Lagstiftning mot rasdiskriminering

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

Lagstiftning

Statens offentliga utredningar

mot

ras-

19 68: 68

diskriminering

Justitiedepartementet

Betänkande avgivet av utredningen angående förbud mot rasdiskriminering Stockholm 1968

Statens offentliga utredningar 1968

Kronologisk förteckning

Ekonomisystem försvaret.Esselte.FÖ. för Förvaltningoch folkstyre. Esselte.K. . Ekonomisystem förförsvaret.Bihang.Esselte.Fö. . Esselte.Ju. Dagspressens situation. . Kreditmarknadens strukturochfunktionssâtt. Esselte. Fi. . Musikutbildningi Sverige.Delll. Esselte. U. . Handläggningen . Boktryckariet. av säkerhetsfrágor. IsaacMarcus.Ju. Traktorbeskattning. Berlingske Lund. struktur och konkurrensförhållanden. Esselte. . torrläggningsbestâmmalser. Ju.

. Industrins . Vattenlagens

r Statligt förarskydd.Esselte.Fi. Stlrukturutveckling och konkurrens inom handeln. . Arkivinom hälso-och sjukvård.Esselte.K. . Esselte. . Fö. Frivilligförsvaret 1. Esselte. Agenda inflytandeinomdet privatanäringslivet. . Bot ellerböter. Dal1. Victor Petterson. Ju. . Esselte. Botellerböter. Del 2. Bilagor.VictorPettersson. Ju.

Skogsbrukets planläggningsfrágor. Svenska Reproduk- . Jordbruksarrende. Esselte. Jo. . tions AB. Jo. . Konsumantupplysning. Esselte.H.

Virkesbalanser 1967.Esselte.Jo. . Förenklad aktiehantering. Esselte. FI. . Säkerhetspolitik ochförsvarsutgifter. Esselte.Fö. . och arbetsmarknadspolitiken. Arbetsmarknadsverket . 1958årsutredningkyrka-stat.XI.Svenskakyrkanoch . Esselte. Huvudrapport. staten. Esselte. U. Arbetsmarknadsverket och arbetsmarknadspolitiken. Förvaltningen .

avukyrklig jord m.m. BerlingskeBok- Skilda rapporter. Esselte. Utkommer senare.

. tryckeriet.Lund. Tio ekonomer om arbetsmarknadspolitiken. Esselte. Fritidsfisket. Esselte. . Jo. . de gymnasiala skolformerna. Huvudmannaskapet för Skolboksleveranser. SvenskaFleproduitions AB. U. . Esselte.U.

Musikutbildning i Sverige.Esselte. U. Utsökningsrätt Vlll. Esselte. Ju. Rennäringen i Sverige. Esselte. Jo. . Nyöversättning Nya testamentet. . . av Allmänna vägar.Svenska Reproduktions AB. K. Almqvist Wiksells boktryckeriAB, Uppsala. Parkering. Esselte. K. Allmän arbetstidslag. Esselte. S. . Tratikmalsutredningar. Beckman.Ju. . husligtarbete. Esselte. S. . . Arbetstidm. m. i Upphandling av byggnader. Del Formarna. Esselte. Fi. Lagstiftningmot rasdiskriminering. Esselte. Ju. . Pensionstillskott Esselte.S. . m.m. Jordhävdslag. Esselte.Jo. Bilregistrering. Berlingske Boktryckeriet. Lund.K. Avstämning 1965års av lángtidsutredning. Esselte.Fi. . Studieprognos och etudieframgång. Svenska Reproduk- . tions AB.avskrivningsregler U Ändrade för rörelse-ochhyresfastig- . heter.Beckman.Fr.

Förvaltninslag. Esselte.Ju.

lntersexue las könstillhöriihet. Esselte.Ju.

. Statiatikbehov ochstatisti produktionför regionala ut- . rednrn AB Kopia. ar.

Bosta sbyggandets planering och kreditförsörjning. . Esselte.

1965års allmänna fastighetstaxering. AB Kopia.Fi. Fastighatstaxeringens reglerochorganisation. Esselte. Fi. . Lokaltrafikservice. SvenskaReproduktions AB. K. . Transportforskningens organisation. Beckman. K. . författning. SvenskaReproduktions

. [Sxgrlândstingats

Läromedel specialundervisning. för SvenskaReproduk- . AB. U. tions Konfliktdirektiv. Esselte. . BoendeseNice Esselte.

. Eldistributionens rationalisering. Beckman. Fi. . Verkställighet utländskadomar.Esselte.Ju. . av Utsökningsrått Vll. Beckman. Ju. . Förslag till predikotexter GamlaTestamentet för kyrur . koárets sön- och helgdagar.Esselte.U bostadsprojekt. Esselte. . Upphandling stora av Företagshälsovård. Esselte. S. . Affärsverkan: Ekonomi,konkurrensoch effektivitet. . Del Esselte. Fi.

Affärsverken: Ekonomi,konkurrensoch effektivitet. . Del2. Bilagor. Esselte.Fr.

Anm.Om särskild tryckort anges, âr tryckorten Stockholm.

Statens offentliga utredningar 1968: 68 Justitiedepartementet

Lagstiftning mot rasdiskriminering

Betänkande avgivet av utredningen angående förbud mot rasdiskriminering Stockholm 1968

ESSELTEAB, STOCKHOLM1968

Innehåll

Skrivelse till Statsrådet och chefen för 7 Specialmotivering till lagfärslagen 70 . . justitiedepartementet

8 Sammanfattning av förslagen 75 Förslag till lag ändrad lydelse av 16 . . . . om kap. brottsbalken Bilaga: Internationell konvention om

Förslag till ändrad lydelse 7 kap. 4 § avskaffandet av alla former av rasav tryckfrihetsförordningen diskriminering, antagen av FN:s gene- . . . . . . . ralförsamling den 21 december 1965 80

l Inledning . . . . . . . . . . . . .

2 Riksdagens behandling av frågor om

rasdiskriminering m. m. 12 . . . . . .

3 Förenta Nationernas konvention om

avskaffande av alla former av ras-

diskriminering 17

Konventionens bakgrund 17 . . . . . Konventionens innehåll 21 . . . . . .

4 Utländsk rätt 30 o . . . . . . . o .

5 Redogörelse för i vad mân svensk rätt

uppfyller FN-konventionens föreskrif-

ter . . . . . . . . . . . . . . . Inledande anmärkningar . . . . . Artikel 4 . . . . . . . . . . . . . Artikel 5 43 . . . . . . . . . . . . . Ytterligare regler med avseende på

art. 4 och 5 53 . . . . . . . . . . . Artikel 6 53 . . . . . . . . . . . . . Sammanfattning av föreskrifter i kon-

ventionen som inte har tillfredsstäl-

lande täckning i svensk rätt 54 . . . . 6 Allmän motivering får förslag till viss

lagstiftning mot rasdiskriminering 56 . . Inledande anmärkningar 56 . . . . . Olika medel mot rasdiskriminering 57 . Ny lagstiftning mot rasdiskriminering 58

SOU 1968: 68

Till Statsrådet och chefen för justitiedepartementet

Genom Kungl. Majzts beslut den 11 februari Sedan arbetet nu slutförts överlämnas här- 1966 bemyndigades chefen för justitiedepar- med betänkandet Lagstiftning mot rasdistementet att tillkalla högst tre sakkunniga kriminering, som innefattar förslag till lag för utredning angående förbud mot rasdis- om ändrad lydelse av 16 kap. brottsbalken kriminering m. m. samt förslag till ändrad lydelse av 7 kap. Med stöd detta bemyndigande tillkal- 4 § tryckfrihetsförordningen jämte motiv. av lades som sakkunniga justitierådet Carl Holmberg, ordförande, redaktören och le- Stockholm i december 1968. damoten av riksdagens andra kammare Kaj

Björk samt rektorn och ledamoten riks- Carl Holmberg

av dagens andra kammare Thorvald Källstad. De sakkunniga har antagit namnet utred- Kaj Björk Thorvald Källstad ningen angående förbud mot rasdiskrimine- Hans Olsson ring. Till sekreterare förordnades den 25 maj 1966 hovrättsassessom Hans Olsson. Under utredningsarbetet har överläggningar hållits med delegerade från Danmark, Finland och Norge. Danmark har representerats av professor, dr. jur. Knud Waaben, kontorchef Frank Poulsen och statsadvokatfuldmaegtig H. C. Beck, Finland av jur. dr. O. Söderhielm, jur. dr. Toivo Sainio och tf. lagstiftningsrådet, vicehäradshövdingen Heikki Immonen, samt Norge av sorenskriver Ole F. Harbek. Vidare har under utredningsarbetet kontakt tagits med Arbetsgruppen för invandrarfrågor. Under fyra dagar i oktober 1967 har de sakkunniga och sekreteraren tillsammans med delegerade från Danmark och Finland besökt Storbritannien för överläggningar med brittiska myndigheter.

SOU 1968: 68

Förslag till lag om ändrad lydelse av 16 kap. brottsbalken

Härigenom förordnas, dels att 16 kap. 8 § brottsbalken skall erhålla ändrad lydelse på. sätt nedan dels att i 16 kap. nämnda balk skall införas en ny paragraf, betecknad anges, 8a§.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 8 8 Hotar, förtalar eller smädar någon offent- Om någon bland allmänheten sprider utigen folkgrupp med viss härstamning eller talande eller annat meddelande, vari ras eller trosbekännelse, dömes för hets mot folk- raser eller folkgrupp eller folkgrupper av grupp till fängelse i högst två år eller, om viss ras eller med viss hudfärg eller av visst brottet är ringa, till böter. nationellt eller etniskt ursprung eller folkgrupp med viss trosbekännelse hotas, förtalas eller smädas, dömes för hets mot folktill fängelse i högst två år eller, om grupp brottet är ringa, till böter.

8 a Om näringsidkare eller den, som är anställd hos honom i hans näringsverksamhet, eller den, som är anställd i allmän tjänst, i sin yrkesutövning icke går någon till handa på allmänt gällande villkor på grund av dennes ras eller hudfärg eller nationella eller etniska ursprung, dömes för rasdiskriminering till böter eller fängelse i högst sex månader. För rasdiskriminering dömes även om anordnare av eller medhjälpare till anordnare av offentlig tillställning eller allmän sammankomst icke på allmänt gällande villkor bereder någon tillträde till sådan tillställning eller sammankomst på grund av dennes ras eller hudfärg eller nationella eller etniska ursprung.

Denna lag träder i kraft den l januari 1970.

SOU 1968: 68

Förslag till

ändrad lydelse av 7 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Med beaktande av det i 1 kap. angivna syftet med allmän tryckfrihet skall såsom en otillåtet yttrande i tryckt skrift sådan enligt lag straffbar framställning inneanses som fattar:

högförräderi, förövat sådant högförräderi; ------------ - - 2. krigsanstiftan, såframt --utländskt bistånd; -----------uppror, förövat -sådant ---------------- - uppror; 4. landsförräderi eller eller landssvek; - - - - - - - - - - - - - -landsskadlig vårdslöshet under - - - - - - - - - - - - - - - - - 6. ärekränkning mot --rikets höghetstecken; ------------- 7. förolämpning mot hans befattning; -------------- - skymfande av dess höghetstecken; - - - - - - - - - - - - - - -uppvigling, varigenom myndighet; - - - - - - - - - - - - --mot 10. spridande av - - - - - - - - - - - - - eller påstående; - - - - - 11. spridande av --allmänna angelägenheter; ------------- 12. hot, förtal eller smädelse mot folk- 12. spridande uttalande eller av annat grupp med viss härstamning eller trosbe- meddelande, vari eller eller folkras raser kännelse; eller folkgrupper viss eller med grupp av ras viss hudfärg eller av visst nationellt eller

etniskt ursprung eller folkgrupp med viss

trosbekännelse hotas, förtalas eller smädas; 13. skymfande av - - - - - - - - - - - - - - - - --hållas heligt; 14. förfarande, --sedlighec som - - - - - - - - - - - - - - - eller 15. ärekränkning mot enskild person.

Med ärekränkning mot honom. ----------------- - -

1 SFS 1965: 818.

8 SOU 1968: 68

l Inledning

Kungl. Maj:t bemyndigade den 11 februari konventionen ger uttryck åt är fast förankra-

de i den allmänna opinionen i vårt land, och 1966 chefen för justitiedepartementet att innehållet i flertalet bestämmelser i konventillkalla sakkunniga för utredning angåentionen är sådant att det utan vidare kan godde förbud mot rasdiskriminering m. m. Som Som underlag för riksdagens ställtas av oss. grund för sin hemställan om bemyndigan- ningstagande till ratifikationsfrågan torde emel-

departementschefen till lertid på enstaka punkter behövas en mer indet anförde statsgående granskning av den slutliga konvenrådsprotokollet följande. tionstexten än som har kunnat ske före om-

röstningen i generalförsamlingen. Detta gäller

Förenta Nationerna har i december 1965 bl. a. den i artikel 5 f i konventionen före-

antagit konvention avskaffande av ras- skrivna skyldigheten för konventionsbunden en om diskriminering kompletterar redan existe- stat att sörja för att serviceinrättningar som som rande internationella instrument med syfte att är avsedda för allmänheten ex. transport- förverkliga tanken på alla människors lika företag, hotell och restauranger, kaféer, teat-

värde och lika rättigheter. Konventionen inne- rar och parker står öppna för alla på sam- håller inte bara föreskrifter att alla män- ma villkor oberoende av ras. om niskor oberoende skall lika inför Inom den serviceverksamhet som bedrivs i av ras vara lagen och ha medborgerliga rättig- statlig eller kommunal regi fordras inte någsamma heter och sociala och andra samhäl- särskilda lagstiftningsåtgärder för att vi samma ra leliga förmåner. Den vänder sig mot varje för vårt lands vidkommande skall kunna gaform rasdiskriminering, även den före- rantera tillämpning av konventionens likaav som en kommer i vardagslivet och inte beror på behandlingsprincip. Detsamma torde ofta gälsom statlig reglering och maktutövning utan på la även privata serviceföretag som är underdet finns enskilda företag och kastade tillståndstvång och står under tillsyn att personer, sammanslutningar i skilda sammanhang av statlig myndighet. Inom den stora sektor som låter sitt handlingssätt bestämmas rasför- där det råder full etableringsfrihet är förhålav domar. Varje stat som biträder konventionen landena i viss mån annorlunda. Där anses av

förbinder sig att på ett antal specificerade gammalt den enskilde företagaren principiellt

punkter vidta åtgärder, vid behov lagstiftnings- ha rätt att själv fritt bestämma till vem och

åtgärder, för att komma till rätta med ytt- på vilka villkor han vill tillhandahålla sina

ringar sådana fördomar. För att trygga varor och tjänster. Det är dock inte fråga av konventionens efterlevnad har föreskrivits ett helt obegränsad frihet. Rättsutveckom en särskilt rapport- och övervakningssystem och lingen inom näringslivet går otvetydigt i den

under vissa förutsättningar skall övervaknings- riktningen att det ställs allt större krav på

kunna ta även klagomål en- att företagaren vid skötseln av sitt företag organen upp av skilda mot förhållandena i deras eget land. skall ta tillbörlig hänsyn till olika samhälls-

Detta förutsätter dock att vederbörande stat intressen som kan komma i konflikt med hans

har gått med på denna form kontroll. eget vinstintresse. I flera sammanhang gäller av Sverige har i Förenta Nationernas general- numera att en företagare på grund av lag-

församling röstat för konventionen. Det råder stiftning, avtal eller sedvänja är skyldig att

inte någon tvekan att de värderingar kunna redovisa objektivt godtagbara skäl för om som

SOU 1968: 68 9

sitt handlande. Sedan länge förekommer i åt- tion. Samtidigt som denna reaktion har gett

skilliga privaträttsliga lagar bestämmelser som entydigt besked den allmänna opinioom var ger domstolarna möjligheter att i tillämpning- nen står, har de inträffade fallen visat hur

en jämka eller helt åsidosätta avtalsvillkor begränsade möjligheter myndigheterna har att som är stridande mot gott affärsskick eller hävda jämlikhetskrav och rättfärdighetssyn-

eljest otillbörliga. I rättspraxis finns vidare punkter de flesta bedömer självklara. som som vissa avgöranden som tyder på att domstolar- Ett vittgående förbud mot rasdiskrimimer na även utan uttryckligt stöd i lag utgår nering än brottsbalkens bestämmelser hets om från att ett företag med en faktisk monopol- mot folkgrupp är behövligt och skulle kunna

ställning inte godtyckligt får avvisa personer bli ett värdefullt stöd för den opinion som som vill anlita företaget. En konsekvens på goda grunder utdömer yttringar av av rasen sådan rättsregel torde vara att ett mono- fördomar var de än förekommer. Flera oss polföretag, som brukar tillämpa standardvill- närstående länder, bland dem helt nyligen

kor i förhållande till sina kunder, inte får Storbritannien, har genomfört sådan lagen diskriminera enstaka kunder eller särskilda stiftning.

kategorier av kunder att uppställa Behovet genom spe- av en effektivare lagstiftning mot ciella villkor som inte är sakligt motiverade. rasdiskriminering har även en annan bakgrund. Oavsett hur det förhåller sig härmed är det Sverige har länge varit ett land med oseden emellertid tydligt att gällande rätt inte inrym- vanligt homogen befolkning. Härvidlag håller

mer något generellt avtalstvång för företagare stora förändringar på att ske. En ström av med en serviceverksamhet som är inriktad på invandrare söker sig till Sverige för arbeta att allmänheten. Det privaträttsliga regelsystemet här och stanna här kortare eller längre tid.

ger alltså n. inte effektiva möjligheter Dessa invandrare att kommer i allt större utkomma till rätta med sträckning från ex. en restaurang- avlägsna länder med en beeller hotellidkare som på grund av rasfördo- folkning ett helt och av annat ursprung en mar vägrar en gäst servering eller nattlogi. helt tradition än vår. Det kan inte annan ute- Inom den straffrättsliga lagstiftningen finns slutas, att och andra minoritetsproblem rasbestämmelser som särskilt tar sikte på ras- av en typ i dag är okända i vårt land som diskriminering och liknande företeelser. Jag kan dyka upp och utvecklas i allvarlig rikt-

syftar på bestämmelserna i brottsbalken om ning, om inte vakthållningen mot fördomarna

hets mot folkgrupp. Detta brott består i att är god och myndigheternas handlingsbered-

någon offentligen hotar, förtalar eller smädar skap i olika hänseenden tillräckligt hög.

folkgrupp med viss härstamning eller tros- Det finns alltså flera skäl talar för att som bekännelse. Brottsbeskrivningen träffar ras- utredning bör komma till stånd för att en nu diskriminerande propaganda vänder sig undersöka möjligheterna med utgångspunkt som att till allmänheten. Sådana trakasserier som åsyf- i artikel 5 f i den nyligen antagna FN-kon-

tas i artikel 5 f i FN-konventionen torde ventionen utforma ett straffsanktionerat för-

endast i undantagsfall vara straffbara såsom bud mot rasdiskriminering på lämpligt som hets mot folkgrupp. Ett avvisande sätt kompletterar och förstärker det minoriav en person från en restaurang, ett hotell eller någon tetsskydd finns i brottsbalkens besom nu annan serviceinrättning kan naturligtvis ibland stämmelser om hets mot folkgrupp. Konven-

tänkas ske under sådana former att åtgärden tionen kan dock härvidlag inte bli än mer en innefattar förargelseväckande beteende eller utgångspunkt. Till de olika avgränsnings- och

ärekränkning. Inte heller brottsbalkens be- andra problem möter utredningssom under stämmelser om dessa brott är emellertid nå- arbetet måste givetvis tas ställning självstängot verksamt medel när det gäller att stävja digt utifrån våra rättstraditioner och det egna motbjudande yttringar av rasfördomar i var- behov av skydd för minoriteter har eller som dagslivet. kan få aktualitet hos Redan oss. nu torde kun- Det brukar framhållas att trakasserier mot na sägas att en ny lagstiftning i likhet med

folkminoriteter är sällsynta i vårt land och gällande bestämmelser om hets mot folkgrupp

att det bästa medlet, i varje fall på lång sikt, bör bereda skydd inte bara för rasminorite-

att motverka kvardröjande fördomar mot främ- ter utan även för andra främmande minori-

mande raser och nationaliteter är upplysning teter.

och fostran av det uppväxande släktet till Det är inte att vänta att ett straffsanktio-

respekt och aktning för människovärdet. Båda nerat förbud skall kunna alla de situaavse påståendena torde vara riktiga. Det finns emel- tioner i vardagslivet där diskriminering en lertid anledning att se allvarligt även på över- kan komma i fråga. Sannolikt bör ambitio-

grepp som är sällsynta undantagsföreteelser. inte sträckas längre än till att försöka nerna De fall av rasdiskriminering som på senare få garantier för att yrkesmäspersoner som år har kommit till allmän kännedom har väckt sigt såsom företagare eller såsom anställda i

stor uppmärksamhet och berättigad indigna- företag tillhandahåller allmänheten eller varor

lO SOU 1968: 68

tjänster på standardiserade villkor inte gör passning till det svenska samhället och grupåtskillnad efter ras eller nationalitet. Även ett möjligheter bevara sin kulturella pens att förbud som begränsas på detta eller liknansärprägel. Frågor av denna art skall utredas de sätt torde emellertid kunna komma att av de sakkunniga som Kungl. Maj:t den 28 påverka rättsuppfattningen gynnsamt och få normbildande verkan även maj 1968 bemyndigade chefen för inrikesen betydande utanför sitt egentliga tillämpningsområde. departementet att tillkalla. Utredningen bör, som framgått, inte bin- erhållits från övriga De svar som orgadas vid någon på förhand given lösning. Diskrinisationer går i stort sett ut på att någon mineringsförbudets närmare omfattning och nämnvärd rasdiskriminering kunnat koninnehåll kan inte bestämmas annat än efter ingående undersökning de praktiska möj- stateras inom respektive samhällsområden. av ligheterna att ge effekt åt förbudet. Härvid måste bl. a. bevissvårighetema och olika tänkbara metoder att bemästra dem komma i förgrunden. Utredningen bör inte räkna med att någon särskild administration eller några särskilda organ inrättas för att övervaka förbudets efterlevnad.

Kommittén har under utredningsarbetet vänt sig till vissa organisationer, representerande olika intressegrupper i Sverige, bl. a. yrkesgrupper och nationella eller etniska minoritetsgrupper, för att få kännedom om dessa organisationers uppfattning om förekomsten av rasdiskriminering i vårt land. Ambitionen har därvid inte varit att göra en undersökning av vetenskaplig valör. Till frågan om verkställande av sådana undersökningar återkommer kommittén i det avsnitt av betänkandet som innehåller en allmän motivering till förslag till ny lagstiftning. De organisationer från vilka kommittén erhållit uppgifter är följande: Centralförbundet för finska föreningar i Sverige, De mosaiska församlingarnas centralråd i Sverige, Esternas representation i Sverige, Föreningen Chinuch huvudman för bl. a. Hillelskolan i Stockholm, Föreningen fria jugoslaver, Lettiska centralrådet i Sverige, Svenska samernas riksförbund, samt vidare Hyresgästernas riksförbund, Stockholms studenters Centralorganisation, Sveriges advokatsamfund, Sveriges fastighetsägareförbund, Sveriges hotell- och restaurangförbund och Sveriges läkarförbund. Svaren från de nationella eller etniska minoritetsgrupperna har huvudsakligen berört förhållandet mellan svenska myndigheter och gruppen i fråga. Särskilt har framhållits problem rörande gruppens an-

SOU 1968: 68

2 Riksdagens behandling frågor om

av

rasdiskriminering m. m.

Fram till början av 1960-talet var det i ras- sikt, att motverka rashat och hetspropadiskrimineringsfrågan huvudsakligen före- ganda var upplysning och uppfostran av kommande yttringar av antisemitisk pro- det uppväxande släktet till respekt och aktpaganda behandlades i riksdagen. Stad- ning för människovärdet. Härutöver hade som gandet om hets mot folkgrupp i 11 kap. det emellertid visat sig nödvändigt att till- 7 § strafflagen, som tillkom 1948, föran- gripa lagstiftningsåtgärder. Departementsleddes sålunda främst av önskemålet att chefen redogjorde för bestämmelserna om

göra slut på nämnda företeelse se SOU hets mot folkgrupp och anförde därvid

1944: 69, 222 ff. Under förra hälften av bl. a. att frågan om skärpning av straffs. innevarande decennium började diskussio- latituden borde övervägas. Sådan skärpning nen i riksdagen att alltmer röra också and- skedde i samband med brottsbalkens inra folkgrupper. Debatten ändrade vidare förande prop. 1962: 10 del C s. 202. Chekaraktär på det sättet, att den kom att in- fen för inrikesdepartementet besvarade nyss riktas på skydd mot rasdiskriminering för angivna dag i första kammaren en fråga anendast folkgrupper utan även individer. gående upphovet till i vårt land förekom- Åtgärder för att hindra rasdiskriminering mande antisemitisk propaganda I kamm. mot enskilda personer inom olika områ- prot. 2: 159. den av samhällslivet, särskilt i servicein- Vid ifrågavarande riksdag begärdes vidarättningar för allmänheten, blev i allt hög- re i två likalydande motioner I: 84 och re grad föremål för riksdagens intresse. II: 83 erforderliga åtgärder inom undervis- Vid 1960 års riksdag framställdes i and- ningens område i syfte att motverka raskammaren interpellationer avseende bl. förföljelse d. Även dessa motioner förna a. o. de åtgärder hade vidtagits eller skulle anleddes av aktuella händelser, varigenom som komma att vidtas för att i framtiden för- olika former av antisemitism kommit till hindra och komma till rätta med olika ytt- uttryck. Allmänna beredningsutskottet anringar rasdiskriminering och rasförföl- såg i utlåtande 1960: 27 motionärernas av jelse. Interpellationerna föranleddes närmast önskemål vara väl tillgodosedda och fann av vissa aktuella händelser, varigenom stö- därför anledning förorda någon åtgärd. tande former av antisemitism kommit till Riksdagen gillade vad utskottet anfört I uttryck. Chefen för justitiedepartementet, kamm. prot. 16: II kamm. prot. 16: 43. som besvarade interpellationerna den 27 Chefen för försvarsdepartementet besvajanuari 1960 II kamm. prot. 2:256, an- rade vid 1961 års riksdag en fråga röranförde att han för sin del trodde, att det de i svensk press publicerade uppgifter om mest effektiva medlet, i varje fall på lång att manskap ur den svenska FN-bataljonen

12 SOU 1968: 68

i Kongo skulle ha gjort sig skyldigt till redningar och publicera dem samt genom rasdiskriminerande uttalanden och handling- andra lämpliga förslag hindra användandet 34: 7. I sitt anför- nedsättande benämningar. Vidare skular I kamm. prot. svar av departementschefen bl. från utredningen bl. a. överväga lagstiftning de a. att anhåll på det bestämdaste be- straffsanktionerat förbud att på grund svarigt militärt om beskyllningar för bl. rasdiskri- vissa personers grupptillhörighet avvisa stritts de a. av minering i viss riktats dem från restaurang, biograf och liknande som press mot svenska FN-soldater. Däremot bestreds enligt inrättning som står öppen för allmänheten. departementschefen inte olämpliga ut- Allmänna beredningsutskottet anförde i att tryck och tanklösa nedsättande värdering- sitt utlåtande 1964:27 över motionerna kunnat förekomma. Departementschefen bl. att utveckling i riktning mot en ar a. en framhöll vidare, varje form rasdiskri- allt större förståelse för ras- och minoritetsatt av minering är ovärdig och måste motverkas problem kunde iakttas och att gruppernas uppfostran och upplysning, så- utskottet kunde finna att tillräckliga skäl genom att dan upplysning ingår i förberedelserna till förelåg för inrättande av den föreslagna denna upplysnings- nämnden. Mot sådan åtgärd talade en- FN-tjänsten samt att en skulle intensifieras. ligt utskottet även att förekomsten av ett verksamhet om möjligt Vid 1962 års riksdag tillfrågades chefen särskilt för att övervaka behandlingorgan han observe- vissa befolkningsgrupper kunde biför justitiedepartementet om en av de rasfördomar och den rasdiskrimi- dra till att dessa grupper fick en markerat nering, i Sverige tagit sig uttryck i att rad särställning som skulle motverka önskesom inklusive zigenare, förvägrats ho- målet deras integrering i befolkningen färgade, om tellrum och andra bostäder eller avvisats i stort. Utskottet hänvisade även till det andra näringsställen, remedium mot övergrepp, som fanns i från restauranger och huruvida några åtgärder övervägts strafflagens och tryckfrihetsförordningens samt häremot. I sitt II kamm. 35: 57 bestämmelser straff för hets mot folksvar prot. om erinrade departementschefen ovannämn- Utskottet ansåg sig på i huvudsak om grupp. da interpellationsvar vid 1960 års riksdag skäl nyss anförts heller böra samma som uttalade bl. att han inte ansåg det biträda den i motionsyrkandet framförda samt a. aktuellt förorda ytterligare lagstiftnings- tanken på ett straffsanktionerat förbud att att åtgärder för motverka rasförföljelse och på grund deras grupptillhörighet avvisa att av hetspropaganda. från restaurang, biograf etc., som personer Frågor rasdiskriminering berördes står öppen för allmänheten. Det torde viom vidare vid 1963 års riksdag i första kam- dare, uttalade utskottet, i praktiken knapsamband med interpellation past bli möjligt att effektivt upprätthålla maren i en angående adoption färgade barn I kamm. ett sådant förbud bevisningssvårigheterna av - 26: 4. torde bli avsevärda. heller borde enligt prot. års riksdag väcktes motioner utskottet bortses från att ett förbud skul- Vid 1964 begärdes utredning kunna medföra nackdelar för dem det I: 34 och 11:42, vari åtgärder för förekomma diskrimi- är avsett att skydda. om att och minoritetsgrupper i Sve- Riksdagen avslog motionerna I kamm. nering av rasundersöka lämp- prot. 25: 98, 106; II kamm. prot. 25: 137. rige. Utredningen skulle möjligheten inrätta stat- Vid 1964 års riksdag framställdes vidaligheten och att en parlamentariskt in- till chefen för justitiedepartementet i lig nämnd, helst med re knuten till socialstyrel- anledning ett uttalande av justitieomslag och förslagsvis av motverka diskriminering budsmannen i rasdiskrimineringsfrågan; se sen, för att av minoritetsgrupper och för att stäv- nedan i interpellation i andra kammaras- eller - en sådan diskriminering frågan justitieministern övervägde tendenser till var- ren om helst denna förekommer att efter åtgärder för att förhindra eller beivra tragenom eller på initiativ företa ut- kasserier, diskriminering eller annan föranmälan eget

SOU 1968: 68

följelse mot människor av beteenden i dylika sammanhang torde främst annan ras, nationalitet eller folkgrupp. I sitt den 1 följande bestämmelser kunna få betydelse. svar december 1964 II kamm. Stadgandet i ll kap. 7 § SL om hets mot folkprot. 38: 15 hängrupp innebär att det är straffbelagt att offentvisade departementschefen ånyo till sitt utligen hota, förtala eller smäda folkgrupp med talande inför 1960 års riksdag. Departeviss härstamning eller trosbekännelse. Smädel-

mentschefen anförde vidare bl. att han ser mot enskilda individer på grund deras a. av avsåg att överväga utredning de frå- ras eller ursprung kunna även falla under been av stämmelserna om ärekränkning enligt 16 kagor som berördes i interpellationen samt att pitlet SL, varvid det i så fall ankommer på genom Förenta Nationernas kommission den kränkte att själv väcka åtal. En offentlig för de mänskliga rättigheterna utarbetats manifestation ogillande viss folkgrupp av av ett utkast till konvention rörande avskaf- kan vidare tänkas vara sådan att beteendet är

fande att betrakta som förargelseväckande beteenav rasdiskriminering och att, såvitt de enligt 11 kap. 11 § SL. Otvivelaktigt är kunde bedömas vid tiden för svarets av- dock att de berörda bestämmelserna icke nu givande, en anslutning till konventionen täcka alla fall av ras- eller folkgruppsdiskrifrån svensk sida torde föranleda viss minerande åtgärder ifrågakommen En en av art. översyn den fullt effektiv lagstiftning mot dylika åtgärder av svenska lagstiftningen i hithörande frågor. kan därför icke sägas föreligga enligt gällan-

de rätt. Det uttalande av justitieombudsmannen, Något större behov av lagregler, innefat-

som nämnts ovan, hänför sig till ett ären- tande förbud eller folkgruppsdiskrimot rasde som anhängiggjordes klago- minering såsom sådan vid utövande enskild genom en av skrift rörelse för betjänande av allmänheten, torde vari hänvisades till en tidningsnotis dessbättre hittills ha gjort sig gällande i av innehåll, att två svenska medborgare vårt land. För det övervägande flertalet medavvisats från en restaurang i mellan- borgare torde det en vara en självklar sak att svensk stad under motivering vederbö- alla oavsett ras böra behandlas lika även i av rande servitris att enligt order sådana sammanhang. Då och då ha dock stöserverar tande exempel på diskriminering angiven vi inga zigenare hän. Enligt notisen hade av art inträffat, och det synes mig i högsta grad en av ägarna till restaurangen uttalat, att befogat att uppmärksamt följa vad som förevi har dåliga erfarenheter zigenare och kommer i dylikt hänseende. För närvarande av serverar dem inte samt att servitrisen hand- finner jag dock erfarenheterna sådana, vara att det är påkallat att överväga något initiativ lat helt enligt hans order. JO anförde i sitt till lagstiftning i ämnet. uttalande bl. a. följande JO:s ämbetsbe-

rättelse 1965 s. 78: Efter beslutets meddelande kom det till

JO:s kännedom att hans uttalande i ären- Den som i enskild regi bedriver rörelse för betjänande det på olika håll utomlands föranlett missav allmänheten, exempelvis restausåsom här är i fråga, har i och för sig förstånd om svensk rättsuppfvattning i rasrang icke någon skyldighet att mottaga och be- diskrimineringsfrågor. JO publicerade i antjäna envar som så önskar. Av hans rätt att ledning därav ett tillrättaläggande i form disponera över sin lokal och bestämma om kommentar, av en som är intagen i ansitt företags bedrivande följer otvivelaktigt viss rätt neka tillträde till givna ämbetsberättelse 80 och vilken att personer eller betjäning inom restaurangen. Restauranginne- har följande lydelse:

havaren behöver därvid icke ha något objek-

tivt godtagbart skäl för avvisningsåtgärden. I JO:s avgörande fastslogs restaurangatt en Han behöver icke ens redovisa skälet, det må idkare enligt gällande svensk rätt kunde, utan

vara antagande att den besökande är berusad, att ådraga sig straff, neka viss personer av ogillande av hans ras eller härkomst eller eller härkomst tillträde till eller servering ras annat förhållande, exempelvis att besökaren inom restaurangen, under förutsättning att avsaknat slips. Emellertid får en restaurang- visandet icke skedde på ett sätt stod i som idkare, oavsett sina bevekelsegrunder, icke vid- strid mot straffbestämmelserna hets om mot taga sina åtgärder på sådant sätt att han över- folkgrupp, ärekränkning eller förargelom om träder sådana straffbud som tillkommit till seväckande beteende. Restaurangidkarens makt

skydd för allmänt eller enskilt intresse. Som att under angivna förutsättningar avvisa vissa

skydd mot ras- eller folkgruppsdiskriminerande har icke tillagts honom någon personer genom

SOU 1968: 68

lagstiftningsakt och utgör alls icke någon sorts att riskera om han i sin yrkesutövning ådaga-

oangriplig rättighet utan är allenast en följd lägger rasfientlig inställning. Därvid åsyftas

av att det i detta avseende saknas straffbe- särskilt dels den opinionsbildning mot utslag

stämmelser som begränsa hans handlingsfri- av rasdiskriminering som en vaksam press kan

het såsom ägare eller företagare. Att ett mera åstadkomma, dels kundkretsens, anställdas och

omfattande förbud mot rasdiskriminering sak- andras säkerligen negativa reaktion inför dy-

nas i Sverige beror icke på att ett sådant för- lika företeelser inom en restaurangrörelse,

bud enligt svensk rättsuppfattning skulle vara dels ock i vad mån en restaurangidkares ras-

oförenligt med de befogenheter följa med diskriminering kan utgöra ett sådant allmänt som äganderätt och rätt att utöva näring. Det före- störande och otrivselskapande inslag vid rörel-

ligger i vårt land icke något helst prin- sens bedrivande att det kan äga betydelse i som cipiellt hinder mot att lagstiftningsvägen fråga om beståndet av sådana rättigheter som med inskränkning nämnda befogenheter restaurangidkaren kan ha förvärvat enligt utav införa förbud mot rasdiskriminering i här ak- skänkningslagstiftningen.

tuellt hänseende. Förklaringen till att sådant Chefen för justitiedepartementet besvaförbud det oaktat icke införts i svensk rätt är uteslutande att förhållandena i Sverige varit rade vid 1965 års riksdag i andra kamma-

sådana att det icke framträtt något starkare prot. 37: 13 åter fråga avseende ren en behov av ett straffrättsligt skydd mot ras- lagstiftning diskriminering på grund mot diskriminering i hithörande sammanhang. av ras eller nationalitet. Departementsche- Även i Sverige har visserligen då och då fen anförde, att lagstiftningsärendet skulle förekommit stötande exempel på ras- eller folkgruppsdiskriminering, så- behandlas med all den skyndsamhet och det synes som

som även framhölls i J0:s beslut i högsta var möjlig med hänsyn till andra inom justi- grad påkallat att uppmärksamt följa vad som tiedepartementet föreliggande lagstiftnings-

förekommer i dylikt hänseende. Det är emeluppgifter av motsvarande angelägenhetslertid enligt svensk rättstradition icke brukligt strafflagstiftning på grund grad. att ingripa med av att enstaka missförhållanden yppats. Det må Det kan därjämte omnämnas att vid 1965

sålunda erinras att justitieministern år 1960 års riksdag chefen för inrikesdepartemen- i anledning av framställda interpellationer i tet och chefen för ecklesiastikdepartemenriksdagen rörande frågan om åtgärder mot tet besvarade interpellationer rörande bl. a. rasdiskriminering och rasförföljelse uttala- de att det effektivaste medlet, i varje fall på dels de svenska myndigheternas resurser

lång sikt, att motverka sådana motbjudande för att uppspåra och enskilda som grupper företeelser som rashets och hetspropaganda ägnar sig åt rashetspropaganda och dels vore upplysning och uppfostran av det uppåtgärder för att i skolundervisningen och växande släktet till respekt och aktning för människovärdet. Justitieministem förklarade på annat sätt öka upplysningen om nazis-

sig även vilja på det kraftigaste understryka mens ideologi och ogärningar II kamm.

det förkastliga i varje form av rasförföljelse prot. 29: 5. och hetspropaganda som riktar sig mot män- Frågan om lagstiftning mot rasdiskriminiskor på grund av deras härstamning eller nering aktualiserades även vid 1966 års religion. Att det för närvarande saknas straffbestäm- riksdag. I två likalydande motioner I: 582,

melse, som direkt riktar sig mot rasdiskrimi- II: 709 yrkades att förslag till lag mot ras-

nering av den art som i JO-ärendet var i frå- skulle framläggas diskriminering snarast ga, innebär alltså ingalunda att dylik diskrioch att vederbörliga åtgärder skulle vidtas minering skulle stå i överensstämmelse med självfallet för Sveriges ratificering av den konvention svenskt rättsmedvetande. Det är att frågan om införande av förbud mot rasdiskri- i ämnet, som antagits av Förenta Natio-

minering i angivet sammanhang kommer i ett generalförsamling i december månad nernas annat läge, om händelser av det slag som för- 1965. Motionärerna framhöll bl. a. att det anledde J0:s uttalanden skulle bli ofta föremed hänsyn till den ökade invandringen kommande. Slutligen böra anmärkas uttalan- utländsk arbetskraft, som i viss utsträcktorde att av dena i JO-ärendet allenast gällde frågan om ning har andra levnadsvanor och beteende-

det straffrättsliga skyddet mot rasdiskrimine- än dem vi är vid, är mönster vana angering. Däremot gav ärendet anledning att läget att statsmakterna vidtar effektiva åtberöra vilka konsekvenser av annan art än får gärder mot tendenser att hålla dessa mänstraff som en restaurangidkare räkna med

SOU 1968: 68 15

niskor utanför samhällsgemenskapen. Som exempel på sådana tendenser åberopade motionärerna i pressen uppmärksammade fall, där personer på grund av sin hudfärg inte fått hyra bostad eller inte blivit insläppta på matställen. Andra lagutskottet hänvisade i sitt utlåtande 1966: 25, dagtecknat den 8 mars 1966, dels till att chefen för justitiedepartementet efter bemyndigande den 11 februari 1966 tillkallat sakkunniga för att verkställa utredning rörande de frågor som aktualiserats i motionerna och dels till att ratifikationsfrågan syntes vara beroende av utredningsresultatet. Därför ansåg utskottet att något riksdagens initiativ i anledning av motionerna inte var erforderligt. Riksdagen godkände vad utskottet anfört I kamm. prot. ll: 184, II kamm. prot. 12: 168. Vid 1967 års riksdag slutligen ställdes ännu en fråga till chefen för justitiedepartementet angående åtgärder mot yttringar av främlingshat och rasdiskriminering. Departementschefen hänvisade i sitt till påsvar gående utredning om lagstiftning i förevarande ämne II kamm. prot. 38: 7.

