Förslag till avgörande av generaladvokat Nial Fennelly föredraget den 13 april 2000
1 Originalspråk: engelska.
2 Bolletino ufficiale della Régione Autonoma della Sardegna, 15 oktober 1952.
3 Bolletino ufficiale della Régione Autonoma della Sardegna, 23 augusti 1954.
4 Det kan noteras att enligt den ursprungliga lydelsen av artikel 1, enligt 1951 års regionala lag, var det endast regionala företag som kunde beviljas lan.
5 I den ursprungliga lydelsen av artikel 2 i 1951 års regionala lag krävde, förutom villkoren i den ändrade versionen, att de som fick förmånen av lånen i princip hade regionala sjöfartsintressen och erbjod sjöfartstjänster mellan sardiska hamnar och öar och/eller andra hamnar som vanligen anlöptes.
6 Bolletino ufficiale della Regione Autonoma della Sardegna, nr 21, tillägg nr 1, den 6 juni 1988.
7 Det srycke som lades till artikel 9 i 1951 ars regionala lag föreskrev att regionen, i händelse av en Underlätelse, om än partiell, att respektera eller iaktta villkoren i artikel 2, genast kunde dra tillbaka förmånen av det beviljade stödet.
8 Bolletino ufficiale della Regione Autonoma della Sardegna, nr 6, tillägg nr 1, 17 februari 1996.
9 EGT C 368, s. 2.
10 Adjektivet kontradiktorisk kommer i detta förslag till avgörande att användas för att beskriva det granskningsförfarande som föreskrivs i artikel 93.2 i EG-fördraget, eftersom denna beteckning nyligen använts av domstolen; se exempelvis domen i mål C-39/94, SFEI m.fl. (REG 1996, s. I-3547), punkt 44.
11 EGT L 20, 1998, s. 30.
12 EGT C 386, s. 6.
13 Ibidem, s. 7.
14 Denna talan väcktes först vid förstainstansrätten den 6 april 1998 och registrerades under målnummer T-58/98. Genom ett beslut av den 23 mars 1999 överförde dock förstainstansrätten målet till domstolen med stöd av artikel 47 i EG-stadgarna för domstolen.
15 EGT L 380 1990, s. 27 (nedan kallat det sjunde direktivet).
16 Kommissionen hänvisar exempelvis till domen i de förenade målen 12/64 och 29/64, Ley mot kommissionen (REG 1965, s. 107) och i de förenade målen 25/65 och 26/65, Simet och Feram mot Höga myndigheten (REG 1967, s. 33).
17 Se domen i mål 1/54, Frankrike mot Höga myndigheten (REG [1954—1956], 1). Domstolen gick uttryckligen på generaladvokat Lagranges linje att de tre besluten [kunde] angripas i en enda talan (REG |1954—1956| I, s. 6), då den senare hade anmärkt att det förelåg ett uppenbart samband mellan de tre ifrågasatta besluten i det målet (REG (1954—1956], s. I-21).
18 Dom i mål C-312/90, Spanien mot kommissionen (REG 1992, s. I-4117), (nedan kallad Cenemesa).
19 Dom i mål C-47/91, Italien mot kommissionen (REG 1994, s. I-4635), (nedan kallad Italgrani).
20 Domen i det ovannämnda målet Italgrani, punkt 26.
21 Italien delgavs de klandrade rättsakterna den 12 respektive 14 november 1997, och talan om ogiltigförklaring kom in till domstolen den 22 januari 1998.
22 Dom i de förenade målen C-324/90 och C-342/90 (REG 1994, s. I-1173), (nedan kallad Pleuger).
23 Se, inledningsvis, dom i mål 730/79, Philip Morris mot kommissionen (REG 1980, s. 2671; svensk specialutgåva, volym 5, s. 303), punkt 5 (nedan kallad Philip Morris), i mål 323/82, Intermills mot kommissionen (REG 1984, s. 3809; svensk specialutgåva, volym 7, s. 685), punkt 5, och i de förenade målen 296/82 och 318/82, Nederländerna och Leeuwarder Papierwarenfabriek mot kommissionen (REG 1985, s. 809; svensk specialutgåva, volym 8, s. 103), punkt 13 (nedan kallad Leeuwarder). I domen i mål C-188/92, TWD Textilwerke Deggendorf (REG 1994, s. I-833), punkt 24, fastslog domstolen uttryckligen att mottagaren av ett statligt stöd med stöd av artikel 173 i EG-fördraget kunde ha väckt talan mot kommissionens beslut att förklara stödet rättsstridigt och oförenligt med den gemensamma marknaden. Detta bekräftades indirekt i domen i målet Pleuger, ibidem. Det framgår av domen i de förenade målen C-329/93, C-62/95 och C-63/95, Tyskland m.fl. mot kommissionen (REG 1996, s. I-5151, nedan kallad Bremer Vulkan) att en överföring av en individuell talan om ogiltigförklaring från förstainstansrätten till domstolen inte kan påverka huruvida den kan tas upp till prövning.
