Årsredovisning för staten 2011

Regeringens skrivelse

2011/12:101 Årsredovisning för staten 2011

Regeringens skrivelse 2011/12:101

Årsredovisning för staten 2011

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 12 april 2012

Fredrik Reinfeldt

Anders Borg

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten 2011. Skrivelsen omfattar en uppföljning av de budgetpolitiska målen, utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag samt övriga finansiella befogenheter, resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, utvecklingen av statsskulden, redovisning och riskanalys av statliga garantier och krediter och nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU. En redovisning av åtgärder som vidtagits eller avses att vidtas med anledning av Riksrevisionens granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen lämnas. Vidare lämnas information om myndigheter som fått revisionsberättelse med avvikande mening eller reservation.

Sammanfattning

Sammanfattning

Det ekonomiska utfallet för 2011

Nyckeltal för det ekonomiska utfallet

Miljarder kronor

Den svenska ekonomin uppvisade en stark

Utfall Procent Utfall Procent återhämtning under 2010 och första halvåret 1 2

2011 av BNP 2010 av BNP 2011. Under slutet av 2011 bromsade dock den

Den offentliga svenska ekonomin in kraftigt.

sektorns

Utfallet för den offentliga sektorns finansiella finansiella sparande har efter två år med negativt sparande sparande 4 0,1 -2 -0,1 uppvisat ett litet positivt utfall för 2011. Statens

budgetsaldo 68 1,9 -1 0,0

Utgiftstaket för 2011 klarades med en marginal på 74 miljarder kronor. Utgifterna under ut- Utgiftstak 1 063 30,4 1 024 30,7 giftstaket uppgick till 28,3 procent som andel av Takbegränsade

utgifter 989 28,3 986 29,6 bruttonationalprodukten (BNP). Överskottet i statens budget uppgick till 68 miljarder kronor, Statens netto-

förmögenhet -317 -9,1 -351 -10,5 vilket är en förbättring med 69 miljarder kronor

Statsskuld 1 075 30,8 1 113 33,4 jämfört med 2010.

Resultaträkningen uppvisade ett överskott på Årets överskott i

resultaträkningen 37 1,1 54 1,6 37 miljarder kronor. Jämfört med 2010 har resultatet försämrats med 17 miljarder kronor. Garantiför-

3

bindelser 1 595 45,6 1 471 44,2 Statsskulden har minskat med 38 miljarder

4

EU-avgiften 30,6 0,9 30,4 0,9 kronor. Som andel av BNP har statsskulden

4

Nettoflöde till EU 18,3 0,5 17,4 0,5 minskat från 33,4 procent 2010 till 30,8 procent

1

Prel. BNP för 2011 uppgår till 3 495 miljarder kronor (löpande priser). 2011. 2

Rev. BNP för 2010 uppgår till 3 331 miljarder kronor (löpande priser).

3

I följande tabell redovisas några nyckeltal av- Exkl. kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd.

4

Kassamässiga uppgifter. seende det ekonomiska utfallet 2011 jämfört med 2010.

Den offentliga sektorns finansiella reduktionerna ökade med 9,8 miljarder kronor.

sparande Arbetsgivaravgifterna ökade med 24 miljarder

kronor till följd av lönesummans utveckling.

Skatt på kapital minskade med 4,5 miljarder Överskottsmålet innebär att den offentliga

kronor jämfört med 2010. Skatt på kapital från sektorns finansiella sparande ska uppgå till

hushåll minskade med 10,7 miljarder kronor och 1 procent av BNP i genomsnitt över en

skatt på företagsvinster ökade med 4,8 miljarder konjunkturcykel. Utfallet för 2011 blev

kronor. Skatt på konsumtion och insatsvaror 4 miljarder kronor, motsvarande 0,1 procent

ökade med 6,7 miljarder kronor. Skatt på energi av BNP. Det genomsnittliga sparandet

och miljö minskade med 2,7 miljarder kronor. 2002–2011 motsvarade 0,7 procent av BNP.

Kostnaderna för transfereringar, exklusive Eftersom denna period kännetecknas av ett

avsättningar till fonder, uppgick till 837 miljarder resursutnyttjande som var något svagare än

kronor, vilket är en ökning med 5,9 miljarder normalt bedöms det finansiella sparandet vara i

kronor jämfört med 2010. Transfereringar till linje med överskottsmålet.

hushåll har under 2011 netto minskat marginellt.

Bland transfereringar till hushåll har kostnaderna

för arbetsmarknadsområdet minskat med

5 miljarder kronor. Arbetslöshetsersättningen

Utgiftstaket klarades

minskade med 4,6 miljarder kronor och

aktivitetsstödet minskade med 0,8 miljarder Utgiftstaket för staten har sedan det infördes

kronor. Kostnaderna för ålderspensioner vid budgetåret 1997 klarats samtliga år. Utgiftstaket

sidan av statens budget minskade med omfattar utgiftsområdena 1–25 och 27 samt

0,5 miljarder kronor, vilket beror på den ålderspensionssystemet vid sidan av statens

automatiska balanseringen inom pensionsbudget. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor

systemet. Kostnaden för sjukpenning ökade med m.m. ingår inte i de takbegränsade utgifterna

2,5 miljarder kronor medan aktivitets- och eftersom riksdagen och regeringen i mycket

sjukersättningen minskade med 5,6 miljarder begränsad utsträckning kan påverka dessa

kronor. Transfereringarna till kommuner ökade utgifter på kort sikt.

totalt med 3,3 miljarder kronor jämfört med

Det av riksdagen slutligt fastställda

2010, trots att kommunerna fick ett tillfälligt utgiftstaket för 2011 uppgick till 1 063 miljarder

konjunkturstöd på 13 miljarder kronor 2010. kronor. Enligt utfallet för statens budget

Ökningen förklaras huvudsakligen av en ökning uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket

av den kommunalekonomiska utjämningen med till 989 miljarder kronor. Utgiftstaket klarades

12,7 miljarder kronor och den s.k. därmed med en marginal på 74 miljarder kronor.

kommunmomsen med 4,2 miljarder kronor.

Den kommunalekonomiska utjämningen har

ökat som kompensation för ytterligare sänkning

av skatten för pensionärer genom förhöjt

Statens resultat- och balansräkningar

grundavdrag. Transfereringar till utlandet ökade

med 2,7 miljarder kronor, varav kostnaden för

Resultaträkningen

bistånd och andra internationella bidrag ökade Årets överskott, dvs. skillnaden mellan intäkter

med 1,1 miljarder kronor och avgiften till EU och kostnader i resultaträkningen, uppgick till

ökade med 0,3 miljarder kronor. 37 miljarder kronor, vilket var en minskning

Kostnaderna för statens egen verksamhet med 17 miljarder kronor jämfört med 2010.

ökade med drygt 12 miljarder kronor jämfört Försämringen av resultatet beror bl.a. på att

med 2010. Kostnader för personal ökade med nettokostnaden för statsskulden ökade med

nära 16 miljarder kronor, främst till följd av att 23 miljarder kronor.

avsättningen för tjänstepensioner ökade.

Skatteintäkterna uppgick till 996 miljarder

Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgikronor och utgjorde 89 procent av de totala

varavgifter ökade med 3,8 miljarder kronor, vilintäkterna. Direkta skatter på arbete ökade med

ket motsvarar en ökning med 3,6 procent. 16 miljarder kronor jämfört med 2010.

Resultat från andelar i hel- och delägda företag Förändringen förklaras framför allt av att

påverkade utfallet positivt med 36,3 miljarder lönesumman ökat med 5,7 procent. Skatte-

kronor, vilket är en minskning med 9,8 miljarder De totala skatteintäkterna beräknas uppgå till kronor jämfört med 2010. Luossavaara- 1 556 miljarder kronor, vilket är 17,4 miljarder Kiirunavaara AB förbättrade sitt resultat med kronor högre än budget. De största skillnaderna 1,9 miljarder kronor. Resultatet för Apoteket finns under skatt på arbete (16 miljarder AB försämrades med 4,1 miljarder kronor kronor), skatt på kapital från hushåll jämfört med föregående år, vilket förklaras av en (-9 miljarder kronor), skatt på företagsvinster försäljning av dotterbolag som medförde en (7 miljarder kronor) samt mervärdesskatt realisationsvinst på 4,4 miljarder kronor 2010. (4 miljarder kronor). Jämfört med 2010 försämrades resultatet för Vattenfall AB med 1,9 miljarder kronor, AB Utgifter Svensk Exportkredit med 1,5 miljarder kronor Utgifter m.m. på statens budget uppgick till och Sveaskog Holding AB med 1,2 miljarder 805 miljarder kronor, vilket är 22 miljarder kronor. kronor lägre än den beräkning som redovisades i

Nettokostnaden för statsskulden uppgick till statens budget för 2011. På ändringsbudget 35,2 miljarder kronor. Det är en kostnadsökning anvisades 12 miljarder kronor, varav 10 miljarder med 23 miljarder kronor jämfört med 2010, bl.a. kronor avsåg anslaget 1:1 Räntor på statsskulden. på grund av minskade orealiserade valutavinster. I förhållande till totalt anvisat (statens budget

och ändringsbudget) blev utgifterna 34 miljarder Balansräkningen kronor lägre. Det beror framför allt på att posten Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden mel- Kassamässig korrigering blev 21 miljarder lan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde kronor lägre än budget. (motsvarande eget kapital i ett företag), blev negativ och uppgick till -317 miljarder kronor vid utgången av 2011, vilket motsvarar -9,1 procent av BNP. I förhållande till 2010 förbättrades Statliga garantier och krediter nettoförmögenheten med 34 miljarder kronor. Den positiva förändringen i nettoförmög- Statliga garantiåtaganden ökade med ca enheten är hänförbar till årets överskott på 120 miljarder kronor jämfört med 2010 och 37 miljarder kronor. Därutöver påverkades uppgick till 1 595 miljarder kronor vid utgången nettoförmögenheten negativt med 3 miljarder av 2011. De statliga garantiåtagandena har som kronor till följd av enstaka transaktioner som andel av BNP ökat från 44 procent 2010 till förändrar tillgångars och skulders värde utan att 46 procent 2011. Störst är insättningsgarantin de redovisas över resultaträkningen. som uppgick till 1 139 miljarder kronor,

Den konsoliderade statsskulden minskade kreditgarantier inklusive exportgarantier med 38 miljarder kronor till 1 075 miljarder kro- summerade till 335 miljarder kronor och nor vid utgången av 2011. Lån i svenska kronor garantier om tillförsel av kapital uppgick till minskade med 12 miljarder kronor medan lånen 112 miljarder kronor. i utländsk valuta minskade med 26 miljarder Statens externa utlåning med kreditrisk kronor uppgick till 221 miljarder kronor, varav

190 miljarder kronor avser studielån. Drygt

29 miljarder kronor av utlåningen bedöms som

osäkra fordringar varav 27 miljarder kronor är

Utfallet för statens budget hänförliga till studielån.

Inkomster

Inkomsterna på statens budget uppgick till 872,4 miljarder kronor 2011. Jämfört med beräkningen i statens budget för 2011 blev utfallet av inkomsterna 39,4 miljarder kronor högre.

Statens skatteintäkter beräknas uppgå till 798 miljarder kronor, vilket är 0,8 miljarder kronor högre än budget.

Nationellt intygande samt avgifter till Betryggande intern styrning och kontroll och bidrag från EU Det finns ett ramverk för staten som syftar till

att säkerställa en betryggande intern styrning Intygandet grundas på ansvariga myndigheters och kontroll av EU-medlen. intyganden och bedömningar avseende hanteringen av EU-medel samt revisionens utlåtanden Redovisning av EU-medel från granskningar varpå regeringen lämnar Kassamässigt (enligt statens budget) uppgick följande intygande: Sveriges avgift till EU till 30,6 miljarder kronor.

Bidragen från EU uppgick till 12,3 miljarder Rättvisande räkenskaper kronor. Det kassamässiga nettoflödet från Sammanställningen av EU-räkenskaperna, om- statens budget till EU uppgick till 18,3 miljarder fattande resultat- och balansräkning samt en kronor, vilket är en ökning med ca 0,9 miljarder kassamässig redovisning, har upprättats enligt kronor jämfört med 2010. god redovisningssed. Regeringen bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande.

Årsredovisningen

för staten 2011

Årsredovisningen för staten 2011

Regeringen ska varje år senast den 15 april året tio år som årsredovisning för staten tagits fram efter budgetåret lämna en årsredovisning för har redovisningsprinciperna i ökad grad tydligstaten till riksdagen. gjorts, bl.a. genom att tillgångar i ökad utsträck-

Årsredovisningen för staten 2011 har ning invärderats och redovisats samt att redovisupprättats i enlighet med bestämmelserna i ning enligt bokföringsmässiga principer vidarebudgetlagen (2011:203) och enligt god utvecklats. Gällande principer och förutsättredovisningssed. Regeringen bedömer att ningar beskrivs i avsnitt 3.4 Redovisningsprinårsredovisningen i allt väsentligt ger en ciper och tilläggsupplysningar. rättvisande bild av det ekonomiska resultatet och Resultaträkningen ger underlag för bedömställningen samt förvaltningen av statens ning av statens samlade inflöde och förbrukning tillgångar. av resurser. Värdet av statens tillgångar och

Den konsoliderade redovisningen i årsredo- skulder per den 31 december 2011 redovisas i visningen omfattar myndigheterna, inklusive af- balansräkningen. Finansieringsanalysen visar färsverken, under riksdagen och regeringen. statens betalningsflöden. I skrivelsen jämförs Dessutom ingår Riksbankens grundfond som en utfallet för 2011 i resultat- och balansräkningtillgång hos staten. arna, finansieringsanalys och noter med utfallet

Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder för 2010. samt betalningar som redovisas av Riksbanken Statens budget omfattar samtliga inkomster och AP-fonderna ingår dock inte. Inte heller och utgifter som påverkar statens lånebehov. I ingår premiepensionssystemets tillgångar och skrivelsen jämförs och kommenteras budgetens skulder med dess avkastning i konsolideringen. utfall för 2011 dels med de budgeterade

Redovisningen omfattar all verksamhet i de inkomsterna och utgifterna i budgetpropositioingående organisationerna oavsett finansiering nen för 2011, dels med utfallet för 2010. och baseras på information som de statliga myn- Ekonomistyrningsverket och Riksgäldsdigheterna och affärsverken lämnar till kontoret har lämnat underlag till denna skrivelse statsredovisningen och information som (dnr Fi2012/388). presenteras i myndigheternas årsredovisningar. I fall där informationen inte varit tillräcklig har kompletterande information inhämtats. Olika avgränsningar av staten Underlaget har kompletterats med ekonomiska händelser som inte har redovisats av Statens ekonomiska utfall redovisas utifrån olika myndigheterna, framför allt beräkningar av utgångspunkter beroende på att informationen skatteintäkter som ännu inte har debiterats. har olika syften. Avgränsningen av staten kan

Redovisningen utgår från vedertagna redovis- därmed variera. Ett annat skäl till skillnader melnings- och värderingsprinciper som i så stor ut- lan olika redovisningar är att olika principer tilsträckning som möjligt hålls oförändrade över lämpas i räkenskaperna och i statens budget. Betiden. En utveckling av den statliga redovis- roende på utgångspunkt kan en enskild ekononingen sker dock fortlöpande. Under de drygt misk händelse få delvis olika konsekvenser och

utfallet kan därmed skilja sig åt mellan redovis- utveckling samt redovisning av avgifter till och ningarna. bidrag från EU. Riksgäldskontorets underlag

Informationen om det ekonomiska utfallet i omfattar redovisning och riskanalys av statliga staten utgör även underlag för nationalräkenska- garantier och krediter. Redovisningen har i övperna som är en statistisk sammanställning i rigt kompletterats eller tagits fram internt inom kontoform över den samlade svenska ekonomin. Regeringskansliet. Det gäller t.ex. beräkningen Nationalräkenskapernas avgränsning av staten av skatteintäkter och uppföljningen av överutgår från definitioner etc. som följer rekom- skottsmålet. Stora delar av skatteintäkterna är mendationer från FN samt EU:s förordning beräkningar som fortfarande grundas på en pro- (EG nr 2223/96) om det europeiska national- gnos (se avsnitt 3.4.1). Prognosmetoderna som och regionalräkenskapssystemet i gemenskapen. används för att beräkna skatteintäkterna i årsre- Nationalräkenskapernas avgränsning skiljer sig dovisningen för staten är desamma som används från årsredovisningen bl.a. genom att för att ta fram prognoser i regeringens budgetaffärsverken inte ingår i dess avgränsning av propositioner. När det gäller uppföljningen av staten. överskottsmålet utgår denna dels från officiell

statistik från Statistiska centralbyrån, dels från de

indikatorer som regeringen använder för att följa Förändringar i årets skrivelse upp överskottsmålet i budgetpropositionen och

den ekonomiska vårpropositionen. Hur uppfölj- Innehållet i årets skrivelse har setts över med ningen sker beskrivs närmare i regeringens skrianledning av nya bestämmelser i budgetlagen velse 2010/11:79 Ramverk för finanspolitiken. och omfattar endast sådan redovisning som En granskning av kvaliteten i årsredovisningen budgetlagen ställer krav på. Vidare har innehållet för staten sker dels genom Riksrevisionens årliga strukturerats så att det bättre och tydligare revision av myndigheterna och deras årsredovisanknyter till riksdagens beslut och utskottens ningar, vilka ligger till grund för resultat- och ansvars- och beredningsområden. Redovisningen balansräkningarna, finansieringsanalysen samt av utfallet för statens budget per utgiftsområde utfallet för statens budget, dels myndighetsledomfattar därför, utöver utfallet för anslag, även ningarnas intygande om att myndighetens årsreutfallet för beställningsbemyndiganden, utlåning, dovisning ger en rättvisande bild. garantier och övriga krediter. Redovisningen per En kvalitetskontroll sker även genom etableutgiftsområde omfattar vidare Riksrevisionens rade kvalitetssäkringsrutiner i samband med iakttagelser med anledning av effektivitets- Ekonomistyrningsverkets konsolideringsarbete granskning som hör till utgiftsområdet samt en och genom Finansdepartementets arbete med att redogörelse för de myndigheter som fått producera skrivelsen. Kvalitetssäkringen innerevisionsberättelse med reservation eller fattar bl.a. kontroller av att myndigheternas rapavvikande mening. porterade finansiella information överensstäm-

En annan nyhet är att regeringen för första mer med deras respektive årsredovisningar, forgången i årets skrivelse gör en bedömning av om mella kontroller, motpartsavstämning av årsredovisningen i allt väsentligt ger en mellanhavanden mellan myndigheter, rimlighetsrättvisande bild. kontroller och analys av poster samt dokumen-

terade metoder för de beräkningar och

förutsättningar som gäller för konsoliderings- Underlag för och kvalitetssäkring av årets arbetet.

skrivelse

Årsredovisningen för staten bygger huvudsakli- Riksrevisionens årliga revision gen på underlag som har lämnats av Ekonomistyrningsverket och Riksgäldskontoret. Ekono- Granskning av myndigheternas årsredovisningar mistyrningsverkets underlag omfattar utfallet för 2011 statens budget inklusive finansiella befogenheter Riksrevisionen har inom ramen för den årliga i form av beställningsbemyndiganden, garantier revisionen granskat drygt 240 myndigheters etc. Vidare omfattar det resultaträkning, balans- årsredovisningar för 2011. räkning och finansieringsanalys, statsskuldens

Revisorn uttalar sig med avvikande mening bild, dels att regeringen inte intygar i årsredovisnär det finns väsentliga fel som är genomgri- ningen att redovisningen ger en rättvisande bild. pande och årsredovisningen som helhet därige- Finansutskottet har kommenterat nom inte ger en rättvisande bild. Revisionsbe- upplysningen i revisionsberättelsen rättelse med reservation lämnas när revisorn inte (bet. 2010/11:FiU33) och konstaterar att skälet kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga till detta inte är att redovisningsprinciperna för revisionsbevis, men drar slutsatsen att möjliga fel årsredovisningen har förändrats utan att Riksreinte är genomgripande. I vissa fall lämnar Riks- visionen sedan 2010 tillämpar nya internationella revisionen ett uttalande utan reservation eller standarder för sin granskning. Finansutskottet avvikande mening men vill ändå lyfta fram viktig förutsätter att regeringen återkommer i Årsreinformation och lämnar därför en upplysning i dovisning för staten 2011 med en bedömning av revisionsberättelsen. hur redovisningen kan utvecklas och anpassas till

För 2011 har Riksrevisionen lämnat två revis- internationella redovisningsstandarder. ionsberättelser med reservation och två med avvikande mening. Fyra myndigheter har erhållit revisionsberättelser med upplysning. De myn- Anpassning till internationella redovisningsdigheter som fått revisionsberättelse med avvi- standarder kande mening, reservation eller upplysning återges utgiftsområdesvis i kapitel 2. Regeringen har med anledning av Riksrevisonens

I tabellen nedan redovisas utvecklingen av synpunkter och finansutskottets påpekanden antalet revisionsberättelser med reservation eller gett Ekonomistyrningsverket i uppdrag att göra avvikande mening för 2007–2011. Antalet revis- en jämförelse mellan redovisningsregler som tillionsberättelser med reservation eller avvikande lämpas i årsredovisningen för staten och intermening har varierat något under perioden men är nationella redovisningsstandarder (IPSAS och generellt sett lågt. Det låga antalet bör ses som IFRS ). Ekonomistyrningsverket ska redogöra en indikation på att kvaliteten i myndigheternas för väsentliga avvikelser och där det bedöms årsredovisningar överlag är god och att de ger en lämpligt lämna förslag till kompletteringar i syfte rättvisande bild av verksamheten. att ytterligare utveckla och anpassa redovis-

ningen i staten till internationella standarder. En

Antal revisionsberättelser med reservation eller avvikande

1 lägesrapport lämnades till regeringen den

mening 2007–2011

14 februari 2012 (Fi2012/698). Uppdraget ska

slutredovisas till regeringen senast den

2007 2008 2009 2010 2011

15 december 2012. Summa 10 5 12 2 4

Regeringen avvaktar med sin bedömning tills 1 Till och med 2009 användes begreppet invändning i revisionsberättelsen.

Ekonomistyrningsverket har slutredovisat upp-

draget. Ekonomistyrningsverkets viktigaste

Granskning av årsredovisningen för staten 2010

iakttagelser och bedömningar i lägesrapporten Enligt 3 § lagen (2002:1022) om revision av stat-

sammanfattas nedan. lig verksamhet m.m. ska Riksrevisionen granska

Generellt kan sägas att det statliga regelverket årsredovisningen för staten. Riksrevisionens

inte är uppbyggt på samma sätt som de interbedömning avseende Årsredovisningen för sta-

nationella regelverken. De internationella stanten 2010 var att ”årsredovisningen för staten i

darderna är mycket mer detaljerade och reglerar allt väsentligt är upprättad i enlighet med

många enskilda företeelser, medan de statliga 38 § lagen om statsbudgeten och regeringsbeslut

reglerna är mer kortfattade och utformade som 16 december 2010 (Fi2010/5683) avseende

en sammanhållen enhet. Författningssamlingsnormering av avgränsning och former för

förordningen begränsar möjligheterna att låta de uppställning av resultat- och balansräkning samt finansieringsanalys”.

I revisionsberättelsen (Fi2011/2494) har Riksrevisionen lämnat upplysningar av särskild betydelse. Dels om att de normer och principer som tillämpats för upprättandet av årsredovisningen 1

Redovisningsstandard som ges ut av International Public Sector inte följer ett enhetligt fastställt regelverk för re- Accounting Standards Board (IPSASB)

2 Redovisningsstandard som ges ut av International Accounting dovisning upprättat för att uppnå en rättvisande

Standards Board (IASB)

statliga reglerna vara beskrivande och innehålla Ekonomistyrningsverket har gjort följande exempel. preliminära slutsatser i lägesrapporten. Den

Redovisningsreglerna i det statliga regelverket genomgång som har gjorts av ett antal är på vissa punkter allmänt hållna och att i det standarder pekar på att de definitioner och fall det saknas redovisningsregler eller utfyllande redovisningsprinciper som används i staten till tolkning av reglerna i staten, kan vägledning stor del överensstämmer med definitioner och hämtas från relevanta rekommendationer från redovisningsprinciper enligt IPSAS. Ett nationella och internationella normeringsorgan eventuellt införande av IPSAS som en enhetlig inom redovisningsområdet. De statliga redovis- norm för redovisningen i staten skulle dock ningsreglerna i främst förordningen om årsredo- innebära stora konsekvenser för regelgivningen i visning och budgetunderlag och förordningen staten och påverka redovisningen inom flera om myndigheters bokföring bygger till stor del områden. på redovisningsreglerna för privata företag i Sve- Ekonomistyrningsverket kommer i det rige, vilka i sin tur bygger på internationella re- fortsatta arbetet att göra en djupare analys av dovisningsstandarder. Det finns således en indi- skillnaderna mellan regelverken och utifrån rekt koppling till de internationella regelverken, detta bedöma om det är lämpligt att även om det statliga regelverket inte är uppbyggt komplettera det statliga regelverket. Om en på exakt samma sätt. sådan komplettering skulle innebära att IPSAS

En stor skillnad mellan det statliga regelverket ska tillämpas i sin helhet, är det sannolikt att och de internationella regelverken är vilka tidigare principiella ståndpunkter för tilläggsupplysningar som krävs. Kraven på uppbyggnaden av det statliga regelverket upplysningar i IPSAS, som är starkt påverkade måste omprövas. En sådan ändring bedöms av av IFRS, är mycket långtgående och detaljerade. Ekonomistyrningsverket bli mycket Inriktningen i staten har hittills varit att inte ha tidskrävande och kostsam. En annan form av med alla detaljerade krav på tilläggsupplysningar komplettering kan innebära att regelverket i som finns i IPSAS-standarderna i det statliga vissa delar ytterligare utvecklas utifrån IPSAS regelverket. Bedömningen har varit att det skulle medan det nuvarande principbaserade statliga bli svåröverskådligt och att det är information regelverket behålls. Anpassningar kan behövas som inte är efterfrågad. för att det svenska regelverket i så stor

utsträckning som möjligt ska vara jämförbar

med regelverket i främst andra EU-länder.

1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen

1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen

I detta avsnitt redovisas uppföljningen av de stabiliseringspolitiska skäl. Om målet om budgetpolitiska målen för 2011, den offentliga 1 procents sparande skulle gälla för varje enskilt sektorns finansiella sparande och utgiftstaket för år skulle finanspolitiken behöva stramas åt när staten. Därutöver finns ett budgetpolitiskt mål konjunkturen försvagas, och därmed bli proför kommunsektorn i form av ett balanskrav cyklisk, för att säkerställa att det årliga målet som inte följs upp i denna skrivelse, utan i uppnås. Det finns således goda skäl för att for- 2012 års ekonomiska vårproposition. mulera ett överskottsmål för det finansiella spa-

randet som ett genomsnitt över en konjunktur-

cykel. Genomsnittsformuleringen gör det

samtidigt svårare att löpande följa upp om målet 1.1 Den offentliga sektorns uppnås. Eftersom sparandet kan tillåtas avvika

finansiella sparande från målsatt nivå ett enskilt år är det viktigt att

konjunkturläget beaktas när överskottsmålet i Regeringen angav i 2007 års ekonomiska vår- efterhand utvärderas. Målet för det finansiella proposition att ett överskottsmål för den offent- sparandet omfattar hela den offentliga sektorn, liga sektorn om i genomsnitt 1 procent av BNP vilket inkluderar staten, ålderspensionssystemet över konjunkturcykeln bör upprätthållas. I rege- och den kommunala sektorn. Affärsverken ingår ringens skrivelse Ramverk för finanspolitiken enligt nationalräkenskapernas definition inte i (skr. 2010/11:79) ges en närmare beskrivning av den statliga sektorn utan räknas till företagssekdet finanspolitiska ramverket och hur regeringen torn. tillämpar detta.

Det finansiella sparandet 2011

Definitioner av finansiellt sparande och överskotts- Den offentliga sektorns finansiella sparande målet 2011 visade ett överskott på 4 miljarder kronor, Det finansiella sparandet för den offentliga sek- motsvarande 0,1 procent av BNP. I budgetprotorn är resultatet av samtliga transaktioner som positionen för 2011 beräknades ett underskott påverkar den offentliga sektorns finansiella net- på 14 miljarder kronor eller 0,4 procent av BNP. toförmögenhet. Finansiella transaktioner som Det finansiella sparandet blev således köp och försäljning av aktier och andra finansi- 18 miljarder kronor högre än beräknat. Den ella tillgångar påverkar således inte det finansiella ekonomiska utvecklingen blev bättre än väntat. sparandet. Detsamma gäller värdeförändringar En starkare tillväxt främst för 2010 medförde att på tillgångar och skulder. BNP-nivån 2011 blev 1,5 procent högre än be-

Överskottsmålet är preciserat som att den räknat. Både inkomster och utgifter blev högre offentliga sektorns faktiska finansiella sparande än beräknat. Det gäller i synnerhet för den ska motsvara 1 procent av BNP i genomsnitt kommunala sektorn, medan statens utgifter blev över en konjunkturcykel. Att målet är formule- lägre än beräknat. Den offentliga sektorns rat i termer av ett genomsnitt i stället för ett år- skatteintäkter och utgifter blev ungefär lika ligt krav på 1 procent av BNP är motiverat av mycket högre än budgetpropositionen för 2011.

Det högre finansiella sparandet beror främst på utsträckning målet nåtts, och om det funnits att övriga inkomster och då främst systematiska fel i styrningen av finanspolitiken kapitalinkomsterna blev högre än beräknat. som minskar sannolikheten för att Utfallet innebär att den offentliga sektorns överskottsmålet ska nås i framtiden. Vid finanser förstärktes mellan 2010 och 2011 (se bedömningen av detta tioårsgenomsnitt bör tabell 1.1). hänsyn även tas till det genomsnittliga

konjunkturläget under den aktuella perioden.

Tabell 1.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande

Därutöver redovisas historiska värden för de

Miljarder kronor

två indikatorer regeringen använder i den

2011 2011 Utfall- 2010

framåtblickande utformningen av finans-

BP2011 Utfall BP2011 Utfall

politiken: ett sjuårigt centrerat glidande medel- Inkomster 1 704 1 735 31 1 684

värde för det finansiella sparandet och en

1

Skatter och avgifter 1 531 1 546 15 1 510

bedömning av det strukturella sparandet. Syftet

Övriga inkomster 173 190 17 174 med den senare redovisningen är endast att visa Utgifter 1 718 1 731 13 1 686 dessa indikatorers värden under utfallsåren. Finansiellt sparande -14 4 18 -2 Det sjuåriga glidande medelvärdet för ett visst

angivet år omfattar sparandet justerat för större Procent av BNP -0,4 0,1 0,5 -0,1

engångseffekter det angivna året, samt tre år före Anm.: Nationalräkenskaperna för 2011 är preliminära och kan komma att ändras. 1 Drygt 40 procent av utfallet för skatter och avgifter för 2011 är fortfarande och efter det angivna året. Det sjuåriga glidande baserat på prognoser. Det rör t.ex. inkomstskatter för hushåll och företag, avkastningsskatt samt fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift. medelvärdet för 2008 omfattar följaktligen Regeringens bedömning är att skatteintäkterna för den offentliga sektorn beräk- perioden 2004–2011. En fördel med sjuårsnas uppgå till 1 549 miljarder kronor och är därmed ca 3 miljarder kronor högre än publicerade siffror i nationalräkenskaperna (se tabell 2.6). indikatorn är att den är enkel att beräkna och Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. transparent. Den beaktar även konjunkturläget i

viss utsträckning eftersom den är beräknad Mer än hela den offentliga sektorns överskott

utifrån sparandet under flera år. Enkelheten gör 2011 är hänförligt till ålderspensionssystemet. dock att den inte beaktar konjunkturläget på ett Statens och den kommunala sektorns finansiella

mer exakt sätt. Det finns en risk att beräkningen sparande visade underskott. Statens och kommer att omfatta fler högkonjunkturår än ålderspensionssystemets finansiella sparande lågkonjunkturår eller vice versa. Detta gäller blev bättre än vad som beräknades i särskilt under en period som kännetecknas av en budgetpropositionen för 2011. Jämfört med

global kris och flera år av svagt resursutnyttjande 2010 förstärktes statens och som den nuvarande. För att värdera indikatorns ålderspensionssystemets finansiella sparande

värden på ett mer korrekt sätt bör därför hänsyn medan den kommunala sektorns finansiella tas till det genomsnittliga resursutnyttjandet sparande försämrades (se tabell 1.2). under den period för vilken den beräknas. Om

det sjuåriga glidande medelvärdet för det

Tabell 1.2 Det finansiella sparandet i delsektorerna

finansiella sparandet ligger nära 1, samtidigt som

Miljarder kronor

det sjuåriga glidande medelvärdet för BNP-gapet

2011 2011 Utfall- 2010

BP2011 Utfall BP2011 Utfall ligger nära noll under samma tidsperiod,

indikerar detta att det finansiella sparandet ligger Staten -19 -5 14 -14

i linje med överskottsmålet. Ålderspensionssystemet 13 19 6 6

Regeringen gör också en beräkning av det så Kommunala sektorn -7 -10 -3 6

kallade strukturella sparandet vilket direkt Anm.: Nationalräkenskaperna för 2011 är preliminära och kan komma att ändras. Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. justerar det faktiska finansiella sparandet för

konjunkturläget. Det strukturella sparandet Principer för uppföljningen av överskottsmålet justerar även för större engångseffekter och För att i efterhand avgöra om det finansiella extraordinära nivåer på hushållens kapitalvinster. sparandet i den offentliga sektorn varit i linje Det strukturella sparandet syftar till att visa hur med överskottsmålet används ett genomsnitt för stort det finansiella sparandet skulle vara vid ett det finansiella sparandet under de tio senaste normalt konjunkturläge. Exempelvis visar ett åren för vilka det finns nationalräkenskapsutfall, positivt strukturellt sparande att det finns ett för närvarande perioden 2002–2011. Syftet med underliggande överskott i de offentliga denna redovisning är att bedöma i vilken

finanserna, även om underskott tillfälligt upp- Det konjunkturjusterade tioårssnittet för det stått till följd av ett svagt konjunkturläge. finansiella sparandet 2002–2011 beräknas därför

Beräkningen av det strukturella sparandet är till 1,2 procent av BNP vid den bedömda nivån förknippad med stor osäkerhet. Beräkningen på det finansiella sparandets elasticitet med baseras på en bedömning av resursutnyttjandet i avseende på BNP-gapet på 0,55 (0,7 + 0,9 * 0,55 form av ett BNP-gap, dvs. skillnaden mellan = 1,2). Det strukturella sparandet 2011 beräknas faktisk BNP och potentiell BNP, och en till 0,7 procent av BNP. bedömning av hur de offentliga finanserna Ett problem vid bedömningen av hur påverkas av variationer i resursutnyttjandet. För konjunkturen påverkar sparandet i den offentliga potentiell BNP redovisas aldrig något utfall, utan sektorn är möjligheten att konjunkturcyklerna varje bedömare gör sin egen uppskattning av inte är symmetriska. Den nuvarande globala dess nuvarande och historiska värden. Ofta konjunkturavmattningen medförde exempelvis revideras synen på BNP-gapet såväl framåt som negativa BNP-gap 2009 och 2010 som är mycket bakåt i tiden, vilket inte bara beror på en stora i ett historiskt perspektiv. Resursförändrad syn på konjunkturläget utan också på utnyttjandet bedöms vara svagt även 2011 (se revideringar av utfallsstatistik. Även tabell 1.3). Det är osannolikt att dessa stora bedömningen av det offentliga sparandets negativa gap kommer att motsvaras av lika stora konjunkturkänslighet är osäker. Den bygger positiva gap när konjunkturen åter vänder uppåt. oftast på en empirisk skattning av ett genom- Om BNP-gapen inte är noll i genomsnitt över snittligt förhållande under en längre tidsperiod, en konjunkturcykel kan inte det bakåtblickande medan varje enskild konjunkturförändring har tioårssnittet justeras fullt ut för det genomegenheter som gör att den avviker från den snittliga BNP-gapet om den ska vara en rättgenomsnittliga utvecklingen. I tabell visande indikator för överskottsmålet. Vid 1.3 redovisas den bedömning av det strukturella bedömningen av om det finansiella sparandet sparandet som regeringen gör i 2012 års varit förenligt med överskottsmålet måste därför ekonomiska vårproposition. vikt även läggas vid det ojusterade tioårssnittet.

En samlad bedömning av det ojusterade och Avstämning av överskottsmålet till och med 2011 justerade tioårssnittet indikerar då att det

År 2011 uppgick det faktiska finansiella finansiella sparandet i genomsnitt var i linje med sparandet till 0,1 procent av BNP (se tabell 1.3). överskottsmålet 2002–2011. Det genomsnittliga finansiella sparandet under 2002–2011 uppgick till 0,7 procent av BNP. Under samma period var det genomsnittliga resursutnyttjandet lägre än normalt enligt regeringens uppskattning av BNPgapet, -0,9 procent av potentiell BNP.

Tabell 1.3 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot överskottsmålet

Procent av BNP respektive potentiell BNP

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Finansiellt sparande 3,6 1,6 -1,5 -1,3 0,4 1,9 2,2 3,6 2,2 -1,0 -0,1 0,1

Bakåtblickande tioårssnitt 1,2 0,8 0,7

1 Konjunkturjusterat 1,5 1,3 1,2 Sjuårsindikatorn 0,8 0,9 0,9 1,0 1,2 1,2

1 Konjunkturjusterat 1,0 0,9 0,8 1,4 1,7 1,7 Strukturellt sparande 1,8 1,8 –0,8 -0,2 0,6 1,7 0,8 1,2 1,7 2,8 1,3 0,7

BNP-gap 0,7 -0,5 -0,8 -1,4 -0,7 -0,8 1,7 3,0 0,3 -6,5 -2,7 -1,0

Sjuårssnitt -0,3 0,1 0,2 -0,6 -0,8 -0,8

Bakåtblickande tioårssnitt -0,5 -0,8 -0,9 Anm.: Nationalräkenskaperna för 2011 är preliminära och kan komma att ändras. 1 Konjunkturjusteringen görs genom att indikatorvärdet adderas med BNP-gapet under motsvarande period multiplicerat med elasticiteten -0,55. Den konjunkturjusterade sjuårsindikatorn är inte identiskt lika med ett sjuårssnitt för det strukturella sparandet eftersom det strukturella sparandet även justeras för extraordinära kapitalvinster. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Tabell 1.3 visar även hur det finansiella medelfristiga perspektivet skapar dessutom sparandet och uppskattningen av BNP-gapet förutsättningar för att undvika att tillfälligt utvecklas mätta som sjuåriga centrerade höga inkomster (t.ex. på grund av en god glidande medelvärden. För 2003–2008 visar konjunktur) används för att finansiera tabellen att det genomsnittliga finansiella permanent högre utgifter. I och med detta sparandet under perioderna 2000–2006, 2001– begränsas också möjligheterna att bedriva en 2007, 2002–2008, 2003–2009, 2004–2010 destabiliserande (procyklisk) finanspolitik på respektive 2005–2011, ligger nära 1 procent av budgetens utgiftssida. BNP med en viss tendens att öka mot slutet av Utgiftstaket för staten är därför ett viktigt perioden. Samtidigt beräknas motsvarande budgetpolitiskt åtagande som främjar budgetsjuåriga medelvärden för BNP-gapet vara nära disciplinen och stärker trovärdigheten i den noll de första åren för att sjunka något mot ekonomiska politiken. En viktig uppgift för slutet. Detta kan tolkas som att det finansiella utgiftstaket är att ge förutsättningar för att sparandet var i linje med överskottsmålet uppnå överskottsmålet, dvs. att skapa under den första delen av perioden, och att det förutsättningar för långsiktigt hållbara finns en viss tendens till att sparandet ligger finanser. Nivån på utgiftstaket bör även främja något över målet mot slutet av perioden, en önskvärd långsiktig utveckling av de statliga värderat med denna indikator. utgifterna. Tillsammans med överskottsmålet

Sammantaget bedöms det finansiella är utgiftstaket styrande för det totala sparandet i den offentliga sektorn 2000–2011 skatteuttagets nivå och bidrar till att förhindra vara i linje med överskottsmålet, både mätt en utveckling där skatteuttaget stegvis måste med sjuårsindikatorn och det bakåtblickande höjas till följd av bristfällig utgiftskontroll. tioårssnittet. De utgifter som omfattas av utgiftstaket är

utgifterna under utgiftsområdena 1–25 och

utgiftsområde 27, samt utgifterna för

ålderspensionssystemet vid sidan av statens 1.2 Utgiftstak för staten budget. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor

m.m. ingår inte i de takbegränsade utgifterna Utgiftstaket för staten infördes budgetåret eftersom riksdagen och regeringen i begränsad 1997. Fastställda utgiftstak har klarats samtliga omfattning på kort sikt kan påverka dessa år (se tabell 1.4). utgifter. De takbegränsade utgifterna utgörs av

Den statliga budgetprocessen kännetecknas faktiskt förbrukade anslagsmedel, vilket av ett tydligt medelfristigt uppifrån och ned- innebär att även myndigheternas utnyttjande perspektiv. Utgiftstaket är den tidiga, av ingående anslagssparande och anslagskredit övergripande restriktionen som i termer av ingår i de takbegränsade utgifterna. totala utgifter begränsar budgetprocessen från det att taket fastställs till dess att budgetåret är slut. Därmed understryks behovet av prioriteringar mellan olika utgifter. Det

Tabell 1.4 Utgiftstak för staten

Miljarder kronor

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå 767 810 847 877 894 931 949 971 989 1 018 1 050 Tekniska justeringar 24 2 -25 -19 -24 -24 0 -14 0 6 13

1 Reella justeringar -11 Utgiftstak, slutligt fastställt 791 812 822 858 870 907 938 957 989 1 024 1 063 Takbegränsade utgifter 786,3 811,6 819,1 855,6 864,3 895,2 910,1 943,4 964,6 985,9 989,0 Budgeteringsmarginal 4,7 0,4 2,9 2,4 5,7 11,8 27,9 13,6 24,4 38,1 74,0 Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter 0,6 0,0 0,4 0,3 0,7 1,3 3,1 1,4 2,5 3,9 7,5 Anm: För åren 1997–2000 se Årsredovisning för staten 2009 1 Utgiftstaket för 2007 sänktes med 11 miljarder kronor i BP07. Det är inte en teknisk justering, utan en faktisk sänkning av utgiftstaket.

Tabell 1.5 Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten

I budgetpropositionen för 2009 föreslog re-

2011

geringen att utgiftstakets nivå för 2011 skulle

Miljarder kronor

uppgå till 1 050 miljarder kronor. Riksdagen be-

2011 slutade i enlighet med förslaget. Därefter har

Ursprungligt fastställt utgiftstak (BP 2009) 1 050

vissa budgetförändringar föranlett tekniska justeringar av utgiftstakets nivå. Tekniska

Tekniska justeringar i BP 2010

justeringar syftar till att utgiftstaket ska utgöra

Reglering kommunalekonomisk utjämning pga. höjt en lika stram begränsning för de offentliga

särskilt grundavdrag till pensionärer 3,50 utgifterna efter justeringen som före de

Reglering kommunal-ekonomisk utjämning pga. breddad förändringar som föranleder justeringen. För att bas kommunal fastighetsavgift -0,13 föranleda en teknisk justering av utgiftstaket ska

Reglering kommunalekonomisk utjämning pga. höjt den förändring som ger upphov till justeringen utjämningsbelopp Sverige-Danmark 0,28 inte ha samma nettoeffekt på den konsoliderade Nivåhöjning statligt utjämningsbidrag till kommuner för offentliga sektorns utgifter eller det offentliga LSS-kostnader 0,55 finansiella sparandet, som på de takbegränsade Bruttobudgetering stöd till idrotten 0,76 utgifterna. Sedan utgiftstaket infördes 1997 har Sänkning av takbegränsade utgifter till följd av nivåerna på beslutade utgiftstak justerats kostnadsmässig budgetering -0,82 tekniskt vid flera tillfällen. Ny nivå i BP 2010 1 054

De tekniska justeringar som gjorts sedan ut-

Tekniska justeringar i BP 2011

giftstaket för 2011 ursprungligen fastställdes

Reglering kommunalekonomisk utjämning: höjt särskilt redovisas i tabell 1.5. Tekniska justeringar görs i

grundavdrag till pensionärer 7,50 budgetpropositionen och det är praxis att de

Bruttoredovisning av avgifter hos Transportstyrelsen 1,09 årsvisa justeringarna avrundas till hela miljarder kronor. Sammantaget har utgiftstakets nivå 2011 Reglering kommunalekonomisk utjämning: höjt

utjämningsbelopp Sverige-Danmark 0,19 höjts med 13 miljarder kronor till följd av

Nivåhöjning statligt utjämningsbidrag till kommuner för tekniska justeringar. Flertalet av dem hänför sig

LSS-kostnader 0,21 till budgetförändringar som föranlett justering av

Ny nivå i BP 2011 1 063

statsbidragen till kommuner och landsting. Till exempel leder en höjning av det särskilda Inga tekniska justeringar av utgiftstaket för 2011 i BP 2012 grundavdraget till pensionärer till att

Slutligt utgiftstak 1 063

kommunernas och landstingens skatteintäkter försämras. Som kompensation höjdes

Enligt utfallet för statens budget uppgick de statsbidraget till kommunsektorn i motsvarande

utgifter som omfattas av utgiftstaket, de mån, en förändring som motiverade en teknisk

takbegränsade utgifterna, 2011 till justering av utgiftstaket.

