Årsredovisning för staten 2013

Regeringens skrivelse

2013/14:101 Årsredovisning för staten 2013

Regeringens skrivelse 2013/14:101

Årsredovisning för staten 2013

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 10 april 2014

Fredrik Reinfeldt

Peter Norman

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten 2013. Skrivelsen omfattar en uppföljning av de budgetpolitiska målen, utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag samt övriga finansiella befogenheter, resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, utvecklingen av statsskulden, redovisning och riskanalys av statliga garantier och krediter samt nationellt intygande och avgifter till och bidrag från EU. En sammanställning av Riksrevisionens granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen under året och regeringens åtgärder med anledning av dessa lämnas. Vidare redovisas myndigheter som fått en modifierad revisionsberättelse från Riksrevisionen och skälen för detta.

Sammanfattning

Sammanfattning

Nyckeltal för det ekonomiska utfallet

Det ekonomiska utfallet för 2013

Miljarder kronor

Procent Procent Utfallet för den offentliga sektorns finansiella 1 2

2013 av BNP 2012 av BNP sparande blev negativt. Utfallet för 2013 innebär

Den offentliga sektorns att den offentliga sektorns finanser försvagades

finansiella sparande -49 -1,3 -26 -0,7 jämfört med 2012.

Statens

Utgifterna under utgiftstaket uppgick till 3

budgetsaldo -131 -3,6 -25 -0,7 29,4 procent av BNP. Underskottet i statens

Utgiftstak 1 095 30,1 1 084 30,5 budget uppgick till 131 miljarder kronor, vilket

Takbegränsade är en försämring med 106 miljarder kronor utgifter 1 067 29,4 1 022 28,8

jämfört med 2012.

Statens nettoförmögenhet -348 -9,6 -316 -8,9

Resultaträkningen uppvisade ett underskott

Statsskuld 1 236 34,0 1 113 31,4 på knappt 25 miljarder kronor. Jämfört med

Årets över-/underskott 2012 försämrades resultatet med drygt

i resultaträkningen -25 -0,7 1 0,0 25 miljarder kronor. Statsskulden ökade med 3

Utlåning 379 10,4 269 7,6 124 miljarder kronor. Som andel av BNP ökade

4

Garantiförbindelser 1 668 45,9 1 609 45,3 statsskulden från 31,4 procent 2012 till 1

Prel. BNP för 2013 uppgår till 3 634 miljarder kronor (löpande priser). 34,0 procent 2013. 2

Rev. BNP för 2012 uppgår till 3 550 miljarder kronor (löpande priser). 3 Inklusive ökad utlåning till Riksbanken med 104 miljarder kronor. I följande tabell redovisas några nyckeltal av- 4 Exkl. kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd.

seende det ekonomiska utfallet 2013 jämfört

med 2012.

Den offentliga sektorns finansiella Utfallet för statens budget sparande

Utfallet för statens budget 2013 och 2012

Den offentliga sektorns finansiella sparande Miljarder kronor

Miljarder kronor Statens

budget 2013 2012

Utgifter 1 861 1784 Totala utgifter m.m. 837 921 812 Finansiellt sparande -49 -26

Utgiftsområden exkl. varav staten -35 -32 statsskuldsräntor

m.m. 812 811 784 varav ålderspensionssystemet -6 9

Statsskuldsräntor varav kommunala sektorn -8 -4 m.m. 22 17 27

Förändring av Utfallet för det finansiella sparandet 2013 anslagsbehållningar -3 blev -49 miljarder kronor, motsvarande -1,3 Riksgäldskontorets

nettoutlåning 5 96 1 procent av BNP. Det genomsnittliga sparandet 2004–2013 uppgick till 0,7 procent av BNP. Kassamässig

korrigering 1 -2 0 Justerat för det genomsnittliga resursutnyttjandet låg dock det genomsnittliga Budgetsaldo -8 -131 -25

1

Med statens budget menas den ursprungliga budgeten sammanställd av finansiella sparandet under perioden på

riksdagen i december 2012. 1,5 procent av BNP. En samlad bedömning indikerar att det finansiella sparandet var i linje

Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå med överskottsmålet 2004–2013.

till 830 miljarder kronor. Utfallet blev knappt

791 miljarder kronor, vilket är 39 miljarder

kronor lägre än beräknat. Skatteinkomsterna för

staten blev 38 miljarder kronor lägre än beräknat

Utgiftstaket för staten

och övriga inkomster blev knappt 1 miljard

kronor lägre än beräknat. Det är främst

Utgiftstaket för staten

skatteintäkterna för konsumtion och insatsvaror

Miljarder kronor

som blivit lägre än beräknat. Det beror på att

Budgeteringsmarginal 28 62 i budgeten för 2013. På ändringsbudget

anvisades 11 miljarder kronor. I förhållande till Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter 2,6 6,0 totalt anvisade medel (statens budget och

ändringsbudget) blev utgifterna 73 miljarder

kronor högre. Det av riksdagen slutligt fastställda utgiftstaket för 2013 uppgick till 1 095 miljarder kronor. Enligt utfallet för statens budget uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket till 1 067 miljarder kronor, dvs. 28 miljarder kronor lägre än fastställt tak.

Resultaträkning aktieinnehavet i Nordea. Nettokostnaden för statsskulden uppgick till 18 miljarder kronor,

Resultaträkning

vilket är en minskning med 2 miljarder kronor

Miljarder kronor

jämfört med 2012.

2013 2012

Intäkter

Skatteintäkter 999 971 Övriga intäkter 112 100 Balansräkning

Summa intäkter 1 111 1 071 Balansräkning

Miljarder kronor

Finansiella intäkter och kostnader,

Fordringar 83 75 netto 31 -5

Periodavgränsningsposter 28 26

Årets överkott/underskott -25 1

Kortfristiga placeringar 15 28

Kassa och bank 7 6

Årets underskott, dvs. skillnaden mellan intäkter

och kostnader i resultaträkningen, uppgick till Summa tillgångar 1 410 1 306

knappt 25 miljarder kronor och innebär en

försämring med drygt 25 miljarder kronor Kapital och skulder

jämfört med 2012. Skatteintäkterna ökade med

Nettoförmögenhet -348 -316 28 miljarder kronor och reavinsten från

Fonder 131 107 försäljningen av aktieinnehavet i Nordea ökade

Avsättning för pensioner m.m. 227 220 intäkterna med 33 miljarder kronor. Samtidigt

Statsskulden 1 236 1 113 ökade kostnaderna för transfereringar inklusive

avsättningar till fonder med 60 miljarder kronor Övriga skulder m.m. 84 87

och resultat från andelar i hel- och delägda Periodavgränsningsposter 80 96

företag försämrades med 37 miljarder kronor. Summa kapital och skulder 1 410 1 306

Skatteintäkterna uppgick till 999 miljarder

Garantiförbindelser 1 435 1 365 kronor och utgjorde 86 procent av de totala

Övriga ansvarsförbindelser 17 16 intäkterna.

Kostnaderna för transfereringar, exklusive

Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden avsättningar till fonder, uppgick till 902 miljarder

mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda kronor, en ökning med 45 miljarder kronor

värde (motsvarande eget kapital i ett företag), jämfört med 2012.

blev negativ och uppgick till -348 miljarder Kostnaderna för statens egen verksamhet kronor vid utgången av 2013, vilket

uppgick till 247 miljarder kronor, en ökning med

motsvarar -9,6 procent av BNP. I förhållande till 5,5 miljarder kronor jämfört med 2012.

2012 försämrades nettoförmögenheten med Resultat från andelar i hel- och delägda företag 32 miljarder kronor.

uppgick till 6,9 miljarder kronor, vilket är en

Den konsoliderade statsskulden ökade med minskning med 37 miljarder kronor jämfört med

124 miljarder kronor till 1 236 miljarder kronor 2012.

vid utgången av 2013. Lån i svenska kronor Netto uppgick finansiella intäkter och ökade med 2,1 miljarder kronor. Lånen i

kostnader till drygt 31 miljarder kronor, vilket är

utländsk valuta ökade med 122 miljarder kronor, en ökning med 37 miljarder kronor jämfört med

varav 104 miljarder kronor avser ökad utlåning 2012. Drygt 33 miljarder kronor av ökningen

till Riksbanken. avser reavinst från försäljningen av

Statliga garantier Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU

Statliga garantiåtaganden

Miljarder kronor

Nationella intygandet grundas på ansvariga 2013 2012 myndigheters intyganden och bedömningar

Insättningsgarantin 1 313 1 226 avseende hanteringen av EU-medel samt Kreditgarantier 233 266 revisionens utlåtanden från granskningar varpå Garantier om tillförsel av kapital 112 108 regeringen lämnar följande intygande:

Pensionsgarantier 8 8

Rättvisande räkenskaper

Övriga garantier 2 2

Sammanställningen av EU-räkenskaperna, om-

Totalt 1 668 1 609

fattande resultat- och balansräkning samt en

kassamässig redovisning, har upprättats enligt Statliga garantiåtaganden ökade med 59 miljarder god redovisningssed. Regeringen bedömer att kronor jämfört med 2012 och uppgick till räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. 1 668 miljarder kronor vid utgången av 2013. Som andel av BNP ligger de statliga garanti- Betryggande intern styrning och kontroll åtagandena på ca 46 procent. Insättningsgarantin Det finns ett ramverk för staten som syftar till uppgick till 1 313 miljarder kronor, vilket är en att säkerställa en betryggande intern styrning ökning med drygt 87 miljarder kronor jämfört och kontroll av EU-medlen. med 2012. Kreditgarantier inklusive

Avgift till och återflöde från EU (kassamässigt)

exportgarantier uppgick till 233 miljarder

Miljarder kronor

kronor, en minskning med 32,5 miljarder kronor och garantier om tillförsel av kapital uppgick till 2013 2012 112 miljarder kronor, en ökning med ca

Betalningar till EU 37 31 4 miljarder kronor jämfört med 2012.

Betalningar från EU 10 10 Den samlade risken i statens garanti- och

Nettoflöde från statens budget till EU 27 22

kreditgivning bedöms som låg.

Garantiåtagandena i denna tabell avviker från de garantier som redovisas inom linjen till Sveriges avgift till EU uppgick till 37 miljarder balansräkningen. Avvikelsen avser garantier för kronor medan bidragen från EU uppgick till vilka avsättning görs i balansräkningen. 10 miljarder kronor. Det kassamässiga

nettoflödet från statens budget till EU uppgick

därmed till 27 miljarder kronor, vilket är en

ökning med 5 miljarder kronor jämfört med Statlig utlåning 2012. Ökningen förklaras av en högre beslutad

årsbudget för 2013 och omfattande Statens utlåning ändringsbudgetar som belastade 2013.

Miljarder kronor

lån/ändamål 2013 2012 Lån till Riksbanken 193 88 Studielån 170 167 Lån till andra stater 7 4 Övriga lån 9 9

Summa 379 269

Utlåning till Riksbanken och CSN:s studielån utgör huvuddelen av statens utlåning. Statens utlåning uppgick till 379 miljarder kronor, vilket är en ökning med 110 miljarder kronor jämfört med 2012. Merparten av detta avser ökad utlåning till Riksbanken.

Årsredovisningen för

staten 2013

Årsredovisningen för staten 2013

Regeringen ska varje år senast den 15 april året principer och förutsättningar beskrivs i avsnitt efter budgetåret lämna en årsredovisning för 3.4 Redovisningsprinciper och tilläggsuppstaten till riksdagen. lysningar.

Årsredovisningen för staten 2013 har Resultaträkningen ger underlag för upprättats i enlighet med bestämmelserna i bedömning av statens samlade inflöde och budgetlagen (2011:203) och enligt god redo- förbrukning av resurser. Värdet av statens visningssed. Regeringen bedömer att tillgångar och skulder per den 31 december 2013 årsredovisningen i allt väsentligt ger en rätt- redovisas i balansräkningen. Finansieringsvisande bild av det ekonomiska resultatet och analysen visar statens betalningsflöden. I ställningen samt förvaltningen av statens skrivelsen jämförs utfallet för 2013 i tillgångar. resultaträkning, balansräkning, finansierings-

Den konsoliderade redovisningen i analys och noter med utfallet för 2012. årsredovisningen omfattar myndigheterna, Statens budget omfattar samtliga inkomster inklusive affärsverken, under riksdagen och och utgifter som påverkar statens lånebehov. I regeringen. Dessutom ingår Riksbankens skrivelsen jämförs och kommenteras budgetens grundfond som en tillgång hos staten. utfall för 2013 dels med de budgeterade

Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder inkomsterna och utgifterna i budgetprosamt betalningar som redovisas av Riksbanken positionen för 2013, dels med utfallet för 2012. och AP-fonderna ingår dock inte. Inte heller Ekonomistyrningsverket och Riksgäldsingår premiepensionssystemets tillgångar och kontoret har lämnat underlag till denna skrivelse skulder med dess avkastning i konsolideringen. (dnr Fi2014/995).

Redovisningen omfattar all verksamhet i de ingående organisationerna oavsett finansiering och baseras på information som de statliga Olika avgränsningar av staten myndigheterna och affärsverken lämnar till statsredovisningen och information som Statens ekonomiska utfall redovisas utifrån olika presenteras i myndigheternas årsredovisningar. I utgångspunkter beroende på att informationen fall där informationen inte varit tillräcklig har har olika syften. Avgränsningen av staten kan kompletterande information inhämtats. Under- därmed variera. Ett annat skäl till skillnader laget har kompletterats med ekonomiska mellan olika redovisningar är att olika principer händelser som inte har redovisats av tillämpas i räkenskaperna och i statens budget. myndigheterna, framför allt beräkningar av Beroende på utgångspunkt kan en enskild skatteintäkter som ännu inte har debiterats. ekonomisk händelse få delvis olika konsekvenser

Redovisningen utgår från vedertagna och utfallet kan därmed skilja sig åt mellan redovisnings- och värderingsprinciper som i så redovisningarna. stor utsträckning som möjligt hålls oförändrade Informationen om det ekonomiska utfallet i över tiden. En utveckling av den statliga staten utgör även underlag för nationalredovisningen sker dock fortlöpande. Gällande räkenskaperna som är en statistisk samman-

ställning i kontoform över den samlade svenska ledningarnas intygande om att myndighetens ekonomin. Nationalräkenskapernas avgränsning årsredovisning ger en rättvisande bild. av staten utgår från definitioner etc. som följer En kvalitetskontroll sker även genom rekommendationer från FN samt EU:s etablerade kvalitetssäkringsrutiner i samband förordning (EG nr 2223/96) om det europeiska med Ekonomistyrningsverkets konsolideringsnational- och regionalräkenskapssystemet i arbete och genom Finansdepartementets arbete gemenskapen. Nationalräkenskapernas avgräns- med att producera skrivelsen. Kvalitetssäkringen ning skiljer sig från årsredovisningen bl.a. genom innefattar bl.a. kontroller av att myndigheternas att affärsverken inte ingår i dess avgränsning av rapporterade finansiella information överensstaten. stämmer med deras respektive årsredovisningar,

formella kontroller, motpartsavstämning av

mellanhavanden mellan myndigheter, rimlighets- Underlag för och kvalitetssäkring av årets kontroller och analys av poster samt skrivelse dokumenterade metoder för de beräkningar och

förutsättningar som gäller för konsoliderings- Årsredovisningen för staten bygger arbetet. huvudsakligen på underlag som har lämnats av Ekonomistyrningsverket och Riksgäldskontoret. Ekonomistyrningsverkets underlag omfattar Riksrevisionens årliga revision utfallet för statens budget inklusive finansiella befogenheter i form av beställnings- Granskning av myndigheternas årsredovisningar bemyndiganden, garantier etc. Vidare omfattar 2013 det resultaträkning, balansräkning och Riksrevisionen har inom ramen för den årliga finansieringsanalys, statsskuldens utveckling revisionen granskat 234 myndigheters årsredosamt redovisning av avgifter till och bidrag från visningar för 2013. EU. Riksgäldskontorets underlag omfattar Riksrevisionen uttalar sig med avvikande redovisning och riskanalys av statliga garantier mening när det finns väsentliga fel som är och krediter. Redovisningen har i övrigt genomgripande och årsredovisningen som helhet kompletterats eller tagits fram internt inom därigenom inte ger en rättvisande bild. Regeringskansliet. Det gäller t.ex. beräkningen Revisionsberättelse med reservation lämnas när av skatteintäkter och uppföljningen av över- Riksrevisionen inte kunnat inhämta tillräckliga skottsmålet. Stora delar av skatteintäkterna för och ändamålsenliga revisionsbevis, men drar 2013 bygger fortfarande på en prognos (se slutsatsen att möjliga fel inte är genomgripande. avsnitt 3.4.1). Prognosmetoderna som används Riksrevisionen avstår från att uttala sig när den för att beräkna skatteintäkterna i årsredovis- inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsningen för staten är desamma som används för enliga revisionsbevis och bedömer att möjliga att ta fram prognoser i regeringens budgetpro- effekter av oupptäckta fel kan vara både positioner. När det gäller uppföljningen av väsentliga och genomgripande. I vissa fall lämnar överskottsmålet utgår denna dels från officiell Riksrevisionen en revisionsberättelse med statistik från Statistiska centralbyrån, dels från de standardutformning men vill ändå lyfta fram indikatorer som regeringen använder för att följa viktig information och lämnar därför en upp överskottsmålet i budgetpropositionen och upplysning i revisionsberättelsen. den ekonomiska vårpropositionen. Hur För 2013 har Riksrevisionen lämnat sju uppföljningen sker beskrivs närmare i modifierade revisionsberättelser, dvs. med regeringens skrivelse Ramverk för finans- reservation, avvikande mening eller inget politiken (skr. 2010/11:79). uttalande. Följande sex myndigheter har fått

En granskning av kvaliteten i årsredovisningen revisionsberättelse med reservation: för staten sker dels genom Riksrevisionens årliga Avvecklingsmyndigheten för Myndigheten för revision av myndigheterna och deras årsredo- utländska investeringar i Sverige, Länsstyrelsen i visningar, vilka ligger till grund för resultat- och Östergötlands län, Regionala etikprövningsbalansräkningarna, finansieringsanalysen samt nämnden i Lund, Rymdstyrelsen, Svenska utfallet för statens budget, dels myndighets- institutet samt Universitets- och högskolerådet.

Riksrevisionen har avseende Nämnden för

hemslöjdsfrågor avstått från att uttala sig. Tre myndigheter, Pensionsmyndigheten, Riksantikvarieämbetet och Regionala etikprövningsnämnden i Lund, har erhållit revisionsberättelse med upplysning, varav en är myndighet som fått en modifierad revisionsberättelse. De myndigheter som fått en modifierad revisionsberättelse eller upplysning återges även utgiftsområdesvis i avsnitt 2.

I tabellen nedan redovisas utvecklingen av antalet modifierade revisionsberättelser för 2009–2013. Antalet har varierat något under perioden men är generellt sett lågt. Det låga antalet bör ses som en indikation på att kvaliteten i myndigheternas årsredovisningar överlag är god och att de ger en rättvisande bild av verksamheten.

1

Antal modifierade revisionsberättelser 2009–2013

2009 2010 2011 2012 2013 Summa 12 2 4 4 7 1 Till och med 2009 användes begreppet invändning i revisionsberättelsen.

1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen

1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen

I detta avsnitt redovisas uppföljningen av två av finanspolitiken behöva stramas åt när konjunkde tre budgetpolitiska målen för 2013, den turen försvagas, och därmed bli procyklisk, för offentliga sektorns finansiella sparande och att säkerställa att det årliga målet uppnås. Det utgiftstaket för staten. Därutöver finns finns således goda skäl för att formulera ett ytterligare ett budgetpolitiskt mål för överskottsmål för det finansiella sparandet som kommunsektorn i form av ett balanskrav som ett genomsnitt över en konjunkturcykel. inte följs upp i denna skrivelse, utan i 2014 års Genomsnittsformuleringen gör det samtidigt ekonomiska vårproposition. svårare att löpande följa upp om målet uppnås.

Eftersom sparandet kan tillåtas avvika från

målsatt nivå ett enskilt år är det viktigt att

konjunkturläget beaktas när överskottsmålet i 1.1 Den offentliga sektorns efterhand utvärderas. Målet för det finansiella

finansiella sparande sparandet omfattar hela den offentliga sektorn,

vilket inkluderar staten, ålderspensionssystemet Regeringen angav i 2007 års ekonomiska vår- samt den kommunala sektorn. Affärsverken proposition att ett överskottsmål för den offent- ingår enligt nationalräkenskapernas definition liga sektorn om i genomsnitt 1 procent av BNP inte i den statliga sektorn utan räknas till över en konjunkturcykel bör upprätthållas. I företagssektorn. regeringens skrivelse Ramverk för finanspolitiken (skr. 2010/11:79) ges en närmare Det finansiella sparandet 2013 beskrivning av det finanspolitiska ramverket och Det offentliga finansiella sparandet 2013 visade hur regeringen tillämpar detta. ett underskott på 49 miljarder kronor, mot-

svarande 1,3 procent av BNP. I prognosen till Definitioner av finansiellt sparande och överskotts- budgetpropositionen för 2013 beräknades ett målet underskott på 23 miljarder kronor. Det finans- Det finansiella sparandet för den offentliga iella sparandet blev således 26 miljarder kronor sektorn är resultatet av samtliga transaktioner lägre än beräknat. I huvudsak överskattades som påverkar den offentliga sektorns finansiella inkomsterna från skatter och avgifter i nettoförmögenhet. Finansiella transaktioner beräkningarna i budgetpropositionen för 2013, som köp och försäljning av aktier och andra samtidigt som utgifterna för statlig konsumtion finansiella tillgångar påverkar således inte det underskattades. Övriga inkomster blev i stället finansiella sparandet. Detsamma gäller värde- högre än prognosisterat till följd av en förändringar på tillgångar och skulder. återbetalning på 11 miljarder kronor från AFA

Att överskottsmålet är formulerat i termer av Försäkring. Utfallet för 2013 innebär att den ett genomsnitt i stället för ett årligt krav på offentliga sektorns finanser försvagades jämfört 1 procent av BNP är motiverat av stabili- med 2012, se tabell 1.1. seringspolitiska skäl. Om målet om 1 procents sparande skulle gälla för varje enskilt år skulle

Tabell 1.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande

restriktioner ställs mot varandra. Indikatorerna

Miljarder kronor

för att följa upp överskottsmålet utgör därmed

2013 2013 Utfall- 2012

endast en del av denna samlade bedömning.

BP2013 Utfall BP13 Utfall

För att i efterhand avgöra om det finansiella

Inkomster 1 824 1 811 -13 1 758

sparandet i den offentliga sektorn varit i linje

1 Skatter och avgifter 1 633 1 607 -26 1 555

med överskottsmålet används som en indikator Övriga inkomster 191 205 14 202

ett genomsnitt för det finansiella sparandet Utgifter 1 848 1 861 13 1 784 under de tio senaste åren, för närvarande Finansiellt sparande -23 -49 -26 -26 perioden 2004–2013. Syftet med denna Procent av BNP -0,6 -1,3 -0,7 -0,7 redovisning är att bedöma om det funnits

1 Drygt 40 procent av utfallet för skatter och avgifter för 2013 är fortfarande

systematiska fel i den framåtblickande styrbaserat på prognoser. Det rör t.ex. inkomstskatter för hushåll och företag, avkastningsskatt samt fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift. ningen av finanspolitiken som minskar

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

sannolikheten för att överskottsmålet ska nås i

framtiden. Samtliga sektorer redovisade underskott 2013. Vid bedömningen av tioårsgenomsnittet bör Jämfört med prognosen i budgetpropositionen hänsyn även tas till det genomsnittliga för 2013 blev utfallet för det finansiella sparandet konjunkturläget under den aktuella perioden. lägre än beräknat för staten och kommun-

Konjunkturläget bedöms i form av ett BNP-gap sektorn, medan sparandet i ålderspensions- och uppskattning av hur de offentliga finanserna systemet blev något högre. Beräkningen för

påverkas av variationer i resursutnyttjandet. statens finansiella sparande svarade för BNP-gapet definieras som skillnaden mellan merparten av prognosavvikelsen. I huvudsak kan

faktisk och potentiell BNP i procent av denna avvikelse förklaras av att inkomsterna från potentiell BNP. Avvikelsen från den potentiella bolagsskatt och moms blev lägre än beräknat,

BNP-nivån ger ett mått på vilket konjunkturläge medan utgifterna för statlig konsumtion i stället ekonomin befinner sig i och sammanfattar blev högre. Jämfört med 2012 försvagades det

resursutnyttjandet i ekonomin som helhet. finansiella sparandet för samtliga delsektorer, se Konjunkturläget kan beskrivas som högt, lågt tabell 1.2.

eller balanserat beroende på hur faktisk BNP

förhåller sig till potentiell BNP. Om faktisk

Tabell 1.2 Det finansiella sparandet i delsektorerna

BNP påtagligt överstiger (understiger) potentiell

Miljarder kronor

BNP råder högkonjunktur (lågkonjunktur). När

2013 2013 Utfall- 2012

BP2013 Utfall BP13 Utfall BNP-gapet är nära noll indikerar det att

konjunkturen är balanserad. Resursutnyttjandet Staten -8 -35 -27 -32

och de potentiella variablerna är viktiga som Ålderspensionssystemet -9 -6 3 9

utgångspunkt för en analys av behovet av Kommunala sektorn -6 -8 -2 -4

stabiliserings- och strukturpolitik. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Bedömningen av faktisk och potentiell BNP

omgärdas av betydande osäkerhet. Statistiska

Principer för uppföljningen av överskottsmålet

centralbyråns utfall för faktisk BNP revideras Regeringen har sedan den tillträdde 2006

ofta bakåt i tiden. Efter det att den första BNPkontinuerligt arbetat med att förbättra

siffran för ett specifikt år offentliggörs uppföljningen av överskottsmålet och göra

uppdateras nationalräkenskaperna med mer denna mer transparent. Införandet av indikatorer

detaljerade statistikuppgifter. Inte förrän två år har utgjort ett viktigt steg i arbetet. I detta

efter den första BNP-siffran publiceras kan den sammanhang är det viktigt att peka på

definitiva BNP-nivån fastställas. I beräkningarna problemen med en allt för mekanisk tillämpning

av potentiell BNP förekommer en rad av indikatorerna för att följa upp över-

osäkerhetsmoment. Den största källan till skottsmålet. Framför allt finns en risk för att

osäkerhet är att det, till skillnad från flertalet finanspolitiken vid en allt för mekanisk

makroekonomiska variabler, aldrig finns något tillämpning riskerar att förstärka konjunktur-

utfall att stämma av potentiell BNP mot utan svängningarna i stället för att dämpa dem.

varje bedömare gör sin egen uppskattning av Regeringens utgångspunkt är därför att

dess nuvarande och historiska värden. inriktningen på finanspolitiken ska bedömas i en

Bedömningen av den historiska nivån kan därför bred ansats där ett antal enskilda mål och

Tabell 1.3 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för bakåtblickande avstämning mot överskottsmålet

Procent av BNP

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Finansiellt sparande -1,3 0,4 1,9 2,2 3,6 2,2 -1,0 0,0 0,0 -0,7 -1,3

Bakåtblickande tioårssnitt 0,7

1 Konjunkturjusterat 1,5

BNP-gap -1,4 -0,8 -0,8 1,5 2,9 0,2 -6,5 -3,0 -1,4 -2,3 -2,9

Bakåtblickande tioårssnitt -1,3

1 Konjunkturjusteringen görs genom att indikatorvärdet adderas med BNP-gapet under motsvarande period multiplicerat med elasticiteten -0,55. Anm.: Nationalräkenskaperna för 2013 är preliminära och kan komma att ändras. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

skilja sig åt mellan olika bedömare. Ofta finansiella sparandet 2004–2013 beräknas därför revideras synen på BNP-gapet såväl framåt som till 1,5 procent av BNP. Det gäller givet en bakåt i tiden, vilket inte bara beror på en elasticitet för det finansiella sparandet med förändrad syn på konjunkturläget utan också på avseende på BNP-gapet på 0,55, vilket är den revideringar av utfallsstatistik. elasticitet som regeringen normalt använder.

Även bedömningen av det offentliga spar- En samlad bedömning av det ojusterade och andets konjunkturkänslighet är osäker. Den det justerade tioårssnittet indikerar att det bygger oftast på en empirisk skattning av ett finansiella sparandet var i linje med genomsnittligt förhållande under en längre överskottsmålet 2004–2013. tidsperiod, medan varje enskild konjunkturförändring har egenheter som gör att den avviker från den genomsnittliga utvecklingen. I tabell 1.3 redovisas den bedömning av det finansiella sparandet som regeringen gör i 2014 års ekonomiska vårproposition.

Avstämning av överskottsmålet 2013

År 2013 uppgick det faktiska finansiella sparandet till -1,3 procent av BNP, se tabell 1.3. Det genomsnittliga finansiella sparandet 2004– 2013 uppgick till 0,7 procent av BNP. Under samma period var det genomsnittliga resursutnyttjandet lägre än normalt enligt regeringens uppfattning av BNPgapet, -1,3 procent av potentiell BNP. Det konjunkturjusterade tioårssnittet för det

1.2¶Utgiftstaket för 2013

Tabell 1.4 Utgiftstaket

Miljarder kronor

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå 847 877 894 931 949 971 989 1 018 1 050 1 074 1 093 Tekniska justeringar -25 -19 -24 -24 0 -14 0 6 13 10 2

1 Reella justeringar -11 Utgiftstak, slutligt fastställt 822 858 870 907 938 957 989 1 024 1 063 1 084 1 095 Takbegränsade utgifter 819 856 864 895 910 943 965 986 989 1 022 1 067 Budgeteringsmarginal 3 2 6 12 28 14 24 38 74 62 28 Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter 0,4 0,3 0,7 1,3 3,1 1,4 2,5 3,9 7,5 6,0 2,6 1 Utgiftstaket för 2007 sänktes med 11 miljarder kronor i BP07. Detta är inte en teknisk justering utan en faktisk sänkning av utgiftstaket. Anm.: För åren 1997–2002 se Årsredovisning för staten 2009.

Den statliga budgetprocessen kännetecknas av eftersom riksdagen och regeringen i begränsad ett tydligt medelfristigt uppifrån och ned- omfattning på kort sikt kan påverka dessa perspektiv. Utgiftstaket är den tidiga, över- utgifter. De takbegränsade utgifterna utgörs av gripande restriktionen som i termer av totala faktiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär utgifter begränsar budgetprocessen från det att att även myndigheternas utnyttjande av ingående utgiftstaket fastställs till dess att budgetåret är anslagssparande och anslagskredit ingår i de takslut. Därmed understryks behovet av begränsade utgifterna. prioriteringar mellan olika utgifter. Det medel- I budgetpropositionen för 2011 föreslog fristiga perspektivet skapar dessutom förut- regeringen att utgiftstakets nivå för 2013 skulle sättningar för att undvika att tillfälligt höga uppgå till 1 093 miljarder kronor. Riksdagen inkomster (t.ex. på grund av en god konjunktur) beslutade i enlighet med förslaget. Därefter har används för att finansiera permanent högre vissa budgetförändringar föranlett tekniska utgifter. I och med detta begränsas också justeringar av utgiftstakets nivå. Tekniska möjligheterna att bedriva en destabiliserande justeringar syftar till att utgiftstaket ska utgöra (procyklisk) finanspolitik på budgetens utgifts- en lika stram begränsning för de offentliga sida. Utgiftstaket infördes 1997 och fastställda utgifterna efter justeringen som före de förutgiftstak har aldrig överskridits. ändringar som föranleder justeringen. För att

Utgiftstaket är ett viktigt budgetpolitiskt föranleda en teknisk justering av utgiftstaket ska åtagande som främjar budgetdisciplinen och den förändring som ger upphov till justeringen stärker trovärdigheten i den ekonomiska inte ha samma nettoeffekt på den konsoliderade politiken. En viktig uppgift för utgiftstaket är att offentliga sektorns utgifter eller det offentliga ge förutsättningar för att uppnå överskottsmålet, finansiella sparandet, som på de takbegränsade dvs. att skapa förutsättningar för långsiktigt håll- utgifterna. Sedan utgiftstaket infördes 1997 har bara finanser. Nivån på utgiftstaket bör även nivåerna på beslutade utgiftstak justerats främja en önskvärd långsiktig utveckling av de tekniskt vid flera tillfällen. statliga utgifterna. Tillsammans med överskotts- De tekniska justeringar som gjorts sedan målet är utgiftstaket styrande för det totala utgiftstaket för 2013 ursprungligen fastställdes skatteuttagets nivå och bidrar till att förhindra en redovisas i tabell 1.5. Tekniska justeringar görs i utveckling där skatteuttaget stegvis måste höjas budgetpropositionen och det är praxis att de till följd av bristfällig utgiftskontroll. årsvisa justeringarna avrundas till hela miljarder

De takbegränsade utgifterna omfattar utgifts- kronor. Sammantaget har nivån på utgiftstaket område 1–25 och 27 samt utgifterna för ålders- 2013 höjts med 2 miljarder kronor till följd av pensionssystemet vid sidan av statens budget. tekniska justeringar. Flertalet av dessa tekniska Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. justeringar hänför sig till budgetförändringar omfattas inte av de takbegränsade utgifterna som föranlett justering av statsbidragen till

kommuner och landsting. Till exempel leder en Inom några utgiftsområden blev utgifterna höjning av det särskilda grundavdraget till mer än 1 miljard kronor lägre än den av pensionärer till att kommunernas och lands- riksdagen antagna budgeten för 2013: tingens skatteintäkter försämras, vilket föranleder en höjning av statsbidraget till kommun- Utgiftsområde Mdkr sektorn i motsvarande mån. Detta motiverar en 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg -3,3

teknisk justering av utgiftstaket. 13 Integration och jämställdhet -1,6

15 Studiestöd -1,5

Tabell 1.5 Tekniska justeringar av utgiftstakets nivå för 2013

Miljarder kronor I avsnitt 2 Utfallet för statens budget

2013 redovisas skillnader mellan utfall och budgeterade belopp för utgiftsområden och vissa

Ursprungligt fastställt utgiftstak (BP 2011) 1 093 anslag.

Tekniska justeringar i BP 2012 Tabell 1.6 Takbegränsade utgifter

Miljarder kronor

Bruttoredovisning av jämställdhetsbonus 0,17 Reglering kommunalekonomisk utjämning: förändrade 3:12 SB Utfall Utfall-SB Utfall

2013 2013 2013 2012 regler 0,22

Utgifter exkl. En route-avgiften ingick felaktigt i bruttoredovisning av 2

statsskuldsräntor 809,3 810,6 1,3 783,7 Transportstyrelsens avgiftsintäkter i budgetpropositionen för 2011 -0,15 Ålderspensionssystemet

vid sidan av statens

Ny nivå i BP 2012 1 093

budget 256,9 256,7 -0,2 238,5

Tekniska justeringar i BP 2013

Takbegränsade utgifter 1 066,2 1 067,3 1,1 1 022,2 Reglering kommunalekonomisk utjämning: förändrad

Budgeteringsmarginal 28,8 27,7 -1,1 61,8 fastighetsavgift 0,55

Utgiftstak 1 095 1 095 1 084 Nivåhöjning statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader 0,20

1 Den av riksdagen i december 2012 fastställda budgeten för 2013, dvs. exkl. Reglering kommunalekonomisk utjämning: höjt riksdagens beslut med anledning av förslag till ändringar i statens budget för utjämningsbelopp Sverige-Danmark 0,13 2013.

2 Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar. Reglering kommunalekonomisk utjämning: höjt särskilt grundavdrag till pensionärer 1,10

Utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan

Ny nivå i BP 2013 1 095

av statens budget uppgick till 256,7 miljarder Tekniska justeringar i BP 2014 kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor lägre än

Nivåhöjning statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader 0,01 den beräkning som redovisades i budgeten för

2013.

Slutligt utgiftstak 1 095

Budgeteringsmarginalens användning

Enligt utfallet för statens budget uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket, de tak- Riksdagen fastställde utgiftstaket för 2013 på begränsade utgifterna, 2013 till 1 067,3 miljarder den nivå som regeringen föreslog i budgetkronor. Därmed underskred utgifterna utgifts- propositionen för 2011. Budgeteringsmarginalen taket med en marginal på 27,7 miljarder kronor uppgick då till 70,9 miljarder kronor. I utfallet (se tabell 1.6). för 2013 uppgick budgeteringsmarginalen till De takbegränsade utgifterna blev 1,1 miljarder 27,7 miljarder kronor. Det betyder att budgetkronor högre än den av riksdagen antagna eringsmarginalen har blivit 43,2 miljarder kronor budgeten för 2013. Detta förklaras främst av mindre sedan utgiftstaket för 2013 fastställdes. högre utgifter inom följande utgiftsområden: Utgiftstaket är en restriktion för hur mycket de statliga utgifterna kan öka och nivån bör Utgiftsområde Mdkr fastställas i samklang med överskottsmålet och

27 Avgiften till Europeiska unionen 3,9 långsiktigt hållbara offentliga finanser. Utgiftstakets nivå ska inte tolkas som ett mål för de

14 Arbetsmarknad och arbetsliv 2,5

takbegränsade utgifternas nivå.

