Rättigheter i luftfartyg : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Delbetänkande

av Lufträttsutredningen

Öcc 557:

än

w Statens offentliga utredningar

MW 1997:122

EM

Kommunikationsdepartementet

Rättigheter

i

luftfartyg

Delbetänkande

av Luñrättsutredningen

Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpas från F ritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar F ritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag Regeringskansliets förvaltningsavdelning. av

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr underlättar arbetet för den som skall svara remiss. - som Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliet Förvaltningsavdelningen Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

Omslag: Ewa Landgren, Luftfartsverket Fotograf: Tommy Säfström ISBN 91-38-20691-9 AB. Göteborg l997 ISSN 0375-25OX Printed Sweden. GraphicSystems

Till statsrådet och chefen för

Kommunikationsdepartementet

Regeringen beslutade den 9 maj 1996 att tillkalla en särskild utredare med uppgift att göra en översyn av gällande författningar på den civila luftfartens område. Genom beslut den 28 augusti 1996 förordnades hovrättsrådet Ella Nyström som särskild utredare.

Som experter i utredningen förordnades fr.0.m. den 11 oktober

1996 hovrättsassessom Catarina Barketorp, departementssekreteraren Margaretha Granborg, chefsjuristen Per Grönwall, numera kanslirådet Olof Hedberg och juristen vid Luftfartsinspektionen Bengt Larsson,

fr.0.m. den 21 januari 1997 departementssekreteraren Carin Åberg

och fr.0.m. den 7 mars 1997 hovrättsassessom Kenneth Nordlander. Till sekreterare förordnades fr.0.m. den 1 oktober 1996 hovrättsassessom jur. lic. Anders Hagsgärd.

Utredningen har antagit namnet Lufträttsutredningen.

Utredningen får härmed avlämna delbetänkandet Rättigheter i luftfartyg .

Göteborg i september 1997

Ella Nyström

/Anders Hagsgård

SOU 1997: 122

Innehåll

Förkortningar 9 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sammanfattning 11 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Författningsförslag 13

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1 Förslag till lag om ändring i luftfartslagen

1957:297 13 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Förslag till lag om ändring i lagen 1955:227 om inskrivning av rätt till luftfartyg 22

. . . . . . . . . . . . . . . 3 Förslag till lag om ändring i lagen 1955:229 i

anledning av Sveriges tillträde till 1948 års

konvention rörande internationellt erkännande av

rätt till luftfartyg 49 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Förslag till lag om ändring i lagen 1922:382

angående ansvarighet för skada i följd av luftfart 52

. . . . . 5 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken 53 . . . . . . 6 Förslag till lag om ändring i lagen 1936:83

angående vissa utfástelser om gåva 58

. . . . . . . . . . . . . 7 Förslag till lag om ändring i lagen 1984:404

om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter 59

. . . . . . .

1 Utredningens uppdrag 61

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Gällande rätt och tidigare utredningsförslag 63 . . . . . . . . 2.1 Inledning 63 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2 Gällande bestämmelser 63 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.1 Luftfartslagen 1957:297 63 . . . . . . . . . . .

2.2.2 Luftfartsförordningen 1986:171 66

. . . . . . . . . 2.2.3 Förordningen 1986:172 om luftfartygs-

registret m.m. 66

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.4 Lagen 1955:227 om inskrivning av rätt till

luftfartyg 66 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.5 Kungörelsen 1955:630 med närmare före-

skrifter om inskrivningsbok för luftfartyg,

m.m. 67 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Innehåll sou 1997:122

2.2.6 Lagen 1955:229 i anledning av Sveriges till-

träde till 1948 års konvention rörande inter-

nationellt erkännande rätt till luftfartyg 67

av . . . . 2.2.7 Kungörelsen 1955:631 angående skyldighet

i vissa fall att införskaffa gravationsbevis rörande fartyg eller luftfartyg 68

. . . . . . . . . . . . 2.2.8 Förmånsrättslagen 1970:979 68 . . . . . . . . . . . 2.2.9 Handelsbalken 68 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.10 Lagen 1845:50 s.1 om handel med lösören,

köparen låter i säljarens vård kvarbliva 68 som . . 2.2.1 Utsökningsbalken 69 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.2.12 Utsökningsförordningen 1981:981 69

. . . . . . . .

2.2.13 Lagen 1922:382 angående ansvarighet för skada i följd av luftfart 70

. . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.14 Lagen 1939:6 frihet från kvarstad för om

vissa luftfartyg 70

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.3 Tidigare utredningsförslag 70

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Nordisk 73 rätt m.m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1 Inledning 73 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2 Danmark 73 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3 Finland 74 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.4 Norge 74 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.5 Utkast till Unidroit-konvention om internationella

intressen i lösöre 75 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Allmänna utgångspunkter 77

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Registreringsfrágor 79

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Registreringsrätt eller registreringsplikt 79

. . . . . . . . . . Vem skall ha rätt att registrera ett luftfartyg

i luftfartygsregistret 80

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3 Vilka krav skall ställas ett luftfartyg för att det

skall få registreras i luftfartygsregistret 81

. . . . . . . . . .

5.4 Registrering förutsättning för luftfart 84

som . . . . . . . . . 5.5 Anteckning nyttjanderätt till luftfartyg 85 om . . . . . . . . . 5.6 Bihanget till luftfartygsregistret 87 . . . . . . . . . . . . . . . . 5.7 Brukarförteckning 88 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sakrättsliga frågor 91 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.1 Refonnbehovet 91 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2 Vilket bör det sakrättsliga momentet 93 vara . . . . . . . . 6.3 Vad skall kunna bli föremål för inskrivning 95 . . . . . . .

Innehåll

6.4 De olika sakrättsliga konflikterna 106 . . . . . . . . . . . . . . 6.4.1 Borgenärsskydd 107 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.4.2 Ornsättningsskydd 108

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.4.3 Exstinktiva lösningar 111 . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.4.4 Prioriterande lösningar 115 . . . . . . . . . . . . . . . .

6.5 Var skall inskrivning ske 116

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7 Övriga frågor 121

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.1 Statens ansvar för vissa rättsförluster 121 . . . . . . . . . . . .

7.2 Straffrättsliga frågor 123

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7.3 Panträttsliga frågor 124

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8 Generella direktiv 125 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.1 Inledning 125 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8.2 Regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50 125

. . . . . .

8.3 Prövning offentliga åtaganden dir. 1994:23 125

av . . . . .

8.4 Jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994:124 126

. . .

8.5 Konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet dir. 1996:49 126

. . . . . . . . . . . . . . .

8.6 Regeringens beslut den 1 september 1994 om en ordning för systematisk genomgång i regeringskansliet företagsregler 127

av . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

9 Färfattningskømmentar 129

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.1 Luftfartslagen 1957:297 129 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.2 Lagen 1955:227 om inskrivning av rätt till

luftfartyg 134

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

9.3 Lagen 1955:229 i anledning av Sveriges tillträde

till 1948 års konvention rörande internationellt

erkännande rätt till luftfartyg 159 av . . . . . . . . . . . . . . .

9.4 Lagen 1922:382 angående ansvarighet för skada i följd luftfart 160

av . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

9.5 Utsökningsbalken 160

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

9.6 Lagen 1936:83 angående vissa utfästelser om gåva 162

. .

9.7 Förslag till lag om ändring i lagen 1984:404 om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter 162

. . . . . . . . .

Litteraturföneckning 163

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Förkortningar

AOC Air operator Certificate BCL Bestämmelser för Civil Luftfart Bet. Betänkande BrB Brottsbalken Dir. Kommittédirektiv EEG Europeiska ekonomiska gemenskapen

EES Europeiska ekonomiska samarbetsområdet

EG Europeiska gemenskapen

EU Europeiska unionen FRL Förmânsrättslagen 1970:979 HB Handelsbalken

ICAO International Civil Aviation Organization

InskrL Lagen 1955:227 om inskrivning av rätt till luftfartyg JAA Joint Aviation Authorities J AR Joint Aviation Requirements JB Jordabalken KL Konkurslagen 1987:672 KonvL Lagen 1955:229 i anledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg LF Luftfartsförordningen 1986: 171

LFS Luftfartsverkets författningssamling

LkL Lagen 1845:50 s. 1 om handel med lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva

LL Luftfartslagen 1957:297

Förkortningar

NJA Nytt juridiskt arkiv, avdelning I NJA Nytt juridiskt arkiv, avdelning PoIT Post- och Inrikes Tidningar Prop. Proposition Rskr. Riksdagens skrivelse SjöL Sjölagen 1994:1009 SkadestL Skadestândslagen 1972:207 SOU Statens offentliga utredningar Sö Sveriges överenskommelser med främmande makter TfR Tidskrift for rettsvitenskap UB Utsökningsbalken

SOU 1997: 122

Sammanfattning

Utredningens uppdrag har, i den del som redovisas i förevarande betänkande, varit att behandla frågan om sakrättslig verkan av registrering av luftfartyg. För närvarande sker registrering av luftfartyg i luftfartygsregistret, som förs av Luftfartsverket, medan inteckningar skrivs in i inskrivningsbok som förs av inskrivningsdomare i Stockholms domsaga. Den ägarregistrering som härvid förekommer har ingen sakrättslig verkan. För att ett förvärv av luftfartyg skall vara sakrättsligt skyddat krävs enligt allmänna lösörerättsliga principer att tradition av luftfartyget har skett. Genom bl.a. den ökade förekomsten av nya ñnansieringsformer, såsom leasing, har det uppkommit ett påtagligt behov av att reforrnera den svenska luftsakrätten. Utredningen föreslår att en sådan reform i stor utsträckning sker efter sjörättslig förebild. Den inskrivningsbok för luftfartyg som förs vid Stockholms tingsrätt föreslås bli integrerad med luftfartygsregistret, som således blir ett kombinerat offentligrättsligt och privaträttsligt register. Registret skall vara förlagt till Luftfartsverket. Enligt utredningens förslag blir det möjligt att i luftfartygsregistret med sakrättslig verkan skriva in förvärv, såväl fullbordade som ofullbordade. Inskrivningen ersätter tradition som sakrättsligt moment. Det blir också möjligt att med sakrättslig verkan skriva in nyttjanderätter samt optionsrätter som avser rätt att genom köp förvärva ett luftfartyg. Det nuvarande systemet med fordringsinteckning behålls. Inskrivningsdag skall hållas varje arbetsdag fram till klockan tolv. Registrering i luftfartygsregistret skall fortfarande bygga på en registreringsrätt och inte på en registreringsplikt. Viss registreringsplikt kan emellertid sägas föreligga genom att det föreskrivs att ett luftfartyg som används inom svenskt område måste vara registrerat. Möjligheten att registrera ett luftfartyg i luftfartygsregistret utökas, så att det även blir möjligt för den som inte är hemmahörande i ett land inom EES att registrera ett luftfartyg. Förutsättning för registrering är att luftfartyget brukas av någon som själv hade kunnat bli registrerad som ägare om han ägt luftfartyget och att brukaren har ett drifttillstånd som är utfärdat i Sverige. Det krav som för närvarande finns att ett luftfartyg för att registreras skall ha ett luftvärdighetsbevis, och i de

ll

Sammanfattning

flesta fall ett miljövärdighetsbevis, tas bort. Detta innebär inte någon försämring för flygsäkerheten eller miljön, eftersom ett luftfartyg inte får brukas utan att det är luftvärdigt och miljövärdigt. Det införs en bestämmelse om att regeringen eller den myndighet regeringen

bestämmer av miljöskäl får föreskriva att en viss typ av luftfartyg inte

får registreras.

För att det av luftfartygsregistret i så stor utsträckning som möjligt

skall framgå faktiskt brukar ett luftfartyg, föreslås att det invem som förs en skyldighet att till luftfartygsregistret anmäla en nyttjanderättsupplåtelse av ett registrerat luftfartyg som inte skrivs in som - avser obestämd tid eller en bestämd tid om minst en månad.

Utredningsförslaget omfattar dessutom privat- och exekutionsrättslig

följdlagstiftning.

l1 | l

Författningsförslag

1 Förslag till lag om ändring i luftfartslagen 1957:297

Härigenom föreskrivs i fråga om luftfartslagen 1957:297 dels att 2 kap. ll a och 14-16 skall upphöra att gälla, dels att 1 kap. 2 2 kap. 1-4 och 6-13 §§, 11 kap. 6 § och 13 kap. 2 och 6 skall ha följande lydelse, dels att i 2 kap. rubriken närmast före 12 § skall utgå och närmast före 10 och 13 §§ skall införas rubriker med följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

Luftfart får äga rum med Ett luftfartyg som används vid svenska luftfartyg. Med luft- luftfart inom svenskt område

fartyg som har nationalitet i en skall vara registrerati Sverige

annan stat får luftfart äga rum eller i ett annat land som är

endast om det har trajfats avtal medlem i Internationella civila med den andra staten om rätt luflfartsorganisationen ICAO.

till luftfart inom svenskt område.

Om det finns särskilda skäl får regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer medge att luftfart äger rum även med andra luftfartyg och bestämma på vilka villkor detta får ske.

1Lagen omtryckt 1986:166.

Författningsförslag

2 kap.

Luftfartsverket för register Luftfartsverket för register över luftfartyg luftfartygsregist- över luftfartyg luftfartygsregist-

ret. ret. Detta förs med hjälp av automatisk databehandling.

Om inskrivning av rätt till luftfartyg och om vissa internationella förhållanden beträffande rätt till luftfartyg finns det särskilda bestämrnelser.