16 SOU 1968: 68

3 Förenta Nationernas konvention om avskaffande

av alla former av rasdiskriminering

Förenta Nationernas generalförsamling god- stärka samverkan mellan folken och nakände den 21 december 1965 konvention tionerna samt att uppfostra den yngre geen avskaffande alla former rasdiskri- nerationen i denna anda. Det konstateras om av av minering. i resolutionen att ännu existerande utslag och nationalhat samt religiös intoav raslerans och rasfördomar alltid fördömts av Konventionens bakgrund FN. I resolutionens huvuddel fördömer för- Under vintern 1959-1960 förekom i många samlingen på det bestämdaste alla utslag länder olika uttryck för antisemitism och rashat, religiöst hat och nationalhat inom av för andra former rashat och rasfördo- samhällslivets politiska, ekonomiska, sociaav nationellt hat samt religiösa fördomar. la eller kulturella områden, liksom inom mar, Antisemitismen yttrade sig bl. a. i hakkors- undervisningsväsendet, och anser dem utmålning. göra kränkningar av FN-stadgan och den Dessa händelser föranledde viss aktivitet allmänna förklaringen om de mänskliga iFN. rättigheterna. Slutligen uppmanas i reso- Den k. underkommissionen för hind- lutionen alla staters regeringar att vidta vars. rande diskriminering och för skydd av nödvändig åtgärd till hindrande av såav minoriteter The Sub-Commission on Pre- dana yttringar se Aktstycken utgivna av vention of Discrimination -and Protection Kungl. Utrikesdepartementet, blå bok, of Minorities fördömde i resolution serie A: ll, Stockholm 1961, s. 141. en ny det inträffade brott mot principerna Frågan om yttringar av rasdiskriminesom i FN-stadgan och i den allmänna förkla- ring samt nationell och religiös ofördragringen de mänskliga rättigheterna. Un- samhet behandlades åter av generalförsamom derkommissionen tog också initiativ till att lingen vid det sjuttonde ordinarie mötet skaffa närmare upplysningar händel- 1962. I december detta år antog församom samt rekommenderade åtgärder mot lingen i nämnda fråga enhälligt tre resoserna sådana yttringar av rashat etc. lutioner, nris 1779-1781. Underkommissionens ingripande ledde Resolutionen nr 1780 om avskaffande till att generalförsamlingen den 12 december av rasdiskriminering och resolutionen nr 1960 vid femtonde ordinarie mötet antog 1781 om avskaffande av religiös diskrimiresolution 1510. I denna erinras inled- nering är praktiskt taget identiska till sin nr ningsvis att det för uppfyllande FN:s lydelse. I inledningsparagraferna i båda om av grundläggande ändamål är nödvändigt att texterna säger sig församlingen önska ge-

SOU 1968: 68 17

2-814472

nomföra principen om likhet för alla utan december 1965 se UD:s blå bok

ny åtskillnad på grund av ras, färg eller reli- serie 1:A: 14, 1964, 161 f samt 1:A: 15, s. gion i enlighet med FN:s stadga. Den säger 1965, s. 160 ff och 272 ff. sig vara djupt oroad av de uttryck för Den 20 november 1963 antog församdiskriminering på grund av skillnader i frå- lingen förutom nyssnämnda resolution nr ga om ras, färg och religion, som alltjämt 1906 även två andra resolutioner rasom förekommer i världen, och anser det nöd- diskriminering, nämligen dels 1904 nr användigt att vidta alla åtgärder, som kan gående FN:s deklaration avskaffande om leda till det slutliga och fullständiga av- alla former rardiskriminering, dels av av skaffandet av alla sådana företeelser, vilka 1905 publicitet och spridande nr som avser kränker FN:s stadga och den allmänna de- kännedom deklarationen. av om klarationen om de mänskliga rättigheterna, I inledningen till nämnda deklaration besamt understryker, att varje stat bör göra kräftar församlingen högtidligen nödvänallt som är nödvändigt för att göra slut på digheten att snabbt avskaffa rasdiskriav dessa kränkningar, som skadar människo- minering i hela världen i alla dess former värdet. I den operativa delen av resolu- och uttryck liksom även att säkra förståeltionerna uppmanas ekonomiska och sociala och respekt för människovärdet. Vidare se rådet ombedja kommissionen för de mänsk- bekräftas nödvändigheten att vidta av naliga rättigheterna att förbereda deLs ett de- tionella och internationella åtgärder i såklarationsförslag om avskaffandet alla dant syfte, inbegripet undervisning, utbildav former av ras- respektive religions- diskri- ning och upplysning för att säkra univerminering, dels ett konventionsförslag sellt och effektivt erkännande och tillämom avskaffandet av alla former av ras- re- pande principerna i deklarationen. Denav

spektive religions- diskriminering se UD:s innehåller elva artiklar i vilka fördöms

na blå bok ny serie 1:A: 13, Stockholm alla former och uttryck diskriminering av 1963, s. 190 f. grundad på hudfärg eller etniskt ras, ur- Beslutet att skilja frågan om rasdiskri- Vissa delar deklarationen är sprung. av minering, som skulle ha prioritet, från frå- hämtade från eller har sin bakgrund i pringan om religiös intolerans var en kompro- ciperna i den allmänna förklaringen de om miss som hade sin grund i konflikten mel- mänskliga rättigheterna, till vilken även ett lan arabvärlden och Israel. Därtill kom flertal hänvisningar görs. Den centrala artiatt många länder, särskilt östeuropeiska, keln är den nionde, vari all propaganda inte ansåg religionsfrågor så viktiga och och alla organisationer vilka är grundade angelägna som rasfrågor. på idéer eller teorier överlägsenhet på om Vid sitt adertonde ordinarie möte an- grund hudfärg eller etniskt av ursprung tog generalförsamlingen den 20 november i syfte att rättfärdiggöra eller främja ras- 1963 resolution nr 1906 om utarbetande diskriminering i någon form starkt förav ett förslag till en internationell konven- döms. Våldshandlingar eller uppmuntran tion om avskaffande av alla former av ras- till våldshandlingar individer eller av ordiskriminering. I resolutionen uppmanas ganisationer, riktade mot någon eller ras det ekonomiska och sociala rådet att an- med hudfärg eller etpersongrupp annan moda kommissionen för de mänskliga rät- niskt ursprung, skall brott mot anses som tigheterna att ge absolut prioritet ut- samhället och straffas enligt lag. Alla staarbetandet av ett konventionsutkast. Kom- ter skall vidta omedelbara och positiva åtmissionen efterkom denna anmodan och gärder lagstiftningsvägen eller på annat sätt antog ett utkast, som det ekonomiska och för att lagföra och eller olagligförklara orsociala rådet den 30 juli 1964 underställde ganisationer som främjar eller uppmuntrar församlingen. Vid sitt tjugonde ordinarie rasdiskriminering eller uppmuntrar till eller möte 1965 behandlade församlingen utkas- tillgriper våld i sådant syfte se UD:s nysstet samt godkände konventionen den 21 nämnda blå bokat, A: 14, 160 f. s.

18 SOU 1968: 68

Deklarationen avskaffande alla vets- och religionsfrihet, åsikts- och yttranom av former rasdiskriminering åberopas i in- defrihet, församlingsfrihet och rätt för envar av till ifrågavarande konvention. De- att direkt eller indirekt deltaga i sitt lands gressen klarationen utgör sålunda bakgrund till kon- styrelse. I art. 22-27 uppräknas ekonoventionen. miska, sociala och kulturella rättigheter, Detsamma kan sägas de andra för- bl. rätt till social trygghet, rätt till arbete om a. klaringar och överenskommelser åbe- och gynnsamma arbetsförhållanden, lika lön som i konventionens inledning nämligen för lika arbete samt rättvisa avlöningsförropas FN-stadgan, den allmänna förklaringen om hållanden i övrigt, rätt att bilda och ande mänskliga rättigheterna antagen vid sluta sig till fackföreningar, rätt till undergeneralförsamlingens tredje ordinarie möte visning, och rätt att fritt deltaga i kulturlivet resolution 217 A den 10 decem- se Aktstycken utgivna av Kungl. Utrikesgenom nr ber 1948, deklarationen angående kolonial- departementet, Stockholm 1949, s. 89 avskaffande antagen vid försam- I deklarationen angående kolonialsystemets systemets lingens femtonde ordinarie möte avskaffande proklameras nödvändigheten av genom resolution 1514 den 14 december 1960, ett snabbt och förbehållslöst avskaffande nr konventionen angående diskriminering i frå- av kolonialismen i alla dess former. Föranställning och yrkesutövning an- samlingen förklarar därför bl. a att i förga om den 25 juni 1958 Internationella valtarskaps- och icke-självstyrande områden tagen av arbetsorganisationens allmänna konferens liksom i alla andra områden som inte uppsamt konventionen mot diskriminering inom nått oberoende omedelbara åtgärder skall undervisningen antagen den 14 december vidtas för att utan villkor och förbehåll 1960 Unescos generalkonferens. till dessa områdens befolkningar överföra av I FN-stadgans art. 1 organisatio- all makt i enlighet med deras fritt uttryckta anges nens ändamål, varav ett är att åstadkomma önskemål och utan hänsynstagande till ras, internationell samverkan vid befordrande religion eller hudfärg, så att dessa folk och främjande av aktningen för mänskliga kan komma i åtnjutande av oinskränkt rättigheter och grundläggande friheter för självständighet och frihet se UD:s blå alla utan åtskillnad med avseende på ras, bok ny serie A: 11, s. 78 f. kön, språk eller religion Enligt art. 2 i konventionen angående dis- Den allmänna förklaringen de mänsk- kriminering i fråga om anställning och yrom liga rättigheterna anger i art. 1 och 2 vissa kesutövning förbinder sig ratificerande stat generella principer, dels att människorna är att utforma och tillämpa en nationell polifödda fria och lika, utrustade med förnuft tik, avsedd att genom metoder, anpassade och samvete, dels att alla är utan diskrimi- efter landets förhållanden och praxis, främja nering något slag berättigade till alla i likställdhet med avseende på möjligheter och av förklaringen omnämnda fri- och rättighe- behandling i fråga om anställning och yrter. I art. 3-17 uppräknas individuella rättig- kesutövning i syfte att avskaffa varje disheter såsom bl. a. rätt till liv, frihet och per- kriminering i nämnda hänseende. För detta sonlig säkerhet, allas rättskapacitet och likhet ändamål skall ratificerande stat enligt art. inför lagen, skydd mot godtyckligt fängslande 3 genom metoder, anpassade efter landets och landsförvisning, rätt till offentlig rätte- förhållanden och praxis, söka få till stånd gång inför opartisk domstol, rätt till rörelse- samverkan med arbetsgivarnas och arbetarfrihet inom och över vederbörande lands nas organisationer ävensom med andra begränser, rätt att söka asyl i andra länder, rätt rörda organ i syfte att främja godtagande till nationalitet, kan ändra och och tillämpning av denna politik. Vidare en som envar kan godtyckligt berövas någon, rätt skall ratificerande part enligt art. 3 utfärda som till äktenskap och familj, samt rätt att be- sådana lagar och stödja sådana undervissitta egendom. I art. 18-21 proklameras ningsprogram som kan vara ägnade att trygoffentliga fri- och rättigheter: tanke-, ga ifrågavarande politiks godtagande och sam-

SOU 1968: 68 19

tillämpning. Därjämte föreskrivs i art. 3 att 1959: kamm. s. 37, II. kamm. s. 65. stat skall upphäva alla lagbestämmelser och I art. l konventionen mot diskrimiav ändra administrativa föreskrifter och praxis, nering inom undervisningen definieras utvilka är oförenliga med nämnda politik, trycken diskriminering och undervisfullfölja politiken såvitt anställning ning. Diskriminering innebär varje åtskillavser är underkastad nationell myndighets nad, uteslutning, begränsning eller fördel på som omedelbara kontroll samt sörja för att ifrå- grund bl. hudfärg eller nationellt av a. ras, gavarande politik tillämpas inom den yrkes- med syfte eller verkan att upphäva ursprung väglednings-, yrkesutbildnings- och arbets- eller inskränka likställighet inom undervisförmedlingsverksamhet, bedrivs under ningen. Med undervisning education avsom ledning statlig myndighet. Begreppet alla typer och nivåer av undervisning. av ses diskriminering definieras i art. l såsom Som exempel på diskriminering inom underavseende varje åtskillnad, uteslutning eller visningen omnämns särskilt fall då en person företräde på grund hudfärg, kön, eller vägras tillträde till undervisning av ras, grupp religion, politisk uppfattning, nationell här- eller hänvisas till undervisning på lägre nivå stamning eller socialt har samt fall då skilda undervisningssystem elursprung, som till följd, likställdhet med avseende på ler läroanstalter inrättas eller bibehålls för att möjligheter eller behandling i fråga vissa eller grupper eller då en perom personer anställning eller yrkesutövning omintetgörs eller grupp påtvingas villkor som är son eller beskärs. oförenliga med mänsklig värdighet. Art. I 1959:23, vari hemställdes 3-7 innehåller en uppräkning av de konprop. om riksdagens yttrande över bl. nyssnämnda kreta åtgärder, som staterna har att vidta a. konvention, ansåg sig chefen för socialde- för att uppfylla konventionens bestämmelinte kunna tillstyrka svensk Enligt art. 3 skall fördragsslutande stapartementet ra- ser. tifikation. Departementschefen hänvisade förbinda sig att upphäva varje författter till principen arbetsmarknadsparternas ningsbestämmelse, förvaltningsföreskrift elom frihet statlig inblandning träffa ler förvaltningspraxis, innebär diskriatt utan som överenskommelser i lönefrågor samt uttala- minering inom undervisningen. De skall se de nämnda princip inte torde låta sig för- till, lagstiftning om så är nödvändigt, att genom med de förpliktelser att främja lika lön att ingen diskriminering förekommer vid ena för män och kvinnor, ratifikation intagning elever till läroanstalter och som en av konventionen skulle ålägga statsmakter- inte tillåta någon åtskillnad, annat än på av Andra lagutskottet 1959: 2 fann i lik- grund förtjänst eller behov, mellan medna. av het med departementschefen hinder före- borgare i vad skolavgifter, stipendier avser ligga för ratifikation. Utskottet anförde att eller andra former av studiehjälp samt nöstatsmakterna intagit den stånd- diga tillstånd och andra anordningar för numera punkten att likalönsprincipens genomföran- studier utomlands. De skall inte heller tillåta de på det statliga området är förhand- att myndigheternas bistånd till läroanstalter en lingsfråga denna ståndpunkt knap- inskränks eller utökas enbart på grund av och att är förenlig med konventionen. Vidare att eleverna tillhör en viss grupp. De skall past anförde utskottet bl. att inom övriga delar utländska medborgare, som är bosatta a. ge arbetsmarknaden likalönsprincipens inom landet, tillträde till undervisav ge- samma nomförande är helt beroende på arbetsmark- ning de egna medborgarna. Art. 4 som nadsparternas överenskommelser och att det ålägger fördragsslutande stater att föra en skulle strida mot hävdvunnen ordning om nationell politik som tillgodoser allas rätt statsmakterna i enlighet med de för- till grundläggande undervisning och vidare- pliktelser, skulle följa med rati- utbildning efter förmåga. Art. 5 innehåller som en fikation sökte förmå arbetsmarknadspar- allmänna uttalanden om undervisningens att genomföra likalönsprincipen. Riks- uppgift att främja förståelse mellan folken terna dagen godtog vad utskottet anförde prot. och stärka respekten för mänskliga rättig-

20 SOU 1968: 68

heter, om föräldrars frihet i fråga om barn- Sharpeville-massakem den internatiosom uppfostran, om religionsfrihet och om folk- nella dagen för avskaffande rasdiskriav

minoriteters rätt till egen undervisningsverk- minering se UD:s blå bok serie

ny samhet. A: 16, Stockholm 1967, 134. s. Genom prop. 1967: 36 föreslog Kungl. Vidare antog församlingen vid det tjugo- Maj:t att riksdagen skulle godkänna kon- andra ordinarie mötet två resolutioner, nris ventionen mot diskriminering inom under- 2331-2332 den 18 december 1967, angåenvisningen. I utlåtande 1967: 14 konstaterade de rasdiskriminering. I resolution 2331 nr utrikesutskottet att de i konventionen ned- fördöms ideologier, inklusive nazism, som lagda principerna sedan länge är allmänt baserar sig på rasdiskriminering och terror omfattade i vårt land. Utskottet fann det samt uppmanas medlemsstaterna att vidta önskvärt att Sverige genom att ratificera åtgärder mot yttringar sådana ideologier. av konventionen även formellt deklarerade sin Resolution 2332 innehåller rekommendanr anslutning till nämnda principer, samt hem- tioner som avser genomförande olika av ställde att riksdagen måtte godkänna kon- FN-beslut riktade mot rasdiskriminering ventionen. Riksdagen biföll denna hemstäl- och beslut att vid tjugotredje mötet om lan prot. 1967:49, kamm. s. 48, II. behandla frågan om avskaffande alla forav kamm. s. 130. mer av rasdiskriminering se UD:s blå bok ny serie A: 17, Stockholm 1968, s. Frågan om rasdiskriminering har av ge- 159 f. Vid det tjugoandra ordinarie mötet neralförsamlingen behandlats också under påbörjades också behandlingen konvenav åren 1966-1967. tionsförslag om religiös ofördragsamhet a. a. Vid sitt tjugoförsta ordinarie möte antog s. 160 ff. församlingen bl. a. resolution nr 2142, den 19 december 1966. I inledningen till denna Det kan därjämte erinras att Sverige om resolution erinrar församlingen om vissa den 11 januari 1952 ratificerat Europarådets tidigare resolutioner i frågan, understryker konvention den 4 november 1950 angåav att rasdiskriminering och apartheid kränker ende skydd för de mänskliga rättigheterna människovärdet och utgör allvarliga hinder och de grundläggande frihetema. I art. 14 mot ekonomisk och social utveckling samt i denna konvention förklaras, att åtnjutandet utttalar sin övertygelse om den trängande av de fri- och rättigheter, i som anges nödvändigheten av ytterligare åtgärder för konventionen, skall tryggas utan åtskillnad att helt utrota alla former av rasdiskri- av något slag, såsom på grund kön, av ras, minering och apartheid. Församlingen för- hudfárg, språk, religion, politisk eller annan dömer i resolutionens huvuddel alla ytt- åskådning, nationell eller social härkomst, ringar av apartheid, rasdiskriminering och tillhörighet till nationell minoritet, förmösegregation, ävensom den diskriminering genhet, börd eller ställning i övrigt. Den som är en naturlig beståndsdel i kolonia- 17 april 1952 ratificerade Sverige ett tilllismen. Man erinrar om att sådana företeel- läggsprotokoll den 20 1952 till av mars ser är oförenliga med medlemsstaternas för- nyssnämnda konvention. Vissa föreskrifav pliktelser enligt FN:s stadga. Församlingen terna i konventionen och i dess tilläggsanmodar i resolutionen ånyo alla berörda protokoll kommer att beröras i anslutning stater att ställa sig 1963 års deklaration till redogörelsen för svensk rätt. till efterrättelse, att vidta åtgärder för att ansluta sig till konventionen mot rasdiskriminering och att igångsätta program syf- Konventionens innehåll tande till lika möjligheter och lika rättigheter för alla, oavsett ras, färg eller etniskt Såsom nämnts antog generalförsamlingen ursprung.. Församlingen beslutar i resolu- vid tjugonde ordinarie mötet, på förslag tionen förklara den 21 årsdagen tredje sociala utskottet, den 21 decemmars av av

SOU 1968: 68 21

ber 1965 enhälligt resolution nr 2106 av- satts av såväl konventionen som kolonialseende ifrågavarande konvention. deklarationen. Församlingen uppmanar ge- Resolutionen har två avdelningar, 2106 A neralsekreteraaren att tillhandahålla kommitoch 2106 B. tén för avskaffande av rasdiskriminering I avdelning 2106 A, till vilken föreva- allt för honom tillgängligt materiel samrande konvention utgör bilaga, uttalar för- manhängande med konventionens art. 15 samlingen att det är lämpligt att inom FN:s och anmodar kolonialkommittén och andram avsluta en konvention mot rasdiskri- ra FN-organ, som bemyndigats motta och minering och sin övertygelse att konven- granska petitioner från invånare i beroentionen utgör ett viktigt steg mot avskaf- de områden, att till kommittén för avskaffande av alla former av rasdiskriminering fande av rasdiskriminering för kommentasamt att den bör undertecknas och ratifi- rer och rekommendationer överlämna avceras snarast möjligt. skrift av sådana petitioner som berör kom- I nyssnämnda del av resolutionen dels mitténs verksamhet. Församlingen anmoantas och öppnas för undertecknande och dar de nämnda organen att i sin årliga rapratifikation föreliggande konvention, dels portering till generalförsamlingen i sammanuppmanas de stater som avses i konven- drag redogöra för åtgärder vidtagna med tionens art. 17 att underteckna och rati- anledning av denna resolution angående ficera konventionen utan dröjsmål, dels det ovanstående, UD:s blå bok se ny anmodas regeringar och icke-statliga or- serie l:A: 15, Stockholm 1966, 160 ff; s. ganisationer att ge konventionens text störs- ny serie A: 12, Stockholm 1962, 64 s. ta möjliga spridning, med utnyttjande av om kolonialkommitténs upprättande samt alla tillgängliga medel, inklusive därtill ny serie A: 13, Stockholm 1963, 52 ff, s. ägnade informationsmedia, dels anmodas om kolonialkommitténs rapport. generalsekreteraren att ombesörja omedel- Själva konventionen består av ingress bar och vid spridning konventionen och jämte tre avdelningar. Första avdelningen av att i detta syfte utge och distribuera texten innehåller dels vissa definitioner art. 1, till den, samt dels anmodas generalsekre- dels allmänna föreskrifter konventionsom teraren att avge rapporter rörande ratifi- stats förpliktelser art. 2 och dels närmare kation av konventionen till kommande mö- angivande av nämnda förpliktelser art. ten med församlingen som skall behandla 3-7. Andra avdelningen ger bestämmelser dem under en särskild punkt på dagord- om konventionens efterlevnad art. 8-16. ningen. I tredje avdelningen art. 17-25 finns reg- I inledningen till avdelning 2106 B ler om bl. a. ratifikation och uppsägning av resolutionen åberopar församlingen dels av konventionen. kolonialdeklarationen av den 14 december Ingressen. Häri sägs till en början att kon- 1960 och dels resolutionen nr 1654 om ko- ventionsstaterna beaktar att FN -stadgan byglonialkommitténs upprättande, som antogs ger på principerna om alla människors medden 27 november 1961 vid sextonde ordi- födda värdighet och jämlikhet och att FNzs narie mötet. Nämnda kommitté skulle upp- medlemsstater förbundit sig att verka för göra förslag och rekommendationer angåen- uppnående av det av FN:s syften som är bede tillämpningen av kolonialdeklarationen. fordrande och främjande av universell akt- Vidare uttalar församlingen i avdelning ning för och iakttagande av mänskliga rät- 2106 B sin övertygelse att nära samarbete tigheter och friheter för alla oavsett ras, mellan kommittén för avskaffande av ras- kön, språk eller religion. diskriminering, upprättad genom konven- Vidare säger sig konventionsstaterna betionen, och de FN-organ som har till upp- akta att den allmänna förklaringen om de gift att motta och granska petitioner från mänskliga rättigheterna proklamerar att alla invånare i beroende områden kommer att människor är födda fria och lika i värde underlätta uppnåendet av de mål som upp- och rättigheter och att envar är berättigad

22 SOU 1968: 68

till alla de fri- och rättigheter som uttalas nationellt samhälle som är fritt från alla i förklaringen, utan åtskillnad av något slag, former av rassegregation och rasdiskrimisärskilt med avseende på ras, hudfärg eller nering. nationellt ursprung. Konventionsstaterna nämner vidare dels Enligt ingressen beaktar konventionssta- konventionen angående diskriminering i fråterna också alla människors likhet inför ga om anställning och yrkesutövning och lagen och lika rätt till skydd av lagen mot dels konventionen mot diskriminering inom varje diskriminering och mot varje uppvig- undervisningen. ling till diskriminering. Slutligen förklarar konventionsstaterna i Konventionsstaterna beaktar därjämte att ingressen, att de önskar uppfylla principer- FN fördömt kolonialism och diskrimine- na i deklarationen om avskaffande av alla ring. Härvid hänvisas till förutnämnda ko- former av rasdiskriminering och att de lonialdeklaration. önskar säkra att praktiska åtgärder för det Vidare beaktas att deklarationen ändamålet snarast vidtas angående ingresom avskaffande av alla former av rasdiskrimine- sen se UD:s blå bok ny serie 1:A: 15, ring bekräftar nödvändigheten av att snabbt s. 162 och Egon Schwelb, The Interavskaffa rasdiskriminering över hela världen national Convention on the Elimination of och i alla dess former och uttryck samt att All Forms of Racial Disoriminatiom, i säkra förståelse och aktning för människo- The International and Comparative Law värdet. Quarterly, Volume 15, London 1966, s. Konventionsstaterna förklarar sig i in- 1029 ff. gressen övertygade om att alla doktriner Avdelning Enligt art. I punkt 1 avses i om rasöverlägsenhet är vetenskapligt orik- konventionen med rasdiskriminering varje tiga, moraliskt förkastliga, socialt orättvisa skillnad, uteslutning, inskränkning eller föreoch farliga samt att rasdiskriminering inte träde på grund av ras, hudfärg, härstamning någonstans kan rättfärdigas, vare sig i teori eller nationellt eller etniskt ursprung, som eller praxis. Staterna är också övertygade har till syfte eller verkan att omintetgöra elom att förekomsten av rasbarriärer strider ler inskränka erkännandet, åtnjutandet eller mot idealen för varje mänskligt samhälle utövandet, på lika villkor, av mänskliga och bekräftar ånyo att diskriminering på rättigheter och grundläggande friheter på grund av ras, hudfärg eller etniskt ursprung politiska, ekonomiska, sociala, kulturella är ett hinder för vänskaplig och fredlig och andra områden av det offentliga livet. samlevnad mellan nationer samt kan störa Rasdiskriminering sådan som avses i freden och säkerheten folken emellan och konventionen förutsätter sålunda dels en lugnet bland människor inom en och sam- viss handling eller underlåtenhet, dvs. skillma stat. nad, uteslutning, inskränkning eller före- Konventionsstaterna säger sig vidare vara träde dels att handlingen eller underlåtenoroade över den rasdiskriminering som före- heten är grundad på vissa skäl nämligen kommer i vissa delar av världen och över ras, hudfärg, härstamning eller nationellt sådana regeringars politik som bygger på eller etniskt ursprung och dels att handidéer om rasöverlägsenhet eller rashat, så- lingen eller underlåtenheten har ett visst som politik innebärande apartheid, segrega- syfte eller en viss verkan, nämligen att tion eller separation. omintetgöra eller inskränka erkännandet, I ingressen beslutar konventionsstaterna åtnjutandet eller utövandet mänskliga av att vidta alla nödvändiga åtgärder för att rättigheter och grundläggande friheter på snabbt eliminera rasdiskriminering i alla politiska, ekonomiska, sociala, kulturella dess former och uttryck och att hindra eller andra områden av det offentliga livet och bekämpa rasistiska doktriner och rasis- jfr Schwelb, a. a. s. 1001. tisk praxis för att främja förståelsen mel- Uttrycket härstamning descent kom lan olika raser samt för att bygga ett inter- med efter förslag från indiskt håll. Kon-

SOU 1968: 68 23

ventionens förarbeten ger ingen ledning i redovisas begränsas räckvidden av nyssfrågan huruvida nämnda uttryck avses täc- nämnda föreskrift genom bestämmelsen i ka förhållanden som omfattas av uttryc- art. 5 punkt d III om rätten till nationaken nationellt eller etniskt ursprung. Det litet. Med hänsyn till denna bestämmelse har antagits att descent omfattar caste strider det under alla förhållanden mot på vilken grund diskriminering är förbju- konventionen medborgare i konom en en den enligt den indiska konstitutionen, som ventionsstat fråntas sitt medborgarskap därdock även använder uttrycket descent för att han är av viss ras etc. Det anses inte jämsides med caste se Schwelb, s. fullt klart om med ordet nationalitet i a. a. 1002 f med not 43. uttrycket diskriminerar mot någon sär- I viss mån är uttrycket nationellt ur- skild nationalitet åsyftas ordets legala eller sprung national origin ägnat att leda sociologiska och etnografiska bemärkelse. till missuppfattningar. Detta sammanhänger Den legala bemärkelsen synes, såsom med att uttrycket nationality kan vara dels Schwelb påpekar a. a. s. 1009, ligga nären legal term med innebörden medlemskap mast till hands, helt enkelt därför att samav en stat membership of a State och ma ord rimligen kan antas ha två olika dels en icke-legal term som betecknar med- betydelser i samma sats ordet nationalitet lemskap av en nation membership of a används på två olika ställen i punkt 3. nation i sociologisk och etnografisk be- Schwelb p. a. st. ställer vidare frågan om märkelse. Under konventionens förarbeten punkt 3 innebär att staten A och staten B klargjordes inte vilken av nämnda betydelser får komma överens om att medborgare som är tillämplig med avseende på uttrycket i staten B skall åtnjuta särskilt gynnsamma nationellt ursprung. Vid tolkning av kon- villkor vid beviljande naturalisering i av ventionen torde emellertid få anses att nyss- staten A, och vice Frågan har prakversa. nämnda uttryck, jämte uttrycken härstam- tisk betydelse för de nordiska länderna. Enning och etniskt ursprung, täcker såväl ligt l0 § lagen den 22 juni 1950 svenskt om åtskillnader på grund av nuvarande eller ti- medborgarskap äger Konungen, efter avtal digare nationalitet i etnografisk bemärkelse med Danmark, Finland, Island eller Norge, som åtskillnader på grund av tidigare natio- förordna tillämpning speciella beom av nalitet i den legala betydelsen av medborgar- stämmelser medborgarskap i förhållanom skap. Jämlikt punkt 2 är emellertid kon- de till sagda stater. Sådana bestämmelser ventionen inte tillämplig på sådana skill- har kungörelse den 22 december genom nader, uteslutningar, inskränkningar eller 1950 664 kommit i tillämpning med nr avföreträden som av konventionsstat görs seende på Danmark och Norge. mellan medborgare och icke-medborgare Avsikten med föreskriften i punkt 3 tor- Konventionen fördömer eller förbjuder allt- de inte förbjuda bestämmelvara att så inte åtskillnader som grundas på det nyssnämnda slag. En orsak till föreser av faktum att en person har, eller inte har, skriftens tillkomst i stället att synes vara medborgarskap. Däremot fördöms eller för- velat konventionsstat möjlighet till man ge bjuds åtskillnader på grund hud- i vissa avseenden ha särregler för av ras, att nafärg, härkomst eller nationellt eller etniskt turaliserade Som exempel kan personer. ursprung även i fråga om utlänningar jfr nämnas att i Storbritannien får brittiska a. a. s. 1006 f. kvinnor, förlorat sitt brittiska medborsom Punkt 3 föreskriver, att intet i denna garskap äktenskap, lättnader vid genom ankonvention får tolkas så att det på något sökan att återvinna sådant medborgarom sätt inverkar på konventionsstaternas rätts- skap. Här föreligger företräde på grund av regler rörande nationalitet, medborgarskap nationellt berörs konursprung, som av eller naturalisering, under förutsättning att ventionen. Vidare utgör ex. rättsregler, dessa regler inte diskriminerar mot någon möjlighet att beröva naturalisom ger en särskild nationalitet Såsom nedan skall serad hans medborgarskap skäl person av

24 SOU 1968: 68

som ej gäller personer som förvärvat sitt handlar i enlighet med denna förpliktelmedborgarskap genom födsel, en skillnad, se a. uteslutning eller inskränkning på grund av Vidare förpliktar sig envar konventionsnationellt ursprung som konventionen stat att inte verka för, försvara eller stödförbjuder. Under förarbetena till konventio- rasdiskriminering från personers eller nen förutsattes från franskt håll att bara organisationers sida b och att vidta efsådana inskränkningar för naturaliserade fektiva åtgärder för att granska statlig, napersoner, som rör medborgarskap, utan även tionell och lokal myndighetsutövning och inskränkningar på andra områden godkänns för att ändra, återkalla eller upphäva alla genom punkt 3. I Frankrike kan en natura- lagar och bestämmelser som ger upphov liserad person ex. väljas till befattningar, till rasdiskriminering eller har till verkan för vilka franskt medborgarskap fordras, att redan förekommande rasdiskriminering förrän tio år efter naturaliseringen. I den vidmakthålls c. Därjämte skall envar amerikanska konstitutionen föreskrivs ex. konventionsstat förbjuda och med alla att bara en infödd medborgare kan väljas till lämpliga medel, däribland den lagstiftning president. Sådana regler torde omfattas av som må vara påkallad av omständigheterna, konventionen se Schwelb, a. a. s. 1009 ff. göra slut på rasdiskriminering från perso- Det kan erinras om att enligt 33 § i den ners, gruppers eller organisationers sida d. svenska regeringsformen likställs naturalise- Envar konventionsstat förpliktar sig ockrade personer med infödda utom beträffan- så att, där så är lämpligt, uppmuntra orde tillträde till statsrådsämbete. ganisationer och rörelser, representesom I punkt 4 sägs att särskilda åtgärder flera och syftar till integrering, rar raser vidtagna uteslutande för att åstadkomma att främja användandet andra medel att av tillfredsställande framsteg för vissa rasgrup- avskaffa skiljemurar mellan raser och att per, etniska grupper eller enskilda personer motarbeta allt sådant kan få till följd som i behov sådant skydd för att kunna på ökad splittring mellan e. av raser lika villkor åtnjuta eller utöva mänskliga rät- Enligt punkt 2 skall konventionsstaterna, tigheter och grundläggande friheter inte när omständigheterna därtill föranleder, vidskall anses utgöra rasdiskriminering, under ta särskilda och konkreta åtgärder på sociaförutsättning dock att sådana åtgärder inte la, ekonomiska, kulturella och andra områleder till att skilda rättigheter vidmakthålls den för att åstadkomma tillfredsställande utför olika rasgrupper och under förutsätt- veckling och skydd för vissa eller rasgrupper ning att de icke bibehålls sedan syftet där- enskilda personer tillhörande dessa i syfte med uppnåtts att tillförsäkra dem fullt och likaberättigat Denna punkt behandlar sålunda s. k. po- åtnjutande mänskliga rättigheter och av sitiv diskriminering, dvs. särbehandling som grundläggande friheten. Dessa åtgärder må innebär fördelar för vissa grupper eller per- i intet fall leda till vidmakthållande av olisoner. ka eller skilda rättigheter för olika rasgrup- Enligt art. 2 punkt 1 fördömer kon- per sedan syftet med åtgärderna uppnåtts. ventionsstaterna rasdiskriminering och för- Genom art. 2 åtar sig konventionsstat pliktar sig att med alla lämpliga medel och sålunda till en början att fördöma rasutan dröjsmål följa en politik syftande till diskriminering. Detta åtagande får anses att avskaffa rasdiskriminering i alla dess uppfyllt om inte förr så genom att staten former och till att främja förståelse mellan ansluter sig till konventionen jfr Schwelb, alla Iaser. Envar konventionsstat förplik- 1015. Ett annat allmänt åtagande a. a. s. tar sig därför att inte inlåta sig på eller är det avser att konventionsstat med som utöva rasdiskriminering mot personer, grup- alla lämpliga medel skall följa en politik per av personer eller institutioner och att som syftar till att avskaffa rasdiskriminetillse lit alla offentliga myndigheter och in- ring i alla dess former. stitutioner, såväl nationella som lokala, Nu nämnda föreskrifter syftar närmast

till att främja vissa allmänna mål och betydelse, då där avsedda företeelser omtill att vissa normer. Föreskrifterna i fattas av såväl art. 2 som art. 5. ange punkt 1 a-d är däremot mer Enligt art. 4 fördömer konventionsstatermom. av normativ art. na all propaganda och alla organisationer, I a-c åläggs konventionsstat sör- som grundar sig på uppfattningar eller teomom. för att i och dess myndighetsut- rier att någon ras eller persongrupp av viss genom övning rasdiskriminering hindras. hudfärg eller visst etniskt ursprung är över- Mom. d rasdiskriminering ut- lägsen någon annan, eller som söker rättavser som övas eller organisa- färdiga eller främja rashat och diskrirnineav personer, grupper tioner. Konventionsstat skall förbjuda så- ring i någon form, och förpliktar sig att dan diskriminering och med alla lämpliga vidta omedelbara positiva åtgärder syftande medel, däribland den lagstiftning må till att avskaffa all uppvigling till, eller yttsom påkallad omständigheterna, göra ringar av sådan diskriminering vara av slut på den. I nämnda syfte skall enligt art. 4 kon- Orden må påkallad ventionsstatema vidta åtgärder, med vesom vara av omständigheterna tillkom på förslag Ghana derbörligt beaktande av de principer som av för att föreskriften skulle bli mer accepta- nedlagts i deklarationen om de mänskliga bel i fråga nödvändigheten lagstift- rättigheterna och av de rättigheter som utom av ning. Konventionsstat är således förpliktad tryckligen anges i art. 5 av denna konvenatt tillgripa lagstiftning bara förhållan- tiom. om dena i staten gör det erforderligt. Om det I art. 4 åläggs konventionsstatema sär-

inte förekommer någon rasdiskriminering i skilt att a förbrytelse, straffbar enligt

som staten eller om lagen där redan förbjuder lag, förklara allt spridande av på rasöversådan diskriminering, krävs enligt föreva- lägsenhet eller rashat grundade idéer, upprande konventionsbestämmelse ingen lag- vigling till rasdiskriminering, varje våldsny stiftning. Som nedan skall redovisas kan handling eller uppvigling till sådan handling dock viss tvekan råda om skyldigheten att mot någon ras eller persongrupp av annan lagstifta beträffande de företeelser som an- hudfärg eller annat etniskt ursprung och ges i art. 4 a-b. även lämnandet av stöd i någon form åt I art. 3 fördömer konventionsstaterna rasförföljelse, inklusive finansiering därav, särskilt rassegregation och apartheid och b olagligförklara och förbjuda organiförpliktar sig att hindra, förbjuda och ut- sationer och organiserad och annan proparota alla företeelser av detta slag inom om- ganda, som främjar och uppviglar till rasråden under deras jurisdiktiom. diskriminering, och förklara deltagande i Detta omnämnande vissa former av dylika organisationer eller dylik verksamav rasdiskriminering strider mot tredje u-tskot- het som en förbrytelse, straffbar enligt lag,

beslut att inte i konventionen inta nå- c icke tillåta offentliga myndigheter el-

tets hänvisning till specificerade former av ler offentliga institutioner, vare sig natiogon rasdiskriminering Detta beslut föranleddes nella eller lokala, att främja eller uppvigla att ett dödläge hotade uppkomma i ut- till rasdiskriminering av skottsbehandlingen sedan Förenta Staterna Under utskottsbehandlingen uppstod disframlagt förslag bestämmelse att anti- kussioner i frågan hur kraven i mom. a-p-b om semitismen särskilt skulle fördömas och skulle kunna förenas med de principer och Sovjetunionen med stöd från övriga öststa- rättigheter som enligt art. 4 skall beaktas. ter och arabstater framlagt vissa ändrings- Ur nordisk synpunkt är det av intresse förslag se UD:s blå bok ny serie A: 15, att här först notera, att vid församlingens 163. behandling år 1963 av deklarationen om s. Art. 3 torde vara riktad direkt mot den avskaffande av alla former rasdiskriminesydafrikanska regeringen. I rättsligt avseen- ring de nordiska länderna avgav en röstde har art. 3 knappast någon självständig förklaring i en liknande fråga om hänsy-

