Förslag till avgörande av generaladvokat Eleanor Sharpston föredraget den 15 oktober 2015

1 Originalspråk: franska.

2 T‑52/12, EU:T:2014:677.

3 EUT L 78, 2012, s. 21.

4 EUT C 16, 2009, s.1.

5 Punkt 4.1 tredje stycket i den tillfälliga gemenskapsramen.

6 Punkt 4.2.2 tredje stycket h) i den tillfälliga gemenskapsramen.

7 EGT C 119, 2002, s. 22.

8 EUT C 261, 2009, s. 2.

9 EUT C 72, 2010, s. 12.

10 T‑52/12 R, EU:T:2012:447.

11 Beslut Grekland/kommissionen ( C‑431/14 P‑R, EU:C:2014:2418).

12 Ett antal ytterligare förklaringar angående dessa svårigheter som anförts vid förhandlingen framstår inte som relevanta för prövningen av det aktuella överklagandet.

13 Se, bland annat, beslut Industrias Alen mot The Clorox Company ( C‑422/12 P, EU:C:2014:57, punkt 37 och där angiven rättspraxis).

14 Punkterna 185–188 i den överklagade domen, som jag även citerar i följande punkt i detta förslag.

15 Punkt 32 ovan.

16 Dom Tyskland/kommissionen ( C‑301/96, EU:C:2003:509, punkt 106) och dom Freistaat Sachsen m.fl./kommissionen ( C‑57/00 P och C‑61/00 P, EU:C:2003:510, punkt 98).

17 Dom Banco Privado Português och Massa Insolvente do Banco Privado Português ( C‑667/13, EU:C:2015:151, punkt 66 och där angiven rättspraxis).

18 Dom Italien/kommissionen ( C‑66/02, EU:C:2005:768, punkt 135), dom Portugal/kommissionen ( C‑88/03, EU:C:2006:511, punkt 99) och dom UniCredito Italiano ( C‑148/04, EU:C:2005:774, punkt 71).

19 Punkt 4.2.2 tredje stycket h) i den tillfälliga gemenskapsramen. Sådant stöd var fortsättningsvis helt underställt kommissionens förordning (EG) nr 1857/2006 av den 15 december 2006 om tillämpningen av artiklarna [107 och 108 FEUF] på statligt stöd till små och medelstora företag som är verksamma inom produktion av jordbruksprodukter och om ändring av förordning (EG) nr 70/2001 (EUT L 358, 2006, s. 3), vilken fotnoterna 17 och 18 i den tillfälliga gemenskapsramen refererar till.

20 Se, bland annat, dom Tyskland/kommissionen ( C‑288/96, EU:C:2000:537, punkt 62), dom Nederländerna/kommissionen ( C‑382/99, EU:C:2002:363, punkt 24), och dom Holland Malt/kommissionen ( C‑464/09 P, EU:C:2010:733, punkt 47).

21 Se, för ett liknande resonemang, dom Banco Privado Português och Massa Insolvente do Banco Privado Português ( C‑667/13, EU:C:2015:151, punkt 69 och där angiven rättspraxis). I denna dom konstaterade domstolen, i huvudsak, att kommissionen kunde, utan att det medförde ett åsidosättande av artikel 107.3 FEUF, fastställa att stöd var oförenligt med den inre marknaden enbart på grund av att det inte uppfyllde de uppställda kraven i meddelandet om tillämpning av reglerna om statligt stöd på åtgärder till förmån för finansinstitut med anledning av den globala finanskrisen (EUT C 270, 2008, s. 8) (se punkterna 66–75 i domen).

22 Se, bland annat, dom IJssel-Vliet ( C‑311/94, EU:C:1996:383, punkterna 36 och 37) och dom Tyskland/kommissionen ( C‑242/00, EU:C:2002:380, punkt 28 och där angiven rättspraxis).

23 Dom IJssel-Vliet ( C‑311/94, EU:C:1996:383, punkterna 42 och 43), dom kommissionen/rådet ( C‑111/10, EU:C:2013:785, punkt 51), dom kommissionen/rådet ( C‑117/10, EU:C:2013:786, punkt 63), dom kommissionen/rådet ( C‑118/10, EU:C:2013:787, punkt 55), dom kommissionen/rådet ( C‑121/10, EU:C:2013:784, punkt 52). Se även, för ett liknande resonemang, dom CIRFS m.fl./kommissionen ( C‑313/90, EU:C:1993:111, punkt 35).