Ett luftfartyg får registreras i Ett luftfartyg får registreras i

Sverige bara om det ägs av Sverige bara om det helt ägs av svenska staten, svensk kommun svenska staten, svensk kommun eller landstingskommun, med- eller landstingskommun, medborgare i ett land inom Europe- borgare i ett land inom Europeiska ekonomiska sarnarbetsom- iska ekonomiska samarbetsområdet eller av dödsbo efter en rådet eller av dödsbo efter en sådan person, eller av bolag, sådan person, eller av bolag, förening, samfällighet eller stif- förening, samfällighet eller stiftelse som har svensk nationalitet telse som har svensk nationalitet eller har sitt säte i ett land som eller har sitt säte i ett land som omfattas av avtalet om Europe- omfattas av avtalet om Europeiska ekonomiska Samarbetsom- iska ekonomiska samarbetsområdet. rådet. Även förutsättning enligt om första stycket inte föreligger får

ett luftfartyg registreras i

Sverige om det brukas av någon som avses i första stycket och denne har ett drifttillstând som är utfärdat i Sverige. Luftfartsverket får medge att Luftfartsverket får medge att ett luftfartyg får registreras i ett luftfartyg får registreras i Sverige även om nämnda krav Sverige även om förutsättningar

inte är uppjyllda. Sådant med- enligt första eller andra stycket

givande får bara lämnas om inte föreligger. Sådant medgiluftfartyget i regel används med vande får bara lämnas om luftutgångspunkt i Sverige. fartyget i regel används med

utgångspunkt i Sverige.

2 Senaste lydelse 1993:43.

Författningsförslag

Ett luftfartyg, som är regi- Ett luftfartyg, som är registrerat i en främmande stat, får strerat i ett annat land, får inte

inte registreras i Sverige, om registreras i Sverige, om det det inte avregistreras i den inte avregistreras i det andra främmande staten. landet.

Ett luftfartyg får registreras Regeringen eller den myndigbara om det har luftvärdighets- het som regeringen bestämmer bevis. Regeringen eller den får föreskriva att luftfartyg av myndighet regeringen bestäm- miljöskäl inte får registreras i mer får föreskriva att luftfartyg Sverige.

för registrering också skall ha

miljövärdighetsbevis. Luftvärdighets- och miljövårdighetsbevis skall vara utfärdade eller godkända i Sverige.

6 §

Ett luftfartyg skall avregistre-

ras om ägaren skriftligen begär det, kraven i 2 § inte är uppfyllda,

det har förolyckats eller

förstörts,

det efter en flygning inte

har hörts av på tre månader, eller

det på grund av ombygg-

nad eller annan sådan ändring

upphört att vara luftfartyg eller,

utan att ändring skett, inte anses utgöra ett luftfartyg.

Ägaren är skyldig att inom en

månad skriftligen anmäla om

något har hänt som enligt första

stycket 2-5 medför att ett luft-

fartyg skall avregistreras.

Författningsförslag

7 §

Om det finns en rättighet

inskriven i ett luftfartyg får det

avregistreras endast om rättig-

hetshavaren har medgett det.

Ett luftfartyg skall föras ur Om någon annan än ägaren

registret i följande fall. brukar ett registrerat luftfartyg

Om ägaren begär det. för obestämd tid eller för en be- Om kraven i 2§ inte är stämd tid om minst en månad

uppjyllda. skall, om nyttjanderätten inte

Om det har förolyckats skrivits in enligt lagen eller förstörts. 1955:227 om inskrivning av

Om det efter en flygning rätt till luftfartyg, upplåtaren inte har hörts av på tre måna- eller brukaren genast efter upp-

der. låtelsen skriftligen anmäla detta

Om det inte har haft giltigt förhållande för anteckning i

luftvärdighetsbevis eller miljö- luftfartygsregistret.

värdighetsbevis på tre år. Om anteckning enligt första

Ägaren är skyldig att anmäla stycket skett skall upplåtaren

om något har hänt som enligt eller brukaren anmäla till luft-

första stycket 2-4 medför att ett fartygsregistret när en upplåtelluftfartyg skall avregistreras. se för obestämd tid upphör eller

När ett fall enligt första stycket en upplåtelse för en bestämd tid

5 inträyfar, behöver luftfartyget upphör i förtid.

inte avregistreras om ägaren inom en viss tid som bestäms av

luftfartsverket visar att luftfarty-

get är luftvärdigt och miljövårdigt.

Om ett luftfartyg är intecknat, Ett luftfartyg som finns får det avregistreras endast om utomlands får efter ansökan av

inteckningshavaren har medgett den som förvärvat luftfartyget, det. för viss tid föras in i ett bihang till luftfartygsregistret, om förutsättningarna i 2 och 3 §§ är

uppfyllda, och förbud mot regi-

strering inte har föreskrivits enligt 4

Författningsförslag

Nationaliteten

Om någon innehar ett regi- Ett luftfartyg som är infört i strerat luftfartyg på grund av luftfartygsregistret har svensk kreditköp med förbehåll om nationalitet.

återtaganderätt, skall innehavet Luftfartsverket utfärdar bevis

antecknas i luftfartygsregistret. om registreringen nationalitets- De som trájfar avtal om ett så- och registreringsbevis. dant köp skall genast anmäla det till luftfartsverket. Om någon innehar ett registrerat luftfartyg med nyttjanderätt för obestämd tid eller för bestämd tid om minst två veckor, skall anteckning om innehavet göras i luftfartygsregistret om ägaren eller innehavaren begär det.

Om ett luftfartyg har byggts Ett luftfartyg som har anteckutomlands för svensk räkning nats i bihanget till luftjfartygs-

eller om ett luftfartyg som finns registret har svensk nationalitet

utomlands har övergått till en så länge anteckningen gäller svensk ägare, får fartyget för och anses vid tillämpning av viss tid antecknas i ett bihang I kap. 2 § första stycket vara till luftfartygsregistret, om förut- registrerati Sverige.

sättningarna i 2 och 3 är Luftfartsverket utfärdar bevis

uppjyllda. om anteckningen i bihanget

interimistiskt nationalitets- och

registreringsbevis.

Nationaliteten

Luftfartyg som är införda i Ett luftfartyg skall ha natioluftfartygsregistret har svensk nalitets- och registreringsbevis nationalitet. när det används vid luftfart.

Luftfartsverket utfärdar bevis Om ett luftfartyg används på

om registreringen nationalitets- grund av medgivande enligt och registreringsbevis. 1 kap. 2 § andra stycket, gäller

Författningsförslag

de bestämmelser som meddelas

av regeringen eller den myndig-

het som regeringen bestämmer.

Märkningen

13 §

Ett luftfartyg som är infört i luftfartygsregistret eller anteck-

nat i bihanget skall vara märkt med sina nationalitets- och regi-

streringsbeteckningar. Ett utländskt lujijfartyg skall märkt i enlighet med före-

vara

skriftema i registreringsstaten vid luftfart inom svenskt om-

ráde.

Om ett luftfartyg används på grund av medgivande enligt

1 kap. 2 § andra stycket, gäller

de bestämmelser som meddelas

av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

11 kap.

Luftpanträtten i luftfartyg, Luftpanträtten i ett luftfartyg, ett är registrerat i Sverige, som är registrerat i Sverige, som

upphör efter tre månader från upphör efter tre månader från den dag åtgärderna för bärg- den dag åtgärderna för bärgningen eller bevarandet farty- ningen eller bevarandet av farty-

av

avslutades. Detta gäller dock get avslutades. Detta gäller dock

get

inte, borgenärens anspråk inte, om borgenärens anspråk på

om panträtt inom tid har panträtt inom samma tid har samma

anmälts till inskrivningsdomaren anmälts till Luftfartsverket för

för anteckning i inskrivnings- anteckning i luftfartygsregistret boken luftfartyg och dess- och dessutom överenskommelse för

överenskommelse har har träffats panträttens beutom om

träffats panträttens belopp lopp eller talan om panträtten

om eller talan panträtten har har väckts i laga ordning. om väckts i laga ordning.

Författningsförslag

Bestämmelserna i första styc- Bestämmelserna i första styc-

ket gäller också om fartyget är ket gäller också fartyget är

om registrerat i en annan stat som registrerat i ett annat land som har biträtt Genévekonventionen. har biträtt Genevekonventionen. Borgenärens anspråk panträtt Borgenärens anspråk på panträtt skall i sådant fall anmälas hos skall i sådant fall anmälas hos den myndighet som för inskriv- den myndighet som för inskrivningsboken för fartyget. ningsboken för fartyget. Om fartyget inte är registrerat Om fartyget inte är registrerat eller om det är registrerat i en eller det är registrerat i ett om annan främmande stat än som annat land än som anges i andra anges i andra stycket, upphör stycket, upphör luftpanträtten luftpanträtten efter ett år från efter ett år från den dag åtgärden dag åtgärderna för bärg- derna för bärgningen eller bevaningen eller bevarandet av farty- randet av fartyget avslutades. get avslutades. Detta gäller dock Detta gäller dock inte, om inom inte, om inom samma tid över- samma tid överenskommelse har enskommelse har träffats om träffats om panträttens belopp panträttens belopp eller talan om eller talan om panträtten har panträtten har väckts i laga väckts i laga ordning.

ordning.

13 kap.

Till böter eller fängelse i Till böter eller fängelse i

högst sex månader döms den högst sex månader döms den

som som uppsåtligen

bryter mot I kap. 2 § för-

sta stycket, bryter mot 1 kap. 2 a § bryter mot 1 kap. 2 a§ första stycket eller mot villkor första stycket eller mot villkor som har meddelats enligt 1 kap. som har meddelats enligt l kap. 2 a § andra stycket, 2 a § andra stycket, bryter mot förbud eller bryter mot förbud eller föreskrifter som har meddelats föreskrifter som har meddelats med stöd av 1 kap. 3 med stöd av 1 kap. 3

lämnar oriktiga uppgifter lämnar oriktiga uppgifter

vid ansökan eller anmälan enligt vid ansökan eller anmälan enligt 2 kap., 2 kap., framför luftfartyg som framför luftfartyg som inte är märkt enligt 2 kap. 16 § eller är märkt enligt 2 kap. 13 § eller enligt föreskrifter som har med- enligt föreskrifter har medsom delats med stöd därav, delats med stöd därav,

Föifattningsförslag

bryter mot 3 kap. 1 § förs- bryter mot 3 kap. 1 § försstycket eller 4 kap. l eller ta stycket eller 4 kap. 1 eller ta 3 3

vid tjänstgöring ombord vid tjänstgöring ombord på

luftfartyg vägrar att följa befäl- luftfartyg underlåter att följa havarens order, befälhavarens order, bryter 5 kap. 7 6 bryter mot 5 kap. 7 6 mot kap. 4 § eller föreskrifter kap. 4 § eller föreskrifter som som har meddelats med stöd 6 har meddelats med stöd av 6 av kap. 8 kap. 8

upplåter eller driver upplåter eller driver en an-

en anläggning i strid med 6 kap. 9 § läggning i strid med 6 kap. 9 § första stycket, första stycket, bryter mot 6 kap. 15 § 10. bryter mot 6 kap. 15 § första stycket, första stycket, 10. luftfart till- 11. utövar luftfart utan tillutövar utan stånd enligt 7 kap., stånd enligt 7 kap., 11 vid utövande luftfart I2. vid utövande av luftfart av . åsidosätter de villkor har åsidosätter de villkor som har som meddelats med stöd 7 kap. meddelats med stöd av 7 kap. av 4 § första stycket eller 6 § 4 § första stycket eller 6 § första stycket, första stycket, 12. bryter trafikföreskrif- 13. bryter mot trafikföreskrifmot har meddelats med stöd har meddelats med stöd ter som ter som 8 kap. 1 eller 2 av 8 kap. l eller 2 av 13. underlåter landa enligt 14. underlåter att landa enligt att vad sägs i 8 kap. 3 vad som sägs i 8 kap. 3 som 14. bryter mot 8 kap. 4 15. bryter mot 8 kap. 4 15. använder luftfartyg vid 16. använder ett luftfartyg vid ett luftfart föreskriven försäk- luftfart utan föreskriven försäkutan ring eller säkerhet enligt 10 ring eller säkerhet enligt 10 kap. 2 kap. 2 Till böter eller fängelse i högst månader döms även sex den oaktsamhet begår som av gärning som avses i första stycket 1-6, 8-13 och 15-16.

Författningsförslag

Om ägaren eller någon som Om ägaren eller någon som är i hans ställe uppsåtligen är i hans ställe uppsåtligen begår eller medverkar till en begår eller medverkar till en sådan gärning som anges i 2 § 1 sådan gärning som anges i 2 § eller kan luftfartyget för- 2 eller kan luftfartyget förklaras förverkat, om det behövs klaras förverkat, om det behövs för att förebygga brott eller om för att förebygga brott eller om det i övrigt finns särskilda skäl. det i övrigt finns särskilda skäl. Detta gäller dock inte, om Detta gäller dock inte, om förverkande är uppenbart oskä- förverkande är uppenbart oskä-

ligt. Om fartyget inte finns i ligt. Om fartyget inte finns i

behåll, kan värdet förklaras behåll, kan värdet förklaras förverkat. förverkat. Första stycket gäller inte mot den som i god tro har förvärvat luftfartyget eller någon särskild rätt till det. Bestämmelserna i första och Bestämmelserna i första och andra styckena gäller också i andra styckena gäller också i

fråga om sådant gods som avses fråga om sådant gods som avses

i 8 kap. 4§ första och andra i 8 kap. 4§ första och andra styckena, om dess ägare eller styckena, om dess ägare eller någon som är i ägarens ställe någon som är i ägarens ställe begår eller medverkar till en begår eller medverkar till en sådan gärning som anges i 2 § sådan gärning som anges i 2 § 14. 15.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.

Författningsförslag

2 Förslag till lag om ändring i lagen 1955:227 om

inskrivning av rätt till luftfartyg

Härigenom föreskrivs i fråga lagen 1955:227 om inskrivning om av rätt till luftfartyg 13 och 24 §§ skall upphöra att gälla, dels att 12, 11, 15, 19 21, 22, 29, 36 och 38-53 §§ dels att 1-3,

skall ha följande lydelse, dels det skall införas 17 paragrafer, 2 a-2 n och 54-56 §§,

att nya med följande lydelse, dels det skall införas rubriker närmast före 2 a, 2 2 e, 2 f och att med lydelse, rubrikerna närmast före 44 och 53 §§

56 §§ följande att

skall utgå och rubrikerna närmast före 38 och 51 skall ha att

följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vad i denna lag är stadgat Denna lag gäller inskrivning

inteckning i luftfartyg och rätt till luftfartyg. Lagen är om av

vissa anteckningar betråfan- tillämplig på luftfartyg som är

om

de sådant fartyg äger tillämp- införda i det svenska luftfartygs-

ning på luftfartyg, är infört registret. Bestämmelserna i som

i det svenska luftfartygsregist- 2 a-2 2 f-2 n, 38-46 och

48-56 §§ är även tillämpliga ret. på andelar i registrerat luftfar- W8- Om vissa internationella förhållanden beträffande rätt till luftfartyg är särskilt stadgat.

