimligt att man först i efterhand får veta vilket belopp i euro som

var avdragsgillt. I stället måste de företag som har bokföring ieuro kunna använda ett belopp i euro som motsvarar 90 kronor. För att inte tillfälliga upp- eller nedgångar i kronkursen skall få ett orimligt genomslag bör denna beräkning grundas på den genomsnittliga kursen under perioden december andra året fore beskattningsåret till november året före beskattningsåret.

Skogsavdrag

Av punkt 9 av anvisningarna till 23 § KL framgår att det skogsavdrag som yrkas måste uppgå till minst 15 000 kr per år. Om skogsbruket bedrivs i form enkelt bolag eller under samäganderätt kan dock

av avdraget för varje delägare uppgå till minst 3 000 kr om totalsumman uppgår till minst 15 000 kr. Avdraget grundar sig på de totala skogsintäktema för året. Först när året är slut kan man alltså veta om man är berättigad till avdrag eller inte. Den skattskyldige har därför inte samma behov som betr. representationskostnader att löpande under året veta det avdragsgilla beloppet. Utredaren gör därför bedömningen att denna bestämmelse inte behöver kompletteras med en beloppsangivelse 1euro.

Samflilligheter

I punkt 2 av anvisningarna till 41 a § KL och punkt 1 av anvisningarna till 2 § 7 mom. SIL finns regler om skattskyldighet resp. avdragsrätt för intäkter och kostnader som en näringsfastighet har i en samfállighet. Samfälligheten kommer inte att kunna ha bokföringen i euro och bestämmelsen behöver därför inte ändras.

SOU 1998: 136 Hanteringen av skatter, avgifter och statistik 105

Restvärdeavskrivning för inventarier

Restvärdemetoden liknar huvudregeln vid räkenskapsenlig avskrivning, dock med undantagen att avskrivningen är 25 procent och att det inte finns krav på att det bokförda värdet överensstämmer med det skattemässiga.

De företag som av en eller annan anledning tillämpar

— restvärdemetoden bör behandla dessa avskrivningar på samma sätt som fastighetsavskrivningar, dvs. återläggning av bokförda avskrivningar omräknade enligt genomsnittskurs samt krav på att anskaffningsvärdet i kronor skall anges i reskontran eller liknande.

l Problem med den föreslagna

ornräkningsmetoden

Ett antal problem kan identifieras med den föreslagna modellen. Detta gäller behandlingen av koncembidrag och andra koncemintema transaktioner samt möjligheten att "manipulera" den skattepliktiga vinsten.

Koncerninterna transaktioner

Antag att ett moderföretag har redovisning i euro och lämnar koncembidrag på l 000 euro till sitt dotterbolag som har redovisningen i kronor. Kursen vid årsskiftet är 8 kr och genomsnittskursen är I det här fallet kommer moderbolaget att avdrag med 9 000 kr och dotterbolaget beskattas för 8 000 kr. Eftersom koncembidragen beslutas en bit in i det nya året har man fullständig kunskap om både genomsnittskurs och balansdagskurs när bidragen bestäms vilket gör situationen ohållbar. För övriga koncemintema transaktioner uppkommer liknande effekter. Även transaktionerna inte genomförs under full-

om ständig säkerhet beträffande de skattemässiga valutakurserna så uppkommer stora möjligheter till icke acceptabel skatteanpassning.

Problemet med koncembidrag kan naturligtvis elimineras genom att man föreskriver att koncembidrag alltid skall avse ett belopp i kronor. En sådan bestämmelse skulle dock inte träffa övriga vinstöverföringar exempelvis försäljning till underpris. Ett system där man måste justera det skattemässiga resultatet med hänsyn till vinstöverföringar som har skett mellan företag som har olika redovisningsvaluta skulle bli mycket tungrott.

För att eliminera det här problemet föreslår utredaren i stället att rätten att och ta emot koncembidrag villkoras av att givare och

ge

106 Hanteringen skatter, avgifter och statistik

av

mottagare har samma redovisningsvaluta. Enligt det förslag till nya omstruktureringsregler regeringen nyligen har lämnat prop.

som 1998/99: 15 villkoras rätten till underprisöverlåtelser med att koncernbidragsrätt finns utom vid överlåtelse av hela verksamheten, en verksamhetsgren eller ideell andel verksamhet eller verksam-

en av en hetsgren. Villkoret innebär att vid underprisförsäljningar måste båda företagen ha samma redovisningsvaluta.

Risk för manipulering av vinsten och materiellt felaktigt resultat

Även utanför koncemförhållanden uppkommer vissa möjligheter att "manipulera" den beskattningsbara vinsten. Ju längre tid som har förflutit under året desto säkrare kan man förutse årets genomsnittliga växelkurs. När bokslutet görs torde man dessutom kunna ha full

upp visshet denna kurs. Detta leder till incitament att förskjuta redo-

om visningen intäkter eller kostnader i tiden.

av

Antag att kursen vid årsskiftet är 8 kr och att den genomsnittliga kursen är 9 kr. Om företaget skall kostnad på 10 000 kr år ett eller

ta en två så har starka incitament att redovisa kostnaden det första året. I

man bokföringen kommer kostnaden att bokföras till transaktionsdagens kurs 8 kr, dvs. 1 250 I deklarationen räknas beloppet i euro om

euro. enligt genomsnittskursen och blir värt 11 250 kr. Avdraget blir med andra ord 1 250 kr större än den faktiska kostnaden. Det motsatta förhållandet gäller betr. intäktsredovisningen.

Detta är naturlig konsekvens av att den genomsnittliga kursen

en används för att räkna resultatposter. En sådan omräkning bygger på

om antagandet att vinsten har genererats jämt under året.

Enligt gällande regler skall resultatredovisningen ske samma sätt

enligt god redovisningssed inom det kopplade området. En omsom räkning enligt genomsnittskurs emellertid ännu starkare incitament

ger än vad gäller enligt dagens system att tänja på gränserna. Det kan

som därför förväntas att antalet skattetvister iperiodiseringsfrågor kommer att öka.

Ett näraliggande problem uppkommer eftersom den genomsnittliga kursen används för att räkna resultatposter inom det kopplade om-

om rådet. Detta gör nämligen att det finns risk att resultatmätningen blir

en materiellt otillfredsställande. Om de transaktioner som genererar vinsten är många till antalet och jämt fördelade under året så bör metoden bra precision. Om däremot antalet transaktioner är få och

ge en ojämt fördelade under året samtidigt som växelkursen varierar så kan det omräknade resultatet avvika markant från vad som hade blivit fallet

SOU 1998: 136 Hanteringen av skatter, avgifter och statistik 107

bokföring hade skett i lcronor. Även detta naturlig följd den om är en av valda metoden.

7.1.6 av metoden

Utvärdering

I avsnitt 7.1.2 angavs vissa kriterier som bör ställas på en omräkningsmetod. Enligt dessa borde omräkningsmetoden:

vara enkel att tillämpa,

ett rättvisande resultat och inte systematiskt över- eller

ge

undervärdera vinsten,

vara sådan att de skattskyldiga inte kan manipulera den

beskattningsbara vinsten,

4. medföra att företag med samma transaktioner beskattas lika

oberoende av redovisningsvaluta.

Nedan skall den föreslagna metoden diskuteras utifrån dessa kriterier.

Metoden skall vara enkel att tillämpa

Den valda metoden är mycket enkel att tillämpa. Inom det kopplade området mäts resultatet i euro och inom det icke kopplade området gäller kronor enligt dagens regler. Eftersom bara två olika valutakurser används vid omräkningen balans- och resultaträkningen kan för-

av farandet göras helt automatiskt genom att deklarationsprogrammen förses med omräkningsfunktion. Det finns goda skäl att tro att till-

en verkarna av deklarationsprogram kommer att anpassa sina produkter i detta avseende. För övrigt blir deklarationsarbetet inte mycket mer betungande än vad det redan är.

Såvitt fastigheter och värdepapper uppkommer den komplika-

avser tionen gentemot dagens system att företagen måste behålla uppgifter om anskaffningsvärden i lcronor. För nyanskaffningar måste ett sådant beräknas och sparas. Vid försäljningar måste intäkten räknas om till kronor enligt dagskursen. Det förtjänar att påpekas att en reavinstberäkning i alla fall såvitt avser fastigheter- redan i dag kan kräva en

hel del arbete. Den ytterligare arbetsinsats som krävs för att räkna om försäljningsintäkten till kronor förefaller som försumbar.

108 Hanteringen av skatter, avgifter och statistik

Metoden skall ge ett rättvisande resultat och inte systematiskt övereller undervärdera vinsten

Som nämnts ovan är detta kriterium uppfyllt när företaget har många transaktioner per år och då vinsten genereras jämt under året. Vid ett fåtal transaktioner finns det risk för ett materiellt felaktigt resultat. Risken för felaktiga resultat minimeras att reavinster beräknas

genom till sina belopp i kronor.

Metoden skall vara sådan att de skattskyldiga inte kan manipulera den

beskattningsbara vinsten

Som nämnts ovan är grundregeln att den skattemässiga resultatmätningen skall följa god redovisningssed. Ju längre in på året man kommer desto säkrare kan man beräkna den genomsnittliga kursen. Detta gör att företagen kan ha incitament att- helt i enlighet med god redovisningssed välja när en transaktion skall genomföras. Eftersom

innebörden i begreppet god redovisningssed inte alltid är helt klar ökar dessutom företagens incitament att tänja på gränserna. Redan enligt dagens regler har företagen incitament att tänja på gränserna men antalet skattetvister iperiodiseringsfrågor kan förväntas öka redo-

om visning i euro tillåts.

Metoden skall medföra att företag med transaktioner beskattas

samma lika oberoende av redovisningsvaluta

Eftersom genomsnittskursen används för att räkna om resultatposter så kan detta medföra att företag med identiska transaktioner beskattas olika beroende av om de har bokföringen i euro eller kronor. Detta leder också till att staten utsätts för en valutakursrisk som inte finns i dag.

Utvärdering

Av diskussionen ovan får anses framgå att kravet på att modellen skall vara enkel att tillämpa och inte några systematiska fel är uppfyllt.

ge Det finns viss risk for manipulation av vinsten på så sätt att man tänjer gränserna för vad som är god redovisningssed. Detta problem finns dock redan i dagens systern men metoden förstärker problemen. Metoden har nackdelen att det inte kan garanteras att företag med identiska transaktioner beskattas lika och att staten utsätts for en valutakursrisk

Hanteringen av skatter, avgifter och statistik 109

inte finns idag. Vidare uppkommer problem med företagsstatistik som och beträffande möjligheten att göra prognoser över skatteintäktema.

Utredaren anser att framför allt metodens enkelhet talar för att den bör väljas. En modell som garanterar att det omräknade resultatet överensstämmer med vad som hade blivit fallet om alla transaktioner hade bokförts i kronor blir med nödvändighet mycket komplicerad och det kan ifrågasättas om något företag skulle byta bokföringsvaluta om deklarationsförfarandet blir mycket komplicerat. Nackdelarna för företagsstatistiken och beträffande möjligheten att göra prognoser får ställas mot nyttan att tillåta redovisning ieuro. Utredaren anser att

av staten bör kunna acceptera den valutakursrisk metoden innebär.

som Detta blir dock ytterst ett politiskt ställningstagande.

7.1.7¶Behov av lagstiftning

Ett deklarationsförfarande enligt den här föreslagna modellen torde kräva mycket begränsade lagändringar. Av gällande rätt framgår att det är värdet enligt bokföringen som gäller inom det kopplade omrâdet. Någon speciell lagstiftning att det skall fortsätta vara så när ett

om företag byter redovisningsvaluta behövs inte. Det måste till är

som regler för hur omräkningen från till kronor skall till och en be-

euro stämmelse att det omräknade resultatet får ligga till grund för

om beskattningen. Detta kan lämpligen tas in i en ny lag om omräkningsförfarande. I denna lag bör också tas in bestämmelser hur man skall

om förfara vid ändring värdet på balansposter och hur de ingående

av värdena på balanspostema skall fastställas i samband med bytet av redovisningsvaluta.

Av gällande rätt framgår vidare att beloppen i det icke kopplade området skall i kronor. Någon speciell lagstiftning behövs inte.

vara

Som framgått innebär den föreslagna modellen att man för det kopplade området följer bokföringen och för det icke kopplade området utgår från de faktiska beloppen i kronor alt. det belopp ieuro som har påverkat redovisningen. Med dessa utgångspunkter torde det bara krävas ytterst marginella justeringar de materiella skattereglema.

av Det har observerats är bara avdraget för representation, anpassning

som

regeln fordringar och skulder i utländsk valuta samt krav på av om

redovisningsvaluta för att och ta koncembidrag. Vidare samma ge måste naturligtvis RSV gå igenom sin normgivning och komplettera beloppsangivelser med ett värde i euro.

I avsnitt l0.3.10 föreslår utredaren att det inte skall införas något förbud för fusion mellan bolag som har olika redovisningsvaluta. I

1998/99: 15 har regeringen föreslagit bl.a. skatterättsliga regler för prop.

110 Hanteringen av skatter, avgifter och statistik SOU 1998: 136

fusioner. De nya reglerna torde kunna användas även vid fusion mellan företag med olika redovisningsvaluta. Denna fråga kan emellertid behöva övervägas ytterligare.

7.1.8¶Ornräkningsmetoden ur ett ekonomiskt perspektiv

Alla metoder för omrälming av företagens räkenskaper från euro till kronor skapar problem och kostnader. Vid dubbel bokföring räken-

av skapema i kronor och euro åläggs företagen merkostnaden. Om företagen i stället får deklarera och betala skatt ieuro, åläggs det offentliga kostnaderna för valutarisken, medan företagens kostnader troligtvis reduceras. Den föreslagna metoden innebär att företagen och det offentliga delar på valutakursrisk och de kostnader det medför.

Omräkningsförfarandet bygger på att företagen upprättar årsbokslut i euro och sedan i huvudsak använder två kurser för omräkning till kronor. Genomsnittskursen för räkenskapsperioden används för omräkning av resultaträkningen. Dagskursen vid räkenskapsperiodens slut används vid omräkning av utgående balans förutom för den del av det egna kapitalet som kommer från årets resultaträkning räknas om med genomsnittskursen. För att balansräkningens tillgångs- och skuldsida skall balanseras i kronor införs en justeringspost. När företagen övergår till redovisning i euro används dagskursen vid räkenskapsperiodens början för den första ingående balansräkningen.

De effekter den föreslagna omrälmingsmetoden har redovisas utifrån ett exempel med ett litet antal transaktioner. Samtliga transaktioner bokförs både i kronor och Bokslutet till euroredovisningen räknas

euro. om till kronor enligt den föreslagna metoden. Utredarens utgångspunkt har varit att den beskattningsbara inkomsten inte skall påverkas av vilken redovisningsvaluta företaget har. Den förslagna metoden klarar inte detta. I exemplet sker transaktioner vid fyra tillfällen under räkenskapsåret. Företaget säljer produkter och investerar kontant i inventarier och aktier.

Transaktionema sker i svenska kronor eller euro. För att de två boksluten skall bli jämförbara gäller att främmande valuta inte växlas om till redovisningsvaluta vid transaktionstillfållet. Om t.ex. företaget har sin redovisning i euro och får betalt i kronor sker ingen växling utan pengarna sätts in på ett lcronkonto. Tabellen nedan visar belopp och valutakurs vid fyra tillfällen då försäljning sker och två tillfällen då investeringar sker. Tecknet framför beloppet visar betalningsströmmen. För att tydligt illustrera effekterna på resultatet är kursförändringama

SOU 1998: 136 Hanteringen av skatter, avgifter och statistik 111

mycket stor. Valutakursen på balansdagen är 9 kr per euro och genomsnittet för året är 7 kr per euro.

Företagets transaktioner

1 2 3 4 Försäljning + 1 000 euro + 5 000 kr + l 000 euro + 5 000 kr Inventarieköp 100 euro 1 000 kr

- - Aktieköp 500 euro 2 000 kr

- - Kassa euro + 400 euro + 1 000 euro Kassa kronor + 5 000 kr 3 000 kr + 5 000 kr

kr/euro 8/1 5/1 6/1 5/1

Redovisning i svenska kronor Då redovisningen sköts i svenska kronor kommer alla transaktioner

sker i att i redovisningen omräknas till kronor med transaksom euro tionsdagens kurs. De olika balans- och resultatpostema härleds nedan.

Kassa Kassan innehåller vid årets utgång 7 tkr och 1,4 tusen euro. Kassan värderas i balansräkningen till balansdagens kurs vilket betyder att den främmande valutan värderas till 1,4912,6 tkr. Det sammanlagda värdet blir 7+l2,6 19,6 tkr.

Inventarier Företagets inventarieinvesteringar bokförs till transaktionsdagens kurs dvs. 0,18O,8 tkr plus l tkr. Detta ger ett avskrivningsunderlag uppgående till 1,8 tkr. Avskrivning sker med maximala 30 procent 1,80,3 0,5 tkr. Inventariernas värde i balansräkningen blir 1,8-0,5 1,3 tkr.

Aktier Företagets aktier köptes vid tillfälle och värderas i bokslutet till

samma anskaffningskostnaden. Värdet blir 0,58 4 tlcr för de i euro noterade aktierna och 2 tkr for de i kronor noterade.

Försäljning Årets forsäljningsintäkter tas direkt bokföringen. Eurobeloppen är

ur omräknade med transaktionsdagens kurs 18+l6l4 tkr. Tillsammans med de två försäljningama i honor 10 tkr blir årets försäljning 24 tkr.

1 12 Hanteringen av skatter, avgifter och statistik SOU 1998: 136

Kursvinst eller förlust Enligt redovisningen, som bygger på transaktionsdagens kurs, värderas företagets kassa till 9,2 tkr. Från första transaktionstillfállet finns 400 euro kvar vilket, omräknat med transaktionsdagens kurs 8 kr

per euro, är värt 3,2 tkr. Till detta läggs återstoden av den andra transaktionen i euro omräknat med den dagens kurs 166 tkr. Vid årets utgång finns 1,4 kvar i kassan vilka värderas till balansdagens kurs 9 kr

tusen euro per euro, 12,6 tkr. Företaget har gjort en valutakursvinst på 3,4 tkr 12,6-9,2 genom att inte växla intäkterna från de två försäljningama i euro. Ovanstående leder till följande balans och resultaträkning.

Bokslut i svenska kronor Balansräkning Resultaträkning Aktier 6 Vinst 26,9 Försäljning 24 Inventarier l Avskrivning -0,5 Kassa 19,6 Skulder 0 Kursvinst 3,4

26,9 26,9 Resultat 26,9

Bokföring i euro och omräkning till kronor Om transaktionerna istället bokföits i euro så erhålls med

- samma teknik följande balans och resultaträkning.

som ovan -

Bokslut

i euro Balansräkning Resultaträkning Aktier 0,83 Vinst 3,2 Försäljning 4 Inventarier l 9 Avskrivning -0,08 Kassa 2,18 Skulder 0 Kursförlust -0,72

3,2 3,2 Resultat 3,2

Eurobokslutet räknas om till kronor med den föreslagna metoden. Omräkningsmetoden innebär att balansräkningen omräknas med balansdagens kurs och resultaträkningen med räkenskapsårets

genomsnittskurs. Postema står med respektive omräkningskurs inom parentes.

Omräknat bokslut Balansräkning Resultaträkning Aktier 0,839 7,5 Vinst 3,27 22,4 .Försäljning 47 28 Inventarier 0,l99 1,7 Skulder 0 Avskrivning -0,087 -O,6 Kassa 2,189 19,6 Differens 6,4 Kursfdr1ust-0,727 -5,0

28,8 28,8 Resultat 22,4

SOU 1998: l 36 Hanteringen av skatter, avgifter och statistik 1 13

Eftersom balans- och resultaträkning omräknas med olika kurser uppstår en differens i alla fall utom då balansdagenskurs är densamma

genomsnittskursen. Denna justeringstenn är skillnaden mellan som genomsnittskursen och balansdagens kurs, multiplicerat med resultat efter skatt i Detta problem uppkommer eftersom resultatet i

euro. kronor detsamma i balansräkning och resultaträkning.

skall vara

I exemplet blir företagets vinst lägre vid redovisning ieuro än med redovisning i lcronor. Det är lika troligt att förhållandet blir exakt det omvända. Skillnaden i resultat förklaras av om företaget gör en vinst eller förlust på sin kassa i främmande valuta. Då företaget har euro som funktionell valuta uppstår en kursförlust eftersom försäljningsintäkterna i kronor värda på transaktionsdagen än de var vid utgången av

var mer året. Har företaget däremot kronor som funktionell valuta uppstår en valutakursvinst eftersom euron apprecierats. Om transaktionerna för samtliga företag övergår till redovisning ieuro är jämnt fördelade

som värdemässigt över perioden kommer de att få ett lägre resultat då balansdagens kurs överstiger årets genomsnitt.

Nuvärdesprøblematiken Utredaren gör bedömningen att förslaget inte ställer något krav på finansiering. Det resonemanget bygger på att kursutvecklingen kan förutsägas och den kan båda hållen. Därtill är det rimligt att anta att valutakursförändringama på lång sikt kommer att ta ut varandra. I detta sammanhang bör det poängteras att värdet en krona idag inte är

av detsamma krona i morgon. Ett exempel beskriver problemet.

som en

Ett företag har redovisningsvaluta gör år ett en vinst

som euro som på 10 tkr. Hade företaget redovisat i kronor hade resultatet blivit Otkr. Företagets skattekostnad år blir l00,28 2,8 tkr. År två blir före-

ett tagets resultat 0 tkr. Hade företaget fortfarande haft sin redovisning i kronor hade resultatet blivit 10 tkr och skattekostnaden 2,8 tkr. Om analysen stannar här har företaget förlorat på att övergå till euroredovisning. Nuvärdet den faktiska skattekostnaden och den hypote-

av tiska är inte densamma även beloppen nominellt sett är identiska.

om Värdet utav skattekostnaden år ett är 2,8 tkr men nuvärdet utav den hypotetiska kostnaden år två är vad företaget hade behövt sätta in på ett räntebärande konto år ett för att ha 2,8 tkr år två. På samma sätt som

kan denna effekt gå båda hållen och föranleder därför inget ovan krav på finansiering.

2,8¢2,8/1+r där rränta. Om den genomsnittliga räntan antas vara 5 procent blir 2,8/1+r2,67 tkr.

114 Hanteringen av skatter, avgifter och statistik

7.2¶Mervärdesskatt

7.2.1 Gällande rätt

Reglerna om mervärdesskatt finns i mervärdesskattelagen 1994:200, ML. Mervärdesskatt tas ut på omsättningen av varor och tjänster. Skatten tas ut i samtliga led i produktions- och distributionskedjan. Ett senare led har avdragsrätt för den ingående skatt som motsvarar den utgående skatt som det tidigare ledet fakturerat och redovisat till staten. Under förutsättning att samtliga led före slutkonsumenten har full avdragsrätt kommer den utgående skatt som konsumenten debiteras

av säljaren att motsvara summan av de belopp som de tidigare leden redovisat in till staten.

Skattskyldighetens inträde

Skyldigheten att betala skatt skattskyldighet inträder när vara levereras eller tjänst utförs. Erhålls förskott dessförinnan för beställd vara eller tjänst inträder skattskyldigheten när förskottet mottas om varan eller tjänsten är skattepliktig då, l kap. 3 § ML. Skatten tas ut på beskattningsunderlaget, vilket vid t.ex. en försäljning i princip utgörs av ersättningen.

Redovisning av mervärdesskatt

Enligt huvudregeln skall säljaren redovisa utgående skatt för den redovisningsperiod under vilken omsättningen eller ivissa fall förvärvet av en vara eller tjänst enligt god redovisningssed har bokförts eller borde ha bokförts eller under vilken förskotts- eller a contobetalning tagits emot 13 kap. 6 § ML. Motsvarande principer gäller för avdragsrätten 13 kap. 16 § ML.

Fakturering i utländsk valuta

Vid fakturering i utländsk valuta är det den kurs som gäller när skattskyldigheten inträder som ligger till grund för beräkningen av den mervärdesskatt som skall redovisas. Det innebär att det är kursen på leveransdagen som skall användas 1 kap. 3 § ML, RSV/FB Im 1983:25, Riksskatteverkets handledning för mervärdesskatt 63.

1998 s. Om faktureringen sker i nära samband med leveransen får av praktiska skäl omräkningskursen på fakturadagen tillämpas.

SOU 1998: 136 Hanteringen av skatter, avgifter och statistik 115

När det gäller gemenskapsintema förvärv från andra EU-länder se nedan inträder skattskyldigheten vid tidpunkten för förvärvet l kap. 4 § ML. Denna tidpunkt inträffa den 15:e i månaden efter den a anses månad under vilket levererats. Har faktura eller liknande handvaran ling utfärdats innan dess, inträder skattskyldigheten vid utfärdandet av den. Det innebär också att det är kursen vid den tidpunkten som skall användas. Detta gäller oavsett om bokslutsmetoden eller faktureringsmetoden tillämpas.

Fakturas innehåll

En faktura skall innehålla uppgifter bl.a. ersättningen och skattens om belopp för varje skattesats ll kap. 5 § ML. Enligt vad som anges i Riksskatteverkets handledning för mervärdesskatt 1998 427 skall faktura där såväl grundbelopp mervärdesskattebelopp anges i en som utländsk valuta även innehålla uppgift om omräkningskursen på leveransdagen samt skattens belopp uträlcnat i svenska kronor. Detta för att både utställare och mottagare skall kunna bokföra skatten med rätt belopp.

samma

Kursvinster

Grundprincipen är att kursvinst eller kursförlust som uppkommer på en grund differens mellan den kurs som gäller när omräkningen av av en mervärdesskatten skall göras och den gäller när inväxling sker besom traktas finansiell post och därför inte skall beaktas imervärdessom en skattehänseende jfr. Riksskatteverkets handledning för mervärdesskatt 1998 s. 375. I det fall kursvinsten utgör ett led i prissättningen skall den dock del ersättningen och därmed ingå i beskattningsanses vara en av underlaget RÅ 1986 ref. 45. Detta förekommer t.ex. i s.k. gränsbutiker där köpmännen tar betalt för i utländsk valuta och räkvarorna den till kurs ligger lägre än bankernas köpkurs. nar om en som

Redovisning av mervärdesskatt i deklaration

Huvudregeln är att de lämnar självdeklaration och har ett årligt besom skattningsunderlag exklusive gemenskapsintema förvärv och import på högst 1 miljon kronor skall redovisa mervärdesskatten en gång om året i självdeklarationen. Mervärdesskatten ingår då del av den som en

1 16 Hanteringen av skatter, avgifter och statistik SOU 1998: 136

slutliga skatten och därmed även i den preliminära skatt beräknas som För kommande år och betalas in månadsvis. som

Skattskyldiga med årligt beskattningsunderlag överstigande 1 miljon

kronor skall redovisa och betala skatten månadsvis i skattedeklaraen tion. Även de beskattningsunderlag högst 1 miljon kronor kan vars är begära att få redovisa månadsvis i skattedeklaration i stället för i självdeklarationen.

Redovisnings- och betaltidpunkter för mervärdesskatt

Redovisningen i skattedeklaration skall huvudregel ske månadsvis. som Är den skattskyldiges årliga beskattningsunderlag

exklusive

gemenskapsintema förvärv och import högst 40 miljoner kr skall redovisning ske senast den 12 i andra månaden efter redovisningsperiodens utgång. Är beskattningsunderlagen högre än 40 miljoner kronor skall redovisning ske senast den 26 i första månaden efter redovisningsperiodens utgång. I januari och augusti är redovisningsdagen den 17 i stället för den 12 och i december gäller den 27 i stället för den 26. En skattskyldig som enligt huvudregeln skall redovisa skatten enligt de regler som gäller för dem med beskattningsunderlag på högst 40 miljoner kronor kan efter ansökan medges rätt att i stället redovisa enligt de regler som gäller för de större företagen. Betalning skall ske samtidigt med redovisningen.

EU

Inom EU har överenskommits om regler för gemensamma mervärdesskatten och Sverige har sedan inträdet i EU anpassat sin mervärdesskattelag till dessa regler. Reglerna finns i flera direktiv och det mest omfattande är det sjätte mervärdesskattedirektivet 77/388/EEG’. Där regleras bl.a. när skattskyldigheten uppkommer artikel 10, vad som är beskattningsunderlag artikel 11 och vad faktura skall en innehålla artikel 22.

2 Rådets sjätte direktiv 77/388/EEG den 17 maj 1977 harmonisering av om av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund EGT L 145, 13.6.1977, 1. nr s.

SOU 1998: 136 Hanteringen skatter, avgifter och statistik 117 av

Varuforvärv inom EU och periodisk sammanställning

Vid försäljning mellan företag i olika EU-länder har man en av varor inom EU vissa särskilda regler för beskattningen. De innebär i enats om korthet att ett företag är mervärdesskatteregistrerat i Sverige om som köper från ett mervärdesskatteregistrerat företag i ett annat EUen vara land så skall det säljande företaget inte ta ut någon mervärdesskatt. Beskattningen skall i stället ske i det köpande företagets land. Detta sker att köparen redovisar skatten för förvärvet i sin deklaration genom s.k. förvärvsbeskattning. Köparen får därefter i deklaration samma göra avdrag för skatten ingående skatt enligt de allmänna reglerna som för avdrag. För att myndigheterna i det köpande företagets land skall kunna kontrollera förvärvsbeskattningen är säljaren ålagd att lämna uppgifter varuförsäljningar skett till mervärdesskatteregistrerade företag om som i andra EU-länder. Detta skall göras i s.k. periodisk sammanställning en varje kvartal vissa fall endast årligen. Sammanställningen innehåller

i

innehåller rad för varje köpare där bl.a. landkod, mervärdesskatteen registreringsnummer och värdet varuleveransema anges. Beloppen av skall i kronor. Om fakturering skett i valuta skall anges annan omräkning till kronor ske fakturadatum eller den 15:e i månaper per den efter leveransmånad beroende på vilket som inträffar först. Genomsnittlig månatlig valutakurs fastställs oberoende part, i Sverige som av t.ex. Riksbanken eller Generaltullstyrelsen, får användas konsekvens krävs. Den Värde varuleveranser till EG som finns i mersumma värdesskattedelen skattedeklarationen skall stämma överens med av i den periodiska sammanställningen. summan De uppgifter säljaren lämnar i den periodiska sammansom ställningen har Skattemyndigheten i det land där köparen finns tillgång till. Detta för att den Skattemyndigheten skall kunna kontrollera att köparen skatten avseende förvärvet i sin deklaration. Eftersom tar upp uppgifterna i de periodiska sammanställningama lämnas i den valuta gäller i uppgiftslämnarens säljarens land, kommer det alltid att som uppstå kursdifferenser när Skattemyndigheten i köparens land omräknar dem till sin valuta. För att kontrollen skall bli effektiv är det dock väsentligt att differensema är så små som möjligt.

118 Hanteringen av skatter, avgifter och statistik SOU 1998: 136

EU-avgiften

Sveriges avgift till EU baseras bl.a. på de intäkter landet har i form som av mervärdesskatt. Hur avgiften beräknas framgår avsnitt 7.2.5. av

7.2.2 Metoder för

omräkning

Mervärdesskatten är en konsumtionsskatt som skall träffa konsumtionen. Grundprincipen är att de led som föregår slutkonsumenten inte skall få några kostnader för mervärdesskatten; vad säljaren betalar in, och debiterar kunden, skall motsvara vad kunden drar under förav utsättning att någon avdragsbegränsning inte gäller. Detta medför att det inte kan uppkomma några differenser mellan in- och utbetalningar av mervärdesskatt som staten eller de skattskyldiga kan vinna eller förlora på. Om bokföringslagen ändras så att det blir möjligt att ha bokföringen i euro uppkommer frågan hur redovisning och betalning av mervärdesskatt skall göras när detta fortfarande skall ske i svenska lcronor. Med dagens system tas beloppet skall redovisas i skattesom deklarationen normalt direkt från bokföringen. Om fakturering skett i utländsk valuta har omräkning skett i samband med faktureringen och skattebeloppet angetts i kronor på fakturan. Efter övergång till en bokföring i euro kan inte det belopp som skall deklareras tas direkt från bokföringen. En omräkning till kronor måste ske för deklarationen. Det finns några alternativa metoder för detta. Nuvarande princip att utgående och ingående skatt skall vara densamma hos säljare och köpare kan upprätthållas den har om som

bokföringen i euro håller mervärdesskattebeloppen skilda i separat

en redovisning. Om fakturering sker i euro eller annan valuta, måste mervärdesskattebeloppen anges även i svenska kronor i fakturan. I den separata redovisningen noteras varje ingående eller utgående faktura till sitt belopp i kronor. En sådan omräkning för varje transaktion/faktura garanterar att säljare och köpare har belopp att redovisa i sina samma deklarationer. Det är redan i dag möjligt att tillämpa dubblerad boken föring, även om det torde innebära ökade administrativa kostnader för företagen. Av skäl angivits i avsnitt 7.1.2 kommer samma som ovan detta alternativ inte att behandlas här. mer Om inte metoden med dubblerad bokföring väljs, måste metod en hittas möjliggör omräkning beloppen i samband med som en av skatteredovisningen. För den löpande bokföringen och redovisningen av mervärdesskatt är grundprincipen i dag att den kurs skall användas som gällde när skattskyldigheten inträdde, dvs. på transaktionsdagen.

SOU 1998: 136 Hanteringen skatter, avgifter och statistik 119 av

Denna princip bör behållas för den löpande bokföringen vilket innebär omräkning från valuta än den används i bokföringen att en annan som skall göras utifrån den aktuella transaktionsdagens kurs. Om bokföringen är i måste sedan omräkning till kronor ske euro en när deklarationen skall upprättas. Detta bör kunna göras så att den

skattskyldige när perioden är slut omräknar de totala beloppen på de aktuella kontona med bestämd kurs. Det finns flera alternativa en metoder för sådan omräkning. Som redogjorts för i avsnitt 7.1.2 en bör emellertid vissa krav ställas på omräkningsmetoden. ovan En ornräkningsmetod skulle kunna baseras på en kurs som gällde antingen vid bestämd dag eller genomsnittligt under en viss bestämd en period. Båda alternativen är enkla att tillämpa. Att tillämpa kursen på

bestämd dag medför dock risker för såväl företagen som staten en eftersom valutakursen viss dag olika anledningar kan skilja sig en av från vad är normalt. En genomsnittskurs större säkerhet. För som ger en uppnå resultat är så rättvisande möjligt bör en period att ett som som väljas ligger nära den dag då skattskyldigheten inträdde, dvs. som transaktionsdagen. Om inte transaktionsdagens kurs används torde den genomsnittskurs gällde för den månaden när transaktionen skedde som den det närmaste resultatet. vara som ger Väljs sådan omräkningskurs är känd redan när transaktionen en som tänkt genomföras, t.ex. den kurs gällde den sista dagen i är att som månaden innan eller genomsnittskursen för vissa dagar i tidigare

månader, medför det risk för att systemet utnyttjas på ett sätt som en inte är avsett. Om parterna har bokföringen i olika valutor kan de, om de den fasta omräkningskursen för perioden, göra en beräkning av vet det med hänsyn till den kurs gäller för aktuell transaktionsdag när som är mest förmånligt att genomföra transaktionen. Risk finns att parternas beslut kurserna och att staten därmed regelmässigt får bära en styrs av eventuell förlust uppkommen på grund valutakursutvecklingen. av Denna risk reduceras genomsnittskursen för den månad under om vilken transaktionen skedde används vid deklarationstillfället. Ett an-

vändande genomsnittskurs innebär dessutom att staten tar över en av en del den risk företagen tar i dag. För att metoden skall kunna av som användas krävs att kursen offentliggörs så tidigt möjligt efter som

utgången varje redovisningsperiod.

av Den metod används vid inkomsttaxeringen bör så nära som som möjligt överensstämma med den används för mervärdesskatten. som Det kan uppkomma avstämningsdifferenser när skattemynannars dighetema för sin kontroll jämför den omsättning den deklarerade som utgående skatten med den omsättning deklarerats i motsvarar som inkomstskattedeklarationen. Detta försvårar kontrollen.

120 Hanteringen skatter, avgifter och statistik SOU 1998: 136 av

Slutsatsen blir att den metod bäst uppfyller de uppställda som kraven är den innebär att löpande bokföring sker när skattsom skyldigheten respektive avdragsrätten inträder, dvs. på transaktionsdagen, och upprättandet av deklarationen sker efter omräkning med den genomsnittskurs som gällde under transaktionsmånaden. För det fall den skattskyldige redovisar mervärdesskatten årsvis bör omräkningen ske med den genomsnittskurs som gäller för det år då transaktionerna skett. Denna metod motsvarar också den förordats rörande insom

komstskatteredovisningen.

Den valda metoden kommer även att kunna tillämpas vid redovisningen av s.k. gemenskapsintema förvärv. Skattskyldigheten inträder vid förvärvet, vilket ha inträffat den 15:e i månaden efter leverananses sen eller vid faktureringen den skett tidigare. Löpande bokföring om skall således ske efter den kurs då gällde. Vid upprättandet som av deklarationen sker en omräkning med genomsnittskursen för transaktionsmånaden. Det förekommer även att fakturering sker i andra valutor än kronor och t.ex. dollar. Även i detta fall bör liksom i dag transaktionseuro, dagens kurs användas vid bokföringen och, för det fall bokföringen skett i euro, transaktionsmånadens genomsnittskurs användas vid omräkning från euro till kronor för deklarationen.

7.2.3¶Faktura

EG:s sjätte mervärdesskattedirektiv artikel 22.3 b föreskriver att en faktura bl.a. skall innehålla uppgift skattens belopp för varje om skattesats. Reglerna medför att såväl säljare köpare för sina som redovisningar har uppgifter dels skattens belopp, dels vilken samma om skattesats gäller för tillhandahållandet. Tillämpningen i Sverige som innebär att för det fall fakturering sker i utländsk valuta, så skall skatten redovisas på fakturan även i svenska kronor. Detta säkerställer att säljare och köpare har samma belopp att redovisa. Genom vad som föreslås i detta betänkande kan vissa företag i framtiden komma att ha bokföringen antingen i kronor eller ieuro. Fakturering kan komma att ske i kronor, eller någon valuta. euro annan När en säljare, som har sin bokföring i fakturerar köpare, euro, en som också har bokföringen i kan nyttan att behålla nuvarande euro, av princip om att skattebeloppet alltid skall även i kronor ifrågaanges sättas. På grund av den omräkningsmetod föreslås för upprättandet som av deklarationen, kommer det på fakturan angivna beloppet i kronor i dessa fall inte att överensstämma med det belopp tas i som senare upp

SOU 1998: 136 Hanteringen av skatter, avgifter och statistik 121

deklarationema. Målet bör dock fortfarande vara att den utgående och den ingående skatten så nära som möjligt skall motsvara varandra.

Mot denna bakgrund föreslås att om fakturan ställs ut i annan valuta än redovisningsvalutan så skall skattebeloppet anges i både faktureringsvalutan och i den egna redovisningsvalutan. Vid upprättandet av deklarationen skall köparen använda det skattebelopp som är angivet i den egna redovisningsvalutan. Om skattebeloppet inte har angivits i denna skall faktureringsvalutans skattebelopp användas. Detta för att undvika att en valfrihet uppkommer vilken kan komma att utnyttjas på ett sätt konsekvent är till nackdel för staten. I det fallet an-

som senare kommer det således på köparen att vid bokföringstillfället räkna om beloppet enligt gällande kurs.

Regler om detta bör tas in i tre nya paragrafer i mervärdesskattelagen: 8 kap. 5 b § samt 13 kap. 15 a och 23 a §§.

7.2.4¶Den periodiska sammanställningen

Även den periodiska sammanställningen skall upprättas i kronor. Här uppkommer inga finansiella problem. Det är i stället frågan om att belopp redovisats i sammanställningen skall överensstämma med

som belopp som redovisats i deklarationen. Det är viktigt för att skattemyndighetema skall kunna utföra sina kontroller. Vid upprättandet av sammanställningen bör därför kurs användas använts vid

samma som upprättandet av deklarationen. Ett problem är dock att de periodiska sammanställningarna ofta omfattar tre månader, medan deklarationen endast omfattar en månad. Sammanställningen skall bl.a. innehålla värdet varuleveranser till kunder inom EU specificerat per kund. Om

av dessa uppgifter noteras och samlas särskilt i samband med att bokföring sker av transaktionen är det naturligt att samma omräkningskurs används för noteringen i bokföringen och noteringen för sammanställningen. Sker bokföringen i euro kommer de bokförda beloppen att omräknas efter genomsnittskursen vid deklarationstillfallet. Även de uppgifter som noterats för den periodiska sammanställningen bör omräknas efter belopp. När sammanställningen omfattar tre måna-

samma der behöver en omräkning för varje månad göras med den för månaden gällande genomsnittskursen.

Bestämmelser hur detta skall hanteras bör kunna meddelas av

om Riksskatteverket.

122 Hanteringen av skatter, avgifter och statistik SOU 1998: 136

EU-avgiften

Sveriges avgift till EU beräknas bl.a. på mervärdesskattebasen. Beräkningen av den enhetligt beräknade mervärdeskattebasen skall ske i överensstämmelse med rådets förordning nr 1553/89. Detta innebär i korthet att:

Beräkningen skall utgå från de intäkter av mervärdesskatt som redovisas i statsbudgeten. Viss korrigering av intäkterna är dock nödvändig.

När det, i Sverige, finns skattesats för mervärdes-

som mer än en skatt skall en viktad genomsnittlig skattesats beräknas. Detta görs enligt ett särskilt förfarande.

Den intennediära basen beräknas sedan genom att de totala nettointäktema från mervärdesskatt enligt punkt l divideras med den genomsnittligt beräknade skattesatsen enligt punkt

Den slutliga mervärdesskattebasen fås sedan genom att den intennediära basen justeras med negativa/positiva kompensationer som skall avspegla skillnader i Sveriges och EU:s mervärdesskatteregler.

Detta innebär att beräkningen av Sveriges avgift till EU påverkas av hur höga intäkter landet har i form mervärdesskatt. Avgiften till EU

av påverkas således av om intäkterna går upp eller ner. Kursvariationer som påverkar intäkterna påverkar alltså även avgiften. Ett system där skatten och avgiften påverkas av fluktuationer i valutakursema är ett osäkert system vilket försvårar beräkningama av såväl Sveriges intäkter Sveriges utgifter till EU. Detta leder i sin tur till osäkerhet

som vid upprättande av prognoser och beräkning av budgeten.

7.2.6¶Lagstiftning

En ny sjunde paragraf införs i l kap. skattebetalningslagen 1997:483, SBL. Där anges att samtliga uppgifter till sina belopp skall anges i svenska kronor. Detta gäller visserligen redan i dag, men om företagen skall tillåtas ha sin bokföring ieuro är det angeläget att detta regleras i lag.

Den omräkningsmetod som skall tillämpas vid upprättandet av deklarationen bör i den föreslagna lagen om omräkningsför-

anges farande vid beskattningen för företag som har sin bokföring i euro.

Det finns i mervärdesskattelagen ett antal paragrafer som anger beloppsgränser av olika slag. Samtliga dessa regler syftar till att ange vissa gränser innebärande att olika regler blir tillämpliga beroende på

ett aktuellt värde ligger över eller under gränsen. Reglerna blir om liksom i dag tillämpliga även när fakturering skett i annan valuta än

SOU 1998: 136 Hanteringen av skatter, avgifter och statistik 123

kronor eller när i framtiden bokföringen sker i euro. I dessa fall måste jämförelsen göras med ett värde som motsvarar det angivna beloppet i kronor. Något särskilt stadgande om detta kan inte anses behövas.

Eftersom utgående och ingående skatt på grund av omräkningar inte alltid kommer att exakt uppgå till samma belopp, behöver en ändring göras i 8 kap. 6 § ML innebärande att beloppen i dessa fall skall motsvara varandra.

Vad gäller fakturering och redovisning av utgående respektive ingående skatt behövs vissa regler för att klargöra vilka belopp som

nya skall ligga till grund för redovisningen. Dessa föreslås tas in tre nya paragrafer; 8 kap. 5 b § samt 11 kap. 15 a och 23 a ML, jämför avsnitt 7.2.3.

7.3¶Preliminär skatt och arbetsgivaravgifter

7.3.1 Gällande rätt

Allmänna bestämmelser

Uppbörden skatter och avgifter regleras i SBL som trädde i kraft den

av l november 1997.

Den betalar ut ersättning för arbete, ränta eller utdelning är

som skyldig att göra skatteavdrag enligt bestämmelserna i 5 kap. SBL vid varje tillfälle då utbetalning sker.

I 9 kap. 1 § SBL hur arbetsgivaravgiftema skall beräknas

anges enligt l kap. 3 § SBL omfattar begreppet arbetsgivaravgifter förutom arbetsgivaravgifter enligt lagen om socialavgifter även särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster och allmän löneavgift.

Den har varit skyldig att göra skatteavdrag eller betala

som arbetsgivaravgifter skall lämna skattedeklaration 10 kap. 9 § SBL. En skattedeklaration skall lämnas för varje redovisningsperiod, vilken omfattar kalendennånad. Om den deklarationsskyldige enbart redo-

en visar innehållen preliminär skatt och arbetsgivaravgifter eller mervärdesskatt på ett beskattningsunderlag exklusive gemenskaps-

som interna förvärv och import för beskattningsåret beräknas sammanlagt uppgå till högst 40 miljoner kronor skall skattedeklarationen avseende skatteavdrag och arbetsgivaravgifter ha kommit in senast den 12 i januari och augusti senast den 17 i månaden efter redovisningsperioden. Detsamma gäller den skattskyldige skall redovisa mer-

om värdesskatt i sin självdeklaration. Avdragen skatt och arbetsgivaravgifter redovisas i skattedeklarationen skall ha betalats senast

som

dag som deklarationen skall ha kommit in till skattemynsamma

124 Hanteringen av skatter, avgifter och statistik SOU 1998: 136

digheten. Den som redovisar mervärdesskatt på ett beskattningsunderlag exklusive gemenskapsintema förvärv och import som för beskattningsåret beräknas överstiga 40 miljoner kronor skall ha kommit med skattedeklaration senast den 26 i december senast den 27 i månaden efter redovisningsperioden. Betalning av avdragen skatt och arbetsgivaravgifter skall ha kommit in till Skattemyndigheten senast den 12 i januari den 17 månad. Betalning anses ha skett den dag

i samma då bokföring skett på skattemyndighetens konto.

En skattedeklaration skall, enligt 10 kap. 17 § SBL, bl.a. ta upp den sammanlagda ersättningen från vilken utbetalaren är skyldig att göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter samt sammanlagt avdragen skatt respektive periodens sammanlagda avgifter. Den som har gjort skatteavdrag är skyldig att betala det innehållna beloppet 12 kap. 2 § SBL.

Utbetalningar i utländsk valuta

Den till svensk inkomstskatt beskattningsbara inkomsten skall beräknas i kronor. Inkomster och utgifter i utländsk valuta skall omräknas til kronor. Det är på det till kronor omräknade beloppet som skatteavdrag skall göras och, såvitt gäller löneutbetalningar, arbetsgivaravgifter beräknas. Det nu sagda är inte direkt reglerat i lag men får anses g: uttryck för ett inom svensk Skatterätt självklart förhållande.

Vid vilken tidpunkt omräkning till kronor skall ske är, såvitt gäller löpande inkomster och utgifter, inte heller reglerat i lag. Omräknin; torde dock ske med ledning av den kurs som gäller då skattskyldig heten inträder enligt punkt4 av anvisningarna till 41 § KL.

7.3.2 Konsekvenser av att ett väljer att

företag

redovisa i euro

Enligt utredarens direktiv skall utgångspunkten att deklaration

vara az samtliga skatter och avgifter skall ske i kronor även för de företag

son väljer att ha sin redovisning i euro. Genom att Sverige inte deltari valutaunionen från starten kommer det inte att finnas någon fast växelkurs för kronor/euro. Detta får vissa konsekvenser när det gälle hanteringen av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter.

SOU 1998: l 36 Hanteringen skatter, avgifter och statistik 125

av

Lön

Följande exempel illustrerar vilka konsekvenser som kan uppstå vid ett euroredovisande företags hantering av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter på utbetalda löner.

Antag att företaget betalar ut lön på 10 000 kr. Företaget fullgör samtidigt sin skyldighet att göra skatteavdrag. skatteavdraget skall vanligtvis göras enligt tabell men antas för enkelhetens skull uppgå till 30 procent detta gäller även fortsättningsvis vilket motsvarar 3 000 kr. Valutakursen är 8 kr per euro vid löneutbetalningstillfállet varvid företaget bokför löneutbetalning l 250 euro och innehållen skatt 375 euro. Påföljande månad skall företaget lämna in sin skattedeklaration. Avdragen skatt och arbetsgivaravgifter skall samtidigt betalas in till skattemyndigheten.

Ett företag som bokför i kronor kan utan vidare in i bokföringen och få fram det belopp som skall redovisas i deklarationen. Detta gäller dock inte för företag som redovisar i euro. Med en flytande växelkurs är det högst sannolikt att kursen kronor/euro inte är densamma som vid löneutbetalningstillfallet. Antag att kursen ändrats till 7 kr I

per euro. bokföringen finns ett belopp på 375 avseende avdragen skatt. Om

euro detta belopp räknas om till kronor enligt dagskursen motsvarar det 2 625 kr, dvs. 275 kr mindre än det kronbelopp drogs vid

som av löneutbetalningstillfallet. Det omräknade lönebeloppet- ligger till

som grund för beräkningen av arbetsgivaravgifter motsvarar 8 750 kr, dvs

- 1 250 kr mindre än det verkliga kronbeloppet.

Av exemplet framgår att redovisad avdragen preliminär skatt på utbetalda löner inte överensstämmer med vad som verkligen dragits av vid löneutbetalningen. Då det enligt utredarens mening måste ställas samma krav på företag väljer att redovisa ieuro på företag

som som som har sin redovisning i kronor skall således även för dessa företag gälla att samma belopp som innehållits i preliminär skatt också skall deklareras/inbetalas till skattemyndigheten samt att det underlag

som arbetsgivaravgiftema beräknats på skall motsvara vad betalats ut i

som lön. Företag som väljer att ha sin redovisning ieuro måste därför, för att undvika de misstämningar som omräkning kan medföra vid en flytande växelkurs, i en särskild bokföring redovisa såväl gjorda löneutbetalningar som avdragen skatt i kronor. Företaget bör för detta ändamål kunna använda sitt ordinarie löneredovisningssystem. Vid löneutbetalningstillfället bokförs således gjorda löneutbetalningar och skatteavdrag i euro i den ordinarie bokföringen. Av löneredovisningssystemet framgår relevanta belopp i kronor.

126 Hanteringen skatter, avgifter och statistik SOU 1998: 136

av

Detta bör fungera utan problem om lönen utbetalas i svenska lcronor. Vid den månatliga deklarationen hämtas de belopp som skall tas upp i skattedeklarationen från lönesystemet.

.

Utbetalas lönen i euro eller annan utländsk valuta måste för beräkning av skatteavdraget lönen först omräknas till kronor. Huvudprincipen är att skatteavdraget skall beräknas på det utbetalda beloppet. Omräkningen bör därför, om det är möjligt, ske med ledning av valutakursen den dag löneutbetalningen sker. Eftersom företagen vanligtvis hanterar sina löneutbetalningar i god tid före utbetalningsdagen torde det dock inte praktiskt möjligt för alla företag att tillämpa den kurs

vara

gäller på utbetalningsdagen. Det kan därför bli nödvändigt att som acceptera att omräkning i stället görs till kurs som ligger i så nära

en anslutning till kursen på utbetalningsdagen som är rimligt med hänsyn till företagets löneutbetalningsrutiner. Det är emellertid viktigt att företaget tillämpar samma rutiner månad för månad så att inte systemet utnyttjas på ett icke avsett sätt. Om omräkning tillåts ske med kursen

gäller vid tillfället för företagets lönehantering får vi följande som situation.

Antag att ett företag hanterar sina löner per den 20:e i månaden. Valutakursen är då 8 kr Företaget betalar ut lön med 1 250

per euro.

vilket omräknat motsvarar 10 000 kr. På det omräknade beloppet euro beräknas skatteavdraget till 3 000 kr. Skatteavdraget i kronor redovisas i löneredovisningssystemet tillsammans med lönen om 10 000 kr. I den löpande bokföringen redovisas lön och verkställt skatteavdrag uttryckt i

lön 1 250 skatteavdrag 375 euro. Den 25:e i samma månad euro euro, utbetalas lönen. Av lönebeskedet bör framgå lönebelopp respektive skatteavdrag i samt de till kronor på lönehanteringsdagen omräk-

euro nade beloppen. Detta är nödvändigt eftersom, som senare kommer att behandlas, samtliga kontrolluppgifter skall lämnas i kronor. Vid deklarationstillfället redovisar företaget gjorda skatteavdrag med 3 000 kr samt arbetsgivaravgifter beräknade på ett underlag om 10 000 kr. Dessa belopp hämtas från löneredovisningssystemet.

En följd att tillåter omräkning med hjälp av den kurs som

av man gäller på lönehanteringsdagen är att lönen omräknad till kronor, på grund valutakursförändringar, troligen inte är exakt densamma vid

av detta tillfälle som på löneutbetalningsdagen. Kravet på överensstämmelse får dock tillgodosett att vad redovisats vid

anses genom som hanteringen lönerna motsvarar vad deklareras/inbetalas till

av som skattemyndigheten.

När företaget upprättar sitt årsbokslut kommer det vidare att uppstå

differens i posten inbetalda preliminärskatter. Denna differens är en följden att omräkning den bokade årssumman i till kronor

av en av euro

SOU 1998: 136 Hanteringen av skatter, avgifter och statistik 127

skiljer sig från vad som löpande betalats in i kronor. Det går inte heller i detta fall att upprätthålla kravet på fullständig överensstämmelse.

Utdelning

Såvitt gäller utdelning från ett företag med redovisning ieuro framkommer det utdelningsbara beloppet i euro och företaget kommer normalt att besluta om utdelning ieuro. Inget hindrar dock att företaget beslutar om utdelning i annan valuta än euro, t.ex. kronor.

Om utdelningen fastställs ieuro kommer en del av aktieägarna vilja ha utdelningen insatt på eurokonto medan andra föredrar att få utdelningen i kronor. I det fallet sker, i anslutning till utbetal-

senare ningen, faktisk växling till kronor av den i euro fastställda utdel-

en ningen. För utdelning som sker i euro bör en fiktiv växling till kronor göras samtidigt som utdelningen redovisas till kunden. Härigenom uppnås att samtliga aktieägare kan få utdelningsbeloppet på den kommande kontrolluppgiften till kurs. Innehållen skatt skall i båda fallen

samma deklareras och betalas in i kronor. Samma kurs som används vid den faktiska respektive den fiktiva växlingen skall används vid omräkning av skatteavdraget.

7.3.3¶Behov av lagstiftning

Utredarens överväganden föranleder egentligen inget behov av ny lagstiftning. I avsnittet om mervärdesskatt 7.2.6 har föreslagits att en ny bestämmelse införs, 1 kap. 7 § SBL, som anger att samtliga uppgifter enligt SBL till sina belopp skall anges i kronor. De skäl som anförts för införandet av bestämmelsen gör sig gällande även såvitt gäller hanteringen av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter.

Till vilken kurs omräkningen skall inte i lagtexten. Det

göras anges är lämpligt att Riksskatteverket i verkställighetsföreskrifter anger den omräkningskurs som skall gälla. Riksskatteverket skall därvid använda sig av Europeiska centralbankens officiella valutakurs.

I SBL förekommer ett flertal paragrafer som innehåller belopp angivna i kronor. Det finns bl.a. bestämmelser med gränsvärden för när skyldighet att göra skatteavdrag föreligger 5 kap. 3 och 9 SBL och regler som anger när en skattedeklaration skall lämnas respektive när skatten skall vara betald 10 kap. 18 och 19 §§, 16 kap. 4 § SBL. För de fall aktuella belopp framgår i valuta gäller att jämförelse får

annan göras med ett värde motsvarar angivet belopp i kronor. Mot bak-

som grund av att samtliga uppgifter enligt SBL till sina belopp skall anges i

128 Hanteringen av skatter, avgifter och statistik SOU 1998: 136

svenska kronor torde detta generellt sett inte förorsaka några problem. Något särskilt stadgande om detta kan inte anses behövas.

7.4¶Kontrolluppgifter

7.4.1 Gällande rätt

Bestämmelserna om kontrolluppgifter finns i 3 kap. lagen 1990:325 om självdeklaration och kontrolluppgifter LSK. Kontrolluppgift skall bl.a. lämnas för den som har fått lön, arvode, andra ersättningar eller förmåner som är skattepliktig intäkt av tjänst och skall lämnas av den som betalat ut beloppet eller gett ut förmånen. Kontrolluppgift skall även lämnas för ränta och utdelning. Uppgifterna skall lämnas på blankett enligt särskilt formulär om inte annat föreskrivs, 3 kap. 56 § LSK. Det sägs inte i lagtexten att uppgifterna skall lämnas i kronor,

detta får den allmänt rådande principen för uppgifter men anses vara

lämnas i syfte att ligga till grund för beskattning. Såvitt gäller som exempelvis kontrolluppgift avseende betalning från utlandet 3 kap. 50§ LSK anges på den för detta ändamål fastställda blanketten att beloppen skall anges i kronor.

På vid skatteredovisningen saknas, när det gäller

samma sätt som redovisning i kontrolluppgift lagbestämmelser som anger hur omräkning av belopp i utländsk valuta till kronor skall till.

7.4.2 Konsekvenser att ett företag välj att

av er

redovisa i euro

Lön

Ovan har framhållits att samma belopp som företaget innehållit i preliminär skatt vid utbetalning av lön också skall betalas in till skattemyndigheten samt att underlaget för arbetsgivaravgifter skall korrespondera med det belopp som betalats ut i lön. Motsvarande krav måste ställas på de uppgifter som lämnas till ledning för taxering. Kontrolluppgiften belopp som utbetalats i lön respek-

skall således uppta samma tive innehållits i preliminär skatt. Med flytande växelkurs är det inte

en möjligt för företaget att hämta de belopp som skall tas upp i kontrolluppgiften från den uttryckta redovisningen. Om företaget redo-

i euro visar gjorda löneutbetalningar och skatteavdrag i kronor ilöneredovisningssystemet kan de uppgifter som behövs för kontrolluppgiften i

Hanteringen av skatter, avgifter och statistik 129

stället hämtas därifrån. På samma redogjorts för vad gäller

sätt som skatteavdrag och underlag för arbetsgivaravgifter kommer, när det gäller löner utbetalats ieuro, viss misstämning normalt att före-

som en ligga mellan vad den skattskyldige verkligen erhållit i lön och vad som

i kontrolluppgiften. De belopp företaget bokfört på löneanges som hanteringsdagen, vad deklarerats/inbetalats till Skattemyndigheten

som och vad tas upp i kontrolluppgiften kommer dock att vara de-

som samma.

