Förslag till avgörande av generaladvokat Verica Trstenjak föredraget den 11 september 2008

1 Originalspråk: Slovenska.

2 I detta sammanhang ska det påpekas att i den mån det gäller Kanal 5:s satellitsändningar, så klareras ersättningsanspråken för utnyttjandet av musikaliska verk som omfattas av upphovsrätten av den brittiska organisationen Performing Right Society.

3 Vid en musikandel om 1 till 10 procent tillämpas en procentsats av 0,2 procent av intäkterna från annonsförsäljning och 0,15 procent av intäkterna från abonnemangsförsäljningen. Vid en musikandel om 51 till 55 procent tillämpas en procentsats av 4,7 procent av intäkterna från annonsförsäljningen och 3,48 procent av intäkterna från abonnemangsförsäljningen.

4 Kanal 5 och TV 4 får göra ett 10-procentigt avdrag för försäljningskostnaderna. TV 4 får göra ytterligare avdrag på grund av att TV-kanalen måste betala koncessionsavgifter till den svenska staten för att få sända via kabelnätet.

5 Denna beräkningsmodell tar även hänsyn till hypotetiska försäljningskostnader.

6 Denna siffra förmedlas av organet Mediamätning i Skandinavien AB (nedan kallat MMS). MMS är ett organ som ägs av TV-kanaler och andra intressenter.

7 Bernkonventionen för skydd av litterära och konstnärliga verk enligt Parisakten från den 24 juli 1971, ändrad den 28 september 1979 (finns tillgänglig på http://www.wipo.int/treaties/en/ip/berne/index.html).

8 Dom av den 9 april 1987 i mål 402/85, Basset (REG 1987, s. 1747), av den 13 juli 1989 i de förenade målen 110/88, 241/88 och 242/88, Lucazeau m.fl. (REG 1989, s. 2811), och av den 13 juli 1989 i mål 395/87, Tournier (REG 1989, s. 2521; svensk specialutgåva, volym 10, s. 113).

9 Om svaret på en tolkningsfråga, som är nödvändigt för att den nationella domstolen ska kunna döma i målet, framgår av domstolens rättspraxis kan den nationella domstolens skyldighet att hänskjuta målet till domstolen visserligen bortfalla, men detta berör inte rätten för en nationell domstol att hänskjuta en tolkningsfråga till domstolen. Se dom av den 6 oktober 1982 i mål 283/81, CILFIT m.fl. (REG 1982, s. 3415; svensk specialutgåva, volym 6, s. 513), punkt 15.

10 I den mån som Stim har gjort gällande att artikel 82 EG inte är tillämplig i det förevarande målet, vill jag först påpeka att det inte finns några explicita bestämmelser varigenom konkurrensrättens tillämplighet på upphovsrättigheter skulle begränsas. Artikel 295 EG och artikel 307 EG jämförda med artikel 11a i Bernkonventionen leder inte heller till någon annan bedömning. Fastställandet av en beräkningsmodell för en ersättning rör utövandet av upphovsrätter. En kollision mellan artikel 82 EG och artikel 11a i Bernkonventionen kommer – oaktat frågan om Stim kan åberopa denna bestämmelse enligt artikel 307 EG – inte i fråga eftersom artikel 11a i Bernkonventionen endast innehåller en garanti för en skäligt ersättning. Denna minimigaranti ifrågasätts inte genom en konkurrensrättslig kontroll av ersättningens ramar. Jag vill för övrigt hänvisa till att domstolen redan i tidigare rättspraxis har fastställt att artikel 82 EG kan finna tillämpning på upphovsrättsorganisationers beräkningsmodeller (se, i detta avseende, särskilt domarna i målen Basset, ovan fotnot 8, Lucazeau m.fl., ovan fotnot 8, och Tournier, ovan fotnot 8) och att det i litteraturen tämligen övervägande inte anförs några tvivel om att artikel 82 EG kan finna tillämpning när det är fråga om sådana beräkningsmodeller (Faull, J. och Nikpay, A., The EC Law of Competition, Oxford University Press, andra upplagan 2007, punkterna 8.234 till 8.236, Liaskos, E.-P., La gestion collective des droits d'auteurs dans la perspective du droit communautaire, Bruylant 2004, punkt 699). Vid tillämpningen av artikel 82 EG visas dock särskild hänsyn till upphovsrätter, se punkterna 47 till 49 nedan i detta förslag till avgörande.