26 SOU 1968: 68

nen till yttrande- och föreningsfriheterna. a-b. I art. 4 sägs att konventionsstat skall Det gällde därvid särskilt art. 9 punkt 3 som förbrytelse, straffbar enligt lag, förklara i nämnda deklaration. I denna bestäm- allt spridande av på rasöverlägsenhet eller melse sägs, att i syfte att genomföra ända- rashat grundade idéer, olagligförklara och målen och grundsatserna i denna deklara- förbjuda organisationer samt förklara deltation skall alla stater vidta omedelbara och gande i vissa organisationer eller viss verkbestämda åtgärder, däri inbegripet lagstift- samhet som en förbrytelse, straffbar enligt nings- och andra åtgärder, för att lagföra lag. och eller olagligförklara organisationer som Mot dessa till synes kategoriska formulefrämjar eller uppmuntrar rasdiskriminering ringar står emellertid dels regeln i art. 2 eller uppmuntrar till eller tillgriper våld för punkt l d, enligt vilken lagstiftning krävs diskriminering på grund av ras, hudfärg el- bara om det är påkallat av omständigheterler etniskt ursprung I den nordiska röst- na, och dels hänvisningarna i art. 4 till prinförklaringen uttalades, att blotta framföran- ciperna i deklarationen de mänskliga om det av synpunkter och åsikter inte är straff- rättigheterna och till rättigheterna i art. 5 bart hur vi än må fördöma sådana och att av konventionen. det i våra länder skulle som ett allvarligt Till uppfyllande de grundläggande förses av steg bakåt om våra lagar ändrades i syfte pliktelserna i art. 2 i denna konvention föratt möjliggöra åtal mot organisationer för pliktar sig konventionsstaterna enligt art. 5 att de uttrycker åsikter. Vidare anfördes att förbjuda och avskaffa rasdiskriminering bl. a. att sådant åtal inte är möjligt enligt i alla dess former och att tillförsäkra envar, vår nuvarande lagstiftning om yttrande- och utan åtskillnad grundad på ras, hudfärg ellen föreningsfrihet samt att den antagna texten nationellt eller etniskt likhet inför ursprung, utgör en principförklaring, inte en rad bin- lagen, särskilt i vad åtnjutande avser av dande regler se UD:s blå bok ny serie följande rättigheter: l: A: l4, s. 165. a rätten till lika behandling inför dom- För att söka undgå konflikt mellan syftet stolar och andra rättsskipande organ, med mom. a-b i konventionen, å si- b rätten till personlig säkerhet och till ena dan, samt yttrande- och föreningsfriheterna, skydd av staten mot att bli utsatt för våld å andra sidan, framlade de nordiska län- eller kroppsskada av någon myndighetsperderna gemensamt under utskottsbehandling- son eller av någon individ, grupp eller inen ett förslag som ledde till att i art. 4 med- stitution, togs passusen om beaktande de rättighe- c politiska rättigheter, i synnerhet rätav ter som uttryckligen anges i art. 5 kon- ten att deltaga i val att rösta och vara valav ventionen se UD:s blå bok serie bar på grundval av allmän och lika röstny - A: 15, s. 164. I art. 5 punkterna d VIII rätt, att ta del i landets styrelse och all- -IX nämns rätten till åsikts- och yttrande- männa angelägenheter på alla plan och att frihet samt rätten till församlings- och för- på lika villkor ha tillträde till offentlig eningsfrihet i fredligt syfte. tjänst, Hänvisningen i art. 4 till deklarationen d andra medborgerliga rättigheter i synom de mänskliga rättigheterna tillkom på nerhet: franskt initiativ se Schwelb, a. a. s. 1025. I rätten att fritt röra sig och bosätta I denna deklarations art. 19 och 20 före- sig inom landets gränser, skrivs åsikts- och yttrandefrihet resp. rätt till II rätten att lämna vilket som helst land, frihet i fråga om fredliga möten och också det egna, och att återvända till det sammanslutningar. egna landet, Som påpekats i anslutning till redogörel- III rätten till nationalitet, sen för art. 2 punkt 1 d kan viss oklarhet IV rätten till äktenskap och val make, av anses råda om skyldigheten att lagstifta om V rätten att äga egendom eller ensam de företeelser som anges i art. 4 mom. tillsammans med annan,

SOU 1968: 68 27

VI rätten att ärva, tionsartikel nämner civila rättigheter Någ-

VII rätten till tanke-, och ra men knappast alla civila rättigheter täcks samvets- reav uttrycket andra områden av det offentligionsfrihet, liga livet. Förarbetena ger svar på frågan VIII rätten till åsikts- och yttrandefrivarför civila rättigheter omfattas av defihet, nitionen i art. 1 punkt l. Måhända förelig-

IX rätten till församlings- och förenings- ger ett förbiseende. Art. 5 anger politiska rät-

frihet i fredligt syfte, tigheter, en rad ekonomiska, sociala och kul-

turella rättigheter samt rätten till tillträde till

e ekonomiska, sociala och kulturella rät-

kommunikationsmedel o. d. Artikeln anger tigheter, i synnerhet: emellertid också rätten till lika behandling in-

I rätten till arbete, till fritt val för domstolar och andra rättsskipande organ av anställning, till rättvisa samt rätten till personlig säkerhet, vilka rätoch gynnsamma artigheter, åtminstone enligt FN:s språkbruk, vanbetsvillkor, till skydd mot arbetslöshet, till ligen anses som civila rättigheter. Art. 5 anlika lön för lika arbete, till rättvis och ger vidare en kategori som uttryckligen begynnsam lön för arbete, skrivs som andra civila medborgerliga rättig-

II rätten bilda och ansluta till heter. Det finns också en annan motsägelse att sig mellan definitionen i art. å ena, samt art. fackförening, å andra sidan. Art. l använder frasen andra III rätten till bostad, områden av det offentliga livet. Art. 5 anger IV rätten till allmän hälsovård, sjuk- emellertid åtskilliga rättigheter inte kan som vård, social trygghet räknas till det offentliga livet, ex. rätten till och allmänna tjänster, V äktenskap och val av make samt rätten att rätten till undervisning och utbildning, ärva. Med hänsyn till sammanhanget i kon- VI rätten att deltaga på lika villkor i kulventionen och till dess syften råder det ingen turell verksamhet, tvekan att i de fall då art. l punkt l och om f rätten till tillträde till varje för all- art. 5 står i strid med varandra, art. 5 skall ha

mänheten företräde. avsedd plats eller serviceinrätt-

ning, såsom kommunikationsmedel, hotell,

restauranger, kaféer, och Kommittén har förut påpekat att bestämteatrar parken Uppräkningen är inte uttömmande, vilket melsen i art. 5 punkt d III om rätten till

framgår inledningen till förevarande nationalitet begränsar räckvidden av föreav art. Där talas om rätten till likhet inför lagen, skriften i art. l punkt 3 om konventionens

särskilt i vad åtnjutandet uppräk- inverkan på konventionsstaternas rättsregler avser av nade rättigheter. rörande nationalitet, medborgarskap eller

I vissa avseenden föreligger skillnader naturalisering. Art. 5 punkt d III synes

mellan art. 1 och art. i och för sig kunna tolkas så att syftet är

Art. l punkt 1 nämner diskrimine- att hindra diskriminering av främlingar som som ringsgrunder hudfärg, härstamning eller ansöker om medborgarskap. En sådan tolkras, nationellt eller etniskt I art. 5 ning skulle dock inte stämma med art. 1 ursprung. nämns emellertid inte härstamning. punkt 3. Art. 5 d III är troligen begrän-

Schwelb behandlar särskilt andra sad till att förbjuda att personer av rasskäl ett par skillnader mellan nämnda artiklar. berövas sitt medborgarskap a. 1008. i Han an- a. s. Beträffande 5 råder ingen tvekan i för härom i huvudsak a. a. s. 1004 ff: art. om lagstiftning enligt konventionen fordras li att 4 endast det är påkallat omständighe- lI Art. 1 punkt 1 talar om mänskliga rättig- om av f heter och grundläggande friheter på politiska, terna i konventionsstat. I

ekonomiska, sociala, kulturella områden och Konventionsstaterna skall enligt 6 art. på andra områden av det offentliga livet. tillförsäkra envar under deras jurisdiktion Art. 5 innehåller emellertid en lista på rättigheter vilka del omfattas verksamt skydd och rättsmedel, genom veav en av nyssnämnda definition i art. I FN:s terminologi derbörande nationella domstolar och andra

har det blivit ett fast bruk att indela de statliga institutioner, varje rasdiskrimimot mänskliga rättigheterna i civila och politiska nerande handling som kränker hans mänskrättigheter samt ekonomiska, sociala och kulturella rättigheten Konventionens defini- liga rättigheter och grundläggande friheter

28 SOU 1968: 68

i strid denna konvention, ävensom rät- tillsättas av konventionsstaterna. Denna mot vid sådana domstolar begära rättvis kommitté skall bestå av 18 sakkunniga ten att tillfredsställande gottgörelse eller ersätt- och ha till uppgift att bl. a. granska konoch till följd sådan ventionsstaternas rapporter om konventioning för skada liden av diskriminering nens tillämpning och i sin tur rapportera . Föreskriften skall tillförsäkras och avge allmänna rekommendationer till att envar rättsmedel FN:s generalförsamling. Nämnda kommitté verksamt skydd och genom naoch andra statliga skall vidare bl. a. medverka till att tvistionella domstolar mynkonventionsstater- ter mellan konventionsstater om påstådda digheter förutsätter, att utformat i enlig- kränkningar konventionen blir föremål nas interna rättssystem är av domstolarna och för förlikningsförsök genom tillfälliga förhet därmed; eljest har andra myndigheter ingen möjlighet att bistå likningskommissioner. Enligt föreskrift i avd. III art. 19 med avsett rättsskydd. en få skilja mellan träder konventionen i kraft på trettionde Man torde här procesmateriella regler. En första för- dagen efter den dag då det tjugosjunde rasuella och utsättning för meddelande rättsskydd är tifikations- eller anslutningsinstrumentet deav finns regler processuell ponerats hos FN:s generalsekreterare. I böratt det av natur som medger vända sig till domstolar jan av december 1968 hade enligt tillgängenvar att För bifall till liga uppgifter sammanlagt 27 stater ratifieller liknande organ. ett yrrättsskydd är givetvis dessutom cerat eller anslutit sig till konventionen. Stat kande om nödvändigt det finns materiella regler äger göra reservationer i samband med ratiatt Enligt 6 skall rätts- fikation eller anslutning. En reservation som som tillåter detta. art. rasdiskriminerande är oförenlig med konventionens ändamål skydd finnas mot varje handling kränker mänskliga rättigheter och syfte tillåts inte och inte heller en resom friheter i strid kon- servation som skulle hindra något av de och grundläggande mot sådant rättsskydd skall kunna genom konventionen upprättade organen vention. Om måste alltså, förutom processuella att verka. En reservation skall anses oförenmeddelas står i lig eller hindrande om minst två tredjedelar regler, finnas materiella regler som konventionen. av konventionsstaterna har invändning mot överensstämmelse med förpliktar sig konventions- den art. 20. Enligt art. 7 effektiva Beträffande innehållet i övrigt av konstaterna att vidta omedelbara och på undervisningens, ventionens avd. II och III hänvisas till konåtgärder, särskilt uppområ- ventionstexten som bifogats betänkandet. fostrans, kulturens och upplysningens den, i syfte att bekämpa fördomar som leder till rasdiskriminering, och att främja förståelse, fördragsamhet och vänskap mellan stater och mellan rasgrupper eller etniska grupper, ävensom att sprida kunskap om ändamål och grundsatser i FN:s stadga, deklarationen om de mänskliga rättigheterna, FN:s deklaration om avskaffande av alla former av rasdiskriminering samt denna konvention Denna art. har karaktären av en allmän proklamation. Från de svenska statsmaktersida har åtskilliga åtgärder vidtagits på nas detta område, bl. a. inom undervisningen. Avdelningarna II och III. I avd. II ges bestämmelser att en ständig kommitté om för avskaffande av rasdiskriminering skall

SOU 1968: 68 29

4 Utländsk rätt

Många främmande länders författningar in- sägas vara av två olika slag. Å ena sidan nehåller föreskrifter om individernas fri- finns regler till skydd mot diskriminering av och rättigheter. En viss motsvarighet i vårt persongrupper. Dessa regler svarar i prinland till dessa rättighetsförklaringar utgör cip mot föreskrifterna i art. 4 i FN-kon- 16 § regeringsformen. ventionen. Å andra sidan finns regler som En författning av nämnda slag är den att skydda enskilda individer mot avser

belgiska, vari fastslås alla belgares likhet diskriminering. sistnämnda regler har sin

inför lagen art. kap. II och lämnas ga- motsvarighet i konventionens art. rantier för individens frihet, religionsfri- Om främmande länders lagstiftning av het, yttrandefrihet m. m. Ett annat exem- det slag som omfattas av art. 4 i konvenpel är den italienska konstitutionen art. 3, tionen må följande nämnas. enligt vilken alla medborgare skall ha sam- I 266 b § i den danska strafflagen krima människovärde och vara lika inför la- minaliseras förföljelse eller uppvigling till gen utan åtskillnad av kön, ras, språk, re- hat mot varje landets befolkning grupp av ligion, politisk åskådning eller personliga på grund dess religion, eller natioav ras eller sociala villkor. Ett liknande stadgan- nalitet. Enligt 135 § i den norska straffde finns även i den turkiska konstitutio- lagen straffas den offentligt som hånar eller nen art. 12. Därjämte kan nämnas att art. hetsar till hat eller ringaktning folkmot av 123 i Sovjetunionens konstitution förklarar viss trosbekännelse eller härstamgrupp av att principen om jämlikhet mellan med- ning eller hotar eller sprider falska besom borgarna oberoende av deras nationalitet skyllningar sådan folkgrupp. En fransk om och ras på alla områden av det ekonomiska, lag den 29 juli 1881 Loi la Liberté av sur statliga, kulturella och samhällelig-politiska de la Presse, modifierad 1939, 1943

och

livet skall vara tvingande lag. Slutligen kan 1944, stadgar straff för kränkningar eller som exempel på författningsregler före- smädelser viss eller av av persongrupp av ras revarande slag anföras art. 141 § 5 i den ligion i avsikt att väcka hat mellan männibrasilianska konstitutionen, vari bl. skor. Den nederländska strafflagen art. 137 a. rasåtskillnad förbjuds. c-d föreskriver straff för den offentlisom I en del främmande länder förekommer tal eller i skrift eller bild förolämgen genom lagstiftning mot rasdiskriminering även i befolkningsgrupp. I den sovjetiska lapar en form av straff- eller civilrättsliga regler den 25 december 1958 straffansvar gen om eller i form av föreskrifter administra- för brott mot staten bestraffas bl. av a. protiv natur. paganda eller agitation i syfte att väcka ras- Nyssnämnda lagstiftning kan i stort sett mässig eller nationell fiendskap eller oenig-

30 SOU 1968: 68

het. Den brittiska Race Relations Act mentarisk lagstiftning som berörde högst år 1965 sektion 6 kriminaliserar upp- begränsade samhällsområden. Staten New av vigling till rashat mot varje grupp av lan- York hade ex. regler om förbud mot dets befolkning med viss hudfärg eller diskriminering i fråga om vissa typer av av viss eller med visst etniskt eller natio- statliga anställningar. sistnämnda stat fick ras nellt ursprung. Den brottsliga handlingen emellertid 1945 lagstiftning av mer betybestår i att publicera eller distribuera skrif- dande slag genom the Ives-Quinn Act. ter hotande eller smädande natur eller Denna lag har sedermera i olika omgångar av i att använda uttryck sådan natur på fått ett vidgat tillämpningsområde och har av offentlig plats eller allmän sammankomst. varit förebild för andra delstaters lag- Enligt art. 142 i den turkiska strafflagen stiftning i förevarande ämne. kan straff ådömas bl. a. den som på ras- Federal lagstiftning infördes 1964 gemässiga grunder gör propaganda i avsikt nom the Civil Rights Acts, som bl. a. att kränka i konstitutionen fastslagna rät- innehåller förbud mot diskriminering i artigheter. Enligt 130 § i den västtyska straff- betsförhållanden och i serviceinrättningar lagen bestraffas den som genom vissa sär- för allmänheten. Innevarande år har ytterskilt angivna handlingar mot delar be- ligare en lag om civil rights genomförts, av folkningen Teile der Bevölkerung krän- varvid framför allt diskriminering i bostadsker andras människovärde på ett sätt som förhållanden förbjudits. Lagstiftning av feär ägnat att störa den allmänna friden. De deralt slag anses ha särskild betydelse som i lagen angivna brottsliga handlingarna är ett medel att komma till rätta med rasdels uppvigling till hat, dels uppmaning till diskrimineringen i sydstaterna, som härutbl. a. våldshandlingar, och dels skymfande innan saknar egen lagstiftning. eller illvilligt förtal. Vidare kan nämnas De förbud mot rasdiskriminering som att enligt en brasiliansk presslag av den 12 ovannämnda lagstiftning innehåller är bl. a. november 1953, nr 2083, det är brottsligt följande. Om annat framgår avser frambl. a. att sprida propaganda i avsikt att upp- ställningen i fortsättningen staten New egga till rasfördomar. Enligt en brasiliansk York. lag av den 5 januari 1953, nr 1802, som I arbetsförhållanden råder förbud för rör statens säkerhet, bestraffas spridande arbetsgivare att diskriminera vid anställanav propaganda som främjar bl. a. rashat. de och avskedande av arbetskraft eller i fråga om lön eller andra arbetsvillkor. Di- Lagstiftning mot rasdiskriminering i så- skriminering är förbjuden även i samband

dana förhållanden i konventio-j med befordran. Det är vidare olagligt för

som avses nens art. 5 finns i Förenta Staterna, Kana- arbetsförmedlingar att diskriminera vid da och Storbritannien. platshänvisningar eller eljest vid tillhanda- Vid utarbetande av redogörelsen för nyss- hållande av tjänster. Förbud av ifrågavanämnda område den utländska rätten har rande slag föreligger även för fackföreningav kommittén, särskilt i fråga om lagstiftningen beträffande enskildas förvärv och förar i Förenta Staterna, bl. använt sig medlemskap. Fackföreningar får a. av upp- lust av gifter i en engelsk utredning the Street heller diskriminera mot medlem eller mot Rep0rt, som publicerades hösten 1967 av arbetsgivare. För arbetsgivare och arbetsinstitutet för Political and Economic Plann- förmedlingar är förbud också stadgat mot ing med stöd av The Race Relations att i annonser eller andra meddelanden Board och The National Committee for diskriminerande begränsningar i fråange Commonwealth Immigrants om anställande av arbetskraft e. d. ga Lagstiftning mot rasdiskriminering finns Följande undantag från nu sagda bestämi Förenta Staterna på såväl delstatlig som melser må nämnas. Lagen för staten New federal nivå. York undantar arbetsgivare som har mind- I delstaterna fanns före 1945 blott frag- re än fyra anställda, därvid vissa familje-

SOU 1968: 68 31

eller hushållsmedlemmar medräknas. I I staten New York gäller nämnda för- 1964 års federala Civil Rights Act, som bud såväl det offentliga som det privata i fråga om arbetsförhållanden har liknande bostadsbeståndet. Av de stater som har ladiskrimineringsregler som staten New York, gar mot diskriminering i bostadsförhållanundantogs till en början arbetsgivare med den finns några vars lagar omfattar den färre än 100 anställda och fackföreningar senare kategorien bostäder. med färre än 100 medlemmar. Sagda antal Utanför de regler som gäller i staten skall enligt lagen slutligen 25 anställda New York faller det fall då en byggnad vara resp. medlemmar. innehåller bostäder för mer än två fa- Diskrimineringsförbud finns vidare be- miljer och då fastighetsägaren eller hans träffande serviceinrättningar som är avsed- familjemedlemmar utgör den ena av dessa da för allmänheten p1aces of public ac- familjer. Vidare omfattar nämnda regler commodatiom. Förbuden gäller diskrimi- heller det fall då en fastighetsägare elnering vid tillhandahållande av tjänster e. ler en hyresgäst hyr ut rum i sin bostad. Vidare får heller annonser eller andra Vissa delstaters lagar saknar helt undanmeddelanden innehålla uppgifter om att tag av berörda slag; så är fallet med lagardiskriminerande villkor är uppställda i verk- na i Michigan och Alaska. samhet av ifrågavarande slag. Inrättningar 1968 års Civil Rights Act innehåller som omfattas av förbuden är ex. hotell, i fråga om bostadsförhållanden förbudsrestauranger, varuhus, sjukhus, teatrar, golf- regler som i stor utsträckning överensstämbanor, garage, resebyråer och transport- mer med dem som finns istaten New York. medel. Vidare är det enligt en särskild bestämmel- Även på nyssnämnda områden har 1964 se i den federala lagen förbjudet att förårs Civil Rights Act regler liknande dem må, eller söka förmå, en person att sälja i staten New York. Från den federala la- eller hyra ut bostadshus, lägenhet e. ungen undantas, såvitt gäller hotell och andra der påstående att en eller flera personer av inrättningar som erbjuder logi för tillfäl- viss ras, hudfärg, religion eller av visst naliga gäster, sådana mindre inrättningar i tionellt ursprung kommer att flytta in i vilka antalet rum inte överstiger fem och det bostadsområde varom är fråga. där ägaren själv bor på stället. Bestämmelserna i 1968 års federala lag Bostadsmarknaden är ett annat område träder i kraft i etapper. Bostäder byggda för vilket förbud mot rasdiskriminering gäl- med federal hjälp omfattas av lagens beler. Sålunda är det olagligt fastighets- stämmelser i och med antagandet. Hus om ägare eller hyresvärdar rasskäl vägrar med fem eller flera lägenheter kommer att av att sälja eller uthyra bostäder eller de falla under lagens bestämmelser från den om diskriminerar i fråga försäljnings- eller l januari 1969. Den tredje etappen, som om hyresvillkor. Annonsering d. får omfattar övriga hus med undantag för såo. antyda åtskillnader på grund Fastig- dana som säljs utan bistånd av mäklare av ras. hetsmäklare är förbjudna att diskriminera och utan diskriminerande annonsering, komvägran att sälja eller uthyra eller mer att träda i kraft den l januari 1970. genom förhandla försäljning eller uthyrning I lagen för staten New York förbjuds om av bostäder, jord eller affärslokaler. Det är vidare rasdiskriminering i undervisningsanäven förbjudet för fastighetsmäklare att di- stalter. Det är sålunda olagligt att av rasskriminera att felaktigt inge någon skäl vägra någon att komma i åtnjutande genom föreställningen att viss bostad är av undervisning. e. tillgänglig för försäljning eller uthyrning. Det finns någon federal lag som för- Därjämte gäller förbud för banker och vissa bjuder diskriminering i undervisningsanstalandra penninginrättningar att diskriminera ter, vilka finansieras med federala medel. i samband med utlåning för förvärv, byg- För verkställande av bestämmelserna om gande, reparation m. m. av bostäder. skydd mot rasdiskriminering har i staten

32 SOU 1968: 68

New York, liksom i nästan varje annan nerande handlingar. Därjämte kan avtalet delstat som infört lagstiftning av föreva- innehålla andra av såväl kommissionen som rande slag, upprättats ett särskilt admi- svaranden godtagna föreskrifter, inklusive nistrativt I staten New York heter föreskrift att avtalet skall stadfästas av organ. detta the State Commission for domstol genom en consent order. organ Human Rights. Kommissionen har sju le- Vid överträdelse av föreskrift i ett fördamöter, utses statens guvernör. likningsavtal, som stadfästs av domstol, kan som av Bland kommissionens befogenheter märks kommissionen vända sig till domstolen för rätten att motta och handlägga klagomål verkställande av avtalet. Därvid måste beangående överträdelser av ifrågavarande visas att avtalsbrott ägt rum. I det fall då förbud. Härvid äger kommissionen lösa ett av domstol stadfäst förlikningsavtal tvistefrågor förlikning och kan för föreligger anses avtalsbrottet utgöra olaglig genom det ändamålet träffa överenskommelser. diskriminering och på grundval härav kan Kommissionen kan även själv ta initiativ ett nytt klagomål framställas hos kommistill att undersöka ifrågasatta lagöverträdel- sionen. Om förlikning kommer till stånd, skall ser. Klagomål skall framställas skriftligen till den kommissionsledamot som utreder klakommissionen och åtföljas av en verifi- gomålet föranstalta om offentligt förhör cation. Sistnämnda krav kan uppfyllas av public hearing. Sådant äger rum inför den klagande genom att hos notarius publi- tre kommissionsledamöter. Den som utcus försäkra att uppgifterna i klagomålet reder klagomålet i fråga får vara en av är sanna. Klagomål måste framställas in- dessa. Vid förhöret kan bl. a. vittnesbevisett år från den tidpunkt då den på- ning upptas. Finner kommissionen genom om stådda diskriminerande handlingen ägt rum. förhöret bevisat att olaglig diskriminering Motsvarande tidsfrist längd i förekommit, måste kommissionen föreskriär av annan andra delstater; den kortaste fristen är va att svaranden skall upphöra med och 60 dagar. Framställt klagomål kan i sta- avstå från diskriminering. Vidare måste ten New York återkallas utan kommis- kommissionen föreskriva att svaranden skall sionens samtycke. I några delstater ford- vidta sådana åtgärder som erfordras för sådant samtycke vid återkallelse. vinnande av lagens syfte. T. ex. kan föreras När ett klagomål inkommit utser ord- skrivas att en avskedad person skall återföranden i kommissionen en av dess leda- anställas eller att en person som utemöter att undersöka fallet med hjälp av slutits ur en fackförening skall återfå sitt en hos kommissionen anställd tjänsteman. medlemskap eller att till den klagande skall Sedan denne avslutat sin undersökning skall utbetalas skadestånd. I detta sammanhang nämnde kommissionsledamot avgöra om må också nämnas att den kommissionslediskriminering i det föreliggande fallet san- damot som utreder ett klagomål har möjnolikt ägt rum. Anses så vara fallet be- lighet att å kommissionens vägnar begära slutar ledamoten om klagomålets avvisan- ett interimistiskt beslut hos domstol för de. Mot detta beslut äger klaganden besvära att säkerställa den klagandes rätt till gottsig hos kommissionens ordförande som där- görelse: exempelvis kan vid ifrågasatt bovid har att ompröva fallet. stadsdiskriminering interimistiskt förbud ut- Anses i ett visst fall diskriminering san- färdas mot uthyrning av viss bostad. nolikt ha ägt skall vederbörande kom- Skulle klaganden eller svaranden vara rum, missionsledamot sträva efter att uppnå för- missnöjd med vad kommissionen föreskrilikning. Avtal om förlikning ingås mellan vit, kan besvär anföras hos domstol. kommissionen och den mot vilken klago- Om svaranden efterkommer kommismålet riktats. I ett förlikningsavtal måste sionens beslut, kan denna vända sig till föreskrivas att svaranden framdeles skall domstol för beslutets verkställande. avhålla sig från att begå olagliga diskrimi- Enligt 1964 års federala Civil Rights

SOU 1968: 68 33

3-814472

Act finns beträffande diskriminering i ar- väg, kan klaganden under vissa förutsättbetsförhållanden ett administrativt ningar anhängiggöra civil talan vid fedeorgan the Equal Employment Opportunity Com- ral domstol. Även justitiekanslern the mission av liknande slag som ovannämn- Attomey General kan, bl. a. då han har da kommission i staten New York. Den skälig anledning anta att någon person federala kommissionen har till uppgift att eller persongrupp motarbetar syftet med utreda klagomål om olaglig diskriminering reglerna om skydd mot rasdiskriminering, framförda av antingen målsäganden eller inleda civil talan. Domstolen har bl. a. möjen ledamot av kommissionen. Finner kom- lighet att utfärda permanenta eller tillfällimissionen skälig anledning till antagande ga förelägganden injunctions. att klagomålet är riktigt, och har klago- Slutligen kan nämnas att en i Förenta målet framställts inom 90 dagar från tid- Staterna använd metod, som hänför sig punkten för den påstådda diskrimineringens till lagstiftning, för att förebygga diskriinträffande, skall kommissionen söka upp- minering i arbetsförhållanden, är intagande nå förlikning. Lyckas inte detta har kom- av en klausul om diskrimineringsfärbud i missionen såsom motsvarande del- den federala regeringens kontrakt med pri- statliga organ någon befogenhet att för- vata företag. överträdelse av sådant för- anstalta om offentligt förhör. heller kan bud kan bl. a. medföra annullering av konden i ett sådant fall utfärda några före- trakt och publicering av namnet på den skrifter. Klaganden har emellertid möjlig- som begått kontraktsbrott. het att få sina intressen tillgodosedda genom anhängiggörande av civil talan vid I Kanada har den federala regeringen federal domstol. Anser denna att olaglig och de flesta provinser antagit lagar till diskriminering skett, kan den utfärda ett skydd mot diskriminering på grund av bl. a. föreläggande zsinjunctiom och föreskriva ras eller religion. vidtagande av åtgärder av det slag som en Lagarna berör diskriminering huvudsakdelstatlig kommission enligt vad förut sagts ligen inom arbets- och bostadsmarknaden kan besluta om. samt i serviceinrättningar för allmänheten, Som tidigare påpekats innehåller 1964 dvs. hotell, restauranger o. års Civil Rights Act även regler till skydd I fråga om arbetsmarknaden har berörmot diskriminering i serviceinrättningar av- da lagar i allmänhet följande innehåll. Dissedda för allmänheten. För dessa reglers kriminering är olaglig i samband med angenomförande finns någon särskild ad- nonsering efter arbetskraft och i ansökningsministration. Civil talan kan emellertid fö- formulär för arbetssökande samt vid interras vid federal domstol. Nämnda federala vjuer med sådana sökande. Därjämte finns lag har vidare regler som syftar till att förbud mot att diskriminera vid valet av hindra diskriminering i inrättningar, anstal- arbetskraft och beträffande arbetsvillkor ter o. d., vilka finansieras med federala och vid avskedande. Diskrimineringsförbumedel, ex. sjukhus. Sanktionen mot över- den avser även medlemskap och rättigheter trädelse av dessa regler är indragning av för medlemmar i fackföreningar. det federala stödet. Vissa undantag är stadgade från nyss- För genomförande reglerna om bo- nämnda förbud. I provinsen Ontario unav stadsdiskriminering i 1968 års Civil Rights dantas ex. personer som är anställda i Act skall ansvaret åvila the Secretary of hushåll. Före en år 1967 gjord lagändring Housing and Urban Development Till gällde diskrimineringsförbudet i sagda prodenne kan klagomål framställas av varje vins arbetsgivare med färre än fem ansom sig drabbad bostads- ställda. Efter lagändringen omfattar förperson anser av diskriminering eller som tror att han kom- budet även sådana arbetsgivare. mer att drabbas av sådan diskriminering. För att bekämpa diskriminering inom Om uppgörelse kan nås på frivillig bostadsmarknaden har den federala rege-

34 SOU 1968: 68

ringen förbjudit diskriminering vid försälj- stol även utfärda föreläggande injuncning eller uthyrning av varje bostadshus tion mot sådan person som gjort sig skyleller lägenhet i flerfamiljshus, vars byg- dig till diskriminering om personen i frågande finansierats med lån enligt National ga enligt domstolens mening sannolikt av- Housing Act. I provinsen Ontario råder ser att fortsätta sitt olagliga beteende. förbud mot att diskriminera genom att vägra en person eller persongrupp hyresrätt Lagstiftning mot rasdiskriminering införtill affärslokal o. eller till varje slags des i Storbritannien år 1965 genom den s. enfamiljsbostad; diskriminering får i des- Race Relations Act 1965. Den 25 oktober sa fall heller ske i fråga om hyresvillko- 1968 antog parlamentet Race Relations ren. Act 1968, som träder i kraft efter utgången Diskriminering kan medföra straffansvar av en månad från antagandet och delvis ermen innan en sak för sådan handläggning sätter l965 års lag. Den nya lagen har ett förs till domstol skall förlikningsförsök äga vidsträcktare tillämpningsområde än den tirum. digare. Enligt ingendera lagen är rasdiskrimi- I ex. provinsen Ontario administreras nering kriminaliserad i sådana förhållanden ifrågavarande lagstiftning the Ontario som avses i art. 5 i konventionen. Den nya Human Rights Code, 1961-62 av en lagen lägger liksom den tidigare huvudviksärskild kommission, the Ontario Human ten vid att tvister i förekommande fall av Rights Commissiom. Förutom uppgiften diskriminering i första hand skall lösas geatt tillse att diskrimineringsförbuden ef- nom förlikning för vilket ändamål en särterlevs, skall kommissionen också genom skild administration inrättats. upplysningsverksamhet svara för allmän- En viktig anledning till att man reviderat hetens uppfostran i rasfrågor. lagstiftningen mot rasdiskriminering är det Kommissionen äger undersöka varje fall resultat som en våren 1967 framlagd vetenav påstådd diskriminering som kommer till skaplig undersökning utvisade angående födess kännedom genom skriftligt klagomål. rekomsten av rasdiskriminering i Storbritan- Det åligger det undersökande organet att nien. Undersökningen, som utfördes av det under hela undersökningens gång söka för- förutnämnda institutet för Political and lika parterna. Lyckas kommissionen upp- Economic Planning, var inriktad på diskrinå förlikning, kan den rekommendera ve- minering dels inom arbetsmarknaden och derbörande minister att utnämna en sär- bostadsmarknaden, dels inom penninginrättskild undersökningsnämnd, bestående av en ningar, såsom banker och försäkringsbolag, eller flera personer, för att utreda ärendet. samt dels inom sådana för allmänheten av- Nämnden äger anordna vittnesförhör och sedda serviceinrättningar som omfattas anskaffa skriftlig bevisning. Anser nämn- av 1965 års lag. Genom undersökningen den, också äger göra förlikningsför- kunde konstateras en betydande utbredning som sök, att det finns bevisning till stöd för av rasdiskriminerande beteenden inom ett klagomål, avlägger den rapport till kom- nämnda samhällsområden. missionen med förslag till lämplig åtgärd. Närmast lämnas en översiktlig redogö- Ett sådant förslag kan ut på att relse för innehållet i och tillämpningen av ex. ett näringstillstånd bör indras. När kom- 1965 års lag. missionen får rapporten från nämnden, kan Lagen vänder sig mot rasdiskriminering den utan vidare verkställa nämndens på vissa uppräknade platser eller lokaler förslag. Härför erfordras ett beslut av ve- avsedda för allmänheten places of public derbörande minister. Ett sådant beslut är resort. Först i lagens uppräkning sektion definitivt. Ministern kan dock själv ådö- l nämns hotell. Härmed avses endast såma straff. Dylikt kan endast ådömas av dana hotell, som omfattas av 1956 års domstol efter åtal. För åtal krävs minis- Hotel Proprietors Act. I inträffade fall terns tillstånd. Förutom straff kan dom- av ifrågasatt rasdiskriminering har det

SOU 1968: 68 35

svårt avgöra ett nämnden upprätta lokala förlikningskomibland visat sig att om

inordnas under definitio- mittéer Conciliation Committees för de visst hotell kan

i 1956 års lag. Bundenheten vid den- områden där sådana behövs. nen otillfredsställande resultat. Klagomål över inträffade fall av rasna har lett till

