Förslag till Avgörande av Generaladvokaten Nicholas Emiliou föredraget den 25 april 2024

1 Originalspråk: franska.

2 Se, exempelvis, https://cyprus-mail.com/2024/02/01/angry-farmers-take-protest-to-eu-summit-with-tractors-and-fires/.

3 Europaparlamentets och rådets förordning av den 17 december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005 (EUT L 347, 2013, s. 487, och rättelse i EUT L 130, 2016, s. 1), i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2393 av den 13 december 2017 (EUT L 350, 2017, s. 15) (nedan kallad förordning nr 1305/2013).

4 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 av den 17 december 2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) 73/2009 (EUT L 347, 2013, s. 608).

5 BGBl. 2015 I, s. 166, nedan kallad InVeKoSV.

6 GABl. 2019, s. 389.

7 GABl. 2021, s. 532.

8 BayMBl. 2019 nr 143.

9 Det vill säga punkterna 2.1 och 3.2.1 i VwV AZL.

10 Enligt den hänskjutande domstolen får dessa bestämmelsers tvingande verkan endast vara indirekt, eftersom myndigheten förväntas behandla identiska faktiska situationer på samma sätt. För det fall en identisk situation behandlas på ett olikt sätt, kan den berörda medborgaren kräva att denna situation ska avhjälpas genom att åberopa den konstitutionellt garanterade principen om likabehandling. Endast den administrativa myndighetens praxis är bindande i förhållande till medborgaren, inte innehållet i den administrativa bestämmelse på vilken den är grundad. En administrativ praxis är endast bindande för den berörda myndigheten och en rådande administrativ praxis kan ändras för framtiden.

11 I den mening som avses i 2 § i InVeKoSV. Av beslutet om hänskjutande framgår att ett företagsnummer ska tilldelas varje jordbrukare beroende på beskattningsort. Den är denna beskattningsort som avgör var myndigheten anser att verksamhetssätet finns. En jordbruksverksamhet vars mark är belägen i två delstater erhåller således endast ett företagsnummer och har sitt verksamhetssäte i endast en delstat. Den hänskjutande domstolen har vidare angett att utländska (exempelvis österrikiska) jordbruksverksamheter som även har arealer i Baden-Württemberg kan få ett företagsnummer i denna delstat och således framstå som att de har sitt verksamhetssäte där.

12 Se den rättspraxis som nämns i punkt III.2 i del B i begäran om förhandsavgörande.

13 Se artikel 1.1 i förordning nr 1305/2013. Se även dom av den 8 juli 2021, Regionen Vallonien (Stöd till unga jordbrukare) ( C‑830/19, EU:C:2021:552, punkt 34). Beträffande eftersträvade mål och prioriteringar, se artikel 4 respektive 5 i denna förordning.

14 Med vilken avses det stegvisa arbetet med att, tillsammans med parter, organisera, fatta beslut och fördela de finansiella resurserna, som syftar till att genomföra den för unionen och medlemsstaterna gemensamma fleråriga verksamheten för att förverkliga unionens prioriteringar för landsbygdsutveckling [artikel 2.1 a i förordning nr 1305/2013].

15 Artikel 1.1 i förordning nr 1305/2013.

16 Se artikel 6 i förordning nr 1305/2013.

17 Medlemsstaterna får fritt besluta om på vilken nivå programmet ska fastställas och därefter genomföras. Se artikel 6.2 i förordning nr 1305/2013. Se även dom av den 1 december 2022, DELID ( C‑409/21, EU:C:2022:946, punkt 26 och där angiven rättspraxis).

18 Artikel 31 i förordning nr 1305/2013.

19 Se artikel 5 första stycket punkt 4 a i förordning nr 1305/2013.

20 Artikel 31.1 i förordning nr 1305/2013.

21 I den mening som avses i artikel 9 i förordning nr 1307/2013. Se artikel 31.2 i förordning nr 1305/2013.

22 Artikel 31.2 i förordning nr 1305/2013.

23 Se även bilaga II till förordning nr 1305/2013.

24 Se artikel 31.3 i förordning nr 1305/2013.

25 Se artikel 31.4 i förordning nr 1305/2013.

26 Såsom anges i artikel 65.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (EUT L 347, 2013, s. 320, och rättelse EUT L 200, 2016, s. 140).

27 Artikel 32.2 i förordning nr 1305/2013. Andra områden än bergsområden ska anses ha väsentliga naturliga begränsningar under de förutsättningar som anges i artikel 32.3 och bilaga III i denna förordning. Andra områden än bergsområden och andra områden med väsentliga naturliga begränsningar (det vill säga områden med särskilda begränsningar) ska vara berättigade till stöd enligt artikel 31 i denna förordning på de villkor som föreskrivs i artikel 32.4 i samma förordning.

28 Se skäl 26 i förordning nr 1305/2013.

29 Ett sådant inkluderande i de nationella programmen för landsbygdsutveckling förefaller inte enligt lydelsen i förordning nr 1305/2013 vara obligatorisk, i motsats till de stödåtgärder för miljö- och klimatvänligt jordbruk som avses i artikel 28 i denna förordning.