11 I detta avseende har tolkningsfrågorna alltid en viss grad av abstraktion jämfört med målet vid den nationella domstolen.

12 Den andra frågan är en upprepning av den första frågan men med en kompletterande uppräkning av vissa kriterier (se punkt 12 i detta förslag till avgörande). Den andra frågan har jag förstått så, att Marknadsdomstolen vill få klarhet i huruvida en beräkningsmodell som inte tar hänsyn till dessa kriterier utgör ett missbruk. Se punkt 69 i detta förslag till avgörande.

13 Dom av den 9 november 1983 i mål 322/81, Michelin mot kommissionen (REG 1983, s. 3461; svensk specialutgåva, volym 7, s. 351), punkt 57.

14 Dom av den 3 juli 1991 i mål 62/86, AKZO mot kommissionen (REG 1991, s. I-3359; svensk specialutgåva, volym 11, s. 211), punkt 69, och av den 13 februari 1979 i mål 85/76, Hoffmann-La Roche mot kommissionen (REG 1979, s. 461; svensk specialutgåva, volym 4, s. 315), punkt 91.

15 Dom av den 14 februari 1978 i mål 27/76, United Brands och United Brands Continentaal mot kommissionen (REG 1978, s. 207; svensk specialutgåva, volym 4, s. 9), punkt 249.

16 Detta gäller endast den första, den andra och den tredje frågan. Den fjärde frågan avser artikel 82 andra stycket c EG.

17 Jämför domen i målet United Brands och United Brands Continentaal mot kommissionen (ovan fotnot 15), punkterna 248 och 257, och dom av den 13 november 1975 i mål 26/75, General Motors Continental mot kommissionen (REG 1975, s. 1367), punkterna 11 och 12.

18 Wish, R., Competition Law, Reed Elsevier, femte upplagan, 2003, s. 195, och Faull, J. och Nikpay, A., o.a.a. (ovan fotnot 10), punkt 3.298.

19 Avseende ställningen för ideella rättigheter i gemenskapsrätten, se Reinbothe, J., Der Stellenwert des geistigen Eigentums im Binnenmarkt, i Schwarze, J. och Becker, J. (utg.), Geistiges Eigentum und Kultur im Spannungsfeld von nationaler Regelungskompetenz und europäischem Wirtschafts- und Wettbewerbsrecht, Nomos 1998, s. 31 och följande sidor.

20 Jag vill därför hänvisa till att utnyttjandet av upphovsrätten ofta blir möjlig först när de berörda upphovsmännen och musikförlagen sluter sig samman i en upphovsrättsorganisation. Se Dworkin, G., Monopoly, non-participating rightowners, relationship authors/producers, Copyright Tribunal, i Jehoram, H.C., Collective Administration of Copyrights in Europe, Kluwer, Deventer, 1995, s. 12. Wünschmann, C., Die kollektive Verwertung von Urheber- und Leistungsschutzrechten nach europäischem Wettbewerbsrecht, Nomos 2000, s. 20 och 21 visar på oöverkomligt höga transaktionskostnader och att kontrollen och utnyttjandet av upphovsrätter när det gäller musikaliska verk på grund av deras diffusa utnyttjande i mängd är särskilt svåra att genomföra. För en detaljerad diskussion, se Mestmäcker, E.J., Geistiges Eigentum und Kultur im Spannungsfeld von nationaler Regelungskompetenz und europäischem Wirtschafts- und Wettbewerbsrecht aus Sicht der Verwertungsgesellschaften, i Schwarze, J., och Becker, J. (utg.), Geistiges Eigentum und Kultur im Spannungsfeld von nationaler Regelungskompetenz und europäischem Wirtschafts- und Wettbewerbsrecht, Nomos 1998, s. 55.

21 Se Vinje, T., och Niiranen, O., The application of Competition Law to Collecting Societies in a Borderless Digital Environment, i Ehlermann, C.D. (utg.), European Competition Law Annual 2005: The Interaction between Competition Law and Intellectual Property Law, Hart, 2007, s. 402, Wünschmann, C., på anfört ställe (fotnot 20), s. 19, och Trampuz, M., Avtorsko pravo, Cankarjeva zalozba, 2000, s. 73.