1965 års lag sikte på diskriminering kan anföras hos antingen Vidare tar restaurangliknande ställen där nämnden för rasfrågor eller vederbörande er, kaféer, pubar och

eller dryck. Emel- förlikningskommitté. Sker klagan hos nämnallmänheten serveras mat bara för den del den, skall denna hänskjuta ärendet till komlertid anses lagen gälla

sådan servering före- mittén. Klagomål kan framställas muntligen av en byggnad där inbegriper också så- eller skriftligen den person som gör gälkommer. 1965 års lag av

avsedda ställen lande att han blivit utsatt för diskriminedana för allmänheten som

på underhållning och rekrea- ring eller av ombud för denne med stöd av är inriktade

tion. I lagen särskilt teatrar, bio- skriftlig fullmakt. anges idrottsplatser och sim- När ett klagomål inkommit, skall den lografer, danslokaler,

omfattar lagen såda- kala kommittén företa sådana undersökningbassänger. Därutöver

fordon, fartyg och flygplan, vilka ar som den bedömer erforderliga med hänna antransportmedel i till de omständigheter som gjorts gälvänds som allmänt re- syn lokaler i anslutning lande i klagomålet. Kommittén tillsätter enguljär trafik, ävensom

transportmedel, såsom vänt- ligt praxis underkommitté som närmast till nämnda en

biljettkontor. Med hänsyn till har att utreda ärendet. Genom dennas förhallar och transportmedel reguljär trafik hörs berörda parter och eventuella att endast i sorg

exempelvis taxibilar, vittnen. Lagen ger dock någon möjlighet avses torde som

tidtabell, falla utanför lagen. Slut- till att tvångsvis förmå någon att medverka kör efter

ligen förbjuder lagen diskriminering på så- till utredningen.

dana för allmänheten avsedda platser eller Sedan undersökningen i anledning av ett

lokaler står under förvaltning kom- klagomål avslutats, skall underkommittén ta som av munal eller myndighet, dock inte ställning till frågan huruvida diskriminering annan myndighet statlig, lagen är inte förekommit eller Parterna bereds därsom bindande för Lagen omfat- efter tillfälle att hos kommittén i dess helstatens organ.

muséer, bibliotek och salutorg het göra invändningar mot detta ställningstar ex. förvaltas kommunal myndighet. tagande. Om rasdiskriminering anses ha som av rasdiskriminering i förekommit avskrivs ärendet. Om däremot Förbudet mot ovanriktat såväl diskriminering anses ha skett, måste undernämnda förhållanden är mot

chef för eller anställd i in- kommittén försöka få till stånd en förlikägare till som slag. De lagen ning mellan parterna och en försäkran av rättning av förevarande som

skydda är viss hud- den felande att i fortsättningen inte överavser att personer av visst etniskt eller träda lagens förbud mot rasdiskriminering. färg eller ras eller av nadiskriminering Villkoren i sådan förlikning eller förtionellt ursprung. Med avser en

uraktlåtenhet på all- säkran skall godkännas av kommittén i dess

lagen vägran eller att , gällande villkor bereda någon tillträde helhet. mänt eller lokaler, eller Kommer förlikning inte till stånd, till ifrågavarande platser en

uraktlåtenhet på allmänt skall kommittén avge rapport härom till vägran eller att tillhandahålla någon de nämnden. Sådan rapportskyldighet föreliggällande villkor

erbjuds där. även när kommittén visserligen fått till tjänster som ger

Efterlevnaden reglerna skall tryggas stånd förlikning men misslyckats med av en förlikningsförfarande. få försäkran mot fortsatt diskrimigenom ett speciellt att en

ändamål har upprättats sär- nering. Rapport skall slutligen avges också För detta -en nämnd för rasfrågor The Race Re- i det fallet då försäkran av nämnda slag skild en bestående ordförande erhållits omständigheterna ger vid hanlations Board, av men

två andra ledamöter. Enligt lagen skall den att utfästelsen inte hållits. och

SOU 1968: 68

Om nämnden till följd kommitté- anstalter, nöjesinrättningar och kommunikaav en rapport finner att rasdiskriminering ägt rum tionsmedel.

fortlöpande a of conduct och Inom arbetsmarknaden får enligt den nya

course att detta förhållande sannolikt kommer att lagen diskriminering inte ske vid anställande bestå, åligger det enligt lagen nämnden att eller avskedande av arbetskraft eller i fråga i sin tur rapportera till i England och arbetsvillkor och befordran eller beträf- - om Wales justitiekanslem the Attorney fande medlemskap och rättigheter i fackliga - Generab. Nämnden grundar härvid sitt organisationer. I andra författningar givna avgörande enbart på kommittérapporten. bestämmelser angående anställning berörs Justitiekanslern äger, när ett ärende av de nyssnämnda förbuden. hänskjutits till honom från nämnden, Vad angår bostadsmarknaden är det enanhängiggöra civil talan för dom- ligt den lagen förbjudet att diskrimiatt genom nya stolsföreläggande injuncti0n trygga att vid försäljning eller uthyrning av fast nera lagen efterlevs. Domstol kan utfärda före- egendom eller eljest av bostäder eller afläggande för svaranden om i en sådan rät- färslokaler. tegång blivit utrett, att svaranden fortlöpan- Vidare förbjuder lagen annonsering av de gjort sig skyldig till olagliga rasdiskri- rasdiskriminerande karaktär. Det skall såminerande handlingar och att han sannolikt, lunda i princip olagligt att offentligvara såvida han hindras ett dom- göra eller föranleda offentliggörandet av genom stolsbeslut, kommer att framhärda i sådant varje annons eller meddelande som antyder handlingssätt. Föreläggandet kan dom- eller skäligen kan uppfattas såsom anav som stolen det innehåll den i det tydande en avsikt att företa en handling ges som enskilda fallet mest lämpligt. I lagen som skulle innebära rasdiskriminering av anser nämns att ett föreläggande kan gå ut på oavsett om nyssnämnda handannan person, att hindra svaranden från att begå eller för- ling skulle vara olaglig enligt förevarande orsaka eller tillåta olagliga rasdiskrimine- bestämmelser. rande handlingar sådant slag eller mot Från ovannämnda förbud stadgas vissa av sådana särskilt i före- undantag varav följande kan nämnas. personer som anges läggandet. Beträffande bostäder, hotell, pensionat Även justitiekanslerm vinner bifall d. gäller att fastighetsägare, som själv om e. till sin talan vid domstolen, 1965 års bor i sin fastighet, fritt får välja hyresgäst ger lag någon möjlighet att utdöma gottgö- fastigheten är avsedd för fler än två om relse åt den drabbats rasdiskrimi- hushåll utöver ägarens. Vidare inbegriper som av nerande behandling. diskrimineringsförbudet uthyrning av överträdelse ett föreläggande rum i lägenhet eller pensionat som normalt av av ovannämnda art kan medföra straff, inte för inte har plats för fler än sex gäster. rasdiskriminering, enligt vad i det före- I fråga om anställningar undantas från som gående sagts i och för sig kriminaliserats, de angivna förbuden mot rasdiskriminemen för Contempt of court. ring under de tvâ första åren efter lagens 1968 års lag innehåller arbetsgivare med högst 25 bestämmelser som ikraftträdande ersätter ovan redovisade regler i 1965 års anställda förutom anställda i hans privata lag. hushåll. Under de därefter följande två åren Diskrimineringsförbud stadgas i den undantas på samma sätt arbetsgivare med nya tillhandahåller allmänhe- högst tio anställda. Ifrågavarande regler lagen för den som ten, eller del denna, eller tjäns- skall alltså träda i kraft successivt under en av varor ter vilket slag helst. Av i lagen en fyraårsperiod. Förbudsbestämmelserna av som en lämnad exemplifiering framgår att bl. omfattar över huvud taget anställning i a. följande inrättningar omfattas det nyin- hushåll och heller anställning på fartyg av förda förbudet: hotell, pensionat d., ban- där olika ras kan komma att bee. personer av ker, försäkringsinrättningar, undervisnings- höva dela logi e. d. Därjämte gör en arbets-

SOU 1968: 68 37

till olaglig rasdiskri- klagomål att olaglig handling begåtts och givare sig skyldig vid anställande arbets- lyckas den få till stånd förlikning och minering, om han av arbetsuppgif- försäkran angivet slag, skall enligt kraft eller vid tilldelande av av nyss söker upprätthålla skälig lagen nämnden ta ställning till om saken ter in good faith i arbetsstyrka mellan skall föras till domstol. Samma gäller om balans sin personer av det visar sig att den som avgett en försäkolika ras. diskrimineringsförbuden att rasdiskriminera brutit detta löfte. Undantag från ran åtgärder vid- Om på motsvarande sätt en förlikningsskall gälla bl. a. även för som uppfylla bestämmelser kommitté vid undersökning av ett klagotas för att som avändamål. mål finner att olaglig handling begåtts och ser välgörande i princip bundna förlikningsförsök m. m. lyckas, skall kom- Statens organ skall vara lagen. mittén rapportera härom till nämnden. Denav den nya Efterlevnaden den nyinförda lagen skall efter granskning av rapporten avav na på liknande sätt göra den själv skall undersöka ärendet skall väsentligen tryggas om enligt 1965 års bestämmelser, dvs. i eller föra talan vid domstol. som förlikningsförfarande. Klagomål rörande diskriminering i arförsta hand genom härför, och för utredningen betsförhållanden, inklusive medlemskap och Ansvaret av hittills åvila nämn- rättigheter i fackliga organisationer, kan ärenden, avses liksom rasfrågor och denna tillsatta för- inom två månader från den påstådda gärden för av likningskommittéer. I fråga arbetsför- ningens begående framställas till ministern om emellertid enligt den la- för sysselsättnings- och produktivitetsdeparhållanden kan nya utredning och förlikningsförsök i det tementet, nämnden eller en förlikningskomgen enskilda fallet också ombesörjas särskilt mitté. Om särskilda skäl föreligger mottas av till vilka ministern för klagomål även efter utgången av sagda tid. utsedda personer sysselsättnings- och produktivitetsdepartemen- Till nämnden eller en kommitté framställt

klagomål skall hänskjutas till ministern. tet hänvisar ärendet. Klagomål olaglig diskriminering i Denne kan, såsom förut antytts, bestämma över sådana arbetsförhål- att ärendet skall handläggas av särskilda andra fall än som rör framställas hos nämnden eller för ändamålet lämpliga personer. Beslutar landen kan förlikningskommitté två månader ministern handläggning i sådan orden inom om från den tidpunkt då den påstådda gärning- ning skall han hänvisa ärendet till nämn-

Om särskilda skäl föreligger den, varvid antingen denna eller en komen ägt rum. klagomål efter utgången mitté har att sköta handläggningen. Lyckas mottas även av Klagomål inkommit till nyssnämnda särskilt utsedda personer få sagda tid. som nämnden kan denna enligt lagen hänvisa till till stånd förlikning och försäkran om att

förlikningskommitté för handläggning. diskriminerande handling framdeles skall en Nämnden kan å andra sidan även beordra företas, återgår ärendet till nämnden som

klagomål, mottagits kom- har möjlighet att anhängiggöra talan vid att ett som av en mitté, hänskjuts till nämnden. domstol. förlikningskommitté Återkallar målsägande sitt klagomål, äger Då nämnden eller en klagomål, skall enligt la- nämnden enligt den lagen ändå fortsätta handlägger ett nya erforderlig undersökning ärendet handläggningen ärendet i fråga. Nämngen av av verkställas och beslut fattas huruvida den har vidare rätt att av eget initiaom diskriminerande handling begåtts. tiv, alltså oberoende något klagomål olaglig av om så fallet, skall försök göras framställts, ta misstänkta fall av diskri- Anses vara att upp förlika parterna och, det befinns lämp- minering till handläggning. om ligt, försök få skriftlig försäk- Nämnden för rasfrågor skall såsom framgöras att en svaranden i fortsättningen gått det äger anhängiggöra ran av att vara organ som begå rasdiskriminerande handlingar. talan vid domstol. Rättegången i ärenden

Finner nämnden vid undersökning ett förevarande slag skall enligt lagen vara av av

38 SOU 1968: 68

civil natur. I domstolen skall ingå två grund av dennes ras, hudfärg eller natioav ledamöter har speciell kunskap om nalitet, tillträde till lokal där rörelse av som och erfarenhet och samhällsproblem. nämnda slag bedrivs, dels att av rasskäl tillav ras- Lagen särskilt vad nämndens talan säga någon att avlägsna sig från lokal som anger får gå ut på. Först och främst kan nämnden sagts, och dels att av rasskäl vägra nånyss begära att domstolen utfärdar ett föreläg- gon logi, mat eller spritdrycker i lokal av gande injunction för svaranden. Dom- angivet slag. Vid försäljning av fastighet stolen kan i likhet med vad gäller och vissa andra rättshandlingar är sådant - som enligt 1965 års lag i det enskilda fallet avtalsvillkor ogiltigt som förbjuder eller be- utfärda ett föreläggande av det innehåll som gränsar vissa förfoganden med egendomen den efter omständigheterna finner lämpligt. i fråga, ex. avtalsvillkor innebärande för- Förutsättningarna för att domstolen skall bud mot uthyrning till färgade The Prokunna utfärda sådant föreläggande överens- perty Law Amendment Act av 1965. stämmer i stort sett med dem är Till sist kan anföras beträffande Sovjetsom upptagna i 1965 års lag. Nämnden äger vidare unionen att, enligt den förut nämnda lagen enligt den nya lagen vid domstol yrka ersätt- den 25 december 1958 om straffansvar ning å målsägandens vägnar för den skada för brott mot staten, straffbarhet föreligger denne kan ha tillfogats den ifrå- vid bl. a. sådan direkt eller indirekt begränssom genom gavarande rasdiskriminerande handlingen. ning av rättigheter som sker på grund av Slutligen kan nämndens talan vid domstol medborgares rasmässiga eller nationella tillgå ut på att få förklaring innehåll att hörighet. en av en viss handling utgör olaglig rasdiskriminering.

I övrigt må följande utländsk lagstiftning nämnas. Brasilien har en lag av den 3 juli 1951 som kriminaliserar rasdiskriminering i framför allt kommersiella inrättningar och undervisningsanstalter. Sålunda är det förbjudet rasskäl vägra någon logi på hoatt av tell, pensionat, värdshus eller liknande inrättningar, att vägra att sälja varor i varje slag av varuhus eller butiker och att vägra betjäna gäster i restauranger, barer eller liknande för allmänheten avsedda inrättningar, där mat, dryck o. d. brukar tillhandahållas. Vidare förbjuds vägran att på sagda grund bereda någon tillträde till bl. a. nöjes- eller sportetablissement och att vägra skriva in en elev på grund av hans ras eller hud- färg i en undervisningsanstalt.. Slutligen innehåller lagen förbud mot rasdiskriminering vid statsanställning och vid anställande av arbetskraft i företag. I Nya Zeeland är det enligt 1962 års lag om försäljning av rusdrycker olagligt för innehavare av utskänkningsrättigheter och för chef eller anställd i rörelse som säljer rusdrycker, dels att vägra någon, bl. a. på

SOU 1968: 68 39

5 Redogörelse för i vad mån svensk rätt uppfyller

FN-konventionens föreskrifter

Inledande anmärkningar Artikel 4

I art. 5 och 6 i konventionen stadgas Enligt punkt a kan ifrågakomma att kriför vinnande av dess syfte bestämda för- minalisera allt spridande av på rasöverpliktelser som berör stora delar av samhälls- lägsenhet eller rashat grundade idéer, upplivet. Dessa förpliktelser måste konventions- vigling till rasdiskriminering, varje våldsstat uppfylla genom lagstiftning om det är handling eller uppvigling till sådan handpåkallat av omständigheterna i staten. ling mot någon ras eller persongrupp av För att kunna avgöra om det för vårt annan hudfárg eller annat etniskt ursprung lands del krävs nya eller ändrade lagreg- och även lämnandet av stöd i någon form ler för uppfyllande av konventionens vill- åt rasförföljelse, inklusive finansiering därkor, är en första förutsättning att man får av. en kartläggning av i vilken utsträckning Beträffande våldshandlingar eller uppvigsvensk rätt för närvarande ger skydd i de ling till sådana handlingar finns regler om avseenden konventionen fordrar. I den mån ansvar bl. a. i 3 kap., 12 kap. och 16 kap. sådant rättsskydd redan finns behövs givet- 5 § brottsbalken. Frånsett lagen den 20 mars vis ingen ytterligare lagstiftning. Beträffan- 1964 om straff för folkmord finns särde de områden där rättsskydd av ifrågava- skilda bestämmelser om påföljd för sådan rande slag kan visa sig saknas, uppkommer gärning som riktar sig mot annan ras eller frågan om omständigheterna i vårt land är person av annan ras etc. I denna del torde sådana att lagstiftning krävs enligt konven- dock svensk lag kunna anses uppfylla kontionen. ventionens krav. I detta kapitel skall sålunda redovisas så- I fråga övriga föreskrifter i punkt a om dana regler i svensk rätt som har anknyt- finns för svensk rätts del inga motsvaranning till föreskrifterna i art. 5 och 6 i de regler. I någon mån torde dock framför konventionen. Därigenom torde också hu- allt regeln om hets mot folkgrupp i 16 kap. vuddelen av olika tänkbara former av ras- 8 § brottsbalken kunna tillämpas på de födiskriminering i samhällslivet bli belysta. reteelser omfattas nämnda föresom av Eftersom konventionen emellertid i princip skrifter. Vad särskilt gäller frågan om avser alla former av rasdiskriminering skall stöd åt rasförföljelse är åtskilligt handlanäven sådan diskriminering som inte särskilt de som kan rasförföljelse i svensk anses som anges i nämnda artiklar, jämte relevanta rätt kriminaliserat genom dels nyssnämnda rättsregler härutinnan, beröras. regler i 3 och 12 kap. brottsbalken dels

40 SOU 1968: 68

regler brott och såsom i brottsbalkens regler om olovlig kårandra om mot person om förmögenhetsbrott. Vidare kan i detta verksamhet, att bilda eller deltaga i samsammanhang också nämnas bestämmelsen manslutning av viss beskaffenhet. om och lagen straff för I motiven till 1934 års lag diskuterade hets mot folkgrupp om folkmord. I de fall där straffbestämmelser de sakkunniga olika metoder för att ingrifinns kan lämnande stöd till sådan gär- mot sådana sammanslutningar som laav pa ning utgöra medverkan till brott. skulle hindra. Såsom en utväg för att gen uppnå nämnda syfte angavs meddelande av I punkt b talas att olagligförklara bestämmelser om upplösning i viss ordning om förbjuda organisationer och organise- sammanslutningar ifrågavarande slag. och av av rad och propaganda, främjar Det uttalades, att man på sådant sätt i vissa annan som uppviglar till rasdiskriminering, och länder sökt komma tillrätta med missföroch kriminalisera deltagande i dylika hållanden på detta område. Enligt de sakatt organisationer eller dylik verksamhet kunniga syntes dock nämnda metod åtmin- Någon möjlighet att olagligförklara eller stone icke då böra förordas i vårt land, närförbjuda organisation främjar och mast på den grund att vårt lands lagstiftsom upptill rasdiskriminering, finns för när- ning på det föreningsrättsliga området var viglar varande inte i svensk rätt. tämligen ofullständig. Även bortsett från När det gäller olagligförklarande, förbju- dessa förhållanden framstod emellertid för dande organisationer kan säga de sakkunniga såsom den mest ändamålse. av man två olika metoder tillämpats i svensk lag- enliga utvägen införande av särskilda beatt metoden är förbjuda stämmelser innefattande förbud under straffstiftning. Den ena att bildande eller deltagande i viss hot mot bildande eller deltagande i enav samman- av slutning; så har skett beträffande olovlig skilda sammanslutningar av förevarande kårverksamhet, 18 kap. 4 § brottsbalken. slag prop. 1934: 264 s. 18. Den andra metoden är utfärda bestäm- Enligt 1 § första stycket lagen den 14 att upplösning i viss ordning juni 1940 angående upplösning av vissa melser om av en sammanslutning, såsom skedde i den sammanslutningar m., som gällde till utnu- m. upphävda lagen den 14 juni 1940 gången av juni 1944, kunde sammanslutmera av angående upplösning vissa sammanslut- ning, verksamhet åsyftar att med våldav vars ningar medel eller med hjälp av främmanm. m. samma För olovlig kårverksamhet straffas den de makt omstörta eller förändra rikets statsbildar eller deltar i sammanslutning, skick eller vars verksamhet är ägnad att som måste avsedd att utgöra sätta rikets säkerhet i fara eller att allvarsom anses vara eller med hänsyn till sin beskaffenhet och ligt störa ordningen inom landet, av Kungl. det ändamål för vilket den är bildad lätt Majzt och riksdagen genom samfällt beslut kan utvecklas till ett sådant maktmedel förklarats upplöst. I l § andra stycket gavs som militär eller polisstyrka och icke Kungl. Majzt möjlighet att, i avbidan på att trupp som med vederbörligt tillstånd förstärker för- riksdagens medverkan kunde erhållas, föreller ordningsmakten, eller ock för bjuda sammanslutning av nämnda slag att svaret sådan sammanslutning tar befattning Thed tills vidare fortsätta sin verksamhet. 1 § tredammunition eller dylik utrust- stycket stadgade bl. att, då sammanslutvapen, annan a. ning, upplåter lokal eller mark för dess ning förklarats upplöst, ny sammanslutning verksamhet eller understödjer den med inte fick bildas för att fortsätta dess verkpenningar eller på annat sätt. samhet. Enligt 2 § skulle i regel upplöst Bestämmelser olovlig kårverksamhet sammanslutnings egendom förverkas till om infördes i svensk lagen den 15 kronan. Jämlikt 3 § straffades den efrätt genom som, juni 1934 förbud mot vissa sammanslut- ter det sammanslutning förklarats upplöst om ningar, vilken upphävdes 1948. Enligt 1 § eller förbjudits att tills vidare fortsätta sin i sistnämnda lag det bl. förbjudet, verksamhet, fortsätter eller främjar fortsättvar a.

SGU 1968: 68 41

ningen av sammanslutningens verksamhet, ovan angivits beträffande 73 § i 1951 års såsom genom att deltaga i beslut eller be- lag jfr SOU 1949: 17 245. s. vista sammanträde för främjande av dess Med hänsyn till det anförda nyss synes syfte eller genom att erlägga avgift eller med visst fog kunna göra gällande man tillhandahålla lokal eller redskap eller ge- att 73 § är tillämplig ekonomisk förom en nom att bilda eller deltaga i sammanslut- ening efter registreringen börjat bedriva ning, som uppenbarligen är avsedd att fort- verksamhet strider mot goda seder. som sätta den förbjudna verksamheten prop. Huruvida rättspraxis skulle benägen vara 1940: 260. att godta sådan tolkning att 73 § tillämen I förevarande sammanhang är det av in- pas beträffande förening i sin verksom tresse att få en överblick även över de möj- samhet utövar rasdiskriminering får dock ligheter som finns att på annat sätt än ge- anses osäkert. nom straffbestämmelser upplösa För de ideella föreningarna saknas lagen organisation som är ekonomisk eller ideell före- stiftning. Införande sådan lagstiftning av ning. har varit på tal vid skilda tillfällen har men Vad gäller ekonomiska föreningar stad- inte ansetts påkallat. gas i 73§ lagen den 1 juni 1951 om eko- Det förefaller knappast troligt, att 73§ nomiska föreningar att, om förenings verk- 1951 års lag analogt kan tillämpas på ideelsamhet drivs på sätt som uppenbarligen la föreningar. Sådan tvångsupplösning av icke motsvarar de förutsättningar, under förening torde kunna ske endast med en vilka registrering skett, rätten kan på stöd särskild bestämmelse. Därtill koman- av sökan av ombud, som justitiekanslern el- att 73§ sådana förändringar i mer avser ler länsstyrelsen utser att sådan talan ut- den ekonomiska föreningens verksamhet, föra, och efter föreningens hörande, förkla- som skett efter registrering. Någon motsvara att föreningen skall träda i likvidation. righet till registreringen finns beträffan- Sagda paragraf hade viss motsvarighet i 46 § de ideella föreningar. lagen den 22 juni 1911 ekonomiska för- Vidare skall även stiftelser om något beröeningar enligt vilken offentlig myndighet Ett stiftelseförordnande inte godras. anses kunde ingripa för att upplösa ekono- tagbart, ändamålet strider en om mot goda misk förening bl. a. om det befanns att seder jfr H. Hessler, Om stiftelser, Lund föreningens verksamhet lagstridig eller 1952, 302. Är ändamålet inte var s. godtaguppenbart osedlig. Att sistnämnda formu- bart blir förordnandet i princip ogiltigt lering inte medtogs i 1951 års lag torde ha a.a.s. 306. Om ändamålet på grund av berott bl. a. på att 46§ i 1911 års lag inte ändrade förhållanden kommit att strida mot kom i tillämpning och att sådan be- lag eller sedlighet en synes på beslut av Kungl. stämmelse därför antogs sakna praktisk be- Maj:t ändring i stiftelseförordnandets betydelse. 73 § i 1951 års lag får främst ses stämmelser kunna ske a. 410. Främa. s. mot bakgrunden av att man sökt utforma jande rasdiskriminering torde otvivelakav föreningslagen så att från föreningsformen tigt på vara ett exempel stiftelseändamål, utestängs företag som bort ikläda sig aktie- strider mot goda seder. som bolagets form SOU 1949: 17 s. 223. Förutom olagligförklarande och förbju- Vad angår 1911 års föreningslag stadga- dande organisationer nämner punkt b av des i dess 75 § bl. a. att registrering för så- i förevarande art. också sådana åtgärder med dan förening skulle vägras, föreningens avseende på organiserad och om annan propastadgar befanns åsyfta lagstridig eller up- ganda, främjar och uppviglar till som raspenbart osedlig verksamhet eller eljest stri- diskriminering. Därjämte nämns deltaganda mot lag eller författning. I 1951 års de i sådan propaganda. För närvarande föreningslag 100 § har formuleringen finns i svensk rätt i dessa avseenden välagstridig eller uppenbart osedlig verksam- sentligen bara regeln hets folkom mot het medtagits, av motsvarande skäl som att tillgå. Denna regel kan inte grupp an-

SOU 1968: 68

tillgodose ifrågavarande konven- skydd staten mot att bli utsatt för våld ses helt av tionsföreskrifter. eller kroppsskada någon myndighetsperav eller någon individ, grupp eller instison av Punkt c utsäger konventionsstat inte tution. I Europarådets konvention art. 5 föratt skall tillåta offentliga myndigheter eller of- klaras bl. att envar har rätt till frihet a., fentliga institutioner, sig nationella el- och personlig säkerhet. Denna rättighet anvare ler lokala, att främja eller uppvigla till ras- ses garanterad genom 16 § regeringsformen. diskrimineringxn Särskilda regler för de Skyddet staten mot att bli utsatt för av beslutande statliga och kommunala våld eller kroppsskad-a är tillgodosett georganen finns visserligen inte. Denna föreskrift torde brottsbalken samt författningar som nom emellertid något problem för Sve- reglerar vdomstolars, åklagares och polisens inte vara riges vidkommande. En ämbetsman som verksamhet.

rasdiskriminerar i sin tjänsteutövning torde kunna fällas till för ämbetsbrott c politiska rättigheter, i synnerhet rätten ansvar enligt reglerna i 20 kap. brottsbalken. att deltaga i val att rösta och vara valbar på grundval allmän och lika rösträtt, - av att ta del i landets styrelse och allmänna angelägenheter på alla plan och att på lika Artikel 5 villkor ha tillträde till offentlig tjänst. An- Denna skydd mot rasdiskrimi- gående stadgandet lika villkor till ofart. avser om nering inte bara i förhållanden mellan det fentlig tjänst hänvisas till redogörelsen neoffentliga och enskilda utan ock- dan vid I för 28 § regeringsformen. De personer e så i sådana inbördes förhållan- svenska rösträtts- och valbarhetsreglerna, såpersoners den. I princip vänder sig ifrågavarande kon- 16 och 19 §§ riksdagsordningen elsom ventionsföreskrift mot alla former av ras- ler 6 och 7 §§ kommunallagen den 18 dediskriminering i nämnda relationer. Genom cember 1953, uppfyller de krav förevaranden rättighetskatalog, föreskriften in- de konventionsbestämmelse ställer. Föresom nehåller, särskilt följande samhälls- skriften om rätt att ta del i landets styrelanges områden inom vilka diskriminering skall se och allmänna angelägenheter synes omhindras. fatta väsentligen samma förhållanden som nyssnämnda föreskrifter om valbarhet och a rätten till lika behandling inför dom- offentlig tjänst.

stolar och andra rättsskipande organ. Ifrågavarande rättighet får tillgodosedd d I-II rätten att fritt röra sig och boanses gerättegångsbalkens regler och gällan- sätta sig inom landets gränser; rätten att nom de bestämmelser rörande olika former lämna vilket land som helst, också det egna, av administrativ och återvända till det landet. Skydd process. att egna I Europarådets konvention angående för ifrågavarande rättigheter får i princip skydd för de mänskliga rättigheterna och de givet genom 16 § regeringsformen, anses grundläggande friheterna art. 6 finns vari föreskrivs att ingen får förmenas att en liknande rättighetsförklaring. Det stadgas fritt välja vistelseort annat än såsom ett

häri bl. att skall, när det gäl- av domstol ådömt straff. a. envar ler pröva hans civila rättigheter och skyl- KK 31 maj 1940 utfärdande inom att om digheter eller anklagelser mot honom för riket åt svensk medborgare för utav pass brott, berättigad till opartisk och of- rikes passkungörelsen innehåller vara resa fentlig rättegång inom skälig tid och inför några rasdiskriminerande bestämmelser, oavhängig och opartisk domstol, heller utlänningslagen den 30 april 1954, uten som upprättats enligt lag. länningskungörelsen den 4 juni 1954 eller lagen den 14 juni 1917 om förbud för visb till personlig säkerhet och till underhållsskyldiga att avflytta från riket. rätten sa

1968: 43 SOU 68

d III rätten till nationalitet. Garantier stundom bli att bedöma efter utländsk rätt. härvidlag är lämnade genom 33 § regerings- Grundsatsen hänsynstagande till ordre om formen och lagen den 22 juni 1950 om public har emellertid i denna lag särskilt svenskt medborgarskap. kommit till uttryck. I 1 kap. 12§ föreskrivs nämligen att bestämmelse i utländsk d IV rätten till äktenskap och val av lag som är uppenbart oförenlig med grunmake. I giftermålsbalkens 2 kap. finns derna för rättsordningen här i riket får regler om hinder mot äktenskap. Den svenska vinna tillämpning här. lagstiftningen överensstämmer på detta område med vad konventionen kräver. d VII rätten till tanke-, samvets- och I l kap. 2§ första stycket lagen den 8 religionsfrihet. Skydd för dessa rättigheter juli 1904 om vissa internationella rättsför- utgör 16 § regeringsformen och religionsfrihållanden rörande äktenskap, förmynder- hetslagen den 26 oktober 1951. skap och adoption, stadgas emellertid, att om utländsk undersåte vill inför svensk d VIII rätten till åsikts- och yttrandemyndighet träda i äktenskap, hans rätt att frihet. Förklaringen överensstämmer med ingå äktenskapet skall prövas efter lagen i svenska rättsprinciper. den stat han tillhör. Svensk myndighet kan I art. 10 i Europarådets konvention staddärför ställas inför uppgiften att tillämpa bl. att skall äga rätt till gas a. envar yttäven utländsk lag med rasdiskriminerande randefrihet samt att denna rätt innefattar innehåll. På grund internationella kon- åsiktsfrihet samt frihet att och sprida av motta ventioner kan möjligheten att åbe- uppgifter och tankar utan inblandning genom av ropande av ordre public undgå sådan lag- offentlig myndighet och oberoende terav tillämpning stundom tänkas vara utesluten ritoriella gränser. Utrikesministern yttrade i men man torde kunna utgå från att ut- 1951: 165 godkännande Sveriprop. ang. av ländska bestämmelser rasdiskrimineran- anslutning till sistnämnda konvention av ges de art inte skulle tillämpas i vårt land. 12 att den i art. 10 innefattade beskriv- Art. 12 i Europarådets konvention före- ningen yttrandefriheten i vad gäller spriav skriver, att giftasvuxna män och kvinnor dandet tryckta skrifter överensstämmer av skall äga rätt att ingå äktenskap och bilda med den svenska tryckfrihetslagstiftningen. familj i enlighet med de inhemska lagar, som reglerar utövandet av denna rättighet. d IX rätten till församlings- och för-

eningsfrihet i fredligt syfte. Församlingsfrid V rätten att äga egendom ensam el- heten regleras i lagen den 14 december ler tillsammans med annan. Denna förkla- 1956 allmänna om sammankomster, förring överensstämmer med grunderna för den eningsfriheten i lagen den ll september svenska rättsordningen, som känner nå- 1936 förenings- och förhandlingsrätt. om gon skillnad på grund av ras e. d. Enligt 11 § lagen ekonomiska föreningom ar får sådan förening inte vägra någon ind VI rätten att ärva. Även denna för- träde medlem såvida inte med hänsom klaring står i samklang med svensk rätt. till eller omfattningen försyn arten av I ärvdabalken 1 kap. 3 § första punkten eningens verksamhet eller föreningens syfte fastslås att utländsk medborgare lika med eller orsak särskilda skäl är därtill. annan svensk får ta arv här i riket. Motsvarande Ekonomiska föreningar även bostadsrätts- gäller enligt 9 kap. 3§ nämnda balk föreningar Nytt Juridiskt Arkiv, avd. om rätten för utländsk medborgare att här i 1964 148 skall alltså i princip s. - vara riket ta testamente. öppna. Motsvarande gäller rätten att bli Frågor om och testamente kan medlem i fackförening se nedan vid II. arv en- e ligt l kap. lagen den 5 1937 in- Lagstiftning ideella föreningar saknas mars om om ternationella förhållanden rörande dödsbo dock, såsom kommittén förut påpekat, och

44 SOU 1968: 68

rätt för enskild bli kassa. Härom stadgas i 11§ förordningen någon allmän en att ani ideell förening torde den 14 december 1956 om erkända arbetstagen som medlem en justitiedepartementets löshetskassor SFS 1964: 495, att för svensk finnas jfr promeför lag- medborgare får inte föreskrivas andra bemorior 1938:1 om grunderna en angående ideella föreningar, 65. gränsningar än som anges i 9 och 10 §§ stiftning s. Europarådets konvention för- förordning. Dessa är inte av ras- I art. 11 samma skall äga rätt till fri- diskriminerande karaktär. För den som inte klaras bl. a. att envar deltaga i fredliga sammankomster är svensk medborgare äger enligt 11 § nämnhet att föreningsfrihet, däri inbegripet rät- da förordning vederbörande tillsynsmyndigsamt till sig till fackför- het beträffande rätten att vinna inträde i ten att bilda och ansluta sina intressen. I kassa föreskriva de ytterligare begränsningeningar för att skydda prop. uttalade departementschefen s. är påkallade. Det får förutsättas att 1951: 165 ar som det i nämnda stadgade skyddet inga rasdiskriminerande begränsningar före- 12 att art. för förenings- och församlingsfriheten har skrivs. motsvarighet i den svenska rätten. heller i fråga om övriga föreskrifter i Slutligen kan erinras principen ifrågavarande konventionsbestämmelse om att om församlings- och föreningsfrihet kommit till rätten till fritt val av anställning, till rättstadgandet i 18 kap. 5 § visa och arbetsvillkor, till lika uttryck genom gynnsamma brottsbalken brott mot medborgerlig fri- lön för lika arbete samt till rättvis och gynnom het prop. 1962: 10 del B 272. lön för arbete finns regler av rass. sam diskriminerande natur. I den mån konven- I till arbete, till fritt val tionen får anses kräva att bestämmelser e rätten av anställning, till rättvisa och finns som garanterar alla och envar föregynnsamma arbetsvillkor, till skydd arbetslöshet, till varande rättigheter, är följande att säga. mot lika lön för lika arbete, till rättvis och Först uppmärksammas den rasdiskrimigynnlön för arbete. Att har rätt till nering som kan utövas av arbetsgivare gentsam envar accepterad grundsats emot arbetstagare. arbete är en allmänt i vårt land. Bestämmelserna i utlänningsla- Härvid kommer i förgrunden den situa- 15-17 §§ och utlänningskungörelsen tion då arbetsgivaren anställer arbetskraft. gen 37-44 §§ arbetstillstånd utgör så- Arbetsgivaren kan tänkas av rasskäl vägra om dant från nämnda grundsats är att anställa vissa personer. Även då arbetsavsteg som betydelse i förevarande sammanhang: kraft friställs kan diskriminering direkt elav restriktionerna grundar sig inte på ler indirekt tänkas bli utövad av arbetsgivaras, hudfärg d. och konventionen omfattar I sysselsättningskris ex. säger dene. ren. en inte sådana skillnader konventions- företrädesvis arbetstagare av viss som av ne upp görs mellan medborgare och ut- ras. Vidare kan arbetsgivaren även i annat stat egna länningar. sammanhang tänkas vara mer benägen att Rätten till skydd arbetslöshet får avskeda sådana arbetstagare än andra: exmot åtminstone i viss utsträckning empelvis är han beträffande misskötsamhet anses vara generella till i arbetet mindre överseende när det gäller en annan sida av den rätten arbete. färgade än när det är fråga om andra an- Statsmakternas ekonomiska politik, däri ställda. Diskriminering kan vidare tänkas inbegripet arbetsmarknadspolitiken, syftar förekomma i fråga om arbetsvillkor. En arbl. till hindra arbetslöshet. Denna betsgivare har ex. visserligen anställt en a. att politik har inga rasdiskriminerande inslag. färgad person men bjuder denne lägre lön, till skydd arbetslöshet kan sämre befordringsmöjliheter osv. än andra I rätten mot vidare ingå rätten till understöd då anställda. anses arbetslöshet faktiskt inträffat. Denna rätt är Diskriminering i arbetsförhållanden kan beroende rätten att vinna inträde och tänkas förekomma också på det sättet, att av kvarstå medlem i erkänd arbetslöshets- den är riktad från arbetstagare mot arbetssom

