Förslag till avgörande av generaladvokat Paolo Mengozzi föredraget den 4 november 2008

1 Originalspråk: italienska.

2 K. Höfinger och R. Rüsken, Wann erlischt die Zollschuld infolge Beschlagnahme und Einziehung von Schmuggelware?, i Zeitschrift für Zölle und Verbrauchsteuern, nr 8/2007, s. 197.

3 Rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (EGT L 302, s. 1; svensk specialutgåva, område 2, volym 16, s. 4).

4 Kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (EGT L 253, s. 1; svensk specialutgåva, område 2, volym 10, s. 1).

5 Den österrikiska regeringens yttrande, punkt 10.

6 Ibidem, punkt 15.

7 Den finländska regeringens yttrande, punkterna 13 och 14.

8 Ibidem, punkterna 16 och 17.

9 Den danska regeringens yttrande, punkt 16.

10 Ibidem, punkt 20.

11 Ibidem, punkt 26.

12 Kommissionens yttrande, punkterna 15–23.

13 Ibidem, punkt 36.

14 Den polska regeringens yttrande, punkterna 18–26.

15 Ibidem, punkt 23.

16 Som bekant har domstolen ständigt hävdat att det, då osäkerhet råder om tolkningen, är nödvändigt att använda en jämförelse av gemenskapsrättsakternas olika språkversioner som tolkningsredskap. Se exempelvis dom av den 5 december 1967 i mål 19/67, van der Vecht (REG 1967, s. 408), särskilt s. 417, av den 12 juli 1979 i mål 9/79, Koschniske (REG 1979, s. 2717), punkt 6, och av den 2 april 1998 i mål C-296/95, EMU Tabac m.fl. (REG 1998, s. I-1605), punkt 36. Vad särskilt gäller tullkodexen, se dom av den 11 november 1999 i mål C-48/98, Söhl & Söhlke (REG 1999, s. I-7877), punkt 46.

17 Se exempelvis den franska (lors de l’introduction irrégulière), den engelska (upon their unlawful introduction), den tyska (bei dem vorschriftswidrigen Verbringen) och den nederländska språkversionen (bij het onregelmatig binnenbrengen).

18 Se nedan punkterna 76 och 77.

19 Se nedan punkt 67 och följande punkter.

20 Den österrikiska regeringens yttrande, punkt 15.

21 Begreppet och tillämpningen av principen om ändamålsenlig verkan är ett ämne vars omfattning går långt utöver ramarna för detta förslag till avgörande, eftersom det rör sig om en princip som har kännetecknat domstolens tolkning av gemenskapsrätten ända sedan början. Se, bara som exempel, dom av den 6 oktober 1970 i mål 9/70, Grad (REG 1970, s. 825; svensk specialutgåva, volym 1, s. 485), punkt 5, av den 21 oktober 1970 i mål 23/70, Haselhorst (REG 1970, s. 881), punkt 5, av den 22 september 1988 i mål 187/87, Saarland m.fl. (REG 1988, s. 5013; svensk specialutgåva, volym 9, s. 643), punkt 19, och av den 14 oktober 1999 i mål C-223/98, Adidas (REG 1999, s. I-7081), punkt 24.

22 Se exempelvis dom av den 20 februari 1979 i mål 122/78, Buitoni (REG 1979, s. 677; svensk specialutgåva, volym 4, s. 385), punkt 16. Angående proportionalitetsprincipen som krav vid sanktioner på tullområdet, se allmänt dom av den 16 december 1992 i mål C-210/91, kommissionen mot Grekland (REG 1992, s. I-6735), punkterna 19 och 20.

23 Se exempelvis dom av den 11 juli 1989 i mål 265/87, Schräder (REG 1989, s. 2237; svensk specialutgåva, volym 10, s. 97), punkt 21, och av den 5 maj 1998 i mål C-157/96, National Farmers’ Union m.fl. (REG 1998, s. I-2211), punkt 60 och där angiven rättspraxis.

