Årsredovisning för staten 2014

Regeringens skrivelse

2014/15:101 Årsredovisning för staten 2014

Regeringens skrivelse 2014/15:101

Årsredovisning för staten 2014

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 9 april 2015

Stefan Löfven

Magdalena Andersson

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten 2014. Skrivelsen omfattar en uppföljning av de budgetpolitiska målen, utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag samt övriga finansiella befogenheter, resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, utvecklingen av statsskulden, redovisning och riskanalys av statliga garantier och utlåning samt nationellt intygande och avgifter till och bidrag från EU. En sammanställning av Riksrevisionens granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen under året och regeringens åtgärder med anledning av dessa lämnas. Vidare redovisas myndigheter som fått en modifierad revisionsberättelse från Riksrevisionen och skälen för detta.

Sammanfattning

Sammanfattning

Nyckeltal för det ekonomiska utfallet

Det ekonomiska utfallet för 2014

Miljarder kronor

Procent Procent Den offentliga sektorn redovisade 2014 ett 1 2

2014 av BNP 2013 av BNP underskott som uppgick till 74 miljarder kronor

Den offentliga sektorns eller 1,9 procent av BNP. Det finansiella

finansiella sparande -74 -1,9 -52 -1,4 sparandet försämrades med ca 22 miljarder

Statens kronor jämfört med 2013. budgetsaldo -72 -1,8 -131 -3,5

Utgifterna under utgiftstaket uppgick till

Utgiftstak 1 107 28,3 1 095 29,0 28 procent av BNP. Underskottet i statens

Takbegränsade budget uppgick till 72 miljarder kronor, vilket är utgifter 1 096 28,0 1 067 28,3

en förbättring med 59 miljarder kronor jämfört

Statens nettoförmögenhet -413 -10,6 -346 -9,2 med 2013.

Statsskuld 1 347 34,5 1 236 32,7

Resultaträkningen uppvisade ett underskott

Årets över-/underskott på 68 miljarder kronor. Jämfört med 2013

i resultaträkningen -68 -1,7 -24 -0,6 försämrades resultatet med 44 miljarder kronor. 3

Utlåning 415 10,6 379 10,0 Statsskulden ökade med 110 miljarder kronor till

4

Garantiförbindelser 1 727 44,2 1 668 44,2 1 347 miljarder kronor vid utgången av 2014. 1

Prel. BNP för 2014 uppgår till 3 908miljarder kronor (löpande priser). Som andel av BNP ökade statsskulden från 2

Rev. BNP för 2013 uppgår till 3 776 miljarder kronor (löpande priser).

3

Inklusive utlåning till Riksbanken. 32,7 procent 2013 till 34,5 procent 2014. 4

Exkl. kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd.

I följande tabell redovisas några nyckeltal av-

seende det ekonomiska utfallet 2014 jämfört

med 2013.

Den offentliga sektorns finansiella Utfallet för statens budget sparande

Utfallet för statens budget 2014 och 2013

Förändring av Utfallet för det finansiella sparandet 2014

anslagsbehållningar -2 blev -74 miljarder kronor, motsvar-

Riksgäldskontorets ande -1,9 procent av BNP. Det genomsnittliga nettoutlåning 11 22 96 finansiella sparandet 2005–2014 uppgick till

Kassamässig 0,4 procent av BNP. Det finansiella sparandet korrigering 0 0 -2 har försämrats de senaste åren. På liknande sätt

Budgetsaldo -45 -72 -131

har det strukturella sparandet försämrats de 1 Med statens budget menas den ursprungliga budgeten sammanställd av

riksdagen i december 2013. senaste åren. År 2014 låg det strukturella sparandet under målet med närmare 2 procent-

Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå enheter.

En samlad bedömning av måluppfyllelsen för till 820 miljarder kronor. Utfallet blev drygt 2014 visar att det finansiella sparandet avvek 790 miljarder kronor, vilket är 30 miljarder tydligt från den målsatta nivån om ett sparande kronor lägre än beräknat i statens budget.

Skatteinkomsterna för staten blev 10 miljarder på 1 procent av BNP i genomsnitt över en

kronor lägre än budget. Det är främst skatt på konjunkturcykel.

arbete som blivit lägre. Det beror bl.a. på högre

husavdrag (ROT och RUT) än väntat. Övriga

inkomster blev drygt 20 miljarder kronor lägre Utgiftstaket för staten än budget. Det beror dels på att utdelningarna

från statens aktier blev lägre än väntat, dels på att

anvisade medel (statens budget och ändringar i Budgeteringsmarginal, procent av

statens budget) blev utgifterna 14 miljarder takbegränsade utgifter 1,0 2,6

kronor lägre.

Det av riksdagen slutligt fastställda utgiftstaket för 2014 uppgick till 1 107 miljarder kronor. Enligt utfallet för statens budget uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket till 1 096 miljarder kronor, dvs. 11 miljarder kronor lägre än fastställt tak.

Finansiella intäkter och kostnader,

Kapital och skulder

Årets underskott, dvs. skillnaden mellan intäkter

Statsskulden 1 347 1 236 och kostnader i resultaträkningen, uppgår till

Skulder m.m. 147 84 knappt 68 miljarder kronor och innebär en för-

Periodavgränsningsposter 81 80 sämring med 44 miljarder kronor jämfört med

Summa kapital och skulder 1 533 1 410

2013. Skatteintäkterna ökade med 24 miljarder

Garantiförbindelser 1 513 1 435 kronor.

Skatteintäkterna uppgick till 1 023 miljarder Övriga ansvarsförbindelser 18 17 kronor och utgjorde 90 procent av de totala intäkterna. Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden

Kostnaderna för transfereringar, exklusive mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda avsättningar till fonder, uppgick till 921 miljarder värde (motsvarande eget kapital i ett företag), kronor, en ökning med 20 miljarder kronor blev negativ och uppgick till -413 miljarder jämfört med 2013. kronor vid utgången av 2014, vilket motsva-

Kostnaderna för statens egen verksamhet rar -10,6 procent av BNP. I förhållande till 2013 uppgick till 252 miljarder kronor, vilket mot- försämrades nettoförmögenheten med 67 milsvarar en ökning med 5 miljarder kronor jämfört jarder kronor. med 2013. Den konsoliderade statsskulden ökade med

Resultat från andelar i hel- och delägda företag 110 miljarder kronor till 1 347 miljarder kronor uppgick till 12 miljarder kronor, vilket är en vid utgången av 2014. Lån i svenska kronor ökning med 5 miljarder kronor jämfört med ökade med 72 miljarder kronor och lån i 2013. utländsk valuta ökade med 38 miljarder kronor.

Finansiella intäkter och kostnader, netto uppgick till drygt -21 miljarder kronor, vilket är en försämring med 53 miljarder kronor jämfört med 2013. Drygt 33 miljarder kronor av resultatet 2013 avsåg reavinst från försäljningen av aktieinnehavet i Nordea AB. Nettokostnaden för statsskulden uppgick till 32 miljarder kronor, vilket är en ökning med 14 miljarder kronor jämfört med 2013.

Statliga garantier Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU

Statliga garantiåtaganden

Miljarder kronor

Nationella intygandet grundas på ansvariga

kassamässig redovisning, har upprättats enligt

god redovisningssed. Regeringen bedömer att Statliga garantiåtaganden ökade med 59 miljarder räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. kronor jämfört med 2013 och uppgick till 1 727 miljarder kronor vid utgången av 2014. Betryggande intern styrning och kontroll Som andel av BNP ligger de statliga garanti- Det finns ett ramverk för staten som syftar till åtagandena på ca 44 procent. Insättningsgarantin att säkerställa en betryggande intern styrning uppgick till 1 389 miljarder kronor, vilket är en och kontroll av EU-medlen. ökning med 76 miljarder kronor jämfört med 2013. Kreditgarantier inklusive exportgarantier Avgift till och bidrag från EU (kassamässigt)

Miljarder kronor

uppgick till 206 miljarder kronor, vilket innebär en minskning med 27 miljarder kronor i för-

2014 2013 hållande till 2013. Garantier om tillförsel av

Betalningar till EU 42 37 kapital uppgick till 122 miljarder kronor, vilket

Betalningar från EU 12 10 utgör en ökning med 10 miljarder kronor jäm-

Nettoflöde från statens budget till EU 30 27

fört med 2013.

Den samlade risken i statens garantier och utlåning bedöms som låg. Sveriges avgift till EU uppgick till 42 miljarder

Garantiåtagandena i denna tabell avviker från kronor. Bidragen från EU uppgick till 12 milde garantier som redovisas inom linjen till jarder kronor. Det kassamässiga nettoflödet från balansräkningen. Avvikelsen avser garantier för statens budget till EU uppgick till 30 miljarder vilka avsättning görs i balansräkningen. kronor, vilket är en ökning med drygt 2,5 mil-

jarder kronor jämfört med 2013. Ökningen

jämfört med 2013 förklaras främst av att de

rabatter som Sverige erhåller på BNI-avgiften Statlig utlåning 2014–2020 och den momsbaserade avgiften ännu

inte realiserats utan kommer att hanteras

Statens utlåning

retroaktivt.

Miljarder kronor

Statens utlåning uppgick till 415 miljarder kronor. Utlåningen till Riksbanken och CSN:s studielån utgör huvuddelen av statens utlåning.

Bilagor:

Bilaga 1 Specifikation av inkomster i statens budget Bilaga 2 Specifikation av utgifter i statens budget Bilaga 3 Beställningsbemyndiganden

Bilaga 4 Sammanställning av slutbehandlade effektivitetsrapporter

Bilaga 5 Tabellsamling Bilaga 6 Statliga myndigheter m.m. Bilaga 7 Ordlista

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 april 2015

Årsredovisning för staten

Årsredovisning för staten 2014

Regeringen ska varje år senast den 15 april året 3.4 Redovisningsprinciper och tilläggsuppefter budgetåret lämna en årsredovisning för lysningar. staten till riksdagen. Resultaträkningen ger underlag för

Årsredovisningen för staten 2014 har bedömning av statens samlade inflöde och upprättats i enlighet med bestämmelserna i förbrukning av resurser. Värdet av statens budgetlagen (2011:203) och enligt god redo- tillgångar och skulder per den 31 december 2014 visningssed. Regeringen bedömer att års- redovisas i balansräkningen. Finansieringsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande analysen visar statens betalningsflöden. I bild av det ekonomiska resultatet och ställningen skrivelsen jämförs utfallet för 2014 i resultatsamt förvaltningen av statens tillgångar. och balansräkningarna, finansieringsanalys och

Den konsoliderade redovisningen i årsredo- noter med utfallet för 2013. visningen omfattar myndigheterna, inklusive Statens budget omfattar samtliga inkomster affärsverken, under riksdagen och regeringen. och utgifter som påverkar statens lånebehov. I Dessutom ingår Riksbankens grundfond som en skrivelsen jämförs och kommenteras budgetens tillgång hos staten. utfall för 2014 dels med de budgeterade

Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder inkomsterna och utgifterna i budgetpropsamt betalningar som redovisas av Riksbanken ositionen för 2014, dels med utfallet för 2013. och AP-fonderna ingår dock inte. Inte heller Ekonomistyrningsverket och Riksgäldsingår premiepensionssystemets tillgångar och kontoret har lämnat underlag till denna skrivelse skulder med dess avkastning i konsolideringen. (dnr Fi2015/1192).

Redovisningen omfattar all verksamhet i de ingående organisationerna oavsett finansiering och baseras på information som de statliga Olika avgränsningar av staten myndigheterna och affärsverken lämnar till statsredovisningen och information som presenteras i Statens ekonomiska utfall redovisas utifrån olika myndigheternas årsredovisningar. I fall där utgångspunkter beroende på att informationen informationen inte varit tillräcklig har komplet- har olika syften. Avgränsningen av staten kan terande information inhämtats. Underlaget har därmed variera. Ett annat skäl till skillnader kompletterats med ekonomiska händelser som mellan olika redovisningar är att olika principer inte har redovisats av myndigheterna, framför tillämpas i räkenskaperna och i statens budget. allt beräkningar av skatteintäkter som ännu inte Beroende på utgångspunkt kan en enskild har debiterats. ekonomisk händelse få delvis olika konsekvenser

Redovisningen utgår från vedertagna och utfallet kan därmed skilja sig åt mellan redovisnings- och värderingsprinciper som i så redovisningarna. stor utsträckning som möjligt hålls oförändrade Informationen om det ekonomiska utfallet i över tiden. En utveckling av den statliga redo- staten utgör även underlag för nationalvisningen sker dock fortlöpande. Gällande räkenskaperna som är en statistisk sammanprinciper och förutsättningar beskrivs i avsnitt ställning i kontoform över den samlade svenska

ekonomin. Nationalräkenskapernas avgränsning En kvalitetskontroll sker även genom av staten utgår från definitioner etc. som följer etablerade kvalitetssäkringsrutiner i samband rekommendationer från FN samt EU:s med Ekonomistyrningsverkets konsolideringsförordning (EG nr 2223/96) om det europeiska arbete och genom Finansdepartementets arbete national- och regionalräkenskapssystemet i med att producera skrivelsen. Kvalitetssäkringen gemenskapen. Nationalräkenskapernas avgräns- innefattar bl.a. kontroller av att myndigheternas ning skiljer sig från årsredovisningen bl.a. genom rapporterade finansiella information överensatt affärsverken inte ingår i dess avgränsning av stämmer med deras respektive årsredovisningar, staten. formella kontroller, motpartsavstämning av

mellanhavanden mellan myndigheter, rimlighets-

kontroller och analys av poster samt doku- Underlag för och kvalitetssäkring av årets menterade metoder för de beräkningar och skrivelse förutsättningar som gäller för konsoliderings-

arbetet. Årsredovisningen för staten bygger huvudsakligen på underlag som har lämnats av Ekonomistyrningsverket och Riksgäldskontoret. Riksrevisionens årliga revision Ekonomistyrningsverkets underlag omfattar utfallet för statens budget inklusive finansiella Granskning av myndigheternas årsredovisningar befogenheter i form av beställningsbe- 2014 myndiganden, garantier etc. Vidare omfattar det Riksrevisionen har inom ramen för den årliga resultaträkning, balansräkning och finansierings- revisionen granskat 232 myndigheters årsredoanalys, statsskuldens utveckling samt redovis- visningar för 2014. ning av avgifter till och bidrag från EU. Riksrevisionen uttalar sig med avvikande Riksgäldskontorets underlag omfattar redo- mening när det finns väsentliga fel som är visning och riskanalys av statliga garantier och genomgripande och årsredovisningen som helhet utlåning. Redovisningen har i övrigt komplette- därigenom inte ger en rättvisande bild. rats eller tagits fram internt inom Regerings- Revisionsberättelse med reservation lämnas när kansliet. Det gäller t.ex. beräkningen av skatte- Riksrevisionen inte kunnat inhämta tillräckliga intäkter och uppföljningen av överskottsmålet. och ändamålsenliga revisionsbevis, men drar Stora delar av skatteintäkterna för 2014 bygger slutsatsen att möjliga fel inte är genomgripande. fortfarande på en prognos (se avsnitt 3.4.1). Riksrevisionen avstår från att uttala sig när den Prognosmetoderna som används för att beräkna inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsskatteintäkterna i årsredovisningen för staten är enliga revisionsbevis och bedömer att möjliga desamma som används för att ta fram prognoser effekter av oupptäckta fel kan vara både i regeringens budgetpropositioner. När det gäller väsentliga och genomgripande. I vissa fall lämnar uppföljningen av överskottsmålet utgår denna Riksrevisionen en revisionsberättelse med dels från officiell statistik från Statistiska central- standardutformning men vill ändå lyfta fram byrån, dels från de indikatorer som regeringen viktig information och lämnar därför en använder för att följa upp överskottsmålet i upplysning i revisionsberättelsen. budgetpropositionen och den ekonomiska vår- För 2014 har Riksrevisionen lämnat femton propositionen. Hur uppföljningen sker beskrivs modifierade revisionsberättelser, dvs. med närmare i regeringens skrivelse 2010/11:79 reservation, avvikande mening eller inget Ramverk för finanspolitiken. uttalande. Följande fjorton myndigheter har fått

En granskning av kvaliteten i årsredovisningen revisionsberättelse med reservation: Domarför staten sker dels genom Riksrevisionens årliga nämnden, Exportkreditnämnden, Forum för revision av myndigheterna och deras årsredo- levande historia, Försäkringskassan, Länsvisningar, vilka ligger till grund för resultat- och styrelsen i Dalarnas län, Länsstyrelsen i balansräkningarna, finansieringsanalysen samt Jämtlands län, Länsstyrelsen i Västerbottens län, utfallet för statens budget, dels myndighets- Myndigheten för yrkeshögskolan, Riksledningarnas intygande om att myndighetens antikvarieämbetet, Statens historiska museer, årsredovisning ger en rättvisande bild. Specialpedagogiska myndigheten, Sveriges

geologiska undersökning, Umeå universitet och

Vetenskapsrådet. Riksrevisionen har avseende Nämnden för hemslöjdsfrågor avstått från att uttala sig. Tretton myndigheter har erhållit revisionsberättelse med upplysning, varav en är myndighet som fått en modifierad revisionsberättelse. De myndigheter som fått en modifierad revisionsberättelse eller upplysning återges även utgiftsområdesvis i avsnitt 2.

I tabellen nedan redovisas utvecklingen av antalet modifierade revisionsberättelser för 2010–2014. Antalet har varierat något under perioden men är generellt sett lågt. Den stora ökningen mellan 2013 och 2014 beror på att Riksrevisionen har ändrat utformningen av revisionsberättelsen, som fr.o.m. 2014 innehåller fem olika uttalanden i stället för ett, vilket medför mer preciserade uttalanden. Ökningen är således inte någon indikation på försämrad kvalitet i myndigheternas årsredovisningar. Myndigheternas årsredovisningar ger överlag en god och rättvisande bild av verksamheten.

Antal modifierade revisionsberättelser 2010–2014

2010 2011 2012 2013 2014 Summa 2 4 4 7 15

1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen

1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen

I detta avsnitt redovisas uppföljningen av två av finanspolitiken behöva stramas åt när konjunkde tre budgetpolitiska målen för 2014, den turen försvagas för att säkerställa att det årliga offentliga sektorns finansiella sparande och målet nås. Finanspolitiken skulle då förstärka utgiftstaket för staten. Därutöver finns ett konjunkturförsvagningen istället för att budgetpolitiskt mål för kommunsektorn i form stabilisera den. Det finns således goda skäl för att av ett balanskrav som inte följs upp i denna formulera ett mål för den offentliga sektorns skrivelse, utan i 2015 års ekonomiska finansiella sparande som ett genomsnitt över en vårproposition. konjunkturcykel. Genomsnittsformuleringen

gör det samtidigt svårare att löpande följa upp

om målet uppnås. Eftersom sparandet kan

tillåtas avvika från målsatt nivå ett enskilt år är 1.1 Den offentliga sektorns det viktigt att konjunkturläget beaktas när målet

finansiella sparande i efterhand utvärderas. Målet för det finansiella

sparandet omfattar hela den offentliga sektorn, År 2000 infördes, efter en infasningsperiod på vilket inkluderar staten, ålderspensionssystemet tre år, ett mål för den offentliga sektorns och kommunsektorn. Affärsverken ingår enligt finansiella sparande. År 2007 fastställde nationalräkenskapernas definition inte i den riksdagen efter en teknisk justering att målet statliga sektorn utan räknas till företagssektorn. skulle uppgå till i genomsnitt 1 procent av BNP över en konjunkturcykel i stället för 2 procent Det finansiella sparandet 2014 (bet. 2006/2007:FiU20). Det offentliga finansiella sparandet 2014 visade

ett underskott på 74 miljarder kronor, mot- Definitioner av finansiellt sparande och målet för svarande 1,9 procent av BNP. I prognosen till den offentliga sektorns finansiella sparande budgetpropositionen för 2014 beräknades ett Det finansiella sparandet för den offentliga underskott på 58 miljarder kronor. Således blev sektorn är resultatet av samtliga transaktioner det finansiella sparandet 16 miljarder kronor som påverkar den offentliga sektorns finansiella lägre än beräknat (se tabell 1.1). Utfallet för både nettoförmögenhet. Finansiella transaktioner den offentliga sektorns inkomster och utgifter som köp och försäljning av aktier och andra blev brutto betydligt högre än prognostiserat i finansiella tillgångar påverkar således inte det budgetpropositionen. Merparten av differensfinansiella sparandet. Detsamma gäller värde- erna rör dock övergången från den gamla förändringar på tillgångar och skulder. standarden för nationalräkenskaper ENS 1995,

Att målet för den offentliga sektorns till den nya ENS 2010. Den nya standarden finansiella sparande är formulerat som ett medför bl.a. att vissa poster bruttoförs, vilket sin genomsnitt i stället för ett årligt krav på tur innebar att såväl inkomster som utgifter 1 procent av BNP är motiverat av stabili- justerades upp med ca 60 miljarder kronor 2014. seringspolitiska skäl. Om målet om 1 procents sparande skulle gälla för varje enskilt år skulle

Tabell 1.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande

beror bl.a. på att övergången till ENS 2010

Miljarder kronor

medförde att delar av Riksbankens inlevererade

2014 2014 Utfall- 2013

överskott klassats om till extraordinära

BP2014 Utfall BP14 Utfall

utdelningar. Avvikelsen i kommunsektorn beror

Inkomster 1 842 1 896 54 1 861

framför allt på att utgifterna för investeringar

1 Skatter och avgifter 1 654 1 664 11 1 613

underskattades i prognosen. I ålderspensionsvarav ENS 2010 11 11 9

systemet förklaras avvikelsen av högre

Övriga inkomster 188 232 43 248

kapitalinkomster än prognostiserat. varav ENS 2010 49 49 46 Jämfört med 2013 försvagades det finansiella Utgifter 1 900 1 970 70 1 912 sparandet i staten och kommunsektorn medan

varav ENS 2010 60 60 55 en svag utveckling av pensionsutgifterna

Finansiellt sparande -58 -74 -16 -52 medförde att sparandet i ålderspensionssystemet

förstärktes (se tabell 1.3). Procent av BNP -1,5 -1,9 -0,3 -1,4

1 Drygt 40 procent av utfallet för skatter och avgifter för 2014 är fortfarande baserat på prognoser. Det rör t.ex. inkomstskatter för hushåll och företag, Tabell 1.3 Det finansiella sparandet i delsektorerna avkastningsskatt samt fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift.

Miljarder kronor

Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

2014 2014 Utfall- 2013

BP2014 Utfall BP14 Utfall Justerat för bruttoeffekter av övergången till

Staten -47 -56 -9 -43 ENS 2010 fördelar sig avvikelsen mellan

Ålderspensionssystemet 2 3 2 -5 beräkningarna i budgetpropositionen för 2014

Kommunala sektorn -12 -21 -8 -3 och utfallet 2014 relativt lika mellan inkomster

Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. och utgifter. Merparten av avvikelsen för inkomsterna rör kapitalinkomster medan

Principer för uppföljningen av målet för den

underskattning av de kommunala utgifterna i

offentliga sektorns finansiella sparande

huvudsak förklarar utgiftsavvikelserna.

Regeringen anser att det är viktigt att det finns Tabell 1.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande, exkl. tydliga principer för hur målet för den offentliga

1

ändrad bruttoredovisning till följd av ENS 2010 sektorns sparande följs upp, och att upp- Miljarder kronor följningen är transparent. I uppföljningen

2014 2014 Utfall- 2013 använder sig regeringen av ett antal indikatorer.

BP2014 Utfall BP14 Utfall

Det är dock viktigt att peka på problemen med Inkomster 1 842 1 836 -6 1 805 en allt för mekanisk tillämpning av dessa Skatter och avgifter 1 654 1 654 -0 1 603 indikatorer. Framför allt finns en risk för att Övriga inkomster 188 183 -5 202 finanspolitiken vid en allt för mekanisk Utgifter 1 900 1 910 10 1 858 tillämpning riskerar att förstärka konjunktur- Finansiellt sparande -58 -74 -16 -52 svängningarna i stället för att dämpa dem.

Regeringens utgångspunkt är därför att Procent av BNP -1,5 -1,9 -0,3 -1,4 1 Avser bruttoförändringar som sammantaget är neutrala för det finansiella inriktningen på finanspolitiken ska bedömas sparandet. Utöver bruttoeffekten har övergången till ENS 2010 också inneburit att

med en bred ansats där ett antal enskilda mål och det finansiella sparandet försämrats med ca 2 miljarder kronor 2014. 2 Drygt 40 procent av utfallet för skatter och avgifter för 2014 är fortfarande restriktioner ställs mot varandra. baserat på prognoser. Det rör t.ex. inkomstskatter för hushåll och företag, avkastningsskatt samt fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift. För att i efterhand avgöra om det finansiella Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. sparandet i den offentliga sektorn varit i linje

med målet för det finansiella sparandet använder Staten och kommunsektorn redovisade under- regeringen som en indikator ett genomsnitt för skott 2014, medan ålderspensionssystemet det finansiella sparandet under de tio senaste uppvisade ett mindre överskott. Jämfört med åren, vilket för den aktuella perioden omfattar prognosen i budgetpropositionen för 2014, blev åren 2005–2014. Syftet med denna bakåtutfallet för det finansiella sparandet lägre än blickande redovisning är att bedöma om det beräknat för staten och kommunsektorn, medan funnits systematiska fel i finanspolitiken som sparandet i ålderspensionssystemet i stället riskerar att minska sannolikheten för att målet underskattades. ska nås i framtiden.

Det svagare finansiella sparandet i staten 2014 kan till stor del förklaras av att inkomsterna från aktieutdelningar blev lägre än beräknat. Detta

Tabell 1.4 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot målet för den offentliga sektorns finansiella sparande

Procent av BNP

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Finansiellt sparande 0,3 1,8 2,2 3,3 2,0 -0,7 0,0 -0,1 -0,9 -1,4 -1,9

Bakåtblickande tioårssnitt 0,4 Strukturellt sparande 1,4 2,2 1,5 1,7 2,3 1,6 1,9 1,2 0,1 -0,5 -0,9

Anm.: Den så kallade sjuårsindikatorn beräknas delvis utifrån prognoser för det finansiella sparandet och redovisas därför inte i årsredovisning för staten (se dock 2015 års ekonomiska vårproposition). Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

För att beakta vilken påverkan konjunkturläget har på den offentliga sektorns sparande, använder regeringen också det strukturella sparandet som indikator på hur målet uppfylls. Det strukturella sparandet syftar till att visa hur stort den offentliga sektorns finansiella sparande skulle vara om inkomsterna och utgifterna inte påverkades av konjunkturläget eller engångseffekter (från och med 2015 års ekonomiska vårproposition beräknas det strukturella sparandet med en ny beräkningsmetod).

Avstämning av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande till och med 2014

År 2014 uppgick det finansiella sparandet till -1,9 procent av BNP och det genomsnittliga finansiella sparandet under perioden 2005–2014 uppgick till 0,4 procent av BNP. Det finansiella sparandet har märkbart försämrats de senaste åren (se tabell 1.4). På liknande sätt har det strukturella sparandet försämrats betydligt de senaste åren. År 2014 låg det strukturella sparandet under målet med närmare 2 procentenheter.

En samlad bedömning av måluppfyllelsen för 2014 visar att det finansiella sparandet avvek tydligt från den målsatta nivån om ett sparande på 1 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. I den ekonomiska vårpropositionen för 2014 redovisar regeringen sin bedömning om hur en återgång till målet ska ske.

1 Se fördjupningsrutan Ny ansats för att beräkna det strukturella sparandet, 2015 års ekonomiska vårproposition.

1.2¶Utgiftstaket för 2014

Tabell 1.5 Utgiftstaket

Miljarder kronor

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå 877 894 931 949 971 989 1 018 1 050 1 074 1 093 1 103 Tekniska justeringar -19 -24 -24 0 -14 0 6 13 10 2 4

1 Reella justeringar -11 Utgiftstak, slutligt fastställt 858 870 907 938 957 989 1 024 1 063 1 084 1 095 1 107 Takbegränsade utgifter 856 864 895 910 943 965 986 989 1 022 1 067 1 096 Budgeteringsmarginal 2 6 12 28 14 24 38 74 62 28 11 Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter 0,3 0,7 1,3 3,1 1,4 2,5 3,9 7,5 6,0 2,6 1,0 1 Utgiftstaket för 2007 sänktes med 11 miljarder kronor i BP07. Detta är inte en teknisk justering utan en finanspolitiskt motiverad ändring. Anm.: För åren 1997–2003 se Årsredovisning för staten 2009

Den statliga budgetprocessen kännetecknas av utgifter. De takbegränsade utgifterna utgörs av ett tydligt medelfristigt uppifrån och ned- faktiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär perspektiv. Utgiftstaket är den övergripande att även myndigheternas utnyttjande av ingående restriktionen som i termer av totala utgifter anslagssparande och anslagskredit ingår i de takbegränsar budgetprocessen från det att utgifts- begränsade utgifterna. taket fastställs till dess att budgetåret är slut. I budgetpropositionen för 2011 föreslog Därmed understryks behovet av prioriteringar regeringen att utgiftstakets nivå för 2014 skulle mellan olika utgifter. Det medelfristiga uppgå till 1 103 miljarder kronor. Riksdagen perspektivet skapar dessutom förutsättningar för beslutade i enlighet med förslaget. Därefter har att undvika att tillfälligt höga inkomster (t.ex. på vissa budgetförändringar föranlett tekniska grund av en god konjunktur) används för att justeringar av utgiftstakets nivå. Tekniska finansiera permanent högre utgifter. I och med justeringar syftar till att utgiftstaket ska utgöra detta begränsas också möjligheterna att bedriva en lika stram begränsning för de offentliga en destabiliserande (procyklisk) finanspolitik på utgifterna efter justeringen som före de förbudgetens utgiftssida. Utgiftstaket infördes 1997 ändringar som föranleder justeringen. För att och fastställda utgiftstak har aldrig överskridits. föranleda en teknisk justering av utgiftstaket ska

Utgiftstaket är ett viktigt budgetpolitiskt den förändring som ger upphov till justeringen åtagande som främjar budgetdisciplinen och inte ha samma nettoeffekt på den konsoliderade stärker trovärdigheten i den ekonomiska offentliga sektorns utgifter eller det offentliga politiken. En viktig uppgift för utgiftstaket är att finansiella sparandet, som på de takbegränsade ge förutsättningar för att uppnå överskottsmålet, utgifterna. Sedan utgiftstaket infördes 1997 har dvs. att skapa förutsättningar för långsiktigt håll- nivåerna på beslutade utgiftstak justerats bara finanser. Nivån på utgiftstaket bör även tekniskt vid flera tillfällen. främja en önskvärd långsiktig utveckling av de De tekniska justeringar som gjorts sedan statliga utgifterna. Tillsammans med överskotts- utgiftstaket för 2014 ursprungligen fastställdes målet är utgiftstaket styrande för det totala redovisas i tabell 1.6. Tekniska justeringar görs i skatteuttagets nivå och bidrar till att förhindra en budgetpropositionen och det är praxis att de utveckling där skatteuttaget stegvis måste höjas årsvisa justeringarna avrundas till hela miljarder till följd av bristfällig utgiftskontroll. kronor. Sammantaget har nivån på utgiftstaket

De takbegränsade utgifterna omfattar utgifts- 2014 höjts med 4 miljarder kronor till följd av område 1–25 och 27 samt utgifterna för ålders- tekniska justeringar. Flertalet av dessa tekniska pensionssystemet vid sidan av statens budget. justeringar hänför sig till budgetförändringar Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. som föranlett justering av statsbidragen till omfattas inte av de takbegränsade utgifterna kommuner och landsting. Till exempel leder en eftersom riksdagen och regeringen i begränsad höjning av det särskilda grundavdraget för omfattning på kort sikt kan påverka dessa pensionärer till att kommunernas och lands-

tingens skatteintäkter försämras, vilket för- funktionsnedsättning med 3,9, 2,6 respektive anleder en höjning av statsbidraget till kommun- 2,5 miljarder kronor. sektorn i motsvarande mån. Detta motiverar en Inom några utgiftsområden blev utgifterna teknisk justering av utgiftstaket. lägre än i den av riksdagen antagna budgeten för

2014, bl.a.: 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, 7

Tabell 1.6 Tekniska justeringar av utgiftstakets nivå för

Internationellt bistånd och 12 Ekonomisk

2014

trygghet för familjer och barn med 3,5, 0,8

Miljarder kronor

respektive 0,8 miljarder kronor.

2014

I avsnitt 2 Utfallet för statens budget redo-

Ursprungligt fastställt utgiftstak (BP 2011) 1 103

visas skillnader mellan utfall och budgeterade

belopp för utgiftsområden och vissa anslag. Tekniska justeringar i Budgetpropositionen för 2012

Bruttoredovisning av jämställdhetsbonus 0,17

Tabell 1.7 Takbegränsade utgifter

Reglering kommunalekonomisk utjämning: förändrade 3:12 Miljarder kronor regler 0,22

SB Utfall Utfall-SB Utfall

20141 2014 2014 2013

En route-avgiften ingick felaktigt i bruttoredovisning av Transportstyrelsens avgiftsintäkter i budgetpropositionen

Utgifter exkl. för 2011 -0,15 2

statsskuldsräntor 833,0 837,5 4,5 810,6

Ny nivå i Budgetpropositionen för 2012 1 103

Ålderspensionssystemet Tekniska justeringar i Budgetpropositionen för 2013 vid sidan av statens

budget 257,7 258,0 0,3 256,7 Reglering kommunalekonomisk utjämning: förändrad fastighetsavgift 0,55 Takbegränsade utgifter 1 090,7 1 095,5 4,8 1 067,3

Nivåhöjning statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader 0,20 Budgeteringsmarginal 16,3 11,5 -4,8 27,7

Reglering kommunalekonomisk utjämning: höjt Utgiftstak 1 107 1 107 0 1 095

1 utjämningsbelopp Sverige-Danmark 0,13 Den av riksdagen i december 2013 fastställda budgeten för 2014, dvs. exkl.

riksdagens beslut med anledning av förslag till ändringar i statens budget för Reglering kommunalekonomisk utjämning: höjt särskilt 2014.

2 grundavdrag till pensionärer 1,10 Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar.

Ny nivå i Budgetpropositionen för 2013 1 105

Utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan Tekniska justeringar i Budgetpropositionen för 2014

av statens budget uppgick till 258 miljarder Reglering kommunalekonomisk utjämning: höjt särskilt kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor högre än grundavdrag till pensionärer 2,43

beräkningen i budgeten för 2014.

Nivåhöjning statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader 0,16

Ändrade principer för förlusthantering på studielån -0,48

Budgeteringsmarginalens användning

Ny nivå i Budgetpropositionen för 2014 1 107

Tekniska justeringar i Budgetpropositionen för 2015 Riksdagen fastställde utgiftstaket för 2014 på

den nivå som regeringen föreslog i budget- Nivåhöjning statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader 0,00

propositionen för 2011. Budgeteringsmarginalen

Ny nivå i bet. 2014/15:FiU1 1 107

uppgick då till 60,0 miljarder kronor. I utfallet Slutligt utgiftstak 1 107 för 2014 uppgick budgeteringsmarginalen till

11,5 miljarder kronor. Det betyder att budget-

eringsmarginalen har blivit 48,6 miljarder kronor Enligt utfallet för statens budget uppgick de

mindre sedan utgiftstaket för 2014 fastställdes. utgifter som omfattas av utgiftstaket, de tak-

Utgiftstaket är en restriktion för hur mycket begränsade utgifterna, 2014 till 1 095,5 miljarder

de statliga utgifterna kan öka och nivån bör kronor. Därmed underskred utgifterna utgifts-

fastställas så att den stödjer målet för det taket med en marginal på 11,5 miljarder kronor

finansiella sparandet och långsiktigt hållbara (se tabell 1.7).

offentliga finanser. På längre sikt kan utgifts-

De takbegränsade utgifterna blev 4,8 miljarder

takets nivå ses som ett utryck för regeringens kronor högre än den av riksdagen antagna

syn på hur statens och ålderspensionssystemets budgeten för 2014. Detta förklaras främst av

totala utgifter bör utvecklas och begränsas i ett högre utgifter inom utgiftsområdena 27

medelfristigt perspektiv. Efter att utgiftstakets Avgiften till Europeiska unionen, 8 Migration

nivå har fastställts av riksdagen bör det dock inte och 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

betraktas som ett mål för den faktiska bruttonationalinkomsten (BNI) för 2014 stegvis utgiftsnivån eftersom denna behöver anpassas till bedömts bli mindre. bl.a. den makroekonomiska utvecklingen. I Ändrade makroekonomiska förutsättningar tabell 1.8 redovisas hur användningen av har vidare medfört högre utgifter inom vissa budgeteringsmarginalen fördelar sig på effekter områden, i första hand arbetsmarknadsområdet. av förslag till ny politik, reviderad pris- och I budgetpropositionen för 2012 och i 2013 års löneomräkning, reviderade makroekonomiska ekonomiska vårproposition bedömdes utvecklförutsättningar, förändrat antal personer som tar ingen på arbetsmarknaden bli sämre än i tidigare emot ersättning från olika transfereringssystem bedömningar, med högre utgifter för arbetslös- (volymförändringar) samt övriga faktorer. hetsförsäkringen och de arbets-marknadspoli-

tiska garantiprogrammen under de därpå

Tabell 1.8 Förändring av budgeteringsmarginalen från

följande åren.

fastställandet av utgiftstaket för 2014 till utfallet för 2014

Reviderade bedömningar av antalet personer

Miljarder kronor

som tar emot ersättning från olika transfe-

2014

reringssystem (volymförändringar) har medfört

Budgeteringsmarginal i budgetproposi-

att budgeteringsmarginalen blivit 19,7 miljarder

tionen för 2011 60,0

kronor mindre. Det är i första hand antalet Reformer -34,0

personer i systemet för sjuk- och rehabiliterings- Reviderad pris- och löneomräkning 3,9

penning som i prognoserna för 2014 successivt Övriga makroekonomiska förändringar 7,7 bedömts vara fler. Mätt som helårsekvivalenter, Volymförändringar -19,7 uppgick antalet ersättningsmottagare 2014 till

1 Övrigt -6,4 ca 200 000, vilket är ca 55 procent fler än bedöm- Total förändring av budgeteringsmargi- ningen i budgetpropositionen för 2011. Även nalen -48,6 inom sjuk- och aktivitetsersättningen var antalet Budgeteringsmarginal i utfallet för personer fler 2014 än vad som bedömdes för 2013 11,5 2014 i budgetpropositionen för 2011. Samman-

Inklusive förändring av anslagsbehållningar. taget blev utgifterna för ohälsan ca 12,0 miljarder Anm: Negativt förändringstal innebär ianspråktagande av budgeteringsmarginalen, dvs. högre utgifter. kronor högre för 2014 än i budgetpropositionen

för 2011 till följd av volymförändringar. Sammantaget har 34,0 miljarder kronor av Vidare uppgick antalet inskrivna asylsökande budgeteringsmarginalen använts för de reformer 2014 till ca 63 000, vilket är ca 150 procent fler som regeringen föreslagit och riksdagen beslutat än bedömningen för samma år i budgetpropositom sedan utgiftstaket fastställdes. I budget- ionen för 2011. Utgifterna för migration och propositionen för 2012 föreslog regeringen integration 2014 (inklusive avräkning från åtgärder inom bl.a. arbetsmarknadspolitiken och biståndsutgifterna i enlighet med OECD:s infrastrukturområdet (prop. 2011/12:1). I biståndskommitté DAC:s definition) har budgetpropositionen för 2013 föreslog sammantaget blivit ca 8 miljarder kronor högre regeringen åtgärder inom bl.a. rättsväsendet, 2014 till följd av volymförändringar jämför med migration, arbetsmarknadspolitiken samt inom budgetpropositionen för 2011. forskning och utbildning (prop. 2012/13:1). I Utgiftsförändringar till följd av övriga fakbudgetpropositionen för 2014 föreslog torer kan föranledas av nya prognosmetoder, juregeringen åtgärder inom bl.a. familjepolitiken, steringar till följd av ny information, korrigearbetsmarknadspolitiken samt inom forskning ringar av tidigare gjorda fel samt regeländringar och utbildning (prop. 2013/14:1). utom regeringens direkta kontroll, t.ex. änd-

Reviderade bedömningar av de makroekono- ringar i EU:s regelverk. Sammantaget medför miska förutsättningarna har medfört att budge- förändringar till följd av övriga faktorer att budteringsmarginalen blivit 7,7 miljarder kronor geteringsmarginalen blivit 6,4 miljarder kronor större. Det är främst utgifterna för ålderspens- mindre. En bidragande orsak är att avgiften till ionssystemet som blivit lägre till följd av att EU blev högre 2014 än i budgetpropositionen inkomstindex och balansindex successivt har för 2014 till följd av övriga orsaker. Det beror reviderats ner sedan bedömningen i budget- dels på revidering av medlemsstaternas BNI- och propositionen för 2011. Utgifterna för bistånd mervärdsskattebaser, dels på sent beslutade har också blivit lägre till följd av att nivån på ändringsbudgetar i EU för 2014.

