Förslag till avgörande av generaladvokat Maciej Szpunar föredraget den 11 november 2015

1 Originalspråk: franska.

2 Namnet på sidan 1 och i punkterna 13–16 har efter en begäran om anonymisering ersatts av bokstäver.

3 Rådets direktiv av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal (EGT L 95, s. 29; svensk specialutgåva, område 15, volym 12, s. 169).

4 En liknande fråga har ställts av samma spanska domstol i målet Aktiv Kapital Portfolio Investment (C-122/14, ännu inte avgjort).

5 Jämförande analyser från den tid då det europeiska betalningsföreläggandet var under diskussion finns i É. Serverins rapport Des procédures de traitement judiciaire des demandes de faible importance ou non contestées dans les droits des États membres de l’Union européenne, s. 27–28 (http://ec.europa.eu/civiljustice), och i Europeiska kommissionens grönbok om ett europeiskt betalningsföreläggande (KOM(2002) 746 av den 20 december 2002, s. 11–12).

6 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1896/2006 av den 12 december 2006 om införande av ett europeiskt betalningsföreläggande (EUT L 399, s. 1).

7 Se, bland annat, dom Mostaza Claro ( C‑168/05, EU:C:2006:675, punkt 36) och dom Asturcom Telecomunicaciones ( C‑40/08, EU:C:2009:615, punkt 30).

8 C‑240/98–C‑244/98, EU:C:2000:346, punkterna 26 och 28.

9 Dom Mostaza Claro ( C‑168/05, EU:C:2006:675, punkt 38), dom Asturcom Telecomunicaciones ( C‑40/08, EU:C:2009:615, punkt 32) och dom Pannon GSM ( C‑243/08, EU:C:2009:350, punkt 32).

10 Se dom VB Pénzügyi Lízing ( C‑137/08, EU:C:2010:659, punkt 56), dom Banco Español de Crédito ( C‑618/10, EU:C:2012:349, punkt 44) och dom Banif Plus Bank ( C‑472/11, EU:C:2013:88, punkt 24).

11 C‑618/10, EU:C:2012:349, punkterna 53 och 54.

12 Ibidem, punkt 46.

13 Ibidem, punkt 57.

14 C-618/10, EU:C:2012:349.

15 Se, för ett fall där sambandet mellan dessa båda tankar är aktuellt, dom Asturcom Telecomunicaciones ( C‑40/08, EU:C:2009:615, punkt 47).

16 I enlighet med lag 13/2009 om reform av processrätten syftande till införande av ett nytt domstolskansli (Ley 13/2009 de reforma de la legislación procesal para la implantación de la nueva oficina judicial) av den 3 november 2009 (BOE nr 266 av den 4 november 2009, s. 92103).

17 Som huvudregel innebär denna princip att den nationella domstol som ex officio har konstaterat att ett avtalsvillkor är oskäligt har en skyldighet att underrätta parterna om detta och bereda dem tillfälle att i ett kontradiktoriskt förfarande yttra sig däröver i enlighet med de nationella processuella bestämmelserna. Se, för ett liknande resonemang, dom Banif Plus Bank ( C‑472/11, EU:C:2013:88, punkterna 17–36).

18 C‑32/14, EU:C:2015:637, punkterna 47 och 48.

19 Artikel 22.3 i förordning nr 1896/2006.

20 Artikel 21.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 805/2004 av den 21 april 2004 om införande av en europeisk exekutionstitel för obestridda fordringar (EUT L 143, s. 15).

21 Här vill jag framhålla de lege ferenda att det vore önskvärt att ändra förordning nr 1896/2006, som potentiellt är tillämplig på fordringar härrörande från konsumentavtal, genom att uttryckligen föreskriva att en prövning med avseende på förekomst av oskäliga avtalsvillkor ska göras ex officio i samband med att ett europeiskt betalningsföreläggande meddelas.

22 C-618/10, EU:C:2012:349.

23 Lag 42/2015 om reform av civilprocesslagen (Ley 42/2015 de reforma de la Ley de Enjuiciamiento Civil) av den 5 oktober 2015 (BOE nr 239 av den 6 oktober 2015, s. 90240) antogs kort tid efter förhandlingen i förevarande mål. Av övergångsbestämmelserna i lag 42/2015 framgår emellertid att reformen inte påverkar ärenden om betalningsföreläggande som – i likhet med ärendet i det här aktuella nationella målet – hade avslutats innan den lagen trädde i kraft.

24 Dom Kapferer ( C‑234/04, EU:C:2006:178, punkt 21) och dom Asturcom Telecomunicaciones ( C‑40/08, EU:C:2009:615, punkt 37). Se, för en analys av spänningsförhållandet mellan principen om processuell autonomi och de unionsrättsliga mekanismer som gör det möjligt att inskränka den bindande verkan av domar som enligt nationell rätt äger rättskraft, Taborowski, M., Konsekwencje naruszenia prawa Unii Europejskiej przez sądy krajowe (Konsekvenser av nationell domstols åsidosättande av unionsrätten), Lex – Wolters Kluwer, Warszawa 2012, s. 259 och följande sidor.

25 Dom Asturcom Telecomunicaciones ( C‑40/08, EU:C:2009:615, punkt 38 och där angiven rättspraxis).

26 Dom Peterbroeck ( C‑312/93, EU:C:1995:437, punkt 14) och dom Asturcom Telecomunicaciones ( C‑40/08, EU:C:2009:615, punkt 39).

27 Se, för kritisk reflexion kring denna fråga, kommissionens grönbok (KOM(2002) 746), frågorna 23–26.

28 Se, för ett liknande resonemang, dom DEB ( C‑279/09, EU:C:2010:811, punkterna 28 och 29). Se även, e contrario, dom Torralbo Marcos ( C‑265/13, EU:C:2014:187, punkt 34) och beslut Sociedade Agrícola e Imobiliária da Quinta de S. Paio ( C‑258/13, EU:C:2013:810, punkt 23).

29 Se, såvitt avser sambandet mellan dessa principer, generaladvokaten Bots förslag till avgörande i målet Agrokonsulting-04 ( C‑93/12, EU:C:2013:172, punkt 30), generaladvokaten Cruz Villalóns förslag till avgörande i målet E.ON Földgáz Trade ( C‑510/13, EU:C:2014:2325, punkt 43) och generaladvokaten Jääskinens förslag till avgörande i målet Orizzonte Salute ( C‑61/14, EU:C:2015:307, punkt 24).

30 Se dom Banif Plus Bank ( C‑472/11, EU:C:2013:88, punkt 29), dom Sánchez Morcillo och Abril García ( C‑169/14, EU:C:2014:2099, punkt 35) och dom Kušionová ( C‑34/13, EU:C:2014:2189, punkt 47).

31 Rådets förordning av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (EGT L 12, 2001, s. 1).

32 Dom Gambazzi ( C‑394/07, EU:C:2009:219, punkt 29) och dom Hypoteční banka ( C‑327/10, EU:C:2011:745, punkt 50).

33 Se mitt förslag till avgörande i målet BBVA ( C‑8/14, EU:C:2015:321, punkterna 54–67).

34 I det system som införs genom förordning nr 1896/2006 kan exempelvis ett europeiskt betalningsföreläggande bli föremål för förnyad prövning hos den behöriga domstolen i ursprungsmedlemsstaten om delgivning inte har skett på vederbörligt sätt (artikel 20).