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

funktionsnedsättning 2,0 I tabell 1.7 redovisas hur användningen av budgeteringsmarginalen fördelar sig på effekter

av nya förslag, reviderad pris- och löneom- effekt av att volymförändringar på olika räkning, reviderade makroekonomiska förut- områden delvis tar ut varandra. Volymerna har sättningar, volymförändringar och övriga fak- blivit större på i första hand på två områden: torer. sjukpenning och asylmottagning. Antalet

personer med sjuk- och rehabiliteringspenning,

Tabell 1.7 Förändring av budgeteringsmarginalen från

mätt som helårsekvivalenter, uppgick 2013 till

fastställandet av utgiftstaket för 2013 till utfallet för 2013

ca 180 000, vilket är ca 35 procent fler än

Miljarder kronor

bedömningen i budgetpropositionen för 2011. 2013

Det har bidragit till att utgifterna för ohälsa blev

Budgeteringsmarginal i budgetproposi-

ca 5,5 miljarder kronor högre till följd av

tionen för 2011 70,9

volymförändringar. Vidare uppgick antalet Reformer -28,6

inskrivna asylsökande 2013 till 45 200, vilket är Reviderad pris- och löneomräkning 1,6

ca 75 procent fler än bedömningen för samma år Övriga makroekonomiska förändringar -12,8 i budgetpropositionen för 2011. Utgifterna för Volymförändringar -3,4 migration och integration 2013 har sammantaget

1 Övrigt 0,0 blivit 3,7 miljarder kronor högre till följd av Total förändring av budgeteringsmargi- volymförändringar. nalen -43,2 Volymerna har blivit lägre på andra områden. Budgeteringsmarginal i utfallet för Till exempel har utgifterna för hälsovård, 2013 27,7 sjukvård och social omsorg blivit 2,3 miljarder

1 Inklusive förändring av anslagsbehållningar. kronor lägre 2013 till följd av volym än Anm.: Negativt förändringstal innebär ianspråktagande av budgeteringsmarginalen, alltså högre utgifter. bedömningen i budgetpropositionen för 2011.

Det beror på ett lägre utnyttjande av Sammantaget har 28,6 miljarder kronor av tandvårdsförmåner och färre personer med budgeteringsmarginalen använts för de reformer assistansersättning än bedömningen i som regeringen föreslagit och riksdagen beslutat budgetpropositionen för 2011. om sedan utgiftstaket fastställdes. I Utgiftsförändringar till följd av övriga budgetpropositionen för 2012 föreslog faktorer kan föranledas av nya prognosmetoder, regeringen åtgärder inom bl.a. arbetsmarknads- justeringar till följd av ny information, politiken och infrastrukturområdet (prop. korrigeringar av tidigare gjorda fel samt 2011/12:1). I budgetpropositionen för 2013 regeländringar utom regeringens direkta föreslog regeringen åtgärder inom bl.a. kontroll, t.ex. ändringar i EU:s regelverk. rättsväsendet, migration, arbetsmarknads- Sammantaget är budgeteringsmarginalen oföränpolitiken samt inom forskning och utbildning drad till följd av övriga faktorer, vilket är en (prop. 2012/13:1). effekt av att förändringar på olika områden tar ut

Makroekonomiska förändringar har medfört varandra. att budgeteringsmarginalen blivit 12,8 miljarder Avgiften till EU blev väsentligt högre 2013 än kronor mindre. Utgifterna har blivit högre inom i budgetpropositionen för 2013 till följd av i första hand arbetsmarknadsområdet och övriga orsaker. Två sent beslutade ändringsålderspensionssystemet. I budgetpropositionen budgetar 2012 och en högre beslutad årsbudget i för 2012 bedömdes utvecklingen på arbets- EU för 2013 är förklaringar till detta. Vidare har marknaden bli sämre än i tidigare bedömningar, utfallet för 2013 på flera områden blivit lägre, till med högre utgifter för arbetslöshetsförsäkringen följd av övriga faktorer, jämfört med och de arbetsmarknadspolitiska garanti- ursprungligt anvisade medel för 2013. programmen under de därpå följande åren. Sammantaget är det ca 1,7 miljarder kronor av Vidare har ålderspensionssystemets utgifter för anvisade medel som under budgetåret inte har 2013 successivt reviderats upp från 2011 års utnyttjats, till följd av övriga faktorer. Orsakerna ekonomiska vårproposition till och med budget- till att medel inte utnyttjats som planerat propositionen för 2013, bl.a. till följd av högre beskrivs för respektive utgiftsområde i avsnitt 2. inkomstindex. De utgiftsområden som uppvisar störst skillnad

Utgiftsförändringar till följd av ändrade mellan anvisade medel och faktiskt utnyttjade volymer har medfört att budgeteringsmarginalen medel, till följd av övriga faktorer, är blivit 3,4 miljarder kronor mindre. Det är en utgiftsområde 9, 15 och 16.

2¶Utfallet för statens

budget

2¶Utfallet för statens budget

Tabell 2.1 Utfall för statens budget 2013

Enligt 10 kap. 6 § budgetlagen (2011:203) ska

Miljoner kronor

årsredovisningen för staten innehålla utfallet på

Skillnad budgetens inkomsttitlar, anslag och statens

Statens Ändrings- Utfall mot statens lånebehov. Statens lånebehov är detsamma som budget budget 2013 budget saldot på statens budget men med omvänt Totala inkomster 829 578 790 535 -39 044 tecken. Ett positivt saldo innebär att staten har

Statens möjlighet att amortera på statsskulden. Ett skatteinkomster 815 480 777 295 -38 184 negativt saldo innebär att staten behöver låna. Övriga inkomster 14 099 13 239 -859

Med statens budget menas den ursprungliga

Totala utgifter

budgeten sammanställd av riksdagen i december m.m. 837 167 10 897 921 408 84 241 2012 (prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:FiU10, rskr. Utgiftsområden 2012/13:139). Med totalt anvisade medel menas exkl. statsskulds-

räntor m.m. 812 303 10 897 810 614 -1 689 däremot summan av både statens ursprungliga budget och de ändringsbudgetar som riksdagen Statsskulds-

räntor m.m. 22 168 16 774 -5 394 fattat beslut om under året. En mer utförlig redovisning finns i bilaga 1 Specifikation av Förändring av

anslagsinkomster på statens budget och bilaga 2

behållningar -3 004 3 004 Specifikation av utgifter på statens budget.

Riksgäldskontorets

nettoutlåning 4 949 96 225 91 276

Kassamässig

korrigering 751 -2 205 -2 956

2.1¶Saldot på statens budget 2013

Budgetsaldo -7 588 -130 873 -123 285

Budgetsaldot blev -131 miljarder kronor 2013

Lägre konsumtion ger lägre skatteintäkter

(tabell 2.1). I budgeten beräknades saldot till

Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå -8 miljarder kronor. Saldot blev därmed

till 830 miljarder kronor. Utfallet blev knappt 123 miljarder kronor sämre än beräknat.

791 miljarder kronor, vilket är 39 miljarder Inkomsterna blev 39 miljarder kronor lägre och

kronor lägre än beräknat. Skatteinkomsterna för utgifterna blev 84 miljarder kronor högre än vad

staten blev 38 miljarder kronor lägre än beräknat som beräknades i statens budget.

och övriga inkomster blev knappt 1 miljard

kronor lägre än beräknat. Det är främst

skatteintäkterna för konsumtion och insatsvaror

som blivit lägre än beräknat. Det beror på att

hushållens konsumtionsutgifter ökat mindre än

väntat.

Övriga inkomster blev knappt 1 miljard

kronor lägre än vad regeringen beräknade i

budgetpropositionen för 2013. Både

utdelningarna från statens aktier och bidragen 27 Avgiften till från EU blev lägre än väntat. Däremot blev Europeiska unionen 33 494 4 622 37 412 3 918 inkomsterna från försäljning av egendom knappt Riksgäldskontorets

nettoutlåning 4 949 96 225 91 276 6 miljarder kronor högre än beräknat. Beräkningstekniskt antas inkomster från Kassamässig

korrigering 751 -2 205 -2 956 försäljning av egendom uppgå till 15 miljarder

Övriga utgifter 519 396 1 190 518 689 -707 kronor för varje år mellan 2012 och 2015. Under 2013 sålde staten aktier i Nordea. Hälften av Summa utgifter

m.m. på statens

inkomsten från försäljningen, ca 21 miljarder

budget 837 167 10 897 921 408 84 241

kronor, redovisades som inkomst av försåld egendom, en skillnad på 6 miljarder kronor

Utfallet för bland annat hälsovård, integration och

jämfört med budgeten.

studiestöd blev lägre än anvisat av riksdagen

Utgifterna för utgiftsområde 9 Hälsovård,

Högre utgifter på grund av utlåning till

sjukvård och social omsorg blev 3 miljarder

Riksbanken

Det slutliga utfallet för utgifter m.m. på statens kronor lägre än anvisat i statens budget,

eftersom både utgifterna för läkemedels- och budget blev 921 miljarder kronor, vilket är 84 miljarder kronor högre än den ursprungliga tandvårdsförmåner blev lägre än budgeterat.

För utgiftsområde 13 Integration och jämbudgeten för 2013. Orsaken till att utgifterna blev så mycket högre än beräknat är att ställdhet blev utgifterna knappt 2 miljarder

kronor lägre än anvisat. Det beror till stor del på Riksbankens lån i Riksgäldskontoret ökade med 104 miljarder kronor. att s.k. etableringslotsar inte utnyttjats i den

utsträckning som beräknats.

Utgifterna för utgiftsområde 26 Statsskulds-

Även för utgiftsområdet 15 Studiestöd blev räntor m.m. blev däremot drygt 5 miljarder

utfallet lägre än anvisat. Det blev 1,5 miljarder kronor lägre än vad som anvisades på statens

kronor lägre eftersom antalet studerande blev budget, eftersom valutakursvinsterna blev

färre än beräknat. 9 miljarder kronor högre än beräknat. Samtidigt

Utfallet på posten kassamässig korrigering blev kursförlusterna nästan 4 miljarder kronor

blev också lägre än beräknat. Det beror på att högre än beräknat i budgeten.

EU-kommissionen ännu inte rekvirerat hela

I tabell 2.2 redovisas de utgiftsområden som

Sveriges avgift till EU. Hela årets avgift till EU har mer än 1 miljard kronor i skillnad mellan

är dock redovisad mot anslag. Detta skapar en riksdagens anvisade belopp och utfallet.

kassamässig korrigeringspost.

Tabell 2.2 Utgifter som skiljer sig mer än en miljard kronor Kostnaderna för sjukpenning och arbetsmarknadsmot statens budget åtgärder gav högre utfall än anvisat

Miljoner kronor

För utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid

Skillnad sjukdom och funktionsnedsättning blev

mot

Statens Ändrings- Utfall statens utgifterna 2 miljarder kronor högre. Det beror Utgiftsområde budget budget 2013 budget

framför allt på att utgifterna för sjukpenning 09 Hälsovård, ökade då antalet sjukfall ökade mer än beräknat. sjukvård och social

Utgifterna för utgiftsområde 14 Arbetsomsorg 62 252 312 58 994 -3 258

marknad och arbetsliv blev 2,5 miljarder kronor 10 Ekonomisk

högre än vad riksdagen anvisade. Dels blev trygghet vid sjukdom och kostnaderna för arbetsmarknadspolitiska

funktions- program och insatser 1 miljard kronor högre än nedsättning 94 422 3 200 96 394 1 972

anvisat, dels blev lönegarantiersättningarna 13 Integration och

1 miljard kronor högre då fler företag blev

jämställdhet 10 476 8 836 -1 640

försatta i konkurs än beräknat. 14 Arbetsmarknad

Avgiften till Europeiska unionen som och arbetsliv 67 233 1 156 69 721 2 488

redovisas under utgiftsområde 27 blev

15 Studiestöd 22 026 418 20 567 -1 459

4 miljarder kronor högre än riksdagen anvisat. 26 Statsskuldsräntor m.m. 22 168 16 774 -5 394

Engångseffekter påverkar saldot negativt med 29 miljarder kronor (3,6 procent). Posten 74 miljarder kronor periodiseringar har minskat med 38 miljarder Saldot på statens budget påverkades samman- kronor. Där redovisas bl.a. uppbörds- och taget negativt av engångseffekter. De uppgick till betalningsförskjutningar, så att summan av 74 miljarder kronor under 2013. Framför allt är skatterna blir kassamässig. det lån till Riksbanken som försämrar saldot Övriga inkomster ökade med 18,3 miljarder med 104 miljarder kronor. Försäljningen av kronor jämfört med 2012. Inkomster av försåld aktier i Nordea förbättrade däremot saldot med egendom ökade med 20,5 miljarder kronor. totalt 41 miljarder kronor.

Lån till Riksbanken ökar utgifterna – valutakursvinster minskar dem

Statens budget 2012 och 2013

Utgifterna på statens budget ökade med

109 miljarder kronor (13,4 procent) mellan 2012 I tabell 2.3 redovisas utfallet på statens budget

och 2013. Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2012 och 2013. Statens budget visar för 2013

ökade med 95 miljarder kronor, till stor del ett underskott på 131 miljarder kronor, jämfört

beroende på att Riksgäldskontorets utlåning till med ett underskott på 25 miljarder kronor 2012,

Riksbanken ökade med 98 miljarder kronor vilket är en försämring med 106 miljarder

jämfört med 2012. Utgifterna för utgiftsområde kronor.

26 Statsskuldräntor m.m. blev däremot nästan Tabell 2.3 Utfallet för statens budget 2012–2013 11 miljarder kronor (38,7 procent) lägre än 2012. Miljoner kronor Det beror framför allt på drygt 10 miljarder

Skillnad kronor under 2013 i valutakursvinster.

Utfall 2013 Utfall 2012 mot 2012

Totala inkomster 790 535 787 573 2 962 Tabell 2.4 Utgifter

Miljoner kronor

Statens skatteinkomster 777 295 792 652 -15 357

Skillnad Övriga inkomster 13 239 -5 079 18 319 Utgiftsområde Utfall 2013 Utfall 2012 mot 2012 Totala utgifter m.m. 921 408 812 480 108 927 02 Samhällsekonomi och Utgiftsområden exkl. finansförvaltning 16 052 13 511 2 541 statsskuldsräntor m.m. 810 614 783 706 26 907 04 Rättsväsendet 39 297 38 213 1 084 Statsskuldsräntor m.m. 16 774 27 381 -10 607 08 Migration 9 870 8 248 1 622 Riksgäldskontorets 10 Ekonomisk trygghet vid nettoutlåning 96 225 1 009 95 216 sjukdom och Kassamässig funktionsnedsättning 96 394 94 853 1 542 korrigering -2 205 384 -2 589 11 Ekonomisk trygghet vid Budgetsaldo -130 873 -24 907 -105 966 ålderdom 39 985 41 342 -1 356

12 Ekonomisk trygghet för

familjer och barn 78 533 75 579 2 954

Statens inkomster ökade med 3 miljarder kronor

13 Integration och (0,4 procent) mellan 2012 och 2013. Statens

jämställdhet 8 836 6 753 2 083 skatteinkomster däremot minskade med

14 Arbetsmarknad och 15,4 miljarder kronor (1,9 procent). Det beror

arbetsliv 69 721 66 633 3 088 främst på förskjutningar i uppbörd av skatt och

16 Utbildning och betalningar till andra sektorer än den statliga. universitetsforskning 56 484 53 837 2 648

Statens skatteintäkter, dvs. periodiserade

25 Allmänna bidrag till skatter för 2013, beräknas däremot öka med kommuner 88 915 85 138 3 776 23 miljarder kronor (2,9 procent), det beror 26 Statsskuldsräntor m.m. 16 774 27 381 -10 607 främst på högre intäkter från arbetsgivaravgifter.

27 Avgiften till Europeiska Direkta skatter på arbete beräknas öka med unionen 37 412 31 452 5 960 21 miljarder kronor (3,9 procent) och indirekta Riksgäldskontorets skatter på arbete beräknas öka med 12 miljarder nettoutlåning 96 225 1 009 95 216 kronor (2,8 procent). Skatt på konsumtion och Övriga utgifter 266 910 268 531 -1 624 insatsvaror beräknas ha ökat med 11 miljarder

Summa utgifter m.m.

kronor (2,4 procent) och avgående poster och på statens budget 921 408 812 480 108 927 skatter till andra sektorer beräknas ha ökat med

Även utgifterna för utgiftsområde 11 ekonomiska regleringar för att kompensera Ekonomisk trygghet vid ålderdom blev lägre än kommuner och landsting för det höjda 2012. Utgifterna för detta område blev grundavdraget för pensionärer och den sänkta 40 miljarder kronor, vilket är drygt 1 miljard fastighetsavgiften för hyreshusenheter. Båda kronor (3,3 procent) lägre. Både garanti- reformerna ger minskade skatteintäkter till pensionerna och änkepensionerna minskade, kommuner och landsting. eftersom antalet garantipensionärer minskade Utfallet för utgiftsområde 27 Avgiften till och änkepensionssystemet är under avveckling. Europeiska unionen ökade med nästan Tabell 2.4 visar de poster på budgetens 6 miljarder kronor (18,9 procent). Det beror utgiftssida som hade störst förändringar av bl.a. på att EU beslutat om ändringsbudgetar utfallet mellan 2012 och 2013. som medför ökad avgift för Sverige.

Inom flera utgiftsområden ökade utgifterna under året. Utgifterna för utgiftsområde 4 Rättsväsendet ökade med 1 miljard kronor (2,8 procent). Utgiftsområdets kostnader är till 2.2 Inkomster på statens budget stor del löner. 2013

Utgifterna för utgiftsområde 8 Migration ökade med 1,6 miljarder kronor (19,7 procent). Inkomsterna i statens budget 2013 blev Det beror på att fler sökt asyl i Sverige och att 790,5 miljarder kronor, vilket är 39 miljarder antalet personer som bor på anläggningsboenden kronor lägre än budgeterat. Statens skattehar ökat med 31,7 procent 2013 jämfört med inkomster 2013 uppgick till 777,3 miljarder 2012. kronor. Detta var 38,2 miljarder kronor lägre än

Utgifterna för utgiftsområde 10 Ekonomisk beräknat i statens budget för 2013. Den trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning storleksmässigt största differensen uppstod ökade med 1,5 miljarder kronor (1,6 procent). inom området skatt på konsumtion och Antalet sjukfall som blivit 30 dagar eller längre insatsvaror. har ökat med 7 procent jämfört med 2012. I tabell 2.8 redovisas totala skatteintäkter och Samtidigt har dock antalet personer som fått inkomster för 2012 och 2013. I tabellen redovisjukersättning minskat. sas även skillnaden mellan utfall och statens

Inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet budget. Statens budget för 2013 baseras på den för familjer och barn ökade utgifterna med av riksdagen godkända beräkningen för 2013 3 miljarder kronor (3,9 procent). Utgifterna för (prop. 2012/13:1, bet. 2012/12:FiU1, rskr. föräldraförsäkringen ökade med 2 miljarder 2012/13:37). kronor, eftersom både ersättningen per dag blev högre och antalet uttagna dagar blev fler än beräknat. 2.2.1 Prognosförutsättningar

Utgifterna för utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet ökade med 2 miljarder kronor Utfallet för inkomsterna baseras för ett flertal (30,8 procent), vilket beror på att kommunerna skatter på löpande debiteringar av skatter som tagit emot fler flyktingar i år jämfört med avser flera inkomstår. En analys av hur inkomsföregående år. terna har utvecklats jämfört med budgeten bör

Utgifterna för utgiftsområde 14 Arbets- beakta utvecklingen av makroekonomin och marknad och arbetsliv blev 3 miljarder kronor förändringar i regelverken. (4,6 procent) högre än 2012, vilket beror på att Regeringen aviserade i budgetpropositionen antalet arbetslösa ökade under året. för 2013 skattereformer som sammanlagt be-

Inom utgiftsområde 16 Utbildning och dömdes minska skatteintäkterna med 9 miljarder universitetsforskning ökade utgifterna med kronor. 2,7 miljarder kronor (4,9 procent), bl.a. ökade Beräknat utfall för skatteintäkter baseras på det statliga stödet till vuxenutbildning med tillgänglig information fram till den 26 mars nästan 1 miljard kronor. 2014.

Utfallet för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ökade med 3,8 miljarder kronor (4,4 procent). Det beror framför allt på

Tabell 2.5 Skattereformer 2013 Tabell 2.6 Antaganden i 2014 års ekonomiska vårpro-

Miljarder kronor position jämfört med budgetpropositionen för 2013

Procentuell utveckling om inget annat anges. Beslut som bedömdes påverka de totala skatteintäkterna

2012 2013

Timlön 2,8 2,2 Anm.: Beloppen är avrundade.

Diff. BP13 -0,4 -1,0 Källa: Egna beräkningar.

Utbetald lönesumma, skatteunderlag 3,8 2,7

Diff. BP13 0,1 -1,1

De minskade skatteintäkter som uppstår genom de regelförändringar som riksdagen beslutat om Arbetslöshet 8,0 8,0

Hushållens konsumtionsutgifter 2,8 2,6 bolagsskattesats och skärpta regler gällande möj-

Diff. BP13 -0,3 -1,5 ligheten för företag att genomföra ränteavdrag. 5

Kommunal medelutdebitering 31,6 31,7 Den sänkta bolagsskattesatsen förväntas minska

Diff. BP13 0,0 0,1 företagsskatteintäkterna med 16 miljarder kro-

5

Statslåneränta 1,5 2,0 nor 2013. Samtidigt förväntas skärpta regler gällande möjligheten till ränteavdrag öka skat- Diff. BP13 0,0 0,1

teintäkterna 2013 med nästan 9 miljarder kronor. KPI juni-juni 1,0 -0,1

Diff. BP13 0,0 -1,7

7 Inkomstbasbelopp 54,6 56,6

Makroekonomiska förutsättningar

Diff. BP13 0,0 0,0

7 Prisbasbelopp 44,0 44,5

Utvecklingen av skatteintäkterna är i hög grad

Diff. BP13 0,0 0,0 korrelerad med den underliggande ekonomiska

Inkomstindex 149,3 154,8 utvecklingen. I tabell 2.6 redovisas några av de

Diff. BP13 0,0 0,0 makroekonomiska förutsättningar som påverkar

7

Skiktgräns 401,1 413,2 skatteintäkterna. De ekonomiska antaganden

som redovisas är desamma som i 2014 års eko- Diff. BP13 0,0 0,0 nomiska vårproposition. I tabellen jämförs dessa Övre skiktgräns 574,3 591,6

med antaganden i budgetpropositionen för 2013. Diff. BP13 0,0 0,0

1

Löpande priser, procentuell förändring.

2

Enligt nationalräkenskapernas definition.

3

Arbetslöshet 15–74 år.

4

Procent av arbetskraften.

5

Procent.

6

Avser juni föregående år t.o.m. juni aktuellt år.

7

Tusental kronor.

Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar.

En viktig variabel för prognosen på skatt på ar-

bete är utvecklingen av lönesumman i ekonomin.

Utvecklingen av lönesumman 2013 blev

-1,1 procentenheter lägre än prognosen i

budgetpropositionen för 2013.

Konsumentprisindex, KPI, påverkar intäk-

terna då skiktgränserna styrs av KPI. Om lö-

nerna i samhället ökar mer än KPI, hamnar en

större andel av inkomsterna över skiktgränsen,

vilket leder till högre skatteintäkter. KPI an-

vänds även till att omräkna skattesatserna för

skatt på energi. Perioden juni 2012 till juni 2013 var KPI-utvecklingen betydligt svagare än vad För huvuddelen av ovanstående inkomsttitlar som förväntades i budgetpropositionen för 2013. fastställs utfallet i samband med den slutgiltiga I stället för en uppgång om 1,5 procent var KPI- beskattningen för 2013, vilken blir känd i noutvecklingen negativ, -0,1 procent. vember 2014.

BNP mäter den samlade efterfrågetillväxten i För arbetsgivaravgifter (inkomsttitel 1218) ekonomin. Utfallet för BNP-tillväxten 2013 var och mervärdesskatt (inkomsttitel 1411) fastställs betydligt svagare mot vad som förväntades i utfallet i augusti 2014, när skattedeklarationerna budgetpropositionen för 2013. Hushållens kon- för juli blir kända. sumtion är en delkomponent inom BNP-måttet För inkomsthuvudgruppen 1600, Restförda som påverkar intäkterna från såväl mervärdeskatt och övriga skatter, fastställs utfallet inte förrän i som punktskatter. maj 2015, beroende på omprövningar för hushåll

(inkomsttitel 1621) och företag (inkomsttitel

1631). Detta innebär även att uppbörds- Bedömningar om utfallet för 2013 förskjutningarna (inkomsttitel 1911) fastställs

lika sent. Beloppen för 2012 och 2013 på För ett antal inkomsttitlar under inkomsttypen inkomsttitlarna 1621, 1631 och 1911 är således 1000, Statens skatteinkomster, är de redovisade fortfarande bedömningar vid tidpunkten för beloppen bedömningar, eftersom utfallen inte är publiceringen av denna årsredovisning. kända vid tidpunkten för publiceringen av denna årsredovisning. Däremot är det totala beloppet för inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, Skillnad mellan beräknat utfall i årsredovisning ett fastställt utfall 2013 eftersom det avser de för staten och slutligt utfall belopp som har betalats in till staten.

Nedan redovisas berörda inkomsttitlar och I tabell 2.7 redovisas skillnaden mellan beräknat tidpunkt för fastställt utfall. Om inte annat utfall i årsredovisningen för staten och slutgiltigt anges, avses alla inkomsttitlarna i inkomsttitel- utfall för åren 2007–2011. Skillnaden mellan gruppen. budget och utfall har varierat mellan 0,1 och

1,5 procent av utfallet för statens skatteintäkter. 1100 Direkta skatter på arbete För 2007 blev skillnaden mellan beräknat ut- 1110 Inkomstskatter nov 2014 fall i årsredovisningen för staten och slutgiltigt 1120 Allmän pensionsavgift nov 2014 utfall 5,9 miljarder kronor, vilket motsvarar 1140 Skattereduktioner nov 2014 0,7 procent av statens skatteintäkter. Det förkla- 1200 Indirekta skatter på arbete ras till största delen av att skatt på kapital blev 1210 Arbetsgivaravgifter, 1218 aug 2014 högre än beräknat. 1240 Egenavgifter nov 2014 År 2008 blev skillnaden mellan beräknat utfall 1270 Särskild löneskatt, 1274 nov 2014 i årsredovisningen för staten och slutgiltigt ut- 1280 Nedsättningar, 1283-1284 nov 2014 fall 0,7 miljarder kronor, vilket motsvarar 1300 Skatt på kapital 0,1 procent av statens skatteintäkter. Detta är i 1310 Skatt på kapital, hushåll nov 2014 linje med prognos. 1320 Skatt på företagsvinster nov 2014 År 2009 blev skillnaden mellan beräknat utfall 1340 Avkastningsskatt, 1341-1342 nov 2014 i årsredovisningen för staten och slutgiltigt ut- 1350 Fastighetsskatt nov 2014 fall 7,9 miljarder kronor, vilket motsvarar 1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 1,1 procent av statens skatteintäkter. Det förkla- 1410 Mervärdesskatt, 1411 aug 2014 ras främst av att skatt på kapital blev högre än 1600 Restförda och övriga skatter beräknat. 1620 Övriga skatter, hushåll maj 2015 År 2010 blev skillnaden mellan beräknat utfall 1630 Övriga skatter, företag maj 2015 i årsredovisningen för staten och slutgiltigt ut- 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer fall 11,6 miljarder kronor, vilket motsvarar 1810 Skatter till andra sektorer nov 2014 1,5 procent av statens skatteintäkter. Skillnaden 1900 Periodiseringar förklaras främst av att skatt på kapital blev högre 1910 Uppbördsförskjutningar maj 2015 än beräknat. 1920 Betalningsförskjutningar nov 2014

Tabell 2.7 Totala skatteintäkter, skillnad mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutligt utfall

Miljarder kronor

År 2011 var utfallet för statens skatteintäkter budget, återfinns inom skatteintäkter på 6,2 miljarder lägre i förhållande till budgeten för konsumtion och insatsvaror. I avsnitten som 2011. Detta motsvarar 0,8 procent av statens följer förklaras avvikelserna mer utförligt. skatteintäkter. Skillnaden mellan budget och I tabell 2.8 nedan redovisas såväl skatteintäkutfall uppstår i huvudsak inom intäkterna från ter som inkomster samt avvikelser mot budget. skatt på arbete och kapital. För de skatteintäkter som ännu inte är slutgiltiga

utfall (se föregående avsnitt) redovisas progno-

ser för 2013. 2.2.2 Totala skatteintäkter Skatteintäkter är periodiserade skatter och

skatteintäkternas utveckling har en direkt kopp- De totala skatteintäkterna 2013 beräknas uppgå ling till den ekonomiska utvecklingen och de till drygt 1 614 miljarder kronor. Detta är skatteregeler som gäller för det aktuella året. 26 miljarder kronor lägre i förhållande till bud- Redovisningen är uppdelad på inkomsthuvudget. Statens skatteintäkter, dvs. de totala skatte- grupperna skatt på arbete, skatt på kapital, skatt intäkterna exklusive EU-skatter, kommunalskatt på konsumtion och insatsvaror samt restförda och avgifter till ålderspensionssystemet, beräk- och övriga skatter. Summan av dessa skatter nas uppgå till ca 801 miljarder kronor. Statens utgör de totala skatteintäkterna. beräknade skatteintäkter är därmed 24 miljarder Från de totala skatteintäkterna görs avdrag för kronor lägre än i budgeten. De beräknade de skatter som tillhör EU. Det kvarstående beintäkterna 2013 för såväl skatt på arbete, kapital loppet är den offentliga sektorns skatteintäkter, och konsumtion inklusive insatsvaror är lägre i som i sin tur särredovisas på kommunsektorn, förhållande till budget. Den beloppsmässigt ålderspensionssystemet och staten. största negativa avvikelsen, i förhållande till

Tabell 2.8 Totala skatteintäkter och inkomster på statens budget, jämfört med statens budget för 2012 och 2013

Miljarder kronor

Beräknat utfall Beräknat utfall Skillnad mot statens budget Inkomstår 2013 2012 2013 2012

Periodiseringar -23,8 14,6 -14,0 14,4

Skatt på arbete för 2013 reviderats ned med 1,1 miljarder

kronor. Det förklaras framför allt av att Skatt på arbete utgör ca 60 procent av de totala lönesumman blev lägre än enligt vad som skatteintäkterna och kan delas in i direkta och bedömdes i budget. Nedrevideringen av indirekta skatter. Löner och andra ersättningar lönesumman beror på att timlönen blev lägre än för arbete är underlag för både direkta och indi- förväntat. rekta skatter, medan transfereringsinkomster, såsom sjuk- och föräldrapenning, arbetslöshets- Statlig inkomstskatt ersättning och pensioner, endast är underlag för Intäkterna från statlig inkomstskatt beräknas ha direkt beskattning. Direkta skatter på arbete uppgått till 45,2 miljarder kronor 2013. I jämföbestår till största delen av kommunal och statlig relse med statens budget för 2013 har den inkomstskatt. Under de direkta skatterna på statliga inkomstskatten reviderats ned med arbete redovisas också skattereduktionerna. 2,3 miljarder kronor, vilket kan förklaras av den

Gemensamt för merparten av de skatter som nedreviderade lönesumman. ingår i skatt på arbete är att de följder utvecklingen av utbetalda löner och transfereringar. Allmän pensionsavgift

Posterna under direkta skatter fastställs 2014 Den allmänna pensionsavgiften tas ut på förvärvoch uppgifterna för 2013 är därmed bedömt sinkomster. Underlaget för avgiften utgörs av utfall, grundat på en prognos. pensionsgrundande ersättningar och intäkterna

År 2013 beräknas skatt på arbete ha uppgått följer därför utvecklingen av skatteunderlaget för till 970,5 miljarder kronor. Jämfört med budge- direkta skatter. Prognosen för 2013 beräknas bli ten har intäkterna reviderats ned med 9,0 miljar- 100,7 miljarder kronor, vilket är 0,5 miljarder der kronor. Det beror i huvudsak på att löne- kronor lägre än statens budget. summan har reviderats ned.

Den lägre lönesummeutvecklingen har med- Skattereduktioner

År 2013 beräknas den totala skattereduktionen fört att skatteintäkterna från direkta och indirekta skatter (inklusive skattereduktioner) blev utgöra 203,4 miljarder kronor, vilket är

0,3 miljarder kronor högre än budget. Avvikel- 4,3 respektive 4,7 miljarder kronor lägre än budgeten, vilket minskar intäkterna från skatt på sen beror bl.a. på en något högre skattereduktion

för husarbeten (ROT- och RUT-avdrag) än arbete med samma belopp.

beräknat i budget.

I jämförelse med 2012 ökade de totala skatte- Direkta skatter reduktionerna med 6,0 miljarder kronor. Ök-

ningen förklaras ett högre avdrag för den all- De direkta skatterna på arbete består av männa pensionsavgiften, högre jobbskatteavdrag

samt högre skattereduktion för husarbeten. inkomstskatter till staten och kommuner, allmän pensionsavgift samt skattereduktioner. År 2012 blev utfallet för de direkta skatterna

Indirekta skatter

505,1 miljarder kronor. År 2013 beräknas utfallet av de direkta skatterna ha uppgått till 525,9 miljarder kronor. De indirekta skatterna på arbete utgör

46 procent av skatt på arbete och beräknas 2013

Jämfört med budgeten har de direkta skatterna 2013 reviderats ned med 4,3 miljarder ha uppgått till 444,6 miljarder kronor. Jämfört

med föregående inkomstår ökade intäkterna kronor, vilket främst beror på att den kommunala och statliga inkomstskatten blev med 2,8 procent. Till skillnad från de direkta

skatterna där merparten av intäkterna överförs totalt 3,4 miljarder kronor lägre. Skattereduktionerna har däremot bara reviderats till kommunerna, tillfaller de indirekta skatterna

huvudsakligen staten och ålderspensionssystemarginellt.

met.

Kommunal inkomstskatt

År 2013 beräknas intäkterna från den kommu- Arbetsgivaravgifter nala inkomstskatten ha uppgått till 583,5 miljar- Av de indirekta skatterna utgörs huvuddelen av

arbetsgivaravgifter. Prognosen för 2013 är der kronor. Jämfört med budget har intäkterna

3,3 miljarder kronor lägre än budget. Det beror

huvudsakligen på en lägre lönesumma än beräk- Revideringen beror framför allt på att hushållens nat. kapitalinkomster har reviderats upp i större

utsträckning än vad hushållens kapitalutgifter Särskild löneskatt har gjort, vilket sammantaget innebär högre År 2013 beräknas den särskilda löneskatten bli intäkter från skatt på kapital. 38,3 miljarder kronor. Jämfört med budgeten har intäkterna reviderats ned med 1,6 miljarder Skatt på företagsvinster kronor. Nedrevideringen beror huvudsakligen på Aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser, att företagens kostnader för pensionsförmåner föreningsbanker, sparbanker m.fl. betalar intill de anställda reviderats ned. komstskatt på sin beskattningsbara inkomst.

Beskattningen utgår från bolagens bokförings- Nedsättningar mässiga resultat, men vissa skattemässiga juste- Jämfört med budgeten för 2013 beräknas ned- ringar görs för att få fram den beskattningsbara sättningarna bli 0,8 miljarder kronor lägre. Revi- inkomsten. deringen bidrar därmed till ökade totala skat- Utfallet för skatt på företagsvinster bedöms teintäkter. bli drygt 88 miljarder kronor 2013. Detta är

Nedsättningarna beräknas bli 0,2 miljarder nästan 15 miljarder kronor lägre än budgeten för kronor högre jämfört med 2012. 2013. Att intäkterna från skatt på företagsvinster

2013 förväntas bli lägre än budget förklaras till

stor del av nya beräkningar för beteendeeffekter Skatt på kapital från regelförändringar. Dessutom var den

makroekonomiska utvecklingen 2013 svagare än Skatt på kapital omfattar bl.a. skatt på företags- vad som tidigare förväntades. Med anledning av vinster, hushållens kapitalinkomster samt kom- utfallet för 2012 har en fördjupad analys gjorts munal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt. av hur företagen agerat inför regel- År 2013 beräknas skatt på kapital utgöra ca förändringarna, som trädde i kraft den 1 januari 10,5 procent av de totala skatteintäkterna. Skatt 2013. Företagen anses nu i större utstäckning ha på företagsvinster utgör mer än hälften av skatt periodiserat vinstmedel under 2012 för beskattpå kapital. ning under senare år, genom periodiserings-

Skatt på hushållens kapitalinkomster och skatt fonder. Avsättningar till periodiseringsfonder på företagsvinster är de skatter som uppvisar förklarar till stor del det svaga utfallet för störst variationer över åren. Det är också för företagsskatteintäkterna 2012. Det svaga utfallet dessa skatter som prognososäkerheten är störst. för 2012 motiverar en betydande del av

De flesta skatter i undergruppen skatt på nedrevideringen i prognosen för 2013. Den kapital fastställs i den årliga beskattningen i makroekonomiska utvecklingen påverkar november året efter inkomståret. Undantagen är företagens vinster och därmed intäkterna från kupongskatten och stämpelskatten, som fast- företagsbeskattningen. 2013 var den makroeställs månadsvis. Detta innebär att intäkterna konomiska utvecklingen svagare i förhållande till från skatt på kapital för 2013 fortfarande är en förväntningarna som låg till grund för budgeten. prognos.

Avkastningsskatt

Skatt på kapital, hushåll Avkastningsskatt tas ut på sparande i pensions- Underlaget för hushållens skatt på kapital är och kapitalförsäkringar. Förutom värdet på tillnettot av kapitalinkomster och kapitalutgifter. gångarna i pensions- eller kapitalförsäkringen Den största delen av kapitalskatten kommer från beror avkastningsskatten på statslåneräntan året realiserade kapitalvinster. Kapitalvinsterna har före beskattningsåret. Skattesatsen 2013 är varierat kraftigt mellan åren, vilket leder till att 15 procent på pensionsförsäkringar och även hushållens kapitalskatt varierar. Kapital- 30 procent på kapitalförsäkringar. vinsternas storlek beror på marknadsvärdet av Intäkten från avkastningsskatten sjunker olika tillgångar samt när de ackumulerade vins- kraftigt 2013 till 6,7 miljarder kronor, från terna realiseras. 10,2 miljarder kronor 2012. Detta kan i all

Utfallet för hushållens skatt på kapital beräk- väsentlighet knytas till en kraftig nedgång i statsnas bli 30 miljarder kronor 2013. Det är låneräntan 2012. 3,7 miljarder kronor högre än budget.

