lagen.
EU-domstolen

Förslag till avgörande av generaladvokat Philippe Léger föredraget den 11 maj 2000

CELEX
61998CC0372
Typ
EU-domstolen

Källa

1 Originalspråk: franska.

2 EGT L 90, s. 8; svensk specialutgåva, område 3, volym 56, s. 254.

3 Även kallad High Court.

4 För en närmare beskrivning av det gemenskapsrättsliga regelverket som kom till stând i och med reformen av GJP, se mina förslag till avgöranden i mål C-354/95, National Farmers' Union m.fl. (dom av den 17 juli 1997, REG 1997, s. I-4559) och i mål C-356/95, Witt (dom av den 27 november 1997, REG 1997, s. I-6589).

5 Vad gäller GJP-reformen se särskilt Blumann, C, Politique agricole commune, droit communautaire agricole et agroalimentaire, Litec, Paris, 1996, punkterna 582—592.

6 Rådets förordning (EEG) nr 1765/92 av den 30 juni 1992 om upprättande av ett stödsystem för producenter av vissa jordbruksgrödor (EGT L 181, s. 12; svensk specialutgåva, område 3, volym 43, s. 20). Den version av förordning nr 1765/92 som är tillämplig i detta mål fick sin senaste lydelse genom rådets förordning (EG) nr 1422/97 av den 22 juli 1997 (EGT L 196, s. 18). Eftersom ändringarna var omfattande har de endast beaktats såvitt de har betydelse för svaret på tolkningsfrågan.

7 Se andra övervägandet i förordning nr 1765/92.

8 Se särskilt femte övervägandet i förordning nr 1765/92 och första strecksatsen i artikel 2.2 i samma förordning. Före GJP-reformen var stödet knutet till produktionsvolymen.

9 Trettonde övervägandet. Det skall nämnas att förordning nr 1765/92 upprättar två slags stödsystem: en generellt program, för samtliga producenter, och ett förenklat program som endast är avsett för mindre producenter. Skyldigheten att lägga mark i träda gäller endast producenter som begär kompensation enligt det generella programmet. Mindre producenter som begär kompensation enligt det förenklade programmet är inte skyldiga att lägga delar av sin mark i träda (se sextonde övervägandet i förordning nr 1765/92 och artikel 8 i samma förordning).

10 I förteckningen anges till exempel durumvete, råg, majs och solrosfrön.

11 Den version av förordning nr 762/94 som är tillämplig i detta mål fick sin senaste lydelse genom kommissionens förordning (EG) nr. 2930/95 av den 18 december 1995 (EGT L 307, s. 8). Ändringarna har endast beaktats såvitt de har betydelse för svaret på tolkningsfrågan.

12 Första övervägandet.

13 Rådets förordning (EEG) nr 3508/92 av den 27 november 1992 om ett integrerat system för administration och kontroll av vissa stödsystem inom gemenskapen (EGT L 355, s.1; svensk specialutgåva, område 3, volym 46, s. 78). Den version av förordning nr 3508/92 som är tillämplig i detta mål fick sin senaste lydelse genom rådets förordning nr 820/97 av den 21 april 1997 om införandet av ett identifierings- och registreringssystem för boskap och om märkningen av nötkreatur och produkter från nötkreatur (EGT L 117, s. 1). Ändringarna har endast beaktats såvitt de har betydelse för svaret på tolkningsfrågan.

14 Enligt artikel 1.1 a i förordning nr 3508/92.

15 Kommissionens rörordning (EEG) nr 3887/92 av den 23 december 1992 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för det integrerade administrations- och kontrollsystemet för vissa av gemenskapens stödsystem (EGT L 391, s. 36; svensk specialutgåva, område 3, volym 47, s. 107). Den version av förordning nr 3887/92 som är tillämplig i detta mål fick sin senaste lydelse genom kommissionens förordning (EG) nr 613/97 av den 8 april 1997 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 3072/95 avseende villkor för beviljande av kompensationsbetalningar i enlighet med stödsystemet för risproducenter (EGT L 94, s. 1). Ändringarna har endast beaktats såvitt de har betydelse för svaret på tolkningsfrågan.

16 Se punkt 5 i begäran om förhandsavgörande.

17 Skriftliga yttranden har i enlighet med artikel 20 i EG-domstolens stadgar ingetts av Cooke, Förenade kungarikets regering, den danska, den finska och den svenska regeringen samt kommissionen.

18 Se till exempel EG-domstolens dom i mål C-208/98, Berliner Kindl Brauerei mot Siepert (REG 2000 s. I-1741).

19 I domen i mål 283/81 C.I.L.F.I.T. mot Ministry of Health (REG 1982, s. 3415; svensk specialutgåva, volym 6, s. 513) uttalade EG-domstolen följande: ... skall hänsyn tas till att gemenskapsrättens bestämmelser är avfattade på flera sprak och att de olika språkversionerna är samtliga lika giltiga. En tolkning av en gemenskapsrättslig bestämmelse Kräver följaktligen en jämförelse av de olika språkversionerna (punkt 18).

20 Se Le Petit Robert, Dictionnaire de la Langue française, Paris, Edition Dictionnaires Le Robert, 1999.

21 Ibidem.

22 I detta sammanhang se även kommissionens förordning (EG) nr 658/96 av den 9 april 1996 om vissa villkor för beviljande av kompensationsbetalningar enligt stödsystemet för producenter av vissa jordbruksgrödor (EGT L 91, s. 46).

