Rätt till luftfartyg m.m.

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

Rätt till

luftfartyg

m.m.

Betänkande av utredningen angående

av rätt till inskrivning Iuftfartyg m.m.

/MN /3g\

Statens offentliga utredningar

wifååliååi .

i 1976.70

m4]

i “ff/ Justitiedepartementet

Rätt till

luftfartyg

ITI. lTl.

Betänkande av utredningen ang. inskrivning av rätt till luftfartyg m. m. Stockholm 1976

Omslag Kurt Simons ISBN 91-38-03200-7 ISSN 0375-250X Gotab, Stockholm 1977

Till Statsrådet och chefen för

justitiedepartementet

Den 7 juni 1972 bemyndigade Kungl. Maj:t statsrådet Lidbom att tillkalla en sakkunnig att se över reglerna om registrering av och inskrivning av rätt till luftfartyg m. m. och att besluta om experter, sekreterare och annat arbetsbiträde åt den sakkunnige. Med stöd av bemyndigandet förordnades den 19 juni 1972 till sakkunnig hovrättsrâdet Christer Rune och till expert numera kammarrâittsrådet Rolf Liljeqvist (båda från och med den l juli 1972), den 17 juli 1972 till experter hovrättsassessorn Ingvar Gunnarson, numera avdelningsdirektören Sven Hedqvist, lagmannen Jan Heuman och tf. departementsrådet Bengt G. Nilsson (från och med den 18 juli 1972), den 11 september 1974 till experter rådmannen Siv Jantze och numera bostadsdomaren Inga-Britt Törnell samt den 18 juni 1974 till sekreterare hovrättsassessorn Harald Dryselius (från och med den 19 juni 1974). Utredningen har antagit benämningen utredningen ang. inskrivning av rätt till luftfartyg m. m. Enligt utredningsdirektiven skulle utredningens arbete - med utgångspunkt idå genomförda fastighetsrättsliga inskrivningsregler och förestående revision av motsvarande sjörättsregler- bedrivas skyndsamt och om möjligt avslutas fore utgången av 1973. Det sjörättsliga revisionsarbetet blev emellertid inte genomfört genom lagstiftning förrän mot slutet av 1973, efter vilken dessutom förberedelserna för ikraftsättandet - som också kom att omfatta viss ytterligare lagstiftning 1975 - dragit ut på tiden. Utredningens arbete har fördröjts av att det varit nödvändigt att låta det lufträttsliga arbetet fullt ut dra fördel av de sjörättsliga erfarenheterna. Sedan utredningsarbetet - med beaktande tillika av en till utredningen för övervägande överlämnad framställning av luftfartsverket till Kungl. Majzt rörande lufträttsforum - numera slutföns, överlämnar utredningen härmed motiverade förslag till l. lag om ändring i luftfartslagen (1957:297), lag om inskrivning av rätt till luftfartyg. lag om ändring i lagen (1936:83) angående vissa utfastelser om gåva,

“75915”

lag om ändring i lagen (1966:454) om företagsinteckning, lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979), 6. lag om ändring i förordningen (l862:10 s. 1) om tioårig preskription och om kallelse å okända borgenärer, 7. lag om ändring i lagen ( 1927:85) om dödande av forkommen handling, 8. lag om ändring i lagsökningslagen (1946:808), 9. lag om exekutiv försäljning av registrerat luftfartyg.

i

l 10. lag om ändring i utsökningslagen (1877231 s. l). i l ll. lag om ändring i konkurslagen (1921:225), 12. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272). 13. lag om ändring i lagen (1955:229) i anledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg, 14. lag om domstol i lufträttsmål, 15. lag om ändring i lagen (1922:382) :ingående skada i följd av Iuftfzirt. l6. lag om ändring i sjölagen (l89lz35 s. l). 17. lag om ändring i stämpelskdttelagen (1964:308). Utredningens uppdrag är sålunda slutfört. Stockholm i december 1976

Christer R une

Ingvar GIMIIGFSO Sven Hedqvist Jan HPUINGII

Siv .Ianrze Rolf Liljeqvist Berzgr G. Nilsson

Inga-Brin Tärna/l /Harald Dryse/izzs

Innehåll

Samman/állrzing .

1 Lagförslag

Lag om ändring i luftfartslagen (1957:297) . ll 2. Lag om inskrivning av rätt till luftfartyg . . . . 28 3. Lag om ändring i lagen (l936z83) angående vissa utlästelser omgâva 42 4. Lag om ändring i lagen (1966:454) om foretagsinteckning 42 5. Lag om ändring i förmånsråittslagen (1970:979) . 43 6. Lag om ändring i Förordningen (1862:lO s. l) om tioårig preskription och om kallelse å okända borgenärer . . 44 7. Lag om ändring i lagen (l927:85) om dödande av forkommen handling 45 8. Lag om ändring i lagsökningslagen (1946:808) 46 9. Lag om exekutiv försäljning av registrerat luftfartyg 47 10. Lag om ändring i utsökningslagen (I877:31 s. 1) 48 ll. Lag om ändring i konkurslagen (1921:225) . 57

12. Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) . .

61 13. Lag om ändring i lagen (1955:229) i anledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg . 61 14. Lag om domstol i lufträttsmål . . . . . . . . . 65 l5. Lag om ändring i lagen (1922:382) angående skada i följd av luftfart. 66 16. Lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1) 67 17. Lag om ändring i stämpelskattelagen (1964:308) . 71

11 Motiv

1 Inledning 75

2 Allmän »zoliveri/Lg 77 2.1 Översikt av nuvarande ordning 77 2.2 De rättsliga lörebildernzi 2.2.1 Fastighetsrátten

2.2.2 Sjörätten 80 2.2.3 Val av förebild . . . . . . . 81 2.2.4 . 81 Den problematiska panträttskonstruktionen 2.3 Den lufträttsliga registermyndigheten 86 2.4 Registreringen 87 2.4.1 Luftfartyg . . . 87 2.4.2 Luftfartyg under byggnad 88 2.5 Nationalitetsvillkoren 89 2.6 Gemensam inteckning i flera luftfartyg samt i luftfartyg och reservdelslager . . . . . . . . . 90 2.7 lnskrivning av nyttjanderätt till luftfartyg 92 2.8 Forum i lufträttsmål 93 2.9 . 94 Lagtekniken

3 De enskilda lagg/ö/:slagezz 97 3.1 Förslaget till lag om ändring i luftfartslagen (1957:297) 97 3.1.1 . . . . . . . . . . . . . . . 97 Redigeringen 3.1.2 2 kap. Om registrering av luftfartyg, dess nationalitet. och tillbehör 1-24 §§ . . . . . 97 märkning 3.1.3 5 kap. Om Iuftfartygs befälhavare och om tjänsten ombord 6§ . . . . . . . . . . 110 3.1.4 9 kap. Om befordran med luftfartyg 28§ 111 3.1.5 11 kap. Om flygräddningstjänst och bärgning samt om undersökning av luftfartsolyckor 4-15 §§ 112 3.1.6 13 kap. Ansvarsbestämmelser 10§ . . . . . . . 115 3.1.7 14 kap. Vissa bestämmelser om lagens tillämpning

3.1.8 . . . . . . . . . 117

Övergångsbestämmelser

av rätt till luftfartyg 118 3.2 Förslaget till lag om lnskrivning 3.2.1 . . . . . . . . . . 118 Redigeringen l-2 §§ . . . 118 3.2.2 1 kap. Inledande bestämmelser 3.2.3 2 kap. Om inskrivning av Förvärv av Iuftfartyg 1-10 §§ 119 1-17§§ . . 129 3.2.4 3 kap. Om luftfartygshypotek 3.2.5 4 kap. Om förfarandet i inskrivningsåirenden 1-31 §§ 140 3.2.6 1-6 §§ . 155 5 kap. Särskilda bestämmelser 3.2.7 157

Övergångsbestämmelser

3.2.7.1 Allmänna 157 synpunkter 3.2.7.2 ikraftträdande m. m. . 158 3.2.7.3 Till 2 kap. 158 3.2.7.4 Till 3 kap. 160 3.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1936:83) angående vissa utfástelser om gåva . 164 3.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1966:454) om företags-

3.5 Förslaget till lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979) 166 3.6 Förslaget till lag om ändring i förordningen (1862:1O s. 1) om preskription och om kallelse å okända borgenärer 167 tioårig 3.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1927:85) om dödande av förkommen handling 167

3.8 Förslaget till lag om ändring i lagsökningslagen 168 (1946:808) 3.9 Förslaget till lag om exekutiv Försäljning av registrerat Iuftfartyg 169 3.9.1 Redigeringen 169 3.9.2 Tillämpningsomrâdet 169 3.9.3 Lagreglerna . . . . . . . 170

3.9.4 Övergångsbestämmelser . . . . . . . . . . . 171

3.10 Förslaget till lag om ändring i utsökningslagen (1877:31 s. 1) 171 3.l0.l Lagreglerna . . . . . 171

3.l0.2 Övergångsbestämmelser . . . . . . . 176

3.11 Förslaget till lag om ändring i konkurslagen (1921:225) . 176 3.ll.l Lagreglerna . . . . . .-. 176

3.ll.2 Övergångsbestämmelser . . . . . . . 178

3.12 Förslaget till lag om ändring i uppbördslzigen (1953:272) 178 3.13 Förslaget till lag om ändring i lagen (1955:229) i anledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg 178 3.131 Lagreglerna . 178 313.2 lkraftträdandet . . . . . . 182 3.14 Förslaget till lag om domstol i lufträttsmål . . 182 3.15 Förslaget till lag om ändring i lagen (1922:382) angående ansvarighet För skada i följd av luftfart . . . . 184 3.16 Förslaget till lag om ändring i sjölagen (l89l:35 s. 1) 184 3.l6.1 Lagreglerna . . . 184

3.16.2 Övergångsbestämmelser . . . . . . . . 187

3.17 Förslaget till lag om ändring i stämpelskattelztgen (1964:308) 188 3.17.l Lagreglerna . . . . . . 188

3. l 7.2 Övergångsbestämmelser 190

Bilagor

Bilaga] Framställning från luftfartsverket angående forum i lufträttsmál 191 Bilaga 2 Sammanställning av yttranden över utredningens enkät angående översyn av lagstiftningen om registrering av och inskrivning

SOU l976:70

Sammanfattning

Utredningsförslaget syftar till en omfattande reform av lagstiftningen om rätt till luftfartyg efter modern sjörättslig förebild. Luftfartygsregistret föreslås bli utbyggt för att tillgodose privaträttsliga ändamål (äganderättsinskrivning och inteckning) vid sidan av de offentligrättsliga. Registret skall föras av en särskild myndighet, som utredningen förutsätter bli identisk med den med Stockholms tingsrätt integrerade myndighet vilken för skeppsoch skeppsbyggnadsregistren. Luftfartygsregistret skall, som de sjörättsliga registren, kunna föras med ADB; för sjörättens del torde erfarenheterna därav vara övervägande goda. Luftfanyg, som är till mer än hälften svenskägda, föreslås bli registreringspliktiga och därav följer. att de också vinner svensk nationalitet utan att vara helt svenskägda eller registrerade här efter dispens. Registreringsplikten är bl. a. motiverad av att de föreslagna rättsverkningarna av äganderättsinskrivning är så vittgående att luftfartyg måste registreras redan för att äganderättsforvärv skall vinna rättsskydd; förslaget efterbildar här den s. k. inskrivningsprincip som i sjörätten styr bl. a. borgenärs- och omsättningsskydd för äganderättsförvärv av skeppsegendom. Utredningen har inte funnit skäl att föreslå lagstiftning om registrering av och inskrivning av rätt till luftfartyg under byggnad. Gemensam inteckning i flera luftfartyg eller i luftfartyg och reservdelar-ett kreditsäkerhetsinstrument som är i relativt liten användning-föreslås avskaffat. l samband därmed föreslås stämpelskatten för luftfartygsinteckning bli sänkt till en fjärdedel av nuvarande skattesats och samma sänkning föreslår utredningen för skeppsinteckning. För att man inte, då det nuvarande systemet med fordringsinteckning överges till förmån för det moderna systemet med panträtt på grund av inteckning efter sjö- och fastighetsrättslig förebild, skall möta sådana praktiska svårigheter som användningen av skepps- och skeppsbyggnadshypoteken möter. avviker utredningens förslag till luftfartygshypotek något från förebilden. Det föreslås nämligen, att man skall kunna. med ursprunglig verkan i förhållande till ny ägare, ställa luftfartygshypotek som säkerhet för framtida fordran, vare sig fordringen grundats (t. ex. genom att kredit beviljats men ej utbetalts eller att checkräkningskredit öppnats) eller ej men att ny fartygsägare skall kunna bryta förre ägarens panträttsupplåtelse genom att hos borgenären göra anspråk på pantbrevet (eller överhypotek) innan pantfordringen grundats. Och utredningen föreslår att motsvarande jämkning skall företas i lagstiftningen om skepps- och skeppsbyggnadshypotek.

lO

Utredningsförslaget omfattar tillika privat- och exekutionsrättslig följdlagstiftning. Sjölagstiftningen berörs även i andra avseenden än nyss nämnts. Väsentligt är, att efter lufträttslig förebild föreslås en ordning lör att i samband med överföring av skepp eller skeppsbygge från utländskt till svenskt register också föra över utländsk registerpanträtt, konverterad till svensk panträtt på grund av inteckning. En sådan ordning kan betydligt underlätta finansieringen av dylika transaktioner.

I

Lagförslag

l Förslag till Lag om ändring i luftfartslagen (1957:297) Härigenom föreskrives i fråga 0n1 Iuftfanslagen (1957:297) (lels att 2 kap. l, 2 och 4-16 §§. 5 kap. 6 §, 9 kap. 28 §, 11 kap. 4-13 §§. 13 kap. l0§ och 14 kap. 1. 3 och 4§§ skall ha nedan angivna lydelse. dels att i 2 kap. skall införas åtta nya paragrafer, 17-24 §§. och i ll kap. två nya paragrafer. 14 och 15 §§. av nedan angivna lydelse, (le/s att rubriken till 2 kap. skall ha nedan angivna lydelse och att i szmnna kapitel rubriken närmast före 16§ skall utgå och närmast Före 12, 19 och 24 §§ skall införas rubriker av nedan angivna lydelse. (le/s att i ll kap. rubriken närmast före 7§ skall utgå och närmast löre 9§ skall införas en rubrik av nedan angivna lydelse.

Nuvarande ltY/F/Sê Föreslagen lydelse 2 kap.

Om registrering av Iuftfartyg, Om registrering av luftfartyg, dess nationalitet och märkning dess nationalitet, märkning och tillbehör

Registrering \1 1 .x Över luftfartyg ska/l hos /zl/l/arts- Över luftfanyg föres register av verket föras register (lu/i/artvgsregi.s- initnøliu/Iet, .som regeringreit bes/ämler). mer (reg/Isterminz/ie/teleil). Registerinvnrliglteteit föreslås av en ins/trivniizgsz/nniztre. Denne .ska/l vara lagdaren. Efter iegetinge/Isförort/na;nlefâr Izt/l/artvgsregistretföras I7I((l använt/- :ting av (lu/omaulsk daIabe/tøzinl/iirç. Om i11skrivning av rätt till luft- Om inskrivning av ratt till luftfartyg samt on1 vissa internationella fartyg samt om vissa internationella förhållanden beträffande rätt till luft- förhållanden betråiffzinde rätt till luftfarlyg är ,säitski/I .star/gal. fartyg finnas hes/änmzttlsei* i /ttuen ai räll lill (1977300) om inskriviziilj: Senaste lydelse lrt/i/Zi/Irg 00/1 lagen (l 1155:339) i an- 1969:201.

12 Lag/örs/ag

Nuvarande lvde/se Föreslagen lydelse

ledning av Sveriges lllllrlitlt Iil/ [(148 års konvemian rörande inIernaIiuiie//I erkiimuinde av riiil lill /zi/i/arivg.

2§2 Lzi/i/aijvg ma ie_gi.siierzi.s' här i rike! Lii/:r/arivu. sam /i/l mer (in hal/len endast om ägaren iir .svenska .SI(II(II, iiges av .svensk IH((/l7l)/_L'(li'(' eller .svensk .svenslç kommun eller annan .sådan _juridisk persvn, .ska/l vara in/iiri i lll/lmenig/Iel. svensk medlmrgrare eller _/aIi\_(:.S'I'('_L:lSII'el. l /1(ll/aiivgsregzisIrel .svenskl diirlsbt) eller nek bolag, fiir- jär 0ek.sa°med It_g'('i'lII_t,'('Il.S' medgrivanøle ening, anna! .Sllili/illltl. slilielsz) eller lIifÖ/üs anna! lnlilålily;g, som i regel

annan .sådan inrä/Iiiiiig med .svensk riva/as med uLgcings/›ii›ikI i Sverige.

naiianzi/ilel. Pâ zinsökan av ägaren e//eij/Eiizs/ag; Regeiiiigen äger, behålla/ale lzi/i- av hi/i/tirixsverkel kan iz:gi'iii_ge›z _lrâii - undanlzigzi lli/i/a/iljtb _larivgr som i regel nvlijas med ingång regislre/ingçsplikl punk! här i rikel, medgiva al! dei mä som i regel nya/as med u/g(i›ig.s/›iiiik1 in/iiras* i registret utan hinder av vad ulomlands, och /zi/i/arivg, .wm fir varijörs/a .sivekel .sägs aktig! ur zlri/i. Sådant jiirurdnziiide 4/Öi/(lll(l', um _larlyggel eller andel däri övergcii i ny (igares hand. Erinrzin (lärom skall lagas in i/(irordiiaiidel. Saknar lzi/i/arivg _gilligi /1divan/lghelsbevis ,sedan mer (in tre är. zinses der vara varaktig! ur (Iri/i.

4.53 Ln/jI/arivy: må icke regislreias med Ulan hinder av izjgislizrriiig_lâr prii- »tindre del har hilhiiidiglle/.sbevis och. vas huruvida den registrerade egeni den Lirsträckning regeringen eller domen är av den beskaffenhet som eller regeringens bemyndigande luft- _förursättes för registrering. _larlsverket _fö/eskriveig mi/iiivärdigrheLsbev/is. Bevis ska/l ha ui/iirdais eller _godkiinls här i rikei.

//. Ansiikaiz om regislrering a» hill/ar- Den som med (iganderii/I_liirviiruvil I_vg.ska/l göras .skri/iligen av ägaren och lzi/i/(Iiisag, vilke/ (ir reg/Zsire/ingsplik/igl innehålla för iegisr/e/iiigeri nödiga i hans hand men ej in/örl i hill/ar- 1i/›plvsi1iiigai röra/ide.larivgen ägaren iv_g.siegisri'el, skall inom en /nânad/râii och dennes_förvärv av_larivgrel. Ansök- _fiirviirvel (Imnii/a 4 /áirilqgel _fin regislrennigen ska/l âi/iil/as av zi/redning Iil/ ringz. .sivrkandzr av (lll .sökanden är ägare av Lli/l/arivg. som e/ är reg/Åsl/eriiigs- 2 Senaste lydelse l976:l l. jar/vare! 00h aII i iivrig/ de i 2-4 M plikligl. (Inmii/es fiir iegi.slrc'ring av 3Senasle lydelse l976:ll up/nzigncz vil/kurer: ära u/z/zljllda. sa° ägaren.

SOU I976:70 Lagförslag 13

Nzwarande lydelse Föreslagen lvdelse

ock av ltand/ing som tttmärkei när, var och av rent .far/_vtget är lzlzggt.

6 §4 Registret .sku/l lör va/jje /ll/l/llflvj.: in- Ltt/tfartyg registreras under nationehålla jartlggcn tillkommande natio- nalitets- och registreringsbeteckning. nalitets- oclt l(_l(l$Il'('I'll1gSb('lP('kll/IIX. Til/delad beteckning _fär ej ändras. de lip/ruiner som (iro ItÖdiga _Iör alt l(/(Ill[/l(I'(ldet. upplusnint; artgâertdt) iljçtllltlüfcll/(UI till fartyget oclt ägarens _liing samt lntruvitla_lartvget är intecknat. ltänvi.sitiit_g ti/l/artvgets Itt/tviiizligltetshevis oclt miljtäviirdigltetsbevis (ivensom anteckning om tiden. (lå/ar- Ivge/ in/iires i registret, ändring i äganderiitten registreras eller .fartyget (nj/öres ur registret, .så ock i övrigt vad regeriitgert eller, efter regerin_geI1.sbel7l_\ll(/lj,(lII(l('. /tt/t/itrtsverket _löreskriver. 755 Sker ändring i äganderätt/en till lll/l- Ragistrerat /tt/l/artvg ska/l avregi- _jartlçg .som införts i registret eller äntl- streras. om ras ägarens :rationalitet eller unde/går l . det icke är till nter än ltiil/iwt fartyg eller regislrerirtgett ändring av i .svensk ägares ltand och iegeriitgrmt betydelse för _lartlvggels identifiering, ej eit/igt 2 .Hörsta stycket medgi ver att vare cigarett .skyldig att (lärom Q/ör- det likväl _lörb/ii I({{{l.SlI'('I“(ll i Sverige; drijj/igert _göraattntälatt till ltt/l/artsver- 2. iegistrerinzçsittedgivaitde ettligt ket för in/iircuttlz i registret. Santma 2 Qjiirsta stycket âIerka/lats ?HRF/Öf- .skv/rl/;gltet åligger vid ändring i ägan- _lal/il pâ _grund av (tt/_jiirriskrivet vil/kor de/fitten_j(intväl den_/örtttvaraittle äga- för l7lttl_t.,ll'(lll(l('l ej iir up/g/_v/h; ren. 3. detjörolvckats. uppltugqgits* eller ln/öres i registret ny ägare av in- eljest _/)r.sIo'rt.s.' teckitat /u/l/a/tvg, åligger del lu/t/arts- 4. det iiij/ii/:svtinitet (f/ler (Uttrar/d verket att ()V/Ö/“(lIÖ/›llg(I1mtderrattrt in- /tt/l/Zird och .sedan ej avltörtxx under tre .Sh/llI1llI_l.{S(/()l7ldl('Il därom. ntcinader; Anntäles nr ägare av lu/l/artvg men 5. det på grund av ontbvgqgittttl eller .jinnes tttredniitgeit ej vara .sådan att annan .sådan lindring tipp/torr att vara han kan införas i registret. skola än- lzt/:t/ctrtvg eller. utan att ändrats; indock däri (mntärkas hans nanm. del triitt. finnes ej Ing/öra .sådan egentlont: uj›jrgivita_fäit_get oclt dagen da° (Utmä- eller “Senaste lydelse 1976:11. /an .skedde 6. det ej (ir registreriitgs/tliktigt oclt 5Senastc lydelse av ägaren anmäles/ör alvregistrerirtg. l969:20l.

14 Lagförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8.56 Ltt/Z/itrtvg ska/l atv/firas III registret, Ifall som avses i 7 Q l-J åligger om ägaren hegät det. det ägaren att inom en mättad /ms re- Samma lag vare, om det i2 ;Värsta gisterntvttdigltetett attmäla /ti/i/itrtvget .stycket för registrering ttppstä/lda vill- för avregistretittg. H at: fartyget till föl/d koret et längre är upp/yllt oe/t rege- av överlåtelse upphört att vara svensk icke _jämlikt andra stycket i egendom till mer än itä/lien. svarar ringen samma paragraf medgivet att/artyget jörulvarattrle ägaren jämte _liitvärvadet oaktat mä kvarstå i registret eller ren för att anmälan _göresx om medgivande. som regeringen lämnat ett/igt .sistnämnda .stycke återkallats eller oekj/ätj/al/it på den grund att i medgivande! _löreskrivet vil/kor icke lättgre är ttpp/_vl/I. så oek ont/arivget jötvlvekats. ztppltttggits eller attnor/edesjörstörts eller otn det eller attträdd ltt/i/ärd ej avltörts under en tid av tre mâttader. Har (Jmstättdigltet som nu sagts inträffat. åligger det ägaren att Q/ördrijj/igett göra attmälan därom till registret. .såvida .sådan e] skett på grund av vad i 7 \\ stadgas. H ar /tt/.t/artvg sedan tre âr icke Ita/t gällande ltt/tvärdigltelsbevis eller miljövärdigltetsbmis. måjartuget av/öras ur tegisttet. där ägaren ej inom tid, som ltt/i/attsvetket bestämnter. visar att /artvget är ltt/tvärdigr oe/t ntiljövänligt.

9 § som är intecknat, nta° ej Gäl/er intec-kitittg i /tt/t/artug. som Lu/i/artvgr, pâ grund av ägarens begäran eller an- skall avregistreras. _lätj/artvgret ej avnan /8 9 (I\.S('(l(l omständighet av/öras föras ur registret_ förrätt botgettär. för III registret, med mindre i ärendet/ö- vatzs/Ordratt patttbrev på _grund av inretes bevis från inskrivningsdontarett, teekttittgett utgör .säker/tet. med ingiatt lll[FLktllllgsltüllrlllllgvll ll]7[71lS(1l.S_/Öt' vande av pantbrevet skri/i/igwt samltonont samt att inteekttittgsltavarett tvekt til/ åtgärden. .samtvekt till åtgärden. men i registret För avregistrerittg enligt 7 _\\5 _lord- .ska/I (göras attmärkttittg om vad i (irett- ras (lock inteckningsbotgettäts santdet _/i›rek0ntntit. tyeke ettdasyt om denne inom en må- Av/iires luft/artnr: ur registret eller nad _liün det registernt_\ttdiglteten unsker i registret attntärkttittg som l/(äl-IÄYIG derrätta! ltanottt om a\t(1g/Ästt^et'ittg.sstveket .s(i_gs.ska/I lIISl\Il\'IIltlgst/Otlla/“Plt ;grunden visar att ltan .sökt betalning “Senaste lydelse 1976:11. q/ördriáj/igett ttntlerrättas (lä/am. ur egendøntett.

Lagfötslag 15

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 §7 lnnehaves 1111111211174 på grund av köp Den som med nyttjanderättförfogar utan att (igattderätteti övergått å in- över lu/jt/ärtygför en tid av minst sex nehavaren, skola i registret antecknas månader är skyldig att inom en månad innehavarens natnn och den rätt som från upplåtelsen anmäla förhållandet tillkotnnter honnm. Det åligger (le/n hos registermyndigheten för att ansam slutit avta/et att q/ördröjligen göra tecknas i luft/artygsregistret. Avser antnälan zlärom till lu/t/artsverket. upplåtelsen obestämd tid eller en tid Upp/åter någon /t_1/t/ä1t_vg,/i›r (the- av minst en månad, är nyttjanderättsstämd tid eller_ för en tid av ntinst två havaren berättigad att anmäla denför veckor till a1111a11_ /ör att av denne nvtl- samma ändamål. _jasj/ör egen räkning. skall på begäran av upplåtaren eller inneltavaren i registret göras anteckning (nn ttpplåtelsen.

11 §8 Har å utrikes ort lll/l/árlrj: bvggts Lu/_t/artvg som /örvärvats från utför svensk räkning eller övergått i landet_ får, utan hinder av att/örvärvet .svensk ägo och äro (le i 2 och 3 M är beroende av äganderätts/örbehåll för registrering angivna villkoren upp- eller villkor som är att jämställa därfyllda. ntåjartvget, i enlighet med be- med, på/örvänvarens anmälan införas .stänt111elsersv111 1e_ge1i11_ge11 meddelar. i ett särskilt bihang till Iu/t/artygsreför viss tid (tnteeknas i ett särskilt bi- gistret/ör viss tid, om de i 2 slö/ör rehang till ht/i/artvgsregistret. gistrering/öreskrivna villkoren är eller kan väntas bli upp/jtllda. Är lu/:t/artyget registrerat i _främmande stat, får det införas i bihanget endast om det av/öres ur denfrämmande statens register. Regeringen meddelar närmare föreskrifter om inför/ng i bihanget.

Nationalitet Registreringsförfarandet 12 §9 Sedan luftfartyg in/örts i luft/artygs- Sant registreringsärende betecknas registret, äger det svensk nationalitet. varje ärende om registrering eller av- Om införandet i registret skall Itt/t- registrering av luft/artyg eller annan _lartsverket utfärda bevis (ttationalitets- in/öring i luft/artygsregistret eller biach registreringsbevis). hanget därtill, vilken angår registrering och sker enligt denna eller annan lag eller jötjfaltning. 7Senaste lydelse R egistreringsärerule upptages på in- 1969:201. skrivningsdag. varøm jöreskrives i la- xSenzusle lydelse 1976:11, av rätt gen (l 97 7.()()0) om inskrivning 9 Senaste lydelse till Iu/i/artvg. 1969:201,

16 Lag/örslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 §° Där ln/t/artvg (nj/örts nr registret el- Attntälatt i regxisstierirtgtsiirettrle .skall ler anntärkrtirtg .skett mt/igt 9.1. skall ;göras .skri/iliqett. om icke_längesltnittljatt›l›get.s ägare eller. i de _lä/l (låtar- /irtg eller annan tjän/ig: ltattøllingp/öreivget cnj/?i/ts ur registret till_[ii/id av att tes. det övergått till utländsk ägare. den F til/göres ej inom _löreskrivert tid förre ägzarett q/iirdrij/Iieett återställa .skyldig/tet att anntäla ln/i/aIt_vg_/i›r rertaliona/itets- nelt rea/streriitgsbeliset gistrering eller avregristrerittg eller att till /it/i/art.svetket. Har eljest ändring *qâira annan i detta kapitel jiii-zaskrix-ett i_/r›rltål/attde. vara/n beviset irtrteltål/er anmälan. skall reg/stemt_wtdiqltetei1 upplvsttirtg. in/iirts ireçistret. .skall/ar- _löreläggra den /iirsutnlige att _tiil/gära ivg.sä_qaiwt (g/iirdriii/igett (tv/ämna be- .skvldig/teten. /jläi/“P/(kigçlllldü fiir vite viset till /tt/jt/arttxverket, .sam artteekitai utsättas. Föreligger (IlI(*_l{ÅSIl'(°I'lIlj{S- (inr/ringen a°beviset eller. där .sâ/imtes grund enligt 7 § 1-5, _lär registermynlämpliga/za ut/Zirdar nytt bevis. digheten självmant vidtaga åtgärder för avregistrerirzg.

14 §11 Ln/t/artvg. som attteekrtas i biltartg- Anitra/att av luft/arty för registreet till lll/i/âriltgsregisrret. äger .svensk ring .skall avslås. om nationalitet så längre anteckningett gäl- l . bestämmelsen i I 3 Hörsta .styckler. et ej iakttagits; Om attleekrtirtgett i bi/tatzget skall 2. jartvgzet icke kan registreras enlzi/i/artxsverket utfärda interimistiskt ligt 2 s: natimta/itets- och registreringsbevis. 3. ägarensjöntärv icke kan inskrivas enligt lagen ( [97 7Jill) om inskrivnittg av rätt lill lt_//i/artv_ç; eller 4. ltirtder mot regisl/“erirtq mäter enligt 3 _\\. Atmtälatt av /u/t/ariltg för avregi- .strerittg .skall avlâs. om 13,1 _lättsm .styeket ej iakttagits eller av/“eg/.st/eringsqrurttl icke föreligger enligt 7 \\. Vid (I\I('_L'lSII'('I'iIlg med anlerlnitts: av fil/vän* ägerjiirsla stycket 3 »totsvarande Ii/lämpitittg.

15 å” Svenskt ln/:t/artltg skall. itär det nvtt- Artntälatt av avtal om ityttiattzlerätt ° Senaste lydelse 1969:201. jas till /n/i/art. hava svenskt nationa- till lzt/i/artvgjiit anteckning i luft/arlilets- ()(/l reeistreritttzxsbevis. in- “ Senaste lydelse tygsiegristret eller av /ti/jt/artvejöt 1969:201. Utländskt /tt/i/itrtvu skall vid Intl/art jörittg i biltattget till ltt/i/aItvg.sregi.stret inom .svenskt omrâde hava motsvaran- .ska/l avs/äs. ontliiresk/i/tett i /3 11251- 2 Senaste lydelse 1976:1 1. de bevis»/râit/räittntartde stat. med vil- .sla .stycket ej iakttagits ellerfiiitit.siilt-

Lagförslag l 7

Nuvarande hide/se Föreslagen lydelse

ken slutits ö\erenskmtimelse om rätt tung/iii åtgärden iekejiireliggei (vil/git Iil/ .allt/all lu/i/art. ll) eller ll 1. Ahti/as luft/artnr:.jämlikt /nedgivait- (le som avsesi l kap. 2 1 (HH/Ill .styeket. _gä//er vad regeringar/t eller. (f/let regeringeit.s bemwttligrtrtt/e, lu/i/artsverket _fiiresk/ivetz

Märkning 16 §13 Lu/t/artyg. som införts i luft/artygs- Om det pâkallas _ñir samordning registret eller anlecknats i bihanget, med utländsk registermyndighets beskall märkas i enlighet med sin na- slut. får registrering eller avregistrering tionalitets- 00/1 registreringsbeteckr- _företagas utan hinder av att det utning. A/lärkeiza sko/a föras så länge ländska beslutet meddelas eller bevis- . fartyget kvarstår i registret eller bi- ning därom/örebringasförst efter inhanget. skrivningsdagens tttgâng, förutsatt att Lu/t/artyg, som är registrerat i detta sker samma kalenderdag. _frömmande stat med vilken slutits Om luft/artyg skall avregistreras/ör överenskommelse om rätt till lu/jt/art att registreras utomlands, skall på sökinom svenskt omrâde, skall vid sådan andens begäran beslutas att fartyget luft/art vara märkt i enlighet med .fö- skall av/öras ur lu/tfartygsregistret den reskri/terrta i hemlandet. dag det införes i det utländska regi- Nvtt/as /zi/t/artvgjäittlikt ntedgivatt- stret. A vregistreringen får verkan från (l(.S()I71[1\'.S'('Sl l kap. 2 1 andra .stvekeL dagen för den nya registreringen. gäller vad regeiittgzett eller. efter regeringens bentvtttligatide. Itt/t/artsverket _/öre.skti\'eI'.

17.1 I /uftfartygsregistret skall antecknas, när l. anspråk pa luftpanträtt anmälts enligt ll kap. 85V; 2. luft/artyg skall avregistreras enligt 7 § men hinder mot avregistreringen möter enligt 95V; eller 3. enligt 16 § beslut meddelats att lu/tfartyg skall av/öras ur registret den dag det registreras utomlands. Är eljest i lag eller annan/ör/attning föreskrivet att visst förhållande skall antecknas i luftfartygsregistret, skall det gälla. 3 Senaste lydelse Registeranteekning skall axyöras, 1976:11, n.:

18 Lag/örslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

om den uppenbarligen ej längre kan vara av berydelse.

[8 Q Utöver beslämmelserna i dena kapitel äga 4 kap. 2, 4-ll. I3 och lá M samr5 kap. l _\\(Irldrtz och Ire(_I/e.s(v'kena och 2-5 M lagen (1977:000) um inskrivnirlg av rätt till /u/z/arlvg m0!svarande Iil/äm/nzing. Regeringen eller mvndig/zel. som regeringen bestämmer. meddelar närmare _löreskrl/ier om regLsrrerir1_es/iir'- _larandel 00/14får därvid /öresxkrivrl sky/digherjör enskild an lill regrislernrvndigheren anmäla _förlzållande varom kännedom fört/ras _för ändamålsenlig regislerj/öring.

Nationalitet och märkning 19 .\\ L1(/l/?1II_v_e..som är infört i /u/l/ar- Iygsreg/Isrrzll. har .svensk national/let. Pâ _eruntlva/ av IPgiSII(I'iI1g('Il Inlärdar regislerrnvntlle/Ielen national/relsoch regllslrzriri_esbevis.

2!) _\\ Luljrlarlve. som är lig/ört i bi/IGIIJJFI Iil/ /z(fl/a/n-*gçs/ee/.srrel. har .svensk nariona/irei under den tid/ör vilken in- _fiiri/Lqerl sken. På _qrzmdva/ av inför/ne i bilmrrqel uz/ärdar re_ui.slerrnyndlelzelen inrerimiss/fsk! naliarza/ilels- och me/.sI/*eringsbev/Ãs.

2/ 4x* När .svenskt Iu/l/ar/_vgz nylljas lill ngn/mv, ska/l det l1a .svenskt nal/onalilets- 0th rcçeislreringsbev/.s. UI/äIH/.Skl /zq/_i/arlvg ska/l vid /zr/Z/ar/ inom svenskt mnrâzlc* /za nzorsvaranrle bevi.sj/rârz4främmande Slül. med vilken

Lag/örslag 19

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

slutits överenskomntelse om rätt till .sädan luft/art. Nytt/as lu/t/artyg enligt medgivande, som avses i l kap. 2 ,Qandra styrket, gäller vad regeringen eller. efter regeringens bemyndigande, lu/t/artsverket föreskriver.

22 s* Skall Itt/t/artyg avregistreras eitligt 7 ;M åligger det ägaren att Q/ördi-ojligen återställa ttationalitets- och regislrerittgsbmtiset till registermvitdiglteten, om (letjinnes i behåll. Har eljest ändring inträtt i/örhällande. som angivits i nationalitets- och registreringsbevis. .ska/l beviset ingivas till register- I7I_VI7(llgl1(”l(II_/ÖIpâteekning eller utbyte.

23 § - Lu/t/artyg. som införts i luji/artyg registret eller bihanget till detta. skall vara märkt med sin nationalitets- och registreringsbeteckning så länge registreringen består. Lu/t/artyg, som är registrerat i /rämmande stat med vilken slutits/ördrag om rätt till luft/art inom .svenskt omrâde, ska/l vid sa°dan /u/i/art vara märkt i enlig/tet med den statens _föreskri/ter. Nytt/as lu/t/artyg enligt ntedgivaitde, som avses i I kap. 2 s*andra stycket, gäl/er vad regeringen eller, eller regeringens bemvrtøligande. /u/i/artsverket _löreskrive/u

Tillbehör 24 5* Till lu/i/artvg hör/ast inredning, ba rande plan, motorer, propellrar, radioutrustnittg. instrument och annan utrustning som är ägnad till stadigva-

20 Lag/örslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

rande bruk _liiij/arilcgel. vare sig den är anhragl i eller Iill/ä/ligl .ski/d /rdn (le/Ia. a//I i den /nâir/izrivge/ är_förse/i (lärmed i./a/rvg.siig(Ire/i.s inmzsxse. Rese/vdel utgör (lock tillbe/rör lill /ii/i/éir- Iyg endast om den vara/dig!! ›/l)I\'(ll'(l.S' ombord. Rän lill tillbe/tär lill lzili/arrvg fdr e] ens i _ /örliâ/lzmzlt Ii/l_/aII›v.geI.s ägare göras gällande .särski/I. Överlåtelse av znrusrniirg. .som utgör tillbehör lill lli/l/aII›\-g. gäller ej i något _fal/ mot :red/e man_förrän utrustningen .sk/lies _lrdn _larlvgrel så an dena l(l\(' längre kan anses vara /örásell med lllrzislniiigen.

5 kap.

.å Befiilhztvaren skall tillse att föreskrivna fartygshattdlingar finnas ombord och föras i enlighet med givna bestämmelser. Onrlaringe/ av inlänrlsk mvndigliei belägges med l\\(lI'Sl(I(l eller unnäles. skall he/älliavareri 0jiir(l›iii/iger1 underrälla registernivndigliøilen nell sdviII miji/ig/ zlä/j/ämle snarast till regisrermvizdig/ie/cni översáiridøz den ullänrlslca Il7_lIl(ll§;ll(l('II.§ bevis om (ilgärden. Vad som nu .sagts äger »in/svarande lilläm/niingr. när kva/:srcirleit eller ulmälningreri liäves.

9 kap. 28 §l4 Ta-Ian om ansvarighet enligt detta Talan om ansvarighc L ligt detta kapitel skall föras vid ränen i den kapitel skall föras vid ln/irarrsdomsro/ ort. där fraktförztren har sitt hemvist. i den ort. där fraktförairen har sitt där hans huvudkontor eller det kon- hemvist. där hans huvudkontor eller tor finnes. vars medverkan det kontor finnes. genom vars medgenom avtalet slutits. eller ock på bestäm- verkan avtalet slutits. eller ock på bemelseorten. stämmelseorten. Finnes icke lll/hållsdomstol i den or! där .sökanden sålunda kunnat sökas. väekes talan vid 4 Senaste lydelse 1960:69 ln/rrärrsdomsro/ som är närmast den (jfr 1963:399). orten.

SOU l976:70 2] Lag/örslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Falun må icke föras annat än vid svensk domstol eller domstol i annan till Wurszawzikonvenlionen ansluten stat. med mindre :avtalet avenligt gångsor1ci1 cllcr bcsxåimmclseorlen är bclåigcn i stal som ej bitråitt konvenlioncn.

l I kup.

45:15

Lu/tparzträ/t ont/killar e] ersäitln/ngr, Har borgenär /u/?panrrätt i jlera .som på .grund zivjij/zsiikrirtj: eller eljest panter, Itii/?ar varje pantjörjordringutgår _/rir .skada pâ lu/:t/itrtvgzet eller ens hela belopp. _eodveL Får bortgenär beta/I ur en pant/ör .större de/ av sin _lindrart än som belöper pá den panten (7/ter det inbördes förhållandet mellan partiernas* värden vid tiden /iir panträlterts upp/(ontst, inträder pantägareri/(ir överskottet i den rätt borgenäreri hade ti/l övr/gzi panter. I panläggarens .ställe oeh nteø/_löreträde _frain/ör honom inträder borgenär. _lör vars _fordran panten /iii/iade .sättski/t. i den män pan/en på _erund av den andre borgenärens krav ej _lö/slâi till betalning av hans fordran.

J/i

Fäizsiil/es /zt/i/artigg eller _eods e/iei Lu/tpanträtt består, även ont/orditttnätnine eller itnder konkurs i den rinuert överlåtes eller tages i airsprøik ordning .som/iirQ/iiitsiilittirtg: av utmiitt genom utmáitnirtg eller på annat sätt .scidait (ft.{(ll(/0I?I är star/grad, upphöre övergår til/ (tnrtan. /zt/i/tan/riit/en //a/tijqet eller _em/set, men borgrenärerz äge _/a° del i köpe- .skilliizgen ertligt vad därom är särskilt stadgar. Loszsas .gods som hattar för V/tHY/frl/I till antsáindarexs eller /a.sIernoItag(1re.s /ör/ogçarzde. zipphiirc hi/tpartträt/cw i _em/set. Ut/ämnas godset u/an beige narens lillstârzd, vare den som mottager *godset med kunsskap om _lordringert ansvarar/är denna, doek icke tttöver det värde _qodset hade vid loss- 5 Senaste lydelse nineert. 1973:1076 (jfr 1975:914).

22 Lagförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 §

Ltt/tpanträtt i ltt/t/ärtvg. som är re- Ltt/tpanträtt ont/tittar ei ersättnittg. gistrerat här i riket, ttppltöre efter tre som på grund av/iittsäkrittg eller eljest eller ntâttaderjtätt det åtgärderna_ /ör bärg- Utgå! _för skada på lu/t/itrtvget nittgett eller bevarandet av_fartyget av- godset. .s/utades, sâvitla icke inont nämnda tid borgenäretts attsprâk på pattträtt blivit anmält till ittskrivttittgszlottturen för attteckizittg i inskrivnittgsbokettför Itt/t- _fartyg samt dessutom överenskomtnelse träffats om part/rättens belopp eller talan om panträtten väckts i laga ordning.

Ärfartyget registrerat i _främmande

stat, som biträtt den i Geneve den 19 _iuni l 948 avslutade konventionen rörande internationellt erkännande av rätt till lu/t/artyg, vare lag som i/örsta stycket sägs. med iakttagande av att anmälan skall ske ltos den myndighet som_för inskrivningsbokett. för fartyget. I _lal/ dâ/artyget icke är registrerat eller da° det är registrerat i annan främmande stat än i attdra stycket sägs, uppltöre /tt/tpanträttett i fartyget efter ett år _lrân det åtgärderna för bärgningen eller bevarandet avslutades, .så/rann ej inom nämnda tid överenskomntelse träliats om pattträttens belopp eller talan om pattträtten väckts i laga ordning.

Undersökning av luftfartsolyckor

7 .s

inträffat vid /ttfjtfartygs ttytt/atttle Säljes IutTfarQ/g eller gods exekutivt, olyckshändelse, som nted/ör att ttågott upphör Iuftpanträtt däri sedan köpeavlider eller/ät allvarlig kroppsskada skillingen erlagts, förutsatt att/örsäljeller att betydande skada ttppstât á ningen blir bestående. fartyget eller egendom som icke be- Utlätnnas gods, som /lä/lariöl luftjorrlras därmed, ska/I ttndersökiting pattträtt. upp/tär pattträttett i _godset_ verkställas Den som utan borgtettäretts til/stâtttl attgâentle olycksltändelsen och dess orsaker samt uppkomna ska- lämnat ut gods, vilket (tn/tgt vad ltan dor. insett eller bort inse itä/lade)_lör/ord- När allvarlig _/ara _/ör sådan olycks- ratt. .svartttj/öt vad som till/Eiiiz! därav ltättdelsejörelegat eller ttâgot inträffat ei kan ingå lll _godset Sådan artsva-

Lag/örslag 23

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

.som tyder pá väsentlig/kd ltosg/artyget rig/tet har även ttttøttagarert fiir/invieller [HUF/xUlylllllwlllüllcll, skall ock ran. jör Vil/WII han eljest icke sko/at ztttølerzsijkttittg äga rum. svara personligen, om han hade kännedom om/ortlrittgett ttätggorlset lämnades ut. 8 § Undettsökttittg varom i 7 _\\sägs skall Lu/tpanträtt i ltt/t/arryg. som är reverktstii/las* av en ttnzle/zsökttittgskr)m- gistrerat ltär i riket. upphör tre mämission. nader/izitt det âtgcirtlertta_/iit att bärga l kommissionen skall erforderlig eller bevara _lartvget avslutades. om teknisk och _juridisk sakkunskap vara icke zless/iirinttatt borggettärens anspråk jöreträdd. på pattträtt anmälts hos registerntvtt- (ligltetett för anteckning i ltt/t/artvgsregistret oclt (lessutom överenskomtnelse ttöf/ats om pant/ordringerts belopp eller talan om panträttett väckts i laga ordning. Är ht/_i/artvget registrerat i_/iämmande stat, som til/trätt den i Getteve den I 9 juni 1948 avslutade konventionen rörande internationellt erkännande av rätt till lu/i/artyg, gälla bestämmelserna i första stycket med iakttagande av att anmälan skall göras hos (lenj/“ämmande registermyttdiglteten. Är lzt/t/artyget icke registrerat eller är det registrerat i attnan/râtnmattde stat än som avses i andra stycket, upphör /u/ipattträtten i_fartyget ett dry/lärt det åtgärderna/ör att bärga eller bevarafctrtvget avslutades. om icke dess- _löritzttart Överenskøntmelse träffats om pattt/ordrirtgens belopp eller talan om pattträttett väckts i laga ordning.

Undersökning av luftfartsolyckor

16 9 . ä Kommissionens ledamöter utses av inträffar vid luftfartygs nyttjande lztlllartsverket, där ej ehe/enför det olyckshändelse, som med/ör att någon departement, till vilket ärenden röran- avlider ellerfär allvarlig kroppsskada de hifi/art höra. finner anledning/ör- eller att betydande skada uppstår på ordna en eller flera ledamöter. eller egendom som icke befartyget *ÖSenaste lydelse Finner chefen/ör det departement, fordras därmed, ska/l undersökning 1970:128.

24 Lagförslag

.Nuvarande lydelse Föreslagen l vde/se

till vilket ärenden rörande luft/art verkställas angående o/_vckshäitde/seri höra, omfattningen av timad olycka, och dess orsaker samt uppkomna skalnftfartsverkets befattning med saken dor. eller annan sådan grund föranleda När allvarligjärajör sådan olycksdärtill, äger han/örordna särskild un- händelse/örelegat eller något inträffat (lersökningskommission. som tyder på väsentligt/el hosfartyget eller markongaitisationen, skall ock undersökning äga rum.

10 §17 På sätt regeringen förordnar skall Urtdersökrting varom i 7 § sägs .skall kommissionen underrätta dem saken verkställas av en undersökningskorrzkan angå samt bereda dem tillfälle att mission. anföra vad de akta nödigt till beva- I kommissionen ska/l erforderlig kande av sin rätt. De äga, såvitt det teknisk och juridisk sakkunskap vara kan ske utan men _för inredningen, iföreträdd. närvara vid undersökning å olycksplatsen samt eljest vid kommissionens utredningsarbete.

ll §18 Kommissionen skall Lit/öra si!! ar- Kommissionens ledamöter utses av bete i samråd med polismyndighet eller luftfartsverket. där ej chefen för det åklagare, som i saken leder/örunder- departement, till vilket ärenden röransökning jämlikt 23 kap. rättegångsbal- de luft/art höra, .finner art/edning/örken. ordna en eller _flera ledamöter. l avvaktan på att kommissionen Finner chefen/ör det departement. börjar sin verksamhet har Iuftfartsver- till vilket ärenden rörande luft/art ket att i samråd med polismyndighet ltöra, omfattningen av timad olycka. eller på annat lämpligt sätt _företaga luftfartsverkets befattning med saken de åtgärder _för säkerställande av ut- eller annan sådan grund föranleda redningen, somñnnas nödiga och icke därtill, äger hanförorølita särskild unutan våda kunna uppskjutas. dersökningskommission.

12 § Kommissionen må hållaförhör med På sätt regeringen .förordnar ska/l envar som antages kunna lämna upp- kommissionen underrätta dem saken lysning av betydelse _för utredningen kan angå samt bereda dem tillfälle att samt granska _föremål som kan anta- anföra »ad de akta nödigt till bevagas äga sådan betydelse. kande av sin rätt. De äga, .såvitt det Så/ramt Lindersökningen _finnes el- kan ske utan men ,för utredningen, _iest icke kunna behörigenáfullföljas. må närvara vid undersökning å olvcksplatkommissionen påkalla inredning sen samt eljest vid kommissionens ul- 17Senaste lydelse 1976:11. genom polismyndighet. Vid sådan ut- rezlningsarbete. 8 Senaste lydelse redning skall vad i 23 kap. rättegångs- 1969:201. balken är stadgar gälla i tillämpliga de-

Lag/örslag 25

.Yttvttrtttttle l vtle/se Föreslagen lydelse

lar: tvångsmedel som avses i 24-28 kap. rättegångsbalken tnå dock användas a/lenast i den mått anledning _förekommer att brott sotn hör under allmän! åtal _/E›rövats. F inner komntissiottett ttätligt att vittne eller sakkunnig ltäres vid domstol eller att_/öre/äggaittle meddelas någon att .såsom bevis ti/lhattdaltålla skriftlig limit/ling e/letj/öretttål, må kommissionen göra _tramstäl/ttittg därom ltos den allmänna ttnderrätt. inom vars otnråde ltättdelsen titnat eller den vistas som ska/l ltäras eller åtgärden eljest attgår. Rätten ska/l anställaförhör eller meddela föreläggande, därest laga hinder ej möter. Angående åtgärd som nu sagts skall i tillämpliga delar gälla vad som är stadgat om bevisupptagning i rättegång utom ltuvttdförhandling.

13 R .\ A ttträf/as lttft/artyg eller gods, som Kommissionen skall :tt/öra sitt arbe/ordrats med /tt/t/artyg. eller något, bete isatnråd med polismyndighet eller som ltöt till sådant _fartyg eller gods, åklagare, som isaken leder/örtmderoehjörekomtnet anledning antaga att sökningjämlikt 23 kap. rättegångsballtt/ifartsolveka timat, tnå vad sotn an- ken. träf/ats icke avlägsnas eller rttbbas l awaktan på att kommissionen utan tillstånd av polisntvndigltet eller börjat sin verksamhet har Izt/jt/artsver- 1tnølersäkningskommission, med mind- ket att i samråd med polismyndighet re det sken/ör att rädda människoliv eller på annat lämpligt sätt _töretaga eller eljest synnerliga skäl äro därtill. de åtgärderför säkerstäI/antle av ut- Har någon tillvaratagit egendom redningen, sotn/ittnas träd/ga oelt icke som avses i första stycket, ska/l an- utan våda kunna uppskintas. mälan därom ofördrä//igen göras l70S polismyndigltet eller ttndersäkttittgskomtnission, som äger omliändertaga egendomen Ilät det _fittnes påkallat.

14 § K ommissionett må ltållalörltöt med ettvar som (tntages latnna lämna ll/?plvsnittg av betydelse .för tttrezlttittgett samt _grattskct/öretnå/ som kan antagas äga .sådan betvde/se.

26 Lag/örslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Så/ramt undersökningen finnes eljest icke kunna behörigen_ /ull/öljas, må kommissionen påkalla tttredniitg genom polismyndighet. Vid sådan utredning skall vadi 23 kap. rättegångsbalken är stadga! gälla i tillämpliga delar; tvångsmedel som avses i 24-28 kap. rättegångsbalken må dock användas a/Ienast i den mån anledning förekommer att brott .som hör under allmänt åtal _förövats Finner kommissionen nöd/gt att vittne eller sakkunnig ltöres vid domstol eller att/öreläggande meddelas någon att såsom bevis tillhandahålla skriftlig handling eller föremål, må kommissionen göra framställning därom hos den allmänna imderrält. inom vars område händelsen timat eller den vistas som skall höras eller åtgärder: eljest angår. Rätten skall anställa_ förhör eller meddela jöreläggande, därest laga hinder ej möter. A ngående åtgärd som nu sagts skall i tillämpliga delar gälla vad som är stadga! om bevisupptagning i rättegång utom huvud/örhandling.

15 Anträ//as lu/ttartyg eller gods, som be/ordrats med lu/t/artvg. eller något, som hör till sådant _lartyg eller gods. ochförekommer anledning antaga att luftfartsølyeka timat, må vad som anträtfats icke avlägsnas eller rubbas utan tillstånd av po/ismyndighet eller undersökningskommission. med mindre det sker/ör att rädda människoliv eller eljest synnerliga skäl äro därtill. Har någon til/varatagit egendom som avses i _lörsta stycket, skall anmälan därom ojördräjligen göras hos polismyndighet eller zmdersökniizgskommission. som äger onzhändertakga egendomen när det finnes påkallat.

Lag/örslajg

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 kap. 10 s Försummar någon, i annat hän- Försummar någon, i annat hänseende än förut sagts, vad enligt 1-6 seende än förut sagts. vad enligt 1 eller 8 kap. åligger honom. straffes kap., 2 kap. 21-23 §35eller 3-6 eller med dagsböter. 8 kap. åligger honom, straffes med dagsböter. Samma lag vare. där någon bryter Samma lag vare, där någon bryter mot vad i ll kap. 13§ sägs. mot vad i ll kap. 15 § sägs.

kap. D14 §19 Vad i 2 och 11 kap. stadgas skall ej äga tillämpning pâ modellzçfilarryg, drakar och fasta ballonger. I fråga om luftfanyg som icke l fråga om luftfartyg som icke hava förare ombord eller som fram- hava förare ombord eller som framdrivas annorledes än med motor el- drivas annorledes än med motor eller eljest äro av särskild beskaffenhet ler eljest äro av särskild beskaffenhet äger regeringen eller, efter regering- äger regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, luftfartsverket ens bemyndigande. luftfartsverket att. där hinder ej möter av hänsyn att, där hinder ej möter av hänsyn till trafiksäkerheten eller det allmän- till trafiksäkerheten eller det allmänna, medgiva undantag från vad i2-8 na, medgiva undantag från vad i3-8 kap. stadgas, så ock meddela de sär- kap. stadgas, så ock meddela de särskilda Föreskrifter som finnas erfor- skilda föreskrifter som finnas erforderliga. derliga. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande. luftfartsverket äger ock meddela föreskrifter om sådana för rörelse i luften inrättade föremål. som icke äro att hänföra till Iuftfartyg.

20 3s Närmare _föreskrifier rörande till- Regeringen ma bestämma. at! vad /ämpningen av denna lag meddelas av i denna lag sägs om lii/jtfarrsverkei ska/l regeringen eller, eller regeringens be- i en eller_flera hänseenden i ställer gälmyndigande. av /ufi/arrsverker. la annan myndighe! som regeringen förordnar.

4 §2l 9 Senaste lydelse 1976: l l , Regeringen ma° bestämma. at! vad LLi/i/arrsverker, lill/verket och polisi denna lag sägs om lii/i/arrsverker skall myndighet biiräda regisrermyndighe- 30Senaste lydelse l976Il l. i en eller flera hänseenden i ställer gäl- ten med air vaka över al! besrämmella annan som regeringen ser i lag eller annan/ö/j/arming om renzyndigher 3 Senaste lydelse förordnar. gistrering av /zi/i/arivg och inskrivning 1976:1l.

28 Lag/ijrs/ag SOU 197670

Nuvarande lydelse F örcas/agen lydelse

avjö/yäni av Itt/i/árlyg och andel t/(iri efter/extas. De äger/ör detta ända/nål tillträde till Iu/:r/ártygz. De sko/a IUM/Nrätra registermjvndigheter: om _ffirsiunme/ser at! efterleva besrän1/ne/.se/71a.

Övergângsbestämmelser

l. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämnter. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift. som ersatts genom bestämmelse i denna lag, tillämpas i stället den nya bestantmelsen. 2. Luftfartyg, som vid ikraftträdandet är infört i luftfartygsregistret. skall föras över till det nya luftfartygsregistret. 3. Frist för anmälan av luftfartyg for registrering eller avregistrering eller for anmälan av avtal om nyttjanderätt till luftfartyg skall ej i något fall räknas från dag fore ikraftträdandet. 4. Registeranteckning om upplåtelse av nyttjanderätt till luftfartyg. vilken gjorts i enlighet med äldre bestämmelser. skall föras över till det nya luftfartygsregistret. Upplåtelse som skett for kortare tid än en månad. dock minst två veckor, får anmälas for anteckning i registret, om upplåtelsen skett före ikraftträdandet.

2 Förslag till Lag 0m inskrivning av rätt till luftfartyg Härigenom föreskrives följande.

l kap. Inledande bestämmelser

1 § Denna lag är tillämplig på luftfartyg, som är eller enligt 2 kap. 2.5 luftfartslagen (1957:297)skall vara infört i luftfartygsregistret eller får införas där på grund av medgivande av regeringen. Bestämmelserna om luftfartyg i första stycket samt 2 och 5 kap. har motsvarande tillämpning på andel i luftfartyg. Detsamma gäller de bestämmelser i 4 kap. som rör förvärvsinskrivning.

2§ Om tillbehör till och luftpanträtt i luftfartyg finns bestämmelser i luftfartslagen (1957:297). Om rätt till vissa främmande luftfartyg finns bestämmelser i lagen 0955:229) i anledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg.

Lag/örslakq 29

2 kap. Om inskrivning av förvärv av luftfartyg

inskrivning 1 § Förvärv av luftfartyg inskrives på grundval av registrering enligt 2 kap. luftfartslagen (1957:297).

2§ Den som anmäler luftfartyg för registrering enligt 2 kap. luftfartslagen (1957:297) anses därmed också söka inskrivning av sin rätt till fartyget.

3§ Den som med äganderätt förvärvat luftfartyg, vilket är registreringspliktigt i hans hand. skall söka inskrivning av sin rätt inom en månad från förvärvet. Den som med äganderätt förvärvat luftfartyg, vilket ej är registreringspliktigt i hans hand men är infört i luftfartygsregistret, skall söka inskrivning av sin rätt inom en månad från förvärvet. om han ej inom samma tid anmäler fartyget for avregistrering. Dödsbo är icke skyldigt att söka inskrivning av sin rätt till luftfartyg. som tillhört den avlidne, i annat fall än när boet överlåter Sådan fartyget. inskrivning skall sökas inom en månad från överlåtelsen eller, om bouppteckning då ej registrerats. från registreringen av denna. Make. som vid bodelning tillskiftats luftfartyg. är skyldig att söka inskrivning av sin rätt endast om fartyget förut tillhörde andra maken.

4§ Den som förvärvat luftfartyg under villkor. som innefattar äganderättsförbehåll eller är att jämställa därmed. har rätt till inskrivning av sin villkorliga äganderätt. Förlorar förvärvaren sin rätt till fartyget på grund av att förbehållet eller villkoret göres gällande. skall avforas ur inskrivningen registret på ansökan av överlåtaren eller förvärvaren.

Övergår i lall som avses i första stycket förvärvarens eller överlåtarens

rätt till annan. har vad som där säges och i övrigt i denna lag foreskrives om inskrivning av förvärv och verkan därav motsvarande tillämpning.

Verkan av inskrivning 5§ Utan hinder av att inskrivning ägt rum får prövas huruvida egendomen ar av den beskaffenhet som inskrivningen förutsätter. Fråga huruvida förvärv. som ligger till grund för inskrivning eller avregistrering. är ogiltigt eller ej kan göras gällande eller huruvida åtgärden av annat skal kränker någons rätt får prövas utan hinder av inskrivningen eller avregistreringen.

6 § Har luftfartyg överlåtits och har inskrivning sökts för förvärvet, får fartyget efter utgången av den inskrivningsdag då ansökningen gjordes icke tagas i anspråk för annan fordran mot överlåtaren än sådan som är förenad med pantrâitt eller retentionsrätt i egendomen.

7§ Har luftfartjg förvärvats genom överlåtelse från någon som icke var rätt ägare. skall förvärvet dock gälla. om Överlåtarens åtkomst var inskriven nar fartyget överläts och om förvärvaren sökt inskrivning och därvid varken insett eller bort inse att överlåtaren ej var rätt ägare. Vad Som nu sagts

30 LaLq/örs/alg SOU l976:70

har motsvarande tillämpning i fråga om förvärv genom överlåtelse från någon som var rätt ägare men på grund av förvärvsvillkor saknade rätt att förfoga över fartyget genom överlåtelsen. Godtrosförvärv inträder dock ej. om samma inskrivningsdag som inskrivning sökes för förvärvet ärende upptages om inskrivning eller annan införing i registret av omständighet varav bristen i överlåtarens förfoganderätt beror eller om anteckning i registret att talan väckts om hävning eller återgång av förvärv av fartyget eller om bättre rätt till detta. Om förvärv genom exekutiv försäljning finns särskilda bestämmelser.

8§ Talan om bättre rätt till Iuftfartyg kan med laga verkan riktas mot den for vars förvärv inskrivning senast beviljats eller sökts, även om denne före talans väckande överlåtit fartyget till annan. Den till vilken överlåtelse skett har i rättegången samma ställning som om överlåtelsen skett under rättegången. Första stycket har motsvarande tillämpning. när någon vill söka betalning ur luftfartyg för fordran. som är förenad med panträtt eller retentionsrätt i fartyget. Om tvist angående äganderätten är antecknad i registret. kan talan om betalning i stället riktas mot den som innehar fartyget med äganderättsanspråk.

9§ Rättsverkan som sökt eller beviljad inskrivning medför enligt 6 och 7 §§ består även efter avregistrering. Rättsverkan som ansökan om inskrivning medför enligt 6 och 7 §§ förfaller. om ansökningen avslås. Vad som föreskrives i 6-8 §§ samt förut i denna paragraf om rättsverkan av inskrivningsansökan har motsvarande tillämpning i fråga om anmälan för avregistrering med anledning av förvärv.

10 § lnföring i luftfartygsregistret skall. efter utgången av den inskrivningsdag då ärendet om införingen upptogs. anses känd för var och en vars rätt till luftfartyg beror av god tro rörande omständighet som införingen avser.

3 kap. Om luftfartygshypotek Upplåtelse av panträtt på grund av inreckning

1§ Ägare av registrerat luftfartyg, som vill upplåta panträtt i fartyget till

säkerhet för fordran, har rätt att i den ordning som angives i 4 kap. hos registermyndigheten erhålla inskrivning i fartyget av visst belopp (inteckning) i svenskt eller utländskt mynt. Myndighetens bevis om inskrivningen a kallas pantbrev. lnteckning kan icke beviljas i andel av luftfartyg. ej heller i flera fartyg gemensamt.

2§ Panträtt upplåtes genom att luftfartygets ägare. efter att ha sökt inskrivning för sitt förvärv, överlämnar pantbrevet som pant för bestående eller framtida fordran.

Lag/örslag 31

lnnan pantfordran grundats har den som efter upplåtelsen förvärvat fartyget rätt att hos borgenären göra sådant anspråk på pantbrevet som upplåtaren själv ägt resa. Gör förvärvaren det, förfaller upplåtelsens verkan mot honom. Bestämmelser om ägarhypotek finns i 10 §.

3§ Pantrâitt. som upplåtits i luftfartyg. omfattar även ersättning, som på grund av Försäkring eller eljest utgår för skada på fartyget.

Panrrärlens innebörd 4§ När myndighet vid utsökning eller i annat fall fördelar medel mellan rättsägare i luftfartyg. har borgenär rätt att för fordran som är förenad med panträtt i fartyget. med den företrädesrätt inteckningen medför enligt denna eller annan lag. få betalning ur medlen intill pantbrevets belopp. l den mån detta ej förslår. erhåller borgenären betalning ur medlen genom ett tillägg. Detta får ej överstiga femton procent av pantbrevets beloppjämte sex procent årlig ränta på detta belopp från den dag då egendomen utmättes. konkursansökan gjordes eller de medel nedsattes som eljest skall fördelas. Ränta på pantfordran får dock icke beräknas för längre tid tillbaka än tre år före denna dag.

5§ Har flera pantbrev överlämnats som pant för fordran och har inteckningarna samma företrädesrätt eller gäller de omedelbart efter varandra. skall bestämmelserna i 4§ om pantbrevets belopp avse pantbrevens sammanlagda belopp.

6§ Borgenär har rätt att få betalning enligt 4§ även om fordringen preskriberats eller icke blivit anmäld efter kallelse på okända borgenärer.

7§ Försämras luftfartyg till följd av vanvård eller haveri eller av annan därmed jämforlig orsak så att panträttens värde väsentligt minskas. får borgenären söka betalning ur fartyget fastän fordringen ej är förfallen till betalning. Detsamma gäller. om fartyget skall avregistreras enligt 2 kap. 7.5 luftfartslagen (1957:297).

Panrrätrsupp/âre/se i vissa /á/I 8§ Frångår luftfartyg innehavaren efter klander, är upplåtelse av panträtt som skett efter det att fartyget kom ur rätte ägarens hand utan verkan. om ej annat löljer av 9 §2 Vad som nu sagts har motsvarande tillämpning. om förvärv av luftfartyg återgår såsom ogiltigt. Upplåtes panträtt i luftfartyg i strid med en mot upplåtaren på grund av förvärvsvillkor gällande inskränkning i hans rätt att förfoga över fartyget. är upplåtelsen utan verkan. om ej annat följer av 9 k.

9§ Har panträtt upplåtits i luftfartyg av någon som icke var rätt ägare. skall upplåtelsen dock gälla. om upplåtarens åtkomst var eller därefter. på ansökan fore upplåtelsen. blev inskriven och om borgenären vid upplåtelsen

32 Lag/örs/ag SOU I()7(›:7O

eller. när fordringen därefter överlåtits till annan. denne vid sitt förvärv varken insett eller bort inse att upplåtaren ej var rätt ägare. Vad som nu sagts har motsvarande tillämpning i fråga om panträttsförvåirv genom upplåtelse från någon som var rätt ägare men på grund av förvärvsvillkor saknade rätt att förfoga över fartyget genom upplåtelsen. Godtrosförvärv består ej. om rätte ägaren innan pantfordran grundats hos borgenären gör sådant anspråk på pantbrevet som upplåtaren själv ägt resa. Detsamma gäller. om motsvarande anspråk göres av den till vars förmån förvärvsvillkor gäller.

.Ägarhypmekøm innebörd

10 § Om pantbrev ej överlämnats som pant för fordran, är luftfartygets ägare berättigad att vid sådan fördelning som avses i 4 §, med den företrädesrätt inteckningen medför enligt denna eller annan lag, erhålla tilldelning ur medlen med pantbrevets belopp. Har pantbrev överlämnats som pant för fordran men understiger fordringen pantbrevets belopp. är ägaren berättigad att ur medlen erhålla skillnaden.

lnlecknings _lörelrädø ll § lnteckning ger företräde i förhållande till annan inteckning efter den tidsfoljd i vilken inteckningarna sökes. lnteckningar som sökes på samma inskrivningsdag ger lika rätt.

Om möjlighet att bestämma företrädet mellan flera inteckningar. som l2§ sökes på samma inskrivningsdag. på annat sätt än som angivits i 11 § samt om ändring i företrädesordningen genom nedsättning finns bestämmelser i 4 kap. 25-27 §25.

13§ Om förmånsrätt. som följer med inteckning, finns bestämmelser i förmånsrättslagen (1970:979).

Vissa bestämmelser om inrecknings och panrbrøvs giltig/ie! l4§ Skall luftfartyg avregistreras såsom förolyckat, upphugget eller eljest förstört eller emedan det är försvunnet och sedan ej avhörts under tre månader efter anträdd luftfärd. förfaller inteckning i fartyget när tio år förflutit från den dag anteckning gjordes i registret enligt 2 kap. l7§ första stycket 2 luftfartslagen (1957:297). lnteckning kan dock förnyas att gälla ytterligare tio år. om det medan inteckningen ännu gäller begäres av borgenären eller fartygsåigaren. och kan därefter i samma ordning förnyas för tio år åt gången.

l5§ Säljes luftfartyg exekutivt, är inteckning däri. sedan auktionen vunnit laga kraft och köpeskillingen erlagts. utan verkan till belopp som icke tillåtits innestå i fartyget med anledning av att inteckningsborgenärens fordran avräknats på köpeskillingen.

16§ Om inteckning blir helt eller delvis utan verkan, är pantbrevet utan

33 Lagfirs/ag

verkan i motsvarande mån. Dödning av förkommer pantbrev medför ej att inteckningen blir utan verkan.

4 kap. Om förfarandet i inskrivningsärenden A //Inärzna besIä/rmtelser 1§ lnskrivningsärenden är enligt denna lag ärenden om l. inskrivning av förvärv av luftfanyg, 2. inteckning i luftfartyg. 3, annan införing i luftfanygsregistret, som angår förvärvsinskrivning eller inteckning och sker enligt denna eller annan lag eller författning. lnskrivningsärende handlägges av den myndighet som för luftfartygsregistret (registermyndigheten).

2§ lnskrivningsärende upptages på inskrivningsdag. Sådan hålles till klockan tolv varje måndag, tisdag, onsdag, torsdag och fredag, som ej utgör helgdag. Lika med helgdag anses midsommaraftomjulafton och nyårsafton. Ansökan, som inkommer efter angivna klockslag, anses gjord påföljande inskrivningsdag. Om behandlingen av inskrivningsärende gäller bestämmelserna om tvistemål i tillämpliga delar i den mån ej annat följer av denna lag.

3§ Ansökan i inskrivningsärende skall göras skriftligen. om icke fångeshandling eller annan tjänlig handling företes.

4 § Hos registermyndigheten föres dagbok över inskrivningsärenden. Handlingar i sådana ärenden sammanföres i akter. Har sökanden eller annan lämnat uppgift eller avgivit förklaring av betydelse för ärendets prövning eller har särskild utredning verkställts i ärendet, skall anteckning därom göras i dagboken eller akten. l dagboken eller akten skall även upptagas kallelser, förelägganden och andra beslut, som ej skall införas i registret.

5§ Finnes ansökan i inskrivningsärende ej omedelbart böra avslås enligt denna lag. får ärendet uppskjutas till viss senare inskrivningsdag, om det är nödvändigt för utredningen. Uppskjutes ärendet, får sökanden föreläggas att förebnnga den utredning som fordras eller att infinna sig personligen eller genom ombud hos registermyndigheten. Även annan än sökanden får höras och kan föreläggas sådan inställelse. l föreläggande får vite utsättas. Efterkommer sökanden ej föreläggande kan hans ansökan förklaras förfallen. Erinran om detta skall intagas i föreläggandet. lnskrivningsärende får vidare uppskjutas till senare inskrivningsdag, om ärendet med hänsyn till beskaffenhet eller omfattning kan ej lämpligen företagas till omedelbar prövning. Ärende som uppskjutits på sådan grund skall upptagas till prövning senast andra inskrivningsdagen efter den inskrivningsdag då ansökningen gjordes. 3

34 Lagförslag SOU l976:70

6 § Förekommer anledning antaga, att förvärv som åberopas i inskrivningsärende är ogiltigt eller på annan grund icke kan göras gällande eller att åtgärd som ansökan avser eljest skulle kränka någons rätt, skall den s rätt beröres ges tillfälle att yttra sig. Detsamma gäller. om ovisshet råder i fråga om förvärvsvillkor. Grundas åberopat förvärv på testamente, dom eller förrättning, som ännu icke vunnit laga kraft. eller pågår rättegång om håivning eller återgång av förvärv av det luftfartyg ärendet angår eller om bättre rätt till fartyget. skall ärendet uppskjutas till dess saken slutligt avgjorts. Är i annat fall sökandens rätt tvistig, kan han föreläggas att inom viss tid väcka talan vid domstol. Efterkommes icke föreläggandet, kan hans ansökan förklaras förfallen. Erinran om detta skall intagas i föreläggandet.

7§ Vite, som registermyndigheten förelägger med stöd av denna lag. får bestämmas till högre belopp än som annars gäller. Vite utdömes av myndigheten.

8§ Beslut, som innebär att ansökan i inskrivningsärende bifalles. avslås eller förklaras förfallen eller att ärendet uppskjutes. skall införas i registret. Innebär beslutet att ansökan ej bifalles. skall skälen för beslutet antecknas i dagboken eller akten. Beslut. som skall införas i registret. meddelas genom sådan införing och skall anses ha det innehåll som framgår av registret.

9§ Har beslut i inskrivningsärende gått emot sökanden eller annan som hörts i ärendet. skall denne genast underrättas om beslutet. Om beslut. varigenom förvärv inskrivits. skall den som dessförinnan senast var inskriven som ägare alltid underrättas. l underrättelse enligt första stycket skall angivas de skäl för beslutet som antecknats i dagboken eller akten och vad den som vill fullfölja talan mot beslutet har att iakttaga.

10§ Talan mot beslut i inskrivningsärende föres i hovrätten. Besvärsinlxtgzm skall ingivas till registermyndigheten. Besvärstiden är i fråga om slutligt beslut fyra veckor från den inskrivningsdag till vilken beslutet är att hänföra. Besvär över beslut. som införts i registret. skall antecknas där. När slutligt beslut med anledning av besvären vunnit laga kraft. skall anteckning göras om beslutets innehåll.

ll § Om inskrivningsärende enligt beslut av högre rätt skall upptagas till ny handläggning av registermyndigheten. skall det ske utan dröjsmål efter det att beslutet kommit myndigheten till handa.

l2§ l luftfartygsregistret skall antecknas, när l. talan väckts om hävning eller återgång av förvärv av registrerat luftfartyg eller om bättre rätt till sådant fartyg eller eljest i fråga. som angår inskrivning. 2. mål som avses under l avgjorts genom dom eller slutligt beslut som

Lag/ö/slag 35

vunnit laga kraft, 3. ägare av registrerat luftfartyg försatts i konkurs, 4. registrerat luftfartyg blivit Föremål för kvarstad, skingringsförbud eller utmätning. konkursförvaltare begärt att registrerat luftfartyg skall säljas exekutivt eller fartyget sålts exekutivt, 5. beslut som avses under 3 eller 4 om konkurs. kvarstad, skingringsförbud eller utmätning upphävts eller återgått eller fråga om exekutiv försäljning av registrerat luftfartyg eljest förfallit. Registeranteckning skall avföras, om den uppenbarligen ej längre kan vara av betydelse.

13§ Om införing i luftfartygsregistret finnes innehålla uppenbar oriktighet till följd av skrivfel eller annat dylikt förbiseende, skall införingen rättas. Vad som nu sagts har motsvarande tillämpning på uppenbar oriktighet i registret till följd av tekniskt fel. Kan rättelse bli till förlång för ägare eller for innehavare av pantbrev på grund av inteckning, skall det inbördes företrädet mellan berörda förvärv bestämmas efter vad som finnes skäligt. Tillfälle att yttra sig skall lämnas pan som beröres, om han är känd, samt myndighet som avses i 5 kap. 3 §. Meddelas ej beslut samma dag som ärendet upptagits, skall anteckning om ärendet göras i registret. Beslut om rättelse meddelas genom införing i registret. Skälen för beslutet antecknas i dagboken eller akten. l stället för bevis eller handling, som utfärdats i enlighet med den tidigare införingen, skall ny sådan handling utfärdas. Den tidigare handlingen skall återfordras, göras obrukbar och behållas av registermyndigheten. Den som innehar handlingen är skyldig att ge in den för detta ändamål. I föreläggande att fullgöra sådan skyldighet får vite utsättas. Talan mot beslut om rättelse får föras även av myndighet som avses i 5 kap. 3,5.

14§ Vad i detta kapitel säges om ansökan har motsvarande tillämpning i fråga om begäran eller anmälan enligt 21 ä andra stycket eller 30§ andra stycket.

inskrivning: av jöntän l5§ Fullgöres ej inom föreskriven tid skyldighet att söka inskrivning av förvärv, skall registermyndigheten förelägga den försumlige att fullgöra skyldigheten. l föreläggande får vite utsättas.

l6§ Är bifall till ansökan om inskrivning av förvärv beroende av att föregående ägare söker inskrivning, får förvärvaren fullgöra det på den föregående ägarens vägnar. Denne är skyldig att tillhandahålla de för ändamålet behövliga handlingar som han innehar.

17§ Ansökan om inskrivning av förvärv av luftfanyg skall avslås, om l. bestämmelsen i 3§ ej iakttagits. 2. ansökningen avser fartyg. som ej är infört i luftfanygsregistret eller, om det samtidigt anmäles för registrering där, sådan åtgärd ej beviljas,

36 Lag/örs/agr SOU l976:70

3. sökanden ej styrker sitt förvärv, 4. fångesmannens rätt ej är inskriven, ehuru den hade kunnat vara det, och sökandens förvärv icke grundas på exekutiv försäljning, 5. åberopad överlåtelse står i strid med en mot överlåtaren på grund av törvärvsvillkor gällande inskränkning i hans rätt att förfoga över fartyget och överlåtarens åtkomst icke var inskriven när överlåtelsen ägde rum eller. om så var fallet, villkoret är infört i registret eller införes däri samma inskrivningsdag som ansökningen göres, 6. fartyget av överlåtaren tidigare överlåtits till annan och överlåtarens åtkomst ej var inskriven när sökandens förvärv ägde rum eller, om så var fallet, inskrivning samma inskrivningsdag sökes för det tidigare förvärvet, 7. före utgången av den inskrivningsdag då ansökningen göres fartyget blivit föremål för kvarstad eller skingringsförbud till säkerhet för anspråk mot överlåtaren eller denne försatts i konkurs, 8. fartyget sålts exekutivt till annan än sökanden, 9. det är uppenbart att förvärvet av annan grund är ogiltigt eller icke kan göras gällande. Första stycket 5-7 utgör ej hinder mot inskrivning av förvärv, om inskrivning av villkorlig äganderätt redan har beviljats på grund av samma förvärv.

18§ Ansökan enligt 2 kap. 4 § att inskrivning av villkorlig äganderätt skall avföras ur registret skall avslås, om bestämmelsen i 3§ ej iakttagits eller det ej visas att förvärvaren förlorat sin rätt.

l9§ Finnes vid inskrivning av förvärv av luftfartyg eller rätt därtill att förvärvet beror av villkor, som innefattar äganderättsforbehåll eller är att jämställa dänned, skall även villkoret inskrivas. Finnes vid inskrivningen eller därefter att förvärvet är förenat med annat villkor, som inskränker förvärvarens rätt att överlåta fartyget eller att söka inteckning eller upplåta panträtt däri. eller att hans behörighet i sådant avseende är inskränkt genom annans rätt att nyttja fartyget på grund av testamente, skall detta antecknas i registret.

inteckning 20§ l inteckningsärende anses såsom ägare av luftfanyget den för vars förvärv inskrivning senast är sökt.

2l§ Ansökan om inteckning skall göras av ägaren av luftfartyget. Den skall innehålla uppgift om det fartyg som avses och det belopp på vilket inteckningen skall lyda. Begäran om inteckningsförnyelse göres av luftfartygets ägare eller pantbrevets innehavare. Pantbrevet skall inges, om det ej är fartygets ägare som begär förnyelsen.

22§ Ansökan om inteckning skall avslås, om l. bestämmelserna i 3§ och 21 § första stycket ej iakttagits, 2. ansökningen strider mot 3 kap. l §,

37 Lag/örslag

3. ansökningen strider mot sådan på grund av Förvärvsvillkor mot sökanden gällande inskränkning i hans ratt att FörFoga över fartyget, som inFörts i registret eller inFöres däri samma inskrivningsdag som inteckningen sökes, och ansökningen icke medgetts av den till vars förmån inskränkningen gäller, 4. fartyget skall avregistreras. 5, sökanden eller, om Fartyget äges av flera, någon av sökandena är i konkurs eller försattes i konkurs samma inskrivningsdag som inteckningen sökes och det icke visas att fartyget eller andelen ej hör till konkursboet, 6. luftFartyget eller andel däri eller villkorlig äganderätt därtill är Föremål För kvarstad, skingringsFörbud eller utmätning eller blir föremål För sådan åtgärd samma inskrivningsdag som inteckningen sökes, 7, luftfartyget eller andel däri eller Villkorlig äganderätt därtill Frångått sökanden genom exekutiv Försäljning. Har ärende angående inskrivning av sökandens Förvärv uppskjutits, skall behandlingen av inteckningsansökningen uppskjutas på motsvarande sätt.

23§ Möter icke hinder enligt 22 §, skall inteckning beviljas och pantbrev utFardas på grund av inteckningen. Bestämmelser om utFardande av nytt pantbrev i stället För pantbrev som dödats finns i lagen (l927:85) om dödande av Förkommen handling.

24§ Begäran om inteckningsförnyelse skall avslås, om 3 § eller 21 § andra stycket ej iakttagits.

