Nya ledningsregler för bankaktiebolag och försäkringsbolag : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Nya ledningsregler för och bankaktiebolag försäkringsbolag

Delbetänkande av Banklagskommittén

min w Statens offentligautredningar WW 1998:27 iii Finansdepartementet

Nya ledningsregler

för bankaktiebolag

och försäkringsbolag

Delbetänkande Banklagskommittén av Stockholm 1998

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90 E-post: fritzes.order@liber.se Internet: www.fritzes.se

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningsavdelning Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 9133403504 Stockholm 1998 ISSN 0375-250X

Till statsrådet och chefen for

Finansdepartementet

Genom beslut den 1 juni 1995 tillkallade regeringen en kommitté med uppdrag att utreda behovet av ändringar i det regelverk styr framsom för allt bankers och andra kreditinstituts verksamhet, även verkmen samhet i andra institut på det finansiella området, t.ex. värdepappersbolag och försäkringsbolag. Kommittén har antagit namnet Banklagskommittén. I arbetet med detta delbetänkande har följande ledamöter, sakkunniga, experter och sekreterare deltagit. Ledamöter: jur.kand. Sören Mannheimer ordförande, koncemsjefen Tormod Hermansen, f.d. kammarrättspresidenten Reidunn Laurén, f.d. ambassadören Kurt Malmgren, filosofie doktorn Irma Rosenberg, f.d. statsrådet Gertrud Sigurdsen och advokaten Lars Söderqvist. Sakkunniga: f.d. bankdirektören Morgan Abrahamsson, ekonomie doktorn Lars Hömgren, docenten Lars Nyberg, chefsjuristen Hans Schedin och docenten Staffan Viotti. Experter: verkställande direktören Ulla Lundquist, ekonomie licentiaten och jur.kand. Rolf Skog samt kanslirådet Mats Walberg. Sekreterare: hovrättsassessom Gustaf Sjöberg, filosofie doktorn Sonja Daltung samt hovrättsassessorerna Agneta Frick och Fredrik Schahn. Kommittén har tidigare avgett delbetänkandet Rapporteringsskyldighet för revisorer i finansiella företag SOU 1995: l 06.

Härmed överlämnas kommitténs delbetänkande Nya ledningsregler för bankaktiebolag och försäkringsbolag SOUl998:27. Stockholm i februari 1998

Sören Mannheimer

Tormod Hermansen /Gustaf Sjöberg

Reidunn Laurén Sonja Daltung Kurt Malmgren Agneta Frick Irma Rosenberg Fredrik Schalin Gertrud Sigurdsen Lars Söderqvist

Innehåll 3

6 Kostnadskonsekvenser och ikraftträdande 73 Bilagor 1 Referenser 75 2 Kommittédirektiv 77

Sammanfattning

Banklagskommittén har i samarbete med Finansdepartementet sett över den associationsrättsliga lagstiftningen för bankaktiebolag och försäkringsbolag. Kommittén har sett över ledningsreglerna medan Finansdepartementet har sett över lagstiftningen i övriga delar. Departementet föreslår i en promemoria som läggs fram i samband med detta delbetänkande att aktiebolagslagen skall utgöra den associationsrättsliga grunden för bankaktiebolag och försäkringsbolag. I detta delbetänkande föreslår kommittén att aktiebolagslagens ledningsregler, med vissa undantag, skall gälla även för bankaktiebolag och försäkringsbolag. De särregler som är nödvändiga för bankaktiebolagen skall föras in i bankrörelselagen medan de för försäkringsbolagen nödvändiga reglerna får finnas kvar i försäkringsrörelselagen. För bankaktiebolagens del innebär kommitténs förslag förändringar av framför allt principiell betydelse. De regler enligt vilka all beslutanderätt i ett bankaktiebolag grundar sig på delegation från styrelsen avskaffas och verkställande direktören får ställning som bolagsorgan med ett i lagen angivet ansvar för den löpande förvaltningen. I praktiken innebär detta inte så stora förändringar i förhållande till vad som tilllämpas i de flesta banker. Kommitténs förslag sker mot bakgrund av dels regeringens förslag till nya ledningsregler för allmänna aktiebolag, dels kommitténs överväganden rörande nya rörelseregler för banker. Regeringen har föreslagit att nya ledningsregler införs i aktiebolagslagen som i stor utsträckning tillgodoser de krav på tydlig ansvarsfördelning och väl fungerande intern kontroll som bör uppställas "för bankaktiebolag. Vidare överväger kommittén att i sitt huvudbetänkande föreslå att en rambestämmelse om riskhantering införs i bankrörelselagen. Mot bakgrund av de angivna förhållandena föreslår kommittén endast ett fåtal särregler för bankaktiebolagen. Till att börja med skall firman i bankaktiebolag tecknas av minst två personer i förening. Vidare skall för bankaktiebolag alltid gälla de strängare krav på ett bolags organisation som enligt aktiebolagslagens nuvarande lydelse gäller för större aktiebolag och som regeringen har föreslagit skall gälla för publika aktiebolag. Något undantag från kravet på att styrelsen skall bestå av minst tre ledamöter eller att det skall finnas en verkställande direktör finns således inte för bankaktiebolag. De särregler som kommittén föreslår i dessa hänseenden skulle inte vara nödvändiga om en regel infördes att bankaktiebolag alltid skall registreras som publika aktieboom lag. Kommittén förordar att en sådan regel införs men konstaterar att

6 Sammanfattning

den får konsekvenser inte kan överblickas inom för detta som ramen delbetänkande. Kommittén lämnar därför inte något förslag i detta hänseende. Vid den gemensamma remissbehandlingen och beredningen av delbetänkandet och departementets promemoria bör frågan dock bli föremål för överväganden. För försäkringsbolagen innebär inte kommitténs förslag några principiella förändringar. Reglerna ledning enligt försäkringsrörelselaom gen skiljer sig i mindre betydelsefulla hänseenden från ledningsreglema i aktiebolagslagen. Flera av de avvikande reglerna i försäkringsrörelselagen har dessutom nyligen blivit föremål för översyn Försäkav ringsutredningen. Dessa omständigheter har gjort att Banklagskommitténs översyn i viss utsträckning blivit begränsad. Kommittén ansluter sig i stor utsträckning till Försäkringsutredningens förslag. I avvaktan på beredningen av förslagen bör dock vissa bestämmelser i försäkringsrörelselagen behållas. Vissa särregler är dessutom nödvändiga för de ömsesidiga försäkringsbolagen vilka, även om de uppvisar många med försäkringsaktiebolagen gemensamma drag, inte är aktiebolag. Slutligen skall även för försäkringsbolag i huvudsak gälla de strängare krav på ett bolags ledningsorganisation som enligt den nuvarande lydelsen av aktiebolagslagen gäller för de större aktiebolagen och som regeringen har föreslagit skall gälla för publika aktiebolag.

Författningsförslag

1 Förslag till Lag om ändring i bankrörelselagen 1987:617

Härigenom föreskrivs i fråga om bankrörelselagen 1987:617 dels att 5 kap. 5 och 8 §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas sju nya paragrafer, 1 kap. 26-32 §§,

av följande lydelse. 1 kap.

26 § Ett bankaktiebolag skall ha en styrelse med minst tre ledamöter. Flertalet ledamöterna skall vara personer som inte är anställda i banav ken eller i företag som ingår i samma koncern som banken.

27 § I ett bankaktiebolag skall styrelsen utse en verkställande direktör. Bolagets verkställande direktör får inte vara ordförande i styrelsen.

28 § Rätten att teckna ett bankaktiebolags firma får utövas endast av två eller flera personer i förening. Ingen annan inskränkning får registreras. Om verkställande direktörs finnateckningsrätt finns särskilda

bestämmelser i 8 kap. 12 § aktiebolagslagen 1975:1385.

29 § En ställföreträdare för ett bankaktiebolag får inte följa en föreskrift av bolagsstämman eller något annat bolagsorgan som inte är gäl-

lande därför att den står i strid med denna lag.

30 § En rättshandling som en ställföreträdare som avses i 8 kap. 11 §

aktiebolagslagen har företagit i strid med bestämmelserna enligt denna

lag om bolagsorganens behörighet, gäller inte mot bolaget.

31 § Vad som i denna lag sägs om styrelseledamöter skall i tillämpliga delar gälla även suppleanter.

32 § Innan styrelseval förrättas i ett bankaktiebolag, skall bolagsstäm-

mans ordförande inhämta uppgift om vilka uppdrag den som valet gäl-

ler innehar i andra företag. Uppgiften skall lämnas till bolagsstämman.

8 Lagförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Skap. 1 Om en stiftare, huvudman, Om stiftare, huvudman, en styrelseledamot eller delegat styrelseledamot, verkställande uppsåtligen eller av oaktsamhet direktör i bankaktiebolag eller skadar banken då han fullgör sitt delegat uppsåtligen eller av uppdrag, skall han ersätta ska- oaktsamhet skadar banken då dan. Detsamma gäller när ska- han fullgör sitt uppdrag, skall dan vållas en aktieägare, en han ersätta skadan. Detsamma medlem eller någon annan ge- gäller när skadan vållas aktieen nom överträdelse av denna lag, ägare, en medlem eller någon lagen 1995:1559 om årsredo- annan genom överträdelse av visning i kreditinstitut och vär- denna lag, lagen 1995: 1559 om depappersbolag, bankaktiebo- årsredovisning i kreditinstitut lagslagen 1987:618, spar- och värdepappersbolag, aktiebankslagen 1987:619 eller la- bolagslagen 1975:1385 spargen 1995:1570 om medlems- bankslagen 1987:619 eller labanker eller bankens stadgar. gen 1995:1570 om medlemsbanker eller bankens stadgar.

3§2 En aktieägare är skyldig att En aktieägare är skyldig att ersätta den skada som han ge- ersätta den skada som han genom att medverka till överträ- att medverka till övertränom delse av dennna lag, lagen delse av denna lag, lagen 1995 :1559 om årsredovisning i 1995:1559 om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappers- kreditinstitut och värdepappersbolag, bankaktiebolagslagen bolag, aktiebolagslagen 1987:618 eller bolagsord- 1975:1385 eller bolagsordningen uppsåtligen eller av grov ningen uppsåtligen eller av grov oaktsamhet tillfogar bankaktie- oaktsamhet tillfogar bankaktiebolaget, en aktieägare eller nå- bolaget, en aktieägare eller någon annan. gon annan. En medlem i en medlemsbank eller en röstberättigad som inte är medlem är skyldig att ersätta den skada som han genom att medverka till överträdelse av denna lag, lagen 1995:1559 om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, lagen 1995:1570 om medlemsbanker eller stadgarna uppsåtligen eller av grov oaktsamhet tillfogar medlemsbanken, en medlem eller någon annan.

Senastelydelse 1995:1572. 2 Senastelydelse 1995:1572.

lagförslag 9

5§ Talan skadestånd till ett Talan om skadestånd till ett om bankaktiebolag enligt 1-3 kan bankaktiebolag enligt 1-3 kan väckas, om vid en bolagsstämma väckas, om vid en bolagsstämma majoriteten eller minoritet majoriteten eller en minoritet en bestående av ägare till minst en bestående av ägare till minst en tiondel av samtliga aktier har tiondel av samtliga aktier har biträtt ett förslag att väcka biträtt ett förslag att väcka om om skadeståndstalan eller har röstat skadeståndstalan eller, såvitt mot ett förslag att bevilja gäller styrelseledamot eller om någon styrelseledamot ansvars- verkställande direktör, röstat frihet. En uppgörelse om skade- mot förslag om ansvarsfrihet. En ståndsskyldigheten kan träffas uppgörelse om skadeståndsskylendast bolagsstämman och digheten kan träffas endast av av bara under förutsättning att inte bolagsstämman och bara under ägare till tiondel samtliga förutsättning att inte ägare till en en av aktier röstar mot förslaget till tiondel av samtliga aktier röstar uppgörelse. Om en aktieägare mot förslaget till uppgörelse. för skadeståndstalan för bolagets Om en aktieägare för skaderäkning, kan någon uppgörelse ståndstalan för bolagets räkning, inte träffas utan hans samtycke. kan någon uppgörelse inte träf- T alan mot delegat skade- fas utan hans samtycke. en om stånd till bolaget får utan hinder vad sagts väckas av styrelav nu sen. Talan skadestånd till bolaget får föras av ägare till minst en tionom del av samtliga aktier. Om någon aktieägare sedan talan väckts avstår från talan, kan likväl de övriga fullfölja denna. Den som har väckt talan för rättegångskostnaderna men har rätt till ersättning av bolaget svarar

för den kostnad som täcks av vad som kommit bolaget till godo genom

rättegången.

10 Lagförslag

Talan for bolagets räkning Talan för bolagets räkning mot en styrelseledamot om ska- mot styrelseledamot och en destånd på grund av ett beslut verkställande direktör skaom eller en åtgärd under ett räken- destånd grund beslut av ett skapsår skall väckas senast ett år eller åtgärd under ett räkenen

från det att årsredovisningen och skapsår skall väckas senast ett år revisionsberättelsen for räken- från det att årsredovisningen och

skapsåret lades fram på bolags- revisionsberättelsen för räkenstämma. skapsåret lades fram på bolagsstämma. Har ett beslut fattats om att bevilja ansvarsfrihet eller att inte föra skadeståndstalan utan att ägare till minst det antal aktier i som anges första stycket röstat mot beslutet eller har tiden för talan forsuttits enligt tredje stycket, kan trots detta talan enligt första eller andra stycket väckas, om det i årsredovisningen eller i revisionsberättelsen eller på något annat sätt till bolagsstämman inte har lämnats i väsentliga hänseenden riktiga och fullständiga uppgifter det beslut eller den åtgärd om som som ligger till grund för talan. Skadeståndstalan som grundas på brott kan alltid föras styrelsen. av

8§3 Sådan talan för en banks räk- Sådan talan for banks räken ning enligt 1-3 inte ning enligt 1-3 inte som som grundas på brott kan väckas grundas brott kan väckas mot mot styrelseledamot sedan tre styrelseledamot eller verkår förflutit från utgången det ställande direktör i bankaktieav räkenskapsår då det beslut eller bolag sedan tre år förflutit från den åtgärd, som ligger till grund utgången det räkenskapsår då av för talan, fattades eller vidtogs, det beslut eller den åtgärd, som ligger till grund för talan, fattades eller vidtogs,

delegat sedan ett år förflutit från det att årsredovisningen och

revisionsberättelsen för det räkenskapsåret varunder den ansvarsgrundande åtgärden vidtogs framlades på stämman, revisor sedan tre år förlutit från det att revisionsberättelsen lades fram på stämman eller yttrande i denna lag som avges avgavs, stiftare sedan tre år förflutit från det beslutet bankens bildande om fattades på den konstituerande stämman, samt

3 Senastelydelse 1995:1572.

sou 1998:27 Lag/förslag 11

aktieägare, huvudman eller medlem i medlemsbank eller röstberättigad, inte är medlem, sedan två år förflutit från det beslut eller som ligger till grund för talan. den åtgärd som Försätts banken i konkurs en ansökan som gjorts innan den tid i första stycket har gått ut, kan konkursboet föra talan enligt som anges 1-3 trots att frihet från skadeståndsansvar har inträtt enligt 5-7 §§. Efter utgången den nämnda tiden kan sådan talan dock inte väckav en månader från edgångssammanträdet. as senare än sex

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

12 lagförslag

2 Förslag till Lag om ändring i försäkringsrörelselagen 1982:713

Härigenom föreskrivs att 8 kap. försäkringsrörelselagen 1982:713

skall ha följande lydelse.

8 kap.

1 § Ett försäkringsbolag skall ha en styrelse med minst tre ledamöter.

2 § I försäkringsaktiebolag som inte uteslutande driver återförsäkring,

skall minst en av styrelseledamötema utses med uppgift att särskilt vaka över att försäkringstagamas intresse beaktas. Sådan styrelseledamot får inte aktieägare eller befattningshavare i bolaget. Styrelsevara ledamoten skall enligt bestämmelse, som skall vara intagen i bolagsordningen, utses av försäkringstagama eller någon intressegrupp av som har anknytning till dem eller förordnas av regeringen eller av myndighet som regeringen bestämmer.

3 § I ett ömsesidigt försäkringsbolag skall rätten förordna ersättare för styrelseledamot som avses i 8 kap. 2 § tredje stycket aktiebolagslagen 1975: 1385 på ansökan även av delägare, delegerad eller garant.

4 § I ett försäkringsbolag skall styrelsen utse en verkställande direktör. Bolagets verkställande direktör får inte vara ordförande i styrelsen.

5 § I ett ömsesidigt försäkringsbolag skall styrelseledamötema och verkställande direktören senast när de tillträder sin befattning, för införande i aktieboken anmäla sitt innehav av aktier i bolag inom koncern där det ömsesidiga bolaget ingår. Förändringar i aktieinnehavet skall anmälas inom en månad. Första stycket gäller inte i den mån anmälningsskyldighet föreligger enligt insiderlagen 1990: 1342.

6 § Styrelsen i ett försäkringsbolag skall fastställa sådana riktlinjer som anges i 7 kap. 10 g § och se till att de följs. Styrelsen skall fortlöpande pröva om riktlinjerna behöver ändras.

7 § Styrelsen ansvarar för att uppgifter enligt 7 kap. 9 §sfjärde stycket lämnas och att informationsskyldigheten enligt 7 kap. 10 § andra g stycket fullgörs.

8 § Beslut om antagande och ändring av grunder fattas styrelsen. av

Lagförslag 13

9 § I ett ömsesidigt försäkringsbolag får styrelsen eller någon annan ställföreträdare för bolaget inte företa rättshandlingar eller andra åtgärder som är ägnade att bereda otillbörliga fördelar garanter eller andra till nackdel för bolaget eller andra garanter.

10 § En ställföreträdare för ett försäkringsbolag får inte följa en föreskrift bolagsstämman eller något annat bolagsorgan som inte är gälav lande därför att den står i strid med denna lag.

11 § En rättshandling ställföreträdare i 8 kap. ll § som en som avses aktiebolagslagen har företagit i strid med bestämmelserna enligt denna lag bolagsorganens behörighet, gäller inte mot bolaget. om

12 § I försäkringsbolag som meddelar livförsäkring skall de försäkringstekniska utredningarna och beräkningarna utföras under överinseende av en aktuarie. Regeringen eller, efter dess bemyndigande Finansinpektionen, meddelar föreskrifter villkoren för behörighet att tjänstgöra som aktuaom rie. Inspektionen kan i särskilt fall medge undantag från dessa villkor. Styrelsen eller verkställande direktör skall, när en aktuarie antagits eller frånträtt sin befattning, genast anmäla detta för registrering. Sådan anmälan kan också göras av aktuarien.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

14 lagförslag

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen 1987:1245 om styrelserepresentation för de privatanställda

Härigenom föreskrivs att 13 § lagen 1987:1245 styrelserepreom sentation för de privatanställda skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 En av arbetstagarrepresentantema får närvara och delta i överläggningarna när ett ärende, som senare skall avgöras styrelsen, förbeav

reds av därtill särskilt utsedda styrelseledamöter eller befattningshavare i företaget.

Om ett beslut enligt 7 kap. Om ett beslut enligt 3 kap. 6 6 § andra stycket bankaktiebo- § sparbankslagen eller 6 kap. 6 § lagslagen 1987:618, 3 kap. 6 § andra stycket lagen 1995:1570

sparbankslagen 1987:619 eller om medlemsbanker innebär att

6 kap. 6 § andra stycket lagen ett uppdrag regionstyges en 1995:1570 om medlemsbanker relse eller ett motsvarande organ innebär att ett uppdrag i region, har de anställda inges en en regionstyrelse eller ett motsva- regionen rätt att bestämma om rande organ i en region, har de att representant för dem och en anställda inom regionen rätt att suppleant skall omfattas en av bestämma att representant för uppdraget. En sådan en represendem och en suppleant skall tant har motsvarande rätt om- som fattas av uppdraget. En sådan i första stycket. avses representant har motsvarande rätt som avses i första stycket.

Om ett bankaktiebolag har

inrättat en regionstyrelse eller motsvarande organ i en region, har de anställda inom regionen rätt att bestämma att en representant för dem och en suppleant skall ha motsvarande rätt som avses i första stycket.

Om arbetstagarorganisatio- Om arbetstagarorganisatio-

nema inte enas om annat, utses inte nema enas om annat, utses den representant i den i som avses representant som avses

4 Senastelydelse 1995:1585.

Lagförslag 15

första och andra styckena första-tredje styckena av den av den organisation företräder organisation företräder det som som det största antalet kollektivav- största antalet kollektivavtalstalsbundna arbetstagare vid fö- bundna arbetstagare vid företaretaget eller, i fråga moder- get eller, i fråga om moderföreom företag, inom koncernen. tag, inom koncernen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

5"L. Nlhriu . . x.. 1.2.5 . , ,YÖHWI nu n.

m- s..."

l Inledning

Banklagskommittén Fi 1995:09 började sitt arbete i juni 1995. I december år avlämnades delbetänkandet Rapporteringsskyldighet

samma för revisorer i finansiella företag SOU 1995: 106.

Enligt direktiven Dir 1995:86, bilaga 2 har kommittén i uppdrag

se utreda behovet ändringar i det regelverk styr framför allt att av som bankers och andra kreditinstituts verksamhet även verksamheten i men

andra institut på det finansiella området, t.ex. värdepappersbolag och

försäkringsbolag. I uppdraget ingår också aktuella frågor om lednu ning, delegering och intern kontroll inom de angivna instituten. Delvis olika associationsrättsliga regler gäller för de aktiebolag som verksamma inom det finansiella området. Kreditmarknadsbolagen är

och värdepappersbolagen regleras aktiebolagslagen med undantag

av för några särregler. Bankaktiebolagen och försäkringsbolagen lyder under särskilda associationsrättsliga regelverk. För bankaktiedäremot bolagen gäller bankaktiebolagslagen som till stora delar överensstämmed aktiebolagslagen. De associationsrättsliga reglerna för såväl mer försäkringsaktiebolag ömsesidiga försäkringsbolag finns intagna i som försäkringsrörelselagen också innehåller andra regler för försäksom ringsbolag. Direktiven att kommittén bl.a. har att överväga om det är moanger tiverat fortsättningsvis ha andra regler i aktuella avseenden att även nu för bankaktiebolag och försäkringsbolag än för allmänna aktiebolag. Formulerat på sätt är kommitténs uppdrag att överväga huruett annat

vida de allmänna aktiebolagsrättsliga reglerna är tillfyllest bl.a. med

till de särskilda skyddsintressen föreligger beträffande deshänsyn som sa institutstyper. Inom Finansdepartementet bedrivs ett arbete syftar till att så som långt möjligt avskaffa särreglema i bankaktiebolagslagen och de asso-

ciationsrättsliga särreglema i försäkringsrörelselagen. Finansdeparte-

har uttryckt önskemål att kommitténs arbete med att se över mentet om ledning, delegering och intern kontroll för banker och förreglerna om säkringsbolag samordnas med departementets arbete och att resultaten i anslutning till varandra. Finansdepartementet avser att presenteras

sitt arbete i promemoria skall sändas ut på remiss i

presentera en som

mitten februari. I promemorian föreslås att bankaktiebolagslagen

av skall upphävas och de associationsrättsliga bestämmelserna i stort att

försäkringsrörelselagen. Aktiebolagslagen skall

sett skall utmönstras ur därmed gälla för bankaktiebolagen och försäkringsbolagen. I även

18 Inledning

promemorian föreslås vidare att de särregler alltjämt som är nödvän-

diga för bankaktiebolagen skall föras över till bankrörelselagen medan de för försäkringsbolagen nödvändiga reglerna skall kvarstå i försäkringsrörelselagen.

