Automatspel : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

{

Öcc

Statens offentliga utredningar 1 9 9 144 Finansdepartementet

Automatspel

Delbetänkande av Lotterilagsutredningen Stockholm 1998

kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar SOU och Ds Offentliga Publikationer på uppdrag Regeringskansliets förvalmingsavdelning. Fritzes av

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90 E-post: ñitzes.order@liber.se Internet: www.fritzes.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - som Broschyren kan beställas hos: Information Rosenbad Regeringskansliet 103 33 Stockholm Fax: 08-405 42 95 Telefon: 08-405 47 29

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-21064-9 1998 ISSN 0375-250X Stockholm

Till statsrådet och chefen for

Finansdepartementet

Genom beslut den 9 oktober 1997 tillkallade regeringen en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av lotterilagen 1994: 1000. Utredningen har antagit namnet Lotterilagsutredningen. I arbetet med detta delbetänkande har följande deltagit. Särskild utredare: regeringsrådet Arne Baekkevold. Sakkunniga: departementsrådet Per Bengtsson, departementssekreteraren Henrik Berggren, hovrättsassessom Gun Lombach och chefsjuristen Lars Lundholm. Sekreterare: hovrättsassessom Kristina Boudin. Härmed överlämnas utredningens delbetänkande Automatspel SOU 1998: 144.

Stockholm i november 1998

Arne Baekkevold

/Kristina Boudin

Sammanfattning

Lotterilagsutredningen har i uppdrag att göra översyn lotterilagen av stiftningen. Det betänkande som nu läggs fram är ett delbetänkande. Ett slutbetänkande kommer att avges i 1999. mars

Utredningen behandlar automatspel i detta delbetänkande. Ändring-

ar föreslås både i lotterilagen 1994:1000 och i lagen 1982:636 om anordnande av visst automatspel automatspelslagen. I lotterilagen rör ändringarna reglerna om anordnande spel på varuspelsautomater av

automater som ger vinst i form av varor och värdeautomater

automater som ger vinst i fonn av värdebevis, spelpolletter eller lik-

nande. I automatspelslagen gäller ändringarna s.k. förströelseautomater, dvs. automater som inte ger vinst eller som ger vinst endast i form av frispel. När det gäller varuspelsautomater föreslås att det skall införas ett krav på typgodkännande. Godkännande skall inte ske om det på grund av beskaffenheten automaterna eller de används av varor som som vinster finns en inte obetydlig risk att automaterna kommer att användas för spel om pengar. Vidare föreslås att spel på varuspelsautomater, som f.n. får anordnas i samband med offentlig nöjestillställning, hotelloch restaurangverksamhet samt bingospel, skall få anordnas endast i samband med tivoli eller liknande. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får enligt förslaget meddela avvikande föreskrifter om Spelplats, speltid och märkning varuspelsautomater. Förav slaget innebär också att det blir förbjudet att utan tillstånd inneha varuspelsautomater. Därutöver införs ett förbud mot inväxling av varuvinster mot kontanter. Förbudet straffsanktioneras. Spel på värdeautomater skall enligt förslaget få anordnas även i samband med bingospel. Högsta vinstbeloppet sänks från l 100 kr till 500 kr. Vinstema från en värdeautomat betalas ut i form av värdebevis. Värdebevisen får enligt förslaget i sin helhet växlas in mot kontanter. F.n. får högst 100 kr av vinstens värde växlas mot kontanter. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får enligt förslaget en generell föreskriftsrätt i fråga automatspel enligt om lotterilagen. Föreskrifterna får de begränsningar behövs för avse som

att verksamheten skall bedrivas på ett från allmän synpunkt lämpligt

Sätt.

De ändringar som föreslås i automatspelslagen gäller främst förströ-

elseautomatemas beskaffenhet. Tillstånd att anordna spel fâr inte i ges

4 Sammanfattning

fråga spelautomater är sådan beskaffenhet att spelets förom som av lopp huvudsakligen är beroende av slumpen. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om typsom godkännande och märkning förströelseautomater. Lotteriinspektioav skall utöva den centrala tillsynen över tillämpningen av autonen matspelslagen. Utredningen återkommer i slutbetänkandet till frågan om lottförsäljningsautomater utrustade med slumpvalsgenerator eller elektroniskt minne skall tillåtas. Lagändringama föreslås träda i kraft den l juli 1999. Vissa övergångsbestämmelser föreslås i fråga om gällande tillstånd för varuspelsautomater och förströelseautomater.

Författningsförslag

l Förslag till

Lag om ändring i lotterilagen 1994:1000

Härigenom föreskrivs i fråga lotterilagen 1994:1000 om dels att 14, 25, 27-31, 47 och 54 skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 27 a och 37 a §§, av följande lydelse, dels att rubriken nännast före 25 § skall placeras närmast före 24a§.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14§ Varuspelsautomater skall vara av godkänd typ. Sådana automater skall inte typgodkännas

om det på grund av beskaffen-

heten av automaterna eller de varor som används som vinster

finns en inte obetydlig risk att

automaterna kommer att användas för spel, direkt eller indirekt, om pengar. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall meddela närmare fö-

reskrifter om typgodkännande av

varuspelsautomater. Förslutna lotter och bingobrickor som används i ett lotteri skall vara av godkänd typ. Detsamma gäller teknisk utrustning som används för insatser, vinstdragning eller kontroll av egentliga lotterier och bingospel. Ett beslut om typgodkännande får förenas med villkor.

6 F örfattningsförslag

25§ Tillstånd att anordna spel på varuspelsautomater får lämnas, om automaterna är typgodkända, spelet anordnas i samband spelet anordnas i samband med med tivoli eller liknande,

a ojfentlig nöjestillställning,

en

b hotell- och restaurangverk-

samhet, det för rörelsen om

finns tillstånd till servering av

spritdrycker, vin eller starköl enligt alkohollagen 1994:1738 eller om det ändå kan antas att spelet utan olägenhet kan anordnas i samband med verksamheten, eller

c bingospel,

värdet spelarens insats värdet av spelarens insats av uppgår till högst 1/6 000 bas- uppgår till högst 7 000 basbelopp, belopp, värdet högsta vinsten värdet av högsta vinsten uppav uppgår till högst 1/300 basbelopp, går till högst 1/300 basbelopp, varje spelautomat förses med varje spelautomat förses med tillståndshavarens namn eller tillståndshavarens namn, något annat kännetecken, det kan antas att spelautoma- det kan antas att spelautoma- . inte kommer att användas ten inte kommer att användas ten för något annat ändamål än för något annat ändamål än den enligt ansökan är avsedd den enligt ansökan är avsedd för, och för, och det kan antas att god ordning det kan antas att god ordning . kommer att råda inom den lo- kommer att råda inom den lokal eller på den plats där kal eller på den plats där spespelet skall bedrivas. let skall bedrivas. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämsom

får, med avvikelse från

mer första stycket 2 och meddela

föreskrifter Spelplats och

om

speltid samt märkning av

om spelautomaterna.

SOU 1998: 144 F örfattningsförslag 7

27 § Tillstånd att anordna spel på värdeautomater i andra fall än som avses i 26 § får ges, om spelet anordnas i samband spelet anordnas i samband med hotell- och restaurang- med hotell- och restaurangverksamhet, om det för rörel- verksamhet, det för rörelom sen finns tillstånd till serve- sen finns tillstånd till servering av spritdrycker, vin eller ring spritdrycker, vin eller av starköl enligt alkohollagen starköl enligt alkohollagen 1994:1738, 1994:1738 eller i samband med bingospel, värdet av spelarens insats värdet av spelarens insats uppgår till högst l/6 500 bas- uppgår till högst l/7 000 basbelopp per spel, belopp per spel, värdet av högsta vinsten upp- värdet högsta vinsten av uppgår till högst tvåhundra gång- går till högst hundra gånger er insatsen, insatsen, högst fem värdeautomater värdet vinsterna i spelet av placeras på varje spelplats, motsvarar minst 85 procent av insatsemas värde, p

högst 100 kronor av vinstens vinsterna betalas ut i form

av värde får växlas mot kontan- värdebevis, ter, högst fem värdeautomater .värdet av vinsterna i spelet placeras på varje spelplats, motsvarar minst 85 procent av insatsemas värde, .spelautomatema kan kontrolleras genom tele- och databaserade kommunikationssystem, varje spelautomat förses med tillståndshavarens eller något namn annat kännetecken, det kan antas att spelautomaten inte kommer att användas för något annat ändamål än den enligt ansökan är avsedd för, och l0.det kan antas att god ordning kommer att råda inom den eller

lokal

på den plats där spelet skall bedrivas. Tillstånd enligt första stycket får bara lämnas till ett spelföretag som ägs av staten.

8 Författningsförslag

27 a § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, med avvikelse från den-

na lag, meddela föreskrifter om

begränsningar i fråga om auto-

matspel, det behövs för att

om

verksamheten skall bedrivas på

ett från allmän synpunkt lämpligt sätt.

28 § Penningautomater, vär- Spelautomater får innehas deautomater och skicklighets- bara efter tillstånd. automater får innehas bara efter tillstånd. Sådana automater får dock innehas utan särskilt tillstånd den har tillstånd enligt den har tillstånd enligt av som av som 26 eller 27 § att anordna så- 25, 26 eller 27 § att anordna dant automatspel, auto- sådant automatspel, om autoom maten omfattas speltill- maten omfattas av speltillav ståndet, ståndet, automatinnehavares dödsbo under en tid av längst ett år från dödsav fallet automatinnehavares konkursbo längst intill dess konkuroch av sen har avslutats, eller den har fått sitt tillstånd att inneha automaten återkallat, till dess av som att tre månader har förflutit från det att beslutet om återkallelsen vann laga man. Tillstånd får förenas med särskilda villkor samt med kontroll- och

ordningsbestämmelser.

29§ Införsel till landet Införsel till landet av spelauav penningautomater, värdeautomater tomater är tillåten endast för den och skicklighetsautomater är har rätt att enligt 28 § första som tillåten endast för den har stycket eller andra stycket l insom rätt att enligt 28 § första stycket neha sådan automat. eller andra stycket 1 inneha sådan automat.

SOU 1998: 144 F örfattningsförslag 9

30§ Regeringen eller den myn- Regeringen eller den myndighet som regeringen bestäm- dighet som regeringen bestämmer får föreskriva undantag från mer får föreskriva undantag från 28 § första stycket och 29 § i 28 § första stycket och 29 § i fråga om penningautomater, fråga om spelautomater som värdeautomater och skicklig- innehas hetsautomater som innehas på fartyg i internationell trafik för spel på fartyget, eller i yrkesmässig verksamhet för tillverkning, reparation eller liknande.

31§ I fråga om rätten att hantera I fråga om rätten att hantera oförtullade penningautomater, oförtullade spelautomater gäller värdeautomater och skicklig- lagen 1973:980 om transport, hetsautomater gäller lagen förvaring och förstöring av in- 1973:980 om transport, förva- förselreglerade varor, m.m. ring och förstöring av införselreglerade varor, m. m.

37a§ Om det i denna lag anges att vinst utgörs annat än konav tanter får den inte växlas in mot kontanter av den som anordnat lotteriet eller den inneav som har den plats där lotteriet tillhandahålls eller som bedriver näringsverksamhet där. Detsamma gäller ombud för sådana personer. Värdebevis som avses i 27 § 5 får dock växlas mot kontanter.

47§ Lotteriinspektionen prövar Lotteriinspektionen prövar frågor om tillstånd enligt 28 § att frågor om tillstånd enligt 28 § att inneha penningautomater, vär- inneha spelautomater. deautomater och skicklighetsautomater.

10 F örfattningsförslag SOU 1998: 144

54 § Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtlieller grov oaktsamhet gen av

olovligen anordnar lotteri, eller 1 olovligen anordnar lotteri

2. olovligen innehar olovligen innehar en spelauen penningautomat, värdeautomat tomat, eller eller skicklighetsautomat. bryter mot bestämmelserna i 37 a I ringa fall döms inte till ansvar. Är brottet grovt döms till fängelse i högst två år.

- Denna lag träder i kraft den l juli 1999. . Tillstånd att anordna spel på varuspelsautomater har beviljats som . enligt äldre bestämmelser skall upphöra att gälla vid utgången av år 2000. Den vid lagens ikraftträdande innehar varuspelsautomat med som en tillstånd enligt 25 § får inneha automaten utan tillstånd som avses i 28 § till utgången av år 2001.

Författningsförslag ll

Förslag till Lag om ändring i lagen 1982:636 om anordnande av visst automatspel

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1982:636 anordnande om av visst automatspel dels att 7 § skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 3 följande lya av delse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 a § Tillstånd får inte lämnas i fråga om spelautomater är som av sådan beskajfenhet att spelets

förlopp huvudsakligen är bero-

ende av slumpen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestäm-

mer får meddela föreskrifter om typgodkännande och märkning

av spelautomater som avses i denna lag. Föreskrifterna får innebära förbud mot att använda automater som inte är typgodkända eller märkta.

12 Författningsfêirslag

7§ Socialnämnden utövar tillsyn Lotteriinspektionen har den

över efterlevnaden denna lag centrala tillsynen över att denna

av och de föreskrifter har lag och de föreskrifter som medav som meddelats med stöd av lagen. delats med stöd av lagen följs. Socialnämnden har den närtillsynen inom sitt område. mare För att utöva tillsynen har so- För att utöva tillsynen har en cialnämnden rätt att få tillträde tillsynsmyndighet rätt att få tilltill lokaler och platser där auto- träde till lokaler och platser där matspel anordnas eller där en automatspel anordnas eller där spelautomat finns en spelautomat annars finns annars uppställd och att infordra upplys- uppställd och att infordra uppningar från den anordnar lysningar från den som anordnar som spelet eller låtit ställa auto- spelet eller låtit ställa upp autoupp maten. maten.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999. Tillstånd till automatspel har meddelats enligt äldre bestämmelsom skall upphöra att gälla vid utgången av mars år 2000. ser

1 Inledning

l l Bakgrund

.

Den 1 januari 1995 trädde en ny lotterilag SFS 1994:1000 i kraft. Kort tid därefter blev vissa delar av lagen föremål för kritik och en översyn lotterilagen genomfördes och redovisades i mars 1996 i av

promemorian Ändringar i lotterilagen, Ds 1996:20. I promemorian fö-

reslogs ett flertal ändringar i lagen. Det poängterades också att lotterilagen borde bli föremål för en genomgripande översyn. En modifierad version utredningens förslag lades fram i propositionen 1996/97:7, av Vissa spel- och lotterifrågor, som sedan ledde fram till lagen 1996:1168 om ändring i lotterilagen. Mot denna bakgrund tillsatte regeringen förevarande utredning med uppdrag att göra en översyn av lotterilagen.

l Direktiven

Enligt de direktiv ligger till grund för utredningens arbete skall som utredningen bl.a. lämna förslag till en teknikoberoende lagstiftning geatt hur lotterilagen möjligt kan omformas till en ramlag i nom ange om kombination med föreskrifter en lägre nivå än lag eller- alternativt över lotterilagens definitioner, begrepp och tillämpningsområden. - se Vidare skall utredningen lämna förslag till hur lotterilagen och lagen 1982:636 anordnande visst automatspel kan föras samman i en om av enda lag. När det gäller automatspel anges särskilt att utredningen skall över lotterilagens automatspelsbegrepp och definitioner. -Därvid se framhålls att lotterilagen måste förtydligas så att klar åtskillnad kan en göras mellan varuspelsautomater och Värdeautomater. Utredningen skall också bedöma lämpligheten att värdeautomatspel får anordnas av även i samband med bingospel. Direktiven anger vidare att utredningen skall ge förslag till hur moderna elektroniska lottförsäljningsautomater skall hanteras och regleras. Direktiven innehåller ytterligare två huvudfrågor, nämligen att utreda dels lotterilagen behöver anpassas till EG-rätten, dels om utom vecklingen spel via Internet och andra medier bör föranleda ändrad av lagstiftning.

14 Inledning

Beträffande utredningsarbetet anges i direktiven att utredaren avgör om det är möjligt att utreda frågor som rör automatspel med förtur. Direktiven i dess helhet finns bifogade som bilaga till detta betänkande.

l Utredningsarbetet

Utredningen inledde sitt arbete i november 1997. Under ett första skede inhämtades information muntligen och skriftligen om spelmarkna- - den och dess aktörer. Vidare har utredningen haft ett flertal sammanträden med en refebestående Arne Edström, Kamratföreningen Spelberoenrensgrupp av de, Krister Fredricson, Sveriges Bingoarrangörers Centralorganisation Svebico, Lars Högdahl, Lotteriinspektionen, Anders Jansson, Alotteriema, Stig-Göran Johansson, Göteborgs kommun, Stig Kroon, Folkrörelsemas samarbetsorgan för Lotterifrågor FSL, Gert Lindberg, AB Trav och Galopp, Pontus Lindwall, Cherryföretagen AB samt Meg Tivéus, AB Svenska Spel. Därutöver har utredningen sammanträffat med ett flertal av spelmarknadens intressenter. Utredningen har besökt den internationella spelmässan i London, deltagit i sammankomst med internationell sammanslutning i spelen frågor Gaming Regulators European Forum GREF i London och - -

dessutom deltagit i ett seminarium i Quebec rörande teknisk utveckling

på spel- och lotteriområdet. Utredningen har också inhämtat Storstadsdelegationens kunskap kring lotterilagen och automatspelslagen.

l Delbetänkande

Under utredningens gång har det visat sig att vissa av de frågor som skall utredas, bl.a. frågorna angående EG-rätten och Internet, kräver längre utredningstid utmätts enligt de ursprungliga direktiven. än som Utredningen har därför fått förlängd tid för att överväga dessa frågor. I förevarande delbetänkande behandlar utredningen automatspel.

2 Nuvarande

ordning

2.1 1994 års lotterilag

Nu gällande lotterilag trädde i kraft den l januari 1995. Lagen reglerar, liksom sina föregångare, i stort sett alla former av lotterier. Till lotterier rälmas enligt lagen inte bara det som i dagligt tal brukar betecknas som lotterier utan även alla slags spel där vinstmöjligheterna är beroende av slumpen, t.ex. tips, totospel, bingospel, automatspel och roulettspel. I princip krävs tillstånd för att anordna lotterier. Grundtanken är att behållningen lotterierna skall tillfalla staten och folkrörelserna. Tillav stånd lämnas därför i huvudsak bara till statliga bolag AB Svenska Spel, AB Trav och Galopp ATG samt ideella föreningar som har till huvudsakligt syfte att främja ett allmännyttigt ändamål. Automatspel regleras i 24 27 §§. Tillstånd till automatspel får a lämnas bara ifråga varuspelsautomater, värdeautomater, penom ningautomater och skicklighetsautomater 24 a §. I fråga om penningautomater och skicklighetsautomater får tillstånd lämnas bara om spelet anordnas på fartyg i internationell trafik 26 §. Dessa automater är inte intresse i förevarande utredningssammanhang. Varuspelsauav tomater, dvs. automater som betalar ut vinst i form av varor, är ett undantag från huvudregeln att tillstånd ges bara till staten och folkrörel- Tillstånd att anordna spel på sådana automater kan således ges serna. till privata inressenter 25 §. Tillstånd att anordna spel på värdeautomater, dvs. automater betalar ut vinst i form av värdebevis, spelsom polletter eller liknande, kan däremot ges bara till ett företag som ägs av staten 27 §. En närmare redogörelse för villkoren för spel på varuspelsautomater och värdeautomater lämnas i samband med övervägan-

dena och förslagen avsnitt 4.1 respektive 4.2.

