Förslag till avgörande av generaladvokat Juliane Kokott föredraget den 10 februari 2022

1 Originalspråk: tyska.

2 Se dom av den 23 november 2017, Di Maura ( C‑246/16, EU:C:2017:887, punkt 23), dom av den 21 februari 2008, Netto Supermarkt ( C‑271/06, EU:C:2008:105, punkt 21), och dom av den 20 oktober 1993, Balocchi ( C‑10/92, EU:C:1993:846, punkt 25).

3 Rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 (EUT L 347, 2006, s. 1).

4 I dess lydelse enligt rådets direktiv 2009/69/EG av den 25 juni 2009 (EUT L 175, 2009, s. 12).

5 I dess lydelse enligt rådets direktiv 2010/88/EU av den 7 december 2010 (EUT L 326, 2010, s. 1).

6 Rådets direktiv 2008/8/EG av den 12 februari 2008 om ändring av direktiv 2006/112/EG med avseende på platsen för tillhandahållande av tjänster (EUT L 44, 2008, s. 11).

7 Rådets förordning (EU) nr 904/2010 av den 7 oktober 2010 om administrativt samarbete och kampen mot mervärdesskattebedrägeri (EUT L 268, 2010, s. 1).

8 Dom av den 17 december 2015, WebMindLicenses ( C‑419/14, EU:C:2015:832).

9 Dom av den 22 november 2017, Cussens m.fl. ( C‑251/16, EU:C:2017:881, punkt 46), dom av den 17 december 2015, WebMindLicenses ( C‑419/14, EU:C:2015:832, punkt 52), och dom av den 21 februari 2006, Halifax m.fl. ( C‑255/02, EU:C:2006:121, punkt 98).

10 Dom av den 16 oktober 2014, Welmory ( C‑605/12, EU:C:2014:2298, punkt 42), och dom av den 26 januari 2012, ADV Allround ( C‑218/10, EU:C:2012:35, punkt 27 och där angiven rättspraxis). Se, för ett liknande resonemang, även dom av den 18 juni 2020, KrakVet Marek Batko ( C‑276/18, EU:C:2020:485, punkt 42).

11 Dom av den 16 september 2021, Balgarska natsionalna televizia ( C‑21/20, EU:C:2021:743, punkt 31), Se, för ett liknande resonemang, dom av den 22 november 2018, MEO – Serviços de Comunicações e Multimédia ( C‑295/17, EU:C:2018:942, punkt 39), och dom av den 22 juni 2016, Český rozhlas ( C‑11/15, EU:C:2016:470, punkterna 21 och 22).

12 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 26 april 2017, Farkas ( C‑564/15, EU:C:2017:302, punkt 24), och dom av den 13 juni 2013, Promociones y Construcciones BJ 200 ( C‑125/12, EU:C:2013:392, punkt 28), i båda fallen i fråga om artikel 199 i mervärdesskattedirektivet.

13 Dom av den 6 oktober 2011, Stoppelkamp ( C‑421/10, EU:C:2011:640, punkt 33), i fråga om artikel 21.1 b i sjätte EG-direktivet.

14 Dom av den 6 juli 2006, Kittel och Recolta Recycling (de förenade målen C‑439/04 och C‑440/04, EU:C:2006:446, punkt 50 – Enligt principen om skatteneutralitet är det inte är möjligt att allmänt göra åtskillnad mellan olagliga och lagliga transaktioner), dom av den 29 juni 2000, Salumets m.fl. ( C‑455/98, EU:C:2000:352, punkt 19), dom av den 29 juni 1999, Coffeeshop Siberië ( C‑158/98, EU:C:1999:334, punkterna 14 och 21). I fråga om undantag, se dom av den 6 december 1990, Witzemann ( C‑343/89, EU:C:1990:445), och dom av den 5 juli 1988, Vereniging Happy Family Rustenburgerstraat ( 289/86, EU:C:1988:360, punkt 20).

15 Dom av den 21 februari 2013, Žamberk ( C‑18/12, EU:C:2013:95, punkt 36), dom av den 27 september 2007, Teleos m.fl. ( C‑409/04, EU:C:2007:548, punkt 39), dom av den 9 oktober 2001, Cantor Fitzgerald International ( C‑108/99, EU:C:2001:526, punkt 33), och dom av den 6 april 1995, BLP Group ( C‑4/94, EU:C:1995:107, punkt 24).