Ärenden i denna Inskrivning enligt denna lag som avses

lag inskrivningsärenden röran- kan ske av

de luftfartyg den förvärv av luftfartyg, upptagas av vid Stock- optionsrätt till luftfartyg,

inskrivningsdomare

rådhusrätt är därtill nyttjanderätt till luftfartyg, holms som utsedd. och Över sådana ärenden skall inteckning i luftfartyg eller

föras särskild inskrivningsbok. reservdelar till luftfartyg. Inskrivning sker i luftfartygs-

registret. Registret förs av den

Författningsförslag

myndighet som anges i 2 kap.

1 § luftfartslagen 195 7:297

registemzyndigheten .

Förvärv av luftfartyg

2 a § Den som med äganderätt har förvärvat ett luftfartyg har rätt till inskrivning av sitt förvärv.

Detsamma gäller den som har förvärvat ett luftfartyg under

villkor som innefattar ägande-

rättsförbehåll eller är att jämställa med ett sådant förbehåll.

Övergår vid förvärv som skett

under villkor som innefattar

äganderättsförbehåll eller som är att jämställd med ett sådant

förbehåll förvärvarens eller

överlåtarens rätt till någon annan, skall vad som sägs i första stycket och vad som i

övrigt föreskrivs i denna lag om

inskrivning av förvärv och ver-

kan därav tillämpas.

Den som ansöker om registre-

ring av ett luftfartyg enligt 2 kap. lufzfartslagen 195 7:293

anses därmed också söka in-

skrivning av sin rätt till fartyget.

2 b §

Om registermyndigheten vid inskrivning av ett förvärv av ett luftfartyg eller rätt till sådan

egendom finner att förvärvet beror av villkor som innefattar

äganderättsförbeháll eller som är att järrutälla med ett sådant

förbehåll, skall även villkoret

skrivas in.

Författningsförslag

Om registermyndigheten vid inskrivningen eller därefter

finner att förvärvet är förenat

med annat villkor som inskränker förvärvarens rätt att överlåta fartyget eller söka inteckning eller upplåta rättighet i det, eller att förvärvarens behörighet i ett sådant avseende är inskränkt genom någon an-

nans rätt att nyttja fartyget på grund av testamente, skall det

antecknas i registret.

2 c § Ett förvärv som har skrivits in enligt 2 a § skall på ansökan av överlåtaren eller förvärvaren avföras ur registret om det visas att förvärvet gått äter.

Optionsrätt till luftfartyg

2 d § Den som har en optionsrätt att genom köp förvärva ett luft-

fartyg har rätt till inskrivning av

sin optionsrätt. En optionsrätt som har skrivits in enligt första stycket skall

på ansökan av upplätaren eller

optionshavaren avföras ur registret om det visas att optio-

nen upphört i förtid.

Författningsförslag

Nyttjanderätt till luftfartyg

2 e § Den som har en nyttjanderätt

till ett luftfartyg för obestämd

tid eller för en bestämd tid om minst sex månader har rätt till

inskrivning av sin nyttjanderätt.

Efter ansökan av upplåtaren

eller nyttjanderättshavaren skall

en enligt första stycket inskriven

nyttjanderätt för obestämd tid avföras ur registret om det visas att den upphört. Motsvarande

gäller en enligt första stycket inskriven nyttjanderätt för en

bestämd tid som upphör i förtid.

Verkan av inskrivning av för-

värv, optionsrätt och nyttjanderätt

2f § Har ett luftfartyg överlåtits och inskrivning sökts för för-

värvet, får luftfartyget efter

utgången av den inskrivningsdag då ansökan gjordes inte tas i

anspråk för en annan fordran

mot överlåtaren än sådan som

är förenad med panträtt eller

retentionsrätt i luftfartyget.

2 g §

Om ett luftfartyg har förvärvats genom överlåtelse från

någon som inte var rätt ägare,

skall förvärvet ändå gälla, om

överlåtarens åtkomst var inskriven när luftfartyget överlåts och förvärvaren sökt inskrivning och därvid varken insett eller bort

Författningsförslag

inse att överlåtaren inte var rätt

ägare. Detsamma gäller förvärv genom överlåtelse från någon

som var rätt ägare men som på grund av förvärvsvillkorsaknade

rätt att förfoga över luftfartyget.

Godtrosförvärv inträder dock inte, om det på samma inskrivningsdag som inskrivning söks för förvärvet tas upp ett ärende om inskrivning eller annan in-

föring i registret av omständig-

het, varav bristen i överlåtarens förfoganderätt beror, eller om anteckning i registret, att talan väckts om hävning eller återgång av förvärv av egendomen eller om bättre rätt till egendomen. Om förvärv genom exekutiv

försäljning finns särskilda be-

stämmelser.

2 h § En optionsrätt eller en nyttjanderâtt till ett luftfartyg gäller mot en ny ägare om inskrivning av rättigheten sökts innan den nya förvärvaren av luftfartyget söker inskrivning av sitt förvärv. Vid samtidig ansökan har det

äldsta avtalet företräde.

2 i § Om nyttjanderätt eller optionsrätt till ett luftfartyg har

förvärvats genom upplåtelse från någon som inte var rätt ägare,

skall upplåtelsen ändå gälla, om

upplätarens åtkomst var inskriven när luftfartyget upplåts och

den som förvärvat nyttjanderätten eller optionsrätten sökt

SOU 1997: 122 Författningsförslag

inskrivning och därvid varken insett eller bort inse att upplåtaren inte var rätt ägare. Detsamma gäller upplåtelse från

någon som var rätt ägare men som på grund av förvärvsvillkor

saknade rätt att förfoga över luftfartyget. Godtrosförvärv inträder dock

inte, om det på samma inskriv-

ningsdag som inskrivning söks för upplåtelsen tas upp ett ärende om inskrivning eller annan införing i registret av ornständighet, varav bristen i upplåtarens förfoganderätt beror, eller om anteckning i registret, att talan väckts om hävning eller återgång av förvärv av egendomen eller om bättre rätt till luftfartyget.

21 § Har optionsrätt eller nyttjan-

derätt till ett luftfartyg upplåtits

till flera var för sig har den

upplåtelse för vilken inskrivning först söks företräde. En upp-

låtelse gäller dock inte före en tidigare upplåtelse om rättighetshavaren vid ansökan om inskrivning ägde eller bort äga kännedom om denna. Vad som sagts nu med avseende på företräde mellan upplåtelser av rättigheter gäller endast om dessa inte utan förfång för nå-

gondera parten kan utövas vid

sidan av varandra.

Ifall då inskrivning av rättig-

heterna söks samma dag, och de inte utan förfång för någondera parten kan utövas vid sidan av

Författningsförslag

varandra, har de sinsemellan

företräde efter den tidsföljd i

vilken de upplåtits. Ãr upplåtelserna samtidiga eller kan det inte utrönas i vilken tidsföljd de skett, skall rätten på talan förordna om företrädet mellan

dem efter vad som med hänsyn

till omständigheterna är skäligt.

2 k § När en rättighet, som inte

utan förfång för en annan rät-

tighet kan utövas vid sidan av denna, skall vika, har rättighetshavaren rätt till ersättning av upplåtaren för skada, om han vid upplåtelsen varken ägde eller bort äga kännedom om den andra upplåtelsen.

2 l § Talan om bättre rätt till ett luftfartyg kan med laga verkan riktas mot den som senast beviljats eller sökt inskrivning för sitt förvärv, även om denne före talans väckande överlåtit egendomen till någon annan. Den till vilken överlåtelsen skett har

i rättegången samma ställning

som om överlåtelsen skett under rättegången. Första stycket skall också tillämpas när någon vill söka betalning ur ett luftfartyg för

fordran som är förenad med

panträtt eller retentionsrätt i fartyget. Om en tvist som rör äganderätten är antecknad i registret, kan talan om betalning i stället riktas mot den som

Författningsförslag

innehar fartyget med äganderättsanspråk.

2 m § Den rättsverkan som en sökt eller beviljad inskrivning medför

enligt 2 f och 2 g §§ består även efter avregistrering.

Den rättsverkan som en ansökan inskrivning medför om enligt 2 2g, 2h, 2i och 2 j förfaller om ansökan avslås. Bestämmelserna i 2 2 g och

2 l §§ och i denna paragraf om

rättsverkan av en inskrivningsansökan skall också tillämpas i fråga om en ansökan om avregistrering med anledning av ett förvärv.

2 n § En införing i luftfartygsregist-

ret skall, efter utgången av den

inskrivningsdag då ärendet om införingen upptogs, anses känd för var och en vars rätt till

luftfartyget beror av god tro om en omständighet som införingen

avser.

Där ägaren det medgiver, må Efter medgivande av den som

luftfartyg inskrivning i är inskriven som ägare i luftgenom inskrivningsboken intecknas till fartygsregistret får ett luftfartyg säkerhet för fordran å visst be- inskrivning i luftfartygsgenom lopp i penningar. registret intecknas till säkerhet Inteckning må till säkerhet för för fordran på ett visst penningen och samma fordran meddelas belopp. i flera luftfartyg, dock så, att En inteckning får till säkerhet något dem kommer att för en och samma fordran medav besväras inteckning, som delas i flera luftfartyg, men inte av gäller med samma förmânsrätt i på ett sådant sätt, att något av

Författningsförslag

de övriga. Fartyg som är inteck- dem kommer att besväras av en nat för samma fordran som inteckning, som inte gäller med

annat fartyg, må särskilt in- samma förmånsrätt i de övriga.

tecknas. Ett fartyg som är intecknat för samma fordran som ett annat fartyg, får inte särskilt intecknas. må inteckning meddelas i En inteckning kan inte medlott i luftfartyg. delas i en andel av ett luftfartyg.

Då inteckning sökes, skall Den som ansöker om en infordringshandlingen i huvud- teckning skall ge in fordrings-

skrift ingivas till inskrivnings- handlingen i original.

domaren. Finnes å handlingen bevittnat medgivande som i 5 § sägs, skall ansökningen avslås.

må i inteckningsärende I ett ärende som rör inteck-

andra än skriftliga bevis gälla i ning av reservdelar till luftfartyg fråga åtkomst till luftfartyg är det tillåtet endast med skrift-

om eller reservdelar. liga bevis när det gäller att visa åtkomsten till reservdelarna.

Överlåter någon till Överlåter någon luftfartyg annan ett luftfartyg eller lott i sådant far- eller en andel i ett sådant fartyg, och har, innan ny ägares tyg, och har, innan förvärvaren fång anmäles till luftfartygs- ansökt om inskrivning av sitt registret, inteckning blivit sökt förvärv, inteckning blivit sökt

grund av tidigare ägares på grund av den tidigare äga-

medgivande, utgöre överlåtelsen rens medgivande, utgör över-

hinder för inteckningens låtelsen inte hinder för inteck-

beviljande. ningens beviljande. Sökes inteckning samma dag ny ägares fång anmäles till lujtfartygsregistret eller därefter, skall ansökningen avslås, utan så är att nye ägaren iklätt sig

förbindelse att låta luftfartyget

Författningsförslag

intecknas pá grund av tidigare

ägares medgivande eller eljest är med honom lika förbunden.

Omfattar inteckning jämväl Omfattar en inteckning också

reservdelar, njute intecknings- reservdelar, har inteckningshahavaren panträtt i dessa, såframt varen panträtt i dessa, om han

vid förvaringsplatsen genom vid förvaringsplatsen väl synligt

hans försorg finnes anslaget väl har anslagit ett tillkännagivande

synligt tillkännagivande om om inteckningen, med angivan-

inteckningen, med angivande de dess omfattning, inteckav av dess omfattning samt inteck- ningshavarens namn och adress, ningshavarens och adress, och att inteckningen har skrivits namn ävensom därom att inteckningen in i luftfartygsregistret. inskrivits i den här i riket förda inskrivningsboken för luftfartyg.

19b§ Inteckning medför företräde i Inteckning ger företräde i förhållande till inteckning förhållande till arman inteckning

annan

efter den tidsföljd i vilken in- efter den tidsföljd i vilken in-

teckningamasökas. Inteckningar teckningarna söks. Inteckningar sökas på inskriv- söks på samma inskrivsom samma som ningsdag medföra lika rätt. ningsdag ger lika rätt. I förhållande till optionsrätt eller nyttjanderätt ger inteckning företräde, om den söks innan

inskrivning av rättigheten söks.

Inskrivning optionsrätt eller av

nyttjanderätt ger företräde fram-

för inteckning som söks samma inskrivningsdag.

Vill ägaren intecknad Vill ägaren till intecknad av

egendom i stället för inteck- egendom i stället för en inteck-

en

ningshandling sätta eller flera ningshandling sätta en eller flera

en andra handlingar andra handlingar innehåller

innefattande som

medgivande inteckning för medgivande av inteckning för

av

Senaste lydelse 1970:986.

Författningsförslag

motsvarande belopp, ingive in- motsvarande belopp, ges inteckteckningshandlingen jämte den ningshandlingen jämte den eller eller de handlingar, som skola de handlingar, som skall sättas sättas i stället, till inskrivnings- i stället in till registermyndighedomaren; och göre denne om ten. I luftfartygsregistret görs utbytet anteckning i inskriv- anteckning om utbytet och på ningsboken samt anmärke å den den eller de nya inteckningseller de nya inteckningshand- handlingarna görs de anmärklingarna vad för intecknings- ningar som är av betydelse för rättens bedömande är av bety- inteckningsrättens bedömande. delse. Utbyte varom nu sagts Sådant utbyte som avses ovan må ock ske begäran av in- kan också ske begäran av en teckningshavare, där det visas inteckningshavare om den inatt den intecknade egendomens tecknade egendomens ägare ägare samtyckt till åtgärden. samtyckt till åtgärden.