Utdelning

Även när det gäller utdelning är det ett grundläggande krav att kontrolluppgiften upptar samma belopp som den skattskyldige faktiskt erhållit eller, utdelning erhållits ieuro, det belopp skulle ha erhållits

om som

växling hade skett. I kontrolluppgiften redovisat skatteavdraget om skall likaså motsvara vad redovisats och betalats in till skatte-

som myndigheten.

7.4.3¶Lagstiftning

l kap. 1 § LSK kompletteras med ett nytt andra stycke som innehåller

hänvisning till lagen 1999:000 om omräkningsförfarande vid been skattningen för företag har sin bokföring ieuro. En paragraf, l

som ny kap. 4 införs vari att samtliga uppgifter som lämnas till ledning

anges för taxering skall i kronor. Detta gäller visserligen redan idag

anges

det är, samma skäl som angetts när det gäller införandet av men av motsvarande bestämmelse i SBL, angeläget att detta regleras i lag när möjlighet införs för företag att ha sin bokföring ieuro. Genom att alla uppgifter lämnas i en skattedeklaration, i enlighet med vad som

som sagts i det föregående, till sina belopp skall anges i kronor har i många fall redan omräkning skett. För de situationer där skatteavdrag inte gjorts kan det först i detta skede bli aktuellt att omräkna de i utländsk valuta utbetalda eller erhållna beloppen. Samma kurs skall naturligtvis gälla oavsett omräkning sker för skattedeklarationen eller till

om ledning för taxeringen. Vilken omräkningskurs skall gälla bör

som

anges av Riksskatteverket i verkställighetsföreskrifter.

5 SOU 1998:136

130 Hanteringen av skatter, avgifter och statistik SOU 1998: 136

7.5¶Ekonomiska effekter m.m.

Enligt direktiven skall utredaren analysera de problem kan som uppkomma i samband med att ett företag tillåts övergå från redovisning och aktiekapital i kronor till redovisning och aktiekapital ieuro. Utredaren skall också ge förslag på omräkningsmetod skall tillämpas som när ett företag går över från euro till kronor. I detta sammanhang skall utredaren lägga fram förslag till hur skatter och avgifter bör hanteras exempelvis hur omräkning skall till och även presentera en ekonomisk analys av de föreslagna omräkningsmetodema. Utredarens förslag skall vidare utformas på ett statsfinansiellt neutralt sätt. I detta avsnitt redovisas de ekonomiska effekterna på incitamenten för finansiering och investeringar att tillåta företagen att ha sin redoav visning i euro. I avsnitt 7.6 analyseras eventuella statsfinansiella konsekvenser.

7.5.1¶Effekter på incitamenten för investering och

dess finansiering

Vid en analys av incitamentseffekter måste hänsyn tas till både bolagsbeskattning och ägarbeskattning. De vinster i som genereras företagen beskattas i efterföljande led hos företagens ägare, i form av utdelningar och kapitalvinster. Kapitalinkomstbeskattningen kommer fortfarande att baseras på kronor. För detta ändamål används kursen vid inkomstens förvärvande t.ex. används kursen vid utdelningstillfállet för att räkna utdelningar i till kronor. Effekten dessa kurser om euro av tillsammans med kapitalinomstbeskattningen på företagens val av finansieringsform blir därmed en central fråga för att kartlägga incitamentseffekterna. I bilagan presenteras forrnaliserad och förenklad modell för att en klargöra de mekanismer genom vilka omräkningen kapitalinkomster av i euro till kronor, tillsammans med kapitalinkomstskattereglema, kan inverka på företagens val av finansieringskälla och kapitalkostnad.’ Modellen förutsätter sluten ekonomi där det råder full säkerhet en om framtiden och där det endast finns kategori företagsägare. Been av skattningen av bolagens vinster påverkar företagens investeringsincitament via kapitalägarnas avkastningskrav. Nettovinsten i kapitalägarnas händer minskar och ett investeringsprojekts förräntning måste vara högre än om ingen eller lägre skatt togs ut. Den lägsta förräntning en

3 Se bilaga avsnitt 2.1 och

SOU 1998: 136 Hanteringen av skatter, avgifter och statistik 131

krävs för att ett investeringsprojekt ska bedömas som lönsamt som kallas investeringens kapitalkostnad.

Det s.k. klassiska system tillämpas i Sverige karakteriseras av

som

asymmetrisk behandling av avkastning på främmande och eget en kapital. Avkastning på eget kapital beskattas såväl i företaget som hos ägarna medan avkastningen på främmande kapital enbart beskattas hos långivama. Detta leder vidare till icke-neutralitet mellan olika finansieringskällor. Lånefinansiering förmånsbehandlas framför egenfinansiering och kvarhållandet vinster framför nyemission.

av

I den vidare framställningen antas skatten på ränteinkomster i Sverige är 30% Utdelningar beskattas med 30%

TP

. . Bolagsskatten i Sverige 28%. Kapitalvinster på aktier beskattas

är 1 med 15% i

7.5.2¶Företagets kapitalkostnad vid finansiering

med nya aktier

Låt företagets förräntningslcrav före bolagsskatt, dvs. kapital-

vara kostnaden, i Vidare låter vi p p°1- 1 0,72/8 vara den

euro. lägsta avkastning efter bolagsskatt företagen kan acceptera på sina

som investeringsprojekt. Frågan är hur p kan bestämmas med hänsyn

nu taget till att företagets ägare och långivare beskattas för personliga kapitalinkomster. När vi väl känner p kan också företagets förräntningskrav före bolagsskatt, dvs. kapitalkostnaden, bestämmas.

För detta ändamål förutsätts att placerama prissätter aktier så att aktieplaceringar avkastning efter skatt som motsvarar den bästa

ger en tillgängliga avkastningen på alternativa investeringar. Med en välfungerande kapitalmarknad antas denna alternativa avkastning mot-

marknadsräntan omräknat till kronor efter skatt, alltså svara 1 r,,a2i 0,7a2i där i är marknadsräntan och är den om-

- az

, räkningskurs används för att räkna om avkastningen i euro till

som kronor. Avkastningen efter bolagsskatt på ett marginellt investerings-

‘ Skatt på kapitalvinster betalas inte fortlöpande utan först i samband med att aktierna säljs. Härigenom får placerama en räntefri kredit på skatten. Inom skattelitteraturen brukar schablonmässigt räkna med att den uppskjutna

man beskattningen halverar skatteuttaget. För en närmare beskrivning av beräkningen den effektiva skattesatsen hänvisas den intresserade läsaren till

av King M. A. "Dividend Behaviour and the Corporation", Wiley Sons, New York, 1977.

132 Hanteringen av skatter, avgifter och statistik SOU 1998: 136

projekt där investeringsprojektet nätt och jämnt accepteras av företaget kan tillföras ägarna i form av utdelning. Denna utdelning blir

efter skatt pa31- rd p"’1 ra31— rd O,5O4a3p, där 053

— är kursen på utdelningsdagen. För att ägarna skall vara beredda att finansiera denna investering att delta i nyemission måste

genom en gälla att

1 pa31"Td1Tpa2l

dvs. 0,5O4a3p‘ 0,7a2i Detta innebär att avkastningen omräknat

. till kronor efter skatt på aktieinvesteringen måste minst motsvara ägarens altemativavkastning omräknat till kronor efter skatt. Företagets förräntningskrav efter bolagsskatt diskonteringsräntan p vid nyemission blir alltså

1 rpa2i

- ‘Z’ p

damm

dvs. förräntningskravet före bolagsskatt skall lika med

vara

p Om beskattningen reducerar ägamas

:aa-ai 1,39::-:i.

altemativavkastning i samma proportion som den reducerar utdelningsinkomstema, dvs. rd vilket är fallet häri Sverige, och

omräkningskursen vid utdelningstillfället motsvarar den omräkningskurs som används för att räkna om den alternativa avkastningen i euro till kronor, dvs. 13 så påverkas alltså inte p. Därmed påverkas inte

az

, heller företagets kapitalkostnad vid finansiering med nyemission. Om däremot omräkningskursen vid utdelningstillfället visar lägre

sig vara än den kurs används för att räkna den alternativa avkastningen

som om dvs. så ökar företagets kapitalkostnad vid finansiering med

aa az

nya aktier. Trots att skatten är densamma på utdelningsinkomster respektive ränteinkomster kommer företagens finansiering med

nyemission, beroende på valutakursema, inte ha samma kostnad. Detta problem har företagen redan idag vid lån i utländsk valuta men det kommer att förstärkas de tillåts redovisa i

om euro.

Exempel: Antag att Linda har 100 euro som hon vill investera i aktier eller sätta in på bank till 5 procents ränta. Antag vidare att valutakursen

SOU 1998: 136 Hanteringen skatter, avgifter och statistik 133

av

i slutet året är a, 11 kronor/ euro, medan valutakursen vid

av utdelningstillfállet är 13 10,5 kronor/ euro.

Om Linda investerar sina på banken erhåller hon nominellt

pengar

avkastning på 5 1000,05. Denna avkastning i kronor en euro motsvarar 5a2 55. Efter skatt på 30 procent erhåller Linda en avkastning i kronor på 1 0,3 5 a, 3,5 a, 38,5.

-

Om Linda istället väljer att investera i aktier erhåller hon en utdelning som före bolagsskatt måste uppgå till l0Op. Denna avkastning i kronor motsvarar ag 100 p. Efter bolags- och utdelningsskatt erhåller Linda netto en avkastning i SEK på

a3100p"*1—0,3*1—0,28a3*pe*50,4.

För att Linda skall indifferent mellan att investera i aktier eller i

vara bankkonto kräver hon minst samma avkastning i båda fallen. Detta

395 aZ innebar- .. att e - 0,069—. Om valutakursen vid-

p

50,4 a, a, utdelningstillfället är densamma valutakursen i slutet av året, dvs.

som 13 az, kräver Linda avkastning på 6,9 procent för att vara

en indifferent i sitt investeringsval. Om kurserna följer värdena antagna ovan ökar avkastningskravet till 7,3 procent. Linda ökar sitt avkastningskrav p.g.a. den depreciering som sker av kronan mellan dessa två tillfällen.

7.5.3¶Företagets kapitalkostnad vid finansiering

med kvarhållna vinstmedel

Skillnaden mellan finansiering med nyemission och kvarhållen vinst gäller det belopp ägarna måste uppoffra för att finansiera en nyinvestering i företaget. Nyemissioner betalas med fullt beskattade medel och investering på dvs. kronor i företaget kostar

en en euro as alltså aktieägarna lika mycket. Men företaget väljer att finansiera

om nyinvesteringen med att kvarhålla vinsterna så uppoffrar aktieägarna ett belopp motsvarande a3l rd kronor per investerad euro, i form av

utebliven utdelning efter skatt. Aktieägama kan därför nöja sig med en avkastning efter bolagsskatt före personlig skatt, som är

men a3 1— rd motsvarande avkastningen vid nyemissionsfinansiering. För att vinstnedplöjning skall acceptabelt ägarnas synvinkel

vara ur måste den emellertid resultera i värdeökning på företagets aktier

en

ett uttryck för förväntan framtida utdelningsökningar. som en om Värdeökningen beskattas enligt med TC. Varje euro dvs. as

ovan

134 Hanteringen av skatter, avgifter och statistik SOU 1998: 136

kronor i värdestegringsvinst efter skatt motsvarar därmed en

1 värdeökning före skatt på m. Detta betyder att

a51- rc

avkastningskravet efter bolagsskatt måste räknas upp med faktorn

jämfört med motsvarande avkastningskrav vid n,

a51- TC

nyemission. Vi har alltså två motverkande effekter från den personliga kapitalbeskattningen. Kombinerar vi dessa blir resultatet att företagets

,

030-74

kostnad for.. sjalvfinansiering. . ..ar gånger. motsvarande

——-—-—-

as 1 26

kostnad för nyemission, dvs.

1 a2i

- 3 p —--

a5

För nedplöjda vinstmedel är det alltså förhållandet mellan beskattningen av kapitalvinster och skatten på den alternativa avkastningen är avgörande. Vidare har omräkningsfcirfarandet vid

som nyemission och altemativavkastningen också betydelse för företagens beslut huruvida de ska bibehålla vinsterna i företagen. I Sverige är den effektiva skatten på kapitalvinster mindre än skatten på ränteinkomster dvs. . Detta har medfört att kapitalkostnaden vid finansiering med kvarhållna vinstmedel är lägre jämfört med kapitalkostnaden i frånvaro ägarskatter. Om 0:2 dvs. kronan apprecieras mellan

av as

tidpunkten då kapitalvinster uppkommer och tidpunkten då ränteinkomster beskattas, så ökar kapitalkostnaden vid finansiering med kvarhållna vinstmedel. Å andra sidan dvs. kronan

om as a, deprecieras mellan tidpunkten då kapitalvinster uppkommer och tidpunkten då ränteinkomster beskattas, så förstärks effekten och kapitalkostnaden vid finansiering med kvarhållna vinstmedel blir ännu lägre.

I Sverige har kapitalvinster varit förmånligare beskattade än både utdelningar och räntor dvs. och rd . Ägarbeskattningen har tenderat, allt annat lika, att göra det billigare att finansiera med kvarhållna vinstmedel än med nyemissioner. Om ägarbeskattningen fortfarande baseras på kronor vilket innebär att kapitalinkomster ieuro omräknas till kronor med kursen vid tidpunkten för skattskyldighetens inträde så kan företagens val av finansieringsform som p.g.a. skattesystemets konstruktion följer viss struktur påverkas. Detta implicerar att företagen vid framtida beslut om hur de ska finansiera nya in-

SOU 1998: 136 Hanteringen av skatter, avgifter och statistik 135

vesteringar måste beakta ytterligare en osåkerhetsfaktor om valutakursutvecklingen. Denna utveckling kommer att vara av betydelse för att företagen skall kunna bilda sig en uppfattning om vilken finansieringsstrategi som kan vara mest fördelaktig för deras aktieägare ur skattesynvinkel.

Även utdelningsskatten inte har någon betydelse för företagets

om förräntningskrav då finansieringen sker med kvarhållna vinstmedel, är den självfallet avgörande för aktieägamas förmögenhetsställning. Ett annat sätt att uttrycka detta är att utdelningsbeskattningen är kapitaliserad i företagens börskurser. Ju högre utdelningsskatten är jämfört med skatten på andra placeringsaltemativ, desto lägre kommer börskurserna att Förändringar i utdelningsbeskattningen ger upphov

vara. till kapitalvinster eller förluster för de redan existerande aktieägarna. För aktieägare, däremot innebär denna kapitaliseringseffekt att

nya aktier kan köpas till ett rabatterat pris, där rabattens storlek är en direkt avspegling utdelningsskattens höjd. På grund av osäkerheten kring

av valutakursen vid utdelningstillfället blir även storleken på kapitalvinsterna eller förlusterna för de redan existerande aktieägarna osäkra. Vid kraftig uppgång valutakursen dvs. då kronan deprecieras

en av ökar utdelningsbeloppen i kronor medan vid en kraftig nedgång då kronan apprecieras sjunker utdelningsbeloppen. För given utdel-

en ningsskatt ökar alternativt minskar skatterabattens storlek vilket i sin tur bör återspeglas i börskursema.

7.5.4¶Kapitalkostnaden i en liten öppen ekonomi

Analysen i föregående avsnitt indikerar på att den omräkning som för beskattningsmål kapitalinkomster kan ha betydelse för före-

sker av

val fmansieringsforrn. Å andra sidan baseras analysen på att tagens av samtliga ägare eller åtminstone den marginella placeraren är skattskyldiga i Sverige. Men de inhemska aktieägarna heterogen

är en

På börsen finns det både beskattade hushåll och skattebefiiade grupp. institutioner Det är svårt att identifiera vilka ägarkategorier som

m.m. styr kursbildningen och kostnaden för eget kapital. Vidare finns det utländska ägare har fått större betydelse under senare år på grund

som

långtgående internationell integration av marknaderna för eget av en kapital. Om börskurserna för alla bolag bestäms av internationella investerare kommer självfallet förändringar i skatten på utdelningar och reavinster att inte påverka aktieprisema eftersom dessa aktörer betalar dylika skatter. I detta fall uppkommer inga reala effekter. Däremot kan förändringar i ägandet den inhemska kapitalstocken upp-

av stå. Skatteekonomer är i allmänhet överens om att avkastningskravet på

136 Hanteringen av skatter, avgifter och statistik

de stora bolagen bestäms internationellt vilket innebär att inhemska skatter på ägarsidan inte har någon effekt på företagens kapitalkostnad. Debatten har snarare kommit att handla om de mindre bolagens avkastningskrav och i vilken grad detta påverkas det internationella

av avkastningskrav som ställs på de stora bolagen. Detta i sin tur kan implicera att omräkningen av kapitalinkomster i euro till kronor inte får någon effekt på de stora bolagens avkastningskrav medan det kan ha viss påverkan på de mindre bolagens avkastningskrav. Nedan utvecklas detta resonemang.

Globaliseringen av världens kapitalmarknader påverkar självfallet utformningen av bolags- och ägarbeskattningen. Sverige är liten

en öppen ekonomi där avkastningskraven i stor utsträckning bestäms på världsmarknaden. På en fullständigt intemationaliserad kapitalmarlmad kommer kapitalkostnaden i ett litet land helt oberoende

att vara av ägarbeskattningen. Emellertid kan på goda grunder utgå från

man - att inte alla företag har tillgång till denna kapitalmarknad. En mer rimlig utgångspunkt är att stora företag direkt påverkas det intematio-

av nella avkastningskravet, medan små- och medelstora företag berörs på ett indirekt sätt. Alternativt kan man utgå ifrån att små- och medelstora företag verkar i en sluten ekonomi och inte påverkas det inter-

av nationella avkastningskravet. Om så är fallet kan kapitalkostnaden för små- och medelstora företag påverkas ägarbeskattningen och där-

av med även av omräkningen av kapitalinkomster i till kronor.

euro

Utlandsägandet av svenska börsbolag var relativt stabilt kring 6-7 procent fram till 1991. Därefter har den tilltagande intemationaliseringen inneburit att andelen ökat till 35 procent 1996 29 procent

ca 1997. Om utlandsägandet blir tillräckligt stort kommer inte beskattningen av hushållen att ha någon betydelse för de stora företagens marknadsvärde. I så fall bestäms dessa företags kostnad för finansiering med eget kapital på den internationella marknaden. Detta utesluter emellertid inte att förräntningskraven på enbart inhemskt handlade aktier kan påverkas av de internationella förräntningskraven. Placerare som håller inhemskt handlade aktier kan när helst disponera

som om sina portföljer för att tillgodogöra sig bättre avkastning på alternativa aktiemarknader. Om avkastningskorrelationen är tillräckligt stark mellan stora och små bolag är det endast bolagsbeskattningen är

som avgörande för skattesytemets inverkan på incitamenten att investera. Ägarbeskattningen och därmed omräkningen av kapitalinkomster i euro till kronor får i detta fall ingen betydelse.

Detta beror på två principer inom beskattningen. För det första är ägarbeskattningen uppbyggd enligt en princip som säger att alla inkomster oavsett var de uppkommer skall beskattas efter de Skatteregler som gäller i det land där ägaren har sin hemvist residensprincipen.

SOU 1998: 136 Hanteringen av skatter, avgifter och statistik 137

Avkastningen på företagens investeringar beskattas enligt källstatsprincipen, vilket innebär att avkastningen beskattas i enlighet med de regler gäller i det land där investeringen gjorts. För den enskilde

som investeraren är det avkastningen efter bolagsskatt som avgör hur man väljer att fördela sina medel mellan olika placeringsaltemativ. Källbeskattningen kan skapa skillnader i avkastning före bolagsskatt mellan olika länder. Denna skillnad avspeglar skillnaderna i skatteuttaget.

Ur skattesynpunkt medför residensprincipen att det inte har någon betydelse sparandet investeras hemma eller utomlands, eftersom

om alla inkomster måste beskattas i hemlandet. Vidare betyder detta att investerarnas portföljval baseras avkastningen före ägarskatt i olika länder. Avkastningskraven efter bolagsskatt men före ägarskatt i olika länder kommer så småningom att jämnas ut för de placeringsobjekt

fritt handlas internationellt. Detta ställer krav på de inhemska föresom tagen eftersom dessa måste genomföra investeringsprojekt som möter det internationella avkastningskravet före bolagsskatt. Eftersom olika länder tillämpar olika system för bolagsbeskattning, krävs olika stor avkastning före bolagsskatt på investeringen beroende på i vilket land den görs. Avgörande för ett investeringsprojekt ska genomföras i en

om öppen ekonomi är således förräntningskravet före bolagsskatt. Ägarbeskattningen och därmed omräkningen av kapitalinkomster ieuro till kronor har däremot ingen betydelse för kapitalkostnaden.

Relevansen i ovanstående är emellertid orndebatterad.

resonemang För att kapitalkostnaden ska fullständigt oberoende av ägar-

vara beskattningen och omräkningen kapitalinkomster ieuro till kronor

av krävs, för det första, att kapitalägama är fullständigt rationella och, för det andra, att alla företag både stora och små har obegränsad tillgång till den internationella kapitalmarknaden. Dessa förutsättningar är med all sannolikhet uppfyllda. Frågan är då hur oberoende kapitalkostnaden faktiskt är ägarbeskattningen och omräkningen av kapitalin-

av komster i euro till kronor

Kapitalägamas agerande antas till övervägande del vara rationellt, vilket får ett rimligt antagande. Om detta är fallet påver-

anses vara kas kapitalkostnaden i större omfattning av ägarbeskattningen och omräkningen kapitalinkomster ieuro till kronor i öppen ekono-

av en mi. Den andra förutsättningen bekymmersam. Små och medel-

är mer stora företag har på grund höga informations- och transaktions-

av kostnader svårt att nå den internationella kapitalmarknaden. Vid en sådan begränsning opererar dessa företag, i denna bemärkelse, som om de befann sluten ekonomi där ägarbeskattningen och därmed

sig i en även omräkningen kapitalinkomster ieuro till kronor får betydelse.

av Detta innebär inte att de skulle opåverkade av de internationella

vara

138 Hanteringen av skatter, avgifter och statistik SOU 1998: 136

avkastningskraven. Rimligtvis har enskilda kapitalägare möjlighet att placera i tillgångar på den internationella marknaden, så att det internationella avkastningskravet påverkar de svenska kapitalägamas forräntningsanspråk. På så sätt tår det internationella avkastningskravet genomslag även på aktier som endast handlas nationellt, och ett foretags kapitalkostnad kan delvis påverkas av internationella placerare trots att det inte själv kan skaffa eget kapital på den internationella marknaden. Detta skulle i sin tur indikera att det existerar samvaria-

en tion- svag eller stark mellan avkastningen på stora- och småbolags-

aktier. Det är emellertid svårt att fastställa i vilken utsträckning de svenska kapitalägamas avkastningskrav är influerat det interna-

av tionella, vilket resulterar i att det är oklart hur ägarbeskattningen och omräkningen av kapitalinkomster i euro till kronor inverkar på kapitalkostnaden. Huruvida det existerar en positiv, negativ eller ingen

samvariation alls mellan stora- och småbolags aktier empirisk fråga.

är en Det går att med intuitiva resonemang vilka oftast är förknippade med olika värderingar om utdelnings- och reavinstbeskattningens effekter söka sig fram huruvida samvariationen mellan stora- och småbolags aktier är positiva, negativa eller lika med noll. Detta är den centrala frågan för huruvida avkastningskravet på småbolagsaktier påverkas av ägarbeskattningen och omräkningen av kapitalinkomster i euro till kronor.

7.6¶Statsfinansiella effekter

I detta avsnitt kommer statsñnansiella effekterna av att låta svenska företag sköta sin redovisning i euro diskuteras. I avsnitt 7.6.1 behandlas valutakursema och några de antaganden görs. Därefter, i avsnitt

av som 7.6.2 och 7.6.3, exemplifieras effekterna för bolagsskatt och mervärdesskatt. En sammanfattning avslutar därefter denna del.

7.6. 1 Valutakurser

I avsnitten som följer används valutakurser från 1997 som exempel. För att illustrera effekterna valutakursutvecklingen används två

av konstruerade valutor. Eftersom det inte farms någon officiell ecu-kurs används kursen på den korg av valutor ingick i I

som senare ecun. diagram 1 redovisas den dagliga kursen och genomsnittskursen för månad respektive år. Ecukursen, som från och med nu kommer att

SOU 1998: 136 Hanteringen skatter, avgifter och statistik 139

av

kallas eurol, var värd 8,57 kr i början på året och 8,7 kr vid utgången av året.

Diagram Dagliga kurser och års- respektive månatligt genomsnitt för euro under 1997 KrlEuro1

g

8.9 -

8,8 -

8,7 --

8,5 -

8,4 --

i Euro1 Mánadsgenomsnitt - - - - - -Arsgenomsnitt4|

Källa: Riksbanken

Den årliga genomsnittskursen 8,62 kr eurol och standardav-

var per vikelsen, dvs. den genomsnittliga avvikelsen från medelvärdet, var 0,12 kr. Denna relativt stabila kursutveckling får konsekvenser för hur stora effekterna blir att tillåta företagen redovisa i euro.

av

Som andra exempel, diagram använder vi en konstruerad euro-

se kurs kallad eur02. Eur02 har ingångsvärde som ovanstående

samma valuta följer sedan den utveckling kronan hade gentemot den

men som amerikanska dollarn 1997. Till skillnad från föregående valuta har euro2 apprecierats betydligt. Värdet på euro2 ökar från 8,56 lcr i

en början på året till 9,83 vid årets slut. Som mest är en euro2 värd 10,11 kr. Denna trendmässiga uppgång i värde får stora effekter på till exempel alternativet att omräkning skall ske med balansdagens kurs. Medelvärdet för euro2 9,54 kr och standardavvikelsen 0,30 kr.

var var

Ovanstående exempel på valutakursutveckling räcker av naturliga skäl endast till att beskriva effekterna på kort sikt. Det bör poängteras att beräkningarna i följande avsnitt endast är exempel och inte skall ses

uppskattningar av avvikelsen. Syftet är dels att visa relationen som mellan de olika omräkningsmetodema i olika situationer, dels att beskriva den risk som redovisning i euro innebär for det offentliga.

140 Hanteringen av skatter, avgifter och statistik SOU 1998: 136

Diagram Daglig kurs och års- respektive månatligt genomsnitt för eur02 som har amerikanska dollarns utveckling under 1997

KrIEuro2

10,20 --

10,00 —~

9,80 -

J T C‘ i U

3 3 a CU

"4 Ll 2

Euro2 -Arsgenomsnitt

Mánadsgenomsnitt - - - - -

Bearbetning data från riksbanken

av

7.6.2¶Effekter

på bolagsskatteintäktema

Enligt den föreslagna metoden ska företagen göra bokslutet ieuro och sedan omräkna resultaträkningen med periodens genomsnittskurs. Genomsnittskursen är vald därför att den är ett relativt rättvisande mått på valutans värde under den aktuella perioden samtidigt den kan

som användas i ett enkelt omrälmingsförfarande. Omräkning med

genomsnittskurs innebär dock att staten tar på sig del företagens valuta-

en av kursrisk. Om företagens transaktioner är jämnt fördelade över perioden kommer denna metod att ge ett beskattningsbart resultat som inte skiljer sig mycket från resultatet vid redovisning i svenska kronor. Varje avvikelse från den jämna fördelningen innebär dock att företagens resultat påverkas. Enligt gängse teori bör dessa avvikelser ta ut varandra på lång sikt. Detta bygger på antagandet att transaktionsdagens valutakurs kommer att överstiga genomsnittskursen lika ofta och lika mycket

som den kommer att understiga den längre period.

över en

På kort sikt är det dock högst troligt att det kommer att uppstå avvikelser. Ett stiliserat exempel illustrerar detta. Ett företag gör endast en transaktion under året, varuförsäljning för 100 kr. Eftersom

en företaget sköter sin redovisning i bokförs transaktionen

euro som en intäkt i euro efter att beloppet omvandlats med transaktionsdagens kurs. Om kursen på transaktionsdagen var 10 kr per euro redovisar företaget en intäkt på 10 euro. Vid årets slut gör företaget sitt bokslut ieuro och har en redovisad vinst uppgår till 10 När företaget deklarerar

som euro.

SOU 1998: l 36 Hanteringen skatter, avgifter och statistik 141 av

omräknas resultatet med räkenskapsårets genomsnittskurs som är 9 kr Den taxerade inkomsten blir 90 svenska kronor vilket ska per euro. jämföras med 100 kronor företaget haft redovisningen i kronor. I om detta fall uppkommer ett skattebortfall på 100,28 2,8 kronor men sannolikheten är lika stor att det blir ökning skatteintäktema. en av Dylika avvikelser uppstår vid kortsiktiga fluktuationer i valutasom kursen är den risk som staten tar över från företagen. Enligt ovanstående bör det inte uppstå något finansieresonemang ringsbehov på lång sikt. På kort sikt kan det uppkomma en skillnad i skatteintäktema jämfört med nuvarande system. Om det blir ett underskott eller överskott och i vilken omfattning är dock omöjligt att säga. Därför uppstår inget kvantifierbart fmansieringsbehov på kort sikt. För att exempel på effekterna förslaget på aggregerad nivå ge av används redovisade euro-kursema. Den i 1998 års vårproposide ovan tion presenterade för beskattningsbar vinst 1999 hos prognosen juridiska huvudsakligen aktiebolag är 180 mdkr. Detta personer skulle staten skatteintäkter på ungefär 50,4 mdkr. Det är svårt att ge bedömma antalet företag kommer att övergå till redovisning ieuro. som Det är rimligt att anta att stora företag med betydande export och import har större incitament att byta redovisningsvaluta än små företag. Företag med balansomslutning överstigande 250 mkr definieras som Dessa företag svarade, vid 1996 års taxering, för ca. 46 procent stora. den totala beskattningsbara vinsten. Hälften av dessa företag antas av byta redovisningsvaluta. Den totala vinsten i dessa bolag blir l800,46O,5 41,4 mdkr och de totala skatteintäktema 41,40,28

11,6 mdkr. Som jämförelsenorrn antas att vinsten jämnt under året genereras dvs. med lika delar under årets arbetsdagar. Vid redovisning i stora kronor påverkas inte det beskattningsbara resultatet tidpunkten då av inkomsten Om ett företag redovisar i kommer fördelgenereras. euro ningen intäkterna under perioden att påverka det beskattningsbara av resultatet. Senare kommer ett exempel där intäkterna genereras ojämnt

över perioden visa detta.

För att illustrera effekterna omrälcningsförfarandet jämförs

av redovisning i kronor med redovisning i omräknas till kronor euro som med genomsnittskurs respektive balansdagens kurs. Redovisning i krorepresenteras i diagram 3 den horisontella linjen. Vid redonor av visning i kronor spelar det ingen roll när under året intäkterna genereras eftersom de inte påverkas valutakursen. Med redovisning i euro av kommer det att uppstå kursförluster eller kursvinster eftersom företaget bokför intäkten med transaktionsdagens kurs och den i slutet på året

omräknas till kronor med genomsnittskursen.

142 Hanteringen av skatter, avgifter och statistik SOU 1998: 136

Diagram Vinstens fördelning över året med kronredovisning jämförs med euroredovisning där omräkning skett med årsgenomsnittet respektive balansdagens kurs eurol

Mkr

c .o C" 75. u

o a.: M å xo a

- L.. ä Q

I -Redovisning i Kr Genomsnitt Balansdag I

- - - - -

Omräkning med genomsnittskursen skulle i detta exempel öka skatteintäktema med 9 mkr. Denna låga avvikelse förklaras två saker. För

av det första är intäkterna jämnt fördelade över perioden och för det andra har valutan i detta fall haft en relativt stabil utveckling. Om

samma exempel replikeras med euro2 blir avvikelsen med omräkning enligt genomsnittskursen ökning skatteintäktema med 42 mkr. Även i

en av detta fall är beloppet litet men avvikelsen har dock ökat med 370 procent på grund av att kursutvecklingen antagits vara en annan.

Exemplen ovan kan också användas för att illustrera effekterna av omräkning med balansdagens kurs även vad gäller resultaträkningen. Omräkning med balansdagens kurs för eurol skulle ha ökat skatteintäkterna med 370 mkr medan beräkningen med balansdagenskurs enligt euro2 ger ett skattebortfall på 1310 mlcr. Dessa avvikelser visar på

en tydlig nackdel med att välja "kursen enskild dag omrälmings-

en som kurs, oberoende av vilken dag väljs.

som

Hur skatteintäktema påverkas av att företagens vinster

genereras ojämnt under perioden visas i nästa exempel. Den faktiska fördelningen under perioden för de företag kommer att byta redovisningsvaluta

som är omöjligt att fastställa. Idiagram 4 ges två stiliserade exempel där summan av företagens vinster i kronor är exakt densamma de

men genereras vid olika tillfällen. I fall 1 uppkommer 110 procent av genomsnittet per månad det första halvåret och 90 procent det andra. I fall 2 är verksamheten starkt säsongsbetonad och den största delen

av intäkterna genereras under sommaren. I januari och december

uppkommer 80 procent och under juni och juli 120 procent den

av

SOU 1998: 136 Hanteringen skatter, avgifter och statistik 143

av

genomsnittliga månatliga vinsten. I månaderna däremellan inflyter 90 respektive 110 procent. Eftersom året inte har ett jämnt antal arbetsdagar och månaderna inte har lika många dagar måste de första dagarna i september den genomsnittliga intäkten för att den totala

generera vinsten ska bli densamma i samtliga fall.

Diagram Fördelning av vinsten

Del av intäkt 1,3 -- 1,2 A

0,7

s: s: å å ä å å

g g- 2 g

| --Fa||1 Fall Norm}

- - - - Om kursutvecklingen följer eurol minskar de totala bolagsskatteintäkterna med 26 mkr i fall 1 och med 11 mkr i fall Om beräkningarna görs utifrån kursutvecklingen i euro2 blir det en intäktsökning på 97 mlcr i fall 1 och ett skattebortfall på 69 mkr i fall I diagram 5 visas skatteeffekten att intäkterna säsongsmässigt enligt

av genereras fall

Diagram Exempel på säsongsbetonad verksamhet och fördelningen vinst efter att hänsyn tagits till kursförändringar eur02 av

Mkr 205 —~ 195 -- 185 -- 175 —— 165 -- 155 M

~— 145 ~ 135 - 125

Skatteintäkt Fall 2 :-

144 Hanteringen av skatter, avgifter och statistik SOU 1998: 136

Som en förklaring till diagrammet beskrivs beräkningama kortfattat. Som nämnts tidigare i detta avsnitt uppgår vinsterna för de bolag som antas välja euroredovisning till 41,4 mdkr. Detta innebär skatteintäkt en för staten på 11,6 mdkr. En jämn fördelning dessa vinster över hela av året ger en vinst på 166 mkr 41,4/249 per dag. På grund säsongsav variationer uppkommer till exempel bara 80 procent denna dagsvinst av i januari dvs. 133 mkr.. Denna vinst skatteintäkt på 37 mkr. ger en Genom att använda respektive dags euro2-kurs omräknas dessa vinster och bokförs i euro. Kursen den första januari är 8,56 kr euro2. per Detta betyder att vinsten bokförs till ett värde i euro2 på 15,5 miljoner euro2 133/8,56. Vid taxering omräknas den bokförda vinsten med årets genomsnittskurs, 9,54 lcr euro2, till vinst på 148 mlcr per en 15,59,54. Statens skatteintäkter blir i detta fall 41 mkr 1480,28. Skillnaden i skatt mellan redovisning i kronor och blir 4 mkr 41euro 37 på en dags vinster.

7.6.3 Effekter mervärdesskatteintäktema

på

Den totala intäkten av mervärdesskatt uppgick 1997 till 127,65 mdkr. Uppbörden sker månatligen och beloppen för respektive månad redovisas i diagram 6 nedan. Av diagrammet framgår tydligt att nettoinkomsten av mervärdesskatt varierar betydligt mellan månaderna. Det är svårt att bedöma hur stor del av den totala mervärdesskatteintäkten som kommer från företag kommer att byta redovissom ningsvaluta. Utgångspunkten i dessa exempel är den gällde gräns som för uppbörd under 1997 vilken tyvärr inte sammanfaller med den gräns som används för beräkningar i tidigare kapitel. Företag hade som en omsättning överstigande 40 mkr skulle göra sin mervärdesskatteinbetalning senast den 20 i månaden efter redovisningsperioden. Företag med omsättning under gränsen fick något längre kredittid då en inbetalningen normalt skulle göras senast den 5 i andra månaden efter perioden. De större företagen står i genomsnitt för cirka 63 procent av de totala inbetalningama av mervärdesskatt. I exemplen följer som antas att hälften av dessa företag övergår till redovisning i euro.

Hanteringen skatter, avgifter och statistik 145

av

Diagram 1997 års månatliga inbetalning och utbetalning av mervärdesskatt och netto

Mkr

1500 T

1ooo

500 ~

-1000 --

å g o å å

-Återbetalning

inbetalning - - - - -

Källa: Prognosgruppen, F i/Ska

Jämförelsenonnen är mervärdesskatteintäktema i kronor. Vid redovisning i kronor påverkas inte den slutliga skatten av när skattskyldigheten inträffade eftersom ingen omräkning sker. I diagrammen redovisas vad omsättningen den aktuella perioden skulle för mervärdesskattekonsekvenser dag för respektive omräkningsaltemativ.

per Syftet är att visa hur stora avvikelser som kan uppstå dagligen. Normen representeras i diagrammen exakt jämnt fördelad omsättning dvs.

av en kurvan är horisontell för varje månad. För övriga alternativ antas företagen omräkna transaktionerna till i sin löpande redovisning,

euro, med respektive dagskurs, Efter periodens slut omräknas sedan det totala mervärdesskattebeloppet från till kronor med respektive

euro omräkningsaltemativ. Den differens uppstår redovisas för varje

som transaktionsdag.

I det första exemplet jämförs redovisning i kronor med redovisning i

med omräkning enligt genomsnittskurs respektive kursen på euro månadens sista transaktionsdag. När beräkningen görs med genomsnittskursen för eurol det ökad skatteintäkt med 2 mkr. och med

ger en kursen vid månadens slut en ökning med 120 mkr. Görs samma beräkning med euro2 omräkning med genomsnittskursen en ökning

ger

skatteintäktema med 3 mkr. och omräkning med valutakursen på av periodens sista dag ökning med 192 mkr. För tydlighetens skull

en redovisas effekterna omräkningsaltemativen endast för det första

av kvartalet i diagrammet.

146 Hanteringen av skatter, avgifter och statistik SOU 1998: 136

Diagram Mervärdesskatteintäkter enligt genomsnittskurs, månadens sista dag och norm eur02

Mkr

160 --

158 --

156 --

154 --

‘

150 --

148 --

146 --

144 --

142 --

L Norm Genomsnitt -Mánadens

- - - - - slutl

Enligt samma resonemang gäller för bolagsskatt bör differensema

som när genomsnittskursen används ta ut varandra lång sikt.

Ovanstående beräkningar är gjorda med exakt jämn fördelning

av när skattskyldigheten uppkommer i månaden och detta är naturligtvis ett starkt antagande. Hur det egentligen förhåller sig för de aktuella företagen är dock omöjligt att veta. Därför redovisas tre exempel på hur konsumtionsmönstret kan ut i diagram När konsumtionen är

se viktad enligt vikt l uppkommer 110 procent skattskyldigheten i

av början av månaden och trappas till 90 procent i slutet månaden.

ner av Enligt vikt 2 sker det exakt motsatta, 90 procent konsumtionen sker i

av början på månaden och den trappas till 110 procent i slutet

upp av månaden. Med viktning enligt det tredje exemplet sker mindre del

en av konsumtionen i början och slutet månaden och större del i

av en mitten. Viktema pendlar då mellan 104 och 96 procent. Då de olika månaderna inte har antal dagar är det inte exakt kurva i

samma samma varje månad men den totala konsumtionen är densamma i samtliga fall.

Diagram 6 visar att det är betydande skillnader mellan månaderna. Mellan maj och juni 1997 sjönk konsumtionen och dänned skatteintäktema med 20 procent diagram 6.

se

Hanteringen skatter, avgifter och statistik 147 av

Diagram Tre olika sätt att vikta konsumtionen under perioden

Mk 170 ——

160 j.

15o n

140 - 0 J 130

120 -- 110 i i i i i i i l i I i l x C C C C C C C C C C C .C .C .Q .O .2 2 .EL 2 .2. 9. 2 2 .2. 2 .2. i f. 5.’ .Ef CJ f C7 P’ U7 f — Ö I C5 — V‘ LO C Cl V V V l CV CV Cl V7 -— v Norm -Vikt1 Vikt 2 Vikt - - - - - - - - -

I beräkningarna används månadens genomsnitt som omräkningskurs. När konsumtionen är fördelad över månaden enligt vikt 1 och beräkningarna görs med eurol blir det ett intäktsbortfall för staten på 42 beräkning görs med eur02 ökar skatteintäktema med rnlcr. Om samma 56 mkr.

Tabell Effekten konsumtionens fördelning under en period på ett av år

En första slutsats detta exempel är att fördelningen av konsumtionen

av påverkar skatteintäkter markant. Avvikelsen vid fördelning

statens enligt vikt 2 är 25 gånger större än avvikelsen vid jämn fördelning. En andra slutsats är att både fördelningen och kursutvecklingen har betydelse för avvikelsen blir positiv eller negativ. Exakt samma

om transaktioner kan beroende på valutakursen både ökad och

ge en minskad skatteintäkt.

Som beskrivits i tidigare kapitel ingår mervärdesskattebasen i underlaget för del EU-avgiften. Varje förändring mervärdesskatte-

en av av basen kommer därmed att påverka storleken på denna avgift. Effekten

bör dock bli försumbar.

148 Hanteringen skatter, avgifter och statistik SOU 1998: 136 av

Sammanfattning

Eftersom det är omöjligt att förutsäga hur den svenska kronan kommer att förhålla sig gentemot går det inte att kvantifiera det finansieuron eringsbehov kan uppstå med de valda omräkningsreglema. När som företag tillåts sköta sin redovisning ieuro, kan det leda till ökning en eller en minskning skatteintäktema beroende på valutakursutveckav lingen och fördelningen intäkterna över tiden. Visserligen kan av ett kortsiktigt intäktsbortfall finansieras med framtida skatteintäkter som kan uppstå på lite längre sikt. Man bör dock medveten att även vara om dessa skattebortfall måste finansieras i statens budget. Det går inte att vid varje budgettillfälle hänvisa till förväntade framtida skatteintäkter som finansiering av de tillfälliga skattebortfallen. Det är naturligtvis möjligt att kronan långsiktigt kommer att ändra värde gentemot I de fall den apprecieras kommer statens skatteeuron. intäkter från de företag sköter sin redovisning ieuro att minska. I som de fall som svenska kronan deprecieras kommer statens intäkter att öka eftersom varje i redovisad vinst är värd i kronor. Det är viktigt euro mer att dessa effekter av växelkursförändringen på statens skatteintäkter inte används motiv för eller finansiering expansiv som som av en

finanspolitik.

7.7 i för

Redovisning euro konsekvenser

-

den ekonomiska statistiken

7.7.1¶Bakgrund och

förutsättningar

Den ekonomiska statistiken, som produceras Statistiska centralav byrån, SCB, omfattar national- och fmansräkenskaper, statistik över produktion, utrikeshandel, inkomster och konsumtion, investeringar och sparande samt finansmarknad och priser. Statistiken, i allt som väsentligt bygger på uppgifter från företagens redovisning, redovisas uteslutande i svenska kronor. Enligt tilläggsdirektiven skall utredaren analysera tänkbara konsekvenser för den ekonomiska statistiken om företagen tillåts redovisa i euro. Som förutsättning för den vidare analysen gäller att ett antal svenska företag av betydelse under de närmaste åren kommer att upprätta sin externa redovisning och interna bokföring i samt att statistiken euro kommer att redovisas, publiceras och rapporteras till Eurostat i svenska kronor under överskådlig tid. En förutsättning är att den ekonoannan miska statistik utgör underlag för national- och finansräkenskaper som

SOU 1998: l 36 Hanteringen skatter, avgifter och statistik 149 av

skall anpassad till EU:s definitioner enligt rådsförordningen om ett vara Europeiskt Nationalräkenskapssystem ENS95. Företagens redovisning i får konsekvenser för den ekonomiska euro statistiken. Problem kan befaras uppstå vad gäller konsistens mellan resultat- och balansräkningsuppgifter. Vidare kan en allmänt ökad osäkerhet i den ekonomiska statistiken befaras. För att lösa problemen kan två alternativa angreppssätt tänkas när det gäller valutaomräkningen. I det fallet sker all omräkning hos ena berörda företag. I det andra lämnas uppgifter i euro till SCB som gör nödvändiga omräkningar. Det andra alternativet, där SCB 1 sin statistikproduktion måste hantera dubbla valutor i uppgiftsinsamling och bearbetning, innebär dock att mycket omfattande åtgärder behöver vidtas inom SCB. Det innebär också risker för att överensstämmelse med motsvarande uppgifter för skatteändamål etc. inte kan uppnås. Huvudalternativet är därför enligt utredarens mening att företagen gör all omräkning från till svenska kronor och att företagen tillställs euro centrala anvisningar omräkningsmetoder. Det andra alternativet om behandlas inte vidare.

7.7.2¶Värderingsprinciper i ekonomisk statistik

I den ekonomiska statistik belyser Företagssektoms resultat och som balansräkningar förekommer i princip två olika slag värderingar. I av

den s.k. företagsstatistiken är resultat- och balansräkningsuppgifter i

princip värderade enligt gällande redovisningsnorrner. Detta innebär värdering till historiska anskaffningsvärden, enligt lägsta värdets princip Företagsstatistiken redovisas efter näringsgrenar och antal etc. anställda och utgör underlag för ekonomisk statistik. annan Företagssektoms produktion, driftsöverskott, inkomstöverföringar, investeringar och sparande redovisas också i national- och finansräkenskaperna. Hos dessa, följer internationella rekommendatiosom och regler FN:s respektive EU:s, är värderingsnormen rådande ner marknadsvärde vid transaktionstillfället respektive vid balansdagen, eller nominell värdering för poster inte handlas på en andrasom handsmarknad. Marknadsvärderingen eller motsvarande motiveras - analytiska och statistiska behov. Vid konsekvent marknadsav en värdering kommer alla transaktioner och balansposter att lika värvara derade hos olika motparter i ekonomin. Att tillämpa andra värderingsprinciper skulle leda till fel och inkonsistenser i det ekonomiskstatistiska systemet. I praktiken är det dock omöjligt att upprätthålla en konsekvent marknadsvärdering i den makroekonomiska statistiken,

150 Hanteringen av skatter, avgifter och statistik SOU 1998: 136

eftersom många uppgifter hämtas från företag och andra institutioners bokföring. I nationalräkenskaperna registreras skillnaden mellan in- och utgående balans och transaktionsförändring omvärderingar realisom serade och orealiserade kapitalvinster. Dessa skall inte räknas som inkomster eller sparande i nationalräkenskapssystemet. Det är därför mycket viktigt att hålla isär kapitalvinster och kapitalförluster och andra inkomster och utgifter; eftersom fel uppstår i beräkannars ningarna av disponibel inkomst och sparande.

7.7.3 i

Valutaomräkningar nationalräkenskaperna

Som en konsekvens regeln marknadsvärde skall i national- och av om ñnansräkenskapema transaktioner i utländsk valuta till dagskurs anges vid transaktionstillfället, dvs. vad faktiskt utgivits eller erhållits vid som betalning omräknad till genomsnittet mellan köp/säljkurs eller om transaktionen inte ger upphov till betalning, värdet vid överlåtelsen en omräknad till aktuell valutakurs. Detta förutsätter i princip varje att transaktion skulle behöva omräknas enligt rådande växelkurs för att slutresultatet skall bli korrekt. Så sker naturliga skäl inte i praktiken. av Schablonmetoder tillämpas, t.ex. när det gäller utrikeshandeln. Balansräkningama skall omräknas till dagskurs vid balansräkningsdagen.

Valutaomräkningama i statistikrapporteringen lämnar dock mycket i

övrigt att önska se avsnitt 7.7.5 nedan.

7.7.4 hos

Valutaomräkningar företagen

Valutaomräkningar förekommer när poster denominerade i utländsk valuta skall räknas om till svenska kronor i företagens bokföring. Detta förekommer i varierande grad hos de flesta företag. Valutaomräkningen sker med olika metoder. De normer som har utvecklats kring företagens redovisning av Valutaomräkningar påverkas framför allt FAR:s av rekommendation förslag om omräkning tillgångar och skulder i av utländska dotterbolag och BFN:s rekommendation R 7 värdering om av fordringar och skulder i utländsk valuta. Internationellt finns det närmast total uppslutning kring den en metod för omräkning avseende utländska dotterbolag bygger på som den amerikanska FAS 52 och som FAR:s rekommendation till viss del baseras på. Enligt denna metod skall utländska dotterbolag delas in i två kategorier; för självständiga och för integrerade dotterbolag. en en För den förra gruppen skall omräkning ske med balansdagens kurs för

SOU 1998: 136 Hanteringen skatter, avgifter och statistik 151

av

balansräkningens poster medan resultaträkningen omräknas till genomsnittskurs för redovisningsperioden den s.k. dagskursmetoden. Vid denna metod uppkommer omräkningsdifferens, är effekten

en som

att nettoinvesteringen omräknats till annan kurs vid årets slut än vid av dess början. Differensen är alltså ett uttryck för orealiserad värdeför-

en ändring skall ingå i årsresultatet. Omräkningsdifferensen förs i

som stället direkt mot eget kapital.

För den räknas monetära poster om med balans-

senare gruppen dagens kurs medan icke-monetära poster räknas om med den kurs som gällde vid anskaffningstidpunkten. Omrälcningsdifferensen, som här helt speglar kursvinst eller kursförlust inräknas därför i årsresultatet. Den helt förhärskande metoden i Sverige är den s.k. dagskursmetoden

Rundfelt, Tendenser i börsbolagens årsredovisningar 1996.

se

Värdering fordringar och skulder i utländsk valuta behandlas i

av Sverige när detta skrivs i BFN:s rekommendation R7. Rekommen-

- dationen bygger på att alla fordringar och skulder skall värderas till balansdagens kurs. Den största skillnaden mellan internationella rekommendationer och R7 gäller kravet i R7 att orealiserade vinster på långfristiga fordringar och skulder skall avsättas till valutakursreserv

en och därmed inte kan göras till föremål för utdelning. Kravet påverkar i praktiken bara redovisning i juridiska enheter.

En ytterligare skillnad mellan internationella rekommendationer och R7 gäller klassificeringen de kursdifferenser som hänför sig till

av fordringar och skulder i utländsk valuta. Enligt R7 skall kursförändringar på kundfordringar och leverantörskulder i utländsk valuta redovisas i rörelseresultatet. Kursförändringar hänförliga till lånetransaktioner skall redovisas som finansiella poster.

Om fordran eller skuld i utländsk valuta effektivt är skyddad av

en

motpost i utländsk valuta hedging/valutasäkring skall fordran eller en skulden redovisas med hänsyn tagen till detta. Det innebär att förändringen i växelkursen inte skall påverka det bokförda värdet R7.

Enligt Rundfelt genomförs kurssäkringen med all sanno-

se ovan

likhet ofta köp eller försäljning s.k. terrninskontrakt. Säk-

genom av ringseffekten uppnås redovisningsmässigt att terminskontrakten

genom ligger "off-balance". Det innebär att varken vinster eller förluster på kontrakten beaktas förrän den kontrakterade eller budgeterade betalningen är ett faktum.

I den ekonomiska statistiken är idealet att alla transaktioner och balansposter omräknas enligt rådande växelkurs gentemot redovisningsvalutan vid transaktionstillfállet respektive balansdagen, t.ex. enligt dagskursmetoden. Detta förhållande gäller dock endast en minoritet företagen vid rapporteringen till den ekonomiska statisti-

av ken. Många företag använder kurser är låsta för kortare eller

som

152 Hanteringen skatter, avgifter och statistik SOU 1998: 136 av

längre tid. Genomsnittskurser, koncemintema kurser och andra förutbestämda kurser är vanliga. Enligt uppgift kommer Redovisningsrådet inom kort att anta en rekommendation skall ersätta BFN R7. I sak innebär det inget som som påverkar utredarens ställningstaganden.

7.7.5 SCB-enkät i den

om valutaomräkningar

ekonomiska statistiken

I syfte att få bild vilka valutaomräkningsmetoder i praktiken en av som används vid rapporteringen till SCB genomförde SCB enligt uppgift vintern 1996/97 en enkät till cirka 660 uppgiftslämnare inom den ekonomiska statistiken. Frågor ställdes bland vilken kurs annat om som används vid omräkning från utländsk valuta, förekomsten om av valutasäkringar och om vilken annan omräkningskurs skulle kunna som

användas av företaget vid statistilcrapporteringen.

Resultat avseende 535 inkomna svar från uppgiftslämnare till investeringsenkätema, leverans- och orderstatistiken, import- och exportprisindex, årlig industri- och finansstatistik, statistiken över företagens utländska tillgångar och skulder samt utrikeshandelsstatistiken visade att inte ens hälften företagen rapporterade alla transaktioner enligt av acceptabel omräkningskurs, dvs. dagskurs vid transaktionstillfället eller aktuell genomsnittskurs för kortare perioder. Hos nästan 20 procent av företagen förekom att valutasäkrade värden rapporteras och dessa av angav merparten att de inte kunde rapportera till kurs. annan Enkäten visade på stor spridning valutaomräkningsmetoder av mellan företag, också inom koncerner och t.o.m. inom men samma företag. Exempel från enkäten visade också att skillnaden mellan valutasälcrad kurs, koncemkurs och avistakurs kan betym.m. vara dande. Den av SCB genomförda valutaenkäten indikation att ger en om valutaomräkningar kan ett icke försumbart problem i den vara ekonomiska statistiken.

SOU 1998: 136 Hanteringen skatter, avgifter och statistik 153

av

7.7.6 Tänkbara konsekvenser för den ekonomiska

statistiken

Att hantera valutaomräkningar i företagens redovisning är inget nytt problem för den ekonomiska statistiken. All ekonomisk statistik redovisas i svenska kronor och poster ursprungligen denominerade i utländsk valuta måste på ett eller annat sätt omräknas till svenska kronor. Vanligtvis görs detta direkt av företagen själva enligt gängse redovisningspraxis. SCB behöver uppgifter om flöden/resultat och ställningsvärden konsekvent värderade till marknadsvärde eller motsvarande vid transaktions- respektive balansdagen. Ett problem är att de statistikuppgifter rapporteras till SCB i stor utsträckning är om-

som räknade enligt andra kurser, valutasäkrade och eller andra förutbestämda kurser. Ett annat problem är att valutaomräkningar resultat-

av och balansrälcningsposter med omräkningskurs automatiskt ger

samma upphov till inkonsistenser mellan transaktions- och ställningsvärden i den ekonomiska statistiken. Om växelkursen inte är helt fast under en redovisningsperiod uppkommer inkonsistens mellan resultaträkning

en och balansräkning följd att schablonmetoder kurs

som en av samma för transaktioner och balanser används. Ornräkningsdifferensen förs i allmänhet till eget kapital i företagens bokföring. Det förstnämnda problemet är sannolikt värdemässigt betydligt allvarligare än det sistnämnda.

Om företagen går över till euro-redovisning uppstår ingen ny typ av problem. Poster tidigare denominerade i behöver inte

som var euro längre omrälmas, medan det motsatta kommer att gälla för uppgifter i svenska kronor. Dessa måste i stället omräknas till euro men sedan

nu eventuellt tillbaka till svenska kronor för deklaration och skatter. Man kan anta att gängse metoder enligt redovisningsrekommendationer etc. för att omräkna värden i utländsk valuta till svenska kronor tillämpas i alla ornräkningsled, dvs. vid omräkning värden i svenska

av kronor till och i förekommande fall tillbaka till svenska kronor.

euro Här kan finnas anledning att peka på risken för att valutaomräkningar i flera steg kan leda till felskattningar. Ett exempel kan illustrera det sagda.

Om ett euroredovisande företag tar ett lån i svenska kronor när

upp eurokursen är t.ex. 8,30 och återbetalar lånet när kursen är 8,50 uppstår

kursvinst i euroredovisningen. Om företaget hade haft sin bokföring en i svenska kronor hade naturligtvis varken vinst eller förlust uppkommit. I detta sammanhang är dock svenska kronor utländsk

en valuta. Om schablonmetod används för myndighetsrapportering i

en svenska kronor och denna avviker från den används för omräkning

som

154 Hanteringen av skatter, avgifter och statistik SOU 1998: l 36

från svenska kronor till euro, finns en uppenbar risk för konsistensfel, dvs. att kronor in kommer att skilja sig från kronor ut.

Den ekonomiska statistiken kommer att redovisas i svenska kronor så länge Sverige står utanför EMU. Detta gäller även statistikrapportering till Eurostat. En övergång till euroredovisning hos företagen medför sannolikt att valutaomräkningama ökar i omfattning i rapporteringen till den ekonomiska statistiken. Valutaomräkningar är allmänt sett ett osäkerhetsmoment i den ekonomiska statistiken och kan orsaka betydande fel i nationalräkenskapema, ñnansräkenskapema och andra makroekonomiska aggregat. Hur allvarligt problemet är beror på storleken på transaktionerna och utvecklingen av valutakursema. En övergång till euroredovisning i företagen förutsätts ha samband med en ökad eurodenominering av transaktioner och balansposter. Problemet kan alltså komma att öka om den valuta som används för myndighetsrapportering i det här fallet svenska kronor inte är representativ för

- den dominerande verksamhetsvalutan euron.

Ett annat problem är att inkonsistenser kan uppkomma om statistikuppgifter hämtas från delar av bokföringen där omräkning från euro till svenska kronor eventuellt inte kommer att ske, alternativt omrälcnas enligt annan metod än den som tillämpas för den officiella redovisningen.

En allmänt ökad osäkerhet i statistiken kan befaras. Euro-redovisande företag behöver hållas under särskild uppsikt, vilket innebär en ökad resursbelastning och eventuell omprioritering av granslcningsinsatser från SCB:s sida. Vidare kan inslaget av valutakursdifferenser i företagsredovisningen och i national- och finansräkenskapema förväntas öka. Dessa skall hållas åtskilda från andra intäkter/kostnader eftersom kapitalvinster inte får påverka driftsöverskott och sparande i nationalräkenskapssystemet.