2¶Utfallet för statens

budget

2¶Utfallet för statens budget

Tabell 2.1 Utfall för statens budget 2014

Enligt 10 kap. 6 § budgetlagen (2011:203) ska

Miljoner kronor

årsredovisningen för staten innehålla utfallet på

Skillnad budgetens inkomsttitlar, anslag och statens

Statens Ändrings- Utfall mot statens lånebehov. Statens lånebehov är detsamma som budget budget 2014 budget saldot i statens budget men med omvänt tecken. Totala inkomster 820 424 790 210 -30 215 Ett positivt saldo innebär att staten har möjlighet

Statens 811 812 801 952 -9 860 att amortera på statsskulden. Ett negativt saldo skatteinkomster innebär att staten behöver låna. Övriga inkomster 8 612 -11 743 -20 355

Med statens budget menas den ursprungliga

Totala utgifter m.m. 865 678 10 480 862 404 -3 274

budgeten sammanställd av riksdagen i december

Utgiftsområden 834 674 10 480 837 546 2 872 2013 (prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU10, rskr. exkl. statsskulds- 2013/14:139). Med totalt anvisade medel menas räntor m.m. däremot summan av både statens ursprungliga Statsskuldsräntor 22 084 3 325 -18 759 budget och de beslut om ändringar i budgeten m.m. som riksdagen har fattat under året. En mer Förändring av -1 660 1 660 utförlig redovisning finns i bilaga 1 Specifikation anslags-

behållningar av inkomster i statens budget och bilaga 2

Riksgäldskontorets 10 580 22 023 11 443 Specifikation av utgifter i statens budget.

nettoutlåning

Kassamässig 0 -491 -491

korrigering

Budgetsaldo -45 254 -72 194 -26 940

2.1¶Saldot i statens budget 2014

Högre husavdrag och lägre elkonsumtion ger lägre

Budgetsaldot blev -72 miljarder kronor 2014 (tabell 2.1). I budgeten beräknades saldot skatteintäkter

Inkomsterna i statens budget beräknades uppgå till -45 miljarder kronor. Saldot blev därmed 27 miljarder kronor lägre än beräknat. Inkoms- till 820 miljarder kronor. Utfallet blev 790 mil-

jarder kronor, vilket är 30 miljarder kronor lägre terna blev 30 miljarder kronor lägre och utgifterna blev 3 miljarder kronor lägre än vad som än beräknat. Skatteinkomsterna för staten blev

10 miljarder kronor lägre än beräknat och övriga beräknades i statens budget.

inkomster blev 20 miljarder kronor lägre än

beräknat. Det är främst skatt på arbete som blivit

lägre än beräknat. Det beror bl.a. på högre

husavdrag (ROT och RUT) än väntat. Även

skatt på konsumtion och insatsvaror blev lägre.

Orsaken är främst att försäljningen av elektrisk

kraft blev lägre.

Övriga inkomster blev drygt 20 miljarder kro- 3 miljarder kronor (26,5 procent) högre än det nor lägre än den av riksdagen beslutade budgeten belopp som riksdagen anvisat i statens budget. för 2014. Det beror dels på att utdelningarna Det beror framför allt på att antalet asylsökande från statens aktier blev lägre än väntat, dels på att ökade mer än beräknat. Efter riksdagens beslut inga större försäljningar av egendom gjordes om ändringar i budgeten för 2014 anvisades under 2014. Beräkningstekniskt antogs in- ytterligare nästan 4 miljarder kronor. komster från försäljning av egendom uppgå till För utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid 15 miljarder kronor i statens budget för 2014. sjukdom och funktionsnedsättning blev utgif-

terna 99 miljarder kronor, vilket är nästan Historiskt låga räntor på statsskulden medför lägre 3 miljarder kronor högre än vad riksdagen utgifter än anvisat anvisade. Det beror bl.a. på att fler personer fick Det slutliga utfallet för utgifter m.m. i statens sjukpenning, aktivitets- eller sjukersättning än budget blev 862 miljarder kronor, vilket är beräknat. Under hösten beslutade riksdagen 3 miljarder kronor lägre än den ursprungliga därför att anvisa ytterligare drygt 4 miljarder budgeten för 2014. Utgifterna för utgiftsområde kronor. 26 Statsskuldsräntor m.m. blev nästan 19 miljarder kronor lägre än vad som anvisades i Färre arbetslösa än beräknat medför lägre utgifter statens budget. Den huvudsakliga orsaken till än anvisat skillnaden är högre inkomster från överkurser Inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och vid emission än beräknat. Utgifterna inom flera arbetsliv blev utfallet 67 miljarder kronor, vilket andra utgiftsområden blev i stället högre än är drygt 3 miljarder kronor lägre än vad som anvisat. anvisades i statens budget. Det beror till största

I tabell 2.2 redovisas de utgiftsområden m.m. delen på att antalet arbetslösa blev färre än som har mer än 1 miljard kronor i skillnad beräknat. Det beror också på att antalet deltagare mellan riksdagens anvisade belopp och utfallet. i arbetsmarknadspolitiska program minskade

mer än beräknat. Dessutom minskade antalet

Tabell 2.2 Utgifter som skiljer sig mer än en miljard kronor

företagskonkurser och företagsrekonstruktioner

mot statens budget

under året, vilket medför lägre utgifter för

Miljoner kronor

lönegarantiersättning.

Skillnad

Statens Ändrings Utfall mot statens Utgiftsområde budget budget 2014 budget Färre studenter än beräknat 8 Migration 9 919 3 847 12 551 2 632 Inom utgiftsområde 15 Studiestöd uppgick

10 Ekonomisk utgifterna till nästan 20 miljarder kronor, vilket trygghet vid är 1 miljard kronor lägre än vad som anvisades på sjukdom och

den ursprungliga budgeten. Det beror framför funktions-

nedsättning 96 520 4 131 99 036 2 516 allt på att antalet studerande blev färre än

beräknat. 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 70 375 66 901 -3 474

EU-avgiften högre än anvisade medel till följd av

15 Studiestöd 21 005 19 953 -1 052

sent beslut om ändringsbudgetar på EU-budgeten

26 Statsskulds-

räntor m.m. 22 084 3 325 -18 759 Avgiften till Europeiska unionen uppgick till

knappt 42 miljarder kronor, vilket är nästan 27 Avgiften till Europeiska unionen 37 700 41 553 3 853 4 miljarder kronor högre än det belopp som

riksdagen anvisat. Det förklaras av revideringar Riksgäldskontorets nettoutlåning 10 580 22 023 11 443 av medlemsstaternas faktiska BNI och mer- Övriga utgifter 597 494 2 501 597 060 -434 värdesskattebas och av att ändringsbudgetar på

EU-budgeten beslutades så sent att den

Summa utgifter m.m.

i statens budget 865 678 10 480 862 404 -3 274 minskning av inbetalningar som detta skulle ha

lett till inte hann utföras under 2014. År 2015

har detta lett till motsvarande minskade

Fler asylsökande och fler sjuka medför högre

betalningar till EU om närmare 3 miljarder

utgifter än anvisat

kronor. Inom utgiftsområde 8 Migration uppgick utgifterna till 13 miljarder kronor, vilket är

Engångseffekter påverkar saldot negativt med nästan 25 miljarder kronor (3,2 procent). Det 14 miljarder kronor beror främst på högre arbetsgivaravgifter. Saldot i statens budget påverkades sammantaget Statens skatteintäkter, dvs. periodiserade negativt av engångseffekter (se även avsnitt 2.5). skatter för 2014, beräknas öka med 22 miljarder Engångseffekterna uppgick till drygt 14 mil- kronor (2,8 procent). Direkta skatter på arbete jarder kronor 2014. Nästan 6 miljarder kronor beräknas öka med 2,7 miljarder kronor (0,5 proavser EU-avgiften till följd av sent beslut om cent) och indirekta skatter på arbete beräknas ändringsbudgetar på EU-budgeten samt av öka med 15 miljarder kronor (3,4 procent). Skatt försenad rabatt. på konsumtion och insatsvaror beräknas ha ökat

Utfallet på posten Riksgäldskontorets netto- med 13 miljarder kronor (2,8 procent) och utlåning blev drygt 11 miljarder kronor högre än avgående poster och skatter till andra sektorer det belopp som riksdagen anvisat. Kärnavfalls- beräknas ha ökat med 26 miljarder kronor fonden minskade sin kontobehållning i Riks- (3,2 procent). Posten Periodiseringar har ökat gäldskontoret med knappt 5 miljarder kronor med 2,7 miljarder kronor. Där redovisas bl.a. 2014. Affärsverket Svenska Kraftnät ökade sina uppbörds- och betalningsförskjutningar, så att lån i Riksgäldskontoret med drygt 2 miljarder summan av skatterna blir kassamässig. kronor som följd av omfattande investeringar i Övriga inkomster minskade med 25 miljarder det svenska stamnätet. Båda dessa poster kronor jämfört med 2013 varav Inkomster av påverkade saldot i statens budget negativt. försåld egendom minskade med ca 20,6 miljarder

kronor.

Statens budget 2013 och 2014 Utgifterna minskade till följd av större

engångseffekter 2013

I tabell 2.3 redovisas utfallet för statens budget Utgifterna i statens budget minskade med för 2013 och 2014. Statens budget visar för 2014 59 miljarder kronor (6,4 procent) mellan 2013 ett underskott på 72 miljarder kronor, jämfört och 2014. Riksgäldskontorets nettoutlåning med ett underskott på 131 miljarder kronor minskade med drygt 74 miljarder kronor 2013, vilket är en förbättring med nästan (77,1 procent), till stor del beroende på engångs- 59 miljarder kronor. effekter, under 2013. Utgifterna för utgiftsom-

råde 26 Statsskuldräntor m.m. blev drygt Tabell 2.3 Utfallet för statens budget 2013–2014 13 miljarder kronor (80,2 procent) lägre än 2013.

Miljoner kronor

Inom flera andra utgiftsområden blev utgifterna

Skillnad högre.

Utfall 2014 Utfall 2013 mot 2013

Tabell 2.4 visar de poster på budgetens

Totala inkomster 790 210 790 535 -325

utgiftssida som hade störst förändringar av

Statens skatteinkomster 801 952 777 295 24 657

utfallet mellan 2013 och 2014. Övriga inkomster -11 743 13 239 -24 982

Totala utgifter m.m. 862 404 921 408 -59 004

Utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m. 837 546 810 614 26 932 Statsskuldsräntor m.m. 3 325 16 774 -13 449 Riksgäldskontorets nettoutlåning 22 023 96 225 -74 202 Kassamässig korrigering -491 -2 205 1 714

Budgetsaldo -72 194 -130 873 58 679

Skatteinkomsterna ökade men statens övriga inkomster minskade

Statens inkomster minskade med drygt 0,3 miljarder kronor mellan 2013 och 2014. Statens skatteinkomster däremot ökade med

Tabell 2.4 Utgifter

2.2.1¶Prognosförutsättningar

Miljoner kronor

Skillnad

Utfallet för inkomsterna baseras för ett flertal Utgiftsområde Utfall 2014 Utfall 2013 mot 2013

skatter på löpande debiteringar av skatter som 1 Rikets styrelse 12 902 11 823 1 079

avser flera inkomstår. En analys av hur inkoms-

2 Samhällsekonomi och

terna har utvecklats jämfört med budgeten bör finansförvaltning 14 122 16 052 -1 930

beakta utvecklingen av makroekonomin och 6 Försvar och samhällets

förändringar i regelverken. krisberedskap 47 978 45 410 2 567

Regeringen aviserade i budgetpropositionen 8 Migration 12 551 9 870 2 681

för 2014 skattereformer som sammanlagt be- 9 Hälsovård, sjukvård och

dömdes minska skatteintäkterna med 19 milsocial omsorg 61 589 58 994 2 595

jarder kronor. 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-

Tabell 2.5 Skattereformer 2014

nedsättning 99 036 96 394 2 642

Miljarder kronor

12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 80 809 78 533 2 276 Beslut som bedömdes påverka de totala skatteintäkterna

13 Integration och

Skatt på arbete -20 jämställdhet 12 225 8 836 3 388

Skatt på kapital 0 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 66 901 69 721 -2 820 Skatt på konsumtion och insatsvaror 1

16 Utbildning och Övriga skatter 0 universitetsforskning 59 419 56 484 2 935

Summa skattebeslut -19

22 Kommunikationer 45 962 43 655 2 307 Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

Källa: Egna beräkningar. 25 Allmänna bidrag till kommuner 93 599 88 915 4 684 26 Statsskuldsräntor m.m. 3 325 16 774 -13 449 De minskade skatteintäkter som uppstår genom

de regelförändringar som riksdagen beslutat om 27 Avgiften till Europeiska unionen 41 553 37 412 4 141 med anledning av budgetpropositionen för 2014

Riksgäldskontorets påverkar huvudsakligen skatt på arbete. De

nettoutlåning 22 023 96 225 -74 202 nämnvärda regelförändringar som påverkar in-

Övriga utgifter 188 409 186 308 2 101 komster från skatt på arbete 2014 är bl.a.

förstärkt jobbskatteavdrag, förhöjt grundavdrag

Summa utgifter m.m.

i statens budget 862 404 921 408 -59 004 för pensionärer och höjd nedre skiktgräns för

statlig inkomstskatt.

Makroekonomiska förutsättningar

2.2¶Inkomster i statens budget 2014

Utvecklingen av skatteintäkterna följer i hög Inkomsterna i statens budget 2014 blev

grad den underliggande ekonomiska utveckl- 790,2 miljarder kronor, vilket är 30,2 miljarder

ingen. I tabell 2.6 redovisas några av de makroekronor lägre än budgeterat. Statens skatte-

konomiska förutsättningar som påverkar skatteinkomster 2014 uppgick till 802,0 miljarder

intäkterna. De ekonomiska antaganden som kronor. Detta var 9,9 miljarder lägre än beräknat

redovisas är desamma som i 2015 års ekoi statens budget för 2014. Den storleksmässigt

nomiska vårproposition. I tabellen jämförs dessa största differensen inom skatteinkomsterna

med antaganden i budgetpropositionen för 2014. uppstod inom området skatt på arbete.

En viktig variabel för prognosen på skatt på

I tabell 2.9 redovisas totala skatteintäkter och

arbete är utvecklingen av lönesumman i ekonoinkomster för 2013 och 2014. I tabellen redovi-

min. Lönesumman 2014 blev 0,3 procentenheter sas även skillnaden mellan utfall och statens

högre än prognosen i budgetpropositionen för budget. Statens budget för 2014 baseras på den

2014. av riksdagen godkända beräkningen för 2014

Konsumentprisindex, KPI, påverkar intäk- (prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU10, rskr.

terna då skiktgränserna styrs av KPI. Om lö- 2013/14:139).

nerna i samhället ökar med mer än KPI plus

Tabell 2.6 Antaganden i 2015 års ekonomiska

2 procentenheter, hamnar en större andel av

vårproposition jämfört med budgetpropositionen för 2014

inkomsterna över skiktgränsen, vilket leder till

Procentuell utveckling om inget annat anges. högre skatteintäkter. KPI används även till att

2013 2014 omräkna skattesatserna för skatt på energi.

1

BNP, marknadspris 2,4 3,5 Perioden juni 2013–juni 2014 var KPI-

Diff. BP14 0,7 0,1 utvecklingen betydligt svagare än vad som

ekonomin. Utfallet för BNP-tillväxten 2014 var

Utbetald lönesumma, skatteunderlag 2,4 3,7

bara något starkare mot vad som förväntades i

Diff. BP14 -0,9 0,3

budgetpropositionen för 2014. Hushållens kon- 3

Arbetslöshet 8,0 7,9

sumtion är en delkomponent inom BNP-måttet

Diff. BP14 -0,1 -0,1

som påverkar intäkterna från såväl mervärdeskatt

Arbetsmarknadspolitiska program 3,9 3,7

som punktskatter.

Diff. BP14 0,0 -0,3

Hushållens konsumtionsutgifter 2,7 3,1

Diff. BP14 0,0 -1,0

Kommunal medelutdebitering 31,73 31,86

Diff. BP14 0,0 0,1

Statslåneränta 2,0 1,6

Diff. BP14 0,1 -0,6

KPI juni-juni -0,1 0,2

Diff. BP BP1413 0,0 -0,9

Inkomstbasbelopp 56,6 56,9

Diff. BP14 0,0 0,0

7

7

Skiktgräns 413,2 420,8

Diff. BP14 0,0 -15,1

7

Övre skiktgräns 591,6 602,6

Diff. BP14 0,0 0,0

1

Löpande priser, procentuell förändring.

2

Enligt nationalräkenskapernas definition.

3

Arbetslöshet 15–74 år.

4

Procent av arbetskraften.

5

Procent.

6

Avser juni föregående år t.o.m. juni aktuellt år.

7

Tusental kronor. Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar.

Bedömningar om utfallet för 2014

För ett antal inkomsttitlar under inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, är de redovisade beloppen bedömningar, eftersom utfallen inte är kända vid tidpunkten för publiceringen av denna årsredovisning. Däremot är det totala beloppet för inkomsttypen 1000, Statens skatteinkomster, ett fastställt utfall för 2014 eftersom det avser de belopp som har betalats in till staten.

I tabellen nedan redovisas berörda fortfarande bedömningar vid tidpunkten för inkomsttitlar och tidpunkt för fastställt utfall. publiceringen av denna årsredovisning. Om inte annat anges, avses alla inkomsttitlarna i inkomsttitelgruppen.

Skillnad mellan beräknat utfall i årsredovisning

Tabell 2.7 Tidpunkt för fastställt utfall för de inkomsttitlar för staten och slutligt utfall för skatteintäkterna som ännu saknar utfall för 2014

I tabell 2.8 redovisas skillnaden mellan beräknat 1100 Direkta skatter på arbete utfall i årsredovisningen för staten och slutgiltigt 1110 Inkomstskatter nov 15 utfall för åren 2008–2012. Skillnaden mellan 1120 Allmänpensionsavgift nov 15 budget och utfall har varierat mellan 0,1 och

1,5 procent av utfallet för statens skatteintäkter. 1140 Skattereduktioner nov 15

År 2008 blev skillnaden mellan beräknat utfall

1200 Indirekta skatter på arbete

i årsredovisningen för staten och slutgiltigt ut- 1210 Arbetsgivaravgifter, 1218 aug 15

fall 0,7 miljarder kronor, vilket motsvarar 1240 Egenavgifter nov 15

0,1 procent av statens skatteintäkter. Detta är i 1270 Särskild löneskatt, 1274 nov 15

linje med prognos. 1280 Nedsättningar,1283-1284 nov 15

År 2009 blev skillnaden mellan beräknat utfall

1300 Skatt på kapital

i årsredovisningen för staten och slutgiltigt ut- 1310 Skatt på kapital, hushåll nov 15 fall 7,9 miljarder kronor, vilket motsvarar 1320 Skatt på företagsvinster nov 15 1,1 procent av statens skatteintäkter. Det förkla- 1340 Avkastningsskatt, 1341-1342 nov 15 ras främst av att skatt på kapital blev högre än

1350 Fastighetsskatt nov 15 beräknat. 1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror År 2010 blev skillnaden mellan beräknat utfall 1410 Mervärdesskatt, 1411 sep 15 i årsredovisningen för staten och slutgiltigt ut-

fall 11,6 miljarder kronor, vilket motsvarar

1600 Restförda och övriga skatter

1,5 procent av statens skatteintäkter. Skillnaden

1620 Övriga skatter, hushåll maj 16

förklaras främst av att skatt på kapital blev högre 1630 Övriga skatter, företag maj 16

än beräknat.

1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer

År 2011 var skillnaden mellan slutgiltigt utfall 1810 Skatter till andrasektorer nov 15

och beräknat utfall i årsredovisningen för staten

1900 Periodiseringar

6,2 miljarder kronor. Detta motsvarar 0,8 pro- 1910 Uppbördsförskjutningar maj 16

cent av statens skatteintäkter. Skillnaden uppstår 1920 Betalningsförskjutningar nov 15 i huvudsak inom intäkterna från skatt på arbete

Anm.: Tabellen innehåller bara titlar som ännu saknar utfall. Övriga titlar har utfall för 2014. och kapital.

År 2012 blev skillnaden mellan slutgiltigt För huvuddelen av ovanstående inkomsttitlar utfall och beräknat utfall i årsredovisningen för fastställs utfallet i samband med den slutgiltiga staten 6,6 miljarder kronor. Detta motsvarar beskattningen för 2014, vilken blir känd i 0,9 procent av statens skatteintäkter. Skillnaden

uppstår i huvudsak inom intäkterna från skatt på november 2015.

kapital och konsumtion.

För arbetsgivaravgifter (inkomsttitel 1218) fastställs utfallet i augusti 2015 när skattedeklarationerna för juli blir kända. För mervärdesskatt (inkomsttitel 1411) fastställs utfallet i september 2015.

För inkomsthuvudgruppen 1600, Restförda och övriga skatter, fastställs utfallet inte förrän i maj 2016, beroende på omprövningar för hushåll (inkomsttitel 1621) och företag (inkomsttitel 1631). Detta innebär även att uppbördsförskjutningarna (inkomsttitel 1911) fastställs lika sent. Beloppen för 2013 och 2014 på inkomsttitlarna 1621, 1631 och 1911 är således

Tabell 2.8 Totala skatteintäkter, skillnad mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutligt utfall

Miljarder kronor

ter som inkomster samt avvikelser mot budget. De totala skatteintäkterna 2014 beräknas uppgå För de skatteintäkter som ännu inte är slutgiltiga till 1 657,5 miljarder kronor. Detta är 4 miljarder utfall (se föregående avsnitt) redovisas prognokronor lägre i förhållande till statens budget för ser för 2014, dvs. stor del av skatteintäkterna 2014. Statens skatteintäkter, dvs. de totala 2014 är fortfarande prognoser. skatteintäkterna exklusive EU-skatter, kommu- Skatteintäkter är periodiserade skatter och nalskatt och avgifter till ålderspensionssystemet, skatteintäkternas utveckling har en direkt koppberäknas uppgå till knappt 820 miljarder kronor. ling till den ekonomiska utvecklingen och de Statens förväntade skatteintäkter är därmed skatteregeler som gäller för det aktuella året. 2 miljarder kronor lägre än i budgeten. Redovisningen är uppdelad på inkomsthuvud- Förväntade intäkter 2014 för såväl skatt på grupperna skatt på arbete, skatt på kapital, skatt arbete och konsumtion inklusive insatsvaror är på konsumtion och insatsvaror, samt restförda lägre i förhållande till budget, medan förväntade och övriga skatter. Summan av dessa skatter intäkter för skatt på kapital är högre än i utgör de totala skatteintäkterna. budgeten. Den beloppsmässigt största negativa Från de totala skatteintäkterna görs avdrag för avvikelsen, jämfört med beräkningen i statens de skatteintäkter som bidrar till att finansiera budget, återfinns inom skatteintäkter på arbete. I avgiften till EU. Det kvarstående beloppet är den avsnitten som följer förklaras avvikelserna mer offentliga sektorns skatteintäkter, som i sin tur utförligt. särredovisas på kommunsektorn, ålders-

pensionssystemet och staten.

Tabell 2.9 Totala skatteintäkter och inkomster i statens budget, jämfört med statens budget för 2013 och 2014

Miljarder kronor

Skatt på arbete Kommunal inkomstskatt

År 2014 beräknas intäkterna från den kommu- Skatt på arbete utgör ca 60 procent av de totala nala inkomstskatten ha uppgått till 600,0 miljarskatteintäkterna och kan delas in i direkta och der kronor. Jämfört med statens budget har indirekta skatter. Löner och andra ersättningar intäkterna för 2014 reviderats ned med för arbete är underlag för både direkta och indi- 2,9 miljarder kronor. Det förklaras framför allt rekta skatter, medan transfereringsinkomster, av att lönesumman blev lägre än vad som såsom sjuk- och föräldrapenning, arbetslöshets- bedömdes i budgeten. ersättning och pensioner, endast är underlag för direkt beskattning. Direkta skatter på arbete Statlig inkomstskatt består till största delen av kommunal och statlig Intäkterna från statlig inkomstskatt beräknas ha inkomstskatt. Under de direkta skatterna på uppgått till 46,2 miljarder kronor 2014. I jämföarbete redovisas också skattereduktionerna. relse med statens budget för 2014 har den

Gemensamt för merparten av de skatter som statliga inkomstskatten reviderats upp med ingår i skatt på arbete är att de följer utveck- 0,8 miljarder kronor. Den ursprungligt beslutade lingen av utbetalda löner och transfereringar. budgeten för 2014 innehöll ett förslag om att

Posterna under direkta skatter fastställs 2015 höja den nedre skiktgränsen för statlig inkomstoch uppgifterna för 2014 är därmed bedömt skatt, vilket beräknades minska intäkterna från utfall, grundat på en prognos. statlig inkomstskatt med ca 3 miljarder kronor.

År 2014 beräknas skatt på arbete ha uppgått Höjningen av den nedre skiktgränsen slopades till 982,8 miljarder kronor. Jämfört med statens dock senare genom beslut i riksdagen. Det budget för 2014 har intäkterna reviderats ned förklarar att intäkterna från statlig inkomstsatt med 9,4 miljarder kronor. Det beror bl.a. på att nu har reviderats upp. Samtidigt motverkas lönesumman blev lägre jämfört med vad som denna upprevidering av att lönesumman blev förväntades i den prognos som låg till grund för lägre än enligt vad som bedömdes i statens budgeten. Utbetalade löner har reviderats ned budget. huvudsakligen till följd av att taxeringsutfallet blev lägre än förväntat för 2013, vilket även får Allmän pensionsavgift effekter på prognosåren. Skattereduktionen för Den allmänna pensionsavgiften tas ut på förvärvhusarbeten blev ca 3 miljarder kronor högre än sinkomster. Underlaget för avgiften utgörs av beräknat i statens budget, vilket minskar pensionsgrundande ersättningar och intäkterna intäkterna från skatt på arbete med samma följer därför utvecklingen av skatteunderlaget för belopp. direkta skatter. Prognosen för 2014 beräknas bli

103,9 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder

kronor lägre än beräknat i statens budget för Direkta skatter 2014.

Skattereduktioner

De direkta skatterna på arbete består av

År 2014 beräknas den totala skattereduktionen inkomstskatter till staten och kommuner, allmän pensionsavgift samt skattereduktioner. År 2013 utgöra 224,4 miljarder kronor, vilket är 3,1 milblev utfallet för de direkta skatterna 523,0 mil- jarder kronor högre än i statens budget. Avvikeljarder kronor. År 2014 beräknas de direkta sen beror bl.a. på en högre skattereduktion för

husarbeten (nästan uteslutande ROT-avdrag) än skatterna ha uppgått till 525,7 miljarder kronor.

Jämfört med staten budget för 2014 har de beräknat i budget. direkta skatterna 2014 reviderats ned med 5,6 miljarder kronor, vilket dels beror på att den

Indirekta skatter

kommunala inkomstskatten blev totalt 2,9 miljarder kronor lägre, dels på att skatte-

De indirekta skatterna på arbete utgjorde reduktionerna blev 3,1 miljarder kronor högre.

46 procent av skatt på arbete och beräknas 2014

ha uppgått till 457,1 miljarder kronor. Till

skillnad från de direkta skatterna där merparten

av intäkterna överförs till kommunerna, tillfaller

de indirekta skatterna huvudsakligen staten och olika tillgångar samt när de ackumulerade vinsålderspensionssystemet. terna realiseras.

Hushållens skatt på kapital beräknas uppgå till Arbetsgivaravgifter 40,6 miljarder kronor 2014. Det är 6,2 miljarder Av de indirekta skatterna utgörs huvuddelen av kronor högre än i statens budget. Revideringen arbetsgivaravgifter. För år 2014 är utfallet nästan beror framför allt på att hushållens kapitalvinster fullständigt. Arbetsgivaravgifterna 2014 blev blev betydligt högre än vad som förväntades i 1,1 miljarder kronor högre än i statens budget. budgeten. Revideringen beror också på att hus-

hållens ränteinkomster nu bedöms bli högre och Särskild löneskatt av att intäkterna från skatt på hushållens utgifts- År 2013 beräknas den särskilda löneskatten bli räntor bedöms bli lägre än vad som bedömdes i 38,2 miljarder kronor. Jämfört med statens budgeten. budget har intäkterna reviderats ned med 2,0 miljarder kronor. Nedrevideringen beror Skatt på företagsvinster huvudsakligen på att företagens kostnader för Aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser, pensionsförmåner till de anställda har reviderats föreningsbanker, sparbanker m.fl. betalar inned. komstskatt på sin beskattningsbara inkomst.

Beskattningen utgår från bolagens bokförings- Nedsättningar mässiga resultat, men vissa skattemässiga juste- Jämfört med statens budget för 2014 beräknas ringar görs för att få fram den beskattningsbara nedsättningarna bli 1,2 miljarder kronor lägre. inkomsten. Revideringen bidrar därmed till ökade totala Skatt på företagsvinster bedöms uppgå till skatteintäkter. drygt 95,5 miljarder kronor 2014. Detta är

1,7 miljarder kronor lägre än i statens budget för

2014. Den slutgiltiga taxeringen för 2013 visade Skatt på kapital på lägre företagsskatteintäkter än förväntat.

Detta föranledde ett nivåskifte nedåt för de Skatt på kapital omfattar bl.a. skatt på företags- framtida förväntade intäkterna från företagsvinster, hushållens kapitalinkomster samt kom- beskattningen. munal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt. År 2014 beräknas skatt på kapital utgöra Avkastningsskatt ca 11,6 procent av de totala skatteintäkterna. Avkastningsskatt tas ut på sparande i pensions- Skatt på företagsvinster utgör knappt hälften av och kapitalförsäkringar. Förutom värdet på tillskatt på kapital. gångarna i pensions- eller kapitalförsäkringen

Skatt på hushållens kapitalinkomster och skatt beror avkastningsskatten på statslåneräntan året på företagsvinster är de skatter som uppvisar före beskattningsåret. Skattesatsen 2014 är störst variationer över åren. Det är också för 15 procent på pensionsförsäkringar och 30 prodessa skatter som prognososäkerheten är störst. cent på kapitalförsäkringar.

De flesta skatter i undergruppen skatt på ka- Intäkten från avkastningsskatten ökar 2014 till pital fastställs i den årliga beskattningen i no- 10,3 miljarder kronor, från 6,9 miljarder kronor vember året efter inkomståret. Undantagen är 2013. Detta kan i all väsentlighet knytas till en kupongskatten och stämpelskatten, som fast- uppgång i statslåneräntan under 2013. ställs månadsvis. Detta innebär att intäkterna från skatt på kapital för 2014 fortfarande är en Kommunal fastighetsavgift och statlig prognos. fastighetsskatt

År 2008 avskaffades den statliga fastighetsskat- Skatt på hushållens kapital ten på bostäder och ersattes av en kommunal Underlaget för hushållens skatt på kapital är fastighetsavgift. Avgifter för småhus uppgick nettot av kapitalinkomster och kapitalutgifter. 2013 till 7 075 kronor, dock högst 0,75 procent Den största delen av kapitalskatten kommer från av taxeringsvärdet, medan avgiften för bostadsrealiserade kapitalvinster. Kapitalvinsterna har delen i hyreshus uppgick till 1 210 kronor per varierat kraftigt mellan åren, vilket leder till att lägenhet, dock högst 0,4 procent av taxeringsäven hushållens kapitalskatt varierar. Kapital- värdet. Avgiften indexeras genom att knytas till vinsternas storlek beror på marknadsvärdet av inkomstbasbeloppet.

Intäkterna från den kommunala fastighets- konsumtion består skattebasen för merväravgiften 2014 beräknas uppgå till 16,1 miljarder desskatt även av offentlig konsumtion, samt kronor, varav 13,5 miljarder kronor för småhus förbrukning i icke skattepliktig verksamhet i och 2,6 miljarder kronor för bostadsdelen i både privata företag och offentlig sektor, dvs. hyreshus. Jämfört med beräkningen i statens verksamhet där ingående mervärdesskatt inte är budget för 2014 har prognosen reviderats upp avdragsgill. med 0,1 miljarder kronor. Intäkterna från mervärdesskatten uppgick till

Statlig fastighetsskatt tas ut på den del av hy- 353,8 miljarder kronor 2014, vilket är 1,2 milreshus som avser lokaler samt på industrifastig- jarder kronor högre än beräknat i statens budget heter. Den statliga fastighetsskatten för 2014 för 2014. beräknas uppgå till 15,8 miljarder kronor, vilket är 0,8 miljarder kronor högre än i statens budget Punktskatter för 2014. Upprevideringen förklaras av högre Avsikten med flertalet punktskatter är att de ska intäkter från fastighetsskatt på lokaldelen i kompensera för de negativa externa effekter för hyreshusenheter och fastighetsskatt på indu- samhället som uppstår i samband med förbrukstrin. ning av vissa varor och tjänster. Punktbeskatt-

ning används för att påverka konsumtionen i en Stämpelskatt för samhället önskvärd riktning, även om de Stämpelskatt tas ut vid köp av fast egendom och också har en klar offentligfinansiell betydelse. tomträtter och vid beviljande av inteckningar. Punktskatter tas ut på bl.a. tobak, alkohol och Utfallet för intäkterna från stämpelskatt för energi. 2014 blev 9,3 miljarder kronor. Det är 0,9 miljar- Punktskatterna skiljer sig från exempelvis der kronor högre än i statens budget för 2014. mervärdesskatten i det avseendet att de oftast är

baserade på konsumerad kvantitet i stället för på Kupongskatt marknadspris. Kupongskatt utgår på utdelning på aktier i Intäkterna från punktskatterna totalt uppgick svenska aktiebolag och svenska aktiefonder. 2014 till 120,3 miljarder kronor, vilket är Skatten betalas av personer som är bosatta ut- 5,7 miljarder kronor lägre än i statens budget för omlands och som fått utdelning från svenska 2014. aktiebolag. Intäkterna från skatt på tobak uppgick till

Kupongskatten uppgick till 4,2 miljarder 11,4 miljarder kronor 2014, vilket är 0,1 milkronor 2014, vilket är 0,2 miljarder kronor lägre jarder kronor lägre än budgeten. än beräknat i statens budget för 2014. Intäkterna från skatt på alkohol uppgick 2014

till 12,8 miljarder kronor. Det är 0,4 miljarder

kronor lägre än beräknat i statens budget för Skatt på konsumtion och insatsvaror 2014.

Intäkterna från skatt på energi uppgick 2014 Mervärdesskatt, punktskatter samt skatt på im- till 39,0 miljarder kronor och det är 2,6 miljarder port bildar tillsammans skatt på konsumtion och kronor lägre än väntat. Koldioxidskatten beräkinsatsvaror. År 2014 uppgick intäkterna från nas ha inbringat 23,3 miljarder kronor 2014, skatt på konsumtion och insatsvaror till 474 mil- vilket är 0,8 miljarder kronor lägre än väntat. Att jarder kronor, vilket är 4,6 miljarder kronor lägre intäkterna från både energi- och koldioxidskatt än i statens budget för 2014. blev lägre än väntat i statens budget för 2014

beror på att konjunkturläget blev svagare än Mervärdesskatt väntat, vilket medförde en lägre användning av Intäkterna från mervärdesskatten påverkas olika energislag hos både företag och hushåll. främst av hushållens konsumtion. Eftersom Övriga skatter på energi och miljö uppgick olika varu- och tjänstegrupper beskattas med 2014 till 4,4 miljarder kronor, vilket är olika mervärdesskattesatser beror intäkterna 1,6 miljarder kronor lägre än väntat. Det beror både på den totala konsumtionen och på sam- på att intäkterna från auktioner med utsläppsmansättningen i konsumtionen. Mervärdesskatt rätter blev betydligt lägre än väntat. tas ut på varor och tjänsters marknadspris, vilket medför att intäkterna är starkt kopplade till prisökningstakten i ekonomin. Utöver hushållens

Intäkterna från skatt på vägtrafik uppgick till skjuten beskattning för fysiska personer avser 16,8 miljarder kronor 2014 och det är emellertid pensionerna, eftersom de beskattas 0,2 miljarder kronor lägre än väntat. när pensionen faller ut och inte när pensionsrät-

Intäkterna från skatt på import uppgick till terna tjänas in. Det gäller både det egna privata 5,8 miljarder kronor 2014, vilket är 0,6 miljarder pensionssparandet, och framför allt avtalspenskronor högre än beräknat i statens budget. ionerna.