Företes inteckningshandling Efter medgivande av ägaren

för inskrivningsdomaren med till ett luftfartyg får en inteckbegäran om inteckningens dö- ning dödas helt eller för visst dande helt och hållet eller för belopp eller, där flera luftfartyg visst belopp eller, där flera år intecknade för samma fordluftfartyg äro intecknade för ran, i visst fartyg. Vid ansökan

samma fordran, i visst fartyg, om dödning skall intecknings-

varde i enlighet därmed inteck- handlingen ges in till registerningen dödad, där det visas att myndigheten. ägaren av den egendom, beträf-

fande vilken dödning skall ske,

samtyckt till åtgärden. Under de villkor som angivas Under de förutsättningar som i första stycket äge innehavare anges i första stycket kan inneav sådan inteckning, som om- havaren av en inteckning som fattar jämväl reservdelar, också omfattar reservdelar, fâ inteckningen dödad i samtliga inteckningen dödad i samtliga reservdelar eller i de reservdelar reservdelar eller i de reservdelar som förvaras viss plats. som förvaras viss plats. Dödande av inteckning i visst Dödande av en inteckning i luftfartyg eller i reservdelar må ett visst luftfartyg eller i reservske så, att inteckningsförhâl- delar får inte ske på ett sådant landena efter åtgärden komma sätt, att inteckningsförhâllandeatt stå i strid mot vad i 3 § na efter åtgärden strider mot andra stycket eller 4§ första stycket stadgas.

Författningsförslag

vad i 3 § andra stycket eller 4 § första stycket stadgas.

Har ägare av intecknad egen- Har ägaren till intecknad en dom gjort avbetalning å inteck- egendom gjort en avbetalning nat belopp, vare inteckningsha- på ett intecknat belopp, är varen, där annat förbehåll inteckningshavaren, där inte skett, pliktig att begäran annat förbehåll skett, skyldig att av ägaren och mot förskott av på begäran ägaren och mot av nödig kostnad uppvisa inteck- förskott av nödig kostnad visa ningshandlingen fär inskriv- upp inteckningshandlingen för ningsdomaren för avbetalning- avbetalningens antecknande i ens antecknande i inskrivnings- luftfartygsregistret. I luftfartygsboken. I boken skall anmärkas, registret skall det anmärkas, att att handlingen vidare medför handlingen inte längre medför inteckningsrätt för avbetalade inteckningsrätt för det avbetalabeloppet. de beloppet. Sedan anteckning om avskriv- Sedan anteckning om avskrivning sålunda skett, må där äga- ning har skett, får på ägarens ren det begär och tillika ingiver begäran, och om en handling handlinginnefattandemedgivan- som innehåller ett sådant medde som i 5 § sägs, inteckning givande som avses i 5 § ges in, till belopp motsvarande vad som en inteckning på ett belopp motavskrivits meddelas att gälla svarande vad som avskrivits med förmånsrätt näst efter meddelas att gälla med förmånsinteckningshavarens återstående rätt näst efter inteckningshava-

fordran. Ägaren må dock utan rens återstående fordran. Äga-

inteckningshandlingertsföreteen- ren kan dock utan att inteckde få inteckningen dödad till ningshandlingen visas upp belopp motsvarande vad som inteckningen dödad till belopp avskrivits. motsvarande vad som avskrivits.

Har inteckning meddelats i En inteckning är utan verkan strid mot vad i 13 § stadgas, om den har meddelats trots att vare den utan verkan. den som medgett inteckningen,

eller när det är flera som med-

gett den, någon av dem är försatt i konkurs när ansökan om inteckning görs, eller ett beslut om egendomsavträde meddelas samma dag som ansökan görs.

Författningsförslag

Om vissa anteckningar i in- Om förfaranden inskrivningsskrivningsboken ärenden

Vill någon att i inskrivnings- Inskrivningsärenden är enligt boken skall antecknas att han denna lag ärenden om innehar fordringshandling, på inskrivning av förvärv av grund inteckning beviljats luftjfartyg, varav eller ansökan därom förklarats inskrivning av optionsrätt vilande, uppvise handlingen i till luftfartyg, huvudskrijt för den inskrivnings- inskrivning av nyttjanderätt domare handlägger inskri till luftfartyg, som rörande luftfartyg; inteckning i luflfartyg eller ningsärenden denne i boken anteck- reservdelar till lufzjfartyg, och och göre ning innehavet. annan införing i luftfarom Uppvisande är sagt tygsregistret som angår inskrivvarom nu må ock ske inskriv- ning i 1-4 och inför annan som avses som ningsdomare. Denne skall, då görs på grund av föreskrift i en sådant sker, å handlingen teck- lag eller en annan författning. bevis uppvisandet och Inskrivningsärenden tas upp na om ändamålet därmed ävensom på inskrivningsdag. Sådan hålls därom särskilt bevis; till klockan tolv varje måndag, utfärda ingive inteckningshavaren tisdag, onsdag, torsdag och sedan för anteckningens verkställande fredag som inte är helgdag. sistnämnda bevis till den in- Som helgdag anses även midskrivningsdomare. i första sommarajion, julafton och nysom årsafton. En ansökan komstycket avses. som

Anmäler den, vilken senast in efter klockan tolv anses

mer antecknad såsom inneha- gjord följande inskrivningsdag. blivit inteckningshandling, Regeringen eller den myndigvare av hos inskrivningsdomareni skrift- het regeringen bestämmer som styrkt handling får meddela närmare föreskrifter lig av vittnen att innehavet upphört, varde förhål- inskrivningsförfarandet och om landet i inskrivningsboken avgifter för inskrivningsföran- om tecknat. farandet.

Författningsförslag

Den som i inteckningsärende, Hos registermyndigheten skall

enligt de grunder som angivas i det föras dagbok över inskriv-

7 ansetts vara ägare av luft- ningsärendena. Handlingarna i

fartyg, varde i sådan egenskap sådana ärenden skall föras antecknad i inskrivningsboken. samman i akter. Har ny ägare av intecknat Om sökanden eller någon

luftfartyg blivit införd i luftfar- annan har lämnat en uppgift tygsregistret, skall inskrivnings- eller avgett en förklaring av domaren, sedan underrättelse betydelse för ärendets prövning därom inkommit från luftfarts- eller om en särskild utredning verket, å nästa inskrivningsdag har verkställts i ärendet, skall anmärka förhållandet i inskriv- anteckning om det göras i dagningsboken. boken eller i akten. I dagboken

eller akten skall även tas upp kallelser, förelägganden och

andra beslut som inte skall föras

in i registret.

40§ Var som väckt talan om klan- En ansökan i ett inskrivnings-

der å annans åtkomst till luft- ärende skall göras skriftligen.

fartyg eller om återgång av köp, Om bifall till en ansökan om

byte eller gåva av sådant fartyg inskrivning av ett förvärv är be-

vare skyldig att anmäla förhål- roende av att föregående ägare landet för antecknande i inskri v- gör en inskrivningsansökan, får ningsboken. Rätten skall, om så förvärvaren göra en sådan

erfordras, giva käranden nödig ansökan på den föregående

tid till sådan anmälan innan ägarens vägnar. Denne är förberedelsen i målet avslutas. skyldig att tillhandahålla de

Försummas denna tid, vare behövliga handlingar som han käromålet förfallet. Visas att har. Vad som nu sagts om

målet avgjorts genom laga kraft inskrivningsansökan skall också

ägande dom eller beslut, varde tillämpas i fråga om anmälan ock därom anteckning gjord i föravregistreringmed anledning inskrivningsboken. av ett förvärv.

Visas att inteckning helt eller till någon del är ogill enligt dom eller beslut, som äger laga

kraft, eller på grund av för-

2 Senaste lydelse 1986:168.

Författningsförslag SOU 1997: 122

hållande som avses i 36 skall anteckning därom ske i inskrivningsboken.

41 Har ett luftfartyg, lott däri Ett beslut, som innebär att en en

eller intecknade reservdelar ansökan i ett inskrivningsärende utmätts eller har enligt 8 kap. bifalls, avslås eller förklaras

8 § konkurslagen 1 98 7:6 72 be- förfallen eller att ärendet skjuts gärts att ett luftfartyg eller in- skall föras in i registret. upp, tecknade reservdelar skall säljas Innebär beslutet att ansökan inte i den ordning gäller för bifalls, skall skälen för beslutet som utmätt sådan egendom eller har antecknas i dagboken eller utmätningen upphävts eller frå- akten. egendomens försäljning Ett beslut som skall föras in i gan om

annat skål förfallit, skall registret meddelas genom en

av

anteckning därom göras i in- sådan införing och skall anses skrivningsboken. Anteckning att ha det innehåll som framgår av

egendomen har sålts utmät- registret. ningsvis skall ske, när handling Ett beslut om inteckning skall

visar köpeskillingens för- antecknas på den handling som

som

delning har inkommit. Har ett ligger till grund för ansökan om

luftfartyg, lott däri eller inteckning. Bevis angående inen intecknade reservdelar belagts teckning i reservdelar skall med kvarstad eller tagits i innehålla en erinran om vad anspråk genom betalningssäkring som stadgas i 15 eller har en sådan åtgärd upphävts eller återgått, skall anteckning därom också göras i inskrivningsboken. Om inverkan på inteckning av en exekutiv försäljning eller av en myndighets fördelning av medel skall anteckning göras i I inskrivningsboken när anmälan, I I

bevis eller fördelningslängd som

l

utvisar förhållandet har inkom-

mit.

3 Senaste lydelse 1987:685.

Författningsförslag

Har domstol beträjfande inteckning i luftfartyg meddelat förklaring som i 26 § sägs, åligger det domstolen att därom översända bevis till inskrivningsdomaren, som har att å nästa inskrivningsdag göra anteckning om förhållandet i inskrivningsboken.

Anmäler någon skriftligen, att Om ett beslut i ett inskriv-

han för fordran å bärgarlön ningsärende har gått emot sö-

eller å ersättning för särskilda kanden eller någon annan som kostnader, som varit oundgäng- har hörts i ärendet, skall denne liga för bevarande av luftfartyg, genast underrättas om beslutet. äger luftpanträtt i fartyget enligt En underrättelse om att ett förvad därom är särskilt stadgat, värv har skrivits in skall alltid skall inskrivningsdomaren, om lämnas till den som dessförinanmälningen sker inom tre må- nan senast var inskriven som nader från det åtgärderna för ägare. bärgningen eller bevarandet I underrättelsen skall anges avslutades, å nästa inskrivnings- de skäl för beslutet som har andag göra anteckning om anmäl- tecknats i dagboken elleri akten ningen i inskrivningsboken. och vad den som vill överklaga Visas att genom fordringens beslutet skall göra. betalning eller annorledes panträtten upphört att gälla, varde ock det antecknat i inskrivningsboken.

43 Har i luftfartygsregistret, en- Om en ansökan i ett inskrivligt vad därom är särskilt stad- ningsärende inte omedelbart bör

gat, blivit anmärkt att beträffan- avslås enligt denna lag, får

de visst luftfartyg inträffat för- ärendet skjutas upp till en viss hållande av beskajfenhet att senare inskrivningsdag, om det böra föranleda fartygets av- är nödvändigt för utredningen.

4 Senaste lydelse 1986:168.

Författningsförslag SOU 1997: 122

förande ur registret men att Om ärendet skjuts upp, får detta kunnat ske på grund av sökanden föreläggas att ge in att inteckningshavare sam- den utredning som krävs eller

tyckt till åtgärden, skall inskriv- att infinna sig personligen eller

ningsdomaren, sedan under- genom ombud hos registermynrättelse anmärkningen in- digheten. Även någon än om annan kommit från luftfartsverket, å sökanden får höras och kan nästa inskrivningsdag göra föreläggas sådan inställelse.

anteckning därom i inskriv- Följer sökanden inte förelägganningsboken. det, kan hans ansökan förklaras

föjallen. En upplysning om detta skall tas in i föreläggandet. Ett inskrivningsärende får vidare skjutas upp till en senare inskrivningsdag, om ärendet med hänsyn till dess art eller

omfattning inte lämpligen kan

tas upp till omedelbar prövning. Ett ärende som har skjutits upp på sådan grund skall tas upp till prövning senast andra inskriv-

ningsdagen efter den inskriv-

ningsdag då anmälan eller ansökan gjordes.

Vissa bestämmelser om förfa-

randet hos inskrivningsdoma-

ren

44§ Inskrivningsärende rörande Om det kan antas att ett förluftfartyg må upptagas allenast värv som åberopas i ett inskrivå inskrivningsdag. ningsärende är ogiltigt eller på Ansökan i sådant ärende annan grund inte kan göras gälanses gjord innan den upp- lande eller att en åtgärd som tages å inskrivningsdag. ansökan avser på annat sätt Anmälan som avses i 42§ skulle kränka någons rätt, skall skall anses gjord då den inkom- den vars rätt berörs ges tillfälle

mer till inskrivningsdomaren. att yttra sig. Detta gäller också

om ovisshet råder i fråga om förvärvsvillkor.

sou 1997:122 Författningsförslag

Om ett förvärv som åberopas i ett registreringsärende grundas

på testamente, dom eller för-

rättning som ännu inte vunnit

laga kraft, eller om det pågår

rättegång om hävning eller

återgång av förvärv av den

egendom som ärendet angår eller om bättre rätt till denna, skall ärendet skjutas upp till dess saken slutligt avgjorts. Är

i annat fall sökandens rätt

tvistig, kan han föreläggas att inom viss tid väcka talan vid domstol. Om han inte gör det,

kan hans ansökan förklaras

förfallen. En upplysning om detta skall tas in i föreläggandet.