Kommunal fastighetsavgift och statlig Mervärdesskatt

fastighetsskatt Intäkterna från mervärdesskatten påverkas År 2008 avskaffades den statliga fastighetsskat- främst av hushållens konsumtion. Eftersom ten på bostäder och ersattes av en kommunal olika varu- och tjänstegrupper beskattas med fastighetsavgift. Avgifter för småhus uppgick olika mervärdesskattesatser beror intäkterna 2013 till 7 075 kronor, dock högst 0,75 procent både på den totala konsumtionen och på samav taxeringsvärdet, medan avgiften för bostads- mansättningen i konsumtionen. Mervärdesskatt delen i hyreshus uppgick till 1 210 kronor per tas ut på varor och tjänsters marknadspris, vilket lägenhet, dock högst 0,4 procent av taxerings- medför att intäkterna är starkt kopplade till privärdet. Avgiften indexeras genom att knytas till sökningstakten i ekonomin. Utöver hushållens inkomstbasbeloppet. konsumtion består skattebasen för mervär-

Intäkterna från den kommunala fastighets- desskatt även av offentlig konsumtion, samt avgiften 2013 beräknas uppgå till 15,9 miljarder förbrukning i både privata företag och offentlig kronor, varav drygt 13 miljarder kronor för små- sektor. hus och knappt 3 miljarder kronor för Intäkterna från mervärdesskatten uppgick till bostadsdelen i hyreshus. Jämfört med 341,8 miljarder kronor 2013, vilket är beräkningen i budgeten för 2013 har prognosen 7,7 miljarder kronor lägre än beräknat i budgeten reviderats upp med 0,1 miljarder kronor. för 2013. Det är en följd av att hushållens kon-

Statlig fastighetsskatt tas ut på den del av hy- sumtion och företagens investeringar ökade reshus som avser lokaler samt på industrifastig- mindre än väntat under 2013. heter. Den statliga fastighetsskatten för 2013 beräknas uppgå till 14,9 miljarder kronor, vilket Punktskatter är 0,9 miljarder kronor högre än i budgeten för Avsikten med flertalet punktskatter är att de ska 2013. Upprevideringen förklaras av högre kompensera för de negativa externa effekter för riktvärdesangivelser som ligger till grund för samhället som uppstår i samband med fastighetstaxeringen av elproduktionsenheter. förbrukning av vissa varor och tjänster.

Punktbeskattning används för att påverka Stämpelskatt konsumtionen i en för samhället önskvärd Stämpelskatt tas ut vid köp av fast egendom och riktning, även om de också har en klar tomträtter och vid beviljande av inteckningar. offentligfinansiell betydelse. Punktskatter tas ut Utfallet för intäkterna från stämpelskatt för på bl.a. tobak, alkohol och energi. 2013 blev 8,9 miljarder kronor. Det är 1,4 miljar- Punktskatterna skiljer sig från exempelvis der kronor högre än i budgeten för 2013. mervärdesskatten i det avseende att de oftast är

baserade på konsumerad kvantitet i stället för på Kupongskatt marknadspris. Kupongskatt utgår på utdelning på aktier i Intäkterna från punktskatterna totalt uppgick svenska aktiebolag och svenska aktiefonder. 2013 till 121,6 miljarder kronor, vilket är Skatten betalas av personer som är bosatta ut- 7,4 miljarder kronor lägre än i statens budget för omlands och som fått utdelning från svenska 2013. aktiebolag. Intäkterna från skatt på tobak uppgick till

Kupongskatten uppgick till 4,1 miljarder 11,1 miljarder kronor 2013, vilket är kronor 2013, vilket är 0,2 miljarder kronor lägre 0,5 miljarder kronor lägre än statens budget. än i budgeten. Intäkterna från skatt på alkohol uppgick 2013

till 12,2 miljarder kronor. Det är marginellt mer

än beräknat i satens budget för 2013. Skatt på konsumtion och insatsvaror Intäkterna från skatt på energi uppgick 2013

till 40,9 miljarder kronor och det är 1,2 miljarder Mervärdesskatt, punktskatter samt skatt på im- kronor lägre än väntat. Koldioxidskatten beräkport bildar tillsammans skatt på konsumtion och nas ha inbringat 24 miljarder kronor 2013, vilket insatsvaror. År 2013 uppgick intäkterna från är 2,4 miljarder kronor lägre än väntat i satens skatt på konsumtion och insatsvaror till budget för 2013. Att intäkterna från både energi- 463,4 miljarder kronor, vilket är 15,1 miljarder och koldioxidskatt blev lägre än väntat i kronor lägre än i budgeten för 2013. budgeten för 2013 beror på att konjunkturläget

blev svagare än väntat och medförde en lägre Uppskjuten beskattning användning av olika energislag hos både företag och hushåll. Skattelagstiftningen ger skattebetalarna möjlig-

Övriga skatter på energi och miljö uppgick heter att i vissa fall skjuta upp beskattningen av 2013 till 4,4 miljarder kronor, vilket är olika typer av inkomster. Fysiska personer har 1,7 miljarder kronor lägre än väntat. Det beror t.ex. möjligheter att skjuta upp beskattningen av till största delen på en ny regel för hur intäkterna en kapitalvinst som uppkommer vid avyttring av från auktionsintäkter från utsläppsrätterna ska en privatbostad. De stora beloppen för uppperiodiseras där intäkterna från 2013 periodiseras skjuten beskattning för fysiska personer avser till 2014. emellertid pensionerna, eftersom de beskattas

Intäkterna från skatt på import blev när pensionen faller ut och inte när pensionsrät- 0,5 miljarder kronor lägre än väntat och uppgick terna tjänas in. Det gäller både det egna privata till 5,2 miljarder kronor 2013. pensionssparandet, men framför allt avtalspens-

Intäkterna från övriga skatter uppgick 2013 ionerna. till 7,2 miljarder kronor, vilket är i linje med Även företag har möjligheter att skjuta upp prognosen i statens budget för 2013. beskattningen av inkomster. De kan t.ex. sätta av

delar av sin vinst i periodiseringsfonder. Dess-

utom kan företag göra skattemässiga avskriv- Restförda och övriga skatter ningar som är större än den beräknade ekono-

miska värdeminskningen (överavskrivningar). Restförda skatter är nettot av restförda och av Enligt de skattepolitiska riktlinjer som antogs Kronofogdemyndigheten indrivna skatter. Bland av riksdagen våren 2008 (prop. 2007/08:100 övriga skatter redovisas omprövningar av Skatte- avsnitt 5.3, bet. 2007/08:FiU20, rskr. verkets tidigare fattade beskattningsbeslut samt 2007/08:259) bör detta slag av uppskjuten bediverse inkomster som för till exempelvis Insätt- skattning undvikas. ningsgaranti- och stabilitetsfondsavgifter, Av- De fordringar som är kopplade till olika forgifter till Kärnavfallsfonden m.fl. mer av uppskjuten beskattning skulle egentligen

Tillsammans uppgick restförda och övriga påverka redovisningen av den offentliga sektorns skatter till 11,5 miljarder kronor 2013. Restförda nettoförmögenhet. Anledningen till att detta skatter är 0,3 miljarder kronor lägre än beräknat inte görs är att det inte finns någon samlad redooch övriga skatter är 7,8 miljarder kronor högre visning av den uppskjutna beskattningen. Det än beräknat. Upprevideringen av övriga skatter gäller framför allt avtalspensionerna. Ytterligare är ett nettoanstånd till ett företag för äldre taxe- ett skäl att inte redovisa skattefordringar är att ringsår. det är mycket svårt att beräkna den fordran som

den offentliga sektorn har. Även om det för ett

visst år t.ex. finns uppgift om företagens avsatta Periodiseringar medel till periodiseringsfonder vet man inte i

vilken utsträckning dessa återföringar kommer Periodiseringarna består av uppbörds- och betal- att påverka skatteintäkterna. Om återföringen ningsförskjutningar. Uppbördsförskjutningar sker under år som företagen har förluster bidrar visar skillnaden mellan inkomsterna i den lö- inte återföringen till ytterligare skatteintäkter. pande redovisningen och den periodiserade in- Man måste dessutom nuvärdesberäkna skattetäkten. Betalningsförskjutningarna består av fordran vilket gör skattningen än mer osäker. skillnaden mellan in- och utbetalningar på samtliga skattekonton och debiterade skatter.

Periodiseringarna 2013 beräknas ha uppgått till -23,8 miljarder kronor, vilket är 14 miljarder 2.2.3 Övriga inkomster kronor lägre än väntat. Uppbördsförskjutningarna beräknas ha uppgått till 7 miljarder mer Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna än i statens budget för 2013. Betalnings- Inkomster av statens verksamhet, Inkomster av förskjutningarna beräknas ha blivit 21 miljarder försåld egendom, Återbetalning av lån, Kalkylkronor lägre än prognosen i statens budget för mässiga inkomster och Bidrag m.m. från EU. 2013. Dessutom ingår inkomsttyperna Avräkningar i

Tabell 2.10 Inkomster av statens verksamhet, översikt

anslutning till skattesystemet och Utgifter som

Miljoner kronor

redovisas som krediteringar på skattekonto.

SB Utfall Utfall-SB Utfall

Det totala utfallet för övriga inkomster 2013

2013 2013 2013 2012 uppgick till totalt 13 239 miljoner kronor och är

Rörelseöverskott 7 151 7 603 452 8 043 därmed 859 miljoner kronor lägre än vad som

Överskott av statens beräknades i den ursprungliga budgeten. Övriga

fastighetsförvaltning 436 457 21 243 inkomster blev 18 318 miljoner kronor högre

Ränteinkomster 5 769 6 020 251 5 823 jämfört med föregående år.

Inkomster av statens

aktier 24 000 20 655 -3 345 21 658

Tabell 2.9 Övriga inkomster, sammanfattning

Miljoner kronor Offentligrättsliga

avgifter 10 535 11 070 536 10 393

SB Utfall Utfall-SB Utfall

2013 2013 2013 2012 Försäljningsinkomster 58 54 -4 64

Inkomster av Böter m.m. 1 508 1 373 -135 1 458 statens

Övriga inkomster av verksamhet 50 520 48 141 -2 378 48 849

statens verksamhet 1 063 910 -153 1 167 Inkomster av

Inkomster av statens

försåld egendom 15 000 20 772 5 772 322

verksamhet 50 520 48 141 -2 378 48 849

Återbetalning av lån 1 199 1 105 -94 1 322

Högre rörelseöverskott än beräknat från Svenska

Kalkylmässiga inkomster 10 734 9 938 -796 9 717 kraftnät och Riksbanken

Bidrag m.m. från Rörelseöverskotten uppgick till 7 603 miljoner

EU 11 623 10 265 -1 358 9 782 kronor, vilket är 452 miljoner kronor

Avräkningar m.m. (6,3 procent) högre än beräknat. Skillnaden

i anslutning till beror främst på att Affärsverket Svenska

skattesystemet -74 977 -76 979 -2 002 -74 928

kraftnäts utdelning översteg beräkningen. Även

Utgifter som

det inlevererade överskottet av statligt stödd redovisas som

exportkredit och Riksbankens överskott blev krediteringar på skattekonto -3 -3 -144 högre än beräknat.

Svenska kraftnät redovisade under föregående Övriga inkomster 14 099 13 239 -859 -5 079

år 951 miljoner kronor i resultat efter finansiella

poster, vilket var en förbättring med

406 miljoner kronor jämfört med året innan. Av

Inkomster av statens verksamhet

affärsverkets utdelningspolicy framgår att

65 procent av resultatet ska utdelas till staten. Under inkomsttypen redovisas bl.a. rörelseöver-

Detta innebär att affärsverket levererade skott från statliga affärsverk, från Riksbanken

618 miljoner kronor i utdelning till staten under och från statens fastighetsförvaltning. Dessutom

2013. Utdelningen är 168 miljoner kronor redovisas ränteinkomster, aktieutdelningar från

(37,3 procent) högre än beräknat och bolag med statligt ägande, offentligrättsliga

240 miljoner kronor (63,5 procent) högre än avgifter, försäljningsinkomster, böter och övriga

2012. inkomster av statens verksamhet.

Aktiebolaget Svensk Exportkredit ska för

Inkomsterna under inkomsttypen uppgick till

varje kvartal redovisa resultatet av den 48 141 miljoner kronor, vilket är 2 378 miljoner

statsstödda kreditverksamheten, överskottet kronor (4,7 procent) lägre än beräknat i statens

redovisas på inkomsttitel. Överskottet uppgick budget. Skillnaden jämfört med budgeten beror

till 128 miljoner kronor, vilket är 127 miljoner främst på att inkomsterna av statens aktier blev

kronor mer än vad som beräknats i budgeten. 3 345 miljoner kronor (13,9 procent) lägre än

Överskottet är 12 miljoner kronor beräknat.

(10,3 procent) högre än föregående år.

Inkomsterna av statens verksamhet blev

Riksbankens inlevererade överskott uppgick 708 miljoner kronor (1,4 procent) lägre än 2012.

till 6 800 miljoner kronor, vilket var 100 miljoner

kronor (1,5 procent) högre än beräknat. Över-

skottet är 80 procent av Riksbankens genom-

snittliga resultat under den senaste femårs-

perioden, före bokslutsdispositioner m.m. Det Högre ränteinkomster inlevererade överskottet under 2013 är Ränteinkomsterna uppgick till 6 020 miljoner 700 miljoner kronor (9,3 procent) lägre än före- kronor, vilket är 251 miljoner kronor gående år. (4,4 procent) högre än beräknat och

Luftfartsverkets utdelning ska uppgå till 197 miljoner kronor (3,4 procent) högre än 15 procent av årets vinst. För 2012 redovisade föregående år. verket en vinst på 5 miljoner kronor, men någon Räntor på studielån uppgick till 3 660 miljoner vinstutdelning har inte betalats in på inkomst- kronor, vilket är 416 miljoner kronor (10,2 protitel. cent) lägre än beräknat i budgeten och

Sjöfartsverket redovisade ett negativt resultat 406 miljoner kronor (10,0 procent) lägre än 2012 och har därför inte betalat in något föregående år. överskott. Övriga ränteinkomster uppgick till 2 361 mil-

joner kronor, vilket är 667 miljoner kronor

Tabell 2.11 Rörelseöverskott

(39,4 procent) högre än beräknat och

Miljoner kronor

603 miljoner kronor (34,3 procent) högre än

SB Utfall Utfall- Utfall

föregående år. Räntor på skattekonto sorterar

2013 2013 SB 2013 2012

under övriga ränteinkomster och utgör

Luftfartsverkets

97 procent av utfallet för dessa inkomster. inlevererade överskott Affärsverket Svenska

Tabell 2.12 Ränteinkomster

Kraftnäts inlevererade

Miljoner kronor

utdelning och inleverans av motsvarighet till SB Utfall Utfall- Utfall statlig skatt 450 618 168 378 2013 2013 SB 2013 2012 Sjöfartsverkets Räntor på näringslån -1 -1 0 -1 inlevererade överskott

Räntor på studielån 4 076 3 660 -416 4 066 Inlevererat överskott av

Övriga ränteinkomster 1 694 2 361 667 1 758 Riksgäldskontorets garantiverksamhet 56 56 49 Ränteinkomster 5 769 6 020 251 5 823 Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit 1 128 127 116 Inkomster av statens aktier lägre än beräknat Riksbankens Inkomsterna består av utdelning från statligt inlevererade överskott 6 700 6 800 100 7 500

ägda bolag. Den utbetalade utdelningen baseras Rörelseöverskott 7 151 7 603 452 8 043 på bolagens resultat föregående år. Inkomster av

statens aktier uppgick till 20 655 miljoner

kronor, vilket är 3 345 miljoner kronor

Högre överskott av statens fastighetsförvaltning (13,9 procent) lägre än beräknat och Överskotten av statens fastighetsförvaltning 1 002 miljoner kronor (4,6 procent) lägre än uppgick till 457 miljoner kronor, vilket är föregående år. 21 miljoner kronor (4,8 procent) högre än beräknat och 214 miljoner kronor (88,1 procent) högre än föregående år.

Överskottet från Statens fastighetsverk uppgick till 399 miljoner kronor och överskottet från Fortifikationsverket uppgick till 58 miljoner kronor. Överskottet från Statens fastighetsverk består dels av en definitiv inleverans av avkastningskrav för 2012 på 20 miljoner kronor, dels av en preliminär inleverans av avkastningskrav för 2013 på 196 miljoner kronor. Vad gäller överskottet från Fortifikationsverket består detta av dels en definitiv inleverans av avkastningskrav för 2012 på 18 miljoner kronor, dels en preliminär inleverans av avkastningskrav för 2012 på 40 miljoner kronor.

Tabell 2.13 Aktieutdelning 2012 och 2013

uppgick till 745 miljoner kronor, vilket är

Miljoner kronor

146 miljoner kronor (24,4 procent) högre än

Utfall 2013 Utfall 2012 Skillnad

2012.

4 601 miljoner, vilket var i nivå med utdelningen Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) 5 500 5 000 500 2012. Resultatet för 2012 uppgick till 12 358

Nordea Bank AB 745 599 146 miljoner kronor, vilket är 2 755 miljoner kronor

(28,7 procent) högre än 2011. Nordiska investeringsbanken 170 - 170 Vattenfalls utdelning ska enligt utdelnings-

PostNord AB 63 223 -160 policyn långsiktigt uppgå till mellan 40 och

60 procent av årets resultat efter skatt. SJ AB 157 12 145

Utdelningen under 2013 uppgick till Specialfastigheter AB 260 17 243

6 774 miljoner kronor, vilket är 2 341 miljoner

AB 213 420 -207

kronor (44,1 procent) högre än 2011.

arbetslöshetskassor och avgifterna vid

kronofogdemyndigheterna står för de största Utdelningen från Akademiska hus uppgick till skillnaderna mot budgeten. 1 355 miljoner kronor, vilket är 110 miljoner Finansieringsavgiften från arbetslöshetskassor kronor (8,8 procent) högre än 2012. Bolaget uppgick till 5 520 miljoner kronor, vilket är redovisade 2012 ett resultat på 1 007 miljoner 311 miljoner kronor (6,0 procent) högre än kronor, vilket är 21,2 procent högre än 2011. beräknat.

LKAB har en utdelningspolicy som innebär Avgifterna vid kronofogdemyndigheterna att utdelning till ägaren långsiktigt ska utgöra uppgick till 1 711 miljoner kronor, vilket är 30 till 50 procent av resultatet efter skatt. Utdel- 296 miljoner kronor (20,9 procent) högre än ningen ska anpassas till en genomsnittlig beräknat. Skillnaden beror huvudsakligen på att resultatnivå över en konjunkturcykel. LKAB:s Kronofogdemyndigheten under 2013 ändrat resultat efter skatt uppgick för 2012 till principerna för redovisning av avgifter mot 6 269 miljoner kronor, vilket är 2 338 miljoner

inkomsttiteln när det gäller grundavgifter i kronor (27,2 procent) lägre än 2011 års resultat. allmänna mål. De förändrade principerna Utdelningen från LKAB uppgick till sammanlagt

resulterade i en övergångseffekt på ca 5 500 miljoner kronor. Utdelningen för 2013 är 300 miljoner kronor. 500 miljoner kronor högre än 2012.

Inkomsterna från offentligrättsliga avgifter är

Nordeas policy är att lämna en utdelning som 677 miljoner kronor (6,5 procent) högre än överstiger 40 procent av årets resultat. Koncer-

föregående år. Skillnaden mot föregående år nen redovisar i euro och resultatet för 2012 blev förklaras främst av högre finansieringsavgifter 3 126 miljoner euro vilket är 492 miljoner euro

från arbetslöshetskassor och högre avgifter vid (18,7 procent) högre än resultatet 2011. Utdel- kronofogdemyndigheterna. ningen som utbetalades till staten under 2013

Lägre försäljningsinkomster föregående år. Det årliga beräknade beloppet i Försäljningsinkomsterna uppgick till 54 miljoner budgeten utgör en schablon på 15 000 miljoner kronor, vilket är 4 miljoner kronor (6,9 procent) kronor under perioden 2013–2016. lägre än beräknat och 10 miljoner kronor Staten sålde i juni och september aktier i (15,6 procent) lägre än föregående år. I inkomst- Nordea till ett värde av 19 500 miljoner kronor gruppen försäljningsinkomster ingår även respektive 21 600 miljoner kronor. Ungefär felparkeringsavgifter. Dessa utgör huvuddelen av hälften av aktierna ägdes av Stabilitetsfonden. inkomstgruppens utfall. Försäljningsinkomsterna från dessa aktier

disponeras av fonden och redovisas som en Lägre inkomster från sanktionsavgifter förändring av Riksgäldskontorets nettoutlåning. Inkomsterna från böter m.m. uppgick till Resterande försäljningsinkomster redovisades 1 373 miljoner kronor, vilket är 135 miljoner mot inkomsttitel under inkomster av försåld kronor (9,0 procent) lägre än beräknat och egendom. Dessa inkomster uppgick till 85 miljoner kronor (5,8 procent) lägre än 19 656 miljoner kronor under 2013. föregående år. Skillnaden i förhållande till budget Under 2013 sålde staten även aktieinnehavet i och utfall föregående år beror på inkomsttiteln Vectura Consulting AB, vilket innebar att för sanktionsavgifter m.m. Utfallet på titeln är 922 miljoner kronor redovisades som inkomster 145 miljoner kronor (58,2 procent) lägre än av försåld egendom. föregående år. Under 2012 redovisades utfall på titeln eftersom EU belastat Sverige med Tabell 2.14 Inkomster av försåld egendom

Miljoner kronor

finansiella korrigeringar för stödåren 2005–2007. Korrigeringen för stödåret 2008 redovisades mot SB Utfall Utfall-SB Utfall

2013 2013 2013 2012 titeln under 2013. Denna korrigering var dock

Inkomster av försåld lägre än föregående år eftersom den omfattade

egendom 15 000 20 772 5 772 322 en kortare stödårsperiod. Utgiften för de finansiella korrigeringarna redovisas på anslag 1:12 Finansiella korrigeringar m.m. under

Återbetalning av lån

utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.

Under inkomsttypen Återbetalning av lån

redovisas återbetalningar av olika typer av lån där

Övriga inkomster av statens verksamhet

den största delen är återbetalning av studie- De övriga inkomsterna uppgick till 910 miljoner

medel. Utfallet på inkomsttypen uppgick till kronor, vilket är 153 miljoner kronor

1 105 miljoner kronor, vilket är 94 miljoner (14,4 procent) lägre än beräknat och

kronor (7,8 procent) lägre än beräknat och 257 miljoner kronor (22,0 procent) lägre än

217 miljoner kronor (16,4 procent) lägre än föregående år.

föregående år.

De övriga inkomster som Kammarkollegiet redovisar är 161 miljoner kronor lägre än

Tabell 2.15 Återbetalning av lån

föregående år och Försvarets materielverks

Miljoner kronor

inkomster från uthyrning av materiel är

SB Utfall Utfall-SB Utfall 85 miljoner kronor lägre. Totalförsvarets forsk- 2013 2013 2013 2012 ningsinstitut betalade in 100 miljoner kronor Återbetalning av under 2013, vilket inte skedde under 2012. näringslån 3 2 0 2

Återbetalning av

studielån 1 047 968 -79 1 180 Inkomster från försäljning av egendom Återbetalning av

övriga lån 149 135 -14 140 Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. Återbetalning av lån 1 199 1 105 -94 1 322 inkomster från försäljning av byggnader och maskiner, mark och annan egendom som exempelvis gruvegendom och aktier. Utfallet uppgick till 20 772 miljoner kronor, vilket är 5 772 miljoner kronor (38,5 procent) högre än beräknat och 20 450 miljoner kronor högre än

Tabell 2.17 Statliga pensionsavgifter

Kalkylmässiga inkomster

Miljoner kronor

SB Utfall Utfall-SB Utfall Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består

2013 2013 2013 2012 av vissa amorteringar och statliga pensions-

Statlig avgifter. Inkomsterna uppgick till 9 938 miljoner

tjänstepensionering 7 755 7 657 kronor, vilket är 796 miljoner kronor

Särskild löneskatt på (7,4 procent) lägre än beräknat i statens budget. pensionskostnader 1 753 1 636 Utfallet för statliga pensionsavgifter blev

Statlig 9 404 miljoner kronor, vilket är 793 miljoner grupplivförsäkring 49 48 kronor (7,8 procent) lägre än beräknat i statens

Premieskatt, gruppliv 38 38 budget.

Statlig

personskadeförsäkring 9 9

Tabell 2.16 Kalkylmässiga inkomster

Avdrag för

Miljoner kronor

administrations-

SB Utfall Utfall-SB Utfall kostnader -187 -187

2013 2013 2013 2012

Administration, Avskrivningar och personskadeförsäkring -12 -10

amorteringar 537 534 -3 526

Statliga

Avskrivningar på

pensionsavgifter 10 197 9 404 -793 9 191

fastigheter 537 534 -3 526

Uppdragsmyndigheters komplementkostnader

Bidrag m.m. från EU

Statliga pensionsavgifter 10 197 9 404 -793 9 191

Inkomsterna under inkomsttypen Bidrag m.m.

Kalkylmässiga

inkomster 10 734 9 938 -796 9 717 från EU omfattar bidrag från olika EU-fonder

inom EU:s budget. De största enskilda bidragen

De statliga pensionsavgifterna ökade finansieras av Europeiska regionala utvecklings- De statliga tjänstepensionsavgifterna uppgick fonden, Europeiska socialfonden och Europeiska

totalt till 9 404 miljoner kronor under 2013. jordbruksfonder. Bidragen är främst kopplade Avgifterna för statlig tjänstepensionering till utgifter på anslag inom utgiftsområdena

14 Arbetsmarknad och arbetsliv, 19 Regional uppgick till 7 755 miljoner kronor, medan den särskilda löneskatten på pensionskostnader tillväxt, 22 Kommunikationer samt utgifts-

uppgick till 1 753 miljoner kronor. område 23 Areella näringar, landsbygd och Administrationskostnaderna för det statliga livsmedel.

Inkomsterna uppgick till 10 265 miljoner tjänstepensionssystemet blev 187 miljoner kronor. Jämfört med föregående år har kronor och är därmed 1 358 miljoner kronor

(11,7 procent) lägre än beräknat i statens budget. avgifterna ökat med 213 miljoner kronor (2,3 procent). Jämfört med 2012 blev bidragen från EU

483 miljoner kronor (4,9 procent) högre.

Tabell 2.18 Bidrag m.m. från EU

av offentlig lagring varit lågt till följd av fortsatt

Miljoner kronor

höga världsmarknadspriser.

SB Utfall Utfall-SB Utfall

Övriga bidrag från Europeiska garantifonden

2013 2013 2013 2012

för jordbruket blev 67 miljoner kronor högre än Bidrag från EU:s

vad som beräknats i statens budget. Löpande jordbruksfonder 8 113 7 453 -660 8 459

redovisningar till EU:s jordbruksfonder (garanti-

Gårdsstöd 5 432 5 671 239 5 608

och landsbygdsfonderna) sker i euro vilket

Övriga interventioner 138 98 -40 151

innebär att Sverige bär kursrisken. Under 2013

Exportbidrag 0 0 0 1

uppgår kursvinsten för de belopp EU har betalat

Djurbidrag 0 0 312 till Sverige till ca 67 miljoner kronor. Föregående

Offentlig lagring 12 8 -4 63 år bokfördes en kursförlust på 248 miljoner

Övriga bidrag från kronor. Den främsta orsaken till vinsten är att

Europeiska gårdsstödet för stödåret 2012 utbetalas med

garantifonden för

kursen 8,45 kronor per euro samtidigt som den

jordbruket 7 74 67 -239

svenska kronan har minskat något i värde mot

Bidrag från EU till

euron när inbetalningar har inkommit från EU

landsbygdsutveck-

lingen 2 524 1 602 -922 2 564 för förskotterade stöd.

Bidrag från EU till Bidragen från EU till landsbygdsutvecklingen

fiskenäringen 80 94 14 2 blev 922 miljoner kronor lägre än beräknat.

Bidrag från Jämfört med föregående år har bidragen minskat

Europeiska regionala med 961 miljoner kronor. En stor del av

utvecklingsfonden 1 413 1 292 -121 1 002

bidragen betalades ut från anslaget under

Bidrag från utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd Europeiska

och livsmedel under senare delen av 2013. socialfonden 1 440 842 -598 -1

Ersättningen från EU:s fonder betalas ut med Bidrag till transeuropeiska viss eftersläpning, vilket i detta fall innebär att

nätverk 400 393 -7 212 inkomsten redovisas först under 2014.

Övriga bidrag från EU 177 192 14 107

Ökade inkomster från regionala utvecklingsfonden

Bidrag m.m. från EU 11 623 10 265 -1 358 9 782

och socialfonden jämfört med föregående år

Bidragen från Europeiska regionala utvecklings-

Bidragen från EU:s jordbruksfonder har minskat

fonden blev 1 292 miljoner kronor, vilket är

under 2013

121 miljoner kronor (8,6 procent) lägre än Bidragen från EU:s jordbruksfonder var

beräknat i statens budget. Bidragen från 7 453 miljoner kronor, vilket är 660 miljoner

Europeiska socialfonden blev 842 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget.

kronor, vilket är 598 miljoner kronor Jämfört med 2012 minskade bidragen från EU:s

(41,5 procent) lägre än 2012. Jämfört med 2012 jordbruksfonder med 1 007 miljoner kronor

ökade däremot inkomsterna från Europeiska (11,9 procent).

regionala utvecklingsfonden och Europeiska

Gårdsstödet blev 5 671 miljoner kronor, vilket

socialfonden. är 239 miljoner kronor högre än beräknat i

statens budget. Orsaken är i huvudsak att den

Bidrag till transeuropeiska nätverk för att slutföra

svenska kronan blev något svagare i förhållande

tunneln genom Hallandsåsen

till euro än beräknat i budgeten. Stödrätternas

Bidrag till transeuropeiska nätverk uppgick till värde är bestämda i euro men betalas ut i kronor.

393 miljoner kronor, vilket är 182 miljoner Därför varierar de beroende på vilken kurs som

kronor högre än föregående år. Det högre är fastställd vid utbetalningen. På grund av en

utfallet beror främst på att Sverige erhållit medel annan redovisningsprincip om finansiella

på 260 miljoner kronor för att slutföra korrigeringar för stödåren 2005–2008 är

järnvägstunneln genom Hallandsåsen. återflödet 115 miljoner kronor lägre än

föregående år.

Inkomsterna för Övriga interventioner blev

98 miljoner kronor, vilket är 40 miljoner kronor

lägre än beräknat. Orsaken är främst att behovet

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto

Denna inkomsttyp omfattar tillkommande EU-

Denna inkomsttyp omfattar utgifter som skatter och utjämningsavgifter för LSS-

redovisas som krediteringar på skattekonton. De kostnader enligt lagen (1993:387) om stöd och

flesta av de krediteringar som tidigare service till vissa funktionshindrade. Dessutom

krediterades skattekonto har numera upphört ingår olika avräkningar som avser, dels intäkter

eller flyttats till utgiftssidan på statens budget. som förs till fonder, dels kompensation för mervärdesskatt till statliga myndigheter och Tabell 2.20 Utgifter som redovisas som krediteringar på kommuner. skattekonto

I statens budget beräknades avräkningarna Miljoner kronor uppgå till -74 977 miljoner kronor. Utfallet blev SB Utfall Utfall-SB Utfall

2013 2013 2013 2012 76 979 miljoner kronor. Skillnaden mot beräk-

Anställningsstöd 0 0 0 ningen i statens budget blev -2 002 miljoner kronor. Orsaken är främst att högre intäkter förs Jämställdhetsbonus -3 -3 -144 till fonder. Framförallt avgifterna till Utgifter som redovisas Kärnavfallsfonden har blivit högre. som krediteringar på

skattekonto -3 -3 -144

Tabell 2.19 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

Miljoner kronor

2.3¶Utgifter på statens budget 2013

SB Utfall Utfall-SB Utfall

2013 2013 2013 2012

Utgifterna på statens budget är indelade i

Tillkommande skatter 10 470 10 195 -275 10 086

27 utgiftsområden. Därutöver ingår även EU-skatter 7 376 6 889 -487 6 930

posterna Förändring av anslagsbehållningar, Momsbaserad EU- Riksgäldskontorets nettoutlåning och Kassaavgift 1 643 1 714 72 1 643

mässig korrigering på budgetens utgiftssida. Tullmedel 5 436 4 908 -528 5 027 Posten förändring av anslagsbehållningar Jordbrukstullar och används endast vid budgetering. Utfallet sockeravgifter 298 267 -31 259

påverkar anslagsbehållningarna för respektive Kommunala anslag.

utjämningsavgifter 3 093 3 306 213 3 157

Skillnaden mellan utfallet och de medel som Utjämningsavgift för

anvisades av riksdagen i den ursprungliga

beslutat om justerade anslagsnivåer, efter förslag Kompensation för

om ändringsbudget från regeringen. Totalt mervärdesskatt -79 525 -79 655 -130 -77 724

anvisade medel för budgetåret är summan av det Varav avräknad

som ursprungligen anvisades och det som mervärdesskatt, statliga myndigheter -28 856 -28 641 215 -28 199 anvisats på ändringsbudget.

Varav kompensation för mervärdesskatt, kommuner -50 669 -51 014 -346 -49 525 2.3.1 Utgifter på statens budget –

Avräkningar m.m. i sammanfattning

anslutning till skattesystemet -74 977 -76 979 -2 002 -74 928

I tabell 2.21 jämförs utfallet för utgifterna, det

vill säga den faktiska förbrukningen, dels med

Jämfört med 2012 har Avräkningar m.m. i ursprungligen anvisade medel, dels med totalt anslutning till skattesystemet ökat med anvisade medel. En högre förbrukning än 2 051 miljoner kronor. Avräkningar har ökat anvisade medel möjliggörs genom att utnyttja ett med 2 160 miljoner kronor, vilket främst beror eventuellt ingående anslagssparande, eller på högre kompensation för mervärdeskatt, anslagskredit. kommuner.

Tabell 2.21 Utgifter på statens budget 2013

Miljoner kronor

Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt

Riksbanken fortsätter att förstärka valutareserven – Högre utfall för sjukpenning, arbetsmarknads-

ger högre utgifter på budgeten åtgärder och EU-avgiften

Utfallet för utgifterna på statens budget uppgick För utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid till 921 408 miljoner kronor. Det är 84 241 sjukdom och funktionsnedsättning blev miljoner kronor (10,0 procent) högre än vad utgifterna 96 394 miljoner kronor. Det är som anvisats i den ursprungliga budgeten. I 1 972 miljoner kronor mer än vad som anvisades förhållande till det totalt anvisade beloppet, den på den ursprungliga budgeten. Det beror framför ursprungliga budgeten och ändringsbudgetarna, allt på att utgifterna för sjukpenning ökade mer blev utgifterna 73 345 miljoner kronor högre. än anvisat, eftersom antalet sjukfall ökade. På

Den stora skillnaden mot anvisade medel höständringsbudgeten anvisades ytterligare beror på att Riksbanken lånat pengar i Riksgälds- 3 200 miljoner kronor med anledning av att kontoret för att stärka valutareserven. Detta antalet sjukfall ökat mer än beräknat. påverkar posten Riksgäldskontorets nettout- Inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och låning. arbetsliv blev utgifterna 69 721 miljoner kronor,

vilket är 2 488 miljoner kronor mer än anvisat i Utgifterna för statsskuldsräntor lägre än anvisat budgeten. Dels blev kostnader för arbets- Utgifterna inom utgiftsområde 26 Statsskulds- marknadspolitiska program och insatser räntor m.m. uppgick till 16 774 miljoner kronor, 969 miljoner kronor högre än anvisat, dels blev vilket är 5 394 miljoner kronor lägre än vad som kostnaderna för lönegarantiersättningarna anvisades i den ursprungliga budgeten. Valuta- 1 047 miljoner kronor högre än anvisat på grund kursvinsterna blev 9 313 miljoner kronor högre av att fler företag blev försatta i konkurs än än beräknat i statens budget, medan kurs- beräknat. I vår- och höständringsbudgetarna förlusterna blev 3 579 miljoner kronor högre än anvisades ytterligare 1 131 miljoner kronor till beräknat. lönegarantiersättning eftersom antalet anställda i

företag försatta i konkurs fortsatt öka mer än Utfallet för bland annat hälsovård, integration och beräknat. studiestöd blev lägre än anvisat För utgiftsområdet 27 Avgiften till Inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och Europeiska unionen uppgick utfallet till social omsorg uppgick utgifterna till 37 412 miljoner kronor, vilket är 3 918 miljoner 58 994 miljoner kronor, vilket är 3 258 miljoner kronor mer än anvisat på den ursprungliga kronor lägre än statens budget. Både utgifterna budgeten. På vår- och höständringsbudgetarna för läkemedels- och tandvårdsförmåner blev anvisades ytterligare 4 622 miljoner med lägre än budgeterat. anledning av förväntade utgiftsökningar på EU:s

För utgiftsområde 13 Integration och årsbudget för 2013 och ändringsbudgetar på jämställdhet blev utgifterna 8 836 miljoner unionsnivå. kronor, vilket är 1 640 miljoner kronor lägre än vad riksdagen anvisade. Det beror till stor del på att nyanlända invandrare inte utnyttjat de s.k. 2.3.2 Systematisering av avvikelserna mot etableringslotsarna i den utsträckning som man statens budget räknat med.