16 Dom av den 16 oktober 2014, Welmory ( C‑605/12, EU:C:2014:2298, punkt 42), och dom av den 26 januari 2012, ADV Allround ( C‑218/10, EU:C:2012:35, punkt 27 och där angiven rättspraxis). Se, för ett liknande resonemang, även dom av den 18 juni 2020, KrakVet Marek Batko ( C‑276/18, EU:C:2020:485, punkt 42).

17 Se dom av den 23 november 2017, Di Maura ( C‑246/16, EU:C:2017:887, punkt 23), dom av den 21 februari 2008, Netto Supermarkt ( C‑271/06, EU:C:2008:105, punkt 21), och dom av den 20 oktober 1993, Balocchi ( C‑10/92, EU:C:1993:846, punkt 25).

18 Se H. Stadie, Umsatzsteuerrecht, 2005, punkt 1.18.

19 Dom av den 23 april 2009, Puffer ( C‑460/07, EU:C:2009:254, punkt 46), dom av den 17 maj 2001, Fischer och Brandenstein (de förenade målen C‑322/99 och C‑323/99, EU:C:2001:280, punkt 76), dom av den 8 mars 2001, Bakcsi ( C‑415/98, EU:C:2001:136, punkt 46), och dom av den 25 maj 1993, Mohsche ( C‑193/91, EU:C:1993:203, punkt 9).

20 Dom av den 5 maj 1982, Schul Douane Expediteur ( 15/81, EU:C:1982:135, domskäl 2). Se, för ett liknande resonemang, även dom av den 6 juli 1988, Ledoux ( 127/86, EU:C:1988:366, punkt 20).

21 Dom av den 17 december 2015, WebMindLicenses ( C‑419/14, EU:C:2015:832, punkt 54), bekräftad av dom av den 18 juni 2020, KrakVet Marek Batko ( C‑276/18, EU:C:2020:485, punkt 53). Se, för ett liknande resonemang, även dom av den 5 juli 2018, Marcandi ( C‑544/16, EU:C:2018:540, punkt 65).

22 Se dom av den 17 december 2015, WebMindLicenses ( C‑419/14, EU:C:2015:832, punkt 59), och, för en motsatt bedömning, dom av den 18 juni 2020, KrakVet Marek Batko ( C‑276/18, EU:C:2020:485, punkt 48).

23 Dom av den 18 juni 2020, KrakVet Marek Batko ( C‑276/18, EU:C:2020:485, punkt 51), dom av den 5 juli 2018, Marcandi ( C‑544/16, EU:C:2018:540, punkterna 64 och 66), och dom av den 17 december 2015, WebMindLicenses ( C‑419/14, EU:C:2015:832, punkt 59).

24 Se dom av den 18 juni 2020, KrakVet Marek Batko ( C‑276/18, EU:C:2020:485, punkt 52), och dom av den 14 juni 2017, Compass Contract Services ( C‑38/16, EU:C:2017:454, punkterna 29 och 30 samt där angiven rättspraxis).

25 Dom av den 26 maj 2016, NN (L) International ( C‑48/15, EU:C:2016:356, punkt 47), dom av den 8 december 2011, Banco Bilbao Vizcaya Argentaria ( C‑157/10, EU:C:2011:813, punkt 39), och dom av den 12 februari 2009, Block ( C‑67/08, EU:C:2009:92, punkt 31).

26 Denna förutsättning i artikel 51.1 i stadgan ges som bekant en mycket vid tolkning av domstolen – se dom av den 26 februari 2013, Åkerberg Fransson ( C‑617/10, EU:C:2013:105, punkt 25 och följande punkter).

27 Bundesfinanzhof, beslut av den 22 februari 2001 – V R 26/00, UR 2001, 305, punkterna 54 och 56.

28 Dom av den 6 februari 2003, Auto Lease Holland ( C‑185/01, EU:C:2003:73, punkt 37). Se, för ett liknande resonemang, även dom av den 5 juli 2018, Marcandi ( C‑544/16, EU:C:2018:540, punkt 49), för vilken en avvikande bedömning mellan medlemsstaterna i fråga om utfärdande av poäng låg till grund.