Förslag till avgörande av generaladvokat Antonio Tizzano föredraget den 27 april 2006

1 Originalspråk: italienska.

2 EGT L 283, s. 23; svensk specialutgåva, område 5, volym 2, s. 121.

3 Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/74/EG av den 23 september 2002 om ändring av rådets direktiv 80/987/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagarna vid arbetsgivarens insolvens, EGT L 270, s. 10.

4 BOE nr 75 av den 29 mars 1995, s. 9654.

5 BOE nr 304 av den 20 december 1997, s. 37453.

6 En princip som, såsom beknnt, innebär att lika situationer inte rar behandlas olika, savida det inte finns sakliga skäl (or en sidan särbehandling. Se exempelvis dom av den 8 januari 2002 i mäl C-507/99, Dcnkavit (REG 2002, s. I-169), punkt 44, av den 12 december 2002 i mäl C-442/00, Rodríguez Caballero (REG 2002, s. I-11915), punkt 32, av den 16 december 2001 i mal C-520/03, Olaso Valero (REG 2004, s. I-12065), punkt 34, samt domstolens beslut av den 13 december 2005 i mal C-177/05, Guerrero Pecino (REG 2005, s. I-10887), punkt 26.

7 Domen i det ovannämnda målet Rodríguez Caballero, punkterna 30-32. Andra fall av kontroll av huruvida nationella bestämmelser som antagits för genomförande av gemenskapsrättsakter är förenliga med den allmänna principen om likabehandling återfinns i dom av den 25 november 1986 i de förenade målen 201/85 och 202/85, Mensch (REG 1986, s. 3477; svensk specialutgåva, volym 8, s. 729), punkterna 9 och 10, av den 14 juli 1994 i mål C-351/92, Graff (REG 1994, s. I-3361), punkterna 15-17, och av den 17 april 1997 i mål C-15/95, EARL de Kerlast (REG 1997, s. I-1961), punkterna 35-40.

8 Se ovan, punkt 8.

9 Kommissionen har i delta avseende särskilt hänvisat till dom av den 8 oktober 1987 i mål C-80/86, Kolpinghuis Nijmegen (REG 1987, s. 3969; svensk specialutgåva, volym 9, s. 213), punkt 15, och till generaladvokaten Jacobs förslag till avgörande av den 20 maj 1992 i mål C-295/90, parlamentet mot rådet (REG 1992, s. I-4193; svensk specialutgåva, volym 13, s. 1), punkt 43, samt till generaladvokaten Damions förslag till avgörande av den 17 november 1993 i mål C-236/92, Regione Lombardia (REG 1991, s. I-483), punkt 27.

10 Denna tolkning synes även bekräftas av att Spanien, såvitt framgår, ännu inte hai antagit någon specifik bestämmelse för införlivande.

11 Se exempelvis dom av den 23 maj 1985 i må! 29/84, kommissionen mot Tyskland (REG 1985, s. 1661; svensk specialutgåva, volym 8, s. 221), punkt 23, av den 9 april 1987 i mål 363/85, kommissionen mot Italien (REG 1987, s. 1733), punkt 7, av den 16 november 2000 i mål C-214/98, kommissionen mot Grekland (REG 2000, s. I-9601), punkt 49, och av den 10 maj 2001 i mål C-144/99, kommissionen mot Nederländerna (REG 2001, s. 3541), punkt 17.

12 Domen i det ovannämnda målet Olaso Valero, punkterna 31 och 32. I det målet hävdade den hänskjutanuc domstolen nämligen alt hänvisningen i direktivet till lön avseende bestämda tidsperioder svårligen kan förenas med idén om ersättning (ibidem, punkt 26)..

13 För frågan huruvida det även föreligger en sådan skyldighet i förhållande till de direktiv som har trätt i kraft men vars tidsfrist för införlivande ännu inte har löpt ut, se särskilt domen i det ovannämnda målet Kolpinghuis Nijmegen, punkterna 15 och 16. För ett liknande resonemang se även milt förslag till avgörande av den 30 juni 2005 i mål C-144/04, Mangold (REG 2005, s. I-9981), punkterna 115-120.

14 Domen i det ovannämnda målet Rodríguez Caballero, punkt 33.

15 Domen i det ovannämnda målet Olaso Valero, punkt 37. Se även domen i det ovannämna målet Rodríguez Caballero, punkterna 34-39 och beslutet i det ovannämnda målet Guerrero Pecino, punkterna 28 och 29.

16 1 sitt beslut har den hänskjutande domstolen hänvisat till Tribunal Constitucionais dom nr 306 av den 25 oktober 1993, i vilken den domstolen ansåg att artikel 33 i i den spanska lagen om arbetstagare inte innebar alt principen om likhet inför lagen åsidosattes.

17 Sålunda redan den berömda domen av den 9 mars 1978 i mål 106/77, Simmenthal (REG 1978, s. 629; svensk specialutgåva, volym 4, s. 75), punkterna 21 och 24. Se dock även exempelvis dom av den 19 juni 1990 i mål C-213/89, Factortame (REG 1990, s. I-2433; svensk specialutgåva, volym 10, s. 435), punkt 20, av den 19 november 1991 i de förenade målen C-6/90 och C-9/90, Francovich m.d. (REG 1991, s. I-5357; svensk specialutgåva, volym 11, s. 435), punkt 32, av den 8 Juni 2000 i mål C-258/98, Carra m.fl. (REG 2000, s. I-4217), punkt 16, av den 18 september 2003 i mål C-416/00, Morellato (REG 2003, s. I-9343), punkterna 43 och 44, och av den 3 mai 2005 i de förenade målen C-387/02, C-391/02 och C-403/02, Berlusconi m.fl. (REG 2005, s. I-3565), punkt 72.

18 Domen i det ovannämnda målet Rodríguez Caballero, punkt 43 och däri angiven rättspraxis. Se även domen i det ovannämnda målet Olaso Valero, punkt 38, och beslutet i det ovannämnda målet Guerrero Pecino, punkt 30.