Samordningen har lett till att kommittén har haft begränsad tid till förfogande för sitt arbete med dessa frågor. Eftersom en översyn av reglerna för sparbanker, medlemsbanker och

kreditmarknadsföreningar

föranleder delvis andra överväganden och eftersom en översyn av reglerna för dessa institut inte är påkallad samordningen med departeav mentet har kommittén valt att i det här betänkandet endast behandla

bankaktiebolag och försäkringsbolag. Aktiebolagskommittén har föreslagit att ledningsregler förs i

nya

aktiebolagslagen Efter beredning inom Justitiedepartementet

har rege-

ringen lämnat förslag i frågor i lagrådsremissf Förslagen

samma en

tydliggör styrelsens för klar ansvarsfördelning och väl

ansvar en en

fungerande intern kontroll i allmänna aktiebolag. Försäkringsutred-

ningen har genomfört översyn försäkringslagstiftningen.7 Över-

en av synen innefattar flera regler är betydelse i detta sammanhang. som av

Försäkringsutredningens förslag bereds för närvarande inom Finansde-

partementet. Gemenskapsrätten har stor betydelse för regelverken verksom styr

samheten för banker, försäkringsbolag och övriga institut inom den

finansiella sektorn. Endast i begränsad utsträckning berör gemenskapsrätten emellertid frågor ledning och beslutsfattande inom instituten. om

Det finns inte några gemenskapsrättsliga regler utgör hinder

som ett

mot en tillämpning av aktiebolagslagens ledningsregler för bankaktiebolag och försäkringsbolag.

5 Aktiebolagets organisation, SOU 1995:44. 6 Lagrådsremiss den 22 januari 1998, Aktiebolagets organisation, härefter oftast benämnd lagrådsremisscn. 7 Försäkringsrörelse i förändring SOU 1995:87.

Utgångspunkter 19

Utgångspunkter

Enligt kommitténs mening talar starka skäl för att låta aktiebolagslagen utgöra den associationsrättsliga grunden för samtliga aktiebolag inom den finansiella sektorn. Den nuvarande ordningen medför att lagstiftningen riskerar att bli svåröverskådlig. Detta i sin tur medför risker för rättsosäkerhet och onödiga kostnader för företagen, deras kunder och allmänheten. Det försvårar arbetet hos t.ex. myndigheter, revisorer och andra skall tillämpa lagstiftningen. Det är också en fråga om rättssom for anställda, styrelseledamöter och motparter. Även lagsäkerhet t.ex.

stiftningsarbetet påverkas. Översyn och ändringar blir mer omfattande

och betungande reglerna finns i flera lagar med olika reglering. Det om är angeläget att skillnader uppkommit mellan de olika lagarna och som i dag saknar bärande motiv rensas ut. som Trots att det finns obestridliga fördelar med ett enhetligt regelverk, finns det på bank- och försäkringsområdet vissa särskilda skyddsintreskan motivera från aktiebolagslagen avvikande bestämmelser. sen som Detta gäller särskilt för bankerna. Bankerna har avgörande betydelse en för stabiliteten i det finansiella systemet. Störningar i systemet kan få allvarliga konsekvenser för hela samhällsekonomin. Med hänsyn till bankernas väsentliga roll i samhällsekonomin är också konsumentskyddsintresset starkt i banker. För försäkringsbolagen är det framför allt intresset ett väl fungerande konsumentskydd kan motivera av som från aktiebolagslagen avvikande bestämmelser. Skyddsintressena tillgodoses främst utformningen av vad genom brukar kallas rörelseregler. När det gäller frågor ledning, delesom om gering och intern kontroll har dock även de associationsrättsliga reg-

lerna betydelse för att skyddsintressena tillgodoses.

Vid anpassning de associationsrättsliga bestämmelserna för en av bankaktiebolag och försäkringsbolag till aktiebolagslagen måste en avvägning ske mellan skyddsintressena och intresset ett enhetligt och av

överskådligt regelverk. Enligt kommitténs mening bör avvägningen

göras så att starka skäl krävs för att från aktiebolagslagen avvikande

regler skall gälla för bankaktiebolag och försäkringsbolag. För det fall

särregler bedöms erforderliga så skall de på banksidan föras in i bankrörelselagen och på försäkringssidan behållas i försäkringsrörelselagen. Kommitténs arbete har hittills till betydande del bestått i att identifide skyddsintressen finns bankområdet och även i att utarera som beta förslag till rörelseregler för bankerna tillgodoser dessa som skyddsintressen. Även detta arbete ännu inte redovisats offentligt så om

20 Utgångspunkter

ligger det i hög grad till grund för övervägandena i det här betänkandet.

Det gäller i synnerhet kommitténs överväganden rörande särskilda regler med krav på riskhanteringen i banker. En följd sådana regler av är ett krav på bankerna att utarbeta interna instruktioner i syfte att styra beslutsfattande och intern kontroll. Det är kommitténs uppfattning att

det förslag till rörelseregler i en ny bankrörelselag kommittén

som arbetar med väsentligt kommer att stärka skyddet på det finansiella om-

rådet. Genom att förslagen till ledningsregler för allmänna aktie-

nya

bolag samtidigt stärker regleringen ledning, delegering och intern

av kontroll i allmänna aktiebolag blir behovet särskilda associationsav rättsliga regler för banker mindre.

Kommitténs förslag i det här betänkandet bygger till del för-

stor utsättningen att kommitténs förslag i övrigt kommer att genomföras och

att även förslagen till ändringar i aktiebolagslagen genomförs. Under dessa förutsättningar innebär den föreslagna ordningen förstärkning

en

av lagregleringen av ledning, delegering och intern kontroll i banker.

När det gäller försäkringsområdet har kommittén enligt direktiven

att utgå från Försäkringsutredningens uppfattningar i den grundläggande på regleringen försäkringsrörelse. Flera de aktu-

synen av av nu ella reglerna har nyligen varit föremål för översyn Försäkringsutav

redningen. Eftersom kommitténs översyn reglerna ledning, dele-

av om

gering och intern kontroll inte helhetssyn på försäkrings-

ger samma

frågoma som Försäkringsutredningen redovisat är för fö-

utrymmet att reslå några stora förändringar i förhållande till deras förslag begränsat.

Det är emellertid kommitténs mening att Försäkringsutredningens förslag ger bättre förutsättningar för ändamålsenlig ledning, delegering

en

och intern kontroll i försäkringsbolag än nuvarande reglering. Även på försäkringsområdet innebär ett genomförande förslagen till led-

av nya

ningsregler för allmänna aktiebolag förbättring regelverket jäm-

en av fört med nuvarande reglering.

3 Bankaktiebolag

3 1

Inledning

. Det finns betydande skillnader mellan bankaktiebolagslagens ledningsregler och motsvarande regler i aktiebolagslagen. I bankaktiebolag är styrelsen det enda ledningsorganet. Alla de beslutsbefogenheter som verkställande direktören och övriga befattningshavare utövar grundar

sig därför delegation från styrelsen. Enligt aktiebolagslagen är både

styrelsen och verkställande direktören ledningsorgan med i lagen an-

givna ansvarsområden. Skillnaderna mellan regelverken är i betydande

utsträckning historiskt motiverade. En kortare redogörelse för till-

komsten och utvecklingen reglerna om delegation i banklagstift-

av

ningen och den parallella utvecklingen av aktiebolagslagstiftningen är

därför motiverad. Eftersom skillnaderna mellan bankaktiebolagslagen

och aktiebolagslagen principiell karaktär är det vidare motiverat

är av att lägga analys konsekvenserna av att avskaffa delegationsregen av

lerna till grund för kommitténs bedömning. Övriga för bankaktiebola-

avvikande bestämmelser föranleder däremot mindre omfattande gen överväganden.

3.2 Reglerna om beslutsdelegation

3.2.1 Reglemas tillkomst och utveckling

Äldre banklagstiftning

Reglerna ledning och beslutsfattande enligt de banklagar som gällom de i början l900-talets överensstämde i huvudsak med motsvarande av regler i då gällande aktiebolagslagar. Enligt de ifrågavarande lagarna styrelsen det enda ledningsorganet. I den traditionella aktievar bolagsrätten utgick nämligen från föreställningen att ledningen av man

företaget är ett enhetligt uppgiftskomplex. Enligt en sådan uppfattning organiseras befogenhetsfördelningen mellan beslutande och verkstäl-

8 1886 års bankaktiebolagslag, 1903 års lag solidariska bankaktiebolag, 1903 års lag om om bankaktiebolag och 1911 års bankrörelselag.

22 Bankaktiebolag

lande organ genom delegation Vare sig i de angivna banklagama ovan

eller i aktiebolagslagarna fanns emellertid några uttryckliga bestämmel-

ser om delegation beslutanderätt från styrelsen. Däremot fanns beav stämmelser enligt vilka styrelsen kunde delegera rätten att företräda banken utåt eller med andra 0rd teckna dess firma till - - personer utanför styrelsen.

Regler beslutsdelegation införs

om

Det var 1924 års bankkommitté föreslog att vissa regler besom om

slutsdelegation skulle föras i 1911 års bankrörelselag. Av bank-

kommitténs betänkande framgår att kommittén övervägde möjligheten att lagfästa den redan då i banker allmänt förekommande uppdelningen av ledningsfunktionen mellan två styrelse och direktion. organ, en en En sådan uppdelning genom vilken de olika bolagsorganen fick sitt bestämda kompetensområde enligt kommittén ägnad "att till för var gagn bankens sunda ledning skärpa ansvarskänslan hos de beslutande". Vid

en samlad bedömning fann bankkommittén dock inte tillräckliga skäl

att ändra på "de allmänna grundsatser ... innebära att styrelsen i som dess helhet är bankens verkställande ... å andra sidan organ men att styrelsen skall äga befogenhet att åt eller flera styrelsens ledaen av möter eller utanför styrelsen stående delegera viss beslutandepersoner rätt." Bankkommittén fann emellertid att formerna för delegation beav

slutanderätt borde regleras uttryckligen i bankrörelselagen för råda

att bot på vissa missförhållanden. Det hade, enligt bankkommittén bl.a. uppmärksammats att mycket stora hade ingåtts eller andra engagemang viktiga avgöranden träffats utan att styrelsen fått vetskap därom förrän efteråt. Vidare hade det, enligt kommittén, när det gällt klargöra att ansvaret för åtgärder som vidtagits verkställande direktören eller av annan direktör understundom visat sig råda oklarheter gränserna för om vederbörandes befogenhet. Mot bakgrund de angivna förhållandena av föreslog bankkommittén dels att vissa särskilt viktiga angelägenheter inte fick bli föremål för delegation, dels att styrelsen, den önskade om

delegera förvaltningsuppgifter, i instruktion skulle meddela före-

en skrifter om de befogenheter följde med uppdraget. som Bankkommitténs förslag ledde inte omedelbart till lagstiftning. ny Efter Kreugerkraschen år 1932 tillsattes emellertid ett antal banksakkunniga för att utreda behovet lagstiftning på bankområdet. De av ny

9 Rolf Dotevall, skadeståndsansvar för styrelseledamot och verkställande direktör, 1989, s. 170. ° sou 1927:11 s. 122 ff.

Bankaktiebolag 23

banksakkunniga lämnade samma år ett betänkande som i de aktuella hänseendena väsentligen överensstämde med bankkommitténs för-

slag." Det följande året infördes de av bankkommittén och de banksak-

kunniga föreslagna reglerna i 1911 års bankrörelselag.

Den efterföljande utvecklingen

En allmän översyn av aktiebolagslagstiftningen inleddes i mitten av

1930-talet i samarbete med övriga nordiska länder. Översynen ledde

fram till 1944 års aktiebolagslag, vilken trädde ikraft den l januari 1948. Reglerna om ledning av aktiebolag fick genom aktiebolagslagen en principiellt ny utformning. I aktiebolag med minst tre styrelseledamöter skulle det finnas två ledningsorgan, en styrelse och en verkställande direktör. Enligt aktiebolagslagen skulle verkställande direktören sköta den löpande förvaltningen av aktiebolaget medan styrelsen skulle avgöra angelägenheter av osedvanlig beskaffenhet eller stor betydelse.

Uppdelningen ledningsfunktionen i aktiebolag mellan två in-

av organ nebar en anpassning till de faktiska förhållandena i bolagen. Genom uppdelningen av ledningsfunktionen uppstod den principiella skillnad i förhållande till bankaktiebolag som alltjämt består. Införandet av 1944 års aktiebolagslag föranledde ånyo en översyn av banklagstiftningen. Avsikten med översynen var bl.a. att avgöra i vilken utsträckning reglerna i bankrörelselagen kunde till beanpassas

stämmelserna i den nya aktiebolagslagen. Översynen resulterade i 1955

års bankrörelselag. Genom den nya lagen skedde en viss anpassning

till ledningsreglerna i aktiebolagslagen. I den nya lagen föreskrevs bl.a. att styrelsen alltid skulle utse en verkställande direktör. I huvudsak innebar lagen emellertid en utveckling av de för bankaktiebolagen gäl-

lande reglerna ledning och beslutsdelegation. Till skillnad från vad

om

som gällde enligt aktiebolagslagen skulle verkställande direktören inte

utgöra ett bolagsorgan med i lagen angivna befogenheter utan endast handha förvaltningsuppgifter på grund av delegation från styrelsen. Verkställande direktören skulle alltid utses inom styrelsen och om det behövdes kunde dessutom flera verkställande direktörer utses. I den nya lagen infördes vidare uttrycklig bestämmelse om styrelsens en möjlighet att delegera förvaltningsuppgifter till verkställande direktören eller annan. Dessförinnan hade endast begränsningarna av och formerna för delegationsrätten kommit till uttryck i lagtexten. Slutligen

sou 1932:30 s. 70 ff. 2 Lag den Zjuni 1933. 3 sou 1952:2, prop. 1955:3, NJA 1955 ss. 1-144. M Westerlind, Banklagen av den 31 mars 1955 med kommentar, 1958, s. 256 ff.

24 Bankaktiebolag

infördes en bestämmelse i lagen enligt vilken den erhållit uppdrag som

av styrelsen att handha viss förvaltningsuppgift, den s.k. delegaten, inom ramen för sitt uppdrag kunde bli skadeståndsskyldig under

samma förutsättningar som en styrelseledamot.

En ny översyn av aktiebolagslagstiftningen i slutet 1960-talet och

av

början av 1970-talet resulterade i den ännu gällande aktiebolagslagen

från 1975. Den nya lagen innebar inte några genomgripande förändringar ledningsreglerna. Reglerna styrelsens och verkställande av om direktörens befogenheter och skyldigheter blev kortfattade än i mer

1944 års aktiebolagslag. Av förarbetena framgår emellertid att någon

förändring i sak inte avsågs. Med anledning av den nya aktiebolagslagen påbörjades under andra

hälften av 1970-talet översyn banklagstiftningen. Översynen

en av resulterade i nya banklagar som trädde i kraft den l januari 1988. I den nya bankrörelselagen infördes bl.a. bestämmelser som var gemensamma för de olika bankinstituten. De associationsrättsliga reglerna för bankaktiebolagen fördes över till bankaktiebolagslag. Den en ny nya bankaktiebolagslagen innebar endast smärre förändringar reglerna av om ledning och beslutsdelegation, vilka ansågs motiverade hänsyn av till intresset av en god intern kontroll i bankaktiebolag. Den viktigaste förändringen var att den tidigare uppräkningen särskilt viktiga ärenav den som inte fick bli föremål för delegation ersattes generell regel av en enligt vilken styrelsen inte får delegera ärenden principiell beskafav fenhet eller i övrigt av större vikt. Vidare kom begreppet delegat till direkt uttryck i lagtexten.

3.2.2 Gällande rätt

Av redogörelsen i det föregående avsnittet framgår att reglerna beom slutsdelegation i bankaktiebolagslagen och aktiebolagslagen skiljer sig i två viktiga avseenden. I bankaktiebolag är styrelsen det enda ledningsorganet, medan i allmänna aktiebolag både styrelsen och verkställande direktören är ledningsorgan med i lagen angivna ansvarsområden.

Samtidigt har styrelsen i ett bankaktiebolag lagstöd för att delegera vis-

sa beslut till verkställande direktören eller Aktiebolagslagen annan. innehåller inte några uttryckliga bestämmelser delegation förom av valtningsuppgifter från styrelsen eller verkställande direktören. Därmed är det inte sagt att det inte skulle tillåtet med delegation och vara av naturliga skäl är det vanligt förekommande i större aktiebolag att sty-

5 Prop. 1975:103 s. 367 ff. 6 sou 1984:27 s. 217 ff.

Bankaktiebolag 25

relsen eller verkställande direktören delegerar förvaltningsuppgifter till andra. En väsentlig skillnad är dock att styrelsen i ett bankaktiebolag kan delegera med ett i lagen angivet skadeståndsansvar för uppdragstagaren. Uppdragstagaren i lagen benämnd delegat har inom ramen - -

för sitt uppdrag samma skadeståndsskyldighet som gäller för styrelse-

ledamot. Innan konsekvenserna av att avskaffa delegationsreglema diskuteras är det lämpligt att kort redovisa de nu gällande bestämmelserna delegation i bankaktiebolagslagen. Mot bakgrund av kommitténs om uppdrag finns det också skäl att därefter kort redovisa vad som gäller i motsvarande hänseende enligt aktiebolagslagen och regeringens förslag till nya ledningsregler. Enligt bankaktiebolagslagen svarar styrelsen ensam för förvaltningen ett bankaktiebolags angelägenheter. Styrelsen kan emellertid av delegera förvaltningsuppgifter till verkställande direktören eller annan 7 kap. 6 § bankaktiebolagslagen. Uppdragstagaren är i lagen benämnd delegat. Det bör anmärkas att flera verkställande direktörer kan utses. Delegation får även ske till särskilda ledningsorgan för visst område regionstyrelse eller för ett eller flera bankkontor kontorsstyrelse. Styrelsen skall i instruktion, som fastställs för ett år i sänder, meden dela föreskrifter de befogenheter skall tillkomma verkställande om som direktören och andra delegater. Om uppdraget avser kreditgivning skall även grunderna för kreditgivningen fastställas. En avskrift av instruktionen skall sändas till Finansinspektionen. Delegater kan enligt 5 kap. bankrörelselagen bli skadeståndsskyldiga gentemot bankaktiebolaget eller tredje under samma förutsättningar som styrelseledamötema. man

Beslutanderätten i vissa angelägenheter får inte bli föremål för delegation 7 kap. 7 § bankaktiebolagslagen. Styrelsen får inte delegera ärenden som är av principiell beskaffenhet eller större vikt. Styrelsen får inte heller delegera frågor om beviljande av kredit till styrelseledamöter, högre befattningshavare i banken, större aktieägare eller vissa andra fysiska och juridiska Vidare får delegation av frågor

personer. beviljande kredit till övriga anställda i banken ske endast enligt om av föreskrifter som Finansinspektionen meddelar. Enligt aktiebolagslagen styrelsen och verkställande direksvarar tören gemensamt för bolagets förvaltning. Verkställande direktören handhar den löpande förvaltningen 8 kap. 6 § aktiebolagslagen. Med detta uttryck alla åtgärder inte med hänsyn till omfattningen avses som och arten bolagets verksamhet är osedvanlig beskaffenhet eller av av av stor betydelse. Sistnämnda åtgärder skall beslutas av styrelsen. Om styrelsens beslut inte kan avvaktas utan väsentlig olägenhet för bolaget får emellertid verkställande direktören även besluta i dessa frågor. I sådant fall skall styrelsen så snart som möjligt underrättas om åtgärden.

26 Bankaktiebolag

Regeringen har i en lagrådsremiss föreslagit att ledningsreglema i aktiebolagslagen skall kompletteras med ytterligare bestämmelser

som är avsedda att åstadkomma tydligare ansvarsfördelning i aktiebolag, en

vilket kan betydelse vid delegation förvaltningsuppgifter. De

vara av av

föreslagna reglerna innebär inte någon grundläggande förändring

av

ledningsreglema i aktiebolagslagen utan har karaktären för-

snarare av

tydliganden av ledningsorganens och i synnerhet styrelsens skyldig-

- -

heter. Till att börja med har föreslagits att styrelsen i instruktioner skall bestämma arbetsfördelningen mellan styrelsen, å sidan, och verk-

ena ställande direktören och andra styrelsen inrättar, å andra siorgan som

dan. Enligt förslaget skall vidare styrelsen årligen fastställa arbets-

en

ordning för sitt arbete av vilken bl.a. arbetsfördelningen mellan ledamöterna skall framgå. En bestämmelse skall dessutom införas enligt

vilken styrelsens ordförande skall leda styrelsens arbete och bevaka att

styrelsen fullgör de ovannämnda uppgiftema.

3.2.3 Konsekvenser avskaffa

av att reglerna om

beslutsdelegation

3.2.3.1 Beslutsfattande och delegationsmöjligheter

Inledning

l bankaktiebolagslagen finns uttryckliga regler styrelsens rätt att om

delegera förvaltningsuppgifter och för delegationsmöjlighe-

ramarna tema m.m. I aktiebolagslagen finns däremot inte några uttryckliga bestämmelser om delegation. Frågan är vilka konsekvenser för besluts-

fattande och delegationsmöjligheter ett avskaffande de särskilda

som av

reglerna beslutsdelegation i bankaktiebolagslagen och

om en anpassning till de regler som gäller för aktiebolag i allmänhet kan få för bankaktiebolag. Av särskilt intresse är härvid konsekvenserna att verkav ställande direktörens ställning blir starkare och att de uttryckliga be-

gränsningarna av delegationsmöjligheterna avskaffas.

