Förslag till avgörande av generaladvokat Henrik Saugmandsgaard Øe föredraget den 7 april 2016

1 Originalspråk: franska.

2 EGT L 302, 1992, s. 1; svensk specialutgåva, område 2, volym 16, s. 4.

3 EUT L 117, 2005, s. 13.

4 EGT L 212, 1986, s. 1.

5 EUT L 269, 2013, p. 1.

6 Dessa omfattar passiv förädling och aktiv förädling (eftersom förfarandet för bearbetning, liksom anges i skäl 50 i den nya tullkodexen, har slagits samman med det sistnämnda förfarandet).

7 I rättad lydelse enligt rättelse till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (EUT L 287, s. 90).

8 Artikel 4.1 i den reviderade Kyotokonventionen.

9 Artikel 4.4 i den reviderade Kyotokonventionen. Enligt artikel 1 g i denna konvention utgör dessa riktlinjer en samling förklaringar av bestämmelserna i den allmänna bilagan, de särskilda bilagorna och dessas kapitel ….

10 EUT L 86, p. 21

11 Se artikel 1.1 och skäl 2 i beslut 2003/231.

12 Som artikel 503 a i tillämpningsförordningen tillåter.

13 I enlighet med artikel 504 i tillämpningsförordningen.

14 C‑11/05, EU:C:2006:312.

15 Det har inte bestritts att en sådan blandning utgör en förädlingsprocess i den mening som avses i artikel 114.2 c i tullkodexen.

16 Odenaturerad etylalkohol med en alkoholhalt av mer än 80 volymprocent omfattades av HS-nummer 2207 10 00 och var föremål för tull på 19,20 euro per hektoliter enligt kommissionens förordning (EG) nr 1214/2007 av den 20 september 2007 om ändring av bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EUT L 286, s. 1). Samma taxa fortsätter att tillämpas enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1001/2013 av den 4 oktober 2013 om ändring av bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EUT L 290, s. 1).

17 E85 betraktades som en kemisk produkt vilken omfattades av undernummer 3824 90 97 enligt förordning 1214/2007. Förordning 1001/2013 ändrade inte denna taxa.

18 Begreppen mellanprodukter och färdiga produkter hänför till en relativ typologi, kopplad till användningen av produkten. Således är till exempel bioetanol och bensin, beroende på deras destination, mellanprodukter eller färdiga produkter. En vara är en mellanprodukt när den är bearbetad i syfte att uppnå en annan vara i vilken dess värde kommer att ingå.

19 Se, i detta hänseende, dom Wacker Werke ( C‑142/96, EU:C:1997:386, punkterna 14, 15 och 21) och generaladvokaten Poiares Maduros förslag till avgörande Friesland Coberco Dairy Foods ( C‑11/05, EU:C:2006:78, punkt 42).

20 Denna precisering följer emellertid inte av beslutet om hänskjutande.

21 Artikel 130 i tullkodexen.

22 Förädlingen av en gemenskapsvara utanför gemenskapen och den därefter följande importen av en kompensationsvara med gällande tulltaxa kräver nämligen inte i sig att denna vara lyder under förfarandet för passiv förädling. Endast beviljandet av det specifika uttag av tull som detta förfarande innebär är underkastat detta förfarande.

23 Se artiklarna 161 och 162 i tullkodexen.

24 Se La politique d’aide aux biocarburants, Rapport public thématique – Évaluation d’une politique publique. Den franska revisionsrätten, januari 2012, tillgänglig på http://www.ladocumentationfrancaise.fr/var/storage/rapports‑publics/124000047.pdf, s. 76 och 107–110).

25 Denna bensin omfattades av undernummer 2710 1145 enligt förordning 1214/2007. Denna tulltaxa gäller sedermera enligt förordning 1001/2013.

26 _ Artikel 151.1 i tullkodexen. Utan tillämpning av förfarandet för passiv förädling skulle, eftersom gemenskapsvarorna förlorar denna ställning när de är utanför unionens tullområde [artikel 4.8 i tullkodexen] de temporära exportvarorna, när de återimporteras i form av förädlingsprodukter, behandlas på samma sätt som icke-gemenskapsvaror.

27 Se åttonde skälet i rådets direktiv 76/119/EEG av den 18 december 1975 om harmonisering av bestämmelser fastställda i lagar eller andra författningar avseende passiv förädling (EGT L 24, s. 58), fjärde skälet i förordning nr 2473/86, samt dom Wacker Werke ( C‑142/96, EU:C:1997:386, punkt 21) och dom GEFCO ( C‑411/01, EU:C:2003:536, punkt 51). Se även kommissionens rekommendation till medlemsstaterna avseende tillämplig tulltaxa på varor som återimporterats till följd av temporär export för bearbetning, behandling eller reparation, av den 29 november 1961 (EGT 3, 1962, s. 79).

