Förslag till avgörande av generaladvokat Antonio Saggio föredraget den 1 juli 1999

1 Originalspråk: italienska.

2 EGT L 145, s. 1; svensk specialutgåva, område 9, volym 1, s. 28, senast ändrat genom rådets direktiv 98/80/EG av den 12 oktober 1998 (EGT L 281, s. 31).

3 EGT L 76, s. 1; svensk specialutgåva, område 9, volym 2, s. 57, senast ändrat genom rådets direktiv 96/99/EG av den 30 december 1996 (EGT L 8, s. 12).

4 Såsom den ändrats genom artikel 1.23 i rådets direktiv 91/680/EEG av den 16 december 1991 (EGT L 376, s. 1; svensk specialutgåva, område 9, volym 2, s. 33).

5 BGBl nr 45/1948, senast ändrad genom förbundsgrundlagen som offentliggjorts i BGBl nr 201/1966.

6 BGBl nr 30 i den lydelse av förbundslagen som offentliggjorts i BGBl nr 853/1995.

7 BGBl nr 633.

8 Enligt den nya lydelsen i BGBl nr 959/1993 ochnr 853/1995.

9 LGBl för Wien nr 3/1992.

10 Amtsblatt nr 6/1992, i sin ändrade lydelse enligt Amtsblatt nr 44/1992 och nr 50/1994.

11 Undantagna är till exempel leveranser till sjukhus och kliniker inom ramen för den allmänna verksamheten eller till patienter på läkares förskrivning.

12 I sin lydelse enligt den förbundslag som offentliggjorts i BGBl nr 620/1981.

13 LGBl för Land Oberösterreich nr 15/1950, i dess lydelse enligt den lag iLand som offentliggjorts i LGBl nr 28/1992.

14 Dom av den 8 juli 1986 i mil 73/85, Kerrutt (REG 1986, s. 2219), av den 13 juli 1989 i de förenade målen 93/88 och 94/88, Wisselink m.fl. (REG 1989, s. 2671), av den 19 mars 1991 i mål C-109/90, Giant (REG 1991, s. I-1385).

15 Ovannämnda domar i målen Kerrutt, punkt 22, Wisselink m.fl., punkt 14, Giant, punkt 9 och dom av den 19 februari 1998 i mål C-318/96, Spar (REG 1998, s. I-785), punkt 22.

16 Dom av den 31 mars 1992 i mål C-200/90, Denkavit (REG 1992, s. I-2217; svensk specialutgåva, volym 12), punkt 11. Denna princip har även uttalats i ovannämnda domar i målen Giant, Wisselink m.fl. och Kerrutt samt i dom av den 27 november 1985 i mål 295/84, Rousseau Wilmot (REG 1985, s. 3759; svensk specialutgåva, volym 8, s. 347), punkt 16.

17 Ovannämnd dom i målet Denkavit, punkterna 11 och 14.

18 Ovannämnd dom i målet Spar, dom av den 7 maj 1992 i mål C-347/90, Bozzi (REG 1992, s. I-2947), av den 16 december 1992 i mål C-208/91, Beaulande (REG 1992, s. I-6709), ovannämnda domar i målen Denkavit, Giant, Wisselink och dom av den 3 mars 1988 i mål 252/86, Bergandi (REG 1988, s. 1343).

19 Det är omstritt huruvida den skatt som införts med tillämpning av artikel 33 ovillkorligen måste uppfylla det ovannämnda fjärde kriteriet. I generaladvokaten Légers förslag till avgörande av den 13 mars 1997 i mål C-130/96, Solisnor-Estaleiros Navais (REG 1997, s. I-5053), punkt 42, framhålls att det förhållandet att en skatt inte är avdragsgill får en kumulativ beskattningseffekt, vilket innebär att en tolkning som går ut på att artikel 33 bara utgör hinder för skatter som är avdragsgilla,... i slutänden (skulle) medge återinförandet av just sådana skatter som ovannämnda direktiv är avsedda att avskaffa.