25§ lnteckning. som skulle medFöra lika företrädesrätt som annan inteckning, skall vid inskrivningen förklaras gälla efter den andra inteckningen, om sökanden begär det. inteckning, som sättes efter annan, gäller efter inteckning med lika rätt som eller bättre rätt än denna, även om detta ej anges i beslutet.

26§ Pamtbrev får på ansökan av luftfartygets ägare och efter medgivande av pantbrevets innehavare utbytas mot två eller flera nya pantbrev (utbyte). På begäran skall därvid pantbrevens inbördes företrädesrätt bestämmas. Härvid har 25§ andra punkten motsvarande tillämpning.

27§ inteckning får på ansökan av luftfartygets ägare och efter medgivande av pantbrevets innehavare nedsättas efter annan inteckning (nedsättning). inteckning, som nedsättes efter annan, gäller efter inteckning med lika rätt som eller bättre rätt än denna, även om detta ej anges i beslutet.

Z8§ På ansökan av luftfartygets ägare och efter medgivande av pantbrevets innehavare får inteckning dödas (dödning). Bestämmelser om dödning av inteckning, när pantbrevet Förkommit, finns i lagen (1927285) om dödande av Förkommen handling.

29§ När innehavare av pantbrev lämnar medgivande till åtgärd som avses i 26-28 §§. skall pantbrevet inges.

38 Lagförs/ag

På ansökan av pantbrevs innehavare skall innehavet antecknas i re- 30§ som innehavare, skall registermyndigheten segistret. Är annan antecknad dan det nya innehavet antecknats zivlöra den tidigare anteckningen och underrätta den vars innehav var antecknat. Föreligger anledning till anej innehar pantbrcvet, skall föreläggande meddelas tagande att sökanden honom att uppvisa detta. Anmäler den vars innehav antecknats att innehavet upphört. skall anteckningen avföras.

31 § Har inteckning förfallit enligt 3 kap. l4 §, skall det ztntecknzts i registret. om inverkan av exekutiv l registret skall göras anteckning på inteckning försäljning.

5 kap. Särskilda bestämmelser Starsansvar/ör vissa rättsfdrluster m. m.

l§ Kommer till följd av 2 kap. 7§ eller 3 kap. 9§ förvärv eller panträttsupplåtelse som avses där att gälla mot rätte ägaren eller mot någon till vars förmån rådighetsinskränkning som avses i nämnda lagrum gäller. har denne rätt till ersättning av staten för sin förlust på grund av förvärvet eller upplåtelsen. fel i luftfartygsregistret vid an- Lider någon förlust till följd av tekniskt vändning av automatisk databehandling eller i anordning, som hos registermyndigheten eller annan statlig myndighet är ansluten till registret, har han rätt till ersättning av staten. Har den skadelidande medverkat till förlusten genom att utan skälig anledning underlåta att vidtaga åtgärd för att bevara sin rätt eller har han på annat sätt medverkat till förlusten genom eget vållande. skall ersättningen efter vad som finnes skäligt nedsättas eller helt bonfalla.

2§ Kommer till följd av beslut i ärende om rättelse förlust att tillskyndas som avses i 4 kap. 13 §, har han rätt till ersättning av staten. rättsägare Ersättning utgår dock ej, om den skadelidande med hänsyn till felets beskaffenhet eller andra omständigheter bort inse att fel förekommit.

3§ Staten företrädes i ärende om ersättning enligt l eller 2 § av myndighet som regeringen bestämmer.

framställa 4§ Vill den som är pan i mål om beståndet av rätt till luftfartyg enligt l ,§1 om förlorar målet, skall han antingen

anspråk på ersättning han

till gemensam handläggning med målet väcka talan mot staten om sitt eller skriftligen underrätta den myndighet som avses i ersättningsanspråk 3§ om rättegången. Har förberedelsen i målet slutförts utan att ersättningstztlan väckts eller underrättelse lämnats enligt första stycket. skall domstolen förelägga parten att vidtaga endera åtgärden inom viss tid. lakttages ej tiden, är ersättningsanspråket förfallet. Erinran därom skall intagas i foreläggandet.

Lag/örslag 39

5§ Har den som enligt l eller 2§ är berättigad till ersättning av staten haft rätt att utkräva beloppet av annan såsom skadestånd, inträder staten i rätten mot denne. Ersättning enligt l eller 2§ på grund av domstols dom utbetalas sedan domen vunnit laga kraft.

Unr/ørränelser till regisrermyndig/zeterz 6§ Väckes talan om hävning eller återgång av förvärv av registrerat luftfartyg eller om bättre rätt till sådant fartyg eller eljest i fråga som angår inskrivning i luftfartygsregistret, skall rätten genast underrätta registermyndighetcn. Underrättelse skall, utöver uppgift om parterna, innehålla sådana uppgifter om fartyget att det kan identifieras i registret. När dom eller slutligt beslut i målet har vunnit laga kraft, skall rätten genast översända domen eller beslutet till registermyndigheten.

Övergångsbestämmelser

l. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Genom lagen upphäves lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift som ersatts genom bestämmelse i denna lag tillämpas i stället den nya bestämmelsen. 2. Då luftfartyg föns över till det nya luftfanygsregistret skall den som under de tre närmast föregående åren varit upptagen i det tidigare registret såsom ägare till fartyget skrivas in som ägare med verkan från ikraftträdandet. Den som eljest var upptagen som fartygsägare i det tidigare luftfartygsregistret skall antecknas som sådan i det nya registret då fartyget föres över dit. Registermyndigheten skall låta kungöra sådan anteckning på lämpligt sätt. Sedan ett är förflutit från ikraftträdandet skall anteckningen anses som inskrivning, om icke dessförinnan ny inskrivning sökts av äganderätt till fartyget eller talan väckts om bättre rätt därtill. Söker någon inskrivning av äganderätt till luftfartyg utan att fångesmannens rätt är inskriven, skall ansökningen bifallas utan hinder därav, om fángesmannen eller den från vilken denne härleder sin rätt ensam eller i förening med sökanden under en sammanhängande tid av tre år varit upptagen i det tidigare luftfartygsregistret och antecknad i det nya registret såsom ägare till fartyget. Söker någon inskrivning av äganderätt till luftfartyg, som förvärvats före ikraftträdandet och som vid ikraftträdandet icke var infört i det tidigare luftfartygsregistret, och kan han icke styrka sin rätt men gör han den sannolik. skall han antecknas i det nya registret som ägare. Första stycket tredje och fjärde punkterna har ntotsvarande tillämpning, varvid ettårstiden räknas från den dag anteckningen kungjordes. Anmälan av förvärv av luftfartyg enligt äldre bestämmelse i 2 kap. 7 eller l0§ luftfartslagen (1957:297), vilken ej medfört att förvärvaren före

40 Lagförslag SOU l976:70

ikraftträdandet upptagits i luftfartygsregistret såsom ägare till fartyget, anses som en på Första inskrivningsdagen därefter gjord ansökan om inskrivning av Förvärvet. 3. Frist För ansökan om inskrivning av Förvärv av luftfartyg skall ej i något fall räknas från dag Före ikraftträdandet. Ej heller Föreligger skyldighet att söka sådan inskrivning För den som antecknats som ägare enligt 2 Första stycket. 4. lnteckning, som beviljats eller sökts i luftfartyg Före ikraftträdandet, skall Föras över till det nya luftfartygsregistret. Den anses som en enligt de nya bestämmelserna beviljad eller sökt inteckning på belopp motsvarande den tidigare beviljade eller sökta inteckningens kapitalbelopp. lnteckningshandlingen skall anses som pantbrev ;nå samma belopp, om inteckningen är beviljad. 5. Utgör inteckningshandling säkerhet För fordran vid ikraftträdandet, skall panträtt anses upplåten enligt 3 kap. 2§ till säkerhet För fordringen. Om borgenär innehar inteckningshandling vid nämnda tidpunkt utan att handlingen utgör säkerhet För fordran, skall panträtt anses upplåten till säkerhet För borgenärens rätt på grund av handlingen. Bestämmelsen i 37§ lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg har Fortfarande tilllämpning. 6. Bestämmelserna i 5 har motsvarande tillämpning i fall då borgenär vid ikraftträdandet innehar fordringshandling, på grund varav inteckning sökts. och inteckning sedermera beviljas med stöd av 12. Bestämmelserna i 5 har likaledes motsvarande tillämpning, om borgenär vid ikraftträdandet innehar fordringshandling, på vilken tecknats inteckningsmedgivande. och inteckning sedermera beviljas med stöd av l2. 7. Har borgenär panträtt För sin fordran på grund av inteckning som beviljats Före ikraftträdandet eller därefter med stöd av 12 Första stycket skall i fråga om hans rätt till betalning ur medel, som myndighet vid utsökning eller eljest Fördelar mellan rättsägare i det intecknade fartyget, äldre bestämmelser tillämpas i stället För 3 kap. 4§ om det yrkas av någon vars rätt beror därav. Vad som sagts nu gäller dock endast om Fördelningen Föranledes av utmätning som skett Före utgången av årt0000) eller av konkurs efter ansökan som gjorts Före nämnda tidpunkt eller, såvitt angår Fördelning av annan anledning än utmätning eller konkurs. om medlen nedsatts Före den angivna tidpunkten. Första stycket gäller även i fall då efter ikraftträdandet inteckningshandlingen utbytts mot två eller flera nya pantbrev. 8. Grundas panträtt i luftfartyg på Förhållande som anges i 5 eller 6 Första stycket, har fartygsägaren även i annat fall än då bestämmelserna i 7 är tillämpliga rätt att påfordra, att vid Fördelning av medel mellan rättsägare i fartyget betalning till borgenären begränsas enligt äldre bestämmelser. 9. Medför tillämpning av 3 kap. 4 §, i fall då panträtt i luftfartyg grundas på Förhållande som anges i 5 eller 6 Första stycket och fordringens Förfallodag inträffar efter utgången av år (0000), att inteckningssäkerhetens värde nedgår väsentligt och ställer gäldenären ej efter anfordran ytterligare säkerhet varmed borgenären skäligen kan nöjas, får borgenären säga upp fordringen till betalning inom sex månader. Uppsägning på grund av vad som sagts nu får icke ske förrän sex månader Förllutit från det gäldenären anmodats

Lag/örslag 41

ställa ytterligare säkerhet och ej heller före utgången av år (0000) eller senare än att tiden för betalningsskyldighetens fullgörande infaller före utgången av år (0000). 10. Övergångsbestämmelserna utgör ej hinder för borgenär att göra gällande personligt betalningsansvztr på grund av inteckningshartdling. Bestämmelserna i 31 och 32 §§ lagentl955z227) om inskrivning av rätt till luftfartyg har fortfarande tillämpning. ll. Bestämmelserna i 3 kap. 11 § om företräde på grund av inteckning har tillämpning även om inteckningen sökts före ikraftträdandet. l2. Fullföljes efter ikraftträdandet en dessförinnan gjord zmSÖkdn om inteckning, skall inteckning beviljas enligt de nya bestämmelserna, om ansökningen uppfyller villkoren för inteckning enligt lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg. Ansökningen skall därvid anses avse ett penningbelopp motsvarande fordringens kapitalbelopp. Sökes efter ikraftträdandet inteckning på grund av fordringshandling, på vilken före ikraftträdandet tecknats sådant bevittnat medgivande som avses i 5 § lagen om inskrivning av rätt till luftfartyg, skall ansökningen upptagas och prövas som ansökan om inteckning enligt 4 kap. 21 § första stycket. Även i detta fall skall ansökningen anses avse ett penningbelopp motsvarande fordringens kapitalbelopp. Är medgivandet tecknat av annan än den som avses i 4 kap. 20 § lår ansökningen icke bifallas. om ej den som medgett inteckningen styrkes vara ägare till fartyget och inskrivning sökes för hans läng. 13. Bestämmelserna i 3 kap. l4§ tillämpas även om grund for avregistrering inträtt före ikraftträdandet. 14. Bestämmelserna i 4-13 har motsvarande tillämpning på gemensam inteckning i flera luftfartyg eller i luftfartyg och reservdelar. Ny inteckning lär ej beviljas särskilt i luftfartyg, som svarar for gemensam inteckning. Gemensam inteckning får med tillämpning av 4 kap. 27 § nedsättas efter annan inteckning. om nedsättningen genomfores på samma sätt i all den egendom som svarar för inteckningen. Gemensam inteckning får med tillämpning av 4 kap. 26§ första stycket dödas särskilt i visst luftfartyg eller i samtliga reservdelar eller i de reservdelar som förvaras på viss talats. Svarar egendom för flera gemensamma inteckningar, får en av dessa icke dödas särskilt i viss egendom som nu sagts utan att övriga inteckningar dödas i sistnämnda egendom. Bestämmelserna om intecknings verkan och omfattning i 16 och 17 §§ lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg äger fortfarande tilllämpning i fråga om inteckning som avses i första stycket. Säljes efter ikraftträdandet egendom som belastas av inteckning som avses i första stycket på exekutiv auktion. är inteckningen utan verkan i egendomen sedan auktionen vunnit laga kraft och köpeskillingen erlagts. lnskrivningsboken för luftfartyg skall vid ikraftträdandet lämnas över till den nya registermyndigheten. som skall föra boken såvitt den upptager bestående inteckning som beviljats även i reservdelslager.

SOU l 976170

42 Lag/Eirslag

3 Förslag till Lag om ändring i lagen (1936:83) angående vissa utfästelser om gåva Härigenom föreskrives att 2§ lagen (1936283) ;ingående vissa utliistelser om gåva skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse \l 2 .

Är genom skuldebrev eller annor- Är genom skuldebrev eller annorledes gåva utñist i penningar eller ledes gåva utfZist i penningar eller lösören, gälle den ej såsom fullbor- lösören. gälle den ej såsom fullbordad. med mindre det som utläst är dad, med mindre det som utñist är kommit i gåvotagarens besittning. I kommit i gåvotagarens besittning. I fråga om skepp eller skeppsbygge fråga om skepp, skeppsbygge eller gäller i stället att gåva ej är att anse Izg/t/artvg gäller i stället att gåva ej såsom fullbordad. med mindre in- är att anse såsom fullbordad med skrivning for förvärvet sökts enligt mindre inskrivning för förvärvet vad som stadgas därom i sjö/agen sökts enligt vad därom är särskilt (l89l:35 s. l). star/gat.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

4 Förslag till Lag om ändring i lagen (1966:454) om företagsinteckning Härigenom föreskrives att 4 § lagen (1966:454) om löretagsinteckning skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4§ Företagsinteckning gäller i nåringsidkarens lösa egendom. i den mån denna hör till den intecknade verksamheten och utgöres av l. inventarier, varor eller andra l. inventarier, varor eller andra lösören. dock ej skepp och skepps- lösören, dock ej skepp. skeppsbygge bygge, ej heller /zgfjt/artyg och sådan eller luftfartyg. reservdel därtill som kan omfattas av inteckning l lzt/t/artyg, 2. byggnad eller annan anläggning som icke hör till tomträtt, 3. arrenderätt. hyresrätt. rättighet som avses i 7 kap. 3§ jordabalken. bostadsrätt eller rätt till gruva eller annan gruvegendom. om rättigheten Senaste lydelse 1973:1065. kan utmatas. 4. nyttjanderätt till inventarier eller andra lösören. om rättigheten kan Senaste lydelse 1973:1067. utmatas.

SOU l976:70 Lag/örslag 43

5. patent, upphovsrätt eller annan rättighet av intmateriell art. om rättigheten kan utmätas, 6. fordran på vederlag för överlåtelse eller upplåtelse av egendom av sådant slag. som avses under 1-5, eller på ersättning med anledning av att sådan egendom skadats eller gått Förlorad eller tagits i anspråk genom expropriation eller liknande förfarande. 7. fordran på vederlag för arbete. Överlåtes verksamheten, gäller inteckningen i överlåtarens fordran på vederlag, i vad detta avser egendom som vid överlåtelsen ontlattzides av inteckningen.

l. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. 2. Omfattas reservdel till luftfartyg av beviljad eller sökt inteckitirtg i sådant fartyg. gäller äldre bestämmelser så länge inteckningen består. 3. Omfattas reservdel till luftfartyg vid ikraftträdandet ej av inteckning i sådant fartyg men hör den då eller kommer den senare att höra till konkursbo. gäller äldre bestämmelser, om gäldenären försätts i konkurs på grund av ansökan före ikraftträdandet.

5 Förslag till

Lag om ändring i förmánsrättslagen (1970:979)

Härigenom föreskrives att 4 § förmånsrättslagen (1970:979) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4§ Förmånsrätt följer med l. sjöpanträtt och Iuftpanträtt, 2. handpanträtt och rätt att kvarhålla lös egendom till säkerhet för fordran (retentionsrätt), 3. panträtt på grund av inteckning 3. panträtt på grund 21V inteckning i skepp eller skeppsbygge eller i luft- i skepp. skeppsbygge eller luftfartyg. fartyg och reservdelar till lLçfi/arrj/g, 4. registrering av båtbyggnadsförskott enligt lagen (1975:605) om registrering av båtbyggnadsförskott.

1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. 2. l fråga om förmånsrätt på grund av inteckning i luftfartyg och reservdelar till luftfartyg gäller de äldre bestämmelserna även efter ikraftträdandet. 3. Kommer vid ikraftträdandet eller därefter reservdelar till luftfartyg att omfattas av inteckning i ägarens näringsverksamhet och var egendomen utmätt före ikraftträdandet. skall förmânsrätt på grund av utmätningen alltid ha företräde framför förmånsrätt l på grund av inteckningen. Lagen omtryckt 1975:1248.

44 Lag/örslag

6 Förslag till Lag om ändring i förordningen (l862:lO s. l) om tioårig preskription och om kallelse a okända borgenärer Härigenom föreskrives att 3 och 14 §§ Förordningen (l862:lO s. l) om tioårig preskription och om kallelse å okända borgenärer skall ha nedan angivna lydelse.

.Nuvarande [Wie/se Föreslagen little/se \l 3 . Avbetalning å huvudstol eller rän- Avbetalning å huvudstol eller räntebetalning, som av gäldenär eller Iebetztlning. som av galdenär eller med hans vetskap gjord åir, så ock med hans vetskap gjord är, så ock annat gåldenâirs erkännande av ford- annat gäldenärs erkännande av fordringens tillvaro, gälle såsom hade ringens tillvaro, gâille såsom hade fordringen hos honom bevakad bli- fordringen hos honom bevakad blivit. Beslut, varigenom ansökan om vit. Beslut, varigenom ansökan om inreckning 50m ej avser/äs! egendom, _före/agsinreckning bifalles, eller anronzrrärr, skepp eller skeppshuege bi- teckning om innehav av pantbrev ellalles e/lerjörk/aras tvi/ande. eller an- ler annan inteckningshandling have teckning om innehav av pantbrev el- ock lika verkan emot ägare av den ler annan inteckningshandling have intecknade egendomen; vill borgeock lika verkan emot ägare av den nären hålla talan mot annan öppen, intecknade egendomen; vill borge- bevake då sin fordran emot denne, nären hålla talan mot annan öppen. såsom i 1§ sägs. bevake då sin fordran emot denne. såsom i l § sägs.

14,52 Är borgenärs _fbrdran inrecknad i Har bo/gønär lös egendom såsom hifi/arma, eller har han lös egendom pant eller eljest under panträtt i såsom pant eller eljest under panträtt handom; njute han ur den egendom, i handom; njute han ur den egen- som sålunda häftar. betalning, ändå dom. som sålunda håiftar, betalning, att han ej, efter kallelse å okända borändå att han ej. efter kallelse å okän- genärer, sin fordran angiver. Om rätt da borgenärer, sin fordran angiver. till kvittning för genfordran vare ock Om rätt till kvittning for genfordran lag som i 7 § sägs ändå att den fordvare ock lag som i 7 § sägs ändå att ran ej blivit efter sådan kallelse anden fordran ej blivit efter sådan kal- given. Senaste lydelse 1973:1071. lelse angiven. 2 Senaste lydelse 1973:1071. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

45 Lagförslag

7 Förslag till Lag om ändring i lagen (l927:85) om dödande av förkommen handling Härigenom föreskrives att 2 och 14 §§ lagen (l927z85) om dödande av förkommen handling skall ha nedan angivna lydelse.

/Vuvaranda lydelse Föreslagen lyda/se 2.. Ansökan om dödande av handling Ansökan om dödande av handling skall. skriftligen avfattad, ingivas till skall, skriftligen avfattad. ingivas till rätten i den ort, där förpliktelsen rätten i den ort. där förpliktelsen skall fullgöras. eller. om sådan ort skall fullgöras. eller, om sådan ort ej ar nämnd i handlingen. till den ej är nämnd i handlingen, till den rätt. där den lörpliktade är skyldig rätt, där den förpliktade är skyldig att svara i tvistemål, som angå gäld att svara i tvistemål. som angå gäld iallmänhet. Då fråga är om pantbrev i allmänhet. Då fråga är om pantbrev på grund av inteckning i fastighet på grund av inteckning i fastighet eller tomträtt. göres ansökningen eller tomträtt, göres ansökningen hos den rätt under vilken fastigheten hos den rätt under vilken fastigheten lyder. l fråga om pantbrev på grund lyder. I fråga om pantbrev på grund av inteckning i skepp eller skepps- av inteckning i skepp eller skeppsbygge göres ansökningen hos rätten bygge göres ansökningen hos rätten i skeppets hemort eller i den ort dar i skeppets hemort eller i den ort där bygget utföres. Ansökan om dödan- bygget utföres. ifråga om pantbrev de av intecknad fordringshandling pa° grund av inteckning i lu/l/arryg gögöres hos rätten i den ort. där ve- res ansökningen hos Stockholms ringsderbörande inskrivningsmyndighet rärr. Ansökan om dödande av inar. tecknad fordringshandling göres hos rätten i den ort, där vederbörande inskrivningsmyndighet är.

Ansökan om dödande av konossement skall till ratten ingivas i godsets bestämmelseort. Äro enligt vad nu är sagt flera domstolar behöriga. må ansökningen göras vid vilken som helst av dem.

14§2 Bestämmelserna i 1-10 §§ äga, såvitt de angå pantbrev. motsvarande tilllämpning i fråga om vilandebevis. Bestämmelserna i 13§ om dödande av inteckning äga motsvarande tillämpning i fråga om vilandeförklarad inteckningsansökan. Bestämmelsernai 100ch 13 §§ om Bestämmelserna i 100ch 13 §§ om annan inskrivningsbok än fastig- annan än inskrivningsbok fastig- Senaste lydelse hetsbok i fråga om pantbrev för hetsbok äga. i fråga om pantbrev för 1973: 1072. skepps- eller skeppsbygggnadsinreck- skepps-. skeppsbyggnads- eller hifi/ar- 2 Senaste lydelse ning, motsvarande tillämpning på 00/1 inteckning i sådan 1973:1072. rygsiitreckning

46 Lag/örs/ag SOU |976:7O

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skepps- oeli .skep/tslzvggriadsregisrren. egendom, motsvarande tillämpning pá skepps-, skepssbyggnads- och Intl/ärtygsregisrren.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

8 Förslag till Lag om ändring i lagsökningslagen (1946:808) Härigenom föreskrives att l och 2 §§ lagsökningslagen (1946:808) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 . \I För fordran som grundar sig å skuldebrev eller annat skriftligt fordringsbevis och iir till betalning förfallen må gäldenären lagsökas enligt vad nedan sägs. Om för fordran som avses i forsta Om för fordran som avses i första stycket skriftligen upplåtits panträtt stycket skriftligen upplåtits panträtt i fast egendom. skepp eller skepps- i fast egendom. skepp. skeppsbygge byggc. kan borgenären genom lag- eller /Lg/z/ártyg, kan borgenären sökning söka betalning ur egen- genom lagsökning söka betalning ur domen. Har borgenärenjör/brdring- egendomen. Har borgenären föreen inleekning l /u/ifárryig eller reserv- tagsinteckning för jord/ingen, kan delar till ln/i/“artvg eller företagsin- han genom lagsökning söka betalteckniitg. kan han genom lagsökning ning ur den egendom vari intecksöka betalning ur den egendom vari ningen gäller. inteckningcn gäller. Vad i denna lag sägs om gäldenären tillämpas vid lagsökning enligt .andra stycket på ägaren av den egendom ur vilken betalning sökes.

2 . 2 Lagsökning skall göras skriftli- Lagsökning skall göras skriftligen gen hos allmän underrätt. Ansök- hos allmän underrätt. Ansökningen ningen skall innehålla uppgift om skall innehålla uppgift om borgenäborgenáirens namn. personnummer, rens namn, personnummer. yrke. yrke. hemvist. postadress och tele- hemvist. postadress och telefonfonnummer samt gäldenärens namn nummer samt gäldenärens namn och. där så kan ske. dennes person- 1 Senaste lydelse och. där så kan ske. dennes personl973: 1074. nummer. yrke. hemvist. postadress nummer, yrke, hemvist, postadress så ock fordring- och telefonnummer. så ock fordring- 2 Senaste lydelse och telefonnummer. 1973:1074. ens belopp och den ränta som ford- ens belopp och den ränta som ford-

Lag/örslag 47

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ras. Borgenären angive ock de om- ras. Borgenären angive ock de omständigheter som betinga rättens be- ständigheter som betinga rättens behörighet. om denna ej framgår av hörighet. om denna ej framgår av vad eljest anfores. Vid ansökningen vad eljest anföres. Vid ansökningen skall fogas styrkt zivskrift av ltand- skall fogas styrkt avskrift av handling varå fordringen grundas och. då ling varå fordringen grundas och. då betalning enligt l .Sandra stycket sö- betalning enligt l § andra stycket sökes ur fast egendom. skepp eller kes ur fast egendom, skepp. Skeppsskeppsbygge. av handling vari- bygge eller /zg/l/árryg, av handling genom panträtt i egendomen upplå- varigenom panträtt i egendomen tits. upplåtits. Ansökningen skall jämte avskrift som angives i första stycket avlämnas i två exemplar och vara egenhändigt undertecknad av borgenären eller hans ombud, Är endast ett exemplar ingivet. ombesörje rätten mot stadgad avgift erforderlig ztvskrift. och gälle den i målet lika med huvudskrift.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Om inteckningshandling. som rör luftfartyg eller reservdelar, vid ikraftträdandet utgör pant för fordran. får lagsökning äga rum enligt l § andra stycket första punkten i dess nya lydelse. även om fordringen ej grundas på skriftligt bevis eller panträttsupplåtelsen ej skett skriftligen. Målet skall hänskjutas till rättegång. om det görs invändning som hänför sig till fordringen eller panträttsupplåtelsen samt borgenärens rätt är stridig.

9 Förslag till Lag om exekutiv försäljning av registrerat luftfartyg Härigenom föreskrives följande.

1§ Beträffande exekutiv försäljning av registrerat luftfartyg har lagen (197321 130) om exekutiv försäljning av registrerat skepp m. m. motsvarande tillämpning med följande avvikelser. Vad som i l § sägs om skeppsregistret gäller i stället luftfartygsregistret och vad som i 5. 7 och l0 §§ sägs om sjöpanträtt gäller i stället luftpanträtt. Kungörandet av auktion enligt 6§ skall ske minst sex veckor i förväg och underrättelser enligt 7§ skall sändas i rekommenderade brev minst en månad fore auktionen. Vad som sägs i 8 § gäller även dessa föreskrifter. Hänvisning till 264§ sjölagen (1891235 s. l) skall i stället avse 3 kap. 4 och 5 §§ lagen (l977:00) om inskrivning av rätt till luftfartyg.

2§ Vissa bestämmelser om exekutiv försäljning av främmande luftfartyg och reservdelar till sådana luftfartyg finns i lagen (1955:229) i anledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg.

48 Lag/örslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. 2. Genom lagen upphaves lagen (1971:500) om exekutiv försäljning av luftfartyg m. m. 3. Äldre lag skall tillämpas på försäljning av här i landet gemensamt intecknade luftfartyg samt luftfartyg och reservdelar. Avräkning enligt 16 ä lagen (1971:500) om exekutiv Försäljning av luftfartyg m. m. får dock ej företagas for pantfordran på grund av gemensam inteckning i luftfartyg eller i luftfartyg och reservdelar. 4. Anslutningsrätt enligt 5 § tredje stycket lagen (1973:1130) om exekutiv försäljning av registrerat skepp m. m. gäller ej vid exekutiv försäljning på grund av utmätning som verkställts fore ikraftträdandet. 5. Nya lagens bestämmelser om tillägg enligt 3 kap. 4§ lagen (1977:00) om inskrivning av ratt till luftfartyg tillämpas beträffande ränta, som enligt 7 övergångsbestämmelserna till sistnämnda lag i stället för sådant tillägg skall beräknas på kapitalbeloppet av inteckning enligt äldre bestämmelser. 6. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift, som ersatts genom den nya lagen, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

10 Förslag till Lag om ändring i utsökningslagen (l877z3l s. 1) Härigenom föreskrives att 62, 63, 71, 73, 74, 77, 88 c, 89, 91, 91 a, 91 c, 139. 201 och 213 a §§ utsökningslagen (l877:3l s. l) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 62 § Vid utmätning bör av utmätningsbara tillgångar i första hand tagas i anspråk egendom som kan användas till borgenärens fornöjande med minsta kostnad, förlust och annan olägenhet for gäldenären. Tillgångar som höra samman skola om möjligt ej skiljas. Är fordran för vilken utmätning Är fordran for vilken utmätning skall ske forenad med särskild för- skall ske förenad med särskild formånsrätt i gäldenärens fasta egen- månsrätt i gäldenärens fasta egendom. fartyg, Iuftfartyg eller reserv- dom. fartyg eller luftfartyg, skall delar till lu/i/artvg. skall den egen- den egendomen först utmätas om ej domen först utmâitas, om ej borge- borgenären hellre vill taga betalt ur nären hellre vill taga betalt ur annan annan egendom. Skall utmätning egendom. Skall utmätning ske på en ske på en gång för fleras fordringar. gång för fleras fordringar, får borge- får borgenär, för vars fordran viss 1 Senaste lydelse viss egendom när. for vars fordran egendom sålunda häftar. ej for vad 197321131 (jfr 19752917). sålunda häftar. ej för vad därur kan därur kan utgå till förfång för annan

49 Lag/örslag

Nuvarande little/se Föreslagen lydelse

utgå till förfång for annan borgenär borgenär taga betalning ur övriga tilltaga betalning ur övriga tillgångar. gångar. Endast om borgenären begär det Endast om borgenären begär det lår utmätning av fast egendom, re- får utmätning av fast egendom, registrerat skepp. luftfartyg eller in- gistrerat skepp eller registrerat lufttecknade reservdelar till /zifi/artyg ske fartyg ske for annan fordran än sådan för annan fordran än sådan som är som är förenad med särskild forförenad med särskild förmånsrätt i månsrätt i egendomen. egendomen. Med fartyg likställes i denna lag fartyg under byggnad.

63 §2 Vad som hör till fartyg eller luftfartyg får ej tagas i mät annat än genom utmätning av fartyget eller luftfartyget. Omfattar inteckning i la/jt/artyg även reservdelar; ,för ej särskild av de pâ viss plats _lörvarade reservdelarna utmätasjör sig, om icke inteckningshavaren samtycker därtill.

71 §3 Har någon gäldenärs lösa egendom som handpant eller med rätt att kvarhålla den till säkerhet for fordran, hindrar detta ej, att egendomen utmätes for annan fordran. Den som innehar egendomen är skyldig att taga betalning i förtid i den ordning som anges i 6 kap. Han är dock icke pliktig att avstå från sin pant- eller retentionsrätt utan att hans fordran blir betald, om ej försäljning skall ske för fordran med lika eller bättre rätt. Har inteckning i Iaftfartyg eller reservdelar till .sådant fartyg blivit av ägaren till den intecknade egendomen lämnad .såsom pant, skall inteckningen icke utmätas utan i stället den rätt till andel i inteckningen, som. efier ty särskilt är stadgar, ma° til/komma gäldenären. tagas i mät i den ordning som 74 § .stadgan Om utmätning av pantbrev i fast Om utmätning av pantbrev i fast egendom eller i skepp i den mån egendom. skepp eller la/ifartyg i den pantbrevet ej utgör pant for fordran mån pantbrevet ej utgör pant for finnas bestämmelser i 91 a §2 fordran finnas bestämmelser i 91 a §2 2 Senaste lydelse 73 §4 1967: 140. 3 Senaste lydelse Lös egendom. som utmätes. skall Lös egendom, som utmätes, skall 1973:1131 (jfr 1975:917). av utmätningsmannen av utmätningsmannen 4 Senaste lydelse upptecknas upptecknas och värderas; och äge han. där så fin- och värderas; och äge han, där så lin- 1973:1131 (jfr 1975:917).

50 Lag/örslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

män nes nödigt, tillkalla sakkunnige män nes nödigt. tillkalla sakkunnige att vid värderingen biträda. Urmäras att vid värderingen biträda. Är fråga om utmätning av fordran eller rätav inteekning besvärade reservdelar till la/t/artyg, skola sakkunniga srädse an- tighet, vare den från vilken fordringlitas »id värderingen. Är fråga om ut- en eller rättigheten skall utgå pliktig av fordran eller rättighet, att, efter anmaning, lämna utmätmätning vare den från vilken fordringen eller ningsmannen erforderliga upplysefterrättigheten skall utgå pliktig att, efter ningar angående dess innehåll; anmaning, lämna utmätningsman- kommes ej anmaningen äge överexenen erforderliga upplysningar angå- kutor efter anmälan av utmätningsende dess innehåll; efterkommes ej mannen förelägga den tredskande äge överexekutor efter vite samt falla honom därtill. anmaningen anmälan av utmätningsmannen förelägga den tredskande vite samt falla honom därtill. Utmätes eller Utmätes fartyg, luftfartyg eller fartyg, luftfartyg skall skall gods i fartyg eller i luftfartyg. gods i fartyg eller i luftfartyg, ägaren eller befälhavaren på anmo- ägaren eller befälhavaren på anmodan tillhandahålla de handlingar dan tillhandahålla de handlingar som till som visa till egenvisa äganderätten egen- äganderätten domen eller eljest röra denna och domen eller eljest röra denna och uppge vilka som ha fordran som bör uppge vilka som ha fordran som bör iakttagas vid egendomens försälj- iakttagas vid egendomens försäljöver- ning. Han skall på anmodan överning. Han skall på anmodan lämna pantbrev eller annan inteek- lämna pantbrev som han innehar. ningshandling som han innehar. Där- Därefter får pantbreve! ej pantförskrivas utan överexekutors tillstånd. efter får handlingen ej pantförskrivas utan överexekutors tillstånd.

74 §5

Utmätas skola de omhändertagas av utmätningsman. Lösören penningar, som utmätas skola. när de ej efter vad som nedan sägs föras från stället, sättas i förvar därstädes under utmätningsmannens försegling eller. om han finner det i brist på tjänliga forvaringsrum eller av annan orsak ej lämpligen kunna ske”. med hans insegel eller skriftligt anslag eller på annat sätt så utmärkas. att det uppenbart synes att godset blivit utmätt. Anses det utmätta med säkerhet lämnas på stället under gäldenärens tillsyn. skall ej kunna utmätningsmannen låta det vårdas där av annan eller föras till annat ställe. om det kan ske. Utmätes gäldenärs egendom, som i annans besittning finnes. varde förbud innehavaren meddelat att egendomen utlämna till förfång för den. till vilken i följd av utmätningen gäldenärens rätt kan komma att övergå. Skall utmätning ske av den rätt till andel i inreckning som tillkommer gäl- 5 Senaste lydelse denären såsom ägare av inteeknar lll/l- 1971:495. _farryg eller inrecknade reservdelar till

Lag/örslag 51

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

.sådant g/arrfvg. varde _förbud inteckn/ngslvavaren meddelat art uran till- .stånd av zzrmämingsmannen utlämna inteckningshand/ingen. Förbud, som nu .saglsy ska/l tecknas ä inreckningshand/ingen, där icke denna av interknirzgshavaren överlämnas till utmärningsnzarznen _för det ändamål 50m anges i 30 _s\lagen (1955:227) om inskrivning av rät! till luflfarryg.

77 §6 Då utmätning av lös egendom är fullbordad så som sägs i 67 c § 1 mom. eller 73-76 §§. njuter borgenären förmånsrätt i det utmätta efter vad som stadgas i förmånsrättslagen (1970:979). Utmätning av här i riket registre- Utmätning av här i riket registrerat skepp eller luftfartyg eller inteck- rat skepp eller luftfartyg medför nade reservdelar till sådan! lu/lfarryg dock förmånsrätt redan när beslutet medför dock förmånsrätt redan när om utmätning meddelas. Blir egenbeslutet om utmätning meddelas. domen. innan den omhändertagits, Blir egendomen. innan den omhän- utmätt i främmande stat, gäller den dertagits, utmätt i främmande stat, rätt som vunnits genom den förra gäller den rätt som vunnits genom utmätningen såsom panträtt. den förra utmätningen såsom panträtt. Finner utmätningsmannen på grund av anspråk som i 69§ sägs eller eljest, att egendomen eller del därav ej bort utmätas, äger han föranstalta om rättelse. sedan borgenären, där så kan ske, beretts tillfälle att yttra sig; dock må sådan rättelse ej vidtagas senare än två veckor från det förrättningen i ägde rum. Om åtgärd enligt 3 mom. skall utmätningsmannen genast underrätta dem, vilkas rätt är i fråga, så ock överexekutor, därest klagan förts över utmätningen.

88c§7 Utmätningsförrättning skall om möjligt hållas inom fyra veckor från det att utmätningsmannen mottog de handlingar som i 54, 54a eller anges 55 §2 Lämnar borgenären anstånd med utmätningen och fortfar anståndet över sex månader från mottagandet av handlingarna, är ansökningen förfallen. Utmätt lös egendom bör säljas inom två månader från utmätningen, om ej hinder möter eller utmätningsmannen eller, om målet är anhängigt hos överexekutor. denne på begäran ger anstånd. 6 Senaste lydelse Anstånd med försäljning får beviljas på begäran av borgenären eller gäl- 1973:1131 (jfr 1975:917). denären. På begäran av gäldenären får anstånd beviljas endast om borgenären 7 Senaste lydelse medger det eller särskilda skäl föreligga. Utan synnerliga skäl får anstånd 1973:1131 (jfr 1975:917).

52 Lag/örslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ej beviljas utöver sex månader från utmätningen. l fråga om tid för försäljning av l fråga om tid för av

försäljning

registrerat skepp, luftfartyg eller in- fast egendom. registrerat skepp eller tecknade reservdelar till /u/tfartøvg eller registrerat luftfartyg finnas särskilda av/ast egendom finnas särskilda be- bestämmelser. stämmelser. 89 §8 Försäljning av utmätt lös egendom skall ske på offentlig auktion utom i fall som avses i 96a§. Om försäljning av registrerat Om försäljning av registrerat skepp, Iuftfartyg eller intecknade re- skepp eller registrerat luftfartyg/innas servdelar tilI lzi/“tfartyg meddelas be- särskilda bestämmelser. Andel i såstämmelser i särskilda lagar. Andel i dan egendom säljes av överexekutor sådan egendom säljes av överexeku- i den ordning som enligt denna lag tor i den ordning som enligt denna skall tillämpas i fråga om försäljning lag skall tillämpas i fråga om försälj- av rättighet. Detsamma gäller villning av rättighet. Detsamma gäller korlig äganderätt till egendomen elvillkorlig äganderätt till egendomen ler till andel däri. eller till andel däri. Om försäljning av utmätt fast egendom meddelas likaledes bestämmelser i särskild lag.

91 §9 Kungörelse om auktion å lösören skall ske minst åtta dagar innan auktionen hålles. där ej i fall som i 90 § 2 mom. sägs kortare tid för kungörandet finnes nödig. Auktion å fordran eller rättighet skall kungöras minst fjorton dagar förut; och varde tillika, där så kan ske, inom samma tid särskilda underrättelser om auktionen med posten avsända till borgenären och gäldenären. Skall i stad auktion å lös egendom kungöras mera än en gång. vare det gillt, om första kungörandet skett inom tid som nu är sagd. Har gäldenären til/kommande rätt till andel i inteckning i hans lLq/t/artyg eller därtill hörande reservdelar blivit utmätt, /dte utmätningsmannen anskaffa särskild intecknittgshandlittg a° det gäldenären tillkommande beloppet, där laga hinder däremot icke möter; skall sådan handling anskaffas, må ej _förr än det skett kungörelse om auktionen zlt/ärdas. Skall försäljning ske av inteckningshandling, vilken tagits i mät hos någon, som enligt hand- 8 Senaste lydelse lingen är personligen ansvarig/ör det 197321131 (jfr 1975:917) däri föreskrivna beloppet, åligger det 9 Senaste lydelse utmätningsmannen, där ei med gäl- 1973:1131 (jfr1975:917). _denärens samtycke handlingen säljes

Lag/örslag 53

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

med bibehållande av hans ansvarig/rer, an, innan handlingen utlämnas ri/l köparen, ,förse densamma med pâskri/i, varigenom gä/denäreiz _frikallas från ansvarigher. Vid Försäljning av fartyg, som ej Vid försäljning av fartyg eller lir/lär infört i skeppsregistret eller i mot- jartyg. som ej är infört i skeppsresvarande utländska register, eller av gistret eller lLi/itartygsregistrer eller i gods i fartyg eller i luftfartyg skall motsvarande utländska register, elkungörelse ske minst tre veckor Före ler av gods i fartyg eller i luftfartyg auktionen och inom samma tid jäm- skall kungörelse ske minst tre veckor väl införas i allmänna tidningarna. fore auktionen och inom samma tid Kungörelsen skall innehålla, att de jämväl införas i allmänna tidningarborgenärer, som, ändå att de ej vun- na. Kungörelsen skall innehålla, att nit utmätning, äga rätt till betalning de borgenärer, som, ändå att de ej ur köpeskillingen För egendomen, vunnit utmätning, äga rätt till behava att Före auktionen anmäla så- talning ur köpeskillingen För egendant hos auktionsförrättaren på sätt domen. hava att före auktionen ani 139§ sägs. Minst tre veckor Före mäla sådant hos auktionsforrättaren auktionen skola ock, såvitt ske kan, på sätt i 139 § sägs. Minst tre veckor underrättelse om Försäljningen i re- Före auktionen skola ock, såvitt ske kommenderade brev sändas till bor- kan, underrättelse om Försäljningen genären och ägaren av egendomen i rekommenderade brev sändas till samt till den som, enligt vad känt borgenären och ägaren av egenblivit, äger sjö- eller luftpanträtt i domen samt till den som, enligt vad denna. Vinnes senare kunskap om känt blivit, äger sjö- eller luftpanträtt sådan panträtt, varde underrättelse i denna. Vinnes senare kunskap om genast avsänd. Underrättelse till ut- sådan panträtt, varde underrättelse rikes ort skall om möjligt sändas genast avsänd. Underrättelse till utmed Flygpost. rikes ort skall om möjligt sändas med ilygpost. Om egendom som skall säljas svarar För Företagsinteckning, skall auktionsförrättaren om möjligt underrätta inteckningshavaren om auktionen genom särskilt kallelsebrev. som skall sändas med posten minst två veckor Före auktionen. Upplyses senare att Företagsinteckning gäller i egendomen, skall underrättelse genast sändas. Skall Försäljning ske av egendom vilken hör till sådan näringsverksamhet som kan omfattas av foretagsinteckning, skall auktionsforrättaren anskaffa gravationsbevis angående verksamheten.

91 a §° Iden mån pantbrev i fast egendom I den mån pantbrev i fast egeneller i skepp ej utgör pant För fordran dom, skepp eller lufr/artyg ej utgör får pantbrevet tagas i anspråk genom pant För fordran får pantbrevet tagas hos den intecknade i anspråk genom utmätning utmätning hos den O Senaste lydelse egendomens ägare. intecknade egendomens ägare. 1973:1131 (jfr 1975:917).

54 Lag/örslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vid sådan utmätning skall pantbrevet tagas i forvar eller. om annan :in ägaren innehar pantbrevet, förbud meddelas innehavaren att utlämna det utan tillstånd av utmätningsmannen. Utmätningen är fullbordad först när så skett. Har utmätning skett enligt 1 mom., skall den intecknade egendomen tagas i anspråk, om borgenären yrkar det inom en månad från utmatningsbeslutet. När utmätningsmannen meddelat beslut om att egendomen tages i anspråk, anses den utmätt. Om borgenären ej inom nämnda tid yrkat att egendomen tages i anspråk eller yrkande därom återkallas. skall pantbrevet pantforskrivas till honom enligt 91 b§. Råder tvist huruvida Råder tvist huruvida något finns något finns att utmäta l mom., skall ut- att utmäta enligt l mom.. skall utenligt om skäl äro där- mätningsmannen, om skäl äro därmätningsmannen, till, förelägga utmätningssökanden till, förelägga utmätningssökanden att, inom en månad efter det att fö- att, inom en månad efter det att föhonom, väcka reläggandet delgivits honom, väcka reläggandet delgivits talan mot och den som talan mot gäldenären och den som gäldenären bestrider att något finns att utmäta, bestrider att något finns att utmätzt, beträffande pantbrev i fast egendom beträffande pantbrev i fast egendom vid den domstol som anges i 10 kap. vid den domstol som anges i 10 kap. 10 § rättegångsbalken och i fråga om 10 § rättegångsbalken och i fråga om till i skepp eller lulilartyg vid pantbrev i skepp vid den domstol pantbrev vilken utmätningsmannens tjänst- den domstol till vilken utmätningshör. Innan tvisten mannens tjänstgöringsområde hör. göringsomrâde blivit avgjord genom dom som vun- Innan tvisten blivit avgjord genom nit laga kraft får beslut om egen- dom som vunnit laga kraft får beslut domens tagande i anspråk meddelas om egendomens tagande i anspråk meddelas eller av eller pantförskrivning av pantbrevet pantförskrivning ske endast om rätten-förklarar hinder pantbrevet ske endast om rätten förej möta däremot. klarar hinder ej möta däremot. Efterkommer ej utmätningssökanden föreläggande enligt 4 mom. och är ej talan i saken väckt av annan part, går utmätningen åter.

91 c §1 vars fordran är förenad Borgenär, vars fordran ar förenad Borgenär, med i utmätt med sjöpanträtt eller Iutipanträtl i utsjöpanträtt egendom och vars rätt till betalning ur denna mätt egendom och vars rätt till beär ostridig eller styrkes, kan begära talning ur denna är ostridig ellerstyratt egendomen säljes for hans ford- kes, kan begära att egendomen säljes ran. Om han framställt sådan begä- för hans fordran. Om han framställt ran, får förfarandet ej nedläggas där- sådan begäran, får förfarandet ej nedför att frågan om försäljning för ut- läggas dåirfor att frågan om försäljfordran förfal- ford- “ Senaste lydelse mätningssökandens ning för utmätningssökandens 1973:1131 (jfr 1975:917). ler. ran förfaller.

Lag/örslag 55

/Vuvara/Ide lydelse Föreslagen [ju/else

x 12 139 5 När fartyg, som ej är infört i När fartyg eller /Lq/i/ártyg, som ej skeppsregistret eller i motsvarande är infört i skeppsregistret eller lig/iutländska register, eller gods i fartyg _fartygsregislret eller i motsvarande eller i luftfartyg sålts, har borgenär, utländska register, eller gods i fartyg som hade sjö- eller luftpanträtt i eller i luftfartyg sålts, har borgenär, egendomen, rätt att få betalning ur som hade sjö- eller luftpanträtt i köpeskillingen enligt vad som anges egendomen. rätt att få betalning ur nedan, såvida han framställt yrkan- köpeskillingen enligt vad som anges de därom före auktionen eller, om nedan, såvida han framställt yrkanegendomen sålts under hand, före de därom före auktionen eller, om köpeskillingsfördelningen. egendomen sålts under hand, före köpeskillingsfördelningen. Svarar utmätt egendom för företagsinteckning, äger inteckningshavaren erhålla betalning ur köpeskillingen, om han framställt yrkande därom inom tid som nyss angivits. Vad nu sagts gäller dock ej i den mån sådan betalning måste anses obehövlig för att trygga inteckningshavarens och efterföljande inteckningshavares rätt. Vid prövningen härav skall hänsyn tagas även till sådan egendom som gäldenären på annat sätt än genom företagsinteckningen ställt som säkerhet för inteckningshavarens fordran. Skall under konkurs fartyg, som Skall under konkurs fartyg eller ej är infört i skeppsregistret eller i lzmfartyg, som ej är infört i skeppsmotsvarande utländska register, el- registret e/ler lufzfarrygsregisrrel eller ler gods i fartyg eller i luftfartyg säl- i motsvarande utländska register, eljas utmätningsvis. äger även borge- ler gods i fartyg eller i luftfartyg sälnär som för sin fordran har förmåns- jas utmätningsvis, äger även borgerätt enligt 10§ förmånsrättslagen när som för sin fordran har förmåns- (1970:979) rätt att erhålla betalning rätt enligt 10§ förmånsrättslagen ur köpeskillingen, om han yrkat det (1970:979) rätt att erhålla betalning före auktionen eller, om egendomen ur köpeskillingen. om han yrkat det sålts under hand. före köpeskillings- före auktionen eller, om egendomen fördelningen. sålts under hand, före köpeskillingsfördelningen.

201 §13 \ Vill gäldenär eller borgenär klaga Vill gäldenär eller borgenär klaga hos överexekutor över beslut om ut- hos överexekutor över beslut om utmätning. skall han göra det inom tre mätning, skall han göra det inom tre veckor från den dag, då han erhöll veckor från den dag, då han erhöll del av beslutet. Detsamma gäller be- del av beslutet. Detsamma gäller beslut om att fastighet eller registrerar slut om att fastighet. skepp eller skepp tages i anspråk enligt 91 a §. /u/i/arryg tages i anspråk enligt 91 a §. Vidtages rättelsejämlikt 77 § 3 mom., äger borgenären föra talan däremot 12 Senaste lydelse inom tre veckor från den dag, då han erhöll del av protokoll eller underrättelse 1975: 1 254. om åtgärden. 13 Senaste lydelse När utmatning skett av avlöning. pension eller livränta i den ordning 1973:1131(jfr19752917).

56 Lag/örslag SOU l976:70

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

som föreskrives i 67 a-67d §§ eller av annan egendom i fall som sägs i 67c§ 2 mom., är klagan ej inskränkt till viss tid. Sedan utmätt fast egendom eller Sedan utmätt fast egendom sålts. utmått skepp, andel däri eller villkor/lg får utmätningen ej överklagas annat äganderätt till sådant skepp eller andel än i samband med klagan över fördäri sålts, får utmätningen ej över- säljningen. Detsamma _eä/ler. sedan klagas annat än i samband med kla- utmätl skepp eller /tt/t/artyg eller andel gan över försäljningen. i eller Villkorlig äganderätt till .sådan egendom eller andel däri. blivit såld.

213 a §14 När exekutiv Försäljning av fast egendom vunnit laga kraft och köpeskillingen erlagts, har den som åberopar annat förvärv av egendomen från gäldenären eller någon hans företrädare förlorat sin rätt mot köparen. Även den som åberopar att gäldenärens eller någon hans foretráidares åtkomst var ogiltig eller av annat skäl ej gällde mot rätte ägaren har förlorat sin rätt mot köparen, om vid den exekutiva försäljningen lagfart var beviljad för gäldenären. Har exekutiv försäljning av regi- Har exekutiv försäljning av registrerat skepp. andel däri eller villkor- strerat skepp eller registrerat ngn/amg lig äganderätt till sådant skepp eller eller andel i eller Villkorlig äganderätt till andel däri vunnit laga kraft och till sådan egendom eller andel däri köpeskillingen erlagts skall. om gäl- vunnit laga kraft och köpeskillingen denären ej var rätt ägare, köparens erlagts skall, om gäldenären ej var förvärv dock gälla, såvida gäldenä- rätt ägare, köparens förvärv dock rens åtkomst var inskriven vid för- gälla, såvida gäldenärens åtkomst säljningen. var inskriven vid försäljningen. Tredje man, vars rätt till fast Tredje man, vars rätt till fast egendom gått förlorad enligt 1 mom. egendom gått förlorad enligt 1 mom. andra punkten, är berättigad till er- andra punkten, är berättigad till ersättning av staten enligt samma be- sättning av staten enligt samma bestämmelser som gälla när sådan er- stämmelser som gälla när sådan ersättning skall utgå med anledning av sättning skall utgå med anledning av att ägarens rått gått förlorad genom att ägarens rätt gått förlorad genom frivillig försäljning. Vad nu sagts har frivillig försäljning. Vad nu sagts har motsvarande tillämpning när tredje motsvarande tillämpning när tredje man enligt 2 mom. förlorat sin rätt man enligt 2 mom. förlorat sin rätt till skepp som är registrerat här i ri- till skepp eller lu/tfartyg som är reket. gistrerat här i riket.

Övergångsbestämmelser

l. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. 2. De äldre bestämmelserna i 62. 63. 73, 77. 88 c och 89 §§ skall tillämpas

4 Senaste lydelse vid utmätning av intecknade reservdelar till Iuftfartjig.

1973:1131 (jfr 1975:917). 3. Anslutningsrätt enligt 91 c ä gäller ej vid exekutiv försäljning pa grund

sou 1976:70 57

Lag/ÖIS/ag

Nmarant/e l_ vdelse Föreslagen lydelse

av utmáitning som verkståillts före ikraftträdandet. 4, Bcstiimmclsernzi i 201 ä 4 mom. och 213a§ 2 och 3 mom. i deras nya lydelse tillåimpas ej, om egendomen sålts före ikrafttrâidandct.

11 Förslag till Lag om ändring i konkurslagen (1921:225) Härigenom foreskrives att 71, 73, 76 och 198 §§ konkurslagen (1921:225) skall ha nedan zmgivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 71 § Vill förvaltaren efter första borgenärssammantrâdet låta försäljning av lös egendom, som icke sker genom fortsättande av gäldenärens rörelse. äga rum annorledes än å auktion, begäre samtycke därtill av rättens ombudsman eller. om han vägrar, av borgenärerna. lnnan ombudsmannen meddelar sitt beslut, skall han höra gäldenären. där det lämpligen kan ske. Lös egendom, vari borgenär har panträtt eller annan särskild förmånsrätt. må ej i något fall utan hans samtycke säljas annorledes än å auktion, såframt hans rätt iir av Försäljningen beroende. Samtycke som avses i första och andra styckena fordras icke, när förvaltaren vill genom fondkommissionär sälja på fondbörs noterat värdepapper till gällande börspris. Samtycke enligt andra stycket fordras ej heller för Försäljning av lös egendom genom fortsättande av gäldenärens rörelse. Skall som ej är infört i fartyg, Skall fartyg eller lLI/l/”arfvg som ej skeppsregistret eller i motsvarande är infört i skeppsregistret eller lll/lutländska register, gods i fartyg eller j/arrygsreggistrer eller i motsvarande gods i luftfartyg säljas, åige förvalta- utländska register, eller gods i fartyg ren, där egendomen finnes inom ri- eller luftfartyg säljas, äge förvaltaren, ket, begära försäljning i den ordning där egendomen finnes inom riket, somgällerförutmättsådanegendom. begära försäljning i den ordning som gäller för utmätt sådan egendom. Är fråga om försäljning av regi- Är fråga om försäljning av registrerat skepp, av luftfartyg eller av strerat skepp eller registrerar luftfarinrecknade reservdelar till Ia/jrfarfvg tyg och finnes egendomen inom rioch finnes egendomen inom riket, ket, skall vad i 70§ första och andra skall vad i 70§ första och andra styckena tillsägs äga motsvarande styckena sägs äga motsvarande till- lämpning. lämpning. Skall gäldenärerz tillkommande rätt till andel i inreckning som belastar hans /ufi/a/rvg eller till sådant _fartyg hörande rese/vde/ar säljas. Idre/ärva!- Senaste lydelse raren innan försäljning sker anskaffa 1975:1251.

58 SOU l976:70 Lag/örslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lyzlelse

särskild inreckningshancl/ing a°det gäldenären til/kommande beloppet, där laga hinder däremot icke möter. Skall _försäljning ske av inreekrtingshandling. som innehaves av gäldenären och för vilken han är personligen ansvarig, trare/önralraren plikt/g an. där ei gäldenären medgiver, air hand/ingen må försäljas med bibehållande av hans ansvarig/ter. förse handlingen med pâskrifl, varigenom gälderzären Afrika/las från ansvarigher. Bestämmelserna i 70.5 sista stycket äga ntotsvztrztnde tillämpning. när gäldenären tillhörig lös egendom under konkursen skall säljas i den ordning som gäller för utmått sådan egendom. l sådant fall skall förvaltaren dessutom, i den mån det är påkallat. i ärendet föra talan för borgenärer som ha förmånsrätt enligt lO§ förmånsrättslagen (1970:979) samt genom brev underrätta borgenär om yrkande som han framställer på dennes vägnar.

73 §2 lös egendom såsom Har borgenär lös egendom såsom Har borgenär eller under i pant eller eljest under jaanträtt i pant eljest panträtt handom. age han besörja. att egen- handom, äge han besörja, att egendomen varder såld å auktion eller, då domen varder såld å auktion eller. då noterat vär- fråga är om å fondbörs noterat värfråga är om å fondbörs depapper. genom fondkommissionär depappengenom fondkommissionär till gällande börspris; dock må sådan till gällande börspris; dock må sådan sam- försäljning ej utan förvaltarens samförsäljning ej utan förvaltarens tycke äga rum tidigare än fyra veckor tycke äga rum tidigare än fyra veckor efter första borgenärssamtnanträdet. efter första borgenärssammantrådet. borgenärens för- Försäljning genom borgenärens för- Försäljning genom sorg må ej heller ske, där förvaltaren sorg må ej heller ske. där förvaltaren vill lösa egendomen för konkursbo- vill lösa egendomen för konkursboets räkning; åliggande det borgenä- ets räkning; åliggande det borgenären att minst en vecka innan han ren att minst en vecka innan han för- forvidtager åtgärd för egendomens vidtager åtgärd för egendomens hembjuda den åt förvaltaren säljning hembjuda den åt förvaltaren säljning till inlösen. av till inlösen. Utgöres egendomen av Utgöres egendomen fartyg. som ej är infört i skeppsre- fartyg eller Ia/jrfarrvg. som ej är infört gistret eller i motsvarande utländska i skeppsregistret eller lzi/l/arrygsregieller av gods i fartyg eller srrer eller i ntotsvaretnde utländska register, reseiv- eller av gods i fartyg eller i luftfartyg eller av inreeknade register. i luftfartyg. skall försäljningen ske delar rill Izrfllarrvg, skall försäljningen ske i den ordning. som om dylik i den ordning. som om dylik egensär- dom. den där blivit utmätt. särskilt 2 Senaste lydelse egendom. den där blivit utmätt. 19731132 (jfr 1975:918). skilt är stadgad. Skall egendomen är stadgad. Skall egendomen säljas

Lag/örslag 59

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

säljas annorledes än utmätningsvis annorledes än utmätningsvis och är och är ej fråga om sådan försäljning ej fråga om sådan försäljning av värav värdepapper, som enligt vad nyss depapper, som enligt vad nyss sagts sagts må ske utan auktion. må for- må ske utan auktion, må försäljningsiiljningen ej äga rum å annan ort en ej äga rum å annan ort än den, än den, där egendomen finnes, med där egendomen finnes, med mindre mindre Förvaltaren samtycker där- förvaltaren samtycker därtill; och till; och låte borgenären för-valtaren låte borgenären förvaltaren minst tre minst tre veckor förut veta, när och veckor förut veta, när och var forvar försäljningen skall ske. Har for- säljningen skall ske. Har försäljning säljning skett i annan än den för ut- skett i annan än den för utmätt mätt egendom stadgade ordning, egendom stadgade ordning, vare vare borgenären pliktig att för for- borgenären pliktig att för förvaltaren valtaren redovisa för vad som influ- redovisa for vad som influtit. lit. Vill ej borgenären foranstalta om Vill ej borgenären foranstalta om försäljningen, äge förvaltaren därom försäljningen, äge förvaltaren därom besörja. Dock må inreckning i lig/flär- besörja. ryg eller reservdelar till sâdanrfarryg, vilken blivi! av ägaren till den intecknade egendomen lämnad såsom pant, icke av_ förvaltaren säljas. utan äge han a/lenas! lära sälja den rätt till andel i inreckningen. som efter ry särskilt är stadgar mä til/komma gä/denären.

76 §3 Finner förvaltaren det i 74§ fö- Finner förvaltaren det i 74§ foreskrivna kungörelsesätt icke vara reskrivna kungörelsesätt icke vara ägnat att bereda kungörelsen nödig ägnat att bereda kungörelsen nödig offentlighet,ankomme på honom att offentlighet, ankomme på honom att vidtaga de ytterligare åtgärder, som vidtaga de ytterligare åtgärder, som må anses erforderliga. Skulle han i må anses erforderliga. Skulle han i något fall anse tillfyllest, att auktio- något fall anse tillfyllest, att auktionen kungöres i mindre utsträckning nen kungöres i mindre utsträckning än i nämnda paragrafstadgas, begäre än i nämnda paragrafstadgas, begäre samtycke därtill av rättens ombuds- samtycke därtill av rättens ombudsman. inskränkning i fråga om man. inskränkning i fråga om kungörande av auktion å fast egen- kungörande av auktion å fast egendom, registrerat skepp, luftfartyg el- dom, registrerat skepp eller registrerar ler /nrecknade reservdelar till luftfartyg luftfartyg må dock icke äga rum utan må dock icke äga rum utan gälde- gäldenärens samtycke; ej heller må närens samtycke: ej heller må sådan sådan inskränkning ske beträffande inskränkning ske beträffande kungörande av auktion å annan lös kungörande av auktion å annan lös vari borgenär har panträtt egendom, 3 Senaste lydelse egendom, vari borgenär har panträtt eller annan särskild formånsrätt, l973:ll32 (jfr 1975:918).

60 Lag/örslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lvde/se

eller annan särskild iörmånsrätt, som avses i Formånsrättslzigen som avses i förmånsrättslagen (1970:979), med mindre den borge- (1970:979), med mindre den borge- när samtycker därtill. när samtycker därtill.

198 .x §4

Har konkurs i annat fall än som Har konkurs i annat fall än som avses i 26 § upphört utan att till boet avses i 26 § upphört utan att till boet hörande fast egendom eller här i riket hörande fast egendom gått till förregistrera! skepp eller andel i sådant sâiljning, skall ägaren anmäla det till skepp gått till Försäljning, ankomme den myndighet, hos vilken :anteckpå fastighetens eller skeppets eller ning om konkursen eller anmälan skeppsandelens ägare att (läran: göra om densamma ägt rum. Vad som nu anmälan hos den myndighet. hos vil- sagts om _last egendom har motsvaken anteckning om konkursen eller rande tillämpning ifråga om skepp och anmälan om densamma ägt rum; ltt/jt/artyg. som är infört i skeppsregiskolande, när Förhållandet styrkes. stret eller Itt/ilartygsregistret, andel i anteckning därom göras i fastighets- och iti/lkørlig äganderätt till sådan boken eller i skeppsregistret. egendom och andel däri. När förhållandet styrkes skall anteckning därom göras i fastighetsboken eller i registret. Vad iförsta stycket stadgas ska/l äga motsvarande tillämpning beträffande /zt/jt/ártyg, som blivit infört i ltgfjt/artygsregistret, samt lott i och intecknade reservdelar till sådant fartyg.

Övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. 4 Senaste lydelse 2. De äldre bestämmelserna i 71. 73 och 76 §§ tillämpas beträffande in- 1975:244. tecknade reservdelar till luftfartyg som hör till konkursbo.

Lag/örslag 61

12 Förslag till Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) Härigenom föreskrives att 60§ 3 mom. uppbördslagen (1953:272) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 60 § 3 mom? Bestämmelserna i 88 c§ 3 mom. Bestämmelserna i 88c§ och 198§ 3 mom. utsökningslagen. och 198.5 3 mom. utsökningslagen, ll § lagen (1971:494) om exekutiv ll § lagen (1971:494) om exekutiv Försäljning av fast egendom. 3 §7la- försäljning av fast egendom skola gen (1973:1130) om eaekutivjörsäli- icke äga tillämpning vid utmätning ning av registratur skepp m. m. samt för skatt. Vid dylik utmäming av re- 3 § lagen (1971:500) om wrekzttiv/ör- gistrerat skepp. skeppsbygge eller luft- Säl/lllttg av luft/artyg m. m. skola icke _fartyg skola bestämmelserna i 3 § Iaäga tillämpning vid utmätning för gen (1973:1130) om exekutiv _lörsäljskatt. ning av registrera! skepp m. m. ej tilllämpas.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

13 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1955:229) i anledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1955:229) i anledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg. dels att l. 4. 7 och 8 §§ skall ha nedan angivna lydelse, dels att i lagen skall införas en ny paragraf. 6 a å. av nedan angivna lydelse. dels att lO§ skall upphöra att gälla.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 s Denna lag äger tillämpning på luftfartyg infört i nationalitetsregister i främmande stat, som tillträtt den i Geneve den 19 juni 1948 avslutade 1 Lagen omtryckt konventionen rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg. eller 1972:75. Senaste lydelse i territorium. för vars utländska angelägenheter fördragsslutande stat svarar av lagens rubrik och för vilket fores särskilt nationalitetsregister. såvida icke den staten gjort 1974:771. förbehåll om att konventionen icke skall vara tillämplig å territoriet. Vad 2 Senaste lydelse i 5 ä stadgas skall dock gälla jämväl luftfartyg som är registrerat häri riket. 1973:1135 (jfr 1975:920).

62 Lagförs/ag SOU l976:70

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Till luftfartyg hänföras i denna lag, Till luftfartyg hänföras i denna lag, förutom flygkroppemjämväl moto- förutom flygkroppemjämväl motorer, propellrar, radioutrustning, in- rer, propellrar. radioutrustning. instrument och andra tillbehör, vare strument och andra tillbehör, vare sig de äro anbragta i fartyget eller sig de äro anbragta i fartyget eller tillfälligt skilda därifrån. tillfälligt skilda därifrån. Om sådan utrustning enligt lagen i den stat där /u/ifartyget är registrerat hör till luft- _lartyget endast tmderförutsättning att detta ärjörsett med utrustningen ifartygsägarens intresse, länder det till efterrättelse här i riket.

4.5 Där en i 2§ omformäld rätt till Där en i 2§ omförmäld rätt till luftfartyg, vilken innehaves såsom luftfartyg, vilken innehaves såsom säkerhet för fordran, enligt lagen i säkerhet för fordran. enligt lagen i den stat där fartyget är registrerat den stat där fartyget är registrerat förklarats omfatta tillika reservdelar förklarats omfatta tillika reservdelar som förvaras på angivna platser, som förvaras på angivna platser, skall rätten här i riket erkännasjäm- skall rätten häri riket erkännas jämväl i dessa reservdelar, såframt vid väl i dessa reservdelar, såframt vid forvaringsplatsen finnes anslaget forvaringsplatsen finnes anslaget ändamålsenligt och väl synligt till- ändamålsenligt och väl synligt tillkännagivande om rättens beskaffen- kännagivande om rättens beskaffenhet och omfattning, om namnet å het och omfattning. om namnet å dess innehavare och hans adress dess innehavare och hans adress samt om den inskrivningsbok i vil- samt om den inskrivningsbok i vilken rätten är inskriven. ken rätten är inskriven. Utan samtycke av rättsinnehavarert fär enskild sådan reservde/ ei utmätas för sig. Till reservdelar räknas föremål avsedda att anbringas i luftfartyg i stället för delar eller föremål som borttagits därifrån såsom delar av flygkroppen samt motorer, propellrar, radioutrustning och instrument jämte delar därav.

6a §

Om reservdelar skola säljas exekutivt på begäran av borgenär utan sådan rätt till dem som avses i denna lag, får skyddsbe/oppet ej i nâgotfcz/l bestämmas högre än till tvâ tredjedelar av det värde som i ärendet åsatts reservdelarna vid värdering av sakkunniga.

SOU [976270 Lag/örslag 63

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vid exekutiv_ /örsäl/tting av_flera luft- _fartyg skall varje fartyg IIIFOpGS/Ör sig. LLtft/artyg som äro i samme ägares hand och svara for samma torr/ringar skola dock utropas gemensamt, om ägaren eller borgenär ej begär särskild försäljning av visst eller vissa fartyg. Särskild sakägarförteekning skall upprättasför egendom som utropas för sig. Berra/fartde fordran for vilken .flera lztftfartyg svara skall i förteckningen anmärkas, att mindre belopp ätt/örteekningen anger kan komma att [alla på egendomen till _lölid av att köpeskilling/ör annan egendom lämnar tillgång till betalning av _fordringen eller del därav. A ndra stycket äger motsvarande tilllämpning vid _försäljning av ltt/jtfartyg och reservdelslager därtill. vilketjämte fartyget häftarjöt sådan till säkerhet _lör/ordran gällande rätt som avses i denna lag. Fartyg och lager/å dock ej utropas gemensamt, om/ordran bevakats av borgenär utan dylik rätt till reservdelar-na. Lager av reservdelar, som ej utropas gemensamt med Itt/ifartyg. kan på begäran av lagrets ägare eller borgenär utropas i skilda poster. med _lörbehå/l att _försäljning av sådan post sker endast om försäljningen, med ltänsytt även till de bud som avgivasjör andra poster, kan godtagas enligt lagen (l 977.00) om ?XPklIllV/ÖfSäl/lllng av registrerat lzt/t/artvg.

s Besväms Iuftfartyg av inskriven rättighet. som enligt denna lag skall erkännas häri riket. må fartyget ej överföras till det svenska Iuftfartygsregistret. med mindre innehavaren av rättigheten medgivit att fartyget här registreras. Överföres fartyget till det svenska Överföres fartyget till det svenska luftfartygsregistret. äge rättighetens luftfartygsregistret och visas därvid, innehavare/å den inskriven i inskriv- att borgenär vars_fordran »arförenad ningsbokenför lu/jt/artyg, så/ramt den med inskriven panträtt eller annan såär av sådan beskaffenhet. att den en- dan rättighet ijartvget samtyekt till

64 Lagförs/akg SOU l976:70

Nuvarande lydelse Föreslagen lvdelse

ligt lagen om inskrivning av rätt till luft- överföringen på vil/kor att han beredes _fartyg kan inskrivas såsom inteekning. motsvarande säkerhet i .fartyget efter dess registrering här i riket, äger han .få rättigheten Överförd till luftfart)gsregistret, om den kan grundas på inteekning. Därvid skall_ fordringerts kapitalbelopp inskrivas i_fartyget med bevarad företrädesrätt och pantbrev utfärdas till borgenärens säkerhet med verkan som om det lämnats denne sorn pant_ förfordringen genom tillkomsten av den utomlands inskrivna rättigheten. Borgenären ska/l antecknas som innehavare av pantbrevet. Fråga huruvida rättigheten tillkommit lag/igen prövas enligt lagen i den stat där/artyget var registrerat vid tiden _för rättighetens tillkomst. Sökes inskrivningen senast å den inskrivningsdag som infaller näst efter tre månader från det fartyget registrerades här i riket, gälle rättigheten med samma .förmånsrätt som den åtn/öt i den stat där_fartyget sist var registrerat. Fråga huruvida rättigheten lagligen tillkommit prövas enligt lagen i den stat där fartyget var registrerat vid tiden _för rättighetens tillkomst.

85 Det åligger luftfartstrerket att, så snart /ufitfartyg som avses i 7 § blivit registrerat, till inskrivnirzgsdomarert översända bevis om registreringen och om de inskrivna rättigheterna. inskrivningsdomaren skall å nästa inskrivningsdag anmärka rättigheterna i inskrivningsboken. Har borgenärs anspråk på luftpant- Var vid luftfartygs överföring till det rätt blivit inom den i5 § andra stycket svenska lufjtfartxrgsregistret från främangivna tiden antecknar i vederböran- mande register sådan anteckning om de inskrivningsbok och överföresfar- anspråk på luftpanträtt som avses i5 § tyget till det här i riket förda luft/ar- gjord i detfrämmande registret. skall tygsregistret, skall /uftfartsverket så motsvarande anteckning ofördrö/Iigen Senaste lydelse snart registrering skett översända bevis införas i det svenska luftfartygsregi- 197l 1501. därom samt om anteckningen till in- stret.

Lagförslag 65

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skrivningsdomaren, vilken har al! a° nästa inskriivningsdag göra motsvarande anteckning i inskrivningsbokerz.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

14 Förslag till Lag om domstol i lufträttsmål Härigenom föreskrives följande. Första domstol i mål rörande förhållande som avses i luftfartslagen (1957:297), lagen (l977:00) om inskrivning av rätt till luftfartyg, lagen (l955:229)ianledningav Sveriges tillträdetill 1948 års konvention rörandeinternationellt erkännande av rätt till luftfartyg, lagen (1922:382) angående ansvarighet för skada i följd av luftfart eller i föreskrift som meddelats med stöd av någon av dessa lagar är tingsrätt, som regeringen utser (lufträttsdomstol). Detsamma gäller brottmål i fråga om gärning som avses i luftfartslagen eller i föreskrift som meddelats med stöd av luftfartslagen, även om gärningen är belagd med strängare straffi brottsbalken. l fråga om behörighet för domstol att upptaga mål som avses i forsta stycket. har rättegångsbalkens regler motsvarande tillämpning. dock med beaktande av de särskilda regler som i vissa fall gäller enligt 9 kap. 28§ luftfartslagen (1957:297) eller 7 § lagen (1922:382) angående ansvarighet för skada i följd av luftfart. Mål som avses i denna lag upptages av lufträttsdomstol i den ort där talan skall väckas. Finns där icke Iufträttsdomstol, är den lufträttsdomstol behörig som är närmast den orten.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Äldre bestämmelser gäller i fråga om behörighet att handlägga mål, om talan väckts fore ikraftträdandet.

66 Lagförslag

15 Förslag till Lag om ändring i lagen (1922:382) angående ansvarighet för skada i följd av luftfart Härigenom föreskrives att 7§ lagen (1922:382) angående ansvarighet För skada i följd av luftfart skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse F äreslagen lydelse 7§ Rätt domstol för upptagande av Rätt domstol För upptagande av tvist, varom ovan förmäles, vare all- tvist, varom ovan förmäles, vare män underrärr i den ort, där olycks- lafträrtsdomsrol i den ort, där olycksfallet inträlTat eller där den, som sö- fallet inträffat eller där den. som sökes, har sitt bo och hemvist. kes, har sitt bo och hemvist. Finnes icke la/trärrsdomsrol där svaranden kunnar sökas enligt _första stycket, väckes talan vid /u/irätisdomstol som är närmast den orten.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

16 Förslag till Lag om ändring i sjölagen (189l:35 s. 1) Härigenom föreskrives att 17, 38. 39, 262, 269, 280, 284, 291 och 328 §§ sjölagen (l891:35 s. 1) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse l7§

Äges skepp, som skall avregistreras enligt l6§ Första stycket 3, av flera

medoch kan skeppet bevaras som svenskt genom att delägare gentemot delägare utövar rätt som avses i 52 eller 55 §, får det ej avföras ur skeppsskall registret så länge sådan rätt kan utövas. Bevaras skeppet som svenskt, det ej avlöras ur registret utan i stället det Förvärv inskrivas som föranlett anmälan För avregistrering. Gäller inteckning i skepp eller Skeppsbygge, som skall avregistreras, får egendomen ej avföras ur registret förrän borgenär, för vars fordran pantbrev på grund av inteckningen utgör säkerhet, med ingivande av pantbrevet skriftligen samtyckt till åtgärden. Skeppsbygge får dock avregistre- Skeppsbygge får dock avregistreras För att överföras till skeppsregi- ras för att överföras till skeppsregistret utan andra stret utan samtycke enligt andra samtycke enligt l stycket. För avregistrering av skepp stycket. För avregistrering av skepp Lagen omtryckt 1975: l 289. enligt 16§ Första stycket 4 eller av enligt 16§ Första stycket 4 eller av

Lag/örslag 67

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skeppsbygge enligt l6 § andra styc- skeppsbygge enligt 16 § andra stycket andra punkten fordras ey heller ket andra punkten fordras dock insamtycke av inteckningsborgenär, om teckningsborgenärs samtycke endast borgenären zmderläter- att söka beta/- om denne inom en månad från det ning nr egendomen inom en månad registermyndigheten underrättat från det registermyndigheten under- honom om avregistreringsgrunden rättat honom om avregistrerings- visar att han sökt betalning ur egengrunden. domen. 38§ l skepps- eller skeppsbyggnadsre- I skepps- eller skeppsbyggnadsregistret skall antecknas, när gistret skall antecknas, när l. talan väckts om hävning eller 1. talan väckts om hävning eller återgång av förvärv av registrerat återgång av förvärv av registrerat skepp eller skeppsbygge eller om skepp eller skeppsbygge eller om bättre rätt till sådan egendom eller bättre rätt till sådan egendom eller eljest i fråga, som angår inskrivning; eljest i fråga, som angår inskrivning; 2. mål som avses under l avgjorts 2. mål som avses under l avgjorts genom dom eller slutligt beslut som genom dom eller slutligt beslut som vunnit laga kraft; vunnit laga kraft; 3. ägare av registrerat skepp eller 3. ägare av registrerat skepp eller skeppsbygge försatts i konkurs; skeppsbygge försatts i konkurs; 4. registrerat skepp eller skepps- 4. registrerat skepp eller skeppsbygge eller inskriven rätt till sådan bygge blivit föremål för kvarstad, egendom blivit föremål for kvarstad, skingringsförbud eller utmätning, skingringsförbud eller utmätning. konkursförvaltare begärt att registrekonkursförvaltare begärt att registre- rat skepp eller skeppsbygge skall sälrat skepp eller skeppsbygge skall säl- jas exekutivt, ägaren enligt 10 § andjas exekutivt, ägaren enligt 10 § and- ra stycket begärt att registrerat skepp ra stycket begärt att registrerat skepp skall säljas exekutivt eller egenskall säljas exekutivt eller egen- domen sålts exekutivt; domen sålts exekutivt; 5. beslut som avses under 3 eller 5. beslut som avses under 3 eller 4 om konkurs, kvarstad, skingrings- 4 om konkurs, kvarstad, skingringsförbud eller utmätning upphävts el- förbud eller utmätning upphävts eller återgått eller fråga om exekutiv ler återgått eller fråga om exekutiv försäljning av registrerat skepp eller försäljning av registrerat skepp eller skeppsbygge eller inskriven rätt till sä- skeppsbygge eljest förfallit; dan egendom eljest förfallit; 6. skepp eller skeppsbygge skall 6. skepp eller skeppsbygge skall avregistreras enligt någon i l6§ an- avregistreras enligt någon i l6§ angiven grund men hinder mot avre- given grund men hinder mot avregistreringen möter enligt 17 §; gistreringen möter enligt 17 §; 7. enligt 35 § beslut meddelats att 7. enligt 35 § beslut meddelats att skepp eller skeppsbygge skall avföras skepp eller skeppsbygge skall avföras ur registret den dag registrering äger ur registret den dag registrering äger rum utomlands. rum utomlands.

68 Lag/örslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Är eljest i lag eller annan FörFattning föreskrivet att visst förhållande skall antecknas i skepps- eller skeppsbyggnadsregistret. skall det gälla. Anteckning i skeppsbyggnadsregistret skall överföras till skeppsregistret, om bygget överföras dit såsom skepp. Registeranteckning skall avFöras. om den uppenbarligen ej längre kan vara av betyr e. m 39 § Om inFöring i skepps- eller skepps- Om inFöring i skepps- eller skeppsbyggnadsregistret finnes innehålla byggnadsregistret finnes innehålla uppenbar oriktighet till följd av uppenbar oriktighet till Följd av skrivfel eller annat dylikt förbiseen- skrivfel eller annat dylikt Förbiseende, skall inFöringen rättas. Vad som de. skall inlöringen rättas. Vad som nu sagts har motsvarande tillämp- nu sagts har motsvarande tillämpning på uppenbar oriktighet i regi- ning pâ uppenbar oriktighet i registret till följd av tekniskt fel. Kan stret till Följd av tekniskt fel. Kan rättelse bli till Förläng För ägare eller rättelse bli till Förläng För ägare eller för innehavare av pantbrev på grund För innehavare av pantbrev på grund av inteckning, skall det inbördes Fö- av inteckning. skall det inbördes Företrädet mellan berörda Förvärv be- reträdet mellan berörda Förvärv bestämmas efter vad som finnes skä- stämmas efter vad som finnes skäligt. Tillfälle att yttra sig skall lämnas ligt. TillFäIle att yttra sig skall lämnas part som beröres. om han är känd. part som beröres. om han är känd, samt myndighet som avses i 351 §1 samt myndighet som avses i 351 å. Meddelas ej bes/ut samma dag som ärendet ttpptagits. skall anteckning om ärendet göras i registret. Beslut om rättelse meddelas genom inFöring i registret. Skälen För beslutet antecknas i dagboken eller akten. l stället För bevis eller handling. som utFärdats i enlighet med den tidigare inFöringen. skall ny sådan handling utFärdas. Den tidigare handlingen skall återfordras. göras obrukbar och behållas av registermyndigheten. Den som innehar handlingen är skyldig att ingiva den lör detta ändamål. l Föreläggande att fullgöra sådan skyldighet Får vite utsättas. Talan mot beslut om rättelse får föras även av myndighet som avses i 351 §.

262 s Panträtt stl/tas genom att skeppets Panträtt upp/äte.: genom att skepeller skeppsbyggets ägare, efter att ha pets eller skeppsbyggets ägare, efter sökt för sitt Förvärv. att ha sökt inskrivning för sitt förinskrivning överlämnar pantbrevet som pant för värv, överlämnar pantbrevet som - _/brdringen. pant för bestående eller_framtida_ förd ran. Innan pant/brdrart grundats har den som efter upplåtelsen _föniärvaz egen-

Lag/örslag 69

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

domen rätt att hos borgenären göra sådant anspråk på pantbrevet som upplåtaren själv ägt resa. Gör/örvärvaren det. _lör/aller tipp/åtelsens verkan mot honom. Bestämmelser om ägarens rätt när Bestämmelser om ägarhypotek pantbrevet icke alls eller endast delvis finnas i 270 §. utnytt/atsjör pantsättrting (ägarhyporek) finnas i 270 §.