989 miljarder kronor. Därmed underskred

utgifterna utgiftstaket med en marginal på

74 miljarder kronor (se tabell 1.6).

De takbegränsade utgifterna blev 16,2 miljar-

der kronor lägre än den av riksdagen antagna

budgeten för 2011. Detta förklaras främst av

lägre utgifter inom följande utgiftsområden:

3 Regeringen lämnade en bedömning av utgiftstaket för 2011 i 2008 års ekonomiska vårproposition. Den nivå på utgiftstaket som regeringen senare föreslog i budgetpropositionen för 2009 var densamma som bedömningen i 2008 års ekonomiska vårproposition, med undantag för tekniska justeringar.

Tabell 1.7 Förändring av budgeteringsmarginalen från fast-

Inom några områden blev utgifterna högre än

ställandet av utgiftstaket för 2011 till utfallet för 2011

den av riksdagen antagna budgeten för 2011:

Miljarder kronor

2011

Utgiftsområde Mdkr Budgeteringsmarginal i budgetproposi-

I avsnitt 2, Utfallet för statens budget, redovisas

Volymförändringar 9,6 skillnader mellan utfall och budgeterade belopp

1

Övrigt 26,7 för utgiftsområden och vissa anslag.

Total förändring av budgeteringsmargi- Tabell 1.6 Takbegränsade utgifter nalen 25,3

Miljarder kronor Budgeteringsmarginal i utfallet för

SB Utfall Utfall- Utfall 2011 74,0

1

2011 2011 SB 2011 2010 Anm: Negativt förändringstal innebär ianspråktagande av budgeteringsmargina-

len, alltså högre utgifter. Utgifter exkl. 1

Inklusive förändring av anslagsbehållningar statsskuldsräntor 783,0 767,0 -16,0 763 Ålderspensionssystemet

Sedan utgiftstaket fastställdes har riksdagen, på vid sidan av statens budget 222,2 222,0 -0,2 222,9 förslag från regeringen, sammantaget anvisat

26,7 miljarder kronor för reformer. I 2009 års Takbegränsade utgifter 1 005,2 989,0 -16,2 985,9

ekonomiska vårproposition (prop. 2008/09:100) Budgeteringsmarginal 57,8 74,0 16,2 38,1

aviserade regeringen högre statsbidrag till Utgiftstak för staten 1 063 1 063 1 024 1 kommunsektorn fr.o.m. 2011 samt högre bidrag Den av riksdagen i december 2010 fastställda budgeten för 2011, dvs. exkl. riksdagens beslut om ändringsbudgetar 2011. till kommunsektorn för läkemedelsbidrag.

Förslag i propositionen Åtgärder för jobb och Utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan omställning (prop. 2008/09:97) som bl.a. av statens budget uppgick till 222 miljarder inriktade sig på arbetslösa, medförde högre kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor lägre än anvisade medel om knappt en miljard kronor den beräkning som redovisades i budgeten för 2011. I budgetpropositionen för 2010 (prop. 2011. 2009/10:1 Förslag till statsbudget, finansplan

m.m.) föreslog regeringen bl.a. ökade resurser

till rättsväsendet och utbildningsområdet samt

förstärkta insatser till personer som lämnar 1.3 Budgeteringsmarginalens sjukförsäkringen. I budgetpropositionen för

användning 2011 (prop. 2010/11:1 Förslag till statsbudget,

finansplan m.m.) föreslog regeringen ett Riksdagen fastställde utgiftstaket för 2011 på tillfälligt statsbidrag till kommunsektorn på den nivå som regeringen föreslog i budgetpropo- 3 miljarder kronor 2011, samt åtgärder inom bl.a. sitionen för 2009. Budgeteringsmarginalen upp- arbetsmarknadspolitiken, utbildning och hälsogick då till 48,7 miljarder kronor. I utfallet för och sjukvård. 2011 uppgick budgeteringsmarginalen till Makroekonomiska förändringar har medfört 74,0 miljarder kronor. Det betyder att att budgeteringsmarginalen blivit 11,3 miljarder budgeteringsmarginalen har blivit 25,3 miljarder kronor större. De flesta utgiftsdrivande faktorer, kronor större sedan utgiftstaket för 2011 så som nivån på priser, löner, marknadsräntor fastställdes. I tabell 1.7 redovisas hur använd- och bruttonationalinkomsten (BNI), har blivit ningen av budgeteringsmarginalen fördelar sig på lägre än bedömningen i budgetpropositionen effekter av nya förslag, reviderad pris- och löne- för 2009 (prop. 2008/09:1 Förslag till omräkning, reviderade makroekonomiska förut- statsbudget, finansplan m.m.). Antalet personer i sättningar, volymförändringar och övriga fakto- arbetsmarknadspolitiska program, däremot, har rer. blivit högre. I första hand förklaras dessa

skillnader mot bedömningen i budget-

propositionen för 2009 av den stora revidering

av de makroekonomiska förutsättningarna i steringar till följd av ny information, korrigersamband med att finanskrisen slog till som pre- ingar av tidigare gjorda fel samt regeländringar senterades i 2009 års ekonomiska vårproposit- utom regeringens direkta kontroll, t.ex. ändion. ringar i EU:s regelverk. Sammantaget har bud-

Sammantaget har t.ex. utgifterna för geteringsmarginalen blivit 26,7 miljarder kronor internationellt bistånd bidragit till att budgete- större till följd av övriga faktorer. ringsmarginalen blivit ca 2,1 miljarder kronor En betydande del av utgiftsförändringarna till större, till följd av att nivån på följd av övriga faktorer härrör från bedömningen bruttonationalinkomsten 2011 blev lägre än av pensionssystemets utgifter. Både i 2009 års bedömningen i budgetpropositionen för 2009. ekonomiska vårproposition och i budget- På motsvarande sätt har utgifterna för sjuk- och propositionen för 2010 redovisades pensionsaktivitetsersättning inom utgiftsområde 10 blivit systemets utgifter med olika beräkningstekniska lägre, och därmed bidragit till en större antaganden i avvaktan på ett arbete inom budgeteringsmarginal, till följd av att prisnivån Försäkringskassan och pensionsgruppen med att och därmed prisbasbeloppet för 2011 blivit lägre. utreda beräkningsmetoden för balanstalet. Vidare har utgifterna för studiemedelsräntor I 2009 års ekonomiska vårproposition inom utgiftsområde 15 blivit lägre till följd av redovisades utgifterna i pensionssystemet med lägre marknadsräntor och utgifterna i pensions- ett antagande om ett balanstal på 1,0000. Mellan systemet har blivit lägre till följd av att vårpropositionen och budgetpropositionen för lönesumman och därmed inkomstindex blivit 2010 hänfördes endast en mindre del av förändlägre. ringen av den bedömda utgiftsnivån till makroe-

Arbetsmarknadsrelaterade utgifter har dock konomiska faktorer, motsvarande förändringen bidragit till att budgeteringsmarginalen blivit av inkomstindex. Den del av utgiftsförändringen mindre till följd av makroekonomiska föränd- som var hänförlig till att balanstalet reviderades ringar. I 2009 års ekonomiska vårproposition ned, ca 7 miljarder kronor, redovisades som övreviderades arbetsmarknadsrelaterade utgifter riga faktorer. upp kraftigt till följd av högre arbetslöshet. Från Även i den följande budgetpropositionen för och med budgetpropositionen för 2010 har dessa 2010 var den bedömda utgiftsnivån i pensionsutgifter emellertid successivt reviderats ner när systemet 2011 högre till följd av ett beräkningsdet gradvis blivit klart att de makroekonomiska tekniskt antagande i avvaktan på utredningen av effekterna av finanskrisen skulle bli förhållande- beräkningsmetoden för balanstalet, än den skulle vis begränsade på ett par års sikt och den samlade varit om utgifterna beräknats med balansering effekten på budgeteringsmarginalen för 2011 har utan det beräkningstekniska antagandet. I den därmed blivit relativt liten i förhållande till de därpå följande vårpropositionen beräknades utuppskattningar som gällde i 2009 års ekono- gifterna i pensionssystemet utan beräkningstekmiska vårproposition. niskt antagande. Övergången till att beräkna

Utgiftsförändringar till följd av ändrade voly- pensionssystemets utgifter enligt den överensmer har medfört att budgeteringsmarginalen bli- kommelse som pensionsgruppen gjorde bedömvit 9,6 miljarder kronor större. Det är i första des medföra att utgifterna till följd av övriga hand på två områden som volymerna blivit lägre. faktorer blev ca 6,5 miljarder kronor lägre i 2010 Antalet personer med sjukersättning var färre i års ekonomiska vårproposition än i budgetutfallet för 2011 än bedömningen i budgetpro- propositionen för 2010. positionen för 2011. Mätt som helårsekvivalenter Under utgiftsområde 27 Avgiften till uppgick antalet sjukersatta 2011 till ca Europeiska gemenskapen bedömdes utgifterna 354 000 vilket är ca 7 procent färre än bli 2,2 miljarder kronor lägre till följd av övriga bedömningen i budgetpropositionen för 2009. faktorer. Det berodde dels på att tullavgiften Antalet personer med tilläggspension och bedömdes bli lägre till följd av lägre tullintäkter personer med inkomstpension uppgick i utfallet för 2011 till 1 807 600 respektive 942 100. Det är ca 1,6 respektive 3,2 procent färre än i budgetpropositionen för 2009.

Utgiftsförändringar till följd av övriga fakto-

4 Inklusive förändring av anslagsbehållningar. rer kan föranledas av nya prognosmetoder, ju-

5 Försäkringskassan hade fastställt balanstalet för 2010 till 0,9672.

från tredje land, dels på att Sveriges andel av De utgiftsområden som uppvisar störst skillnad EU:s samlade BNI minskade. mellan anslagna medel och faktiskt utnyttjade

Vidare har utfallet för 2011 på flera områden medel, till följd av övriga faktorer, är blivit lägre, till följd av övriga faktorer, jämfört utgiftsområde 6 Försvar och samhällets med ursprungligt anslagna medel för 2011. krisberedskap, utgiftsområde 9 Hälsovård, Sammantaget är det ca 10 miljarder kronor av sjukvård och social omsorg, utgiftsområde anslagna medel som under budgetåret inte har 13 Integration och jämställdhet, utgiftsområde utnyttjats, till följd av övriga faktorer. Orsakerna 22 Kommunikationer samt utgiftsområde till att medel inte utnyttjats som planerat 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. beskrivs för respektive utgiftsområde i avsnitt 2.

2¶Utfallet för statens

budget

2¶Utfallet för statens budget

Enligt 10 kap. 6 § budgetlagen (2011:203) ska intäkter, dvs. periodiserade skatter som avser inårsredovisningen för staten innehålla utfallet på komståret 2011, beräknas bli 0,8 miljarder budgetens inkomsttitlar och anslag samt av kronor högre än beräknat i budgeten. Skillnaden statens lånebehov. Statens lånebehov är det- mellan statens skatteintäkter och statens skattesamma som saldot på statens budget men med inkomster utgörs av periodiseringar. Periodiseromvänt tecken. Ett positivt saldo innebär att ingarna beräknas bli 40,7 miljarder kronor högre staten amorterar på statsskulden. Ett negativt än budget. De högre periodiseringarna beror på saldo innebär att staten behöver öka sin upp- att både uppbördsförskjutningar och betalningslåning. förskjutningar ökar inkomsterna på statens

Med statens budget avses i det följande den budget. Övriga inkomster blev 2,1 miljarder ursprungliga budgeten antagen av riksdagen i kronor lägre än beräknat i budgeten. Skillnaden december 2010 (prop. 2010/11:1, bet. förklaras främst av att avräkningar m.m. i anslut- 2010/11:FiU10, rskr. 2010/11:144). ning till skattesystemet blev högre än beräknat.

När jämförelse görs mot totalt anvisade medel

Tabell 2.1 Utfallet för statens budget 2011

avses såväl statens ursprungliga budget som de

Miljoner kronor

ändringsbudgetar som beslutats under året.

Skillnad Indrag av anslagsbelopp framgår inte i detta

mot avsnitt. En mer utförlig redovisning finns i Statens Ändrings statens

1

budget budget Utfall 2011 budget bilaga 1 Specifikation av inkomsterna på statens

Totala inkomster 832 988 872 417 39 429

budget och bilaga 2 Specifikation av utgifterna på statens budget. Statens

skatteinkomster 798 460 839 974 41 514

Övriga inkomster 34 528 32 443 -2 085

Totala utgifter 826 784 12 234 804 616 -22 168

2.1¶Statens budgetsaldo 2011 Utgiftsområden

exkl. statsskulds-

räntor m.m. 784 476 1 734 766 987 -17 489 Budgetsaldot uppgick 2011 till 68 miljarder

Statsskuldskronor (tabell 2.1). I budgeten beräknades saldot

räntor m.m. 25 970 10 500 34 491 8 521 till 6 miljarder kronor. Utfallet blev därmed

Förändring av 62 miljarder kronor bättre än beräknat i statens

anslagsbudget. behållningar -1 508 1 508

Inkomsterna beräknades uppgå till

Myndigheters 833 miljarder kronor i statens budget. Det m.fl. in- och slutliga utfallet blev drygt 872 miljarder kronor, utlåning i RGK,

netto -4 473 1 600 6 073 således 39 miljarder kronor högre än beräknat.

Kassamässig Avvikelsen förklaras främst av att statens

korrigering 22 319 1 537 -20 782 skatteinkomster översteg beräkningen i budge-

Budgetsaldo 6 204 67 801 61 597

ten med 41,5 miljarder kronor. Statens skatte-

Det slutliga utfallet för utgifter m.m. på statens innehav, vilket inbringade 19 miljarder kronor. budget blev 805 miljarder kronor, vilket är Kärnavfallsfondens inlåning i Riksgäldskontoret 22 miljarder kronor lägre än den ursprungligen ökade kraftigt, med 9 miljarder kronor, vilket fastställda budgeten. Det beror på olika faktorer, tillfälligt minskade nettoutlåningen och därmed men framför allt att Kärnavfallsfondens inlåning förbättrade saldot på statens budget. En annan i Riksgäldskontoret ökade med 9 miljarder positiv engångseffekt under nettoutlåningen kronor samtidigt som de lån som Riksbanken avsåg valutavinster på Riksbankens lån i tog i Riksgäldskontoret 2009 för att stärka Riksgäldskontoret. Lånet som togs i dollar och valutareserven har sjunkit med 6 miljarder euro 2009 för att förstärka valutareserven kronor. Båda dessa lån påverkar posten motsvarade ursprungligen 97 miljarder kronor. Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Under 2011 har lånet minskat med 6 miljarder Riksgäldskontoret, netto. Utgifterna för utgifts- kronor till följd av valutakursvinster vid omsättområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev ning av underliggande lån. Vidare har Post- och 6 miljarder kronor lägre än i statens budget Telestyrelsen vid två tillfällen under 2011 eftersom arbetslösheten blev lägre än vad som auktionerat ut 4G-tillstånd, vilket sammanlagt beräknades i budgeten. Utgifterna för utgiftsom- inbringade 3 miljarder kronor. råde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg blev nästan 4 miljarder kronor lägre än i statens budget. För utgiftsområdet 26 Statsskuldsräntor 2.1.1 Statens budget 2010 och 2011 m.m. blev utfallet i stället 8,5 miljarder kronor högre än beräknat i den ursprungliga budgeten. I tabell 2.2 redovisas utfallet på statens budget Till stor del förklaras detta av att räntor i svenska för 2010 och 2011. Statens budget visar för 2011 lån blev 6 miljarder kronor högre än beräknat ett överskott på 68 miljarder kronor jämfört med och att valutakursförlusterna blev nästan ett underskott på 1 miljard kronor 2010, en 4 miljarder kronor högre än beräknat i den förbättring med 69 miljarder kronor. ursprungliga budgeten. På ändringsbudget anvisades ytterligare 10,5 miljarder kronor för att Tabell 2.2 Utfallet för statens budget 2010 och 2011 täcka valutakursförluster och en förändrad låne- Miljoner kronor plan. I samband med bildandet av Skillnad stabilitetsfonden planerade regeringen att Utfall 2011 Utfall 2010 mot 2010 insättningsgarantifonden och stabilitetsfonden Totala inkomster 872 417 779 521 92 896 skulle slås samman. Vid en sådan Statens skatteinkomster 839 974 779 473 60 502 sammanslagning förutsattes att insättnings- Övriga inkomster 32 443 48 32 395 garantifondens innehav av statsobligationer

Totala utgifter m.m. 804 616 780 573 24 043

skulle säljas och likvida medel sättas in på konto i

Utgiftsområden exkl. Riksgäldskontoret, vilket skulle medföra en

statsskuldsräntor m.m. 766 987 763 028 3 959 kassamässig korrigering i statens budget 2011.

Statsskuldsräntor m.m. 34 491 23 361 11 130 Beroende på överväganden om regelverket inom

Myndigheters m.fl. in- Europeiska unionen har sammanslagningen inte

och utlåning i genomförts. Det medför en skillnad mellan utfall Riksgäldskontoret, netto 1 600 -9 225 10 825 och statens budget på 21 miljarder kronor.

Kassamässig Motsvarande skillnad med motsatt tecken har korrigering 1 537 3 409 -1 871 påverkat Riksgäldskontorets nettoutlåning, Budgetsaldo 67 801 -1 052 68 853 vilket innebär att detta inte påverkat budgetsaldot.

De totala inkomsterna ökade med 92,9 miljarder Saldot på statens budget påverkades positivt kronor (11,9 procent) mellan 2010 och 2011.

av engångseffekter som uppgick till 36 miljarder

Statens skatteinkomster ökade med kronor under 2011. År 2010 var engångs-

60,5 miljarder kronor (7,8 procent). effekterna också positiva men något mindre och

Direkta skatter på arbete beräknas öka med uppgick till 23 miljarder kronor. Den största

15,8 miljarder kronor (3,3 procent), indirekta positiva engångseffekten under 2011 avsåg

skatter på arbete beräknas öka med försäljningen av aktier i Nordea Bank AB. Staten

19,0 miljarder kronor (4,8 procent) och skatt på avyttrade i februari ca en tredjedel av sitt aktie-

konsumtion och insatsvaror beräknas öka med

6,7 miljarder kronor (1,5 procent). Statens 2.2 Inkomster på statens budget skatteintäkter, dvs. periodiserade skatter som är 2011 hänförliga till 2011, beräknas sammantaget öka med 8,1 miljarder kronor. Inkomsterna på statens budget 2011 blev drygt

Övriga inkomster ökade med 32,4 miljarder 872 miljarder kronor, vilket är 39 miljarder krokronor jämfört med 2010 varav inkomster av nor högre än budget. Statens skatteinkomster försåld egendom ökade med 23,0 miljarder uppgick 2011 till 840 miljarder kronor och övkronor. riga inkomster uppgick till drygt 32 miljarder

De totala utgifterna ökade med 24 miljarder kronor. kronor (3,1 procent) mellan 2010 och 2011. Ut- I tabell 2.6 redovisas totala skatteintäkter och gifterna för utgiftsområden exklusive utgiftsom- inkomster för 2010 och 2011. I tabellen redoviråde 26 Statsskuldsräntor m.m. ökade med sas även skillnaden mellan utfall och statens 4 miljarder kronor (0,5 procent). Den största budget. Statens budget för 2011 baserades på de ökningen var inom utgiftsområde 25 Allmänna prognoser som redovisades i budgetproposibidrag till kommuner, som ökade med tionen för 2011. 12 miljarder kronor (16,3 procent). Utgifterna inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd ökade med knappt 3 miljarder kronor 2.2.1 Prognosförutsättningar (9,5 procent). Inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad- och arbetsliv minskade i Utfallet för inkomsterna baseras för ett flertal stället utgifterna med 5 miljarder kronor skatter på löpande debiteringar av skatter som (7,7 procent). Utgifterna inom utgiftsområde avser flera inkomstår. En analys av hur inkoms- 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handi- terna har utvecklats jämfört med budgeten bör kapp minskade med 4 miljarder kronor beakta utvecklingen av makroekonomin och för- (4,1 procent) och inom utgiftsområde ändringar i regelverken. 24 Näringsliv minskade utgifterna med Regeringen föreslog och aviserade i budget- 3 miljarder kronor (36,9 procent). propositionen för 2011 skattereformer som

Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riks- sammanlagt bedömdes minska skatteintäkterna gäldskontoret, netto ökade med 11 miljarder med 7 miljarder kronor. kronor samtidigt som utfallet för posten Kassa-

Tabell 2.3 Skattereformer 2011

mässig korrigering minskade med 2 miljarder

Miljarder kronor

kronor. Nettoutlåningen ökade framför allt till följd av att Apoteket AB:s försäljningsinkomster Beslut som bedömdes påverka de totala skatteintäkterna togs ut från konto i Riksgäldskontoret 2011. År

Skatt på arbete -8 2010 sattes försäljningsinkomsterna in, vilket ger

Skatt på kapital 2 en skillnad mellan åren på 12 miljarder kronor.

Skatt på konsumtion och insatsvaror 0 Myndigheternas räntekontobehållningar ökade långsammare än 2010, vilket medför en skillnad Övriga skatter -1 på 7 miljarder kronor. Skillnaden mellan åren re- Summa skattebeslut -7 duceras framför allt av ökad inlåning från Kärn- Källa: Egna beräkningar. avfallsfonden som påverkar jämförelsen med

Intäkterna från skatt på arbete bedömdes minska 9 miljarder kronor åt motsatt håll.

med knappt 8 miljarder kronor till följd av för- Utgifterna under utgiftsområde 26 Statshöjt grundavdrag för pensionärer.

skuldsräntor m.m. ökade med 11 miljarder

Reformerna inom skatt på kapital bedömdes kronor (47,6 procent). Ökningen beror på flera

öka intäkterna med drygt 2 miljarder kronor, saker men en stor orsak är högre räntebetal-

varav höjningen av fastighetsskatten på vattenningar på lån i svenska kronor, vilket bland annat

kraftverk stod för 1,5 miljarder kronor och höjförklaras av att de korta räntorna steg jämfört

ningen av stämpelskatt för 0,7 miljarder kronor. med 2010.

För skatt på konsumtion aviserades en rad för-

ändringar. Nettoeffekten på intäkterna bedöm-

des dock vara mycket liten.

Makroekonomiska förutsättningar

En viktig variabel för prognosen av skatt på ar- Utvecklingen av skatteintäkterna beror i stor ut- bete är utvecklingen av lönesumman i ekonomin. sträckning på hur ekonomin utvecklas. I Intäkterna påverkas också av konsumenttabell 2.4 redovisas några av de makro- prisindex (KPI), som används för att justera ekonomiska förutsättningar som påverkar skiktgränserna i skattesystemet. Om lönerna i skatteintäkterna. De ekonomiska antaganden samhället ökar mer än KPI, så hamnar en större som redovisas är desamma som i 2012 års ekono- andel av inkomsterna över skiktgränsen, vilket miska vårproposition. I tabellen jämförs dessa leder till högre skatteintäkter. med antagandena i budgetpropositionen för Skatt på energi påverkas av KPI eftersom 2011. skattesatserna omräknas med KPI. Hushållens

konsumtionsutgifter påverkar intäkterna från

Tabell 2.4 Antaganden i 2012 års ekonomiska vårproposi-

såväl mervärdesskatt som punktskatter.

tion jämfört med budgetpropositionen för 2011

Lönesumman 2011 blev väsentligt högre än Procentuell utveckling om inget annat anges.

prognosen i budgetpropositionen för 2011.

2010 2011 Upprevideringen av lönesumman beror främst

1 på att arbetade timmar blev högre än förväntat. BNP, marknadspris 7,2 4,9

Timlön 0,3 2,6

Bedömningar om utfallet för 2011

Diff. BP11 -0,6 0,2

Utbetald lönesumma, skatteunderlag 3,1 5,6 För ett antal inkomsttitlar under inkomsttypen Diff. BP11 0,3 2,1 1000 Statens skatteinkomster är de redovisade

3

Arbetslöshet 8,4 7,5 beloppen bedömningar, eftersom utfallen inte är Diff. BP11 0,0 -0,5 kända vid tidpunkten för publicering av denna

4 årsredovisning. Däremot är det totala beloppet

Arbetsmarknadspolitiska program 3,7 3,5

för inkomsttypen 1000 Statens skatteinkomster

Diff. BP11 -0,1 0,2

1 ett fastställt utfall 2011, eftersom det avser de

Hushållens konsumtionsutgifter 5,1 3,4

belopp som har betalats in till staten.

Diff. BP11 0,5 -0,5

Nedan redovisas berörda inkomsttitlar och

Kommunal medelutdebitering 31,56 31,55

tidpunkt för fastställt utfall. Om inte annat

Diff. BP11 0,0 0,0

anges, avses alla inkomsttitlarna i inkomsttitel-

Statslåneränta 2,8 2,6 gruppen:

Diff. BP11 -0,1 -0,7

KPI juni-juni 0,9 2,7 1100 Direkta skatter på arbete Diff. BP11 0,0 1,2 1110 Inkomstskatter nov 2012

7 1120 Allmän pensionsavgift nov 2012

Inkomstbasbelopp 51,1 52,1

1140 Skattereduktioner nov 2012

Diff. BP11 0,0 0,0

7 1200 Indirekta skatter på arbete

Prisbasbelopp 42,4 42,8

1210 Arbetsgivaravgifter, 1218 aug 2012

Diff. BP11 0,0 0,0

1240 Egenavgifter nov 2012

Inkomstindex 139,7 142,3

1270 Särskild löneskatt, 1274 nov 2012

Diff. BP11 0,0 0,0

1280 Nedsättningar, 1283-1284 nov 2012

Skiktgräns 372,1 383,0 1300 Skatt på kapital

Diff. BP11 0,0 0,0 1310 Skatt på kapital, hushåll nov 2012

Övre skiktgräns 532,7 548,3

Diff. BP11 0,0 0,0 Löpande priser, procentuell förändring. Enligt nationalräkenskapernas definition. Arbetslöshet 15–74 år. 4 6 Procent av arbetskraften. För skatt på arbete avseende 2011 används förändringen av KPI under 5 perioden juni 2009–juni 2010. Procent. 6 7 Avser juni föregående år t.o.m. juni aktuellt år. 2011 års skattesatser ökade med förändringen av KPI under perioden Tusental kronor. juni 2009–juni 2010.

1320 Skatt på företagsvinster nov 2012 utfall för åren 2005–2009. Skillnaden har uppgått 1340 Avkastningsskatt, 1341-1342 nov 2012 till mellan 0,7 och 13,4 miljarder kronor, vilket 1350 Fastighetsskatt nov 2012 motsvarar 0,1 till 1,8 procent av utfallet för sta- 1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror tens skatteintäkter. 1410 Mervärdesskatt, 1411 aug 2012 För 2005 innebär det att skillnaden mellan 1600 Restförda och övriga skatter beräknat utfall i årsredovisningen för staten och 1620 Övriga skatter, hushåll maj 2013 slutligt utfall blev 13,4 miljarder kronor, vilket 1630 Övriga skatter, företag maj 2013 motsvarar 1,8 procent av statens skatteintäkter. 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer Det beror främst på att skatt på kapital blev 1810 Skatter till andra sektorer nov 2012 högre än beräknat. 1900 Periodiseringar För 2006 blev skillnaden mellan beräknat 1910 Uppbördsförskjutningar maj 2013 utfall i årsredovisningen för staten och slutligt 1920 Betalningsförskjutningar nov 2012 utfall 6,7 miljarder kronor, vilket motsvarar

0,8 procent av statens skatteintäkter. Det För huvuddelen av ovanstående inkomsttitlar förklaras till största delen av att skatt på kapital fastställs utfallet i samband med taxeringsutfallet blev högre vilket till viss del motverkades av att för 2011, vilket blir känt i november 2012. skatt på arbete blev lägre än beräknat.

För arbetsgivaravgifter (inkomsttitel 1218) För 2007 blev skillnaden mellan beräknat och mervärdesskatt (inkomsttitel 1411) fastställs utfall i årsredovisningen för staten och slutligt utfallet i augusti 2012, när skattedeklarationerna utfall 5,9 miljarder kronor, vilket motsvarar för juli är kända. 0,7 procent av statens skatteintäkter. Det

För inkomsthuvudgruppen 1600 Restförda förklaras till största delen av att skatt på kapital och övriga skatter fastställs utfallet inte förrän i blev högre än beräknat. maj 2013, beroende på omprövningar för hushåll För 2008 blev skillnaden mellan beräknat (inkomsttitel 1621) och företag (inkomst- utfall i årsredovisningen för staten och slutligt titel 1631). Detta innebär även att uppbördsför- utfall 0,7 miljarder kronor, vilket motsvarar skjutningarna (inkomsttitel 1911) fastställs lika 0,1 procent av statens skatteintäkter. Detta är i sent. Beloppen för 2010 och 2011 på inkomst- linje med prognos. titlarna 1621, 1631 samt 1911 är således För 2009 blev skillnaden mellan beräknat fortfarande bedömningar vid tidpunkten för utfall i årsredovisningen för staten och slutligt publicering av denna årsredovisning. utfall 7,9 miljarder kronor, vilket motsvarar

1,1 procent av statens skatteintäkter. Det

förklaras främst av att skatt på kapital blev högre Skillnad mellan beräknat utfall i årsredovisning än beräknat.

för staten och slutligt utfall

I tabell 2.5 redovisas skillnaden mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutligt

Tabell 2.5 Totala skatteintäkter, skillnad mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutligt utfall

Miljarder kronor

2.2.2 Totala skatteintäkter För de skatteintäkter som ännu inte är slutgiltiga

utfall (se föregående avsnitt) redovisas progno- De totala skatteintäkterna beräknas uppgå till ser för 2011. 1 556,1 miljarder kronor, vilket är 17,4 miljarder Skatteintäkter är periodiserade skatter och kronor högre än budget. Statens skatteintäkter, skatterna har en direkt koppling till den ekonodvs. de totala skatteintäkterna exklusive EU- miska utveckling och de skatteregler som gäller skatter, kommunalskatt och avgifter till ålders- för det aktuella året. Redovisningen är uppdelad pensionssystemet, beräknas uppgå till 797,7 mil- på inkomsthuvudgrupperna skatt på arbete, skatt jarder kronor, vilket är 0,8 miljarder kronor på kapital, skatt på konsumtion och insatsvaror högre än i budgeten. samt restförda och övriga skatter. Summan av

Det är främst högre intäkter från skatt på ar- dessa skatter utgör de totala skatteintäkterna. bete som förklarar avvikelserna gentemot bud- Från de totala skatteintäkterna görs avdrag för get. I avsnitten som följer förklaras avvikelserna de skatter som tillhör EU. Det kvarstående bemer utförligt. loppet är den offentliga sektorns skatteintäkter,

I tabell 2.6 nedan redovisas såväl skatteintäk- som i sin tur särredovisas på kommunsektorn, ter som inkomster samt avvikelser mot budget. ålderspensionssystemet och staten.

Tabell 2.6 Totala skatteintäkter och inkomster på statens budget, jämfört med statens budget för 2010 och 2011

Miljarder kronor

Beräknat utfall Beräknat utfall Skillnad mot statens budget Inkomstår 2011 2010 2011 2010

Skatt på arbete Kommunal inkomstskatt

År 2011 beräknas intäkterna från den kommu- Skatt på arbete utgör ca 60 procent av de totala nala inkomstskatten uppgå till 541,3 miljarder skatteintäkterna och kan delas in i direkta och kronor. Jämfört med budget har intäkterna för indirekta skatter. Löner och andra ersättningar 2011 reviderats upp med 12,8 miljarder kronor. för arbete är underlag för både direkta och indi- Detta förklaras framförallt av det förbättrade rekta skatter, medan transfereringsinkomster, konjunkturläget med fler arbetade timmar som såsom sjuk- och föräldrapenning, arbetslöshets- konsekvens. ersättning och pensioner, endast är underlag för direkt beskattning. Direkta skatter på arbete be- Statlig inkomstskatt står till största delen av kommunal och statlig Intäkterna från statlig inkomstskatt beräknas inkomstskatt. Under de direkta skatterna på ar- uppgå till 45,1 miljarder kronor 2011. I jämföbete redovisas också skattereduktionerna. relse med 2010 ökar den statliga inkomstskatten

Gemensamt för merparten av de skatter som med 2,6 miljarder kronor. Prognosen för 2011 är ingår i skatt på arbete är att de följer utveckl- 3,3 miljarder kronor högre än budget, vilket föringen av utbetalda löner och transfereringar. klaras av att timlöneökningen 2011 blev högre än

Posterna under direkta skatter fastställs i taxe- väntat. ringen 2012 och uppgifterna för 2011 är därmed ett bedömt utfall, grundat på en prognos. Allmän pensionsavgift

År 2011 beräknas skatt på arbete uppgå till Den allmänna pensionsavgiften tas ut på för- 908,7 miljarder kronor. Jämfört med budgeten värvsinkomster. Underlaget för avgiften utgörs har intäkterna reviderats upp med 16,3 miljarder av pensionsgrundande ersättningar och intäkkronor. terna följer därför utvecklingen av skatteun-

Den högre lönesummeutvecklingen har derlaget för direkta skatter. Prognosen för 2011 medfört att skatteintäkterna från direkta och in- beräknas bli desamma som i budgeten och bedirekta skatter (inklusive skattereduktioner) blev räknas därmed uppgå till 94 miljarder kronor. 9,2 respektive 7,1 miljarder kronor högre än budgeten. Skattereduktionen för husarbeten blev Skattereduktioner ca 5 miljarder kronor högre än budgeten, vilket År 2011 utgör den totala skattereduktionen minskar intäkterna från skatt på arbete med 189,6 miljarder kronor, vilket är 7,1 miljarder

kronor högre än budget. Avvikelsen beror på samma belopp.

högre skattereduktion för husarbeten (ROT-

och RUT-avdrag), vilket svarade för 5 miljarder Direkta skatter kronor, högre jobbskatteavdrag, vilket svarade

för 1 miljard kronor och högre avdrag för allmän De direkta skatterna på arbete består av in- pensionsavgift, som svarade för 1 miljard kronor.

I jämförelse med 2010 ökar de totala skatterekomstskatter till staten och kommuner, allmän

duktionerna med 9,7 miljarder kronor. Ökpensionsavgift samt skattereduktioner. År 2010

ningen förklaras av den högre lönesumman som blev utfallet för de direkta skatterna 474,7 miljarder kronor. År 2011 beräknas intäkterna uppgå ger ökat avdrag för den allmänna pensionsavgiftill 490,5 miljarder kronor. Att utvecklingstakten ten, högre jobbskatteavdrag på grund av fler för de direkta skatterna inte fullt ut följer sysselsatta samt högre skattereduktion för

husarbeten. Alla skattskyldiga som betalar alllönesummans ökningstakt beror på

män pensionsavgift får en skattereduktion med regeländringar i form av ökat grundavdrag för

100 procent av pensionsavgiften, vilket innebär pensionärer samt högre skattereduktioner.

Sammantaget har de direkta skatterna 2011 att skattereduktion för allmän pensionsavgift reviderats upp med ca 9,2 miljarder kronor jäm- beräknas uppgå till 94 miljarder kronor. fört med budget, vilket främst beror på att den kommunala inkomstskatten blev 12,8 miljarder kronor högre än beräknat. Denna effekt motverkades dock av att skattereduktionen för husarbeten (ROT- och RUT-avdrag) blev högre än vad som beräknades i budgeten.

Indirekta skatter nadsvis. Detta innebär att intäkterna från skatt

på kapital för 2011 fortfarande är en prognos. De indirekta skatterna på arbete utgör 46 procent av skatt på arbete och beräknas 2011 uppgå Skatt på kapital, hushåll till 418,2 miljarder kronor. Jämfört med föregå- Underlaget för hushållens skatt på kapital är ende inkomstår ökar intäkterna med 4,8 procent. nettot av kapitalinkomster och kapitalutgifter. Till skillnad från de direkta skatterna, där mer- Den största delen av kapitalskatten kommer från parten av intäkterna överförs till kommunerna, realiserade kapitalvinster. Kapitalvinsterna kan tillfaller de indirekta skatterna huvudsakligen variera kraftigt mellan åren, vilket leder till att staten och ålderspensionssystemet. även hushållens kapitalskatt varierar. Kapital-

vinsternas storlek beror på marknadsvärdet av Arbetsgivaravgifter olika tillgångar samt när de ackumulerade vins- Av de indirekta skatterna utgörs huvuddelen av terna realiseras. arbetsgivaravgifter. Prognosen för 2011 är Utfallet för hushållens skatt på kapital beräk- 11 miljarder kronor högre än budget. Det nas bli 23,8 miljarder kronor 2011. Det är huvudsakliga skälet till de högre intäkterna är en 9,1 miljarder kronor lägre än budget. högre lönesumma än beräknat. Revideringen beror framför allt på att hushållens

Jämfört med 2010 är utfallet 24,2 miljarder ränteutgifter blev högre än väntat. kronor högre, vilket motsvarar en ökning med 6,0 procent. Skatt på företagsvinster

Aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser, Särskild löneskatt föreningsbanker, sparbanker m.fl. betalar in- År 2011 beräknas den särskilda löneskatten bli komstskatt på sin beskattningsbara inkomst. Be- 34,2 miljarder kronor. Jämfört med budgeten har skattningen utgår från bolagens bokföringsmäsintäkterna reviderats ned med 0,2 miljarder kro- siga resultat, men vissa skattemässiga justeringar nor. görs för att få fram den beskattningsbara in-

komsten. Nedsättningar Utfallet för skatt på företagsvinster bedöms Jämfört med budgeten för 2011 beräknas ned- bli drygt 111,4 miljarder kronor 2011. Jämfört sättningarna bli 4 miljarder kronor högre. I hu- med budgeten har prognosen reviderats upp med vudsak är det nedsatta socialavgifter för unga 6,6 miljarder kronor. Intäkterna från bolagssom antogs vara lägre i budgeten för 2011. skatten har återhämtat sig betydligt snabbare

Nedsättningarna beräknas bli 5 miljarder kro- efter lågkonjunkturen 2008–2009 än i beräknor högre jämfört med 2010. ningen till statens budget för 2011. Intäkterna

ökade kraftigt 2010 och bedöms fortsätta öka

även 2011, om än i måttligare takt.

Skatt på kapital

Avkastningsskatt

Skatt på kapital omfattar bland annat skatt på Avkastningsskatt tas ut på sparande i pensionshushållens kapitalinkomster, skatt på företags- och kapitalförsäkringar. Förutom värdet på tillvinster samt kommunal fastighetsavgift och gångarna i pensions- eller kapitalförsäkringen bestatlig fastighetsskatt. År 2011 beräknas skatt på ror avkastningsskatten på statslåneräntan året kapital utgöra 12 procent av de totala skattein- före beskattningsåret. Skattesatsen 2011 var täkterna. Skatt på företagsvinster utgör mer än 15 procent på pensionsförsäkringar och hälften av skatt på kapital. 27 procent på kapitalförsäkringar. Från och med

Skatt på hushållens kapitalinkomster och skatt 2012 är skattesatsen på kapitalförsäkringar på företagsvinster är de skatter som uppvisar 30 procent. störst variationer över åren. Det är också för Intäkterna från avkastningsskatten beräknas dessa skatter som prognososäkerheten är störst. bli 11,5 miljarder kronor 2011, vilket är

De flesta skatter i undergruppen skatt på ka- 0,3 miljarder kronor högre än i budgeten. pital fastställs i den årliga taxeringen i november året efter inkomståret. Undantagen är kupongskatten och stämpelskatten, som fastställs må-

Kommunal fastighetsavgift och statlig fastighets- Skatt på konsumtion och insatsvaror

skatt

År 2008 avskaffades den statliga fastighetsskat- Mervärdesskatt, punktskatter samt skatt på imten på bostäder och ersattes av en kommunal port bildar tillsammans skatt på konsumtion och fastighetsavgift. Avgiften för småhus uppgick insatsvaror. År 2011 uppgick intäkterna från 2011 till 6 512 kronor, dock högst 0,75 procent skatt på konsumtion och insatsvaror till av taxeringsvärdet, medan avgiften för bostads- 456,3 miljarder kronor, vilket är 0,6 miljarder delen i hyreshus uppgick till 1 302 kronor per kronor högre än i budgeten. Konjunkturinlägenhet, dock högst 0,4 procent av taxerings- bromsningen i slutet av 2011 medförde att värdet. Avgiften indexeras genom att knytas till punktskatterna sjönk men det kompenserades av inkomstbasbeloppet. att ökningen i hushållens konsumtion medförde

Intäkterna från den kommunala fastighetsav- högre skatteintäkter från mervärdesskatten. giften 2011 beräknas uppgå till 14,9 miljarder kronor, varav knappt 12 miljarder kronor för Mervärdesskatt småhus och drygt 3 miljarder kronor från bo- Intäkterna från mervärdesskatten påverkas stadsdelen i hyreshus. Jämfört med beräkningen främst av hushållens konsumtion. Eftersom till budgeten har prognosen reviderats upp med olika varu- och tjänstegrupper beskattas med 0,1 miljarder kronor. olika mervärdesskattesatser beror intäkterna

Statlig fastighetsskatt tas ut på den del av hy- både på den totala konsumtionen och på samreshus som avser lokaler samt på industrifastig- mansättningen i konsumtionen. Mervärdesskatt heter. Den statliga fastighetsskatten för 2011 be- tas ut på varor och tjänsters marknadspris, vilket räknas uppgå till 12,8 miljarder kronor, vilket är medför att intäkterna är starkt kopplade till pris- 0,8 miljarder kronor högre än i budgeten. ökningstakten i ekonomin. Utöver hushållens

konsumtion består skattebasen för mervär- Stämpelskatt desskatt även av offentlig konsumtion, samt för- Stämpelskatt tas ut vid köp av fast egendom och brukning och investeringar i både privat och oftomträtter och vid beviljande av inteckningar. fentlig sektor. Utfallet för intäkterna från stämpelskatt för Intäkterna från mervärdesskatt uppgick till 2011 blev 8 miljarder kronor, vilket är 333 miljarder kronor 2011, vilket är nästan 2,3 miljarder kronor lägre än i budgeten. Det 4 miljarder kronor högre än budgeten. Det är en lägre utfallet beror på en sämre utveckling på följd av att hushållens konsumtion ökade mer än fastighetsmarknaden än väntat, både vad gäller väntat under 2011. priser och omsättning på fastigheter.

Kupongskatt Punktskatter Kupongskatt utgår på utdelning på aktier i svenska aktiebolag och svenska aktiefonder. Avsikten med flertalet punktskatter är att de ska Skatten betalas av personer som är bosatta ut- kompensera för de negativa externa effekter för omlands och som fått utdelning från svenskt ak- samhället som uppstår i samband med förbruktiebolag. ning av vissa varor och tjänster. Punktbeskatt-

Kupongskatten uppgick till 4,6 miljarder kro- ning används för att påverka konsumtionen i en nor 2011, vilket är 1 miljard kronor högre än i för samhället önskvärd riktning, även om de budgeten. också har en klar offentligfinansiell betydelse.

Punktskatter tas ut på bl.a. tobak, alkohol och

energi.

Punktskatterna skiljer sig från exempelvis

mervärdesskatten i det avseende att de oftast är

baserade på konsumerad kvantitet i stället för på

marknadspris.

Intäkterna från punktskatterna uppgick 2011

till 123,4 miljarder kronor, vilket är drygt

3 miljarder kronor lägre än budgeten.

Skatt på tobak Periodiseringar Intäkterna från skatt på tobak uppgick 2011 till nästan 12 miljarder kronor. Det är drygt År 2011 beräknas periodiseringarna uppgå till 1 miljard kronor högre än budgeten och kan för- 42,3 miljarder kronor. Jämfört med budget har klaras både av en viss bunkringseffekt och att periodiseringarna för 2011 reviderats upp med tobaksbolagen skattade av mer tobak innan 40,7 miljarder kronor. De högre periodiseringskattehöjningen som ägde rum efter årsskiftet. arna beror på att både uppbördsförskjutningar

och betalningsförskjutningar ökar inkomsterna Skatt på alkohol på statens budget. Uppbördsförskjutningarna Skatt på alkohol gav intäkter på 12,2 miljarder beror på att lönesumman 2011 och därmed kronor 2011, vilket är ungefär 0,5 miljarder kro- kommunalskatterna utvecklades betydligt bättre nor lägre än budgeten och förklaras av en något än i beräkningen till statens budget. Eftersom lägre alkoholförsäljning. utbetalningen av kommunalskatterna avseende

2011 fastställdes i december 2010 bidrar de högre Energi- och koldioxidskatt kommunalskatterna till att statens skatte- Intäkterna från energiskatten uppgick till nästan inkomster ökar 2011. Även betalnings- 41 miljarder kronor och intäkterna från koldi- förskjutningarna blev högre än beräknat. oxidskatten till drygt 25 miljarder kronor. In- Huvudförklaringen till detta är att täkterna för båda dessa var ungefär 1,5 miljarder kommunernas skatteunderlag 2009 utvecklades kronor lägre än väntat och förklaras dels av det betydligt sämre än i de beräkningar som de milda vädret i slutet på året, vilket medförde preliminära utbetalningarna till kommunerna lägre elkonsumtion, dels av den inbromsade byggde på. Detta har medfört att kommuner och konjunkturen, vilket innebar lägre användning av landsting har betalat tillbaka de för stora drivmedel och oljeprodukter. förskotten de fått under 2009.

