Förslag till avgörande av generaladvokat Verica Trstenjak, föredraget den 10 juli 2007
1 Originalspråk: slovenska.
2 EUT L 385, s. 1.
3 EUT L 349, s. 1.
4 Rådets beslut 2000/365/EG av den 29 maj 2000 om en begäran från Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket (EGT L 131, s. 43).
5 Domstolens dom av den 16 juni 2005 i mål C-105/03, Pupino (REG 2005, s. I-5285), punkt 42.
6 Rådets beslut 1999/436/EG av den 20 maj 1999 om fastställande, i enlighet med relevanta bestämmelser i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och Fördraget om Europeiska unionen, av rättslig grund för samtliga bestämmelser och beslut som utgör Schengenregelverket (EGT L 176, s. 17).
7 Rådets beslut 2002/192/EG av den 28 februari 2002 om Irlands begäran om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregel verket (EGT L 64, s. 20).
8 EGT L 176, s. 31.
9 Rådets beslut 1999/435/EG av den 20 maj 1999 om fastställande av Schengenregelverket, i enlighet med relevanta bestämmelser i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och Fördraget om Europeiska unionen, i syfte att besluta om den rättsliga grunden för samtliga de bestämmelser och beslut som utgör Schengenregelverket (EGT L 176, s. 1).
10 Rådets förordning (EG) nr 334/2002 av den 18 februari 2002 om ändring av förordning (EG) nr 1683/95 om en enhetlig utformning av visumhandlingar (EGT L 53, s. 7).
11 Rådets beslut 2004/573/EG av den 29 april 2004 om organisation av gemensamma flygningar för återsändande från två eller flera medlemsstaters territorium av tredjelandsmedborgare vilka omfattas av enskilda beslut om återsändande (EUT L 261, s. 5).
12 Rådets direktiv 2001/40/EG av den 28 maj 2001 om ömsesidigt erkännande av beslut om avvisning eller utvisning av medborgare i tredje land (EGT L 149, s. 34).
13 Rådets beslut 2004/191/EG av den 23 februari 2004 om fastställande av kriterier och närmare föreskrifter för ersättning för finansiella obalanser som uppstår till följd av tillämpningen av direktiv 2001/40/EG om ömsesidigt erkännande av beslut om avvisning eller utvisning av medborgare i tredje land (EUT L 60, s. 55).
14 Thym, Daniel, Ungleichzeitigkeit und europäisches Verfassungsrecht, Baden-Baden, 2004, s. 79. Enligt författaren är det fråga om en ny integrationsfas efter genomförandet av den inre marknaden och den monetära unionen.
15 Det skall påpekas att genom Amsterdamfördraget har avdelning VI EU ändrats och det har införts en ny avdelning IV i EG-fördraget för att upprätta ett område med frihet, säkerhet och rättvisa.
16 Bribosia, Hervé, Différenciation et avantgardes au sein de l'Union européenne, Bilan et perspectives du Traité d'Amsterdam, Cahiers de droit européen, nr 1-2/2000, s. 57, på s. 88. Vad beträffar innebörden av närmare samarbete, vill jag även hänvisa till det anförande som hölls av Europeiska kommissionens före detta ordförande Jacques Delors inför Konungariket Belgiens senat i mars 2007. Ett sammandrag av anförandet har publicerats i Agence Europe nr 9407 av den 17 april 2007.
17 Thym, Ungleichzeitigkeit und europäisches Verfassungsrecht, s. 83. Författaren hänvisar även till artikel 43 i EU, där det föreskrivs att det föreslagna närmare samarbetet inte påverkar bestämmelserna i protokollet om införlivande av Schengenregelverket inom Europeiska unionens ramar.