24 Se punkt 50 i generaladvokaten Tizzanos förslag till avgörande av den 12 juni 2003 i mål C-337/01, Hamann International, där domstolen meddelade dom den 12 februari 2004 (REG 2004, s. I-1791), punkt 50.

25 Dom av den 5 oktober 1983 i de förenade målen 186/82 och 187/82, Magazzini generali (REG 1983, s. 2951), punkt 14.

26 Rådets förordning (EEG) nr 2144/87 av den 13 juli 1987 om tullskuld (EGT L 201, s. 15).

27 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 450/2008 av den 23 april 2008 om fastställande av en tullkodex för gemenskapen (Moderniserad tullkodex) (EUT L 145, s. 1).

28 Det ska för övrigt påpekas att inte heller i Tyskland tillämpas den restriktiva tolkningen unisont. Denna tolkning är resultatet av ett helt nytt tolkningssynsätt som emellertid har stort inflytande. Denna tolkning har dock fått kraftig kritik, som grundar sig på argument som delvis motsvarar dem som angetts i förevarande förslag till avgörande. Se exempelvis P. Witte, Zollkodex – Kommentar (fjärde upplagan, München, Beck, 2006), under artikel 233.

29 Jag vill dock påpeka att kommissionen, genom denna ståndpunkt, i huvudsak motsäger sina egna påståenden om att införseln med nödvändighet är omedelbar, vilket följer av en bokstavstolkning av artikel 233. Se ovan punkt 32 och följande punkter.

30 Se ovan punkt 67 och följande punkter.

31 Det följer av sig självt att denna risk är mycket större om man tillämpar den restriktiva tolkningen, eftersom möjligheterna till upphörande av tullskulden i sådant fall är begränsade till ett minimum.

32 Se ovan punkterna 53 och 54.

33 Den österrikiska regeringens yttrande, punkt 22, och kommissionens yttrande, punkt 44.

34 Se i det avseendet, bara som exempel, dom av den 16 juli 1992 i mål C-83/91, Meilicke (REG 1992, s. I-4871; svensk specialutgåva, volym 13, s. I-105), punkt 26 och följande punkter, och av den 10 januari 2006 i mål C-222/04, Cassa di Risparmio di Firenze m.fl. (REG 2006, s. I-289), punkt 75.

35 Den finländska regeringens yttrande, punkt 22, och den danska regeringens yttrande, punkt 34.

36 Den österrikiska regeringens yttrande, punkt 22.

37 Ibidem, punkt 24. I det avseendet, se ovan punkt 65.

38 Kommissionens resonemang innehåller dock några ganska oklara aspekter och det hänvisas till en bestämmelse som kännetecknas av vissa skillnader mellan de olika språkversionerna. Kommissionen har nämnt nionde skälet i förordning nr 3665/93, varigenom artikel 867a i tillämpningsförordningen infördes. I den italienska språkversionen av nionde skälet anges att så länge varorna inte övergår till fri omsättning può sorgere nei confronti di esse un’obbligazione doganale (kan en tullskuld uppstå för dem). Den franska språkversionen (une dette douanière reste susceptible de naître à leur égard), den engelska språkversionen (a customs debt may still be incurred with regard to them), den spanska språkversionen (una deuda aduanera sigue siendo susceptible de nacer al respecto) och den nederländska språkversionen (een douaneschuld ten aanzien daarvan zou kunnen ontstaan) har motsvarande innebörd. I den tyska språkversionen anges däremot att så länge varorna inte övergår till fri omsättning entsteht keine Zollschuld im Hinblick auf sie (det vill säga uppstår inte någon tullskuld med avseende på dessa). Språkversionerna är inte oförenliga, men de lägger utan tvekan tonvikten på olika aspekter.

39 Se domen i målet Hamann International (ovan fotnot 24), punkt 31, dom av den 1 februari 2001 i mål C-66/99, Wandel (REG 2001, s. I-873), punkt 47, och av den 11 juli 2002 i mål C-371/99, Liberexim (REG 2002, s. I-6227), punkt 55.

40 Den danska regeringens yttrande, punkt 35.