7.7.7 Rekommendationer avseende euro-

redovisande företag beträffande omräkning

av

statistikuppgifter från till svenska kronor

euro

SCB:s företagsstatistik bygger i hög grad på standardiserade räkenskapsutdrag SRU-material. De omräkningsmetoder som utredaren föreslår skall tillämpas för SRU-materialet, liksom för annat underlag för deklaration och skatter, bör användas även för statistikuppgifter.

För statistikrapportering som bygger på uppgifter som inte utgör underlag för deklaration och skatter, t.ex. korttidsstatistik över leveran-

order, investeringar, omsättning och finansiella tillgångar och ser, skulder, föreslås att omräkning till svenska kronor sker enligt samma

SOU 1998: 136 Hanteringen av skatter, avgifter och statistik 155

princip som tillämpas idagskursmetoden. Det innebär att transaktioner/ flödesuppgifter omräknas med antingen genomsnittskursen för den aktuella mätperioden eller, när detta av olika skäl inte är möjligt, med en acceptabel approximation av genomsnittskursen. En metod är att använda den Europeiska centralbankens officiella kurs ett visst närliggande datum, en annan att beräkna genomsnittskursen med viss tidsförskjuming. Värden som avser tillgångar och skulder föreslås omräknas enligt gällande kurs det datum rapporteringen avser. Vilken kurs som skall användas för omräkning från euro till svenska kronor i statistikrapporteringen föreslås bestämmas av SCB eller annan statistikansvarig myndighet, vilka också bör meddela euro-redovisande uppgiftslämnare vilka omräkningskurser som skall gälla i varje enskild undersökning.

En samordning bör ske med andra myndigheter RSV m.fl. vad gäller omräkningsmodeller. Att företagen skulle behöva hantera olika omräkningsmodeller gentemot olika myndigheter är enligt utredaren olämpligt.

7.7.8 uppgiftsskyldighet Författningsregler om

till den ekonomiska statistiken

Uppgiftsskyldighet föreligger enligt 4 § lagen 1992:889 om den officiella statistiken. Enligt 8 § i denna lag gäller att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall meddela närmare föreskrifter vilka uppgifter som skall lämnas, samt om sättet och tiden

om för uppgiftslämnandet. Regeringen har med stöd härav gjort en subdelegering norrngivningen till SCB, se 4 § förordningen 1992:1668

av

den officiella statistiken. Med stöd detta bemyndigande utfärdar om av SCB regelmässigt närmare föreskrifter om uppgiftslämnandet till den ekonomiska statistiken i verkets författningssamling SCB-FS.

Uppgiftsskyldigheten i 4 § lagen den officiella statistiken anges

om på en relativt allmän nivå i form av uppgiftskategorier. Inom de givna ramarna har SCB enligt den anslutande förordningen rätt att meddela närmare föreskrifter vilka uppgifter skall lämnas.

om som

Om företagen tillåts redovisa i medan uppgiftslämnandet till

euro, den ekonomiska statistiken kräver en omräkning hos företagen till svenska kronor, innebär detta utan tvekan ett särskilt åliggande för företagen. Förutsättningen är naturligtvis att en omräkning inte ändå måste ske andra, t.ex. skattemässiga, skäl.

av

Någon reglering i vilken valuta statistikredovisningen skall ske

av finns varken i lagen eller i förordningen om den officiella statistiken. Frågan är alltså i första hand om en föreskrift från SCB som kräver

156 Hanteringen av skatter, avgifter och statistik SOU 1998: 136

omräkning till svenska kronor vid uppgiftslämandet till den ekonomiska statistiken ryms inom ramarna for regeringens bemyndigande till SCB. Kravet på uppgifter omräknade i svenska kronor framstår som en

faktor inte har beaktats vid utfommingen av de aktuella ny som statistikförfattningama.

Ett bemyndigande skall användas med urskillning och återhållsamhet 1983/84:119 11. Särskilt gäller det naturligtvis

se prop. s. "åligganden för enskilda som egentligen hör till Riksdagens primära lagområde. I tveksamma fall bör den aktuella regeringsförordningen kompletteras. Utredaren föreslår med hänsyn till detta en författningsreglering skyldigheten för de företag som redovisar ieuro att lämna

av uppgifter för den officiella statistiken omräknat i kronor.

Förslag till ändring i förordningen 1992:1668 om den officiella statistiken

4§

En myndighet som ansvarar En myndighet som ansvarar for officiell statistik får meddela för officiell statistik får meddela de ytterligare föreskrifter de ytterligare föreskrifter som

som behövs for sådant uppgiftsläm- behövs för sådant uppgiftslämnande i 4 § första nande i 4 § första

som avses som avses stycket eller 5-6 i lagen om stycket eller 5-6 i lagen om den officiella statistiken i fråga den officiella statistiken i fråga

vilka uppgifter skall vilka uppgifter skall om som om som lämnas samt tidpunkten och lämnas samt tidpunkten och

sättet för uppgiftslämnandet. sättet for uppgiftslämnandet.

Förordning 1995:1061. Uppgiftsskyldiga som har sin

redovisning i euro skall lämna

uppgifter för den officiella

statistiken omräknat i svenska

kronor.

8¶Allmänna

överväganden

8.1¶Behovet av i euro

redovisning

l l Inledning

. Från och med januari 1999 kommer 11 av EU:s medlemsstater att ha

en gemensam valuta. Denna gemensamma valuta kommer under en treårig övergångstid att kunna uttryckas både i en gemensam valutaenhet, euro, och i nationella valutaenheter. Efter övergångsfasen kommer euron att utgöra det enda legala betalningsmedlet i dessa länder.

Sverige deltar inte i valutaunionen från starten. För de svenska företagen som arbetar i konkurrens med företag från länder som deltar i EMU-projektet upplevs detta som ett problem. I den enkät utredaren företog sommaren 1997 och redovisades i ett delbetänkande

som samma år uttalades i de flesta svaren att de svenska företagen i det uppkomna läget behövde kunna upprätta sin finansiella redovisning i euro. Det var en vitt spridd uppfattning bland dem som besvarade enkäten att en möjlighet för svenska företag att upprätta den finansiella redovisningen i euro skulle ge företagen dels lägre kostnader för att administrera sin redovisning, dels tillgång till billigare utländskt riskoch lånekapital.

Denna uppfattning om att det finns ett behov av att kunna redovisa i euro framkom också vid remissbehandlingen delbetänkandet. Med

av något undantag var remissinstansema positiva och tillstyrkte i huvudsak utredarens förslag att svenska företag skall möjlighet att

ges upprätta sin redovisning i euro.

Att det finns ett stort behov bland de utlandsorienterade börsnoterade svenska företagen av att kunna använda redovisnings-

euron som valuta har betonats av företrädare för Electrolux, Ericsson, SCA, Skanska, Stora och Volvo vid ett möte somiutredaren anordnade den 18 augusti 1998.

158 Allmänna överväganden SOU 1998: 136

8.1.2¶SCB:s undersökning

I utredningsuppdraget ingår att klarlägga det företagsekonomiska behovet att tillåta redovisning i och så långt det är möjligt

av euro kvantifiera detta. Utredaren har därför låtit SCB göra enkät bland ett

en antal företag behovet av sådan redovisning. Enkäten har redovisats

om i Bilaga 2 och sammanfattning dess resultat har lämnats ikapitel

en av

I detta sammanhang vill utredaren endast peka på några omständigheter särskilt betydelse för behovsanalysen.

av

Undersökningen avsedd att omfatta sammanlagt 956 företag

var samtliga aktiebolag, nämligen 600 slumpvis valda icke-finansiella företag, de 35 mest omsatta börsföretagen samt de 321 finansiella företag finns här i landet, när inte räknar in lokala

som man försäkringsbolag och de 8 börsnoterade finansiella företag som ingår bland de 35 börsnoterade bolagen nyss nämnts. Av dessa 956

som företag hade 23 upphört med sin verksamhet och undersökningen kom därför att omfatta endast 933 företag.

Beträffande urvalet är att märka att undersökningen inte omfattar aktiebolag med balansomslutning inte uppgår till 5 miljoner kr.

en som

Den totala Svarsfrekvensen kom att ligga 56 procent. Andelen företag besvarade enkäten stiger med storleken på företagen. Av

som de små icke-finansiella företagen har 49 procent besvarat enkäten och

de mellanstora icke-finansiella företagen 57 procent. Svarsfrekvenav

är för de stora icke-finansiella företagen 69 procent och 77 procent sen för de mest omsatta börsföretagen. De finansiella företagen har en svarsfrekvens på 52 procent.

Av på den första delen enkäten framgår att oavsett före-

svaren av tagsgrupp är det endast mindre andel av företagen som har behov av

en att kunna använda i den löpande bokföringen. Det är totalt 12

euro procent de svarande anger ett sådant behov, medan 62 procent

av som

nej på frågan ett behov finns. Samtidigt ökar behovet av att svarar om kunna använda med företagens storlek, från 2 procent för små

euro företag till 29 procent för de mest omsatta företagen. Kommentarerna från de mest utlandsorienterade företagen bland största börsföretagen är emellertid entydiga. De ett behov att använda euro i den

anger av löpande bokföringen.

En tredjedel de företag inte redan i dag anser sig ha ett klart

av som behov att använda i sin bokföring att behovet kommer att

av euro anser öka företagets kunder och/eller leverantörer ställer krav på att

om offerter och fakturor skall noteras i euro.

En stor andel de företag har behov redovisning i euro

av som av kommer på motsvarande sätt att verka för att denna valuta skall användas i transaktioner med kunder och leverantörer. Några direkta

Allmänna överväganden 159

krav på kunder och leverantörer kommer man dock inte ställa. Löner-na till de anställda kommer man att fortsätta att betala i svenska kronor, även om nästan en tredjedel av de svarande företagen skulle verka för att också löner till de anställda skulle betalas i när deras

euro redovisning sker i denna valuta.

Av svaren på enkätens andra del framgår bl.a. att det i första hand är stora företag som utnyttjar valutasäkringar och att det i dagsläget till stor del är europeiska valutor som valutasäkras. En majoritet de

av svarande företagen kommer att göra valutasäkring i i de fall före-

euro tagen går över till att använda euro i den löpande bokföringen

Enkätens tredje del avser de kostnadsreduceringar/vinster

som skulle bli en följd av att företaget går över till att använda i bok-

euro föringen. Av svaren framgår att det i första hand är de stora företagen och då framför allt de mest omsatta börsnoterade företagen

som finansierar sin verksamhet internationellt. Det är börsföretagen

som anser att de får minskade ñnansieringskostnader vid övergång till

en bokföring i euro. Börsföretagen väntar sig också att företagets valutasäkringskosmader skall reduceras vid användning bok-

en av euro som

föringsvaluta.

Företagen har också angivit andra vinster/fördelar med att gå över till euro i den löpande bokföringen. Informationsvinster

anges av många företag, exempelvis genom bättre information till kreditgivare och ägare, underlättade kommunikationer mellan bolag i olika länder och tydligare jämförbarhet med internationella konkurrenter. I och med att euron blir en stor valuta kan bokföring i ersätta tidigare

euro redovisning i t.ex. USD. Det är också en klar fördel att kunna använda samma valuta i utländska och svenska koncemföretag. I övrigt kan en användning av euro i den löpande bokföringen göra att företaget betraktas som ett europeisk företag, vilket kan föra med sig att det blir lättare att få europeiska kunder och att det kommer att få större

en likviditet på börserna.

Om företagen inte får möjlighet att gå över till i den löpande

euro bokföringen skulle man gå miste om de vinstmöjligheter

som redovisats här ovan. Därutöver anger företagen ökad administration i

en och med att europeiska kunder måste få betala i Dessutom

euro. påpekas att företagets personal kommer efter i den

process som nu påbörjas ute i Europa där konkurrenter ställer sig till att tänka i den

om nya valutan. De svenska företagen skulle få försämrad konkurrens-

en kraft då konkurrenter använder ett marknadsförings-

euron som argument.

8.1.3¶Utredarens slutsatser SCB:s undersökning

av

SCB:s undersökning omfattar endast aktiebolag med en balansomslutning på 5 miljoner kr eller Därmed står det klart från början

mer. att den inte tillåter några slutsatser beträffande behovet av redovisning i

bland andra associationsfonner eller bland enskilda näringsidkare. euro Den säger inte heller någonting behovet av euro som redovis-

om ningsvaluta bland de drygt 200 000 aktiebolag som har lägre balansomslutning än som sagts nu.

Bortfallet i SCB:s undersökning uppgår till totalt 44 procent. Man kan i denna speciella undersökning anta att de företag som inte svarat på enkäten på det hela taget är mindre intresserade av möjligheten att använda i redovisning än de företag som besvarat enkäten. Det

euro innebär att andelen positiva företag antagligen är lägre än vad undersökningens resultat visar. Det stora bortfallet gör att resultaten måste behandlas med stor försiktighet. Utredaren vill emellertid i detta sammanhang understryka att Svarsfrekvensen 69 respektive 77 procent för de stora icke-finansiella företagen Ooalansomslutning på mer än 250 miljoner kr och mest omsatta börsföretagen innebär att man med relativt stor säkerhet kan dra slutsatser från de enkätsvar som kommit in från dessa företag.

Av svaren på den första delen av enkäten framgår, något överraskande med hänsyn till de i avsnitt 8.1.1 redovisade enkät- och remissvaren, att oavsett företagsgiupp det är endast mindre andel av

en företagen har behov att kunna använda euro i den löpande

som av bokföringen. Det är totalt 12 procent av de svarande som anger ett sådant behov, medan 62 procent nej på frågan ett behov

svarar om finns. Samtidigt ökar behovet av att kunna använda euro med företagens storlek, från 2 procent for små företag till 29 procent för de mest omsatta börsbolagen.

Kommentarerna från de mest utlandsorienterade företagen bland största börsföretagen är emellertid entydiga. De anger ett behov av att använda i den löpande bokföringen. Det skall dock i detta

euro sammanhang påpekas att kommentarerna till del lämnats i samband

en med det ovannämnda utredaren anordnade mötet den 18 augusti

av 1998 med sex särskilt intresserade börsnoterade företag.

Det finns emellertid enligt utredarens mening ingen anledning att ifrågasätta att det finns ett verkligt behov av euro som redovisningsvaluta bland de mest omsatta börsnoterade företagen, och särskilt då bland de utlandsorienterade börsbolagen.

En förhoppning med SCB:s enkät att det skulle möjligt för

var vara företagen att kvantifiera de fördelar euro-redovisning skulle

som en föra med sig samt att i kronor ange hur stora investeringar respektive

SOU 1998: 136 Allmänna överväganden 161

kostnadsökningar som en bokföring i såväl euro som i kronor skulle innebära. Tyvärr har endast ett litet antal företag lämnat några sådana kvantifieringar.

.

Det är inte överraskande att de tillfrågade företagen har haft svårt att ange i kronor och ören hur stor vinsten skulle vara med en redovisning i euro och vad kostnaderna skulle bli om någon möjlighet att använda euro som redovisningsvaluta inte ges. En avgörande komponent i en sådan beräkning är nämligen hur deklarationsskyldigheten till skattemyndighetema skall fullgöras.

En given utgångspunkt för utredarens arbete är att skattedeklarationema skall avges i svenska kronor. Därmed är emellertid inte sagt någonting om vad det skulle kosta att ha bokföringen i euro och fullgöra deklarationsskyldigheten med belopp i svenska kronor. Som anfördes i flera remissyttranden över 1997 års delbetänkande blir det i praktiken omöjligt att ha redovisningen i euro, om deklarationsskyldigheten inte kan fullgöras med mindre än att företaget dessutom har en mer eller mindre fullständig sidoordnad redovisning i svenska kronor. I

lämnades i SCB:s enkät varierade uppfattningarna påtagligt i svar som fråga om kostnaderna för att ha en extra sidoordnad bokföring i svenska kronor, från marginella kostnadsökningar till betydande kostnader för investeringar i datasystem och mer administrativt arbete.

Enligt utredarens mening är det tydligt att så länge det inte finns ett konkret förslag till förenklad deklaration för företag med redovisningen i utredaren lägger fram med detta betänkande,

euro, av det slag som kan företagen inte kvantifiera vare sig den eventuella vinsten med en redovisning i euro eller kostnaderna med att vara hänvisade till att använda svenska kronor i redovisningen.

Detta framgår också av svaren på SCB:s enkät. Det är inte möjligt att med ledning dessa göra några skattningar av vilka vinster,

av investeringar och kostnadsökningar som är förenade med ett byte av redovisningsvaluta till euro. Resultatet av enkäten ger således inte utredaren tillräckligt underlag för ett uttalande om det företagsekonomiska behovet uttryckt i kronor av redovisning i euro.

8.1.4¶Makroekonomiska konsekvenser

I uppdraget utredaren ingår vidare att analysera de makroekonomiska konsekvenserna en eventuell övergång till aktiekapital och

som redovisning i kan medföra. Uppdraget lämnades mot bakgrund av

euro

diskussion tidigt under år 1998 i massmedia om huruvida kronans en värde skulle komma att försvagas om företagen fick möjlighet att avge redovisning och ha aktiekapitalet i denna valuta.

i euro

6 SOU 1998:136

162 Allmänna överväganden SOU 1998: 136

Utredaren har anlitat professorn Clas Wihlborg som biträde med den makroekonomiska analysen. Hans rapport har redovisats i Bilaga 3 till betänkandet och en sammanfattning av rapporten har lämnats ikapitel

Wihlborgs huvudslutsats är att ett ökat användande av euro som redovisningsvaluta och för denominering av aktiekapitalet för svenska företag är i det närmaste betydelselöst ur makroekonomisk synpunkt. Det skall emellertid påpekas att denna slutsats förutsätter bl.a. att aktieägarna omedelbart får information om företagens valutahanteringsprinciper. Det är emellertid inte säkert att de får denna information alls eller i vart fall intei tid. I så fall kan nettoeffekten på valutaflödena bli avsevärd.

Med hänvisning till professor Clas Wilborgs analys anser utredaren att ett ökat användande av euron som redovisningsvaluta och för denominering av aktiekapital för svenska företag inte kan antas få några mera betydande makroekonomiska effekter.

8.1.5¶Sammanställning av argumenten

Det är SCB:s enkät klart att 29 procent av de mest omsatta

genom börsnoterade aktiebolagen och 20 procent av de största aktiebolagen

sig ha ett behov av att ha den löpande bokföringen i euro. De anser mest omsatta börsbolagen står tillsammans för 80 procent av det

ca totala antalet anställda inom näringslivet och svarar för en lika stor andel landets totala produktion. Om vart fjärde börsbolag vill ha

av möjlighet att byta redovisningsvaluta till euro innebär det att 20 procent av den totala produktionen sker i företag som vill ha denna möjlighet och femte anställd i den privata sektorn arbetar i ett sådant

att var företag. Denna slutsats gäller under förutsättningen att företagen var för sig står för lika stor andel av produktionen. Men det bör poängteras att de företag har visat behov för en redovisning i euro förmodligen

som står för en ännu större andel av produktionen. Lägg till detta att uppskattningsvis 20 procent av l 300 260 aktiebolag med en balansomslutning över 250 miljoner kr vill ha möjlighet att redovisa ieuro och det är tydligt att det står mycket viktiga intressen bakom önskemålen om ändrad redovisningslagstiftning.

Det företagsekonomiska behovet uttryckt i kronor av redovisning i euro har emellertid som framgått inte kunnat beräknas.

Den makroekonomiska analys som utredaren låtit företa pekar på att effekterna på kronans värde av en möjlighet till redovisning och aktiekapital i euro blir begränsade.

Allmänna överväganden 163

8.1.6 Skäl för i

redovisning euro

Utredaren menar att utöver de argument som framförts i svar och

kommentarer med anledning av SCB:s enkät, se ovan under 8.1.2

följande skäl, som redovisades redan i 1997 års betänkande, kan anföras för att svenska företag vid ett svenskt utanförskap, som utmärks av en rörlig växelkurs, bör få ha sin löpande bokföring och sin finansiella redovisning i övrigt i euro, trots att skattedeklarationema skall avges i svenska kronor.

I stort sett samtliga EU-länder har planer på att redan år 1999 tillåta de nationella företagen att upprätta sin finansiella redovisning ieuro. Från och med år 2002 kommer samtliga företag i länder som deltar i EMU att vara hänvisade till att upprätta sin löpande bokföring och sin finansiella redovisning i övrigt i denna valuta. Det innebär att nästan alla företag i de europeiska länder vi brukar jämföra oss med kommer att ha sin redovisning i euro. Det är en viktig förändring i förhållande till vad som gäller i dag. Om några år kommer de svenska företagen, om Sverige väljer att stanna utanför EMU och inte ändrar sin redovisningslagstiftning, att vara nästan ensamma i Västeuropa om att redovisa i en liten nationell valuta medan den stora delen av den europeiska företagsamheten redovisar i den mycket stora och internationellt gångbara valutan euro. I en sådan situation menar utredaren att svenska företag som en anpassning till den fortgående intemationaliseringen på redovisningsområdet bör ges möjlighet att redovisa i euro.

Ett av de två sakskäl som brukar anföras för redovisning i euro, är att, om företagen tvingas hantera kronor och euro parallellt i den finansiella redovisningen och i den externa rapporteringen, kostnader uppstår som försvagar de svenska företagens konkurrenskraft gentemot utländska företag.

Redovisningskostnadema kan bli särskilt betungande för svenska företag som ingår i internationella koncerner i vilka euron används som koncemvaluta. Utredaren menar att den redovisning i koncemvalutan euro som det svenska företaget i ett sådant fall upprättar ieuro bör kunna godtas om den i övrigt motsvarar vad som krävs av en svensk redovisning.

Svenska företag som har euron som koncemvaluta har ett intresse av att göra upp sina affärer i euro för att slippa valutasäkra sina fordringar och skulder. Sådana företag kan antas komma att begära att leveransavtal med svenska företag tecknas i euro och att fakturering sker i denna valuta. Många svenska underleverantörer kommer däri-

att tvingas att fakturera i också i rent svenska affärsförgenom euro hållanden och fär då behov av att använda euro i den löpande bokföringen och redovisningen i övrigt.

164 Allmänna överväganden

Ytterligare grupp som riskerar särskilt stora redovisnings-

en kostnader är företag helt eller nästan helt handlar med företag i

som EMU och använder sig av euron som affärsvaluta. De ll länder som deltar i EMU-projektet från starten utgör tillsammans ett handelsområde utomordentligt stor betydelse för Sverige. Mycket talar för att

av länderna i EMU på längre sikt kommer att utgöra Sveriges i särklass viktigaste handelspartners. Eurons betydelse som handelsvaluta kommer år 2002 att motsvara åtminstone summan av de deltagande ländernas valutor. Utredaren räknar därför med att det kommer att finnas många svenska företag som nästan uteslutande köper och säljer från och till länder som deltar i EMU och att affärerna görs upp ieuro. För dem bör det enligt utredarens mening finnas en möjlighet att föra den löpande bokföringen i euro även om Sverige inte deltar i EMU.

Det är tydligt att kostnaderna för en löpande bokföring och redovisning i övrigt i svenska kronor när merparten av affárshändelsema sker i euro kan vara betydande, om Sverige inte deltar i EMU och Växlingskursen alltså fortlöpande fluktuerar. Enligt utredarens mening tillgodoser inte heller möjligheten till omräkning enligt 2 kap. 6 § ÅRL fullt ut de behov de svenska företagen kan ha av en redovisning i euro

hög internationell standard jfr avsnitt 8.1.8. Redovisningskostav nadema är därför ett beaktansvärt argument för att framför allt svenska företag angivet slag vid ett utanförskap bör ha möjlighet att ha

av ovan sin redovisning i euro.

Det andra de sakskäl brukar anföras är att om företagen inte

av som tillåts redovisa i annat än kronor så blir det svårare för dem att anskaffa kapital utomlands och kapitalkostnaderna ökar jfr frågorna 12 och 13 i SCB:s enkät. Utredaren vill för sin del sätta ett litet frågetecken för detta påstående. På Stockholms Fondbörs har under senare år en betydande andel aktierna på börsen gått över i utländsk ägo. Från en

av utländsk ägarandel på omkring 7 procent vid utgången av år 1991 har det utländska ägandet ökat till närmare 29 procent 1997 motsvarande siffror för 1995 och 1996 var 34 respektive 32 procent. Denna ökning har skett utan hinder av att de utländska placerama normalt endast haft tillgång till de svenska bolagens redovisningar i kronor. Mycket talar också för att de internationella placerama är vana att tolka redovisningar i olika valutor inklusive kronor.

Utredaren kan emellertid inte utesluta att börsbolagen utnyttjat den nuvarande möjligheten att räkna den i kronor upprättade års- eller

om koncemredovisningen till utländsk valuta och att detta har påverkat de utländska investerarna. Än viktigare är emellertid det nämnda

ovan förhållandet att några år kommer de svenska företagen, om Sverige

om väljer att stanna utanför EMU och inte ändrar sin redovisningslagstiftning, att nästan ensamma i Västeuropa om att redovisa i en

vara

Allmänna överväganden 165

liten nationell valuta medan den stora delen av den europeiska företagsamheten redovisar i den mycket stora och internationellt gångbara valutan euro. I en sådan situation menar utredaren att de svenska företagen kommer att vidkännas konkurrensnackdel på den intematio-

en nella kapitalmarknaden. Det talar för att svenska företag anlitar

som den internationella kapitalmarknaden för kapitalanskaffning vid ett utanförskap bör ha möjlighet att ha sin redovisning i euro.

De skäl som talar för att tillåta euro som redovisningsvaluta nu när Sverige står utanför EMU-projektet gäller naturligtvis med långt större styrka om Sverige skulle besluta sig för att delta i EMU och går in i

en övergångsfas. Utmärkande för övergångsfasen är att växelkursen är fast mellan euron och kronan; i själva verket anses euron och kronan vara en och samma valuta fast uttryckta i olika valutaenheter. Det är tydligt att det då inte möter några betänkligheter mot att tillåta redovisning i euro, särskilt som man vet att all redovisning efter övergångsfasen skall ske i euro. Det är dessutom närmast ofrånkomligt att företag som övergått till redovisning ieuro med stöd av den lagstiftning utredaren föreslår för ett utanförskap kan behålla redovisnings-

euron som valuta under övergångsfasen.

8.1.7 Skäl mot redovisning i

euro

Mot de argument som sålunda talar för redovisning ieuro kan anföras vissa skäl som sammanhänger med redovisningens syfte. Utredaren anser att det är viktigt att företagens redovisningar är jämförbara. En möjlighet för svenska företag att välja mellan kronor och euro kommer att försvåra jämförelser mellan svenska företag med olika redovisningsvalutor. Utredaren menar emellertid att dessa olägenheter kompenseras av ökade möjligheter till jämförelser med utländska företag som avger sin redovisning i euro.

8.1.8 i 2 6 § ÅRL

Redovisning euro enligt kap.

I dag erbjuder 2 kap. 6 § ÅRL möjlighet för svenska företag har

en som den löpande bokföringen och redovisningen i övrigt i svenska kronor att sedan räkna om års- och koncemredovisningen till euro. Möjligheten att räkna om en i svenska kronor upprättad redovisning till euro enligt 2 kap. 6 § ÅRL är emellertid inte tillräcklig, målet är att Visa

om företagets ställning och resultat enligt ett system med euron som redovisningsvaluta. Full jämförbarhet med företag som har euron som redovisningsvaluta uppnås inte.

Omrälcningsmöjligheten tillgodoser inte heller de behov av löpande bokföring i euro som finns för svenska företag i koncerner med euron

koncemvaluta. Detsamma kan sägas svenska företag som har som om alla eller nästan alla affärshändelser i euro. Till den senare gruppen hör svenska företag är underleverantörer till svenska företag med

som

redovisningsvaluta och som använder samma valuta också euron som

affärsvaluta bl.a. för att slippa valutasäkra sina åtaganden. som

Det är som ovan anförts osäkert i vad mån internationella placerare har behov redovisning i euro eller klarar sig med en redovisning i

av en svenska kronor. Mycket talar för att de kan nöja sig med redovisningshandlingar erhålls omräkning enligt 2 kap. 6 § ÅRL.

som genom Emellertid är koncemredovisningen redan i svensk version mycket omfångsrik. Efter omräkning till euro har den vuxit ytterligare bl.a. genom den omfattande notapparat krävs och det finns en uppenbar risk att

som den därigenom blir så svåröverskådlig att dess informationsvärde delvis går förlorat.

8.1.9¶En samlad bedömning

Vid samlad bedömning finner utredaren att den nuvarande möj-

en ligheten att räkna i svenska honor upprättad redovisning till

om en

enligt 2 kap. 6 § ÅRL inte räcker utan bör kompletteras med euro bestämmelser gör det möjligt att ha hela redovisningen, från den

som löpande bokföringen till koncemredovisningen, i euro.

8.1.10¶Valfrihet mellan svensk valuta och euro

Det är inte möjligt för utredaren att ens uppskattningsvis ange hur många företag ett, tre eller fem år har behov av att kunna redo-

som om visa i Det är emellertid inte nödvändigt. Det ställer sig enligt

euro. utredarens uppfattning enklast och naturligast att överlämna åt företagen själva att bedöma redovisning ieuro för deras del skulle

om en innebära så stora fördelar att det uppväger de kostnader som är förenade med dels ett byte redovisningsvaluta, dels avgivande av

av deklarationer i annan valuta än redovisningsvalutan nämligen svenska kronor. Varje företag bör alltså, när det överväger byte av redovisningsvaluta, ställa de besparingar som företaget kan göra genom redovisning i euro mot de ökade kostnader som följer med att redovisningen måste räknas om till svenska kronor i deklarationen. Om

sådan kalkyl visar att kostnaderna är större än vinsterna bör en företaget avstå från att byta redovisningsvaluta, Genom att överlämna

Allmänna överväganden 167

valrätten till det enskilda företaget får man garantier för att kostnadsaspektema är genomlysta innan byte av redovisningsvaluta sker.

8.2 med till

Begränsningar hänsyn beskattningsreglema

I kapitel 7 har lagts fram ett förslag till omräkningsregler för skatteoch statistikändamål. Förslaget tar sikte på aktiebolag och ekonomiska föreningar samt vissa finansiella företag som beskattas som aktiebolag eller ekonomiska föreningar. Tiden har inte medgett utarbetandet av motsvarande omräkningsregler avseende enskilda näringsidkare, handelsbolag med fysiska personer som bolagsmän och stiftelser.

Som framgått av vad som anförts i avsnitt 8.1.3 finns det i dag inte någonting som hindrar svenska företag så önskar att ha sin löpande

som bokföring och redovisning i övrigt både i svenska kronor

och i euro eller någon annan främmande valuta. En sådan ordning innebär emellertid en dubblering av redovisningen och dänned ökade kostnader och det torde inte finnas något företag som i dag har en sådan dubbel redovisning.

Enligt utredningens direktiv skall deklarationema avges i svenska kronor. Det är tydligt att om skattemyndighetema fordrar att de skattskyldiga i deklarationema lämnar uppgifter som förutsätter att de har en i det nännaste fullständig bokföring i svenska kronor så kommer det inte att finnas något intresse bland dessa skattskyldiga att ha sin löpande bokföring och redovisning i övrigt

i euro.

Utredaren har i detta läge funnit det naturligt att lägga fram förslag till bestämmelser om redovisning ieuro endast gäller de associa-

som tioner som föreslås få rätt att tillämpa förenklade omräkningsregler för skatte- och statistikändamål, nämligen aktiebolag, ekonomiska föreningar och vissa finansiella företag.

Det får ankomma på Regeringskansliet att under den fortsatta beredningen av lagstiftningsärendet komplettera den utredaren föreslagna

av regleringen med bestämmelser som gör det praktiskt möjligt också för bl.a. enskilda näringsidkare, handelsbolag och stiftelser att ha sin redovisning i euro.

168 Allmänna överväganden

8.3¶Ikraftträdande

Enligt direktiven skall utredaren lägga fram förslag till de lagändringar

är nödvändiga för att svenska företag skall kunna ha sin som redovisning i i stället för kronor fr.o.m. det första räkenskapsåret

euro

inleds efter utgången år 1998. De skattebestämmelser som är en som av nödvändig förutsättning för att redovisning i euro skall vara av praktiskt intresse kan emellertid tillämpas tidigast beträffande räkenskapsår inleds den l januari 2000 eller Utredaren föreslår

som senare. därför att redovisningslagstiftningen skall träda i kraft den 1 december 1999 och tillämpas räkenskapsår inleds den 1 januari 2000 eller

som senare.

Det är önskvärt att bolag som önskar övergå till redovisning ieuro fattar beslut detta i god tid före det räkenskapsåret och

om nya registrerar beslutet omedelbart. Det är emellertid inte möjligt för PRV att registrera ett sådant beslut innan den lagstiftningen trätt i kraft,

nya dvs. tidigast den 1 december 1999. Utredaren emellertid att det

menar

möjligt för aktiebolag med räkenskapsår den l januari- den bör vara 31 december att under våren 1999 dels fatta beslut om byte av redovisningsvaluta med verkan från och med närmast följ ande räkenskapsår under förutsättning att lagstiftning medger det, dels bemyndiga

ny styrelsen in beslutet för registrering så snart beslutet kan registre-

att ge

enligt lagstiftning. ras samma

8.4¶Övergångsbestämmelser

Utredaren föreslår övergångsbestämmelse befrielse från skyl-

en om digheten att på utelöpande aktiebrev anteckna nominella beloppet efter

denomineringsvaluta. I övrigt fordras inte några särskilda överbyte av gångsbestämmelser.

soU 1998:136 169

9 i euro

Redovisning

9.1¶Principiella utgångspunkter

Utredaren har i kapitel 8 föreslagit att aktiebolag och ekonomiska föreningar samt andra associationsformer som omfattas av de föreslagna omräkningsreglema för skatte- och statistikändamål skall få möjlighet att använda i sin redovisning, från den löpande bokföringen till

euro koncernredovisningen. Aktiebolag och ekonomiska föreningar utmärks

att delägarna inte har något personligt ansvar för associationens förav pliktelser. I stället finns ett bundet kapital som skall ge ett visst skydd åt associationens borgenärer. I aktiebolag består det bundna egna kapitalet av aktiekapital, överkursfond, uppslcrivningsfond och reservfond. I en ekonomisk förening utgörs det bundna egna kapitalet av medlemsinsatser och förlagsinsatser samt reservfond och uppskrivningsfond.

Enligt tilläggsdirektiven skall byte av redovisningsvaluta fâ ske endast i samband med byte av räkenskapsår. När ett aktiebolag eller en ekonomisk förening byter redovisningsvaluta från svenska kronor till

måste balansräkningen för det gamla räkenskapsåret räknas om till euro euro när den ingående balansräkningen för det nya räkenskapsåret fastställs. Resultatet blir då en ingående balans där alla relationer mellan fritt och bundet kapital, mellan eget och främmande kapital samt mellan alla andra poster och delar i balansräkningen är oförändrade jämfört med den utgående balansen för det gamla räkenskapsåret.

Nästa fråga blir då posterna i den omräknade balansräkningen

om avseende det bundna egna kapitalet skall tas upp i den utgående balansen för samma räkenskapsår med samma belopp eller om de skall räknas till balansdagens kurs. Det är därvid möjligt att skilja mellan

om å ena sidan aktiekapital, medlemsinsatser och förlagsinsatser, och å andra sidan överkursfond, uppskrivningsfond och reservfond, vilka endast utgör bokföringsposter och inte kan bli föremål för anspråk på återbetalning på samma sätt som de nyssnämnda posterna.

En given utgångspunkt i all bokföring är att det egna kapitalet räknas fram som skillnaden mellan tillgångar och skulder. Resultatet skall motsvara skillnaden mellan det på detta sätt bestämda egna kapitalet vid ingången respektive utgången av räkenskapsåret och skill-

170 Redovisning

nadsbeloppet skall tas upp under bolagets fria egna kapital som årets vinst eller förlust. Om en post i det bundna egna kapitalet i balansräkningen räknas om till euro eller svenska kronor enligt balansdagens kurs påverkas det egna kapitalets sammansättning och det bundna egna kapitalet tillåts variera sig självt. Ett exempel kan illustrera det

av sagda.

År 1 Tillgångar 1000 Mkr Skulder 400 Mkr

Eget kapital

Fritt eget kapital 100 Mkr

Bundet eget kapital 500 Mkr

50 Meuro

År 2 Tillgångar 1000 Mkr Skulder 400 Mkr

Eget kapital

Fritt eget kapital 50 Mkr

Bundet eget kapital 550 Mkr

50 Meuro

År l är växelkursen på balansdagen 10 kr för nästa år har

en euro,

stärkts och kursen stigit till 11 kr. Om i stället hade euron euron försvagats i förhållande till kronan så att kursen sjunkit till 9 kr hade det bundna egna kapitalet förts ut med 450 Mkr.

I exemplet har företagets tillgångar och skulder inte förändrats från det året till det andra. Det egna kapitalet, som definitionsmässigt

ena utgör skillnaden mellan tillgångar och skulder skall då vara oförändrat och årets resultat Om det bundna egna kapitalet grundnoteras i en valuta påverkas växelkursförändringar framtvingar det emeller-

som av tid justeringar i fördelningen mellan de olika posterna. I exemplet har det fria egna kapitalet minskats med samma belopp som det bundna egna kapitalet ökat.

Exemplet visar att ett bundet eget kapital som grundnoteras i

om

i balansräkningen räknas till svenska kronor enligt balanseuro om dagens kurs så påverkas det egna kapitalets sammansättning och det bundna kapitalet tillåts variera av sig självt, något som strider mot

egna

grundläggande redovisningsprincip. Det kan enligt utredarens meen ning inte komma i fråga att för företag i allmänhet överge denna grundläggande redovisningsprincip lika lite principen om att det

som

kapitalet räknas fram som skillnaden mellan tillgångar och egna skulder, och att resultatet skall motsvara skillnaden mellan det på detta

sätt bestämda egna kapitalet vid ingången respektive utgången av räkenskapsåret.

Det bundna egna kapital, som räknas fram i den ingående balans som upprättas i samband med byte av redovisningsvaluta, måste därför användas i alla balansräkningar som upprättas därefter, med hänsyn tagen naturligtvis till de beslut som efter bytet fattas om överförande av belopp från eller till det bundna egna kapitalet.

Vad som sagts nu gäller utan inskränkningar vad gäller överkursfond, uppslcrivningsfond och reservfond i aktiebolag, ekonomiska föreningar och andra associationer med sådana fonder. Det bör enligt utredarens mening också gälla aktiekapitalet i aktiebolag och utredaren föreslår i det följande en särskild lagstiftning som klargör detta, se kapitel 10. Beträffande ekonomiska föreningar föreligger särskilda

problem med hänsyn till att förlagsinsatsema är förenade med vissa villkor som gör det osäkert om de fullt ut kan behandlas som bundet eget kapital eller om de i vissa hänseenden måste hanteras som främmande kapital. Utredaren återkommer i kapitel 11 till detta liksom till behandlingen medlemsinsatsema. Också i de finansiella företagen finns

av vissa problem vad gäller hanteringen av poster i det bundna egna kapitalet, vilka behandlas i kapitel 12.

9.2¶Byte av redovisningsvaluta

9.2.1¶Samma valuta i alla led av redovisningen

Utredaren skall lägga fram förslag till bestämmelser som gör det möjligt att ha hela redovisningen, från den löpande bokföringen till koncernredovisningen, i euro. En given utgångspunkt för den regleringen är att valuta skall så långt möjligt användas i alla led av

samma redovisningen. Om den löpande bokföringen sker i euro skall alltså årsbokslutet och årsredovisningen upprättas i euro liksom delårsrapporter, företaget är skyldigt att lämna sådana. Det är också rim-

om ligt att koncemredovisningen lämnas i samma valuta som moderbolagets årsredovisning.

Utredaren lägger i enlighet härmed fram förslag till bestämmelser i bokföringslagen och ÅRL innebär att den löpande bokföringen

som skall ske i svenska kronor eller i aktiebolag, ekonomiska föreningar

och vissa andra associationer euro och att årsredovisningen skall ske i

samma valuta som använts i den löpande bokföringen för räkenskapsåret. Dessutom föreslås bestämmelse i ÅRL koncern-

en om att redovisningen skall avges i samma valuta som moderbolagets årsredovisning.

172 Redovisning euro

Utredaren återkommer i det följande till frågan om alla företag i en koncern skall vara skyldiga att använda samma valuta i sin redovisning.

9.2.2¶Beslutet om byte av redovisningsvaluta

Utredaren utgår från att det första bytet redovisningsvaluta skall vara

av fritt och inte beroende av tillstånd av myndigheter. För aktiebolag och ekonomiska föreningar föreslår utredaren att beslut om byte av redovisningsvaluta fattas genom att en bestämmelse om att redovisningen skall ske i införs i eller tas bort från bolagsordningen eller stadgarna. I

euro finansiella företag kan en sådan ändring av bolagsordningen eller stad-

kräva godkännande av Finansinspektionen, se kapitel 12. garna

9.2.3¶Byte endast vid ingången av ett nytt

räkenskapsår

I tilläggsdirektiven att utredningsarbetet skall inriktas på en

anges ordning där övergången från kronor till euro och vice versa kan ske endast i anslutning till ett räkenskapsårsskifte. I enlighet härmed föreslår utredaren bestämmelse i bokföringslagen om att byte av redo-

en visningsvaluta får ske endast vid ingången av ett nytt räkenskapsår.

9.2.4¶Ornräkning av utgående och ingående balans

När ett företag skall verkställa ett beslut att redovisningsvalutan

om skall i stället för kronor, måste företaget upprätta en ingående

vara euro balans i för det första räkenskapsår omfattas av beslutet. Den

euro som ingående balansen utgörs den utgående balansen för närmast före-

av gående räkenskapsår. I detta fall är den utgående balansen upprättad i svenska kronor och måste alltså räknas om till euro.

I 2 kap. 6 § årsredovisningslagen anges att i en årsredovisning upprättad i svenska kronor får beloppen dessutom anges i annan valuta enligt omräkningskursen på dagen för räkenskapsårets utgång balansdagen. Av lagen framgår inte vilken omräkningskurs som avses. Det är naturligt att lagstiftaren inte velat lägga ner mer kraft på problemet med hänsyn till att de omräknade beloppen skall användas i upplysande syfte och saknar konstitutiv betydelse. När det emellertid är fråga om att lämna den gamla redovisningen i svenska kronor och helt över till en redovisning i euro får omräkningskursen större betydelse. Det gäller alldeles särskilt i aktiebolag eftersom aktiekapitalet bör räknas

SOU 1998: 136 Redovisning i euro 173

om till samma kurs. Men också i andra företagsformer med bundet kapital kan skillnader i omräkningskursen få betydelse. Växlingskursen kronor/euro kan variera under och samma balansdag.

en I 12 § bokföringslagen nämns följande räkenskapsår, nämligen den 1 januari- den 31 december, den 1 maj den 30 april, den 1juli- den

— 30 juni och den 1 september den 31 augusti. Det innebär att det

behövs omräkningskurs för åtminstone den första dagen i de fyra

en angivna räkenskapsåren. I paragrafen ges emellertid möjlighet att förlägga räkenskapsåret till annan period än som angivits nu, om det finns synnerliga skäl till det. Ett antal företag, bl.a. sådana storföretag

SAS, Hennes Mauritz och Avesta Sheffield, har också valt som

period för räkenskapsåret. Slutsatsen blir att det är nödvändigt annan med lämplig växlingskurs för alla årets dagar för att den av

en utredaren önskade ordningen skall kunna genomföras. Utredaren har inhämtat ett yttrande Riksbanken i frågan om hur

av Växlingskursen lämpligen bestäms. Av yttrandet återges här följ ande.

Omräkningskurs EUR/SEK för byte av redovisningsvaluta

Riksbanken inte ut någon officiell valutakurslista. Orsakerna till detta

ger är att eftersom Sverige har en flytande växelkurs vill Riksbanken inte bli missförstådd att fastställa kronans värde. Det finns i huvudsak två alternativa sätt att fastställa ornräkningskurs för byte av redovisningsvaluta

en från kronor till och vice versa. Här följer dessa alternativ varav Riks-

euro banken rekommenderar det första dessa alternativ, ECB:s Europeiska

av centralbankens valutakurs EUR/SEK på den officiella valutakurslistan. Observera att valutakursen for kronor bäst fastställs då valutahandeln är öppen i Sverige, dvs. en svensk bankdag. För räkenskapsåret den 1januari

den 31 december är 1 januari en helgdag och kan följas av en helg vilket gör att första svenska bankdagen året kan dröja ett dagar efter års-

par skiftet. Även andra räkenskapsår kan ha helg forsta dagen i det nya

en som räkenskapsåret. Kan det bättre att använda sista bankdagen i före-

vara gående räkenskapsår

Europeiska centralbankens ECB officiella valutakurslista

Varje bankdag rapporterar Riksbanken kronans kurs mot USD till centralbankema i EU-ländema, Schweiz, Norge, USA, Kanada och Japan. Vid två tillfällen varje bankdag rapporterar respektive land sin valutakurs mot USD vid en telefonkonferens. Förutom föregående länders valutor rapporteras också Australiensiska dollar, Nya Zeeländska dollar och Cypriotiska pund. Vid dessa tillfällen fastställs valutakurser för 23 valutor och sker kl. 9.30 och 14.15 svensk tid. Efter 1 januari 1999 kommer valutakursema vid telefonkonferensen kl.14.15 att användas som referenskurser. Det kommer att bli några mindre ändringar i telefonkonferensproceduren. Euron kommer att ersätta USD som basvaluta, dvs. alla

174 Redovisning i euro

valutakurser bestäms mot euron istället för mot USD. Dessutom kommer ytterligare 5 valutor att kvoteras PLN, CZK, HUF, SIT och EEK. 11 EUländers valutor blir euro och därmed kommer sammanlagt 16 valutor att fastställas. ECB kommer att dagligen publicera dessa 16 valutakurser kvoterade vid telefonkonferensen kl.14.15. Listan från ECB kommer att innehålla alla 16 valutor varav en av dessa är kronor mot Listan med

euro. valutakurser publicerad av ECB kommer sedan att kunna användas

som officiella referensvalutakurser. Denna lista kommer väl känd och

att vara distribueras samtidigt

till alla berörda länder. ECB kommer att annonsera växelkursema flera inforrnationsbyråer, bl.a. Reuter, Telerate och på deras egna hemsida Internet.

Genomsnittskurs från banker i Sverige

Det andra alternativet är att använda den genornsnittskurs som fem banker beräknar varje bankdag i Sverige. De fem bankerna rapporterar sina mittkurser varje bankdag kl. 9.30 till PMI Penningmarknadsinforrnation. Banker rapporterar kronans kurs mot ett antal valutor, där kronans kurs mot euro troligen kommer att ingå efter 1 januari 1999. Av dessa mittkurser tas högsta och lägsta bort och på resterande mittkurser beräknas ett genomsnitt. Den exakta proceduren för detta bestäms av Forex Sweden Valutahandelns branschorganisation. Forex Sweden kommer att under året ta beslut om huruvida även kronans kurs mot ska ingå. Bankerna

euro använder sedan dessa genornsnittskurser för kunder som ska växla utländsk valuta för mindre belopp. Bankerna bestämmer individuellt vilken marginal de använder for att bestämma en köp- respektive säljkurs. En dag året har dock dessa fem banker bestämt att de har samma marginal till genomsnittskursema. Den sista bankdagen året använder bankerna Föreningssparbankens köp- respektive säljkurser. De banker som för närvarande är med i detta förfarande är MeritaNordbanken, Skandinaviska Enskilda Banken, Handelsbanken, Föreningssparbanken och Postgirot Bank. Mittkursema kl. 9.30 ska vara rapporterade till PMI innan kl. 10.00 och genomsnittskurserna blir publika kl. 10.05. Riksbanken rekommenderar Europeiska centralbankens officiella valutakurslista där Riksbanken bestämt kronans kurs mot euro varje svensk bankdag kl. 14.15.

På grund av det anförda föreslår utredaren bestämmelse i bok-

en föringslagen innebär att vid byte redovisningsvaluta balans-

som av räkningen för närmast föregående räkenskapsår skall räknas till

om euro eller svenska kronor enligt den växelkurs fastställts den

som av Europeiska centralbanken den sista bankdagen under räkenskapsåret. Det är växelkursen på balansdagen eller, om balansdagen infaller på

en dag som inte är bankdag, den närmast föregående bankdagen skall

som användas. En motsvarande bestämmelse föreslås dessutom i ÅRL.

Redovisning i euro 175

Den på detta sätt omräknade balansräkningen tjänar som ingående balans för närmast följande räkenskapsår. Men den skall dessutom användas i senare balansräkningar när uppgift avseende det ifrågavarande räkenskapsåret lämnas.

9.2.5¶Tidpunkten då beslutet får verkan

En övergång från kronor till euro och vice versa skall alltså kunna ske endast i anslutning till ett räkenskapsårsskifte. Vidare menar utredaren att ett beslut i ett företag om ändrad redovisningsvaluta alltid skall tillämpas från och med närmast följande räkenskapsår. Det finns nämligen inte skäl att ge företagen möjlighet att skjuta på tidpunkten för bytet till ett senare räkenskapsår. Företag som överväger att ändra sin redovisningsvaluta kan förbereda övergången under hur lång tid som helst före beslut, men när beslutet väl är fattat bör det verkställas utan onödig tidsutdräkt.

9.2.6¶Registrering av beslut om ändring i bolagsordningen eller stadgarna

En komplikation i sammanhanget är att vid byte av redovisningsvaluta den utgående balansen för det gamla räkenskapsåret efter omräkning till den nya valutan skall utgöra den ingående balansen för det nya räkenskapsåret. Som nämnts ovan skall omräkningen ske enligt en kurs som fastställs av ECB. Utredaren har därför stannat för att föreslå att beslut i ett aktiebolag eller ekonomisk förening om byte av redovisningsvaluta får registreras innan omräkningskursen på angivet sätt blivit fastställd av ECB. IPRV:s beslut anges endast att ändringen av bolagsordningen eller stadgarna har registrerats vartill fogas den upplysningen att den ingående balansen skall upprättas med tillämpning av ECB:s omräkningskurs.

Utredaren vill till det sist anförda foga den anmärkningen att ett aktiebolag eller en förening inte kan upprätta den ingående balansen innan den utgående balansen blivit fastställd. Detta sker ofta långt in på det nya räkenskapsåret. Som exempel kan nämnas att 9 kap. 7 § aktiebolagslagen föreskriver att ordinarie bolagsstämma, på vilken beslut skall fattas i fråga om fastställelse av bl.a. balansräkningen, skall hållas inom sex månader efter utgången av räkenskapsåret. En motsvarande bestämmelse finns i 7 kap. 4 § lagen om ekonomiska föreningar. Något omedelbart behov av den nya ingående balansen för externa redovisningsändamål föreligger inte heller för de mindre före-

176 Redovisning i euro SOU 1998: 136

tagen. Men för de börsnoterade aktiebolagen krävs en rapport avseende det första kvartalet av räkenskapsåret och då måste den ingående balansen vara fastställd. I praktiken fordrar den interna redovisningen att en ingående balans i de flesta företag upprättas kort tid in på det nya räkenskapsåret.

9.2.7¶Återgång till redovisning i kronor

Den ordning som utredaren föreslår beträffande byte av redovisningsvaluta från kronor till euro framstår som lämplig också när det gäller byte i motsatt riktning. Vad som anförts ovan bör tillämpas också vid byte från euro till kronor.

I 1997 års delbetänkande föreslogs att byte redovisningsvaluta

av från euro till kronor skulle kräva tillstånd av Skattemyndigheten. PRV har under remissbehandlingen ifrågasatt om inte verket skulle vara lämpligare som tillståndsmyndighet. Utredaren har emellertid inte funnit skäl att göra ändring i det tidigare förslaget på denna punkt. En bestämmelse om tillstånd till nytt byte har upptagits i bokforingslagen och ÅRL. Bestämmelsen har utformats så att det första bytet från kronor till eller vice är fritt att varje ytterligare byte av

euro versa men redovisningsvaluta kräver tillstånd av skattemyndigheten.

9.2.8¶Redovisning i koncerner

Bestämmelserna i 12 § bokföringslagen visar på ett synnerligen starkt statligt intresse att kunna förhindra att de bokföringsskyldiga genom

av manipulationer räkenskapsårets förläggning och längd kan uppnå

av otillbörliga skattefördelar. Det är för utredaren tydligt att en möjlighet att ha redovisningen i innebär liknande risker för skatteundan-

euro draganden genom upprepade byten av redovisningsvaluta. Utredaren föreslår också att upprepade byten av redovisningsvaluta inte får ske utan tillstånd av skattemyndigheten.

En närliggande fråga är emellertid om företag i en koncern i princip skall vara skyldiga att ha samma redovisningsvaluta. De skäl som talar för bestämmelsen om gemensamt räkenskapsår for koncernföretag talar också för gemensam redovisningsvaluta för dessa företag. Som exempel på vilka möjligheter ett fritt val av redovisningsvaluta i koncernförhållanden kan till skatteplanering kan nämnas följ ande. Utredaren

ge föreslår att företag med redovisningen i euro skall avge sina deklarationer till skattemyndighetema i svenska kronor. Värdena i deklaratio-

för inkomstskatten räknas fram med utgångspunkt i årsredovisnen

SOU 1998: 136 Redovisning i euro 177

ningen i Därvid tillämpas beträffande åtskilliga poster en omräkeuro. ningskurs utgör ett genomsnitt av Växlingskursen euro/kronor som under räkenskapsåret. Denna omräkningskurs fastställs av Riksskatteverket kommer att i stort sett känd de skattskyldiga vid men vara av slutet räkenskapsåret eftersom ECB:s växlingskurs är offentlig och av ett genomsnitt för period är lätt att räkna fram. I en koncern där en några företag har sin redovisning i och andra i kronor kommer det euro att möjligt för ett företag har sin redovisning ieuro att på vara som balansdagen ett koncembidrag i denna valuta till ett företag i samma ge koncern har sin redovisning i svenska kronor. I det mottagande som företaget tas koncembidraget i svenska kronor till balansdagens upp kurs och det är detta värde används i företagets deklaration. I det som givande bolaget bokförs koncembidraget i euro men i deklarationen värderas bidraget enligt genomsnittskursen för räkenskapsåret. Denna skillnad i deklarationerna beträffande koncembidragets värde kan utnyttjas för att fördela resultatet i koncernen mellan företagen på ett sätt minimerar skattebelastningen för koncernen som helhet. som Det problem koncembidrag nu beskrivet slag kan anses som av innebära kan mötas med skattelagstiftning anger förutsättningarna som för tillåtna koncembidrag i koncerner med blandade redovisningsvalutor. Liknande effekter kan emellertid uppnås genom andra transaktioner mellan koncemföretag med olika redovisningsvalutor när balansdagen närmar sig och genomsnittskursen är känd. Det kan för att ytterligare ett exempel gälla koncernintema köp anläggningsta av tillgångar för förhållandevis mycket värden. Över huvud taget stora torde möjligheterna till skatteplanering komma att vidgas avsevärt om de bokföringsskyldiga får full frihet att bestämma redovisningsvalutan i företag ingår i en koncern. som Det förtjänar emellertid att hållas i minnet att förhållandena kan skifta avsevärt mellan koncemföretagen. Det är fullt möjligt att något eller några de företag ingår i koncernen har en omfattande av som fakturering i och ett uttalat behov att kunna redovisa i denna euro av valuta medan andra företag i koncernen bara handlar i svensk valuta och önskar redovisa i kronor. Till bilden hör också att ett företag utan förskyllan, att exempelvis röstmajoriteten övergår i nya egen genom händer, kan komma att ingå i koncern och skulle då, redovisen om ningsvalutan skall hanteras på räkenskapsårets församma sätt som läggning, tvingas byta inte bara räkenskapsår utan också redovisningsvaluta. En ytterligare aspekt är att det nuvarande kravet på gemensamt räkenskapsår bara gäller de svenska koncemföretagen. Utländska dotterföretag kan ha och har i praktiken inte sällan ett annat räkenskapsår än de svenska utan att det, såvitt känt, leder till stora problem. Det är också önskvärt att skattemässiga problem så långt möjligt löses

genom skattelagstiftning och inte genom redovisningslagstiftning. I kapitel 7 har också föreslagits bestämmelser utgör hinder mot som koncembidrag till företag som inte har samma redovisningsvaluta som bidragsgivaren. Dessa bestämmelser utgör ett så starkt incitament för företagen i en koncern att använda redovisningsvaluta att det samma framstår som överflödigt att därutöver meddela föreskrifter i bokföringslagen om att företag i samma koncern skall skyldiga att ha var samma redovisningsvaluta.

9.2.9 Utländska filialer

Enligt 11 § lagen 1992:160 utländska filialer skall utländsk om en filial som bedriver näringsverksamhet här i landet ha bokföring en egen som är skild från det utländska företagets bokföring i övrigt. Enligt 14 § samma lag gäller för filialens bokföring, utöver vad föreskrivs i 11 som 13 §§, vilka bestämmelser saknar betydelse i detta sammanhang, i — tillämpliga delar detsamma för ett svenskt företag motsvarande som av slag. Det innebär enligt utredarens mening att det inte behövs några särskilda bestämmelser i lagen utländska filialer byte om om av redovisningsvaluta. De förslag som utredaren lagt fram i det föregående gör det möjligt för utländska filialer i Sverige att ha sin bokföring och upprätta sin redovisning i euro i stället för i kronor.

9.2. 10

Delårsrapporter

Särskilda regler delårsrapporter finns i 9 kap. ÅRL. Även någon om om direkt hänvisning inte görs i det kapitlet till 2 kap. 6 § ÅRL framstår det för utredaren som självklart att samma valuta används i års- och som koncernredovisningen även skall användas i delårsrapportema. Om företaget upprättar sin års- och koncernredovisning i skall alltså euro även delårsrapportema upprättas i euro. Någon särskild bestämmelse härom kan inte erforderlig. anses

10¶Aktiekapital i euro

10. l Allmänna överväganden

10.1 1 Inledning

. I utredningsuppdraget ingår att utarbeta lagförslag som gör det möjligt för svenska aktiebolag, bankaktiebolag och försäkringsaktiebolag att ha sitt aktiekapital i i stället för i kronor. Utredningsarbetet skall

euro därvid drivas med utgångspunkt i att aktiekapital och redovisning skall

angivet i valuta. I detta får ligga att aktiekapitalet i vara samma anses bolagsordningen och i aktiebolagsregistret skall vara angivet i samma valuta bolaget använder i sin bokföring.

som

given utgångspunkt för utredaren är att aktierna skall

En annan emitteras i och valuta. Frågan vissa finansiella bolag

en samma om skall möjlighet att ha sitt aktiekapital i än valuta skall ut-

ges mer en redas i annat sammanhang.

I 1997 års delbetänkande föreslog utredaren att det nuvarande systemet med nominella aktievärden skall ersättas med s.k. kvotaktier. Den frågan har överlämnats till Aktiebolagskommittén att utreda vidare och behandlas inte i förevarande betänkande.