Verkställande direktörens ställning

Den viktigaste skillnaden mellan bankaktiebolagslagens och aktiebo-

lagslagens regler ledning är att verkställande direktören enligt aktieom

7 Lagrâdsremissen, 8 kap. 5 och 14 §§, ss. 12 och 14.

Bankaktiebolag 27

bolagslagen är ett bolagsorgan med vissa angivna befogenheter medan så inte är fallet enligt bankaktiebolagslagen. Styrelsen i bankaktiebolag svarar för bolagets organisation och har möjlighet att bestämma hur ansvarsfördelningen och beslutanderätten skall fördelas mellan styrelsen, verkställande direktören, andra ledningsorgan och befattningshavare. Styrelsen är enligt aktiebolagslagen överordnad verkställande direktören och kan välja att besluta i verkställande direktörens ställe eller meddela verkställande direktören anvisningar och föreskrifter som denne är skyldig att följa. Styrelsens rätt att ingripa i den löpande för-

valtningen är emellertid inte obegränsad. Av förarbetena till 1944 års aktiebolagslag framgår att "det uppenbarligen skulle strida mot lagstiftningens grunder att såsom verkställande direktör behålla en person,

legala Förvaltningsrätt styrelsen underkastas så väsentliga bevars av gränsningar, att han i realiteten längre kan anses äga ställning av verkställande direktör En viktig fråga är om styrelsen i allmänna aktiebolag även kan be-

stämma att förvaltningsuppgifter, hänförliga till den löpande förvalt-

ningen skall avgöras av någon annan befattningshavare än verkställande direktören eller av kollektiva organ i vilka verkställande direktö-

ren ingår som en av flera ledamöter. Något klart svar på denna fråga

står inte att ñnna. Enligt kommitténs uppfattning gör sig samma princi-

piella synpunkter gällande som i fråga om styrelsens rätt att besluta i

verkställande ställe. Styrelsen torde således ha möjligheter

att förordna att vissa frågor som hör till den löpande förvaltningen skall

avgöras av annan befattningshavare än verkställande direktören eller av

ett kollektivt organ i vilket verkställande direktören ingår. Var gränsen

går för styrelsens möjligheter att bestämma en arbetsfördelning av an-

givet slag är, som nämnts, svårt att säga. Det är emellertid klart att

verkställande direktören alltid skall ha kvar huvudansvaret för den löpande förvaltningen. Med hänsyn till styrelsens ställning enligt bankaktiebolagslagen finns inte någon gräns för styrelsens möjligheter att ingripa i den löpande förvaltningen av ett bankaktiebolag. Styrelsen torde således vara oförhindrad att besluta i alla angelägenheter hänförliga till den löpande

förvaltningen eller att bestämma att någon annan befattningshavare än verkställande direktören skall avgöra de ifrågavarande angelägenhe-

s SOU 1941:9 321 Se även Taxell, Aktiebolagets organisation, 1988, 79. Enligt s. s. Taxell får styrelsens ingrepp i den löpande förvaltningen direkt eller genom anvisningar inte ha den omfattningen att verkställande direktörens uppgifter inom den löpande förvaltningen och därmed ställningen som egentlig företagsledare avsevärt begränsas. g Se häremot Taxell, Aktiebolagets organisation, 1988, 81-82. ss.

28 Bankaktiebolag

tema. Mot bakgrund av att verkställande direktören enligt 7 kap. 4 § bankaktiebolagslagen skall utses för att "under styrelsens inseende leda verksamheten i banken" skulle emellertid en arbetsfördelning innesom bär att verkställande direktören berövades alla sina befogenheter även i bankaktiebolag framstå som anmärkningsvärd och i strid med lagens syfte. Frågan har emellertid inte varit föremål för någon diskussion i lagens förarbeten eller, såvitt kommittén kunnat finna, i doktrinen. Den lämnade redogörelsen tyder på att de legala skillnaderna mellan verkställande direktörens ställning i bankaktiebolag och i allmänna aktiebolag är betydande. Kommittén har dock funnit att skillnaderna i det praktiska arbetet är små, varför konsekvenserna av att ge verkställande direktören i bankaktiebolag samma ställning som i allmänna aktiebolag sannolikt heller inte skulle bli stora. I flertalet av de större bankaktiebolagen erhåller verkställande direktören genom delegation av styrelsen i praktiken huvudansvaret för de uppgifter som hör till den löpande förvaltningen. När det gäller vissa frågor, exempelvis kreditgivning, kan emellertid en avvikande arbetsfördelning förekomma. Det är ovanligt att verkställande direktören ensam beslutar i kreditfrågor. Det är vanligare att han deltar i något kollektivt organ under styrelsenivå eller i egenskap av styrelseledamot. En sådan arbetsfördelning i någon eller några angelägenheter som hör till den löpande förvaltningen torde inte strida mot aktiebolagslagens ledningsregler. Både i allmänna aktiebolag och i bankaktiebolag torde det vara vanligt förekommande att verkställande direktören delegerar vidare förvaltningsuppgifter. Verkställande direktörens ställning som bolagsorgan enligt aktiebolagslagen ger honom en självständig rätt att besluta om den löpande förvaltningen och därmed även delegera uppgifter inom densamma. Verkställande direktören i ett bankaktiebolag kan i princip endast delegera vidare efter bemyndiganden eller tillstånd från styrelsen. I praktiken torde dock verkställande direktören delegera

vidare uppgifter utan något uttryckligt bemyndigande. Detta torde ut-

göra en förutsättning för att han skall kunna lösa sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt. Enligt 8 kap. 3 § aktiebolagslagen får styrelsen utse endast en verkställande direktör. Styrelsen i bankaktiebolag har enligt 7 kap. 4 § bankaktiebolagslagen möjlighet att förordna flera verkställande direktörer. Om så sker skall styrelsen i skriftlig instruktion ange hur ledningen av bankens verksamhet skall fördelas mellan dem. Bestämmelsen om flera verkställande direktörer infördes ursprungligen genom 1955 års bankrörelselag. Av motiven framgår att ett viktigt skäl för att

2° sou 1984:27 s. 218.

Bankaktiebolag 29

införa bestämmelsen att ett de större bankaktiebolagen vid den var av tiden hade flera verkställande direktörer. Den ifrågavarande banken och andra banker hade flera verkställande direktörer har så småsom ningom övergett den ordningen.

Begränsningar delegationsmojligheterna av

I bankaktiebolagslagen finns bestämmelser som uttryckligen begränsar styrelsens delegationsrätt. Enligt 7 kap. 7 § bankaktiebolagslagen får

dels ärenden principiell beskaffenhet eller i övrigt av större vikt, dels

av vissa beslut beviljande kredit till höga befattningshavare i bankom av inte delegeras. I aktiebolagslagen finns inte någon motsvarande been stämmelse som begränsar styrelsens delegationsrätt.

De ärenden principiell beskaffenhet och större vikt som styrelsen

av inte får delegera motsvarar i princip de angelägenheter som enligt aktiebolagslagen är förbehållna styrelsens förvaltning, nämligen "åtgärder med hänsyn till omfattningen och arten av bolagets som

verksamhet osedvanlig beskaffenhet eller stor betydelse" När

är av det gäller frågan huruvida ett aktiebolags styrelse kan delegera beslut-

anderätten i sådana angelägenheter till verkställande direktören råder

delade meningar inom doktrinen. Det bör dock nämnas att verkställande direktören enligt uttryckligt stadgande i aktiebolagslagen har rätt att själv besluta i sådana frågor om styrelsens beslut kan avvaktas utan väsentlig olägenhet för bolagets verksamhet." Den särskilda begränsningen en bankstyrelses delegationsrätt när av

det gäller beslut om s.k. jävskrediter saknar av naturliga skäl motsvar-

ighet i aktiebolagslagen. Bestämmelsen är relativt komplicerad som

2 sou 1952:2 s. 159. n 8 kap. 6 § aktiebolagslagen. 23 Dotevall, skadeståndsansvar för styrelseledamot och verkställande direktör, 1989, s. 226 Taxell, Aktiebolagets organisation, 1988, s. 77 och Nial, Svensk associationsrätt i huvuddrag, 6:e upplagan, 1995, s. 122. Dotevall menar att varje i aktiebolagslagen angiven förvaltningsuppgift kan bli föremål för delegation. Taxell är av den uppfattningen att styrelsen kan bemyndiga verkställande direktören att i enskilda fall fatta beslut i de ifrågavarande ärendena. Nial att styrelsen över huvud taget inte kan delegera anser beslutanderätten i de ifrågavarande angelägenheterna. Däremot kan styrelsen ge verkställande direktören viss bestämmanderätt, t.ex. så att styrelsen när det gäller en mycket stor affär uppdrar verkställande direktören att förhandla och inom vissa gränser avgöra pris och andra villkor. 24 8 kap. 6 § aktiebolagslagen. Observera att lagrådet i sitt yttrande över Lagberedningens förslag till 1944 års aktiebolagslag ansåg att verkställande direktören, utan någon uttrycklig bestämmelse, hade både rättighet och skyldighet att vidtaga åtgärd av brådskande natur om styrelsens uppfattning inte utan synnerligt men för bolagets verksamhet hann inhämtas, SOU 1942:47, ss. 38-39.

2 l80l79

30 Bankaktiebolag

innebär i princip att styrelsen inte får delegera beslut beviljande om av kredit till höga befattningshavare i banken m.fl. samt att delegation av beslut om beviljande krediter till lägre befattningshavare och av anställda endast får ske enligt föreskrifter Finansinspektionen medsom delar.

3.2.3.2 Konsekvenser för ansvarsfördelningen och

skadeståndsansvarets omfattning

Inledning

Med ansvar i vidsträckt bemärkelse skyldighet att till att viss avses se verksamhet fungerar och att ta konsekvenserna om så inte sker. I en mer begränsad juridisk mening avses med dels för brott, ansvar ansvar straffansvar, dels skyldighet att utge ersättning för uppkommen skada eller, med andra ord, skadeståndsansvar. Denna framställning behandlar skadeståndsansvaret och närmare bestämt de särskilda skadeståndsrättsliga bestämmelser som återfinns i aktiebolagslagen och bankaktiebolagslagen. En styrelseledamot eller verkställande direktör i ett allmänt aktiebolag som uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar bolaget då han fullgör sitt uppdrag kan enligt reglerna i 15 kap. aktiebolagslagen bli skadeståndsskyldig i förhållande till bolaget. För styrelseledamöter i bankaktiebolag finns bestämmelser av motsvarande innebörd i 5 kap. bankrörelselagen. l bankaktiebolag omfattar skadeståndsskyldigheten även delegater. Verkställande direktörens skadeståndsansvar följer att han av alltid är styrelseledamot och delegat. De angivna befattningshavarna i allmänna aktiebolag och bankaktiebolag kan i viss utsträckning bli skadeståndsskyldiga även i förhållande till aktieägare och utomstående. Betydelsen den ifrågavarande av skadeståndsskyldigheten är dock begränsad. I de flesta fallen torde det för skadelidande tredje man vara mer förmånligt att framställa ersättninganspråk mot arbetsgivaren med stöd av dennes för arbetstaansvar garens vållande enligt 3 kap. 1 § skadeståndslagen. Denna framställning avser enbart det interna skadeståndsansvaret i allmänna aktiebolag respektive bankaktiebolag. Frågan är vilken betydelse ett avskaffande av reglerna om ledning och delegation enligt bankaktiebolagslagen och anpassning till en reglerna om ledning av aktiebolag i allmänhet får för ansvarsfördelningen och skadeståndsansvarets omfattning.

25SOU 1952:2 s. 159, SOU 1984:27 s. 230 och prop. 1986/87212,Bankrörelselag, s. 301.

Bankaktiebolag 31

Ansvarsfördelningen

Verkställande direktörens ställning bolagsorgan enligt aktiebosom lagslagen gör att de principiella utgångspunktema för ansvarsfördelningen i allmänna aktiebolag och bankaktiebolag skiljer sig åt. I allmänna aktiebolag är ansvaret fördelat mellan styrelsens ledamöter och verkställande direktören enligt lagens organisationsmönster. Styrelsen ansvarar för skada inom den s.k. överordnade förvaltningen medan verkställande direktören har motsvarande för den löpande föransvar valtningen. I bankaktiebolag styrelsen i princip ensam för föransvarar valtningen bolagets angelägenheter och dess ledamöter blir därför av skadeståndsskyldiga för den skada som uppkommer genom fel och försummelser vid förvaltningen. Eftersom verkställande direktören i bankaktiebolag alltid är styrelseledamot kan han bli ansvarig på den grunden. Den faktiska arbetsfördelningen inom ett bankaktiebolag respektive ett allmänt aktiebolag påverkar ansvaret. Inom styrelsen kan exempelvis några ledamöter få i uppgift att bereda vissa ärenden de har som specialkunskaper i eller tid att ägna sig åt, vilket medför att deras anskärps i förhållande till övriga styrelseledamöters. Ansvaret kan svar vidare påverkas genom delegation av olika förvaltningsuppgifter. En delegation förvaltningsuppgifter får betydelse i två avseenden. För av det första innebär den en reduktion av ansvaret för det delegerande organet, och för det andra innebär delegationen ett ökat ansvar för den

som erhåller uppgifterna. För den delegerande återstår därefter ett till-

skyldighet att tillse att de delegerade uppgifterna blir synsansvar - en genomförda det sätt som avsetts. Verkställande direktören i bankaktiebolag har- på grund av delega-

tion från styrelsen i huvudsak samma arbetsuppgifter som verkstäl-

lande direktören i allmänna aktiebolag. Även i övrigt motsvarar arbetsfördelningen i bankaktiebolag väsentligen vad som gäller i jämförbara aktiebolag. Av den föregående redogörelsen framgår den faktiska arbetsfördelningens betydelse för skadeståndsansvaret. Det är möjligt att ansvarsfördelningen i aktiebolag respektive bankaktiebolag i praktiken inte skiljer sig åt i någon större utsträckning. För att kunna fastställa en befattningshavares ansvar i det enskilda fallet är det stor betydelse att det finns interna instruktioner. Enligt 7 av kap. 6 § tredje stycket bankaktiebolagslagen skall styrelsen i en årlig instruktion, översänds till Finansinspektionen, meddela föreskrifter som

26Taxell, Bolagsledningens ansvar, 1988, s. 38 27 Dotevall, Skadeståndsansvarför styrelseledamot och verkställande direktör, 1989, 227 s.

32 Bankaktiebolag

om de befogenheter som skall tillkomma verkställande direktören och andra delegater i banken. Avser delegationen rätt att bevilja kredit skall

grunderna för kreditgivningen Det finns inte någon motsvarande

anges. bestämmelse i aktiebolagslagen. Den uttryckliga bestämmelsen i ban-

kaktiebolagslagen i förening med Finansinspektionens tillsyn har fått

till följd att ansvarsfördelningen inom bankaktiebolag ofta är tydligare än i allmänna aktiebolag. Regeringen har föreslagit vissa bestämmelser är avsedda att gösom

ra ansvarsfördelningen inom aktiebolag tydligare. Genom de före-

slagna bestämmelserna åläggs styrelsen skyldighet att inen genom struktioner utforma bolagets organisation så att arbetsfördelningen är klar dels mellan styrelsens ledamöter, dels mellan styrelsen, styrelsens arbetsutskott, verkställande direktören, divisionsstyrelsema och de övriga organ som ingår i organisationen. De föreslagna bestämmelserna har delvis innebörd 7 kap. 6 § tredje stycket bankaktiebosamma som lagslagen men är inte lika långtgående. Bestämmelserna kräver enligt ordalydelsen inte att instruktioner fastställs för enskilda beslutsfattare, förutom styrelseledamöter och verkställande direktör, eller att instruk-

tioner fastställs årligen. 7 kap. 6 § tredje stycket bankaktiebolagslagen

innehåller också särskilda krav på utformningen kreditinstruktioner av vilka av naturliga skäl saknar motsvarighet i regeringens förslag.

Skadeståndsansvarets omfattning

I bankaktiebolag omfattas inte bara ledningen utan även de s.k delegaterna av skadeståndsreglema i 5 kap. bankrörelselagen. En delegat

som inom ramen för sitt uppdrag uppsåtligen eller oaktsamhet skadar av bankaktiebolaget kan således bli skadeståndsskyldig. En delegat som samtidigt är arbetstagare i banken omfattas emellertid också reglerna av om ett begränsat skadeståndsansvar för arbetstagare i 4 kap. l § skadeståndslagen. Gränsdragningen mellan de handlingar delegat som en utfört i denna egenskap och i egenskap arbetstagare skulle kunna av föranleda tillämpningssvårigheter. Frågan inte ha prövats i domsynes stolarna. Det är därför svårt att uttala sig eventuella tillämpningsom svårigheter.

En konsekvens av att avskaffa reglerna beslutsdelegation i bank-

om aktiebolag blir att det särskilda skadeståndsansvaret för delegater försvinner. För de arbetstagare får i uppdrag att besluta i förvaltsom ningsangelägenheter kan därefter endast det begränsade skadestånds-

23Lagrådsremissen s kap. 3 och 5 §§, ss. 12, 67-71, 193-195 och 196-198. Se även sou , 1995:44, ss. 41-42, 245 och 273-276. 29sou 1995:44, s. 245.

Bankaktiebolag 33

ansvaret för arbetstagare enligt skadeståndslagen bli aktuellt. De persoerhåller uppdrag bolagsledningen utan att vara arbetstagare ner som av omfattas dock det mer omfattande skadeståndsansvaret för syssloav män uppdragstagare. En syssloman blir skadeståndsskyldig för den skada fel eller försummelse förorsakar huvudmannen som han genom 18 kap. 4 § handelsbalken.

3.2.4 Kommitténs bedömning

Det finns principiella skillnader mellan reglerna om beslutsdelegation i

bankaktiebolagslagen och ledningsreglerna i aktiebolagslagen. Den viktigaste skillnaden är verkställande direktörens olika ställning enligt

bankaktiebolagslagen respektive aktiebolagslagen. Bankaktiebolags-

lagen innehåller dessutom uttryckliga bestämmelser om styrelsens delegationsrätt, formerna för beslutsdelegation och begränsningar av delegationsmöjlighetema saknar motsvarighet i aktiebolagslagen. som Kommittén har att bedöma huruvida det finns starka skäl, med hänsyn till de för banker gällande skyddsintressena, att behålla alla särregler eller några.

3.2.4.1 Verkställande direktörens ställning

Kommitténs förslag: Verkställande direktören i bankaktiebolag skall ha ställning i allmänna aktiebolag. Endast en verksamma som ställande direktör skall kunna utses i bankaktiebolag. Verkställande direktören och dennes ställföreträdare skall inte behöva utses inom styrelsen.

Skillnaden mellan bankaktiebolagslagen och aktiebolagslagen uppkom uppdelningen ledningsfunktionen mellan styrelse och verkgenom av ställande direktör i 1944 års aktiebolagslag och kvarstod på grund av att de efterföljande banklagama inte anpassades till aktiebolagslagen. En uppdelning ledningsfunktionen mellan styrelse och verkställande av direktör ansågs olämplig med hänsyn till bankers faktiska och ända-

målsenliga organisation. Vidare ansågs en uppdelning av lednings-

funktionen kunna leda till försämring den interna kontrollen. Fråen av är det med hänsyn till bankaktiebolagens organisation, intresset gan om välfungerande intern kontroll i bankaktiebolag eller i övrigt finns av en starka skäl att behålla särreglema beträffande verkställande direktörens ställning.

34 Bankaktiebolag

Verkställande direktörens ställning i bankaktiebolag och allmänna aktiebolag bygger på olika principer de praktiska skillnaderna är men

små. Styrelsens delegation av förvaltningsuppgifter till verkställande

direktören och andra befattningshavare medför befogenhets- och en ansvarsfördelning som i stor utsträckning överensstämmer med vad som är fallet i allmänna aktiebolag. Flertalet de större bankaktieboav lagen har redan i dag ledningsorganisationer är förenliga med aksom tiebolagslagens ledningsregler. Styrelsen har även vid tillämpning av

aktiebolagslagen möjligheter att utforma en för det enskilda bankaktie-

bolaget lämplig organisation. På grund det anförda gör kommittén av den bedömningen att det inte föreligger några praktiska problem att tillämpa aktiebolagslagens regler verkställande direktör. om

I förarbetena till bankaktiebolagslagen avvisades tanken att göra

verkställande direktören till bolagsorgan med hänvisning till säatt en

dan ordning skulle innebära försämring den interna kontrollen i

en av bankaktiebolag. Enligt kommitténs mening behöver så inte fallet. vara Den interna kontrollen kan mycket väl organiseras ett effektivt sätt med verkställande direktören huvudansvarig även för den löpande som kontrollen andra kontrollmekanismer finns. Genom tillämpningen om av de aktiebolagsrättsliga reglerna ökar styrelsens betydelse tillsom synsorgan. Regeringen har i sitt förslag till nya regler ledning aktiebolag om av valt att ytterligare understryka styrelsens tillsynsfunktion och för ansvar en tillfredsställande intern kontroll. Enligt den gällande lydelsen nu av 8 kap. aktiebolagslagen skall styrelsen se till att organisationen beträf-

fande bokföringen och medelsförvaltningen innefattar tillfredsstäl-

en lande kontroll. Regeringen har föreslagit att i lagen dessutom att anges styrelsen är skyldig att se till att bolagets organisation är utformad så att även bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Regeringen har vidare föreslagit att en bestämmelse införs enligt vilken styrelsen är skyldig att fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation samt meddela anvisningar för när och hur sådana uppgifter som behövs för styrelsens bedömning skall samlas och rapporteras till styrelsen. De föreslagna bestämmelserna kommer, förutsatt att de genomförs, att innebära betydelsefull förstärkning en av regelverket avseende den interna kontrollen i allmänna aktiebolag. Även i förhållande till nuvarande regelverk avseende den interna kon-

trollen i bankaktiebolag innebär de föreslagna reglerna förstärken ning. Praktiska överväganden talar med avsevärd styrka för att samma regler skall gälla för bankaktiebolag som för allmänna aktiebolag. Någ-

30Lagrådsremissen, kap. 8 3 § andra stycket och 4 s. l2.

Bankaktiebolag 35

avgörande hinder föreligger inte heller med hänsyn till intresset av ra ändamålsenlig organisation eller en väl fungerande intern kontroll i en bankaktiebolag. Sammanfattningsvis finner kommittén att den nu gällande ordningen enligt bankaktiebolagslagen bör avskaffas. Verkställande direktören bör således även i bankaktiebolag vara ett bolagsorgan förvaltningen. med ansvar för den löpande Det förhållandet att verkställande direktören blir bolagsorgan medför inte att övriga särregler beträffande verkställande direktörens ställning i bankaktiebolag behöver avskaffas. Endast starka skäl föreom ligger med hänsyn till de för bankaktiebolagen särskilda skyddsintressena bör emellertid särregler övervägas. Bestämmelsen att flera verkställande direktörer får finnas i om bankaktiebolag motiverades när den infördes 1950-talet förhålav landena i ett de större bankaktiebolagen. De bankaktiebolag som av tidigare hade flera verkställande direktörer har sedermera övergivit den ordningen. Mot bakgrund härav och då det inte heller i övrigt finns skäl att behålla den ifrågavarande särregeln bör det även i bankaktiebolag få finnas verkställande direktör. endast en Bestämmelsen att verkställande direktören och dennes ställom företrädare alltid skall utses inom styrelsen har motiverats av att deras befogenheter ansetts grunda sig på delegation från styrelsens sida. Eftersom kommittén föreslår att befogenhetema skall komma till uttryck i lagen är de ursprungliga skälen för bestämmelsen inte längre relevanta. Kommittén inte heller att det finns några andra skäl att behålla anser särregeln. Kommittén föreslår därför att aktiebolagslagens regler i detta hänseende skall tillämpas även för bankaktiebolag.

3.2.4.2 Styrelsens delegationsrätt

Kommitténs förslag: Den uttryckliga bestämmelsen om att styrelfår delegera beslutanderätt till särskilda uppdragstagare, i lagen sen benämnda delegater, avskaffas. Som en konsekvens härav försvinner

även de särskilda skadestånds- och jävsbestämmelsema för delega-

ter.

Enligt 7 kap. 6 § första och andra styckena bankaktiebolagslagen får styrelsen delegera beslutanderätt till verkställande direktören och andra delegater. Även verkställande direktören blir bolagsorgan skulle om särskilda bestämmelser beslutsdelegation kunna tänkas för bankom aktiebolag. Frågan det finns tillräckliga skäl att ha särregler i är om detta avseende.