Inom utgiftsområdet 15 Studiestöd blev Utgifterna i statens budget blev 84,2 miljarder utfallet 20 537 miljoner kronor, vilket är kronor högre än den budget som riksdagen 1 459 miljoner kronor lägre än vad som ursprungligen sammanställde i december 2012. I anvisades på den ursprungliga budgeten. Det detta avsnitt analyseras hur stor del av denna beror framför allt på att studiestödet inte skillnad som beror på ändrade volymer, ändrade utnyttjats av alla som varit berättigade till stöd. makroekonomiska förutsättningar och nya

Utfallet på posten kassamässig korrigering beslut. Det gäller sådana beslut som fattats av blev också lägre än beräknat. Det beror på att riksdagen, regeringen eller Riksbanken. EU-kommissionen ännu inte rekvirerat hela Resterande skillnad beror på andra Sveriges avgift till EU. Hela årets avgift till EU förklaringsfaktorer och redovisas i posten är dock redovisad mot anslag. Detta skapar en Övrigt. Skillnaderna fördelas också på kassamässig korrigeringspost. Utgiftsområden exkl. räntor, Statsskuldsräntor

m.m. och Riksgäldskontorets nettoutlåning.

Resultatet sammanfattas i följande tabell och många tekniska faktorer som beror på Riksgäldskommenteras därefter. kontorets upplånings- och skuldförvaltnings-

teknik. Hela skillnaden för statsskuldsräntorna

Tabell 2.22 Skillnaden mellan utfall och budget för 2013

klassificeras som makroberoende, utom den del

Miljarder kronor

som är en följd av ett annat lånebehov än

Makro-

beräknat. Denna skillnad redovisas under

förutsätt

2 Totalt Volym ningar Beslut Övrigt Övrigt. Utgiftsområden, Utgifterna för utgiftsområdena, exkl. utgifts-

1 exklusive räntor 1,3 -0,5 2,3 1,2 -1,7 område 26 Statsskuldsräntor m.m., blev Statsskuldsräntor 2,3 miljarder kronor högre än i statens budget m.m. -5,4 0,0 -5,8 0,0 0,4 beroende på makroutvecklingen. Större delen av Riksgäldskontorets de högre utgifterna hänför sig till att

3 nettoutlåning 88,3 0,0 -0,6 82,6 6,3

konjunkturutvecklingen i 2013 års ekonomiska Summa utgifter 84,2 -0,5 -4,1 83,8 5,0 vårproposition bedömdes bli sämre än vad som 1 Utgiftsområden som omfattas av det statliga utgiftstaket. 2 förutsågs i budgeten. Det medförde bland annat Under Utgiftsområden, exkl. räntor ingår förändring av anslagsbehållningar enligt ursprunglig budget. högre utgifter för arbetslöshetsersättning och 3 Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringsposten.

lönegarantiersättning.

Utgifterna för Riksgäldskontorets netto- Skillnader till följd av volymer utlåning blev, som följd av ändrade makro-

förutsättningar, 0,6 miljarder kronor lägre än i Skillnader till följd av ändrade volymer medförde statens budget. Det är främst ett resultat av att utgifterna blev 0,5 miljarder kronor lägre än i högre valutakursvinster vid omsättning av statens budget. Riksbankens lån i Riksgäldskontoret.

På utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och

Tabell 2.23 Makroekonomiska förutsättningar

social omsorg blev utgifterna för tandvårds-

Skillnad förmåner lägre bl.a. till följd av färre behand- utfall

Utfall SB Utfall 2013lingar än väntat, medan utgifterna för kommun-

2012 2013 2013 SB 2013 ersättningar vid flyktingmottagande inom

Procentuell förändring

utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

från föregående år: har blivit lägre till följd av färre personer än 1

BNP (fasta priser) 0,9 2,7 1,5 -1,2 beräknat i systemet. Utgifterna har blivit högre

1

KPI (årsgenomsnitt) 0,9 1,2 0,0 -1,2 än förväntat inom utgiftsområde 10 Ekonomisk

Antal sysselsatta, 15trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 1

74 år 0,7 0,4 1,0 0,6 främst till följd av ett större inflöde till

Nivåer: sjukpenning än väntat.

Arbetslöshet, 15-74 år,

procent av

1, 2 Skillnader till följd av den makroekonomiska arbetskraften 8,0 7,5 8,0 0,5 utvecklingen Personer i program,

procent av

1

arbetskraften 3,7 4,0 3,9 -0,1 Skillnader till följd av ändrade makroekonomiska

3

SEK/Euro 8,71 8,50 8,65 0,15 förutsättningar medförde att utgifterna blev 4,1 miljarder kronor lägre än i statens budget. SEK/USD 6,77 6,89 6,51 -0,38

Huvuddelen av skillnaden återfinns på 6-mån ränta,

3

årsgenomsnitt 1,2 1,4 0,9 -0,5 statsskuldsräntorna, som under denna kategori blev 5,8 miljarder kronor lägre än anvisat i 5-årig statsobligation,

3

årsgenomsnitt 1,1 1,6 1,6 0,0 statens budget. Detta beror framför allt på betydligt högre valutakursvinster än beräknat. Prisbasbelopp,

1

tusentals kronor 44,0 44,5 44,5 0,0 Ränteutvecklingen bidrog också till lägre ut- 1

Källa: Statistiska centralbyrån.

2 Exklusive heltidsstuderande arbetssökande. gifter, till följd av lägre korta räntor än väntat,

3 Källa: Riksbanken. medan kursförlusterna blev högre. Kursförluster uppstår vid förtidsinlösen av lån som har en högre kupongränta än marknadsräntan vid återköpstillfället. Ränteanslaget påverkas av

Skillnader till följd av beslut Inom framför allt följande fem utgifts-

områden blev utgifterna lägre än i statens De totala utgifterna på statens budget blev budget: 83,8 miljarder kronor högre än i statens budget

6 Försvar och samhällets krisberedskap till följd av beslut fattade av riksdagen,

9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg regeringen eller Riksbanken.

15 Studiestöd Huvuddelen av dessa beslut påverkade 16 Utbildning och universitetsforskning

Riksgäldskontorets nettoutlåning, som däri-

22 Kommunikationer genom blev 83,8 miljarder kronor högre. Detta beror främst på två beslut, vilka hade olika

Inom ett utgiftsområde blev utgifterna högre effekter. Det ena beslutet, med den största

än i budgeten: effekten, var Riksbankens beslut om att utöka lånet i Riksgäldskontoret för att stärka valuta- 27 Avgiften till Europeiska unionen

reserven, vilket ökade nettoutlåningen med 104,4 miljarder kronor. Det andra var I avsnitt 2.4 Utfall per utgiftsområde finns regeringens beslut att sälja statens återstående detaljerade kommentarer till skillnaden mellan innehav av aktier i Nordea. Drygt hälften av utfall och anvisat belopp i den ursprungliga

budgeten. aktierna ägdes av Stabilitetsfonden, vilket innebar att 21,4 miljarder kronor av försäljningsinkomsterna fördes till fondens konto i Riksgäldskontoret, med en minskning av netto- 2.3.3 Indragningar

utlåningen som följd. Resterande del av försäljningsinkomsterna redovisas som inkomster av Enligt 3 kap. 12 § budgetlagen får regeringen

besluta att medel på ett anvisat anslag inte ska försåld egendom, på inkomstsidan i statens budget. användas, om det är motiverat av särskilda

omständigheter i en verksamhet eller av stats-

Utfallet för samtliga utgiftsområden, exkl. utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev finansiella eller andra samhällsekonomiska skäl.

År 2013 har regeringen dragit in anslagsmedel på till följd av beslut 1,2 miljarder kronor högre än beräknat i budgeten. Det förklaras i första hand totalt 15 030 miljoner kronor. Det är

8 845 miljoner kronor mindre än 2012. De av utbildningssatsningar inom utgiftsområdena 15 Studiestöd och 16 Utbildning och universi- 31 största indragningarna svarar för 84 procent

av totalbeloppet under 2013. I tabell 2.24 tetsforskning som medförde att utgifterna blev 0,4 miljarder kronor högre på respektive redovisas samtliga indragningar som är större än

100 miljoner kronor. utgiftsområde.

De flesta indragningar av anslagsmedel rör anslagssparande

Skillnader till följd av övriga orsaker

Den största indragningen uppgick till

1 159 miljoner kronor och var för studiebidrag Utgifterna blev 5,0 miljarder kronor högre än i

m.m. Den näst största indragningen var för statens budget av övriga orsaker. Merparten,

föräldraförsäkring och uppgick till 878 miljoner 6,3 miljarder kronor, avser Riksgäldskontorets

kronor. Båda indragningarna är en indragning av nettoutlåning (inkl. kassamässig korrigering).

anslagssparande. Utgiftsområdenas utgifter (exkl. räntor) blev sammantaget blev 1,7 miljarder kronor lägre av övriga orsaker. Detta nettobelopp rymmer vissa utgiftsområden med lägre utgifter än i budgeten och andra med högre.

Tabell 2.24 Indragningar 2013

2.3.4¶Överskridanden

Miljoner kronor

UO/Anslag Medgivna överskridanden 05 1:1 Avgifter till internationella organisationer 464 06 1:2 Fredsfrämjande förbandsinsatser 744 Enligt 3 kap. 8 § budgetlagen får ett anslag

Från EU-budgeten finansierade insatser för tillfälligt överskridas genom att en kredit, 08 1:8 asylsökande och flyktingar 111 motsvarande högst tio procent av det anvisade 08 1:9 Ramöverenskommelse om migrationspolitik 850 anslaget (anslagskredit), tas i anspråk. Året därpå

även besluta att ett anslag får överskridas, om det

Stimulansbidrag och åtgärder inom

är nödvändigt för att täcka särskilda utgifter i en

09 4:5 äldrepolitiken 539

verksamhet. Utgifterna ska inte ha varit kända då

Bidrag till utveckling av socialt arbete

anslaget anvisades. Regeringen får även fatta

09 4:7 m.m. 173

beslut om att överskrida ett anslag för att

Bidrag för arbetet med sjukskrivningar

13 1:2 flyktingmottagande 867

Etableringsersättning till vissa nyanlända Under 2013 har ett anslag överskridits utöver

13 1:3 invandrare 142

den tillåtna anslagskreditgränsen och utan

Ersättning till etableringslotsar och

medgivande från regeringen. Tabell 2.25 visar

16 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 226 20 34:10 Stöd till klimatinvesteringar 213 (2008)

Åtgärder för landsbygdens miljö och 23 1:18 struktur 143

Från EU-budgeten finansierade åtgärder

Tabell 2.25 Icke medgivna överskridanden 2013

Miljoner kronor

Ingående Årets tilldelning Totalt Utgående

överförings enligt Indrag- tilldelade Anslags- överförings Icke medgivet

1 1 UO/Anslag belopp regleringsbrev ningar medel Utgifter kredit belopp överskridande

Investerings- 24 2:4 främjandet 0,98 57,88 0,98 57,88 90,40 5,79 -32,52 -26,73 1 Regeringen har för den anslagspost som disponerades av Avvecklingsmyndigheten för Myndigheten utländska investeringar i Sverige inte beslutat om någon anslagskredit. För anslaget i övrigt har dock regeringen beslutat om en anslagskredit på 1,47 miljoner kronor (2,53 procent). Regeringen får enligt budgetlagen tillfälligt överskrida ett anslag genom att en kredit motsvarande högst tio procent av det anvisade anslaget tas i anspråk. Den maximala anslagskrediten för hela det anvisade anslaget motsvarar 5,79 miljoner kronor.

Totalt disponibelt belopp inklusive anslagskredit utfallet 2012. En redovisning av samtliga anslag för anslaget 2:4 Investeringsfrämjandet under finns i bilaga 2. utgiftsområde 24 Näringsliv har överskridits Förutom anslagsutfallet redovisas per utgiftsmed 26,7 miljoner kronor. Det är anslagsposten område hur regeringen har utnyttjat beställ- 2 Avveckling av Myndigheten för utländska ningsbemyndiganden samt bemyndiganden investeringar i Sverige som överskreds. avseende statlig utlåning, garantier, inomstatliga Anslagsposten disponeras av Avvecklings- lån och övriga krediter. Även hur bemyndiganmyndigheten för Myndigheten för utländska den att lämna kapitaltillskott till bolag eller investeringar i Sverige m.m. och beror på en utvecklingsbanker har utnyttjats redovisas. avsättning för återkrav av EU-medel. Flertalet av bemyndigandena utgörs av årliga

bemyndiganden som riksdagen lämnar i

samband med besluten om statens budget och

ändringsbudgetarna. I redovisningen hänvisas 2.4 Utfall per utgiftsområde inte till riksdagsbeslutet i de fall ett

bemyndigande har lämnats i samband med I följande avsnitt (2.4.1–2.4.27) presenteras besluten om statens budget för 2013 eller i utfallet per utgiftsområde. Här ges en samlad ändringsbudgetarna för detta år. Om däremot bild över hur regeringen har utnyttjat de ett bemyndigande har lämnats före 2013 görs en finansiella befogenheter som regeringen har hänvisning till riksdagsbeslutet. En redovisning inom respektive utgiftsområde. av samtliga beställningsbemyndiganden finns i

Anslagen redovisas i tabeller som i första hand bilaga 3. visar utfallet för de största anslagen inom Efter de 27 avsnitten om de olika utgiftsrespektive utgiftsområde. Tabellerna visar även områdena följer en redogörelse för posterna anslag vars utfall avviker från statens budget mer Förändring av anslagsbehållningar (avsnitt än 10 procent. Anslag som anvisats mindre än 2.4.28), Riksgäldskontorets nettoutlåning 100 miljoner kronor visas dock bara om utfallet (avsnitt 2.4.29), och Kassamässig korrigering avviker mer än 50 procent. För varje utgifts- (avsnitt 2.4.30). Alla dessa poster hör till område kommenteras först skillnader mellan budgetens utgiftssida. Avslutningsvis redovisas ursprungligen budgeterade belopp och utfall. även Ålderspensionssystemet vid sidan av Därefter jämförs även utfallet för 2013 med statens budget (avsnitt 2.4.31).

2.4.1¶Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Anslag

Tabell 2.26 UO 1 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Utgiftsområdet omfattar utgifter för stats- driftsstödet 2013 förklaras främst av att chefen, riksdagen och Regeringskansliet. Även driftsstödet till storstadstidningar successivt utgifter för bl.a. länsstyrelserna, allmänna val och minskar på grund av ändringar i presstödsstöd till politiska partier ingår i utgiftsområdet. förordningen (1990:524) som infördes 2011.

Utfallet uppgick till 11 823 miljoner kronor, Dessutom sjönk upplagorna för många vilket är 156 miljoner kronor (1,3 procent) lägre tidningar. än vad som anvisades i statens budget. Jämfört Under 2013 fick 134 tidningar distributionsmed 2012 ökade utgifterna med 294 miljoner stöd. Sammanlagt betalades distributionsstöd kronor (2,6 procent). om 57,6 miljoner kronor ut, vilket är ca

3,7 miljoner kronor mindre än 2012. Utgifterna för Regeringskansliet blev något lägre än Minskningen av utgifterna för distributionsstöd budgeterat förklaras till 1,5 miljoner kronor av att Utfallet för anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. tidningarnas upplagor sjönk. blev 6 577 miljoner kronor, vilket är 71 miljoner kronor (1,1 procent) lägre än vad som anvisades Lägre utgifter för riksdagens fastigheter än i budgeten. Jämfört med 2012 blev utfallet budgeterat 104 miljoner kronor högre. Antalet årsarbets- Utfallet för anslaget 2:3 Riksdagens krafter 2013 var 4 467 jämfört med fastighetsanslag blev 57 miljoner kronor, vilket är 4 427 årsarbetskrafter 2012. 13 miljoner kronor (18,9 procent) lägre än

anvisat i budgeten. Det lägre utfallet beror i Utgifterna för presstöd har sjunkit huvudsak på att kostnaden för planerat och Utfallet för anslaget 8:2 Presstöd blev felavhjälpande underhåll har blivit lägre än 518 miljoner kronor, vilket är 50 miljoner planerat. Resurserna omprioriterades även för att kronor (8,7 procent) lägre än anvisat i statens hantera icke planerade åtgärder. budget. Jämfört med 2012 blev utgifterna för presstödet ca 18 miljoner kronor lägre. Presstödet omfattar driftsstöd och distributionsstöd till företag som ger ut dagstidningar. Utgifterna för såväl driftsstödet som distributionsstödet minskade jämfört med 2012. Presstödsnämnden betalade under 2013 ut driftsstöd om 460 miljoner kronor till 87 tidningar. De minskade utgifterna för

Beställningsbemyndiganden Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Tabell 2.27 UO 1 Beställningsbemyndiganden

Länsstyrelsen i Östergötlands län har, avseende

Miljoner kronor

dess årsredovisning för 2013, fått en revisions-

Utestående

berättelse med reservation. Riksrevisionen uttalar

Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2013-12-31 sig med reservation om den drar slutsatsen att

Allmänna val och det finns väsentliga fel men att de inte är 6:1 demokrati 15 0 genomgripande för årsredovisningen eller om 6:6 Stöd till politiska partier 171 127 Riksrevisionen inte kunnat inhämta tillräckliga

och ändamålsenliga revisionsbevis men drar

Summa 186 127

slutsatsen att möjliga fel inte är genomgripande.

Som grund för uttalande om reservation anger Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat

Riksrevisionen följande. beställningsbemyndiganden om 186 miljoner

Årsredovisningen för Länsstyrelsen i kronor. De utestående åtagandena uppgick till

Östergötlands län har lämnats till regeringen för 127 miljoner kronor. Avvikelsen mellan

sent. Årsredovisningen kom in till regeringen bemyndiganden och utestående åtaganden

den 20 mars 2014. Enligt 2 kap. 1 § förordningen uppgick till 59 miljoner kronor.

(2000:605) om årsredovisning och budget-

Avvikelserna för anslaget 6:1 Allmänna val och

underlag ska myndigheten senast den 22 februari demokrati beror på att anslagets ändamål har

lämna en årsredovisning till regeringen. ändrats, varför bemyndigandet inte behövde utnyttjas.

Garantier

Tabell 2.28 UO 1 Garantier

Miljoner kronor

Utestående

åtaganden Garanti Garantiram 2013-12-31 Kreditgarantier till

1 UD-anställda 50 1 1 Regeringen har beslutat att Riksgäldskontoret får lämna statlig kreditgaranti för banklån till personal inom utrikesförvaltningen inom en ram för samtliga garantiengagemang om 50 miljoner kronor (UD2000/1146/P-AV).

Inomstatliga lån

Tabell 2.29 UO 1 Inomstatliga lån

Miljoner kronor

Inomstatliga lån Låneram Lån 2013-12-31 Riksdagsförvaltningens investeringar som används i verksamheten 100 71 Riksdagsförvaltningens investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar 500 332

Summa 600 403

Riksdagen har beslutat om låneramar på 600 miljoner kronor för Riksdagsförvaltningen. Utestående lån vid utgången av 2013 var 403 miljoner kronor.

2.4.2¶Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Anslag

Tabell 2.30 UO 2 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Utgiftsområdet omfattar utgifter för allmän 2012 är att en engångsutbetalning till Europeiska offentlig förvaltning, inklusive utgifter för de investeringsbanken (EIB) på 2 517 miljoner statliga tjänstepensionerna, statistik, fastighets- kronor gjordes i februari, vilket belastade förvaltning, finansiell tillsyn och finans- anslaget 1:18 Kapitalhöjning i Europeiska förvaltning m.m. investeringsbanken. Syftet var att öka EIB:s

Utfallet uppgick till 16 052 miljoner kronor utlåningskapacitet. och blev därmed 222 miljoner kronor (1,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2012 blev utfallet Beställningsbemyndiganden 2 541 miljoner kronor (18,8 procent) högre.

Tabell 2.31 UO 2 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utfallet för statliga tjänstepensioner något lägre än

budgeterat men högre än 2012 Utestående

Beställnings- åtaganden Utfallet för anslaget 1:5 Statliga tjänstepensioner Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2013-12-31 m.m. blev 11 351 miljoner kronor, vilket är Verksamhetsstöd för den 124 miljoner kronor (1,1 procent) lägre än vad statliga

1:3 budgetprocessen 45 0 som anvisades i budgeten. Avvikelsen beror främst på att utfallet för s.k. premiebefrielser vid 1:10 Bidragsfastigheter 30 0 vissa ledigheter och att utfallet för särskild Summa 75 0 löneskatt på pensionskostnader blev lägre än budgeterat. Jämfört med 2012 ökade utgifterna

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat med 80 miljoner kronor (0,7 procent).

beställningsbemyndiganden om 75 miljoner Ökningen beror främst på att det högre

kronor. Det fanns inga utestående åtaganden vid prisbasbeloppet 2013 medförde högre

utgången av 2013. utbetalningar under anslagsposten statlig tjänstepensionering samt på att det kom in fler ärenden med anknytning till den statliga personskadeförsäkringen.

Utfallet högre än 2012 på grund av kapitalhöjning i Europeiska investeringsbanken

Den främsta förklaringen till att utfallet för utgiftsområdet som helhet blev högre än för

Utlåning 193 303 miljoner kronor, är valutaomvärderat till

bokslutskurs.

Tabell 2.32 UO 2 Utlåning

Miljoner kronor

Garantier

Utlåning Låneram Lån 2013-12-31

1 Kredit till Island EUR 205 EUR 205 Tabell 2.33 UO 2 Garantier

2 Kredit till Irland EUR 600 EUR 600 Miljoner kronor

3 Utestående Riksbanken 193 303

Utestående åtaganden Riksgäldskontorets övertagande åtaganden utländsk av Venantius statsgaranterade Garanti Garantiram 2013-12-31 valuta

4 obligationslån 4 500 0 1

Insättningsgarantin Obegränsad 1 312 808 1 Utlåningsramen är begränsad till det maximala utlåningsbeloppet. För Island är detta belopp 205 miljoner euro. Ursprunglig låneram uppgick till 495 miljoner Garanti till insättare i euro, se prop. 2010/11:132, bet. 2010/11:FiU36, rskr. 2010/11:310. utländska instituts 2 Prop. 2011/12:119, bet 2011/12:FiU41, rskr. 2011/12:209. 2 3 filialer i Sverige Lån till Riksbanken ges med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203). Beloppet 193 303 miljoner kronor, är valutaomvärderat till bokslutskurs. 3 4 Investerarskyddet Obegränsad Prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:FiU2, rskr. 2006/07:80, sista obligationslånet förföll 2013. Garantier till banker

m.m. för

4

skuldförbindelser Obegränsad 8 928 Sverige beslutade i samband med finanskrisen

2008 att stödja Island med lån, för att motverka Garantikapital i

Europeiska investeringsfinanskrisens effekter. Det svenska lånet 5

banken (EIB) 6 565 EUR 58 708 6 565 EUR lämnades som ett tillägg till Internationella

Garantikapital i Nordiska valutafondens (IMF) stöd och som del av de investeringsbanken

6 nordiska ländernas krediter till Island. Sverige (NIB) 1 963 EUR 17 558 1 963 EUR

har inte gett ut några nya lån och Island har inte Nordiska

amorterat under 2013. Lånet ska vara återbetalt investeringsbanken,

7

projektinvesteringslån 671 EUR 5 999 671 EUR senast 2021.

Lånet till Irland är ett tillägg till ett lånepaket Garantikapital i

Europeiska som IMF och EU gett, på villkor att Irland

utvecklingsbanken genomför ett ekonomiskt reformprogram. 8

(EBRD) 542 EUR 4 843 542 EUR Sverige har betalat ut lånet till Irland i fyra delar Garantikapital till

efter att IMF och EU godkänt landets framsteg Europarådets

9

utvecklingsbank (CEB) 124 EUR 1 106 124 EUR under reformprogrammet. De första två delarna

betalades ut under 2012 och de andra två under Pensionsgaranti (inkl.

efterborgen) Akademiska 2013. Lånet ska vara återbetalt senast 2022. 10

Hus Obegränsad 55

Under 2007 övertog Riksgäldskontoret

11

A/O Dom Shvetsii 100 15 statsgaranterade obligationslån från Venantius

Summa 1 410 021

AB. Skulden uppgick ursprungligen till drygt

1

Lagen (1195:1571) om insättningsgaranti. Åtagandet för insättningsgarantin 4 100 miljoner kronor och Venantius AB avser den 31 december 2012.

2 betalade in motsvarande belopp till Riksgälds- Om vissa villkor i lag (2008:812) är uppfyllda ges en möjlighet att ställa ut

garantier för att skydda dessa insättare. kontoret, som redovisade beloppet mot 3

Lagen (1999:158) om investerarskydd. För investerarskyddet saknas uppgifter

om storleken på de skyddade tillgångarna. inkomsttitel. Allt eftersom lånen har förfallit till 4

Lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut.

5 betalning har de redovisats som en återbetalning Prop. 2008/09:116, bet 2008/09: FiU36, rskr. 2008/09:200.

6

Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2, rskr. 2010/11:139. mot posten kassamässig korrigering. De sista 7

Prop. 2003/04:162, bet. 2004/05:FiU15, rskr. 2004/05:16.

8

Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2, rskr. 2010/11:139. lånen förföll under 2013. 9

Prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:FiU2, rskr. 2011/12:104.

10

Under 2013 lånade Riksbanken motsvarande I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om

statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. ca 100 000 miljoner kronor i Riksgäldskontoret 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per den 31

för att förstärka valutareserven. Jämfört med december 2012.

11

Prop. 1994/95:78, bet. 1994/95:FiU4, rskr. 1994/95:75. 2012 ökade utlåningen till Riksbanken med Valutakurser från Riksbanken per den 30 december 2013

Eur =8,9430. 103 621 miljoner kronor. I Riksgäldskontorets

nettoutlåning redovisas lånen kassamässigt,

En samlad redovisning av statens 194 058 miljoner kronor, utan valutaomvärde-

garantiåtaganden lämnas i avsnitt 5.1. ring, medan beloppet i tabell 2.32,

Inomstatliga lån Övriga krediter

Tabell 2.34 UO 2 Inomstatliga lån Tabell 2.35 UO 2 Övriga krediter

Miljoner kronor Miljoner kronor

Inomstatliga lån Låneram Lån 2013-12-31 Utnyttjad kredit

Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit 2013-12-31 Statens fastighetsverks investeringar i fastigheter 12 300 11 712 Insättningsgarantin Obegränsad 0 Lån för övertagande av Statens Investerarskyddet Obegränsad 0 järnvägars obligationsportfölj 3 309 0

Garantier till banker m.m. för Fortifikationsverkets investeringar i skuldförbindelser Obegränsad 0 mark, anläggningar och lokaler 11 100 9 639 Kredit för infriande av Riksrevisionen - kapitalgarantier till anläggningstillgångar som används internationella finansiella i verksamheten 15 3 institutioner Obegränsad 0 7 AP-fondens investeringar i Kredit för infriande av anläggningstillgångar som används Riksgäldskontorets garantier i verksamheten 5 1 (ordinarie garantireserv) Obegränsad 0

För Riksgäldskontorets Summa 26 729 21 355 5

utlåningsverksamhet Obegränsad 0

7 AP-fondens kredit på räntekonto 160 8

Riksdagen har beslutat om låneramar på

Kammarkollegiets behov av

26 729 miljoner kronor inom utgiftsområdet.

likviditet för inrättande av nya

Utestående lån vid utgången av 2013 var myndigheter 355 1

21 355 miljoner kronor. Statens tjänstepensionsverk -

behov av likviditet i

pensionshanteringen 100 0

Kammarkollegiets kredit för

statliga försäkringssystemet 100 0

Summa 9

Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti.

Lagen (1999:158) om investerarskydd.

Lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut.

Prop. 2001/02:1 Förslag till finansplan m.m. avsnitt 7.2.3, bet. 2001/02:FiU1 s.

290-292, rskr. 2001/02:34.

Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1 §

budgetlagen (2011:203).

Prop. 1995/96:105, bet. 1995/96:FiU11, rskr. 1995/96:191.

Riksdagen har beviljat krediter inom utgiftsområdet, bl.a. för insättningsgarantin och investerarskyddet. Utnyttjade krediter vid utgången av 2013 var 9 miljoner kronor för utgiftsområdet.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision RiR 2013:23 Regeringens redovisning i

budgetpropositionen för 2014 RiR 2012:24 Regeringens redovisning i

Riksrevisionen har granskat transparensen och

budgetpropositionen för 2013

tydligheten i regeringens redovisning av finans- Riksrevisionen har granskat transparensen och

politiken i budgetpropositionen för 2014. tydligheten i regeringens redovisning av finans-

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder politiken i budgetpropositionen för 2013.

med anledning av granskningsrapporten i

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder

regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport med anledning av granskningsrapporten i

om regeringens redovisning i budgetregeringens skrivelse Riksrevisionens rapport

propositionen för 2014 (skr. 2013/14:205). om regeringens redovisning i budget-

Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. propositionen för 2013 (skr. 2012/13:137). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2012/13:FiU20, rskr. 2012/13:300).

RiR 2013:2 Statliga myndigheters skydd mot korruption

Riksrevisionen har granskat statliga myndigheters skydd mot korruption.

Regeringen har redovisat bedömningar och åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om statliga myndigheters skydd mot korruption (skr. 2012/13:167). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2013/14:KU4, rskr. 2013/14:53).

RiR 2013:12 Skattekontroll - en fråga om förtroende för offentlig förvaltning

Riksrevisionen har granskat skattekontroll och hantering av vissa skatter i statliga myndigheter och kommuner.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om Skattekontroll av statliga myndigheter och kommuner (skr. 2013/14:88). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2013:14 Sjunde AP-fonden - svarar förvaltningen av premiepensionen mot spararnas krav?

Riksrevisionen har granskat Sjunde AP-fondens förvaltning av premiepensionssystemets förvalsalternativ.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om Sjunde AP-fonden (skr. 2013/14:109). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

2.4.3¶Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Anslag

Tabell 2.36 UO 3 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Utgiftsområdet omfattar beskattning, uppbörd ökade anslagsförbrukningen är att myndigheten av skatt, tull och avgifter samt verkställighet och arbetat mer proaktivt med rekryteringar under indrivning av skatter och avgifter. Förutom 2013. dessa verksamheter ingår även verksamhet för Utfallet för anslaget 1:3 Tullverket uppgick till bl.a. folkbokföring, fastighetstaxering och 1 660 miljoner kronor. Det är 41 miljoner brottsbekämpning. Skatteverket, Tullverket och kronor högre än anvisat i budgeten och även Kronofogdemyndigheten är förvaltnings- 41 miljoner kronor högre än föregående år. myndigheter för respektive område. Även Genom höständringsbudgeten tillfördes anslaget Kustbevakningen har viss verksamhet inom ytterligare 10 miljoner kronor med anledning av utgiftsområdet. arbetet med en ny unionskodex inom EU

Utfallet uppgick till 10 388 miljoner kronor (UCC), vilken innebär genomgripande och blev därmed 166 miljoner kronor förändringar för Tullverket. Det överskridande (1,6 procent) högre än vad som anvisades i av anslaget som har skett även med beaktande av statens budget. Jämfört med 2012 ökade höständringsbudgeten har finansierats genom att utgifterna med 116 miljoner kronor ett ingående anslagssparande från 2012 och en (1,1 procent). del av anslagskrediten har utnyttjats.

Utgifterna för Skatteverket, Kronofogdemyndig-

heten och Tullverket högre än beräknat Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision Utfallet för anslaget 1:1 Skatteverket blev 6 934 miljoner kronor, vilket är 86 miljoner RiR 2012:25 Den kommunala ekonomin och kronor högre än anvisat i den ursprungliga hållbara offentliga finanser budgeten och 24 miljoner kronor högre än Riksrevisionen har granskat om regeringen har föregående år. Under 2013 tillfördes ytterligare identifierat och analyserat kommunsektorns medel på höständringsbudgeten för att långsiktiga finansieringsproblem. möjliggöra en anpassning av verksamheten inför Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder kommande förändringar av skatteregler. Under med anledning av granskningsrapporten i 2013 gjordes en samlokalisering av regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport Stockholmsregionen med huvudkontoret och om den kommunala ekonomin och hållbara storföretagsregionen. Det innebär att cirka en offentliga finanser (skr. 2012/13:127). tredjedel av Skatteverkets medarbetare är Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. lokaliserade till myndighetens lokaler i Solna. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till

Utgifterna för anslaget 1:2 Kronofogde- handlingarna (bet. 2012/13:FiU20, rskr. myndigheten uppgick till 1 794 miljoner kronor, 2012/13:300). vilket är 38 miljoner kronor högre än anvisat i budgeten. Utfallet blev 51 miljoner kronor högre än föregående år. En bidragande orsak till den

RiR 2013:12 Skattekontroll - en fråga om förtroende för offentlig förvaltning

Riksrevisionen har granskat skattekontroll och hantering av vissa skatter i statliga myndigheter och kommuner.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om skattekontroll av statliga myndigheter och kommuner (skr. 2013/14:88). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

2.4.4¶Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Anslag

Tabell 2.37 UO 4 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Utgiftsområdet omfattar i huvudsak utgifter för medförde ökade utgifter med 220 miljoner kriminalpolitiskt inriktad verksamhet. Även kronor jämfört med 2012. verksamhet inriktad på att avgöra rättsliga tvister Utfallet för anslaget 1:6 Kriminalvården blev mellan enskilda samt mellan enskilda och det 7 604 miljoner kronor. Det är 160 miljoner allmänna ingår. Utgiftsområdet innefattar kronor lägre än vad som anvisats i statens myndigheter inom polis- och åklagarväsendena, budget. Avvikelsen beror i huvudsak på Sveriges Domstolar samt Kriminalvården. minskade kostnader för personal och övrig drift, Dessutom ingår bl.a. Rättsmedicinalverket, främst med anledning av färre klienter. Jämfört Brottsförebyggande rådet och Brottsoffer- med föregående år ökade utfallet med myndigheten. 224 miljoner kronor.

Utfallet uppgick till 39 297 miljoner kronor Utfallet för anslaget 1:13 Kostnader för vissa och blev därmed 93 miljoner kronor skaderegleringar m.m. blev 14 miljoner kronor (0,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens (35,1) procent högre än ursprungligen anvisade budget. Jämfört med 2012 blev utgifterna medel i statens budget. Anslaget används bl.a. 1 084 miljoner kronor (2,8 procent) högre. för ersättning vid frihetsinskränkningar, frihets-

berövanden och andra tvångsåtgärder. Det Högre utgifter för Polisen än beräknat men lägre används också till skadestånd på grund av fel för Kriminalvården eller försummelse vid myndighetsutövning. Utfallet för anslaget 1:1 Polisorganisationen Utgifterna ökade således mer än beräknat och uppgick till 20 698 miljoner kronor, vilket är ytterligare medel tillfördes i höständrings- 163 miljoner kronor högre än vad som anvisades budgeten. i statens budget. Antalet anställda inom Polisen har ökat något under 2013, vilket bidrar till Utgifterna för Sveriges Domstolar blev högre än ökade kostnader. Polisens totala kostnader, som 2012 till ca 72 procent består av personalkostnader, Anslaget 1:5 Sveriges Domstolar höjdes i statens ökade med drygt en procent under 2013. Det budget för 2013 med 228 miljoner kronor

jämfört med 2012. Det högre anslaget

motiverades bl.a. av att resurser krävdes för att Tullverket, Skatteverket och Kronofogdedomstolarna skulle kunna hantera det ökade myndigheten utveckla en modell för en antalet inkomna mål och ärenden med bibehållen sammanhållen resultatredovisning avseende hög kvalitet och effektivitet. Utfallet blev myndigheternas arbete med att återföra vinster 243 miljoner kronor högre än föregående år. av brott. Regeringen har också i berörda

Utfallet för anslaget 1:12 Rättsliga biträden myndigheters regleringsbrev för 2014 angett m.m. blev 103 miljoner kronor högre än återrapporteringskrav rörande åtgärder på föregående år. Anslaget tillfördes ökade medel brottsutbytesområdet. Regeringen bedömer mot 2013 med anledning av fortsatt utgiftsökning, bakgrund av detta att granskningen inte vilket i huvudsak berodde på en ökning av föranleder några ytterligare åtgärder från antalet brottmål för vilka det förordnas regeringens sida. Granskningsrapporten är offentliga försvarare. därmed slutbehandlad.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2010:26 Statens insatser för att komma åt vinster från brottslig verksamhet – ett bättre samarbete ger högre utbyte

Riksrevisionen har granskat statens insatser mot vinning av brottslighet.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i budgetpropositionen för 2012 och 2014 (prop. 2011/12:1 utgiftsområde 4 avsnitt 2.4.1 respektive prop. 2013/14:1 utgiftsområde 4 avsnitt 2.4.3) och i årsredovisning för staten 2012 (skr. 2012/13:101). Regeringen har i regleringsbreven för 2014 gett Brottsförebyggande rådet i uppdrag att i samverkan med Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten,

2.4.5¶Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Anslag

Tabell 2.38 UO 5 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Utgiftsområdet omfattar frågor som gäller Beställningsbemyndiganden Sveriges förhållande till och överenskommelser

Tabell 2.39 UO 5 Beställningsbemyndiganden

med andra stater och olika internationella

Miljoner kronor

organisationer.

Utestående

Utfallet uppgick till 1 826 miljoner kronor,

Beställnings- åtaganden vilket är 208 miljoner kronor (10,2 procent) Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2013-12-31 lägre än vad som anvisades i statens budget. Samarbete inom Jämfört med 2012 blev utfallet 276 miljoner 1:11 Östersjöregionen 146 101 kronor (17,8 procent) högre.

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat Avgifterna till FN:s fredsbevarande operationer beställningsbemyndiganden om 146 miljoner lägre än beräknat men högre än föregående år kronor. De utestående åtagandena uppgick till Utfallet för anslaget 1:1 Avgifter till 101 miljoner kronor. Avvikelsen mellan internationella organisationer uppgick till bemyndiganden och utestående åtaganden 1 275 miljoner kronor, vilket är 170 miljoner uppgick till 45 miljoner kronor. Den beror på att kronor (11,8 procent) lägre än anvisat i berörd strategi inom området löper mot sitt slut budgeten. Skillnaden beror främst på att och i väntan på ny strategi tecknar Sida avtal för avgifterna till FN:s fredsbevarande operationer kortare perioder. blev 574 miljoner kronor, vilket var 101 miljoner kronor (15,0 procent) lägre än beräknat.