Bakgrunden till 1994 års lotterilag är följande. I april 1991 tillkalla-

des parlamentariskt sammansatt kommitté med uppdrag att se över

en dåvarande lotterilagstiftning och undersöka bl.a. i vad mån folkröreli högre grad än dittills kunde finansiera sin verksamhet genom serna ökade intäkter lotterier och spel. I december 1992 avlämnade utredav ningen sitt slutbetänkande Vinna eller försvinna follaörelsemas lot- terier och spel i framtiden SOU 1992:130. På grundval av Lotteriutredningens slutbetänkande lade regeringen fram förslag till den nya

16 Nuvarande ordning

lagen i propositionen 1993/94:182. Där uttalades bl.a. följande prop. s. 50:

Den nu gällande lotterilagen har kritiserats för att vara svåröverskådlig, svårtill än lig och svår att tillämpa. De örs ag som regeringen nu lägger fram innebär att lotterilagen måste ändras på en rad punkter. Förslagen innebär ändrin ar i nu gällande bestämmelser och införande bestämmelser. strävan är av nya n

också att så uttömmande möjli t i lagen reglera förutsättningarna

som för att anordna lotterier och därme minska utrymmet för regeringsoch myndi hetsföreskrifter. För att stiftningen skall bli lättillgän lig och överblickbar bör den nu ällande otterilagen ersättas med en he t ny lag. denna bör inte som utredningen har föreslagit- bestämmelserna i automats elslagen tas in. Automats elsla en reglerar annat än rena

lotterier oc har en annan karaktär än lbtteri agstiftningen. Den är

mera utformad som en social s ddslagstiftning och har ett sina som av främsta syften att komma til rätta med olämpliga ungdomsmiljöer.

En nyhet i förhållande till 1982 års lotterilag var att en ny typ av automat, värdeautomaten, tilläts. Värdeautomatema fick betala ut vinst endast i form av värdebevis, spelpolletter eller liknande. Lotterinämnden fick ett nytt namn, Lotteriinspektionen, och myndigheten förstärktes. Myndigheten skulle också utöva central tillsyn över samtliga lotterier och spel i landet inklusive de som förutsätter regeringens tillstånd. Förhållandevis kort tid efter att 1994 års lotterilag trätt i kraft blev lagen föremål för kritik. I en skrivelse till dåvarande Civildepartementet den 11 september 1995, Synpunkter på vad bör över vid som ses en eventuell teknisk översyn av lotterilagen 1994:1000 och lagen 1982:636 om anordnande av visst automatspel, framförde Lotteriinspektionen synpunkter på vilka förändringar man ansåg borde övervägas. Inspektionen anförde bl.a. att den tekniska utvecklingen alltmer suddat ut skillnaden mellan lotterilagen och automatspelslagen och att en gemensam lag skulle ge en bättre överblick över allt automatspel. Lotteriinspektionen pekade också på problemen med olagliga automater och förordade införandet av ett krav på att alla spel skulle vara godkända av inspektionen. Vidare anfördes att det borde övervägas om inte mindre vinster på värdeautomater kunde få betalas ut i kontanter. På uppdrag av dåvarande Civildepartementet lämnade Lotteriinspektionen den 12 februari 1996 en rapport till regeringen om nya tekniska förfaranden på lotteriområdet, Ny teknik på spelmarknaden. I rapporten redogjorde Lotteriinspektionen bl.a. för former spel, nya av varvid man behandlade spelautomater, värdeautomater, lottförsäljningsautomater saint det s.k. Lyckohjulet. Därvid konstaterades bl.a. följande. Den nya generationen spelautomater är i princip datorer som till formatet och utseendet liknar de tidigare "banditema" men som är

SOU 1998: 144 Nuvarande ordning 17

helt elektroniska med ljudeffekter. Varje spelautomat kan alternera mellan ett stort antal olika spel och kan kopplas upp mot varandra i nätverk. I samband med bingospel bedrivs på många ställen i landet spel på s.k. Lyckohjul. Utseendemässigt är "Lyckohjulet" ett automatspel. Det som skiljer "Lyckohjulet" från andra automater är att det inte betalar ut Vinster automatiskt automaten utan av personal i genom spellokalen. Därvid utbetalas kontantvinster. Spel på "Lyckohjulet" sker helt utan kontroll. Länsrätten har i en dom 1995 upphävt Lotteriinspektionens förbud mot spelen i vissa bingohallar och slagit fast att spel på "Lyckohjulet" inte vara ett automatspel enligt 6 § lotterilagen. anses Länsrätten, har också slagit fast att spelen tillståndsfritt kan användas som sidolotteri vid bingospel. Mot bakgrund bl.a. den kritik Lotteriinspektionen framfört av som vad avsåg 1994 års lotterilag tillsattes en utredning för översyn av la-

Uppdraget redovisades i mars 1996 i promemorian Ändringar i

gen. lotterilagen, Ds 1996:20. Där redovisas bl.a. följande som bakgrund.

Den lotterilag 1994:1000 gäller da trädde i kraft den l ja-

som nuari 1995. Lagen har alltså varit i kraft i ara ett drygt år. Under denna tid har det emellertid inträffat händelser som gör en viss översyn lagen befogad redan Det är bakgrunden till denna av nu. promemoria. I ett beslut den 27 februari 1995 meddelade Lotteriinspektionen, med stöd 52 § lotterilagen, förbud för en arrangör av bingospel av i Stockholm att bedriva fortsatt spel på spelautomater med beteckningen "Lyckohjulet". Spelet bedrevs i samband med bin ospel. Lotteriinspektionen motiverade beslutet med att den aktue automattypen närmast att s.k. värdeautomat enligt 6 § var se som en lotterilagen. För att bedriva spel på en sådan automat krävs dels

regeringens tillstånd, dels att automaten är typgodkänd av Lotteri-

inspektionen. M ndighetens beslut grundade sig på att dessa krav inte var up fyll a. Bingospe sarrangören överklagade beslutet till länsrätten i Södermanlands län, i sin dom den 24 november 1995 biföll som överkla andet. Domstolen grundade sin bedömning på definitioegreppet automatspel i 6 § lotterilagen. Där framgår att nen av med automatspel avses spel på varuautomat, penningautomat, värdeautomat och skicklighetsautomat. Enligt lagtexten har dessa automater det gemensamt att vinst skall betalas ut av själva automaten. Men vinsten vid på Lyckohjulet betalas inte ut ur automaten utan av bingoha lens kontrollanter. Länsrätten konstaterade därför att L ckohjulet inte kan anses utgöra en sådan automat som åsyftas i 6 lotterilagen. Lotteriinspektionen överkla ade inte beslutet, sannolikt därför att ansåg att inte ha e behörighet man man att göra det---.

Beträffande behovet översyn lotterilagen anfördes vidare fölav en av jande.

18 Nuvarande ordning

Under den tid lotterilagen har varit i kraft har det

som visat sig att

bl.a. den tekniska utvecklingen och uppfinningsrikedomen

i spel-

branschen ör översyn

en av lagen befogad redan nu. Onskemål

om och skäl sådan har redovisats tidi Till det en are.--- som har anförts där kommer att lagens nuvarande onstruktion medför en klar

risk att spelfonner inte omfattas lagen kan nya som av införas. Det

hänger samman med de avgränsnin har gjorts ar som av lagens

tillämpningsområde,

särskilt genom definitioner den ställer e som upp. v störst praktisk betydelse är här definitionerna på begre pen

angeläget

lotteri, automatspel och lottförsäljningsautomat. Det

är

från både skydds- och konkurrenssynpunkt de luckor finns

att som i

en täcks.

ckså andra förhållanden gör översyn angelägen. Den en höga

detaljrikedomen i lagen krav på lagändringar

ör att kan komma

l3etta

att ställas återkommande. illustreras förevarande av lagstift-

nin särende. Lagen innefattar vidare reglering inte helt en som är ade at. Som exempel kan tas den indelning som görs mellan olika

slag av spelautomater efter vinstens och den eller art större mindre

slum eller skicklighet

gad

av som uttrycks när en vinst faller ut. et finns ög grad godtycklighet

en av 1 lagens uppdelning av au-

tomatspelen i olika kate orier.--- Det ligger dag också problem 1 ett i den stora likhet mellan har karaktären som inns en automat som

av förströelscspel som inte regleras i lotterilagen och de

- autoås ftades -

mater som n ss. Förströelses elen är till sin utformning mycket lika sadana automater aller under lotterilagen.

spe som Ris-

ken för förväxling är därför stor vilket försvårar tillsynen.

Vid en

mer övergripande övers lotterilagen bör därför

av

möjli

3 att integrera automatspe slagen med lotterila övervägas. en syfte z

med en mera övergripande översyn bör ocksa vara att överväga vilka bestämmelser att tas in i lag och vilka som passar en som i stället

bör tas in i regeringsförordning eller

en i myndighetsföreskrifter.

Den mest ändamålsenliga ordningen på sikt är sannolikt lagen

att utformas ganska allmänt hållen ramlag,

som en som bemyndigar rege-

ringen eller den myndighet regeringen bestämmer utforma som att

detaljregler om sådant förutsättningar för tillstånd till olika

som slags lotterier, insats- och vinsttak om osv.

2.2 1982 års

automatspelslag

Lagen 1982:636 anordnande visst automatspel

om av automatspelslagen gäller spel som inte vinst eller endast vinst i form

ger ger av

frispel på automaten. Sådana spel brukar betecknas

som förströelscspel och omfattar t.ex. flipperspel och TV-spel. Karaktäristiskt för

dessa

automatspel är att de i viss mån är baserade på skicklighet, dvs. spela-

ren kan genom sin färdighet påverka utgången spelet. Till förströelav

scspel hör emellertid också slumpspel t.ex. i form pokerrnaski-

rena av

ner förutsatt att spelen inte ger vinst annat än i form frispel.

av

Bakgrunden till att denna typ automatspel regleras av särskilt och

inte i lotterilagen, annat automatspel, följande.

som är Vid tidpunkten

för lagens tillkomst, i början 1980-talet, hade uppmärksammats av att

olämpliga ungdomsmiljöer uppkommit i de spelhallar där flipperspel

SOU 1998: 144 Nuvarande ordning 19

och liknande automatspel bedrevs. Mot bakgrund av att denna form av automatspel inte omfattades av lotterilagen eller annan lagstiftning, restes från många håll krav på att denna verksamhet borde lagregleras. Den kritik som framfördes riktades inte i första hand mot spelautoma-

ternas konstruktion och utformning utan främst mot den fritids- och

ungdomsmiljö som spelhallama utgjorde. Det anfördes att spelhallar lätt blev ett tillhåll för personer med sådana sociala problem att de kunde utöva dåligt inflytande på ungdomarna. Det fanns också belägg för att det förekom handel med alkohol och narkotika i dessa miljöer. Ett grundläggande problem ansågs vara att spelandet skapade ett penningbehov som kunde utlösa viss kriminalitet såsom snatteri, stöld och häleri. I förarbetena till automatspelslagen prop. 1981/82:203 s. 10 poängterades att man inte löser de ungdomsproblem som kunde finnas att införa förbud och restriktioner beträffande automatspel utan genom att den föreslagna lagstiftningen skulle ses som en bland flera åtgärder för att värna om barns och ungdomars uppväxtmiljö. Automatspelslagen bygger på ett systern med tillståndsprövning. Vid tillståndsprövningen skall bl.a. bedömas risken för att verksamheten kan komma att bedrivas i en miljö som är olämplig för barn eller ungdom eller så att barn otillbörligen lockas att delta i spelet. Med häntill att kommunerna genom sitt ansvar för att skapa goda förhållansyn den för barn och ungdom var väl förtrogna med de företeelser som utgjorde motivet för en reglering av spelverksamheten, stannade man för att lägga tillståndsprövningen på kommunernas socialnämnder. Innan socialnämnden fattar sitt beslut skall dock nämnden höra polismyndigheten för att därvid kunna besked om huruvida anordnaren kan anses vara lämplig att handha spelverksamhet. I förarbetena framhölls prop. 16 och 24 att stor frihet borde ges åt socialnämnden vid tills. ståndsprövningen. Samtidigt, framhölls det, borde vissa omständigheter alltid ingå i prövningen. I lagtexten därför uttryckligen att socialanges nämnden vid prövningen särskilt skall beakta sökandens lämplighet, antalet spelautomater för vilka tillstånd söks, spelens beskaffenhet samt lokalens eller platsens ändamålsenlighet och belägenhet. Vid den lagtekniska utfonnningen beaktades sålunda särskilt de sociala aspekterna. Denna omständighet och det faktum att både lotterilagen och den allmänna ordningsstadgan var föremål för översyn vid tidpunkten för lagstiftningen, föranledde att ifrågavarande typ av automatspel särreglerades.

20 Nuvarande ordning

SOU 1998: 144

2.3 Automatspel i Norden

Danmark

Automater kan ställas ut privata operatörer. Det är tillåtet ställa av att ut tre automater med penningvinster restaurang. Vid uppställning per av

fler automater krävs tillstånd från polisen. Vid offentliga nöjestillställ-

ningar är det tillåtet med spelautomater, dock inte med automater penningvinster. Högsta tillåtna insats på restaurangautomatspelet 50 är danska öre och högsta tillåtna vinst 300 danska kronor. Vinsten utgörs av polletter i sin tur kan bytas ut till varuvinster. I praktiken skersom

enligt uppgift- inväxling till kontanter.

Finland

Den offentligrättsliga föreningen Penningautomatföreningen RAY har

monopol på att bedriva automatspel i Finland. Verksamheten regleras i

den finska lotterilagen och penningautomatförordningen. Vid utplace-

ring av automater är grundregeln att automater endast får placeras där

de kan kontrolleras. Det finns i dagsläget drygt 14 000 automater i drift

i Finland. Vinst utbetalas i kontanter. Högsta tillåtna insats 5 mark är och högsta tillåtna vinst är 200 mark.

Norge

I Norge är automatspelet mycket utbrett. Alla automater typgodkänns av Justitiedepartementet. Högsta insats är 5 norska kronor och högsta vinst 200 norska kronor. Både kontant- och varuvinster är tillåtna. Au-

tomatverksamheten kan drivas privata företag det är alltid all-

av men männyttiga organisationer som är tillståndshavare och överskottsmottagare. Automatema kan placeras i princip helst och det finns var som uppskattningsvis 35 000 automater i drift.

3 Reforrnbehov

1 Bakgrund

I slutet 1960-talet uppskattade från myndigheternas sida att det av man fanns ett tusental legala spelautomater i bruk. Vid denna tidpunkt- då 1939 års lotteriförordning alltjämt gällde- fanns inte något krav på tillstånd för att anordna automatspel, utan det var tillräckligt att en anmälan gjordes till polismyndigheten. När lotteriutredning, tillkallad en 1964, redovisade sitt resultat i ett betänkande år 1970 SOU 1970:52 framkom emellertid att spelautomater hade fått en mycket större utbredning tidigare antagit. Sådana automater fanns på hotell, än man restauranger, konditorier, bensinstationer, färjor, biografer och andra lokaler besöktes allmänheten. Undersökningen visade också att som av det fanns ett stort antal automater i privata lokaler kontor, verkstäsom der och klubblokaler. Antalet spelautomater hade stigit mycket fort och importsiffror tydde på att antalet uppgick till mellan 10 000 och 20 000 automater. Som förklaring till den omfattande ökningen av autoen matspelet i SOU 1970:52 bl.a. följande: Från automatföretagen angavs och lokalinnehavamas sida gjordes gällande att vinstpollettema inte löstes in utan fick användas endast för fortsatt spel. Sådant automatspel ansågs inte falla under lotteriförordningens bestämmelser, något som också bekräftades hovrättsdom. På grund härav föreföll flertalet av en polismyndigheter inte ha funnit skäl att ingripa mot automatspel om det inte kommit fram att polletterna löstes in, vilket förklarliga skäl var av svårt att bevisa. Utredningen visade dock att lokalinnehavama i många fall tog emot polletterna betalning för eller löste in dem mot som varor Polisen hade inte möjlighet att övervaka automatspelet och ett pengar. betydande illegalt spel kunde därför växa fram. Spel på automater som uppställda i privata lokaler skedde ofta med höga insatser och var vinster samt regelmässigt med kontantvinster. Denna utveckling ledde fram till att en ny lotteriutredning tillsattes. Utredningens arbete låg sedan till grund för lagstiftning beträffande ny automatspel, vilken trädde i kraft den 1 april 1973 prop. 1972:128, SFS 1972:819. De bestämmelserna innebar ett generellt krav på nya

tillstånd polismyndighet för att anordna automatspel. Samtidigt libe-

av raliserades: bestämmelsen vinstemas beskaffenhet så att vinst i form om tilläts. Motivet härför att det hade visat sig omöjligt att av pengar var effektivt kontrollera att vinstpolletter inte löstes in mot pengar av spel-

22 Reformbehov SOU 1998: 144

anordnama samt att illegalt spel hade fått stor omfattning. Vidare infördes beskattning automatspel utom i fråga sådana förströelav om , sespel som antingen inte någon vinst alls eller normalt endast gav som

gav möjlighet till vinst i form ett frispel. För sådana spel krävdes

av inte heller tillstånd. Högsta belopp för insatsen fastställdes till krona. en Vinsten fick uppgå till högst 20 gånger insatsen. Från och med den 1 juli 1974 infördes regler automatspel i samband med bingospel. om Tillstånd till sådant spel skulle meddelas länsstyrelsen. av Genom den år 1973 antagna lagstiftningen minskade antalet spelautomater till drygt 6 000. Spelets omfattning minskade således högst avsevärt. Sedan frågan om spel på automater, främst de s.k. enarmade banditema, vid flera tillfällen behandlats i riksdagen fick 1972 års lotteriutredning som redan hade i uppdrag att utreda alla former lotterier - av och spel i december 1975 regeringens uppdrag att utreda även frågan om förbud mot automatspel. Utredningen lade i delbetänkande Enar-

made banditer Ds H 1976:3, fram förslag till ändring i lotteriförord-

ningens regler om automatspel. Förslagen innebar i huvudsak att spel på s.k. enarmade banditer efter tillstånd skulle få anordnas bara på tivolin och i samband med offentliga nöjestillställningar i folkparker, att högsta insatsen fick utgöra 25 öre, att högsta vinsten inte fick överstiga 20 gånger insatsen dvs. 5 kr, att s.k. förhöjd vinstchans inte fick före-

komma, att särskilda regler för automatspel ombord på fartyg i trafik på Sverige skulle införas samt att tillståndsfrågoma skulle överföras till

dåvarande Lotterinämnden. Under ärendets remissbehandling framför-

des omfattande kritik mot utredningens förslag. Bl.a. anfördes från flera remissinstanser att utredningens påstående sociala skadeverkningar

om av automatspel, som var ett starkt motiv för förslagen, dåligt undervar

byggt och inte skäl för en så förhållandevis ingripande lagstiftning

som föreslogs. Föredragande statsrådet ansåg sig inte böra fullfölja utredningens förslag ändringar i lotterilagen beträffande automatspel. I om stället föreslog föredraganden att vissa åtgärder skulle vidtas genom tillämpningsföreskrifter utfärdade regeringen eller Lotterinämnav av

den. Regeringen anslöt sig till föredragandens överväganden och lade

fram dessa förslag till riksdagen prop. 1977/78:9. På hemställan av näringsutskottet beslutade dock riksdagen att avslå propositionen och

att hos regeringen begära förslag till lagstiftning förbud mot spel på

om s.k. enarmade banditer och liknande apparater fr.o.m. den l januari 1979. Ett sådant förslag lades fram i propositionen 1978/79:20 förom bud mot enarmade banditer. Enligt förslaget förbjöds anordnande av automatspel med vinster i form värdebevis, spelpolletter av pengar, eller liknande; den enda form sådant spel fortsättningsvis skulle av som tillåtas var spel på fartyg i internationell trafik. Vidare föreslogs förbud