18 Boer den, Monica, Not Merely a Matter of Moving House: Police Co-operation from Schengen to the TEU, Maastricht Journal of European and Comparative Law, nr 7, 2000, s. 336, på s. 337; Bender, Tobias, Die verstärkte Zusammenarbeit nach Nizza, ZaöRV 2001, s. 730, på s. 743); Gautier, Marie, Accords de Schengen, artikel 2630 i uppslagsverket JurisClasseur Europe Traité, punkt 38; Thym, Ungleichzeitigkeit und europäisches Verfassungsrecht, s. 82. Sistnämnda författare hävdar att Schengenprotokollet är tillämpligt på första och tredje pelarna, och att det av den anledningen antogs som en bilaga till EU-fördraget och EG-fördraget.
19 1 dom av den 31 januari 2006 i mål C-503/03, kommissionenmot Spanien (REG 2006, s. I-1097), punkt 34, har domstolen slagit fast att bestämmelserna i Schengenregelverket är tillämpliga endast om och i den utsträckning som de är förenliga med unions- och gemenskapsrätten. I artikel 1 i Schengenprotokollet föreskrivs att det närmare samarbetet i samband med Schengenregelverket skall genomföras inom Europeiska unionens institutionella och rättsliga ramar och med iakttagande av fördragen. Genom denna bestämmelse kommer den princip som föreskrivs i artikel 43.1 EU, enligt vilken det närmare samarbetet skall respektera fördragen och unionens institutionella ram samt gemenskapsrätten, särskilt till uttryck.
20 Bender, Die verstärkte Zusammenarbeit nach Nizza, s. 730, 731 och 767.
21 Jacqué, Jean-Paul, Droit institutionnel de l'Union européenne, 3. uppl., Paris. 2004, s. 161, vari det hävdas att det närmare samarbetet följer av att det är omöjligt för samtliga medlemsstater att hålla samma takt på vägen mot integration.
22 Blanke, Titel VII, Bestimmungen über eine Verstärkte Zusammenarbeit, i Grabitz/Hilf, punkt 1.
23 Med hänvisning till artikel 134 i tillämpningskonventionen har det i doktrinen erinrats om att Schengenregelverket redan från början inte stod i strid med gemenskapsrätten (Van Simaeys, Benoit, Carlier, Jean-Yves, Le nouvel espace de liberté, de sécurité et de justice, i Lejeune, Yves (utg.): Le traité d'Amsterdam, Espoirs et déceptions, Bryssel, 1999, s. 250).
24 Blanke, Titel VII, Bestimmungen über eine Verstärkte Zusammenarbeit, i Grabitz/Hilf, punkt 9, Gautier, Accords de Schengen, punkterna 1 och 2. Det har skett en utveckling utanför de ursprungliga fördragen, eftersom gemenskapen, trots sin behörighet såvitt avser fri rörlighet för personer, ännu inte hade behörighet att reglera den rättsliga ställningen för medborgare i tredje land.
25 Gautier, Accords de Schengen, punkt 3. Enligt författaren har det regelverk som uppstått på grundval av Schengenavtalen integrerats i Europeiska unionens institutionella ramar genom Amsterdamfördraget.
26 Repliken i mål C-137/05, punkt 72.
27 1 den engelska språkversionen av protokollet används uttrycket Proposals and initiatives to build upon the Schengen acquis, i den franska Les propositions et initiatives fondés sur l'acquis de Schengen, i den tyska Vorschläge und Initiativen auf der Grundlage des Schengen-Besitzstands, i den italienska Le proposte e le iniziative che si baseranno sull'acquis di Schengen, och i den spanska Las propuestas e iniciativas para desarrollar el acervo de Schengen.
28 EGT L 187, s. 45.
29 1 den slovenska språkversionen Ta direktiva pomeni nadaljnji razvoj schengenskega pravnega reda ..., i den engelska This Directive builds on the Schengen acquis ..., i den franska La présente directive constitue un développement de l'acquis de Schengen ..., i den tyska Diese Richtlinie stellt eine Weiterentwicklung des Schengen-Besitzstands ..., i den italienska Il presente strumento rappresenta uno sviluppo dell'acquis di Schengen ... och i den spanska La presente Directiva constituye un desarrollo del acervo de Schengen ....