Skatt på import

Skatt på import blev 0,5 miljarder kronor lägre Uppskjuten beskattning än väntat 2011 och uppgick till nästan 6 miljarder kronor. Det lägre utfallet för skatt på import be- Skattelagstiftningen ger skattebetalarna möjligror på att varuimporten blev något lägre. heter att i vissa fall skjuta upp beskattningen av

olika typer av inkomster. Fysiska personer har

Övriga skatter

t.ex. möjligheter att skjuta upp beskattningen av Intäkterna från övriga skatter uppgick 2011 till

en kapitalvinst som uppkommer vid avyttring av drygt 7 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder

en privatbostad. De stora beloppen för uppkronor högre än väntat.

skjuten beskattning för fysiska personer avser

emellertid pensionerna, eftersom de beskattas

när pensionen faller ut och inte när pensionsrät-

Restförda och övriga skatter

terna tjänas in. Det gäller både det egna privata

pensionssparandet, men framför allt avtalspens- Restförda skatter är nettot av restförda och av

ionerna. Kronofogdemyndigheten indrivna skatter. Bland

Även företag har möjligheter att skjuta upp övriga skatter redovisas omprövningar av Skatte-

beskattningen av inkomster. De kan t.ex. sätta av verkets tidigare fattade taxeringsbeslut samt di-

delar av sin vinst i periodiseringsfonder. Dessverse inkomster som förs till exempelvis Insätt-

utom kan företag göra skattemässiga avskrivningsgaranti- och stabilitetsfondsavgifter, Av-

ningar som är större än den beräknade ekonogifter till Kärnavfallsfonden m.fl.

miska värdeminskningen (s.k. över- Restförda skatter är 0,3 miljarder kronor avskrivningar).

högre än budgeten och övriga skatter är

Enligt de skattepolitiska riktlinjer som antogs 3,0 miljarder kronor högre än i budgeten.

av riksdagen våren 2008 (prop. 2007/08:100 av-

snitt 5.3, bet. 2007/08:FiU20, rskr. 2007/08:259)

bör detta slag av uppskjuten beskattning undvi-

kas.

De fordringar som är kopplade till olika for-

Tabell 2.7 Övriga inkomster, sammanfattning

mer av uppskjuten beskattning borde egentligen

Miljoner kronor

påverka redovisningen av den offentliga sektorns

SB Utfall Utfall-SB Utfall nettoförmögenhet. Anledningen till att detta

2011 2011 2011 2010 inte görs är att det inte finns någon samlad redo-

Inkomster av statens visning av den uppskjutna beskattningen. Det

verksamhet 50 457 55 333 4 876 41 783 gäller framför allt avtalspensionerna. Ett ytterli-

Inkomster av försåld gare skäl att inte redovisa skattefordringar är att egendom 25 000 23 124 -1 876 167 det är mycket svårt att beräkna den fordran som

Återbetalning av lån 1 491 1 452 -39 1 687 den offentliga sektorn har. Även om det för ett

Kalkylmässiga visst år t.ex. finns uppgift om företagens avsatta

inkomster 10 927 11 086 158 8 940 medel till periodiseringsfonder vet man inte i vil-

Bidrag m.m. från EU 13 092 12 328 -764 12 978 ken utsträckning dessa återföringar kommer att

Avräkningar m.m. i påverka skatteintäkterna. Om återföringen sker

anslutning till under år som företagen har förluster bidrar inte skattesystemet -66 315 -70 768 -4 453 -65 528 återföringen till ytterligare skatteintäkter. Man Utgifter som måste dessutom nuvärdesberäkna skattefordran redovisas som

krediteringar på vilket gör skattningen än mer osäker.

skattekonto -125 -112 13 21

Övriga inkomster 34 528 32 443 -2 085 48

2.2.3¶Övriga inkomster

Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna Inkomster av statens verksamhet Inkomster av statens verksamhet, Inkomster av försåld egendom, Återbetalning av lån, Kalkyl- Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. mässiga inkomster och Bidrag m.m. från EU. rörelseöverskott från statliga affärsverk, Riks- Dessutom ingår inkomsttyperna Avräkningar i banken och statens fastighetsförvaltning. Vidare anslutning till skattesystemet och Utgifter som redovisas ränteinkomster, aktieutdelningar från redovisas som krediteringar på skattekonto. bolag med statligt ägande, offentligrättsliga av-

Utfallet för 2011 uppgick till totalt gifter, försäljningsinkomster, böter samt övriga 32 443 miljoner kronor och var därmed samman- inkomster av statens verksamhet. Inkomsterna taget 2 085 miljoner kronor lägre än vad som under denna inkomsttyp uppgick till beräknades budgeten. Övriga inkomster blev 55 333 miljoner kronor för 2011 och var därmed 32 395 miljoner kronor högre 2010. 4 876 miljoner kronor (9,7 procent) högre än

beräknat i statens budget.

För 2011 blev Inkomster av statens verksam-

het 13 550 miljoner kronor (32,4 procent) högre

än 2010. De högre inkomsterna beror främst på

att Inkomster av statens aktier ökade med

10 050 miljoner kronor (59,6 procent) mellan

åren. Övriga inkomster av statens verksamhet

ökade med 3 225 miljoner kronor.

Tabell 2.8 Inkomster av statens verksamhet, översikt

Överskott av statens fastighetsförvaltning

Miljoner kronor

Inkomsterna av Överskott av statens

SB Utfall Utfall-SB Utfall

fastighetsförvaltning blev 313 miljoner kronor

2011 2011 2011 2010

och var därmed 30 miljoner kronor (8,7 procent) Rörelseöverskott 6 123 6 699 576 6 044

lägre än beräknat i statens budget. Överskottet Överskott av statens

från Statens fastighetsverk uppgick till fastighetsförvaltning 343 313 -30 460

168 miljoner kronor och överskottet från Ränteinkomster 6 134 5 891 -243 6 821

Fortifikationsverket uppgick till 145 miljoner Inkomster av statens

kronor. Vad gäller överskottet från Statens

aktier 24 000 26 926 2 926 16 876

fastighetsverk består detta av dels en definitiv Offentligrättsliga

inleverans av avkastningskrav för 2010 om

avgifter 11 799 10 219 -1 580 9 894

89 miljoner kronor, dels en preliminär inleverans Försäljningsinkomster 334 260 -74 65

av avkastningskrav för 2011 om 78 miljoner Böter m.m. 1 214 1 304 90 1 127

kronor. Vad gäller överskottet från Övriga inkomster av

Fortifikationsverket består detta av dels en

statens verksamhet 510 3 722 3 212 497

definitiv inleverans av avkastningskrav för 2010

Inkomster av statens

om 79 miljoner kronor, dels en preliminär

verksamhet 50 457 55 333 4 876 41 783

inleverans av avkastningskrav för 2011 om

66 miljoner kronor. Rörelseöverskott Under 2011 blev Överskott av statens Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen

fastighetsförvaltning 147 miljoner kronor lägre Rörelseöverskott uppgick till 6 699 miljoner än 2010. kronor och var därmed 576 miljoner kronor (9,4 procent) högre än beräknat i statens budget. Ränteinkomster Riksbankens inlevererade överskott uppgick till Utfallet för inkomsthuvudgruppen Ränte- 6 200 miljoner kronor, vilket är 500 miljoner inkomster uppgick till 5 891 miljoner kronor kronor högre än beräknat i statens budget. för 2011 och var därmed 243 miljoner kronor Affärsverket Svenska Kraftnät inlevererade ut- (3,9 procent) lägre än beräknat i statens budget. delning uppgick till 499 miljoner kronor, vilket Räntor på skattekonto m.m., netto uppgick är 91 miljoner kronor högre än beräknat i statens till 1 245 miljoner kronor, vilket är en ökning budget. med 133 miljoner kronor jämfört med statens

Under 2011 blev inkomsterna av Rörelseöver- budget. Ränteinkomster på studielån upptagna skott 655 miljoner kronor (10,8 procent) högre efter 1988 uppgick till 4 540 miljoner kronor, än 2010. vilket är 274 miljoner kronor lägre än beräknat i

statens budget.

Tabell 2.9 Rörelseöverskott

Ränteinkomsterna blev 930 miljoner kronor

Miljoner kronor

lägre än 2010. SB Utfall Utfall-SB Utfall

2011 2011 2011 2010

Tabell 2.10 Ränteinkomster

Luftfartsverkets Miljoner kronor inlevererade överskott 10 -10

SB Utfall Utfall-SB Utfall Affärsverket Svenska 2011 2011 2011 2010 Kraftnäts inlevererade

Räntor på näringslån 0 -1 0 -1 utdelning och inleverans av Räntor på studielån 4 869 4 591 -278 5 004 motsvarighet till

Övriga ränteinkomster 1 265 1 300 35 1 818 statlig skatt 408 499 91 244

Ränteinkomster 6 134 5 891 -243 6 821

Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit 5 -5

Inkomster av statens aktier

Riksbankens

Inkomster av statens aktier (utdelningar) inlevererade överskott 5 700 6 200 500 5 800

uppgick till 26 926 miljoner kronor, vilket är

Rörelseöverskott 6 123 6 699 576 6 044

2 926 miljoner kronor (12,2 procent) högre än

beräknat i statens budget. Utdelningar, som

bolagen betalade ut under 2011, hänför sig till

räkenskapsåret 2010. Utbetalda utdelningar Rymdbolaget 10 1 9 under 2010 och 2011 redovisas i tabell 2.10. SBAB 0 0 0

Utdelningen från LKAB uppgick till

SJ 90 153 -63 5 000 miljoner kronor, vilket är 4 500 miljoner

SKD-företagen AB 0 0 0 kronor högre än 2010. Enligt bolagets

SOS Alarm 4 4 0 årsredovisning för 2010 är det ekonomiska

Specialfastigheter AB 263 310 -47 resultatet det bästa någonsin. Utdelning från Apoteket AB uppgick till 5 400 miljoner kronor, Statens väg och

baninvest AB 0 0 0 vilket var en extra utdelning till följd av

Sveaskog Holding AB 756 487 269 försäljningen av apoteket under 2009.

uppgick till 301 miljoner kronor, vilket är

Svevia AB 108 60 48 2 107 miljoner kronor lägre jämfört med

(Swedcarrier) Jernhusen föregående år. Enligt bolagets årsredovisning AB 100 100 0 framgår att en extra utdelning gjordes i

Swedish Space Corp 0 0 0 december 2010 med 1 890 miljoner kronor.

TeliaSonera 4 604 3 767 837 Utdelningen från TeliaSonera uppgick till

Teracom 110 110 0 4 604 miljoner kronor, en ökning med

Vasallen 750 0 750 837 miljoner kronor jämfört med 2010. Enligt bolagets årsredovisning framgår beslut om att Vattenfall AB 6 500 5 240 1 260 utdelningen per aktie ökade från 2,25 kr/aktie Summa 26 926 16 876 10 050 2010 till 2,75 kr/aktie 2011. Utdelningen från Vattenfall AB uppgick till 6 500 miljoner kronor, Offentligrättsliga avgifter vilket är 1 260 miljoner kronor högre än 2010.

Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen Totalt ökade aktieutdelningarna med Offentligrättsliga avgifter uppgick till 10 050 miljoner kronor (59,6 procent) mellan

10 219 miljoner kronor och var därmed 2010 och 2011.

1 580 miljoner kronor (13,4 procent) lägre än

beräknat i statens budget. Den största avvikelsen

Tabell 2.11 Aktieutdelning 2010 och 2011

avser Finansieringsavgift från arbetslöshetskas-

Miljoner kronor

sor. Utfallet blev 4 492 miljoner kronor, vilket är Utfall 2011 Utfall 2010 Skillnad 1 745 miljoner kronor lägre än i statens budget.

kronor (3,3 procent) högre än 2010. Kasernen 0 0 0

Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor har Lernia AB 25 0 25

minskat med 1 389 miljoner kronor LKAB 5 000 500 4 500 (21,8 procent) jämfört med 2010 medan Metria 12 0 12 Avgifter för körkort- och motorfordon ökade Nordea 678 1 248 -570 med 1 520 miljoner kronor jämfört med Nordiska föregående år. Det är framförallt inkomsterna investeringsbanken 0 0 0 från avgifter från luftfarts- och vägtrafikområdet Posten Norden AB (Posten som har ökat. Även inkomsterna från avgifter AB) 607 874 -267 för järnvägs- och sjöfartsområdet har ökat sedan Preaktio AB 0 8 -8 föregående år bland annat på grund av att

avgifter används för första gången som Inkomster av försåld egendom finansieringskälla. Ökningen beror på att Transportstyrelsen övergått till en ny Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. finansieringsmodell som innebär att samtliga inkomster av försålda byggnader och maskiner, trafikslag finansieras på ett enhetligt sätt. mark och annan egendom som exempelvis

gruvegendom och aktier. Försäljningsinkomster Inkomsterna under denna inkomsttyp Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen uppgick till 23 124 miljoner kronor för 2011 och Försäljningsinkomster uppgick till 260 miljoner var därmed 1 876 miljoner kronor (7,5 procent) kronor, vilket är 74 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. (22,2 procent) lägre än vad som beräknades i För 2011 blev Inkomster av försåld egendom statens budget. För inkomsttiteln Offentlig lag- 22 957 miljoner kronor högre än 2010. De högre ring, försäljningsintäkter blev utfallet inkomsterna hänför sig främst till försäljningen 201 miljoner kronor, vilket är 79 miljoner av aktier i Nordea Bank AB med 18 982 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget. Om kronor och TeliaSonera med 3 707 miljoner vissa förutsättningar är uppfyllda köper och kronor. Staten äger 37,3 procent av aktier i lagrar Statens jordbruksverk bl.a. spannmål, TeliaSonera och deltog i bolagets skummjölksprodukter, nötkött och smör åt EU. återköpsprogram av aktier. Skillnaden mellan utfall och statens budget beror på en minskad försäljning av varor som lagrats. Tabell 2.12 Inkomster av försåld egendom

Miljoner kronor

Under 2011 blev Försäljningsinkomster 195 miljoner kronor högre än 2010. Utfallet för SB Utfall Utfall-SB Utfall

2011 2011 2011 2010 Offentlig lagring, försäljningsintäkter blev

Inkomster av försåld 194 miljoner kronor högre.

egendom 25 000 23 124 -1 876 167 Böter m.m. Utfallet för inkomsthuvudgruppen Böter m.m.

Återbetalning av lån

uppgick till 1 304 miljoner kronor och var därmed 90 miljoner kronor (7,4 procent) högre

Under inkomsttypen Återbetalning av lån än beräknat i statens budget. Utfallet för

redovisas återbetalningar av olika typer av lån där inkomsttiteln Bötesmedel blev 1 112 miljoner

den största delen är återbetalning av studiemedel kronor, vilket är 58 miljoner kronor högre än

avseende lån tagna före 1989. Under året vad som beräknades i statens budget. I statens

uppgick återbetalningarna till 1 452 miljoner budget beräknades Sanktionsavgifter m.m.

kronor och var därmed 39 miljoner kronor lägre uppgå till 50 miljoner kronor, medan utfallet

än beräknat i statens budget. uppgick till 61 miljoner kronor. I statens budget

Återbetalning av lån blev 235 miljoner kronor beräknades Kontrollavgifter vid särskild

lägre än 2010. skattekontroll uppgå till 13 miljoner kronor, medan utfallet uppgick till 32 miljoner kronor.

Tabell 2.13 Återbetalning av lån

Inkomsterna av Böter m.m. blev 177 miljoner

Miljoner kronor

kronor (15,7 procent) högre än 2010.

SB Utfall Utfall-SB Utfall

2011 2011 2011 2010

Övriga inkomster av statens verksamhet

Återbetalning av Övriga inkomster av statens verksamhet uppgick näringslån 4 5 1 6 till 3 722 miljoner kronor under 2011 och blev

Återbetalning av därmed 3 212 miljoner kronor högre än vad som studielån 1 441 1 402 -40 1 602 beräknades i statens budget. Det högre utfallet Återbetalning av beror på inkomster från försäljning av frekvens- övriga lån 46 46 0 79 utrymme för användande av radiosändare Återbetalning av lån 1 491 1 452 -39 1 687 (främst tillstånd för 4 G). Auktionsinkomsterna under 2011 uppgick till 3 100 miljoner kronor.

Övriga inkomster av statens verksamhet ökade med 3 225 miljoner kronor jämfört med 2010.

Tabell 2.15 Statliga pensionsavgifter

Kalkylmässiga inkomster

Miljoner kronor

SB Utfall Utfall-SB Utfall Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består

2011 2011 2011 2010 av vissa amorteringar och statliga pensions-

Statlig avgifter. Inkomsterna uppgick till

tjänstepensionering 8 675 6 846 11 086 miljoner kronor, vilket är 158 miljoner

Särskild löneskatt på kronor (1,4 procent) högre än i statens budget. pensionskostnader 1 962 1 547 Utfallet för Statliga pensionsavgifter blev

Statlig 10 534 miljoner kronor, vilket är 154 miljoner grupplivförsäkring 48 86 kronor högre än budget.

Premieskatt, gruppliv 37 67 Kalkylmässiga inkomster blev 2 146 miljoner Statlig

kronor (24,0 procent) högre än 2010. Statliga personskadeförsäkring 9 43 pensionsavgifter ökade med 2 144 miljoner

Avdrag för kronor. administrations-

kostnader -190 -186 Tabell 2.14 Kalkylmässiga inkomster Administration, Miljoner kronor personskadeförsäkring -8 -11

SB Utfall Utfall-SB Utfall Statliga pensionsavgifter 10 380 10 534 154 8 390

2011 2011 2011 2010 Avskrivningar och amorteringar 547 552 4 550

Bidrag m.m. från EU

varav avskrivningar på fastigheter 543 552 9 550 varav uppdrags- Inkomsterna under inkomsttypen Bidrag m.m. myndigheters från EU omfattar bidrag från EU:s jordbrukskomplementkostnader 4 -4

fonder, bidrag från EU till landsbygds- Statliga utvecklingen och fiskenäringen, bidrag från pensionsavgifter 10 380 10 534 154 8 390

Europeiska regionala utvecklingsfonden och

Kalkylmässiga inkomster 10 927 11 086 158 8 940

europeiska socialfonden, bidrag till

transeuropeiska nätverk samt övriga bidrag från

Statliga pensionsavgifter EU. Avgifterna för den statliga tjänstepensioneringen Inkomsterna uppgick till 12 328 miljoner uppgick till 8 675 miljoner kronor under 2011. kronor och var därmed 764 miljoner kronor Den särskilda löneskatten på pensionskostnader (5,8 procent) lägre än i statens budget. Bidragen uppgick till 1 962 miljoner kronor. Administ- från EU:s jordbruksfonder uppgick till rationskostnaderna för det statliga tjänstepens- 8 671 miljoner kronor, vilket var 1 334 miljoner ionssystemet blev 190 miljoner kronor under kronor lägre än budget. Bidragen från EU till 2011. landsbygdsutvecklingen blev 598 miljoner

kronor lägre än väntat och Gårdsstödet blev

331 miljoner kronor lägre än budget. Orsaken

till de lägre utfallen är främst att utbetalningar på

budgetens utgiftssida förskjutits till 2012 och

därmed även bidragen från EU (Se utgifts-

område 23 Areella näringar, landsbygd och livs-

medel.)

Övriga bidrag från Europeiska garantifonden

för jordbruket blev 237 miljoner kronor lägre än

i statens budget. Det lägre utfallet beror på nega-

tiva kursdifferenser till följd av kronans förstärk-

ning gentemot euron. Ersättningar för bidrag

som Statens jordbruksverk betalat ut i förskott i

kronor till bidragsmottagarna, både rekvireras

och betalas ut i euro från EU:s jordbruksfonder

med viss eftersläpning.

Bidragen från Europeiska regionala Bidrag till utvecklingsfonden samt Europeiska socialfonden transeuropeiska

nätverk 350 419 69 391

blev 404 miljoner kronor respektive 212 miljoner

Övriga bidrag från EU 248 155 -93 232

kronor högre än ursprungligen beräknat i statens

budget. Bidrag m.m. från EU 13 092 12 328 -764 12 978

Jämfört med 2010 blev bidragen från EU

650 miljoner kronor (5,0 procent) lägre. Bidragen från EU:s jordbruksfonder minskade Avräkningar m.m. i anslutning till totalt med 1 558 miljoner kronor. Det är fram- skattesystemet förallt gårdsstödet som blivit lägre i år (-798 miljoner kronor), Bidragen från EU till Denna inkomsttyp omfattar tillkommande EUlandsbygdsutvecklingen minskade med skatter och utjämningsavgifter för LSS-

362 miljoner kronor och bidragen för offentlig kostnader (Lagen om stöd- och service för vissa lagring minskade med 182 miljoner kronor. funktionshindrade). Vidare ingår avräkningar, Däremot ökade inkomsterna från Europeiska intäkter som förs till fonder och kompensation regionala utvecklingsfonden med 909 miljoner för mervärdesskatt till statliga myndigheter och kronor. kommuner. I statens budget beräknades avräkningarna

Tabell 2.16 Bidrag m.m. från EU

uppgå till -66 315 miljoner kronor. Utfallet blev

Miljoner kronor

- 70 768 miljoner kronor. Skillnaden mot

SB Utfall Utfall-SB Utfall

2011 2011 2011 2010 beräkningen i statens budget blev således - 4 453 miljoner kronor. Orsaken är främst

Bidrag från EG:s jordbruksfond 10 005 8 671 -1 334 10 230 högre avräkning och kompensation för

mervärdesskatt till statliga myndigheter och

varav Gårdsstöd 6 360 6 029 -331 6 827

kommuner.

varav Kompletterande

åtgärder perioden Jämfört med 2010 har Avräkningar m.m. i 1995-1999 0 0 anslutning till skattesystemet har ökat med varav Övriga 5 240 miljoner kronor, vilket främst beror på interventioner 157 135 -22 217 högre kompensation för mervärdesskatt till

varav Exportbidrag 10 1 -9 56 kommuner. varav Djurbidrag 335 307 -28 347 varav Offentlig lagring 33 -75 -108 107 varav Miljö-, strukturoch regionala åtgärder perioden 2000-2006 -2 varav EU:s landsbygdsfond 2007- 2013 2 884 varav övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket 12 -226 -237 -207 varav bidrag från EU till landsbygdsutvecklingen 3 099 2 501 -598 Bidrag från EU till fiskenäringen 73 50 -23 102 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 1 440 1 844 404 872 Bidrag från Europeiska socialfonden 976 1 188 212 1 151

Tabell 2.17 Avräkningar m.m. i anslutning till Tabell 2.18 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattesystemet skattekonto

Miljoner kronor Miljoner kronor

SB Utfall Utfall-SB Utfall SB Utfall Utfall-SB Utfall

2011 2011 2011 2010 2011 2011 2011 2010

Tillkommande skatter 10 437 10 285 -153 9 937 Anställningsstöd 0 0 0

EU-skatter 7 629 7 270 -359 7 003 Stöd till

utbildningsvikariat 0 0 0 varav Momsbaserad EU-avgift 1 478 1 564 86 1 444 Stöd till utbildning av

personal i vård och varav Tullmedel 5 834 5 447 -387 5 300

äldreomsorg 0 0 48 varav Jordbrukstullar

Jämställdhetsbonus -125 -113 12 -27 och sockeravgifter 317 259 -58 259

Utgifter som redovisas

varav Avgifter till

som krediteringar på

EU:s

skattekonto -125 -113 12 -27

omstruktureringsfond för sockersektorn 0 0 0

Kommunala utjämningsavgifter, LSS-kostnader 2 808 3 015 207 2 933

2.3¶Utgifter på statens budget 2011

Utjämningsavgift för LSS-kostnader 2 808 3 015 207 2 933

Utgifterna på statens budget är indelade i

Avräkningar -76 752 -81 053 -4 301 -75 465

27 utgiftsområden. Därutöver ingår även

Intäkter som förs till

posterna förändring av anslagsbehållningar

fonder -3 812 -4 422 -610 -4 031

(endast vid budgetering), Riksgäldskontorets

Kompensation för

nettoutlåning och kassamässig korrigering på

mervärdesskatt -72 940 -76 631 -3 691 -71 434

budgetens utgiftssida.

varav Avräknad

En större förbrukning än totalt anvisade

mervärdesskatt, statliga myndigheter -24 986 -26 944 -1 958 -25 965 medel för ett visst år kan finansieras genom att

varav Kompensation myndigheterna utnyttjar ingående anslagsspaför mervärdesskatt, rande eller anslagskredit eller, i undantagsfall,

kommuner -47 955 -49 687 -1 732 -45 469

genom att regeringen beslutar om s.k. medgivet

Avräkningar m.m. i överskridande.

anslutning till skattesystemet -66 315 -70 768 -4 453 -65 528

2.3.1¶Makroekonomiska förutsättningar och beslut

Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto

Skillnaden mellan utfallet och de beräknade utgifterna i den ursprungliga budgeten, som fast- Denna inkomsttyp omfattar utgifter som redoställdes av riksdagen den 21 december 2010, visas som krediteringar på skattekonto. Utfallet redovisas i tabell 2.19. för Jämställdhetsbonus blev -113 miljoner kro- Utfallet för budgetens utgifter blev nor, vilket var 12 miljoner kronor lägre jämfört 22,2 miljarder kronor lägre än i den ursprungliga med statens budget. De skattekrediteringar som budgeten. Denna skillnad kan delas in i tre katetidigare redovisades under denna inkomsttyp har gorier; skillnad till följd av förändrade upphört eller flyttats till utgiftssidan på statens makroekonomiska förutsättningar, skillnad till budget. följd av beslut och skillnad till följd av övriga förklaringsfaktorer.

Tabell 2.19 Skillnad mellan utfall och budget för 2011 Tabell 2.20 Makroekonomiska förutsättningar

Miljarder kronor Miljoner kronor

Makro- SB Utfall Utfall-SB Utfall

förutsätt- 2011 2011 2011 2010

ningar Beslut Övrigt2

Totalt

Procentuell förändring

Utgiftsområden, -16,0 -5,5 0,6 -11,1 från föregående år:

1 exklusive räntor

BNP (fp) 6,1 3,7 3,9 0,2 Statsskuldsräntor m.m. 8,6 9,8 0,0 -1,2

KPI (årsgenomsnitt) 1,2 1,5 3,0 1,5

Myndigheters m.fl. in- -14,7 -7,4 1,0 -8,3

3 Antal sysselsatta, 15och utlåning i RGK

74 år 1,1 1,1 2,1 1,0

Summa utgifter. -22,2 -3,1 1,6 -20,7

1 Nivåer: Utgiftsområden som omfattas av det statliga utgiftstaket. 2 Under Övrigt ingår förändring av anslagsbehållningar med -1,5 miljarder Öppen arbetslöshet, kronor. 3 16-64 år, procent av RGK:s nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost. 1

arbetskraften 6,0 5,5 5,4 -0,1

Personer i åtgärder,

Skillnader till följd av den makroekonomiska

procent av utvecklingen arbetskraften 3,8 3,5 3,6 0,1

Skillnader till följd av makroekonomiska förut-

SEK/euro 9,6 9,1 9,0 0,0 sättningar medförde att utgifterna blev

SEK/USD 7,2 7,1 6,5 -0,6 3,1 miljarder kronor lägre än i statens budget.

3-mån ränta,

Utgifterna för statsskuldsräntor blev 2

årsgenomsnitt 0,5 2,0 1,7 -0,4 9,8 miljarder kronor högre bland annat till följd

5-årig statsobligation, av högre valutakursförluster än beräknat, trots

årsgenomsnitt 2,3 2,9 2,3 -0,6 att kronan i genomsnitt blev något starkare än

Prisbasbelopp, tkr 42,4 42,8 42,8 0,0 beräknat mot US-dollarn och euron. Utgifterna fp=fasta priser, SB=Statens budget.

1 Exklusive heltidsstuderande arbetssökande för räntor på lån i svenska kronor blev också 2

Regeringens prognos i budgeten avser 6-månaders ränta högre än beräknat, även om de genomsnittliga

femårs- och sexmånadersräntorna blev lägre. Det

Skillnader till följd av beslut

utgiftsmässiga utfallet på ränteanslaget påverkas

De totala utgifterna på statens budget blev emellertid av många tekniska faktorer till följd av

1,6 miljarder kronor högre till följd av beslut. Riksgäldskontorets upplånings- och skuldför-

Riksgäldskontorets nettoutlåning blev valtningsteknik. Hela skillnaden för statsskulds-

1,0 miljard kronor högre till följd av beslut. Det räntorna klassificeras som makroberoende utom

beror på att en planerad sammanslagning av den del som beror på annat lånebehov än beräk-

insättningsgarantifonden och stabilitetsfonden nat, vilken redovisas under övrigt.

inte genomförts. Därmed inbetalades inte heller Utgifterna för Riksgäldskontorets några insättningsgarantiavgifter till stabilitets-

nettoutlåning blev 7,4 miljarder kronor lägre

fondens konto i Riksgäldskontoret. främst till följd av valutakursvinster vid omsätt-

ning av Riksbankens lån i Riksgäldskontoret.

Skillnader till följd av övriga orsaker

Skillnaden mellan utfall och budget för samt- De totala utgifterna i statens budget minskade

liga utgiftsområden exklusive utgiftsområde 26

till följd av övriga orsaker med 20,7 miljarder Statsskuldsräntor m.m. blev - 5,5 miljarder kro-

kronor jämfört med den ursprungliga budgeten. nor. För utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och

Utfallet för utgiftsområden, exklusive arbetsliv blev utgifterna 6,1 miljarder kronor

utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev lägre än anvisat i statens budget till följd av den

11,1 miljarder kronor lägre än beräknat i makroekonomiska utvecklingen. I huvudsak

budgeten. förklaras detta av att andelen öppet arbetslösa

För utgiftsområde 6 Försvar och samhällets som fick arbetslöshetsersättning blev lägre än

krisberedskap blev utgifterna 1,2 miljarder beräknat.

kronor lägre än anvisat i statens budget, för

utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social

omsorg blev utgifterna 3,7 miljarder kronor lägre

än anvisat, för utgiftsområde 22

Kommunikationer blev utfallet 2,2 miljarder

kronor lägre än anvisat och för utgiftsområde 23

Areella näringar, landsbygd och livsmedel blev Huvudförklaringen är att Kärnavfallsfondens utgifterna 1,5 miljarder kronor lägre än anvisat. inlåning i Riksgäldskontoret ökade med

Utgifterna för Myndigheters m.fl. in- och 8,9 miljarder kronor. utlåning i Riksgäldskontoret (inklusive I avsnitt 2.4 Utfall per utgiftsområde m.m. kassamässig korrigering) blev 8,3 miljarder finns detaljerade kommentarer till skillnaden kronor lägre än i budgeten. Utgifterna för mellan utfall och anvisat belopp i den Riksgäldskontorets nettoutlåning blev ursprungliga budgeten. 8,5 miljarder kronor lägre än beräknat.

2.3.2¶Sammanfattning

Tabell 2.21 Utgifter på statens budget 2011

Miljoner kronor

Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt

Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto -4 473 -4 473 1 600 6 073 6 073 Kassamässig korrigering 22 319 22 319 1 537 -20 782 -20 782

Summa utgifter på statens budget 826 784 12 234 839 018 804 616 -22 168 -34 402

Anm.: Med statens budget avses här den ursprungliga budgeten antagen av riksdagen i december 2010, exkl. ändringsbudget

Skillnaderna per utgiftsområde i förhållande till Utfallet för utgiftsområdet 14 Arbetsmarknad anvisade medel redovisas i tabell 2.21. och arbetsliv uppgick till 63,3 miljarder kronor,

Utgifterna på statens budget uppgick till vilket är 6,3 miljarder kronor (9,1 procent) lägre 804,6 miljarder kronor och blev därmed jämfört med beräkningen i statens budget. 22,2 miljarder kronor (2,7 procent) lägre än Arbetslösheten och därmed utgifterna för beräkningen i statens ursprungliga budget. I arbetslöshetsersättningen blev lägre än vad som förhållande till totalt anvisat (statens budget och beräknades i budgeten. Utgifterna för ändringbudget) blev utgifterna 34,4 miljarder utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social kronor lägre. omsorg blev 56,5 miljarder kronor, vilket är

Myndigheters m.fl. in- och utlåning i 3,5 miljarder kronor (5,9 procent) lägre än Riksgäldskontoret, netto (nettoutlåningen) blev anvisat. I budgeten beräknades stödet för 6,1 miljarder kronor högre än totalt beräknat, tandvårdsförmåner öka, men utnyttjandet ligger vilket kan förklaras av i huvudsak tre orsaker. I kvar på samma nivå som 2010. Även bidrag till samband med bildandet av stabiliseringsfonden läkemedelsförmånerna blev lägre än beräknat i planerade regeringen att insättningsgaranti- statens budget eftersom avtalet mellan staten fonden och stabilitetsfonden skulle slås samman. och Sveriges kommuner och landsting inte var Beroende på överväganden om regelverket inom klart vid fastställandet av statens budget. Europeiska unionen har sammanslagningen inte Utgifterna för utgiftsområde 15 Studiestöd blev genomförts. Det medför en skillnad mellan utfall 21,8 miljarder kronor, vilket är 1,7 miljarder och statens budget på 21 miljarder kronor. En kronor lägre än anvisat på statens budget. annan orsak var att Kärnavfallsfondens inlåning i Förklaringen till det låga utfallet är att antalet Riksgäldskontoret ökade med 8,9 miljarder studerande med studiebidrag blev lägre än kronor. Under hösten 2011 ersattes inte inlösta förväntat. Utfallet för utgiftsområde 23 Areella eller sålda statsobligationer med nya näringar, landsbygd och livsmedel uppgick till obligationer, som en följd av det låga ränteläget. 16,4 miljarder kronor, vilket är 1,5 miljarder I stället placerades stora belopp tillfälligt på kronor lägre än anvisat. Orsaken till det lägre konto i Riksgäldskontoret. Kärnavfallsfondens utfallet är att utgifter för anslaget 1:24 Från EGinlåning var inte specificerad i statens budget. En budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens tredje orsak rör det lån som Riksbanken tog i miljö och struktur som avser 2011 inte reglerades Riksgäldskontoret under 2009 för att förstärka 2011 utan kommer att belasta budgeten 2012. valutareserven. Lånet har under 2011 sjunkit i Utfallet för utgiftsområde 22 Kommunikationer värde med 5,9 miljarder kronor främst beroende blev 38,7 miljarder kronor, vilket är 1,4 miljarder på valutakursförändringar. Lånet var beräknat till kronor lägre än anvisat på budgeten. Orsaken till noll kronor i statens budget. I avsnitt 2.4.29 det lägre utfallet är förseningar i såväl Myndigheters m.fl. in- och utlåning i investeringar som drift och underhåll av vägar. Riksgäldskontoret, netto redovisas ytterligare Exempel på försenade projekt är Bana-väg i Väst, orsaker. Motala-Mjölby och projektet E4 i Sundsvall.

Den kassamässiga korrigeringen beräknades Högre utgifter än anvisat på statens budget till 22,3 miljarder kronor i statens budget. blev det främst inom utgiftsområde Utfallet blev endast 1,5 miljarder kronor, vilket 26 Statsskuldsräntor m.m. som uppgick till beror på den uteblivna sammanslagningen av 34,5 miljarder kronor, vilket är 8,5 miljarder insättningsgarantifonden och stabilitetsfonden kronor högre än vad som beräknades i den som påverkar både den kassamässiga ursprungliga budgeten. På ändringsbudget korrigeringen och nettoutlåningen med olika anvisades 10,5 miljarder kronor för att täcka tecken. ökade kostnader för valutakursförluster och en

Utgifterna för de 27 utgiftsområdena blev förändrad låneplan. Utgifterna för räntor på lån i 801,5 miljarder kronor, vilket är 7,5 miljarder svenska kronor blev 6,0 miljarder kronor högre kronor (0,9 procent) lägre än i beräkningen i än beräknat, trots att årsgenomsnitten för statens budget. I förhållande till totalt anvisat räntenivåerna blev lägre än väntat. (ursprunglig budget och ändringsbudget) blev Valutakursförlusterna (netto) blev 3,8 miljarder utgifterna 19,7 miljarder kronor lägre. De största kronor högre än beräknat, trots att kronan blev skillnaderna mot totalt anvisat räknas upp nedan. starkare än väntat. Utfallet för utgiftsområde 10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

handikapp blev 95,8 miljarder kronor, vilket är 12 1:2 Föräldraförsäkring 289 2,0 miljarder kronor högre än anvisat på statens Kommunersättningar vid budget. Det är främst utgifterna för sjukpenning 13 1:2 flyktingmottagande 175 som blev högre än anvisat eftersom antalet Bidrag till arbetslöshetsersättning och sjukpenningdagar blev högre än vad som 14 1:2 aktivitetsstöd 16 080

beräknades i budgeten. Kostnader för arbetsmarknadspolitiska

14 1:3 program och insatser 969

14 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 716 2.3.3 Indragningar Europeiska socialfonden m.m. för

14 1:6 perioden 2007-2013 1 311 Enligt 3 kap. 12 § budgetlagen (2011:203) får 14 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning 2 082

regeringen besluta att medel på ett anvisat anslag Europeiska socialfonden m.m. för inte ska användas, om detta är motiverat av 14 22:1 (2008) perioden 2000-2006 213 särskilda omständigheter i en verksamhet eller av 15 1:2 Studiemedel m.m. 1 343 statsfinansiella eller andra samhällsekonomiska Utveckling av skolväsendet och annan

skäl. 16 1:5 pedagogisk verksamhet 179

Under 2011 har det gjorts indragningar av Fortbildning av lärare och

16 1:10 förskolepersonal 527

anslagsmedel uppgående till totalt 39,4 miljarder kronor. Det är en ökning med 6,9 miljarder 19 1:1 Regionala tillväxtåtgärder 120 kronor jämfört med 2010. De 35 största 19 1:2 Transportbidrag 133 indragningarna svarar för 94 procent av Sanering och återställning av totalbeloppet under 2011. I tabell 2.22 redovisas 20 1:4 förorenade områden 177 samtliga indragningar som är större än 20 34:10 Stöd till klimatinvesteringar

100 miljoner kronor. (2008) 213 Den största indragningen uppgick till Stöd för konvertering från

21 1:8 (2010) direktverkande elvärme m.m. 203

16,1 miljarder kronor och avser bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. Den 22 1:1 Väghållning 378 näst största indragningen uppgick till 22 1:12 Transportstyrelsen 144

2,1 miljarder kronor och avser bidrag till 23 1:11 Gårdsstöd och djurbidrag m.m. 1 134

lönegarantiersättning. Båda dessa indragningar

Intervention och exportbidrag för

avser indragning av anslagssparande. 23 1:12 jordbruksprodukter 536

Åtgärder för landsbygdens miljö och

Tabell 2.22 Indragningar 2011

23 1:23 struktur 1 679

Miljoner kronor

Från EU-budgeten finansierade UO/Anslag åtgärder för landsbygdens miljö och

23 1:24 struktur 2 010

01 4:1 Regeringskansliet m.m. 519

Övriga indragningar 2 494 06 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap 219

Summa 39 375

Anskaffning av materiel och 06 1:3 anläggningar 205

Vidmakthållande, avveckling m.m. av 06 1:4 materiel och anläggningar 161

2.3.4¶Överskridanden

09 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. 1 685 09 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna 133 Medgivna överskridanden 09 1:8 Bidrag till psykiatri 110

Kostnader för statlig Enligt 3 kap. 8 § budgetlagen (2011:203) får ett

09 4:5 assistansersättning 418 anslag tillfälligt överskridas genom att en kredit Stimulansbidrag och åtgärder inom motsvarande högst tio procent av det anvisade

09 5:1 äldrepolitiken 139 anslaget (anslagskredit) tas i anspråk. Följande år

10 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 1 691 ska tillgängliga medel reduceras med ett belopp 10 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 635 motsvarande den ianspråktagna anslagskrediten.

Med riksdagens bemyndigande får regeringen

10 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. 142

även besluta att ett anslag som inte avser

11 1:3 Bostadstillägg till pensionärer 213

förvaltningsändamål får överskridas, om detta är

nödvändigt för att i en verksamhet täcka Icke medgivna överskridanden särskilda utgifter som inte var kända då anslaget anvisades eller för att ett av riksdagen beslutat Utöver de medgivna överskridandena har ett ändamål med anslaget ska kunna uppfyllas. icke medgivet överskridande av anslag gjorts, Regeringen fattade efter höständringsbudgeten vilket redovisas i tabell 2.24. beslut om ett medgivet överskridande för 2011. Totalt anvisade medel på anslaget

1:13 Bokföringsnämnden inom utgiftsområde

Tabell 2.23 Medgivna överskridanden 2011

2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Miljoner kronor

uppgick till 11,3 miljoner kronor för 2011.

Medgivet över- Utnyttjat medgivet Totalt anvisade medel inklusive anslagskredit på UO/Anslag skridande överskridande 1,1 miljoner kronor har använts. Utgifterna

Bidrag till uppgick till 13,6 miljoner kronor, vilket innebär

lönegaranti- att anslaget överskreds med 1,2 miljoner kronor. 14 1:11 ersättning 300 235

Orsaken är att Bokföringsnämnden i Summa 300 235 december 2011 fakturerades för retroaktiva

pensionspremier, något man inte kunnat förutse. I statens budget anvisades 976 miljoner kronor på det under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv uppförda anslaget 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning. På ändringsbudget anvisades ytterligare 474 miljoner kronor. Regeringen medgav dessutom att anslaget fick överskridas med 300 miljoner kronor (regeringsbeslut den 1 december 2011). Hela anslagskrediten på 145 miljoner kronor utnyttjades och av det medgivna överskridandet utnyttjades 235 miljoner kronor.

Tabell 2.24 Icke medgivna överskridanden 2011

Miljoner kronor

Ingående Årets Utgående Icke medgivet

överförings- anvisade Totalt anvisade Anslags- överförings- över- UO/Anslag belopp medel medel Utgifter kredit belopp skridande

1) 02 1:13 Bokföringsnämnden 0,1 11,2 11,3 13,6 1,1 -2,3 -1,2

Summa 0,1 11,2 11,3 13,6 1,1 -2,3 -1,2

1 Bokföringsnämndens överskridande i sin egen årsredovisning är -2,0 miljoner kronor eftersom den av regeringen beslutade anslagskrediten var 0,3 miljoner kronor.

2.4 Utfall per utgiftsområde sker enligt den nya ordning som tillämpas

fr.o.m. 2011, och regeringen därmed anser frågan I följande avsnitt presenteras utfallet per utgifts- slutbehandlad, anges detta. I de fall ytterligare område närmare. Tabellerna över anslagen visar i åtgärder vidtagits eller avses vidtas redogörs för huvudsak utfallet på de största anslagen inom detta. När det gäller den årliga revisionens utgiftsområdet. De visar även anslag vars utfall rapporter redovisas dessa i de fall revisionen avviker från statens budget mer än 10 procent. lämnat en rapport med avvikande mening, Anslag som anvisats mindre än 100 miljoner reservation eller upplysning. En redogörelse för kronor visas dock endast om utfallet avviker mer regeringens åtgärder med anledning av den årliga än 50 procent. Inledningsvis kommenteras revisionen lämnas i budgetpropositionen. skillnader mellan budgeterade belopp och utfall. Redovisningen lämnas per utgiftsområde. I Avslutningsvis jämförs även utfallet för 2011 bilaga 4 finns en sammanställning över med utfallet 2010. slutbehandlade slutrapporter.

Redovisningen per utgiftsområde har Efter de 27 utgiftsområdesavsnitten redogörs utvecklats till att utöver anslagsutfallet även för posterna Förändring av anslagsbehållningar, omfatta utfall för de övriga finansiella Myndigheters m.fl. in- och utlåning i befogenheter som regeringen har inom Riksgäldskontoret, netto och Kassamässig respektive utgiftsområde. Dessutom lämnas korrigering, vilka ingår på budgetens utgiftssida. redogörelser för Riksrevisionens iakttagelser Avslutningsvis redovisas även Ålderspensionsavseende både årlig revision och effektivitets- systemet vid sidan av statens budget. revision fördelad på berörda utgiftsområden. På En mer utförlig redovisning av samtliga anslag detta sätt erhålls en samlad bild per finns i bilaga 2 och av samtliga beställningsutgiftsområde över i princip samtliga finansiella bemyndiganden i bilaga 3. befogenheter som lämnats inom området och vilka iakttagelser Riksrevisionen gjort inom detsamma.

Redovisningen av finansiella befogenheter omfattar utfall avseende anslag, beställningsbemyndiganden, statlig utlåning, garantier, inomstatliga lån och övriga krediter. Även utfall för bemyndiganden om kapitaltillskott till bolag eller utvecklingsbanker redovisas. Flertalet av de finansiella befogenheterna lämnas i form av årliga bemyndiganden i samband med budgetpropositionen och ändringsbudgetar. I de fall bemyndigandet har lämnats i budgetpropositionen för 2011 eller i ändringsbudgetarna för detta år görs inte någon hänvisning till riksdagsbeslutet. Om däremot bemyndigandet har lämnats före 2011 görs en hänvisning.

