Förslag till avgörande av generaladvokat Juliane Kokott föredraget den 8 september 2005

1 Originalspråk: tyska.

2 Rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (EGT L 302, s. 1; svensk specialutgåva, område 2, volym 16, s. 4) (nedan kallad tullkodex).

3 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2700/2000 av den 16 november 2000 om ändring av rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (EGT L 311, s. 17) (nedan kallad förordning nr 2700/2000).

4 Även i det alltjämt anhängiga målet C-311/04, Algemene Scheeps Agentuur Dordrecht, är det fråga om tolkningen av den nya lydelsen av artikel 220.2 b i tullkodexen.

5 Jämför artikel 1 punkt 16 och artikel 2 i förordning nr 2700/2000.

6 Avtal om frihandel och handelsrelaterede frågor mellan Europeiska gemenskapen, Europeiska atomenergigemenskapen och Europeiska kol- och stålgemenskapen, å ena sidan, och Republiken Estland, à andra sidan (EGT L 373, s. 2) (nedan kallat frihandelsavtalet). Frihandelsavtalet ersattes senare genom Europaavtalet om upprättandet av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater å ena sidan och Republiken Estland ā andra sidan (undertecknat i Luxemburg den 12 juni 1995; EGT L 68,1998, s. 3). Emellertid blir i tidsmässigt avseende frihandelsavtalet tillämpligt på föreliggande mål.

7 Beslut nr 1/97 av gemensamma kommittén mellan Europeiska gemenskaperna, å ena sidan, och Republiken Estland, å andra sidan, av den 6 mars 1997 om ändring av protokoll nr 3 till avtalet om frihandel och handelsrelaterede frågor mellan Europeiska gemenskapen, Europeiska atomenergigemenskapen och Europeiska kol- och stålgemenskapen, å ena sidan, och Republiken Estland, å andra sidan (EGT L 111, s. 1). Enligt artikel 2 trädde detta beslut i kraft den 1 april 1997.

8 Export av smoľ från gemenskapen till Estland och därefter återinförsel till gemenskapen.

9 Enligt uppgifter från Beemsterboer och Hoogwegt skedde denna oglltigförklaring på grund av bristande behörighet.

10 Jämför domstolens dom av den 12 november 1981 i de förenade målen 212/80-217/80, Salumi m.fl., även kallat Salumi II (REG 1981, s. 2735), punkt 9, av den 6 juli 1993 i de förenade malen C-121/91 och C-122/91, CT Control (Rotterdam) och JTC Benelux mot kommissionen (REG 1993, s. I-3873), punkt 22, av den 7 september 1999 i mål C-61/98, De Haan (REG 1999, s. I-5003), punkt 13, av den 14 november 2002 i mål C-251/00, Ilumitrónica (REG 2002, s. I-10433), punkt 29, och av den 1 juli 2004 i de förenade målen C-361/02 och C-362/02, Tsapalos och Diamantakis (REG 2004, s. I-6405), punkt 19.

11 Rådets förordning (EEG) nr 1697/79 av den 24 juli 1979 rörande uppbörd i efterhand av ännu inte från avgiftsgäldenären utkrävda införsel- eller utförselavgifter för varor, som har anmälts till ett tullförfarande, som omfattar skyldigheten att betala sådana avgifter (EGT L 197, s. 1).

12 Domstolens domar i de förenade målen Salumi II (ovan fotnot 10), punkt 11, och av den 6 november 1997 i mål C-261/96, Conserchlmica (REG 1997, s. I-6177), punkt 17.

13 För en sådan isolerad granskning av de olika bestämmelserna i tullkodexen uttalar sig särskilt generaladvokaten Jacobs i sitt förslag till avgörande av den 30 juni 2005 i mål C-201/04, Molenbergnatie (ännu ej publicerat i rättsfallssamlingen), punkt 40 och följande punkter. Även domstolens dom av den 13 mars 2003 i mål C-156/00, Nederländerna mot kommissionen (REG 2003, s. I-2527), punkterna 35, 36 och 62-67, kan förstas så att en helhetsgranskning inte skall göras, utan att det genomförs en isolerad granskning av de särskilda enskilda bestämmelserna i tullkodexen.