30 EUT L 64, s. 1.
31 I den slovenska språkversionen Ta uredba je akt, ki temelji na schengenskem pravnem redu ..., i den engelska This Regulation constitutes an act building on the Schengen acquis ..., i den franska Le présent règlement constitue un acte fondé sur l'acquis de Schengen ..., i den tyska Diese Verordnung stellt einen auf dem Schengen-Besitzstand aufbauenden ... Rechtsakt ..., i den italienska Il presente regolamento costituisce un atto basato sull'acquis di Schengen ..., och i den spanska El presente Reglamento constituye un acto que desarrolla el acervo de Schengen ....
32 EUT L 83, s. 48.
33 I den engelska språkversionen ... to the extent that its measures develop provisions of the Schengen acquis against the organisation of illegal immigration ..., i den franska ... pour autant que ses mesures développent les dispositions de l'acquis de Schengen afin de lutter contre l'organisation de l'immigration illégale ..., i den tyska ... deren Maßnahmen eine Weiterentwicklung des Schengen-Besitzstands zur Bekämpfung der illegalen Einwanderung darstellen ..., i den italienska ... nella misura in cui le sue misure sviluppano le disposizioni dell'acquis di Schengen volte a combattere l'organizzazione di immigrazione illegale ..., i den spanska ... en la medida en que desarrolla las disposiciones del acervo de Schengen en materia de lucha contra la organización de la inmigración ilegal ....
34 Jag vill erinra om domen av den 2 april 1998 i mål C-296/95, EMU Tabac m.fl. (REG 1998, s. I-1605), punkt 36, där domstolen, i fråga om skillnaderna mellan den danska och den grekiska språkversionen av rådets direktiv 92/12/EEG av den 25 februari 1992 om allmänna regler för punktskattepliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning av sådana varor (EGT L 76, s. 1; svensk specialutgåva, område 9, volym 2, s. 57), i dess lydelse enligt rådets direktiv 92/108/EEG av den 14 december 1992 (EGT L 390, s. 124; svensk specialutgåva, område 9, volym 2, s. 129), slog fast följande: Att inte beakta dessa två språkversioner, vilket klagandena i målet vid den nationella domstolen har föreslagit, skulle ... stå i strid med EG domstolens fasta rättspraxis, enligt vilken nödvändigheten av en enhetlig tolkning av gemenskapens rättsakter utesluter att en bestämmelse, då osäkerhet råder, betraktas för sig utan tvärtom kräver att den skall tolkas och tillämpas mot bakgrund av de övriga språkversionerna ... Alla språkversioner skall dessutom av principiella skäl tillmätas samma värde, som inte kan variera på grund av den andel av gemenskapsbefolkningen som använder språket i fråga.
35 Dom av den 27 oktober 1977 i mål C-30/77, Bouchereau (REG 1977, s. 1999; svensk specialutgåva, volym 3, s. 459), punkt 14, och av den 7 december 1995 i mål C-449/93, Rockfon (REG 1995, s. I-4291), punkt 28. Målet Rockfon rörde tolkningen av artikel 1 i rådets direktiv 75/129/EEG av den 17 februari 1975 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kollektiva uppsägningar (EGT L 48, s. 29; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 185). Det var nödvändigt att tolka begreppet arbetsplats som förekommer i denna artikel, establishment i den engelska versionen, établissement i den franska, stabilimento i den italienska och obrat i den slovenska. Efter att ha undersökt de olika språkversionerna av direktivet fann domstolen följande: Det framgår ... vid en jämförelse av de begrepp som [undersökts] att de har olika bibetydelser, nämligen från fall till fall anläggning, företag, arbetscentrum, lokal enhet eller arbetsplats (punkt 27).