SOU 1968: 68 45

givare. T. ex. kan en arbetsgivare, därför ningsrätt. Denna rätt är emellertid på oliatt han är av viss härkomst, tänkas bli hind- ka sätt kringskuren, lagstiftning, allgenom rad att få önskad arbetskraft till sitt före- männa rättsgrundsatser och avtalsbestämtag. En annan tänkbar typ av diskrimine- melser se F. Schmidt, Tjänsteavtalet, 1968, ring är den som sker arbetstagare emellan. s. 69 ff. En arbetstagare av viss ras blir ex. utsatt Sålunda riktar sig 1936 års lag förom för olika slags trakasserier från arbetskam- enings- och förhandlingsrätt mot åtgärder raternas sida. av arbetsgivare mot arbetstagare, eller -av Förevarande konventionsbestämmelse av- arbetstagare mot arbetsgivare, syftar till som ser emellertid den rasdiskriminering som att förmå den andre att inte inträda i eller arbetsgivare kan ha möjlighet att utöva mot utträda ur förening eller att inte utnyttja arbetstagare. medlemskap i förening eller att inte verka I svensk rätt finns inga regler som direkt för förening eller bildande sådan. av syftar till skydd mot rasdiskriminering Skydd finns vidare i lagen den 14 oktoav nämnda slag. ber 1939 om förbud mot arbetstagares av- Vad gäller frågan om den diskriminering skedande med anledning värnpliktstjänstav som är möjlig i samband med anställande göring I lagen den 21 december 1945 m. m. av arbetskraft erinras om att arbetsgivare stadgas förbud mot arbetstagares avskedananses ha rätt att fritt välja vilka han vill de i anledning av äktenskap eller havandeanställa. Denna princip har kommit till ut- skap m. m. 42§ arbetarskyddslagen den 3 tryck i § 23 i Svenska arbetsgivareför- januari 1949 upptar ett stadgande förom eningens stadgar, där det bl. a. sägs att ar- bud mot avskedande och andra trakasav betsgivaren äger att fritt antaga arbetare. seringsåtgärder mot skyddsombud i anled- Enligt den s. decemberkompromissen 1906 ning dennes verksamhet. av accepterade Landsorganisationen att § 23 Arbetsgivaren får vidare enligt rättspraxis skulle inflyta i kollektivavtalen. Något lag- inte begagna uppsägningsrätten för syfett ligt eller avtalsmässigt hinder föreligger så- te som strider mot lag eller goda seder jfr ledes inte för en arbetsgivare att arbetsdomstolens dom 1932 100. av ras- ex. nr skäl vägra anställa viss person. En uppsägning eller hot uppsägning - om - För tillsättning av statliga befattningar har ett syfte strider mot lag, då den som gäller enligt 28§ regeringsformen att att förmå arbetstagaren inte fullav- avser att seende skall fästas enbart vid förtjänst och göra en skyldighet åligger honom som enskicklighet. Samma gäller sådana kommu- ligt lag, vittna inför domstol. Mot goda ex. nala tjänstebefattningar, där tillsättningsak- seder strider uppsägning, eller hot dären ten åvilar statsmyndighet. Därjämte kan på- om, som syftar till att förmå arbetstagaren pekas att enligt nämnda grundlagsbestäm- till handling allmänt starkt en som anses melse svenskt medborgarskap i allmänhet moraliskt förkastlig; den behöver inte vara är en förutsättning för att en person skall straffbar eller eljest i lag förbjuden. kunna få en offentlig befattning. En arbetsgivares uppsägning av en an- En offentlig befattningshavare med- ställd vägrat utföra rasdiskriminesom som en verkar till att en person av rasskäl vägras rande handling, arbetskamex. mot en anställning i ett allmänt torde kunna rat, torde få strida goda seder organ anses mot fällas till ansvar jämlikt reglerna äm- och alltså obehörig. om vara betsbrott i 20 kap. brottsbalken. såtillvida En sak är tydligen spörsmålet annan om finns inom den offentliga sektorn rättsenligheten i uppsägning sker av ar- en som betsmarknaden skydd mot rasdiskrirnine- därför den anställde är viss att av ras e. ring. Här är det inte fråga om att arbetsgivaren Utgångspunkt beträffande läget i söker förmå arbetstagaren sig till sam- vare att band med friställande av arbetskraft är inte fullgöra lagstadgad skyldighet eller en grundsatsen om arbetsgivarens fria uppsäg- till att företa moraliskt förkastlig handen

46 SOU 1968: 68

ling. Visserligen bör det enligt kommitténs att skaffa sig bostad finns ej. ras mening befogat att bedöma Å andra sidan finns inte några rättsregvara en av rasskäl föranledd uppsägning stridande ler uttryckligen ger skydd mot rasdissom som mot goda seder. Vad i detta avseende kriminering i bostadsförhållanden. som skall gällande rätt dock När det gäller olika tänkbara former av anses som synes klart. rasdiskriminering inom detta område bör inte vara helt Arbetsgivarens fria uppsägningsrätt kan först nämnas den rasdiskriminering som fas-

slutligen begränsad avtalsklau- tighetsägare, hyresvärd e. kan utöva mot vara genom suler. Vanligen får enligt kollektivavtalen bostadssökande, hyresgäster, köpare e. i

uppsägning ske endast arbetstagaren samband med upplåtelse eller överlåtelse av om misskött sig eller arbetsgivaren har brist bostad eller i samband med uppsägning av om på arbete. Vid avskedande på grund av ar- hyresavtal. betsbrist gäller i regel att den senast Sådan diskriminering kan tänkas ske geanställde avskedas först. I den mån avtal så- vägran att upplåta eller överlåta bonom lunda föreligger finns alltså skydd mot ras- stad till en person på grund av dennes ras,

diskriminering. nationalitet etc. Diskriminering kan emeller-

Beträffande arbetsvillkor kan fackför- tid vidare tänkas förekomma på annat sätt

eningarnas verksamhet förutsättas garante- än vägran att upplåta eller överlåta, genom att rasdiskriminerande villkor inte före- nämligen genom att uthyrning eller förra kommer, i varje fall för organiserade säljning förknippas med särskilt oförmånarbetstagare. Denna verksamhet kan även liga villkor för hyresgäst eller köpare. Slut-

komma oorganiserade arbetstagare till godo, ligen kan en hyresvärd tänkas utöva ras-

då kollektivavtalen i viss utsträckning ligger diskriminering mot en hyresgäst genom upp-

till grund för bruk och sedvänja på arbets- sägning av hyresavtal.

marknaden. I övrigt kan rasdiskrimine- Rasdiskriminering i bostadsförhållanden om rande arbetsvillkor sägas att sådana enligt kan också tänkas bli utövad av bostadssö-

kommitténs mening i princip bör kunna be- kande, hyresgäster, köpare e. mot fas-

dömas stridande mot goda seder. I vad tighetsägare, hyresvärdar e. Bostadssökansom mån domstolarna skulle benägna att de bojkottar ex. en fastighetsägare av rasvara godta denna ståndpunkt är dock osäkert. skäl. Till rasdiskriminering i bostadsförhål-

För anställda i allmän tjänst får skydd landen kan möjligen också räknas diskri-

mot rasdiskriminerande uppsägningar och minering hyresgäster emellan eller fastig-

arbetsvillkor anses finnas genom framför hetsägare emellan. I ett flerfamiljshus ut-

allt reglerna ämbetsbrott i brottsbalken, sätts färgad hyresgäst för diverse om ex. en såsom förut anmärkts i fråga anstäl- trakasserier från andra hyresgästers sida. om lande arbetskraft i sådan tjänst. Eller i ett radhusområde utestängs en husav ägare främmande ursprung exempelvis av e II rätten att bilda och ansluta sig till från deltagande i någon för området gemenfackförening. Här kan hänvisas till vad ovan sam fritidssysselsättning. vid punkt d IX sagts om föreningsfrihet. Förevarande konventionsbestämmelse tor- Därjämte bör framhållas den i rättspraxis de emellertid avse blott den diskriminering fastslagna principen att en fackförening insom fastighetsägare e. kan utöva mot hyte utan särskilda skäl får utesluta en arberesgäster, köpare d. Redogörelsen för e. tare eller vägra honom inträde jfr ex. svensk rätt begränsas därför till denna form Nytt Juridiskt Arkiv, avd. 1946 s. 83 och av diskriminering. 1948 s. 513. Fastighetsägare har i princip rätt att fritt

e III rätten till bostad. Liksom rätten välja hyresgäst. till arbete är rätten till bostad allmänt Viktiga inskränkningar i denna rätt kan en omfattad princip i vårt samhälle. Några emellertid anses ligga däri, att kommunala

regler hindrar någon på grund hans bostadsförmedlingar på olika sätt skaffat som av

SOU 1968: 68 47

sig anvisningsrätt till lediga lägenheter. Här nansierats med statliga bostadslån. stöd av kan särskilt nämnas avtal om anvisnings- I den mån kommunerna har hand förom rätt mellan kommuner och bostadsproducen- delningen av bostäder föreligger alltså goda ter i samband med försäljning av mark, möjligheter att med deras medverkan åstadtomträttsupplåtelser och förmedling stat- komma skydd mot rasdiskriminering. av liga lån. Och när bostadsförmedlingarna an- De möjligheter till skydd mot rasdiskrivisar lägenheter åt bostadssökande, som re- minering som nu nämnts föreligger, såsom dan har bostad, söker förmedlingarna i all- framgått, endast i fråga om en del av bomänhet skaffa sig anvisningsrätten till de stadsmarknaden. Vissa fastighetsägare är inledigblivna lägenheterna. te på angivet sätt beroende det allmänav Enligt avtal om anvisningsrätt kan veder- Framför allt gäller detta fastighetsägana. börande bostadsproducent vara skyldig att re som yrkesmässigt överlåter eller uppanta anvisad bostadssökande, om denne skä- låter lägenheter eller bostadshus. Samma är ligen kan tas för god som hyresgäst. Med förhållandet med hyresvärdar hyr ut som godtagbar hyresgäst avses den som vid del sin bostad eller hyr ut hela denna en en av objektiv prövning bör godtas med hänsyn i andra hand. till förmåga att betala hyran, skötsamhet I fråga skydd rasdiskrimineranom mot och familjens storlek i förhållande till bo- de villkor i hyresavtal erinras om den nya staden prop. 1967: 100 s. 254. En hyres- bestämmelsen i 3 kap. 64 § lagen den 14 värd bör därför inte kunna åberopa juni 1907 nyttjanderätt till fast en an- om egenvisad bostadssökandes grund dom SFS 1968: 346. Med stöd denna ras e. som av för vägran att godta denne. Avtalsbrott i bestämmelse, träder i kraft den 1 jasom anledning av avtal förmedlingsrätt nuari 1969, kan hyresvillkor jämkas eller om synes inte ha förekommit SOU 1967:1 lämnas avseende tillämpningen s. utan om av 116. Redan det förhållandet, att kommu- villkoret uppenbarligen skulle strida god mot nen kan bli obenägen att i fortsättningen sed i hyresförhållanden eller eljest vara otillupplåta mark till byggnadsföretagare börlig. Enligt kommitténs mening som bör ett underlåtit att ställa sig kommunens önske- hyresvillkor rasdiskriminerande kunav art mål om förmedlingsrätt till efterrättelse, tor- strida god sed i hyresförhålna anses mot de vara ett verksamt medel för att förmå landen. Införs allmänt stadgande ett om byggnadsföretagare att uppfylla ifrågava- straff för rasdiskriminering i näringsverkrande slags avtal. Ett annat påtrycknings- samhet, torde detta också få betydelse för medel kan vara ex. en vitesbestämmelse. tolkningen uttrycket god sed i hyresförav Några vitesklausuler emellertid inte ha hållanden. Vad anförts gäller den synes nu även förekommit i avtal om förmedlingsrätt SOU regeln i 3 kap. 46 § 9 ovannämnda lag nya 1967: 1 s. 115 f. då hyresvärd uppsagt hyresavtal röransom, Vad särskilt angår statliga bostadslån kan de bostadslägenhet, ger hyresgäst rätt till på begäran av kommun som villkor för så- förlängning avtalet hyresförhållanav om dant lån krävas att med stöd av lånen upp- dets upphörande skulle strida mot god sed förda bostäder ställs till förfogande för i hyresförhållanden eller eljest skulle vara kommunal bostadsförmedling. Villkoren kan obilligt mot hyresgästen. Slutligen kan i fråavse bostäder i flerfamiljshus och i småhus ga om bostadsrättsföreningar sägas att visst som inte skall bebos av låntagaren. Vid lån skydd mot rasdiskriminerande åtgärder från till småhus som skall bebos låntagaren föreningens sida dess medlemmar ligav mot

kan fästas villkoret att han medverkar till i principen alla medlemmar

ger att i en att bostadsförmedlingen får förmedlingsrätt förening skall behandlas lika 20§ andra till den bostad han lämnar prop. 1967: 100 stycket lagen ekonomiska föreningar och om s. 252, rskr 1967:265. Det kan framhållas 2§ lagen den 25 april 1930 bostadsom att den övervägande delen av nyproduktio- rättsföreningar. nen av bostäder under de senaste åren fi-

48 SOU 1968: 68

e IV rätten till allmän hälsovård, sjuk- allmänheten tillgänglig del av hamnområde vård, social trygghet och allmänna tjänster. samt allmän väg ävensom annat område, Här kan till en början hänvisas till den som är upplåtet till eller eljest nyttjas för prestationsskyldighet som åligger vissa för allmän samfárdsel. allmänheten avsedda inrättningar, bl. a. sjuk- En väg får anses nyttjad för allex. vårdsinrättningar se nedan vid punkt f. män samfärdsel då den är allmänneligen be- Vad särskilt angår rätten till social trygg- faren. Åtskilliga enskilda vägar är därför het gör vår sociallagstiftning ingen skillnad att som allmän plats i ordningsstadgans anse mellan olika etc. Sverige mening. I lokal ordningsstadga kan bestämpersoner av ras har år 1963 ratificerat Internationella mas, att andra till allmänt begagnande upparbetsorganisationens konvention 118 an- låtna områden än nyss sagts vid tillämpningnr gående utlänningars likställande med ett en av de allmänna ordningsföreskrifterna i lands medborgare i fråga social allmänna ordningsstadgan och av föreskrift egna om trygghet prop. 1963: 29. i lokal ordningsstadga skall vara likställda Beträffande rätten till allmänna tjänster med allmän plats. Varje kommun har sålei övrigt torde, såsom berörts i det före- des fria händer att bestämma för vilka omgående, kunna hävdas att statlig eller råden utöver de som är allmän plats enen kommunal befattningshavare rasdiskri- ligt allmänna ordningsstadgan ifrågavasom minerar i sin tjänsteutövning löper risk att rande ordningsföreskrifter skall gälla. ådömas disciplinärt eller påföljd en- Enligt allmänna ordningsstadgan kan de ansvar ligt brottsbalkens regler ämbetsbrott. ytterligare föreskrifter avseende den allmänom na ordningen, som för kommun eller del e V rätten till undervisning och utbild- därav finns erforderliga och angår förning. Enligt art. 2 i tilläggsprotokollet till hållanden, om vilka annat är bestämt, med- Europarådets konvention får ingen förväg- delas i lokal ordningsstadga. Vid meddelanrätten till undervisning. Utrikesminis- de av sådan föreskrift skall tillses att däriras tem prop. 1953:32 s. 5 yttrade härtill, genom inte läggs onödigt tvång på allmänatt det krav innefattas häri uppenbar- heten eller eljest görs obefogad inskränkning som ligen är tillgodosett i ett land som Sverige, iden enskildes frihet. som har allmän skolplikt. Beträffande allmänna platser och därmed jämförliga områden äger myndighet med e VI rätten att deltaga på lika villkor i stöd ordningsstadgan utfärda föreskrifav kulturell verksamhet. I fråga om denna rät- ter rörande den allmänna ordningen. Dessa tighet kan hänvisas till vad nedan vid punkt föreskrifter kan inte lagligen ha rasdiskrif sägs angående offentlig tillställning och minerande karaktär. Enskild person får inallmän sammankomst. te hindra annan att beträda ifrågavarande platser eller områden. f rätten till tillträde till varje för all- I fråga om rätten till tillträde till servicemänheten avsedd plats eller serviceinrätt- inrättningar avsedda för allmänheten, vilning, såsom kommunikationsmedel, hotell, ken rätt självfallet också måste innefatta kaféer, teatrar och parker. Be- rätt att på gängse villkor bli tillhandahålrestauranger, träffande denna föreskrift kan i fråga om len varor eller tjänster, kan erinras om att svensk rätt till början hänvisas till be- utvecklingen inom avtalsrätten lett till att en stämmelserna allmän plats enligt allmän- enskildas rätt att sluta avtal och bestämma om na ordningsstadgan av den 14 december dessas innehåll i många situationer begrän- 1956. sats. Även rätten att underlåta att sluta av- Med allmän plats förstås gata, torg, park tal har blivit kringskuren. Exempelvis är och plats, enligt fastställd stads- enligt järnvägstrafikstadgan den 13 maj 1966 annan som plan eller byggnadsplan utgör allmän plats järnväg skyldig att verkställa transporter och upplåtits för avsett ändamål, för mot vederbörligen fastställda avgifter och som

SOU 1968: 68 49

4-814472

enligt telegrafreglementet den 11 december därom torde prestationsplikt få antas före- 1959 har envar rätt att få telegram befordra- ligga för de flesta statliga och kommunala de. Näringsfrihetsrådet kan enligt lagen den inrättningar av förevarande slag. Beträffan- 25 september 1953 om motverkande i vis- de inrättningar som drivs av andra subjekt sa fall av konkurrensbegränsning inom nä- än stat eller kommun kan förbehåll om ringslivet bl. a. förelägga företagare vid vi- prestationsskyldighet ha gjorts i samband te att leverera varor till återförsäljare då med myndighets fastställelse reglemenav rådet funnit konkurrensbegränsning medfö- ten e. d. Garantier för att prestationsplikten ra skadlig verkan enligt lagen och denna fullgörs finns däri att olika rättsliga påverkan inte kunnat undanröjas genom för- följder kan drabba inrättningens huvudman, handling. Kommittén erinrar i detta såsom förlust tillstånd eller statsbidrag, sam- av manhang även om den i det föregående eller dess tjänstemän, såsom straffrättsligt nämnda rätten att bli medlem av ekonomisk eller disciplinärt ansvar samt skadeståndsförening eller fackförening. ansvar. Därjämte har den enskilde möjlig- Som exempel på serviceinrättningar för heter att påkalla rättsliga åtgärder i förhålallmänheten nämns i punkt 5 f kommuni- lande till inrättningen, såsom klagomål eller kationsmedel. Sådana är i stor utsträckning besvär. offentliga eller står under offentlig kon- Som nämnts kan, då inrättning av en troll. Även åtskilliga andra inrättningar är angivet slag inte uppfyller sin plikt ovan offentliga i den meningen att de drivs av att prestera, indragning myndighets tillav staten, kommuner eller andra offentligrätts- stånd komma i fråga som sanktion. Sådan liga subjekt, eller av enskilda subjekt vilka sanktion kan emellertid bli aktuell även i underkastats en rättslig särreglering av en andra fall. I åtskilliga författningar anges art som normalt inte förekommer vid pri- att tillståndet för näringsidkare att utöva vatföretag utan endast vid inrättningar som viss verksamhet under vissa omständigheter ingår i den offentliga förvaltningsorganisa- kan återkallas e. d. I det följande skall lämtionen. nas en kortfattad redogörelse för vissa för- Offentliga inrättningar av detta slag är: fattningar av nämnda slag. Framställningen Postverket, televerket, statens järnvägar, sta- begränsas därvid inte till vad som här kaltens vattenfallsverk, sjukvårdsinrättningar, lats offentliga inrättningar och heller till undervisningsanstalter, bibliotek, arkiv och kommunikationsmedel. muséer, undersökningsanstalter, penningin- Lagen den 18 april 1935 med vissa berättningar, försäkringsinrättningar, elektri- stämmelser arbetsförmedling äger enligt om citets- och gasverk, vattenlednings-, avlopps- 1 § första stycket tillämpning på all slags och renhållningsverk, slakthus, rättshjälps- arbetsförmedling bedrivs än som av annan anstalter, auktionsverk, enskilda järnvägar, offentlig arbetsförmedlingsanstalt eller godspårvägar, biltrafikföretag, åkerier; stads- känd sjuksköterskebyrå och inte sker som budsföreningar o. d., trafikförsäkringsanstal- genom utgivande skrift, varå tryckfriav ter, systembolag och apotek jfr H. Ström- hetsförordningen är tillämplig. Arbetsförberg, Om rättsförhållandet mellan offentliga medling får inte bedrivas i förvärvssyfte anstalter och deras nyttjare, Lund 1949, s. 2 § första stycket. Vill någon eljest be- 48 ff. driva arbetsförmedling, för vilken från ar- Dessa inrättningar har i regel prestations- betsgivare eller arbetssökande uppbärs inplikt gentemot envar. I flera fall finns ut- skrivnings- eller förmedlingsavgift, periotryckliga stadganden om sådan plikt. Ovan diskt bidrag eller ersättning, skall annan har exempelvis nämnts järnvägstrafikstad- tillstånd sökas hos arbetsmarknadsstyrelgan och telegrafreglementet. Ett annat ex- sen 2 § andra stycket. När anledning därempel är förordningen den 25 oktober 1940 till förekommer kan arbetsmarknadsstyrelang. yrkesmässig automobiltrafik m. m. sen återkalla tillstånd ävensom meddela 23 §. Även utan uttryckliga stadganden ändrade villkor eller bestämmelser för verk-

50 SOU 1968: 68

4 §. rigt och andra förhållanden lämpligen böra samheten Enligt förordningen den 25 oktober utöva rörelsen. Enligt 2 mom. får över- 1940 angående yrkesmässig automobiltrafik låtelse till än enskild person ske annan får yrkesmässig trafik bedrivas endast där för rörelsen utsetts en förestånm. m. endast efter vederbörligt tillstånd, k. trafik- dare som godkänns av detaljhandelsbolas. tillstånd. Tillstånd meddelas enligt 5 § get. Iakttas inte vid utskänkning bestämmelav antingen biltrafiknämnd eller lokal i förordningen, med stöd därav medstatens serna trafiknämnd eller länsstyrelse, beroende på delade föreskrifter eller villkor i överlåtrafikens Trafiktillstånd kan telseavtal eller uppfyller utskänkningsrörelart. av myndighet, meddelat tillståndet, återkal- inte de särskilda krav som med hänsyn som se las eller för viss tid indras vid svåra el- till nykterhet, ordning och trevnad bör ler upprepade överträdelser bestämmel- uppställas på sådan rörelse, skall intendenav i nämnda förordning, vid underlå- ten för utskänkningsärenden, efter hörande serna tenhet att begagna tillståndet ävensom när av en rådgivande nämnd, alltefter omstänmed hänsyn till trafikens ändamålsenliga digheterna antingen tillhålla rättighetsimieordnande eller eljest synnerlig anledning havaren att vidta rättelse eller hos länsdärtill förekommer. Har innehavare styrelsen påkalla förklaring att överlåtelseav trafiktillstånd gjort sig skyldig till förfarande avtalet skall upphöra att gälla eller om så eller försummelse, kan föranleda åter- finns lämpligt med hänsyn till särskilda som kallelse eller indragning tillståndet, och förhållanden, hos länsstyrelsen hemställa av kan det att han skall låta rätta sig om föreskrifter rörande utskänkningen antas, utan sådan åtgärd, kan varning i stället 43 §. Jämlikt 31 § första stycket får länsmeddelas 19 §. styrelsen meddela tillstånd till utskänki Statens biltrafiknämnd har på kommittén ning som avstyrkts av kommunens fullförfrågan, huruvida trafiktillstånd blivit åter- mäktige. Finner fullmäktige med hänsyn kallat eller indraget på grund förhållande till särskilda förhållanden inskränkningar av har avseende å rasdiskriminering, erforderliga i fråga om utskänkningens besom upplyst såvitt nämnden har sig bekant så- drivande är länsstyrelsen skyldig att vid att dant förhållande icke anförts skäl för tillstånds meddelande fastställa vad fullsom återkallande trafiktillstånd. mäktige i sådant hänseende föreslagit i den av Auktorisation meddelas enligt kungörel- mån inskränkningarna inte bl. a. innebär den 30 juni 1947 auktorisation förbud mot utskänkning till viss person sen om av fastighetsmäklare handelskammare 1 §. eller viss kategori av personer; 31 § andra av Ett kraven för auktorisation är att stycket. av vederbörande gjort sig känd för redbarhet Angående rätt till detaljhandel, sägs i och jämväl i övrigt finns lämplig 2 §. 7 § ölförsäljninga-förordningen den 23 mars Handelskammaren skall tillse att auktori- 1961, att ölförsäljare som är enskild perserad fastighetsmäklare i sin verksamhet och själv handhar utminutering ävenson bl. iakttar god affärssed 7 §. Handels- föreståndare för utminutering skall a. som kammaren kan återkalla auktorisationen med hänsyn till personliga förhållanden bl. mäklaren förfar oredligt i sin vara lämplig att utöva verksamheten. Mota. om verksamhet eller han på annat sätt vi- svarande gäller utskänkning 11 §. Tillom sig olämplig 8 §. stånd till utminutering meddelas av polissar I 4 kap. rusdrycksförsäIjningsförordning- myndigheten i den ort där försäljningsstälden 26 maj 1954, handlar ut- let är beläget 8 §. Tillstånd till tillfällig en som om skänkning, sägs i 40 § 1 första styc- utskänkning meddelas av polismyndighet mom. ket, rätt till utskänkning får detalj- 12 §. Till årsutskänkning meddelas tillatt av

handelsbolaget överlåtas endast till den som stånd av länsstyrelse 13 §. När det anses

gjort sig känd för ordentlighet och påkallat särskilda förhållanden kan i samanses av med hänsyn till personliga egenskaper i öv- band med utskänkningstillståndet meddelas

SOU 1968: 68

närmare föreskrifter rörande utskänkning- och vissa småstugor prop. 1966: 124 s. 77.

ens bedrivande. Föreskrift får dock bl. a. Rörelse är avsedd huvudsakligen för som innefatta förbud mot utskänkning till uthyrning stadigvarande bostad omfatav viss person eller viss kategori av personer tas inte förordningen. Tillstånd, av som 16 §. Iakttas inte bestämmelserna i för- meddelas polismyndigheten i orten, fordav ordningen eller med stöd därav meddelade för rörelse, är avsedd att samtiras som föreskrifter kan polismyndigheten eller, när digt motta minst nio gäster eller som omtillstånd meddelats av länsstyrelsen, denna, fattar minst fem gästrum. Tillstånd skall

efter hörande av kommunens nykterhets- meddelas, det inte finns anledning anta om nämnd meddela ölförsäljaren varning. Om att den söker tillståndet skall driva som rättelse vinns eller varning anses vara rörelsen så fara för allmän ordning och att tillfyllest kan försäljningen helt eller delvis säkerhet uppkommer 2 §. Är tillstånds-

förbjudas eller tillståndet återkallas med havare inte lämplig att driva rörelsen den av verkan för viss tid eller tills vidare. Om anledningen att han upprepade gånger fun-

så anses lämpligt på grund särskilda nits skyldig till brott förordningen elav mot förhållanden kan föreskrifter i 16 § ler åsidosatt bestämmelse gäller som annan som sägs meddelas 27 §. för rörelsen och trots anmaning underlåtit

Enligt 3 § 1 allmänna läkarinstruktiø- att vidta rättelse inom skälig tid eller av nen den 10 maj 1963 SFS 1963: 341 är annan anledning, skall polismyndigheten

varje läkare, vare sig han är i allmän tjänst återkalla tillståndet 19 §.

eller enskilt utövar läkaryrket, skyldig att Ytterligare exempel på författningar med i överensstämmelse med vetenskap och beliknande bestämmelser som nu nämnda författprövad erfarenhet meddela patient de råd ningar är mäklareordningen den 9 juni 1893, och, såvitt möjligt, den behandling som lagen den 16 maj 1919 fondkommissionsom patientens tillstånd fordrar. Handlar läkare rörelse och fondbörsverksarnhet, lagen den 21

i strid åligger maj 1931 om upplagshus och upplagsbevis, mot vad som sålunda honom skeppsklarerarförordningen den 4 maj 1934, döms, om förseelsen eljest jämlikt lag frihamnsförordningen den 31 maj 1935, kuneller annan författning är belagd med görelsen den 21 augusti 1935 om förestån-

straff, till dagsböter eller fängelse i högst darskap å apotek, rättegångsbalken den 18

månader 10 § första stycket instruk- juli 1942 8 kap. 7 § om advokat, lagen sex den 17 juni 1948 om försäkringsrörelse, förtionen. Enligt läkarregler antagna av Sveordningen den 10 juni 1949 om explosiva variges läkarförbunds fullmäktige den 9 deror, lagen den 29 december 1949 om pantlånecember 1951 får läkarens förhållande till rörelse, förordningen den 29 december 1949

patient inte påverkas bl. sig ang. handel med skrot, lump och begagnat av a. vare ras eller religionsbekännelse. gods, kungörelsen den 28 september 1951 I 4 § första stycom auktorisation av enskilda bevakningsföreket lagen den 30 juni 1960 om behörighet tag, lagen den 31 mars 1955 om bankröatt utöva läkaryrket sägs, att har legitime- relse, förordningen 5 juni den 1959 om hanrad läkare ådagalagt grov oskicklighet vid del med preventivmedel, förordningen den 1

utövning läkaryrket eller eljest visat sig december 1961 om brandfarliga varor, läkeav medelsförordningen, giftförordningen, bekämpuppenbart olämplig såsom läkare, äger so- ningsmedelsförordningen och narkotikaförordcialstyrelsen återkalla hans legitimation. ningen, alla av den 14 december 1962, lagen

Enligt 1 § hotellförordningen den 16 de- den 31 maj 1963 om behörighet att utöva

cember 1966 SFS 1966:742 med tandläkaryrket, allmänna tandläkarinstruktioavses hotell- eller pensionatrörelse yrkesmässig nen den 6 december 1963 och kungörelsen den

21 maj 1964 om medicinalpersonal under soverksamhet med ändamål att tillhandahålla cialstyrelsens inseende. Slutligen kan även nämtillfällig möblerad bostad. Förordningen nas lagen den 29 november 1968 rätt för om kan tillämpas på, förutom verksamhet utlänning och utländskt företag att idka näring som drivs under beteckningen hotell här i riket och förordningen den 29 november eller pen- 1968 om tillfällig handel. sionat, exempelvis motell, resandevåningar,

resanderum, natthärbärgen, vandrarhem Företag som idkar sjö- och lufttrafik är

52 SOU 1968: 68

i allmänhet underkastade någon sådan tigheter av olika slag. Frånsett möjligheten rättslig reglering, att de på samma sätt att i en del fall ingripa med åtal för ämsom kommunikationsmedel till lands kan betsbrott, indragning av tillstånd e. d. finns betecknas som offentliga inrättningar. För beträffande dessa inrättningar något fartygstrafik fordras i allmänhet inte något rättsligt skydd mot rasdiskriminering. tillstånd av offentlig myndighet och förhållandet mellan redare samt befraktare eller passagerare är reglerat genom allmän Ytterligare regler med avseende på art. 4 lag. För luftfart i regelbunden trafik på och 5 viss luftfartsled eller annan luftfart mot ersättning krävs visserligen statligt tillstånd Utöver vad som framgått av det föregåenmen rättsförhållandet mellan lufttrafikföre- de kan visst skydd mot rasdiskriminering tag och dess trafikanter är i huvudsak i art. 4 och 5 nås genom brottsre- som avses glerat genom allmän lag Strömberg balkens regler förtal, förolämpning och a. a. s. om 102 förargelseväckande beteende. Dessa regler Förutom serviceinrättningar som kom- kan få betydelse även för sådan diskrimimunikationsmedel nämns i punkt f hotell, nering som förekommer i privatlivet. restauranger och kaféer. I fråga om så- I 5 kap. l § första stycket brottsbalken dana inrättningar föreligger som förut på- sägs att den som utpekar någon såsom pekats vissa krav på myndighets tillstånd brottslig eller klandervärd i sitt levnadsenligt hotell-, rusdrycksförsäljnings- och öl- sätt eller eljest lämnar uppgift, som är ägförsäljningsförordningama. Särskilda be- nad att utsätta denne för andras missaktstämmelser till ingripande mot utövad ras- ning, döms för förtal. I 5 kap. 3 § första diskriminering finns inte. I den mån till- stycket brottsbalken stadgas, att den som ståndsgivningen inte kan användas för att smädar kränkande tillmäle annan genom dirigera företagets val av gäster lär den eller beskyllning eller annat skymfgenom som driver inrättningar av nämnda slag ligt beteende mot honom, döms, gärom fritt kunna välja sina gäster. ningen är belagd med straff för förtal Bland de i punkt f angivna serviceinrätt- eller grovt förtal, för förolämpning. Enningarna nämns också teatrar. Vissa möjlig- ligt 16 kap. 16 § brottsbalken kan den som heter till skydd mot rasdiskriminering får för oljud på allmän plats eller eljest ofanses ligga däri att vissa teatrar är be- fentligen beter sig på sätt som är ägnat roende av att uppbära anslag av allmänna att väcka förargelse hos allmänheten, vara medel. Några särskilda bestämmelser till förfallen till ansvar för förargelseväckande skydd mot rasdiskriminering finns dock beteende. inte. På liknande sätt förhåller det sig med andra inrättningar som anordnar offentliga tillställningar, ex. konserter, eller allmän- Artikel 6 na sammankomster, exempelvis föreläsningar. Jämlikt denna artikel skall konventionssta- Uppräkningen i punkt f av för allmän- terna tillförsäkra envar under deras jurisheten avsedda serviceinrättningar är inte diktion verksamt skydd och rättsmedel, geuttömmande utan får ses som en exempli- nom vederbörande nationella domstolar och fiering. Banker, butiker, frisersalonger o. andra statliga institutioner, mot varje rasinrättningar tillhör också förevarande ka- diskriminerande handling som kränker hans tegori liksom advokatbyråer, tandläkarmot- mänskliga rättigheter och grundläggande tagningar o. d. Över huvud taget hör hit, friheter i strid mot ifrågavarande konvenutöver förutnämnda inrättningar av offent- tion. Nu nämnda rättsskydd kan för svensk lig natur, alla andra inrättningar har rätts del tillförsäkrat rättesom anses genom till syfte att tillhandahålla allmänheten nyt- gångsbalken och bestämmelserna för ad-

SOU 1968: 68 53

ministrativ i de fall då handlingen kande i den mening uttrycket har i 6 kap. process i fråga är rättsstridig. 3 § strafflagen, synes enligt kommitténs me- Det kan erinras att i art. 13 i Eu- ning rasdiskriminerande handling, som är om roparådets konvention stadgas, krirninaliserad, i princip böra medföra att att envar, i sistnämnda konvention angivna fri- detta stadgande blir tillämpligt. vars och rättigheter kränkts, skall äga effektiv möjlighet att tala härå inför inhemsk myndighet och detta även i det fall, att kränk- Sammanfattning föreskrifter i konvenav ningen förövats av ämbetsman i tjänste- inte har tillfredsställande tionen som utövning. Departementschefen prop. 1951: täckning i svensk rätt 165 hänvisade härvid till JO- och MOinstitutionerna, under anförande att de till- De företeelser i art. 4 a-b som inte är kommit just föriatt tillgodose de synpunk- straffbara eller eljest olagliga i svensk rätt här är i fråga. i den mån handlingarna inte faller in ter som - I 6 omnämns även rätten att vid under framför allt reglerna om hets mot art. nationella domstolar begära rättvis och till- folkgrupp och uppvigling i brottsbalken fredsställande gottgörelse eller ersättning är allt spridande på rasöverlägsenhet elav för skada liden till följd sådan diskrimi- ler rashat grundade idéer, uppvigling till av nering sägs i artikeln. rasdiskriminering och lämnande av stöd i som Till början kan härom anmärkas att någon form åt rasförföljelse, inklusive fien svensk rätt i princip inte erkänner någon nansiering därav. Vidare saknas möjligheskyldighet för stat och kommun att ersätta ter att olagligförklara och förbjuda orgaskada föranledd felaktiga myndighets- nisationer och organiserad och annan proav avgöranden. Ersättning kan erhållas paganda, främjar och uppviglar till av ve- som derbörande befattningshavare i den mån han rasdiskriminering. Straffbart eller eljest kan göras ansvarig. olagligt enligt svensk rätt är slutligen inte I övrigt kan beträffande förevarande för- heller deltagande i nämnda slags organi-

klaring i art. 6 sägas, att enligt 6 kap. sationer eller verksamhet. § strafflagen skall skada, någon Beträffande i art. S angivna förhållan- 1 som gebrott tillfogar ersättas den den saknas rättsligt skydd mot rasdiskrinom annan, av brottslige. I den mån rasdiskriminering minering såtillvida att lagligt hinder inte kriminaliseras kommer alltså att finnas möj- finns för enskild arbetsgivare att av rasligheter till skadestånd. skäl vägra arbetssökande anställning. Inte Enligt 6 kap. 3 § första stycket straff- heller mot sådan diskriminering i fråga om lagen kan ersättning utgå även för lidande, arbetsvillkor och uppsägning finns i svensk brott mot personliga friheten, rätt fullständiga regler. Motsvarande gälsom genom eller ärekränkande gärning, må ler om förhållandena på bostadsmarknagenom anses någon tillskyndat. På begäran av den den. kränkte kan enligt andra stycket i nämn- Vad angår serviceinrättningar för allda lagrum den gjort sig skyldig till mänheten finns visserligen i viss utsträcksom ärekränkande gärning dömas att bekosta ning sanktionsmöjligheter genom reglerna tryckning i allmän eller ortens tidning ämbetsbrott, indragning av tillstånd av om den dom varigenom den kränkte vunnit Dessa regler träffar emellertid inte o. upprättelse. Uttrycket ärekränkande gärning alla som är verksamma i dessa personer omfattar inte bara de i brottsbalkens kap. 5 inrättningar. Tjänsteansvar åvilar inte enangivna brotten utan också andra brott Och som är anställd drabvar. en person kan innefatta kränkning någons bas i grad som arbetsgivaren som av samma ära jfr SOU 1944: 69 111. ett tillstånd e. d. indras. Vidare finns s. om Då det torde naturligt att bedöma serviceinrättningar som alls är beroende vara rasdiskriminerande handlingar som ärekrän- av tillstånd, anslag m. m. Komplettering av

54 SOU 1968: 68

det rättsliga skyddet mot rasdiskriminering i fråga om serviceinrättningar behövs alltså för överensstämmelse mellan svensk rätt och förevarande konventionsföreskrift. Eftersom art. 5 avser avskaffande av alla former av rasdiskriminering, dvs. inte bara diskriminering i de förhållanden som särskilt nämns i artikeln, vill kommittén till sist erinra om att svensk rätt, när det gäller enskilda, inte har något generellt stadgande mot rasdiskriminering.