269 § Har pantråitt upplåtits i skepp eller skeppsbygge av någon som icke var rätt ägare, skall upplåtelsen dock gälla. om upplåtarens åtkomst var eller därefter, på ansökan före upplåtelsen, blev inskriven och om borgenären vid upplåtelsen eller. när fordringen därefter överlåtits till annan, denne vid sitt Förvärv varken insett eller bort inse att upplåtaren ej var rätt ägare. Vad som nu sagts har motsvarande tillämpning i fråga om panträttsförvärv genom upplåtelse från någon som var rätt ägare men på grund av förvärvsvillkor saknade rätt att förfoga över egendomen genom upplåtelsen. Godtros/örvärv består ej om rätte ägaren innan pant/ordran grundats hos borgenären gör sådant anspråk på pantbrevet som zipplåtaren själv ägt resa. Detsamma gäller, om motsvarande anspråk göres av den till vars förmån _lörvärvsvillkor gäller.

280 § Rättighet i fartyg eller fartygsbygge som enligt 278 eller 279§ gäller i Sverige medför här det företräde i förhållande till annan inskriven rättighet och. i den mån det är förenligt med 259 och 260 §§. i övrigt den verkan i förhållande till tredje man som rättigheten har enligt lagen i den stat där fartyget är registrerat eller bygget utföres. Registreras fartyget eller bygget i Sverige och har rättighetshavaren samtyckt till att egendomen avregistrerats eller rättigheten avförts utomlands på villkor att han beredes motsvarande säkerhet i egendomen efter dess registrering här, är han berättigad till inskrivning med bevarad företrädesrätt i den ordning som angives i 284 _si_ Pantbrev på grund därav ska/l utfärdas till hans säkerhet med verkan som om det lämnats honom som pant/ör/ordringen genom tillkomsten av den ut-

70 Lagfötslag SOU l976:70

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

omlands inskrivna rättigheten. .Fråga om rättigheten tillkommit lag/igen prövas enligt lagen i den stat där egendomen var registrerad eller rättigheten blev inskriven vid tiden för dess tillkomst.

284 §

Möter icke hinder enligt 283 §, skall inteckning beviljas och pantbrev utfärdas på grund av inteckningen. Visas vid registrering av skepp eller skeppsbygge, att borgenär vars_fordran dessförinnan var förenad med utomlands inskriven pantrátt eller annan sådan rättighet i egendomenförbehâllit sig säkerhet i egendomen enligt 280 § andra stycket, skall fordringens kapitalbelopp inskrivas i egendomen. Pantbrev skall utfärdas och hållas borgenären till handa med erinran om att det utgör hans säkerhet enligt nämnda lagrum. Bestämmelser om utfárdande av nytt pantbrev i stället lör pantbrev som dödats ñnnas i lagen (l927:85) om dödande av lörkommen handling.

291 § På ansökan av pantbrevs innehavare skall innehavet antecknas i skeppseller Är annan antecknad som innehavare, skall skeppsbyggnadsregistret. registermyndigheten sedan det nya innehavet antecknats avlöra den tidigare anteckningen och underrätta den vars innehav var antecknat. Föreligger till antagande att sökanden ej innehar pantbrevet, skall Föreläganledning gande meddelas honom att uppvisa detta. Vid inskrivning enligt 284 § andra stycket skall borgenären antecknas som pantbrevets innehavare. Anmäler den vars innehav antecknats att innehavet upphört, skall anteckningen avföras. Har ansökan första stycket icke gjorts, när pantbrev utfärdas. eller enligt icke ny sådan ansökan när anteckning om innehav avlöres, an- Föreligger tecknas skeppets eller skeppsbyggets ägare som innehavare.

328 §

Betälhavare dömes till böter, 1. om han Försummar att enligt 58§ tredje stycket underrätta redaren om fel eller brist i fartygets behöriga skick,

Lag/örslag 7 l

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2. om han försummar att enligt 60§ andra stycket på fartyget medföra skeppshandlingar eller ett exemplar av denna lag, 3. om han försummar att avgiva rapport enligt 70 § eller uppsåtligen eller av Odktszlmhel lämnar oriktig eller vilseledande uppgift i sådan rapport. 4. om han vägrar att i fall som avses i 3l7§ överlämna fartygets nationalitetshandling till besiktningsmännen, eller 5. om han utan laga hinder vägrar att i sådant fall som avses i 346§ på fartyget medtaga befälhavare eller sjöman, hans aska eller efterlämnade effekter. Till samma straff dömes befälhavare eller redare, om han försummar att enligt 306§ göra anmälan om sjöförklaring eller om han uppsåtligen eller av oaktsamhet föranleder att sjöförklaring .uppskjutes, utan att förutsättningar äro för handen enligt 304 §. Till böter dömes skeppsbefEi/havare, som _lörsummar att enligt 69 § underrätta regisrermyndigheten rörande kvarstad eller utmäming.

l. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. 2. Den nya bestämmelsen i 17 § skall gälla i fråga om avregistrering för vilken grunden antecknats i skepps- eller skeppsbyggnadsregistret efter ikraftträdandet. 3. De nya bestämmelserna i 262 och 269 §§ skall gälla i fråga om upplåtelse som företas efter ikraftträdandet.

17 Förslag till

Lag om ändring i stämpelskattelagen (1964:308) Härigenom föreskrives att 11 §, 30§ 2 mom. samt 32 och 36 §§ stämpelskattelagen (l964:308) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 11 §2 Beviljas inteckning eller förklaras ansökan om inteckning vilande, skall stämpelskatt erläggas. Med beviljande av inteckning likställes i denna lag att inteckning överföres från skeppsbyggnadsregistret till skeppsregistret. Skatten utgår med fyra kronor för Skatten utgårför inteckningi skepp varje fullt tusental kronor av det ka- eller luftfartyg med en krona och för 1 Senaste lydelse av lapitalbelopp, för vilket inteckning be- annan inteckning med fyra kronor för gens rubrik 1974:864. Laviljas eller ansökan om inteckning varje fullt tusental kronor av det ka- gen omtryckt 1971:454. förklaras dock lägst med tio vilande, pitalbelopp, för vilket inteckning be- 2 Senaste lydelse kronor. viljas eller ansökan om 1974:887. inteckning

72 Lag/örslag SOU l976:70

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

förklaras vilande. dock lägst med tio kronor. Skatteplikt Föreligger icke, när 1) inteckning meddelas i järnväg för allmän trafik; 2) vilandeförklarad ansökan om inteckning fullfbljes; 3) inteckning meddelas på grund av 4§ lagen (l927:79) om rätt för borgenär till betalning ur ersättning på grund av brandförsäkringsavtal; 4) utbyte av pantbrev, vilandebevis eller intecknad fordringshandling äger rum; 5) inteckning utsträckes till att 5) inteckning utsträckes till att avse ytterligare en eller flera fastig- avse ytterligare en eller flera fastigheter eller ytterligare ett eller flera heter; Iu/tfarrygz 6) nytt pantbrev eller vilandebe- 6) nytt pantbrev eller vilandebevis utfärdas l fall som avses i 22 kap. vis utfärdas i fall som avses i 22 kap. 5 § tredje stycket jordabalken och i 5 § tredje stycket jordabalken och i 10§ andra stycket lagen (l927:85) l0§ andra stycket lagen (1927285) om dödande av förkommen hand- om dödande av förkommen handling; ling; eller 7) sådan åtgärd v/dtages beträffande inteekning i Iuftfartyg som avses i 29 eller 30 § lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till lufifártyg; eller 8) inteckning meddelas i skepps- 7) inteckning meddelas i skeppsbygge. bygge.

30 §3 .\ 2 mom. Med inskrivningsmyn- 2 mom. Med inskrivningsmyndighet avses i denna lag även regis- dighet avses i denna lag även registermyndighet enligt 2§ sjölagen termyndighet enligt 2§ sjölagen (l891:35 s. 1). (l89l:35 s. l) eller 4 kap. l§ lagen (l 97 7:00) om inskrivning av rätt till lLt/t/ärtyg. Myndighet, som enligt I mom. har att meddela beslut rörande skatt. är beskattningsmyndighet. Skatteplikt inträder, i fall som avses i a) 3 §, när ansökan om lagfart eller inskrivning av tomträtt beviljas eller förklaras vilande; b) 11 §, när inteckningen beviljas eller ansökan därom förklaras vilande; c) 13 S, när ansökan om inskrivning beviljas eller. i fall som avses i 13 § tredje stycket. när avregistrering sker; d) 19 §, när registrering som sägs i 27§ andra stycket a) sker; e) 20 ä, när registrering sker; f) 21 §, när handlingen utlämnas; g) 24 §. när överlåtelse eller pantsättning sker eller innehavaren dessför- 3 Senaste lydelse innan avlider; samt 1974:887. h) 28 §, när dragning sker.

SOU l976:70 Lag/ärs/ag 73

.Vurzz/ariz/c) lydelse F örcas/açen lydelse

32 §4 l förhållande till statsverket skola för skattens erläggande svara, beträffande skatt för a) förvärv av fast egendom, tomträtt eller skepp, båda kontrahenterna; b) inteckning, den som vid tid- b) inteckning, den som vid tidpunkten för skattepliktens inträde är punkten för skattepliktens inträde är behörig att ansöka om inteckning i behörig att ansöka om inteckning i den fasta egendomemtomträtten el- den fasta egendomen, tomträtten, ler skeppet eller. i fråga om annan skeppet eller /tç/i/á/Iyger eller, i fråga egendom, att medge inteckningen; om annan egendom. att medge inteckningen; c) aktie eller insats i svenskt bolag, bolaget och de som äro ledamöter i bolagets styrelse sedan skatteplikt inträtt; d) obligation, som avses i 21 F, och här i riket utfärdat certifikat, som sägs i 2l eller 24,5, utfardaren; e) annan handling, för vilken enligt 24§ skatteplikt föreligger, den som överlåter eller pantsätter handlingen eller, då skatteplikt inträder på grund av dödsfall, innehavarens dödsbo; samt f) lotteri, den som anordnar detta. När flera svara för skattens erläggande, åligger ansvarigheten dem solidariskt. Skattskyldig är den som i varje särskilt fall är gentemot statsverket ansvarig för skattens erläggande.

36 §5 l fall. som avses i 30§ l mom. första stycket a) eller b). skall skatten inbetalas till beskattningsmyndigheten eller den myndighet regeringen bestämmer inom en månad från den dag, då expedition i ärendet blir tillgänglig för sökanden, eller. vid tillämpning av andra stycket samma moment, den senare dag, då beslutet om skattens fastställande meddelas. lnnan expedition i ärendet blivit tillgänglig eller beslut som nu sagts blivit meddelat, må skatten icke mottagas. Fastställer överrätt skatten till högre belopp än beskattningsmyndigheten förut beräknat eller vitsordar skattskyldig anmärkning av den enligt 48 § förordnande granskningsmyndigheten, skall sålunda tillkommande skattebelopp inbetalas till länsstyrelsen i det län, dit beskattningsmyndigheten hör inom en månad efter det att överrättens beslut meddelats eller granskningsmyndigheten erhållit meddelande om vitsordandet. l tall, som avses i 30.5 1 mom. första stycket c), åligger det den skattskyldige att inbetala skatten genom insättning på beskattningsmyndighetens postgirokonto inom den tid, som gäller för avgivande av deklaration. Om den av beskattningsmyndigheten eller besvärsmyndighet fastställda skatten överstiger vad som skolat utgöras enligt deklaration eller, då beslut förut meddelats i saken, enligt det beslut som närmast föregått, åligger det den 4 Senaste lydelse 1974:887. skattskyldige att inom tid. som beskattningsmyndigheten bestämmer, till denna inbetala det felande beloppet. Vad nu sagts skall även gälla. om 5 Senaste lydelse skatt fastställts ehuru deklaration 1974:887. ej avgetts.

74 Lag/örslag SOU l976:7O

Nuvarande lydelse Färes/agezz lydelse

När synnerliga skäl äro därtill, må beskattningsmyndighet, som avses i andra stycket, bevilja anstånd med skattens erläggande. Den handling, som ligger till Den handling, som ligger till grund för skattens fastställande eller, grund för skattens fastställande eller. när fråga är om inteckning i fast när fråga är om inteckning i fast egendom, tomträtt eller skepp, pant- egendom, tomträtt. skepp eller luftbrev eller vilandebevis må beskatt- fartyg, pantbrev eller vilandebevis ningsmyndigheten icke utlämna, må beskattningsmyndigheten icke förrän skatten erlagts. Har inteck- utlämna, förrän skatten erlagts. Har ning överförts från skeppsbyggnads- inteckning överförts från skeppsregistret till skeppsregistret i sam- byggnadsregistret till skeppsregistret band med att skeppsbygge registre- i samband med att skeppsbygge rerats som skepp. må icke nationali- gistrerats som skepp, må icke natiotetshandling för skeppet utlämnas, nalitetshandling för skeppet utlämförrän skatten för inteckningen er- nas. förrän skatten för inteckningen lagts. erlagts.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Äldre lydelse av ll § tredje stycket 5) gäller fortfarande i fråga om utsträckning som sökts före ikraftträdandet.

II Motiv

1 Inledning

Under den internationella luftfanens snabba utveckling detta århundrade yppades snart nog behov av mellanstatligt erkännande av rätt till luftfartyg. Sådant erkännande av rätt till fartyg tillämpades för sjörättens del av ålder utan stöd i internationellt fördrag och reglerades första gången genom 1926 års internationella konvention om sjöpanträtt och fartygshypotek, senare efterträdd av 1967 års internationella konvention i samma ämne och kompletterad av 1967 års konvention om inskrivning av rätt till fartyg under byggnad. Det internationella lufträttsliga arbetet på detta område inleddes 1925 och slutfordes - inom International Civil Aviation Organization (lCAO)-i juni 1948 då i Geneve undertecknades en konvention rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg, i det följande kallad inskrivningskontvenrionen. Denna lades till grund för 1955 års svenska lufträttslagstiftning som sattes i kraft den 1 februari 1956; i samband därmed tillträdde Sverige inskrivningskonventionen. Lagstiftningen omfattade bl. a. lag om registrering av luftfanyg samt om bärgning av sådant fartyg m. m.

Denna lag inarbetades senare i 1957 års luftfartslag? Lufträttslagstiftningen se NJA n 1955 s. 145

bottnar i övrigt också i 1944 års internationella konvention om civil luftfart, rr. i det följande kallad Izç/i/lzrlskonventionen. 25e NJA u 1957 s. 1 rr. Denna 1950-talets luftsakrättsliga lagstiftning hade till stor del 1901 års 3 Med .tjögâende fartyg lagstiftning om registrering av sjögående fanyg3 till förebild och gick därförstås här inte detsamigenom delvis tillbaka på fastighetsrätten, som även legat till grund för ma som det i sjörätts- 1901 års lag om fartygsinteckning. 1955 års lagstiftare hade klan för sig konventioner vanliga beatt de nya lagreglerna på det sättet inte skulle komma att bli fullt tidsenligaf* greppet seagoing vessel. som egentligen bör över- Bl. a. pågick då det arbete på revision av fastighetsrätten som mynnade såittas med havsgâende ut i 1970 års JB. Och därefter har genom lagstiftning 1973-1975 genomförts eller hägsjögâende fartyg. en fullständig revision av sjösakrätten på grundval av bl. a. 1967 års nyss- utan i stället fartyg för nämnda sjörättskonventioner? Vattenburen drift till skillnad från fartyg för Det är nu dags att modernisera den luftsakrättsliga lagstiftningen. luftburen sådan. Utred- För utredningen har utfärdats följande direktiv. ningen använder i det följande uttrycket sjö- Nuvarande regler om registrering av och inskrivning av rätt till luftfartyg m. m. gående fartyg i denna sefinns i lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg, lagen (1955:229) i annare betydelse. ledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg samt luftfartslagen (1957:297). Till grund för lagstiftningen låg *Se NJA 11 1955 s. 153 f. bl. a. den i Geneve den 19 juni 1948 avslutade konventionen rörande internationellt 5 Se främst SFS erkännande av rätt till luftfartyg. Lagstiftningen följde i väsentliga avseenden förebilder 197311064-1076 och i fastighetsrättens inteckningsregler och i sjörättens regler om registrering av och 1130-1135 samt inteckning i fartyg. Vid denna tid pågick arbetet med en reformering av det fas- l975:601-606.

76 Inledning SOU l976:7l)

tighetsriittsliga inskrivningsvåisendet. Vid tillkomsten av 1955 års lagstiftning på luftråittsomrâdet lörutsattes att en revision av denna lagstiftning kunde aktualiseras sedan det berörda reformarbetet på fastighetsrättens område föranlett lagstiftning. Genom införandet av den nya jordabalken har det fastighetsrättsliga inskrivningsväsendet undergâtt en genomgripande omdaning. Genom Kungl. Majzts beslut den 26 april 1972 har till lagrådet remitterats förslag till ändringar i sjölztgen. vilka innebär bl. a. att moderna regler om registrering av och inskrivning av rätt till vissa fartyg och fartyg under byggnad skall genomföras. Förslagen bygger delvis på internationella fördrag motsvarande 1948 års nyssnämnda lufträttskonvention. De nya reglerna har fastighetsrâittslig förebild, men de avviker i vissa hänseenden från de fastighetsrättsligza reglerna, väsentligen beroende på att fartyg har karaktär av lösöre. De redan genomförda ändringarna i de fastighetsrättsliga inskrivningsreglerna och den förestående revisionen av ntotsvztrande sjörättsliga regler bör föranleda cn översyn av lagstiftningen om inskrivning av rätt till luftfartyg. Denna uppgift bör anförtros en särskild sakkunnig. Den sakkunnige bör med utgångspunkt i de nya fastighets- och sjörättsliga reglerna utarbeta och lägga fram förslag till lagregler rörande inskrivning av äganderätt till luftfartyg och panträtt på grund av inteckning i sådan egendom. l den mån det visar sig behövligt för att nå anpassning till motsvarande sjörättsliga regler bör den sakkunnige också utarbeta förslag till nya lagregler om luftfanygs nationalitet. tillbehör till luftfartyg. luftpanträtt och exekution i luftfartyg. Den sakkunnige bör också uppmärksamma frågan om det behövs lagregler i motsvarande hänseenden beträffande luftfartyg under byggnad. Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt och om möjligt vara avslutat före utgången av 1973. Till utredningens övervägande har också överlämnats en framställning av luftfartsverket till Kungl. Majzt den 3 juli 1972 rörande forum i lufträttsmål. Denna fogas till betänkandet som bilaga I. Utredningen har inte kunnat följa direktivens tidsplan utan har nödgats invänta att den sjösakrättsliga lagstiftningen slutfördes och sattes i kraft. Följande allmänna spörsmål har till en början stått i förgrunden under utredningsarbetet, nämligen om fastighetsrätt eller sjörätt främst bör tas till rättslig förebild för den nya regleringen av luftsakrätten, om luftfartygs registrering bör vila på registreringsplikt eller registreringsrätt, om registrering av luftfanyg under byggnad för privaträttslig inskrivning bör införas, om instituten gemensam inteckning i flera luftfartyg och i luftfartyg jämte reservdelslager bör bevaras och om inskrivning av nyttjanderätt till luftfartyg bör införas. Rörande dessa och andra spörsmål har utredningen inhämtat yttranden från myndigheter, sammanslutningar, företag och enskilda, som har befattning med och erfarenhet av lufträttsliga frågor. Detta har delvis skett genom särskild enkät över vilken gjorts sammanställning som framgår av bilaga 2. Sedan den sjösakrättsliga lagstiftningen satts i kraft har utredningen dessutom funnit sig böra ägna särskild uppmärksamhet åt viss svaghet i den nya konstruktionen av panträtt på grund av inteckning. I den delen har utredningen haft överläggningar gemensamt med utredningen ang. företagsinteckning.

SOU l97(›:70 77

2 Allmän motivering

2.1 Översikt av nuvarande ordning

De nuvarande luftsakrättsliga lagreglerna Fördelar sig på regler om registrering i 2 kap. LL, om luftpanträtt i ll kap. LL, om inskrivning av rätt till luftfartyg i InskrL och om erkännande av rätt till vissa främmande luftfartyg i KonvL. Därtill kommer regler om exekution i luftfartyg i UL och LfL. Registrering sker i luftfartygsregistret, som förs av luftfartsverket, medan rätt till fartyget skrivs in i inskrivningsbok som förs av inskrivningsdomare vid Stockholms tingsrätt. Registreringsplikt är ej föreskriven utan luftfartygsregistret är helt byggt på registreringsrätt. Luftfart här i landet förutsätter emellertid normalt att fartyget är registrerat, här eller utomlands: det följer av l:l och 2 LL. Rätt till registrering i Sverige föreligger enligt 2:2 LL för svenskägda luftfartyg vare sig ägaren är staten, kommun, enskild person, sammanslutning eller annat rättssubjekt. Med regeringens medgivande kan också annat luftfartyg registreras i luftfartygsregistret, om fartyget i regel nyttjas med utgångspunkt här i landet. Det är enligt 2:3 LL förbjudet att i Sverige registrera luftfartyg, som redan är registrerat utomlands. med mindre fartyget avförs ur det främmande registret. Till förutsättningarna för registrering här i landet hör enligt 2:4 LL att luftfartyget skall ha luftvärdighetsbevis och, i vissa fall, miljövärdighetsbevis. Det finns regler om interimsregistrering i ett s. k. bihang till luftfartygsregistret; se 2:ll LL. Luft- ° Denna artikel tar visfartyg under byggnad kan inte registreras som sådant här i landet. serligen sikte på avregistrering för registrering Registrering i luftfartygsregistret konstituerar enligt 2:12 LL fartygets utomlands men lagregeln svenska :iar/ona/irei. Luftfartyget är svenskt så länge det är registrerat i Svegäller varje avregistrerige. Dock skall det avregistreras. om det kommit i utländsk hand. Ehuru ring. Jfr l7§ SjöL. 7 Genom pantavtal kan registreringsplikt ej föreligger, får intecknat luftfartyg ej avregistreras utan samtycke av inteckningshavaren: det går tillbaka på art. IX i inskrivnings- således inte stiftas en konventionen? Även interimsregistrering grundar svensk nationalitet; luftpanträtt som ej uppjfr 2:14 LL. kommer ex. lege. Däremot torde man genom Fordran på bärgarlön och på ersättning för särskilda kostnader som varit avtal kunna förebygga att oundgängliga för att bevara fartyget är enligt 11:2 LL förenad med lig/l- luftpanträtt uppkommer. pamrán. Panträtten stiftas utan avtal genom fordringens uppkomst.7 Den Dylika s. k. non-lienklausuler är i viss utbestår under förutsättning att den inom tre månader anmäls för anteckning sträckning erkända i sjöi inskrivningsboken för luftfartyg och dessutom inom samma tid överensrätten; jfr SOU 1970:74 kommelse träffats om pantfordringens belopp eller talan väckts om pants. 123 och prop. 1973:42 rätten i laga ordning; det följer av 11:6 LL. s. 162 och 164.

78 Allmän motivering

Inskrivning av rätt till luftfartyg förekommer endast i form av inteckning.

Äganderätt till luftfartyg antecknas visserligen enligt 39§ lnskrL i inskriv-

ningsboken för luftfartyg men en sådan anteckning ger ej upphov till någon i lag föreskriven rättsverkan. Ofullbordat förvärv av luftfartyg antecknas, liksom i vissa fall också nyttjanderätt till fartyget, av offentligrättsliga skäl i luftfartygsregistret enligt föreskrift i 2:10 LL. Luftfartygsinteckning innefattar under nuvarande ordning en panträtt som i stor utsträckning är accessorisk till en på skriftligt fordringsbevis grundad fordran, vilket bl.a. yttrar sig på det sättet att en ogiltighetsgrund som drabbar fordringen i princip återverkar på panträtten. Fordringsbeloppet kan vara i svenskt eller utländskt mynt. Borgenären förutsätts själv vara verksam för att utverka inteckningen på grundval av inteckningsmedgivande av luftfanygets ägare. Sådant inteckningsmedgivande tecknas på fordringshandlingen. l allmänhet är det fråga om skuldebrev ställda till innehavaren och de från fastighetsrätten kända omslagsreverserna är också i bruk här. lnteckning är enligt 3§ lnskrL ej tillåten i andel (lott) i luftfartyg men däremot kan inteckning för en fordran enligt samma lagrum meddelas gemensamt i flera luftfartyg och enligt 4§ lnskrL i luftfartyg och reservdelslager. När intecknad fordringshandling utgör säkerhet för omslagsrevers, kan den behandlas enligt reglerna för handpant, åtminstone såvitt gäller rätten till betalning ur den intecknade egendomen. Borgenären kan nämligen ej endast söka betalning ur egendomen inom omslagsreversens ram utan även realisera inteckningen som lös pant och på omslagsreversen avräkna vad som flyter in vid den försäljningen. När inteckningen skilts från omslagsreversen, kan den som bärare av självständigt betalningsanspråk realiseras i den intecknade egendomen utan hänsyn till omslagsreversen. lnteckningen kan naturligtvis också fungera självständigt från början. l den mån inteckning ej utgör säkerhet för fordran ger den enligt 27 och 28 §§ lnskrL upphov till s. k. ägarhypotek och kan på nytt ges ut med oförändrad inteckningsrätt. Panträtt på grund av inteckning i luftfartyg m. m. omfattar enligt l8§ lnskrL ej ersättning på annan grund än försäkring för skada på egendomen. Till försäkringsersättning kan inteckningshavaren ha rätt genom att räknas som medförsäkrad (förmånstagare) jämte ägaren, ifall denne försäkrat fartyget. Föreskrift därom finns i 54§ FAL. l regel torde försäkring tas och försäkringspolisen pantförskrivas till inteckningsborgenären. Panträtt på grund av inteckning ger enligt 4§ 3 och 9§ andra stycket FRL förmånsrätt till betalning nännast efter luftpanträtt. lnteckningsränta säkras av panträtten för en tid av högst tre år före exekution; jfr 19a§ lnskrL. Konkurrens med handpanträtt utesluts av föreskrift i 10:7 HB, enligt vilken sådan pantsättning av luftfartyg ej är tillåten. Panträtt på grund av inteckning upphör genom att inteckningen dödas eller som en följd avatt egendomen sålts exekutivt utan att det intecknade beloppet tillåtits innestå i avräkning på köpeskillingen. Den torde också upphöra, om luftfartyget avregistreras med inteckningshavarens medgivande. Dessutom kan panträtten i speciella fall tänkas bli forklarad forverkad enligt BrB. Genom exekutiv försäljning övergår luftfartyg i köparens ägo i princip

Allmän motivering 79

gravationsfritt enligt 25 ä lnskrL. Men det är möjligt för köparen att överta inteckningsskuld genom avräkning på köpeskillingen med borgenärens medgivande; inteckningen tillåts då bestå i fartyget. lntecknat luftfartyg får enligt 2:9 LL ej avregistreras utan borgenärens samtycke. Efter sådan avregistrering skall inteckningen enligt 24§ lnskrL avföras ur inskrivningsboken.

2.2 De rättsliga förebilderna

2.2.1 F asrighersrärren Genom 1970 års JB infördes nya regler om bl. a köp, byte och gåva av fast egendom och om panträtt på grund av inteckning i sådan egendom. Överlåtelse av fast egendom är enligt 4 kap. JB formaliserad så att den endast kan ske skriftligen i viss ordning; eljest är den ogiltig. Även vissa överlåtelsevillkor kräver skriftlig form för att gälla. Detta är bla. fallet med villkor varav förvärvets fullbordan eller bestånd beror eller som inskränker förvärvarens sakrättsliga rådighet över egendomen. Villkor varav förvärvet beror kan dessutom i regel bara ställas upp för en tid av längst två år. Inskrivningsrättsligt behandlas förvärv, vars fullbordan eller bestånd beror av villkor, enligt 20:7 JB så att endast vilande lagfart kan meddelas.

Fastighetsforvärvarens rätt står sig mot överlåtarens borgenärer i kraft

av själva förvärvsavtalet; enligt 29 b§ KL anses visserligen överlåtaren ha avhänt sig fastigheten först när förvärvaren sökt lagfart. Lagfarten spelar dock enligt 18 kap. JB en viktig roll som legitimation vid godstrosförvärv. Det förtjänar uppmärksammas att vid s. k. tvesala det senare förvärvet be-

handlas som principiellt giltigt*

Panträtt på grund av fastighetsinteckning upplåts enligt 6 kap. JB av ägaren med hjälp av pantbrev i fastigheten. Han vinner behörighet att förfoga över fastigheten på det sättet redan genom förvärvsavtalet. Men för att vinna inteckning på grundval varav pantbrev utfärdas - måste han söka lagfart; det följer av 22:3 JB. Panträttsbehörighet i kraft av ett förvärvsavtal för vilket lagfart ej sökts kan följaktligen utnyttjas bara i den mån tidigare utfärdade pantbrev finns tillgängliga för ändamålet. Det är bara fastighetsägaren själv som kan upplåta regelrätt panträtt i fastigheten. Som redan framgått är emellertid godtrosförvärv av panträtt i fastighet enligt 18 kap. JB i viss utsträckning möjligt från den som, ehuru han saknar materiell behörighet. är legitimerad genom lagfart. Fastighetspantbrevet kan ej överlåtas, endast pantsättas. Det pantförskrivs i princip enligt reglerna för lös pant. l den mån pantbrevet ej utgör säkerhet för pantfordran grundar inteckningen ägarhypotek. Pantbrevet kan enligt 9l a§ UL också utmätas och sådan exekution ger borgenären väsentligen samma ställning som en inteckningsborgenär. Införing i fastighetsboken hari vissa fall legal publicitetsverkan. Det gäller bl. a. anteckning om vissa rättsanspråk rörande egendomen och inskränkningar i ägarens sakrättsliga rådighet över densamma. Sedan ärende om sådan anteckning tagits upp på inskrivningsdag. kan enligt 18:8 JB god tro rörande omständighet som införingen avser ej med framgång åberopas för beståndet 8Jfr 17 kap. JB.

80 A //nrän morivering SOU 1976 70

av annan rätt till egendomen än panträtt. Undantaget för panträttsanspråk är påfallande och forestavat av hänsyn främst till praktisk bankrutin.” Utredningen återkommer till detta ämne i det följande (jfr 2.2.4). Panträtt på grund av fastighetsinteckning upphör genom att pantfordringen infrias. genom att inteckningen dödas eller genom att den blir utan verkan efter exekutiv försäljning av fastigheten, emedan den inte täckts av köpeskillingen. Även expropriation utplånar inteckningen och därmed panträtten. Fastighetsbokens vederhäftighet sanktioneras av statligt skadeståndsansvar enligt speciella regler i 19:19 JB.

2.2.2 .Sjörätten Genom 1973-75 års sjörättsliga lagstiftning har for vissa sjögående fartyg « enligt 2 § SjöL betecknade skepp - mot bakgrund av internationella konventioner införts ett sakrättsligt regelsystem. som delvis också går tillbaka på fastighetsrättslig förebild. Svenska skepp är generellt registreringspliktigzi och föremål för privaträttslig inskrivning. Skepp under byggnad i Sverige kan registreras för inskrivningsändamålÄRegistrering och inskrivning ger

upphov till särskilda rättsverkningar som skiljer skeppsegendom” från lösöre

i allmänhet. Både registrering och inskrivning är förlagd till en särskild registermyndighet, Sjöfartsregistret, som är integrerad med Stockholms tingsrätt (sjörättsavdelningen). Varken köp. byte eller gåva av skeppsegendom kräver viss form. Sådana rättshandlingar lyder därför för svensk rätts vidkommande allmänna avtalsrättsliga regler. lnskrivningsrättsligt skiljer man enligt 14§ SjöL mellan fullbordade förvärv (första stycket) och ofullbordade förvärv (tredje stycket) men båda förvärvsslagen kan skrivas in. Det fullbordade förvärvet, vilket är inskrivningspliktigt. skrivs in så att förvärvaren ensam redovisas som ägare i registret. Det ofullbordade förvärvet skrivs in utan att fångesmannens inskrivning avförs; det villkor varav förvärvets fullbordan beror skrivs då in genom att förvärvet i registret betecknas som ett ofullbordat fång. Prövningen av huruvida ett förvärv är fullbordat eller ej skall grundas på en bedömning av den verkliga innebörden av förvärvet och de villkor som är förenade med det. Rättsverkningarna av sjörättslig förvärvsinskrivning är mer vittgående än de som är förenade med Iagfart på fast egendom. Praktiskt mest betydelsefull är den regel i 19.5 SjöL som knyter sakrättsskydd - alltså (inte bara det s. k. omsättningsskyddet utan också) skyddet mot överlåtarens borgenärer -till inskrivningen. Detta gäller skeppsköp och skeppsbyggnadszwtal lika. Sakrättsskydd kan vinnas redan för ofullbordat förvärv och verkar då. som 33,5 andra stycket SjöL visar. även för det småningom fullbordade förvärvet. Dessutom är inskrivningen legitimerande för förvärvarens rätt att förfoga över egendomen genom överlåtelse. inteckning och pantsättning; “m prop. 1971:179 bla. s. 33-35. jfr 20. 269 och 281 §§ SjöL. i O Skepps- och skeppsbyggnadshypoteken är väsentligen formade efter fas- Denñälâeteckning an-

iitighetsrättslig förebild. En viktig avvikelse föreligger dock däri att ingen

vänds i lagförarbetena (se pantsättning kan företas med full verkan utan att upplåtaren redan sökt prop. 1973:167 bl. a, s. 237 och 238). inskrivning for sitt förvärv. Till vissa problem rörande panträttens omsätt-

SOU l976:7f) Allmän motivering 81

ningsskydd skall utredningen återkomma i det följande (jfr 2.2.4). En praktiskt betydelsefull regel ger 23 § SjöL. som utan någon begränsning tillägger skepps- och skeppsbyggnadsregistrens innehåll legal publicitetseffekt så att ingen kan till stöd för rättsansprâk på skeppsegendom åberopa god tro rörande omständighet som införing i registret avser. Statens skadeståndsansvar för förluster på grund av förlitan på fastighetsbokens innehåll har i sjörätten sin motsvarighet, dels i särskilda regler i 349 och 350§§ SjöL, dels i 3 kap. SkL.

2.2.3 Val av _förebild De speciella förhållandena inom luftfarten till trots är det på förevarande område vanligt både hos oss och utomlands att ta sjörättsliga lagregler till förebild vid lufträttslig lagstiftning. kan sägas i viss mån ha gått

Lufträtten

före sjörätten genom att inskrivningskonventionen, tillkommen 1948, är väsentligt modernare än motsvarande sjörättsliga internationella fördrag av 1926; men skillnaden har på det hela taget utjämnats genom 1967 års sjösakrättsliga internationella fördrag. Vår nuvarande luftsakrättsliga ordning går till sin struktur tillbaka på den sjörättsliga med bl. a. de avvikelser som inskrivningskonventionen påkallar, Utredningen ser ingen anledning att frångâ traditionen härvidlag, så mycket mindre som det sjörättsliga regelsystemet tar hänsyn till internationella förhållanden som har motsvarighet inom luftfarten. Till bilden hör att. som redan framgått, de sjörättsliga lagreglerna i viss mån har fastighetsrättsligt ursprung. Utredningen föreslår för enhetlighets skull, att luftsakrätten regleras i trogen överensstämmelse med sjösakrätten överallt där luftfartens särskilda förhållanden eller praktikens rön inte kräver avvikelse. Sålunda kan registrering. förvärvsinskrivning, verkan av sådan inskrivning, luftfartygshypoteket, exekution i luftfartyg, statsansvar för luftfanygsregistrets vederhäftighet m. m. i så gott som alla väsentliga avseenden regleras på ett sätt som väl motsvarar den sjörättsliga regleringen. har emellertid Utredningen funnit nödvändigt att avvika från förebilden såvitt gäller panträttsupplåtelses verkan mot ny ägare och att låta avvikelsen återverka på sjörättens motsvarande ordning. Detta skall strax motiveras (jfr 2.2.4). Som påpekats har den nuvarande luftsakrättsliga lagstiftningen sin förebild i de motsvarande sjörättsliga regler som gällde före 1973-1975 års lagändringar. Och den reglering utredningen föreslår överensstämmer väl med den nya sjörättsliga. De övergångsproblem som mött i den sistnämnda blir därför i allt väsentligt desamma för den lagstiftning utredningen föreslår och kan således lösas med i ston sett motsvarande regler.

2.2.4 Den problematiska panträrrskonstrukrionen

Den nya panträttskonstruktionen utmärker sig för att rättigheten vilar på tre var för sig nödvändiga element, nämligen inteckning, panträttsupplåtelse (innefattande tradition och pantförskrivning av pantbrev) och pantfordran. Borgenären är hänvisad till att själv kontrollera att han har med behörig upplåtare att skaffa då panträtten fullbordas. Därigenom skyddas pantägaren i princip mot obehöriga förfoganden. Men därigenom skapas också praktiska

I)

82 Allmän SOU l97(›:70 motivering

problem for kreditgivningen och for de myndigheter som skall tillgodose kreditlivets av kontrollkraven betingade informationsbehov. För fastighetskreditgivningen skulle problemen av allt att döma ha blivit övermäktiga, om inte lagstiftaren 1971 gripit in med ändring av reglerna av fastighetspanträtt. saknaom godtrosforvärv lnskrivningsmyndigheterna de nämligen - såsom de alltjämt torde göra - möjlighet att tillhandahåller dagsaktuell information om fastighetsböckernas innehåll i den utmäglade masshantering som fastighetsbelåningen innefattar. Borgenären får enligt då han 1971 års lagändring förlita sig på tämligen gamla gravationsbevis beviljar kredit mot pantbrev. Om han då är i god tro, kan upplåtelsen göras gällande mot ny fastighetsägare även om denne hunnit söka lagfart dessforinnan. Den fastighetsrättsliga lösningen efterbildades ej i sjörätten på skäl som utvecklats i prop. 1973:42 s. 278 ff. Omsättningens behov av rättvisande och verksam redovisning genom förvärvsinskrivning ansågs kräva minst lika stort beaktande som kreditlivets trygghetskrav. Skepps- och skeppsbyggnadsbelåningen ansågs, med hänsyn till att den ej innefattade någon masshantering, böra underordna sig en av denna värdering betingad stram ordning. l praktiken har den nya sjörättsliga ordningen medfon större svårigheter for den institutionella kreditgivningen än 1973 års lagstiftare torde ha räknat med. Detta hänger närmast samman med att rättsläget i fråga om panträttens omsättningsskydd delvis är svårtillgängligt, något som f. ö. bereder problem även inom För kreditgivning mot säkerhet i

fastighetskreditgivningen.l

skepps- eller skeppsbyggnadshypotek har man inom banknäringen sett sig nödsakad att utveckla omständliga rutiner. så gott som genomgående byggda på antagande att kreditgivaren ej åtnjuter behövligt skydd mot ny skeppsägare med mindre han verkställt utbetalning under krediten innan nye ägaren sökt inskrivning. Det är uppenbart. att dylika rutiner måste vara mycket besvärande. Den institutionella kreditgivningen arbetar nämligen i stor utmed krediter i löpande räkning och med pantsättning lör rent sträckning framtida såsom under s. k. generella pantforskrivningar. och den fordringar,

måste också kunna göra det åtminstone vid kreditgivning till näringslivet.“

Fortlöpande kontroll av kredittagarens panträttsbehörighet är under sådana förhållanden ofta praktiskt omöjlig. På sina håll har man därför valt att utesluta skepps- och skeppsbyggnadshypoteken främst från den i kommersiella sammanhang så viktiga generella pantforskrivningen. Dessa hypotek kan därmed inte sägas fungera kommersiellt tillfredsställande; de blir inte fullgoda kreditsäkerhetsinstrument i ägarnas händer. Olägenheterna accentueras av att sjöfarts- och varvsnäringarna är högst kapitalkrävztnde och i stor utsträckning hänvisade till den internationella marknaden for sin kapitalförsörjning. Till bilden hör att kreditsäkerhet i den formen att linansiåiren “ Jfr Burling i Ekono- förvärvar kontrakts- eller andelsrätt och därav betingad kontroll över fortsatta misk Revy l974 s. 97 ff har en praktisk funktion att fy-llzi på detta område. sakrättsliga förfoganden samt Olivecrona. Burling, Då nu luftfartygshypoteket skall reformeras efter förebild av den nya pant- Rune och Walin i SvJT 1976 s. 308 f, 548 ff och rättskonstruktionen. är det angeläget att pröva i vad mån det kan förebyggas 728 ff. att motsvarande svårigheter möter kreditgivningen mot säkerhet i luftfartyg. av den nuvarande ford- Hfr till men ytterst for fartygsägarna själva. Hanteringen prop. 1975/7631 S. 145 f. ringsinteckningen bereder nämligen inte dylika problem. Kan svårigheterna

Allmän 83 motivering

förebyggas. bör de undanröjas också för skepps- och skeppsbyggnadsbeläningens del. Till en början kan noteras, att den sjörättsliga ordningen med inskrivningsdag varje arbetsdag (med vissa undantag) och med skepps- och skeppsbyggnadsregistren lagda under ADB såvitt utredningen kunnat finna hittills har fungerat tillfredsställande och att registermyndigheten har kunnat tillgodose kreditlivets behov av dagsaktuell information om registrens innehåll; detta utesluter ej att myndighetens tekniska instrument för ändamålet kan och bör förbättras, bl. a. genom att man medger att registerutdrag expedieras såsom telexmeddelanden. Den sjörättsliga principen att ny ägare genom att söka förvärvsinskrivning vinner fullt skydd mot att förre ägaren obehörigen förfogar över egendomen behöver alltså ej uppoffras utan kan och bör u ;uprätthållzis även inom lufträtten; för detta talar också det nyss antydda behovet att kunna utnyttja kontrakts- eller andelsrätt för kreditsäkerhetsändamål. Vad som behöver tillgodoses är kreditgivarnas behov att kunna. utan lörnjraid pantägarkontroll fullfölja kreditgivning mot säkerhet som redan ställts i behörig ordning. Målsättningen bör alltså vara att möjliggöra omsättningsskyddztd pantsättning till säkerhet för framtida fordran så långt det är förenligt med ny ägares behöriga intresse. Samtidigt skall konkurrerande borgenärers rätt lämnas i allt väsentligt oförändrad liksom möjligheten att, med tillämpning av 36§ lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på formögenhetsrättens område. vid behov angripa t.ex. en bland standardvillkor intagen generell pantförskrivning (s. k. generaljuantklziusul) såsom ett oskäligt inslag i kreditavtzilÅ” En rationell lösning vore naturligtvis att liksom hittills knyta panträttens Lippkomst till inteckningen. Men det skulle uppenbarligen vara att bryta med utredningsdirektiven och får därför lämnas därhän i detta sammanhang. Utredningen har sökt lösningen på tre vägar. Den första innebär att det kartläggs och fastställs i vad mån panträttsupplåtelse till säkerhet för framtida fordran redan enligt nuvarande ordning kan göras gällande mot ny pantägare oberoende av borgenärens kännedom om ägarskiftet. Spörsmålet måste besvaras med ledning av allmänna panträttsliga grundsatser, ty varken JB eller SjöL ger svaret i lagtext. Emellenid ger lagförarbetena viss ledning. Den andra vägen leder till sakrättsskydd för sådana kreditvillkor som går ut på att panten ej får överlåtas utan samråd med eller underrättelse till borgenären. Medan sådana villkor i svensk rätt endast gäller mellan kreditavtalets parter erkänns de på en del håll utomlands som verksamma också mot tredje man. Den tredje vägen går ut på att erkänna pantsättning l h Jfr prop. 1975/76281 till säkerhet för framtida fordran bindande S. 145 foch SOU 1974:83 såsom prinicpiellt för ny ägare S. 186 l. men med befogenhet för denne att gripa in i panträttsförhållandet så länge 12 Se prop, 1971:179 s. 22 pantfordran ej nått det utvecklingsskede att den enligt allmänna panträttsliga ff. 33 ff. 57 foch 60 ff. grundsatser likväl kan hävdas mot honom. SOU 1973:22 s. 341. Un- Utredningen har funnit. att pantsättning till säkerhet för framtida fordran dén l s. 176 foch Undén i stor utsträckning kan göras gällande mot ny ägare oberoende av borgenärens 11 s. 327. Hagerup s. 58 f goda eller onda tro. Det gäller fordringar enligt rättsförhållande, vilket binder och 321 fl. Torp s. 571 åtminstone och 573. lllum s. 91 f en av parterna att låta fordringen gå i fullbordan.” Hit hör checkoch Rygh s. 56 ff. Jfr räkningskredit och andra krediter i löpande räkning enligt gängse standard- UfR 1908 A s, 74 och villkor. Utredningen återkommer till dem i specialmotiveringen (jfr 3.2.4). not ll ovan. Jfr prop. Men varken de praktiskt och kommersiellt betydelsefulla fallen av generell 1973:42 s. 278.

?å

84 A/Inzän motivering

pantförskrivning eller annan pantsättning för rem framtida fordran finner någon tillfredsställande lösning den vägen. Metoden att sakrättsskydda de kreditvillkor som går ut på att ge borgenären kontroll över pantens omsättning förutsätter. såvitt utredningen kunnat finna. att pantägarens förfogande i strid med dylikt villkor i princip blir ogiltigt och ej kan göras gällande av tredje man som var i ond tro. Man kan emellertid tillåta att förfogandet vinner giltighet genom borgeniirens efterföljande samtycke. s. k. ratihabition. Utan tvivel skulle denna väg bära till målet, i varje fall för den institutionella kreditgivningens del. Men priset skulle vara hämsko på omsättningen och en kanske besvärande ökning av registermyndighetens arbetsrutiner. Den tredje vägen kräver, som nyss nämnts, att panträttsupplåtelse erkänns som i princip bindande för ny ägare vare sig pantfordringen är ett faktum eller ej. Borgenären måste alltså då härleda sin rätt från förre ägaren. Såvitt utredningen förstår är detta en ordning vilken väl svarar mot den som nu gäller i fråga om panträtt på grund av fordringsinteckning i luftfartyg. Det är emellertid ingalunda nödvändigt att driva denna princip därhän att nye ägaren skulle nödgas godta varje panträttsligt förfogande av förre ägaren. Har ingen pantfordran uppkommit eller har borgenären ännu ej blivit rättsligt bunden att låta fordringen uppkomma, har han inte vägande anspråk på att få hävda panträtt mot nye ägarens vilja. I motsatt fall bör han kunna hävda sådan rätt enligt såväl den tilltänkta lösningen som under nuvarande fastighetsoch sjörättsliga regler om hypotekarisk panträtt. Detsamma gäller, ifall han själv skulle vara avtalsenligt berättigad att låta fordringsförhållandet gå i fullbordan och alltså upplåtaren vara bunden att finna sig däri. l vad mån ett sålunda utvecklat fordringsforhållande ger upphov till vad som ofta betecknas som Villkorlig fordran, kan vara osäkert. Däremot bör fordringen i dessa lägen enligt utredningens mening med säkerhet kunna betecknas som grundad. Nye ägaren kan enligt den lösning som här diskuteras berättigas att bryta ett av förre ägaren etablerat panträttsförhållande såvitt pantfordran ännu ej grundats. Han bör kunna göra detta genom att vända sig till borgenären med anspråk på pantbrevet eller, om det redan är delvis belastat av uppkommen eller endast grundad pantfordran. på tillgängligt överhypotek. Griper han in på detta sätt, skall ingen panträtt på grund av upplåtelsen kunna göras gällande för därefter grundad fordran. Griper han ej in, skall panträtt kunna göras gällande i vanlig ordning och med verkan från själva pantsättningen. Att nye ägaren förhåller sig passiv, skall naturligtvis inte påverka hans rätt till ägarhypotek. Skulle en ny fartygsägares passivitet någon gång ställa honom infor pantpå fartyget utöver vad som förutsatts vid hans lörviirxr. rättslig belastning torde han enligt köpriittsliga grundsatser äga innehålla ntyckct av obctald köpeskilling som svarar mot avvikelsen eller eljest hfillzi sig till fångesmanncii för kompensation; han kan t. o. m. vara berättigad att frånträda lörvåirvszivtzilet. På lösörerättens område behövs enligt utredningens mening ingen reglering av den typ som 4:16 JB innehåller. En lösning av denna typ blir subsidiär till den uppgörelse som i praktiken så gott som undantagslöst kommer till stånd mellan förre och nye ägaren Det bör ej förbises, att den till skillnad från under borgenärens medverkan. som den närmast motsvarar inte tillden fastighetsrättsliga godtrosreglering

A //män motivering 85

låter att förre ägaren efter ägarskiftet gör obehörigt bruk av ett pantbrev som han själv innehar eller obehörigen pantsätter ett på pantsatt pantbrev tillgängligt överhypotek i andra hand; dylikt missbruk skall bara kunna gå ut över ny ägare som ej sökt inskrivning. Att .panträtn i betydelsen omsättningsskyddad rättighet, sålunda skulle i princip uppstå i och med pantsättningen av pantbrevet, återverkar även på det ;aanträttsliga godtroslörvärvet. l princip måste ett sådant alltså vara ett faktum i och med att borgenären mottagit pantbrev i forlitan på aktuell information rörande registerinnehållet. Samma rätt som skulle ha tillkommit ny ägare vid behörig panträttsupplåtelse bör emellertid enligt utredningens mening här tillerkännas rätt ägare. Denne bör alltså kunna, genom att vända sig till borgeniiren, sätta punkt för fortsatt utveckling av ett panträttsforhållande varunder pantfordran ännu ej grundats. Detta är motiverat såväl av billighet som av praktiska och systematiska skäl. Det bör hållas i minnet, att man i praktiken kan ha svårt att skilja mellan det fall att en panträttsupplåtelse av förre ägaren foretagits i behörig ordning före ägarskiftet eller. med missbruk av behörighet, först därefter. Av de tre lösningarna har utredningen stannat for att den tredje och sista bäst infriar målsättningen. Den ger kreditlivet den lör både kredittagare och kreditgivare behövliga tryggheten for kommersiellt nödvändig hantering av kreditsäkerhetsinstrumenten och gör så utan att uppoffra behöriga omsättningsintressen. Det bör ej förbises. att medan pantborgenären skulle stå värnlös mot ny pantägare som tillåts bryta panträtten enbart genom att förvärva panten så kan den nye pantägaren i regel lätt tillvarata sitt intresse genom att inte betala köpeskillingen förrän han fått klarhet i pantsättningsforhållandena; detta stämmer också med praktiskt bruk. Kravet att nye ägaren skall aktivt gripa in i ett etablerat men ofullgånget panträttslörhållzinde for att detta skall brytas innebär visserligen ej i och for sig att de nuvarande problemen att fastställa, när en pantfordran är en för ny ägare bindande realitet, löses. Men det förvisar problemen till lägen då de är hanterliga. nämligen vid uppgörelse i samband med ägarskifte, vid andrahandspantsättning och vid exekution. Mot bakgrund av den nuvarande. såvitt känt i jvraktiken oproblematiska luftråittsligzi ordningen - härutinnan överensstämmande med den tidigare lastighetsråittsligzt såväl som med de lagförslag på vilka JB ytterst går tillbakam - kan det sägas, att fartygslörvåirvztrens behöriga intresse att kontrollera fortsatt twanträttsbelastning på fartyg i själva verket är nog tillgodosett genom att han. dels med sin ansökan om lörvärvsinskrivning sätter punkt för fängesmannens möjlighet att med tillgängligt pantbrev eller överhypotek upplåta ny røanträtt i fartyget. dels i övrigt kan hålla sig till fângesmztnnen lör rättelse eller kompensation, De fall (lä han kan tänkas få praktiskt bruk for självständig befogenhet gentemot inteckningsborgenär framstår som rena und-antagsfztll. atypiska for problemställningen.Befogenheten kan knappast L Den allmänna motiveringen till den slutliga konstruktionen av lastighetspeinträtten (jfr prop. 1970:20 s. B 244 fl visar. att ingen riittspolitisk omvärdering av riittighetens behov av omsättningsskydtl lörcstavade det slutliga lörslziget. Och detta bekräftas av motiven till 1971 års ändring i 6:7 JB. i vilka behovet att möjliggöra verksam juantsättning till säkerhet for framtida fordran. inte minst genom generell jwantförskrivning. rönte twâtagligt erkanrtetnde (jfr prop. l97lzl79 bl.a. s. 65 D.

86 Allmän motivering

väntas bli flitigt brukad och skulle väl kunna undvaras för enkelhets skull. Med dylik befogenhet kommer man emellertid närmare de patttráittsligat rutiner som numera tillämpas vid fastighetskreditgivning än man eljest skulle göra. Och för praktisk likformighets skull har utredningen fast vikt vid detlllb Utredningen har valt denna lösning för både lufträttens och sjöriittens del (jfr 3.16). En lösning av denna typ kan emellertid inte undgå att återverka något på angränsande rättsområden. Indirekt måste den nämligen klarlägga de allmänna panträttsliga grundsatser som bestämmer när upplåtelse av panträtt till säkerhet för framtida fordran blir bindande för ny pantägzire. Men längre än så behöver återverkningarna inte sträcka sig. Vad önskemål om teoretisk likformighet beträffar så är sjö- och lufträtten traditionellt partikulära rättsområden. mer än andra präglade av internationella och kommersiella förhållanden. Och de sjö- och lufträttsliga hypoteken uppvisar redan nu påtagliga avvikelser från det fastighetsrättsliga hypoteket; i själva verket närmar utredningsförslaget deras praktiska hantering till det senare. Stort praktiskt behov att gripa in i den redan inarbetade lösning på förevarande problem som valts inom fastighetsrätten föreligger inte heller; visserligen skulle man, om även fastighetspanträtten underkastades utredningens lösning, begränsa behovet av och utrymmet för den nödlösning som 1971 års ändring i 6:7 JB likväl innebar till att gälla endast vid borgenärens mottagande av pantbrevet. Och på den allmänna lösörepanträttett behöver en reglering av inteckningsgrundad panträtt ej återverka, så mycket mindre som den begränsas till lufträtt och sjörätt. Utredningsförslaget berör i denna del ej exekutionsrätten. Borgenärsskydd för panträttsförvärv påverkas emellertid indirekt av den föreslagna lösningen. Tydligt är nämligen att där en fartygsförvärvare blir bunden av förre ägarens panträttsliga förfoganden över fartyget så blir också hans borgenärer bundna därav. Läget kommer att påminna om det som skulle råda ifall den nye fanygsägaren själv företagit pantsättningen men för tredje mans gäld; till detta spörsmål återkommer utredningen vid den bestämmelse som förslaget upptar i 3:2 lnskrLforslaget (ifr 3.2.4). Ej heller synes de konkursrättsliga återvinningsreglerna röna påverkan av utredningsförslaget.

2.3 Den lufträttsliga registermyndigheten

Nuvarande ordning med registrering av luftfartyg hos luftfartsverket och inskrivning av rätt till luftfartyg hos inskrivningsdomare i Stockholms är enligt vad erfarenheten visat inte helt rationell. eftersom den tingsrätt till dubbelarbete, tidsförluster och andra olägenheter som är ger upphov svåra att undgå där allmänheten måste vända sig till skilda myndigheter 13 b inbördes och där alltså flera myndigheter måste Utgångsläget hade i frågor som sammanhänger varit ett annat, ifall ut- ta del i handläggning av dylika frågor. En modern och för privaträttslig redningens mandat med- inskrivning fullt utbyggd luftfanygsregistrering bör i stället vara koncengivit omprövning av tektrerad till en och samma myndighet på det sätt som valts för sjörättens niken lör fastighetspantdel. Det lufträttsliga regelsystemet kommer enligt utredningens förslag att rättens omsättningsstå den sjörättsliga förebilden mycket nära och detta gör en likartad reskydd.

Allmän motivering 87

gistrerings- och inskrivningsteknik möjlig. Det är då naturligt att den blivande Iuftfartygsregistreringen förläggs till den myndighet som för skeppsregistret. dvs. Sjöfartsregistret (en rotel vid Stockholms tingsrätts avdelning för bl. a. och lufträttsliga mål). Luftfartygsregistreringen kommer, även i det för privaträttslig inskrivning utbyggda skicket, att utgöra en så förhållandevis liten hantering att en annan ordning knappast är försvarlig. En sålunda utbyggd registermyndighet kan Förslagsvis benämnas Sjö- oc/i luftjiui.s-rc_gi.srrcn. Lagen bör emellertid inte utpeka registermyndigheten utan lägga i regeringens hand att utse denna; jfr 2§ SjöL.

2.4 Registreringen

2.4.1 Llfff/ÖTÖ/g Det första spörsmål som möter, när en för privaträttsliga ändamål fullt utbyggd registreringsordning för luftfanyg skall åstadkommas efter sjörättsligt mönster, är om den bör omfatta alla luftfartyg eller om den, som den sjörättsliga registreringsordningen. bör skilja mellan på den ena sidan sådan egendom som till följd av storlek, beskaffenhet eller annat påkallar möjlighet till förvärvsinskrivning och inteckning och på den andra sidan sådan som lämpligen bör följa allmänt lösörerättsliga regler.” En dylik distinktion är emellertid främmande för nuvarande reglering. Gränsen för registreringsbarhet torde f. n. i stort sett gå vid modellfartyg och andra, för luftburen drift inrättade redskap som avses i 14:1 LL och 139 o. följ. §§ LK. Utredningen har inte kunnat skilja ut någon eller några grupper av luftfartyg som bör och på ett lämpligt sätt kan generellt undantas från den nya registreringsordningen. Därför har utredningen stannat för att den nya ordningen i princip bör vara allomfattande. Eftersom de nya luftsakrättsliga reglerna dock kommer att kräva en klar gränsdragning mot den allmänna lösöreráitten. föreslår utredningen. att en sådan gräns införs och dras så att de luftfartyg som är för små för att kunna drivas bemannade faller utom det nya systemets ram (jfr 3.1.7). Därnêist möter det likaså grundläggande spörsmålet om registreringen bör vila på underlag av registreringsplikt eller registreringsrätt. Det senare är fallet för närvarande. Inte desto mindre torde det övervägande flertalet svenskägda. luftvärdiga flygplan vara registrerade. eftersom registrering är en förutsättning för att de skall få flygas. Registreringsrätt är otvivelaktigt principiellt tillräcklig som underlag för en privaträttsligt ordnad registrering. Reglerna om skeppsbyggnadsregistrering i SjöL vilarjust på registreringsrätt. För registreringsplikt kan emellertid i första hand anföras, att samhället av ordnings- och beredskapsskäl har bruk för en såvitt möjligt fullständig förteckning över flygplansbeståndet i landet. Och i andra hand kan sägas. att en ordning utan registreringsplikt inbjuder till misstag rörande registreringsbehovet under de nya rättsreglerna. Ty rättsverkan av registrering och inskrivning kommer att göra registrering nödvändig, inte bara som hittills för llygplans användning till luftfan och belåning mot inteckningssäkerhet 13Jfr skepp och båtar i utan också for omsättningens rättsskydd; med viss förenkling kan sägas 2 § SjöL.

88 Allmän motivering SOU 1976: 70

att förvärv av luftfartyg inte kommer att vinna full giltighet utan att inskrivas. Därför är det enligt utredningens mening lämpligast att utgå från en principiell registreringsplikt för svenskägda luftfartyg. en plikt som då måste gälla oavsett om fartyget för tillfället är luftvärdigt resp. miljövänligt eller ei.” l vad mån ett luftfanyg skall vara svenskägt för att enligt Litredningsförslaget omfattas av registreringsplikt hänger samman med nationalitetsvillkoren, till vilka utredningen strax återkommer (2.5). l övrigt blir vissa undantag från registreringsplikten påkallade. Utredningen behandlar dem i anslutning till lagförslagets enskilda bestämmelser (312). Att registreringsplikt sålunda läggs till grund för den nya registreringsordningen, innebär ej att registrering på grundval av registreringsrätt skulle kunna helt undvaras. Den nuvarande möjligheten till registrering här i landet av utlandsägda luftfartyg, som i regel nyttjas med utgångspunkt här. är praktiskt betingad. Utredningen har inte funnit anledning att ompröva den. Och en dylik registrering grundas lämpligen alltjämt på registreringsratt.

2.4.2 Lzçâ/árryg under byggnad Direktiven ålägger utredningen att pröva huruvida lagstiftning rörande registrering av och inskrivning av rätt till luftfartyg under byggnad bör genomföras. Spörsmålet var föremål för lagstiftarens uppmärksamhet redan vid 1955 års luftsakrättsliga lagstiftning såtillvida som man då tog ställning till om dylik egendom borde få intecknas.” Detta bedömdes då inte vara behövligt. De rättsliga och praktiska problem som är förenade med lagstiftning om att utnyttja föremål under tillverkning för kreditsäkerhetsändamål ansågs inte bör lösas endast för luftfartyg. Det spelade in att dylik lagstiftning ännu inte förelåg rörande byggnad av sjögående fartyg. Utredningen har begränsat sin prövning till luftfartyg under byggnad i Sverige, eftersom de sakrättsliga problem som utlandstillverkning reser normalt hör hemma under tillverkningslandets rättsordning. Modern flygplanstillverkning är mycket kostnadskrävande och kreditförsörjningen är väsentlig både för tillverkare och beställare; det gäller också den svenska llygplanstillverkningen, även om den i högre grad är inriktad på militär produktion än på civil sådan. Finansieringsproblemen är släkt med dem som föreligger inom varvsindustrin. Men tillverkningen av luftfartyg avviker från tillverkningen av sjögående fanyg i avseenden som är väsentliga i detta sammanhang; utredningen har här inte båtbyggnadsindustrin utan skeppsbyggandsindustrin för ögonen. Skepp under byggnad kan normalt identifieras på betryggande sätt redan i tidigt tillverkningsskede, ja redan på kontrakts- eller projekteringsstadiet. Det är visserligen ej ovanligt att skepp byggs i serier men dylika är i regel inte särskilt långa och de olika byggena uppvisar vanligen tillräckliga individuella särdrag för att kunna identifieras. Och skeppsbyggnadsmaterial ”Jfr för närvarande 2:4 är vanligen märkt för visst bygge. låt vara att materialet stundom destineras LL. om till annat bygge. Redan materialet för ett enda bygge kan ha betydande ”Se prop. 1955:13 s. 100 förmögenhetsvärde. och 245-248; Jfr NJA 11 Det ligger annorlunda till vid tillverkning av luftfartyg enligt vad ut- 1955 s. 160. inhämtat. redningen Sådana fartyg tillverkas vanligen i relativt långa serier

,,

A //Inän morivering 89

och byggnadsmaterial är inte regelmässigt märkt för visst bygge. Det enskilda lttftfztrtygsbygget kan därför sällan identifieras på betryggande sätt förrän vid sttnttnattsåittningen, dvs. på ett förhållandevis sent byggnadsstztdium. Under sådana Förhållanden representerar det enskilda bygget naturligtvis ett relativt lågt formögenhctsviirde under större delen av byggnadstiden, ett värde som normalt inte svarar mot de nedlagda kostnaderna.” Mot denna bakgrund framstår luftfartyg under byggnad knappast som väl ägnade för registrering och inskrivning, som förutsätter att föremålet kan identifieras på betryggande sätt. Såvitt gäller kreditsäkerhetsproblemen kan det sägas, att företagsinteckning här erbjuder en naturlig och rimlig lösning. Detta torde man också ha insett både i banknäringen och inom llygplatnsindustrin. Ty efter ett inledningsvis markerat intresse har företrädare för dessa näringar. vid utredningens samråd med dem, frånfallit önskemål om en annan lösning. Utredningen har därför inte gått problemet närmare in på livet och lägger inte fram något lagförslag rörande luftfartyg under byggnad.

2.5 Nationalitetsvillkoren

Luftfartygs nationalitet konstitueras. som framgått under 2.1, genom registrering och går tillbaka på art. l7 i luftfartskonventionen. l princip förutsätter registrering i Sverige enligt 2:2 LL att fartyget är helt svenskägt. Varje erkänt svenskt rättssubjekt godkänns därvid utan inskränkning som svensk ägare. Dispensvägen kan enligt sistnämnda lagrum i luftfanygsregistret införas även andra luftfartyg, t. ex. sådant fartyg som är helt eller delvis i utländsk ägo. förutsatt att det i regel nyttjas med utgångspunkt i Sverige. Också dylika luftfartyg kan alltså genom registrering bli svenska med alla de rättslöljder - bl. a. att de underkastas svensk jurisdiktion i åtskilliga avseenden - som det for med sig. Sedan den l januari 1976 gäller. att sjögående fartyg är svenskt. om det till mer än hälften är i svensk ägo eller det. utan att så är fallet. erkänts som svenskt genom dispens; dylik dispens förutsätter att fartygets drift likväl står under avgörande svenskt inflytande. Fartygets svenska nationalitet är oberoende av registreringen, som i själva verket får ses som en bekräftelse av naitionttliteteit i stället för en grund för densamma. Utredningen har direktivenligt övervägt i vad mån de lufträttsliga nationalitetsvillkoren kan anpassas till de sjörättsliga. Att luftfartygs nationalitet följer dess registrering är, som redan framgått. konventionsbetingat och enligt utredningens mening aven eljest en lämplig ordning. Det är emellertid angeläget att inte bara helt svenskägda luftfartyg utan också luftfartyg. som till övervägande del är i svensk hand, kan registreras och därmed vinna svensk nationalitet utan att vara beroende av dispens. Ty som redan betonats flerstädes är rättsverkningztrnzt av registrering och forvâirvsinskrivning enligt utredningsförslaget så väsentliga och praktiskt betydelsefulla att man inte utan tungt vägande skäl bör ställa någon del av den inhemska omsättningen 16 Dagens bild avviker av luftfartyg utanför systemet. tydligen från den som fö- Den principiella utgångspunkten bör *alltså vara öppenhet och inte slu- relåg vid 1950-talets mitt: tenhet. Visserligen godtar man. med en sänkning av det svenska ägarin- jfr prop. 1955:13 s. 247.

90 A//nzärt ;Motivering

flytandet, såsom presumtivt svenska luftfartyg även sådana i vilka det svcttska ägarinllyttztttdet kan vara förhållandevis litet, kanske väsentligen formellt. något som kan väcka luftfartspolitiskt betingad tvekan. Men det är en invändning som noga taget kan resas redan mot ttuvarande ordning. eftersom 2:2 LL intc ställer några kvalilikationskrav på de juridiska personer som där erkänns och man alltså ytterst måste falla tillbaka på de kvalifikationskrav som ztssociationsrätten ställer. Det är därför inte något så radikalt ingrepp, som det vid första påseende vill synas, att sänka det principiella kravet på det svenska ägarinflytandet i luftfartyg, som skall vara registrerade här i landet, till att i likhet med de sjörättsliga ttationztlitetsvillkoren avse endast enkel svensk ägarövervikt. Det hör till bilden att linjefart eller annan yrkesmässig luftfart kräver tillstånd enligt 7 kap. LL och att det verkliga inflytandet över luftfartyget och dess drift väl kan och i vissa fall också skall beaktas i samband med sådan tillståndsgivning. Förhållandet åberopades redan i samband med 1955 års lufträttsliga lagstiftning” och har enligt utredningens mening sin giltighet även i detta sammanhang. Varken rättstekniska eller, efter vad utredningen kunnat finna, avgörande luftfartspolitiska invändningar bör kunna resas mot en anpassning av principkravet till den sjörättsliga ordningen. Utredningen finner däremot ingen anledning till ändring av den nuvarande dispensregeln. Utredningen föreslår följaktligen att kravet på det svenska ägarinllytztndet sänks till att avse mer än hälften. 1 enlighet med förslaget om registreringsplikt som principiell grundval för luftfartygsregistreringen (jfr 2.4.1) blir alltså varje luftfartyg. som till mer än hälften ägs av svenskt rättssubjekt, registreringspliktigt här i landet med vissa undantag, som skall behandlas räknar i anslutning till lagförslagets enskilda bestämmelser. Utredningen inte med att denna ändring skall leda till beaktansvärd ökning av luftfartsverkets tillsynsverksamhet.

2.6 Gemensam inteckning i flera luftfartyg samt i luftfartyg

och reservdelslager

Som framgått under 2.1 kan enligt 3 och 4 §§ lnskrL meddelas gemensam inteckning såväl i flera luftfartyg som i luftfartygjämte fartygsägaren tillhörigt reservdelslager eller andel i reservdelslager. Om flera luftfartyg sålunda intecknas gemensamt, bildar de en sammanhållen inteckningsenhet så länge inteckningen består. lntet av dem kan då särintecknas. På motsvarande sätt bildar gemensamt intecknade luftfartyg och reservdelslager eller andel i sådant lager en inteckningsenhet. Särskilda krav gäller för att inteckning skall kunna beviljas också i reservdelslager eller andel i sådant lager. l fordringshandlingen eller i bilaga därtill måste sålunda reservdelarna i fråga vara angivna till an och ungefärligt antal och lagren måste befinna sig i Sverige eller annan stat som tillträtt inskrivningskonventionen. Panträtt på grund av sådan inteckning forutsåitter enligt 15 § lnskrL att inteckningsborgenären låtit vid forvaringsplatsen anslå tillkännagivande om inteckningen så som lagrummet föreskriver. Gemensamt intecknade luftfartyg resp. luftfartyg och reservdelar häftar ”Se prop. 1955:13 s. 296. enligt 17,5 lnskrL primärt solidariskt för den intecknade fordringen. Bor-

SOU l97öt70 Allmän motivering 91

genären kan zilltså hålla sig till vilket av inteckningsobjekten han vill for att få betalt lör fordringen. Förslår inte en pant till att infria hans fordran, kan han ta ut bristen ur annan av panterna. ()rdningen för gemensamma inteckningar går närmast tillbaka på inskrivningskonventionen. Denna reglerar visserligen endast erkännande av inteckning i luftfartyg och reservdelar.” Men vid konventionens tillkomst lär på sina håll kraftigt ha förordats att gemensam inteckning i flera luftfartyg - s. k. fleet mortgage - tilläts.” Ehuru regler därom ej inflöt i konventionen, kräver denna uppenbarligen att inteckningar av detta slag erkänns på samma Förutsättningar som andra. Mot denna bakgrund kan nuvarande lagstiftning i ämnet sägas stämma med konventionens anda också till den del den reglerar gemensam inteckning i flera luftfartyg. Sjörätten känner ej institutet gemensam inteckning i flera skepp, än mindre gemensam inteckning i skepp och reservdelslager. Det ursprungligen åberopade motivet till?” att ej arbeta med gemensamma inteckningar var strävan till enkelhet och reda i de rättsforhâllanden som inteckning ger upphov till. Motivet ansågs bärande också vid l973 års lagstiftning i ämnet, ehuru man då uppmärksammade den gemensamma inteckningens fördelar som kreditsäkerhetsinstrument. Motiv som gjort sig gällande i sjörätten har motsvarande tillämpning i lufträtten. Det är först och främst tydligt att önskemål om enkelhet och reda i inskrivningsforhållanden talar mot att man tillåter gemensamma inteckningar. Och de exekutionsrättsliga problem som uppenbarligen också är förenade med en sådan ordning skulle - här som i sjörätten - kunna bli besvärande vid ungefär samtidig exekution i flera gemensamt intecknade luftfartyg eller i gemensamt intecknade luftfartyg och reservdelslager. Det gäller i varje fall. om exekutionen äger rum i skilda länder mellan vilkas exekutionsmyndigheter och exekutionsrättsliga lagregler samordning inte kan åstadkommas eller i varje fall inte garanteras.” l samband med utredningens enkät har delade meningar forsports om värdet och behovet av lufträttens gemensamma inteckningar.” Det är enligt utredningens mening intressant att notera. att gemensamma inteckningar i flera luftfartyg fram till den 1 januari 1976 beviljats i sju fall av vilka endast två (en grupp om fyra luftfartyg och en om sex) återstod vid årsskiftet 1975-l976 samt att motsvarande siffror for gemensamma inteckningar i luftfartyg och reservdelar är sex resp. två (en grupp om två luftfartyg och reservdelslager samt en grupp om tre luftfartyg och reservdelslager). Detta skall ställas i relation till att antalet intecknade luftfartyg vid årsskiftet

8Art. X. Se prop. 1955:13 s. 256; jfr s. 257. j” *U Se NJA ll 1902 s. l5zjfr prop, 1973:42 s. 173. 31 lnteekningsborgeniireiw ärju berättigad att bevaka inteckningsfordringen fullt ut i de berörda exekutionslöremålen. något som kan äventyra eller omöjliggöra en riktig och ändamålsenlig tillämpning av täckningsprincipen; att denna princip skall tillämpas är f. ö. föreskrivet i inskrivningskonventionen (se art. Vll:4). Att borgenären skulle kunna få full utdelning på mer än ett håll. behöver däremot kanske inte riskeras eftersom han dock måste styrka sin rätt for detta ändamål och därvid torde avkravas lortlringshzmdlingeiu i huvudskrift (se art. Vllz4; jfr art. X:3). 33 Se bilaga 2.

92 Allmän :native/ing SOU l\J7(w.7O

1975-1976 uppgick till 762 stycken. De båda inteckningsformer som här avses är rättstckniskt invecklade och problematiska. De bör enligt utredningens mening bäras upp av praktiskt vägande skäl för att motivera sin plats i rättsordningen. Att döma av den ringa användningen är detta inte fallet. Enligt utredningens mening kan kreditlivet lämpligen hänvisas att söka andra vägar till de mål som de båda inteckningsformerna tillgodoser. När det gäller panträtt i flera luftfartyg till säkerhet för samma fordran är det enligt utredningens mening under alla förhållanden lämpligare att panträtt upplåts i dessa var för sig till säkerhet för samma fordran. Med den stämpelskatt som f. n. utgår för inteckning i luftfartyg är detta visserligen inte någon särskilt praktisk lösning. Men utredningen föreslår en väsentlig reducering av denna stämpelskatt (jfr 3.17) och lösningen kan komma att ställa sig användbar, i fall det förslaget antas. Det är sant att även denna form av pantflerhet kan medföra sådana exekutionsrättsliga komplikationer som nyss antytts. Men de kommer då inte att uppträda som ntedfödd svaghet i ett särskilt panträttsinstitut utan som en följd av att kreditlivet tar vara på den allmänna möjligheten att ställa mer än en pant för samma fordran.” När det gäller reservdelslager till luftfartyg kan här i landet erbjudas möj› lighet till företagsinteckning. Motsvarande eller eljest användbara kreditsäkerhetsinstrument torde vara kända på de flesta håll utomlands där behovet är aktuellt. En annan sak är att Sverige även framdeles får vara berett att på grund av inskrivningskonventionen erkänna främmande registerpttntrâitt i vissa reservdelslager både här hemma och utomlands. Utredningen har kommit till att övervägande skäl talar för att utmönstra gemensam inteckning i luftfartyg resp. i luftfartyg och reservdelar som svenska panträttsinstitut och föreslår därför att så sker. Utredningsförslaget bevarar etnellertid lagregler för att erkänna främmande inteckningar i luftfartyg och reservdelar (jfr 3.13). Såvitt gäller främmande gemensamma inteckningar i flera luftfartyg torde, i brist på reglering i inskrivningskonventionen, skilda regler inte vara behövliga här i landet. Inga sådana har givits i sjöråitten där problemet med främmande sådana inteckningar har full motsvarighet; fleet mortgage i sjögående fartyg är känd på flera håll utomlands.

2.7 Inskrivning av nyttjanderätt till luftfartyg

Nyttjanderätt till lösöre räknas inte hos oss till de s. k. begränsade sakrätterna 23 T. ex. pantbrev i fastigutan är i allmänhet bindande endast för nyttjanderättsavtalets parter själva.” het och pantbrev i luft- Sålunda anses nyttjanderättshavaren inte kunna vinna skydd gentemot uppfartyg i samma omslagsrevers. låtarens borgenärer för sin rätt till egendomen och den gamla satsen att 24 Se bl. a. sou 1973:22 köp bryter legostämma torde gälla fullt ut så att ny ägare till egendomen s. 237 och 238 samt inte behöver respektera tidigare upplåten nyttjanderätt med mindre rättig- Hessler s. 289-308. heten förbehålls i samband med förvärvet. Däremot kan nyttjanderätt hävdas i konkurrens med annan nyttjanderätt enligt 13:2 HB.” ”in Hessler s. 312-313. 2° Det har länge diskuterats i doktrinen om inte denna relativt primitiva Se Hessler s. 289 och ståndpunkt beträffande lösörelegans rättsverkan borde överges och nyttjan- 300. Jfr bl. a. Grönfors i derättshavarensställning stärkas.” Långvarig nyttjanderätt fyller ofta en Nordisk Gjenklang s. 417-442. funktion som ärjämförlig med köp. Och i själva verket kan gränsen mellan

Allmän morittering 93

nyttjanderätt och avbetalningsköp stundom vara svårdragen; utredningen får anledning att återkomma till det under 3.2.3. Därtill kommer att lösörclegan anses kunna vinna sakrättsskydd när den uppträderi kombination med pantavtztl, avtal om s. k. antikretisk pant. Likväl har ännu ingen svensk lagstiftning kommit till stånd i ämnet. l samband med 1955 års lagstiftning på grundval av inskrivningskonvcntiotten - vars art. l känner inskrivning av nyttjanderätt till luftfartyg - aktualiserades frågan om lagstiftning rörande inskrivning av sådan rätt till luftfartyg men problemet ansågs lämpligen böra lösas i ett större sammanhang än lufträttens.” Lagregler i ämnet inllöt därför endast såvitt rör erkännande av nyttjanderätt till främmande luftfartyg. För sjörättens del väcktes motsvarande fråga i samband med 1973 års sjölagsändringar men inte heller då kom lagstiftning i ämnet (inskrivning av certeparti) till stånd, närmast emedan värdet av en reglering var föremål för tvekan. I sjörätten föreligger inte heller något konventionsbetingat behov av lagstiftning om erkännande av nyttjanderätt till främmande fartyg. Mot bakgrund av inskrivningskonventionens reglering av nyttjanderätt till luftfarty-g har utredningen på nytt prövat frågan om lagstiftning i ämnet. Till en början har utredningen tagit upp den i den inledningsvis nämnda enkäten och dryftat den med företrädare för allmänna och enskilda intressen i luftfarten. Vad som därvid övervägts har i första hand varit att erbjuda nyttjanderättshavare möjlighet att genom inskrivning skydda sin rätt gentemot tredje man. Men övervägandena har också omfattat huruvida upplåtaren borde beråttigas att binda nyttjanderättshavaren vid avtalet så att detta skulle kunna göras gällande även av ny ägare till luftfartyget. Ehuru tanken på Iagreglering av ämnet först väckt intresse. närmast hos företrädare för kreditväsendet, har det emellertid visat sig att en Iagreglering knappast skulle tillgodose något beaktansvärt praktiskt behov. Det hör till bilden. att utom ramen for en inskrivningsrättslig Iagreglering måste falla all forhyrning av luftburna tjänster som - t. ex. då en resebyrå försäkrar sig om för turistresor - till ett bestämt tlygtransporter erbjuds utan att vara knuten luftfartyg. Under sådana förhållanden har utredningen funnit sig icke böra föreslå lagstiftning i ämnet.

2.8 Forum i lufträttsmål

För närvarande är samtliga landets underrätter behöriga att ta upp mål av lufträttslig art. Frågan om att centralisera sådana mål eller särskilda slag av lufträttsmål till vissa domstolar har emellertid varit föremål för diskussion.” Den lufträttsliga lagstiftningen utgör ett i flera avseenden egenartat rättsområde och målen med lufträttslig anknytning förutsätter ofta hos domstolen särskild förtrogenhet med luftfartsförhållanden. Speciella insikter 27 och kunskaper kan krävas särskilt i den för rättegången i dess helhet så Se Hessler s. 303. jfr viktiga handläggningen i första instans. fördelar kunde därför Undén l s. 206. Uppenbara vara förenade med att koncentrera handläggningen; på grund av det relativt 23 NJA n 1955 s. 154. ringa antalet mål måste man i så fall inskränka sig till mycket få domstolar 29 Se prop. l955zl3 s, 99 för att sådan särskild förtrogenhet alls skulle kunna grundläggas. När fooch 242 f samt prop. rumfrågan diskuterades i samband med 1957 års lufträttsliga lagstiftning 1957:69 s. 196 ff.

94 Allmän :native/ing

avvisades emellertid tanken på bestämmelser om särskilt forum i lufträttsmål med motiveringen att “Olägenheterna för parterna t. ex. i form av långa resor skulle i de flesta hithörande målen förmodligen icke i större mån uppvägas av den vinst i fråga om erfarenhet i lufträttsmål, som en centralisering skulle medföra.” Frågan om att koncentrera handläggningen av lufträttsmål i första instans till vissa domstolar har emellertid kommit i ett annat läge sedan år 1957. Luftfartsverket har i sin framställning rörande forum i lufträttsmål (bilaga l) påpekat att dessa mål blivit alltmer invecklade och därför mer än tidigare kräver särskilda erfarenheter hos domstol. åklagare och advokater. Att koncentrera handläggningen framstår därför som mera önskvärt än tidigare. Samtidigt har lufträttsmålen ökat i antal, låt vara att antalet alltjämt är begränsat. Under åren 1970-1973 avdömdes i hela landet 55 lufträttsmål. varav tre civilmål och 52 brottmål. Lufträttsmålen är spridda över hela landet. Att dela upp dem i första instans på en tingsrätt inom varje hovrätts domkrets skulle ge en relativt jämn fördelning av målen. En liknande koncentration har också ansetts lämplig för sjörättsmålen.” Efter sjölagsändringar år 1970 och 1973 har handläggningen av dessa förlagts till sju allmänna underrätter såsom sjörättsdomstolar, nämligen Luleå, Sundsvalls, Stockholms. Kalmar. Malmö, Göteborgs och Karlstads tingsrätter.” En geografisk fördelning av särskilda lufträttsfora på motsvarande sätt kan endast i undantagsfall komma att vålla parter några större olägenheter i form av långa resor. Samma underrätter som är sjörättsdomstolar skulle således även kunna vara lufträttsdomstolar. Härtill kommer att de sjö- och lufträttsliga rättsområdena är så närbesläktade att likartade problemställningar ofta möter i civila sjö- och lufträttsmål. Det är därför naturligt och i flera hänseenden fördelaktigt att låta samma domstolar handlägga dessa typer av mål. Genom den spridning över landet på sju tingsråtter som målen då får, måste parters berättigade krav på rimligt avstånd till domstolen anses tillgodosedda. Även denna relativa koncentration av målen kan ge dessa domstolar särskild insikt i luftfartsförhållanden. I den mån man skulle behöva tillföra dem ytterligare sakkunskap kan det naturligtvis tillgodoses genom sakkunnigbevisning.” Det bör påpekas, att även åklagare i lufträttsliga brottmål bör ha särskilda kunskaper om luftfartsforhållanden. Att koncentrera dessa mål till vissa åklagare skulle tjäna ett sådant syfte. Det kan ordnas inom ramen för den

nuvarande åklagarorganisationen.”