36 Michel, Valérie, Actes annexés au traité, artikel 150 i uppslagsverket JurisClasseur Europe Traité, punkt 3.
37 Enligt tysk doktrin innehåller inte gemenskapsrätten någon definition av begreppet protokoll som nämns i artikel 311 EG (Weber, i von den Groeben/Schwarze, artikel 311, punkt 1).
38 Michel, Actes annexés au traité, punkt 36. Enligt författaren har protokollen exakt samma rättsliga status som de ursprungliga fördragen.
39 Dom av den 10 mars 2005 i mål C-469/03, Miraglia (REG 2005, s. I-2009).
40 Weber, i von den Groeben/Schwarze, artikel 311, punkt 2.
41 Lenaerts, Koen, Van Nuffel, Piet, Bray, Robert, Constitutional Law of the European Union, 2 uppl., London, 2005, s. 710; Blumann, Claude, Dubois, Louis, Droit institutionnel de l'Union européenne, 2 uppl., Paris. 2005, s. 394.
42 Weber, i von den Groeben/Schwarze, artikel 311, punkt 3; Michel, Actes annexés au traité, punkt 42. I dom av den 30 april 1996 i mål C-58/94, Nederländerna mot rådet (REG 1996, s. I-2169), i vilket Konungariket Nederländerna bland annat yrkade att rådets beslut 93/731 /EG av den 20 december 1993 om allmänhetens tillgång till rådets handlingar (EGT L 340, s. 43; svensk specialutgåva, område 16, volym 2, s. 64) skulle ogiltigförklaras, hänvisade domstolen till förklaring nr 17 om rätten till tillgång till information, som finns bilagd slutakten från den konferens för medlemsstaternas stats- och regeringschefer då EU-fördraget antogs.
43 Michel, Actes annexés au traité, punkt 37.
44 1 Thym, Ungleichzeitigkeit und europäisches Verfassungsrecht, s. 222, erinras även om en annan uppfattning i doktrinen, nämligen att om en normativ rättsakt inom området för det närmare samarbetet inte är giltig i förhållande till en medlemsstat, kan medlemsstaten endast angripa rättsakten för det fall den går utöver det normativa området för det närmare samarbetet, på grund av att sekundärrättsakten antagits utanför det lagliga kompetensområdet (ultra vires) eller om det skett ett åsidosättande av de rättigheter, de skyldigheter eller den behörighet som tillkommer de medlemsstater som inte deltar i det närmare samarbetet. Denna ståndpunkt kan inte godtas, eftersom den står i strid med den klara ordalydelsen i artikel 230 EG.
45 Thym, Ungleichzeitigkeit und europäisches Verfassungsrecht, s. 103; Gautier, Accords de Schengen, punkt 39. Dessa författare framhåller att Konungariket Danmark inte accepterar att innehållet i Schengenregelverket blir en del av gemenskapsrätten, med hänsyn till vad som kännetecknar gemenskapsrätten. Följaktligen godtar inte Konungariket Danmark den överstatliga metoden inom första pelaren utan föredrar den mellanstatliga metoden inom tredje pelaren.
46 Jacqué, Droit institutionnel de l'Union européenne, s. 163.
47 Gautier, Accords de Schengen, punkt 36.
48 Gautier, Accords de Schengen, punkt 36. Med andra ord skall de tio nya stater som anslöt sig år 2004 samarbeta inom Schengenregelverket från och med dagen för anslutningen, eftersom det utgör en del av gemenskapens regelverk som dessa är tvungna att införliva. Se även artikel 3.1 i akten om villkoren för Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen och om anpassning av fördragen.
49 Detta föreskrivs i artikel 3.2 första stycket i akten om villkoren för Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen och om anpassning av fördragen.
50 Mariani, Thierry, Rapport d'information déposé par la Délégation de l'Assemblée nationale pour l'Union européenne, sur la politique européenne des visas (dokument E 2811, E 3023, E 3159 och E 3208), Paris. 2007, s. 20.
