Förslag till avgörande av generaladvokat Manuel Campos Sánchez-Bordona föredraget den 19 juli 2016
1 Originalspråk: spanska.
2 Förkortningen av myndighetens namn på engelska (European Union Intellectual Property Office) används för att beteckna den på alla de övriga språken.
3 Niceöverenskommelsen om internationell klassificering av varor och tjänster vid registrering av varumärken av den 15 juni 1957, ändrad den 28 september 1979 (Recueil des traités des Nations unies, vol. 1154, nr I-18200, s. 89; nedan kallad Niceklassificeringen, överenskommelsen eller bara klassificeringen).
4 Dom av den 19 juni 2012 ( C‑307/10; EU:C:2012:361). Domen är känd genom hänvisning till det ordkännetecken som den avsåg: IP Translator.
5 Beträffande domen i målet IP Translator, se punkt 53 och följande punkter.
6 Mål T‑51/12, ej publicerad ( EU:T:2014:844).
7 Rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om gemenskapsvarumärken (EUT L 78, 2009, s. 1).
8 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2015/2424 av den 16 december 2015 om ändring av rådets förordning (EG) nr 207/2009 om gemenskapsvarumärken och av kommissionens förordning (EG) nr 2868/95 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 40/94 om gemenskapsvarumärke samt om upphävande av kommissionens förordning (EG) nr 2869/95 om de avgifter som skall betalas till Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (EUT L 341, 2015, s. 21).
9 Detta begrepp används i artikel 1.2 i förordning 2015/2424. Jag kommer genomgående att använda mig av begreppet EU-varumärke.
10 Kommissionens förordning (EG) nr 2868/95 av den 13 december 1995 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 40/94 om gemenskapsvarumärke (EGT L 303, 1995, s. 1), i dess ändrade lydelse enligt kommissionens förordning (EG) nr 355/2009 av den 31 mars 2009 (EUT L 109, 2009, s. 3). Jag kommer nedan att använda begreppen tillämpningsförordning och genomförandeförordning utan åtskillnad.
11 Meddelande nr 4/03 från ordföranden för harmoniseringskontoret av den 16 juni 2003 avseende användningen av klassrubriker i förteckningarna över varor och tjänster i ansökningar om registrering av gemenskapsvarumärken.
12 Europaparlamentets och rådets direktiv av den 22 oktober 2008 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar (EUT L 299, 2008, s. 25).
13 Meddelande nr 2/12 från EUIPO:s direktör av den 20 juni 2012, vilket har samma titel som föregående meddelande, meddelande nr 4/03, som det upphävde och ersatte. Upphävandet av meddelande nr 2/12 ska ske etappvis: En del upphävs från och med den 23 mars 2016 och de återstående delarna från och med den 25 september samma år, då de ersätts av meddelande nr 1/2016 från myndighetens direktör av den 8 februari 2016 rörande tillämpning av artikel 28 i förordningen om EU-varumärken.
14 I sitt svaromål gjorde Scooters India gällande att det i ansökan åberopades företräde på grund av fem äldre varumärkesregistreringar i Förenade kungariket, bland annat nr 874581 för motorfordon, skåpbildar, cyklar och tillbehör till dem som ingår i klass 12, samt en i Italien.
15 Enligt punkt 7 i den överklagade domen vidhöll Scooters India inte längre yrkandet om ogiltigförklaring med avseende på de övriga varu- och tjänsteklasserna.
16 Rådets förordning (EG) nr 40/94 av den 20 december 1993 om gemenskapsvarumärken (EGT L 11, 1994, s. 1; svensk specialutgåva, område 17, volym 2, s. 3). Nu artikel 51.1 a och 51.2 i förordning nr 207/2009.
17 Samma dag ogillade överklagandenämnden ett överklagande av annuleringsenhetens beslut om upphävande från Brandconcern.
18 Punkt 18 och följande punkter i den överklagade domen.
19 De engelska uttrycken class-heading-covers-all-approach, för den allomfattande tolkningen, och class-heading-means-what-it-says-approach, för den textorienterade, används ofta för att benämna dessa två synsätt. Se exempelvis Kramer, F., §32, i Ekey/Bender/Fuchs-Wisseman (red.), Markenrecht (vol. I), 3 uppl., C.F. Müller, 2015, s. 65, punkt 649.
20 Tribunalen hänvisade närmare bestämt till punkt 56 i domen, enligt vilken direktiv 2008/95 inte utgör hinder för att de allmänna beteckningarna i klassrubrikerna i Niceklassificeringen används för att ange de varor och tjänster som det ansöks om varumärkesskydd för, såvitt angivandet är så klart och precist att de behöriga myndigheterna och de ekonomiska aktörerna kan fastställa omfattningen av det sökta skyddet.
21 Punkt 61 i domen i målet IP Translator.
22 Punkterna 27–34 i den överklagade domen.
23 Punkterna 35–38 i den överklagade domen.
24 Dom av den 11 mars 2003, Ansul ( C‑40/01, EU:C:2003:145), i synnerhet punkterna 40–43.
25 Se föregående fotnot, samt punkt 44 i den överklagade domen.
26 Även om klaganden inledningsvis anförde vissa argument rörande Scooters Indias användning av varumärket Lambretta på reservdelarna, tas de argumenten inte upp här eftersom de inte förefaller vara relevanta för prövningen av den första grunden.