Intäkterna från övriga skatter uppgick 2014 Även företag har möjligheter att skjuta upp till 6,7 miljarder kronor, vilket är 0,6 miljarder beskattningen av inkomster. De kan t.ex. sätta av kronor lägre än beräknat i statens budget. delar av sin vinst i periodiseringsfonder. Dess-

utom kan företag göra skattemässiga avskriv-

ningar som är större än den beräknade ekono- Restförda och övriga skatter miska värdeminskningen (överavskrivningar).

De fordringar som är kopplade till olika for- Restförda skatter är nettot av restförda och av mer av uppskjuten beskattning skulle egentligen Kronofogdemyndigheten indrivna skatter. Bland påverka redovisningen av den offentliga sektorns övriga skatter redovisas omprövningar av Skatte- nettoförmögenhet. Anledningen till att detta verkets tidigare fattade beskattningsbeslut samt inte görs är att det inte finns någon samlad redodiverse inkomster som exempelvis Insätt- visning av den uppskjutna beskattningen. Det ningsgaranti- och stabilitetsfondsavgifter, Av- gäller framför allt avtalspensionerna. Ytterligare gifter till Kärnavfallsfonden m.fl. ett skäl att inte redovisa skattefordringar är att

Tillsammans uppgick restförda och övriga det är mycket svårt att beräkna den fordran som skatter till 8,9 miljarder kronor 2014. Restförda den offentliga sektorn har. Även om det för ett skatter är 0,4 miljarder kronor högre än beräknat visst år t.ex. finns uppgift om företagens avsatta medan övriga skatter är 2,9 miljarder kronor medel till periodiseringsfonder vet man inte i högre än väntat. vilken utsträckning dessa återföringar kommer

att påverka skatteintäkterna. Om återföringen

sker under år som företagen har förluster bidrar Periodiseringar inte återföringen till ytterligare skatteintäkter.

Man måste dessutom nuvärdesberäkna skatte- Periodiseringarna består av uppbörds- och betal- fordran vilket gör skattningen än mer osäker. ningsförskjutningar. Uppbördsförskjutningar visar skillnaden mellan inkomsterna i den löpande redovisningen och den periodiserade in- 2.2.3 Övriga inkomster täkten. Betalningsförskjutningarna består av skillnaden mellan in- och utbetalningar på samt- Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna liga skattekonton och debiterade skatter. Inkomster av statens verksamhet, Inkomster av

Periodiseringarna väntas 2014 ha uppgått försåld egendom, Återbetalning av lån, Kalkyltill -17,9 miljarder kronor, vilket är 8,1 miljarder mässiga inkomster och Bidrag m.m. från EU. kronor lägre än väntat. Uppbördsförskjut- Dessutom ingår inkomsttyperna Avräkningar i ningarna beräknas ha blivit 6,8 miljarder kronor anslutning till skattesystemet och Utgifter som lägre än beräknat medan betalningsförskjut- redovisas som krediteringar på skattekonto. Det ningarna beräknas blivit 1,3 miljarder kronor totala utfallet för övriga inkomster 2014 uppgick lägre än beräknat i statens budget för 2014. till -11 743 miljoner kronor och var därmed

20 355 miljoner kronor lägre än vad som

beräknades i statens budget för 2014. Övriga Uppskjuten beskattning inkomster blev 24 982 miljoner kronor lägre

jämfört med föregående år. Skattelagstiftningen ger skattebetalarna möjligheter att i vissa fall skjuta upp beskattningen av olika typer av inkomster. Fysiska personer har t.ex. möjligheter att skjuta upp beskattningen av en kapitalvinst som uppkommer vid avyttring av en privatbostad. De stora beloppen för upp-

Tabell 2.10 Övriga inkomster, sammanfattning

Inkomsterna inom inkomsttypen uppgick till

Miljoner kronor

41 712 miljoner kronor, vilket är 3 607 miljoner

SB Utfall Utfall-SB Utfall

kronor (8,0 procent) lägre än beräknat i statens

2014 2014 2014 2013

budget för 2014. Skillnaden jämfört med

Inkomster av

budgeten beror främst på att inkomsterna av

statens

verksamhet 45 319 41 712 -3 607 48 141 statens aktier blev 5 564 miljoner kronor Inkomster av (30,9 procent) lägre än beräknat.

försåld egendom 15 000 182 -14 818 20 772 Inkomsterna av statens verksamhet blev

Återbetalning av 6 429 miljoner kronor (13,4 procent) lägre än

lån 1 053 945 -108 1 105 2013.

Kalkylmässiga

inkomster 10 254 9 868 -386 9 938 Lägre rörelseöverskott än beräknat från

Bidrag m.m. från Riksbanken EU 12 406 11 864 -542 10 265

Rörelseöverskotten uppgick till 4 149 miljoner Avräkningar m.m. kronor, vilket är 8 miljoner kronor (0,2 procent)

i anslutning till

lägre än beräknat. Riksbanken levererade ett

skattesystemet -75 419 -76 313 -894 -76 979

lägre överskott än beräknat, men det kompense-

Utgifter som

ras av att det inlevererade överskottet av statligt

redovisas som

krediteringar på stöd till exportkredit blev högre än beräknat.

skattekonto 0 0 -3

Tabell 2.12 Rörelseöverskott Övriga inkomster 8 612 -11 743 -20 355 13 239

Miljoner kronor

SB Utfall Utfall- Utfall

2014 2014 SB 2014 2013

Inkomster av statens verksamhet

Luftfartsverkets

inlevererade överskott 2 -2

Inom inkomsttypen redovisas bl.a. rörelse- Affärsverket Svenska överskott från statliga affärsverk och Riksbanken Kraftnäts inlevererade

utdelning och inleverans

samt överskott av statens fastighetsförvaltning.

av motsvarighet till

Dessutom redovisas ränteinkomster, aktie- statlig skatt 480 553 73 618 utdelningar från bolag med statligt ägande,

Sjöfartsverkets

offentligrättsliga avgifter, försäljningsinkomster, inlevererade överskott böter och övriga inkomster av statens verksam- Inlevererat överskott av

het. Riksgäldskontorets

garantiverksamhet 25 42 17 56 Tabell 2.11 Inkomster av statens verksamhet, översikt Inlevererat överskott av Miljoner kronor statsstödd exportkredit 50 254 204 128

SB Utfall Utfall-SB Utfall Riksbankens

2014 2014 2014 2013 inlevererade överskott 3 600 3 300 -300 6 800 Rörelseöverskott 4 157 4 149 -8 7 603 Rörelseöverskott 4 157 4 149 -8 7 603

Överskott av statens fastighetsförvaltning 467 488 21 457

Affärsverket svenska kraftnät redovisade under

Ränteinkomster 1 333 2 074 741 6 020

föregående år 850 miljoner kronor i resultat efter

Inkomster av statens

finansiella poster, vilket är en försämring med

aktier 18 000 12 436 -5 564 20 655

100 miljoner kronor jämfört med året innan. Av

Offentligrättsliga

affärsverkens utdelningspolicy framgår att

553 miljoner kronor i utdelning till staten under Övriga inkomster av

2014. Utdelningen var 71 miljoner kronor statens verksamhet 11 920 13 065 1 145 910

(14,7 procent) högre än beräknat och

Inkomster av statens

65 miljoner kronor (10,5 procent) lägre än 2013.

verksamhet 45 319 41 712 -3 607 48 141

Aktiebolaget Svensk Exportkredit ska för

varje kvartal redovisa resultatet av den stats-

stödda kreditverksamheten. Överskottet redo- Räntor på studielån uppgick till 37 miljoner visas på inkomsttitel. Överskottet uppgick till kronor, vilket är 7 miljoner kronor (15,9 pro- 254 miljoner kronor, vilket var 204 miljoner cent) lägre än beräknat i statens budget och kronor mer än vad som beräknats i statens 3 623 miljoner kronor (99,0 procent) lägre än budget för 2014. Överskottet är 126 miljoner föregående år. Anledningen var att CSN införde kronor (98,4 procent) högre än föregående år. en kreditmodell för studielånen år 2014, i

Riksbankens inlevererade överskott uppgick enlighet med budgetlagens bestämmelser. till 3 300 miljoner kronor, vilket var 300 miljoner Kreditmodellen innebär bland annat att räntekronor (8,3 procent) lägre än beräknat. Över- inkomster inte längre redovisas mot inkomsttitel skottet är 80 procent av Riksbankens genom- utan istället används för att finansiera räntesnittliga resultat under den senaste femårs- kostnader av CSN:s lån i Riksgäldskontoret. perioden, före bokslutsdispositioner m.m. Övriga ränteinkomster uppgick till Riksbanken redovisade ett negativt resultat på 2 038 miljoner kronor, vilket är 748 miljoner 2 000 miljoner kronor för 2013. Det inlevererade kronor (58,0 procent) högre än beräknat och överskottet 2014 var 3 500 miljoner kronor 323 miljoner kronor (13,7 procent) lägre än (51,5 procent) lägre än föregående år. föregående år. Räntor på skattekonto sorterar

under övriga ränteinkomster och utgör Högre överskott av statens fastighetsförvaltning 96,5 procent av utfallet för dessa inkomster. Överskotten av statens fastighetsförvaltning uppgick till 488 miljoner kronor, vilket är Inkomster av statens aktier lägre än beräknat 21 miljoner kronor (4,5 procent) högre än Inkomsttiteln Inkomster av statens aktier består beräknat och 31 miljoner kronor (6,8 procent) av utdelning från statligt ägda bolag. Den högre än föregående år. utbetalade utdelningen baseras på bolagens

Överskottet från Statens fastighetsverk var resultat från föregående år. Inkomster av statens 441 miljoner kronor. Överskottet består dels av aktier uppgick till 12 436 miljoner kronor, vilket en definitiv inleverans av avkastningskrav för är 5 564 miljoner kronor (30,9 procent) lägre än 2013 på 195 miljoner kronor, dels av en prelimi- beräknat i statens budget och 8 219 miljoner när inleverans av avkastningskrav för 2014 på kronor (39,8 procent) lägre än föregående år. 246 miljoner kronor. Fortifikationsverket levererade ett överskott på 47 miljoner kronor. Även detta består av dels en definitiv inleverans av avkastningskrav för 2013 på 14 miljoner kronor, dels en preliminär inleverans av avkastningskrav för 2014 på 33 miljoner kronor.

Lägre räntor på studielån på grund av ny kreditmodell

Ränteinkomster uppgick till 2 074 miljoner kronor, vilket är 741 miljoner kronor (55,6 procent) högre än beräknat och 3 946 miljoner kronor (65,5 procent) lägre än föregående år.

Tabell 2.13 Ränteinkomster

Miljoner kronor

SB Utfall Utfall- Utfall

2014 2014 SB 2014 2013 Räntor på näringslån 0 -1 0 -1 Räntor på studielån 44 37 -7 3 660 Övriga ränteinkomster 1 290 2 038 748 2 361

Ränteinkomster 1 333 2 074 741 6 020

Tabell 2.14 Aktieutdelning 2013 och 2014

Staten avyttrade under 2013 sitt aktieinnehav i

Miljoner kronor

Nordea AB. På grund av detta minskade

Utfall 2014 Utfall 2013 Skillnad

aktieutdelningarna 2014 med 745 miljoner Akademiska hus AB 1 374 1 355 19 kronor. Apoteket AB 150 31 119 Utdelningen från TeliaSonera AB uppgick till Apoteket Produktion & 4 844 miljoner, vilket är 243 miljoner kronor Laboratie AB 3 3 högre än 2013. Resultatet för 2013 uppgick till Apoteksgruppen i 17 128 miljoner kronor, vilket är 4 770 miljoner Sverige Holding AB 4 4 kronor (38,6 procent) högre än 2012. AB Bostadsgaranti 9 9 -1 Vattenfall AB gjorde under 2013 stora Ersättningsmark i avskrivningar som medförde ett negativt resultat

Inlandsinnovation AB beslutade under 2014

Luossavaara-

ordinarie utdelning under 2014.

Svenska

dock 2 763 miljoner kronor (25 procent) lägre

än 2013. Skillnaden mot 2013 förklaras främst av Utdelningen från Akademiska hus AB uppgick lägre finansieringsavgifter från arbetslöshetstill 1 374 miljoner kronor, vilket är 19 miljoner kassor och lägre avgifter vid Kronofogdekronor (1,4 procent) högre än 2013. Bolaget myndigheten. redovisade 2013 ett resultat på 1 181 miljoner Finansieringsavgiften från arbetslöshetskassor kronor, vilket är 17,2 procent högre än 2012. uppgick till 2 848 miljoner kronor, vilket är

Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) har en 2 672 miljoner kronor (51,6 procent) lägre än utdelningspolicy som innebär att utdelning till 2013. Detta beror på att arbetslöshetsavgiften ägaren långsiktigt ska vara 30 till 50 procent av avskaffades den 1 januari 2014. resultatet efter skatt. Utdelningen ska anpassas Avgifterna vid Kronofogdemyndigheten upptill en genomsnittlig resultatnivå över en gick till 1 501 miljoner kronor, vilket är 209 milkonjunkturcykel. LKAB:s resultat efter skatt joner kronor (12,4 procent) lägre än 2013. Skilluppgick för 2013 till 4 312 miljoner kronor, naden beror huvudsakligen på att Kronofogdevilket är 1 935 miljoner kronor (31,0 procent) myndigheten under 2013 ändrade principerna lägre än 2012 års resultat. Utdelningen från för redovisning av avgifter mot inkomsttiteln när LKAB uppgick till sammanlagt 3 500 miljoner det gäller grundavgifter i allmänna mål. De kronor 2014, vilket är 2 000 miljoner kronor lägre än 2013.

förändrade principerna resulterade i en över- ursprungliga uppdraget inte längre fanns kvar att

gångseffekt på ca 300 miljoner kronor. redovisa emot.

Högre inkomster av felparkeringsavgifter

Statens försäljningsinkomster uppgick till Inkomster från försäljning av egendom

62 miljoner kronor, vilket är 7 miljoner kronor

(13,1 procent) högre än beräknat och 8 miljoner Under denna inkomsttyp redovisas bland annat

kronor (15,3 procent) högre än föregående år. I inkomster av försålda byggnader och maskiner,

inkomstgruppen försäljningsinkomster ingår mark och annan egendom som exempelvis gruv-

även felparkeringsavgifter. Dessa förklarar egendom och aktier.

huvuddelen av ökningen i inkomstgruppens

utfall. Tabell 2.15 Inkomster av försåld egendom

Miljoner kronor

Lägre inkomster från sanktionsavgifter SB Utfall Utfall-SB Utfall

2014 2014 2014 2013 Inkomsterna från böter m.m. uppgick till

Inkomster av försåld 1 130 miljoner kronor, vilket är 86 miljoner

egendom 15 000 182 -14 818 20 772 kronor (7,1 procent) lägre än beräknat i statens

budget och 243 miljoner kronor (17,7 procent)

Låga inkomster av försåld egendom år 2014

lägre än föregående år. Skillnaden i förhållande

Inkomsterna av försåld egendom uppgick till till statens budget samt utfallet för 2013 berodde

182 miljoner kronor, vilket är 14 818 miljoner till största delen på inkomsttiteln för bötes-

kronor lägre än beräknat i statens budget och medel. Inlevererade medel uppgick till 910 mil-

20 590 miljoner kronor lägre än 2013. Det joner kronor, vilket är 105 miljoner kronor

beräknade beloppet utgör en beräkningsteknisk (10,3 procent) mindre än beräknat i statens

schablon på 15 000 miljoner kronor. budget och 124 miljoner kronor (11,9 procent)

Skillnaden mellan åren beror huvudsakligen på mindre än föregående år.

att staten under 2013 sålde aktier i Nordea

(19,7 miljarder kronor) och Vectura Consulting

Införandet av kreditmodell för studielånen

AB (0,9 miljarder kronor). Inkomsterna för

försvårar jämförelsen mellan åren

2014 avser andelar av intäkter på de exportaffärer De övriga inkomsterna av statens verksamhet

som Försvarsexportmyndigheten förvaltar uppgick till 13 065 miljoner kronor, vilket är

(Gripenkontraktet) och likvidation av två bolag, 1 145 miljoner kronor (9,6 procent) högre än

Ersättningsmark i Sverige AB och Apotekens beräknat i statens budget och 12 155 miljoner

Service AB. kronor högre än 2013.

Den enskilt största händelsen under året var

en engångsinbetalning på 11,7 miljarder kronor

Återbetalning av lån

från CSN i januari med anledning av att de

införde en kreditmodell för studielån 2014, i

Under inkomsttypen Återbetalning av lån redoenlighet med budgetlagens bestämmelser.

visas återbetalningar av olika typer av lån där den Kreditmodellen innebär bland annat att kapitali-

största delen är återbetalning av studiemedel. serad ränta från och med 2014 lånefinansieras.

En engångseffekt uppstod eftersom CSN tog

Tabell 2.16 Återbetalning av lån

upp lån i Riksgäldskontoret för ackumulerad

Miljoner kronor

kapitaliserad ränta. Den ökade upplåningen

SB Utfall Utfall-SB Utfall motsvarades av en engångsinbetalning på 2014 2014 2014 2013

inkomsttitel, vilket innebar att budgetsaldot inte Återbetalning av

påverkades. näringslån 2 1 -1 2

I december gjorde Kronofogden en utmätning Återbetalning av

av ett tullärende från 2012 som resulterade i att studielån 910 818 -92 968

500 miljoner kronor betalades in på inkomst- Återbetalning av

övriga lån 141 127 -14 135 titeln. Under december betalade även Statens

skolverk in 200 miljoner kronor för återbetal- Återbetalning av lån 1 053 945 -108 1 105

ning av bidrag från tidigare projekt, där det

Tabell 2.18 Statliga pensionsavgifter

Återbetalning av lån lägre än föregående år

Miljoner kronor

Utfallet på inkomsttypen uppgick till

SB Utfall Utfall-SB Utfall 945 miljoner kronor, vilket är 108 miljoner

2014 2014 2014 2013 kronor (10,3 procent) lägre än beräknat i statens

Statlig budget och 160 miljoner kronor (14,5 procent)

tjänstepensionering 7 654 7 755 lägre än 2013.

Särskild löneskatt på

pensionskostnader 1 747 1 753

Statlig Kalkylmässiga inkomster grupplivförsäkring 48 49

Premieskatt, gruppliv 38 38 Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består

Statlig av vissa amorteringar och statliga pensions- personskadeförsäkring 48 9 avgifter.

Avdrag för

administrations- Tabell 2.17 Kalkylmässiga inkomster kostnader -197 -187

Miljoner kronor

Administration,

SB Utfall Utfall-SB Utfall personskadeförsäkring -12 -12

2014 2014 2014 2013

Statliga pensionsavgifter 9 718 9 327 -391 9 404

Avskrivningar och amorteringar 536 541 5 534

Avskrivningar på fastigheter 536 541 5 534 Bidrag m.m. från EU

Uppdragsmyndigheters

komplementkostnader Inkomsterna under inkomsttypen Bidrag m.m. Statliga från EU omfattar bidrag från olika EU-fonder pensionsavgifter 9 718 9 327 -391 9 404 inom EU:s budget. De största enskilda bidragen Kalkylmässiga inkomster 10 254 9 868 -386 9 938 finansieras av Europeiska regionala utveck-

lingsfonden, Europeiska socialfonden och

Europeiska jordbruksfonder. Bidragen är främst Inkomsterna uppgick till 9 868 miljoner kronor,

kopplade till utgifter på anslag inom utgiftsvilket är 386 miljoner kronor (3,8 procent) lägre

områdena 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, 19 än beräknat i statens budget för 2014. Utfallet

Regional tillväxt, 22 Kommunikationer samt för statliga pensionsavgifter blev 9 327 miljoner

utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd kronor, vilket är 391 miljoner kronor

och livsmedel. Bidragen avser vanligen fleråriga (4,0 procent) lägre än beräknat i statens budget.

projekt där ersättningarna från EU ökar i takt De statliga pensionsavgifterna minskade med att projekten arbetar upp sina kostnader.

Inkomsterna av statliga pensionsavgifter uppgick totalt till 9 327 miljoner kronor under 2014. Avgifterna för statlig tjänstepensionering uppgick till 7 654 miljoner kronor, medan den särskilda löneskatten på pensionskostnader uppgick till 1 747 miljoner kronor. Administrationskostnaderna för det statliga tjänstepensionssystemet blev 197 miljoner kronor. Jämfört med föregående år har avgifterna minskat med 77 miljoner kronor (0,9 procent).

Tabell 2.19 Bidrag m.m. från EU

programperioden 2007–2013 slutredovisades

Miljoner kronor

under 2014.

SB Utfall Utfall-SB Utfall

Övriga bidrag från Europeiska garantifonden

2014 2014 2014 2013

för jordbruket blev 173 miljoner kronor högre Bidrag från EU:s

än vad som beräknats i statens budget. Löpande jordbruksfonder 9 848 8 110 -1 738 7 453

redovisningar till EU:s jordbruksfonder (garanti- Gårdsstöd 5 859 5 859 0 5 671

och landsbygdsfonderna) sker i euro vilket Övriga interventioner 133 124 -9 98

innebär att Sverige bär kursrisken. År 2014 Exportbidrag 0

uppgår kursvinsten för de belopp EU betalade Djurbidrag 0 0 0 till Sverige till ca 173 miljoner kronor. Den Offentlig lagring 12 -12 8 främsta orsaken till vinsten är att gårdsstödet för Övriga bidrag från stödåret 2013 utbetalats med kursen 8,66 kronor Europeiska per euro samtidigt som den svenska kronan garantifonden för

minskade något i värde mot euron när jordbruket 8 181 173 74

inbetalningar inkom från EU för förskotterade Bidrag från EU till

stöd.

landsbygdsutvecklingen 3 836 1 945 -1 891 1 602

Högre inkomster från regionala utvecklingsfonden

Bidrag från EU till fiskenäringen 88 38 -50 94 och socialfonden Bidrag från Bidragen från Europeiska regionala utveck- Europeiska regionala lingsfonden blev 1 395 miljoner kronor, vilket är utvecklingsfonden 1 191 1 395 204 1 292

204 miljoner kronor (17,1 procent) högre än Bidrag från beräknat i statens budget för 2014. Jämfört med Europeiska

2013 ökade intäkterna med 104 miljoner kronor. socialfonden 880 1 982 1 102 842

Bidragen från Europeiska socialfonden blev Bidrag till

1 982 miljoner kronor, vilket är 1 102 miljoner transeuropeiska nätverk 300 294 -6 393 kronor (135 procent) högre än i budgeten och Övriga bidrag från EU 99 45 -54 192 1 140 miljoner kronor högre än 2013. Orsaken

till de högre utfallen är att fler projekt än väntat

Bidrag m.m. från EU 12 406 11 864 -542 10 265

avseende programperioden 2007–2013 slutredo-

visades under 2014. Inkomsterna uppgick till 11 864 miljoner kronor och är därmed 542 miljoner kronor (4,4 procent) lägre än beräknat i statens budget för 2014.

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

Jämfört med 2013 blev bidragen från EU 1 599 miljoner kronor (15,6 procent) högre.

Denna inkomsttyp omfattar tillkommande

EU-skatter och utjämningsavgifter för

Bidragen från EU:s jordbruksfonder högre än

LSS-kostnader [lagen (1993:387) om stöd- och

2013 men lägre än beräknat i statens budget

service för vissa funktionshindrade]. Dessutom Bidragen från EU:s jordbruksfonder var

ingår olika avräkningar som avser dels intäkter 8 110 miljoner kronor, vilket är 1 738 miljoner

som förs till fonder, dels kompensation för kronor lägre än beräknat i statens budget för

mervärdesskatt till statliga myndigheter och 2014. Jämfört med 2013 ökade bidragen från

kommuner. EU:s jordbruksfonder med 658 miljoner kronor (8,8 procent).

Bidragen från EU till landsbygdsutvecklingen uppgick till 1 945 miljoner, vilket är 1 891 miljoner kronor lägre än beräknat. Anledningen är främst att bidrag för landsbygdsutveckling i den nya programperioden 2014–2020 kommer att betalas från EU först 2015. Jämfört med 2013 ökade bidragen med 343 miljoner kronor. Orsaken är främst att många projekt avseende

Tabell 2.20 Avräkningar m.m. i anslutning till

Utgifter som redovisas som krediteringar på

skattesystemet

skattekonto

Miljoner kronor

SB Utfall Utfall-SB Utfall

2014 2014 2014 2013 Denna inkomsttyp omfattar utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonton. De

Tillkommande skatter 13 371 14 511 1 140 10 195

flesta av de krediteringar som tidigare kredi-

EU-skatter 10 277 11 045 768 6 889

terades skattekonto har numera upphört eller

Mervärdesskattebase

flyttats till utgiftssidan i statens budget.

Intäkter som förs till

Utgifter som redovisas

fonder -7 691 -7 655 36 -7 520

som krediteringar på

Kompensation för skattekonto 0 0 -3 mervärdesskatt -81 100 -83 169 -2 070 -79 655

Avräknad

mervärdesskatt,

2.3¶Utgifter i statens budget 2014

statliga myndigheter -28 960 -28 712 248 -28 641

Kompensation för

Utgifterna i statens budget är indelade i 27

mervärdesskatt,

kommuner -52 140 -54 458 -2 318 -51 014 utgiftsområden. Därutöver ingår även posterna

Förändring av anslagsbehållningar, Riksgälds-

Avräkningar m.m. i

anslutning till kontorets nettoutlåning och Kassamässig korriskattesystemet -75 419 -76 313 -894 -76 979 gering på budgetens utgiftssida.

Posten förändring av anslagsbehållningar I statens budget för 2014 beräknades avräk- används endast vid budgetering. Utfallet påverkningarna uppgå till -75 419 miljoner kronor. ar anslagsbehållningarna för respektive anslag. Utfallet blev -76 313 miljoner kronor. Skillnaden Skillnaden mellan utfallet och de medel som mot beräkningen i statens budget blev alltså - anvisades av riksdagen i statens budget för 2014 894 miljoner kronor. Orsaken är främst högre redovisas i tabell 2.22. Riksdagen sammanställde kompensation för mervärdesskatt till kom- statens budget den 18 december 2013. Under munerna. 2014 har riksdagen vid två tillfällen beslutat om

Jämfört med 2013 minskade Avräkningar justerade anslagsnivåer, efter förslag om ändringm.m. i anslutning till skattesystemet med ar från regeringen. Totalt anvisade medel för 666 miljoner kronor, vilket bl.a. beror på att de budgetåret är summan av det som ursprungligen tillkommande skatter som bidrar till att anvisades och det som anvisats efter riksdagens finansiera EU-avgiften blivit 4 141 miljoner beslut om ändringar av budgeten. kronor högre. Orsaken är främst att EUkommissionen gjort ett högre uttag av den BNIbaserade avgiften och den mervärdesskatte- 2.3.1 Utgifter i statens budget – baserade avgiften i avvaktan på realisering av sammanfattning Sveriges rabatt för perioden 2014–2020. Åt motsatt håll går avräkningarna för kompensation I tabell 2.22 jämförs utfallet för utgifterna, dvs. för mervärdesskatt till kommunerna som ökat den faktiska förbrukningen, dels med ursprungmed 3 443 miljoner kronor. ligen anvisade medel, dels med totalt anvisade

medel. En högre förbrukning än anvisade medel

möjliggörs genom att utnyttja ett eventuellt

ingående anslagssparande, eller anslagskredit.

Tabell 2.22 Utgifter i statens budget 2014

Miljoner kronor

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

funktionsnedsättning 96 520 4 131 100 651 99 036 2 516 -1 614 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 39 013 83 39 096 39 313 300 217 12 Ekonomisk trygghet för familjer och

17 Kultur, medier, trossamfund och

fritid 12 880 12 880 12 827 -53 -53 18 Samhällsplanering, bostads-

försörjning och byggande samt

23 Areella näringar, landsbygd och

Utfallet för utgifterna i statens budget uppgick ursprungliga budgeten och de ändringar i till 862 404 miljoner kronor. Det är 3 274 mil- budgeten som riksdagen beslutat om, blev joner kronor (0,3 procent) lägre än vad som utgifterna 13 754 miljoner kronor lägre. Den anvisats i den ursprungliga budgeten. I förhåll- största skillnaden mellan det totalt anvisade

beloppet och utfall är utgifterna för Statsskulds- EU-avgiften högre än anvisat - kompenseras delvis räntor m.m. som blev lägre än anvisat. Utgifterna 2015 inom flera andra utgiftsområden blev i stället Avgiften till Europeiska unionen uppgick till högre än anvisat. 41 553 miljoner kronor, vilket är 3 853 miljoner

kronor högre än vad riksdagen anvisat. Under Fler asylsökande och fler sjuka medför högre 2015 har detta initialt motsvarats av minskade utgifter än anvisat betalningar från Sverige till EU om 2 804 mil- Inom utgiftsområde 8 Migration uppgick joner kronor. utgifterna till 12 551 miljoner kronor, vilket är 2 632 miljoner kronor (26,5 procent) högre än i Kärnavfallsfondens minskade placeringar och statens budget för 2014. Det beror framför allt Affärsverket svenska kraftnäts ökade lån ger högre på att antalet asylsökande ökade mer än nettoutlåning beräknat. Efter riksdagens beslut om ändringar i Utfallet på posten Riksgäldskontorets nettobudgeten för 2014 anvisades ytterligare utlåning blev 11 443 miljoner kronor högre än 3 847 miljoner kronor. anvisat. Det beror bl.a. på att Kärnavfallsfonden

För utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid minskade sina placeringar i Riksgäldskontoret sjukdom och funktionsnedsättning blev utgif- samtidigt som Affärsverket svenska kraftnät terna 99 036 miljoner kronor, vilket är 2 516 mil- ökade lånen i Riksgäldskontoret. joner kronor högre än vad riksdagen anvisade. Det beror bl.a. på att fler personer fick sjukpenning, aktivitets- eller sjukersättning än Utfall för 2014 och 2013 beräknat i statens budget. Hösten 2014

Tabell 2.23 Utfallet för statens budget 2013–2014

beslutade riksdagen därför att anvisa ytterligare

Miljoner kronor

4 131 miljoner kronor.

Skillnad

Utgiftsområde Utfall 2014 Utfall 2013 mot 2013

Färre arbetslösa och studerande än beräknat

1 Rikets styrelse 12 902 11 823 1 079

medför lägre utgifter än anvisat

2 Samhällsekonomi och Inom utgiftsområdet 14 Arbetsmarknad och

finansförvaltning 14 122 16 052 -1 930 arbetsliv blev utfallet 66 901 miljoner kronor,

3 Skatt, tull och exekution 10 384 10 388 -4 vilket är 3 474 miljoner kronor lägre än vad som anvisades av riksdagen i statens budget för 2014. 4 Rättsväsendet 40 194 39 297 897 Det beror till största del på att antalet arbetslösa 5 Internationell samverkan 1 662 1 826 -164 blev färre än beräknat. Det beror också på att 6 Försvar och samhällets

företagsrekonstruktioner under året, vilket

9 Hälsovård, sjukvård och medför lägre utgifter för lönegarantiersättning. social omsorg 61 589 58 994 2 595

Inom utgiftsområdet 15 Studiestöd blev 10 Ekonomisk trygghet vid utfallet 19 953 miljoner kronor, vilket är sjukdom och funktions-

nedsättning 99 036 96 394 2 642 1 052 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Det beror 11 Ekonomisk trygghet vid

ålderdom 39 313 39 985 -673 framför allt på att antalet studerande blev färre

12 Ekonomisk trygghet för än beräknat.

familjer och barn 80 809 78 533 2 276

Utgifterna inom utgiftsområde 26 Stats-

13 Integration och skuldsräntor m.m. uppgick till 3 325 miljoner

jämställdhet 12 225 8 836 3 388 kronor, vilket är 18 759 miljoner kronor lägre än

14 Arbetsmarknad och vad som anvisades i den ursprungliga budgeten.

arbetsliv 66 901 69 721 -2 820 Den huvudsakliga orsaken till skillnaden är

15 Studiestöd 19 953 20 567 -614 större inkomster från överkurser vid emission än

16 Utbildning och beräknat.

universitetsforskning 59 419 56 484 2 935

17 Kultur, medier,

trossamfund och fritid 12 827 12 730 97

18 Samhällsplanering, Flygplanet JAS 39 E medför högre utgifter för bostadsförsörjning och staten byggande samt

Utgifterna för utgiftsområde 6 Försvar och konsumentpolitik 1 076 999 77

samhällets krisberedskap ökade med 2 567 mil- 19 Regional tillväxt 2 879 3 270 -392

joner kronor (5,7 procent). Det beror framför 20 Allmän miljö- och

allt på högre utgifter för anskaffning och

naturvård 5 085 4 807 278

utveckling av flygplanet JAS 39 E. 21 Energi 2 858 2 613 245 22 Kommunikationer 45 962 43 655 2 307

Antalet asylsökande ökar

23 Areella näringar, Även utgifterna för utgiftsområde 8 Migration landsbygd och livsmedel 16 203 16 006 196

blev högre än 2013. Ökningen uppgår till 24 Näringsliv 5 439 5 248 191 2 681 miljoner kronor (27,2 procent) och beror 25 Allmänna bidrag till på att antalet asylsökande till Sverige har ökat. kommuner 93 599 88 915 4 684 26 Statsskuldsräntor m.m. 3 325 16 774 -13 449 Assistansersättningen fortsätter öka 27 Avgiften till Europeiska Utgifterna för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukunionen 41 553 37 412 4 141

vård och social omsorg ökade med 2 595 mil- Förändring av joner kronor (4,4 procent). Kostnaderna för anslagsbehållningar

statlig assistansersättning ökade med 1 338 mil-

Summa 840 872 827 388 13 484 joner kronor (6,0 procent) och Bidrag till

Riksgäldskontorets läkemedelsförmånerna ökade med 721 miljoner nettoutlåning 22 023 96 225 -74 202

kronor (3,5 procent). Kassamässig korrigering -491 -2 205 1 714 Summa utgifter m.m. Ökade utgifter för sjukpenning på statens budget 862 404 921 408 -59 004 Även utgifterna för utgiftsområde 10 Ekono-

misk trygghet vid sjukdom och funktionsned-

Utgifterna minskade till följd av större sättning blev högre än 2013. Utgifterna inom engångseffekter 2013 utgiftsområdet ökade med 2 642 miljoner Utgifterna i statens budget minskade med kronor (2,7 procent). Ökningen beror bland 59 004 miljoner kronor (6,4 procent) mellan annat på att fler erhåller sjukpenning och att fler 2013 och 2014. Riksgäldskontorets nettout- får sjukpenning under en längre tid. låning minskade med 74 202 miljoner kronor (77,1 procent), till stor del beroende på engångs- Utgifterna för föräldraförsäkringen ökade effekter under 2013. Utgifterna för utgiftso- Inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för mråde 26 Statsskuldräntor m.m. blev drygt familjer och barn ökade utgifterna med 13 449 miljoner kronor (80,2 procent) lägre än 2 276 miljoner kronor (2,9 procent). Utgifterna 2013. Inom flera andra utgiftsområden blev för föräldraförsäkringen ökade med 934 miljoner utgifterna högre. kronor (2,5 procent), eftersom både ersätt-

ningen per dag blev högre och antalet uttagna Högre utgifter för allmänna val dagar blev fler än 2013. Utgifterna för utgiftsområde 1 Rikets styrelse blev 1 079 miljoner kronor (9,1 procent) högre Fler kommunmottagna ger högre utgifter än 2013. Under 2014 inföll val till Europaparla- Utgifterna för utgiftsområde 13 Integration och mentet, riksdag, kommun- och landstings- jämställdhet ökade med 3 388 miljoner kronor fullmäktige, vilket ökade utgifterna. (38,3 procent), vilket beror på att kommunerna

tagit emot fler flyktingar 2014 jämfört med Engångsutbetalning till EIB under 2013 föregående år. Inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning minskade i stället utgifterna Aktivitetsstödet minskade med 1 930 miljoner kronor (12,0 procent). Det Utgifterna för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad beror på att Sverige, under 2013, gjorde en och arbetsliv blev 2 820 miljoner kronor engångsutbetalning till Europeiska investerings- (4,0 procent) lägre än 2013, vilket till stor del banken (EIB). beror på att antalet deltagare i program med

aktivitetsstöd minskade under året. Antalet ekonomiska förutsättningarna, dels av antalet

arbetslösa är i princip oförändrat mellan åren. personer som tar emot ersättning från olika

transfereringssystem (volymer). Vidare redo- Kapitaltillskott till ESS ger ökade utgifter visas hur stor del av skillnaden som beror på nya

Inom utgiftsområde 16 Utbildning och universi- beslut. Det gäller sådana beslut som fattats av

tetsforskning ökade utgifterna med 2 935 mil- riksdagen, regeringen eller Riksbanken. Reste-

joner kronor (5,2 procent). En av orsakerna till rande skillnad beror på andra förklaringsfaktorer

det högre utfallet är ett kapitaltillskott med och redovisas i kategorin Övrigt. Skillnaderna

794 miljoner kronor till European Spallation fördelas också på Utgiftsområden exkl. räntor,

Source ESS AB, vilket är en ökning med 394 Statsskuldsräntor m.m. och Riksgäldskontorets

miljoner kronor jämfört med 2013. nettoutlåning. Resultatet sammanfattas i

följande tabell och kommenteras därefter.