51 Van Simaeys, Benoit, Carlier, Jean-Yves, Le nouvel espace de liberté, de sécurité et de justice, s. 258. Nordiska passsunionen är en sammanslutning av de nordiska länderna i syfte att möjliggöra passage av de gemensamma gränserna utan pass.
52 Gautier, Accords de Schengen, punkt 31, vilken även hänvisar till protokollet om tillämpning av vissa inslag i artikel 14 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, i vilket det föreskrivs att Förenade kungariket och Irland får behålla kontroller av personer som passerar gränserna.
53 Gautier, Accords de Schengen, punkterna 30 och 32.
54 Artikel 1 i protokollet om avdelning IV.
55 Artikel 2 i protokollet om avdelning IV. Enligt Amsterdam-fördragets bestämmelser befinner sig Förenade kungariket i en ställning som innebär att den inte samarbetar inom Schengenregelverket och även har rätt att välja att inte delta (opt-out) med avseende på hela det område som rör frihet, säkerhet och rättvisa (Thym, Ungleichzeitigkeit und europäisches Verfassungsrecht, s. 90).
56 I Thym, Ungleichzeitigkeit und europäisches Verfassungsrecht, s. 82, klargörs att innehållet i Schengenregelverket inte är begränsat enbart till avskaffandet av inre gränser och de gemensamma bestämmelserna om yttre gränser, utan även omfattar kompensationsåtgärder på områdena för polissamarbete, viseringspolitik, informationsutbyte inom ramen för Schengens informationssystem (SIS) och Sirenenätet, vilka innehåller uppgifter rörande medborgare i tredjeland. I en annan del av doktrinen framhålls dock att på vissa områden utgör kompensationsåtgärderna en mer omfattande företeelse, att dessa avser unionen i sin helhet och att de således inte endast syftar på Schengenregelverket (Gautier, Accords de Schengen, punkt 84, som i det avseendet hänvisar till exempelvis kampen mot olaglig invandring av medborgare från tredjeland till medlemsstaterna).
57 Gautier, Accords de Schengen, punkt 32.
58 I artikel 1 i beslut 2000/365 finns en förteckning över de bestämmelser i Schengenregelverket som är tillämpliga på Förenade kungariket. Se även rådets beslut 2004/926/EG av den 22 december 2004 om att vissa bestämmelser i Schengenregelverket skall börja tillämpas på Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland (EUT L 395, s. 70).
59 Thym, Ungleichzeitigkeit und europäisches Verfassungsrecht, s. 96.
60 Thym, Ungleichzeitigkeit und europäisches Verfassungsrecht, s. 96. Författaren påpekar att förbudet mot obstruktion, vilket utan tvivel gäller inom andra områden av rättsligt samarbete i fråga om frihet, säkerhet och rättvisa, inte är tillämpligt på Schengenregelverket på grund av Schengenprotokollets specifika karaktär, vilken framgår av artikel 7 i protokollet om avdelning IV.
61 Thym, Ungleichzeitigkeit und europäisches Verfassungsrecht, s. 97. Författaren hänvisar även till det synsätt som försöker att utvidga kravet på samtycke från Schengenstaterna i artikel 4 i Schengenprotokollet till att omfatta artikel 5 i protokollet. Det skulle till slut innebära att artiklarna 4 och 5 har olika tillämpningsområden, i enlighet med teorin om självständig ställning.
62 Thym, Ungleichzeitigkeit und europäisches Verfassungsrecht, s. 98.
63 Schauer, Martin, Schengen - Maastricht - Amsterdam, Auf dem Weg zu einer flexiblen Union, Wien, 2000, s. 215. Författaren till nämnda studie utgår från antagandet att artikel 5 utgör lex specialis i förhållande till artikel 4 i Schengenprotokollet.
