Förslag till avgörande av generaladvokat Manuel Campos Sánchez-Bordona föredraget den 17 oktober 2018

1 Originalspråk: spanska.

2 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (EUT L 269, 2013, s. 1) (nedan kallad tullkodexen).

3 Kommissionens förordning av den 24 november 2015 om närmare regler för genomförande av vissa bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (EUT L 343, 2015, s. 558) (nedan kallad genomförandeförordningen).

4 Kommissionens förordning av den 17 december 2015 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 vad gäller övergångsregler för vissa bestämmelser i unionens tullkodex i de fall de relevanta elektroniska systemen ännu inte är i funktion, och om ändring av kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/2446 (EUT L 69, 2016, s. 1).

5 Europaparlamentets och rådets förordning av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46 (EUT L 119, 2016, s. 1) (nedan kallad dataskyddsförordningen).

6 Rådets förordning av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (EGT L 302, 1992, s. 1; svensk specialutgåva område 2, volym 16, s. 4).

7 Kommissionens förordning av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 (EGT L 253, 1993, s. 1; svensk specialutgåva, område 2, volym 10, s. 1).

8 Europaparlamentets och rådets direktiv av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (EGT L 281, 1995, s. 31).

9 I punkt 5 i beslutet att begära förhandsavgörande anges att Deutsche Post har yrkat att det ska fastställas att ….

10 Under alla förhållanden skulle svaret inte bli nämnvärt annorlunda, eftersom dataskyddsförordningen återanvänder en stor del av innehållet i direktiv 95/46, som den ersätter.

11 Domstolen har redan tidigare slagit fast att eftersom bestämmelserna i direktiv 95/46 reglerar behandling av personuppgifter som kan innebära intrång i de grundläggande friheterna, och då särskilt i rätten till respekt för privatlivet, måste bestämmelserna i fråga med nödvändighet tolkas mot bakgrund av de grundläggande rättigheterna, vilka garanteras i stadgan (dom av den 6 oktober 2015, Schrems, C‑362/14, EU:C:2015:650, punkt 38, och av den 9 mars 2017, Manni, C‑398/15, EU:C:2017:197, punkt 39).

12 Bland annat följande: större möjligheter att omfattas av förenklade tullförfaranden, underrättelse på förhand om att en tullkontroll ska genomföras, färre fysiska och dokumentbaserade kontroller än för andra ekonomiska aktörer vad beträffar tullkontroller, försändelser som har valts ut för undersökning behandlas med prioritet, möjlighet att välja var undersökningen ska ske samt indirekta fördelar som inte uttryckligen framgår av tullagstiftningen, men som kan ha mycket positiva effekter vid den godkända ekonomiska aktörens allmänna affärstransaktioner. Att en godkänd ekonomisk aktör uppfyller kriterierna för skydd och säkerhet innebär att denne garanterar säkerheten och skyddet i leveranskedjan.

13 Enligt artikel 38.4 i tullkodexen ska status som godkänd ekonomisk aktör som beviljats av en medlemsstat erkännas av tullmyndigheterna i alla medlemsstater.

14 Förutom företagets anställda anser jag att det sökande företaget självt måste uppfylla dessa villkor.

15 I artikel 41 första stycket i tullkodexen föreskrivs att kommissionen ska genom genomförandeakter anta metoder för tillämpningen av de kriterier som avses i artikel 39.

16 I artikel 5 i delegerad förordning 2016/341 föreskrivs att ansökningar om status som godkänd ekonomisk aktör ska inges på det formulär som beskrivs i bilaga 6. I den bilagan anges det i punkt 19 om förklarande anmärkningar att ansökan ska innehålla underskrift av den person som företräder den sökande som helhet, med uppgift om befattning, namn och stämpel. Den sökande ska även bland annat tillhandahålla följande uppgifter: Namn på personer i ledningen (verkställande direktörer, avdelningschefer, redovisningschefer, chefer för tullavdelningen osv.). Beskrivning av gängse rutiner i situationer där den behöriga anställda inte är närvarande, tillfälligt eller permanent.