28 Merparten av de medlemsstater som samlats i kommittén stödde även denna slutsats (Customs Code Committee, Section: Special Procedures, Minutes/summary record of the 7th meeting (extract) held on 11 November 2009, 18 December 2009, TAXUD/C4 MK/).

29 Utan att ifrågasätta denna premiss, anser jag att det är till nytta att precisera att denna förklaring av tullinspektionen enligt vilken den inte förfogade över några indikationer i denna riktning skulle riskera att allvarligt skada intressena hos gemenskapstillverkarna av E85, inte kan likställas med ett påstående om att det inte existerar någon sådan risk. Denna förklaring betyder endast att nämnda inspektion, i avsaknad av uttryckliga indikationer i denna riktning i kommitténs slutsatser avseende undersökningen av de ekonomiska villkoren, avstod från att konstatera en risk för allvarlig skada på dessa intressen, så att den presumtion som fastställts i artikel 585.1 i tillämpningsförordningen inte vederlades.

30 Se fotnot 28 i detta förslag till avgörande.

31 Som jag har understrukit i punkt 52 i detta förslag till avgörande ankommer inte denna bedömning på domstolen. Jag tillåter mig emellertid att påpeka att ovannämnda protokoll (minutes) inte bekräftade kommissionens ställning. Av detta följer att kommittén, inledningsvis, undersökte huruvida det förelåg några indikationer på att de ekonomiska villkoren inte hade uppfyllts, varför den presumtion som infördes genom artikel 585.1 i tillämpningsförordningen har vederlagts och dessa villkor således ska prövas. Kommittén har fastställt dessa indikationer i den mån majoriteten av medlemsstaterna hade understrukit att de väsentliga intressena hos gemenskapstillverkarna av bioetanol och E85 allvarligt påverkades när den importerade bioetanolen, antingen ren eller blandad med bensin i form av E85, står i direkt konkurrens med inhemsk bioetanol. Följaktligen gjorde kommittén, därefter, en prövning av de ekonomiska villkoren. Den kom, på grundval av kommissionens påståenden att import av stora mängder bioetanol allvarligt skulle skada gemenskapastillverkarna av bioetanol, fram till att dessa villkor inte var uppfyllda. Det framgår således att medlemsstaterna visserligen nämnde E85-tillverkarnas väsentliga intressen i syfte att styrka att det fanns indikationer på att nämnda villkor inte var uppfyllda och följaktligen påbörja en prövning av dessa, men att kommissionen inte längre hänvisade till de väsentliga intressena hos tillverkarna av bioetanol inom ramen för denna prövning som sådan.

32 Se, för ett liknande resonemang, dom Dumon och Froment ( C‑235/95, EU:C:1998:365, punkterna 25 och 26, samt där angiven rättspraxis).

33 C‑11/05, EU:C:2006:312, punkt 33.

34 Enligt artikel 504.4 i tillämpningsförordningen ska tullmyndigheterna endast beakta denna slutsats. Domstolen preciserade emellertid i domen Friesland Coberco Dairy Foods ( C‑11/05, EU:C:2006:312, punkt 27), att dessa myndigheter kan fatta ett annat beslut än vad som förespråkas av kommittén i dess slutsats, under förutsättning att de motiverar sitt beslut.

35 _ Av de skäl som anges i fotnot 30 ovan är detta enligt min uppfattning inte fallet.

36 C‑11/05, EU:C:2006:312.

37 Ibidem, punkt 52).

38 Den nederländska regeringen har föreslagit en variant på denna bokstavstolkning, enligt vilken gemenskapens förädlare inte bara omfattar de aktörer som omvandlar råvaror eller halvfabrikat till en förädlingsprodukt (E85), utan också dem som omvandlar råvaror eller halvfabrikat för att uppnå andra halvfabrikat (bioetanol) som ingår bland beståndsdelarna i förädlingsprodukten. Denna tolkning medför en åtskillnad, som enligt min uppfattning är omotiverad, enligt vilken de varor som används vid förädling utgör råvaror och halvfabrikat. Medan intressena hos gemenskapstillverkarna av halvfabrikat, som omvandlar råvaror för att uppnå dem, skulle kunna beaktas enligt artikel 148 c i tullkodexen, skulle intressena hos gemenskapens råvaruproducenter, som inte omvandlar något, ignoreras.