45 § Över samtliga inskrivnings- En ansökan om inskrivning av ärenden rörande luftfartyg skall ett förvärv ett luftfartyg skall av

inskrivningsdomarens avslås om

genom

försorg föras dagbok. bestämmelsen i 40 § inte

har iakttagits, ansökan avser ett luftfartyg inte är infört i luftfartygssom

registret eller, om det samtidigt

in en ansökan om registreges

ring där, sådan åtgärd inte

beviljas, sökanden inte styrker sitt

förvärv, fångesmannens rätt inte är inskriven i luftfartygsregistret

fastän den hade kunnat skrivas

in där och sökandens förvärv inte grundas på exekutiv för-

säljning,

den åberopade överlåtelsen

står i strid med en mot överlåta-

ren på grund av förvärvsvillkor

Föncattningsförslag

gällande inskränkning i hans

rätt att förfoga över luftfartyget

och överlätarens åtkomst inte var inskriven när överlåtelsen ägde rum eller, om så var fallet, villkoret är infört i luftfartygsregistret eller förs in i det samma inskrivningsdag som ansökan görs,

luftfartyget av överlåtaren

tidigare har överlåtits till någon annan och överlåtarens åtkomst inte var inskriven när sökandens förvärv ägde rum eller om så var fallet, inskrivning söks samma inskrivningsdag för det tidi-

gare förvärvet, luftfartyget har blivit före-

mål för kvarstod eller betalningssäkring till säkerhet för ett anspråk mot överlåtaren och ett ärende som rör anteckning om åtgärden har tagits upp senast på den inskrivningsdag då ansökan görs eller överlåtaren har försatts i konkurs före utgången av den inskrivningsdagen, luftfartyget har sålts exekutivt till någon annan än sökanden, förvärvet har skett genom

en sådan gåva mellan makar

som inte har registrerats enligt

16 kap. äktenskapsbalken, eller

10. det är uppenbart att för-

värvet av något annat skäl är

ogiltigt eller inte kan göras

gällande.

Första stycket 5-7 utgör inte hinder mot inskrivning av förvärv, om inskrivning av villkorlig äganderätt redan har bevil-

jats på grund av samma förvärv.

SOU 1997: 122 Fötfattningsförslag

En ansökan enligt 2 2 d eller 2 e § om att en inskrivning skall avföras skall avslås om bestämmelsen i 40§ inte har iakttagits eller om det inte visas att förvärvet gått åter eller

rättigheten upphört.

46 När inskrivningsärende rö- En ansökan om inskrivning av rande luftfartyg förekommer, en optionsrätt eller en nyttjandeanskajfe inskrivningsdomaren rätt till ett luftfartyg skall avslås

skyndsamt från luftfartsverket om

bestämmelsen i 40§ inte bevis om vad luftfartygsregistret innehåller av betydelse för har iakttagits, ärendets behandling. ansökan avser ett luftfartyg

som inte är infört i luftfartygs-

registret eller, om det samtidigt ges in en ansökan om registrering där, sådan åtgärd inte beviljas, sökanden inte styrker sitt förvärv av rättigheten, upplåtaren inte är inskriven som ägare i luftfartygsre-

gistret eller förs in i det samma

inskrivningsdag som ansökan görs,

upplåtelsen står i strid med en mot upplåtaren gällande

inskränkning i hans rätt att förfoga över luftfartyget och inskränkningen är införd i luft-

fartygsregistret eller förs in i det

samma inskrivningsdag som ansökan görs, luftfartyget har blivit före-

mål för kvarstad eller betal-

ningssäkring till säkerhet för ett anspråk mot upplåtaren och ett

5 Senaste lydelse 1986:168.

Författningsförslag

ärende som rör anteckning om åtgärden har tagits upp senast

på den inskrivningsdag då ansökan görs eller upplåtaren har försatts i konkurs före utgången av den inskrivningsdagen, eller luftfartyget före upplåtelsen

frångått upplåtaren på grund av exekutiv försäljning, det är uppenbart att upplåtelsen av annan grund är ogiltig eller att rättigheten upphört eller av annat skäl inte kan göras gällande.

Handlingar i inskrivnings- En ansökan om inteckning

ärenden rörande lufifartyg skola skall avslås om sammanföras i akter. det på fordringshandlingen

Har sökande eller annan inte finns ett sådant bevittnat

lämnat uppgift eller avgivit medgivande som avses i 5 förklaring av betydelse för ären- någon söker inteckning

dets prövning, eller har särskild samma dag som en ny förvärva-

utredning i ärendet funnits nöd- re ansöker om inskrivning av sitt

ig, skall vad därom antecknats förvärv, eller därefter, och den

upptagas i akten och bestyrkas nye förvärvaren inte förbundit av inskrivningsdomaren. sig att låta luftfartyget intecknas

på grund av tidigare ägares medgivande eller annars är med honom lika förbunden, luftfartyget har blivit föremål för kvarstad, betalningssäkring eller utmätning och ett ärende som rör anteckning om åtgärden har tagits upp senast

på den inskrivningsdag då in-

teckningen söks, om inte i fråga om kvarstad ansökan har medgettsavkronofogdemyndigheten, eller den som medgett inteck-

ningen, eller när det är flera

som medgett den, någon av dem

Författningsförslag

är försatt i konkurs när ansökan om inteckning görs, eller ett

beslut om egendomsavträde

meddelas samma dag som ansökan görs.

Om inskrivningsdomarens Om registermyndigheten finbeslut eller åtgärd, att en införing i luftfartygs-

annan som ner

vidtagits med anledning av an- registret innehåller en uppenbar sökan hos inskrivningsdomaren, oriktighet till följd av myndig-

meddelas besked bevis, hetens eller någon annans skrivgenom

tecknas å den till grund för fel eller liknande förbiseende

som

ansökningen åberopade hand- skall införingen rättas. Detta lingen. Beviset skall angiva det gäller också i fråga om en uppi inskrivningsboken, vari enbar oriktighet i registret till

rum

inskrivningen verkställts. Bevis följd tekniskt fel Kan rättelse

av . angående inteckning i reservde- bli till förfång för ägare eller lar skall innehålla erinran rättighetshavare skall det om annan

vadi 15 § stadgas. inbördes företrädet mellan be-

Innefattar beslutet, att an- rörda förvärv bestämmas efter

sökan bifallits, skall sökanden vad som är skäligt. Tillfälle att

eller hans ombud genast i yttra sig skall lämnas de parter rekommenderat brev underrättas som berörs, om de är kända, skälen för beslutet. samt den myndighet som avses i om

När inteckningshavare enligt 53 Meddelas inte beslut

vad därom är särskilt stadgar samma dag som ärendet tas

för inskrivningsdomaren upp- upp, skall en anteckning om visar inteckningshandlingen för ärendet göras i registret. lämna samtycke till att det Beslut rättelse skall med-

att om

intecknade luftfartyget avföres delas genom införing i registret. luftfartygsregistret, skall Skälet för beslutet skall anteck-

ur

inskrivningsdomaren dels ut- nas i dagboken eller i akten. I färda särskilt bevis uppvi- stället för bevis eller handling

om

sandet och ändamålet därmed som har utfärdats i enlighet med

dels ock teckna sådant bevis å den tidigare införingen, skall en

inteckningshandlingen. ny sådan handling utfärdas.

Den tidigare handlingen skall återkrävas, göras obrukbar och

behållasavregisterrnyndigheten.

Den som har handlingen är

skyldig att ge in den för detta ändamål. I ett föreläggande att

Författningsförslag

fullgöra en sådan skyldighet får vite sättas ut. Ett beslut om rättelse får överklagas även av den myndighet som avses i 53

Bifalles ansökan om medde- Registermyndighetens beslut i

lande av inteckning eller om ett inskrivningsärende får över-

annan åtgärd beträjfande in- klagas hos allmän förvaltnings-

teckning, varde i enlighet där- domstol. med inskrivning gjord i inskriv- Prövningstillstånd krävs vid

ningsboken. Bifalles ansök- överklagande till kammarrätten.

ningen, skall i boken inskrivas Ett överklagande av ett beslut

allenast att ärendet uppskjutits som finns infört i registret skall

eller att ansökningen förklarats antecknas där. När ett slutligt vilande eller avslagits; anteck- beslut med anledning av ett ning om skälen för beslutet överklagande har vunnit laga upptages i akten. kraft, skall beslutets innehåll antecknas.

Sökes inteckning i luftfartyg Om en domstol efter överkla-

och varder ansökningen av gande ändrar ett beslut genom inskrivningsdomaren genast av- vilket en ansökan om beviljande slagen genom beslut som vinner av inteckning helt eller delvis laga kraft, beviljas sådan in- har avslagits, skall sökanden teckning eller inträjfar förhål- senast på den inskrivningsdag

lande, som medför att lufifartyg som infaller näst efter tre måna-

icke längre besväras av inteck- der från det att beslutet om

ning eller beröres av ansökan ändringen vann laga kraft visa

därom, skall inskrivningsdoma- upp detta beslut hos registerren ofördröjligen meddela luft- myndigheten. Gör han inte det,

fartsverket detta. Samma lag gäller en inteckning som bevil-

vare, när det antecknas att talan jas på grund av beslutet som om som avses i 40 § första stycket den hade sökts först på den dag blivit väckt eller slutligen av- beslutet uppvisas för registergjord. myndigheten.

6 Senaste lydelse 1986:168.

Födattningsförslag

Om överklagande Statens ansvar för vissa rättsförluster m.m.

51 Inskrivningsdomarens beslut Kommer till följd av 2 g och enligt denna lag får överklagas 2i §§ ett förvärv, en optionsrätt hos hovrätten. Skrivelsen skall eller en nyttjanderätt att gälla ges in till inskrivningsdomaren. mot den rätte ägaren eller mot Vid överklagande tillämpas i någon till vars förmån en rådigövrigt bestämmelserna i rätte- hetsinskränkning gäller enligt de gångsbalken om överklagande paragraferna, har denne rätt till tingsrätts beslut. ersättning av staten för sin förav

Överklagandet samt sådana lust på grund av förvärvet eller

beslut inskrivningsdomaren upplåtelsen. som eller domstol meddelar med Om någon lider förlust till

anledning av överklagandet följd av ett tekniskt fel i luft-

skall antecknas i inskrivnings- fartygsregistret vid användning boken. av automatisk databehandling eller i en anordning som hos registermyndigheten eller någon annan statlig myndighet är ansluten till registret, har han rätt till ersättning av staten. Har den skadelidande medverkat till förlusten genom att utan skälig anledning underlåta att vidta åtgärder för att bevara sin rätt eller har han på annat sätt medverkat till förlusten genom eget vållande, skall er-

sättningen efter vad som är skäligt sättas ned eller helt falla

bort.

Om en domstol efter överkla- Kommer till följd av ett beslut

gande ändrar ett beslut genom i ett ärende om rättelse en vilket en ansökan om beviljande förlust att drabba en rättsägare av inteckning helt eller delvis som avses i 48 har han rätt

7 Senaste lydelse 1994:1039. 3 Senaste lydelse 1994:1039.

Författningsförslag

har avslagits, skall sökanden till ersättning staten. Ersättav

senast på den inskrivningsdag ning betalas dock inte om den

som infaller näst efter tre måna- skadelidande med hänsyn till der från det att beslutet om felets beskaffenhet eller andra ändringen vann laga kraft visa omständigheter bort inse att ett upp detta beslut hos inskriv- fel förekommit.

ningsdomaren. Gör han inte det, gäller en inteckning som beviljas på grund av beslutet

som om den hade sökts först på

den dag beslutet uppvisas för

inskrivningsdomaren.

Om tillämpningsföreskrifter

53 Närmare föreskrifter om in- Staten företräds i ett ärende skrivningsboken, dagboken och om ersättning enligt 51 eller akter samt angående tillämp- 52§ av den myndighet som ningen i övrigt av denna lag regeringen bestämmer. meddelas av regeringen.

54 § Vill den som är parti ett mål om beståndet av en rätt till luftfartyg kräva ersättning enligt 51 om han förlorar målet, skall han antingen till gemensam handläggning med målet väcka talan mot staten om sitt ersättningskrav eller skriftligen underrätta den myndighet som avses i 53 § om rättegången. Om förberedelsen i målet har avslutats utan att någon ersättningstalan väckts eller underrättelse lämnats enligt första stycket, skall domstolen förelägga parten att vidta en av

9 Senaste lydelse 1986:168.

Författningsförslag

åtgärderna inom en viss tid. iakttas inte tiden är ersättnings-

kravet föjallet. En upplysning

om detta skall tas in i föreläggandet.

55 § Har den som enligt 51 eller

52 § är berättigad till ersättning

av staten haft rätt att kräva

beloppet av någon annan som skadestånd, träder staten in i rätten mot denne. Ersättning enligt 51 eller 52 §

på grund domstols dom

av en betalas ut sedan domen har vunnit laga kraft.

Underrättelseskyldighet

56 § Väcks talan hävning eller om återgång av ett förvärv av ett luftfartyg eller om bättre rätt till

ett sådant fartyg eller annars i fråga som angår inskrivning

en

i luftfartygsregistret, skall rätten

genast underrätta registermyndigheten. Underrättelsen skall,

utöver uppgift om parterna, innehålla sådana uppgifter om luftfartyget att det kan identifie-

ras i registret. När dom eller slutligt beslut i målet har vunnit laga kraft, skall rätten genast sända domen

eller beslutet till registermyndig-

heten.

Författningsförslag sou 1997:122

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998. 2. Den som vid lagensikraftträdande under de tre närmast föregående

åren varit antecknad i luftfartygsregistret ägare till luftfartyg

som ett skall skrivas in som ägare med verkan från ikraftträdandet. Den som

annars är antecknad som ägare i luftfartygsregistret skall sedan ett är

förflutit frän ikraftträdandet skrivas in ägare, inte dessförinsom om nan ny inskrivning sökts av ett förvärv fartyget eller talan väckts av om bättre rätt därtill.

Ansöker någon om inskrivning av äganderätt till ett luftfartyg utan

att fängesmannens rätt är inskriven, skall ansökan bifallas utan hinder därav, om sökanden kan härleda sin rätt från den antecknad som var som ägare i luftfartygsregistret tre år före lagens ikraftträdande.