36 Bankaktiebolag

Det förhållandet att de uttryckliga bestämmelserna styrelsens om delegationsrätt avskaffas innebär, nämnts, inte något hinder för som styrelsen och verkställande direktören att delegera beslutanderätt. Avskaffandet av bestämmelserna innebär att den särskilda skadeståndsskyldigheten för delegater enligt 5 kap. bankrörelselagen kommer att upphöra. Avskaffandet av själva delegatbegreppet får betydelse för andra ledningsregler än delegationsreglema och även för regler som inte har omedelbart samband med reglerna om ledning bankaktieav bolag. Bestämmelsen om jäv i 7 kap. 14 § bankaktiebolagslagen, i som dag omfattar styrelseledamöter, delegater och särskilda firmatecknare

kommer vid en anpassning till aktiebolagsrättsliga regler att gälla för

styrelseledamöter, verkställande direktör och särskilda firmatecknare. Huvudsyftet med kommitténs förslag är att i så stor utsträckning som möjligt låta enhetliga associationsrättsliga regler gälla för olika typer av aktiebolag. Endast om starka skäl föreligger med hänsyn till de tidigare angivna skyddsintressena bör särregler övervägas. Det särskilda skadeståndsansvaret för delegater synes inte ha blivit föremål för någon tillämpning i domstolarna. Även skadeståndsansvaret kan ha om haft en preventiv effekt, torde delegatbestämmelsema inte ha någon avgörande betydelse för den interna kontrollen i bankaktiebolag. Det förhållandet att en befattningshavare riskerar att förlora sitt arbete eller misslyckas i karriären torde utgöra minst lika starka incitament att fatta korrekta och välunderbyggda beslut. Vid en avvägning mellan de ovan redovisade intressena anser kommittén att det inte finns tillräckliga skäl att behålla uttryckliga bestämmelser om styrelsens delegationsrätt. Till följd härav avskaffas också den särskilda jävsbestämmelsen för delegater och det särskilda skadeståndsansvaret för dessa.

Bankaktiebolag 37

3.2.4.3 Övriga regler om beslutsdelegation

Kommitténs förslag: Den av regeringen föreslagna bestämmelsen att styrelsen i allmänna aktiebolag skall skyldig att upprätta invara terna instruktioner avseende arbetsfördelningen mellan styrelsen, verkställande direktören och övriga som styrelsen inrättar erorgan sätter, till dess att kommitténs förslag till rörelseregler blir lag, be-

stämmelsen om interna instruktioner i 7 kap. 6 § tredje stycket bank-

aktiebolagslagen. Förutsatt att kommitténs kommande förslag genomförs behövs inte någon särregel för bankaktiebolag i detta hänseende.

Det uttryckliga förbudet för styrelsen att delegera särskilt viktiga

beslut avskaffas. Detsamma gäller förbudet för styrelsen att delegera kreditbeslut rörande de i 2 kap. 17 § bankrörpersoner som anges elselagen och begränsningarna av möjligheterna att delegera kreditbeslut rörande övriga anställda och delegater i bankaktiebolaget.

De ursprungliga bestämmelserna beslutsdelegation angav formerna om för styrelsens beslutsdelegation och begränsningar av styrelsens delegationsmöjligheter. Bestämmelser av detta slag infördes i bankrörelselagen år 1933 och har därefter förts över till de efterföljande banklagmed vissa ändringar. Bestämmelserna återfinns i dag i 7 kap. 6 § arna tredje stycket bankaktiebolagslagen och i 7 kap. 7 § bankaktiebolagslagen.

för beslutsdelegation F ormerna

Enligt kommitténs uppfattning är bestämmelsen i 7 kap. 6 § tredje

stycket bankaktiebolagslagen om skyldighet för styrelsen att upprätta

interna instruktioner för verkställande direktören och andra befattningshavare stor betydelse för att fastställa ansvarsfördelningen och av därigenom underlätta den interna kontrollen i bankaktiebolag. Starka skäl talar således för bestämmelse motsvarande innebörd även att en av fortsättningsvis bör finnas för bankaktiebolag. Det finns för närvarande inte någon bestämmelse motsvarande slag i aktiebolagslagen. Regerav ingen har i lagrådsremissen föreslagit att bestämmelse skyldigen om heten för styrelsen att utfärda interna instruktioner införs i aktiebolagslagen. Frågan den föreslagna bestämmelsen tillgodoser kravet är om interna instruktioner i bankaktiebolag. Bestämmelsen är inte lika långtgående som den nuvarande bestämmelsen i bankaktiebolagslagen. Styrelsens skyldighet att meddela inter-

Lagrådsremissen, 8 kap. 3 s. 12.

38 Bankaktiebolag

na instruktioner är begränsad till arbetsfördelningen mellan styrelsen, verkställande direktören och de styrelsen inrättar. Med organ som undantag för styrelseledamöterna och verkställande direktören torde inte enskilda beslutsfattare omfattas av bestämmelsen. Den nuvarande bestämmelsen i bankaktiebolagslagen innehåller dessutom vissa ytterligare krav utformningen av instruktionerna saknar motsvarighet som i regeringens förslag. Enligt bestämmelsen i bankaktiebolagslagen skall instruktionerna såvitt avser kreditgivningen inte bara beslutsordange ningen utan dessutom grunderna för kreditgivningen. Vidare skall instruktionerna fastställas årligen och inges till Finansinspektionen. Slutligen skall Finansinspektionen underrättas eventuella ändringar i om instruktionerna. På grund av det anförda kan det ifrågasättas om den föreslagna bestämmelsen tillgodoser kravet på ändamålsenliga instruktioner i bankaktiebolag. Banklagskommittén överväger att i sitt huvudbetänkande föreslå att en rambestämmelse om riskhantering införs i bankrörelselagen enligt vilken en bank skall identifiera, mäta och ha kontroll över de risker som dess rörelse är förknippad med. En sådan bestämmelse skulle innebära ett krav på att en bank skall ha till rörelsen avpassade infonnations-, styr- och kontrollsystem. Den skulle också innefatta ett krav på att ändamålsenliga instruktioner skall finnas för beslutsfattande i banken. Denna bestämmelse kommer således innebära långtgående krav mer bankers kontrollsystem än både nuvarande regelverk och den av regeringen föreslagna bestämmelsen. Vid bedömningen av huruvida den av regeringen föreslagna bestämmelsen kan tillgodose intresset av interna instruktioner i bankaktiebolag till dess kommitténs övriga förslag kan genomföras är det förhållandet att bankaktiebolagen står under Finansinspektionens tillsyn av betydelse. Finansinspektionen har meddelat allmänna råd hur änom damålsenliga interna instruktioner bör utformade i bankaktiebovara lag. Även de allmänna råden inte är formellt bindande följs de i om mycket stor utsträckning av bankaktiebolagen och övriga institut det finansiella området. Bankaktiebolagen är vidare skyldiga att lämna alla upplysningar om sin verksamhet som Finansinspektionen begär, exempelvis om innehållet i de interna instruktionerna. Mot bakgrund av de nu angivna förhållandena finner kommittén att den föreslagna bestämmelsen i tillräckligt hög grad tillgodoser kravet på ändamålsenliga instruktioner i bankaktiebolag för att kunna fylla funktionen av övergångsbestämmelse till dess kommitténs förslag till nya rörelseregler för banker blir lag. För det fall kommitténs komman-

32FFFS 1994:35 och FFFS 1995:49.

Bankaktiebølag 39

de förslag genomförs behövs inte någon särregel om interna instruktioner för bankaktiebolag.

Begränsningar av delegationsmojligheterna

l 7 kap. 7 § första stycket bankaktiebolagslagen återfinns förbudet för styrelsen att delegera ärenden är principiell beskaffenhet eller i som av övrigt större vikt. Det generella delegationsförbudet infördes i 1987 av års bankaktiebolagslag och ersatte då uppräkning av angelägenheter en inte fick delegeras. De angivna ärendena av principiell beskaffensom het eller större vikt torde i princip motsvara sådana ärenden av osedvanlig beskaffenhet eller större betydelse vilka är hänförliga till styrelförvaltning enligt aktiebolagslagen. Det finns inte något uttryckligt sens förbud i aktiebolagslagen för styrelsen att delegera sådana angelägenheter och det råder delade meningar inom doktrinen huruvida delegation får ske. Även utan något bemyndigande från styrelsen får emellertid verkställande direktören enligt 8 kap. 6 § aktiebolagslagen vidta sådana åtgärder om styrelsens beslut inte kan avvaktas utan väsentlig olägenhet för bolagets verksamhet. I sådant fall skall styrelsen underrättas möjligt. så snart som Den fråga kommittén har att besvara är om det finns något avsom görande hinder mot att låta de aktiebolagsrättsliga reglerna gälla för bankaktiebolag även rättsläget skulle vara det som delar av doktriom gör gällande, nämligen att styrelsen i viss utsträckning får delegera nen ärenden osedvanlig beskaffenhet eller större betydelse. Enligt komav mitténs mening finns varken med hänsyn till intresset en välfungeav rande intern kontroll i bankaktiebolag eller i övrigt några avgörande hinder häremot. Huvudsaken är att styrelsen har kontroll över verksamheten och de risker den innebär. De interna instruktionerna som utgör här ett viktigt hjälpmedel för styrelsen samtidigt som de gör det möjligt för Finansinspektionen att tillse att styrelsen har kontroll över verksamheten. Kommittén föreslår därför inte någon särregel i detta hänseende. Kommittén att det inte heller finns några hinder mot anser att låta bestämmelsen verkställande direktörens rätt att under vissa om förutsättningar vidta brådskande åtgärder gälla även för bankaktiebolag. Det torde tvärtom lämpligt att verkställande direktören i vissa vara situationer har möjlighet att vidta sådana åtgärder. en Förutom det principiella förbudet för styrelsen i bankaktiebolag att delegera särskilt viktiga beslut innehåller 7 kap. 7 § andra fjärde styckena bankaktiebolagslagen utförliga och relativt komplicerade bestämmelser enligt vilka styrelsen inte får delegera vissa kreditbeslut och endast under vissa förutsättningar får delegera andra kreditbeslut. Bestämmelserna har nära samband med den s.k. kreditjävsbestämmelsen i

40 Bankaktiebolag

2 kap. 17 § bankrörelselagen. Enligt den paragrafen får en bank inte bevilja vissa fysiska och juridiska personer med anknytning till banken och en närstående krets av fysiska och juridiska personer krediter på förmånligare villkor än de som banken normalt ställer upp. Det rör sig bl.a. om styrelseledamöter, befattningshavare i ledande ställning, större aktieägare, make och sambo till de angivna personerna samt vissa juridiska personer. Enligt 7 kap. 7 § andra stycket bankaktiebolagslagen får styrelsen inte delegera beslut om beviljande av kredit till de nyssnåmnda personerna. Undantagna från delegationsförbudet är krediter i och för en rörelse som drivs av låntagaren. Delegationsförbudet gäller inte heller kredit till lägre befattningshavare i banken. Kredit till dem får emellertid endast beviljas enligt föreskrifter som Finansinspektionen meddelar. Det är Finansinspektionen som bestämmer vilka befattningshavare som skall anses inneha en ledande ställning. Kommittén anser att det av förtroendeskäl finns behov av en bestämmelse som anger på vilka villkor som en bank får kredit till ge en viss krets av närstående. Den s.k. kreditjävsbestämmelsen i bankrörelselagen är tillfyllest i detta avseende. Enligt gällande rätt är det emellertid inte bara frågan om villkoren för dessa krediter som är reglerad i lag utan även beslutsordningen i sådana ärenden. Regleringen skiljer sig därigenom från den de flesta andra områden där bankrörelselagen ställer upp särskilda begränsningar i bankernas handlingsfrihet. Frågan är om det finns behov av denna dubbla reglering just detta område. Av den föregående redogörelsen framgår betydelsen av att det finns ändamålsenliga instruktioner i bankaktiebolag som anger i vilken ordning beslut i olika angelägenheter, t.ex. kreditärenden, skall fattas. Den nuvarande bestämmelsen om interna instruktioner i bankaktiebolagslagen kommer, om Banklagskommitténs förslag genomförs, att ersättas bestämmelse i aktiebolagslagen. De ifrågavarande bestämmelav en ny serna kompletteras av Finansinspektionens allmänna råd om hur instruktionerna bör vara utformade. Finansinspektionen har vidare möjlighet att begära instruktionerna för kontroll. Denna ordning får anses vara tillfyllest. Skulle en bank, mot förmodan, upprätta en instruktion for ärenden enligt kreditjävsbestämmelsen som inte uppfyller rimliga krav på beslutsordningen bör Finansinspektionen ingripa. Kommittén anser av angivna skäl att bestämmelserna om delegationsförbud och bestämmelserna om begränsningar i delegationsrätten rörande lägre befattningshavare bör avskaffas. Däremot kvarstår den s.k. kreditjävsbestämmelsen i 2 kap. 17 § bankrörelselagen.

Bankaktiebolag 41

3.3 Övriga särregler

3.3. l Inledning

Bestämmelserna ledning i aktiebolagslagen och bankaktiebolagsom lagen skiljer sig åt i vissa avseenden som inte har något direkt samband med reglerna beslutsdelegation. Bestämmelserna rörande styrelsen, om verkställande direktören och dennes ställföreträdare skiljer sig på ytterligare några punkter. Vidare innehåller bankaktiebolagslagen en bestämmelse begränsar de anställdas möjligheter att sitta i andra som företagsstyrelser. Någon bestämmelse av motsvarande slag finns inte i aktiebolagslagen. Slutligen innehåller bankaktiebolagslagen till skillnad från aktiebolagslagen ett krav att firman skall tecknas av minst två personer i förening. I aktiebolagslagen görs skillnad mellan privata och publika aktiebolag. Ett aktiebolags ägare kan välja att registrera bolaget antingen privat eller publikt. Att det registreras som privat innebär att bolagsom et eller aktieägare i bolaget inte får annonsering försöka sprida genom aktier eller teckningsrätter i bolaget eller av bolaget utgivna skuldförbindelser eller teckningsoptioner. Inte heller får de försöka sprida de angivna finansiella instrumenten att erbjuda fler än 200 persogenom att teckna eller förvärva dem. Instrumenten får inte heller handlas ner på börs eller organiserad marknadsplats. Ett bolag som vill vänannan da sig till den allmänna kapitalmarknaden måste alltså vara publikt. I dag gäller i del avseenden strängare regler för de publika bolaen än for de privata och enligt lagrådsremissen om aktiebolagets orgagen nisation föreslås utökad skillnad. Skillnaderna i förhållande till prien vata bolag kan dock inte sägas vara omfattande men en utveckling där skillnaderna blir större kan förutses. Det har inte ålagts kommittén att ta ställning i frågan huruvida bankaktiebolag skall kunna välja mellan att vara privata och publika. Med hänvisning till den allmänna översyn av banklagstiftningen som kommittén genomför och de erfarenheter som nåtts vid utarbetandet detta delbetänkande vill kommittén dock av starkt förorda att bankaktiebolag endast skall få registreras som publika. Nackdelarna för bankerna torde vara mycket begränsade om ens några. Däremot ligger det obestridlig fördel i att bankaktiebolagen en med hänsyn till de särskilda skyddsintressen som föreligger på området är underkastade de regler som ställer de högsta kraven på aktiebolag avseende t.ex. ledning, styrning, intern kontroll och informationsgiv-

ning. En följd regel om att bankaktiebolag skall registreras som av en publika är att flera de särregler kommittén nedan föreslår skall av som

42 Bankaktiebolag

tas i bankrörelselagen blir onödiga. De krav kommittén finner

som

lämpligt att ställa på bankaktiebolag ställs nämligen redan på publika bolag i regeringens förslag till ändring aktiebolagslagen.

av Från kommitténs utgångspunkter är det alltså betydande fördel en

om bankaktiebolag endast får vara publika. Anledningen till att kom-

mittén inte tar steget fullt ut och föreslår detta är obligatorium får att ett följder även på områden kommittén inte har möjlighet som att överblicka i detta delbetänkande. Vid den remissbehandgemensamma lingen och den efterföljande beredningen delbetänkandet och deav partementets promemoria finns dock möjlighet att mot bakgrund det av samlade materialet ta ställning i frågan. Kommittén vill framhålla det

önskvärda i att frågan blir föremål för överväganden.

3.3.2 Vissa

frågor beträffande styrelsen och

verkställande direktören

3.3.2.1 Styrelsens storlek

Kommitténs förslag: Styrelsen i bankaktiebolag skall bestå

av minst tre ledamöter.

Redan i 1886 års lag om bankaktiebolag infördes bestämmelse

en om

att styrelsen i bankaktiebolag skulle bestå minst fem ledamöter och

av någon ändring har därefter inte ägt I allmänna aktiebolag skall rum. styrelsen bestå minst tre ledamöter. Understiger bolagets aktiekapital av eller maximikapital miljon kronor kan dock styrelsen bestå en av en eller två ledamöter, det finns minst suppleant. I lagrådsremissen om en har föreslagits att akitekapitalet inte längre skall avgörande för vara styrelsens storlek utan att skillnad i stället görs mellan publika och pri-

vata bolag. Publika bolag skall ha styrelse med minst tre ledamöter en medan privata bolag föreslås kunna ha färre styrelseledamöter.

De ursprungliga motiven till bestämmelsen att styrelsen skall ha om minst fem ledamöter är oklara. Det har inte heller framkommit några andra skäl till att det minsta antalet styrelseledamöter i bankaktieett bolag bör bestämmas till fem. Intresset enhetlighet gör att huvudregav

eln för större aktiebolag bör gälla även för bankaktiebolag. Med hänsyn

till de för banker särskilda skyddsintressena bör emellertid inte ett

bankaktiebolag kunna ha en styrelse bestående färre än tre ledamö-

av

ter. Eftersom kraven kapitalbas i bankaktiebolag medför att aktieka-

pitalet alltid överstiger miljon kronor kommer styrelsen med tillen

Bankaktiebolag 43

lämpning av nu gällande bestämmelser i aktiebolagslagen alltid att bestå av minst tre ledamöter. I sin nu gällande lydelse kan därför aktiebolagslagen tillämpas även för bankaktiebolag. Om skiljelinjen i stället kommer att dras mellan privata och publika aktiebolag, som föreslagits, skulle privata bankaktiebolag kunna utse en styrelse bestående av en ledamot och suppleant. Även det är osannolikt att privata banken om aktiebolag skulle begagna sig av den möjligheten bör den inte finnas. För det fall att de föreslagna ändringarna i aktiebolagslagen införs, föreslår kommittén att en särregel i samband med detta införs för bankaktiebolagen enligt vilken styrelsen i bankaktiebolag alltid skall bestå av minst tre styrelseledamöter. En sådan regel behövs emellertid inte om det föreskrivs att bankaktiebolag skall vara publika.

3.3.2.2 Styrelsens sammansättning

Kommitténs förslag: Flertalet styrelseledamöter i ett bankaktiebolag skall vara personer som inte är anställda i banken eller i företag som ingår i samma koncern som banken.

I 7 kap. 3 § andra stycket bankaktiebolagslagen återfinns den s.k. femtalsregeln enligt vilken högst en för varje påbörjat femtal av styrelseledamöterna får vara anställd i banken. Vid beräkningen skall inte hänsyn tas till arbetstagarrepresentanterna. Syftet bakom den ifrågavarande bestämmelsen, som saknar motsvarighet i aktiebolagslagen, är att stärka styrelsens oberoende i förhållande till anställda i ledande positioner.

Enligt kommitténs uppfattning är det viktigt att styrelsens oberoende

ställning upprätthålls. Styrelsen kan nämligen inte fungera som tillsyns-

organ om alltför många av styrelseledamöterna samtidigt är anställda i

bankaktiebolaget. Motsvarande synpunkter gör sig i och för sig gällande i allmänna aktiebolag av en viss storlek. Med hänsyn till det särskilt starka intresset av en väl fungerande intern kontroll i banker är intresset av att garantera styrelsens oberoende ställning särskilt starkt i bankaktiebolag. Styrelsens oberoende ställning är så viktig att kommittén anser att en särregel för bankaktiebolag i detta avseende bör finnas kvar. Det är numera vanligt att bankaktiebolag organiserar verksamheten i flera bolag. Det förekommer också att bankaktiebolag är dotterbolag till andra företag. Även andra koncembildningar kan tänkas förekomma. En bestämmelse om begränsningar för det relativa antalet anställda i styrelsen bör avse anställda i hela den koncern där bankaktiebolaget ingar.

44 Bankaktiebolag

Den nuvarande s.k. femtalsregeln innebär dock enligt kommitténs mening en alltför kraftig begränsning av andelen anställda i styrelsen. Det är önskvärt att bestämmelsen utformas så att bankaktiebolagen får en möjlighet att låta verkställande direktören och eventuellt andra personer i bankledningen vara representerade i styrelsen utan att denna för den skull behöver bli alltför stor. Enligt kommitténs mening bör styrelsen i vart fall till övervägande del bestå av personer inte sitter i som bankens ledning eller eljest är anställda i koncernen. Med hänsyn härtill föreslår kommittén att en särregel med detta innehåll införs i bankrörelselagen. Det finns enligt kommitténs mening inte skäl att undanta arbetstagarrepresentantema från bestämmelsens tillämpning. Samma skäl som ovan anförts beträffande andra anställdas möjlighet att utgöra majoritet i styrelsen gäller även för dem. Enligt lagen 1987:1245 styom relserepresentation för de privatanställda har de anställda i koncerner med minst l 000 anställda rätt till tre ledamöter i styrelsen. I bankkoncemer av denna storlek innebär detta att, i de fall utöver de anställdas representanter annan anställd t.ex. verkställande direktören skall ingå i styrelsen, styrelsen måste bestå av minst nio ledamöter. Kommittén konstaterar att så måste bli fallet med den nuvarande utformningen av lagen om styrelserepresentation.

3.3.2.3 Styrelsens ordförande

Kommitténs förslag: Verkställande direktören i ett bankaktiebolag får inte vara ordförande i styrelsen. Bestämmelsen att om annan anställd i bankaktiebolag inte får vara ordförande i styrelsen skall avskaffas.

I 7 kap. ll § bankaktiebolagslagen finns bestämmelse med en samma syfte som den s.k. femtalsregeln. Enligt bestämmelsen får verkställande direktör eller annan anställd i banken inte vara ordförande eller vice ordförande i styrelsen. För allmänna aktiebolag, vilkas aktie- eller maximikapital uppgår till minst miljon kronor, gäller däremot endast en att verkställande direktören inte får vara ordförande i styrelsen. I de mindre aktiebolagen får verkställande direktören, sådan utsetts, om även vara styrelseordförande. Regeringen har föreslagit att skillnad i stället skall göras mellan publika och privata aktiebolag på så sätt att verkställande direktören får varaistyrelseordförande i privata inte i men publika bolag. Enligt kommitténs mening finns det inte tillräckliga skäl att behålla särregeln som begränsar de anställdas möjligheter att vara styrelseord-

Bankaktiebolag 45

förande eller vice ordförande i bankaktiebolag i större utsträckning än

vad gäller för de större aktiebolagen. I praktiken är det uteslutet att som vanlig anställd, underställd verkställande direktören, skulle utses att en ordförande i styrelsen. Det är visserligen relativt vanligt med s.k. vara

arbetande styrelseordförande dessa är oftast inte anställda i ban-

men ken. Intresset att tillförsäkra styrelsens oberoende ställning tillav godoses i huvudsak den föreslagna bestämmelsen enligt genom ovan vilken styrelsen till övervägande del skall bestå av personer som inte är

anställda i bankaktiebolaget. Med hänsyn till den nuvarande utformningen aktiebolagslagen av finns inte behov någon särregel för bankaktiebolagen när det gäller av verkställande direktörens möjlighet styrelseordförande. För det att vara fall regeringens förslag till ändring kommer att genomföras bör emellertid särregel införas i bankrörelselagen enligt vilken verkställande en direktören aldrig får ordförande i bankaktiebolagets styrelse. En vara sådan regel behövs inte bankaktiebolag endast får vara publika. om

3.3.2.4 Verkställande direktören

Kommitténs förslag: Verkställande direktör skall alltid utses i

bankaktiebolag.