SOU 1968: 55

6 Allmän motivering för Förslag till viss

lagstiftning

mot rasdiskriminering

Inledande anmärkningar digat chefen för inrikesdepartementet att tillsätta. Att rasdiskriminering förekommer i Sve- Kommittén vill helt allmänt understryka rige torde inte kunna förnekas. Uppgifter behovet av ökad kunskap förekomsten om i bl. a. pressen ger belägg härpå. Redan rasdiskriminering i det svenska samhälav detta förhållande utgör i och för sig anled- let. Skulle ett fortsatt forsknings- och utredning att överväga åtgärder mot rasdiskrimi- ningsarbete röja existensen av mera svårnering. artade problem på detta område, kan frå- Kommittén har inte funnit det möjligt att gan om en mera långtgående och detaljemed någon säkerhet fastställa i vilken om- rad lagstiftning än vad kommittén kommer fattning rasdiskriminerande beteenden här att föreslå aktualiseras. Skulle undersökförekommer. För att erhålla sådan kunskap ningar däremot visa att problemet har blygtorde det krävas kartläggningar och utred- samma proportioner, torde det tills vidare ningar av vetenskaplig karaktär. Ett utred- inte nödvändigt att ytterligare skärpa vara ningsarbete av denna art kan inte anses lig- lagstiftningen utöver kommitténs förslag. ga inom kommitténs mera begränsade upp- Vid bedömande frågan i vilken utav om drag. Kommittén har övervägt möjligheten sträckning åtgärder mot rasdiskriminering att anhålla om tillstånd att ta initiativ till nu är motiverade har att beakta inte man sådana mera omfattande undersökningar för bara de förhållanden för närvarande som att få ett säkrare faktiskt underlag för sina råder. Man måste även söka bedöma hur ställningstaganden. Dessa överväganden har utvecklingen framdeles kan tänkas komma att emellertid lett till slutsatsen att ett utred- gestalta sig. Såsom erfarenheterna från andra nings- och undersökningsarbete av nämnda länder, ex. Storbritannien, visar, kan man slag väsentligt skulle fördröja kommitténs inte bortse från risken för att i framtiden möjligheter att framlägga förslag till ny även svårartade former av rasdiskriminering eller ändrad lagstiftning på punkter där följer i en fortsatt invandrings spår, om sådana tillägg eller ändringar framstår som motåtgärder i tid vidtas. Detta är otvivelsärskilt angelägna. Det bör inte heller för- aktigt en omständighet som talar för att bises att den av chefen för inrikesdeparte- man nu vidtar åtgärder som går längre än mentet tillsatta arbetsgruppen för invand- vad enstaka rapporterade fall av diskrimirarfrågor i viss utsträckning tagit initiativ nering i och för sig skulle motivera. till undersökningar om problem som ligger Eftersom den framtida invandringens omnära kommitténs uppgifter. Kommittén er- fattning och sammansättning inte kan förinrar i detta sammanhang också om den utses av kommittén och det inte heller är utredning om invandrares anpassningspro- möjligt att förutsäga vilka motsättningar och blem m. m. som Kungl. Majzt i år bemyn- vilken benägenhet till diskriminering som

56 SOU 1968: 68

denna invandring kan tänkas framkalla, har sådan lösning. Även andra sanktionsformer kommittén avstått från att i detta skede än krirninalrättsliga bör därför övervägas. pröva möjligheten av en så omfattande och Detta överensstämmer med principen kriatt detaljrik lagstiftning som den som nyligen minalisering bör användas sanktionssom genomförts i Storbritannien mot bakgrund form endast andra medel är mindre om av de skärpta rasmotsättningarna i det brit- lämpliga för att få till stånd viss önskad en tiska samhället. En sådan prövning skulle ordning i samhällslivet. Konventionen utgör uppenbarligen bli av synnerligen spekulativ härvidlag inte något hinder. Som kommittén karaktär och de slutsatser, prövningen anmärkt på ställe fordrar visserligen som annat kunde föranleda, skulle löpa risken att inte konventionen att lagstiftning finns det om är svara mot vare sig aktuella eller framtida påkallat omständigheterna. Denna lagav behov av medel mot rasdiskriminering. stiftning behöver emellertid inte vara av Ett ytterligare skäl till att nu överväga åt- kriminalrättslig natur. gärder mot rasdiskriminering är såsom Beträffande rasdiskriminerande beteenden nämns i direktiven intresset av att möjlig- i huvudsak följande andra sanktionssynes göra Sveriges ratificering av FN- konventio- former än rent kriminalrättsliga komma i nen. Denna konvention förutsätter att lag- fråga. Man kan införa ett system varigenom stiftning eller andra medel står till buds för domstol eller myndighet vid vite ålägannan att hindra olika former av rasdiskriminering. ger någon att upphöra med rasdiskriminering Kommitténs undersökning måste därför få eller att försätta den drabbade i situation en den omfattningen att svar ges på frågan vad motsvarar den i vilken han skulle ha som som bör krävas för svensk anslutning till varit han inte utsatts för diskrimineringom konventionen. Denna fråga har vidrörts i en. Vidare kan tänka sig att i avtal, man samband med redogörelsen för i vad mån mellan kommunal eller statlig myndigex. gällande svensk rätt uppfyller konventionens het, å sidan, och enskilda eller ena personer föreskrifter. Med hänsyn till ratificerings- företag, å andra sidan, uppta bestämmelser frågan måste undersökas vilka åtgärder som varigenom det allmännas motpart vid vite på grund av konventionen kan krävas be- åtar sig att i sin anställningspolitik etc. träffande de områden av samhällslivet, där vidta rasdiskriminerande åtgärder. En annan enligt nämnda redogörelse svensk rätt inte sanktionsform är ogiltigförklaring rättsav kan anses täcka konventionen. handlingar. En ytterligare utväg är att vid Vad kommittén här anfört ger vid han- myndighets tillståndsgivning kräva att den den att frågan om i vilken utsträckning får tillstånd till viss näringsverksamhet som åtgärder nu bör vidtas på nyssnämnda om- e. d. rasdiskriminerar och att sedan, om råden av samhällslivet får bedömas med ut- villkoren inte iakttas, dra in tillståndet. Vigångspunkt från dels den omständigheten dare kan nämnas åtgärder icke-rättslig av att vissa, om än relativt fåtaliga, uttryck för natur, särskilt ekonomisk bojkott mot enrasdiskriminering redan visat sig i vårt land, skilda eller företag utövar personer som ras-dels det förhållandet att det med hänsyn till diskriminering. En kommun upphör ex. möjligheten av en fortsatt invandring finns med att göra inköp hos ett företag som risk för skärpta motsättningar i framtiden, rasdiskriminerar. och dels intresset av att Sverige kan ratifi- När det gäller att inskrida med lagstift-

cera konventionen. ning mot rasdiskriminering måste man vid

valet av sanktionsform ta hänsyn till i vad mån man kan räkna med att kunna beivra Olika medel mot rasdiskriminering inträffade fall av rasdiskriminering. Här Enligt direktiven är kommitténs uppgift fö- framträder särskilt problemet om möjligreträdesvis att utreda frågan om ett straff- heterna att föra bevisning. Om svårigheter sanktionerat förbud mot rasdiskriminering. ofta föreligger att föra bevisning om ett Kommittén är emellertid inte bunden vid en visst beteende, är detta en omständighet som

SOU 1968: 68 57

talar mot att i lag stadga sanktioner mot Ny lagstiftning mot rasdiskriminering detta beteende. Särskilt gäller detta krimi-

nalrättsliga sanktioner för vilka måste krä- Förenta Nationernas konvention avser avvas att till fullo styrkts att en rasdiskrimi- skaffande rasdiskriminering i alla dess av nerande handling begåtts. former. Utöver de områden samhällsliav Vad hittills sagts om kriminalrättsliga el- vet där enligt den tidigare lämnade redogö-

ler andra sankioner mot rasdiskriminerande relsen svensk rätt inte täcker konventionen

beteenden har främst tagit sikte på att finns knappast några områden för vilka åtgenom åtgärder av olika slag förhindra ras- gärder mot rasdiskriminering kan ifrågasät-

diskriminering. tas. Kommitténs överväganden behovet om Vid övervägande av frågan hur ingripan- lagstiftning inriktas därför på de områav de mot rasdiskriminering bör ske får den där svensk rätt är ofullständig i förhålman emellertid också beakta intresset av att den lande till konventionen. Dessa områden hän-

som i det enskilda fallet drabbats av ras- för sig till art. 4 och

diskriminerande behandling kan få olägen- I fråga 4 uppmärksammas först om art. heterna härav upphävda. I viss utsträckning frågan om förbud mot allt spridande av kan detta tänkas ske genom skadestånd på rasöverlägsenhet grundade idéer.

eller genom vitesföreläggande. Men långt Nämnda uttryck torde i första hand inne-

ifrån alltid torde sådan åtgärd lösa den bära att någon under åberopande överav drabbades problem. lägsenhet i ett eller flera avseenden hos en En metod av annat slag, för att söka lösa viss gör gällande att ras personer av annan problemen för den som i det enskilda fallet än den förstnämnda bör behandlas på ras ett drabbats av rasdiskriminering, är någon visst sätt. Som exempel kan nämnas att en form av förlikningsförfarande enligt ex. i ett offentligt anförande hävdar person den brittiska modellen. Frågan hur ett så- överlägsenheten hos viss i intelligens en ras dant system närmare skulle kunna utformas och att därför bör personer av annan ras i vårt land faller emellertid utanför ramen utestängas från universitetsstudier.

för kommitténs uppdrag. Detta hindrar na- Spridande på rasöverlägsenhet av grunturligtvis inte att ett förlikningsförfarande dade idéer dock nödvändigtvis besynes av nämnda slag diskuteras av kommittén höva innebära sådan uppmaning till visst en beträffande de områden av samhällslivet där handlingssätt inbegripet underlåtenhet att ett sådant system skulle kunna tänkas vara handla sagts. Idéerna kan möj- - som nyss lämpligt. ligen också tänkas innefatta något annat Vid sidan av olika sanktionsformer utgör än uppmaning riktad till andra männien allmän upplysningsverksamhet i undervis- skor, nämligen bara önskan att framhålla en ningsanstalter, press, radio, television m. m. och sprida påståenden värdeskillnad om en ett medel mot rasfördomar och därav för- i fråga egenskaper mellan olika om raser. anledd diskriminering. Medel av sådan art En vetenskapsman hävdar och önskar ex. skall närmare behandlas av kommittén. sprida sin åsikt att viss är intelleken ras Det är emellertid i stor utsträckning sådana tuellt överlägsen andra raser. medel man får förlita sig på i den mån I båda de nämnda formerna spridande av sanktionsåtgärder mot enskilda fall av ras- av på rasöverlägsenhet grundade idéer in-

diskriminering kan vidtas. går sålunda spridande åsikter att av om en Kommittén skall i fortsättningen vid viss i ett eller flera avseenden är - ras e. diskussion om behövliga åtgärder i Sverige överlägsen d. - en annan ras e. beakta nu angivna medel mot rasdiskrimi- Detta aktualiserar gränserna mot yttran-

nering och redovisa sin ståndpunkt beträf- defriheten. På motsvarande gälsätt som nu fande kriminalisering eller annan åtgärd. ler hets mot folkgrupp måste det om vara ett önskemål att inte förbjuda omdömen

som ingår i försök till en saklig och objek-

58 SOU 1968: 68

tiv beskrivning viss eller folk- förhållande till hets mot folkgrupp i dess av en ras jfr SOU 1944: 69 229 och första nuvarande form skulle alltså bli den att för grupp s. lagutskottets utlåtande 1948: 39 s. 33. Man straffbarhet inte nödvändigtvis krävs att måste således med beaktande principen hotet etc. är riktat mot en särskilt utpekad av yttrandefrihet söka fastställa vilka slags folkgrupp. Även ett kollektiv av raser eller om omdömen inte bör få spridas. folkgrupper skulle kunna vara föremål för som Avfattningen konventionen mot bak- brottslig handling. Härigenom skulle ges av grunden diskussionen vid dess tillkomst större möjligheter att beivra sådant spriav måste enligt kommitténs mening innebära att dande av åsikter om rasöverlägsenhet som principen yttrandefrihet liksom prin- omfattas av art. 4. om cipen föreningsfrihet inte skall in- En lagändring av nämnda slag skulle såom skränkas art. 4. Uttalanden av sådan ledes innebära en utvidgning av den brottsgenom innebörd har under 1968 även gjorts av liga handlingens föremål. Själva den brotts- Europarådets ministerkommitté i dess reso- liga handlingen hot, förtal, smädelse - lution 68 30. Denna uppfattning ligger till skulle inte ändras. Härav följer att straffgrund för den fortsatta diskussionen barhet skulle kunna inträda såväl i de fall av då åsikter rörande värdeskillnad mellan art. En möjlig lösning för att tillgodose kon- olika raser sprids som i de fall då så inte ventionens krav på lagstiftning vara är förhållandet. Redan den omständigheten synes anknyta till bestämmelsen hets mot att ett på nyss angivet sätt bestämt objekt att om folkgrupp, är riktad endast mot pro- utsätts för hot, förtal eller smädelse skulle som en paganda, arbetar med hotelser, alltså kunna medföra straff. En sådan straffsom osanna uppgifter eller påståenden vilka på grund bestämmelse är tydligen vidare än en regel sin form eller eljest är att för straffbarhet också skulle fordra av anse som som smädelser SOU 1944:69 229. Bestäm- spridande av åsikter om värdeskillnad mels. melsen skulle kunna ändras så att den om- lan raser e. d. Å andra sidan är regeln, gefattar den hot, förtal eller smä- nom att den endast avser hot, förtal och som genom delse sprider åsikter värdeskillnad mellan smädelse, mer begränsad än vad konvenom olika eller mellan folkgrupper med oli- tionsartikeln synes vara. Begränsningen torraser ka hudfärg, nationalitet d. Härvid skulle de dock vara avsevärd, ty de gärningar e. föremålet för nämnda hot, förtal eller smä- vill hindra torde ofta ske under omman delse bli den eller de eller folkgrupper ständigheter som kan karakteriseras som raser direkt eller indirekt påstås vara av un- hot, förtal eller smädelse. som icke-vita folkgrupper. Det måste beaktas att konventionsförederlägsen natur, ex. Motsvarande objekt i hets mot folkgrupp skriften avser allt spridande av på rasöverhar begränsad bestämning, nämligen lägsenhet grundade idéer medan i regeln om en mer folkgrupp med viss härstamning. Genom hets mot folkgrupp avses handling som sker att ändra regeln hets mot folkgrupp så offentligen. Det sistnämnda innebär, att utom föremålet för hot etc. inte begränsas på talandet skall direkt vända sig till att nämnda sätt utan i stället vidgas till att avse heten, ske muntligen inför menighet eller eller eller folkgrupp eller folk- folksamling, i skrift som sprids eller i annat ras raser viss eller med viss hudfärg meddelande till allmänheten SOU 1944:69 grupper av ras eller visst nationellt eller etniskt ursprung, s. 228. av skulle straffbarhet kunna inträda även Att kriminalisera allt spridande av uttaom objektet för den brottsliga handlingen är landen eller andra meddelanden som inne- Det skulle tillräckligt fattar hot, förtal eller smädelse av ras, folkmer allmänt. vara om viss eller folkgrupp med grupp m. m. skulle medföra att även ex. ex. en ras en viss hudfärg prisas på sådant sätt att alla ett uttalande avsett enbart för en nära anandra folkgrupper med hörig skulle kunna vara straffbart. Mot en raser resp. annan hudfärg måste smädade. Skillnaden i så långtgående straffbestämmelse talar bl. a. anses

bevissvårigheterna. Å andra sidan torde, om gärning. man strävar efter att nå största möjliga Det är således uppvigling att i ett medöverensstämmelse med konventionsföreskrif- delande till allmänheten söka förleda denna ten, ett offentlighetskrav såsom i hets mot till sådan rasdiskriminering för vilken stadfolkgrupp innebära en alltför kraftig be- gats straff. Sådant spridande på rasöverav gränsning. Man synes i denna fråga, såsom lägsenhet grundade idéer inbegriper som i stadgandet i 16 kap. 6 § brottsbalken om uppmaning till straffbara rasdiskrimineransamhällsfarlig ryktesspridning, kunna låta de handlingar är a. i princip delvis m. o. den brottsliga handlingen bestå i spridande redan kriminaliserat uppviglingsbegenom bland allmänheten. Det blir därvid tillräck- stämmelsen. Omfattningen det område av ligt, att förtal sprids bland allmänheten ge- på angivet sätt är täckt sist-som genom nom upprepade uttalanden vid privata sam- nämnda bestämmelse blir givetvis större om tal. kriminaliseringen av rasdiskriminerande Det anförda leder fram till en bestäm- handlingar vidgas. melse enligt vilken det är straffbart att För att uppvigling skall vara för handen bland allmänheten sprida uttalande eller fordras att brottet sker meddelande genom annat meddelande vari ras eller raser eller till allmänheten och att det innefattar ett folkgrupp eller folkgrupper av viss ras eller försök till förledande denna. På grund av med viss hudfärg eller av visst nationellt av dessa rekvisit föreligger begränsning en eller etniskt ursprung, hotas, förtalas eller också vad kan straffas när det gäller av som smädas. uppmaningar till straffbara handlingar av Innebörden av ordet smädelse kan tänkas rasdiskriminerande art. I betydande utsträckatt med tiden undergå förändringar. I den ning torde dock sådana uppmaningar som mån ogillandet av rasdiskriminering växer faller under uppvigling kunna straffas i kraft i samhället lär rättspraxis blir alltmer hets mot folkgrupp, särskilt som om ombenägen att som smädelse bedömer yttringar rådet för sistnämnda brott utvidgas på av ringaktning för eller nedlåtande behand- sätt förut angivits. Uppmaningarna lär nämling av en viss ras eller folkgrupp. ligen ofta åtföljas av hot, förtal eller smä- Något avgörande hinder mot att låta en delse. Vidare är att märka att en uppmaning ändring av offenlighetsrekvisitet i den nu- som riktar sig till allmänheten väl mer. varande regeln i hets mot folkgrupp gälla till viss eller vissa personer kan föranleda även gärningar som inte kan karakteriseras ansvar för medverkan till brott enligt 23 kap. som rasdiskriminering synes föreligga. 4 § brottsbalken. Vid tillkomsten av den nu gällande regeln Spridande på rasöverlägsenhet grundaav gavs någon närmare motivering till att de idéer, innebär uppmaning till icke som handlingen skall utföras offentligen. straffbelagda handlingar rasdiskrimineav Härefter skall ytterligare något under- rande karaktär, faller inte under uppvigsökas det fall av spridande av på rasöver- lingsparagrafen. Även ifrågavarande upplägsenhet grundade idéer som innefattar, maningar torde dock i avsevärd mån kunna förutom spridande av åsikter om värdeskill- medföra straff för hets mot folkgrupp sånad mellan olika raser e. d., även uppma- sagts beträffande uppmaningar till som nyss ning till vissa handlingar. straffbar rasdiskriminering. Det måste emel- Vad angår uppmaningar till straffbara lertid framhållas att hets mot folkgrupp, handlingar kan hänvisas till uppviglings- sådant brottet beskrivits, alltid kan nyss brottet i 16 kap. 5 § brottsbalken. Enligt det- anses föreligga och att därför uppmanngar ta lagrum straffas den som muntligen inför till rasdiskriminering stundom skulle kunna menighet eller folksamling, i skrift som undgå straff. Det kommittén kunna synes sprids eller utlämnas för spridning eller i anföras skäl mot att kriminalisera uppmaannat meddelande till allmänheten uppmanar ningar till handlingar som inte medför straff eller eljest söker förleda till bl. a. brottslig för den som utför dem. Kommittén är

60 SOU l9t8z 68

dock medveten om att uppmaningar till ställningen om spridande på rasöverlägav rasdiskriminering som sker offentligen kan senhet grundade idéer. vara betydligt farligare än enstaka hand- Givetvis kan delade meningar råda om lingar av enskilda personer. Om såsom den bestämning uttrycket rashat - av som kommittén i det följande kommer att fö- kommittén här utgått från. Enligt kommitreslå ett straffsanktionerat förbud mot téns mening bör med hänsyn till den - man rasdiskriminering av rätt vidsträckt tillämp- oklarhet som vidlåder uttrycket inte anningsområde införs, anser emellertid kom- vända det i en straffbestämmelse. mittén att något behov av särskild krimi- Konventionens särskilda föreskrift om nalisering av uppmaningar inte föreligger. uppvigling till rasdiskriminering ger inte an- Konventionens föreskrift om kriminali- ledning till några anmärkningar utöver vad sering av allt spridande av på rasöverlägsen- redan sagts sådan uppvigling i samband om het grundade idéer bör således enligt kom- med spridande på rasöverlägsenhet eller av mitténs mening föranleda annan ny lag- rashat grundade idéer. stiftning än de ändringar i regeln om hets Vad angår våldshandlingar får, såsom mot folkgrupp som angivits i det föregåen- framhållits i redogörelsen för svensk rätt, de. reglerna i 3 kap. brottsbalken om brott mot Konventionens föreskrift om allt spri- liv och hälsa samt reglerna i 12 kap. samma dande av på rashat grundade idéer är upp- balk om skadegörelsebrott anses vara tillbyggd på liknande sätt som föreskriften om fyllest även för förevarande ändamål. :allt spridande av på rasöverlägsenhet grun- Konventionen föreskriver att förbud skall dade idéer. stadgas för lämnande av stöd i någon form Rashat synes kunna sägas bestå i att på åt rasförföljelse. Liksom när det gäller rasstarkt emotionell grund, med inslag av för- hat finner kommittén vissa svårigheter att akt och avsky, hysa den uppfattningen att finna en närmare bestämning av uttrycket en viss ras eller folkgrupp har en eller flera rasförföljelse. Såsom förut påpekats är dock mindervärda egenskaper. Vidare torde i re- åtskilligt handlande som kan anses ingå däri gel den som har en sådan uppfattning också i svensk rätt kriminaliserat bl. a. genom önska att medlemmarna av rasen eller folk- dels nyssnämnda regler i 3 och 12 kap. gruppen i fråga skall utsättas för kränkning- brottsbalken dels andra regler om brott mot ar. Spridande av rashat skulle alltså betyda person och om förmögenhetsbrott. Kommitett tillkännagivande och spridande av åsik- tén anser sig böra föreslå ytterligare beten att en ras e. d. har någon mindervärdig stämmelser i förevarande avseende. egenskap. Sådant spridande innefattas i spri- Kommittén har i det föregående behandlat dande av på rasöverlägsenhet grundade konventionens krav om straffbestämmelser idéer såsom detta uttryck uppfattats i det mot uppvigling till rasdiskriminering. De föregående. Det andra ledet i den här synpunkter om räckvidden ett sådant an- av tagna innebörden av uttrycket rashat, att stadgande, som där anförts, har betydelse rasen eller folkgruppen i fråga bör utsättas även när det gäller det i konventionen unför kränkningar, har karaktären av en upp- der särskild punkt upptagna stadgandet om maning till rasdiskriminering. I den mån ras- organisationer som främjar och uppviglar diskriminering, till vilken sålunda uppmanas, till rasdiskriminering samt deltagande i såutgör brottslig gärning, kan uppvigling en- dana organisationer. ligt 16 kap. 5 § brottsbalken föreligga. Om detta stadgande är ytterligare att an- Av det anförda torde följa att spridande föra följande. När det gäller sådan uppav på rashat grundade idéer väsentligen om- vigling till rasdiskriminering som är krirnifattar samma slags gärningar som spridande naliserad skulle konventionens krav kunna av på rasöverlägsenhet grundade idéer. Där- tillmötesgås genom bestämmelser om förbud för synes beträffande spridande av på ras- under straffhot mot bildande av eller delhat grundade idéer kunna hänvisas till fram- tagande i sammanslutningar som bedriver

.SOU 1968: 68 61

nämnda slags verksamhet. Härvid skulle ursprung. man få en konstruktion som överensstäm- Förhållandena i Sverige motiverar enligt mer med den i 18 kap. 4 § brottsbalken för kommitténs mening nu ytterligare åtgärolovlig kårverksamhet. Det kan dock ifråga- der på ifrågavarande områden. sättas om förhållandena i vårt land för när- Det är av stor betydelse för den förevarande motiverar kriminalisering redan av slagna bestämmelsens effektivitet att en bildande eller deltagande i ifrågavarande motsvarighet härtill upptas i 7 kap. 4 § 12 av slags sammanslutningar. Att märka är att tryckfrihetsförordningen. Enligt detta lagverksamhet utövar i en sam- i dess nuvarande lydelse skall såsom som en person rum manslutning, ägnar sig åt att främja el- otillåtet yttrande i tryckt skrift anses framsom ler uppvigla till straffbar diskriminering, i ställning som innefattar hot, förtal eller smäviss utsträckning torde kunna medföra straff delse mot folkgrupp med viss härstamning för medverkan till brott. Härigenom bör eller trosbekännelse. Denna bestämmelse ha garanti för att verksamhet i bör ändras till att avse framställning som man en nämnda slags sammanslutningar straffrätts- innefattar spridande av uttalande eller anligt kan beivras i åtminstone flagranta fall. nat meddelande vari ras eller raser eller Anledning att överväga ett stadgande folkgrupp eller folkgrupper av viss ras eller nu olagligförklarande och förbjudande med viss hudfärg eller av visst nationellt elom av sådana sammanslutningar, är ler etniskt eller folkgrupp med viss varom nu ursprung fråga, finner kommittén föreligga. Det trosbekännelse, hotas, förtalas eller smädas. kan i detta sammanhang knappast komma i En ändring 7 kap. 4 § nämnda förordning av fråga att ingå i prövning ändring och får hänvisningen i 2 § radioansvarigav genom utvidgning den svenska föreningslagstift- hetslagen den 30 december 1966 omedelbar av ningen. betydelse även för yttrandefriheten i radio

Slutligen är i fråga art. 4 att anföra, och television. om att organiserad propaganda som främjar och uppviglar till rasdiskriminering samt Den nuvarande regeln om hets mot folkdeltagande i sådan verksamhet torde förutom folkgrupp med viss vara grupp avser, förknippad med bildande eller deltagande i härstamning, även folkgrupp med viss tros-

sådana sammanslutningar som nyss berörts. bekännelse. Vad kommittén därvid anfört krimi- Kommitténs uppdrag omfattar inte disom nalisering därför tillämpning. Annan kriminering kan tänkas förekomma på äger som propaganda, 4 talar torde i religiös grund. Genomförs en ändring av som art om, huvudsak omfattas reglerna hets mot offentlighetsrekvisitet i regeln om hets mot av om folkgrupp och uppvigling. folkgrupp skäl föreligga att låta ändsynes det ringen också innefatta folkgrupp med viss Sammanfattningsvis skulle alltså enligt ändrad svensk trosbekännelse. Kommittén föreslår därför anförda art. 4 nu föranleda fråga regeln att ändringen i fråga också får gälla nämnda lagstiftning endast i om om folkgrupp. Ändringen skulle slags grupper. Det bör uppmärksammas att hets mot avse närliggande problem behandlas av kommitförst offentlighetsrekvisitet, där en utvidgbland tén för lagstiftningen yttrande- och ning skulle ske så att redan spridande om allmänheten uttalanden eller andra tryckfrihet. - av meddelanden innebär hot, förtal eller som smädelse kan straffas. Vidare skulle änd- Som framgått av redogörelsen för gäl- objektet för ifrågavarande hot, lande svensk rätt finns för vårt lands vidringen avse förtal eller smädelse. I det avseendet skulle kommande inga regler som direkt tar sikte utvidgning ske så. att föremål för brott på skydd mot rasdiskriminering i sådana en kan eller eller folkgrupp eller förhållanden som berörs i konventionens vara ras raser folkgrupper viss eller med viss hud- art. 5. Redogörelsen visar emellertid att av ras visst nationellt eller etniskt svensk rätt indirekt rättsskydd av ifrågafärg eller av ger

SOU 1968: 68

varande slag beträffande de flesta av nämn- arbetstagare aktuell.

da förhållanden. I arbetsförhållanden inom den statliga Av de särskilt angivna punkterna i art. 5 och kommunala sektorn är framför allt regär, såsom framgår det föregående, de lerna i av 20 kap. brottsbalken i princip ägnade som avser arbetsförhållanden, bostadsförhål- motverka att här avsedd diskriminering, eflanden och serviceinrättningar för allmänhe- tjänsteman tersom som gör sig skyldig till ten inte täckta av svensk rätt. sådan diskriminering kan drabbas av ansvar I vilken utsträckning det i Sverige faktiskt för ämbetsbrott.

förekommer diskriminering inom nämnda Inom den enskilda sektorn saknas motsamhällsområden är en fråga som, i likhet svarande möjlighet till straffrättsligt ingrimed vad gäller förekomsten i vårt land pande. I fråga av om den diskriminering som rasdiskriminering i Övrigt, inte med be- är tänkbar i samband med att arbetsgivare stämdhet kan besvaras. anställer arbetskraft finns huvud över taget Angående förhållandena på arbetsmark- inget rättsligt skydd: arbetsgivaren har rätt naden kan nämnas att andra lagutskottet i att fritt anta arbetskraft. När det gäller utlåtande 1959: 2 i anledning av förutnämn- uppsägning av rasskäl kan skydd tänkas da konventionen angående diskriminering i föreligga med hänsyn till att rättshandling fråga om anställning och yrkesutövning bl. strider a. som mot goda seder stundom är ogilyttrade efter att för statliga befattningar tig. Det är dock ovisst - om en sådan princip ha hänvisat till 28 § regeringsformen att skulle tillämpas domstolarna i förevaran- - av även beträffande kommunala och privata de avseende. Vad som sagts angående uppanställningar i de flesta avseenden torde tillsägning gäller även rasdiskriminerande arlämpas principer, som är förenliga med kon- betsvillkor.

ventionen. I förevarande sammanhang är alltså det I de yttranden som kommittén inhämtat väsentliga ett förstärkt skydd om mot rasfrån Sveriges fastighetsägareförbund och diskriminering bör införas särskilt nu för Hyresgästernas riksförbund sägs att nämn- den enskilda sektorn arbetsmarknaden. av värd rasdiskriminering kunnat konstate- Att med lagbestämmelser ingripa regleras på den svenska bostadsmarknaden, åt- rande i förhållandena på arbetsmarknaden

minstone vid direktuthyrning lägen- möter principiella betänkligheter av jfr SOU heter i flerfamiljshus. När det gäller uthyr- 1944: 69 214. Detta understryks den s. av ning av möblerade rum såsom bl. omständigheten även ingripanden synes, a. att av ci- Stockholms studentkårers Centralorganisation vilrättslig art i förhållandet mellan parterna

påpekat, viss rasdiskriminering förekomma. på arbetsmarknaden enligt traditionen ivårt

Visserligen måste framhållas att belägg land bör ske i minsta möjliga utsträckning.

saknas för att rasdiskriminering för när- Denna princip har dock inte fått hindra att varande förekommer på ifrågavarande åtskilliga regler social införts, om- av natur ex. råden i avsevärd utsträckning. Det kan regler arbetarskydd.Avtalsfrihetens om prinemellertid knappast bestridas vare sig att cip har på arbetsmarknaden liksom på andra

enstaka fall av här avsedd diskriminering områden fått råda endast den fyllt om en förekommer eller att obetydlig risk finns funktion kunnat bedömas socialt som som för mer utbredd sådan diskriminering i nyttig. Principen arbetsmarknadens om friframtiden. Med hänsyn till framför allt sist- het bör alltså ses som något absolut utan nämnda förhållande finns det enligt kom- kan genombrytas även med straffrätts- mitténs mening skäl att nu undersöka om liga regler så erforderligt - om anses av åtgärder bör vidtas på sagda områden sociala hänsyn. Innan kriminalisering av eller samhällslivet. lagstiftning, skulle bryta mot annan som I fråga om arbetsförhållanden blir främst vår tradition på förevarande samhällsom-

frågan om skydd mot de former rasdis- råde, tillgrips, bör dock också andra vägar av kriminering som arbetsgivare kan utöva mot prövas.

SOU 1968: 68 63

Vid denna prövning måste särskild vikt mellan större och mindre företag samt melfästas vid att arbetsmarknadens parter i hög lan kvalificerade och icke kvalificerade begrad har fasta organisationer som samarbe- fattningar. tar med varandra enligt ett hävdvunnet Vad beträffar anställande av icke kvalifimönster. cerade befattningshavare vid större företag Det kan förutsättas att dessa organisa- synes tämligen goda möjligheter finnas att tioner har önskan att motverka rasdiskri- uppdaga förekommande diskriminering. Been rninering. Redan genom den upplysning or- dömningen av arbetssökandes lämplighet för ganisationerna kan bedriva bland sina med- sådana befattningar kan ske tämligen schalemmar torde man i obetydlig utsträck- blonmässigt. Man kan gå efter påtagliga, lagstiftning. Vidare relativt få faktorer, såsom ålder, antal år i ning ha en ersättning för synes kunna komma i fråga att arbetsmark- yrket o. d. Om företräde till en befattning nadens parter träffar en särskild överens- ges en viss person framför en annan, torde kommelse i förevarande ämne. På grund- anledningen härtill alltså ofta vara ganska val av ett sådant avtal kan måhända växa lätt att fastställa. Därför torde en arbetsfram någon form av förlikningsförfarande givare inte så lätt kunna dölja om det verkvarigenom tvister rörande rasdiskriminering liga skälet till att vilja anställa vissa kan lösas. Det är tänkbart att man här- personer är rasfördomar. Bevissvårigheter igenom också får bättre möjligheter än synes således kunna anföras mot inföeljest att i det enskilda fallet hjälpa den rande av ett kriminaliserat förbud mot vägsom med rätt eller orätt känner sig drab- ran att anställa en person på grund av denbad. nes ras, nationalitet etc. Möjligheter kan sålunda finnas att under I fråga om tillsättande av kvalificerade medverkan arbetsmarknadens organisa- befattningar i större eller mindre företag gör av tioner skapa och upprätthålla ett system till sig däremot bevissvårigheter betydligt starskydd mot rasdiskriminering. Enligt kommit- kare gällande. Tillsättandet av en kvalificeténs bedömning är problemen rörande ras- rad post kräver i motsats till icke kvalifi- diskriminering på arbetsmarknaden inte så cerade befattningar i större företag be- stora att det är nödvändigt att nu ingripa aktande av åtskilliga faktorer med stort utmed lagstiftning. Skulle ytterligare under- rymme i det enskilda fallet för svårgripbara sökningar visa att på detta område förekom- bedömningsgrunder, ex. utbildning, tididiskriminering, inte kan bemästras gare verksamhet och erfarenhet samt inte mer som genom åtgärder av arbetsmarknadens parter, minst personliga egenskaper. Att bevisa ett får frågan tas på nytt mot bakgrunden påstående att missgynnats på upp om en person av vad man då vet. Det synes därvid böra grund av sin ras kan därför i sådana fall övervägas om inte ett förstärkt skydd kan vara ytterst vanskligt. nås på väg än strafflagstift- Läget vid anställande av icke kvalificerad annan genom ning. Det kan tänkas vara lämpligt med ett arbetskraft i mindre företag torde vara anförlikningsförfarande. Kommitténs uppdrag norlunda än vid anställande av sådan arbetsär emellertid inte inriktat på lösningar av kraft i större företag. I det förra fallet torde skisserad art. Kommittén framlägger vad man kan kalla den personliga faktorn nyss därför inte förslag som tar sikte direkt på vara högst väsentlig. Härmed avses att ararbetsmarknaden. betets normala gång i detta fall är i särskilt Om det framdeles skulle befinnas nödvän- hög grad beroende av att arbetsgivaren och digt att överväga kriminalisering för att arbetstagaren förmår samarbeta. Svårkomma tillrätta med rasdiskriminering på gripbara bedömningsgrunder som be- arbetsmarknaden, får kommittén uttala, att höver bottna i rasfördomar är här för avgörande hinder kan möta med handen. Mot införande av straffbelagt föranses hänsyn till bevissvårigheter. Kommittén får bud mot diskriminering i fråga om anstälhärom anföra följande och skiljer därvid lande icke kvalificerad arbetskraft i mindav

64 SOU 1968: 68

re företag kan således åberopas bevissvårig- minstone i samband med upplåtelser och

heter. överlåtelser bostäder i yrkesmässig verkav Vad sålunda anförts äger motsvarande gil- samhet anses ha ett så stort socialt intres- tighet för frågan om införande straff att det bör hindras principen av se av om mot sådan diskriminering som kan förekom- avtalsfrihet. Den yrkesmässigt utbjusom ma i samband med arbetsvillkor och der bostad bör i princip inte kunna av- en avskedande. Endast då det gäller icke kvali- visa en bostadssökande om denne kan för-

ficerad arbetskraft i större företag torde väntas betala hyran eller köpesumman och

man alltså ha goda möjligheter att över- i övrigt på objektiva grunder kan anses vinna bevissvårigheterna. godtagbar hyresgäst eller köpare med som Vill man med hänsyn till nämnda bevis- hänsyn till skötsamhet d. Att uthyrning o. svårigheter begränsa det område arbets- eller försäljning till färgad enligt av en person marknaden, som görs till föremål för dis- fastighetsägares mening exempelvis kan en krimineringsförbud, till icke kvalificerade leda till lägre fastighetsvärde bör såantas arbetstagare vid större företag, uppstår tyd- ledes inte få utgöra anledning till att vägra

ligen vissa avgränsningsproblem. Vad hyra ut eller sälja. som skall menas med större företag behöver Svårigheterna bevisa rasdiskrimiatt att dock inte medföra speciella svårigheter. Man nering förekommit torde vara ett avgö-

kan efter utländsk förebild bestämma de rande hinder mot att införa straffsankett företag som skall omfattas förbudet till tionerat förbud beträffande yrkesmässiga av sådana som har ett visst minimiantal upplåtelser eller överlåtelser bostäder. an- av ställda. Mer intrikat torde att söka vara I dessa fall, där fastighetsägare o. d. torde definiera utrycken kvalificerad och icke kva- helt allmänt ekonomiskt på sin verksamse lificerad arbetstagare. het, bör det kunna visas om någon som - Beträffande bostadsförhållanden i har förmåga betala vad krävs och avses att som det följande resonemanget sådan rasdiskri- i övrigt vid objektiv prövning kan som en minering som kan utövas fastighetsägare godtas hyresgäst eller köpare avvisas av som eller hyresvärd mot köpare eller hyresgäst i på grund sin av ras etc. samband med överlåtelser eller upplåtelser Skäl kan anföras för införa förbud att av bostäder. Med sistnämnda uttryck åsyf- mot rasdiskriminering även inom den del

tas här och i fortsättningen, annat bostadsmarknaden, inte om av som avser yrframgår, bostadshus, lägenhet eller kesmässig uthyrning eller försäljning boannan av bostad och även bostadsrätt eller därmed städer. Bevissvårigheterna torde dock vara jämförlig rättighet, ex. på grund aktie- särskilt kännbara i dessa fall. Åtminstone av innehav. torde detta gälla upplåtelser, såsom uthyr-

Som framhållits i den förut lämnade redo- ning i andra hand, uthyrning del av av görelsen för gällande regler finns visserligen upplåtares bostad och uthyrning av enfa-

redan en del sanktionsmöjligheter mot fas- miljshus. När det gäller nämnda eller lik-

tighetsägare o. d. Kommittén syftar fram- nande slag uthyrning måste nämliav man för allt på det allmännas inflytande på för- gen ta hänsyn till ur bevissynpunkt svår-

säljning av mark, tomträttsupplåtelser och bedömda faktorer personlig art. Det kan av bostadslån. Härigenom kan dock blott ett därför ifrågasättas inte i nämnda om man tämligen ofullständigt skydd vinnas. Krimi- fall bl. med hänsyn till bevissvårighetera. nalisering synes därför vara en åtgärd bör pröva väg än kriminasom na en annan bör övervägas för att komplettera skyddet. lisering. Liksom kommittén i det föregåen-