Ansöker någon om inskrivning förvärv ett luftfartyg,

av av som skett före ikraftträdandet, och vid ikraftträdandet inte infört som var i luftfartygsregistret, och kan han inte styrka sin rätt men gör han den sannolik, skall han antecknas i registret ägare. Sedan är som ett förflutit från det anteckningen gjordes skall han skrivas in ägare, som

om inte dessförinnan inskrivning sökts äganderätt till fartyget

ny av eller talan väckts om bättre rätt därtill.

En anmälan av ett förvärv ett luftfartyg enligt äldre bestämmelser

av vilken inte medfört att förvärvaren före ikraftträdandet antecknats i

luftfartygsregistret som ägare till fartyget, första

anses som en

inskrivningsdagen därefter gjord ansökan om inskrivning av förvärvet.

Författningsförslag

3 Förslag till lag om ändring i lagen 1955:229 i anledning Sveriges tillträde till 1948 års konvention

av

rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1955:229 i anledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg att 6-8 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

När exekutiv försäljning av När det skall ske en exekutiv luftfartyg elleri 4 § omnämnda försäljning av ett luftfartyg, reservdelar till sådant fartyg eller av sådana reservdelar som skall äga rum, åligger det den avses i 4 är den som begärt påkallat försäljningen att försäljningen skyldig att ge in som ingiva ett av vederbörande ett gravationsbevis rörande myndighet i den stat där fartyget egendomen, utfärdat av behörig är registrerat utfärdat grava- myndighet i det land där lufttionsbevis angående egendomen fartyget är registrerat, och en jämte styrkt översättning av bestyrkt översättning av beviset. beviset ävensom att, då fråga är När det är fråga om ett luftluftfartyg, senast en månad fartyg är den som begärt förom före auktionen låta kungöra säljningen även skyldig att försäljningen registreringsor- senast en månad före auktionen ten enligt där gällande lag. låta kungöra försäljningen

Inom tid skall under- registreringsorten enligt där

samma

rättelse i den ordning som är gällande lag.

föreskriven i fråga om underrättelse till borgenär sändas till innehavaren av varje i fartyget inskriven rättighet, som skall erkännas enligt denna lag. Utöver de fordringar och kostnader som annars skola

upptagas i sakägarförteckning

vid exekutiv försäljning av luftfartyg eller reservdelar skall i förteckningen upptagas annan

Senaste lydelse 1971:501.

Författningsförslag

rättighet som skall erkännas enligt denna lag. Beträffande sådan rättighets ställning vid

exekutiv försäljning äger i övrigt vad som gäller beträffande

rättighet i fast egendom som

säljes exekutivt motsvarande tillämpning.

7§ Besväras luftfartyg av inskri- Besväras ett luftfartyg av en ven rättighet, som enligt denna inskriven rättighet, som enligt

lag skall erkännas här i riket, denna lag skall erkännas här i må fartyget överföras till det landet, får fartyget inte föras svenska luftfartygsregistret, med över till det svenska luftfartygs-

mindre innehavaren av rättig- registret, om inte innehavaren

heten medgivit att fartyget här av rättigheten har medgett att

registreras. fartyget registreras här. Överföres fartyget till det Förs fartyget över till det

svenska luftfartygsregistret, äge svenska luftfartygsregistret, har rättighetens innehavare den rättighetens innehavare rätt att

inskriven i inskri för få den inskriven i luftfartygs-

luftfartyg, såframt den är av registret.

sådan beskajfenhet, att den

enligt lagen om inskrivning av

rätt till luftfartyg kan inskrivas

såsom inteckning.

Sökes inskrivningen senast á Söks inskrivningen senast på den inskrivningsdag som infaller den inskrivningsdag som infaller näst efter tre månader från det näst efter tre månader från det

fartyget registrerades här i riket, fartyget registrerades här i

gälle rättigheten med samma landet, gäller rättigheten med fönnånsrätt den åtnjöt i samma förmånsrätt som den som

den stat där fartyget sist var hade i det land där fartyget sist

registrerat. Fråga huruvida var registrerat. Frågan om

rättigheten lagligen tillkommit rättigheten lagligen tillkommit

prövas enligt lagen i den stat prövas enligt lagen i det land

där fartyget var registrerat vid där fartyget var registrerat vid tiden för rättighetens tillkomst. tiden för rättighetens tillkomst.

Författningsförslag

Det åligger luftfartsverket att,

sa snart luftfartyg som avses i 7 § blivit registrerat, till inskrivningsdomaren översända bevis om registreringen och om de inskrivna rättigheterna. Inskrivningsdomaren skall a nästa inskrivningsdag anmärka rättigheterna i inskrivningsboken. Har borgenärs anspråk på Har en borgenärs anspråk

luftpanträtt blivit inom den i 5 § luftpanträtt, inom den tid som

andra stycket angivna tiden anges i 5 § andra stycket, anantecknat i vederbörande in- tecknats i inskrivningsboken i skrivningsbok och överföres det land där fartyget var regifartyget till det här i riket förda strerat och förs fartyget över till luftfartygsregistret, skall luft- det svenska luftfartygsregistret

fartsverket sa snart registrering skall motsvarande anteckning

skett översända bevis därom göras där. samt om anteckningen till inskrivningsdomaren, vilken har

att á nästa inskrivningsdag göra

motsvarande anteckning i inskrivningsboken.

Denna lag träder i kraft den l juli 1998.

2 Senaste lydelse 1971:501.

Författningsförslag

Förslag till lag om ändring i lagen 1922:382 angående ansvarighet för skada i följd luftfart

av

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1922:382 angående

ansvarighet för skada i följd av luftfart att 3 a § skall ha följande

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

§ 3 a

När ett luftfartyg innehas grund av kreditköp med förbehåll om âtertaganderätt, är köparen ansvarig enligt denna lag. När ett luftfarty g innehas med nyttj anderätt, är nyttj anderättshavaren

i stället för ägaren ansvarig, om ägaren och nyttj anderättshavaren har träffat avtal om att ansvaret

skall vila nyttjanderättshavaren,

2. nyttjanderätten avser en bestämd tid om minst ett år, nyttjanderättshavaren enligt avtalet har rätt att skaffa förare eller

befälhavare eller att använda fartyget för luftfart i förvärvssyfte, och

4. anteckning om nyttjande- 4. nyttjanderätten har skrivits rätten har gjorts i luftfartygs- in enligt lagen 1955:227 om

registret. inskrivning av rätt till lufçfartyg

eller anteckning om nyttjanderätten har gjorts i luftfartygsregistret.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.

Senaste lydelse 1986:167.

Författningsförslag

5 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om utsökningsbalken

dels att 4 kap. 30 11 kap. 2 14 kap. 3 och 6 §§ skall ha

följande lydelse, dels att det skall införas två paragrafer, ll kap. 2 a och 3 a

nya

med följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 kap.

Utmätning medför förmånsrätt i och med beslutet, om annat följer andra eller fjärde stycket eller 7 kap. 13 av Utmätning här i riket regi- Utmätning av här i landet av

strerat skepp eller luftfartyg, registrerat skepp eller luftfartyg,

intecknade reservdelar till så- intecknade reservdelar till sådant luftfartyg eller fast egen- dant luftfartyg eller fast egendom medför förmånsrätt dom medför inte förmånsrätt förrän ärende angående anteck- förrän ärende angående anteckning utmätningen tas ning om utmätningen tas upp om upp inskrivningsdag. Upptas på inskrivningsdag. Upptas på inskrivningsdag än samma inskrivningsdag mer än samma mer ett sådant ärende, skall den ett sådant ärende, skall den utmätning skedde först ha utmätning som skedde först ha som företräde. Om här i riket regi- företräde. Om här i landet

strerat skepp eller luftfartyg registrerat skepp eller luftfartyg

har utmätts här blir utmätt som har utmätts här blir utmätt som

i främmande stat innan det har i ett annat land innan det har tagits hand kronofogde- tagits om hand av kronofogde-

om av myndigheten, skall den rätt som myndigheten, skall den rätt som har vunnits den förra har vunnits genom den förra genom utmätningen gälla panträtt. utmätningen gälla som panträtt. som Utmätning fast egendom Utmätning av fast egendom av medför företräde framför rättig- eller här i landet registrerat het i egendomen, om ärende luftfartyg medför företräde

angående anteckning om ut- framför rättighet i egendomen, mätningen tas upp senast den om ärende angående anteckning inskrivningsdag då inskrivning om utmätningen tas upp senast

av rättigheten söks.

Senaste lydelse 1992:1311.

Författningsförslag

på den inskrivningsdag då inskrivning av rättigheten söks. Utmätning av en rättighet som är registrerad enligt aktiekontolagen 1989:827 medför förrnånsrätt registrering utmätningen

genom av

enligt den lagen. Utmäts en rättighet som förvaltas enligt 8 kap. i

sistnänmda lag inträder förmånsrätten i stället underrättelse till genom förvaltaren om utmätningen. Detsamma gäller utmätningen om avser

en panträtt i en rättighet som förvaltas enligt sistnämnda kap.

11 kap.

2 §

Vad som sägs om sjöpanträtt i 10 kap. 7 och 10 skall i stället gälla luftpanträtt. Kungörandet av auktion enligt Kungörandet auktion enligt

av

10 kap. 6 § skall ske minst 10 kap. 6 § skall ske minst

sex sex

veckor i förväg. Underrättelser veckor i förväg. Underrättelser enligt 10 kap. 7 §skall sändas i enligt 10 kap. 7 § skall sändas i

rekommenderade brev minst rekommenderade brev minst en en månad före auktionen. Innehål- månad före auktionen. Innehål-

ler inskrivningsboken uppgift ler luftfartygsregistret uppgift

om adress, skall den användas. adress, skall den användas. om

Vad som sägs i 10 kap. 8 § är tillämpligt även när bestämmelse i

andra stycket har åsidosatts.

2a§ Vad som sägs om innehavare

av fordran 10 kap. 6 och 9 §§

skall även gälla innehavare av rättighet som bör iakttas vid auktionen. Vad som sägs i 10

kap. 7 § om underrättelser skall även gälla kända innehavare av

rättigheter som bör iakttagas vid auktionen.

I sakägarförteckningen upptas förutom vad som anges i 10 kap. 10 § även nyttjanderätt

eller optionsrätt är inskrisom

ven eller för vilken inskrivning

sökts. I stället för vad föresom

skrivs i 10 kap. 11 § första och tredje stycket skall 12 kap. 26 §

Författningsförslag SOU 1997: 122

första och tredje stycket tilllämpas. Rättighet upptas utan att något belopp anges.

3a§ Nyttjanderätt och optionsrätt är skyddade utan särskilt förbehåll rättigheten har bättre om rätt än exekutionsfordringen. Om sakägarförteckningen upptar rättighet som inte en enligt första stycket är skyddad utan särskilt förbehåll, skall luftjfartyget först ropas ut utan förbehåll om rättighetens bestånd och därefter med sådant förbehåll. Uppnås vid det senautropet bud som täcker fordre ringar med bättre rätt än rättigheten eller utan att täcka som, dem, är lika högt som eller högre än budet vid det föregående utropet har budet vid det utropet företräde. Att senare ägarhypotek inte täcks utgör inte hinder mot att bud med förbehåll fär rättigheten godtas. Upptar sakägarförteckningen

två eller flera sådana rättigheter

i andra stycket, skall som avses luftfartyget först ropas ut utan förbehåll för någon av rättigheterna och därefter med förbehåll först endast för den rättig-

har bästa rätt och efter

het som hand för ökat antal rättigheter enligt deras inbördes ordning.

Ett bud skyddar flera rättig-

som heter än ett annat bud har företräde framför detta, om det inte leder till sämre täckning av

fordran som har bättre rätt än

någon av rättigheterna.

Författningsförslag

När ett bud med förbehåll för

en rättighet inte täcker fordring-

ar med bättre rätt, kan rättighetshavaren skydda sin rättighet genom att betala skillnaden mellan det budet och bud utan förbehåll för rättigheten eller sä stor del av skillnaden som be-

hövs för att täcka fordringar

med bättre rätt.

Om rättighetshavaren i fall

som avses i tredje stycket är villig att betala enligt vad som sägs i fjärde stycket men det

sålunda erbjudna beloppet, till

följd av att flera tillskott behövs,

inte ensamt eller i förening med

annat tillskott som bjuds är

tillräckligt för att hans rättighet skall skyddas, skall luftfartyget

ropas ut med förbehåll för rättigheten och den eller de rättigheter som är skyddade

genom tidigare bud och annat

tillskott som bjuds.

Om en borgenär vars fordran

inte har blivit täckt genom ett visst bud godtar budet, skall fordringen vid tillämpningen av andra-femte stycket anses täckt. Om en rättighetshavare i stället för att betala ställer säkerhet, skall det gälla.

14 kap.

Har exekutiv försäljning av Har exekutiv försäljning

av registrerat skepp vunnit laga registrerat skepp eller registre-

kraft och köpeskillingen erlagts rat luftfartyg vunnit laga kraft skall, om gäldenären rätt och köpeskillingen betalats

var ägare, köparens förvärv dock skall, gäldenären inte om var gälla, såvida gäldenärens åt- rätt ägare, köparens förvärv dock gälla, såvida gäldenärens

Författningsförslag

komst var inskriven när försälj- åtkomst var inskriven när förningen ägde rum. säljningen ägde rum. När exekutiv försäljning av fast egendom har vunnit laga kraft och köpeskillingen har erlagts, har den som åberopar annat förvärv av egendomen från gäldenären eller någon hans företrädare förlorat sin rätt köparen. Även den åberopar gäldenärens eller någon mot som att hans företrädares åtkomst var ogiltig eller av annat skäl gällde mot rätte ägaren har förlorat sin rätt mot köparen, om lagfart var beviljad för gäldenären när den exekutiva försäljningen ägde rum.