10.1¶Denomineringens betydelse

Utredaren har i det föregående föreslagit att när ett aktiebolag byter redovisningsvaluta från svenska kronor till så skall balansräk-

euro ningen för det gamla räkenskapsåret räknas om till euro när den ingående balansräkningen för det räkenskapsåret fastställs. Resultatet

nya blir ingående balans där alla relationer mellan fritt och bundet

då en kapital, mellan eget och främmande kapital och mellan alla andra poster och delar i balansräkningen är oförändrade jämfört med den utgående balansen för det gamla räkenskapsåret.

Enligt utredarens förslag skall det bundna egna kapital, som på detta sätt räknas fram i den ingående balansen, användas i alla balansräkningar upprättas därefter, med hänsyn tagen naturligtvis till de

som

180 Aktiekapital i euro SOU 1998: 136

beslut efter bytet fattas överförande belopp från eller till det som om av bundna egna kapitalet. Tillämpat på aktiekapitalet innebär detta att aktiekapitalet räknas om till ECB:s kurs den sista bankdagen på det gamla räkenskapsåret och att det erhållna beloppet sedan används i alla senare balansräkningar med de justeringar som föranleds av bl.a. och fondemission, konvertenyring och nyteckning med utnyttjande av optionsrätt. Det skulle i och för sig möjligt att stanna här och låta vara aktiekapitalet i bolagsordningen och aktiebolagsregistret stå kvar med sina svenska värden dvs. i svenska kronor. Det skulle innebära att aktiekapitalet i årsbokslut och årsredovisning redovisades i en annan valuta och med andra belopp än i bolagsordning och aktiebolagsregister. En sådan motsättning mellan redovisning och bolagsordning skulle emellertid vara ägnad att leda till missförstånd beträffande storleken på bolagets aktiekapital och leda till svårigheter att tillämpa bestämmelserna i aktiebolagslagen till skydd för det bundna egna kapitalet. De mest omsatta börsbolagen, enligt SCB:s enkät är de som som mest önskar en möjlighet att redovisa ieuro, torde dessutom vara angelägna att kunna emittera sina aktier på den internationella om kapitalmarlmaden med aktierna denominerade i Det är mot denna euro. bakgrund utredaren regeringens direktiv att aktiekapital och ser om redovisning skall vara angivet i samma valuta. Aktiekapitalet skall alltså i bolagsordningen och i aktiebolagsregistret i valuta anges samma som bolaget använder i sin bokföring. Tvånget att ange aktiekapitalet i redovisningsvalutan innebär i ett bolag som byter från kronor till att aktieägarna i Sverige får ta på euro sig en valutarisk. Ett aktiebolag som har sitt aktiekapital angivet i svenska kronor får nämligen skyldigt att betala utdelning, anses vara belopp återbetalas i samband med inlösen aktier och skiftessom av likvid i samband med bolagets upplösning i valuta. Om föresamma taget byter till euro för aktiekapitalet får aktieägarna anses skyldiga att ta emot betalning av angivet slag ieuro. Det innebär olägenhet för en dem om de avser att använda beloppen i Sverige och alltså måste växla varvid de löper risk att förändringar i Växlingskursen euro/kronor minskar värdet på vad de erhållit från bolaget. I sammanhanget vill utredaren nämna att ett byte valuta för aktieav kapitalet drabbar alla aktieägare lika. Giltigt beslut sådan ändom en ring av bolagsordningen kan därför träffas med två tredjedels majoritet enligt 9 kap. 14 § ABL fr.o.m. den 1 januari 1999 9 kap. 30 §. Om det emellertid i bolagsordningen finns bestämmelse att exempelvis om utdelning på aktier av visst slag skall ske med i kronor angivet belopp krävs enligt utredarens mening för giltigt beslut att ändra bolagsom ordningsbestämmelsen till motsvarande belopp ieuro majoritet att avse

i 9 kap. 15 § tredje stycket 2 fr.0.m. den 1 januari 1999 som anges 9 kap. 33 § 2.

10.1¶Aktiekapitalet skall denomineras i

redovisningsvalutan

I enlighet med det anförda föreslår utredaren att ett aktiebolag som väljer att upprätta sin redovisning i skall ha skyldighet att följa upp euro beslutet i redovisningsfrågan att också denominera sitt genom aktiekapital valuta. i samma

Aktiernas nominella belopp skall anges i redovisnings- och denomineringsvalutan

Det är närmast självklart att aktiemas nominella belopp, vilket utredaren i och för sig bör avskaffas, skall anges i samma valuta anser aktiekapitalet. Detta bör anges i aktiebolagslagen. som

Byte denomineringsvaluta skall ske genom ändring av av bolagsordningen

Utredaren att ett aktiebolag väljer att ha sin redovisning och menar om sitt aktiekapital i detta bör framgå bolagsordningen och euro, av föreslår att föreskriften i 2 kap. 4 § ABL bolagsordningens innehåll om kompletteras med ett nytt fjärde stycke denna innebörd. av Denomineringen aktiekapitalet i euro sker alltså genom en av bolagsordningsändring företas samtidigt med en ändring i bolagssom ordningen beträffande redovisningsvalutan.

Upprepat byte redovisnings- och denomineringsvaluta av

Det finns ingenting hindrar att ett bolag som har infört en som bolagsordningsbestämmelse att redovisnings- och denomineringsom valutan skall upphäver bestämmelsen och därmed återfår den vara euro bolagsrättsliga rätten redovisning i svenska kronor och ha att avge aktiekapitalet i svenska kronor. Beslutsordningen är densamma som när bestämmelsen infördes. En återgång till redovisning i svenska kronor kräver emellertid särskilt tillstånd Skattemyndigheten 3 a § tredje av

stycket boktöringslagen.

Omräkningskurs vid första valutabytet

I 1997 års delbetänkande föreslogs att PRV vid byte till skulle

euro räkna om det registrerade aktiekapitalet enligt den växelkurs gäller

som den dag ändringen registreras. Utredaren har emellertid tänkt på

om denna punkt. Som framgår av det föregående skall ett företag byter

som redovisningsvaluta upprätta en ingående balans i euro för det första räkenskapsår som omfattas av beslutet med tillämpning ECB

av en av fastställd omräkningskurs avseende den sista bankdagen i det gamla räkenskapsåret. Aktiekapitalet bör räknas om till kurs. Tilläm-

samma pas en och samma omräkningskurs för alla poster i den ingående balansräkningen kommer aktiekapitalet efter omräkningen att vara täckt av fritt eget kapital i samma utsträckning i den utgående

som balansräkningen och alla relationer i övrigt mellan fritt och bundet kapital, mellan eget och främmande kapital och mellan alla andra poster och delar i balansräkningen vara oförändrade. Utredaren föreslår att 9 kap. 35 § aktiebolagslagen utformas i enlighet härmed.

Tidpunkten då beslutet får verkan

Redovisningsvalutan och denomineringsvalutan skall alltid

vara densamma. Byte av redovisningsvaluta föreslås ske endast i samband med skifte av räkenskapsår. Detsamma bör då gälla byte av denomineringsvaluta. Som utredaren anfört i det föregående finns det inte skäl att ge stämman möjlighet att skjuta på tidpunkten för bytet till ett senare

räkenskapsår.

Beslut om ändring av bolagsordningen skall enligt 9 kap. 35 § aktiebolagslagen genast anmälas för registrering och får inte verkställas förrän registrering skett. I 9 kap. 35 § bör i klarhetens intresse föreskrivas att ett beslut om byte av denomineringsvaluta får verkan vid ingången av det räkenskapsår som följer närmast efter beslutet.

I likhet med vad som gäller för byte av räkenskapsår måste

en ändring av bolagsordningen avseende byte denomineringsvaluta

av beslutas i så god tid att beslutet hinner att registreras före utgången

av det gamla räkenskapsåret.

Vid byte av redovisnings- och denomineringsvaluta skall den utgående balansen för det gamla räkenskapsåret efter omräkning till den nya valutan utgöra den ingående balansen för det räkenskaps-

nya året. Den till euro omräknade ingående balansen skall också användas i senare balansräkningar när uppgift avseende det gamla räkenskapsåret lämnas. Omräkningen skall ske enligt kurs fastställs ECB.

en som av Det innebär för aktiebolagens del bl.a. att PRV inte kan fastställa aktie-

Aktiekapital i euro 183

kapitalet i den valutan förrän någon eller några dagar in på det nya

nya räkenskapsåret. En möjlighet är naturligtvis att PRV i sitt beslut anger att det har fattats på räkenskapsårets första dag men expedierar beslutet först när omräkningskursen blivit känd och omräkning har skett. En sådan ordning är emellertid otillfredsställande från juridisk synpunkt. Den skulle dessutom inte tillgodose bolagens legitima intresse av att få besked i god tid huruvida beslutet byte redovisnings- och

om av denomineringsvaluta godtagits av PRV.

Utredaren har därför stannat för att föreslå att beslut om byte av valuta för aktiekapitalet får registreras innan omräkningskursen på angivet sätt blivit fastställd ECB. I PRV:s beslut anges endast att

av ändringen bolagsordningen registreras vartill fogas upplysningen att

av aktiekapitalet kommer att räknas om i enlighet med aktiebolagslagen med tillämpning ECB:s kurs. Ett registreringsbevis för bolaget

av utfärdat PRV någon vecka in på det räkenskapsåret kommer då

av nya att aktiekapitalet i den valutan. Utredaren föreslår att PRV av

ange nya regeringen åläggs officio expediera ett sådant registreringsbevis

att ex till bolaget så snart omräkningen verkställts. Av registreringsbeviset kommer den kurs till vilket aktiekapitalet räknats om att framgå liksom

omräknade aktiekapitalets storlek. det till euro

Omräkningskurs vid nytt valutabyte

När ett aktiebolag byter tillbaka sin redovisningsvaluta från euro till honor måste denomineringen aktiekapitalet också bytas. Det

av aktualiserar frågan hur aktiekapitalet skall räknas Det kan ligga

om. nära till hands att räkna aktiekapitalet från euro till kronor med

om användande den omräkningskurs tillämpades den gången

av som bolaget bytte redovisningsvaluta från kronor till Bolaget skulle då

euro. få tillbaka sitt gamla registrerade aktiekapital.

Utredaren emellertid att inte kan tillämpa olika

menar man omräkningskurser beträffande olika poster i en ingående balansräkning. Samma omräkningskurs måste tillämpas för alla poster i balansräkningen, kommer aktiekapitalet efter omräkningen inte att vara

annars täckt fritt eget kapital i utsträckning som i den utgående

av samma balansräkningen och alla relationer i övrigt mellan fritt och bundet kapital, mellan eget och främmande kapital och mellan alla andra poster och delar i balansräkningen kommer att förändrade. Det

vara framstår vidare orimligt att tillämpa en historisk omräkningskurs

som vid upprättande den ingående balansen. Om den historiska kursen,

av

kan dag ligger långt tillbaka i tiden, skiljer sig från som avse en som den aktuella omräkningskursen, får bolaget genom omräkningen en

184 Aktiekapital ieuro

förändrad ställning i förhållande till andra företag inte räknat som om sin balansräkning, något som kan betydelse om skillnaden är stor. Den slutsats utredaren drar av det anförda är att den ECB fastställda av omräkningskursen den sista bankdagen på det gamla räkenskapsåret bör tillämpas också vid byte från euro till kronor. Den föreslagna bestämmelsen i 9 kap. 35 § har utformats i enlighet härmed.

10.2¶Tillämpning av vissa bestämmelser i

aktiebolagslagen med belopp i svenska

kronor när är i euro

redovisningen

Utredaren föreslår att aktiebolag, ekonomiska föreningar och vissa finansiella företag som så vill skall få upprätta sin årsredovisning i euro. Frågan blir då hur man med en balansräkning i skall hantera euro bestämmelser i aktiebolagslagen och associationsrättslig lagannan stiftning som ger en rättighet ett företag eller ålägger det en skyldighet, om företaget enligt balansräkningen har aktiekapital, bundet kapital eller tillgångar av viss i svenska kronor uttryckt storlek. Är växelkursen fast, vilket den är under övergångsfasen, är det inte svårt att räkna om lcronbeloppen till Men hur gör vid ett euro. man utanförskap då växelkursen varierar från den ena dagen till den andra Det är den frågan som behandlas i det följande.

10.2.1 storlek

Aktiekapitalets

Vad först gäller aktiekapitalet föreskrivs i 1 kap. 3 § aktiebolagslagen att aktiebolag skall ha ett aktiekapital uppgår till minst 100 000 la i som privata aktiebolag och till minst 500 000 kr i publika aktiebolag. Om möjlighet öppnas för aktiebolag att denominera aktiekapitalet i euro måste det registrerade aktiekapitalet i samband med övergången räknas om till euro. När omräkningen är verkställd och aktiekapitalet registrerat i euro, kommer det inte att spela någon roll kronan försvagas om eller stärks i förhållande till euron. Det innebär för det första att de 100 OOO-kronorsbolag som övergår till euro, i aktiebolagsregistret kommer att stå med aktiekapital i olika belopp i euro, beroende på när övergången sker. För det andra innebär det att f.d. 100 000-kronorsbolag som övergått till aktiekapital i kan komma att drivas med ett euro, aktiekapital understiger 100 000 svenska kronor räknat till aktuell som kurs. Det inträffar så snart euron försvagas gentemot kronan sedan omräkningen av aktiekapitalet skett. Utredaren menar att sådana

Aktiekapital i euro 185

konsekvenser är ofrånkomliga och får tålas. De flesta aktiebolag som i dag har det lägsta aktiekapital lagen tillåter har fått aktiesom kapitalet inbetalat vid olika tillfällen. Ett belopp om 50 000 kr år 1973 motsvaras i dag än 200 000 kr. Sådana effekter av penningav mer värdeförändringar korrigeras genom höjningar av minimibeloppen i den angivna paragrafen. Lagtekniskt är det enligt utredarens mening inte lämpligt att i 1 kap. 3 § ABL minimibeloppen också i euro. Gör man det riskerar man ange att komma i konflikt med regeln att omräkningen skall ske till om ECB:s kurs den sista bankdagen under det sista lcronräkenskapsåret. Och att under ett utanförskap präglas rörlig växelkurs i lagen som av skriva in att aktiekapitalet skall räknas till angiven fast kurs om en framstår som olämpligt.

10.2.2¶Kvittning vid nyemission m.m.

Lagfästa krav på viss i kronor angiven storlek på det bundna egna kapitalet måste också räknas till Som exempel kan nämnas om euro. bestämmelsen i 4 kap. 11 § ABL om kvittning vid nyemission. Kvittning skuld på grund aktieteckning mot fordran hos bolaget får ske av av i fråga bolag, bundna kapital fore emissionen uppgår till om vars egna minst miljon kronor, styrelsen medger kvittning. Enligt en om utredarens mening bör prövningen bolaget har den erforderliga av om storleken på det bundna kapitalet ske enligt den senast fastställda egna balansräkningen. Därvid får lagens krav på miljon kronor räknas om en enligt balansdagens kurs. Detsamma gäller vid beräkning enligt till euro 4 kap. 12 § ABL ett bolag har en sådan storlek att betalningen av om för aktier skall sättas in på bankkonto eller inbetalas till bolaget nya direkt.

10.2.3¶Auktoriserad revisor eller godkänd revisor

Ett ytterligare exempel på omräkningsproblem erbjuder 10 kap. 3 § andra stycket l ABL. Minst bolagsstämman utsedd revisor skall en av auktoriserad revisor eller godkänd revisor om tillgångarnas vara nettovärde enligt fastställda balansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp motsvarar 1 000 basbelopp. som Vid tillämpningen den bestämmelsen bör enligt utredarens av man mening kunna räkna basbeloppen till euro enligt ornräkningskursen om för respektive balansdag och ställa resultatet mot de redovisade nettovärdena.

186 Aktiekapital i SOU 1998: 136 euro

Utredaren menar sammanfattningsvis att omräkningsproblem av nu beskrivet slag kan lösas genom att i aktiebolagslagen och annan associationsrättslig författning angivna kronbelopp omräknas till euro med tillämpning av omräkningskursen på balansdagen för den senast fastställda årsredovisningen.

10.2.4 för det bundna

Skydd egna kapitalet.

En annan fråga är hur man med balansräkning i skall tillämpa en euro associationsrättsliga regler till skydd for det bundna egna kapitalet. Den centrala bestämmmelsen i aktiebolagslagen till skydd för det bundna egna kapitalet är föreskrift i 12 kap. 2 § att vinstutdelen om ning till aktieägarna inte får överstiga vad som i fastställd balansräkning och, i fråga om moderbolag som skall upprätta koncemredovisning, i fastställd koncernbalansräkning for det senaste räkenskapsåret redovisas som bolagets eller koncernens nettovinst for året, balanserade vinst och fria fonder med avdrag för redovisad förlust, belopp enligt lag eller bolagsordning skall avsättas till bundet eget som kapital eller, i fråga om moderbolag, belopp det fria som av egna kapitalet i koncernen enligt årsredovisningarna för företag inom denna skall överföras till bundet eget kapital och belopp enligt bolagsordsom ning annars skall användas för något annat ändamål än utdelning till aktieägarna. Några problem att tillämpa den bestämmelsen redoom visningen är i euro kan enligt utredarens mening inte uppstå. De i lagtexten angivna posterna finns alla upptagna i årsredovisningen med belopp i euro och någon omräkning krävs inte.

lO.2.5

Nedsättning av aktiekapitalet

En bestämmelse som är avsedd att hindra att bolaget i samband med inlösen av aktier genom överkurs delar ut av det bundna kapitaegna let har upptagits i 6 kap. l § ABL. Nedsättning för återbetalning till aktieägarna, eller avsättning till reservfond eller till fri fond får inte avse större belopp än att full täckning finns för det bundna egna kapitalet efter nedsättningen. Beräkningen därav skall enligt paragrafen ske enligt balansräkning för nästföregående räkenskapsår, denna om fastställs vid stämman, och på grundval de handlingar annars av som anges i 4 kap. 4 § första stycket l-3 ABL. De sistnämnda handlingarna utgörs av den senast fastställda balansräkningen kompletterad på visst sätt, i praktiken oftast med bl.a. den senaste delårsrapporten.

SOU 1998: 136 Aktiekapital ieuro 187

I det bundna kapitalet ingår aktiekapitalet. Detta är emellertid

egna angivet i i den balansräkning enligt 6 kap. 1 § ABL skall

euro som ligga till grund för prövningen. Det finns enligt utredarens mening inte skäl att kräva att aktiekapitalet skall räknas om till någon aktuell kurs när prövningen sker.

Utredaren vill tillägga att i Aktiebolagskommitténs betänkande Vinstutdelning i aktiebolag SOU 1997:168 föreslås att ett aktiebolag inte får överföra värden till aktieägare eller det inte finns

annan om täckning for det bundna kapitalet. Vad som sagts i det föregående

egna

inlösen aktier gäller också aktiebolagskommitténs förslag till om av skydd för det bundna kapitalet vid vinstutdelning.

egna

10.2.6¶Tvångslikvidation på grund av bristande kapitaltäckning

Bestämmelserna om tvångslikvidation återfinns i 13 kap. 2 § ABL. I den paragrafen föreskrivs bl.a. att det åligger styrelsen att ofördröjligen upprätta och låta revisorerna granska en särskild balansräkning så snart det finns skäl att anta att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Visar balansräkningen att bolagets eget kapital understiger hälften det registrerade aktiekapitalet, skall

av styrelsen snarast möjligt till bolagsstämma hänskjuta fråga om bolaget skall träda i likvidation. Godkänns inte på bolagsstämma inom åtta månader efter hänskjutandet revisorerna granskad balansräkning

en av avseende ställningen vid tiden för stämman som utvisar att det egna kapitalet uppgår till det registrerade aktiekapitalet, skall styrelsen, om inte bolagsstämman beslutar att bolaget skall träda i likvidation, hos rätten ansöka att bolaget försätts i likvidation.

Det är tydligt att kontrollbalansräkningen skall upprättas i euro om denna valuta enligt bolagsordningen skall användas i bolagets redovisning. Aktiekapitalet skall vid byte denomineringsvaluta från

av honor till räknas gång för alla. Det omräknade beloppet

euro om en antecknas i aktiebolagsregistret och det är detta i euro angivna belopp

skall användas i alla balansräkningar bolaget därefter uppsom som rättar. Det innebär att i kontrollbalansräkning skall det registrerade, i

en euro angivna aktiekapitalet ställas mot övriga i 13 kap. 2 § angivna poster, vilka alla också är angivna i euro. Några tillämpningsproblem på grund av valutan i balansräkningen kan som utredaren ser det då inte uppkomma.

188 Aktiekapital ieuro SOU 1998: 136

10.3 av vissa andra

Tillämpningen

bestämmelser i när

aktiebolagslagen

är i euro

redovisningen

I tilläggsdirektiven föreskrivs att utredaren skall belysa frågan

om vilken betalningsvaluta som skall användas vid vinstutdelning samt frågor om vad som skall gälla vid konvertering av konvertibla skuldebrev, inlösen av preferensaktier och återbetalning kapitaltillskott.

av Även andra aktiebolagsrättsliga frågor uppkommer under arbetets

som gång skall behandlas.

Med anledning härav och för att undersöka i vad mån det behövs särskilda Övergångsbestämmelser har utredaren gått igenom aktiebolagslagen och utöver vad som har noterats i det föregående

- om tillämpningen av vissa bestämmelser i aktiebolagslagen med belopp i svenska kronor när redovisningen är i konstaterat följande.

euro -

10.3. 1 bildande

Aktiebolags

När ett aktiebolag skall bildas skall bolagsordningen framgå bl.a.

av aktiekapitalets storlek. Skall bolaget ha redovisnings- och

euro som denomineringsvaluta skall detta också i bolagsordningen. Om

anges betalningen för aktierna skall erläggas i svenska kronor

skall det anges i stiftelseurkunden. Om bolaget skall bildas medan Sverige står utanför EMU-projektet finns det skäl att föreskriva viss överkurs för att kunna parera förändringar i Växlingskursen under betalningstiden. Det belopp i kronor som inbetalats till banken som betalning för aktierna skall nämligen räknas om till i samband med att bolaget anmäls för

euro registrering. Det får anses vara ECB:s växlingskurs den dag banken utfärdar intyg om behållningen på kontot är avgörande för

som om bolaget kan registreras. Har aktierna tecknats till nominella beloppet omräknat till enligt Växlingskursen vid tiden för stiftelseurkundens

euro undertecknande och kronans värde därefter har försvagats, skall registrering vägras eftersom bolaget då inte har tillförts värden motsvarande aktiekapitalet eller minimikapitalet.

När ett aktiebolag bildas med euro som redovisnings- och denomineringsvaluta behandlas således betalningar i svenska kronor som betalning i främmande valuta. Frågan om den kritiska värderingstidpunkten skall vara dagen för bolagets registrering eller dagen för bank- eller värderingsintyget vill utredaren framgått besvara med

som intygsdagen.

SOU 1998: 136 Aktiekapital ieuro 189

Det kan inte helt uteslutas att ett bolag skall bildas med euro

som

redovisnings- och denomineringsvaluta i stiftelseurkunden föresom skriver att betalningen skall erläggas i euro; stiftama vänder sig kanske till kapitalplacerare med hemvist inom de ll länder som fr.0.m. årsskiftet deltar i EMU-projektet. Beloppen skall inbetalas till svensk bank på vanligt sätt utfärdar intyg om behållningen och därvid

som anger beloppet i euro. I registreringsärendet ställs detta belopp i euro mot kravet i l kap. 3 § aktiebolagslagen på minst 100 000 la i aktiekapital. Eurobeloppet skall då i enlighet med det föregående räknas om med tillämpning ECB:s växlingskurs dagen för intyget. Om beloppet

av efter omräkningen inte uppgår till 100 000 kr skall registrering vägras.

lO.3.2 Aktier, aktiebrev och aktiebok

Stam- och preferensaktier

Det förekommer bestämmelser i bolagsordningen att aktieslag skall

om ha olika rätt till utdelning, deltagande i ny- eller fondemission, återbäring vid nedsättning aktiekapitalet eller utskiftning vid bolagets

av upplösning. De aktier medför viss företrädesrätt till andel i

som bolagets tillgångar och vinst brukar kallas preferensaktier och övriga stamaktier.

Det är sålunda möjligt att i bolagsordningen föreskriva att preferensaktiema skall ha företrädesrätt framför stamaktierna till årlig utdelning bolagets utdelningsbara vinst intill viss procent av

av aktiebeloppet. En sådan regel kombineras inte sällan med en föreskrift

att när sådan utdelning inte har kunnat lämnas under ett eller flera om år, preferensaktier har följande års utdelningsbara vinst få ut

rätt att av innestående belopp, innan utdelning på stamaktierna sker företrädesrätt till ackumulativ utdelning. Utöver detta brukar preferensaktiema inte medföra rätt till andel i vinsten.

Vid bolagets upplösning brukar preferensaktiema endast ge rätt att

bolagets behållna tillgångar erhålla ett belopp som motsvarar aktiens ur nominella belopp samt i förekommande fall innestående ackumulerad utdelning. Denna likvidationskvot har emellertid då vanligen företrädesrätt framför stamaktiernas.

Den bolagsstämma har att fatta beslut i fråga om fastställelse av

som

årsredovisning i har också att besluta dispositioner av en euro om vinsten eller förlusten enligt balansräkningen och dispositionerna uttrycks då i Tillämpat på ett bolag med preferensaktier som har

euro. övergått till redovisning i innebär det att efter valutabytet det

en euro nominella beloppet på preferensaktiema uttrycks ieuro. Några svårig-

190 Aktiekapital ieuro SOU 1998: l 36

heter att avgöra om utdelningen motsvarar den procent av nominella beloppet eller motsvarande som kan finnas föreskriven i bolagsordningen bör då inte uppstå genom valutabytet. Om det i bolagsordningen föreskrivs att utdelningen på preferensaktiema skall vara ett visst belopp, t.ex. 10 kr för räkenskapsår, måste bolagsstämman i samband med beslutet om dispositioner räkna om beloppet 10 kr till euro. Som omräkningskurs används den senast kända Växlingskursen, dvs normalt kursen på stämmodagen. Skall utdelningen utbetalas vid senare tidpunkt löper bolaget en valutarisk av samma slag som när utdelningen eljest skall utbetalas i främmande valuta efter stämmodagen, se nedan under vinstutdelning.

Vad som sagts nu har motsvarande tillämpning på den likvidationskvot som kan belöpa på preferensaktiema i ett bolag med redovisningen Är likvidationskvoten relaterad till nominella

i euro. beloppet kan det inte föranleda några svårigheter i tillämpningen eftersom båda faktorerna är uttryckta i samma valuta. Om återigen likvidationskvoten är bestämd till ett visst belopp i kronor, måste likvidatorema på nyss angivet sätt räkna om beloppet till euro när de upprättar skiftet, varefter de har att utbetala skifteslikviden i kronor.

I ett bolag som övergått till euro i sin redovisning skall alltså bolagsstämmans beslut om dispositioner av årets resultat genomgående uttryckas i euro. Skall utdelningen utbetalas i annan valuta räknas beloppen i euro om till betalningsvalutan enligt Växlingskursen den dag utdelningen blir tillgänglig för lyftning. Så sker redan i dag i bolag med redovisningen i kronor när utdelningen skall utbetalas i exempelvis USD.

Den ordning som sålunda tillämpas i praxis beträffande utbetalning av utdelning i annan valuta än redovisningsvalutan bör kunna användas också i fråga om utdelning i svenska kronor på preferensaktier i aktiebolag som övergått till att redovisa i euro.

Det är naturligtvis möjligt att ändra i bolagsordningen och uttrycka preferensaktieägamas rätt till utdelning i euro. En sådan ändring kräver som anförts i det föregående utomordentligt hög majoritet bland preferensaktieägama. Det kan vara svårt att uppnå eftersom de svenska aktieägarna så länge Sverige inte deltar iEMU-projektet har ett intresse av att utdelningen betalas i kronor.

Aktiebrev

Som anförts ovan anser utredaren att systemet med ett nominellt värde på varje aktie bör upphävas. Innan detta skett är det emellertid ofrånkomligt att nominella beloppet anges i samma valuta som aktie-

Aktiekapital i euro 191

kapitalet. En övergång från kronor till euro som denomineringsvaluta utlöser därför en skyldighet att infordra aktiebreven för påteckning att nominella beloppet ändrats 3 kap. 4 § tredje stycket in fine. Utredaren föreslår en övergångsbestämmelse som befriar aktiebolag som byter denomineringsvaluta från denna påteckningsskyldighet.

10.3.3¶Ny- och fondemission

Ett aktiebolag får anses vara skyldigt att ange bl.a. emissionsbelopp i redovisnings- och denomineringsvalutan. Ett beslut om fondemission skall det belopp med vilket aktiekapitalet hur

ange skall ökas och ange beloppet skall överföras från bolagets övriga egna kapital till aktiekapitalet. Om bolaget har övergått till redovisning i euro kommer samtliga nu ifrågavarande belopp naturligtvis att anges i euro.

Motsvarande gäller beslut om nyemission. Det belopp varmed aktiekapitalet skall ökas emissionsbeloppet skall sålunda alltid anges i euro om bolaget redovisar i denna valuta. Det kan emellertid hända att betalningen för de nya aktierna skall erläggas i svenska kronor. Det innebär att kronor i detta sammanhang måste behandlas som en främmande valuta och alltså i princip på samma sätt som om betalningen skulle ha erlagts i exempelvis USD. Denna situation är inte ny för de största våra aktiebolag i dag finns noterade vid utländska börser

av som och utnyttjar dem för sin kapitalanskaffning genom bl.a. nyemissioner med avvikelse från aktieägamas företrädesrätt.

Betalning i kronor för aktier i euro skall i princip inbetalas på bankkonto bolaget öppnat för ändamålet. De största bolagen har

som emellertid rätt att ta emot betalningen direkt. Oavsett hur betalningen har erlagts skall i ärendet om registrering av nyemission företes intyg av banken eller bolagets revisor av vilket framgår att bolaget tillförts medel motsvarande emissionsbeloppet.

Det är tydligt att bolaget löper en valutarisk när betalningen detta sätt erläggs i kronor medan registreringen skall ske i euro. Sker emissionen utan överkurs och försvagas kronan under betalningstiden kan resultatet bli en emission till underkurs, vilket inte är tillåtet.

Av skäl som anförts ovan i samband med bolagsbildning anser utredaren att den kritiska värderingstidpunkten skall vara dagen för bank- eller värderingsintyget. Om det belopp i kronor, som den dagen står inne på bankkontot eller sammanlagt tillförts bolaget, omräknat till euro enligt ECB:s växlingskurs samma dag inte uppgår till det i euro uttryckta emissionsbeloppet skall registrering vägras.

Att det förhåller sig på det viset bör beaktas när ett aktiebolag överväger att byta redovisnings- och denomineringsvaluta. Om bolaget

192 Aktiekapital ieuro

har en nyemission i svenska kronor som pågår över det skifte av räkenskapsår vid vilket valutabytet till euro sker, riskerar bolaget att nyemissionen kommer att ske till underkurs om kronans värde försvagas i förhållande till euron. Bolaget kan valutasäkra sig mot detta, avstå från att byta redovisningsvaluta eller ta risken

att nyemissionen inte kan genomföras. För lagstiftaren finns inte anledning att påverka bolagets val.

Emissionsprospekt Skyldigheten att upprätta emissionsprospekt knyts i 4 kap. 18 § och 5 kap. 16 § ABL till en beloppsgräns, 300 000 kr. Emitterar ett svenskt bolag med aktiekapitalet i euro nya aktier i Sverige blir det över huvud taget inga beräkningsproblem, om betalningen för tecknade aktier skall erläggas i svenska kronor; priset per aktie muliplicerat med antalet eller högsta antalet aktier som emitteras ställs direkt mot beloppsgränsen 300 000 kr. Motsvarande gäller för skuldebrev.

Skall betalningen erläggas i euro eller annan främmande valuta, måste beloppet per aktie räknas om till svenska kronor med tillämpning av en lämplig växlingskurs. PRV har inte någon uttalad praxis i fråga om vilken växlingskurs som skall tillämpas. Utredaren menar att växlingskursen känd för bolaget den dag beslutet emission

måste vara om fattas, annars kan växelkursförändringar utlösa prospektplikt med åtföljande oförutsedda prospektkostnader som tvingar bolaget att avbryta emissionen. Utredaren menar därför att prospektplikten bör beräknas med tillämpning av ECB:s växlingskurs dagen för emissionsbeslutet. Det omräknade beloppet multipliceras med antalet eller högsta antalet aktier emitteras. Överskrider produkten 300 000 kr före-

som ligger prospektplikt, annars inte. Detsamma gäller för skuldebrev. Problemet är inte nytt, motsvarande gäller redan i dag om betalningen för tecknade aktier skall erläggas i annan valuta än svenska kronor, vilket inträffar när emissionen sker på börs i främmande land. Något behov av lagstiftningsåtgärder föreligger alltså inte.

Vad som sagts nu gäller även skyldighet att upprätta prospekt enligt 2 kap. 1 § lagen 1991:980 om handel med finansiella instrument.

lO.3.4 Emission av konvertibler och optioner

Konvertibler och optioner emitteras enligt reglerna för obligationer. PRV kontrollerar inte om betalningen för nya konvertibler motsvarar exempelvis konvertiblemas nominella belopp när en konvertibel-

Aktiekapital i euro 193

emission registreras. Om emissionen skett till underkurs i den meningen att betalningen underskridit konvertiblemas nominella belopp utgör det alltså inte hinder för registrering av emissionen. Däremot får betalningen betydelse i samband med konvertering.

Konvertering Enligt gällande rätt får konverteringskursen inte sättas under aktiemas nominella belopp. Men det räcker inte med detta. Konvertering innebär att konvertibeln byts mot aktier, varvid skuldförbindelsens belopp avräknas mot konverteringskursen. Om konvertiblema emitterats till underkurs kan det leda till komplikationer när konvertering påkallas. Antag att konverteringskursen överensstämmer med aktiemas nominella belopp och att konvertiblema emitterats till underkurs. I så fall skall konvertering vägras eftersom ett utbyte skulle innebära att aktier emitteras till underkurs. Bolaget har inte tillförts vederlag motsvarande skuldförbindelsens belopp. En emission av konvertibler till underkurs kan emellertid hjälpas en lämplig konverte-

upp genom ringskurs. Antag att konvertibler med ett nominellt värde av 100 kr emitteras till underkursen 50 kr kontant. Aktiemas nominella belopp är 100 kr. Om konverteringskursen är 200 kr, dvs. två konvertibler byts mot aktie, tillförs bolaget konvertibelemissionen 100 kr

en genom kontant aktie, vilket är godtagbart SOU 1997:22 s. 350.

per se

Det centrala i sammanhanget är att vid konvertering skuldförbindelsens belopp avräknas mot konverteringskursen. I samband med

övergång till redovisning i skall aktiekapitalet och övriga poster en euro i balansräkningen inklusive konverteringslånet räknas till euro. I

om konsekvens med detta räknas det nominella beloppet på aktierna och konvertiblema Det påverkar konverteringskursen som följande

om. exempel visar. Antag att aktiemas och konvertiblernas nominella belopp är 100 kr och konverteringskursen 200 kr. Två konvertibler skall alltså kunna bytas aktie. I samband med valutabytet räknas

mot en ny nominella beloppet på aktier och konvertibler med tillämpning av

om den i delbetänkandet använda Växlingskursen 0,1 15600. Nominella beloppet på aktierna och konvertiblema blir alltså lOO 0,l15600 11,56 och konverteringskursen 2000,115600 23,12. Vid konverteringen avräknas skuldförbindelsema på nominellt 11,56 euro mot konverteringskursen 23,12, dvs. två konvertibler aktie precis som

ger en ny förut.

I 5 kap. 4 § 8 föreskrivs att ett beslut om emission av konvertibler skall skall tillkomma borgenär eller innehavare

ange bl.a. den rätt som

optionsbevis för den händelse aktiekapitalet före utbytet eller av

7 SOU 1998:136

194 Aktiekapital ieuro

nyteckningen ökas eller nedsätts eller nya konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning utges eller bolaget upplöses eller upphör fusion. Det är klart att det i dag inte finns genom några utestående konvertibellån som innehåller lånevillkor direkt som tar sikte på den situationen att det emitterande bolaget byter redovisningsvaluta innan lånet är till fullo betalt. Bland villkoren brukar emellertid ingå bestämmelse det värdepappersinstitut en som ger som biträtt bolaget vid emissionen rätt att företräda långivama i frågor som rör skuldförhållandet. Bestämmelsen brukar kombineras med föreen skrift om att bolaget skall samråda med institutet i god tid innan bolaget vidtar åtgärder som kan föranleda omräkning konverteringskursen. av Som exempel på en sådan bestämmelse kan anföras § ll i L M Ericssons konvertibla förlagslån 1993/2000 har följande lydelse: som Utan att särskilt uppdrag från fordringshavama behöver åberopas, är banken berättigad att, såväl vid utom domstol eller exekutiv som myndighet, företräda fordringshavama i frågor formell natur rör av som detta lån". Utredaren menar att den omräkning av konvertiblemas nominella belopp och konverteringskursen som blir följden det emitterande av bolagets beslut att byta redovisningsvaluta sådan fråga formell är en av

natur som kan handläggas av värdepappersinstitutet på konvertibel-

havamas vägnar eftersom omräkningskursen fastställs ECB och av omräkningen därmed reduceras till rent matematisk operation. Utredaen ren föreslår därför inte någon bestämmelse i 5 kap. aktiebolagslagen om att nominella beloppet på utelöpande konvertibler och teckningsoptioner samt konverterings och teckningskursen skall räknas när - om bolaget byter valuta för redovisningen och denomineringen aktieav kapitalet.

lO.3.5

Nedsättning av aktiekapitalet

Ett beslut nedsättning aktiekapitalet skall bl.a. det belopp om av ange med vilket aktiekapitalet skall nedsättas nedsättningsbeloppet, nedsättningsändamålet samt hur nedsättningen skall genomföras 6 kap. 3 §. Ett aktiebolag får skyldigt att nedsättningsanses vara ange beloppet och i förekomande fall utskiftningsbeloppet i redovisningsoch denomineringsvalutan. Om bolaget har övergått till redovisning i euro kommer samtliga ifrågavarande belopp därför att i nu anges euro. Det kan emellertid hända att nedsättningen sker för återbetalning till aktieägarna och att betalningen skall ske i svenska kronor. Det innebär att bolaget ådrar sig valutarisk eftersom kronor i detta sammanhang en måste behandlas som en främmande valuta och alltså i princip på

Aktiekapital ieuro 195

samma sätt som om betalningen skulle ha erlagts i exempelvis USD. Denna situation är inte ny för de största våra aktiebolag i dag

av som finns noterade vid utländska börser och ofta utbetalar utdelning

som som belöper på aktier som ägs av utlänningar i valuta än svenska

annan kronor.

Ett bolag som i sin bolagsordning har bestämmelser innebär att

som bolaget fortlöpande löser in aktier med belopp i kronor har

som anges anledning att överväga de valutarisker som kan förenade med ett

vara byte av redovisnings- och denomineringsvaluta till Bolaget kan

euro. valutasäkra sig mot sådana risker, avstå från att byta redovisningsvaluta eller ta risken att nedsättningsåtagandena inte kan fullgöras. För lagstiftaren finns inte anledning att påverka bolagets val.

10.3.6 7-11

kap.

Utredaren har inte kunnat finna att bestämmelserna i dessa kapitel erbjuder problem utöver dem som har behandlats i det föregående.

Vinstutdelning

Utredaren har i det föregående föreslagit att ett aktiebolag valt

som euro för den löpande bokföringen skall använda valuta inte bara

samma i årsredovisningen utan i förekommande fall också i delårsrapporter och i koncernredovisningen. Årsredovisningen består enligt 2 kap. l § årsredovisningslagen balansräkning, resultaträkning, noter, förvalt-

av ningsberättelse och i förekommande fall Finansieringsanalys. I samtliga delar av årsredovisningen skall beloppen i valuta. Har ett

anges samma aktiebolag valt redovisningsvaluta kommer årets vinst i

euro som resultat- och balansräkningen att uttryckas i Den ordinarie bolags-

euro. stämma som fattar beslut fastställelse årsredovisningen har

om av också att besluta dispositioner beträffande bolagets vinst eller för-

om lust enligt den fastställda balansräkningen. Dispositionema uttrycks i samma valuta som årsredovisningen, dvs. i detta fall euro.

I likhet med vad i dag gäller för många svenska aktiebolag med

som aktieägare utomlands kan vinsten utbetalas i valuta än redovis-

annan ningsvalutan. Ett svenskt aktiebolag med redovisningen i euro kan alltså välja att utbetala utdelningen i svenska kronor trots att bolagsstämmans beslut uttryckts i euro. Bolag som utbetalar utdelning i främmande valuta räknar i dag om vinsten aktie från redo-

per visningsvalutan till utbetalningsvalutan enligt kursen den dag utdelningen förfaller till betalning dvs. i kupongbolag omedelbart på

196 Aktiekapital ieuro

stämmodagen eller vid den tidpunkt bolagsstämman beslutat och i avstämningsbolag på avstämningsdagen jfr 16 kap. 8 § i Aktiebolagskommitténs betänkande 1997:168 Vinstutdelning i aktiebolag. Detsamma bör gälla gälla om ett svensk aktiebolag med redovisningen i euro väljer att utbetala utdelningen i svenska kronor trots att bolagsstämmans beslut uttryckts i euro.

Har bolagsstämman beslutat att utdelningen skall utbetalas i svenska kronor trots att redovisningsvalutan är euro uppstår en kursrisk beroende på att Växlingskursen kan förändras under den tid som löper från bolagsstämmans utdelningsbeslut till dess utdelningen förfaller till betalning under den tid det åtgår för bolaget att administrera utbetalningen. Bolaget kan förmodligen bekosta en bankgaranti som tillförsäkrar ägarna av samtliga aktier utdelning till exempelvis stämmodagens kurs. Däremot är det inte möjligt för bolaget att teckna en utdelningsgaranti som bara gäller utdelningen till aktieägare bosatta i t.ex. Sverige eftersom det skulle strida mot likhetsprincipen i 3 kap. 1 § ABL.

10.3.8¶Återbetalning

av kapitaltillskott

Ett aktiebolag med likviditetsproblem kan få hjälp av en aktieägare som lånar bolaget medel till betalning. Ett sådant lån påverkar emellertid inte bolagets eget kapital. Bolaget byter bara en skuld mot en annan.

Annorlunda blir det om aktieägaren skänker bolaget medel. Då ökar bolagets egna fria kapital genom att tillgångarna ökar. Därmed täcks också en högre andel av aktiekapitalet.

Ett aktieägartillskott är varken ett lån eller en gåva utan kan karakteriseras som en slags bolagets "hederskuld" som inte redovisas bland skulderna och inte heller gåvobeskattas.

Det är vanligt att aktieägartillskott sker på villkor som innebär att tillskottet skall återbetalas när bolagets ekonomi blir bättre. I praktiken förekommer två slags villkor. Enligt det ena skall tillskottet återbetalas allteftersom bolaget fär fritt eget kapital tillgängligt för detta ändamål. Det andra innebär att tillskottet vid likvidation eller konkurs skall återbetalas sedan alla fordringsägama fått full betalning men innan aktieägarna får ut något. Det går att kombinera dessa villkor. Villkoren måste utformas så att tillskottet inte blir att betrakta som lån till bolaget. Lån måste nämligen tas upp bland bolagets skulder och då påverkas inte det kapitalet och tillskottet fåringen betydelse för likvida-

egna tionsplikten.

De nämnda villkoren utrymme för att inte skuldföra till-

anses ge skottet förrän bolagsstämman fastställt en balansräkning som visar att

Aktiekapital ieuro 197

bolaget har fritt eget kapital kan användas för återbetalning. Så som länge bolaget redovisar ansamlad förlust bör det återbetalningspliktiga beloppet redovisas inom linjen i balansräkningen. Återbetalning ett på angivet sätt villkorat aktieägartillskott företer av likheter med vinstutdelning. Det framgår tänker på fall då stora om man tillskottet gjorts ett moderbolag till etthelägt dotterbolag. Också när av samtliga aktieägare har tillskjutit medel i förhållande till sina aktieinnehav på villkor återbetalning när bolaget kan redovisa vinst är om det tydligt att gränsen mot vanlig vinstutdelning är flytande. Försiktigheten bjuder att tillämpa bestämmelserna i aktiebolagslagen om vinstutdelning på återbetalning av villkorade aktieägartillskott. Om ett aktiebolag erhållit ett aktieägartillskott i någon av de angivna formerna och bolaget därefter byter redovisningsvaluta från kronor till skall balansräkningen räknas om till euro. Den villkorliga återeuro, betalningsskyldigheten redovisas inom linjen det framstår som men lämpligt beloppet där redovisas i med tillämpning av balansatt euro dagens kurs. Det kan omständigheterna stå klart att ett aktieägartillskott skett av på villkor återbetalningen skall ske i valuta tillskottet. att samma som Ett sådant villkor påverkas inte ett byte av redovisningsvaluta. av Bolaget kan inte ensidigt gå från villkoret utan betalningen skall fullgöras i tillskottsvalutan inte de som gjort tillskottet medger annat. om Situationen kan i detta avseende jämställas med när ett svenskt företag med redovisningen i kronor har skuld i främmande valuta. I redovisen ningen beloppet i svenska kronor men betalningsskyldigheten anges skall fullgöras i den främmande valutan och bolaget löper risk att göra vinst eller förlust på grund kursförändringar. av Beslut återbetalning aktieägartillskott skall anförts ske om av som enligt reglerna vinstutdelning. Situationen i detta avseende om påminner närmast när ett bolag med redovisningen ieuro skall fatta om beslut vinstutdelning skall utbetalas i valuta än redoom som annan visningsvalutan, vad anförts härom under vinstutdelning. Saken se som behöver enligt utredningens mening inte klarläggas ytterligare genom

lagstiftning.

10.3.9¶Likvidation

Utredaren har inte kunnat finna att bestämmelserna likvidation om erbjuder problem utöver dem har behandlats i det föregående. som

198 Aktiekapital i

euro

10.3.1O Fusion

Aktiebolagslagen tillhandahåller sedan länge ett särskilt förfarande för samgâenden mellan aktiebolag. Förfarandet som kallas fusion innebär att ett eller flera aktiebolag överlåtande bolag går i ett annat

upp Övertagande bolaget. Aktieägama i det överlåtande företaget

får som vederlag för sina aktier normalt aktier i det Övertagande bolaget. Det eller de överlåtande bolagen upplöses och deras samtliga tillgångar och skulder övertas genom universalsuccession av det Övertagande bolaget. Någon likvidation av överlåtande bolag behövs inte och skall inte heller ske.

En fusion inleds med att de fusionerande bolagen upprättar en fusionsplan som skall innehålla de uppgifter som kan betydelse

vara av för fusionen. Planen skall granskas bolagens revisorer, vilkas

av yttrande skall fogas till planen. Planen skall registreras i aktiebolagsregistret och uppgift om registreringen skall kungöras i Post- och Inrikes Tidningar. Innan planen behandlas av bolagsstämmoma, skall aktieägarna haft tillfälle att ta del av den. Planen skall godkännas inte endast av bolagsstämman i överlåtande bolag utan också, om en minoritet av viss storlek begär det, av bolagsstämman i det Övertagande bolaget. Bolagsstämmans beslut skall för att vara giltigt biträdas av minst två tredjedelar av de avgivna rösterna och de vid stämman företrädda aktierna.

Skyddet för bolagens borgenärer tillgodoses genom att bolagen måste ansöka om tillstånd att verkställa planen. En sådan ansökan skall i första hand handläggas av PRV. Verket skall kalla borgenärema i överlåtande bolag och, i vissa fall, borgenärema i Övertagande bolag. Om ansökan bestrids skall PRV överlämna ärendet till tingsrätten. Annars kan verket själv bifalla ansökan. Om tillstånd lämnas, skall det Övertagande bolaget anmäla fusionen tillsammans med nödvändiga följdbeslut för registrering. I och med denna registrering fullbordas fusionen, dvs. överlåtande bolag anses upplösta och deras tillgångar och skulder övergår på det Övertagande bolaget. Samtidigt övergår fusionsvederlaget till de tidigare aktieägarna i överlåtande bolag.

Om ett bolag har bytt sin redovisnings- och denomineringsvaluta till euro innebär det i praktiken stora svårigheter att genomföra en fusion med ett bolag som har behållit sin redovisnings- och denomineringsvaluta i svenska kronor. svårigheterna uppstår redan vid upprättandet av fusionsplanen. Det är styrelserna för överlåtande och, vid absorption, Övertagande bolag som skall upprätta denna och den skall vara gemensam för samtliga deltagande bolag. I detta ligger emellertid inte nödvändigtvis att fusionsplanen skall upprättas i en och samma valuta.

Aktiekapital ieuro 199

I fusionsplanen skall det för varje bolag bl.a. hur många aktier

anges i det Övertagande bolaget skall lämnas för ett angivet antal aktier i

som överlåtande bolag samt vilken kontant ersättning som skall lämnas som fusionsvederlag. Vidare skall anges den tidpunkt och de övriga villkor

skall gälla för utlämnandet fusionsvederlaget. I planen skall som av också vilka rättigheter i det Övertagande bolaget som skall till-

anges komma innehavare av aktier, skuldebrev och andra värdepapper med särskilda rättigheter i överlåtande bolag eller vilka åtgärder som i övrigt skall vidtas till förmån för de nämnda innehavama.

Det är utan tvekan mycket svårt att bedöma om fusionsvederlaget i fusionsplanen har bestämts på ett riktigt sätt även om de deltagande bolagen har tillhandahållit ett beslutsunderlag i fonn bl.a. redovis-

av ningshandlingar för de senaste tre räkenskapsåren med beloppen i svenska kronor. Om dessa redovisningshandlingar är upprättade i olika valutor stiger svårigheterna ytterligare.

Det kan emellertid inte komma på fråga att förbjuda fusioner mellan bolag har olika redovisningsvalutor. Effekten av ett sådant förbud

som skulle bara bli kringgåendeåtgärder. Ett samgående mellan två aktiebolag med olika redovisningsvalutor kan lika väl genomföras exempelvis med tillämpning av likvidationsreglema. Det ena bolaget förvärvar då samtliga aktier i det andra varefter dotterbolaget försätts i likvidation och moderbolaget övertar dess behållna tillgångar i form av likvidationsandel. Det är också möjligt att uppnå effekterna en fusion

av

överlåtelse det överlåtande bolagets inlcråm till det övergenom av tagande bolaget, varefter det överlåtande bolaget likvideras och vederlaget för inkråmet skiftas ut bland aktieägarna i det sistnämnda bolaget.

Det skall också påpekas att de svårigheter som har angivits i det föregående att bedöma det erbjudna fusionsvederlaget inte på något sätt är unika för fusioner mellan bolag med olika redovisningsvaluta. Liknande svårigheter föreligger t.ex. när utländska bolag köper svenska företag och erlägger betalningen i form av egna aktier.

På grund det anförda föreslår utredaren inte några särskilda be-

av stämmelser fusioner mellan bolag med olika redovisningsvaluta.

om Det får överlämnas till de nonngivande organen på redovisningsområdet att meddela de anvisningar för fusioner av nu berört slag som kan behövas.

10.3.11 15-19 kap.

Utredaren har inte kunnat finna att bestämmelserna i dessa kapitel erbjuder problem utöver dem som har behandlats i det föregående.

11¶Ekonomiska

föreningar

11.1¶Ekonomiska föreningar

Som anförts i kapitel 8 har utredaren funnit det naturligt att lägga fram förslag till bestämmelser redovisning i endast gäller de

om euro som associationer föreslås få rätt att tillämpa förenklade ornräk-

som ningsregler för skatte- och statistikändamål, nämligen aktiebolag, ekonomiska föreningar och vissa finansiella företag.

I kapitel 10 har utredaren ingående analyserat de problem som är förenade med att ett aktiebolag byter redovisningsvaluta. Vad som anförts i det sammanhanget är i långa stycken tillämpligt också när en ekonomisk förening byter redovisningsvaluta.

I enlighet hänned föreslår utredaren att det i 2 kap. 2 § och 7 kap. 14 § lagen 1987:667 ekonomiska föreningar införs bestämmelser

om

motsvarar de bestämmelser utredaren föreslagit beträffande 2 som som kap. 4 § och 9 kap. 35 § aktiebolagslagen. De föreslagna bestämmel-

innebär ekonomisk förening skall ha sin bokföring i serna att om en

detta skall i stadgarna. Beslut om införande eller ändring av euro, anges

sådan stadgebestämmelse får verkan vid ingången av det räkenen skapsår följer närmast efter beslutet. Att balansräkningen för det

som gamla räkenskapsåret skall räknas till euro enligt den kurs ECB

om fastställt för balansdagen och att resultatet sedan skall användas när i

upprättade balansräkningar uppgift lämnas om det gamla räkensenare skapsåret följer de föreslagna bestämmelserna i bokföringslagen och

av årsredovisningslagstiftningen.

Även det således är möjligt att för de ekonomiska föreningarnas

om del i många avseenden tillämpa bestämmelser som föreslås

samma beträffande aktiebolag finns det vissa skillnader mellan de två associationsforrnema kräver särskilda överväganden. Det har att

som göra med att ett aktiebolag är kapitalassociation i vilken aktie-

en kapitalet spelar central roll till bolagsborgenäremas skydd. I aktie-

en bolagslagen finns bestämmelser om att det måste finnas ett visst minsta aktiekapital på 100 OOO kr för privata och 500 000 kr för publika

202 Ekonomiska föreningar

aktiebolag. Dessutom finns bestämmelser innebär att ett aktiebolag

som måste träda i likvidation när bolagets egna kapital understiger aktiekapitalet i viss omfattning. Motsvarande bestämmelser saknas i föreningslagen. Medlemsinsatsema behöver således inte uppgå till något visst minsta belopp och någon likvidationsplikt på grund av bristande täckning av medlemsinsatsema finns inte.

I aktiebolag sker avgång ur bolaget normalt att aktieägaren

genom säljer sina aktier, något som inte påverkar aktiekapitalets storlek. I

en ekonomisk förening återigen innebär varje medlemsbyte att föreningen tvingas återbetala medlemsinsatsen till den avgångne medlemmen med belopp som beräknas med utgångspunkt i den balansräkning hän-

som för sig till tiden för avgången. Insatskapitalets storlek förändras alltså fortlöpande något som inte är fallet med aktiekapitalet.

En ytterligare skillnad värd att nämna utgör det förhållandet att aktierna i ett aktiebolag i princip kan överlåtas fritt och att det förekommer en omfattande aktiehandel. I en ekonomisk förening är medlemsbevisen inte föremål för handel på samma sätt och föreningarna kan inte exempelvis nyemittera medlemsbevis för att skaffa riskkapital. Förlagsandelsbevisen har i detta avseende mera karaktär av aktier men enligt vad utredaren erfarit är handeln med förlagsandelsbevis mycket begränsad.

De nu angivna skillnaderna har betydelse för behandlingen av de olika poster ingår i ekonomisk förenings bundna kapital.

som en egna

1 1.1.1 Det bundna

egna kapitalet

I lagen om ekonomiska föreningar finns bestämmelser bundet

om kapital och hur detta skall skyddas. Det bundna egna kapitalet utgörs av inbetalda eller genom insatsemission tillgodoförda insatser,

reservfond samt uppskrivningsfond. Medlemsinsatser och förlagsinsatser skall redovisas var för sig 9 kap. 7 §

.

Utredaren föreslår att byte av redovisningsvaluta får ske endast i samband med byte av räkenskapsår. När en ekonomisk förening byter redovisningsvaluta från svenska kronor till euro måste, som anförts i kapitel balansräkningen för det gamla räkenskapsåret räknas om till euro när den ingående balansräkningen för det nya räkenskapsåret görs upp. Resultatet blir då en ingående balans där alla relationer mellan fritt och bundet kapital, mellan eget och främmande kapital och mellan alla andra poster och delar i balansräkningen är oförändrade jämfört med den utgående balansen för det gamla räkenskapsåret.

Nästa fråga blir då om posterna i den ingående balansen avseende det bundna egna kapitalet skall tas upp i den utgående balansen för

Ekonomiska föreningar 203

samma räkenskapsår med samma belopp eller om de skall räknas om till balansdagens kurs. Det är därvid möjligt att skilja mellan å ena sidan medlemsinsatser och förlagsinsatser, vilka kan komma att återbetalas till medlemmarna eller dem som innehar förlagsandelar, och å andra sidan uppskrivningsfond och reservfond, vilka endast utgör bokföringsposter och inte kan bli föremål för anspråk på återbetalning på samma sätt som de nyssnämnda posterna.

Det finns därför enligt utredarens mening fyra principiellt olika sätt att behandla posterna i det bundna egna kapitalet i balansräkningar som upprättas efter valutabytet.

Det första sättet är att alltid ta upp posterna i det bundna egna kapitalet till anskaffningsvéirdet. Det innebär att det värde som posten fått vid omräkningen av den gamla balansräkningen till euro används i alla senare balansräkningar som upprättas i denna valuta, med den reservationen att senare beslut om ökning eller minskning av posten påverkar värdet. Som exempel på poster som enligt utredarens mening alltid skall behandlas på detta sätt kan nämnas uppslcrivningsfond och reservfond samt, i aktiebolag, överkursfond.

Det andra sättet är att dels behandla posten på angivet sätt till anskaffningsvärdet, dels denominera posten i euro med verkan att anspråk från delägarna på återbetalning av posten uttrycks i denna valuta. Som exempel på post som enligt utredarens förslag skall

en behandlas på detta sätt kan nämnas aktiekapitalet i ett aktiebolag. Det ligger nära till hand att behandla medlemsinsatserna i en ekonomisk förening på sätt. Utredaren återkommer i det följande till den

samma frågan.

Det tredje och fjärde sättet är att behandla posterna till balansdagens kurs utan repektive med denominering av posten i euro. Som exempel på en post skulle kunna behandlas på detta sätt kan nämnas

som förlagsinsatsema i en ekonomisk förening. Som utvecklas i det följande är förlagsinsatsema nära besläktade med förlagslån. Förlagslån i annan valuta än redovisningsvalutan tas upp till balansdagens kurs. Det finns skäl att behandla förlagsinsatser i svenska kronor på samma sätt, om föreningen bytt redovisningsvaluta till euro. Om emellertid förlagsinsatserna i samband med valutabytet denomineras i euro kommer anspråk på att få förlagsinsatsen inlöst att uttryckas i denna valuta och då bör posten redovisas till "anskaffningsvärdet" på samma sätt som aktiekapitalet i ett aktiebolag.