Rätten till bostad är liksom rätten till de antytt rörande arbetsmarknaden - synes arbete av fundamental betydelse för den någon form förlikningsförfarande kun- - av enskilde i hans vardagsliv. Införande av ett övervägas. Därigenom skulle den enskilna straffsanktionerat förbud mot rasdiskri- de bostadssökande kanske effektivt mer minering på bostadsmarknaden får åt- kunna få hjälp med sin bostadsfråga. In- -

SOU 1968: 68 65

5-814472

ställning tas härtill krävs emellertid dardiserad typ utan andra typer av varor nan ytterligare undersökningar. Kommittén har eller tjänster. Inrättningar som tillhandahål-

med hänsyn till inriktningen utrednings- ler icke standardiserade varor eller tjänster av uppdraget inte ansett sig böra företa utred- erbjuder ofta såväl standardiserade som

ning härom. icke standardiserade varor eller tjänster. Ex-

Beträffande den yrkesmässiga delen empel härpå är banker. Försäljning av preav bostadsmarknaden sig kommittén mieobligationer får ex. anses som en stananser emellertid böra föreslå ett förbud mot dardiserad tjänst. Den är nämligen entydig, nu rasdiskriminering. Den närmare utform- dvs. den utförs i regel på samma sätt gång

ningen bestämmelsen skall behandlas i efter gång och förutsättningen för dess uppav det följande. fyllande betalning är densamma för en- - - I fråga den i art. 5 fastslagna rätten Så är däremot inte fallet med en bankom var. till tillträde till varje för allmänheten av- tjänst exempelvis gäller ett komplicesom sedd plats eller serviceinrättning hänför sig rat notariatärende. problemet lagstiftning till bestäm- Andra inrättningar i likhet med banom ny som avsedda för ker tillhandahåller allmänheten tjänster melsen om serviceinrättningar av allmänheten. såväl standardiserad som icke standardiserad

Med utgångspunkt från den exemplifie- typ är försäkringsbolag. Även ex. ex. ring lämnas i konventionsföreskriften advokatbyråer och läkarmottagningar torsom olika kategorier serviceinrättningar de kunna i viss utsträckning hänföras till kan tre urskiljas, nämligen sådana som avser kom- denna kategori. munikationsmedel, vidare hotell, restaurang- Skall ett stadgande angående rasdiskri-

kaféer d. samt slutligen teatrar o. d., minering införas på ifrågavarande område, er, o. såsom biografer. Utmärkande för dessa in- bör det enligt kommitténs mening avfattas

rättningar är att allmänheten där tillhanda- så att det täcker handlingar i alla de för-

hålls eller tjänster av huvudsakligen hållanden som nu antytts. varor standardiserad art. I fråga om den nämnare utformningen av

Det finns inrättningar har samma ett förbud detta slag är följande att ansom av kännetecken som de nyss angivna, ex. van- föra. liga affärer, såväl varuhus mindre bu- Förbudet skall hänföra sig till inrättningsom tiker. Därmed jämförliga inrättningar är vari allmänheten tillhandahålls tjänster, ar bensinstationer, bilverkstäder, frisersalonger, eller annan egendom. Tanken är därvaror skomakerier d. huvudsakligen till- vid väsentligen att den som i sitt yrke har o. som handahåller tjänster hantverksmässig art. till uppgift att gå allmänheten till handa i av Med nämnda inrättningar kan vidare jäm- ett eller annat avseende inte skall rasdis-

ställas sådana ägnar sig åt bil- kriminera i sin yrkesutövning. Såväl enex. som båtuthyrning. skilda näringsidkare personer anställda eller som Även företag tillhandahåller annan i enskild eller allmän tjänst kommer härvid som kan nämnas. Allt slag i fråga. egendom än varor egendom kan komma i fråga, såväl lös I vissa lagar, såsom varumärkesav nyare fast. Vad fast egendom beträffar är lagen den 2 december 1960 och lagen den som tillhandahållande bostadsfastigheter ett 29 juli 1966 företagsinteckning, används av om exempelvis byggnadsföre- uttrycket näringsidkare med viss bestämd praktiskt fall, ett producerar och till allmänheten ut- innebörd. Utredningen om illojal konkurtag som bjuder radhus för försäljning. När det gäl- har i sitt förslag till lag om otillbörrens ler rättigheter kan nämnas utbjudande av lig konkurrens SOU 1966: 71 givit uttryc-

och bostadsrätter. ket näringsidkare innebörd som i hyres- samma Det finns anledning att uppmärksamma berörda lagar. också inrättningar inte tillhandahåller Med näringsidkare förstås sålunda enligt som eller tjänster huvudsakligen stan- motiven till nyssnämnda lagförslag envar varor av

66 SOU 1968: 68

som yrkesmässigt driver verksamhet av eko- medborgare i till skillnad från gemen en nomisk art. Verksamheten behöver inte särskild kategori vara eller annan särskild per-

inriktad på vinst sig för utövaren eller sonkrets. Också sådant vare tillhandahållande

någon annan. Den omständigheten att den inbegrips endast begränsad som avser en ekonomiska verksamheten att främja krets, avser ex. andra näringsidkare i en viss

ett ideellt eller välgörande syfte utgör inte bransch inom visst distrikt. ett

hinder för att vederbörande såsom För förbud rasdiskriminering anses att ett mot näringsidkare. Inte bara verksamhet inom i näringsverksamhet skall bli effektivt bör

handel och industri är näringsverksamhet. det uppenbarligen inte gälla bara närings-

Till näringsidkare räknas exempelvis också idkaren själv han fysisk om är person - hantverkare, lantbrukare samt utövare utan också hans anställda. av

s. k. fria yrken, konstnärer, författare, fo- Även alla anställda i allmän tjänst, i som tografer, arkitekt-er, advokater, läkare fl. sin verksamhet på näringsidkare m. ett med

Annons- och reklambyråer, mäklare, eller dennes anställda jämförligt skall spe- sätt ditörer samt konsulterande ingenjörer och gå allmänheten eller särskilda personkate-

andra självständigt verksamma konsulenter gorier till handa, bör träffas ifrågavaranav är näringsidkare. Verksamheten behöver in- de slags diskrimineringsförbud. Att alldet te vara stadigvarande. Även den under männas inrättningar som utgör gott föredöme

begränsad tid bedriver verksamhet av eko- i kampen mot rasdiskriminering får anses nomisk art kan näringsidkare. I kra- ha vara särskild betydelse ur uppfostrande syn-

vet på yrkesmässighet dock ligga att punkt. avses

ett visst mått av permanens fordras. Yrkes- Kommittén det anser vara angeläget att mässighet innebär däremot inte att det skall införa bestämmelse rasdiskrinu en mot vara fråga om vederbörandes huvudsyssel- minering på förevarande område. Även om

sättning. Näringsidkare kan även den va- såsom förut framhållits utbredningen - -ra som driver en verksamhet deltids- rasdiskriminering i vårt som av land inte kunnat sysselsättning eller extraarbete på fri- fastställas som kan det inte bestridas att sådan tid. Näringsidkare kan vara fysisk eller ju- diskriminering förekommer. Det är också ridisk person. Aktiebolag, handelsbolag och angeläget införa att nu en sådan bestämmel-

ekonomiska föreningar torde undantagslöst för se att motverka den eventuella uppkoms-

vara näringsidkare, om de över huvud ta- ten utbredd rasdiskriminering i av en mer get driver verksamhet. Stiftelser och ideella framtiden. En bestämmelse förbjuder som föreningar är näringsidkare de främjar rasdiskriminering får ha moralbilom antas en

sitt syfte genom att driva näringsverksam- dande verkan.

het. Att ett bolag är statligt eller kommu- Eftersom det diskuterade stadgandet om nalt betager det inte egenskapen av närings- förbud mot rasdiskriminering har ett vid-

idkare. Även andra statliga eller kommu- sträckt giltighetsområde, kan man räkna

nala juridiska personer kan näringsid- med att i vissa fall svårigheter kan vara upp-

kare a. a. s. 90 komma att föra i bevis att rasdiskrimine-

Ett förbud mot rasdiskriminering bör ring förekommit. Detta torde särskilt gälla

kunna gälla näringsidkare i den mening näringsidkare eller anställda tillhandasom som nu återgivits. Förbudet skulle gälla nä- håller tjänster kvalificerad art. Sådana av ringsidkare i deras verksamhet i förhållande torde nämligen i större utsträckpersoner till kunder, klienter d. ning än andra, sådana säljer o. ex. som stan-

Med en på detta sätt gjord bestämning dardiserade ha möjlighet varor, att genom

av vem förbudet riktar sig mot, och i påståenden bristande tid, förmåga d. av om o.

vilka förhållanden det gäller, får bestäm- dölja att de på grund rasfördomar inte av melsen ett vidsträckt tillämpningsområde. vill stå till tjänst. Även det sålunda om Det skulle avse inte bara tjänster, ibland torde svårt komma åt varor vara att un-

m. m. som tillhandahålls allmänheten, dvs. danflykter nämnda slag, dock av synes man

SOU 1968: 68 67

kunna utgå från att åtminstone vid uppre- torde i vissa fall kunna utnyttjas för att inpade fall rasdiskriminering från viss skrida mot tillståndsinnehavare som utövar av en sida bevisning i ifrågavarande av- rasdiskriminering. persons avgränsningen Enligt det anförda skulle således näringsseende kan föras. När av reräckvidd övervägs måste beaktas den idkare eller den är anställd hos honom gelns som negativa effekt kan bli följden att i hans näringsverksamhet eller den som är som av rasdiskriminering skulle omfattas be- anställd i allmän tjänst kunna straffas om som av stämmelsen inte är åtkomlig med åtgärder vederbörande i sin yrkesutövning på grund från de rättsvårdande myndigheternas sida. någons eller hudfärg eller nationella av ras synpunkt bör emellertid inte hindra eller etniska ursprung inte går denne till Denna införandet regel med den utformning handa på allmänt gällande villkor. av en kommittén här angivit. Enligt kommitténs Ett stadgande av detta slag går längre mening kan räkna med goda bevis- än vad speciellt angivits i punkt f i man som möjligheter i de flesta fall som omfattas art. Det kommer också, genom att anden allmänt utformade regeln. En för- ställda i allmän tjänst inbegrips, att inneav del med allmän regel med vidsträckt bära ett förstärkt skydd på områden där en tillämpningsområde är undgår att redan skydd mot rasdiskriminering föreatt man nu preciserad bestämning av ligger. Även stadgandet alltså väl svagenom en mera om vissa områden inom näringslivet in- mot konventionens syfte innebär det ex. rar direkt inom andra områden, emellertid skydd mot rasdiskriminering ange att som omfattas bestämmelsen, rättsligt in- i alla dess former. Förbudet omfattar av gripande mot rasdiskriminering kan äga tillhandahållande tjänster e. d. på omav En allmän regel har också den för- råden utanför näringsverksamhet eller därrum. delen att man inte utpekat näringsidkare med jämförlig allmän verksamhet eller övereller andra inom vissa områden såsom sär- huvud enskildas mera privata förhållanskilt benägna att rasdiskriminera. den. Att ingripa med påföljder på dessa and- Enligt kommitténs mening bör den disku- områden är vanskligt. De rör i stor utra terade regeln få formen ett straffsank- sträckning personliga förhållanden som kan av tionerat förbud. Visserligen gäller för åt- de mest skiftande slag. Svårighevara av skilliga berörda verksamheter regler terna att bevisa att rasdiskriminering föreav om tillståndsgivning. Härigenom skulle ingri- kommit torde också särskilt kännbara vara pande mot rasdiskriminering kunna ske. i förhållanden sådan natur. Bl. a. synes av Emellertid finns tillståndsregler för alla nämligen i dessa fall ofta en mängd svårbeverksamheter och de bestämmelser dömbara subjektiva bevekelsegrunder, som som finns direkt sikte på rasdiskrimine- behöver bottna i rasfördomar, kunna tar ring. Med hänsyn här-till, och då det disku- tänkas såsom anledning till ett visst handterade förbudet också anställda i så- lingssätt. Vissa möjligheter att ingripa mot avser väl enskild allmän tjänst, torde det rasdiskriminerande beteenden på nu avsedda som tillräckligt att i förevarande avseende områden ger brottsbalkens bestämmelser om vara hålla sig till bestämmelser tillstånds- förolämpning och förargelseväckande beteom givning. Införs ett straffsanktionerat för- ende. I huvudsak får man emellertid här rasdiskriminering med relativt vid- enligt kommitténs mening åtminstone tills bud mot sträckt tillämpningsområde, emel- vidare förlita sig på andra medel än straffsynes man lertid kunna anta att detta förhållande får rättsliga åtgärder, främst upplysningsverkbetydelse för praxis i tillståndsärenden. I samhet. Möjligheterna att uppnå god effekt åtskilliga författningar med regler till- sådan verksamhet bör bli större om den om av ståndsgivning sägs att tillstånd kan indras, föreslagna regeln rörande näringsförhållanvarning meddelas den inne- den genomförs. Under förarbetena till m. m., om som o. har visst tillstånd är olämplig, särskilda lagstiftningen hets mot folkgrupp framom om skäl föreligger d. Sådana bestämmelser fördes bl. synpunkten att lagen skulle e. a.

68 SOU 1968: 68

kunna ge intryck av att de skyddade grup- ligionsövning. Även beträffande allmänna perna placerades i särställning och därige- sammankomster bör bestämmelser upptas i nom vara ägnad att skärpa motsättningarna. särskilt stadgande. Denna synpunkt ansågs emellertid inte böra De allmänna synpunkter som kommittén hindra lagstiftning. Kommittén anser inte att här utvecklat angående lagstiftning mot rasnågon risk föreligger att det nu föreslagna diskriminering och som leder fram till förstadgandet skall förvärra motsättningar som slag om ändring i 16 kap. brottsbalken har eljest skulle kunna överbryggas genom upp- diskuterats vid sammanträden som kommitfostran, upplysning osv. Enligt kommit- tén haft med delegerade från Danmark, téns mening bör stadgandet tvärtom kunna Finland och Norge. Vid dessa överläggbli ett stöd för sådan verksamhet genom att ningar har samstämmighet uppnåtts rörande på ett påtagligt sätt ge uttryck ansvariga huvuddragen lagstiftningens innehåll. av myndigheters inställning till rasdiskrimine- Förslag till lagstiftning i de övriga nordiska ring. länderna, som får utformas med hänsyn till Bland de näringsidkare och anställda som lands interna lagstiftning, har ännu resp. omfattas av det föreslagna stadgandet är inte framlagts. sådana som sysslar med teater- och bio- Kommittén har inte att ta ställning till grafverksamhet e. d. Sådan verksamhet kan frågan om Sverige bör ratificera FN-konockså inordnas under begreppet offentlig ventionen. Kommittén får emellertid uttala tillställning enligt 9 § allmänna ordnings- den lagstiftning föreslås att, om som nu stadgan. I nämnda lagrum förstås nämligen blir genomförd, hinder ratifikation mot en med offentlig tillställning teaterföreställning, enligt kommitténs mening inte föreligger konsert, tävling och uppvisning i sport och med hänsyn till de förpliktelser konvenidrott, danstillställning, biografföreställning, tionsstat åtar sig enligt art. 1-7. cirkusföreställning, tivoli- och marknadsnöjen, festtåg samt tillställning av annat slag, som anordnas för allmänheten och som inte avses i lagen om allmänna sammankomster. Offentliga tillställningar i allmänna ordningsstadgans mening kommer i flera fall att omfattas av det föreslagna förbudet för näringsidkare och dennes anställda. Stundom torde emellertid offentlig tillställning inte kunna bedömas som näringsverksamhet. Otvivelaktigt bör skydd mot rasdiskriminering gälla alla slags offentliga tillställningar. Särskilt stadgande bör därför ges beträffande anordnare av eller medhjälpare till anordnare av offentlig tillställning. Vad som anförts om offentliga tillställningar äger giltighet även i fråga samom mankomster av det slag som nämns i 1 § lagen om allmänna sammankomster, dvs. sammankomst som hålls för överläggning, opinionsyttring eller upplysning i allmän eller enskild angelägenhet, eller som är att hänföra till föreläsning eller föredrag för undervisning eller meddelande av allmän eller medborgerlig bildning eller till re-

SOU 1968: 68 69

7 Specialmotivering till lagförslagen

I den nuvarande regeln hets folk- delandet behöver över huvud taget rikta om mot i 16 kap. 8 § brottsbalken föreslår sig omedelbart till en större krets. Enligt grupp kommittén vissa ändringar som har sin förslaget är det nämligen tillräckligt om bakgrund i konventionens art. 4 punkt a meddelandet sprids bland allmänheten. Sprisom föreskriver förbud mot allt spridande dandet kan exempelvis ske genom upprepå rasöverlägsenhet eller rashat grunda- pade uttalanden vid privata samtal. En av de idéer. förutsättning för straffbarhet är dock - Enligt gällande rätt föreligger hets mot i likhet med vad som gäller för samhällsfolkgrupp någon offentligen hotar, för- farlig ryktesspridning enligt 16 kap. 6 § om talar eller smädar folkgrupp med viss här- brottsbalken att gärningsmannens upp- stamning eller trosbekännelse. såt omfattar spridning bland en obestämd Den brottsliga handlingen består enligt krets. Straff skall alltså inträda om hans förslaget i spridande bland allmänheten av uppsåt varit inriktat på en krets bekanta, uttalande eller annat meddelande, vari ras även denna varit vidsträckt SOU 1944: om eller raser eller folkgrupp eller folkgrupper 69 s. 220 och prop. 1948: 80 s. 193. viss eller med viss hudfärg eller Därutöver föreligger mellan den föreav ras av visst nationellt eller etniskt eller slagna regeln och den nuvarande en skillursprung folkgrupp med viss trosbekännelse hotas, nad i fråga om brottsobjektet, dock såförtalas eller smädas. vitt avser religiösa folkgrupper. Hotet, förtalet eller smädelsen skall alltså Såsom nämnts i den allmänna motiveringenligt förslaget ske genom uttalande eller en till förslaget krävs enligt den nu gällanannat meddelande. Såtillvida avses ingen de regeln att hotet, förtalet eller smädelsen saklig ändring i förhållande till gällande rätt. särskilt utpekad folkgrupp med avser en Ordet meddelande innefattar inte endast viss härstamning. muntlig eller skriftlig framställning utan Vid den föreslagna utvidgningen av brottsäven åtbörder eller framställning i objektet beaktar kommittén att enligt art. ex. bild kan anses som skrift jfr SOU 4 i konventionen skydd mot brott av ifrågasom 1944: 69 214 och 228. varande slag skall tillkomma ras eller pers. Det föreslagna stadgandet skiljer sig emel- med viss hudfärg eller av visst songrupp lertid beträffande offentlighetsrekvisitet etniskt ursprung. från nuvarande regel därigenom, att med- Kommittén föreslår sålunda till en början delandet enligt förslaget behöver på ett att även ras eller raser skall kunna vara direkt sätt vända sig till allmänheten. Med- föremål för brott. Härvid åsyftas de grup-

70 SOU 1968: 68

per av människosläktet som brukar upptas torde behöva föranleda några svårigra, i antropologiska rasindelningar. Dessa grun- heter i praxis. dar sig på skillnader i vissa ärftliga fysiska I den nuvarande regeln hets mot folkom egenskaper bl. a. pigmentering och ansikts- grupp folkgrupp med viss härstamanges form. ning brottsföremål. Med till som hänsyn Som brottsobjekt nämner förslaget vidare att uttrycket härstamning torde täcka folkgrupp eller folkgrupper viss Till andra förhållanden än omfattas av ras. som av en del omfattas denna kategori av den nyss ovan diskuterade kategorier finner kommitangivna. Exempelvis torde den alpina tén anledning saknas ra- att medta detta uttryck sen helt allmänt kunna sägas vara en folk- i det föreslagna stadgandet. Någon inskränkgrupp av viss ras. Sistnämnda uttryck sy- ning i förhållande till gällande rätt åsyftas nes emellertid också kunna ha mindre därvid ej. en vidsträckt bemärkelse och endast innefat- Såsom påpekats i den allmänna motiveta en viss del av en ras, ex. representan- ringen behöver enligt förslaget brottsföreterna för den alpina rasen i ett visst land. målet särskilt utpekad eller vara en ras Motsvarande gäller för det föreslagna brotts- folkgrupp viss d. Brottet kan även av ras e. objektet folkgrupp eller folkgrupper med riktat mot ett kollektiv särskilt vara av viss hudfärg. specificerade eller folkgrupper föraser av I viss överensstämmelse med art. 4 i kon- revarande art. ventionen kan enligt förslaget även folk- Liksom gällande rätt förslaget avser engrupp eller folkgrupper av visst etniskt dast uppsåtliga brott. Även i övrigt innebär ursprung utgöra föremål för brott. Med denna förslaget, frånsett diskuterade ändovan kategori avses folkgrupper vari medlem- ringar, inte någon skillnad i förhållande till marna har ett relativt enhetligt kulturmöns- vad gäller hets folkgrupp. som nu om mot ter. Samer torde ex. kunna räknas hit I fråga om straffskalan fängelse i högst liksom i betydande grad folkgrupper vars två år eller, brottet är ringa, böter om an- medlemmar är av samma nationalitetstill- kommittén således skäl föreligga ser att hörighet. Eftersom nationalitetstillhörighe- föreslå ändring.

ten är en egenskap som är av särskild vikt Såsom även påpekats i den allmänna m0ur praktisk synpunkt i en lagstiftning av tiveringen föreslår kommittén i fråga om förevarande slag, anser kommittén be- framställningar i tryckt skrift att en motsvafogat att i lagtexten särskilt nämna righet till det stadgandet nya om hets mot folkgrupper, som kännetecknas att de- folkgrupp i 7 kap. av upptas 4 § 12 tryckfriras medlemmar har samma nationalitets- hetsförordningen. Med tryckt skrift förstås tillhörighet. Exempel på sådana folkgrup- enligt l kap. 5 § denna förordning skrift per i vårt land är de som består av hit in- som framställts i tryckpress. Till skrift hänvandrade italienare, jugoslaver etc. I en- förs karta, ritning eller bild även den om lighet med det anförda har i det föreslagna åtföljs av text. Enligt l kap. 6 § förordningstadgandet upptagits folkgrupp eller folk- skall tryckt skrift för sådan en att anses som grupper av visst nationellt ursprung. vara utgiven. Skrift anses utgiven då den En folkgrupp torde i det enskilda fallet blivit utlämnad till salu eller för spridning ofta kunna inordnas under mer än en av på annat sätt. Av 6 kap. l § förordningen ovannämnda kategorier. Exempelvis kan en framgår att själva spridandet tryckt skrift av folkgrupp av visst etniskt ursprung tänkas är straffbart. utgöra också en folkgrupp med viss hudfärg. Ifrågavarande brottsobjekt har alltså Kommittén föreslår vidare att en ny pabeskrivits på sådant sätt att de delvis sam- ragraf införs i brottsbalken i omedelbar anmanfaller med varandra. Detta förhållande, slutning till bestämmelsen hets mot om som beror på svårigheten att exakt avgrän- folkgrupp i 16 kap. 8 § nämnda balk. Den sa de grupper varom är fråga från varand- nya paragrafen, kriminalisering som avser

SOU 1968: 68 71

andra former rasdiskrimine- ler kommun kan enligt förslaget anses vaav vissa av

beteckningen 8 anställda i allmän tjänst. Härvid åsyftas ring, föreslås få a ra

för ifrågavarande förslag anställda i sådana av Konungen stadfästa- Utgångspunkten

konventionens föreskrift i de allmänna inrättningar, som ex. utövar till 8 a § är

till tillträde till någon offentlig funktion, tjänar ett allmänart. 5 punkt f om rätten

serviceinrätt- nyttigt ändamål eller grundats med hjälp varje för allmänheten avsedd

allmänna medel eller åtnjuter understöd ning. Såsom framgår av den allmänna mo- av

kommittén sådana medel SOU 1944:69 s. 433. tivering till ny lagstiftning som av

emellertid längre än Dessa inrättningar torde dock i viss utlämnat går förslaget

kräver. sträckning även kunna betecknas som nänämnda konventionsbestämmelse

Förslaget omfattar nämligen i princip skydd ringsidkare.

tillhandahållan- Den brottsliga gärningen skall enligt förmot rasdiskriminering vid

slaget bestå i att näringsidkare eller anställd de tjänster e. d. i näringsverksamav varor, verk- angivet slag i sin yrkesutövning på ket över huvud taget och i allmän av ovan

grund någons hudfärg eller nationella samhet. av ras,

eller etniska går denne till handa Den personkrets mot vilken det föreslag- ursprung

riktar sig inbegriper dels nä- på allmänt gällande villkor. na förbudet

så- Att ej gå någon till handa har karakringsidkare och den som är anställd hos

tären uraktlåtenhet att handla. I födan i dennes näringsverksamhet dels den av en

revarande fall skall för straffbarhet denna är anställd i allmän tjänst. som fysisk el- uraktlåtenhet medföra den verkan att den Med näringsidkare menas varje

yrkesmässigt driver drabbade inte på allmänt gällande villkor ler juridisk person som

när- bereds möjlighet att erhålla den tjänst, vaverksamhet av ekonomisk art. Den

i den etc. är fråga. Uraktlåtenhet av innebörden härav har redovisats ra varom mare näringsverk- här avsett slag kan manifestera sig på olika allmänna motiveringen. Med

med sätt. För det första kan den komma till utsamhet i överensstämmelse avses - åtbörd, närings- tryck aktivt uttalande, nyssnämnda definition av termen s. a. s. genom

verksamhet våldshandling eller annat positivt förfaranyrkesmässigt bedriven idkare -

de, varigenom förutnämnda effekt inträder. av ekonomisk art.

anställda hos Exempel härpå är att en person avhyses Vad angår personer som är

märks från lokal där vissa tjänster tillhandanäringsidkare eller i allmän tjänst en

lägre hålls eller debiteras högre avgift än andra. att förslaget åsyftar såväl högre som

Vidare kan nämnda slags uraktlåtenhet ådabefattningshavare. Den anställdes tjänste-

betydelse galäggas passivitet. Som exempel grad saknar sålunda i och för sig genom

kan nämnas att näringsidkare bryr sig för frågan straffbarhet. Såvitt gäller en om följaktligen betjäna kund infunnit sig i anställda i allmän tjänst kan om att en som

hans affärslokal eller låter kunden vänta även den är underkastad ämbetsansom enligt förevarande be- obefogat länge på betjäning. svar ådömas ansvar

Skyldigheten att gå till handa på allmänt stämmelse.

anställd hos gällande villkor innefattar förbud mot att För att en person som är

det före- såväl helt förvägra någon möjlighet att näringsidkare skall omfattas av

emellertid komma i åtnjutande av den tjänst, vara slagna stadgandet fordras att an-

nä- är fråga att visserligen beställningen i fråga avser huvudmannens etc. varom som

anställd reda någon sådan möjlighet men på villkor ringsverksamhet. Den som ex. är

privata hus- ofördelaktigt skiljer sig från vad som näringsidkare i dennes som hos en allmänhet gäller för andra kunder, klienhåll faller alltså utanför bestämmelsen. i

kom- d., exempelvis beträffande pris eller Med anställda i allmän tjänst avser ter o.

huvudsakligen med anställ- kvalitet. mittén personer

Det föreslagna stadgandet förutsätter för ning hos stat eller kommun. Men även per-

el- straffbarhet den brottsliga gärningen blir i vissa andra organisationer än stat att soner

begången i yrkesutövning. Följaktligen om- ändå anses tillräckligt klart framgå stadav fattar stadgandet beträffande näringsidkare gandets formulering. och hos honom anställda endast förhål- Nämnda begäran om prestation behöver landen som utgör del av näringsverksam- ha någon viss form. Vanligen torde en heten. På motsvarande sätt är det straff- sådan begäran ske muntligen. Att en prebara området för den som är anställd i station begärs kan emellertid också på anallmän tjänst begränsat till själva tjänste- nat sätt framgå omständigheterna. Ett av utövningen. Interna mellanhavanden i före- exempel härpå är om en person slår sig ner tag, inrättning e. d., exempelvis sådana som vid ett bord i en restaurang. rör förhållandet mellan arbetsgivare och Det föreslagna stadgandet omfattar enarbetstagare, omfattas av stadgandet. dast uppsåtliga gärningar. Om gärningsman- Ansvar kan vidare enligt stadgandet ådö- felaktigt utgår från att kund d. är nen en e. mas endast om anledningen till att någon av ex. viss är det föreslagna stadgandet ras inte går annan till handa på allmänt gällan- i princip inte tillämpligt. de är den senares ras, hudfärg eller nationel- Ifrågavarande brott kan otvivelaktigt i la eller etniska ursprung. viss mån sägas vara ett brott av ärekränkan- För bifall till åtal måste fordras sådan de slag. Enligt kommitténs mening är emelbevisning att det kan anses klarlagt att lertid rasdiskriminering huvudsakligen ett det avgörande motivet för gärningen varit brott mot allmän ordning. Det föreslagna av nämnda art. I praxis torde man sällan stadgandet har därför sin plats i 16 kap. få räkna med invändning från den åtalades brottsbalken. sida om att han haft ett annat, behörigt mo- Kommittén har ansett erforderligt fötiv för sitt beteende, ex. att målsäganden reslå särskilda bestämmelser angående åtalsvid tillfället i fråga uppträtt bråkigt. Det rätten. Brott mot det föreslagna stadgandet får åligga åklagaren att i ett sådant fall söka kommer därför att ligga under allmänt åtal gendriva invändningen. utan särskild åtalsprövning. Diskrimineringsgrunderna någons ras, Straffsatsen föreslås till böter eller fäng- hudfärg eller nationella eller etniska ur- else i högst sex månader. Det kan påpekas sprung överensstämmer med dem som är att detta överensstämmer med straffet enligt upptagna i art. 5 i konventionen. Innebörden 5 kap. 3 § brottsbalken för förolämpning av dessa grunder har närmare angivits i som är grov. kommitténs specialmotivering för förslaget I ett flertal svenska lagar och författtill ändringar i 16 kap. 8 § brottsbalken. I ningar finns särregler för personer som införevarande stadgande åsyftas individer till- te är svenska medborgare. Enligt art. 1 andhörande sådan ras eller folkgrupp som om- ra punkten i ifrågavarande konvention är fattas av regeln om hets mot folkgrupp. denna inte tillämplig på sådana skillnader, Skydd enligt det föreslagna stadgandet till- uteslutningar, inskränkningar eller företräkommer i första hand den som begär pre- den som av konventionsstat görs mellan station av näringsidkare e. d. I vissa fall medborgare och icke- medborgare. Om ex. kan skydd tänkas tillkomma även den som en statlig befattningshavare handlar i överframställer sådan begäran. Härvid åsyf- ensstämmelse med en författning, enligt viltas fall då det föreligger rättslig skyldighet, ken olika regler gäller för svenska medborexempelvis för en tjänsteman inom social- gare och andra, föreligger således enligt vården, att av eget initiativ gå viss person- konventionen inte rasdiskriminering. Sådant kategori till handa i ett eller annat avseen- och liknande fall omfattas heller föav de. Den skyddade personkretsen utgörs allt- revarande straffbestämmelse. Kommittén så av kunder, klienter, rättssökande eller anser emellertid inte nödvändigt att detta därmed jämförliga kategorier. Kommittén anges i själva lagtexten. Det får ändå ananser det nödvändigt att särskilt utsäga ses klart att stadgandet gäller sådana detta i lagtexten. Förhållandet i fråga får skillnader, uteslutningar, inskränkningar el-

SOU 1968: 68 73

6-814472

ler företräden i lag eller författning ning, förfara så att nämnda verkan insom gjorts mellan personer med svenskt med- träder. Vad härutinnan och i därmed föreborgarskap och andra ang. utlännings rätts- nade frågor sagts ovan vid 8 a § första ställning, jfr SOU 1963: stycket motsvarande giltighet för fö- 17 s. 204 ff. äger revarande stadgande. Beträffande tillträde till offentliga till- Skydd enligt stadgandet tillkommer envar ställningar och allmänna sammankomster begär tillträde till offentlig tillställning som föreslås särskild bestämmelse i andra eller allmän sammankomst. Även beträffanen stycket 8 Skälet härtill är att möjlig- de frågan hur en sådan begäran kan komav a het bör ges till kriminalrättsligt ingripande ma till uttryck kan hänvisas till vad som även i fråga sådana offentliga tillställ- anförts vid 8 § första stycket. om a ningar och allmänna sammankomster som utgör närings- resp. allmän verksamhet. Termerna offentlig tillställning och allmän sammankomst har i förslaget samma innebörd som i 9 § allmänna ordningsstadgan och 1 § lagen om allmänna sammankomster. Förslaget i andra stycket riktar sig 8 a § mot anordnare av och medhjälpare till anordnare av offentlig tillställning eller allmän sammankomst. Uttrycken anordnare och medhjälpare omfattar sådana personer som är angivna i första stycket av nämnda paragraf. Därjämte vänder sig ifrågavarande förslag mot varje annan person som anordnar eller hjälper till med att anordna tillställning eller sammankomst av här avsett slag. Uttrycken anordnare och medhjälpare har alltså en mer vidsträckt betydelse än de motsvarande uttrycken näringsidkare och anställd i första stycket av 8 a Vid konkurrens mellan sistnämnda regel och förevarande bestämmelse bör den senare, är av speciell natur, ha företräde. som Den brottsliga handlingen enligt 8 a. § andra stycket består i att anordnare eller medhjälpare på allmänt gällande villkor bereder någon tillträde till tillställning eller sammankomst på grund av dennes ras, hudfärg eller nationella eller etniska ursprung. Även i ifrågavarande stadgande är det liksom i 8 a § första stycket fråga om en uraktlåtenhet att handla, som för straffbarhet skall medföra en viss verkan, i detta fall nämligen att den drabbade inte på allmänt gällande villkor får tillträde till tillställningen eller sammankomsten. Anordnaren eller medhjälparen måste alltså, för att göra sig skyldig till brottslig gär-

74 SOU 1968: 68

Sammanfattning av förslagen

Kommitténs uppgift har varit att undersöka åtgärder vidtas i tid. Detta är en faktor som möjligheterna att utforma ett straffsanktio- talar för vidta åtgärder att nu som går längre nerat förbud mot rasdiskriminering på än vad enstaka som rapporterade fall av diskrilämpligt sätt kompletterar och förstärker det minering i och för sig skulle motivera. minoritetsskydd finns i bestämmelsen Kommittén som har inte funnit det möjligt att om hets mot folkgrupp i 16 kap. 8 § brotts- med någon säkerhet fastställa hur ofta rasbalken. diskriminerande beteenden här förekommer. Anledningen till att frågan åtgärder För få sådan kunskap om att krävs omfattande mot rasdiskriminering aktualiserats är främst kartläggningar och utredningar av vetenatt Förenta Nationernas generalförsamling skaplig karaktär. Kommittén har övervägt den 21 december 1965 antog en konvention möjligheten anhålla tillstånd att om att ta om avskaffande av alla former rasdiskri- initiativ till sådana av mera omfattande underminering, som fullständigar andra interna- sökningar för få att ett säkrare faktiskt untionella instrument med syfte att förverkliga derlag för sina ställningstaganden. Ett uttanken på alla människors lika värde och redningsarbete av nämnda slag skulle emellika rättigheter. Stat som biträder konven- lertid väsentligt fördröja kommitténs möjtionen förbinder sig att hindra rasdiskrimi- ligheter framlägga förslag till att ny eller nering med alla lämpliga medel, däribland ändrad lagstiftning på punkter där sådana den lagstiftning som kan vara påkallad tillägg eller ändringar framstår av som särskilt omständigheterna. angelägna. Skulle ett fortsatt forsknings- och Förutom intresset att Sverige kan utredningsarbete existensen av ra- röja av mera tificera konventionen finns också andra skäl svårartade problem på förevarande område, till att överväga åtgärder mot rasdiskrimi- kan frågan om en mera långtgående och nering. detaljerad lagstiftning kommittén än vad fö- Det kan inte förnekas att vissa uttryck reslår komma att aktualiseras. för rasdiskriminering visat sig i vårt land. I överensstämmelse med direktiven har Detta förhållande utgör i och för sig kommittén utgått från FN-konventionen an- vid ledning att överväga åtgärder i ifrågava- diskussionen behövliga om åtgärder mot rande ämne. Ett ytterligare skäl är, såsom rasdiskriminering. erfarenheterna från bl. a. Storbritannien vi- Konventionen vänder sig inte bara mot sar, risken för att i framtiden även svårar- sådan diskriminering kan bero på som stattade former av rasdiskriminering kan följa lig myndighetsutövning e. utan även disi en fortsatt invandrings spår, inte mot- kriminering kan föranledas om som av att en-

SOU 1968: 68 75

skilda företag eller sammanslut- på rasöverlägsenhet eller rashat grundade personer, skilda sammanhang låter sitt hand- idéer föreslår kommittén vissa ändringar i ningar i rasfördomar. bestämmelsen hets mot folkgrupp i 16 lingssätt bestämmas av om Konventionen syftar till avskaffa kap. 8 § brottsbalken. Enligt detta lagrum i att rasdiskriminering i alla dess former inne- dess nuvarande lydelse döms den som ofmen håller uttömmande uppräkning fentligen hotar, förtalar eller smädar folkinte en av samhällsområden inom vilka rasdiskrimi- med viss härstamning eller trosbede grupp hindras. Artiklarna 4 och 5 i kännelse till fängelse i högst två år eller, nering skall emellertid bestämda brottet är ringa, till böter. I kommitténs konventionen upptar om delar förslag beskrivs den brottsliga handlingen förpliktelser som berör stora av samhällslivet. såsom spridande bland allmänheten av ut-

riktar sig all propaganda och talande eller annat meddelande, vari ras Art. 4 mot alla organisationer, grundar sig på eller raser eller folkgrupp eller folkgrupper som uppfattningar eller teorier, någon eller viss eller med viss hudfärg eller av att ras av ras viss hudfärg eller visst et- visst nationellt eller etniskt ursprung eller persongrupp av är överlägsen någon folkgrupp med viss trosbekännelse hotas, niskt ursprung annan, eller söker rättfärdiga eller främja ras- förtalas eller smädas. som diskriminering i någon form. Hänsynen till principen om yttrandefrihet hat och 5 består rättighetskatalog och fordrar enligt kommitténs mening en be- Art. av en särskilt i fråga de i gränsning vad skall vara straffbart föreskriver att envar om av som angivna rättigheterna skall tillför- så att inte alla slags uttalanden eller andra artikeln likhet inför lagen utan åtskillnad meddelanden rörande raser och folkgrupper säkras på hudfärg eller nationellt eller förbjuds. För straffbarhet krävs därför engrundad ras, ligt förslaget, såsom också är fallet med nuetniskt ursprung. Kommittén har undersökt i vilken ut- varande regel, att uttalande eller annat med-

svensk rätt skydd delande innebär hot, förtal eller smädelse. sträckning gällande ger rasdiskriminering inom de områden Att hotet, förtalet eller smädelsen enligt mot av samhällslivet särskilt nämns i konven- förslaget skall ske genom uttalande eller som undersökning visar de i annat meddelande innebär ingen saklig ändtionen. Denna att angivna företeelser beträffande vilka ring i förhållande till gällande rätt. Ordet art. 4 är allt spridande meddelande innefattar inte endast muntlig fullt rättsskydd saknas av på rasöverlägsenhet eller rashat grundade eller skriftlig framställning utan även ex.

idéer, uppvigling till rasdiskriminering åtbörder eller framställning i bild som

och lämnande stöd i någon form åt kan som skrift. av ras- anses inklusive finansiering därav. Det föreslagna stadgandet skiljer sig emelförföljelse, Svensk rätt täcker vidare inte heller före- lertid från nuvarande regel därigenom, att olagligförklarande och meddelandet enligt förslaget behöver på skrifterna i art. 4 om organisationer och direkt sätt vända sig till allmänheten. förbjudande dels av orga- ett och propaganda främjar Meddelandet behöver över huvud taget niserad annan som rasdiskriminering, dels rikta sig omedelbart till större krets. Enoch uppviglar till av en i nämnda slags organisationer ligt förslaget är det nämligen tillräckligt om deltagande Beträffande i 5 meddelandet sprids bland allmänheten. Sprieller verksamhet. art. angivna rättigheter framgår att det rättsliga dandet kan exempelvis ske genom upprerasdiskriminering är ofullstän- pade uttalanden vid privata samtal. En förskyddet mot såväl arbets- bostadsmarkna- utsättning för straffbarhet är dock att gärdigt inom som fråga servicein- ningsmannens uppsåt omfattar spridning den. Detsamma gäller i om rättningar för allmänheten. bland en obestämd krets.