30m prop. 1970:185.

3 Jfr förordningen 2.9 Lagtekniken

(1975:931) om sjörättsdomstolar. Som framgått tidigare fördelar sig det nuvarande lagmaterialet på ett flertal 32 Jfr processlagbered- lagar, nämligen LL, lnskrL, KonvL, UL och LfL. Utredningen har övervägt ningens uttalanden i och reatt söka åstadkomma en mer samlad och överskådlig fördelning samband med nya rättegånsbalkens tillkomst digering. Därvid har det legat närmast till hands att - f. ö. efter förebild (NJA ll 1946 s. 699 f). av den norska LL - bygga in de inskrivningsrättsliga lagreglerna i 2 kap. LL, kanske jämte regler om erkännande av rätt till vissa främmande luft- “Jfr 20 och 36 .så samt 26 och 30 åä i åklagarin- fartyg, och på så sätt få en uppdelning väsentligen mellan exekutionsrättsliga struktionen (1974:910). regler och andra. En liknande fördelning kunde åstadkommas genom att

SOU l976:7fJ Allmän 95 motivering

LI- försågs med en särskild avdelning om luftfartyg och rätt till luftfartyg, omfattande bl.a. alla registrerings- och inskrivningsrättsliga lagregler. Att med 2 kap. LL införliva ett såomfattande lagmaterial skulle visserligen vara redigeringstekniskt genomforbart men bilden skulle ändock bli splittrad av att åtminstone luftpanträttsreglerna behölls på särskild plats. nämligen i ll kap. LL. Och en så genomgripande omredigering av LL som en ny avdelning om luftfartyg och rätt till luftfartyg kräver skulle avlägsna den svenska luftfartslagstiftningen mer från övrig skandinavisk lagstiftning på området än som vore lämpligt. Utredningen har därför stannat fören lösning. som innebär minsta möjliga redaktionella intrepp i nuvarande lagstiftning. nämligen en ny lnskrL och i övrigt väsentligen revidering och komplettering av gällande författningar.

3 De enskilda

lagförslagen

3.1 Förslaget till lag om i

ändring luftfartslagen

3. 1 . 1 R edigeringen

LL är för närvarande uppdelad på två avdelningar. Den första, om civil luftfart, omfattar 1-14 kap. och den andra, om militär luftfart och annan luftfart för statsändamål, omfattar 15 kap. Bestämmelser som berörs av utredningens förslag finns i 2 kap. om registrering av luftfanyg, dess nationalitet och märkning, 9 kap. om befordran med luftfartyg, i ll kap. som reglerar bl. a. luftpanträtt och i 14 kap. med vissa bestämmelser om lagens tillämpning. Dessutom kompletterar utredningsförslaget bestämmelserna i 5 kap. om skyldigheter for luftfartygs befälhavare. Utom revision av nuvarande bestämmelser innebär utredningsförslaget, att 2 kap. rubriceras “Om registrering av luftfartyg, dess nationalitet. märkning och tillbehör” samt kompletteras med nya regler om registreringsförfarandet, vilka på grund av sitt sammanhang med kapitlets övriga foreskrifter om luftfartygs registrering skjuts in närmast efter dessa och sålunda fore bestämmelserna om nationalitet och märkning. Till kapitlet fogas också, med placering närmast efter Föreskrifterna om nationalitet och märkning, regler om tillbehör till luftfartyg motsvarande dem som för närvarande finns i 14 § 1nskrL. Eftersom tillbehörsreglerna hargenerell tillämpningi lufträtten är en sådan redigering väl motiverad enligt utredningens mening. 1 ll kap. förs in nya regler av allmänt panträttslig karaktär efter mönster av SjöL. 5 och 14 kap. kompletteras utan att redigeringen berörs nämnvärt. 1 2 kap. upptar 1-11 §§ liksom hittills, regler om registrering m. m., 12-18 §§ regler om registreringsförfarandet, 19-23 §§ regler om nationalitet och märkning och 24§ regler om tillbehör till luftfartyg, allt under särskilda rubriker.

3.1.2 2 kap. Om registrering av luft/fartyg, dess nationalitet, märkning och tillbehör

1 §

För närvarande innehåller dels föreskrift paragrafen. att luftfanygsregister skall föras hos luftfartsverket. dels en hänvisning till 1nskrL och KonvL.

98 De enskilda /ag/örs/agen

Första stycket i förslaget föreskriver, att register över luftfartyg skall föras av myndighet, som regeringen utser, och benämner den “registermyndigheten”. är avsedd för referensändamål. l den allmänna moti- Benämningen veringen (2.3) har utredningen räknat med att den formella bettämningcn skall bli en annan, t. ex. Sjö- och luftfartsregistren“. Utredningen lörordar nämligen, att registermyndighet blir den myndighet som nu för skepps› registret, alltså det s. k. Sjöfartsregistret, och som är integrerad med Stockholms tingsrätts sjörättsavdelning. Vidare föreskrivs, att myndigheten skall föreslås av en inskrivnirtgsdomare, vilken då torde bli den ledamot av tingsrättens sjörättsztvdelning som har den berörda roteln. innehåller uttrycklig föreskrift att in- Förslaget skall vara Iagfaren. Regeringen skall kunna förordna. skrivningsdomaren att luftfartygsregistret liksom skeppsregistret skall föras med :invändning av ADB. Andra stycket tar upp en hänvisning till den nya InskrL, som utredningen föreslår och skall behandla i avsnitt 3.2, och till KonvL.

2§ Denna paragraf föreskriver för närvarande registreringsrätt för varje svenskägt luftfartyg och bemyndigar regeringen att dispensvägen tillåta registrering under förutsättning att det i luftfartygsregistret även av annat luftfartyg i regel nyttjas med utgångspunkt i Sverige. Som framgått av den allmänna motiveringen (2.4.l) föreslår utredningen en ordning vari registreringsplikt och registreringsrätt kombineras och vari den nämnda dispensmöjligheten består. 1 paragrafensjörsta stycke bestäms registreringsplikten så att varje luftfartyg,s0m till mer än hälften ägs av svensk medborgare eller svensk juridisk person, skall vara infört i luftfartygsregistret. Dessutom upptar detta första stycke föreskrift att regeringen kan tillåta registrering även av andra luftfartyg så som nyss nämnts. Dispensmöjligheten får naturligtvis inte samma ansom för närvarande i en ordning med så omfattande revändningsområde gistreringsplikt som utredningen föreslår. Den är f. ö. avsedd för enskilda fall, inte för generell tillståndsgivning. Andra stycket föreskriver ytterligare undantag från registreringsplikten. För det första kan det stundom vara ändamålsenligt. att ett luftfartyg. ställs under tillsyn av utsom är registreringspliktigt enligt huvudregeln, ländsk Iuftfartsmyndighet, emedan fartyget opereras i det främmande landet där. För detta ändamål kan det vara lämpligt att eller med utgångspunkt också registreras i det främmande landet. Initiativ därtill bör luftfartyget kunna tas både av fartygsägaren och av luftfartsverket. Utredningsförslaget innebär, att regeringen kan bevilja sådan dispens men att dispensen förfaller om äganderätten till fartyget eller till andel däri - som utgör en grund för att det rör sig om ett dispensfall - ändras. Det föreslås också att erinran därom skall tas in i dispensbeslutet. Under äganderättsändring faller även ändring i äganderätten genom ofullbordat Förvärv (jfr 3.2.3). Förslaget tar ej upp uttrycklig föreskrift om att dispensen förfaller. ifall luftfartyget börjar här. Det ligger nämligen i sakens opereras i Sverige eller med utgångspunkt

De enskilda /ag/örslagen 99

natur, att den förfaller då. För det andra har det synts utredningen onödigt. att kräva registrering av sådana fartyg som av en eller annan anledning sannolikt aldrig kommer att användas till luftfart igen, ehuru de faktiskt alltjämt är luftfartyg. De kanske har ställts undan i någon förvaringslokal eller ställts upp på museum. Är sådant luftfartyg varaktigt ur drift. skall det kunna undantas från registrering. För att underlätta tillämpningen skall fartyget anses vara varaktigt ur drift, om det sedan mer än tre år saknar giltigt luftvärdighetsbevis. Att fartyget sedan så lång tid saknar luftvärdighetsbevis, kan enligt utredningens mening i regel tydas så att det troligen inte kommer att llygas mer. En liknande presumtion behöver däremot ej läggas in i avsaknad av gällande miljövärdighetsbevis. Utredningsförslaget ger möjlighet till dispens även för luftfartyg av detta slag i samma ordning som för utlandsopererade luftfartyg.

4.5 För närvarande innehåller denna paragraf förbud mot registrering av luftfartyg, som saknar föreskrivna luftvärdighetsbevis och miljövärdighetsbevis enligt 3 kap. Ett dylikt hinder mot registrering kan emellertid inte upprätthållas i en ordning som innebär allmän registreringsplikt och som till registrering och inskrivning knyter oumbärliga privaträttsliga verkningar. Utredningen har antytt detta i den allmänna motiveringen (2.4.1). 1 stället får man falla tillbaka på förbud mot att luftfartyget nyttjas till luftfan utan sådana bevis. Och föreskrifter därom finns redan i 3 och 13 kap. l förevarande paragraf tar utredningsförslaget, efter förebild av 18 § SjöL, upp den principiellt viktiga regeln att registrering i luftfartygsregistret ej hindrar, att det på nytt prövas huruvida egendomen verkligen har den beskaffenhet som förutsätts för registrering, dvs. att den är registreringsbar såsom luftfartyg och därmed underkastad de särskilda rättsregler som bl. a. förslaget till ny lnskrL innehåller. Någon definition av Iuftfartygsbegreppet innehåller inte förslaget. Frånsett den legala avgränsning mot mycket små luftfartyg, såsom modellflygplan och leksaker m. m., som föreslås i 14:1, får man hålla sig till vedertagen begreppsbestämning på området. En sådan föreligger i Annex 2 till luftfartskonventionen där det bland begreppsbestämningarna (Chapter 1. - Deñnitions) heter: Airz-ra/i. Any machine that can derlve support in the atmosphere from the reactions of the air other than the reactions of the air against the earth”s surface.” Detta har i de trafikregler. som utfärdats i enlighet med kungörelsen (1961:563) angående tralikregler för Iuftfarten. översatts med: “Lufr/árlygdaircraft). Anordning som kan erhålla bärkraft i atmosfären genom luftens reaktioner, med undantag av dess reaktioner mot jordytanf Föreskrifter som intresserar i sammanhanget finns dessutom i 139 och 140 §§ LK.

5 s För närvarande reglerar denna paragraf registreringsansökan. Även utredningsförslaget innehåller i denna paragraf regler i detta ämne. De har 12 §

100 De enskilda lagförslagen

SjöL till förebild och är kortfattade. De får kompletteras med tillämpningsföreskrifter. Första stycket ålägger varje ägare av registreringspliktigt luftfartyg att anmäla luftfartyget för registrering inom en månad från det fartyget blev hans med. som det heter. äganderätt. Därmed åsyftas ett förvärv som överlåtaren inte längre kan genom hävning eller annat förvärvsvillkor bringa om intet. Detta gäller alltså fullbordat Förvärv på grund av överlåtelse. Universalfångäralltidfullbordadeidenna mening. Utredningenåterkommertilldessa spörsmål vid förslaget om förvärvsinskrivning(3.23). Skyldighet att anmäla luftfartyg för registrering på grund av fullbordat förvärv sammanfaller med skyldighet att söka inskrivning för förvärvet enligt 2:3 lnskrLförslaget. Det bör tilläggas, att med ägaren i samäganderättsfall förstås samtliga delägare och att, för det fall att luftfanyg genom successiv övergång av andelar kommer till mer än hälften i svensk hand. registreringsplikten väl åvilar alla delägarna men inträder först genom det andelsförvärv varigenom den svenska ägarövervikten uppnås. Andra stycket gör klart, att det i fråga om icke registreringspliktigt luftfartyg är ägaren som råder över om fartyget skall registreras. Det är han som i så fall skall anmäla det för registrering. Enligt 4:17 lnskrLförslaget kan bifall till ansökan om förvärvsinskrivning kräva att förvärvaren är i stånd att åberopa sig på inskrivning av fångesmannens förvärv. Enligt 4:16 samma lagförslag skall förvärvaren då vara berättigad att söka inskrivning på fángesmannens vägnar. en regel som naturligtvis ej är begränsad till att gälla det fånget utan kan tillämpas även på tidigare led i fångeskedjan. Genom hänvisning i förevarande kap. l8§ är sörjt för att han skall kunna göra det genom att anmäla egendomen för registrering; jfr 30§ tredje stycket SjöL.

6.5 Denna paragraf innehåller för närvarande föreskrifter om registerinnehållet rörande registrerat luftfartyg. Utredningsförslziget tar här upp föreskrift att luftfartyg registreras under nationalitets- och registreringsbeteckning och att tilldelad beteckning ej får ändras. Detta innefattar ingen ändring i sak. Beteckningen består av fem bokstäver. valda ur den för identifiering av svenska radiostationer internationellt reserverade serien SAA-SMZ.”

7§ Denna paragraf reglerar under nuvarande ordning ändringar i registerinnehållet. Förslaget tar här upp grunderna för avregistrering av luftfartyg (jfr nuvarande 8 §) och ägarens skyldighet att ta initiativ till avregistreringt Förslaget lägger för visst fall sådan skyldighet även på förutvarande ägare av luftfartyget. För närvarande är det först och främst ägaren som råder över avregist- “Se art. 19 i radioreglereringen. eftersom registreringsgrundvalen är registreringsrätt och inte rementet. Televerkets för› gistreringsplikt. Därutöver gäller, att luftfartyg skall avregistreras. om det fattningssamling serie B:29. brister i det fulla svenska ägarinflytande som enligt 2 § skall föreligga för

De enskilda /ag/ö/s/agørz 101

registreringsrâitt och bristen inte hävs genom dispens enligt samma lagrum. Det är likaledes avrcgistreringsgrund att beviljad sådan dispens förfallit eller dispensvillkor brister. Därtill kommer. att luftfartyg naturligtvis skall avregistreras, om det förolyckats. upphuggits eller eljest förstörts och att på szunmzt sätt behandlas det fall att luftfartytg ej hörts av under tre månader efter anträdd luftfärdÃS Avregistrering kan slutligen också ztktuttliseras av att luftfartyget saknat gällande luftvärdighetsbevis under tre år. Det är lagt på luftfartytgets ägare att zmmäla fartyget för avregistrering när avregistreringsgrund inträtt. Den avregistreringsordning utredningen föreslår knyter an till den nuvarande. väsentligen med de jämkningar som föranleds av att registreringsplikt förutsätts bli den främsta grundvalen för registreringen. Enligt utredningens förslag förtecknas avregistreringsgrunderna i en katalog i förevarande paragraf. Punkt 1 tar sikte på luftfartyg, vilket registrerats såsom till mer än hälften i svensk ägo. Om det svenska ägarinflytandet går ned under den gränsen och regeringen ej enligt 2 § första stycket andra punkten i förslaget medger att fartyget likväl förblir registrerat här i landet. skall fartyget avregistreras. Punkt 2 gäller luftfartyg som från början registrerats här i landet enligt dispensregeln i 2§ första stycket andra punkten. Om dispensen återkallas eller förfaller, emedan därmed förenat villkor ej längre är uppfyllt, skall fartyget avregistreras. Punkterna 3 och 4 tar som avregistreringsgrunder upp de fall då fartyget förolyckats. upphuggits eller eljest förstörts samt då det är borta efter anträdd luftfard och ej avhörts sedan minst tre månader. Punkt 5 föreskriver avregistrering, ifall fartyget på grund av ombyggnad eller annan sådan ändring upphört att vara luftfartyg eller visar sig från början ha varit felaktigt registrerat som sådant. Det är efter sjörättslig förebild som dessa fall tagits upp såsom självständiga avregistreringsgrunder.” Med karaktären av luftfartyg, bekräftad genom registreringen i luftfartygsregistret. följer som redan nämnts flerstädes en rättslig särställning vilken måste bestå med registreringen, i vart fall så länge egendomen kan identifieras såsom registrerat luftfartyg. Till särställningen hör enligt utredningens förslag att luftfartyg inte skall kunna sättas i pant som annat lösöre och inte skall omfattas av inteckning i ägarens näringsverksamhet. Hänsyn till säkerheten i den allmänna omsättningen kräver då att vad som utåt framträder som något annat än ett luftfartyg inte skall följa de för sådana fartyg speciella rättsreglerna. Avregistrering är följaktligen angelägen och registermyndigheten skall enligt 4 och 13 §§ kunna självmant ta upp ärende därom. Slutligen skall enligt punkt 6 luftfartyg, som ej är registreringspliktigt, avregistreras då ägaren anmäler det för avregistrering. till föreskriften 35 Jfr vad som brukar be- Någon motsvarighet i 8§ tredje stycket LL om avregitecknas som försäkringsstrering. då det brister i luft- eller miljövärdighet, upptar inte förslaget. Som mässig totalförlust (bl. a. antytts i den allmänna motiveringen (2.4) hör dylika avregistreringsgrunder 70-72 §§ FAL). inte hemma i en registreringsordning som bygger på allmän registreringsplikt 36 Se 16 § första stycket 4 for luftfartyg och förenar väsentliga rättsverkningar med registrering av och SjöL; jfr prop. 1973:42 s. inskrivning av rätt till sådana fartyg. 238 f.

102 De enskilda lag/örslagen SOU l976:70

8§ Enligt denna paragraf, som för närvarande reglerar luftfartygs zivregistrcring för avregistrering inom en månad skall luftfartygets ägare anmäla fartyget från det avregistreringsgrund inträtt. Därmed syftar utredningen på de fall för avregistreringsgrundens inträde som tagits upp i 7§ l-S. Tidpunkten bör i allmänhet ej vara svår att bestämma. För den händelse avregistreär den att egendomen från början felaktigt registrerats som ringsgrunden luftfartyg, torde månadsfristen få räknas från den tidpunkt då Förhållandet klarlades. Förslaget tar tillika upp föreskrift, att om luftfartyget genom överlåtelse upphör att vara svensk egendom till mer än hälften så skall jämte ägaren, dvs. förvärvaren, också överlåtaren svara för att fartyget i föreskriven ordning anmäls för avregistrering. Det är nämligen inte säkert att den utländske förvärvaren kan med svenska maktmedel tvingas att fullgöra anmälningsskyldigheten. Och ofta lär han själv föredra, att den svenska överlåtaren svarar för avregistreringen. Förslaget har härvidlag förebild i 16.5 tredje kallar fullstycket SjöL. Det bör erinras om att endast vad utredningen bordat förvärv ger upphov till sådan anmälningsskyldighet (jfr 3.2.3).

9§

Med utgångspunkt i inskrivningskonventionen” gäller enligt paragrafens

nuvarande lydelse, att intecknat luftfartyg ej fâr avföras ur registret utan att det visas att inteckningshandlingen företetts för inskrivningsdomaren och att inteckningshavaren samtyckt till avregistreringen. Att avregistreringsgrund inträtt för sådant luftfartyg behöver alltså inte betyda mer än att det s.a.s. är avregistreringsmässigt. Om det faktiskt kan avföras ur registret beror på ytterligare förutsättning. Motsvarande ordning gäller enligt 17§ andra stycket SjöL. Den yttersta grunden för detta är att inteckningsrätten förlorar sitt underlag och således måste upphöra i och med avregistreringen samt att borgenären därför bör ha ett avgörande inflytande på denna så att han t. ex. kan kräva full betalning eller ny säkerhet i fartyget på grundval av dess registrering utomlands. tar utredningsförslaget med förebild Ijörsta stycket av denna paragraf i 17 § andra stycket SjöL upp föreskrift som - med beaktande av den nya för panträtt på grund av inteckning i luftfartygsregistret som utordning redningen föreslår (jfr 3.2.4) - svarar mot nuvarande reglering. Gäller inteckning i luftfartyg, som skall avregistreras enligt 7 § i förslaget, får sålunda egendomen ej avföras ur registret förrän borgenär, för vars fordran pantbrev på grund av inteckningen utgör säkerhet, med ingivande av pantbrevet skriftligen samtyckt till åtgärden. Att sådant samtycke skall avges skriftligen krävs visserligen ej enligt inskrivningskonventionen. Men det torde inte möta hinder mot att for enhetlighets skull formalisera kravet efter förebild av SjöL, där det i sin tur bottnar i konventionskrav. Som framhållits vid förslaget till 7§ är det av hänsyn till den allmänna angeläget, att egendom. som ej utgör luftfartyg, inte blir kvar omsättningen 37 Se art. lX. i luftfartygsregistret, vare sig den med orätt registrerats som sådant eller

sou l97öz7fl De enskilda /ag/örslagen 103

förlorat karaktär av luftfartyg efter registreringen. På den andra sidan måste hänsyn tas till inteckningsborgenärens behöriga intresse. I sjörätten har detta lösts så att enligt l7 k tredje stycket SjöL inteckningsborgenären får en frist av en månad, räknad från det registermyndigheten underrättat honom om avregistreringsgrunden, för att söka betalning ur egendomen, varefter hans samtycke till avregistreringen inte behövs ifall han underlåtit att söka betalning. Andra srycket av förslaget innehåller en motsvarande föreskrift. Därvid har utredningen dock avvikit från förebilden såtillvida som det lagts på borgenären att. för att vara bevarad vid inflytande över avregistreringen, inom månadsfristen visa för registermyndigheten att han sökt betalning. Utredningen menar nämligen, att föreskriften i l7§ tredje stycket SjöL, sådan den nu är formad, lägger onödig möda på registermyndigheten i det att denna inte kan skrida till föreskriven avregistrering utan att själv ha hos de sju sjörättsdomstolar vid vilka borgenären kan söka betalning hört efter huruvida så skett. På motsvarande sätt skulle det då komma att förhålla sig för lufträttens del (jfr 2.8). En rimligare ordning är att det läggs på borgenären att prestera bevis om att betalning sökts och att avregistreringen kan företas i brist på sådant bevis. Utredningens förslag går ut på detta och det föreslås, att 17 § tredje stycket SjöL underkastas motsvarandejämkning (jfr 3.16). Utredningen vill tillägga, att registermyndigheten då den skall underrätta borgenären om avregistreringsgrunden bör vända sig till den registret utpekar som innehavare av pantbrevet. förutsatt att tillförlitlig uppgift ej föreligger om att borgenären är en annan. Myndigheten skall alltså normalt ej behöva forska efter inteckningsborgenären, ifall innehavsanteckning föreligger. Det är visserligen tydligt, att sådan passivitet skulle kunna leda till rättsförlust för borgenär vars innehav av pantbrev ej blivit antecknat. Emellertid ligger det även eljest i borgenärens intresse att se till att hans innehav är antecknat, t. ex. för att han skall bli underrättad om exekutiva ingripanden. Risken bör därför vara så liten att den kan lämnas därhän. Därtill kommer, att avregistreringsärenden av detta slag måste bli utomordentligt sällsynta. Kravet att inteckningsborgenär i nyssnämnda fall skall söka betalning för att bevaras vid inflytande över avregistreringen bör enligt utredningens mening förstås så att borgenären skall både utverka exekutionstitel, ifall han inte redan har sådan, och söka exekution för denna. Underlåter han det eller lägger han ned exekutionsförfarandet eller leder detta eljest inte till försäljning, skall hans samtycke till avregistrering alltså inte vidare vara behövligt. Det är klart att borgenären är bevarad vid sin rätt, om han inlett exekutionen inom månadsfristen. Avregistreringsmässigt luftfartyg eller annan egendom, som till följd av denna paragraftills vidare förblir registrerad som luftfartyg, förblir därigenom också väsentligen i den sakrättsliga särställning som betingas av registreringen.

l0§ l nuvarande lydelse föreskriver denna paragraf, att innehav av luftfartyg på grund av köp utan att äganderätten gått över på innehavaren skall an-

104 De enskilda /ag/örslagen

tecknas i luftfartygsregistret och att köpeavtalets parter är skyldiga att anmäla Förhållandet till luftfartsverket för sådan anteckning. Vidare ger paragrafen den som innehar luftfartyg med nyttjanderätt för obestämd tid eller för minst två veckor och den som upplåtit nyttjanderätten till honom rätt att vinna anteckning i luftfartygsregistret om förhållandet. Enligt utredningens förslag till regler om förvärvsinskrivning (jfr 3.2.3) skall förvärv på grund av ofullbordat köp kunna skrivas in på ansökan av köparen. Enligt förslaget blir denne beroende av sådan inskrivning bl. a. för sitt skydd mot säljarens borgenärer. Besittningstagande kommer ej att ge sådant skydd. Denna ordning kommer i praktiken att medföra att varje insiktsfull köpare söker inskrivning för sitt fång utan dröjsmål. Luftfartygsregistret kan därför antas komma att normalt återspegla dylika förvärv. Att därutöver föreskriva skyldighet för köparen att - i så fall i den mån han ej söker inskrivning - anmäla köpet för anteckning i registret, skulle inbjuda till onödiga rättsliga problem. Till bilden hör nämligen, att dylik anteckning, med hänsyn till lnskrLförslagets regler om godtroslörvärv av luftfartyg och registerinnehållets legala publicitetsverkan (jfr 3.2.3). inte skulle kunna tillåtas utan en lika omsorgsfull prövning som den vilken måste föregå lörvärvsinskrivning. Det har därför synts utredningen lämpligast att motsvarighet till nuvarande föreskrift om anteckning av ofullbordat köp utelämnas. Vad beträffar nyttjanderätt till luftfartyg har utredningen, på skäl som anförts i den allmänna motiveringen (jfr 2.7), avstått från att föreslå möjlighet till inskrivning av dylika avtal. Från tillsynssynpunkt är det emellertid av intresse att registret redovisar nyttjanderättsupplåtelser i den mån de avser ej alltför kort tid. Anmälningsfristen är enligt förslaget en månad från upplåtelsen. Utredningen har funnit att nyttjanderätt på så lång tid som sex månader alltid bör antecknas i registret. Med hänsyn till att registeranteckning rörande nyttjanderättsupplåtelse, som en följd av registerinnehållets publicitetsverkan, kan vara ägnad att tjäna nyttjanderättshavaren till visst skydd mot konkurrerande nyttjanderättslörvärv” bör det stå denne fritt att anmäla upplåtelsen för anteckning i registret. Men enligt utredningens mening är det knappast påkallat att bereda nyttjanderätt på mindre än en månads tid sådan skyddsmöjlighet. Upplåtelser som sker för obestämd tid, kan däremot i allmänhet förutsättas avse längre tid än en månad och bör därför kunna antecknas. Utredningens förslag föreskriver följaktligen, att 33 Konkurrensfallet reglenyttjanderättsupplåtelse på minst sex månader skall anmälas för registerras i 13:2 HB efter prioritetsprincipen. Men i dok- anteckning och att sådan upplåtelse på obestämd tid eller på kortare tid, trinen anses det, att se- dock minst en månad, får anmälas för samma ändamål. Anmälan skall nare förvärvare kan slå göras av nyttjanderättshavaren. Det är tydligt, att anteckning om nyttjanut den tidigare genom derätt måste förutsätta att viss utredning presteras om upplåtelsen; jfr 5§ besittningstagande i god kungörelsen (1955:635) med närmare bestämmelser om luftfanygsregistret trogjfr Hessler s. 312 f. Däremot kan nyttjande- m. m. rättslörvärvare ej vinna motsvarande skydd mot den som förvärvar fany- 1l§ get på grund av överlå- Av art. 5,6, 17och 18 i luftfanskonventionen följer, att luftfartyg är beroende telse; jfr SOU 1973:22 s. 237 f. av att äga nationalitet för att kunna nyttjas till luftfart, i varje fall över

SOU l976:70 De enskilda Iag/ö/slagelt 105

nationellt territorium, och att nationalitet förutsätter registrering. Då Iuftfartyg forvärvas från utlandet kan detta krav föranleda behov av interimistisk registrering i förvärvarens land. Fartyget är kanske ej registrerat utomlands eller är redan avfört ur register där på begäran av överlåtaren eller förvärvaren och skall Lex. föras till Sverige. Förevarande paragraf innehåller för närvarande bestämmelser om anteckning av luftfartyg i ett bihang till luftfartygsregistret. vilka fyller nyssnämnda funktion av interimistisk registrering. De lär i praktiken, både här hemma och utomlands, tillämpas utan hinder av att förvärvet för sin fullbordan ännu är beroende av äganderättsförbehåll eller villkor som är att jämställa därmed (jfr 3.2.3). Förslaget tar i denna paragraf upp motsvarande föreskrifter. varvid emellertid uttryckligen sägs att det ej skall vara något krav för bihangsregistrering att fartygsförvärvet är fullbordat genom slutlig äganderättsövergång. Däremot ar det enligt förslaget alltjämt ett oeftergivligt villkor för att lå införas i bihanget till det svenska luftfartygsregistret. att utomlands registrerat fartyg avförs ur den främmande statens register. Enligt kungörelsen (1955:635) med närmare bestämmelser om luftfanygsregistret m. m. gäller bl. a. att anteckning av Iuftfartyg i bihanget skall begränsas till högst tre månader och vara motiverad av hemresa. Utredningen har inte tänkt sig att genom förslaget gripa in i regeringens möjligheter att närmare reglera denna interimsregistrering. En sådan reglering synes emellertid kräva bemyndigande i lag. Utredningsförslaget innehåller därför -i likhet med nuvarande lag bemyndigande för regeringen i detta stycke. Rättsverkningarna av bihangsregistrering begränsar sig till fartygets nationalitet (jfr 20 §). lnskrLforslztget och de rättsverkningar som avses där blir alltså ej tillämpliga. Det rör sig ju om utlandsförvärv av Iuftfartyg och de sakrättsliga verkningarna av förvärvet torde - med vanliga svenska lagvalsprinciper - i regel följa säljarlandets lag.” Skulle fartyget därefter omsättas under bihangsregistreringen, torde lnskrLförsIaget däremot bli tilllämpligt. Men inteckning kan ej beviljas i bihangsregistrerat Iuftfartyg. lnte heller kan anteckning rörande luftpanträtt göras i bihanget (jfr l7§).

l2§ Denna paragraf. som för närvarande reglerar luftfartygs nationalitet, tar enligt förslaget iförsta stycket upp en föreskrift, som saknar motsvarighet i gällande lag och som innebär att såsom registreringsärende betecknas varje ärende om registrering eller avregistrering av Iuftfartyg eller om annan införing i luftfanygsregistret eller bihanget dänill som angår registrering och sker enligt LL eller annan lag eller författning. Nationalitetsreglerna tar förslaget i stället upp i 19 och 20 §§. l andra stycke! slår förslaget fast. att registreringsärende skall handläggas på inskrivnittgsdag. varom föreskrivs i lnskrLforslaget. Denna bestämmelse utgör bakgrund till förslagets l6§ första stycket rörande samordning av beslut med utländsk registermyndighets registrerings- eller avregistreringsbeslut. ”Jfr prop. l975:68 s. 33.

106 De enskilda lagförslagen

l3§ l paragrafen, som för närvarande innehåller vissa regler rörande behandlingen av nationalitets- och registreringsbevis, tar förslaget upp föreskrifter om registreringsförfarandet med förebild i 30§ första och andra styckena SjöL. Enligt paragrafens/örsta stycke skall anmälan i registreringsärende göras skriftligen. Registreringsförfarandet är upplagt för att utspelas skriftligen, låt vara att sammanträde för muntlig Förhandling skall kunna hållas i vissa fall;jfr nedan under 18 § och 4:5 lnskrLförslaget. Fångeshandling eller annan tjänlig handling skall, här som i sjörätten, kunna träda i stället för anmälan. l dessa ärenden kan detta vara en praktisk lösning, t. ex. då nyttjanderättsavtal skall anmälas för att antecknas i luftfartygsregistret enligt 10 §. Enligt andra stycket skall registermyndigheten vaka över att anmälningsskyldighet, som föreskrivs i detta kapitel, blir fullgjord och vid behov förelägga den försumlige att fullgöra sin skyldighet vid äventyr av vite. Ingen högsta gräns skall gälla för sådant vite. Det följer av 4:7 lnskrLförslaget, till vilket 18§ i detta kapitel hänvisar enligt förslaget. Har avregistreringsgrund inträtt för registrerat luftfartyg skall registermyndigheten, på samma sätt som den sjörättsliga registermyndigheten. självmant kunna skrida till avregistrering och därvid vidta de förberedelseåtgärder - t. ex. inhämta inteckningsborgenärs samtycke - som fordras. Motsvarighet till 30§ tredje stycket SjöL saknas här. Det betyder emellenid ej, att den som för bifall till förvärvsinskrivning enligt lnskrLförslaget är beroende av att luftfartyget registreras skulle vara betagen rätt att göra registreringsanmälan på vägnar av företrädare i fângeskedjan. Sådan rätt skall följa av l8§ och 4:16 lnskrLförslaget. Paragrafens nuvarande bestämmelser rörande nationalitets- och registreringsbevis fors enligt förslaget över till 22 §.

14.5 l denna paragraf, som för närvarande reglerar bihangsregistrerat luftfanygs nationalitet, tar förslaget upp grunder för avslag på anmälan av luftfartyg för registrering resp. avregistrering. l den mån ingen sådan grund föreligger i det enskilda registreringsärendet skall framställningen bifallas. Första stycket innehåller en avslagskatalog på fyra punkter för registreringsfall. Enligt punkt 1 skall registreringsanmälan avslås, ifall fonnföreskriften i l3§ forsta stycket ej iakttagits; jfr 33§ första stycket l SjöL. För att man alls skall kunna tala om en anmälan måste denna - vilken av de enligt l3§ forsta stycket tillåtna formerna den än tar sig - enligt utredningens mening identifiera luftfartyget och visa vilken omständighet eller vilket förvärv som åberopas i ärendet.” Punkt 2 föreskriver avslag för det fall att det brister i registreringsförutsättning enligt 2 §. Det kan t. ex. vara så att varken svensk ägarövervikt i fartyget eller regeringsdispens till registrering föreligger. Ett annat exempel är att förvärv, varigenom fartyget kommit i svensk hand, inte är fullbordat enligt svenskt synsätt, emedan överlåtaren ännu kan häva förvärvsavtztlet “Jfr prop. 1973:42 s. 562. och behålla fartyget som sitt eget (jfr 3.2.3).

som 1976:70 De enskilda /ag/örslagerz 107

Punkt 3 tar sikte på det Förvärv varpå fanygsägaren stöder sig. Under termen fartygsägaren ryms då ej endast ensamägare utan också, ifall fartyget ägs av flera, de olika delägarna eller - såvitt gäller fall av ofullbordade förvärv - överlåtare och förvärvare. Som nyss framgått kan emellertid ofullbordade förvärv i regel ej åberopas för registrering av luftfartyg. Kan ägarens förvärv ej inskrivas enligt lnskrLförslaget - vars motsvarande katalog återfinns i 4:17 och bl. a. upptar det fall att förvärvet inte kan styrkas - skall registreringsanmälan avslås. Registrering och förvärvsinskrivning är nämligen inbördes oskiljaktiga. För att styrka förvärv som åberopas för registrering av luftfartyg måste förvärvaren i princip kunna härleda sin rätt till fartygets tillverkare i dennes egenskap av dess förste ägaref” Om emellertid fartyget är eller varit registrerat hos främmande stat som tillträtt inskrivningskonventionen, följer av 2§ KonvL att härledningen skall göra halt vid det led i fångeskedjan som senast var inskrivet i det främmande registret. Och även om den främmande staten ej tillträtt inskrivningskonventionen, torde härledningen i regel ej behöva drivas längre. En förutsättning är då givetvis att det rör sig om ett register, där rätt till luftfartyg skrivs in, och således inte ett register där sådana fartyg bara förtecknas. Under punkt 4 beaktas kravet i 3 § att utlandsregistrerat luftfartyg måste avregistreras för att lä registreras här i landet. Sådan avregistrering kan antingen vara ett fullbordat faktum då registreringsanmälan prövas eller också presteras på samma sätt som enligt 16§ nedan, nämligen som beslut om avregistrering på villkor av och med verkan från registrering här i landet. Andra .stycket föreskriver avslag på avregistreringsanmälan. dels på samma sätt som i fråga om registreringsanmälan när formföreskriften i l3§ första stycket ej iakttagits, dels då avregistreringsgrund icke föreligger enligt 7 §, dels då förvärv med anledning varav avregistreringen avses äga rum ej uthärdar sådan prövning som InskrLförslaget föreskriver för inskrivning. Avregistrering företas med anledning av förvärv, om ägaren skall föra över fartyget till främmande lands register utan att först ha sökt inskrivning för förvärvet. Paragrafens nuvarande bestämmelser om bihangsregistrerat luftfartygs nationalitet förs enligt förslaget över till 20 §.

l5§ l denna paragraf, som för närvarande reglerar skyldighet att ha nationalitetsoch registreringsbevis för luftfartyg som nyttjas till luftfart, tar förslaget upp föreskrifter om avslag på anmälan av nyttjanderättsavtal för anteckning i luftfartygsregistret enligt l0§ resp. anmälan av luftfartyg för bihangsregistrering enligt ll §. Sådan anmälan skall avslås, om formföreskriften i l3§ första stycket ej iakttagits eller förutsättning för anteckning av nyttjanderättsavtztlet eller bihangsregistrering av luftfartyget icke föreligger enligt l0 resp. l1§. Paragrafens nuvarande föreskrift rörande nationalitets- och registrerings- 41m prop_ 1975:68 s_ 30 bevis förs enligt förslaget över till 21 §4. f. och 46 f.

108 De enskilda lag/ärs/agcn

l6§ 1 denna paragraf, som för närvarande reglerar märkning av luftfartyg, tar förslaget upp. dels föreskrift om tidsmässig samordning på inskrivnittgsdag av svenskt registrerings- eller avregistreringsbeslut med utländskt sådant, dels föreskrift om avregistrering av luftfanyg i och för överföring till utländskt register. Första stycket reglerar den tidsmässiga samordningen med utländskt registrerings- eller avregistreringsbeslut så att det svenska beslutet kan meddelas på inskrivningsdag utan hinder av att det för åtgärden behövliga utländska beslutet meddelas eller bevisning därom förebringas först senare samma kalenderdag. Det är tidsskillnader mellan Sverige och främmande länder som, i förening med det svenska systemet med beslut på inskrivningsdag, påkallar denna reglering. Eljest skulle krav, att relevant rättsfaktum skall föreligga före inskrivningsdagens utgång kunna omöjliggöra smidig överföring mellan svenskt och utländskt register.” Föreskriften i attdra stycket har förebild i 35§ tredje stycket SjöL och innebär, att sökanden har rätt till beslut om avregistrering som. träffat i förväg, får verkan från dagen för fartygets registrering utomlands. I sjörätten går denna ordning tillbaka på internationellt fördrag. Men ehuru den ej är föreskriven i inskrivningskonventionen, bör den enligt utredningens mening kunna tillämpas också i lufträttsliga sammanhang förutsatt att den godtas i fartygets nya hemland. Paragrafens nuvarande bestämmelser om märkning av luftfartyg förs enligt förslaget över till 23 ä.

17 § Förevarande paragraf saknar motsvarighet i nurvarande 2 kap. Här tar förslaget upp föreskrifter om vissa anteckningar i luftfartygsregistret. Iförsta stycket fönecknas tre anteckningsfall, nämligen dels Iuftpanträtt som anmälts för anteckning enligt 11:8 LLförsIaget, dvs. nuvarande 11:6 LfL. dels hinder mot avregistrering enligt 7 ä, dels beslut enligt 16 § om avregistrering med verkan från blivande utlandsregistrering. De båda sistnämnda fallen har motsvarighet i 38§ första stycket 6 och 7 SjöL. l andra .stycket erinras om att annan lag eller författning kan föreskriva att visst förhållande skall antecknas i luftfartygsregistretgjfr 38 § andra stycket SjöL. Ett exempel på sådan lag är lnskrLförslaget; jfr 4:12. Tredje stycket föreskriver, efter förebild av 38§ tredje stycket SjöL. att registeranteckning som uppenbarligen ej längre kan vara av betydelse skall avföras.

18§ Denna paragraf saknar motsvarighet i nuvarande 2 kap. [första stycket tar paragrafen enligt förslaget upp hänvisning till delar av lnskrLförslaget, vilka enligt utredningens mening bör ha motsvarande tillämpning i registreringsärenden. Utredningen syftar på vissa av de all- 42 Jfr prop. 1975:68 s. 32 männa reglerna i 4 kap. om inskrivningsförfarandet och på flertalet av regf. lerna i 5 kap. om statsansvar för vissa rättsförluster m. m. Av de allmänna

D0 :msk/Ida /ag/ö/:slagøn 109

inskrivningsreglerna är det bl. a. de om inskrivningsdag. dagbok och aktbildning, vite. införing av beslut i registret och rättelse av oriktig införing som äraktuella. Av statsansvarsreglerna är det de som handlar om ersättning på grund av tekniskt fel och rättelse m. m. som närmast kommer i fråga. l andra .stycket ges på motsvarande sätt som i 25§ tredje stycket SjöL bemyndigande för regeringen att utfärda tillämpningsföreskrifter om registreringsförfarandet med befogenhet att âlägga enskilda att till registermyndigheten anmäla förhållanden. varom kännedom fordras för ändamålsenlig registerföring. Fullmakten avser även myndighet som regeringen be› stammer.

19-23 §§ l dessa paragrafer, som för närvarande saknar motsvarighet i kapitlet, tar Förslaget i allt väsentligt oförändrade upp de föreskrifter som nu står i 12-16 §§. Dessa är till stor del sådana att de bäst lämpar sig att meddelas som tillämpningsföreskrifter men utredningen har inte velat gripa in i den nuvarande fördelningen mellan lag och tillämpningsföreskrift, som svarar mot dansk och norsk lagstiftning och är välkänd for praktikerna.

24.5 l denna paragraf, som saknar motsvarighet i nuvarande 2 kap., tar förslaget upp regler om tillbehör till luftfartyg som i sak torde svara mot 14 § lnskrL, vars reglering i sin tur går tillbaka på art. XVl i inskrivningskonventionen. Medan nuvarande reglering är avfattad i nära anslutning till konventionstexten beaktar utredningens förslag uttryckligen allmänna svenska grundsatser för tillbehörs förening med huvudsak, senast preciserade i JB och SjöL. Någon verklig ändring skall en sådan redigering inte behöva medföra. Det ligger nämligen i sakens natur, att angivna grundsatser slår igenom i tillämpningen även med nuvarande avfattning. Lagförarbetena ger vid handen att detta stått klart för och godkänts av lagstiftaren.” Utredningen har ansett att redaktionell avvikelse från konventionstext, ehuru normalt ej önskvärd, här bör föredras framför de tolkningssvårigheter som eljest skulle kunna uppstå vid jämförelse med sjö- och fastighetsrättsliga regler i ämnet. KonvLförslaget bevarar däremot även redaktionell överensstämmelse med konventionstexten. Första stycket tar upp huvudregeln. Till luftfartyg hör enligt förslaget fast inredning, bärande plan, motorer, propellrar. radioutrustning. instrument och annan utrustning som är ägnad till stadigvarande bruk för fartyget. vare sig den är anbragt i eller tillfälligt skild från detta, allt i den mån fartyget är försett därmed i fartygsägarens intresse. Reservdel skall dock enligt förslaget utgöra tillbehör endast om den varaktigt förvaras ombord. Att utrustning skall vara ägnad till stadigvarande bruk för luftfartyget för att räknas som tillbehör, stämmer med allmänna grundsatser i ämnet och medför att driftsförnödenheter och annat som är avsett för förbrukning eller eljest för tillfälligt bruk faller utom tillbehörskretsen. Likaså stämmer 43 Se NJA ll l955 s. det med allmänna grundsatser att vad som tillföns luftfartyget i annans 167-170.

110 De enskilda lagförslaget:

än fartygsägarens intresse i princip faller utom tillbehörskretsen och blir tillbehör till fartyget först om det övertas av fartygsägaren. Erinran om att tillbehör bevarar tillbehörskaraktären, även om det tillfälligt skiljs från fartyget, är i och för sig obehövlig men bibehålls enligt förslaget med hänsyn till att den har uttrycklig motsvarighet i konventionstexten. Vad slutligen angår reservdelar beror deras tillbehörskaraktär f. n. av om fastighetsrättsliga eller sjörättsliga grundsatser är analogiskt tillämpliga.” Utredningen antar. att de senare ligger närmast till hands och därmed skulle förslaget, som har förebild i 3§ första stycket SjöL, ej heller i den delen innebära något under nytt i sak. Att reservdelar vissa förutsättningar till vilka ej hör att de förvaras ombord - för närvarande kan intecknas gemensamt med luftfartyg är en annan sak. Andra stycket slår fast, att vad som gått upp i tillbehörskretsen endast omfattas av rätt till luftfartyget självt och alltså inte kan vara föremål för särskilt rättsanspråk. Detta gäller enligt förslaget inte bara i förhållande till tredje man utan också gentemot fartygsägaren. Det innebär, att om någon till fartygsägaren levererat utrustning av tillbehörskaraktär under äganderättsförbehåll så förlorar han sin rätt till utrustningen när denna förenas med fartyget. Det innebär vidare, att resultatet blir detsamma ifall parterna väljer att tillföra fartyget utrustningen genom hyra i stället för köp och att leverantören ej är skyddad ens om hyresförhållandet är allvarligt menat

och ingalunda avsett att mynna ut i köp. Förslaget överensstämmer med

den relativt hårdhänta regleringen i 5 § SjöL. Men det avviker från 2:5 JB. som tillåter uthyraren att göra ett seriöst hyresavtal gällande i förhållande till fastighetsägaren; en sådan befogenhet är tydligen relativt innehållslös t. ex. där huvudsaken belastas av panträtt. Även här har utredningen utgått från att sjörättens grundsatser går före fastighetsrättens då det gäller Överförd tillämpning i Iufträtten och att de på det sättet i själva verket redan är gällande rätt. Det bör tillfogas, att fartygsägaren kan bli ersättningsskjrldig för sådan rättsförlust som här avses. Tredje stycket ger uttryck för synen att tillbehör som överlåts måste skiljas från luftfartyget på ett sådant sätt att fartyget ej längre är försett därmed för att tredje man skall vara bunden att respektera överlåtelsen. Detta stämmer med både 5§ SjöL och 2:7 JB.

3.1.3 5 kap. Om luftfartygs befälhavare och om tjänsten ombord 6 § Enligt denna paragraf svarar befälhavaren för att föreskrivna fanygshandlingar finns ombord. Förslaget fogar ett nytt andra stycke till paragrafen. Det har förebild i 69§ SjöL och hänger samman med att, enligt 4:12 (jfr 7 och 22) lnskrLförslaget, utländsk kvarstad resp. utmätning skall antecknas i luftfartygs- “Jfr 3 s SjöL och 2:2 JB. för att beaktas vid förvärvsinskrivning och inteckning i den mån registret 45Art. Vll i inskriv- det är föreskrivet. finns för att den utländska myndigheten Ingen garanti ningskonventionen läg- underrättar Därför ålägger förslaget beden svenska registermyndigheten.” ger vissa skyldigheter på fálhavaren att ofördröjligen göra det och att snarast tillställa registermynbl. a. sökanden i samdigheten den utländska myndighetens bevis om åtgärden. Detsamma fö band med exekutiv försäljning av luftfartyg. reslås åligga honom när sådan kvarstad eller utmätning hävts. Underrättelse

De enskilda laglörslagen lll

till registermyndigheten bör, med hänsyn till dess väsentliga rättsliga belydelse. lämnas på snabbast möjliga väg. Detsamma gäller översändandet av den utländska myndighetens bevis. Befalhavarens skyldigheter enligt förslaget skulle i praktiken kunna uppfattas som stridande mot fanygsägarens intresse. t. ex. emedan kvarstad och utmätning hindrar nyinteckning. Det är därför ett stöd lör befälhavaren om de blir straffsanktionerade (jfr 3.1.6 och 2:3 BrB). Straffsanktion följer automatiskt av 13:10 LL i nuvarande lydelse, vari utredningen ej föreslår ändring. När dessa skyldigheter sålunda straffsanktioneras, bör motsvarande skyldigheter för befälhavare på skepp likaledes vara straffsanktionerade. Så är det visserligen inte for närvarande men skäl motsvarande dem som foranleder straffsanktion i lufträtten kan åberopas också i sjörätten och olika lösningar på de båda snarlika problemen skulle framstå som omotiverade. Utländsk myndighet kan tänkas ingripa mot svenskt luftfartyg även annorledes än genom kvarstad, som ju är avsedd att säkerställa exekution av borgenärsanspråk i fartyget, eller genom utmätning, som innefattar sådan exekution. Fartyget kan exempelvis hållas kvar för polisiär eller annan offentligrättslig utredning. Utredningens forslag avser emellertid ej att lägga på befalhavaren att underkasta ingreppet en verklig rättslig analys. För honom bör det vara nog att underrätta registermyndigheten om ingrepp som betecknas som kvarstad (“arrest“/“saisie conservatoire“) eller utmätning (seizure“/saisie exécutoire“) eller eljest klan framträder med samma syfte dvs. att säkerställa eller verkställa realisation av betalningsanspråk i fartyget. Den rättsliga prövning som någon gång kan visa sig behövlig måste ankomma på registermyndigheten själv.

3.1.4 9 kap. Om befordran med lufzfarryg

28 § Som framgår av avsnitten 2.8 och 3.14 föreslår utredningen. att handläggningen i första instans av lufträttsmål förläggs till vissa tingsrätter och att bestämmelser om forum tas upp i en särskild lag. Detta kräver redaktionell ändring i 9 kap. 28§ LL. eftersom det här finns en särskild konventionsbetingad bestämmelse om forum i vissa mål som rör befordran med luftfartyg. Som även framgår under 3.14 måste hänvisning göras till denna bestämmelse också i den föreslagna lagen om domstol i lufträttsmål. Om det inte finns lufträttsdomstol i den ort, som utpekas enligt de föreslagna reglerna. bör den lufträttsdomstol som är i geografisk mening närmast den orten vara behörig. Någon särskild regel med avseende på handläggningen av lufträttsmål som anhängiggjorts fore ikraftträdandet behövs inte i LLforslaget. eftersom en sådan tagits upp i övergångsbestämmelserna till förslaget till lag om domstol i lufträttsmål.

l 12 De enskilda Iag/örslagerz

3.1.5 11 kap. Om _flygrräddningsz/änst och bärgning samt om undersökning av /zq/i/árrsolyckoz 4§ l denna paragraf finns för närvarande en bestämmelse om att luftpanträtt ej ar förenad med s. k. surrogationsrätt. Denna bestämmelse för förslaget till 6§ medan här i stället tas upp regler om ansvarsförhållandena då en borgenår har luftpanträtt i fler än ett objekt, t.ex. i luftfanyg och dess last efter gemensam bärgning för vilken fartygsägaren och lastägaren är gemensamt ersättningsskyldiga. Förslaget har förebild i 255 § SjöL och ger uttryck för vad som får anses vara allmän grundsats i lösörepanträtten. Första stycke! uttrycker principen att varje pant svarar för pantfordringens fulla belopp så att borgenären kan söka betalning ur den pant han föredrar. Det är alltså fråga om ett primärt solidariskt pantansvar. Andra .styrker reglerar regressomgångens ansvar, som är delat. Utgångspunkten är här den att varje pant slutligt skall bära vad som belöper på den, räknat efter det inbördes Förhållandet mellan panternas resp. värden vid tiden för pantråttens uppkomst. Om sålunda, i det nyssnämnda bärgningsfallet, borgenåren skulle söka ut mer av sin bärgarlön ur lasten än som slutligen skall bäras av denna, inträder lastägaren enligt förslaget i borgenärens panträtt i fartyget för sitt krav mot fartygsägaren på återbetalning av överskottet. Regresskravet förstärks alltså med succession i luftpanträtten. Förslaget löser också ett visserligen rätt teoretiskt följdproblem. Det kan tänkas. att med bärgarlönekravet, riktat mot både fartyg och last. konkurrerar ett krav på ersättning för kostnader för att bevara lasten vid ett tidigare tillfälle. ett krav som enligt 3 ä andra stycket är förenat med sämre prioriterad luftpanträtt i lasten (men alltså ej i fartyget). Det kan också tänkas. att lasten. efter den överskottsbetalning för bärgarlön som den fått vidkännas. inte förslår till betalning av den sämre panträtten. Då inträder denne pantborgenär enligt förslaget i lastägarens ställe och med företräde framför denne i den förre borgenärens panträtt i fartyget och kompenseras därigenom för den brist i lastens pantvärde som eljest skulle ha drabbat honom. Därigenom blir han dock inte bättre ställd än om lasten inte fått vidkännas någon överskottsbetalning av bärgarlön. Ty succession i bärgarens panträtt i luftfartyget förutsätter sådan överskottsbetalning.

5.5 l denna paragraf regleras för närvarande verkan på luftpanträtt av exekutiv försäljning av fartyg eller last resp. av utlossning av last. Regler därom tar förslaget upp i 7 ä. Här föreslås i stället motsvarighet till 256.5 SjöL. Förslaget innebär. att luftpanträtt består även när pantfordringen överlåts eller tas i anspråk genom utmätning eller annorledes övergår till ny borgenär. Satsen kunde väl härledas ur 3§ FRL men eftersom frågan uttryckligen reglerats i SjöL, har utredningen funnit sig böra göra på samma sätt i LL. “t Annorlunda i sjörät- Att införsel ej nämnts särskilt i förslaget, till skillnad från vad fallet är ten: jfr 244 .å forsta

stycket l SjöL. i SjöL och i FRL, beror på att lönefordran ej är förenad med luftpanträtt/“S

De enskilda 113 lagförslaget:

6x* Denna paragrafreglerar for närvarande preskription av luftpanträtt. Förslaget för över dessa föreskrifter till 8 § och tar i stället här upp den bestämmelse som i samband med 1973 års sjölagsändringar infördes i 4 § och som ställer luftpantborgenären utan s. k. surrogationsrätt. Enligt 54§ FAL frånkänns han dessutom ställning som medförsäkrad (förmånstagare). Utredningen vill i dessa stycken hänvisa till prop. 1973:42 s. 288-290, 374 och 378. Utredningen har övervägt att efter förebild av 257 § SjöL föreslå en regel om att den betalningsrätt som är förenad med retentionsrätt for bärgare enligt 3§ tredje stycket även skall kunna göras gällande i surrogat som trätt i stället för den kvarhållna egendomen. En sådan uttrycklig reglering får emellertid anses obehövlig, eftersom surrogation vid retentionsrätt redan godtas i praxis. Utredningen erinrar om att det inte heller för motsvarande retentionsrätt i 232§ SjöL har ansetts nödvändigt med någon uttrycklig regel om surrogationsrättf* Regeln i 257§ SjöL avser för övrigt en annan retentionsrätt, nämligen sådan som säkrar vederlag för bl. a. reparation av fartyg.

7§ Denna paragraf inleder för närvarande kapitlets bestämmelser om undersökning av luftfartsolyckor. Paragrafens föreskrifter fors enligt förslaget över til1.9 § för att ge plats åt bestämmelser om verkan på luftpanträtt av exekutiv försäljning och utlämning av last. Rubriken före nuvarande 7 § skall därför flyttas till närmast före den föreslagna 9 §2 Förslaget i 7§ har motsvarighet i gällande 5§ samt förebild i 249 och 253 §§ SjöL. [första stycket reglerar förslaget verkan på luftpanträtt av exekutiv försäljning av luftfartyg eller last på ett sätt som i sak motsvarar gällande rätt. Exekutiv försäljning skall utplåna luftpanträtten sedan köpeskillingen erlagts. förutsatt att försäljningen blir bestående. Det betyder, att rättsverkan av försäljning av luftfartyg normalt inträder då den vinner laga kraft. Last säljs emellertid av utmätningsman och detsamma skall enligt utredningens förslag till ändring i LfL gälla oregistrerade luftfartyg. Eftersom utmätningsmans försäljning inte vinner laga kraft utan enligt 200§ UL kan angripas utan någon frist, har förslaget inte -lika litet som den sjörättsliga förebilden - kunnat knytas till lagakraftvunnen försäljning.” Exekutiv försäljning av andel i eller vad som enligt 2:4 lnskrLförslaget betecknas villkorlig äganderätt till luftfartyg påverkar ej luftpanträtl i fartyget. Förslaget är i första hand avsett att tillämpas på exekutiv försäljning i Jfr NJA 1942 s. 575 Sverige. 1 vad mån motsvarande verkan och prop. 1973:42 s. 288. här i riket skall tilläggas exekutiv försäljning som företagits utomlands blir framdeles som hittills en fråga 48 Jfr SOU 1970:74 s. för rättstillämpningen. Därvid får gängse grundsatser och, såvitt rör luft- 129. fartyg. inskrivningskonventionens speciella regler” i ämnet iakttas. 49 Jfr emellertid lagbered- Den i sjörätten5 för fartygsförsäljning erkända grundsatsen att fartyget ningens förslag till ny utskall ha befunnit sig inom exekutionsstatens vid for- sökningsbalk (19:27). jurisdiktionsområde säljningstillfället kan synas naturlig nog även för lufträttens del men fram- 5°Se an. V11 och Vlll. träder ej i inskrivningskonventionen, varför det är osäkert om den är allmänt 51 Jfr 249 § tredje stycket erkänd. På säkrare mark står man då det gäller krav att exekutionsstatens SjöL. h

1 14 De enskilda laglärslagen

egen lagstiftning skall ha iakttagits för att försäljningen skall erkännas. Detta krav har stöd i inskrivningskonventionens art. Vll (l) och Vlll. Och det är naturligt, för att inte säga självklart att hävda det också i Förhållande till exekutionsstater som ej tillträtt konventionen. Såvitt man är bunden av inskrivningskonventionen skall enligt nyssnämnda art. Vlll detta fördrags egna föreskrifter rörande exekutiv försäljning åtminstone i princip ha iakttagits. Men försummelse därvidlag kan ej utan vidare åberopas for att underkänna försäljningen. Verkan av vissa försummelser - t. ex. av konventionens föreskrifter om förhandsunderrättelser i viss ordning till rättsägare - skall nämligen enligt art. Vll (3) bedömas enligt exekutionsstatens egen lag, låt vara att skadelidande rättsägare förbehållits rätt att vinna ogiltigförklaring av försäljningen på talan som anhängiggjorts inom sex månader. l andra stycket regleras verkan av att last. vari luftpanträtt gäller. lämnas ut. Principen är enligt förslaget att panträtten upphör med utlämningen. Borgenärens rätt skyddas enligt 3 § tredje stycket mot detta genom att godset ej utan hans samtycke får lämnas ut (“ej av ägaren tagas i besittning) innan hans fordran infriats eller säkerhet ställts. Lämnas gods. som häftar för luftpanträtt, ut i strid med denna föreskrift, ådrar sig mottagaren enligt förslaget personligt ansvar för betalning av vad borgenären till följd av utlämningen ej kunnat få ut av godset, inte som för närvarande för hela pantfordringen. Till detta fogar förslaget så en för LL ny sanktion mot oberättigad utlämning av gods. Denna sanktion riktar sig mot fraktförarens olika medhjälpare i och utom besättningen. vanligen betecknade som hans folk?” Den medhjälpare som lämnar ut godset skall, förutsatt att han ej var i god tro. också svara för betalning som borgenären till följd av utlämningen ej kunnat få ut av godset. Förslaget bryter med den ståndpunkt som intogs vid 1955 års lufträttslagstiftning. då man avstod från att efterbilda den då gällande sjörättsliga regleringen” med dylik sanktion mot fartygets befälhavare. Ståndpunkten motiverades då med att luftfanygs befälhavare ej stod i sådant kontraktsliknande förhållande till borgenären som befälhavare på sjögående fartyg och att sanktionen för lufträttens del alltså skulle helt höra hemma i den utomobligatoriska skadeståndsrätten* Vid 1973 års sjölagstiftning övergavs emellertid det på belälhavaren koncentrerade utlämningsansvaret till förmån för en ordning som lägger ansvaret på den som verkligen lämnat ut godsetr t. ex. en styrman eller en linjeagent.” Mot denna bakgrund har utredningen ansett det berättigat att ansvaret regleras på motsvarande sätt i lufträtten.

52 Jfr bla. 9:20 LL. 8§ 53 Se dåvarande 280.5 Denna paragraf innehåller för närvarande vissa bestämmelser om under- SjöL, Jfr t. ex. 65 och sökningskommission, vilka enligt förslaget förs över till 10 §2 Här tas i stället 67 §§ SjöL (nuvarande om preskription av luftpanträtt som nu står i 6 §1 upp de bestämmelser lydelse) med 5:3 LL. att anmälan Därvid föreslås endast den ändringen av panträttsanspråk skall å* Se NJA ll 1955 s. 199. ske, inte hos inskrivningsdomaren för anteckning i inskrivningsboken för utan hos registermyndigheten för anteckning i luftfartygsregistret. 55 Se prop. 1973:42 s. luftfartyg 341. l övrigt underkastas bestämmelserna viss redaktionell bearbetning,

De enskilda lagförslagen

9-15 §§ Till dessa paragrafer, av vilka 14 och 15 §§ för närvarande saknar motsvarighet i kapitlet, för Förslaget utan ändring över de föreskrifter som nu står i 7-13 åk. Néirmast före 9 .t sätts in den rubrik, “Undersökning av luftf-artsolyckor, som nu står före 7 §.

3.1.6 13 kap. Ansvarsbeslänzmelser lO§ l denna paragraf föreskrivs straff av dagsböter för den som i annat avseende än som särskilt reglerats i kapitlets föregående paragrafer försummar åliggande enligt bl. a. 2 kap. Sådant straff föreskrivs också för den som bryter mot de föreskrifter i 11:13 LL som i princip förbjuder, att vad som anträffas på haveriplats rubbas utan myndighets tillstånd, och ålägger den som tillvaratagit egendom på platsen att anmäla detta för myndighet. Med utredningsförslagets övervägande privaträttsliga inriktning av 2 kap. LL, som bl. a. innebär att flertalet skyldigheter rörande registrering av luftfanyg samt anmälan om nyttjanderätt sanktioneras med vite, kommer endast bestämmelserna i 21-23 §§ att kunna sanktioneras genom straff på samma sätt som enligt nuvarande ordning, Det rör sig alltså om vissa skyldigheter med avseende på nationalitets- och registreringsbevis samt märkning (21-23 §§). Utredningen föreslår härav föranledda jämkningar i/örsra stycke! av förevarande paragraf. Paragrafens första stycke föreskriver redan nu straff av dagsböter för befalhavare som försummar skyldighet vilken är föreskriven i 5 kap. LL. Sådant straff kommer följaktligen att kunna ådömas honom för försummelse att underrätta registermyndigheten rörande utländsk kvarstad eller utmätning (jfr 5:6 LLförslaget och 3.1.3 ovan). l andra .stycket föreslår utredningen, som en följd av förslagets omdisponering av vissa paragrafer i ll kap., att hänvisningen till 11:13 ändras till att avse 11:15.

3.1.7 14 kap. Vissa bestämmelser om lagens tillämpning

1 s

1 denna paragraf ges regeringen, alternativt luftfartsverket, bemyndigande att från tillämpningen av 2-8 kap. undanta vissa luftfanyg, nämligen sådana som förs obemannade eller utan motordrift eller som eljest är av särskild beskaffenhet. För luftfartyg som sålunda undantagits från lagens reglering kan i samma ordning utfärdas särskilda föreskrifter. Detsamma gälleri fråga om sådana, för rörelse i luften inrättade föremål som ej utgör luftfartyg* Utredningen har visserligen format förslaget till 2:24 så att dess första stycke skall erbjuda en tjänlig utgångspunkt för att i praktiken bestämma vad som utgör luftfartyg. Men någon formlig legaldefinition av begreppet innefattar förslaget inte. Därför är föreskrifter av den innebörd som förevarande paragraf har behövliga även i fortsättningen. “Jfr NJA ll 1957 s. l ett avseende kan man emellertid framdeles ej tolerera undantag på ad- 195-196.

116 D0 (msk/Ida lag/örs/agen sou 1975:70

ministrativ väg från lagregleringen och det är till den del denna rör rätt till luftfartyg. Det är nödvändigt för rättssäkerheten - såväl omsättningen av luftfartyg som dess utnyttjande för kreditsäkerhetsändamål - att vad som för en insiktsfull iakttagare framträder som luftfartyg också lyder de privaträttsliga regler som enligt utredningsförslaget skall gälla för sådan egendom. De undantag från registreringsreglerna som utredningen föreslagit i 2:2 LL jävar inte detta. Följaktligen menar utredningen, att intet undantag bör kunna göras från 2 kap. med stöd av förevarande paragraf. Ty registreringen lägger grunden för privaträttslig inskrivning. I den mån undantag är påkallat får det göras i lagen själv. Utredningen har kommit till att sådant undantag bör göras endast för luftfartyg, som är för små för att föras bemannade, medan intet undantag synes påkallat för t. ex. glidflygplan eller luftfartyg av särskild beskaffenhet; ett i lagen infört undantag bör enligt utredningens mening avse också ll kap. som reglerar luftpanträtt i luftfartyg. De små luftfartygen kan lämpligen lämnas utanför både registrering och inskrivning. Lagregler om bärgning, luftpanträtt och undersökning av luftfartsolyckor m. m. synes också kunna undvaras för deras del. Utredningen föreslår i förevarande paragraf ett nytffirsra stycke av innebörd att 2 och ll kap. inte skall vara tillämpliga på modelluftfartyg. drakar och fasta ballonger. l det nuvarande första stycket, som enligt utredningens förslag blir andra stycket. begränsas bemyndigandet att göra undantag och meddela särskilda föreskrifter till att avse 3-8 kap. LL.

3 och 4§§ Förevarande paragrafer innehåller för närvarande. dels bemyndigande för regeringen eller, efter delegation. luftfartsverket att utfärda tillämpningsföreskrifter till LL, dels bemyndigande för regeringen att i ett eller flera hänseenden som avses i lagen sätta annan myndighet i luftfartsverkets ställe. Ett allmänt bemyndigande att utfärda tillämpningsföreskrifter till LL behövs inte vidare;jfr 8:13 RF. Utredningen föreslår att den föreskriften utgår. l 3§ skall i stället enligt utredningsförslaget tas upp den nuvarande fö» reskriften i 4§. l 4§ föreslår utredningen motsvarighet till 355.5 SjöL. Enligt förslaget skall luftfartsverket, tullverket och polismyndighet biträda registermyndigheten med att vaka över att regler i lag eller annan författning om registrering och förvärvsinskrivning rörande luftfartyg efterlevs av dem som berörs. För detta ändamål skall myndigheterna enligt förslaget ha tillträde till luftfartyg. Sådant tillträde kan myndighet med polisiär befogenhet själv bereda sig medan annan myndighet får påkalla behövlig polishandräckning. Vägran att lämna myndighet tillträde till luftfartyg torde kunna beivras enligt 17:13 BrB. Enligt utredningsförslaget skall de övervakande myndigheterna till registermyndigheten rapportera försummelser att efterleva de nämnda reglerna. Utredningen erinrar om att luftfartsverket enligt 8:8 LL får visitera luftfartyg och granska fartygshandlingarna och de handlingar som skall medföras av dem som tjänstgör på fartyget. Utredningsförslaget berör ej biträde med övervakning av regler om luftfartygs märkning, med vilka registermyndigheten nämligen inte skall ha

SOU l976:70 De enskilda lag/ärslagwz l l7

någon befattning. Den sjörättsliga förebilden behandlar visserligen sådant biträde men det beror på att förordningen t 1975:929) med vissa bestämmelser om lärtygs identifiering” räknar med registermyndighetens engagemang i sådana stycken.

3. l .8 ÖveIgângsbesränzme/ser

Den föreslagna ordningen för registrering av luftfartyg innebär bl. a. att det nuvarande luftfartsregistret skall sammanföras med inskrivningsboken för luftfartyg till ett gemensamt register. Det nya registret skall således före ikraftträdandet läggas upp genom att samtliga registrerade luftfartyg förs över tillsammans med de uppgifter ur luftfartygsregistret och inskrivningsboken som det nya registret skall innehålla i fråga om bl. a. aktuella ägare och inteckningar. Erfarenheterna från uppläggningen av de nya sjörättsliga registren tyder på att det är vanskligt att förutsäga hur lång tid uppläggningsarbetet kommer att ta. Det bör därför lämnas åt regeringen att bestämma dagen för ikraftträdandet. Bestämmelser om ikraftträdande och om överföring av registrerade luftfanyg har tagits upp i punkterna l och 2. I punk! l tas dessutom upp en allmän regel om att hänvisning i lag eller annan författning till bestämmelse som ersatts genom ny bestämmelse i stället skall avse den bestämmelsen. De frister för olika anmälningar som förslaget föreskriver i fråga om registrering (jfr 2:5, 8 och l0) bör inte i något fall räknas från dag före ikraftträdandet. Bestämmelse om detta har tagits upp i punk! 3. Anteckning om gällande upplåtelse av nyttjanderätt till luftfartyg. som finns i luftfartygsregistret vid ikraftträdandet, bör föras över till det nya registret även om upplåtelsen skett för konare tid än som föreskrivs i 2:10 LLförslaget. Har upplåtelse skett före ikraftträdandet bör upplåtelsen få anmälas för anteckning i det nya registret även om förutsättningar för detta saknas enligt de nya bestämmelserna, såvida de tidigare reglernas krav för anteckning är uppfyllda. Bestämmelse om detta har tagits upp i punkt 4. Luftpanträtt (jfr llz3-8 LLförslaget), som uppstått före ikraftträdandet, bör enligt allmänna rättsgrundsatser även därefter bedömas enligt äldre rätt. Någon uttrycklig principförklaring i övergångsbestämmelserna av denna innebörd torde inte behövas (jfr 3.2.7.1). Dessa grundsatser bör gälla bl. a. i fråga om de nya moment i form av oaktsamhetsansvar som tagits upp i ll kap. 7§ andra stycket LLförslaget när det gäller utlämning av gods utan borgenärens tillstånd. Bestämmelserna i 11:4 i LLförslaget, som behandlar ansvarsförhållandena när en borgenär har luftpanträtt i flera objekt för samma fordran, t. ex. i både fartyg och last, är visserligen nya, men får anses ge uttryck för redan erkända, i 255.5; SjöL uttryckta grundsatser (jfr 3.1.5). Någon övergångsbestämmelse i detta hänseende torde därför inte behövas. Ej heller i övrigt synes några Övergångsbestämmelser behövas i fråga om luftpanträtt. 57 Jfr i första hand 2 kap.

118 De enskilda lagförslagen

3.2 Förslaget till lag om inskrivning av rätt till luftfartyg

3.2.1 Redigeringen

InskrLförslaget är uppdelat på fem kapitel. Det första är rubricerat “ln-

ledande bestämmelser”. Det andra har rubriken “Om inskrivning av förvärv

av luftfartyg och innehåller två avsnitt, av vilka det ena rör inskrivning och det andra ”Verkan av inskrivning”. Det tredje kapitlet innehåller regler “Om luftfartygshypotek” i sex avsnitt, rubricerade Upplåtelse av panträtt på grund av inteckning, “Panträttens innebörd”, Pantráittsupplåtelse i vis-

sa fall”, “Ägarhypotekets innebörd”, Intecknings företräde” och “Vissa

bestämmelser om intecknings och pantbrevs giltighet”. Det fjärde kapitlet innehåller, under rubriken “Om förfarandet i inskrivningsärenden, ett avsnitt med “Allmänna bestämmelser, ett om “inskrivning av förvärv och ett om Inteckning“. Det femte kapitlet har rubriken “Särskilda bestämmelser. Det består av ett avsnitt om Statsansvar för vissa rättsförluster m. m. och ett om “Underrättelser till registermyndigheten”. Lagförslaget har, liksom flertalet rubriker, förebild i SjöLs inskrivningsrättsliga regler. Förslaget innefattar en fullständigt ny lnskrL. Utredningen redovisar därför inte någon parallell text med nuvarande lydelse jämte förslaget. Ej heller kommer utredningen i det följande att systematiskt uppehålla sig mer vid nuvarande rättsregler än som redan skett i den :allmänna motiveringen.

3.2.2 1 kap. Inledande bestämmelser

1 § 1 denna paragraf regleras ijörsta stycket lagens tillämpningsområde. Lagen skall enligt förslaget tillämpas, dels på luftfartyg som är införda i luftfartygsregistret vare sig de är registreringspliktiga eller ej, dels på luftfartyg som enligt 2:2 LLförslaget skall vara införda i luftfartygsregistret men ännu inte registrerats där, dels på luftfartyg som. enligt regeringens medgivande med stöd av 2:2 LLförslaget, får införas i luftfartygsregistret men annu inte registrerats där. Att luftfartyg införts i bihanget till luftfartygsregistret” medför i och för sig ej att lagen blir tillämplig. Men fartyget kan ju dessutom 58 Jfr 2:11 LLförslaget. vara registreringspliktigt eller registreringsberättigat enligt 2:2 LLförslaget 59 Jfr bl. a. ah l och 11i (jfr 3.1.2). inskrivningskonventio- Förslaget innefattaringen reglering av svensk lags tillämplighet som sådan. nen. l såväl litteraturen som i lag (se lagen Men eftersom registrering och inskrivning är allmänt erkända, avgörande 1934:68 om verkan av anknytningsmoment vid lagval.” leder förslaget till att svensk rätt i stor konkurs, som inträffat i utsträckning blir tillämplig i sådana frågor som förslaget reglerar. Det gäller Danmark, Finland, främst det s. k. sakrättsstatutet för sådana luftfartyg som förslaget avser. Island eller Norge) utpekas lagen på fartygets dvs. den lag som bestämmer bl. a. verkan i förhållande till tredje man av hemort som sakrättssta- anspråk på rätt till egendomen. tut. Detta synes bottnai I andra stycket föreskrivs, att bestämmelserna rörande luftfartyg i första föreställningen att luftstycket (om lagförslagets tillämplighet), i 2 kap. (om förvärvsinskrivning fartyg, liksom sjögående och verkan därav) samt i 5 kap. (om vissa ersättningsmål m. m.) skall ha fartyg, har hemon i rättslig mening. Så är motsvarande tillämpning på andel i luftfartyg och att detsamma skall gälla dock inte fallet. bestämmelserna i 4 kap. rörande förfarandet vid förvärvsinskrivniitg m. m.

SOU l976:7O De enskilda Iag/örslagøn 119

Paragrafen har i denna del förebild i 13 § andra stycket SjöL. Att paragrafen inte hänvisar till hypoteksreglerna i 3 kap.. beror på att andelsinteckning ej tillåts enligt förslaget.

25 Denna paragraf tar enligt förslaget upp hänvisningar, iförsra stycket till reglerna i LLförslaget om tillbehör till och luftpanträtt i luftfartyg och i andra stycket till KonvL. Utredningen har ansett en sådan erinran motiverad i en lag som reglerar rätt till luftfartyg. Dessutom följer av KonvL. att inskrivning av inteckningstyp i vissa fall skall företas på grund av rättighetsinskrivning i främmande register.

3.2.3 2 kap. Om inskrivning av _föwärv av luff/ártyg

1 § Denna paragraf, som har förebild i 13 § första stycket SjöL. inleder kapitlets regler om inskrivning. Här slår förslaget fast principen, att inskrivning av förvärv av luftfartyg sker på grundval av fartygets registrering i luftfartygsregistret. Rättsverkan av förvärvsinskrivning består emellertid enligt 2:9 även efter avregistrering.

2§ l denna paragraf föreskriver förslaget, med förebild i l4§ första stycket SjöL, att den som anmäler luftfartyg för registrering enligt LLförslaget därigenom också anses söka inskrivning av sin rätt till fartyget.

3 och 4 §§ l dessa paragrafer reglerar förslaget inskrivningsplikt och inskrivningsrätt för förvärv av luftfartyg efter förebild av 14 § SjöL. Regleringen gäller, som en följd av l kap. l§ andra stycket, också andelsförvärv. l likhet med skeppsförvärv men till skillnad från fastighetsförvärv är förvärv av luftfartyg hos oss ej underkastade särskilda regler med avseende på form och innehåll. Och utredningen föreslår inte heller några sådana. Den internationella marknadens behov att kunna med bindande verkan träffa snabba köpslut även på distans och under den nationella rättsordning som är närmast att reglera köpet kan sägas resa hinder mot en formalisering av fastighetsrättslig typ. här lika väl som i sjörätten.°° Den inskrivningsrättsliga behandlingen av förvärv av luftfartyg bör därför läggas upp så att den på ett materiellt riktigt sätt återspeglar den internationella marknadens mångfald av förvärv under olika villkor. Det sker enligt förslaget genom att förvarven behandlas som fullbordade eller ofullbordade efter sådan analys av deras verkliga innebörd som är möjlig. Som ofullbordat räknar förslaget varje förvärv vilket överlåtaren ännu kan bringa om intet genom att åberopa äganderättsförbehâll. åtenagan- 60 Jfr prop. 1973:42 s. l28 devillkor. återköpsrätt. hävningsrätt eller annan sådan avtalsenlig befogenhet och 232.