Järnvägsinvesteringarna ökade

Utgifterna för utgiftsområde 22 Kommuni- Tabell 2.24 Förklarande faktorer till skillnaden mellan utfall

och budget för 2014

kationer ökade med 2 307 miljoner kronor

Miljarder kronor

(5,3 procent). Till stor del beror ökningen på att

Makrojärnvägsinvesteringarna i nationell plan ökade.

förutsätt

2

Totalt Volym ningar Beslut Övrigt Kommunerna kompenseras för sänkt skatt till Utgiftsområden,

1 pensionärer exklusive räntor 4,5 3,2 -2,2 2,8 0,7

Utfallet för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag Statsskuldsräntor

till kommuner ökade med 4 684 miljoner kronor m.m. -18,8 0,0 -18,7 0,0 0,0

(5,3 procent). Det beror framför allt på Riksgäldskontorets

3

nettoutlåning 11,0 0,0 3,5 0,4 7,1 ekonomiska regleringar för att kompensera

kommuner och landsting för sänkt skatt till Summa utgifter -3,3 3,2 -17,4 3,2 7,8

1

Utgiftsområden som omfattas av det statliga utgiftstaket. pensionärer. Reformen ger minskade skatte- 2

Under Utgiftsområden, exkl. räntor ingår förändring av anslagsbehållningar intäkter till kommuner och landsting. enligt ursprunglig budget.

3

Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringsposten.

Utgifterna för statsskuldsräntor historiskt låga

Inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Skillnader till följd av reviderade bedömningar av

minskade utgifterna med 13 449 miljoner kronor antalet personer som tar emot ersättning från

(80,2 procent). Utgifterna är historiskt låga och olika transfereringssystem (volym)

minskningen beror till stor del på inkomster

Utgifterna blev 3,2 miljarder kronor högre än i efter överkurser vid emission.

statens budget till följd av ändrade volymer,

vilket i första hand förklaras av utvecklingen

Engångseffekter påverkar jämförelsen i

inom två utgiftsområden.

nettoutlåningen

Fler personer än beräknat i statens budget Under 2014 minskade Riksgäldskontorets netto-

erhöll sjukpenning och sjuk- och aktivitetsutlåning med 74 202 miljoner kronor (77,1 pro-

ersättning 2014. Det är den huvudsakliga cent). Det beror framför allt på att lånen till

förklaringen till att utgifterna under utgifts- Riksbanken ökade med 103 621 miljoner kronor

område 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom 2013. Samtidigt ökade behållningen på stabi-

och handikapp blev 2,5 miljarder kronor högre litetsfondens konto med 25 901 miljoner kronor,

än i den beslutade budgeten. vilket minskade nettoutlåningen 2013.

Det genomsnittliga antalet inskrivna asyl-

sökande personer i Migrationsverkets mot-

tagande uppgick till ca 64 000 personer 2014,

2.3.2¶Förklarande faktorer till avvikelserna

vilket är närmare 50 procent fler än beräknat.

mot budgeten

Det är den huvudsakliga förklaringen till att

utgifterna under utgiftsområde 8 Migration blev

Utgifterna i statens budget blev 3,3 miljarder

2,6 miljarder kronor högre än i den beslutade kronor lägre än den budget som riksdagen

budgeten. Samtidigt blev utgifterna under ursprungligen fastställde. I detta avsnitt redo-

utgiftsområde 7 Internationellt bistånd visas hur stor del av denna skillnad som beror på

0,8 miljarder kronor lägre än i statens budget, reviderade bedömningar dels av de makro-

vilket främst förklaras av att biståndsutgifterna antogs vid budgeteringen, vilket har medfört kan användas för att finansiera högre utgifter för lägre utgifter under utgiftsområde 14 Arbetsersättningar och bostadskostnader för asyl- marknad och arbetsliv. sökande i enlighet med de definitioner som

Tabell 2.25 Makroekonomiska förutsättningar

utfärdas av OECD:s biståndskommitté DAC.

Skillnad

Utgifterna under utgiftsområde 15 Studiestöd utfall

Utfall SB Utfall 2014blev 1 miljard lägre än anvisat, vilket i första

2013 2014 2014 SB 2014 hand beror på att färre studerande än beräknat,

Procentuell förändring under 2014, hade rätt till den högre bidragsnivån

från föregående år: i studiestödssystemet. 1

BNP (fasta priser) 1,3 2,5 2,1 -0,4

1

KPI (årsgenomsnitt) 0,0 0,9 -0,2 -1,1

Skillnader till följd av reviderade bedömningar av

Antal sysselsatta, den makroekonomiska utvecklingen 1

15–74 år 1,0 0,8 1,4 0,6

Timlön (enligt Skillnader till följd av ändrade makroekonomiska

nationalräkenskaperna) 1,9 2,9 1,7 -1,2 förutsättningar medförde att utgifterna blev

Nivåer: 17,4 miljarder kronor lägre än i statens budget.

Skillnaden återfinns framför allt på anslaget Arbetslöshet, 15–74

år, procent av arbets-

budget. Det beror främst på betydligt högre

3

SEK/USD 6,51 6,56 6,86 0,30 inkomster av överkurs vid emission, 15,2 mil-

6-mån ränta, jarder kronor högre än beräknat i budgeten. 3

årsgenomsnitt 0,9 1,1 0,4 -0,6 Sådana överkurser uppstår när Riksgälds-

5-årig statsobligation, kontoret emitterar obligationer med kupong- 3

årsgenomsnitt 1,6 1,9 0,9 -1,0 räntor som överstiger de aktuella marknads- Källa: Statistiska centralbyrån.

2 Exklusive heltidsstuderande arbetssökande. räntorna. Detta innebär endast en omfördelning 3

Källa: Riksbanken. av räntebetalningar över tiden. Överkurserna

blev ovanligt stora 2014 till följd av de

exceptionellt låga marknadsräntorna. Ränte-

Skillnader till följd av beslut

anslaget påverkas av många tekniska faktorer

som beror på Riksgäldskontorets upplånings-

De totala utgifterna blev 3,2 miljarder kronor och skuldförvaltningsteknik. Hela skillnaden för

högre än i statens budget till följd av beslut statsskuldsräntorna klassificeras som makro-

fattade av riksdagen, regeringen eller Riksberoende, utom den del som är en följd av ett

banken. annat lånebehov än beräknat. Denna skillnad,

Utfallet för samtliga utgiftsområden, exkl. som för 2014 endast var marginell, redovisas

utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev under kategorin Övrigt.

till följd av beslut 2,8 miljarder kronor högre än

Utgifterna för Riksgäldskontorets nettout-

beräknat i budgeten. Det förklaras i första hand låning blev, som följd av ändrade makro-

av att riksdagen anvisade ytterligare 2 miljarder förutsättningar, 3,5 miljarder kronor högre än i

kronor under hösten 2014 till utgiftsområde 6 statens budget. Det beror främst på att en

Försvar och samhällets krisberedskap mot svagare krona än beräknat har medfört att

bakgrund av uteblivna intäkter från Schweiz Riksbankens lån i Riksgäldskontoret ökat mer

avseende medfinansiering för anskaffning och än väntat när lån refinansierats till en högre

utveckling av JAS 39 E. Vidare anslog riksdagen dollar- respektive eurokurs än den ursprungliga.

under våren 2014 ytterligare medel till lång-

Utgifterna för utgiftsområdena, exkl. utgifts-

siktiga åtgärder för landbygdens utveckling område 26 Statsskuldsräntor m.m., blev

under utgiftsområde 23 Areella näringar, lands- 2,2 miljarder kronor lägre än i statens budget

bygd och livsmedel. beroende på ändrade makroekonomiska förut-

Riksgäldskontorets nettoutlåning blev sättningar. Det förklaras i första hand av att färre

0,4 miljarder kronor högre till följd av beslut, personer erhöll arbetslöshetsersättning eller

vilket avsåg Riksbankens lån i Riksgäldsdeltog i ett arbetsmarknadspolitiskt program

kontoret. Lånevolymen i dollar utökades något, som berättigade till aktivitetsstöd än vad som

vilket klassificeras under kategorin Beslut. De flesta indragningarna av anslagsmedel rör Under kategorin Makro klassificeras sådana anslagssparande förändringar av Riksbankens lån som beror på Den största indragningen, som uppgick till att lån refinansieras till en annan växelkurs än 5 334 miljoner kronor, avser räntor på statsden ursprungliga. skulden. Den näst största indragningen gjordes

av medel på anslaget för bidrag till arbetslöshets-

ersättning och aktivitetsstöd och uppgick till Skillnader till följd av övriga orsaker 2 913 miljoner kronor. Båda är indragning av

anslagssparande. Utgifterna blev 7,8 miljarder kronor högre än i

Tabell 2.26 Indragningar 2014

statens budget på grund av övriga orsaker.

Miljoner kronor

Riksgäldskontorets nettoutlåning (inkl.

UO Anslag kassamässig korrigering) blev 7,1 miljarder kronor högre, medan utgiftsområdenas utgifter 5 1:1 Avgifter till internationella organisationer 170 (exkl. räntor) blev 0,7 miljarder kronor högre. 6 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt 1 066

Utgifterna under utgiftsområde 27 Avgiften 7 2:1

medlemsstaternas faktiska BNI- och mervärdes-

9 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 158 skattebas för 1995–2013 samt av sent beslutade

Stimulansbidrag och åtgärder inom ändringsbudgetar i EU för 2014.

9 4:5 äldrepolitiken 522

Inom flera utgiftsområden blev utgifterna

Ersättning för vanvård i den sociala barnlägre än anvisat till följd av övriga orsaker, 9 4:8 och ungdomsvården 150

framför allt under områdena 6 Försvar och

10 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 140 samhällets krisberedskap, 7 Internationellt

10 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 220 bistånd, 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, 16

12 1:2 Föräldraförsäkring 231 Utbildning och universitetsforskning.

Kommunersättningar vid

I avsnitt 2.4 Utfall per utgiftsområde finns

13 1:2 flyktingmottagande 406 detaljerade kommentarer till skillnaden mellan

Etableringsersättning till vissa nyanlända utfall och anvisat belopp i den ursprungliga

13 1:3 invandrare 248 budgeten.

Ersättning till etableringslotsar och

användas, om det är motiverat av särskilda

15 1:2 Studiemedel 1 840

omständigheter i en verksamhet eller av stats-

Utveckling av skolväsendet och annan

finansiella eller andra samhällsekonomiska skäl.

16 1:5 pedagogisk verksamhet 336

År 2014 har regeringen dragit in anslagsmedel på

16 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 185

totalt 21 459 miljoner kronor. Det är 6 429 mil-

16 1:14 Statligt stöd till vuxenutbildning 319

joner kronor mer än 2013. De 26 största

Särskilda utgifter inom universitet och

indragningarna, som översteg 100 miljoner

16 2:64 högskolor 356

kronor, svarar för 89 procent av totalbeloppet

23 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 170

under 2014. I tabell 29 redovisas samtliga

Från EU-budgeten finansierade åtgärder

indragningar som är större än 100 miljoner

23 1:19 för landsbygdens miljö och struktur 426

kronor.

26 1:1 Räntor på statsskulden 5 334

Övriga indragningar 2 408

Summa 21 459

2.3.4 Överskridanden Anslagen redovisas i tabeller som i första hand

visar utfallet för de största anslagen inom Medgivna överskridanden respektive utgiftsområde. Tabellerna visar även

anslag vars utfall avviker från statens budget med Enligt 3 kap. 8 § budgetlagen får ett anslag mer än 10 procent. Anslag som anvisats mindre tillfälligt överskridas genom att en kredit, än 100 miljoner kronor visas dock bara om motsvarande högst tio procent av det anvisade utfallet avviker mer än 50 procent. För varje anslaget (anslagskredit), tas i anspråk. Året därpå utgiftsområde kommenteras först skillnader ska tillgängliga medel reduceras med ett belopp mellan ursprungligen budgeterade belopp och som motsvarar den utnyttjade anslagskrediten. utfall. Därefter jämförs även utfallet för 2014 Med riksdagens bemyndigande får regeringen med utfallet 2013. En redovisning av samtliga även besluta att ett anslag får överskridas, om det anslag finns i bilaga 2. är nödvändigt för att täcka särskilda utgifter i en Förutom anslagsutfallet redovisas per verksamhet. Utgifterna ska inte ha varit kända då utgiftsområde hur regeringen har utnyttjat anslaget anvisades. Regeringen får även fatta beställningsbemyndiganden samt bemyndiganbeslut om att överskrida ett anslag för att den avseende statlig utlåning, garantier, uppfylla ett av riksdagen beslutat ändamål med inomstatliga lån och övriga krediter. Även hur anslaget. Regeringen beslutade om ett medgivet bemyndiganden att lämna kapitaltillskott till överskridande för 2014. bolag eller utvecklingsbanker har utnyttjats

redovisas. Flertalet av bemyndigandena utgörs av

Tabell 2.27 Medgivna överskridanden 2014

årliga bemyndiganden som riksdagen lämnar i

Miljoner kronor

samband med besluten om statens budget och

Medgivet Utnyttjat

om ändringar i denna. I redovisningen hänvisas

överskridande medgivet UO Anslag överskridande inte till riksdagsbeslutet i de fall ett bemyn-

Avgiften till digande har lämnats i samband med besluten om 27 1:1 Europeiska unionen 300 273 statens budget för 2014 eller i beslut om ändring

i budgeten för detta år. Om däremot ett I statens budget anvisades 37 700 miljoner bemyndigande har lämnats före 2014 görs en kronor på anslaget 1:1 Avgiften till Europeiska hänvisning till riksdagsbeslutet. En redovisning unionen som ligger under utgiftsområde av samtliga beställningsbemyndiganden finns i 27 Avgiften till Europeiska unionen. Regeringen bilaga 3. medgav i beslut den 27 november 2014 att Efter de 27 avsnitten om de olika utgiftsanslaget fick överskridas med 300 miljoner områdena följer en redogörelse för posterna kronor (dnr Fi2014/4150). Anslagskredit på Förändring av anslagsbehållningar (avsnitt 3 728 miljoner kronor utnyttjades och av det 2.4.28), Riksgäldskontorets nettoutlåning medgivna överskridandet utnyttjades 273 mil- (avsnitt 2.4.29), och Kassamässig korrigering joner kronor. (avsnitt 2.4.30). Alla dessa poster hör till

budgetens utgiftssida. Avslutningsvis redovisas

även Ålderspensionssystemet vid sidan av Icke medgivna överskridanden statens budget (avsnitt 2.4.31).

Under 2014 har inget anslag överskridits utan medgivande från regeringen.

2.4¶Utfall per utgiftsområde

I följande avsnitt (2.4.1–2.4.27) presenteras utfallet per utgiftsområde. Här ges en samlad bild över hur regeringen har utnyttjat de finansiella befogenheter som regeringen har inom respektive utgiftsområde.

2.4.1¶Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Anslag

Tabell 2.28 UO 1 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Utgiftsområdet omfattar utgifter för stats- Utgifterna för Regeringskansliet blev något högre chefen, riksdagen och Regeringskansliet. Även än anvisat i budgeten utgifter för bl.a. länsstyrelserna, allmänna val och Utfallet för anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. stöd till politiska partier ingår i utgiftsområdet blev 6 926 miljoner kronor, vilket är 82 miljoner

Utfallet uppgick till 12 902 miljoner kronor, kronor (1,2 procent) högre än vad som anvisades vilket är 6 miljoner kronor (0,0 procent) högre i budgeten. Jämfört med 2013 blev utfallet än vad som anvisades i statens budget. Jämfört 349 miljoner kronor högre. Under 2014 ökade med 2013 ökade utgifterna med 1 079 miljoner antalet årsarbetskrafter med 48 till 4 515 och kronor (9,1 procent). personalkostnaderna ökade bl.a. med anledning

av avgångsvederlag i samband med regerings- Lägre utgifter för riksdagens fastigheter än skiftet i september.

budgeterat

Utfallet för anslaget 2:3 Riksdagens fastighets- Valår medförde ökade utgifter för Allmänna val

anslag blev 70 miljoner kronor, vilket är och demokrati

10 miljoner kronor (12,4 procent) lägre än Utfallet för anslaget 6:1 Allmänna val och anvisat i budgeten. Det låga utfallet för 2014 demokrati blev 630 miljoner kronor, vilket är beror i huvudsak på lägre kostnader än planerat 591 miljoner kronor högre än 2013. Under 2014 för underhållsåtgärder och avskrivningskost- inföll val till Europaparlamentet, riksdag, nader. kommun- och landstingsfullmäktige för första

Under 2014 har byggnadsarbetet i och med gången under samma år vilket förklarar de högre renoveringen av fastigheten Mercurius färdig- utgifterna. ställts. Renoveringen av Mercurius, som ligger i Gamla Stan i Stockholm, påbörjades under 2012. Under 2014 har fastigheten tagits i bruk, men fulla avskrivningskostnader har ännu inte belastat anslaget på grund av förseningar i färdigställandet. Jämfört med 2013 ökade utgifterna med 13 miljoner kronor (23,4 procent).

Beställningsbemyndiganden Uttalande med reservation

Enligt Riksrevisionens uppfattning, har myndig-

Tabell 2.29 UO 1 Beställningsbemyndiganden

heten i alla väsentliga avseenden, förutom vad

Miljoner kronor

gäller effekterna av det förhållande som beskrivs

Utestående

i stycket med reservation nedan, använt anslag

Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2014-12-31 och inkomster i enlighet med av riksdagen 6:6 Stöd till politiska partier 171 128 beslutade ändamål och i överensstämmelse med

tillämpliga föreskrifter.

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om

Grund för uttalande med reservation

beställningsbemyndiganden på 171 miljoner

Myndigheten har överskridit av regeringen kronor. De utestående åtagandena uppgick till

beslutad anslagskredit med 7 995 000 avseende 128 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyn-

anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder anslagspost

diganden och utestående åtaganden uppgick till

16 under utgiftsområde 19. Myndigheten har

43 miljoner kronor.

beskrivit förhållandet i sin årsredovisning.

Länsstyrelsen i Jämtlands län Garantier

Länsstyrelsen i Jämtlands län har, avseende sin Tabell 2.30 UO 1 Garantier årsredovisning för 2014, fått en revisions- Miljoner kronor berättelse med reservation.

Utestående

åtaganden Uttalande med reservation Garanti Garantiram 2014-12-31

Enligt Riksrevisionens uppfattning har myndig-

Kreditgarantier till

1 heten i alla väsentliga avseenden: UD-anställda 50 1

1 Regeringen har beslutat att Riksgäldskontoret får lämna statlig kreditgaranti – förutom effekterna av det förhållande som för banklån till personal inom utrikesförvaltningen inom en ram för samtliga garantiengagemang om 50 miljoner kronor (UD2000/1146/P-AV) beskrivs i stycket Grund för uttalande med

reservation, upprättat årsredovisningen Inomstatliga lån enligt förordningen (2000:605) om årsredo-

visning och budgetunderlag, instruktion, Tabell 2.31 UO 1 Inomstatliga lån regleringsbrev och särskilda regeringsbeslut

Miljoner kronor

för myndigheten.

Inomstatliga lån Låneram Lån 2014-12-31

– förutom effekterna av det förhållande som Riksdagsförvaltningens

beskrivs i stycket Grund för uttalande med investeringar som används i verksamheten 100 59 reservation, gett en rättvisande bild av

Länsstyrelsens i Jämtlands län ekonomiska Riksdagsförvaltningens

– lämnat en resultatredovisning och

information i övrigt som är förenlig med Riksdagen har beslutat om låneramar på årsredovisningen som helhet. 600 miljoner kronor för Riksdagsförvaltningen. Utestående lån vid utgången av 2014 var Grund för uttalande med reservation 473 miljoner kronor. Myndigheten redovisar upplupna bidrags-

intäkter och oförbrukade bidrag i balans-

räkningen med felaktiga belopp. Båda dessa Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision poster har genom bristande kontroll av

redovisningen, redovisats med för högt belopp Länsstyrelsen i Dalarnas län om 18 miljoner kronor. Länsstyrelsen i Dalarnas län har, avseende sin årsredovisning för 2014, fått en revisions- Länsstyrelsen i Västerbottens län berättelse med reservation. Länsstyrelsen i Västerbottens län har, avseende

sin årsredovisning för 2014, fått en revisions-

berättelse med reservation.

Uttalande med reservation Länsstyrelsen i Västernorrlands län Enligt Riksrevisionens uppfattning har myndigheten i alla väsentliga avseenden: Upplysning av särskild betydelse

Riksrevisionen har fäst uppmärksamhet vid att – upprättat årsredovisningen enligt förord-

myndigheten redovisar ett väsentligt underskott

ningen (2000:605) om årsredovisning och

i den avgiftsfinansierade verksamheten inom

budgetunderlag, instruktion, regleringsbrev

djurskyddsområdet. Som framgår av myndig-

och särskilda regeringsbeslut för myndig-

hetens beskrivning har myndigheten, på grund

heten,

av otydligheterna i den ekonomiska styrningen – förutom effekterna av det förhållande som

inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska

beskrivs i stycket Grund för uttalande med

målet. Riksrevisionen uttalar sig inte med

reservation, gett en rättvisande bild av

reservation i detta avseende. Länsstyrelsens i Västerbottens län ekonomiska resultat, finansiering och finansiella ställning per den 31 december 2014, samt

– lämnat en resultatredovisning och

information i övrigt som är förenlig med årsredovisningen som helhet.

Grund för uttalande med reservation

Länsstyrelsen i Västerbottens län har redovisat lämnade bidrag till kommunerna i transfereringsavsnittet om 27 618 000 kronor avseende bygdeoch fiskemedel. Utbetalningarna har gjorts med delegerad rätt för kommunerna att fatta beslut om utbetalning till slutliga mottagare. Förfarandet strider mot förordningen (1998:928) om bygde- och fiskeavgifter. Enligt uppgift från länsstyrelsen uppgår den ackumulerade behållningen hos kommunerna av ännu inte utbetalade medel från kommunerna per den 31 december 2014 till 49 477 000 kronor. Om utbetalning och beslut i dessa bidragsärenden hade fattats av Länsstyrelsen i Västerbottens län enligt förordningen skulle fonden för bygdemedel i Länsstyrelsens redovisning ha redovisats med motsvarande högre belopp.

Länsstyrelsen i Västmanlands län

Upplysning av särskild betydelse

Riksrevisionen har fäst uppmärksamhet vid att myndigheten redovisar ett väsentligt underskott i den avgiftsfinansierade verksamheten inom djurskyddsområdet. Som framgår av myndighetens beskrivning har myndigheten, på grund av otydligheterna i den ekonomiska styrningen inte getts möjlighet att efterleva det ekonomiska målet. Riksrevisionen uttalar sig inte med reservation i detta avseende.

2.4.2¶Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Anslag

Tabell 2.32 UO 2 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Utgiftsområdet omfattar utgifter för allmän Utfallet lägre 2014 på grund av Kapitalhöjning i offentlig förvaltning, inklusive finansförvaltning Europeiska investeringsbanken 2013 och finansiell tillsyn m.m., utgifter för de statliga Den främsta förklaringen till att utfallet för tjänstepensionerna, statistik och fastighetsför- utgiftsområdet som helhet blev lägre än för 2013 valtning. är att en engångsutbetalning till Europeiska

Utfallet uppgick till 14 122 miljoner kronor investeringsbanken (EIB) på 2 517 miljoner och blev därmed 1 miljon kronor högre än vad kronor gjordes i februari 2013, vilket belastade som anvisades i statens budget. Jämfört med anslaget 1:18 (2013) Kapitalhöjning i Europeiska 2013 blev utfallet 1 930 miljoner kronor investeringsbanken. (12,0 procent) lägre.

Utfallet för statliga tjänstepensioner högre än 2013 Beställningsbemyndiganden

Utfallet för anslaget 1:5 Statliga tjänstepensioner

m.m. blev 11 857 miljoner kronor. Jämfört med Tabell 2.33 UO 2 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

2013 ökade utgifterna med 505 miljoner kronor (4,5 procent). Ökningen beror på att fler Utestående

Beställnings- åtaganden personer erhåller pensionsförmån samt att till- Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2014-12-31 kommande individer har högre förmånsbelopp. Verksamhetsstöd för den

Utfallet för anslaget 1:12 Riksgäldskontoret statliga

1:3 budgetprocessen 45 0 blev 253 miljoner kronor, vilket är 50 miljoner kronor (16,6 procent) lägre än anvisat i statens 1:10 Bidragsfastigheter 30 0 budget. Det lägre utfallet beror bl.a. på att Summa 75 0 Riksgäldskontoret har haft lägre kostnader för marknadsföring och IT-konsulter. Minskningen

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om jämfört med 2013 förklaras även av att riksdagen

beställningsbemyndiganden på 75 miljoner krohar beslutat att flytta 15 miljoner kronor i anslag

nor. Bemyndigandena har inte utnyttjats, varför hänförliga till statsskuldsupplåningen till

det inte fanns några utestående åtaganden vid

utgiftsområde 26 anslaget 1:3 Riksgäldskontorets

utgången av 2014. provisionsutgifter.

Utlåning Garantier

Tabell 2.34 UO 2 Utlåning Tabell 2.35 UO 2 Garantier

Miljoner kronor eller annan angiven valuta Miljoner kronor eller annan angiven valuta

Utlåning Låneram Lån 2014-12-31 Utestående

Utestående åtaganden

Kredit till Island 0 0 åtaganden utländsk

2 Garanti Garantiram 2014-12-31 valuta

Kredit till Irland 600 EUR 600 EUR

3¶Insättningsgarantin Obegränsad 1 388 869 Riksbanken 227 011

1¶Garanti till insättare i

Prop. 2010/11:132, bet. 2010/11:FiU36, rskr. 2010/11:310. Island betalade i juli 2014 tillbaka sitt lån till Sverige i förtid. utländska instituts 2 2 Prop. 2011/12:119, bet 2011/12:FiU41, rskr. 2011/12:209, prop. 2014/15:9, bet. filialer i Sverige Obegränsad 2014/15:FiU12, rskr. 2014/15:8. 3 3 Lån till Riksbanken ges med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203). Investerarskyddet Obegränsad

Garantier till banker

Sverige beslutade i samband med finanskrisen m.m. för skuld-

2008 att stödja Island med lån för att motverka förbindelser Obegränsad 935 finanskrisens effekter. Island amorterade hela Garantikapital i

Europeiska investerings- 6 565

lånet i förtid under 2014. 5

banken (EIB) 6 565 EUR 62 467 EUR

Lånet till Irland är ett tillägg till ett lånepaket

Garantikapital i Nordiska

som IMF och EU gett, på villkor att Irland

investeringsbanken 1 963

genomför ett ekonomiskt reformprogram. 6

(NIB) 1 963 EUR 18 682 EUR

Sverige betalade ut lånet till Irland i fyra delar

Nordiska

efter att IMF och EU godkänt landets framsteg investeringsbanken, under reformprogrammet. De första två delarna projektinvesteringslån 671 EUR 6 077 639 EUR betalades ut under 2012 och de andra två under Garantikapital i

Europeiska utvecklings-

2013. Lånet på motsvarande 5 243 miljoner 8

banken (EBRD) 542 EUR 5 153 542 EUR

kronor ska vara återbetalt senast 2022.

Garantikapital till

I Riksgäldskontorets nettoutlåning redovisas

Europarådets

lånen till Riksbanken kassamässigt, och uppgår 9

utvecklingsbank (CEB) 124 EUR 1 177 124 EUR

till 198 525 miljoner kronor, utan valutaomvär-

Pensionsgaranti (inkl.

dering. Jämfört med 2013 ökade utlåningen till efterborgen) Akademiska Riksbanken med 4 467 miljoner kronor. I ovans- Hus Obegränsad 79 tående tabell redovisas lånen valutaomvärderade A/O Dom Shvetsii 100 9 1 USD till bokslutskurs. Summa 1 483 448

Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti. Åtagandet för insättningsgarantin

avser 31 december 2013.

Om vissa villkor i lag (2008:812) är uppfyllda ges en möjlighet att ställa ut

garantier för att skydda dessa insättare.

Lagen (1999:158) om investerarskydd. För investerarskyddet saknas uppgifter

om storleken på de skyddade tillgångarna.

Lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut.

Prop. 2008/09:116, bet 2008/09: FiU36, rskr. 2008/09:200.

Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2, rskr. 2010/11:139.

Prop. 2003/04:162, bet. 2004/05:FiU15, rskr. 2004/05:16.

Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2, rskr. 2010/11:139.

Prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:FiU2, rskr. 2011/12:104.

I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om

statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet.

1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per den 31/12

2013.

Prop. 1994/95:78, bet. 1994/95:FiU4, rskr. 1994/95:75.

Valutakurser från Riksbanken per den 30 december 2014.

EUR=9,5155

USD=7,8117

Inomstatliga lån Övriga krediter

Tabell 2.36 UO 2 Inomstatliga lån Tabell 2.37 UO 2 Övriga krediter

Miljoner kronor Miljoner kronor

Inomstatliga lån Låneram Lån 2014-12-31 Utnyttjad kredit

Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit 2014-12-31 Statens fastighetsverks investeringar i fastigheter 12 800 12 012 Insättningsgarantin Obegränsad 0 Statens järnvägars långfristiga lån Investerarskyddet Obegränsad 0 exkl. finansiell leasing 2 915 1 677 Garantier till banker m.m. för Fortifikationsverkets investeringar i skuldförbindelser Obegränsad 0 mark, anläggningar och lokaler 11 500 10 092 Kredit för infriande av Riksrevisionen - kapitalgarantier till anläggningstillgångar som används internationella finansiella i verksamheten 15 6 institutioner Obegränsad 0 Sjunde AP-fondens investeringar i Kredit för infriande av anläggningstillgångar som används Riksgäldskontorets garantier i verksamheten 5 0 (ordinarie garantireserv) Obegränsad 0

För Riksgäldskontorets Summa 27 235 23 787 6

utlåningsverksamhet Obegränsad 0

Sjunde AP-fondens kredit på

Riksdagen har beslutat om låneramar på räntekonto 100 0

27 235 miljoner kronor inom utgiftsområdet.

Kammarkollegiets behov av

Utestående lån vid utgången av 2014 var likviditet för inrättande av nya

23 787 miljoner kronor. myndigheter 355 0

Statens tjänstepensionsverk -

behov av likviditet i

pensionshanteringen 100 62

Kammarkollegiets kredit för

statliga försäkringssystemet 100 0

Summa 0

Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti.

Lagen (1999:158) om investerarskydd.

Lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut.

Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2, rskr. 2013/14:139.

Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2, rskr. 2013/14:139.

Budgetlag (2011:203), förordning (2011:211).

Prop. 1995/96:105, bet. 1995/96:FiU11, rskr. 1995/96:191.

Riksdagen har beviljat krediter inom utgiftsområdet, bl.a. för insättningsgarantin och investerarskyddet. Det var inga krediter inom utgiftsområdet som var utnyttjade vid utgången av 2014.

2.4.3¶Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Anslag

Tabell 2.38 UO 3 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Utgiftsområdet omfattar beskattning, uppbörd Utgifterna för Skatteverket, Kronofogdeav skatt, tull och avgifter samt verkställighet och myndigheten och Tullverket lägre än beräknat indrivning av skatter och avgifter. Förutom Utfallet för anslaget 1:1 Skatteverket blev dessa verksamheter ingår även verksamhet för 6 970 miljoner kronor, vilket är 73 miljoner bl.a. folkbokföring, fastighetstaxering och kronor lägre än anvisat i budgeten och brottsbekämpning. Skatteverket, Tullverket och 36 miljoner kronor högre än föregående år. Den Kronofogdemyndigheten är förvaltnings- låga utgiftsökningen förklaras bl.a. av myndigheter för respektive område. Även återhållsamhet vid återrekrytering. Kustbevakningen har viss verksamhet inom Utgifterna för anslaget 1:2 Kronofogdeutgiftsområdet. myndigheten uppgick till 1 763 miljoner kronor,

Utfallet uppgick till 10 384 miljoner kronor vilket är 34 miljoner kronor lägre än anvisat i och blev därmed 132 miljoner kronor budgeten. Utfallet blev 31 miljoner kronor lägre (1,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens än föregående år. Kronofogdemyndighetens budget. Jämfört med 2013 minskade utgifterna lägre utfall kan även det förklaras med en med 4 miljoner kronor (0,0 procent). återhållsamhet vad det gäller återrekrytering.

Utfallet för anslaget 1:3 Tullverket uppgick till

1 651 miljoner kronor. Det är 26 miljoner kro-

nor lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten

och 9 miljoner kronor lägre än föregående år.

Minskningen beror bl.a. på färre antal anställda

än 2013. Tullverket tillfördes 75 miljoner kronor

efter beslut av riksdagen hösten 2014

2.4.4¶Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Anslag

Tabell 2.39 UO 4 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Utgiftsområdet omfattar i huvudsak utgifter för Medelbeläggning i anstalt och häkte har under kriminalpolitiskt inriktad verksamhet. Även perioden 2010–2014 minskat kontinuerligt. verksamhet inriktad på att avgöra rättsliga tvister Under 2014 har dock intagna i häkte stabiliserats mellan enskilda samt mellan enskilda och det runt samma nivå som 2013 och trenden med en allmänna ingår. Utgiftsområdet innefattar minskande medelbeläggning i anstalt har mattats myndigheter inom polis- och åklagarväsendena, av. Sveriges Domstolar samt Kriminalvården. Jämfört med föregående år ökade utfallet för Dessutom ingår bl.a. Rättsmedicinalverket, anslaget med 140 miljoner kronor. En stor del av Brottsförebyggande rådet och Brottsoffer- det högre utfallet 2014 beror på ökade myndigheten. personalkostnader, framför allt inom

Utfallet uppgick till 40 194 miljoner kronor anstaltsverksamheten. och blev därmed 98 miljoner kronor (0,2 pro- Utfallet för anslaget 1:13 Kostnader för vissa cent) lägre än vad som anvisades i statens skaderegleringar m.m. blev 67 miljoner kronor, budget. Jämfört med 2013 blev utgifterna vilket är 27 miljoner kronor (67,2 procent) 897 miljoner kronor (2,3 procent) högre. högre än ursprungligen anvisade medel i statens

budget. Anslaget används bl.a. för ersättning vid Utfallet för polisen och Kriminalvården frihetsinskränkningar, frihetsberövanden och Utfallet för anslaget 1:1 Polisorganisationen andra tvångsåtgärder. Det används också till uppgick till 21 079 miljoner kronor, vilket är en skadestånd på grund av fel eller försummelse vid miljon lägre än vad som anvisades i statens myndighetsutövning. Det är framför allt utgifbudget. Polisens totala kostnader ökade med terna för ersättning vid frihetskränkning som 381 miljoner kronor jämfört med 2013, vilket ökat under året. Under 2014 avgjordes 1 918 motsvarar en ökning på ca två procent. Anslaget ärenden där ersättning utbetalades, vilket innebar tillfördes 200 miljoner kronor efter riksdagens en ökning med 17 procent jämfört med 2013. beslut hösten 2014 vilket medförde att den nya Andelen ärenden där ersättning för frihetskränk- Polismyndigheten kunde starta verksamheten ning beviljats har de senaste tre åren varit stabilt den 1 januari 2015 med en ekonomi i balans. runt cirka 90 procent.

Utfallet för anslaget 1:6 Kriminalvården blev

7 744 miljoner kronor. Det är 91 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget.

Utgifterna för Rättsliga biträden m.m. blev högre Rikspolisstyrelsen

än 2013

Utfallet för anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. Övrig upplysning blev 2 432 miljoner kronor, vilket är Polisen redovisar i sin årsredovisning stora 127 miljoner kronor (5,5 procent) högre än vad underskott i vissa offentligrättsliga verksamsom anvisades i statens budget. Jämfört med heter. På grund av att det råder osäkerhet kring 2013 blev utgifterna 172 miljoner kronor vilka ekonomiska mål som gäller för (7,6 procent) högre. Ökningen beror delvis på verksamheterna har Polisen inte getts möjlighet att timkostnadsnormen höjdes för offentliga att efterleva det övergripande målet om full försvarare och att antalet debiterade timmar per kostnadstäckning i avgiftsfinansierad verksamförordnande ökade. Även antalet omfattande het. Riksrevisionen uttalar sig inte med mål, med flera tilltalade i samma mål, har ökat. reservation i detta avseende. Ett stort mål i Södertälje tingsrätt i juni 2014 är ett sådant exempel.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision RiR 2014:6 Att överklaga till förvaltnings-

rätten – handläggningstider och information Domarnämnden till enskilda

Domarnämnden har, avseende sin årsredovisning Riksrevisionen har granskat förvaltningsför 2014, fått en revisionsberättelse med rätternas hantering av överklagade beslut. reservation. Regeringen har redovisat sin bedömning av

granskningsrapporten i skrivelsen Riks- Uttalande med reservation revisionens rapport om förvaltningsrätternas Enligt Riksrevisionens uppfattning har myndig- hantering av överklagade beslut (skr. heten i alla väsentliga avseenden: 2013/14:253). Granskningsrapporten är därmed

slutbehandlad. – förutom avseende det förhållande som

beskrivs i stycket grund för uttalande med

reservation, upprättat årsredovisningen

enligt förordningen (2000:605) om årsredo-

visning och budgetunderlag, instruktion,

regleringsbrev och särskilda regeringsbeslut

för myndigheten, – gett en rättvisande bild av Domarnämndens

ekonomiska resultat, finansiering och

finansiella ställning per den 31 december

2014, samt – lämnat en resultatredovisning och

information i övrigt som är förenlig med

och stödjer en rättvisande bild i

årsredovisningen som helhet.

Grund för uttalande med reservation

Årsredovisningen för Domarnämnden inkom till regeringen den 24 februari 2015. Enligt 2 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheten senast den 22 februari lämna en årsredovisning till regeringen. Om den 22 februari infaller på en helgdag är det tillåtet att lämna årsredovisningen näst påföljande vardag. Årsredovisningen har lämnats för sent och därmed inte i enlighet med förordningens villkor.

2.4.5¶Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Anslag

Tabell 2.40 UO 5 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Utgiftsområdet omfattar frågor som gäller Beställningsbemyndiganden Sveriges förhållande till och överenskommelser

Tabell 2.41 UO 5 Beställningsbemyndiganden

med andra stater och internationella organisa-

Miljoner kronor

tioner.