20 Dom av den 20 mars 1997 i mål C-352/95, Phytheron International (REG 1997, s. I-1729), punkterna 11 och 12.

21 Ovannämnd dom i målet Phytheron International, punkt 14.

22 För övrigt påförs inte heller mervärdesskatten alla handelstransaktioner. I denna fråga se generaladvokaten Albers förslag till avgörande i dom av den 8 juni 1999 i de förenade målen C-338/97, C-344/97 och C-390/97, Pelzl m.fl. (REG 1999, s. I-3319 och I-3321), punkt 40. Generaladvokaten har även på grund av detta övervägande accepterat (punkterna 41,42 och 44 i det nämnda förslaget) att en österrikisk skatt för främjande av turismen som uppbars från ett stort antal, om än inte från samtliga yrkesgrupper, var generellt tillämplig. Generaladvokaten har även medgett den allmänna karaktären hos en annan österrikisk skatt rörande finansieringen av handelskammare, nämligen på grundval av övervägandet att en sådan skatt dock fortfarande som regel (omfattar) en stor del av näringsliv och ekonomisk verksamhet (generaladvokaten Albers förslag till avgörande av den 20 november 1997 i ovannämnda mål C-318/96, Spar, punkt 33).

23 Ovannämnd dom i målet Roussau Wilmot, punkt 16. Se även ovannämnd dom i målet Bergandi. Se generaladvokaten Tesauros förslag till avgörande av den 30 januari 1992 i ovannämnda mal C-200/90, Denkavit (punkterna 5 och 6).

24 Ovannämnd dom i målet Giant, punkt 14.

25 Ovannämnd dom i målet Wisselink m.fl., punkt 20.

26 Dom av den 7 maj 1992 i mål C-347/90, Bozzi (REG 1992, s. I-2947). Domstolen motiverade denna slutsats därmed, att avgiften i fråga endast avsåg advokater och dessutom inte tillämpades på alla honorar, utan endast på honorar för verksamhet vid domstol.

27 Se förslag till avgörande i ovannämnda mål Spar, punkt 31.

28 Se i detta avseende den ovannämnda domen i målet Solisnor-Estaleiros Navais, punkt 19.

29 Det skall dessutom erinras om att försäljningspriset är beräknat i enlighet med bestämmelserna i lagen om omsättningsskatt.

30 Dom av den 26 juni 1997 i de förenade målen C-370/95, C-371/95 och C-372/95, Careda m.fl. (REG 1997, s. I-3721), punkterna 18 och 23.

31 EGT L 316, s. 21; svensk specialutgåva, område 9, volym 2, s. 100.

32 EGT L 316, s. 29; svensk specialutgåva, område 9, volym 2, s. 108.

33 Se generaladvokaten Fennellys förslag till avgörande av den 12 november 1998 i mål C-346/97, Braathens Sverige AB mot Riksskatteverket (REG 1999, s. I-3419 och I-3421), punkt 15.

34 I dom av den 11 november 1997 i mål C-408/95, Eurotunnel m.fl. (REG 1997, s. I-6315), har domstolen fastslagit att direktiv 92/12 har till syfte att från den 31 december 1992 fastställa villkoren för punktskattebelagda varors rörlighet inom ramen för en inre marknad utan fiskala gränser (punkt 7).

35 I samma mening, se ovannämnda förslag till avgörande i mål C-346/97, punkt 23.

36 Till förmån för denna tolkning av artikel 3.2 talar den omständigheten att kommissionen under förarbetena hade föreslagit en annan formulering för punkten 2, enligt vilken de i punkt 1 nämnda varorna (det vill säga mineraloljor, alkohol, alkoholdrycker och tobaksvaror) inte kunde beskattas annat än med punktskatter och mervärdesskatt (EGT C 322 av den 21 december 1990, s. 1). Denna formulering skulle helt och hållet ha uteslutit möjligheten att upprätthålla eller införa andra konsumtionsskatter. Det faktum att denna version inte antogs visar att lagstiftaren ville lämna staterna ett visst handlingsutrymme.

37 I samma riktning se ovannämnda förslag till avgörande i mål C-346/97, punkt 23.

38 Se i detta avseende ovannämnda förslag till avgörande i mål C-346/97, punkt 15, i vilken fastslås att [h]uruvida skatten tjänar det särskilda ändamålet att skydda miljön, vilket har hävdats av Riksskatteverket, beror på om skattens uppbyggnad och, i synnerhet, beräkningen av skatten är utformade på ett sätt som uppmuntrar användning av mindre förorenande flygmotorer.

39 Se exempelvis Tourismusabgabe-Gesetz från 1991 (lag om turism) och Tourismus-Gesetz från 1990, som föreskriver kommunala skatter, vars intäkter är avsedda för främjande av turism.

40 Dom av den 7 december 1995 i mål C-449/93, Rockfon mot Specialarbejderforbundet i Danmark (REG 1995, s. I-4291), punkt 28, som upprepar den princip som fastställdes i dom av den 27 oktober 1977 i mål 30/77, Bouchereau (REG 1977, s. 1999; svensk specialutgåva, volym 3, s. 459), punkt 14.

