Förslag till avgörande av generaladvokat Pedro Cruz Villalón föredraget den 20 mars 2014

1 Originalspråk: spanska.

2 Kommissionens förordning (EG) nr 530/2008 av den 12 juni 2008 om fastställande av nödåtgärder med hänsyn till snörpvadsfartyg som fiskar efter blåfenad tonfisk i Atlanten öster om longitud 45 °V och i Medelhavet (EUT L 155, p. 9).

3 Rådets förordning (EG) nr 520/2007 av den 7 maj 2007 om tekniska bestämmelser för bevarande av vissa fiskbestånd av långvandrande arter och om upphävande av förordning (EG) nr 973/2001 (EUT L 123, s. 3).

4 Rådets förordning (EG) nr 1559/2007 av den 17 december 2007 om upprättande av en flerårig återhämtningsplan för blåfenad tonfisk i östra Atlanten och i Medelhavet och ändring av förordning (EG) nr 520/2007 (EUT L 340, s. 8).

5 Rådets förordning (EG) nr 2371/2002 av den 20 december 2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken (EUT L 358, s. 59).

6 Rådets förordning (EG) nr 40/2008 av den 16 januari 2008 om fastställande för år 2008 av fiskemöjligheter och därmed förbundna villkor för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i gemenskapens vatten och, för gemenskapens fartyg, i andra vatten där fångstbegränsningar krävs (EUT L 19, s. 1).

7 Kommissionens förordning (EG) nr 446/2008 av den 22 maj 2008 om anpassning av vissa tonfiskkvoter under 2008 i enlighet med artikel 21.4 i rådets förordning (EEG) nr 2847/93 om införande av ett kontrollsystem för den gemensamma fiskeripolitiken (EUT L 134, s. 11).

8 Se hänvisning ovan.

9 Dom av den 17 mars 2011 i mål C‑221/09, AJD Tuna (REU 2011, s. I‑1655).

10 Dom av den 19 oktober 2005 i mål C-415/03, Cofradía de pescadores San Pedro de Bermeo m.fl. mot rådet (REG 2005, s. II-4355)

11 Rådets förordning (EEG) nr 2847/93 av den 12 oktober 1993 om införande av ett kontrollsystem för den gemensamma fiskeripolitiken (EGT L 261, s. 1).

12 Se, för en överblick, Van Raepenbusch, S., La convergence entre les régimes de responsabilité extracontractuelle de l’Union et des États membres, ERA Forum (2012) och Giacobbo‑Peyronnel, V., L’indemnisation de la perte de chance en droit de la fonction publique de l’Union Européenne i Mahieu, S. (red.) Contentieux de l’Union européenne – Questions choisies, Larcier, 2014.

13 Se exempelvis artikel 2.7 i rådets direktiv 92/13/EEG av den 25 februari 1992, som har följande lydelse: Har någon begärt skadestånd som svarar mot kostnaderna för att förbereda anbud eller deltaga i ett upphandlingsförfarande, skall denne för att få sina kostnader täckta behöva visa endast att en överträdelse skett av gemenskapsregler om upphandling eller av nationella regler som införlivar sådana gemenskapsregler, att han haft en realistisk möjlighet att erhålla kontraktet och att överträdelsen minskat denna möjlighet.

14 Se, bland annat, De Ferra, C., De Finetti, la rivoluzione della probabilità, Assicurazioni, nr 2, 2002, s. 185–195 och Majone, G., Foundations of Risk Regulation: Science, Decision-Making, Policy Learning and Institutional Reform, European Journal of Risk Regulation, nr 1, 2010, s. 5 och följande sidor.

15 Beträffande utvecklingen i ett historiskt jämförande perspektiv, se Medina Alcoz, L., La Teoría de la Pérdida de Oportunidad. Estudio Doctrinal y Jurisprudencial de Derecho de Daños Público y Privado, Thomson-Civitas, Madrid, 2007, s. 127 och följande sidor.

16 Se exempelvis Loevinger, L., Jurimetrics: Science and Prediction in the Field of Law, Minnesota Law Review, nr 46, 1961–1962, s. 269 och följande sidor.

17 Se Truckor, M.L., The Loss of Chance Doctrine: Legal Recovery for Patients on the Edge of Survival, University of Dayton Law Review, nr 24, 1999 och Fischer, D.A., Tort Recovery for Loss of a Chance, Wake Forest Law Review, nr 36, 2001, s. 608 och följande sidor.