17 För enkelhets skull använder jag mig nedan enbart av uttrycket beviljas status som godkänd ekonomisk aktör, men resonemangen kan även tillämpas på bibehållandet av denna status.

18 Se Europeiska kommissionens riktlinjer om godkänd ekonomisk aktör, TAXUD/B2/047/2011-REV6, av den 11 mars 2016, s. 126 och 127, där det anges vilka uppgifter som företagen ska lämna på frågeformulären för självbedömning för status som godkänd ekonomisk aktör.

19 Om ledningen utövas av flera personer, får begäran om uppgifter logiskt sett innefatta alla dem som ingår i ledningen.

20 Med det begreppet avses det regelverk som utgörs av allt följande: a) Kodexen och de bestämmelser för att komplettera eller genomföra den som antagits på unionsnivå eller nationell nivå. b) Gemensamma tulltaxan. c) Den lagstiftning som fastställer ett unionssystem för tullbefrielser. d) Internationella avtal som innehåller tullbestämmelser, i den mån de är tillämpliga i unionen.

21 Det gäller bland annat skatt på handel med varor och tjänster som har direkt samband med den sökandes ekonomiska verksamhet (till exempel mervärdesskatt), punktskatter och företagsbeskattning.

22 I Europeiska kommissionens riktlinjer om godkänd ekonomisk aktör, TAXUD/B2/047/2011-REV6, av den 11 mars 2016, s. 37, nämns brott som konkursbedrägeri (insolvens), varje överträdelse av hälsobestämmelser, överträdelse av miljölagstiftning, t.ex. olaglig förflyttning av farligt avfall över gränserna, bedrägeri som rör reglerna för dubbla användningsområden, deltagande i en kriminell organisation, mutor och korruption, it-brottslighet, penningtvätt, direkt eller indirekt deltagande i terroristverksamhet eller direkt eller indirekt deltagande i att främja eller bistå olaglig invandring till EU.

23 Beslutet att begära förhandsavgörande, punkt 16.

24 Dom av den 1 oktober 2015, Bara m.fl. ( C‑201/14, EU:C:2015:638), punkt 29, och dom av den 27 september 2017, Puškár ( C‑73/16, EU:C:2017:725), punkt 41.

25 Det följer av fast praxis att rätten till respekt för privatlivet vad avser behandling av personuppgifter, omfattar varje uppgift som rör en fysisk person som är namngiven eller som på annat sätt kan identifieras (dom av den 9 november 2010, Volker und Markus Schecke och Eifert, C‑92/09 och C‑93/09, EU:C:2010:662, punkt 52, och dom av den 17 oktober 2013, Schwartz, C‑291/12, EU:C:2013:670, punkt 26).

26 Det kan enligt beslutet att begära förhandsavgörande bland annat röra sig om tillhörighet till religiöst samfund som tar ut skatt samt datum för in- och utträde, civilstånd och datum för ändring av civilståndet, samt eventuellt maken eller makans identifieringsnummer och barn med deras identifieringsnummer, med avseende på skatteavdrag för barn.

27 I sin dom av den 27 september 2017, Puškár ( C‑73/16, EU:C:2017:725), punkt 34, slog domstolen fast att upptagandet i en förteckning av namn, personligt identifikationsnummer och skatteregistreringsnummer avseende personer som används som bulvaner för att inneha ledningsfunktioner, utgör behandling av personuppgifter. Denna förteckning hade utarbetats av Republiken Slovakiens finansdirektorat och kontor för bekämpning av ekonomisk brottslighet och såväl insamlingen av uppgifterna som deras användning av olika skattemyndigheter utgör behandling av personuppgifter.