14 Se, för ett liknande resonemang, dom i målet Nederländerna mot kommissionen (ovan fotnot 13), punkt 36, och llumitrónica (ovan fotnot 10), punkterna 30 och 36 och följande punkter, syftande på förhållandet mellan tullkodexen och dess föregångsbestämmelser i rådets förordning nr 1697/79. Jämför även, med hänsyn till förhållandet mellan rådets förordning nr 1697/79 och den dessförinnan gällande nationella lagen, dom i de förenade målen Salumi II (ovan fotnot 10), punkterna 12, 15 och 16, och i målet Conserchimica (ovan fotnot 12), punkterna 18, 21 och 23, samt domstolens dom av den 1 april 1993 i de förenade målen C-31/91 och C-44/91, Lageder m.fl. (REG 1993, s. I-1761), punkt 26.

15 Domstolens domar av den 15 juli 1993 i mål C-34/92, GruSa Fleich (REG 1993, s. I-4147), punkt 22, och av den 24 september 2002 i de förenade målen C-74/00 P och C-75/00 P, Falck m.fl. mot kommissionen (REG 2002, s. I-7869), punkt 119, likasåvredan domen i de förenade målen Salumi II (ovan fotnot 10), punkt 9; se, för ett liknande resonemang, domstolens dom av den 29 januari 1985 i mål 234/83, Gesamthochschule Duisburg (REG 1985, s. 327), punkt 20.

16 Se domen i de förenade målen Salumi II (ovan fotnot 10), punkt 10, och i målet GruSa Fleich (ovan fotnot 15), punkt 22, samt domstolens dom av den 10 februari 1982 i mål 21/81, Bout (REG 1982, s. 381), punkt 13.

17 Domstolens domar av den 25 januari 1979 i mål 98/78, Racke (REG 1979, s. 69; svensk specialutgåva, volym 4, s. 275), punkt 20, och i mål 99/78, Decker (REG 1979, s. 101), punkt 8, jämte domar i de förenade målen Salumi II (ovan fotnot 10), punkt 10, i målet GruSa Fleich (ovan fotnot 15), punkt 22, och i de förenade målen Falck (ovan fotnot 15), punkt 119, samt domstolens dom av den 15 juli 2004 i mål C-459/02, Gerekens m.fl. (REG 2004, s. I-0000), punkterna 23 och 24, och av den 26 april 2005 i mål C-376/02, Stichting Goed Wonen (REG 2005, s. I-0000.), punkterna 32 och 33. Den rättspraxis som här angivits rör visserligen föreskrifter om retroaktiv verkan som antagits av lagstiftaren. Men som i synnerhet domarna i de förenade målen Salumi II och Falck utvisar, följer domstolen denna rättspraxis även när det gäller att genom tolkning undantagsvis förklara en materiell gemenskapsbestämmelse vara retroaktivt tillämplig.

18 Fast rättspraxis, jämför domarna av den 14 april 2005 i mål C-110/03, Belgien mot kommissionen (REG 2005, s. I-2801), punkt 30, och av den 7 juni 2005 i mål C-17/03, Vereniging voor Energie, Milieu en Water m.fl. (REG 2005, s. I-4983), punkt 80, och där angiven rättspraxis.

19 Jämför skäl 11 i förordning nr 2700/2000.

20 Jämför domstolens dom av den 14 maj 1996 i de förenade målen C-153/94 och C-204/94, Faroe Seafood m.fl. (REG 1996, s. I-2465), punkterna 91-97, i synnerhet punkterna 95, 96 och 97 á ena sidan och den nya lydelsen av artikel 220.2 b tredje stycket i tullkodexen å andra sidan.

21 Fast rättspraxis: jämför domar i målet Gerekens (ovan fotnot 17), punkt 28, och Vereniging voor Energie, Milieu en Water (ovan fotnot 18), punkt 73, samt av den 15 juli 2004 i de förenade målen C-37/02 och C-38/02, Di Lenardo och Dilexport (REG 2004, s. I-6945), punkt 70, och där angiven rättspraxis.

22 Se angående föregångsbcstämmelsen i artikel 5.2 i förordning nr 1697/79, domstolens dom av den 1 april 1993 i mål C-250/91, Hewlett Packard (REG 1993, s. I-1819). punkt 46.