24 I domen i de förenade målen 67/85, 68/85 och 70/85, Van der Kooy m.fl. mot kommissionen (REG 1988, s. 219) nekades enskilda grönsaksodlare som hade gynnats av förmånliga gasavgifter rätt att väcka talan mot ett kommissionsbeslut som förklarade att avgifterna utgjorde ett statligt stöd som var oförenligt med den gemensamma marknaden, på grund av att de som medlemmar av en vid grupp av odlare inte var personligen berörda, se punkt 15.
25 Dom i de förenade målen 91/83 och 127/83, Heineken Brouwerijen mot Inspecteur der Vennootschapsbelasting, Amsterdam och Utrecht (REG 1984, s. 3435), (nedan kallad Heineken).
26 Den hänvisar till domen i mål C-294/90, British Aerospace och Rover mot kommissionen (REG 1992, s. I-493), punkterna 10 och 13 (nedan kallad Rover).
27 Ovan fotnot 24.
28 Ibidem, punkt 27.
29 Domen i målet Heineken, punkt 21.
30 Ovan fotnot 25. I domen i målet Rover slog domstolen fast att när kommissionen anser att ett nytt stöd, som inte omfattades av dess tidigare granskning och villkorliga godkännande av ett stödprogram, har betalats måste den inleda ett nytt kontradiktoriskt förfarande, och därigenom göra det möjligt för de berörda parterna att inkomma med yttranden (punkterna 10—13).
31 Se exempelvis domen i mål C-24/95, Land Rheinland-Pfalz mot Alean Deutschland (REG 1997, s. I-1591), (nedan kallad Alean), punkt 23. Kommissionen hänvisar till domen i mål C-280/95, kommissionen mot Italien (REG 1998, s. I-259), där Italien inte ifrågasatte att ett beslut om återkrav följer av en förklaring an stödet är oförenligt med den gemensamma marknaden (punkt 10).
32 Se den ovannämnda domen i målet kommissionen mot Italien, punkt 25.
33 Ovan fotnot 14. Det sjunde direktivet upphävdes genom rådets förordning (EG) nr 3094/95 av den 22 december 1995 om stöd till varvsindustrin, EGT L 332, s. 1. Eftersom denna förordning emellertid inte trädde i kraft förrän den 31 december 1997, til! följd av rådets förordning (EG) nr 1904/96 av den 27 september 1996 om ändring av förordning (EG) 3094/95 om stöd till varvsindustrin (EGT L 251, s. 5), kommer jag nedan endast att hänvisa till det sjunde direktivet. Det faktum att kommissionen endast hänvisar till förordningarna nr 3094/95 och 1904/96 i 1997 års beslut kan inte påverka det senares giltighet, eftersom de tveklöst ersatte det sjunde direktivet och ingen av de ändringar som infördes genom dem är relevanta i förevarande mål.
34 EGT C 205, s. 5.
35 Se domen i må] C-400/92, Tyskland mot kommissionen (REG 1994, s. I-4701), punkt 15. Se även domen i de förenade målen C-356/90 och C-180/91, Belgien mot kommissionen (REG 1993, s. I-2323), punkterna 25 och 26. Sedan fördraget om den europeiska unionen trädde i kraft har artikel 92.3 i EG-fördraget innehållit fyra stycken — Amsterdamfördraget (artikel 6.51) har endast, för enkelhetens skull, tagit bort den obsoleta bestämmelse som ursprungligen återfanns i artikel 92.3 c andra meningen i EG-fördraget.
36 Ovan fotnot 22.
37 I sitt svar har Italien påpekat att 89 procent av de varor som transporteras frän Sardinien transporteras sjövägen till det italienska fastlandet, medan återstående 11 procent transporteras till både Atlant- och Medelhavshamnar i Frankrike och till hamnar i Spanien. Beträffande passagerartransporter omfattar trafiken till det italienska fastlandet 97 procent.
38 Se åttonde stycket, sista meningen i skrivelsen, EGT C 368, 1996, s. 1, se s. 2.
39 EGT L 364, s. 7; svensk specialutgåva, område 6, volym 3, s. 203.
40 Kommissionen har hänvisat till domen i målet Philip Morris, (ovan fotnot 22), punkt 11 och i mål C-303/88, Italien mot kommissionen (REG 1991, s. I-1433, nedan kallad ENI-Lanerossi), punkt 27.