120 De enskilda lag/örs/agen

att bringa avtalet att upphöra så att fartyget förblir hans egendom; äganderättsförbehållet är den legala utgångsmodellen men hävningsrätten är i praktiken ojämförligt viktigast. Hit hör även säkerhetsköpf som ju brukar innefatta återköpsrätt för säljaren. Huruvida avtalet ger sig ut för att lägga äganderätten till fartyget i förvärvarens hand eller inte är i och för sig ej avgörande. Det är slutresultatet av att överlåtaren utövar viss avtalsenlig befogenhet som räknas, vare sig det formellt sett är så att fartyget förblir överlåtarens egendom eller återgår till honom efter att ha varit förvärvarens. Och det är väsentligt att det är fråga om en över-läraren tillkommande befogenhet. 1 vad mån förvärvaren på sin sida kan - t. ex. genom hävning på grund av brist i utfasta fartygsprestanda bringa förvärvsavtalet till upphörande, med motsvarande verkan på frågan vems egendom fartyget därefter skall vara, är utan betydelse för om förvärvet skall anses som fullbordat eller ej. Däremot kan förvärvarens befogenhet i den vägen bli av betydelse för vad som skall ske med företagen inskrivning av hans förvärv. om han gör bruk av befogenheten. Utredningen vill betona, att köprättslig hävningsrätt för säljare i regel presumeras föreligga intill dess sålt gods avlämnats medan presumtionen är den omvända för tiden därefter.” Förslaget går ut från denna presumtion. Det bör ej förbises. att förvärvsavtalets parter kan ha valt att ge sitt mellanhavande formen av hyra eller befraktning. Det får emellertid utan hinder därav behandlas som ett förvärvsavtal. om det är åsyftat att det skall mynna ut i ett äganderättsförvärv för hyrestagaren eller befraktaren. Själva formen av hyra eller befraktning får i så fall anses svara mot ett äganderättsförbehåll och det förvärv som mellanhavandet rätteligen innefattar följaktligen behandlas som ofullbordat. Det är här att märka, att ett hyres- eller befraktningsavtal, som enbart ger hyrestagaren eller befraktaren en rätt (option) att överta fartyget, inte ensamt konstituerar något förvärvsavtal. Det är endast de förmögenhetsrättsliga singularfången köp. byte och gåva - som behöver underkastas den analys som här nämnts. Universalfâng. såsom förvärv genom arv, bodelning eller bolagsskifte, är alltid fullbordade i inskrivningsrättslig mening.°3 Frågan om fullbordan av gåva förekommer i en annan bemärkelse i lagen (1936:833) angående vissa utfastelser om gåva. Där är det i stället fråga om i vad mån gåvoutfastelse är bindande för givaren. något som den i regel blir genom att gåvan överlämnas till gåvotagaren. 13 §_försra stycket föreskriver förslaget inskrivningsplikt för varje fullbordat förvärv av luftfartyg, som är registreringspliktigt i förvärvarens hand. lnskrivning skall sökas inom en månad från förvärvet. Förslaget lägger vidare 5 Jfr prop. 1973:42 s. inskrivningsplikt på fullbordat förvärv av luftfartyg, som väl är infört i luft- 243 f. fartygsregistret men ej är registreringspliktigt i förvärvarens hand. Denna 62 Jfr prop. 1973:42 s. inskrivningsplikt är betingad av att fartyget förblir registrerat. Anmäler för- 232. värvaren det för avregistrering°4 innan fristen för inskrivningsansökan 63 Det är en annan sak en månad från förvärvet - gått ut, faller inskrivningsplikten givetvis bort. att förvärvsgrunden kan- 13 §1 andra stycke! föreskrivs. att dödsbo ej är skyldigt att söka inskrivning ske kan angripas, t. ex. av sitt förvärv från den avlidne med mindre boet överlåter fartyget i sin genom klander av bodeltur. något som naturligtvis ej hindrar att boet likväl söker inskrivning av ning. sin rätt utan att vara skyldigt därtill. Detta går ytterst tillbaka på fastig- 64 Jfr 2:8 LLförslaget. hetsrättslig förebild.” Att inskrivningsplikt för boet inträder vid överlåtelse. 65 Jfr 20:1 JB. beror på att den som därvid förvärvar är beroende av boets infartyget

De enskilda /ag/örslagen 121

skrivning för att själv vinna behövlig inskrivning eller ttvregistrering/“l Det bör uppmärksammas. att det kan tänkas att fartyget ej skall anses vara sxenskägt i dödsboets handf” även om den avlidne var svensk.” På fastighetsrätten som yttersta förebild går också den i och för sig obehövliga erinran tillbaka som iandra stycket görs om att förvärv på grund av bodelning är inskrivningspliktigt endast ifall egendomen förut tillhörde den andra maken. l 4 j g/örsla stycket föreskriver förslaget inskrivningsrätt för ofullbordade förvärv av luftfartyg. Liksom den sjörättsliga lörebilden utgår förslaget från ägernderättsforbehållet som det typiska s. k. suspensiva förvarvsvillkoret medan andra villkor med samma verkan - däribland den i praktiken viktigare hävningsrätten på överlåtarens sida - ryms under formuleringen villkor, som är att jämställa därmed”. Det är förvärvarens ensak om han söker inskrivning för sitt ofullbordade fång av registrerat luftfartyg eller andel däri så lange han inte överlåter sin rätt. Ingen frist gäller for hans ansökan. l praktiken torde dock de viktiga rättsverkningar som förslaget knyter till inskrivningen utgöra ett starkt motiv för varje förvärvare av luftfartyg eller andel i sådant fartyg att söka inskrivning utan dröjsmål. lnte minst viktigt torde det i 6§ av förevarande kapitel reglerade s. k. borgenärsskyddet vara. Det ofullbordade förvärvet skrivs in med anmärkning om att det innefattar ofullbordat tång och utan att överlåtarens inskrivning avförs. Skulle förvärvet ej fullbordas. emedan det villkor varav dess fullbordan beror görs gällande av överlåtaren. skall inskrivningen enligt förslaget avföras på ansökan av överlåtaren eller förvärvaren. Den som genom ofullbordat lång förvärvat luftfartyg eller andel däri har därigenom vunnit rätt att göra sig till slutlig ägare av fartyget eller andelen genom att fullfölja förvärvet i avtalsenlig ordning, vanligen genom att prestera betalning. Denna râitt betecknar förslaget. närmast efter sjörättslig förebild. Villkorlig äganderätt. Det är ett uttryck för att det äganderättsförbehâll eller motsvarande villkor, som betingar förvärvets fullbordan, inte bevarar överlåtaren vid oinskränkt äganderätt till fartyget eller andelen. Överlåtaren är bunden att fullfölja avtalet. mot att förvärvaren presterar vad som åligger denne, och kan inte med rättsordningens stöd förfoga över egendomen i strid med forvärvsavtalet” Mot forvärvarens villkorliga äganderätt svarar en överlåteirens kvardröjande äganderätt, även den Villkorlig. som består tills förvärvaren infriar vad som åligger honom och på det sättet beror av samma villkor som förvärvarens rätt. 65 Jfr 4:17 lnskrLförslaget Vardera parten kan i vanlig ordning förfoga över sin rätt genom överlåtelse. och 2:14 LLförslaget. Enligt 4 _\\ andra stycket i förslaget skall förvärv på grund av sådan överlåtelse 67 Jfr NJA ll l955 s. kunna skrivas in på samma sätt som de förvärv vilka gäller själva fartyget 188 f, eller andelen. Sådant sekundärförvärv kan i sin tur vara fullbordat eller 63 Jfr prop. 1973:42 s. ofullbordat. Det ligger emellertid i sakens natur att det aldrig kan bli fråga 214. om inskrivningsplikt för sekundärförvärv, Detta avser ju självt inte mer 69 Överlåtelse av egenän en villkorlig, ej inskrivningspliktig rätt till fartyg eller fartygsandel. Men domen till annan skulle om sekundärförvärvet är fullbordat. kan fångesmannen inte längre själv sålunda kunna bcivras fullborda primärförvärvet utan hans inskrivning därav skall avföras.7° enligt 10:4 BrB. Jfr Beckav ofullbordat förvärv av luftfartyg man m. fl, s. 495 ff. Förslaget reglerar alltså hur inskrivning eller andel däri avförs när förvärvet inte fullbordas. emedan det villkor varav 70 Jfr prop, 1973:42 s. dess fullbordan beror ej infrias och därför görs gällande av överlåtaren. Där- 233,

122 De enskilda Iag/örs/agen

emot befattar sig förslaget inte. lika litet som den sjörättsliga förebilden. med tekniken för hur inskrivning avförs i andra fall. Att inskrivning av fullbordat förvärv i princip endast kan avföras på grund av lagakrztftägande dom som fastställer att förvärvarens rätt inte består och därför undanröjer inskrivningen. torde då följa av en inom fastighetsrätten utvecklad grundsats. Detsamma gäller. ifall inskrivet förvärv - fullbordat eller ej - skulle återgå såsom ogiltigt. Däremot är det eljest motiverat att låta den i 4§ första stycket av förslaget föreskrivna ordningen vinna viss analogisk tilllämpning utom det område för vilket den är skriven. Om sålunda. medan förvärvet ännu är ofullbordat. förvärvaren på sin sida skulle häva fånget, borde det i och för sig låta sig göra att avföra hans inskrivning utan att kräva undanröjande genom lagakraftvunnen dom. l varje fall kan en sådan åtgärd inte vålla men för annan rättsägare. Sakrättsliga förfoganden som förvärvaren medverkat till före hävningen - t. ex. panträttsupplåtelse - rubbas varken av hävningen eller av att inskrivningen avförs. Och förvärvsavtalets parter kan eljest frestas att spara utgifterna för en låt vara formell rättegång genom att arrangera hävning på överlåtarens sida. Särskilda regler om att inskrivning skall avföras på parts begäran också i dylika fall behövs enligt utredningens mening ej; sådana regler skulle i så fall få omfatta även förvärvarens hävning av fullbordade förvärv. l stället räknar utredningen med att detta spörsmål får ett praktiskt svari rättstillämpningemi lufträtten såväl som i sjörätten. När det gäller förvärv av luftfartyg, som ej är registreringspliktigt. bör även en inskrivning av fullbordat förvärv kunna avföras utan undanröjande dom. Ty om alltså förvärvaren på sin sida häver köpet. exempelvis på grund av köprättslig brist i leveransen. och därigenom avstår från sin rätt till fartyget, så råder Överlåtaren därefter såsom ägare över fartygets registrering; att inteckningsborgenärs samtycke kan behövas till avregistrering är en annan sak. Överlåtaren kan följaktligen låta avregistrera fartyget. varigenom även forvärvarens inskrivning avförs, och därefter låta registrera det på nytt i eget namn. Samma resultat bör då enligt utredningens mening med fördel kunna åstadkommas genom det mindre ingreppet: att utan omgång helt enkelt avföra förvärvarens inskrivning och därigenom återställa överlåtarens ursprungliga inskrivning. Överlåtarens befogenhet att utverka sådan inskrivningsteknisk åtgärd bör nämligen rymmas i hans vidare befogenhet att låta av- och nyregistrera fartyget. Till fördelarna hör att intecknat luftfartyg i så fall icke behöver nyintecknas för att bevara inteckningsborgenärs rått. Ej heller uppstår komplikationer med påförda anteckningar. t. ex. om utmätning, vilka eljest ånyo måste påföras fartyget när detta senare nyregistreras. Att överlåtarens rätt i regel är eller har varit inskriven. följer av att hela fångeskedjan skall skrivas in enligt 4 kap. 17§ första stycket.”

5§ 7 Jfr prop. 1970:20 s. B 559 och NJA 1971 s. 21. Med denna paragraf. som har förebild i 18 § SjöL.” inleder förslaget kapitlets 72 Jfr 33 § första stycket regler om rättsverkan av inskrivning. 4 SjöL och prop. 1975:68 Första stycket kompletterar 2:4 LLförslaget och uttrycker att principen s. 30 f. förvärvsinskrivning ej. lika litet som registrering. hindrar att det prövas 73 Jfr 19:16 JB. huruvida den egendom som är föremål för inskrivningen verkligen utgör

De enskilda lag/örs/agen 123

luftfanyg. Det är varken genom registrering eller förvärvsinskrivning slutligt hur det förhåller sig med detta. Frågan kan tas upp antingen av avgjort registermyndigheten, t.o. m. självmant. eller av någon med rättsanspråk på egendomen. Detta gäller oberoende av om det är fartyget. andel däri eller rätt därtill som det inskrivna förvärvet avser. l andra stycket lägger förslaget ned den hos oss gängse inskrivningsrättsliga grundsatsen att förvärvsinskrivning inte hindrar att det prövas huruvida det inskrivna förvärvet är giltigt och kan göras gällande eller huruvida inskrivningen eljest kränker någons rätt. Denna grundsats måste. här liksom i sjörätten. gälla även då Förvärvet självt konstituerar avregistreringsgrund och för den skull inte blir inskrivet. Detta är fallet då luftfartyg på grund av förvärvet kommit till minst hälftendelen i utländsk hand” eller eljest av ny ägare anmäls för avregistrering enligt 2 kap. 7 § 6 LLförslaget7° utan Föregående inskrivning. Utredningsförslaget har avfattats med tanke på detta. Ehuru huvudregeln alltså är att inskrivning ej konstituerar materiell rätt. följer viktiga undantag av förslagets 6, 7 och 9 §§, som reglerar sakrättsskydd för förvärv av luftfartyg m. m.

6§ l denna paragraf reglerar förslaget. med förebild i 19§ SjöL, det praktiskt och rättssystematiskt viktiga s. k. borgenärsskyddet för förvärv av luftfartyg, varmed enligt 1:1 och 2:4 likställs förvärv av andel i luftfartyg och Villkorlig rätt till sådan egendom. Det är här fråga om formögenhetsrättsliga singularfång - köp. byte och gåva - men ej om universalfâng såsom arv eller bolagsskifte. Förslaget lagfáster den s. k. inskrivningsprincipen enligt vilken borgenärsskyddet knyts till förvärvsinskrivningen. räknat från ansökningstillfället. i stället för den s. k. traditionsprincipen enligt vilken skyddet knyts till förvärvarens besittningstagande av egendomen. Detta innebär. att så länge inskrivning inte sökts för förvärv på grund av överlåtelse så gäller överlåtelsen inte mot överlåtarens borgenärer. Dessa kan utan hinder av överlåtelsen och oavsett om de känner till denna eller ej - och alltså även om förvärvaren tagit fartyget i besittning - ta den överlåtna egendomen i anspråk för fordringar mot överlåtaren. De kan alltså intill dess förvärvsinskrivning sökts - och ansökan anses rättsligen gjord först då den inskrivningsdag löpt ut till vilken den hänförs - vinna kvarstad på eller utmätning av egendomen hos överlåtaren eller försätta denne i konkurs med verkan att egendomen dras in i konkursen. Att kvarstad på egendomen 74 Jfr förslagets 9 .å och liksom överlåtarens konkurs bevarar egendomen som en överlåtarens till- 22 § SjöL. gång. finner uttryck i förslagets 4:17 första stycket 7. 75 Jfr 2:2 och 8 LLförsIa- Sedan inskrivning sökts, kan egendomen inte vidare tas i anspråk hos get. överlåtaren på detta sätt. Det betyder dock ej. att den skulle vara helt oåt- 76 Jfr 2:9 lnskrLförslaget. för fordran mot överlåtaren. ger nämligen komlig Inskrivningsansökningen 77 Jfr prop. 1973:42 s. 554 inte förvärvaren företräde framför den som redan vunnit kvarstad på eller samt 4:2 lnskrLförslaget. utmätning av egendomen. ej heller bereder den förvärvaren skydd mot över- 78 Jfr prop. 1973:42 s. låtarens borgenårer i dennes dessförinnan beslutade konkurs.” Och borgenär. 554 f och 614 f. Se vidasom kan åberopa pant- eller retentionsrätt for sin fordran, är oberoende re vid 7 § och 4:17 av i vems hand egendomen är och därför också oberoende av inskrivnings- lnskrLförsI-aget.

124 De enskilda lag/ö/s/agen

förhållandena. Med inskrivning likställer förslagets 9§ tredje stycket avregistrering med anledning av Förvärv så att även t. ex. utlännings köp av svenskt luftfartyg kan vinna borgenärsskydd under den svenska rättsordningen. Förslaget undantar uttryckligen pant- och retentionsfordrirtgztr och förstår här med pantfordran även sådan som är förenad med luftpztnträtt. lntet undantag görs däremot för förvärv genom exekutiv Försäljning. Det ligger nämligen i sakens natur att Förvärv i denna ordning - som ju är upplagd för att borgenärerna skall komma till sin rätt - inte skall behöva skyddas mot dessa samma borgenärer genom inskrivning eller på ;mnat sätt.” Ett annat undantag, som ligger i sakens natur, möter i Fråga om icke-kommersiella statsfartyg, som ej omfattas av reglerna om registrering och inskrivning. Allmänna lösöreráittsliga grundsatser måste då tillämpas på statens förvärv av dylikt luftfartyg.” Förslaget tar inte ställning till i vad mån /örväntarwzs borgenärcr är beroende av hans inskrivning För att kunna ta egendomen i anspråk För sina krav mot honom. Av grunderna För den sjörättsliga regleringen av Förvärvares rätt att upplåta panträtt i skeppsegendom - en reglering som förslaget efterbildar för lufträttens dels - framgår att lagstiftaren Förutsatt att inträdet av sakrättsskydd for Förvärv av skeppsegendom skall skilja överlåtarens och Förvårvarens borgenärer åt så att de senare inte dessförinnan kan göra gällande rått till egendomen.” Med en sådan gränsdragning. i och För sig motiverad av ordning och reda i sakrättssamntttnhang, bör det emellertid enligt utredningens mening inte vara oförenligt att Förvärvarens borgenärer får realisera fordran mot förvärvaren i egendomen under Förbehåll För det fö- 79 Jfr prop. 1973:42 s. reträde som tills vidare tillkommer borgenärsanspråk på överlåtarens sida 245. och på det sättet i själva verket hålla sig just till Förvärvarens rätt till egen- 3°Jfr prop. 1973:42 s. domen.” En sådan realisation kan då fortgå så länge intet borgenärsanspråk 546. gör sig gällande på överlåtarens sida. Men ifall exempelvis överlåtaren försätts E Se 3:2. i konkurs innan förvärvaren sökt inskrivning, måste en dessförinnan inledd 32 Jfr prop. 1973:42 s. exekution for fordran mot förvärvaren brytas för att egendomen skall ingå 277. i överlåtarens konkurs. Risken för dylik konkurrens kan f. ö. Förvärvarens

831 den norska sjölagens borgenärer motverka genom att förmå förvärvaren att söka inskrivning?”

§ 24 finns en liknande Som redan framgått omfattar regleringen av borgenärsskyddet även för- Företradesregel uttryckli- värv på grund av vidareöverlåtelse av den rätt ett ofullbordat Förvärv av gen föreskriven. luftfartyg m. m. ger upphov till. Utgångsläget kan t. ex. vara det att A sålt 341 forvärvarens konkurs ett luftfartyg till B på avbetalning under äganderättsförbehåll eller bevarad har Förvaltaren otvivelakhävningsrätt tills köpeskillingen betalts. Om då vardera parten vidareövertigt befogenhet att tillvalåter sin rätt till fartyget eller kanske all sin rätt enligt köpekontraktet. omrata borgenärernas rätt fattar överlåtelsen både rätt till fartyget och rätt till fordran. Den till vilken genom att söka inskrivning För Förvärvarens A överlåtit sin rått (A) har i Första hand förvärvat dennes rätt till konfång. Motsvarande befo- traktsenlig betalning och Först i andra hand befogenheten att vid utebliven genhet saknar exekubetalning häva köpet och återta eller behålla fartyget. Den till vilken B tionsmyndigheten. Men överlåtit sin rätt (B) har i Första hand förvärvat dennes rätt till fartyget enligt lagberedningens förslag till ny utsök- och i andra hand rätt till återbetalning av delvis erlagd köpeskilling och ningsbalk 51-30 (SOU skadestånd För den händelse köpet hävs på grund av kontraktsbrott av A. 1973:22) skall kronofog- Eftersom både A och B till införslagets 4§ andra stycket berättigar demyndigheten kunna på skrivning och Följaktligen till bl. a. borgenärsskydd enligt förevarande padet sêittet bevaka gäldenärens rått mot tredje ragraf. möter spörsmålet i vad mån detta skydd kan gáilla inte bara de egenman. domsFörvärv som A och B gjort utan också deras resp. fordringsförvärv.

De enskilda Iag/örs/agen 125

Den allmänna regeln om borgenärsskydd för fordringsförvärv är nedlagd i grunderna för 31 § lagen (l936:8l) om skuldebrev och vilar på den s. k. denuntiationsprincipen. som innebär att gäldenären skall underrättas om fordringsöverlåtelse för att överlåtelsen skall kunna göras gällande mot överlåtarens borgenärer. Syftet med detta krav är egentligen inte att tillgodose gäldenärens behov av underrättelse för att veta till vem han skall prestera. Det syftet tillgodoses nämligen genom föreskrift i 29 § lagen om skuldebrev. 1 stället uttrycker denuntiationsprincipen här rättsordningens obenägenhet att erkänna överlåtelseavtalet som tillräckligt för borgenärsskydd. eftersom det skulle inbjuda till missbruk.” Samma funktion fylls emellertid enligt utredningens mening minst lika väl genom inskrivning i luftfartygsregistret. Det är enligt utredningens mening rimligt att betrakta vartdera sekundärförvärvet som ett sakråttsligt sett sammanhållet helt så att man inte enbart för behovet av borgenärsskydd tvingas till dubbla tekniker: både inskrivningsansökan och denuntiation?” Både A och B bör därför vara berättigade att åberopa skydd mot resp. Överlåtares borgenärer på grund av förvärvsinskrivning. För den händelse denuntiation likväl blir påkallad för att informera B resp. A. bör naturligtvis varken A eller B fördenskull vara betagen rättsskydd enligt grunderna för 31 .ä lagen om skuldebrev. Om under oförändrade förutsättningar i övrigt Bs köp antas vara ett kontantköp utan äganderättsförbehåll eller bevarad hävningsrätt för A. och alltså vara ett fullbordat förvärv. är läget ett annat både för A och för B. Den senares läge kan lämnas därhän i detta sammanhang. A har alltjämt i första hand förvärvat ett betalningsanspråk. l andra hand omfattar hans förvärv rätt till luftfartyget. ifall B skulle häva köpet och därigenom återföra fartyget till A. Förslagets 4§ berättigar emellertid inte A till inskrivning för förvärvet i den senare delen förrän det blivit en realitet genom att fartyget verkligen återgått till A. Och då kan det vara för sent att vinna borgenärsskydd genom inskrivning. Ty hävningen kan vara utlöst av konkurs för At t. ex. om denne åtagit sig att sätta fartyget i leveransgillt skick och konkursförvaltningen inte kan eller vill ombesörja det på Bs begäran. Inskrivning står i så fall inte till buds i det skede då den behövs för rättsskydd. Därför bör man enligt utredningens mening här räkna med att A kan vinna det behövliga borgenärsskyddet enligt allmänna regler. dvs. genom denuntiation till B. Det är motiverat också av att sekundärförvärvet även i detta läge förtjänar att sakrättsligt behandlas som ett sammanhållet helt. Att i så fall förvärvet måste kunna skrivas in utan hinder av överlåtarens konkurs. skall utredningen återkomma till vid 4:17.

7§ l denna paragraf reglerar förslaget godtrosförvärv av luftfartyg på grund av inskrivning eller s. k. omsättningsskydd. en reglering som till följd av 1:1 och 2:4 också gäller andelsförvärv och villkorliga förvärv (primära såväl som sekundära), Regleringen har förebild i 20.5 SjöL. 855,3 NJA H 1936 S_ H2 Det lufträttsliga godtrosförvärv som hår föreslås har. i likhet med den (ry sjörättsligzt lörebilden. ersatt det allmänt lösörerättsliga godtrosförvärvet. som i doktrinen Hessm med dess krav på överlåtarens legitimation genom besittning och förvär- 5 424mm Kungen 54 varens besittningstztgztnde i god tro. med överlåtarens inskrivning resp. för- 2141.

126 De enskilda lag/örs/agen

värvarens inskrivningsansökan och goda tro. Endast förmögenhetsrättsliga singularfång köp, byte och gåva - hör under regleringen. Universallårtg faller helt utom bilden. lj/örsra styr-Ice! tar förslaget upp huvudregeln, fördelad på två punkter. Den som förvärvat luftfartyg genom överlåtelse från någon som ej var rätt ägare till fartyget. skall likväl kunna göra förvärvet gällande, om överlåtarens åtkomst var inskriven när fartyget överläts och om förvärvaren sökt inskrivning och därvid varken insett eller bort inse att överlåtaren ej var rätt ägare. Under denna regel hör också det fall att överlåtaren redan frånhänt sig fartyget till annan. s. k. tvesala.” Regeln skall ha motsvarande tillämpning i det fall att överlåtaren väl var rätt ägare men till följd av ett mot honom gällande förvärvsvillkor saknade rätt att förfoga över fartyget genom överlåtelsen. Av förslagets 9k följer. att anmälan av luftfartyg för avregistreriitg med anledning av förvärv är likställd med inskrivningsansökan. Även utlänning som förvärvar svenskt luftfartyg kan sålunda vinna omsättningsskydd för förvärvet under den svenska rättsordningen. Kraven på överlåtarens legitimation på grund av inskrivning måste variera med föremålet för godtrosförvärvet. Omfattar förvärvet hela fartyget. skall överlåtarens inskrivning avse detta. Är det fråga om andelsförvärv. skall han stödja sig på inskrivning som ägare av andelen. Och är det villkorlig rätt som överlåtits, skall hans inskrivning avse den rätten. Skulle det vara fråga om förvärv från flera överlåtare. måste en presumtiv godtrosförvärvare kunna åberopa sig på inskrivning av samtligas fång. Brast det i en av överlåtarnas rätt men ej i övrigas, bör det vara nog för godtrosförvärv att den vars rätt sålunda brast var legitimerad genom inskrivning för sin andel.” Har rådighetsinskränkning överträtts genom överlåtelsen. måste legitimationen för överlåtaren bestå i inskrivning utan anteckning i registret rörande rädighetsinskränkningen. Till dylika anteckningar återkommer utredningen vid 4:17. Redan nu bör emellertid nämnas att luftfartygsregistrets relevanta innehåll enligt förslagets l0§ har full publicitetsverkan så att var och en med rättsanspråk på registrerat luftfartyg anses känna till vad registret innehåller. Till de två av förslaget angivna utgångslägena för tänkbart gotltrosförvärv v brist i fångesmannens äganderätt resp. i hans rådighet - kan läggas möjligheten av analogisk tillämpning av den föreslagna regleringen på samma sätt som den sjörättsliga förebilden förutsätts ha. nämligen för det fall att överlåtarens rådighet var inskränkt genom kvarstad eller skingringsförbud.” Det ligger enligt utredningens mening nära till hands att emlagga satmma 37 Jfr 10:4 JB. betraktelsesätt

för det fall att rådighetsinskränkningen beror på utmåitningfl*

88Jfr Rodhe S. 225 ff. Ty sådant godtrosförvärv ter sig knappast mindre motiverat än det som allmänna tillåter den vilken i god tro förvärvat 89 Se prop. l973t42 s. rättsgrundsatser och fått 248. 556f och 6l4 f. i sin besittning annat lösöre som egentligen var utmätt.°°° l andra stycke! regleras det fall att bristen i överlåtarens rätt manifesterar 90 Jfr prop. 1973:42 s. 557. En annan uppfatt- sig hos registermyndigheten samma inskrivningsdag som den presumtive ning har visserligen utta- godtrosförvärvaren söker inskrivning. Söks samma inskrivningsdag inskrivlats av lagberedningen: förvärv ning för konkurrerande (rättsenligt) eller tas den inskrivningsdagen jfr SOU 1973:22 s. 283. upp ärende om anteckning i registret av omständighet, varav bristen i över- °°Ufr Hessler s. 552 ff. låtarens förfoganderätt beror. eller om att talan väckts om hävning eller

x De enskilda lagförslaget: 127

återgång av förvärv av fartyget eller om bättre rätt till detta, kommer godtrosförvärv inte till stånd. Vid sådan samtidighet kan alltså förvärvets rättsliga brist ej botas på bekostnad av oklanderlig rätt. Tredje stycket tar upp ett undantag för förvärv genom exekutiv försäljning. Verkan av sådana förvärv - f. n. troligen underkastade samma regler som av lösöre i zillmänhet” godtrosförvärv regleras i ULförslaget (jfr 3.10). Lltredningen vill till sist erinra om att intet undantag görs för fall av särskilt djupgående brist i överlåtarens rätt. Att överlåtaren t.ex. kommit över fartyget genom rättshandling med omyndig påverkar alltså inte det presumtiva godtrosförvärvet. Förslaget skiljer sig härvidlag, liksom 20§ SjöL. från den fastighetsrättsliga regleringen av godtrosförvärv på grund av inskrivning.” Ej heller raknar förslaget med lösningsrätt för rätt ägare i dessa övervägande kommersiellt betonade santmanhztng.” Denne får. här som i sjörätten, i stället gottgöras av statsmedel för sin förlust. Utredningen återkommer till detta vid 5 kap. (3.26).

8.5 l denna paragraf. som har förebild i 21§ SjöL och ytterst går tillbaka på 18:9 och 10 JB. reglerar Förslaget processlegitimtttion på grund av inskrivning. Förslaget tar i första hand sikte på helt luftfartyg men det gäller. liksom flertalet övriga föreslagna regler om verkan av inskrivning. även andel i och villkorlig äganderätt till sådant fartyg. 1 andra stycket är det visserligen bara fråga om det odelade fartyget men detta kan ju ägas av flera delägare eller av överlåtare och förvärvare i succession. Enligtjörsta stycket kan talan om bättre rätt till luftfartyg med laga verkan riktas mot den for vars förvärv inskrivning senast beviljats eller sökts. Denna regel underlättar för käranden att finna rätt svarande och ger honom dessutom möjlighet att skaffa sig företräde framför svarandens successorer i áiganderätten. Har svaranden redan överlåtit fartyget men hans successor alltså ej sökt inskrivning. får den senare enligt förslaget ställning i rättegången som om överlåtelsen ägt rum under denna och kan följaktligen intervenera i saken enligt I4 kap. RB. Han kan väl ha skäl att göra det.eftersom domens rättskraft blir bindande för honom. Är det flera som äger fartyget, vare sig som delägare eller som ägare isuccession. får processlegitintationen ges en däremot svarande tillämpning. Den som yrkar bättre rätt än delägare eller någon som förvärvat fartyget genom ofullbordat fång kan alltså rikta sin talan mot denne. förutsatt att han är legitimerad på grund av inskrivning eller inskrivningsansökan. Men _vrkar käranden bättre rätt än fartygsáigaren. får han rikta sin talan mot dem som inskrivningsntässigt representerar den fulla åiganderätten. dvs. i samäganderättsfitll alla delägare och vid äganderätt i succession överlåtare och i förvärv-are.” * °l Jfr prop. 1973:167 s. 98. Se emellertid också Andra stycket ger första stycket motsvarande tillåimpning för det fall att SOU 1965:14 s. 66. betalning söks ur luftfartyg för fordran. som är förenad med pant- eller 93Se 18:3 JB. retentionsrätt i fartyget. Är tvist angående äganderätten till fartyget antecknad i luftfartygsregistret. skall talan om betalning enligt förslaget i stället 93 Jfr prop. 1973:42 s. 248. kunna riktas mot den som innehar fartyget med äganderättszmspråk. Borgenären har fritt val. Hans rätt gäller i egendomen i vems hand den än f” Jfr prop. 1973:42 s. ar. 558 f.

128 De enskilda lagförs/agøn SOU l976:70

9§ Denna paragraf har förebild i 22.5 SjöL. Första stycket föreskriver. att den rättsverkan som sökt eller beviljad inskrivning medför enligt 6 eller 7 § skall bestå utan hinder av att luftfartyget avregistreras. Medan t. ex. panträtt på grund av inteckning för sitt bestånd är beroende av att egendomen är registrerad och därför ingen bestämmelse av nämnda innebörd föreslås för dylik rättighet kan det uppenbarligen inte komma i fråga att göra borgenärs- eller omsättningsskyddets bestånd beroende av fortsatt registrering. En gång vunnet rättsskydd för förvärv av luftfartyg, andel i luftfartytg eller Villkorlig rätt därtill skall alltså inte upphöra enligt förslaget därför att egendomen avregistreras. Andra stycket uttrycker den likaledes självklara regeln att den rättsverkart som 6 och 7 §§ i förslaget knyter till inskrivningsansökan är beroende av att ansökningen vinner bifall. Eljest förfaller rättsverkan. Tredje stycket innehåller den i det föregående flerstädes berörda regeln att anmälan av luftfartyg för avregistrering med anledning av förvärv är förenad med samma rättsverkningar som enligt förslaget knyts till inskrivningsansökan. Den förvärvare som med åberopande av oinskrivet förvärv anmäler fartyget för avregistrering skall alltså därigenom kunna vinna borgenärsskydd för förvärvet. Behöver han omsättningsskydd. knyts även det till avregistreringsanmälningen. l båda fall skall rättsskyddets bestånd bero av att anmälningen vinner bifall (andra stycket) men skyddet skall därefter givetvis bestå utan hinder av avregistreringen (första stycket).

10§ Denna paragraf upptar motsvarighet till 23§ SjöL och reglerar alltså den publicitetsverkan som luftfartygsregistrets innehåll skall ha. Utredningen vill betona att bihanget. som rättsligt sett ej är någon integrerad del av registret. ej omfattas av förslaget. lnföring i luftfartygsregistret skall enligt förslaget. räknat från utgången av den inskrivnlngsdag då ärendet om införingen - som kan bestå i rc- gistrering. inskrivning. anteckning eller avregistreringsbeslut togs upp. anses vara känd för var och en vars rätt till luftfartyget i fråga beror av god tro rörande den omständighet införingen avser. Tredje man försätts härigenom ur god tro med avseende främst på äganderättsforhållandena och rådighetsinskränkning på grund av förvärvsvillkor eller exekution. allt så som registret redovisar det. Detta blir av största betydelse för omsättning och pantsättning av luftfartyg. l förening med den frekvens av inskrivningsdagar som förslaget reglerar i 4:1. varje arbetsdag (utom lördag) till klockan l2. medför det att rättshandling med stöd av registrets innehåll säkert kan företas endast mellan klockan l2 den ena arbetsdagen och klockan 12 den nästföljande. Därefter fordras ny registerkontroll för full säkerhet. Eftersom rättshandlingen som följd av skilda regler om rättskonkurrens - t. ex. 6 och 7 ;tt - kan behöva ställas i relation. ej endast till kalenderdag utan också till inskrivningsdag. kan det bli nödvändigt att både datera och klockslagsbestäntma rättshandlingen. Klockslagsbestämning behöver visserligen då inte vara noggrannare än att den utvisar förmiddag eller eftermiddag.

De enskilda lag/özslagen 129

Eftersom införing i registret av uppenbara skäl inte kan i verkligheten företas exakt klockan 12, då inskrivningsdagen löper ut, utan först något senare under dagen, får registret i praktiken sin publicitetsverkan i förening med inskrivningsdomarens dagbok. Den föreslagna ordningen ställer höga krav på tredje mans aktsamhet främst då det gäller omsättning och pantsättning av luftfartyg. Det ställer också höga krav på registermyndighetens förmåga att tillhandagå med dagsaktuell information om registrets innehåll på ändamålsenligt sätt. Utredningen har berört detta i det föregående (jfr 2.2.4).

3.2.4 3 kap. Om Iu/l/árrygshypotek

1 § Denna paragraf motsvarar 261 § SjöL.” Den reglerar rätten till luftfartygsinteckning under rubriken “Upplåtelse av panträtt på grund av inteckning. Första stycket lägger fast. att registrerat luftfartyg kan intecknas och att fartygsägaren fördenskull har rätt till dylik inskrivning i fartyget av visst belopp l svenskt eller utländskt mynt. På grund av svårigheterna att under nuvarande internationella valutaförhållandena tillämpa den från den internationella transporträtten kända värdeenheten Poincaréfranc och då man i lufttransporträtten är på väg att överge denna. har utredningen ej ansett motiverat att här likställa francen med nationellt mynt såsom skett i 261 s SjöL. Inteckningsbeviset skall kallas pambrev. Utredningen förutsätter att domstolsverket får fastställa pantbrevsformuläret och att detta kommer att formas efter förebild av skeppspantbrevet. Andra stycket förbjuder, liksom 3 § tredje stycket lnskrL. att andel (lott) i luftfartyg intecknas. Därtill fogar utredningsforslaget förbud mot gemensam inteckning i flera luftfartyg (jfr 2.6). Däremot föreslås intet uttryckligt förbud mot gemensam inteckning i luftfartyg och reservdelar. ehuru inte heller sådan inteckning medges enligt utredningens förslag. Detta följer i stället av att ingen särskild föreskrift är upptagen som gör sådan inteckning möjlig. Utredningen erinrar om att den bestämmelse i 1:1 lnskrLförslaget som gör delar av lagförslaget tillämpligt även på fartygsandel inte gäller för 3 kap. Utredningen vill vidare erinra om att förbudet i 10:7 HB mot pantsättning av luftfartyg i allmänt lösörerättslig ordning bör bestå. Luftfartyg skall alltså enligt utredningsforslaget inte heller framgent kunna pantsättas annorledes än på grund av inteckning, låt vara att säkerhetsköp godtas (jfr 3.2.3 vid 3 och 4 §§). Ett härmed sammanhängande spörsmål - som visserligen ej är betingat av utredningsforslaget - är huruvida rätt till luftfartyg enligt exempelvis ett Köpekontrakt kan pantsättas enligt allmänna regler om rättighetspantsättning.” Enligt utredningens mening är det härvidlag väsentligt att kontraktsföremålet, fartyget självt. ej kan pantsättas på det sättet. Och eftersom endera partens rätt, allt efter kontraktsförhållandets utveckling eller avveck- 95 Jfr 6:1 och 22:2 JB. ling, alltid kommer att till sist oförmedlat avse just fartyget självt. framstår 96 Jfr 10 och 31 §§ lagen pantsåttning av kontraktet som meningslös till den del den ej avser be- (1936:8l) om skuldebrev. ›

130 De enskilda /ag/öIs/agen

talningsanspråk. Sådan meningslös pantsättning bör rättsordningen utan vidare underkänna. Däremot kan kontraktsrätten säkerhetsöverlåtas och säkerhetsköpet bli verksamt genom inskrivning som ofullbordat fång.”

2§ Denna paragrafmotsvarar 262 § SjöL.” Den reglerar ordningen för upplåtelse av panträtt på grund av luftfartygsinteckning. Genom inteckning enligt l § bryter luftfartygets ägare bildligt talat ut en del av fartygets förmögenhetsvärde för pantsättningsändantål. Därigenom uppkommer till en början bara ett s. k. ägarhypotek. För att panträtt skall kunna stiftas måste ytterligare ett rättsmoment till, nämligen att pantbrevet representerande den genom inteckningen utbrutna delen av fartygets för- mögenhetsvärde pantsätts för fordran. Enligtförsta stycket sker detta genom att fartygsägaren. med iakttagande av allmänna handpanträttsliga regler, lämnar pantbrevet som pant för fordringen. Det är självklart, att med fartygsägaren skall förstås fartygets rätte ägare samt, om flera äger fartyget. samtliga delägare resp., vid Villkorlig överlåtelse. överlåtare och förvärvare i förening. Det är underförstått, att ägaren inte behöver själv vara gäldenär

i fordringsförhâllandet. Ägare bör dessutom - under den föreslagna ord-

ningen såväl som under den ttuvarande - kunna inträdet i hnrgc-niirsrollett

viTpantsåittning mellan delägare eller mellan ägarg | §ug_*g5;§;|gi1.9fj*

Panträtt på grund av inteckning i luftfärtyg skall sålunda - med grund i en genom inteckning etablerad och mot fartyget som sådant riktad säkerhetsrätt - stiftas genom självständig rättshandling mellan fartygsåigaren och borgenären. Den senares hittillsvarande roll i sammanhanget blir alltså rättsligt sett reducerad. Men han skall fortfarande kunna uppträda i inteckningsärendet. visserligen inte längre i eget namn utan som ingivare och företrädare för fartygsägaren. Utredningen - som här tills vidare bortsett

från att borgenären redan i inteckningsärendet kan söka anteckning om

sitt innehav av pantbrev - återkommer till inteckningslegitimationen vid 4:21 nedan. Liksom den sjörättsliga förebilden - men med avvikelse från .IB - knyter förslaget fartygsägarens behörighet att upplåta panträtt i fartyget till hans ansökan om inskrivning av sitt eget förvärv av fartyget, vilken representerar inträdet av borgenärsskydd för förvärvet. Enligt förarbetena till den sjörättsliga regleringen” är detta påkallat for att förebygga eljest tänkbar, besvärande konkurrens mellan överlåtarens och förvärvarens borgenärer. Utredningen har visserligen i motiveringen till 2:6 ovan förutsatt. att förvärvarens borgenärer i och för sig skall kunna ta fartyget i anspråk utan hinder av att denne ej sökt inskrivning. Men ianspråktagandet förutsätts i så fall ske under förbehåll för det företräde överlåtarens borgenärer måste ha tills 97 Jfr ovan under 2:3 och förvärvsinskrivning sökts. Och att etablera en ordning med panträtt under 4 samt prop. 1973:42 s. förbehåll finner utredningen inte mer motiverat for lufträtten än för sjörätten. 233 f. Motiveringen för att knyta panträttsbehörigheten till upplåtarens-ägarens 98 Jfr 6:2 JB. förvärvsinskrivning tar sikte på förvärv på grund av överlåtelse. Univer- 98a Jfr Rune s. 105 f. saltâng behöver intet borgenärsskydd. Men de får anses for marginella för 99 Se prop. 1973:42 s. 276 att tillåtas forrycka regeln. Det har de inte heller tillåtits göra i sjörätten. ff. Intet undantag föreslås därför för dem.

SOU l976:70 De enskilda /ag/örs/agen 131

Att fartygsförvärvaren sålunda vinner panträttsbehörighet först genom att söka inskrivning för sitt Förvärv, ger upphov till en praktisk svårighet. ifall han t. ex. såsom köpare behöver ställa luftfartyget som hypotek för den kredit med vars hjälp han skall finansiera köpet. Ty genom köpeavtalet frånhänder sig säljaren behörighet att förfoga över luftfartyget genom pantsättning medan köparen själv vinner sådan behörighet först efter någon tidsutdräkt. Hans ansökan om inskrivning för förvärvet måste göras på inskrivningsdag och är rättsligen gjord först med inskrivningsdagens utgång. Den praktiska räckvidden av svårigheten begränsas visserligen av att inskrivningsdag enligt förslaget skall hållas i stort sett varje arbetsdag, utom

lördag. till klockan tolv; jfr 4:2 nedan. Och där tidsglappetwo måste över-

bryggas. kan det ske genom att säljaren, med pantbrev som likväl kan finnas tillgängligt. ställer säkerhet för den tilltänkte köparens kredit innan köp slutits och på villkor att så sker. Eljest kan naturligtvis pantförskrivningen göras av förvärvaren genast efter köpslut för att bli fullt verksam först då han - givetvis utan dröjsmål - sökt inskrivning för sitt tång. Där tiden medger att köp sluts under äganderättsförbehåll innan det fullbordas. kan en bättre ordning åvägabringas. l så fall kan båda parter, sedan köparen sökt inskrivning för sitt ofullbordade tång. gemensamt belåna fartyget varefter köpebrev utfärdas mot att kreditbeloppet betalas till säljaren. Därefter kan köparen söka inskrivning med stöd av köpebrevet för sitt fullbordade förvärv. Fordran för vilken panträtt upplåts kan vara bestående såväl som framtida (jfr 2.2.4). Förslaget markerar det genom att uttryckligen nämna båda dessa slag av fordringar. Därigenom framgår det också, att panträttsupplåtelse enligt LLförslaget - till skillnad från panträttsupplåtelçe enlint A0 mmm

nrsla§steqetn..g.e,n9mtêLE.teâülêtfâlâkâmâmwgaab*Rang:

Qgskxixs.. Rättigheten är därmed ett för ny ägare i princip bindande faktum.

åmännansakát-»ndesaalkøtfäâuüäâlüiüâêLRQQIÃQLQLQQÅÅJLSQEÅÄEÃLQQQ?

mot u . i genärmvsâsomø/Ld.exelsatjanti.fattxaattçllçtt.aaa,thgcyxrt;

“ 1; - Ömllåilllüâåsi,klargçnáitsskxdslâttSååå?)-

Ny fartygsägares bundenhet regleras närmare i förslagets andra stycke. av vilket f. också motsättningsvis kan slutas att panträttsupplåtelse fullbordas utan avseende på om fordringen föreligger eller ej. Detta stycke berättigar nämligen ny fartygsägare. som förvärvat fartyget efter upplåtelsen, att gripa in i panträttslörhållandet såvitt pantfordringen ännu ej grundats. Han skall då göra det genom att hos borgenären göra anspråk på pantbrevet eller, om det delvis redan är belastat av grundad pantfordran, på tillgängligt överhypotek. Gör han så. skall panträttsupplåtelsen till den del den avser ännu ej grundad fordran fortsättningsvis vara utan verkan mot honom. Med ny ägare avser utredningen endast den som förvärvat hela fartyget. Den som bara förvärvat andel kan inte ensam förfoga över vare sig fartyg 10° Om transaktionen eller pantbrev; jfr 2§ lagen (l904:48 s. l) om samäganderätt. Lika litet bör genomförs under pågåenhan kunna utan övriga delägares medverkan avbryta en före hans andels- de inskrivningsdag och förvärv i behörig ordning företagen panträttsupplåtelse. Detta ligger i an- fullföljs med inskrivningsansökan före indelsägandets natur och kränker därför. enligt utredningens mening. ej något skrivningsdagens utgång. andelsförvärvarens behöriga intresse; sjörätten ger visserligen majoritetskan naturligtvis tidsglapdelägare i partrederi en starkare ställning. Utredningen erinrar om att be- pet stundom nedbringas stämmelserna i detta kapitel om luftfartyg till nästan intet. ej är tillämpliga på fartygsandel;

132 De enskilda /agförs/agen

jfr 1:1. Nye ägarens anspråk på pantbrevet eller överhypotek därpå skall inte behöva ges särskild form. Det måste vara tillräckligt att borgenären nås av nye - eller konkludenta - av innebörd att ägarens uttryckliga viljeförklaring denne själv vill förfoga över pantbrevet eller överhypoteket. Viljeförklarittgen kan överbringas genom särskild hänvändelse till borgenären eller, om borgenären medverkat vid de förhandlingar som forts mellan förre och nye ägaren, ha manifesterat sig för borgenären genom att denne därvid fått fullt klart för sig att förvärvsavtalet sätter punkt för förre ägarens fortsatta utnyttjande av pantbrevet. Skulle borgenären nås av besked, från nye ägaren eller någon som företräder denne, vilket lämnar rum för tvivel om ráitta innebörden, bör han enligt utredningens mening själv göra sig underrättad om nye ägarens vilja; det bör nämligen då ligga nära till hands att räkna med att denne verkligen vill göra sin rätt gällande. Däremot finns det enligt utredningens mening normalt ingen anledning för borgenären att inleda någon undersökning i saken enbart därför att han på annan väg lår kännedom om att fartyget bytt ägare. Hans rätt vilar ju på en oklanderlig upplåtelse, som mycket väl kan bli lämnad oberörd av ägarskiftet; fortsatt kreditgivning under en bland standardvillkor intagen generalpantklausul kan emellertid också i detta läge vara vansklig.°°“ Att sålunda intet särskilt formkrav ställs på nye ägarens anspråk på pantbrevet eller överhypoteket, innebär givetvis ej att formen skulle vara likgiltig i praktiken. Skriftlig form måste i varje fall så till vida vara överlägsen muntlig form som nye ägaren på det sättet lättare kan säkerställa bevisning om att han gjort anspråket gällande och om vilken innebörd det haft. Skulle förre ägaren ha pantsatt pantbrevet i andra hand till annan borgenär, måste nye ägaren gripa in också i det panträttsforhållandet om han vill förfoga över det pantsatta överhypoteket. Både förre ägaren och den borgenär 10° .lfr prop. 1975/76:8l som innehar pantbrevet bör kunna ge upplysning om andrahandspanthas. 145 foch SOU 1974:83 varen. Enligt utredningens mening är nämligen förste borgenären skyldig s. 186 f. att på begäran upplysa nye ägaren - som blivit pantgäldenär och därmed En klausul som är oskäinträtt i ett rättsförhållztnde till borgenären. vilket påminner om pantsättning lig för Kredittagarenjazmtsâitt-aren är knappast för annans gäld - om andrahandspzttttsâittningen. Han bör t. ex. inte få åbe-

mindre oskälig för nye ropa banksekretess emot nye ägttrenÅO Skulle borgenären undanhålla nye

pantägttrcn. Och denne ägaren sådan upplysning och denne lida rättsförlust därav. bör skadeståndsbör enligt utredningens skyldighet kunna åläggas borgenären. mening, i kraft av sitt inträde i panträttsförhållan- l vad mån en pantfordran kan åberopas mot ny pantägare och sålunda det, själv kunna angripa panträtt, i betydelsen omsättningsskyddad rättighet. föreligger är ej oomklausulett enligt 36k - stritt. Frågan har nyligen dryftats i den rättsvetenskapliga debatten for fasgen (1915:218) om avtal tighetspanträttens del.°2 Den gäller närmast om pantfordran i detta samoch andra rättshandlingar manhang måste ha nått den grad av fullbordan som krävs för att den skall på förmögenhetsritttens område. kunna göras gällande vid exekution i egendomen. Det har därvid på den ena sidan hävdats att fordringen måste vara så beskaffad att den kan tas 10 Jfr l92§ lagen (1955:183) om bankrörel- upp i sakägarförteckning vid dylik exekution. vilket i många fall skulle se samt Nial s. 34. innebära att borgenären måste ha betalt ut medel för att ha något att fordra. I debatten är det utbetalning under checkräkningskredit som stått i för- 102 Se Ekonomisk Revy 1974 s. 97 ffoch SvJT grunden. Med denna ståndpunkt erkänner man tydligen ej någon allmän 1976 s. 308f. 548 ff och panträttslig grundsats av det slag utredningen berört i den allmänna moti- 728 ff. veringen (jfr 224); den grundsatsen innebär, att en för ny ägare bindande

De enskilda /agförslagen 133

pantfordran Föreligger då antingen borgenären eller gäldenären är rättsligt bunden att låta fordringsförhållandet gå i fullbordan genom fordringens slutliga uppkomst. På den andra sidan har gjorts gällande bl. a., att både JB och SjöL går tillbaka på denna grundsats och att frågan om panträttens omsättningsskydd skall bedömas För sig utan nödvändigt samband med rättighetens borgenärsskydd. Till stöd För denna senare uppfattning kan an- Föras både 1971 års fastighetsrättsliga och 1973 års sjörättsliga lagFörarbeten såväl som motiven till lagberedningens Förslag till ny utsökningsbalk (Utsökningsrätt XII) och svensk och annan nordisk doktrin och praxism Det har redan framgått. att utredningen ansluter sig till denna senare ståndpunkt och att utredningen betraktar pantfordringen som grundad då endera parten i fordringslörhållandet är bunden på nyssnämnda sätt. Tillämpad på kredit i löpande räkning leder den angivna grundsatsen enligt utredningens mening till att exempelvis checkräkningskredit, byggnadskreditiv och växeldiskonteringsavtal kan grunda pantfordran, som binder ny pantägare vare sig krediten utnyttjats till fullo eller ej Före ägarskiftet. Borgenären är vanligen bunden att låta fordringsförhållandet gå i fullbordan. Den självständiga prövning av utbetalning under krediten som byggnadskreditiv och växeldiskonteringsavtal ger honom enligt gängse standardvillkor, är på intet sätt fri. Borgenären har att konstatera huruvida bygget fram- _____., skridit till ett visst byggnadsskede eller huruvida erbjuden växel skäligen måste tas För god. Är så fallet, skall han betala. Vägrar han godtyckligt att göra det, kan han ådra sig skadestånd För kontraktsbrtutt. l byggnadskreditivcts fall hör till bilden att borgeniiren i regel också är berättigad att vid behov. Linder fortsatt belastning av kreditivet och mmten. låta fullborda bygget. Gäldenärens bundenhet därav grundar redan den en mot ny pantägare gällande pantfordran. Det är slutligen uppenbartçatt bl. a. den beviljade men ej utbetalda krediten såsom framtida fordran faller under samma bedömning som utredningen här gjort av checkräkningskrediten. UtredningsForsIaget beaktar också möjligheten att Förre ägarens panträttsupplåtelse avsett tredje mans gäld och ej hans egen. l så fall torde upplåtaren själv vara mer bunden än eljest. lfall han t. ex. ställt pant För egen checkräkningskredit, råder han själv över hur räkningen utnyttjas och därmed över panträttens utveckling. Men om han ställt panten För annans checkräkningskredit, saknar han denna rådighet. Han torde då vara bunden För hela räkningskrediten så länge rättsförhållandet består. Och inte heller en panträttsupplåtelse till säkerhet för tredje mans rent framtida gäld, varmed utredningen avser fordran som ännu ej grundats, torde kunna ryggas fritt.°“ Där sålunda upplåtaren själv är bunden av sin rättshandling, bör enligt utredningens mening också hans successorer vara det. Därför är Förslaget format så att ny ägare aldrig kan göra gällande anspråk på ett av Förre ägaren pantsatt pantbrev med mindre denne själv ägt resa sådant anspråk. Tredje stycke! hänvisar till förslagets l0§ där ägarhypoteket regleras. Utredningen vill betona, att ny fartygsägares underlåtenhet att gripa in i ett av Förre ägaren genom panträttsupplåtelse inlett men ej genom fordran full- 103 Jfr 2.2.4 not 12. bordat panträttsforhållande ingalunda berövar honom rätten till ägarhypotek. Wlfr Burling i Ekono-

Ägarhypoteket. som innefattar rätt till utdelning vid exekution, tillfaller

misk Revy 1946 s. 106 IT rätt ägare. och Bergström i Fest- Fartygsâigarens rätt att förfoga över obelånat pantbrev genom pantFör- skrift till Nial s. 86 ff.

134 De enskilda /ag/örs/agen

skrivning kan utmätas enligt 91 a och b §§ ULförslaget. Sådan tuantbrevsutmätnirtg mynnar ut i antingen exekutiv paintförskrivitiitg till utsökningsborgenären eller exekutiv försäljning av luftfartyget.

3.5 Denna paragraf motsvarar 263§ SjöL.°5 Den reglerar pantråitt i surrogat. Paragrafen innebär. att ersättning som på grund av försäkring eller eljest - t. ex. i form av skadestånd från tredje man - utgår för skada på intecknat luftfartyg skall omfattas av panträtt på grund av inteckningen. Härigenom slås alltså fast en allmän surrogationsprincip för denna taantråitt. Detta övervägdes redan i samband med 1955 års lagstiftning i ämnet men surrogationsrätt infördes ej då, eftersom sådan saknades i sjörätten.°° Att inteckningsborgenären enligt 54k FAL har ställning av medförsäkrad (förmånstagare) jämte försäkringshavaren och alltså även i den egenskapen kan göra anspråk på del i försäkringsersättning, är visserligen ett uttryck för samma grundsats men likväl en annan, i och för sig självständig rättstekttisk

lösning.°7

Att utbetalning av surrogat till ersättningsberättigad borgenär bör ske med iakttagande av grunderna för gällande förmånsrättsordning har förutsätts

av lagrådet under förarbetena till 263 § SjöLm l regel torde emellertid ska-

deersättning användas till att reparera skadan och sålunda bevara Iuftfartygets pantvärde. Där detta inte sker och pantvärdet väsentligen nedgått till följd av skadan, kan sämre prioriterad borgenär komma att bli lidande. Ty utbetalning av surrogatmedel går ej ut över inteckningens bestånd utan frilägger ägarhypotek på grund av inteckningen. Ett sådant resultat kan emellertid förebyggas genom att efterföljande inteckningsborgenärer fordrar pantförskrivning av framförliggande överhypotek, något som kan utvecklas till rutin åtminstone i den institutionella kreditgivningen. I den mån sådan l°5 Viss fastighetsrättslig pantförskrivning undantagsvis ej skett. bör fartygsägaren enligt utredningens motsvarighet finns i Ia- mening ej utan vidare tillåtas att göra sitt ägarhypotek gällande till men gen (l927:79) om rätt för för inteckningsborgenär. Utredningen betraktar det inte som uteslutet att borgenär till betalning ur pantbrevet i fråga kan tas i anspråk genom utmatning enligt 91 as UL ersättning på grund av för borgenärens fordran med åberopande av grunderna för 62§ 2 mom. brandförsäkring. UL. “Se NJA ll 1955 s. 174. 4 § 07 Jfr prop. 1973:42 s. 289. Det kan tillfogas, att Denna paragraf svarar mot 264§ SjöL.°° Den reglerar -jämte 5-7 §§ borgenärens Försäkrings- innebörden av panträtt på grund av luftfartygsinteckning som borgenärsrättsligt betingade an- skyddad rättighet. språk på försäkringser- bestämmer innebörden i Förslaget av panträtt på grund av inteckning sättning stundom kan luftfartyg i noggrann överensstämmelse med vad som gäller panträtt på göras gällande även om försäkringstagaren själv grund av skeppsinteckning. När myndighet vid utsökning eller i annat fall ej skulle ha rätt därtill. fördelar medel mellan rättsägare i luftfartyg. har inteckningsborgenären alltså Se Hellner s. 319 f. med den företrädesrätt medför enligt förslaget rätt till betalning inteckningen 03 Se prop. 1973:42 s. enligt lag. Betalning skall, i den mån medlen förslår. utgå intill pantbrevets 590, belopp, vid behov med tillägg av högst femton procent på samma belopp 109 Jfr 6 kap. 3 § första jämte s. k. exekutionsränta dvs. sex procent ränta på pantbrevsbeloppet från stycket JB. den dag fartyget utmättes, gäldenären försattes i konkurs eller för fördelning

De enskilda 135

lagförslagen

(

!\\“l*\j(\/

tillgängliga medel nedsattes. Under formuleringen “vid utsökning eller i {\.\\ annat fall” ryms sålunda även exekutiv Försäljning i konkurs och vissa andra fall av tvångsmässiga förfoganden över fartyget, t. ex. rekvisition.“° Förslaget rymmer även ett lufträttsligt särdrag utan motsvarighet i vare sig sjö- eller fastighetsrätt. Det går tillbaka på art. V i inskrivningskonventionen, som föreskriver att räntekrav inte får vara förenade med förmånsráitt för högre belopp än som belöper på tiden för exekutionen och tre år dessförinnan. Förslaget innebär därför, att ränta på pantfordran inte får beräknas för längre tid tillbaka än tre år före den dag som är utgångspunkt för beräkning av exekutionsränta.

5.5 Denna ;uttragrztf svarar mot 264.5 andra stycket SjöL.“ Den reglerar rätten till borgenärstillägg i vissa fall då en borgenär har flera pantbrev. Enligt Förslaget skall. i lufträtten liksom i sjö- och fastighetsrätt, den borgenär vilken kan åberopa flera pantbrev till säkerhet för sin fordran inte kunna ta borgenärstillåigg på ett av dem i anspråk innan han får utdelning på det andra pantbrevet. Ty på det sättet skulle han kunna försämra efterföljande borgenärers möjlighet till utdelning. Borgenärens pantbrev skall behandlas som en sammanhållen säkerhetsenhet. förutsatt att pantbreven har lika rätt eller gäller i inbördes obruten företrädesordning. Skulle pantbrev i annans hand bryta pantbrevsföljden eller gälla med lika rätt, blir den föreslagna regeln inte tillämplig. Det bör uppmärksammas att förmånsberättigad ränta enligt den konventionsbetingade slutregeln i 4§ givetvis skall beräknas på varje pantfordran för sig.

6.5 Denna paragraf svarar mot 265§ SjöLÅ” Den föreskriver, att inteckningsborgenär har rätt till betalning enligt 4§ utan hinder av att pantfordringen preskriberats eller ej anmälts efter kallelse på okända borgenärer. Detta är en allmän panträttslig grundsats.3 Den skulle också kunna uttryckas så att pantfordringen inte preskriberas till den del som den har täckning i panten.

7§ Denna paragraf svarar mot 266§ SjöL.“ Den föreskriver, i överensstäm- ° Jfr 2 och 5 §§ rekvisimelse med en allmän tionslagen (1942:583). panträttslig grundsats, att borgenären utan hinder av att hans fordran eljest inte förfallit till betalning får söka sådan ur luft- 1” Jfr 6 kap. 3 § andra fartyget. om detta skulle försämras till följd av vanvård eller haveri eller stycket JB. av annan därmed jämförlig orsak så att panträttens värde väsentligt minskas. “z Jfr 6:4 JB. Sådan s. k. acceleration av förfallotid skall enligt förslaget också inträda, 3 Jfr 8 och 14 §§ förordifall fartyget skall avregistreras enligt 2:7 LLförslaget. Ty panträtt på grund ningen 0862:10 s. l) om av inteckning i luftfartyg förutsätter att fartyget är registrerat och avre- tioårig preskription och gistrering kan följaktligen vara ödesdiger för inteckningsborgenären. För- om kallelse å okända borgenärer. slaget kompletterar här den rätt att sätta sig emot avregistrering som borgenären har enligt 2:9 LLförslaget. “4Jfr 6:6 JB.

135 De enskilda Iagförs/agen

8§ Denna paragraf svarar mot 267 och 268 §§ SjöL.5 Den behandlar verkan av obehörig panträttsupplåtelse i vissa fall. Förslaget ger i första stycket - som motsvarar 267 § SjöL - uttryck för den i 2 § nedlagda grundsatsen att endast râitt ägare kan förfoga över luftfartyg genom verksam pantsättning. Om luftfartyg skulle frångå någon efter klander. skall följaktligen panträttsupplåtelse som företagits sedan fartyget kom ur rätte ägarens hand i princip vara utan verkan. Och samma rättsföljd måste drabba panträttsupplåtelse som företagits av den vars förvärv återgår såsom ogiltigt. Förslaget är noga taget obehövligt i denna del, eftersom rättsföljden av obehörig panträttsupplåtelse eljest följer motsättningsvis av 2 §. Genom sådant motsatsslut måste i varje fall slås fast. att panträttsupplåtelse av den som endast genom ofullbordat fâng förvärvat fartyget inte kan vara verksam med mindre fångesmannen medverkat. Med sådan slutledning måste också fastslås, att ifall upplåtarens förvärv visserligen var rättsenligt och fullbordat men han därefter och före upplåtelsen överlåtit fartyget till annan och sålunda frånhänt sig ägares rådighet över fartyget, så är upplåtelsen likaledes overksam. Utredningen vill här erinra om att panträttsupplåtelse. som företagits av den vilken rättsenligt förvärvat luftfartyg, naturligtvis inte kan bringas om intet genom att upplåtaren-förvärvaren häver fånget. Ty dessförinnan var han alltså i sin fulla rätt att pantsätta fartyget och kan inte själv utplåna den rättshandlingen genom att sedan återföra fartyget i sin fångesmans ägo; däremot kan pantsättningen komplicera hans hävning, Skulle det i stället vara hans fângesman som häver, är situationen en annan. Förvärvet har tydligen då inte varit fullbordat (jfr vid 2:3 och 4) och i så fall har det i själva verket brustit i förvärvarens-upplåtarens panträttsbehörighet så som nyss nämnts.“° Att panträttsupplåtelse företagits av någon som inte var berättigad därtill. behöver ej innebära att inteckningsborgenären står rättslös. Han kan nämligen under vissa förutsättningar göra gällande godtrosförvärv av panträtt. Förslaget behandlar det i 9 §, till vilken förevarande paragrafockså hänvisar. I andra stycket, som svarar mot 268§ SjöLJ” slås fast, att panträttsupplåtelse i strid med en mot upplåtaren på grund av förvärvsvillkor (jfr 4:19) gällande inskränkning i hans rådighet över egendomen inte blir giltig med mindre godtrosförvärv kan göras gällande enligt 9.5,.

9§ “5 Jfr 618.18. Denna paragraf svarar mot 269§ SjöL.“3 Den reglerar godtrosförvärv av av inskrivning. 6 Jfr prop. 1973:42 s. panträtt på grund 280. Om den som upplåtit panträtt i luftfartyg saknade behörighet därtill. eme- “7 dan han ej var rätt ägare eller var bunden av rådighetsinskränkning på Paragrafen saknar uttrycklig motsvarighet i grund av förvärvsvillkor, är upplåtelsen i princip utan verkan så som ut- JB; jfr emellertid lagrå- redningen anfört vid 8 §. Ifall emellertid upplåtelsen företogs med stöd av dets yttrande över 18:1 förvärvsinskrivning och borgenären var i god tro vid upplåtelsetillfallet. skall och 2 JB i prop. 1970:20 han enligtförsta stycket av denna paragraflikväl kunna göra gällande panträtt s. A 280. på grund av upplåtelsen. Genom sålunda underbyggd god tro botas alltså 3 Jfr 18:2 JB. den rättsliga brist som vidlåder upplåtelsen. Kravet på upplåtarens förvärvs-

De enskilda lagförslaget: 137

inskrivning ställs enligt Förslaget inte högre än att han vid upplåtelsen sökt och därefter också vinner inskrivning av förvärvet på grund av sin ansökan. Såvitt gäller upplåtelse i strid med rådighetsinskränkning på grund av förvärvsvillkor, innebär inskrivningskravet att inskrivningen skall avse förvärv utan rådighetsinskränkning. Det hör till bilden att registermyndigheten självmant skall beakta rådighetsinskränkande förvärvsvillkor (jfr 4: 19). Eftersom även rättsenlig panträttsutaplåtelse måste företas med stöd av inskrivning av upplåtarens förvärv eller åtminstone ansökan om sådan inskrivning. kan det förutsättas att inskrivningskravet oftast skall vara uppfyllt. Godtroskravet skall ses mot bakgrund av den publicitetsverkan som luftfartygsregistrets för tvanträttsupplåtelsen relevanta innehåll skall ha enligt 2:10. Ifall panträttsttpplåtelsen företas utan att pantbrevet samtidigt överlämnas till borgenären. t. ex. emedan inteckningen ännu inte sökts, förskjuts den tidpunkt till vilken borgenärens goda tro skall hänföras. Han måste nämligen vara i god tro ännu då pantbrevet ställs till hans förfogande. Därmed är likställt att registermyndigheten håller pantbrevet för hans räkning. vilket blir fallet om myndigheten i samband med inteckningsansökningen upplyses om panträttsupplåtelsen. Att pantfordran inte föreligger vid upplåtelsetillfallet förskjuter däremot inte den tidpunkt till vilken borgenärens goda tro skall hänföras. Det följer av 2§. Skulle pantbrevet redan vara utfärdat men befinna sig hos och vara pantförskrivet till annan borgenär. kan upplåtelsen i stället avse andrahandspanträtt till överhypotek på pantbrevet. Därvid motsvaras överlämnandet av pantbrevet av underrättelse till förstahandspanthavaren enligt lagen (1936:88) om pantsättning av lös egendom som innehaves av tredje man. Andrahandspanthavaren måste i detta fall vara i god tro med avseende på panträttsupplåtarens behörighet vid underrättelsetillfället. Det förtjänar att uppmärksammas. att sådan god tro anses utesluten. ifall förstahandspanthavaren underrättats om ägarskifte. Såtillvida identifieras alltså andrahandsborgenären med denne.° Liksom 269.5 SjöL tillåter förslaget den som inträtt i borgenärens rätt att göra självständigt godtrosförvärv. Om sålunda borgenären själv brast i god tro men överlåtit pantfordringen till någon som för sin del ej hade skäl att betvivla att panträttsupplåtelsen företagits av behörig upplåtare, kan den nye borgenären enligt förslaget själv göra gällande godtrosförvärv av pantráitt på grund av fordringsförvåirvet. Ehuru ingen uttrycklig föreskrift ges därom. bör motsvarande synsätt anläggas på den senare borgenärens läge. ifall pantfordringen ej överlåtits utan pantförskrivits till honom. Det har redan framgått att borgenärens goda tro skall hänföras till det tillfälle då han tar emot pantförskrivet pantbrev och att det därvid principiellt är utan betydelse om pantfordran ännu ej föreligger. Att borgenären är försatt ur god tro då fordringen konstitueras. skall alltså i och för sig inte beröva honom hans rätt. Emellertid ger andra stycke! av förevarande paragraf rätte ägaren befogenhet att. liksom ny ägare efter behörig pantrâittsupplåtelse. gripa in och genom att hos borgenären göra anspråk på pantbrevet förebygga i” Jfr prop.1971:179 s. att fartyget belastas med ny - i betydelsen ännu ej grundad - pantfordran. 39 samt Hessler s. 411 ff Godtrosförvärvet skall då inte bestå; men till den del det må avse redan och Olivecrona s, 97 l grundad pantfordran blir det naturligtvis likväl bestående. Utredningen har och 128 ff.

138 De enskilda lagförslaget: SOU l976:70

varit inne på detta i den *allmänna motiveringen (jfr 2.2.4) såväl som vid 2 § ovan. Motsvarande befogenhet tillerkänner förslaget också den till vars förmån förvärvsvillkor gäller och som eljest skulle få finna sig i att detta ej kunde åberopas mot borgenären. Sådan rättsägare kan alltså vända sig till borgenären med krav att denne ej fullföljer det inledda rättsförhållandet i strid med det för upplåtaren bindande förvärvsvillkoret. Anspråk på pantbrevet eller på att detta ej utnyttjas kan enligt utredningens mening inte få göras gällande där upplåtaren själv. låt vara som sådan obehörig, inte kunnat dra sig tillbaka utan vidare. Har han t. ex. lämnat pantbrevet som säkerhet för tredje mans gäld, måste det jmntråittsligzt godtrosförvärvet kunna stå sig mot rätt ägare utan hinder av att fordringen ej ens grundats (jfr vid 2 §). Utredningsförslaget är avfattztt för att täcka även detta fall. Medan det såvitt avser en behörig pantrâittsupplåtelse enligt utredningens mening bör vara så att endast sådan underrättelse som lämnas borgenären av nye fartygsägztren eller någon som handlar på hans vägnar, behöver utlösa reaktion hos borgenären (jfr vid 2 §) så är läget i förevarande fall ett ttnnat. Det brast nämligen här redan från början i upplåtarens rådighet över fartyget och borgenären skulle därför kunna bli delaktig i ett upplåtarens brott mot t. ex. rätt ägare genom att belasta fartyget med ny pantfordran. Borgenären skulle rentav själv kunna göra sig skyldig till olovligt förfogande. Och detta gäller f. ö. inte bara det fall att det år fartygsägares rätt som skulle utsläckas genom fullbordat panträttsligt godtrosförvärv utan också om det bara var en andelsägare som finge se sin rätt stå tillbaka; såtillvida möter här en skillnad mot läget efter regelrätt panträttsupplåtelse. då nämligen andelslörvärvare får godta tidigare panträttsliga förfoganden över fartyget. Följaktligen bör inte bara underrättelse från upplåtaren eller den vars rätt är berörd om ägarskifte eller andelsägarskifte resp. om relevant förvarvsvillkor utan också varje annan vederhäftig upplysning om rätta förhållandet hos borgenären utlösa åtminstone en undersökning i saken. l den institutionella kreditgivningen får man här räkna med att fortsatt kreditgivning avbryts så snart dylik upplysning når kreditgivaren och det för säkerhets skull även om det kan förefalla osäkert ifall t. ex. ägarskifte föregått eller följt efter pantråttsupplåtelsen. Till bilden hör. att frågan om borgenären år rättsligt bunden i fordringsförhållandet torde komma i ett ändrat läge ifall det visar sig att gäldenären-upplåtaren begått brott genom upplåtelsen eller att det skulle vara brottsligt att medverka till pantfordrans uppkomst på grund av upplåtelsen. Det betyder. att ett fordringsförhållande som i vanliga fall skulle behöva fullföljas genom utbetalning - t.ex. på grund av checkräkningskredit - bör kunna brytas omedelban i ett sådant lägeawa

l0§

Denna paragraf svarar mot 270 § SjöLm och reglerar ägarhypotek på grund

av luftfartygsinteckning. Bestämmelser om ägarhypotek finns redan i ”*Jfr Walin i SvJT 27-30 §§ InskrL. 1976 S. 731 f. Enligt förslaget skall pantbrev. som ej utgör säkerhet för fordran eller 20 Jfr 6:9 JB, som utgör säkerhet for fordran vilken understiger pantbrevsbeloppet. ge

De enskilt/a lagförslaget: 139

upphov till ägttrhypotek. Detta berättigar ägaren att vid sådan fördelning av medel mellan rättsägare i luftfartyget som avses i 4; erhålla utdelning av tillgängliga medel intill pantbrevets belopp eller den del därav som ej är utnyttjad för pantförskrivning. Utdelning erhålls därvid med den före trädesrâitt som inteckningen medför enligt lag.

Ägarhypoteket ger inte rätt till borgenärstillägg. Rätt till sådant tillägg

kan åberopas bara av borgenär för vars fordran pantbrevet eller för pantförskrivning tillgänglig del därav utgör säkerhet. Ägarhypotek kan föreligga även om panträtt upplåtits på grund av inteckningen, exempelvis då pantbrevet utgör säkerhet för en chcckräknings-

kredit som ej utnyttjats till fullo. Ägarhypoteket tillkommer i så fall rätt

fartygsägare utan hinder av att denne enligt 2§ är bunden av panträttsupplåtelsen.

11-13 §§

Dessa paragrafer svarar mot 271, 272 och 274 §§ SjöLm De behandlar fö-

reträde på grund av inteckning m. m. Enligt förslaget skall inteckning i luftfartyg. liksom skepps- och fastighetsinteckningar. ge företräde till betalning i förhållande till annan inteckning i fartyget efter den tidsföljd vari inteckningarna sökts, dvs. efter inskrivningsdag. Den ordning vari panträtt upplåts på grund av inteckningarna blir utan betydelse för företrädesråtten. lnteckningar som söks samma dag skall ge lika rätt i den mån inte viss inbördes företrädesordning mellan dem fastställs enligt förslagets 4:25. lntecknings företräde skall kunna ändras genom nedsättning enligt förslagets 4:27. Förslaget hänvisar i l2§ till de sistnämnda paragraferna. Konkurrens mellan inteckningsrätt och andra rättigheter, såsom luftpanträtt. retentionsrätt och rätt på grund av utmätning, löses av FRLm Förslaget tar upp erinran därom i 13 §.

14§ Denna paragraf svarar mot 275 ä SjöL och inleder kapitlets slutavsnitt med vissa bestämmelser om lntecknings och pantbrevs giltighet. Den reglerar inteckningsförnyelse. Luftfartyg vilket skall avregistreras såsom förolyckat. skrotat eller försvunnet under luftfärd (jfr 2:7 LLförslaget) kan i regel väntas bli avfört ur luftfartygsregistret utan komplikationer. Men om det är intecknat och belånat. fordras inteckningsborgenärens skriftliga samtycke. bekräftat genom att pantbrevet ges in. Det kan då tänkas. att borgenären ej är känd eller att han väl är känd men inte vill godta avregistreringen. Han har kanske inte blivit förnöjd genom utdelning av försäkringsersättning eller ainnorledes. utan vill bida sin tid för att se om förolyckat fartyg kan bärgas eller försvunnet fartyg skall komma till rätta. Avregistreringsärendet leder då tills vidare inte till annat än anteckning i registret att avregistreringsgrund inträtt men att hinder mot avregistrering möter enligt regeln i 2:9 LLförslaget (jfr 2:17 m m 1736 JB LLförslaget). l sådana fall bör luftfartyget inte förbli i registret längre än som är motiverat l?? Jfr 4 och 9 ;y

140 De enskilda lag/örs/agen

av hänsyn till borgenären. Efter förebild av sjörätten inför förslaget därför den ordningen att inteckningen förfaller, när tio år förllutit från den dag registeranteckningen om avregistreringsgrunden och avregistreringshindret gjordes och att borgenären måste begära förnyelse dessförinnan föratt hindra detta. Förnyelse skall kunna utverkas på nytt. varje gång på tio år räknade från den senaste tioårsperiodens utgång. Även fartygsägaren skall enligt förslaget liksom enligt SjöL kunna begära inteckningsförnyelse.

l5§

Denna paragraf har förebild i 276§ SjöLm Den reglerar verkan på luft-

fartygsinteckning av fartygets exekutiva försäljning. Sådana regler finns redan i 25§ lnskrL. De går tillbaka på art. Vlll i inskrivningskonventionen. Principen är att luftfartyg skall säljas gravationsfritt. Emellertid kan det tänkas att köparen får överta gåildenärens skuld till inteckningsborgenären. l så fall skall inteckningen kunna tillåtas överleva försåiljningen. lnskrivningskonventionen räknar med denna möjlighet. Förslaget föreskriver sålunda, att inteckning i luftfartyg som sålts exekutivt är utan verkan. sedan auktionen vunnit laga kraft och köpeskillingen erlagts, i den mån den inte tillåtits innestå i fartyget med anledning av att inteckningsborgenärens fordran avräknats på köpeskillingen; jfr 3.9 nedan och l6§ SfL. Förslaget är i första hand avsett att tillämpas på exekutiv försäljning som ägt rum i Sverige. l vad mån motsvarande verkan här i landet skall tillerkännas exekutiv försäljning som ägt rum utomlands blir. framdeles liksom hittills. en fråga för rättstillämpningen. Därvid måste naturligtvis inskrivningskonventionens speciella regler i ämnet beaktas. Utredningen erinrar i övrigt om vad som anförts i anslutning till ll:7 LLförslaget.

16§

Denna paragraf svarar mot 277§ SjöLm Den föreskriver. att intecknings

rättsliga öde också drabbar pantbrevet så att, om inteckning helt eller delvis

blir utan verkan. pantbrevet mister sin giltighet i motsvarande mån. Dessutom erinras om att dödning av förkommet pantbrev enligt lagen (1927285) om dödande av förkommen handling ej återverkar på pantbrevets giltighet.

3.2.5 4 kap. Om ,förfarandet i inskrivningsärenden 1 .s [första stycket av denna paragraf definierar förslaget såsom inskrivningsärenden sådana ärenden vilka rör dels inskrivning av förvärv av luftfartyg. dels inteckning i luftfartyg. dels annan införing i luftfartygsregistret som angår förvärvsinskrivning eller inteckning och sker enligt lnskrL eller annan lag eller författning Med “annan införing åsyftas i första hand de anteckningar rörande vissa inskrivningsrättsligt relevanta förhållanden som förslaget reglerar i 4:12 och 4:19. Därtill kommer naturligtvis införingar 23 Jfr 6:l2 JB. blivande enligt inskrivningsrättsliga tillämpningsföreskrifter. “Jfr6:l7JB. Förslaget motsvarar. i förening med definitionen av registreringsáirenden

De enskilda lagförslaget: 141

i 2:12 LLförslaget. de sjörättsliga registerärenden som 25§ första stycket SjöL regleranl” l andra stycket av denna paragraf anförtror förslaget handläggningen av de lufträttsliga inskrivningsärendena åt den myndighet som för luftfartygsregistret (jfr 2:1 LLförslaget). Myndigheten betecknas. här som i LLförslaget, reg/sIermyndigheten.

2.5 Denna paragraf, som svarar mot 25 § andra stycket SjöLJzé ger intermittent handläggning av inskrivningsärenden genom att knyta sådan handläggning till inskrivningsdag. lnskrivningsärende skall alltså tas upp på inskrivnings- (lag, Dylik skall hållas varje helgfri måndag, tisdag. onsdag. torsdag och fredag till klockan tolv på dagen. Med helgdag likställer förslaget midsommarafton, julafton och nyårsafton. Ansökan som kommer in till registermyndigheten under löpande inskrivningsdag skall tas upp till handläggning på den inskrivningsdagen. Det kan emellertid ske först när inskrivningsdagen löpt ut. ty inte förrän då är ansökningen gjord i rättslig meningm Ansökan som kommer in efter inskrivningsdags utgång skall tas upp nästföljande inskrivningsdag. Från utgången av en inskrivningsdag till utgången av nästa inskrivningsdag är det inskrivningsrättsliga läget statiskt så att rättshandling kan företas med utgångspunkt däri. Denna ordning skall ses mot bakgrund av den legala publicitetsverkan som luftfartygsregistrets innehåll skall ha enligt förslagets 2:10. Det är följaktligen - som också framhölls i prop. 1973:42” angeläget att registermyndigheten kan både snabbt och på ändamålsenligt sätt lämna dagsaktuell information om registrets innehåll. En ändamålsenlig metod för detta skulle vara att registerutdrag framställs maskinellt (enligt det datasystem som nu används för bl. a. skeppsregistret) på sådant sätt att de kan överbringas genom telex. Därigenom skulle man över praktiskt taget hela världen kunna vinna dagsaktuell dokumentation om registerinnehållet och inte vara hänvisad till den långt osäkrare metoden att inhämta informationen via telefonsamtal med registrets personal. Detta kan i själva verket betecknas som en förutsättning för att man överallt där det behövs skall kunna erbjuda vederhäftig pantdokumentation. 1 andra stycket tar förslaget upp en hänvisning till de allmänna tvistemålsreglerna som gör dessa subsidiärt tillämpliga i inskrivningsärenden på samma sätt som fallet är i sjörättsliga registerärendenm 25 Jfr 19:1 JB. m Jfr 19:3 JB. 3§ 77 Se prop. 1970:20 s. B Denna paragraf svarar mot 30§ forsta stycket SjöL och 2 kap. 13.5 första 511 ff och 6l3:jfr s. B stycket LLförslaget. Den slår fast att ansökan i inskrivningsärende skall vara 558 ff och prop. 1973:42 s. 554. skriftlig. Utredningen förutsätter. att ansökningsblanketter kommer att utarbetas och tillhandahållas liksom i det sjörättsliga inskrivningssystemet. 28 Se S. 278. * Ansökan om förvärvsinskrivning behöver dock inte vara skriftlig. om fång- 13° Se 25 § tredje stycket eshandling eller annan tjänlig handling företes. Men det är nödvändigt att SjöL: jfr 19:3 JB. det luftfartyg som berörs och det förvärv som åberopas är identifierat. Eljest 13° Jfr prop. 1973:42 s. kan man knappast tala om en ansökan.3° 562.

142 De enskilda /üg/(hj/“S/(IXFII

4 § 131 Denna paragraf svarar mot 26:5 första och andra styckena SjöL. lj/örsta stycket föreskriver förslaget att dagbok skall föras över inskrivningsärenden och att handlingar i sådana ärenden skall sammanföras i akter. Närmare föreskrifter härom får meddelas i administrativ ordning. Utredningen förutsätter att 5:7-9 och 11 fartygsregisterförordningen (1975:927) görs tillämpliga eller tas till förebild. l (IIId/ü stycket föreskrivs, att relevanta upplysningar. som sökanden eller 2111112111 lämnar i inskrivningsärende, och särskild utredning som kan verkställas i sådant ärende skall föranleda anteckning i dagbok eller akt. Där skall också tas upp kallelser, förelägganden och andra beslut som inte skall enligt 8,5 föras in i Iuftfartygsregistret.

Denna paragraf svarar mot 31 § SjöLm Den reglerar uppskovsinstitutet.

Ytterligare föreskrifter om uppskov finns i förslagets 6 och 22 §5. Enligt törsta stycket får inskrivningsärende uppskjutas till viss senare inskrivningsdag ifall detta är nödvändigt för utredningen. En förutsättning är därvid. att ansökningen inte bör avslås omedelbart. Det är. utan anvisning i lag, överlämnat till inskrivningsdomaren att väga mellan avslag och uppskov. Tydligt är emellertid. att avslag endast bör tillgripas där det från början står klart att ansökningen inte kommer att kunna bifallasl” Uppskov kan sålunda bl. a. tänkas då sökanden inte genast kan styrka ett åberopat förvärvm eller då han behöver tid för att kunna söka inskrivning på vägnar 35 av tidigare led i fångeskedjan. Uppskov måste bestämmas till viss angiven inskrivningsdag men det blir möjligt att bestämma denna relativt. t.ex. så att den anges som första inskrivningsdag efter det att visst rättsfaktum inträtt.3° Andra stycket ger registermyndigheten möjlighet att förelägga sökanden att förebringa behövlig utredning eller att personligen eller genom ombud inställa sig hos registermyndigheten för att höras. Sådan inställelse kan även åläggas annan än sökanden. 1 princip är det bara denne som har skyldighet att förebringa utredning i inskrivningsärende. Förslagets 16.5 föreskriver dock även viss editionsplikt för annan. nämligen företrädare i fångeskedja. Föreläggande att komplettera utredningen eller inställa sig hos registermyndigheten skall enligt förslaget kunna förenas med vite. Det är ända- 13 Jfr 19:6 och 7JB. bl.a. då det är inskrivningsplikt som skall infrias genom anmålsenligt 32 Jfr 1929 JB. sökningenm Detsamma gäller i fråga om registreringsplikt. Utredningen erinrar om att 2:18 LLförslaget gör förevarande reglering på motsvarande 33 Jfr prop. 1973:42 s. 563. sätt tillämplig i registreringsärende. l andra fall kan den lämpliga påföljden för underlåtenhet att efterkomma registermyndighetens föreläggande vara 34 Jfr prop. 1973:42 s. 563. att ansökningen förklaras förfallen. 1 så fall skall erinran om påföljden tas 135 in i föreläggandet. Jfr 13 §. Tredje stycket ger registermyndigheten möjlighet att skaffa sig rådrum 13° Jfr prop, 1973:42 s. till viss senare inskrivningsdag för att överväga inskrivningsärende som 316. är särskilt krävande på grund av sin beskaffenhet eller omfattning. Det 37 Jfr förslagets 2:3 och kan exempelvis vara fråga om att ta ställning till en särskilt svår rättsfråga. 4. kanske med tillämpning av främmande rätt. eller att granska ett utförligt

SOU l976:70 De ?IIS/(i/da lag/Eirs/agen 143

och invecklat köpekontrakt. Uppskov För detta ändamål får emellertid inte meddelas längre än till andra inskrivningsdagen efter den då ansökningen

gjordes. Det betyder, här som i sjörätten och Fastighetsrätten.38 bl. a. att

dylikt uppskov i regel är uteslutet ifall uppskovsinstitutet redan utnyttjats för utredningsändantål.