Resonemanget så långt leder alltså fram till slutsatsen att uppskrivningsfond och reservfond alltid skall redovisas till anskaffningsvärdet dvs. det värde som posten fått vid omräkningen av den gamla balansräkningen till Det är detta värde som skall användas i alla

euro. senare balansräkningar som upprättas i denna valuta, med den

204 Ekonomiska föreningar

reservationen att senare beslut om ökning eller minskning av posten påverkar värdet. Detta följer av allmänna redovisningsprinciper och några särskilda bestämmelser i ämnet behövs inte.

Redovisningen av medlems- och förlagsinsatsema kräver emellertid ytterligare överväganden.

l 1.1.2 Medlemsinsatser och insatsemission

I stadgarna för en ekonomisk förening skall alltid anges den insats med vilken varje medlem skall delta i föreningen, hur insatserna skall fullgöras samt i vad mån en medlem får delta i föreningen med insats utöver vad han är skyldig att delta med 2 kap. 2 § första stycket 4. Medlemsinsatsen betalas normalt kontant, men ingenting hindrar att stadgarna anger att medlemsinsatsema skall fullgöras med egendom, t.ex. varuleveranser, eller med arbetsprestationer. En insats kan vara hur hög eller hur låg som helst, men insatsfrihet är inte tillåten. Se Malmén, Lagen om ekonomiska föreningar, 2 uppl. 1995 s. 67 ff.

Belopp kan bli föremål för vinstutdelning, dvs. överskott i för-

som eningens rörelse, kan överföras till medlemsinsatsema genom insatsemission 10 kap. 2 §. För detta krävs bestämmelser i stadgarna se 2

a kap. 2 § första stycket 12.

Varje medlem har rätt att på begäran få skriftlig uppgift av föreningen om sitt medlemsskap och de insatser som han har betalt in eller tillgodoförts genom insatsemission 3 kap. 6 §. När en medlem har avgått har han rätt att sex månader efter avgången ut sina inbetalda eller genom insatsemission tillgodoförda medlemsinsatser 4 kap. 1 §.

Konsekvensen bjuder enligt utredarens mening att medlemsinsatsema behandlas på samma sätt som aktiekapitalet i ett aktiebolag. Det innebär att medlemsinsatsema denomineras i euro i samband med att föreningen byter redovisningsvaluta. Anspråk på återbetalning av medlemsinsatsen framställs därefter i euro. En sådan ordning är ägnad att underlätta föreningens hantering av återbetalningsanspråken. Det är nämligen inte alldeles enkelt att beräkna de belopp som skall återbetalas. Beloppet får inte överstiga vad som belöper på medlemmen i förhållande till övriga medlemmar av föreningens egna kapital enligt den balansräkning hänför sig till tiden för avgången. När denna

som balansräkning är upprättad i euro framkommer gränsbeloppet i samma valuta och det blir då klart enklare att ställa detta belopp mot ett återbetalningskrav uttryckt i euro. Utredaren föreslår därför en bestämmelse i föreningslagen om att medlemsinsatsema skall denomineras i euro i samband med byte av redovisningsvaluta.

Ekonomiska föreningar 205

1 1.1.3 Förlagsinsatser

Gällande rätt

Vid medlemsinsatsema kan föreningen erhålla tillskottskapital sidan av i form förlagsinsatser. För detta krävs bestämmelser i stadgarna. Det av möjligt i stadgarna föreskriva att förlagsinsatser får tillskjutas är att andra än medlemmar 5 kap. 2 §. även av se Utmärkande för förlagsbevisen är att de vid föreningens upplösning har bland borgenärema. Om det finns ett överskott när alla sämsta rätt kända skulder har betalts har innehavarna förlagsandelar rätt att så av långt överskottet räcker få förlagsinsatsema inlösta med belopp motsvarande insatsernas storlek, innan utbetalning sker för andra ändamål

se 5 kap. 3 §. För varje förlagsinsats skall föreningen utfärda ett förlagsandelsbevis. Beviset skall ställas till viss till innehavaren eller till man, viss eller order. Beviset skall innehålla uppgift om bl.a. insatsens man den till utdelning insatsen medför, det sätt på vilket storlek, rätt som utdelning skall utbetalas och inlösen ske, samt eventuella begränsningar fråga har rätt att förvärva de rättigheter är förenade i om vem som som med förlagsinsatsema se 5 kap. 4 §. I fråga förlagsandelsbevis gäller, annat följer av lagen om om om ekonomiska föreningar, i tillämpliga delar vad föreskrivs i lagen som l936:81 skuldebrev. Härvid jämställs bevis har ställts till viss om som med enkelt skuldebrev och bevis till innehavaren eller till viss man man eller order med löpande skuldebrev. Den innehar ett förlagssom andelsbevis ställt till viss eller order och enligt föreningens man som påskrift på beviset är ägare till förlagsandelen är likställd med den som enligt 13 § andra stycket lag förmodas äga rätt att göra skuldesamma Påskrift på beviset skall göras endast innehavaren

brevet gällande. om

styrker sitt förvärv den förlagsandel beviset 5 kap. 5 §. av som avser Styrelsen skall föra förteckning över samtliga förlagsinsatser. en Denna kan bestå betryggande lösblads- eller kortsystem eller föras av med automatisk databehandling eller på annat liknande sätt. Förteck-

ningen skall innehålla uppgift storleken på varje förlagsinsats, om om tidpunkten för varje insats och den rätt till utdelning som insatsen om medför. Förteckningen skall hållas tillgänglig för och vill ta var en som del den 5 kap. 6 §. av innehar förlagsandel har rätt att få förlagsinsatsen inlöst Den som en tidigast efter fem år från tillskottet, han skriftligen säger upp om beloppet minst två år i förväg. Föreningen får inlösa en förlagsinsats

tidigast efter fem år från tillskottet, föreningen skriftligen säger upp om beloppet minst månader i förväg. Inlösen sker till det belopp som sex insatsens storlek enligt förlagsandelsbeviset. Beloppet får dock utgör

206 Ekonomiska föreningar

inte överstiga vad föreningens kapital enligt den som av egna senast fastställda balansrälmingen, utan anlitande reservfonden eller av uppslcrivningsfonden, belöper på andelen i förhållande till övriga förlagsinsatser 5 kap. 7 §.

Utredarens överväganden

Förlagsinsatsema ingår i bolagets bundna kapital. När de infördes egna gjordes jämförelser med B-aktier i ett aktiebolag. Förlagsinsatsema ger inte någon garanterad avkastning utan utdelningen är i likhet med aktier beroende föreningen går med vinst. Det talar för att förlagsav om insatserna i likhet med aktiekapitalet i ett aktiebolag skall denomineras i euro i samband med att föreningen byter redovisningsvaluta. Det skulle innebära att föreningen med befriande verkan skulle kunna återbetala förlagsinsatsen i denna valuta. Det aktualiserar frågan det om över huvud taget är möjligt att genom beslut på föreningsstämma ändra föreningens skyldighet enligt utelöpande förlagsandelsbevis att betala i svenska kronor till en skyldighet att i stället betala i euro. Det är en grundläggande princip inom civilrätten att gäldenär inte en ensidigt kan ändra i villkoren i utfästelse han har lämnat i som exempelvis ett skuldebrev. Som framgått redogörelsen för gällande av rätt gäller för förlagsandelsbevisen i tillämpliga delar vad föresom skrivs i skuldebrevslagen. Förlagsandelsbevis kan ställas till innehavaren eller till viss eller order. Det framstår i hög grad man som tveksamt ett föreningsbeslut byte betalningssvaluta till om om av euro skulle var giltigt i förhållande till någon i god tro förvärvat ett försom lagsandelsbevis ställt till innehavaren och med förlagsinsatsen och utdelningsrätten angiven i svenska kronor. Utredaren har därför stannat för att inte lägga fram något förslag om att föreningar med förlagsinsatser skall kunna denominera dessa i redovisningsvalutan. I förhållandet mellan föreningen och förlagsinsatsinnehavarna bör således storleken förlagsinsatser, utgivna i svenska av kronor, även i fortsättningen beräknas i svenska kronor.

I balansräkningen måste emellertid förlagsinsatsema redovisas till

ett värde i euro. Frågan är då vilken kurs skall användas vid som

omräkningen.

Som framgått av det anförda är förlagsinsatsema närbesläktade med förlagslån. Det förhållande att förlagsinsatsen och utdelningen skall betalas i annan valuta än redovisningsvalutan påverkar föreningens ställning. Om kronan stärks i förhållande till ökar belastningen på euron

föreningen och dess ställning försvagas. Om posten förlagsinsatser

därvid redovisas enligt anskaffningsvärdet, dvs. enligt den omräknings-

Ekonomiska föreningar 207

kurs gällde när föreningen gick över till annan redovisningsvaluta,

som kan det belopp redovisas förlagsinsatser- och som därmed är

som som bundet- komma att understiga den förpliktelse föreningen i verk-

som ligheten har mot förlagsandelshavama. Detta är enligt utredarens mening inte tillfredsställande. Förlagsinsatser bör därför i stället redovisas till det belopp framkommer vid en omräkning enligt

som balansdagens kurs. I den mån detta leder till att det bundna egna kapitalet ökar eller minskar bör det medföra en justering av fritt eget kapital. Detta kommer i utredarens förslag till uttryck i 9 kap. 7 § föreningslagen.

Till frågan det finns skäl att behandla ekonomiska föreningar

om

är finansiella företag annorlunda återkommer utredaren i kapitel som 12.

1 1.2 och

sambruksföreningar

bostadsrättsföreningar

Vad har sagts insatser och omräkning eget kapital i

som ovan om av ekonomiska föreningar har motsvarande tillämpning i fråga om sambruksföreningar och bostadsrättsföreningar, se lagen 1988:222 om sambruksföreningar och bostadsrättslagen 1991:614 och i dessa lagar gjorda hänvisningar till föreningslagen.

12¶Finansiella

företag

12. l Inledning

12.1 får att redovisa i euro

Företag som möjlighet

Som anförts i kapitel 8 har utredaren funnit det naturligt att lägga fram förslag till bestämmelser redovisning i euro som endast gäller de

om associationer föreslås få rätt att tillämpa förenklade omräknings-

som regler för skatte- och statistikändamål. Hit hör i första hand aktiebolag och ekonomiska föreningar, vilka några är finansiella företag. Men

av också sparbanker, medlemsbanker, försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag hör till den krets företag omfattas av de

av som föreslagna beskattningsreglema. Till utgången av år 1998 utgör dess-

bankaktiebolag särskild associationer som inte följer utom en grupp av aktiebolagslagen utan bankaktiebolagslagen 1987:618, men som beskattas aktiebolag. I sammanhanget skall nämnas att kredit-

som marlcnadsföreningar räknas van1iga ekonomiska föreningar. I

som enlighet härmed föreslår utredaren att det bokföringslagen skall

av framgå att inte bara aktiebolag och ekonomiska föreningar utan också sparbanker, medlemsbanker, lcreditmarknadsföreningar, försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag får beloppen i den

ange löpande bokföringen och redovisningen i övrigt i Beträffande

euro. understödsföreningar se avsnitt 12. 10.3.

12. l Hur ett redovisningsvaluta skall ske byte av

I kapitel 9 har utredaren föreslagit hur ett byte redovisningsvaluta

av skall ske. Framställningen tar sikte på aktiebolag och ekonomiska föreningar i allmänhet den utredaren föreslagna ordningen bör

men av tillämpas på alla företag omfattas av de föreslagna beskattnings-

som reglerna. Bestämmelsen i bokföringslagen har utformats i enlighet härmed. Några särskilda bestämmelser bankaktiebolag föreslås

om emellertid inte med hänsyn till att sådana bolag följer bestämmelserna i

210 Finansiella företag

aktiebolagslagen när den av utredaren föreslagna lagstiftningen träder i kraft. I kapitel 10 och ll har utredaren ingående analyserat de problem som är förenade med att ett aktiebolag eller ekonomisk förening en byter redovisningsvaluta. Vad anförts i det sammanhanget gäller som enligt utredaren också när aktiebolaget eller den ekonomiska föreningen är ett finansiellt företag. Problemanalysen får dessutom i anses långa stycken giltig också beträffande sparbanker, medlemsbanker, för-

säkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag.

I enlighet härmed föreslår utredaren att ett finansiellt företag om av sist angivet slag skall ha sin bokföring i detta skall i euro, anges sparbankens reglemente, medlemsbankens stadgar respektive försäkrings-

aktiebolagets eller det ömsesidiga försäkringsbolagets bolagsordning.

Bestämmelser om detta bör upptas i 2 kap. 5 § sparbankslagen 1987:619, 2 kap. 4 § lagen 1995:1570 medlemsbanker och 2 om

kap. 5 § försäkringsrörelselagen 1982:713 FRL.

Beslut om införande eller ändring bestämmelse aktuellt av en av nu slag får verkan vid ingången det räkenskapsår följer närmast av som efter beslutet. Att balansräkningen för det gamla räkenskapsåret skall räknas om till euro enligt den kurs ECB fastställt för balansdagen och att resultatet sedan skall användas när i upprättade balanssenare räkningar uppgift lämnas det gamla räkenskapsåret följer de om av

föreslagna bestämmelserna i bokföringslagen och årsredovisningslagstiftningen.

l-2. 1.3 det bundna

Redovisning av egna kapitalet

enligt ECB:s kurs vid eller

valutabytet balansdagens kurs

Även det således är möjligt beträffande om att sparbanker, med-

lemsbanker, försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag i

många avseenden tillämpa bestämmelser föreslås besamma som träffande aktiebolag eller ekonomiska föreningar finns det vissa skillnader som kräver särskilda överväganden. Det har att göra med att det egna kapitalet i dessa associationer är indelat i andra poster än i aktiebolag och ekonomiska föreningar i allmänhet.

Som framgått av framställningen i kapitel ll är den fråga måste

som besvaras posterna i det bundna kapitalet efter valutabytet skall om egna tas upp i balansräkningen med de belopp erhållits vid omräkningen som enligt ECB:s kurs eller de skall räknas till balansdagens kurs. om om Det är därvid möjligt att skilja ut grundfond och garantifond i spar-

Finansiella företag 211

banker, medlemsinsatser och förlagsinsatser i medlemsbanker, aktie-

kapitalet i ett försälcringsaktiebolag samt garantikapitalet i ett ömse-

sidigt försäkringsbolag. Dessa poster skiljer sig som utvecklas i det följande i vissa avseenden från exempelvis en uppskrivningsfond, en reservfond eller, i aktiebolag, en överkursfond. För att börja med den sistnämnda poster i det bundna gruppen av kapitalet är det för utredaren självklart att uppskrivningsfonder, egna reservfonder och överkursfonder efter ett valutabyte alltid skall tas upp till det värde posten fått vid omräkningen enligt ECB:s kurs till som Det är detta värde skall användas i alla senare balanseuro. som räkningar upprättas i denna valuta, med den reservationen att som beslut ökning eller minskning posten påverkar värdet. senare om av Detta följer allmänna redovisningsprinciper och behöver inte av regleras i lag. Lika självklart är det enligt utredarens mening att aktiekapitalet i försäkringsaktiebolag i bolagsordningen och aktiebolagsregistret skall i på sätt föreslås beträffande aktiebolag i anges euro samma som allmänhet. Bestämmelser detta bör tas upp i 2 kap. 5 §försäkringsom röreslelagen. Konsekvensen kräver vidare att medlemsinsatser och förlagsinsatser i medlemsbanker behandlas på sätt insatser i ekonomiska samma som föreningar i allmänhet, vad anförs härom i kapitel ll. Det se som innebär att medlemsinsatsema i stadgarna och föreningssregistret skall i Bestämmelser detta bör tas i 2 kap. 4 § lagen om anges euro. om upp medlemsbanker. Förlagsinsatsema däremot bör beräknas i svenska kronor och ornräknas till med balansdagens kurs. I den mån detta euro leder till det bundna kapitalet ökar eller minskar, bör det att egna medföra justering fritt eget kapital. Utredaren föreslår att en en av bestämmelse motsvarande 9 kap. 7 § lagen ekonomiska föreningar om i 5 kap. 4 § ÅRKL. upptas Vad härefter gäller frågan grundfonden i sparbanker skall jämom ställas med aktiekapitalet i ett aktiebolag noterar utredaren följande. Enligt 2 kap. 5 § 5 sparbankslagen skall i reglementet för en sparbank grundfondens belopp samt huruvida hela grundfonden eller en anges del denna skall betalas tillbaka med eller utan ränta. Bidrag till av grundfonden tecknas och betalas enligt i stort sett samma rutiner som tillämpas vid bildande aktiebolag och i likhet med vad som gäller i av aktiebolag förfaller frågan bildande sparbanken om inte ett om av belopp motsvarande grundfonden har tecknats vid tiden för konstituerande stämman. Dessa bestämmelser talar för att grundfonden fyller funktion i sparbank aktiekapitalet i ett aktiebolag. Detta samma en som intryck förstärks vissa bestämmelser i 5 kap. om fonder och vinstav disposition. Utredaren förslår därför att sparbanks grundfond i samen

212 Finansiella företag

band med byte av redovisningsvaluta till i reglementet skall euro anges i denna valuta. En bestämmelse detta bör tas in i 2 kap. 5 § om sparbankslagen. Vad härefter gäller garantifonden i Sparbank föreskrivs i 5 kap. en l § sparbankslagen att sparbanksstämman får besluta att bilda en garantifond genom bidrag huvudmän och andra. För att bindanav vara de skall teckning bidrag till garantifonden ske på teckningslista. På av denna skall anges om ränta skall utgå och i så fall hur den skall beräknas. Garantifonden får återbetalas endast det kan ske med om hänsyn till bestämmelserna kapitaltäckning. I övrigt skall beom träffande återbetalningen gälla vad bestämts vid garantifondens som bildande. Av 5 kap. 7 § framgår vidare att Sparbanken kan utfärda bevis om tillskott till garantifond som får förvärvas Sparbanken i samband av med återbetalning fonden. Det intryck dessa bestämmelser förav som medlar är att garantifondsbevisen närmast är att jämföra med förlagsandelsbevisen i en ekonomisk förening. I enlighet härmed föreslår utredaren att om en sparbank bytt redovisningsvaluta till garantieuro fonden skall beräknas i svenska kronor och redovisas i till balanseuro dagens kurs. I den mån detta leder till att det kapitalet garantiegna fonden ökar eller minskar, bör det medföra justering en av reservfonden. Utredaren föreslår att 5 kap. 4 § ÅRKL utformas i enlighet hänned. De ömsesidiga försäkringsbolagen regleras i försäkringsrörelselagen. Delägama i ett sådant försäkringsbolag är försälcringstagama. De svarar inte personligen för bolagets förpliktelser i fråga om bl.a. livförsäkring och vissa former av sjuk- och olycksfallsförsäkring, men kan ha ett sådant beträffande andra försäkringar utan begränsansvar ning eller med begränsning till visst belopp 1 kap. 7 § FRL. Beroende på försäkringslag och bolagsordningens innehåll försäkringssvarar tagama/delägama som aktieägarna i ett aktiebolag eller komplesom mentärema eller kommanditdelägama i ett kommanditbolag. Ett ömsesidigt försäkringsbolag får inte bildas utan garantikapital, om det inte finns särskilda skäl för det. Garantikapitalet skall betalas med pengar. Det skall betalas tillbaka när det inte längre behövs för rörelsens ändamålsenliga bedrivande och återbetalning är förenlig en med bestämmelserna om kapitalbasens sammansättning och storlek, jfr avsnitt 12.7 l kap. 8 §. I bolagsordningen för ett ömsesidigt försäkringsbolag skall bl.a. garantikapitalet, i vilken utsträckning röstanges rätt skall tillkomma garantema, i vilken ordning garantema skall betala in det tecknade garantikapitalet samt om och i vilken ordning ränta skall betalas på garantikapitalet och vinst delas ut till garantema och i vilken ordning garantikapitalet skall återbetalas 2 kap. 5 § 12-18.

Finansiella företag 213

Beslut återbetalning garantikapitalet fattas av bolagsstämman om av och får inte verkställas utan Finansinspektionens tillstånd. Verkställd återbetalning skall styrelsen eller verkställande direktören genast av anmälas för registrering 12 kap. 4 §. Utredaren att de redovisade bestämmelserna gör ett menar nu motsägelsefullt intryck. Å sidan kan det finnas ett garantikapital ena får förutsättas fungera aktiekapitalet i ett aktiebolag i sådana som som ömsesidiga försäkringsbolag där delägarna inte personligen för svarar

bolagets förpliktelser. Å andra sidan inbetalas garantikapitalet av inte nödvändigtvis är försäkringstagare/delägare. Skill-

garantema som nad kan dessutom göras mellan garanter med stöd av bestämsom melser i bolagsordningen har rösträtt på bolagsstämma och garanter inte har rösträtt. Utredaren att försiktigheten bjuder att som menar garantikapitalet behandlas förlagsinsatser. Det innebär att om ett som ömsesidigt försäkringsbolag bytt redovisningsvaluta till euro, garantikapitalet skall beräknas i svenska kronor och redovisas i euro till balansdagens kurs. I den mån detta leder till att det egna kapitalet ökar eller minskar, bör det framgå balansräkningen, jfr de i det föreav ändringarna i 5 kap. 4 § ÅRKL beträffande garantigående föreslagna fonden i en sparbank.

I departementspromemorian Reformerade törsäkringsrörelseregler

ändringar i 5 kap. 4 § ÅRFL. Bl.a. föreslås Ds 1998:45 föreslås vissa möjlighet till vinstutdelning för livfdrsiikringsbolag, försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag. Bolag inte har en besom stämmelse i bolagsordningen att de får dela ut vinst kommer enligt om förslaget redovisa något fritt eget kapital. Dessa bolag kommer i inte att få ha konsolideringsfond. Med hänsyn till att 5 kap. 4 § stället att en ÅRFL föremål för översyn avstår utredaren från att nu lägga fram är förslag till ändringar i den paragrafen utan överlämnar Regeringskansliet bestämma vilken post i bolagets kapital som skall att egna användas för att justera värdeförändringar i garantikapitalet.

12.2¶Redovisningsfrågor

12.2.l Löpande bokföring

Utredaren har i det föregående föreslagit bestämmelser i bokföringslagen och ÅRL innebär att den löpande bokföringen i de associasom tioner föreslås få rätt att tillämpa förenklade omrälmingsregler för som och statistikändamål skall ske i svenska kronor eller och att skatte- euro årsredovisningen skall ske i valuta som använts i den löpande samma bokföringen för räkenskapsåret.

214 Finansiella företag SOU 1998: 136

En bestämmelse i bokföringslagen att den löpande bokföringen om skall ske i svenska kronor eller torde för det stora flertalet icke euro finansiella företag inte innebära några tillämpningssvårigheter. För dem framstår det närmast självklart att bokföringslagen i dag innebär som krav på att den löpande bokföringen fullgörs i kronor. För ett antal av de finansiella företagen och några de allra största icke finansiella av företagen ställer sig saken något annorlunda. Svenska Bankföreningen har sålunda i sitt yttrande över 1997 års delbetänkande avstyrkt lagregel att beloppen i den löpande en om bokföringen skall anges i svenska kronor eller En sådan lagregel euro. innebär nämligen, enligt föreningen, att de väl fungerande och effektiva flervalutasystem som numera finns på den svenska marknaden måste modifieras till orimliga kostnader samtidigt deras funktionalitet som kraftigt försämras. De företag vilkas intressen Svenska Bankföreningen företräder omfattas kapitalkrav gäller fortlöpande dag för dag. Kraven är i av som dag i den svenska lagstiftningen uttryckta i kronor och de föreslås nu kompletterade med krav uttryckta i Det framstår då närmast euro. som självklart att dessa företag för att kunna statsmaktema de möjligge heter till kontroll som skall utövas i enlighet med internationella åtaganden utformar sina redovisningssystem så att de på begäran av kontrollmyndighet kan utan omgång tillhandahålla uppgifter i kronor eller euro som anger hur de i lagen angivna kapitalkraven är uppfyllda. Den föreslagna regleringen behöver emellertid inte få de konsekvenser Svenska Bankföreningen fruktar. Kravet på att den som löpande bokföringen skall föras antingen i svenska kronor eller får euro nämligen anses tillgodosett även i redovisningssystem använder som annan valuta under den förutsättningen att omräkning till kronor eller euro kan ske omedelbart det skulle behövas. om Transaktioner i vissa delsystem får sålunda såväl enligt gällande rätt som med utredarens förslag registreras i främmande valuta. Det gäller exempelvis poster som i års- och delårsbokslut skall upptas till balansdagens kurs. För dem saknar lcronvärdet vid anskaffningstillfállet betydelse för vilket värde posten skall upptas till på balansdagen. En annan sak är att vissa upplysningsregler kan kräva stödrutiner som möjliggör berälcnandet av valutaeffekten på det redovisade resultatet. Hanterandet av till volym och antal betydande transaktioner i flera valutor utgör naturlig del många finansiella företags verksamhet. en av Inte minst gäller detta för banker och andra finansiella företag. Informationen från bokföringssystemen läggs inte endast till grund för företagens externa redovisning utan även till grund för deras interna kontroll och tillämpningen särskilda rörelseregler finansiell av om

riskhantering och minsta buffertkapital.

SOU 1998: l 36 Finansiella företag 2 l 5

För riskhanteringen är det ofta nödvändigt att det momentant går att beräkna företagets olika valutapositioner. Dessutom gäller att de gränser och andra restriktioner rörelsereglema regelmässigt som uppställer måste iakttas vid varje tillfälle. För finansiella företag motiverar särskilt kopplingen bokföring riskhantering kapitalkravs- - bestämmelser, att Finansinspektionen genom föreskrifter och allmänna råd närmare reglerar frågan i vilka valutor bokföring får ske. om Sådana föreskrifter kan för företag lyder under ÅRKL meddelas som med stöd normgivningsbemyndigandet i 1 kap. 5 § nämnda lag. av Någon särskild lagstiftning för finansiella företag behövs därför inte. Ett motsvarande normgivningsbemyndigande finns i 1 kap. 4 § ÅRFL. Någon särskild lagstiftning för försäkringsbolag behövs därför inte heller.

l2.2.2 Säkringsredovisning

Ett företags resultat och ställning påverkas förändringar i värdet på av dess tillgångar, skulder och rättigheter samt åtaganden utanför balansräkningen. Företaget kan säkra förändringsbenägen post i balansen räkningen position att skaffa en skyddande position. genom Säkringen uppnås värdeförändringar på den skyddande positionen om kompenserar värdeförändringar på den säkrade positionen. Redovisningslagstiftningen kan emellertid kräva att olika värderingsprinciper skall tillämpas för den säkrade respektive den skyddande positionen. Företaget har då vissa möjligheter att tillämpa säkringsredovisning, vilket innebär att värderingsprincipen för positionerna frångås så en av värderingsprincip tillämpas för båda positionerna. att samma

Säkringsredovisning innebär ett avsteg från den grundläggande

redovisningsprincipen att balansräkningens poster och, i förekommanskall värderas för sig 2 kap. 2 § ÅRKL jfr med de fall, delposter var se 2 kap. 4 § första stycket 5 ÅRL. Ett sådant avsteg är endast tillåtet om det finns särskilda skäl och det är förenligt med kraven på att redovisningen skall upprättad på ett överskådligt sätt i enlighet med vara god redovisningssed och att den skall rättvisande bild se 2 kap. 2 ge en ÅRKL jfr med 2 kap. 4 § andra stycket ÅRL. Finansinspektionen har § i ämnet Säkringsredovisning meddelat allmänna råd se allmänt råd till 4 kap. ll § FFFS 1997:26. Motsvarande regler gäller för försäkringsbolag 2 kap. 2 § ÅRFL och allmänt råd till 4 kap. 10 §

se

FFFS 1997:27. Utredaren konstaterar att ett byte redovisningsvaluta kan påverka av förutsättningarna för ett företags Säkringsredovisning. Antag att en position i skyddas mot växelkursförändringar i förhållande till euro

216 Finansiella företag

kronan och att företaget byter sin redovisningsvaluta till Då euro. kommer den tidigare säkrade positionen inte längre att påverkas av förändringar i växelkursen mellan och kronan och behöver och euron

kan följaktligen inte säkras mot växelkursförändringar. Det betyder

också att den tidigare skyddande positionen övergår till att vara en

öppen valutaexponering. Förutsättningarna för säkringsredovisning är

således inte uppfyllda efter bytet redovisningsvaluta jfr allmänt råd av till 4 kap. ll § FFFS 1997:26 III. Tillämpning 6. p. Motsvarande gäller om en position i valuta än en annan euro skyddats mot i förändringar i växelkursen mellan denna valuta och lcronor. Övergår företaget till att ha sin redovisning i kan det medeuro föra att den skyddande positionen förlorar sin verkan och i stället ökar

företagets valutaexponering.

Byte av redovisningsvaluta kan alltså medföra att säkringsredovisningen avbryts. Om säkringsredovisningen skett med tillämp-

ning av anskaffningsvärdering kan redovisningsmässiga effekter

uppkomma. Enligt Finansinspektionens allmänna råd säkringsredovisom ning bör uppskjutna orealiserade förluster redovisas omedelbart i resultaträkningen. Uppskjutna orealiserade vinster bör redovisas det om är förenligt med ordinarie värderingsregler jfr Europeiska Kommissionens skrift Redovisning för införandet 1997, 72 och av euron, p. 73. Utredaren menar att dessa allmänna råd bör tillämpas vid avbrott i sälcringsredovisning på grund av byte redovisningsvaluta. av Ett företag som skall byta redovisningsvaluta till kan redan euro under det sista kronräkenskapsåret känna ett behov att .säkra av framtida kassaflöden i såväl kronor andra valutor mot växelkurssom förändringar i förhållande till En sådan säkring kan ske euron. exempelvis genom en terminsaffär som ger företaget mot kronor efter euro valutabytet. Innan bytet har skett torde dock en sådan terminsaffär eller liknande åtgärd inte kunna sälcringsredovisas. Den grundläggande förutsättningen att positionen skall valutasäkras skall exponerad som vara för en valutarisk är nämligen inte uppfylld positionen är i om samma valuta som rapportvalutan. Att företaget i nära framtid kommer att en byta rapportvaluta påverkar inte denna bedömning. Säkringsåtgärder av det slag diskuteras måste enligt utredarens mening i redovissom nu ningen behandlas valutaexponering så länge företaget redovisar som en i svenska kronor kan, givet att övriga förutsättningar är uppfyllda, men

omfattas av en sälcringsredovisning när redovisning och aktiekapital

eller motsvarande bundet eget kapital lagts till om euro. Utredaren menar att frågan hur säkringar skall redovisas inte om lämpar sig för reglering i lag. Det bör liksom hittills ankomma på

Finansinspektionen att meddela den kompletterande normgivning

som behövs.

Finansiella företag 217

12.2.3¶Fonden för orealiserade vinster

Finansiella företag får värdera överlåtbara värdepapper som är omsättningstillgångar till marknadsvärde 4 kap. 6 § ÅRKL och 4 kap. 5 § ÅRFL. Vinster uppkommer till följd att det bokförda värdet

som av överstiger anskaffningsvärdet är dock inte tillgängliga för utdelning utan skall sättas till fond för orealiserade vinster 4 kap. 7 § och 5

av en kap. 4 § 3-5 ÅRKL respektive 4 kap. 6 § och 5 kap. 4 § 2 och 3 ÅRFL. Beträffande finansiella instrument i utländsk valuta måste en avsättning göras för den del värdeförändringen som är hänförlig till en

av värdeförändring i lokal valuta, medan någon avsättning för den del av värdeförändring orsakats valutakursförändringar inte torde vara

som av nödvändig jfr allmänt råd till 5 kap. 32 § FFFS 1997:26. Någon närmare vägledning hur värdeförändringen skall fördelas mellan

om prisförändring och valutakursförändring finns inte. I praxis torde förekomma att prisförändringen värderas såväl till anskaffningskursen som till balansdagens kurs.

När ett företag byter redovisningsvaluta från kronor till euro skall fonden för orealiserade vinster räknas om enligt ECB:s kurs på balansdagen. Senare avsättningar till fonden bestäms med hänsyn till balansräkningar upprättade i något som enligt utredarens mening

euro, inte innebär några problem jämfört med när redovisningen är i kronor.

Som utredaren det blir det inte heller några problem att be-

ser stämma avsättningen till fonden för det sista räkenskapsåret med redovisning i kronor. Utrymmet för vinstutdelning bestäms av den i kronor upprättade balansrälmingen. De frågor kan uppkomma be-

som träffande fonden för orealiserade vinster bör enligt utredarens mening lämpligen att-Finansinspektionen meddelar allmänna råd i

lösas genom ämnet.

12.3¶Kapitaltäckningsfrågor

För finansiella företag gäller särskilda kapitaltäcknings-, placeringsoch solvensregler. Dessa kan, företagets redovisning sker i euro, ge

om upphov till särskilda problem. Detta gäller i synnerhet för vissa finansiella företag, såsom sparbanker, medlemsbanker, kreditmarknadsföreningar och ömsesidiga försäkringsbolag. Utredaren har fått i uppdrag att studera dessa problem och belysa bl.a. hur återbäringsmedlen i livförsäkringsbolag skall behandlas. Om det är möjligt skall utredaren lämna förslag till lagändringar som kan lösa problemen. Visar det sig att problemen inte kan lösas, skall utredaren i stället utforma sina lagförslag så att det framgår att förslagen inte omfattar de aktuella före-

218 Finansiella företag SOU 1998: 136

tagen. I detta sammanhang bör noteras att det inte ingår i utredaren uppdrag att studera de indirekta effekter svenska företags

som övergång till aktiekapital och redovisning i euro kan få med avseende på restriktioner som gäller för finansiella företags placeringar och

kapitaltäclcning.

12.3.1¶Kapitalbas och kapitalkrav

Om ett finansiellt institut byter redovisningsvaluta skall balansräkningen i kronor för det gamla räkenskapsåret räknas om till

euro enligt ECB:s kurs på den sista bankdagen under räkenskapsåret. Eftersom hela balansräkningen räknas enligt växelkurs

om samma förändras inte relationen mellan de olika balansräkningspostema. Det innebär att relationen mellan de riskviktade tillgångarna och primärt och supplementärt kapital blir densamma i den utgående hon-

balansräkningen som i den ingående eurobalansräkningen. Institutets

kapitaltäcloiing för lcreditrisk förändras alltså inte ett byte redo-

av av visningsvaluta. Eftersom euro blir redovisningsvaluta och svenska kronor en främmande valuta kommer dock vid bytet kapitalkravet för valutarisk i allmänhet att påverkas.

Kapitalbasen

Kapitalbasen består av två delar, primärt och supplementärt kapital. Primärt kapital består fritt och bundet eget kapital. I finansiella

av företag som bedrivs i aktiebolagets form utgörs primärt kapital eget

av kapital med undantag för kumulativa preferensaktier och

upp-

skrivningsfonder, kapitalandelen av skatteutjämningsreserv och perio-

diseringsfond samt det belopp mot bankens till

som svarar reserver följd av avskrivningar på egendom upplåtits till nyttjande. Dess-

som utom får vissa obeskattade reserver räknas in primärt kapital.

som Supplementärt kapital består eviga och vissa tidsbundna förlagslån.

av Efter Finansinspektionens tillstånd får även andra kapitaltillskott och reserver medräknas som primärt eller supplementärt kapital.

Byte av redovisningsvaluta innebär att lån tagits i den

som upp gamla redovisningsvalutan bytet förvandlas till lån i främmande

genom valuta. I enskilda institut kan det visa sig väsentligt att det supplementära kapitalet i form av förlagslån emitterade i kronor efter bytet varierar med växelkursen mellan euron och lcronan. Denna effekt uppkommer till följd av att skulder i valuta än rapportvalutan

annan

Finansiella företag 219

måste räknas om till rapportvalutan med tillämpning av balansdagens kurs enligt 4 kap. 8 § ÅRKL.

Eftersom någon omräkning enligt balansdagens kurs inte görs beträffande det primära kapitalet i enskilda juridiska personer uppkommer inte några valutaeffekter där.

I finansiella företagsgrupper "koncernnivå vid tillämpning av kapitaltäckningsreglema m.m. kan dock valutaeffekter förekomma. Vinster i utländska dotterföretag som uppkommit efter förvärvstidpunkten kan nämligen räknas in i kapitalbasen med tillämpning av balansdagens kurs. Vad som i dag gäller för utländska dotterföretag vid beräknandet av den finansiella företagsgruppens kapitaltäckning kommer i framtiden att gälla även för svenska dotterföretag som har sin redovisning i annan valuta än sitt svenska moderföretag. Vissa tillsynsfrågor aktualiseras om inte samtliga företag inom koncernen byter redovisningsvaluta samtidigt. En sådan fråga är hur vinster som upparbetats i ett svenskt dotterföretag skall behandlas, om endast det svenska moderföretaget övergår till att redovisa ieuro. En annan tillsynsfråga är hur kapitalandelen av det belopp som svarar mot skatteutjämningsreserv och periodiseringsfond skall behandlas. Den kan fluktuera över tiden i ett institut som har sin redovisning ieuro. Sådana fluktuationer är emellertid inte en direkt konsekvens av att institutet har sin redovisning i euro, utan en följd av att en genomsnittskurs för räkenskapsåret skall användas vid omräkning för beskattningsändmål.

Utredaren kan för sin del inte se att ett byte av redovisningsvaluta i ett finansiellt institut är förenat med annat än rent tekniska problem. Dessa kan lämpligen lösas genom föreskrifter som Finansinspektionen meddelar med stöd av det normgivningsbemyndigande som finns i lagen 1994:2004 kapitaltäckning och stora exponeringar för

om kreditinstitut och värdepappersbolag och den särskilda lag som utreda-

föreslår redovisning för finansiella företag. ren om i euro

Av betydelse för tillsynen är också att den ändring av bolagsordningen krävs för byte redovisningsvaluta i ett finansiellt

som av institut skall godkännas av tillsynsmyndigheten, se avsnitt 12.9.

Kapitalkravet för kreditrisker Ett byte till redovisning till euro innebär att hela balansräkningen räknas enligt ECB:s växelkurs. Relationen mellan de olika till-

om gångspostema förändras inte omräkningen och riskviktningen

genom påverkas inte heller av detta. Det kapitalkrav som ställs på ett institut för kreditrisker är således oberoende av i vilken valuta institutet upprättar sin redovisning.

220 Finansiella förelag

Beräkning av kapitalkravet för marknadsrisker

Kapitaltäckningslagen delar in marknadsrisker ibl.a. positionsrisker, avvecklingsrisker, motpartsrisker och valutakursrisker. Av dessa är det endast valutakursrisken som påverkas av företagets val av redovisningsvaluta.

Kapitalkravet för valutakursrisker bestäms med hänsyn till det ifrågavarande institutets totala korta positioner och långa positioner i utländsk valuta. Ett belopp motsvarande 8 procent av den största av dessa två totala positioner räknas fram och jämförs med institutets kapitalbas. Kapitalkravet utgörs av det framräknade beloppet minskat med 2 procent kapitalbasen.

av

För företag med redovisningsvaluta kommer positioner i

euro som svenska kronor att innebära valutarisk. Dessa företag måste därför

en kapitaltäcka öppna positioner i svenska kronor men däremot inte öppna positioner i Utredaren föreslår att 4 kap. 8 § kapitaltäckningslagen

euro. ändras så att detta klart kommer till uttryck.

Införandet av euron kan försvåra för instituten att använda egna modeller för att beräkna kapitalkravet eftersom de historiska tidsserier

krävs för beräkningama inte går att ta fram. Någon omräksom ningskurs för finns inte före år 1999. Det innebär svårigheter

euron att tillämpa bl.a. 9 kap. 7 § FFFS 1997:12. Detta problem är emellertid inte specifikt för de företag väljer att redovisa i euro utan gäller

som också företag med redovisning i svenska kronor och positioner i euro. Utredaren att det får ankomma på Finansinspektionen att med-

menar dela föreskrifter för tillämpningen denna och liknande bestäm-

av melser.

Kapitalkravet på värdepapperbolag för kostnadsrisker

Ett värdepappersbolags kapitalbas får aldrig understiga motsvarande 25 procent bolagets fasta kostnader för det föregående året eller, om

av bolagets verksamhet pågått i mindre än ett år, 25 procent av de fasta omkostnader angetts i bolagets verksamhetsplan, se 2 kap. 5 §

som första stycket kapitaltäckningslagen. Vid tillämpning av denna bestämmelse på företag bytt redovisningsvaluta bör gränsbeloppet beräk-

som

med tillämpning av samma kurs som användes när balansräkningen nas räknades om i samband med bytet.

I 2 kap. 5 § andra stycket kapitaltäckningslagen ges Finansinspektionen möjlighet att justera kapitalkravet om bolagets verksamhet ändrats väsentligen. Utredaren har övervägt om bestämmelsen bör kompletteras med möjlighet för inspektionen att justera kapitalkravet

en även vid väsentligt förändrad växelkurs mellan och kronan. För

euron

SOU 1998: 136 Finansiella företag 221

de värdepappersbolag som har en stor andel av sina kostnader i kronor är det nämligen inte säkert att de kostnader som det föregående räkenskapsåret redovisades efter omräkning till den då rådande

i euro växelkursen är representativa för den framtida kostnadsrisken. Alla värdepappersbolag har betydande kostnader i utländsk valuta står

som emellertid för samma problem. Utredaren har därför stannat för att inte lägga fram något förslag skulle ge Finansinspektionen möjlighet

som att justera kapitalkravet just vid växelkursförändringar mellan euron och kronan. I den mån det behövs ytterligare nonngivning får den ges inom för nonngivningsbemyndigandet som ingår i den lag om

ramen redovisning i för finansiella företag som utredaren föreslår.

euro

Upplysningskrav

Det är svårt att på förhand uppskatta hur stor effekt ett byte av redovisningsvaluta i ett finansiellt institut får på institutets kapitaltäckning. Det därför är lämpligt att den kapitaltäckningsanalys enligt 6 kap. 3 § ÅRKL instituten skall lämna för det sista kronräkenskapsåret

som innehåller uppgift såväl utgående som ingående kapitaltäckning.

om Den sistnämnda uppgiften bör därvid beräknas med utgångspunkt i att

är företagets redovisningsvaluta. Utredaren föreslår att denna euron uppgiftsskyldighet regleras i Finansinspektionens tillämpningsföreskrifter till ÅRKL.

12.3.2 Lägsta tillåtna kapitalbas

Lägsta startkapital och minsta kapitalbas

En bank måste enligt bankrörelselagen 1987:617 ha ett visst startkapital när den börjar sin verksamhet. Startkapitalet är det belopp

krävs i form bundet eget kapital. Startkapitalet skall uppgå till som av ett belopp för bankaktiebolag och större medlemsbank motsvarar

som fem miljoner och för sparbanker och mindre medlemsbanker en

ecu miljon För medlemsbanker med en balansomslutning som inte

ecu. överstiger etthundra miljoner kronor är minsta startkapital miljon

en ecu.

Kreditmarknadsföretag skall på sätt som banker ha ett

samma startkapital i form bundet eget kapital som uppgår till ett lägsta

av belopp uttryckt i 2 kap. 4 § lagen 1992:1610 finansierings-

ecu, se om verksamhet.

222 Finansiella företag

I en bank, ett kreditmarknadsföretag eller ett värdepappersbolag utgör startkapitalet ett golv för kapitalbasen. Denna får sålunda aldrig

ner under ett belopp motsvarande startkapitalet.

Det bundna egna kapitalet i ett institut som har sin redovisning i kronor skall när verksamheten påbörjas uppgå till ett visst minsta belopp uttryckt i kronor. Att beloppet är relaterat i kan i detta

ecu sammanhang lämnas därhän; det kommer efter utgången år 1998

av automatiskt att relateras till euro. Vid ett byte av redovisningsvaluta från kronor till euro skall det egna kapitalet räknas om enligt ECB:s kurs på den sista bankdagen under det gamla kronräkenskapsåret. Om kronan vid denna omräkning är svagare i förhållande till euron än vid tidpunkten för beslutet oktroj respektive tillstånd kan resultatet bli

om att det omräknade bundna egna kapitalet i euro är mindre än det minsta belopp i euro som uppställs i EG-rätten för att påbörja motsvarande verksamhet.

Utredaren anser att ett byte av redovisningsvaluta inte bör få leda till att lägsta gränsvärden i EG-rätten underskrids. Med hänsyn härtill föreslår utredaren att det egna kapitalet i ett institut övergår till att

som ha sin redovisning vid ingången det första räkenskapsåret med

euro, av redovisning i euro, skall ha ett bundet eget kapital som inte understiger det minsta startkapital som krävs för att påbörja verksamhet det slag

av som institutet bedriver. Detta innebär exempelvis att ett bankaktiebolag som har bytt redovisningsvaluta till euro måste ha ett minsta bundet eget kapital på fem miljoner euro vid ingången det första räken-

av skapsåret med redovisning i euro. Bestämmelser härom bör upptas i 6 § lagen om redovisning i euro.

I 1 kap. 4 § tredje stycket lagen om medlemsbanker och 2 kap. 4 § andra stycket lagen om ñnansieringsverksamhet föreskrivs i dag att en medlemsbank respektive ett lcreditmarlcnadsföretag kan tillstånd att påbörja sin verksamhet med ett lägre startkapital än fem miljoner

ecu dock lägst en miljon ecu. Endast mindre medlemsbanker och kreditmarknadsföretag kan komma i åtnjutande av det lägre kravet på startkapital. För ett kreditmarknadsföretag gäller att nettovärdet till-

av gångarna i den planerade verksamheten inte får överstiga etthundra miljoner kronor. För en medlemsbank gäller att balansomslutningen i den planerade verksamheten kan beräknas uppgå till högst etthundra miljoner. Dessa bestämmelser bör kompletteras med beloppsgränser i euro, så att de kan tillämpas även på medlemsbanker och kreditmarknadsföretag som redan från påbörjandet av verksamheten önskar ha sin redovisning i euro. Utredaren föreslår att gränsvärdet i 1 kap. 4 § tredje stycket lagen om medlemsbanker och 2 kap. 4 § andra stycket lagen om ñnansieringsverksamhet sätts till 12 miljoner euro.

Finansiella företag 223

I 4 kap. l § tredje stycket lagen om finasieringsverksamhet föreskrivs i dag att om ett kreditmarknadsföretag fått tillstånd att starta sin verksamhet med ett lägre bundet eget kapital än som motsvarar fem miljoner ecu skall, om nettovärdet av tillgångarna i företagets verksamhet därefter överstiger etthundra miljoner kronor, kapitalbasen höjas till minst fem miljoner ecu. Utredaren föreslår att tillgångamas nettovärde i paragrafen anges också i euro och föreslår att gränsvärdet därvid sätts till 12 miljoner euro. Det skall noteras att lagen om medlemsbanker inte upptar någon bestämmelse för mindre medlemsbanker motsvarande den som finns för mindre kreditrnarknadsföretag i 4 kap. 1 § tredje stycket lagen om ñnansieringsverksamhet.

Vad som ovan sagts om kreditmarknadstöretag har bäring även beträffande banker och värdepappersbolag varför en ändring är befogad att göra även i bankrörelselagen och lagen om värdepappersrörelse.

Förlagsinsatser Medlemsbanker och kreditmarlcnadsföreningar kan emittera förlagsandelslån. Förlagsandelslån skall redovisas som eget kapital 5 kap. 4 § 5 ÅRKL och får därför användas för att uppfylla kravet på minsta startkapital. Förlagsandelslån ingår inte i kapitalbasen som primärt kapital utan endast som supplementärt kapital 2 kap. 6 § andra stycket A och tredje stycket kapitaltäckningslagen.

Beträffande vad som utgör startkapital enligt andra banksamordningsdirektivet hänvisas det i artikel 2.11 till posterna 1 och 2 i artikel 2.1 i kapitalbasdirektivet. Nämnda artiklar ikapitalbasdirektivet anger vad som utgör primärt kapital prop. 1992/93:89 s. 107. Till primärt kapital hör dels vad som enligt nationell lag skall räknas som eget kapital, dels Förlagsinsatser skall redovisas som bundet

vissa reserver. eget kapital. EG-rätten torde således inte hindra att Förlagsinsatser ingår i starkapitalet eller i kapitalbasen såsom primärt kapital.

Regleringen i kapitaltäckningslagen är således mer restriktiv än vad som krävs enligt kapitalbasdirektivet. Det kan därför ifrågsättas om inte kapitaltäckningslagen bör ändras så att förlagsinsatser kan räknas in i kapitalbasen såsom primärt kapital. Insatskapital får dock endast återbetalas om det kan ske med hänsyn till bestämmelserna om kapitaltäckning se 4 kap. l och 3 föreningslagen, 4 kap. 1 och 3 lagen om medlemsbanker samt prop. l996/97:163 s. 32-34, 43-44 och 49- 50. Någon motsvarande begränsning för återbetalning av förlagsinsatser ñnns inte.

224 Finansiella företag

Vad har sagts som förlagsandelslån kan anföras också be-

nu träffande möjligheten att uppfylla kravet på startkapital med uppskrivningsfond, kumulativa preferensaktier eller, i Sparbank, med grundfond. Regeringen har förklarat att den avser att se över vilka grundkomponenter som kan ingå startkapitalet prop. 1997/98:l66 s. 59. Utredaren inskränker sig därför till att nu föreslå endast en mindre justering av 2 kap. 6 § kapitaltäckningslagen som behandlas i författningskommentaren.

12.4¶Krav på minsta bundet eget kapital

Börser, auktoriserade marknadsplatser, clearingorganisationer och fondbolag omfattas inte av kapitaltäckningslagen. Regeringen, eller efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen har dock bemyndigats att för dessa bolag meddela föreskrifter beträffande minsta bundet eget kapital 2 kap. 5 7 kap. 2 och 8 kap. 4 § lagen

se

1992:543 om börs- och clearingverksamhet samt 6 § tredje stycket lagen 1990:1114 värdepappersfonder. Utredaren menar att det är

om lämpligt att Finansinspektionen meddelar föreskrifter beträffande företag det slag nu nämnts med redovisningsvalutan i euro. I

av som föreskrifterna bör krav på minsta bundet eget kapital uttryckas i euro.

12.5¶Föreskrifter om största tillåtna

valutaposition

Föreskrifter om en banks, ett kreditmarknadsföretags eller ett värdepappersbolags största valutaposition får meddelas av regeringen eller efter regeringens bemyndigande Finansinspektionen. Finansinspektionen har utfärdat allmänna råd i ämnet se FFFS 1996:32. Föreskrifter begränsningar i största tillåtna valutaposition utgör ett

om komplement till bestämmelserna om kapitalkrav för valutarisker och syftar till att säkerställa att valutakursförändringar inte får alltför stor betydelse för ett instituts ställning se prop. l995/96:216 s. 48. Bestämmelserna om största tillåtna valutaposition medger att Finansinspektionen meddelar föreskrifter största tillåtna valutaposition i

om kronor för institut som har sin redovisning ieuro. Utredaren förutsätter att denna möjlighet kommer att utnyttjas av inspektionen om det behövs.

Finansiella företag 225

12.6¶Bankernas inlåning

Banker bedriver banlcrörelse. I verksamheten ingår inlåning på konto behållningen är nominellt bestämd och tillgänglig för insättaren om med kort varsel. En bank får och är skyldig att ta emot inlåning på räkning från allmänheten. En bank bytt redovisningsvaluta till euro kommer fortfarande som skyldig att ta emot inlåning på räkning från den svenska allatt vara mänheten och denna inlåning får förutsättas ske huvudsakligen i kronor. För bank har sin redovisning i euro gäller dock att den en som inte får ta alltför stor valutakursrisk i fonn av exponering mot en kronan. En bank kan emellertid enkelt genom en transaktion på valutamarknaden begränsa sådan valutarisk. Utredaren menar därför en att det förhållandet att inlåningsvalutan och redovisningsvalutan kan olika inte bör förorsaka några praktiska problem som inte kan vara lösas de berörda bankerna själva. av

12.7¶Försäkringsbolag

Ett försäkringsbolag skall, utöver tillgångar motsvarande de försäkringstekniska avsättningama, vid varje tidpunkt ha en tillräcklig kapitalbas 1 kap. 8 § FRL. Den undre gränsen sätts den solvensa av marginal beräknas med utgångspunkt i verksamhetens art och som omfattning. Kapitalbasen får dock aldrig vara lägre än det i lagen angivna garantibeloppet. Bestämmelserna om vilka poster som får ingå i kapitalbasen finns för livfcsrsälcringsrörelse i 7 kap. 22 § FRL och för skadeförsäkringsrörelse i 7 kap. 24§ FRL samt i föreskrifter från Finansinspektionen.

12.7. 1 Livförsäkringsbolag

Återbäringsfonden

I livförsäkringsrörelse får i kapitalbasen ingå aktiekapital eller, i ömsesidiga bolag, garantikapital, övrigt eget kapital och återbäringsmedel med avdrag för fond för orealiserade vinster samt obeskattade reserver. Dessutom får i kapitalbasen medräknas hälften ännu inbetalt av

aktiekapital eller garantikapital, minst 25 procent av kapitalet in-

om betalts. Finansinspektionen får medge att också andra poster medräknas i kapitalbasen dock med den begränsningen att de i lagen uppräknade posterna ingår i kapitalbasen med ett belopp som minst motsvarar en

226 Finansiella företag

sjättedel av solvensmarginalen eller, det är större, garantibeloppet

om 7 kap. 22 och 26 FRL.

Med undantag för livförsäkiingsbolag som bedriver rörelse med stöd av lagen 1989:1079 om livförsäkringsbolag med anknytning till

värdepappersfonder gäller att livförsälaingbolag inte får dela ut vinst

till aktieägare eller garanter. Årsvinsten på livförsälqingsrörelse skall sättas av till en återbäringsfond i den mån den inte skall tas i anspråk till betalning av ränta enligt garantiavtal eller annat följer FRL eller

av ÅRKL. Återbäringfonden får endast användas för återbäring till

försäkringstagama och för förlusttäckning. Beräkning och fördelning

av återbäring skall regleras i de av försäkringsbolaget upprättade grunderna 7 kap. 8 § FRL.

Utredaren har i det föregående föreslagit att när ett livförsäkringsbolag byter redovisningsvaluta så skall aktiekapitalet i

anges euro på samma sätt som utredaren föreslagit beträffande aktiebolag i allmänhet, se kapitel 10. Beträffande garantikapitalet i ömsesidiga livförsäkringsbolag har utredaren föreslagit att garantikapitalet skall beräknas i svenska kronor och i så fall omräknas till med balans-

euro dagens kurs.

Återbäringsfonden i ett livförsälqingsbolag utgör inte eget kapital i bolaget. Vinster och förluster går dock mot denna post i ställer för mot det kapitalet, 12 kap. 5 och 6 §§ FRL samt 5 kap. 4 § ÅRFL.

egna se Detta får betydelse livförsälcringsbolaget byter redovisningsvaluta

om till euro. Då bör enligt utredarens mening återbäringsfonden räknas

om till euro med tillämpning av ECB:s omräkningskurs den sista bankdagen under det sista räkenskapsåret. Av skäl som anförts i kapitelr9 bör återbäringsfonden i alla balansräkningar som upprättas därefter tas upp till detta omräknade värde med de justeringar föranleds

som av senare beslut om ökning eller minskning av fonden. Vad som sagts nu om återbäringsfonden bör enligt utredarens mening gälla också övriga poster under huvudposten Återbäringsmedel.

Vad slutligen angår det kapital ingår i kapitalbasen, före-

egna som slår utredaren att det behandlas på samma sätt som återbäringsfonden.

Bestämmelsen i 7 kap. 23 § FRL beräkning solvens-

om av marginalen bygger på relationer mellan olika poster för föregående år. Ett byte av redovisningsvaluta påverkar därför inte solvensmarginalen.

Finansiella företag 227

12.7.2¶Skadeforsäkringsbolag

Beräkning av solvensmarginalen

I skadeförsäkringsbolag får i kapitalbasen ingå aktiekapital eller, i ömsesidiga bolag, garantikapital, övrigt eget kapital med avdrag för fond för orealiserade vinster samt obeskattade I likhet med reserver. gäller för livförsälqingsbolag får i kapitalbasen medräknas vad som hälften ännu inbetalt aktiekapital eller garantikapital om minst 25 av kapitalet inbetalts. Finansinspektionen får medge att också procent av andra poster medräknas i kapitalbasen. Dessutom får i kapitalbasen inräknas belopp motsvarar uttaxering enligt 13 kap. l § FRL. ett som Beloppet får dock inte överstiga sig skillnaden mellan det högsta vare belopp kan uttaxeras och vad faktiskt har uttaxerats eller som som

halva kapitalbasen.

Solvensmarginalen i skadeförsälcringsbolag utgörs av det högsta av två belopp, de s.k. skade- och premieindexen. För den händelse verksamheten endast bedrivits kortare tid tillämpas premieindex. Skadeindex grundas på olika belopp beräknas med hjälp historiska som av utfall sträcker sig till sju år tillbaka. Premieindexet grundas som upp endast på ett belopp beräknas med utgångspunkt i föregående som räkenskapsår. Utredaren noterar att det kan bli problem att beräkna solvensmarginalen när ett skadefdrséikringsbolag byter redovisningsvaluta från kronor till eftersom de historiska tidsserier som krävs för beeuro, räkningama inte går att ta fram. Någon omräkningskurs för euron finns inte före år 1999. Utredaren emellertid att frågan hur solvensmarginalen anser om skall beräknas i företag bytt redovisningsvaluta till euro inte som lämpligen bör regleras i lag. Regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, bör i stället bemyndigas att föreskriva vilken omräkningskurs skall tillämpas vid fastställande av premiesom respektive skadeindex. Utredaren återkommer till denna fråga i Författningskommentaren till 7 § lagen redovisning i för finansiella om euro företag.

Uttaxering i ömsesidiga försäkringsbolag

En särskild fråga aktualiseras vid ett byte redovisningsvaluta i som av ömsesidigt försäkringsbolag gäller hur bytet påverkar uttaxeringsett rätten. Delägare i ett ömsesidigt försäkringsbolag är försäkringstagama kap. 7 § FRL. Återförsäkringstagare dock inte på grund av l anses återförsäkringen som delägare.