Utestående

Utfallet uppgick till 1 662 miljoner kronor,

Beställnings- åtaganden vilket är 356 miljoner kronor (17,6 procent) Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2014-12-31 lägre än vad som anvisades i statens budget. 1:11 Samarbete inom Jämfört med 2013 blev utfallet 164 miljoner Östersjöregionen 160 80 kronor (8,9 procent) lägre.

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om Avgifterna till FN:s fredsbevarande operationer beställningsbemyndiganden på 160 miljoner blev lägre än beräknat och jämfört med 2013 kronor. De utestående åtagandena uppgick till Utfallet för anslaget 1:1 Avgifter till 80 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyninternationella organisationer uppgick till digande och utestående åtaganden uppgick till 1 104 miljoner kronor, vilket är 325 miljoner 80 miljoner kronor. Sida byggde upp en ny kronor (22,8 procent) lägre än anvisat i avtalsportfölj 2014. Det arbetet avslutades inte budgeten. Skillnaden beror främst på att under 2014 vilket är förklaringen till att avgifterna till FN:s fredsbevarande operationer bemyndigandet inte utnyttjades fullt ut. blev 395 miljoner kronor, vilket är 265 miljoner kronor lägre än beräknat. Utfallet för anslaget är 171 miljoner kronor (13,4 procent) lägre än föregående år. Skillnaden förklaras till stor del av att en del av avgifterna till FN:s fredsbevarande operationer beräknas belasta 2015 års budget, bl.a. på grund av förändrade mandat beroende på omvärldsförändringar.

2.4.6¶Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Anslag

Tabell 2.42 UO 6 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Utgiftsområdet omfattar utgifter för försvar, vilket är 903 miljoner kronor (48,1 procent) samhällets krisberedskap, strålsäkerhet och lägre än vad som anvisades i budgeten och elsäkerhet. 236 miljoner kronor (19,5 procent) lägre än

Utfallet uppgick till 47 978 miljoner kronor föregående år. Skillnaden i förhållande till och blev därmed 781 miljoner kronor budgeten beror bland annat på att avvecklingen (1,7 procent) högre än vad som ursprungligen av International Security Assistance Force anvisades i statens budget. Jämfört med 2013 (ISAF) kunde göras till en lägre kostnad än blev utfallet 2 568 miljoner kronor (5,7 procent) beräknat. Detta på grund av att den afghanska högre. armén övertog Camp Northern Ligths istället

för att basen helt avvecklades. Delar av det Ytterligare beredskapsövningar ledde till planerade materielunderhållet sköts också upp utgiftsökningar jämfört med 2013 till 2015 vilket bidrog till lägre utgifter. I och Utfallet för anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och med att ISAF avvecklades minskade Sveriges beredskap uppgick till 23 483 miljoner kronor, internationella truppnärvaro. I Afghanistan vilket är 228 miljoner kronor (1,0 procent) lägre minskade antalet stationerade med ca 270 än vad som anvisades i budgeten och individer till 30 personer i och med övergången 530 miljoner kronor (2,3 procent) högre än före- till Resolut Support Mission (RSM). År 2014 gående år. Riksdagen beslutade att anvisa förberedde Försvarsmakten svenskt styrkebidrag anslaget ytterligare medel hösten 2014 vilket till FN-insatsen i Mali. Under första kvartalet medförde att försvaret kunde genomföra 2015 ska det svenska bidraget till insatsen ytterligare beredskapsövningar under hösten. anlända.

Lägre utgifter än väntat för avvecklingen av International Security Assistance Force (ISAF) Utfallet för anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser

internationellt uppgick till 972 miljoner kronor,

Högre utgifter för anskaffning av materiel och Beställningsbemyndiganden

anläggningar

Tabell 2.43 UO 6 Beställningsbemyndiganden

Utfallet för anslaget 1:3 Anskaffning av materiel

Miljoner kronor

och anläggningar blev 10 864 miljoner kronor.

Utestående Det är 2 008 miljoner kronor (22,7 procent)

Beställnings- åtaganden högre än anvisade medel. I utgifterna ingår bl.a. Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2014-12-31

leveranser av pansarterrängbil 360, modifierade 1:3 Anskaffning av materiel

flygplan JAS 39 C/D, nya bandvagnar samt och anläggningar 72 700 62 588

beställningar som Försvarsmakten lagt på mark- 1:4 Vidmakthållande,

baserat luftvärn. Riksdagen anvisade anslaget avveckling m.m. av

materiel och ytterligare 2 000 miljoner kronor hösten 2014.

anläggningar 18 800 15 545 Anslagsmedlen användes till att fortsätta arbetet

2:2 Förebyggande åtgärder med anskaffningen och utvecklingen av flyg-

mot jordskred och andra planet JAS 39 E enligt den befintliga tidplanen. naturolyckor 30 24

Vid budgeteringen avsåg Sverige att göra inför- 2:4 Krisberedskap 560 467

skaffningen gemensamt med Schweiz men under

3:1 Strålsäkerhetsvåren 2014 avbröt Schweiz förhandlingarna efter myndigheten 55 53

en folkomröstning, vilket medförde ökade

Summa 92 145 78 677

kostnader för Sverige. Detta förklarar även

skillnaden på 2 038 miljoner kronor jämfört med

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om föregående år.

beställningsbemyndiganden på 92 145 miljoner

kronor. De utestående åtagandena uppgick till

Färre studenter på officersprogrammet innebär

78 677 miljoner kronor. Skillnaden mellan

lägre utgifter

bemyndiganden och utestående åtaganden Utfallet för anslaget 1:7 Officersutbildning m.m.

uppgick till 13 468 miljoner kronor och den är uppgick till 204 miljoner kronor, vilket är

huvudsakligen hänförlig till anslaget 1:3 16 miljoner kronor (7,1 procent) lägre än vad

Anskaffning av materiel och anläggningar. För

som anvisats i budgeten. Skillnaden mellan

detta anslag är skillnaden mellan beslutat utfallet och budgeten beror på att antalet

bemyndigande och utestående åtaganden studenter som läser på officersprogrammet är

10 112 miljoner kronor. Skillnaden beror bl.a. på färre än beräknat.

osäkerhet om hur utveckling och anskaffning av

flygplanet JAS 39 E skulle hanteras då det var

Högre utgifter än beräknat på grund av branden i

planerat att göras tillsammans med annat land.

Västmanlands län

Det har medfört att Försvarsmakten använt en

Utfallet för anslaget 2:3 Ersättning för räddnings-

större marginal till bemyndigandet än tidigare år. tjänst m.m. uppgick till 128 miljoner kronor,

Det beslutade beställningsbemyndigandet för vilket är 107 miljoner kronor (506 procent)

anslaget 1:4 Vidmakthållande, avveckling m.m. av

högre än vad som anvisades i statens budget.

materiel och anläggningar uppgick till Hösten 2014 beslutade riksdagen att anvisa

18 800 miljoner kronor. De utestående anslaget ytterligare 250 miljoner kronor. Medlen

åtagandena uppgick till 15 545 miljoner kronor. användes för att kompensera kommunerna för

Skillnaden på 3 255 miljoner kronor beror främst de utgifter som uppstod i samband med

på att Försvarsmakten inte ingick nya åtaganden sommarens skogsbrand i Västmanland.

i planerad omfattning, på grund av den pågående Utgifterna för skogsbranden blev lägre än vad

strukturomvandlingen inom försvarslogistiken. som beräknades hösten 2014, vilket resulterade i

ett anslagssparande på 143 miljoner kronor.

Under 2014 behandlades i stort sett alla ersätt-

ningsanspråk och därför drogs stora delar av

anslagssparandet in 2015.

Garantier Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

Tabell 2.44 UO 6 Garantier

RiR 2013:22 Försvarsmaktens förmåga till

Miljoner kronor

uthålliga insatser

Utestående

Riksrevisionen har granskat Försvarsmaktens

åtaganden Garanti Garantiram 2014-12-31 förmåga till uthålliga insatser.

1 Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum 24 10 1 Prop. 1998/99:1, bet. 1998/99:FöU:1 och rskr. 1998/99:74. med anledning av granskningsrapporten i

regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport

om Försvarsmaktens förmåga till uthålliga in- Inomstatliga lån satser (skr. 2013/14:185). Granskningsrapporten

är därmed slutbehandlad.

Tabell 2.45 UO 6 Inomstatliga lån

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till

Miljoner kronor

handlingarna (bet. 2013/14:FöU12, rskr.

Inomstatliga lån Låneram Lån 2014-12-31

2013/14:353). Beredskapsinvesteringar inom ramen för Myndigheten för

RiR 2014:4 Försvarsmaktens omställning

samhällsskydd och beredskapsverksamhet 300 0 Riksrevisionen har granskat om Försvars-

maktens omställning har varit tydlig och Beredskapsinvesteringar inom

regeringens skrivelse Riksrevisionens rapporter Krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden 40 000 0 under 2014 om regeringens och Försvarsmaktens genomförande av riksdagens beslut om försvaret (skr. 2014/15:255). Gransknings-

Riksdagen har beslutat om låneramar på 650 miljoner kronor för inomstatliga lån, exklu- rapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till sive den särskilda krediten för krig och krigsfara

handlingarna (bet. 2014/15:FöU3, rskr. på 40 000 miljoner kronor. Utestående lån var

2014/15:103). 87 miljoner kronor vid utgången av 2014.

RiR 2014:7 Ekonomiska förutsättningar för en Övriga krediter fortsatt omställning av försvaret

Riksrevisionen har granskat de ekonomiska Tabell 2.46 UO 6 Övriga krediter förutsättningarna för Försvarsmakten att Miljoner kronor genomföra den omställning som följer av

Utnyttjad kredit riksdagens beslut från 2009 om ny försvars- Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit 2014-12-31

politisk inriktning. Försvarets materielverks behov

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder av rörelsekapital 12 000 5 837

med anledning av granskningsrapporten i Försvarsexportmyndighetens

regeringens skrivelse Riksrevisionens rapporter behov av rörelsekapital 7 000 499

under 2014 om regeringens och Försvars-

Summa 19 000 6 336

maktens genomförande av riksdagens beslut om

försvaret (skr. 2014/15:255). Gransknings- Inom utgiftsområdet har riksdagen beviljat rapporten är därmed slutbehandlad. övriga krediter på 19 000 miljoner kronor. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till Utnyttjade krediter vid utgången av 2014 handlingarna (bet. 2014/15:FöU3, rskr. uppgick till 6 336 miljoner kronor. 2014/15:103).

RiR 2014:8 Försvaret – en utmaning för staten. Granskningar inom försvarsområdet 2010– 2014

Riksrevisionen har i sin slutrapport i granskningsstrategin för försvaret granskat regeringens och Försvarsmaktens genomförande av riksdagens beslut om försvaret och övriga intentioner med försvaret.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapporter under 2014 om regeringens och Försvarsmaktens genomförande av riksdagens beslut om försvaret (skr. 2014/15:255). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2014/15:FöU3, rskr. 2014/15:103).

RiR 2014:23 Informationssäkerhet i den civila statsförvaltningen

Riksrevisionen har granskat informationssäkerhet i den civila statsförvaltningen.

Regeringen har redovisat sin bedömning av granskningsrapporten i skrivelsen Riksrevisionens rapport om informationssäkerheten i den civila statsförvaltningen (skr. 2014/15:84). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

2.4.7¶Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Anslag

Tabell 2.47 UO 7 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

Utgiftsområdet omfattar internationellt utveck- Orsaken är främst den minskade tilldelningen lingssamarbete. som beslutades av riksdagen våren 2014.

Utfallet blev 31 027 miljoner kronor, vilket är

Höjd biståndsram 2014

804 miljoner kronor (2,5 procent) lägre än vad

Anslagstilldelningen för utgiftsområdet är som anvisades i statens budget. Jämfört med

huvudsakligen baserad på bruttonational- 2013 blev utfallet 252 miljoner kronor (0,8 pro-

inkomstens (BNI) utveckling. Biståndsramens cent) högre.

storlek bestäms utifrån den procentsats som Lägre utgifter för biståndsverksamheten än riksdagen beslutat om för varje enskilt år och var beräknat men högre än 2013 1,0 procent av BNI 2014. Vid beräkningen av Utfallet för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet biståndsramen i budgetpropositionen används uppgick till 29 856 miljoner kronor, vilket är den senaste tillgängliga BNI-prognosen. Den 822 miljoner kronor (2,7 procent) lägre än totala svenska biståndsramen under ett år anvisat i den ursprungliga budgeten. Anslaget rapporteras årligen till OECD:s biståndsminskades med 954 miljoner kronor genom kommitté DAC, som ansvarar för att sammanriksdagens beslut våren 2014, främst för att ställa medlemsländernas biståndsstatistik. Rapfinansiera ökade utgifter för ersättningar och porteringen till DAC görs under våren efter bostadskostnader för asylsökande under utgifts- avslutat budgetår. I den ingår samtliga kostnader, område 8 Migration. Bland annat minskades inklusive kostnader under andra utgiftsområden budgeten för bidrag till multilaterala och inter- än utgiftsområde 7, som klassificeras som binationella organisationer och fonder med stånd enligt DAC:s definition. Utgifterna inom 550 miljoner kronor. andra utgiftsområden avser huvudsakligen

Jämfört med 2013 blev utfallet för anslaget 1:1 kostnader för flyktingar från biståndsländer Biståndsverksamhet 1 345 miljoner kronor (utgiftsområde 8 Migration), administration av (4,7 procent) högre. Orsaken är främst att bistånd inom Utrikesdepartementet samt den utgifter för reformsamarbeten i Östeuropa del av Sveriges bidrag till EU:s gemensamma fr.o.m. 2014 redovisas under anslaget. Fram bistånd som finansieras över EU:s reguljära t.o.m. 2013 redovisades dessa utgifter under budget. anslaget 2:1 Reformsamarbete i Östeuropa, vilket Biståndsramen för 2014 uppgår till 38 370 milförklarar det låga utfallet på detta anslag under joner kronor, vilket motsvarar en procent av vid 2014. Utgifterna för globala insatser för social budgeteringstillfället beräknad BNI. I tabell 2.48 hållbar utveckling ökade med 429 miljoner redovisas DAC-rapporteringen för åren 2005– kronor 2014. Inom ramen för en ny strategi 2014. Det preliminära utfallet för 2014 är utökade Sida insatserna för området bl.a. för att 1,10 procent av BNI enligt DAC:s redovisningsförbättra tillgången på vatten och sanitet. Åt principer. Procentandelen för det preliminära motsatt håll gick utbetalningarna till multi- utfallet har beräknats med den senaste BNIlaterala och internationella organisationer och prognosen. fonder som minskade med 775 miljoner kronor.

Tabell 2.48 Utfall för bistånd 2005–2014

Miljoner kronor

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Totalt utbetalt bistånd 25 120 29 161 29 320 31 607 34 713 32 651 35 360 35 468 37 954 42 686 Totalt bistånd i procent av BNI 0,94 1,02 0.93 0,98 1,12 0,97 1,02 0,97 1,01 1,10 Den senast tillgängliga BNI-prognosen vid rapporteringstillfället till DAC används.

Beställningsbemyndiganden Garantier

Tabell 2.49 UO 7 Beställningsbemyndiganden Tabell 2.50 UO 7 Garantier

Miljoner kronor Miljoner kronor eller annan angiven valuta

Utestående Utestående

Beställnings- åtaganden Utestående åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2014-12-31 åtaganden utländsk

Garanti Garantiram 2014-12-31 valuta 1:1 Biståndsverksamhet 69 221 60 521

Garantikapital, 1:5 Riksrevisionen:

Internationella

Internationellt

återuppbyggnads- och

utvecklingssamarbete 20 6

utvecklingsbanken Summa 69 241 60 526 (IBRD) 2247 USD 15 921 2038 USD

Garantikapital,

Afrikanska

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om utvecklingsbanken

2

beställningsbemyndiganden på 69 241 miljoner (AfDB) 971 SDR 10 597 937 SDR kronor. De utestående åtagandena uppgick till Garantikapital,

60 526 miljoner kronor. Skillnaden mellan Interamerikanska

utvecklingsbanken

bemyndiganden och utestående åtaganden upp- 3

(IDB) 538 USD 3 507 449 USD

gick till 8 715 miljoner kronor och var huvud-

Garantikapital, Asiatiska

sakligen hänförlig till anslaget 1:1 Biståndsverk-

utvecklingsbanken

samhet. De största beloppsmässiga skillnaderna 4

(AsDB) 343 SDR 3 882 343 SDR

inom detta anslag är relaterade till områdena Garantier inom Afrika, Asien och Reformsamarbete med biståndsverksamheten 10 000 3 481 Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet. EIB-lån inom ramen för Utestående åtaganden för fleråriga projekt Lomé IV Bis och

Cotonou-avtalet 152 EUR 26 EUR

under anslaget 1:1 Biståndsverksamhet påverkas av vilken strategi som implementeras och i vilken Nordiska

Investeringsbankens

fas projekten befinner sig i. Den största 5

miljöinvesteringslån 104 EUR 236 25 EUR

skillnaden från bemyndigandet rör Afrika. År

Garantikapital

2014 avslutades många av strategierna för

Multilaterala

området och Sida tecknade därför kortare avtal. investeringsorganet Det låga utnyttjandet av bemyndigandet för MIGA 16 USD 127 16 USD området Asien beror på att Sida har tecknat Summa 37 752

ettåriga avtal 2014 i stället för fleråriga. Nya Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:UU2, rskr. 2010/11:98.

Bemyndigandet gavs i Units of Accounts (UoA), vilket är den valutaenhet AfDB strategier implementerades för Reform- räknar i. Eftersom det är en intern valuta i banken och motsvarar i valör Special

drawing rights (SDR), anges utfallet i SDR. (prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:UU2,

samarbete med Östeuropa, Västra Balkan och

rskr. 2012/13:91).

3 Turkiet. Arbetet med att bygga upp en ny avtals- Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:UU2, rskr. 2010/11:98.

Prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:UU2, rskr. 2009/10:88.

portfölj som är i linje med den nya strategin 5

Prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:UU2, rskr. 2012/13:91. påbörjades under 2014, men har inte avslutats. Prop. 1987/88:9, bet. 1987/88:UU9. Den svenska andelen av MIGA:s kapital är

1,049 % eller 10,49 miljoner SDR. SEK-kursen för SDR var 11,3143 den 30/12

2014.

Valutakurser från Riksbanken per den 30 december 2014.

USD=7,8117

EUR=9,5155

Krediter

Tabell 2.51 UO 7 Övriga krediter

Miljoner kronor

Utnyttjad kredit Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit 2014-12-31 Kredit för infriande av kapitalgarantier till internationella finansiella

1 institutioner Obegränsad 0 Kredit för infriande av Riksgäldskontorets garantier

2 (ordinarie garantireserv) Obegränsad 0 Kredit för infriande av Sidas

2 garantier Obegränsad 0

Summa 0

1 Prop. 2001/02:1 Förslag till finansplan m.m. avsnitt 7.2.3, bet. 2001/02:FiU1 s.290-292, rskr. 2001/02:34. 2 Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203).

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2014:19 Valuta för biståndspengarna? – valutahantering i det internationella utvecklingssamarbetet

Riksrevisionen har granskat den statliga hanteringen av valutaväxling och valutarisker i det internationella utvecklingssamarbetet.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse (skr. 2014/15:49). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2014:24 Bistånd genom internationella organisationer

Riksrevisionen har granskat regeringens och Utrikesdepartementets hantering av det multilaterala utvecklingssamarbetet.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i Regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om bistånd genom internationella organisationer (skr. 2014/15:92). Rapporten anses därmed vara slutbehandlad.

2.4.8¶Utgiftsområde 8 Migration

Anslag

Tabell 2.52 UO 8 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Utgiftsområdet omfattar frågor som rör Antalet inskrivna i mottagningssystemet ökade migration till och från Sverige, flyktingpolitik med 27 000 personer jämfört med 2013 inklusive mottagande av asylsökande samt

Tabell 2.53 Asylsökande m.m. 2014

utlänningars rätt att vistas i Sverige.

Antal personer

Utfallet uppgick till 12 551 miljoner kronor

SB Utfall Utfall SB Utfall och är därmed 2 632 miljoner kronor (26,5 pro-

2014 2014 2014 2013 cent) högre än vad som ursprungligen anvisades i

Antal asylsökande 81 301 54 529 statens budget. Jämfört med 2013 blev utgifterna

- varav 2 681 miljoner kronor (27,2 procent) högre.

ensamkommande barn

och ungdomar 7 049 3 852

Utgifterna för mottagandet av asylsökande högre

Avgjorda ärenden 53 503 49 870

än budgeterat

Inskrivna personer i Utgifterna för anslaget 1:2 Ersättningar och Migrationsverkets bostadskostnader blev 7 315 miljoner kronor. Det mottagande i

genomsnitt 42 100 63 939 21 839 43 200 är 2 409 miljoner kronor (49,1 procent) högre än ursprungligen anvisat i statens budget. Det Inskrivna personer i

Migrationsverkets genomsnittliga antalet inskrivna personer i

boende vid utgången Migrationsverkets mottagande uppgick till ca av året 79 387 52 775 64 000 personer, vilket är ca 22 000 fler än

- varav beräknat. För att finansiera de högre utgifterna anläggningsboende 52 674 34 489 beslutade riksdagen om ändringar i statens Inskrivna personer i budget under våren och hösten 2014 och Migrationsverkets

mottagande med anvisade sammantaget ytterligare 3 372 miljoner

uppehållstillstånd 12 460 11 832 kronor.

Källa: Migrationsverket

Antalet inskrivna i mottagningssystemet upp-

gick i slutet av året till drygt 79 000. Det är en

ökning med knappt 27 000 personer jämfört

med 2013. Utgifterna för anslaget 1:2

Ersättningar och bostadskostnader ökade med

2 227 miljoner kronor jämfört med 2013.

Ersättningarna till asylsökande, kommuner och 3 263 personer (21,2 procent) jämfört med landsting ökade med 1 071 miljoner kronor föregående år. Minskningen gäller främst (27,2 procent) och utgifterna för anläggnings- arbetstillstånd för arbeten utan krav på särskild boende ökade med 1 157 miljoner kronor yrkesutbildning, som har minskat med 3 460 (100 procent). Antalet personer i anläggnings- personer (49,1 procent). boende ökade från ca 34 000 år 2013 till knappt År 2014 beviljades 42 435 personer arbets- 53 000 i slutet av 2014. Till följd av brist på bl.a. och uppehållstillstånd på grund av familjehyreslägenheter har Migrationsverkets ökning av anknytning, vilket är en ökning med 6,0 procent antalet boendeplatser även i år främst bestått av jämfört med 2013. Kategorin med familjes.k. tillfälliga anläggningsboenden där kost- anknytning utgör den till antalet största gruppen naderna är betydligt högre än inom Migrations- av personer som 2014 beviljades uppehållsverkets ordinarie bostadsbestånd. tillstånd .

Ökat kapacitetsbehov vid Migrationsverket Tabell 2.54 UO 8 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utgifterna för anslaget 1:1 Migrationsverket

uppgick till 3 608 miljoner kronor 2014, vilket är Utestående

Beställnings- åtaganden 449 miljoner kronor (14,2 procent) högre än vad Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2014-12-31 som ursprungligen anvisades i budgeten och 1:8 Från EU-budgeten 550 miljoner kronor högre än 2013. Orsaken till finansierade insatser för

asylsökande och att ökningen blev högre än beräknat är främst att

flyktingar 140 83 det skett en utbyggnad av kapaciteten inom mottagande- och prövningsverksamheten vid

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om Migrationsverket för att möta det ökade antalet

beställningsbemyndiganden på 140 miljoner asylsökande. Jämfört med 2013 ökade personal-

kronor. De utestående åtagandena uppgick till kostnaderna med drygt 300 miljoner kronor

83 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndi- (15 procent) till 2 434 miljoner kronor och

ganden och utestående åtaganden uppgick till medeltalet anställda ökade från 4 142 till 4 766.

57 miljoner kronor. Arbetet med bidrags- För att finansiera de ökade utgifterna beslutade

ansökningar från EU:s Asyl-, migrations- och riksdagen att anvisa 476 miljoner kronor under

integrationsfond (AMIF) har inte startat under våren respektive hösten 2014.

året. Det beror på att det svenska nationella

programmet för AMIF måste godkännas av EU-

Antalet asylsökande ökade med 50 procent jämfört

kommissionen, vilket inte skedde under 2014.

med 2013

En ytterligare orsak var de lägre än förväntade År 2014 ansökte 81 301 personer om asyl i

ingående åtagandena från 2013. Sverige, vilket är en ökning med 26 772 (50,0 procent) jämfört med föregående år. Till följd av konflikten i Syrien är syriska medborgare fortsatt den största gruppen med 30 583 ansökningar, vilket är en ökning med 87 procent. Antalet asylsökande från Eritrea ökade från 4 844 år 2013 till 11 499, vilket är en ökning med 137 procent. Antalet ansökningar från ensamkommande barn ökade från 3 852 till 7 049, vilket är en ökning med 83,0 procent jämfört med föregående år.

År 2014 avgjorde Migrationsverket 53 503 asylansökningar varav 31 220 beviljades (58,0 procent). År 2013 avgjorde Migrationsverket 49 870 asylansökningar varav 24 498 beviljades (49,0 procent). Sökande från Syrien och Eritrea samt statslösa beviljades flest uppehållstillstånd 2014.

Migrationsverket beviljade 12 094 personer arbetstillstånd 2014, vilket är en minskning med

2.4.9¶Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Anslag

Tabell 2.55 UO 9 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

Utgiftsområdet omfattar hälso- och sjukvårds- med. Under året justerades även referenspripolitik, folkhälsopolitik, funktionshinderspoli- serna, som används för att beräkna ersättningar i tik, politik för sociala tjänster, omsorg om äldre, högkostnadsskyddet, vilket påverkade utfallet. individ- och familjeomsorg, stöd till personer Utfallet för anslaget 1:5 Bidrag för läkemedelsmed funktionsnedsättning samt barnrättspolitik. förmånerna uppgick till 21 546 miljoner kronor,

Utfallet uppgick till 61 589 miljoner kronor vilket är 316 miljoner kronor högre än anvisat i och är därmed 572 miljoner kronor (0,9 procent) statens budget. Staten och Sveriges Kommuner lägre än vad som anvisades i statens budget. och Landsting (SKL) har inte haft någon Jämfört med 2013 ökade utgifterna med överenskommelse för läkemedelsförmånernas 2 595 miljoner kronor (4,4 procent). kostnader sedan 2011. Kammarkollegiet betalade

ut bidraget till landstingen i enlighet med det av Högre utfall än budgeterat för läkemedels- regeringen beslutade beloppet. förmånerna, men lägre för tandvårdsförmåner Utfallet för anslaget 1:7 Sjukvård i Utfallet för anslaget 1:4 Tandvårdsförmåner internationella förhållanden uppgick till m.m. uppgick till 5 226 miljoner kronor, vilket är 489 miljoner kronor, vilket är 169 miljoner 459 miljoner kronor lägre än anvisat i statens kronor lägre än vad som ursprungligen anvisades budget. En orsak till skillnaden mot budgeten i statens budget. Avvikelsen jämfört med anvisat var att efterfrågan av det statliga tandvårdsstödet på statens budget förklaras främst av att under 2014 blev lägre än vad regeringen räknat ersättningen för sjuk- och tandvårdstjänster blev

lägre än beräknat. Detta beror på att vård- än budgeterat och medförde en belastning av kostnaderna sedan hösten 2013 endast ersätts anslagskrediten på 1 141 miljoner kronor. upp till den nivå som vården hade kostat om den De senaste årens trend med ett relativt hade getts i Sverige. Tidigare ersattes de faktiska konstant antal personer med assistansersättning vårdkostnaderna enligt vårdlandets utgiftsnivåer. bröts 2014. I december 2014 hade 16 158 perso- En annan förklaring till avvikelsen mellan budget ner assistansersättning, ungefär 300 fler än i och utfall 2014 är att det är svårt att förutsäga december 2013. Det genomsnittliga antalet behur patienter kommer att söka vård inom EES. viljade timmar per vecka och person fortsatte att Det gäller både de som kommer från andra öka. Det genomsnittliga antalet beviljade timmar länder och söker vård här och personer som ökade från 121,2 timmar per vecka i december söker vård utomlands. 2013 till 123,9 timmar per vecka i december

2014. Utfallet för nya myndigheten E-hälsomyndigheten Schablonbeloppet som Försäkringskassan cirka hälften av budgeterat belopp betalar ut för varje timme utförd assistans ökar Utfallet för anslaget 1:12 E-hälsomyndigheten varje år, detsamma gäller det högsta möjliga uppgick till 54 miljoner kronor, vilket är timbeloppet. För 2014 var schablonbeloppet 56 miljoner kronor (50,8 procent) lägre än vad 280 kronor per timme och det högsta möjliga som anvisades i statens budget. Det låga utfallet timbeloppet 314 kronor. Schablonbeloppet för kan till stor del förklaras av att upphandlingen av 2013 var 275 kronor per timme och det högsta internethälsoplattformen HälsaFörMig över- möjliga timbeloppet 308 kronor. prövades. Ärendet är ännu inte avgjort.

Utfallet för anslaget 2:2 Insatser för Utfallet för stimulansbidrag lägre än budgeterat vaccinationsberedskap uppgick till mindre än Utfallet för anslaget 4:5 Stimulansbidrag och 1 miljon kronor, vilket är knappt 85 miljoner åtgärder inom äldrepolitiken blev 1 605 miljoner kronor (99,6 procent) lägre än vad som an- kronor, vilket är 140 miljoner kronor (8,0 provisades i statens budget. Av de anvisade medlen cent) lägre än anvisat i budgeten. Avvikelsen från fick 83,5 miljoner användas för att stärka ursprungligt budgeterat belopp är främst hänförutsättningar att skydda Sveriges befolkning förlig till insatser för ökad kompetens inom mot pandemisk influensa. äldrevården. Årets utfall motsvarade i princip det

budgeterade beloppet, dock så gjordes åter- Efterfrågan på bilstöd lägre än budgeterat betalningar av bidragsutbetalningar från tidigare Utfallet för anslaget 4:3 Bilstöd till personer med år på 111 miljoner kronor, vilket förklarar en funktionsnedsättning uppgick till 315 miljoner stor del av skillnaden mot budgeten. kronor, vilket är 32 miljoner kronor lägre än vad Utfallet för anslaget 4:7 Bidrag till utveckling som ursprungligen anvisats i statens budget. av socialt arbetet m.m. blev 451 miljoner kronor, Anslaget tillfördes 20 miljoner kronor hösten vilket är 69 miljoner kronor (13,2 procent) lägre 2014 då utgifterna för anpassningsbidraget än anvisat i budgeten. Det lägre utfallet förklaras befarades bli högre än förväntat. Det lägre delvis av återbetalningar av medel från tidigare år utfallet jämfört med budgeten beror delvis på att på 23 miljoner kronor. medelbeloppet för anpassningsbidraget blev lägre än förväntat. Genomsnittsutbetalningen Utfallet för ersättning för vanvård ökade för anpassningsbidraget har under de senaste tio Utfallet för anslaget 4:8 Ersättning för vanvård i åren ökat, men under 2014 började beloppet den sociala barn- och ungdomsvården blev minska. Grundbidraget och anpassningsbidraget 212 miljoner kronor, vilket är 153 miljoner betalades också ut i mindre omfattning än kronor lägre än anvisat i budgeten, men beräknat i budgeten. Antalet personer som 53 miljoner kronor högre än utfallet för 2013. beviljats assistansersättning har varit relativt Ersättningsnämnden betalade 208 miljoner konstant de senaste åren men ökade 2014. kronor (98 procent) i ersättning för övergrepp Utfallet för anslaget 4:4 Kostnader för statlig eller försummelser. Anslaget användes också till assistansersättning uppgick till 23 794 miljoner utgifter för reseersättningar och stödsamtal med kronor, vilket utgör en ökning med 1 339 mil- sammanlagt 4 miljoner kronor (2 procent). joner kronor (6,0 procent) jämfört med 2013. Det är 559 miljoner kronor (2,4 procent) högre

Beställningsbemyndiganden Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder

med anledning av granskningsrapporten i

Tabell 2.56 UO 9 Beställningsbemyndiganden

regeringens skrivelse till riksdagen Riksre-

Miljoner kronor

visionens rapport om stödet till anhöriga

Utestående

omsorgsgivare (skr. 2014/15:11). Gransknings-

Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2014-12-31 rapporten är därmed slutbehandlad. 1:6 Bidrag till folkhälsa och Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till

sjukvård 30 30 handlingarna (bet. 2014/15:SoU4, rskr.

1:8 Bidrag till psykiatri 22 18 2014/15:126).

2:2 Insatser för

vaccinberedskap 170 0 RiR 2014:20 Överenskommelser mellan 4:5 Stimulansbidrag och regeringen och SKL inom hälso- och

åtgärder inom sjukvården – frivilligt att delta men svårt att

äldrepolitiken 670 634

tacka nej

7:2 Forskningsrådet för

Riksrevisionen har granskat överenskommelser

hälsa, arbetsliv och

välfärd: Forskning 973 946 mellan regeringen och SKL inom hälso- och

sjukvården. Summa 1 865 1 628

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder

med anledning av granskningsrapporten i Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om

regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport beställningsbemyndiganden på 1 865 miljoner

om överenskommelser mellan regeringen och kronor. De utestående åtagandena uppgick till

SKL inom hälso- och sjukvården (skr. 1 628 miljoner kronor. Skillnaden mellan

2014/15:52). Granskningsrapporten är därmed bemyndiganden och utestående åtaganden

slutbehandlad. uppgick till 237 miljoner kronor. Huvudelen av skillnaden mellan bemyndiganden och ute-

RiR 2014:22 Primärvårdens styrning – efter

stående åtaganden avser anslaget 2:2 Insatser för

behov eller efterfrågan?

vaccinberedskap. Sverige behövde inte ingå

Riksrevisionen har granskat hur de statliga ekonomiska åtaganden för pandemivaccin för

reformerna om vårdval och lagstadgad vårdinfluensa under 2014.

garanti påverkat möjligheterna för primär-

vården att verka för en god hälsa och en vård

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

på lika villkor för hela befolkningen.

Regeringen har redovisat åtgärder med

RiR 2014:9 Stödet till anhöriga

anledning av granskningsrapporten i Regering-

omsorgsgivare

ens skrivelse Riksrevisionens rapport om Riksrevisionen har granskat om staten har gett

primärvårdens styrning (skr. 2014/15:72). förutsättningar för ett stöd till anhöriga

Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. omsorgsgivare som motsvarar behoven.

2.4.10¶Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Anslag

Tabell 2.57 UO 10 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

1:6 (2013) Bidrag för arbetet med sjukskrivningar

Utgiftsområdet omfattar ersättningar vid inflödet av personer som får sjuk- och sjukdom och funktionsnedsättning, bl.a. sjuk- aktivitetsersättning blev högre än beräknat och penning, rehabiliteringspenning, aktivitets- och att utflödet blev lägre. Medelersättningen höjdes sjukersättning, handikappersättning och bidrag också för både sjuk- och aktivitetsersättning. för sjukskrivningsprocessen. Området omfattar Under hösten tillförde riksdagen anslaget även myndigheterna Försäkringskassan och 2 474 miljoner kronor med anledning av att sjuk- Inspektionen för socialförsäkringen. och aktivitetsersättning ökade mer än beräknat.

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 99 036 miljoner kronor och blev därmed Ökade utgifter för sjukpenning även jämfört med 2 516 miljoner kronor (2,6 procent) högre än föregående år vad som anvisades i statens budget. Jämfört med Jämfört med föregående år blev utfallet på 2013 blev utfallet 2 642 miljoner kronor anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. (2,7 procent) högre. Det beror främst på att 4 359 miljoner kronor (15,6 procent) högre. utgifterna för sjukpenning ökade. Ökningen förklaras av ett ökat inflöde av nya

sjukfall och på att fler sjukfall blivit längre under Utgifterna för sjukpenning ökade året. Under 2014 beräknas 345 000 sjukfall ha Utfallet för anslaget 1:1 Sjukpenning och startats med en varaktighet om minst 30 dagar, rehabilitering m.m. blev 32 300 miljoner kronor, vilket är en ökning med 8 procent jämfört med vilket är 1 222 miljoner kronor (3,9 procent) föregående år. högre än vad som anvisades i budgeten. Antalet pågående sjukfall ökade, från ca Ytterligare medel tillfördes anslaget av riksdagen 156 000 i december 2013 till ca 180 000 personer hösten 2014 med anledning av att utgifterna för samma månad 2014. Det är en ökning med sjukpenning ökade mer än beräknat under året. 15 procent. Ökningen var ca 16 procent för Det i sin tur berodde i huvudsak på ett ökat antal kvinnor och 13 procent för män. sjukfall. Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag för

Utfallet för anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukskrivningsprocessen blev 3 056 miljoner sjukersättningar m.m. blev 50 828 miljoner kronor, vilket är 755 miljoner kronor kronor. Det är 1 274 miljoner kronor (2,6 pro- (32,8 procent) högre än 2013. Fr.o.m. 2014 cent) högre än vad som anvisades i statens redovisas utgifter, som tidigare redovisades budget. Skillnaden beror framför allt på att under anslaget 1:6 (2013) Bidrag för arbetet med

sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård, i stället Ohälsotalet vänder svagt uppåt

under anslaget 1:6 Bidrag för sjukskrivnings-

Tabell 2.58 UO 10 Ohälsomått

processen.

År 2014 År 2013

Utgifterna för sjukersättning minskade jämfört

Ohälsotalet 27,3 26,8

med föregående år

därav kvinnor 32,8 32,0

Utfallet för anslaget 1:2 Aktivitets- och

därav män 22,1 21,8

sjukersättningar m.m. blev 1 412 miljoner kronor

Sjukpenningtalet 9,4 8,4 (2,7 procent) lägre än för 2013. Utgifterna för sjukersättning har minskat från 37 622 miljoner därav kvinnor 12,2 10,8 kronor år 2013 till 36 035 miljoner kronor för därav män 6,7 6,0 2014. Minskningen beror på att utflödet av Källa: Försäkringskassan antalet personer från sjukersättningen varit

Ohälsotalet är ett mått på antalet frånvarodagar större än inflödet till ersättningen. Det stora utflödet förklaras av att många som uppbär per registrerad försäkrad som ersätts från

sjukförsäkringen under ett år. Talet summerar sjukersättning fyllt 65 år. Sjukersättning betalas ut till den som är 30–64 år och har stadigvarande utbetalade nettodagar med sjukpenning, rehabinedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom. I literingsersättning, sjukersättning och aktivitetsdecember 2014 hade 320 300 personer sjuk- ersättning. Ohälsotalet relaterar till antalet

personer i befolkningen mellan 16–64 år. ersättning, varav 191 200 var kvinnor och 129 100 män. Jämfört med december 2013 är det Ohälsotalet var 27,3 år 2014, vilket är en ökning

från föregående år då ohälsotalet var 26,8. Det en minskning med 12 300 personer.