Reformbehov 23

också mot innehav av spelautomater som utbetalade sådana vinster. Därutöver föreslogs, med hänsyn till den starka begränsningen av automatspelet som förbudsregleringen medförde, att spelskatten på automatspel skulle slopas. Förslagen antogs av riksdagen och ändringarna i lotteriförordningen trädde i kraft, beträffande förbudet mot innehav av spelautomater, den 1 juli 1979 och i övrigt den 1 januari 1979. Ytterligare reglering av automatspelet skedde i början av 1980-talet sedan diskussion de s.k. förströelsespelen, dvs. automatspel som en om inte gav annan vinst än frispel, uppstått. Man hade från myndigheternas sida uppmärksammat att många ungdomar deltog i den här typen av automatspel och det konstaterades att den miljö som spelet bedrevs i ofta var olämplig för unga människor. En ny lag i ämnet antogs- lagen 1982:636 om anordnande av visst automatspel och trädde i kraft den 1 juli 1982. Samtidigt reviderades lotterilagstiftningen i övrigt och lotterilag antogs SFS 1982:1011. Denna lag ersattes efter drygt en ny ett decennium den nuvarande lotterilagen 1994: 1000. av

3.2 Allmänt

om problemen

1982 års lotterilag blev efterhand föremål för kritik. Det anfördes bl.a.

att lagen svårtillgänglig och svår att tillämpa. I förarbetena till 1994

var års lotterilag prop. 1993/942182 s. 50 uttalades därför särskilt att en strävan med den nya lagstiftningen var att så uttömmande som möjligt i lagen reglera förutsättningarna för att anordna lotterier och därmed minska utrymmet för regerings- och myndighetsföreskrifter. Sedan 1994 års lagstiftning trätt i kraft noterades nya problem avseende automatspel. En automatspel introducerades på marknany typ av

den i form av de s.k. Lyckohjulen. Det nya var att penningvinster utbe-

talades inte automaten utan personal i spellokalen. Anordnar- - av - av spelet hävdade på grund härav att spelet, enligt lotterilagens dåna av varande lydelse, inte omfattades lagen. Mot denna bakgrund ändraav des lotterilagens automatspelsbegrepp lagstiftning år 1996 SFS genom 1996:1168 så att ett generellt förbud infördes mot annat automatspel än de i lagen särskilt angivna automatspelen. Härefter har nya problem uppstått beträffande automatspel. De varor erhålls vid vinst på varuspelsautomater har efter hand ändrat kasom raktär. Numera utgörs vinsterna vid spel på varuspelsautomater huvudsakligen mindre smycken, plaketter eller dylikt som regelmässigt av växlas in mot kontanter. Vidare står det klart att det också vid spel på förströelseautomater i allt större utsträckning förekommer penning-

vinster. Många förströelsespel är numera rena slumpspel, dvs. skicklig-

24 Reformbehov SOU 1998: 144

hetsmoment saknas helt. Spel om pengar torde därför vara huvudanledningen till att spel över huvud taget förekommer på dessa automater. Även beträffande spelet på Värdeautomatema finns liknande problem. Det har framkommit att de värdebevis som erhålls vid vinst i stor utsträckning växlas in mot kontanter och inte, såsom var avsett, mot presentkort. Mot bakgrund av vad som nu redovisats kan konstateras att automatspelet i den hårdnande konkurrensen på spelmarknaden i allt - högre grad fått karaktären av spel om penningvinster. Detta är inte förenligt med den syn på automatspel som har utvecklats under de senaste decennierna och som innebär att automatspel med penningvinster i princip inte skall förekomma. Denna syn har motiverats främst med att spel om pengar kan leda till allvarliga ekonomiska problem för den enskilde och även i övrigt medföra sociala problem, inte minst för ungl domar. Den angivna utvecklingen av spelet på varuspelsautomater och

l

förströelseautomater har vidare medfört att privata intressen tillförts en a i allt större andel av överskottet av automatspelet. Detta strider mot statsmaktemas uttalade intentioner att överskottet av spel- restaurangkasinon och s.k. marknads- och tivolinöjen undantagna skall fördelas mellan staten, hästsporten och folkrörelserna. Det anförda innebär sammanfattningsvis att problemen vad gäller

automatspelen liksom flera gånger tidigare huvudsakligen består

nu - i att en del av aktörerna på marknaden inte följer lagstiftarens intentioner om att spel om penningvinster inte skall vara tillåtet. Den främsta anledningen härtill är uppenbarligen att såväl spelare som spelanordnare har ett starkt gemensamt intresse av att vinsterna utgörs av kontanter. Spelet blir då mer lockande för spelarna, vilket leder till ökade inkomster för spelanordnaren. Att spel om pengar också kunnat genomföras i

ganska stor utsträckning beror delvis på att 1994 års lotterilag varit-

och i viss mån fortfarande är behäftad med brister som lämnat ut- rymme för sådana åtgärder. Men det ökande automatspelet om penningvinster förklaras, antytts, inte enbart av brister i lagstiftsom nyss ningen. Många sätter sig över lagstiftningen och skulle så göra även om denna gjordes heltäckande och även i övrigt skärptes i olika avseenden. Det går alltså inte att med enbart en skärpt lagstiftning helt förhindra illegalt spel om kontantvinster. Det är t.ex. mycket svårt att komma åt den typ förfaranden som förekommer i samband med spel på förav ströelseautomater, främst s.k. pokermaskiner, och som innebär att spelaren och spelanordnaren avtalar om utbetalning av kontantvinster. Detsamma kan sägas de förfaranden med inväxling av varuvinster och om värdebevis mot kontanter som förekommer i samband med varuspelsautomater respektive värdeautomater. Förfaranden av detta slag är svåra

SOU 1998: 144 Reformbehov 25

att upptäcka och samtidigt lockande för såväl spelare som spelanordnare. Slutsatsen av det anförda blir enligt utredningen att man bör överväga inte bara skärpningar i lagstiftningen utan också möjligheten attgenom uppmjukning av reglerna om kontantvinster vid värdeautoen matspel länka över spelet om kontantvinster till detta spel. En åtgärd av det sistnämnda slaget skulle ligga i linje med vad som gäller i grannländerna och även i omvärlden i övrigt. Utredningen återkommer till detta. I det följande behandlas var för sig de olika slagen av automater och de specifika problem som gäller för dem. Därvid redovisas också de förslag som utredningen lägger fram rörande automatema.

överväganden

4 och

förslag

1 Varuspelsautomater

Utredningens Förslag: Varuspelsautomater skall vara av godkänd typ. Typgodkännande skall inte ske om det på grund av beskaffenheten av automatema eller de varor som används som vinster finns en inte obetydlig risk att automatema kommer att användas för spel om pengar. Avsikten är att den f.n. dominerande typen av varuspelsautomater som ger vinst i form av smycken o.dy1. inte längre skall tillåtas. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall meddela närmare föreskrifter om typgodkännande av varuspelsautomater. Vidare skall spel på varuspelsautomater få anordnas endast i samband med tivoli eller liknande. Värdet av högsta insats sänks från 1/6 000 basbelopp till 1/7 000 basbelopp, dvs. från 6 kr till 5 kr 20 öre. Kraven på märkning av varuspelsautomater ändras så att varje spelautomat skall förses med tillståndshavarens Det blir alltså inte längre tillräckligt med namn. något annat kännetecken. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avvikelse från bestämmelserna om spelplats, speltid och märkning av spelautomaterna. Kravet i lotterilagen på tillstånd för innehav och införsel av spelautomater utsträcks till att omfatta även varuspelsautomater. Förbud mot inväxling av varuvinster mot kontanter införs och straffsanktioneras.

En varuspelsautomat är enligt 6 § lotterilagen en spelautomat som betalar ut vinst i form av varor och där vinstmöjlighetema helt eller delvis beror på slumpen. Lotteriinspektionen prövar, med stöd av 43 § lotterilagen, frågor om tillstånd att anordna spel på varuspelsautomater. Förutsättningarna för att meddela sådant tillstånd framgår av 25 § lotterilagen. Följande krav ställs upp: Spelet skall anordnas i samband med -

a offentlig nöjestillställning,

28 Överväganden och förslag SOU 1998: 144

b hotell- och restaurangverksamhet om serveringstillstånd finns

eller om det ändå kan antas att spelet utan olägenhet kan anordnas i samband med verksamheten, eller

c bingospel,

värdet av spelarens insats får uppgå till högst l/6 000 basbelopp för närvarande 6 kr, värdet av högsta vinsten får uppgå till högst 1/300 basbelopp för närvarande 121 kr, varje spelautomat skall förses med tillståndshavarens namn eller något annat kännetecken, det skall kunna antas att spelautomaten inte kommer att användas för något annat ändamål än den enligt ansökan är avsedd för, och det skall kunna antas att god ordning kommer att råda inom den lo- kal eller på den plats där spelet skall bedrivas.

Det huvudsakliga problemet vad avser varuspelsautomater är som nämnts att automattyper införts som- i stället för de tidigare typisnya ka varuvinstema i form av kramdjur, klockor och choklad har vinster i form smycken o.dyl. i syfte att dessa vinster skall kunna lösas in av mot kontanter på spelstället. Det förekommer till och med att spelaren inte tillåts att ta med sig sin varuvinst från spelstället utan är tvungen att växla in denna mot kontanter. De nya varuspelsautomaterna har i regel samma spelfunktioner som värdeautomaterna och liknar också dessa till utseendet. Varuspelsautomatema fungerar således i princip som värdeautomater. Jämfört med dessa har varuspelsautomaterna dock lägre vinster. För spelanordnaren har varuspelsautomaten emellertid bl.a. den fördelen jämfört med Värdeautomaten att det inte finns något krav på att värdet av vinsterna skall motsvara viss minsta procent av insatsemas värde. Vidare kan spel på varuspelsautomater anordnas i fler sammanhang än spel på värdeautomater, t.ex. i samband med offentlig nöjestillställning och restaurangverksamhet som saknar serveringstillstånd. Spelanordnaren är i fråga om varuspelsautomaterna en enskild fysisk eller juridisk person och det allmänna har inte någon möjlighet att kontrollera insatser och vinster. Förändringen av varuspelsautomaterna har huvudsakligen skett under senare år, närmare bestämt efter det att den lagändring gjordes som uttryckligen förbjöd de s.k. Lyckohjulen fr.o.m. den 1 januari 1997 SFS 1996:1168. Förändringen har medfört att antalet varuspelsautomater ökat dramatiskt. Utvecklingen kan belysas av antalet tillstånd till anordnande av spel på varuspelsautomater. Under år 1995 meddelade Lotteriinspektionen 14 tillstånd att anordna spel på varuspelsautomater. I slutet av 1996 uppgick antalet tillstånd till 336 och antalet automater till 637. I slutet av 1997 uppgick antalet tillstånd att

Överväganden och förslag 29

anordna spel på varuspelsautomater till 2 167 och antalet varuspelsautomater till 4 456. För närvarande uppgår antalet tillstånd till spel på varuspelsautomater till ca 1 900 och antalet automater till ca 3 000. Utredningen noterar att punktskatt på varuspelsautomater införts den 1 en juli 1998 med l 500 kr per automat och månad. Detta har sannolikt bidragit till den minskning antalet varuspelsautomater som skett sedan av slutet av 1997. Det kan mot denna bakgrund konstateras att det på kort tid vuxit fram ett omfattande automatspel som i realiteten går ut på spel om Det står klart att reglerna för spel på varuspelsautomater inte pengar. utformats med tanke på sådan ordning. I själva verket har det varit en huvudprincip sedan de enarmade banditema förbjöds år 1979 att en automatspel inte skall pengar. Utvecklingen av varuspelsautomaavse tema har t.o.m. medfört att de delvis konkurrerat ut värdeautomatema. Härigenom går det allmänna eller allmännyttiga ändamål miste om en del av tilltänkta spelintäkter som i stället tillfaller privata intressen. En-

ligt vad som sägs i direktiven står detta inte i överensstämmelse med

lagstiftarens intentioner. Frågan är då hur skall komma till rätta med problemen avseenman de varuspelsautomatema. Det är tydligt att den numera helt dominerande typen varuspelsautomater, dvs. de som ger vinst i form av av smycken 0.dy1., bör förbjudas. Detta anledning att överväga om det ger finns något berättigande över huvud taget för någon typ av varuspelsautomat eller om ett förbud bör gälla samtliga sådana automater. Vanispelsautomaterna bestod tidigare av s.k. lyftare, som ger vinst om en gripklo styrs på rätt sätt, "pushers", som ger vinst om en ann föser vaöver kant, och liknande automater med vinster i form av t.ex. ran en kramdjur, klockor och choklad. Dessa varuspelsautomater har en lång tradition framför allt på våra nöjesfält och utredningen ser ingen anledning till att förbjuda dem. Det kan visserligen hävdas att förfarandet med inlösen varuvinster mot kontanter kan komma att fortgå även av vinsterna består av en teddybjöm eller en klocka. Med sådana varor om bör dock spelarnas benägenhet att behålla varuvinsterna öka. Vidare bör varuspelsautomater i sådan utformning inte i lika hög grad attrahera spelare som huvudsakligen vill vinna pengar. För att ytterligare motverka ett inlösningsförfarande av det slag som förekommer i dag anser utredningen att det bör införas ett förbud mot inlösen av varuvinster mot kontanter. Utredningen återkommer i det följande till den närmare utformningen av ett sådant förbud. Slutsatsen det anförda blir att de traditionella varuspelsautomaav tema dvs. lyftare o.dyl. vinst i form kramdjur etc. allt- - som ger av jämt bör tillåtna, att övriga varuspelsautomater i princip bör vara men förbjudas.

2-185915

30 Överväganden och förslag

Frågan är då vilka kriterier som bör vara uppfyllda för att någon skall få tillstånd att ställa upp en varuspelsautomat. Det gäller till att börja medatt ta ställning till dels vilka typer automater skall av som godkännas och vilka varor som skall finnas i automaterna, dels vilka platser automaterna skall få finnas. Vidare måste avgöras de om krav som i övrigt gäller enligt 25 § lotterilagen bör ändras eller kompletteras i något avseende. Vad först beträffar vilka typer av automater som skall godkännas bör detta som nämnts i princip bara gälla de traditionella varuspelsautomaterna, dvs. lyftare, "pushers" o.dyl. Varuspelsautomater av den typ som f.n. dominerar marknaden och som ger vinster i form smycken av ä o.dyl. bör inte vara tillåtna. sistnämnda automater är utseendemässigt

svåra att skilja från värdeautomater, vilket kan leda till missförstånd 3

och även svårigheter att upptäcka illegalt spel. Vidare måste i l varorna sådana automater med nödvändighet litet format vilket begränvara av sar urvalet till i stort sett den typ av varor som f.n. förekommer i dessa och som används för inväxling mot kontanter. Utredningen gör den bedömningen att det är nödvändigt för att komma till rätta med de nuvarande problemen inom spelautomatbranschen begränsar att man automattypema och vad gäller varuspelsautomaterna ställer kravet att dessa skall påtagligt skilja sig från värdeautomatema i fråga såväl om utseende som beskaffenhet i övrigt. Härigenom kommer varuspelsautomaterna att utgöra ett komplement till värdeautomatema i stället för att som f.n. konkurrera med dessa. Frågan är då om det går att finna några kriterier som i lagtext kan bilda skiljelinje mellan sådana varuspelsautomater som bör tillåtas och sådana som bör förbjudas. Altemativet är att skiljelinj en dras upp genom föreskrifter på lägre nivå än lag. Ett kännetecken för lyftare, "pushers" o.dyl. är att vinstmöjligheterna är beroende av åtminstone ett visst mått av skicklighet. De spelautomater som hör till gruppen varuspelsautomater är emellertid av många olika slag. Det finns enligt utredningens mening inte anledning att förbjuda alla varuspelsautomater som saknar ett skicklighetsmoment. Som tidigare nämnts är problemet med varuspelsautomaterna att de varuvinster som betalas ut i stor utsträckning växlas in mot pengar. En förutsättning för denna hantering torde att är ett vara varorna av enhetligt och lätthanterligt slag. F.n. används, som framgått av det föregående, bl.a. smycken, plaketter o.dyl. Är varuvinsterna ett helt annat av slag, t.ex. kramdjur eller choklad, finns inte risk för inväxling. samma Automater med sådana varuvinster borde därför kunna tillåtas även om slumpen är avgörande för vinstrnöjlighetema. Å andra sidan kan det finnas anledning att tillåta automater med vinster i form av t.ex. smycken om vinstrnöjlighetema i hög grad är beroende av skicklighet.