22 Wünschmann, C., på anfört ställe (fotnot 20), s. 25. I detta sammanhang ska det emellertid beaktas att kommissionen genom beslut COMP/36.698 – CISAC av den 16 juli 2008 förbjudit europeiska upphovsrättsorganisationer att snedvrida konkurrensen genom att inskränka deras utbud av tjänster utanför deras nationella territorium. Nämnda beslut gör det emellertid möjligt för dessa upphovsrättsorganisationer att behålla det nuvarande systemet med bilaterala avtal och rätten att fastställa nivån på avgifterna. Då detta beslut inte har offentliggjorts, hänvisar jag till kommissionens pressmeddelande IP/08/1165 av den 16 juli 2008 och till kommissionens promemoria MEMO/08/511 av den 16 juli 2008.

23 Kunderna är i detta fall i regel kabel-TV-företag eller jämförbara företag som sammanställer olika paket med TV-kanaler som erbjuds konsumenterna.

24 Jämför punkt 32 i detta förslag till avgörande.

25 Se punkt 39 i detta förslag till avgörande.

26 Som jag har visat ovan (i punkterna 35 till 37 i detta förslag till avgörande), innebär artikel 82 EG inte att ett företag som har en dominerande ställning på marknaden helt förlorar sin ekonomiska handlingsfrihet.

27 Wünschmann, C., på anfört ställe (fotnot 20), s. 163, pekar på att det fortfarande ankommer på inomstatliga mekanismer att kontrollera gestaltningen av tariffer hos företag som besitter ett monopol.

28 Faull, J., och Nikpay, A., på anfört ställe (fotnot 10), punkt 3.294, hänvisar till att det på detta område finns skäl för konkurrensmyndigheterna och domstolarna att vara återhållsamma och att de endast bör ingripa när ett hinder för konsumenternas välfärd framstår som särskilt tydligt.

29 Domstolens dom av den 6 februari 2003 i mål C-245/00, SENA (REG 2003, s. I-1251).

30 EGT L 346, s. 61.

31 Domstolens dom i målet SENA (ovan fotnot 29), punkterna 34 till 36 och 40 till 46. I fråga om Europeiska gemenskapens (begränsade) behörighet som lagstiftare inom upphovsrättens område, se Reinbothe, J., på anfört ställe (fotnot 19), s. 33.

32 Faull, J., och Nikpay, A., på anfört ställe (fotnot 10), punkt 8.35 till 8.37, hänvisar till att upphovsrättens exakta räckvidd kan variera, att det specifika föremålet för upphovsrätten inte alltid kan identifieras exakt och att upphovsrättsligt skydd kan variera från medlemsstat till medlemsstat.

33 Domen i målet Basset (ovan fotnot 8), punkt 5.

34 Domen i målet Basset (ovan fotnot 8), punkterna 16 och 18. I punkt 19 i domen har domstolen emellertid påpekat att det kan föreligga ett missbruk av dominerande ställning om upphovsrättsorganisationen kräver en oskäligt hög ersättning.

35 Domstolens dom av den 15 mars 2007 i mål C-95/04 P, British Airways mot kommissionen (REG 2007, s. I-2331), punkt 67, och förstainstansrättens dom av den 30 september 2003 i mål T-203/01, Michelin mot kommissionen (REG 2003, s. II-4071), punkt 73.

36 För en liknande uppfattning, se Temple Lang, J., Media, Multimedia and European Community law, International antitrust law & policy, 1997, s. 377, s. 424.

37 Se närmare, i detta avseende, punkt 74 i detta förslag till avgörande.

38 Se närmare, i detta avseende, punkterna 75 till 77 i detta förslag till avgörande.

39 I dessa fall beror bedömningen av om tillämpningen av en sådan beräkningsmodell utgör ett missbruk av en dominerande ställning på de kriterier som beaktas genom variabeln. Eftersom Marknadsdomstolen har ställt motsvarande frågor i den andra och den tredje tolkningsfrågan, hänvisas till mitt svar på dessa frågor (punkterna 68 till 105 i detta förslag till avgörande).

40 Domstolen slog i domen i målet United Brands och United Brands Continentaal mot kommissionen (ovan fotnot 15), punkterna 227 och 233, fast att samspelet mellan tillgång och efterfrågan i huvudsak endast bör tillämpas inom det distributionsled där det rent faktiskt kommer till uttryck. Dessa marknadsmekanismer påverkas menligt om priset inte beräknas med utgångspunkt från lagen om tillgång och efterfrågan mellan säljaren och köparen, utan med utgångspunkt från lagen om tillgång och efterfrågan mellan säljaren och den slutlige konsumenten genom att man hoppar över ett distributionsled.