Verkställande direktör skall, enligt gällande rätt, alltid utses i bankaktiebolag. I allmänna aktiebolag behöver däremot inte verkställande di-

rektör aktie- eller maximikapitalet understiger miljon kro-

utses om en Regeringen har föreslagit att skiljelinjen i stället dras mellan pubnor. lika och privata aktiebolag. Verkställande direktör måste enligt försla-

alltid i publika bolag inte i privata aktiebolag. Kommittén

get utses men verkställande direktör alltid bör utses i bankaktiebolag. Såsom anser att har beträffande styrelsens storlek öppnas regeringangetts ovan genom förslag möjlighet för privata bankaktiebolag att underlåta att utse ens en verkställande direktör. Kommittén föreslår därför att en särregel inen förs enligt vilken verkställande direktör alltid skall utses i bankaken tiebolag. En sådan regel behövs emellertid inte det föreskrivs att om bankaktiebolag skall publika. vara

46 Bankaktiebolag

3.3.2.5 Ställföreträdare för verkställande direktören

Kommitténs förslag: Kravet på att ställföreträdare för verkställande direktören alltid skall utses i bankaktiebolag skall avskaffas.

Enligt 7 kap. 4 § första stycket bankaktiebolagslagen skall alltid

utses en eller flera ställföreträdare för verkställande direktören i bankaktiebolag. För allmänna aktiebolag finns inte krav att ställföreträdare skall utses. Enligt kommitténs mening tillgodoses de för bankaktiebolagen särskilda skyddsintressena kravet att verkställande genom en

direktör alltid skall utses. Det finns inte tillräckliga skäl att dessutom

föreskriva att det alltid skall finnas ställföreträdare för verkställande en direktören.

Styrelseuppdrag i andra företag

Kommitténs förslag: Förbudet för verkställande direktör och annan delegat i bankaktiebolag att styrelseledamot i företag vara vars huvudsakliga verksamhet består i att förvalta eller driva handel med aktier eller driver emissionsrörelse skall avskaffas. Vidare som skall kravet på tillstånd från styrelsen för att få styrelseledamot vara i andra företag avskaffas. Inför styrelsevalet i ett bankaktiebolag skall bolagsstämmans ordförande från de föreslagna kandidaterna inhämta upplysningar om vilka uppdrag de har i andra företag. De inhämtade upplysningarna skall vidarebefordras till stämman innan valet förrättas.

Enligt 7 kap. 9 § bankaktiebolagslagen får verkställande direktör eller annan delegat som är anställd i ett bankaktiebolag inte styrelse-

vara ledamot i företag huvudsakliga verksamhet består i förvalta vars att eller driva handel med aktier eller driver emissionsrörelse. I andra som företag än de angivna krävs styrelsens tillstånd för varje särskilt fall. Bestämmelsen gäller dock inte för företag ingår i koncern som samma som banken. Den aktuella bestämmelsen saknar motsvarighet i aktiebolagslagen. En bestämmelse av motsvarande innebörd har funnits i banklagstiftningen sedan 1933. Bestämmelsen infördes efter förslag från 1924 års

bankkommitté och 1932 års banksakkunniga. Bestämmelsen motivera-

des av att den nära anknytning funnits mellan banker och s.k. som emissionsbolag hade visat sig olycksbringande och att det fanns vara risk för att bankverksamheten kunde ledas på olämpliga vägar och

Bankaktiebolag 47

för att bankledningens objektivitet vid prövningen av kreditfrågor skulle kunna sättas ifråga befattningshavare i banken satt i andra om

bolagsstyrelser. Bestämmelsen har utan större ändringar behållits i de

efterföljande banklagama. Enligt kommitténs uppfattning saknas det i dag motiv för att behålla något förbud för verkställande direktören och andra befattningshavare att sitta i styrelsen i företag huvudsakliga verksamhet består i att vars förvalta eller driva handel med aktier eller som driver emissionsrörelse. Även kravet på styrelsens tillstånd för övriga styrelseuppdrag är, enligt kommitténs uppfattning, alltför långtgående. Det är i och för sig viktigt att högre befattningshavare i bankaktiebolag informerar styreluppdrag utanför banken. I välskötta företag är det också allmänt sen om vedertaget att det finns sådan anmälningsskyldighet. En sådan orden ning kan lämpligen läggas fast i interna instruktioner. Det finns mot denna bakgrund inte skäl att införa särregel om anmälningsskyldigen het för anställda i bankaktiebolag. I regeringens lagrådsremiss föreslås bestämmelse om att bolagsen ordförande, inför styrelseval i ett publikt aktiebolag, skall stämmans från de föreslagna kandidaterna inhämta upplysningar om vilka uppdrag de har i andra företag. Upplysningarna skall vidarebefordras till innan valet förrättas. För det fall bestämmelsen införs för stämman publika allmänna aktiebolag bör den gälla för alla bankaktiebolag. Kommittén föreslår därför att särregel motsvarande innehåll inen av förs i bankrörelselagen. En sådan regel behövs inte för det fall det föreskrivs att bankaktiebolag skall vara publika.

3.3.4 Jäv

Kommitténs förslag: Regeringens förslag till nya jävsbestämmelser

i aktiebolagslagen bör gälla även för bankaktiebolag.

Av redogörelsen i avsnitt 3.2.4.2 har framgått att jävsbestämmelsen i

7 kap. 14 § bankaktiebolagslagen hittills har omfattat de s.k. delega-

terna. Genom att avskaffa delegationsbestämmelsema kommer samma

befattningshavare i bankaktiebolag i allmänna aktiebolag att träfsom jävsbestämmelsen, nämligen styrelseledamötema, verkställande fas av direktören och särskilda firmatecknare.

Enligt jävsbestämmelserna i såväl aktiebolagslagen bankaktie-

som bolagslagen får de angivna inte handlägga fråga rörande personerna

33 sou 1927:11 127-130 och sou 1932-.30 ss. 76-78. ss. 34 Lagrådsremissen, 8 kap. 7 13. s.

48 Bankaktiebolag

avtal mellan dem själva och bolaget eller avtal mellan bolaget och tredje man, om de i frågan har ett väsentligt intresse, kan strisom vara dande mot bolagets. Med avtal jämställs rättegång eller talan. annan

Enligt bestämmelsen i bankaktiebolagslagen får inte heller

personerna delta i beslut om avtal mellan bolaget och juridisk de en person som ensamma eller tillsammans med annan får företräda. Regeringen har i den tidigare nämnda lagrådsremissen föreslagit att bestämmelser av motsvarande innebörd skall införas även i aktiebolagslagen. Mot bakgrund av regeringens förslag finner kommittén inte skäl att föreslå nå-

gon särregel i detta hänseende för bankaktiebolagen.

Firmateckning

Kommitténs förslag: Kravet på två firmatecknare i bankaktiebolag skall behållas. Verkställande direktören i bankaktiebolag får en

självständig rätt att teckna bolagets firma inom sitt i lagen angivna

kompetensområde.

Enligt aktiebolagslagen företräder styrelsen bolaget och tecknar dess firma. Styrelsen får även uppdra eller fiera att teckna en personer bolagets firma. Det kan därvid beslutas att endast två eller flera i förening får teckna bolagets firma. Finnateckningsrätt medför behörighet att representera bolaget vid avtal och rättshandlingar och företräda det inför domstolar och andra myndigheter. Bestämmelserna firmaom tecknare i aktiebolagslagen gäller bara styrelseledamöter, verkställande direktör och särskilt utsedda firmatecknare. Regler andra om representanter för bolaget, t.ex. av ställföreträdarna befullmäktigade personer, anställda med ställningsfullmakt, handelsagenter finns i m.m. annan lagstiftning. Verkställande direktören får enligt aktiebolagslagen alltid företräda bolaget och teckna dess firma beträffande åtgärd inom sitt kompetensområde såsom det anges i 8 kap. 6 § aktiebolagslagen, dvs. den löpande förvaltningen och brådskande åtgärder därutöver. Inget hindrar att han av styrelsen bemyndigas att ensam eller tillsammans med teckna annan firman rörande alla åtgärder. Behörigheten åtföljs dock inte automatiskt av någon motsvarande befogenhet. En verkställande direktör också som är firmatecknare får inte företräda bolaget i vidare mån än vad som

35Lagrådsremissen, 8 kap. 20 och 28 §§, ss. 15, 17, 83-85, 206-207 och 211-213. Från jävsbestämmelsens tillämpning undantas bl.a. den situtationen då bolaget och motparten ingår i samma koncern.

Bankaktiebolag 49

följer 8 kap. 6 § aktiebolagslagen han inte har styrelsens uppdrag av om till det, dvs. befogenhet. Rättshandling en ställföreträdare vidtar som utanför sin behörighet blir inte gällande mot bolaget enligt 8 kap. 14 § aktiebolagslagen. Enligt paragraf kan handlande utanför befosamma genheten under vissa omständigheter bli bindande mot bolaget. Bankaktiebolagslagen innehåller till skillnad från aktiebolagslagen krav på firman alltid skall tecknas minst två personer i föreett att av

ning. Verkställande direktör har ingen självständig rätt att teckna fir-

Kravet två firmatecknare infördes i banklagstiftningen år 1933 man. efter förslag 1924 års bankkommitté och 1932 års banksakkunniga. av Bestämmelsen motiverades i förarbetena bl.a. att ett förslag till av dansk banklag innehöll bestämmelse motsvarande innebörd och en av den gällande ordningen med firmatecknare hade visat sig innebäatt en risker för att enskilda befattningshavare iklädde banken förpliktelser ra utan någon persons kännedom. annan Genom kommittén valt att verkställande direktören i bankatt ge aktiebolag ställning bolagsorgan är att det knappast möjligt att för som bankaktiebolag göra undantag från aktiebolagslagens regler om att

verkställande direktör inom sitt kompetensområde ensam äger teckna

bankaktiebolagets firma. Ett sådant undantag skulle strida mot den systematiken i lagstiftningen och undanröja den efter-

grundläggande

enhetligheten de för företagens motparter väsentlisträvade ett av gaste områdena. i och för sig lämpligt att firman i större aktiebolag och bank- Det är aktiebolag tecknas två i förening. Med hänsyn tillde för av personer banker särskilda skyddsintressena kan betydelsen härav sägas vara nåi bankaktiebolag än i allmänna aktiebolag. Betydelsen av en got större lagregel med denna innebörd skall dock inte överdrivas. En firmateck-

ningsregel ingen garanti för att beslutsfattandet och den interna

utgör kontrollen fungerar. Betydelsen ändamålsenliga instruktioner och av rutiner är betydligt större. tveksamt det finns tillräckligt starka skäl att behålla en Det är om särregel för bankaktiebolagen när det gäller firmateckningen. Eftersom det förs diskussioner att införa ett lagstadgat krav två firmateckom i allmänna aktiebolag föreslår kommittén dock att kravet på nare även firmatecknare för bankaktiebolag behålls tills den översynen är klar. två En särregel med detta innehåll bör därför införas i bankrörelselagen.

3.3.6 Lagtekniska frågor m.m.

avsnitt behandlas skillnader mellan bankaktiebolagslagen och I detta

aktiebolagslagen lagteknisk karaktär. Vissa paragrafer i

som är av

50 Bankaktiebolag SOU

1998:27

bankaktiebolagslagen hänvisar till bankrörelselagen eller lag-

annan

stiftning gäller för bankaktiebolag inte för allmänna aktiebo-

som men lag. Motsvarande hänvisningar saknas naturliga skäl i aktiebolagsav

lagen. Vidare hänvisar vissa bestämmelser i bankaktiebolagslagen till

tillsynsmyndigheten på området, Finansinspektionen. Frågan är i vilken utsträckning de angivna skillnaderna föranleder några särregler för nu bankaktiebolagen.

3.3.6.1 Hänvisningar till bankrörelselagen

Kommitténs förslag: En särregel skall behållas avseende förbudet för ställföreträdare att följa föreskrifter bolagsstämman eller av annat bolagsorgan inte är gällande därför att de står i strid med som

bankrörelselagen. Vidare skall en särregel behållas enligt vilken bestämmelserna om styrelseledamöter i bankrörelselagen även skall

vara tillämpliga på suppleanter. Slutligen skall särregel behållas en enligt vilken en rättshandling som ställföreträdare företagit i strid med bestämmelserna om bolagsorganens behörighet i bankrörelselagen inte kan göras gällande mot bolaget.

Enligt 7 kap. 1 § första stycket bankaktiebolagslagen skall styrelsen i

bankaktiebolag förvalta bolagets angelägenheter i enlighet med vad som föreskrivs i bankaktiebolagslagen och vad föreskrivs i banksom rörelselagen. Det finns inte någon bestämmelse i aktiebolagslagen som anger att styrelsen skall förvalta bolagets angelägenheter i enlighet med

gällande lagar och förordningar. I 8 kap. 6 § aktiebolagslagen

anges endast att styrelsen svarar för bolagets organisation och förvaltningen bolagets angelägenheter. Även något uttryckligt stadgande av utan är

emellertid styrelsen i såväl allmänna aktiebolag bankaktiebolag

som skyldig att följa gällande lagar och förordningar vid förvaltningen av bolagets angelägenheter. Behovet särregel i detta hänseende för av en

bankaktiebolag är därför litet. Med hänsyn till intresset att så långt

av som möjligt ha enhetliga regler för allmänna aktiebolag och bankaktiebolag finner kommittén inte skäl att behålla någon särregel.

Enligt 7 kap. 1 § fjärde stycket bankaktiebolagslagen

skall vad som

sägs i bankaktiebolagslagen och bankrörelselagen styrelseledamöter

om i tillämpliga delar gälla även suppleanter. Den motsvarande bestämmelsen i aktiebolagslagen innehåller inte någon hänvisning till bankrörel-

selagen. Genom bestämmelsen i bankaktiebolagslagen blir bankrörel-

selagens bestämmelser för styrelseledamöter tillämpliga suppleanter.

Enligt kommitténs mening bör även i fortsättningen bestämmelserna

om styrelseledamöter i bankrörelselagen, bl.a. kreditjävsbestämmel-

Bankaktiebolag 51

i 2 kap. 17 § bankrörelselagen, gälla för suppleanter. En särregel i serna detta hänseende är därför nödvändig. l 7 kap. 16 § andra stycket bankaktiebolagslagen att ställanges en företrädare inte får följa föreskrifter bolagsstämman eller annat boav lagsorgan inte är gällande därför att de står i strid med bankaktiesom bolagslagen, bankrörelselagen, lagen 1995:1559 om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller bolagsordningen. Av naturliga skäl innehåller inte motsvarande bestämmelse i 8 kap. 13 § andra stycket aktiebolagslagen någon hänvisning till bankrörelselagen eller lagen årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Beom stämmelsen innehåller dock hänvisning till tillämplig lag om årsreen dovisning. Enligt kommitténs mening bör även i fortsättningen gälla att ställföreträdare för bankaktiebolag inte får följa föreskrifter av bolagsorgan står i strid med bankrörelselagen eller lagen årsredovisning i som om

kreditinstitut och värdepappersbolag. En särregel i detta hänseende är

nödvändig beträffande hänvisningen till bankrörelselagen. Hänvisningen i aktiebolagslagen till tillämplig lag om årsredovisning omfattar även lagen årsredovisning i kreditinstut och värdepappersbolag. om Någon särregel i det hänseendet är därför inte nödvändig. Ytterligare hänvisning till bankrörelselagen finns i 7 kap. 17 § en första stycket bankaktiebolagslagen. Enligt denna bestämmelse skall en rättshandling ställföreträdare i 7 kap. 15 § banksom en som avses aktiebolagslagen, dvs. styrelsen eller särskilda firmatecknare, företagit i strid med bestämmelserna i bankaktiebolagslagen och i bankrörelselagen bolagsorganens behörighet inte gälla mot bolaget. Med beom stämmelser i bankrörelselagen om bolagsorganens behörighet avses bl.a. uppgörelser skadestånd enligt 5 kap. bankrörelselagen som om enbart kan träffas bolagsstämman. Eftersom vissa bestämmelser om av bolagsorganens behörighet alltjämt kommer att finnas kvar i bankrörelselagen behövs särregel även i detta hänseende. en

3.3.6.2 Hänvisningar till Finansinspektionen

Kommitténs förslag: Bestämmelsen enligt vilken Finansinspektio-

under vissa förutsättningar skall förordna ersättare för styrelsenen ledamot skall tillsättas i ordning än genom val av bolagssom annan stämma skall avskaffas. I överensstämmelse med vad som gäller för allmänna aktiebolag skall ersättare förordnas av rätten. Den uttryckliga hänvisningen till Finansinspektionen som finns i vissa paragrafer ersätts hänvisning till den myndighet som reav en geringen bestämmer.

52 Bankaktiebolag

Om en styrelseledamot som enligt bolagsordningen skall tillsättas i annan ordning än genom val bolagsstämma inte har utsetts skall Finanav

sinspektionen enligt 7 kap. 2 § tredje stycket bankaktiebolagslagen på

begäran av styrelsedamot, aktieägare m.fl. utse ersättare for denne. Enligt aktiebolagslagen utses en sådan ersättare av rätten. Kommittén anser att det i denna fråga är viktigt att enhetliga regler gäller for allmän-

na aktiebolag och bankaktiebolag. Något hinder möter inte mot att låta

domstol förordna ersättare även för styrelseledamot i bankaktiebolag.

Kommittén föreslår därför att särregeln for bankaktiebolagen avskaffas. Enligt bankaktiebolagslagen skall verkställande direktören, minst

hälften av styrelseledamötema och de särskilda firmatecknare en av som styrelsen utser bosatta inom EES, inte regeringen eller vara om efter regeringens bemyndigande Finansinspektionen i särskilda fall till-

låter något annat 7 kap. 4 och 15 bankaktiebolagslagen. Enligt

motsvarande bestämmelser i aktiebolagslagen lämnas dispens från bosättningskravet regeringen eller den myndighet regeringen beav som stämmer. Enligt kommitténs mening kan de aktuella bestämmelserna i

aktiebolagslagen tillämpas även for bankaktiebolag. Regeringen kan

förordna att Finansinspektionen skall pröva frågor angivet slag. av

4 Försäkringsbolag

l Inledning

Reglerna ledning försäkringsbolag överensstämmer i stor utom av sträckning med ledningsreglema i aktiebolagslagen. Styrelsens och verkställande direktörens ställning enligt försäkringsrörelselagen är densamma i allmänna aktiebolag. Det finns inte några andra prinsom cipiellt viktiga skillnader mellan reglerna ledning av försäkringsom bolag och aktiebolag. Reglerna skiljer sig emellertid åt i ett antal mindbetydelsefulla hänseenden. Bestämmelserna om styrelsens sammanre

sättning och uppgifter skiljer sig i vissa avseenden från motsvarande

regler i aktiebolagslagen. Även reglerna verkställande direktör om skiljer sig i vissa smärre avseenden. I försäkringsrörelselagen finns vidare bestämmelse särskild befattningshavare aktuarien en om en - saknar motsvarighet i allmänna aktiebolag. Försäkringsrörelselasom behandlar inte bara försäkringsaktiebolagen utan även de ömsegen sidiga försäkringsbolagen vilka, även om de uppvisar många med försäkringsaktiebolagen gemensamma drag, inte är aktiebolag. Detta förhållande upphov till vissa särskilda regler för de ömsesidiga förger säkringsbolagen. Flera reglerna har nyligen varit föremål för av de nu aktuella över- Försäkringsutredningen. I utredningens slutbetänkande Försäksyn av ringsrörelse i förändring 3 SOU 1995:87 finns förslag till ändringar flera regler ledning försäkringsbolag. Betänkandet bereds för av om av närvarande inom Finansdepartementet. Kommittén har till uppgift att se över ledningsreglerna även för försäkringsbolag. Kommitténs direktiv att Försäkringsutredningens uppfattningar i den grundläggande anger på försäkringsrörelse skall ligga till grund för kommitténs arbete. synen Därtill kommer att kommitténs översyn av ledningsreglerna inte ger helhetssyn på försäkringsfrågorna Försäkringsutredningen samma som redovisat. Dessa omständigheter gör att kommitténs översyn i viss bemärkelse blir begränsad. Å andra sidan har kommittén den utgångspunkten att associationsrättsliga särregler så långt möjligt skall som

rensas ut ur försäkringsrörelselagen. Det är en utgångspunkt som inte

lika utpräglad för Försäkringsutredningen. Kommittén gör därför i var vissa frågor andra bedömningar än de som utredningen har gjort.

54 Försäkringsbolag

Det bör nämnas redan här att kommittén inte anser sig ha underlag för att bedöma om försäkringsbolag alltid skall publika aktiebolag vara eller om de också skall kunna vara privata aktiebolag. Som närmare redovisas i det följande anser kommittén emellertid att for försäkringsbolag i huvudsak skall gälla de strängare krav på ledningsorganisationen vilka enligt den nuvarande lydelsen av aktiebolagslagen gäller för de större aktiebolagen och vilka i framtiden kan komma att gälla för publika aktiebolag. Inledningsvis redovisar kommittén sin inställning till de ledningsregler som Försäkringsutredningen har behandlat. Därefter redovisar kommittén sin inställning till de övriga särreglerna i kapitlet ledning om av försäkringsbolag.

4.2 Regler som har behandlats av

Försäkringsutredningen

4.2.1 Inledning

Flera regler i ledningskapitlet har blivit föremål för Försäkringsutredningens översyn. Det gäller bestämmelsen om forsäkringstagarrepresentant, bestämmelserna styrelsens uppgifter, generalklaususom anger len och bestämmelsen om aktuarie. I stor utsträckning ansluter sig kommittén till Försäkringsutredningens förslag. I avvaktan att beredningen av utredningens förslag slutförs på Finansdepartementet finns det emellertid inte skäl att göra några ändringar de gällande av bestämmelserna. I de fall som reglerna om ledning av försäkringsbolag skiljer sig från motsvarande regler enligt aktiebolagslagen föreslår kommittén att särregler under övergångsperioden behålls i försäkringsrörelselagen.

Försäkringstagarrepresentant

Kommitténs förslag: Bestämmelsen om forsäkringstagarrepresen-

tant skall avskaffas. I avvaktan att beredningen av Försäkringsutredningens förslag slutförs bör emellertid bestämmelse foren om säkringstagarrepresentant finnas kvar i forsäkringsrörelselagen.

Enligt den nu gällande lydelsen av 8 kap. l § försäkringsrörelselagen

skall i forsäkringsaktiebolag minst styrelseledamötema utses

en av

Försäkringsbolag 55

"med uppgift att särskilt vaka över att försäkringstagarnas intresse beaktas". En sådan s.k. försäkringstagarrepresentant skall antingen utses av försäkringstagarna eller någon intressegrupp som har anknytning till dem genom att en bestämmelse därom tas i bolagsordningen eller förordnas av regeringen eller av myndighet som regeringen bestämmer. Försäkringsutredningen har föreslagit att bestämmelsen skall avskaffas. Enligt utredningens mening bör driften av ett försäkringsbolag helt förbehållas ägarna medan försäkringstagarnas intressen tillgodoses annat sätt bl.a. genom att det gäller vissa verksamhetsregler som Finansinpektionen kontrollerar efterlevnaden av. Kommittén gör ingen annan bedömning än Försäkringsutredningen och ansluter sig således till förslaget att bestämmelsen skall avskaffas. I avvaktan på att beredningen av utredningens förslag slutförs bör en bestämmelse om försäkringstagarrepresentant finnas kvar i försäkringsrörelselagen.