Regeringen tillämpar följande ordning för hantering av Riksrevisionens iakttagelser i årsredovisningen för staten. När det gäller effektivitetsrevisionens rapporter lämnar regeringen en redovisning av de rapporter som lämnats av Riksrevisionen under räkenskapsåret och de rapporter som lämnats tidigare men som regeringen ännu inte slutbehandlat. I de fall regeringen lämnat en skrivelse till riksdagen med anledning av effektivitetsrapporten, vilket alltid

2.4.1¶Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Anslag

Tabell 2.25.UO 1 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Utgiftsområdet omfattar utgifter för vilket kan förklaras med att det då hölls allmänna statschefen, riksdagen och Regeringskansliet. val till riksdagen, kommun- och landstings- Även utgifter för länsstyrelserna, allmänna val fullmäktige. Utgifterna på anslaget 4:1 Regeringsoch stöd till politiska partier ingår i kansliet m.m. blev 199 miljoner kronor (3,1 proutgiftsområdet. cent) lägre än 2010, vilket beror på att antalet

Utfallet uppgick till 11 188 miljoner kronor, årsarbetskrafter vid Regeringskansliet har vilket var 145 miljoner kronor (1,3 procent) minskat med 191 personer till 4 229 årsarbetslägre än vad som anvisades i statens budget. krafter under 2011.

Utfallet för anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. blev 6 106 miljoner kronor, vilket är 145 miljoner kronor lägre än anvisat i budgeten. Anslaget Beställningsbemyndiganden används för Regeringskansliets förvaltnings-

Tabell 2.26 UO 1 Beställningsbemyndiganden

kostnader. Riksdagen beslutade om en

Miljoner kronor

neddragning av anslaget med 300 miljoner

Utestående kronor jämfört med regeringens förslag i

Beställnings- åtaganden budgetpropositionen, vilket bland annat lett till Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2011-12-31 att antalet anställda minskat vid Allmänna val och Regeringskansliet. 6:1 demokrati 15 8

Anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati 6:6 Stöd till politiska partier 170 128 tillfördes nästan 45 miljoner kronor i

Summa 185 136

vårändringsbudgeten för 2011 för att finansiera Valprövningsnämndens beslut om omval i Västra

Inom utgiftsområdet har beställnings- Götalands läns landsting och i valkretsen Örebro

bemyndiganden beslutats om 185 miljoner Nordöstra den 15 maj 2011. Av de tillförda

kronor. De utestående åtagandena uppgår till medlen avsåg 40 miljoner kronor kostnader för

136 miljoner kronor. genomförande av valet och 5 miljoner kronor partiernas informationsinsatser.

Under 2011 blev utfallet för utgiftsområdet 468 miljoner kronor (4,0 procent) lägre än 2010. Utgifterna på anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati blev 57 miljoner kronor. Det är 215 miljoner kronor lägre jämfört med 2010,

Garantier Inom utgiftsområdet har låneramar beslutats om

300 miljoner kronor för Riksdagsförvaltningen.

Tabell 2.27 UO 1 Garantier

Utestående lån vid utgången av 2011 var

Utestående åtaganden Garanti Garantiram 2011-12-31 175 miljoner kronor.

Kreditgarantier till

1) UD-anställda 1

1 Regeringen har beslutat att Riksgäldskontoret får lämna statlig kreditgaranti

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

för banklån till personal inom utrikesförvaltningen inom en ram för samtliga garantiengagemang om 50 miljoner kronor (UD2000/1146/P-AV).

RiR 2009:31 Tillsynen av överförmyndarna –

Riksgäldskontoret får lämna statlig kreditgaranti uppföljningsgranskning för banklån till personal inom Riksrevisionen har granskat länsstyrelsernas utrikesförvaltningen inom en ram för samtidiga tillsyn av överförmyndarna. Granskningen är en garantiengagemang om 50 miljoner kronor. Till uppföljning av den tidigare granskningen täckning för statens kostnader och för förluster Länsstyrelsernas tillsyn av överförmyndare (RiR på grund av infriade garantiåtaganden ska 2006:5). låntagaren betala en avgift på vid Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder betalningstidpunkten utestående belopp (dnr med anledning av granskningsrapporten i UD2000/1146). budgetpropositionen för 2011 (prop. 2010/11:1

utg.omr. 1 avsnitt 8.5).

Regeringen har därefter lämnat ytterligare Inomstatliga lån förslag till åtgärder i propositionen Ändring av

viss länsstyrelseverksamhet (prop. 2011/12:31). I

Tabell 2.28 UO 1 Inomstatliga lån

den föreslås att länsstyrelsernas tillsyn över

Miljoner kronor

överförmyndarna ska koncentreras till sju

Inomstatliga lån Låneram Lån 2011-12-31

länsstyrelser. Riksdagsförvaltningens Riksdagen har antagit regeringens lagförslag investeringar som används i

(bet. 2011/12:KU2, rskr. 2011/12:135). Lagverksamheten 100 59

ändringarna träder i kraft den 1 juli 2012. Riksdagsförvaltningens

Regeringen har även tillsatt en utredning med investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar 200 116 syfte att skapa bättre förutsättningar för gode

män och förvaltare. Uppdraget ska redovisas

Summa 300 175

senast den 31 december 2012.

Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

2.4.2¶Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Anslag

Tabell 2.29 UO 2 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Utgiftsområdet omfattar utgifter för allmän of- minska risken för allvarliga finansiella kriser. fentlig förvaltning inklusive utgifter för de stat- Detta finansierades med anslagssparande. liga tjänstepensionerna, statistik, fastighetsför- För utgiftsområdet blev utfallet 750 miljoner valtning, finansiell tillsyn och finansförvaltning kronor (6,2 procent) högre än 2010. Utgifterna m.m. på anslaget 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m.

Utfallet uppgick till 12 894 miljoner kronor ökade med 577 miljoner kronor (5,7 procent). och blev därmed 104 miljoner kronor (0,8 pro- Det beror främst på att förmånsutbetalningarna cent) lägre än vad som anvisades i statens bud- har ökat på grund av att pensionerna har räknats get. upp.

Utfallet för anslaget 1:5 Statliga Utgifterna på anslaget 1:10 Bidragsfastigheter tjänstepensioner m.m. blev 10 678 miljoner ökade med 58 miljoner kronor till 341 miljoner kronor, vilket är 107 miljoner kronor lägre än kronor (20,4 procent), till följd av ökade undervad som anvisats i budgeten. Det beror bl.a. på hållsåtgärder. Utgiftsökningen var ett resultat av att utgifterna för premiebefrielser och person- den anslagsökning med 60 miljoner kronor som skadeförsäkringar blev lägre än vad som beräk- gjordes 2011. Ökningen finansierades genom att nades i budgeten. Statens fastighetsverk betalade in en del av sitt

Utfallet för anslaget 1:9 Statistiska balanserade resultat till staten. centralbyrån blev 526 miljoner kronor, vilket är Utfallet för anslaget 1:11 Finansinspektionen 6 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i ökade med 36 miljoner kronor (13,7 procent) på statens budget. Anslaget ökades tillfälligt 2011 grund av det intensifierade arbetet inom med 15 miljoner kronor för att säkerställa god myndighetens område för att minska riskerna kvalitet i Statistiska centralbyråns statistik- för finansiella kriser. produkter.

På anslaget 1:11 Finansinspektionen uppgick utgifterna till 299 miljoner kronor, vilket är 13 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget. I budgetpropositionen för 2011 anförde regeringen att arbetet med att stärka regelverket för och tillsynen över de finansiella företagen har intensifierats inom Finansinspektionen. Det gäller även på internationell nivå och inom EU. Syftet är att

Beställningsbemyndiganden till betalning redovisas återbetalningen mot kassamässig korrigering.

Tabell 2.30 UO 2 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående

Garantier

Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2011-12-31

Tabell 2.32 UO 2 Garantier

Verksamhetsstöd för den

Miljoner kronor

statliga 1:3 budgetprocessen 45 0 Utestående

Utestående åtaganden 1:10 Bidragsfastigheter 30 0 åtaganden utländsk

Garanti Garantiram 2011-12-31 valuta

Summa 75 0

Insättningsgarantin Obegränsad 1 138 533

Garanti till insättare i

Inom utgiftsområdet har beställnings-

utländska instituts

bemyndiganden beslutats om 75 miljoner 2)

filialer i Sverige Obegränsad

kronor. Inga åtaganden har ingåtts. 3)

Investerarskyddet Obegränsad -

Bankgarantier Obegränsad 90 735

Garantikapital,

Utlåning

Europeiska

investeringsbanken Tabell 2.31 UO 2 Utlåning 5)

(EIB) 6 565 EUR 58 721 6 565 EUR

Miljoner kronor

Garantikapital, Utlåning Låneram Lån 2011-12-31 Nordiska

1) investeringsbanken Kredit till Lettland EUR 720 0

(NIB) 1 963 EUR 17 562 1 963 EUR Kredit till Island EUR 495 EUR 495

Nordiska Riksbanken 86 367 investeringsbanken,

projektinvesteringslån Premiepensionssystemet 1 042 6)

671 EUR 6 000 671 EUR Riksgäldskontorets övertagande

Garantikapital, av Venantius statsgaranterade

4) Europeiska obligationslån m.m. 4 500 497 1 utvecklingsbanken prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:FiU2, rskr. 2009/10:163 2 (EBRD) 542 EUR 4 845 542 EUR prop. 2008/09:106, bet. 2008/09:FiU34, rskr. 2008/09:177 och prop. 2010/11:132, bet: 2010/11:FiU36, rskr. 2010/11:310 3 Garantikapital, Lån till Riksbanken ges med stöd av dåvarande 1 § lagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning, numera 5 kap. 1 § budgetlagen Europarådets (2011:203). utvecklingsbank (CEB) 4 7) prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:FiU2, rskr. 2006/07:80 124 EUR 1 107 124 EUR

Pensionsgaranti (inkl

Sverige beslutade i samband med finanskrisen efterborgen)

Akademiska Hus Obegränsad 56

2008 att stödja Island och Lettland med lån för att motverka finanskrisens effekter i dessa A/O Dom Shvetsii 100 36 länder. Lånet till Lettland har inte betalats ut Summa 1 317 595

1 eftersom Lettlands ekonomiska läge har Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti. Åtagandet för insättningsgarantin

avser den 31 december 2010.

stabiliserats. Möjligheten för Lettland att 2

Garantin innebär endast en möjlighet att skydda dessa insättare. utnyttja krediten upphörde den 22 december Lagen (1999:158) om investerarskydd. För investerarskyddet saknas uppgifter

om storleken på de skyddade tillgångarna.

2011. Lån till Island lämnades under 2009 och 4

Lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut.

prop. 2008/09:116, bet. 2008/09:FiU36, rskr. 2008/09:200

2010 med 247,5 miljoner euro. I slutet av de- 6

prop. 2003/04:162, bet. 2004/05:FiU15, rskr. 2004/05:16

7 cember 2011 betalades återstående 247,5 mil- prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:FiU2, rskr. 2011/12:104. Riksdagens

godkännande till kapitalhöjning i CEB avser 2012. Kapitalhöjningen trädde dock joner euro ut. formellt sett i kraft redan den 31 december 2011.

I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om

Av de statsgaranterade obligationslånen m.m.

statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. som Riksgäldskontoret övertog från Venantius 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350. Utfallet avser pensionsskulden per den 31/12

2010.

AB 2007 återstår 497 miljoner kronor. Skulden 9

prop. 1994/95:78, bet. 1994/95:FiU4, rskr. 1994/95:75

uppgick ursprungligen till drygt 4 100 miljoner kronor och Venantius AB betalade in En samlad redovisning av statens garantimotsvarande belopp till Riksgäldskontoret, som åtaganden lämnas i avsnitt 5.1. redovisade mot inkomsttitel. När lånen förfaller

Inomstatliga lån Inom utgiftsområdet har krediter beviljats för

bl.a. insättningsgarantin och investerarskyddet.

Tabell 2.33 UO 2 Inomstatliga lån

Ingen av dessa krediter har behövt utnyttjas.

Miljoner kronor

Totalt för utgiftsområdet har krediter utnyttjats

Fortifikationsverkets investeringar i mark, anläggningar och lokaler 9 700 8 981

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

Riksrevisionen anläggningstillgångar som används

RiR 2010:3 Från många till en –

i verksamheten 17 7

sammanslagningar av myndigheter

7 AP-fondens investeringar i anläggningstillgångar som används Riksrevisionen har granskat effekterna av i verksamheten 5 0 sammanslagningarna av Skatteverket, Försäk- Summa 22 022 20 257 ringskassan och Åklagarmyndigheten under

2004–2005 till s.k. enmyndigheter. Enligt Riks-

revisionen har enmyndighetsreformerna skapat Inom utgiftsområdet har låneramar beslutats om

bättre förutsättningar för rättslig styrning och 22 022 miljoner kronor. Utestående lån vid

fördelning av resurser samt lett till minskade utgången av 2011 var 20 257 miljoner kronor.

variationer i handläggningstider vid Skatteverket.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder

med anledning av granskningsrapporten i bud-

Övriga krediter

getpropositionen för 2011 (prop. 2010/11:1 Tabell 2.34 UO 2 Övriga krediter utg.omr. 2 avsnitt 3.5.1, utg.omr. 3 avsnitt 2.5, Miljoner kronor utg.omr. 4 avsnitt 3.6 samt utg.omr. 10 avsnitt

Utnyttjad kredit 3.7.5).

Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit 2011-12-31

Riksdagen har därefter genom ett Insättningsgarantin Obegränsad 0 tillkännagivande begärt att regeringen ska åter- Investerarskyddet Obegränsad 0 komma till riksdagen med en redovisning som Garantier till banker m.m. för visar i vilken utsträckning sammanslagningarna skuldförbindelser Obegränsad 0 av Skatteverket, Åklagarmyndigheten och Kredit för infriande av Försäkringskassan har lett till att rättstillämpkapitalgarantier till ningen blivit mer enhetlig (framst. internationella finansiella

1) 2009/10:RRS30, bet. 2010/11:KU8, rskr. institutioner Obegränsad 0

2010/11:154). Kredit för infriande av

I regeringens skrivelse Redogörelse för Riksgäldskontorets garantier

2) (ordinarie garantireserv) Obegränsad 0 behandlingen av riksdagens skrivelser till rege- För Riksgäldskontorets ringen (skr. 2011/12:75) uttalar regeringen att utlåningsverksamhet Obegränsad 0 den anser att rapporten, i de delar den berör 7 AP-fondens kredit på räntekonto 185 110 Skatteverket, är slutbehandlad. Regeringen avser

därför att lägga de delar av skrivelsen som berör Kammarkollegiets behov av likviditet för inrättande av nya Skatteverket till handlingarna. myndigheter 355 0 Statens tjänstepensionsverk - RiR 2010:13 Säkerheten i statens betalningar behov av likviditet i

Riksrevisionen har granskat säkerheten i statens pensionshanteringen 100 2

betalningar som en fördjupad granskning och Kammarkollegiets kredit för

3) uppföljning av Riksrevisionens rapport statliga försäkringssystemet 100 0

Krisberedskap i betalningssystemet (RiR

Summa 112

1 2007:28). prop. 2001/02:1 Förslag till finansplan m.m. avsnitt 7.2.3, bet. 2001/02:FiU1 s. 290-292, rskr. 2001/02:34 Regeringens överväganden med anledning av 2 Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av dåvarande 1 §

denna rapport redovisades i budgetlagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning, numera 5 kap. 1 § budgetlagen (2011:203). propositionerna för 2011 respektive 2012 (prop. 3 prop. 1995/96:105, bet. 1995:96:FiU11, rskr. 1995/96:191

2010/11:1 utg.omr. 2 avsnitt 10.2 och 10.3 samt

prop. 2011/12:1 utg.omr. 2 avsnitt 10.2 och RiR 2011:5 Statliga IT-projekt som 10.3). överskrider budget

Riksdagen har med anledning av Riksrevisionen har granskat om det är vanligt att Riksrevisionens framställan givit tillkänna att statliga IT-utvecklingsprojekt överskrider sin regeringen bör återkomma till riksdagen under budget. första kvartalet 2012 med en redovisning av vilka Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder åtgärder som vidtagits för att förbättra med anledning av granskningsrapporten i regesäkerheten i statens betalningar (framst. ringens skrivelse Riksrevisionens granskning av 2010/11:RRS5, bet. 2010/11:FiU22, rskr. IT inom statsförvaltningen och statliga IT- 2010/11:167). projekt (skr. 2010/11:138). Gransknings-

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder rapporten är därmed slutbehandlad. med anledning av granskningsrapporten i rege- Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till ringens skrivelse Stärkt säkerhet i statens betal- handlingarna (bet. 2011/12:FiU2, rskr. ningar (skr. 2011/12:91). Regeringen avser att i 2010/11:106). kommande budgetpropositioner lämna en övergripande redovisning av ytterligare åtgärder som RiR 2011:9 Myndigheternas insatser för vidtagits för att förbättra säkerheten i statens finansiell stabilitet – Lärdomar i ljuset av betalningar. Av skrivelsen framgår även att en utvecklingen i Baltikum 2005–2007 proposition om stärkt krisberedskap i det Riksrevisionen har granskat Riksbankens och centrala betalningssystemet planeras. Gransk- Finansinspektionens arbete med finansiell ningsrapporten är därmed slutbehandlad. stabilitet under 2005–2007 i ljuset av den risk

som bankernas expansion i Baltikum innebar.

RiR 2010:18 Informationsutbyte mellan Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder myndigheter med ansvar för trygghetssystem med anledning av granskningsrapporten i rege- Riksrevisionen har granskat om regeringen och ringens skrivelse Riksrevisionens granskning av myndigheterna har använt de möjligheter för myndigheternas insatser för finansiell stabilitet utökat elektroniskt informationsutbyte som lag (skr. 2010/11:161). Granskningsrapporten är och teknik erbjuder. därmed slutbehandlad.

Riksrevisionens rapport kommer att beredas Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till tillsammans med den slutrapport Ekonomi- handlingarna (bet. 2011/12:FiU15, rskr. styrningsverket lämnade den 22 februari 2012 2011/12:117). från det s.k. Samverkansuppdraget avseende felaktiga utbetalningar som myndigheten har RiR 2011:11 Tydlighet och transparens i haft det samordnade ansvaret för. budgetpropositionen för 2011 –

Regeringen avser att återkomma i budgetpro- redovisningen av finans- och positionen för 2013 med redogörelse för de sysselsättningspolitiska ramverk åtgärder som övervägs med anledning av Riksrevisionen har granskat regeringens redovisrapporten. ning av de finans- och sysselsättningspolitiska

ramverken i budgetpropositionen för 2011. RiR 2011:4 IT inom statsförvaltningen – Har Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder myndigheterna på ett rimligt sätt prövat med anledning av granskningsrapporten i regefrågan om outsourcing bidrar till en ökad ringens skrivelse Riksrevisionens rapport om effektivitet? redovisningen av finans- och sysselsättningspo- Riksrevisionen har granskat om myndigheterna litiska ramverk i budgetpropositionen för 2011 på ett rimligt sätt prövat frågan om outsourcing (skr. 2010/11:148). Granskningsrapporten är av IT-verksamhet bidrar till en ökad effektivitet. därmed slutbehandlad.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till med anledning av granskningsrapporten i rege- handlingarna (bet. 2011/12:FiU1, rskr. ringens skrivelse Riksrevisionens granskning av 2011/12:32). IT inom statsförvaltningen och statliga ITprojekt (skr. 2010/11:138).

Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

RiR 2011:20 Vad blev det av de misstänkta Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder bidragsbrotten? med anledning av granskningsrapporten i rege- Riksrevisionen har granskat om statens arbete ringens skrivelse Riksrevisionens rapport om med att motverka bidragsbrott är effektivt och stabilitetsfonden (skr. 2011/12:71). Granskom det blivit effektivare sedan bidragsbrotts- ningsrapporten är därmed slutbehandlad. lagen (2007:612) infördes 2007.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder RiR 2011:29 Miljökrav i offentlig upphandling med anledning av granskningsrapporten i rege- – är styrningen mot klimatmålet effektiv? ringens skrivelse Riksrevisionens rapport om Riksrevisionen har granskat om regeringen och effektiviteten i statens arbete med att motverka berörda myndigheter använder styrmedlet miljöbidragsbrott (skr. 2011/12:30). Granskningsrap- krav i offentlig upphandling på ett effektivt sätt porten är därmed slutbehandlad. så att det bidrar till etappmålet för 2020 för det

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till nationella miljökvalitetsmålet Begränsad klimathandlingarna (bet. 2011/12:SfU7, rskr. påverkan. 2011/12:173). Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

Regeringen kommer att återkomma till riksda- RiR 2011:24 Statliga myndigheters gen senast den 20 april 2012 med en särskild tjänsteexport skrivelse om de eventuella åtgärder som rege- Riksrevisionen har granskat hur myndigheter ringen avser att vidta med anledning av Riksbedriver sin tjänsteexport och huruvida rege- revisionens iakttagelser. ringens styrning av myndigheternas tjänsteexport ger ett tillräckligt underlag för att kunna 2011:30 Tillämpningen av det finanspolitiska förse riksdagen med rättvisande information. ramverket – Regeringens redovisning i

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder budgetpropositionen för 2012 med anledning av granskningsrapporten i rege- Riksrevisionen har granskat om inriktningen av ringens skrivelse Riksrevisionens rapport om finanspolitiken i budgetpropositionen för 2012 statliga myndigheters tjänsteexport (skr. stämmer överens med det finanspolitiska ram- 2011/12:52). Granskningsrapporten är därmed verket. slutbehandlad. Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

Regeringen kommer att återkomma till riks- RiR 2011:26 Stabilitetsfonden – Gör den skäl dagen under 2012 med en särskild skrivelse om för namnet? de åtgärder som regeringen avser att vidta med Riksrevisionen har granskat om stabilitets- anledning av Riksrevisionens iakttagelser. fondens utformning är effektiv för att uppnå de mål som riksdagen upprättat och om den använts i enlighet med riksdagens intentioner.

2.4.3¶Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Anslagsutfall

Tabell 2.35 UO 3 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Utgiftsområdet utgörs av beskattning, uppbörd Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision av skatt, tull och avgifter samt verkställighet och indrivning av skatter och avgifter. RiR 2010:3 Från många till en –

Utfallet uppgick till 9 910 miljoner kronor sammanslagningar av myndigheter och blev därmed 99 miljoner kronor Riksrevisionen har granskat effekterna av (1,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens sammanslagningarna av Skatteverket, Försäkbudget. ringskassan och Åklagarmyndigheten under

Utfallet för anslaget 1:1 Skatteverket blev 2004–2005 till s.k. enmyndigheter. Enligt Riks- 6 667 miljoner kronor, vilket är 22 miljoner revisionen har enmyndighetsreformerna skapat kronor lägre än anvisat i den ursprungliga bättre förutsättningar för rättslig styrning och budgeten. I höständringsbudgeten tilldelades fördelning av resurser samt lett till minskade anslaget ytterligare 40 miljoner kronor med variationer i handläggningstider vid Skatteverket. anledning av en ny skatteförfarandelag. Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder

Utgifterna på anslaget 1:2 Kronofogde- med anledning av granskningsrapporten i myndigheten uppgick till 1 671 miljoner kronor, budgetpropositionen för 2011 (prop. vilket är 60 miljoner kronor lägre än anvisat i 2010/11:1 utg.omr. 2 avsnitt 3.5.1, utg.omr. 3 budgeten. Anslaget anvisades ytterligare avsnitt 2.5, utg.omr. 4 avsnitt 3.6 samt 2 miljoner kronor i höständringsbudgeten för att

utg.omr. 10 avsnitt 3.7.5). Kronofogdemyndigheten skulle kunna anpassa

Riksdagen har därefter genom ett IT-stödet till den nya skatteförfarandelagen.

tillkännagivande begärt att regeringen ska För utgiftsområdet blev utgifterna 525 miljoåterkomma till riksdagen med en redovisning

ner kronor (5,6 procent) högre än 2010.

som visar i vilken utsträckning samman- Utgifterna på anslaget 1:1 Skatteverket ökade

slagningarna av Skatteverket, Åklagarmed 436 miljoner kronor (7,0 procent). Det

myndigheten och Försäkringskassan har lett beror på att myndigheten nyrekryterat personal,

till att rättstillämpningen blivit mer enhetlig gjort stora it-satsningar samt minskat

(framst. 2009/10:RRS30, bet. 2010/11:KU8, semesterlöneskulden.

rskr. 2010/11:154).

Utgifterna för anslaget 1:2 Kronofogde-

I regeringens skrivelse Redogörelse för myndigheten ökade med 51 miljoner kronor

behandlingen av riksdagens skrivelser till (3,1 procent) jämfört med föregående år. Det

regeringen (skr. 2011/12:75) uttalar regeringen beror på en organisationsförändring och på stora kostnader för avskrivningar och nedskrivningar att den anser att rapporten, i de delar den avseende immateriella anläggningstillgångar. berör Skatteverket, är slutbehandlad.

Regeringen avser därför att lägga de delar av

skrivelsen som berör Skatteverket till hand-

lingarna.

RiR 2011:10 Biodrivmedel för bättre klimat – om skattebefrielse för biodrivmedel (skr. Hur används skattebefrielsen? 2010/11:162). Granskningsrapporten är därmed Riksrevisionen har granskat i vilken utsträckning slutbehandlad. och till vilka kostnader skattebefrielsen av Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till biodrivmedel bidrar till att uppnå klimatmålen. handlingarna (bet. 2011/12:SkU5, rskr.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder 2011/12:138). med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport

2.4.4¶Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Anslag

Tabell 2.36 UO 4 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Utgiftsområdet omfattar bl.a. myndigheter inom (5,3 procent) och 1:12 Rättsliga biträden med polisväsendet, domstolsväsendet, 198 miljoner kronor (11,0 procent) under 2011. åklagarväsendet, kriminalvården och anslaget för rättsliga biträden.

Utfallet uppgick till 37 164 miljoner kronor Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision och blev därmed 406 miljoner kronor (1,1 procent) högre än vad som anvisades i statens RiR 2009:12 Hanteringen av unga budget. lagöverträdare – en utdragen process

Anslaget 1:12 Rättsliga biträden anvisades Riksrevisionen har granskat rättsväsendets ytterligare 180 miljoner kronor på ändrings- hantering av unga lagöverträdare. budget. Det är utgifterna för offentliga Regeringen har vidtagit åtgärder med försvarare, offentliga biträden, anledning av rapporten. I regleringsbreven för målsägandebiträden, rättshjälp samt utgifter för 2011 och 2012 har Rikspolisstyrelsen fått i uppbevisning, tolkar och parter m.m. som har ökat. drag att stödja polismyndigheterna att hålla de Det beror dels på ökat antal omfattande brott- lagstadgade tidsfristerna avseende ungdomsmål med många åtalade i respektive mål, dels på ärenden. Vilka åtgärder som vidtagits för att att utgifterna för offentliga biträden, rättshjälp korta handläggningstiderna i dessa ärenden ska och företrädare för barn har ökat. också redovisas. Åklagarmyndigheten ska enligt

För utgiftsområdet blev utgifterna regleringsbreven för 2011 och 2012 redovisa i 1 678 miljoner kronor (4,7 procent) högre än vilken utsträckning de lagstadgade besluts- 2010. Höjningen är en följd av de satsningar som fristerna avseende unga lagöverträdare har hållits. gjorts inom rättsväsendet de senaste åren. Bland Även vilka åtgärder myndigheten vidtagit för att annat uppnåddes målet om 20 000 poliser under korta genomströmningstiderna i dessa ärenden 2010. Utgifterna på anslaget ska redovisas. Myndigheternas redovisningar 1:1 Polisorganisationen ökade med 821 miljoner från föregående år framgår av årsredovisningarna kronor (4,5 procent). Både lönekostnader och för 2011. driftskostnader ökade vid Polisen under 2011. Vidare har Brottsförebyggande rådet enligt Utgifterna för anslaget 1:6 Kriminalvården regleringsbrevet för 2011 fått i uppdrag att ta ökade med 339 miljoner kronor (4,7 procent), fram en kunskapssammanställning om stravilket till största delen beror på ökade lokal- tegiska brott bland unga och lämna förslag på kostnader. Under året har nya häkten och hur denna kunskap kan användas i det föreavdelningar tagits i drift som bl.a. häktena i byggande arbetet med att förhindra att unga Sollentuna, Göteborg och Helsingborg. hamnar i kriminalitet. Uppdraget redovisades i Dessutom ökade utgifterna på anslagen december 2011. Brottsförebyggande rådet ska 1:5 Sveriges Domstolar med 245 miljoner kronor enligt regleringsbrevet för 2011 och 2012

redovisa handläggningstiderna hos polis- Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder myndigheterna, Åklagarmyndigheten och med anledning av granskningsrapporten i domstolarna för mål och ärenden som avser budgetpropositionen för 2011 (prop. 2010/11:1 unga gärningsmän. Myndighetens redovisning utg.omr. 2 avsnitt 3.5.1, utg.omr. 3 avsnitt 2.5, från föregående år framgår av årsredovisningen utg.omr. 4 avsnitt 3.6 samt utg.omr. 10 avsnitt för 2011. 3.7.5).

Regeringen beslutade den 3 mars 2011 (dnr Riksdagen har därefter genom ett Ju2011/1906) att inrätta en pilotverksamhet med tillkännagivande begärt att regeringen ska sociala insatsgrupper. Insatsgrupperna ska återkomma till riksdagen med en redovisning fokusera på att stödja ungdomar som riskerar att som visar i vilken utsträckning sammanbli vanekriminella så att de kan bryta sin slagningarna av Skatteverket, Åklagarkriminella bana. Insatsgrupperna ska dessutom myndigheten och Försäkringskassan har lett till arbeta för att stötta ungdomar som tillhör att rättstillämpningen blivit mer enhetlig (framst. kriminella gäng att lämna desamma. Uppdraget 2009/10:RRS30, bet. 2010/11:KU8, rskr. ska redovisas den 31 oktober 2012. 2010/11:155).

Riksdagen har genom ett tillkännagivande Regeringen har i likhet med tidigare år i begärt att regeringen ska återkomma till regleringsbreven för 2011 och 2012 ställt krav på riksdagen med ett förslag om en snabbare rättslig Åklagarmyndigheten att analysera skillnader i prövning av ungdomsbrott (bet. 2010/11:JuU12, verksamhetsresultat mellan åklagarkamrar. rskr. 2010/11:175). Regeringen avser att Regeringen har i regleringsbreven även ålagt återkomma till riksdagen i budgetpropositionen Åklagarmyndigheten att redovisa vilka åtgärder för 2013. myndigheten vidtagit för att minska skillnaderna

mellan åklagarkamrarna både när det gäller RiR 2009:27 Kriminalvårdens arbete med att verksamhetsresultat och rättstillämpning. Av förebygga återfall i brott regleringsbrevet för 2011 framgår också att Riksrevisionen har granskat Kriminalvårdens Åklagarmyndigheten inom ramen för arbete med att förebygga återfall i brott. utvecklingen av myndighetens interna styrning

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder och kontroll ska redovisa hur myndigheten med anledning av granskningsrapporten i fortsatt arbetar för att implementera budgetpropositionen för 2011 (prop. 2010/11:1 enmyndighetsreformen fullt ut. Myndighetens utg.omr. 4 avsnitt 3.6). Regeringen har därefter i redovisning av arbetet under föregående år Kriminalvårdens regleringsbrev för 2011 och framgår av årsredovisningen för 2011. 2012 angett att det återfallsförebyggande arbetet Regeringen har vidare gett är ett prioriterat område. Av regleringsbrevet för Åklagarmyndigheten i uppdrag att inrätta en mer 2011 framgår vidare att Kriminalvården bl.a. ska sammanhållen och ändamålsenlig struktur för utgå från Riksrevisionens granskning i sitt myndighetens rättsliga tillsyn för att möjliggöra förbättringsarbete. en ökad enhetliget i rättstillämpningen (dnr

Kriminalvårdens åtgärder redovisas i samband Ju2011/4130). Uppdraget redovisades i med årsredovisningen för 2011 och en december 2011. bedömning av resultatet av de åtgärder som Regeringen avser, i enlighet med riksdagens vidtagits med anledning av de identifierade beslut, att återkomma till riksdagen i bristerna kommer att redovisas i års- budgetpropositionen för 2013. redovisningen för 2012.

Regeringen bedömer mot bakgrund av detta RiR 2010:10 Hanteringen av mängdbrott – en att granskningen inte föranleder några ytterligare kärnuppgift för polis och åklagare åtgärder från regeringens sida. Rapporten anses Riksrevisionen har granskat polisens och därmed vara slutbehandlad. Åklagarmyndighetens hantering av mängdbrott.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder RiR 2010:3 Från många till en – med anledning av granskningsrapporten i sammanslagningar av myndigheter budgetpropositionen för 2011 (prop. 2010/11:1 Riksrevisionen har granskat enmyndighets- utg.omr. 4 avsnitt 3.6). Därutöver har regeringen reformerna av Försäkringskassan, Skatteverket i regleringsbreven för 2011 gett och Åklagarmyndigheten. Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten och

Domstolverket i uppdrag att fortsätta förbättra mot vinning av brottslighet utgör, bedömer hanteringen av mängdbrott. Uppdraget Riksrevisionen att ytterligare förbättringar redovisades i oktober 2011. I regleringsbreven behöver vidtas för att åstadkomma en för 2012 ställs fortsatt krav på helhetssyn. Myndigheterna bör också utnyttja Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen att möjligheterna i den befintliga lagstiftningen fullt redovisa hur bekämpningen av mängdsbrott har ut, vilket inte sker i dag. utvecklats samt att göra en bedömning av I granskningen pekar Riksrevisionen bl.a. på behovet av vilka åtgärder som krävs för att att insatserna mot vinning av brottslighet bekämpningen av mängdbrott ska förbättras genomgående bör tidigareläggas av samtliga ytterligare. granskade myndigheter. Vidare påpekas att det

Regeringen avser att återkomma till riksdagen finns en risk för att insatser mot vinning av i denna fråga i budgetpropositionen för 2013. brottslighet som saknar anknytning till

organiserad brottslighet inte prioriteras RiR 2010:23 Polisens brottsförebyggande tillräckligt av myndigheterna. Riksrevisionen arbete – har ambitionerna uppnåtts? anser också att de granskade myndigheterna Riksrevisionen har granskat polisens saknar uppföljning av utfallet av såväl egna som brottsförebyggande arbete. gemensamma insatser mot vinning av

Regeringen har vidtagit åtgärder med brottslighet och att det saknas tillräckligt med anledning av granskningsrapporten. Rikspolis- kompetens och kunskaper inom myndigheterna styrelsen och Brottsförebyggande rådet har fått om centrala verktyg som myndigheterna kan ett gemensamt återrapporteringskrav som använda i arbetet mot vinning av brottslighet. framgår av respektive myndighets regleringsbrev Riksrevisionens rekommendationer till för 2011. Myndigheterna ska tillsammans regeringen är bl.a. att utveckla styrningen och redogöra för hur polisens strategiska uppföljningen av insatser mot vinning av brottsförebyggande arbete kan utvecklas. brottslighet och att se över reglerna om sekretess

Brottsförebyggande rådet och Rikspolis- och utbyte av information även på andra styrelsen har i samband med årsredovisningen områden än samverkan mot grov organiserad för 2011 återrapporterat hur polisens strategiska brottslighet. brottsförebyggande arbete kan utvecklas. Regeringen har vidtagit vissa åtgärder för att Regeringen har i regleringsbreven för 2011 och komma tillrätta med problemen. Berörda 2012 gett Rikspolisstyrelsen i uppdrag att myndigheter har bl.a. ett återrapporteringskrav i redovisa vilka åtgärder som vidtagits inom ramen regleringsbrevet för 2011 och 2012 som innebär för det brottsförebyggande arbetet. att myndigheterna ska redovisa och analysera de

Ärendet bereds inom Regeringskansliet. åtgärder som myndigheten har vidtagit för att

vidareutveckla arbetet med brottsutbytesfrågor RiR 2010:26 Statens insatser för att komma åt på såväl strategisk som operativ nivå. vinster från brottslig verksamhet – ett bättre Myndigheterna ska också redovisa och samarbete ger högre utbyte kommentera det kvantitativa resultatet av Riksrevisionen har granskat statens insatser mot myndighetens arbete att spåra, säkra, förverka vinning av brottslighet. Bakgrunden är att och återföra vinster av brott. Myndigheternas ekonomisk vinning är en av de främsta redovisning av arbetet under föregående år drivkrafterna bakom en stor del av framgår av årsredovisningarna för 2011. Som brottsligheten. Genom att öka rättsväsendets Riksrevisionen också uppmärksammar i sin möjligheter att ta ifrån gärningsmannen utbytet granskning, gav regeringen 2009 berörda av brottet i samband med lagföringen, kan myndigheter i uppdrag att bilda en drivkrafterna att begå brott minskas. myndighetsgemensam nationell specialist-

Riksrevisionens övergripande slutsats är att funktion för brottsutbytesfrågor (dnr det finns brister i delar av de statliga insatserna Ju2008/8737). En utvärdering av brottsutbytesmot vinning av brottslighet. Därmed blir de funktionens verksamhet ska redovisas till samlade insatserna inte effektiva och utfallet regeringen i maj 2012. relativt blygsamt. Även om regeringen och Ärendet bereds inom Regeringskansliet. myndigheterna fortlöpande har genomfört förbättringar i det system som statens insatser

RiR 2011:18 Brottsutsatt – myndigheternas regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport hantering av ekonomisk kompensation på om IT-stödet i rättskedjan (skr. 2011/12:72). grund av brott Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksrevisionen har granskat hur Åklagarmyndigheten, Sveriges Domstolar, RiR 2011:27 Att hantera brottmål effektivt – Kronofogdemyndigheten och Brottsoffer- En utmaning för regeringen och rättsväsendet myndigheten hanterar brottsskadestånd. Riksrevisionen har utifrån de samlade Polisens och målsägandebiträdenas insatser iakttagelserna från granskningarna av berörs till viss del av granskningen. effektiviteten i rättsväsendet och Riksrevisionen har även granskat hur regeringen brottmålsprocessen analyserat orsakerna till styr detta område. effektivitetsbristerna. Riksrevisionen har särskilt

Regeringen har redovisat sin bedömning av de analyserat regeringens och myndigheternas iakttagelser som Riksrevisionen har gjort i styrning 2000–2011. Analyserna omfattar granskningsrapporten i regeringens skrivelse styrningen utifrån de mest centrala målen för Riksrevisionens rapport om myndigheternas rättsväsendet; minskad brottslighet och minskat hantering av ekonomisk kompensation på grund antal återfall i brott, kortare genomav brott (skr. 2011/12:32). Gransknings- strömningstider och ökad uppklaring. Dessutom rapporten är därmed slutbehandlad. har Riksrevisionen granskat styrningen av

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till samverkan samt kompetensförsörjningen, handlingarna (bet. 2011/12:JuU7, rskr. kunskapsstödet och organisationskulturen inom 2011/12:129). rättsväsendet.

Regeringen har redovisat sin bedömning av de RiR 2011:25 IT-stödet i rättskedjan iakttagelser som Riksrevisionen har gjort i Riksrevisionen har granskat hur granskningsrapporten i regeringens skrivelse Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Riksrevisionens rapport om att hantera brottmål Domstolsverket och Kriminalvården har skapat effektivt – en utmaning för regeringen och förutsättningar för utveckling av ett effektivt IT- rättsväsendet (skr. 2011/12:135). Granskningsstöd i rättskedjan och hur regeringen styr detta rapporten är därmed slutbehandlad. område.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i

2.4.5¶Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Anslag

Tabell 2.37 UO 5 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Utgiftsområdet omfattar frågor som gäller höständringsbudgeten anvisades ytterligare Sveriges förhållande till och överenskommelser nästan 5 miljoner kronor för ökade utgifter med andra stater och internationella beroende på att ett stort antal personer befunnit organisationer. sig i de krisdrabbade områdena i Nordafrika och

Utfallet uppgick till 1 892 miljoner kronor Japan. och var därmed 110 miljoner kronor De totala utgifterna för Internationell (5,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens samverkan blev 106 miljoner kronor (5,3 probudget. cent) lägre än 2010. Utfallet för anslaget

För 2011 uppfördes det nya anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer blev 1:1 Avgifter till internationella organisationer på 128 miljoner kronor lägre än 2010. statens budget på grund av ny hantering av valutakursförändringar. På anslaget anvisades 1 449 miljoner. Utgifterna som redovisas på Beställningsbemyndiganden anslaget är avgifter som Sverige är folkrättsligt

Tabell 2.38 UO 5 Beställningsbemyndiganden

bundet att betala via sitt medlemskap i bland

Miljoner kronor

annat Förenta nationerna (FN), Organisationen

Utestående för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE),

Beställnings- åtaganden Nordiska ministerrådet och Organisationen för Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2011-12-31 ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). 1:9 Svenska institutet 8 2 Belastningen på anslaget påverkas av såväl

Samarbete inom valutakursförändringar som antalet freds- och 1:11 Östersjöregionen 147 89 säkerhetsfrämjande insatser. Summa 155 91

På anslaget 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda

utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet

Inom utgiftsområdet har beställningsredovisas bl.a. ekonomiskt bistånd till nödställda

bemyndiganden beslutats om 155 miljoner svenska medborgare i samband med hemresa vid

kronor. De utestående åtagandena uppgår till exempelvis allvarlig sjukdom eller dödsfall. I

91 miljoner kronor.

2.4.6¶Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Anslag

Tabell 2.39 UO 6 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Utgiftsområdet omfattar utgifter för försvar, 300 miljoner kronor, som fick disponeras av samhällets krisberedskap, strålsäkerhet och Försvarsmakten först efter beslut av regeringen. elsäkerhet. Utfallet för anslaget 1:2 Fredsfrämjande

Utfallet uppgick till 44 153 miljoner kronor förbandsinsatser blev 2 014 miljoner kronor, och var därmed 1 153 miljoner kronor 297 miljoner kronor lägre än anvisat på statens (2,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Utgifterna för insatserna i Afghanistan budget. har blivit lägre bl.a. på grund av lägre utgifter för

Utfallet på anslaget 1:1 Förbandsverksamhet drift och utveckling av baser samt lägre utgifter och beredskap blev 20 583 miljoner kronor, vilket för transporter. Utgifterna för insatsen i Libyen är 592 miljoner kronor lägre än anvisat i blev lägre än beräknat, vilket bl.a. beror på att budgeten. Orsaken är främst att Försvarsmakten budgeten för ammunition inte utnyttjades, lägre under 2011 beslutade att minska flygtidsuttag och lägre kostnader i basområdet övningsverksamheten till en lägre nivå än än planerat. ursprungligen planerat. Beslutet föranleddes av Utfallet för anslaget 2:5 Gemensam tidiga signaler om risk för överskridande av kommunikation för skydd och säkerhet blev anslaget till följd av högre ledighetsskuld, högre 291 miljoner kronor, 169 miljoner kronor högre pensionsavgifter samt att kontinuerligt än anvisat på statens budget. Det innebär att tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän anslagssparande från 2010 har utnyttjats. anställts tidigare under året än planerat. Av de Ingående överföringsbelopp uppgick till anvisade medlen drogs 219 miljoner kronor in 308 miljoner kronor. Anslaget har under 2011 i eftersom de avsåg statlig ålderspensionsavgift huvudsak finansierat underskott i den baserad på dagersättning för värnpliktiga. avgiftsfinansierade verksamheten Rakel. Försvarsmakten betalar inte längre denna avgift Anslutningsgraden till det gemensamma eftersom värnplikten är vilande. radiokommunikationssystemet Rakel är lägre än

Utfallet för anslaget 1:3 Anskaffning av förväntat, vilket medför ett underskott i materiel och anläggningar blev 8 799 miljoner verksamheten. Underskottet uppgick 2011 till kronor, 327 miljoner kronor lägre än anvisat på 216 miljoner kronor. statens budget. Orsaken är delvis att anslaget var Under 2011 blev utgifterna för utgiftsområdet belagt med en utgiftsbegränsning på 1 512 miljoner kronor (3,3 procent) lägre än

föregående år. Utfallet på anslaget 1:3 Anskaff- Försvarsmakten fick skjuta på ett antal större ning av materiel och anläggningar minskade med beställningar under 2011. 1 526 miljoner kronor (14,8 procent), vilket är ca Bemyndiganderamen för anslaget 300 miljoner kronor mer än planerat. Även här 1:4 Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel är orsaken delvis utgiftsbegränsningen på och anläggningar fastställdes i budgeten till 300 miljoner kronor. Utfallet för anslaget 15 100 miljoner kronor. Utestående åtaganden 1:2 Fredsfrämjande förbandsinsatser blev 205 mil- vid årets slut uppgick till 13 581 miljoner kronor, joner kronor lägre (9,2 procent) jämfört med vilket är 1 519 miljoner kronor lägre än beslutat föregående år. Anslaget minskades 2011 med bemyndigande och en minskning med 1 369 mil- 250 miljoner kronor med anledning av den nya joner kronor jämfört med föregående år. personalförsörjningen med färre kontrakts- Orsaken till skillnaden är att Försvarsmakten anställda i internationella tjänster. Utfallet på tidigt under 2011 bedömde att bemyndigandet anslaget 1:4 Vidmakthållande, avveckling m.m. av inte var tillräcklig varför man avvaktade med att materiel och anläggningar ökade med 279 miljo- göra en större beställning. Försvarsmakten ner kronor (4,3 procent) i enlighet med fastställd beslutade även i november att generellt avvakta investeringsplan. med alla nya åtaganden som inte var nödvändiga,

vilket innebar att mycket få beställningar

genomfördes i december.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.40 UO 6 Beställningsbemyndiganden

Garantier

Miljoner kronor

Utestående Tabell 2.41 UO 6 Garantier

Beställnings- åtaganden

Miljoner kronor

Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2011-12-31

Utestående åtaganden

Anskaffning av materiel Garanti Garantiram 2011-12-31 1:3 och anläggningar 44 800 33 515

Stiftelsen Gällöfsta

Vidmakthållande, 1

kurscentrum 6,5 12

avveckling m.m. av 1 prop. 1983/84:100 bilaga 6 s.9, bet. 1983/84:FöU15, och bet. 1984/85:FöU4

materiel och 1:4 anläggningar 15 100 13 581

Hösten 2004 beslutade riksdagen om en statlig

Förebyggande åtgärder

garanti på 6,5 miljoner kronor jämte ränta som

mot jordskred och andra 2:2 naturolyckor 40 35 säkerhet för ett banklån till Stiftelsen Gällöfsta 2:4 Krisberedskap 560 548 kurscentrum. Lånet avsåg finansiering av en

utbyggnad för att få balans mellan service- och

Strålsäkerhets- 3:1 myndigheten 90 68 lärarkapacitet samt förläggnings- och

arbetsutrymmen. Garantins värde vid utgången

Summa 60 590 47 748

av 2011 var 12 miljoner kronor.