6 s

Denna paragraf svarar mot 32§ SjöL.3° Den innehåller bl.a. Föreskrifter om kommunikation i inskrivningsärenden och om hur registermyndigheten skall Förfara i olika fall då sökandens rätt visar sig vara tvistig. Första stycket ålägger registermyndigheten att. då anledning Förekommer att åberopat Förvärv är ogiltigt eller på annan grund inte kan göras gällande eller att inskrivning eljest skulle kränka någons rätt, bereda den vars rätt berörs tillfälle att yttra sig. Detsamma skall gälla ifall ovisshet skulle råda i fråga om Förvärvsvillkor. Exempel på det senare fallet är att inskrivning söks För Förvärv under uppgift att det är fullbordat men att Förvärvshandlingen ger anledning att förmoda att villkor gäller. som medför att Förvärvet bör behandlas som ofullbordat fång. Det är då skäl att kommunicera ansökningen med Fångesmannen. l andra stycket anges vissa fall då uppskov skall vara obligatoriskt. nämligen dels då åberopat Förvärv grundas på testamente. dom eller förrättning som ännu inte vunnit laga kraft. dels då rättegång pågår om hävning eller återgång av förvärv av det berörda luftfartyget - ett Förvärv som inte behöver vara identiskt med det som åberopas i ärendet utan kan ligga längre tillbaka i fångeskedjan - eller om bättre rätt till fartyget. Sådant uppskov kan utlösas av att förhållandet antecknats i luftfartygsregistret enligt 12 §. Det fall att sökandens rätt är tvistig utan att tvisten bragts till rättegång regleras i tredje Stycket. Då får tvistefrågan givetvis inte prövas i inskrivningsärendet. eftersom förfarandet i sådana ärenden ej är upplagt För dylikt ändamål. Istället bör sökanden beredas tillfälle att få sin sak klarlagd genom rättegång. Han bör :alltså få uppskov För utredningsändamål enligt 5§ och kan därvid enligt förevarande stycke Föreläggas att väcka talan vid domstol inom viss tid. vid äventyr att hans ansökan eljest förklaras Förfallen. Erinran om denna påföljd För underlåtenhet att rätta sig efter Föreläggandet skall givetvis tas in i Föreläggandet. Uppskov skall emellertid. som framhållits vid 5 §. inte beviljas. ifall det redan skulle stå klart att ansökningen inte kommer att kunna bifallas. Det kan tillfogas. att Föreläggande För sökanden att väcka talan vid domstol ej innefattar skyldighet För honom att också visa För registermyndigheten att han gjort detta. Det blir i stället domstolen som gör det enligt 1:5. Men ifall tvistefrågan skulle höra under främmande jurisdiktion eller prövas av skiljemän, torde sökanden få visa att han ställt sig Föreläggandet till efterráittelse; jfr vid 5:6 nedan. 38 Jfr 5 § lagen (1973:978) 7.5 om inskrivningsregister. 39 Jfr 19:10 JB. Denna paragraf svarar mot 26§ tredje stycket SjöLW och rör vite. Förslaget föreskriver. att vite som Föreläggs i inskrivningsärende får be- “Om 19:4 JB.

144 De enskilda lagförslaget:

stämmas till högre belopp än som eljest skulle gälla enligt 9 kap. 8 § första stycket RB. De beloppsbegränsningar som det lagrummet föreskriver- 5 000 kronor resp. vid förnyat vitesföreläggande 10 000 kronor- skulle med hänsyn till de värden som det i förevarande sammanhang kan vara fråga om stundom kunna äventyra vitesinstrumentets användbarhet. Försuttet vite skall dömas ut av registermyndigheten själv.

8§ Denna paragraf svarar mot 27§ SjöL“ och reglerar vissa beslut i inskrivningsärenden. Enligt _första stycket skall beslut varigenom ansökan i inskrivningsärcnde bifalls, avslås eller förklaras förfallen, föras in i luftfartygsregistret. På samma sätt behandlas beslut varigenom inskrivningsärende uppskjuts. Ty inskrivnings rättsverkan inträder genom ansökningen och det är därför väsentligt att registret genast ger besked om nytt ärende även om det inte kan slutligt avgöras samma inskrivningsdag. Däremot skall andra beslut i inskrivningsärenden, t. ex. beslut om föreläggande eller avvisningsbeslut, som i vissa fall fattas med stöd av RB:s regler, inte föras in i registret utan enligt 4§ andra stycket tas upp i dagbok eller akt. Endast beslut. som ej innebär bifall, skall motiveras. Det sker genom att skälen antecknas i dagbok eller akt. l andra stycket föreskriver förslaget, att beslut som skall föras in i luftfartygsregistret meddelas genom sådan införing och skall anses ha det innehåll som framgår av registret. Det betyder först och främst, att registret har exklusivt vitsord i fråga om beslutets innehåll. Det innebär vidare, att beslutet tekniskt sett meddelas först då det- vanligen under eftermiddagen den kalenderdag på vilken inskrivningsdagen infaller - förs in i registret. ehuru det får rättsverkan redan från utgången av nämnda inskrivningsdag. till vilken det ju hänför sig.

9§

Denna paragraf svarar mot 28§ SjöLm och ålägger registermyndigheten

att expediera vissa underrättelser om beslut i inskrivningsärenden.

Enligt/örsra stycket skall sökande som beslut gått emot genast underrättas om beslutet så att han inte riskerar att försitta besvärstid. Detsamma gäller var och en som hörts i ärendet. Med sökande förstås även den som framställt begäran enligt 21 § andra stycket eller gjort anmälan enligt 30 ä andra stycket. Om beslut som innefattar förvärvsinskrivning skall alltid den underrättas som senast var inskriven som fartygsägare. Att flera kan vara inskrivna som ägare till luftfartyg, som delägare eller som ägare i succession enligt 14 .lfr 19:12 JB. villkorat förvärv, bör därvid uppmärksammas?” Underrättelse skall enligt andra stycket alltid redovisas beslutsskälen, an- “Zlfr 19:13 JB. tecknade i dagbok eller akt enligt 5§ första stycket. och ge besked om “3 Jfr prop. 1973:42 s. S58 f och 562. vad som skall iakttas för att fullfölja talan mot beslutet.

De enskilda lagfötslagen 145

Denna paragraf svarar mot 29,5 första, andra och tredje styckena SjöLm

och reglerar besvärsförfarandet m. m. Enligt första stycket skall talan mot beslut i inskrivningsärende föras i hovráittett. Om registermyndigheten förläggs till Stockholms tingsrätt såsom utredningen förutsatt (jfr 2.3), blir alltså Svea hovrätt besvärsinstans. Besvärsinlagan skall ges in till registermyndigheten; jfr dock 52:2 RB. Föreskriften att besvärstalan förs i hovrätt medför som sådan, enligt 21 § RP, att rättegångsbalkens bestämmelser om fullföljd av talan till hovrätten och högsta domstolen samt om rättegången där skall ha motsvarande tilllämpning. Såvitt gäller slutliga beslut blir besvärstiden enligt andra stycket fyra veckor från den inskrivningsdag på vilken beslutet meddelats. Besvär över beslut, som införts i luftfartygsregistret, skall enligt tredje .sitt-ket antecknas där. Där skall då också göras anteckning om innehållet i lagakrztftvunnet slutligt beslut med anledning av besvären.

11.5 Denna paragraf svarar mot 29.5 fjärde stycket SjöL.” Den ålägger registermyndigheten att självmant och utan dröjsmål - dvs. på första inskrivningsdagm” - till ny handläggning företa inskrivningsärende som återförvisats till myndigheten. Att högre rätts beslut har vunnit laga kraft, är därvid en självklar förutsättning?” Det bör anmärkas. att högre rätt aldrig kan bevilja inskrivning utan i stället vid behov skall återförvisa ärendet till registermyndigheten för ny handläggning, varvid de omständigheter som då föreligger får beaktas av myndigheten.

12§ Denna paragraf svarar mot 38§ SjöL och reglerar, jämte 2:17 LLförsIaget, anteckning i luftfartygsregistret av vissa inskrivningsrättsligt väsentliga rättsfakta. Där de föreslagna föreskrifterna talar om luftfartyg eller luftfartygs ägare, följer av 1:1 och 2:4 att de tillika är tillämpliga i fråga om andel i eller villkorlig äganderätt till luftfartyg. I den sjörättsliga förebilden förhåller det sig - till följd av härledning av 13§ och I4§ tredje och fjärde styckena SjöL - på motsvarande sätt. Men på två ställen i 38 .å SjöL anges föreskrifterna uttryckligen som tillämpliga på “inskriven rätt varmed åsyftas villkorlig äganderätt. Det innefattar en övertydlighet, som kan ge upphov till misstolkning och som utredningen inte följer i sitt förslag. Därtill kommer, att det är tveksamt om det är lyckligt att låsa anteckningsföreskriften till just “4Jfr 19:14 JB. inskriven rätt. Utredningen erinrar om vad som anförts vid 2:6 om kon- 45 Jfr 19:15 JB. kurrensen mellan överlåtarens och förvärvarens borgenärer och vill tillika 46 Jfr prop. 1975:68 s. föreslå att 38 .å SjöL på dessa punkterl4 och 5)jämkas till överensstämmelse 29. med förevarande förslag (jfr 3.16). 47 Se 52:13 och 56:13 Första stycket av förslaget innehåller en katalog över de rättsfakta som RB ,jfr prop. 1970:20 s. B skall antecknas i luftfartygsregistret. l punkterna 1 och 2 är det fråga om 537 lll

146 D0 enskilda lagförslagen SOU 1976.70

rättstvister. Talan om hävning eller återgång av förvärv av registrerat luftfartyg eller bättre rätt till sådant fartyg eller eljest i fråga. som angår inskrivning, t. ex. om visst förvärvsvillkor gäller eller inte, skall sålunda antecknas i registret. Detsamma gäller lagakraftvunnen dom eller lagakraftvunnet slutligt beslut i sådant mål. Dylik anteckning tjänar både registermyndigheten och den berörda allmänheten till varningssignal. Den sätter också, på det sätt som angetts vid 2:7, punkt för möjlighet till godtrosforvzirv på bekostnad av rätt som görs gällande i den antecknade rättegången. Som framgår av 5:6 skall det, enligt vad utredningens förslag förutsätter. ligga på domstolen att underrätta registermyndigheten om rättegång som avses i förevarande punkter. Om rättegång inför skiljenämnd eller utländsk domstol torde registermyndigheten få underrättas genom parts försorg. 1 punkt 3 tar Förslaget upp det fall att luftfartygs ägare försatts i konkurs och sålunda berövats rådigheten över fartyget.” Av 1 kap. l § zindra stycket och 2 kap. 4§ kan slutas. att även delägares konkurs resp. konkurs för den vars förvärv är villkorligt skall antecknas. Det får ankomma på kon-

kursdomaren att underrätta registermyndigheten.” Eftersom konkursen

kan behöva ställas i relation till inskrivningsdag. är det lämpligt att underrättelsen ger både datum och klockslag för konkursbeslutet. 1 punkterna 4 och 5 föreskrivs anteckning om exekutiva åtgärder i form av kvarstad, skingringsförbud. utmätning och exekutiv försäljning av registrerat luftfartyg resp. att sådan åtgärd upphävtsåtergått eller eljest förfallit. Anteckning skall också göras när konkursförvaltare påkallat exekutiv försäljning av registrerat luftfartyg och när fartygsägares konkurs upphört. Sådan anteckning måste beaktas vid prövning av ansökan om förvärvsinskrivning eller inteckning; jfr vid 17 och 21 §§ nedan. Den måste också intressera tredje man som vill inlåta sig på rättshandling rörande fartyget. I andra stycket tar förslaget upp föreskrift att registeranteckning skall avföras när den uppenbarligen inte längre kan vara av betydelse. En sådan föreskrift ingår redan i 2:17 LLförslaget men utredningen menar. att den har sitt berättigande också i lnskrLförslaget. Däremot bör det vara tillräckligt att det endast i nämnda paragrafi LLförslaget erinras om att föreskrift i annan lag eller författning om att visst förhållande skall antecknas i luftfartygsregistret länder till efterrättelse. En sådan erinran kunde ju i och för sig helt undvaras.

13 § Denna paragrafsvarar mot 39 § SjöLl5° och reglerar officialråittelse av införing i luftfartygsregistret. De viktiga rättsverkningar som är förenade med flertalet införingar i luft- 43 Om fartyget inte skulfartygsregistret gör det nödvändigt både att kunna rätta felaktiga införingar le ingå i konkursboet och att omge rättelseförfarandet med vissa formkrav. Med felaktig införing jfr 22.5 KL -fyller naavses då sådan införing som på grund av misskrivning eller tekniskt fel turligtvis anteckning ingen rättslig funktion utan i dataanläggning som används eller annat sådant missöde kommit att avvika kan och skall underlåtas. från avsikten hos den som beslöt införingen. Rättsliga oriktigheter kan där- “9Jfr 9 § första stycket 9 emot bara angripas med rättsmedel, normalt genom besvär. konkursförordningen Enligt _första stycket i förslaget skall registermyndigheten sjåilvmzint rätta (1975:256). kan därvid uppenbar oriktighet av denna typ i luftfartygsregistret. Tydligen l5°Jfr 19:17 JB. bl.a. behöva göras ingrepp i en genom oriktig införing etablerad företrä-

De enskilda Iagförslagen 147

- desordning mellan rättsägare fartygsägare eller inteckningsborgenärer och i den mån en rättelse alltså skulle kunna vara till förfång för sådan rättsägare, skall registermyndigheten pröva efter skälighet hur företrädet skall vara. Med fartygsägare bör enligt utredningen utan vidare kunna jämställas den till vars förmån rådighetsinskränkande förvärvsvillkor gäller. Tillfälle att yttra sig skall först lämnas berörd part, om han är känd. Den myndighet som skall tillvarata statens rätt i ev. ersättningsmål enligt 5 kap. i förslaget skall också beredas tillfälle att yttra sig. Meddelas inte slutligt beslut i rättelseärendet samma dag som det tas upp, skall anteckning om ärendet, efter förebild i 19 kap. 18§ tredje stycket JB, göras i registret. Anteckningen tjänar till upplysning för tredje man om att riktigheten av en viss uppgift i registret har satts ifråga. Beslut om rättelse skall enligt andra stycket meddelas genom införing i registret och skall följaktligen meddelas i särskilt inskrivningsärende. Detta följer av 1:2, där inskrivningsärenden definierats. Skälen för beslutet skall redovisas i dagbok eller akt. Bevis eller handling, som utfärdats i enlighet med den oriktiga inforingen, skall ersättas med nytt bevis eller ny sådan handling. För det ändamålet skall registermyndigheten återfordra handlingen, göra den obrukbar och behålla den och handlingens innehavare vara skyldig att ge in den till myndigheten. Registermyndigheten skall kunna förelägga vite för att hävda editionsplikten. l tredje stycket föreskrivs, att talan mot beslut om rättelse skall kunna föras ej endast av enskild som rättelsen berör utan också av den myndighet som bevakar statens rätt i ersättningsmål enligt förslagets 5 kap.

14§ De allmänna bestämmelserna om ansökan i detta kapitel skall, enligt vad utredningen föreslår i denna paragraf, ha motsvarande tillämpning även i fråga om begäran om inteckningsförnyelse och anmälan om att innehav av pantbrev har upphört. Att med sökanden i dessa sammanhang skall förstås den som framställt begäran eller gjort anmälan är självklart och behöver inte komma till uttryck i lagtexten.

l Jr § Denna paragraf svarar mot 30§ andra stycket SjöL5 och 2 kap. 13§ andra stycket LLförslaget. Den ålägger registermyndigheten att, så långt det är möjligt, vaka över att inskrivningsplikt verkligen fullgörs och sätter för detta ändamål vitesinstrument i myndighetens hand. Att ingen beloppsbegränsning därvid gäller, följer av 7§. Utredningen vill betona, att det här liksom i sjörätten, men till skillnad från vad fallet är enligt JB, rör sig om en skyldighet för myndigheten att gripa in då försummelse upptäcks. Enligt 14:4 LLförslaget skall luftfartsverket, tullverket och polismyndigheterna biträda registermyndigheten med att vaka över att de som förvärvar luftfartyg eller andel i luftfartyg också söker inskrivning. 15Jfr 20:3 JB.

148 De enskilda lagg/örs/(Lgen

l6§

Denna paragraf svarar mot 30§ tredje stycket SjöLm Den berättigar den

som söker inskrivning av förvärv av luftfartyg. andel däri eller Villkorlig äganderätt därtill att söka inskrivning även på vägnar av föregående led i fångeskedjan. om han behöver det för att vinna bifall till sin egen inskrivningszinsökztn. Detta beror på att sökanden kan vara beroende av att kunna åberopa en sammanhängande inskriven fångesketlja fram till sitt eget förvärv. Utredningen återkommer till det vid 17 ä. För att denna rätt skall kunna utnyttjas måste editionsplikt vila på tidigare ägare och förslaget tar upp föreskrift därom. Av 2:18 LLförslaget, som ger förevarande paragraf motsvarande tillämpning på förfarandet i registreringsärenden. följer att sökanden också skall kunna anmäla luftfartyget för registrering på tidigare ägares vägnar om det behövs. Därigenom söker han också inskrivning för dennes förvärv. Det följer av 2:2. Vid avregistrering gäller 2 kap. l4 §andra stycket andra punkten LLförslaget.

l7§ Denna paragraf svarar mot 33 § SjöL.53 Den reglerar avslag på inskrivningsansökan och indirekt därmed även bifall, eftersom följden av att ingen av här angivna avslagsgrunder är tillämplig blir att ansökningen skall bifallas. Utredningen erinrar om innehållet i l:l och 2:4. Första stycket katalogiserar avslagsgrunderna i nio punkter. De båda avslagsgrunder som inleder katalogen är av formell natur. Den första punkten föreskriver avslag för det fall att skriftlighetskravet. sådant det formulerats i 3 §. inte iakttagits. Den andra punkten går, i överensstämmelse med föreskriften i 2:1, ut på att ansökan skall avslås, om det fartyg förvärvet avser ej är registrerat och inte heller blir det senast samtidigt som förvärvet eljest skulle skrivas in. Det är i och för sig inte någon avslagsgrund, att det berörda fartyget egentligen skall avregistreras men tillsvidare blivit kvar i registret på grund av spärregeln i 2:9 LLförslaget. Det är visserligen ej sannolikt att sådant fartyg skall bli föremål för fortsatt omsättning men där det sker saknas anledning att vägra inskrivning. Däremot blir det. som skall framgå vid 22.5 nedan. inte tillåtet att i det läget vinna inteckning i fartyget. Den tredje punkten i avslagskatalogen kräver att förvärvet skall styrkas för att inskrivningsansökningen skall kunna bifallas. Härunder hör det fall då det brister i bevisningen. l punkt 4 reses det från såväl det sjörättsligzi som fastighetsrättsliget inskrivningssystemet välkända kravet på sammanhängande inskriven fångeskedja. Den som söker inskrivning av förvärv av registrerat luftfartyg skall följaktligen. förutsatt att fångesmannens rätt kunnat vara inskriven i luftfartygsregistret. kunna åberopa sådan inskrivning för att vinna bifall. Undantag gäller endast för förvärv på grund av exekutiv försäljning. I fråga om kravet på sammanhängande inskriven fångeskedja är förslaget. 52 Jfr 20:4 JB. till skillnad från den sjörättsliga förebilden. ej motiverat av hänsyn till stäm- 53 Jfr 20:6 och 7 JB. pelskattelagens regler.54 Luftfartygsförvärv är nämligen inte stämpelskattepliktiga och utredningen föreslår inte heller att sådan skatteplikt införs. *54 Se prop. 1975:68 s. 30. Behovet av god ordning i inskrivningsförhållandena talar emellertid för att

SOU l976:7f) De enskilda /ag/örs/agen 149

man likväl följer det sjörättsliga exemplet och detta blir i själva verket föga betungande för sökanden. eftersom han dock alltid måste styrka sin rätt genom härledning åtminstone till senast inskrivne ägaren. Har fartyget förvärvats från utlandet eller skall det av annan anledning överföras hit från utländskt register, följer av 2§ KonvL att krav på bevis om sökandens rätt gör halt vid senaste utländska inskrivning, förutsatt att den förra registreringsstaten tillträtt inskrivningskonventionen. Det torde f. ö. följa av erkända grundsatser om statsmakts suveränitet att även inskrivning i ickekonventionsstztt bör kunna vinna motsvarande erkännande; att kräva bevisning om fångeskedjzi genom utomlands inskrivna led ända till tillverkaren eller inskrivning i konventionsstats register kunde föra till orimligheter. Pimkrørnrt 5 00/1 6 tar sikte på de rättssystematiskt men knappast praktiskt betydelsefulla fall då förvärvaren kunnat göra förvärvet gällande endast såsom godtrosförvärv enligt förslagets 2:7 men det brister i där föreskriven förutsättning. Punk! 7 beaktar, att kvarstad och skingringsförbud är exekutiva åtgärder som syftar till att bevara egendomen som tillgänglig för utmätning i gäldenärens bo. Om det luftfartyg, den andel däri eller den villkorliga rätt dáirtill som förvärvet avser är föremål för kvarstad eller skingringsförbud för anspråk mot överlåtaren. skall följaktligen ansökningen avslås. Det gäller vare sig åtgärden var ett faktum vid förvärvstillfallet eller vidtogs därefter men före utgången av den inskrivningsdag då inskrivningsansökningen gjordesm och vare sig den vidtagits för att säkerställa fordringsanspråk eller anspråk på bättre rätt.l5° På samma sätt behandlar förslaget under denna punkt det fall att överlåtaren försatts i konkurs före utgången av den inskrivningsdzig då ansökningen görs. Här som eljest är det naturligtvis nödvändigt att registermyndigheten känner till det rättsfaktum som utgör avslagsgrund. På grund av systemet med intermittent handläggning av inskrivningsärenden. knuten till inskrivningsdagar med statiskt rättsläge mellan dessa, är det också ett principiellt ofrånkomligt krav att myndigheten fått kännedom därom före utgången av den inskrivningsdag på vilken ärendet avgörs. Blir inskrivningshinder som en följd av bristfällig eller för sen information till registermyndigheten inte beaktat i ärendet. kan rättelse ej åstadkommas besvärsvägen; dylik rättelse förutsätter nämligen att myndigheten gjort fel. 55 Jfr prop. 1973:42 s. Men av 2:5 följer, att frågan om förvärvets rättsstridighet kan prövas rät- 615; se även s. 554 lT. tegångsvägen. Utredningen vill betona att utmätning ej skall utgöra hinder mot för- 155 lnte heller SjöL gör någon skillnad mellan värvsinskrivning. Utsökningsborgenärens rätt gäller utan vidare mot ny äga- kvarstad för bättre rätt re57 och behöver alltså inte skyddas genom avslag på inskrivningsansök- och kvarstad för fordran, ningen. Har utmätningen däremot förts så långt som till lagakrztftvunnen ehuru det i och för sig exekutiv försäljning, är saken i ett annat läge. Detta läge möter i punkt kunnat göras. 8 där exekutivköp, som konkurrerar med det åberopade förvärvet. ges fö- 157 Jfr prop. 1973:42 s. reträde så att inskrivning av det sistnämnda inte kommer i fråga. Företrädet 615. grundas närmast på 2l3a§ ULförslaget (jfr 3.l0.l). Frågan om utmätning Under punkt 9 ryms slutligen andra fall då det åberopade förvärvet är eventuellt kan nödgas vika för godtrosförvärv ogiltigt eller inte kan göras gällande och det är uppenbart att det förhåller på grund av inskrivning sig så. Exempel på dylikzi fall är förvärv på grund av överlåtelse från någon har utredningen berört som var omyndig eller i konkurs och förnwndaren resp. konkursförvaltaren ovan vid 2:7.

150 De enskilda /ag/örs/agen

inte medverkat.” Ett annat är att fartyget tidigare överlåtits till annan som redan hunnit söka inskrivning. l andra stycket slår förslaget fast. att det i punkterna 5-7 av avslagskatalogen i första stycket upptagna avslagsgrunderna inte skall tillämpas då Villkorlig äganderätt på grund av det åberopade Förvärvet redan skrivits in. Det är alltså i detta läge fråga om den inskrivningsansökan som förvärvaren, efter att enligt 2:4 ha vunnit inskrivning försitt fång medan det är ofullbordat, gör enligt 2:3 när förvärvet fullbordats. De nämnda avslagsgrunderita. vilkas syfte är att hindra att sakrättsskydd vinns med orätt, är naturligtvis inte tillämpliga då. Sakrättsskydd har redan vunnits genom inskrivningen av förvärvet i det villkorade skedet. Den sålunda skyddade rätten innebärju. att förvärvaren skall kunna i avtalsenlig ordning göra sig till slutlig ägare av den egendom förvärvet avser. [anslutning till 2:6 (jfr 3.2.3) har utredningen hävdat. att förvärv av säljares rättigheter enligt fartygsköpekontraknsom gett upphov till fullbordat förvärv för köparen, måste kunna vinna borgenärsskydd på grund av denuntiatioit till köparen även till den del rättighetsförvärvet subsidiärt avser fartyget för det fall att köparen häver köpet och därmed återför fartyget i säljarens hand. Bestämmelsen i första stycket 7 bör i så fall inte hindra inskrivning av det dessförinnan ej inskrivningsbara fartygsförvärv som förvärvet av säljarrättigheterna innefattat. Någon uttrycklig bestämmelse för detta speciella fall - där också denuntiationen verkar enligt analogisk lagtillämpning - har utredningen emellertid inte funnit behövlig.

Denna paragraf svarar mot 34§ första stycket SjöL. Den reglerar avslag på ansökan att inskrivning av villkorlig äganderätt skall avföras. Sådan ansökan skall avslås, om det allmänna skriftlighetskravet i 3 § ej infriats eller om det inte styrks att förvärvaren förlorat sin rätt. Som anförts vid 2:4 menar utredningen. att ej endast överlåtarens utan också förvärvarens hävning bör kunna åberopas för att få inskrivningen av dennes rätt avförd ur Iuftfartygsregistret. En sådan analogisk tillämpning av 2:4 möter intet hinder i avfattningen av förevarande paragraf.

19.5 Denna paragraf svarar mot 37§ SjöL.5° Den reglerar den inskrivningsrättsliga behandlingen av relevanta förvärvsvillkor, som är en av grundvalarna för vederhäftig registerföring. [första stycket är det fråga om sådana förvärvsvillkor som betingar förvärvets fullbordan, vare sig de öppet uppträder som sådana eller ger sig ut för att betinga förvärvets bestånd. Jämte äganderättsförbehåll är har bevarad hävningsrätt på överlåtarens sida det praktiskt viktigaste fallet. Försom - t. ex. i form av hävningsrätt för köparen - i realiteten 53 Jfr dock prop. 1973:42 värvsvillkor, s. 565, där lagrådet räk- bara går ut över förvärvets bestånd och som i regel inte heller ger sig ut nar med avslag emedan för något annat, saknar intresse i detta sammanhang. Utredningen erinrar förvärvet i sådana fall ej vid 2:3 och 4 ovan. Finner då om vad som anförts registermyndigheten. är styrkt (punkt 3). förvärv skall skrivas in. att förvärvet är förenat med villkor som innefattar l59Jfr 20:7 och 14 JB. äganderättsförbehåll eller är attjäntställa därmed, skall även villkoret skrivas

SOU l976:70 De enskilda lagförslagen 151

in och det skall myndigheten göra självmant. Sådan inskrivning kan bara företas i samband med inskrivningen av förvärvet självt. Det är inskriv- - “Ofullbordat under förningen av villkoret genom anmärkningen fång värvsinskrivningenm” - som ger förvärvsinskrivningen dess rättsliga innebörd och begränsning. länge villkoret gäller har överlåtare och förvärvare endast i förening möjlighet att råda över fartyget. Denna sakrättsliga tvångsgentenskztp får publicitet genom inskrivningen och anses därigenom komma till tredje mans kännedom; det följer av förslagets 2zl0. l och för sig är förvärvsvillkor. som innefattar äganderättsförbehåll eller är att jämställa därmed, giltigt och verksamt även utan inskrivningw Men först genom att bli känt både for registermyndigheten, som dâirigenom måste beakta det vid fortsatt inskrivning och inteckning i fartyget, och för tredje man, som följaktligen inte kan i god tro göra gällande konkurrerande rättsförvärv till fartyget, blir villkoret sakrättsligt verksamt fullt ut. Endast på det sättet får förvärvet en materiellt riktig inskrivningsrättslig behandling. Detta framgår av uttrycklig föreskrift i 3:8 och är i övrigt underförstått i 2:7; jfr 268 resp. 20.5 SjöL. l andra stjvCkw reglerar förslaget den inskrivningstekniska behandlingen av sådana förvärvsvillkor som. utan att gå ut över förvärvets fullbordan eller bestånd. begränsar förvärvarens rådighet över fartyget så att han inte kan utan vidare överlåta. inteckna eller pantsätta det. Därmed likställer förslaget motsvarande rådighetsinskränkning genom annans på testamente grundade rätt att nyttja fartyget; jfr 12:6 ÄB. Förekomsten av rådighetsinskränkande förvärvsvillkor skall registermyndigheten beakta självmant lika väl som sådana villkor som betingar förvärvets fullbordan. Det enbart rådighetsinskränkande villkoret intar emellertid den sâirställningen att det kan föras in i registret även sedan förvärvet självt blivit inskrivet och alltså närhelst myndigheten får kännedom därom. lnforingen görs i form av anteckning, genom anmärkningen “Rådighets-

inskränkning under förvärvsinskrivningen.62

Att registermyndigheten skall självmant beakta förekomsten av förvärvsvillkor innebär att om myndigheten, vid den omsorgsfulla granskning av förvärvshztndlingzir och annat utredningsmaterial som under alla förhållanden måste företas vid förvärvsinskrivning, finner anledning att räkna med att förvärvet är förenat med inskrivningsrättsligt relevant förvärvsvillkor så skall myndigheten utröna hur det förhåller sig därmed. Medan ett rent köpebrev ej utan vidare behöver föranleda någon efterforskning av detta slag bör däremot hänvisning från köpebrev till köpekontrakt föranleda myndigheten att fordra in kontraktet för granskning. Detsamma gäller, om köparen ännu ej tagit leverans av fartyget och det inte framgår att avhändelsen är slutlig så att säljaren inte kommer att kunna häva köpet och behålla 60 På detta sätt är det fartyget vid utebliven leveranslikvid (jfr vid 2:6 ovan); att säljaren är bevarad ordnat vid inskrivning av vid sådan rätt att hålla sin prestation inne som avses i l4§ lagen (l905:38 skeppsförvärv. s. l) om köp och byte av lös egendom. eventuellt avtalsvis (uttryckligen eller konkludent) förstärkt 61 Jfr Hessler s. 189 lf. till sakrättsligt verksam retentionsrätt, påverkar däremot ej detta spörsmål. W Så sker vid motsva- Råder tvekan om förekomsten av förvärvsvillkor eller om innebörden rande införing i skeppsreav sådant villkor. får utredning därom inhämtas i vanlig ordning; jfr 6§ gistret.

152 De enskilda lag/öIs/agen

första stycket. Rådighetsinskráinkande förvåirvsvillkor som avses i andra stycket behöver i och för sig ej antecknas i registret för att bli verksamma.°3 Men för att vinna full sakrättslig verkan är de likväl, på samma sätt som áiganderáittsförbehåll och därmed jåimståillbarzt villkor, beroende av att komma till registermyndighetens och tredje mans kännedom. Och det gör de genom att antecknas i registret: jfr 2:10.

Denna juaragrzif. sotn inleder kapitlcts inteckningsavsnitt. SVdrLlr mot 281 § SjöLW* Den formaliserar ägarbegreppet i inteckningsâirenrlctt så att såsom ägare skall behandlas den för vars förvärv inskrivning senast sökts. Att inteckning likval inte beviljas förrän förvärvsinskrivning också beviljats. följer av 22§ andra stycket. Den som sökt inskrivning för zmdelsförvärv faller naturligtvis ej ensam under det formaliserade åigarbegreppet. Det gör däremot den vars förvärv ej är fullbordat. ja också den som övertagit hans rått. Sådan förxtåirxtare kan likvâil ej vinna inteckning utan fångesmannens samtycke. Det följer av 22§ första stycket 3.

2l§

Denna paragraf svarar mot 282,* SjöL.°5 Den erinrar ijfirsta stycket om att inteckning skall sökas av fartygsägaren; jfr 3:1. Det framgår av 3i§ att ansökningen skall göras skriftligen. Men med hänsyn till den tekniska konstruktion av panträtt på grund av inteckning som utredningen föreslår kan naturligtvis ingen annan skriftlig handling träda i stället for ansökningshandlingenlnteckningsansökan, för vilken blankett torde få utfärdas genom domstolsverkets försorg. skall innehålla uppgift om det luftfartyg vari inteckningen skall meddelas och det belopp på vilket den skall lyda. I andra stycket föreskrivs att pantbrevet skall ges in vid begäran om inteckningsförnyelse enligt 3:15, om begäran ej görs av fartygsägztren själv: jfr 29 §.

Denna paragraf svarar mot 283§ SjöL.°° Den reglerar prövning av inteckningsansökan. [första stycket tar förslaget upp en katalog om sju punkter över grunder för avslag på inteckningsansökan. Om bifall till sådan ansökan handlar 23 .§1 Punkterna 1 och 2 föreskriver avslag på inteckningsansökan. dels när 63 Se Hessler s. 463 ff. skriftlighetskravet i 3.5 eller kraven i 21 § första stycket ej infriats. dels Jfr prop. 1970:20 s. B när inteckning söks i ej inteckningsbar egendom såsom fartygsandel eller 599. flera fartyg gemensamt. “Jfr 22:1 JB. Punkt 3 behandlar förvåirvsvillkor. Sådana villkor som betingar fullbordan av sökandens förvärv gör också hans fångesmans medgivande till ansök- 55 Jfr 22:2 JB. ningen nödvändigt för att inte avslag skall drabba denna. Villkor som ute- “Jfr 22:3 JB. slutande går ut över hans rätt att söka inteckning i fartyget kräver i stället

De enskilda /ag/örs/agen 153

sådant medgivande av den till vars förmån villkoret gäller, dvs. i regel (iverlåtaren själv. För att förvärvsvillkor skall utgöra inteckningshinder förutsätts enligt förslaget. att det är infört i registret eller införs där senast den inskrivningsdag då inteckningen söks. Under punkt 4 för förslaget det fall att fartyget skall avregistreras. Att ett luftfartyg för vilket inträtt avregistrerittgsgrund likväl tills vidare blir kvar i registret, t. ex. emedan inteckningsborgenärs samtycke uteblivit eller pantbrev förkommit. innebär alltså ej att det kan l|_\ll1l6CknJS. Ty då skulle ju ännu ett zivregistreringshinder kunna etableras. Punkt 5 gör generalexekution till inteckningshiitder. Om sålunda sökanden eller, ifall inteckning söks av delägare. någon av sökandena är i konkurs eller försätts i konkurs santma inskrivningsdag (uttrycket därvid taget, inte som rättsligt begrepp utan som tidsangivelse) som inteckning söks, skall ansökningen ttvslås. förutsatt att fartyget eller den konkursdrabbade delägarens andel hör till konkursboetm Det skall åligga sökanden att visa, att egendomen ej hör till hans konkursbo, för att han skall undgå avslag. Skulle sökanden åberopa sig på ett ofullbordat förvärv och hans fångesman vara i konkurs. hör det fallet inte hemma under förevarande punkt. I stället får konkursen beaktas vid prövningen enligt punkt 3 av fångesmannens medgivande till inteckningsansökningen. Konkursbeslut kan inte särskilt ofta komma till registermyndighetens kännedom utan dröjsmål. även om det bör åligga konkursdomaren att underrätta myndigheten.°8 l så fall kan det tänkas, att inteckning söks och beviljas i strid med inteckningshindret. Detta kommer då att leda till att konkursboet inte får tillgång till ägarhypotek. Själv kan konkursgäldenären ju i princip råda över fartyget genom pantsättning; numera erbjuder visserligen KL möjlighet till godtrosförvärv i konkursens inledningsskede av panträtt på grund av sådan inteckning.” Punkt 6 reglerar specialexekutions karaktär av inteckningshinder. Om luftfanyget. andel däri eller villkorlig äganderätt därtill är föremål för kvarstad eller skingringsförbud eller blir föremål för sådan åtgärd senast den inskrivningsdag (uttrycket också här taget som tidsangivelse) som inteckningen söks. skall ansökningen avslås. Det står i god överensstämmelse med åtgärdens karaktär av rådighetsinskráinkning. Utredningen erinrar om l7§ första stycket 7. Vad beträffar utmätning så regleras dess förhållande till inteckning av 9§ FRL. l och för sig skulle därmed utmätning inte behöva utgöra inteckningshinder annat än då det är fartygszindel som tagits i måit.7° Emellertid räknar nämnda Iagrum med företräde för utmätning framför inteckning under förutsåittning att de sammanträffar till tiden - “samma dag - och en sådan företrädesordning skulle strida mot art, l (2) i inskrivningskon- 67 Jfr 22 § KL. ventionen. Därför tar förslaget upp utmätning som generellt intecknings- 63 Jfr 9 § första stycket 9 hinder. f. i överensstämmelse med l2§ gällande lnskrL. konkursförordningen Skulle utmätning och inteckning komma att konkurrera. emedan inteck- (l975:256). ning beviljats i strid med utmätning som var okänd för registermyndigheten. “Jfr 20 och Zl .N KL. får konkurrensen liksom hittills lösas av 9 § FRL trots att detta inte stämmer väl med inskrivningskonventionen. God konventionsenlig ordning kommer mJfr 22:3 JB och SOU i 9 § FRL. upp- 1969:5 S. 195. till slut att uppnås. ifall lagberedningens förslag till ändring

154 De enskilda lag/örslagen

taget i dess betänkande Utsökningsrätt Xlll (SOU 1974:55), genomförs. 1)et går nämligen ut på att utmätning ej skall kunna konkurrera med inteckningen förrän ärende om anteckning om utmätnittgen tas upp på inskrivningsdag. Till dess torde man vid tillämpningen av 9§ FRL få utgå från att med “samma dag i detta sammanhang måste förstås inskrivningsdzig (uttrycket också här taget som tidsangivelselm Utmätning som inteckningshinder kompletteras av föreskrift i punkt 7 enligt vilken inteckningsansökan skall avslås. om luftfartyget. andel däri eller villkorlig äganderätt därtill frångâtt sökanden genom exekutiv försäljning. 1 amira styrker tar förslaget upp en föreskrift om uppskov i inteckningsärendet för det fall att sökanden ej vunnit inskrivning av sitt förvärv och inskrivningsärendet skjuts upp. Det är naturligt att då också skjuta upp inteckningsärendet. Ett fall då detta kan tänkas är då talan om bättre rätt till luftfartyget väckts och antecknats i registret enligt l2§ eller zinmälts för anteckning där. Förhållandet utgör nämligen enligt 6§ andra stycket grund för uppskov med förvärvsinskrivning. Om inteckning likväl beviljas under sådan rättegång skulle det visserligen inte medföra annat än att ett ägarhypotek tillförs den som vinner målet. Att pantbrevet skulle kunna missbrukas till skada för rätt ägare, behöver i och för sig ej tas med i beräkning. Det utesluts av registeranteckningen rörande rättegången och den publicitetsverkan som dylik anteckning har enligt 2:10.

23a* Denna paragraf svarar mot 284.: SjöL.” l/ärsta .sucker dras slutsatsen av att intet hinder mot inteckning möter enligt 22 §. Då skall alltså inteckning beviljas och pantbrev utfärdas på grund av inteckningen. Det får som antytts vid 3:2 förutses att. ehuru den nya konstruktionen av panträtt på grund av inteckning berövar borgenären den huvudroll han för närvarande har såsom sökande i inteckningsärende, så kommer han i fortsättningen ofta nog att uppträda på ägarens-sökandens vägnar och med stöd av redan företagen pantförskrivning av pantbrevet. Panträtt kan då uppstå från utgången av den inskrivningsdag då inteckningen beviljades och registermyndigheten har att lämna ut pantbrevet till borgenären. l vissa fall skall pantbrev utfärdas på grund av inskrivning av främmande registerpanträtt. Det följer av 7§ KonvLforslaget. Hänvisning till KonvL är upptagen i 1:2. Andra stycket upptar hänvisning till de bestämmelser i lagen 0927:85) om dödande av förkommen handling enligt vilka nytt pantbrev skall utfärdas i stället för dödat sådant. Därmed syftas närmast på l0§ nämnda lag. Lagen omfattas av utredningens förslag till följdlagändringar (jfr 3.7).

24§ Denna tuaragrztl svarar mot 285: SjöL och föreskriver avslag på begäran 71 Jfr SOU 1974:55 s. om inteckningsförnyelse. ifall skriftlighetskravet i 3§ eller kraven i 21 § 193 f. andra stycket ej infriats. lntet materiellt krav gäller för bifall. 72 Jfr 22:5 JB.

SOU 1976:71) De enskilda /ag/örs/agen 155

25-31 å?

Dessa patragrafcr svttrztr mot 286-292 t: SjöLm och reglerar faststäl-

lelse av viss inbördes företrädesordning mellan inteckitingar som söks samma dag och därför eljest enligt 3:12 skulle ge lika rätt (25 55), utbyte ax pantbrev (26 §), nedsättning av inteckning (27 §), dödning av inteckning (28 §1. ingivande av pantbrev vid borgenärssamtycke till åtgärd enligt 25-28 §§ (29 §1. innehavsanteckning (30 ä) och anteckning om verkan av exekutiv försäljning m. m. på inteckning (31 §). Utom vid innehavsanteckning är det fartygsâigaren som uppträder som sökande i dessa ärenden. 1 frågat om innehavsanteckning vill utredningen taâpekzt, att förslaget i den delen inte fullt ut efterbildar sjörätten. Enligt 291 § SjöL skall ägaren vtara antecknad som innehavare om ingen annan är antecknad Den 0rdningen går tillbaka på ett av 1967 års internationella konvention om sjö- ;uanträtt och fartygshypotek betingat särdrag.” Det behöver alltså ej efterbildas här. Nar anteckning om inverkan på inteckning av fartygets exekutiva försäljning gjorts bör inteckningen avföras ur registret ifall den blivit helt utan verkan. lngen dödning fordras alltså.”

3.2.6 5 kap. Särskilda bestämmelser

l ä Denna paragraf svarar mot 349 § SjöL.”° Den reglerar statens ersättför rättsförlust på grund av godtrosförvärv eller tekniskt fel ningsansvar i luftfartygsregistret m. m. och sanktionerar därigenom registrets vederhäflighet. Andra regler om statligt skadeståndsansvar finns i SkLÃ Första stycket tar sikte på de rättsförluster som kan inträffa som följd av godtrosförvärv av luftfartyg. andel däri eller rätt därtill enligt 2:7 eller av pantråitl i luftfartyg enligt 3:9. Till skillnad från vad fallet är i fastighetsrätten. där godtrosforvärv stundom ej kan göras gällande emedan den rättsliga bristen i överlåtarens eller upplåtarens förfoganderätt var särskilt djupgående” skall det lufträttsliga godtrosförvärvet i likhet med det sjörättsliga enligt förslaget trots det gå ut över rätte ägaren eller den till vars 173 Jfr 19:21. 22:6. 8-10. förntån rådighetsinskränkning gällde. Den förlust som denne lider kan enligt 12 och 13 JB. förslaget ersättas av statsmedel i den mån han inte har sig själv att skylla. För sistnämnda fall skall tredje stycket gälla. “Jfr art. 1c,K0nventi0- Rättsförlust på grund av godtrosförvärv kan också tänkas härröra av myn- nen införd i prop. i luft- 1973:42 S. 380 ff. dighetsfel. t. ex. genom försummelse att göra viss relevant införing fartygsregistret. 1 så fall kan skadeståndsrätt föreligga också enligt SkL. Där- 75 Jfr 5:15 fartygsregisvid gäller som ,ytterligare förutsättning för skadeståndsrätt att berättigade terförordningen (1975:927). anspråk på kvalitet i myndighetsutövningen åsidosatts (den s. k. standardregeln). Kvalitetsanspråken måste enligt utredningens mening ställas högt 17° Jfr 18:4 JB och 9 .t i en hantering av detta slag. lagen (197398) om in- 1 andra stycke! berättigas den till ersättning av statsmedel vilken lider skrivningsregister. förlust till följd av tekniskt fel i Iuftfanygsregistret vid användning av auto- 177 Se nåirntast 3:2. matisk databehandling eller i anordning som hos registermyndigheten eller annan är ansluten till 1 2:1 LLförslztget har ”SJfr 18:3 JB. statlig myndighet registret.

156 De enskilde: /ag/ärsluygen

utredningen tagit in föreskrift som ger regeringen befogenhet att låta lägga rcgisterföringen under automatisk databehandling. Den sjörättsliga registrerings- och inskrivningsverksztmheten är redan ordnad på det sättet. Man får i detta sammanhetng räkna med sådant som fel på terminal eller s. k. skrivare eller i den centrala s. k. databasen. Förlust kan då vållas t. ex. genom att registermyndigheten på grundval av egen terminalstyrd upplysning om registerinnehållet kommer till felaktigt beslut eller genom att missvisande information via terminal når någon som vill inlåta sig på råittshandling rö› rande luftfartyig. Det bör framhållas. att statsansvztret ej skall omfatta förlust på grund av fel som hänför sig till anordning i enskilt bruk. såsom presentationsterntinztl som är ansluten till datasystemet. Sådan förlust får den enskilde söka gottgjord på annat sätt eller bära själv. Men det skall på den ;mdr-a sidan inte spela någon roll. ifall ett fel kan hänföras till presentationsterntinal hos den ena eller andra statsmyndighctenl” Det är f. ö. osäkert om annan statsmyntlighet än registermyintligheten själv kommer att använda egen ankny-tning till ett eventuellt datasystem och osannolikt att allmänheten i så fall skulle komma att utnyttja sådan anknytning i informationssyftc. Statsansvairet skall inte förutsätta fel eller försummelse på statsmyndighets sida. Det betyder visserligen ej att orsaken till skadebringande tekniskt fel skulle vara betydelselös. l förarbetena till lagen 0973:98) om inskrivningsregister. som ytterst utgör förebilden till regleringen. har tveksamhet markerats för det fall att det tekniska felet skulle vållas av någon utomståendedx Här som där får problemet överlämnas till rättstillämpningen. Men enligt utredningens mening talar goda skäl för statsansvar även i dylika lall. Tredje .stycket räknar med möjligheten att den skadelidande medverkat till förlusten genom att utan skälig anledning underlåta att vidta åtgärd för att bevara sin rätt, alltså genom oförsvarlig passivitet, eller genom att eljest själv medverka till sin förlust. l så fall skall ersättningen kunna sättas ned eller falla bort helt. Detta svarar delvis mot 3:4 SkL där den som utan skälig anledning förhållit sig passiv riskerar motsvarande påföljd.

2§ Denna tvaragrttl svarar mot 350§ SjöL.““ Den reglerar rätt till ersättning av statsmedel för den som lidit skada till följd av rättelse i luft fartygsregistret. Rättelse av inforing kan tänkas gå ut över någon som förlitat sig på in- 79 Annorlunda enligt 9 § t. ex. en kreditgivare förmgens vederhäftighet. vilken räknat med den priolagen (l973:98) om in- ritet som registret felaktigt angav för hans pantbrev eller en förvärvare som skrivningsregister. litat på att hans fångesman. såsom registret med orätt gav vid handen. 3°Jfr prop. 1973:13 s. ägde förfoga över fartyget utan rådighetsinskrâinkning. Om då införingen 49. rättas. kan den som satt lit till den rättade införingen ej göra gällande rätt till fartyget med åberopande av sin goda tro och det felaktiga registerinmJfr l9zl9 JB. nehålleUxz Den skada han lider till följd av detta skall han enligt förslaget 32 Jfr för fastighetsrät- få gottgiord av statsmedel. förutsatt att han inte med hänsyn till lelets tens del Stark s. 279. beskaffenhet eller eljest bort inse att fel förelåg,

SOU 1970:70 Do enskilt/a Iag/ö/:s/ajgøn 157

3_ Ju \ :t Dessa paragratfcr svarar mot 351. 352 och 353 N SjöLm-l l 35* bemyndigas regeringen utse myndighet som skall företräda staten i ersättningsmål enligt l eller 2 §. l såväl fastighetsråittsligzt som sjörättsliga ersättningsmål företräds staten av kammarkollegiet.““ Utredningen räknar med att uppdraget också i detta sammanhang anförtros kollegiet. som vid behov måste fä anlita särskild juridisk expertis. l 4 j ges regler som. i noggrann överensstämmelse med den sjörättsligzt resp. lltstighetsrättsliga förebilden. syftar till att ersättningsansjvråk mot staten enligt l § skall kunna handläggas i samma rättegång som en för sådant anspråk grundläggande tvistefråga om beståndet av rätt till luftfartyg. Och .N ger staten regressrätt gentemot annan som på skadeståndsrättslig grund kan vara skyldig att gottgöra ersättningssökandens förlust samt föreskriver att statsersättning. som fastslagits genom dom. ej skall behöva betalas ut förrän domen vunnit laga kraft.

(ut l denna paragraf tar förslaget upp föreskrift. som motsvarar 354§ SjöL och är avsedd att säkerställa information till registermyndigheten om inskrivningsrättsligt relevanta rättstvister. Förslaget nämner tvist om hävning

eller återgång av förvärv av registrerat luftfartyg eller om bättre rätt till

sådant fartyg eller eljest i fråga som angår inskrivning i luftfartj-tgsregistret. Det följer av lzl och 2:4. att domstolen skall informera registermyndigheten på samma sätt, ifall tvisten rör andel i eller Villkorlig äganderätt till registrerat luftfartyg. Med fråga som angår inskrivning avses t. ex. tvist om giltigheten av visst förvärvsvillkor. Av 4:12 följer, att informationen skall föranleda anteckning i luftfartygsregistret. Förslaget utesluter ej att registermyndigheten informeras genom parts försorg. Det torde bli fallet när tvisten prövas av utländsk domstol eller av skiljemän.

3. 2. 7 Övergångsbestämmelser

3.2.7.1 Allmänna synpunkter Förslaget till lnskrL innebär att en ny ordning skapas för inskrivning av äganderätt till och inteckning i luftfartyg som kan registreras här i landet. Som allmän princip för ny lags tillämplighet på äldre rättsförhållatnden gäller att den nya materiella regleringen normalt äger giltighet endast i fråga om förhållanden. som uppkommit efter ikraftträdandet. medan däremot nya processuella bestämmelser blir tillämpliga på förfaranden som utspelas efter ikraftträdandet även om förfarandet rör äldre förhållanden. Dessa grundsatser bör också upprätthållas vid ztvlättttndet av övergångsbestämmelserna till den föreslagna lagstiftningen. l den mån särskild övergångsregel inte mm 1335-713ges för visst fall bör dessa grundsatser gälla även utan en uttrycklig prin- .84 se 3§ instruktionen cipförklaring i övergângsbestämmelserna. (1965:702) för kammar. l vissa fall kan särskilda skäl tala för att Övergångsbestämmelser av re- kollegiet.

158 De enskilda Iagförslagen

troaktiv natur ändock bör ges med avseende på materiella rättsforhållandcn, l fråga om lnskrLförs|aget gäller detta huvudsakligen panträttsreglernzi men även i viss mån de materiella rättsverkningarna av Förvärvsinskrivning. Sålunda bör de nya reglerna om godtrosförvärv på grund av inskrivning kunna åberopas gentemot râitt ägare vars förvärv skett Före ikraftträdandet. Den rätte ägaren är nämligen i detta läge tillförsäkrad ersättning enligt 5:1 lnskrL- Förslaget för den förlust som han lider genom att han mister sin äganderätt. Däremot skall inte redan inträdda sakrättsliga verkningar av ett Förvärv påverkas av de nya reglerna på det sättet att det sakrättsskydd, som en förvärvare av luftfartyg redan vunnit mot överlåtarens borgenärer enligt äldre bestämmelser. upphör därför att hans Förvärv inte blivit inskrivet i det nya luftfartygsregistret (vilket enligt 2:6 LLförslaget är en förutsättning För sådant skydd).

3.2.7.2 Ikraftträdande m. m.

Punkt I Som framhållits i motiven till LLforslaget (jfr 3.1.8) bör det lämnas åt regeringen att bestämma dagen För ikraftträdandet. Den nuvarande lnskrL upphävs och ersätts av den nya (jfr 2.9). En allmän regel bör även ges om att hänvisning i lag eller annan författning till bestämmelse som ersatts av regler i den nya lagen i stället skall avse den regeln.

3.2.7.3 Till 2 kap. Punkt 2 Denna punkt har sin motsvarighet i punkt 4 första och andra styckena i den sjörättsliga Förebilden. Det Föreslagna luftfartygsregistret jämte bihang skall i princip bli en fortsättning av det nuvarande registret jämte bihang samt inskrivningsboken för luftfartyg. De uppgifter om registrerade luftfartyg och beviljade inteckningar som det nya registret skall innehålla skall därför föras över till detta. Den som är införd som ägare - ej endast i enlighet med 2:7 tredje stycket LL anmärkt såsom sådan - i det nuvarande luftfartygsregistret bör därför antecknas som ägare i det nya registret. Den nuvarande ordningen För registrering innefattar visserligen i princip en prövning av äganderätten och skyldighet föreligger dessutom att anmäla äganderättsförändringar. Detta utgör emellertid inte någon garanti för att registret avspeglar de verkliga förhållandena. lnföring där ger ej utan vidare ägaren inskrivningsrättslig legitimation. Inteckning forutsätteri konsekvens härmed att inskrivningsdomaren prövar äganderätten i inteckningsärendet.

Äganderättsanteckning på grundval av det nuvarande registret bör därför

inte utan vidare tilläggas den verkan som inskrivning av äganderätt får enligt den nya lagstiftningen. Med förebild i de sjörättsliga Övergångsbestämmelserna bör sådan verkan emellertid kunna inträda efter en övergångstid av ett år. ifall inte dessförinnan någon med konkurrerande äg anderättsanspråk antingen väckt talan om bättre rätt till luftfanyget eller

SOU l976:70 De enskilda laglöislagøn 159

sökt inskrivning i det nya registret som ägare enligt de nya bestämmelserna. Likaledes med sjörättslig förebild bör de uppgifter om ägare som förs över till det nya registret kungöras på lämpligt sätt, så att den vars rätt berörs därigenom kan få tillfälle att vidta åtgärder för att tillvarata sin rätt. Givetvis bör inte bara en ny förvärvare utan även den antecknade ägaren - för att vinna inteckningslegitimation under den i föregående stycke *angivna tiden kunna söka inskrivning av sin äganderätt enligt de nya bestämmelserna. När antecknad ägare eller annan söker inskrivning av sin äganderätt enligt det nu sagda kan det uppenbarligen inte för bifall till ansökningen krävas att sökandens långesman är inskriven som ägare av luftfartyget. Det får i sådana fall anses tillräckligt att sökanden kan härleda sin rätt från den som har byggt fartyget eller. om detta byggts utomlands, från dess förste svenske ägare, vilket normalt är den som först har förts in i det nuvarande luftfartygsregistret såsom ägare. inskrivning i utländskt register bör. som förut framhållits (jfr 3.2.5, vid 4:17), också kunna utgöra slutpunkt i den långeskedja som skall styrkas. Enligt 7§ tredje stycket InskrL är det tillräckligt för inteckningslegitimation att man. ensam eller i förening med den från vilken äganderätten kan härledas. under tre år varit upptagen - inte bara anmärkt - som ägare i luftfartygsregistret. Kravet för inteckningslegitimation behöver inte heller efter ikraftträdandet ställas högre. Ej heller på den som under ettårstiden söker inskrivning eller avregistrering på grund av förvärv från någon som endast är antecknad såsom ägare bör ställas högre krav. Enligt utredningsförslaget krävs därför inte mer av en antecknad ägare eller annan som söker inskrivning av sin äganderätt än att han kan härleda sin rätt på detta sätt. Visserligen kan äganderättsuppgifter i registret vara osäkra. Har emellertid en inskriven ägares åtkomst under en längre tid - minst tre år - lämnats oklandrad. erbjuder detta enligt utredningens mening tillräckligt stark presumtion för att hans förvärv var riktigt. Mot denna bakgrund bör dessutom den som vid ikraftträdandet under de tre närmast föregående åren hela tiden varit upptagen i det tidigare registret såsom ägare i samband med överföringen till det nya registret omedelbart kunna skrivas in som ägare enligt de nya reglerna. Anmäls luftfartyg, som förvärvats före ikraftträdandet. för registrering, men lyckas inte sökanden förebringa merän sannolika skäl för sin äganderätt. bör han ändå - efter sjörättslig förebild - antecknas som ägare i det nya registret. Sedan ett år förflutit bör sökanden. om inte hans äganderätt dessförinnan satts i fråga, kunna betraktas som inskriven ägare. Anteckning bör kungöras och ettårstiden räknas från kungörandet. När anteckning sker tas visserligen även luftfartyget upp i registret men någon fullgången registrering föreligger inte förrän efter ettårstidens utgång. Den som före ikraftträdandet anmälts såsom ny ägare till registrerat luftfartyg men som pâ grund av brister i utredningen om äganderätten inte blivit införd i det nuvarande luftfanygsregistret bör redovisas i det nya registret tillsammans med den som antecknats där såsom ägare. Det sker lämpligen genom att han anses söka inskrivning av sin rätt första inskrivningsdag efter ikraftträdandet. Den nya registermyndigheten måste då omedelbart ta upp frågan om inskrivning av äganderätten till prövning. Därvid

160 Do enskilda /a4q/ö/:s/a_u(n

kan de nya bestämntelsernzi om uppskov for utredning tillämpas. Registermyndigheten bör också kunna hänskjuta saken till rättegång enligt de nya regler som gäller lör det fall att sökandens rätt är tvistig. Vad som nu sagts bör även gälla i fråga om den som enligt anteckning i det nuvarande registret har förvärvat luftfartyg under äganderättsförbehåll.

Punkt 3 De frister för ansökan om inskrivning av förvärv. som lnskrLforslaget (2 kap. 3§ första och andra styckena) föreskriver. bör inte i något fall räknas från dag före ikraftträdandet. Bestämmelse härom har tagits upp i förslaget. Den har sin motsvarighet i punkt 7 i de sjöråittsliga Övergångsbestämmelserna. Självfallet bör det inte heller föreligga inskrivningsplikt för den som förts över såsom ägare till luftfartyg från det gamla till det nya registret. Uttrycklig föreskrift därom har tagits upp i förslaget.

3.2.7.4 Till 3 kap. De övergångsproblem som hänger samman med de nya reglerna om pantrâitt på grund av inteckning i luftfartyg kan i allt väsentligt lösas med regler som motsvarar de sjörättsliga övergångsbestämmelserna i dessa hänseenden. vilka i sin tur nära följt motsvarande bestämmelser i JP. Grundprincipen vid utformningen av dessa bestämmelser i SjöL och JP har varit att de nya panträttsreglerna så långt det varit möjligt har gjorts tillämpliga även på inteckningar som härrört från tiden före de nya bestämmelsernas ikraftträdande. Denna grundprincip bör alltså tillämpas även när det gäller luftfartygshypotek.

Punkt 4 Denna punkt har sin förebild i punkt ll i de sjörättsliga Övergångsbestämmelserna. inteckning, som beviljats eller sökts före ikraftträdandet i luftfartyg, skall anses som en enligt de nya bestämmelserna beviljad eller sökt inteckning på det kapitalbelopp den avser. lnteckningshandlingen betraktas som ett pantbrev på samma belopp. om inteckningen beviljats. Bestämmelsen innebär även. att intecknad ränta och andra biförpliktelser efter ikraftträdandet i stället skall lyda bestämmelserna i 3:4 lnskrLförslaget om tillägg till pantbrevets belopp.

Punkt 5 Denna punkt har sin motsvarighet i punkt 12 i den sjörättsliga förebilden. Om äldre inteckningshandling ligger till grund för en fordran enligt omslagsrevers kan den direkt överföras till den nya ordningen genom att anses som pantbrev till säkerhet för omslagsreversen; förslaget går ut på det. Pantsättningen av inteckningshandlingen skall betraktas som en pantförskrivning enligt de nya bestämmelserna och själva handlingen blir inte längre

De enskilda laglörslagen 161

förenad med rätt till betalning ur det intecknade luftfartyget. Däremot får borgenåren fortfarande rätt att göra gällande det personliga betalningsanspråk som han kan ha gentemot gäldenären på grund av handlingen (jfr punkt 10). Med denna ordning går borgenären miste om sin rätt enligt nuvarande regler att skaffa sig betalning för fordringen genom att utnyttja inteckningshandlingen såsom lös pant. Denna metod att realisera fordringsanspråk med säkerhet i luftfartyg torde emellertid ytterst sällan ha kommit till användning. Det år en grundläggande princip i den föreslagna ordningen att bara luft-

fartygets ägare kan pantsätta luftfartyget. Återpantsättning enligt 10:6 HB

blir inte längre möjlig. Föreligger en giltig pantsättning vid ikraftträdandet av de nya reglerna. skall den emellertid enligt förslaget gälla även därefter trots att den gjorts av annan än ägaren. Eljest skulle särskilda övergångsregler behöva ges till skydd för inteckningshavaren av innebörd att inteckningshandlingen måste godtas som en självständig fordringshandling. Skulle en äldre inteckningshandling inte ligga som säkerhet för fordran enligt omslagsrevers utan innehas av borgenär som säkerhet för den fordran samma handling utvisar. bör borgenären till skillnad mot vad som måste anses lämpligt i den förut behandlade situationen vara bibehållen vid sin rätt att med stöd av enbart inteckningshandlingen söka betalning ur luft-

fartyget. Övergångsvis skall därför enligt förslaget i stället gälla. att panträtt

anses upplåten till säkerhet för den intecknade fordringen. inteckningshandlingen får sålunda på en gång utgöra pantbrev och bevis om pantfordringen. Den möjlighet som föreligger enligt nuvarande regler att angripa inteckningsrätten med åberopande av brist i avseende på den intecknade fordringens eller inteckningsmedgivandets giltighet. bör bibehållas utan hinder av att inteckningshandlingen förvandlas till pantbrev. Eljest skulle en ägare av luftfartyg. som med stöd av äldre bestämmelser kunde göra gällande att en inteckning var ogiltig. gå miste om sin rätt att åberopa detta mot den borgenär som vid ikraftträdandet innehade den intecknade handlingen. Enligt den föreslagna ordningen saknas ju möjlighet att få en genom lagakraftvunnet beslut beviljad inteckning undanröjd annat än genom dödning. Förslaget innehåller därför en regel om fortsatt tillämpning av nuvarande 37§ lnskrL.

Punk! 6 Bestämmelserna i punkt 5 skall enligt förslaget. i likhet med den sjörättsliga förebilden (punkt 13). ha motsvarande tillämpning, om borgenär vid ikraftträdandet har sökt inteckning på grund av fordringshandling, som han då innehar, eller om han vid ikraftträdandet innehar en med inteckningsmedgivande försedd fordringshandling. förutsatt i båda fallen att inteckning sedermera beviljas.

162 De enskilda Iagförslagen

Punkt 7 Som berörts under punkt 4 bör de nya bestämmelserna i 3:4 lnskrLFörslaget om tillägg till pantbrevs belopp i princip gälla i fråga om äldre inteckningar. Detta kan innebära en väsentlig Förändring i ett rättsläge som uppkommit Före ikraftträdandet när det gäller omfattningen av rätten till betalning ur luftfartyget. För att rättsFörluster skall undvikas Föreskriver Förslaget därför. liksom i den sjörättsliga Förebilden (punkt 14), en viss inte alltför kort övergångstid under vilken äldre bestämmelser Får gälla i fråga om rätten till betalning ur medel som myndighet vid utsökning eller eljest Fördelar mellan rättsägare i luftfartyg, som besväras av Före ikraftträdandet beviljad eller sökt inteckning. Som Förutsättning skall därvid gälla att sakägare vars rätt kan påverkas också yrkar att äldre bestämmelser skall tillämpas. Avgörande För rätten att yrka att äldre bestämmelser skall tillämpas blir om luftfartyget utmäts eller konkursansökan görs eller. För det fall Fördelningen föranleds av annat än utmätning eller konkurs. medlen nedsätts Före övergångstidens slut. De angivna bestämmelserna Föreslås gälla även i fall då inteckningshandlingen efter ikraftträdandet utbytts mot två eller Flera nya pantbrev.

Punkt 8 Tillämpning av bestämmelserna om tillägg i 3:4 lnskrLFörslaget i fråga om äldre inteckningar bör inte ens efter en övergångstid Få leda till att borgenär i ett rättsFörhållande. som uppkommit Före ikraftträdandet. tillerkänns rätt till betalning i större utsträckning än han haft tidigare. Har pantförskrivningen ägt rum Före ikraftträdandet skall därFör luftfartygsägaren enligt ut» redningens Förslag alltid ha rätt att kräva att borgenärens rätt begränsas i enlighet med äldre bestämmelser. Motsvarande bestämmelse Finns i punkt l5 i de sjörättsliga övergångsbestämmelserna.

Punkt 9 l Föregående punkt behandlades det fallet att en tillämpning av de nya bestämmelserna om tillägg på äldre inteckningar kan komma att öka belastningen på luftFartyget. Om den intecknade räntan var hög. skulle tilllämpning av de nya bestämmelserna i stället kunna leda till minskad belastning på fartyget och till att borgenärens inteckningssäkerhet går ned. För att trygga borgenärens ställning Föreskriver utredningsFörslaget därför. att han har rätt att kräva kompletterande säkerhet. Som förutsättning måste emellertid gälla. att rättsFörhållandet uppkommit Före ikraftträdandet. att fordringens Förfallotid inträffar först efter utgången av den i punkt 7 angivna övergångstiden och att inteckningssäkerhetens värde nedgått väsentligt. Ställs inte godtagbar säkerhet skall borgenären. på ett sätt som motsvarar Föreskrift i punkt 16 i den sjörättsliga Förebilden. enligt utredningens Förslag ha rätt att säga upp fordringen till betalning inom sex månader.

De enskilda Iag/örsIagen 163

Punkt 10 Som berörts under punkt 5 bör det personliga betalningsansvaret på grund av en äldre inteckningshandling stå kvar även efter det att handlingen förvandlats till pantbrev enligt de nya bestämmelserna och därmed inte längre som sådan är förenad med rätt till betalning ur det intecknade luftfartyget. Genom uttrycklig bestämmelse bör också slås fast, att vad som enligt 31 och 32 §§ i nuvarande lnskrL hittills gällt om frihet för gäldenären från betalningsansvar skall ha fortsatt tillämpning. Motsvarande bestämmelser finns i punkt 17 i de sjörättsliga reglerna. Någon motsvarighet till 33 § lnskrL med avseende på gäldenärens frihet från betalningsansvar efter exekutiv Försäljning behövs inte. Eftersom S11. enligt utredningens förslag får motsvarande tillämpning vid exekutiv försäljning av registrerat luftfartyg. så kommer bestämmelserna i 16 § sjätte stycket i nämnda lag att gälla. Därigenom blir köparen personligen betalningsskyldig för vad som enligt överenskommelse har avräknats på köpeskillingen och den förre ägaren blir fri från ansvar för detta.

Punk! I 1 Denna punkt har sin motsvarighet i punkt 18 i den sjörättsliga förebilden. Företrädesordningen mellan inteckningar enligt de nya bestämmelserna överensstämmer helt med gällande rätt. Utredningen Föreslår därför. att dessa skall bli tillämpliga även på inteckningar som sökts före ikraftträdandet.

Punkt l 2 Denna punkt har sin motsvarighet i punkt 19 i den sjörättsliga förebilden. Fullföljs efter ikraftträdandet en dessförinnan gjord ansökan om inteckning. skall inteckning beviljas enligt de nya bestämmelserna. om ansökningen uppfyller villkoren enligt den nuvarande lnskrL. alltså oavsett om föreskrifterna i 4 kap. lnskrLforslaget är uppfyllda. Söks inteckning först efter ikraftträdandet på grund av ett dessförinnan upprättat fordringsbevis med inteckningsmedgivande. finns däremot inte anledning till annat än att de nya bestämmelserna skall tillämpas fullt ut. Dock skall enligt utredningens förslag handlingen kunna godtas som skriftlig inteckningsansökan. även om den formellt sett bara innehåller ett medgivande till inteckning. och den som tecknat medgivandet vara inteckningslegitimerad enligt de nya bestämmelserna.

Punkt 13 På sätt som föreskrivits i punkt 20 i den sjörättsliga förebilden. skall enligt utredningsförslaget bestämmelsen i 3:14 lnskrLförslaget om att inteckning i vissa fall förfaller såvida den inte förnyas tillämpas även på grund av förhållanden som inträtt före ikraftträdandet. Så som 3:14 formats kan emellertid tioårsfristen inte börja löpa förrän efter ikraftträdandet.

164 De enskilda lagförslagen sou 1976:70

Punkt 14 Denna punkt, som saknar sjöråittslig förebild. har sin grund i att lnskrLförslaget (311) inte ger fortsatt möjlighet till gemensam inteckning i flera luftfartyg eller i luftfartyg och reservdelslager. Avveckling av redan uppkomna gemensamma inteckningar bör under dessa förhållanden i princip eftersträvas, eftersom det ju alltid är besvärande att i ett nytt system. bl. a. när det gäller det exekutiva förfarandet. fortfarande få tillämpa äldre bestämmelser vid sidan av nya. Avvecklingen måste emellertid ske så att hänsyn tas till etablerade rättsförhållanden. Att dela upp inteckningsansvaret är inte möjligt, eftersom inteckningen kan omfatta även reservdelslztger och sådant lager enligt förslaget inte kommer att kunna intecknas särskilt, Reservdelslager. som enligt nuvarande regler kan bli föremål för gemensam inteckning, kommer i stället som en följd av den föreslagna nya ordningen att kunna omfattas av företagsinteckning (jfr 3.4). De gemensamma inteckningar, som vid ikraftträdandet beviljats eller sökts med stöd av nuvarande bestämmelser. skall därför få bestå enligt utredningens förslag. Däremot skall nya inteckningar inte kunna beviljas i gemensamt intecknad egendom. Detta skulle gälla även om inteckningsmedgivande tecknats före ikraftträdandet. För att sådan egendom skall kunna belastas med ytterligare inteckningar måste således inteckningsförhållandena först bringas i överensstämmelse med de nya reglerna. Dödning och nyinteckning är metoden för detta. De nya bestämmelserna om utbyte. dödning och nedsättning av inteckning skall ha ntotsvarande tillämpning i fråga om gemensamma inteckningar. Gemensam inteckning skall även i fortsättningen kunna lyftas av visst luftfartyg eller av reservdelslager eller reservdelar som förvaras på viss plats. Sådant avlyft skall dock inte få medföra olikformig intecknings- Det kravet skall även gälla vid nedsättning av gemensam inbelastning. teckning. De nuvarande bestämmelserna i l6§ lnskrL att pantrâitt skall gälla i intecknad reservdel. som ersätts med annan. och föreskriften i l7 § samma lag att gemensamt intecknade luftfartyg eller luftfartytg och reservdelar var för sig svarar för hela det intecknade beloppet skall ha fortsatt tillämpning. Som ett led i avvecklingen av gemensamma inteckningar skall enligt utredningens forslag sådana inteckningaralltid bli utan verkan efter exekutiv försäljning. Borgenären blir därigenom skyldig att i alla lägen ta emot kontant betalning vid ntedelsfördelningen. Så länge det ännu består någon gemensam inteckning med avseende på reservdelar. skall enligt utredningens förslag inskrivningsboken för luftfartyg föras av den nya registermyndigheten. eftersom det inte är lämpligt att upplägget för reservdelar förs över till det nya registret. l övrigt skall även gemensamma inteckningar föras över till det nya registret.

3.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1936:83) angående

vissa utfástelser om gåva

Enligt 2§ lagen (l936:83) angående vissa utfastelser om gåva gäller gåva av bl. a. lösöre ej såsom fullbordad med mindre egendomen i fråga kommit

De enskilda /ag/örslagen 165

i gåvotzigarens besittning. Först sedan gåvan fullbordats på detta sätt är, enligt l § samma lag. ráittshandlingen bindande för givarens borgenärer. Såvitt rör skepp eller skeppsbygge gäller emellertid i stället, att gåva ej är fullbordad med mindre inskrivning sökts för förvärvet. Det går tillbaka på regleringen i 19 och 22 §§ SjöL, som knyter sakrättsskydd för förvärv av skeppsegendom på grund av bl. a. gåva till inskrivningen; besittningsövergången blir därigenom utan betydelse i detta avseende. lnskrLförslaget efterbildari 2:6 och 9 den nämnda sjörättsligzi regleringen. Som en följd därav tar utredningsförslaget upp en föreskrift i 2§ lagen angående vissa utfiistelser om gåva. som även i fråga om luftfartyg hänvisar till reglerna om förviirvsinskrivning. Också vid gåva av andel i luftfartyg eller villkorlig åig-antleriitt till stådan egendom skall gälla. att riittshandlingen fullbordas genom ansökan om inskrivning av gåvotagarens förvärv, förutsatt att ansökningen bifalls. Utredningen erinrar om att när det i lagen angående vissa utfcistelser om gåva talas om gåvans fullbordan så är det något annat än vad som i motiveringen till lnskrLförslaget avses med uttrycket fullbordat förvärv. Att gåva iir fullbordad betyder. att den är bindande för givarens borgenärer. Men att ett förvärv inskrivningsrättsligt behandlas som fullbordat betyder, att det ej är villkorat av äganderättsförbehåll eller liknande (jfr 3.2.3). Förslaget innebär. att regeringen bestämmer om ikraftträdandet. Någon särskild övergångsreglering synes ej vara påkallad. Gåva som fullbordas före ikraftträdandet gäller naturligtvis som fullbordad även därefter. Och gåva. som ej fullbordats genom besittningsövergång före ikraftträdandet, kan därefter fullbordas endast genom inskrivning.

3.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1966:454) om

Företagsinteckning

Företagsinteckning beviljas i näringsverksamhet av visst slag och omfattar sådan näringsidkarens lösa och till den intecknade verksamheten hörande egendom som faller under de i 4§ första stycket lagen (1966:454) om löretzigsinteckning angivna egendomsslagen. Lagen undantar uttryckligen bl. a. luftfartyg och sådan reservdel därtill som kan omfattas av inteckning i luftfartyg. Företagsinteckning är nämligen ej avsedd för egendom som kan utnyttjas för kreditsäkerhetsändamål genom upplåtelse av panträtt på grund av inteckning.35 Redan att egendomen kan registreras för att därefter intecknas medför. att den faller utom företagsintecknings räckvidd.” Enligt utredningens förslag skall reservdelar till luftfartyg inte längre kunna intecknas gemensamt med fartyget. Därför utgår enligt förslaget undantaget för reservdelar ur 4§ forsta stycket l lagen om Företagsinteckning. l den mån gemensam inteckning i luftfartyg och reservdelar består efter ikraftträdandet måste emellertid lagens nuvarande undantag ha fortsatt giltighetzjfr punkt 14 i övergångsbestämmelserna till lnskrLförslaget. En regel av denna innebörd S555 NJA H 1956 5tar utredningsförslaget upp som övergångsbestämmelse 131 i förevarande förslag (punkt 2). Genom den föreslagna ändringen kommer emellertid reservdelar. som mom 10:7 HB och NJA före ikrafttráidandet var undandragnzi företagsintecknings giltighet utan att ll 1955 s. 217.

166 De enskilda lag/örslagen

vara intecknade enligt lnskrL, att kunna »med omedelbar verkan omfattas av eventuell Företagsinteckning, vare sig denna beviljats tidigare eller beviljas Först efter ikraftträdandet. Detta bör emellertid inte få ge iöretagsinteckningshavaren särskild Förmånsrätt i sådana reservdelar, om reservdelarna hör till konkursbo och konkursansökan gjorts Före ikraftträdandet. Ty det skulle gå ut över övriga konkursborgenärer. Det skulle också strida mot den erkända grundsatsen att Förmånsrätt, som åberopas i konkurs på grund av ansökan som gjorts Före ikraftträdandet av nya regler, skall Följa äldre bestämmelser? Utredningsförslaget tar i punk! 3 av Övergångsbestämmelserna upp Föreskrift som skall hindra att sådant omotiverat företräde kan göras gällande. Utredningen återkommer under 3.5 till inteckningeits konkurrens med utmätning. Tidpunkten För ikraftträdandet bör bestämmas av regeringen; punk! l.

3.5 Förslaget till lag om ändring i Förmånsrättslagen (1970:979)

14 ä 3 FRL reglerar rättsordningen det Förmånsrättsläge som skall tillkomma panträtt på grund av inteckning i bl. a. luftfartyg och reservdelar till luftfartyg. Eftersom gemensam inteckning i luftfartyg och reservdelar inte skall tillåtas längre enligt lnskrLförslaget, Föreslår utredningen att regleringen i Förevarande lagrum rörande panträtt på grund av inteckning i reservdelar till Iuftfartyg utmönstras. Den nuvarande bestämmelsen bör dock ha fortsatt giltighet i fråga om sådan reservdel omfattande inteckning som består efter ikraftträdandet enligt punkt 14 i övergångsbestämmelserna till lnskrLFörslaget. Regel av den innebörden tar utredningsforslaget upp som övergångsbestämmelse i Förevarande Förslag (punkt 2). Tidpunkten För ikraftträdandet bör bestämmas av regeringen; punkt I. Som utredningen framhållit under 3.4 kommer reservdelar. som ej var intecknade enligt lnskrL vid ikraftträdandet. att omgående räknas till företagsinteckningsbar egendom. Dödas inteckning i reservdelarna vid eller efter ikraftträdandet. inträder motsvarande resultat. Reservdelar kan sålunda bli Föremål För Företagsinteckning, som beviljats redan Före ikrafttradandet eller dödandet av reservdelsinteckningen och som således ger företagsinteckningshavaren förmånsrätt från tid dessförinnan. Förmånsráitt på grund av foretagsinteckningen skulle då kunna få företräde framför förmånsráitt på grund av utmätning som verkställts efter det att företagsinteckningen sökts men innan reservdelarna omfattades av denna. Utredningen erinrar om Företrädesregeln i 9.5 tredje stycket FRL. På motsvarande sätt skulle Företagsinteckningshavaren kunna hävda sin rätt på bekostnad av utsökningsborgenär. ifall luftfartygsinteckning dödas i reservdelarna efter ikraftträdandet. Detta kan och bör förebyggas genom en övergångsreglering av innebörd att Förmånsrätt på grund av utmatning av reservdelar till luftfartyg. som verkställs innan egendomen blev föremål for foretagsinteckning. alltid 137 Se punkt 8 i överskall ha företräde framFör Förmånsráitt på grund av denna inteckning. Utgångsbestämmelserna till FRL; jfr prop. 1971:178 redningsFörslaget tar upp en sådan regel i punkt 3 av Övergångsbestämmels. 35. serna.

sou 1976:70 De enskilda Iag/örs/agen 167

3.6 Förslaget till lag om ändring i förordningen (l862:l0 s. 1)

om tioårig preskription och om kallelse å okända borgenärer

[proposition l976/77:5 har förordningentl8ö2zl0 s. l)om tioårig preskription och om kallelse å okända borgenärer föreslagits delvis bli ersatt med ny om fordringspreskription. Utredningen har emellertid funnit det lagstiftning riktigast att i nuvarande läge. då sådan lagstiftning ännu ej genomförts, bygga sitt förslag på preskriptionsförordningen. Enligt 3 § andra punkten preskriptionsförordningen har beslut om bifall till ansökan om inteckning i bl. a. luftfartyg och reservdelar därtill preskriptionsavbrytande verkan mot ägaren av den intecknade egendomen och detsamma gäller anteckning om innehav av inteckningshandlingen. Under den nya ordning för luftfartygshypotek som utredningen föreslår och som bl. a. utmärker sig för att inteckning meddelas helt utan samband med fordran bör - i överensstämmelse med vad som redan gäller i fråga om fastighetshypoteket samt skepps- och skeppsbyggnadshypoteken - i stället anom borgenärs innehav av pantbrev på grund av inteckning i luftteckning Däremot bör den nuvarande ordningen att inteckfartyg ha sådan verkan. ningsbeslut har preskriptionsavbrytande verkan bestå i fråga om företags- Föreslår ändring i 3 ä preskriptionsförordningen av inteckning. Utredningen denna innebörd. l4§ preskriptionsförordningen har borgenär, vars fordran är in- Enligt tecknad i luftfartyg, rätt till betalning även om han inte bevakat sin fordran efter kallelse på okända borgenärer. Bestämmelse av sådan innebörd har tagits upp i 3:6 InskrLförslaget och kan sålunda undvaras i preskriptionsförordningen. Utredningsförslaget utmönstrar denna bestämmelse i förordningen. Tidpunkten för ikraftträdandet bör bestämmas av regeringen.

3.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (l927:85) om dödande

av förkommen handling (mortifikationslagen)

De allmänna reglerna om mortifikation innebär. att vissa handlingar. som kan antas ha förstörts eller förkommit, får dödas på begäran av den som förlorat handlingen. Bestämmelserna är tillämpliga i första hand på skuldebrev. bl. a. sådana som ligger till grund för luftfartygsinteckning (l §1 Med lnskrLforslagets ståndpunkt utgör luftfartygspantbrevet emellertid inte någon fordringshandling. Genom ändringar i samband med lagen (1970:995) om införande av nya JB har mortifikationslagens dödningsbestämmelser dock gjorts tillämpliga även på pantbrev. Och liksom pantbrev på grund av inteckning i fast egendom eller i skeppsegendom skall enligt utredningens förslag pantbrev på grund av inteckning i luftfartyg kunna dödas med tilllämpning av dessa bestämmelserm På motsvarande sätt bör bestämmelserna i l3§ om att inteckning kan dödas utan företeende av pantbrev vara tillämpliga på luftfartygsinteckningar. som beviljas med stöd av lnskrLförslaget, Någon ändring behöver emellertid fördenskull inte göras i denna ivaratgraf. 188m prop. 1970:145 s. Enligt de nuvarande reglerna i mortilikzitionslzigen skall ansökan om dö- 318 ff.