41 Beslut i mål T-214/95, Vlaams Gewest mot kommissionen (REG 1998, s. II-717), punkt é7.
42 Dom i de förenade målen C-278/92—C-280/92, Spanien mot kommissionen (REG 1994, s. I-4103), (nedan kallad Hytasa), punkt 42.
43 Dom i mål 102/87, Frankrike mot kommissionen (REG 1988, s. 4067), punkt 19.
44 Dom i mål 42/84, Remia mot kommissionen (REG 1985, s. 2545; svensk specialutgåva, volym 8, s. 277), punkt 26.
45 Se domen i mål C-367/95 P, kommissionen mot Sytraval och Brink's France (REG 1998, s. I-1719), (nedan kallad Sytraval), punkt 63. Se även domen i det ovannämnda i målet Leeuwarder, punkt 19, i mål C-350/88, Delacre m.fl. mot kommissionen (REG 1990, s. I-395), punkterna 15 och 16, och i mål C-56/93, Belgien mot kommissionen (REG 1996, s. I-723), punkt 86 i domen och punkt 107 i mitt förslag till avgörande.
46 Domen i målet Sytraval, ibidem. Se även domstolens dom i mål C-395/96 P och C-396/96, Compagnie Maritime Belge Transports och Dafra Lines mot kommissionen (REG 2000, s. I-1365), punkt 56 och punkterna 43—45 i mitt förslag till avgörande i målet b).
47 Kommissionens beslut 79/743/EEG av den 27 juli 1979 om ett stöd som den nederländska regeringen planerade att bevilja till förmån för utökandet av en cigarettproducents produktionskapacitet, EGT L 217, s. 17.
48 Se sammanträdesrapporten från målet Philip Morris (REG 1980, s. 2671), s. 2676.
49 Domen i det ovannämnda målet Philip Morris, punkt 10.
50 Ibidem, punkterna 11 och 12.
51 Den information som ges i kommissionens Philip Morrisbeslut sammanfattas av generaladvokat Capotorti i hans förslag till avgörande; se (REG 1980, s. 2671), s. 2694. Det är mot denna bakgrund som hans entydiga förslag, som följdes av domstolen, avseende stödets klara potential att snedvrida konkurrensen och påverka handeln mellan medlemsstaterna (se s. 2696—2698) skall tolkas.
52 Dom av den 4 juli 1963 i mål 24/62 (REG 1963, s. 131).
53 Ovan fotnot 51, s. 143.
54 Ovan fotnot 22. Se även domen i målet Intermills, (ovan fotnot 22), punkterna 37—39.
55 Punkt 24. Domstolen följde således generaladvokat Gordon Slynns förslag, som, efter att ha hänvisat till relevanta överväganden i ingressen, noterade att Kommissionen [hade] begränsat sig till det djärva påståendet att stödet snedvred eller hotade att snedvrida konkurrensen inom gemenskapen, utan att ange hur den kommit till denna slutsats. Vare sig skäl eller faktiska omständigheter till stöd för detta allmänna påstående har framförts; se det ovannämnda målet Leeuwarder, s. 812.
56 Ovan fotnot 22, punkt 51.
57 Punkt 53.
58 Även om den franska versionen av 1997 års beslut med avseende på godstransporten hänvisar till varor transporterade från medlemsstater (provenant des États) till Sardinien och frän Sardinien till medlemsstaterna (vers les Etats membres), gäller hänvisningen i fråga om turisttrafik handel mellan fastlandet och Sardinien (entre le continent et la Sardaigne).
59 I domen i målet Vlaams Gewest, ovan fotnot 40, slog förstainstansrätten, med hänvisning till bland annat domen i målet Bremer Vulkan, fast att [d]å denna princip tilllämpas vid bedömningen av en stödåtgärd föreskriver artikel 190 i EG-fördraget [ä]ven om det i vissa fall kan framgå av de förhållanden under vilka stödet beviljades att det är av sådant slag att det kan påverka handeln mellan medlemsstaterna och snedvrida eller hota att snedvrida konkurrensen att det åligger kommissionen (att] åtminstone redogöra för dessa omständigheter i motiveringen till sitt beslut. Vid tillämpningen av den principen fann domstolen att kommissionen på grund av den information som det ifrågasatta beslutet innehöll inte gjort en rent abstrakt bedömning av vilka verkningar det omtvistade stödet verkligen får för konkurrensen och handeln inom gemenskapen (punkt 65, min kursivering).