41 Det förefaller slutligen inte överflödigt att påpeka art i artikel 3.2 hänvisningen till mervärdesskatt står före hänvisningen till punktskatter.

42 Dom av den 2 maj 1996 i mål C-231/94, Faaborg-Gelting Linien A/S (REG 1996, s. I-2395).

43 C 57/96 (EGT C 82, s. 9).

44 Rättsakt nr 10165/99, ännu inte offentliggjord.

45 Se dom av den 12 mars 1998 i mål C-314/96, Djabali (REG 1998, s. I-1149), punkt 19. Se även dom av den 16 juli 1998 i mål C-264/96, ICI (REG 1998, s. I-4695), punkt 15.

46 Dom av den 11 juli 1996 i mil C-39/94, SFEI m.fl. (REG 1996, s. I-3547).

47 Dom av den 17 juni 1999 i mål C-295/97, Industrie Aeronautiche e Meccaniche Rinaldo Piaggio SpA (REG 1999, s. I-3735).

48 Dom av den 23 februari 1961 i mål 30/59, De Gezamenlijke Steenkolenmijnen in Limburg mot Höga myndigheten (REG 1961, s. 1; svensk specialutgåva, volym 1, s. 69).

49 Dom av den 15 mars 1994 i mål C-387/92, Banco Exterior de España (REG 1994, s. I-877), punkt 14.

50 EGT L 84, s. 1; svensk specialutgåva, område 3, volym 23, s. 7.

51 EGT L 151, s. 16: svensk specialutgåva, område 3, volym 2, s. 76.

52 Dom av den 13 februari 1996 i de förenade målen C-197/94 och C-252/94, Bautiaa (REG 1996, s. I-505), punkt 47, och dom av den 27 mars 1980 i mål 61/79, Denkavit italiana (REG 1980, s. 1205; svensk specialutgåva, volym 5, s. 149), punkt 16.

53 Dom av den 8 april 1976 i mål 43/75, Defrenne II (REG 1976, s. 455; svensk specialutgåva, volym 3, s. 59), punkt 69 och följande punkter, av den 17 maj 1990 i mål C-262/88, Barber (REG 1990, s. I-1889; svensk specialutgåva, volym 10, s. 407), punkt 41 och följande punkter, och av den 16 juli 1992 i mål C-163/90, Legros m.fl. (REG 1992, s. I - 4625; svensk specialutgåva, volym 13).

54 Dom av den 19 oktober 1995 i mål C-137/94, Richardson (REG 1995, s. I-3407), punkt 33 och ovannämnd dom i målet Bautiaa.

55 Se dom av den 26 februari 1991 i mål C-292/89, Antonissen (REG 1991, s. I-745; svensk specialutgåva, volym 11), punkt 18, och ovannämnda dom i målet Bautiaa, punkt 51.

56 Se ovannämnd dom i målet Denkavit, och dom av den 11 augusti 1995 i de förenade målen C-367/93 och C-377/93, Roders m.fl. (REG 1995, s. I-2229), punkt 48.

57 I dom av den 14 januari 1997 i de förenade målen C-192/95—C-218/95, Comateb m.fl. (REG 1997, s. I-165) har domstolen fastslagit att näringsidkaren (kan) ha åsamkats en skada just med anledning av an han har övervältrat den skatt som myndigheten har uppburit i strid med gemenskapsrätten på ett senare omsättnmgsled, eftersom slcatteövervältringen har lett till en ökning av varans pris, vilket i sin tur har nedfört att försäljningsvolymen minskat. Pä grund av uppbörden av sjötullen kan således priset på varor från andra delar av gemenskapen vara betydligt högre än priset på likadana produkter som är befriade från sjötull, sa att importörerna åsamkas skada oavsett om skatten har övervältrats eller inte (punkt 31). Domstolen har därefter fastställt att näringsidkaren med rätta (skulle) kunna hävda att trots att skatten har övervältrats på köparen har det faktum att skatten räknas in i självkostnadspriset, varigenom varupriset ökar och försäljningsvolymen minskar, medfört en skada som helt eller delvis undanröjer den oberättigade vinst som annars hade orsakats av ersättningen (punkt 32).

58 EGT C 241 av den 29 augusti 1994, s. 1.

59 Se ovannämnda dom av den 16 juli 1992 i målet Legros m.fl. och dom av den 15 december 1995 i mål C-415/93, Bosman (REG 1995, s. I-4921).