27 Se punkt 34 i den överklagade domen.
28 Dom av den 11 mars 2003, Ansul ( C‑40/01, EU:C:2003:145), punkt 37.
29 Ibidem, punkterna 36–42.
30 Dom av den 23 oktober 2012, Nelson m.fl. ( C‑581/10 och C‑629/10; EU:C:2012:657), punkt 88 och där angiven rättspraxis..
31 Dom av den 14 april 2015, Manea ( C‑76/14; EU:C:2015:216), punkt 54, och där angiven rättspraxis (avslag); och dom av den 28 april 2016, Borealis Polyolefine m.fl. ( C‑191/14, C‑192/14, C‑295/14, C‑389/14 och C‑391/14–C‑393/14; EU:C:2016:311), punkt 103 (bifall).
32 Dom av den 23 oktober 2012, Nelson m.fl. ( C‑581/10 och C‑629/10; EU:C:2012:657), punkterna 90 och 91, och dom av den 6 mars 2007, Meilicke m.fl. (C‑292/04; EU C:2007:132), punkt 37.
33 Fler uppgifter finns i punkterna 22–29 i domen, i vilka de faktiska omständigheterna i det målet sammanfattas.
34 Av punkt 33 i domen framgår att myndigheten avvek från sin normala praxis att tillämpa en textorienterad tolkning.
35 Chartered Institute of Patent Attorneys (CIPA).
36 Punkterna 38–49 i domen i målet IP Translator.
37 Punkterna 50–56 i domen i målet IP Translator.
38 Punkterna 57–63 i domen i målet IP Translator.
39 Vad beträffar EU-varumärket återfinns denna skyldighet i artikel 26.1 c i förordning nr 207/2009, samt i regel 2 i tillämpningsförordningen. I domen IP Translator tolkade domstolen direktiv 2008/95, vilket inte innehåller någon liknande bestämmelse.
40 Den hade följande lydelse: Är det nödvändigt eller tillåtet att tolka en sådan användning av de allmänna termerna i klassrubrikerna i … i överensstämmelse med meddelande nr 4/03 …?, varvid det meddelandet ansågs utgöra ett exempel på en allomfattande tolkning.
41 Jag delar denna bedömning med Pohlmann, A., The Interpretation of the Nice Class headings in the European Union, or the Art of One Hand Clapping, The Trademark Reporter, vol. 15, nr 4, INTA, juli–augusti 2015, s. 815 och följande sidor, särskilt s. 828.
42 Punkt 61 i domen.
43 Se bland annat punkterna 38 och 42 i direktivet.
44 Punkt 45 i domen, jämförd med punkterna 43 och 44.
45 Detta krav finns genomgående i domen och det hänvisas till det såväl i anslutning till den andra tolkningsfrågan (där det avser de fall där sökanden anger de varor och tjänster för vilka skydd söks genom att hänvisa till klassificeringen), som i anslutning till den tredje frågan (där sökandena, i sådana fall, åläggs att precisera om ansökan avser samtliga varor och tjänster i den alfabetiska förteckningen för den angivna klassen eller endast vissa av dem). Se punkterna 53 respektive 61 i domen.
46 Punkt 47 i domen.
47 Punkt 55 i domen.
48 Den lyder på följande sätt: Om varumärkets skyddsomfång berodde på vilken tolkningsmetod som används av den behöriga myndigheten och inte på den sökandes verkliga vilja, skulle rättssäkerheten … äventyras såväl för den sökande som för utomstående ekonomiska aktörer.
49 Dom av den 10 mars 2011, Agencja Wydawnicza Technopol ( C‑51/10 P; EU:C:2011:139), punkt 77.
50 Dom av den 24 juni 2004, Heidelberger Bauchemie (C‑49/02; EU:2004:384), punkt 29.
51 Punkt 27.
52 Se punkt 6 i detta förslag till avgörande.
53 Punkt 99 i överklagandet.
54 Jag medger att jag kom fram till denna slutsats efter att ha gjort en tolkning pro actione av den andra grunden, vilken bygger på ett tämligen invecklat resonemang, och efter det att jag ställt en särskild fråga till klaganden rörande detta vid förhandlingen.
55 Brandconcerns ombud medgav vid förhandlingen att förfarandefelet utgjordes av att tribunalen i sin dom gick utöver vad parterna hade yrkat (ultra petita). Det är fullt tillåtet att åberopa ett sådant fel i ett mål om överklagande; se exempelvis dom av den 10 april 2014, kommissionen/Siemens Österreich m.fl. och Siemens Transmission & Distribution m.fl./kommissionen ( C‑231/11 P–C‑233/11 P; EU:C:2014:256), punkt 115 och följande punkter.
56 Detta framgår av punkt 7 i den överklagade domen.
57 Se, beträffande detta, dom av den 12 juli 2001, kommissionen och Frankrike/TF1 ( C‑302/99 P och C‑308/99 P; EU:C:2001:408), punkterna 26–29.
58 Dom av den 11 mars 2003, C‑40/01 ( EU:C:2003:145).
59 Dom av den 26 april 1988, Asteris AE ( 97/86; EU:C:1988:199), punkt 27, och dom av den 6 mars 2003, Interporc/kommissionen ( C‑41/00 P; EU:C:2003:125), punkt 29.
60 Dom av den 25 maj 1993, Foyer culturel du Sart-Tilman/Comisión ( C‑199/91; EU:C:1993:205), punkt 17.
61 Se dom av den 12 november 1998, Spanien/kommissionen ( C‑415/96; EU:C:1998:533), punkterna 31 och 32, och där angiven rättspraxis.