60 Cabotage avser huvudsakligen gainful operation within a country of means of transport belonging to another country, the business being generated in the country of operations; se European Communities Glossary, 5:e upplagan, 1990, s. 205.
61 Artikel 1 i förordning nr 3577/92 gav rederier inom gemenskapen rätt att tillhandahålla tjänster på sjötransportområdet inom en medlemsstat (cabotage) från och med den 1 januari 1993. Emellertid undantogs inledningsvis [ö]cabotage i Medelhavet till den 1 januari 1999 genom artikel 6.2. [ö]cabotage definieras i artikel 2.1 som sjötransport av passagerare eller gods mellan — hamnar på en medlemsstats fastland och på en eller flera av dess öar, — hamnar på en och samma medlemsstats öar.
62 Se kommissionens beslut 97/270/EG av den 22 oktober 1996 om ordningen med skattekrediter som införts i Italien inom sektorn för godstransporter på väg för andras räkning, EGT L 106, 1997, s. 22, kommissionens beslut 98/182/EG av den 30 juli 1997 om stöd som beviljats av regionen Friuli-Venezia Giulia (Italien) till företag som utför godstransporter på väg i regionen, EGT L 66, s. 18, kommissionens beslut 98/693/EG av den 1 juli 1998 om det spanska stödprogrammet för anskaffning av industriella fordon, Plan Renove Industrial (augusti 1994—december 1996), EGT L 329, s. 23.
63 Engligt min uppfattning följer detta indirekt av artikel 93.2 i EG-fördraget och av den uttryckliga lojalitetsplikt som åläggs genom artikel 5 i EG-fördraget (nu artikel 10 EG). Se i detta avseende även domen i mål C-39/94, SFEI m.fl. (REG 1996, s. I-3547), punkt 43 och i mål C-301/87, Frankrike mot kommissionen (REG 1990, s. I-307; svensk specialutgåva, s. 303), (nedan kallad Boussac), punkt 22.
64 Se domen i mål C-241/94, Frankrike mot kommissionen (REG 1996, s. I-4551), (nedan kallad Kimberly Clark), punkterna 32—37.
65 Dom av den 9 augusti 1994 i mål C-44/93 (REG 1994, s. I-3829), (nedan kallad Namur).
66 Ibidem, punkt 77 i hans förslag till avgörande.
67 Kommissionen hänvisar till domen av den 21 november 1991 i mål C-354/90, FNCE (REG 1991, s. I-5505; svensk specialutgåva, s. 463), punkt 14.
68 Kommissionen hänvisar till sitt försvar i båda fallen till de ändringar som infördes genom artiklarna 99 och 100 i 1988 års regionala lag, vilka återges i punkt 4 och 5 ovan.
69 Se avsnitt III femte stycket i beslutet (min kursivering) och första stycket i den första inledande skrivelsen. Den gällande italienska versionen av beslutet nämner modificata in modo sostanziale, medan den första inledande skrivelsen hänvisar till sostanzialmente modificata (min kursivering).
70 Ovan fotnot 64, punkt 23.
71 Ibidem, punkt 28.
72 Domen i målet Namur, punkt 33. Behovet av rättssäkerhet har enligt mångas förmenande i detta avseende ökats genom att rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget (EGT L 83, s. 1), som nyligen antogs med stöd av artikel 94 i EG-fördraget (nu artikel 89 EG). Artikel 1 b i förordningen definierar befintligt stöd som stöd som betraktas så eftersom det kan fastställas att det inte utgjorde något stöd när det infördes men senare blev ert stöd på grund av utvecklingen av den gemensamma marknaden, utan art medlemsstaten företagit någon ändring.
73 Punkt 77 i hans förslag till avgörande (min kursivering).
74 Ovan fotnot 24, punkt 5 i hans förslag till avgörande (min kursivering).
75 Dom av den 10 december 1991 i mål C-179/90, Merci Convenzionali Porto di Genova (REG 1991, s. I-5889; svensk specialutgåva, volym 11, s. 507), (nedan kallad Porto di Genova), punkterna 11—13.