41 Domstolens dom i målet British Airways mot kommissionen (ovan fotnot 35), punkt 67, och i målet Michelin mot kommissionen (ovan fotnot 35), punkt 73.

42 Se Bellamy och Child, European Community Law of Competition, Sweet & Maxwell, sjätte upplagan, 2008, punkt 10.109, och Temple Lang, J., på anfört ställe (fotnot 36), s. 425. Detta är ett vanligt tillvägagångssätt till exempel vid avtal mellan förlag och författare eller vid skivkontrakt med musiker.

43 Jämför Mestmäcker, E.-J., på anfört ställe (fotnot 20), s. 55.

44 Becker, J., Governmental and judicial control over licensing and tariffs, i Collective Administration of Copyrights in Europe, Kluwer – Deventer, 1995, s. 44.

45 Domen i målet United Brands och United Brands Continentaal mot kommissionen (ovan fotnot 15), punkterna 239 och 241.

46 Se punkt 53 i förslag till avgörande av den 26 maj 1989 av generaladvokaten Jacobs i målet Tournier (ovan fotnot 8) och i de förenade målen Lucazeau m.fl. (ovan fotnot 8), Allendesalazar, R., och Vallina, R., Collecting Societies: The Usual Suspects, i European Competition Law Annual 2005: The Interaction Between Competition Law and Intellectual Property, Ehlermann, C.D. (utg.), Hart, 2005; Liaskos, E.-P., på anfört ställe (fotnot 10), punkt 704 och följande punkt. Detta visar sig bland annat genom att utnyttjandet av ett musikaliskt verk, när det en gång har skapats, inte längre medför några ytterligare kostnader för upphovsmannen.

47 Denna tanke framgår till exempel även av punkt 156 i kommissionens tillkännagivande om riktlinjer för tillämpningen av artikel 81 i EG-fördraget på avtal om tekniköverföring (EUT C 101, 2004, s. 2). Där anges att det i regel inte är konkurrensbegränsande att licensavgiften beräknas på grundval av priset på en slutprodukt, förutsatt att denna innehåller den licensierade tekniken. Jag anser att detta visar att en sådan ersättningsmodell är normal inom immaterialrätten. I den mån som en kumulation av licensavgifter för en produkt medför ett oproportionerligt resultat, måste detta enligt min mening inte nödvändigtvis medföra en frikoppling av licensavgifterna, utan detta kan lösas genom storleken på licensavgifterna.

48 Becker, J., på anfört ställe (fotnot 44), s. 44, och Liaskos, E.-P., på anfört ställe (fotnot 10), punkt 699.

49 Punkterna 40 till 42 i detta förslag till avgörande.

50 En modell för beräkningen av det ekonomiska värdet hos en produkt vore att använda det genomsnittliga priset på produkten (ekonomiskt värde som ett genomsnittligt, objektiverat pris). I det förevarande målet finns det emellertid på grund av upphovsrättsorganisationens monopolställning ingen konkurrens som skulle kunna påverka prissättningen. Se, allmänt, om detta problem Faull, J., och Nikpay, A., på anfört ställe (fotnot 10), punkt 3.293.

51 Domen i målet Tournier (ovan fotnot 8), punkt 38.

52 I detta sammanhang ska beaktas att domstolen enligt min mening av de ovan nämnda skälen (se punkt 48 ovan) bör vara återhållsam när beräkningsmodellen i en medlemsstat tillämpar ett kriterium som har ett tänkbart samband med upphovsrätten, medan beräkningsmodellen i en annan medlemsstat tillämpar ett annat kriterium som även det har ett tänkbart samband med upphovsrätten, och detta leder till olika resultat.

53 I Bellamy och Child, på anfört ställe (fotnot 42), punkt 9-065, hänvisar författarna till att hänsyn bör tas till sedvana i den berörda branschen.

54 I detta sammanhang bör det beaktas att det visserligen, som jag beskrivit i punkterna 40 till 42 ovan i detta förslag till avgörande, inte äger rum några förhandlingar om licenser till de enskilda upphovsrätterna, eftersom TV-kanalerna genom avtalslicensen för Stims repertoar inte måste förhandla om en licens för utnyttjandet av enskilda upphovsrättsligt skyddade musikaliska verk. Skulle man emellertid hypotetiskt anta förekomsten av sådana förhandlingar för att fastställa värdet av avtalslicensen, vore det inte ovanligt att upphovsmännen skulle kräva en del av den omsättning som uppnåtts. Jag anser inte att det går att komma fram till en annan slutsats bara för att upphovsrätten utövas genom upphovsrättsorganisationen.

