Förslag till avgörande av generaladvokat Eleanor Sharpston föredraget den 16 december 2010

1 Originalspråk: engelska.

2 Rådets direktiv 85/337/EEG av den 27 juni 1985 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (EGT L 175, s. 40; svensk specialutgåva, område 15, volym 6, s. 226).

3 Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/35/EG av den 26 maj 2003 om åtgärder för allmänhetens deltagande i utarbetandet av vissa planer och program avseende miljön och om ändring, med avseende på allmänhetens deltagande och rätt till rättslig prövning, av rådets direktiv 85/337/EEG och 96/61/EG (EUT L 156, s. 17) (nedan kallat direktiv 2003/35).

4 Rådets beslut 2005/370/EG av den 17 februari 2005 om ingående på Europeiska gemenskapens vägnar av konventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor (EUT L 124, s. 1) (nedan kallat beslut 2005/370). Århuskonventionens innehåll återges på sidan 4 och följande sidor i samma nummer av Europeiska unionens officiella tidning.

5 [Motsvarande fotnot i originalversionen saknar relevans för den svenska versionen. Övers. anm.]

6 Rådets direktiv 96/61/EG av den 24 september 1996 om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar (EGT L 257, s. 26).

7 Skäl 11 i direktiv 2003/35.

8 Artikel 2.2 avser integrering av miljökonsekvensbedömningen i både befintliga tillståndsförfaranden för projekt i medlemsstaterna och i förfaranden som ska tillskapas för att målsättningarna i EIA-direktivet ska uppfyllas.

9 Aktnr ACCCC/C/2008/31, tillgänglig på Internet: http://www.unece.org/env/pp/compliance/Compliance%20Committee/31TableGermany.htm.

10 Både BUND och kommissionen har ifrågasatt detta påstående i sina muntliga yttranden.

11 Kommissionen har i sina skriftliga yttranden hänvisat till ett antal artiklar som behandlar följderna av att betrakta miljöskyddet på detta sätt. Det synes dock vara ett omdebatterat ämne. Se exempelvis F. Spieth, och M. Appel, Umfang und Grenzen der Einklagbarkeit von UVP-Fehlern nach Umwelt-Rechtsbehelfsgezetz, NuR, 2009, s. 312, samt H.-J. Koch, Die Verbandsklage im Umweltrecht, NVwZ, 2007, s. 369. Se även Ladeur, K-H och Pelle, R Judicial Control of Administrative Procedural Mistakes in Germany: A Comparative European View of Environmental Impact Assessments i. Ladeur, K.-H. (redaktör), The Europeanisation of administrative law, Aldershot (2002), och där angivna artiklar.

12 En hänvisning har gjorts till dom av den 4 juni 2009 i mål C-142/05, Mickelsson och Roos (REG 2009, s. I-4273), punkt 33, och av den 25 juli 2008 i mål C-237/07, Janecek (REG 2008, s. I-6221), punkt 38, i vilka domstolen behandlar de två begreppen tillsammans. De målen gällde dock inte EIA-direktivet.

13 F.d. artikel 174 EG.

14 Under det förberedande arbetet till Århuskonventionen föreslog den belgiska delegationen särskilt att man skulle koppla samman miljön med människors hälsa. Se förarbetena avseende den första sessionen i arbetsgruppen för den ekonomiska och sociala kommittén (CEP/AC.3/2, s. 2). Detta visade sig vara kontroversiellt (se informationen från den andra sessionen (CEP/AC.3/4, s. 2)), men vid den åttonde sessionen (CEP/AC.3/16, s. 2) innehöll ett mycket tidigt utkast till Århuskonventionen det som sedermera skulle komma att bli slutversionen av artikel 1 som slår fast den rätt som var och en i nuvarande och framtida generationer har att leva i en miljö som är förenlig med hans eller hennes hälsa och välbefinnande....

15 Se punkt 76 och följande punkter i mitt förslag till avgörande i mål C-240/09, Lesoochranárske zoskupenie, som ännu inte avgjorts av domstolen.

16 Se förarbetena avseende den femte sessionen med arbetsgruppen för den ekonomiska och sociala kommittén (CEP/AC.3/10, s. 11), där en delegation gjorde gällande att eventuella prövningsförfaranden skulle vara underställda respektive avtalsslutande parts gällande grundlagsbestämmelser och rättsliga bestämmelser. Det rådde i allmänhet samstämmighet om att de som hade möjlighet att delta i beslutsförfarandet som sådant också skulle ha tillgång till ett prövningsförfarande, men vissa delegationer hävdade att dessa personer/organisationer skulle behöva hävda att någon av deras enskilda rättigheter kränks. Detta påstående verkar ha lett till den text som innehåller punkterna a) och b). Det första utkastet till denna text finns med i förarbetena avseende den åttonde sessionen (ovan fotnot 14), s. 9. I mellantiden ändrades dock orden deras enskilda rättigheter kränks till en rättighet kränks.