64 Dougan Michael, Union Competences, i Arnull, Anthony, Dashwood, Alan, Dougan, Michael, Ross, Malcolm, Spaventa, Eleanor, Wyatt, Derrick, Wyatt and Dashwood's European Union Law, 5 uppi, London, 2006, s. 115. Författaren behandlar frågan om Förenade kungarikets ställning i förhållande till Schengenregelverket som en del av unionens nya princip om flexibel organisation {flexibility). Författaren utläser ur Schengenprotokollet företeelsen primär flexibilitet, eftersom det rör sig om en flexibilitet som regleras av de ursprungliga fördragen.
65 Thym, Ungleichzeitigkeit und europäisches Verfassungsrecht, s. 98.
66 Beträffande principen om ändamålsenlig verkan vid tolkningen av internationella avtal görs det i doktrinen gällande att denna princip har ett nära samband med den teologiska tolkningen av internationella avtal (Stein Torsten, von Buttlar Christian, Völkerrecht, elfte helt reviderade utgåvan, Köln, 2005, s. 28).
67 Thym, Ungleichzeitigkeit und europäisches Verfassungsrecht, s. 98. Författaren understryker att på så sätt kommer en ensidig viljeförklaring, grundad på en skönsmässig bedömning av samarbetets lämplighet, i den mening som avses i artikel 5 i Schengenprotokollet, inte att få någon större betydelse för utvecklingen av åtgärder eller de områden som inte kan bli föremål för en självständig tillämpning.
68 1 det textavsnitt som rör den rättsliga grunden för beslut 2000/365 anges följande: [M]ed beaktande av artikel 4 i protokollet om införlivande av Schengenregelverket inom Europeiska unionens ramar med Fördraget om Europeiska unionen och Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, (nedan kallat Schengenprotokollet) ...
69 Opermann, Thomas, Europarecht, München, 2005, s. 504.
70 År 2006 antogs Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 562/2006 av den 15 mars 2006 om en gemenskapskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengen-gränserna) (EUT L 105, s. 1). I skäl 27 i nämnda förordning anges tydligt att [f]örordningen innebär en utveckling av bestämmelser i Schengenregelverket, i vilka Förenade kungariket inte deltar enligt rådets beslut 2000/365/EG av den 29 maj 2000 om en begäran från Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket. Förenade kungariket deltar därför inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig i Förenade kungariket. Enligt artikel 1 avser förordningen två likvärdiga aspekter, nämligen, för det första, principen om att ingen gränskontroll skall ske av personer vid passage av de inre gränserna mellan Europeiska unionens medlemsstater och, för det andra, reglerna för gränskontroll av personers passage av medlemsstaternas yttre gränser.
71 I Graßhof, Malte, Melderecht, Reisepassrecht, Namensrecht, Staatsangehörigkeits- und Einbürgerungsrecht, i Bergmann, Jan och Kenntner, Markus, Deutsches Verwaltungsrecht unter europäischem Einfluss, Stuttgart, 2002, s. 301, 307 och 310, görs det gällande att pass och resehandlingar utgör hjälpmedel för att kontrollera personers identitet och nationalitet.
72 Graßhof, Melderecht, Reisepassrecht, Namensrecht, Staatsangehörigkeits- und Einbürgerungsrecht, s. 309.
73 Opermann, Europarecht, s. 505, Harms, Karsten, Ausländerrecht, i Bergmann, Kenntner, Deutsches Verwaltungsrecht unter europäischem Einfluss, s. 166, där det hänvisas till artikel 61 a EG, i vilken det föreskrivs att rådet skall inom fem år efter Amsterdamfördragets ikraftträdande besluta om åtgärder som syftar till att säkerställa den fria rörligheten för personer, och i samband därmed besluta om direkt relaterade stödåtgärder avseende kontroller vid yttre gränser, asyl och invandring.