55 Domen i målet Basset (ovan fotnot 8), punkterna 16 och 18.

56 I den mån som Kanal 5 och TV 4 hänvisar till att det även vore möjligt att koppla ersättningen till den vinst som TV-kanalerna uppnår, är jag tveksam till om denna alternativa beräkningsmodell skulle innebära att det som tillhandahålls av upphovsrättsorganisationen skulle bli föremål för en korrekt värdering. I detta fall skulle ju hänsyn inte endast tas till den omsättning som uppnåtts när värdet på det som tillhandahålls beräknas, utan även till TV-kanalernas kostnader. Jag kan inte inse vad en TV-kanals kostnadsstruktur har för relevans för det ekonomiska värdet på det som en upphovsrättsorganisation tillhandahåller. För övrigt är det felaktigt att som Kanal 5 och TV 4 påpeka att Stim inte har del i den ekonomiska risken i TV-kanalerna. Eftersom Stims ersättning beräknas i förhållande till TV-kanalernas intäkter från annons- och abonnemangsförsäljning, kommer en minskning av dessa intäkter att ha en omedelbar effekt för ersättningen som Stim tar ut.

57 Jämför punkterna 47 och 48 i detta förslag till avgörande.

58 I den mån som den tredje frågan avser den första tolkningsfrågan, vill jag hänvisa till mitt svar på den första tolkningsfrågan.

59 Se punkt 32 i detta förslag till avgörande.

60 Se punkterna 52 till 57 i detta förslag till avgörande.

61 Jämför domstolens dom av den 30 mars 2006 i mål C-451/03, Servizi Ausiliari Dottori Commercialisti (REG 2006, s. I-2941), punkt 68 och följande punkter, av den 19 december 1968 i mål 13/68, Salgoil (REG 1968, s. 680, på s. 690; svensk specialutgåva, volym 1, s. 367), av den 23 januari 1975 i mål 51/74, Van der Hulst (REG 1975, s. 79; svensk specialutgåva, volym 2, s. 429), punkt 12, av den 8 februari 1990 i mål C-320/88, Shipping and Forwarding Enterprise Safe (REG 1990, s. I-285; svensk specialutgåva, volym 10, s. 295), punkt 11, av den 5 oktober 1999 i de förenade målen C-175/98 och C-177/98, Lirussi och Bizzaro (REG 1999, s. I-6881), punkt 38, och av den 15 maj 2003 i mål C-282/00, RAR (REG 2003, s. I-4741), punkt 47.

62 Domen i målet Basset (ovan fotnot 8), punkt 18.

63 Domen i målet Tournier (ovan fotnot 8), punkt 45.

64 Ibid.

65 Ibid.

66 Se Bellamy och Child, European Community Law of Competition, på anfört ställe (fotnot 42), punkt 9-065, och dom av den 21 februari 1973 i mål 6/72, Europemballage och Continental Can mot kommissionen (REG 1973, s. 215; svensk specialutgåva, volym 2, s. 89), punkt 26.

67 Liaskos, E.-P., på anfört ställe (fotnot 10), punkt 699.

68 Vissa sändningar är särskilt intressanta ur reklamsynpunkt, till exempel på grund av ett större antal tittare. Genom dessa sändningar kan TV-kanalerna regelbundet uppnå högre intäkter från annonsförsäljningen.

69 Detta vore svårare att genomföra avseende abonnemangsförsäljning än avseende annonsförsäljning. Se, i detta avseende, fotnot 75.

70 Se punkterna 75 till 77 i detta förslag till avgörande.

71 I den mån det avser intäkterna från annonsförsäljningen, finns det enligt min uppfattning mycket som talar för att det finns ett starkt samband mellan de förväntade tittarsiffrorna och storleken på intäkterna från annonsförsäljningen. Även när det gäller intäkterna från abonnemangsförsäljningen, så torde de öka proportionerligt i förhållande till de förväntade eller potentiella tittarsiffrorna.