23 1 synnerhet domen i de förenade målen Salumi II (ovan fotnot 10), punkt 14, pekar på denna risk i samband med retroaktiv tillämpning av materiellt rättsliga regler.

24 Jämför även, angående jämförbara avtal, domstolens dom av den 7 december 1993 i mål C-12/92, Huygen m.fl. (REG 1993, s. I-6381), punkt 16, i de förenade målen Faroe Seafood m. fl. (ovan fotnot 20), punkt 16, och av den 23 februari 1995 i mål C-334/93, Bonapharma (REG 1995, s. I-319), punkt 16.

25 Se domen i de förenade målen Faroe Seafood (ovan fotnot 20), punkt 16 första meningen jämför även domstolens dom i målet Huygen (ovan fotnot 24), punkt 16, och av den 17 juli 1997 i mål C-97/95, Pascoal & Filhos (REG 1997, s. I-4209), punkt 30.

26 Dom i de förenade målen Faroe Seafood (ovan fotnot 20), punkt 16, andra och tredje meningen, (min kursivering), jämför även dom i målet Huygen (ovan fotnot 24), punkterna 16 och 17, och i målet Pascoal & Filhos (ovan fotnot 25), punkt 30.

27 I detta avseende, se även domarna I målet Pascoal & Filhos (ovan fotnot 25), punkterna 35, 36 och 41, och de förenade målen Faroe Seafood (ovan fotnot 20), punkt 63. För övrigt fanns i föreliggande fall, på ett annat sätt än i domen i de förenade målen Faroe Seafood (ovan fotnot 20), punkterna 5, 6 samt 17 och följande punkter, enligt tillgängliga upplysningar inte heller i fråga om innehållet någon avvikande mening hos de estländska tullmyndigheterna med avseende på Kontrollens faktiska resultat. Att de cstländska myndigheterna vid tidpunkten för tulluppbördcn I efterhand ännu inte slutgiltigt hade upphävt varucertifikat EUR.1 berodde snarare på rent formella skäl (jämför punkt 17 i detta förslag till avgörande). Detta kunde emellertid inte hindra de nederländska tullmyndigheterna att behandla det importerade smöret som smör av okänt ursprung så snart som resultatet av kontrollen i efterhand hade fastställt innehållet.

28 Jämför skäl 11 i förordning nr 2700/2000, som speciellt ligger till grund för den nya lydelsen av artikel 220.2 b i tullkodexen.

29 Som följer av artikel 32.1 i protokoll nr 3 kan dessa kontroller genomföras beträffande fullgörandet av samtliga förutsättningar i detta protokoll.

30 Se domen i målet Pascoal & Filhos (ovan fotnot 25), punkt 59.

31 Se, i detta avseende, domen i målet Pascoal & Filhos (ovan fotnot 25), punkt 59, och domstolens dom av den 11 juli 2002 i mål C-210/00, Käserei Champignon Hofmeister (REG 2002, s. I-6453), punkt 80, varvid den senare angår avlämnande av felaktiga upplysningar i samband med exportersättningar.

32 Jämför därtill skäl 11 i förordning nr 2700/2000 — därav framgår att man genom artikel 220,2 b i tullkodexen skall förhindra att gäldenären görs ansvarig för att systemet fungerar dåligt på grund av ett misstag som begåtts av myndigheterna i tredje land.

33 Jämför exempelvis skäl 2 i förordning nr 2700/2000. Se, för ett liknande resonemang, även skäl 8 i rådets förordning nr 2913/92, liksom domstolens dom av den 14 april 2005 i mål C-385/03, Käserei Champignon Hofmeister (REG 2005, s. I-2997), punkterna 27 och 28, och dom i målet Käserei Champignon Hofmeister (ovan fotnot 31), punkt 60, varvid de senare angår systemet för exportersättningar.

34 Det enkla faktum att myndigheterna i tredjeland — som i förevarande mål — inte har underkastat exportören någon kontroll och inte har begärt vissa dokument är däremot på förhand inte tillräckligt för antagandet att dessa myndigheter uppenbarligen varit eller borde ha varit medvetna om art de exporterade varorna inte uppfyllde villkoren för förmånsbehandling.

35 För ytterligare exempel, jämför de omständigheter som var föremål för prövning i domen i målet Ilumitrónica (ovan fotnot 10), punkterna 49-52.