Aktivitetsersättning betalas ut till den som är innebär att den långvariga nedåtgående trend 19–29 år och har nedsatt arbetsförmåga i minst som pågick mellan 2003 och 2011 och som ett år på grund av sjukdom. Aktivitetsersättning därefter planat ut nu har vänt svagt uppåt. Under

året ökade ohälsotalet med 1,9 procent. År 2013 kan också betalas ut till personer som på grund av funktionsnedsättning behöver längre tid för minskade ohälsotalet med 0,7 procent.

År 2014 var ohälsotalet högre för kvinnor att avsluta utbildning på grundskole- eller gymnasienivå. I december 2014 hade 34 500 (32,8) än för män (22,1) och skillnaden har ökat personer aktivitetsersättning, varav 16 200 var under de senaste åren. Skillnaden mellan könen kvinnor och 18 400 män. Jämfört med december ökade något 2014 då ohälsotalet ökade för

kvinnor samtidigt som det minskade något för 2013 är det en ökning med 3 500 personer. Aktivitetsersättning kan som längst beviljas män.

Sjukpenningtalet anger hur många frånvarot.o.m. månaden före det att personen fyller 30 år. Utgifterna för aktivitetsersättning uppgick till dagar som ersätts med sjukpenning eller rehabi- 3 397 miljoner kronor 2014, vilket är en ökning literingsersättning per registrerad försäkrad (16– med 299 miljoner kronor (9,7 procent) jämfört 64 år). Sjukpenningtalet är exklusive försäkrade

personer med hel sjukersättning eller aktivitetsmed 2013.

Utfallet för anslaget 1:4 Arbetsskade- ersättning under en tolvmånadersperiod. Alla

dagar är omräknade till nettodagar.

ersättningar m.m. uppgick till 3 610 miljoner

kronor, vilket är 221 miljoner kronor I december 2014 var sjukpenningtalet 9,4 (5,8 procent) lägre än 2013. Riksdagen tillförde dagar. Män har ett lägre sjukpenningtal (6,7) än anslaget ytterligare 171 miljoner kronor hösten kvinnor (12,2). Sjukpenningtalet minskade

markant mellan 2002 och 2010, därefter har det 2014 då minskningstakten för arbetsskadeersättningar inte har varit lika stor som förväntat skett en ökning. Kvinnors sjukpenningtal har

ökat mer än mäns. och fler livräntor har tillkommit. Under 2014 hade 40 000 personer arbetsskadelivränta i Sverige, jämfört med 43 600 vid motsvarande tidpunkt 2013. Antal personer med arbetsskadelivränta minskar emellertid kontinuerligt eftersom de flesta som nu får livränta finns i åldersgruppen 60–64 år. Färre personer ansöker också om arbetsskadelivränta.

Beställningsbemyndiganden Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Tabell 2.59 UO 10 Beställningsbemyndiganden

Försäkringskassan

Miljoner kronor

Försäkringskassan har, avseende sin årsredo-

Utestående

visning för 2014, fått en revisionsberättelse med

Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2014-12-31 reservation. 1:6 Bidrag för

sjukskrivningsprocessen 3 190 3 250 Uttalande med reservation

Enligt Riksrevisionens uppfattning har Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om myndigheten förutom det förhållande som beställningsbemyndiganden på 3 190 miljoner beskrivs i stycket Grund för uttalande med kronor. De utestående åtagandena uppgick till reservation, i alla väsentliga avseenden, använt 3 250 miljoner kronor. Skillnaden mellan anslag och inkomster i enlighet med av riksdagen bemyndiganden och utestående åtaganden beslutade ändamål och i överensstämmelse med uppgick till 60 miljoner kronor. Skillnaden beror tillämpliga föreskrifter. på att vissa åtaganden som redovisas mot bemyndigandet avser överenskommelser mellan Grund för uttalande med reservation staten och SKL som ingicks i december 2013 Myndigheten redovisar ingångna åtaganden

utöver tilldelad ram för beställningsbemynutan stöd av beställningsbemyndigande, men med förbehåll för riksdagens godkännande av digande med 62 500 000 kronor. Detta avser budgetpropositionen för 2014, 2015 och 2016 anslag 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen, (dnr S2013/8821/SF och S2013/8822/SF). Dessa anslagspost 9 Försäkringsmedicinska utredåtaganden var således inte beräknade i ningar under utgiftsområde 10. Åtagandena har regeringens förslag om beställningsbemyn- ingåtts av regeringen, men anslagsposten

disponeras av myndigheten. Myndigheten har digande i budgetpropositionen för 2014.

beskrivit förhållandet i sin årsredovisning.

Övriga krediter

Tabell 2.60 UO 10 Övriga krediter

Miljoner kronor

Utnyttjad

kredit Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit 2014-12-31 Försäkringskassans behov av likviditet i utbetalning av ersättning för vård i andra länder 60 57

2.4.11¶Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Anslag

Tabell 2.61 UO 11 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

Utgiftsområdet omfattar ersättning vid försörjningsstöd ökar till följd av att fler ålderdom (garantipension, bostadstillägg till personer än beräknat är berättigade till sådant pensionärer samt äldreförsörjningsstöd) och stöd och att de som får stödet är berättigade till ersättning vid dödsfall (omställningspension, högre belopp. Detta är främst en följd av att änkepension och särskild efterlevandepension antalet invandrade med asylskäl under det samt garantipension till dessa förmåner). senaste året ökade mer än vad som tidigare

Inkomstrelaterad ålderspension redovisas beräknats. under avsnittet 2.4.31 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. Sänkt prisbasbelopp ger lägre utgifter för

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till garantipension jämfört med 2013 39 313 miljoner kronor och blev därmed Utgifterna för anslaget 1:1 Garantipension till 300 miljoner kronor högre än vad som anvisades ålderspension blev 212 miljoner kronor (1,3 proi statens budget. Jämfört med 2013 minskade cent) lägre än föregående år. Minskningen beror utgifterna med 672 miljoner kronor på att prisbasbeloppet sänktes 2014. (1,7 procent). Ungefär 787 000 ålderspensionärer hade

garantipension vid utgången av 2014, vilket är Utgifterna för garantipension, bostadstillägg och 25 000 fler än föregående år. Den genomsnittliga äldreförsörjningsstöd högre än anvisat utbetalda garantipensionen uppgår till Utgifterna för anslaget 1:1 Garantipension till 20 800 kronor per år 2014, en minskning med ålderspension uppgick till 16 539 miljoner 900 kronor per år jämfört med 2013. kronor, vilket är 180 miljoner kronor (1,1 procent) högre än det anvisade beloppet. Både Lägre utgifter då färre får änkepension antalet förmånstagare och medelbeloppet blev Utgifterna för anslaget 1:2 Efterlevandepensioner högre än beräknat. till vuxna uppgick till 13 035 miljoner kronor,

Utgifterna för anslaget 1:3 Bostadstillägg till vilket är 848 miljoner kronor (6,1 procent) lägre pensionärer uppgick till 8 493 miljoner kronor, än föregående år. Änkepension svarar för den vilket är 109 miljoner kronor (1,3 procent) större delen av utgifterna under anslaget. högre än vad som anvisats i budgeten. Det beror Eftersom änkepensionssystemet är under på att fler pensionärer än beräknat fått bostads- avveckling sedan 1990 minskar antalet personer tillägg. med änkepension successivt. Mellan 2013 och

Utgifterna för anslaget 1:4 Äldreförsörjnings- 2014 minskade de med ca 11 000 personer, till stöd uppgick till 724 miljoner kronor, vilket är 287 000 personer. 46 miljoner kronor (6,8 procent) högre än anvisat. Ytterligare 83 miljoner kronor anvisades av riksdagen hösten 2014. Kostnaderna för äldre-

Bostadstilläggen ökar då inkomstpensionen Övriga krediter

minskade

Tabell 2.62 UO 11 Övriga krediter

Utgifterna för anslaget 1:3 Bostadstillägg till

Miljoner kronor

pensionärer uppgick till 8 493 miljoner kronor.

Utnyttjad kredit Det är en ökning med 311 miljoner kronor

Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit 2014-12-31 (3,8 procent) jämfört med 2013. Ökningen

Pensionsmyndighetens behov av beror huvudsakligen på att inkomstpensionen

likviditet i handeln med fondandelar 8 000 3 minskade 2014. Bostadstillägget ökar då pens-

ionen minskar. En annan förklaring till ökningen

Riksdagen har beslutat om en övrig kredit inom är högre boendekostnader för pensionärerna.

utgiftsområdet. Krediten är på 8 000 miljoner

Antalet pensionärer med bostadstillägg

kronor och avser Pensionsmyndighetens behov uppgick under 2014 till 286 000 personer, en

av likviditet i handeln med fondandelar. Krediten ökning med 11 000 personer jämfört med 2013.

utnyttjades med ca 3 miljoner kronor vid För 2014 var det genomsnittliga årsbeloppet

årsskiftet. Maximalt utnyttjad kredit 2014 var 29 000 kronor, en ökning med 100 kronor eller

338 miljoner kronor. 0,3 procent jämfört med 2013.

Ökad asylinvandring medför högre utgifter för

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

äldreförsörjningsstöd

De personer som är över 65 år och bosatta i

Pensionsmyndigheten

Sverige men som inte får sina grundläggande

försörjningsbehov tillgodosedda genom andra

Övriga upplysningar

förmåner inom det allmänna pensionssystemet

Riksrevisionen har fäst uppmärksamhet vid är berättigade till äldreförsörjningsstöd. Utfallet

redovisning av inkomstpension i myndighetens

för anslaget 1:4 Äldreförsörjningsstöd är

årsredovisning. 724 miljoner kronor, vilket är 66 miljoner

Av Pensionsmyndighetens regleringsbrev kronor högre än föregående år. Antalet personer

framgår att inkomstpensionens finansiella ställmed äldreförsörjningsstöd ökade med

ning och utveckling ska redovisas i ett särskilt 9,1 procent jämfört med 2013 och uppgick till

avsnitt i resultatredovisningen. Redovisningen 19 000 personer 2014. Det genomsnittliga

regleras i Socialförsäkringsbalk (2010:110) samt årsbeloppet ökade med 1,9 procent och uppgick

förordning (2002:780) om beräkning av till 38 500 kronor 2014. Ökningen beror på att

balanstal. Detta redovisas i årsredovisningen i det är en något större andel av dem som är födda

avsnitt 8 Resultatredovisning inkomstpensions- 1938 eller senare som får äldreförsörjningsstöd.

systemet. Som framgår av årsredovisningen är Till skillnad från dem som är födda 1937 eller

redovisningen i detta avsnitt en sammanställning tidigare är de inte berättigade till garantipension

som delvis baseras på uppgifter från andra efter att ha bott i Sverige i 10 år utan det krävs en

aktörer än Pensionsmyndigheten, den baseras bosättning på 40 år för full garantipension. En

också delvis på preliminära uppgifter. Granskannan förklaring till ökningen är ökad

ningen har omfattat uppgifter från och asylinvandring.

beräkningar utförda av Pensionsmyndigheten.

Uppgifter från andra aktörer har inte granskats

av Riksrevisionen.

I avsnitt 8 redovisar Pensionsmyndigheten

jämförelsetal från tidigare års Orange rapport.

Dessa jämförelsetal har inte granskats av

Riksrevisionen. I avsnitt 8.3 Prognos balanstalet

redovisar Pensionsmyndigheten ett antal

prognoser för balanstalets utveckling över ett

antal år. Detta avsnitt har inte granskats av

Riksrevisionen.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2014:13 Att gå i pension – varför så krångligt?

Riksrevisionen har granskat om regeringen och Pensionsmyndigheten har utformat och informerat om valmöjligheterna i det allmänna pensionssystemet på ett sådant sätt att individen ges tillräckliga förutsättningar att göra bra val. Riksrevisionen har även granskat om regeringen har verkat för en motsvarande ordning inom tjänstepensionen.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om att gå i pension (skr. 2014/15:33). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2014/15:SfU8, rskr. 2014/15:117).

RiR 2014:17 Det allmänna pensionssystemet – en granskning av granskningen

Riksrevisionen har granskat statens förutsättningar för att granskningen av det allmänna pensionssystemet ska bidra till att upprätthålla rättssäkerhet och effektivitet.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om granskningen av det allmänna pensionssystemet (skr. 2014/15:34). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2014/15:SfU9, rskr. 2014/15:118).

2.4.12¶Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Anslag

Tabell 2.63 UO 12 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-

Utgiftsområdet omfattar bland annat barn- under 18 år som har invandrat till Sverige och bidrag, föräldraförsäkring och bostadsbidrag. vars ena eller båda föräldrar har avlidit kan få

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till efterlevandestöd. Hösten 2014 tilldelade 80 809 miljoner kronor. Det är 801 miljoner riksdagen anslaget ytterligare 70 miljoner kronor kronor (1,0 procent) lägre än vad som anvisades på grund av det ökade antalet ansökningar om i statens budget. Jämfört med 2013 blev efterlevandestöd till följd av ökad migration och utgifterna 2 276 miljoner kronor (2,9 procent) förändrad rättspraxis. högre. Utfallet för anslaget 1:6 Vårdbidrag för

funktionshindrade barn blev 3 295 miljoner

Utgifterna för föräldraförsäkring lägre än anvisat kronor, vilket är 94 miljoner kronor (2,9 pro- Utfallet för anslaget 1:2 Föräldraförsäkring blev cent) högre än anvisat i statens budget. Orsaken 37 654 miljoner kronor, vilket är 1 032 miljoner till det högre utfallet är en fortsatt ökning av kronor (2,7 procent) lägre än anvisat i statens andelen barn vars föräldrar beviljas vårdbidrag. budget. Den främsta orsaken är att utgifterna för föräldrapenning blev lägre än beräknat. Utgifterna för föräldraförsäkring och barnbidrag

Utfallet för anslaget 1:5 Barnpension och ökade jämfört med 2013 efterlevandestöd blev 876 miljoner kronor, vilket Att utgifterna för utgiftsområdet blev högre än är 35 miljoner kronor (4,2 procent) högre än för 2013 beror främst på att utgifterna på anvisat i statens budget. Det finns två skäl till anslaget 1:2 Föräldraförsäkring ökade med detta. Beviljandefrekvensen för ärenden som 934 miljoner kronor (2,5 procent). Föräldraavser enbart efterlevandestöd ökade under 2014 penningen utgjorde 72,6 procent av utgiften för på grund av ändrad tillämpning efter en dom föräldraförsäkringen 2014. Utgifterna för från Högsta förvaltningsdomstolen som medfört föräldrapenning ökade med 466 miljoner kronor förändrad rättspraxis. Beviljandefrekvensen blev jämfört med 2013. Ökningen beror dels på att 76 procent i genomsnitt under 2014. Det högre det betalades ut drygt 306 000 fler föräldrautfallet jämfört med anvisad budget beror också penningdagar och dels på att den totala medelpå att antalet ansökningar ökade under 2013 som ersättningen ökade med 1,1 procent mellan 2013 en följd av stor flyktinginvandring. Antalet och 2014. År 2014 var den genomsnittliga ansökningar har legat kvar på ungefär samma medelersättningen för kvinnor 489 kronor per nivå 2014. Detta har resulterat i många beslut om dag och för män 650 kronor per dag. Skillnaden efterlevandestöd under 2013 och 2014. Barn förklaras dels av skillnader i arbetsinkomst

mellan män och kvinnor men också av att Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision kvinnor i mycket högre utsträckning får ersättning på grundnivå och lägstanivå. Under RiR 2010:22 Underhållsstödet – för barnets 2014 betalades föräldrapenning för drygt bästa? 51,8 miljoner dagar ut, vilket är 0,6 procent fler Riksrevisionen har granskat om underhållsän 2013. Ökningen av antalet föräldrapenning- stödet är ett ändamålsenligt verktyg inom den dagar är främst en följd av att antalet födda barn ekonomiska familjepolitiken och om systemet har stigit de senaste åren. Enligt Statistiska hanteras effektivt. centralbyrån (SCB) föddes preliminärt 114 907 Regeringen har redovisat vissa vidtagna barn fram till december 2014, vilket är 1 314 fler åtgärder med anledning av granskningsrapporten barn än under motsvarande period föregående år. i Årsredovisning för staten 2010, 2011 och 2012. Även utgifterna för den tillfälliga föräldra- Betänkandet Fortsatt föräldrar – om ansvar, penningen ökade till följd av att fler nettodagar ekonomi och samarbete för barnets skull (SOU användes. Ökningen var ca 4 procent och för- 2011:51), bereds fortfarande inom Regeringsklaras främst av att antalet barn i åldrarna 1-4 år, kansliet. Regeringen gjorde i budgetproposom tillfällig föräldrapenning utges för, har ökat. sitionen för 2015 (prop. 2014/15:1 utg.omr. 12

Utgifterna för anslaget 1:1 Allmänna avsnitt 3.6) bedömningen att det finns behov av barnbidrag ökade med 497 miljoner kronor mer stöd och rådgivning om civilrättslig (2,0 procent) jämfört med föregående år. Det underhållsreglering utanför underhållsstödet. beror framför allt på att antalet barn i åldrarna 0– Socialdepartementet har under 2014 remitterat 16 år ökade. promemorian Ökat stöd för underhållsreglering

Utgifterna för anslaget 1:8 Bostadsbidrag (Ds 2014:27) där det lämnas förslag om att ökade med 425 miljoner kronor (9,4 procent), föräldrar ska få tillgång till sådant stöd, vilket till vilket beror på att det särskilda bidraget till viss del tillgodoser Riksrevisionens rekomhemmavarande barn höjdes 2014. Detta ledde till mendationer. I sammanhanget bör även nämnas ökade utgifter samt fler barnhushåll med den lagändring i socialtjänstlagen (2001:453) bostadsbidrag. Antal hushåll med bostadsbidrag som trädde i kraft den 1 juli 2014 som innebär var i genomsnitt 251 530 under 2014, varav att kommuner ska vara skyldiga att bereda 189 334 barnhushåll och 62 196 ungdomshus- föräldrar möjlighet att i samarbetssamtal ta upp håll. Jämfört med 2013 ökade antalet barnhushåll frågor som gäller barnets försörjning om med 4 procent och antalet ungdomshushåll föräldrarna så önskar. minskade med 1 procent. Regeringen kommer att återkomma till Riks-

Utfallet för anslaget 1:6 Vårdbidrag för dagen om de ytterligare åtgärder som regeringen funktionshindrade barn ökade med 148 miljoner avser att vidta med anledning av Riksrevisionens kronor (4,7 procent). Antalet barn som har iakttagelser. Ärendet bereds inom Regeringsföräldrar som får vårdbidrag fortsatte att öka kansliet. under 2014. Vårdbidrag är vanligare bland pojkar än flickor i alla åldersgrupper och det är vanligast med vårdbidrag bland barn i åldern 10–14 år. Antalet nybeviljade vårdbidrag har ökat varje år sedan 2007. År 2014 uppgick antalet nybeviljade vårdbidrag till 10 400 och den vanligaste diagnosgruppen var psykiska sjukdomar och syndrom.

2.4.13¶Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

Anslag

Tabell 2.64 UO 13 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-

Utgiftsområdet omfattar integrationspolitik, vilket är 394 miljoner kronor (5,4 procent) lägre politik mot diskriminering och jämställdhets- än vad som anvisades i statens budget. politik. Ersättningarna till kommunerna för mottagandet

Utgifterna uppgick till 12 225 miljoner kronor av ensamkommande barn blev 275 miljoner och är därmed 207 miljoner kronor (1,7 procent) kronor lägre, trots att kommunerna tog emot lägre än vad som anvisades i statens budget. fler än beräknat. Det lägre utfallet beror främst Jämfört med 2013 ökade utgifterna med på eftersläpningar i ärendehantering och antal 3 388 miljoner kronor (38,4 procent). beviljade uppehållstillstånd på grund av det stora

antalet asylsökande. Det innebär att ett stort Fler kommunmottagna flyktingar än beräknat för antal ansökningar från kommunerna som avser 2014 mottagande 2014 kommer att betalas ut först

under 2015. Kommunerna tog under 2014 emot

Tabell 2.65 Kommunmottagna flyktingar och andra skydds-

45 836 personer, vilket är 5 836 personer fler än

behövande samt deltagare i etableringsuppdraget

beräknat i statens budget. Av dessa var 3 370

Antal personer

ensamkommande barn och ungdomar, vilket är

Utfall-

SB Utfall SB Utfall 370 fler än väntat. Anslag 2014 2014 2014 2013

Utgifterna för anslaget 1:3 Etablerings-

Totalt antal ersättning till vissa nyanlända invandrare blev kommunmottagna 40 000 45 836 5 836 34 499

342 miljoner kronor (14,6 procent) högre än

1 varav barn

anvisat i statens budget. Orsaken är ett högre

och

ungdomar 17 942 17 035 antal nyanlända i etableringsinsatser än beräknat.

För att finansiera de ökade utgifterna beslöt

2 varav

ensamkomm riksdagen att tillföra anslaget ytterligare

ande barn 450 miljoner kronor hösten 2014. och

Utfallet för anslaget 1:4 Ersättning till

ungdomar 3 000 3 370 370 2 331

etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända

Antal deltagare i

invandrare blev 218 miljoner kronor

etableringsuppdrag i genomsnitt 30 600 36 478 5 878 22 871 (11,1 procent) lägre än vad som beräknades i

Källa: Migrationsverket och Arbetsförmedlingen budgetpropositionen för 2014. Orsaken är

framför allt ett lägre utnyttjande av etablerings- Utfallet för anslaget 1:2 Kommunersättningar vid lotsarnas tjänster än förväntat. flyktingmottagande blev 6 968 miljoner kronor,

Kommunerna tog emot fler nyanlända invandrare Ersättning till etableringslotsar och insatser för 2014 jämfört med 2013 vissa nyanlända invandrare beror på att Utgifterna för anslaget 1:2 Kommunersättningar etableringslotsarnas tjänster utnyttjades i lägre vid flyktingmottagande blev 1 426 miljoner omfattning än beräknat vid budgeteringen. kronor högre jämfört med föregående år. Det högre utfallet beror främst på att kommunerna tagit emot fler nyanlända invandrare 2014 Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision jämfört med föregående år. Antalet kommunmottagna ökade från 34 499 personer 2013 till RiR 2014:3 Staten och det civila samhället i 45 836 personer 2014. Antalet barn och integrationsarbetet ungdomar ökade från 17 035 till 17 942, varav Riksrevisionen har granskat hur staten har ensamkommande barn ökade från 2 331 till lyckats undanröja hinder och skapa förutsätt- 3 370. ningar för det civila samhällets medverkan på

integrationsområdet. Antalet nyanlända i etableringsuppdraget ökade Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder kraftigt 2014 med anledning av granskningsrapporten i Utgifterna för anslaget 1:3 Etableringsersättning regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport till vissa nyanlända invandrare ökade med om staten och det civila samhället i integrations- 1 017 miljoner kronor (61 procent) jämfört med arbetet (skr. 2013/14:244). Granskningsrappor- 2013. Orsaken är att antalet nyanlända i ten är därmed slutbehandlad etableringsuppdraget ökade från i snitt 22 871 deltagare 2013 till 36 478 deltagare 2014. RiR 2014:11 Att tillvarata och utveckla

Utfallet för anslaget 1:4 Ersättning till nyanländas kompetens – Rätt insats i rätt tid? etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända Riksrevisionen har granskat statsens insatser för invandrare blev 813 miljoner kronor att tillvarata och utveckla nyanländas kompetens. (87,5 procent) högre än 2013. Orsaken är det Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder större antalet nyanlända invandrare i etablerings- med anledning av granskningsrapporten i uppdraget. regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport

om att tillvarata och utveckla nyanländas

kompetens (skr. 2014/15:19). Gransknings- Beställningsbemyndiganden rapporten är därmed slutbehandlad.

Tabell 2.66 UO 13 Beställningsbemyndiganden

RIR: 2014:14 Etableringslotsar – fungerar

Miljoner kronor

länken mellan individen och arbets-

Utestående

marknaden?

Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2014-12-31 Riksrevisionen har undersökt om den arbets- 1:4 Ersättning till förberedande insatsen etableringslots är utform-

etableringslotsar och ad på ett effektivt sätt, så att den kan bidra till att

insatser för vissa

påskynda individens etablering i arbetslivet.

nyanlända invandrare 2 600 2 363

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder 1:6 Från EU-budgeten

med anledning av granskningsrapporten i

finansierade insatser för

integration av regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om beställningsbemyndiganden på 2 671 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 2 391 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 280 miljoner kronor. Skillnaden för anslag 1:4

RiR:2014:15 Nyanländ i Sverige – Effektiva insatser för ett snabbt mottagande?

Riksrevisionen har granskat statliga insatser för mottagande och bosättning av nyanlända invandrare i kommunerna.

Regeringen har redovisat sin bedömning av granskningsrapportens slutsatser samt vidtagna och planerade åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om statliga insatser för mottagande och bosättning av nyanlända (skr. 2014/15:31). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

2.4.14¶Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Anslag

Tabell 2.67 UO 14 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

1

1 Inkl. den svenska medfinansieringen

Utgiftsområdet omfattar områdena arbets- Antalet arbetslösa på samma nivå som förra året marknad och arbetsliv och består i huvudsak av Tabell 2.68 Arbetslöshet arbetsförmedling, utgifter för arbetsmarknads- Antal Antal

personer Procent personer Procent politiska program, bidrag till arbetslöshets- 2014 2014 2013 2013 ersättning och lönegarantiersättning samt

Antal arbetslösa, arbetsmiljö, arbetsrätt och lönebildning. Vidare 15–74 år 411 000 410 900 ingår bl.a. Europeiska socialfonden och bidrag

- därav till Samhall AB. Myndigheter inom området är heltidsstuderande 135 300 32,9 137 800 33,5 bl.a. Arbetsförmedlingen, Rådet för Europeiska - därav personer med socialfonden i Sverige, Inspektionen för arbets- utomnordiskt ursprung 145 900 35,5 137 700 33,5 löshetsförsäkringen, Arbetsmiljöverket och - därav Arbetsdomstolen. långtidsarbetslösa 116 700 28,4 121 200 29,5

Utfallet uppgick till 66 901 miljoner kronor, - därav långtids-

arbetslösa personer vilket är 3 474 miljoner kronor (4,9 procent)

med utomnordiskt lägre än vad som anvisades i statens budget.

ursprung 53 600 13,0 54 300 13,2 Jämfört med 2013 blev utfallet 2 820 miljoner

- därav ungdomar, kronor (4,0 procent) lägre. En förklaring till det 15–24 år 152 600 37,1 156 200 38,0 lägre utfallet är att färre personer uppbar

Arbetslösheten, 15–74 arbetslöshetsersättning eller deltog i ett arbets- år (arbetslösa som marknadspolitiskt program som berättigade till andel av arbetskraften) 7,9 8,0 aktivitetsstöd än vad som antogs vid budgete- Ungdomsarbetslösringen. Jämfört med föregående år minskade heten, 15-24 år

(arbetslösa ungdomar utgifterna, bl.a. på grund av lägre program-

som andel av samtliga deltagande och att färre personer fick löne- ungdomar i garantiersättning. arbetskraften) 22,9 23,6

Anm. Statistiken i tabellen avser genomsnitt för helåren 2013 respektive 2014.

Källa: SCB.

Tabell 2.68 visar arbetsmarknadsstatistik från politiska program med 12 761 personer till Arbetskraftsundersökning (AKU) som görs av 176 624 personer vilket var en större minskning Statistiska centralbyrån (SCB). Statistiken är än vad som räknats med vid budgeteringen. från helårsundersökningarna för 2014 och 2013. Utfallet för anslaget 1:4 Lönebidrag och

Det genomsnittliga antalet arbetslösa enligt Samhall m.m. blev 17 549 miljoner kronor, vilket AKU ökade med 100 personer mellan 2013 och är 282 miljoner kronor lägre än anvisat i statens 2014. Ökningen är för låg för att vara statistisk budget. Det lägre utfallet beror på att antalet säkerställd. Antalet arbetslösa som är heltids- beslut om lönebidrag minskade mer under 2014 studerande minskade med 2 500 personer mellan än vad som bedömdes vid budgetberäkningen. åren. Antalet långtidsarbetslösa, dvs. personer Utfallet för anslaget 1:11 Bidrag till som varit arbetslösa i mer än sex månader, lönegarantiersättning uppgick till 1 587 miljoner minskade med 4 500 personer under 2014. kronor, vilket är 413 miljoner kronor Antalet arbetslösa personer med utomnordiskt (20,6 procent) lägre än anvisat i statens budget. ursprung ökade med 8 200 personer. Däremot Antalet personer som omfattades av löneminskade antalet personer med utomnordiskt garantin minskade under 2014. ursprung i långtidsarbetslöshet 2014 jämfört med 2013. Minskade utgifter för arbetslöshetsersättning och

Ungdomar 15–24 år utgör 37,1 procent av aktivitetstöd jämfört med föregående år samtliga arbetslösa. Antalet arbetslösa ungdomar Utgifterna för anslaget 1:2 Bidrag till arbetsminskade mellan åren både i faktiskt antal och löshetsersättning och aktivitetsstöd minskade med som andel av den totala arbetskraften i 1 713 miljoner kronor (5,4 procent) mellan åren. undersökningen. Det är en minskning av utgifterna för såväl

arbetslöshetsersättningen som aktivitetsstödet. Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader Antalet deltagare i program med aktivitetsstöd minskade under 2014 minskade under året. Av de öppet arbetslösa fick Utfallet för anslaget 1:1 Arbetsförmedlingens 36 procent arbetslöshetsersättning i september förvaltningskostnader blev 6 919 miljoner kronor, 2014. vilket är 191 miljoner kronor lägre än anvisade medel och 189 miljoner kronor lägre än 2013. Utgifterna för arbetsmarknadspolitiska program Antalet årsarbetskrafter vid Arbetsförmedlingen och insatser minskade jämfört med föregående år minskade med 278 och uppgick vid utgången av Utgifterna för anslaget 1:3 Kostnader för arbets- 2014 till 11 452 stycken. marknadspolitiska program och insatser minskade

med 200 miljoner kronor (2,3 procent) mellan Lägre arbetslöshet än beräknat leder till att åren. Utgifterna under anslaget påverkas främst utgifterna blev lägre än budgeterat av omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska Utgifterna för anslaget 1:2 Bidrag till programmen. arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd blev I tabell 2.69 visas statistik om deltagandet i 30 067 miljoner kronor, vilket är 2 067 miljoner arbetsmarknadspolitiska program, med specifikt kronor (6,4 procent) lägre än vad som anvisades fokus på jobb- och utvecklingsgarantin. i statens budget. Antalet arbetslösa blev lägre än vad som antogs i budgetberäkningen, både i antal och i procent av arbetskraften. Detta påverkar både utgifterna för bidrag till arbetslösersättning och aktivitetstöd. Framför allt fick färre personer arbetslöshetsersättning än vad som antogs när budgeten beräknades.

Utgifterna för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser blev

8 662 miljoner kronor, vilket är 563 miljoner kronor (6,1 procent) lägre än anvisat i statens budget. Utgifterna under anslaget påverkas främst av omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska programmen och under 2014 minskade genomsnittligt antal deltagare i arbetsmarknads-

Tabell 2.69 Arbetsmarknadspolitiska program och insatser

Färre konkurser och rekonstruktioner 2014 ledde

Antal Antal personer personer till lägre utgifter än 2013 2014 2013 I tabell 2.70 visas omfattningen av lönegarantier-

Anm. Statistiken i tabellen avser genomsnitt för helåren 2013 respektive 2014.

Genomsnittligt antal dagar 63 63 Källa: Arbetsförmedlingen

Genomsnittlig ersättning per person 74 473 73 587

Källa: Kammarkollegiet Av samtliga inskrivna arbetslösa under 2014

deltog i genomsnitt 47 procent i arbets-

Utgifterna för anslaget 1:11 Bidrag till

marknadspolitiska program, samma andel som

lönegarantiersättning minskade med 860 miljoner

2013. Det största programmet är jobb- och

kronor mellan åren 2013 och 2014. Antalet utvecklingsgarantin som svarade för 58 procent

personer som fick lönegarantiersättning blev av det genomsnittliga antalet deltagare i samtliga

23 708 under 2014, en minskning med program med aktivitetsstöd. Antalet deltagare i

30,7 procent. Det genomsnittliga antalet dagar jobb- och utvecklingsgarantins fas 1 och 2 var i

som ersättning betalades ut var oförändrat, 63 genomsnitt 68 640 personer, vilket är en ökning

dagar, jämfört med föregående år. Den genommed 6,5 procent jämfört med 2013. Andelen

snittliga ersättningen per person ökade med deltagare som var i jobb- och utvecklings-

1,2 procent och uppgick till 74 473 kronor. garantins fas 1 och 2 i mer än 450 ersättnings-

Antalet företagskonkurser och företagsrekondagar var ungefär samma 2014 som 2013. Efter

struktioner var 3 080 stycken, en minskning med 450 ersättningsdagar blir deltagaren upptagen i

13,6 procent. sysselsättningsfasen. År 2014 ingick i genom-

snitt 34 386 arbetssökande per månad i syssel-

sättningsfasen jämfört med 34 196 personer

Beställningsbemyndiganden

2013. I sysselsättningsfasen uppgick andelen

kvinnor 2014 till 47 procent och andelen män till

Tabell 2.71 UO 14 Beställningsbemyndiganden

53 procent. Andelen utrikesfödda deltagare var Miljoner kronor

37 procent, en ökning med 3 procentenheter

Utestående jämfört med föregående år. Beställnings- åtaganden

Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2014-12-31

Fler subventionerade anställningar för personer 1:3 Kostnader för arbets-

marknadspolitiska

med funktionsnedsättning jämfört med föregående

program och insatser 5 025 4 152

år

1:4 Lönebidrag och Samhall

Utgifterna för anslaget 1:4 Lönebidrag och

m.m. 13 000 12 178

Samhall m.m. ökade med 509 miljoner kronor

1:6 Europeiska socialfonden jämfört med föregående år. De särskilda m.m. för perioden

subventionerade anställningarna för arbets- 2014–2020 1 000 11

sökande med funktionsnedsättning som medför 1:7 Institutet för

nedsatt arbetsförmåga, dvs. anställningar med arbetsmarknadspolitisk

utvärdering 9 8 lönebidrag, trygghetsanställning, utvecklings-

1:12 Europeiska socialfonden anställning och offentligt skyddat arbete ökade

m.m. för perioden sammantaget för 2014. Ökningen avser

2007–2013 199 145 trygghetsanställningar och utvecklingsanställ-

2:1 Arbetsmiljöverket 18 18 ningar. Den minskning av antalet anställningar

Summa 19 251 16 512

med lönebidrag som pågått sedan flera år tillbaka

fortsatte.

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder beställningsbemyndiganden på 19 251 miljoner med anledning av granskningsrapporten i kronor. De utestående åtagandena uppgick till regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport 16 512 miljoner kronor. Skillnaden mellan om effekter av förändrade regler för deltidsbemyndiganden och utestående åtaganden arbetslösa (skr. 2013/14:252). Granskningsuppgick till 2 739 miljoner kronor. Skillnaden rapporten är därmed slutbehandlad. beror på att det finns en stor osäkerhet i budgeteringen av de utestående åtagandena som RiR 2014:27 Arbetsförmedlingens arbete vid bl.a. beror på längden och omfattningen av varsel – Ett bidrag till effektiva besluten om insatser och vid vilken tidpunkt omställningsinsatser? arbetsgivare och anordnare av insatser rekvirerar Riksrevisionen har granskat om Arbetsbidrag. förmedlingen i sitt arbete med varsel bidrar till

att skapa effektiva omställningsinsatser för

personer som varslas om uppsägning. Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder

med anledning av granskningsrapporten i RiR 2014:5 Effekter av förändrade regler i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport arbetslöshetsförsäkringen för deltidsarbetslösa om Arbetsförmedlingens arbete vid varsel m.m. Riksrevisionen har granskat effekterna av att (skr. 2014/15:42). Granskningsrapporten är därreglerna i arbetslöshetsförsäkringen för deltids- med slutbehandlad. arbetslösa förändrades 2008.