228 Finansiella företag

Uppkommer förlust på försäkring i ett ömsesidigt försäkringsbolag på annan försäkring än livförsäkring och sådan sjuk- och olycksfallsförsäkring som avses i 2 kap. 3 a § första stycket klasserna l och 2 FRL, avgångsbidragsförsäkring eller återförsälcring, skall delägarna uttaxeras med tillägg av högst en tiondel för den del förlusten

av som inte kan täckas genom användandet obeskattade fritt eget

av reserver, kapital och reservfonden. I bolagsordningen kan tas in från lagen avvikande bestämmelser om hur uttaxeringen skall ske 13 kap. l § FRL första stycket andra meningen. Inbetalningen det belopp

av som uttaxerats kan fördelas på högst sex terminer. Den sista inbetalningen skall dock vara gjord senast tre år räknat från styrelsens beslut

om verkställighet. Förslår inte det uttaxerade beloppet till att täcka

uppkommen förlust, skall den kvarstående förlusten utjämnas

genom nedsättning av delägarnas andel i den del premiereserven inte

av som avser sjuk- eller livränta enligt l kap. 5 § fjärde stycket FRL 13 kap. 2 § andra stycket FRL. Föreskrivs inte annat i bolagsordningen gäller att uttaxering och nedsättning skall ske i förhållande till varje delägares premier 13 kap. 3 § första och andra stycket FRL.

En ändring av bolagsordningen i ett försäkringsbolag skall stadfästas av regeringen. Regeringen får dock bestämma att Finansinspektionen skall meddela beslut om stadfästelse i fall inte är

som av principiell betydelse eller i övrigt av synnerlig vikt 1 kap. 4 § FRL.

Det krävs en bolagsordningsändring för att ett ömsesidigt bolag skall tillåtas ha det egna kapitalet och redovisningen i Innan

euro. stadfästelse kan ske måste det bl.a. prövas om ändringen är i överenstämmelse med försäkringsrörelselagen. Dessutom får ett beslut

om ändring av bolagsordningen för ett ömsesidigt bolag börja tillämpas först ett år efter registreringsbeslutet, inte samtliga delägare biträtt

om det 9 kap. 18 § första stycket FRL. Den är delägare när ändrings-

som beslutet fattas har rätt att inom ett år från beslutets registrering häva försäkringsavtalet utan att iaktta den föreskrivna uppsägningstiden. Hävs avtalet har försäkringstagaren även rätt att få ut den på försäkringen belöpande andelen av premiereserven. Denne har dock inte i dag någon rätt att del av återbäringsmedlen vilket kan representera ett betydande ekonomiskt värde. Situationen kan emellertid bli

en annan om de i promemorian Reformerade försäkringsrörelseregler Ds 1998:45 framlagda förslagen leder till lagstiftning.

Utredaren menar att när ett ömsesidigt försäkringsbolag byter redovisningsvaluta från kronor till så finns det skäl att klargöra vad

euro som skall gälla i fortsättningen beträffande uttaxering och nedsättning i förhållande till inbetalda premier. Det kan lämpligast ske att

genom stämman samtidigt som den beslutar om den ifrågavarande valutabestämmelsen tar ställning till bestämmelser i bolagsordningen

som

Finansiella företag 229

reglerar bl.a. uttaxeringsrätten. Genom sådana bestämmelser kan exempelvis klargöras hur en andel i en i euro redovisade förlust skall fastställas för delägare betalat premier i svenska kronor. Skall som detta ske med tillämpning den växelkurs rådde vid meddelandet av som försäkringen, vid inbetalningen av försäkringspremien eller vid av någon tidpunkt eller skall förlusten fördelas enligt någon annan annan beräkningsgrund Det bör i bolagsordningen även klargöras vem som bär valutarisken när ett beslut om uttaxering har tagits. Detta gäller inte minst bolagsordningen innehåller bestämmelse om att betalom en ningen det uttaxerade beloppet skall uppdelas på terminer, se 13 av kap. 2 § FRL. Svaret på dessa frågor har betydelse främst för till vilket belopp uttaxeringsrätten kan tas med i kapitalbasen vid tillämpning av 7 kap. 24 § första stycket 4 FRL. Genom den ordning utredaren föreslår skapas klarhet om vad som gäller i fråga uttaxeringen i ett ömsesidigt försäkringsbolag som om efter byte redovisningsvaluta. Kravet på stadfästelse innan ändav ringen bolagsordningen kan registreras utgör en tillräcklig garanti av för att vederbörlig hänsyn tas till försäkringstagamas intressen. Några

lagstiftningsåtgärder behövs därför inte.

12.8¶Värdepappersfonder

En värdepappersfond är fond bestående av fondpapper och andra en finansiella instrument, har bildats genom kapitaltillskott från allsom mänheten och ägs dem tillskjutit kapital. Förvaltning som av som liksom försäljning och inlösen av andelar i en värdepappersfond sköts ett fondbolag, vilket är ett svenskt aktiebolag som fått tillstånd för av detta. Fondbolaget handhar dock inte självt varken förvaring av värdepappersfondens tillgångar eller försäljning och inlösen dessa utan av detta sköts ett förvaringsinstitut. Bank eller annat kreditinstitut får av förvaringsinstitut. Finansinspektionen har beviljat värdepappersvara bolag tillstånd att vara förvaringsinstitut. För varje värdepappersfond skall det finnas fondbestämmelser som grunderna för beräkning fondandelamas värde, utdelning etc., anger av

9 § lagen 1990:1114 om värdepappersfonder. Den egendom som

se ingår i fonden skall värderas till marknadsvärde och fondens värde skall beräknas enligt de grunder i fondbestämmelsema 30 § som anges lag. Fondbolagens Förening antog år 1996 Rekommendationen samma

för redovisning och rapportering av värdepappersfonder. Enligt denna

bör värdepappersfonder tillämpa bokföringslagen i tillämpliga delar. Dessutom har Fondbolagens Förening utfärdat Standard för presentation uppnått förvaltningsresultat i värdepappersfonder 1995. av

230 Finansiella företag

Finansinspektionen har meddelat föreskrifter värdepappersfonder

om FFFS 1997:11. Av dessa framgår bl.a. att information skall lämnas om avgifter för försäljning respektive inlösen av fondandelar och att information i årsberättelsen skall lämnas avseende valutakursvinster/förluster på valutakonton.

Utgångspunkten för Finansinspektionens föreskrifter, liksom för de av Fondbolagens förening utfärdade rekommendationerna, synes vara att värdepappersfondema skall rapportera till andelsägama med beloppen angivna i kronor. Något uttrycklig bestämmelse om detta finns dock inte. Något behov av lagstiftning i ämnet föreligger enligt utredarens mening inte. Frågan regleras lämpligast i föreskrifter från Finansinspektionen.

l 2.9

Tillsynsfrågor

12.9.1 till Finansinspektionen Rapportering

För närvarande upprättas och inlämnas rapporter till Finansinspektionen i kronor. Tillåts redovisning i euro är det inte längre självklart i vilken valuta rapporteringen till Finansinspektionen skall göras. Kontrollskäl talar för att rapporterna skall upprättas i samma valuta som bolaget använder i sin årsredovisning, medan olika statistikändamål och analysbehov bättre tillgodoses om samtliga institut rapporterar i en och samma valuta.

De lagar som reglerar institutens verksamhet innehåller regelmässigt bestämmelser om upplysningsplikt till Finansinspektionen.

Regeringen eller Finansinspektionen skall stadfästa varje ändring i bolagsordning och stadgar i de institut som står under dess tillsyn. En sådan stadfästelse är en förutsättning för att bolagsordnings- eller stadgeändringen skall kunna registreras i aktiebolags- eller föreningsregistret. Det gäller också sådana ändringar i bolagsordningen eller stadgarna som utgör det första ledet i ett bolags eller en förenings byte av redovisningsvaluta. Några särskilda krav på tillstånd av Finansinspektionen till sådant byte behöver alltså inte införas utan den nuvarande ordningen garanterar att frågor om byte av redovisningsvaluta i ett finansiellt företag kommer under Regeringens eller Finansinspektionens prövning

Utredaren menar emellertid att vissa villkor för godkännande av ett byte av redovisningsvaluta i ett finansiellt företag bör anges i lag.Bytet får inte försvåra en effektiv tillsyn och det skall vara förenligt med med de regler som i övrigt gäller för det sökande företagets verksamhet.

Finansiella företag 231

Bestämmelser härom bör tas in iden särskilda lag om byte av redovisning i i finansiella företag som utredaren föreslår. euro Finansinspektionen kan i dag med stöd av lag infordra upplysningar olika slag från de institut står under inspektionens tillsyn. Med av som stöd bestämmelser kan Finansinspektionen om ett sådant av samma institut bytt redovisningsvaluta till inhämta upplysningar från euro institutet och därvid fordra att upplysningama lämnas med beloppen antingen i kronor eller Några lagbestämmelser som ger inspekeuro. tionen ytterligare tillsynsmöjligheter behövs enligt utredarens mening inte.

12.9.2¶Rapportering till Riksbanken

Efter anmodan Riksbanken enligt 22 § lagen 1988:1385 om av Sveriges riksbank skall ett kreditinstitut eller annat företag som står under tillsyn Finansinspektionen till Riksbanken lämna de uppgifter av Riksbanken nödvändiga för att följa utvecklingen på valutasom anser och kreditmarknadema. Riksbanken får utfärda närmare föreskrifter om denna uppgiftsskyldighet. Bestämmelsen enligt utredarens mening ger Riksbanken möjlighet att föreskriva att uppgifter i förekommande fall skall lämnas i euro.

12.10¶Övriga frågor

12.10. Insättningsgarantin

Bestämmelser garanti för insättningar hos banker och vissa om värdepappersbolag finns i lagen 1995:1571 om insättningsgaranti. I lagen föreskrivs att nominellt bestämda tillgodohavanden som är tillgängliga för insättama med kort varsel insättningar omfattas av garantin. Enligt 4 § lag har insättaren rätt till ersättning motsamma svarande dels ersättningens belopp, dels upplupen ränta till den dag då ersättningsrätt inträder, dock för varje institut med sammanlagt högst 250 000 kr. Även insättning i utländsk valuta på konto omfattas av garantin prop. 1995/96:60 s. 57.

se

De avgifter ett institut skall betala till systemet påverkas delvis av dess kapitaltäclcningsgrad, 13 §. Som konstaterats i avsnitt 12.2.3

se

påverkas inte ett instituts redovisade kapitaltäclmingsgrad i någon större utsträckning av en övergång till redovisning i euro. Bestämmelserna i 4 § ersättning och i 18 § om återbetalning är om utformade med utgångspunkt i att det är fråga om kroninlåning. Fr.o.m.

232 Finansiella företag

den l januari 1999 kan inlåning ske i och det kan inte uteslutas att

euro sådan inlåning får en betydande omfattning. Det väcker frågan om det skall vara insättaren eller garantisystemet skall bära valutarisken

som vid ersättning eller återbetalning.

I lagens förarbeten var utgångspunkten att det högsta ersättningsbeloppet i kronor skulle fastställas till ett belopp motsvarande 20 000 ecu med användande av den ecu-kurs gällde den dag banken gick i

som konkurs Ds 1995:3 Insättningsgaranti 76. Ersättningsrätten för

s. insättningar på euro- och andra valutakonton bör därför enligt utredarens mening utgöras av insättningen omräknad till svenska kronor enligt växelkursen den dag ersättningsskyldigheten inträdde.

Det finns enligt utredarens mening anledning att följa utvecklingen på detta område. Enbart införandet av en möjlighet för banker och värdepappersbolag att ha sin redovisning i har emellertid enligt

euro utredarens mening inte en sådan betydelse för insättningsgarantin att det erfordras någon lagstiftning.

12.10.2 Förbudet i insiderlagen mot korttidshandel

Den 1 januari 1997 infördes bestämmelser förbud mot korttids-

om handel i insiderlagen 1990: 1342. Om med insynsställning i

en person ett aktiemarknadsbolag förvärvar aktier i bolaget, får aktier av samma slag överlåtas mot vederlag tidigast tre månader efter förvärvet 7 §

a insiderlagen.

Intagandet av en bestämmelse i bolagsordningen att aktie-

om kapitalet skall vara i euro innebär inte att aktieägare vid ingången

en av det första räkenskapsåret med redovisning förvärvar aktier

i euro av annat slag än de han tidigare innehade. Ett byte av redovisningsvaluta i ett aktiebolag inverkar således inte på den tidsperiod under vilken korttidshandelsförbudet gäller. Därav följer också att ett byte

av redovisningsvaluta inte i sig själv utlöser anmälningsskyldighet enligt 9 § insiderlagen.

12. 10.3

Understödsföreningar

Som framgår av det föregående går det att förena de särskilda kapitaltäcknings-, placerings- och solvensreglema för finansiella företag med redovisning i euro. Principerna för hur detta bör göras har redovisats i kapitel 9-11 och dessa principer har tillämpats i detta kapitel. Utredningstiden har emellertid varit begränsad till drygt sju månader och utredningsuppdraget har varit omfattande. Det har därför

Finansiella företag 233

inte varit möjligt att utforma lagförslag beträffande understödsföreningarna. Enligt utredarens bedömning bör det emellertid vara möjligt att utarbeta lagbestämmelser beträffande sådana föreningar under den fortsatta beredningen i Regeringskansliet med tillämpning av de principer utredaren använt sig av i de lagförslag som läggs fram

som i detta betänkande. Mot denna bakgrund föreslår utredaren att understödsföreningar tills vidare inte rätt att ha sin bokföring och externa

ges redovisning i euro.

Författningskommentar

Förslaget till lag om ändring i bokföringslagen

976: 125

l

3 a § Paragrafen utgör den grundläggande bestämmelsen i den reglering som gör det möjligt för svenska företag att ha sin bokföring och externa redovisning i Det finns sålunda koppling mellan denna para-

euro. en

ÅRL innebär företag tillämpar ÅRL graf och 2 kap. 6 § som att som skall använda valuta i sin redovisning enligt den lagen som de

samma använder i sin löpande bokföring. Till följd hänvisningama i 2 kap.

av

ÅRKL och 2 kap. 2 § ÅRFL till 2 kap. 6 § ÅRL blir också vissa 2 § företag tillämpar ÅRKL eller ÅRFL skyldiga att ha den löpande

som bokföringen och årsredovisningen i samma valuta.

Denna koppling mellan den löpande bokföringen och redovisningen i övrigt kommer också till uttryck i första stycket av förevarande paragraf. Beloppen i den löpande bokföringen och i årsbokslutet skall anges

i samma valuta.

Första stycket aktiebolag, ekonomiska föreningar, sparbanker,

ger medlemsbanker, lcreditmarknadsföreningar, försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag möjlighet att välja mellan svenska kronor och Kreditmarlmadsföreningar har för tydlighetens skull tagits

euro. i paragrafen även det kan ifrågasättas det är nödvändigt.

upp om om Euro skall därvid uppfattas bokstavligt. Efter utgången av 1998 utgör tyska D-mark och andra valutor fram till denna tidpunkt har utgjort

som betalningsmedel i de l1 länder deltar iEMU-projektet en form av

som

Det är emellertid inte avsikten att med förevarande paragraf euro. öppna möjlighet för svenska företag att i sin redovisning använda euro uttryckt i tyska D-mark, spanska pesetas etc.

Innebörden paragrafens krav på att den löpande bokföringen

av skall ske i lqonor eller ha kommenterats i allmänmotiveringen

euro

avsnitt 12.2.

236 Författningskommentar SOU 1998: 136

Att de associationsformer enligt första stycket får ha sin som redovisning i euro är skyldiga att följa valet redovisningsvaluta upp av genom att denominera aktiekapitalet eller motsvarande del det av egna kapitalet i denna valuta har utvecklats i allmänmotiveringen. I andra stycket regleras byte av redovisningsvaluta, i första hand från svenska kronor till bestämmelserna skall tillämpas euro, men också vid byte tillbaka från till svenska kronor. Detta framgår klart euro av ordalydelsen. Av praktiska skäl får byte redovisningsvaluta ske endast vid av ingången av ett nytt räkenskapsår. Vid bytet skall balansräkningen för det gamla räkenskapsåret räknas om till euro eller svenska kronor enligt den växelkurs fastställts som av den Europeiska centralbanken den sista bankdagen under räkenskapsåret. Det är växelkursen på balansdagen eller, balansdagen infaller om på en dag inte är bankdag, den närmast föregående bankdagen som som skall användas. Den på detta sätt omräknade balansräkningen skall utgöra ingående balans för det nya räkenskapsåret. Den skall dessutom användas när i senare balansräkningar jämförelse görs med eller uppgift lämnas avseende balansräkningen för det sista räkenskapsåret med den gamla valutan. Samtliga poster i balansräkningen skall räknas inklusive om det egna kapitalet. För aktiebolag som fortfarande skall tillämpa bokföringslagens bestämmelser årsbokslut innebär det att aktiekapitalet om räknas om till denna växlingskurs, jfr 9 kap. 35 § aktiebolagslagen. De flesta aktiebolag tillämpar emellertid ÅRL, ÅRKL eller ÅRFL. För dem gäller samma ordning enligt särskilda bestämmelser härom i 2 kap. 6 § ÅRL till vilka ÅRKL och ÅRFL hänvisar. Som anförts i allmänmotiveringen har utredaren stannat för en ordning som innebär att aktiebolag och ekonomiska föreningar som i dag har sin redovisning i kronor och vill byta till fritt skall få göra euro detta. Någon granskning av motiven för bytet skall inte ske vid detta första byte. Det kan emellertid inte uteslutas att bokföringsskyldiga vill byta redovisningsvaluta ännu en gång för att undgå skatt eller för att försvåra myndighets kontroll. I tredje stycket föreskrivs därför krav på tillstånd Skattemyndigheten för nytt byte redovisningsvaluta. av av Tillstånd bör vägras om bytet kan antas ske i otillbörligt syfte.

23 § I första stycket har angivits att skattemyndighets beslut angående nytt byte av redovisningsvaluta får överklagas hos Riksskatteverket genom besvär. Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.

Författningskommentar 237

Ikraftträdandebestämmelserna

Bestämmelserna har kommenterats i kapitel

Förslaget till lag om ändring i årsredovisningslagen

1 995 : 1 5 54

2 kap. 6 § I första stycket har föreskriften att beloppen i årsredovisningen skall om i svenska kronor ersatts med föreskrift att beloppen skall anges en om i valuta i den löpande bokföringen under räkenanges samma som skapsåret. Det innebär framgår av 3 a § bokföringslagen att årssom redovisningen kan med beloppen antingen i kronor eller euro avges att den bokföringsskyldiges val av valuta för den löpande bokmen föringen avgör i vilken valuta beloppen i årsredovisningen skall anges. Som anförts i kommentaren till den paragrafen kommer till följd av hänvisningama i 2 kap. 2 § ÅRKL och 2 kap. 2 § ÅRFL till 2 kap. 6 § ÅRL vissa företag tillämpar ÅRKL eller ÅRFL att bli skyldiga att som ha den löpande bokföringen och årsredovisningen i samma valuta. Årsredovisningen för ett räkenskapsår skall alltså upprättas i euro den löpande bokföringen under samma räkenskapsår förts i euro. om Av 3 § andra stycket första meningen bokföringslagen följer vidare a att byte redovisningsvaluta får ske endast vid ingången av ett nytt av räkenskapsår. Någon motsvarighet till den bestämmelsen behövs inte i ÅRL. I 3 § andra stycket andra meningen bokföringslagen föreskrivs att a vid byte redovisningsvaluta balansräkningen för det gamla räkenav skapsåret skall räknas till eller svenska kronor på visst sätt. om euro Motsvarande bestämmelse avseende årsredovisningen har upptagits i

andra stycket. I 3 § tredje stycket bokföringslagen föreskrivs att om en redoa visningsskyldig har bytt redovisningsvaluta han får göra ett nytt byte endast Skattemyndigheten tillåter det. Den bestämmelsen gäller om valutan i den löpande bokföringen får i förening med bestämmen melsen i första stycket förevarande paragraf att årsredovisningen av om skall upprättas i valuta som den löpande bokföringen betydelse samma för upprepade byten valuta i årsredovisningen. Ett nytt byte av av valuta i årsredovisningen kan ske endast med skattemyndighetens godkännande. Frågan huruvida godkännande skall lämnas till förnyat byte årsredovisningsvaluta prövas myndigheten i samband med att den av av

238 Férfattningskommentar SOU 1998: 136

prövar frågan om tillstånd att byta valuta i den löpande bokföringen. Någon särskild bestämmelse detta behövs inte i ÅRL. om Det förtjänar att påpekas att paragrafen bara behandlar valutan i årsredovisningen. Det får emellertid sägas ligga i sakens natur att delårsrapporter upprättas i samma valuta som årsredovisningen. Utredaren har av skäl som framgår av allmänmotiveringen kapitel 9 avvisat tanken på en gemensam redovisningsvaluta för alla företag i en koncern. Av detta följer att några krav på att koncemredovisningen skall upprätts i samma valuta som årsredovisningen i koncemföretagen inte kan ställas. Däremot är det lämpligt att koncemredovisningen upprättas i samma valuta som den som används i moderbolagets löpande bokföring och årsredovisning. 7 kap. 6 § ÅRL har ändrats i enlighet härmed.

4 kap. 13 § Paragrafen i dess nuvarande lydelse utgår från en årsredovisning i svenska kronor och möjlighet till omräkning till balansdagens kurs ger av fordringar och skulder i utländsk valuta. Det bör naturligtvis gälla även i fortsättningen när årsredovisningen upprättas i svenska kronor. Enligt förslaget kan årsredovisningen emellertid i stället i avges euro. Då blir svenska kronor att behandla utländsk valuta. Fordsom en ringar och skulder i annan utländsk valuta än euro samt fordringar och skulder i svenska kronor bör få räknas till enligt balansdagens om euro kurs om årsredovisningen upprättas i euro. Paragrafen har utformats i enlighet härmed.

5 kap. 2 § Paragrafen i dess nuvarande lydelse förutsätter att årsredovisningen upprättas i svenska kronor och föreskriver skyldighet att lämna upplysningar om hur poster i utländsk valuta har räknats om till svenska kronor. Motsvarande upplysningsskyldighet bör gälla när årsredovisningen upprättas i euro beträffande poster i dels svenska kronor dels annan utländsk valuta än euro.

7 kap. 6 § I paragrafen har införts en första mening innebär att konsom cemredovisningen skall avges i samma redovisningsvaluta som används i moderföretagets årsredovisning. Det är den valuta används som i moderföretagets löpande bokföring som ytterst avgör vilken valuta

används i koncernredovisningen, författningskommentaren till 2 som se kap. 6 § ÅRL.

Förslaget till lag om ändring i lagen 1995: 1559 om

årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Som anförts i kommentaren till 3 § bokföringslagen är det ytterst den a paragrafen bestämmer vilka bokföringsskyldiga som får ha sin som sig de tillämpar ÅRL, ÅRKL eller ÅRFL. årsredovisning i euro, vare I den uppräkning görs i 3 § bokföringslagen företag som som a av får ha sin löpande redovisning i ingår bl.a. bankaktiebolag, spareuro banker, medlemsbanker och lcreditmarlcnadsföreningar. Dessa företag omfattas ÅRKL. Av 2 kap. 2 § ÅRKL följer att företag av som omfattas den lagen skall tillämpa bl.a. bestämmelserna i 2 kap. 6 § ÅRL av valuta. Det innebär att sparbanker, medlemsbanker och kreditom marlcnadsföreningar väljer att ha sin löpande bokföring i euro är som skyldiga att beloppen i årsredovisningen i valuta. Att de är ange samma skyldiga att följa beslutet byte redovisningsvaluta med en upp om av ändring bolagsordningen, reglementet eller stadgarna såvitt gäller av

den valuta aktiekapitalet, grundfonden respektive medlems-

som insatserna skall i följer av bestämmelser i aktiebolagslagen, sparanges bankslagen, lagen medlemsbanker och lagen ekonomiska om om föreningar.

4 kap. 3 § Första stycket i dess nuvarande lydelse utgår från en årsredovisning i kronor och föreskriver att tillgångar och skulder i utländsk valuta skall omräknas med växelkursen på balansdagen. Det bör naturligtvis gälla även i fortsättningen när årsredovisningen upprättas i kronor. Den föreslagna lydelsen innebär att omräkning skall ske till företagets redovisningsvaluta. För företag har sin redovisning ieuro innebär det som att poster i kronor och utländsk valuta än skall omräknas till annan euro efter växelkursen på balansdagen. Självklart skall det inte göras euro någon omräkning av poster i euro. Bestämmelsen i andra stycket föreslås inte ändrad. Av 3 § andra a stycket BFL följer att posterna i balansräkningen skall räknas om vid byte redovisningsvaluta. Vid tillämpning denna bestämmelse av av skall således inte anskajfningskurs användas växelkursen vid som förvärvstidpunkten såvitt gäller tillgångar anskaffats innan föresom taget bytte redovisningsvaluta. För företag som bytt till redovisning i

euro gäller i stället att poster av aktuellt slag skall omräknas från det i kronor fastställda anskaffningsvärdet till med växelkursen vid ineuro gången av det första räkenskapsåret med redovisning i Av euro. nämnda bestämmelse i BFL följer också motsvarande krav på ornräkning vid byte från till kronor. euro

5 kap. 4 § I både kreditmarlmadsföreningar och medlemsbanker förekommer förlagsinsatser. Därmed aktualiseras de problem har behandlats i som avsnitt 11.1.3 och har föranlett förslaget till ändring i 9 kap. 7 § lagen om ekonomiska föreningar. De båda företagstypema omfattas emellertid inte av redovisningsbestämmelsema i föreningslagen. För dem gäller i stället bestämmelserna i ÅRKL 9 kap. 17 § föreningslagen

se

och l kap. 1 § ÅRKL. Frågan måste därför regleras i ÅRKL. Det även har därvid ansetts lämpligt att välja lösning i fråga samma som om vanliga ekonomiska föreningar. I förevarande paragraf har därför tillagts en ny punkt 6 som i sak överensstämmer med den föreslagna 9 kap. 7 § fjärde stycket föreningslagen.

7 kap. 4 § Att koncernredovisningen skall beloppen i valuta i ange samma som moderbolagets redovisning har ansetts böra jfr 7 kap. 6 § ÅRL. anges,

Förslaget till lag 1995:1560 om årsredovisning i

försäkringsföretag

Som anförts i kommentaren till 3 § bokföringslagen är det ytterst den a paragrafen som bestämmer vilka bokföringsskyldiga får ha sin som årsredovisning i sig de tillämpar ÅRL, ÅRKL eller ÅRFL. euro, vare I den uppräkning som görs i 3 § bokföringslagen företag a av som får ha sin löpande redovisning i euro ingår bl.a. försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag. Dessa företag omfattas ÅRF L. Av av 2 kap. 2 § ÅRFL följer att företag omfattas den lagen skall som av tillämpa bl.a. bestämmelserna i 2 kap. 6 § ÅRL valuta. Det innebär om att försälcringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag väljer som att ha sin löpande bokföring i är skyldiga att beloppen i euro ange årsredovisningen i samma valuta. Att försäkringsaktiebolag är skyldiga att följa upp beslutet om byte av redovisningsvaluta med ändring en av

bolagsordningen såvitt gäller den valuta som aktiekapitalet skall anges i följer bestämmelser i försäkringsrörelselagen.

av

7 kap. 4 § Att koncernredovisningen skall beloppen i samma valuta som i

ange moderbolagets redovisning har böra jfr 7 kap. 6 § ÅRL.

ansetts anges,

Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen

13 85 1975:

1 kap. 3 § Tredje stycket är nytt. Där föreskrivs att aktiekapitalet skall anges antingen i svenska kronor eller euro. Om aktiekapitalet anges i euro, skall aktiemas nominella belopp självklart också anges i denna valuta. I

övergångsregleringen har upptagits bestämmelse som befriar

en kupongaktiebolag från skyldigheten enligt 3 kap. 4 § aktiebolagslagen att efter valutabyte fordra in aktiebreven för påteckning av det nominella beloppet i den nya valutan.

2 kap. 4 § Fjärde stycket är nytt. Av bestämmelsen framgår att bokföring och aktiekapital hänger i hop. Det är inte möjligt att i bolagsordningen föreskriva att aktiekapitalet skall i och underlåta att behandla

vara euro redovisningsvalutan eller vice Bolag har sitt aktiekapital och

versa. som bokföring i svenska kronor behöver inte ange detta i bolagsordningen. Vad har aktiekapital gäller också aktiemas nominella

som nu sagts om belopp.

9 kap. 35 § Andra stycket är nytt. Det har utformats med tanke på att ett bolag som övergått till kan tänkas vilja återgå till svenska kronor. Rutinen är

euro densamma vid varje valutabyte. Beslutet får registreras omedelbart i aktiebolagsregistret det får verkan först från och med det närmast

men följande räkenskapsåret. Aktiekapitalet räknas enligt balansdagens

om kurs eller, balansdagen infaller på dag inte är bankdag, den

om en som närmast föregående bankdagen. Övriga poster i balansräkningen räknas

enligt 2 kap. 6 § ÅRL eller 3 § bokföringslagen. De sistnämnda om a

bestämmelserna anvisar växlingskurs den föreskrivs i

samma som som förevarande paragraf. Resultatet blir ingående balans i den

en nya valutan där alla poster inklusive aktiekapitalet har relativa

samma storlek som i den utgående balansen.

Övergångsbestämmelser

Övergångsbestämmelsema har kommenterats under 1 kap. 3

Förslaget till lag om ändring i lagen 1987:667 om

ekonomiska föreningar

2 kap. 2 § I överensstämmelse med vad som föreslagits beträffande aktiebolag har i paragrafen i ett nytt andra stycke upptagits föreskrift att

en om förening som vill ha sin bokföring i euro måste detta i sina

ange stadgar. Beslut om byte av redovisningsvaluta sker alltså beslut

genom om ändring av stadgarna.

Som utvecklats i allmänmotiveringen avsnitt l1.1.2 bör medlemsinsatserna i ekonomisk förening behandlas aktiekapitalet i ett

en som aktiebolag. Det finns därför skäl att kräva att insatserna skall i

anges euro om föreningen övergår till att bokföra i denna valuta. I enlighet härmed föreskrivs i stycket att medlemsinsatsema skall denomineras i redovisningsvalutan och att detta skall komma till uttryck i stadgarna.

7 kap. 14 § Sjätte stycket är nytt. Det motsvarar 9 kap. 35 § andra stycket aktiebolagslagen, som har kommenterats ovan.

9 kap. 7 § I paragrafen har tillkommit ett nytt fjärde stycke. Den bestäm-

nya melsen får betydelse för föreningar som har gått över till redovisning i euro. Om det i en sådan förening finns förlagsinsatser är utgivna i

som svenska kronor, skall dessa i balansräkningen omrälmas till enligt

euro kursen på balansdagen. Skälen till detta har behandlats i avsnitt 1 1.1.3.

Posten Förlagsinsatser utgör i en ekonomisk förening en del det

av

bundna kapitalet. En redovisning av förlagsinsatsema till balans-

dagskurs kan leda till att det samlade bundna egna kapitalet blir större eller mindre än tidigare år. Eftersom det samlade egna kapitalet inte har förändrats, måste ökningen eller minskningen kompenseras genom en motsvarande minskning eller ökning det fria egna kapitalet. Detta av skall ske att differensen tas tilläggs- eller avdragsgenom upp som en under fritt kapital eller ansamlad förlust. De ifrågavarande post eget justeringspostema skall inte påverka resultatet utan föras direkt mot det kapitalet i balansräkningen. egna Bestämmelsen alltså i första hand sikte på sådana i kronor tar bestämda förlagsinsatser fanns redan på dagen för valutabytet och som inte återbetalts vid räkenskapsårets utgång. I fråga om i lqonor besom stämda förlagsinsatser tillkommit efter valutabytet gäller att de som skall redovisas till balansdagens kurs. I den mån beloppen till följd av växelkursförändringen avviker uppåt eller nedåt jämfört med beloppen föregående balansräkning skall skillnaden redovisas i den i närmast tilläggs- eller avdragspost i bestämmelsen. som anges

15 § Ändringen i tredje stycket är föranledd ändrad styckeindelning i av en 7§.

Förslaget till lag 1999:000 om omräknings-

förfarande vid för företag som har

beskattningen

sin bokföring i euro

1 § I paragrafen att de företag har bokföringen i euro eller som anges som lägger bokföringen till eller kronor skall tillämpa lagen. Det om euro föreligger alltså ingen rätt för de nämnda företagen att välja huruvida de skall tillämpa lagen eller inte. Detta är obligatoriskt.

2 § Euroföretagen skall, förutom övriga uppgifter skall bifogas självsom deklararationen, även bifoga sin årsredovisning. Därigenom kommer Skattemyndigheten kunna kontrollera att omräkningar m.m. har att gjorts på ett korrekt sätt.

3 § I paragrafen de uppgifter skall räknas om från euro till anges som kronor. För icke finansiella företag innebär bestämmelsen att de resuloch balansräkningsposter finns i SRU-schemat LSK 2:19 tat- som

244 Férfattningskommentar SOU 1998:l36

första stycket skall räknas enligt bestämmelsen i 4 Finansiella om företag behöver inte lämna SRU-schema utan skall i stället bifoga sin årsredovisning till deklarationen 2:20 LSK. För dessa företag gäller att resultat- och balansräkningen skall räknas till kronor enligt om bestämmelserna i 4 Av sista meningen framgår att det omräknade resultatet skall vara utgångspunkt för beräkning den skattepliktiga inkomsten. av

4 § Paragrafen beskriver hur omräkningen från till kronor skall gå till. euro Resultaträkningen skall räknas enligt årets genomsnittliga kurs och om balansräkningen enligt balansdagens kurs. Eftersom den genomsnittliga kursen används för årets resultat och balansdagens kurs för övriga balansräkningsposter så kommer vanligtvis inte tillgångs- och skuldsidan att bli lika stora. Av tredje stycket följer att mellanskillnaden skall föras upp korrigeringspost. Om tillgångssidan är större än som en skuldsidan så hamnar korrigeringsposten på skuldsidan. Om skuldsidan är störst så hamnar den på tillgångssidan. Korrigeringsposten används bara för att tillgångs- och skuldsidan skall bli lika stora och kommer inte att på något sätt påverka beräkningen den skattepliktiga vinsten. av

5 § I paragrafen anges hur man skall förfara Skattemyndigheten avviker om från den avgivna deklarationen på så sätt att underkänner man värderingen av balans- eller skuldposter inom det kopplade området. Om den genomsnittliga kursen är 9 kr och balansdagens kurs är 10 kr så skall en höjning av värdet på kundfordringar med 100 bara euro påverka resultatet med 9/10 100 900 kr. x

6 § I första stycket föreskrivs hur företaget skall göra när det byter redovisningsvaluta. Ingående balans skall då räknas enligt balansdagens om kurs. Bestämmelsen skall tillämpas såväl vid byte från kronor till som från euro till kronor. Av andra stycket framgår att de företag yrkar avdrag för som räkenskapsenlig avskrivning på inventarier och de andra tillgångar som skrivs av enligt dessa regler skall räkna anskaffningsvärdet på om de inventarier som anskaffats under de tre senaste åren före bytet av redovisningsvaluta och fortfarande finns kvar i verksamheten. som Omräkning skall ske enligt den balansdagskurs gäller när företaget som byter valuta. Dessa uppgifter behövs när skall beräkna avskrivning man

enligt kompletteringsregeln.

SOU 1998: 136 F örfattningskommentar 245

7 § Motivet till förslaget framgår den allmänna motiveringen, avsnitt

av 7.2.2.

3 § Av paragrafen framgår att RSV skall fastställa de kurser som behövs för att omräkning skall kunna ske enligt lagen. Utgångspunkten bör

de kurser fastställs den Europeiska centralbanken. vara som av

till lag om ändring i kommunalskattelagen

Förslaget

192823 70

Anvisningar till 20 § punkt l Av tredje stycket framgår att det maximalt avdragsgilla beloppet för måltid i samband representation är 90 kr. För euroföretagen skall i stället belopp i användas. Detta belopp skall motsvara 90 kr

ett euro och beräknas utifrån den genomsnittliga kursen under perioden december andra året fore beskattningsåret till november året före beskattningsåret. Därvid bör de kurser fastställs den Europeiska

som av centralbanken användas.

till 24 § punkt 4

1998/99:28 har regeringen föreslagit ändringar i paragrafen. I prop. Dessa ändringar har beaktats vid utformningen av förslaget.

I punkten föreskrivs att fordringar, skulder, avsättningar och kon-

i valuta än redovisningsvalutan skall värderas till kursen tanter annan vid beskattningsårets utgång. Om posten är föremål för valutasäkringsåtgärd skall säkringskursen användas. I den tidigare lydelsen behandlades utländsk valuta. För att markera att euroföretagen skall behandla kronan utländsk valuta används i stället uttrycket

som en annan valuta än redovisningsvalutan". I den tidigare lydelsen nämndes inte heller avsättningar. För att ingen oklarhet skall råda om att även dessa omfattas så kompletteras lagtexten med uttrycklig bestäm-

en melse om detta.

246 F örfattningskommentar SOU 1998: 136

Förslaget till lag om ändring i lagen 1947:576 om

statlig inkomstskatt

2 § 3 mom. I paragrafen anges vilka förutsättningar skall uppfyllda för att

som vara företag skall kunna ge och ta koncembidrag. Rekvisiten i första stycket kompletteras med en ny punkt g som föreskriver att både givare och mottagare skall ha redovisningsvaluta.

samma

10. Förslaget till i

lag om ändring mervärdesskattelagen l 994:200

8 kap. 6 § Av paragrafens nuvarande lydelse framgår att den ingående skatten uppgår till samma belopp som den utgående skatten hos den är

som skattskyldig för omsättningen eller importen. När det blir möjligt att ha bokföringen i euro, kan det, på grund kursdifferenser, uppkomma

av vissa skillnader i de redovisade skattebeloppen hos säljare och köpare när någon av parterna bokför eller fakturerar i euro. Paragrafens lydelse har därför ändrats något. Grundprincipen för mervärdesskatten är dock fortfarande att utgående och ingående skatt skall uppgå till

samma belopp, även om denna princip måste frångås något på grund de

av speciella förhållanden som uppkommer när bokföring eller fakturering sker i euro eller annan valuta.

11 kap. 5 b § Genom den nya regeln slås fast att en faktura alltid skall innehålla en uppgift om skattebeloppet angivet i utställarens redovisningsvaluta. Detta möjliggör en avstämning mellan utfärdade fakturor och den

egna bokföringen. För det fall fakturan ställs ut i valuta än

annan redovisningsvalutan, skall skattebeloppet även i den valutan.

anges Detta för att mottagaren skall utgå från rätt skattebelopp när denne bokför fakturan.

Regeln har även kommenterats i den allmänna motiveringen, avsnitt 7.2.3. Se också kommentarerna under 13 kap. och 23 §§.

15 a a

13 kap. 2 § En paragraf införs med upplysning att det för den som har sin

ny en om bokföring finns regler rörande redovisningen i lagen 1999:000

i euro

omräkningsförfarande vid beskattningen för företag som har sin om bokföring i euro.

15 a och 23 a §§ Avsikten med de två reglerna är att klargöra vilket belopp som

nya skall användas när utgående respektive ingående skatt skall redovisas i deklarationen. Reglerna tar sikte på redovisningen skatten i deklara-

av tionen, får också följder för bokföringen. När exempelvis en

men säljare med bokföringen i fakturerar i är det skattebeloppet

euro euro, uttryckt på fakturan i skall bokföras. Vid deklarationstillfállet

euro som används de under redovisningsperioden bokförda skattebeloppen vid omräkningen till kronor. Detta görs enligt reglerna i den föreslagna lagen 1999:000 omrälcningsförfarande vid beskattningen för före-

om tag har sin bokföring i Om säljare med bokföringen ieuro

som euro. en fakturerar i dollar till köpare med bokföringen i kronor, skall

en köparen vid bokföringstillfállet använda dollarkursen vid omräkningen

skattebeloppet till lcronor. Det är sedan detta belopp som kommer att av deklareras. Säljaren kommer vid bokföringstillfállet att använda kursen mellan dollar och Vid deklarationstillfállet kommer han att an-

euro. vända den omräkningsmetod framgår av den föreslagna lagen om

som omräkningsförfarande, vilken leder fram till skattebeloppet i kronor.

De reglerna har även kommenterats i den allmänna motive-

nya ringen, avsnitt 7.2.3. Se också kommentarerna under ll kap. 5 b

l Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen

1997:483

1 kap. Tillämpningsområde, definitioner och valuta

Valuta

7 § Paragrafen att samtliga uppgifter enligt skattebetalningslagen till

anger sina belopp skall i kronor. Detta gäller redan i dag men det är

anges angeläget att detta uttryckligen regleras när möjlighet införs för företag att ha sin redovisning i euro.

12. till i

Förslaget lag om ändring lagen 1990:325 om självdeklaration och kontrolluppgifter

1 kap. 1 § Andra stycket är nytt och innehåller upplysning att det för den en om som har sin bokföring i euro finns särskilda bestämmelser i lagen 1999:000 om omräkningsförfarande vid beskattningen för företag som har sin bokföring i euro.

4 § Paragrafen anger att samtliga uppgifter till ledning för taxering skall till sina belopp anges i kronor. Bestämmelsen bekräftar vad redan som gäller i dag och föranleds att möjlighet införs för företag att ha sin av redovisning i euro.

2 kap. 19 § Enligt andra stycket punkten 3 skall uppgift lämnas hur det bokom föringsmässiga vinstresultatet justerats för att kunna läggas till grund för beskattning. Justering skall naturligtvis göras även resultatom beräkningen visar en förlust. Jämför punkt 1 andra stycket anvisav ningarna till 24 § KL som anger att justering ivissa fall skall ske det av bokförda resultatet. Ordet vinstresultat byts därför ut mot resultat.

13. till i

Förslaget lag 1999:000 om redovisning euro

för finansiella

företag

Lagens tillämpningsområde

1 § I paragrafen anges att lagen inte bara handlar redovisning i om euro utan också innehåller bestämmelser själva bytet redovisningsom av valuta. Finansiella företag definieras i 2 § l Begreppet omfattar företag som anges i 2 § 4 och 6-10.

Definitioner 2 § I paragrafen definieras vissa begrepp som används i lagen. Första, andra och tredje punkterna. Dcfinitionerna bank, kreditav marknadsföretag och värdepappersbolag överensstämmer med dem

SOU 1998: 136 F örfattningskommentar 249

används i 1 kap. 1 § kapitaltäckningslagen. Utforrrmingen av andra som och tredje punkterna motsvarar även definitionerna i respektive rörelselagstiftning. Punkterna omfattar naturligtvis inte företag som visserligen gång har fått någon anledning inte längre har en men som av tillstånd. Fjärde punkten. Kreditinstitut definieras bank och kreditsom marknadsföretag. Definitionen överensstämmer med den används i som kapitaltäckningslagen med den avvikelsen att begreppet i kapitaltäckningslagen även inkluderar Svenska skeppshypotekskassan. Begreppet kreditinstitut har mer omfattande betydelse i 1 kap. l § en ÅRKL att den paragrafen även inkluderar sådana finansbolag genom driver verksamhet med stöd punkterna 3-5 i Övergångsbesom av stämmelsema till lagen 1992:1610 om finansieringsverksamhet, Konungarikets Sveriges skeppshypotekskassa, Sveriges allmänna hypoteksbank och Svenska skeppshypotekskassan. För det ändamål förevarande lag skall tillgodose behövs emellertid inte en så vid som definition. Femte punkten innebär något vidare definition av begreppet en finansiell företagsgrupp än den i 6 kap. 1 § kapitaltäclmingssom ges lagen. Den föreslagna definitionen omfattar nämligen utöver företagsutgör finansiell företagsgrupp enligt 6 kap. 1 § kapitalgrupper som täckningslagen, sådana företagsgrupper som regeringen föreskrivit att bestämmelserna finansiella företagsgrupper skall gälla för. om I 6 kap. 1 § kapitaltäckningslagen att finansiell företagsanges en grupp består av: ett institut eller ett holdingföretag med finansiell verksamhet och de dotterföretag är institut, motsvarande utländska företag eller som finansiella institut, eller ett institut eller ett holdingföretag med finansiell verksamhet och de institut, motsvarande utländska företag eller finansiella institut som det förstnämnda institutet eller holdingföretaget har ägarintresse i och leds tillsammans med ett eller flera andra företag, om ägarnas som är begränsat till den andel kapitalet som dessa innehar, eller ansvar av ett institut eller ett holdingföretag med finansiell verksamhet och dotterföretag enligt 1 samt företag det finns ägarintresse i enligt som Definitioner "institut" respektive "holdingföretag med finansiell av verksamhet" finns i l kap. 1 § 5 och 7 kapitaltäckningslagen. När en finansiell företagsgrupp föreligger skall även ett anknutet företag som är dotterföretag eller det finns ägarintresse i ingå i gruppen. Vad som är ett "anknutet företag respektive konstituerar ägarintresse" som

i 1 kap. l § 9 och 10 kapitaltäckningslagen.

anges

Regeringen kan med stöd av 6 kap. 2 § kapitaltäclcningslagen föreskriva att bestämmelserna finansiella företagsgrupper skall

om gälla även i vissa fall inte omfattas 6 kap. 1 § nämnda lag.

som av

Sjätte, sjunde, åttonde och nionde punkterna hänvisar endast till respektive rörelselagstiftning.

Tionde punkten. Med försäkringbolag sådana försäkrings-

avses aktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag omfattas försäk-

som av ringsrörelselagen 1982:713. Av definitionen följer att understödsföreningar tills vidare inte omfattas av denna lag.

Elfte punkten definierar begreppet finansiellt företag och har betydelse för lagens tillämpningsområde, l

se

Tolfte punkten definierar begreppet redovisning. Med begreppet

avses den löpande bokföringen grund- och huvudbokföring och de redovisningshandlingar företaget i förekommande fall skall upprätta

som

enligt tillämplig årsredovisningslag.

Omräkningskurs 3 § Denna paragraf innebär att ECB:s omräkningskurs den sista bankdagen under det sista kronräkenskapsåret i princip skall användas när ett finansiellt företag byter redovisningsvaluta från kronor till I 7 §

euro. ges emellertid ett nonngivningsbemyndigande kan leda till att

som en annan omräkningskurs skall tillämpas.

Förutsättningar för att redovisa i euro och byta redovisningsvaluta 4 § För att ett finansiellt företag skall fä byta redovisningsvaluta måste de allmänna förutsättningarna i bokföringslagen och tillämplig associationsrättslig lag vara uppfyllda. Enligt förevarande paragraf krävs för finansiella företag att vissa ytterligare förutsättningar är uppfyllda. Prövningen av om förutsättningarna för ett byte redovisningsvaluta i

av ett finansiellt företag är för handen sker i samband med att den ändring av bolagsordningen, stadgarna eller reglementet varigenom valutabytet sker skall godkännas eller stadfästas myndighet. Men prövning

av en kan också ske under den löpande tillsynen. Förutsättningarna enligt paragrafen skall fortlöpande uppfyllda för att ett finansiellt företag

vara skall få ha sin redovisning i euro och brister det på denna punkt kan företaget tvingas att byta tillbaka till kronredovisning.

För att finansiellt företag skall ha sin redovisning ieuro krävs enligt första stycket första punkten att det inte försvårar effektiv

en tillsyn över företaget eller den koncern eller den finansiella företags-

SOU 1998: 136 Fdrfattningskommentar 251

i vilken företaget ingår. Den prövning skall göras är om en grupp som redovisning i försvårar tillsynen över företaget jämfört med om

euro det redovisar i kronor. Regeringen kan med stöd 6 kap. 2 § kapitaltäclmingslagen föreskriva att bestämmelserna finansiella

om företagsgrupper även skall gälla vissa andra slag av grupper av företag. Av 2 § 5 denna lag framgår att vad som i kapitaltäclqiingslagen föreskrivs för finansiella företagsgmpp även avses gälla för en sådan

en grupp av företag.

Det är inte möjligt att uttömmande ange vad som försvårar tillsynen utan detta måste bedömas i det enskilda fallet med beaktande av de särskilda skyddsregler gäller för just den verksamhet som det

som företaget bedriver. Generellt gäller dock att företaget måste ha säkra och erforderliga rutiner för rättidig produktion, dokumentation och förvaring sådan information företaget är skyldigt att kunna lämna.

av Det är särskilt väsentligt att Riksbanken och Finansinspektionen kan få den information de behöver utan onödig omgång och tidsutdräkt.

Ett företag kan således inte medges rätt att redovisa ieuro om det äventyrar möjligheterna för företagets borgenärer och andra intressenter att få den information de har rätt till. Vidare gäller att företagets informationssystem såsom t.ex. de för riskhantering, styrning och kontroll måste kunna hantera att företaget redovisar ieuro. Det är inte rimligt att ledningen i ett företag som redovisar ieuro har en mindre god kontroll över företaget än vad skulle ha utgjort en acceptabel

som standard företaget redovisat i kronor.

om

Vid ett byte redovisningsvaluta måste bl.a. företagets olika

av redovisnings- och kontrollsystem ställas om och företagets rapporter ändras. Denna omställning sammanfaller med att företaget upprättar sitt sista bokslut i den för företaget tidigare gällande redovisningsvalutan. Med hänsyn till att rörelser på de finansiella marknaderna mycket snabbt kan förändra situationen i ett finansiellt företag är det för dessa företag särskilt betydelsefullt att företagets styrnings- och kontrollsystem är fullgoda även under omställningsfasen samt att det för framtiden kan lämnas fullständiga och tillförlitliga rapporter som kan underlag för kontroll av bl.a. faktiska valutarisker.

ge

Enligt punkten 2 krävs dessutom att ett finansiellt företag får ha sin redovisning i endast det är förenligt med de bestämmelser som

euro om gäller för den verksamhet företaget bedriver. I likhet med vad som allmänt gäller för tillståndprövning och prövning eller ändring av

av bolagsordning, stadgar eller reglemente skall det göras såväl en formell

materiell prövning ett beslut att byta redovisningsvaluta. som en av

Den fonnella delen innebär främst att kontrollera att beslutet är förenlig med bestämmelserna i viss författningar. För en bank måste således prövning bl.a. göras mot bankrörelselagen och lagen

en

252 Författningskommentar SOU 1998: 136

1995:1571 om insättningsgaranti, medan det för kreditmarknadsföretag, värdepappersbolag och försäkringsbolag främst

måste göras en prövning mot respektive rörelselag.

Den materiella prövningen innebär bl.a. en kontroll med hänsyn till det sundhetskrav som finns i respektive lag. Sundhetskravets innehåll skiljer sig något mellan de olika slagen av företag beroende på vilken rörelselagstiftning som reglerar verksamheten. För kreditmarknadsföretag torde t.ex. sundhetskravet innebära en skyldighet att i viss utsträckning beakta de intressen utomstående personer som berörs av företagets verksamhet kan ha jfr prop. 1992/93:89 s. 221.

För ett försäkringsbolag gäller bl.a. till följd av skälighets- och sundhetsprincipen att ett byte av redovisningsvaluta endast får göras om det är förenligt med försäkringstagamas intressen. Någon inskränkning därvid innebär inte de förslag som lämnas i promemorian Reformerade försäkñngsrörelseregler Ds 1998:45. Genomförs de i promemorian föreslagna reglerna för överskottshantering i försäkringsbolag kan ett byte av redovisningsvaluta i ett försäkringsbolag få stor betydelse för försäkringstagama genom att underlaget för försäkringstagamas rättigheter och skyldigheter förändras. Prövningen enligt denna paragraf skall även ta sikte på sådana förhållanden.

Utöver att vara förenligt med de särskilda rörelsereglerna måste naturligtvis ett byte av redovisningsvaluta vara förenligt med bestämmelserna i tillämplig årsredovisningslag liksom med de föreskrifter som meddelats med stöd av denna. Tillstånd bör vägras om bytet kan antas strida mot de uppställda kraven jfr vad som anförts i författningskommentaren till 3 a § BFL beträffande skattemyndighetens prövning. Någon kontroll bytets förenlighet med tillämplig skattelag

av skall dock inte göras utan detta ankommer helt på Skattemyndigheten. Är det fråga ett sådant ytterligare byte enligt 3 § tredje

om som a stycket BFL kräver skattemyndighetens godkännande gäller att detta måste inväntas innan ändringen kan stadfästas eller godkännas.

Andra stycket att omställningen i sig inte får komma i konflikt

anger med de nu angivna kraven. Av första stycket följer bl.a. att såväl ett nystartat företag som ett igångvarande företag som önskar byta redovisningsvaluta, måste vara utrustade med redovisningssystem som kan hantera en redovisning i euro. Andra stycket uppställer därutöver kravet att företagets redovisningssystem också skall kunna hantera själva omställningen från redovisning i kronor till euro. Detta gäller såväl vid byte från kronor till euro som omvänt.

Fdrfattningskommentar 253

Omräkning av krav på minsta kapitalbas för institut som bytt redovisningsvaluta

5 § Paragrafen innebär att kravet på minsta kapitalbas i samband med byte av redovisningsvaluta från kronor till euro eller vice skall räknas

versa om till redovisningsvalutan. Bestämmelsen skall läsas tillsammans med 6§.

Krav på bundet eget kapital för institut som redovisar i euro

6 § Det finns bestämmelser om minsta kapitalbas för kreditinstitut och värdepappersbolag i respektive rörelselagstiftning. Kravet på minsta kapitalbas för ett sådant institut sammanfaller med kravet på minsta bundet eget kapital startkapital för att företaget skulle få påbörja sin verksamhet.

Som anförts i allmänmotiveringen avsnitt 12.3.1 måste krävas att kapitalbasen uppgår till minst startkapitalet. Bestämmelser om detta har upptagits i förevarande paragraf. Paragrafen innebär att ett byte till redovisning i euro kan leda till att institutet underkastas ett högre men aldrig lägre krav på minsta kapitalbas än före bytet.

Bestämmelsen innebär att ett institut som övergår till att redovisa i euro skall ha ett bundet eget kapital som inte understiger det minsta startkapital som krävs för att påbörja verksamhet av det slag som institutet bedriver. Skall institutet efter bytet till redovisning i euro söka tillstånd för ytterligare verksamheter måste det naturligtvis uppfylla kravet i aktuell rörelselagstiftning på minsta bundna kapital

egna bestämt för sådan verksamhet.

i euro

Bestämmelsen om minsta bundet eget kapital för bankaktiebolag finns i 1 kap. 4 § andra stycket bankaktiebolagslagen. I regeringens proposition Ny associationsrätt för bankaktiebolag m.m. föreslås att bestämmelsen flyttas till 9 kap. 4 § andra stycket bankrörelselagen prop. 1997/98:166. Motsvarande bestämmelser för sparbanker och medlemsbanker återfinns i 2 kap. 2 § andra stycket sparbankslagen respektive l kap. 4 § andra eller tredje stycket medlemsbankslagen.

Paragrafen behandlar storleken på minsta bundet eget kapital. Den innebär inte i sig att det för ett bankaktiebolag eller sparbank skall

en göras en ny prövning, motsvarande den vid tillståndsprövningen, hur

av stort aktiekapitalet respektive gmndfonden måste med hänsyn till

vara omfattningen och beskaffenheten den planerade rörelsen.

av

För kreditmarknadsföretag finns bestämmelser om minsta bundet eget kapital i 2 kap. 4 § första och andra stycket lagen finansie-

om

254 Författningskommentar

ringsverksamhet. I 4 kap. l § tredje stycket nämnda lag föreslås att ett kreditrnarlcnadsföretag som har tillgångar vars nettovärde överstiger tolv miljoner skall ha kapitalbas som minst uppgår till fem

euro en miljoner På ett sådant kreditmarknadsföretag ställs det alltså aldrig

ecu. ett krav på ett minsta bundet eget kapital motsvarande fem miljoner

Detta avviker från vad som gäller för ett kreditmarknadsfdretag ecu. som inte har fått Finansinspektionens medgivande att ha ett lägre bundet eget kapital. Den lägre gränsen för det egna kapitalet i ett sådant lcreditmarknadsföretag bestäms i stället, i princip, av bestämmelsen i 2 kap. 6 § första stycket kapitaltäclcningslagen där det föreskrivs att det primära kapitalet skall utgöra minst hälften av kapitalbasen. Det primära kapitalet utgörs nämligen främst av eget kapital.

För värdepappersbolag finns bestämmelser om minsta bundet eget kapital i 2 kap. 5 § andra och tredje stycket lagen 1991:981 om värdepappersrörelse. Bestämmelsen i tredje stycket nämnda paragraf ger dock Finansinspektionen viss möjlighet att medge undantag från detta lqav. En förnyad prövning måste göras ett sådant medgivande vid ett

av byte redovisningsvaluta. Det är nämligen inte säkert att endast en

av omräkning det tidigare kravet resulterar i ett acceptabelt krav på

av minsta kapitalbas i euro.

Paragrafen avser enligt sin ordalydelse även institut som har sin redovisning redan från första verksamhetsåret. Den får dock i

i euro praktiken inte någon betydelse i sådana fall. För ett sådant institut sammanfaller därför det krav på minsta bundet eget kapital som ställdes vid tidpunkten för beslut tillstånd med det krav ställs vid in-

om som gången det första räkenskapsåret. Det beror på att kursen mellan

av euro och ecu är ett till ett.

Finansinspektionen kan ingripa mot ett kreditinstitut eller ett värdepappersbolag inte uppfyller kravet på minsta bundet eget

som kapital vid ingången det första räkenskapsåret med redovisning i

av euro. I respektive rörelselag finns nämligen bestämmelser om att Finansinspektionen kan ingripa genom att förbjuda verkställighet eller förelägga rättelse ett beslut innebär en överträdelse av en

om av som författning reglerar ett kreditinstituts eller ett värdepappersbolags

som verksamhet. En sådan överträdelse kan även rendera ett felande institut

varning och ytterst ett återkallande dess tillstånd att bedriva sin en av verksamhet. En situation där ett institut vid ingången det första

av räkenskapsåret med redovisning i euro inte förmår att uppfylla kravet på minsta bundet eget kapital, bör bedömas likartat med situation där

en ett institut som fått tillstånd påbörjar sin verksamhet utan att kravet minsta kapitalbas är uppfyllt. De bör därför också föranleda likartade ingripanden från Finansinspektionen.

SOU 1998: 136 Fdrfattningskommentar 255

För tillämpningen av bestämmelsen saknar det i princip betydelse om institutet tidigare har bytt redovisningsvaluta eller inte. En konsekvens av att växelkursen inte är densamma vid två på varandra följande byten är dock att kravet på minsta kapitalbas efter det andra bytet blir ett annat än det ursprungliga.

Kapitalkravet skall omräknas även vid byte av redovisningsvaluta i ett institut som ännu inte påbörjat den verksamhet det har fått tillstånd för.

Normgivningsbemyndigande 7 § Bestämmelsen innebär att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall meddela de föreskrifter om tillämplig omräkningskurs till euro som behövs för att ett finansiellt företag som har sin redovisning i euro skall kunna tillämpa de bestämmelser som gäller för verksamheten.

För kreditinstitut och värdepappersbolag behövs det bl.a. bestämmelser om hur kapitalbasens beståndsdelar, såsom t.ex. aktiekapitalet, det första året efter bytet av redovisningsvaluta skall omräknas till rapportvalutan. Det utgående egna kapitalet är uttryckt i kronor medan kapitalkravet fortlöpande skall beräknas på tillgångsposter uttryckta i euro. Kapitalbasen och de riskviktade tillgångarna måste vara uttryckta i samma valuta för att det skall vara möjligt att fastställa företagets kapitaltäckning.