168 De enskilda /ag/örs/agen

dande av ett i luftfartyg intecknat skuldebrev i likhet med ansökan om dödande av andra intecknade fordringshandlingar göras hos rätten i den ort, där vederbörande inskrivningsmyndighet är (2 §). Motsvarande forumregler bör också gälla i fråga om ansökan om dödande av luftfartygspztntbrev som utfärdas med stöd av lnskrLförslaget. Utredningen föreslår därför därav betingad redaktionell ändring i 2§ mortilikationslagen. 1 10 och 13 §§ mortilikationslagen finns bestämmelser om fastighetsbok eller annan inskrivningsbok, vilka enligt 14 § andra stycket santmzi lag har motsvarande tillämpning på skepps- och skeppsbyggnztdsregistren. De bör. som en följd av LLförslaget och lnskrLförslaget, ges sådan tillämpning också på det nya luftfartygsregistret. Utredningen föreslår tillägg i 14 § andra stycket i detta syfte. Därefter kommer med “annan inskrivningsbok att avses endast sådan inskrivningsbok som enligt 16 § andra stycket la1gen(l966:454) om företagsinteckning förs över ärenden om företagsinteckning. l 10 och 13 §§ mortiñkationslagen används uttrycket inskrivningsmyndighet och enligt uttalande i prop. 1973:42 s. 376 avses därmed även den registermyndighet Sjöfartsregistret - som för skepps- och skeppsbyggnztdsregistren. På samma sätt får uttrycket då framdeles täcka den registermyndighet som kommer att föra det nya luftfartygsregistret. Utredningen ntenar. att det kan ifrågasättas om den reglering av dödningsforum som genomfördes i samband med 1973 års sjölagsändringar är praktisk och om inte samma reglering bör gälla för de sjörättsliga hypoteken som för de lufträttsliga. Men utredningen har inte funnit sig böra på nytt aktualisera detta spörsmål genom formligt förslag. Tidpunkten för ikraftträdandet skall enligt utredningsförslaget bestämmas av regeringen.

3.8 Förslaget till lag om ändring i lagsökningslagen (1946:808)

Enligt l § andra stycket lagsökningslagen (1946:808) kan borgenär genom lagsökning söka betalning ur bl. a. luftfartyg eller reservdelar därtill. om han har inteckning i egendomen till säkerhet för sin fordran. Detsamma gäller, om för skriftlig fordran till honom upplåtits panträtt på grund av inteckning i fast egendom eller skeppsegendom. Uppenbarligen måste, när ordningen för panträtt på grund av inteckning i luftfartyg rättas efter motsvarande sjörättsliga regler, även förevarande reglering jämkas så att fordran för vilken upplåtits panträtt i luftfartyg behandlas på samma sätt som fordran vilken säkras av skeppshypotek. Utredningen föreslår sådan ändring och det för med sig motsvarande ändring i 2 § första stycket lagsökningslagen. Lagsökning på grund av intecknad fordringshandling kommer därefter att bli möjlig endast såvitt rör företagsintecknad egendom. Regeringen bör bemyndigas bestämma om tidpunkten för ikraftträdandet. Äldre inteckningshandling kan utgöra pant för fordran som ej grundas på skriftligt fordringsbevis. Under nuvarande ordning kan lagsökning ske på grund av inteckningshandlingen. om betalning söks ur luftfartyget eller därjämte intecknade reservdelar. Även enligt den nya ordningen skall lagsökning kunna äga rum för fordran som grundas på äldre inteckningshandlinggjfr punkt 5 i övergångsbestämmelserna till lnskrLförslaget. Detta skall

De enskilda /ag/örs/agen 169

gälla även om inteckningshandlingen ej är förenad med personlig fordran utan endast ger rätt till betalning ur den intecknade egendomen. lnteckningshandlingen är då skriftligt fordringsbevis. För fall då fordringen inte grundas på skriftligt bevis eller panträtten ej upplåtits skriftligen, behövs emellertid övergångsreglering som möjliggör lagsökning. Sådan gavs i samband med 1973 års sjölagsändringar.“° Motsvarande föreskrifter upptas i utredningens förslag.

3.9 Förslaget till lag om exekutiv försäljning av registrerat

luftfartyg

3.9.1 Redigeringeri LfL och SlL stämmer så nära överens att lagberedningen. som i sitt förslag till ny utsökningsbeilkm tagit upp motsvarigheter till dem som resp. 11 och 12 kap.. format de lufträttsliga försäljningsreglerna som hänvisning till de sjörättsliga jämte särskilda föreskrifter på avvikande punkter. Utredningen väljer nu samma redaktionella grepp på LfLförslaget. Detta blir så mycket enklare som de ituvzirande reglerna om försäljning av gemensamt intecknad egendom, vilka saknar motsvarighet i SfL, enligt utredningens förslag förs över till KonvL. LfLforslaget kan som en följd härav begränsas till två paragrafer jämte Övergångsbestämmelser.

3.9.2 Til/ämpningsomrâdel

LfL är tillämplig på luftfanyg vare sig de är registrerade eller ej och vare sig de har svensk eller utländsk nationalitet. Lagberedningen har i utsökningsbalkförslagets 12 kap. föreslagit, att regleringen framdeles skall begränsas till registrerade luftfanyg m. m.. vilket ansluter till vad som redan gäller vid exekution i skeppsegendom. lnskränkningen bör enligt beredningen ej tillmätzts någon större praktisk betydelse.° Utredningen vill tillfogzt. att det egentligen endast är intecknad och följaktligen registrerad egendom som kräver exekutiv försäljning i så förhållandevis komplicerad ordning som LfLförslaget i likhet med LfL innehåller? Utredningens förslag begränsar regleringen till luftfanyg. som är registrerade. Även luftfanyg. 13° Se SFS 1973:1074. som registreras först under utmätningen men före Rársâiljningen. skall enligt utredningens förslag säljas i denna ordning. Att 1°°U Xll (SOU 1973:221 fartyget är utmatt hindrar ej. att det registreras och att ägarens rätt skrivs °Se U X1I s. 371. in. 93 Visserligen skall utmätningen enligt 4 kap. 22 ä första stycket 6 lnskrLförslaget hindra. att inteckning beviljas i fartyget. Men den hindrar ej att mJfr prop. 1973:167 s. registerpanträtt i främmande luftfanyg följer fartyget då detta överförs från 81 f. det utländska registret till det svenskaÅw* För enkelhets skull har utred- 1°3Jfr 4:17 lnskrLlörslaningsförslaget knutit lagens tillämpningsområde till registreringen - här i get. landet eller utomlands - och ej till inteckningsförhållztntlenzi. 194 Se 7 ä KonVLLjfr Skulle registermyndigheten av någon anledning skjuta upp ärende om av utmätt bör (iverexekutor låta förestående prop. 1955:13 s. 324. registrering luftfanyg. antingen exekutiv försäljning av fartyget anstä tills registreringsfrågznt zivgiorts eller ”Ufr prop. 1973:167 s. tillämpa lörsäljningslagen zinaltugiskt.°5 För den händelse i stället fartyget X3.

170 De enskilda Iag/örs/agen

väl är registrerat då det utmäts men sedan avregistreras - vilket är osannolikt och. om det är intecknat, bara tillåtet med inteckmngsborgenåirs samtycke - är ingen skada skedd. ifall LfLförslaget likväl tillåimpzis.°°

3.9.3 Lagreg/ema LfLförslaget innehåller endast två paragrafer. l l _f/örsta stycket föreskriver förslaget. att SfL skall ha motsvarande tilllämpning med de avvikelser som behandlas i de Följande tre styckena. l ,t allt/Id stycket innebär. dels att Föreskrifter i l § SfL om skeppsregistret skall tillämpas på luftfartygsregistret. dels att reglerna i 5, 7 och l0 §§ SfL rörande sjöpanträtt i förevarande sammanhang skall tillämpas på Iuftpztntrâitt. Det medför bl. att luftfartyg som utomlands är registrerat i inskrivningsregister skall säljas exekutivt här i landet med tillämpning av LlL samt att luftpanträttsborgenären får vidgad s. k. ztnslutningsrâitt jämfört med vad han nu har. Utredningsförslaget knyter härvid an till lagberedningens förslag till ny utsökningsbalkm l I _\\ tredje stycket regleras ett par avvikelser, som beror av inskrivningskonventionens art. V1l:2 a. l artikeln föreskrivs nämligen. att tid och plats för försäljningen skall bestämmas minst sex veckor före försäljningen och därför gäller enligt 6§ LfL, att auktionen skall kungöras på lämpligt sätt minst så lång tid i förväg. Enligt 6§ SfL gäller ingen sådan frist. Därför tar förslaget här upp föreskrift att auktionen skall kungöras minst sex veckor i förväg. På motsvarande grund fogas härtill föreskrift om att underrättelser till sakägare, som avses i 7§ SfL. skall sändas med rekommenderat brev, något som går tillbaka på art. V1l:2 b i inskrivningskonventionen. Slutligen tilläggs föreskrift. som gör bestämmelserna i 8§ SfL. om ny tid för forsäljningen då auktionen ej utlysts i föreskriven ordning. tillämpliga också på dessa. av inskrivningskonventionen föranledda specialföreskrifter. [fjärde stycket tar sikte på hänvisningen i l2§ SfL till 264§ SjöL, som reglerar innebörden av panträtt på grund av skepps- och skeppsbyggnadsinteckning. Denna hänvisning måste uppenbarligen här konverteras till att i stället gälla 3:4 och 5 lnskrLförslaget. Förslagets 2_\\ innehåller endast hänvisning till de till KonvL överförda bestämmelserna om exekutiv försäljning av gemensamt registerpantszitta främmande luftfartyg eller luftfartyg och reservdelar (jfr 3.13).

3.9.4 Övetgângsbestänzme/set

Det skall enligt utredningens förslag ankomma på regeringen att bestämma tidpunkten för ikraftträdandet (punkt l). LfLförslaget ersätter LfL. som alltså skall upphävas (punkt 2). lnte desto mindre bör äldre bestämmelser om exekutiv försäljning av gemensamt intecknade luftfartyg och luftfartyg och reservdelar ha fortsatt tillämpning i den mån sådan försäljning blir aktuell; utredningen föreslår detta (puttk/ 3). Utredningen erinrar om punkt 14 i övergângsbestämmelserna till lnskrLförslaget. Som ett undantag tillfogar “Jfr prop. 1973:167 s. förslaget föreskrift att avräkning från köpeskilling av pantfordran på grund 40 f. av inteckning som avses i denna punkt ej skall tillåtas. Det är nämligen 97 Se 12:2 första stycket. inte önskvärt att bevara gemensamma inteckningztr längre än nödxtâindigt.

SOU l976:70 De enskilda lag/örs/agen 171

Den anslutningsrätt som Föreslagen tillämpning av 5 § tredje stycket SlL ger borgenär med luftpzinträtt är ny. Borgenären har nu zinslutningsrâitt endast under konkurs. Utredningen Föreslår därför, att sådan vidgad anslutningsrätt inte skall gåillzt vid exekutiv Försäljning på grund av utmätning som verkställts Före ikraftträdandet (punkt 4). Beståintntelsernzi i 3:4 lnskrLFörslaget om tillägg till pantbrevsbelopp ersätter tidigare gällande ränteregler, av vilka endast den på inskrivningskonventionen grundade begränsningen till högst tre års ränta återstår. Emellenid skall enligt punkt 7 i övergângsbestämmelserna till lnskrLFörslaget äldre bestämmelser i vissa fall ha fortsatt tillämpning (jfr 3.2.7.4). LfLFörslagets regler om tillägg bör göras tillämpliga även på sådant räntebelopp. en ordning som har Förebild i motsvarar d; V›vergångsbestämmelse till SEJ” Föreskrift av detta slag tas upp i /IUIIM 5. l punkt 6 tar utredningsförslaget upp en allmän regel vilken gör hänvisning till Rircskrift. som LFLFörslztget ersätter, i stället tillämplig ;nå motsvarande nya föreskrift.

3.10 Förslaget till lag om ändring i utsökningslagen (1877:31

s. 1)

3.10. 1 Lagreglerna 62 ä Enligt 62 § 2 mom. UL skall bl. a. reservdelar till luftfartyg Först tas i mät av gäldenärens egendomt ifall utsökningsfordringen är Förenad med särskild Förmånsrätt i reservdelarna och borgenären inte Föredrar att ta betalt ur annan egendom. Eftersom reservdelsinteckning inte blir möjlig enligt InskrLFörslaget, utmönstras bestämmelsen enligt utredningens Förslag. Enligt 3 mom. får bl. a. intecknade reservdelar endast på borgenärens begäran tas i mät För annan fordran än som är Förenad med särskild Förmånsratt i reservdelarna. Även denna föreskrift utgår enligt utredningsförslaget.

63.5 Enligt 2 mom. i denna paragraf får enskild reservdel i visst lager, som omfattas av inteckning gemensamt med luftfartyg, ej utmätas För sig utan inteckningsborgenärens samtycke. En sådan föreskrift blir, Förutsatt att möjligheten att inteckna reservdelslager avskaffas, behövlig endast till skydd För utmätning i reservdelslager här i landet då lagret häftar För registerpanträtt gemensamt med främmande luftfanyg. Utredningsförslaget tar därför upp föreskrift i ämnet i KonvL l4§ Första stycket) och utmönstrar förevarande bestämmelse.

7l§ l denna paragraf regleras konkurrens mellan utmätning och handpanträtt 93Jfr prop. 1973: l67\s. eller retcntiortsrâitt i den egendom som utmäts. l 2 nmnr. föreskrivs att 134.

172 De wzs/(i/(la lag/örs/agen

utmätning av pantsatt inteckning i luftfartyg eller reservdelar till sådant fartyg skall företas som utmätnirtg av “den rätt till andel i inteckningen, som, efter ty särskilt är stadgat, må tillkomma gäldenären” och hänvisas till regler därom i 74§ UL. Sådan utmätning måste, vid övergång till en ordning med pantbrev på grund av inteckning i luftfartyg, i stället företas som pantbrevsutntätning enligt 91 a§ UL. Förevarande 2 mom. upphävs därför enligt utredningslörslaget. 1 3 »z0m.. som nu hänvisar till 91 a§ UL för utmätning av pantbrev i fast egendom och skeppsegendom, för utredningsförslaget tillika in sådan hänvisning rörande pantbrev i luftfartyg. Momentet blir som följd av Förslaget 2 mom.

73§ l l mom. av denna paragraf. som bl. a. reglerar värdering av utmätt lös egendom, finns föreskrift om att intecknade reservdelar till luftfartyg alltid skall värderas av sakkunniga då reservdelarna utmäts. Detta går tillbaka på art. X:3 i inskrivningskonventionen. Eftersom ordningen med inteckning i reservdelar skall upphöra enligt lnskrLlörslaget, utmönstras föreskriften i fråga ur förevarande lagrum enligt utredningens förslag. Konventionsbestämmelsen får i stället motsvarighet i 6a§ KonvLlörslaget. Enligt 2 mom. skall, vid utmätning av luftfartyg, fartygets ägare eller befälhavare på anmodan överlämna inteckningshandling som han innehar. varefter handlingen inte får pantförskrivzts utan överexekutors tillstånd. Denna ordning skall, då pantbrev på grund av inteckning i luftfanyg ersätter fordringsinteckning i sådant fartyg. i stället gälla pantbrev. Föreskriftens lydelse föreslås jämkad i överensstämmelse därmed.

74.5 l 3 mom. av denna paragraf regleras utmätning av ägarhypotek på grund av fordringsinteckning i luftfartyg eller i luftfartyg och reservdelar. Momentet utgår enligt utredningsförslaget och ersätts med föreskrift i 91 zt§ UL om utmätning av tuantbrev i luftfanyg.

77§ l 2 mom. av denna paragraf föreskrivs. att utmätning av bl. a. här i riket registrerat luftfartyg eller intecknade reservdelar till sådant fartyg ger förmånsrätt från det utmätningsbeslutet meddelats. vilket visserligen normalt torde ske samtidigt med att utmätningen säkerställs. Såvitt rör reservdelar till luftfartyg måste föreskriften utgå. om lnskrLförslaget antas Den upphävs därför enligt utredningens förslag. Eftersom utmäming av luftfartyg - liksom av andel i eller Villkorlig äganderätt till sådant fartyg - måste beaktas i ärende om inteckning i fartyget och sådana ärenden kan anhängiggörzts flertalet vardagar. är det viktigt att registermyndigheten omgående underrättas om utmätningen. [Jtmätnings- 9°Jfr såvitt rör skeppsbeslutet kan behöva ställas i relation till inskrivningsdztg (flertalet vardagar egendom bla. 47_ 47 a och 54 a §§ utsöknings- till kl. 12.00) och bör därför vara klockslagsbestáimt. Dessa synpunkter får kungörelsen (1971:1098). beaktas då tilIiimpnittgslöreskrifter ullärdztsM

SOU l976:7O De enskilda laglörslagen

88c§ l denna paragraf regleras den tid inom vilken utmätt egendom skall säljas. l 4 mom. hänvisas, såvitt rör bl. a. intecknade reservdelar till luftfartyg. till särskilda bestämmelser i ämnet. Därmed avses l och 3 §§ LfL. Enligt LlLFörslaget utgår ifrågavarande Föreskrifter om exekutiv Försäljning av intecknade reservdelar till luftfartyg. Sådan egendom skall Följaktligen ej heller nämnas här. UtredningsFörslaget jämkar lydelsen av 4 mom. därefter.

89§ l 2 mom. av denna paragraf hänvisas rörande Försäljning av bl. a. intecknade reservdelar till luftfartyg till särskild lag, dvs. LH.. Denna hänvisning utmönstras enligt utredningens Förslag av samma skäl som angetts vid Förslaget till ändring av 88e § UL.

91.5 l 2 mom. av denna paragraf finns regler om utmätning av ägarhypotek på grund av fordringsinteckning i luftfartyg eller därtill hörande reservdelar. Dessa regler skall enligt utredningsförslaget ersättas av regler i 91 21,5 UL om pantbrevsutmätning såvitt de avser inteckning i luftfartyg. Reservdelsinteckning blir däremot inte möjlig enligt lnskrLFörslaget. 2 mom. utgår därför enligt utredningsförslaget. l 3 mom. innehåller paragrafen Föreskrifter om Försäljning av fartyg, som ej iir infört i skeppsregistret eller i motsvarande utländska register. eller av gods i fartyg eller luftfartyg. Såvitt gäller sjögående fartyg - oregistrerade skepp såväl som registrerade eller oregistrerade båtar - beror detta på att de faller utom tillämpningsområdet För SFL. Utredningen har format LfLFörslaget med motsvarande inskränkning till luftfartyg som är registrerade. Oregistrerade luftfartyg skall alltså enligt utredningsförslaget säljas med tilllämpning av UL och det beaktas här i Förslaget till ändring i 3 mom. Momentet blir som en Följd av Förslaget 2 mom.

91 a§ [denna paragraf regleras utmätning av pantbrev i fast egendom och i skeppsegendom; jfr 62§ 4 mom. Som en Följd av lnskrLFörslaget byggs reglerna genom utredningens Förslag ut så att de även omfattar pantbrev i luftfartyg. Det sker genom ändring i l mom. av förevarande paragraf. l princip är det fartygsåigzirens rätt att förfoga över pantbrevet eller tillgängligt överhyjuotek genom pantförskrivning som tas i anspråk genom pantbrevsutmätning. Eftersom ägaren enligt 2:6 lnskrLFörslaget ej skall kunna utöva denna rätt förrän han sökt inskrivning För sitt förvärv, kan pantbrevet dessförinnan inte tas i anspråk i hans bo. i varje fall ej utan förbehåll för det företräde som överlåtarens borgenärer i så fall måste äga. Utredningen vill här erinra om att exekutionsmyndigheten. som tillsvidare torde sakna befogenhet att söka inskrivning på exekutionsgâildenärens vägnar. kommer att få dylik befogenhet. om 5:30 i Iagberedningens Förslag till utsökningsbalk 94 U Xll (SOU genomförs.°°“ Dessutom vill utredningen understryka. att överlåtarens bor- 1973:22»

174 De enskilda lagförslaget: SOU l976:7O

genärer måste ha rätt att intill dess förvärvaren sökt inskrivning ta pantbrevet i anspråk hos överlåtaren utan hinder av att denne inte längre själv kan förfoga över det genom pantsättning; de åirju inte bundna av överlåtelsen förrän förvärvaren sökt inskrivning och kan intill dess ta själva fartyget i anspråk för fordran mot överlåtaren. Principen att man genom pantbrevsutmätning utnyttjar ägarens-gäldenärens panträttsbehörighet är därför inte mer än en huvudregel i detta sammanhang.°°° Enligt 4 mom. kan utmätningsmannen hänskjuta tvist huruvida något finns att utmäta enligt 1 mom. - dvs. om där finns något for pantsättning tillgängligt utrymme - till domstol. Såvitt gäller pantbrev i fast egendom är då rätt domstol den som anges i 10:10 RB medan domstolen i utmätningsmannens tjänstgöringsområde är behörig, om tvisten gäller skeppseller skeppsbyggnadspantbrev. - Frågan om sjörättsforum begränsat till f. n. sju tingsrätter2°° - var aktuell då exekutionsrätten genom lagstiftning 1973 anpassades till samma års sjölagsändringar. l prop. 1973:167 forutsattes då att frågan skulle tas upp vid beredningen av förslag till ny utsökningsbalkzo Utredningen, som nu föreslår specialforum i Iufträttsmål (jfr 2.8 och 3.14), linner att lufträttsliga tvister i utsökningsmål bör behandlas på ett sätt som svarar mot sjörättsliga sådana tvister. Rätt domstol då tvist om utmätning av pantbrev i luftfartyg hänskjuts till rättegång bör följaktligen vara domstolen i den ort till vilken utmätningsmannens tjänstgöringsområde hör. Utredningen föreslår ändring i 4 mom. av denna innebörd men förutsätter att frågan tas upp till omprövning när ställning tagits till den sjörättsliga forumfrågan under arbetet på förslag till ny utsökningsbalk.

9lc§

Enligt denna paragraf. som infördes genom 1973 års sjösakrättsliga lagstiftning. har sjöpanträttsborgenär s. k. anslutningsrätt vid försäljning enligt UL av oregistrerat skepp, registrerad eller oregistrerad båt och gods i fartyg, om hans fordran ostridigt eller bevisligen är förenad med rätt till betalning ur den utmätta egendomen. Anslutningsrätten innebär, att borgenären kan begära att egendomen säljs för hans fordran. Han skyddas därigenom mot att förfarandet läggs ned, ifall frågan om försäljning för utmätningssökandens fordran skulle förfalla. Denna ordning svarar mot vad som enligt 5§ SfL gäller vid exekution i registrerat skepp och kommer enligt LlLförslaget att på motsvarande sätt gälla vid exekution i registrerat luftfartyg. Utredningen föreslår därför att regleringen i detta lagrum skall omfatta också borgenär med luftpanträtt i utmätt egendom, även om sådan anslutningsrätt måste ha liten praktisk betydelse. “ml På motsvarande sätt tordc det förhålla sig i fråga om exekution i 139.5 skepps- och skeppsbyggnadsjuzintbrexi; jfr Rune s. Enligt I IHOHI. av denna paragraf har sjö- och luftpanträttsborgenärer rätt 199. att bevaka sina fordringar då egendom, vari deras panträtt gäller, sålts exe- 2°°Se 3365 SjöL och för- kutivt. Det är då försäljning enligt UL som avses. När utredningen nu ordningen (1975:931) om föreslår. att endast registrerade luftfartyg skall säljas enligt LlLforslaget. sjörättsdomstolzir. för det med sig att försäljning av oregistrerat luftfartyg måste beaktas i 20 Se s. 85. jfr s. 97. förevarande lagrum. Utredningsförslaget vidgar föreskriftens tillämpning till

SOU l976:70 De enskilda Iag/ö/slajqen 175

att avse också försäljning av luftfartyg, som ej är infört i luftfartygsregistret eller motsvarande utländska register. 3 mom. av samma Iagrum reglerar bevakningsrätt for borgenär som har förmånsrätt enligt lO§ FRL för sin fordran. Det är då fråga om utmätning under konkurs och samma slags egendom avses som i l mom. Följaktligen föreslår utredningen även här att tillämpningsområdet vidgas till att omfatta försäljning av oregistrerat luftfanyg.

201.5 l detta lagrum regleras besvär över utmätning m. m. l l mom. bestäms besvärstiden till tre veckor då talan skall föras mot beslut varigenom fast egendom eller registrerad skeppsegendom (jfr 62 § 4 mom.) tagits i anspråk enligt 91 a §, dvs. efter utmätning av pantbrev i egendomen. Bestämmelsen skall enligt utredningsförslaget omfatta även besvär över ianspråktagande av luftfartyg efter utmätning av pantbrev däri. Att både skepp och luftfartyg måste vara registrerade för att kunna tas i anspråk via pantbrevsutmätning är en självklarhet som utredningsförslaget, med redaktionell avvikelse från den nuvarande föreskriften. inte framhåller. Enligt 4 mom. får utmätning av fast egendom eller av skepp eller skeppsandel eller Villkorlig äganderätt till skepp eller skeppsandel efter egendomens försäljning ej överklagas annat än i samband med klagan över försäljningen. För sådan talan gäller enligt 2l3 § UL en besvärstid av tre veckor från forsäljningsdagen. Enligt 213 a§ UL åtnjuter exekutivköparen, sedan den exekutiva försäljningen vunnit laga kraft och köpeskillingen erlagts. skydd bla. mot annan som kan ha förvärvat samma egendom av utsökningsgäldenären. Korrespondens råder alltså mellan på den ena sidan 20l k 4 mom. UL och på den andra sidan 213 och 213 a §§ samma lag. Utredningen föreslår. att rätten att klaga över utmätning av luftfartyg. andel däri och villkorlig äganderätt till sådan egendom regleras på motsvarande sätt. Även 2l3a§ UL skall enligt utredningsforslaget avse dylik egendom. Utredningen vill betona. att dess förslag inte reser hinder mot att extraordinärt rättsmedel används mot utmätning av luftfartyg m. m. lika litet som nuvarande föreskrift gör i fråga om fast egendom och skeppsegendom?”

2l3zt§

Enligt V2 mom. av denna paragraf skyddas den som på exekutiv auktion

köpt registrerad skeppsegendom mot konkurrerande rättsanspråk på egendomen under förutsättning, dels att utsökningsgäldenärens åtkomst var inskriven vid försäljningen. dels att försäljningen vunnit laga kraft. Detta gäller. på samma sätt som vid godtrosforvärv enligt 20§ SjöL. vare sig gäldenärens åtkomst eller tidigare led i fångeskedjan led av rättslig brist eller gäldeniiren tidigare frånhänt sig egendomen till annan. Exekutivköparen är ej underkastad krav pågod tro. Men det är förutsatt i förarbetena att mlfr om han förfarit svikligt - t.ex. genom att själv som utmätningssökande prop. 1973:167 s. 152. anvisa egendomen till utmåitning trots vetskap om att den ej tillhörde gäldenåiren - så skall hans exekutivköp inte skyddas enligt 2l3a .S903 3°3Jfr prop. 1973:167 s. Föreskriften i 2 mom. 78 och 99. är tillämplig också på försäljning av sjögående

176 De enskilt/a lagförslaget:

fartyg som utomlands är infört i register, vilket motsvarar det svenska skeppsregistret och alltså är inrättat för privaträttslig inskrivningm Enligt 3 mom. är tredje man, vars rätt till den sålda egendomen går förlorad på grund av Föreskriften i 2 mom., berättigad till ersättning av statsmedel i samma ordning som den är vars rätt utplånats genom godtrosförvärv enligt 20 § SjöL. Därmed syftas närmast på 349 § SjöL. Till skillnad från 2 mom. är 3 mom. ej tillämpligt på förlust av rätt till utlandsregistrerat fartyg som sålts exekutivt i Sverige. Utredningen föreslår. som en följd av att dess förslag i övrigt nära följer den sjörättsliga förebilden. att både 2 och 3 mom. görs tillämpliga också på exekutiv försäljning av registrerat luftfartyg, andel däri eller villkorlig äganderätt till sådan egendom och rättsförlust med anledning av exekutiv försäljning av sådan egendom. Med hänvisningen i 3 mom. till samma bestämmelser som gälla när sådan ersättning skall utgå med anledning av att ägarens rätt gått förlorad genom frivillig försäljning” kommer därvid att i detta sammanhang avses 5 kap. lnskrLförslaget. Tillämpligheten på svenskregistrerade resp. utlandsregistrerade luftfartyg skall, enligt vad utredningen förutsätter, svara mot momentens tillämplighet i fråga om skeppsegendom.

3. 10. 2 Övergångsbestämmelser

ULforslaget skall träda i kraft vid tidpunkt som regeringen bestämmer (punkt I). De äldre bestämmelserna i 62. 63, 73. 77, 88 c och 89 §§ rörande utmätning av imecknade reservdelar skall ha fortsatt tillämpning då intecknztde reservdelar till luftfartyg utmäts (punkt 2): jfr bl. a. punkt 14 i övergångsbestämmelserna till lnskrLförslaget. Bestämmelserna i 201 å 4 mom. och 213 a§ 2 och 3 mom. i deras nya lydelse bör ej tillämpas för det fall att egendomen sålts före ikraftträdandet; förslaget innehåller föreskrift därom (punkt 4). Dessutom upptar förslaget här en bestämmelse som ger luftpztntriittsborgenär ztnslutningsrâitt enligt 91 ot först i exekution som verkställs efter ikraftträdandet (punkt 3), jfr punkt 4 i övergångsbestâintmelserna till LfLlörslaget.

3.11 Förslaget till lag om ändring i konkurslagen (1921:225)

3. 1 l . l Lagreg/erna 71 ä l/iärt/e stycket av denna paragraf finns en regel som berättigar konkurslörvaltaren att begära exekutiv försäljning av bl. a. fartyg. som ej år infört i skeppsregistret eller i motsvarande utländskt register. Fent/e stycket be- - till 70.5 KL - förvaltaren ntyndigar genom hänvisning att låta sälja bl. a. luftfartyg eller intecknade reservdelar till luftfartyg exekutivt eller. med rättens ombudsmans sztmtycke. i annan ordning som bedöms vara mer för-

delaktig lör konkursboet. Som en följd av förslaget att en sådan omständlig

?Mlfr prop. 1973:167 s. ordning lör exekutiv försäljning som LH_ innebär skall reserveras för re- 237 il gistrerade luftfartyg bör föreskrifterna i förevarande fjärde och femte styc-

sou 1976:70 De enskilda laglörslagen 177

kena ändras så att luftfartyg behandlas på samma sätt som sjögående fartyg. Den särskilda Föreskriften rörande intecknade reservdelar till luftfartyg bör utgå. Utredningen föreslår. att fjärde och femte styckena ändras på detta sätt. l paragrafens sjätte stycke ges regler angående Försäljning av gäldenären tillkommande rätt till andel i inteckning. som belastar hans luftfartyg, eller till sådant fartyg hörande reservdelar. När systemet med fordringsinteckning överges, faller motivet för detta sjätte stycke bort. Det utgår enligt utredningens förslag.

73.5 lj/?i/:sizz stycket av denna paragrafñnns föreskrift om försäljning av intecknade reservdelar vilken blir ogrundad, ifall InskrLforslaget - som ej känner re- - Föreskriften forservdelsinteckning genomförs. utgår enligt utredningens slag. l stället kompletteras stycket så att hänvisningen till försäljning enligt UL också kommer att omfatta oregistrerade luftfartyg; jfr 91 ä ULforslaget. Enligt andra stycke! får förvaltaren inte sälja pantsatt inteckning i luftfartyg eller reservdelar dänill utan endast gäldenären tillkommande ägarhypotek däri. Denna föreskrift utgår enligt utredningens förslag, eftersom den grundas på det system med fordringsinteckning som skall överges enligt lnskrLförslaget.

76.5 l denna paragrafñnns viss föreskrift rörande intecknade reservdelar till luftfartyg som blir ogrundad, om lnskrLförslaget - vilket ej känner reserv- - Föreskriften. delsinteckning genomförs. som rör kungörelse av försäljning av reservdelar. utgår enligt utredningens förslag. Paragrafens nuvarande föreskrift att inskränkning rörande kungörelse av auktion å luftfartyg inte får ske utan gäldenärens samtycke jämkas till att avse registrerat luftfartyg; jfr LfLförslaget.

l98§ l första stycket av detta lagrum föreskrivs om skyldighet för ägare av registrerat skepp att hos den myndighet, hos vilken anteckning om konkursen eller anmälan om densamma ägt rum anmäla när konkurs i annat fall än som avses i 26§ KL upphört utan att registrerat skepp sålts. Anteckning därom skall då göras i skeppsregistret varefter båda anteckningarna eivfors. Föreskriften är uttryckligen tillämplig på andelsägare och måste även gälla ifall skeppet eller skeppsandelen tillhörde vederbörande med villkorlig äganderätt. Enligt andra stycket har första stycket motsvarande tillämpning beträffande registrerat luftfartyg samt lott i och intecknade reservdelar till sådant fartyg”. Utredningsförslaget utmönstrar andra stycke! och kompletterar i stället/ärm: stycke! så att det omedelbart gäller även ägare till registrerat luftfartyg och andel däri samt uttryckligen också den som har skepp, skeppsandel, luftfartyg eller andel i luftfartyg med villkorlig äganderätt.

178 De enskilda Iag/örs/agen

3. l l .2 Övergångsbestämmelser

Det skall enligt utredningsförslaget ankomma på regeringen att sätta lagen i kraft (pil/IM I). De äldre bestämmelserna i 71, 73 och 76 §§ KL rörande intecknade reservdelar föreslås få fortsatt tillämpning så länge dylika inteckningar finns (punkt 2); jfr punkt 14 i övergângsbestämmelsernzi till 1nskrLförslaget.

3.12 Förslaget till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Enligt 60§ uppbördslagen (1953:272) gäller ULs vanliga tidsfrister för utmätning och exekutiv Försäljning och om anstånd med sådana åtgärder ej vid utmätning för skatt. Sådant undantag föreskrivs i samma lagrum även för exekutiv försäljning av fast egendom, skeppsegendom samt luftfartyg och reservdelar därtill. Föreskriften är formad med hänvisning till resp. försäljningslagar. Med den form LfLförslaget har blir 3§ SfL tillämplig i fråga om såväl exekutiv skeppsforsäljning som exekutiv försäljning av luftfartyg. Den nuvarande hänvisningen till 3 ä LfL bör då utgå. Den utmönstras enligt utredningens förslag. som därvid beaktar att registrerat luftfartyg skall säljas med motsvarande tillämpning av SfL. Det skall enligt utredningsförslaget ankomma på regeringen att sätta lagen i kraft.

3.13 Förslaget till lag om ändring i lagen (1955:229) i an-

ledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande

internationellt erkännande av rätt till luftfartyg

3. 13. l Lagreglerna l §

l andra stycket av detta lagrum är upptagen föreskrift om tillbehör till luft-

fartyg, vilken går tillbaka på art. XVl i inskrivningskonventionen. Den innebär sålunda, att till luftfartyg hänförs - utom flygkroppen - motorer, propellrar, radioutrustning, instrument och andra tillbehör. vare sig de är anbragta i fartyget eller tillfälligt skilda därifrån. I den mån svensk lag såsom sakrättsstatut är tillämplig på tillbehörsfrågzi är det en underförstådd förutsättning för det presumtiva tillbehörets rättsliga med luftfartyget att det tillförts fartyget i fartygsägarens intresse.” förening tillfön för att brukas under hyrestiden blir Vad t. ex. en förhyrare fartyget sålunda, även om det faller under den katalog av möjliga fartygstillbehör som inskrivningskonventionen upptar. tillbehör till fanyget entlast om och när det övertas av fartygsägaren. l 2:24 LLförslaget kommer denna grundsats till klart uttryck i lagtexten. Samma grundsats kan vara nedlagd i främmande lag även om den inte är uttryckt i lagtext och skall givetvis då respekteras i den mån den främmande lagen är tillämplig som sakrättsstzitut. Utred- 2°5Jfr under 3.1.2. ningen finner, att en erinran härom i lagtexten är lämplig och dessutom

De enskilda lag/örslagen 179

följdriktig med hänsyn till utformningen av 2:24 LLförslaget, och Föreslår därför en dylik föreskrift i förevarande andra stycke.

4.5 Enligt 63§ 2 mom. UL får av intecknade reservdelar till luftfartyg enskild sådan del ej utmätas för sig utan inteckningshavarens samtycke. Denna föreskrift utmönstras enligt utredningsförslaget ur UL. För här i riket förvarade reservdelar. som i konventionsenlig ordning häftar för främmande registerpanträtt, bör emellertid enligt utredningens mening ges en dylik föreskrift. Utredningen föreslår att den tas upp i forsta stycket av denna paragraf,

6a§ Denna paragraf har ingen motsvarighet i K0nvL. Förslaget härrör i denna del från LfL såvitt där regleras exekutiv försäljning av gemensamt intecknade luftfartyg resp. luftfanyg och reservdelar därtill. Sådana bestämmelser behövs framdeles endast for de fall då främmande luftfartyg eller till sådant fartyg hörande reservdelslager skall säljas exekutivt här i landet. De har därför sin naturliga plats i K0nvL. De går tillbaka på LfLförslaget som är avsett också for försäljning här i landet av främmande luftfartyg och reservdelar därtill; jfr under 3.9.3. [första stycket tar förslaget upp motsvarighet till l3§ andra stycket LfL. som i sin tur grundats på art. X:3 i inskrivningskonventionen. Skyddsbeloppen sådant det skall bestämmas enligt 13 § SfL (som enligt LfLforslaget har motsvarande tillämpning vid lufträttslig exekution), får sålunda inte sättas högre än till två tredjedelar av det värde som åsatts reservdelarna vid värdering av sakkunniga ifall utmätningssökandens fordran ej är förenad med panträtt eller annan sådan rättighet av det slag som avses i K0nvL. Av förslagets formulering bör också följa, att sådan värdering alltid måste företas inför reservdelsforsäljning som sker i den ordning LlLförslaget föreskriver; jfr 73§ UL. Detta torde få beaktas också i tillämpningsföreskrift. l andra stycket tar förslaget upp motsvarighet till 14§ första stycket LfL. Här regleras alltså exekutiv försäljning av flera främmande luftfartyg, däribland sådana som häftar gemensamt for registerpanträtt eller liknande säkerhetsrätt som avses i K0nvL. Föreskrifterna överensstämmer i sak med gällande rätt. l tredje OC/IH/[ä/dü styckena tar utredningsförslaget upp motsvarighet till 14 § andra och tredje styckena LfL. Förslaget avser alltså exekutiv försäljning av främmande luftfartyg jämte reservdelslager häri landet som gemensamt med fartyget häftar for registerpanträtt eller annan sådan rätt. Det svarar i sak mot gällande rätt.

7.5 l andra och tred/e styckena av denna paragraf upptar KonvL föreskrifter om överföring till den svenska inskrivningsboken för luftfartyg av främmande registerpantrâitt eller annan sådan rättighet i Iuftfanyg vilket samtidigt

180 D0 enskilda /ag/örs/agerz SOU l976:70

överförs till det svenska luftfartygsregistret. Både den sammanföring av inskrivningsboken och registrets funktioner till det nya luftfartygsregistret som LLförslaget och lnskrLförslaget medför och den omläggning av systemet för panträtt på grund av inteckniitg som utredningsförslaget innebär kräver ändring av dessa_ föreskrifter. g Utredningens förslag innebär, att innehavare av utomlands inskriven rättighet av panträttslig karaktär” har rätt att, på grund av därom taget förbehåll, fâ sin rättighet Överförd till luftfartygsregistret, att rättigheten skall här i landet utan vidare ges innebörd av panträtt på grund av luftfanygsinteckning och att denna panträtt ej skall behöva stiftas på nytt utan anses tillkommen med ursprunglig verkan. Det skall ske genom att. dels fordringsbeloppet inskrivs i fartyget - på samma sätt som inteckning - med bevarad företrädesrätt, dels pantbrev utfärdas till borgenären med verkan som om det hade lämnats denne som pant för fordringen genom tillkomsten av den utomlands inskrivna rättigheten. lnskrivning med bevarad företrädesrätt innebär givetvis. att inteckningen skall ha samma företräde i förhållande till annan inskriven rätt i fartyget som rättigheten åtnjöt då fartyget avfördes ur det främmande registret medan panträttens förmånsrätt skall följa FRL. Och att pantbrev skall utfärdas till borgenären med verkan som om det lämnats denne som pant för fordringen genom tillkomsten av den utomlands inskrivna rättigheten. betyder att panträtt - i den mening som avses i 3:2 0. följ. §§ lnskrLförslaget - i fortsättningen skall anses föreligga samt att borgenären kan hävda denna rätt som om den upplåtits till honom redan genom den rättshandling varigenom den ursprungliga rättigheten uppläts till honom med motsvarande sakrättsliga verkan enligt den främmande rättsordningen. Varken inskrivningen eller pantbrevets utfärdande och utläntnaitde till borgenären skall föregås av prövning enligt 4:22 lnskrLförslaget (avslagskatalogen). Eljest skulle det icke vara fråga om överföring av rättighet utan om att stifta ny sådan. Men härav skall ej slutas. att inskrivningen skulle kunna företas i strid med eljest gällande förbud mot andelsinteckning eller gemensam inteckning i luftfartyg eller i luftfartyg och reservdelar. Överföringsrätten avser nämligen rättighet i helt luftfartyg och kan bara överföras hit såsom gällande i ett enda sådant. En annan sak är att flera luftfartyg. kanske t. o. m. registrerade i skilda länder. kan pantsättzts för samma skuld genom att var för sig ställas som hypotekssäkerhet för denna. Borgenären skall. även utan särskild begäran därom. antecknas som initehavztre av det pantbrev som utfärdats till honom. Huruvida pantbrevet bör förses med eller åtfoljas av särskild information om innebörden av rättighetsöverföringen får prövas då tillämpningsföreskrifter utfärdas. För att få sin rättighet överförd pä detta satt måste borgenären enligt utredningsförslaget. i det ärende varigenom luftfartyget överförs till (registreras i) det svenska luftfartygsregistret. visa att han samtyckt till överföringen på villkor att han bereds motsvarande säkerhet i fartyget efter dess registrering här. Detta hindrar ej. att hans framställning betecknas som ansökan och ger upphov till särskilt inteckningsärende vare sig han gör 2°6Se art. l (l)(d) och ll den särskilt eller i själva registreringsärendet (i vilket fartygsägztren är sö- (3) i inskrivningskonventionen. .lfr NJA ll 1955 kande). s 202, Luftfartygets ägare råder enligt förslaget inte över huruvida rättigheten

De enskilda /ag/örslagen 181

skall överföras hit eller ej. Borgenären är redan före överföringen i sin fulla ratt att ställa villkor för samtycket och kan hindra luftfartygets avregistrering ur det främmande registret - och därmed dess registrering här - ifall han inte t. ex. får bindande utfzistelse om fortsatt säkerhet. Det är då följdriktigt, att fartygsåigzirens inflytande över den svenska registermyndighetens medverkan till rättighetens överföring begränsar sig till att hans ev. påstående att borgenären inte skall få rättigheten Överförd kan vara ägnat att väcka tvivel på att borgenåiren verkligen förbehållit sig sådan överföring. Och det kan leda till uppskov lör utredning i inteckningsärendet eller rentav till att tvist mellan fartygsägaren och borgenären hänskjuts till råittegånggm det hör till bilden att fartygsägaren ej kan avkrävas inteckningsstämpel, eftersom det inte är fråga om att bevilja inteckning utan om att till Sverige överföra en redan stiftad rättighet. Utredningen räknar emellertid med att överföring av utomlands stiftad rättighet enligt förslaget inte skall behöva bjuda på större bevisproblem. Bevisning om den främmande rättigheten, det belopp för vilket den gäller och det prioritetslâige den har. allt avseende tidpunkten för fartygets avregistrering ur det främmande registret, bör normalt kunna presteras genom registerutdrag eller därmed likvärdig utredning. Vid behov bör svensk utlandsmyndighets medverkan till att utverka eller befordra sådan utredning kunna påräknas. Möjligheten av sådant behov får beaktas instruktionsvägen. Det belopp som skall inskrivas för den överförda rättigheten är fordringens kapitalbelopp. Därmed avser utredningen det kapitalbelopp i svenskt eller utländskt mynt för vilket rättigheten enligt den utländska inskrivningen gällde vid avregistreringstilllället, oavsett om detta i jämförelse med den verkliga fordringen ger utrymme för ägarhypotek eller ej. Inte heller ränta eller annan biförpliktelse för vilken rättigheten kan ha utgjort säkerhet enligt den främmande rättsordningen skall tas i beräkning. Borgenären får framdeles åtnöjas med den svenska ordningen för att tillgodose sådana krav, nämligen borgenärstillägg om 15 F6 på pantbrevsbeloppet jämte exekutionsränta. Han får själv ta ställning till dessa spörsmål då han prövar huruvida han skall gå med på att luftfartyget överförs till det svenska luftfartygsregistret. Han torde ej underlåta att först göra sig väl underrättad om sin blivande rätt under svensk lag. Medan KonvL för närvarande ger rättighetshavaren en frist av tre månader. räknade från luftfartygets registrering i Sverige, att söka inteckning med bevarad ursprunglig rättsverkan går utredningsförslaget, som redan framgått. ut från att han tar ställning till hela frågan om rättighetsöverföringen redan då han prövar sitt samtycke till att fartyget överförs till det svenska luftfartygsregistret. Det bör inte bereda borgenären-rättighetshavaren några problem att göra det. Han kan ta sig tid därtill genom att tills vidare dröja med sitt samtycke. Om han efter det att rättigheten överförts till Sverige åtnöjs med betalning eller annan säkerhet än panträtt på grund av inteckning i luftfartyget, frigörs därigenom pantbrevet för fartygsägaren. Fördelen med denna ordning är uppenbarligen, att fartygets inteekningsbelastning utan dröjsmål blir klar vid dess registrering här i landet. Och fördelen vinns enligt utredningens mening ej på den usprunglige rättighetshavarens bekostnad. 207m 4:5 och 6 lnskrL- Det är följdriktigt att frågan om en Överförd rättighet tillkommit i laga förslag*

182 De enskilda lagförslaget:

ordning prövas enligt lagen i den främmande stat där fartyget var registrerat vid rättighetens tillkomst. Det gäller för närvarande enligt KonvL och föreskrift därom ingår även i utredningsförslaget.

8§ [första stycket av denna paragraf innehåller KonvL bestämmelser om samordning av luftfartsverkets och inskrivningsdomarens handläggning vid överföring från utlandet av luftfartyg jämte inskriven rättighet däri. Dessa bestämmelser utgår enligt utredningsförslaget, som förutsätter att hela handläggningen koncentreras till det nya luftfartygsregistret. Andra stycke! reglerar överföring till den svenska inskrivningsbokcn för luftfartyg av utomlands i konventionsenlig ordning registrerat anspråk på Iuftpanträtt i fartyg som överförs till det svenska luftfartygsregistret. Enligt utredningsförslaget, vilket förutsätter att den utländska registermyndigheten informerar den svenska registermyndigheten, skall anteckning som svarar mot den utländska anteckningen ofördröjligen föras in i luftfanygsregistret; jfr bl. a. 2:17 lnskrLförslaget. Utredningsförslaget innebär. att registermyndigheten ej prövar huruvida den främmande registeranteckningen gjorts på konventionsenliga förutsättningar. l den mån dylik prövning är påkallad kan den företas då det blir aktuellt att vid exekution eller eljest pröva frågan om pantfordringens giltighet eller bestånd.

l0§ l denna paragraf bemyndigar KonvL Konungen att meddela tillämpningsföreskrifter till lagen. Dylikt bemyndigande behövs inte numera med hänsyn till innehållet i 8:13 RF. Paragrafen utgår enligt KonvLförslaget.

3.13.2 Ikraftträdande!

Det skall enligt utredningsförslaget ankomma på regeringen att sätta lagen

i kraft. Övergångsbestämmelser har ej synts utredningen vara behövliga.

3.14 till lag om domstol i lufträttsmål Förslaget

Som motiverats under 2.8 har utredningen funnit, att det är ändamålsenligt att förlägga handläggningen av lufträttsmål i första instans till samma tingsrätter som handlägger sjörättsmål. Utredningen föreslår, att regler om forum i lufträttsmål ges i en särskild lag. Detta är den lagtekniskt sett enklaste lösningen. eftersom varje berörd eljest måste tyngas med egna forumregler eller lag eller annan författning hänvisningar till andra sådana. De mål som skall handläggas vid särskilt lufträttsforum bör emellertid självfallet begränsas till sådana, för vilka kravet sakkunskap gör sig gällande. Andra mål med lufträttslig anpå särskild knytning bör i princip kunna tas upp av alla tingsrätter. Lagen kan därför inte ges generell tillämplighet för mål som rör luftfart. Målen måste specificeras genom uttryckliga hänvisningar till de författningar som berörs,

De enskilda Iag/örs/agen 183

[Detta måste också underlätta gränsdragningen vid val av forum och prövning (lÃlrdV. Dc författningar, som mot denna bakgrund är aktuella, är i första hand LL och Rárfattningar som utfärdats med stöd av LL. Även mål, som rör förhållanden som avses i lnskrLförslaget och KonvL, kan ha inslag vilka kräver speciell förtrogenhet med luftfartsförhållanden. Detta gäller bl. a. i fråga om fartygsköpet, som för övrigt ofta träffas under främmande rätt. 1 en del andra fall torde det däremot inte krävas sådana särskilda insikter. Det skulle emellenid ställa sig ytterligt vanskligt att bestämma en ändantälsenlig inskränkning7°8 Mål enligt lnskrLförslaget och KonvL räknas därför enligt utredningens förslag till de lufträttsmål som skall handläggas vid särskilt forum. Detsamma gäller mål enligt lagen (1922:382) angående ansvarighet för skada till följd av luftfart. Det förtjänar att påpekas att den föreslagna forumregeln inte utesluter att tvister rörande förhållanden som avses i LL kan komma att handläggas av annan tingsrätt än de angivna lufträttsdomstolztrtta. Detta gäller i fråga om s. k. sammansatt befordran. De speciella forumreglerna i konventionen den 19 maj 1956 om fraktavtal vid internationell godsbefordran på väg kan nämligen då bli tillämpliga i stället.” Gärningar som är belagda med straff enligt LL eller den med stöd av LL utfärdade LK kan också tänkas vara straffbara enligt brottsbalken?” l sådana fall kan gärningen, till följd av de straffrättsliga konkurrensreglerna, komma att bedömas enbart enligt BrB. De skäl som föranlett förslaget om särskilt lufträttsforum torde emellertid ha än större tyngd när det gäller så allvarliga åsidosättanden av lufträttsliga regler att gämingen faller under BrB. Den särskilda forumregeln bör därför gälla även då gärningen i fråga är belagd med strängare straff i BrB. Utredningens förslag kräver att regler ges om lufträttsdomstolarnas inbördes behörighet att ta upp målen. RB:s regler om laga domstol föreslås därvid få motsvarande tillämpning. När det gäller befordran med luftfartyg och zuisvztrighet för skada i följd av luftfart måste emellertid beaktas dels de särskilda konventionsbetingade bestämmelserna om forum i 9 kap. 28 § LL. dels 7 § lagen angående ansvarighet för skada till följd av luftfart. Utrctlitiiwgslörsl-agct är format med tanke på det. Om luftråittsdomstol inte finns i den ort som utpekas enligt de nu angivna reglerna. skall enligt förslaget 2°8Jfr prop. 1973:42 s. den lufträttsdomstol som är i geografisk mening närmast den orten vara 355. behörig. 2°9Jfr prop. 1970:185 s. Tidpunkten för ikraftträdande lägger utredningsförslaget i regeringens 27. Konventionen finns hand att bestämma. Handläggningen av lufträttsmål, som anhängiggjorts intagen i prop. 1968:132 före ikraftträdandet vid domstol som då var behörig att uppta målet, bör s. 67 ff. lämpligen slutföras vid samma domstol oavsett de föreslagna reglerna. En 7°.lfr 13 kap. l2§ LL övergångsbestämmelse föreslås därför om att äldre forumregler skall gälla, och 158 ,ä luftfanskungöom talan väckts före ikraftträdandet. relsen.

184 De enskilda lagförslagen SOU 107670

3.15 Förslaget till lag om ändring i lagen (1922:382) angående

ansvarighet för skada i följd av luftfart

Som framgår av avsnitten 2.8 och 3.14 föreslår utredningen, att handläggningen i första instans av lufträttsmål förläggs till vissa tingsrätter och att bestämmelser om forum tas upp i en särskild lag. Detta kräver redaktionell ändring i lagen (1922:382) angående zmsvarighet för skada i följd av luftfart. eftersom det i denna lag finns en särskild konventionsbetingad beståimmelse om fakultativt forum (7 §). Som även framgår under 3.14 måste också i den föreslagna lagen om domstol i lufträttsmål hänvisas till denna bestämmelse. Om det inte finns lufträttsdomstol i den ort som utpekas enligt de nu angivna reglerna, bör den Iuftråittsdomstol som är i geografisk mening närmast den orten vara behörig. Tidpunkten för ikraftträdandet föreslås skola bestämmas av regeringen. Någon särskild regel med avseende på handläggningen av lufträttsmål som anhängiggjorts före ikraftträdandet behövs inte här, eftersom en sådan tagits upp i övergångsbestämmelserna till förslaget till lag om domstol i lufträttsmål.

3.16 Förslaget till lag om ändring i sjölagen (1891235 s. l)

3.161 Lagreglerna 17 s Nuvarande lydelse av 17§ tredje stycket SjöL innehåller en bestämmelse enligt vilken avregistrering av skepp eller skepp under byggnad. som enligt huvudregeln i andra stycket kräver inteckningsborgenärs samtycke. kan företas utan sådant samtycke när skeppet förlorat egenskapen av skepp eller saknat sådan egenskap redan vid registreringen. Om borgenären underlåter att söka betalning ur egendomen inom en månad från det registermyndigheten underrättat honom om avregistreringsgrunden, faller nämligen kravet på hans samtycke bort. Som utredningen framhållit i motiveringen till motsvarande lufträttsligzi föreskrift i 2:9 LLförslaget (jfr 3.1.2) lägger denna utformning av undantagsregeln onödig börda på registermyndigheten i det att myndigheten inte kan skrida till avregistrering utan att själv ha hos landets sju sjörättsdomstolar hört efter huruvida borgenären sökt betalning ur egendomen. Det är en rimligare ordning, att det läggs på borgenären att visa för registermyndigheten att han sökt sådan betalning och följaktligen är bevarad vid kontroll över avregistreringen. Utredningen föreslår jämkning av förevarande bestämmelse i detta syfte och hänvisar i övrigt till den nyssnämnda motiveringen till LLförslaget.

38.5 Denna paragraf reglerar vissa rättsligt betydelsefulla anteckningar. som skall göras i skepps- och skeppsbyggnadsregistren. l första stycket 4 och 5 talas därvid om det fall att inskriven rätt till skepp eller skeppsbygge berörs

De enskilda lag/inslagen 135

av exekution eller exekutiv åtgärd. För motsvarande föreskrift i 4: l 2 lnskrLförslaget (jfr 3.2.5) har utredningen ttntagit. att det är obehövligt och rentav förvillande att särskilt nämna inskriven rätt till luftfartyg. eftersom det likväl följer av generella regler (l:l och 2:4 lnskrLförslaget) att sådan rätt omfattas av zmteckningsreglernzt. På motsvarande sätt förhåller det sig med föreskrifterna i första stycket 3 och 4 av denna paragraf. Det följer av l3§ och l4§ tredje och fjärde styckena SjöL. att zmteckningsreglernzt är tilllämpligzi även på andel i och Villkorlig äganderätt till skeppsegentlom. Uttrycket inskriven rätt” syftar på Villkorlig åigzmtlerätt, Det är, som utredningen påpekztt i motiveringen till nyssnämndzi 4:l2 LLlörslztget, inte heller klart att man här bör begränsa anteckningslöreskriften till rätt som blivit inskriven. Utredningen föreslår. att 38 ,å första stycket 4 och 5 SjöL jämkas i överensstämmelse med dessa överväganden.

39,* Denna paragraf behandlar offtcialråittelse av införing i skepps- eller skeppsbyggnadsregistret. Motsvarande föreskrifter har tagits upp i 4:l3 lnskrLförslaget. Regleringen har fastighetsrâittslig förebild. l lnskrLförslaget har utredningen tagit med särskild föreskrift om att ärende om rättelse skall antecknas i registret, ifall beslut ej meddelas samma dag som ärendet upptagits. Föreskriften har motsvarighet i 19 kap. l8§ tredje stycket JB men ej i 39§ SjöL. något som får tillskrivas forbiseende. Utredningen föreslår att dylik föreskrift tas upp i 39§ första stycket SjöL.

262 § Som framgått av den allmänna motiveringen (jfr 2.2.4) har utredningen föreslagit regler om luftfartygshypotek, som har SjöLs regler om skeppshypotek till förebild, och i tillägg därtill föreslagit vissa regler rörande panträttens omsättningsskydd. Reglerna har inllutit i 3:2 lnskrLförslaget (jfr 3.2.4). På denna punkt innebär utredningsförslaget, att pantsättning blir ursprungligt verksam även om den avser framtida fordran men att ny pantägare är berättigad att hos borgenären göra anspråk på pantbrevet i den mån pantfordran ännu ej grundats. Utredningen föreslår att reglerna om skepps- och skeppsbyggnadshypotek kompletteras på motsvarande sätt. Utredningen hänvisar här till de nyssnämnda och utförliga motiven till förslaget rörande luftfartygshypotek. En betydelsefull konsekvens av den nya regleringen blir, att partredares upplåtelse av panträtt i skepp eller skepp under byggnad kan göras fullt ut verksam från början utan att ny pantförskrivning behövs vid senare andelsskifte i rederiet. För närvarande besväras man av att ny redares övertagande av betalningsansxtziret för pantfordran äventyrar fordringsidentiteten och därmed också panträttsförhållandet och att själva redarskiftet kan bryta pantförskrivning för framtida gäld. Det blir med den föreslagna regleringen enligt utredningens mening möjligt att upplåta taanträtt för en kreditgivares fordran mot partrederiet i dess framtida. ännu okända sammansättning, En annan konsekvens är. att sådan jvantsåittrting för framtida fordran som skeppsbyggnztdsavtal kan innehålla eller förutsätta. t, ex. till säkerhet för

186 De enskilda /ag/ömlagen

statlig garanti, som kan lämnas viss tid före leverans, eller för linansiering som planläggs till leveranstillñillet. också blir verksam från början och inte behöver uppskjutas eller förnyas. En sådan ordning är uppenbart fördelaktig, eftersom det ofta är svårt att i ett senare skede föra samman alla intressenter - de flesta kanske utlänningar -eller eljest träffa de behövliga uppgörelserna. Förslaget går ej ut över registrens publicitetsverkztn enligt 23 s SjöL. Alltjämt kommer därför t. ex. den som i littansieringssyfte förvärvar kontraktseller andelsrâitt att vinna full rättslig kontroll över egendomen genom att söka inskrivning av sitt förvärv. Denna kreditsäkerhetsmâissiga fördel bcvaras alltså.

269 §

l förevarande tuaragrzif. som reglerar godtrosförvâirv av pantråitt, lägger for slaget till ett nytt andra stycke som utgör en jaarallell till det nya andra stycket i förslagets 262 §. Eftersom pantrâittsujáplåtelsc enligt förslaget fullbordas utan hinder av att pantfordran ännu ej föreligger. blir också tidpunkten för borgenarens goda tro att hänföra till upplåtelsetillfallet utan avseende på om pantfordran då föreligger. Så som utvecklats i den allmänna motiveringen och motiveringen till 3:2 och 9 lnskrLförslaget (jfr 2.2.4 och 3.2.4) bör rätte ägaren resp. den till vars förmån rådighetsinskränkande förvärvsvillkor gäller kunna vända sig till borgenären med anspråk på pantbrevet eller på att detta ej utnyttjas, förutsatt att anspråket reses innan pantfordringen grundats. Förslagets konsekvenser för kreditgivningens rutiner har också behandlats i det föregående.

280, 284 och 291 §§

l 7§ KonvLförslaget (jfr 3.l3.l) har utredningen tagit upp föreskrifter om överföring till luftfartygsregistret av utomlands inskriven “panträtt eller annan sådan rättighet i luftfartyg som överförs till det svenska registret. Förslaget innebär väsentligen, att rättigheten inskrivs här med bevarad företrädesrätt (men med förmånsråitt enligt FRL) och på samma sätt som inteckning, att pantbrev utfärdas och tillhandahålls borgenären på grundval härav, att borgenären skall antecknas som pantbrevets innehavare samt att innehavet skall ge borgenären samma rätt som om pantbrevet lämnats honom som pant för fordringen genom tillkomsten av den utomlands inskrivna rättigheten. Utredningen anser. att en dylik ordning för att överföra främmande registerpantråitt och annan sådan rättighet? från utländskt register till svenskt register skulle vara minst lika nyttig i samband med skepps- och skeppsbyggnadsregistrering som i samband med registrering av luftfartyg. Den skulle. rätt utnyttjad, verksamt bidra till att väsentligt förenkla registrering här av utlandsförvärvztd skeppsegendom. Samtidigt medför naturligtvis en dylik ordning, att den som skall ta emot pantbrev i nyregistrerad skeppsegendom. som förut varit registrerad utomlands, alltid måste förvissa sig 2” om att den företrädesråitt han raknar med ej iiventyras av överföring av Ang. detta uttryck. jfr prop. 1973:42 s. 349 f. främmande rcgisterpattträtt. Detta problem, som upphör efter registreringen

SOU I97(›;7O De enskilda lagförslaget: 187

i Sverige, torde emellertid jämförelsevis enkelt lösas genom ändamålsenliga rutiner. Och det torde mer än väl uppvägas av fördelarna, främst att kreditsäkerhetsfrågorna kan finna sin bestående lösning/öre egendomens överföring till svenskt register. Utredningen erinrar om att den norska SjöL har särskildzt bestämmelser i detta ämne?” Utredningen föreslår, att Föreskrifter motsvarande 7§ KonvLförslaget tas upp i 280. 284 rcsp. 29l §§ SjöL. Därvid blir lagtekniska avvikelser påkallade. Till skillnad från lufträtten har sjörätten nämligen införlivat regler om främmande rättigheter med övriga regler om skepps- och skeppsbyggnadshypotek och inte heller skiljt på konventionsstater och zindra. SjöLförslaget intar samma ståndpunkt. SjöLförslaget inskränker sig vidare i 2805* till att materiellt reglera borgenärens rätt till överföring och tar upp formella regler därom i ett nytt andra stycke i 284 §3 inskrivning företas sålunda utan prövning enligt den för inteckningsansökningar gällande s. k. avslagskzttzilogen i 283 §. l ett nytt andra stycke av 29/ ;l regleras innehavsanteckning vid rättighetsöverföring.

328 s* l första stycket av denna paragraf föreskriver SjöL straff av böter för belälhzivzire. som brister i vissa uppräknade skyldigheter. samt i andra stycket samma straff för befälhavare eller redare. som brister i dem åliggande skyldigheter enligt angivna lagrum. Varken här eller annorstädes i SjöL föreskrivs straff för skeppsbelälhavare som försummar att enligt 69,5 samma lag underrätta registermyndigheten rörande utländsk kvarstad på eller utmätning av skeppet. l fråga om luftfartygs befälhavare har utredningen funnit sådan straffsanktion påkallad (jfr 3.1 .3). inte minst som ett stöd för honom gentemot fartygsägaren. Det är på samma sätt och i konsekvensens namn motiverat med dylik straffsanktion även för skeppsbefalhavarens skyldigheter härvidlag. Utredningen föreslår en bestämmelse med sanktion av dagsböter för detta fall. Den tas upp i ett nytt andra stycke av förevarande paragraf.

3. l 6.2 Övwgångsbestämnze/ser

De föreslagna ändringarna i SjöL bör som de övriga lagändringar utredningen föreslår träda i kraft den dag regeringen bestämmer. Föreskrift därom föreslås i punkt I.

Ååndringen i l7§ SjöL skall enligt förslaget (punkt 2) avse endast fall

då avregistreringsgrunden antecknats i registret efter ikraftträdandet. Vad beträffar förslagets regler om omsättningsskydd för panträtt på grund av skepps- eller skeppsbyggnadsinteckning så innebär dessa delvis en klar nyhet, nämligen såvitt gäller skydd för framtida. ännu ej grundad pantfordran. Därför bör de enligt allmänna principer för övergångsreglering endast gälla då panträttsupplåtelsen företagits efter ikraftträdandet. Föreskrift därom föreslås i punk! 3. Förslaget rörande överföring av främmande registerpanträtt till svenskt register kan naturligtvis ej tillämpas förrän borgenären enligt gällande lag blivit berättigad till sådan överföring. Men om och när lagändring trätt i kraft bör överföring kunna företas utan hinder av att registreringsärentlet M56 s 259.

188 De (lns/(i/da /ag/örslagett SOU l97bi7U

zinhängiggjorts före ikraifttråidaindet. Ej heller i denna del torde övergångsregler fordras. Detsamma gäller sjöLlörslzigets övriga delar.

3.17 Förslaget till lag om ändring i stämpelskattelzigen

(1964:308)

3. l 7. l Lagreg/ema l l § l denna taar-agrzif ges bestämmelser om stämpelskzitt för inteckniitg, Bestämmelserna avser i princip alla förekommande former av inteckning och har anpassats till den konstruktion av taanträtt och inteckning som är gemensam för JB och SjöL. Lagrummet upptar också vissa särskilda regler för inteckning i skeppsegendom och luftfartyg. Enligt andra stycket i ;aziragraifen utgår ståimpelskzitt med 4 kr. lör varje fullt tusental kronor av det kapitalbelopp lör vilket inteckning beviljas eller ansökan förklaras vilande. Från skatteplikt görs vissa undantag. som närmare anges i tredjvstvcket. Två av dessa undantagsbestämmelser avser inteckning i luftfartyg. Sålunda föreligger ej skatteplikt när inteckning utsträcks till att avse ytterligare ett eller flera luftfartyg (punkt 5) eller när sådan åtgärd vidtas beträffande inteckning i luftfartyg som avses i 29 eller 30.5 lnskrL (punkt 7). De åtgärder enligt lnskrL som behandlas i punkt 7 innefattar s. k. utbrytning av ägarhypotek.

Ändringar i förevarande paragraf påkallzis till en början av att det enligt

lnskrLförslaget inte blir tillåtet att gemensamt inteckna flera luftfartyg. vare sig genom ett och samma inteckningsbeslut eller genom att inteckning beviljas i ett luftfartyg till säkerhet för en redan i annat luftfartyg intecknad fordran?” Även lnskrLförslagetJ vad det innebäratt åtgärder som innefattar utbrytning av âigarhypotek utmönstras, föranleder ändringar i paragrafen. l enlighet med det anförda föreslår utredningen att bestämmelserna i tredje stycket 5 och 7 om skattefrihet vid utsträckning av inteckning i luftfartyg och vid utbrytning av ägarhypotek skall utgå. Detta för med sig. att numreringen av det fall av skattefrihet som avser inteckning i skeppsbygge ändras från 8 till 7. Utöver de ändringar av huvudsakligen teknisk och redaktionell natur som angetts i det föregående har utredningen funnit påkallzit, att ompröva skattesatsens storlek. Denna omprövning utlöses visserligen. på skäl som anförts under 6.2., av att gemensam inteckning i flera luftfanyg inte längre skall tillåtas. Men enligt utredningens mening förtjänar skattesatsen omprövas även av andra skäl. Utredningen har då närmast lör ögonen att. den lör fastighetsinteckning gällande skattesatsen gjorts tillämplig också på luftfartygsinteckning. lnteckning i fast egendom kan utnyttjas snart sagt obegränsad tid medan luftfairtygsinteckningen blir obrukbar då fartyget avregistreras. Eftersom luftfartyg har relativt kort livslängd som sådana och dessutom ofta är ännu kortare tid i svensk hand och svenskt register. är ?Uläntfor NJA ll 1955 s. luftfartytgsinteckningen till skillnad från fastighctsinteckningcn av kortlivad IÖO f. typ, Skillnaden blir ytterligare ziccentuerad då man beaktar luftfartens allt

D0 (Ins/ci/da lagförslaget: 189

mer patagligzi utveckling till ytterligt kapitalkrâivande näring. En jämförelse mellan skeppsinteckningen och fastighetsinteckningcn utfallcr på motsvarande sätt. Skattesatsen för luftfartygsinteckningar förtjänar mot här angivna bakgrund att sänkas väsentligt. Om så sker. skulle det te sig egendomligt att underlåta motsvarande sänkning av skattesatsen för skeppsinteckttingar. Lltretlningen har funnit sig i konsckvensens namn böra Litstriicka sitt förslag även till dem. Utredningen vill här till jämförelse nämna. att enligt uppgift motsvarande danska och norska Skattesatser ligger på väsentligt lägre nivå än vår nuvarande?” Och i Danmark torde stâimpelskzttten för skeppspzintbrev dessutom ligga långt under den som gäller pantbrev i fast egendom. Litretlningcn föreslår att skattesatsen sänks från nuxtaramtle fyra promille till en promille av inteckningsbeloppet. Förslaget medför ändring i paragrafens (Im/ra stycke. [Jtredningen har övervägt huruvida bland undantagen från stämpelskatteplikt för inteckning också borde upptas det fall då utländsk inskriven pantratt eller motsvarande rättighet med tillämpning av 7 § KonvLförslaget förs över till luftfartygsregistret, något som ju sker genom att fordringsbeloppet skrivs in och pantbrev utfärdas till borgenären med viss rättsverkan Något sådant undantag synes emellertid inte vara påkallat. Det är inte fråga om inteckning då utan om en teknik För att från främmande register till svenskt register föra över en inskriven rättighet; stämpelskatt kan f. ö. redan ha utgått i det främmande landet. Rättighetsöverforingen faller sålunda utan vidare utom den grundläggande regleringen av stämpelskzitt på inteckning såväl enligt förslaget som enligt nuvarande ordning.

l denna paragraf ges bestämmelser bl. a. om vilken myndighet som är beskattningsmyndighet och om tidpunkten för skattepliktens inträde. Enligt paragrafens l mom. b) jämförd med 2 mom. andra stycke! är den inskrivningsmyndighet hos vilken inteckning söks beskattningsmyndighet i fråga om inteckning. Av nu anförda Iagrum och särskild bestämmelse i 2 mom. _fö/:s/a .s-Iycker, som likställer registermyndighet enligt 2 § SjöL med inskrivningsmyndighet. följer att sjöfartsregistret är beskattningsmyndighet beträffande inteckning i skepp. Skatt för inteckning i luftfartyg fastställs enligt gällande ordning av inskrivningsdomare vid Stockholms tingsrätt. Skatteplikt för inteckning inträder när den beviljas eller ansökan därom förklaras vilande. Enligt lnskrLlörslaget skall bl. a. ärenden om inteckning i luftfartyg handläggas av en särskild registermyndighet. Den enhet inom Stockholms tingsrätt. som utgör sjöfartsregistret, förutsätts få även denna funktion. Gällande ordning med inskrivningsdagar bibehålls i princip enligt förslaget. Det enda ingrepp i förevarande paragraf som lnskrLforslztget påkallar är ett tillägg till 2 mom. /örsm .stycket av innebörd att uttrycket inskrivnings- 2” Jfr Sveriges redareförmyndighet skall avse även den nya lufträttsliga registermyndigheten. Efter enings framställning till sådan ändring kommer de bestämmelser i paragrafen som avser inteckning finansdepartementet av att liksom f. n. bli tillämpliga på inteckning i luftfartyg. den l3 november 1975.

190 De enskilda lag/örs/agen SOU l976.7O

32 och 36 §§ Bestämmelsen i 32 _tfförsra stycket b) om vem som i förhållande till statsverket svarar för erläggandet av skatt för inteckning föreslås kompletterad så att den omfattar också den som är behörig att ansöka om inteckning i luftfartyg. Vidare bör Jáál jjärde stycke! kompletteras så att pantbrev som bevis om inteckning i luftfanyg inte får lämnas ut förrän skatten erlagts.

3. 1 7.2 Övergångsbestämmelser

Ändringarna i stämpelskattelagen (1964:308) skall enligt förslaget träda i

kraft vid tidpunkt som regeringen bestämmer. Enligt punkt 12 första stycket jämförd med punkt 14 första stycket övergångsbestämmelserna till lnskrLförslaget skall en före ikraftträdandet gjord ansökan om gemensam inteckning som fullföljs därefter beviljas enligt de nya bestämmelserna. om ansökningen uppfyller villkoren för inteckning iden äldre inskrivningslagen. Om i enlighet härmed inteckning efter ikraftträdandet utsträcks till att avse ytterligare ett eller flera luftfanyg bör åtgärden i givetvis vara fri från stämpelskatt enligt den äldre Iydelsen av ll § tredje stycket 5) stämpelskattelagen. Utredningen föreslår en Övergångsbestämmelse av denna innebörd.

Bilaga 1 Framställning från luftfartsverket angående forum i lufträttsmål

Statsrådet och Chefen for Kungl. Justitiedepartementet Fack 10310 STOCKHOLM 2

Forum i lufträttsmål l samband med framläggztndet den l februari 1957 av proposition till riksdagen med förslag till luftfartslag föreslogs även ändrad lydelse av 19 kap. l och 2 §§ rättegångsbalken. Luftråittssztkkunnigzi hade i samband med avgivandet av förslag härom även diskuterat fråga om forum i lufträttsmål. De anförde härvid bl.a. följande: Under det nu ifrågavarande utredningsarbetet har särskild uppmärksamhet ägnats åt spörsmålet huruvida det skulle kunna beräknas bliva till fördel för Iufträttsmålens avgörande om de förlags till vissa domstolar, så att där större förtrogenhet med luftfartens förhållanden med tiden skulle vinnas. Man har härvidlag dryftat stadgande. att behörighet att handlägga sådana mål skulle tillkomma exempelvis rikets samtliga rådhusrätter eller en rådhusrätt inom varje hovrätts domsområde. De vinster. som en sådan centralisering kunde förväntas medföra. hava emellertid zinsetts icke böra överskattas. bl. a. emedan luftrâittsmålen åtminstone inom överskådlig framtid kunna beräknas bliva tämligen fåtaliga och på grund av de skiftande förhållandena knappast ägnade att grundlägga särskild förtrogenhet med luftratten. Med hänsyn till de olägenheter. som en centralisering av målen i åtskilliga fall skulle innebära för berörda parter. hava de sakkunniga Llärför ansett rikets Linderrâitter böra vara i lika mån behöriga att ltandlåigga luftråittsmål. Med denna ståndpunkt torde förnyat övervägande av frågan om forum vid utsökande av intecknad fordran eller vid tvist om giltigheten av meddelad inteckning icke vara påkallat. Vad nu anförts äger tillämpning såväl på spörsmålet. vilken domstol skall vara behörig att handlägga tvistemål av lufträttslig art. som på frågan om laga domstol i brottmål enligt luftfartslagen och andra författningar rörande luftfarten. Luftfartsverket anförde i denna fråga bl. a. följande: “Med hänsyn till de olägenheter. som en centralisering av målen i åtskilliga fall skulle innebära för berörda parter. ha de sakkunniga därför ansett rikets underrätter böra vara i lika mån behöriga att handlägga lufträttsmål. Luftlänsstyrelsen vill härtill anföra. att en vinst säkerligen skulle uppnås. därest Iufträttsmålens handläggning centraliserades till viss avdelning vid Stockholms rådhusråitt. Med hänsyn till de av de sakkunniga illllÖrdil olägenheterna samt då luftfartsstyrelsen alltid ställer sin expertis till domstolarnas lörfog-ande. har styrelsen emellertid intet _vrkztnde i frågan.”

192 Bilaga I SOU l976:70

Under de lO år som gått sedan luftfartslagen trädde i kraft den l januari 1962 har vissa erfarenheter vunnits i denna fråga. Sålunda har lufträttsmålens antal blivit större och målen samtidigt alltmer invecklade. särskilt de mål som röra kollisionstillbud. där de invecklade trañkledttmgsprocedttrertta ställt såväl domstolar som åklagare infor problem. Antalet mål har emellertid icke ökat i så hög grad att någon domstol eller åklagare torde ha vunnit större erfarenhet av luftråittsntål. Samtidigt har ett ökat uppträdande av advokater på svarandesidzttt, i vissa fall med egen erfarenhet som förare av Iuftfartyg. medfört att åklagare. trots den expertis luftfartsverket ställt till förfogande. ofta torde haft en svår ställning. Luftfartsverket som i sitt yttrande angående lufträttssakkunniges forslag icke haft något bestämt yrkande i frågan, har nu funnit att frågan ånyo bör diskuteras. En tänkbar möjlighet är att luftrâittsmålett - trots de invändningar som kunna göras om besvär och resekostnader for parterna bör behandlas vid allenast en domstol eller eventuellt en domstol inom varje hovrätts domsområde. Enligt vad luftfartsverket har sig bekant skall utredning nu verkställas om inskrivning av privaträttsligtt rättigheter och om luftfartytgsregistret. Avsikten är att ernå likformighet med de itya bestämmelserna på fastighetsrättens område. Luftfartsverket vill for sin del föreslå att frågan om forum i luftrâittsntål överlämnas till nämnda utredning. l den slutliga handläggningen av detta ärende har deltagit getteraldirektören Winberg. avdelningsdirektören Nylund, föredragande, samt överini genjören Nordström.

LUFTFARTSVERKET

Henrik Winberg

Erik Nit/und

2 över

Bilaga Sammanställning av yttranden ut-

redningens PM angående översyn av

lagstiftningen om registrering av och

rätt till

inskrivning

av

luftfartyg

m. m.

Innehåll

l Inledning . 193 Enkätinstanser . . . . . . . . . . . 193 3 Enkätpromemorian och yttrandena över denna . 196 3.1 Allmänt 196 3.l.l Promemorian 196 3.1.2 Yttrandena 196 Hovrätten Luftfartsverket Advokatsamfundet Kronofogdeforeningen Saab-Scania 3.2 Registrering av luftfartyg 198 3.2.1 Promemorian 198 3.2.2 Yttrandena 198 Hovrätten lnskrivningsmyndigheten Luftfartsverket Chefen for flygvapnet Advokatsamfundet Bankförertingen Allmänflygföreningen Saab-Scania 3.3 Nationalitetsvillkoren 201 3.3.1 Promemorian 201 3.3.2 Yttrandena 201 Hovrätten Luftfartsverket Advokatsamfundet Bankforeningen Allmänflygforeningen Saab-Scania 3.4 Luftfartygsidentiñering 201 3.4.] Promemorian 201 3.4.2 Yttrandena 202 Hovrätten

194 Bilaga 2

lnskrivningsntyndigheten Luftfartsverket Advokatsamfundet Kronofogdeforeningen Saab-Scania 3.5 lnskrivning av äganderätt 203 3.5.1 Promemorian 203 3.5.2 Yttrandena 203 Hovrätten lnskrivningsmyndigheten Luftfartsverket Advokatsamfundet Allmänflygföreningen Sztab-Scania 3.6 lnteckning i Iuftfartyg 204 3.6.1 Promemorian 204 3.6.2 Yttrandena 205 Hovrätten lnskrivningsmyndigheten Luftfartsverket Advokatsamfundet Bankföreningen Kronofogdeforeningen Saab-Scania 3.7 lnskrivning av nyttjanderätt 207 3.7.1 Promemorian 207 3.7.2 Yttrandena 208 Hovrätten Luftfartsverket Advokatsamfundet Bankforeningen Saab-Scania 3.8 Luftpanträtt och retentionsrâitt 209 3.8.1 Promemorian 209 3.8.2 Yttrandena 209 Hovrätten Inskrivningsntyndigheten Luftfartsverket Advokatsamfundet Bankföreningen Saab-Scania 3.9 under byggnad 210 Luftfartyg 3.9.1 Promemorian 210 3.9.2 Yttrandena 210 Hovrätten 1nskrivningsmyndigheten Luftfartsverket Advokatsamfundet Bankforeningen

Bilaga 2 195

Saab-Scania 3.10 Tillbehör till luftfartyg . . . . . . . . . . . 211 3.l0.l Promemorian . . . . . . . . . . . 211 3.l0.2 Yttrandena . . . . . . . . . . . . 212 Hovrätten lnskrivningsmyndigheten Luftfartsverket Advokatsamfundet Bankföreningen Saab-Scania 3.11 Registermyndigheten . . . . . . . . . . . . 213 3.ll.l Promemorian . . . . . . . . . . . 213 3.11.2 Yttrandena 213 Hovrätten lnskrivningsmyndigheten Luftfartsverket Advokatsamfundet Bankforeningen Saab-Scania 3.12 Lagtekniken . . . . . . . . . . . . . . . 215 3.12.l Promemorian . . . . . . . . . . . 215 3.l2.2 Yttrandena . . . . . . . . . . . . 216 Hovrätten lnskrivningsmyndigheten Luftfartsverket Advokatsamfundet Bankforeningen Saab-Scania

l Inledning

Utredningen beslöt vid sammanträde den 17 augusti 1972 att genom en enkät inhämta synpunkter från sakkunniga myndigheter och intressesammanslutningar inom Iuftfarten på den åt utredningen uppdragna revisionen av lagstiftningen om luftfartygs registrering och om inskrivning av rätt till luftfartyg m. m. Med anledning härav upprättades inom utredningen en promemoria, dagtecknad 1972-09-06, vari redogjordes for utredningens direktiv och redovisades ett antal spörsmål som väntades bli aktuella under revisionsarbetet.

2 Enkätinstanser

Hos följande myndigheter hemställdes om yttrande över enkätpromemorian: hovrätten for övre Norrland, lnskrivningsmyndigheten i Stockholms domsaga, luftfartsverket och chefen for flygvapnet. Följande sammanslutningar bereddes tillfälle att yttra sig: Sveriges advokatsamfund. Svenska bankföreningen, Föreningen Sveriges kronofogdar,

196 Bilaga 2

Svenska llygförsäkringspoolen, Aktiebolaget Aerotransport, Kungl. Svenska Aeroklubben, Svenska Allmänflygföreningen och Sziab-Scanizi Aktiebolag. Yttranden över promemorian har inkommit från hovrätten, inskrivningsmyndigheten, luftfartsverket. chefen för flygvapnet, advokatszimfundet (genom sin styrelse). bankföreningen. kronofogdeforeningen. allmänllygföreningen och Saab-Scania.