Inom utgiftsområdet har beställningsbemyndiganden beslutats om 60 590 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgår till 47 748 miljoner kronor.

Beställningsbemyndigandet för anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar fastställdes i budgeten till 44 800 miljoner kronor. Utestående åtaganden vid årets slut uppgick till 33 515 miljoner kronor, vilket är 11 285 miljoner kronor lägre än beslutat bemyndigande och en minskning med 3 803 miljoner kronor jämfört med 2010. Orsaken till skillnaden är främst att vissa åtaganden krävde regeringens särskilda medgivande. Dessa åtagande var fortfarande under beredning vid utgången av året, vilket innebar att

Inomstatliga lån under 2011 genomfört omförhandlingar av leve-

rans och fakturering i ett antal materielprojekt.

Tabell 2.42 UO 6 Inomstatliga lån

Leveranser för planerade belopp har erhållits

Miljoner kronor

genom att förseningar i vissa projekt kompen- Inomstatliga lån Låneram Lån 2011-12-31

serats med tidigareläggning av leveranser och Beredskapsinvesteringar inom fakturering i andra projekt. ramen för Myndigheten för samhällsskydd och beredskapsverksamhet 500 229 Försvarets materielverk

Försvarets materielverk har, avseende dess

Beredskapsinvesteringar inom ramen för Socialstyrelsens årsredovisning för 2011, fått en revisionsverksamhet 350 185 berättelse med upplysning. Revisorn lämnar en Summa 850 414 upplysning när denne vill fästa uppmärk-

samheten på viktig information i årsredo- Krig, krigsfara eller andra

utomordentliga förhållanden 40 000 visningen. Riksrevisionen lämnar följande

upplysningar av särskild betydelse.

Riksrevisionen vill fästa uppmärksamheten på Inom utgiftsområdet har låneramar beslutats om

sidorna 17–19 i årsredovisningen, som beskriver 850 miljoner kronor, exklusive den särskilda

att Försvarets materielverk och Försvarsmakten krediten för krig och krigsfara på 40 000 mil-

under 2011 genomfört omförhandlingar av levejoner kronor. Utestående lån var 414 miljoner

rans och fakturering i ett antal materielprojekt. kronor vid utgången av 2011.

Detta till följd av ändring av verksamhetsmässiga

eller finansiella förutsättningar hos Försvarets

materielverk, Försvarsmakten eller extern leve-

Övriga krediter

rantör.

Tabell 2.43 UO 6 Övriga krediter

Miljoner kronor

Utnyttjad kredit Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit 2011-12-31 Försvarets materielverks behov RiR 2008:29 Skyddet för farligt gods av rörelsekapital 15 500 2 494

Riksrevisionen har granskat om regeringen och Försvarsexportmyndighetens

ansvariga myndigheter har skapat tillräckliga behov av rörelsekapital 3 000 1 145

förutsättningar för att farligt gods ska skyddas

Summa 18 500 3 639

mot antagonistiska hot, t.ex. terrorism.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder Inom utgiftsområdet har räntekontokrediter med anledning av granskningsrapporten i beviljats om 18 500 miljoner kronor. Utnyttjade skrivelsen Samhällets krisberedskap – stärkt krediter uppgick vid utgången av 2011 till samverkan för ökad säkerhet (skr. 2009/10:124) 3 639 miljoner kronor. och i budgetpropositionen för 2010 (prop.

2009/10:1 utg.omr. 22 avsnitt 3.6).

Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

RiR 2011:13 Leverans på utsatt tid? En Försvarsmakten granskning av försvarets internationella

Försvarsmakten har, avseende dess årsredo- materielsamarbeten visning för 2011, fått en revisionsberättelse med Riksrevisionen har granskat försvarets interupplysning. Revisorn lämnar en upplysning när nationella materielsamarbeten. denne vill fästa uppmärksamheten på viktig Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder information i årsredovisningen. Riksrevisionen med anledning av granskningsrapporten i lämnar följande upplysningar av särskild regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport betydelse. om försvarets internationella materielsamarbeten

Riksrevisionen vill fästa uppmärksamheten på (skr. 2011/12:14). Granskningsrapporten är sidan 39 i årsredovisningen, som beskriver att därmed slutbehandlad. Försvarsmakten och Försvarets materielverk

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till RiR 2011:15 Försvarsmaktens stöd till handlingarna (bet. 2011/12:FöU3, rskr. samhället vid kriser 2011/12:157). Riksrevisionen har granskat hur Försvarsmakten

kan bistå samhället i händelse av kris. RiR 2011:14 Svenska bidrag till internationella Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder insatser med anledning av granskningsrapporten i Riksrevisionen har granskat regeringens styrning regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport av svenska bidrag till internationella insatser. om Försvarsmaktens stöd till samhället vid

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder kriser (skr. 2011/12:19). Granskningsrapporten med anledning av granskningsrapporten i är därmed slutbehandlad. regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport Riksdagen har med anledning av regeringens om svenska bidrag till internationella insatser skrivelse givit regeringen tillkänna att styrning (skr. 2011/12:18). Granskningsrapporten är och uppföljning av Försvarsmaktens stöd till därmed slutbehandlad. samhället vid kriser bör förbättras och att

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till regeringen bör säkerställa att samverkan mellan handlingarna (bet. 2011/12:UU13, rskr. Försvarsmakten och det övriga samhället sker 2011/12:144). (bet. 2011/12:FöU2, rskr. 2011/12:131).

Frågan bereds inom Regeringskansliet och

regeringen avser att återkomma om det fortsatta

arbetet i kommande budgetpropositioner.

2.4.7¶Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Anslag

Tabell 2.44 UO 7 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Utgiftsområdet omfattar internationellt Vidare har riksdagen för 2011 bemyndigat utvecklingssamarbete och reformsamarbete i regeringen att besluta om ett kapitaltillskott på Östeuropa. 250 miljoner kronor till Swedfund International

Utfallet uppgick till 29 199 miljoner kronor AB. Under 2011 har hela beloppet betalats till och var därmed 1 314 miljoner kronor bolaget. Medlen har belastat anslaget (4,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens 1:1 Biståndsverksamhet. budget. År 2011 blev utgifterna för utgiftsområdet

Utgifterna för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet 2 530 miljoner kronor (9,5 procent) högre än uppgick till 26 834 miljoner kronor, vilket är 2010. Jämfört med 2010 har utgifterna för 1 267 miljoner kronor lägre än vad som anvisats i 1:1 Biståndsverksamhet ökat med 2 530 miljoner statens budget. Anslaget minskades med kronor (10,4 procent). Bland annat har biståndet 666 miljoner kronor i ändringsbudget för att till Afrika samt utbetalningar till internationella finansiera ökade utgifter för ersättningar och finansieringsinstitut ökat. Utgifterna till globala bostadskostnader under utgiftsområde 8 samt utvecklingsinsatser har minskat medan ökade utgifter för Sidas förvaltning. Utgifterna organisations- och temastöd tillkommit. för anslaget 2:1 Reformsamarbete i Östeuropa Anslagstilldelningen för utgiftsområdet är uppgick till 1 309 miljoner kronor, vilket är huvudsakligen baserad på Bruttonational- 23 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i inkomstens (BNI) utveckling. Biståndsramens statens budget. storlek bestäms utifrån den procentsats som

För 2011 godkände riksdagen Sveriges riksdagen beslutat om för varje enskilt år och är medverkan i kapitalhöjningarna i Asiatiska en procent av BNI. Vid beräkningen av utvecklingsbanken (AsDB), Afrikanska utveck- biståndsramen i budgetpropositionen används lingsbanken (AfDB) och Interamerikanska den senaste tillgängliga BNI-prognosen. utvecklingsbanken (IDB). Godkännandet för Det totala svenska biståndet under ett år AsDB gavs redan i samband med budget- rapporteras årligen till OECD:s biståndspropositionen för 2010. Kapitalhöjningarna kommitté DAC, som ansvarar för att innebar dels ett bemyndigande att öka de statliga biståndsstatistik. Rapporteringen till DAC görs garantiåtagandena, vilka redovisas i tabell 2.47, under senvåren efter avslutat budgetår. I den dels att Sverige skulle inbetala 112 miljoner ingår samtliga kostnader, inklusive kostnader kronor till AsDB under 2011–2015, 437 miljoner under andra utgiftsområden än utgiftsområde 7, kronor till AfDB under 2011–2018 och som kan klassificeras som bistånd enligt DAC:s 39 miljoner kronor till IDB under 2011–2015. definition. Från biståndsramen görs avräkningar Inbetalningarna belastar anslaget dels för biståndsklassificerade kostnader inom 1:1 Biståndsverksamhet. Under 2011 har andra utgiftsområden, dels med belopp 15 miljoner kronor inbetalats till AsDB, motsvarande de bilaterala skuldavskrivningarna 51 miljoner kronor till AfDB och 8 miljoner som Sverige gör. Utgifterna inom andra kronor till IDB. utgiftsområden avser huvudsakligen kostnader

för flyktingar från biståndsländer, administration

Tabell 2.45 Utfall för bistånd 2002–2011

Miljoner kronor

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Totalt utbetalt

1 bistånd 19 554 19 388 19 996 25 120 29 161 29 320 31 607 34 713 32 651 36 380 Totalt bistånd i pro-

2 cent av BNI 0,83 0,79 0,78 0,94 1,02 0.93 0,98 1,12 0,97 1,02 1 Utfallet innehåller samtliga kostnader, inklusive avräkningarna såsom de budgeterats i budgetpropositionen förutom när det gäller avräkningen för Sveriges bidrag till EU:s gemensamma bistånd som finansieras över EU:s reguljära budget där faktiskt utfall som kan klassificeras som bistånd enligt DAC används fr.o.m. 2007. 2 Den senast tillgängliga BNI-prognosen vid rapporteringstillfället till DAC används

av bistånd inom Utrikesdepartementet samt den Inom utgiftsområdet har beställningsdel av Sveriges bidrag till EU:s gemensamma bi- bemyndiganden beslutats om 54 632 miljoner stånd som finansieras över EU:s reguljära kronor. De utestående åtagandena uppgår till bud¬get. Biståndsramen för 2011 uppgår till 46 864 miljoner kronor, vilket är lägre än 35 160 miljoner kronor, vilket motsvarar en beslutat bemyndiganden för 2011 och utfallet för procent av vid budgeteringstillfället beräknad 2010. Förklaringarna till lägre åtaganden är flera. BNI. I tabell 2.45 redovisas DAC- Utfallet påverkas av att avtal sluts senare än rapporteringen för 2002–2011. Det preliminära beräknat, avtalslängd och avtalsbelopp har inte utfallet för 2011 är 1,02 procent av BNI enligt ökat i den omfattning som var planerat samt att DAC:s redovisningsprinciper. Procentandelen det i mottagarländerna inträffar oförutsedda för det preliminära utfallet har beräknats med händelser som inverkar på planerade beslut om den senaste BNI-prognosen projekt och program. Det fleråriga åtagandet för

påfyllnaden av Globala fonden mot hiv, aids,

tuberkulos och malaria uppgick till ett lägre Beställningsbemyndiganden belopp än beräknat.

För anslaget 1:1 Biståndsverksamhet har

Tabell 2.46 UO 7 Beställningsbemyndiganden

åtaganden i utländsk valuta inte värderats till

Miljoner kronor

balansdagens kurs. En sådan värdering hade

Utestående

minskat utestående åtaganden med

Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2011-12-31 1 201 miljoner kronor. Huvuddelen av dessa 1:1 Biståndsverksamhet 51 630 45 402 åtaganden förfaller till betalning under senare år

än det närmaste följande budgetåret varför en

Riksrevisionen:

Internationellt värdering enligt balansdagens kurs inte bedöms

Garantier Övriga krediter

Tabell 2.47 UO 7 Garantier Tabell 2.48 UO 7 Övriga krediter

Miljoner kronor Miljoner kronor

Utestående Utnyttjad kredit

Utestående åtaganden Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit 2011-12-31

åtaganden utländsk Garanti Garantiram 2011-12-31 valuta Kredit för infriande av

kapitalgarantier till Garantikapital,

internationella finansiella Internationella 1)

institutioner Obegränsad 0 återuppbyggnads- och utvecklingsbanken Kredit för infriande av

1) Riksgäldskontorets garantier (IBRD) 2 247 USD 11 743 1 696 USD

(ordinarie garantireserv) Obegränsad 0 Garantikapital, Afrikanska Kredit för infriande av Sidas utvecklingsbanken garantier Obegränsad 0 (AfDB) 937 UoA 9 956 937 SDR

Summa 0

Garantikapital, 1

prop. 2001/02:1 Förslag till finansplan m.m. avsnitt 7.2.3, bet. 2001/02:FiU1 s. Interamerikanska 290-292, rskr. 2001/02:34 utvecklingsbanken (IDB) 538 USD 3 727 538 USD Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av dåvarande

1 § lagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning, numera Garantikapital, Asiatiska 5 kap. 1 § budgetlagen (2011:203). utvecklingsbanken (AsDB) 343 SDR 3 647 343 SDR

Garantier inom Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

biståndsverksamheten 10 220 1 200

Nordiska

Styrelsen för internationellt utvecklings-

investeringsbanken,

samarbete

miljöinvesteringslån 104 EUR 251 28 EUR

Styrelsen för internationellt utvecklings-

Garantikapital,

Multilaterala samarbete har, avseende dess årsredovisning för investeringsorganet 2011, fått en revisionsberättelse med upplysning.

MIGA 16 USD 112 16 USD

Revisorn lämnar en upplysning när denne vill Summa 30 636 fästa uppmärksamheten på viktig information i

. Regeringen avser att under 2012 besluta om kapitalhöjningen.

2 årsredovisningen. Riksrevisionen lämnar följande

Bemyndigandet gavs i Units of Accounts (UoA), vilket är den valutaenhet afDB räknar i. Eftersom det är en intern valuta i banken och motsvarar i valör Special upplysningar av särskild betydelse. drawing rights (SDR), anges utfallet i SDR.

3¶Riksrevisionen vill fästa uppmärksamheten på

.prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:UU2, rskr. 2009/10:88 Av garantiramen för biståndsverksamhet avser 10 miljarder kronor Sidas garantigivning och 220 miljoner kronor garantier för de lån som Europeiska investeringsbanken lämnar inom ramen för Lomé IV Bis och Cotonou-avtalet. - sidorna 160 samt 85–88 i årsredovisningen prop. 1987/88:9, bet. 1987/88:UU9. Den svenska andelen av MIGA:s kapital är 1,049 % eller 10,49 miljoner SDR. SEK-kursen för SDR var 10,6293 den 30/12 som beskriver brister i Sidas interna

2011. styrning och kontroll i hanteringen av biståndsinsatser, och En samlad redovisning av statens garanti- sidan 160 i årsredovisningen där det åtaganden lämnas i avsnitt 5.1. framgår att Sidas styrelse inte har gjort en bedömning av den rättvisande bilden för de ekonomiska åtaganden som ingåtts av Regeringskansliet inom de anslagsposter som Regeringskansliet beslutar om men som Sida administrerar utbetalningar för.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision om svenska bidrag till internationella insatser

(skr. 2011/12:18). Granskningsrapporten är RiR 2011:14 Svenska bidrag till internationella därmed slutbehandlad. insatser Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till Riksrevisionen har granskat regeringens styrning handlingarna (bet. 2011/12:UU13, rskr. av svenska bidrag till internationella insatser. 2011/12:144).

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten regeringens skrivelse i Riksrevisionens rapport

2.4.8¶Utgiftsområde 8 Migration

Anslagsutfall

Tabell 2.49 UO 8 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Utgiftsområdet omfattar frågor som rör mi- högre utgifter för ensamkommande barn och gration till och från Sverige, flyktingpolitik in- asylsökandes boende. Utfallet för anslaget klusive mottagande av asylsökande samt utlän- 1:1 Migrationsverket blev 135 miljoner kronor ningars rätt att vistas i Sverige. högre jämfört med föregående år. Anslagsnivån

Utfallet uppgick till 7 572 miljoner kronor höjdes 2011 med 357 miljoner kronor för att och var därmed 415 miljoner kronor (5,8 pro- stärka myndighetens kapacitet. cent) högre än vad som anvisades i statens bud- Under året har 29 648 personer ansökt om get. asyl, vilket är 2 171 färre än 2010. Antalet en-

Utgifterna på anslaget 1:2 Ersättningar och samkommande barn och ungdomar uppgick till bostadskostnader blev 3 727 miljoner kronor. Det 2 657, vilket var 264 (9,9 procent) fler än föregåär 701 miljoner kronor (23,2 procent) högre än ende år. Under 2011 avgjordes 30 404 asylärenanvisat i statens budget. Orsaken är dels att fler den i första instans (Migrationsverket) varav väljer det dyrare alternativet anläggningsboende i 9 088 personer (30 procent) beviljades asyl. Unstället för eget boende, dels den ökande bostads- der samma period 2010 avgjordes 31 267 ärenden bristen i vissa områden som gör att fler blir kvar varav 8 732 personer beviljades asyl (28 procent). längre i mottagandet efter beviljat uppehållstill- Det genomsnittliga antalet asylsökande inskrivna stånd. Även utgifterna för ensamkommande per dygn i mottagningssystemet har ökat från barn och ungdomars boende ökade mer än vän- 34 631 till 35 019 personer (1,0 procent) jämfört tat. För att finansiera de ökade utgifterna anvisa- med 2010. des ytterligare 875 miljoner kronor i ändringsbudget. Utgifterna för anslaget 1:1 Migrations- Beställningsbemyndiganden verket uppgick till 2 301 miljoner kronor, vilket

Tabell 2.50 UO 8 Beställningsbemyndiganden

är 116 miljoner kronor (4,8 procent) lägre än vad

Miljoner kronor

som anvisades i budgeten. Orsaken är främst att

Utestående rekryteringen av personal för att utöka kapa-

Beställnings- åtaganden citeten för asyl- och tillståndsärenden skett i Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2011-12-31 långsammare takt än planerat. Från EU-budgeten finan-

Under 2011 blev utgifterna för utgiftsområdet sierade insatser för asyl-

1:8 sökande och flyktingar 440 244 480 miljoner kronor (6,8 procent) högre än 2010. Utfallet för anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader blev 247 miljoner kronor Inom utgiftsområdet har beställningsbemyndi-

ganden beslutats om 440 miljoner kronor. De (7,1 procent) högre än 2010. Orsaken är främst

utestående åtagandena uppgår till 244 miljoner

kronor.

2.4.9¶Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Anslag

Tabell 2.51 UO 9 Anslag

Miljoner kronor

Utfall SB

Utgiftsområdet omfattar Barnrättspolitik, Folk- avseende kostnaderna för december 2010 hälsopolitik, Funktionshinderspolitik, Hälso- utbetalades i februari 2011. Utbetalningen från och sjukvårdspolitik, Socialtjänstpolitik, Stöd till anslag under 2011 uppgick därför till personer med funktionsnedsättning samt Äldre- 22 557 miljoner kronor. politik. Utfallet för anslaget 1:4 Tandvårdsförmåner

Utfallet uppgick till 56 538 miljoner kronor m.m. uppgick till 4 966 miljoner kronor, vilket är och var därmed 3 528 miljoner kronor 1 729 miljoner kronor lägre än anvisat i statens (5,9 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Orsaken till detta är en lägre efterfrågan budget. än vad som förväntades i budgeten. Utfallet för

I budgetpropositionen för 2011 beräknades anslaget 5:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom anslaget 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna äldrepolitiken blev 1 480 miljoner kronor, vilket uppgå till 23 200 miljoner kronor. Överens- är 426 miljoner kronor lägre än anvisat i kommelsen mellan staten och Sveriges Kommu- budgeten. Avvikelsen hänför sig i huvudsak till ner och Landsting om statens ersättning till anslagsposten Investeringsstöd som redovisas av landstingen för kostnaderna för läkemedelsför- Boverket. Utfallet för anslaget 1:7 Sjukvård i månerna tecknades dock först i juni 2011 och internationella förhållanden blev 650 miljoner uppgick då till 22 900 miljoner kronor. Ersätt- kronor, vilket är 46 miljoner kronor mer än vad ningen för 2011 avräknades med 440 miljoner som anvisades på statens budget. På kronor, i enlighet med vinst- och förlustdel- ändringsbudget anvisades ytterligare 20 miljoner ningsmodellen i överenskommelsen för 2009 kronor. Utgifterna ökade mer än vad som och 2010. Anslagsbelastningen påverkades även beräknades i budgeten eftersom flera länder valt av att det är två månaders fördröjning av utbe- att under 2011 debitera Sverige för tidigare års talningarna. Statens bidrag till landstingen för kostnader för pensionärsvård, turistvård och läkemedelskostnader avseende november 2010 konventionsvård. utbetalades således i januari 2011 och bidraget

Jämfört med 2010 ökade utgifterna för för finansiering av bidrag redovisats med ett

utgiftsområdet med 523 miljoner kronor lägre belopp om 6 950 000 kronor och posten

(0,9 procent). Medel från myndigheter för finansiering av

bidrag med motsvarande högre belopp. I

balansräkningen borde posten Oförbrukade

Beställningsbemyndiganden bidrag redovisas till lägre belopp om

6 950 000 kronor och posten Avräkning med

Tabell 2.52 UO 9 Beställningsbemyndiganden

statsverket med motsvarande lägre belopp.

Miljoner kronor

Utestående

Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2011-12-31 Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

Bidrag till hälso- och 1:6 sjukvård 8 4 RiR 2009:10 Psykiatrin och effektiviteten i det

1:8 Bidrag till psykiatri 21 17 statliga stödet

Stimulansbidrag och Riksrevisionen har granskat vissa statliga insatser

åtgärder inom äldre- som påverkat landstingens resurser för vården av 5:1 politiken 470 433

psykiskt sjuka.

Forskningsrådet för

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder

arbetsliv och socialveten- 8:2 skap: Forskning 897 827 med anledning av granskningsrapporten i

budgetpropositionen för 2010 och

Summa 1 396 1 281

budgetpropositionen för 2011 (prop. 2009/10:1

utg.omr. 9 avsnitt 3.10 respektive prop. Inom utgiftsområdet har beställnings-

2010/11:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.9). bemyndiganden beslutats om 1 396 miljoner

Granskningsrapporten är därmed kronor. De utestående åtagandena uppgår till

slutbehandlad. 1 281 miljoner kronor.

RiR 2010:19 Förberedelsearbetet i apoteksreformen

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Riksrevisionen har granskat om regeringens,

myndigheters och bolags förberedelsearbete i

Forskningsrådet för arbetsliv och

apoteksreformen har skapat goda förutsättningar

socialvetenskap

för att uppfylla målen med reformen om ökad Forskningsrådet för arbetsliv och social-

tillgänglighet, bättre service, större tjänsteutbud vetenskap har, avseende dess årsredovisning för

och låga läkemedelskostnader. 2011, fått en revisionsberättelse med reservation.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder Revisorn uttalar sig med reservation när det

med anledning av granskningsrapporten i finns väsentliga fel, men som inte är

Årsredovisning för staten 2010 (skr. genomgripande för årsredovisningen. Som grund

2010/11:101, s. 265). Regeringen har därefter för uttalande med reservation anger

beslutat att tillsätta en utredning, Vissa frågor Riksrevisionen följande.

om prissättning, tillgänglighet och

Myndigheten har felaktigt avräknat anslaget

marknadsförutsättningar inom läkemedels- och 8:2 Forskningsrådet för Arbetsliv och

apoteksområdet (dir. 2011:55). Utredningen har Socialvetenskap: Forskning med ett för högt

i uppdrag att göra en översyn av vissa frågor som belopp om 6 950 000 kronor som borde ha

rör prissättning, tillgänglighet och finansierats med bidrag. Om kostnaderna inte

marknadsförutsättningar inom läkemedels- och hade avräknats forskningsanslaget hade det

apoteksområdet. Frågorna om Apoteket utgående överföringsbeloppet, anslagssparandet,

Farmaci och ApoDos kommer att behandlas varit 25 881 000 kronor, vilket är

inom ramen för utredningen. Uppdraget ska 13 928 000 kronor över det enligt

redovisas senast den 1 september 2012 i de delar regleringsbrevet tillåtna anslagssparandet på

som gäller maskinell dosdispensering. 3 procent.

Övriga frågor bereds inom Regeringskansliet.

Detta påverkar därmed även poster i resultat-

och balansräkningen. I resultaträkningen borde

posten Medel som erhållits från statsbudgeten

RiR 2010:21 Statliga stöd i alkoholpolitiken – om samordning av stöd till barn och unga med Påverkas ungas alkoholkonsumtion? funktionsnedsättning (skr. 2011/12:23). Riksrevisionen har granskat vilket genomslag de Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. båda nationella alkoholhandlingsplaner som Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till funnits sedan 2001 har fått i kommunernas handlingarna (bet. 2011/12:SoU6, rskr. arbete. 2011/12:123).

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i RiR 2011:19 Rätt information vid rätt tillfälle regeringens proposition En samlad strategi för inom vård och omsorg – samverkan utan alkohol-, narkotika, dopnings- och tobaks- verkan? politiken (prop. 2010/11:47). Gransknings- Riksrevisionen har granskat de statliga insatserna rapporten är därmed slutbehandlad. för att vårdpersonal ska ha tillgång till all relevant

Riksdagen har lagt Riksrevisionens styrelses patientinformation vid rätt tillfälle. redogörelse till handlingarna (2010/11:RRS10, Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder bet. 2010/11:SoU8, rskr. 2010/11:203). med anledning av granskningsrapporten i

regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport RiR 2011:17 Samordning av stöd till barn och om rätt information vid rätt tillfälle inom vård unga med funktionsnedsättning och omsorg (skr. 2011/12:34). Gransknings- Riksrevisionen har granskat om offentliga rapporten är därmed slutbehandlad. aktörers samordning av stöden till barn och unga Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till med funktionsnedsättning kan göras mer handlingarna (bet. 2011/12:SoU7, rskr. effektiv. 2011/12:130).

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport

2.4.10¶Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

Anslag

Tabell 2.53 UO 10 Anslag

Miljoner kronor

Utfall SB

Utgiftsområdet omfattar ersättning vid sjukdom rättelser av avräkning avseende och handikapp, främst sjukpenning och återkravsfordringar. sjukersättningar. Det innefattar även I budgeten anvisades 1 000 miljoner kronor på myndigheterna Försäkringskassan och anslaget 1:6 Bidrag för arbetet med Inspektionen för socialförsäkringen. sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård. Utfallet

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till blev 285 miljoner kronor (28,5 procent) lägre än 95 800 miljoner kronor och blev därmed det anvisade beloppet. 1 959 miljoner kronor (2,1 procent) högre än Förutsättningarna regleras genom en vad som anvisades i statens budget. Det är överenskommelse mellan staten och Sveriges främst utgifterna för sjukpenning som blev Kommuner och Landsting. Denna omfattar två högre än anvisat. delar där en del av utbetalningen är direkt

Utgifterna på anslaget 1:2 Aktivitets- och kopplad till förändringar i sjukfrånvarons sjukersättningar m.m. uppgick till 58 231 miljoner utveckling och den andra delen består av vissa kronor, vilket är 260 miljoner kronor villkor som landstingen måste uppfylla för att få (0,4 procent) högre än anvisat i budgeten. I del av de avsatta medlen. Det är inom den senare utfallet ingår 412 miljoner kronor avseende delen som utbetalningarna av bidrag varit lägre. retroaktiva rättelser av avräkning för Det beror främst på att kraven på de medicinska återkravsfordringar. underlagen inte varit uppfyllda.

Utfallet för anslaget 1:1 Sjukpenning och Utgifterna på anslaget 2:1 Försäkringskassan rehabilitering m.m. blev 23 981 miljoner kronor, blev 7 376 miljoner kronor, vilket är 12 miljoner vilket är 2 016 miljoner kronor (9,2 procent) kronor (0,2 procent) högre än anvisat i högre än vad som anvisades i budgeten. Av den budgeten. Utfallet på anslaget 2:2 Inspektionen beviljade krediten på 2 124 miljoner kronor för för socialförsäkringen blev 52 miljoner kronor. anslagsposten Sjukpenning utnyttjades Det är 12 miljoner kronor (18,8 procent) lägre 2 099 miljoner kronor. Antalet sjukpenningdagar än i budgeten. uppgick till 36,0 miljoner nettodagar, vilket är Utfallet för utgiftsområdet blev 4 133 mil- 3,7 miljoner dagar (11,5 procent) högre än vad joner kronor (4,1 procent) lägre än 2010. Det som beräknades i budgeten. En viktig förklaring beror främst på att utfallet på anslaget till ökningen är de personer som återvänder till 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. blev sjukförsäkringen efter att ha uppnått maximal 7 064 miljoner kronor (10,8 procent) lägre än tid i antingen förlängd sjukpenning eller 2010. I december 2011 fick ca 400 700 personer tidsbegränsad sjukersättning. I utfallet för 2011 aktivitets- eller sjukersättning. Det är en ingår 318 miljoner kronor avseende retroaktiva minskning med ca 42 100 personer (9,5 procent)

jämfört med ett år tidigare. Det finns flera skäl tillämpningen har blivit mer enhetlig (framst. till att antalet personer med sjukersättning 2009/10:RRS30, bet. 2010/11:KU8, rskr. minskar. Ett skäl är att antalet nybeviljade 2010/11:156). sjukersättningar minskar. Ett annat är att Regeringen har därefter lämnat ytterligare utflödet från sjukersättningen ökat. Det beror redovisning i Årsredovisning för staten 2010 dels på att personer övergår i ålderspension, dels (skr. 2010/11:101, s. 262). på att den tidsbegränsade sjukersättningen håller En rättssäker socialförsäkring är av högsta på att fasas ut. betydelse för allmänhetens förtroende för social-

Utfallet på anslaget 1:1 Sjukpenning och försäkringen. Sammanslagningen av de regionala rehabilitering m.m. blev däremot 3 407 miljoner försäkringskassorna till en myndighet skapade kronor (16,6 procent) högre än 2010. I också förbättrade förutsättningar för enhetlig december 2011 fick ca 138 000 personer styrning och uppföljning av handläggningen. sjukpenning, vilket är en ökning med ca Under den tid som har följt sedan samman- 12 800 personer eller 10,2 procent jämfört med slagningen har Försäkringskassan strukturerat 2010. om organisationen och utvecklat styrningen för

ökad likformighet.

Riksrevisionen rekommenderade i sin Beställningsbemyndiganden granskning regeringen att ställa krav på åter-

rapportering. Regeringen gav Försäkringskassan

Tabell 2.54 UO 10 Beställningsbemyndiganden

i uppdrag i regleringsbrevet för 2011 att redovisa

Miljoner kronor

hur myndigheten arbetar med att säkerställa en

Utestående

likformig tillämpning och att utfallet av

Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2011-12-31 handläggningen hos Försäkringskassan inte är

Sjukpenning och beroende av var den försäkrade bor eller var 1:1 rehabilitering m.m. 1 020 1 000 ärendet har handlagts. I uppdraget ingick att

Bidrag för arbetet med redovisa hur myndigheten arbetar med att säker-

sjukskrivningar inom

ställa att handläggningens utfall inte påverkas av 1:6 hälso- och sjukvård 3 000 2 000

någon form av diskriminering. 2:1 Försäkringskassan 9 6

Försäkringskassan anger i sitt svar (dnr Summa 4 029 3 006 S2011/5760) att myndigheten har en policy för

likabehandling. Ett av målen är att myndigheten Inom utgiftsområdet har beställnings- ska bemöta de försäkrade professionellt och på bemyndiganden beslutats om 4 029 miljoner lika villkor oavsett kön, könsöverskridande kronor. De utestående åtagandena uppgår till identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, 3 006 miljoner kronor. religion eller trostillhörighet, funktionsned-

sättning, sexuell läggning och ålder. Försäk-

ringskassan strävar efter en likformig Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision tillämpning, men varje individ ska också mötas

utifrån sina särskilda behov. Försäkrings- RiR 2010:3 Från många till en – styrningen får inte inskränka bedömningen så att sammanslagningar av myndigheter man inte tar sådana individuella hänsyn som Riksrevisionen har granskat enmyndighets- lagen syftar till. Samtidigt måste handläggarna reformerna av Försäkringskassan, Skatteverket ges stöd i bedömningarna för att säkerställa likoch Åklagarmyndigheten. formig tillämpning. Försäkringskassans utgångs-

Regeringen redovisade vidtagna åtgärder med punkt är inte att likformighet primärt uppnås anledning av granskningsrapporten i budget- genom styr- och stöddokumentens innehåll, propositionen för 2011 (prop. 2010/11:1 utan genom handläggarnas förutsättning att ta utg.omr. 10 avsnitt 3.7.5). till sig dem, och genom arbetsplatslärande och

Riksdagen har därefter genom ett tillkänna- utbildning. Försäkringskassan arrangerar givande begärt att regeringen ska återkomma till nätverksträffar där handläggarna diskuterar hur riksdagen med en redovisning som visar i vilken lagen ska tillämpas. På så kallade LIKAutsträckning sammanslagningarna av bl.a. seminarier bedömer specialister och handläggare Försäkringskassan har lett till att rätts- tillsammans specifika ärenden. Framöver avser

Försäkringskassan bl.a. att se över handläggning eller olika behov. Försäkringskompetenskraven och vägledningarna för kassan har även initierat ett arbete med att ta förmåner med stort bedömningsutrymme. I fram ett enhetligt medicinskt intyg för internutbildningarna kommer ökad tonvikt att funktionshinderförmånerna. Genom rättsfallsläggas vid statstjänstemannarollen och vid analys av ett antal domar om assistansersättning förhållningssätt och principer i försäkringen. har nya prejudikat arbetats in i Försäkrings- Sedan några år tillbaka finns dessutom ett kassans vägledning för handläggarna. försäkringsmedicinskt beslutsstöd för hälso- och Inom ohälsoområdet har likformigheten ökat sjukvården och Försäkringskassan. för de flesta förmåner, dock inte för aktivitets-

Regeringen har även i regleringsbrevet för ersättningen där variationen mellan länen har 2011 gett Försäkringskassan i uppdrag att ökat. Inom arbetsskadeförsäkringen finns redovisa eventuella variationer i tillämpningen av skillnader i beviljande mellan kvinnor och män. lagstiftningen. Försäkringskassan har inkommit Detta grundar sig dock i att yrkesvalen är könsmed svar på detta uppdrag (dnr S2012/1366). segregerade, och att den för beviljandet viktiga Försäkringskassan anger i sitt svar att myndig- vetenskapliga evidensen framför allt finns inom heten arbetar kontinuerligt med att öka enhet- manligt dominerade yrken. Försäkringskassan ligheten och likformigheten i handläggning och fortsätter utvecklingsarbetet för att säkerställa beslut. Även med en likformig tillämpning kan likformigheten inom ohälsoområdet. det dock finnas regionala variationer i utfall, Regeringen bedömer mot bakgrund av detta beroende på t.ex. befolkningens sammansättning att granskningen inte föranleder några ytterligare och ohälsan i en region, men även hur andra åtgärder gentemot Försäkringskassan från aktörer, såsom olika myndigheter, agerar. regeringens sida. Rapporten anses därmed vara Försäkringskassan fokuserar på funktionshinder slutbehandlad i den del som avser Socialoch ohälsa i sin redovisning av variationer i departementets områden. tillämpningen eftersom de är bedömningsintensiva ärendeslag. Inom assistansersättningen RiR 2011:20 Vad blev det av de misstänkta verkar beviljandefrekvensen ha blivit mer bidragsbrotten? enhetlig mellan länen på senare år. En under- Riksrevisionen har granskat om statens arbete sökning med fiktiva fall visade däremot på att med att motverka bidragsbrott är effektivt och bedömningen inte varierade mellan regioner, om det blivit effektivare sedan bidragsmen inom och mellan olika lokala brottslagen (2007:612) infördes 2007. försäkringscentra. Här kan det bedömnings- Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder instrument för assistansersättningen som med anledning av granskningsrapporten i regeringen uppdragit åt Socialstyrelsen att regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport utveckla komma att spela en viktig roll. Inom om effektiviteten i statens arbete med att bilstödet märks en minskad spridning i motverka bidragsbrott (skr. 2011/12:30). beviljandefrekvens efter 2006 när handlägg- Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. ningen koncentrerades till en ort. Försäkrings- Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till kassan sammanfattar att det inom handlingarna (bet. 2011/12:SfU7, rskr. funktionshinderområdet finns variationer i 2011/12:173). utfall, men att det behövs fördjupade studier för att förklara skillnaderna. Försäkringskassan planerar att utveckla en modell som kan svara på om regionala skillnader beror på olikheter i

2.4.11¶Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Anslag

Tabell 2.55 UO 11 Anslag

Miljoner kronor

Utfall SB

Utgiftsområdet omfattar ersättning vid och tilläggspensionen minskade 2011 som en ålderdom (garantipension, bostadstillägg till följd av att den s.k. bromsen i systemet var pensionärer samt äldreförsörjningsstöd) och aktiverad. Garantipensionen avräknas mot ersättning vid dödsfall (omställningspension, inkomst- och tilläggspensionen och den ökar om änkepension och särskild efterlevandepension). dessa pensioner minskar i förhållande till Sedan 2010 omfattar utgiftsområdet även prisbasbeloppets förändring. (se även avsnitt Pensionsmyndigheten som inrättades den 2.4.31 Ålderspensionssystemet vid sidan av 1 januari 2010. Inkomstrelaterad ålderspension statens budget). Sänkningen av den redovisas under avsnittet inkomstgrundade pensionen 2010 och 2011 har 2.4.31 Ålderspensionssystemet vid sidan av höjt garantipensionen för dem som har både statens budget. inkomstgrundad pension och garantipension.

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till När inkomstpensionen sänks tillkommer det 41 590 miljoner kronor och blev därmed även en del nya garantipensionärer som innan 966 miljoner kronor (2,4 procent) högre än vad sänkningen låg över brytpunkten för gasom anvisades i statens budget. I ändringsbudget rantipension. De får dock låga belopp i garantianvisades 119 miljoner kronor. pension. Balanseringen i ålderspensionssystemet

Utgifterna för anslaget 1:1 Garantipension till vid sidan av statens budget har därför en höjande ålderspension uppgick till 18 485 miljoner kronor effekt på utgifterna för garantipension. Ungefär vilket är 382 miljoner kronor högre än vad som 819 000 ålderspensionärer hade garantipension anvisats. Vid utgången av 2011 var antalet vid utgången av 2011, vilket är 48 000 fler än garantipensionärer 29 000 fler än vad som 2010. Utfallet för anslaget 1:3 Bostadstillägg till beräknades i budgeten. Utgifterna för anslaget pensionärer uppgick till 7 594 miljoner kronor 1:3 Bostadstillägg till pensionärer uppgick till vilket är 502 miljoner kronor högre än 7 594 miljoner kronor, vilket är 608 miljoner föregående år. Ökningen beror på att det gekronor (8,7 procent) högre än vad som anvisats. nomsnittliga årsbeloppet för bostadstillägg På ändringsbudget anvisades ytterligare ökade med 700 kronor per år till 27 300 kronor 119 miljoner kronor till följd av att det till följd av att den inkomstgrundade pensionen utbetalade medelbeloppet för bostadstillägg till sänktes. Även antalet ökade, med 9 000 personer pensionärer blivit högre än beräknat och ändrade till 264 000 pensionärer som uppbar bostadstillredovisningsprinciper för utestående fordringar. lägg 2011. Utfallet för anslaget 1:2 Efterlevande-

Utfallet för utgiftsområdet blev 117 miljoner pensioner till vuxna uppgick till 14 439 miljoner kronor (0,3 procent) högre än 2010. kronor, vilket är 652 miljoner kronor lägre än

Utgifterna för anslaget 1:1 Garantipension till föregående år. Änkepension svarar för drygt ålderspension blev 251 miljoner kronor högre än 90 procent av utgifterna under anslaget. föregående år. Ökningen beror på att inkomst- Eftersom änkepensionssystemet är under

avveckling minskar antalet änkepensioner - Redovisning av premiepension successivt. Antalet änkepensioner minskade Av Pensionsmyndighetens regleringsbrev frammellan 2010 och 2011 med ca 10 000 till 324 000. går att värdering av placeringstillgångar (och

I utfallen på anslagen 1:1 Garantipension till motsvarande skulder) ska ske enligt bestämålderspension, 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna melserna i lagen (1995:1560) om årsredovisning i och 1:3 Bostadstillägg till pensionärer ingår försäkringsföretag. Det framgår vidare att retroaktiva rättelser av avräkning avseende premiepensionsverksamheten ska redovisas i ett återkravsfordringar med totalt 114 miljoner särskilt avsnitt i resultaträkningen som ska kronor. utgöra ett sammandrag av resultaträkningen

enligt bestämmelserna i lagen om årsredovisning

i försäkringsföretag samt Finansinspektionens Övriga krediter föreskrifter och allmänna råd (FFFS).

- Redovisning av inkomstpension

Tabell 2.56 UO 11 Övriga krediter

Av Pensionsmyndighetens regleringsbrev fram-

Miljoner kronor

går att inkomstpensionens finansiella ställning

Utnyttjad kredit

och utveckling ska redovisas i ett särskilt avsnitt i Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit 2011-12-31

resultatredovisningen. Redovisningen regleras i Pensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar 9 000 0 Socialförsäkringsbalken (2010:110) samt förord-

ningen (2002:780) om beräkning av balanstal.

Detta redovisas i årsredovisningen i avsnitt Inom utgiftsområdet har en räntekontokredit

8 Resultatredovisning inkomstpensionssystemet. beslutats om 9 000 miljoner kronor för

Som framgår av årsredovisningen är redovis- Pensionsmyndighetens behov av likviditet i

ningen i detta avsnitt en sammanställning som handeln med fondandelar. Krediten var inte

delvis baseras på uppgifter från andra aktörer än utnyttjad vid årsskiftet. Maximalt utnyttjad

Pensionsmyndigheten, den baseras också delvis kredit under 2011 var 7 225 miljoner kronor.

på preliminära uppgifter. Revisionen har

omfattat uppgifter från och beräkningar utförda

av Pensionsmyndigheten. Uppgifter från andra

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

aktörer har inte reviderats av Riksrevisionen.

I avsnitt 8 redovisar Pensionsmyndigheten

Pensionsmyndigheten

jämförelsetal från tidigare års Orange rapport. Pensionsmyndigheten har, avseende dess års-

Dessa jämförelsetal har inte reviderats av Riksredovisning för 2011, fått en revisionsberättelse

revisionen. med upplysning. Revisorn lämnar en upplysning

I avsnitt 8.3 Prognos balanstalet redovisar när denne vill fästa uppmärksamheten på viktig

Pensionsmyndigheten ett antal prognoser för information i årsredovisningen. Riksrevisionen

balanstalets utveckling över ett antal år. Detta lämnar följande upplysningar av särskild

avsnitt har inte reviderats av Riksrevisionen. betydelse.

Riksrevisionen vill fästa uppmärksamheten på redovisning av premiepension respektive redovisning av inkomstpension i årsredovisningen.

2.4.12¶Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Anslag

Tabell 2.57 UO 12 Anslag

Miljoner kronor

Utfall SB

Utgiftsområdet omfattar bl.a. Allmänna barn- orsak till minskningen är att färre hushåll är bidrag, Föräldraförsäkring och Bostadsbidrag. berättigade till bostadsbidrag på grund av att

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till inkomstgränserna för bostadsbidrag har hållits 71 994 miljoner kronor och var därmed oförändrade samtidigt som hushållens inkomster 1 098 miljoner kronor (1,5 procent) lägre än vad ökat. som anvisades i statens budget. I utfallen på anslagen 1:2 Föräldraförsäkring

Jämfört med 2010 ökade utgifterna för och 1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn utgiftsområdet med 1 817 miljoner kronor ingår retroaktiva rättelser avseende (2,6 procent). Det är främst utgifterna på återkravsfordringar med 93 respektive anslaget 1:2 Föräldraförsäkring som ökade med 13 miljoner kronor under 2011. 1 478 miljoner kronor (4,6 procent) jämfört med 2010. Det beror på att medelersättningen per dag har ökat och dessutom har antalet uttagna Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision föräldrapenningdagar ökat, trots något färre födda barn 2011. Framför allt ökade uttaget av RiR 2010:22 Underhållsstödet – för barnets tillfällig föräldrapenning kraftigt (12 procent). bästa? Antalet uttagna dagar har totalt ökat med Riksrevisionen har granskat om underhållsstödet 1,1 procent jämfört med 2010 och andelen är ett ändamålsenligt verktyg inom den föräldrapenningdagar uttagna av män har ökat ekonomiska familjepolitiken och om systemet från 23,1 procent till 23,7 procent 2011. hanteras effektivt.