30 Se dom av den 1 december 2022, DELID ( C‑409/21, EU:C:2022:946, punkt 27 och där angiven rättspraxis). Se även dom av den 7 december 2023, Zamestnik izpalnitelen direktor na Darzhaven fond Zemedelie (Ekologisk biodling) ( C‑329/22, EU:C:2023:968, punkt 44).

31 Se, analogt, dom av den 1 december 2022, DELID ( C‑409/21, EU:C:2022:946, punkterna 28–30).

32 Vilken är en region på Nuts 1-nivå (se artikel 2.1 andra stycket b) i förordning nr 1305/2013. Se även Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 av den 26 maj 2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (NUTS), EUT L 154, 2003, s. 1 (särskilt punkt 6 och följande punkter)).

33 Se punkterna 4 och 5 i begäran om förhandsavgörande.

34 Det ska erinras om att enligt denna artikel kommer medlemsstaternas nationella identitet till uttryck i deras politiska och konstitutionella grundstrukturer, inbegripet det lokala och regionala självstyret.

35 Se artikel 32.3 andra stycket i förordning nr 1305/2013.

36 Artikel 32.3 andra stycket i förordning nr 1305/2013.

37 Artikel 32.3 tredje stycket i förordning nr 1305/2013.

38 Se punkt 1.5 i delstaten Baden-Württembergs yttrande.

39 Min kursivering.

40 Min kursivering.

41 Se artikel 5 första stycket punkt 4 a i förordning nr 1305/2013. Se även artikel 4 i denna förordning. Se slutligen dom av den 6 oktober 2021, Lauku atbalsta dienests (Startstöd för jordbruksföretag) ( C‑119/20, EU:C:2021:817, punkt 60).

42 Se artikel 6.2 i förordning nr 1305/2013.

43 Se s. 14 i begäran om förhandsavgörande.

44 Se dom av den 1 december 2022, DELID ( C‑409/21, EU:C:2022:946, punkt 27 och där angiven rättspraxis).

45 I den mening som avses i artikel 9 i förordning nr 1307/2013.

46 Se skäl 26 i förordning nr 1305/2013.

47 Som det ankommer på medlemsstaterna att utse.

48 Se punkt 33 och följande punkter i detta förslag till avgörande.

49 Se dom av den 7 juli 2016, Občina Gorje ( C‑111/15, EU:C:2016:532, punkt 34 och där angiven rättspraxis).

50 Se dom av den 7 juli 2016, Občina Gorje ( C‑111/15, EU:C:2016:532, punkt 35).

51 Se, analogt, dom av den 7 juli 2016, Občina Gorje ( C‑111/15, EU:C:2016:532, punkt 36).

52 Se dom av den 15 maj 2014, Szatmári Malom ( C‑135/13, EU:C:2014:327, punkt 65 och där angiven praxis).

53 Se punkt 15 i detta förslag till avgörande.

54 Se punkt 51 i detta förslag till avgörande.

55 Domstolen har visserligen, i ett liknande sammanhang, slagit fast att det är möjligt att införa ytterligare eller strängare krav, under förutsättning att sådana villkor står i överensstämmelse med målen och kraven i den för det målet aktuella förordningen (se dom av den 4 juni 2009, JK Otsa Talu ( C‑241/07, EU:C:2009:337, punkt 39)), men denna lösning framgick av själva lydelsen i denna förordning, vilket inte är fallet i förordning nr 1305/2013.

56 Se, analogt, dom av den 14 november 2019, Vaselife International och Chrysal International ( C‑445/18, EU:C:2019:968, punkt 39 och där angiven rättspraxis). Se även, beträffande offentlig upphandling, dom av den 17 maj 2018, Specializuotas transportas ( C‑531/16, EU:C:2018:324, punkt 36 och där angiven rättspraxis).

57 Under sådana omständigheter som dem som är aktuella i det nationella målet, förefaller det rimligt att anse att klaganden i det nationella målet borde kunna ansöka om stöd, beträffande den del av dennes mark som är belägen i Bayern, vid den myndighet som har angett denna mark som berättigad till en kompensationsersättning.

58 Formuleringen av den tredje frågan b) är synnerligen vag och eftersom domstolens roll i mål om förhandsavgöranden inte är att avge rådgivande yttranden i allmänna eller hypotetiska frågor (se, exempelvis, dom av den 27 april 2023, Viagogo ( C‑70/22, EU:C:2023:350, punkt 44)), anser jag att inte att någon vidare analys kan göras.

59 Se, särskilt, punkt II i del D i begäran om förhandsavgörande.

60 Som jag redan har påpekat, krävs det emellertid, för att den rätt till stöd som föreskrivs i artiklarna 31 och 32 i förordning nr 1305/2013 ska vara effektiv, att klaganden i det nationella målet får ansöka om stöd vid den myndighet som är behörig beträffande de berättigade områden som ingår i dennes jordbruk och som är belägna i Bayern.