2.4.15¶Utgiftsområde 15 Studiestöd

Anslag

Tabell 2.72 UO 15 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Utgiftsområdet omfattar utgifter för olika beräknas innan ett lån ställs ut, på samma sätt former av ekonomiskt stöd till enskilda under som för garantier. studier och utgifter för vissa studiesociala Budgetlagens bestämmelser om finansiering insatser. Området omfattar även utgifter för att av förväntad förlust tillämpas fullt ut på nyhantera studiestöden, vilket huvudsakligen sköts utlåning av studielån fr.o.m. 2014. Det innebär av Centrala studiestödsnämnden (CSN). Även att medel för förväntade förluster ska beräknas ärendehanteringen inom Överklagandenämnden och belasta anslag när utlåning sker. På så sätt tas för studiestöd ingår i utgiftsområdet. hänsyn till statens kostnader för studielånen när

Utfallet uppgick till 19 953 miljoner kronor beslut om utlåning tas. Medlen förs till en och blev därmed 1 052 miljoner kronor (5,0 pro- räntebärande kreditreserv i Riksgäldskontoret cent) lägre än vad som anvisades i statens för finansiering av framtida förluster till följd av budget. utlåningen. Anslagsmedel motsvarande 7,3 pro-

Den förändrade hanteringen av studielånen cent av utlånade medel avsattes till kredit- (se följande avsnitt) innebär att den totala reserven under 2014. Medel för förluster på utgiftsnivån på utgiftsområdet minskade jämfört utlåning före 2014 (stocken) tillförs kreditmed 2013, framför allt till följd av att utgifterna reserven genom att belasta anslag det år då för studiemedelsräntor nettoredovisas. Jämfört förlusten är konstaterad. Förluster på utlåning med 2013 blev utgifterna 614 miljoner kronor före 2014 och som således inte belastat anslag, (3,0 procent) lägre. kan beräknas utifrån redovisade nedskrivningar

för osäkra fordringar i årsredovisningen för Förändringar till följd av anpassning till staten 2013. Dessa uppgår till 27,6 miljarder budgetlagens bestämmelser kronor. Från och med den 1 januari 2014 har redo- För att få en överensstämmelse mellan statens visningen av studielån anpassats till budgetlagens fordringar på låntagarna och statens upplåning (2011:203) bestämmelser om utlåning. Budget- lånar CSN medel för kapitaliserade räntor. lagen innehåller generella bestämmelser om den Denna del av upplåningen används för att statliga utlåning som finansieras med lån i finansiera räntekostnaderna i Riksgäldskontoret. Riksgäldskontoret. Bestämmelserna innebär en Budgetlagen föreskriver att det för ett lån ska enhetlig hantering av garantier och lån, en tas ut en ränta som motsvarar statens förväntade garanti- och kreditmodell. Kreditmodellen kostnad för lånet. Kreditmodellen innebär för innebär att den förväntade kostnaden ska studielånens del att ränteinbetalningarna från

studerande får disponeras för att betala Utgifterna för såväl studiehjälp som studiemedel räntekostnaderna till Riksgäldskontoret. Detta följer utvecklingen av antalet studerande innebär att bruttoredovisningen av studie- Utfallet för anslaget 1:1 Studiehjälp blev medelsräntor har avskaffats. I stället disponerar 110 miljoner kronor lägre än föregående år. Det CSN mottagna räntor från studerande för att totala antalet studerande som fick studiehjälp finansiera räntan på lånen i Riksgäldskontoret. och lärlingsersättning under 2014 var 406 395 Riksdagen anvisar anslagsmedel för att täcka stycken. Det är en minskning med 17 880 statens nettokostnad för studiemedelsräntor personer, 4,2 procent, jämfört med 2013. Antalet som utgörs av den 30-procentiga nedsättningen studerande med studiehjälp har minskat under av räntan som gäller i förhållande till CSN:s de senaste tre åren. Förändringen följer låntagare. befolkningsutvecklingen i åldern 16–20 år. Det

Poster i statens budget som berördes av om- totalt utbetalda beloppet minskade men inte i läggningen var inkomsttitel 2343 Ränte- motsvarande omfattning som antal studerande. inkomster på studielån efter 1988, inkomsttitel Det beror på att en lärlingsersättning tillkom 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet, 2014. Om man bortser från utbetalad lärlingsanslaget 1:3 (2013) Studiemedelsräntor, 1:3 ersättning minskade beloppet för studiehjälp i Avsättning för kreditförluster (nytt anslag), motsvarande omfattning som antalet studerande. anslaget 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor Utfallet för anslaget 1:2 Studiemedel ökade (nytt anslag) samt Riksgäldskontorets netto- med 178 miljoner kronor jämfört med föreutlåning. gående år. Det totala antalet studerande som fick

studiemedel under 2014 var 482 155 stycken. Utgifterna för studiemedel blev lägre än anvisat i Det är en ökning med 10 205 personer, statens budget 2,2 procent, jämfört med 2013. Utvecklingen av Utfallet för anslaget 1:2 Studiemedel uppgick till utbetalade bidrag följer utvecklingen av antalet 13 037 miljoner kronor, vilket är 997 miljoner studerande. Ökningen av antalet studerande med kronor lägre än anvisat i statens budget. Anslaget studiemedel på gymnasial nivå är den främsta används till utgifter för studiebidrag, tilläggs- förklaringen till att det totala antalet studerande bidrag och pensionsavgifter. med studiemedel ökade under 2014.

För studiebidraget finns två olika nivåer: en Utfallet för det nya anslaget 1:4 Statens utgifter generell nivå där bidragsdelen under 2014 var för studiemedelsräntor blev 1 620 miljoner kro- 31,3 procent av totalbeloppet för studiemedel nor. I samband med den förändrade hanteringen (studiebidrag och studielån) och en högre nivå av studielånen uppstod en övergångseffekt vid där bidragsdelen var 73 procent av totalbeloppet. betalning av ränta till Riksgäldskontoret på Det är främst utgifterna för studerande med rätt ca 600 miljoner kronor. Anslaget belastades 2014 till den högre bidragsnivån som blev lägre än med hela räntekostnaden för det fjärde kvartalet anvisade medel. Inom denna grupp är det huvud- 2013 men endast 30 procent för det första till det sakligen utgifterna för studier på grundskolenivå tredje kvartalet 2014. och gymnasial nivå till vuxna studerande som saknar fullständig grundskole- eller gymnasieutbildning som blev lägre än anvisade medel. Beställningsbemyndiganden Antalet studerande var färre än det antal studerande som anslaget beräknades för. Tabell 2.73 UO 15 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

Utfallet för anslaget 1:7 Centrala studiestöds-

nämnden blev 56 miljoner kronor eller 16,3 pro- Utestående

Beställnings- åtaganden cent lägre än anvisade medel i statens budget. Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2014-12-31 Det lägre utfallet beror till stora delar på för- Bidrag till vissa skjutningar i tid avseende kostnader i samband 1:6 studiesociala ändamål 4 2 med myndighetens arbete att byta ut och effektivisera systemstödet för administration av Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om studiestödet. Det beror även på att de inbetalda beställningsbemyndiganden på 4 miljoner kroavgifterna blev högre än vad som beräknats. nor. De utestående åtagandena uppgick till

2 miljoner kronor.

Utlåning

Tabell 2.74 UO 15 Utlåning

Miljoner kronor

Utlåning Låneram Lån 2014-12-31 Studielån 200 205 198 586

Låneramen för studielån uppgick till 200 205 miljoner kronor. Utestående lån vid utgången av 2014 var 198 586 miljoner kronor.

2.4.16¶Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Anslag

Tabell 2.75 UO 16 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall Anslag Anslagsnamn 2014 2014 2014 2014 2014 2013 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk

verksamhet 2 708 2 198 -511 -18,9 1 350 1:6 Särskilda insatser inom skolområdet 467 415 -52 -11,1 394 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk

2:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och

avancerad nivå 1 523 1 523 0 0,0 1 438 2:4 Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning 1 969 1 969 0 0,0 1 842 2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och

avancerad nivå 1 840 1 840 0 0,0 1 798 2:6 Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning 2 026 2 008 -18 -0,9 1 896 2:7 Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och

avancerad nivå 1 872 1 872 0 0,0 1 833 2:8 Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning 1 463 1 463 0 0,0 1 377 2:9 Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och

avancerad nivå 1 563 1 629 67 4,3 1 632 2:10 Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning 1 520 1 520 0 0,0 1 448 2:11 Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad

nivå 1 236 1 236 0 0,0 1 214 2:12 Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning 1 035 1 035 0 0,0 993 2:13 Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och

avancerad nivå 1 354 1 354 0 0,0 1 347 2:16 Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning 1 460 1 460 0 0,0 1 339 2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och

avancerad nivå 1 033 1 058 25 2,4 967 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och

Utgiftsområdet omfattar skolväsendet, vissa utbildning och utgifter för kompetensutveckling särskilda utbildningsformer och annan av matematiklärare. pedagogisk verksamhet, vuxenutbildning och eftergymnasial yrkesutbildning samt högre Lägre utgifter för vuxenutbildning jämfört med utbildning och forskning. Området omfattar både budget och föregående år även myndigheter inom utbildnings- och Utgifterna för anslaget 1:14 Statligt stöd till forskningsområdet. vuxenutbildning blev 2 786 miljoner kronor. Det

Utfallet uppgick till 59 419 miljoner kronor är 122 miljoner kronor (4,2 procent) lägre än och blev därmed 691 miljoner kronor anvisat i statens budget. Utfallet för anslaget blev (1,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens 106 miljoner kronor lägre än föregående år. budget. Jämfört med 2013 ökade utgifterna med Det lägre utfallet jämfört med statens budget 2 935 miljoner kronor (5,2 procent). avser statligt stöd för yrkeshögskoleutbildning

För universitet och högskolor belastas m.m. År 2014 utbetalades 1 541 miljoner kronor anslagen till forskning och forskarutbildning när i statsbidrag till yrkeshögskoleutbildningar och anslaget erhålls. Till följd av den särskilda kvalificerade yrkesutbildningar. Myndigheten anslagsredovisningen blir det därför inga för yrkeshögskolan betalade ut medel för 25 340 skillnader mellan budget och utfall. I det följande årsplatser, vilket är en ökning med 1 088 kommenteras de anslag inom utgiftsområdet där årsplatser jämfört med föregående år. Utfallet av avvikelser finns. de beräknade årsplatserna påverkas av variationer

i utbildningslängd och kostnad, samt av om Utfallet för utveckling av skolväsendet blev lägre utbildningsstarter ställs in på grund av för få än vad som anvisats i statens budget men högre än sökande. föregående år År 2014 betalades även 620 miljoner kronor Utgifterna för anslaget 1:5 Utveckling av som avser statsbidrag för yrkesinriktad och viss skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet teoretisk vuxenutbildning på gymnasial nivå ut blev 2 198 miljoner kronor, vilket är av Statens skolverk, en minskning med 511 miljoner kronor (18,9 procent) lägre än 174 miljoner kronor jämfört med föregående år. anvisat. Anslaget används bl.a. för utgifter för att Utöver detta utbetalades 300 miljoner kronor främja utveckling av skolväsendet, vissa särskilda som avser statsbidrag för lärlingsutbildning för utbildningsformer och annan pedagogisk vuxna. verksamhet. Anslaget används även för utgifter för administration, uppföljning och utvärdering Lägre utgifter för bl.a. fortbildning och forskarav uppdrag och satsningar, utredningar samt skolor jämfört med budget statsbidrag och stipendier. Utgifterna för anslaget 1:10 Fortbildning av

Det lägre utfallet förklaras i huvudsak av att lärare och förskolepersonal blev 265 miljoner utgifterna för befattningsutbildning för rektorer, kronor, vilket är 135 miljoner kronor (33,8 proinsatser för en förstärkt elevhälsa och karriärsteg cent) lägre än anvisat i statens budget. Det lägre för lärare blev lägre än beräknat. Dessutom utfallet beror på ett lägre antal sökande inom ansökte färre huvudmän om bidrag för ökad såväl fortbildning av lärare och fritidspedagoger undervisningstid i svenska för nyanlända elever som fortbildning av rektorer. och för behörighetsgivande utbildning för lärare Utfallet för anslaget 2:64 Särskilda utgifter i yrkesämnen än vad som beräknades i budgeten. inom universitet och högskolor blev 525 miljoner Skolhuvudmännen ansökte även i lägre grad än kronor. Det är 129 miljoner kronor (19,7 proberäknat om bidrag för sommarskola eller cent) lägre än anvisat i den ursprungliga undervisning under andra skollov. Även budgeten. Utgifterna blev lägre än vad som utgifterna för bidrag för utveckling av lärande på fördelats för bl.a. vidareutbildning av obehöriga arbetsplatser och utgifterna för legitimering av lärare och forskarskolor för lärare. Utfallet för lärare och förskollärare blev lägre än budgeterat. dessa poster blev 70,9 miljoner kronor respektive

Utgifterna blev 847 miljoner kronor 46,1 miljoner kronor. (62,7 procent) högre än föregående år. Det Utfallet för anslaget 3:9 Polarforskningsökade utfallet avser främst statsbidrag till sekretariatet blev 53,2 procent högre än vad som skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för anvisats i statens budget och 85,0 procent högre lärare, statsbidrag för gymnasial lärlings- än föregående år. Polarforskningssekretariatets

utgifter varierar mellan åren beroende på om

större expeditioner genomförs eller inte. År 2014 Vetenskapsrådet till ESS AB och 82 miljoner fanns ett ingående överföringsbelopp på kronor från Lunds universitet. 24,1 miljoner kronor som har disponerats under året. Det har använts för att delfinansiera en forskningsexpedition (SWERUS-C3) till Arktis Beställningsbemyndiganden med isbrytaren Oden under sommaren 2014.

Tabell 2.76 UO 16 Beställningsbemyndiganden

Vid utgången av 2014 uppgick anslagssparandet

Miljoner kronor

till 3,6 miljoner kronor.

Utestående

Utfallet för anslaget 3:13 Särskilda utgifter för

Beställnings- åtaganden forskningsändamål blev 26,1 procent lägre än vad Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2014-12-31 som anvisats i den ursprungliga budgeten. 1:5 Utveckling av Anslaget används bl.a. för utgifter för särskilda skolväsendet och annan

pedagogisk verksamhet 1 608 1 178 insatser inom forsknings- och utvecklingsområdet. Anslaget används även för kapital- 1:6 Särskilda insatser inom

skolområdet 32 33 tillskott till holdingbolag knutna till universitet

1:10 Fortbildning av lärare och högskolor.

och förskolepersonal 205 105

Utfallet för anslaget 4:2 Avgift till Unesco och

1:14 Statligt stöd till

ICCROM blev 60,9 procent lägre än anvisat i

vuxenutbildning 3 350 3 239 statens budget och 60,4 procent lägre än

2:6 Lunds universitet: föregående år. Anslaget används bl.a. för utgifter

Forskning och för Sveriges medlemsavgift till Unesco. forskarutbildning 578 496 Utgifterna på anslaget påverkas främst av 3:1 Vetenskapsrådet: utvecklingen av Unescos budget, Sveriges andel Forskning och

forskningsinformation 19 513 17 102 av budgeten och eventuella valutaförändringar. Anledningen till det lägre utfallet är att delar av 3:2 Vetenskapsrådet:

Avgifter till medlemsavgiften för 2014 betalades i förskott i

internationella slutet av 2013. Då var även den svenska kronan organisationer 1 533 1 588 starkare.

3:4 Rymdforskning och

rymdverksamhet 1 300 728

European Spallation Source (ESS) medförde

3:6 Rymdstyrelsen: Avgifter

kronor (4,4 procent) högre än anvisat i den

ursprungliga budgeten. Det högre utfallet gäller

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om främst forskningsfinansiering och forsknings-

beställningsbemyndiganden på 30 372 miljoner infrastruktur. Anslaget, inklusive ingående

kronor. De utestående åtagandena uppgick till överföringsbelopp, användes bl.a. för kapital-

26 596 miljoner kronor. Skillnaden mellan betillskott till European Spallation Source ESS AB.

myndiganden och utestående åtaganden uppgick Våren 2014 anvisade riksdagen anslaget

till 3 776 miljoner kronor och hänför sig huvudytterligare 93 miljoner kronor. Utfallet för

sakligen till anslaget 1:5 Utveckling av skol-

anslaget blev 744 miljoner kronor (14,9 procent)

väsendet och annan pedagogisk verksamhet, högre än föregående år.

anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och

I september 2014 påbörjades byggnationen av

forskningsinformation och anslaget 3:4 Rymd-

ESS, som är en anläggning för mångvetenskaplig

forskning och rymdverksamhet. forskning med hjälp av neutronspridningsteknik

För anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet

som ska byggas utanför Lund. Den europeiska

och annan pedagogisk verksamhet beror skillna-

spallationskällan planeras att tas i full drift

den på 430 miljoner kronor mellan beslutat omkring 2025 och kommer att bli en av Europas

bemyndigande och utestående åtaganden bl.a. på största forskningsinfrastrukturer. Under 2014

lägre åtaganden än förväntat för Rektorshar 711,6 miljoner kronor utbetalats av

programmet, Matematiklyftet och Fjärde

tekniskt år.

Det beslutade bemyndigandet för anslaget 1:6 beskrivs i stycket Grund för uttalande med Särskilda insatser inom skolområdet överskreds reservation, i alla väsentliga avseenden, använt med drygt 0,5 miljoner kronor. anslag och inkomster i enlighet med av riksdagen

För anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning beslutade ändamål och i överensstämmelse med och forskningsinformation beror skillnaden på tillämpliga föreskrifter. 2 411 miljoner kronor mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden bl.a. på att Grund för uttalande med reservation rekryteringen av internationella toppforskare Myndigheten har ingått åtaganden där inte uppnådde den omfattning som förväntades beställningsbemyndiganden saknas. Detta avser vid budgetering. Även en annan hantering av anslag 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och rådsprofessorsprogrammet och register för högskolor anslagspost 26 Tolkutbildning under forskning bidrog till att bemyndigandet inte utgiftsområde 16, med åtaganden om utnyttjades fullt ut. 43 955 000 kronor och anslag 14:2 Bidrag till

Det beslutade beställningsbemyndigandet för kontakttolkutbildning till Myndigheten för anslaget 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till yrkeshögskolan, under utgiftsområde 17 med internationella organisationer överskreds med åtaganden om 36 090 000 kronor. 55 miljoner kronor. Skälet till överskridandet var att medlemsavgifterna som finansieras genom Specialpedagogiska skolmyndigheteten anslaget blev högre än beräknat, främst till följd Specialpedagogiska skolmyndigheten har, av en valutakursförsvagning av den svenska avseende sin årsredovisning för 2014, fått en kronan. Nivån på avgifterna påverkas även av revisionsberättelse med reservation. BNP-utvecklingen.

För anslaget 3:4 Rymdforskning och rymd- Uttalande med reservation verksamhet beror skillnaden på 572 miljoner Enligt Riksrevisionens uppfattning har myndigkronor mellan beslutat bemyndigande och heten förutom det förhållande som beskrivs i utestående åtaganden på att åtaganden för nya stycket Grund för uttalande med reservation, i programramar inom European Space Agencys alla väsentliga avseenden använt anslag och bärraketprogram kommer att bekräftas under inkomster i enlighet med av riksdagen beslutade 2015 och inte som förväntat 2014. ändamål och i överensstämmelse med tillämpliga

föreskrifter.

Garantier Grund för uttalande med reservation

Myndigheten har ingått åtaganden utöver Tabell 2.77 UO 16 Garantier tilldelad ram för beställningsbemyndigande om Miljoner kronor 529 000 kronor. Detta avser anslag 1:6 Särskilda

Utestående åtaganden insatser inom skolområdet, anslagspost Garanti Garantiram 2014-12-31

1 Omvårdnadsinsatser under utgiftsområde 16. Pensionsgaranti (inkl. efterborgen) Chalmers

1 Umeå universitet Tekniska Högskola AB Obegränsad 398

1 I samband med ombildningen av statlig verksamhet till annan associationsform Umeå universitet har, avseende sin årsredovisbeslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop.

ning för 2014, fått en revisionsberättelse med 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per den 31/12 2013. reservation.

Uttalande med reservation

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision Enligt Riksrevisionens uppfattning har myndig-

heten förutom det förhållande som beskrivs i Myndigheten för yrkeshögskolan stycket Grund för uttalande med reservation, i Myndigheten för yrkeshögskolan har, avseende alla väsentliga avseenden, använt anslag och sin årsredovisning för 2014, fått en revisions- inkomster i enlighet med av riksdagen beslutade berättelse med reservation. ändamål och i överensstämmelse med tillämpliga

föreskrifter.

Uttalande med reservation

Enligt Riksrevisionens uppfattning har myndigheten förutom det förhållande som

Grund för uttalande med reservation ekonomiska målet. Riksrevisionen uttalar sig Myndigheten var 2012 med och finansierade inte med reservation i detta avseende. byggnationen av en anläggning utanför universitetsområdet utan att ha erhållit Regionala etikprövningsnämnden i Lund regeringens medgivande till detta. Anläggningen aktiverades i myndighetens balansräkning som Upplysning av särskild betydelse förbättringsutgifter på annans fastighet. Under Regionala etikprövningsnämnden i Lund redo- 2014 beslutade universitetsstyrelsen att direktav- visar i årsredovisningen ett väsentligt underskott skriva anläggningens kvarvarande kostnader och i den avgiftsfinansierade verksamheten för att finansiera detta med grundutbildnings- etikprövning av forskning som avser människor. anslaget (anslag 2:11 Umeå universitet: Som framgår av myndighetens beskrivning i Utbildning på grundnivå och avancerad nivå, årsredovisningen har myndigheten, på grund av anslagspost 1, under utgiftsområde 16), fort- otydligheterna i den ekonomiska styrningen inte farande utan att ha erhållit ett medgivande från getts möjlighet att efterleva det ekonomiska regeringen. målet. Riksrevisionen uttalar sig inte med reser-

vation i detta avseende.

Vetenskapsrådet

Vetenskapsrådet har, avseende sin årsredovisning Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg för 2014, fått en revisionsberättelse med

reservation. Upplysning av särskild betydelse

Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg Uttalande med reservation redovisar i årsredovisningen ett väsentligt Enligt Riksrevisionens uppfattning har myndig- underskott i den avgiftsfinansierade verksamheten i alla väsentliga avseenden, förutom vad heten för etikprövning av forskning som avser gäller effekterna av det förhållande som beskrivs människor. Som framgår av myndighetens i stycket Grund för uttalande med reservation beskrivning på i årsredovisningen har myndiganvänt anslag och inkomster i enlighet med av heten, på grund av otydligheterna i den riksdagen beslutade ändamål och i överens- ekonomiska styrningen inte getts möjlighet att stämmelse med tillämpliga föreskrifter. efterleva det ekonomiska målet. Riksrevisionen

uttalar sig inte med reservation i detta avseende.

Grund för uttalande med reservation

Myndigheten har ingått åtaganden utöver Regionala etikprövningsnämnden i tilldelad ram för beställningsbemyndiganden om Stockholm 55 292 000 kronor avseende anslag 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella Upplysning av särskild betydelse organisationer under utgiftsområde 16. Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm Avgifterna erläggs i utländsk valuta och de redovisar i årsredovisningen ett väsentligt underutstående åtagandena är beroende av valuta- skott i den avgiftsfinansierade verksamheten för kursutvecklingen. Värdering har gjorts till etikprövning av forskning som avser människor. balansdagens kurs vilket har medfört att de Som framgår av myndighetens beskrivning i utestående åtagandena har ökat. årsredovisningen har myndigheten, på grund av

otydligheterna i den ekonomiska styrningen inte Regionala etikprövningsnämnden i Linköping getts möjlighet att efterleva det ekonomiska

målet. Riksrevisionen uttalar sig inte med reser- Upplysning av särskild betydelse vation i detta avseende. Regionala etikprövningsnämnden i Linköping redovisar i årsredovisningen ett väsentligt Regionala etikprövningsnämnden i Umeå underskott i den avgiftsfinansierade verksamheten för etikprövning av forskning som avser Upplysning av särskild betydelse människor. Som framgår av myndighetens Regionala etikprövningsnämnden i Umeå beskrivning i årsredovisningen har myndigheten, redovisar i årsredovisningen ett väsentligt underpå grund av otydligheterna i den ekonomiska skott i den avgiftsfinansierade verksamheten för styrningen inte getts möjlighet att efterleva det etikprövning av forskning som avser människor.

Som framgår av myndighetens i årsredo-

visningen har myndigheten, på grund av gängligt där sådant material ännu inte finns (bet. otydligheterna i den ekonomiska styrningen inte 2011/12:UbU12, rskr. 2011/12:174). getts möjlighet att efterleva det ekonomiska Skolverket har i uppdrag att utarbeta olika målet. Riksrevisionen uttalar sig inte med former av stödmaterial för att underlätta lärarnas reservation i detta avseende. arbete med bedömning och betygsättning när

det gäller kunskapskraven B och D. I december Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala 2012 publicerade Skolverket handledningen

”Betygsskalan och betygen B och D – en Upplysning av särskild betydelse handledning”. Den 12 juni 2014 redovisade Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala Skolverket regeringens uppdrag om bl.a. fortsatt redovisar i årsredovisningen ett väsentligt arbete med olika former av kompetensutveckling underskott i den avgiftsfinansierade verksam- och stöd till lärare inom området bedömning heten för etikprövning av forskning som avser och betygssättning (U2014/4011/S). Med människor. Som framgår av myndighetens anledning av detta gjorde regeringen i beskrivning i årsredovisningen har myndigheten, budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1, på grund av otydligheterna i den ekonomiska utg.omr. 16, avsnitt 9.6.3, s. 168 f.) bedömningen styrningen inte getts möjlighet att efterleva det att tillkännagivandet kan anses slutligt ekonomiska målet. Riksrevisionen uttalar sig tillgodosett. Den 5 februari 2015 beslutade inte med reservation i detta avseende. regeringen att lägga riksdagens skrivelse till

handlingarna. Statens skolverk Regeringen bedömer mot bakgrund av detta

att granskningen inte föranleder några ytterligare Övrig upplysning åtgärder från regeringens sida. Rapporten anses Myndigheten redovisar i årsredovisningen ett därmed vara slutbehandlad. underskott i den avgiftsfinansierade verksamheten som avser handläggning av lärarlegitimat- RiR 2013:11 Statens kunskapsspridning till ioner. Verksamheten ska finansieras med avgifter skolan och till full kostnadstäckning, dock har

Riksrevisionen har granskat om statens spridmyndigheten rätt att utöver avgifterna använda

ning av kunskap är effektiv och främjar att anslagsmedel. Det finns således inget faktiskt

utbildningen i skolan i större utsträckning kan underskott i verksamheten. På grund av denna

bygga på vetenskaplig grund och beprövad otydlighet i den ekonomiska styrningen gällande

erfarenhet. full kostnadstäckning har myndigheten inte

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder getts möjlighet att efterleva det ekonomiska

med anledning av granskningsrapporen i målet. Riksrevisionen uttalar sig inte med

regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport reservation i detta avseende.

om statens kunskapsspridning till skolan (skr.

2013/14:95). Granskningsrapporten är därmed

slutbehandlad.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till

handlingarna (bet. 2013/14:UbU23, rskr.

RiR 2011:23 Lika betyg, lika kunskap? – En

2013/14:377).

uppföljning av statens styrning mot en likvärdig betygssättning i grundskolan RiR 2013:15 Kränkt eller diskriminerad i

Riksrevisionen har granskat statens insatser för

skolan – är det någon skillnad?

en likvärdig betygssättning i grundskolan.

Riksrevisionen har granskat om statens insatser i Riksdagen har i ett tillkännagivande, med form av tillsyn och stöd på ett effektivt sätt

anledning av regeringens skrivelse Riks-

bidrar till en god och trygg arbetsmiljö i skolan revisionens rapport om statens styrning mot en

där elever inte utsätts för kränkande behandling likvärdig betygssättning i grundskolan (skr.

eller trakasserier. 2011/12:57), uppmanat regeringen att den bör se

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder till att ett bedömningsstöd för den nya

med anledning av granskningsrapporen i betygsskalan skyndsamt tas fram och görs till-

regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport

om statens insatser för att motverka kränkande

behandling i skolan (skr. 2013/14:193). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2013/14:UbU24, rskr. 2013/14:378).

RiR 2013:16 Statens tillsyn över skolan – bidrar den till förbättrade kunskapsresultat?

Riksrevisionen har granskat om Skolinspektionens tillsyn och kvalitetsgranskning av grund- och gymnasieskolan verkar för en likvärdig utbildning av god kvalitet samt bidrar till goda förutsättningar för förbättrade kunskapsresultat.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporen i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om statens tillsyn över skolan (skr. 2013/14:200). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2013/14:UbU25, rskr. 2013/14:376).

RiR 2014:18 Statens dimensionering av lärarutbildningen – utbildas rätt antal lärare?

Riksrevisionen har granskat om systemet för dimensionering av lärarutbildning leder till att rätt antal lärare med rätt kompetens utbildas.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om statens dimensionering av lärarutbildningen. (skr. 2014/15:47). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2014:25 Specialdestinerade statsbidrag - Ett sätt att styra mot en mer likvärdig skola?

Riksrevisionen har granskat den statliga tillsynen och kvalitetsgranskningen av grund- och gymnasieskolan.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om specialdestinerade statsbidrag - Ett sätt att styra mot en mer likvärdig skola? (skr. 2014/15:106). Rapporten anses därmed vara slutbehandlad.

2.4.17¶Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Anslag

Tabell 2.78 UO 17 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Utgiftsområdet omfattar utgifter för bl.a. folk- av statens bidrag till filmavtalet med 15 miljoner bildning, ungdomsfrågor, det civila samhället, kronor finansierades genom en kredit på anslaget idrott, teater, dans och musik, museer, utställ- för 2013. Anslaget tillfördes 15 miljoner kronor ningar och trossamfund. 2014 för att reglera utnyttjandet av anslags-

Utfallet uppgick till 12 827 miljoner kronor krediten. och blev därmed 53 miljoner kronor (0,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens Stödet till taltidningar lägre än anvisat budget. Jämfört med 2013 ökade utgifterna med Utfallet för anslaget 11:5 Stöd till taltidningar 97 miljoner kronor (0,8 procent). blev 76 miljoner kronor, vilket var 7 miljoner

kronor lägre än vad som anvisades i statens Lägre utfall för Riksarkivet budget. Jämfört med 2013 är utfallet 46 miljoner Utfallet för anslaget 6:1 Riksarkivet blev kronor (37,7 procent) lägre. Under 2014 347 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor genomförde Myndigheten för tillgängliga medier lägre än anvisat i statens budget. Under 2013 ett teknikskifte till ett nytt taltidningssystem. utnyttjade Riksarkivet anslagskrediten, vilket Detta är delvis förklaringen till det lägre utfallet i medförde att myndighetens tilldelade medel för jämförelse med 2013. 2014 var ca 13 miljoner kronor lägre än anvisade medel i statens budget för 2014.

Filmstödet lägre på grund av tidigarelagd digitalisering Utfallet för anslaget 10:1 Filmstöd blev 302 mil-

joner kronor, vilket är 15 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. År 2013 uppstod ett underskott på anslaget eftersom en förstärkning

Beställningsbemyndiganden Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Tabell 2.79 UO 17 Beställningsbemyndiganden

Nämnden för hemslöjdsfrågor

Miljoner kronor

Riksrevisionen har avseende Nämnden för

Utestående

hemslöjdsfrågors årsredovisning för 2014 avstått

Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2014-12-31 från att uttala sig.

1:5 Stöd till icke-statliga

kulturlokaler 9 7 Inget uttalande görs 2:2 Bidrag till vissa teater-, På grund av att det förhållande som beskrivs i

dans- och stycket Grund för att avstå från uttalande är så

musikändamål 137 102

betydelsefullt har Riksrevisionen inte kunnat 3:1 Bidrag till litteratur och inhämta tillräckliga och ändamålsenliga

kulturtidskrifter 25 0

revisionsbevis som grund för sina revisions- 5:2 Ersättningar och bidrag

uttalanden. Följaktligen avstår Riksrevisionen

till konstnärer 136 111

från att uttala sig om årsredovisningen. 7:2 Bidrag till

kulturmiljövård 100 68

Grund för att avstå från uttalande

13:2 Bidrag till allmänna

Nämnden för hemslöjdsfrågor har undantag från

samlingslokaler 32 26

att lämna resultaträkning och balansräkning i 13:5 Bidrag till

årsredovisningen. Tillväxtverket disponerar och

riksdagspartiers kvinnoorganisationer 15 15 redovisar Nämndens anslag. Eftersom regle- 13:6 Insatser för den ideella ringsbrevet Ku 2013/2461/RFS föreskriver sektorn 57 53 undantag från väsentliga delar av en års- Summa 511 381 redovisning som behövs för att kunna utgöra en

årsredovisning och ge en rättvisande bild av

Nämndens finansiella ställning, resultat och Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om

finansiering i enlighet med förordning beställningsbemyndiganden på 511 miljoner

(2000:605) om årsredovisning och budgetunderkronor. De utestående åtagandena uppgick till

lag, saknas grund för att göra uttalanden om 381 miljoner kronor, vilket är 130 miljoner

huruvida årsredovisningen är upprättad i enlighet kronor lägre än beslutade bemyndiganden.

med ett lämpligt ramverk, om den ger en

rättvisande bild, och om resultatredovisningen är

förenlig med övriga delar av årsredovisningen.

Utlåning

Tabell 2.80 UO 17 Utlåning Forum för levande historia

Miljoner kronor Forum för levande historia har, avseende sin

Utlåning Låneram Lån 2014-12-31 årsredovisning för 2014, fått en revisions-

1 berättelse med reservation. Stiftelsen Nordiska museet 15 1

1 Prop. 2004/05:1, bet. 2004/05:FiU11, rskr. 2004/05:54.

Uttalande med reservation

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om Enligt Riksrevisionens uppfattning har myndigen låneram på högst 15 miljoner kronor för lån heten i alla väsentliga avseenden: till viss ombyggnation av Nordiska museet i – upprättat årsredovisningen enligt församband med att Stiftelsen Nordiska museet ordningen (2000:605) om årsredovisning införde fri entré på museet. Utestående lån vid och budgetunderlag, instruktion, regleutgången av 2014 var 1 miljon kronor. ringsbrev och särskilda regeringsbeslut för

myndigheten,

– förutom effekterna av det förhållande som

beskrivs i stycket Grund för uttalande med

reservation, gett en rättvisande bild av

Forum för levande historias ekonomiska

resultat, finansiering och finansiella

ställning per den 31 december 2014, samt

– lämnat en resultatredovisning och Upplysningar av särskild betydelse

information i övrigt som är förenlig med Riksantikvarieämbetet redovisar i årsredoårsredovisningen som helhet. visningen ett väsentligt underskott i den avgifts-

finansierade verksamheten Svensk Museitjänst.

Grund för uttalande med reservation Som framgår av myndighetens beskrivning i Myndigheten redovisar ett banktillgodohavande årsredovisningen har myndigheten, på grund av om 15 000 000 och en övrig skuld med samma otydligheterna i den ekonomiska styrningen inte belopp. Medlen på bankkontot tillhör och an- getts möjlighet att efterleva det ekonomiska vänds av organisationen International Holocaust målet. Riksrevisionen uttalar sig inte med Remembrance Alliance. Myndighetens ansvar är reservation i detta avseende. att förvalta och administrera in och utbetalningar på bankkontot, vilka bokförs mot skulden. De Statens historiska museer underliggande transaktionerna bokförs inte i Statens historiska museer har, avseende sin myndighetens bokföring och revideras inte av årsredovisning för 2014, fått en revisions- Riksrevisionen. Denna information framgår inte berättelse med reservation. av myndighetens årsredovisning och årsredovisningen ger därmed inte en rättvisande bild av Uttalande med reservation dessa balansposter. Enligt Riksrevisionens uppfattning har myn-

digheten förutom det förhållande som beskrivs Riksantikvarieämbetet i stycket Grund för uttalande med reservation, Riksantikvarieämbetet har, avseende sin i alla väsentliga avseenden, använt anslag och årsredovisning för 2014, fått en revisions- inkomster i enlighet med av riksdagen berättelse med reservation. beslutade ändamål och i överensstämmelse

med tillämpliga föreskrifter.

Uttalande med reservation

Enligt Riksrevisionens uppfattning har myndig- Grund för uttalande med reservation heten förutom det förhållande som beskrivs i Statens historiska museer redovisar i årsredostycket Grund för uttalande med reservation i visningen en omsättning på 1 787 000 kronor alla väsentliga avseenden, använt anslag och och ett underskott på 78 000 kronor under 2014 inkomster i enlighet med av riksdagen beslutade för verksamheten Försäljning av varor. Det ändamål och i överensstämmelse med tillämpliga ackumulerade underskottet uppgår till föreskrifter. 6 962 000 kronor per den 31 december 2014.

Enligt Ekonomistyrningsverkets föreskrifter till Grund för uttalande med reservation 5 § avgiftsförordningen (1992:191) ska avgifter- Riksantikvarieämbetet redovisar i årsredo- na beräknas så att intäkterna på ett eller några års visningen en omsättning för den arkeologiska sikt täcker samtliga med verksamheten direkt uppdragsverksamheten på 124 000 000 kronor eller indirekt förenade kostnader. Statens under 2014 och ett ackumulerat underskott om historiska museer saknar en rimlig plan för att 53 600 000 kronor per den 31 december 2014. verksamheten Försäljning av varor ska kunna Enligt Ekonomistyrningsverkets föreskrifter till täcka sina kostnader samt det upparbetade 5 § avgiftsförordningen (1992:191) ska avgift- underskottet på några års sikt. Statens historiska erna beräknas så att intäkterna på ett eller några museer har beskrivit förhållandena i sin årsårs sikt täcker samtliga med verksamheten direkt redovisning. eller indirekt förenade kostnader. Riksantikvarieämbetet saknar en rimlig plan för hur den arkeologiska uppdragsverksamheten ska kunna täcka sina kostnader och det upparbetade underskottet på några års sikt. Riksantikvarieämbetet har beskrivit förhållandena inom den arkeologiska uppdragsverksamheten i sin årsredovisning.

2.4.18¶Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Anslag

Tabell 2.81 UO 18 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Inom utgiftsområdet ingår utgifter för bidrag 2014 är tillströmningen låg, vilket innebar samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande, att anslaget inte utnyttjades fullt ut. lantmäteriverksamhet och konsumentpolitik. Utfallet för anslaget 1:10 Stöd gällande Området innefattar bl.a. myndigheterna utveckling i strandnära lägen uppgick till Boverket och Lantmäteriet. 4 miljoner kronor, vilket är 11 miljoner kronor

Utfallet uppgick till 1 076 miljoner kronor, (72,0 procent) lägre än anvisat i statens budget. vilket är 153 miljoner kronor (12,5 procent) Kommuner, länsstyrelser, kommunala samlägre än vad som anvisades i statens budget. verkansorgan och regionala självstyrelseorgan Jämfört med 2013 ökade utgifterna med kan ansöka om stöd till planeringsinsatser för att 77 miljoner kronor (7,7 procent). klarlägga om det finns lämpliga områden för att

utveckla landsbygden inom strandnära lägen. Låg tillströmming till olika stödprogram Antalet ansökningar uppgick till 24 under 2014.