Utfallet för anslaget är 291 miljoner kronor Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision (29,6 procent) högre än föregående år. Skillnaden förklaras till stor del av att uttaxe- Svenska Institutet har, avseende dess årsredoringen av avgifterna till FN:s fredsbevarande visning för 2013, fått en revisionsberättelse med operationer ökat från 273 miljoner kronor under reservation. Riksrevisionen uttalar sig med 2012 till 574 miljoner kronor 2013. reservation om den drar slutsatsen att det finns

väsentliga fel men att de inte är genomgripande

Lägre utgifter för insatserna avseende samarbete

för årsredovisningen eller om Riksrevisionen inom Östersjöregionen inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamåls- Utfallet för anslaget 1:11 Samarbete inom Öster-

enliga revisionsbevis men drar slutsatsen att sjöregionen uppgick till 157 miljoner kronor, möjliga fel inte är genomgripande. Som grund vilket är 32 miljoner kronor (17,0 procent) lägre

för uttalande om reservation anger än vad som anvisades på statens budget. Riksrevisionen följande. Skillnaden beror främst på Svenska institutets

Svenska Institutet har överskridit sina främjandeinsatser, en verksamhet som till stor befogenheter genom att ingå åtaganden till ett del är efterfrågestyrd. Det innebär att utgifterna

högre belopp än vad regeringen beslutat om för kan variera mellan åren i relativt stor två anslagsposter. Bemyndigandet för anslaget utsträckning.

1:11 Samarbete inom Östersjöregionen Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision anslagspost 2.4 (Östersjösamarbete) har överskridits med 20 208 000 kronor och RiR 2013:9 Sverige i Arktiska rådet – effektivt bemyndigandet för det under utgiftsområde 7 utbyte av medlemskapet? Internationellt bistånd uppförda anslaget 1:1 Riksrevisionen har granskat om Sverige får ett Biståndsverksamhet anslagspost 11.3 (Ledar- effektivt utbyte av medlemskapet i Arktiska skapsprogram och utbytesprogram för unga rådet. ledare) har överskridits med 891 000 kronor. Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder

med anledning av granskningsrapporten i

regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport

om Sverige i Arktiska rådet (skr. 2013/14:50).

Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till

handlingarna (bet. 2013/14:UU14, rksr.

2013/14:174).

2.4.6¶Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Anslag

Tabell 2.40 UO 6 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Utgiftsområdet omfattar utgifter för försvar, Utgifterna för förbandsverksamheten ökar när samhällets krisberedskap, strålsäkerhet och Försvarsmakten övergår till anställda gruppbefäl, elsäkerhet. soldater och sjömän

Utfallet uppgick till 45 410 miljoner kronor Utfallet för anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och och blev därmed 786 miljoner kronor beredskap uppgick till 22 953 miljoner kronor, (1,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens vilket är 382 miljoner kronor (1,7 procent) budget. Jämfört med 2012 blev utfallet högre än vad som anvisats i budgeten och 52 miljoner kronor (0,1 procent) lägre. 933 miljoner kronor (4,2 procent) högre än

föregående år. Ökningen av utgifterna är en följd Utgifterna för fredsfrämjande förbandsinsatser av att Försvarsmakten under perioden 2010– minskar när styrkebidrag reduceras och avvecklas 2019 successivt övergår till kontinuerligt tjänst- Utfallet för anslaget 1:2 Fredsfrämjande görande och tidvis tjänstgörande gruppbefäl, förbandsinsatser uppgick till 1 208 miljoner soldater och sjömän. En del av anslagskrediten kronor, vilket är 999 miljoner kronor har använts under 2013, vilket främst beror på (45,3 procent) lägre än vad som anvisats i att Försvarsmakten anställt gruppbefäl, soldater budgeten och 277 miljoner kronor och sjömän tidigare än planerat. (18,7 procent) lägre än föregående år. Avvikelsen i förhållande till budgeten beror bl.a. på att det Lägre utgifter för anskaffning av materiel och svenska styrkebidraget i Afghanistan (ISAF) har anläggningar reducerats från ca 560 till ca 300 befattningar. I Utfallet för anslaget 1:3 Anskaffning av materiel Kosovo har KFOR avslutats som truppbidrag och anläggningar blev 8 826 miljoner kronor. Det och huvuddelen av den svenska infrastrukturen är 154 miljoner kronor (1,7 procent) lägre än har avvecklats. Detta förklarar även skillnaden i anvisade medel. Återstoden av de anvisade förhållande till föregående år. medlen har till större delen använts för att täcka

ett negativt ingående överföringsbelopp. I

utgifterna ingår bl.a. leveranser av ett

sjöstridsfartyg, terrängbilar och helikoptrar samt

modifierade JAS-flygplan.

Utgifterna för bidrag till krisberedskap lägre än Beställningsbemyndiganden

planerat

Tabell 2.41 UO 6 Beställningsbemyndiganden

Utfallet för anslaget 2:4 Krisberedskap uppgick

Miljoner kronor

till 1 096 miljoner kronor, vilket är 76 miljoner

Utestående kronor (6,5 procent) lägre än vad som anvisats i

Beställnings- åtaganden budgeten. De lägre utgifterna beror främst på att Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2013-12-31

värdet av rekvirerade bidrag för utvecklings- Anskaffning av materiel projekt inom krisberedskap blev lägre än värdet 1:3 och anläggningar 80 000 63 461

av beviljade bidrag. En ytterligare förklaring är Vidmakthållande, att byggprocessen vid upprättande av vissa avveckling m.m. av

materiel och ledningsplatser har försenats.

1:4 anläggningar 16 200 15 348

Förebyggande åtgärder

Färre studenter på officersprogrammet innebär

mot jordskred och andra lägre utgifter 2:2 naturolyckor 35 33 Utfallet för anslaget 1:7 Officersutbildning m.m.

2:4 Krisberedskap 560 490 uppgick till 195 miljoner kronor, vilket är

Strålsäkerhets- 27 miljoner kronor (12,2 procent) lägre än vad 3:1 myndigheten 60 27 som anvisats i budgeten. Skillnaden mellan

Summa 96 855 79 358

utfallet och budgeten beror på att antalet studenter som läser på officersprogrammet är

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat färre än planerat.

beställningsbemyndiganden om 96 855 miljoner

kronor. De utestående åtagandena uppgick till

Högre utgifter än planerat på grund av oljesanering

79 358 miljoner kronor. Avvikelsen mellan

i Tjörns kommun

bemyndiganden och utestående åtaganden Utfallet för anslaget 2:3 Ersättning för räddnings-

uppgick till 17 497 miljoner kronor och den är tjänst m.m. uppgick till 34 miljoner kronor, vilket

huvudsakligen hänförlig till anslaget 1:3 är 12 miljoner kronor (59,1 procent) högre än

Anskaffning av materiel och anläggningar. För vad som anvisats i den ursprungliga budgeten. På

detta anslag är skillnaden mellan beslutat höständringsbudgeten anvisades ytterligare fem

bemyndigande och utestående åtagande miljoner kronor. Skälet var att ersättningen för

16 539 miljoner kronor. Skillnaden beror bl.a. på oljesanering i Tjörns kommun efter oljeutsläppet

att Försvarsmakten förändrat planerna för 2011, i kombination med flera andra omfattande

anskaffning av materiel till marinstridskrafterna. ersättningsärenden, har inneburit att de

Det beslutade beställningsbemyndigandet för ursprungligen anvisade medlen för anslaget var

anslaget 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten uppgick otillräckliga. Jämfört med 2012 blev utfallet

till 60 miljoner kronor. De utestående 102 miljoner kronor (75 procent) lägre.

åtagandena uppgick till 27 miljoner kronor. Skillnaden beror främst på att det under 2012

Avvikelsen på 33 miljoner kronor hänför sig betalades ut ännu högre ersättningar till Tjörns

främst till att flera större projekt avslutats under kommun för oljesanering.

2013. Nya projekt som myndigheten beslutat om 2013 är av mindre omfattning och sträcker

sig över kortare tidsperioder.

Garantier

Tabell 2.42 UO 6 Garantier

Miljoner kronor

Utestående

åtaganden Garanti Garantiram 2013-12-31

1 Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum 24 10

1 Prop. 1998/99:1, bet. 1998/99:FöU1, rskr. 1998/99:74.

Inomstatliga lån Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

Tabell 2.43 UO 6 Inomstatliga lån

RiR 2012:18 Bemanningen av marinens och

Miljoner kronor

flygvapnets stående insatsförband

Inomstatliga lån Låneram Lån 2013-12-31

Riksrevisionen har granskat Försvarsmaktens Beredskapsinvesteringar inom bemanning av marinens och flygvapnets stående ramen för Myndigheten för

insatsförband samt central insatsledning. samhällsskydd och beredskaps verksamhet 300 0 Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder

med anledning av granskningsrapporten i Beredskapsinvesteringar inom ramen för Socialstyrelsens regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport

verksamhet 350 118 om bemanningen av marinens och flygvapnets

Summa 650 118 stående insatsförband (skr. 2012/13:97).

Regeringen informerar riksdagen löpande genom Krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden 40 000 0 bl.a. budgetpropositioner om läget i utvecklingen av insatsorganisationen. Regeringens

strävan är att denna återrapportering ska vara så

Riksdagen har beslutat om låneramar på

öppen som möjligt. 650 miljoner kronor för inomstatliga lån,

Regeringen har i en bilaga till budgetexklusive den särskilda krediten för krig och

propositionen för 2014 gett en särskild och krigsfara på 40 000 miljoner kronor. Utestående

fördjupad redovisning av utvecklingen av lån var 118 miljoner kronor vid utgången av

Försvarsmaktens personalförsörjning. Redovis- 2013.

ningen syftade bl.a. till att tillgodose vad

riksdagen tillkännagivit om att regeringen måste

garantera tillfredsställande information och

Övriga krediter

insyn i frågor om bemanning och tillgänglighet

Tabell 2.44 UO 6 Övriga krediter av de stående insatsförbanden (bet. Miljoner kronor 2012/13:FöU9, rskr. 2012/13:246). Regeringen

Utnyttjad kredit bedömer mot bakgrund av detta att

rapporten är därmed slutbehandlad. Försvarsexportmyndighetens behov av rörelsekapital 7 000 1

RiR 2013:22 Försvarsmaktens förmåga till

Summa 19 000 1 791

uthålliga insatser

Riksrevisionen har granskat Försvarsmaktens Inom utgiftsområdet har riksdagen beviljat förmåga till uthålliga insatser. övriga krediter på 19 000 miljoner kronor. Ärendet bereds inom Regeringskansliet och Utnyttjade krediter vid utgången av 2013 regeringen kommer att återkomma till riksdagen uppgick till 1 791 miljoner kronor. med en särskild skrivelse om de åtgärder som

regeringen avser att vidta med anledning av

Riksrevisionens iakttagelser.

2.4.7¶Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Anslag

Tabell 2.45 UO 7 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

Utgiftsområdet omfattar internationellt 134 miljoner kronor (10,3 procent) lägre än utvecklingssamarbete. Det omfattar också föregående år. Skillnaden i förhållande till budget reformsamarbete i Östeuropa. och utfallet föregående år beror främst på att

Utfallet blev 30 776 miljoner kronor, vilket är samtliga strategier inom detta område löpte ut 416 miljoner kronor (1,3 procent) lägre än vad under 2013. Det blev därmed svårare för berörda som anvisades i statens budget. Jämfört med myndigheter att planera och bereda nya insatser. 2012 blev utfallet 579 miljoner kronor Det låga utfallet är tydligast för Moldavien, (1,9 procent) högre. Serbien, Ukraina, Georgien och Vitryssland.

Lägre utgifter för bistånd än anvisat Utgifterna för omstrukturering av Sadev lägre än Utfallet för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet budget uppgick till 28 512 miljoner kronor, vilket är Utfallet för anslaget 99:1 Utvärdering av 261 miljoner kronor (0,9 procent) lägre än internationellt utvecklingssamarbete uppgick till anvisat i den ursprungliga budgeten. Jämfört 8 miljoner kronor, vilket är 15 miljoner kronor med 2012 blev utfallet 669 miljoner kronor (65,9 procent) lägre än anvisat i budgeten. (2,4 procent) högre. Anslaget har delvis använts för att omstrukturera

Anslaget minskades med 719 miljoner kronor Institutet för utvärdering av internationellt i vårändringsbudgeten, främst för att finansiera utvecklingssamarbete (Sadev) till en ny och mer ökade utgifter för ersättningar och bostads- ändamålsenlig utvärderingsfunktion. kostnader under utgiftsområde 8 Migration. I höständringsbudgeten ökades sedan anslaget med 520 miljoner kronor. Skälet var att antalet personer som söker asyl i Sverige bedömdes bli mindre än vad som tidigare antagits. Medlen kunde därför återföras från migrationsområdet till biståndsanslaget. Sammantaget minskades således anslaget med 199 miljoner kronor jämfört med den ursprungliga budgeten.

Lägre utgifter för reformsamarbete i Östeuropa

Utfallet för anslaget 2:1 Reformsamarbete i Östeuropa uppgick till 1 161 miljoner kronor, vilket är 146 miljoner kronor (11,2 procent) lägre än vad som anvisades i budgeten och

Tabell 2.46 Utfall för bistånd 2004–2013

Miljoner kronor

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Totalt utbetalt

1 bistånd 19 996 25 120 29 161 29 320 31 607 34 713 32 651 35 360 35 468 37 980 Totalt bistånd i

2 procent av BNI 0,78 0,94 1,02 0.93 0,98 1,12 0,97 1,02 0,97 1,02

1 Utfallet innehåller samtliga kostnader, inklusive avräkningarna såsom de budgeterats i budgetpropositionen förutom när det gäller avräkningen för Sveriges bidrag till EU:s gemensamma bistånd som finansieras över EU:s reguljära budget där faktiskt utfall som kan klassificeras som bistånd enligt DAC används fr.o.m. 2007. 2 Den senast tillgängliga BNI-prognosen vid rapporteringstillfället till DAC används.

Anslagstilldelningen för utgiftsområdet är Beställningsbemyndiganden huvudsakligen baserad på bruttonational-

Tabell 2.47 UO 7 Beställningsbemyndiganden

inkomstens (BNI) utveckling. Biståndsramens

Miljoner kronor

storlek bestäms utifrån den procentsats som

Utestående riksdagen beslutat om för varje enskilt år och var

Beställnings- åtaganden 2013 en procent av BNI. Vid beräkningen av Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2013-12-31 biståndsramen i budgetpropositionen används 1:1 Biståndsverksamhet 60 250 44 308 den senaste tillgängliga BNI-prognosen. Den

Riksrevisionen: totala svenska biståndsramen under ett år Internationellt rapporteras årligen till OECD:s bistånds- 1:5 utvecklingssamarbete 22 17 kommitté DAC, som ansvarar för att Reformsamarbete i

2:1 Östeuropa 2 280 1 302 sammanställa medlemsländernas biståndsstatistik. Rapporteringen till DAC görs under Summa 62 552 45 627 senvåren efter avslutat budgetår. I den ingår samtliga kostnader, inklusive kostnader under Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat andra utgiftsområden än utgiftsområde 7, som beställningsbemyndiganden om 62 552 miljoner klassificeras som bistånd enligt DAC:s kronor. De utestående åtagandena uppgick till definition. 45 627 miljoner kronor. Avvikelsen mellan

Utgifterna inom andra utgiftsområden avser bemyndiganden och utestående åtaganden huvudsakligen kostnader för flyktingar från uppgick till 16 925 miljoner kronor och är biståndsländer, administration av bistånd inom huvudsakligen hänförlig till anslaget Utrikesdepartementet samt den del av Sveriges 1:1 Biståndsverksamhet. De största beloppsbidrag till EU:s gemensamma bistånd som mässiga avvikelserna inom detta anslag avser finansieras över EU:s reguljära budget. multilaterala utvecklingsbanker, fonder och

Biståndsramen för 2013 uppgår till skuldavskrivning samt Afrika och multilaterala 38 157 miljoner kronor, vilket motsvarar en och internationella organisationer och fonder. procent av vid budgeteringstillfället beräknad Förklaringen till lägre åtaganden är flera. BNI. I tabell 2.46 redovisas DAC- Utestående åtaganden under anslaget rapporteringen för åren 2004–2013. Det 1:1 Biståndsverksamhet påverkas av att avtal preliminära utfallet för 2013 är 1,01 procent av slutits senare än beräknat samt att avtalslängd BNI enligt DAC:s redovisningsprinciper. och avtalsbelopp inte har ökat i den omfattning Procentandelen för det preliminära utfallet har som var planerat. Det handlar bl.a. om konfliktberäknats med den senaste BNI-prognosen. situationer i vissa länder, suspendering av

bistånd, försenade redovisningar från

sammarbetspartner och avvaktan på nya

långsiktiga resultatstrategier. Påfyllnadsförhand-

lingarna av Internationella utvecklingsfonden i

Världsbanken (IDA) och Globala miljö-

faciliteten (GEF) slutfördes inte under 2013 som

tidigare beräknats. Samtliga strategier knutna till

anslaget 2:1 Reformsamarbete i Östeuropa löpte

ut under 2013, vilket innebar att längre avtal inte

har kunnat tecknas.

Garantier Krediter

Tabell 2.48 UO 7 Garantier Tabell 2.49 UO 7 Övriga krediter

Miljoner kronor eller annan angiven valuta Miljoner kronor

Utestående

Utestående åtaganden Utnyttjad kredit

åtaganden utländsk Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit 2013-12-31 Garanti Garantiram 2013-12-31 valuta

Kredit för infriande av Garantikapital, kapitalgarantier till Internationella internationella finansiella återuppbyggnads- och institutioner Obegränsad 0 utvecklingsbanken

1 Kredit för infriande av (IBRD) 2 247 USD 12 523 1 924 USD

Riksgäldskontorets garantier Garantikapital, (ordinarie garantireserv) Obegränsad 0 Afrikanska

Kredit för infriande av Sidas utvecklingsbanken 2

2 garantier Obegränsad 0 (AfDB) 971 SDR 9 388 937 SDR

Summa 0

Garantikapital, Interamerikanska Prop. 2001/02:1 Förslag till finansplan m.m. avsnitt 7.2.3, bet. 2001/02:FiU1

s. 290-292, rskr. 2001/02:34. utvecklingsbanken (IDB) 538 USD 3 504 538 USD 2

Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1§ Garantikapital, Asiatiska budgetlagen (2011:203).

utvecklingsbanken (AsDB) 343 SDR 3 439 343 SDR

Garantier inom biståndsverksamheten 10 000 2 270

EIB-lån inom ramen för Lomé IV Bis och Cotonou-avtalet 152 EUR 132 EUR

Nordiska investeringsbanken, miljöinvesteringslån 104 EUR 313 35 EUR

Garantikapital, Multilaterala investeringsorganet MIGA 16 USD 105 16 USD

Summa 31 542

1 Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:UU2. Bemyndigandet gavs i Units of Accounts (UoA), vilket är den valutaenhet afDB räknar i. Eftersom det är en intern valuta i banken och motsvarar i valör Special drawing rights (SDR), anges utfallet i SDR. Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:UU2, rskr. 2010/11:98. 4 Prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:UU2, rskr. 2009/10:88. 5 Prop. 2013/14:2, bet. 2011/12:FiU11, rskr. 2013/14:41. Prop. 1987/88:9, bet. 1987/88:UU9. Den svenska andelen av MIGA:s kapital är 1,049 % eller 10,49 miljoner SDR. SEK-kursen för SDR var 10,023 den 30 december 2013. Valutakurser från Riksbanken per den 30 december 2013. USD=6,5084 EUR=8,9430

2.4.8¶Utgiftsområde 8 Migration

Anslag

Tabell 2.50 UO 8 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

Utgiftsområdet omfattar frågor som rör kronor (55 procent). Andelen personer i migration till och från Sverige, flyktingpolitik anläggningsboende ökade från 63 procent till inklusive mottagande av asylsökande samt ut- 67 procent vid slutet av året. Till följd av brist på länningars rätt att vistas i Sverige. ordinarie hyreslägenheter har Migrationsverkets

Utfallet uppgick till 9 870 miljoner kronor ökning av antalet boendeplatser i första hand och är därmed 366 miljoner kronor (3,8 procent) bestått av s.k. tillfälliga anläggningsboenden där högre än vad som ursprungligen anvisades i kostnaderna är betydligt högre än inom statens budget. Jämfört med 2012 blev utgifterna Migrationsverkets ordinarie bostadsbestånd. 1 622 miljoner kronor (19,7 procent) högre. För att finansiera de ökade utgifterna anvisade

riksdagen sammantaget 242 miljoner kronor i Utgifter för mottagandet av asylsökande högre än vår- respektive höständringsbudgeten. Därtill budgeterat har anslagskrediten utnyttjats med 254 miljoner Utgifterna för anslaget 1:2 Ersättningar och kronor. bostadskostnader blev 5 088 miljoner kronor. Det är 469 miljoner kronor (10,1 procent) högre än Ökat kapacitetsbehov vid Migrationsverket ursprungligen anvisats i statens budget. Jämfört Utgifterna för anslaget 1:1 Migrationsverket med 2012 var utgifterna 985 miljoner kronor uppgick till 3 057 miljoner kronor 2013, vilket är (24,0 procent) högre 2013. 98 miljoner kronor (3,3 procent) högre än vad

Orsakerna till att utgifterna blev högre än som ursprungligen anvisades i budgeten och beräknat är att antalet inskrivna personer i 468 miljoner kronor högre än 2012. Migrationsverkets mottagande ökade samtidigt Orsaken till att ökningen blev högre än som fler sökande bodde i anläggningsboende i beräknat är främst att det skett en utbyggnad av stället för i eget boende. kapaciteten inom mottagande- och prövnings-

Antalet inskrivna personer i Migrations- verksamheten vid Migrationsverket för att möta verkets mottagande ökade från 43 222 till det ökade antalet asylsökande. Migrationsverket 52 775 personer under 2013. Ökningen beror på hade vid årets slut 518 fler anställda än vid en kraftig ökning av antalet asylsökande och samma tidpunkt 2012. Jämfört med 2012 har ökad svårighet för personer som beviljats lönekostnaderna ökat med drygt 200 miljoner uppehållstillstånd att få en kommunplats, vilket kronor (17,5 procent). gjort att de blivit kvar längre i Migrationsverkets För att finansiera de ökade utgifterna anvisade anläggningsboende. riksdagen 257 miljoner kronor i vårändrings-

Jämfört med 2012 har utgifterna för budgeten. anläggningsboende ökat med ca 300 miljoner

Fler beviljades uppehållstillstånd jämfört med 2012 bemyndiganden och utestående åtaganden Under 2013 ansökte 54 259 personer om asyl i uppgick till 54 miljoner kronor. Skälet till Sverige, vilket är en ökning med 10 372 avvikelsen är att färre beslut fattats om (23,6 procent) jämfört med föregående år. projektfinansiering än vad som beräknats under Syriska medborgare utgjorde den största 2012 och 2013, på grund av problem med gruppen med 16 317 sökande. Antalet statslösa regelverkstolkningar avseende Europeiska har också ökat till följd av konflikten i Syrien, flyktingfonden III och Återvändandefonden. från 2 289 år 2012 till 6 921. Även antalet ansökningar från ensamkommande barn ökade, från 3 578 till 3 852, vilket är en ökning med Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision 7,7 procent jämfört med föregående år.

Under 2013 avgjorde Migrationsverket 49 870 RiR 2012:23 Början på något nytt – asylansökningar varav 24 498 beviljades Etableringsförberedande insatser för (49 procent). Under samma period 2012 asylsökande avgjorde Migrationsverket 36 526 asyl- Riksrevisionen har granskat mottagningsansökningar varav 12 576 beviljades systemet för asylsökande utifrån ett (34 procent). integrationsperspektiv. Granskningen inriktades

Sökande från Syrien, statslösa och sökande på Migrationsverkets mottagande av asylsökande från Eritrea beviljades flest uppehållstillstånd samt hur regeringens styrning och uppföljning under 2013. Antalet personer som beviljades av systemet fungerar utifrån ambitionen om uppehållstillstånd av skyddsskäl uppgick till tidiga insatser för integration. 28 532, vilket är 11 589 (68,4 procent) fler än Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder 2012. med anledning av granskningsrapporten i

Migrationsverket beviljade 15 357 personer regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport arbetstillstånd under 2013, vilket är en om etableringsförberedande insatser för minskning med 1 186 personer (7,2 procent) asylsökande (skr. 2012/13:139). Granskningsjämfört med föregående år. Minskningen gäller rapporten är därmed slutbehandlad. främst arbetstillstånd som kräver kortare Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till högskoleutbildning eller motsvarande, vilket är handlingarna (bet. 2012/13:SfU14, rskr. en minskning med 662 personer (50,4 procent). 2012/13:289).

Under 2013 beviljades 40 026 personer arbetsoch uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning, vilket är en minskning med 2,7 procent jämfört med 2012. Kategorin med familjeanknytning utgör den till antalet största gruppen av personer som beviljades uppehållstillstånd under 2013.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.51 UO 8 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående

Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2013-12-31

Från EU-budgeten

finansierade insatser för

asylsökande och 1:8 flyktingar 200 146

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat beställningsbemyndiganden om 200 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 146 miljoner kronor. Avvikelsen mellan

2.4.9¶Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Anslag

Tabell 2.52 UO 9 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

Utgiftsområdet omfattar hälso- och sjukvårds- förmånernas kostnader. Kammarkollegiet har i politik, folkhälsopolitik, funktionshinders- stället betalat ut bidraget till landstingen med politik, politik för sociala tjänster – omsorg om belopp som regeringen bestämt i form av äldre, individ- och familjeomsorg, stöd till ändringsbeslut för anslaget. personer med funktionsnedsättning – samt Utfallet för anslaget 1:4 Tandvårdsförmåner barnrättspolitik. m.m. uppgick till 5 200 miljoner kronor, vilket är

Utfallet uppgick till 58 994 miljoner kronor 1 007 miljoner kronor lägre än anvisat i statens och är därmed 3 258 miljoner kronor budget. Avvikelsen förklaras av att efterfrågan (5,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens blev lägre än vad regeringen räknade med i budget. Jämfört med 2012 ökade utgifterna med budgeten. 304 miljoner kronor (0,5 procent).

Utfallet för stimulansbidrag lägre än budgeterat

Lägre utfall än budgeterat för läkemedels- och Utfallet för anslaget 4:5 Stimulansbidrag och tandvårdsförmåner åtgärder inom äldrepolitiken blev 1 251 miljoner Utfallet för anslaget 1:5 Bidrag för läkemedels- kronor, vilket är 522 miljoner kronor lägre än förmånerna uppgick till 20 825 miljoner kronor, anvisat i budgeten. Det är 381 miljoner kronor vilket är 1 375 miljoner kronor lägre än anvisat i lägre än 2012. Avvikelsen är hänförlig till statens budget. Det är även 1 326 miljoner satsningar avseende 2013, vars medel ej kronor lägre än 2012. Staten och Sveriges förbrukades fullt ut, samt återbetalningar Kommuner och Landsting (SKL) hade ingen avseende tidigare års satsningar. överenskommelse för 2013 för läkemedels-

Utfall för ersättning för vanvård lägre än 118 timmar per vecka i december 2012 till budgeterat 121 timmar per vecka i december 2013. Utfallet för anslaget 4:8 Ersättning för vanvård i Schablonbeloppet som Försäkringskassan den sociala barn- och ungdomsvården blev betalar ut för varje timme utförd assistans ökar 159 miljoner kronor, vilket är 150 miljoner varje år, liksom det högsta möjliga timbeloppet. kronor lägre än anvisat i budgeten. Ersättnings- För 2013 var schablonbeloppet 275 kronor per nämnden har betalat 156 miljoner kronor timme och det högsta möjliga timbeloppet (98 procent) i ersättning för övergrepp eller 308 kronor. försummelser. Anslaget har också använts till kostnader för reseersättningar och stödsamtal med sammanlagt 3 miljoner kronor (2 procent). Beställningsbemyndiganden

Utgifterna för sjukvård i internationella Tabell 2.53 UO 9 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

förhållanden har ökat mer än beräknat

Utfallet för anslaget 1:7 Sjukvård i internationella Utestående

Beställnings- åtaganden förhållanden uppgick till 781 miljoner kronor, Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2013-12-31 vilket är 145 miljoner kronor mer än vad som 1:8 Bidrag till psykiatri 30 14 ursprungligen anvisades på statens budget. Att

Stimulansbidrag och utgifterna ökat beror på volymökningar inom åtgärder inom turistvården och sjuk- och tandvårdstjänster. På 4:5 äldrepolitiken 670 526 höständringsbudgeten anvisades ytterligare Forskningsrådet för

hälsa, arbetsliv och 232 miljoner kronor, eftersom utgifterna ökat

7:2 välfärd: Forskning 877 827 mer än beräknat.

Summa 1 577 1 367

Efterfrågan på bilstöd till personer med

funktionsnedsättning högre än budgeterat Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat Utfallet för anslaget 4:3 Bilstöd till personer med beställningsbemyndiganden om 1 577 miljoner funktionsnedsättning uppgick till 368 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till kronor, vilket är 68 miljoner kronor mer än vad 1 367 miljoner kronor. Avvikelsen mellan besom ursprungligen anvisats i statens budget. På myndiganden och utestående åtaganden uppgick höständringsbudgeten anvisades ytterligare till 210 miljoner kronor. 80 miljoner kronor för att möta efterfrågan på bilstöd från personer med funktionsnedsättning. En del av anslagskrediten har även utnyttjats. Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision Antalet beslut om bilstöd uppgick under 2013 till 3 440 stycken, vilket är en ökning med RiR 2012:12 Tandvårdsreformen 2008 – når 2 procent från föregående år. den alla?

Riksrevisionen har granskat om regeringens mål Antalet personer som beviljats assistansersättning för den tandvårdsreform som genomfördes 2008 har stabiliserats, men antalet timmar fortsätter öka har uppnåtts och om statens insatser varit Utfallet för anslaget 4:4 Kostnader för statlig effektiva för att nå målen. assistansersättning uppgick till 22 455 miljoner Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder kronor, en ökning med 1 012 miljoner kronor med anledning av granskningsrapporten i (4,7 procent) jämfört med 2012. Sedan assistans- regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport ersättning infördes 1994 har utgifterna för om det statliga tandvårdsstödet (skr. förmånen kontinuerligt ökat. Antalet personer 2012/13:44). som får assistansersättning har också stadigt Riksdagen har med anledning av regeringens ökat liksom det genomsnittliga antalet beviljade skrivelse givit regeringen tillkänna att snarast timmar per vecka och person. Ökningen av följa upp om det allmänna tandvårdsbidraget och antalet personer som beviljats assistansersättning högkostnadsskyddet är rätt utformade och att de har stabiliserats de senaste åren. I december 2013 var för sig träffar rätt målgrupper och är hade 15 900 personer assistansersättning, lika effektiva medel för att nå tandvårdslagens många som i december 2012. Det genomsnittliga antalet timmar har dock fortsatt öka, från

(1985:125) mål om en god tandhälsa (bet. 2012/13:SoU10, rskr. 2012/13:161).

Regeringen har tillsatt en utredning om 2008 år tandvårdsreform (dir. 2014:28). Utredaren ska bl.a. analysera hur den befintliga organisationen och det befintliga systemet för tandvårdssubvention för vuxna kan förbättras för att effektivare bidra till att uppnå målen med tandvårdsstödet samtidigt som god kostnadskontroll säkerställs, analysera besöksfrekvens i olika gruppen samt föreslå vilken eller vilka aktörer som bör ha det övergripande ansvaret för information om det statliga tandvårsstödet. Uppdraget ska redovisas senast den 31 augusti 2015.

Regeringen bedömer mot bakgrund av detta att granskningen inte föranleder några ytterligare åtgärder från regeringens sida. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2013:4 Mer patientperspektiv i vården – är nationella riktlinjer en metod?

Riksrevisionen har granskat om statens styrning genom nationella riktlinjer effektivt kan främja en vård utformad utifrån patientens perspektiv.

Regeringen har redovisat sina bedömningar och sina åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om mer patientperspektiv i vården – är nationella riktlinjer en metod? (skr. 2013/14:23). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2013/14:SoU8, rskr. 2013/14:156).

RiR 2013:20 Statens satsningar på nationella kvalitetsregister – Leder de i rätt riktning?

Riksrevisionen har granskat statens satsningar på nationella kvalitetsregister i hälso- och sjukvården.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om statens satsningar på nationella kvalitetsregister (skr. 2013/14:204). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

2.4.10¶Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Anslag

Tabell 2.54 UO 10 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

Utgiftsområdet omfattar ersättningar vid Utfallet för anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukdom och funktionsnedsättning, bl.a. sjukersättningar m.m. blev 52 240 miljoner sjukpenning, rehabiliteringspenning, aktivitets- kronor. Det är 920 miljoner kronor och sjukersättning, handikappersättning, bidrag (1,8 procent) högre än vad som anvisades i för sjukskrivningsprocessen samt bidrag för statens budget. Utgiftsutvecklingen för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och aktivitetsersättning och sjukersättning är bl.a. sjukvården. Området omfattar även myndig- beroende av utvecklingen av antalet sjukheterna Försäkringskassan och Inspektionen för skrivningar och den demografiska utvecklingen. socialförsäkringen. Utfallet för anslaget 2:1 Försäkringskassan

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till uppgick till 7 660 miljoner kronor, 214 miljoner 96 394 miljoner kronor och blev därmed kronor (2,9 procent) mer än vad som anvisats i 1 972 miljoner kronor (2,1 procent) högre än statens budget. De anvisade medlen 2013 var vad som anvisades i statens budget. Jämfört med lägre än för 2012 vilket förklaras av att 2012 blev utfallet 1 541 miljoner kronor Försäkringskassan för 2011 och 2012 fick (1,6 procent) högre. Det beror främst på att tillfälliga medel. Till följd av ett ökat inflöde av utgifterna för sjukpenning har ökat mellan åren. ärenden har ett ingående anslagssparande och en

del av anslagskrediten förbrukats under 2013. Utgifterna för sjukpenning har ökat Utfallet för anslaget 1:7 Bidrag för Utfallet för anslaget 1:1 Sjukpenning och sjukskrivningsprocessen uppgick till rehabilitering m.m. blev 27 941 miljoner kronor, 2 300 miljoner kronor, vilket är 158 miljoner vilket är 900 miljoner kronor (3,3 procent) kronor (6,4 procent) lägre än anvisat. Endast ca högre än vad som anvisades i budgeten. 10 procent av de tilldelade medlen för Ytterligare medel tillfördes anslaget på höst- koordinerade insatser inom bidrag till företagsändringsbudgeten med anledning av att hälsovården har förbrukats. utgifterna för sjukpenning ökade mer än beräknat under året. Det i sin tur berodde i Ökade utgifter för sjukpenning jämfört med huvudsak på ett ökat antal sjukfall. Vidare föregående år översteg utfallet för 2012 anvisade medel med Jämfört med föregående år blev utfallet för 2 331 miljoner kronor, vilket innebar att ett anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. underskott fördes över till 2013. 2 985 miljoner kronor (12,0 procent) högre.

Ökningen förklaras av att fler sjukfall har

påbörjats. Under 2013 beräknas 312 000 sjukfall eftersom de flesta som nu får livränta finns i ha startat som blivit 30 dagar eller längre. Det är åldersgruppen 60–64 år. Färre personer ansöker en ökning med 7 procent jämfört med 2012. också om arbetsskadelivränta. Gruppen vars rätt

I december 2013 fick 168 000 personer till livränta upphör är därför större än den grupp sjukpenning, en ökning med 12,6 procent som beviljas livränta. jämfört med 2012. Av dessa var 109 500 kvinnor och 58 600 män. Utöver dessa fick Ohälsotalet minskar samtidigt som 8 300 personer rehabiliteringspenning, av dem sjukpenningtalet ökar var 5 600 kvinnor och 2 700 män.