4.2.3 Styrelsens uppgifter

4.2.3.1 Förvaltning av bolagets angelägenheter

Kommitténs förslag: Försäkringsutredningens förslag att det i försäkringsrörelselagen skall tas en bestämmelse som anger styrelsens skyldighet att förvalta bolagets angelägenheter i enlighet med försäkringsrörelselagen, föreskrifter som har meddelats med stöd av denna lag och i övrigt gällande bestämmelser om försäkringsrörelse bör inte genomföras.

Enligt den gällande lydelsen 8 kap. 7 § första stycket försäkringsnu av rörelselagen svarar styrelsen för bolagets organisation och för förvaltningen bolagets angelägenheter. Försäkringsutredningen har föreav slagit att i bestämmelsen dessutom att styrelsen skall förvalta anges bolagets verksamhet i enlighet med försäkringsrörelselagen, föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och i övrigt gällande bestämmelser försäkringsrörelse. Ytterligare bestämmelser om försäkom ringsrörelse finns i bl.a. trafikskadelagen 1975:1410, lagen 1976:357 om motortävlingsförsäkring och trafikförsäkringsförordningen 1976:359. l sin nu gällande lydelse överensstämmer bestämmelsen i försäkringsrörelselagen med motsvarande bestämmelse i 8 kap. 6 § aktiebolagslagen. Försäkringsutredningens förslag innebär att det införs en

3° sou 1995:87 s. 235

56 Försäkringsbolag

särregel i försäkringsrörelselagen. Behovet av en bestämmelse som anatt styrelsen för ett försäkringsbolag i sin förvaltning av bolaget ger skall följa lagstiftningen rörande försäkringsbolag måste dock betraktas som litet. Med hänsyn till intresset av att så långt möjligt ha enhetliga regler för allmänna aktiebolag och försäkringsaktiebolag finner kommittén att den Försäkringsutredningen föreslagna bestämmelsen inte av bör införas.

4.2.3.2 Fastställande av vissa riktlinjer för försäkringsverksamheten

Kommitténs förslag: Försäkringsutredningens förslag att det skall införas bestämmelse i försäkringsrörelselagen som anger styrelen ansvar för att riktlinjer för försäkringsverksamheten m.m. fastsens ställs skall genomföras. I avvaktan på beredningen förslaget föreav slår kommittén att de nu gällande reglerna i ämnet behålls i försäkringsrörelselagen.

I försäkringsrörelselagen finns bestämmelser som uttryckligen anger att särskilt viktiga uppgifter är förbehållna styrelsen. De ifrågavarande bestämmelserna har samband med hanteringen av de särskilda risker som finns i försäkringsverksamheten. Enligt gällande lydelse av 8 kap. 7 §

tredje stycket försäkringsrörelselagen skall styrelsen fastställa s.k. pla-

ceringsriktlinjer och fortlöpande pröva om de behöver ändras. I paragrafens fjärde stycke vidare att styrelsen skall informera försäkanges

ringstagare riktlinjemas huvudsakliga innehåll samt lämna uppgift

om till Finansinspektionen om de försäkringstekniska avsättningamas storlek. Vidare skall styrelsen enligt 8 kap. 8 § försäkringsrörelselagen besluta om antagande och ändring av grunder. Försäkringsutredningen har föreslagit vissa ändringar av reglerna i 7 kap. försäkringsrörelselagen, bl.a. att försäkringsbolagen även skall upprätta riktlinjer för den försäkringsmatematiska hanteringen av sina åtaganden enligt försäkringsavtalen, dvs. försäkringstekniska avsättningar. De ifrågavarande riktlinjerna betecknas "försäkringstekniska riktlinjer". Utredningen har vidare föreslagit att begreppet "grunder" skall utgå och ersättas av "tekniskt underlag". De föreslagna ändringarna motiverar vissa följdändringar i 8 kap. försäkringsrörelselagen. Försäkringsutredningen har föreslagit att bestämmelserna styrelsens skyldighet att fastställa riktlinjer och uppom rätta tekniskt underlag etc. samlas i en enda paragraf av i huvudsak följande innebörd. Styrelsen är skyldig att fastställa försäkringstekniska riktlinjer och placeringsriktlinjer samt att till att tekniskt underlag se

Försäkringsbolag 57

upprättas. Vidare är styrelsen skyldig att till att riktlinjerna och det se tekniska underlaget följs samt fortlöpande pröva om riktlinjerna behöver ändras. Styrelsens informationsskyldighet i förhållande till försäkringstagama föreslås kvarstå oförändrad i förhållande till nu gällande

lag och detsamma gäller styrelsens uppgiftsskyldighet i förhållande ti

i Finansinspektionen. Enligt kommitténs mening är de ifrågavarande uppgifterna i och för sig sådana att de åligger styrelsen utan något uttryckligt stadgande. Försäkringsutredningen har motiverat den föreslagna bestämmelsen med att den ökar "medvetenheten om ansvar ... inom styrelsen, varigenom det skapas incitament för upprättande interna regelverk och inforav mationsrutinerfm Motiveringen överensstämmer i huvudsak med regeringens motivering av sitt förslag till tydligare och utförligare regler om

styrelsens uppgifter och ansvar i aktiebolagslagen. Enligt kommitténs

mening är uttryckliga stadganden om styrelsens uppgifter och ansvar av stor betydelse för att skapa förutsättningar för en ändamålsenlig organisation av försäkringsbolag. Den av Försäkringsutredningen föreslagna utformningen bestämmelsen framstår som ändamålsenlig. I bestämav melserna betonas inte bara styrelsens skyldighet att fastställa riktlinjerna utan också att kontrollera deras efterlevnad och fortlöpande pröva de behöver ändras. Kommittén delar därför Försäkringsutredningom bedömning att det bör införas en bestämmelse av föreslagen lydelens I avvaktan på att beredningen av Försäkringsutredningens förslag se. slutförs reglerna i kap. § tredje- fjärde styckena bör de nu gällande 8 7

och 8 kap. 8 § försäkringsrörelselagen behållas.

4.2.4 Generalklausulen

Kommitténs förslag: Försäkringsutredningens förslag om att den nuvarande bestämmelsen i 8 kap. 15 § försäkringsrörelselagen, den s.k. generalklausulen, skall utvidgas till att omfatta även rättshandlingar till nackdel för försäkringstagare eller andra ersättningsberättigade i viss situation bör genomföras. en

Enligt sin gällande lydelse överensstämmer generalklausulen i nu 8 kap. 15 § första stycket försäkringsrörelselagen, såvitt den avser försäkringsaktiebolag, med motsvarande bestämmelse i aktiebolagslagen.

37sou 1995:87, s. 221. 3 Lagrådsremissen, 67-71, 193-195 och 196-198. Se även sou 1995:44 245 och ss. ss. 273-276.

58 Försäkringsbolag

Enligt bestämmelsen får således styrelsen eller någon ställföreannan trädare för bolaget inte företa rättshandlingar eller andra åtgärder som är ägnade att ge otillbörliga fördelar aktieägare eller andra till nackdel för bolaget eller andra aktieägare. Försäkringsutredningen har emellertid föreslagit att bestämmelsen även skall omfatta rättshandlingar som kan vara till nackdel för försäkringstagama eller andra ersättningsberättigade på grund av försäkringsavtal i en viss situation. Om bolaget till eget kapital har avsatt belopp för dessas räkning, får en ställföreträdare i allmänhet inte företa rättshandlingar som behandlar sådana avsättningar sämre än övrigt eget kapital. Kommittén har inte underlag att göra någon annan bedömning än Försäkringsutredningen i den här frågan. Om utredningens förslag genomförs behövs en särregel i försäkringsrörelselagen. Det behövs dock ingen särregel innan Förslaget i Övrigt genomförs. Det bör nämnas att generalklausulen i försäkringsrörelselagen även gäller garanter i ömsesidiga försäkringsbolag. Kommittén återkommer till denna fråga.

4.2.5 Aktuarien

Kommitténs förslag: Bestämmelsen om att de försäkringstekniska utredningarna och beräkningarna i försäkringsbolag som meddelar livförsäkring skall utföras under överinseende av en aktuarie skall, såsom Försäkringsutredningen föreslagit, utvidgas till att omfatta även skadeförsäkringsbolag. Bestämmelsen avseende aktuarie i Iivbolag skall således vara kvar i försäkringsrörelselagen och tillägget rörande skadeförsäkringsbolag skall införas i samband med övriga ändringar föranledda av F örsäkringsutredningens förslag.

I försäkringsbolag som meddelar livförsäkring skall enligt 8 kap. l8 § försäkringsrörelselagen de försäkringstekniska utredningarna och beräkningarna utföras under överinseende av en aktuarie. Försäkringsutredningen har föreslagit att motsvarande ordning skall gälla även i skadeförsäkringsbolag. Genom förslaget har utredningen velat betona de försäkringstekniska beräkningarnas betydelse för försäkringsbolags möjligheter att infria sina åtaganden. Aktuarien är ett viktigt och för försäkringsbolag unikt instrument för den interna kontrollen. Kommittén anser sig inte ha möjlighet att göra någon bedömning än Försäkringsutredningen i frågor rörande annan

39SOU 1995:87, ss. 283-284.

Försäkringsbolag 59

aktuariens ställning. Den nuvarande bestämmelsen aktuarie i livom bolag skall således tas in som en särbestämmelse i försäkringsrörelselagen. Vidare skall den av Försäkringsutredningen föreslagna utvidgningen av bestämmelsen till att även skadeförsäkringsbolag avse genomföras.

Övriga

4.3 regler

4.3.1 Inledning

För försäkringsaktiebolag tillämpas i huvudsak de strängare organisationsregler som gäller för allmänna aktiebolag vars aktiekapital eller maximikapital uppgår till minst en miljon kronor. Ett försäkringsaktiebolags styrelse måste således bestå av minst tre ledamöter. Vidare måste det finnas en verkställande direktör som inte får vara ordförande i styrelsen. Kommittén har att ta ställning till om det finns starka skäl att behålla de ifrågavarande särreglema. Vidare har kommittén att befrågan det finns starka skäl att behålla en bestämmelse i försvara om säkringsrörelselagen enligt vilken de ömsesidiga försäkringsbolagen kan medges dispens från kravet på verkställande direktör. Vissa av de särregler som gäller för ömsesidiga försäkringsbolag är motiverade av att dessa bolag inte är aktiebolag. De särreglerna kommer även fortsättningsvis att behövas i försäkringsrörelselagen.

4.3.2 Styrelsens storlek

Kommitténs förslag: Bestämmelsen i försäkringsrörelselagen om att styrelsen i försäkringsbolag alltid skall bestå av minst tre styrelseledamöter skall behållas.

Enligt 8 kap. 1 § första stycket försäkringsrörelselagen skall styrelsen i försäkringsbolag alltid bestå minst tre ledamöter. I allmänna aktieav bolag vars aktiekapital eller maximikapital understiger en miljon kronor får styrelsen emellertid ha färre ledamöter om det finns minst en suppleant. Regeringen har föreslagit att skillnad i stället görs mellan publika och privata bolag på så sätt att publika bolag måste ha styrelse med en minst tre ledamöter och en verkställande direktör medan privata bolag föreslås kunna ha färre ledamöter. Med hänsyn till det särskilt starka intresset väl fungerande intern kontroll i försäkringsbolag bör, av en

60 Försäkringsbolag

enligt kommitténs mening, styrelsen i ett försäkringsbolag alltid bestå minst tre ledamöter. Kommittén föreslår därför att regel av denna av en innebörd finns kvar i försäkringsrörelselagen trots att det innebär en avvikande reglering jämfört med aktiebolagslagen.

4.3.3 Verkställande direktören

Kommitténs förslag: Bestämmelserna i försäkringsrörelselagen om att styrelsen i försäkringsbolag skall utse verkställande direktör och att verkställande direktören inte får vara ordförande i styrelsen skall gälla utan undantag. Därigenom upphör möjligheten för de ömsesidiga försäkringsbolagen att undantas från kravet att verkställande direktör skall utses och att verkställande direktören inte får vara ordförande i styrelsen.

Enligt 8 kap. 3 § första stycket försäkringsrörelselagen skall verkställande direktör utses i försäkringsbolag. För försäkringsaktiebolag är kravet på att verkställande direktör skall utses undantagslöst. Likaså är förbudet enligt 8 kap. 10 § första stycket försäkringsrörelselagen för verkställande direktör styrelseordförande undangtagslöst i föratt vara säkringsaktiebolag. I allmänna aktiebolag vars aktiekapital understiger miljon kronor behöver inte verkställande direktör utses. Om verken ställande direktör utse kan han eller hon ordförande i styrelsen. vara Regeringen har i likhet med vad angetts ovan beträffande styrel- - som storlek föreslagit att skillnad i stället görs mellan privata och sens publika aktiebolag. Verkställande direktör måste enligt förslaget alltid utses i publika aktiebolag inte i privata. I de sistnämnda bolagen men kan verkställande direktören ordförande i styrelsen. Av samma vara skäl angetts beträffande styrelsens storlek bör det, enligt kommitsom téns mening, alltid finnas verkställande direktör i försäkringsaktieen bolag. I dessa bolag får verkställande direktören inte heller ordförvara ande i styrelsen. Enligt nuvarande ordning kan undantag från kravet att verkställande direktör skall utses och från förbudet enligt 8 kap. 10 § första stycket försäkringsrörelselagen för verkställande direktören att vara styrelseordförande göras för de ömsesidiga försäkringsbolagen. Enligt 8 kap. 5 § försäkringsrörelselagen får regeringen eller efter regering- bemyndigande Finansinspektionen om särskilda skäl föreligger ens medge undantag från bestämmelserna att verkställande direktör om skall utses, att det åligger styrelsen att utse verkställande direktör och att verkställande direktören inte får ordförande i bolagets styrelse. vara

Försäkringsbolag 61

Om ett försäkringsbolag medges dispens från skyldigheten att ha en verkställande direktör skall styrelsen uppdra åt en av styrelseledamötema att fullgöra de skyldigheter som åligger verkställande direktören i fråga bokföring och medelsförvaltning. Den ifrågavaom rande styrelseledamoten kallas vanligen verkställande ledamot. Dispensmöjlighetema är främst avsedda för de mindre, lokala bola- Det har ansetts allt för betungande för vissa dessa att utse verkgen. av ställande direktör. Dispensmöjlighetema skall således ge möjlighet att underlätta förvaltningen bolagen. Enligt kommitténs mening är det av emellertid tveksamt om bestämmelsen har någon större betydelse i detta hänseende. Även i de ömsesidiga försäkringsbolagen skall styrelbestå minst tre ledamöter. Konsekvensen av att avskaffa besen av stämmelsen behöver inte bli någon annan än att en av styrelseledamöterna i egenskap av verkställande direktör ansvarar för den löpande - förvaltningen i dess helhet och inte bara för bokföring och medelsförvaltning. Enligt kommitténs mening är bestämmelsen av så begränsad betydelse det inte finns skäl behålla den. Även för de ömsesidiga att att försäkringsbolagen bör således gälla ett krav på att styrelsen alltid skall utse verkställande direktör och att verkställande direktören inte får vara ordförande i styrelsen. På grund det anförda föreslår kommittén att kravet på att det allav tid skall finnas verkställande direktör i försäkringsbolag skall vara undantagslöst. Även kravet på att verkställande direktören inte får vara ordförande i styrelsen skall vara undantagslöst.

avvikande för

4.3.4 Vissa regler ömsesidiga försäkringsbolag

De ömsesidiga försäkringsbolagen är inte aktiebolag. Även flertalet om ledningsreglerna i försäkringsrörelselagen för förav är gemensamma säkringsaktiebolagen och de ömsesidiga bolagen finns det skillnader. Den redovisade bestämmelsen om försäkringstagarrepresentant ovan gäller endast försäkringsaktiebolag. Möjligheten för de ömsesidiga försäkringsbolagen att få dispens från kravet på verkställande direktör har redovisats i det föregående. Förutom de nu angivna bestämmelserna finns det skillnader som föranleds av det förhållandet att det i de ömsesidiga bolagen inte finns några aktier eller aktieägare. Bolagen ägs av försäkringstagama vilka därför betecknas som "delägare". I praktiken företräds emellertid delägarna av representanter i lagen betecknade - "delegerade". De bidragit med ett bolags startkapital som personer som i lagen benämnda "garanter" kan under vissa förutsättningar ha en - roll att spela vid sidan delägarna. I ledningskapitlet i försäkringsav

3 18-0179

62 Försäkringsbolag

rörelselagen finns några bestämmelser som gör skillnad mellan försäkringsaktiebolag och ömsesidiga bolag.

4.3.4.1 Förordnande ersättare för styrelseledamot

av

Kommitténs förslag: En särregel enligt vilken ersättare för styrelseledamot skall förordnas på begäran även av delägare, delegerad eller garant i ömsesidigt försäkringsbolag skall behållas i försäkringsrörelselagen.

Om en styrelseledamot, som enligt bolagsordningen skall tillsättas på något annat sätt än genom val av bolagsstämman, inte har utsetts, skall rätten enligt 8 kap. 2 § tredje stycket försäkringsrörelselagen förordna en ersättare på ansökan av bl.a styrelseledamot, aktieägare, delägare, delegerad, garant eller borgenär. Den motsvarande bestämmelsen i aktiebolagslagen naturliga skäl inte att delägare, delegerad eller anger av garant kan göra en sådan ansökan men i likhet med bestämmelsen i försäkringsrörelselagen anger den att ansökan kan göras även av den vars rätt kan beroende att det finns någon som kan företräda bolaget. vara av Enligt kommitténs mening är det tveksamt det finns tillräckligt om starka skäl att behålla en särregel som anger att delägare, delegerade och garanter kan begära att ersättare för styrelseledamot utses. De angivna torde ändå innefattas i uttrycket "annan vars rätt kan personerna vara beroende av att det finns någon som kan företräda bolaget." För tydlighetens skull föreslår kommittén ändå att en särregel behålls i detta hänseende.

Anmälan aktieinnehav

4.3.4.2 av

Kommitténs förslag: Bestämmelsen i försäkringsrörelselagen om att styrelseledamöter och verkställande direktör i ömsesidiga försäkringsbolag skall för införande i aktieboken anmäla aktieinnehav i bolag som ingår i koncern där det ömsesidiga bolaget ingår skall vara kvar.

Bestämmelsen i 8 kap. 6 § försäkringsrörelselagen anger en skyldighet för styrelseledamöterna och verkställande direktören i försäkringsaktiebolag att för införande i aktieboken anmäla aktieinnehav i bolaget och i bolag i samma koncern. För de ömsesidiga bolagen gäller, enligt paragraf, anmälningsskyldigheten endast aktieinnehav i bolag samma som ingår i koncern där det ömsesidiga bolaget ingår. Av aktiebolags-

Försäkringsbolag 63

lagen följer samma anmälningsskyldighet som gäller för funktionärer i försäkringsaktiebolag enligt försäkringsrörelselagen. Följaktligen behövs ingen regel för dem i försäkringsrörelselagen. Däremot behövs alltjämt en bestämmelse om de ömsesidiga försäkringsbolagen.

4.3.4.3 Generalklausulen

Kommitténs förslag: Försäkringsutredningens förslag om att den nuvarande bestämmelsen i 8 kap. 15 § första stycket försäkringsrörelselagen, den s.k. generalklausulen, skall utvidgas till att omfatta även delägarna i ömsesidiga försäkringsbolag skall genomföras. l avvaktan på beredningen av förslaget behålls den nuvarande bestämmelsen.

Generalklausulen i 8 kap. 15 § första stycket försäkringsrörelselagen förbjuder enligt gällande lydelse styrelsen eller andra ställföresin nu trädare att gynna vissa aktieägare i försäkringsaktiebolag, garanter i ömsesidiga försäkringsbolag eller andra på bolagets, andra aktieägares eller andra garanters bekostnad. Den nu redovisade särskilda regeln för ömsesidiga försäkringsbolag kommer även fortsättningsvis att behöva finnas kvar i försäkringsrörelselagen. Försäkringsutredningen har föreslagit att generalklausulen även skall omfatta delägarna i ömsesidiga försäkringsbolag. Kommittén gör inte någon annan bedömning. l överensstämmelse med vad angetts beträffande de övriga regler som som behandlats av Försäkringsutredningen bör beredningen av utredningens förslag avvaktas. Bestämmelsen bör tills vidare gälla i sin nuvarande utformning

4.3.5 Lagtekniska frågor

m.m.

Kommitténs förslag: En särregel skall finnas kvar som anger att vad som sägs om styrelseledamöter i försäkringsrörelselagen i tilllämpliga delar skall gälla även suppleanter. Vidare skall en särregel avseende förbudet för ställföreträdare att följa föreskrifter av bolagsstämman eller annat bolagsorgan som inte är gällande därför att de står i strid med försäkringsrörelselagen finnas kvar. Slutligen skall en särregel behållas enligt vilken en rättshandling som ställföreträdare företagit i strid med bestämmelserna om bolagsorganens behörighet i försäkringsrörelselagen inte kan göras gällande mot bolaget.

64 Försäkringsbolag

Några av försäkringsrörelselagens ledningsregler innehåller hänvisningar till "denna lag" och försäkringslagstiftning. Även vid annan en tillämpning av aktiebolagslagen för försäkringsbolag kommer rörelsereglerna för försäkringsbolagen att finnas kvar i försäkringsrörelselagen. Frågan är i vilken utsträckning det finns skäl att införa särregler för hänvisningar till försäkringslagstiftningen. Enligt 8 kap. l § femte stycket försäkringsrörelselagen skall vad som sägs i den lagen om styrelseledamöter i tillämpliga delar gälla även suppleanter. Det kommer även i fortsättningen att finnas vissa bestämmelser om styrelseledamöter i försäkringsrörelselagen. En bestämmelse som anger att vad som sägs om styrelseledamöter skall gälla även suppleanter bör därför finnas kvar i försäkringsrörelselagen. Enligt 8 kap. 15 § andra stycket försäkringsrörelselagen får en ställföreträdare inte följa en föreskrift av ett bolagsorgan om föreskriften inte gäller därför att den står i strid med bl.a. försäkringsrörelselagen och lagen 1995:1560 om årsredovisning i försäkringsföretag. Av naturliga skäl innehåller inte motsvarande bestämmelse i 8 kap. 13 § andra stycket aktiebolagslagen någon hänvisning till försäkringsrörelseårsredovisning i försäkringsföretag. Bestämmelsen lagen eller lagen om innehåller dock en hänvisning till tillämplig lag om årsredovisning. Enligt kommitténs uppfattning bör även i fortsättningen gälla att ställföreträdare för försäkringsbolag inte får följa föreskrifter av bolagsorgan som står i strid med försäkringsrörelselagen eller lagen om årsredovisning i försäkringsföretag. En särregel i detta hänseende är nödvändig beträffande hänvisningen till försäkringsrörelselagen. Hänvisningen i aktiebolagslagen till tillämplig lag om årsredovisning omfattar även lagen om årsredovisning i försäkringsföretag. Någon särregel i detta hänseende är därför inte nödvändig. I 8 kap. 7 § andra stycket försäkringsrörelselagen anges att verkställande direktören skall sörja för att bolagets bokföring fullgörs i överensstämmelse med lagen om årsredovisning i försäkringsföretag och andra författningar. I den motsvarande bestämmelsen i aktiebolagslagen anges att verkställande direktören skall sörja för att bolagets bokföring fullgörs i överensstämmelse med lag. Det ifrågavarande uttrycket torde omfatta även lagen om årsredovisning i försäkringsföretag. Någon särregel i detta hänseende är därför inte nödvändig för försäkringsbolagen. Enligt 8 kap. 16 § första stycket försäkringsrörelselagen skall en rättshandling som ställföreträdare som avses i 13 dvs. styrelsen eller särskild firmatecknare, företagit i strid med bestämmelserna i försäkringsrörelselagen bolagsorganens behörighet inte gälla mot bolaget. om Om aktiebolagslagen kommer att gälla även för försäkringsbolag kommer bestämmelserna avseende bolagsorganens behörighet i huvud-

Försäkringsbolag 65

sak att återfinnas i den lagen. Det är i dag svårt att överblicka i vilken utsträckning som bestämmelser om bolagsorganens behörighet i framtiden kommer att finnas kvar i försäkringsrörelselagen. Mot bakgrund härav föreslår kommittén att en särregel tills vidare skall finnas kvar i försäkringsrörelselagen enligt vilken en rättshandling som en ställföreträdare företar i strid med försäkringsrörelselagens bestämmelser om bolagsorganens behörighet inte kan göras gällande mot bolaget.