Överväganden och förslag 31

Det anförda visar att bedömningen varuspelsautomat skall av om en tillåtas eller förbjudas bör bygga på en bedömning av flera olika fakto- Det är mot denna bakgrund inte lämpligt att i lagtext försöka precirer. hur automatema skall beskaffade med avseende på vinstmöjsera vara ligheter eller möjligheter att betala ut vissa typer av varuvinster. Så mycket bör dock kunna slås fast varuspelsautomat inte skall typatt en godkännas det på grund automatens beskaffenhet eller de varor om av används vinster finns inte obetydlig risk att automaten som som en kommer att användas för spel, direkt eller indirekt, Det bör om pengar. vidare ankomma på regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att i föreskrifter närmare vilka typer varuspelsauange av tomater som är godkända. Det bör också öppnas möjlighet att genom sådana föreskrifter införa skyldighet att märka automatema så att det lätt kan konstateras om ett typgodkännande föreligger. F.n. gäller som förutsättning för tillstånd att automaten förses med tillståndshavarens eller något annat kännamn netecken. Det är från bl.a. kontrollsynpunkt viktigt att man lätt kan identifiera tillståndshavaren. Tillståndshavarens namn bör därför normalt finnas på automaten. Alternativet med ett kännetecken bör således slopas. Den förordade delegationen av föreslqiftsrätt rörande nyss märkning bör dock innefatta möjlighet att föreskriva undantag från en skyldigheten att förse automaten med namn. En ordning antytt slag med delegation av föreskriftsrätt ligger väl av i linje med vad anförts i direktiven att lotterilagen bör utformas som om ramlag. Författningsregleringen blir därigenom flexibel och som en mer kan snabbt till ändrade förhållanden. Något hinder från konanpassas stitutionell eller synpunkt mot delegation antytt slag kan annan en av jfr 8 kap. 3 § och 7 § första stycket 3 regeringsinte anses föreligga formen. När det sedan gäller avgränsningen av de platser där automatema skall få kan konstateras lyftare, "pushers" och liknande har

finnas att

sin traditionella plats på tivolin o.dyl. Samtidigt är att märka att tillstånd att anordna spel på varuspelsautomater enligt nuvarande reglering får lämnas spelet anordnas i samband med offentlig nöjestillställning, om

hotell- och restaurangverksamhet med serveringstillstånd eller om det

ändå kan antas att spelet utan olägenhet kan anordnas i samband med

Verksamheten eller bingospel 25 §. Det kan hävdas att det med den

begränsning automattyperna förordats inte finns något beav som nyss också de platser där skall få finnas. Å hov av att begränsa automatema andra sidan torde det knappast finnas något större intresse hos restaubingohallar etc. att få ställa upp den aktuella typen av automaranger, ter. För begränsning till tivolin talar också kontrollskäl. Som tidigare en nämnts kan det inte uteslutas även automattyperna och varusorti- - om

32 Överväganden och förslag SOU 1998: 144

mentet begränsas att det inväxlingsförfarande till före- - pengar som nu kommer fortsätter. Med en begränsning till tivolin kan försäkra sig man om att ett sådant missbruk i vart fall får en mycket begränsad omfattning. Utredningen anser att övervägande skäl talar för att begränsen ning sker åtminstone som huvudregel- av de platser där automaterna skall få finnas, nämligen till tivolin och liknande. Det sagda gäller främst lyftare, "pushers" 0.dyl. Som tidigare nämnts finns det många olika slags varuspelsautomater och det är svårt att överskåda hela området. Utredningen vill därför inte utesluta att det kan finnas någon typ av varuspelsautomat som utan problem kan placeras på andra platser än på tivolin och liknande. Det bör därför öppnas möjlighet för regeringen 5 eller myndighet som regeringen bestämmer att i föreskrifter medge l undantag från huvudregeln. I likhet med nu gällande ordning bör spelutställaren/spelanordnaren vara tillståndshavare. Mot bakgrund av vad utredningen i det föregåen- . å de föreslagit angående varuspelsautomatema utredningen inte att anser i det finns skäl att ställa sådana krav på tillståndshavaren gäller för som anordnare av restaurangkasinospel. För sådana spel gäller villkor som för tillstånd att sökanden bedöms lämplig att driva verksamheten vara 32 § 4. Vad gäller de villkor för tillstånd som i övrigt finns i 25 § anser utredningen att högsta insatsen bör minskas något samtidigt den görs som enhetlig med vad som gäller för värdeautomater. Vidare bör enligt utredningens mening varuspelsautomaterna omfattas det krav på tillav stånd för innehav i dagsläget gäller för övriga spelautomater enligt som lagen 28 §. Som tidigare nämnts utgår en punktskatt på varuspelsautomatema. Om utredningens förslag genomförs torde det inte finnas skäl att ha

kvar punktskatten. Utredningen lägger dock inte fram något förslag i

ämnet. Utredningen vill slutligen återkomma till förslaget förbud mot om inväxling av varuvinster mot kontanter. Det kan hävdas att ett sådant förbud redan gäller, åtminstone för anordnaren, därigenom att en varuspelsautomat inte får användas för något annat ändamål än den är avsedd för 25 § 5 och 51 §. Det finns emellertid ett påtagligt behov av att genom särskild bestämmelse slå fast att ett inväxlingsförbud gäller. Förbudet bör inte begränsas till varuspelsautomater utan gälla generellt för lotterier enligt lagen. Det bör inte heller riktas enbart mot anordnaren utan omfatta också den som innehar den plats där lotteriet tillhandahålls eller bedriver näringsverksamhet där. Förbudet bör också som straffbeläggas jfr 16 kap. 14 § brottsbalken.

Sammanfattningsvis föreslår utredningen i denna del dels ändringar

i 14 § lotterilagen krav att automaterna skall typgodkända samt

vara

Överväganden och förslag 33

förutsättningarna härför och delegation av föreskriftsrätt, dels ändringi 25 § värdet högsta insats samt delegation föreskriftsrätt i ar av av fråga Spelplats, speltid och märkning samt 28-31, 47 och 54 om

lotterilagen krav på tillstånd för innehav och vissa därav föranledda lagtekniska justeringar, dels införandet av en ny paragraf, 37 a med

förbud att växla vinster mot kontanter och därav föranledd ändring i en bestämmelserna i 54

4.2 Värdeautomater

Utredningens förslag: Spel på värdeautomater får anordnas även i samband med bingospel. Värdet högsta insats sänks från 1/6 500 av basbelopp till 1/7 000 basbelopp och värdet högsta vinsten från av tvåhundra till etthunda gånger insatsen, dvs. högst 500 kr. Vinsterna från värdeautomat, betalas ut i form värdebevis, får i sin en som av helhet växlas in mot kontanter.

Tillstånd att anordna spel på värdeautomater får meddelas om följande förutsättningar är uppfyllda: Spelet skall anordnas i samband med hotell- och restaurangverk- -

samhet för vilken serveringstillstånd finns,

värdet spelarens insats får uppgå till högst 1/6 500 basbelopp per - av

spel förnärvarande 5,60 kr,

värdet högsta vinsten får uppgå till högst tvåhundra gånger insat- - av för närvarande 1 120 kr, sen

högst fem värdeautomater får placeras på varje Spelplats,

högst 100 kr vinstens värde får växlas mot kontanter, - av värdet vinsterna i spelet skall motsvara minst 85 procent av insat- - av värde, semas spelautomatema skall kunna kontrolleras tele- och database- - genom rade kommunikationssystem, varje spelautomat skall förses med tillståndshavarens namn eller något annat kännetecken, det skall kunna antas att spelautomaten inte kommer att användas för något annat ändamål än den enligt ansökan är avsedd för, och det skall kunna antas att god ordning kommer att råda inom den lo- kal eller på den plats där spelet skall bedrivas.

Tillstånd att anordna spel på värdeautomater får endast lämnas till ett spelföretag som ägs av staten.

34 Överväganden och förslag SOU 1998: 144

Regeringen beslutade den 15 juni 1995 att ge dåvarande AB Tipstjänst, numera AB Svenska Spel, tillstånd att anordna spel på värdeautomater. Tillståndet gäller, enligt nytt beslut, t.o.m. den 31 december 1999 och omfattar högst 7 000 värdeautomater. En utvärdering av verksamheten skall ske då 5 000 värdeautomater har placerats ut. Vid årsskiftet 1997/98 hade 1 949 värdeautomater ställts ut och per den l juli 1998 3 028. Spelet saluförs under varumärket Jack Vegas. Som framgått ställs automatema ut på restauranger och restaurangägaren erhåller 35 procent av överskottet intäkter efter avdrag för kostnader. Varje värdeautomatär kopplad till centraldator hos AB Svenska Spel i Sunden byberg. En kontrolltenninal finns hos Lotteriinspektionen i Strängnäs. Varje transaktion kan utläsas på centraldatom. Det finns således en fullständig kontroll spelet värdeautomater. Enligt villkoren för av spelet på värdeautomatema skall överskottet verksamheten tillfalla av

den lokala barn- och ungdomsverksamheten hos ideella föreningar.

Om spelaren väljer att ta ut vinst och återstående insats erhåller han ett värdebevis automaten. Detta värdebevis kan inlösas på spelstället ur mot presentkort och spelaren kan då erhålla högst 100 kr i kontanter. Reglerna för värdeautomatspel har kritiserats bl.a. av de restaurangägare har värdeautomater placerade på sina restauranger. De som har anfört bl.a. att spelarna är missnöjda med att högst 100 kr av vinsten får växlas mot kontanter och att detta har medfört att "svartväxling" förekommer, dvs. spelarna säljer sina värdebevis till någon person på spelstället och erhåller därvid en viss lägre summa kontant. Restaurangägama har också framhållit att systemet med värdebevis och presentkort är omständligt. Från spelanordnaren, AB Svenska Spel, har anförts att det har varit svårt att få värdeautomatema utplacerade på restauranger. Värdeautomatema har inte haft tillräcklig attraktionskraft i konkurrens med bl.a. varuspelsautomatema. Detta har medfört kritik

också från folkrörelsemas sida; de belopp som utlovats till bam- och

ungdomsverksamheten har inte erhållits. Värdeautomatema har varit i bruk under nästan två år. Det är uppenbart att värdeautomatema från det allmännas synpunkt har stora

fördelar jämfört med andra automatspel. Överskottet från verksamheten

går till ett allmännyttigt ändamål och det allmänna har en fullständig ekonomisk kontroll över verksamheten. Den kritik som framförts grundar sig huvudsakligen på det förhållandet att det inte är tillåtet att växla in än 100 kr vinstens värde mot kontanter. Det är givetvis så att mer av spelarna skulle föredra kontanter framför presentkort eftersom det ger större valfrihet. Det innebär att värdeautomatemas attraktionskraft skulle öka tillät ett högre kontantbelopp, vilket i sin tur skulle om man medföra ett ökat spelande. Det skulle då bli lättare att få automatema

Överväganden och

förslag 35

utplacerade och ett större överskott skulle till förmån för genereras barn- och ungdomsverksamheten. Även restaurangägama skulle ett större överskott och dessutom slippa del administrativt arbete. Sist en

men inte minst skulle ett högre kontantbelopp motverka eller eliminera

s.k. svartväxling.

Många skäl talar alltså för att tillåta ett högre kontantbelopp. Det

finns emellertid en annan sida saken. Anledningen till att presentkort av korn ifråga att från lagstiftarens sida ville undvika var man automater som liknade penningautomater. Alltsedan de enarmade banditerna förbjöds år 1979 har det som nämnts varit genomgående princip hos en lagstiftaren att så långt möjligt undvika automatspel Skälen om pengar. härför har varit att skydda främst människor från fördärva sin unga att ekonomi genom spel. Som har påpekats i det föregående skulle ändring till ett högre en

kontantbelopp medföra att spelandet på värdeautomater skulle öka. Fler

människor skulle spela på automatema. Dessutom skulle förmodligen många spelare känna sig benägna att öka sina insatser. Vid sådant förhållande ökar naturligtvis också risken för att några åsamkas större förluster än enligt gällande ordning. En sådan utveckling kan sägas strida mot de principer för automatspel gällt sedan förbudet mot de som enarmade banditerna infördes år 1979. Det finns dock stora skillnader mellan de enannade banditerna och en ordning med värdeautomater skulle medge inväxling mot som en kontanter om t.ex. 500 lcr mot nuvarande 100 kr. En skillnad år att de enarmade banditerna gav utdelning i direkt från automaten, pengar medan värdeautomatema ger utdelning i form värdebevis kan lösas av som in mot till visst belopp. Det torde stå klart att automater pengar upp

med direktutbetalning av pengar medför större risk för spelberoende

en än automater med utbetalning i form värdebevis. Vidare kunde spel av på enarmade banditer anordnas antingen i samband med offentlig nö-

jestillställning eller i samband med tivolirörelse eller restaurangrörelse

med serveringstillstånd. Spel på värdeautomater kan däremot anordnas endast i samband med restaurangrörelse. För spel på värdeautomater gäller också i motsats till vad gällde för de enarmade banditerna - som en åldersgräns på 18 år. Dessutom går överskottet spelet på vär- - av deautomater till allmännyttiga ändamål. Det finns också tidigare som påpekats i princip fullständig kontroll över värdeautomatema vad en gäller såväl utplacering och indragning automatema den ekoav som nomiska hanteringen. Överskottet från de enarmade banditerna tillföll privata vinstintressen. Det var inte heller möjligt för det allmänna att utöva någon effektiv kontroll över sig etableringen eller den ekovare nomiska hanteringen de enarmade banditerna. Det anförda innebär av att de skäl som föranledde förbudet mot de enarmade banditerna till

36 Överväganden och förslag

del inte gäller i fråga höjning kontantbeloppet vid värstor om en av deautomatspel. Det bör dock framhållas att det finns i vart fall omständighet som en kan sägas tala i motsatt riktning. Det gäller värdet av högsta vinsten för de s.k. enarmade banditema tjugo gånger insatsen medan som var den för värdeautomatema f.n. är tvåhundra gånger insatsen. Det kan också hävdas att behovet att göra värdeautomatema attraktivare av

minskar genomför de tidigare föreslagna åtgärderna beträffan-

om man de varuspelsautomatema. Värdeautomatema kommer nämligen redan dessa åtgärder relativt sett i ett bättre konkurrensläge jämfört genom med varuspelsautomatema. Vid samlad bedömning finner utredningen att övervägande skäl en talar för bör tillåta kontantutbetalning i större omfattning än att man Utredningen har därvid fast särskild vikt vid behovet vad som nu gäller. komma till rätta med den s.k. svartväxlingen. Utredningen har av att också beaktat den ökande intemationaliseringen och att omvärlden normalt i större utsträckning än i Sverige godtar spel med kontantvins- Utredningen att lämplig avvägning är att värdet av högsta ter. anser en bestäms till 500 kr och att hela detta belopp skall kunna inlösas vinsten kontanter. Hanteringen presentkort skulle dänned försvinna. mot av Från bl.a. folkrörelsernas sida har krav rests på att utplaceringen av värdeautomater inte skall begränsad till restauranger med servevara ringstillstånd. De väl så lämplig miljö att bedriva spel på anser att en värdeautomater är bingohallar. Utredningen känner viss tveksamhet

inför sådan utvidgning utplaceringsornrådet för värdeautomater,

en av förslaget ökad kontantutbetalning. Även i särskilt med tanke på om

bingohallar bör dock 18-års gränsen kunna upprätthållas på ett godtag-

i bart En viss utvidgning området för värdeautomater synes ocksätt. av

så försvarlig med hänsyn till den begränsning av antalet spelautomater

följer utredningens förslag angående varuspelsautomatema. Det som av bör i sammanhanget nämnas att Idrottsutredningen i sitt betänkande Idrott och motion för livet SOU 1998:76, i maj 1998 föreslog motsvarande ordning med värdeautomater i bingohallar dock att man i sitt förslag ville bibehålla nuvarande gräns l 000 kr för högsta vinst. om Mot denna bakgrund vill utredningen inte motsätta sig att värdeaufår placeras i bingohallar. Det bör dock förutsättning tomater ut vara en automatspelet sker i samband med bingospel dvs. under den tid binatt gospelet pågår och lokalmässigt sett i direkt anslutning till bingospelet. alltså inte meningen automatspelet skall bedrivas självstän- Det är att digt på tider och i lokaler. Det kan vara lämpligt att regeegna egna eller myndighet regeringen bestämmer närmare reglerar tid ringen som och plats för automatspel i samband med bingospel. Det bör vidare vara utplaceringen i bingohallar till att börja med sker i begränsad utså att

Överväganden och förslag 37

sträckning och att erfarenheterna utvärderas efter någon tid. Samma regler i fråga insatser, vinster etc. bör gälla för värdeautomater i om bingohallama for övriga värdeautomater. som Som tidigare nämnts bör vinstbeloppet högst 500 lq. I lagtext vara värdet högsta vinsten fâr uppgå till högst tvåhundra anges f.n. att av gånger insatsen. Insatsen får högst 1/6 500 basbelopp per spel eller vara f.n. 5 kr 60 öre. Om insatsen begränsas till l/7 000 basbelopp och högvinsten till hundra gånger insatsen kommer vinstvärdet i praktiken sta att bli högst 500 lcr. Utredningen föreslår i enlighet med det anförda att 27 § lotterilagen dels värdeautomatspel kan ske i samband med bingo, dels ändras så att värdebevisen kan växlas mot kontanter, dels värdet av högsta insatsen

1/7 000 basbelopp prisbasbelopp, dels värdet

begränsas till numera av

högsta vinsten begränsas till etthundra gånger insatsen.

4.3 Förströelseautomater

Utredningens förslag: Tillstånd att anordna spel enligt automatspelslagen får inte spelautomater är sådan beskafavse som av fenhet spelets förlopp huvudsakligen är beroende av slumpen. att Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får som

meddela föreskrifter typgodkännande och märkning av spelau-

om tomater enligt automatspelslagen.

Reglerna s.k. förströelsespel finns i lagen 1982:636 om anordnanom de visst automatspel. Lagen tillämpas på sådana spel på mekaniska av elektroniska spelautomater anordnas för allmänheten eller eller som i fall anordnas i förvärvssyfte och inte vinst eller ger som annat som ger endast i form frispel på automaten. Lagen tillämpas också på Vinst av uppställning sådana automater i lokaler eller platser till vilka allav

mänheten har tillträde. Däremot gäller lagen inte uppställning av spelautomat eller anordnande spel på fartyg i reguljär trafik l §.

av Tillstånd krävs för att anordna automatspel eller att ställa upp en spelautomat i fall än vid offentlig tillställning tillfällig karakannat av Frågor tillstånd prövas socialnämnden i den kommun där tär. om av spelverksamheten skall anordnas eller där spelautomaten är avsedd att

ställas Tillstånd får inte meddelas utan att polismyndigheten hörts

upp. i ärendet 3 §. När det gäller kraven för tillstånd föreskrivs bl.a. att den som anordautomatspel skall för att spelautomaten inte används för annat nar svara ändamål den är avsedd för, att god ordning råder inom den lokal än

3-185915

38 Överväganden och förslag SOU 1998: 144

eller på den plats där spelet bedrivs samt att barn och ungdom inte otillbörligen lockas att delta i spelet 2 §. Vid prövning av tillståndsansökan skall socialnämnden bedöma risken för att en spelautomat komatt användas för annat ändamål än som avses med ansökan eller för mer att verksamheten kan komma att äga rum i strid mot 2 § eller bedrivas i miljö är olämplig för barn eller ungdom. Vid prövningen skall en som särskilt beaktas sökandens lämplighet, antalet spelautomater för vilka tillstånd söks, spelens beskaffenhet samt lokalens eller platsens ändamålsenlighet och belägenhet 4 §. Tillstånd att anordna automatspel får förenas med föreskrifter lägsta ålder för tillträde och tider när spelom verksamheten får bedrivas samt andra föreskrifter som behövs för att motverka att spelverksamheten förorsakar bristande ordning eller bedrivs i miljö är olämplig för barn eller ungdom 5 § l st. Det är en som socialnämnden utövar tillsyn över efterlevnaden av lagen och som meddelade föreskrifter 7 §. Om det efter tillståndsbeslutet uppkom-

mer missförhållanden till följd av spelverksamheten får socialnämnden

meddela eller ändrade föreskrifter 5 § 2 st. Vidare får socialnya nämnden återkalla ett tillstånd om automatspel har anordnats i strid mot 2 § eller mot meddelade föreskrifter, om spelautomaten använts för annat ändamål än tillståndet eller annars förutsättningar för avser om tillstånd inte längre föreligger 6 §. Socialnämnden har rätt att få tilli träde till de lokaler och platser där automatspel anordnas eller spelau-

tomater finns uppställda samt att infordra upplysningar från den

annars anordnar spelet eller låtit ställa automaten 7 § 2 st. För att få som upp tillträde till lokaler och platser samt för att få upplysningar får socialnämnden förelägga vite samt, för att bereda sig tillträde, anlita biträde polisen 8 §. Den uppsåtligen eller av oaktsamhet anordnar av som automatspel eller låter ställa spelautomat i strid mot 3 § eller upp en

bryter mot meddelade föreskrifter döms, gärningen inte är ringa, till

om böter eller fängelse i högst sex månader 9 §. För den här typen automatspel har kritiken gällt främst att det föav rekommer olagligt spel och att spel förekommer i olämpliga miljöer. Det olagliga spelet består bl.a. i spel på s.k. pokermaskiner om pengar

och fruktmaskiner. Spelanordnaren och spelaren kommer då överens

att penningvinster skall utgå vid erhållandet av vissa kombinationer. om Som framgår lagtexten är automatspelslagen social skyddslagav en stiftning har till syfte att motverka uppkomsten olämpliga milsom av jöer för barn och ungdomar. Av utredningens undersökningar framgår att förströelsespelen utgör ett stort problem, främst i storstadsregioneratt många ungdomar förstör sin ekonomi och därmed riskerar na genom att dras in i kriminalitet. Det är således angeläget att lagstiftningen på i området är tydlig och ändamålsenlig.