Tabell 2.55 Ohälsomått

I januari 2012 infördes förmånerna sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i År 2013 År 2012 särskilda fall. Från och med januari 2013 kan Ohälsotalet 26,8 27,0 förmånerna även lämnas till en försäkrad vars därav kvinnor

32,0 32,0

aktivitetsersättning upphör till följd av att han därav män

21,8 22,1

eller hon fyller 30 år. Antalet personer som fått sjukpenning eller rehabiliteringspenning i Sjukpenningtalet 8,4 7,7

därav kvinnor

särskilda fall har ökat med 390 personer till 10,8 9,8 1 420 personer 2013. Ökningen förklaras delvis därav män

6,0 5,6

av att de första som uppburit tidsbegränsad sjuk- Källa: Försäkringskassan ersättning i maximal tid i december 2012 beviljades sjukpenning i särskilda fall i mars Ohälsotalet visar antalet utbetalda dagar med 2013. Även den utökade målgruppen fr.o.m. sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabilijanuari 2013 kan förklara ökningen. teringspenning samt sjukersättning eller aktivi-

tetsersättning från socialförsäkringen. Ohälso- Utgifterna för sjukersättning minskade jämfört talet relaterar till antalet personer i befolkningen med föregående år mellan 16 och 64 år. Alla dagar är omräknade till Utfallet för anslaget 1:2 Aktivitets- och nettodagar. Det innebär t.ex. att två dagar med sjukersättningar m.m. blev 2 225 miljoner kronor halv ersättning blir en dag. Ohälsotalet består till (4,1 procent) lägre än för 2012. Utgifterna för största delen av personer som har sjukersättning, sjukersättning minskade med 2 500 miljoner en grupp vars antal förändras relativt långsamt. kronor till 44 600 miljoner kronor. Minskningen Ohälsotalet fortsätter att minska även om beror på att färre personer får sjukersättning. I minskningstakten är lägre än tidigare. Ohälsodecember 2013 hade 333 000 personer talet för kvinnor är oförändrat men har minskat sjukersättning, varav 198 000 kvinnor och för män. Skillnaden mellan könen har ökat något 135 000 män. Jämfört med december 2012 är det 2013. Mellan 2012 och 2013 minskade en minskning med 16 500 personer. ohälsotalet med 0,7 procent. Det kan jämföras

Antalet personer med aktivitetsersättning har med 2012 då minskningen var 2,5 procent. sedan december 2012 ökat med 2 000 personer. I Minskningstakten för ohälsotalet har varit december 2013 hade 31 000 personer avtagande sedan 2010. Den fortsatta ersättningen. Av dessa var 14 500 kvinnor och minskningen beror på att nedgången i sjuk- och 16 500 män. Utgifterna uppgick till aktivitetsersättningsdelen är större än uppgången 3 100 miljoner kronor, vilket är en liten ökning i sjukpenningdelen. jämfört med 2012. Sjukpenningtalet anger hur många frånvaro-

Utfallet för anslaget 1:4 Arbetsskade- dagar som ersätts med sjukpenning eller ersättningar m.m. uppgick till 3 831 miljoner rehabiliteringspenning per person. Sjukpenningkronor, vilket är 122 miljoner kronor lägre än talet är exklusive försäkrade personer med hel 2012. Arbetsskadelivränta betalas ut till personer sjukersättning eller aktivitetsersättning under en som drabbats av inkomstförlust på grund av en tolvmånadersperiod. Alla dagar är omräknade till arbetsskada och står för merparten av arbets- nettodagar. skadeförsäkringens utgifter. Under 2013 hade Sjukpenningtalet minskade markant mellan 43 600 personer arbetsskadelivränta i Sverige,

2002 och 2010, varefter det har skett en ökning. jämfört med 47 500 under 2012. Antal personer Under 2013 har sjukpenningtalet fortsatt att öka med arbetsskadelivränta minskar kontinuerligt och skillnaden mellan män och kvinnor har blivit

större. Ändringar i regelverket förklarar en del av det ökade sjukpenningtalet. Avskaffandet av den tidsbegränsade sjukersättningen och skärpningen av reglerna för att få stadigvarande sjukersättning har inneburit att fler personer i stället uppbär sjukpenning. Vidare kan ökningen förklaras av att de försäkrade som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen återgått i sjukskrivning efter att ha deltagit i programmet arbetslivsintroduktion hos Arbetsförmedlingen. Dessa sjukfall blir också i genomsnitt längre än helt nya sjukfall. Ökningen förklaras emellertid också av att det skett en ökning av nya sjukfall. Denna ökning utgörs framförallt av psykiska diagnoser och sker inom alla sektorer och yrkesgrupper och kan inte förklaras av regeländringar eller demografiska förändringar i arbetskraften.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.56 UO 10 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående

Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2013-12-31

Bidrag för arbetet med

sjukskrivningar inom

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat beställningsbemyndiganden om 4 250 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 4 000 miljoner kronor, vilket innebär en avvikelse med 250 miljoner kronor. Avvikelsen beror på att den s.k. rehabiliteringsgarantin för 2014 (överenskommelse med SKL träffades 2013) beräknades uppgå till 1 000 miljoner kronor men blev 750 miljoner kronor.

2.4.11¶Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Anslag

Tabell 2.57 UO 11 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

Utgiftsområdet omfattar ersättning vid ålder- utnyttjades med i princip samma belopp. Både dom (garantipension, bostadstillägg till antalet pensionärer som fick äldreförsörjningspensionärer samt äldreförsörjningsstöd) och stöd och det genomsnittliga utbetalda beloppet ersättning vid dödsfall (omställningspension, blev högre än beräknat. Detta beror dels på den änkepension och särskild efterlevandepension relativt höga invandringen under de två senaste samt garantipension till dessa förmåner). åren, dels har Pensionsmyndigheten handlagt Inkomstrelaterad ålderspension redovisas under fler ärenden än beräknat. avsnittet 2.4.31 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. Utgifter för garantipension och

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till efterlevandepensioner blev lägre än 2012 39 985 miljoner kronor och blev därmed Utgifterna för anslaget 1:1 Garantipension till 15 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i ålderspension blev 1 284 miljoner kronor statens budget. Jämfört med 2012 minskade (7,1 procent) lägre än föregående år. Garantiutgifterna med 1 356 miljoner kronor pensionen avräknas mot inkomst- och tilläggs- (3,3 procent). pensionen. Det innebär att om inkomst- och

tilläggspensionen ökar i förhållande till Utfallet för utgiftsområdet nära budget prisbasbeloppets förändring, så minskar garanti- Utgifterna för anslaget 1:1 Garantipension till pensionen. Minskningen beror alltså på att ålderspension uppgick till 16 751 miljoner inkomst- och tilläggspensionen har blivit högre. kronor, vilket är 194 miljoner kronor Dessutom har nya ålderspensionärer inkomst- (1,1 procent) lägre än det anvisade beloppet. grundad pension i större omfattning än äldre Både antalet förmånstagare och de retroaktiva ålderspensionärer. De nya ålderspensionärerna utgifterna blev lägre än beräknat. har också högre genomsnittlig inkomstpension

Utgifterna för anslaget 1:3 Bostadstillägg till än vad befintliga pensionärer har. Därför är det pensionärer uppgick till 8 182 miljoner kronor, en lägre andel av de nya pensionärerna som får vilket är 152 miljoner kronor (1,9 procent) garantipension. Antalet garantipensionärer högre än vad som anvisats på budgeten. Det minskar med andra ord på lång sikt. Ungefär beror på att fler pensionärer än beräknat fått 762 000 ålderspensionärer hade garantipension bostadstillägg, men även på att Pensions- vid utgången av 2013, vilket är 44 000 färre än myndigheten hunnit med att handlägga fler föregående år. Den genomsnittliga utbetalda ärenden än beräknat. garantipensionen uppgår till 21 700 kronor per år

Utgifterna för anslaget 1:4 Äldreförsörjnings- 2013, en minskning med 400 kronor per år sedan stöd uppgick till 658 miljoner kronor, vilket är 2012. 41 miljoner kronor (6,6 procent) högre än Utgifterna för anslaget 1:2 Efterlevandeanvisat. Det innebär att anslagskrediten pensioner till vuxna uppgick till 13 883 miljoner

kronor, vilket är 343 miljoner kronor Övriga krediter

(2,4 procent) lägre än föregående år.

Tabell 2.58 UO 11 Övriga krediter

Änkepension svarar för ungefär 95 procent av

Miljoner kronor

utgifterna under anslaget. Eftersom änke-

Utnyttjad kredit pensionssystemet är under avveckling sedan

Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit 2013-12-31 1990 minskar antalet personer med änkepension

Pensionsmyndighetens behov av successivt. Mellan 2012 och 2013 minskade de

likviditet i handeln med fondandelar 9 000 0 med ca 12 000 personer, till 298 000 personer.

Utgifterna för anslaget 1:3 Bostadstillägg till

Riksdagen har beslutat om en räntekontokredit pensionärer uppgick till 8 182 miljoner kronor.

inom utgiftsområdet. Räntekontokrediten är på Det är en ökning med 233 miljoner kronor

9 000 miljoner kronor och avser Pensions- (2,9 procent) jämfört med 2012. Ökningen

myndighetens behov av likviditet i handeln med beror på en regeländring som höjer det maximala

fondandelar. Krediten var inte utnyttjad vid bostadstillägget. Bostadstillägget för ålders-

årsskiftet. Maximalt utnyttjad kredit under 2013 pensionärer höjdes i två steg, 2012 och 2013.

var 1 239 miljoner kronor. Från och med den 1 januari 2013 höjdes

bostadstillägget med 170 kronor per månad för

ensamstående, vilket medför att den totala

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

höjningen sedan 2012 är 340 kronor per månad

och hushåll.

Pensionsmyndigheten har, avseende dess

En annan förklaring till ökningen är högre

årsredovisning för 2013, fått en revisionsboendekostnader för pensionärerna. Antalet

berättelse med upplysning. Riksrevisionen lämnar bostadstillägg till pensionärer uppgick under

en upplysning när den bedömer att det finns 2013 till 275 000 personer, en ökning med

information av särskild betydelse i årsredo- 11 000 personer. För 2013 var det genomsnittliga

visningen som den vill fästa uppmärksamhet på. årsbeloppet 28 900 kronor, en ökning med

Riksrevisionen lämnar följande upplysning av 200 kronor eller 0,7 procent jämfört med 2012.

särskild betydelse. Höjningen av ålderspensionen under 2012 och

Riksrevisionen vill fästa uppmärksamhet på 2013 har motverkat ökningen av utgifter för

redovisning av inkomstpension i årsredovisbostadstillägg och medfört en lägre ökningstakt

ningen. Av Pensionsmyndighetens regleringsän vad som annars skulle skett.

brev framgår att inkomstpensionens finansiella

De personer som är över 65 år och bosatta i

ställning och utveckling ska redovisas i ett Sverige men som inte får sina grundläggande

särskilt avsnitt i resultatredovisningen. försörjningsbehov tillgodosedda genom andra

Redovisningen regleras i socialförsäkringsbalken förmåner inom det allmänna pensionssystemet

samt i förordningen (2002:780) om beräkning av är berättigade till äldreförsörjningsstöd. Utfallet

balanstal. Detta redovisas i årsredovisningen i för anslaget 1:4 Äldreförsörjningsstöd är

avsnitt 8 Resultatredovisning inkomstpensions- 658 miljoner kronor, vilket är 70 miljoner

systemet. Som framgår av årsredovisningen är kronor högre än föregående år. Antalet personer

redovisningen i detta avsnitt en sammanställning med äldreförsörjningsstöd har ökat med

som delvis baseras på uppgifter från andra 10,8 procent jämfört med 2012 och uppgår till

aktörer än Pensionsmyndigheten, den baseras 17 400 personer 2013. Det genomsnittliga

också delvis på preliminära uppgifter. Revisionen årsbeloppet har ökat med 3,3 procent och

har omfattat uppgifter från och beräkningar uppgår till 37 800 kronor 2013. Ökningen beror

utförda av Pensionsmyndigheten. Uppgifter från på att det är en något större andel av dem som är

andra aktörer har inte reviderats av födda 1938 eller senare som får äldre-

Riksrevisionen. försörjningsstöd. Till skillnad från dem som är

I avsnitt 8 redovisar Pensionsmyndigheten födda 1937 eller tidigare är de inte berättigade till

jämförelsetal från tidigare års Orange rapport. garantipension efter att ha bott i Sverige i 10 år

Dessa jämförelsetal har inte reviderats av utan det krävs en bosättning på 40 år för full

Riksrevisionen. I avsnitt 8.3 Prognos balanstalet garantipension. En annan förklaring till

redovisar Pensionsmyndigheten ett antal ökningen är att årsbeloppet för skälig

prognoser för balanstalets utveckling över ett levnadsnivå har höjts.

antal år. Detta avsnitt har inte reviderats av Riksrevisionen.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2013:7 Bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd till pensionärer – når förmånerna fram?

Riksrevisionen har granskat om regeringens och Pensionsmyndighetens hantering av tilläggsförmånerna till ålderspensionen, dvs. bostadstillägg till pensionärer, särskilt bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd, har medfört att riksdagens syfte med förmånerna uppnås och om administrationen av tilläggsförmånerna är effektiv.

Regeringen har redovisat sina bedömningar och vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd (skr. 2013/14:45). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2013/14:SfU7, rskr. 2013/14:152).

2.4.12¶Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Anslag

Tabell 2.59 UO 12 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

Utgiftsområdet omfattar bl.a. barnbidrag, Utgifterna för anslaget 1:1 Allmänna föräldraförsäkring och bostadsbidrag. barnbidrag har ökat med 441 miljoner kronor

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till (1,8 procent) jämfört med föregående år. Det 78 533 miljoner kronor. Det är 396 miljoner beror framför allt på att antalet barn i åldern kronor (0,5 procent) högre än vad som anvisades 0–15 år i befolkningen har ökat. I december 2012 i statens budget. Jämfört med 2012 blev var 1 710 844 barn 0–15 år. I december 2013 utgifterna 2 954 miljoner kronor (3,9 procent) uppgick antalet barn i samma ålder till 1 745 287. högre. Att utgifterna blev högre än för 2012 Det beror även på att utgifterna för beror främst på att utgifterna för anslaget flerbarnstillägg har ökat på grund av att antalet 1:2 Föräldraförsäkring ökade med 2 164 miljoner trebarnsfamiljer har ökat. kronor (6,3 procent). Föräldrapenningen står för Utgifterna för anslaget 1:3 Underhållsstöd blev drygt 70 procent av utgifterna inom anslaget. 2 052 miljoner kronor, vilket är 135 miljoner Utgiftsökningen beror dels på en högre kronor lägre än anvisat på statens budget. Det medelersättning för föräldrapenningen, dels på lägre utfallet beror på att antalet barn som får att ca 670 000 fler dagar med föräldrapenning har förmånen har minskat. betalats ut jämfört med 2012. Även utgifterna Utfallet för anslaget 1:8 Bostadsbidrag blev för tillfällig föräldrapenning har ökat. 4 533 miljoner kronor, vilket är 122 miljoner

kronor högre än anvisat i budgeten. Även här Fler sjuka barn ledde till högre utgifter än beräknat utnyttjades anslagskrediten. Orsaken till att för tillfällig föräldrapenning utgifterna blev högre än beräknat är att antalet Utfallet för anslaget 1:2 Föräldraförsäkring blev hushåll (främst hushåll med barn) som uppbar 36 720 miljoner kronor, vilket är 331 miljoner bidrag ökade under 2013. Ökningen kan kronor högre än anvisat i statens budget. Det förklaras dels av att fler hushåll fått en lägre innebar att anslagskrediten utnyttjades. Orsaken inkomst på grund av arbetslöshet, dels av är att utgifterna för tillfällig föräldrapenning, kvardröjande effekter av regeländringarna som som används vid vård av barn, blev betydligt trädde i kraft fr.o.m. 2012 som medförde att fler högre än beräknat. En förklaring är att fler hushåll blev berättigade till bostadsbidrag. insjuknade i influensa under perioden januari– april 2013. Grundnivån i föräldraförsäkringen har dessutom höjts 2013.

Ökning av andelen barn vars föräldrar beviljas Regeringen kommer att återkomma till vårdbidrag riksdagen med de åtgärder som regeringen avser Utfallet för anslaget 1:6 Vårdbidrag för att vidta med anledning av Riksrevisionens funktionshindrade barn blev 3 147 miljoner iakttagelser. kronor, vilket är 98 miljoner kronor högre än ursprungligen anvisat på statens budget. På höständringsbudget anvisades ytterligare 250 miljoner kronor eftersom utgifterna ökade mer än beräknat. Dessutom fanns ett negativt överföringsbelopp på 171 miljoner kronor från utgången av 2012.

Orsaken till det högre utfallet är en fortsatt ökning av andelen barn vars föräldrar beviljas vårdbidrag. Barn som beviljas vårdbidrag inom diagnosgruppen psykiska sjukdomar och syndrom står för en majoritet av de nybeviljade vårdbidragen.

Färre barn adopterades under 2013

Utfallet för anslaget 1:4 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner blev 15 miljoner kronor, vilket är 21 miljoner kronor (57,7 procent) lägre än anvisat på statens budget. Antalet utbetalade adoptionsbidrag har minskat kraftigt (-33 procent) under de senaste fyra åren. Det lägre antalet utbetalade bidrag kan förklaras av en trendmässig minskning av antalet adopterade barn till Sverige.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2010:22 Underhållsstödet – för barnets bästa?

Riksrevisionen har granskat om underhållsstödet är ett ändamålsenligt verktyg inom den ekonomiska familjepolitiken och om systemet hanteras effektivt.

Regeringen har lämnat en redovisning med anledning av granskningsrapporten i årsredovisningarna för staten 2010, 2011 respektive 2012. Betänkandet Fortsatt föräldrar – om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull (SOU 2011:51), bereds fortfarande inom Regeringskansliet.

Regeringen gjorde i budgetpropositionen för 2014 (prop. 2013/14:1, utgiftsområde 12, s. 28) bedömningen att det finns behov av mer stöd och rådgivning om civilrättslig underhållsreglering utanför underhållsstödet. Regeringen utreder för närvarande hur föräldrar kan få sådant stöd samt vilken instans som kan bistå föräldrar med sådant stöd.

2.4.13¶Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

Anslag

Tabell 2.60 UO 13 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

Utgiftsområdet omfattar integrationspolitik, (47,8 procent) lägre än vad som beräknades i politik mot diskriminering och jämställdhets- budgetpropositionen för 2013. Orsaken är politik. framför allt ett lägre utnyttjande av etablerings-

Utgifterna uppgick till 8 836 miljoner kronor lotsarnas tjänster. och är därmed 1 640 miljoner kronor Utgifterna för anslaget 1:3 Etablerings- (15,7 procent) lägre än vad som anvisades i ersättning till vissa nyanlända invandrare blev statens budget. Jämfört med 2012 ökade 248 miljoner kronor (12,9 procent) lägre än utgifterna med 2 083 miljoner kronor anvisat i statens budget. Orsaken är ett lägre (30,8 procent). antal nyanlända i etableringsinsatser än beräknat.

Utfallet för anslaget 1:5 Hemutrustningslån Färre kommunmottagna flyktingar än beräknat för blev 110 miljoner kronor lägre än beräknat. 2013 Anledningen är att utbetalda lån till kommun- Utfallet för anslaget 1:2 Kommunersättningar vid mottagna flyktingar, vilka är målgruppen för flyktingmottagande blev 5 542 miljoner kronor, hemutrustningslån, blev lägre än beräknat. vilket är 385 miljoner kronor (6,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det lägre Kommunerna tog emot fler flyktingar 2013 jämfört utfallet beror främst på att antalet kommun- med 2012 mottagna flyktingar blev färre än vad som antogs Utgifterna för anslaget 1:2 Kommunersättningar i statens budget. vid flyktingmottagande blev 1 654 miljoner

Kommunerna tog under 2013 emot kronor högre jämfört med föregående år. Det 33 797 personer, vilket är 6 247 personer färre än högre utfallet beror främst på att kommunerna beräknat i statens budget. Det lägre utfallet tagit emot betydligt fler flyktingar 2013 jämfört beror även på förseningar i Migrationsverkets med föregående år. Antalet kommunmottagna ärendehantering, på grund av det stora antalet flyktingar har ökat från 18 791 personer 2012 till asylsökande. Det innebär att ett stort antal 33 797 personer 2013. Antalet barn och beviljade ansökningar under 2013 kommer att ungdomar ökade från 8 384 till 16 655, varav betalas ut till kommunerna först under 2014. ensamkommande barn var 2 207 under 2012 och Det gäller framför allt ersättningar för 2 285 under 2013. ensamkommande barn och ungdomar. Utgifterna för anslaget 1:3 Etablerings-

Utfallet för anslaget 1:4 Ersättning till ersättning till vissa nyanlända invandrare har ökat etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända med 813 miljoner kronor jämfört med 2012. invandrare blev 930 miljoner kronor

Anledningen är ett högre antal nyanlända invandrare som har rätt till etableringsersättning.

Utfallet för anslaget 1:4 Ersättning till

etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända

invandrare blev 486 miljoner kronor högre än 2012. Orsaken är att antalet nyanlända i etableringsuppdraget har ökat.

Utgifterna för anslaget 1:5 Hemutrustningslån minskade med 999 miljoner kronor jämfört med 2012. Minskningen beror på att anslaget under första kvartalet 2012 belastades med en engångsutbetalning på 1 000 miljoner kronor till följd av omläggningen från lånefinansiering till anslagsfinansiering av hemutrustningslånen.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.61 UO 13 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående

Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2013-12-31 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa 1:4 nyanlända invandrare 1 400 1 262 Från EU-budgeten finansierade insatser för integration av

1:6 tredjelandsmedborgare 72 67

Särskilda 3:1 jämställdhetsåtgärder 239 77

Summa 1 711 1 406

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat beställningsbemyndiganden om 1 711 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 1 406 miljoner kronor. Avvikelsen mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 305 miljoner kronor. Avvikelsen för anslag 1:4 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare beror på att behovet blev lägre på grund av färre nyanlända och därmed lägre nyttjande av etableringslotsar än vad som beräknats i budgetpropositionen för 2013.

2.4.14¶Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Anslag

Tabell 2.62 UO 14 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Europeiska socialfonden m.m. för perioden

1 1:6 2007–2013 1 425 1 507 82 5,8 1 469 Övriga anslag 989 976 -13 -1,3 969

Summa 67 233 1 156 69 721 2 488 3,7 66 633

1 Inkl. den svenska medfinansieringen

Utgiftsområdet omfattar områdena arbets- budgeten. Anslaget hade ett ingående marknad och arbetsliv och består i huvudsak av anslagssparande på 1 205 miljoner kronor under arbetsförmedling, utgifter för arbetsmarknads- 2013. Utgifterna under anslaget påverkas främst politiska program, bidrag till arbetslöshets- av omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska ersättning och lönegarantiersättning samt programmen. arbetsmiljö, arbetsrätt och lönebildning. Vidare Utfallet för anslaget 1:4 Lönebidrag och ingår bl.a. Europeiska socialfonden och bidrag Samhall m.m. blev 17 040 miljoner kronor, vilket till Samhall AB. Myndigheter inom området är är 316 miljoner kronor lägre än anvisat i statens bl.a. Arbetsförmedlingen, Rådet för Europeiska budget. Det lägre utfallet beror på att antalet socialfonden i Sverige, Inspektionen för beslut om lönebidrag har minskat mer under arbetslöshetsförsäkringen, Arbetsmiljöverket 2013 än vad som tidigare bedömts. och Arbetsdomstolen. Utfallet för anslaget 1:11 Bidrag till

Utfallet uppgick till 69 721 miljoner kronor, lönegarantiersättning uppgick till 2 447 miljoner vilket är 2 488 miljoner kronor (3,7 procent) kronor, vilket är 1 047 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget. (74,8 procent) högre än anvisat i statens budget. Jämfört med 2012 blev utfallet 3 088 miljoner I vår- och höständringsbudgetarna anvisades kronor (4,6 procent) högre. ytterligare 1 131 miljoner kronor eftersom

antalet anställda i företag försatta i konkurs Högre utgifter för bidrag till lönegarantiersättning fortsatt att öka mer än beräknat. Utgifterna för anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd blev Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader högre 31 780 miljoner kronor, vilket är 604 miljoner än beräknat kronor (1,9 procent) högre än vad som anvisades Utfallet för anslaget 1:1 Arbetsförmedlingens i statens budget. Det är utgifterna för bidrag till förvaltningskostnader blev 7 108 miljoner kronor, arbetslöshetsersättning som har ökat, de blev vilket är 114 miljoner kronor högre än anvisade 600 miljoner kronor högre än beräknat. medel men 95 miljoner kronor lägre än

Utgifterna för anslaget 1:3 Kostnader för föregående år. Arbetsförmedlingen fick 2012 en arbetsmarknadspolitiska program och insatser blev förstärkning av sina förvaltningsresurser och har 8 862 miljoner kronor, vilket är 969 miljoner sedan under 2013 vidtagit ett antal åtgärder för kronor (12,3 procent) högre än anvisat i att anpassa verksamheten till anslagna medel

2013. Ny- och ersättningsrekryteringar har 53 procent. Andelen utrikesfödda deltagare var stoppats och visstidsanställda har bara i 34 procent och andelen deltagare med funktionsbegränsad omfattning erbjudits fortsatt nedsättning 37 procent. anställning under året. Utgifterna för anslaget 1:4 Lönebidrag och

Samhall m.m. ökade mellan åren med Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program 862 miljoner kronor. De särskilda och insatser ökade jämfört med föregående år subventionerade anställningarna för arbets- Utgifterna för anslaget 1:2 Bidrag till arbets- sökande med funktionsnedsättning, dvs. löshetsersättning och aktivitetsstöd ökade med anställningar med lönebidrag, trygghets- 776 miljoner kronor mellan åren. Det är en anställning, utvecklingsanställning och offentligt ökning av utgifterna för såväl arbetslöshets- skyddat arbete har sammantaget ökat 2013. En ersättningen som aktivitetsstödet. Antalet förklaring till ökningen är att den prioritering deltagare i program med aktivitetsstöd ökade som gjorts av insatser till de personer som har en under 2013 jämfört med 2012. I samband med utsatt ställning på arbetsmarknaden har gett 2013 års ekonomiska vårproposition utökades effekt. Uppgången gäller trygghetsanställningar antalet programplatser utanför garantierna. och utvecklingsanställningar. Den minskning av Volymerna i garantiprogrammen 2013 har ökat i antalet anställningar med lönebidrag som pågått större omfattning än vad som ursprungligen sedan fler år tillbaka har fortsatt. bedömdes. Utgifterna har även påverkats av att Utgifterna för anslaget 1:11 Bidrag till lönearbetslösheten blev högre än vad som bedömts, garantiersättning minskade med 286 miljoner vilket gav ett högre inflöde i de s.k. kronor mellan åren. Antalet personer som fick garantiprogrammen hos Arbetsförmedlingen. lönegarantiersättning var 34 187 stycken under

Utgifterna för anslaget 1:3 Kostnader för 2013, en ökning med 4,2 procent. Det arbetsmarknadspolitiska program och insatser genomsnittliga antalet dagar som ersättning ökade med 1 786 miljoner kronor mellan åren. betalades ut var oförändrat jämfört med före- Utgifterna under anslaget påverkas främst av gående år. Den genomsnittliga ersättningen per omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska person har minskat med 11,3 procent. Antalet programmen. företagskonkurser och företagsrekonstruktioner

Av de öppet arbetslösa fick 37 procent var 3 564 stycken, en ökning med 11,3 procent. arbetslöshetsersättning i september 2013, enligt Den utdragna lågkonjunkturen i Sverige har uppgifter i Arbetsförmedlingens årsredovisning. 2013 inneburit en ökning av antalet konkurser Utvecklingen för andelen ersättningstagare har och rekonstruktioner jämfört med 2012. Att under några år varit avtagande, men har planat detta inte har inneburit en ökad bidragsut. utbetalning har sin orsak i att Saab-koncernens

Av samtliga inskrivna arbetslösa under 2013 rekonstruktion 2011, och senare konkurs, deltog i genomsnitt 47 procent i arbets- belastar utfallen för såväl 2011 som 2012. marknadspolitiska program, vilket innebär en ökning med en procentenhet jämfört med 2012. Det största programmet är jobb- och utvecklingsgarantin som 2013 svarade för 52 procent av det genomsnittliga antalet deltagare i samtliga program med aktivitetsstöd. Antalet deltagare i jobb- och utvecklingsgarantins fas 1 och 2 var 2013 i genomsnitt 64 440 personer, vilket är en ökning med en procentenhet jämfört med 2012. En allt större andel av deltagarna har varit i jobb- och utvecklingsgarantins fas 1 och 2 i mer än 450 ersättningsdagar. 2013 ingick i genomsnitt 34 196 arbetssökande per månad i sysselsättningsfasen jämfört med 31 432 personer 2012. I sysselsättningsfasen uppgick andelen kvinnor 2013 till 47 procent och andelen män till

Antalet arbetslösa har ökat Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.63 Arbetslöshet Tabell 2.64 UO 14 Beställningsbemyndiganden

Antal Antal Miljoner kronor

personer Procent personer Procent

2013 2013 2012 2012 Utestående

Beställnings- åtaganden Antal arbetslösa, Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2013-12-31 15 74 år 410 900 403 000

Kostnader för arbets- - därav heltids- marknadspolitiskastuderande 137 800 33,5 125 600 31,2 1:3 program och insatser 4 500 3 651

- därav personer Lönebidrag och med utomnordiskt

1:4 Samhall m.m. 12 500 11 030 ursprung 137 700 33,5 128 300 31,8

Europeiska socialfonden - därav långtids-

m.m. för perioden arbetslösa 121 200 29,5 120 700 30,0

1:6 2007–2013 1 807 1 569 - därav långtidsarbetslösa personer Institutet för med utomnordiskt arbetsmarknads- och ursprung 54 300 13,2 48 800 12,1 utbildningspolitisk

1:7 utvärdering 9 8 - därav ungdomar, 15 24 år 156 200 38,0 153 200 38,0 2:1 Arbetsmiljöverket 18 18

Arbetslösheten, Summa 18 834 16 276

15 74 år (arbetslösa som andel av

arbetskraften) 8,0 8,0 Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat

beställningsbemyndiganden om 18 834 miljoner Ungdomsarbetslösheten, 15–24 år kronor. De utestående åtagandena uppgick till

(arbetslösa ung- 16 276 miljoner kronor. Avvikelsen mellan

domar som andel av

bemyndiganden och utestående åtaganden samtliga ungdomar i arbetskraften) 23,6 23,7 uppgick till 2 558 miljoner kronor. Avvikelsen

Anm.: Statistiken i tabellen avser genomsnitt för helåren 2012 respektive 2013. beror på att det finns en stor osäkerhet i

Källa: SCB.

budgeteringen av de utestående åtagandena som

bl.a. beror på längden och omfattningen av Tabellen visar att det genomsnittliga antalet

besluten om insatser och vid vilken tidpunkt arbetslösa enligt Arbetskraftsundersökningen

arbetsgivare och anordnare av insatser rekvirerar (AKU) har ökat med 7 900 personer mellan

bidrag. 2012 och 2013. Antalet arbetslösa som är

heltidsstuderande har ökat med 12 200 personer

mellan åren. Antalet långtidsarbetslösa, dvs.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

personer som varit arbetslösa i mer än sex

månader, har ökat något. Antalet arbetslösa

RiR 2013:6 Ungdomars väg till arbete –

personer med utomnordiskt ursprung har ökat

individuellt stöd och matchning mot

och likaså antalet personer med utomnordiskt

arbetsgivare

ursprung i långtidsarbetslöshet.

Riksrevisionen har granskat om regeringens

Ungdomar 15–24 år utgör 38,0 procent av

styrning och Arbetsförmedlingens arbete för att samtliga arbetslösa. Deras antal har ökat 2013,

stödja ungdomars etablering på arbetsmen som andel av de arbetslösa är det ingen

marknaden är effektivt. förändring mellan åren. Som andel av

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder arbetskraften har ungdomsarbetslösheten

med anledning av granskningsrapporten i minskat och uppgick till 23,6 procent under

regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport 2013.

om ungdomars väg till arbete (skr. 2013/14:35).

Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till

handlingarna (bet. 2013/14:AU3, rskr.

2013/14:157).

RiR 2013:17 Ett steg in och en ny start – hur fungerar subventionerade anställningar för nyanlända?

Riksrevisionen har granskat två former av subventionerade anställningar som riktar sig till nyanlända i Sverige: instegsjobb och nystartsjobb. Stöden infördes 2007. Syftet med granskningen är att svara på hur väl stöden fungerar för nyanländas arbetsmarknadsetablering och integration.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om subventionerade anställningar för nyanlända (skr. 2013/14:199). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

2.4.15¶Utgiftsområde 15 Studiestöd

Anslag

Tabell 2.65 UO 15 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

Utgiftsområdet omfattar utgifter för olika Utfallet för anslaget 1:6 Centrala studiestödsformer av ekonomiskt stöd till enskilda under nämnden m.m. blev 35 miljoner kronor eller studier och utgifter för vissa studiesociala 10,5 procent lägre än anvisade medel i statens insatser. Området omfattar även utgifter för att budget. Det lägre utfallet är en följd av att hantera studiestöden, vilket huvudsakligen sköts Centrala studiestödsnämnden anpassar sin av Centrala studiestödsnämnden. Även ärende- verksamhet för att möta de kostnader som en hanteringen inom Överklagandenämnden för kommande förnyelse av systemen medför. studiestöd ingår i utgiftsområdet.

Utfallet uppgick till 20 567 miljoner kronor Lägre utgifter för studiemedelsräntor jämfört med och blev därmed 1 459 miljoner kronor 2012 (6,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens De totala utgifterna på utgiftsområdet blev lägre budget. Jämfört med 2012 blev utgifterna än 2012. Det beror framför allt på anslaget 501 miljoner kronor (2,4 procent) lägre. 1:3 Studiemedelsräntor m.m. Det blev lägre än

föregående år, vilket främst är en följd av en Lägre utgifter för studiemedel än budgeterat lägre räntenivå. Utfallet för anslaget minskade Utfallet för anslaget 1:2 Studiemedel m.m. med 439 miljoner kronor. uppgick till 12 859 miljoner kronor, vilket är Utfallet för anslaget 1:1 Studiehjälp m.m. blev 1 427 miljoner kronor lägre än anvisat i statens 193 miljoner kronor lägre än föregående år. Det budget. Anslaget används till utgifter för studie- minskade utfallet förklaras av ett minskat antal bidrag, tilläggsbidrag och pensionsavgifter. studerande med studiehjälp. Antalet studerande

För studiebidraget finns två olika nivåer: en som fick studiehjälp under 2013 var generell nivå där bidragsdelen är 31,3 procent av 424 275 stycken. Det är en minskning med totalbeloppet för studiemedel (studiebidrag och 20 280 personer, 5 procent, jämfört med 2012. studielån) och en högre nivå där bidragsdelen är Förändringen av antalet personer med 73 procent av totalbeloppet. Det är främst studiehjälp följer befolkningsutvecklingen i utgifterna för studerande med rätt till den högre åldern 16–20 år. bidragsnivån som har blivit lägre än anvisade Utfallet för anslaget 1:2 Studiemedel m.m. medel. Inom denna grupp är det huvudsakligen ökade med 162 miljoner kronor jämfört med utgifterna för studier på grundskolenivå och föregående år. Antalet studerande som fick gymnasial nivå till vuxna studerande som saknar studiemedel under 2013 var 471 950 stycken. fullständig grundskole- eller gymnasieutbildning Det är en ökning med 4 800 personer, 1 procent, som blev lägre än anvisade medel. Så har det även jämfört med 2012. Det ökade utfallet förklaras sett ut tidigare år, vilket främst beror på att av att antalet studerande med studiemedel har antalet studerande har varit färre än det antal ökat och att prisbasbeloppet har ökat jämfört studerande som anslaget beräknats för. med 2012.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.66 UO 15 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utestående

Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2013-12-31

Bidrag till vissa 1:5 studiesociala ändamål 7 2

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat beställningsbemyndiganden om 7 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 2 miljoner kronor.

Utlåning

Tabell 2.67 UO 15 Utlåning

Miljoner kronor

Utlåning Låneram Lån 2013-12-31 Studielån 183 000 182 432

Låneramen för studielån uppgick till 183 000 miljoner kronor. Utestående lån vid utgången av 2013 var 182 432 miljoner kronor.

2.4.16¶Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Anslag

Tabell 2.68 UO 16 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Utgiftsområdet omfattar skolväsendet, vissa Anledningen är att åtgärderna inom särskilda utbildningsformer och annan utbildningssystemet måste anpassas på grund av pedagogisk verksamhet, vuxenutbildning och den utdragna lågkonjunkturen. eftergymnasial yrkesutbildning samt högre utbildning och forskning. Området omfattar Färre deltagare i gymnasiala lärlingsutbildningar även myndigheter inom utbildnings- och ger lägre utfall än beräknat forskningsområdet. Utgifterna för anslaget 1:5 Utveckling av

Utfallet uppgick till 56 484 miljoner kronor skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet och är därmed 653 miljoner kronor (1,1 procent) blev 1 350 miljoner kronor, vilket är lägre än vad som anvisades i statens budget. 241 miljoner kronor (15,1 procent) lägre än Jämfört med 2012 ökade utgifterna med anvisat. Avvikelsen förklaras i huvudsak av att 2 648 miljoner kronor (4,9 procent). antalet deltagare i gymnasial lärlingsutbildning

För universitet och högskolor belastas och antalet deltagare i befattningsutbildning för anslagen till forskning och forskarutbildning när rektorer varit färre än beräknat. Avvikelsen anslaget erhålls. Till följd av den särskilda förklaras även av att medel inte förbrukats för anslagsredovisningen blir det därför inga statsbidrag till skolhuvudmän som inrättat avvikelser mellan budget och utfall. I det karriärsteg för lärare. följande kommenteras de anslag inom Utfallet för anslaget 2:70 Särskilda utgifter utgiftsområdet där avvikelser finns. inom universitet och högskolor m.m. blev

576 miljoner kronor, vilket är 445 miljoner Försenade rekryteringar av internationella forskare kronor (43,6 procent) lägre än anvisat i statens ger lägre utfall budget. Utgifterna blev lägre än vad som Utfallet för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: fördelats för forskningsmedel, vidareutbildning Forskning och forskningsinformation blev av obehöriga lärare, utveckling av verksamhets- 5 006 miljoner kronor. Det är 157 miljoner förlagd utbildning i lärarutbildningen och kronor (3,0 procent) lägre än anvisat. Det lägre stimulansmedel för sammanslagningar. utfallet gäller främst forskningsfinansiering och Utgifterna för anslaget 1:10 Fortbildning av forskningsinfrastruktur samt klinisk behand- lärare och förskolepersonal blev 338 miljoner lingsforskning. Ett uppdrag för rekrytering av kronor, vilket är 185 miljoner kronor internationella forskare lämnades till myndig- (35,4 procent) lägre än anvisat i statens budget. heten under senare delen av 2013 vilket har Avvikelsen beror på ett lägre antal sökande till påverkat utfallet. Myndigheten har även inväntat fortbildning av såväl lärare och fritidspedagoger en överenskommelse mellan staten och Sveriges som rektorer. Avvikelsen har även uppstått på Kommuner och Landsting vilket inneburit att grund av valet av kurser eftersom kostnaden för utgifterna för klinisk behandlingsforskning har kurserna varierar. uteblivit.