5 Författningskommentar

5.1 Förslaget till lag om ändring i bankrörelselagen 1987:617

1 kap.

26 §

Av paragrafens första mening framgår att kravet på att det skall finnas minst tre styrelseledamöter i bankaktiebolag är undantagslöst. Motiven till bestämmelsen framgår av avsnitt 3.3.2.1. Paragrafens andra mening ersätter den s.k. femtalsregeln i 7 kap. 3 § andra stycket bankaktiebolagslagen. Den nya bestämmelsen innebär en uppmjukning i förhållande till femtalsregeln. Av det totala antalet styrelseledamöter skall fler än hälften utgöras av personer som inte är anställda i bankaktiebolaget eller i företag ingår i samma koncern som banken. Bestämmelsen har endast avseende på det totala antalet som styrelseledamöter och saknar betydelse för bestämmelserna beslutsom förhet och röstmajoritet Styrelsen kan således, på grund av vissa m.m. ledamöters frånvaro, vid ett enskilt sammanträde till övervägande del bestå anställda. Till skillnad från vad har gällt enligt femtalsreav som geln skall de arbetstagarrepresentanter som utsetts enligt lagen

1987:1245 styrelserepresentation för de privatanställda omfattas

om av bestämmelsen.

27§

Paragrafen motsvarar delvis 7 kap. 4 § första stycket och 11 § bankaktiebolagslagen. Kravet på att det alltid skall finnas verkställande dien rektör i bankaktiebolag kvarstår liksom förbudet för denne att vara ordförande i styrelsen. I övrigt tillämpas aktiebolagslagens bestämmelser beträffande verkställande direktören.

28 §

Paragrafen överensstämmer med 7 kap. 15 § tredje stycket bankaktiebolagslagen såtillvida att styrelsen endast får uppdra två eller flera i förening att teckna bankaktiebolagets firma. Av paragrafens personer

68 F Örjbttningskommentar

sista mening, som hänvisar till 8 kap. 12 § aktiebolagslagen, framgår att verkställande direktören har ensam firmateckningsrätt inom sitt kompetensområde.

29§

Enligt 8 kap. 13 § andra stycket aktiebolagslagen får ställföreträdare inte följa föreskrifter av bolagsstämman eller andra bolagsorgan som strider mot aktiebolagslagen, tillämplig lag om årsredovisning eller bolagsordningen. Den aktuella paragrafen i bankrörelselagen innehåller det tillägget att ställföreträdare för bankaktiebolag inte heller får följa föreskrift som strider mot denna lag.

30§

Enligt 8 kap. 14 § första stycket aktiebolagslagen gäller inte en rättshandling som ställföreträdare har företagit i strid med bestämmelserna i den lagen om bolagsorganens behörighet mot bolaget. Den här behandlade paragrafen innehåller det tillägget att inte heller rättshandlingar som strider mot bestämmelser i bankrörelselagen om bolagsorganens behörighet gäller mot bolaget.

31§

Enligt 8 kap. l § fjärde stycket aktiebolagslagen skall vad som sägs i lagen om styrelseledamöter i tillämpliga delar gälla även styrelsesuppleanter. I bankrörelselagen finns också bestämmelser om styrelseledamöter. Paragrafen innehåller det tillägget att bestämmelserna om styrelseledamöter i bankrörelselagen i tillämpliga delar skall gälla även suppleanter.

32§

Paragrafen saknar motsvarighet i bankaktiebolagslagen och aktiebolagslagen, i dess nu gällande lydelse. Paragrafen motsvarar i sak en i den tidigare nämnda lagrådsremissen föreslagen bestämmelse 8 kap. 7 §. Denna bestämmelse avser endast publika aktiebolag. Eftersom kommittén anser att bestämmelsen bör gälla alla bankaktiebolag har denna paragraf införts. De närmare motiven framgår av avsnitt 3.3.3.

Författningskommentar 69

5 kap.

5 och 8 §§

De Föreslagna ändringarna i skadeståndsreglerna är föranledda av att verkställande direktören i bankaktiebolag blir bolagsorgan och att delegatbegreppet avskaffas beträffande bankaktiebolag.

5.2 till lag ändring i Förslaget om försäkringsrörelselagen 1982:713

8 kap.

1§

Paragrafen överensstämmer med 8 kap. l § första stycket försäkringsrörelselagen. I enlighet med vad som gäller för bankaktiebolag är kra-

vet på att styrelsen skall ha minst tre styrelseledamöter undantagslöst.

2§

Paragrafen överensstämmer med de gällande bestämmelserna om nu

försäkringstagarrepresentant i 8 kap. l § försäkringsrörelselagen. Som

framgår övervägandena avsnitt 4.2.2 föreslås paragrafen gälla en-

av dast under övergångstid, i avvaktan på beredningen av Försäken ringsutredningens förslag att avskaffa bestämmelserna om försäkringstagarrepresentant.

3§

Enligt paragrafen kan även delägare, delegerad och garant begära att rätten enligt 8 kap. 2 § tredje stycket aktiebolagslagen förordnar ersättare för styrelseledmot enligt bolagsordningen skall tillsättas i ansom ordning än val bolagsstämma, sådan inte utsetts. nan genom av om Denna bestämmelse och 8 kap. 2 § tredje stycket aktiebolagslagen mot-

svarar tillsammans 8 kap. 2 § tredje stycket försäkringsrörelselagen.

4§

Paragrafen överensstämmer med gällande bestämmelser för försäkringsaktiebolag i 8 kap. 3 § första stycket och 10 § första stycket för-

70 Författningskommentar

säkringsrörelselagen. Kravet att verkställande direktör skall utses och förbudet för denne att vara styrelseordförande föreslås i fortsättningen gälla utan undantag även i ömsesidiga försäkringsbolag. De närmare motiven till bestämmelsen framgår av avsnitt 4.3.3.

s§

Paragrafen överensstämmer i sak med bestämmelsen för de ömsesidiga försäkringsbolagen i 8 kap. 6 § försäkringsrörelselagen. Särregeln är motiverad av att de ömsesidiga försäkringsbolagen inte är aktiebolag och att styrelseledamötemas och verkställande direktörens aktieinnehav därför inte kan avse det ömsesidiga bolaget utan endast de övriga aktiebolag som ingår i koncernen.

6§

Av redogörelsen i allmänmotiveringen avsnitt 4.2.3.2 framgår att För-

säkringsutredningen har föreslagit att bestämmelserna om styrelsens att fastställa riktlinjer för försäkringsverksamheten m.m. som för ansvar närvarande återfinns i 8 kap. 7 § tredje och fjärde styckena samt 8 kap. 8 § försäkringsrörelselagen skall få en ny utformning och att de skall samlas i paragraf. Kommittén ansluter sig till utredningens förslag. I en avvaktan på beredningen av förslaget skall de nuvarande bestämmeli detta ämne fortsätta att gälla. Bestämmelserna återfinns dock i serna andra paragrafer än tidigare. Den aktuella paragrafen överensstämmer med 8 kap. 7 § tredje stycket försäkringsrörelselagen. I de efterföljande paragrafema återfinns de övriga bestämmelserna.

7§

Paragrafen överensstämmer med 8 kap. 7 § fjärde stycket försäkringsrörelselagen. Motiven till paragrafen framgår redogörelsen under 5 § av

och av allmänmotiveringen avnitt 4.2.3.2.

8§

Paragrafen överensstämmer med 8 kap. 8 § försäkringsrörelselagen. Motiven till paragrafen framgår av redogörelsen under 5 § och av all-

mänmotiveringen avsnitt 4.2.3.2.

Författningskommentar 71

9§

Paragrafen innehåller den s.k. generalklausulen för de ömsesidiga försäkringsbolagen och överensstämmer i sak med motsvarande bestämmelse i 8 kap. 15 § försäkringsrörelselagen. För försäkringsaktiebolakan däremot generalklausulen i aktiebolagslagen tillämpas, åtgen minstone under en övergångsperiod. Försäkringsutredningen har föreslagit att generalklausulen får en ändrad utformning för såväl de ömsesidiga försäkringsbolagen som för försäkringsaktiebolagen. Till att börja med har Försäkringsutredningen

föreslagit att generalklausulen skall utvidgas till att omfatta även hand-

lingar är till nackdel för delägarna i ömsesidiga försäkringsbolag. som Vidare har utredningen föreslagit att generalklausulen under vissa förutsättningar även skall omfatta försäkringstagama i försäkringsaktiebolag. Förslagen innebär bl.a. särregel kommer att behöva införas att en för försäkringsaktiebolagen. I avvaktan på beredningen av Försäkringsutredningens förslag föreslås inte några ändringar av generalklausulens utformning.

10§

Enligt 8 kap. 13 § andra stycket aktiebolagslagen får ställföreträdare inte följa föreskrifter bolagsstämman eller andra bolagsorgan som av strider mot aktiebolagslagen, tillämplig lag om årsredovisning eller bolagsordningen. Den aktuella paragrafen i försäkringsrörelselagen innehåller det tillägget att ställföreträdare för försäkringsbolag inte heller får följa föreskrift strider mot denna lag. som

11§

Enligt 8 kap. 14 första stycket aktiebolagslagen gäller inte en rättshandling ställföreträdare har företagit i strid med bestämmelserna i som den lagen bolagsorganens behörighet mot bolaget. Den här beom handlade paragrafen innehåller det tillägget att inte heller rättshandling-

strider mot bestämmelser i försäkringsrörelselagen om bolags-

ar som organens behörighet gäller mot bolaget.

12§

Paragrafen överensstämmer med 8 kap. 18 § försäkringsrörelselagen.

Som framgår allmånmotiveringen avsnitt 4.2.5 har Försäkringsut-

av redningen föreslagit att bestämmelsen att aktuarie skall utföra förom säkringstekniska utredningar och beräkningar skall utvidgas till att om-

72 F örfattningskommentar

fatta även skadeförsäkringsbolag. I avvaktan på beredningen av utredningens förslag föreslås inte några ändringar.

5.3 Förslaget till lag om ändring i lagen 1987:1245 om styrelserepresentation

för de

privatanställda

13§

Ändringen är en följd av att bestämmelsen i 7 kap. 6 § andra stycket

bankaktiebolagslagen upphävs. Någon ändring av paragrafens innebörd har dock inte avsetts. I bankaktiebolag skall representanter för de anställda ha rätt som tidigare att delta i regionstyrelsers arbete. samma

6 Kostnadskonsekvenser och

ikraftträdande

Kostnadskonsekvenser

Förslaget medför såväl samhällsekonomiska som statsñnansiella vinster. De samhällsekonomiska vinsterna kommer av ett enklare och tydliregelverk. Statsfinansiellt medför förslaget lägre kostnader för gare framtida lagstiftningsarbete. En närmare redogörelse för konsekvenserförslaget har lämnats i kapitel na av

Ikraftträdande

En förutsättning för att kommitténs förslag skall kunna genomföras i sin helhet är att de av regeringen, i lagrådsremissen Aktiebolagets organisation, föreslagna ändringarna genomförs före eller samtidigt som kommitténs förslag. Det är vidare angeläget att Finansdepartementets förslag i dessa delar, som läggs fram i en promemoria i anslutning till detta betänkande, genomförs samtidigt som förslagen i detta betänkande. Det är däremot inte nödvändigt att Försäkringsutredningens förslag genomförs innan förslagen i detta betänkande. Med utgångspunkten att det som sagts ovan beaktas, föreslår kommittén att de kommittén föreslagna bestämmelserna träder i kraft av den l januari 1999.

Bilaga 1 75

Referenser

Litteratur Dotevall, R., Skadeståndsansvar for styrelseledamot och verkställande direktör, Norstedts forlag, 1989. Nial, H., Svensk associationsrätt i huvuddrag, Norstedts Juridik, sjätte upplagan, 1995. Taxell, L.E., Bolagsledningens ansvar, Åbo Akademis forlag, 1988. Taxell, L. E., Aktiebolagets organisation, Åbo Akademis forlag, 1988. Westerlind, P., Banklagen av den 31 mars 1955 med kommentar, Statnämnd för utgivande av förvaltningsrâttsliga publikationer, 1958. ens

Utredningsbetänkanden m.m. SOU 1927:11 1924 års bankkommittés betänkande med forslag till lag ändring i vissa delar av lagen den 22 om

juni 1911 nr 74 om bankrörelse m.m.

SOU 1932:30 1932 års banksakkunnigas betänkande med förslag till lag ändring i vissa delar av lagen den om

22 juni 1911 nr 74 om bankrörelse m.m.

SOU 1941:9 Lagberedningens forslag till lag om aktiebolag m.m., II, Motiv. SOU 1942:47 Lagrådets utlåtande över Lagberedningens förslag till lag om aktiebolag m.m. SOU 1952:2 Förslag till lag om bankrörelse m.m. avgivet av 1949 års banklagssakkunniga. SOU 1984:27 Ny banklagstiftning, del 2 Betänkande av Banklagsutredningen. SOU 1995:44 Aktiebolagets organisation Delbetänkande av Aktiebolagskommittén.

76 Bilaga 1

SOU 1995:87 Försäkringsrörelse i Förändring 3 Slutbetänkande av Försäkringsutredningen

Lagrådsremiss

Regeringens lagrådsremiss den 22 januari 1998, Aktiebolagets organisation

Propositioner Prop. 1955:3 med förslag till lag om bankrörelse, m.m. Prop. 1975: 103 med förslag till ny aktiebolagslag, m.m. Prop. 1986/87:12 om ny banklagstiftning

Nytt juridiskt arkiv II NJA 1955 Ny lagstiftning om bankrörelse

Bilaga 2 77

Kommittédirektiv

Översyn

vissa rörelse- och tillsynsregler på

av bankområdet m.m.

Dir. 1995:86

Beslut vid regeringssammanträde den 6 juni 1995.

Sammanfattning av uppdraget

En kommitté skall utreda behovet ändringar i det regelverk som styr av framför allt bankers och andra kreditinstituts verksamhet, men även andra institut på det finansiella området, t.ex. värdepappersbolag och försäkringsbolag. Kommittén skall även utreda behovet ändringar i av tillsynens innehåll och inriktning på detta område. Om det är lämpligt skall kommittén föreslå ändringar av regelverket. Kommittén skall behovet ändrade regler för hantering ekonomiska överväga av av risker och för intern kontroll i banker, kreditmarknadsbolag och

värdepappersbolag,

behovet ändrade regler för beslutsdelegation och beöverväga av sluts fattande inom instituten, innefattande arbetet inom styrelse och ledning, analysera de mål bör styra tillsynsverksamheten, värdera hur som -

angelägna olika tillsynsuppgifter är samt bedöma hur riktlinjerna för

verksamheten skall läggas fast, överväga vissa frågor om revisorernas roll, överväga behovet ändrade regler för Finansinspektionens ingrip- - av anden och sanktioner, överväga behovet särskilda regler för situationer då ett enskilt - av kreditinstitut har finansiella svårigheter, samt analysera det nuvarande straffrättsliga systemets sätt att verka på området och överväga reformer.

Bakgrund

De svenska bankernas finansiella situation försvagades allvarligt i sam-

band med att den långvariga högkonjunkturen bröts mot slutet av 1980talet. Den svenska ekonomin gick i osedvanligt djup lågkonjunk-

en

78 Bilaga 2

tur med fallande tillgångspriser och stigande realräntor. Tidigare överhettning med starka inslag prisspekulation på fastighetsmarknaden av hade lett till långsiktigt ohållbara prisstegringar. Avregleringar kreav ditmarknaden ledde i det rådande ekonomiska klimatet till kraftig en utlåningsexpansion och jakt marknadsandelar. Kreditgivningen kom i många fall att ske på alltför lösa grunder. När prisbubblan på fastighetsmarknaden sprack och konjunkturläget allvarligt försvagades, tvingades först ett antal finansbolag och senare banker att redovisa så stora kreditförluster att staten i syfte att säkra stabiliteten i betalningssystemet såg sig tvungen att göra ett temporärt åtagande om stöd till bankerna och vissa andra kreditinstitut. Den finansiella kris som drabbade i synnerhet bankerna i början av 1990-talet ger anledning till översyn statens system för kontroll en av av dessa. Även försäkringsområdet har berörts den finansiella krisen. I av

början av 1990-talet försattes ett par kreditförsäkringsbolag i konkurs.

Även andra bolag drabbades förluster inom området för kreditav stora

försäkring.

Det senaste decenniets utveckling på kreditmarknaden har präglats av avvecklingen av kvantitativa regleringar. Kreditregleringama avskaffades gradvis under mitten och slutet l980-talet. Detta ändrade av radikalt arbetsvillkoren för bankerna. Vidare togs hinder för utländsk konkurrens bort. Från att ha verkat på marknad närmast kan en som beskrivas som skyddad arbetar bankerna på friare och konnu en mer kurrensutsatt marknad. Även de regler för bankom som ger ramarna ernas verksamhet rörelsereglerna i viss mån förändrades under samma period skedde det knappast i lika hög grad villkoren för verksom samheten. Även detta förhållande bidrar till behovet av en översyn av vissa regler. Kreditmarknadsbolagens och värdepappersbolagens förhållanden är intimt förknippade med villkoren för bankernas verksamhet. Regleringen av dessa institut stämmer i viktiga avseenden överens med vad som gäller för bankerna. Regelverket bör därför över i samband ses med översynen av regelverket för bankerna. Motsvarande gäller i vissa avseenden försäkringsområdet. Tillsynsmyndighetens arbetsvillkor har också förändrats. Under de senaste två decennierna har uppgifter förts till tillsynsmyndigheten. nya Detta i kombination med den snabba utvecklingen produkter och av institutens användning teknik har ställt krav på förändringar i av ny tillsynens utövande och inriktning. De nämnda förändringarna, i kombination med i det närmaste oförändrade fram till slutet resurser av l980-talet, fick till följd att de traditionella och grundläggande tillsynsverksamhetema fick mindre utrymme.

Bilaga 2 79

Bankinspektionen, tidigare ansvarade för tillsynen av bankerna

som och motsvarigheterna till dagens kreditmarknadsbolag, slogs den 1 juli till Finansinspektionen. Ett 1991 samman med Försäkringsinspektionen arbete pågår för närvarande inom Finansinspektionen för att förändra verksamhetens inriktning. Den nybildade myndigheten har genomgått flera organisationsförändringar. Genom omorganisation den 1 april en 1994 har inspektionen specialiserat verksamheten för att uppnå en effektivare tillsyn. Speciella enheter för finansiell analys och för operativ tillsyn har skapats. Tillsynen har ändrats från att tidigare ha varit institutsinriktad till att bli funktionsinriktad. Tonvikten har allt mer lagts på institutens risktagande. Ett led i förändringsarbetet har varit att utveckla former för tillsyn institutens interna styrning, information och kontroll. Till ledning för av instituten har inspektionen utfärdat allmänna råd styrning, intern om information och intern kontroll inom kredit- och värdepappersinstitut samt försäkringsbolag. I anslutning till arbetet med de allmänna råden har inspektionen skrivit till regeringen och hemställt att en lagreglering med motsvarande inriktning övervägs. Det fortsatta förändringsarbetet inom inspektionen inriktas på de risker finns i instituten, såsom nu som

kreditrisker, marknadsrisker, motpartsrisker etc.

Inom för de medel som Finansinspektionen tilldelas genom ramen den sedvanliga budgetprocessen har den tämligen fria händer att själv bestämma hur skall användas. I viss mån styrs Finansinresurserna spektionens verksamhet och prioriteringar av anvisningar i regleringsbrev och särskilda uppdrag.

Tidigare utredningsarbete

Omfattande lärdomar hur banksystemet och tillsynen fungerat har om dragits, dels i arbetet med krishanteringen, dels efterföljande genom utredningar av olika slag. Statens finansiella stöd till bankerna har främst hanterats av Bankstödsnämnden jfr regeringens skrivelse 1993/94:61. Under detta arbete har mycket omfattande undersökningar de stödsökande bankav vidtagits. På tid har statens ägande Nordbanken och erna senare av Gota Bank utövats Bankstödsnämnden. Värdefull kunskap om genom här aktuella frågor har erhållits under arbetet. I rapporten, "Erfarenheter bankkrisen, rapport till regeringen", daterad den 17 oktober 1994, av en Bankstödsnämnden uttryck för sin på vissa aspekter av bankger syn krisen. Rapporten behandlar främst brister i bankernas styrning, kontroll och informationssystem samt behovet förändringar i regelverket av och ramarna för tillsynen.

80 Bilaga 2

Regeringen tillkallade i början år 1993 kommitté av en Bankkriskommittén, Fi 1993:02. I kommitténs uppdrag ingick att kartlägga och beskriva utvecklingen på kreditmarknaden samt att analysera orsakerna till de problem uppstått. Vidare ingick översyn som en

av tillsynens innehåll och inriktning i uppdraget. Översynen skulle gö-

ras mot bakgrund av en analys det regelverk omgärdar bankerav som nas verksamhet. Kommitténs arbete har resulterat i ett antal rapporter, författade kommitténs ordförande och knutna till komav av personer mittén. Rapporterna har publicerats. Bankkriskommitténs arbete har avslutats utan att något betänkande har avlämnats. Finansinspektionen har gjort omfattande undersökningar bankerav nas kreditgivning under den tid föregick krisen. Av dessa undersom sökningar torde en hel del slutsatser om arbetsformerna inom bankerna ha dragits. En genomgång av kreditgivningen i Nordbanken, Gota Bank och Första Sparbanken har gjorts för att undersöka möjligheterna att föra skadestånds talan mot ledande befattningshavare i dessa banker. Dessa undersökningar, som finns publicerade, har lett till att skadeståndsprocesser inletts mot vissa styrelseledamöter. I betänkandet kreditförsäkring Några aktuella problem SOU - 1992:30 redovisas analys orsakerna till Försäkringsaktiebolaget en av Njords konkurs samt vissa frågor Finansinspektionens tillsyn vad om gäller kreditförsäkring samt revisorernas uppgift.