18 Se den jämförande studien i Fleischer, H., Schadensersatz für verlorene Chancen im Vertrags- und Deliktsrecht, JZ 15/16 1999, VVAA, Les limites de la réparation du préjudice, Dalloz, Paris, 2009, och Medina Alcoz, L., La Teoría…, a.a., s. 130–167.

19 Dom av den 21 februari 2008 i mål C-348/06 P, Girardot (REG 2008, s. I-833).

20 Se kommentar av Giacobbo-Peyronnel, V., i den ovannämnda L’indemnisation….

21 Dom i mål T-10/02, Girardot mot kommissionen (REGP 2002, s. I-A-109 och II-483).

22 Dom av den 6 juni 2006 i mål T-10/02, Girardot mot kommissionen (REGP 2006, s. I-A-2-129 och II-A-2-609).

23 Min kursivering.

24 Dom av den 20 september 2011 i mål T-461/08, Evropaïkï Dynamiki mot EIB (REU 2011, s. II‑6367), punkt 66.

25 Beslut meddelat av ordföranden i mål T-41/08, Vakakis mot kommissionen, punkterna 66 och 67, och i mål T-443/09, Agriconsulting Europe mot kommissionen, punkt 32 samt dom i mål T‑461/08, Evropaïkï Dynamiki mot EIB, punkt 66.

26 Dom av den 2 juni 1976 i de förenade målen 56/74, 57/74, 58/74, 59/74 och 60/74, Kampffmeyer m.fl (REG 1976, s. 711; svensk specialutgåva, volym 3, s. 103), punkterna 7 och 8.

27 Se bland annat dom av den 2 mars 1977 i mål 44/76, Eier-Kontor mot rådet och kommissionen (REG 1977, s. 393), punkt 8, och av den 14 januari 1987 i mål 281/84, Zuckerfabrik (REG 1987, s. 49), punkt 14.

28 Dom av den 4 oktober 1979 i mål 238/78, Ireks-Arkady mot rådet och kommissionen (REG 1979, s. 2955; svensk specialutgåva, volym 4, s. 567).

29 Dom av den 19 oktober 1997 i målen 117/76 och 16/77, Ruckdeschel m.fl. (REG 1997, s. 1753)

30 Dom av den 9 november 2006 i mål C-243/05 P, Agraz m.fl. mot kommissionen (REG 2006, s. I-10833).

31 Domen i det ovannämnda målet Agraz, punkt 42.

32 Se hänvisning ovan.

33 Domen i det ovannämnda målet Cofradía de pescadores San Pedro de Bermeo m.fl. mot rådet, punkt 118.

34 Domstolens dom av den 22 november 2007 i mål C‑6/06 P, Cofradía de pescadores San Pedro de Bermeo m.fl. mot rådet.

35 Domstolens dom i det ovannämnda målet Cofradía de pescadores San Pedro de Bermeo m.fl. mot rådet, punkt 56.

36 Observera att det i den överklagade domen finns en hänvisning analogt till domen i målet Cofradía de pescadores San Pedro de Bermeo m.fl. mot rådet, trots att tribunalen var väl medveten om att dess tillämpning inte rör samma fråga.

37 Domen i det ovannämnda målet Agraz m.fl. mot kommissionen, punkt 42.

38 Se bland annat domstolens dom av den 4 juli 2000 i mål C-352/98 P, Bergaderm och Goupil mot kommissionen (REG 2000, s. I-5291), punkt 42, av den 10 december 2002 i mål C-312/00 P, kommissionen mot Camar och Tico (REG 2002, s. I-11355), punkt 53, och av den 10 juli 2003 i mål C-472/00 P, kommissionen mot Fresh Marine (REG 2003, s. I-7541), punkt 25.

39 Se bland annat dom av den 25 maj 1978 i de förenade målen 83/76 och 94/76, 4/77, 15/77 och 40/77, HNL m.fl. mot rådet och kommissionen (REG 1978, s. 1209; svensk specialutgåva, volym 4, s. 119), punkt 5, domen i det ovannämnda målet Ireks‑Arkady m.fl. mot kommissionen, punkt 11, dom av den 15 september 1982 i mål 106/81, Kind mot EEG (REG 1982, s. 2885), punkterna 22–25, och av den 18 april 1991 i mål C-63/89, Assurances du crédit mot rådet och kommissionen (REG 1991, s. I-1799), punkterna 14–23.