39 Nämligen den engelska, den kroatiska, den lettiska, den ungerska, den maltesiska, den nederländska, den slovakiska och den svenska språkversionen.

40 Nämligen den spanska, den tjeckiska, den tyska, den danska, den grekiska, den franska, den italienska, den polska, den portugisiska, den rumänska och den slovenska språkversionen. I den engelska, den lettiska, den ungerska, den maltesiska och den slovakiska är begreppet bearbetning, trots att detta begrepp har samma rötter som begreppet förädlare, identiskt med begreppet förädling i artikel 114.2 c i tullkodexen.

41 Exempelvis används i den tyska språkversionen ordet Verarbeitern i artikel 148 c i tullkodexen och ordet Verarbeitung i artikel 114.2 c andra strecksatsen i denna kodex.

42 Se, för ett liknande resonemang, dom Elsacom ( C‑294/11, EU:C:2012:382, punkt 27 och där angiven rättspraxis).

43 Första skälet i rådets förordning (EEG) nr 2763/83 av den 26 september 1983 om tillstånd att bearbeta varor under tullkontroll före övergång till fri omsättning (EGT nr L 272, s. 1), upphävd genom tullkodexen.

44 Artikel 130 i tullkodexen.

45 Artikel 551.1 i tillämpningsförordningen.

46 Se ovan punkt 47.

47 Första och andra skälen i direktiv 76/119 och första skälet i förordning nr 2473/86, vilken ersatte detta direktiv tills den ersattes av tullkodexen.

48 Se punkterna 83–91 ovan.

49 På samma sätt preciseras i Kyoto-riktlinjerna att tillämpningen av [förfarandet för passiv förädling] kan underställas villkoret att de planerade förädlingsprocesserna inte skadar nationella intressen.

50 Artikel 211.4 b i den nya tullkodexen.

51 Artikel 503 i tillämpningsförordningen.

52 Artikel 504.4 i tillämpningsförordningen och dom Friesland Coberco Dairy Foods ( C‑11/05, EU:C:2006:312, punkt 27).

53 Utrymmet för skönsmässig bedömning hos de nationella tullmyndigheter som ansvarar för att tillämpa tullkodexen motsvarar, enligt min uppfattning, det som gemenskapens institutioner har när de ska göra komplexa ekonomiska bedömningar (se, exempelvis, beträffande kommissionens utrymme för skönsmässig bedömning på området statligt stöd, dom kommissionen/Scott, C‑290/07 P, EU:C:2010:480, punkt 66 och där angiven rättspraxis).

54 C‑11/05, EU:C:2006:312, punkterna 50–52.

55 Dom Friesland Coberco Dairy Foods ( C‑11/05, EU:C:2006:312, punkt 49). Eftersom tolkningsfrågan specifikt avsåg beaktandet av intressena hos tillverkare av råvaror, kom varken domstolen eller generaladvokaten att även motivera beaktandet av intressen hos tillverkare av slutprodukter liknande de bearbetade produkterna. Ingen av intervenienterna hade för övrigt bestritt att de ekonomiska villkoren för förfarandet för bearbetning under tullkontroll åtminstone avsåg vissa av dessa sistnämnda produkter. En sådan premiss kunde emellertid inte, trots att den var konsensuell, anses föreligga enbart på grundval av lydelsen i artikel 133 e i tullkodexen, vars formulering gemenskapens tillverkare av liknande varor kunde omfattas med avseende på de produkter som var föremål för bearbetningen (det vill säga mellanprodukterna). Under dessa omständigheter förefaller domstolens godtagande av denna premiss vara i linje med den breda tolkning av de ekonomiska villkoren som jag förespråkar.

56 I Kyoto-riktlinjerna (s. 6) anges således behovet av att 2finna en balans mellan en maximal minskning av de totala produktionskostnaderna för de nationella aktörerna genom möjligheten att anlita underentreprenörer i utlandet och ett förbehåll av förädlingsprocesserna för andra nationella aktörer, med risk för att göra den nationella industrin mindre konkurrenskraftig”.

57 Det är således, i detta sammanhang, till skillnad från vid bearbetning under tullkontroll, inte frågan om att uppväga påverkan av konsekvenser avseende tulltaxor.

