Förslag till avgörande av generaladvokat Michal Bobek föredraget den 13 april 2016

1 Originalspråk: engelska.

2 Rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om gemenskapsvarumärken (EUT L 78, s. 1).

3 Dom i målet Apple and Pear Australia och Star Fruits Diffusion mot harmoniseringskontoret – Carolus C. (English pink) ( T–378/13, EU:T:2015:186).

4 Se skäl 16 i gemenskapsvarumärkesförordningen. Beträffande den enhetliga karaktären hos gemenskapsvarumärkessystemet i allmänhet, se förslag till avgörande av generaladvokaten Cruz Villalón i målet DHL Express ( C‑235/09, EU:C:2010:595, punkterna 18–26).

5 Det bör påpekas att de begrepp som används för de olika enskilda beståndsdelarna av rättskraft skiljer sig något åt mellan de olika språkversionerna och kan därför orsaka viss förvirring. I synnerhet använder den engelska versionen av gemenskapsvarumärkesförordningen begreppet subject matter (saken) medan den franska versionen använder begreppet l’objet (föremålet) för att beskriva samma beståndsdel. I detta förslag behåller jag den terminologi som finns i den engelska versionen av förordningen, trots att ordens naturliga betydelse kan vara något avvikande. När det gäller förevarande mål använder jag begreppet grunderna för talan som beteckning för de omständigheter och de rättsliga bestämmelser som åberopas som grund för talan och saken som både det resultat som käranden syftar till och det som är det särskilda föremålet för talan.

6 Rådets förordning (EG) nr 6/2002 av den 12 december 2001 om gemenskapsformgivning (EGT L 3, s. 1). Se särskilt artiklarna 52.3 och 86.5.

7 Rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (EGT L 12, s. 1). Denna förordning omarbetades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1215/2012 av den 12 december 2012 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (EUT L 351, s. 1). Se, vid tillämpning av Brysselkonventionen av den 27 september 1968, dom Gubisch Maschinenfabrik ( 144/86, EU:C:1987:528, punkterna 14–17), dom Tatry ( C‑406/92, EU:C:1994:400, punkterna 38–45), dom Drouot assurances ( C‑351/96, EU:C:1998:242, punkt 19), dom Gantner Electronic ( C‑111/01, EU:C:2003:257, punkterna 24–32), dom Gasser ( C‑116/02, EU:C:2003:657, punkt 41) och dom Mærsk Olie & Gas ( C‑39/02, EU:C:2004:615, punkterna 34-39). Se, vid tillämpning av förordning nr 44/2001, dom Nipponkoa Insurance Co. (Europe) ( C‑452/12, EU:C:2013:858, punkterna 42–44) och dom Aannemingsbedrijf Aertssen och Aertssen Terrassements ( C‑523/14, EU:C:2015:722, punkterna 43–46).

8 Enligt den omarbetade förordningen har artiklarna 27 och 28 blivit artiklarna 29 och 30. De ändringar som genomfördes har inte någon betydelse för förevarande bedömning.

9 Se ovan fotnot 5.

10 Återigen, se beträffande en vidare analogi i samband med Brysselkonventionen, dom Gubisch Maschinenfabrik ( 144/86, EU:C:1987:528, punkterna 15–17), dom Tatry ( C‑406/92, EU:C:1994:400, punkterna 41–44) och dom Mærsk Olie & Gas ( C‑39/02, EU:C:2004:615, punkterna 35–36). Se också, i ett annat sammanhang men med liknande överväganden, dom kommissionen/Tomkins ( C‑286/11 P, EU:C:2013:29, punkt 43) och Total/kommissionen ( C‑597/13 P, EU:C:2015:613, punkterna 39–41).

11 Se, i allmänhet, beslut Emram/harmoniseringskontoret ( C‑354/11 P, EU:C:2012:167, punkt 92 och följande punkter) och dom Alcon/harmoniseringskontoret ( C‑412/05 P, EU:C:2007:252, punkt 65).

12 Dom O2 Holdings & O2 (UK) ( C‑533/06, EU:C:2008:339, punkt 67).

13 Dom T.I.M.E. ART/harmoniseringskontoret ( C‑171/06 P, EU:C:2007:171, punkt 59).

14 Dom harmoniseringskontoret/Kaul ( C‑29/05 P, EU:C:2007:162, punkt 57).

15 Dom Fédération Cynologique Internationale ( C‑561/11, EU:C:2013:91).

16 Dom Edwin/harmoniseringskontoret ( C‑263/09 P, EU:C:2011:452, punkt 72).