Förslag till avgörande av generaladvokat Yves Bot föredraget den 29 juni 2016

1 Originalspråk: franska.

2 Medan kallad ministern.

3 Rådets direktiv av den 29 april 2004 om miniminormer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer skall betraktas som flyktingar eller som personer som av andra skäl behöver internationellt skydd samt om dessa personers rättsliga ställning och om innehållet i det beviljade skyddet (EUT L 304, 2004, s. 12, samt rättelse i EUT L 204, 2005, s. 24).

4 Recueil des traités des Nations unies, vol. 189, s. 150, nr 2545 (1954), konventionen trädde i kraft den 22 april 1954.

5 Dom i vilken domstolen uttalande sig om räckvidden av rätten att yttra sig inom ramen för en prövning av en ansökan om alternativt skydd. Till följd av denna dom framställde Supreme Court (Högsta domstolen i Irland) en ny begäran om förhandsavgörande för att få klarhet i vad som konkret krävs för att rätten att bli hörd ska anses ha iakttagits i ett sådant förfarande Generaladvokaten Mengozzis förslag till avgörande i målet M ( C‑560/14, EU:C:2016:320) föredrogs den 3 maj 2016 och nämnda mål pågår vid domstolen.

6 Dom i vilken domstolen uttalade sig om räckvidden av rätten till ett effektivt rättsmedel inom ramen för ett förfarande som det som inrättats i Irland och de förfaranden som var tillämpliga på påskyndade och prioriterade förfaranden.

7 Dom i vilken domstolen uttalade sig om huruvida den förfaranderegel som inrättats i Irland, varigenom prövningen av en ansökan om alternativt skydd var beroende av att en föregående ansökan om flyktingstatus avslagits, var förenlig med effektivitetsprincipen och principen om rätt till god förvaltning.

8 I punkt 11 i sitt förslag till avgörande i mål M ( C‑560/14, EU:C:2016:320), framförde generaladvokaten Mengozzi att förfarandet för prövning av en ansökan om internationellt skydd har varit föremål för två reformer i Irland. Genom den första reformen som antogs år 2013 bibehölls det duala systemet, genom den andra reformen som antogs år 2015, ersattes detta förfarande med ett enhetligt förfarande för att pröva de båda formerna av internationellt skydd i överensstämmelse med de krav som uppställts i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/32/EU av den 26 juni 2013 om gemensamma förfaranden för att bevilja och återkalla internationellt skydd (EUT L 180, 2013, 60).

9 Antagen av Minister for Justice, Equality and Law Reform (justitie-, jämställdhets-, och lagreformsministern) den 9 oktober 2006 och som särskilt syftar till att implementera direktiv 2004/83 (nedan kallad 2006 års förordning).

10 Artikel 3.3 i Immigration Act 1999 (1999 års lag om immigration).

11 Beslut av den 8 september 2011, Abdallah ( C‑144/11, EU:C:2011:565, punkt 9 och där angiven rättspraxis), samt dom av den 13 mars 2014, FIRIN ( C-107/13, EU:C:2014:151, punkt 29 och där angiven rättspraxis).

12 Dom av den 5 oktober 2010, Elchinov ( C‑173/09, EU:C:2010:581, punkt 26 och där angiven rättspraxis).

13 Se, bland annat, beslut av den 15 april 2011, Debiasi ( C‑613/10, EU:C:2011:266), samt dom av den 16 juni 2015, Gauweiler m.fl. ( C‑62/14, EU:C:2015:400, punkt 25).

14 Beslut av den 13 december 2012, Debiasi ( C‑560/11, EU:C:2012:802, punkt 24 och där angiven rättspraxis, samt dom av den 9 oktober 2014, Petru ( C-268/13, EU:C:2014:2271, punkt 22). Se även beslut av den 8 september 2011, Abdallah ( C‑144/11, EU:C:2011:565, punkt 10 och där angiven rättspraxis). Se artikel 94 b i domstolens rättegångsregler samt punkt 22 i domstolens rekommendationer till nationella domstolar om begäran om förhandsavgörande (EUT C 338, 2012, s. 1).

15 Beslut av den 17 juli 2014, 3D I ( C‑170/14, EU:C:2014:2117, punkt 12).

16 Se fotnot 8 i detta förslag till avgörande.

17 Se, om konkurrensrätt, beslut av den 21 november 2012, Fontaine ( C‑603/11, EU:C:2012:731, punkt 15), och, om offentlig upphandling, dom av den 11 december 2014, Azienda sanitaria locale n. 5 Spezzino m.fl. ( C‑113/13, EU:C:2014:2440, punkterna 47–48).