Också för försäkringsbolag kan det behövas meddelas närmare bestämmelser om ornräkningskurs. För ett skadeförsäkringsbolags vidkommande torde det t.ex. behövas närmare bestämmelser om omräkning premie- och skadeindex.

av

14. Förslaget till lag om ändring i lagen 1992:1610 om

ñnansieringsverksamhet

2 kap. 4 § Paragrafen har kommenterats i allmänmotiveringen, avsnitt 12.3.2.

4 kap. 1 § I andra stycket har ett tillägg infogats beträffande kreditmarknadsföretag som har bytt till redovisning ieuro. För ett sådant företag

256 Författningskommentar

skall det innan bytet i kronor gällande kravet på minsta bundet eget kapital räknas om till euro enligt 5 § lagen om redovisning i euro för finansiella företag. Förevarande stycke innebär att kapitalbasen inte heller får understiga ett belopp motsvarande det krav på minsta bundet eget kapital krävdes vid ingången av det första räkenskapsåret med

som redovisning i Av 5 kap. 17 § första stycket 4 följer att ett

euro. lcreditmarlcnadsföretags tillstånd att bedriva finansieringsverksamhet skall återkallas, kapitalbasen understiger endera av de båda

om beloppen och bristen inte har täckts inom tre månader från det att den blev känd för företaget.

Ett kreditmarknadsföretag byter redovisningsvaluta från euro

som till kronor skall också göra en omräkning enligt 5 § lagen om redovisning i för finansiella företag. Det för företaget i euro

euro gällande kravet på minsta kapitalbas skall därvid räknas om till kronor.

I tredje stycket föreskrivs att ett mindre lcreditmarlcnadsföretag som fått tillstånd att bedriva verksamhet skall öka sin kapitalbas om nettovärdet kreditmarknadsfdretagets tillgångar senare överstiger

av etthundra miljoner kronor. Av 2 kap. 4 § andra stycket andra meningen framgår att det i nettovärdet inte skall räknas in värdet av tillgångar i sådan finansieringsverksamhet som anges i 1 kap. 3 § första stycket, dvs. tillgångar i icke tillståndspliktig ñnansieringsverksamhet.

Det första ändringsförslaget tar sikte på kreditmarknadsföretag som har sin redovisning i Överstiger nettovärdet av tillgångarna i ett

euro. lcreditmarlmadsföretag redovisar i euro tolv miljoner euro så skall

som det ha kapitalbas motsvarar fem miljoner vid tidpunkten för

en som ecu beslut tillstånd enligt 2 kap. l Kursen mellan euro och ecu är ett

om till ett. Följaktligen är alltid kravet på minsta kapitalbas fem miljoner

för ett kreditmarknadsföretag som har sin redovisning i euro och euro nettotillgångar överstigande tolv miljoner euro. Beroende på kronans utveckling visavi kan det så att ett mindre kreditmarknads-

euron vara företag kan komma att byta från att ha sin redovisning i den ena valuta till den andra för att därigenom undgå att nettovärdet på tillgångarna uppgår till etthundra miljoner kronor eller tolv miljoner euro. Att

ett sådant byte undgå det högre kapitalkravet är emellertid genom möjligt endast nettovärdet tillgångarna innan ingången av det

om av första räkenskapsåret efter bytet inte har nått till taket ett hundra

upp miljoner kronor redovisningsvalutan är kronor eller tolv miljoner

om

om redovisningsvalutan är euro. euro

Det andra ändringsföreslaget tar sikte på lcreditmarlcnadsföretag som har haft redovisningsvaluta men senare bytt till kronor. För

euro som dessa företag är det inte rimligt att använda kursen vid tidpunkten för beslut tillstånd enligt 2 kap. 1 § att bedriva verksamheten. För ett

om lueditmarknadsföretag har redovisat i euro och som därefter över-

som

SOU 1998: 136 Fiirfattningskommentar 257

gått till att redovisa i kronor skall därför i stället kravet på minsta bundna eget kapital fastställas genom omräkning med den kurs som gällde vid ingången det första räkenskapsåret med redovisning i av lror1or. Det sagda gäller såväl om kreditmarknadsföretagets redovisningsvaluta redan när tillståndet att bedriva verksamheten var euro erhölls redovisningen vid denna tidpunkt var i kronor och som om laeditmarknadsfdretaget först bytt till euro för att sedan byta tillbaka till kronor. Har flera byten mellan euro och kronor skett skall självklart växelkursen vid det senaste bytet till kronor användas. I denna lag finns inte någon generell bestämmelse om vilken kurs skall användas vid omräkning från ecu till kronor. De besom stämmelser omräkningskurs behövs skall dock meddelas av om som regeringen eller, efter regeringen bemyndigande, den myndighet som regeringen bestämmer enligt 7 § lagen om redovisning i euro for finansiella företag.

15. till lag om ändring i lagen 1991:981 om

Förslaget värdepappersrörelse

5 kap. 1 § I andra stycket finns bestämmelser om hur stor kapitalbasen måste vara i ett värdepappersbolag. Första ledet i bestämmelsen reglerar kravet på minsta kapitalbas för värdepappersbolag aldrig har bytt redovissom ningsvaluta. Andra ledet i bestämmelsen reglerar kravet på minsta kapitalbas för värdepappersbolag har sin redovisning i euro. Ett som värdepappersbolag redan vid tidpunkten for beslut tillstånd har som om sin redovisning i omfattas båda leden i bestämmelsen. Detta euro av saknar emellertid praktisk betydelse eftersom kursen mellan euro och är ett till ett. För ett värdepappersbolag som redan vid påbörjandet ecu verksamheten redovisade i euro blir därför kravet på minsta av kapitalbas de angivna beloppen i 2 kap. 5 i ecu I ett värdepappersbolag har bytt redovisningsvaluta får som kapitalbasen inte understiga det tidigare för bolaget fastställda kravet på minsta kapitalbas omräknat enligt 5 § lagen om redovisning ieuro för finansiella företag. Har värdepappersbolaget bytt till redovisning ieuro gäller dessutom att kapitalbasen inte får understiga det belopp som krävdes i bundet eget kapital vid ingången av det första räkenskapsåret med redovisning i euro.

258 Författningskommentar

För ett värdepappersbolag som efter ett byte av redovisningsvaluta får tillstånd att bedriva ytterligare slag av verksamhet för vilka gäller ett högre kapitalkrav bestäms kravet på minsta kapitalbas av 2 kap. 5

Finansinspektionen skall återkalla ett värdepappersbolags tillstånd om bolagets kapitalbas understiger det enligt bestämmelsen minsta kravet på kapitalbas och bristen inte täcks inom tre månader efter det att den blev känd för bolaget 7 kap. 9 § tredje stycket.

6 kap. 7 § Paragrafen överensstämmer med motsvarande bestämmelse för banker och kreditmarlcnadsföretag, se 8 kap. 16 § bankrörelselagen och 5 kap. 17 § lagen om finansieringsverksamhet. I regeringens proposition 1997/98:71 Förstärkt tillsyn över börser föreslås nämnda bestämmelse i lagen om ñnansieringsverksamhet justerad så att överensstämmelse nås med vad som gäller för bankaktiebolag och värdepappersbolag a.a. s. 100.

Av paragrafen framgår att Finansinspektionen kan beivra såväl en överträdelse av en författning som meddelats med stöd av värdepappersrörelselagen, som en överträdelse av en författning som meddelats med stöd av annan författning som reglerar värdepappersbolagets verksamhet.

9 § Paragrafen har fått en ändrad redaktionell utformning till följd av ändringen i 7

16. till om ändring i Förslaget lag lagen 1994:2004 om

och stora för kreditinstitut

kapitaltäckning exponeringar och värdepappersbolag

2 kap. 6 § För närvarande kan värdet av förlagsandelslån inte ingå i kapitalbasen annat än i form av supplementärt kapital. Det finns inte något hinder mot att emittera förlagsandelslån i annan valuta än redovisningsvalutan. Mot bakgrund av detta bör det inte i lag behållas en föreskrift om att förlagsandelslån alltid kan ingå i kapitalbasen som supplementärt kapital. Regeringen, eller efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen bör i stället ges möjlighet att i föreskrifter reglera i vad mån värdet av förlagsandelslån kan inräknas i kapitalbasen. Ett

bemyndigande för regeringen, eller efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen att meddela föreskrifter om hur kapitalbasen skall beräknas finns i 7 kap. 17 § Det saknas anledning att begränsa Finansinspektionens rätt till att endast kunna medge att värdet av förlagsandelslån räknas supplementärt kapital. Föreligger förutsätt-

som ningarna därför kan Finansinspektionen medge att värdet av förlagsandelslånen räknas som primärt kapital. Förevarande paragraf har utformats i enlighet hänned.

4 kap. 8 § Bestämmelsen hur ett institut skall beräkna sin totala netto-

anger position i annan valuta än rapportvalutan. Den föreslagna justeringen

bestämmelsens utformning är endast en följ dändring till förslaget att av kreditinstitut och värdepappersbolag skall medges rätt att redovisa i euro, är en utländsk valuta. För institut som har sin redovisning i

som kronor innebär förslaget inte någon ändring av vad som gällt tidigare. Ett institut har sin redovisning ieuro skall vid beräkning av sin

som nettoposition i annan valuta än euro behandla positioner i euro respektive kronor på samma sätt som ett institut som redovisar i kronor gör med positioner i kronor respektive utländsk valuta. En närmare beskrivning av beräkningsmetoden ges i prop. 1994/95:50 s. 312

17. till i ikraftträdande- och

Förslag lag om ändring övergångsbestämmelsema till lagen 1992: 1610 om ñnansieringsverksamhet

Bestämmelsen innebär att ett byte av redovisningsvaluta inte får ske i företag bedriver verksamhet med stöd av punkterna 3-5 i ikraft-

som trädande och övergångsbestämmelsema till lagen om finansieringsverksamhzt. Punkt 3 företag driver verksamhet med stöd av

ger som punkt 4 iövergångsbestämmelsema till lagen 1988:606 om finansbolag rät1 att fortsätta bedriva verksamhet enligt den bestämmelsen. Beträffande punkten 3 anfördes i författningskommentaren prop. 1992/93:89 233 "I punkt 4 i övergångsbestämmelsema till lagen

s. 1988:606 finns en bestämmelse som innebär att de företag som vid tidpunkten för den lagens ikraftträdande drev finansieringsverksamhet

inte iökte tillstånd enligt den nya lagen eller inte fick sin ansökan men beviljad, kunde fortsätta verksamheten enligt lagen 198022 om finansbolig i fråga om de åtaganden som företaget gjort under den tid

verksamhet bedrivits enligt den sistnämnda lagen. För att som

260 Författningskommentar

klarlägga att dessa företag får fortsätta sin verksamhet efter ikraftträdandet av lagen om ñnansieringsverksamhet i fråga om sådana åtaganden infördes punkten I propositionen förutskickades dock att det efter en översyn av marknaden och de bolag som berörs kan bli aktuellt att ändra bestämmelsen. En sådan översyn görs för närvarande inom ramen för Banklagskommitténs arbete. Utredaren är därför inte beredd att nu föreslå att företag som bedriver verksamhet med stöd av punkt 3 skall få rätt att han sin redovisning i euro.

Punkterna 4 och 5 är rena Övergångsbestämmelser enligt vilka ett företag kan fortsätta bedriva verksamhet till dess att ansökan om till-

en stånd enligt lagen finansieringsverksamhet prövats slutligt. För att

om inte föregripa Banklagskommitténs översyn de bestämmelser som

av gäller för finansieringsverksamhet har den tid under vilken verksamheten kan bedrivas med stöd övergångsbestämmelsen i punkt 5

av nyligen förlängts till den 31 december 2000 eller, om ansökan om tillstånd getts in inom denna tid, till dess att ansökan har prövats slutligt. Det är enligt utredarens mening lämpligt att avvaktaBanklagskommitténs förslag innan ställning tas i frågan om företag som bedriver verksamhet med stöd punkt 5 bör möjlighet att ha sin redo-

av ges visning i euro. För företag som bedriver verksamhet med stöd av punkt 4 kan utredaren inte se att det föreligger något legitimt behov av att byta redovisningsvaluta innan ansökan prövats slutligt. Frågan om ett sådant företag skall få byta redovisningvaluta prövas i stället lämpligen i samband med tillståndprövningen.

18. Förslaget till lag om ändring i lagen 1995:1570 om

medlemsbanker

1 kap. 4 § Paragrafen har kommenterats i allmänmotiveringen, avsnitt 12.3.2. En mindre redaktionell ändring har dessutom företagits.

2 kap. 4 § Paragrafen föreslås tillföras ett nytt andra stycke enligt vilket en medlemsbank som önskar har sin redovisning i euro skall ange detta i sina stadgar. I så fall skall medlemsinsatsema i denna valuta.

anges Bestämmelsen överensstämmer med förslaget till nytt andra stycke i 2 kap. 2 § lagen ekonomiska föreningar och har behandlats i allmän-

om

SOU 1998: 136 F örfattningskommentar 261

motiveringen avsnitt 12.1 och i törfattningskommentaren till den nämnda bestämmelsen i föreningslagen.

Av 3 § framgår att om stadgarna ändras så skall ändringen stadfästas.

7 kap. 14 § Paragrafen överensstämmer med utredarens förslag till 7 kap. 14 § sjätte stycket lagen om ekonomiska föreningar.

19. Förslaget till lag om ändring i sparbankslagen

987 6 19

l :

2 kap. 5 § I paragrafen föreskrivs att om redovisningsvalutan skall vara euro, detta skall anges i reglementet. I så fall skall grundfonden anges i denna valuta. Bestämmelsen har kommenterats i avsnitt 12.

4 kap. 15 § Det nya tredje stycket har motsvarighet i bl.a. 9 kap. 35 § andra stycket aktiebolagslagen.

20. Förslaget till lag i

om ändring försäkringsrörelselagen 1982:713

2 kap. 5 § Om bolaget skall ha sin bokföring i euro så skall detta anges i bolagsordningen. I så fall skall i försäkringsaktiebolag aktiekapitalet anges i samma valuta. Bestämmelsen motsvarar bl.a. 2 kap. 4§ aktiebolagslagen i utredarens förslag.

9 kap. 14 § Bestämmelsen motsvarar bl.a. 9 kap. 35 § andra stycket aktiebolagslagen i utredarens förslag.

Bilaga l

Kommittédirektiv

och i utländsk Dir.

Aktiekapital redovisning

valuta 1997:76

Beslut vid regeringssammanträde den 15 maj 1997

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare skall undersöka vilket behov svenska aktiebolag, bankaktiebolag och försäkringsaktiebolag har att aktiekapital

av ange och akties nominella belopp i annat än svensk valuta. Utredaren skall vidare undersöka vilket behov svenska företag har av att kunna upprätta sin finansiella redovisning ieuro. Utredningen skall avse både det behov Sverige deltar i den europeiska valutaunionen, kan

som, om finnas under den övergångsfas som kommer att löpa mellan den 1 januari 1999 och utgången av år 2001, och det behov som kan finnas om Sverige stannar utanför valutaunionen.

Om något behov kan konstateras, skall utredaren redovisa de principiella lösningar kan tillgodose detta samt de för- och nack-

som delar är förenade med dessa. Utredaren skall därvid bl.a. beakta de

som konsekvenser olika lösningar kan ha för den näringsrättsliga regleringen finansiella företag.

av

Bakgrund Inom olika europeiska har man påbörjat ett förberedelsearbete

organ för övergång till en gemensam europeisk valuta, euro.

en

Vid ett EU-toppmöte i Madrid idecember 1995 fastställdes ett scenario för övergången till den gemensamma valutan. Enligt detta scenario skall övergången ske i flera steg. En etapp inleds den 1 januari 1999, då växelkursen mellan euron och de i valutaunionen deltagande ländernas valutor oåterkalleligen låses. De nationella valutorna och

blir därigenom olika uttryck för och samma valuta. Nästa euron en etapp inleds senast den l januari 2002 i samband med att eurosedlar och euromynt sätts i omlopp. Efter högst månader skall nationella

sex

264 Bilaga 1

sedlar och mynt dras in och deras status som legala betalningsmedel upphöra.

Det är ännu inte bestämt om Sverige skall delta i valutaunionen och, i så fall, från vilken tidpunkt. Riksdagen förväntas ta ställning i frågan hösten 1997. För att Sverige skall ha en reell valmöjlighet är det emellertid nödvändigt att redan dessförinnan påbörja förberedelserna på det praktiska, administrativa planet. En probleminventering har redovisats i departementspromemorian Praktiska euroförberedelser i Sverige Ds 1997:9.

Ett svenskt deltagande i valutaunionen ger upphov till olika associationsrättsliga frågor om vad som skall gälla under övergångsfasen efter den l januari 1999. En fråga gäller i vilken valuta aktiebolags aktiekapital och aktiers nominella belopp skall vara angivna. En annan fråga gäller i vilken valuta redovisningen skall ske. Om valutaunionen kommer till stånd utan svenskt deltagande, uppkommer liknande frågor, t.ex. om svenska företag likväl skall kunna emittera aktier och upprätta sina redovisningar i euro. ställningstaganden i dessa frågor kan inte vänta till dess att valutaunionen har kommit till stånd.

Behovet av utredning

Aktiekapital

Svenska aktiebolag skall ha ett aktiekapital om minst 100 000 kronor eller, i fråga om publika aktiebolag, minst 500 000 kronor. Alla aktier i ett aktiebolag skall lyda på lika belopp, dvs. aktierna skall ha lika stora nominella belopp och dessa skall tillsammans motsvara aktiekapitalet. Av dessa bestämmelser anses följa att aktiekapitalet och aktiemas nominella belopp skall angivna i svensk valuta. Motsvarande

vara gäller för bankaktiebolag och försäkringsaktiebolag.

Det står klart att Sverige deltar i valutaunionen enligt det

om scenario som beslutades vid Madrid-mötet, måste aktiekapital och akties nominella belopp fr.o.m. den 1 januari 2002 vara angivna i euro. Det kan hävdas att svenska aktiebolag redan under övergångstiden mellan den l januari 1999 och utgången år 2001 kan ha intresse av

av att ange aktiekapital och aktier i euro. Så kan det t.ex. för bolag som bildas under denna period framstå som lämpligt att ha aktiekapitalet och aktiemas nominella belopp bestämda i euro redan från början. Bolagen undgår då en del praktiska problem som kan uppkomma i samband med övergången från kronor till Även för andra bolag

euro. kan det tänkas ha ett visst värde att deras aktiekapital är angivet ieuro, t.ex. därför att det underlättar deras verksamhet på den europeiska kapitalmarknaden.

Bilaga 1 265

Det är möjligt att svenska aktiebolag kan ha ett motsvarande intresse

att ha sitt aktiekapital i euro också om Sverige beslutar att stanna av utanför valutaunionen. Svenska Bankföreningen, Sveriges Industriförbund och Svenska Fondhandlareföreningen har hävdat detta i en framställan till Justitiedepartementet. Organisationerna har särskilt framhållit att mängd bolag, även om Sverige stannar utanför valuta-

en unionen, kommer att ha sina transaktioner mot Europamarknaden uttryckta i euro.

Det finns mot den angivna bakgrunden anledning att närmare

nu utreda hur stort behov svenska aktiebolag samt bankaktiebolag och försäkringsaktiebolag har av att under övergångsfasen till ett deltagande i valutaunionen respektive vid ett utanförskap ange sitt aktiekapital och aktiemas nominella belopp i euro. Om det därvid konstateras att ett sådant behov föreligger, finns det anledning att se närmare på vilka olika lagstiftningsmodeller som skulle kunna tillgodose behovet. Slutligen finns det anledning att utarbeta konkreta förslag till de lagändringar som under övervägandena visar sig vara behövliga.

Aktiebolagskommittén Ju 1990:08 har i uppdrag att förutsättningslöst överväga det bör införas regler svenska

om som ger aktiebolag möjlighet att emittera aktier i annan valuta än svenska kronor dir. 1991:89. Kommittén har dock ännu inte presenterat några överväganden i denna fråga. De frågor som kan vara förenade med en rätt för svenska aktiebolag att emittera aktier i t.ex. dollar är av samma principiella slag de som aktualiseras i fråga om emission av aktier

som i Det är därför naturligt att den utredare som skall se över frågan

euro.

aktiekapital och aktier i också övertar uppdraget att utreda om euro frågan svenska aktiebolag bör ges en mera generell rätt att emittera

om aktier i utländsk valuta.

Redovisning Enligt 2 kap. 6 § årsredovisningslagen 1995:1554 skall svenska aktiebolag upprätta sina års- och koncemredovisningar i svenska kronor. I den mån bolagets transaktioner har skett i annan valuta eller tillgångamas värde ursprungligen har bestämts i annan valuta, måste beloppen således räknas till svenska kronor. Lagen tillåter att det,

om vid sidan den i kronor upprättade redovisningen, upprättas en

av redovisning i Det saknas lagbestämmelser om vilken valuta som

ecu. skall användas i den löpande bokföringen; att bokföra affárshändelser i annat än svensk valuta torde emellertid inte vara god redovisningssed.

Motsvarande gäller för bl.a. bankaktiebolag och försäkringsföretag.

266 Bilaga I

Om Sverige går med i valutaunionen, måste svenska företags redovisning för tiden fr.o.m. den 1 januari 2002 ske i euro. Det kan hävdas att i vart fall en del svenska företag har intresse att redovisa i

av euro redan under övergångsfasen efter den l januari 1999. I den ovan nämnda framställningen har organisationerna framhållit att ett stort antal företag kommer att övergå till att redovisa och fakturera ieuro redan under övergångsfasen.

Även Sverige stannar utanför valutaunionen är det tänkbart

om att svenska företag kan ha behov av en möjlighet att upprätta sin redovisning i euro, bl.a. därför att svenska företag med inriktning på Europamarknaden också i denna situation ofta torde komma att använda euro i sin fakturering och interna redovisning.

Det finns mot denna bakgrund anledning att närmare analysera vilket behov svenska företag har av att under övergångsfasen efter den 1 januari 1999 respektive vid ett utanförskap upprätta sin redovisning i enbart euro. Om det därvid konstateras att det finns ett behov och att detta inte kan tillgodoses enbart genom att företagen i parallell

en redovisning omräknar beloppen från kronor till bör utredaren

euro, studera olika modeller som kan tillgodose behovet. Slutligen bör konkreta förslag till ändringar i redovisningslagstiftningen utarbetas.

Utredningens uppläggning

Utredningen av de nu nämnda frågorna bör göras i två etapper. I en första etapp bör behovet av aktiekapital i annan valuta än svenska kronor respektive behovet av redovisning i analyseras. Om ett

euro verkligt behov därvid konstateras, bör olika principiella sätt att tillgodose behovet diskuteras. Utredaren bör därefter redovisa sina överväganden.

Om det sedan resultatet av den första etappen har utvärderats finns skäl att gå vidare, bör utredaren i andra etapp i uppdrag att lägga

en fram förslag till behövliga lagändringar.

I dessa direktiv behandlas endast arbetet under den första etappen.

Närmare om utredningsuppdraget Aktiekapital och akties nominella belopp

Utredaren skall analysera svenska aktiebolags, bankaktiebolags och försäkringsaktiebolags behov att ha sitt aktiekapital och aktiemas

av nominalla belopp bestämda i euro eller annan utländsk valuta.

Övervägandena skall avse behovet såväl vid ett svenskt deltagande i valutaunionen varvid frågan framför allt får sin betydelse för perioden

-

Bilaga 1 267

mellan den l januari 1999 och utgången av år 2001 som vid ett svenskt utanförskap. Om utredaren konstaterar ett verkligt behov i den ena eller andra situationen, skall han syna de olika principiella modeller som kan tillgodose detta behov. Den lösning i första hand bör prövas är en som ordning där ett aktiebolag kan ha aktiekapitalet antingen i svenska kronor eller i Om utredaren kommer fram till att en sådan modell euro. är lämplig, bör han även analysera de problem som kan uppkomma när ett bolag vill besluta att över från kronor till euro, t.ex. om förekomsten omräkningsdifferenser som rubbar enskilda aktieägares av rätt och därigenom medför att besluten måste fattas med särskild majoritet. Utredaren skall även analysera andra modeller som kan vara ändamålsenliga. Till dessa hör först och främst en modell som tillåter aktiebolag att emittera aktier utan nominellt belopp. Utredaren skall vidare oförhindrad att se närmare på behovet av och förutsättvara ningarna tör modell där olika delar av aktiekapitalet är bestämt i en olika valutor. Vid prövningen olika modeller skall utredaren studera och beakta av de problem rättslig eller ekonomisk kan uppkomma vid av art som övergången till ett nytt system. Vidare skall utredaren förvissa sig om att modellerna inte står i strid med vedertagna principer på den svenska associationsrättens område. Utredaren skall särskilt uppmärksamma de följder kan uppstå med avseende på de bestämmelser om kapitalsom täckning och stora exponeringar gäller för kreditinstitut och värdesom pappersbolag. Motsvarande skall iakttas beträffande solvensreglerna för försäkringsföretag. Det är naturligt att utredaren under arbetet tar reda hur frågor av detta slag kan antas komma att behandlas i andra EU-länder.

Redovisning

Utredaren skall undersöka vilket behov som svenska företag har av att använda i den löpande bokföringen och att upprätta sina års- och euro koncemredovisningar Utredningen skall belysa såväl det behov i euro. kan finnas vid ett svenskt deltagande i valutaunionen, när gäller som övergångsfasen efter den l januari 1999, som det behov som kan finnas Sverige stannar utanför valutaunionen, Därvid finns det anledning om att särskilt studera i vilken utsträckning de möjligheter som svenska företag redan i dag har att räkna redovisning upprättad i svenska om en kronor till utländsk valuta tillgodoser det eventuella behovet av att en offentliggöra årsredovisningarna i utländsk valuta. I det sammanhanget

268 Bilaga 1

måste EG-rättens bestämmelser om offentliggörande årsredovis-

av ningar beaktas.

Om utredaren kommer fram till att det finns ett behov att tillåta

av redovisning i skall han studera de olika modeller kan

euro, som tillgodose ett sådant behov. Hänsyn måste därvid tas till sambandet mellan redovisningen och associationsrättens vinstutdelningsregler. I den delen skall utredaren samråda med Aktiebolagskommittén. Vidare måste hänsyn tas till förekommande samband mellan redovisning och beskattning; utgångspunkten bör att deklaration och taxering skall

vara ske i svenska kronor. Utredaren skall också välja en lösning som så långt möjligt bevarar möjligheterna till jämförelser mellan olika företags redovisningar. Uppenbarligen ger frågan om huruvida det skall vara tillåtet att redovisa ieuro också om Sverige stannar utanför valutaunionen anledning till särskilda redovisningstekniska överväganden, eftersom det i den situationen inte finns någon fast omräkningskurs mellan euron och svenska kronor. Utredaren skall i samband med sådana överväganden samråda med de normgivande organen på redovisningsområdet samt inhämta synpunkter från skatteförvaltningen.

Övrigt

För utredarens arbete gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare att redovisa regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50, pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23, redovisa jämställdhetspolitiska aspekter dir. 1994:124 samt redovisa konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet dir. 1996:49.

Utredaren skall redovisa den nu angivna första etappen arbetet

av senast den 15 oktober 1997.

Justitiedepartementet

Kommittédirektivo r o o w

WW W

till Dir.

Tilläggsdirektiv Utredningen om

och i utländsk 1998:28

aktiekapital redovisning

valuta Ju 1997:06

Beslut vid regeringssammanträde den 6 april 1998

Sammanfattning av uppdraget

Den särskilde utredare har fått i uppdrag att utreda frågor om som aktiekapital och redovisning i utländsk valuta Ju 1997:06 skall ytterligare analysera det företagsekonomiska behovet av en lag- stiftning gör det möjligt för svenska företag och för utländska som filialer i Sverige att ha sin redovisning och sin bokföring ieuro i stället för i svenska kronor, analysera de makroekonomiska konsekvenserna en eventuell - som övergång till aktiekapital och redovisning i kan medföra, euro utarbeta lagförslag gör det möjligt för svenska företag och för - som utländska filialer i Sverige att ha sin bokföring och upprätta sin offentliga redovisning i euro i stället för i kronor, överväga de särskilda problem kan vara förknippade med - som redovisning i i vissa finansiella företag, ta ställning till om alla euro finansiella företag bör möjlighet att redovisa ieuro och, om så beges fallet, utarbeta förslag till nödvändiga lagändringar avseende döms vara dessa företag, utarbeta lagförslag gör det möjligt för svenska aktiebolag, - som bankaktiebolag och försäkringsaktiebolag att ha sitt aktiekapital ieuro i stället för i kronor, utarbeta förslag till de ändringar i lagen 1987:667 om ekono- miska föreningar och andra föreningsrättsliga lagar som bedöms vara nödvändiga för sådana ekonomiska föreningar som väljer att upprätta sin redovisning i euro, samt lämna förslag till de regler om omräkning från euro till kronor behövs för beskattnings- och statistikändamål. som

270 Bilaga 1

Utredningsarbetet hittills Flertalet medlemsstater i EU torde fr.o.m. den 1 januari 1999 komma att delta i den europeiska valutaunionen. Det innebär att dessa medlemsstater från den dagen kommer att ha en gemensam valuta. Under en drygt treårig övergångsfas kommer denna valuta att gemensamma kunna uttryckas både i valutaenhet, och i nationella en gemensam euro, valutaenheter. Efter övergångsfasen kommer euron att utgöra det enda legala betalningsmedlet i dessa länder. Sverige kommer inte att delta i valutaunionen från starten. Med anledning av det förestående europeiska valutasamarbetet tillkallade regeringen beslut den 15 maj 1997 särskild utgenom en redare, justitierådet Bo Svensson, med uppdrag att undersöka vilket behov svenska aktiebolag, bankaktiebolag och försäkringsaktiebolag har av att kunna ange aktiekapitalet och aktiemas nominella belopp i annat än svensk valuta. Utredaren skulle vidare undersöka vilket behov svenska företag har av att kunna upprätta sin finansiella redovisning i euro. Utredningsarbetet skulle enligt direktiven göras i två etapper. I en första etapp skulle behovet aktiekapital i valuta än svenska av annan kronor respektive behovet av redovisning i euro analyseras. Om det därvid konstaterades ett verkligt behov, skulle olika principiella sätt att tillgodose behovet diskuteras. Om det efter utvärderingen av resultatet av den första etappen visade sig att det fanns skäl att gå vidare, borde utredaren i en andra etapp lägga fram förslag till behövliga lagändringar. Resultatet av arbetet under den första etappen redovisades i december 1997 i delbetänkandet Redovisning och aktiekapital i euro och annan utländsk valuta SOU 1997:181. Utredarens överväganden innebar sammanfattningsvis följande. Svenska företag bör möjlighet att upprätta sin redovisning i ges euro. Detta bör dock inte gälla finansiella företag inte bedrivs i som aktiebolagsforrn, främst ömsesidiga försäkringsbolag och sparbanker. Svenska företag bör inte ges möjlighet att ha sin redovisning i annan utländsk valuta än euro. Svenska aktiebolag, bankaktiebolag och försäkringsaktiebolag bör, om de har sin redovisning i euro, också skyldiga att ha sitt vara aktiekapital i euro. Svenska bolag bör inte ges möjlighet att ha aktiekapitalet i annan utländsk valuta än De bör inte heller möjlighet att emittera euro. ges aktier i olika valutor.

Bilaga I 271

Aktiebolagslagens regler att varje aktie skall ha ett nominellt

om belopp bör ersättas med regler om s.k. kvotaktier.

Delbetänkandet har remissbehandlats.

Behovet av ytterligare utredning

Redovisningsfrågor

Av utredningen och det efterföljande remissförfarandet har framgått att det för åtskilliga svenska företag skulle vara av värde att kunna upprätta sin redovisning i i stället för i kronor. Utredningen pekar

euro emellertid också på förändring i lagstiftningen för att möjliggöra

att en redovisning i också kan få vissa negativa verkningar, framför allt

euro minskade möjligheter att göra jämförelser mellan svenska företag. De olägenheter kan uppkomma för redovisningens intressenter

som borgenärer, kreditgivare torde visserligen vara av begränsad be-

m.m. tydelse. Icke desto mindre anser regeringen att det företagsekonomiska behovet att tillåta redovisning ieuro ännu inte är fullt klarlagt. Det

av har också hävdats att övergång till bland svenska företag skulle

en euro kunna få effekter för den svenska kronans stabilitet. Det finns anledning att analysera dessa frågor innan ett definitivt ställningstagande görs. Detta bör emellertid inte hindra att utredningen fullföljer sitt

nu uppdrag, såvitt gäller redovisning i och lägger fram förslag till

euro, lagändringar gör det möjligt för svenska företag att ha löpande

som bokföring och upprätta årsbokslut, årsredovisningar, koncemredovisningar och delårsrapporter i euro.

Särskilda hänsyn gör sig gällande beträffande finansiella företag. Banker, kreditrnarknadsföretag och värdepappersbolag omfattas av särskilda krav på kapitaltäckning, medan försäkringsbolag omfattas av särskilda solvens-, skuldtäcknings- och placeringsregler. Utredningen har med hänsyn till rådande osäkerhet om hur dessa regler slår vid redovisning i förordat att vissa företagsfonner, bl.a. sparbanker

euro och ömsesidiga försäkringsbolag, undantas från möjligheten att redovisa i Enligt regeringens mening finns det behov av att analysera

euro. de särskilda problem gäller för de finansiella företagen ytterligare i

som det fortsatta utredningsarbetet.

Under utredningsarbetet har det övervägts svenska företag bör

om

möjlighet att upprätta sin redovisning även i andra valutor, t.ex. ges dollar. Flertalet remissinstanser har instämt i utredarens bedömning att någon sådan möjlighet inte bör införas. Regeringen delar den bedömningen.

De ursprungliga direktiven till utredaren omfattade inte utländska filialers redovisning. Uppenbarligen har emellertid frågan om redovis-

272 Bilaga 1

ning i euro stor betydelse även för dessa. Det finns därför anledning att nu låta utredaren ta upp frågan om utländska filialers bokföring och redovisning i euro.

Associationsrättsliga frågor Utredarens förslag att svenska aktiebolag har valt att ha sin

som bokföring och redovisning i skall kunna ha sitt aktiekapital

euro denominerat i euro har tillstyrkts av i stort sett samtliga remissinstanser. Inte heller regeringen kan att det finns några skäl betydelse mot

se av en sådan ordning. Tvärtom kan en möjlighet att denominera aktiekapitalet i euro och emittera aktier i värde för svenska

euro vara av aktiebolag som behöver anskaffa kapital på den europeiska kapitalmarknaden och är också naturlig för de aktiebolag övergår till

som redovisning i euro. Ett definitivt ställningstagande bör visserligen inte göras förrän de företagsekonomiska och makroekonomiska analyser som tidigare har berörts har genomförts. Utredaren bör emellertid parallellt med att dessa analyser genomförs utarbeta fullständiga förslag till den lagreglering som behövs för att svenska aktiebolag, bankaktiebolag och försäkringsaktiebolag skall kunna ha sitt aktiekapital i euro.

En särskild fråga är om aktiekapital och redovisning alltid måste vara i samma valuta. Utredaren har såsom nämnts föreslagit sådan

en koppling. Regeringen anser att en sådan ordning är bäst ägnad att tillgodose de skyddsintressen bär den associationsrättsliga lag-

som upp stiftningen. En annan ordning fordrar överväganden det inte finns

som utrymme för i detta sammanhang. Det fortsatta utredningsarbetet bör därför bedrivas med utgångspunkt i att aktiekapital och redovisning skall vara angivna i en och samma valuta.

En ordning där aktiebolag kan denominera sitt aktiekapital

och upprätta sin redovisning i euro ger upphov till ett flertal associationsrättsliga frågor. De flesta har berörts i delbetänkandet. Under remissförfarandet har ytterligare frågor framkommit. Det är enligt regeringens mening lämpligt att dessa frågor behandlas i det fortsatta utredningsarbetet.

Utredaren har under den första etappen övervägt aktier skall

om kunna emitteras i olika valutor. Sådana förslag har motiverats med att det skulle kunna underlätta svenska bolags kapitalanskaffning och att det skulle underlätta för banker att uppfylla gällande kapitaltäclcningskrav. Utredaren har emellertid inte ansett att det är motiverat att gå vidare i denna fråga. Flertalet remissinstanser har tillstyrkt utredarens bedömning. Regeringen avser att överväga frågan bör tas

senare om upp i annat sammanhang.

Bilaga I 273

Utredaren har även övervägt en övergång från dagens system med aktier med nominellt belopp till s.k. kvotaktier. Han har kommit fram till sådan övergång bör ske och omfatta samtliga företag.

ztt en Regaringen anser för sin del att det finns anledning att fortsätta arbetet i dema fråga. Ett fullföljande av detta arbete inom ramen för denna utrednng skulle emellertid försena ett genomförande av sådana ändringar somkan vara mera brådskande, nämligen redovisning och aktiekapital i

Regeringen avser därför att i stället uppdra Aktiebolagskomeuro mittén att fortsätta beredningen av frågan om kvotaktier.

Idirektiven till den första utredningsfasen ingick inte att analysera de sirskilda kapitalfrågor som kan uppkomma i andra företagsformer i vilka det finns ett bundet eget kapital, ekonomiska föreningar, sparbanler m.fl. Enligt regeringens mening bör utredaren nu ta ställning till hur let kapitalet i sådana andra företagsformer skall behandlas vid

egna en ö/ergång till redovisning i euro.

Det finns också ett behov av en närmare analys av vilka problem som kan uppkomma i samband med det enskilda företagets övergång från redovisning och aktiekapital i kronor till redovisning och aktiekapial i euro.

Övrga frågor

Enligt regeringens mening bör utgångspunkten tills vidare vara att deklaration av samtliga skatter och avgifter skall ske i kronor. Med en flytande växelkurs mellan euron och kronan uppkommer i så fall speciella problem. Beskattningen grundas i stor utsträckning på företagens redwisning. Det finns därför anledning att i det fortsatta utredningsarbetet ta fram förslag till lämpliga metoder för omräkning från euro till kroror. Det finns också ett behov av att analysera de speciella problem som kan uppkomma beträffande mervärdesskatt, innehållen preliminärskat, arbetsgivaravgifter m.m.

In ordning där vissa företag redovisar i kronor och andra i euro kan

negativa verkningar for den ekonomiska statistiken. Det finns få ussa därfår behov av att i det fortsatta utredningsarbetet analysera vilken betydelse detta kan få och ta fram modeller för omräkning av statistikuppgifter.

Slutligen regeringen att det finns anledning att över behovet

anser se åvergångsbestämmelser till den nya lagstiftningen. l det samman-

av hanget bör också beaktas vilka problem av praktisk art som kan uppkomna för registreringsmyndighetema inför en ny lagstiftnings ikraftträdinde.

274 Bilaga 1

Utredningsuppdraget Redovisningsfrågor Utredaren skall lägga fram förslag till de lagändringar är nöd-

som vändiga för att svenska företag skall kunna ha sin löpande bokföring och upprätta sina årsbokslut, årsredovisningar, koncemredovisningar och delårsrapporter i euro i stället för i kronor fr.o.m. det första räkenskapsåret som inleds efter 1998 års utgång. Utgångspunkten skall härvid vara att en och samma redovisningsvaluta, antingen kronor eller euro, skall användas i samtliga redovisningshandlingar. Lagförslagen skall innehålla en reglering av de närmare villkoren och formerna för byte av redovisningsvaluta, däribland de materiella förutsättningarna, formerna för beslutet om byte samt tidpunkten då beslutet får verkan. Lagförslagen skall också ange förutsättningarna för att ett företag skall kunna återgå till redovisning i kronor.

För finansiella företag gäller särskilda kapitaltäcknings-, placeringsoch solvensregler. Dessa kan, om företagets redovisning sker ieuro,

ge upphov till särskilda problem. Detta gäller i synnerhet förvissa finansiella företag, såsom sparbanker, medlemsbanker, kreditmarknadsföreningar, ömsesidiga försäkringsbolag och understödsföreningar. Utredaren skall studera dessa problem. Om det är möjligt, skall han lämna förslag till lagändringar som kan lösa problemen. Visar det sig att problemen inte kan lösas, skall utredaren i stället utforma sina lagförslag så att det framgår att förslagen inte omfattar de aktuella företagen. I detta sammanhang bör noteras att det inte ingår i utredarens uppdrag att studera de indirekta effekter som svenska företags övergång till aktiekapital och redovisning i euro kan få med avseende på de restriktioner som gäller för finansiella företags placeringar och kapitaltäckning.

Slutligen skall utredaren lämna förslag till sådana lagändringar som gör det möjligt för utländska filialer i Sverige att ha sin bokföring och upprätta sin redovisning i euro i stället för i kronor.

Associationsrättsliga frågor

Utredaren skall utarbeta lagförslag som gör det möjligt för svenska aktiebolag, bankaktiebolag och försäkringsaktiebolag att ha sitt aktiekapital i euro i stället för i kronor. Utgångspunkten skall därvid att

vara aktiekapitalet skall vara angivet i samma valuta som redovisningsvalutan.

Utredaren skall vidare studera de särskilda aktiebolagsrättsliga frågor som kan uppkomma om det blir tillåtet att bestämma aktiekapitalet i euro. Till dessa hör frågor kring aktiers nominella belopp och hur detta påverkas när aktiekapitalet bestäms ieuro. Därvid skall

Bilaga 1 275

utredaren också ta ställning till hur aktiebrev, där det nominella beloppet hittills har varit uttryckt i kronor, skall behandlas efter det att bolaget har gått över till Han skall vidare belysa frågan om vilken euro. betalningsvaluta skall användas vid vinstutdelning samt frågor om som vad skall gälla vid konvertering konvertibla skuldebrev, inlösen som av preferensaktier och återbetalning kapitaltillskott. Även andra av av aktiebolagsrättsliga frågor uppkommer under arbetets gång skall som behandlas. Arbetet skall i de angivna delarna omfatta inte endast vanliga nu aktiebolag utan även bankaktiebolag och törsäkringsaktiebolag. Utredaren skall därvid beakta det arbete som pågår inom Regeringskansliet i syfte att inordna bankaktiebolagen och törsäkringsaktiebolagen under aktiebolagslagens 1975:1385 regelverk. Vidare skall utredaren undersöka det förhållandet att ekonoom miska föreningar möjlighet att upprätta sin redovisning ieuro bör ges föranleda ändringar i lagen ekonomiska föreningar eller andra föreom ningsrättsliga lagar. Särskilt skall effekterna redovisning ieuro på av en föreningslagens regler eget kapital belysas. Även associationsrättsom liga frågor hör till andra företagsfonner än aktiebolag och ekonosom miska föreningar skall uppmärksammas, i den mån företagsfonnen föreslås få rätt att redovisa i Utredaren skall också belysa hur euro. återbäringsmedlen i livförsäkringsbolag skall behandlas. Utredaren skall lämna förslag till nödvändiga lagändringar.

Övriga frågor

skall analysera det företagsekonomiska behovet av en lag-

Utredaren

stiftning tillåter redovisning ieuro och så långt det är möjligt söka som kvantifiera det. Utredaren skall vidare analysera de eventuella makroekonomiska konsekvenserna en övergång till redovisning och aktiekapital ieuro. av Analysen skall behandla såväl hur företag kommer för att föratt agera ändra sina valutapositioner vid övergång till euro som om en sådan en övergång skulle kunna få konsekvenser för kronans kurs. Vad gäller den frågan skall både kort- och långsiktiga effekter beaktas. senare Utredaren skall vidare analysera de problem som kan uppkomma i samband med att ett företag övergår från redovisning och aktiekapital i kronor till redovisning och aktiekapital ieuro. Arbetet skall inriktas på ordning där övergången kan ske endast i anslutning till räkenen skapsårsskifte. Utredaren skall därvid mot bakgrund av de synpunkter har lämnats under remissbehandlingen delbetänkandet närsom av belysa vilken omräkningsmetod skall tillämpas när ett föremare som tag går över från kronor till euro eller från euro till kronor.

276 Bilaga 1

En utgångspunkt för arbetet skall vara att deklaration samtliga

av skatter och avgifter skall ske i svenska kronor. Utredaren skall lägga fram förslag till hur skatter och avgifter bör hanteras exempelvis hur omräkning skall gå till när företagen har sin bokföring ieuro. I samband med detta skall utredaren även presentera ekonomisk analys

en av de föreslagna omräkningsmetodema. För mervärdesskatten gäller

vanligtvis att det belopp som ett företag redovisar som ingående skatt överensstämmer med vad ett annat företag har redovisat utgående

som skatt. Denna kontinuitet bör behållas, t.ex. att in- och utgående

genom mervärdesskatt särredovisas i en sidoordnad bokföring till sina belopp i kronor enligt samma principer gäller i dag. Sidoordnad bokföring

som kan också bli aktuell för innehållen preliminärskatt och arbetsgivaravgifter m.m.

Utredarens förslag skall utformas på ett statsfinansiellt neutralt sätt. I detta sammanhang skall särskilt beaktas vilka konsekvenser förslagen kan få för Sveriges avgift till Europeiska gemenskapernas budget. Om förslaget får negativa kostnadskonsekvenser, skall utredaren redovisa hur dessa skall finansieras.

Utredaren skall vidare ta ställning till hur intresset god

av en företagsstatistik bäst kan tillgodoses inom för ett system där

ramen företag har rätt att upprätta sin redovisning ieuro. I samband med detta skall utredaren analysera konsekvenserna för den ekonomiska statistiken. Vidare skall utredaren skissera lämpliga modeller

för omräkning av statistikuppgifter.

Övrigt

Utredaren skall redovisa resultatet sitt arbete senast den 31 oktober

av 1998.

Justitiedepartementet

Bilaga 2

SCB:s enkät frågor och sammanställning av de svar som

~ lärrmats

Svaren på frågorna i enkäten redovisas för både finansiella företag FF och icke-finansiella företag IFF. De icke-finansiella företagen delas upp på små företag SF, medelstora företag MSF och stora företag STF. Eftersom ett relativt litet antal de största företagen i landet står för en

av stor del totalt antal anställda och av totala produktionen har det ansetts

av väsentligt att samtliga dessa företag är med i enkätundersökningen. De utgörs här de mest omsatta företagen MOF på Stockholms Fondbörs.

av Svaren redovisas dessutom sammanhållet för samtliga företag SAF.

Del I Avser det fdretagsekonomiska behovet för Ert företag av

att använda euro i den löpande bokföringen

Fråga 1 Har Ert företag behov av att använda euro i den löpande bokföringen

men inga planer

Svarens procentuella fördelning l Ja, behov och planer 0 4 10 2 4 22 2 Ja, behov ännu 2 4 10 12 8 7

men inga planer

278 Bilaga 2

Företagens kommentarer: Små icke-finansiellaföretagan 0 Nej, men det kan bli aktuellt vid en ökad internationalisering.

Stora icke-finansiella företag 0 Ja, behovet kommer att finnas 0 m 1999 då huvudkonkurrentema i Europa

blir "Euro-bolag". Ja, så snart det är legalt kommer en övergång att ske till Euro. Oklart, det beror på hur starka önskemål utländska aktieägare har på att få balans/resultaträkning i Euro Nej, först när Sverige blir med i Eurozonen. Nej, behovet finns att använda Euro som en transaktionsvaluta i grundbokföringen men dock som en tillkommande valuta.

Finansiella företag 0 Ja, behovet finns sett ur ett koncemperspektiv.

Oklart, vi styrs av förordningar utgivna av Finansinspektionen. Oklart, kunderna avgör vilken valuta de vill göra affärer Oklart, beror på om den offentliga redovisningen får ske i Euro. Nej, huvudbokföringen kommer att ske i SEK, men bokföringen på produktnivå i reskontror kommer att ske i Euro.

0 Nej, behovet finns så länge som vi inte får krav oss från våra utländska

ägare. 0 Nej men om aktienotering görs i Euro kan behovet komma att öka.

, Synpunkter: Flertalet företag som besvarat enkäten oavsett företagets storlek

- har inte behov av att använda euro i den löpande bokföringen. Det framgår emellertid att behovet ökar med företagets storlek. Flera av de mest omsatta börsföretagen har redan planerat för att använda euro i bokföringen. I övrigt är det

företag som redan har sådana planer.

Fråga 2 Kommer Ert företags behov av att använda euro i den löpande bokföringen att öka om företagets huvudsakliga kunder och/eller leverantörer begär offerter respektive fakturor i euro

Frågan besvaras endast dem svarat Ännu oklart eller ‘Nej’ på fråga

av som Detta begränsar antalet svar vid denna fråga.

Bilaga 2 279 Svarens procentuella fördelning

Företagens kommentarer:

Stora icke-finansiella företag

Ja, vi fortsätter med största sannolikhet med SEK så länge deklarationer 0 men

och skatter måste redovisas i SEK. Ja, svenska företag begär att få betala i Euro eller om vi får EU-kunder.

0 om

Ja, först när Euron blir den dominerande betalningsvalutan i Sverige. 0 men

Finansiella företag 0 Ja, sannolikt då vi vänder oss mot privatmarknaden.

Synpunkter: På denna fråga svarar endast de företag som svarat Nej eller Oklart

fråga Om företagets kunder/leverantörer ber att få offerter eller fakturor i

ökar påtagligt företagens behov att använda i bokföringen. Det gäller euro av euro såväl stora mindre företag. På fråga l svarade 64 23+41 företag 12 % av

som samtliga svarande att de har ett behov att över till euro i bokföringen. Det antalet har här ökat till 211 23+41+l47 företag 40 % av samtliga svarande.

Fråga 3 Om Ert företag väljer att använda euro i den löpande bokföringen, kommer företaget då att även verka för att denna valuta ska användas för transaktioner med löner till anställda/kunder/ leverantörer

Frågan besvaras endast dem svarat ‘Ja’ eller Ännu oklart fråga 1 och

av som

Detta begränsar antalet vid denna fråga. Antalet är därför litet bland

svar svar små och mellanstora företag och därför redovisas dessa sammanslaget.

Löner till anställda

S: a

280 Bilaga 2

Svarens procentuella fördelning

S:a Kunder

Svarens procentuella fördelning

S:a Leverantörer

Svarens procentuella fördelning

S:a

Företagens kommentarer: Små icke-finansiella företag 0 Ja, vi vill ha ett enhetligt system

Mellanstora icke-finansiella företag 0 Ja, om inte kan vi lika gärna ligga kvar med SEK och behandla Euron t

som ex

DEM.

Bilaga 2 281

Stora icke-finansiella företag

Ja, löner först när Sverige blir med i EMU. Löneinfonnation ges euroi 0 men

redan 1999. Ja, användningen Euro är redan förutsedd i flera avtal med kunder.

0 av

Ja, med kunder och leverantörer, ingen kommer att tvingas. Nej för löner.

men Oklart då det inte är bokföringen som styr om vi skall använda Euro mot intressenter utan valutarisken. Oklart, vi kommer att följa den praxis som utformas i Sverige.

Finansiella företag

Ja, även för löner. Dock i omvänd ordning då kunder och marknad styr. 0

Ja, förutsätter att löneutbetalningar i Sverige i huvudsak görs i Euro. 0

Synpunkter: Frågan skall endast besvaras av företag som har behov av att använda i den löpande bokföringen eller företag som ännu inte tagit ställning

euro till ett sådant behov. Svaren pekar mot att företaget använder euro i sin

om redovisning kommer att verka för att också transaktioner med kunder och

man leverantörer törs i Det är endast 10 procent av företagen som har motsatt

euro. ca inställning. Däremot är det ännu oklart också löner till anställda kommer att

om utbetalas i euro.

Fråga 4 För denna fråga gäller förutsättningen att deklarationen av skatter och avgifter skall ske i svenska kronor. Ni behöver alltså vid

användning i den löpande bokföringen även ha en sidoordnad

av euro bokföring där varje transaktion bokförs till sitt belopp i svenska kronor.

Kommer Ert företag att under dessa förutsättningar använda euro i den

löpande bokföringen

Frågan besvaras inte dem svarat nej fråga Svarsunderlaget är därför

av som begränsat och tillåter inte uppdelning av de små och mellanstora icke-

en finansiella företagen i storleksgrupper. beräknats för samtliga.

Svarens procentuella fördelning

Företagens kommentarer: Mellanstora icke-finansiella företag 0 Nej, det skapar merarbete

Stora icke-finansiella företag Oklart, avgörande för val av valuta i bokföringen kommer att frekvensen vara transaktioner i euro. Nej, orimliga kostnader vid dubbel bokföring. Nej, det låter dyrt och krångligt. Nej, definitivt inte en omöjlig uppgift. - Nej, är det sant det som står i förutsättningarna att sidoordnad bokföring i en euro behövs Nej, det kan tvinga fram en flytt till Euro-land.

Finansiella företag Ja, men det kommer emellertid att leda till mycket stora kostnader att ha dubbla redovisningssystem. Ja, sannolikt, det är enkelt att redovisa transaktioner i olika valutor i moderna ekonomisystem. Nej, det är orealistiskt att i bokföringen även registrera transaktioner i SEK. Nej, innebär dubblering av alla transaktioner.

Synpunkter: Frågan skall besvaras endast av företag som har behov att kunna av använda euro i den löpande bokföringen. Drygt hälften av de svarande företagen kan för närvarande inte ta ställning till om de kommer att använda i bokeuro föringen om det blir nödvändigt att också ha en sidoordnad bokföring i svenska kronor. En tredjedel av företagen, oavsett företagets storlek, ställer sig negativ till detta alternativ.

Fråga 5 För denna fråga gäller förutsättningen att deklarationen av skatter och avgifter skall ske i svenska kronor och att omräkning av bokslutet till svenska-kronor kan ske via ett schablonmässigt omräkningssystem. Kommer Ert företag att under dessa förutsättningar använda i den euro löpande bokföringen

Denna fråga besvaras inte av dem som svarat Nej fråga 2 eller Ja fråga Svarsunderlaget är därför begränsat och tillåter inte uppdelning de små och en av mellanstora icke-finansiella företagen i storleksgrupper.

Bilaga 2 283

Svarens procentuella fördelning

Företagens kommentarer: Stora icke-finansiella företag 0 Ja. Skall schablonomräluiing göras en gång per år

Oklart, avgörande tör val av valuta i bokföringen kommer att vara frekvensen 0

transaktioner i euro.

Synpunkter: Antalet företag skall besvara denna fråga begränsas ytterligare

som jämfört med fråga 4 i och med att de som svarat på föregående fråga inte skall

-

här. Något fler företag är positiva när en schablonrnässig omräkning till svara svenska kronor kan göras vid deklaration av skatter och avgifter, än till altemativet i föregående fråga. Framför allt är det de stora börsföretagen som i detta fall sannolikt kommer att använda euro i sin bokföring.

Fråga 6 För denna fråga gäller förutsättningen att deklarationen av skatter och avgifter skall ske i svenska kronor och att mervärdesskatt, avdragen A-skatt samt arbetsgivaravgifter skall deklareras och betalas i svenska kronor.

Kommer Ert företag att använda euro i den löpande bokföringen om a varje transaktion rörande mervärdesskatt skall särredovisas i en sidoordnad bokföring till sina belopp i svenska kronor

Denna fråga besvaras inte dem svarat Nej på fråga 1 eller fråga 5 eller Ja

av som på fråga Svarsunderlaget är därför begränsat och tillåter inte en uppdelning av de små och mellanstora icke-fmansiella företagen i storleksgrupper.

284 Bilaga 2

Svarens procentuella fördelning

b Kommer Ert företag att använda euro i den löpande bokföringen om varje transaktion rörande avdragen preliminär A-skatt och arbetsgivaravgifter skall särredovisas i en sidoordnad bokföring till sina belopp i svenska kronor

Denna fråga besvaras inte av dem som svarat Nej fråga l eller fråga 5 eller Ja

fråga Svarsunderlaget är därför begränsat och tillåter inte en uppdelning av de små och mellanstora icke-finansiella företagen i storleksgrupper.

Svarens procentuella fördelning

c Kommer Ert företag att använda euro i den löpande bokföringen om varje transaktion rörande såväl mervärdesskatt, som avdragen preliminär A-skatt samt arbetsgivaravgifter skall särredovisas i en sidoordnad bokföring till sina belopp i svenska kronor

Denna fråga besvaras inte av dem som svarat Nej fråga 1eller fråga 5 eller Ja

fråga Svarsunderlaget är därför begränsat och tillåter inte en uppdelning av de små och mellanstora icke-finansiella företagen i storleksgrupper.

Företagens kommentarer:

Stora icke—finansieIlaföretag

0 Oklart med a. Det beror på skattemyndighetemas regelverk vid omräkning. b

och c borde att administrera. Nej, EMU skall effektivisera Europas industri, inte fördyra administrationen. a Nej, det är dyrt och krångligt. b Ja, lönesystemet kan hantera detta relativt enkelt.

Finansiella företag

Nej, det innebär dubblering av alla transaktioner 0

Synpunkter: Företag som svarat Ja på fråga 4 eller Nej fråga 5 skall inte svara

denna fråga. Företagen har svårt att ta ställning till om de kommer att använda euro i bokföringen om varje transaktion rörande mervärdesskatt skall särredovisas i en sidoordnad bokföring i svenska kronor delfråga a. Ca 70 procent av de svarande företagen säger att det är oklart. Över hälften av de största börsföretagen säger dock att man i ett sådant fall inte kommer att använda euro i bokföringen.

Samma inställning att det är oklart huruvida man kommer att använda euro i

bokföringen har företagen till delfråga Här skall varje transaktion rörande

avdragen preliminär A-skatt och arbetsgivaravgifter särredovisas i svenska kronor i sidoordnad bokföring. De mest omsatta börsföretagen är något mera positiva

en här än till i delfråga a.

I delfråga skall såväl mervärdesskatt som avdragen preliminär A-skatt och

c arbetsgivaravgifter redovisas i svenska kronor i en sidoordnad bokföring. De svarandes inställning till denna situation överensstämmer med den som redovisas i delfråga a. Det är således oklart om företagen kommer att använda euro i bokforingen, medan flera av de stora börsföretagen är negativa.

Del II Avser valutasäkringen i Ert företag i dag samt

vid en eventuell övergång till löpande bokföring i euro.

Fråga 7 Använder Ert företag valutasäkringar

Svarens procentuella fördelning

Fråga 8 Valutasäkrar Ert företag för närvarande de valuta öden som påverkar resultatet

Frågan besvaras endast av dem som svarat Ja på fråga Antalet företag som använder valutasälcringar är begränsat varför företagen redovisas sammanslaget.

Svarsalternativ SAF MOF 1 Ja, i dollar ole a valutor 31 2

.