Överväganden och förslag 39

I direktiven anges att utredningen skall lämna förslag till hur lotterilagen och automatspelslagen kan föras samman i lotterilagen samt ge förslag till bestämning och reglering automatspel. Kritiken mot av nuvarande ordning går bl.a. ut på att lagstiftningen är svåröverskådlig, svårtillämpad och uddlös. Enligt utredningens mening är det mot denna bakgrund stort värde, särskilt på automatspelsområdet, att åstadav

komma envenhetlig reglering. Från kommunernas sida har ställt sig

man tveksam till en integrering automatspelslagen i lotterilagen och av menat att det finns risk att en gemensam lagstiftning med central tillen synsmyndighet skulle minska kommunernas inflytande med allvarliga sociala konsekvenser som följd. Utredningen att det är angeläget anser att bibehålla ett starkt kommunalt inflytande beträffande automatspel. Utredningen är dock av den meningen att detta mycket väl kan ske inom ramen för en gemensam lag om automatspel och förordar att lotterilagen och automatspelslagen sammanförs i en lag. Utredningen lägger dock inte nu fram något förslag härom utan återkommer till frågan i slutbetänkandet. Det betyder samtidigt att de nu framlagda förslagen från lagteknisk synpunkt bör behandlas ett provisorium. som Som ovan nämnts förekommer i stor utsträckning spel om pengar på spelautomater för s.k. förströelsespel. Det är naturligtvis praktiskt omöjligt att helt förhindra att spelare och spelanordnare avtalar om penningutbetalning i anslutning till spelen. Däremot anser utredningen att man i stor utsträckning kan eliminera risken för dylikt illegalt spel genom att förhindra att tillstånd ges för automater av den typ som pokennaskiner representerar, dvs. automater där spelförloppet till huvudsaklig del är beroende av slumpen. Frågan om förbud för sådana automater har tidigare övervägts i lagstiftningssammanhang bl.a. i samband med ändringar i automatspelslagen år 1990 prop. 1989/90:46, SFS 1990:104. Detta ledde fram till bl.a. införandet av bestämmelserna i 4 § om att socialnämnden vid tillståndsprövningen skall bedöma risken för att en spelautomat används för annat ändamål än som avses med ansökan och särskilt beakta spelens beskaffenhet. Föredragande statsrådet anförde därvid bl.a.

Som inledningsvis har berört har det illegala spelet på vissa platser att sådan omfattning att det är angelä et att komma

till med denna verksamhet. Från ytterst finns starka

rätta enna synpun skäl talar för att förbjuda är särskilt ägna-

spelautomater

som som de för hasards el. För vissa fal där det inte finns någon egentlig risk för att oti låtet spel skulle förekomma skulle dock ett sådant förbud alltför långtgående. Därtill kommer svårig-

lglenerellt

vara eten att utforma en eventuell förbudslagstiftning på ett tillräckligt effektivt sätt.---

Med hänsyn till det anförda har jag funnit att något generellt

förbud mot vissa automatspel inte bör införas. I stället är

Piper

av den lösning öreslås i promemorian att föredra. Den innebär som

40 Överväganden och förslag

elautomatens konstruktion och möjligheterna att använda den att s för asards skall beaktas vid tillståndsprövningen. Enligt förslaget skal tillståndsm ndigheten vid prövningen ta hänsyn till risken för att araten att användas för annat ändamål än ap ommer den är avsedd Vid denna skall spelens beskaffen-

bedömning

or. het beaktas särskilt. Vid prövningen skal således hänsyn kunna tas till ansökan gäller spelautomat är särskilt ä ad att anom en som vändas för hasardspel eller erfarenhetsmässigt 0 ta används som för sådant spe1.--- Jag har redan nämnt att det framför allt är de s.k. pokerrnaskinema har sådan konstruktion att de är särskilt lämpade som en att användas för otillåtet spel och som också i mer eller om pengar mindre organiserade former kommer till användnin för sådant spel. Med hänsyn till den omfattning som det illega a spelet uphar fått bör det praktiska resultatet mitt förslag bli

penbarligen av

tillstand sådana apparater i princip inte bör meddesom avser as.

Såvitt utredningen har kunnat utröna har 1990 års lagstiftningsingripande inte medfört någon minskning det illegala spelet på förströelav

seautomater. Nya tillstånd till spel på pokerrnaskiner o.dyl. torde vis-

serligen nämnvärd utsträckning. Däremot kvarstår till inte ges i någon stor del tidigare meddelade tillstånd. Dessa är i regel inte tidsbegränsade och återkallelse har inte ansetts kunna ske enbart på den grunden att förutsättningarna för tillstånd inte föreligger efter 1990 års ändringar RÅ 1995 ref. 10. Det viktigaste är således att se till att gällande nu

tillstånd upphävs. Utredningen återkommer till detta avsnitt 4.6. Det

är också viktigt att i lagtexten tydligare markera att tillstånd inte skall för automater ifrågavarande typ. Det bör vidare öppnas möjligges av het för regeringen eller myndighet regeringen bestämmer att medsom

dela föreskrifter typgodkännande och märkning. Dessutom bör

om Lotteriinspektionen få i uppgift att utöva central tillsyn över lagens till-

lämpning. Utredningen återkommer till detta avsnitt 4.5.

Förslagen föranleder införandet paragraf, 3 a i autoav en ny matspelslagen.

4.4 Lottförsäljningsautomater

Utredningens förslag: Utredningen lämnar inte några förslag om nu lottförsäljningsautomater utan återkommer i slutbetänkandet till frålottförsäljningsautomater utrustade med slumpvalsgenerator gan om eller elektroniskt minne skall tillåtas.

Lottförsäljningsautomater räknas sedan gammalt inte till automatspelen eftersom något spel i vanlig mening inte är möjligt på dessa automater.

Överväganden och förslag 41

En lottförsäljningsautomat utgör enligt lotterilagen ett s.k. egentligt

lotteri. Den skall förse deltagaren med lottsedel antingen är

en som en vinstlott eller en nitlott. I nu gällande lotterilag är elektroniska lottförsäljningsautomater inte tillåtna. I 4 § andra stycket lotterilagen anges nämligen förutom att automaten skall förse deltagaren med en lottse- del att lottförsäljningsautomaten inte får vara utrustad med en slump- valsgenerator eller ett elektroniskt minne. Anledningen härtill var, enligt vad som uttalades i prop. 1993/942182 s. 23, "att lottförsäljningsautomater med sådan utrustning till förväxling liknar" de värdeautomater som infördes. Från folkrörelsemas sida har framförts önskemål om att få bedriva försäljning av lotter genom elektroniska lottförsäljningsautomater. Man har anfört att den automat avser, Oasis-automaten, som tillhandaman håller elektroniska skraplotter, inte i fråga om fördelningen av lotter påverkas av någon slumpvalsgenerator eller något elektroniskt minne. Det minne som finns i automaten används endast för att hålla reda på sålda och osålda lotter. Hur fungerar då en lottförsäljningsautomat av typ Oasis och kan den i någon mån betraktas som en spelautomat Varje automat är kopplad till dels en huvuddator, som också kan fungera som lottförsäljningsautomat, dels en centraldator. Centraldatorn innehåller bl.a. minne, slumpvalsgenerator, programvara och säkerhetsutrustning. Lottema förhandsdras i centraldatom på så sätt att slumpgeneratom och bestämmer vilka lotter som är programvaran vinstlotter respektive nitlotter, åsätter vinstlottema ett vinstvärde samt lägger ut lotterna i nummerordning. Efter det att lotterna förhandsdragits sänds information härom till respektive försäljningstenninal. Det enda minne finns i lottförsäljningsautomat/terrninal är ett lagsom en ringsminne. Själva slumpmomentet ligger i centraldatom. När en lott har köpts är den förbrukad och kan inte komma åter i lotteriet, i likhet med vad som gäller i ett vanligt lotteri. Varje automat innehåller tolv olika lotterier för lottköparen att välja mellan. Lottköparen gör sin insats via sedelinmatare och väljer seen dan det lotteri han vill köpa en lott Han tilldelas sedan den lott som ligger på tur och han kan således inte påverka vilken lott han får i lotteriet. Genom att skrapa på skännen ser han om han har vunnit eller om han erhållit nitlott. Om han vinner kan han antingen satsa vinsten på en nya lotter eller välja att ta ut sin vinst. Tar han ut sin vinst får han ett vinstbevis ur automaten som han vid mindre vinster kan hämta ut - på spelstället eller- vid högre vinster skickar in till lotterianordnaren som därefter distribuerar vinsten till honom. Den här typen lottförsäljningsautomat är till det yttre lik en värav deautomat. Skillnaden ligger på den tekniska sidan genom att det inte

42 Överväganden och förslag

går att spela på Oasis-automaten på samma sätt som på en värdeautomat. I värdeautomat finns ett program i själva spelautomaten och en spelaren kan i viss mån påverka spelet genom att t.ex. stoppa spelet, "hålla" spelet eller välja storlek sin insats genom att t.ex. dubbla denna. För lottköparen/spelaren måste dock skillnaden mellan de olika automatemas funktioner framstå som förhållandevis liten; man gör sin insats och erhåller vid vinst ett värdebevis. För honom kan det också vara vilseledande om automattypema liknar varandra till det yttre. Det bör i sammanhanget påpekas att vinståterbetalningsandelen är betydligt lägre för lottförsäljningsautomaten än för värdeautomaten. Utredningen har i det föregående föreslagit stora förändringar i fråsåväl värdeautomater som varuspelsautomater. Det är mot denna ga om bakgrund tveksamt om man samtidigt bör ge klartecken till en ny typ av automat åtminstone till det yttre liknar värdeautomaten. Ställsom ningstagandet i frågan bör i vart fall inte ske innan det finns underlag för bedömning spelmarknadens utveckling med avseende på nya en av tekniker bl.a. Internet. Utredningen kommer att behandla denna fråga i slutbetänkandet och återkommer då till frågan om ny teknik för lottförsäljningsautomater.

4.5 Föreskriftsrätt, tillsyn och kontroll

Utredningens förslag: Regeringen eller den myndigheten som regeringen bestämmer får generell föreskriftsrätt i fråga om autoen matspel enligt lotterilagen. Föreskriftema får avse begränsningar behövs för att verksamheten skall bedrivas på ett från allmän som synpunkt lämpligt sätt.

Lotteriinspektionen skall utöva den centrala tillsynen över till-

lämpningen automatspelslagen och de föreskrifter meddelats av som med stöd av lagen.

Av det föregående har framgått att utvecklingen på automatspelsmarknaden främst vad teknik medfört att tillämpningen av lotteri- - avser lagen försvårats, inte minst på grund av lagens stora detaljrikedom. Mot denna bakgrund finns det starka skäl att se över lotterilagens och automatspelslagens tekniska konstruktion. I direktiven till lotterilagsutredningen har också angetts att utredningen skall lämna förslag till en teknikoberoende lagstiftning att ange hur lotterilagen om möjligt genom kan omformas till ramlag i kombination med föreskrifter på lägre en nivå än lag.

Överväganden och förslag 43

Utredningen har i det föregående föreslagit delegation av före-

skriftsrätt i vissa bestämda avseenden se avsnitt 4.1 och 4.3 samt 14

och 25 lotterilagen och 3 a § automatspelslagen. Utredningen återkommer i slutbetänkandet till frågan om utformningen av en ramlag. Enligt utredningens mening finns det emellertid- med hänsyn till bl.a. svårigheterna att förutse den tekniska utvecklingen anledning att re- dan nu införa också en generell rätt för regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter i fråga om automatspel. Föreslqiftsrätten bör gälla begränsningar som behövs för att verksamheten skall bedrivas på ett från allmän synpunkt lämpligt sätt. Det finns anledning räkna med att föreskriftsrätten i stor utsträckning kommer att ligga på den centrala förvaltningsmyndigheten inom lotteriområdet, dvs. Lotteriinspektionen. Det är Lotteriinspektionen som har den centrala tillsynen över lotterilagen. Däremot har inspektionen inte några tillsynsbefogenheter enligt automatspelslagen. Om inspektionen, tilläggs föreskriftsrätten i fråga om spel enligt den lagen bör inspektionen också central tillsynsbefogenhet på området. Även ges en andra skäl talar för att inspektionen får en sådan befogenhet. Som har framgått av den tidigare redogörelsen för förhållandena på förströelseautomatsidan behöver omfattande åtgärder vidtas för att komma till rätta med problemen. Det är då lämpligt att dessa åtgärder kan samordnas centralt. Vad gäller tillståndsgivning, tillsyn och kontroll i övrigt av automatspel anser utredningen att det inte nu krävs några lagändringar och återkommer till detta i slutbetänkandet. Utredningens förslag föranleder dels införandet av en ny paragraf i lotterilagen 37 a §, dels en ändring i 7 § automatspelslagen.

4.6 Gällande tillstånd

-

Övergångsbestämmelser

Utredningens förslag innebär bl.a. att det inte längre blir möjligt att få tillstånd att anordna spel på vissa typer av automater. Det gäller dels varuspelsautomater beträffande vilka det finns en inte obetydlig risk att de kommer att användas för spel direkt eller indirekt- om pengar, dels förströelseautomater som är av sådan beskaffenhet att spelets förlopp huvudsakligen är beroende av slumpen. I klartext innebär detta beträffande varuspelsautomatema att automater som betalar ut smycken o.dyl. kan användas för inväxling mot kontanter inte blir tillåtna som och beträffande förströelseautomater att pokermaskiner, fruktmaskiner o.dyl. inte blir tillåtna.

44 Överväganden och förslag

Förslagen aktualiserar frågan hur man skall behandla gällande tillstånd. I fråga varuspelsautomatema är tillstånden begränsade till två om år medan tillstånden för förströelseautomatema löper utan tidsbegränsi ning. Det är som tidigare framhållits inte möjligt att låta sistnämnda tillstånd löpa vidare utan begränsning. Någon möjlighet för tillståndsmyndigheterna att återkalla tillstånden med stöd av gällande lagstiftning och de förslag utredningen redovisat i det föregående torde som inte föreligga bakgrund rättsfallet RÅ 1995 ref. 10. Det finns mot av anledning att här utveckla detta något. Enligt 51 § lotterilagen får ett tillstånd återkallas om tillståndshavainte följer föreskrifterna i lagen eller föreskrifter som har meddelats ren med stöd lagen eller förutsättningarna för tillståndet inte längre av om finns. Enligt 6 § automatspelslagen får ett tillstånd återkallas på i huvudsak grunder. I rättsfallet RÅ 1995 ref. 10 fann Regeringssamma rätten att ett tillstånd att anordna spel på förströelseautomater inte kunde återkallas enbart på den grunden att de i lag föreskrivna villkoren för meddelande sådant tillstånd sedermera hade skärpts. I målet hade en av kommunal nämnd lämnat tillstånd till spel på bl.a. pokermaskiner och-

sedan lagstiftningen skärpts år 1990 se avsnitt 43- omprövat beslutet

och bestämt att tillståndet inte skulle gälla sådana maskiner. Enligt nämnden fanns möjlighet att göra sådan återkallelse på den grunden en att förutsättningarna för tillståndet inte längre förelåg. Regeringsrätten konstaterade att det i övergångsbestämmelsema angavs att de nya återl kallelsereglema skulle gälla även beträffande de tillstånd som beviljats före ikraftträdandet. Att ett tillstånd, utan att de faktiska förhållandena ändrats, skulle kunna återkallas endast av det skälet att lagstiftaren velat att större restriktivitet för framtiden skulle iakttas vid tillståndsprövningen skulle emellertid, framhöll Regeringsrätten, komma i konflikt

med principerna för återkallelse av gynnande förvaltningsrättsliga be-

slut. Om lagstiftaren hade avsett att i strid med hittills tillämpade principer medge omprövning även utan att ändring skett i fråga om de en faktiska förhållandena hade detta enligt Regeringsrätten bort komma till uttryck i lagstiftningsärendet. Regeringsrätten anförde som sammanfattande bedömning att det inte påståtts att tvingande säkerhetsskäl påfordrade omedelbar återkallelse tillståndet, att så borde ske därför en av att nämnden blivit vilseledd vid meddelandet av tillståndet eller att något annat lika viktigt skäl för omedelbar återkallelse förelegat. Följen aktligen kunde, enligt Regeringsrätten, en återkallelse meddelas endast på de i automatspelslagen angivna grunderna och dessa medgav inte att ett tillstånd återkallades enbart på den grunden att de i lag föreskrivna villkoren för meddelande sådant tillstånd sedermera skärpts. av Av rättsfallet framgår således att det inte är möjligt att utan uttryckligt lagstöd återkalla ett gynnande törvaltningsbeslut av ifrågavarande

Överväganden och förslag 45

slag om det inte finns mycket starka skäl såsom tvingande säkerhetsskäl. Enligt utredningen är det givetvis- oavsett tyngden de skäl av som kan åberopas för ett omedelbart ingripande angeläget att ett så- dant ingripande ges ett tydligt lagstöd. Den lagstiftning aktualiseras bör innebära antingen att gällande som tillstånd upphävs direkt lagbestämmelsema eller att tillståndsgenom myndigheten ges rätt att efter prövning i varje enskilt fall upphäva en tillstånd strider mot lagen. som Lagstiftningsåtgärder av detta slag kan emellertid inte tillgripas utan

vidare. Det är fråga om sådana begränsningar i enskilda förvärvade

av rättigheter att måste beakta reglerna fri- och rättigheter i bl.a. man om regeringsfonnen RF och lagen 1994:1219 den europeiska konom ventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande frihetema. Också de EG-rättsliga aspekterna måste beaktas. Av intresse i RF är i första hand 2 kap. 18 § reglerar skyddet som för egendomsrätt. Bestämmelserna i paragrafen innehåller dels ett skydd mot att genom expropriation eller annat sådant förfarande tvingas avstå egendom, såväl fast som lös, dels ett skydd mot rådighetsinskränkningar som dock bara gäller fast egendom. Skyddet innebär att ingrepp inte får ske utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen och att ersättning skall betalas för förluster som uppkommer på grund av ett ingrepp.