18 Se dom av den 22 november 2012, M. ( C‑277/11, EU:C:2012:744, punkt 73), och mitt förslag till avgörande i målet M. ( C‑277/11, EU:C:2012:253, punkt 19), och dom av den 8 maj 2014, N. ( C‑604/12, EU:C:2014:302, punkt 38), och mitt förslag till avgörande i målet N. ( C‑604/12, EU:C:2013:714, punkt 27).

19 Se artikel 1 i nämnda direktiv.

20 Se dom av den 22 november 2012, M. ( C‑277/11, EU:C:2012:744, punkt 72), och punkt 19 i mitt förslag till avgörande i målet M. ( C‑277/11, EU:C:2012:253).

21 Rådets direktiv av den 1 december 2005 om miniminormer för medlemsstaternas förfaranden för beviljande eller återkallande av flyktingstatus (EUT L 326, 2005, s. 13).

22 Se, bland annat, dom av den 15 januari 2013, Križan m.fl. ( C‑416/10, EU:C:2013:8, punkt 85 och där angiven rättspraxis), och dom av den 10 september 2013, G. och R. ( C‑383/13 PPU, EU:C:2013:533, punkt 35 och där angiven rättspraxis). Se även dom av den 8 maj 2014, N. ( C‑604/12, EU:C:2014:302, punkt 41 och där angiven rättspraxis).

23 Dom av den 28 januari 2015, ÖBB Personenverkehr ( C‑417/13, EU:C:2015:38, punkt 74), och dom av den 6 oktober 2015, Târșia ( C‑69/14, EU:C:2015:662, punkt 32).

24 Beslut av den 8 september 2011, Abdallah ( C‑144/11, EU:C:2011:565, punkt 9 och där angiven rättspraxis), samt dom av den 13 mars 2014, FIRIN ( C‑107/13, EU:C:2014:151, punkt 29 och där angiven rättspraxis).

25 Dom av den 21 februari 2006, Ritter-Coulais ( C‑152/03, EU:C:2006:123, punkt 29 och där angiven rättspraxis).

26 Det ska erinras om att dessa direktiv antagits på grundval av artikel 63.1 första stycket EG (nu artikel 78 FEUF).

27 Se särskilt skälen 6 och 7 till direktiv 2004/83, skälen 3–6 till direktiv 2005/85, skälen 8–10 och skälen 12 och 13 till Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/95/EU av den 13 december 2011 om normer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd, för en enhetlig status för flyktingar eller personer som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande, och för innehållet i det beviljade skyddet (EUT L 337, 2011, s. 9) och skäl 13 i direktiv 2013/32.

28 Se i detta avseende dom av den 8 maj 2014, N. ( C‑604/12, EU:C:2014:302, punkterna 32 och 33).

29 Se skälen 5 och 24 i nämnda direktiv.

30 Det ska erinras om att inrättandet av ett enhetligt förfarande som tidigare var en möjlighet under direktiv 2005/85, numera är en skyldighet enligt artikel 10.2 i direktiv 2013/32. I denna bestämmelse föreskrivs nu klart att [v]id prövning av ansökningar om internationellt skydd ska den beslutande myndigheten först fastställa om sökande uppfyller kraven på flyktingstatus och, om så inte är fallet, besluta om sökande kan komma i fråga för subsidiärt skydd.

31 Direktiv 2013/32 avskaffar de befintliga nivåskillnaderna mellan de olika rättigheter som beviljas flyktingar respektive mottagare av ett alternativt skydd som inte längre kan anses vara berättigade. Ändringarna avser uppehållstillståndens varaktighet och tillgång till sociala förmåner, hälso- och sjukvård samt till arbetsmarknaden.

32 Se domen i det ovannämnda målet M. punkt 92.

33 I detta kapitel preciseras bland annat de villkor enligt vilka en person som åtnjuter internationellt skydd kan beviljas uppehållstillstånd och resedokument och kan få tillträde till arbetsmarknaden, utbildning, sociala förmåner, hälso- och sjukvård samt en bostad.

34 Se artikel 24 respektive 25 i direktivet.

35 Se artikel 26 respektive 28 i direktiv 2004/83.

36 Se, analogt, dom av den 28 januari 2015, ÖBB Personenverkehr ( C‑417/13, EU:C:2015:38, punkterna 73 och 74), avseende en nationell förfarandebestämmelse som reglerar en talan som syftar till att göra gällande lönefordringar.

37 Punkterna 44 och 45 i domen.