6§ Har tredje man enligt 3§ Har tredje man enligt 3§ första stycket förlorat sin rätt första stycket förlorat sin rätt till här i riket registrerat skepp, till här i landet registrerat skepp är han berättigad till ersättning eller lufzjfartyg, är han berättigad staten enligt samma bestäm- till ersättning av staten enligt av melser gäller när sådan samma bestämmelser som gäller som ersättning skall utgå med an- när sådan ersättning skall utgå ledning av att ägarens rätt har med anledning av att ägarens gått förlorad genom frivillig rätt har gått förlorad genom

försäljning. Motsvarande gäller, frivillig försäljning. Motsvaran-

när tredje man enligt 3 § andra de gäller, när tredje man enligt stycket andra meningen har 3§ andra stycket andra meförlorat sin rätt till fast egen- ningen har förlorat sin rätt till dom. fast egendom. Har staten utgivit ersättning enligt första stycket, inträder staten i tredje mannens rätt enligt 5

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.

Författningsfärslag

6 Förslag till lag ändring i lagen 1936:83 angående

om

vissa utfästelser om gåva

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1936:83 angående vissa utfästelser om gåva att 2 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Är skuldebrev eller Har skuldebrev genom genom ett

annorledes gåva utfäst i pen- eller på annat sätt en gåva blivit

ningar eller lösören, gälle den utfäst i pengar eller lösöre, såsom fullbordad med mindre gäller den inte såsom fullbordad det som utfäst är kommit i med mindre det som är utfäst

gåvotagarens besittning. I fråga kommit i gåvotagarens besitt-

om skepp eller skeppsbygge ning. I fråga om skepp, skeppsgäller i stället att gåva är att bygge eller luftfartyg gäller i anse såsom fullbordad, med stället att en gåva inte är att mindre inskrivning för förvärvet anse såsom fullbordad, med sökts enligt vad som stadgas mindre inskrivning för förvärvet därom i sjölagen 1994:1009. sökts enligt vad om detta är

Har genom ett skuldebrev eller särskilt stadgar. Har genom ett

på annat sätt en gåva utfästs i en skuldebrev eller annat sätt en rättighet som registreras enligt gåva utfästs i en rättighet som aktiekontolagen 1989:827, registreras enligt aktiekontolaeller lagen 1991:195 om pen- gen 1989:827, eller lagen ningmarknadskonton, fullbordas 1991 : 195 om penningmarkgåvan genom att rättigheten nadskonton, fullbordas gåvan

registreras för gåvotagaren genom att rättigheten registreras

enligt bestämmelserna i de för gåvotagaren enligt bestämlagarna eller, om rättigheten melserna i de lagarna eller, om

förvaltas enligt 8 kap. aktiekon- rättigheten förvaltas enligt

tolagen eller 3 kap. 1 § andra 8 kap. aktiekontolagen eller

stycket lagen om penningmark- 3 kap. 1 § andra stycket lagen

nadskonton, genom att förvalta- om penningmarknadskonton, ren underrättas om utfästelsen. genom att förvaltaren underrättas om utfästelsen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.

Senaste lydelse 1994:1013.

Författningsförslag

7 Förslag till lag om ändring i lagen 1984:404 om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1984:404 om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter att 3 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §

Inskrivningsmyndigheten är beskattningsmyndighet. Med inskrivningsmyndighet Med inskrivningsmyndighet

avses i denna lag också den i avses i denna lag också de i

1 kap. 2 § sjölagen 1994:1009 l kap. 2 § sjö1agen1994:1009

angivna registermyndigheten. och 2 kap. 1 § luflfartslagen 1957:297 angivna registermyndigheterna.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.

Senaste lydelse 1994:1026.

1 Utredningens uppdrag

Genom beslut den 9 maj 1996 tillkallade regeringen en särskild

utredare K 1996:04 med uppgift att göra en översyn av gällande

författningar den civila luftfartens område och utarbeta förslag till den författningsreglering behövs dir. 1996:32. Under hösten som 1996 förordnades särskild utredare och experter och utredningen en höll sitt första sammanträde den 20 november samma år. Utredningen antog då namnet Lufträttsutredningen.

Den 6 1997 beslutade regeringen att utredningen i början av

mars september 1997 skulle särredovisa frågan sakrättslig verkan av om luftfartyg. Några särskilda direktiv för detta arbete har

registrering av

inte lämnats. Det har emellertid underlag för utredningens arbete som

överlämnats inom regeringskansliet den 19 februari 1997 utarbetad

en promemoria angående rättsläget i frågan. Redovisning av uppdraget sker i förevarande delbetänkande. De författningsförslag läggs fram i betänkandet går bl.a. ut som ändringar i 1957 ârs luftfartslag. Utredningens arbete kommer

fortsättningsvis sikte utarbetandet luftfartslag.

att ta av en ny Avsikten är därför de ändringar föreslås i 1957 års lag i ett att som nu nästa steg skall överföras till en helt ny luftfartslag.

2 Gällande rätt och tidigare utredningsförslag

1 Inledning

I detta kapitel ges en översiktlig beskrivning av gällande bestämmelser

rörande registrering av luftfartyg, dess nationalitet och märkning samt rätt till luftfartyg. Sådana bestämmelser återfinns i flera olika författningar. Dessutom behandlas tidigare utredningsförslag i ämnet.

2.2 Gällande bestämmelser

2.2.1 Luftfartslagen 1957:297

2 kap. lufzfartslagen

I 2 kap. luftfartslagen LL ñmis bestämmelser om registrering av

luftfartyg, dess nationalitet och märkning. Dessa regler går tillbaka artiklarna 17-21 i konventionen angående internationell civil luftfart Chicagokonventionen samt bilaga 7 Aircraft Nationality och - Registration Marks till denna konvention. - I Sverige finns två förteckningar rörande luftfartyg. För tillsyn och andra offentliga ändamål finns luftfartygsregistret, vilket enligt 2 kap.

1 § LL förs av Luftfartsverket. För privaträttsliga syften finns vid

Stockholms tingsrätt en inskrivningsbok i vilken kan skrivas in

inteckning i luftfartyg se avsnitt 2.2.4 och 2.2.5.

Närmare bestämmelser om luftfartygsregistret finns i förordningen

1986:172 om luftfartygsregistret m.m. Registret förs med hjälp av

automatisk databehandling. Varje år ger Luftfartsverket ut två

kompletta utdrag ur luftfartygsregistret samt fem supplement.

Enligt luftfartslagen föreligger ingen skyldighet att låta registrera ett luftfartyg. Det nuvarande systemet bygger således på registreringsrätt och inte på registreringsplikt. Luftfart här i landet förutsätter emellertid normalt att fartyget är registrerat, här eller utomlands; det följer av 1 kap. l och 2 §§ LL. Det övervägande flertalet svenskägda, luftvärdiga luftfartyg torde därför vara registrerade. Vidare måste ett

Gällande rätt och tidigare utredningsförslag

luftfartyg enligt Chicagokonventionen registrerat för att vara användas till internationell luftfart. I 2 kap. 2 § LL regleras vilka ägare som får registrera sitt luftfartyg i Sverige. Registrering får ske bara ett luftfartyg ägs svenska om av

staten, svensk kommun eller landstingskommun, medborgare i land

ett inom Europeiska ekonomiska samarbetsomrâdet EES eller dödsbo av

efter en sådan eller bolag, förening, samfällighet eller

person, av stiftelse som har svensk nationalitet eller har sitt säte i ett land som omfattas av avtalet EES. Luftfartsverket får emellertid medge om att luftfartyg får registreras i Sverige även dessa krav inte är om uppfyllda. Sådant medgivande får bara lämnas luftfartyget i regel om används med utgångspunkt i Sverige. Det är enligt 2 kap. 3 § LL förbjudet att i Sverige registrera luftfartyg, redan är registrerat som utomlands, med mindre fartyget avförs det främmande registret. ur Denna bestämmelse bygger artikel 18 i Chicagokonventionen,

enligt vilken det är förbjudet med dubbel registrering. Till förut-

sättningarna för registrering här i landet hör enligt 2 kap. 4 § LL att

luftfartyget skall ha luftvärdighetsbevis och, som huvudregel, miljövärdighetsbevis.

I 2 kap. 5§ LL finns vissa grundläggande regler rörande an-

sökningar om registrering av luftfartyg. Närmare föreskrifter

om en

ansöknings innehåll finns i förordningen luftfartygsregistret

om m.m.

Bestämmelser om när ett luftfartyg skall avregistreras återfinns i 2 kap. 8 § LL. Avregistrering av ett luftfartyg är intecknat får

som

enligt 9 § ske endast om inteckningshavaren har medgett det. Regler om innehavsanteckning i luftfartygsregistret finns i 2 kap. 10§ LL. Enligt första stycket skall innehavet ett registrerat

av luftfartyg som köpts kredit med förbehåll âtertaganderätt om antecknas i luftfartygsregistret. De träffar avtal ett sådant köp som om skall genast anmäla det till Luftfartsverket. Säljaren står kvar i registret antecknad som ägare och köparen antecknas innehavare. som Enligt paragrafens andra stycke kan, om någon innehar ett registrerat

luftfartyg med nyttjanderätt för obestämd tid eller för bestämd

tid om minst två veckor, en anteckning om innehavet göras i luftfartygsregistret pä begäran av ägaren eller nyttjanderättshavaren.

Enligt 2 kap. ll § LL får ett luftfartyg har byggts utomlands

som

för svensk räkning, eller ett luftfartyg finns utomlands och har

som

övergått till svensk ägare, för viss tid antecknas i ett bihang till luftfartygsregistret om förutsättningarna i 2 och 3 §§ är uppfyllda.

Denna bestämmelse har praktisk betydelse eftersom det är vanligt att

luftfartyg köps utomlands och behöver flygas till Sverige innan

registrering kan ske i Sverige.

Gällande rätt och tidigare utredningsförslag

Enligt 2 kap. 11 a § LL skall Luftfartsverket föra en förteckning över de utländska luftfartyg som innehas med nyttjanderätt av svenska brukare brukarförteckning. Denna bestämmelse hänger samman med regeln i 1 kap. 6 § LL, vilken innebär att utländska luftfartyg som svenska brukare i vissa hänseenden skall kunna likställas med hyrs av svenska luftfartyg. Förteckningen är avsedd att göra det möjligt för de svenska myndigheterna att ta över tillsynen över dessa utländska luftfartyg. Eftersom ett luftfartyg enligt artikel 18 i Chicagokonventionen inte kan vara registrerat i mer än en stat kan förteckningen inte vara utformad som ett register över luftfartyg, utan måste i stället utformad förteckning över vilka juridiska eller fysiska vara som en personer som innehar utländska luftfartyg med nyttjanderätt. Luftfartyg är registrerade i luftfartygsregistret har enligt 2 kap. som 12 § LL svensk nationalitet. Som bevis om registreringen utfärdar Luftfartsverket nationalitets- och registreringsbevis. Ett luftfartyg som har antecknats i bihanget till luftfartygsregistret har enligt 2 kap. 14 § LL svensk nationalitet så länge anteckningen gäller. Som bevis på anteckningen i bihanget utfärdar Luftfartsverket ett interimistiskt nationalitets- och registreringsbevis. Enligt 2 kap. 15 § första stycket LL skall ett svenskt luftfartyg ha svenskt nationalitets- och registreringsbevis när det används vid luftfart. Ett utländskt luftfartyg skall enligt andra stycket ha motsvarande bevis från registreringsstaten vid luftfart inom svenskt område. Luftfartyg är införda i luftfartygsregistret eller antecknade i som bihanget skall enligt 2 kap. 16 § LL märkta med sina nationalivara och registreringsbeteckningar. Utländska luftfartyg skall vara tetsmärkta i enlighet med föreskrifterna i registreringsstaten vid luftfart inom svenskt område.

11 kap. lujijfartslagen

Fordran på bärgarlön och ersättning för särskilda kostnader som varit nödvändiga för bevarandet ett luftfartyg eller gods är enligt ll av av kap. 3 § LL förenad med luftpanträtt i fartyget eller godset med förmånsrätt enligt 4 § 1 förmånsrättslagen 1970:979, om bärgarlönen eller ersättningen åtgärder som har avslutats i Sverige. Panträtavser ten stiftas utan avtal genom fordringens uppkomst. Enligt 11 kap. 6 § LL består luftpanträtten under förutsättning att den inom tre månader anmäls för anteckning i inskrivningsboken för luftfartyg och dessutom överenskommelse har träffats panträttens belopp eller talan om om panträtten har väckts i laga ordning.

Gällande rätt och tidigare utredningsförslag

2.2.2 Luftfartsförordningen 1986: 171

I luftfartsförordningen finns vissa kompletterande bestämmelser om luftfartygsregistret, nationalitets- och registreringsbeteckning, nationa-

litets- och registreringsbevis samt märkning av luftfartyg.

2.2.3 Förordningen 1986:172 om luftfartygsregistret

m.m.

Denna förordning innehåller detaljerade föreskrifter om registrering i luftfartygsregistret samt om anteckningar i bihanget till detta och i

brukarförteckningen.

2.2.4 Lagen 1955:227 om inskrivning av rätt till

luftfartyg

Inskrivningsärenden rörande luftfartyg handläggs av inskrivningsdomare i Stockholms domsaga. Inskrivning förekommer i form av inteckning. Endast sådana luftfartyg som är införda i det svenska

luftfartygsregistret kan intecknas. Andelar i fartyg kan inte bli föremål

för inteckningar. Däremot kan flera luftfartyg intecknas till säkerhet för en och samma fordran. En inteckning kan också gälla i ägarens reservdelslager. Vid en ansökan om inteckning skall fordringshandlingen ges in till inskrivningsmyndigheten. Handlingen skall vara försedd med ett inteckningsmedgivande från den som är införd som fartygets ägare i luftfartygsregistret. Panträttskonstruktionen beträffande luftfartyg liknar således den konstruktion som tidigare fanns fastighetsrättens område. När en inteckning har meddelats har borgenären en panträtt i fartyget. Enligt bestämmelser i förmånsrättslagen 1970:979 följer det förmånsrätt med inteckningen. Lagen inskrivning av rätt till luftfartyg innehåller vidare regler om om utbyte, dödande och nedsättning av inteckningar, regler om ägarhypotek och bestämmelser om vissa anteckningar i inskrivningsboken.

Gällande rätt och tidigare utredningsförslag

2.2.5 Kungörelsen 1955:630 med närmare

föreskrifter om inskrivningsbok för luftfartyg,

m.m.