76 Punkt 77 i hans förslag till avgörande, citerad i sin helhet i punkt 65 ovan (min kursivering).
77 Se domen i det ovannämnda målet Heineken, punkt 14, i målet Boussac, (ovan fotnot 62), punkt 17, i det ovannämnda målet Cenemesa, punkt 16 och i det ovannämnda målet Italgrani, punkt 24. Det skulle också strida mot resonemanget bakom domen av den 17 juni 1999 i mål C-295/97, Industrie Aeronautiche e Meccaniche Rinaldo Piaggio mot International Factors Italia (IFITALIA) m.fl. (REG 1999, s. I-3735), där domstolen bekräftade att kommissionen inte har något utrymme för skönsmässig bedömning i fråga om att beteckna stödåtgärder som antagits efter EG-fördragets ikraftträdande som befintliga om åtgärden i fråga inte nar anmälts till kommissionen, se punkterna 44—49.
78 Dom av den 20 mars 1996 i mål C-21/88, Du Pont de Namours Italiana (REG 1990, s. I-889; svensk specialutgåva, volym 10, s. 359), punkt 20. Se även dom av den 24 november 1982 i mål 249/81, kommissionen mot Irland, (REG 1982, s. 4005, svensk specialutgåva, volym 6, s. 565), (nedan kallad Buy Irish), där domstolen slog fast (punkt 18) att det faktum att en väsentlig del av kampanjen [att köpa irländska varor] finansierades av den irländska regeringen och art artiklarna 92 och 93 i fördraget kan vara tillämpliga i fråga om ett sådant finansieringssätt, [innebär inte] att kampanjen som sådan inte kan omfattas av förbuden i artikel 30.
79 Det vid domstolen anhängiga målet C-156/98, förslag till avgörande av den 27 januari 2000, punkt 43.
80 Dom av den 30 januari 1985 i mål 290/83 (REG 1985, s. 439; svensk specialutgåva, volym 8, s. 39).
81 Ibidem, punkt 17 (min kursivering). Se även generaladvokat Mancinis förslag till avgörande (REG 1985, s. 439), s. 443 och 444.
82 Se domen i det ovannämnda målet Philip Morris, punkt 24. Se även domen i målet Hytasa, (ovan fotnot 41), punkt 51, dom av den 15 oktober 1996 i målet C-311/94, Ijssel-Vliet mot Minister van Econimische Zaken (REG 1996, s. I-5023), punkt 27, dom av den 29 februari 1996 i målet Belgien mot kommissionen (ovan fotnot 44), punkt 11, och förstainstansrättens dom av den 12 december 1996 i mål T-380/94, AIUFFASS och AKT mot kommissionen (REG 1996, s. II-2169), punkt 56.
83 Se exempelvis domen i målet AIUFFASS och AKT mot kommissionen, ibidem, punkt 50, som bekräftades av domstolen i ett överklagande; se beslut av den 6 oktober 1997 i mål C-55/97 P, AIUFFASS och AKT mot kommissionen (REG 1997, s. I-5383), punkterna 22—26.
84 Se domen i det ovannämnda målet Hytasa, punkterna 51—58.
85 Se kommissionens beslut 94/629/EG av den 29 juli 1994 om upprättande av en gemenskapsrättslig ram för stöd till strukturella ingripanden i de italienska regionerna som omfattas av mål 1, nämligen Abruzzo, Basilicata, Calabria, Campania, Molise, Puglia, Sardinien och Sicilien, EGT L 250, s. 21.
86 SEQ (89) 921 slutlig.
87 EGT C 205, s. 5.
88 Se domen i mål C-313/90, CIRFS m.fl. mot kommissionen (REG 1993, s. I-1125), punkterna 36 och 44 och följande.
89 Se domen i målet Alcan, (ovan fotnot 30), punkt 22. Se även beslut i mål 310/85, Deufil mot kommissionen (REG 1987, s. 901), punkt 24 och i de förenade målen C-278/92, C-279/92 och C-280/92, Spanien mot kommissionen (REG 1994, I-4103), punkt 78. Flera år innan 1988 års regionala lag antogs informerade kommissionen entydigt eventuella mottagare av statligt stöd om den risk som är förknippad med stöd som rättsstridigt beviljats dem, nämligen att en mottagare av på så sätt beviljat stöd, det vill säga utan att kommissionen har fattat ett slutligt beslut, kan tvingas återbetala stödet, EGT C 318, 1983, s. 3.
90 Se domen i det ovannämnda målet Alean, punkt 25. Domstolen tillade i samma punkt att [e]n aktsam ekonomisk aktör skall nämligen i normala fall vara i stånd att försäkra sig om att detta förfarande har iakttagits.
91 EGT L 319, s. 1; svensk specialutgåva, område 8, volym 1, s. 48.
92 Se domen i de förenade målen T-126/96 och T-127/96, BFM och EFIM mot kommissionen (REG 1998, s. II-3437), punkterna 67 och 68.
93 Ovan fotnot 71.