I förevarande fall är det närmast fråga rådighetsinskränkning;

om en om tillståndet återkallas får tillståndshavaren inte använda sin egendom automatema i en sådan verksamhet som är tillståndspliktig. Det har - emellertid diskuterats om återkallelse tillstånd skulle kunna jämstälav las med tvångsöverföring av egendom jfr SOU 1996:176 s. 100. Att bestämmelserna i 2 kap. 18 § RF skall ett så vidsträckt tillämpges ningsområde att tillstånd förevarande slag omfattas skyddet mot av av egendomsöverföring kan inte utläsas av lagtexten och inte heller av

förarbetena se SOU 1993:40 del A 46 och 89 ff. samt

s. prop.

1993/94:117 s. 15 ff. och 49. Utredningen gör bedömningen att

paragrafen inte är tillämplig i förevarande fall. Ett skydd för enskild äganderätt gäller också enligt artikel 1 i tilläggsprotokollet till Europakonventionen. Artikeln har följande lydel-

se:

Varje fysisk eller juridisk skall ha rätt till respekt för sin person egendom. Ingen får berövas sin egendom annat än i det allmännas intresse och under de förutsättningar i lag och i folksom anges rättens allmänna grundsatser. Ovanstående bestämmelser inskränker dock inte en stats rätt att genomföra sådan lagstiftning som staten finner nödvändig för att

46 Överväganden och förslag

lera nyttjandet viss egendom i överensstämmelse med det

re av

männas intresse eller för att säkerställa betalning av skatter eller

andra pålagor eller av böter och v1ten.

Återkallelse tillstånd att bedriva ekonomisk verksamhet har i flera av

fall Europadomstolen i Strasbourg ansetts falla under artikelns

av

tillämpningsområde Danelius, Mänskliga rättigheter i europeisk

se

praxis, 1997, 317 och 326 f.. Av intresse är bl.a. rättsfallet Tre s.

Traktörer Aktiebolag mot Sverige Europadomstolens dom den 7 juli

1989, Ser. A Vol. 159. Fallet gällde indragning av tillstånd att på restaurang alkoholdrycker. Domstolen fann att det förelåg ett inservera

i bolagets rätt att utnyttja sin egendom andra stycket av artikeln

grepp ingreppet ansågs tillåtligt med hänsyn till det allmännas intresse. men Mot bakgrund den praxis utbildats i domstolen är det troligt av som att även återkallelse tillstånd att anordna automatspel skulle anses av

utgöra sådan nyttjanderättsinskränkning faller inom tillämp-

en som ningsornrådet för artikelns andra stycke. Som tidigare har nämnts finns det ett starkt allmänintresse av att förbjuda förströelseautomater som

utgör slumpspel. Sådana automater används i stor utsträckning för ille-

galt spel och bidrar därigenom till att skapa olämpliga milom pengar jöer särskilt för ungdomar; Även det sålunda finns ett starkt allmäom nintresse är detta inte tillräckligt för att ingreppet skall anses konventionsenligt utan allmänintresset skall enligt de principer som Europadomstolen tillämpar vägas mot den enskilde ägarens intresse. En pro-

portionalitetsbedömning skall således göras. Om rimlig balans inte

en föreligger kan ingreppet strida mot artikeln. Vid bedömningen skall hänsyn till den enskilde tillerkänns ersättning och till övriga omtas om sker Danelius, 320. I

ständigheter under vilka ingreppet se a.a. s.

förevarande fall kan enligt utredningens mening den enskildes intresse få fortsätta använda de ifrågavarande förströelseautomaterna inte av att väga särskilt tungt. Som tidigare framhållits kan det knappast anses finnas något nämnvärt intresse hos spelarna att spela på en automat med spelförlopp bestäms slumpen och inte ger någon ett som av som vinst. anordnar sådant spel torde därför inte kunna räkna med Den som något större ekonomiskt utbyte verksamheten. Om verksamheten av inbegriper penningvinster kan utbytet däremot bli stort. Det intresse kan föreligga att på så sätt använda automatema för illegalt spel som kan dock givetvis inte beaktas vid intresseavvägningen.

Det anförda leder fram till slutsatsen att konventionen inte hindrar

p för de förströelseautomaterna bring-

att gällande tillstånd ifrågavarande

upphöra utan att ersättning utgår härför. Vidare bör det i och för as att sig möjligt att föreskriva att tillstånden skall upphöra i omedelbar vara anslutning till ändringslagens ikraftträdande. I det avseendet finns dock

ett praktiskt problem. Det torde inte möjligt att i Övergångsbe-

vara

Överväganden och förslag 47

stämmelsema på ett tillräckligt tydligt sätt särskilja vilka förströelseautomattillstånd som skall upphöra att gälla vid ikraftträdandet och vilka som skall leva vidare. I själva verket är föreskriftsfoimen över huvud taget inte särskilt väl lämpad för en sådan särskiljning. Den enda

framkomliga vägen synes vara att i övergångsbestämmelsema föreskri-

va att samtliga tillstånd upphör vid en viss tidpunkt och låta alla är som intresserade av att fortsätta verksamheten söka nytt tillstånd. Med en sådan ordning kan tillstånden inte upphöra i samband med ikraftträdandet utan en övergångsperiod behövs på åtminstone ett halvår. Om lagen träder i kraft den l juli 1999 bör övergångsperioden med hänsyn till bl.a. sommarsemestrar sträcka sig en bit in på år 2000, lämpligen t.o.m. utgången av mars månad. Med hänsyn till det illegala spel som förekommer har utredningen övervägt om det är möjligt att åtminstone i fråga om vissa typer av automater få till stånd snabbare avveckling. en En möjlighet skulle kunna vara att ge regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer rätt att meddela föreskrifter innebär att tillsom stånd som avser vissa närmare angivna förströelseautomater av slumpspelskaraktär skall upphöra att gälla vid en tidigare tidpunkt. Utredningen har dock stannat för att inte lägga fram något sådant förslag. Det hittills sagda har gällt tillstånd avseende förströelseautomater. När det gäller varuspelsautomaterna är tillstånden som nämnts f.n. tidsbegränsade till två år. Om något ingrepp inte görs i befintliga tillstånd utan dessa får gälla tillståndstiden ut torde det inte uppkomma någon konflikt med Europakonventionen. Det kan visserligen hävdas att spel-

anordnarna har haft anledning räkna med att få fortsätta den verksam-

het som avses med tillståndet och således förnyade tillstånd. Det är tveksamt om tillämpningsområdet för Europakonventionen sträcker sig så långt att även sådana förväntningar omfattas jfr Danelius a.a. s. 318. I vart fall bör det efter intresseavvägning finnas utrymme att en inte förnya tillstånden utan att detta kommer i konflikt med konventionen. Verksamheten med de ifrågavarande varuspelsautomaterna bygger till stor del på ett inväxlingsförfarande mot kontanter som uppenbarligen står i strid med lagstiftarens intentioner. Den enskildes berättigade intresse är sålunda inte mycket starkare än i fråga om förströelseautomatema. Mot detta står det allmännas intresse att spel kontanter, av om i den mån det skall förekomma, skall ske i därför avsedda former och under de förutsättningar som lagstiftaren ställt för sådant spel. Utupp redningen kommer sålunda fram till att det inte finns något hinder mot att låta gällande tillstånd löpa ut utan att förnyelse sker. Tillräcklig anledning att generellt upphäva tillstånden under löptiden föreligger inte enligt utredningens mening. Det kan dock vara lämpligt att tillståndsmyndigheten i kommande beslut begränsar tillståndstiden så att samtliga tillstånd har löpt ut vid utgången av år 2000. För att automatägama

48 Överväganden och förslag SOU 1998: 144

skall ha möjlighet att avveckla verksamheten på ett rimligt sätt bör skyldigheten att ha tillstånd för innehav av varuspelsautomater inte börja gälla förrän vid utgången av år 2001. I övrigt bör de reglerna kunna börja tillämpas omedelbart vid nya lagens ikraftträdande, dvs. den l juli 1999. Det gäller bl.a. förbudet mot inväxling varuvinster 0.dyl. mot kontanter. av Slutligen vill utredningen i korthet beröra reglerna i 2 kap. 20 § RF närings- och yrkesfrihet. Enligt paragrafen får begränsningar i rätom ten att driva näring eller utöva yrke införas enbart för att skydda angelägna allmänna intressen och aldrig i syfte enbart att ekonomiskt gynna vissa eller företag. De begränsningar utredningen föreslår personer som torde i och för sig att hänföra till begränsningar i näringsfriheten. vara De föreslagna begränsningarna införs emellertid, framgått av det som föregående, för att skydda angelägna allmänna intressen, nämligen att skydda spelarna, särskilt de spelarna, från att utsättas för alltför unga starka spelincitament. Det bör också framhållas att begränsningarna i princip motsvarar dem redan gäller på området och att de är av som karaktär finns på rad andra näringsområden. EGsamma som en domstolen i Luxemburg har också i ett förhandsavgörande angående

lotterier s.k. Schindlerfallet uttalat att de nationella myndigheterna

det

har tillräckligt spelrum att bestämma vad behövs för att skydda ett som spelarna och därvid inskränka eller förbjuda lotteriverksamhet, föratt begränsningarna eller förbudet inte diskriminerar medborgare utsatt att i andra EU-länder. Det kan mot denna bakgrund inte finnas något hinder sig på grund 2 kap. 20 § RF eller på grund Europarätten i vare av av övrigt att införa de föreslagna begränsningarna.

5 Författningskommentar

5.1 till ändring i Förslaget lag om

lotterilagen

14§

Enligt de bestämmelserna i första stycket skall varuspelsautomater nya godkänd typ. Sådana automater skall inte godkännas om det på vara av grund deras beskaffenhet eller beskaffenheten av de varor som anav vänds vinster finns inte obetydlig risk att automaterna kommer som en att användas för spel direkt eller indirekt om pengar. En samlad bedömning risken skall alltså göras på grundval av beskaffenheten av dels automaten, dels varorna. Vad beträffar automatemas beskaffenav het är intresse bl.a. i vilken grad vinstmöjlighetema är beroende av av slumpen respektive spelarens skicklighet; en hög grad av slump torde tala för ökad risk för spel pengar. Det finns också anledning att en om beakta automatemas utseende så att det i detta avseende upprätthålls en tydlig skillnad i jämförelse med värdeautomaterna. Något särskilt typgodkännande av varorna skall inte ske utan typgodkännandet av en automat får normalt innefatta ett ställningstagande till vilka varor som skall få förekomma som vinster. Som framgår sista meningen i första stycket skall regeringen eller av den myndighet regeringen bestämmer meddela närmare föreskrifsom ter typgodkännande av varuspelsautomater. Det är således en skylom dighet för regeringen till att sådana föreskrifter meddelas. Avsikatt se ten är att föreskriftema så långt möjligt skall ange vilka typer av automater är godkända så att en prövning i det enskilda fallet blir obesom hövlig. Om detta inte är möjligt får i föreskriftema anges i vilka fall en sådan prövning skall ske. Prövningen sker då enligt 46

25§

Enligt första stycket punkt 1 är det en förutsättning för tillstånd att automatema är typgodkända. Vad bör gälla i fråga om typgodkänsom nande har behandlats i kommentaren till 14 I punkt 2 att spel får anordnas i samband med tivoli eller likanges nande. Som spelplats gäller alltså i första hand nöjesfält med den för

50 Författningskommentar

tivoli typiska uppsättningen av nöjesattraktioner såsom karuseller, skjutbanor 0.dy1. Med "liknande" avses sådana marknader, festivaler 0.dy1. delvis har tivolikaraktär. Det är givetvis inte tillräckligt att som det finns några enstaka marknadsnöjen utan tivolidelen måste i sig kunna liknas med ett tivoli. Gränsen får vid behov läggas fast tydligare föreskrifter enligt andra stycket. genom

I punkt 5 har alternativet med något annat "kännetecken" än namn

slopats jfr dock andra stycket. Enligt andra stycket delegeras föreskriftsrätt i fråga om Spelplats och speltid samt märkning spelautomaterna. Föreslcriftema kan i av såväl utvidgande begränsande riktning. Vad gäller Spelplats innesom bär detta bl.a. att det blir möjligt att genom föreskrifter ge utrymme för spel på andra platser än på tivolin eller liknande. Detta kan bli aktuellt i fråga varuspelsautomater beträffande vilka man inte rimligen kan om räkna med att någon inväxling av varor mot pengar kommer att ske. Som exempel kan nämnas automater med vinster som har mycket lågt värde. I första stycket anges inte något uttryckligen om speltid men genom att det i punkt 2 samband med" kommer en tidsfaktor in i bilanges den. Spel på varuspelsautomater bör inte kunna ske på tider då nöjesfältet i övrigt är stängt. Detta kan vid behov regleras med stöd av andra stycket. Vad gäller märkning varuspelsautomatema finns bestämmelser i av första stycket Enligt förslaget skall automatema förses med tillståndshavarens Som anförts i den allmänna motiveringen är det namn. viktigt att så sker. Det kan dock inte uteslutas att det finns fall där en märkning framstår onödig. Föreskriftsrätten enligt andra stycket i som kan användas för att medge undantag från dessa bestämmelser om en märkning framstår onödig. Å andra sidan kan det finnas behov som av att införa skyldighet att märka automatema så att det tydligt framgår en

att automaten är typgodkänd. Bestämmelsen i andra stycket ger möjlig-

het att införa sådan märkningsskyldighet. Skyldigheten behöver inte en gälla generellt utan kan inriktas på sådana automater beträffande vilka det från kontrollsynpunkt finns ett påtagligt behov av märkning.

27§

I första stycket punkt 1 har tillagts att tillstånd får ges om spelet anord-

i samband med bingospel. Avsikten är att uttrycket samband nas med" skall förstås så att automatspelet får pågå bara under den tid då bingospel pågår. I punkt 2 har högsta insatsen ändrats från l/6 500 till l/7 000 basbelopp.

SOU 1998: 144 F örfattningskømmentar 51

Enligt punkt 3 skall värdet högsta vinsten uppgå till högst hundra av gånger insatsen mot tidigare tvåhundra gånger insatsen. I en ny punkt 5 har som förutsättning för tillstånd angetts att vinsterna betalas ut i form av värdebevis.

27a§

I paragrafen, som är ny, ges regeringen eller myndighet regeringen som bestämmer en generell rätt att i fråga om automatspel meddela föreskrifter som avviker från lagens bestämmelser. Som förutsättning härför gäller dels att töreskriftema innebär begränsningar, dels att begränsningarna behövs för att verksamheten skall bedrivas på ett från

allmän synpunkt lämpligt sätt. Det sistnämnda rekvisitet är hämtat från

10 Avsikten är att föreskrifterna skall motverka att automatspel för med sig skadeverkningar av ekonomisk, social eller personlig natur jfr prop. 1981/82:17O s. 118 Som framhållits i den allmänna motiveringen kan det vara lämpligt att spel på värdeautomater i samband med bingospel regleras närmare med stöd av denna paragraf.

2s§

I paragrafen har den ändringen gjorts att även varuspelsautomater omfattas av krav på tillstånd för innehav.

29-31 §§

I paragrafema har gjorts följdändringar med anledning av att 28 § ändrats så att varuspelsautomater i princip omfattas av krav på tillstånd för innehav.

37a§

Paragrafen, som är ny, innehåller ett förbud mot att till kontanter växla vinster som utgörs av annat än kontanter. Förbudet riktar sig inte bara i mot anordnaren utan också mot den som innehar den plats där lotteriet tillhandahålls eller som bedriver näringsverksamhet där. Med att någon innehar en plats avses inte bara innehav på grund av äganderätt utan också innehav på grund av nyttjanderätt e.d. Med plats avses även lokal.

52 F örfattningskommentar SOU 1998: 144

i47§

I paragrafen har gjorts följdändringar med anledning av att 28 § ändrats så att varuspelsautomater i princip omfattas av krav på tillstånd för innehav.

54§

I punkt 3 har straffbelagts brott mot 37 dvs. mot förbudet att en ny a växla vinster mot kontanter. Vidare har en följdändring gjorts med anledning att 28 § ändrats så att varuspelsautomater i princip omfattas av krav på tillstånd för innehav. av

5.2 Förslaget till lag om ändring i lagen om

anordnande av visst automatspel

3a§

I paragrafen, är i första stycket som huvudregel att till-

som ny, anges stånd inte får spelautomater som är av sådan beskaffenhet att speavse lets förlopp huvudsakligen är beroende slumpen. Avsikten är att tillav

stånd inte skall för s.k. pokermaskiner och fruktmaskiner men där-

ges

emot för t.ex. flipperspel. För att tillstånd skall kunna ges krävs det så-

ledes att spelarens skicklighet och inte slumpen är avgörande för hur spelet kommer att gå. I andra stycket delegeras föreskriftsrätt beträffande typgodkännande och märkning förströelseautomater. Det blir alltså möjligt för regeav ringen eller myndighet regeringen bestämmer att införa krav på som sådana åtgärder.

7§

Bestämmelsen i första stycket och innebär att Lotteriinspektionen är ny tilläggs den centrala tillsynen över lagens tillämpning.

Bilaga 53

Kommittédirektiv

Översyn av lotterilagstiftningen

Dir 1997:112

Beslut vid regeringssammanträde den 9 oktober 1997

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppdrag att göra en översyn av lotterilagen 1994: 1000. Utredaren skall i huvudsak lämna förslag till teknikoberoende lagstiftning hur - en genom att ange lotterilagen möjligt kan omformas till en ramlag i kombination om med föreskrifter på lägre nivå än lag eller över lotterilagens deen se

finitioner, begrepp och tillämpningsområden

lämna förslag till hur lotterilagen och lagen 1982:636 om anord- nande visst automatspel kan föras samman i lotterilagen samt ge av förslag till bestämning och reglering av automatspel utreda lotterilagen behöver anpassas till EG-rätten - om analysera utvecklingen spel över Internet och bedöma om - av m.m. det är möjligt och det finns behov av att förhindra spel över Inom temet från utlandet. m.m.

Den grundläggande principen att överskottet från spel- och lotteriverk-

samhet skall tillfalla det allmänna eller allmännyttiga ändamål ligger fast. Fördelningen mellan och förutsättningarna för staten, hästsporten och folkrörelserna att bedriva spel- och lotteriverksamhet skall inte behandlas. Utredarens uppdrag skall vara slutfört senast den l oktober 1998.

