Förslag till avgörande av generaladvokat Philippe Léger föredraget den 2 juni 2005

1 Originalspråk: franska.

2 Nedan kallal BioID.

3 Dom i mål T-91/01, REG 2002, s. II-5159 (nedan kallad den överklagade domen).

4 Nedan kallad harmoniseringsbyrån.

5 Nedan kallat det omtvistade beslutet.

6 Rådets förordning (KG) nr 40/94 av den 20 december 1993 om gemenskapsvarumärken (KGT L 11, s. 1; svensk specialutgåva, omrade 17, volym 2, s. 3), i ändrad lydelse (nedan kallad förordningen).

7 Niceöverenskommelsen av den 15 juni 1957 om internationell klassificering av varor och tjänster för varumärkesregistrering, med ändringar och tillägg.

8 Del rörde sig närmare bestämt om följande varor och tjänster: Datorprogramvara, datormaskinvara och tillhörande delar, optiska, akustiska och elektroniska anordningar och tillhörande delar, samtliga nämnda varor speciellt för och i samband med kontroll av lillgängstillslånd, för kommunikation mellan datorer samt för datorstödd identifiering resp. verifiëring av levande väsen baserad på ett eller flera specifika biometriska kännetecken, i klass 9. Telekommunikation; säkerhetstjänster i samband med kommunikation mellan datorer, tillgång till databaser, elektroniska betalningsprocesser, kontroll av lillgångstillstånd samt datorstödd identifiering resp. verifiëring av levande väsen baserad pä ett eller ilera specifika biometriska kännetecken, i klass 38. Tillhandahållande av programvara via Internet och andra kommunikationsnät, dircklanslutct underhäll av datorprogram, datot-programmering, samtliga nämnda tjänster speciellt for och i samband med kommunikation mellan datorer, tillgäng till databaser, elektroniska betalningsprocesser, kontroll av tillgangstillstand samt datorstödd identifiering resp. verifiering av levande väsen baserad på ett eller flera specifika biometriska kännetecken; teknisk utveckling av system för kontroll av tillgångstillstand, för kommunikation mellan datorer samt av system för datorstödd identifiering resp. verifiering av levande väsen baserad pä ett eller liera specifika biometriska kännetecken, i klass 42.

9 Dom av den 19 september 2002 i mal C-101/00 P, DKV mot barmoniseringsbyran (REG 2002, s. I-7561), punkt 29.

10 Kflersom överklagandet inkom den 3 februari 2003, och därmed efter att Nicefördraget trädde i kraft den 1 februari 2003, använder jag den numrering av artiklarna i domstolens stadga som följer av Nicefördraget.

11 Dom i mål C-329/02 P (REG 2004, s. I-8317).

12 Dom av den 17 juli 1997 i mål C-219/95 P, Ferriere Nord mot kommissionen (REG 2004, s. I-4411), punkt 56, och beslut av den 9 december 1999 i mål C-299/98 P, CPL Imperial 2 och Unifrigo mot kommissionen (REG 1999, s. I-8683), punkt 54.

13 Se, bland annat, dom av den 12 juni 1958 i mål 2/57, Compagnie des Hauts Fourneaux de Chasse mot Höga myndigheten (REG 1958, s. 129), s. 146, och av den 29 maj 1997 i mål C-153/96 P, De Rijk mot kommissionen (REG 1997, s. I-2901), punkt 19.

14 Dom i mill T-323/00 (REG 2001, s. II-2839).

15 Se, bland annat, dom av den 23 maj 1978 i mål 102/77, Hoffmann-La Roche (REG 1978, s. 1139, svensk specialutgåva, volym 4, s. 107), punkt 7, och av den 18 juni 2002 i mäl C-299/99, Philips (REG 2002, s. I-5475), punkt 30.

16 Dom av den 12 februari 2001 i mal C-363/99, Koninklijke KPN Nederland (REG 2004, s. I-1619), punkt 86.

17 Dom av den 21 oktober 2004 i mål C-64/02 P, harmoniseringsbyrån mot Erpo Möbelwerk (inte ännu publicerat i rättsfallssamlingen), punkt 39.

18 Dom av den 29 april 2004 i de förenade målen C-456/01 P och C-457/01 P, Henkel mot harmoniseringsbyrån (REG 2004, s. I-5089), punkterna 45 och 46.