Utgifterna på anslaget 1:1 Allmänna Regeringen har lämnat en redovisning med barnbidrag har ökat med 409 miljoner kronor anledning av granskningsrapporten i (1,7 procent) jämfört med föregående år. De Årsredovisning för staten 2010 (skr. högre utgifterna beror på att antalet barn från 2010/11:101, s. 267). 0 – 12 år ökat, och att nivån för flerbarnstillägg Regeringen har därefter gjort en ändring i ökade från den 1 juli 2010. Ökningen är förordningen (2011:704) med kompletterande 150 kronor fr.o.m. barn nummer 2, därefter ökar bestämmelser till EU:s underhållsförordning. det successivt fram till barn nummer fem och Ändringen innebär att Kronofogdemyndigheten fr.o.m. barn nummer sex och uppåt är tillägget på begäran ska bestyrka ett avtal om 1 250 kronor extra per barn. Utgifterna på underhållsbidrag. Syftet med förändringen är att anslaget 1:8 Bostadsbidrag minskade med svenska avtal om underhållsbidrag ska kunna 151 miljoner kronor (4,3 procent) till verkställas enligt EU:s underhållsförordning 3 342 miljoner kronor jämfört med 2010. En (Rådets förordning nr 4/2009 av den

18 december 2008 om domstols behörighet, underhållsstödssystemet bör förändras och i tillämplig lag, erkännande och verkställighet av stället ersättas med ett förskottsbidrag som domar samt samarbete i fråga om baseras på föräldrarnas civilrättsliga avtal om underhållsskyldighet) i en högre utsträckning än underhållsbidrag, samt att regeringen bör utreda vad som sker i dag. Ändringen träder i kraft den utformningen av ett sådant system i särskild 1 maj 2012. ordning. Vidare har utredningen lämnat förslag

Sedan redovisningen i Årsredovisning för om att en ny bidragsform, växelvisbidrag, för staten 2010 har utredningen om ekonomi och barn som bor växelvis i ett hushåll ska införas föräldrasamarbete vid särlevnad, lämnat sitt inom bostadsbidraget. Samtidigt har utredningen betänkande Fortsatt föräldrar – om ansvar, föreslagit att underhållsstöd vid växelvis boende ekonomi och samarbete för barnets skull (SOU ska avskaffas. 2011:51). Utredningen har gjort bedömningen Betänkandet har remissbehandlats och ärendet att det bör inrättas en instans som kan bistå bereds för närvarande inom Regeringskansliet. föräldrar med råd och stöd för att i större Regeringen avser att återkomma till riksdagen utsträckning komma överens om avtal om om de åtgärder som regeringen avser att vidta underhållsbidrag, i stället för att reglera med anledning av Riksrevisionens iakttagelser. underhåll via underhållsstödet. Utredningen har också ansett att den nuvarande utformningen av

2.4.13¶Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

Anslag

Tabell 2.58 UO 13 Anslag

Miljoner kronor

Utfall SB

Utgiftsområdet omfattar integrationspolitik, 1:4 Ersättning till etableringslotsar och insatser för politik mot diskriminering samt jämställdhets- vissa nyanlända invandrare var 74,6 procent lägre politik. än i statens budget. Anledningen till det låga

Utgifterna uppgick till 4 968 miljoner kronor utfallet är att antalet personer i reformen har och var därmed 1 060 miljoner kronor varit lägre än förväntat, främst under första halv- (17,6 procent) lägre än vad som anvisades i sta- året och att alla personer med möjlighet att välja tens budget. Det lägre utfallet förklaras av att en etableringslots inte har gjort det. Även utgifterna för kommunersättningarna vid utnyttjandet av övriga programinsatser inom det flyktingmottagande och utgifterna för senare anslaget har varit lågt. etableringsinsatser för vissa nyanlända Utfallet på anslaget 1:1 Integrationsåtgärder invandrare tillsammans blev 924 miljoner kronor blev 76 miljoner kronor lägre än anvisat. Det låga lägre än anvisat. utfallet beror främst på den s.k. sfi-bonusen, dvs.

Utfallet för anslaget 1:2 Kommunersättningar det prestationsbaserade bonussystemet för dem vid flyktingmottagande blev 4 199 miljoner som genomgår vissa kurser inom svenskkronor, vilket är 311 miljoner kronor undervisning för invandrare med godkänt betyg (6,9 procent) lägre än anvisat. Anslaget anvisades inom viss tidsram. Detta bonussystem blev ytterligare 530 miljoner kronor i ändringsbudget rikstäckande under hösten 2010 efter att ha p.g.a. att kostnaderna för mottagandet av ensam- pågått i försöksverksamhet under 2009 och kommande barn bedömdes bli högre än beräk- 2010. På statens budget anvisades 100 miljoner nat. Samtidigt bedömdes antalet kommun- kronor för detta ändamål, utgifterna blev mottagna flyktingar bli något lägre än väntat. 25 miljoner kronor. Utfallet för antalet kommunmottagna flyktingar Utfallet på anslaget 1:5 Hemutrustningslån blev lägre än vad som beräknades i budgeten, blev - 9 miljoner kronor vilket är 18 miljoner vilket förklarar det lägre utfallet mot anvisade kronor lägre än anvisat på statens budget. Anledmedel på statens budget. Kommunerna tog emot ningen är införandet av skärpt kravhantering, 12 938 personer under 2011 enligt preliminär vilket inneburit ökade återbetalningar från lånstatistik, en minskning med 2 274 personer tagarna. Under 2011 översteg återbetalningarna jämfört med 2010. Antalet kommunmottagna utgifterna för nyutlåning. Antalet kommunensamkommande barn var 2 198, vilket däremot mottagna flyktingar, vilka är målgruppen för är en ökning med 706 barn jämfört med 2010. hemutrustningslån, blev dessutom färre än vad

Utfallet på anslaget 1:3 Etableringsersättning som beräknades i budgeten. till vissa nyanlända invandrare blev 49,6 procent Jämfört med 2010 har utgifterna för utgiftslägre än anvisat. Utgifterna på anslaget området minskat med 224 miljoner kronor

(4,3 procent) under 2011. Utfallet på anslaget Inom utgiftsområdet har beställnings- 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder minskade med bemyndiganden beslutats om 1 468 miljoner 305 miljoner kronor (59,4 procent) mellan åren. kronor. De utestående åtagandena uppgår till Minskningarna är i linje med minskade anvisade 798 miljoner kronor. Utestående åtagande för medel. anslaget 1:4 Ersättning till etableringslotsar och

Under 2011 har reformen om insatser för vissa nyanlända invandrare uppgår till etableringsinsatser för nyanlända invandrare på 220 miljoner kronor, vilket är 480 miljoner integrationsområdet, som trädde i kraft under kronor lägre än beställningsbemyndigandet. december 2010, fortsatt att genomföras. Bland Anledningen är att antal personer som blivit annat har ny verksamhet tillkommit inriktad på hänvisade till en etableringslots har varit lägre än etablering för vissa nyanlända invandrare. En ny förväntat. ersättningsförordning för det statliga stödet till kommuner vid flyktingmottagande har också trätt i kraft. Detta innebär bl.a. att anslagen Utlåning 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända

Tabell 2.60 UO 13 Utlåning

invandrare och 1:4 Ersättning till etableringslotsar

Miljoner kronor

och insatser för vissa nyanlända invandrare är nya

Utlåning Låneram Lån 2011-12-31 på utgiftsområdet från 2010. Anvisade medel till dessa anslag har främst tagits från anslaget Hemutrustningslån 1 200 1 037 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande. Ytterligare medel har också flyttats från detta Inom utgiftsområdet har en låneram för anslag till anslag på andra utgiftsområden med hemutrustningslån beslutats om 1 200 miljoner anledning av reformen. Sammantaget innebär kronor. Utestående lån vid utgången av 2011 var detta att jämförelser med föregående år ska göras 1 037 miljoner kronor. med försiktighet.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.59 UO 13 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående

Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2011-12-31

Ersättning till

etableringslotsar och

insatser för vissa 1:4 nyanlända invandrare 700 220

Från EU-budgeten

finansierade insatser för

integration av 1:6 tredjelandsmedborgare 48 42

Särskilda jämställdhets- 3:1 åtgärder 720 536

Summa 1 468 798

2.4.14¶Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Anslag

Tabell 2.61 UO 14 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

Utgiftsområdet omfattar Arbetsmarknad och (87,5 procent) högre än anvisat i den Arbetsliv. Området består i huvudsak av ursprungliga budgeten. I ändringsbudget arbetsförmedling, bidrag till arbetslöshetser- anvisades 474 miljoner kronor. Regeringen sättning och utgifter för arbetsmarknadspolitiska medgav att anslaget fick överskridas med program och insatser samt arbetsmiljö och 300 miljoner kronor enligt regleringsbrev arbetsrätt. Vidare ingår bland annat Europeiska 2011-12-01. Av det medgivna överskridandet socialfonden och bidrag till Samhall AB. utnyttjades 235 miljoner kronor för utbetalning

Utfallet uppgick till 63 285 miljoner kronor av lönegarantiersättning. Hela anslagskrediten på vilket är 6 346 miljoner kronor (9,1 procent) 145 miljoner kronor har utnyttjats (se även lägre än vad som anvisats i statens budget. avsnitt 2.3.4 om medgivet överskridande). I Utgifterna för anslaget 1:2 Bidrag till arbetslös- budgeten bedömdes antalet företagskonkurser hetsersättning och aktivitetsstöd blev och företagsrekonstruktioner minska under 31 002 miljoner kronor, vilket är 5 934 miljoner 2011. Detta har också skett men antalet personer kronor (16,1 procent) lägre än vad som anvisats i som fått utbetald lönegarantiersättning har varit budgeten. Utgifterna för arbetslöshetser- fler än tidigare. Dessutom har den sättningen blev 5 585 miljoner kronor lägre än genomsnittliga ersättningen per person och antal beräknat. Både arbetslösheten och antalet dagar som ersättning betalats ut ökat vilket har arbetslösa med arbetslöshetsersättning blev lägre medfört ökade kostnader. än beräknat i budgeten. Den utbetalda Utfallet för utgiftsområdet blev arbetslöshetsersättningen per dag var också lägre 5 271 miljoner kronor (7,7 procent) lägre än än beräknat. Utgifterna för aktivitetsstöd och 2010. för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknads- Anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning politiska program och insatser blev 349 respektive och aktivitetsstöd minskade med 6 623 miljoner 483 miljoner kronor lägre än anvisat på kronor. Det är främst utgifterna för budgeten, trots att antalet deltagare blev fler än arbetslöshetsersättning som minskat. väntat. Utfallet för anslaget 1:4 Lönebidrag och Anledningen är att både arbetslösheten och Samhall m.m. blev 552 miljoner kronor lägre än andelen arbetslösa med arbetslöshetsersättning anvisat i statens budget då antalet personer med har minskat mellan åren. De som fått lönebidrag blev lägre än beräknat. arbetslöshetsersättning har dessutom både haft

Utfallet för anslaget 1:11 Bidrag till löne- en lägre inkomst och i lägre utsträckning garantiersättning uppgick till 1 830 miljoner kvalificerat sig till den högre nivån på kronor, vilket är 854 miljoner kronor ersättningen vilket resulterat i att den

genomsnittliga dagersättningen har minskat med svagare ställning på arbetsmarknaden, jämfört med 2010. främst unga och personer med utländskt

ursprung. De som fått arbetslöshetsersättning

Tabell 2.62 Arbetslöshet

har haft en lägre inkomst och i lägre utsträckning

År 2011 År 2010

Antal Antal kvalificerat sig till den högre nivån på

personer Procent personer Procent

ersättningen, den s.k. inkomstrelaterade

med 2010 då samma andel var 10,3 procent.

- därav personer

Av de inskrivna vid Arbetsförmedlingen med utomnordiskt

deltog i genomsnitt 170 951 personer per månad ursprung 122 100 32,3 116 400 28,0

i ett arbetsmarknadspolitiskt program som - därav långtidsarbetslösa 113 300 30,0 132 000 31,8 kvalificerar för aktivitetsstöd. Det är en

minskning med 8 806 personer jämfört med - därav långtidsarbetslösa personer 2010. Främst är det antalet deltagare i de två med utomnordiskt arbetsmarknadspolitiska programmen ursprung 47 200 12,5 45 800 11,0

arbetspraktik och jobbgaranti för ungdomar som

- därav ungdomar,

minskat. Antalet deltagare i jobb- och 15-24 år 149 300 39,5 161 700 38,9

utvecklingsgarantin har däremot ökat med Arbetslösheten, 15-

16,9 procent. 74 år (arbetslösa som andel av Utgifterna på anslaget 1:4 Lönebidrag och arbetskraften) 7,5 8,4 Samhall m.m. ökade mellan åren med

Ungdomsarbetslösh 1 038 miljoner kronor. Antalet personer med

eten, 15-24 år lönebidrag eller andra subventionerade (arbetslösa ung- 8

anställningar ökade med 3 707 personer, i stort domar som andel av samtliga ungdomar sett hela ökningen var inom Trygghetsi arbetskraften) 22,9 25,2 anställning. Utgifterna för 1:11 Bidrag till

Anm. Statistiken i tabellen avser genomsnitt för helåren 2010 respektive. 2011

lönegarantiersättning ökade med 492 miljoner Källa: SCB

kronor mellan åren. Antalet personer som fick

lönegarantiersättning ökade med 7,4 procent Tabellen visar att det genomsnittliga antalet

trots att antalet företagskonkurser och arbetslösa har minskat med 38 100 personer

företagsrekonstruktioner minskade med mellan 2010 och 2011. Även antalet långtids-

6,8 respektive 9,8 procent. Även antalet dagar arbetslösa, dvs. personer som varit arbetslösa i

som ersättning betalades ut och den genommer än 6 månader, har minskat. Antalet personer

snittliga ersättningen per person ökade. Den med utomnordiskt ursprung i både arbetslöshet

enskilt största förändringen mellan 2010 och och långtidsarbetslöshet har ökat. Ungdomar,

2011 är utgifterna för företagsrekonstruktion av som utgör nära 40 procent av samtliga

Saab Automobile AB och Saab Automobile arbetslösa, har minskat något till antalet men är i

Powertrain AB. Under 2011 har 405 miljoner det närmaste oförändrad som andel av de

kronor betalats ut till anställda på dessa företag. arbetslösa mellan åren. Som andel av

I utfallet för anslaget 1:2 Bidrag till arbetskraften har ungdomsarbetslösheten

arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd ingår däremot minskat och uppgick till 22,9 procent

retroaktiva rättelser av avräkning avseende under 2011.

återkravsfordringar med totalt 94 miljoner

Av de arbetslösa var andelen heltidsarbetslösa

kronor under 2011. som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen och

fick arbetslöshetsersättning 36 procent i slutet av 2011. Det är en minskning med 4 procent-

enheter jämfört med föregående år. Den genomsnittliga arbetslöshetsersättningen per dag

minskade från 578 till 571 kronor per dag. Anledningen till minskningen är att arbetslösa

8 Med andra subventionerade anställningar avses offentligt skyddat arbete under 2011 i högre utsträckning var personer

(OSA), utvecklingsanställning och trygghetsanställning.

Beställningsbemyndiganden 22 februari lämna en årsredovisning till regeringen.

Tabell 2.63 UO 14 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2011-12-31

Kostnader för RiR 2010:1 Styrningen inom

arbetsmarknadspolitiken. Utifrån granskningen

Europeiska socialfonden

föreslog Riksrevisionens styrelse i framställan

m.m. för perioden

(2009/10:RRS28) om styrningen inom ar- 1:6 2007–2013 3 750 3 664

betsmarknadspolitiken att riksdagen skulle

Institutet för

arbetsmarknadspolitisk begära att regeringen tar ytterligare initiativ för

1:7 utvärdering 11 7 att utveckla styrningen, uppföljningen och

2:1 Arbetsmiljöverket 18 18 återrapporteringen av Arbetsförmedlingens

verksamhet.

Summa 18 479 17 048

Regeringen angav i Årsredovisning för staten

2010 (skr. 2010/11:101, s. 262) att regeringen, i Inom utgiftsområdet har beställnings-

enlighet med riksdagens tillkännagivande (bet. bemyndiganden beslutats om 18 479 miljoner

2010/11:AU2, rskr. 2010/11:126), skulle kronor. De utestående åtagandena uppgår till

återkomma till riksdagen med en redovisning av 17 048 miljoner kronor. Beställnings-

vilka åtgärder som vidtagits för att förbättra bemyndigandet på anslaget 1:4 Lönebidrag och

styrningen. Samhall m.m. avser åtaganden mot arbetsgivare

Regeringen har under de senaste åren som anställer en person med funktionshinder

utvecklat styrningen, uppföljningen och inom ramen för lönebidrag m.m. Åtagandet

återrapporteringen av Arbetsförmedlingens baseras på beslut om lönebidrag per deltagare

verksamhet, vilket bl.a. redovisats i budgetoch sträcker sig vanligtvis ett år framöver varför

propositionen för 2011 (prop. 2010/11:1 majoriteten av de utestående åtagandena infrias

utg.omr. 14 avsnitt 4.4). kommande år. År 2011 uppgick de utestående

Den 30 juni 2011 gav regeringen Institutet för åtagandena till 10 084 miljoner kronor. Av dessa

arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) i avser 7 921 miljoner kronor 2012, 1 734 miljoner

uppdrag att genomföra en uppföljningsstudie av kronor 2013 och 430 miljoner kronor 2014.

jobbcoachning utanför jobb- och

utvecklingsgarantin samt jobbgarantin för

ungdomar med ett särskilt fokus på privata

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

jobbcoacher som arbetar på uppdrag av

Arbetsförmedlingen (dnr A2011/2842). Syftet

Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar

med uppdraget är att öka kunskapen kring Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar

jobbcoacher och studera hur flödena till arbete har, avseende dess årsredovisning för 2011, fått

ser ut. en revisionsberättelse med reservation. Revisorn

Den 10 november 2011 gavs Statskontoret i uttalar sig med reservation när det finns

uppdrag att analysera Arbetsförmedlingens väsentliga fel, men som inte är genomgripande

användning av sitt förvaltningsanslag (dnr för årsredovisningen. Som grund för uttalande

A2011/3920). Syftet med uppdraget är att få med reservation anger Riksrevisionen följande.

bättre information om hur förvaltningsanslaget

Årsredovisningen för Statens nämnd för

används och att därigenom möjliggöra en arbetstagares uppfinningar har lämnats till

förbättrad uppföljning av hur verksamhetens regeringen för sent. Årsredovisningen kom in till

prestationer utvecklas. Uppdraget ska redovisas regeringen den 6 mars 2012. Enligt 2 kap. 1 §

senast den 11 maj 2012. förordningen (2006:605) om årsredovisning och

I regleringsbrevet för 2012 har Arbetsbudgetunderlag ska myndigheten senast den

förmedlingen fått i uppdrag att senast den

15 juni 2012 redovisa vilka åtgärder myndigheten sammanhängande frågor i syfte att skapa planerar att vidta för att bl.a. utveckla rättsliga förutsättningar för en mer effektiv eredovisningen av hur förvaltningsanslaget förvaltning (dir. 2011:86). Ett delbetänkande ska används och kostnadseffektiviteten (dnr redovisas senast den 1 december 2012 och A2011/3992). uppdraget ska slutredovisas senast den

Detta är exempel på hur regeringen 1 december 2014. kontinuerligt arbetar med att utveckla styr- Riksdagen har efter regeringens förslag under ningen. Regeringen anser mot bakgrund av detta 2011 beslutat om ändringar i lagen (2002:546) att rapporten är slutbehandlad. om behandling av personuppgifter i den

arbetsmarknadspolitiska verksamheten (prop. RiR 2010:18 Informationsutbyte mellan 2010/11:42, bet. 2010/11:AU4, rskr. myndigheter med ansvar för trygghetssy- 2010/11:163). Dessa ändringar har inneburit stemen – har möjligheter till effektivisering utökade möjligheter för Arbetsförmedlingen att utnyttjats? både behandla och föra över uppgifter Riksrevisionen har granskat om regeringen och elektroniskt till andra myndigheter. myndigheterna har använt de möjligheter för Förändringarna initierades dels genom önskemål utökat elektroniskt informationsutbyte som lag från Arbetsförmedlingen, dels med anledning av och teknik erbjuder. regeringens reformer som ställde nya krav på

Regeringen har bett Arbetsförmedlingen att elektroniskt informationsutbyte mellan yttra sig kring Riksrevisionens rapport. myndigheter. Arbetsförmedlingen har svarat regeringen att de, Regeringen bedömer mot bakgrund av detta redan då Riksrevisionens arbete med att att granskningen som avser Arbetsförmedlingen genomföra den aktuella granskningen pågick, inte föranleder några ytterligare åtgärder från deltog aktivt med att försöka överbrygga regeringens sida. De delar av rapporten som problem och öka utbytet av information mellan berör Arbetsförmedlingen anses därmed vara olika myndigheter (dnr A2009/2076). slutbehandlad. Arbetsförmedlingen menar därför att rapporten fick funktionen av att förstärka, underlätta och RiR 2011:1 Säsongsarbetslösa och ge legitimitet till myndigheten. Vidare meddelar arbetslöshetsförsäkringen Arbetsförmedlingen att de arbetar i enlighet med Riksrevisionen har granskat om regeringen, Ar- Riksrevisionens rekommendationer och har till betsförmedlingen och Inspektionen för arbetsregeringen lyft fram flera exempel på ut- löshetsförsäkringen har arbetat för att de sävecklingsområden som myndigheten arbetar songsarbetslösas tid i arbetslöshet inte ska bli aktivt med. onödigt lång.

I mars 2011 beslutade regeringen att tillsätta Regeringen har i regeringens skrivelse Riksreen utredning om personuppgiftsbehandling visionens rapport 2011:1 Säsongsarbetslösa och inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten arbetslöshetsförsäkringen (skr. 2010/11:134) och i tillsynsverksamheten över denna (dir. redovisat att den inte har för avsikt att vidta 2011:23 och tilläggsdirektiv 2011:117). några åtgärder med anledning av gransknings- Utredningen redovisade sitt slutbetänkande rapporten. Granskningsrapporten är därmed (SOU 2012:4) i februari 2012 och det bereds för slutbehandlad. närvarande inom Regeringskansliet. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till

Vidare beslutade regeringen i oktober 2011 att handlingarna (bet. 2011/12:AU2, rskr. tillsätta en utredning som ska se över den s.k. 2011/12:88). registerlagstiftningen och vissa därmed

2.4.15¶Utgiftsområde 15 Studiestöd

Anslag

Tabell 2.64 UO 15 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

Utgiftsområdet omfattar utgifter för som utnyttjar denna möjlighet ökar dock något ekonomiskt stöd till enskilda under studier, varje år. utgifter för vissa studiesociala insatser och Även utgifterna för utbetalning av utgifter för hanteringen av studiestöden. studiebidrag med den generella nivån var något Förvaltningen av studiestöden sköts huvud- lägre än anvisat i statens budget. Antalet sakligen av Centrala studiestödsnämnden personer med studiemedel antogs öka under (CSN). 2011, i stället minskade antalet. En anledning till

Utfallet uppgick till 21 813 miljoner kronor minskningen kan vara de skärpta och var därmed 1 659 miljoner kronor bestämmelserna för prövning av tidigare (7,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens studieresultat som infördes sommaren 2010 budget. I ändringsbudget flyttades 5 miljoner vilket har lett till en ökad andel avslag på kronor från anslag 1:3 Studiemedelsräntor m.m. studiemedelsansökningar. Av de studerande som till anslaget 1:2 Studiemedel m.m. Skillnaden har studiemedel har andelen som tar ut både mellan utfall och anvisade medel beror främst på bidrag och lån minskat sedan anslaget 1:2 Studiemedel m.m. Utfallet på studiestödsreformen 2001. Fortfarande tar två av anslaget var 1 598 miljoner kronor lägre än tre studerande ut både bidrag och lån medan en anvisat i den ursprungliga budgeten. Anslaget av tre tar ut enbart bidragsdelen. används för utgifter för studiebidrag, De totala utgifterna på utgiftsområdet för tilläggsbidrag och pensionsavgifter. Det finns två 2011 blev 767 miljoner kronor (3,4 procent) olika nivåer för studiebidraget, en generell nivå lägre jämfört med 2010. Anledningen är där bidragsdelen är 31,4 procent av totalt framförallt utfallet på anslaget 1:3 Studiestudiemedel (studiebidrag och studielån) och en medelsräntor m.m. som var 696 miljoner kronor högre nivå där bidragsdelen är 73 procent. Av lägre under 2011 jämfört med 2010. Detta samtliga med studiebidrag får 92 procent den påverkas dels av att antalet studerande minskade generella och 8 procent den högre nivån. mellan åren, dels av att ränteläget var lägre under Förklaringen till det låga utfallet är att både 2011 jämfört med 2010. Antalet studerande med antalet studerande med studiemedel med den studiemedel var 465 136 personer, en minskning generella och den högre bidragsnivån blev lägre med 1 176 personer jämfört med året innan. En än förväntat. Inom gruppen studerande med rätt anledning till minskningen kan vara att arbetstill den högre bidragsnivån är det främst marknaden har förbättrats mellan åren, men utgifterna för personer över 25 år och som också skärpta regler för prövning av saknar slutbetyg från grundskola eller studieresultat. gymnasieskola som är lägre än anvisade medel. Dessa kan studera med studiemedel med den högre bidragsnivån vid slutförandet av sina studier. Totalt har 56 procent av anvisade medel i budgeten till detta ändamål använts. En liknande avvikelse finns sedan flera år. Antalet personer

Beställningsbemyndiganden Utlåning

Tabell 2.65 UO 15 Beställningsbemyndiganden Tabell 2.66 UO 15 Utlåning

Miljoner kronor Miljoner kronor

Utestående Utlåning Låneram Lån 2011-12-31

Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2011-12-31 Studielån 172 300 170 153

Bidrag till vissa 1:5 studiesociala ändamål 7 2 Låneramen för studielån uppgick till

172 300 miljoner kronor 2011. Utestående lån Inom utgiftsområdet har beställnings- vid utgången av 2011 var 170 153 miljoner bemyndiganden beslutats om 7 miljoner kronor. kronor. De utestående åtagandena är 2 miljoner kronor.

2.4.16¶Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Anslag

Tabell 2.67 UO 16 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

Utgiftsområdet omfattar förskoleverksamhet, Utfallet uppgick till 53 685 miljoner kronor skolbarnsomsorg och skola, vuxenutbildning och var därmed 846 miljoner kronor och annan yrkesutbildning samt högre (1,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens utbildning och forskning. Området omfattar budget. också myndigheter inom utbildnings- och Avvikelsen beror främst på anslagen forskningsområdet. 1:15 Statligt stöd till vuxenutbildning,

1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal, Utgifterna på anslaget 2:53 Särskilda utgifter 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan inom universitet och högskolor m.m. var pedagogisk verksamhet och 2:53 Särskilda 383 miljoner kronor, vilket var 97 miljoner utgifter inom universitet och högskolor m.m. kronor (20,2 procent) lägre än anvisat i statens som tillsammans har utfall som är 836 miljoner budget. Anledningen är att regeringen beslutat kronor lägre än anvisat. om medel för specifika projekt i lägre

Utgifterna på anslaget 1:15 Statligt stöd till utsträckning än vad som har anvisats i statens vuxenutbildning blev 3 030 miljoner kronor. Det budget. är 320 miljoner kronor (9,5 procent) lägre än Riksdagen beslutade i vårändringsbudgeten anvisat på statens budget. Detta anslag har ökat för 2011 om ett kapitaltillskott om högst kraftigt de senaste åren till följd av ett flertal 200 miljoner kronor till European Spallation riktade satsningar, främst på yrkesinriktad Source ESS AB (ESS AB). Av anslaget gymnasial vuxenutbildning, s.k. yrkesvux, och på 3:1 Vetenskapsrådet: forskning och forskningsutbildning inom yrkeshögskola. Förklaringen till information har 150 miljoner kronor använts för att utgifterna blev lägre än vad som anvisats i detta ändamål. statens budget är bl.a. att antalet deltagare i Utgifterna för utgiftsområdet blev yrkesvux var lägre än beräknat. 451 miljoner kronor (0,8 procent) högre än

Utgifterna på anslaget 1:10 Fortbildning av 2010. lärare och förskolepersonal blev 739 miljoner kronor, vilket är 307 miljoner kronor (29,4 procent) lägre än anvisats på statens budget. Anledningen är att antalet deltagare i lärarfortbildningen, en satsning inom det s.k. Lärarlyftet, har varit lägre än väntat. Under 2011 deltog 6 700 lärare i lärarfortbildningen, vilket var 2 100 personer färre jämfört med 2010. Lärarlyftet var en satsning som pågick t.o.m. 2011.

Utgifterna för anslaget 1:5 Utveckling av

skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet

blev 805 miljoner kronor vilket är 112 miljoner kronor (12,2 procent) lägre än anvisat. Det beror framför allt på lägre utfall när det gäller försöksverksamheten, den reguljära gymnasiala lärlingsutbildningen och rektorsprogrammet. Regeringen har också beslutat om medel för specifika projekt i lägre utsträckning än det avsatts medel för i budgeten. Försöksverksamheten med den gymnasiala lärlingsutbildningen bedrevs fr.o.m. 2008 t.o.m. 2011. Den reguljära gymnasiala lärlingsutbildningen startades hösten 2011 som en del av utbildningsreformen inom gymnasieskolan, Gy 2011. Anledningen till att utfallet blev lägre än anvisade medel är att antalet deltagare blev lägre än väntat. En förklaring kan också vara att det inom den reguljära gymnasiala lärlingsutbildningen inte betalas ut något statsbidrag förrän utbildningskontrakt har upprättats mellan lärling, arbetsplats och skola. När det gäller rektorsprogrammet beror det lägre utfallet på färre deltagare i programmet än beräknat.

Beställningsbemyndiganden avser åtaganden för 2013–2015. Detta är ett

överskridande av bemyndigandet.

Tabell 2.68 UO 16 Beställningsbemyndiganden

Bemyndigandets beloppsgräns har totalt sett inte

Miljoner kronor

överskridits, men förläggningen i tiden går

Utestående

utöver bemyndigandet, dels genom att de belopp

Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2011-12-31 som beräknas infrias under 2013 och 2014 är Specialpedagogiska 220 miljoner kronor högre än bemyndigandets 1:3 skolmyndigheten 12 11 beloppsgräns, dels genom att 7 miljoner kronor Utveckling av beräknas infrias under 2015 trots att skolväsendet och annan bemyndigandet endast sträcker sig t.o.m. 2014. 1:5 pedagogisk verksamhet 130 94

För anslaget 3:5 Rymdstyrelsen: Avgifter till Särskilda insatser inom

internationella organisationer finns det ett 1:6 skolområdet 37 34

beställningsbemyndigande på 1 100 miljoner Fortbildning av lärare

kronor som främst avser avgifter till vetenskaps- 1:10 och förskolepersonal 200 83

programmet inom den europeiska rymd- Statligt stöd till

organisationen, ESA. Åtaganden fastställs för 1:15 vuxenutbildning 2 600 2 128

flera år i taget. Utestående åtaganden är Bidrag till vissa handikappåtgärder inom ut- 232 miljoner kronor varav 115 miljoner kronor 1:16 bildningsområdet m.m. 77 0 avser 2012 och 117 miljoner kronor avser 2013. Uppsala universitet: Avvikelsen beror på att ett ministerråd som Forskning och skulle resultera i åtaganden över tid blev 2:4 forskarutbildning 5 5

uppskjutet till 2012. Bemyndigandet för anslaget Kungl. Tekniska hög- 3:4 Rymdforskning har överskridits med skolan: Forskning och

4 000 kronor till följd av valutakursförändringar. 2:18 forskarutbildning 5 5

Särskilda utgifter inom universitet och 2:53 högskolor m.m. 153 151 Garantier

Vetenskapsrådet: Forskning och Tabell 2.69 UO 16 Garantier 3:1 forskningsinformation 9 000 8 985 Miljoner kronor

Utestående åtaganden Vetenskapsrådet: Av- Garanti Garantiram 2011-12-31 gifter till internationella Pensionsgaranti (inkl 3:2 organisationer 873 873

efterborgen), Chalmers

1 3:4 Rymdforskning 150 150 Tekniska Högskola AB Obegränsad 389

1

I samband med ombildningen av statlig verksamhet till annan associationsform Rymdstyrelsen: Avgifter beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. till internationella 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser 3:5 organisationer 1 100 232 pensionsskulden per den 31/12 2010.

Internationella programkontoret för 4:1 utbildningsområdet 2 0 Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Summa 14 343 12 750

Sameskolstyrelsen

Sameskolstyrelsen har, avseende dess Inom utgiftsområdet har beställnings-

årsredovisning för 2011, fått en bemyndiganden beslutats om 14 343 miljoner

revisionsberättelse med avvikande mening. kronor. De utestående åtagandena uppgår till

Revisorn uttalar sig med avvikande mening när 12 750 miljoner kronor.

det finns väsentliga fel som är genomgripande För anslaget 1:15 Statligt stöd till vuxenut-

och årsredovisningen som helhet därigenom inte bildning har det beslutats om ett beställningsbe-

ger en rättvisande bild. Som grund för uttalande myndigande på 2 600 miljoner kronor som avser

med avvikande mening anger Riksrevisionen utbetalningar av statsbidrag för vissa yrkesin-

följande. riktade utbildningar som sträcker sig över ett

Riksrevisionen bedömer att Sameskolbudgetår. Utestående åtaganden är

styrelsen skulle ha redovisat en avsättning med 2 128 miljoner kronor varav 1 295 miljoner

ett väsentligt belopp för lokal-kostnader i kronor avser 2012. Övriga 833 miljoner kronor

årsredovisningen 2011. Om avsättning hade utg.omr. 16 avsnitt 2.7). Granskningsrapporten redovisats skulle flera delar i årsredovisningen är därmed slutbehandlad. påverkats väsentligt såsom resultaträkning, Riksdagen har bifallit regeringens proposition balansräkning, anslags-redovisning, noter och (bet. 2011/12:UbU1, rskr. 2011/12:98). väsentliga uppgifter samt tabeller och annan information i resultatredovisningen. RiR 2010:4 Klassificering av kurser vid

Sameskolstyrelsen hyr fem skolfastigheter. I universitet och högskolor – regeringens hyresavtalet finns ett avtalsvillkor, vilket innebär styrning och Högskoleverkets uppföljning att Sameskolstyrelsen ska betala en ersättning till Riksrevisionen har granskat konsekvenserna av hyresvärden när hyresperioden för någon av regeringens styrning och Högskoleverkets dessa lokaler inte längre förlängs. Enligt en uppföljning av klassificering av kurser vid sammanställning per den 31 december 2011 som universitet och högskolor. myndigheten erhållit från hyresvärden under Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder 2012, uppgår det sammanlagda beloppet för med anledning av granskningsrapporten i samtliga fem skolfastigheter till budgetpropositionen för 2012 (prop. 2011/12:1 101 895 000 kronor. utg.omr. 16 avsnitt 2.7). Granskningsrapporten

Avtalet och de effekter avtalet får för är därmed slutbehandlad. Sameskolstyrelsen framgår inte av årsredo- Riksdagen har bifallit regeringens proposition visningen. Sameskolstyrelsen har ännu inte (bet. 2011/12:UbU1, rskr. 2011/12:98). kvalitetssäkrat hyresvärdens sammanställning per den 31 december 2011. Det föreligger RiR 2011:2 Använder lärosätena resurserna därmed en viss osäkerhet om det totala beloppet. effektivt? Effektivitet och produktivitet för Trots osäkerheten finns det enligt Riksre- universitet och högskolor visionens uppfattning ett väsentligt belopp som Riksrevisionen har granskat hur effektivt univerinte är redovisat i Sameskolstyrelsens årsredo- sitet och högskolor utnyttjar sina resurser och visning, som borde ha redovisats som en avsätt- hur lärosätenas produktivitet har utvecklats. ning i Sameskolstyrelsens balansräkning. Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder

med anledning av granskningsrapporten i rege-

ringens skrivelse Riksrevisionens granskning av Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision effektiviteten i lärosätenas användning av resur-

ser (skr. 2010/11:136). Granskningsrapporten är RiR 2009:10 Psykiatrin och effektiviteten i det därmed slutbehandlad. statliga stödet Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till Riksrevisionen har granskat vissa statliga insatser handlingarna (bet. 2011/12:UbU4, rskr. som påverkat landstingens resurser för vården av 2011/12:20). psykiskt sjuka.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder RiR 2011:3 Oförbrukade forskningsbidrag vid med anledning av granskningsrapporten i universitet och högskolor budgetpropositionen för 2012 (prop. 2011/12:1 Riksrevisionen har granskat ökningen av oförutg.omr. 16 avsnitt 2.7). Granskningsrapporten brukade forskningsbidrag hos universitet och är därmed slutbehandlad. högskolor 2004–2009.

Riksdagen har bifallit regeringens proposition Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder (bet. 2011/12:UbU1, rskr. 2011/12:98). med anledning av granskningsrapporten i rege-

ringens skrivelse Riksrevisionens granskning av RiR 2009:28 Studenternas anställningsbarhet – oförbrukade forskningsbidrag vid universitet regeringens och högskolans insatser och högskolor (skr. 2010/11:137). Gransknings- Riksrevisionen har granskat regeringens, rapporten är därmed slutbehandlad. Högskoleverkets samt universitets och hög- Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till skolors insatser för att främja studenternas handlingarna (bet. 2011/12:UbU5, rskr. anställningsbarhet. 2010/11:26).

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i budgetpropositionen för 2012 (prop. 2011/12:1

RiR 2011:16 Statliga insatser för akademiker Riksdagen har med anledning av regeringens med utländsk bakgrund – förutsägbara, skrivelse tillkännagivit att regeringen bör ändamålsenliga och effektiva? överväga om systemet för fördelning av Riksrevisionen har granskat statliga insatser basanslag är väl avvägt i relation till målet att inom utbildningsområdet som syftar till att varje universitet och högskola ska ha tillvarata kompetensen hos akademiker med förutsättningar att fatta långsiktiga beslut om sin utländsk utbildning. forskning och att värna om lärosätes integritet

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder gentemot sina samarbetspartner. med anledning av granskningsrapporten i Regeringen avser att återkomma i frågan. regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om statliga insatser för akademiker med utländsk RiR 2011:23 Lika betyg, lika kunskap? – En utbildning (skr. 2011/12:9). uppföljning av statens styrning mot en Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. likvärdig betygssättning i grundskolan

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till Riksrevisionen har granskat statens insatser för handlingarna (bet. 2011/12:UbU6, rskr. en likvärdig betygssättning i grundskolan. 2011/12:50). Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder

med anledning av granskningsrapporten i RiR 2011:21 Användningen av basanslagen för regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport forskning och forskarutbildning om statens styrning mot en likvärdig Riksrevisionen har granskat hur basanslaget för betygssättning i grundskolan (skr. 2011/12:57). forskning och forskarutbildning används vid Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. universitet och högskolor. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder handlingarna (bet. 2011/12:UbU12, rskr. med anledning av granskningsrapporten i 2011/12:174). regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport Riksdagen har med anledning av regeringens om användningen av basanslaget för forskning skrivelse givit regeringen tillkänna att regeringen och forskarutbildning (skr. 2011/12:36). bör se till att bedömningsstöd för den nya Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. betygsskalan skyndsamt tas fram och görs

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till tillgänglig där sådant material ännu inte finns. handlingarna (bet. 2011/12:UbU8, rskr. 2011/12:152).

2.4.17¶Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Anslag

Tabell 2.70 UO 17 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Drottningholms slottsteater och

Bidrag till regional musikverksamhet samt

regionala och lokala teater-, dans- och 2:2 2010 musikinstitutioner 0 0 2 2 0,0 811

Övriga anslag 3 549 0 3 539 -9 -0,3 3 661

Summa 12 195 15 11 952 -243 -2,0 11 338

Utgiftsområdet omfattar utgifter för bl.a. om en regional kulturplan har upprättats i folkbildning, ungdomsfrågor, det civila landstinget i samverkan med länets kommuner samhället, idrott, teater, dans och musik, museer, och i dialog med det civila samhället och det utställningar samt trossamfund. professionella kulturlivet samt om den

Utfallet uppgick till 11 952 miljoner kronor överensstämmer med de föreskrifter som och blev därmed 243 miljoner kronor (2,0 pro- regeringen meddelat. Anslaget har tillkommit cent) lägre än vad som anvisades i statens genom att man överfört medel från ett flertal budget. I ändringsbudget anvisades anslag andra kulturanslag, framför allt från det under 10:1 Filmstöd för tidigareläggning av 2010 uppförda anslaget 2:2 Bidrag till regional digitalisering av landets biografer ytterligare musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, 15 miljoner kronor. Utgifterna för utgifts- dans- och musikinstitutioner. området blev 614 miljoner kronor (5,4 procent) Utfallet på anslag 1:5 Stöd till icke statliga högre än 2010. kulturlokaler blev 15 miljoner kronor, vilket är

Utgifterna för anslaget 13:1 Stöd till idrotten 5 miljoner kronor mer än vad som anvisades i ökade med 20,8 procent jämfört med föregående budgeten och 14 miljoner kronor högre än år och det beror på att det s.k. idrottslyftet som föregående år. Ovanligt lite stöd betalades ut tidigare finansierades via Svenska Spel AB från under 2010, vilket resulterade i ett anslagsoch med 2011 finansieras med anslag. Av de sparande som nu delvis utnyttjats. avsatta medlen 500 miljoner kronor har endast Anslaget 12:2 Bidrag till nationell och 250 miljoner kronor utbetalats. internationell ungdomsverksamhet ökades fr.o.m.

Anslaget 1:6 Bidrag till regional 2011 med 165 miljoner kronor. Ökningen kulturverksamhet är fr.o.m. 2011 ett nytt anslag berodde på att det bidrag för det lokala som används för fördelning av statliga bidrag till föreningslivets barn- och ungdomsverksamhet regionala kulturverksamheter. Bland annat som beräknats som en andel av det totala omfattar anslaget bidrag inom ramen för den s.k. överskottet från AB Svenska Spel ersattes med kultursamverkansmodellen som trädde i kraft ett stabilt och förutsägbart bidrag inom ramen 2011. Modellen innebär att ett landsting får för ett förhöjt anslag. Genom riksdagens beslut fördela statsbidrag till regional kulturverksamhet våren 2009 om propositionen Statens stöd till

idrotten infördes denna nya modell för bidraget Inom utgiftsområdet har en låneram för att täcka för det lokala föreningslivets barn- och underskott på distributionskontot för tvungdomsverksamhet (prop. 2008/09:126, bet. distribution beslutats om 700 miljoner kronor. 2008/09:KrU8, rskr. 2008/09:243). Därtill beslutade riksdagen en låneram på högst

15 miljoner kronor för lån till viss ombyggnation

av Nordiska muséet i samband med införandet Beställningsbemyndiganden av fri entré på muséer. Utestående lån vid

utgången av 2011 var 332 miljoner kronor.

Tabell 2.71 UO 17 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående

Övriga finansiella befogenheter

Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2011-12-31

Stöd till icke-statliga Riksdagen beslutade för 2011 att 3 953 miljoner 1:5 kulturlokaler 9 8 kronor skulle tilldelas Sveriges Television AB

Bidrag till vissa teater-, (SVT), 2 569 miljoner kronor skulle tilldelas

dans- och Sveriges Radio AB (SR) och 325 miljoner kronor 2:2 musikändamål 100 94

skulle tilldelas Sveriges Utbildningsradio AB

Talboks- och

(UR). SR skulle därutöver få ytterligare 3:2 punktskriftsbiblioteket 5 1

5 miljoner kronor. Medlen anvisas från

Konstnärlig gestaltning

rundradiokontot i Riksgäldskontoret. Riksdagen av den gemensamma

4:2 miljön 10 5 beslutade även att 530 miljoner kronor skulle

överföras från rundradiokontot till det särskilda

Ersättningar och bidrag 5:2 till konstnärer 120 88 distributionskontot för finansiering av kostnader

Bidrag till för tv-distribution. Vidare beslutades att SVT 7:2 kulturmiljövård 100 82 skulle anvisas 254,4 miljoner kronor och UR

Bidrag till allmänna 10,9 miljoner kronor från distributionskontot. 13:2 samlingslokaler 32 30 Samtliga medel har betalats ut till bolagen.

Bidrag till

riksdagspartiers 13:5 kvinnoorganisationer 15 15

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

Insatser för den ideella 13:6 sektorn 65 46

RiR 2011:12 Statens stöd till studieförbunden

Summa 456 368

Riksrevisionen har granskat regeringens rapport-

ering och styrning samt Folkbildningsrådets Inom utgiftsområdet har beställnings- fördelning, uppföljning, utvärdering och konbemyndiganden beslutats om 456 miljoner troll av statsbidraget till studieförbunden. kronor. De utestående åtagandena uppgår till Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder 368 miljoner kronor. med anledning av granskningsrapporten i rege-

ringens skrivelse Riksrevisionens rapport om

statens stöd till studieförbunden (skr. Utlåning 2011/12:6). Granskningsrapporten är därmed

slutbehandlad.