58 Se ovan punkt 84.

59 Se protokoll (minutes) från sammanträdet den 11 november 2009, fotnot 27 i detta förslag till avgörande.

60 Se ovan punkt 39.

61 C 11/05, EU:C:2006:312.

62 Dom Wacker Werke ( C‑142/96, EU:C:1997:386).

63 I punkt 21 i domen Wacker Werke ( C‑142/96, EU:C:1997:386) preciseras att detta endast gäller i den mån som ingenting tyder på att de priser som näringsidkarna ömsesidigt har begärt av varandra skulle ha påverkats av deras affärsförbindelser. Godtagandet av en sådan begränsning tycks ha upprepats i generaladvokaten Tesauros förslag till avgörande i mål Wacker Werke ( C‑142/96, EU:C:1997:217, punkt 15), i vilket det mer uttryckligen preciserades att ”[d]et skulle kunna förhålla sig annorlunda om ett förädlingsförfarande … i fråga om vissa aspekter … är av sådan art att det finns skäl att tro att [de berörda aktörernas] verksamhet i själva verket har andra syften än själva förädlingen, exempelvis att kringgå tullagstiftningen eller just att erhålla en oberättigad vinst.

64 Kyoto-riktlinjerna, s. 6 (min kursivering).

65 Se punkterna 21 och 23 ovan.

66 Se ovan, fotnot 6.

67 Se, fotnot 6 i detta förslag till avgörande.

68 I skäl 15 i den nya tullkodexen nämns, i detta hänseende, endast att [t]ullförfaranden bör slås samman eller anpassas till varandra ….

69 I avsaknad av sådana indikationer anses nämnda villkor vara uppfyllda (artikel 585.5 i tillämpningsförordningen).

70 Enligt fast rättspraxis får domstolen får inte på begäran av en part i målet vid den nationella domstolen pröva frågor som den nationella domstolen inte har ställt (se, bland annat, dom Slob, C‑236/02, EU:C:2004:94, punkt 29 och där angiven rättspraxis). Domstolen har emellertid tidigare funnit att denna princip inte utgör hinder för en prövning av ett eventuellt missbruk av unionsrätten, även när detta inte formellt har gjorts gällande av den nationella domstolen, i syfte att ge denna nationella domstol underlag för tolkning för domen i det mål som väckts vid den (se dom ING. AUER, C‑251/06, EU:C:2007:658, punkterna 38 och 39, se även, för ett liknande resonemang, dom Agip Petroli, C‑456/04, EU:C:2006:241, punkterna 18–24).

71 Rådets förordning nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT L 312, s. 1). I artikel 4.3 i denna förordning föreskrivs att [b]eroende på omständigheterna ska handlingar leda till att en förmån inte beviljas eller till att den dras in om handlingarna bevisligen har till syfte att leda till att någon får en förmån som strider mot målen i den gemenskapslagstiftning som är tillämplig i det enskilda fallet därför att de villkor som krävs för att få förmånen har konstruerats.

72 Se, bland annat, dom Halifax m.fl. ( C‑255/02, EU:C:2006:121, punkt 75).

73 Se, bland annat, dom Emsland‑Stärke ( C‑110/99, EU:C:2000:695, punkt 52) och Vonk Dairy Products ( C‑279/05, EU:C:2007:18, punkt 33).

74 Se, bland annat, dom Pometon ( C‑158/08, EU:C:2009:349, punkt 26) och Cimmino m.fl. ( C‑607/13, EU:C:2015:448, punkt 60).

75 Se punkt 40 ovan.

76 Tillägget av bensin tillåter bland annat att övervinna svårigheter vid kallstart som är kopplade till ren bioetanol (se Ballerini, D., Les biocarburants: État des lieux, perspectives et enjeux du développement, IFP Publications, éd. Technip, Paris, 2006, s. 112). Se, i detta hänseende, dom Roquette Frères ( C‑114/99, EU:C:2000:568, punkt 19), i vilken domstolen, när det gällde återbetalning vid export avseende jordbruksprodukter, fann att [d]et missbruk som består i att till unionen återinföra en produkt som tidigare exporterats kan emellertid inte anses föreligga när denna produkt har genomgått en väsentlig och icke reversibel bearbetning, vilket innebär att den ursprungliga produkten har försvunnit och att en ny produkt har uppstått som omfattas av ett annat tulltaxenummer. Domstolen fann emellertid, i dom Eichsfelder Schlachtbetrieb ( C‑515/03, EU:C:2005:491, punkterna 41 och 42) att det förhållandet att produkten har genomgått en väsentlig bearbetning eller behandling i den mening som avses i artikel 24 i tullkodexen, får inte utgöra hinder för att missbruk anses föreligga om villkoren för ett sådant är uppfyllda.