Utgifterna för anslaget 1:14 Statligt stöd till Ny proposition för forskning och innovation vuxenutbildning blev 2 892 miljoner kronor. Det Utfallet för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskär 221 miljoner kronor (8,3 procent) högre än ning och forskningsinformation blev 402 miljoner anvisat i den ursprungliga budgeten. kronor högre än föregående år. Anslaget 1 456 miljoner kronor avser utbetalat statsbidrag anvisades ökade medel 2013 i enlighet med till yrkeshögskoleutbildningar och kvalificerade propositionen Forskning och innovation yrkesutbildningar. Under 2013 har Myndigheten (prop. 2012/13:30, bet. 2012/13UbU3, rskr. för yrkeshögskolan betalat ut medel för 2012/13:151). Ökningen avser insatser dels för 24 252 årsplatser, vilket är en ökning med att stärka kvaliteten i svensk forskning, dels för 2 635 årsplatser jämfört med föregående år. att stärka vissa områden som har särskild stor Under 2013 har även 794 miljoner kronor som betydelse för samhälle och näringsliv. avser statsbidrag för yrkesinriktad och viss teoretisk vuxenutbildning på gymnasial nivå Utgifterna för statligt stöd till vuxenutbildning betalats ut av Statens skolverk. I ökade jämfört med 2012 vårändringsbudgeten ökades tillfälligt medlen för Utfallet för anslaget 1:14 Statligt stöd till yrkesinriktad och viss teoretisk vuxenutbildning vuxenutbildning blev 810 miljoner kronor högre på gymnasial nivå med 350 miljoner kronor. än 2012. Anvisade medel för anslaget ökade 2013

bl.a. med anledning av fortsatt satsning på

yrkesinriktad vuxenutbildning på gymnasial nivå Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat (yrkesvux) och lärlingsutbildning för vuxna beställningsbemyndiganden om 24 460 miljoner (lärlingsvux). kronor. De utestående åtagandena uppgick till

Utgifterna för anslaget 1:5 Utveckling av 18 287 miljoner kronor. Avvikelsen mellan skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet bemyndiganden och utestående åtaganden blev 718 miljoner kronor högre än 2012. För att uppgick till 6 173 miljoner kronor och är stödja och stimulera olika insatser för skol- huvudsakligen hänförlig till anslaget huvudmännens verksamhetsutveckling och för 3:1 Forskning och forskningsinformation och annat centralt initierat utvecklingsarbete inom anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och utbildningssystemet ökade anslagets anvisade annan pedagogisk verksamhet. medel 2013 med 732 miljoner kronor. Det beslutade beställningsbemyndigandet för

Utfallet för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska anslaget 3:1 Forskning och forskningsinformation högskolan: Forskning och forskarutbildning blev uppgick till 14 204 miljoner kronor. De 197 miljoner kronor högre än föregående år. utestående åtagandena uppgick till Anslaget anvisades ökade medel 2013 till en 10 641 miljoner kronor. Avvikelsen på förstärkning av satsningen på SciLifeLab, ett 3 563 miljoner kronor beror bl.a. på att den vetenskapligt centrum för storskaliga gen- och internationella rekryteringen av forskare och proteinstudier inom molekylärbiologisk och rådsprofessurer för forskning inte kunnat medicinsk forskning. Anslaget anvisades även genomföras under 2013. ökade medel till läkemedelsutveckling. För anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet SciLifeLab har under 2013 utvecklats till att bli och annan pedagogisk verksamhet uppgick det en nationell forskningsresurs. beslutade beställningsbemyndigandet till

1 295 miljoner kronor. De utestående

åtagandena uppgick till 318 miljoner kronor. Beställningsbemyndiganden Avvikelsen på 977 miljoner kronor beror bl.a. på

att Skolverket under 2013 inte hann ingå avtal

Tabell 2.69 UO 16 Beställningsbemyndiganden

om karriärtjänster.

Miljoner kronor

Det beslutade beställningsbemyndigandet för

Utestående

anslaget 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till inter-

Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2013-12-31 nationella organisationer överskreds med

Utveckling av 28 miljoner kronor. Skälet till överskridandet är

skolväsendet och annan att medlemsavgifterna som finansieras genom 1:5 pedagogisk verksamhet 1 295 318

anslaget blev högre än beräknat. Nivån på

Särskilda insatser inom avgifterna påverkas bl.a. av BNP-utveckling och 1:6 skolområdet 37 35

valutakursförändringar.

Fortbildning av lärare 1:10 och förskolepersonal 407 122

Statligt stöd till

Garantier

1:14 vuxenutbildning 3 350 2 753

Vetenskapsrådet: Tabell 2.70 UO 16 Garantier

Forskning och

Miljoner kronor

3:1 forskningsinformation 14 204 10 641

Utestående

Vetenskapsrådet: åtaganden

Avgifter till Garanti Garantiram 2012-12-31

internationella

Pensionsgaranti (inkl. 3:2 organisationer 1 055 1 083

efterborgen) Chalmers

1

Rymdforskning och Tekniska Högskola AB Obegränsad 396

1 3:4 rymdverksamhet 1 159 732 I samband med ombildningen av statlig verksamhet till annan associationsform

beslutade riksdagen om statlig borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop.

Rymdstyrelsen: Avgifter 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser

till internationella pensionsskulden per den 31 december 2012. 3:6 organisationer 2 800 2 513

Internationella 4:1 program m.m. 153 90

Summa 24 460 18 287

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision har gjorts i årsredovisningen genom att

utgifterna på ovan nämnda anslag minskats. Regionala etikprövningsnämnden i Lund har, Motsvarande korrigering har inte kunnat göras i avseende sin årsredovisning för 2013, fått en statsredovisningssystemet Hermes per revisionsberättelse med reservation. Riks- 2013-12-31. Detta medför att årets utgående revisionen uttalar sig med reservation om den överföringsbelopp i anslagsredovisningen är drar slutsatsen att det finns väsentliga fel men att 778 000 kronor högre än vad som redovisats i de inte är genomgripande för årsredovisningen Hermes och därmed är anslagsutnyttjandet för eller om Riksrevisionen inte kunnat inhämta högt med motsvarande belopp. tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis Enligt 2 kap. 1 § förordning (2000:605) om men drar slutsatsen att möjliga fel inte är årsredovisning och budgetunderlag ska genomgripande. Som grund för uttalande om myndigheter senast den 22 februari lämna en reservation anger Riksrevisionen följande. årsredovisning till regeringen. Rymdstyrelsens

Beslutad och undertecknad årsredovisning årsredovisning för 2013 lämnades till regeringen kom in till regeringen den 19 mars 2014. Enligt den 19 mars 2014 och har därmed inkommit för 2 kap. 1 § förordningen (2006:605) om sent. årsredovisning och budgetunderlag ska Även Universitets- och högskolerådet har, myndigheten senast den 22 februari lämna en avseende sin årsredovisning för 2013, fått en årsredovisning till regeringen. Årsredovisningen revisionsberättelse med reservation. Som grund för Regionala etikprövningsnämnden i Lund har för uttalande om reservation anger därmed lämnats för sent. Riksrevisionen följande.

Revisionsberättelsen för Regionala Universitets- och högskolerådet har inte etikprövningsnämnden i Lund innehåller också bruttoredovisat avgiftsintäkter för högskoleen upplysning. Riksrevisionen lämnar en provet mot anslaget 2:2 Universitets- och upplysning när den bedömer att det finns viktig högskolerådet, ap. 1 i enlighet med villkoren för och oväntad information i årsredovisningen som avgiftsbelagd verksamhet i regleringsbrevet för den vill fästa uppmärksamhet på. Riksrevisionen 2013. Avgiftsintäkter för högskoleprovet uppgår lämnar följande upplysning av särskild betydelse. till 22 142 000 kronor och kostnader till Tidigare inlämnad årsredovisning för 2013, 20 537 000 kronor. Utgifter och inkomster för daterad 2014-02-13 var vid avlämnande av anslaget är felaktigt redovisade, vilket även revisionsberättelsen inte beslutad och inte heller påverkar utgående överföringsbelopp i undertecknad av samtliga nämndordföranden i anslagsredovisningen (1 605 000 kronor för lågt enlighet med 6 § förordningen (2007:1069) med redovisad), intäkt av anslag (1 605 000 kronor instruktion för regionala etikprövningsnämnder för högt redovisad), avräkning med statsverket och 2 kap. 8 § förordningen (2000:606) om års- med tillhörande not (1 605 000 kronor för högt redovisning och budgetunderlag. Riksrevisionen redovisad) samt årets kapitalförändring kunde därför inte inhämta tillräckliga och (1 605 000 kronor för högt redovisad). ändamålsenliga revisionsbevis som grund för ett revisionsuttalande i tidigare avlämnad revisionsberättelse daterad 2014-03-12. Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

Rymdstyrelsen har, avseende sin årsredovisning för 2013, fått en revisions- RiR 2011:23 Lika betyg, lika kunskap? – En berättelse med reservation. Som grund för uppföljning av statens styrning mot en uttalande om reservation anger Riksrevisionen likvärdig betygssättning i grundskolan följande. Riksrevisionen har granskat statens insatser för

Rymdstyrelsen har under 2013 felaktigt en likvärdig betygssättning i grundskolan. finansierat bidragsutbetalningar om Riksdagen har med anledning av regeringens 778 000 kronor genom att avräkna anslaget 3:6, skrivelse Riksrevisionens rapport om statens anslagsposten 1 Avgifter till internationella styrning mot en likvärdig betygssättning i organisationer. Bidragsutbetalningarna skulle ha grundskolan (skr. 2011/12:57) givit regeringen finansierats med medel som Rymdstyrelsen tillkänna att regeringen bör se till att ett erhållit från andra statliga myndigheter. bedömningsstöd för den nya betygsskalan Korrigering av den felaktiga anslagavräkningen skyndsamt tas fram och görs tillgängligt där

sådant material ännu inte finns (bet. om statens insatser för att motverka kränkande 2011/12:UbU12, rskr. 2011/12:174). behandling i skolan (skr. 2013/14:193).

Skolverket har i uppdrag att utarbeta olika Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. former av stödmaterial för att underlätta lärarnas arbete med bedömning och betygsättning när RiR 2013:16 Statens tillsyn över skolan – det gäller kunskapskraven B och D. I december bidrar den till förbättrade kunskapsresultat? 2012 publicerade Skolverket handledningen Riksrevisionen har granskat om Skol- ”Betygsskalan och betygen B och D – en inspektionens tillsyn och kvalitetsgranskning av handledning”. Skolverket har även i uppdrag att grund- och gymnasieskolan verkar för en bl.a. fortsätta arbetet med olika former av likvärdig utbildning av god kvalitet samt bidrar komptensutveckling och stöd till lärare inom till goda förutsättningar för förbättrade området bedömning och betygsättning. Detta kunskapsresultat. Granskningen har också syftat uppdrag ska redovisas senast den 16 juni 2014. till att undersöka om regeringens styrning har Regeringen avser att återkomma i frågan. skapat goda förutsättningar för Skol-

inspektionens verksamhet. RiR 2013:1 Svensk rymdverksamhet – en Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder strategisk tillgång? med anledning av granskningsrapporen i Riksrevisionen har granskat genomförandet av regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport svensk rymdverksamhet. om statens tillsyn över skolan (skr.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder 2013/14:200). Granskningsrapporten är därmed med anledning av granskningsrapporten i slutbehandlad. regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om effektivitet i svensk rymdverksamhet (skr. 2012/13:145). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2013/14:UbU8, rskr. 2013/14:55).

RiR 2013:11 Statens kunskapsspridning till skolan

Riksrevisionen har granskat om statens spridning av kunskap är effektiv och främjar att utbildningen i skolan i större utsträckning kan bygga på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporen i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om statens kunskapsspridning till skolan (skr. 2013/14:95). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2013:15 Kränkt eller diskriminerad i skolan – är det någon skillnad?

Riksrevisionen har granskat om statens insatser i form av tillsyn och stöd på ett effektivt sätt bidrar till en god och trygg arbetsmiljö i skolan där elever inte utsätts för kränkande behandling eller trakasserier.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporen i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport

2.4.17¶Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Anslag

Tabell 2.71 UO 17 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Drottningholms slottsteater och

Utgiftsområdet omfattar utgifter för bl.a. folk- budget. Motsvarande belopp tillfördes anslaget i bildning, ungdomsfrågor, det civila samhället, höständringsbudgeten. Anledningen till detta var idrott, teater, dans och musik, museer, att färre taltidningar än planerat producerades i utställningar och trossamfund. det nya mer kostnadseffektiva taltidnings-

Utfallet uppgick till 12 730 miljoner kronor systemet. Det beror i sin tur på att teknikskiftet och blev därmed 41 miljoner kronor inom taltidningsverksamheten har blivit något (0,3 procent) högre än vad som anvisades i försenat. Detta har inneburit att kostnaderna för statens budget. Jämfört med 2012 ökade verksamheten blivit högre än vad regeringen utgifterna med 412 miljoner kronor bedömde i budgetpropositionen för 2013. (3,3 procent).

Bidragen till folkbildningen har ökat jämfört med

Flytt till nya lokaler medför högre kostnader för föregående år Riksarkivet Utfallet för anslaget 14:1 Bidrag till Utfallet för anslaget 6:1 Riksarkivet blev folkbildningen blev 241 miljoner kronor högre än 361 miljoner kronor, vilket är 11 miljoner föregående år. Anslaget används främst för kronor högre än anvisat i statens budget. Det statsbidrag till folkbildningen. 2013 tillfördes främsta skälet till det högre utfallet är att 161 miljoner kronor som avser särskilt Landsarkivet i Lund under året haft dubbla hyror verksamhetsstöd till Studieförbundet Idrottsoch flyttkostnader i samband med att de flyttat utbildarna (SISU) för idrottens studie-, sin verksamhet till nya lokaler. Kostnaderna har bildnings- och utbildningsverksamhet. Denna även blivit högre än beräknat på grund av att en verksamhet har tidigare finansierats från upphandling överklagats. utgiftsområde 16 Utbildning och universitets-

forskning. Vidare tillfördes anslaget 60 miljoner Stödet till taltidningar högre än anvisat kronor för en ökning av antalet platser på Utfallet för anslaget 11:5 Stöd till taltidningar folkhögskolans allmänna kurs med blev 122 miljoner kronor, vilket var 9 miljoner 1 000 årsplatser. kronor högre än vad som anvisades i statens

Filmstödet högre bl.a. på grund av digitalisering Utlåning Utfallet för anslaget 10:1 Filmstöd blev

Tabell 2.73 UO 17 Utlåning

332 miljoner kronor, vilket är 29 miljoner

Miljoner kronor

kronor högre än föregående år. Det beror på att

Utlåning Låneram Lån 2013-12-31 satsningen på digitalisering av biografer, som tidigare skulle ha avslutats 2014, tidigarelades RIKAB, täcka underskott på

distributionskontot för tvoch i stället har avslutats under 2013. Medel har

distribution 100 0 även utbetalats för stöd till svensk

1

Nordiska museet 15 3 filmproduktion i enlighet med 2013 års filmavtal.

Summa 115 3

1

Prop. 2004/05:1, bet. 2004/05:FiU11, rskr. 2004/05:54.

Beställningsbemyndiganden

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om Tabell 2.72 UO 17 Beställningsbemyndiganden en låneram på 100 miljoner kronor. Låneramen Miljoner kronor är till för att täcka underskott på distributions-

Beställnings- Utestående kontot för tv-distribution. Dessutom beslutade Anslag Anslagsnamn bemyndigande åtaganden

riksdagen om en låneram på högst 15 miljoner

Stöd till icke-statliga kronor för lån till viss ombyggnation av 1:5 kulturlokaler 9 9

Nordiska museet i samband med att de införde

Bidrag till vissa teater-, fri entré på museet. Utestående lån vid utgången

dans- och

av 2013 var 3 miljoner kronor. 2:2 musikändamål 107 103

Bidrag till litteratur och 3:1 kulturtidskrifter 20 19

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Konstnärlig gestaltning

av den gemensamma 4:2 miljön 10 4 Riksrevisionen har avseende Nämnden för

Ersättningar och bidrag hemslöjdsfrågors årsredovisning för 2013 avstått 5:2 till konstnärer 136 125 från att uttala sig. Riksrevisionen avstår från att

Bidrag till uttala sig om de inte kunnat inhämta tillräckliga 7:2 kulturmiljövård 100 71

och ändamålsenliga revisionsbevis och de

Bidrag till allmänna bedömer att möjliga effekter av oupptäckta fel 13:2 samlingslokaler 32 27

kan vara både väsentliga och genomgripande.

Bidrag till

Som grund för att avstå från att uttala sig anför

riksdagspartiers

Riksrevisionen följande. 13:5 kvinnoorganisationer 15 15

Riksrevisionen vill fästa uppmärksamheten på

Insatser för den ideella 13:6 sektorn 28 25 sid 33 och 34 i årsredovisningen som beskriver

att Nämnden för hemslöjdsfrågor har undantag

Summa 457 397

från att lämna resultaträkning och balansräkning

i årsredovisningen samt att nämndens anslag Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat

disponeras och redovisas av annan myndighet. beställningsbemyndiganden om 457 miljoner

Regleringsbrev Ku 2012/1898/RFS ger undantag kronor. De utestående åtagandena uppgick till

från obligatoriska delar av en årsredovisning som 397 miljoner kronor, vilket är 60 miljoner

behövs för att ge en rättvisande bild av kronor lägre än beslutade bemyndiganden.

nämndens finansiella ställning, resultat och

finansiering i enlighet med förordningen

(2000:605) om årsredovisning och

budgetunderlag. Det saknas således grund för att

göra ett uttalande om den rättvisande bilden.

Riksantikvarieämbetet har, avseende dess

årsredovisning för 2013, fått en revisions-

berättelse med upplysning. Riksrevisionen lämnar

en upplysning när den bedömer att det finns

viktig och oväntad information i årsredovis-

ningen som den vill fästa uppmärksamhet på.

Riksrevisionen lämnar följande upplysning av särskild betydelse. Riksrevisionen vill fästa uppmärksamheten på sidan 64 i årsredovisningen, där Riksantikvarieämbetet redovisar de negativa ackumulerade resultaten av myndighetens avgiftsbelagda verksamheter. Därutöver redogörs för att underskotten likvidmässigt har finansierats med medel tillhörande oförbrukade bidrag och förutbetalda intäkter.

2.4.18¶Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Anslag

Tabell 2.74 UO 18 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Summa 1 193 4 999 -193 -16,2 981

Inom utgiftsområdet ingår utgifter för samhälls- Pajala kommun betalade i januari 2013 tillbaka planering, bostadsmarknad, byggande, lantmäte- en del av det stöd de fått. Återbetalningen var en riverksamhet och konsumentpolitik. Området följd av en överenskommelse mellan Pajala innefattar bl.a. myndigheterna Boverket och kommun och dåvarande Statens bostadskredit- Lantmäteriet. nämnd. Inbetalningen var 1,4 miljoner kronor.

Utfallet uppgick till 999 miljoner kronor, Utfallet för anslaget 1:3 Stöd för att underlätta vilket är 193 miljoner kronor (16,2 procent) för enskilda att ordna bostad blev 1 miljon lägre än vad som anvisades i statens budget. kronor, vilket är 41 miljoner kronor lägre än vad Jämfört med 2012 ökade utgifterna med som anvisats i statens budget. Trots en ökning 19 miljoner kronor (1,9 procent). från 84 beviljade bidrag 2012 till 161 beviljade

bidrag 2013 är tillströmningen låg, vilket har Utbetalningarna för omstrukturering av inneburit att anslaget inte har utnyttjas fullt ut. kommunala bostadsföretag blev låga Utfallet för anslaget 1:1 Bostadspolitisk Utfallet för anslaget 1:2 Omstrukturering av utveckling blev 8 miljoner kronor. Det är kommunala bostadsföretag blev lågt 2013. Stöd 12 miljoner kronor (62,3 procent) lägre än ges för att underlätta en ekonomiskt nödvändig anvisat i statens budget, vilket delvis berodde på omstrukturering av ett kommunalt bostads- att insatser påbörjades senare än planerat. företag eller på annat sätt minska en kommuns Anslaget fördes upp på statens budget 2013 och bördor av dess åtaganden för boendet. Stöd får används för vissa insatser inom det bostadsbara ges om statens och kommunens åtaganden politiska området, bl.a. för utredningshar reglerats i ett avtal mellan parterna. Under verksamhet. 2013 har en ny ansökan handlagts som avser ett Utfallet för anslaget 1:10 Stöd gällande tilläggsavtal med Sorsele kommun om fortsatt utveckling i strandnära lägen uppgick till rekonstruktion av kommunens bostadsföretag 4 miljoner kronor, vilket är 11 miljoner kronor SorseleBo AB. I de avtal som slutits med Ånge (75,4 procent) lägre än anvisat i statens budget. och Hagfors kommuner har staten åtagit sig att Kommuner, länsstyrelser, kommunala samlämna bidrag till avvecklingskostnader i takt med verkansorgan och regionala självstyrelseorgan att kostnaderna uppstår. Totalt utbetalades kan ansöka om stöd till planeringsinsatser för att 1,1 miljoner kronor för sådana ersättningar. klarlägga om det finns lämpliga områden för

utveckling av landsbygden inom strandnära Garantier lägen. Under 2013 har endast 12 utbetalningar av

Tabell 2.76 UO 18 Garantier

stöd gjorts.

Miljoner kronor

Högre utgifter för Boverket jämfört med Utestående

åtaganden föregående år Garanti Garantiram 2013-12-31 Utfallet för anslaget 1:5 Boverket blev Kreditgarantier för ny- och 15 miljoner kronor lägre än anvisat i statens ombyggnad av bostäder

m.m. 10 000 1 735 budget men 36 miljoner kronor högre än föregående år. Det beror till stor del på att Kreditgarantier för förvärv

av bostad 5 000 0 Statens bostadskreditnämnd fr.o.m. den 1 oktober 2012 inordnades i Boverket. Med Summa 15 000 1 735 anledning av detta ökades anslaget med 16 miljoner kronor 2013.

Övriga krediter

Beställningsbemyndiganden Tabell 2.77 UO 18 Övriga krediter

Miljoner kronor

Tabell 2.75 UO 18 Beställningsbemyndiganden Utnyttjad kredit Miljoner kronor Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit 2013-12-31

Utestående Kredit för infriande av

1

Beställnings- åtaganden Boverkets garantier Obegränsad 0 Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2013-12-31 1

Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1§

budgetlagen (2011:203).

Omstrukturering av

kommunala 1:2 bostadsföretag 70 18

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat beställningsbemyndiganden om 170 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 63 miljoner kronor. Avvikelsen mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 107 miljoner. Den största avvikelsen är hänförlig till anslaget 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag och beror främst på en låg tillströmning av ärenden.

2.4.19¶Utgiftsområde 19 Regional tillväxt

Anslag

Tabell 2.78 UO 19 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Utgiftsområdet omfattar i huvudsak medel för kronor lägre än anvisat i statens budget och

hållbara regionala tillväxtinsatser i form av 173 miljoner kronor lägre än föregående år.

projektverksamhet och olika former av regionala Utgifterna gäller vanligen fleråriga projekt under

företagsstöd och utbetalningar från Europeiska programperioden som ofta förskjuts mellan

regionala utvecklingsfonden. åren.

Utfallet blev 3 270 miljoner kronor, vilket är

121 miljoner kronor (3,6 procent) lägre än vad

Beställningsbemyndiganden

som anvisades i statens budget. Jämfört med

2012 blev utgifterna 138 miljoner kronor Tabell 2.79 UO 19 Beställningsbemyndiganden

(4,0 procent) lägre. Miljoner kronor

Utestående Utfallet för regional tillväxt något lägre än budget Beställnings- åtaganden

Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2013-12-31

och utfallet för 2012

Regionala Utfallet för anslaget 1:1 Regionala tillväxt-

1:1 tillväxtåtgärder 2 540 2 064 åtgärder blev 1 537 miljoner kronor, vilket är

Europeiska regionala 5 miljoner kronor mindre än anvisat i statens

utvecklingsfonden budget. På vårändringsbudgeten 2013 anvisade 1:3 perioden 2007-2013 1 589 1 404

riksdagen ytterligare 30 miljoner kronor för att Summa 4 129 3 468

stödja vissa län och kommuner som blivit

drabbade av den långdragna lågkonjunkturen.

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat

Utfallet för anslaget 1:2 Transportbidrag

beställningsbemyndiganden om 4 129 miljoner uppgick till 360 miljoner kronor, vilket är

kronor. De utestående åtagandena uppgick till 89 miljoner kronor lägre än anvisat. Transport-

3 468 miljoner kronor. Avvikelsen mellan bidrag är en kompensation till företag i de fyra

bemyndiganden och utestående åtaganden nordligaste länen för kostnadsnackdelar till följd

uppgick till 661 miljoner kronor och är främst av långa transportavstånd för varor. Bidraget ska

hänförlig till anslaget 1:1 Regionala tillväxtockså stimulera till höjd förädlingsgrad i

åtgärder. Övervägande delen av de stöd som områdets näringsliv. Det lägre utfallet beror

beslutas inom ramen för anslaget är antingen delvis på ett fortsatt sämre ekonomiskt läge som

fleråriga samverkansprojekt med många olika påverkar företagens försäljning negativt, vilket

offentliga och privata aktörer eller fleråriga leder till färre transporter och därmed lägre

företagsinvesteringar. De aktörer som kan fatta efterfrågan på transportbidrag.

beslut om framtida åtaganden mot anslaget har

därför små möjligheter att påverka stödens

Utfall för Europeiska regionala utvecklingsfonden

utbetalningstakt. Behovet av att fatta långsiktiga

förskjuts ofta mellan åren

beslut, med stöd av bemyndigande, har varit Utfallet för anslaget 1:3 Europeiska regionala

mindre än vad som tidigare beräknats. utvecklingsfonden perioden 2007–2013 blev

1 373 miljoner kronor, vilket är 27 miljoner

2.4.20¶Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Anslag

Tabell 2.80 UO 20 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Utgiftsområdet omfattar områdena miljöpolitik Beställningsbemyndiganden och miljöforskning. Området miljöpolitik avser

Tabell 2.81 UO 20 Beställningsbemyndigande

bl.a. frågor som rör klimat, naturvård, havs- och

Miljoner kronor

vattenvård. Området miljöforskning består

Utestående främst av forskning om miljö- och samhälls-

Beställnings- åtaganden byggande vid Forskningsrådet för miljö, areella Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2013-12-31 näringar och samhällsbyggande (Formas). 1:2 Miljöövervakning m.m. 92 38

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till

Åtgärder för värdefull 4 807 miljoner kronor och är därmed 86 miljoner 1:3 natur 210 210 kronor (1,8 procent) lägre än vad som anvisades Sanering och återställning i statens budget. Jämfört med 2012 blev utfallet 1:4 av förorenade områden 812 677 24 miljoner kronor (0,5 procent) lägre. Utfallet 1:5 Miljöforskning 102 100 för anslaget 1:7 Internationellt miljösamarbete

1:10 Klimatanpassning 60 27 blev 165 miljoner kronor, vilket är 24 miljoner

Åtgärder för havs- och kronor (12,8 procent) lägre än anvisat i statens 1:12 vattenmiljö 145 77 budget. Skillnaden hänför sig främst till att

Insatser för internationella utbetalningen av medlemsavgiften till det 1:13 klimatinvesteringar 1 674 1 164 europeiska satellitsamarbetet Eumetsat blev lägre Internationellt miljö- och än beräknat. Beslut om det nya polära kärnsäkerhetssamarbete

1:14 med Ryssland 21 8 satellitprogrammet har försenats på grund av den ekonomiska krisen i många medlemsländer. 1:16 Skydd av värdefull natur 25 1

Forskningsrådet för miljö,

areella näringar och

samhällsbyggande:

2:2 Forskning 1 350 1 168

Summa 4 491 3 470

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat klimat för pengarna (skr. 2013/14:209). beställningsbemyndiganden om 4 491 miljoner Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. kronor. De utestående åtagandena uppgick till 3 470 miljoner kronor. Avvikelsen mellan RiR 2013:21 Statens hantering av riksintressen bemyndiganden och utestående åtaganden – ett hinder för bostadsbyggande uppgick till 1 021 miljoner kronor. Riksrevisionen har granskat statens hantering av

Avvikelsen för anslaget 1:13 Insatser för riksintressen i förhållande till medborgarnas internationella klimatinvesteringar beror på att behov av bostäder. förändringar i marknadsvillkor och valutakurser Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder i har påverkat förvärven av utsläppsrätter. regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport

om statens hantering av riksintressen (skr.

2013/14:211). Granskningsrapporten är därmed Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision slutbehandlad.

RiR 2009:21 Vad är Sveriges utsläppsrätter värda?

Riksrevisionen har granskat Sveriges förväntade överskott av utsläppsutrymme under Kyotoprotokollet.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten, inklusive en uppskattning av storleken på det förväntade överskottet av utsläppsrätter, i Årsredovisningen för staten 2012 (skr. 2012/13:101) samt i regeringens skrivelse Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen (skr. 2012/13:75). Ärendet bereds fortsatt inom Regeringskansliet.

RiR 2012:27 Utsläppshandel för att begränsa klimatförändringen – fungerar det?

Riksrevisionen har i samarbete med andra nationella revisionsorgan granskat den europeiska handeln med utsläppsrätter i sju stater, inklusive Sverige.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om utsläppshandel för att begränsa klimatförändringen (skr. 2012/13:105). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2013/14:MJU3, rskr. 2013/14:33).

RiR 2013:19 Klimat för pengarna? Granskningar inom klimatområdet 2009–2013

Riksrevisionen har granskat klimatpolitiken och om staten använder sina styrmedel så att utsläppen av växthusgaser minskar i enlighet med målen och till rimliga kostnader.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport

2.4.21¶Utgiftsområde 21 Energi

Anslag

Tabell 2.82 UO 21 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Utgiftsområdet omfattar frågor om tillförsel, har kunnat genomföras i planerad omfattning. distribution och användning av energi och syftar Det beror även på att installationer av till att förena ekologisk hållbarhet, konkurrens- reservelverk och att s.k. ö-driftsåtgärder, vilka kraft och försörjningstrygghet. Det är främst innebär att en del av elsystemet drivs isolerat Statens energimyndighet, Energimarknads- utan någon elektrisk koppling till det övriga inspektionen och Affärsverket Svenska kraftnät nätet, inte har kunnat genomföras i planerad som ansvarar för att genomföra åtgärderna inom omfattning. Affärsverket Svenska kraftnät har området. främst använt de förbrukade medlen för

Utfallet uppgick till 2 613 miljoner kronor ersättning till beredskapsreserven, drift och och blev därmed 199 miljoner kronor underhåll av beredskapsförråd, säkerhetshöjande (7,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens åtgärder samt övning och utbildning. budget. Jämfört med 2012 minskade utgifterna Utfallet för anslaget 1:4 Stöd för marknadsmed 100 miljoner kronor (3,7 procent). introduktion av vindkraft blev 25 miljoner

kronor högre än vad som anvisades i budgeten, Avbrutna och försenade forskningsprojekt gav lägre vilket finansierades med ingående anslagsutgifter sparande från 2012. Det högre utfallet beror på Utfallet för anslaget 1:5 Energiforskning blev att utbetalningar gjorts till ett vindkraftsprojekt 1 143 miljoner kronor, vilket är 150 miljoner om storskalig vindkraft i fjällmiljö. kronor lägre än anvisat. Det lägre utfallet beror främst på avbrutna eller försenade forsknings- Utgifterna för energiteknik blev högre jämfört med projekt. Det beror även på förseningar i projekt, 2012 t.ex. projekt om elmätningar och kontrollstation Utgifterna för anslaget 1:9 Energiteknik blev 2015, som är en utredning som Statens 186 miljoner kronor, vilket är 102 miljoner energimyndighet har gjort om kontrollstationen kronor (121,4 procent) högre än föregående år. för elcertifikatsystemet. Utfallet för anslaget 1:5 Det högre utfallet beror bl.a. på att stödet till Energiforskning minskade med 117 miljoner innovativ biogas och investeringsstödet till kronor jämfört med föregående år. solceller förlängdes till 2013.

För anslaget 1:10 Elberedskap blev utfallet 202 miljoner kronor, vilket är 53 miljoner kronor lägre än anvisat. Skillnaden beror bl.a. på att planerade projekt flyttats fram till 2014 och att åtgärder för att höja säkerhetsskyddet inte

Beställningsbemyndiganden Utlåning

Tabell 2.83 UO 21 Beställningsbemyndigande Tabell 2.84 UO 21 Utlåning

Miljoner kronor Miljoner kronor

Utestående Utlåning Låneram Lån 2013-12-31

Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2013-12-31

Delägarlån till bolag i vilka

Regionala och lokala

Svenska Kraftnät förvaltar

insatser för

statens aktier 300 0 1:2 energieffektivisering m.m. 120 114

Insatser för uthållig 1:3 energianvändning 130 9 Inom utgiftsområdet uppgår låneramen som

riksdagen beslutat om till 300 miljoner kronor.

Stöd för

marknadsintroduktion av Den har inte utnyttjats. 1:4 vindkraft 8 4 1:5 Energiforskning 5 300 1 739

Planeringsstöd för Inomstatliga lån 1:7 vindkraft m.m. 5 2

Tabell 2.85 UO 21 Inomstatliga lån

1:9 Energiteknik 205 179

Miljoner kronor

1:10 Elberedskap 300 253

Inomstatliga lån Låneram Lån 2013-12-31

Energieffektiviserings- 1:11 program 270 177 Svenska Kraftnäts lån i och utanför

Riksgäldskontoret 8 000 3 775

Avgifter till internationella 1:12 organisationer 20 1

Summa 6 358 2 478

Inom utgiftsområdet har riksdagen fastställt en

låneram på 8 000 miljoner kronor för Svenska Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat kraftnät. Utestående lån vid utgången av 2013 beställningsbemyndiganden om 6 358 miljoner var 3 775 miljoner kronor. kronor. De utestående åtagandena uppgick till 2 478 miljoner kronor. Avvikelsen mellan bemyndiganden och utestående åtaganden Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision uppgick till 3 880 miljoner kronor och den är huvudsakligen hänförlig till anslaget RiR 2013:3 Staten på elmarknaden – insatser 1:5 Energiforskning. Det beslutade beställnings- för en fungerande elöverföring bemyndigandet för detta anslag uppgick till Riksrevisionen har granskat statens insatser på 5 300 miljoner kronor och de utestående elmarknaden. Huvudfrågan för granskningen har åtagandena uppgick till 1 739 miljoner kronor. varit om staten skapat förutsättningar för en väl Avvikelsen på 3 561 miljoner kronor beror på att fungerande överföring av el. bemyndigandet innefattade planerade åtaganden Regeringen har redovisat sin bedömning av de för storskaliga demonstrationsanläggningar. iakttagelser som Riksrevisionen har gjort i Några sådana åtaganden har dock inte ingåtts regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport under 2013. om staten på elmarknaden – insatser för en

För anslaget 1:3 Insatser för uthållig fungerande elöverföring (skr. 2013/14:21). energianvändning och anslaget 1:11 Energi- Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. effektiviseringsprogram har beslut om stöd till Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till externa projekt inte fattats i den omfattning som handlingarna (bet. 2013/2014:NU9, rskr planerats. 2013/14:172).

RiR 2013:8 Energieffektivisering inom industrin – effekter av statens insatser

Riksrevisionen har genomfört en granskning av

Programmet för energieffektivisering i energi-

intensiv industri.

Regeringen har redovisat sina bedömningar av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om energieffektivisering inom industrin – effekter av statens insatser (skr. 2013/14:42). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2013/14:NU10, rskr. 2013/14:173).

2.4.22¶Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Anslag

Tabell 2.86 UO 22 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Utgiftsområdet omfattar transportpolitiken och intäkterna från trängselskattesystemet förväntas politiken för informationssamhället. bli. Orsaken till att utfallet avviker från budget är

Utfallet uppgick till 43 655 miljoner kronor främst att Förbifart Stockholm försenats och och är därmed 950 miljoner kronor (2,1 procent) investeringarna varit lägre än beräknat. lägre än vad som anvisades i statens budget. Det nya anslaget 1:14 Trängselskatt i Göteborg Jämfört med 2012 ökade utgifterna med fördes upp på statens budget 2013. Utfallet för 794 miljoner kronor (1,9 procent). anslaget blev 668 miljoner kronor, vilket är

Trafikverket ansvarar för den långsiktiga 172 miljoner kronor (20,4 procent) lägre än infrastrukturplaneringen för vägtrafik, järnvägs- anvisat. Anslaget används i huvudsak till trafik, sjöfart och luftfart samt för att bygga och investeringar i kollektivtrafik, järnväg och väg. driva statliga vägar och järnvägar. Hur mycket Några sådana investeringar är Västlänken och en Trafikverket investerar bestäms av anvisade ny vägtunnel under och järnvägsbro över Göta anslag, de lån som Trafikverket tar upp och älv vid Marieholm som ska finansieras med tillskott de får via medfinansiering i form av intäkter från trängselskatten. Anslaget externa bidrag. Det utfall som redovisas här är finansierar även system- och administrationsendast den verksamhet som är finansierad med kostnader för trängselskatten i Göteborg. anslag. Anslagskonstruktionen är densamma som för

trängselskatteanslaget för Stockholm.