Bakgrund och behovet av en ny lotterilag

lotterilagen 1994:1000 trädde i kraft den 1 januari Den nu gällande 1995 prop. 1993/94:182, bet. 1993/94:KrU32, rskr. 1993/94:4l5 och ersatte 1982 års lotterilag. Lotterilagen är i princip förbudslagstiftning. Utgångspunkten i en lagen är att lotteriverksamhet är förbjuden, det medges mer eller men mindre långtgående undantag för olika spel och lotterier. typer av

54 Bilaga SOU 1998: 144

Vissa ändringar i lotterilagen trädde i kraft den l januari 1997 prop. l996/97:7, bet. 1996/97:KrU2, rslq. 1996/97:41, SFS 1996:1168. Syftet med dessa ändringar var främst att åtgärda brister i lagen i fråga om begreppen lotteri och automatspel. l propositionen angavs att en övergripande översyn måste göras av lotterilagen, trots att den bara varit i kraft under kort tid. Den tekniska utvecklingen och utvecklingen av nya produkter inom spelbranschen gör att det ständigt finns behov av att anpassa lotterilagen till nya spelformer. Lagen är detaljerad och många av lagens definitioner har en relativt snäv innebörd, vilket medför svårigheter för tillsynsmyndighetema.

Utredningsuppdraget

Lagens struktur

Lotterilagen är uppbyggd efter tillämpningsområden, begrepp, krav och definitioner. Den är i flera fall anpassad till den teknik och utrustning känd och tillgänglig vid tidpunkten för lagens tillkomst. Den som var har vidare stor detaljrikedom. Lotterilagen måste i framtiden vara konstruerad så att ansvarig tillsynsmyndighet har möjlighet att möta den snabba tekniska utvecklingen utan att det löpande uppstår behov av justeringar i lagstiftningen. Utredaren skall lämna förslag till hur lotterilagen kan göras teknikoberoende. Mycket talar för att lagen skall utformas som en ramlagstiftning. Alternativt skall utredaren göra en teknisk översyn av definitioner, begrepp och tillämpningsområden med lotterilagens nuvarande struktur, eller föreslå en kombination av dessa möjligheter. En ramlag måste kopplas samman med att föreskrifter meddelas på ett annat sätt. För respektive nackdelarna skall redovisas. Målet är att den lagkonstruktionen skall utformas så att den ger nya myndigheterna möjlighet att bedriva en effektiv kontroll och tillsyn av spel- och lotterimarknaden, och att det vid prövningen av ansökningar tillstånd inte skall råda några tvivel vad är lagstiftarens om om som mening.

Automatspel

Enligt 6 § lotterilagen avses med automatspel spel på mekaniska eller elektroniska spelautomater och enligt 24 a § får tillstånd till automatspel lämnas bara i fråga om varuspelsautomater, penningautomater, värdeautomater och skicklighetsautomater. I 2 § lotterilagen anges att lagen inte tillämpas på automatspel som inte ger vinst eller ger vinst

SOU 1998: 144 Bilaga 55

bara i form frispel. Sådant spel på mekaniska eller elektroniska av

spelautomater som anordnas för allmänheten eller i annat fall anordnas

i förvärvssyfte regleras i lagen anordnande av visst automatspel, om den s.k. automatspelslagen. Det finns alltså ett antal olika former av spelautomater definitioner vilar på olika grunder och regleras i två vars olika lagar. Den klassificering spelautomater som görs i 6 § lotteriav lagen utgår från vilken typ av vinst som betalas ut och vilken nivå av skicklighet respektive slump finns i spelet. Automatspelslagen är som social skyddslagstiftning som syftar till att skydda barn och ungdoen från olämpliga miljöer. Tillstånd till dessa förströelseautomater mar lämnas kommunerna, vilka också ansvarar för tillsynen. av Moderna spelautomater är mycket flexibla och kan relativt enkelt justeras så att de till olika krav och definitioner. Det är viktigt anpassas att tillståndsgivningen är konsekvent och att den övergripande tillsynen automatmarknaden är effektiv. av Utredaren skall lämna förslag till hur regleringama i lotterilagen och automatspelslagen kan föras samman i lotterilagen. Utredaren skall även lämna förslag till hur tillståndsgivning, kontroll och tillsyn skall organiseras. Utgångspunkten är att verksamheten även fortsättningsvis skall finansieras av avgifter. Utredaren skall i perspektivet av vad som ovan sägs om lotterilagens

struktur också över dess automatbegrepp och definitioner. I arbetet

se skall bl.a. nedanstående beaktas. Varuspelsautomaten definieras i 6 § spelautomat betalar ut vinst i form och värdeausom en som av varor

tomaten definieras i paragraf spelautomat som betalar ut

samma som en vinst bara i form värdebevis, spelpoletter eller liknande. Tidigare av utgjordes varuvinstema i varuspelsautomatema av nallar, klockor, chokladkakor och liknande. Nu utgörs vinsterna ofta av smycken i

pollettfonn. Det förekommer ofta att varuvinsten systematiskt löses in

till kontanter eller används betalningsmedel på spelstället. Detta som kan knappast ha varit lagstiftarens intention. Vinsten får i dessa fall karaktären ett värdebevis och automaten karaktären av en värdeauav tomat. Tillstånd att anordna spel på värdeautomater får enligt 27 § bara lämnas till ett spelföretag ägs staten. Lotteriinspektionen inkom som av den 6 maj 1997 med skrivelse till regeringen i detta ärende. Lotterien inspektionen att lagen måste förtydligas så att en klar åtskillnad anser kan göras mellan varuspelsautomater och värdeautomater. Regeringen delar denna bedömning. Tillstånd att anordna spel på värdeautomater får enligt 27 § ges om spelet anordnas i samband med hotell- och restaurangverksamhet, om det för denna finns tillstånd till servering spritdrycker, vin eller av starköl enligt alkohollagen 1994:1738. Detta ansågs innebära en viss

56 Bilaga SOU 1998: 144

garanti för att verksamheten i lokalen bedrivs i ordnade former. Utredaren skall bedöma lämpligheten i att värdeautomatspel även får anordnas i samband med bingospel. Detta skulle kunna ge det lokala föreningslivet ökade inkomstmöjligheter.

Lottfåirsäüningsautomater

Utöver de automater som nämnts tidigare finns det även lottförsäljningsautomater. Sådana automater betalar inte ut någon vinst, utan förefter betalning deltagaren med en lottsedel som antingen är en ser vinstlott eller en nitlott. Enligt definitionen i 4 § lotterilagen avses med lottförsäljningsautomat en automat som inte är utrustad med slumpen valsgenerator eller elektroniskt minne. Försäljning av lotter i lottförsäljningsautomater regleras i 16 i avsnittet egentliga lotterier. om Traditionellt baseras egentliga lotterier på papperslotter. Nu behöver inte längre förhandsdragna lotterier tryckas på papper på grund av den tekniska utvecklingen kan det göras på elektronisk väg. Denna typ lottförsäljningsautomat är vid strikt tolkning av lotterilagens defiav en nition inte tillåten, eftersom den innehåller ett elektroniskt minne. Utredaren skall förslag till hur dessa moderna elektroniska lottge försäljningsautomater skall hanteras och regleras. Regleringen skall till utredningens förslag i övrigt. Det är dock av vikt att det anpassas principiella syftet bakom dagens lagstiftning bibehålls utan att för den skull möjligheten att använda ny teknik begränsas.

Spel på kredit

Enligt 37 § lotterilagen är det inte tillåtet för den anordnar ett lottesom att lämna kredit för insatser i lotteriet. Härigenom kan man undvika att lottköparen sätter sig i skuld till lotterianordnaren. Den tekniska ut-

vecklingen har medfört att spel och lotterier i dag även kan förmedlas

via satellit, data-, kabel-TV- och telefonnät m.m. Genom att ringa s.k. betalsamtal är det möjligt att bedriva interaktivt spel, där skuldsättning-

för kunden eller spelaren sker gentemot fönnedlaren, dvs. i det här

en fallet teleoperatören. Spelaren kan skuldsätta sig vid denna typ av spel utan att anordnaren bryter mot lagen. Spel bör inte kunna ske på kredit. Utredaren skall därför bedöma om det är möjligt och lämpligt att i lagen begränsa denna typ av kreditgivning. Även andra frågeställningar kring spel på kredit skall belysas och förslag skall lämnas om hur detta skall regleras.

SOU 1998: 144 Bilaga 57

Åldersgränser

I 35 § lotterilagen föreskrivs sedan den 1 januari 1997 att den som anordnar vadhållning i samband med hästtävling, eller anordnar automatspel, roulettspel, tämingsspel eller kortspel inte får låta någon som är under 18 år delta i lotteriet. Detsamma gäller för den som är ombud för den anordnar lotteriet. Förbudet är inte straffsanktionerat. I som koncessionen till AB Svenska Spel anges att personer under 18 år inte får erbjudas att delta i Oddset-spel. AB Svenska Spel tillämpar dessutom frivilligt 18-års gräns för spelet Lotto Express. Bingohallar en tillämpar sedan länge en 18-årsgräns. Utredaren skall bedöma dessa krav bör skärpas och föras samom och återges i lotterilagen. man

"Stimulansl0tterier"

Lotterilagen slår fast förutsättning för ett egentligt lotteri är att att en värdet vinsterna i lotteriet motsvarar minst 35 procent och högst 50 av procent insatsernas värde. Dessa begränsningar är uppställda för att av lotteriverksamheten skall kunna skälig avkastning och att utrymmet ge att konkurrera med höga vinstandelar skall vara begränsat. I vissa fall kan det finnas andra syften än ekonomiska med en lotteriverksamhet. Genom att aktivitet kopplas samman med ett lotteri en kan stimulera grupper av människor att delta i aktiviteten. Moman tionsbingo och spridande konst är exempel på denna typ av aktiviav teter. Vinster och vinstandelar är vid dessa arrangemang inte det primäutan aktiviteten är viktigare än själva förvärvssyftet. Det kan finnas ra, behov att dela ut hela insatsbeloppet i vinster. Lagen medger dock av att högst 50 procent av insatserna delas ut. Utredaren skall bedöma om det finns behov att i särskilda fall kunna göra undantag från denna reglering för att stimulera vissa typer av lotterier.

Svenska statens premieobligationslån

Premieobligationen ut staten via Riksgäldskontoret. Obligatioges av har ingen kupongränta. I stället lottas räntan ut 2-3 gånger per år. nen Enligt 2 § lotterilagen gäller lagen inte svenska statens premieobligationslån. Utredaren skall bedöma huruvida denna ordning bör ändras.

Teknisk utveckling och internationalisering

Spel- och lotterimarknaden i Sverige är i princip fördelad mellan staten, hästsporten och folkrörelsema. För att kunna bevara denna inhemska

58 Bilaga SOU 1998: 144

ordning är marknaden beroende av ett väl fungerande gränsskydd. Lotterilagen föreskriver att det inte är tillåtet att främja ett utom landet anordnat lotteri. Det är dock inte förbjudet att delta i ett sådant. EGkommissionen deklarerade år 1992 att den inte har för avsikt att harmonisera medlemsländemas lagstiftningar inom detta område.

EG-domstolen har i mål C-275/92 det s.k. Schindlerfallet uttalat

att nationella myndigheter måste ha ett tillräckligt utrymme för att av-

göra vad som krävs för att skydda spelarna och för att upprätthålla ord-

ningen i samhället, när det gäller sättet på vilket spel bedrivs, storleken på insatserna och användandet av de vinster som genereras. Således får

de nationella myndigheterna bedöma det är nödvändigt att begränsa

om

eller förbjuda spelverksamhet, förutsatt att dessa restriktioner inte är

diskriminerande. EG-domstolen räknar upp flera faktorer som berättigar nationella myndigheter att ha ett sådant handlingsutrymme. Först nämner domstolen de moraliska, religiösa och kulturella aspekterna. Vidare betonas den stora risken för bedrägeri och annan illegal verksamhet. Därutöver får hänsyn tas till de skadliga effekter som spelande kan föra med sig för enskilda individer och därtill knutna sociala konsekvenser. Domstolen lägger dessutom vikt vid att lotterier ger betydande bidrag till ideell verksamhet. Utredaren skall bedöma om den svenska lotterilagstiftningen bör för att tillmötesgå de EG-rättsliga kraven samtidigt som den anpassas svenska marknadsordningen och ett fungerande gränsskydd kan upprätthållas. Den tekniska utvecklingen inom datakommunikationsornrådet går mycket fort. Gränsöverskridande spel och lotterier erbjuds redan i dag, och med största säkerhet i större omfattning i framtiden, via Internet och data- och telekommunikation. Det statliga spelbolaget Veikannan

kaus Oy i Finland erbjuder sedan våren 1997 spel över Internet. Spelet

vänder sig dock endast till den egna befolkningen och inte till andra länder. Veikkaus och de finska myndigheterna Internet som endast ser

ytterligare försäljningskanal. Ett flertal svenska aktörer förväntas i

en framtiden vilja ha möjlighet att distribuera spel och lotterier, samma även det begränsas till den egna befolkningen. Regeringen beslutaom de i september 1997 att tillåta AB Trav och Galopp bedriva testförsäljning spel över Internet till personer inom Sverige. Testverksamheten av skall utvärderas Lotteriinspektionen och resultatet användas av utav redningen. Utredaren skall bedöma huruvida det är möjligt och om det finns behov att via lotterilagstiftningen förhindra spel över Internet och av data- och telekommunikation, fönnedlas från utlandet. Viannan som dare skall utredaren analysera utvecklingen av spel över Internet m.m.

Bilaga 59

och nackdelar med denna försäljningskanal skall redovisas.

liör- nya

Aven ett förslag till hur detta bör regleras skall lämnas.

Grundläggande princip och struktur för lotterilagstiftningen

Den riksdagen fastställda grundläggande principen att behållningen av lotterier och spel skall tillfalla det allmänna eller allmännyttiga änav damål ligger fast. Spel- och lotterimarknaden skall i allt väsentligt vara förbehållen staten, hästsporten och folkrörelsema. Förutsättningarna för staten och folkrörelsema att bedriva spel- och lotteriverksamhet skall inte behandlas. Tillståndsgivningens grundläggande struktur skall inte förändras.

Övrigt

Utredaren är oförhindrad att, med anledning sitt uppdrag, ta upp såav dana frågor och lägga fram de förslag han anser motiverade.

Utredningsarbetet

Utredaren bör ta del tidigare gjorda utredningar inom området. Han av bör även hålla sig underrättad utvecklingen på spel- och lotteriom marknaden. Inom för storstadsdelegationen, vilket är en samramen manslutning landets större städer för erfarenhetsutbyte och diskusav sion socialpolitiska frågor, diskuteras automatspelsärenden av av handläggare serverings- och automatspelsärenden i landets största av kommuner. Deras kunskap kring lotterilagen och automatspelslagen skall inhämtas. I delar rör användningen av informationsteknologi som skall samråd ske med IT-kommissionen SB 1995:01. Vid analyser och bedömningar spel över Internet bör utredaren samråda av m.m. med Utredningen samordning lagstiftning för radio, TV och teom av

leverksamhet Ku 1997:05.

Utredaren avgör det är möjligt att utreda frågor som rör autoom matspel med förtur. Vid de överväganden utredaren skall göra gäller regeringens disom rektiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare om att redovisa regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50, pröva offentliga åtagan-

den dir. 1994:23, redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser dir.

1994:124 och att redovisa konsekvenserna för brottsligheten och om brottsförebyggande arbete dir. 1996:49.

ç$B 110,0

få

ago

Statens offentliga 1998 utredningar

Kronologisk förteckning

Omstruktureringarochbeskattning.Fi. 29. 1976 års lag om immunitetochprivilegier i vissa . Tänderhelalivet fall en översyn. UD. . nytt ersättningssystem för vuxentandvård. S. 30. Utlandsstyrkan. Fö. e Välfardensgenusansikte. A. 31.Det gäller livet. Stödochvårdtill bamoch . Män passar alltid Nivå- ochorganisationsspecifika ungdomarmedpsykiskaproblem. Bilaga. + . processer med exempel från handeln.A. 32.Rättssäkerhet, vårdbehovochsamhällsskyddvid

Vårt liv som kön. Kärlek,ekonomiska resurser och psykiatrisktvångsvård. . maktdiskurser.A. 33. Historia,ekonomiochforskning.

Ty makten din är Myten om det rationella Fem rapporter om idrott. In. . arbetslivetochdetjämställdaSverige.A. 34.Företagaremedrestarbetsförmåga. Översyn av rörelse-ochtillsynsreglerför kollektiva 35. Förordningartill miljöbalken. Bilagor. M. . + försäkringar.Fi 36. Identifieringochidentitet digitala i miljöer Alkoholreklam.Marknadsföring alkoholdrycker av Referat från en hearingden 12november1997. och Systembolagets produkturval. IT-kommissionens rapport 4/98.K.

Integritet- Effektivitet- Skattebrott.Fi. 37. Denframtidaarbetsskadeförsäkringen. . 10.Campusfor konst.U. 38. Vad får vi för pengarna Resultatstymingav l Fristående utbildningarmedstatligtillsyn statsbidragtill vissaorganisationerinom det sociala

inom olika områden.U. området.

Självdeklarationochkontrolluppgifter 39. Det finsk-svenskagränsälvssamarbetet. M. . - förenkladeförfaranden.Fi. 40. BROTTSOFFER.

13. Säkrare kemikaliehantering.Fö Vad hargjorts Vad bör göras Ju.

14.E-pengar näringsrättsligafrågor. Fi. - 41. Läkemedelsinformationför alla.

15.Grönanyckeltal Indikatorerför ett ekologiskt 42. örsvarsmaktsgemensam F utbildningför hållbartsamhälle.M. framtidakrav. Fö.

l När åsikter blir handling.En kunskapsöversikt om 43. Hur skall Sverigemåbättre . bemötande av personer medfunktionshinder.S. första stegetmot nationellafolkhälsomål.

17.Samordning digital marksändTV. Ku. av 44. En samlad vapenlagstiftning.Ju.

18.En gräns en myndighet Fi. 45. Sotningi framtiden.Fö. - 19.IT ochregionalutveckling. 46. Om buggningochandrahemligatvångsmedel.Ju.

120exempelfrån Sverigeslän.K. 47. Bulvaneroch annat. Ju.

20. IT-kommisionenshearing om infrastrukturen 48. Kontrollerad och ifrågasatt

för digitalamedier.Andrakammarsalen, intervjuermed personer medfunktionshinder. - Riksdagen1997-10-24.K. 49. Konsekvenser av att taxfreeförsäljningenavvecklas

2 Problemmedinbäddade system inför 2000-skiftet. inom EU. K. . Hearinganordnad av IT kommissionen i 50.De 39 stegen. Läkemedelsutredningar under

samverkanmedIndustriförbundetochStatskontoret 1900-taletoch annat underlagsmaterial till

1997-11-14.K. Läkemedel vård i ochhandel,SOU 1998:28.S.