Utfallet för anslaget 1:2 Omstrukturering av

kommunala bostadsföretag blev 85 miljoner Beställningsbemyndiganden kronor lägre än anvisat. Kommunerna får stöd

Tabell 2.82 UO 18 Beställningsbemyndiganden

för att underlätta ekonomiskt nödvändiga

Miljoner kronor

omstruktureringar av kommunala bostads-

Utestående företag eller för att underlätta bördorna av deras

Beställnings- åtaganden åtaganden för boendet. Stöd får bara ges om Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2014-12-31 statens och kommunens åtaganden har reglerats 1:2 Omstrukturering av i ett avtal mellan parterna. År 2014 tecknade kommunala

bostadsföretag 67 17 staten och Sorsele kommun ett tilläggsavtal om fortsatt rekonstruktion av kommunens bostads- 1:4 Innovativt byggande 10 8 företag SorseleBo AB. Vid utgången av 2014 1:6 Bidrag till åtgärder mot

radon i bostäder 15 11 fanns ytterligare två avtal, ett med Ånge och ett med Hagfors. 1:10 Stöd gällande utveckling

i strandnära lägen 12 5

Utfallet för anslaget 1:3 Stöd för att underlätta

1:11 Utvecklingsprojekt för

för enskilda att ordna bostad blev 1 miljon

jämställda offentliga kronor, vilket är 42 miljoner kronor lägre än vad

rum 10 2 som anvisats i statens budget. Trots en ökning

Summa 114 42

från 161 beviljade bidrag 2013 till 179 beviljade

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision beställningsbemyndiganden på 114 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till RiR 2014:2 Bostäder för äldre i 42 miljoner kronor. Skillnaden mellan be- avfolkningsorter myndiganden och utestående åtaganden uppgick Riksrevisionen har granskat förutsättningarna till 72 miljoner kronor. Den största skillnaden är för äldres bostäder på svaga bostadsmarknader. på anslaget 1:2 Omstrukturering av kommunala Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder bostadsföretag och beror främst på en låg med anledning av granskningsrapporten i tillströmming av ärenden. regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport

om bostäder för äldre i avfolkningsorter (skr.

2013/14:247). Granskningsrapporten är därmed Garantier slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till

Tabell 2.83 UO 18 Garantier

handlingarna (bet. 2014/15:CU7, rskr.

Miljoner kronor

2013/14:247).

Utestående

åtaganden Garanti Garantiram 2014-12-31 Kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder m.m. 10 000 2 093 Kreditgarantier för förvärv av bostad 5 000 0

Summa 15 000 2 093

Övriga krediter

Tabell 2.84 UO 18 Övriga krediter

Miljoner kronor

Utnyttjad kredit Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit 2014-12-31 Kredit för infriande av

1 Boverkets garantier Obegränsad 0 1 Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203).

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Lantmäteriet

Övrig upplysning

Myndigheten redovisar i sin årsredovisning ett stort underskott i den avgiftsfinansierade verksamheten avseende uppdragsverksamhet. Underskottet särredovisas i årsredovisningen. Under 2014 har anslagsmedel använts i verksamheten. Enligt regleringsbrevet får anslaget användas för arbete inom ramen för politiken för global utveckling, därmed råder viss osäkerhet i vilka ekonomiska mål som gäller för uppdragsverksamheten. Riksrevisionen uttalar sig inte med reservation i detta avseende.

2.4.19¶Utgiftsområde 19 Regional tillväxt

Anslag

Tabell 2.85 UO 19 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Utgiftsområdet omfattar i huvudsak medel för mellan åren. De budgeterade årliga anslagen ska hållbara regionala tillväxtinsatser i form av anpassas efter när utgifterna faktiskt upp-

projektverksamhet och olika former av regionala kommer på anslaget. I takt med att programföretagsstöd och utbetalningar från Europeiska perioden går mot avslut minskar utbetalningarna

regionala utvecklingsfonden. som belastar anslaget.

Utfallet blev 2 879 miljoner kronor, vilket är År 2014 startade en ny programperiod för

94 miljoner kronor (3,2 procent) lägre än vad Europeiska regionala utvecklingsfonden och som anvisades i statens budget. Jämfört med anslaget 1:4 Europeiska regionala utvecklings-

2013 blev utgifterna 391 miljoner kronor fonden perioden 2014–2020 fördes upp i statens (12,0 procent) lägre. budget. Anslaget saknar utfall under 2014. Det

beror på att programmen inte kunde starta Färre ansökningar om transportbidrag än beräknat förrän EU-kommissionen godkänt det, vilket Utfallet för anslaget 1:1 Regionala tillväxt- skedde först i december 2014.

åtgärder blev 1 543 miljoner kronor, vilket är

19 miljoner kronor högre än anvisat i statens

Beställningsbemyndiganden

budget.

Utfallet för anslaget 1:2 Transportbidrag Tabell 2.86 UO 19 Beställningsbemyndiganden

uppgick till 369 miljoner kronor, vilket är Miljoner kronor 80 miljoner kronor lägre än anvisat. Transport- Utestående

bidrag är en kompensation till företag i de fyra Beställnings- åtaganden

Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2014-12-31 nordligaste länen för kostnadsnackdelar till följd

1:1 Regionala av långa transportavstånd för varor. Bidraget ska

tillväxtåtgärder 2 700 1 894 också stimulera höjd förädlingsgrad i områdets

1:4 Europeiska regionala näringsliv. Att utfallet är lägre än budgeterat

utvecklingsfonden beror på att den totala summan av ansökta perioden 2014–2020 2 000 0

transportbidrag blev lägre än budgeterat belopp. Summa 4 700 1 894

Utfall för Europeiska regionala utvecklingsfonden

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om

förskjuts ofta mellan åren

beställningsbemyndiganden på 4 700 miljoner

Utfallet för anslaget 1:3 Europeiska regionala

kronor. De utestående åtagandena uppgick till

utvecklingsfonden perioden 2007–2013 blev

1 894 miljoner kronor. Skillnaden mellan 966 miljoner kronor, vilket är 14 miljoner

bemyndiganden och utestående åtaganden kronor lägre än anvisat i statens budget och

uppgick till 2 806 miljoner kronor. Övervägande 407 miljoner kronor lägre än föregående års

delen av de stöd som beslutas inom ramen för utfall. Utgifterna gäller vanligen fleråriga projekt

anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder är antingen

som under programperioden ofta förskjuts

fleråriga samverkansprojekt med många olika offentliga och privata aktörer eller fleråriga företagsinvesteringar. De aktörer som kan fatta beslut om framtida åtaganden mot anslaget har därför små möjligheter att påverka stödens utbetalningstakt. Behovet av att fatta långsiktiga beslut, med stöd av bemyndigande, har varit mindre än vad som tidigare beräknats. Anledningen till att bemyndigandet för anslag

1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020 inte utnyttjades var att EU-

kommissionen godkände det regionala strukturfondprogrammet, för vilket den regionala utvecklingsfonden är en del, först i december 2014.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2014:10 Förvaltningen av regionala projektmedel – delat ansvar, minskad tydlighet?

Riksrevisionen har granskat förvaltningen av regionalt beslutade projektmedel inom utgifts-

område 19 Regional tillväxt, anslag 1:1 Regionala

tillväxtåtgärder.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i skrivelsen Riksrevisionens rapport om förvaltningen av regionala projektmedel (skr. 2014/15:12). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2014/15:NU8, rskr. 2014/15:137).

2.4.20¶Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Anslag

Tabell 2.87 UO 20 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Utgiftsområdet omfattar områdena miljöpolitik blev lägre än beräknat. Beslut om det nya polära och miljöforskning. Området miljöpolitik avser satellitprogrammet försenades på grund av den bl.a. frågor som rör klimat, naturvård, havs- och ekonomiska situationen i många medlemsländer. vattenvård. Området miljöforskning består främst av forskning om miljö- och samhälls- Supermiljöbilspremien förbrukad i augusti byggande vid Forskningsrådet för miljö, areella Utfallet för anslaget 1:8 Supermiljöbilspremie näringar och samhällsbyggande (Formas). blev 117 miljoner kronor vilket är 17 miljoner

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till kronor (17,1 procent) högre än anvisat i statens 5 085 miljoner kronor och är därmed 71 miljoner budget, vilket motsvarades av anslagssparande kronor (1,4 procent) lägre än vad som anvisades från 2013. Utbetalningarna av premien sker i statens budget. Jämfört med 2013 blev utfallet senare än inköpen av supermiljöbilarna på grund 278 miljoner kronor (5,8 procent) högre. av att köpet och påställningen av bilen inte sker

samtidigt. Att utfallet för 2014 blev högre än Förseningar påverkar utfallet för Sanering och budgeterat beror på att premier för ärenden från återställning av förorenade områden 2013 betalades ut 2014. I början av augusti Utfallet för anslaget 1:4 Sanering och återställning förbrukades de sista medlen. Supermiljöbilsav förorenade områden blev 387 miljoner kronor, premien uppgick till 40 000 kronor per bil och vilket är 31 miljoner kronor (7,3 procent) lägre totalt anvisades 200 miljoner kronor över än anvisat i statens budget. Anledningen är att perioden 2012–2014. saneringen av Oskarhamns hamnbassäng blev försenad. Lägre utgifter än väntat för Klimatanpassning

Utfallet för anslaget 1:7 Internationellt Utfallet för anslaget 1:10 Klimatanpassning blev miljösamarbete blev 157 miljoner kronor, vilket 94 miljoner kronor vilket är 16 miljoner kronor är 34 miljoner kronor (17,7 procent) lägre än (14,4 procent) lägre än anvisat i statens budget. anvisat i statens budget. Skillnaden hänför sig Orsaken är främst leverantörsförseningar i främst till att utbetalningen av medlemsavgiften arbetet med att ta fram en nationell höjddatatill det europeiska satellitsamarbetet Eumetsat modell.

Utfallet för Hållbara städer över anvisat belopp Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Utfallet för anslaget 1:15 Hållbara städer blev

6 miljoner kronor vilket är 2 miljoner kronor Sveriges geologiska undersökning (67,1 procent) högre än anvisat i statens budget. Sveriges geologiska undersökning har, avseende Hållbara städer startade 2014 med ett anslags- sin årsredovisning för 2014, fått en revisionssparande på 23 miljoner kronor vilket gjorde att berättelse med reservation. överskridandet inte påverkade anslagskrediten, även om det var procentuellt högt. Uttalande med reservation

Enligt Riksrevisionens uppfattning har

myndigheten i alla väsentliga avseenden:

Beställningsbemyndiganden

– upprättat årsredovisningen enligt förord-

ningen (2000:605) om årsredovisning och

Tabell 2.88 UO 20 Beställningsbemyndiganden

budgetunderlag, instruktion, regleringsbrev

Miljoner kronor

och särskilda regeringsbeslut för myndig-

Utestående

Beställnings- åtaganden heten, Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2014-12-31

– förutom av effekterna av de förhållanden 1:2 Miljöövervakning m.m. 92 55

som beskrivs i stycket Grund för uttalande 1:3 Åtgärder för värdefull

med reservation gett en rättvisande bild av

natur 210 210

Sveriges geologiska undersöknings ekono- 1:4 Sanering och återställning

miska resultat, finansiering och finansiella

av förorenade områden 1 000 873

ställning per den 31 december 2014, samt 1:5 Miljöforskning 102 96

– lämnat en resultatredovisning och 1:7 Internationellt

miljösamarbete 6 0 information i övrigt som är förenlig med

årsredovisningen som helhet. 1:10 Klimatanpassning 52 18 1:12 Åtgärder för havs- och

vattenmiljö 130 103 Grund för uttalande med reservation

I Sveriges geologiska undersöknings årsredo- 1:13 Insatser för internationella

klimatinvesteringar 1 811 1 521 visning framgår att gjorda avsättningar för

sanering och återställning av förorenade 1:14 Internationellt miljö- och

kärnsäkerhetssamarbete områden redovisas mot anslag det budgetår som

med Ryssland 17 2 utgifterna hänför sig till. Redovisningen har 1:16 Skydd av värdefull natur 25 1 skett i enlighet med ändrade villkor för anslag 2:2 Forskningsrådet för miljö, 1:4 Sanering och återställning av förorenade

areella näringar och områden, anslagspost 3, under utgiftsområde 20

samhällsbyggande:

(regeringsbeslut daterat 2014-12-18). Dessa

Forskning 1 650 1 034

avsättningar uppgår till 14 290 000 kronor. Av

Summa 5 095 3 912

Ekonomistyrningsverkets föreskrifter till 12 § i

anslagsförordningen framgår dock att det Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om huvudsakligen är kapitaltransaktioner, såsom beställningsbemyndiganden på 5 095 miljoner utlåning och kapitalinsatser i och kapitaltillskott kronor. De utestående åtagandena uppgick till till juridiska personer m.m., som ska redovisas 3 912 miljoner kronor. Skillnaden mellan mot anslag det budgetår som utgifterna hänför bemyndiganden och utestående åtaganden upp- sig. Härigenom ska gjorda avsättningar för gick till 1 183 miljoner kronor. sanering och återställning klassificeras som

Skillnaden för anslaget 2:2 Forskningsrådet för förvaltningsutgifter och ska därmed enligt miljö, areella näringar och samhällsbyggande: anslagsförordningen redovisas mot anslag det Forskning var den enskilt största för utgifts- budgetår som kostnaderna hänför sig till. Detta området och en starkt bidragande orsak till medför att 14 290 000 kronor inte har redovisats skillnaden mellan bemyndigandet och utestående mot anslaget 1:4 Sanering och återställning av åtagande. Anledningen till att bemyndigandet förorenade områden, anslagspost 3 för budgetåret inte utnyttjades fullt ut under 2014 var att beslut 2014. Sveriges geologiska undersöknings om medel för flera projekt sköts upp till 2015. årsredovisning ger därmed inte en rättvisande

bild avseende myndighetens finansiering.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2009:21 Vad är Sveriges utsläppsrätter värda?

Riksrevisionen har granskat Sveriges förväntade överskott av utsläppsutrymme under Kyotoprotokollet. Riksdagen har med anledning av granskningsrapporten gett regeringen tillkänna att hanteringen av överskottet av utsläppsutrymme ska underställas riksdagen för beslut.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder och hur överskottet av utsläppsutrymme ska hanteras i propositionen Godkännanden för Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod (prop. 2014/15:81) samt i budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1 utg.omr. 20). Ärendet bereds fortsatt inom Regeringskansliet.

2.4.21¶Utgiftsområde 21 Energi

Anslag

Tabell 2.89 UO 21 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Utgiftsområdet omfattar frågor om tillförsel, Försenade forskningsprojekt 2013 genomförda distribution och användning av energi och syftar 2014 till att förena ekologisk hållbarhet, konkurrens- Utfallet för anslaget 1:5 Energiforskning blev kraft och försörjningstrygghet. Det är främst 1 401 miljoner kronor, vilket är 115 miljoner Statens energimyndighet, Energimarknads- kronor högre än anvisat. Det högre utfallet beror inspektionen och affärsverket Svenska kraftnät till viss del på att forskningsprojekt som blivit som ansvarar för att genomföra åtgärderna inom försenade 2013 genomfördes 2014 i stället, t.ex. området. Kontrollstation 2015. De försenade projekten

Utfallet uppgick till 2 858 miljoner kronor påverkar även jämförelsen mellan åren. Utfallet och blev därmed 28 miljoner kronor (1,0 pro- ökade med 258 miljoner kronor jämfört med cent) högre än vad som anvisades i statens 2013. budget. Jämfört med 2013 ökade utgifterna med 245 miljoner kronor (9,4 procent). Utgifterna för energiteknik blev lägre jämfört med

2013

Förseningar för det nationella regionalfonds- Utgifterna för anslaget 1:9 Energiteknik blev programmet 96 miljoner kronor, vilket är 90 miljoner kronor Utfallet för anslaget 1:3 Insatser för uthållig (48,4 procent) lägre än föregående år. Stödet till energianvändning blev 113 miljoner kronor, innovativ biogas och investeringsstödet till vilket är 44 miljoner kronor (28,0 procent) lägre solceller förlängdes båda under 2013 till att än anvisat i statens budget. Anslaget tillfördes omfatta perioden 2013–2016. Då intresset var medel i budgeten för att, med stöd av EU:s stort för solcellsstödet 2013 utnyttjades medel regionalfond, genomföra insatser för energi- som ursprungligen var avsatta för senare år för effektivisering inom ramen för ett nationellt att minska väntetiderna, vilket delvis förklarar regionalfondsprogram. Det lägre utfallet beror skillnaden mellan åren. på att programmet inte startade som planerat under 2014. Jämfört med 2013 var utfallet 39 miljoner kronor (52,7 procent) högre.

Beställningsbemyndiganden Utlåning

Tabell 2.90 UO 21 Beställningsbemyndigande Tabell 2.91 UO 21 Utlåning

Miljoner kronor Miljoner kronor

Utestående Utlåning Låneram Lån 2014-12-31

Beställnings- åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2014-12-31 Delägarlån till bolag i vilka

Svenska Kraftnät förvaltar 1:2 Regionala och lokala

statens aktier 300 0

insatser för energieffektivisering m.m. 120 60

1:3 Insatser för uthållig Inom utgiftsområdet uppgick låneramen som

energianvändning 160 8 riksdagen beslutat om till 300 miljoner kronor. 1:4 Stöd för Låneramen utnyttjades inte 2014.

marknadsintroduktion av

vindkraft 5 2 1:5 Energiforskning 4 500 1 575 Inomstatliga lån 1:7 Planeringsstöd för

vindkraft m.m. 10 6 Tabell 2.92 UO 21 Inomstatliga lån 1:9 Energiteknik 220 201 Miljoner kronor 1:10 Elberedskap 300 212 Inomstatliga lån Låneram Lån 2014-12-31 1:12 Avgifter till internationella Svenska Kraftnäts lån i och utanför

organisationer 15 2 Riksgäldskontoret 9 300 6 201

Summa 5 330 2 066

Inom utgiftsområdet har riksdagen fastställt en

låneram på 9 300 miljoner kronor för Svenska Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om

kraftnät. Utestående lån vid utgången av 2014 beställningsbemyndiganden på 5 330 miljoner

var 6 201 miljoner kronor. kronor. De utestående åtagandena uppgick till 2 066 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till 3 264 miljoner kronor och är huvudsakligen hänförlig till anslaget 1:5 Energiforskning. Skillnaden på 2 925 miljoner kronor för detta anslag beror delvis på att bemyndigandet innefattade planerade åtaganden för storskaliga demonstrationsanläggningar. Några sådana åtaganden har dock inte ingåtts 2014. En ytterligare orsak var att 2014 avslutades många program och nya program tillkom vilket påverkade de utestående åtagandena.

För anslaget 1:3 Insatser för uthållig energianvändning har förseningar i det nationella

regionalfondsprogramet medfört att åtaganden kommer att ingås först 2015 och inte som planerat 2014.

2.4.22¶Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Anslag

Tabell 2.93 UO 22 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Utgiftsområdet omfattar transportpolitiken och för att vidmakthålla den befintliga infrapolitiken för informationssamhället. strukturens funktion. Dessa nya anslag ersätter

Utfallet uppgick till 45 962 miljoner kronor anslagen 1:1 (2013) Väghållning och 1:2 (2013) och är därmed 534 miljoner kronor (1,2 procent) Banhållning. högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2013 ökade utgifterna med Mild vinter och lägre elpriser ger lägre utgifter för 2 307 miljoner kronor (5,2 procent). drift och underhåll av vägar och järnvägar

Trafikverket ansvarar för den långsiktiga Utfallet för anslaget 1:1 Utveckling av statens infrastrukturplaneringen för vägtrafik, järnvägs- transportinfrastruktur blev 17 935 miljoner trafik, sjöfart och luftfart samt för att bygga och kronor, vilket är 454 miljoner kronor driva statliga vägar och järnvägar. Hur mycket (2,5 procent) lägre än anvisat i statens budget. Trafikverket investerar bestäms av anvisade Hösten 2014 beslutade riksdagen att överföra anslag, de lån som Trafikverket tar upp och 1 360 miljoner kronor från anslaget till anslag 1:2 tillskott de får via medfinansiering i form av Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur. externa bidrag. Det utfall som redovisas här är Av dessa medel var 800 miljoner kronor ingen endast den verksamhet som är finansierad med omprioritering av verksamhet, utan endast en anslag. konsekvens av att regeringen gjorde en ny

Från och med 2014 redovisas den största bedömning kring de bärighetshöjande åtgärdelen av utgiftsområdet på två trafikslags- derna som görs på vägnätet i norra Sverige överskridande anslag. Anslaget 1:1 Utveckling av mellan järnmalmsgruvan i Kaunisvaara och statens transportinfrastruktur används för gruvan i Svappavaara, där omlastning sker till investeringar och andra åtgärder för att utveckla järnväg på Malmbanan. Resterande medel som transportsystemet och anslaget 1:2 Vidmakt- omfördelades genom riksdagens beslut hösten hållande av statens transportinfrastruktur används 2014 avser till största delen planerade åtgärder

inom underhållet av järnvägsinfrastrukturen. på anslagsnivå. I tabell 2.94 Utveckling av statens Utfallet för anslaget 1:2 Vidmakthållande av transportinfrastruktur och tabell 2.95 Vidmaktstatens transportinfrastruktur blev 19 716 miljoner hållande av statens transportinfrastruktur kronor, vilket är 143 miljoner kronor (0,7 pro- jämförs utfallen för anslagen 1:1 Utveckling av cent) högre än anvisat i den ursprungliga statens transportinfrastruktur och anslag 1:2 budgeten. Den milda vintern medförde att Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur utgifterna för vinterhållning blev lägre än med motsvarande anslags- och eller delposter för beräknat i statens budget. Dessutom sjönk 2013. elpriserna under hösten, vilket innebär att

Tabell 2.94 Utveckling av statens transportinfrastruktur

framför allt utgifterna för drift av järnväg blev

Miljoner kronor

lägre än beräknat. Utgifterna för transport-

2014 2013 infrastruktur förskjuts ofta mellan åren.

Räntor och återbetalning av lån

för vägar 307 311

Trängselskatt i Stockholm

Utfallet för anslaget 1:11 Trängselskatt i Räntor och återbetalning av lån

för järnvägar 1 412 1 271

Stockholm blev 435 miljoner kronor, vilket är

439 miljoner kronor (50,3 procent) lägre än Myndighetsutövning 140 149 anvisat. Detta som en konsekvens av att anslaget Järnvägsinvesteringar i nationell

plan 7 207 5 417 inte är beräknat efter förväntad medelsåtgång utan justeras utifrån beräknad intäkt. Anslaget Väginvesteringar i nationell plan 5 584 6 127 används huvudsakligen till investeringar i Investeringar i regional plan 2 404 2 613 Förbifart Stockholm och andra väganknutna Bidrag till Inlandsbanan och projekt i Stockholmsområdet, i enlighet med den Öresundsbrokonsortiet 431 419 s.k. Stockholmsöverenskommelsen. Anslaget Övriga insatser för effektivisering

är en beräkning av hur stora intäkterna från

Summa 18 319 16 733

trängselskattesystemet förväntas bli. Det största

objektet i Stockholmsöverenskommelsen är E4

Järnvägsinvesteringarna i nationell plan ökade

Förbifart Stockholm som är en ny sträckning för

Utfallet för anslag 1:1 Utveckling av statens

E4 väster om Stockholm. Arbetsplanen vann

transportinfrastruktur blev 17 934 miljoner laga kraft under senvåren 2014. I oktober 2014

kronor. Även en del av det under 2013 års beslutade regeringen att frysa produktionen.

budget uppförda anslaget 1:1 (2013) Väghållning

Frysningen upphävdes fr.o.m. den 1 januari 2015

användes till viss del för utveckling av statens och produktionen återupptogs.

transportinfrastruktur. Sammantaget innebär det

Utfallet för anslaget 1:14 Trängselskatt i

att utgifterna för utveckling av transport-

Göteborg blev 897 miljoner kronor, vilket är

infrastrukturen blev 18 319 miljoner kronor, 80 miljoner kronor (9,8 procent) högre än

vilket är en ökning med 1 586 miljoner kronor anvisat. Anslaget används i huvudsak till

(9,4 procent). Utgifterna för järnvägsinvesteinvesteringar i kollektivtrafik, järnväg och väg.

ringar i nationell plan ökade med 1 790 miljoner Några sådana investeringar är Västlänken och en

kronor (33,0 procent) till 7 207 miljoner kronor. ny vägtunnel under och järnvägsbro över Göta

Stora banprojekt som ingår i den nationella älv vid Marieholm som ska finansieras med

planen och som pågick under 2014 är fler spår intäkter från trängselskatten. Anslaget finansie-

mellan Tomteboda och Kallhäll nära Stockholm rar även system- och administrationskostnader

(Mälarbanan), tunneln genom Hallandsåsen för trängselskattesystemet i Göteborg. Anslags-

samt dubbelspår mellan Svartbäcken och Samnan konstruktionen är densamma som för trängsel-

i Gamla Uppsala. skatteanslaget för Stockholm.

Samtidigt minskade väginvesteringarna i

nationell plan med 543 miljoner kronor (8,9 pro-

Järnvägsinvesteringarna ökade, väginvesteringarna

cent). Totalt uppgick de till 5 584 miljoner

minskade

kronor 2014. Stora vägprojekt som ingår i den Eftersom anslagsstrukturen förändrats mellan

nationella planen och som pågått under 2014 är åren är det svårt att göra jämförelser mellan åren

E20 Norra Länken som delöppnades i november EU senarelade TEN-T bidrag 2014 (helt klart våren 2016) och E4 Sundsvall Europeiska unionen (EU) ger årligen bidrag till som öppnades för trafik under 2014. Andra stora projekt och studier för investeringar i transportvägprojekt som pågått under 2014 är E6 Pålen– infrastruktur som ingår i det transeuropeiska Tanumshede, E22 Sölve–Stensnäs och Väg 40 transportnätverket (TEN-T). Bidragen från EU Ulricehamn. redovisas på inkomstsidan av statens budget

(inkomsttitel 6511) och de aktuella projektens

Tabell 2.95 Vidmakthållande av statens transport-

utfall belastar sedan anslaget 1:10 Från EU-

infrastruktur

budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska

Miljoner kronor

nätverk. Bidragen från EU är en medfinansiering

att slutföra projektet Hallandsåsen.

Utfallet för anslag 1:2 Vidmakthållande av statens

Beställningsbemyndiganden

transportinfrastruktur blev 19 716 miljoner kronor. Även en del av det under 2013 års Tabell 2.96 UO 22 Beställningsbemyndiganden budget uppförda anslaget 1:1 (2013) Väghållning Miljoner kronor användes för vidmakthållande av statens Utestående

Beställnings- åtaganden transportinfrastruktur. Sammantaget innebär det Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2014-12-31 att utgifterna för vidmakthållande uppgick till

1:1 Utveckling av statens 20 543 miljoner kronor, en ökning med transportinfrastruktur 99 350 89 284 400 miljoner kronor (2,0 procent).

1:2 Vidmakthållande av

Utgifterna för drift, underhåll och trafikledning

1:14 Trängselskatt i Göteborg 4 000 2 896 på järnväg minskade med 83 miljoner kronor

2:2 Ersättning för särskilda (1,1 procent) och uppgick till 7 511 miljoner tjänster till kronor 2014. funktionshindrade 197 86

Utfallet för anslaget 1:4 Ersättning för 2:3 Grundläggande sjöräddning, fritidsbåtsändamål m.m. uppgick till betaltjänster 55 17 388 miljoner kronor, vilket utgör en ökning med 2:5 Driftsäker och tillgänglig

elektronisk kommunikation 155 41 245 miljoner kronor (171,0 procent)jämfört med 2013. Ökningen beror på ökade anslag för Summa 146 157 127 594 isbrytningsverksamhet om 200 miljoner kronor, men eftersom det var en mild vinter redovisade Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om Sjöfartverket ett överskott i verksamheten som beställningsbemyndiganden på 146 157 miljoner de fonderade i sin resultatutjämningsfond. kronor. De utestående åtagandena uppgick till

Utfallet för anslaget 1:5 Ersättning till viss 127 594 miljoner kronor. Skillnaden mellan kanaltrafik m.m. uppgick till 162 miljoner bemyndiganden och utestående åtaganden kronor, vilket utgör en ökning med 100 miljoner uppgick till 18 563 miljoner kronor och är kronor (160,6 procent) jämfört med 2013. huvudsakligen hänförlig till anslaget 1:1 Utgifterna avser statsbidrag för att täcka Utveckling av statens transportinfrastruktur, 1:11 underskott vid drift av Trollhätte kanal och Säffle kanaler.

Trängselskatt i Stockholm och 1:14 Trängselskatt i Garantier

Göteborg

Tabell 2.98 UO 22 Garantier

För anslaget 1:1 Utveckling av statens

Miljoner kronor eller annan angiven valuta

transportinfrastruktur beror skillnaden på

Utestående 10 066 miljoner kronor mellan beslutat bemyn-

åtaganden digande och utestående åtaganden framför allt på Garanti Garantiram 2014-12-31

att bemyndigandet för 2014 omfattade lån och Kreditgaranti till

räntekostnader för investeringsprojekten E4 Öresundsbro Konsortiets

1

upplåning Obegränsad 19 343 Sundsvall och bron över Motalaviken. Dessa

projekt ska dock finansieras med infrastruktur- Kapitaltäckningsgaranti

Arlandabanan avgifter och inte från anslag, vilket medför att de 2

Infrastructure AB inte ingår i redovisade utestående åtaganden.

Kapitaltäckningsgaranti För anslaget 1:11 Trängselskatt i Stockholm 3 SVEDAB AB

beror skillnaden på 5 084 miljoner kronor mellan

Pensionsgaranti (inkl. beslutat bemyndigande och utestående åtagan- efterborgen), Posten AB

den på att investeringar förskjutits och avtal (inkl. Posten Logistik AB,

4

Posten Meddelande AB) Obegränsad 6 341 därmed inte tecknats som planerat.

5

Garantikapital Eurofima 42 CHF 329

För anslaget 1:14 Trängselskatt i Göteborg

beror skillnaden på 1 104 miljoner kronor på att Kreditgaranti Eurofima 52 CHF 411

upptagna lån för trängselskattprojekten har Summa 26 424

1 amorterats och således minskade beräknade Prop. 1990/91:158, bet. 1990/91:TU31, rskr. 1990/91:379.

2

Prop. 1995/96:65, bet 1995/96:TU5, rskr. 1995/96:97. framtida räntekostnader och amorteringar. 3

Prop. 1992/93:100; bet. 1994/95:TU2, rskr. 1994/95:50.

4

I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om

statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet.

1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per den 31/12

2013. Utlåning 5

Den beslutade garantiramen (prop. 1992/93:176, bet. 1992/93:TU36, rskr.

1992/93:116) uppgår endast till 33 600 000 CHF. Resterande åtagande om

8 000 000 schweizerfranc uppstod i samband med emissionen 1997 då aktierna

Tabell 2.97 UO 22 Utlåning

förvaltades av affärsverket Statens järnvägar. Miljoner kronor 6

Prop. 2011/12:99, bet. 2011/12:FiU21, rskr. 2011/12:282.

Valutakurser från Riksbanken per den 30 december 2014. Utlåning Låneram Lån 2014-12-31 CHF=7,912328

1 A-train AB 1 000 1 000

Svensk-Danska Broförbindelsen

2 SVEDAB AB (Svedab) 5 400 5 346 Inomstatliga lån

Summa 6 400 6 346

1 Tabell 2.99 UO 22 Inomstatliga lån Prop. 1993/94:213, bet. 1993/94:TU36, rskr. 1993/94:436. 2 Prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:TU1, rskr. 2009/10:117. Miljoner kronor

Inomstatliga lån Låneram Lån 2014-12-31 Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om

Vissa infrastrukturprojekt 44 000 42 145 låneramar på 6 400 miljoner kronor för utlåning.

Sjöfartsverkets lång- och kortfristiga 835 240 Utestående lån vid utgången av 2014 var

lån i eller utanför Riksgäldskontoret 6 346 miljoner kronor.

Luftfartsverkets lån i och utanför 1 500 0

Lånet till Svensk-Danska Broförbindelsen Riksgäldskontoret

SVEDAB AB (Svedab), får enligt riksdagens

Summa 46 335 42 385

beslut uppgå till 3 361 miljoner kronor i 2009 års

priser och därutöver mervärdesskatt och ränta.

Riksdagen har fattat beslut om låneramar på Lånet uppgick vid utgången av 2014 till

46 335 miljoner kronor. Utestående lån vid 5 346 miljoner kronor. Enligt de beräkningar

utgången av 2014 var 42 385 miljoner kronor. som Svedab lämnade uppgick mervärdesskatten

till 230 miljoner kronor och räntan till 1 702 mil-

joner kronor i löpande priser, fram till den

31 december 2014. Utnyttjad ram exklusive

dessa poster var därmed 3 413 miljoner kronor i

löpande priser, vilket motsvarades av 3 309 mil-

joner kronor i 2009 års priser.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2011:4 IT inom statsförvaltningen - har myndigheterna på ett rimligt sätt prövat frågan om outsourcing bidrar till ökad effektivitet?

Riksrevisionen har granskat it inom statsförvaltningen, om myndigheterna på ett rimligt sätt har prövat om outsourcing bidrar till ökad effektivitet.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens granskning av it inom statsförvaltningen och statliga itprojekt (skr. 2010/11:138). Ekonomistyrningsverket har under 2014 och 2015 fått i uppdrag från regeringen att utveckla myndigheternas arbete kring it-kostnader, it-investeringar och outsourcing.

Regeringen bedömer mot bakgrund av detta att granskningen inte föranleder några ytterligare åtgärder från regeringens sida. Rapporten anses därmed vara slutbehandlad.

2.4.23¶Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Anslag

Tabell 2.100 UO 23 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall

Utgiftsområdet omfattar bl.a. verksamhet inom korrigeringar från EU-kommissionen (KOM) områdena jordbruks- och trädgårdsnäring, om totalt 173 miljoner kronor. fiskerinäring, livsmedel, skog, djur, landsbygd, Utfallet för anslaget 1:18 Åtgärder för landsrennäring och samefrågor. bygdens miljö och struktur blev 3 075 miljoner

Utfallet uppgick till 16 203 miljoner kronor kronor. Det är 409 miljoner kronor (15,4 prooch är därmed 924 miljoner kronor (6,0 procent) cent) högre än anvisat i statens budget. Våren högre än vad som anvisades i statens budget. 2014 beslutade riksdagen att tillföra 400 miljoner Jämfört med 2013 ökade utgifterna inom kronor för att ge utrymme för långsiktigt området med 196 miljoner kronor (1,2 procent). angelägna åtgärder för landsbygdens utveckling.

Hösten 2014 minskades anslaget med 118 milj- Svagare krona medför högre gårdsstöd än oner kronor, varav 110 miljoner kronor fördes

budgeterat till anslaget 1:19 Från EU-budgeten finansierade

Utfallet för anslaget 1:10 Gårdsstöd m.m. blev åtgärder för landsbygdens miljö och struktur. 6 149 miljoner kronor, vilket är 217 miljoner Utfallet för anslaget 1:18 Åtgärder för kronor (3,7 procent) högre än anvisat i statens landsbygdens miljö och struktur blev 100 miljoner budget. Jämfört med 2013 blev utfallet kronor (3,1 procent) lägre än föregående år. Det 232 miljoner kronor (3,9 procent) högre. beror i huvudsak på försenade beslut om Orsaken är i huvudsak att den svenska kronan utbetalning av projekt- och företagsstöd för blev svagare i förhållande till euron än beräknat i programperioden 2007–2013. statens budget. Stödrätternas värde är bestämda i Utgifterna under anslaget 1:19 Från EUeuro men betalas ut i kronor. Därför varierar de budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens beroende på vilken kurs som är fastställd vid miljö och struktur blev 45 miljoner kronor utbetalningen. (1,9 procent) lägre än föregående år av samma

Utfallet för anslaget 1:12 Finansiella skäl.

korrigeringar m.m. uppgick till 27 miljoner

kronor, vilket är 147 miljoner kronor lägre än 2013. Det beror på att utfallet var ovanligt högt 2013, då anslaget belastades med finansiella

Beställningsbemyndiganden Garantier

Tabell 2.101 UO 23 Beställningsbemyndiganden Tabell 2.102 UO 23 Garantier

Miljoner kronor Miljoner kronor

Utestående Utestående

Beställnings- åtaganden åtaganden Anslag Anslagsnamn bemyndigande 2014-12-31 Garanti Garantiram 2014-12-31 1:2 Insatser för skogsbruket 70 34 Programgarantier 2 1:11 Intervention för

jordbruksprodukter m.m. 92 67 1:13 Strukturstöd till fisket Övriga krediter

m.m. 46 36 1:14 Från EU-budgeten Tabell 2.103 UO 23 Övriga krediter

finansierade strukturstöd Miljoner kronor

till fisket m.m. 113 79

Utnyttjad kredit 1:18 Åtgärder för landsbygdens Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit 2014-12-31

miljö och struktur 11 332 1 432

Viltvårdsfondens kredit i 1:19 Från EU-budgeten Riksgäldskontoret 5 0

finansierade åtgärder för

landsbygdens miljö och

struktur 9 966 1 867

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

1:20 Miljöförbättrande åtgärder

i jordbruket 70 0 1:25 Forskningsrådet för miljö, RiR 2014:12 Livsmedelskontrollen – tar staten

areella näringar och sitt ansvar?

samhällsbyggande:

Riksrevisionen har granskat om staten genomför

Forskning och

tillräckliga insatser för att säkerställa att den

samfinansierad forskning 1 500 825

offentliga livsmedelskontrollen är effektiv och

Summa 23 190 4 340

ändamålsenlig. Granskningen har avgränsats till

den del av livsmedelskontrollen som genomförs Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om av länsstyrelserna och kommunerna. beställningsbemyndiganden på 23 190 miljoner

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder kronor. De utestående åtagandena uppgick till med anledning av granskningsrapporten i 4 340 miljoner kronor. Skillnaden mellan be- regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport myndiganden och utestående åtaganden uppgick om granskning av livsmedelskontrollen (skr. till 18 850 miljoner kronor och var främst

2014/15:16). Granskningsrapporten är därmed hänförlig till anslagen 1:18 Åtgärder för slutbehandlad.

landsbygdens miljö och struktur och 1:19 Från

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till EU-budgeten finansierade åtgärder för lands- handlingarna (bet. 2014/15:MJU3, rskr. bygdens miljö och struktur. Huvudelen av 2014/15:121). bemyndigandena för dessa två anslag avser ekonomiska åtaganden som planeras inom ramen för Landsbygdsprogram för Sverige 2014– 2020. Anslagen ska gälla för hela programperioden och ett bemyndigande finns eftersom landsbygdsprogrammet till stor del består av fleråriga åtaganden. Skillnaden beror på att verksamheten inte kom igång som planerat.

2.4.24¶Utgiftsområde 24 Näringsliv

Anslag

Tabell 2.104 UO 24 Anslag

Miljoner kronor

Utfall-SB

SB ÄB Utfall Utfall-SB Procent Utfall