17 Enligt definitionen i artikel 1.2 i EIA-direktivet, i dess senaste lydelse. Det har inte bestritts att BUND omfattas av den definitionen.

18 Dom av 15 oktober 2009 i mål C-263/08, Djurgården-Lilla Värtans Miljöskyddsförening (REG 2009, s. I-9967).

19 Punkterna 42–45 i mitt förslag till avgörande.

20 Ibidem, punkterna 59–65.

21 Denna fråga har behandlats i doktrinen på detta rättsområde. Se exempelvis Ryall, A., EIA and Public Participation: Determining the Limits of Member State Discretion, 2007, 19, Journal of Environmental Law, Vol. 2, s. 247, som kritiserar domstolens beslut i målet C-216/05, kommissionen mot Irland (REG 2006, s. I-10787), för att inte ha beaktat den kumulativa effekt som sannolikt skulle bli följden av att utkräva en avgift av icke-statliga miljöorganisationer för deras deltagande i bedömningsförfarandet. Frågan återspeglas också i råden för Århuskonventionens genomförande (s. 31) och i förarbetena till Århuskonventionen (för att ge två exempel, i utkasten till vissa delar av konventionen (CEP/AC.3/R.1, s. 2) och i resolutionen som antogs i Århus (ECE/CEP/43/Add. 1/Rev. 1)) och till direktiv 2003/35. Se exempelvis kommissionens förslag (KOM(2000)0839, s. 2), även om regionkommittén, under diskussionen av direktivet i fråga, anmärkte att man kan göra det möjligt för miljömässiga intresse- och lobbygrupper att fördröja genomförandet av nödvändiga projekt (EUT C 357, s. 15). När Århuskonventionen upprättades tog FN:s ekonomiska och sociala råd hänsyn till flera icke-statliga miljöorganisationers åsikter (se exempelvis rapporten från första sessionen (CEP/AC.3/2 s. 1)) och berömde dem i resolutionen för deras aktiva och konstruktiva medverkan i utvecklingen av konventionen. Detta antyder måhända att Århuskonventionens upphovsmän ansåg att de icke-statliga miljöorganisationernas röster var värdefulla under författandeprocessen och, onekligen, därefter.

22 Det vill säga, både fysiska och juridiska personer och miljöskyddsorganisationer är fortfarande skyldiga att iaktta de bestämmelser i den nationella processlagstiftningen som avser domstolarnas jurisdiktion, frister, talerätt och så vidare.

23 Dom av den 24 oktober 1996 i mål C-72/95, Kraaijeveld (REG 1996, s. I-5403), punkt 31, av den 16 september 1999 i mål C-435/97, WWF (REG 1999, s. I-5613), punkt 40, av den 13 juni 2002 i mål C-474/99, kommissionen mot Spanien (REG 2002, s. I-5293), punkt 46, och av den 25 juli 2008 i mål C-142/07, Ecologistas en Acción-CODA (REG 2008, s. I-6097), punkt 28.

24 Se punkt 30 ovan.

25 Se mitt förslag till avgörande i målet Djurgården (ovan fotnot 18), punkterna 51 och 62.

26 Argumentet introducerades av den tyska regeringen och nämndes i punkt 31 ovan.

27 För ett nyligen avgjort mål som mer allmänt överväger kravet på konsekvent tolkning, se dom av den 19 januari 2010 i mål C-555/07, Kücükdeveci (REU 2010, s. I-365), punkt 44 och följande punkter och där angiven rättspraxis.

28 Se dom av den 5 oktober 2004 i de förenade målen C-397/01–C-403/01, Pfeiffer m.fl. (REG 2004, s. I-8835), punkterna 113–119, där domstolen uppmanade den hänskjutande domstolen att använda varje medel till sitt förfogande för att komma fram till en tolkning av nationell rätt som stod i överensstämmelse med direktivets villkor.

29 Domen i målet Pfeiffer (ovan fotnot 28), punkt 103.

30 Se senast dom av den 1 juli 2010 i mål C-194/08, Gassmayr (REU 2010, s. I-6281), punkterna 44–45.

31 Domen i målet Gassmayr (ovan fotnot 30), punkt 45.

32 Detta sträcker sig åtminstone tillbaka till dom av den 10 april 1984 i mål 14/83, Von Colson och Kamann (REG 1984, s. I-1891; svensk specialutgåva, volym 7, s. 577), punkt 10, och kan anses ha blivit en del av det övergripande testet för felaktigt... införliva[nde] som anges i, nu senast, dom av den 14 oktober 2010 i mål C-243/09, Fuß (REU 2010, s. I-9849), punkt 56.

33 Ovan fotnot 30, punkt 45.

34 I detta avseende finns likheter med domstolens rättspraxis i fråga om yttre förbindelser, exempelvis dom av den 8 maj 2003 i mål C-438/00, Deutscher Handballbund (REG 2003, s. I-4135), punkt 29, och av den 12 april 2005 i mål C-265/03, Simutenkov (REG 2005, s. I-2579), punkterna 24 och 25.