19 Se, bland annat, dom av den 23 oktober 2003 i mål C-191/01 P, harmoniseringsbyrån mot Wrigley (REG 2003, s. I-12447), punkt 31, och beslut av den 5 februari 2004 i mål C-326/01 P, Telefon & Buch mot harmoniseringsbyrån (REG 2004, s. I-1371), punkt 27. Se, beträffande de identiska bestämmelserna i artikel 3.1 c i rådets första direktiv 89/104/EEG av den 21 december 1988 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar (EGT L 40, s. 1; svensk specialutgåva, område 13, volym 17, s. 178), dom av den 4 maj 1999 i de förenade målen C-108/97 och C-109/97, Windsurfing Chiemsee (REG 1999, s. I-2779), punkt 25, av den 8 april 2003 i de förenade målen C-53/01-C-55/01, Linde m.fl. (REG 2003, s. I-3161), punkt 73, av den 6 maj 2003 i mål C-104/01, Libertei (REG 2003, s. I-3793), punkt 52, och domen i det ovannämnda målet Koninklijke KPN Nederland, punkterna 54 och 55.

20 Punkt 60.

21 Ibidem, punkt 47.

22 Punkt 27.

23 Punkt 36.

24 Det har exempelvis fastslagits att registrering av ett varumärke som består av tecken eller upplysningar vilka dessutom används som reklamslogans, kvalitetsbeteckningar eller som uppmaningar att köpa de varor eller tjänster som avses med varumärket är emellertid inte som sådan utesluten på grund av en sådan användning (dom av den 4 oktober 2001 i mål C-517/99, Merz & Krell, REG 2001, s. I-6959, punkt 40). Det är endast när dessa kännetecken eller upplysningar i det dagliga språkbruket eller enligt branschens vedertagna handelsbruk har kommit att bli en sedvanlig beteckning för de varor eller tjänster som avses med varumärket och de således omfattas av det registreringshinder som avses i artikel 7.1 d i förordningen som de skall vägras registrering enligt denna sistnämnda bestämmelse.

25 Se, när det gäller bedömningen av särskiljningsförmåga, domen i det ovannämnda målet DKV mot harmonisermgsbyrån, punkt 24, och, när det gäller bedömningen av huruvida ett kännetecken är beskrivande, dom av den 12 februari 2004 i mål C-256/00, Campina Melkunie (REG 2004, s. I-1699), punkt 37, och domen i det ovannämnda målet Koninklijke KPN Nederland, punkt 96.

26 Domen i det ovannämnda målet Koninklijke KPN Nederland, punkt 96.

27 Ibidem, punkterna 99 och 100.

28 Punkt 28.

29 Domen i det ovannämnda målet DKV mot harmoniseringsbyrån, punkt 22, med där angiven rättspraxis.

30 Punkt 32 (min kursivering).

31 Del kan till exempel röra sig om skäl avseende hur en orddel uppfallas hos den relevanta målgruppen med avseende på vissa varor eller tjänster.

32 Se, för ett motsvarande synsätt, dom av den 1 juni 1994 i mal C-136/92 P, kommissionen mot Brazzelli Lualdi m.fl. (REG 1994, s. I-1981), punkterna 49 och 66, av den 15 oktober 2002 i de förenade målen C-238/99 P, C-244/99 P, C-245/99 P, C-247/99 P, C-250/99 P-C-252/99 P och C-254/99, Limburgse Vinyl Maatschappij m.fl. mot kommissionen (RKG 2002, s. I-8375), punkt 194, och av den 7 november 2002 i de förenade malen C-24/01 P och C-25/01 P, Glencore och Compagnie Continentale mot kommissionen (REG 2002, s. I-10119), punkt 65.

33 Se, för ett motsvarande synsätt, dom av den 29 april 2004 i mål C-496/99 P, kommissionen mot CAS Succhi di Frutta (REG 2004, s. I-3801), punkt 68.

34 Enligt förstainstansrättens rättspraxis är denna princip inte tillämplig i ett sådant fall, eftersom det bara kan vara på ett av följande två sätt. Antingen är harmoniseringsbyråns avvikande beslut att registrera ett varumärke som liknar det ifrågavarande kännetecknet förenligt med förordningen. I så fall har förstainstansrätten logiskt sett att konstatera att vägran att registrera det ifrågavarande kännetecknet strider mot de relevanta bestämmelserna i förordningen. Om harmoniseringsbyråns avvikande beslut däremot är felaktigt, kan en person inte åberopa en felaktighet som gynnat någon annan (domen i det ovannämnda målet SAT.1 mot harmoniseringsbyrån (SAT.2), punkterna 60-62; se även förstainstansrättens dom av den 21 april 2004 i mål T-127/02, Concept mot harmoniseringsbyrån (ECA), REG 2004, s. II-1113, punkt 71, och där angiven rättspraxis).