28 Dom av den 1 oktober 2015, Bara m.fl. ( C‑201/14, EU:C:2015:638), punkt 29.

29 En arbetsgivares insamling, registrering, organisering, lagring, inhämtande eller användning av sådana uppgifter samt översändande av dem till behöriga nationella arbetsmiljömyndigheter utgör således behandling av personuppgifter i den mening som avses i artikel 2 b i direktiv 95/46 (min kursivering) (dom av den 30 maj 2013, Worten, C‑342/12, EU:C:2013:355, punkt 20).

30 Vidare anges i denna artikel att [y]tterligare behandling för arkivändamål av allmänt intresse, vetenskapliga eller historiska forskningsändamål eller statistiska ändamål i enlighet med artikel 89.1 ska inte anses vara oförenlig med de ursprungliga ändamålen (ändamålsbegränsning).

31 Enligt den hänskjutande domstolen har de skatteidentifieringsnummer som den centrala skattemyndigheten tilldelat arbetstagare från Deutsche Post (139a § stycke 1 första meningen skattelagen), endast samlats in och lagrats för uppbörd av inkomstskatt i form av avdrag för skatt på inkomst av tjänst (39e § stycke 4 första meningen punkt 1 lagen om inkomstskatt). De personuppgifter från bolagets arbetstagare som samlats in för detta ändamål har därför inte någon direkt koppling till bedömningen av deras tillförlitlighet i tullrättsligt hänseende. I synnerhet har de personuppgifter från bolagets arbetstagare som har samlats in för uppbörd av inkomstskatt i form av avdrag för skatt på inkomst av tjänst inte någon koppling till Deutsche Posts ekonomiska verksamhet i sig.

32 Det bör även erinras om att det av det ändamål som efterstävas med direktiv 95/46 – säkerställandet av en likvärdig skyddsnivå i alla medlemsstater – följer att det i artikel 7 i det direktivet görs en uttömmande uppräkning av de situationer när en behandling av personuppgifter kan anses vara tillåten (dom av den 24 november 2011, Asociación Nacional de Establecimientos Financieros de Crédito, C‑468/10 och C‑469/10, EU:C:2011:777, punkt 30, och dom av den 27 september 2017, Puškár, C‑73/16, EU:C:2017:725, punkt 105). Detta gäller även uppräkningen i artikel 6.1 i dataskyddsförordningen.

33 Dom av den 20 maj 2003, Österreichischer Rundfunk m.fl. ( C‑465/00, C‑138/01 och C‑139/01, EU:C:2003:294), punkt 64, och dom av den 30 maj 2013, Worten ( C‑342/12, EU:C:2013:355), punkt 36.

34 Det följer av domstolens praxis att kravet på att samtliga begränsningar i utövandet av grundläggande rättigheter ska vara föreskrivna i lag, innebär att den rättsliga grund som gör ingreppet i rättigheterna möjligt själv ska definiera räckvidden för begränsningen i utövandet av den aktuella rättigheten (se, för ett liknande resonemang, yttrande 1/15 (PNR-avtal EU-Kanada) av den 26 juli 2017 ( EU:C:2017:592), punkt 139, och dom av den 17 december 2015, WebMindLicenses ( C‑419/14, EU:C:2015:832), punkt 81.

35 I sin dom av den 27 september 2017, Puškár ( C‑73/16, EU:C:2017:725), punkterna 106–109, slog domstolen fast att en förteckning över personer som finansdirektoratet i Republiken Slovakien ansåg vara bulvaner och som upprättats för att förbättra skatteuppbörden och bekämpa skatteundandragande, omfattades av tillämpningsområdet för artikel 7 e i direktiv 95/46 (en bestämmelse som nämns i artikel 6.1 e i dataskyddsförordningen), eftersom dess syften i själva verket skulle betraktas som arbetsuppgifter av allmänt intresse.