22.Försäkringsgaranti. 5 Vuxenutbildningoch livslångtlärande. . Ett garantisystemför försäkringsersättningar. Fi. Situationeninför ochunderförstaåretmed

23. Staten ochexportfmansieringen. N. kunskapslyftet.U.

24. Fiskeriadrninistrationen i ett EU-perspektiv. 52.Utstationering av arbetstagare. A. Översyn av fiskeriadministrationen Jo. 53.Ta möjligheternai Östersjöregionen. N. m.m. vara 25.Tre städer.En storstadspolitikför helalandet. 54. Hur offensiv IT-användningkanskapatillväxt

+ 4 st bilagor. för mindreföretag. Ett rådslag anordnatav 26. Frånhembränt till Mariakliniken. IT-kommissionenpåuppdrag Kommunikationsav fakta om ungdomarochsvartsprit. departementet, Närings-ochhandelsdepartementet - 27.Nya ledningsreglerför bankaktiebolagoch ochIndustriforbundet.

försäkringsbolag.Fi. Rotundan,Rosenbad1997-1 l 8.K.

28. Läkemedel i vård ochhandel.Om en säker,flexibel 55.Demokratinsräckvidd.Dokumentationfrån ett

och samordnadläkemedelsförsörjning. S. seminarium.Demokratiutredningens skriftserie.

SB.

1998 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

56. Avdrag för ökade levnadskostnader tjänsteresa vid 83. DUKOM Distansutbildningskommittén. och tillfälligt arbete. Fi Pådistans utbildning, undervisningoch lärande. 57. DUKOM Distansutbildningskommittén. Kostnadseffektiv distansutbildning.U. distansutbildningsprojekt med 84. DUKOM Distansutbildningskommittén. Utvärderingav IT-stöd.U. Flexibel utbildning distans.U. 58. IT ochnationalstaten.Fyra framtidsscenarier. 85. Att rösta med händerna,Om stormöten, IT-kommissionensrapport 6/98.K. folkomröstningar och direktdemokratii Schweiz. 59. Räddningstjänsten i Sverige SB. RäddaochSkydda.Fö. 86. Utvecklingssamarbete på rättsområdet. - 60. Kring Hallandsåsen. M. Östeuropa.Ju. 61. Livsmedelstillsyni Sverige.Jo. 87. Prerniepensionsmyndigheten. Fi. 62. Kampanj medkunskaper ochkänslor.Om 88.Domaren och Beredningsorganisationen kämavfallsornröstningen i Malå kommun 1997.M. utbildning och arbetsfördelning.Ju. - 63. En godaffär i Motala.Joumalistemas avslöjanden 89.Greppet att vända en regions utveckling. ochläsarnas etik. Demokratiutredningens skriftse- Rapport från Söderhamnskommittén. N. rie. SB. 90. Steget före. Nedslag det i lokala 64. Bättre och mer tillgänglig information. brottsförebyggande arbetet.Ju. Småföretagsdelegationens rapport N. 91.Nya kommunal förnyelseochkompetensgrepp- 65.Nya tider, nya förutsättningar... utveckling.In. IT-komrnissionensrapport 8/98.K. 92. Goda idéer om småföretagoch samverkan. 66. FUNKIS funktionshindradeeleveri skolan. U. Småföretagsdelegationens rapport N. - 67. Socialavgiftslagen. 93. Kapitalförsörjning till småföretag. 68. Kunskapslägetpå kämavfallsområdet1998.M. Småföretagsdelegationens rapport N. 69. Lämplighetsprövning av personalinom 94. Förslagskatalog. förskoleverksamhet, skolaoch skolbamomsorg.U. Småföretagsdelegationens rapport N. 70. Skolan,IT och det livslångalärandet. 95. Förstärkt skydd av skogsmarkför naturvård. M. Hearing anordnad Utbildningsdepartementet 96. Naziguldet ochRiksbanken. Interimrapport. UD. av ochIT-kommissionen, Rosenbad1997-12-04, 97. Gör barn till medborgareOm barn ochdemokrati IT-kornrnmissionens rapport 7/98.K. under l900-talet. SB. 71.Den kommunalarevisionen ett demokratiskt 98. Konkurrenslagens regler om företags- kontrollinstrument.In. koncentration.+ Bilaga.N. 72. Kommunalafrnansförbund.Fi. 99. acceptera Betänkande från den nationella sam- 73. Organisationer MångfaldIntegration Ett framtida ordningskommitténför Europaåret mot rasism. In. system för statsbidragtill invandrarnas 100.Har rasismentagit slut nu Bilagatill betänkande riksorganisationer m.fl. In. från den nationella samordningskommittén för 74. Styrningen polisen.Ju. Europaåret mot rasism.In. av 75. Djurförsök.Jo. 101.Det unga medborgarskapet. Dokumentation från 76. Idrott ochmotion för livet. Statens stödtill idrotts- ett seminarium.SB. rörelsen och friluftslivets organisationer.In. 102. Lekmannastyre i experternas tid. Dokumentation 77. Kompetens i småföretag. Småföretagsdelegation från ett seminarium.SB. rapport N. 103. Bemäktiga individerna.Om domstolarna, lagenoch ens 78. Regelförenklingför framtiden. Småföretags- de individuellarättigheternai Sverige.SB. delegationens rapport 4. N. 104. Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar. 79. IT ochregional utveckling. 105. Minskaregleringen av kommuner och landsting. erfarenheter från tre hearingar under mars 1998. In. IT-kornrnmissionensrapport 9/98.K. 106.Unga i ohälsoförsäkringen. 80. BostadsrättsregisterJu. Tid för aktivitet och utveckling. 81. Användningen vissa av statsflygplan, m.m. SB. 107. Främjandelagen en översyn. A. - 82. Försäkringsföreningar-ett reformerat regelsystem 108. Analysera mera. Jo. Fi.

Statens offentliga utredningar 1998

Kronologisk förteckning

109.Rättsinformationoch IT. Rapport från två semi- 140.Effektivitet ochkvalitet tvångsvården. i Fortsatt narier 1996och 1998.IT-kommissionens rapport utveckling av StatensinstitutionsstyrelseSiS 10/98.K. + Bilagedel. 110.Makes arvsrätt, dödsboförvaltareochdödförkla- 141.Medling ochlönebildning. Bilagor. A. + ring. Ju. 142. Ny svenskñlmpolitik. Ku. l l E-plikt. Att säkradetelektroniskakulturarvet. U. 143.Ett tryggare Sverige.Ett gemensamtsystem for l 12.Resurser lika villkor U. mobil kommunikation.K. l 13.I God Tro. Samhälletochnyandligheten. 144.Automatspel.Fi. 114.Svenskani EU. Hur vi kan främjakvaliteten de svenskaEU-textema.SB. 1 15.Distansarbete. A. 116.Stoppreglema.Fi. 117.Utgått 118."SustainableSweden" a SUCCESSstory. - Möjligheterochhinderför en internationalisering av ett svensktmiljöanpassatnäringsliv. + Bilaga.N. 119.Kommunaluppdragsverksamhet 1998.In. 120. EfterlevandepensionEn anpassningtill detreformerade ålderspensionssystemet. 12 Arbetsforhållanden och attityder. . professionellas möten med personer med funktionshinder. 122.E-pengar civilrättsligafrågor m.m. Fi. - 123. Folkrättslig statusm.m. Fö. 124.Demokrati europeisknivå Demokratiutredningensskriftserie.SB. 125.Statens museer för världskultur.Ku. 126.Beskattning utan taxfree.Fi. 127.Tullagensöverklaganderegler m. m. vid en omorganisation Tullverket. Fi. av 128.Forskningspolitik.U. 129. Svensk sjöfartsnäringhot ochmöjligheter.K. 130. Kämavfall och Säkerhet.Rapport från ett seminarium om säkerhetsanalys av slutforvaringen av använt kämbränsle.M. 131.CSN En myndighet i ständigförändring.U. - 132.En granskning av Estoniakatastrofen ochdess följder. K. 133.Godetik på nätet. IT-kommissionens rapport 11/98K. 134.Läsarna och demokratin ett brev till det läsande - Sverige.SB. 135.Domstolsorganisationensammanställningav grundmaterial från 1995årsDomstolskommitté.Ju. 136. Redovisning ochaktiekapitali euro. Ju. 137.Miljö grundochbotten i erfarenheter från - Hallandsåsen. M. 138.Kvinnor, män ochfunktionshinder. 139.En särskildutsatthet.Om personer med funktionshinderfrån andraländer.

1998 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Försvarsdepartementet

Demokratins räckvidd. Dokumentation från ett Säkrare kemikaliehantering. 13 seminarium. Demokratiutredningens skriftserie. 55 Utlandsstyrkan.30 En god affär i Motala. Joumalistemas avslöjandenoch Försvarsmaktsgemensam utbildning for läsarnas etik. Demokratiutredningens skriftserie.63 framtidakrav. 42 Användningen vissa statstlygplan, 81 Sotning i framtiden.45 av m.m. med händerna.Om stormöten, Räddningstjänsten i Sverige Rädda ochSkydda.59 Att rösta folkomröstningar och direktdemokratii Schweiz. SB. Folkrättsligstatus m.m. 123

35 Socialdepartementet Gör barn till medborgare Om barn och demokrati under l900-talet. 97 Tänder helalivet medborgarskapet. Dokumentation från ett nytt ersättningssystem for vuxentandvård.2 Det unga w seminarium. 101 Alkoholreklam. Marknadsföring av alkoholdryckeroch Lekmannastyre experternas i tid. Dokumentation från Systembolagets produkturval.8 ett seminarium. 102 När åsikterblir handling.En kunskapsöversikt om Bemäktiga individema. Om domstolarna,lagen och bemötande av personer med funktionshinder.16 de individuella rättigheternai Sverige. 103 Tre städer.En storstadspolitik för hela landet. Svenskani EU. Hur vi kanfrämja kvaliteten på de + st 4 bilagor. 25 svenskaEU-textema. 114 Frånhembränt till Mariakliniken. Demokrati på europeisk nivå Demokratiutredningens fakta om ungdomar ochsvartsprit. 26 skriftserie. 124 Läkemedeli vård och handel.Om en säker, flexibel Läsarna och demokratin ett brev till det läsande och samordnad läkemedelsförsörjning. 28 - Sverige. 134 Det gäller livet. Stöd ochvårdtill barn och ungdomar medpsykiska problem. + Bilaga.31 Justitiedepartementet Rättssäkerhet, vårdbehov och samhällsskyddvid BROTTSOFFER. psykiatrisk tvångsvård.32 Vad har gjorts Vad bör göras 40 Företagare med restarbetsformåga. 34 samlad vapenlagstiftning.44 Den framtida arbetsskadeförsäkringen. 37 En Om buggning ochandra hemliga tvångsmedel.46 Vad far vi for pengarna Resultatstyming av statsbidrag till vissa organisationer inom det sociala Bulvanerochannat. 47 området.38 Styrningenav polisen.74 Bostadsrättsregister.80 Läkemedelsinformation för alla. 41 Utvecklingssamarbete rättsornrådet. Hur skall Sverige måbättre Östeuropa.86 första steget mot nationella folkhälsomål.43 - DOMAREN OCH BEREDNINGS- Kontrollerad och ifrågasatt ORGANISATIONEN intervjuer med personer med furüaionshinder.48 utbildning och arbetsfördelning. 88 De 39 stegen. Läkemedelsutredningar under - Stegetfore. Nedslag det i lokala brottsförebyggande 1900-talet och annat underlagsmaterial till Läkemedel i vård och handel,SOU 1998:28. 50 arbetet.90 Makesarvsrätt, dödsboförvaltare och dödforklaring. Socialavgiftslagen.67 110 Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar. 104 Domstolsorganisationen sammanställning grund- Ungai ohälsoförsäkringen. - av material från 1995 års Domstolskommitté.135 Tid för aktivitet och utveckling.106 och aktiekapital i 136 I GodTro. Samhälletoch nyandligheten. 1 13 Redovisning euro. Efterlevandepension. En anpassningtill det reformerade Utrikesdepartementet ålderspensionssystemet. 120 fall Arbetsförhållanden och attityder. 1976 årslag om immunitet och privilegier i vissa professionellasmöten med personer medfunktions en översyn. 29 - - Naziguldet ochRiksbanken. Interimrapport. 96 hinder. 121

Statens offentliga utredningar 1998

Systematisk förteckning

Kvinnor, män och funktionshinder. 138 försäkringar.7 Ensärskildutsatthet.Om personer medfunktionshinder Integritet Effektivitet- skattebrott.9 från andraländer.139 Självdeklarationochkontrolluppgifter Effektivitet ochkvalitet i tvångsvården.Fortsatt förenkladeförfaranden.12 utveckling av StatensinstitutionsstyrelseSiS E-pengar näringsrättsligafrågor. 14 - + Bilagedel.140 En gräns myndighet 18 - en Försäkringsgaranti.

Kommunikationsdepartementet

Ett garantisystemför försäkringsersättningar. 22 IT ochregionalutveckling. Nya ledningsreglerför bankaktiebolagoch 120exempelfrån Sverigeslän. 19 försäkringsbolag. 27 IT-kommissionenshearing om infrastrukturen Avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresa för digitalamedier.Andrakammarsalen, ochtillfälligt arbete.56 Riksdagen1997-10-24. 20 Kommunala finansförbund.72 Problemmedinbäddade system inför ZOOO-skiftet. Försäkringsföreningar-ett reformeratregelsystem82 Hearinganordnad IT-kommissionen av i Premiepensionsmyndigheten. 87 samverkanmedIndustriförbundet och Statskontoret Stoppreglema.116 1997-11-14.21 E-pengar civilrättsligafrågor m.m. 122 Identifieringochidentitet i digitala miljöer. Beskattning utan taxfree. 126 Referatfrån en hearing den 12november1997. Tullagens överklaganderegler m. m. vid en - IT-kommissionens rapport 4/98. 36 omorganisation av Tullverket. 127 Konsekvenser av att taxfreeförsäljningen avvecklas Automatspel.144 inom EU. 49

Hur offensivlT-användningkanskapatillväxt Utbildningsdepartementet

för mindreföretag. Ett rådslag anordnat av Campusför konst10 IT-kommissionen uppdrag av Kommunikations- Friståendeutbildningarmedstatligtillsyn departementet, Närings-ochhandelsdepartementet inom olika områden.11 ochIndustriforbundet.Rotundan,Rosenbad1997-11- Vuxenutbildning och livslångt lärande. 18.54 Situationeninför ochunder första året med IT och nationalstaten.Fyraframtidsscenarier. kunskapslyftet.51 IT-kommissionens rapport 6/98. 58 DUKOM Distansutbildningskommittén. Nya tider, nya förutsättningar... Utvärdering distansutbildningsprojekt med av IT-kommissionens rapport 8/98.65 IT-stöd. 57 Skolan,IT ochdet livslångalärandet. FUNKIS funktionshindradeeleveri skolan.66 - Hearinganordnad Utbildningsdepartementet av och Lämplighetsprövning personal inom av IT-kommissionen,Rosenbad1997-12-04, förskoleverksamhet, skolaochskolbamomsorg.69 IT-kommissionens rapport 7/98.K. 70 DUKOM Distansutbildningskommittén. IT och regionalutveckling. Pådistansutbildning,undervisningochlärande. erfarenheterfrån tre hearingarunder mars 1998. Kostnadseffektivdistansutbildning.83 IT-kommissionens rapport 9/98. 79 DUKOM Distansutbildningskommittén. RättsinformationochIT. Rapport från två seminarier Flexibelutbildning distans.84 1996och 1998.IT-kommissionens rapport 10/98.109 E-plikt. Att säkra detelektroniskakulturarvet.ll l Svensksjöfansnäringhot ochmöjligheter.129 Resurserpå lika villkor 112 En granskning av Estoniakatasrofen ochdessföljder. Forskningspolitik.128 129 CSN En myndigheti ständigförändring.131 - God etik på nätet. IT-kommissionens rapport 1l98.l33 Ett tryggare Sverige.Ett gemensamtsystem för mobil Jordbruksdepartementet kommunikation.143 Fiskeriadministrationen i EU-perspektiv. ett Översyn fiskeriadministrationen 24 av m.m.

Finansdepartementet

Livsmedelstillsyni Sverige.61 Omstruktureringarochbeskattning.l Djurförsök. 75 Översyn rörelse-ochtillsynsreglerför kollektiva Analysera av mera. 108

1998 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Arbetsmarknadsdepartementet riksorganisationer mfl. 73

Idrott och motion for livet. Statens stöd till idrotts- Välfärdens genusansikte. 3 rörelsenoch friluftslivets organisationer. 76 alltid Nivå- och organisationsspeciñka Män passar kommunal förnyelse ochkompetensmed exempel från handeln. 4 Nya greppprocesser utveckling.91 Vårt liv kön. Kärlek, ekonomiska resurser och som acceptera Betänkande från den nationella samordningsmaktdiskurser. 5 kommittén for Europaåret mot rasism. 99 Ty makten är din Myten om det rationella v Har rasismen tagit slutnu Bilaga till betänkande från arbetslivet ochdet jämställdaSverige. 6 den nationella samordningskommittén för Europaåret Utstationeringav arbetstagare. 52 mot rasism. 100 Främjandelagen en översyn. 107 - Minska regleringen av kommuner och landsting.105 Distansarbete. 1 15 Kurnmunal uppdragsverksamhet 1998. 1 19 Medling och lönebildning. + Bilagor. 14 l

Miljödepartementet Kulturdepartementet Gröna nyckeltal Indikatorer for ett ekologiskt hållbart marksändTV. 17 - Samordningav digital samhälle.15

Statensmuseer för världskultur. 125 Förordningar till miljöbalken. + Bilagor. 35 Ny svensk filmpolitik. 142 Det fmsk-svenska gränsälvssamarbetet. 39

handelsdepartementet Kring Hallandsåsen. 60 Närings- och Kampanj medkunskaper och känslor. Om Staten och exportfmansieringen. 23 i Malå kommun 1997. 62 kämavfallsomröstningen Ta på möjligheternai Östersjöregionen. 53 vara Kunskapsläget på kämavfallsområdet1998. 68 Bättre och mer tillgänglig information. skogsmarkfor naturvård.95 Förstärkt skydd av Småföretagsdelegationens rapport 64 från seminarium Kämavfall och Säkerhet.Rapport ett Kompetens i småföretag. säkerhetsanalys slutforvaring använt om av av Småföretagsdelegationens rapport 77 kämbränssle.130 Regelförenkling for framtiden. ochbotten erfarenheter från Miljö i grund - Småföretagsdelegationens rapport 78 Hallandsåsen. 137 Greppet att vända en regions utveckling. - Rapport från Söderhamnskomrnittén. 89

Godaidéerom småföretag och samverkan.

Småföretagsdelegationens rapport 92

Kapitalforsörjning till småföretag.

Småforetagsdelegationens rapport 93

Förslagskatalog. Småforetagsdelegationens rapport 94

Konkurrenslagens regler om företagskoncentration.

+ Bilaga. 98

"Sustainable Sweden" a SUCCESS story. - Möjligheter och hinder för en internationalisering av

ett svenskt miljöanpassat näringsliv. + Bilaga.1 18

Inrikesdepartementet

Historia, ekonomi ochforskning.

Femrapporterom idrott. 33

Den kommunalarevisionen ett demokratiskt kontrollinstmment. 71 Organisationer Mångfald Integration Ett framtida system for statsbidrag till invandrarnas

FåiITZES FFENTLIGA PUBLIKATIONER