23 Se punkterna A —10 i detta förslag till avgörande.

24 Andra stycket i artikel 2.2 i förordning nr 1765/92 stadgar att den regionala basarealen fastställs som det genomsnittliga antal hektar inom regionen där jordbruksgrödor odlas eller, i tillämpliga fall, som låg i träda enligt ett offentligt finansierat program under 1989, 1990 och 1991.

25 Se fjortonde övervägandet i ingressen till och artikel 7.1 i förordning nr 1765/92.

26 Som exempel på anpassning se rådets förordning (EG) nr 1575/96 av den 30 juli 1996 med ändring av förordning nr 1765/92 om upprättande av ett stödsystem för producenter av vissa jordbruksgrödor och upphävande av förordning (EEG) nr 1541/93 (EGT L 206, s. 1) samt rådets förordning (EG) nr 1598/96 av den 30 juli 1996 med undantag från förordning (EEG) nr 1765/92 om upprättande av ett stödsystem för producenter av vissa jordbruksgrödor vad gäller kravet på uttag av mark under verksamhetsåret 1997/98 (EGT L 206, s. 41).

27 Se härvidlag även kommissionens förordning (EEG) nr 334/93 av den 15 februari 1993 om genomförandebestämmelser för användningen av jordbruksmark som tagits ur bruk till produktion av råvaror för tillverkning inom gemenskapen av produkter som inte primärt är avsedda till livsmedel eller djurfoder (EGT L 38, s. 12; svensk specialutgåva, område 3, volym 48, s. 87). Denna förordning har upphävts och ersatts av kommissionens förordning (EG) nr 1586/97 av den 29 juli 1997 om genomförandebestämmelser för användningen av jordbruksmark som tagits ur bruk till produktion av råvaror för tillverkning inom gemenskapen av produkter som inte primärt är avsedda som livsmedel eller djurfoder (EGT L 215, s. 3).

28 Artikel 3.2 i förordning nr 762/94.

29 Andra strecksatsen i artikel 3.4 i förordning nr 762/94.

30 Se till exempel dom av den 13 februari 1996 i mål C-143/93, Van Es Douane Agenten (REG 1996, s. I-431), Punkt 27 och domen i det ovannämnda målet National armers' Union m. fl., punkt 57.

31 Se punkterna 2—3 i detta förslag till avgörande.

32 Domen i det ovannämnda målet Blumann, C, punkt 598.

33 Första övervägandet i förordning nr 2930/95 (min kursivering).

34 Punkt 16 i dess skriftliga yttrande.

35 Punkterna 29—36.

36 Domarna av den 28 september 1994 i mål C-57/93, Vroege mot NCIV Instituut voor Volkshuisvesting (REG 1994, s. I-4541), punkt 21, och mål C-128/93, Fisscher mot Voorhuis Hengelo (REG 1994, s. I-4583; svensk specialutgåva, volym 16, s. 127), punkt 18. Se även bland annat domarna av den 8 april 1976 i mål 43/75, Defrenne mot SABENA (REG 1976, s. 455; svensk specialutgåva, volym 11, s. 59), punkterna 69—75, av den 27 mars 1980 i mål 61/79, Amministrazione delle Finanze mot Denkavit (REG 1980, s. 1205; svensk specialutgåva, volym 5, s. 149), punkt 17, av den 27 mars 1980 i de förenade målen 66/79, 127/79 och 128/79, Amministrazione delle Finanze mot Salumi m. £1. (REG 1980, s. 1237; svensk specialutgåva, volym 5, s. 163), punkt 10, av den 10 juli 1980 i mål 826/79, Amministrazione delle Finanze mot MIRECO (REG 1980, s. 2259), punkt 8, och av den 2 februari 1988 i mål 309/85, Barra mot Belgien (REG 1988, s. 355; svensk specialutgåva, volym 9, s. 325), punkt 12.

37 Se domarna i mål Vroege, punkt 21 och mål Fisscher, punkt 18. En granskning av rättspraxis synliggör ett tredje och lika väsentligt kriterium: en begränsning av ett förhandsavgörandes rättsverkningar i tid är endast möjlig i den dom som stödjer sig på tolkningen i det begärda förhandsavgörandet... (Vroege, punkt 31). Under alla förhållanden är detta sista villkor klart uppfyllt i detta mål eftersom EG-domstolen inte tidigare har prövat betydelsen av uttrycket ett område som under föregående år har odlats i syfte att ge en skörd.

38 Se särskilt domen i mål C-262/88, Barber mot Guardian Royal Exchange (REG 1990, s. I-1889; svensk specialutgåva, volym 10, s. 407), punkt 43.

39 Se särskilt domen i det ovannämnda målet Denkavit, punkterna 19—21.

40 Se bilagorna till de yttranden som har ingetts av Förenade kungarikets regering.

41 Se domarna av den 2 februari 1988 i mål 24/86, Blaizot mot Université de Liège m.fl. (REG 1988, s. 379; svensk specialutgåva, volym 9, s. 335), punkterna 32—33, och av den 16 juli 1992 i mål C-163/90, Administration des Douanes mot Legros (REG 1992, s. I-4625; svensk specialutgåva, volym 13, s. 53), punkterna 31—32.

42 Se domarna i de ovannämnda målen Barber, punkt 44 och Blaizot, punkt 34.