74 Som exempel på fastställandet av till vilken del av Schengenregelverket förordning nr 2252/2004 hör kan det hänvisas till artikel 1 A i rådets beslut 1999/437/EG av den 17 maj 1999 om vissa tillämpningsföreskrifter för det avtal som har ingåtts mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa båda staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (EGT L 176, s. 31). I nämnda artikel föreskrivs att de bestämmelser som rör följande områden ingår i Schengenregelverket: Personers passage av de yttre gränserna till de stater som har beslutat att avskaffa kontrollerna vid sina inre gränser, inbegripet normer och villkor som de berörda staterna skall följa när de utför personkontroller vid de yttre gränserna, övervakning av gränsområden och samarbete mellan de behöriga myndigheterna inom området gränskontroller.
75 På motsvarande sätt anges även i skäl 2 i rådets beslut 2002/192/EG av den 28 februari 2002 om Irlands begäran om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket (EGT L 64, s. 20) att Schengenregelverket planerades och fungerar som en enhet som måste godtas i sin helhet och tillämpas av alla stater som stöder principen om avskaffande av personkontroller vid de gemensamma gränserna.
76 Kolb Robert, La maxime qui habet commoda, ferre debet onera et contra (celui qui jouit des avantages doit supporter aussi les charges et vice versa) en droit international public, Revue Belge de Droit International, 2004, s. 12, på s. 23.
77 Domstolens dom av den 7 februari 1973 i mål 39/72, kommissionen mot Italien (REG 1973, s. 101; svensk specialutgåva, volym 2, s. 77), punkterna 21 och 24.
78 de Kerchove d'Ousselghem, Gilles, Un espace de liberté, de sécurité et de justice aux dimensions incertaines. Quelques reflexions sur le recours aux coopérations renforcées en matière de justice et d'affaires intérieures, i Lejeune, Yves (utgivare): Le traité d'Amsterdam, Espoirs et déceptions, Bryssel, 1999, s. 290. Författaren framhåller att strävan efter större homogenitet (cohérence) i Schengensamarbetet var det främsta skälet till införlivandet av Schengenregelverket inom Europeiska unionens ramar.
79 EGT L 161, s. 11.
80 1 doktrinen görs det gällande en teori, enligt vilken de rättsakter som ändrar det befintliga Schengenregelverket otvivelaktigt utgör en del av utvecklingen av Schengenregelverket. När det däremot rör sig om åtgärder som inte ändrar det befintliga Schengenregelverket kan situationen vara en annan (Bracke, Niels, Flexibility, Justice Cooperation and the Treaty of Amsterdam, i Marinho, Clotilde, Asylum, Immigration and Schengen Post-Amsterdam, Maastricht, 2001, s. 65).
81 Dom av den 4 april 2000 i mål C-269/97, kommissionen mot rådet (REG 2000, s. I-2257), punkt 43, av den 30 januari 2001 i mål C-36/98, Spanien mot rådet (REG 2001, s. I-779), punkt 58, och av den 6 december 2005 i de förenade målen C-453/03, C-11/04, C 12/04 och C-194/04, ABNA (REG 2005, s. I-10423), punkt 54.
82 Domen i målet ABNA (ovan fotnot 81), punkt 68.
83 Domen i målet ABNA (ovan fotnot 81), punkt 69.
84 Presumtionen slås fast i följande mening: Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland [skall], i enlighet med artikel 5 i Schengenprotokollet, anses till rådets ordförande oåterkalleligen ha anmält sin önskan att delta i alla förslag och initiativ som grundar sig på Schengenregelverket enligt artikel 1.
85 Det skall påpekas att det i det nämnda skälet även omnämns att artikel 3 i protokollet om avdelning IV har tillämpats, eftersom det är fråga om en åtgärd som omfattas av avdelning IV EG.
86 I Thym, Ungleichzeitigkeit und europäisches Verfassungsrecht, s. 98, uppmärksammas att det i fråga om sådana rättsakter, med beaktande av formuleringen i förklaringarna rörande Norge och Island, utan tvivel framgår att det är fråga om en utveckling av Schengenregelverket. Det står därför inte klart varför det hänvisas till protokollet om avdelning IV.