3 Enkätpromemorian och yttrandena över denna

3.1 Allmän!

3.1.1 Promemorian: Enligt direktiven skall utgångspunkten för utredningens verksamhet vara de nya fastighetsrättsliga inskrivningsreglerna och motsvarande sjörättsliga regler, närmast sådana de upptagits i ett den 26 april 1972 till lagrådet r_emitterat förslag till ändringar i sjölagen m. m. (numera prop. 1973:42). Vidare skall utredningen, i den mån det visar sig behövligt för att nå en anpassning till motsvarande sjörättsliga regler, utarbeta förslag till nya lagregler om luftfartygs nationalitet, tillbehör till luftfartyg, luftpanträtt och exekution i luftfartyg. Utredningen har också att uppmärksamma frågan om det behövs lagregler i motsvarande hänseenden beträffande luftfartyg under byggnad.

3.1.2 Yttrandena Hovrätten: Hovrätten ser med tillfredsställelse, att de lufträttsliga inskrivningsreglerna nu överarbetas. Denna överarbetning bör såvitt möjligt följa samma principer som de som genomförts i fråga om de fastighetsrättsligzi inskrivningsreglernzi och som föreslås i fråga om de sjörättsligzi inskrivningsreglerna. Undantag från dessa principer bör förekomma endast där luftfartens förhållanden ;aåkallztr en zivvikzinde reglering och särskilt när det förzinledes av lulträttsliga internationella konventioner. Så kan emellertid ofta vara fallet, eftersom den tid längesedan är förfluten. då lufträtten i huvudsak var en efterbildning av sjörätten. Särskilt i offentligrättsligt avseende har den internationella luftratten utvecklats på ett genomgripande sätt. framför allt genom den i Chicago 7.12.1944 undertecknande konventionen angående internationell civil luftfan (Chicagokonventionen) med dess annex. 1 förevarande sammanhang är annex 7, Aircraft Nationality and Registration Marks, av särskilt intresse. Lu/i/árIsve/“kzils Utmärkande för den civila luftfarten är dess internationella karaktär. Sverige har anslutit sig till den internationellzi luftfartskonventionen (Chicagokonventionen) och är medlem av lnternationellzi civila luftfartsorgzinisationen lCAO. Detta innebär att Sverige även skall iakttaga bihangen (annexen) till Chicagokonventionen, för närvarande 16 stycken. Annex 7 Aircraft Nationality and Registration Marks torde vara det mest betydelsefulla för utredningens uppdrag. Sverige har även biträtt den i Geneve år 1948 avslutade konventionen rörande internaitionellt erkännaintle av rätt till luftfartyg lGenevekonventionen). - 1 detta sammanhang bör även nämnas det nära nordiska samarbetet på lufträttens område, som bland

197 Bi/agra 2

amnat resulterat i luftfartslzigzir. vilka på alla väsentligare punkter är praktiskt taget identiska. ÅdtUlmIs(lII1/iIII(/(I.' Styrelsen har i yttrande av den 1 april 1971 uttalat att sjölzigskommitténs betänkande synes väl övervägt och väl motiverat. varför styrelsen tillstyrkt den föreslagna lagstiftningen. Det synes styrelsen vara praktiskt och ändamålsenligt att den luftråittsliga regleringen av motsvarande frågor så nära som möjligt zinpasszis efter den sjörättsligzt. Detta är naturligt inte bara på grund av rättsområdenas parallellitet utan även därför att det ur rättssäkerhetssynpunkt är önskvärt med så få särregleringztr som möjligt inbördes inom de olika transportområdenzi. Styrelsen kan inte se att något hinder möter mot att anpassa den blivande lufträltsliga lagstifzningen efter pågående reformarbete inom sjörätten och förordar således en sådan lösning. › Styrelsen vill vidare betona vikten av att den svenska lagstiftningen så löljsamt som möjligt anpassas till rättsläget inom ledande luftfartsländer med tanke på luftfartens internationella karaktär. Styrelsen är medveten om de svårigheter som härvid löreligger med hänsyn till den begränsade räckvidden av 1948 års konvention rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg. Det är likväl väsentligt att det svenska regelsystemet om registrering av luftfartyg och inteckning i luftfartyg inte innehåller bestämmelser som sett ur ett internationellt perspektiv kan te sig säregna. Krax:rg/iøgø/e/örcøningen. För att inte zilltfor stora tillämpningssvårigheter skall uppstå i de sällsynta exekutionsfallen vill föreningen framhålla vikten av att de lufträttsliga reglerna i all den utsträckning som det är möjligt överensstämmer med de sjörättsliga. .Saab-Scania: Gällande lagstiftning om inskrivning av rätt till luftfartyg är meddelad genom lagen den 12.5.1955 (SFS nr 227-244). Luftfartslztgen den 6.6.1954 innehåller bestämmelser om registrering, nationalitet, bärgning, luftpzinträtt m. m. ifrågavarande lagbeståimmelser är huvudsakligen tillämpliga på civila luftfartyg. För svenska militära luftfartyg gäller de bestämmelser Konungen eller den Konungen bemyndigar utfärdar. Vi förordar att denna gränsdragning mellan militära och civila luftfartyg upprätthålles även i en ny lag, vilket även överensstämmer med Chicagokonventionen 1944. som antagits av Sverige. Härtill må dock framhållas att någon definition på luftfartyg icke finnes i lagen och heller icke någon skarp gränsdragning mellan

militära och civila luftfartyg. Särskilt hänvisas till

Kungl. Kungörelse 1949:614 angående förbud mot utförsel från riket av krigsmateriel §3. vari stadgas att chefen för handelsdepartententet i brådskande fall må förordna, att kungörelser skall under viss kortare tid tillämpas även i fråga om vara, som ej är upptagen i bilagan. men kan få militär användning. Detta innebär att ett civilt luftfartyg kan genom ett beslut från chefen för handelsdepartementet bli militärt med de följder detta kan få på grund av en kommande lags olika behandling av militära och civila luftfartyg. - Utredningen har erhållit i uppdrag att utarbeta förslag till lagregler rörande inskrivning av rätt till luftfartyg m. m., varvid utgångspunkten skall vara de nya fastighetsrâittsligzt inskrivningsreglernzi och motsvarande sjörättsliga regler. som de utformats i ett den 26 april 1972 till lagrådet remitterat förslag till ändringar i sjölztgen. Detta synes naturligt med hänsyn till de likheter som löreligger mellan betingelserna för sjöfarten och luftfarten och den förenkling i till-

198 Bilaga 2

Iämpningen och rättssäkerhet, som härigenom skulle vinnas. Å andra sidan vill bolaget, med hänsyn till den internationalisering som skett inom luftfarten och som redan tagit sig uttryck i ett flertal internationella konventioner, framhålla det som önskvärt, att här berörda frågor får en laglig reglering, som så nära som möjligt ansluter till den som gäller internationellt och särskilt hos de ledande luftfartsnzttionernzt. De företag, som i särskilt hög grad kommer att bli berörda av den nya lagstiftningen, är de stora flygbolagen, som utövar reguljär lufttralik, enkannerligen SAS samt Saab- Scania som tillverkare av luftfartyg. Eftersom SAS beretts tillfälle att yttra förutsätter vi, att de särskilt kommer att beakta sig över utredningen de frågor, som har bäring på flygtralikbolztgens intressen medan bolaget önskar av betydelse för Saab-Scania som tillverkare av lämna synpunkter även om också andra och allmänna frågor här nedan kommer att flygplan beröras. - Saab-Scanias huvudsakliga tillverkning av flygplan har avsett militära flygplan för svenska försvaret men en ansenlig export har även ägt rum. Även civila flygplan har funnits på tillverkmngsprogratttntet. Under 1950-talet tillverkades ett passagerarllygtalztn med plats för 24-30 passagerare. Samtidigt och fram till slutet av 1960-talet tillverkades ett skolflygplan, som levererats till ett flertal länder i och utom Europa. Det enda civila projekt f. n. under tillverkning är ett skolflygplan. Däremot är bolaget part i ett internationellt konsortium, som projekterar tillverkning av ett medelstort passagerarflygplan med plats för 150-250 passagerare. Även andra civila projekt studeras. Det internationella konsortium bolaget inträtt i för projektering av ett passagerarflygplan är ett uttryck för att endast de allra största flygplantillverkarna företrädesvis i USA kan uppdrivzt tillräckligt kapital för att ensamt finansiera ett dylikt projekt. Inom Europa går flygplantillverkarna tillsammans för att gemensamt lösa dessa frågor. Detta beoch nödvändigheten för flygplantillverkaren att kunna lyser önskvärdheten utnyttja luftfartyg under byggnad som säkerhet För inteckning.

3.2 Registrering av luft/intyg

3.2.1 Promemorian: Det blir anledning att pröva huruvida luftfartygsregistreringen helt eller delvis bör bygga på registreringsrätt eller registreringsplikt och huruvida skillnad efter konstruktion, art, användning osv. Vidare får bör göras på luftfartyg det övervägas om nuvarande ordning att innehav av luftvärdighets- och, i viss utsträckning, miljövärdighetsbevis är en förutsättning för registrering kan bibehållas med hänsyn till de viktiga rättsverkningar som en reformerad om rätt till luftfartyg kan komma att knyta till registrering och lagstiftning inskrivning. Det kan bli aktuellt att undersöka om kravet kan begränsas så att innehav av sådana bevis i stället endast skall utgöra förutsättning för att luftfartyg skall få användas till luftfart.

3.2.2 Yttrandena Hovrätten: Vad först beträffar frågan, huruvida luftfartygsregistreringen helt eller delvis bör bygga på registreringsriitt eller registreringsplikt och huruvida

Bilaga 2 199

skillnad bör göras på luftfartyg efter konstruktion, art, användning osv. vill hovrätten understryka, att rådande lufträttsliga bestämmelser, som bl. a. beaktar att det finns olika slags luftfartyg, torde stå i överensstämmelse med den internationella reglering, som sedan länge råder och som på ett helt annat sätt än i fråga om sjögåeitde fartyg har universell tillämpning. Hovrätten kan ej finna att det är påkallat eller önskvärt att på något sätt söka avvika från denna internationella reglering. De praktiska behov som kan ha uppstått under senare tid torde bli anmälda av andra remissinstanser än hovrätten. - Beträffande åter frågan, huruvida innehav av luftvärdighetsbevis eller miljövärdighetsbevis bör vara en förutsättning för registrering, synes från de synpunkter som hovrätten närmast har att företräda väl kunna övervägas den av utredningen skisserade ordningen. las/uivnirzgsnzjvzdig/leran: Det nya register, som kan antagas bli inrättat för luftfartyg, förutsättes vara avsett för såväl offentligrättslig registrering som privaträttslig inskrivning. Beträffande ett sådant register bör registreringsplikt föreligga för alla verkliga luftfartyg oavsett storlek. Undantag bör i administrativ ordning kunna göras för luftfartyg av särskild beskaffenhet, jämför 14 kap. l ä luftfartslagen, samt för militära luftfartyg och andra luftfartyg. som nyttjas uteslutande för statsändztmål och ej för affzirsdrifnjämför l5 kap. l och 2 §§ samma lag. Det vore för övrigt Önskvärt att man på lufträttens område i analogi med vad som föreslås för sjörätten kunde göra en begreppsbestämning för de luftfartyg, för vilka registreringsplikt skulle _ föreligga. Ett särskilt offentligrättsligt register för övriga luftfarkoster kunde övervägas efter förebild av det i sjölagsförslaget upptagna båtregistret. Innehav av luftvärdighetsbevis synes väl inte med nödvändighet böra krävas för registrering av luftfartyg. Några garantier för att ett redan registrerat luftfartyg i alla skeenden är luftvärdigt kan inte anses föreligga trots nuvarande bestämmelser om tillsyn och återkommande besiktningar, jämför 3 kap. l och 2 §§ luftfartslagen. Med hänsyn till säkerhetskraven bör man emellertid inte utan starka skäl ändra nuvarande ordning med skyldighet att redan vid registreringen förete luftvärdighetsbevis. Olägenheterna härav torde i väsentlig mån kunna undanröjas om i analogi med sjölagsförslaget möjlighet till registrering av luftfartygsbygge och inskrivning av rätt till sådant bygge infördes, vilket för övrigt redan tidigare övervägts. se NJA 1955 del ll sid. 160. Ll_I/l/áII.St'?I'/\'PI.' De internationella regler. varav Sverige är bundet, uppställer inget krav på att luftvärdighetsbevis skall föreligga innan ett luftfartyg får registreras. De flesta, om än ej alla, staters luftfartslagstiftning innehåller dock en regel av denna innebörd. Det finns vissa påtagliga fördelar med en regel som innebär att en anordning ej kan införas i luftfartygsregistret förrän luftvärdighetsbevis utfärdats för den. l vissa fall kan det vara tveksamt om en anordning skall betraktas som luftfartyg eller ej. Om luftvärdighetsbevis måste föreligga före registrering elimineras risken- för att i luftfartygsregistret införs anordningar som ej är att anse som luftfartyg. För att en lagstiftning, som medger inteckning av luftfartyg. skall fungera tillfredsställande, är det av stor vikt att varje luftfartyg, som införs i luftfartygsregistret. är tillfredsställande identilierat så att det, exempelvis vid en exekutiv försäljning av ett luftfartyg, ej uppstår tveksamhet om vilken luftfartjtgsindivid som trantsatts till säkerhet för intecknad skuld. Luftfartyg

200 Bilaga 2 SOU l976:70

identifieras genom angivande av typbeteckning och tillverkningsnummer. Fastställandet av korrekt typbeteckning och tillverkmngsnuntmer ingår som ett moment i grundbesiktningsförfarartdct enligt l5§ luftfartskungörelsen (se bifogade BCL-L l.l l). Enligt luftfartsverkets erfarenhet i samband med s. k. interimsregistreringt särskilt av forsta luftfartyg av viss typ, är före utfärdande av luftvärdigltetsbevis tillgängliga uppgifter om typbeteckning och tillverkningsnummer ibland ganska osäkra. Det har också förekommit att luftfartyg interimsregistrerats under felaktiga typbeteckitingztr och ofullständiga tillverkniitgsnummer, vilket upptäckts i samband med utfärdande av det luftvärdighetsbevis, som enligt nu gåillztttde svenska regler måste föreligga före slutlig registrering. Om reglerna ändras så att luftvärdighetsbevis ej längre utgör förutsättning för registrering. bedömer luftfartsverket att det kommer att finnas en viss risk för att i enstaka fall uppgifterna i luftfartygsregistret om typbeteckning och tillverkningsnuntmer kommer att avvika från ntotsvarande uppgifter i luftvärdighetsbeviset. l en sådan situation måste rimligen uppgifterna i luftvärdigltetsbeviset äga vitsord frantför uppgifterna i Iuftfartygsregistret. eftersom de förstnämnda är de säkrare. Det undandrar sig luftfartsverkets bedömande i vad mån man i registreringsförfzirzutdet kan tillskapa en särskild identifieringsprocedur som är lika saker som den som sker vid grundbesiktningen. C/Icf/inz_RiIj/ÅVgva/JIMI: Krigsmaktens flygplaninnehztv bedöms huvudsakligen inte komma att beröras av vad som behandlas i utredningens promemoria. För enstaka flygplan kan visserligen tillfällig civilregistrering förekomma för speciellt ändamål under en begränsad tid. Därvid synes dock inte de av utredningen upptagna frågeställningarna komma att aktualiseras. Av bland annat sekretesskäl torde det heller inte vara tänkbart att föra in krigsmaktens flygplan i någon form av offentligt register. /f(fl()/((1IS(lI71/fII7(/?l3 Styrelsen anser det vara naturligast att den nya lagstiftningen utgår från en registreringsplikt av alla luftfartyg. Skulle så ske. kan det vara befogat att inte anknyta registreringen till luftvärdigheten eller andra förutsättningar för luftfartygets användande till luftfart. Bestämmelser hårom kan i stället oberoende av registreringen meddelas i annan ordning. Bazz/tj/örmzirzgeri: En förutsättning för den i promemorian antydda regleringen är enligt bankföreningens åsikt, att inskrivningsregistret för luftfartyg - liksom utdrag ur registret - alltid kommer att utvisa huruvida för visst luftfartyg finns sådana bevis. som skall utgöra förutsättning för att luftfartyget skall få användas till luftfart. AI/n:än/lvg/Eirøningen: Då luftfanygsregistret ej omfattar mer än ca l 300 flygplan finns ej anledning att skilja dem åt efter konstruktion. användning m. m. Åtskillnad finns redan i dag då luftfartyg av visst slag har reserverade bokstavskombinationer. Luftvärdighetsbevis och ntiljövärdighetsbevis bör även framdeles vara förutsättning för registrering. då denna är ett synbart tecken på att luftfartsmyndigheten har godkänt flygplanet. Saab-Scania: Beträffande frågan om registreringsplikt eller registreringsrätt föreskriver gällande lag registreringsplikt för drivande av luftfart. vilket överensstämmer med internationella regler. Härifrån är undantagnzt ntilitärtt flygplan. som följer särskilda regler. Några andra undantag beroende på konstruktion och användning synes svårligen böra göras. lnom detta område synes den internationella regleringen ha en särskild tyngd.

Bilaga 2 201

3.3 NaIlona/itersvil/koren 3.3.1 Promemorian: Sjölagsförslaget sänker det nuvarande kravet på två tredjedelars svenskt delägarskap till krav på enkel svensk ägarövervikt och godtar som ägare av svenskt fartyg varje erkänt svenskt rättssubjekt. Det ställningstagandet har rönt väsentlig inverkan av att Förslaget knyter så vittgâende rättsverkttittgar till inskrivning att inga skepp i övervägande svensk hand ansetts böra ställas utanför möjlighet till inskrivning här i landet. jämkning av det luftråittsliga kravet på att luftfartyg för registrering i Sverige skall vara helt i svensk hand kan aktualiseras på motsvarande sätt.

3.3.2 Yttrandena Hovrärlwi: Hovrätten motsätter sig ej att frågan utreds. Lzçllftiitsvorlrel. l denna fråga ltäitvisas till i kopia bifogade Kungl. Majas beslut av den 27 augusti 1970. som utvisar att ett i Sverige registrerat aktiebolag kan vara infört i luftfartytgsregistret som ägare till luftfartyg. även

om aktierna ej till någon viss angiven del tillkommer svenska rättssubjekt.

Ett genomförande av tanken på enkel svensk iigatröxtervikt, skulle innebära att ett luftfartyg kunde vara infört i luftfartygsregistret med såsom ägare exempelvis en utländsk medborgare och två svenska aktiebolag med övervåigttnde utländskt inflytande. En sådan ordning kan vara diskutabelt ur luftfartspolitisk synvinkel. A(lm/raIsa»1/iuuI0I. En mot sjölztgsförslaget svarande lösning för luftfartens del synes vara naturlig. i synnerhet som de nationella intressen som kan finnas att beakta i samband med luftfart är väl tillgodosedda i form av regler om rätt att driva trafik med luftfartyg i Sverige eller till eller från riket. Bank/örwii/igrwi. Enligt bankföreningetts mening bör varje luftfartyg. som har ett dominerande svenskt ägande. kunna registreras här i landet. På grund håirziv bör för Iuftfanygens del införas regler överensstämmande med dem som i detta avseende föreslagits för sjörättens vidkommattde. nämligen att kravet på svenskt delägarskap bestäms till enkel svensk åigarövervikt. Al/märi/lixq/öi-c»:ingen: Ett sänkt krav på svenskt ägareskztt) till 2/3 mäste uppfattas som positivt. Den utländske delägaren bör dock få möjlighet att med sitt i hemlandet utfärdade certifikat llygzt svensk-registrerade llygplztn utan begränsningar. Saab-Scania: Bolaget anser det önskvärt. att denna fråga utredes för att åstadkomma en förändring av gåillztnde lag så att enkel svensk ägztrÖverVikt. i likhet med sjölztgsförslztget. räcker for att luftfartyget skall ha svensk nationalitet.

3.4 Lu/i/czrrvgs /Z/e/zti/ioring 3.4.1 Promemorian: Fartyg identifieras bl. a. genom nanm. hemort och igenkåinningssignztl tsignatlbokståiver). Sjölagslörslztget reglerar itamnskicket sa att skeppsnztntn mas-

202 Bilaga 2 SOU l976:70

te tydligt skilja sig från andra skeppsnamn och bygger ut reglerna i ämnet så att skeppsâigare genom inskrivning kan forbehålla sig bruk av visst eller vissa skeppsnamn. Hemorten som hittills haft både jarivztt- och processrilttslig betydelse får endast processrättslig sådan men denna kompletteras i ett till sjölztgsförslaget anknutet, även det till lagrådet remitterat exekutionsrättsligt lagförslag så att s. k. distansutmåitning möjliggörs. Signalbokståivernzt utnyttjas som en slags universalkod för identifiering i skepps och skeppsbyggnadsregistren såväl som i andra sammanhang;jfr lagrådsremisseiu s. l45 och 224. Utredningen torde komma att överväga i vad :nån de lösningar på identifieringsproblemett som valts för sjörätteits del bör efterbildas inom lufträtten.

3.4.2 Yttrandena Havrii/Imi: Eftersom hithörande lörhftllzitttleit på lufträttens område iir föremål för en noggrann internationell reglering. kan hovrätten icke finna att någon utredning ltärvidlag är påkallztd. I;15k/m:inggsnzjwu/iu/tman. l denna del hänvisas endast till redan gällande bestämmelser om nationalitets- och registreringsbeteckningar för svenska luftfztnyg. vilka synes fullt tillfredsställande lösa eventuellt uppkommande identifieringsproblem. Lzq/i/árlsverkel: Beträffande frågan om identifiering av luftfartyg är luftfartsverket bundet av bland annat Annex 7. mom 2.3. Enligt detta moment skall varje stat från den serie nationalitetssymboler som tilldelats staten av lnternzttionella teleunionen utvälja nationalitetsbeteckning och meddela den till lCAO. Enligt mom. 2.5 skall registreringsbeteckningen bestå av bokstäver, siffror eller en kombination av bokstäver och siffror. Verket motsätter sig bestämt en identifiering på annat sätt än som anges i Annex 7. Något processrättsligt behov av att införa särskild hemon för luftfartyg föreligger inte med hänsyn till nuvarande forumregler. Az/vøkaIsam/i/nzløt: Styrelsen har ingen uppfattning om något ändrat identilieringssystent är erforderligt för luft fartygs del. Möjligen kan bestämmelser om hemort för luftfartyg efter sjörättsligt mönster ha vissa fördelar nåirntast ur exekutionssytnpunkt. Under denna rubrik hari promemorian även berörts den s. k. distansutmáitningen. Styrelsen anser att de praktiska svårigheterna att genomföra en sådan utmätning är så stora att institutet ifråga inte bör införas. K:uno/ogø/c/Eirwi/rigwi. Vid utmätning av lösören händer det ibland att identifikationssvårigheter uppstår. Särskilt är detta fallet när gäldenären underlåter att inställa sig vid utsatt förråittning. Föreningen vill därför franihåillzt önskvärdheten av att identilikationsfrågzttt ägnas särskild uppmärksamhet. Enligt föreningens erfarenhet har det på senare år blivit allt mera vanligt att gäldenärer på olika sätt försöker undanhållzt egendom från utmätning. För att inte exekution av luftfartyg skall försvåras bör därför möjlighet till distansutmâitning av sådana objekt finnas. .Suab-Scania. Dessa frågor är föremål för noggrann internationell reglsrirng på ett såvitt för oss bekant godtagbart sätt, varfor utredning syftande till nationella regler av annan natur icke synes önskvärd.

Bilaga 2 203

3.5 Inskriwzing av äganderätt 3.5.1 Promemorian: Varken sjörätten eller lufträtten har någon full motsvarighet till fastighetsrättens lagfartsinstitut. SjölagsFörslaget innebär emellertid ett närmandc av sjörätten till fastighetsrätten i detta hänseende. Det avses ske utan att skeppsköpet och skeppsbyggnztdsztvtalet underkastas något krav på skriftlig form (jfr fastighetsköpet). Enligt Förslaget Föreligger inskrivningstalikt för fullbordade förvärv medan rätt ges till inskrivning av ofullbortlade liârvärv med anteckning i skepps- eller skeppsbyggnttdsregistret om villkor varav lörvärvet beror. Även vissa andra Förvärvsvillkor skall efter fastighetsrättslig förebild antecknas i registret. Till inskrivningen av Förvärv knyts väsentliga rättsverkningar såsom sakrättsskydd För Förvärvet. intecknings- och panträttslegitimation, processlegitimation m. m. Registrets innehåll får långtgående publicitetsverkan. l vissa delar vilar Förslaget på 1967 års internationella konvention om sjöpantråitt och fttrtygshypotek; jfr 1948 års konvention rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg. - En motsvarande ordning kommer att övervägas För lufträttens del. Det blir därvid angeläget att utröna i vad mån de Iufträttsliga reglerna kan uniformeras med i Första hand de sjörättsligtt, sådana dessa kan väntas komma att gestalta sig enligt lagstiftning på grundval av sjölagsFörsIaget.

3.5.2 Yttrandena Hovrätten: Hovrätten tillstyrker, att Frågan om privaträttslig inskrivning av äganderätt till luftfartyg nu upptas till Förnyat övervägande. lnskrivningsmyndigheten. lnskrivningsplikt bör Föreskrivas För fullbordade Förvärv av luftfartyg, som enligt ovan bör registreras, medan inskrivningsrätt bör medges beträffande ofullbordade Förvärv av sådana luftfartyg. Härigenom skulle man i allt väsentligt nå motsvarighet till de bestämmelser som Förcslagits inom sjörätten i dessa hänseenden. Lzg/i/árrsiterkør: Det är riktigt att lufträtten ej har någon full motsvarighet till fastighetsráttens lagfartsinstitut. Enligt 2 kap. Iuftfartslzigen inFöres genom luftfartsverkets Försorg luftfartyg i luftfartygsregistret. Verket har intet att erinra emot att en översyn av frågan om inskrivning av äganderätt till luftfartyg sker. Verket vill emellertid redan på detta stadium understryka att verket motsätter sig tanken på en lagfartsståimtael i analogi med fastighetsrâitten. l enlighet med statsmakternas beslut har den civila luftfarten anpassats till kravet på kostnadstâickning, dvs. full täckning av det allmännas kostnader. Luftfartsverket tar betalt För sina tjänster genom passageraravgifter. landningsavgifter och parkeringsavgifter etc. Verket måste vid fastställande av avgifternas storlek ta vedcrbörlig hänsyn till kundernas Förmåga att bära kostnaderna och prioritera önskvärda fttgåirtler. De penningmetlel. som skulle inllyta genom lagfartsstäntplzif skulle icke komma den civila luftfarten tillgodo utan levereras in till statskztsszin i stort. Detta vore enligt verkets mening till skada För den civila luftfancns utveckling och strider mot de principer som kommit till uttryck i statsmakternats beslut 1967 angående Iuftfansverkets verksamhet och orgatnisation. At/VO/(aIS(lIn/iIII(/(*I. Den väsentliga Förstärkning av rättsverkningztrnzi av

204 Bi/aga2 sou l976:70

inskrivning av äganderätt till fartyg som föreslås för sjörätteits del har styrelsen funnit ändamålsenlig och ägnad att undanröja åtskilliga oklarheter och tolkningssvårigheter. Situationen kan ;intas vara densamma for lufträttens del, och styrelsen förordar därför en likartad lösning av rättsverk- ningarna av registrering. Sjölagsförslztget innebär vissa nyheter rörande villkorad ägaitderättsövergång. Styrelsen finner det sannolikt att en motsvarande lösning för luftfartens del kan vara praktisk och erbjuda möjlighet att komma till rätta med problemen i samband med kreditlörsåiljningttr av luftfartyg. Den reglering som nuvarande luftfartslagens 2 kap. l0§ zinvisar synes inte »tara äntlamålsenlig. l detta szunmanhztng bör måhända den eventuella förekomsten av leasingavtztl rörande luftfartyg närmare övervägas. øf//HlÖlJ/flg/fÅ/Pllf/LQU/l.' Föreningen anser. att förslaget, att medge rätt till inskrivning av ofullbordzitle förvärv med anteckning i luftfartygsregistret om villkor varav förvärvet beror, enbart skulle gagna rättssäkerheten för l äganderätten till flygplan i fraimtiden. Som fallet är i dag kan ej llygplzin, som säljs med äganderättsförbehåll, registreras på avbetalningsköparen. l stället måste köparen presentera en bill of sale med innehåll att äganderätten helt och hållet har övergått på honom trots att han kan vara bunden \ av ekonomiska åtaganden, som ej redovisas öppet. Såiljzireit har med nu- Å varande regler ej heller möjlighet till återtagning, som föreligger enligt avbetalningslagen. Om villkoren för ofullbordade förvärv genom inskrivning å kan ges offentlighet. kanske flygplansåiljztren får större möjligheter att fi- I nansiera sin försäljning, vilket i sin tur kan medföra ett ökat utbud av flygplan och verka stimulerande på allmänfLvgets utveckling- lnskrivning 3 av ofullbordade förvärv av luftfartyg under byggnad med anteckning om lörvärvsvillkor kan på ovan beskrivet sätt verka stimulerande på hem-byggeaktiviteten. S(iab-.St'z:riizi.' l-luruvida införandet av en obligatorisk inskrivning av förvärv av luftfartyg är önskvärd undandrager sig f. n. bolagets bedömande. Anteckning av ägaren sker enligt gällande lag vid registrering av luftfartyg. Samma anteckning över ägarna till luftfartyg kan begäras vid uttagande av inteckning. Om jämförelse med fastighetsrätten göres. skulle inskrivning av äganderätt till luftfartyg förenas med avgift och skulle detta med hänsyn till luftfartygs värde medföra en kostnad av långt ifrån försumbar storleksordning. Bolaget har dock intet att erinra mot att frågan i hela sin vidd göres till föremål for utredning.

3.6 inteckning i /zq/jt/árryg

3.6.1 Promemorian: l fråga om inteckning i luftfartyg blir utredningens uppgift i första hand att med utgångspunkt i 1948 års konvention rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg reformera lagstiftningen på området med die nya fastighets- och sjörättsliga reglerna som förebild. Vissa avvikelser kan dock bli aktuella. - Varken ifråga om fatstiglwet. fartyg eller luftfartyg iir zindelsinteckning tillåten. Förbudet mot sådan inteckning bibehålls i sjölagsforslziget. Gemensam inteckning kan erhållas i flera fastigheter och i flera Iuftlartyg. lntecktuiitg i Iuftfartyg kan också omfatta rcscrvdelslziger.

SOU l976:70 Bilaga 2 205

Varken gemensam inteckning eller inteckning i reservdelslager får emellertid motsvarighet i sjörätten enligt sjölagsförslaget. Spörsmålen om andelsinteckning. gemensam inteckning och inteckning i reservdelar kan inte förbigås vid en sådan översyn av de lufträttsliga reglerna som nu skall företas. Det blir anledning att pröva bl. a. om gemensam inteckning och inteckning i reservdelslager fyller ett praktiskt behov och om det i praktiken visat sig ntedföra tekniska svårigheter t. ex. vid exekution samtidigt på skilda ltåll av gemensamt intecknade Iuftfarty/g (jfr lagrådsretnissen 193).

3.6.2 Yttrandena Hnvräilwi: Självfallet bör det bli en av utredningens huvuduppgifter att helt omarbeta bestämmelserna om inteckning i luftfartyg. Vad beträffar de särskilt nämnda frågorna vill hovrätten anföra följande. Andelsinteckning synes ej böra medges utan starkt vägande skäl. och hovrätten förmodar att sådana skäl knappast torde kunna anföras. l vilken omfattning gemensam inteckning och inteckning i reservdelslager har blivit i Sverige använda institut är för hovrätten okänt. och icke heller har hovrätten kännedom huruvida några svårigheter uppstått i samband med exekution i sådana fall. l fråga om dessa institut torde andra remissinstanser komma att uppge, om tidigare rådande förhållanden numera inte längre är för handen. Ett skäl för att behålla dessa institut i svensk lufträtt är att Sverige under alla omständigheter torde vara av internationella åtaganden bundet att erkänna dessa institut och att medverka vid exekution även i fall när de föreligger. InskrivziirrusnrindLg/zelen: Reglerna om inteckning i luftfartyg respektive luftfartygsbygge bör så långt som möjligt bringas i överensstämmelse med dem som gäller för inteckning i fast egendom respektive föreslås skola gälla för skepp och skeppsbygge. Möjligheterna till gemensam inteckning och till inteckning i reservdelar har utnyttjats i mycket ringa utsträckning. Sedan lagen om inskrivning av rätt till luftfartyg trädde i kraft 1.2.1956 har 28 gemensamma inteckningar meddelats. av vilka endast 3 fortfarande gäller. och l2 inteckningar meddelats i luftfartygjåimte reservdelar, av vilka endast 2 fortfarande gäller. Under remissbehandlingen av lagen framfördes från kredithåll önskemål om att kunna sprida riskerna på olika objekt. Denna möjlighet har emellertid inte utnyttjats i nämnvärd utsträckning i praxis. Gemensamma inteckningar och inteckningar i reservdelar måste därför bedömas nästan helt sakna intresse ur kreditsynpunkt. - Eftersom gemensamt intecknade luftfartyg och reservdelar i motsats till vad som gäller beträffande fast egendom svarar primärt solidariskt för det intecknade beloppet blir förfarandet i en exekution och konsekvenserna av en sådan olika mot vad som gäller inom fastighetsrätten. vilket givetvis medför svårigheter för berörda parter och myndigheter. - Ur konventionssynpunkt synes det vara tillräckligt att vi här i landet erkänner utomlands meddelade gemensamma inteckningar i luftfartyg och inteckningar i reservdelar. medan något krav på att vi inom landet medger dylika inteckningar inte synes föreligga. - Med hänvisning till vad sålunda anförts får inskrivningsmyndigheten såsom sin uppfltttning framföra att skäl för att bibehålla möjligheterna till gemensam inteckning och till inteckning i reservdelar icke föreligger. Om dessa institut rensas bort kan regelsystentet lörenklas och överensstämmelse upp-

206 Bilaga 2

nås med vad som kan zmtagas bli gällande inom sjörättens område i detta hänseende. Lzi/i/iirisvcrkvi. Luftfartsverket anser det värdefullt om reglerna för inteckning i luftfartyg kan anpassas efter reglerna för inteckning i fastighet under förutsättning att det kan ske utan åsidosättande av 1948 års konvention. AdmkaIsuzu/initial: Styrelsen anser det uppenbart att reglerna om inteckning i luftfartyg så nära som möjligt bör anknytas till de sjörättsliga reglerna, vilka i sin tur har de nya fastighetsinteckningsreglerna såsom förebild. Nuvarande regler om inteckning i luftfartyg möjliggör gemensam inteckning i flera luftfartyg. Styrelsen ifrågasätter om detta är en rimlig ordning. som bör bibehållas. Det är svårt att föreställa sig hur exekution samtidigt skall kunna genomföras på grundval av en och samma inteckning i flera luftfartyg. som antagligen befinner sig på olika platser i olika länder. De praktiska och riskerna för rättsförluster i en sådan situation är ankomplikationernzt tagligen så stora att de överväger de fördelar som kan föreligga med gentensztmma inteckningar. Av detta skäl och för att även i detta avseende erhålla likformighet inom sjö- och lufträtt förordar styrelsen att gemensamma inteckningar inte längre bör tillåtas. Såsom ovan framhållits innebär detta att området för inteckningar i reservdelar samtidigt måste minskas, i vart fall till att omfatta delar avsedda för det intecknade luftfartyget. Styrelsen ifrågasätter om inteckning i reservdelar fyller något större praktiskt behov och om det således inte kan helt utgå för att undvika risker av kollision mellan luftfartsinteckningar och andra sakrätter. Ba/ik/iirwiiriyzwi: Möjlighet att erhålla gemensam inteckning i flera luftfrån kreditsäkerhetssynpunkt. l lagrådsremissen anfartyg är ändamålsenlig till gemensam inteckning av llera gående sjölagen föreslås ingen möjlighet skepp. Anledningen härtill synes främst ha varit att ett sådant system - - till praktiska enligt vad som sägs på sid. 193 i lagrådsremissen inbjuder komplikationer i det fall flera skepp blir föremål för exekution ungefär samoch kanske t. o. m. i olika delar av världen. Föredragande statsrådet tidigt tillägger emellertid:

Olägenheter av sådan art har visserligen. mig veterligen inte försports i fråga om luftfartyg. Men problemet torde vara vida mer praktiskt för sjöfarten. anmärkta skillnaden och då Med hänsyn till den av departementschefen inteckning i luftfartyg kan vara av juraktiskt värde ser bankgemensam foreningen ingen anledning att slopa den nuvarande möjligheten till ge- mensam inteckning i flera luftfartyg. Enligt nu gällande regler kan inteckning i luftfartyg också omfatta reservdelslager. Utformningen av dessa vad bankföreningen erfarit i vissa avseenden vållat oläregler har enligt För att en inteckning i ett luftfartyg även skall omfatta reservgenheter. delslager fordras bl. a. att i fordringshandlingen en föreskriven specificering sker av de till luftfartyget hörande reservdelarna. Detta medför stora svåi de icke ovanliga fall luftfartygsägzireit har ett gemensamt reservrigheter delslager för ett antal luftfartyg av samma typ. En mer rationell ordning för att åstadkomma att luftfartygsinteckning också skall omfatta reserv- Vid en översyn av lagstiftningen är också att delslager är därför önskvärd. beakta lörhållztndet till bestämmelsen i 45 lagen om löretagsinteckning att

Bilaga 2 207

dylik inteckning ej omfattar sådan reservdel till luftfartyg som kan omfattas av inteckning i luftfartyg. Denna regel och nyss zintydda svårighet i vissa fall att föra in reservdelar under inteckning i luftfartyg kan tillsammans leda till att reservdelar ibland över huvud inte kan intecknas. Detta är uppenbarligen en olägenhet som borde såvitt möjligt undanröjas. - l anslutning till frågan om inteckningsreglerna vill bankföreningen också ta upp en fråga som rör bestämmelserna om pantråitt. - Genom sjölagsförslaget introduceras i sjörätten i stort sett samma panträttssystem som gäller inom fastighetsrätten. På en för kreditgivzirna väsentlig punkt ilVVlkCF dock sjölzigförslziget från jordabalkens panträttssystem. Det utvidgade godtrosskydd för pantborgenärer som efter framståillning från kreditinstitutionerna införts i fastighetsrâitten (proposition l97l:l79, SFS l97l:l209) får enligt sjölztgsförslaget ingen motsvarighet i sjörätten. Den motivering härför som återfinns på sid. 197 i lagrådsremissen anser bankföreningen bärande. Utredningen har sannolikt att för lufträttens del överväga ett godtrosskydd for pantborgenärer motsvarande det som föreslagits inom sjörätten. Bankföreningen anser en sådan reglering godtagbar också inom lufträtten. Km;iQ/åguz/c/Eircw:ingen: Enligt vad föreningen erfarit från tillämpningen av ett utmätningsfall inom Stockholms kronofogdedistrikt har praktiska svårigheter uppstått vid exekution samtidigt på skilda håll av gemensamt intecknade luftfartyg. Föreningen vill därför för sin del inte förorda att en sådan lagregel bibehålls. Saab-Scania: Omarbetning av reglerna för inteckning i luftfartyg synes vara en angelägen uppgift för utredningen mot bakgrunden av de förändringar, som fastighetsrätten genomgått på detta område och det förslag inom sjörätten. som nu föreligger. Andelsinteckning medgives ej längre inom fastighetsrätten och det undandrager sig bolagets kännedom om speciella skäl inom lufträtten motiverar en sådan inteckningsform. Gemensam inteckning och inteckning i reservdelslztgcr synes bolaget däremot värdefullt att bibehålla. Andra remissinstanser torde dock bättre kunna bedöma det nuvarande och kommande behovet härav.

3.7 inskrivning at nyltjanclvrärr 3.7.1 Promemorian: Bestämmelsen i 2:lO luftfartslagen om anteckning i luftfartygsregistret av upplåtelse av nyttjanderätt till luftfartyg torde ha rent offentligråittslig belydelse. Regler om inskrivning av nyttjanderätt till luftfartyg har ej införts trots att 1948 års lufträttskonvention tar upp inskriven nyttjztnderåitt bland de rättigheter som skall erkännas internationellt. Förarbetena (prop. l955:l3 s. 287 D hänvisar därvidlztg till problemets samband med annan lösörerätt. främst inom sjörättens ram. - Sjölagsförslaget tarej upp reglerom inskrivning av certeparti och den ståndpunkten motiveras utförligt; jfr lagrådsremissen s. ll7 lT och 213 ff. - Sedan problemet alltså behandlats i sjörätten bör det prövas också för lufträttens del.

208 Bilaga 2 SOU l976:70

3.7.2 Yttrandena Hovräinwi: Frågan om inskrivning av nyttjanderätt till luftfartyg synes vara förtjänt att ånyo övervägas med hänsyn till luftfartens förhållanden. Tilläggas bör. att sådan optionsrätt. som avses i artikel l paragraf l b i Genevekonventionen. möjligen också bör kunna inskrivas. En förutsättning härför synes dock vara, att ett påtagligt praktiskt behov därav föreligger. Ltilifárrsiiørkøt: Om nuvarande regler ej anses innebära skydd för nyttjanderätten enligt konventionen. tillstyrker luftfartsverket att sådana regler införes. Advnka:sorry/initial: 1948 års konvention och lagen den l2 maj l955 i anledning av Sveriges tillträde till denna konvention förutsåitter möjligheten att registrera nyttjanderätt till luftfartyg sann med besittning av luftfartyg förenad om av rätt att genom köp förvärva fartygetà Regler inskrivning eller sådan besittningsrätt till luftfartyg har emellertid inte nyttjanderätt införts i Sverige. För sjörättens del har frågan om motsvarande problem av certeparti utretts. delar sjövad gäller inskrivning noggrant Styrelsen lagskomntitténs uppfattning att inskrivning av certeparti inte låter sig göras med verkande skydd. Läget för luftfartens del bör i detta avsakrättsligt seende sannolikt vara detsamma. varför antagligen införande av sådana regler inte bör ifrågakomma. Ballkföl(llillj,'t'll.' För sjörättens vidkommande finns för närvarande ingen av sakrättsskydd för certepartier. Bankföreningen har emellertid reglering i olika sammanhang eftertryckligt argumenterat för införande av sådana innehåller dock inte bestämmelser härom. regler i sjörätten. Sjölagförslagct För lufträttens del får bankföreningen först framhålla att också här finns ett praktiskt behov av regler om sakrättsskydd för cenepartier. Ett sakrättsligt skyddat certepzirti kan således utgöra ett ändamålsenligt kreditinstrument. Vidare är den internationella behandlingen av inskrivna certepzirtier en annan i lufträttcn än i sjörätten. Genom antagande av 1948 års Iufträttskonvention har olika stater - däribland - försäljning Sverige åtagit sig att vid exekutiv av utländskt i viss ordning skydda cenepani i luftfartyget under luftfartyg förutsättning att certepartiet är skyddat enligt registerlandets lag. Någon motsvarande internationell reglering inom sjörätten finns ej. På grund härav bör enligt bankföreningens mening i svensk lufträtt införas regler om sakrättsskydd för certepzirtier på grund av inskrivning. Saab-.St-(uiia: Härutinttait må hänvisas till paragraf l i Genevekonventionen. där de stater som anslutit sig till konventionen, förpliktar sig att såväl nyttjanderättsaivtztl för luftfartyg å minst sex ntånzider som respektera rätt för brukare att till följd av hyresavtal förvärva luftfartyget. Hyresavtal avseende luftfartyg torde redan i dag ha en stor omfattning både för linoch charterbolag och omfattningar av sådana zwtal torde icke jeflvgbolztg kontma att minska i franttiden snarare öka. Det torde därför vara av stort värde att dessa former noga utredes.

SOU l976:7f) 209 Bilaga 2

3.8 Lzg/ipanträn och retentionsrätt 3.8.1 Promemorian: Efter sjörättslig förebild och på grundval av bestämmelser i 1948 års lufträttskonvention gäller regler om luftpanträtt till säkerhet för anspråk på bärgarlön och vissa utgifter för att bevara luftfartyg m. m. Däremot finns ej motsvarighet till sjölagsförslagets på 1967 års sjöpztnträttskonvention byggda regler om retentionsrätt till säkerhet för fordran på grund av tillverkning eller reparation av fartyg under byggnad (jfr 247,5 sjölzigsförslziget). - Både luftpanträtt och retentionsrätt hör till de problem som utredningen kommer att möta. Det praktiska behovet av dessa rättigheter får studeras. De bör också ställas mot bakgrund av i viss mån olika behandling i 1967 års sjöpanträttskonvention (art. 6) och 1948 års lufträttskonvention (art. 1:2).

3.8.2 Yttrandena HnrräI/wi: Luftpztnträtt finns enligt svensk rätt endast i de fall som motsvarar Genevekonventionen artikel lV. Någon större roll torde sådan Iuftpzintrâitt knappast spela. men - för att nämna ett exempel - eftersom Sverige enligt artikel Xl i samma konvention är lörpliktat att erkänna luftpantråitt i svenskt luftlartyg som bärgas till annan konventionsstat, synes det rimligt att ge bärgaren samma rätt. även om bärgningen skulle slutföras i Sverige. - Hovrätten tillråder att man. även om behov därav skulle anses föreligga. överväger att inrätta nya luftpanträtter endast med största försiktighet, bla. emedan nya luftpanträtter inte konventionsenligt kan utrustas med samma lörmånsrätt som existerande luftpanträtter. - Vad beträffar retentionsrätt - till vilken den i 12 kap. 2§ luftfartslagen nämnda kvarhållningsrätten ej torde böra räknas - synes sådan för närvarande endast sällan komma i fråga (se prop. 1957:69 s. 166 ff. 262 fi). Måhända kommer andra remissinstanser att anlägga nya synpunkter på behovet av retentionsrätt, i vilket fall frågan torde böra studeras med beaktande av Sveriges internationella åtaganden. Inskzivningszrivnc/Lç/zmen: Eventuell retentionsrätt bör regleras i överensstämmelse med vad som föreslås for sjörättens del. Lzi/l/ärrstterker: Luftfartsverket har inga synpunkter på denna fråga. A(Ivokalsaniliulzlel. Nuvarande regler om luftpanträtt torde ha mycket ringa praktisk betydelse, och styrelsen ifrågasätter om de inte kan utgå. Däremot kan retentlonsrätten vara av större värde. De regler i detta avseende som införts i sjölagsförslaget är betingade av behovet för varv som nybyggt eller reparerat fartyg för ofta mycket stora belopp att erhålla effektiv säkerhet för sin fordran. Det är antagligt att ett motsvarande praktiskt behov föreligger även för luftfartens del och att bestämmelser om retentionsrätt således bör införas. 1948 års konvention innehåller inga bestämmelser härom men synes lämna möjlighet öppen för giltighet av nationell retentionsrätt. Sådan kan dock endast gälla efter bl. a. inteckningar. l detta avseende måste således en konventionsbunden skillnad föreligga mellan sjörätten och lufträtten. Detta utgör dock inget skäl att för lufträttens del över huvud taget inte medge retentionsrätt. Bnrik/iirwii/rgwz. Sjölagsförslagets regler innebär bl. a. att retentionsrätten l -l

210 Bilaga 2 SOU l976:70

ges företräde framför panträtt på grund av inteckning. Denna prioritering av retentionsrätten har möjliggjorts genom att 1967 års sjöpanträttskonvention lämnat just prioritetsfrågan öppen för reglering av varje konventionsstat. Om uttryckliga regler om retentionsrätt skall införas även i lufträtten, torde dessa regler komma att utformas under hänsynstagande till innehållet i 1948 års lufträttskonvention. Bankföreningen vill anmärka att tolkar konventionen (artikel l:2) så att en Iufträttslig retentionsrätt föreningen icke kan ges företräde framför panträtt på grund av inteckning. Saab-Scania: Luftpanträtt har i svensk rätt begränsad omfattning likaså retentionsrätten. Här må blott pekas på behovet av att den som reparerar luftfartyg får säkerhet i luftfanyget för sin fordran på grund av reparationerna. Denna fråga anser bolaget bör bli föremål for utredning.

3.9 Lufrfarryg under byggnad

3.9.1 Promemorian: Sjölagsförslaget inför en ordning med fakultativ registrering av skeppsbyggen för inskrivningsändamål. Fullbordat förvärv av registrerat bygge skall inskrivas medan ofullbordat förvärv får inskrivas med anteckning om förvärvsvillkor. Bygget kan i stället avregistreras av ny ägare under förutsättning av inteckningsborgenärs samtycke. Registreringen förutsätter att bygget ut» förs här i landet. vilket är ett i 1967 års konvention om inskrivning av krav. Frågan om inskrivning av rätt till fartyg under byggnad föreskrivet rätt till luftfartyg under byggnad kommer att prövas mot denna bakgrund.

3.9.2 Yttrandena Hovrätten: Hovrätten finner det påkallat att i förevarande sammanhang åter överväga frågor. Inskrivningsnrvndigheten. Huruvida ur kreditsynpunkt behov föreligger av av och därmed även till inteckning i att införa möjlighet till registrering bedöluftfartyg under byggnad undandrar sig inskrivningsmyndighetens mande. Med hänsyn till den starkt accelerande utvecklingen på området kan det dock förmodas att ett sådant behov i varje fall kan komma att uppstå. På grund härav och med beaktande av intresset av att få ett likartat regelsystem på lufträttens och sjörättens områden hävdas att möjligheten och därmed också till inskrivning av till registrering av luftfartygsbygge rätt till sådant bygge bör införas. Registreringsplikt bör dock inte inträda förrän luftfanyget fardigbyggts och luftvärdighetsbevis utfärdats. enär någon torde vara svår att finna för Iuftrâittens del. motsvarighet till sjösättningen Lt(/i/21›Isiterk0r. Verket har intet att erinra mot en prövning av denna fråga. Advokarsang/iuu/ør: Med hänsyn till den ringa produktion av luftfartyg för civilt bruk som förekommer i Sverige är förmodligen frågan om registrering av luftfanyg under byggnad för närvarande av begränsat praktiskt intresse. Moderna betingar ytterst höga pris. vilket bl. a. intrafikflygplan nebär att frågan om säkerhet for förskott från beställaren under byggnadstiden blir aktuell. Pâ sjörättssidan har här framlagts en lösning på detta

2 211 Bilaga

problem som synes ha förutsättningar att kunna fungera väl. För den svenska luftfartsnäringen kan det måhända i internationellt sammanhang vara av värde att kunna visa på att möjlighet till registrering av luftfartyg under byggnad inföns i Sverige. Styrelsen motsätter sig sålunda inte att den lufträttsliga regleringen även i detta avseende anpassas till den sjörättsliga. Styrelsen erinrar om att nuvarande luftfartslagen i 2 kap. 11 § innehåller en till sina rättsverkningar oklar bestämmelse om provisorisk registrering i Sverige av luftfanyg som utomlands byggs för svensk räkning. Denna bestämmelse bör i vart fall inte bibehâllas i nuvarande form. Bank/öreningen: Sjölagsförslaget innehåller bestämmelser om fakultativ registrering av skeppsbyggen för inskrivningsändamål. Också i fråga om luftfartyg under byggnad är det angeläget att lagstiftningen utformas så att byggena kan utnyttjas såsom säkerhet för kredit. Enligt bankforeningens mening finns det därför skäl att för luftfanygsbyggenas del etablera en ordning motsvarande den som föreslagits beträffande skeppsbyggen. Saab-Scania: Som redan inledningsvis påtalats är anskaffande av erforderligt kapital för llygplansindustrin en vital fråga särskilt när det gäller byggnad av luftfartyg för passagerare. Kapitalbehovet för ett projekt rör sig om hundratals miljoner. Det är därför angeläget att även luftfartyg under byggnad kan bli föremål för inteckning. För närvarande kan lån erhållas mot säkerhet av företagsinteckning, där luftfartyg under i byggnad ingår förlaget. Det antages emellertid att inteckning i individuella flygplan skulle kunna belånas till väsentligt högre värde och därmed bättre svara mot flygplantillverkarens behov av kapital. lnteckningen och däremot svarande lån skulle visserligen få en relativt kort livstid, då inteckning, i likhet med sjöfartsinteckning. icke skulle kunna beviljas förrän fartyget individualiserats. l flygindustrin torde detta ske i samband med sammansättningen, då de olika delarna erhåller sina beteckningar och sammanfogas. Tiden härifrån till leverans torde röra sig om ett och ett halvt till två och ett halvt år. Kostnaderna för inteckningarnas torde därför medföra en icke uttagande oväsentlig kostnad, som emellertid måste bedömas mot fördelen av att erhålla bättre lånemöjligheter. Bolaget anser att en utredning av hithörande frågor för bolagets del är av största värde. varvid kostnaden för intecknings uttagande bör särskilt ägnas intresse med hänsyn till ett luftfartygs relativt begränsade livslängd jämfört med fastigheter och fartyg men särskilt beträffande luftfartyg avsedda att levereras på export, vilket torde bli huvudregeln på grund av den svenska marknadens litenhet.

3.10 Tillbehör ri/l Itt/i/izrlyg

3.10.1 Promemorian:

Sjölagsförslaget reglerar fanygstillbehör efter fastighetsrättslig förebild. Radioutrustning och nautisk utrustning behandlas på ett sätt som svarar mot vad som gäller tillbehör till industrifastigheter. Tillbehör till fartyg under byggnad får motsvarande reglering vartill kommer som ytterligare regler har sitt ursprung i 1967 års konvention om av rätt till inskrivning fartyg under byggnad. - Det får övervägas i vad mån det lufträttsliga tillbehörsbegreppet - som i fråga om färdiga luftfartyg i viss mån binds av 1948

212 Bilaga 2 SOU l976:7O

års lufträttskonvention - kan och bör regleras i närmare överenskomntelse med fastighets- och sjörättslig ordning.

3.102 Yttrandena Hovrätten: Det i l4§ i l955 års lag om inskrivning av ratt till luftfartyg (SFS nr 227) använda tillbehörsbegreppet, vilket bör ses mot bakgrund av definitionen å reservdelar i 4 § samma lag, överensstämmer med innehållet i Genevekonventionen anikel XVl. som bör jämföras med artikel X. Det föreligger därför enligt hovrättens mening ingen anledning att överväga att införa ett annat tillbehörsbegrepp. För övrigt synes det innebära en strävan i felaktig riktning. om man skulle vilja ändra ett luftrattsligt tillbehörsbegrepp. byggt på en internationell konvention. så att det skulle stämnta bättre överens med vad nationell svensk lag kan initehålla. En ändring borde ej bli aktuell förrän det föreligger internationell överenskomntelse om en bättre definition än den nuvarande. Inskrivningsiritndiglieleiz: Enligt artikel XVl i lufträttskonventionen omfattar uttrycket luftfartyg flygkropjaen. motorer. propellrar. radioutrustning och alla övriga föremål som är avsedda att användas å luftfartyget. vare sig de är anbragta däri eller tillfälligt skilda därifrån. _iäntfor l4§ lagen om inskrivning av rätt till luftfartyg och NJA l955 del ll sid. l67 ll. Mcd till konventionen synes tillbehörsbegreppet för liirdigbyggdzi lufthänsyn fartyg även i fortsättningen böra ha samma innehåll som det nu gällande. l motsats till vad som föreslås gälla för fanyg och fartygsbygge utgör sålunda annan tillhörig radioutrustning tillbehör till luftfartyg. Fullständig överensstämmelse med tillbehörsbegreppet inom sjörätten kan alltså icke uppnås. -l den mån praktiskt behov föreligger av ytterligare regler inom detta område bör dessa utformas efter förebild av sjölagsstiftningen. - Om reservdelar till luftfartyg skall kunna intecknas även i fortsättningen - vilket i och - kan emelför sig inte kan anses vara en nödvändig följd av konventionen lertid någon motsvarighet till 3§ första stycket andra punkten sjölagslör- Däremot borde övervägas om inte bestämmelsen i 4.5 slaget inte införas. sista punkten liksom 5 ä i sjölagsförslaget kunde göras tillämpligt även inom lufträtten. Något hinderi konventionshänseende synes inte föreligga härför. Ll(/l/Z1r!.s“v(*//\0I.' Verket har intet emot att frågan utrcdes på sätt föreslås i promemorian. Det bör i detta sammanhang amntärkzts att tillbehör till luftfartyg. t. ex. motorer. ofta vandrar runt mellan olika luftfartyg i samband med tekniska översyner o. dyl. Detta förhållande kan eventuellt medföra svårigheter att reglera det luftråttsliga tillbehörsbegreppet i itiirmztre överensstämmelse med fastighets- och sjörättslig ordning. A(/\()/((1IS(1n1/ilin/Pl. Styrelsen har sig bekant att frågan om vad som skall anses såsom tillbehör till luftfartyg vållat vissa praktiska svårigheter. Såsom kan pekas på frågan om âiganderättsforbehålls giltighet i sådana exempel tillbehör. reservdelslager i utlandet över huvud taget möjligheten att verkställa exekution samtidigt i reservdelslager som finns på olika tulatser. Denna fråga står i samband med problemet om gemensam inteckning i flera luftfartyg bör bibehållas eller inte. l vart fall för större flygbolags del är det antagligt att befintliga reservdels- och tillbehörslztgcr år avsedda lör hela flygplansflottan och således inte anknyts till visst luftfartyg. Om gentenszntt

2 l 3 Bilaga 2

inteckning i llera luftfartyg inte bibehålls, vilket styrelsen såsom framgår av det följande förordar. blir därför konsekvensen att intecknittgarnas giltighet i reservdelar och tillbehör bör inskränkas. Ban/g/örøniuggcn: Bankforenittgen anser, att det lufträttsliga tillbehörsbegreppet bör utformas i överensstämmelse med sjörättens tillbehörsbegretup så långt det är möjligt med hänsyn till innehållet i 1948 års lufträttskonvention. Saab-Startar: Det synes bolaget onödigt att utreda denna fråga då det i svensk rätt tilläntpztde tillbehörsbegreppet överensstämmer med innehållet i Genevekonventionen.

3. l l R eg/Ãslernz_ vndig/Ielerz

3.1 l .l Promemorian: Den nuvarande fördelningen av ärenden om fartygsregistrering och ärenden om fartygsiitteckning på två olika myndigheter, Sjöfartsverket resp. inskrivningsmytndighetcn i Stockholms domsaga. ersätts enligt sjölagslörslaget med en sammanslagen registrering och inskrivning hos en enda registermyndighet som Kungl. Majzt skall utse och som förutsätts bli inrättad i anslutning till någon av våra tingsrätter. Myndigheten skall förestås av en inskrivitingsdomare. Utan tvivel måste utredningen ta ställning till om motsvarande ordning, kanske med val av samma registermyndighet, bör införas i fråga om luftfartyg.

3.1 1.2 Yttrandena

flovrái/Iwi: Om man skulle övergå till ett enhetligt register. som ersatte både det offentligråittsliga luftfartygsregistret och den privaträttsliga inskrivitingsbokett, måste uppenbarligen registreringen i sin helhet skötas av en och szunma myndighet. Emellertid måste beaktas, att de olika sidorna av ett enhetligt register var lör sig fordrar mycket av registerföringen - så mycket att sammanslagttingen inte framstår som självfallen. Å ena sidan krävs betydande teknisk sakkunskap lör att registret skall vara tillfredsställande i offentligrättsligt avseende. Luftfartsverkets centretllörvzilttting torde också behöva lätt tillgång till de olika handlingar, som kan vara upprättade rörande överlåtelse av *äganderätt till luftfartyg eller upplåtelse av panträtt ellerannzut begränsad rätt till luftfartyg. Å andra sidan krävertilllörlitligheten i civilrättsligt hänseende. att ärendena handläggs av lagfaren inskrivningsdomare eller i varje fall vid inskrivningsmyndighet eller därmed likställd myndighet liksom att talan mot registermyndighetens avgöranden löres hos hovrätt och inte i administrativ ordning- Om en särskild registermyndighet inte kan komma i fråga. torde de alternativa som närmast står till buds. vara å ena sidan att luftfartsverkets centrallörvziltning blir registermyndighet. varvid registreringen skulle ske under ledning av särskild. lagfaren tjänsteman. vilken lämpligen kunde vara befattningshavare vid ortens tingsrätt med tjänstgöring i luftfartsverket endast på deltid. Å andra sidan kan nämnda tingsrätt utses till registermyndighet, men den måste då ha tillgång till erforderlig teknisk sakkunskap och vara belägen så nära centrallörvztltningen

214 2 Bilaga

- i varje fall måste dess inskrivningsmyndighet eller dennas som möjligt vara lätt åtkomlig for centralforvaltningen. - Luftavdelning for luftfartyg fartsverkets centralforvaltning skall enligt Föreliggande planer inom några år förläggas till Norrköping. Den enda tingsrätt som kan tänkas som re- Den i mycket tillgistermyndighet är följaktligen Norrköpings tingsrätt. talande tanken att låta samma tingsrätt vara registermyndighet både för eftersom även luftfartyg och för sjögående fartyg torde kunna förverkligas, Sjöfartsverket är avsett att lokaliseras till Norrköping. Det torde ej tillkomma denna hovrätt att uttala sig om vilken eller vilka tingsrätter i Östergötlands län som bör vara försedda med inskrivningsmyndighet och om det kan

anses oskäligt betungande för dem som bor i västra Östergötland att bege

sig ända till Norrköping, när de önskar uppsöka inskrivningsmyndighetett. Skulle emellertid Linköpings tingsrätt anses lämpligen böra vara länets enda med inskrivningsmyndighet. skulle detta ntåhändzt tala till förmån tingsrätt för att luftfartsverkets centralforvaltning blir registermyndighet med egen inskrivningsavdelning eller for en fristående registermyndighet, gemensam för luftfartyg och sjögående fartyg. Ärenden om registrering av luftfartyg och luftlnskrivnirzgsnrvrt(ligheter:.

samt inskrivning i dylika bör sammanforas till en myndighet.

fartygsbygge Med hänsyn till det relativt ringa antal sådana ärenden som kan förväntas förekomma bör dessa handläggas av samma myndighet som utses att handlägga ärenden om registrering av och inskrivning av rätt i skepp och skeppsi rättstillämpningen ntellan bygge for att en fast praxis och överensstämmelse de två rättsområdena skall kunna uppnås. Om luftfarts- och sjöfartsverken såsom avsetts lokaliseras till Norrköping förefaller det lämpligast att den nya myndigheten anslutes till Norrköpings tingsrätt. Skulle denna tingsrätt av någon anledning inte komma ifråga förefaller det rimligast att myni anslutning till Stockholms tingsrätt med hänsyn till digheten upprättas den samlade erfarenhet av ärenden om inteckning i fartyg och luftfartyg som finns inom inskrivningsmyndigheten därstädes. Luftfartsverket: Verket har i och för sig intet emot att frågan utredes, men anser att nuvarande ordning med uppdelningen mellan luftfartsverket (luftfartygsregistret och luftvärdighetshandlingar) och tingsrätt (inteckningar i luftfartyg) fungerar helt tillfredsställande. Registrerings- och luftvärtligär praktiskt taget alltid av brådskande natur och det är bland hetsfrågor annat därför värdefullt att de handläggs inom samma verk. Luftfartsverket behöver även ofta ha tillgång till luftfartygsregistret i andra sammanhang än vid registrering. En överföring av luftfartygsregistret till en tingsrätt. skulle innebära nackdelar för verket och allmänheten vid kontakter i ett flertal frågor beträffande luftfart. - Det är även viktigt att den tingsrätt. som beviljar inteckningar i luftfartyg, finns på samma ort som luftfartsverket. l enlighet med statsmakternas beslut skall luftfartsverkets centralförvztlttting utlokaliseras till Norrköping i slutet av år 1976. Advokalsaln/ilndel: För sjöfartens del innebär det framlagda förslaget att uppdelningen av fartygsregistrering och fartygsinteckning på två olika mynsom rättssäkerhetssynpunkter är detta digheter slopas. Ur såväl praktiska en fordel. Motsvarande ordning bör sålunda komma till stånd aven for luftoch infartens del. Med hänsyn till det relativt ringa antalet registreringar teckningar i luftfartyg synes det naturligt att samma myndighet ltantllåigger

2 215

Bilaga

dessa ärenden lör såväl sjöfartens som Iuftfartens del. En sådan lösning bör medföra möjligheter att förse denna myndighet med sådana resurser att registrering av äganderätt och inteckrtingztr kan ske med sakkunnighet och snabbhet. Ban/g/iirwringen: Registrering av fartyg och skeppsbyggen samt inskrivning av rätt till sådan egendom föreslås i lagrådsremissen angående sjölagen bli sammanfördzi till handläggning hos en gemensam registermyndighet som lörutsättes bli inrättad i anslutning till en av landets tingsrätter. Bankföreningen anser ändamålsenligt att en motsvarande reglering införs i fråga om luftfartyg. Saab-Scania: Bolaget ser det som önskvärt att all registrering av Iuftfartyg, inskrivnings- och inteckningsärenden m. m. sznnlas hos en myndighet. De olika registreringarna fordrar emellertid olika typer av sakkunskap. Registrering av Iuftfartyg, prövande av luftvärdighetsbevis, miljöbevis och liknande, kan endast skötas av flygteknisk expertis, som endast finnes i Luftfartsverket. Denna myndighet saknar å andra sidan expertis, som på ett civilrättsligt betryggande sätt kan omhänderha inskrivnings- och inteckningsärenden. Som det förefaller orimligt att tillföra någon tingsrätt erforderlig expertis på det flygtekniska området, synes den enda lösningen för samling till en myndighet vara, att tillföra Luftfartsverket inskrivningsteknisk expertis. Eftersom arbetets omfattning för närvarande knappast kan försvara en heltidstjänst i Luftfartsverket, skulle frågan kunna lösas så, att lagfaren inskrivningsdomare vid närbelägen tingsrätt ålades deltidstjänst i Luftfartsverket för handläggning av här berörda fråga.

3.12 Lagrekniken

3. l 2.1 Promemorian:

Lagtekniskt kan utredningsuppdraget lösas på flera olika sätt. Här skall pekas på tre tänkbara lösningar utan att ytterligare varianter utesluts. Den nuvarande uppdelningen av lagmaterialet på flera lagar kan i stort sett bevaras och lagarna kompletteras med reviderade regler. Man skulle då alltjämt finna reglerna i luftfartslagen, en lag om inskrivning av rätt till Iuftfartyg och lagen ( l955:229)i anledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande internationellt erkännande av rätt till Iuftfartygjämte tillämpningsföreskrifter. Under denna lösning ryms också den varianten att inskriv-

ningslzigen och konventionslagen arbetas samman. - En annan lösning är

att. efter förebild av den norska luftfartslagen, låta 2 kap. luftfartslztgen omfatta både registrerings- och inskrivningsreglerna och kanske dessutom reglerna om erkännande av rätt till främmande luftfartyg. Sjölagsförslaget behandlar ntotsvarande ämnen huvudsakligen i två kapitel, nämligen 2 resp. ll kap. SjöL; jfr även l och 15 kap. - Med hänsyn till det sztmmanlagdzi lagmaterialets omfattning efter revisionen (förmodligen omkring 100 paragrafer) kan också övervägas den lösningen att komplettera luftfartslzigen så att en ny första avdelning införs om Iuftfartyg och rätt till luftfartyg och att de nuvarande första och andra avdelningarna blir andra resp. tredje avdelningen.

216 2 Bilaga

3.12.2 Yttrandena

Huvriirlczr. Hovrätten linner det av lätt insedda skäl svårt att på detta lörberedande stadium bilda sig en mer bestämd uppfattning om hur det blivande lagmateriztlet bör sammanställas. Några synpunkter kan dock anläggas redan nu. - 1955 års lag i anledning av Sveriges tillträde till Genevekonvcntioncn (SFS nr 229) synes helst böra bestå som särskild författning. lnte heller torde bestämmelser bÖTd inarbetzis i den centrala nägra exekutionsrättsliga Det är följaktligen endast vad som nu motsvaras av 1955 års lag lagen. om inskrivning av rätt till luftfartyg som - självfallet under lörutsåittning att ett enda luftfartygsregister kommer att ersätta både det nuvarande registret och inskrivningsboken - skulle behöva förenas med luftfartslagen. i vars om luftpzinträtt redan återfinns. om in- 1l kap. stadgandenzt Lagen skrivning omfattar i runt tal 50 paragrafer. ett antal som dock kan beräknas öka rätt mycket om, förutom äganderêittsinskrivning, exempelvis inskrivunder byggnad och av nyttjanderätt till luftfariyg ning av rätt till luftfartyg skall regleras. Det synes dock knappast behöva anses oformligt att ge luftett 2 kap. om kanske 70-80 tuaragrztfer. när man genom fartslagen nytt 8.4.1960 om i luftfartslagen (SFS 1960:69) kunde i denna lagen ändring ett antal som för övrigt numera lag satta in ett nytt 9 kap. med 35 paragrafer, - om ändring i samma kapitel (SFS 1967:70) - ökats enligt lag 10.3.1967 till 41. - Lösningen med en särskild avdelning av luftfartslagen för bestämmelsernai om luftfartyg och rätt till luftfartyg synes förutsätta att kapitlen numreras om helst böra Lindvikas. och synes redan av denna anledning l denna del vill inskrivningsmyndigheten endast I::sk:iiwingsnzyndiizhmen: framhålla att största möjliga överskådlighet bör eftersträvas. Lu/r/zzrrsverkel: Eftersom luftfartsförfattningarna har utarbetats i nära överensstämmelse med de övriga nordiska länderna. är det önskvärt att den nu ifrågavarande lagstiftningen så litet som möjligt bryter den gemensamma nordiska uppbyggnaden av ifrågavarande författningar. Det i promemorian först nämnda alternativet är det som från denna utgångspunkt är det bästa. anser att den nuvarande uppdelningen av Adi-okarsam/imdøl: Styrelsen på ett flertal olika lagar innebär att rättsonträtlet blir lttftfartslzigstiftningen svåröverskådligt. Rent principiellt förordar styrelsen därför att luftfartslzigefter sjörättslig modell samlas i en lag med kapitelintlelning för stiftningen de olika instituten. En såvitt möjligt samlad förfaltningsteknisk lösning bör Ban/tj/iirwiirzgrerz. eftersträvas för det regelsystem utredningen har att behandla. Den större och lättillgänglighet som därmed skulle uppnås, skulle i det överskådlighet praktiska rättslivet betraktas som en fördel. Saab-Scania: Bolaget vill på detta stadium begränsa sig till att ur praktiska uttala önskemålet att de huvudsakliga lagreglernzi sammanfattas synpunkter på ett ställe förslagsvis under luftfartslzigen.

F Ö/krzrm/Izgai' 217

Förkortningar

BrB brottsbalken FAL lagen (l927:77) om lörsäkriitgszivtzil FRL Förntånsråittslzigctt (1970:979) HB httndelsbalken lnskrL om inskrivning lagen (1955:227) av rätt till luFtFztrtyg lnskrLFörslaget Förslaget till lag om inskrivning av rätt till luftfartjtg .IB jordabalken JP om inFöraitde lagen (1970:995) av nya jordabalken KL konkurslagen (1921:225) KonvL lagen ( I955:229)i anledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg KonvLFörslaget Förslaget till lag om ändring i lagen (1955:229)i anledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg LFL lagen (1971:500) om exekutiv av lultfartyg Försäljning LK luftfartskungörelseit (1961:558) LL lultfartslzigen (1957:297) LLFörslaget förslaget till lag om ändring i luftlartslagen (1957:297) NJA Nytt juridiskt arkiv Avd. 1 NJA ll Nytt juridiskt arkiv Avd. 11 RB rättegångsbalken RF regeringsformen SFL lagen (1973:1 130) om exekutiv försäljning av registrerat skepp m. m. SFS Svensk Författningssamling SjöL sjölagen (l89lz35 s. 1) SjöLFörslaget Förslaget till lag om ändring i sjölagett (1891135 s. 1) SkL skadeståndslagen (1972:207) SOU Statens ollentligzt utredningar UlR Ugcskrift for RGlSVLESCH UL utsökningslagen (1877:31 s. 1) ÄB åirvdztbalken

Litteratur

Beckman m. 11. Kommentar till Brottsbalken l, 1974 l-lztgerui) Den norske pantret (3 uppl. 1917) Hellner Försäkringsrâitt (2 uppl. 1965) Hcssler Allmän sakratt. 1973 lllum Om ejerpant og panteprioritet, 1961 Karlgren Säkerhetsöverlåtelse enligt svensk rättspraxis, 1959 Nial Banksekretessen, Svenska Banklöreningens skriftserie 78:4 Olivecrona lnteckningsrätten i jordabalken (3 uppl. 1973) Rodhe Fastighetsindelningen och dess betydelse, 1941 Rune Rätt till skepp. 1976 Rygh Gjorte pantobligasjoner, 1933 Stark Jordabalken. 1970 Torp Dansk Tingsret (2 uppl. 1905) Undén l Svensk sakrätt I, Lös egendom (7 uppl. 1971) Undén 1l Svensk sakrätt 11:1, Fast egendom, Förra avdelningen (6 uppl. 1969)

Statens offentliga utredningar 1976

Kronologisk förteckning

4 Arbetsmiliolag. A. 60. Hyresrätt 1. Ju. , Bakgrund till förslag om arbetsmiljölag. A. 61. Statlig personalutbildning. Fi. , Rapport l psykosociala frágor4 A. 62. Progressiv utgiftsskatt - ett alternativ? Fi. . Internationella konventioner inom arbetarskyddet. A. 63. Reklamen för alkohol och tobak. H. . Säkerhetspolitik och totalförsvar. Fö. 64. Försvarsmaktens centrala ledning. Fo.

Sñiötøoøummbwm_

, Deltidsanställdas villkor. Ju. 65. Finansiering av forskningsstöd. l4 4 Deltidsarbete 1974. Ju. 66. Köplag. Ju. 4 Regionala trafikplaner w länsvisa sammanfattningar. K. 67. Beredskapslagring av olja, kol och uran. H, 4 Sexuella övergrepp. Ju. 68. Moderna arkivmedier4 U. . Skolans ekonomi. U. 69. Teknikupphandling I. 4 Bostadsbeskattning ll. Fi. 70. Rätt till luftfartvg m. m. Ju. , Företagens uøøgiftslämnande. Fi. . Byggnadsindex för husbyggnader och anläggningar, Fi. 14. Kârobligatorium? U, . Utbildning l förvaltning inom försvaret. Del 3, FÖ. . Folkhögskolan. U. . Skador i arbetet A4 . Lokala trafikföreskrifter m. m. K. 4 Den militära underrättelsetjänsten. Fö4 4 Kultur åt alla. U4 . Trafikbuller. Del 3. Buller från fritidsbåtar. K . Sveriges export 1975-1980. Bilaga 2 till 1975 års långtidsutredning. Fi. . Produktansvar l. Ersättning för läkemedelsskada. Ju. 4 Internationellt patentsamarbete II, H. . internationellt patentsamarbete Il. Bilagor. H. . Bostadsverket. Samordning-decentralisering. B. . Den internationella bakgrundden, Bilaga 1 till 1975 års långtidsutredning. Fi. 284 Vattenkraft och miljö 348. 294 Verkstadsindustrins arbetsmarknad. l. 30. Använt kärnbränsle och radioaktivt avfall. Del l. l. 31. Använt kärnbränsle och radioaktivt avfall. Del ll. l. 32. Spent nuclear fuel and radioactive waste. I. 33. Musiken-människan-samhället. U. 34. Arbetstidsförkortning - när? hur? A. 35. Dryckesförpackningar och miljö. J04 36. Anonymitet och tvångsmedel. Ju. 37. Smugglingsbrott och tulltillägg. Fi. 38, Yrkesinriktad rehabilitering, A. 39. Hemvist. Fi. 40. Kommunal utveckling. Fi. 41 . Använt kärnbränsle och radioaktivt avfall, Bilagor, l. 42. Lángtidsutredningens modellsystem. Bilaga 8 till 1975 års lângtidsutredning. Fi. 43. Länskort i kollektivtrafiken. K4 . Sjöfart och flagg. K4 45. Kommunernas ekonomi 1960-1972. Fi. 46. Skolhälsovården. U4 474 Färre brottmål. Ju, 48. Reklam och integritet. Ju, 49. Offentligt utredningsväsende, Fi4 50. Statligt personskadeskvdd. S. 51. Modeller för samhällsekonomisk perspektivplanering. Bilaga 7 till 1975 års lángtidsutredning. Fi. 52. Utbildning för konstvárd och konservering vid konsthögskolans institut för materialkunskap. U, 53. Försäkringsrätt och försäkringsöverdomstol. S, 54. Om fondkommissionsrörelse m4 m. Fi. 55. Kommunal energiplanering. l. 56. Fastighetsdata. Ju. 57. Fastigheisdata, Bilagor. Ju. 58. ADB och samordning. Fi. 59. Petroindustrin I Sverige - petrokemisk industri. l.

Statens

offentliga utredningar 1976

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Jordbruksdepartementet Delegationen for iämstalldhet mellan man och kvinnor l. Deltids- Dryckesförpackningar och miljo, [35] anställdas villkor. [6] 2. Deltidsarbete 1974.[7] Sexuella övergrepp. [9] Handelsdepartementet Produktansvar l. Ersättning for läkemedelsskada. [23] Patentpolicykommittén. 1. internationellt patentsamarbete ll. [24] Anonymitet och tvångsmedel. [36] 2. Internationellt Färre brottmål. [47] patentsamarbete II. Bilagor. [25] Reklamen för alkohol och tobak. [63] Reklam och integritet. [48] Beredskapslagring av olja, ko] och uran. [G7] Fastighetsdatakommittén. 1. Fastighetsdata. [56] 2. Fastighetsdata. Bilagor. [57] Hyresrätt 1. [60] Arbetsmarknadsdepartementet Koplag. [66] Arbetsmiljöutredningen. 1.Arbetsmiliölag. [1] 2. Bakgrund till för- Ratt till Iuftfanyg m. m. [70] slag om arbetsmiljölag, [2] 3. Rapport i psykosociala frågor. [3] 4. Internationella konventioner inom arbetarskyddet. [4] Försvarsdepartementet Skador i arbetet. [17] Arbetstidsförkortning - när? hur? [34] Säkerhetspolitik och totalförsvar. [5] Yrkesinriktad rehabilitering. [38] Utbildning I förvaltning inom försvaret. Del 3. [15] Den militära underrättelsetjänsten. [19] Försvarsmaktens centrala ledning. [G4] Bostadsdepartementet Bostadsverket. Samordningdecentralisering. [26] Socialdepartementet Vattenkraft och miljö 3. [28] Statligt personskadeskydd. [50] Forsäkringsrätt och försäkringsöverdomstol. [53] lndustridepartementet Verkstadsindustrins arbetsmarknad. [29] Kommunikationsdepartementet Åka-utredningen, 1. Använt kärnbränsle och radioaktivt avfall. Del l. [30] 2. Använt kârnbränsle och radioaktivt avfall. De] II. [31] 3. Regionala trafikplaner - länsvisa sammanfattningar. [8] Lokala trafikföreskrifter. Spent nuclear fuel and radioactive waste. [32] 4. Använt kärn- [ 18] Trafikbuller. Del 3. Buller från fritidsbåtar. [21] bränsle och radioaktivt avfall. Bilagor. [41] Kommunal energiplanering. [55] Länskort I kollektivtrafiken. [43] Petroindustrin i Sverige - petrokemisk industri. [59] Sjöfart och flagg. [44] Finansiering av forskningsstöd. [65] Teknikupphandling. [69] Finansdepartementet Bostadsbeskattning ll. [1 1I Företagens uppgiftslämnande. [12] Bvggnadsindex för husbyggnader och anläggningar. [13] 1975 års lângtidsutredning. 1. Sveriges export 1975-1980. Bilaga 2 till 1975 års lángtidsutredning. [22] 2. Den internationella bakgrunden. Bilaga 1 till 1975 års Iángtidsutredning, [27] 3. Långtidsutredningens modellsystem. Bilaga 8 till 1975 års långtidsutredning. [42] 4, Modeller för samhällsekonomisk perspektivplanering. Bilaga 7 tlII 1975 års Iangtldsutredning. [51] Smugglingsbrott och tulltillägg. [37] Hemvist. [39] Kommunal utveckling. [49] Kommunernas ekonomi 1960-1972.[45] Offentligt titredningsväsende. [49] Om fondkommissionsrörelse m. m. [54] ADB och samordning. [58] Statlig personalutbildning. [61] Progressiv utgiftsskatt - ett alternativ? [62]

Utbildningsdepartementet Skolans ekonomi. [10] Kårobligatorium? [14] Folkhögskolan. [16] Kultur át alla. [20] Musiken»människan-samhället [33] Skolhälsovården. [46] Utbildning for konstvárd och konservering vid konsthögskolans institut for materialkunskap. [52] Moderna arkivmedier. [68]

Anm] Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer I den kronologiska förteckningen

Nordisk utredningsserie (NU) 1976

Kronologisk förteckning

. Nordiskenaturgasudredninger . Maktstruktureroch stvrelseformerinom teatern . Adult Education . Nordisksamarbeideom energisparingi bvggesektoren

omu_o›m:›uN-

. Nordenoch fackpressen ILO og kvinneri arbeidslivet . AikuiskasvaturPohjoismaissa . CooperationAgreementsbetweenthe NordicCountries Medborgarskap för barn och jämlikhetvid naturalisation . Nordiskkonventionom grånskommunaltsamarbete . Siøfartsmedisinsk forskning . Seminariumför iorunaiistlärare . Nabospråksforståelse i Skandinavia . Offentligautredningari Norden- katalog 1975 , FoU om engelskundervisning , FoU om specialundervisning . Fiygförbindelsermellande norradelarnaav Norge,Sverige och Finland . Specialundervisningens elever . Bilmekanikerutbildningen i Norden . Glesbygdenoch kulturutbudet . NORDKOLT.Arbetsrapponför etapp || . Utkasttil nordiskekontraktsbestemmelser for bygge-og an› leggsarbeider . Produktsäkerhet. Rapport 1 . Produktsäkerhet. Rapport2 . Nordiskmiljörätt,En översikt . Nordiskråvare-og ressursutredning . Det politiskedemokratii søkelvset.Konferens

:Allmäna Fö