72 Se punkterna 58 till 61 i detta förslag till avgörande.

73 Se punkt 74 i detta förslag till avgörande.

74 Se punkterna 47 till 49 i detta förslag till avgörande.

75 I detta sammanhang bör beaktas att det i fråga om TV-kanaler som finansierar sin verksamhet uteslutande genom intäkter från abonnemangsförsäljning, till skillnad från intäkter från annonsförsäljning, antagligen inte kan konstateras något sändningsspecifikt respektive sändningstidsspecifikt samband mellan inkomsterna och tittarsiffrorna. Marknadsdomstolen måste således pröva om det i fråga om inkomsterna från abonnemangsförsäljningen är möjligt att åstadkomma en mer noggrann allokering, till exempel genom en utredning av de aktuella tittarsiffrorna för de enskilda sändningstiderna eller enskilda programmen.

76 Se punkterna 75 till 77 i detta förslag till avgörande.

77 Jag anser snarare att man kan ta hänsyn till dessa omständigheter genom att beakta andelens principiella omfattning den principiella höjden på andelen. I detta sammanhang vill jag hänvisa till att den andel som avser intäkter från annons- och abonnemangsförsäljning, ligger klart under musikandelen. Men eftersom Marknadsdomstolen inte har frågat om en ersättning som den Stim kräver är oskäligt hög, finns det ingen anledning att gå närmare in på den punkten.

78 Se punkterna 60 till 64 i detta förslag till avgörande.

79 Domen i målet Basset (ovan fotnot 8), punkterna 16 och 18.

80 I detta sammanhang vill jag påpeka att intäkterna för diskotek inte endast beror på utnyttjandet av upphovsrättsligt skyddade musikaliska verk, utan även på andra faktorer som till exempel läget, reklamen, publiken och hur diskoteket är utformat. De sistnämnda faktorerna har delvis endast en ringa anknytning till utnyttjandet av upphovsrättsligt skyddade musikaliska verk.

81 Vad avser hänsyn till på vilket sätt verket utnyttjas, måste hänsyn särskilt tas till om det går att skilja mellan olika arter av nyttjande enligt tillräckligt objektiva kriterier (till exempel i program som endast använder upphovsrättsligt skyddade musikaliska verk som bakgrundsmusik eller sändningar vars huvudsakliga innehåll är framförandet av upphovsrättsligt skyddade musikaliska verk). Vidare måste särskilt beaktas om en sådan alternativ modell innebär högre kostnader. I detta sammanhang kan det vara av betydelse om upphovsrättsorganisationen gör en motsvarande differentiering inom sin interna verksamhet. I slutändan måste fördelar och nackdelar vägas mot varandra.

82 Se punkterna 74 till 79 i detta förslag till avgörande.

83 Se, i detta avseende, punkt 9 i detta förslag till avgörande.

84 Dom av den 15 mars 2007 i mål C-95/04 P, British Airways mot kommissionen (REG 2007, s. I-2331), punkt 143.

85 SVT finansierar sin verksamhet genom statliga avgifter. Av storleken på de statliga avgifterna framgår inte, till skillnad från vad som är fallet vid intäkter från annons- och abonnemangsförsäljning, de nödvändiga uppgifterna för att fastställa omfattningen av utnyttjandet av de upphovsrättsligt skyddade musikaliska verken.

86 Ett rättfärdigande av olika behandling av Kanal 5 och TV 4 å ena sidan och SVT å andra sidan på grund av SVT:s public service-uppdrag är uteslutet redan på grund av att Stim vid den muntliga förhandlingen klargjorde att skälet för den olika behandlingen endast ligger i att SVT knappt har några intäkter från annonsförsäljning och inte har några intäkter från abonnemangsförsäljning.

87 Dom av den 15 mars 2007 i mål C-95/04 P, British Airways mot kommissionen (REG 2007, s. I-2331), punkt 144, och av den 16 december 1975 i de förenade målen 40/73–48/73, 50/73, 54/73–56/73, 111/73, 113/73 och 114/73, Suiker Unie m.fl. mot kommissionen (REG 1975, s. 1663), punkterna 523 och 524.

88 Jämför domstolens dom i målet Servizi Ausiliari Dottori Commercialisti (ovan fotnot 61), punkt 68 och följande punkt, i målet Van der Hulst (ovan fotnot 61), punkt 12, i målet Shipping and Forwarding Enterprise Safe (ovan fotnot 61), punkt 11, i målet Lirussi och Bizzarro (ovan fotnot 61), punkt 38, och i målet RAR (ovan fotnot 61), punkt 47.