Tabell 2.72 UO 17 Utlåning

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till

Miljoner kronor

handlingarna (bet. 2011/12:KrU2,

Utlåning Låneram Lån 2011-12-31

rskr. 2011/12:132). RIKAB, täcka underskott på distributionskontot för tvdistribution 700 326

1 Nordiska museet 15 6

Summa 715 332

1 prop.2004/05:1, bet. 2004/05:FiU11, rskr. 2004/05:54

2.4.18¶Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik

Anslag

Tabell 2.73 UO 18 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Stöd för att underlätta för enskilda att ordna 1:3

bostad 49 -6 1 -48 -97,4 1

I utgiftsområdet ingår utgifter för samhällsplane- lägre än 2010. Stödet i form av räntebidrag för ring, bostadsmarknad, byggande och lantmäteri- ny- och ombyggnad av bostäder och verksamhet samt konsumentpolitik. investeringsbidrag för anordnande av hyres-

Utfallet uppgick till 1 110 miljoner kronor bostäder har gradvis avvecklats och inga och var därmed 172 miljoner kronor (13,4 pro- utbetalningar beräknas ske efter 2012. cent) lägre än vad som anvisades i statens budget.

Utfallet för anslaget 1:3 Stöd för att underlätta Beställningsbemyndiganden för enskilda att ordna bostad blev endast

Tabell 2.74 UO 18 Beställningsbemyndiganden

1,3 miljoner kronor beroende på att endast

Miljoner kronor

14 kommuner beviljades bidrag för

Utestående 260 hyresgarantier under 2011. Anslaget

Beställnings- åtaganden minskade med 6 miljoner kronor i Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2011-12-31 vårändringsbudgeten eftersom stödet inte Omstrukturering av efterfrågats i den utsträckning som beräknats. kommunala bostads-

1:2 företag 70 8

Utfallet på anslaget 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag blev minus 1 miljon Bidrag till åtgärder mot

2:2 radon i bostäder 15 14 kronor. Under året redovisades en återbetalning om totalt 2 miljoner kronor under anslaget Summa 85 22 samtidigt som det endast betalades ut 1 miljon kronor från anslaget. Inom utgiftsområdet har beställnings-

Under 2011 blev utgifterna för utgiftsområdet bemyndiganden beslutats om 85 miljoner 449 miljoner kronor (28,8 procent) lägre än kronor. De utestående åtagandena uppgår till 2010. 22 miljoner kronor.

Utfallet på anlaget 2:4 Lantmäteriet blev 506 miljoner kronor, vilket är 29 miljoner kronor (6,1 procent) högre än 2010. Anslaget anvisades 17 miljoner kronor i vårändringsbudgeten för att täcka omställningskostnaderna som uppstod då Lantmäteriets division Metria bolagiserades den 1 maj 2011. Utgifterna för anslaget 1:4 Räntebidrag m.m. blev 177 miljoner kronor, vilket är 264 miljoner kronor (60,0 procent)

Garantier Övriga krediter

Tabell 2.75 UO 18 Garantier Tabell 2.76 UO 18 Övriga krediter

Miljoner kronor Miljoner kronor

Utestående åtaganden Utnyttjad kredit Garanti

Garantiram 2011-12-31 Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit 2011-12-31 Kreditgaranti för ny- och Kredit för infriande av BKNs ombyggnad av bostäder garantier Obegränsad 0

1 Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av dåvarande inklusive avlösen av

1 § lagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning, numera

kommunala borgens-

5 kap. 1 § budgetlagen (2011:203). åtaganden 10 000 2 208 Kreditgaranti för förvärv av bostad 5 000 0,1

Summa 15 000 2 208

En samlad redovisning av statens garantiåtaganden lämnas i avsnitt 5.1.

2.4.19¶Utgiftsområde 19 Regional tillväxt

Anslag

Tabell 2.77 UO 19 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Utgiftsområdet omfattar i huvudsak medel för År 2011 blev utgifterna för utgiftsområdet hållbara regionala tillväxtinsatser i form av 43 miljoner kronor (1 procent) högre än 2010. central och regional projektverksamhet och olika former av regionala företagsstöd och utbetalningar från Europeiska regionala utvecklings- Beställningsbemyndiganden fonden.

Tabell 2.78 UO 19 Beställningsbemyndiganden

Utfallet uppgick till 3 222 miljoner kronor

Miljoner kronor

och var därmed 288 miljoner kronor

Utestående (8,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens

Beställnings- åtaganden budget. Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2011-12-31

Utfallet för anslaget 1:2 Transportbidrag upp- Regionala tillväxtgick till 377 miljoner kronor, vilket är 1:1 åtgärder 2 400 2 083 72 miljoner kronor lägre än anvisat. Transport- Europeiska regionala bidrag utgör en kompensation till företag i de utvecklingsfonden

1:3 perioden 2007–2013 4 150 3 967 fyra nordligaste länen för kostnadsnackdelar till

Summa 6 550 6 050

följd av långa transportavstånd för varor m.m. Det lägre utfallet beror delvis på ett fortsatt sämre ekonomiskt läge som påverkar företagens Inom utgiftsområdet har beställningsförsäljning negativt och som i sin tur bl.a. leder bemyndiganden beslutats om 6 550 miljoner till färre transporter. kronor. De utestående åtagandena uppgår till

6 050 miljoner kronor.

2.4.20¶Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Anslag

Tabell 2.79 UO 20 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

1:7 Internationellt miljösamarbete 141 16 153 12 8,6 73

Utgiftsområdet omfattar områdena Miljöpolitik, ny generation satelliter ska tas i drift. Det som bl.a. består av natur-, vatten och miljövård, innebär att kostnaderna kommer att öka de och Miljöforskning vilket främst består av närmaste åren för att därefter minska. forskning om miljö- och samhällsbyggande vid Utfallet för anslaget 1:15 Hållbara städer blev Forskningsrådet för miljö, areella näringar och 138 miljoner kronor, vilket är 108 miljoner samhällsbyggande. kronor högre än anvisat. Det innebär att en del

Utfallet uppgick till 5 069 miljoner kronor av anslagssparandet från 2010, som uppgick till och var därmed 60 miljoner kronor (1,2 procent) 235 miljoner kronor, har tagits i anspråk. lägre än vad som anvisades i statens budget. Anslaget används främst till projekt som syftar

Utfallet för anslaget 1:4 Sanering och till en ökad stadsutveckling. återställning av förorenade områden blev Utgifterna på anslaget 1:13 Insatser för 656 miljoner kronor, vilket är 125 miljoner internationella klimatinvesteringar blev kronor högre än anvisat i statens budget. Det 82 miljoner kronor, vilket är 146 miljoner innebär att en del av anslagssparandet från 2010, kronor lägre än anvisat i budgeten. Statens som uppgick till 334 miljoner kronor, har tagits i energimyndighet har sedan 2004 avtal med anspråk. Anledningen till det höga utfallet är att Nordiska miljöfinansieringsbolaget (NEFCO) behovet av saneringsåtgärder är stort och avser om utbetalning av medel till bilaterala projekt projekt som sträcker sig över flera år. och multilaterala fonder. 144 miljoner kronor

Utfallet för anslaget 1:7 Internationellt fick användas först efter särskilt beslut av miljösamarbete uppgick till 153 miljoner kronor, regeringen. Inget särskilt beslut har fattats. vilket är 12 miljoner kronor högre än den Utfallet för utgiftsområdet blev 93 miljoner ursprungliga budgeten. På ändringsbudget kronor (1,8 procent) lägre än 2010. tillfördes anslaget ytterligare 16 miljoner kronor Det tidigare anslaget 1:3 Åtgärder för biologisk för att betala Sveriges bidrag till det Europeiska mångfald omfördelades fr.o.m. budgetåret 2011 vädersatellitsamarbetet, EUMETSAT, där till anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur, till Sverige deltar sedan många år. EUMETSAT går det nya anslaget 1:16 Skydd av värdefull natur, för närvarande in i ett mer operativt skede vad till anslaget 1:12 Åtgärder för Havs- och gäller vädersatellitprogrammet i och med att en vattenmiljö och till det nya anslaget 1:17 Havs-

och vattenmyndigheten. Satsningen på åtgärder redovisningen som helhet därigenom inte ger en för biologisk mångfald fortsatte på oförändrad rättvisande bild. Som grund för uttalande med nivå under 2011. avvikande mening anger Riksrevisionen följande.

Havs- och vattenmyndighetens års-

redovisning innehåller flera väsentliga felaktig- Beställningsbemyndiganden heter som sammantaget är både väsentliga och av

avgörande betydelse för årsredovisningen.

Tabell 2.80 UO 20 Beställningsbemyndiganden

Väsentliga brister:

Miljoner kronor

- Det framgår inte hur de i årsredovisningen

Utestående

redovisade bristerna avseende intern styr-

Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2011-12-31 ning och kontroll påverkat års- 1:2 Miljöövervakning m.m. 82 37 redovisningen.

Åtgärder för värdefull - Underlag saknas för ledningens uttalande i

1:3 natur 260 204 årsredovisningen om den interna styr- Sanering och ningen och kontrollen. återställning av

- Havs- och vattenmyndigheten redovisar

styrker att dessa tillgångar uppfyller

Åtgärder för havs- och

kriterierna för att redovisas som imma- 1:12 vattenmiljö 130 149

teriell tillgång i balansräkningen.

Insatser för

- Balansposten oförbrukade bidrag i års-

internationella 1:13 klimatinvesteringar 549 450 redovisningen, angiven till 27,1 miljoner

Internationellt miljö- kronor, är för högt redovisad med

och kärnsäkerhets- 17,6 miljoner kronor. Delar av posten ska

samarbete med

avräknas mot upplupna bidragsintäkter 1:14 Ryssland 25 10

och delar av posten utgör skuld till annan 1:16 Skydd av värdefull natur 100 9

myndighet.

Forskningsrådet för

- Som framgår av årsredovisningen, på sidan

miljö, areella näringar

och samhällsbyggande: 59, har tilldelad bemyndiganderam över- 2:2 Forskning 1 350 866

skridits med 19,3 miljoner kronor.

Summa 3 705 2 428

Inom utgiftsområdet har beställnings- Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision bemyndiganden beslutats om 3 705 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgår till RiR 2009:21 Vad är Sveriges utsläppsrätter 2 428 miljoner kronor. Beställnings- värda? Hanteringen och rapporteringen av bemyndigandet för anslaget 1:12 Åtgärder för Sveriges Kyotoenheter havs- och vattenmiljö fastställdes till 130 miljoner Riksrevisionen har granskat regeringens kronor. Redovisade utestående åtaganden förvaltning av Sveriges tilldelade uppgår till 149 miljoner kronor, vilket innebär utsläppsutrymme enligt Kyotoprotokollet. ett överskridande med 19 miljoner kronor. Regeringen har redovisat Sveriges innehav av

tilldelat utrymme och uppskattning av ett

kommande överskott med anledning av Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision granskningsrapporten i Årsredovisning för

staten 2010 (skr. 2010/11:101, s. 261). Havs- och vattenmyndigheten Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Havs- och vattenmyndigheten har, avseende dess årsredovisning för 2011, fått en revisionsberättelse med avvikande mening. Revisorn uttalar sig med avvikande mening när det finns väsentliga fel som är genomgripande och års-

RiR 2011:8 Klimatinsatser utomlands – statens om skattebefrielse för biodrivmedel (skr. köp av utsläppskrediter 2010/11:162). Granskningsrapporten är därmed Riksrevisionen har granskat statens slutbehandlad. klimatinsatser utomlands. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder handlingarna (bet. 2011/12:SkU5, rskr. med anledning av granskningsrapporten i 2011/12:138). regeringens skrivelse Riksrevisionens granskning av klimatinsatser utomlands - statens inköp av RiR 2011:29 Miljökrav i offentlig upphandling utsläppskrediter (skr. 2010/11:157) och i – är styrningen mot klimatmålet effektiv? budgetpropositionen för 2012 (prop. 2011/12:1 Riksrevisionen har granskat om regeringen och utg.omr. 20 avsnitt 3.8). Granskningsrapporten berörda myndigheter använder styrmedlet är därmed slutbehandlad. miljökrav i offentlig upphandling på ett effektivt

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till sätt så att det bidrar till etappmålet för år 2020 handlingarna (bet. 2011/12:MJU1, rskr. för det nationella miljökvalitetsmålet Begränsad 2011/12:99). klimatpåverkan.

Ärendet bereds inom Regeringskansliet. RiR 2011:10 Biodrivmedel för bättre klimat – Regeringen kommer att återkomma till Hur används skattebefrielsen? riksdagen senast den 20 april 2012 med en Riksrevisionen har granskat i vilken utsträckning särskild skrivelse om de eventuella åtgärder som och till vilka kostnader skattebefrielsen av regeringen avser att vidta med anledning av biodrivmedel bidrar till att uppnå klimatmålen. Riksrevisionens iakttagelser.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport

2.4.21¶Utgiftsområde 21 Energi

Anslagsutfall

Tabell 2.81 UO 21 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Stöd för konvertering från direktverkande elvärme 1:8 2010 m.m. 210 210 0,0 128

Utgiftsområdet omfattar frågor om tillförsel, energieffektivisering i industri och byggnader distribution och användning av energi och syftar samt för stöd till kommuner. till att förena ekologisk hållbarhet, konkurrens- På anslaget 1:7 Planeringsstöd för vindkraft kraft och försörjningstrygghet, vilket hanteras av m.m. blev utfallet 41 miljoner kronor, vilket var Statens energimyndighet, Energimarknads- mer än dubbelt så högt som anvisade medel. Aninspektionen och affärsverket Svenska kraftnät. slaget hade ett ingående anslagssparande på

Utfallet uppgick till 2 918 miljoner kronor 52 miljoner kronor. Utfallet för anslaget och var därmed 48 miljoner kronor (1,7 procent) 1:9 Energimarknadsinspektionen: högre än vad som anvisades i statens budget. Förvaltningskostnader blev 2 miljoner kronor

Utfallet för anslaget 1:5 Energiforskning blev högre än anvisat. I vårändringsbudgeten an- 1 174 miljoner kronor, vilket är 142 miljoner visades ytterligare 14 miljoner kronor till kronor lägre än anvisat. Det beror främst på att Energimarknadsinspektionen med anledning av flera av projekten inom satsningen på stora att myndigheten ansökt om tvångsförvaltning anläggningar dragit ut på tiden på grund av och tvångsinlösen av elnätsverksamheten i statsstöds- och miljöprövningar. Dessa projekt Ekfors kraft AB. är långsiktiga och tar tid att starta. Satsningen på Utgifterna på anslaget 1:10 Energiteknik blev stora anläggningar handlar exempelvis om 72 miljoner kronor mot anvisade 122 miljoner framställning av biodrivmedel och biogas samt kronor. Det lägre utfallet beror på förskjutning stöd till elbilar och vågkraft. av utbetalningar inom stödet till biogas och

Utgifterna på det under 2010 uppförda andra förnybara gaser. Denna form av investeanslaget 1:8 Stöd för konvertering från direkt- ringsstöd ska främja en effektiv och utökad proverkande elvärme m.m. uppgick till 210 miljoner duktion, distribution och användning av biogas kronor. Anslagssparandet från 2010 uppgick till och andra förnybara gaser. Det tar tid för den totalt 603 miljoner kronor. här typen av projekt att komma igång och utbe-

För anslaget 1:3 Insatser för uthållig energi- talningar kan inte ske förrän projekten har slutanvändning blev utfallet 14 miljoner kronor förts. Utgifterna för utgiftsområdet blev högre än anvisat. Anslaget hade ett ingående 214 miljoner kronor (7,9 procent) högre än anslagssparande på 64 miljoner kronor som har 2010. använts till exempelvis insatser för Utfallet för anslaget 1:5 Energiforskning ökade

med 112 miljoner kronor. Det beror främst på

en större utbetalning till biogasprojektet GoBi- Inom utgiftsområdet har beställnings- Gas vid Göteborg energi vilket ryms inom sats- bemyndiganden beslutats om 5 623 miljoner ningen på stora anläggningar. Anslaget avser kronor. De utestående åtagandena uppgår till stöd till forskning, utveckling och innovation 3 300 miljoner kronor. Avvikelsen mellan utfall inom energiområdet. och beslutat bemyndigande avseende

Utgifterna på det under 2010 uppförda ansla- energiforskning förklaras av att avtalslängder och get 1:8 Stöd för konvertering från direktverkande avtalsbelopp inte ökade i den omfattning som elvärme m.m. blev 83 miljoner kronor högre än var planerat. Avvikelsen förklaras även av att 2010. Det beror bl.a. på att utbetalningar till infriade åtaganden blev större än beräknat under några större projekt gjordes under 2011. Stödet 2011. har upphört och de stödberättigade arbetena ska ha slutförts senast den 31 december 2010. De sista utbetalningarna kommer att ske under Utlåning 2012.

Tabell 2.83 UO 21 Utlåning

Utfallet för anslaget 1:12 Energieffektivise-

Miljoner kronor

ringsprogram ökade med 66 miljoner kronor.

Utlåning Låneram Lån 2011-12-31 Anslaget är ett femårigt program för energieffektivisering under åren 2010–2014. Det används Delägarlån till bolag i vilka

Svenska Kraftnät förvaltar statens för förstärkt regionalt och lokalt energi- och

aktier 300 0 klimatarbete och energieffektivisering i kommuner och landsting. Ökningen av anslagsutfallet

Låneramen inom utgiftsområdet uppgår till 2011 medför att utbetalningarna nu är i nivå med

300 miljoner kronor. Den har inte behövt anvisade medel.

utnyttjas.

Beställningsbemyndiganden Inomstatliga lån

Tabell 2.82 UO 21 Beställningsbemyndiganden Tabell 2.84 UO 21 Inomstatliga lån

Miljoner kronor Miljoner kronor

Utestående

Beställnings- åtaganden Inomstatliga lån Låneram Lån 2011-12-31 Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2011-12-31

Svenska kraftnäts lån i och utanför

Regionala och lokala Riksgäldskontoret 5 000 2 131

insatser för energi- 1:2 effektivisering m.m. 140 106

Inom utgiftsområdet har en låneram beslutats

Insatser för uthållig 1:3 energianvändning 100 54 om 5 000 miljoner kronor för Svenska Kraftnät.

Stöd för marknads- Utestående lån vid utgången av 2011 var

introduktion av vind- 2 131 miljoner kronor.

2.4.22¶Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Anslag

Tabell 2.85 UO 22 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Utgiftsområdet omfattar transportpolitiken och underskottet vid övergången till bruttopolitiken för informationssamhället. redovisning 2011 endast uppgick till 29 miljoner

Utfallet uppgick till 38 710 miljoner kronor kronor, vilket var 128 miljoner kronor lägre än och var därmed 1 415 miljoner kronor beräknat. Vidare beräknades felaktigt (3,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens anslagsmedel för verksamhet hänförlig till den budget. s.k. undervägsavgiften om 144 miljoner kronor.

Utfallet för anslaget 1:1 Väghållning uppgick Denna verksamhet ska dock alltjämt finansieras till 19 361 miljoner kronor, vilket är med avgifter och således inte redovisas mot 1 342 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budgetens anslag och inkomsttitlar. budget. Det lägre utfallet beror på förseningar i Utfallet för anslaget 1:11 Trängselskatt i såväl investeringar som drift och underhåll. Stockholm uppgick till 425 miljoner kronor, Detta beror på tidsförskjutningar i ett antal vilket är 407 miljoner kronor lägre än anvisat. investeringsprojekt, t.ex. BanaVäg i Väst, Detta med anledning av att beräkningen av Motala-Mjölby och projektet E4 i Sundsvall. anslagsmedel bestäms av hur stort överskott som

Utfallet för anslaget 1:2 Banhållning uppgick genereras från trängselskatten och inte av till 13 475 miljoner kronor, vilket är 650 miljoner storleken på de årliga investeringarna. Medel för kronor högre än anvisat. Det högre utfallet beror väginvesteringar som inte har utnyttjats överförs på att utgifterna för drift, underhåll och som anslagssparande till kommande år. trafikledning blev högre än vad som beräknades i På anslaget 1:10 Från EU-budgeten finanstatens budget, vilket var i enlighet med den sierade stöd till Transeuropeiska nätverk blev inriktning som regering redovisade i 2011 års utfallet 490 miljoner kronor, vilket var ekonomiska vårproposition om att ett utrymme 141 miljoner kronor mer än anvisade medel. skulle skapas om 800 miljoner kronor för att Anslaget hade ett ingående anslagssparande på säkerställa järnvägsnätets funktionssätt (prop. 314 miljoner kronor. 2010/11:100 avsnitt 2.8). På anslaget 2:5 Driftsäker och tillgänglig

Utfallet för anslaget 1:12 Transportstyrelsen elektronisk kommunikation blev utfallet uppgick till 1 889 miljoner kronor, vilket är 185 miljoner kronor, vilket var 65 miljoner 369 miljoner kronor lägre än anvisat. Det lägre kronor mer än anvisade medel. Anslaget hade ett utfallet beror främst på att det ackumulerade ingående anslagssparande på 82 miljoner kronor.

År 2011 blev utgifterna för utgiftsområdet Utlåning 1 074 miljoner kronor (2,7 procent) lägre än

Tabell 2.87 UO 22 Utlåning

2010. Utgifterna för anslaget 1:2 Banhållning

Miljoner kronor

minskade med 1 566 miljoner kronor.

Utlåning Låneram Lån 2011-12-31 Minskningen beror bl.a. på att det under året inte varit aktuellt att infria betalningsutfästelser A-train AB 1 000 1 000 avseende villkorat aktieägartillskott till SVEDAB Botniabanan AB för fortsatt 18 000 16 237 eller kapitaltäckningsgaranti till Arlandabanan utbyggnad av Botniabanan Infrastructure AB. Utgifterna för anslaget SVEDAB AB 5 200 4 961

3 1:1 Väghållning har minskat med 889 miljoner Swedavia AB 3 240 1 608 kronor jämfört med föregående år. Det beror på

Summa 26 674 23 806

lägre utgifter för drift och underhåll. Utgifterna 1

prop. 1993/94:213, bet. 1993/94:TU36, rskr. 1993/94:436

2

prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:TU1, rskr. 2009/10:117. Låneramen för Svedab för anslaget 1:12 Transportstyrelsen har i stället

AB är 3 361 miljoner kronor exklusive kapitaltjänstkostnader och mervärdesskatt.

3 ökat med 1 356 miljoner kronor, vilket beror på prop 2009/10:16, bet 2009/10:TU7, rskr. 2009/10:114. att avgiftsintäkter från offentligrättslig verksamhet i huvudsak bruttoredovisas på Inom utgiftsområdet har låneramar för utlåning budgeten från 2011. beslutats om 24 674 miljoner kronor.

Utestående lån vid utgången av 2011 var

23 806 miljoner kronor. Beställningsbemyndiganden Lånet till Svensk-Danska Broförbindelsen

SVEDAB AB, får enligt riksdagens beslut uppgå Tabell 2.86 UO 22 Beställningsbemyndiganden till 3 361 miljoner kronor i 2009 års priser och

Miljoner kronor

därutöver mervärdesskatt och s.k. kapitaltjänst-

Utestående kostnader (ränta). Låneskulden uppgår per den

Beställnings- åtaganden

löpande priser fram till den 31 december 2011.

Ersättning för särskilda

Utnyttjad ram exklusive dessa poster är därmed

tjänster till 2:2 funktionshindrade 220 133 3 230 miljoner kronor i löpande priser, vilket

således ligger inom låneramen.

Driftsäker och tillgänglig 2:5 elektronisk kommunikation 95 90 När Swedavia AB bildades 2010 tog bolaget Summa 125 015 104 670 över Luftfartsverkets infrastrukturlån om

3 240 miljoner kronor. Under 2010 amorterades

927 miljoner kronor och under 2011 har Inom utgiftsområdet har beställnings-

705 miljoner kronor amorterats. Återstående del bemyndiganden beslutats om 125 015 miljoner

förväntas återbetalas under de kommande två kronor. De utestående åtagandena uppgår till

åren. 104 670 miljoner kronor. Orsaken till avvikelsen mellan bemyndigande och utestående åtagande avseende väghållning och banhållning är

tidsförskjutningar i investeringsprojekt, lägre

räntenivå än beräknat och att framtida räntekostnader för kommande upplåning inte

längre räknas in i bemyndiganderamen.

Garantier Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder

med anledning av granskningsrapporten i

Tabell 2.88 UO 22 Garantier

Årsredovisning för staten 2010 (skr.

Miljoner kronor Utestående

åtaganden 2010/11:101, s. 260). Garanti Garantiram 2011-12-31

Regeringen har därefter genomfört en större Kreditgaranti, Öresunds- samlad genomlysning av underhållet av vägar

1 brokonsortiets upplåning Obegränsad 22 282

och järnvägar. Med utgångspunkt i denna Statens Bostadslåne- genomlysning beslutade regeringen den

2 aktiebolag (SBAB) 10 000 0

9 februari 2012 om ett uppdrag till Trafikverket Kapitaltäckningsgaranti

att införa ett gemensamt styrramverk för drift Arlandabanan

3 och underhåll av väg och järnväg (dnr

Infrastructure AB – –

N2012/699). Kapitaltäckningsgaranti Svensk-Danska Regeringen bedömer att granskningen inte

Broförbindelsen, SVEDAB AB – – föranleder några ytterligare åtgärder från

Pensionsgaranti (inkl. regeringens sida. Rapporten anses därmed vara efterborgen), Posten AB (inkl.

slutbehandlad. Posten Logistik AB, Posten

5 Meddelande AB) Obegränsad 6 327

RiR 2010:16 Underhåll av järnväg

Summa 28 609

1 Riksrevisionen har genomfört en granskning av prop. 1990/91:158, bet. 1990/91:TU31, rskr. 1990/91:379 2 prop. 2001/02:1, bet. 2001/02:FiU2, rskr. 2001/02:129. Garantins löptid var 10

Banverkets underlag för underhållsåtgärder på år och den upphörde under 2011. 3 medellång och lång sikt. prop. 1995/96:65, bet. 1995/96:TU5, rskr. 1995/96:97 4prop. 1992/93:100 bil.7, bet. 1994/95:TU2, rskr. 1994/95:50 5 Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. med anledning av granskningsrapporten i 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per den 31/12

Årsredovisning för staten 2010 (skr. 2010.

2010/11:101, s. 264). En samlad redovisning av statens Regeringen har därefter genomfört en större garantiåtaganden lämnas i avsnitt 5.1. samlad genomlysning av underhållet av vägar

och järnvägar. Med utgångspunkt i denna

genomlysning beslutade regeringen den Inomstatliga lån 9 februari 2012 om ett uppdrag till Trafikverket

att införa ett gemensamt styrramverk för drift

Tabell 2.89 UO 22 Inomstatliga lån

och underhåll av väg och järnväg (dnr

Miljoner kronor

N2012/699).

Riksgäldskontoret 1 500 0

väginvesteringar

Statens järnvägars långfristiga lån

Riksrevisionen har granskat kostnadskontrollen

inkl. finansiell leasing 6 500 4 634

i Trafikverkets stora väginvesteringar.

Summa 28 883 23 520

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder

med anledning av granskningsrapporten i Inom utgiftsområdet har låneramar för beslutats

Årsredovisning för staten 2010 (skr. om 28 883 miljoner kronor. Utestående lån vid

2010/11:101, s. 268). utgången av 2011 var 23 520 miljoner kronor. Regeringen beslutade under hösten 2008 att

ge dåvarande Banverket och Vägverket i uppdrag

att införa en ny modell för styrning och

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

uppföljning av stora infrastrukturinvesteringar

(dnr N2007/2696, N2008/5663). Regeringen

RiR 2009:16 Underhåll av belagda vägar

konstaterade i mars 2010 i beslutet om att fast- Riksrevisionen har granskat Vägverkets underlag ställa den nationella planen för utveckling av för bedömning av underhållsbehov.

transportsystemet 2010–2021 (dnr N2009/6374 RiR 2011:5 Statliga IT-projekt som m.fl.) att åtgärdsförslagen i regeringsuppdraget överskrider budget har implementerats i dåvarande Vägverket och Riksrevisionen har granskat om det är vanligt att nuvarande Trafikverket. Regeringen har därefter statliga IT-utvecklingsprojekt överskrider sin följt frågan noga och bedömer att den dialog budget. som förs och de underlag som levereras angå- Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder ende stora väginvesteringar är ändamålsenliga. med anledning av granskningsrapporten i

Regeringen har vidare utvecklat åter- regeringens skrivelse Riksrevisionens granskning rapporteringen till riksdagen inom det aktuella av IT inom statsförvaltningen och statliga ITområdet i budgetpropositionen för 2012 (prop. projekt (skr. 2010/11:138). 2011/12:1 utg.omr. 22 avsnitt 3.5.4). Granskningsrapporten är därmed slutbe-

Regeringen bedömer att granskningen inte handlad. föranleder några ytterligare åtgärder från Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till regeringens sida. Rapporten anses därmed vara handlingarna (bet. 2011/12:FiU2, rskr. slutbehandlad. 2010/11:106).

2010:27 Förvaltningen av samhällsekonomiska 2011:6 Kostnadskontroll i stora metoder inom infrastrukturområdet järnvägsinvesteringar?

Riksrevisionen har granskat förvaltning av Riksrevisionen har granskat kostnadskontrollen samhällsekonomiska metoder inom i Trafikverkets stora järnvägsinvesteringar. infrastrukturområdet. Regeringen beslutade 2008 att ge dåvarande

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder Banverket och Vägverket i uppdrag att införa en med anledning av granskningsrapporten i Års- ny modell för styrning och uppföljning av stora redovisningen för staten 2010 (skr. 2010/11:101, infrastrukturinvesteringar (dnr N2007/2696, s. 269) och i budgetpropositionen för 2012 N2008/5663). Regeringen konstaterade i mars (prop 2011/12:1 utg.omr. 22 avsnitt 3.6). 2010 i beslutet om att fastställa den nationella

Regeringen har den 12 maj 2011 beslutat att planen för utveckling av transportsystemet ge Trafikverket i uppdrag att redovisa arbetet 2010–2021 (dnr N2009/6374 m.fl.) att åtgärdsmed utveckling och förvaltning av metoder och förslagen i regeringsuppdraget har implemenmodeller för samhällsekonomiska analyser (dnr terats i dåvarande Banverket och nuvarande N2011/3170). Trafikverket rapporterade upp- Trafikverket. Regeringen bedömer att den nya draget den 1 oktober 2011. Regeringen har styrmodellen har utvecklats vidare inom Trafikvidare den 12 maj 2011 gett Trafikanalys i upp- verket. Regeringen bedömer också att den dialog drag genom att årligen följa och analysera arbetet som förs och de underlag som levereras och rapportera till regeringen (dnr angående stora järnvägsinvesteringar är N2011/3224). ändamålsenliga.

Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Regeringen följer noggrant Trafikverkets

utveckling för att åtgärda de historiska bristerna i RiR 2011:4 IT inom statsförvaltningen – har dokumentation, analys och verifiering av kostmyndigheterna på ett rimligt sätt prövat nadsökningar. Trafikverket påtalar att frågan om outsourcing bidrar till en ökad utvecklingsarbete har påbörjats. effektivitet? Regeringen välkomnar att Trafikverket, i Riksrevisionen har granskat om myndigheterna enlighet med Riksrevisionens iakttagelser, avser på ett rimligt sätt prövat frågan om outsourcing utveckla användningen av branschindex (banav IT-verksamhet bidrar till en ökad effektivitet. index) så att dess sammansättning uppdateras

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder regelbundet och att det speglar den sanna prismed anledning av granskningsrapporten utvecklingen. Kritiken består i att den verkliga regeringens skrivelse i Riksrevisionens gransk- kostnadsutvecklingen inte syns i Trafikverkets ning av IT inom statsförvaltningen och statliga redovisningar. IT-projekt (skr. 2010/11:138). Regeringen har vidare utvecklat åter-

Ärendet bereds inom Regeringskansliet. rapporteringen till riksdagen inom det aktuella området i budgetpropositionen för 2012 (prop. 2011/12:1 utg.omr. 22 avsnitt 3.5.4).

Regeringen bedömer att granskningen inte av Trafikverkets stora infrastrukturinvesteringar föranleder några ytterligare åtgärder från och regeringen avser att utveckla regeringens sida. Rapporten anses därmed vara återrapporteringen till riksdagen. Regeringen har slutbehandlad. tillsatt Produktivitetskommittén (dnr

N2009:10) och gett Statskontoret i uppdrag att 2011:7 Trafikverkens produktivitet – hur föreslå mått och mätmetoder för att bl.a. följa mycket infrastruktur får man för pengarna? produktivitetsutvecklingen i Riksrevisionen har granskat om Vägverkets och anläggningsbranschen (dnr N2009/7452). Vidare Banverkets redovisning av produktiviteten 1991– har regeringen under våren 2012 lämnat en 2009 för verksamheter inom väg- och proposition om nya planeringsformer för banhållning har skett i enlighet med rimliga krav transportinfrastruktur (prop. 2011/12:188). och förväntningar. Även regeringens Riksdagen kommer att behandla propositionen rapportering till riksdagen och krav gentemot under 2012. verken har granskats. Granskningsrapporten är därmed

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder slutbehandlad. med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens granskning 2011:28 Medfinansiering av statlig av trafikverkens produktivitet (skr. infrastruktur 2010/11:141). Riksrevisionen har granskat den

Ärendet bereds inom Regeringskansliet. medfinansieringssatsning som genomfördes i

samband med den senaste åtgärdsplaneringen för 2011:22 Botniabanan och järnvägen längs transportinfrastrukturen och de senaste årens Norrlandskusten – hur har det blivit och vad förskotteringsärenden. har det kostat? Regeringen har redovisat sin bedömning av de Riksrevisionen har granskat om Botniabanans iakttagelser som Riksrevisionen har gjort i ändamål nåtts och kostnaderna för detta. granskningsrapporten i regeringens skrivelse

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder Riksrevisionens rapport om medfinansiering av med anledning av granskningsrapporten i statlig infrastruktur (skr. 2011/12:139). Med de Riksrevisionens granskning av Botniabanan och åtgärder som redovisas i skrivelsen anser järnvägen längs Norrlandskusten (skr. regeringen att granskningsrapporten är 2011/12:20). slutbehandlad.

Ett utvecklingsarbete har vidare lett till en ny styrmodell för bättre styrning och uppföljning

2.4.23¶Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Anslag

Tabell 2.90 UO 23 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

Utgiftsområdet omfattar bl.a. verksamhet inom för biotopskydd och naturvårdsavtal som blev områdena jordbruks- och trädgårdsnäring, högre än beräknat. Anslaget hade ett ingående fiskerinäring, livsmedel, skog, djur, landsbygd anslagssparande på 60 miljoner kronor. och rennäring samt samefrågor. Utgifterna under anslaget 1:12 Intervention

Utfallet uppgick till 16 372 miljoner kronor och exportbidrag för jordbruksprodukter blev och var därmed 1 495 miljoner kronor 147 miljoner kronor (43 procent) lägre än (8,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens anvisat i statens budget. Orsaken är att mängden budget. exportbidrag och volymen varor i offentlig

Utfallet för anslaget 1:11 Gårdsstöd och lagring minskade. djurbidrag m.m. blev 6 348 miljoner kronor, Utfallet för anslaget 1:7 Bekämpande av vilket är 251 miljoner kronor (3,8 procent) lägre smittsamma husdjurssjukdomar blev 30,2 procent än anvisat i statens budget. Orsaken är i högre än de anvisade medlen i statens budget. På huvudsak att delar av gårdsstödet betalats ut grund av flera utbrott av zoonoser (sjukdom först 2012. eller smitta som naturligt kan spridas mellan djur

Utgifterna under anslagen 1:23 Åtgärder för och människa) och epizootier (allvarlig landsbygdens miljö och struktur blev 390 miljoner djursjukdom som har eller kan misstänkas få stor kronor (11,5 procent) lägre än vad som anvisats i utbredning) har anslaget anvisats 48 miljoner statens budget. Skillnaden mellan budget och kronor på ändringsbudget. utfall avser Landsbygdsprogrammet 2007–2013. Jämfört med 2010 minskade utgifterna inom

Utfallet för anslaget 1:24 Från EU-budgeten utgiftsområdet med 1 076 miljoner kronor finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och (6,2 procent). struktur blev 2 535 miljoner kronor. Det är 708 miljoner kronor lägre (21,8 procent) än anvisat i statens budget. Orsaken är att alla kostnader som avser 2011 ännu inte har reglerats. Det avser främst kostnader som rör Landsbygdsnätverket och kommer att belasta anslaget 2012.

Utfallet för anslaget 1:2 Insatser för skogsbruket blev 261 miljoner kronor, vilket är 38 miljoner kronor (17,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det är kostnader

Beställningsbemyndiganden Garantier

Tabell 2.91 UO 23 Beställningsbemyndiganden Tabell 2.92 UO 23 Garantier

Miljoner kronor Miljoner kronor

Utestående Utestående

Beställnings- åtaganden Åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2011-12-31 Garanti Garantiram 2011-12-31 1:2 Insatser för skogsbruket 85 27 Programgarantier 10

Bekämpande av smitt-

samma husdjurssjuk- Utestående programgarantier är utfärdade 1:7 domar 3 1 mellan 1974 och 2001 och avser främst garantier Gårdsstöd och djur- inom jordbruk, men även glesbygd, rennäring

1:11 bidrag m.m. 230 94 och trädgård.

Intervention och export-

bidrag för jordbruks- 1:12 produkter 150 80

Strukturstöd till fisket 1:15 m.m. 32 26

Från EG-budgeten

finansierat strukturstöd 1:16 till fisket m.m. 98 98

Konkurrenskraftig 1:21 livsmedelssektor 4 2

Åtgärder för

landsbygdens miljö och 1:23 struktur 4 605 4 151

Från EG-budgeten

finansierade åtgärder

för landsbygdens miljö 1:24 och struktur 4 903 4 350

Främjande av 1:28 rennäringen m.m. 8 1

Forskningsrådet för

miljö, areella näringar

och samhällsbyggande:

Forskning och sam- 1:30 finansierad forskning 1 200 586

Summa 11 317 9 416

Inom utgiftsområdet har beställningsbemyndiganden beslutats om 11 317 miljoner kronor. De utestående åtagandena är

9 416 miljoner kronor.

2.4.24¶Utgiftsområde 24 Näringsliv

Anslag

Tabell 2.93 UO 24 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

Utgiftsområdet omfattar näringspolitik samt År 2011 blev utgifterna för utgiftsområdet utrikeshandel, handels- och investerings- 3 133 miljoner kronor (36,9 procent) lägre än främjande. 2010. Jämfört med 2010 har utgifterna för

Utfallet uppgick till 5 368 miljoner kronor anslaget 1:21 Kapitalinsatser i statliga bolag och var därmed 105 miljoner kronor (1,9 pro- minskat med 3 063 miljoner kronor. Minskcent) lägre än vad som anvisades i statens ningen beror på att några kapitalinsatser inte har budget. gjorts under 2011 medan två sådana

Utgifterna för anslaget 1:5 Näringslivsut- genomfördes under 2010 (SAS AB och veckling uppgick till 513 miljoner kronor, vilket Inlandsinnovation AB). Utgifterna för det under är 128 miljoner kronor lägre än anvisat i statens 2011 nya anslaget 1:25 Avgifter till internationella budget. Anslaget används för näringslivs- organisationer blev 443 miljoner kronor. År 2010 främjande åtgärder och till tjänsten Nystarts- ingick motsvarande utgifter under anslaget kontoret. 1:15 Rymdverksamhet.

Beställningsbemyndiganden Garantier

Tabell 2.94 UO 24 Beställningsbemyndiganden Tabell 2.96 UO 24 Garantier

Miljoner kronor Miljoner kronor

Utestående Utestående

Beställnings- åtaganden åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2011-12-31 Garanti Garantiram 2011-12-31

Verket för Exportkreditgarantier 500 000 208 302

innovationssystem:

Investeringsgarantier 10 000 2 096 1:2 Forskning och utveckling 2 000 1 554

Kreditgaranti, till företag i

Näringslivsutveckling

fordonsklustret för lån i 1:5 m.m. 600 379

Europeiska investeringsbanken 20 000 1 700

Sveriges geologiska

Grundfondsförbindelse Svenska undersökning: Geologisk 1

skeppshypotekskassan 350 350

undersökningsverksam- 1:8 het m.m. 6 1 Grundfondsförbindelse Fonden för

den mindre skeppsfarten 55 55

Sveriges geologiska

undersökning: Geo- Pensionsgaranti (endast 1:9 vetenskaplig forskning 9 4 efterborgen), Sveaskog AB Obegränsad 620

1:15 Rymdverksamhet 340 262 Pensionsgaranti (endast efter-

borgen), Vattenfall AB Obegränsad 471

Avgifter till

internationella Pensionsgaranti (inkl efter- 1:25 organisationer 1 600 1 477 borgen), Nordea AB (f.d Postgirot) Obegränsad 332

Summa 4 555 3 677 Pensionsgaranti (endast efter-

borgen), Svenska Skogsplantor Obegränsad 25

Pensionsgaranti, SP Sveriges

Inom utgiftsområdet har beställnings-

Tekniska Forskningsinstitut Obegränsad 20

bemyndiganden beslutats om 4 555 miljoner

Pensionsgaranti (endast efter-

kronor. De utestående åtagandena är borgen), Teracom Obegränsad 8

3 677 miljoner kronor.

Pensionsgaranti, Svensk Maskin-

provning AB Obegränsad 5

Summa 213 579

Utlåning 1

Lagen (1980:1097) om svenska skeppshypotekskassan

prop. 2003/04:128, bet. 2003/04:FiU21, rskr. 2003/04:273

Anm.: I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om

Tabell 2.95 UO 24 Utlåning

statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. Miljoner kronor 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per den 31/12

2010. Utlåning Låneram Lån 2011-12-31

AB Svensk Exportkredit 100 000 0 En samlad redovisning av statens garanti-

1 åtaganden lämnas i avsnitt 5.1.

Civila flygutvecklingsprojekt 1 110 456

Riksdagen har för 2011 bemyndigat

Summa 101 110 456

1 regeringen att besluta att Exportkreditnämnden

prop. 2007/08:1, bet. 2007/08:FiU11.

får obegränsad upplåningsrätt i Riksgäldskontoret för skadeutbetalningar. Vidare har Inom utgiftsområdet har låneramar för utlåning regeringen beslutat om en obegränsad kredit för beslutats om 101 110 miljoner kronor. Riksgäldskontorets garantiverksamhet (ordinarie Utestående lån vid utgången av 2011 var garantireserv) med stöd av dåvarande 1 § lagen

456 miljoner kronor. (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning, numera femte kapitlet

1 § budgetlagen (2011:203).

2.4.25¶Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Anslag

Tabell 2.97 UO 25 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

Utgiftsområdet omfattar merparten av statens 2010. Anslaget 1:1 Kommunalekonomisk bidrag till kommuner och landsting. utjämning ökades tillfälligt under 2011 med

Utfallet uppgick till 88 023 miljoner kronor 3 000 miljoner kronor som en stabiliseringsoch var därmed 1,3 miljoner kronor lägre än vad politisk åtgärd på grund av en relativt svag som anvisades i statens budget. inkomstutveckling i kommunerna och

Anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning landstingen. Under 2010 sänktes inkomstskatten syftar till att ge kommuner och landsting goda för personer som är 65 år och äldre, vilket gjorde och likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Av att kommunernas och landstingens de anvisade medlen avsåg ungefär skatteintäkter beräknas minska med 61 339 miljoner kronor bidrag till kommunerna 7 500 miljoner kronor. För att reformen inte och 23 664 miljoner kronor bidrag till skulle påverka kommunerna och landstingen landstingen. ökades anslaget med motsvarande 7 500 miljoner

Anslaget 1:2 Statligt utjämningsbidrag för LSS- kronor 2011. kostnader används för kostnadsutjämning mellan För 2010 fick kommunerna och landstingen kommuner för verksamhet enligt lagen ett tillfälligt konjunkturstöd med 13 000 mil- (1993:387) om stöd och service till vissa joner kronor som belastade statens budget redan funktionshindrade, förkortad LSS. Det statliga 2009 (anslaget 1:4 Tillfälligt konjunkturstöd till utjämningsbidraget för LSS-kostnader kommuner och landsting). Beloppet och det finansieras med en utjämningsavgift för tillfälliga anslaget syns därför inte i tabellen ovan. kommuner, som redovisas på budgetens Till landstingen utbetalades 2009 dessutom inkomstsida (inkomsttitel 7121, Utjämnings- 1 000 miljoner kronor för influensapandemin. avgift för LSS-kostnader). Därutöver ökades anslaget för

Under 2011 blev utgifterna för utgiftsområdet kommunalekonomisk utjämning tillfälligt med 12 332 miljoner kronor (16,3 procent) högre än 4 000 miljoner kronor 2010.

