lagen.
EU-domstolen

Förslag till avgörande av generaladvokat Maciej Szpunar föredraget den 25 maj 2016

CELEX
62015CC0223
Typ
EU-domstolen

Källa

1 Originalspråk: franska.

2 Dom av den 12 april 2011 ( C‑235/09, EU:C:2011:238).

3 Rådets förordning av den 26 februari 2009 (EUT L 78, 2009, s. 1). Termerna unionen unionsvarumärke och domstol för unionsvarumärken ersätter den äldre terminologin från och med den 23 mars 2016, enligt artikel 1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2015/2424 av den 16 december 2015 (EUT L 341, 2015, s. 21).

4 I den lydelse som är tillämplig på omständigheterna i det nationella målet. Jag noterar att artikel 9.2 b i förordning nr 207/2009, såsom denna ändrats genom artikel 1.11 i förordning nr 2015/2424, innehåller en bestämmelse som väsentligen är analog, med undantag för ett angivande av att intrånget inte ska påverka innehavares rättigheter som förvärvats före ansökningsdagen eller prioritetsdagen för EU-varumärket.

5 Se, i diverse sammanhang, dom av den 18 september 2008, Armacell/harmoniseringsbyrån ( C‑514/06 P, EU:C:2008:511, punkterna 54 och 57), dom av den 12 april 2011, DHL Express France ( C‑235/09, EU:C:2011:238, punkterna 40‑45), och dom av den 19 december 2012, Leno Merken ( C‑149/11, EU:C:2012:816, punkterna 41‑43).

6 Se den studie som utfördes på kommissionens begäran av Max Planck-institutet för immaterialrätt och konkurrensrätt, Study on the overall functioning of the European trade mark system (Analys av det europeiska varumärkessystemets övergripande funktionssätt), München, 2011, punkterna 1.13‑1.17 (http://ec.europa.eu/internal_market/indprop/docs./tm/20110308_allensbach-study_en.pdf).

7 Se artikel 110 (angående förbudet mot bruk av ett unionsvarumärke på grundval av äldre rättigheter) och artikel 111 (angående äldre rättigheter som gäller lokalt) i förordning nr 207/2009.

8 Se dom av den 22 juni 1994, IHT Internationale Heiztechnik och Danzinger ( C‑9/93, EU:C:1994:261, punkterna 53‑55), och dom av den 19 december 2012, Leno Merken ( C‑149/11, EU:C:2012:816, punkt 42).

9 Se Von Mühlendahl, A., Community trade mark riddles: territoriality and unitary character, European Intellectual Property Review (EIPR), 2008, sidan 66; Sosnitza, O., Der Grundsatz der Einheitlichkeit im Verletzungsverfahren der Gemeinschaftsmarke, Gewerblicher Rechtsschutz und Urheberrecht, 2011, sidan 465; Schnell, S., The Community trade mark: unitary EU right - EU-wide injunction?, EIPR, 2011, sidan 210; Żelechowski, Ł., Infringement of a Community trade mark: between EU-wide and non-EU-wide scope of prohibitive injunctions, EIPR, 2013, sidan 287, och Terytorialny zasięg sądowego zakazu naruszania prawa do wspólnotowego znaku towarowego, Europejski Przegląd Sądowy, 2012, nr 2, sidan 19 och nr 4, sidan 28.

10 Dom av den 12 april 2011, DHL Express France ( C‑235/09, EU:C:2011:238, punkterna 38 och 39).

11 Dom av den 12 november 2002, Arsenal Football Club ( C‑206/01, EU:C:2002:651, punkt 54), dom av den 18 juni 2009, L’Oréal m.fl. ( C‑487/07, EU:C:2009:378, punkt 60), och dom av den 23 mars 2010, Google France och Google ( C‑236/08-C‑238/08, EU:C:2010:159, punkt 49).

12 Dom av den 12 april 2011 ( C‑235/09, EU:C:2011:238, punkt 46 och där angiven rättspraxis).

13 Dom av den 12 april 2011, DHL Express France ( C‑235/09, EU:C:2011:238, punkt 48). Domstolen erinrade om att en begränsning av förbudet även blir nödvändig när den person som framställt yrkandet om förbud har inskränkt den geografiska räckvidden av sin talan.

14 Dom av den 12 april 2011 ( C‑235/09, EU:C:2011:238, punkt 48).

15 Se beslut av den 11 april 2013 – I ZR 214/11, punkt 67. I detta beslut angav Bundesgerichtshof (Högsta federala domstolen) att eftersom sökanden ansökte om ett förbud grundat på b) för hela unionen. skulle en sådan ansökan beviljas, endast om unionsvarumärket var särskiljande i hela unionen. Se, vad gäller sambandet mellan denna dom och den aktuella begäran om förhandsavgörande, Lambrecht, A., EuGH-Vorlage zur einheitlichen Wirkung der Gemeinschaftsmarke im Verletzungsverfahren, GRUR-Prax, 2015, sidan 280.

16 Se dom av High Court of Justice (England and Wales), Chancery Division (Högsta domstolen (England och Wales), Chancery division), av den 11 februari 2015, Enterprise Holding Inc v Europcar Group UK Limited & Anor [2015] EWHC 300 (Ch), särskilt punkterna 10 och 27. Den engelska domstolen medgav att denna ståndpunkt var diskutabel mot bakgrund av domen av den 12 april 2011, DHL Express France ( C‑235/09, EU:C:2011:238).

17 Dom av den 12 april 2011 ( C‑235/09, EU:C:2011:238, punkt 48). Däremot har domstolen ännu inte haft tillfälle att uttala sig om den geografiska räckvidden av en begäran som bygger på ett varumärke som åtnjuter renommé i den mening som avses i artikel 9.1 c i samma förordning. Vad angår möjligheten att göra gällande ett sådant varumärke i syfte att invända mot registrering av ett senare nationellt varumärke, se dom av den 3 september 2015, Iron & Smith (C‑125/14, EU:C: 2015:539).

18 Den begreppsbildning avseende den processuella skyldigheten är känd bland annat i polsk rätt (ciężar twierdzenia i dowodu) och i tysk rätt (Darlegungs- und Beweislast). Se Adrych-Brzezińska, I., Ciężar dowodu w prawie i procesie cywilnym, LEX Wolters Kluwer, Warszawa, 2015, sidan 55.

19 Se dom av Oberster Gerichtshof (Högsta domstolen i Österrike) av den 12 juni 2012 i målet 17 Ob 27/11m [punkt 2.2 b], och den rättspraxis från tyska domstolar och Förenade kungarikets domstolar som kommenteras i: Ashby, S., Enforcement of A Community Trade Mark, in The ITMA & CIPA Community Trade Mark Handbook, Sweet & Maxwell, 2015, sidan 196.

20 Se Schennen, D. i Eisenführ, G., Schennen, D., Gemeinschaftsmarkenverordnung, 4e upplagan, Carl Heymanns Verlag, Köln, 2014, Artikel 1 punkt 33 och Sosnitza, O., op. cit., sidan 469.

21 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 18 oktober 2005, Class International ( C‑405/03, EU:C:2005:616, punkt 73) och dom av den 22 mars 2012, Genesis ( C‑190/10, EU:C:2012:157, punkt 59).

22 Se artikel 3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/48/EG av den 29 april 2004, om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter (EGT L 157, 2004, s. 45).

23 Dom av den 12 april 2011 ( C‑235/09, EU:C:2011:238).