87 Thym, Ungleichzeitigkeit und europäisches Verfassungsrecht, s. 98.
88 I artikel 8 i beslut 2002/463 anges följande typer av åtgärder: utbildningsåtgärder, utbyte av tjänstemän, åtgärder för att främja användningen av datorer i hanteringen av akter och förfaranden, inbegripet användning av de senaste teknikerna för elektroniskt utbyte av uppgifter, utvärdering av vilka effekter de gemensamma regler och förfaranden får som är grundade på artiklarna 62 och 63 i fördraget, åtgärder för att främja utvecklingen av bästa praxis i syfte att förbättra arbetsmetoder och utrustning, förenkla förfaranden och förkorta handläggningstider, operativa åtgärder som skapandet av gemensamma operativa centraler och enheter, studier, forskning, konferenser och seminarier, mekanismer för samråd med och deltagande av behöriga nationella och internationella, statliga och icke-statliga organisationer, medlemsstaternas verksamheter i tredjeländer, uppdrag för inhämtande av fakta i ursprungs- och transitlander samt bekämpning av dokumentförfalskning.
89 Rådets förordning (EG) nr 334/2002 av den 18 februari 2002 om ändring av förordning (EG) nr 1683/95 om en enhetlig utformning av visumhandlingar (EGT L 53, s. 7).
90 Rådets förordning (EG) nr 1683/95 av den 29 maj 1995 om en enhetlig utformning av visumhandlingar (EGT L 164, s. 1).
91 Domstolens dom av den 28 november 2006 i mål C-414/04, parlamentet mot rådet (REG 2006, s. I-11279), punkt 37. I nämnda dom ogiltigförklarades Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1228/2003 av den 26 juni 2003 om villkor för tillträde till nät för gränsöverskridande elhandel (EUT L 176, s. 1).
92 Rådet har, i sin duplik i mål C-137/05, påpekat att identitetskontrollen av medlemsstaternas medborgare när en yttre gräns passeras sker på grundval av uppvisandet av en resehandling, vilket gör att kontrollen av medborgarna i Irland och Förenade kungariket är identisk med den kontroll som görs i fråga om medborgare i andra medlemsstater, även om de irländska och brittiska handlingarna inte innehåller samma säkerhetsdetaljer.
93 1 denna artikel regleras rätt till skydd för privat- och familjeliv, och däri föreskrivs följande: 1. Var och en har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens. 2. Offentlig myndighet får inte ingripa i denna rättighet annat än med stöd av lag och om det i ett demokratiskt samhälle är nödvändigt med hänsyn till den nationella säkerheten, den allmänna säkerheten eller landets ekonomiska välstånd, till förebyggande av oordning eller brott, till skydd för hälsa eller moral eller till skydd för andra personers fri- och rättigheter.
94 1 artikel 8.1 i stadgan föreskrivs följande: Var och en har rätt till skydd av de personuppgifter som rör honom eller henne.
95 Roßnagel, Alexander, Hornung, Gerrit, Reisepässe mit elektronischem Gesichtsbild und Fingerabdruck: die EGVerordnung 2252/2004 über Normen für Sicherheitsmerkmale und biometrische Daten in von den Mitgliedstaaten ausgestellten Pässen und Reisedokumenten, Die öffentliche Verwaltung, 58 (2005), s. 983, på s. 896-897.1 det avseendet vill jag även påpeka att det i doktrinen, med hänvisning till rättspraxis från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna i målet Leander mot Sverige (Serie A, nr 116, § 48), görs gällande uppfattningen att det utgör ett intrång i rätten till skydd för privatliv, i den mening som avses i artikel 8.1 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, att lagra (mémorisation) och lämna ut (communication) personuppgifter (Sudre, Frédéric, Droit européen et international des droits de l'homme, 8 uppl. med ändringar och tillägg, Paris. 2006, s. 439).