2.4.26¶Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Anslag

Tabell 2.98 UO 26 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Utgiftsområdet omfattar räntor på statsskulden, anslagskrediten under 2010, vilket reglerades

Riksgäldskontorets provisionskostnader i sam- under 2011.

band med upplåning och skuldförvaltning samt Utgifterna för statsskuldsräntor påverkas

oförutsedda utgifter. Utgifterna inom utgifts- främst av statsskuldens storlek, räntenivåer och

området ingår inte under utgiftstaket för staten. växelkurser. Tekniska faktorer till följd av

Regeringen får enligt 3 kap. 9 § budgetlagen Riksgäldskontorets upplånings- och skuldför-

valtningsteknik påverkar också ränteutgifterna. (2011:203) besluta att anslag för räntor på stats-

Anslagsavräkningen görs enligt utgiftsmässiga skulden samt andra utgifter för upplåning och

principer och är ett netto av inkomster och skuldförvaltning får överskridas om det är nöd-

utgifter i upplåningsverksamheten. Därmed vändigt för att fullgöra statens betalnings-

påverkas anslaget av realiserade valutakursåtaganden. Med det senare avses Riksgälds-

differenser, men inte orealiserade. Anslaget kontorets provisionskostnader.

påverkas inte av Riksgäldskontorets netto- Utfallet för utgiftsområdet uppgick till utlåning eftersom anslaget nettoredovisas, dvs.

34 491 miljoner kronor och var därmed

högre ränteutgifter som beror på att statsskulden 8 521 miljoner kronor (32,8 procent) högre än

ökar till följd av större nettoutlåning motsvaras vad som anvisades i statens budget. I

av en lika stor ökning av ränteinkomsterna, som höständringsbudget tillfördes anslaget ytterligare

också redovisas under ränteanslaget. 10 500 miljoner kronor. Tillskottet föranleddes i

Inkomsterna redovisas under posten Räntor på huvudsak av valutakursförluster och en

in- och utlåning. Se tabell 2.99. förändrad låneplan. Dessutom utnyttjades

Tabell 2.99 Räntor på statsskulden 2007–2011, fördelning på anslagets komponenter

Miljarder kronor

Utfall-SB

Utfall 2007 Utfall 2008 Utfall 2009 Utfall 2010 SB 2011 Utfall 2011 2011 Räntor på lån i svenska kronor 38,6 39,1 25,0 22,8 23,3 29,3 6,0 Räntor på lån i utländsk valuta 10,9 9,6 7,7 3,4 2,0 3,2 1,25 Över- (-)/underkurser (+) vid emission -3,5 -8,0 -10,8 -11,2 -3,5 -6,0 -2,5

Summa räntor 46,0 40,7 21,9 15,0 21,8 26,6 4,8

Räntor på in- och utlåning -5,4 -4,8 -6,5 -7,8 -5,0 -5,7 -0,7 Valutakursförluster (+)/vinster (-) 2,5 -6,5 13,9 7,8 0,0 3,8 3,8

1 Räntor på lån till Riksbanken och på lån till andra länder (1,1 miljarder kronor 2011) är bruttoredovisade, till skillnad från i Riksgäldskontorets årsredovisning.

Utfallet på anslaget 1:1 Räntor på statsskulden Även kursförlusterna blev högre än blev 34 374 miljoner kronor, vilket är 8 574 budgeterat, 797 miljoner kronor. Kursförluster miljoner kronor högre än anvisat i statens uppstår vid förtidsinlösen av lån som har en budget. högre kupongränta än marknadsräntan vid

Utgifterna för räntor på lån i svenska kronor återköpstillfället, medan kursvinster uppstår vid blev 6 042 miljoner kronor högre än beräknat, motsatt förhållande. trots att årsgenomsnitten för räntenivåerna blev Utfallet på anslaget 1:3 Riksgäldskontorets lägre än väntat. Räntorna på lån i utländsk valuta provisionskostnader i samband med upplåning och blev 1 230 miljoner kronor högre än väntat. skuldförvaltning blev 42 miljoner kronor lägre än Inkomsterna av överkurser vid emission blev anvisat i statens budget. däremot 2 464 miljoner kronor högre än Utgifterna på anslaget 1:2 Oförutsedda utgifter beräknat. uppgick till 27 127 kronor. I budgeten för 2011

anvisades 10 miljoner kronor. Anslaget finns

Tabell 2.100 Räntor och valutakurser 2007–2011

upptaget på statens budget för att vid behov

årsgenomsnitt

kunna användas för oförutsedda utgifter efter

beslut av regeringen i varje enskilt fall.

Utfall Utfall Utfall Utfall SB Utfall

2007 2008 2009 2010 2011 2011 Utgifterna för 2011 avsåg en förlikning. För att

finansiera denna förlikning ska indrag göras från Ränta 5 år % 4,2 3,8 2,5 2,3 2,9 2,3 utgiftsområde 4 Rättsväsendet, anslaget 1:5 Ränta 6 Sveriges Domstolar. mån % 3,6 3,9 0,4 0,6 2,0 1,7 Utgifterna för utgiftsområde 26 Stats- TCW- skuldsräntor m.m. blev 11 130 miljoner kronor index 125,2 127,1 140,2 129,2 124,3 122,3 (47,6 procent) högre än 2010. Det högre utfallet SEK/EUR 9,25 9,61 10,62 9,54 9,05 9,03 kan främst förklaras av att utgifterna på anslaget SEK/USD 6,76 6,59 7,66 7,20 7,07 6,50 1:1 Räntor på statsskulden blev 11 122 miljoner

1 Total Competitiveness Weights, ett mått på kronans värde mot en korg av andra kronor (47,8 procent) högre än 2010. Ökningen valutor.

beror i huvudsak på högre räntebetalningar på

lån i svenska kronor, vilket bl.a. förklaras av att Valutakursförlusterna (netto) blev

de korta räntorna steg jämfört med 2010. 3 789 miljoner kronor högre än beräknat, trots

Dessutom bidrog lägre inkomster av överkurser att kronan blev starkare än väntat. Hur stora

vid emissioner till att räntebetalningarna blev valutakursförluster respektive -vinster det blir

högre. Det hänger främst samman med beror på när lån i utländsk valuta förfaller och

introduktionen av ett nytt tioårigt referenslån hur valutakurserna rört sig jämfört med när

under 2011. Kupongräntan på detta lån låg lånen togs upp. Dessutom kan denna post

närmare de aktuella marknadsräntorna än påverkas av eventuella placeringar i utländska

motsvarande referenslån 2010. Åt motsatt håll valutor.

verkade de realiserade valutakursförlusterna som

blev 4 028 miljoner kronor lägre än 2010. Överskottet var således betydligt större än Dessutom minskade statsskulden under året, minskningen av skulden. Detta var främst en vilket bidrog till lägre ränteutgifter. följd av stor efterfrågan på svenska statspapper i

Den okonsoliderade statsskulden minskade slutet av året, vilket tillfälligt höjde skulden och under 2011 med 43 793 miljoner kronor till resulterade i en ökning av de kortfristiga 1 107 675 miljoner kronor medan budgetöver- placeringarna, som Riksgäldskontoret gör av skottet uppgick till 67 801 miljoner kronor. överskottslikviditet, med 27 737 miljoner

kronor.

2.4.27¶Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Anslag

Tabell 2.101 UO 27 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

Utgiftsområdet omfattar avgiften till (0,1 procent) lägre än vad som anvisades i Europeiska unionen. statens budget. Utfallet för avgiften blev

EU-budgeten beslutas årligen inom ramen därmed nästan lika stor som anvisade medel i för ett fastställt flerårigt budgettak, den budgeten. fleråriga budgetramen. Avgiften kan förändras Jämfört med 2010 ökade avgiften till EU under året och avvika från beräkningen i med 189 miljoner kronor (0,6 procent). Den statens budget beroende på ett flertal faktorer del av avgiften som baseras på tullavgiften såsom faktisk uppbörd av tullar och ökade med 296 miljoner kronor och den importavgifter, revideringar av mervärdesskattebaserade avgiften ökade med medlemsstaternas bruttonationalinkomst 120 miljoner kronor. Eftersom avgiften till en (BNI), revideringar av baser för tillfällig fond för omstrukturering av EU:s mervärdesskatt, förändringar i valutakurser, sockersektor upphörde 2010 minskade den utfallet av EU-budgeten för tidigare år och delen av avgiften med 136 miljoner kronor. ändringsbudgetar på unionsnivå.

Utfallet uppgick till 30 596 miljoner kronor och var därmed 42 miljoner kronor

2.4.28¶Förändring av anslagsbehållningar

Tabell 2.102 Förändringar av anslagsbehållningar exkl. UO 26 Statsskuldsräntor m.m. 2007–2011

Miljoner kronor

2007 2008 2009 2010 2011

1

1

Utgående ramöverföringsbelopp 2011-12-31 40 719 37 003 45 320 47 443 27 550

Förändring av anslagsbehållningar 6 126 -3 727 8 316 2 123 -19 871

1 Skillnaden mellan utgående överföringsbelopp 2010 och ingående överföringsbelopp 2011 beror på att äldreanslaget 2:33 (2009) Högskolan i Kalmar: Grundutbildning inte har överförts mellan åren i budgetsystemet.

Budgeteringen av förbrukning av anslags- I tabell 2.103 redovisas de anslag som uppbehållningar är i statens budget inte fördelad per visade utgående anslagsbehållningar överstigande anslag utan tas upp under posten Minskning av 1 000 miljoner kronor under något av åren 2007– anslagsbehållningar. Denna beräknades till 2011. 1 508 miljoner kronor i budgeten för 2011. Det Den största anslagsbehållningen i slutet av innebar en budgeterad ökning av 2011 hade anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsanslagsbehållningarna. Posten utgör ett netto ersättning och aktivitetsstöd (5 934 miljoner mellan å ena sidan anslagsbehållningar från kronor). Behållningen på detta anslag minskade föregående budgetår och å andra sidan sparade med 10 146 miljoner kronor under 2011. Hela medel från aktuellt budgetår samt utnyttjande av den ingående anslagsbehållningen på anslagskredit. I redovisningen av det slutliga 16 080 miljoner kronor drogs in. utfallet ingår förbrukning av anslagsbehållningar Anslagsbehållningen för anslaget och utnyttjande av anslagskredit i utgifterna för 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. minskade respektive anslag och utgiftsområde. från 1 749 miljoner kronor 2010 till

Nettosumman av förändring av anslags- - 1 958 miljoner kronor 2011. Det är den lägsta behållningar 2011, exklusive utgiftsområde anslagsbehållningen, dvs. det största utnytt- 26 Statsskuldsräntor m.m., framgår av tabell jandet av anslagets kredit på budgeten. 2.102. Anslagsbehållningarna minskade under Den största ökningen av anslagsbehållning 2011 från 47 421 miljoner kronor vid ingången mellan 2010 och 2011 har anslaget av året till 27 550 miljoner kronor vid utgången 1:2 Väghållning. Behållningen ökade från av året. De minskade således kraftigt med 1 077 miljoner kronor 2010 till 2 041 miljoner 19 871 miljoner kronor under året, i stället för en kronor 2011. beräknad ökning i budgeten. Anslagsbehållningen på anslaget

Indragningar av anslagsmedel uppgick till 1:5 Energiforskning har ökat successivt och upp- 39 330 miljoner kronor under året. Det är en gick till 1 071 miljoner kronor i slutet av 2011. ökning med 9 371 miljoner kronor Under respektive utgiftsområde finns förkla- (31,2 procent) jämfört med 2010. ringar till större förändringar av anslags-behåll-

ningarna.

Tabell 2.103 Specifikation av anslagsbehållningar över 1 000 miljoner kronor under något av åren 2007–2011

Miljoner kronor

14 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning 361 320 672 2 082 -145 15 1:2 Studiemedel m.m. 1 358 1 112 755 1 275 1 535 19 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007-2013 300 1 063 1 214 146 295 21 1:5 Energiforskning 529 702 704 942 1 071 22 1:1 Väghållning -100 -352 871 1 077 2 041 23 1:11 Gårdsstöd och djurbidrag m.m. 544 112 79 1 134 251

2.4.29¶Myndigheters m.fl. in-och utlåning i Lån till Riksbanken -5 929 0 -5 929 -4 259

Riksgäldskontoret, netto Lån till Island 2 214 3 000 -786 1 552

Övrigt, netto -594 686 För att statens budgetsaldo ska överensstämma

Summa 1 600 -4 473 6 073 -9 225

med statens lånebehov (med omvänt tecken) 1

Endast vissa delposter är specificerade. De budgeterade beloppet för redovisas posten Myndigheters m.fl. in- och Trafikverket inkluderar lån till Botniabanan. utlåning i Riksgäldskontoret, netto, dvs. Riksgäldskontorets nettoutlåning, samt en Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av kassamässig korrigeringspost på budgetens Riksgäldskontorets in- och utlåning till myndigutgiftssida. För 2011 blev utfallet för Riks- heter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder. gäldskontorets nettoutlåning 1 600 miljoner De största delposterna utgörs normalt av kronor. Beräkningen i statens budget uppgick till utlåning till Centrala studiestödsnämnden - 4 473 miljoner kronor. Skillnaden mellan utfall (CSN) för finansiering av studielån samt och budgeten blev således 6 073 miljoner kronor. utlåning för infrastrukturinvesteringar. I tabell 2.104 specificeras de största posterna. Pensionsmyndighetens inbetalningar av

premiepensionsmedel beräknades i statens Tabell 2.104 Myndigheters m.fl. in- och utlåning i budget uppgå till 31 000 miljoner kronor. Riksgäldskontoret, netto Utfallet för inbetalningarna blev 31 932 miljoner Miljoner kronor kronor, dvs. 932 miljoner kronor högre än i

Utfall SB1 Utfall- Utfall

budgeten. Utbetalningarna av premiepensions-

2011 2011 SB 2011 2010

medel inklusive ränta blev 31 533 miljoner Premiepensionsmedel,

kronor, dvs. 467 miljoner kronor lägre än inbetalning -31 932 -31 000 -932 -30 203

budgetens beräkning på 32 000 miljoner kronor. Premiepensionsmedel,

Totalt ökade behållningarna på myndigutbetalning 31 533 32 000 -467 30 104

heternas räntekonton och vissa särskilda Myndigheters

räntebelagda konton under 2011 med

räntekonton, se separat tabell -1 255 0 -7 815 1 255 miljoner kronor, vilket minskade netto-

utlåningen. Ökningen är sammantaget betydligt CSN, studielån m.m. 5 951 6 000 -49 5 895

lägre än föregående år, vilket framgår av Investeringslån myndigheter 1 495 1 193 tabell 2.105.

Insättningsgaranti -8 -22 000 21 992 -109

Tabell 2.105 Myndigheters räntekonto

Kärnavfallsfonden -8 945 -300 Miljoner kronor Stabilitetsfonden, se Utfall 2011 Utfall 2010 separat tabell -4 000 -3 000 -1 000 -4 733

Försvarsmakten -984 1 862 Trafikverket 6 980 7 000 -20 5 777

Trafikverket -760 379

Statliga bolag

Transportstyrelsen -532 34 Tillfällig placering

Rikspolisstyrelsen -222 -416

Affärsverk

Kronofogdemyndigheten -106 -409 Affärsverket Statens

Luftfartsverket 0 -3 240 Skatteverket -1 -541 Sjöfartsverket 63 142 Regeringskansliet 516 -392 Övrigt Försvarsexportmyndigheten 1 583 -20

Garantireserver 1 798 -40 nettoutlåningen om den förväntade samman-

Övriga räntekonton -383 -2 795 slagningen hade genomförts. Den del av

insättningen som motsvarade sålda stats-

Ökning av behållningar, netto -1 255 -7 815

obligationer skulle inte ha påverkat statens

lånebehov och därför skulle en kassamässig De myndigheter som ökat sina behållningar

korrigering med 21 000 miljoner kronor ha mest är Försvarsmakten med 984 miljoner

uppstått. kronor och Trafikverket med 760 miljoner

Stabilitetsfonden, som inrättades 2008 för kronor samt Transportstyrelsen, Försvarets

finansiering av stödåtgärder till banker och andra Materielverk och Uppsala universitet som ökade

kreditinstitut, ökade behållningen på sitt konto sina behållningar med mellan 400 och

med 4 000 miljoner kronor under 2011. Detta är 500 miljoner kronor.

1 000 miljoner kronor mer än vad som beräknats Försvarsexportmyndigheten minskade därei statens budget. I beloppet ingår aktieutdelning

mot sin behållning med 1 583 miljoner kronor,

från Nordea om 737 miljoner kronor. Avtal om vilket främst avser utnyttjande av kredit för

vinstdelning samt en uppgörelse som avslutat finansiering av rörelsekapital. Räntekonton för

rättstvisten runt Carnegie har sammantaget garantiverksamhet hos främst Riksgäldskontoret

medfört nettoinbetalningar om 168 miljoner minskade med 1 798 miljoner kronor, i huvudsak

kronor. Bankgarantiavgifterna, som också beroende på infriandet av en lånegaranti till

betalas in till stabilitetsfonden, uppgick till Europeiska Investeringsbanken avseende Saab

1 488 miljoner kronor och inbetalningar av AB med 2 115 miljoner kronor. Regerings-

stabilitetsavgifter uppgick till 1 328 miljoner kansliet minskade sin behållning på räntekonto

kronor. De administrativa kostnaderna för med 516 miljoner kronor.

verksamheten kopplad till fonden blev Centrala studiestödsnämndens lån i Riks- 13 miljoner kronor. Ränteinkomster och andra

gäldskontoret för studielån och hemutrustnings-

finansiella inkomster uppgick till 292 miljoner lån beräknades i statens budget öka med

kronor. I tabell 2.106 redovisas förändringen av 6 000 miljoner kronor. Utfallet blev

stabilitetsfondens konto under de två senaste 5 951 miljoner kronor, dvs. 49 miljoner kronor

budgetåren. lägre än beräknat.

Kärnavfallsfondens inlåning i Riksgälds- Tabell 2.106 Stabilitetsfondens konto i Riksgäldskontoret

kontoret ökade kraftigt, med hela 8 945 miljoner Miljoner kronor

kronor. Under hösten 2011 ersattes inte inlösta Typ av transaktion Utfall 2011 Utfall 2010

eller sålda statsobligationer med nya

Nordea, aktieutdelning -737 -686 obligationer, som en följd av det låga ränteläget.

Carnegie -168 -689 I stället placerades stora belopp tillfälligt på

Bankgarantiavgifter -1 488 -1 979 konto i Riksgäldskontoret.

Stabilitetsavgifter -1 328 -1 314

Riksgäldskontoret lånar ut medel till

myndigheter för investeringar i anläggnings- Administrativa

kostnader m.m. 13 15 tillgångar som används i statens verksamhet.

Ränteinkomster m.m. -292 -80 Sådana investeringslån till myndigheter ökade

med 1 495 miljoner kronor. Utfall nettoutlåningen

(kontoförändring) -4 000 -4 733

I statens budget för 2011 fanns en post

upptagen för sammanslagning av insättningsgarantifonden och stabilitetsfonden. Den skulle Trafikverket ökade under 2011 sina

ha inneburit att insättningsgarantifondens infrastrukturlån i Riksgäldskontoret med

statsobligationer såldes och medlen sattes in på 6 980 miljoner kronor. Investeringen i

konto i Riksgäldskontoret, vilket beräknings- Botniabanan finansieras också med lån i

tekniskt antogs ske under 2011. Eftersom någon Riksgäldskontoret, av det statliga bolaget

sammanläggning av de båda fonderna inte skett, Botniabanan AB som under 2011 minskade sitt

finns en skillnad mellan budgeten och utfallet på lån med 429 miljoner kronor. Projektet

denna punkt med 22 000 miljoner kronor. En del färdigställdes under 2010 och bolaget har sedan

av skillnaden, 1 000 miljoner kronor, avser andra hälften av 2010 börjat amortera på lånet

förväntade inkomster från insättningsgaranti- som i slutet av 2011 uppgick till 16 237 miljoner

avgifter under året, vilken skulle ha påverkat kronor. I statens budget beräknades en ökning

av lån till infrastrukturinvesteringar på sjunkit till 85 066 miljoner kronor vid utgången 7 000 miljoner kronor, som innefattade av 2011. Trafikverkets lån och lån till Botniabanan. Posten övrigt inkluderar ökad utlåning till Nettoförändringen blev 6 511 miljoner kronor, Försvarets materielverk med 262 miljoner vilket således är 489 miljoner kronor lägre än kronor. beräknat. Botniabanan överlämnades till Under 2011 blev utfallet för Riksgälds- Trafikverket under 2010, men bolaget finns kontorets nettoutlåning sammantaget fortfarande kvar. Under 2012 kommer bolaget 10 825 miljoner kronor högre än 2010. De att överföras till Trafikverket för att därefter största skillnaderna avser Apoteket AB:s avvecklas. försäljningsinkomster som togs ut från konto i

Luftfartsverket bolagiserade sina flygplatser Riksgäldskontoret 2011 medan samma belopp under 2010 och bildade Swedavia AB som även sattes in 2010, vilket innebär en skillnad på tog över Luftfartsverkets infrastrukturlån om 11 846 miljoner kronor. Därtill ökade 3 240 miljoner kronor. Under 2010 amorterades myndigheternas räntekontobehållningar 927 miljoner och under 2011 amorterades långsammare än 2010, vilket medför en skillnad 705 miljoner kronor. Återstående del förväntas på 6 560 miljoner kronor. Skillnaden mellan åren återbetalas under de kommande två åren. reduceras framför allt av den ökade inlåningen

I juni 2010 placerades Apoteket AB:s från Kärnavfallsfonden som påverkar jämförsäljningsinkomster om 5 900 miljoner kronor förelsen med 8 645 miljoner kronor. tillfälligt i Riksgäldskontoret, i avvaktan på beslut om utdelning till staten, i enlighet med beslut av regeringen, och beloppet tillfördes 2.4.30 Kassamässig korrigering därefter ränta med 23 miljoner kronor. Under våren 2011 gjordes en extrautdelning om Posten Kassamässig korrigering ingår i statens 5 400 miljoner kronor som tillfördes budget för att saldot på statens budget ska inkomsttitel och resterande belopp återbetalades motsvara statens lånebehov med omvänt tecken. till bolaget. Posten Kassamässig korrigering utgör skillnaden

Sverige beslutade i samband med finanskrisen mellan å ena sidan nettot av vad som redovisats att stödja Island och Lettland med lån för att mot budgetens anslag och inkomsttitlar och å motverka finanskrisens effekter i dessa länder. andra sidan nettot av in- och utbetalningar över Lånet till Lettland har inte betalats ut, eftersom statens centralkonto i Riksbanken. Kassamässiga Lettlands ekonomiska läge har stabiliserats. korrigeringar uppstår dels till följd av Möjligheten för Lettland att utnyttja krediten periodiseringsskillnader, dels till följd av att det upphörde den 22 december 2011. Lån till Island förekommer transaktioner över statens lämnades under 2009 och 2010 med centralkonto som inte har sin motsvarighet på motsvarande 874 respektive 1 552 miljoner anslag eller inkomsttitlar och vice versa. Utfallet kronor. I slutet av december 2011 utnyttjade för den kassamässiga korrigeringen är en Island den återstående delen av ramen och restpost, men den kan till stora delar specificeras. motsvarande 2 214 miljoner kronor betalades ut. För 2011 blev utfallet för Kassamässig Totalt har därmed motsvarande 4 641 miljoner korrigering 1 537 miljoner kronor. Beräkningen i kronor lånats ut till Island. statens budget var 22 319 miljoner kronor.

Det lån som Riksbanken tog i Riksgälds- Skillnaden mellan utfall och budgeten blev kontoret under 2009 för att förstärka valuta- således 20 782 miljoner kronor, vilket i allt reserven har under 2011 sjunkit med väsentligt motsvarar effekten av den planerade 5 929 miljoner främst beroende på sammanslagning av insättningsgarantifonden valutakursförändringar. Riksbanken lånade och stabilitetsfonden som i budgeten antogs ske ursprungligen motsvarande 97 000 miljoner under 2011. kronor i dollar och euro. När Riksgäldskontoret omsätter lån för Riksbankens räkning realiseras valutakursdifferenser, vilket påverkar nettoutlåningen. Det totala lånebeloppet har, i huvudsak till följd av valutakursförändringar,

Tabell 2.107 Kassamässig korrigering

motsatt håll jämfört med 2009. Denna post var

Miljoner kronor

medräknad i statens budget.

Utfall Utfall- Utfall

År 2007 övertog Riksgäldskontoret gäldenärs-

2011 SB 2011 SB 2011 2010

ansvaret för Venantius AB:s lån på drygt EU-betalningar avgift -805 -805 2 065

4 100 miljoner kronor. Återbetalningarna av Effekter av övergången

dessa lån medför kassamässiga korrigeringar till kostnadsmässiga anslag 509 509 0 657 t.o.m. 2013. Även denna post, som för 2011

uppgick till 810 miljoner, var medräknad i sta- Förskjutningar av betalningar och tens budget. redovisning mot anslag Trafikverket och Försvarsmakten är myndigvid Försvarsmakten och

heter med mycket stora anslag i räntebärande Trafikverket 1 924

betalningsflöde. Samtidigt har de stor investe- Rättelse,

ringsverksamhet och annan anskaffning där beredovisningsprincip för återkravsfordringar -1 060 talningarna kortsiktigt avviker från redovis- Venantius-lån 810 810 0 604 ningen mot anslag. En kassamässig korrigering

uppstår när redovisningen mot anslag inte över- Ränteperiodisering -239 -239 -14

ensstämmer med insättningen på räntekonto Insättningsgarantifonden

under samma period eller när betalningar i icke /stabilitetsfonden 0 21 000 -21 000

räntebärande betalningsflöde inte överensstäm- Övrigt 398 398 97

mer med tidpunkten för redovisning mot anslag

Summa 1 537 22 319 -20 782 3 409

eller inkomsttitel. För dessa båda myndigheter

har påverkan på den kassamässiga korrigerings- Betalningen av Sveriges avgift till EU medför posten beräknats till 1 924 miljoner kronor unalltid en viss kassamässig korrigering. Sverige der 2011, utöver den effekt som angavs ovan betalar inte avgiften direkt till EU. Avgiften som följd av reformen med kostnadsmässiga överförs till ett räntefritt konto hos Riksgälds- förvaltningsanslag, varav 1 239 miljoner kronor kontoret inom statens centralkonto. Samtidigt vid Trafikverket och 685 miljoner kronor vid sker redovisning mot anslaget för EU-avgiften. Försvarsmakten. EU rekvirerar sedan via Riksbanken medel från Försäkringskassan och tidigare Riksförsäkkontot hos Riksgäldskontoret. Eftersom tid- ringsverket har under lång tid tillämpat en redopunkten för redovisning mot anslag och rekvi- visningsprincip som avviker från den som följer sition från EU skiljer sig åt, uppstår kassamässiga av budgetlagens regler, för vissa återkravsfordkorrigeringar vid såväl redovisningen mot anslag ringar inom socialförsäkringsområdet. När en som vid rekvisitionen. Anslagsbelastning och återkravsfordran bokförts, har anslagets utgifter rekvisition kan ske under olika budgetår. Betal- reducerats, trots att redovisning mot anslag för ningen av Sveriges avgift till EU medförde 2011 transfereringar enligt reglerna ska göras det år en kassamässig korrigering på - 805 miljoner betalning sker. Bakgrunden till den avvikande kronor till följd av att kommissionen rekvirerade tillämpningen var en systemteknisk lösning som ett lägre belopp än de avgifter som redovisades valdes i mitten av 1990-talet innan den tidigare mot anslaget under året. budgetlagen trätt i kraft och innan regelverket

Övergången till kostnadsmässig redovisning för detta var helt tydligt, samtidigt som de bemot anslag för myndigheternas förvaltningsut- loppsmässiga konsekvenserna bedömdes små. gifter har medfört en kassamässig korrigering på Under 2010 uppmärksammades problemet och 509 miljoner kronor under 2012. Korrigeringen en utredning gjordes, som visade att beloppen uppstod beroende på att Försvarsmakten under över tid blev betydande. Förutom Försäkrings- 2009 inte fick hela det belopp som redovisades kassan berördes även Pensionsmyndigheten och mot det tillfälliga anslaget 1:4 Övergångseffekter Arbetsförmedlingen, men med mindre belopp. av kostnadsmässig avräkning, under utgiftsom- Under 2011 har felet därför korrigerats, genom råde 26 Statsskuldsräntor m.m., insatt på sitt att ett antal anslag för transfereringar belastats räntekonto i Riksgäldskontoret. Delar av belop- engångsvis med det ackumulerade beloppet som pet har betalats ut till Försvarsmakten under uppgick till 1 060 miljoner kronor. Det avsåg till 2010 och 2011 och resterande belopp kommer största delen anslag under utgiftsområde 10 men att betalas ut under 2012 och 2013, varför detta även utgiftsområdena 9, 11, 12 och 14 berördes. ger upphov till kassamässiga korrigeringar åt

Eftersom ingen utbetalning gjordes i samband ålderspensionärer som är 65 år eller äldre och med rättelserna, gav de upphov till en negativ saknar inkomstgrundad pension eller har låg inpåverkan på posten Kassamässig korrigering med komstgrundad pension. Utgifterna för garantisamma belopp. pension belastar statens budget och redovisas

I samband med bildandet av stabilitetsfonden under utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid planerade regeringen att insättningsgarantifon- ålderdom. Enligt beslut av EU:s statistikorgan den och stabilitetsfonden skulle slås samman. Eurostat får fonderade pensionssystem inte räk- Vid en sådan sammanslagning förutsattes att nas till den offentliga sektorn i nationalräkeninsättningsgarantifondens innehav av statsobli- skaperna. Det innebär att premiereservdelen av gationer skulle säljas och likviden sättas in på ålderspensionssystemet och utbetalningar av konto i Riksgäldskontoret, vilket skulle medföra premiepension inte ingår i utgifterna under uten kassamässig korrigering som beräkningstek- giftstaket för staten. Ålderspensionssystemet vid niskt togs med i statens budget för 2011. Bero- sidan av statens budget omfattar därför inende på pågående överväganden om regelverket komstpension och tilläggspension. inom Europeiska unionen har sammanslag- Inkomstpensionen är ett autonomt system, ningen inte genomförts. Det medför en skillnad dvs. det ligger helt utanför statens budget. Balans mellan utfall och statens budget på i systemet upprätthålls genom en automatisk 21 000 miljoner kronor. Motsvarande skillnad balanseringsmekanism som aktiveras om tillmed motsatt tecken uppstår under posten Riks- gångarna i systemet blir mindre än skulderna. gäldskontorets nettoutlåning. Tillgångarna består av avgiftstillgångar (dvs. be-

Redovisningen på anslaget för statsskulds- räknade framtida avgiftsinbetalningar) och räntor är inte helt kassamässig. En kassamässig buffertfonder i form av AP-fonderna. Skulderna korrigering uppstår därför, främst som följd av består av intjänade pensionsrättigheter. Fördelatt inkomsträntor på vissa delar av Riksgälds- ningssystemets finansiella ställning mäts med kontorets utlåning periodiseras till det kvartal de balanstalet, vilket förenklat uttryckt är den kvot avser. Denna effekt blev -239 miljoner kronor man får när man delar systemets tillgångar med under 2011. dess skulder. Balanstalet mäter pensionssyste-

Posten Övrigt, som uppgick till 398 miljoner mets finansiella hållbarhet. Om balanstalet är kronor, är en restpost som till stor del är hänför- större än 1,0000 är tillgångarna större än skullig till nettoskillnader mellan tidpunkten för re- derna och systemet i balans och klarar långsiktigt dovisning mot anslag och tidpunkten för betal- sina åtaganden. Om balanstalet är mindre än ning hos andra myndigheter än de som angivits 1,0000 är skulderna större än tillgångarna och ovan. balanseringen aktiveras. En balansering innebär

Den kassamässiga korrigeringen för 2011 blev att både pensionsbehållningar och pensioner 1 872 miljoner kronor lägre än 2010. Korrige- räknas upp i en lägre takt än normalt och det kan ringen för betalningen av EU-avgiften blev även innebära att de sänks. Vid en balansering 2 870 miljoner lägre än 2010 och är den största indexeras pensionsbehållningarna och pensionskillnadsposten, medan effekterna av erna med förändringen av ett balansindex i stället förskjutningar mellan anslag och utbetalningar för med förändringen i inkomstindex. Till skillnetto samt rättelser avseende återkravsfordringar nad från många andra fördelningssystem (inkluförklarar den största delen av den övriga sive ATP-systemet) kan systemet genom denna skillnaden. mekanism inte gå med underskott, vilket innebär

att skulder inte kan skjutas över på kommande

generationer. Balanstalet som användes för om- 2.4.31 Ålderspensionssystemet vid sidan räkning av pensionerna var 0,9549 för 2011 och

av statens budget 0,9826 för 2010.

Inkomstgrundad ålderspension finansieras Utgifterna för Ålderspensionssystemet vid sidan genom en allmän pensionsavgift och en åldersav statens budget ingår i de utgifter som pensionsavgift (arbetsgivar- och egenavgift) som omfattas av utgiftstaket för staten. redovisas som skatt på arbete på inkomsttitlar på

Ålderspensionssystemet består av förmånerna statens budget samt med en statlig ålderspensinkomstpension, garantipension, tilläggspension ionsavgift. Den allmänna pensionsavgiften förs i och premiepension. Garantipension beviljas till sin helhet till AP-fonderna. Ålderspensionsav-

Tabell 2.108 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens

giften fördelas mellan AP-fonderna, premie-

budget

pensionssystemet och statens budget medan de

Miljoner kronor

statliga ålderspensionsavgifterna fördelas mellan

Utfall- SB AP-fonderna och premiepensionssystemet. SB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

2011 2011 2011 2011 2010 Inkomstpension och tilläggspension betalas från AP-fonderna. AP-fonderna,

pensionsutgifter 219 754 219 682 -72 0,0 220 204

Inkomstpensionssystemet består av inkomstpension och tilläggspension och belastar fördel- Administrations-

utgifter 2 469 2 322 -147 -6,0 2 694 ningssystemet (AP-fonderna). Inkomstpension

varav betalas till en ålderspensionär med intjänad pensionsrätt som är född 1938 eller senare. En Pensionsmyndig-

heten m.fl. ålderspensionär som är född 1937 eller tidigare

myndigheter 853 1 029 får i stället tilläggspension som bland annat base-

AP-fonderna, ras på intjänade pensionspoäng i det tidigare

rörelsens kostnader 791 820 ATP-systemet. Även en ålderspensionär som är

AP-fonderna, född under åren 1938–1953 får delar av sin in- provisionskomstgrundade pension som tilläggspension. kostnader 437 477

Vid sidan av AP-fonderna sker en förmögen- AP-fonderna, hetsuppbyggnad inom premiepensionssystemet. prestations-

baserade avgifter 241 368 Sedan den 1 januari 2010 administreras premiepensionssystemet av Pensionsmyndigheten som Summa 222 223 222 003 -220 -0,1 222 897 ansvarar för hela den allmänna ålderspensionen.

AP-fondernas administrationskostnader ingår I budgetpropositionen för 2011 beräknades i utgifterna för Ålderspensionssystemet vid sidan utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. I rörelsens kostnader för av statens budget uppgå till 222 223 miljoner Första–Fjärde AP-fonderna ingår samtliga kronor. Utfallet uppgick till 222 003 miljoner förvaltningskostnader, exklusive courtage, ar- kronor och var därmed 220 miljoner kronor voden till externa förvaltare och depåbanks- lägre än beräknat. Pensionsutbetalningarna från arvoden. Provisionskostnader redovisas som en AP-fonderna uppgick till 219 682 miljoner kroavdragspost under rörelsens intäkter. nor, varav 6 miljoner kronor överfördes från AP- Prestationsbaserade avgifter reducerar netto- fonderna till EU:s tjänstepensionssystem för de resultatet för den tillgång som förvaltats. tjänstemän inom EU som har begärt detta.

Förvaltararvoden för onoterade aktier och Pensionsutbetalningarna var 72 miljoner kronor andelar för vilka återbetalning medges före (0,0 procent) lägre än beräknat. Administvinstdelning och där återbetalning bedöms som rationskostnaderna för inkomstpensionen uppsannolik, redovisas som en del av tillgångarnas gick totalt till 2 322 miljoner kronor, vilket är anskaffningsvärde. De ingår inte i de 147 miljoner kronor lägre än beräknat. Därav administrationskostnader som redovisas i tabell uppgick ersättningen från AP-fonderna till 2.108. I övriga fall redovisas de som provisions- Pensionsmyndigheten, Skatteverket, Kronofogkostnader. demyndigheten och Konjunkturinstitutet för

Sjätte AP-fondens gemensamma kostnader administration till 853 miljoner kronor och förvaltningskostnader redovisas under (regeringsbeslut 2010-12-16). posten rörelsens kostnader i tabellen. Jämfört med 2010 blev utfallet för

Ålderspensionssystemet vid sidan av budgeten

894 miljoner kronor (0,4 procent) lägre.

Pensionsutbetalningarna från AP-fonderna

minskade med 522 miljoner kronor

(0,2 procent). Minskningen beror på att

pensionerna på grund av indexeringsreglerna

räknades ned med 4,3 procent mellan 2010 och

2011. I december 2011 var antalet pensionärer

med inkomstgrundad ålderspension

1 837 000 personer.

2.5 Underliggande saldo och Post- och Telestyrelsen har vid två tillfällen

engångseffekter under 2011 auktionerat ut 4G-tillstånd, vilket

sammanlagt inbringade 3,1 miljarder kronor. Statens budgetsaldo för 2011 påverkades av Under Riksgäldskontorets nettoutlåning betydande engångseffekter. uppstod såväl positiva som negativa

engångseffekter. Kärnavfallsfondens inlåning

Tabell 2.109 Statens budgetsaldo justerat för större

ökade kraftigt, med 8,9 miljarder kronor, vilket

engångseffekter 2011

tillfälligt minskade nettoutlåningen. Myndig-

Miljarder kronor

heten placerar normalt fondmedlen i stats-

2011 obligationer men under hösten 2011 och över Statens budgetsaldo 67,8 årsskiftet placerades i stället stora belopp

tillfälligt på konto i Riksgäldskontoret. En annan Justering för större engångseffekter -36,3

positiv engångseffekt under nettoutlåningen

varav

avsåg valutakursvinster på Riksbankens lån i Försäljning av aktier -22,8

Riksgäldskontoret. Lånet som togs i dollar och Extra aktieutdelningar -5,9

euro 2009 för att förstärka valutareserven Tillfällig placering Apoteket AB 5,9

motsvarade ursprungligen 97,0 miljarder kronor. Återbetalning Swedavia AB -0,7 Under 2011 har lånet minskat med 5,9 miljarder

avseende Saab Automobile AB till följd av

Statens budgetsaldo justerat för större

bolagets konkurs i slutet av 2011.

engångseffekter 31,5

Justerat för engångseffekter uppgick

budgetsaldot för 2011 till 31,5 miljarder kronor. Engångseffekterna beräknas totalt påverka saldot

När engångseffekterna exkluderats erhålls ett positivt med 36,3 miljarder kronor. Den största

mått på den underliggande saldoutvecklingen positiva engångseffekten under 2011 avsåg

(statens budgets underliggande saldo). försäljningen av aktier i Nordea. Staten avyttrade i februari cirka en tredjedel av sitt aktieinnehav, Diagram 2.1 Faktiskt och underliggande saldo på statens vilket inbringade 19,0 miljarder kronor. Vidare budget 1991-2011 deltog staten i TeliaSoneras återköpsprogram

200,000 genom sin ägarandel om 37,3 procent, vilket gav

150,000 en engångsinkomst på 3,7 miljarder kronor. 100,000

Extra utdelningar från statliga aktier betraktas 50,000

0,000 också som engångsvisa inkomster på budgeten.

-50,000 Apoteket AB gjorde 2011 en extrautdelning på

-100,000 5,4 miljarder kronor till följd av försäljningen av -150,000 apotek 2009. I avvaktan på beslut om denna -200,000 utdelning placerades i juni 2010 ett belopp om -250,000

-300,000 5,9 miljarder kronor tillfälligt på konto i

1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 Riksgäldskontoret. Beloppet utbetalades från kontot 2011 i samband med redovisningen av Faktiskt saldo Underliggande saldo utdelningen till inkomsttiteln, vilket påverkade nettoutlåningen med 5,9 miljarder kronor Under 1990-talets inledande år var staten inklusive ränta. tvungen att låna stora belopp. Under dessa år var

engångseffekterna negativa som en följd av stora

utbetalningar av bankstöd. Lånebehovet var som

störst 1993 med 250 miljarder kronor. Därefter 2.6 Realekonomisk fördelning av förbättrades saldot snabbt och vände till över- anslagen på statens budget skott 1998. Två år senare uppgick överskottet till 102 miljarder kronor. Nästan hela överskottet Vid analys av och information om statens budget bestod emellertid av engångsvisa försäljnings- avseende storlek och påverkan på samhällsinkomster och överföringar från AP-fonden. I ekonomin fördelas utgifterna även på ett annat början av 2000-talet försämrades saldona åter- sätt än efter utgiftsområden eller anslag. En igen, men underskotten dämpades av positiva sådan fördelning är den realekonomiska fördelengångseffekter även dessa år. Från 2005 visade ningen, som baseras på nationalräkenskapernas det faktiska saldot åter överskott och ökade definitioner. För att skapa jämförbarhet med successivt till 2008. För 2009 visade det faktiska andra länder upprättas nationalräkenskaperna såväl som det underliggande budgetsaldot ett enligt internationella principer och riktlinjer. underskott. Det faktiska saldot vände från ett Dessa har utarbetats av bl.a. EU. rekordstort överskott 2008 på 135 miljarder Den realekonomiska fördelning av utgifkronor till ett underskott på 176 miljarder terna som redovisas är: transfereringar, konkronor. Detta omslag berodde emellertid till stor sumtion, investeringar samt räntor och del på olika engångseffekter. År 2008 tillfördes finansiella transaktioner. statens budget stora inkomster av aktieförsäljningar medan den 2009 belastades med Diagram 2.2 Procentuell fördelning av utgifter på statens

budget 2011, realekonomiskt fördelade

tillfälliga utgifter till följd av insatser mot finans-

Räntor 5% Övrigt finansiellt krisen, främst Riksgäldskontorets upplåning för

1%

Investeringar 2% Riksbankens räkning. Även rensat för engångseffekter försvagades dock saldot, framför allt som en följd av den kraftiga konjunkturnedgången. För 2010 var det faktiska under-

Konsumtion 25% skottet marginellt negativt, medan det underliggande underskottet var 11,5 miljarder kronor större till följd av positiva engångseffekter även detta år. Från 2010 till 2011 slog det under- Transfereringar

67% liggande saldot om från underskott på 11,5 miljarder kronor till ett överskott på 31,5 miljarder kronor, vilket var en följd av den fortsatta konjunkturåterhämtningen.

Tabell 2.110 Realekonomisk fördelning av statens budget

Miljoner kronor

Realekonomisk art Utfall 2011 Utfall 2010 Förändring 2010-2011 Procentuell förändring 2010-2011

Transfereringar 536 216 530 025 6 191 1,2

varav till

varav

varav

minskade för fjärde året i rad. Minskningen

Med transfereringar avses inkomstöverföringar, beror dels på att antalet nybeviljade sjuker-

dvs. till stor del utbetalningar av bidrag från sättningar minskat och dels att ett ökat antal

staten till exempelvis hushåll, företag eller personer lämnat sjukersättning för ålders-

kommuner utan att staten erhåller någon direkt pension. Utgifterna på anslaget 14:1 Bidrag till

motprestation. Som transfereringar räknas t.ex.

arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd

sjukpenning och barnbidrag men även

minskade med 5 559 miljoner kronor internationellt bistånd och Sveriges bidrag till

(16,2 procent) Förklaringen är att utgifterna EU-budgeten. Syftet med transfereringar är att

för arbetslöshetsersättningen blev lägre. omfördela inkomster mellan olika grupper i

Anledningen är att både arbetslösheten och samhället, mellan olika regioner i landet eller till

andelen arbetslösa med rätt till arbetslöshetsinternationell verksamhet.

ersättning var lägre än föregående år.

År 2011 utgjorde transfereringarna

Den kommunala sektorn var den näst 67 procent av utgifterna inom budgetens

största mottagaren av transfereringar 2011. utgiftsområden. Hushållen erhöll 53 procent

Den kommunala sektorn omfattar kommuner, av de totala transfereringarna. Transfe-

landsting och kommunalförbund. Under 2011 reringarna till hushåll har minskat med

erhöll kommunsektorn 25 procent av de totala 4 169 miljoner kronor (1,4 procent). Det beror

transfereringarna. Transfereringarna till framförallt att utgifterna på anslaget

kommunsektorn ökade med 10 283 miljoner 10:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m.

kronor (8,1 procent). Ökningen är hänförlig minskat med 5 435 miljoner kronor till

till utgifterna mot anslaget 50 893 miljoner kronor. Anslaget omfattar de

25:1 Kommunalekonomisk utjämning som löner inklusive sociala avgifter var 3,0 procent ökade med 12 254 miljoner kronor 2011. (16,8 procent). Anslaget ökades tillfälligt Den näst största posten avseende konsumunder 2011 med 3 000 miljoner kronor som tion är omkostnader för konsumtion, till dessa stabiliseringspolitiska åtgärder på grund av en räknas myndigheternas köp av varor och relativt svag inkomstutveckling i kommu- tjänster. Omkostnaderna för konsumtion nerna. Under 2011 kompenserades kommu- ökade med 1,0 procent 2011. Det enskilt nerna med motsvarande 7 500 miljoner kronor största anslaget med omkostnader för på grund av sänkt inkomstskatt för personer konsumtion är 1:1 Väghållning inom utgiftssom är 65 år och äldre. område 22 Kommunikationer. Dessa omkost-

nader uppgick till 7 814 miljoner kronor 2011,

Diagram 2.3 Transfereringar på statens budget fördelade