36 Enligt artikel 52.1 andra meningen i stadgan ska begränsningar av det skydd för personuppgifter som garanteras i artikel 8.1, ske med beaktande av proportionalitetsprincipen och inskränkas till vad som är strängt nödvändigt (dom av den 8 april 2014, Digital Rights Ireland m.fl., C‑293/12, och C‑594/12, EU:C:2014:238, punkt 52, dom av den 11 december 2014, Ryneš, C‑212/13, EU:C:2014:2428, punkt 28, och dom av den 6 oktober 2015, Schrems, C‑362/14, EU:C:2015:650, punkt 92).

37 Inom andra unionsrättsliga områden finns det också fall där bristande hederlighet eller redbarhet hos personer i ledningen för ett företag påverkar företagets förmåga att bedriva en ekonomisk verksamhet eller att komma i åtnjutande av en förmån. Till exempel föreskrivs det i artikel 23.1 b i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49 (EUT L 176, 2013, s. 338), beträffande förvärv av kvalificerade innehav i kreditinstitut, att de behöriga myndigheterna, i syfte att säkerställa sund och ansvarsfull ledning av det kreditinstitut som förvärvet gäller och med beaktande av den tilltänkta förvärvarens sannolika påverkan på kreditinstitutet, [ska] bedöma om den tilltänkta förvärvaren är lämplig och om det tilltänkta förvärvet är ekonomiskt sunt i enlighet med följande kriterier: … b) Anseende, kunskaper, färdigheter och erfarenheter, i enlighet med artikel 91.1, för de medlemmar i ledningsorganet och medlemmar i den verkställande ledningen som kommer att leda kreditinstitutets verksamhet efter det tilltänkta förvärvet. Se beträffande detta mitt förslag till avgörande av den 27 juni 2018, Berlusconi och Fininvest, C‑219/17, EU:C:2018:502.

38 Mål C‑178/16 ( EU:C:2017:487), punkt 54. I punkt 34 i dom av den 20 december 2017 ( EU:C:2017:1000), vilken meddelades i det målet, slog domstolen fast att unionsrätten … [utgår] från premissen att juridiska personer agerar genom sina företrädare. De sistnämndas agerande i strid med yrkesetiken kan därför vara en relevant faktor vid bedömningen av ett bolags yrkesetik. Medlemsstaterna får – i samband med att de fastställer kraven för tillämpning av de valfria grunderna för uteslutning – bland de detaljer som är relevanta för att bedöma det anbudsgivande bolagets integritet därför beakta huruvida bolagets styrelseledamöter agerat i strid med yrkesetiken.

39 Med avseende på iakttagandet av proportionalitetsprincipen, kräver skyddet för den grundläggande rätten till respekt för privatlivet inom unionen enligt domstolens fasta praxis att undantag från och begränsningar av skyddet för personuppgifter ska inskränkas till vad som är strängt nödvändigt (dom av den 8 april 2014, Digital Rights Ireland m.fl., C‑293/12 och C‑594/12, EU:C:2014:238, punkterna 51 och 52, dom av den 6 oktober 2015, Schrems, C‑362/14, EU:C:2015:650, punkt 92, dom av den 21 december 2016, Tele2 Sverige och Watson m.fl., C‑203/15 och C‑698/15, EU:C:2016:970, punkt 96, och dom av den 27 september 2017, Puškár, C‑73/16, EU:C:2017:725, punkt 112).

40 Vid förhandlingen diskuterades det huruvida det skulle kunna vara ett mindre ingripande alternativ om företaget gav in intyg om att dess ledning och den person som ansvarar för tullfrågor uppfyller alla krav i skattemässigt avseende. Enligt Hauptzollamt är så inte fallet, eftersom sådana intyg ska sökas direkt av dessa personer och de dessutom innehåller mer information än vad som är nödvändigt för att pröva en ansökan om status som godkänd ekonomisk aktör. Det ankommer på den hänskjutande domstolen att pröva dessa och andra argument rörande denna fråga.

41 Dom av den 1 oktober 2015, Bara m.fl. ( C‑201/14, EU:C:2015:638), punkt 40.