Uppdraget

Skyddsintressena

Som inledningsvis angetts den djupa bankkrisen anledning till ger en översyn av statens tillsyn över- framför allt- banker och kredit- marknadsbolag. Det finns nu omfattande kunskaper vilka skeenden om som lett fram till krisen i banksystemet. Det är angeläget att ta till dessa vara erfarenheter i utredningsarbetet. Den särskilda regleringen av banker, andra kreditinstitut och värdepappersbolag som ställer större krav dessas verksamhet än på annan näringsverksamhet, motiveras med att det finns särskilda skyddsintressen området. Ett sådant skyddsintresse är att stabiliteten i betalningssystemet hotas om banksystemets solvens sätts i fråga. Omfattande störningar i den finansiellasektom riskerar att sprida sig till resten av ekonomin vilket medför negativa konsekvenser for den ekonomiska utvecklingen. Ett viktigt syfte med regleringen instituten är att förav hindra sådana förlopp. Det finns därutöver ett direkt konsument-

Bilaga 2 81

skyddsintresse att beakta. Inte minst har bankernas inlåning stor betydelse för den enskildes möjligheter att hantera sin egen ekonomi på ett effektivt och säkert sätt. Kommittén bör redovisa sin uppfattning om skyddsintressena grund för kommitténs överväganden inom som en för detta uppdrag. ramen Försäkringsutredningen har i betänkandet Försäkringsrörelse i förändring 1 SOU 1991:89 analyserat de särskilda skyddsintressena på försäkringsområdet. I de delar kommittén har att bedöma frågor som rör försäkringsverksamhet bör de uppfattningar som framförts i det betänkandet ligga till grund för övervägandena.

Rörelsereglerna

Med utgångspunkt från kartläggning de erfarenheter som dragits en av finanskrisen och kommitténs på skyddsintressena är det naturligt av syn rörelsereglema för banker och andra kreditinstitut och för att se över värdepappersbolag. Främst bör behovet kompletterande regler om av riskhantering olika slag övervägas. Intimt förknippad med denna av fråga är, bl.a. Finansinspektionen framhållit i sin skrivelse till resom geringen, behovet regler den interna kontrollens innehåll och av om utformning. Kommitténs arbete bör i första hand inriktas på de nu nämnda frågorna och på styrelsens och ledningens ansvar för det interregelverkets utformning och efterlevnad. I den delen bör kommitténs na överväganden också inbegripa försäkringsbolag. Kommittén bör också

ägna uppmärksamhet åt reglerna s.k. jävskrediter. Om kommittén

om det finns skäl för det, kan den också över andra rörelsereganser att se ler.

Regler om ledning och delegering

l krisens efterdyningar har styrelse- och ledningsfrågor liksom olika ansvarsfrågor fått stor uppmärksamhet. En översyn av de särskilda regler finns styrning och ansvarsfördelning inom banker bör som om göras. I det sammanhanget bör även motsvarande regler för försäkringsbolag över. I samband härmed bör övervägas om det är motises ha andra regler i dessa avseenden för är fallet bankverat att - som nu aktiebolag och försäkringsbolag än för allmänna aktiebolag. I detta sammanhang bör beaktas att kreditmarknadsbolagen och värdepappersbolagen omfattas aktiebolagslagen och att därmed delvis andra av regler styrning och ansvarfördelningen mellan bolagsorganen gäller om för dessa bolag. Aktiebolagskommittén Ju 1990:08 har sett över aktiebolagslagens överlämnat ett delbetänkande SOU 1995:44 som behandlar dessa frågor. Aktiebolagskommitténs överväganden och förslag

82 Bilaga 2

är av intresse även för regleringen instituten det finansiella områav det. Kommitténs närmare överväganden dessa frågor bör ske i ljuset av av de förslag som presenterats i aktiebolagskommitténs betänkande.

Vissa sekretessfrågor

Det har uppmärksammats att reglerna sekretess, såsom de tolkats, om har gett upphov till svårigheter bl.a. vid förvärv banker och vid kreav dit givning till kreditmarknadsbolag. En översyn sekretessreglerna av för banker och kreditmarknadsbolag kan därför aktuell. vara

Tillsynen

Ett starkt samband råder mellan utformningen rörelsereglerna och av utformningen av tillsynsverksamheten. Det är önskvärt att kommittén med utgångspunkt från de övergripande målen för tillsynen att den skall bidra till det finansiella systemets stabilitet och effektivitet och ett gott konsumentskydd värderar hur angelägna olika tillsynsuppgifter är. Kommittén bör i det sammanhanget uppmärksamma de synpunkter som förts fram i Bankstödsnämndens tidigare nämnda rapport, i Riksrevisionsverkets rapport Statens tillsyn över de finansiella marknaderna RRV 1994:15 och i Finansinspektionens skrivelse till Riksrevi-

sionsverket den 22 december 1994 med anledning rapporten dnr

av 1 19-295 8/94. Kommitténs överväganden i dessa frågor bör göras mot bakgrund av en analys av vilka resurser som fordras för att ett tillsynsarbete i enlighet med kommitténs Förslag skall kunna utföras. Kommittén bör i det sammanhanget inte bara ange en önskvärd ambitionsnivå utan också uttala sig om tillsynsarbetets inriktning vid oförändrad resursnivå för en inspektionen. l det sammanhanget bör kommittén även beakta de krav som medlemskapet i EU ställer, såväl i form av inspektionens deltagande i utvecklingen av det gemensamma regelverket på området som inspektionens samarbete med utländska myndigheter. Kommittén bör också överväga i vilken form riktlinjerna för inriktningen på själva tillsynsarbetet skall läggas fast. Styrningen inspekav tionen kan ske på olika sätt och med olika metoder. Det är naturligt att bestämmelser i lag identifierar inspektionens grundläggande uppgifter. Det bör dock övervägas vilken grad flexibilitet dessa regler skall av ge. Vidare bör övervägas hur övriga riktlinjer för inspektionens arbete bör vara utformade, exempelvis i myndighetens instruktion och i dess regleringsbrev.

SOU l998:27 Bilaga 2 83

Vissa frågor om revision

Enligt gällande regler skall Finansinspektionen enligt huvudregeln i nu banker och försäkringsbolag utse en eller flera revisorer att tillsammans med de revisorer valts bolagsstämman eller motsvarande delta i som revisionen. För övriga institut står under tillsyn finns en möjlighet som för inspektionen att utse revisorer. Inspektionen har i en skrivelse till regeringen föreslagit att systemet med förordnande av revisorer i institut under tillsyn reformeras. Sedan Finansdepartementet remitterat skrivelsen har Finansinspektionen efter att ha tagit del av remissynpunkterna utarbetat promemoria. I den föreslås att det inte skall föreen ligga någon skyldighet för Finansinspektionen att tillsätta revisorer men att inspektionen alltjämt skall ha en möjlighet till det. Vidare föreslås att den lagstadgade revisionsplikten i institut står under inspektiosom tillsyn visst sätt skall utvidgas och de bolagsstämman valda nens av revisorerna skall skyldiga att dels utföra de revisionsinsatser som vara initierats inspektionen, dels rapportera vissa iakttagelser till inspekav tionen. Inom EU pågår för närvarande arbetet med ett direktiv bl.a. förom

stärkt tillsyn över banker, värdepappersföretag och försäkringsföretag det s.k. BCCI-direktivet. Mycket talar för att direktivförslaget- med

vederbörliga justeringar kommer att antas inom kort samt att det kommer att innehålla regler revisorers skyldighet att rapportera visom iakttagelser till tillsynsmyndigheten. sa Även aktiebolagskommittén har behandlat revisorernas roll. Vidare har regeringen nyligen föreslagit vissa regler om godkända och auktoriserade revisorer prop. 1994/95:l52. Kommittén bör mot bakgrund de överväganden som görs av akav

tiebolagskommittén och i ljuset av regeringens förslag dels bedöma om de förslag läggs fram Finansinspektionen i den nyssnämnda

som av promemorian bör medföra lagändringar, dels utarbeta de förslag- i den mån det inte sker med anledning inspektionens framställan- som av föranleds BCCI-direktivet i den del det rör revisorer. av

Ingripanden och sanktioner

Finansinspektionen har i lag getts vissa befogenheter att ingripa mot de finansiella instituten. Enligt bankrörelselagen 1987:617 kan inspektionen bl.a. förbjuda verkställighet banks beslut, sammankalla av en bankens styrelse och bolagsstämma samt återkalla banks oktroj eller, en det är tillräckligt, meddela varning. Liknande, men inte helt överom ensstämmande, regler finns när det gäller andra finansiella företag. Finansinspektionen gör dessutom i vissa fall uttalanden, som inte är rätts-

84 Bilaga 2

ligt bindande men som är avsedda att till ledning för de institut vara som står under tillsyn. Det är av grundläggande betydelse för Finansinspektionens möjlig-

heter att fullgöra sitt tillsynsuppdrag att den till sitt förfogande har

lämpligt avvägda möjligheter att ingripa mot missförhållanden i insti-

tuten. En kartläggning av de regler som styr tillsynsmyndighetemas

möjligheter till ingripanden och sanktioner i Sverige och i andra länder bör följas av en analys av behovet regler här i landet. I analysen av nya skall särskilt belysas frågan om ytterligare sanktioner bör införas. Regelverket bör, om inte särskilda skäl talar mot det, utformat på vara samma sätt för alla verksamhetsformer står under Finansinspektiosom nens tillsyn. Kommitténs överväganden i dessa delar bör åtföljas av en bedömning av vilka resurser krävs för utövande sådana befosom av genheter.

Vidare bör övervägas hur detaljerade de regler inspektionen

som ger rätt att ingripa bör Vid den bedömningen måste kommittén naturvara. ligen lägga stor vikt vid hur förutsägbar reglernas tillämpning blir.

Speciella regler för situationer när ett institut har finansiella problem

Arbetet bör även inbegripa en analys behovet särskilda regler för av av situationer då en enskild bank eller ett enskilt kreditmarknadsbolag har råkat i finansiella svårigheter. Enligt gällande regler erfordras viss en kapitaltäckningsnivå. Om kapitalbasen är för liten skall institutet rätta till missförhållandet. I praktiken kan två vägar tänkas. Antingen tillförs

nytt kapital eller minskas balansomslutningen. l det inledande skedet

av bankkrisen visade det sig dock att ingendera möjligheten realistisk var för att återställa vissa bankers kapitalstyrka. När staten fann det nödvändigt att vidta åtgärder saknades regler tillförsäkrade staten som

möjligheten att alltid ingripa i syfte att stabilisera betalningssystemet.

Bland annat för att komma till rätta med dessa svårigheter infördes lagen l993:765 om statligt stöd till banker och andra kreditinstitut. Denna lag innehåller bl.a. regler att staten, under vissa förhållanom den, har rätt att lösa aktierna i ett kreditinstitut eller ställa det under tvångsförvaltning. Vidare finns bestämmelser att villkoren för statom ligt stöd kan prövas av en för ändamålet särskilt inrättad prövningsnämnd. Det av riksdagen år 1992 beslutade statliga åtagandet att banker och vissa andra kreditinstitut med statlig anknytning skall kunna infria sina förpliktelser i rätt tid är temporärt. Någon tidpunkt för avveckling av åtagandet är inte bestämd, vilket framgår lagen. Bestämmelserna av om prövningsnämnd, inlösen av aktier och tvångsförvaltning har dock tidsbegränsats till att gälla till den 31 december 1995.

Bilaga 2 85

Kommittén bör i sitt arbete överväga bestämmelser om rekonom struktion krisdrabbade banker och kreditmarknadsbolag bör införas av permanent och hur de i så fall bör utformas. En studie av motsvarande system i andra länder torde betydelsefull. Kommittén bör beakta vara att banker och kreditmarknadsbolag för närvarande inte omfattas av ackordslagen 1970:847 och inte heller i avvaktan ytterligare ut- redning det förslag till lag foretagsrekonstruktion som rege- - av om ringen remitterat till Lagrådet. Kommittén bör överväga om det är lämpligt att det system för insättningsgaranti som föreslagits jfr dege partementspromemorian Insättningsgaranti, Ds 1995:3 någon uppgift vid rekonstruktion av en krisdrabbad bank. Promemorians förslag inne-

bär att insättningsgarantin träder först i och med att bank försätts i

en konkurs. Dessförinnan kan medlen i insättningsgarantifonden inte tas i anspråk. Det finns emellertid exempel utomlands på att medel som avsatts i motsvarande fonder kan användas även för att förebygga bankfallissemang, dvs. för att utgöra ett statligt kontrollerat kapitaltillskott syftar till att rekonstruera, eller bidra till rekonstruktion av, en som krisdrabbad bank. Det är givetvis vikt att kommittén överväger behovet av särskilda av regler för att garantera rättssäkerheten i ett förfarande som syftar till rekonstruktion. Inte minst är de konstitutionella aspekterna betydelsefulla i sammanhanget.

Vårdslös kreditgivning

Den är vårdslös i samband med kreditgivning och därigenom vålsom lar skada kan bli skyldig att ersätta skadan. Vissa begränsningar för skadeståndsansvaret finns dock, bl.a. regler preskription. En fråga om tilldragit sig intresse efter bankkrisen är om förutsättningarna för som skadeståndsskyldighet för befattningshavare inom bankerna bör föränd- Vidare har frågan kriminalisering av vårdslös kreditgivning ras. om aktualiserats. Under 1990-talet har domstolar avgj ort flera mål där frågan varit om banktjänstemän har begått brott i samband med kreditgivning. Målen har oftast rört det uppsåtliga brottet trolöshet mot huvudman. Med något enstaka undantag har det dock inte väckts åtal mot personer som ingått i banks styrelse eller verkställande ledning. Det kan mot hiten tillsvarande erfarenheter ifrågasättas det nuvarande straffrättsliga om regelsystemet i tillräcklig utsträckning kriminaliserar straffvärda förfaranden i samband med kreditgivning inom banksystemet. Motsvarande kan gälla risk hantering, t.ex. tagande av positioner vid handel annan med valutor eller derivatinstrument. En åtgärd därvid är naturlig som att överväga är, inte minst med tanke den centrala roll for betal-

86 Bilaga 2

ningssystemet som främst bankerna har, en kriminalisering även av vårdslösa förfaranden vid kreditgivning och i samband med beslut om riskhantering, särskilt i sådana fall där vårdslösheten kan leda till så omfattande förluster att ett instituts solvens hotas. Kommittén bör mot denna bakgrund göra en genomgång av det nuvarande straffrättsliga regelverket området och lämna de förslag som den anser behövs. Förslag till kriminalisering skall dock föregås av en noggrann analys, varvid olika intressen skall vägas mot varandra. En kriminalisering av vårdslöshet kan medverka till att upprätthålla stabiliteten i bankväsendet och därmed i betalningssystemet. En sådan stabilitet är inte uteslutande ett intresse för kreditinstituten och dessas ägare utan också i hög grad för staten och medborgarna. Mot detta skall vägas sådan kriminalisering skulle kunna motatt en verka ambitionerna att kontrollen över kreditgivning och riskhanteringi första hand skall utövas av kreditinstituten snarare än av staten. en Av stor betydelse i sammanhanget är hur effektiv straffbestämen melse av denna karaktär skulle vara och om fördelarna med en kriminalisering står i proportion till de myndigheterna måste resurser som lägga ned jfr prop. 1994/95:23 s. 52 ff och bet. 1994/95:JuU2. Kommittén skall lämna sina förslag mot bakgrund av en sådan samlad bedömning. Om förslag ges till ytterligare kriminalisering, skall beräkning göras de kan behövas för att upprätthålla en av resurser som de straffbuden och förslag lämnas till hur sådana resurser, genom nya omprioritering eller på annat sätt, skall kunna tillföras utredningar av detta slag. Frågan om förutsättningarna för skadeståndsskyldighet för befattningshavare inom banker och andra kreditinstitut skall förändras bör behandlas mot bakgrund av aktiebolagskommitténs överväganden i näraliggande frågor.

Allmänna synpunkter En allmän utgångspunkt för utredningsarbetet är att den svenska lagstiftningen skall förenlig med det gemensamma regelsystemet invara EU. Kommittén bör även i övrigt i alla relevanta avseenden inom formera sig och analysera regler och reglers tillämpning i andra om jämförbara länder. En utgångspunkt är att arbetet skall bedrivas från ett samannan hällsekonomiskt perspektiv. Kommittén skall vidare beakta de direktiv dir. 1992:50 regionalpolitiska konsekvenser, 1994:23 om prövning om av offentliga åtaganden och 1994:124 om jämställdhetspolitiska kon-

sekvenser som utfärdats till samtliga kommittéer och särskilda utreda-

re.

Bilaga 2 87

Utredningsarbetet skall vara avslutat före utgången år 1996. av Kommittén skall om det är möjligt lämna delbetänkanden. Kommittén bör särskilt beakta vad som kommer att anges i BCCI-direktivet om tidpunkten för dess ikraftträdande och införlivande i medlemsländemas regelverk.

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Omstmktureringar och beskattning. Fi. . Tänder hela livet . nytt ersättningssystem for vuxentandvârd. - Välfärdens genusansikte. A. . Män passar alltid Nivå- och organisationsspecifika . processer med exempelfrån handeln. A.

Vårt liv som kön. Kärlek,ekonomiska resurser och . maktdiskurser.A.

Ty maktenär din Myten om detrationella . arbetslivet och det jämställdaSverige. A.

Översyn av rörelse- ochtillsynsreglerför kollektiva . försäkringar.Fi

Alkoholreklam. Marknadsföring av alkoholdrycker . och Systembolagets produkturval.

O Integritet Effektivitet- skattebrott.Fi. . - 10. Campus för konst. U.

Friståendeutbildningar medstatlig tillsyn . inom olika områden. U.

Självdeklarationoch kontrolluppgifter

förenkladeförfaranden. Fi. - Säkrare kemikaliehantering.Fö . näringsrättsliga frågor. Fi. . E-pengar- Gröna nyckeltal Indikatorerför ett ekologiskt . hållbart samhälle. M.

När åsikter blir handling.En kunskapsöversikt om . bemötande personer av medfunktionshinder.

Samordningav digital marksändTV. Ku. . En gräns en myndighet Fi. . - IT och regionalutveckling.

120 exempel från Sverigeslän.K.

hC lT-kommisionens hearing om infrastrukturen . för digitala medier.Andrakammarsalen,

Riksdagen1997-10-24. K.

Problem medinbäddade system inför ZOOO-skiñet. . Hearinganordnad IT av kommissioneni

samverkanmed Industritörbundetoch Statskontoret

1997-11-14.K.

22. F örsäkringsgaranti.

Ett garantisystem för försakringsersättningar. Fi.

23. Staten och exportfinansieringen. N.

24. Fiskeriadministrationeni ett EU-perspektiv.

Översyn av ñskeriadministrationen m.m. Jo.

25. Tre städer.En storstadspolitikför hela landet.

+ 4 st bilagor.

26. Frånhembränt till Mariakliniken.

Faktaom ungdomarochsvartsprit.

27.Nya ledningsregler för bankaktiebolagoch

försäkringsbolag.Fi.

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Försvarsdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet Säkrarekemikaliehantering.13 Välfärdensgenusansikte.3 Män passar alltid Nivå- och organisationsspeciñka Socialdepartementet medexempelfrån handeln.4 processer Tänderhela livet Vårt liv som kön. Kärlek, ekonomiska resurser och nytt ersättningssystem för vuxentandvârd.2 maktdiskurser.5 - Alkoholreklam.Marknadsföring alkoholdryckeroch Ty makten din är Myten om det rationella av Systembolagets produkturval.8 arbetslivetoch detjämställdaSverige.6 När åsikterblir handling. En kunskapsöversikt om Kulturdepartementet bemötande av personer medfunktionshinder.16 Tre städer. En storstadspolitikför helalandet. Samordning digital marksänd av TV. 17 + st 4 bilagor. 25 Närings- och handelsdepartementet Frånhembränttill Mariakliniken. Fakta om ungdomarochsvartsprit.26 Statenoch exportfinansieringen.23

Kommunikationsdepartementet Miljödepartementet IT ochregionalutveckling. Grönanyckeltal- Indikatorerför ett ekologiskthållbart 120exempel från Sverigeslän. 19 samhälle.15 IT-kommisionenshearing om infrastrukturen för digitalamedier.Andrakammarsalen, Riksdagenl 997-l 0-24.20 Problemmedinbäddade system infor ZOOO-skiñet. Hearinganordnad lT kommissioneni av samverkanmedIndustriforbundetoch Statskontoret 1997-11-14. 21

Finansdepartementet Omstruktureringarochbeskattning.l Översyn rörelse-ochtillsynsreglerfor kollektiva av försäkringar.7 Integritet- Effektivitet- skattebrott.9 Självdeklarationoch kontrolluppgiñer förenkladeförfaranden.12 - E-pengarnäringsrättsligafrågor. 14 Engräns en myndighet 18 - F örsäkringsgaranti. Ett garantisystem för försäkringsersättningar. 22 Nya ledningsreglerför bankaktiebolagoch försäkringsbolag.27

Utbildningsdepartementet Campus för konst10 Friståendeutbildningarmedstatligtillsyn inom olika områden.ll

Jordbruksdepartementet Fiskeriadministrationen i ett EU-perspektiv. Översyn av fiskeriadministrationen m.m. 24

ázámás ç

å uwIQHNáM-ww hmm; , - w. cuwuv v.. . .

fav 11 .1J-"l5§iç. J Ymnjäl .11 VI Å isvm: JJÃJ-Z-Fü :u|i..r1:1"ra xw f 35Wvy ø7çøx7åii-;l"i,' nav-nte då :musa magrWir-ê :y..2§ey{lá.31s§ ázdgtzud wzajwmrzi why uj v: :mm . m:

fggsáqühanyohøáiuwüiäxarvä

Äggsbtuaväu img ös.- §1 .gm i .niâê :zugh-,aêgt :ansv 1 v :sqmuax . Ä nlgwqgmusadsmiaznrrzrno.. ilxsxusawti min IMO åQW-Wü. :mgwboáiiá . :jjigg: :geni g §11L..:n ;ammüå 4- .TWYOÃ . Ti h. -UÃ åfixYsü-U .r§1affkå11a..;;n 5554:2 ahr rama 14:1 :;.:.r-:-.

âvaimmuiääüqabznssxiñ

nmjzadnboäx, hifi: rbøeáü m vu stannad F .mgnhäü-tu asmxze vaii.vrx;1zgnfi:axagpjazl

g Harg; 1170 åêiøâá §12 saw

n . §1; nJ-t t-réhåñgammmsx .ââuâiiâêiñáiââçêvâfn . . Kiifiøågikuwp m. .Azwiogag " - 3.163 nuaáa gzumgcpgüâl W 75åg:.2g.§lnbq{g1é1 V53 .gpiodêän-fxwxöâ

sqgbngaaâøüidiål.

E11 xanö: 163myømü .Jüsvvybsr4 mggnanL -nzøñsåwä T {ivgjn.ngbixssnüsiiêo mami

PUHADRI ss: 106 4- SIOCRHOI .u Mx 084390 gl 91. Tr I l inwzox-uqo 91 90 li-Pnsl: frltllcxnrdcü"lllvcrmt hun/n mmm IBUKHANIH|: \\.\\'.frI/L'\.\ç'

ISBN I-3X-2X50-4 lSS.1375-35X