Vidare föreligger mellan den föreslagna

tillgodose konventionens föreskrift regeln och den nuvarande den skillnaden att För att hindra allt spridande det enligt förslaget inte krävs att hotet, förom åtgärder för att av

76 SOU 1968: 68

talet eller smädelsen avser en särskilt utpe- re om kriminaliseringen rasdiskrimineranav kad folkgrupp med viss härstamning. Även de handlingar vidgas. Kommittén påpekar ras eller raser skall kunna vara föremål för också i anledning den inte funnit skäl - av brott. Härvid åsyftas de män- att föreslå kriminalisering bildande grupper av nu av niskosläktet brukar upptas i antropo- och deltagande i som av organisationer som logiska rasindelningar. Vidare nämner för- främjar och uppviglar till rasdiskriminering slaget folkgrupp eller folkgrupper viss att verksamhet utövar i av - som en person en ras. Till en del omfattas denna kategori sådan organisation i viss utsträckning torde av den nyss angivna. Uttrycket folkgrupp kunna medföra för medverkan till av ansvar viss ras skall emellertid också förstås i brott. en mindre vidsträckt bemärkelse och endast innefatta en viss del av en ras. Motsvarande När det gäller förhållanden som avses i gäller för folkgrupp eller folkgrupper med art. skyddet för individer, föreslår komviss hudfärg. Enligt förslaget kan även folk- mittén att en ny paragraf införs i brottsgrupp eller folkgrupper visst etniskt balken i omedelbar anslutning till av ur- bestämsprung utgöra föremål för brott. Med denna melsen om hets mot folkgrupp i 16 kap. 8 kategori avses folkgrupper vari medlem- Den paragrafen, kriminalisenya som avser marna har ett relativt enhetligt kulturmöns- ring vissa former rasdiskriminering, av av ter. Samer torde ex. kunna räknas hit lik- föreslås få beteckningen 8 Förslaget a som i betydande grad folkgrupper med- omfattar skydd rasdiskriminering vars mot vid lemmar är av nationalitetstillhörig- tillhandahållande tjänster samma av varor, e. d. i het. Eftersom nationalitetstillhörigheten är näringsverksamhet och i allmän verksamhet. en egenskap som är av särskild vikt prak- Bestämmelsen får räckvidd utöver konvenur tisk synpunkt i lagstiftning föreva- tionsföreskriften rätt till tillträde en av om till rande slag, har kommittén ansett det befo- varje för allmänheten avsedd serviceinrättgat att i lagtexten särskilt nämna folkgrup- ning. Bl. a. omfattas stor del bostadsen av per, som kännetecknas av att deras medlem- marknaden förslaget. Därjämte föreslås av mar har samma nationalitetstillhörighet. Ex- särskilda regler beträffande offentliga tillempel på sådana folkgrupper i vårt land är ställningar och allmänna sammankomster. de som består av hit invandrade italienare, Syftet med förslaget är den i sitt att som jugoslaver etc. yrke har till uppgift att gå allmänheten eller För att den föreslagna ändringen skall få någon särskild personkategori till handa inte avsedd verkan föreslår kommittén ändring skall rasdiskriminera i sin yrkesutövning. även beträffande 7 kap. 4 § 12 tryckfrihets- Den personkrets vilken det föreslagna mot förordningen, vilket får omedelbar betydelse förbudet riktar sig inbegriper dels näringsockså för yttrandefriheten i radio och tele- idkare och den är anställd hos sådan som vision. i dennes näringsverksamhet dels den som är Utöver nämnda ändringar i regeln anställd i allmän tjänst. I fråga innebörom om hets mot folkgrupp motiverar förhållandena den begreppen näringsidkare och näav i Sverige enligt kommitténs mening inte att ringsverksamhet anknyter förslaget till vissa ytterligare åtgärder vidtas i de hänseen- lagar, såsom 1960 års nu nyare varumärkeslag den som avses i art. 4 i konventionen. Så- och 1966 års lag företagsinteckning. om dana åtgärder kan inte heller erfor- Med näringsidkare varje fysisk eller anses menas derliga för ratifikation konventionen. juridisk yrkesmässigt driver av person som I fråga om uppvigling till straffbar rasdis- verksamhet ekonomisk Med näringsav art. kriminering anmärker kommittén bl. att verksamhet yrkesmässigt bedriven a. avses sådan är straffbar enligt uppviglingsbestäm- verksamhet ekonomisk art. Stadgandet av melsen i 16 kap. 5 § brottsbalken och att kommer att gälla restauranger, hotell ex. omfattningen av det område som täcks och biografer också yrkesmässig ge- men ex. nom nämnda bestämmelse givetvis blir stör- fastighetsförsäljning och bostadsuthyming

SOU 1968: 68 77

läkarverksamhet. begärs kan emellertid också på annat sätt samt Vad angår är anställda hos framgå av omständigheterna. Ett exempel personer som näringsidkare eller i allmän tjänst märks att härpå är om en person slår sig ner vid ett

förslaget åsyftar såväl högre som lägre be- bord i en restaurang.

fattningshavare. Den anställdes tjänstegrad Straffsatsen föreslås till böter eller fängel-

saknar sålunda i och för sig betydelse för se i högst sex månader.

frågan straffbarhet. Såvitt gäller Beträffande tillträde till offentliga tillställom anställda i allmän tjänst kan följaktligen även ningar och allmänna sammankomster före-

den är underkastad ämbetsansvar slås en särskild bestämmelse i paragrafens som ådömas enligt förevarande bestäm- andra stycke. Syftet är att ge möjlighet till ansvar melse. kriminalrättsligt ingripande även i fråga om

Den brottsliga gärningen består enligt för- sådana offentliga tillställningar och allmän-

slaget i näringsidkare eller anställd i sin sammankomster som utgör näringsatt na yrkesutövning på grund någons hud- allmän verksamhet. Förslaget riktar sig av ras, resp. färg eller nationella eller etniska mot anordnare och medhjälpare till anursprung av går denne till handa på allmänt gällande ordnare offentlig tillställning eller allmän av villkor. sammankomst. Den brottsliga handlingen

Skyldigheten till handa på allmänt består i att anordnare eller medhjälpare att gällande villkor innefattar förbud på allmänt gällande villkor bereder någon mot att såväl helt förvägra någon möjlighet att tillträde till tillställning eller sammankomst

komma i åtnjutande den tjänst, etc. på grund av dennes ras, hudfärg eller natioav vara är fråga att visserligen bereda nella eller etniska ursprung. varom som någon sådan möjlighet på villkor De föreslagna förbuden mot rasdiskrimimen som ofördelaktigt skiljer sig från de gängse, nering har ett vidsträckt giltighetsområde. ex. beträffande pris eller kvalitet. Det föreslag- Man måste räkna med att i vissa fall svå-

stadgandet förutsätter för straffbarhet att righeter uppkommer att föra i bevis att rasna brottsliga gärningen blir begången i diskriminering förekommit, särskilt i fråga den gärningsmannens yrkesutövning. Således är näringsidkare eller anställda som tillom exempelvis det straffbara området för den handahåller tjänster av kvalificerad art. En-

är anställd i allmän tjänst begränsat till ligt kommitténs mening kan man dock räksom tjänsteutövningen. Ansvar kan vidare med goda bevismöjligheter i de flesta själva na enligt stadgandet ådömas endast anled- fall omfattas av de allmänt utformade om som någon inte går till han- reglerna. En fördel med allmän regel ningen till att annan en på allmänt gällande villkor är den med vidsträckt tillämpningsområde är att da senanationella eller etniska undgår att mera preciserad res ras, hudfärg eller man genom en bestämning vissa områden indirekt ange ursprung. av enligt det föreslagna stadgandet att inom andra områden, som omfattas av Skydd hand den begär bestämmelsen, krirninalrättsligt ingripande tillkommer i första som prestation. vissa fall kan skydd tänkas till- mot rasdiskriminering kan äga rum. I komma även den framställer sådan Förslaget innebär att bestämmelser införs som begäran. Härvid syftas på fall då det före- straff för rasdiskriminering. För åtskilom ligger rättslig skyldighet, exempelvis för liga av berörda verksamheter gäller bestämen tjänsteman inom socialvården, att eget melser myndighets tillståndsgivning varav om initiativ gå viss personkategori till handa i igenom ingripande mot rasdiskriminering

eller avseende. Den skyddade skulle kunna ske. Emellertid finns tillett annat personkretsen utgörs alltså kunder, klienter, ståndsregler för alla verksamheter och de av eller därmed jämförliga katego- bestämmelser finns tar direkt sikte rättssökande som rier. prestation behöver ha på rasdiskriminering. Med hänsyn härtill, Begäran om någon viss form. Vanligen torde sådan och då de föreslagna förbuden avser också en begäran ske muntligen. Att prestation anställda i såväl enskild som allmän tjänst, en

78 SOU 1968: 68

är det enligt kommitténs mening inte till- träffar särskild överenskommelse en i föreräckligt att hålla sig till bestämmelser varande om ämne. På grundval av ett sådant tillståndsgivning. Införs ett straffsanktione- avtal kan måhända växa fram någon form rat förbud mot rasdiskriminering med rela- förlikningsförfarande varigenom av tvister tivt vidsträckt tillämpningsområde, rasdiskriminering synes om kan lösas. Det är tänkman emellertid kunna anta att detta förhål- bart att härigenom också får bättre man lande får betydelse för praxis i tillstånds- möjligheter än eljest att i det enskilda fallet ärenden. hjälpa den som känner sig drabbad. Möjlig- De föreslagna förbuden omfattar med heter kan sålunda finnas under medver- - att visst undantag i fråga om offentliga till- kan arbetsmarknadens organisationer av ställningar och allmänna sammankomster skapa och upprätthålla - ett system till skydd tillhandahållande tjänster d. på rasdiskriminering. av o. om- mot Enligt kommitténs råden utanför näringsverksamhet eller där- bedömning är problemen rörande rasdiskrimed jämförlig allmän verksamhet. Förbuden minering på arbetsmarknaden inte så stora omfattar över huvud enskildas pri- att det är nödvändigt ingripa med lagmera att nu vata förhållanden. Att ingripa med påföljder stiftning. Skulle ytterligare undersökningar på dessa andra områden är vanskligt. De rör visa att på detta område förekommer disi stor utsträckning personliga förhållanden kriminering, som inte kan bemästras genom av skiftande slag. Bevissvårigheter utgör här åtgärder arbetsmarknadens får av parter, också ett skäl för att inte ingripa. Beträf- frågan på tas upp nytt mot bakgrunden av fande nu avsedda områden får enligt vad då Det därvid man man vet. synes böra kommitténs mening åtminstone tills vi- övervägas inte förstärkt skydd kan - om ett dare förlita sig på andra medel, främst nås på väg än strafflagstift- - annan genom upplysningsverksamhet. Möjligheterna att nå ning. Det kan tänkas lämpligt vara med ett god effekt av sådan verksamhet bör bli förlikningsförfarande. Kommitténs uppdrag större om de föreslagna reglerna genomförs. har emellertid inte varit inriktat på lösningar Kommittén pekar även på att vissa möjlig- denna art, och kommittén framlägger av heter till ingripande mot rasdiskrimineran- inte förslag sikte som tar direkt på arbetsde beteenden ges genom brottsbalkens be- marknaden. stämmelser om förolämpning och förargelseväckande beteende.

Kommittén finner att det möter betänkligheter att med lagbestämmelser ingripa reglerande i förhållandet mellan parterna på arbetsmarknaden. Innan kriminalisering eller annan lagstiftning tillgrips för hindra att rasdiskriminering inom nyssnämnda samhällsområde, bör därför andra vägar först prövas. Arbetsmarknadens parter har i hög grad fasta organisationer samarbetar som med varandra enligt ett hävdvunnet mönster. Det kan enligt kommitténs mening förutsättas att dessa organisationer har önskan en att motverka rasdiskriminering. Redan genom den upplysning organisationerna kan bedriva bland sina medlemmar torde man i inte obetydlig utsträckning ha ersätten ning för lagstiftning. Vidare kunna synes komma i fråga att arbetsmarknadens parter

SOU 1968: 68 79

Internationell konvention avskaffandet alla

Bilaga om av

former av rasdiskriminering

Antagen Förenta Nationernas generalförsamling den 21 av december 1965

Konventionens inledning utelämnad här

göra rasdiskriminering, under förutsättning Del I dock att sådana åtgärder icke leder till att Artikel l skilda rättigheter vidmakthålles för olika ras-

och under förutsättning att de icke konvention uttrycket grupper I denna avser rasbibehålles sedan syftet därmed uppnåtts. diskriminering varje skillnad, uteslutning, inskränkning eller företräde på grund av Artikel 2 hudfärg, härstamning eller nationellt ras, har till syfte eller Konventionsstaterna fördömer rasdiskrieller etniskt ursprung, som omintetgöra eller inskränka minering och förpliktar sig att med alla verkan att ereller utövandet, på lämpliga medel och utan dröjsmål följa kännandet, åtnjutandet mänskliga rättigheter och politik syftande till att avskaffa rasdiskrilika villkor, av en friheter på politiska, ekono- minering i alla dess former och till att främgrundläggande kulturella och andra förståelse mellan alla i vilket syfte: miska, sociala, om- raser,

offentliga livet. a konventionsstat förpliktar sig

råden av det envar Konventionen är icke tillämplig på att icke inlåta sig på eller utöva rasdiskri- 2. sådana skillnader, uteslutningar, inskränk- minering mot personer, grupper av personer företräden konventions- eller institutioner och att tillse att alla offentningar eller som av göres mellan medborgare och icke-med- liga myndigheter och institutioner, såväl stat borgare. nationella lokala, handlar i enlighet som Intet i denna konvention får tolkas med denna förpliktelse, på något sätt inverkar på kon- b konventionsstat förpliktar sig så att det envar ventionsstaternas rättsregler rörande natio- att icke verka för, försvara eller stödja nalitet, medborgarskap eller naturalisering, rasdiskriminering från personers eller orga-

under förutsättning att dessa regler icke nisationers sida,

diskriminerar någon särskild nationa- c konventionsstat skall vidtaga

mot envar litet. effektiva åtgärder för att granska statlig, åtgärder vidtagna uteslutan- nationell och lokal myndighetsutövning och 4. Särskilda åstadkomma tillfredsställande för att ändra, återkalla eller upphäva alla de för att för vissa etniska lagar och bestämmelser som ger upphov till framsteg rasgrupper, grupeller enskilda i behov så- rasdiskriminering eller har till verkan att per personer av dant skydd för att kunna på lika villkor 1 Svensk översättning enligt Aktstycken utåtnjuta eller utöva mänskliga rättigheter och givna av Kungl. Utrikesdepartementet, ny serie grundläggande friheter skall icke anses ut- A: 15, Stockholm 1966, s. 272 ff.

80 SOU 1968: 68

redan förekommande rasdiskriminering vid- sådan diskriminering. I detta syfte skall makthålles, konventionsstaterna, med vederbörligt bed envar konventionsstat skall förbjuda aktande av de principer som nedlagts i och med alla lämpliga medel, däribland den deklarationen om de mänskliga rättigheterna lagstiftning som må vara påkallad av om- och av de rättigheter som uttryckligen anständigheterna, göra slut på rasdiskrimine- ges i artikel 5 av denna konvention, bland ring från personers, gruppers eller organisa- annat: tioners sida, a som förbrytelse, straffbar enligt lag, e envar konventionsstat förpliktar sig förklara allt spridande av på rasöverlägsenatt, där så är lämpligt, uppmuntra organisa- het eller rashat grundade idéer, uppvigling tioner och rörelser, som representerar flera till rasdiskriminering, varje våldshandling raser och syftar till integrering, att främja eller uppvigling till sådan handling mot användandet av andra medel att avskaffa någon ras eller persongrupp av annan hudskiljemurar mellan raser och att motarbeta färg eller annat etniskt ursprung och även allt sådant som kan få till följd ökad splitt- lämnandet av stöd i någon form åt rasförring mellan raser. följelse, inklusive finansiering därav, 2. Konventionsstaterna skall, när omstän- b olagligförklara och förbjuda organisadigheterna därtill föranleder, vidtaga sär- tioner och organiserad och annan propaskilda och konkreta åtgärder på sociala, ganda, som främjar och uppviglar till rasekonomiska, kulturella och andra områden diskriminering, och förklara deltagande i för att åstadkomma tillfredsställande utveck- dylika organisationer eller dylik verksamhet ling och skydd för vissa rasgrupper eller som en förbrytelse, straffbar enligt lag, enskilda personer tillhörande dessa i syfte c icke tillåta offentliga myndigheter elatt tillförsäkra dem fullt och likaberättigat ler offentliga institutioner, vare sig nationelåtnjutande av mänskliga rättigheter och la eller lokala, att främja eller uppvigla till grundläggande friheter. Dessa åtgärder må rasdiskriminering. i intet fall leda till vidmakthållande olika av eller skilda rättigheter för olika rasgrupper Artikel 5 sedan syftet med åtgärderna uppnåtts. Till uppfyllande av de grundläggande förpliktelserna i artikel 2 i denna konvention Artikel 3 förpliktar sig konventionsstaterna att för- Konventionsstaterna fördömer särskilt ras- bjuda och avskaffa rasdiskriminering i alla segregation och apartheid och förpliktar sig dess former och att tillförsäkra envar, utan att hindra, förbjuda och utrota alla före- åtskillnad grundad på ras, hudfärg eller teelser av detta slag inom områden under nationellt eller etniskt ursprung, likhet inför deras jurisdiktion. lagen, särskilt i vad avser åtnjutandet av följande rättigheter:

a rätten till lika behandling inför dom-

Artikel 4 stolar och andra rättsskipande organ, Konventionsstaterna fördömer all propagan- b rätten till personlig säkerhet och till da och alla organisationer, som grundar sig skydd staten mot att bli utsatt för våld av på uppfattningar eller teorier att någon eller kroppsskada av någon myndighetsperras eller persongrupp av viss hudfärg eller son eller av någon individ, grupp eller invisst etniskt ursprung är överlägsen någon stitution, annan, eller som söker rättfärdiga eller c politiska rättigheter, i synnerhet rätfrämja rashat och diskriminering i någon ten att deltaga i val att rösta och vara val- form, och förpliktar sig att vidtaga omedel- bar på grundval av allmän och lika röst- bara positiva åtgärder syftande till att av- rätt, att taga del i landets styrelse och allskaffa all uppvigling till, eller yttringar av männa angelägenheter på alla plan och att

SOU 1968: 68 81

på lika villkor ha tillträde till offentlig konvention, ävensom rätten att vid sådana tjänst, domstolar begära rättvis och tillfredsställand andra medborgerliga rättigheter, i de gottgörelse eller ersättning för skada lisynnerhet: den till följd av sådan diskriminering. I rätten att fritt röra sig och bosätta sig inom landets gränser, Artikel 7 II rätten att lämna vilket som helst land, också det egna, och att återvända till Konventionsstaterna förpliktar sig att viddet egna landet, taga omedelbara och effektiva åtgärder, sär- III rätten till nationalitet, skilt på undervisningens, uppfostrans, kul- IV rätten till äktenskap och val av turens och upplysningens områden, i syfte make, att bekämpa fördomar som leder till ras- V rätten att äga egendom ensam eller diskriminering, och att främja förståelse, tillsammans med annan, fördragsamhet och vänskap mellan stater VI rätten att ärva, och mellan rasgrupper eller etniska grupper, VII rätten till tanke-, samvets- och reli- ävensom att sprida kunskap om ändamål gionsfrihet, och grundsatser i FN:s stadga, deklarationen VIII rätten till åsikts- och yttrandefrihet, om de mänskliga rättigheterna, FN:s de- IX rätten till församlings- och före- klaration om avskaffande av alla former av ningsfrihet i fredligt syfte, rasdiskriminering samt denna konvention.

e ekonomiska, sociala och kulturella

rättigheter, i synnerhet: I rätten till arbete, till fritt val av an- Del II ställning, till rättvisa och gynnsamma arbets- Artikel 8 villkor, till skydd mot arbetslöshet, till lika lön för lika arbete, till rättvis och En kommitté för avskaffandet av rasgynnsam lön för arbete, diskriminering härnedan kallad kommittén II rätten att bilda och ansluta sig till skall tillsättas och skall bestå av aderton fackförening, moraliskt högtstående och erkänt opartiska IH rätten till bostad, sakkunniga med personligt uppdrag. De IV rätten till allmän hälsovård, sjuk- skall väljas av konventionsstaterna bland vård, social trygghet och allmänna tjänster, dessas medborgare med iakttagande av en V rätten till undervisning och utbild- skälig geografisk fördelning och av att cining, vilisationens olika former och de viktigaste VI rätten att deltaga på lika villkor i rättssystemen blir företrädda. kulturell verksamhet, 2. Kommitténs medlemmar skall väljas f rätten till tillträde till varje för all- genom hemlig omröstning från en förteckmänheten avsedd plats eller serviceinrätt- ning över personer, vilka föreslagits av ning, såsom kommunikationsmedel, hotell, konventionsstaterna. Varje konventionsstat restauranger, kaféer, teatrar och parker. må föreslå en person bland sina egna medborgare. 3. Det första valet skall äga rum sex Artikel 6 månader efter dagen för konventionens Konventionsstaterna skall tillförsäkra envar kraftträdande. Senast tre månader före varunder deras jurisdiktion verksamt skydd och valdag skall FN:s generalsekreterare rättsmedel, vederbörande nationella skriftligen uppmana konventionsstaterna att genom domstolar och andra statliga institutioner, inom två månader inkomma med sina förmot varje rasdiskriminerande handling som slag. Generalsekreteraren skall upprätta och kränker hans mänskliga rättigheter och till konventionsstaterna överlämna en förgrundläggande friheter i strid mot denna teckning i alfabetisk ordning över alla de

82 SOU 1968: 68

sålunda föreslagna personerna med angivan- läggas generalförsamlingen tillsammans med de av vilka stater som föreslagit dem. konventionsstaternas eventuella kommenta- 4. Val av kommitténs medlemmar skall rer. förrättas vid ett av generalsekreteraren sammankallat möte mellan konventionsstaterna Artikel 10 i FN:s huvudkvarter. Vid sådant samman- Kommittén antager själv sin arbetsordträde, där två tredjedelar av konventionsning. staterna måste vara företrädda för att be- 2. Kommittén väljer sitt presidium för slut skall kunna fattas, skall de kandidater en tid av två år. inväljas i kommittén som uppnår det största FN:s generalsekreterare skall sörja för antalet röster och absolut majoritet de av sekretariat åt kommittén. närvarande och röstande konventionsstater- 4. Kommitténs sammanträden hålles som nas röster. regel i FN:s huvudkvarter. 5.a Kommitténs medlemmar skall väljas för en tid av fyra år. För nio de medav lemmar som väljes vid det första valet skall Artikel 11 dock tiden utlöpa efter två år. Omedelbart Om konventionsstat finner att en anefter det första valet skall namnen på dessa en nan konventionsstat icke efterlever konvennio medlemmar utses genom lottdragning kommitténs tionens bestämmelser, kan den förra staten av ordförande. anmäla förhållandet för kommittén. Komb I händelse av tillfällig vakans skall den konventionsstat, mittén skall då överlämna meddelandet vars expert upphört därom till den andra staten. Inom tre måatt vara medlem av kommittén, utse en sakkunnig bland nader skall den mottagande staten tillställa annan sina medborgare med förbehåll kommittén en skriftlig förklaring eller en för kommitténs godkännande. klargörande redogörelse för förhållandet Konventionsstaterna skall för svara och den åtgärd som må ha vidtagits av den kommittémedlemmarnas utgifter när de utför kommittéuppdrag. staten. 2. Om ärendet icke regleras på ett för

båda parter tillfredsställande sätt genom Artikel 9 bilaterala förhandlingar eller annat för dem Konventionsstaterna förpliktar sig att för tillgängligt förfarande inom sex månader kommitténs granskning tillställa generalsek- efter det den mottagande staten mottog det reteraren en rapport om de lagstiftnings-, ursprungliga meddelandet, har vardera stadomstols-, förvaltnings- och andra åtgärder ten rätt att åter hänskjuta ärendet till komde vidtagit för konventionsbestämmelsernas mittén genom anmälan till såväl kommittén efterlevnad: a inom ett år efter konventio- som den andra staten. nens ikraftträdande för vederbörande stat Kommittén skall till behandling uppoch b därefter vartannat år och närhelst taga ärende som hänskjutits till den enligt kommittén begär. Kommittén äger påfordra punkt 2 i denna artikel först sedan den ytterligare upplysningar av konventionssta- utrönt att alla inhemska rättsmedel tagits terna. i anspråk och uttömts i fallet i överens- 2. Kommittén skall genom generalsekre- stämmelse med folkrättens allmänt vederteraren årligen rapportera till generalför- tagna grundsatser. Detta skall dock gälla samlingen om sin verksamhet och må fram- om rättsmedlens utnyttjande är oskäligt ställa förslag och allmänna rekommenda- tidskrävande. tioner på grundval av sin granskning av de 4. I varje till kommittén hänskjutet ärenfrån konventionsstaterna mottagna rappor- de äger kommittén ålägga de berörda konterna och upplysningarna. Sådana förslag ventionsstaterna att ställa ytterligare releoch allmänna rekommendationer skall före- vanta upplysningar till förfogande.

SOU 1968: 68 83

När ärende, som avses i denna artikel, tande staterna ersatt dem enligt punkt 6 i behandlas av kommittén skall berörda stater denna artikel. ha rätt att sända representant för att De upplysningar som kommittén moten utan rösträtt deltaga i kommitténs arbete tagit och sammanställt skall ställas till komunder ärendets behandling. missionens förfogande, och kommissionen må anmoda de berörda staterna att inkomma med ytterligare relevanta upplysningar.

Artikel 12 Artikel 13

a Sedan kommittén mottagit och sam-

manställt alla de upplysningar När kommissionen avslutat prövningen den anser nödvändiga, skall ordföranden utse för- av ärende, skall den upprätta och till komen likningskommission ad hoc härnedan kal- mitténs ordförande överlämna en rapport lad kommissionen bestående fem omfattande dess utredning om de med tvisav persoutvalts bland kommitténs med- ten sammanhängande faktiska förhållandena ner, som lemmar eller bland andra. Kommissionens och innehållande de rekommendationer den medlemmar skall utses med de tvistande finner ägnade att åvägabringa en uppgörelse parternas samtycke, och dess bona officia i godo av tvisten. skall ställas till de berörda staternas förfo- 2. Kommitténs ordförande skall överlämgande i syfte att åstadkomma uppgörelse kommissionens rapport till envar av de en na i godo grundad på respekt för konventionen. tvistande konventionsstaterna. Dessa skall b Har de tvistande staterna icke inom inom tre månader underrätta kommitténs tre månader enats om kommissionens ordförande huruvida de godkänner rekomsammansättning, helt eller delvis, skall de kom- mendationerna i kommissionens rapport. missionsmedlemmar, enighet icke När den i punkt 2 i denna artikel anvarom nåtts mellan de tvistande staterna, väljas givna tiden utlöpt, skall kommitténs ordföav kommittén bland dess medlemmar med två- rande överlämna kommissionens rapport tredjedels majoritet vid hemlig omröstning. och de berörda konventionsstaternas dekla- Kommissionens medlemmar skall fun- rationer till övriga konventionsstater. gera i personlig egenskap. De må vara medborgare i tvistande stat eller i stat Artikel 14 som icke biträtt konventionen. Kommissionen skall själv välja sin ord- En konventionsstat må när som helst förande och antaga sin arbetsordning. förklara, att den erkänner kommitténs be- 4. Kommissionens sammanträden skall hörighet att mottaga och pröva framställsom regel hållas i FN:s huvudkvarter eller ningar från sådana enskilda personer eller på lämplig plats enligt kommissio- grupper av enskilda inom statens jurisannan nens bestämmande. diktionsområde, som påstår sig ha genom 5. Det sekretariat som ställes till förfo- den staten blivit utsatta för kränkning av gande enligt artikel 10, punkt skall, någon av de i denna konvention angivna när en tvist mellan konventionsstater leder rättigheterna. Framställning skall icke mottill utseendet av en kommission, biträda tagas av kommittén, om den gäller en även denna. konventionsstat som avgivit sådan för- De tvistande parterna skall sinsemellan klaring. lika fördela kostnaderna för medlemmarna 2. Varje konventionsstat som avger en i kommissionen enligt beräkningar som om- förklaring enligt punkt 1 i denna artikel besörjes FN:s generalsekreterare. må upprätta eller ange ett organ inom av 7. Generalsekreteraren är bemyndigad att, sitt nationella rättsväsen, som är behörigt så erfordras, betala kostnaderna för att mottaga och pröva framställningar från om kommissionens medlemmar, innan de tvis- sådana enskilda personer eller grupper av

84 SOU 1968: 68

enskilda inom statens jurisdiktionsområde, gängliga inhemska rättsmedel. Detta skall som påstår sig ha blivit utsatta för kränk- dock icke gälla rättsmedlens utnyttom ning av någon de i denna konvention jande är oskäligt tidskrävande. av angivna rättigheterna och uttömt andra b Kommittén skall överlämna sina som tillgängliga inhemska rättsmedel. eventuella förslag och rekommendationer 3. En förklaring, som göres enligt punkt till den berörda konventionsstaten och till 1 i denna artikel, och namnet på det den klagande. organ, som må ha upprättats eller angivits enligt Kommittén skall i sin årliga rapport punkt 2 i denna artikel, skall deponeras intaga summarisk redogörelse av en för motvederbörande konventionsstat hos FN:s tagna framställningar och, där så lämpligen generalsekreterare, som skall tillställa övriga bör ske, för de berörda konventionsstaternas konventionsstater kopior därav. En förkla- klarlägganden och uttalanden ävensom för ring kan återkallas när som helst sina förslag och rekommendationer. genom egna meddelande till generalsekreteraren, 9. Kommittén är behörig utöva de funkmen sådan återkallelse har ingen verkan vad gäl- tioner som angivits i denna artikel endast ler hos kommittén anhängiggjorda fram- minst tio konventionsstater är bundna om ställningar. av förklaringar enligt punkt 1 i denna ar- 4. Ett register över framställningar skall tikel. föras av organ som upprättats eller angivits enligt punkt 2 i denna artikel, och be- Artikel 15 styrkta kopior av registret skall årligen på lämplig väg tillställas generalsekreteraren, I avvaktan på förverkligandet målet av varvid förutsättes att innehållet icke göres för den i generalförsamlingens resolution offentligt. 1514 XV den 14 december 1960 intagna 5. Om den klagande icke får sitt fall deklarationen angående beviljande självav tillfredsställande reglerat ständighet åt koloniala genom organ som länder och folk upprättats eller angivits enligt punkt 2 i skall bestämmelserna i denna konvention denna artikel, har han rätt att hänskjuta på intet sätt begränsa den petitionsrätt som ärendet till kommittén inom sex månader. tillerkänts dessa folk andra internagenom a Kommittén skall konfidentiellt del- tionella instrument eller FN och dess av ge varje av den mottagen framställning fackorgan. med den konventionsstat som påstås ha 2. a Den enligt konventionens artikel brutit mot bestämmelse i konventionen punkt upprättade kommittén skall men erskall icke röja identiteten hos vederbörande hålla kopior av petitionerna, och omavge person eller grupp av personer utan dennes dömen och rekommendationer beträffande eller dessas uttryckliga samtycke. Kommit- dessa petitioner till de FN-organ besom tén må icke mottaga anonyma framställ- handlar frågor vilka direkt sammanhänger

ningar. med denna konventions principer och syften b Den mottagande staten skall inom i sin befattning med petitioner från invånare tre månader tillställa kommittén en skriftlig i förvaltarskaps- och icke-självstyrande omförklaring eller en klargörande redogörelse råden alla andra områden på vilka samt för ärendet och den åtgärd må ha generalförsamlingens resolution 1514 XV som vidtagits av staten. äger tillämpning, rörande frågor inom raa Kommittén skall pröva fram- för denna konvention vilka är men anställningar i ljuset av alla de upplysningar hängiggjorda i dessa organ. som ställts till dess förfogande b Kommittén skall från vederbörande av vederbörande konventionsstat och den FN-organ erhålla kopior av av rapporter anklagande. Kommittén må pröva fram- gående lagstiftnings-, domstols-, förvaltnings-

ställning från klagande med mindre den eller andra åtgärder direkt som sammanutrönt att den klagande uttömt alla till- hänger med denna konventions principer

SOU 1968: 68 85

och syften och som vidtagits av de förval- Artikel 18

tande staterna inom de i a ovan nämnda

Denna konvention står öppen för anslutområdena, och skall avge omdömen och artikel ning av varje stat som omfönnäles i rekommendationer till dessa organ. 17, punkt Kommittén skall i sin rapport till deposition 2. Anslutning äger rum genom generalförsamlingen intaga en summarisk av anslutningsinstrument hos FN:s generalredogörelse för de petitioner och rapporter sekreterare. den har mottagit från FN:s organ liksom de omdömen och rekommendationer kommit- Artikel 19 tén avgivit med avseende på dessa peti- Denna konvention träder i kraft på trettioner och rapporter. 4. Kommittén skall från FN:s general- tionde dagen efter den dag då det tjugosekreterare begära alla uppgifter sjunde ratifikations- eller anslutningsinstrusammanhängande med denna konventions syften mentet deponerats hos FN:s generalsekre-

som han har tillgängliga avseende de i punkt terare.

2 a nämnda områdena. 2. För varje stat, som ratificerar denna

konvention eller ansluter sig till den sedan det tjugosjunde ratifikations- eller anslut- Artikel 16 ningsinstrumentet deponerats, skall konven- Denna konventions bestämmelser om biläg- tionen träda i kraft på trettionde dagen gandet av tvister och klagomål är tillämpliga efter det att dess eget ratifikations- eller utan förfång för sådana andra förfaranden anslutningsinstrument deponerats. för biläggandet av tvister och klagomål på diskriminationsområdet om vilka stadgats i Artikel 20 konstituerande instrument avseende, eller FN:s generalsekreterare skall mottaga i konventioner antagna av, FN och dess reservationer, som av stater göres i samband fackorgan, och skall icke hindra konvenmed ratifikation eller anslutning, och deltionsstater från att anlita andra förfaranden ge dessa med alla stater som är eller för lösandet av tvister i överensstämmelse kan bli konventionsstater. Envar stat som med allmänna eller särskilda internationella har invändning mot någon reservation skall överenskommelser i kraft mellan dem. inom nittio dagar från mottagandet av sådant meddelande underrätta generalsekreteraren att den icke godtager reservationen. Del III 2. En reservation som är oförenlig med denna konventions ändamål och syfte skall Artikel 17 icke tillåtas och icke heller en reservation Denna konvention står öppen för under- skulle hindra något de denna som av genom tecknande av varje stat som är medlem i konvention upprättade att verka. organen FN eller i något av dess fackorgan, av En reservation skall oförenlig eller anses varje stat som anslutit sig till internationella hindrande minst två tredjedelar konom av domstolens stadga och av varje annan stat ventionsstaterna har invändning mot den. som av FN:s generalförsamling inbjudits Reservationer kan när helst återsom att biträda konventionen. tagas genom underrättelse härom till gene- 2. Denna konvention skall ratificeras. Ra- ralsekreteraren. Sådan underrättelse träder tifikationsinstrument skall deponeras hos i kraft den dag den mottages. FN:s generalsekreterare.

Artikel 21

Konventionsstat äger uppsäga konventionen genom skriftlig underrättelse till FN:s gene-

86 SOU 1968: 68

ralsekreterare. Uppsägning träder i kraft ett år efter den dag då underrättelsen mottagits av generalsekreteraren.

Artikel 22

Varje tvist mellan två eller flera konventionsstater rörande konventionens tolkning eller tillämpning, vilken icke bilägges genom förhandlingar eller genom de förfaranden om vilka uttryckligen stadgas i konventionen, skall på begäran av någon de tvistande av staterna hänskjutas till internationella domstolen för avgörande, såvida icke de tvistande enas om annat sätt för tvistens biläggande.

Artikel 23

Framställning om ändring av denna konvention kan när som helst göras varje av konventionsstat genom skriftlig underrättelse ställd till FN:s generalsekreterare. 2. FN:s generalförsamling skall fatta beslut om de eventuella åtgärder till vilka sådan framställning må föranleda.

Artikel 24 FN:s generalsekreterare skall hålla alla de stater, som avses i artikel 17, punkt i denna konvention, underrättade om: a undertecknande, ratifikation eller anslutning i enlighet med artiklarna 17 och 18, b dagen för konventionens ikraftträdande i enlighet med artikel 19, c meddelande eller förklaring mottagen i enlighet med artiklarna 14, 20 och 23, d uppsägning i enlighet med artikel 21.

Artikel 25 Denna konvention, vars engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska texter äger lika vitsord, skall deponeras i FN:s arkiv. 2. Bestyrkta avskrifter av denna konvention skall av FN:s generalsekreterare tillställas alla stater som tillhör någon de av kategorier som nämnes i konventionens artikel 17, punkt

SOU 1968: 68 87