Utgifterna för investeringar som finansieras med

trängselskatt blev lägre Högre utgifter för drift och underhåll Utfallet för anslaget 1:11 Trängselskatt i Utfallet för anslaget 1:1 Väghållning blev Stockholm blev 664 miljoner kronor, vilket är 22 107 miljoner kronor, vilket är 59 miljoner 186 miljoner kronor (21,9 procent) lägre än kronor (0,3 procent) högre än 2012. Drift och budgeterat. Anslaget används huvudsakligen till underhållsutgifterna för det statliga vägnätet och investeringar i Förbifart Stockholm och andra tillhörande gång- och cykelvägar uppgick till väganknutna projekt i Stockholmsområdet, i 9 912 miljoner kronor, vilket är 603 miljoner enlighet med den s.k. Stockholms-överens- kronor (6,4 procent) mer än 2012. kommelsen. Anslaget finansierar även systemoch administrationskostnader för trängselskatten Stockholm. De anvisade medlen på statens budget är en beräkning av hur stora

Tabell 2.87 Väghållning

TEN-T bidrog med 260 miljoner kronor till

Miljoner kronor

Hallandsåsen

2013 2012 EU ger årligen bidrag till projekt och studier för investeringar i transportinfrastruktur som ingår i Drift och underhåll 9 912 9 309 det transeuropeiska transportnätverket (TEN-

Investeringar i nationell plan 6 127 7 164 T). Bidragen från EU betalas in på statens

Investeringar i regional plan 2 613 2 415 budgets inkomstsida (inkomsttitel 6511) och de Bärighet och tjälsäkring 1 589 1 507 aktuella projektens utfall belastar sedan anslaget

Statsbidrag till enskild väg 1 048 1 044 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till

Transeuropeiska nätverk. Bidragen från EU är en Övrigt 818 609

medfinansiering som utökar den totala ramen

Totalt för anslaget 1:1 Väghållning 22 107 22 048

för Sveriges investeringar i transportinfrastruktur. Utfallet för anslaget blev 393 miljoner

Investeringar i den s.k. nationella planen kronor, vilket är 182 miljoner kronor högre än inkluderar både investeringar och förbättringar i 2012. Under året har 260 miljoner kronor det nationella stamvägnätet och tillhörande använts till att slutföra projektet Hallandsåsen. gång- och cykelvägar samt åtgärder för Detta projekt fick ingen medfinansiering 2012. förbättrad miljö längs det befintliga vägnätet. Dessa utgifter uppgick till 6 127 miljoner kronor, en minskning med 1 037 miljoner Beställningsbemyndiganden kronor (8,1 procent) jämfört med 2012. Investeringarna i de regionala planerna ökade Tabell 2.89 UO 22 Beställningsbemyndigande med 198 miljoner kronor (8,1 procent) till Miljoner kronor 2 613 miljoner kronor. Utestående

Beställnings- åtaganden

Stora vägprojekt som ingår i den nationella Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2013-12-31 planen och som pågått under 2013 är

1:1 Väghållning 30 400 27 484 E18 Hjulsta–Kista och E20 Norra länken.

2:3 betaltjänster 60 11 Bidrag till Inlandsbanan och

Driftsäker och tillgänglig Öresundsbro Konsortiet 419 397

2:5 elektronisk kommunikation 240 143 Övrigt 112 93

Summa 133 205 107 801 Totalt för anslaget 1:2 Banhållning 14 813 15 007

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat Utfallet för anslaget 1:2 Banhållning blev

beställningsbemyndiganden om 133 205 miljon- 14 813 miljoner kronor, vilket är 195 miljoner

er kronor. De utestående åtagandena uppgick till kronor (1,3 procent) lägre än 2012. Investeringar

107 801 miljoner kronor. Avvikelsen mellan i den nationella planen minskade med

bemyndiganden och utestående åtaganden 856 miljoner kronor (13,6 procent) samtidigt

uppgick till 25 404 miljoner kronor och den är som utgifterna för drift, underhåll och

huvudsakligen hänförlig till anslaget 1:1 trafikledning ökade med 620 miljoner kronor

Väghållning, 1:2 Banhållning, 1:11 Trängselskatt i (8,9 procent).

Stockholm och 1:7 Trafikavtal.

Stora banprojekt som ingår i den nationella

Det beslutade beställningsbemyndigandet för planen och som har pågått under 2013 är

anslaget 1:1 Väghållning uppgick till Mälarbanan, Hallandsåsen och Dubbelspår

30 400 miljoner kronor. De utestående genom Gamla Uppsala.

åtagandena uppgick till 27 484 miljoner

kronor. Avvikelsen beror framför allt på att det

under året har uppstått senareläggningar och som Svedab lämnat uppgår mervärdesskatten till tidsförskjutningar i investeringsprojekt. Detta 230 miljoner kronor och räntan till 1 643 har medfört att kontrakt inte har tecknats eller miljoner kronor i löpande priser, fram till den 31 tecknats i mindre omfattning än vad som december 2013. Utnyttjad ram exklusive dessa prognostiserats. poster är därmed 3 318 miljoner kronor i

Det beslutade beställningsbemyndigandet för löpande priser. anslaget 1:2 Banhållning uppgick till När Swedavia AB bildades 2010 tog bolaget 84 000 miljoner kronor. De utestående över Luftfartsverkets infrastrukturlån på åtagandena uppgick till 74 718 miljoner kronor. 3 240 miljoner kronor. Låneramen har minskat i Avvikelsen beror framför allt på att det för den takt med att de har betalat tillbaka lånet och satsning på banhållning som gjordes i under 2013 har lånet slutamorterats. budgetpropositionen för 2013 var svårt att beräkna omfattningen av de ekonomiska åtagandena. Garantier

Det beslutade beställningsbemyndigandet för

Tabell 2.91 UO 22 Garantier

anslaget 1:11 Trängselskatt Stockholm uppgick till

Miljoner kronor

7 500 miljoner kronor. De utestående

Utestående åtagandena uppgick till 1 229 miljoner kronor.

åtaganden Avvikelsen på 6 271 miljoner kronor beror på att Garanti Garantiram 2013-12-31 investeringar förskjutits och avtal därmed inte Kreditgaranti till kunnat tecknas som planerat. Öresundsbro Konsortiets

1

upplåning Obegränsad 19 697

Det beslutade beställningsbemyndigandet för anslaget 1:7 Trafikavtal uppgick till Kapitaltäckningsgaranti

Arlandabanan 7 500 miljoner kronor. De utestående 2

Infrastructure AB åtagandena uppgick till 2 271 miljoner kronor.

Kapitaltäckningsgaranti Avvikelsen på 5 229 miljoner kronor beror på att 3

Svedab ett nytt avtal om Gotlandstrafiken inte

Pensionsgaranti (inkl. tecknades under 2013 som planerat. efterborgen), Posten AB

(inkl. Posten Logistik AB,

4

Posten Meddelande AB) Obegränsad 6 234

Utlåning Summa 25 930

1

Prop. 1990/91:158, bet. 1990/91:TU31, rskr. 1990/91:379.

2

Prop. 1995/96:65, bet 1995/96:TU5, rskr. 1995/96:97. Tabell 2.90 UO 22 Utlåning 3

Prop. 1992/93:100; bet. 1994/95:TU2, rskr. 1994/95:50.

4 Miljoner kronor I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om

statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. Utlåning Låneram Lån 2013-12-31 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per den

31 december 2012.

1 A-train AB 1 000 1 000

2 Svedab 5 300 5 191

3 Inomstatliga lån Swedavia AB 2 313 0

Summa 8 613 6 191 Tabell 2.92 UO 22 Inomstatliga lån

1 Prop. 1993/94:213, bet. 1993/94:TU36, rskr. 1993/94:436. Miljoner kronor 2 Prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:TU1, rskr. 2009/10:117. Låneramen för Svedab AB är 3 361 miljoner kronor exklusive räntor och mervärdesskatt. Inomstatliga lån Låneram Lån 2013-12-31 3 Prop. 2009/10:16, bet. 2009/10:TU7, rskr. 2009/10:114.

Prioriterade vägprojekt m.m. 9 506 6 982

Prioriterade järnvägsprojekt m.m. 35 444 34 259 Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om

Sjöfartsverkets lång- och kortfristiga låneramar på 8 613 miljoner kronor för utlåning.

lån i eller utanför Riksgäldskontoret 835 240 Utestående lån vid utgången av 2013 var

Luftfartsverkets lån i och utanför 6 191 miljoner kronor.

Riksgäldskontoret 1 500 0 Lånet till Svensk-Danska Broförbindelsen

Summa 47 285 41 241

SVEDAB AB (Svedab), får enligt riksdagens beslut uppgå till 3 361 miljoner kronor i 2009 års priser och därutöver mervärdesskatt och ränta. Riksdagen har fattat beslut om låneramar på Lånet uppgår vid utgången av 2013 till 47 285 miljoner kronor. Utestående lån vid 5 191 miljoner kronor. Enligt de beräkningar utgången av 2013 var 41 241 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision RiR 2013:18 Tågförseningar – orsaker, ansvar

och åtgärder

RiR 2011:4 IT inom statsförvaltningen – har Riksrevisionen har granskat om regeringen har myndigheterna på ett rimligt sätt prövat gett myndigheter och aktörerna på järnvägsfrågan om outsourcing bidrar till en ökad marknaden förutsättningar och incitament som effektivitet? bidrar till järnvägens punktlighet. Vidare har Riksrevisionen har granskat om myndigheterna Riksrevisionen granskat om ansvariga myndiggjort rimliga prövningar om de själva ska heter har åtgärdat, följt upp och återrapporterat producera den IT-kapacitet myndigheten förekommande brister som har betydelse för behöver eller om de ska outsourca hela eller delar punktligheten. av den. Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder i

Ärendet bereds inom Regeringskansliet. regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport

om tågförseningar (skr. 2013/14:201). Gransk- RiR 2012:21 Statens satsningar på ningsrapporten är därmed slutbehandlad.

transportinfrastruktur – valuta för pengarna?

Riksrevisionen har granskat regeringens och dess myndigheters arbete inom transportområdet.

Regeringen har redogjort för vidtagna åtgärder med anledning av de granskningar Riksrevisionen genomfört inom ramen för Riksrevisionens granskningsstrategi Infrastruktur på nya villkor i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om statens satsningar på transportinfrastruktur (skr. 2012/13:131).

Regeringen har under denna och den föregående mandatperioden vidtagit åtgärder för att reformera och effektivisera transportområdet. Detta har inneburit omstrukturering av myndigheterna inom området, anpassning av regelverk och en förändrad styrning av myndigheternas verksamhet. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2013:5 Staten på telekommarknaden

Riksrevisionen har granskat statens roll på telekommarknaden och om de statliga insatserna på ett effektivt sätt bidragit till att riksdagens intentioner för marknaden uppnås i ett långsiktigt perspektiv.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om staten på telekommarknaden (skr. 2013/14:32). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2013/14:TU7, rskr. 2013/14:168).

2.4.23¶Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Anslag

Tabell 2.93 UO 23 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Utgiftsområdet omfattar bl.a. verksamhet inom Brister i blockdatabasen orsakade finansiella områdena jordbruks- och trädgårdsnäring, korrigeringar fiskerinäring, livsmedel, skog, djur, landsbygd Utfallet för anslaget 1:12 Finansiella korrigeoch rennäring samt samefrågor. ringar m.m. uppgick till 173 miljoner kronor,

Utfallet uppgick till 16 006 miljoner kronor vilket är 255 miljoner kronor lägre än 2012. Från och är därmed 585 miljoner kronor (3,5 procent) och med december 2011 t.o.m. februari 2013 har lägre än vad som anvisades i statens budget. Jordbruksverket återbetalat ca 849 miljoner Jämfört med 2012 minskade utgifterna med kronor till EU på grund av anmärkningar mot 380 miljoner kronor (2,3 procent). den svenska tillämpningen av gårdsstödet m.m.

för stödåren 2005–2008. Detta har finansierats Svagare krona medför högre gårdsstöd än dels genom att anslaget 1:12 Finansiella budgeterat korrigeringar m.m. belastats med 570 miljoner Utfallet för anslaget 1:10 Gårdsstöd m.m. blev kronor, dels genom att belasta inkomsttitel 2714 5 918 miljoner kronor, vilket är 99 miljoner Sanktionsavgifter m.m. med 279 miljoner kronor kronor (1,7 procent) högre än anvisat i statens (se övriga inkomster). Under 2013 återbetalade budget. Orsaken är i huvudsak att den svenska Jordbruksverket 173 miljoner kronor, vilket var kronan blev något svagare i förhållande till euron 245 miljoner kronor lägre än 2012. än beräknat i budgeten. Stödrätternas värde är bestämda i euro men betalas ut i kronor. Därför varierar de beroende på vilken kurs som är fastställd vid utbetalningen.

Utgifterna under anslaget 1:19 Från EU-

budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens

miljö och struktur blev 395 miljoner kronor (14,2 procent) lägre än anvisat i statens budget. Orsaken är att utbetalningstakten blivit lägre än vad som antogs i regeringens budget.

Utgifterna under anslaget 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. blev 170 miljoner kronor (65,9 procent) lägre än anvisat i statens budget. Orsaken är främst att behovet av offentlig lagring varit lågt till följd av fortsatt höga världsmarknadspriser.

Beställningsbemyndiganden Garantier

Tabell 2.94 UO 23 Beställningsbemyndiganden Tabell 2.95 UO 23 Garantier

Miljoner kronor Miljoner kronor

Utestående Utestående

Beställnings- åtaganden Åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2013-12-31 Garanti Garantiram 2013-12-31 1:2 Insatser för skogsbruket 70 29 Programgarantier 2

Intervention för 1:11 jordbruksprodukter m.m. 85 85

Strukturstöd till fisket Övriga krediter 1:13 m.m. 63 34

Från EU-budgeten Tabell 2.96 UO 23 Övriga krediter

finansierade strukturstöd Miljoner kronor 1:14 till fisket m.m. 166 119

Utnyttjad kredit

Åtgärder för landsbygdens Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit 2013-12-31 1:18 miljö och struktur 4 098 3 297

Viltvårdsfondens kredit i

Från EU-budgeten Riksgäldskontoret 5 0

finansierade åtgärder för

landsbygdens miljö och 1:19 struktur 3 839 2 994

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

Forskningsrådet för miljö,

areella näringar och

samhällsbyggande: RiR 2013:12 Skattekontroll - en fråga om

Forskning och

förtroende för offentlig förvaltning

1:25 samfinansierad forskning 1 200 780

Riksrevisionen har granskat skattekontroll och

Summa 9 521 7 338

hantering av vissa skatter i statliga myndigheter

och kommuner. Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder beställningsbemyndiganden om 9 521 miljoner med anledning av granskningsrapporten i kronor. De utestående åtagandena uppgick till regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport 7 338 miljoner kronor. Avvikelsen mellan om Skattekontroll av statliga myndigheter och bemyndiganden och utestående åtaganden kommuner (skr. 2013/14:88). Granskningsuppgick till 2 183 miljoner kronor och är främst rapporten är därmed slutbehandlad. hänförliga till anslagen 1:18 Åtgärder för Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till landsbygdens miljö och struktur och 1:19 Från handlingarna (bet. 2013/14:SkU21, rskr. EU-budgeten finansierade åtgärder för 2013/14:203). landsbygdens miljö och struktur. Anledningen är att färre pågående miljöersättningar inom RiR 2013:13 Landsbygdsprogrammet – från landsbygdsprogrammet än vad som beräknats jordbruksstöd till landsbygdsstöd? blev aktuella för förlängning. Dessutom blev Riksrevisionen har granskat om regeringen och antalet ansökningar om förlängning färre än berörda myndigheter effektivt verkat för att nå beräknat. målen för Landsbygdsprogrammet.

De utestående åtagandena för anslaget 1:11 Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder Intervention för jordbruksprodukter överstiger det med anledning av granskningsrapporten i beslutade bemyndigandet med ett mindre belopp regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport (170 000 kronor). om det svenska landsbygdsprogrammet 2007–

2013 (skr. 2013/14:158). Granskningsrapporten

är därmed slutbehandlad.

2.4.24¶Utgiftsområde 24 Näringsliv

Anslag

Tabell 2.97 UO 24 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Utgiftsområdet omfattar näringspolitik, politik budgeten. Utfallet var 126 miljoner kronor för utrikeshandel samt politik för handels- och (26,6 procent) högre än föregående år. Med investeringsfrämjande. institut avses här industriforskningsinstituten

Utfallet uppgick till 5 248 miljoner kronor, med ägande under RISE Research Institutes of vilket är 5 miljoner kronor (0,1 procent) lägre än Sweden AB. Det högre utfallet jämfört med vad som anvisades i statens budget. Jämfört med föregående år beror bl.a. på en satsning på ett 2012 blev utfallet 634 miljoner kronor nytt institut för forskning om processutveckling (10,8 procent) lägre. och katalys.

Högre utgifter för forskning och utveckling genom Överföring av anslagsmedel från Tillväxtverket till

Vinnova företagsutveckling och innovation

Utfallet för anslaget 1:2 Verket för innovations- Utfallet för anslaget 1:22 Bidrag till företagssystem: Forskning och utveckling uppgick till utveckling och innovation uppgick till 2 239 miljoner kronor, vilket är 15 miljoner 260 miljoner kronor, vilket är i nivå med budget. kronor (0,7 procent) högre än vad som anvisats i Utfallet är 125 miljoner kronor (92,6 procent) budgeten och 224 miljoner kronor (11,1 pro- högre än föregående år. Ökningen jämfört med cent) högre än föregående år. Ökningen jämfört föregående år beror på att 125 miljoner kronor med föregående år beror bl.a. på satsningar på överförts från anslaget 1:4 Tillväxtverket för att gruv-, mineral- och stålforskning, test- och finansiera verksamheten i det sammanslagna demonstrationsanläggningar och strategiska bolaget Almi-innovationsbron. innovationsområden. Utfallet för anslaget 1:4 Tillväxtverket uppgick

till 237 miljoner kronor, vilket är 7 miljoner Högre utgifter för institutens strategiska kronor (2,9 procent) lägre än vad som anvisats i kompetensmedel budgeten. Utfallet är 119 miljoner kronor Utfallet för anslaget 1:3 Institutens strategiska (33,4 procent) lägre än föregående år, vilket kompetensmedel m.m. uppgick till 599 miljoner beror på ovan nämnda överföring av kronor, vilket är i nivå med vad som anvisats i anslagsmedel.

Kostnaderna för finansiering av likvidatorer högre Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat än beräknat beställningsbemyndiganden om 3 011 miljoner Utfallet för anslaget 1:12 Bolagsverket: kronor. De utestående åtagandena uppgick till Finansiering av likvidatorer uppgick till 2 390 miljoner kronor. Avvikelsen mellan 15 miljoner kronor, vilket är 3 miljoner kronor bemyndiganden och utestående åtaganden högre än vad som anvisats i budgeten. Anslaget uppgick till 621 miljoner kronor. ökades med 3 miljoner kronor i vårändrings- För anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: budgeten eftersom utbetalningarna till Forskning och utveckling beror avvikelsen likvidatorer som har till uppgift att avveckla framför allt på att gjorda åtaganden är lägre än företag bedömdes bli högre än vad som hade vad de beräknades bli till följd av den forskningsberäknats i budgetpropositionen. och innovationspolitiska propositionen (prop.

2012/13:30, bet. 2012/13:UbU3, rskr. Kostnaderna för finansiering av 2012/13:151). rättegångskostnader lägre än beräknat Beställningsbemyndigandet för anslaget Utfallet för anslaget 1:21 Finansiering av 2:3 Exportfrämjande verksamhet har inte behövt rättegångskostnader uppgick till 9 miljoner tas i anspråk då verksamheten lagts om i den del kronor, vilket är 9 miljoner kronor som tidigare bedömdes medföra behov av att (50,0 procent) lägre än vad som beräknades i besluta om åtaganden som kräver framtida budgeten. Föregående års utfall för anslaget var anslag. lägre än 1 miljon kronor. Utfallet för anslaget är svårt att prognostisera eftersom utbetalningarna är beroende av utgången i olika domstols- Utlåning förhandlingar där Konkurrensverket för statens talan. Tabell 2.99 UO 24 Utlåning

Miljoner kronor

Icke medgivet överskridande av anslaget för Utlåning Låneram Lån 2013-12-31

investeringsfrämjande

Utfallet för anslaget 2:4 Investeringsfrämjande AB Svensk Exportkredit 100 000 0 uppgick till 90 miljoner kronor. De anvisade Civila flygutvecklingsprojekt 1 110 330

2 medlen på statens budget har överskridits med SAS 749 0 33 miljoner kronor (56,2 procent). Över-

Summa 101 859 330

skridandet beror på en avsättning för återkrav av 1

Prop. 2007/08:1, bet. 2007/08:FiU11.

2

Prop. 2012/13:46, bet. 2012/13:NU10. EU-medel i samband med avveckling av Myndigheten för utländska investeringar i Sverige. Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om

låneramar för utlåning på 101 859 miljoner

kronor. Utestående lån vid utgången av 2013 var Beställningsbemyndiganden 280 miljoner kronor.

Tabell 2.98 UO 24 Beställningsbemyndigande

Miljoner kronor

Utestående

Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2013-12-31

Verket för

innovationssystem: 1:2 Forskning och utveckling 2 500 1 969

Näringslivsutveckling 1:5 m.m. 485 418

Sveriges geologiska

undersökning: 1:9 Geovetenskaplig forskning 6 4

Exportfrämjande 2:3 verksamhet 20 0

Summa 3 011 2 390

Garantier Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Tabell 2.100 UO 24 Garantier

Avvecklingsmyndigheten för utländska investe-

Miljoner kronor

ringar i Sverige har, avseende dess årsredovisning

Utestående

för 2013, fått en revisionsberättelse med

Åtaganden Garanti Garantiram 2013-12-31 reservation. Riksrevisionen uttalar sig med Exportkreditgarantier 500 000 259 846 reservation om den drar slutsatsen att det finns

väsentliga fel men att de inte är genomgripande Investeringsgarantier 10 000 4 201

för årsredovisningen eller om Riksrevisionen Kreditgarantier till AB Svensk 250 000 0 Exportkredit för upplåning inte kunnat inhämta tillräckliga och

ändamålsenliga revisionsbevis men drar Grundfondsförbindelse 350 350 Svenska slutsatsen att möjliga fel inte är genomgripande.

1 skeppshypotekskassan

Som grund för uttalande om reservation anger Grundfondsförbindelse Fonden 55 55 Riksrevisionen följande.

2 för den mindre skeppsfarten

Avvecklingsmyndigheten för Myndigheten Pensionsgaranti (endast Obegränsad 662 för utländska investeringar i Sverige m.m.

3 efterborgen), Sveaskog AB

redovisar ett otillåtet anslagsöverskridande på Pensionsgaranti (endast Obegränsad 462

3 anslaget 2:4 Investeringsfrämjande anslagspost 2 efterborgen), Vattenfall AB

med 32 579 000 kronor. Överskridandet beror Pensionsgaranti (inkl Obegränsad 303

på ett bokfört förväntat återkravsanspråk efterborgen), Nordea AB (f.d

3 avseende projekt som finansierats med medel Postgirot) Pensionsgaranti (endast Obegränsad 26 från EU:s regionala strukturfonder och som efterborgen), Svenska Myndigheten för utländska investeringar i

3 Skogsplantor

Sverige intäktsfört under perioden 2008–2012.

Pensionsgaranti SP Sveriges

3 Tekniska Forskningsinsitut Obegränsad 20 Pensionsgaranti (endast Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

3 efterborgen), Teracom Obegränsad 1 Pensionsgaranti Svensk

3 RiR 2013:10 Statens främjandeinsatser för Maskinprovning AB Obegränsad 5

export

Summa 265 932

1 Riksrevisionen har granskat statens insatser för Lagen (1980:1097) om svenska skeppshypotekskassan. 2 Prop. 2003/04:128, bet. 2003/04:FiU21, rskr. 2003/04:273. export. 3 I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder statlig borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, bet. 1991/92:FiU31, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser med anledning av granskningsrapporten i pensionsskulden per den 31 december 2012.

regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport

om statens främjandeinsatser för export (skr.

2013/14:55). Granskningsrapporten är därmed

Övriga krediter

slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till

Tabell 2.101 UO 24 Övriga krediter

Miljoner kronor handlingarna (bet. 2013/14:NU13, rksr.

2013/14:175).

Utnyttjad kredit Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit 2013-12-31 Exportkreditnämnden upplåningsrätt i Riksgäldskontoret för skadeutbetalning Obegränsad 0

2.4.25¶Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Anslag

Tabell 2.102 UO 25 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Utgiftsområdet omfattar merparten av statens gjort slutliga beräkningar av LSS-kostnaderna bidrag till kommuner och landsting. som visade att bidraget till bidragsberättigade

Utfallet uppgick till 88 915 miljoner kronor kommuner skulle överstiga anvisade medel. Den och blev därmed 9 miljoner kronor högre än vad utjämningsavgift som övriga kommuner betalar som anvisades i statens budget. Jämfört med till staten ökade med motsvarande belopp och 2012 ökade utgifterna med 3 776 miljoner redovisas mot inkomsttitel. kronor (4,4 procent).

Kommuner och landsting kompenseras för Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

minskade skatteintäkter

Anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning RiR 2012:25 Den kommunala ekonomin och används för att ge kommuner och landsting goda hållbara offentliga finanser och likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Riksrevisionen har granskat om regeringen har Utgifterna uppgick till 85 603 miljoner kronor, identifierat och analyserat kommunsektorns vilket är 3 627 miljoner kronor mer än 2012. långsiktiga finansieringsproblem. Ökningen beror framför allt på ekonomiska Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder regleringar för att kompensera kommuner och med anledning av granskningsrapporten i landsting för det höjda grundavdraget för regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport pensionärer och den sänkta fastighetsavgiften för om den kommunala ekonomin och hållbara hyreshusenheter, vilket ger minskade skatte- offentliga finanser (skr. 2012/13:127). intäkter till kommuner och landsting. Bidragen Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. till kommunerna uppgick till 61 153 miljoner Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till kronor, en ökning med 2 829 miljoner kronor handlingarna (bet. 2012/13:FiU20, rskr. (4,9 procent). Bidrag till landstingen uppgick till 2012/13:300). 24 450 miljoner kronor, en ökning med 799 miljoner kronor (3,4 procent).

Anslaget 1:2 Statligt utjämningsbidrag för LSSkostnader används för att jämna ut kostnaderna mellan kommuner för verksamhet de utför enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, förkortad LSS. Bidraget finansieras med en utjämningsavgift för kommuner, som redovisas på budgetens inkomstsida (inkomsttitel 7121 Utjämningsavgift för LSS-kostnader). På höständringsbudgeten anvisades ytterligare 9 miljoner kronor eftersom Statistiska centralbyrån i juni 2013

2.4.26¶Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Anslag

Tabell 2.103 UO 26 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Utgiftsområdet omfattar främst räntor på kontorets upplåningsverksamhet. Därmed statsskulden, men också Riksgäldskontorets påverkas utfallet av realiserade valutakursprovisionskostnader i samband med upplåning differenser, men inte orealiserade. Utfallet och skuldförvaltning. I utgiftsområdet ingår påverkas inte av Riksgäldskontorets nettoutäven ett särskilt anslag för oförutsedda utgifter. låning eftersom anslaget nettoredovisas. Högre

Utgifterna inom utgiftsområdet omfattas inte ränteutgifter som beror på att statsskulden ökar av det utgiftstak som riksdagen har beslutat om. till följd av större nettoutlåning motsvaras av en Regeringen får enligt 3 kap. 9 § budgetlagen lika stor ökning av ränteinkomsterna. besluta att anslag för räntor på statsskulden samt Inkomsterna redovisas under posten Räntor på andra utgifter för upplåning och skuld- in- och utlåning. Se tabell 2.104 nedan. förvaltning får överskridas om det är nödvändigt för att fullgöra statens betalningsåtaganden. Valutakursvinsterna högre än budgeterat

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till Utfallet för anslaget 1:1 Räntor på statsskulden 16 774 miljoner kronor och är därmed blev 16 694 miljoner kronor, vilket är 5 394 miljoner kronor (24,3 procent) lägre än 5 334 miljoner kronor lägre än anvisat i statens vad som anvisades i statens budget. Jämfört med budget. Utgifterna för räntor på lån i svenska 2012 minskade utgifterna med 10 607 miljoner kronor blev 1 260 miljoner kronor lägre än kronor (38,7 procent). beräknat. Räntorna på lån i utländsk valuta blev

Utgifterna för statsskuldsräntor påverkas 452 miljoner kronor lägre än väntat. främst av statsskuldens storlek, räntenivåer och I statens budget beräknades inkomster av växelkurser. De påverkas också av tekniska överkurser vid emission uppgå till 500 miljoner faktorer till följd av Riksgäldskontorets kronor. Utfallet blev däremot utgifter till följd upplånings- och skuldförvaltningsteknik. av underkurser vid emission med 806 miljoner Riksgäldskontoret redovisar mot anslag enligt kronor, dvs. en skillnad på 1 306 miljoner utgiftsmässiga principer. Redovisningen är ett kronor. netto av inkomster och utgifter i Riksgälds-

Tabell 2.104 Räntor på statsskulden 2009–2013, fördelning på anslagets komponenter

Miljarder kronor

Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall-SB

2009 2010 2011 2012 SB 2013 2013 2013 Räntor på lån i svenska kronor 25,0 22,8 29,3 28,9 24,0 22,7 -1,3 Räntor på lån i utländsk valuta 7,7 3,4 3,2 2,9 2,0 1,5 -0,5 Över- (-)/underkurser (+) vid emission -10,8 -11,2 -6,0 -9,5 -0,5 0,8 1,3

Summa räntor 21,9 15,0 26,6 22,3 25,5 25,1 -0,4

Räntor på in- och utlåning -6,5 -7,8 -5,7 -4,7 -5,0 -4,2 0,8 Valutakursförluster (+)/vinster (-) 13,9 7,8 3,8 -2,9 -1,0 -10,3 -9,3

1 Räntor på lån till Riksbanken och på lån till andra länder (0,8 miljarder kronor 2013) är bruttoredovisade, till skillnad från i Riksgäldskontorets årsredovisning.

Tabell 2.105 Räntor och valutakurser 2009–2013

årliga räntebetalningar. Sett över en längre

årsgenomsnitt

tidsperiod påverkas alltså inte ränteutgifterna.

Utfall Utfall Utfall Utfall SB Utfall

2009 2010 2011 2012 2013 2013 Skadestånds- och ersättningsanspråk mot staten

belastar anslaget Oförutsedda utgifter

Ränta 5 2,5 2,3 2,3 1,1 1,6 1,6 år % Utgifterna för anslaget 1:2 Oförutsedda utgifter

uppgick till 2,9 miljoner kronor. I budgeten Ränta 6 0,4 0,6 1,7 1,2 1,4 0,9 mån % anvisades 10 miljoner kronor. TCW- 140,2 129,3 122,3 120,9 119,0 117,1 Anslaget är avsett för oförutsedda utgifter index som är så brådskande att ärendet inte hinner SEK/EUR 10,62 9,54 9,03 8,71 8,50 8,65 underställas riksdagen samtidigt som utgifterna SEK/USD 7,65 7,20 6,50 6,78 6,89 6,51 inte lämpligen kan täckas av andra anslags-

1 ändamål. Regeringen beslutar i varje enskilt fall Total Competitiveness Weights, ett mått på kronans värde mot en korg av andra valutor.

om när medel från anslaget ska tas i anspråk.

Finansiering av utgifter från anslaget ska ske Den största avvikelsen från beräkningen i

genom indragning från något annat anslag. budgeten är valutakursvinsterna (netto), som

Under 2013 utnyttjades 2,9 miljoner kronor av blev 9 313 miljoner kronor högre än beräknat.

anslaget för utbetalning på grund av Hur stora valutakursvinster respektive -förluster

skadestånds- och ersättningsanspråk mot staten. det blir beror på när lån i utländsk valuta förfaller

För att finansiera dessa utgifter gjordes och hur valutakurserna rört sig jämfört med när

indragningar på: lånen togs upp. Dessutom påverkas posten av

– utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och Riksgäldskontorets derivataffärer till eventuella

finansförvaltning, anslaget 1:2 Kammarplaceringar i utländska valutor. Derivataffärerna

kollegiet med 1 715 925 kronor, görs för att anpassa sammansättningen i valutaskulden till det gällande riktvärdet. – utgiftsområde 8 Migration, anslaget 1:6 Kursförlusterna (netto) blev 3 579 miljoner Offentligt biträde i utlänningsärenden, med kronor högre än budgeterat. Kursförluster 500 000 kronor, och uppstår när Riksgäldskontoret löser in lån i

– utgiftsområde 5, anslaget 1:4 Ekonomiskt förtid, om lånen har en högre kupongränta än

bistånd till enskilda utomlands samt diverse

marknadsräntan vid återköpstillfället. Kurs- kostnader för rättsväsendet, med vinster uppstår vid motsatt förhållande. Byten

721 648 kronor. som leder till kursförluster gör att ränteutgifterna blir lägre kommande år, eftersom Riksgäldskontoret ersätter lån som har höga årliga räntebetalningar med lån som har lägre

Högre valutakursvinster bidrog till lägre räntor på statsskulden jämfört med 2012

Utgifterna på utgiftsområdet blev 10 607 miljoner kronor (38,7 procent) lägre än 2012. Det beror främst på att utgifterna för anslaget 1:1 Räntor på statsskulden blev 10 604 miljoner kronor (38,8 procent) lägre. Det lägre utfallet beror främst på högre valutakursvinster på skulden i utländsk valuta. Dessutom bidrog lägre kursförluster och lägre räntor på lån i svenska kronor till det lägre utfallet. Åt motsatt håll verkade att det föregående år uppstod inkomster till följd av överkurser vid emission, medan det innevarande år har uppstått utgifter till följd av underkurser vid emission. Låga marknadsräntor som beror på den utdragna lågkonjunkturen i världsekonomin har också bidragit till att sänka statens ränteutgifter.

2.4.27¶Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Anslag

Tabell 2.106 UO 27 Avgiften till Europeiska unionen

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Utgifterna inom utgiftsområdet utgörs av Utfallet uppgick till 37 412miljoner kronor Sveriges betalningar till Europeiska och är därmed 3 918 miljoner kronor kommissionen för EU-budgeten. (11,7 procent) högre än vad som anvisades i

EU-budgeten beslutas årligen inom en flerårig statens budget. Under 2012 beslutades sent om budgetram. Eftersom EU-budgetens inkomster två ändringsbudgetar på unionsnivå som och utgifter ska balansera och merparten av rekvirerades av kommissionen under 2013 och inkomsterna utgörs av avgifter från medlems- därmed påverkade utfallet för 2013. Utfallet länderna styr EU-budgetens utgiftsnivå i hög påverkades även av en högre beslutad årsbudget i grad utgiftsnivån inom utgiftsområde 27. EU för 2013 och av omfattande ändrings- Sveriges avgift kan förändras under året och budgetar på unionsnivå. avvika från beräkningen i statens budget Anslaget tillfördes 4 622 miljoner kronor i beroende på ett flertal faktorer, såsom: vår- och höständringsbudgetarna med anledning

av de förväntade utgiftsökningarna i EU:s – faktisk uppbörd av tullar och import-

årsbudget för 2013 och ändringsbudgetar på avgifter, unionsnivå. Utfallet för 2012 blev högre än

– revideringar av medlemsstaternas brutto-

anvisade medel för anslaget, vilket också innebar nationalinkomst (BNI), att ett underskott fördes över till 2013. Jämfört

– revideringar av baser för mervärdesskatt, med 2012 ökade avgiften till EU med

5 960 miljoner kronor (18,9 procent). Sveriges – utfallet av EU-budgeten för tidigare år, och

avgift till EU redovisas utförligare i avsnitt – ändringsbudgetar på unionsnivå.

6.6 Redovisning av samtliga EU-medel.

2.4.28¶Förändring av anslagsbehållningar

Tabell 2.107 Förändringar av anslagsbehållningar exkl. UO 26 Statsskuldsräntor m.m. 2009–2013

Miljoner kronor

Anm.: Tekniska justeringar medför att ingående överföringsbelopp inte stämmer med utgående överföringsbelopp 2010–2012. Justeringarna har rättats retroaktivt och medför att indragningar 2012 har justerats med 25 miljoner kronor. Dessa indragningar på 25 miljoner kronor avviker med samma belopp från indragningarna i årsredovisningen för staten 2012.

Anslagen i statens budget är ramanslag. ökning på 3 004 miljoner kronor som beräkna- Ramanslagen kan både överskridas och sparas till des i budgeten. kommande år. I statens budget budgeteras Den största anslagsbehållningen i slutet av därför även förändring av anslagsbehållningar. 2013 hade anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshets- Denna budgetpost är inte fördelad per anslag ersättning och aktivitetsstöd (2 913 miljoner utan tas upp under posten Minskning av kronor) under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad anslagsbehållningar. Posten har de senaste åren och arbetsliv. Behållningen för anslaget varit negativ eftersom regeringen beräknat att minskade dock med 604 miljoner kronor under anslagsbehållningarna ska öka. Regeringen 2013. beräknade posten till -3 004 miljoner kronor i budgeten för 2013. Det innebär en budgeterad Minskade indragningar av anslagsmedel jämfört ökning av anslagsbehållningarna. Posten utgör med 2012 ett netto av anslagsbehållningar från föregående Indragningar av anslagsmedel uppgick till budgetår, sparade medel från aktuellt budgetår 14 541 miljoner kronor under året. Det är en och utnyttjande av anslagskrediter. I minskning med 8 845 miljoner kronor redovisningen av det slutliga utfallet ingår (37,8 procent) jämfört med 2012. I tabell 2.108 däremot förbrukning av anslagsbehållningar och redovisas de anslag som uppvisade utgående utnyttjande av anslagskredit i utgifterna för anslagsbehållningar över 1 000 miljoner kronor respektive anslag och utgiftsområde. under något av åren 2009–2013.

Vid budgeteringen beräknades ingen minskning eller ökning av anslagsbehållningar under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Utgiftsområdet ingår inte under utgiftstaket. Nettosumman av förändringen av anslagsbehållningar 2013, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., framgår av tabell 2.107.

Anslagsbehållningarna minskade med 2 miljarder kronor

Anslagsbehållningarna, exklusive utgiftsområde 26, minskade under 2013 från 20 465 miljoner kronor vid ingången av året till 18 510 miljoner kronor vid utgången av året. De minskade alltså med 1 955 miljoner kronor, jämfört med den

Tabell 2.108 Specifikation av anslagsbehållningar över 1 000 miljoner kronor under något av åren 2009–2013

Miljoner kronor