Svarens Svarsalternativ 1 Ja, i dollar o/e a valutor 2 Ja, i valutor 3 Ja, i såväl som i valutor

. 4 eller Sza

Bilaga 2 287 Om Q för hur lång tid

Svarens procentuella

Företagens kommentarer: Stora icke-finansiella företag 0 Ja, huvudsakligen i europeiska valutor. Valutasäkring sker koncenmivå. Vi

får fasta kvartalskurser och valutarisken står moderbolaget för. Finansiella företag 0 Ja, huvudsakligen i utomeuropeiska valutor. Allt upp till 10 år säkras i

swapkontrakt.

Fråga 9 Valutasäkrar Ni för närvarande det egna kagitalet i utländska dotterbolag

Frågan besvaras endast av dem som svarat Ja fråga Antalet företag som använder valutasäkringar är så begränsat att företagen redovisas sammanslaget.

288 Bilaga 2

Svarens procentuella fördelning

Svarsalternativ SAF MOF

1 Ja, huvudsakligen i dollar o/e a utomeurop. valutor 2 4

Fråga 10 Valutasäkrar Ert företag alltid eller beror det på kostnaden och förväntningarna om kursutvecklingen Frågan besvaras endast av dem som svarat Ja fråga Antalet företag som använder valutasäkringar är såbegränsat att företagen redovisas sammanslaget. a Flöden

Svarens procentuella fördelning

b Det egna kapitalet

Svarens procentuella

Bilaga 2 289

Företagens kommentarer:

Små icke-finansiella företag

Individuell prövning sker löpande. 0

Stora icke-finansiella företag

Valutasäkrar alltid, policy-baserat. Industriforetag spekulerar i 0

valutafluktuationer.

kapitalet valutasäkras enbart i utländska dotterbolag. Flöden 0 Det egna

valutasäkras vi inte har valutaklausul som reglerar pris i våra

om

kundkontakter.

Valutasäkrar alltid det kapitalet. Dock med max- och min-nivå. 0 egna

Finansiella företag

Flöden ja. Mycket små bolag valutasäkras alltid. 0

Fråga 11 Om Ert företag går över till att använda euro i den löpande bokföringen, kommer då valutasäkringen att göras i euro i stället

Frågan besvaras endast av dem som svarat Ja fråga Antalet företag som använder valutasäkringar är begränsat varför företagen redovisas sammanslaget.

a Flöden

men 3 Nej, säkrar fortfarande till svenska kronor 20 1

13 7 2 0 S:a

Svarens procentuella fördelning

Svarsalternativ SAF MOF

. 1 Ja, sannolikt 72 85

inte flöden i svenska kronor 13 10 2 Ja, men 3 Nej, säkrar fortfarande till svenska kronor 15 5 Sza 100 100

b Det egna kapitalet

10 SOU 1998:136

290 Bilaga 2

Svarens procentuella fördelning:

Företagens kommentarer: Stora icke-finansiella företag Ja, men inte flöden i svenska kronor. Man säkrar självklart flöden för de risker man har, oberoende av hur man bokför. Ja, men valutavolymema som behöver säkras minskar väsentligt, dvs. kostnaderna minskar. Ja, euron blir företagets funktionella valuta.

Finansiella företag Ja, det förutsätter att bolaget inte har exponering i SEK, oavsett bokföring. Ja, där det är aktuellt med en motpost i Euro. Ja, sannolikt valutasäkras det egna kapitalet i Euro, möjligtvis undantag USD, GBP. Ja, det egna kapitalet i dotterbolag inom Europa. Övriga bolag säkras i utomeuropeisk valuta.

Synpunkter: Det är framför allt stora företag som utnyttjar valutasäkringar. Merparten av företagen valutasäkrar i dag i såväl europeiska utomeuropeiska

som valutor. Om euro används i den löpande bokföringen kommer majoritet

en av företagen i stället att göra valutasäkringar i euro. Samtliga mest omsatta börsföretag kommer att valutasäkra i euro.

Bilaga 2 291

Del III Avser de bedömningar av kostnads-

reduceringar/vinster som skulle bli en följd av att Ert

företag går över till att använda euro i den löpande

bokföringen

Fråga 12 Finansierar företaget sin verksamhet på den internationella kapitalmarknaden och/eller valutasäkrar vissa transaktioner

Svarens procentuella fördelning

Fråga 13 Om Ert företag för närvarande finansierar verksamheten på den internationella kapitalmarknaden, t ex genom lån eller emissioner, skulle då Ert företags finansieringskøstnader minska om Ni fick använda euro i den löpande bokföringen

Denna fråga besvaras endast de företag svarat Ja på fråga 12. Då det är ett

av som litet antal svarande företag finansierar sin verksamhet på den internationella

som kapitalmarknaden redovisas företagen sammanslaget. Ett fåtal företag har lämnat

uppskattning av möjlig vinst vid en övergång till euro i den löpande boken föringen. Underlaget är för litet för att ge någon information om kostnadsreduceringens storlek.

Svarsalternativ SAF M OF

292 Bilaga 2

Svarens procentuella fördelning

Svarsalternativ SAF MOF

Företagens kommentarer: Stora icke-finansiella företag 0 Ja, kostnaden sjunker om koncernen blir eurobaserad. 0 Ja, kostnadsminskning i proportion till den minskade exponeringen i icke-

eurovalutor. 0 Oklart. Oerhört svårt att besvara frågan i dag antas euro bli en stor och likvid

-

marknad och det bör innebära lägre kostnad. Vårt alternativ är USD som kan

vara lika billigt men måste swapas till SEK. Oklart, beror på svensk ränteutveckling. Nej, kostnaden är en funktion av kreditvärdighet.

Synpunkter: Det är framför allt stora företag som finansierar sin verksamhet på den internationella kapitalmarknaden. Företagen kan inte för närvarande avgöra om en övergång till euro i den löpande bokföringen medför att finansieringskostnaderna minskar. En stor del de mest omsatta börsföretagen tror dock

av lägre kostnader vid en användning av euro i bokföringen.

En målsättning med enkäten var att få en uppfattning om storleken på de vinster som företagen skulle kunna göra genom att använda euro i den löpande bokföringen. Tyvärr är det så företag som kunnat beräkna sin vinst att underlaget tillåter inte en statistisk redovisning.

Fråga 14 Om Ert företag för närvarande valutasäkrar vissa transaktioner, skulle då företagets valutasäkringskøstnader minska om Ni fick använda euro i den löpande bokföringen

Endast de företag svarat Ja fråga 12 skall besvara denna fråga. Då det är

som ett litet antal svarande företag som valutasäkrar vissa transaktioner redovisas företagen sammanslaget. Ett fåtal företag har lämnat en uppskattning av möjlig vinst vid övergång till euro i den löpande bokföringen. Underlaget är för litet

en för att ge någon information om kostnadsreduceringens storlek.

Svarsalternativ SAF MOF

Bilaga 2 293 Svarens procentuella fördelning Svarsalternzativ SAF MOF

Företagens kommentarer: Stora icke-finansiella företag 0 Ja. Alla säkringar mot Euro-valutan upphör. Stora kostnadsbesparingar som

dock inte kan kvantifieras. Det viktigaste är att osäkerheten försvinner. Ja, kostnaden minskar p g a minskad risk/Volatilitet. Ja, denna besparing utgör en bråkdel av de besparingar som görs administrativt i hela koncernen samt de konkurrensfördelar detta kommer att ge.

0 Ja, men svårt att kvantiñera. Beror teknik för euro i bokföringen och om

aktiekapitalet är i euro.

Synpunkter: Det är framför allt stora företag som valutasäkrar transaktioner. Det är oklart för de svarande företagen om en användning av euro i den löpande bokföringen kommer att medföra minskade valutasäkringskostnader. De stora börsföretagen är mer optimistiska än övriga företag om möjligheterna att minskade kostnader. Svarsunderlaget tillåter inte någon kvantifiering av beräknad kostnadsreducering.

Fråga 15 Vilka vinster/fördelar utöver de angivna ifråga 13 och 14 skulle Ert företag uppnå om Ni fick använda euro i den löpande bokföringen Ge om möjligt en uppskattning av vinsten i procent av den ursprungliga totala kostnaden.

Det är endast 37 företag som svarat på denna fråga, varav 9 mest omsatta börsföretag. Här följer en redovisning av de vinster/fördelar som dessa företag har uppgivit. Ett fåtal företag har också lämnat en uppskattning av den möjliga vinsten vid en övergång till euro i den löpande bokföringen. Underlaget är för litet för att kunna ge någon information om vinstens storlek.

Angivna vinst-/färdelsslag Små icke-finansiella företag 0 Enklare handla sälja internationellt.

- 0 Växlings- o transaktionsvinst för affärer inom EU. 0 Besparar omräkning vid konsolidering av DB.

Det är svårt att se några fördelar om man ändå måste betala löner och skatter i 0

SEK.

294 Bilaga 2

Mellanstora icke-finansiella företag Kursrisker vid inköp undviks. Slipper kursförluster. Det är positivt att kunna använda samma valuta i alla dotterbolag. Administrativ förenkling Man undviker /minimerar löpande omräkningar om en majoritet av kunderna och leverantörerna byter valuta. Enklare fakturahantering och snabbare bokslut

Stora icke-finansiella företag Börsen i euro Större likviditet på börsen Minskad exponering Slipper omräknings- och kursdifferenser Bättre information till kreditgivare/ägare Verksamheten blir mer transparent och säker Kommunikationen mellan olika länder/bolag underlättas med samma valuta, risken för fel minskar. Koncemkonsolidering och avstämning mellan koncembolag Jämförbarhet med internationella konkurrenter Tillgänglighet till internationell kapitalmarknad Imagemässigt på marknaden, då vi är ett europeiskt företag

marknadsmässigt med säte i Sverige. Enhetlighet i Europa är tvingande då Europas och bolagens gränser operationellt suddas ut mer och mer, vilket ger kostnadsbesparingar. Konkurrensfördelar Minskade administrativa kostnader Fördel vid redovisning och administration Lägre transaktionskostnad dock försumbar kostnadsminskning Lättare att följa upp konton samt en koncemprislista Vinsten kommer först då hela Sverige går med i euro.

Finansiella företag Vi får lättare europeiska kunder Marknadsmässiga fördelar Inga valutaförluster i dagliga transaktioner Behovet av omarbetning av redovisningen till andra valutor ex.vis US-dollar försvinner sannolikt Ökad jämförbarhet pga att redovisningsvalutan är större än SEK och används av många investerare som analyserar våra bokslutssiffror Förbättrad tillgång till internationella kapitahnarknader och ökade möjligheter att aktivt medverka i omstruktureringen av den europeiska marknaden. Om aktierna på Stockholmsbörsen noteras i euro blir det enklare för aktieägare och övriga att läsa en redovisning i euro. Vi når större investerarbas i Europa. Förenklade kontakter i ekonomiska frågor med moderbolag i Tyskland.

Bilaga 2 295

Euro är blivande koncemvaluta. Fördelar vid redovisning, upplåning, marknadsföring Gemensamma datakostnader slipper dubbla systern Fördelar vid utlandsbetalningar och vid administration Vi får färre valutor att hantera. Inga vinster i dagsläget utan först när euro blir allmänt betalningsmedel i Sverige.

Synpunkter: Här följer en sammanfattning av de vinster som företagen anser kan göras vid en övergång till att använda euro i den löpande bokföringen. Det är endast ett fåtal företag som kunnat kvantifrera sina vinster. Underlaget är för litet för statistisk redovisning. En ofta väntad vinst är minskade kursrisker och lägre

en kostnader för löpande omräkningar mellan valutor samt enklare fakturahantering. Företagen förväntar sig bättre konkurrensvillkor och bättre jämförbarhet med internationella konkurrenter. Det kan bli ökade affärsmöjligheter, lättare att europeiska kunder. Informationen till utländska kreditgivare och ägare blir bättre och möjligheterna till jämförbarhet för utländska investerare ökar. Behovet av att omarbeta företagens redovisning till annan valuta försvinner. Tillgången till den internationella kapitalmarknaden förbättras och börsnoterade aktier blir mer likvida. Det är positivt att en enhetlig valuta, euro, kan användas i koncemsammanhang, företagen besparas omräkning vid konsolidering av dotterbolag, företagen kan använda sig av en koncemprislista.

Fråga I 6 Vilka kostnader/nackdelar skulle Ert företag åsamkas om företag intg fick använda euro i den löpande bokföringen Ge om möjligt uppskattning kostnaden i procent den ursprungliga totala

en av av kostnaden.

Det är endast 25 företag svarat denna fråga, varav 9 mest omsatta börs-

som företag. Här följer redovisning av de kostnader/nackdelar som dessa företag

en har uppgivit. Ett fåtal företag har också lämnat en uppskattning av kostnaden av att inte få möjlighet att använda euro i den löpande bokföringen. Underlaget är för litet för att kunna någon information om kostnadens storlek.

ge

Angivna kostnads-/nackdelsslag: Mellanstora icke-finansiella företag

Oklart med för- och nackdelar. Som utlandsägt företag bör vi arbeta i samma 0

valuta som vårt utländska moderbolag.

Stora icke-finansiella företag

Ökad administration, EU-kunder måste kunna få betala i Euro. 0

Omöjligt att uppskatta. Våra huvudkonkurrenter i Europa får dessa fördelar 0

1999. Det blir en lång process att ställa om personalen till att tänka i Euro, vi

kommer att bli efter.

296 Bilaga 2 SOU 1998: 136

0 Vi halkar efter i konkurrensen. Vi måste samma förutsättningar som

länderna inom Europa-samarbete. Högre administrativa kostnader för rapportering inom koncernen. Det blir svårt att fungera inom en internationell koncern och gentemot kunder och leverantörer. Kostnad för att konvertera dotterbolagens rapportering till SEK. Valutasäkringskostnader Fortsatt exponering i liten valuta.

Finansiella företag 0 Förlust av kunder.

Försämrad likviditet i egen aktie. SEK och Euro blir blandade i Sverige. Riskhanteringen kompliceras. Dubbla räkenskaper i årsredovisningen, genomlysningen försämras. Vi deltar i europeiska investerares omviktning av aktieportföljer.

Synpunkter: De förluster/nackdelar som nämns här är spegelbilder av de vinster/ fördelar som angivits fråga 15. Således räknar företagen med kostnader för valutasäkring, ökad administration, sämre konkurrensvillkor och förlust av kunder. Därutöver nämns krav på dubbla redovisningar, sämre likviditet för företagets aktier på börsen och högre kostnader för rapportering inom koncernen.

Fråga I 7 Om Ert företag måste använda både svenska kronor och euro i den löpande bokföringen, vilka investeringsutgifter årliga

resp merkostnader skulle detta medföra Ge om möjligt ett uppskattat investeringsbelopp samt en procentuell uppskattning av hur mycket kostnaden för bokföringen i företaget skulle öka.

Här följer en redovisning av investeringsutgifter och kostnadsökningar företagen har uppgivit att en bokföring i såväl kronor som euro skulle medföra. Ett fåtal företag har också lämnat en uppskattning av investeringsutgifter och årliga kostnadsökningar. Underlaget är för litet för att kunna ge någon information om

investeringsutgiftemasl kostnademas storlek.

Angivna investeringar och kostnader Små icke-finansiella företag 0 Programinvesteringar 0 Medför mer administrativt arbete.

Mellanstora icke-finansiella företag 0 Bedöms kräva ytterligare en tjänst. 0 Investeringskostnaden är inte problemet, däremot administrationen.

Stora icke-finansiella företag 0 Programinvesteringar och fler administrativa tjänster.

Bilaga 2 297

0 Troligen ganska små investeringskostnader eftersom vårt system redan är

utvecklat idag. Vi är förberedda. 0 Ingen investeringskostnad då vi som skandinaviskt företag använder ett multi-

currency ekonomisystem i dag.

Finansiella företag o Orimligt att redovisa i både Euro och SEK. 0 Kostnaderna bedöms betydande för företaget. 0 Marginella kostnadsökningar. 0 Vi har investerat i ett nytt ekonomisystem där man kan registrera dubbla

valutor.

Synpunkter: Om företagen måste föra den löpande bokföringen i både svenska kronor och euro kommer detta att medföra programinvesteringar och ökade administrativa kostnader. Endast ett litet antal företag har länmat beräkningar på investeringskostnader och totala årskostnader. Underlaget är för litet för att ligga till grund för en statistisk redovisning.

Allmänna kommentarer som lämnats av de svarande företagen

Små icke-finansiella företag 0 Vi har ännu inte satt oss in i hur en övergång till euron kan påverka oss. 0 Euron kommer att försämra vinsten o minska antalet arbetstillfällen då

kostnaderna ökar.

Mellanstora icke-finansiella företag 0 Som detaljhandelsföretag är den löpande bokföringen ett mindre problem,

kassahanteringen är värre. 0 Behovet av att använda euro kommer sannolikt att bli beroende av de direktiv

som vi erhåller från vårt moderbolag. 0 Företaget arbetar i dag på den svenska marknaden,. vilket innebär att behov av

euro uppstår om våra kunder kommer att kräva detta.

Stora icke-finansiella företag

0 Stor oro för att svenska underleverantörer försvagas i konkurrens med

euroland. Detta får i sin tur negativa effekter för oss.

0 Så länge SEK är fast mot euron och då vi huvudsakligen bedriver lokal

tjänsteproduktion ser vi inget större behov av att över till euro.

Om Sverige står utanför EMU och vi skall betala skatter rn m i SEK redovisar

vi helst i SEK.

0 Vi är moderbolag för den svenska delen av koncernen och har endast relation

till mamman. Hade enkäten avsett koncernen hade svaren blivit annorlunda,

med högre kostnader/intäkter.

0 Frågan om euro är för komplex för att besvaras på detta sätt.

Understryker risken för att företag flyttar ut ur landet om t ex

dubbe1bokfdring blir nödvändig.

298 Bilaga 2

Vi kommer att införa ett datasystem SAP som kan bearbeta både Euro och SEK parallellt. Rapportering till myndigheter och världskoncemen sker t v i

SEK. Val av Euro/lokal valuta SEK 0 redovisning styrs i mycket av koncempolicy.

Finansiella företag Som bankñlial använder vi redan i dag ett flervalutasystem. Vinsten av att använda euro består av lätthet rent praktiskt. Det verkar rimligt att ha krav på både SEK och Euro i löpande bokföring. Årsredovisning i båda verkar däremot rimligt. Vi har inte behovet eller avsikten att redovisa i euro, däremot att fakturera kunder som så önskar i euro. Detta ändras givetvis om Sverige som helhet går över till euro. En övergång från SEK till euro kommer att ske om kunderna så önskar eller genom lagstiftning. Det är enkelt att räkna om. Vi vill även i fortsättningen ha svenska pengar. Vi kan inte senågon fördel med euro. Som fristående bank ombesörjs vår service av utlandsärenden av annan bank. Vårt behov som bank kommer att styras av våra kunder. Som ñnansieringsforetag den lokala marknaden ser vi inga behov av att redovisa i euro. Genom lagstiftning e d kan vi däremot bli tvingade till det. Våra redovisningsregler styrs av Finansinspektionens föreskrifter. Då all verksamhet styrs av kunder och marknad kan uppskattningar göras utan vetskap om förändrat beteende på denna front. Vi ser euro som ytterligare en valuta att bokföra Våra kunder styr vad vi skall göra. Vi har inga internationella kontakter varför frågorna inte har diskuterats i bolaget.

Bilaga 3

De makroekonomiska konsekvenserna

Clas Wihlborg

Felix Neubergh professor i bank- och finansvetenskap Handelshögskolan vid Göteborgs universitet

Inledning Det står klart att EMU bildas den l 1999 med 11 medlemsländer.

nu Sverige, Danmark, Storbritannien och Grekland är de EU-länder som står utanför åtminstone de närmaste 3-5 åren. Ett antal utredningar har gjorts angående användandet av euron bland svenska företag och konsekvenserna detta för lqonans värde och stabilitet SE-banken,

av 1998, Handelsbanken Markets, 1998, Prospera på uppdrag av Sveriges Riksbank, 1998, HSBC Midland, 1997. I allmänhet pekar utredningarna på ökad användning fakturerings- och låne-

en av euro som valuta. En risk för kapitalutflöden och Volatilitet påpekas ofta. Analysen i dessa utredningar berör framför allt företagens användande

delbetalningsvaluta och medföljande skift i valutaav euron som positioner. En makroekonomisk analys kräver emellertid en aggregerad analys där hänsyn tas till både företags, aktieägares och andra marknadsdeltagares beteende.

I debatten har det ibland sagts att svenska företag kan bli de facto "medlemmar" EMU att skifta till euron som redovisnings-

av genom valuta och genom att denominera aktiekapitalet från kronor till euro se bakgrundsreferenser. I vilken mening och mån företagen därav blir medlemsföretag är oklart då svenska aktieägare och anställda fönnodligen kommer att ha kronan som hemvaluta även efter eurons introduktion. Handel i euro vid Stockholms fondbörs diskuteras också, som ytterligare ett steg mot de facto medlemskap.

Valet redovisningsvaluta liksom valet denominering av före-

av av tags aktiekapital påverkar inte användandet av euron och kronan direkt. Eurons införande innebär helt klart att denna valutas vikt bland företags och hushålls transaktioner ökar oberoende av vilken valuta som används i redovisning. Det är troligt att en stor del av den fakturering som nu görs i kronor kommer att göras i euro se Prospera, 1998. Detta kan

300 Bilaga 3

medföra att utbud och efterfrågan på den svenska valutamarknaden påverkas. Storleken på dessa effekter av eurons införande beror dels på konkurrensförhållanden och betalningskotymer inom olika branscher och dels på aktieägares valutaportföljer. Dessa kan förändras om företagen väljer att öka exponeringen i t ex euro. Förväntningar om kronans "hårdhet" i förhållande till eurons kan också påverka användandet av kronan t ex i fakturering.

Det ökade användandet av euron kan medföra att fördelarna av att utföra redovisningen i euro ökar för vissa företag. Dock är den externa redovisningens främsta uppgift att vara informerande för företagets intressenter och då framför allt nuvarande och potentiella finansiärer. Valet av redovisningsvalutaor bör därför vara starkt beroende av finansiäremas hemvaluta. Detsamma gäller naturligtvis valet

denomineringsvaluta för aktiekapitalet. Det skall också påpekas att av den skattemässiga redovisningen i allt högre grad separerats från den externa redovisningen. Frågan om i vilken valuta beräkning av ett företags beskattning sker kan därför i hög grad skiljas från frågan om valet av extern redovisningsvaluta och aktiekapitalets denominering

Avsikten med denna skrift är att undersöka om utbudet och efterfrågan på svenska kronor kan påverkas av

1 valet av av handelsvaluta vid Stockholms fondbörs

redovisningsvaluta

2 valet av

3 valet av denomineringsvaluta för aktiekapitalet

Bland dessa tre punkter är det bara den första, dvs valet av handelsvaluta vid Stockholms fondbörs som har en direkt påverkan på valutaflöden, i den meningen att en stor del av börshandeln innebär reella valutaflöden.

Valet av denomineringsvaluta för aktiekapitalet liksom valet av redovisningsvaluta skulle indirekt kunna påverka utbud och efterfrågan på svenska kronor i den mån dessa val påverkar företags och hushålls preferenser för finansiella positioner i olika valutor. Frågan som måste ställas är om ett skifte i redovisningsvaluta och valutadenominering av aktiekapitalet påverkar företagens och hushållens preferenser för eurooch lcrondenominering av finansiella tillgångar och skulder, givet företagens fördelning av försäljning, produktion och inköp från olika länder, och givet aktieägamas hemvist. Dessa senare aspekter på företagets verksamhet kan också påverkas av eurons införande och påverka

användande helt oberoende av frågan om redovisnings- och eurons denomineringsvaluta. Denna påverkan på valutaflöden diskuteras inte

Bilaga 3 301

här utom då valet av redovisnings och denomineringsvaluta kan vara beroende användning i verksamheten. av eurons I avsnitt 2 diskuteras argument för och effekterna av euro-handel vid Stockholms fondbörs. Därefter, i avsnitt analyseras teoretiskt effekterna skiften i redovisnings- och denomineringsvaluta. Huvudav argumentet i detta avsnitt är att redovisnings- och denomineringsvalutan inte bör påverka företagens och hushållens sammanlagda valutapositioner. Denna slutsats är beroende av vissa antaganden angående aktieägamas information. Dessa antaganden diskuteras. De möjligen viktiga effekterna skift i redovisnings- och av denomineringsvalutan kan uppstå om målsättningarna för valutahanteringen är redovisningsmässiga snarare än ekonomiska. Detta diskuteras i avsnitt En enkät har utförts för att utreda vilka målsättningar företagen har i valutahanteringen. Enkäten redovisas i detalj i Appendix. Vidare har SCB utfört en enkät för utredningens räkning för att kartlägga kostnaderna lagstiftning begränsar företagens av en som möjligheter att välja redovisnings- och aktiedenomineringsvaluta. SCBs enkät med förhållandevis generella frågor täcker ett mycket stort antal företag. Frågorna i den egna enkäten är mer specifika endast 118

men

företag ingår. Som vanligt bör svaren på enkätfrågor betraktas med skepsis. Detta gäller inte minst i EMU-frågan där respondenten kan tänkas ha starka åsikter betydelsen att Sverige går med i EMU. Ett annat problem om av är att respondenten kan ha svårt att särskilja effekter av eurons införande från effekten t ett skift i aktiekapitalets denominering. av ex I avsnitt 5 sätts analysen företags beteende in i ett makroav ekonomiskt sammanhang för att dra slutsatser beträffande makroekonomiska konsekvenser. Här diskuteras också den eventuella skillnaden i konsekvenser kronan flyter eller fästs starkt vid euron. om Avsnitt 6 utgör sammanfattning analys och slutsatser. Huvuden av slutsatsen är att ett ökat användande av euron som redovisningsvaluta och för denominering aktiekapitalet för svenska företag är i det av närmaste betydelselöst ur makroekonomisk synvinkel.

Eurohandel vid Stockholms fondbörs De utländska placerama svarade 1997 för 29 procent 330 miljarder kronor handeln på Stockholms fondbörs SFB. Motsvarande av siffror 1995 och 1996 var 34 resp 32 procent. Det utländska ägandet i de 36 vid börsen mest omsatta bolagen var 24,3 procent. Electrolux ägs till 60 procent utlänningar. För Ericsson är siffran 50 procent, Astra av 42 procent och Volvo 31 procent. Det utländska ägandet domineras av

302 Bilaga 3

USA och Storbritannien medan euroländemas ägande är litet. I Ericsson härrör 34 procent av ägandet från USA, 10 procent från Storbritannien, medan 6 procent ägs av övriga utlandet. För Astra är motsvarande siffror 21 procent, 7 procent resp 3 procent. Dessa två företag svarar för 28 procent av volymen i Stockholm och tio företag svarar för två tredjedelar. Av den totala volymen är således handeln med euroländema liten. Detta beror till största delen att aktiemarknadernas roll i de finansiella systemen i USA är stor medan de finansiella systemen kontinenten domineras av banker. De mycket aktiva fonderna i de anglosaxiska länderna har också diversifierat internationellt. Tabell la och b visar ägandet av svenska börsaktier. 31.7 procent ägdes utländska medborgare. Av dessa var ca 20 pro-

av cent medborgare i EMU-länder. Storbritanniens ägande var ungefär lika stort.

I den bild som målats har införandet av euron ganska liten betydelse för handeln vid Stockholms fondbörs och det verkar ytligt sett inte särskilt intressant att erbjuda euro-denominerad handel i Stockholm.

Bilden kan emellertid ändras snabbt. Liksom i Sverige expanderar aktieägandet snabbt på kontinenten och aktiemarknademas roll för företagens finansiering och agerande blir alltmer betydelsefullt. Aktieägandet via fonder i Europa, som också kan förväntas bli intemationella, är på snabb frammarsch. Antalet aktieägare, använder euron

som

hemvaluta kan komma att öka snabbt och dessa aktieägare som kommer, liksom de amerikanska, intresserade av svenska före-

att vara tag.

Trots den förväntade utveckling som beskrivits finns det anledning att skeptisk mot eurodenominerad handel vid SFB så länge både

vara Sverige och Storbritannien står utanför EMU. Dessa båda länder tillsammans med USA kommer att fortsätta att dominera aktiehandeln en tid framöver. För aktieplacerare i dessa länder är det svårt att se en fördel av att handeln i Stockholm sker ieuro. Vidare kan svenska företag lista sig och erbjuda handel i sina aktier ieuro vid börser inom EMU eller i London, när euro-handel etableras där. Ett stort antal svenska företag är redan listade i New York och/eller London. Handel i euro kan naturligtvis ett konkurrensmedel för SFB i förhållande till

ses som börserna i Europa men sådan handel är ett tveeggat svärd om handeln i kronor läggs ned samtidigt. Handeln i kronor kan också ses som en konkurrensfördel för SFB i förhållande till svenska aktieägare. Om handeln vid SFB denomineras enbart i kan företag tänkas föredra

euro att vara listade vid enbart en börs och denna börs blir inte säkert SFB.

Om Storbritannien men inte Sverige blir medlem i EMU börjar bilden ändras men även i detta fall är det möjligt att SFB bäst kan hävda sig i konkurrensen med London, om handeln är denominerad i

SOU 1998: 136 Bilaga 3 303

kronor. Ragnar Lindgren påpekar i en bilaga till "Eurohandel på Stockholmsbörsen" Stockholms fondbörs euro-grupp, 1988 att från aktieägamas synpunkt bör valutadenomineringen aktiehandeln inte

av ha någon betydelse. Prissättningen på aktier med någorlunda stor omsättning är sådan att priserna på en aktie, som handlas i olika valutor, omräknat till en viss valuta snabbt utjämnas. En svensk aktieägares värdering i kronor av ett visst bolag bör också vara oberoende av i vilken valuta en aktie handlas eller är denominerad

En effektiv prissättning, som den beskrivits ovan, kräver hög likviditet i handeln av aktier. De flesta listade företag har inte sådan likviditet, vilket får till följd att aktieägare med en viss hemvaluta kan förväntas föredra både handel och denominering i denna valuta. Prisskillnader existerar dock mellan börser, som använder olika valutor, men dessa skillnader utjämnas snabbt enligt existerande studier.

Med hänsyn till de ineffektiviteter som existerar, om än små för aktier med stor omsättning, är det troligt att det kan ha en viss betydelse om handeln i aktier erbjuds i euro vid SFB. De enkäter som redovisas i ovannämnda promemoria tyder på att ganska få företag föredrar handel i euro framför handel i kronor i Stockholm. Troligen måste företagen vid SFB välja mellan kronor och euro. Handel i båda valutorna i samma aktie kan medföra låg likviditet i båda valutorna vid SFB med försämrad konkurrenskraft för SFB följd Ragnar Lindgrens bilaga

som se nämnd ovan.

För att frågan om aktiehandel i euro skall bli intressant måste handeln länkad till omskrivning aktiekapitalet från

i euro vara en av kronor till euro. Troligen är det också så att efterfrågan på handel ieuro är beroende av en önskan hos företagen att denominera aktiekapitalet i euro. Denna denominering skulle i sin tur bero på önskan att nå en bredare investerare internationellt. Det skall då märkas att

grupp svenska företag redannu kan uppnå detta mål via utländska börser. För att uppnå hög likviditet i aktiehandeln kan det dock vara en fördel om handeln koncentreras till valuta på börs eller ett antal länkade

en en börser.

De allra största svenska företagen som Ericsson och Astra är välkända internationellt, redan listade utomlands och de har troligen tillräcklig omsättning för att uppnå likviditet i handeln i kronor, dollar och euro. Något mindre företag måste av likviditetsskäl koncentrera handeln till en valuta. Valet av valuta blir beroende av hemvalutan för den grupp investerare företaget vill nå.

Svenska företag ägs nämnts till mycket liten del individer

som av med euro som hemvaluta vid EMUs bildande 1999. Överhuvudtaget är övervikten av inhemska företag i aktieägares portföljer stor i alla länder. Denna övervikt kommer inte att försvinna snabbt då den enligt

304 Bilaga 3

forskningen inte beror på valutarisker utan på infonnationsfördelen hos inhemska aktieägare. Med andra 0rd, andelen utländskt ägande i svenska företag är troligen inte starkt beroende av om Sverige blir EMU-medlem eller står utanför. Det måste ändå konstateras att antalet aktieägare med euron som hemvaluta kommer att expandera över tiden med ökat aktieägande inom EU, antingen Storbritannien blir medlem i EMU eller Det är då möjligt, och t.o.m. troligt, att ett antal företag denominerar aktiekapitalet i euro. Dessa väljer troligen också att ha handeln i aktier i euro.

I den enkät som redovisas i Appendix ställs frågan nr lO om företagsledningen från exponeringssynpunkt ser en fördel i att denominera aktiekapitalet i euro och använda euron som handelsvaluta vid SFB. Sex av femton bland de mest omsatta svarar beträffande denominering och åtta av femton svarar beträffande handelsvaluta på SFB. Bland andra stora företag svarar två av tolv, respektive ett av tolv att användningen av euro vore en fördel. Med hänsyn till diskussionen ovan är de största företagen förvånansvärt positiva beträffande euron, särskilt som svenska, amerikaner och engelsmän dominerar som ägare. Förklaringen kan vara att företagsledningama tror att euron kommer att bli mer attraktiv, dvs starkare, som investeringsvaluta än kronor även för dem som inte har euron som hemvaluta.

Slutsatsen av resonemanget är att ur teoretisk synvinkel är det svårt att se en avgörande fördel att erbjuda handel enbart ieuro vid SFB i de allra flesta svenska företagens aktier. Enkätsvaren tyder dock på att de största företagen, om än inte en majoritet, ser fördelar i att både denominera aktiekapitalet och att erbjuda handel i euro. Kanske kan svaret förklaras att många företagsledare befarar att kronan kommer

av att bli en förhållandevis svag och instabil valuta.

Vad skulle de makroekonomiska konsekvenserna bli om en stor del av företagen Vid SFB erbjuder handel i euro Svenskars och utlänningars portföljval i olika valutor kan förväntas vara oberoende av i vilken valuta handeln sker som påpekats ovan. Den främsta effekten blir då att färre utländska deltagare i börshandeln köper och säljer svenska kronor. Svenska deltagare i börshandeln, å andra sidan, måste gå in och ut euro i högre utsträckning. Efterhand som utländska

ur medborgares handel kommer att dominera handeln blir den förra effekten dominerande med följden att valutahandeln i svenska kronor kan komma att minska i volym. I ett inledande skede kan effekten dock bli den motsatta.

Den eventuella likviditetseffekten i valutahandeln i svenska kronor kan inte förväntas omedelbart utan bör utvecklas långsamt över tiden. Det är dock svårt att se denna långsiktiga effekt som viktig. Konsekvenserna för kronan av att euron blir handelsvaluta för aktier är

Bilaga 3 305

således mindre intressant än konsekvenserna för valet av handelsvaluta kronans eventuella svaghet i förhållande till euron. Vidare bör det av påpekas att grunden för att attraktiv handelsvaluta är euron ses som en troligen att den förväntas blir mer stabil än kronan.

3. Redovisnings- och denomineringsvalutans irrelevans

Syftet med detta avsnitt är att söka de antaganden måste göras för som att antingen redovisnings- eller denomineringsvalutan skall påverka företags och hushålls nettopositioner i olika valutor. Utgångspunkten är att hushålls och föetags preferenser för olika valutor borde vara oberoende redovisningsprinciper och denomineringen företags aktieav av kapital. Den önskade valutaportföljen borde i stället bestämmas av konsumtion, inköp och försäljning i olika valutor. De finansiella marknaderna erbjuder instrument, gör det möjligt för både företag och som hushåll att uppnå den valutapositon önskas oberoende av om en som viss tillgång är denominerad i den eller andra valutan. Detta är ena huvudfallet skall förklaras i detalj först. Därefter diskuteras de som mer antaganden infonnations- och transaktionskostnader som är om nödvändiga för att "irrelevans-propositionen" skall hålla. Figur 1 belyser i panelerna b och hur det totala nettoflödet i c SEK/euro marknaden förblir oförändrad när redovisnings- och denomineringsvalutan ändras. Det mycket förenklade exemplet är baserat på ett företag, ägs svenskar som exporterar till och importerar som av men från euro-ländema. Alla siffror i panelerna hänför sig till förväntade flöden i olika valutor, mätta i SEK-ekvivalenter. Sålunda väntar sig hushållen utdelning på SEK 50. Denna siffra utgör företagets vinst en från förväntad försäljning i 1000 och inköp i euro 950. Huseuro hållen ämnar använda utdelningen till att köpa varor i Sverige i SEK. I panel utgör basfallet har företaget en nettoexponering ieuro a, som 50 SEK-ekvivalenter. Utdelningens storlek i SEK kommer att bero på den framtida SEK/euro-kursen. Företaget, önskar nollexponering, som säljer och köper SEK i tenninsmarknaden för leverans om ett år. euro Därmed blir nettoexponeringen noll för både företag och hushåll. Redan i panel är det uppenbart att hushållen kunde ha ingått a terminskontrakt företaget gjorde, detta valt att förbli samma som om exponerad i Hushållens och företagens köp och försäljning av euro. terminskontrakt är substitut. I panel b antas det att företaget har valt att redovisa ieuro medan aktiekapitalet fortfarande är denominerat i SEK. Företagets aktiekapital är således exponerat de siffror som kommer att visas upp externt men vid slutet året i redovisningen påverkas inte växelkursen. av av

306 Bilaga 3

Företagsledningen väljer därför att inte ingå terminskontrakt för att uppnå en "hedge". Redovisningsmässigt behövs detta inte även den om ekonomiska exponeringen är oförändrad. Redovisningsförändringen påverkar naturligtvis inte företagets förmåga att ge utdelning i SEK vid slutet året. Om SEKJeuro-kursen av ändras, kommer utdelningen i SEK att ändras. Hushållen antas medvetna om detta. De ingår därför tenninskontrakt. De säljer och euro köper SEK. Vinster förluster på detta kontrakt kommer att inträffa då utdelningen i SEK minskar ökar som resultat växelkursförändav ringar. Därmed förvissar sig hushållen sin konsumtionsfönnåga om SEK 50 oberoende växelkursen. av I panel c slutligen har företaget valt att denominera aktiekapitalet i euro. Utdelningen specificeras således också i euro och förväntas bli euro 50 SEK-ekvivalenter. Företagsledningen ser ingen exponering av aktiekapitalet. Aktieägama däremot vet att om SEK/euro-kursen ändras kommer de att göra vinster eller förluster i konsumtionsförmåga. De "hedgar" därmed den förväntade utdelningen i med hjälp ett euro av terminskontrakt. Figur l illustrerar att företagens plus hushållens nettopositioner

förblir oförändrade då redovisnings- och denomineringsvalutan ändras

under antagandet att hushållen söker gardera sig mot växelkursförändringars inverkan på konsumtionsfönnågan. Företaget kunde valt precis vilken valutaposition som helst utan att kunna påverka den totala nettopositionen för företag och hushåll. Frågan som återstår är vilka antaganden ligger gömda i denna som analys och som kanske inte är helt realistiska. Följande antaganden är nödvändiga för att irrelevanspropositionen skall hålla:

Antagande Hushållens transaktionskostnader för att uppnå en önskad valutaposition får inte överstiga företagens transaktionskostnader.

Kommentar Större delen av hushållens aktieägande ligger i fonder. Hushållen väljer sådana för att uppnå önskat risktagande i valutor. Fondernas t ex kostnader i valutahanteringen är jämförbar med företagens kostnader.

Antagande Hushållen måste vara informerade företagens om exponering för att kunna uppnå önskad exponering i de egna portföljema.

Bilaga 3 307

Kommentar Hushåll såväl fonder kan inte vara kontinuerligt informerade om som förändringar i företagens exponering. De kan vara infonnerade om företagens målsättningar i valutahanteringen och över tiden kan de observera företagens känslighet för växelkursförändringar ändras. om I genomsnitt över tiden bör hushållen således kunna uppnå den exponering de önskar på kort sikt kan företagen ändra positioner men och valutakänslighet utan att fonder och hushåll observerar detta. Antagande I analysen antags det att alla vinster delas ut. Aktie kapitalets exponering och företagets sammanfaller då med hushållens exponering.

Kommentar Det är vanligt att företag i utdelningspolitiken strävar efter stabilitet. Valutavinster och -förluster absorberas därmed av företagets reserver. Hushållens konsumtionsförmåga baserad på utdelningar beror på i vilken valuta utdelningarna hålls stabila. I den mån valutakursförändringar inte märks i utdelningar kommer de i stället att påverka förmögenheten i aktier. Irrelevansen, beslcrivits, håller endast om hussom hållen betraktar utdelad krona likvärdig krona i förmögenen som en heten i aktier. Ett möjligt scenario, bryter irrelevansen, är att ett företag sträsom efter stabilitet i utdelningen i aktiekapitalets denomineringsvaluta. var Samtidigt beräknas valuta-exponeringen enligt bokföringsmässiga principer, inte reflekterar förändringar i företagets förmåga att dela ut som medel till aktieägarna. Företaget gör ekonomiska vinster och förluster, då växelkursen förändras. Dessa vinster och förluster absorberas i före- Om hushållens valutapreferenser är baserade på utdeltagets reserver. ning och inte på aktiekapitalets reella värde inklusive reserver kommer redovisnings- och denomineringsprincipen att påverka företagets valutaposition liksom den totala nettopositionen för företag plus hushåll.

Figur 1 Förväntade valutaflöden ett år i SEK-ekvivalenter om a Basfall: Företaget säljer exponerar euro-flöde på termin

Hushåll Företag | In Ut ln Ut UtdelningiSEK50 Konsumtioni SEK50 Försäljningieuro1000 Inköpi euro 950 UtdelningiSEK 50 KöpSEKpå termin50 Säljeuropåtennin50

308 Bilaga 3

b Redovisningsprinciper medför att företaget väljer att inte sälja euro på termin redovisning i euro

Hushåll Företag

In Ut In Ut

UtdelningiSEK50 KonsumtionSEKi 50 Försäljningieuro50 Inköpi euro E50

varierarmed UtdelningiSEK 50

SEK/euro

redovisati euro KöpSEKpátermin50 Säljeuropátermin50

c Företagets aktiekapital i denomineras euro

Hushåll Företag

ln Ut In Ut

i

UtdelningSEKi 50 KonsumtionSEKi 50 Försäljningieuro1000 i inköpeuro S50

UtdelningSEKi 50 KöpSEKpåtermin50 Säljeuropätermin50

Vi kan tillbaka till figur där denomineringsvalutan ändrades från SEK till euro. I panel a kan vi tänka oss att utdelningen hålls stabil i SEK då SEIUeuro-kursen ändras medan i panel utdelningen håls

c stabil i euro. Om samtidigt företaget har tenninskontrakt inte är

som direkt relaterade till företagets ekonomiska ställning kommer växtlkursförändringar att ge upphov till ytterligare vinster och förluster kontrakten. Om hushållen inte känner till dessa eller väljer att ingå hedgekontrakt för att uppnå stabilitet i inhemsk valuta, blir företagens bokföringsmässigt bestämda valutapositioner avgörande för de totala valutaflödena.

Sammanfattningsvis innebär diskussionen att två faktorer

är avgörande for redovisnings- och denomineringsvalutans påverkan :å valutaflöden. För det första måste företaget bestämma valutapositiorer på bokföringsmässiga grunder och inte på rent ekonomiska grundcr. Tenninskontrakt och andra hedgekontrakt påverkar då den ekonomiska exponeringen. För det andra måste hushåll och aktiefonder ovilliga

vara eller ofönnögna p.g.a. informationsproblem att likställa förändringa i företagets reserver och utdelningar underlag för portföljval i

som valutor.

Bilaga 3 309

4. En enkätundersökning av företagens valutahantering och attity till redovisningsvaluta och denominering av er aktiek pital

I Appendix redovisas frågorna och till enkätundersökning, svaren en främst syftar till att utröna företagets målsättning i valutasom hanteringen. Enkäten sändes ut till 118 företag: 30 små, 30 medelstora, 30 de 28 mest omsatta vid SFB. 53 har erhållits. Bland stora samt svar dessa märkts 16 de 28 mest omsatta. Urvalet gjordes av SCB av slumpmässigt bland de företag erhåller en större SCB-enkät om som euro-utredningen. Frågorna 1 och 2 har syfte att utröna principerna för som valutapositionema i likvida medel. Om företaget väljer proportioner i förhållande till de valutor används vid betalningar bör redovissom ningsvalutan inte ha större betydelse för valutapositionema. Stor övervikt i någon valuta kan förklaras att inköpen betalas i annan valuta. av Av döma kommentarerna verkar övervikten i DEM och dollar för av vissa företag förklaras på detta sätt. Detsamma gäller för SEK. Troligen beror positionerna i likvida medel således framför allt på förväntade inoch utbetalningsvalutor. Eurons ökade betydelse kan därför medföra ett skift till SE-banken, 1998, detta skift äger troligen stort euro se men oberoende redovisningsvaluta. Denomineringen av aktiekapitarum av let kan förstärka skiftet ytterligare då förväntad utdelning skall i euro betalas i euro. Frågorna 3-9 skall belysa principerna för valutahantering. Företag betonar balansräkningsexponering har antingen icke-ekonomisk som en målsättning eller använder täckning exponeringen i spekulativt syfte. av Vi stor majoritet de allra största företagen betonar balansser att en av räkningsexponering, fråga 8 framgår att endast tre ser till men av balansräkningexponeringen helt oberoende förväntad växelkursförav ändring. Balansräkningsexponeringen används således i viss mån spekulativt. Denna slutsats förstärks resultatet att fler företag söker av uppnå noll-transaktionsexonering än balansräkningsexponering. snarare Transaktionsexponering kan antingen som ett redovisningsses orienterat exponeringsmått det inbegriper endast bokförda förväntaom de betalningar. Om det inbegriper förväntade betalningar på längre sikt kan transaktionsexponering användas för ekonomisk som en proxy exponering. Anmärkningsvärt är att så få företag ekonomisk anger exponering kassaflöde och/eller värde som målsättning.

av

Sammanfattningsvis tyder på att hälften eller nästan hälften svaren de största företagen är starkt redovisningsorienterade i sin valutaav hantering. De tar valutapositioner i finansiella kontrakt för att balansera bokföringsmässig exponering. Storleken på dessa kontrakt beror rent

dock på förväntade vinster och förluster. Svaren i fråga 8 tyder på att en fjärdedel 4 16 företagen arbetar med rent ekonomiska målav av sättningar för valutahanteringen ekonomisk exponering, endast förväntad avkastning, hedging skattefördelar. Slutsatsen detta är att ger av en förändring av redovisningsvalutan och/eller aktiekapitalets denominering kommer att påverka företagens valutapositioner i hög grad. Omkring hälften av företagen också fördelar i att skifta till ser euron som

redovisnings- och denomineringsvaluta.

Det nämndes ovan att fjärdedel de största företagen har ekoen av

nomiska målsättningar för valutahanteringen. Dessa företags valuta-

hantering kan förväntas oberoende valet redovisningsvaluta. vara av av Denomineringsvalutan kan ha betydelse för deras valutahantering om målsättningen t ex är att minska osäkerheten om växelkursers inverkan på marknadsvärdet av företaget räknat i Aktieägama bör emellereuro. tid lätt kunna uppnå den valutaportfölj de önskar för dessa företag då de ekonomiskt orienterade företagen också har anledning att informera aktieägarna detta. om Om det kan antas att hälften av de största företagen skiftar

redovisnings- och denomineringsvaluta 1999 uppstår frågan vilka

effekter detta kan ha på valutamarknaderna. Vi kan anta att företagen har en bokföringsmässig målsättning för valutahanteringen och att de har nettotillgångar i euro. Om aktiekapitalet är denominerat i SEK,

hedgas balansräkningsexponeringen med t.ex. försäljning av euro och

köp av kronor på terminsmarknaden. Om aktiekapitalet denomineras i euro minskar efterfrågan på kronor på terminsmarknaden med storleken på skiftet till euro som denomineringsvaluta. Ett annat sätt att uppnå samma effekt är att minska upplåningen i för köp euro av svenska kronor. Den direkta effekten skulle således bli minskning i en företagens nettoposition i svenska kronor. Som nämnts ändras hushållens valutapreferenser inte att föreav tagen ändrar principerna för valutahanteringen. Då aktieägarna och aktiefonder blir informerade eller upptäcker företagens ändrade valutaposition och därmed deras exponering, kan aktieägarna ta motsatta positioner i förhållande till företagens. Det är naturligtvis inte säkert att aktieägarna har omedelbar kunskap företagens positioner. En om nya temporär minskning efterfrågan på svenska kronor kan då följa på av företagens skift i valutapositioner. Att spekulera i storleken på dessa skift verkar inte möjligt utan ingående kunskap ett antal enskilda om företag. Den totala effekten på valutakurser och kapitalflöden behöver emellertid inte bli stor. Vi återkommer i nästa avsnitt till denna effekt.

Bilaga 3 311

Företagens valutapositioner i ett makroekonomiskt sammanhang

Det hävdades ovan att om företagens valutapositioner bestäms av en ekonomisk värdering risk och förväntad avkastning är redo-

av visningsvalutan såväl som denomineringen av aktiekapitalet ovidkommande för efterfrågan och utbud för valutor. Även företagens

om positioner bestäms av t.ex. rent bokföringsmässiga beräkningar av exponering kan redovisnings- och denomineringsvalutan vara irrelevant för den totala nettoefterfrâgan på valutor. Aktieägama kan som nämnts med vetskap företagens beteende uppnå den valutaportfölj de

om önskar. Detta innebär att om ett företag ökar sitt innehav av euro av redovisningstekniska skäl, säljer aktieägarna euro-tillgångar i motsvarande grad för att bibehålla portföljens ekonomiska valutaexponering.

Det är sannolikt att företag kan ändra exponeringsberäkningar och positioner utan att aktieägarna informeras. Företagens information om exponering är i allmänhet dålig se Oxelheim och Wihlborg, 1997. Valutaflöden kan därför bli följden av skift i redovisnings- och denomineringsvaluta tills dess aktieägarna åter lyckats beräkna företagens ekonomiska exponering inkl valutakontrakt som ingåtts av bokföringstekniska skäl.

Möjligheten finns att storleken på de valutaflöden från kronor till

kan uppstå en förändring i redovisnings- och denomineeuro, som av ringsvalutan, kan avsevärda på kort sikt även om de utjämnas

vara inom, säg, några månader eller ett år, när ägarna upptäckt vad som hänt. Det skulle röra sig om skift i valutapositioner om hundratals miljarder kronor, alla företag skiftar samtidigt. Detta pessimistiska

om scenario beror på aktieägares brist på information om företagens ändrade valutapositioner. Även ett antal företag ökar sina positioner

om i på bekostnad kronor behöver detta inte betyda att kronan

euro av hamnar under devalveringstryck. Spekulation marknadsdeltagare,

av som inser att inget fundamentalt inträffat för svenska företag, kan förväntas köpa kronor bara penningpolitiken är trovärdig vid

om rådande växelkurs.

Om det först antas att den svenska kronan flyter skulle företagens skift till innebära ett ökat utbud kronor i valutamarknaden. Om

euro av den framtida förväntade kursen, som kan antas bero på ekonomisk politik och företags konkurrenskraft, är oförändrad köps utbudet av kronor upp av riskvilliga aktörer i valutamarknaden. Eftersom ett skift i

Dessa kontrakt är exponerade och kan ge upphov till reella vinster och förluster även om de används för att hedga rent bokföringsmässig exponering.

312 Bilaga 3

redovisningsvalutor skulle vara allmänt känt då företagen skiftar valutapositioner, finns det ingen anledning att tro att efterfrågan inte skulle infinna sig. Samma argument innebär att det är högst osannolikt att aktieägarna inte är medvetna vad pågår.

om som

Om Sverige vid tidpunkten för företagens transaktioner har låst kursen till euron och den fasta kursen är trovärdig, kommer det ökade utbudet av tillgångar i kronor att leda till ett tryck uppåt på den svenska räntan. Detta leder till en ökad efterfrågan på värdepapper i kronor och därmed ett kapitalinflöde.

Detta resonemang innebär att det är ganska meningslöst att försöka beräkna storleken på valutaflöden i samband med att företagen övergår till euro som redovisnings- och denomineringsvaluta. Om Riksbanker för trovärdig penningpolitik vid rådande växelkurs kan övergånger.

en ske med minimala störningar.

Om kronan är svag och rådande förväntningar är att kronan kommer att bli en svag valuta utanför den monetära unionen, då kan ökade valutautflöden skapa problem för Riksbanken och kronans värde. Dei framkommer då inte säkert någon efterfrågan på kronor kan balan-

som sera det ökade utbudet. En svag valuta kan också stärka tendensema bland företagen att övergå till euron redovisnings- och denomine-

som ringsvaluta.

Innebörden av detta är att Riksbankens trovärdighet i penning- ock. valutapolitik kan avgörande för effekterna företags transaktio-

vara av ner i samband med en frivillig övergång till Detta gäller med

euro. såväl fast som flytande kurs.

Slutligen kan det sägas att det enklaste sättet att undvika at valutaflöden, som beror på rent bokföringsorienterad valutahantering, påverkar kronans värde eller leder till stora valutaflöden totalt, är at företagen informerar aktieägarna om syftet med förändringar i valutapositioner. Den enda information behövs är storleken på aktie-

som kapitalet som denomineras i och vilka målsättningar företaget har

euro hantering av valutarisker. Aktieägama kan då förväntas återställa sina valutaportföljer för att bibehålla önskad exponering.

6. Sammanfattning och avslutning I en artikel i Finanstidningen Ådahl, 1998 hävdas det att företagens redovisning kommer att sätta på kronan efter introduktionen

press av euron den 1/1 1999. Det har också hävdats i t SE-banken 1998 att

ex det ökade användandet av euro på bekostnad kronan fakture-

av som ringsvaluta kommer att leda till mycket stora valutaflöden. Et devalveringstryck på kronan skulle därmed uppstå.

Bilaga 3 313

Dessa argument verkar vid första anblicken rimliga, men de är baserade på partiell analys av valutaflödens bestämningsfaktorer. De en tar inte hänsyn till att aktieägarna bestämmer valutapositioner beroende på deras risk- och avkastningsbedömningar, som inte bör påverkas av redovisnings- och denomineringsvaluta för aktiekapitalet. Om ett företag t minskar lån denominerade i euro kommer detta att påverka ex aktieägamas exponering. Om aktieägarna inte har ändrat konsumtionsmönster eller transaktionsvaluta samtidigt och varför skulle de kan de öka sina lån i för att bibehålla valutaportföljens proportioeuro ner. Den enkätundersökning redovisas här tyder på att en stor del av som de allra största företagen kommer att skifta till euro som redovisningsoch denomineringsvaluta, även om Sverige inte går med i den monetära unionen. Eftersom företagen samtidigt betonar balansräkningsexponeringen i valutariskhanteringen är sannolikheten stor att företagen slutar ta positioner i de finansiella marknaderna för att hedga balansräkningsexponeringen i icke svensk valuta. I stället kommer de att ta motsvarande positioner för att hedga balansräkningsexponeringen i andra valutor Detta skift i finansiella positioner innebär i sig stora än euron. valutaflöden, de innebär också att aktieägamas exponering förmen ändras utan att något först hänt med deras egentliga exponering. Deras exponering ändras av företagens hedge-transaktioner. För att nettoeffekten för aktieägamas plus företagens valutaflöden skall bli noll måste aktieägarna informerade om företagens vara valutahanteringsprinciper. Det är inte säkert att denna informationsspridning är omedelbar med följden att nettoeffekten på valutaflöden period kan bli avsevärd. Det enklaste sättet att undvika detta under en är helt enkelt att stimulera företagen att informera omvalutahanteringsprinciper. Även det sker ett nettoutflöde från kronor till euro på grund av om företags och aktieägares sammanlagda omdisponering av valutapositioner så följer det inte att stora kapitalutflöden eller ett devalveringstryck på kronan kommer att observeras. Det finns en mängd marknadsaktörer tar positioner i valutor och penningmarknads-instrusom ment baserat på räntor och förväntade växelkursförändringar. Om Riksbankens penning- och valutapolitik förblir trovärdig finns det ingen anledning att befara brist på köpare svenska penning- och kapitalen av marknadsinstmment. Valutautflöden, kan följa företagens omdispositioner, kan som av däremot skapa ett devalveringstryck om Riksbankens penningpolitik befaras bli inflationistisk i förhållande till EMUs politik. Köpare av svenska värdepapper kommer då fram enbart om räntan stiger eller kronans värde sjunker. Det skall dock märkas att om penningpolitiken

inte är trovärdig är det bara tidsfråga innan utflöden inträffar och

en devalveringstryck uppstår. Företagens omdispositioner från kronan till euron kommer då bara att påskynda oundviklig

en process.

En avslutande fråga är, vilka konsekvenser ett förbud att ha redovisningen och aktiekapitalet denominerat i euro skulle ha. Resonemanget ovan angående avsaknaden av makroekonomiska konsekvenser

av företags övergång till euro gäller naturligtvis även för denna fråga. Andra hänsynstaganden kan dock viktiga företag inte bereds

vara om möjlighet att redovisa och denominera aktiekapital i den valuta de önskar. Avsaknaden av en sådan möjlighet legalt kan jämföras med valutakontroller, dvs. restriktioner på valet valuta i placeringar och

av lån. Restriktioner på företags och hushålls val valuta i olika

av avseenden tolkas ofta som ett tecken på ofönnåga att bedriva stark och

en konsekvent penningpolitik. Detta kan leda till högre räntor valutans

om värde skall försvaras. Dessa typer av restriktioner också ofta

ses som symptom på dåligt företagsklimat.

Bakgrundsreferenser och textreferenser Bodnar, G. M., Hayt, G. S., och Marston R. C. 1996, "1995 Wharton

Survey of Derivatives Usage by US Non-Financial Firms",

Financial Management, Vol. 25, No.4, Winter 1996, 113 133. Falk, M., Holmberg M. och Lindell K. 1997, "Direktinvesteringar

1996. Tillgångar och avkastning", Riksbanken.

Frycklund, och Jagrén L. 1998, "Storföretagen och Emu En

Enkiitundersolcning," Industiiforbundet, Arbetsrapport 17, juli.

Grant, K., och Marshall A., P. 1997, "Large UK Companies and

Derivatives", European Financial Management, Vol. No. 191

p.

208.

Handelsbanken Markets 1998, "Volatile Flows Ahead," Economic

strategy. Markets, No. February. Harm, C. 1998, "European Financial Market Integration: The Case of

Private Sector Bonds and Sydicate Loans", Department of Finance, Copenhagen Business School.

HSBC Midland 1997, The Swedish Krona Calm Before the Storm ,

Nordic Focus.

Industriförbundet 1998, "Euron i Verkligheten".

Mitlid, K. 1998, "Kronans Roll Utanför EMU Riksbanken.