Denna kungörelse innehåller i anslutning till lagen om inskrivning av

rätt till luftfartyg nämnare föreskrifter om bl.a. dagboken, inskriv-

ningsboken och gravationsbevis.

2.2.6 Lagen 1955:229 i anledning av Sveriges

tillträde till 1948 års konvention rörande

internationellt erkännande av rätt till luftfartyg

Denna lag äger huvudsakligen tillämpning på luftfartyg som är införda i nationalitetsregister i främmande stat, vilken tillträtt konventionen

rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg den s.k.

Genevekonventionen eller inskrivningskonventionen. Sverige tillträdde konventionen år 1955 SÖ 1955 36. nr Inskrivningskonventionen innehåller i huvudsak s.k. kollisionsnor-

mer. I konventionen regleras frågan vilka rättigheter i ett luftfartyg som konventionsstaterna skall erkänna. Dessa är äganderätt, optionsrätt, nyttjanderätt på minst sex månader och hypotek eller liknande

rättigheter till säkerhet för en fordran. Varje sådan rättighet skall erkännas om den har tillkommit enligt lagen i den stat där fartyget var registrerat när rättigheten tillkom och om rättigheten har skrivits in i

en inskrivningsbok i den stat där fartyget är registrerat. De rättigheter som erkänns har bästa rätt i luftfartyget efter de s.k. luftpanträtterna. De luftpanträtter som erkänns enligt konventionen är panträtt för

fordran på bärgarlön och för extraordinära kostnader vid bevarandet

av fartyget. I konventionen finns vidare bestämmelser om exekutiv försäljning av luftfartyg och om möjligheten att förändra ett luftfartygs nationalitet om fartyget besväras av inskrivna rättigheter. Genom lagen har grundsatserna i inskrivningskonventionen

införlivats i svensk rätt. Den enda bestämmelsen i lagen som rör

luftfartyg registrerade i Sverige avser luftpanträtt i samband med

åtgärder för bärgning eller bevarande av luftfartyg vilka åtgärder har

avslutats i en främmande stat som tillträtt inskrivningskonventionen.

Gällande rätt och tidigare utredningsförslag

2.2.7 Kungörelsen 1955:631 angående skyldighet i

vissa fall att införskaffa gravationsbevis rörande

fartyg eller luftfartyg

Enligt denna kungörelse skall den som för talan angående förverkande luftfartyg som är infört i luftfartygsregistret ofördröjligen begära av gravationsbevis rörande luftfartyget hos Inskrivningsmyndigheten i Stockholms domsaga. Är det fråga luftfartyg är registrerat om ett som i en stat som tillträtt Genêvekonventionen skall gravationsbevis begäras hos den utländska myndighet som för inskrivningsboken för luftfartyget.

2.2.8 Förmânsrättslagen 1970:979

Enligt 4 § följer förmånsrätt med luftpanträtt enligt ll kap. LL se

avsnitt 2.2.1 och panträtt grund av inteckning i luftfartyg och reservdelar till luftfartyg.

2.2.9 Handelsbalken

Enligt 10 kap. 7 § HB kan luftfartyg inte handpantsättas. Luftfartyg kan således inte pantsättas genom tradition och därmed inte heller genom denuntiation.

2.2.10 Lagen 1845:5O s. 1 om handel med lösören,

köparen låter i säljarens vård kvarbliva

som

För närvarande det osäkert om luftfartyg kan göras till föremål anses

för lösöreköp. Bakgrunden till detta är ett uttalande i propositionen till

lagen 1955:227 om inskrivning av rätt till luftfartyg där det angavs

lösöreköp för sådan egendom inte skulle kunna ske

att

Se prop. 1955:13 s. 130.

Gällande rätt och tidigare utredningsförslag

2.2. 1 1 Utsökningsbalken

När det gäller förhållandet till tredje man vid utmätning anses ett registrerat luftfartyg enligt 4 kap. 18 § andra stycket UB tillhöra gäldenären, om denne är inskriven som ägare och det framgår att

egendomen tillhör Presumtionen gäller till följd av 1 kap. 8 §

annan. UB även utlandsregistrerade luftfartyg. När utmätning har skett av ett luftfartyg som inte är registrerat eller gods i luftfartyg, har en borgenär, vars fordran är förenad med luftpanträtt i egendomen, enligt 8 kap. 10 § UB rätt att betalning ur egendomen, om han anmäler sin fordran hos kronofogdemyndigheten innan egendomen säljs eller, om försäljningen sker under hand, senast när fördelning skall äga rum. När det gäller registrerade luftfartyg finns det särskilda bestämmelser om exekutiv försäljning i 11 kap. UB. Bestämmelserna avser även intecknade reservdelar till luftfartyg. Luftfartyg och reservdelar som är registrerade respektive intecknade i andra länder omfattas, till följd

av l kap. 8 §UB, också. Beträffande utländska luftfartyg kompletteras

UB:s bestämmelser av lagen i anledning av Sveriges tillträde till 1948

års konvention rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg.

Bestämmelserna exekutiv försäljning av registrerade luftfartyg om

ansluter mycket nära till motsvarande bestämmelser i fråga om

registrerade skepp och därmed också till vad som gäller om exekutiv försäljning av fastighet auktion. I fråga om luftpanträtt i registrerat luftfartyg finns det särskilda bestämmelser. Det förhållandet att inteckning kan beviljas att gälla även i reservdelar har föranlett flera särbestännnelser för det fall att reservdelar skall säljas exekutivt.

Vid försäljning av luftfartyg gäller täckningsprincipen, dvs. att någon exekutiv försäljning som regel inte får ske om inte de sakägare

som har bättre rätt än exekutionssökanden blir skyddade. Däremot är

övertagandeprincipen, dvs. den princip som innebär att befintliga lån

skall kunna stå kvar inom det s.k. skyddsbeloppet, inte tillämplig. Nyttjanderätt eller annan liknande rättighet kan inte beaktas vid försäljning av ett svenskt luftfartyg.

2.2. 12 Utsökningsförordningen 1981:981

I anslutning till utsökningsbalken finns det i 9 och 11 kap. utsöknings-

förordningen vissa bestämmelser om försäljning av luftfartyg.

Gällande rätt och tidigare utredningsförslag

2.2.13 Lagen 1922:382 angående ansvarighet för

skada i följd av luftfart

Enligt denna lag ansvarar ett luftfartygs ägare för skada till följd som

av luftfartygets begagnande tillfogas person eller egendom som inte befordras med luftfartyget, oavsett om ägaren är vållande eller inte.

I det fall ett luftfartyg innehas grund kreditköp med förbehåll av om ätertaganderätt, är det köparen som är ensam ansvarig. När en ägare har upplåtit nyttjanderätt till luftfartyget kan ägaren överföra sitt ansvar enligt lagen till nyttjanderättshavaren. För detta krävs bl.a. att parterna har avtalat om att ansvaret skall vila nyttjanderättshavaren, att nyttjanderätten avser en bestämd tid om minst ett år och att

anteckning om nyttjanderätten har gjorts i luftfartygsregistret. Under

vissa förhållanden kan parterna också åläggas ett solidariskt ansvar.

2.2. 14 Lagen 1939:6 frihet från kvarstad för vissa

om

luftfartyg

Denna lag, som bygger på 1933 års Romkonvention fastställande om bestämmelser i fråga kvarstad

vissa

av gemensamma om på luftfartyg SO 1939 nr 14, förbjuder att vissa luftfartyg beläggs med kvarstad.

2.3 Tidigare utredningsförslag

Utredningen angående inskrivning av rätt till luftfartyg m.m. lade i

betänkandet Rätt till luftfartyg m.m. SOU 1976:70 fram ett förslag

om registrering av luftfartyg och inskrivning av rätt till luftfartyg.

Utredningen strävade efter att samordna reglerna om rätt till luftfartyg med regleringen rörande rätt till skepp. Utredningen föreslog därför en obligatorisk registrering av alla svenska luftfartyg, undantagna skulle bara vara modelluftfartyg, drakar och fasta ballonger. Vidare föreslog utredningen att samma ordning skulle införas i lufträtten som gäller inom sjörätten vad avser inskrivningens sakrättsliga verkningar. Vid förvärv av luftfartyg skulle enligt förslaget det sakrättsliga skyddet mot överlåtarens borgenärer vara knutet till inskrivningen förav värvet. Inskrivningen skulle alltså ersätta tradition av luftfartyget. Utredningen föreslog också att intecknade skuldebrev skulle ersättas av pantbrev efter mönster från jordabalken och sjölagen. I detta sammanhang undersökte utredningen behovet av lagstiftning om inteckning i luftfartyg under byggnad. Utredningen fann att behovet

Gällande rätt och tidigare utredningsförslag

kreditsäkerhet bäst löstes företagsinteckningar och lade bl.a.

av genom

därför inte fram något lagförslag i denna del. Slutligen föreslog utredningen att det skulle inrättas en särskild registermyndighet för och inskrivning skulle ersätta luftfartygsregistret och registrering som den inskrivningsbok förs vid Stockholms tingsrätt. Myndigheten

som

skulle enligt förslaget förläggas till sjöfartsregistret vid Stockholms

tingsrätt sjö- och luftfartsregistren. I betänkandet Pantbrev SOU 1982:57 föreslog Pantbrevsutred-

ningen vissa ändringar i de lagförslag lades fram av utredningen

som angående inskrivning rätt till luftfartyg Dessutom föreslogs av m.m.

en lag om panträtt i flygplansbygge.

Efter båda betänkandena hade remissbehandlats beslutade att den 8 november 1984 betänkandet SOU 1976:70 Rätt

regeringen att till luftfartyg och remissyttrandena över det skulle läggas till

m.m. handlingarna. Inte heller Pantbrevsutredningens betänkande ledde,

såvitt de angivna delarna, till lagstiftning. Som skäl angavs

avser nyss ändring i lufträtten enligt de

bl.a. att det praktiska behovet av en

lagts fram i de båda betänkandena inte föreföll stå i rimlig förslag som

proportion till det omfattande arbete som krävdes.

3 Nordisk rätt m.m.

1 Inledning

I detta kapitel beskrivs kortfattat reglerna rörande registrering av

luftfartyg och inskrivning av rättigheter i luftfartyg i Danmark,

Finland och Norge. Vidare redogörs i korthet för arbetet med en Unidroit-konvention om internationella intressen i lösöre.

3.2 Danmark

Bestämmelser om registrering finns i luftfartslagen den 10 juni 1960 av

omtryckt i bekendtgørelse 162 af marts 1994 af lov luñfart.

nr. om

Bestämmelser om inskrivning av rättigheter i luftfartyg finns i lagen om registrering av rättigheter i luftfartyg av den 31 mars 1960 omtryckt i bekendtgørelse nr. 620 af 15. september 1986 af lov om registrering af rettigheter over luñfartøjer. Registrering av luftfartyg sker i nationalitetsregistret som förs av Luftfartsvaâsenet. Ett luñfartyg kan registreras det har dansk

om en ägare eller om det finns rätt till registrering enligt EG-fören en ordning. Trañkministeriet kan medge dispens från kravet på danskt ägande om luftfartyget i regel används med utgångspunkt i Danmark.

Rätten till dispensprövning har delegerats till Luftfartsvzesenet. Mot

bakgrund av den ökade förekomsten finansiell leasing se avsnitt

av

5.3 genom internationella fmansieringsinstitut är det relativt vanligt att dispens beviljas. För registrering krävs att luftfartyget har ett luttvärdighetsbevis och försäkring. Rättigheter i luftfartyg kan skrivas i ett särskilt rättighetsregister

som förs av Luftfartsvaasenet. De rättigheter kan skrivas är som

Villkorlig och ovillkorlig äganderätt, nyttjanderätter som avser en tid

minst månader, panträtter och liknande säkerhetsrätter. Även om sex om det inte uttryckligen nämns i lagtexten är det i praktiken även möjligt att skriva köpoptioner och förlängningsoptioner. Inskrivna rättigheter får prioritet i förhållande till inskrivningsdagen.

Nordisk rätt m.m.

3.3 Finland

Bestämmelser om registrering finns i luftfartslagen 3.3.l995/28l.

Bestämmelser om inteckning i luftfartyg finns i lagen inteckning

om

i luftfartyg 15.6.l928/21l och fartygsregisterlagen 1l.6.l993/5l2. Registrering av luftfartyg sker i luftfartygsregistret förs

som av

Luftfartsverket. Ett luftfartyg får registreras i Finland luftfartygets

om ägare, innehavare eller operatör är bosatt eller, ifall det är fråga om en juridisk person, har sin hemort inom EES. Om ägaren, innehavaren eller operatören är bosatt eller, när det gäller juridisk har sin en person, hemort i någon annan stat inom EES än Finland är ytterligare en

förutsättning för registrering att luftfartygets huvudsakliga avgångsplats

är i Finland. Luftfartsverket har möjlighet att bevilja dispens från de uppställda kraven avseende ägarens, innehavarens eller operatörens bonings- eller hemort. För registrering krävs att luftfartyget har ett

luftvärdighetsbevis som har utfärdats eller godkänts i Finland. l Finland uppnår förvärvare ett luftfartyg sakrättsligt skydd

en av

genom köpeavtalet. Inteckningar i luftfartyg söks hos Luftfartsverket och skrivs luftfartygsregistret. Andra former rättigheter kan inte

av

bli föremål för inskrivning. När det gäller innehavares eller

en

operatörs besittnings- eller nyttjanderätt kan den antecknas i luñ-

fartygsregistret. En sådan anteckning har emellertid ingen sakrättslig verkan.

3.4 Norge

Bestämmelser om registrering och inskrivning finns i den norska luft-

fartslagen av den ll juni 1993 no 101 som trädde i kraft den l april

1994.

Registrering av luftfartyg sker i luftfartygsregistret Uuftfartøyregistret som förs av Luftfartsverket. Som huvudregel kan ett luftfartyg

endast bli registrerat om det har en norsk ägare. Luftfartsverket har emellertid möjlighet att bevilja dispens från kravet på norskt ägande. Genom Norges medlemskap i Europeiska ekonomiska samarbetsom-

rådet EES är rådets förordning EEG 2407/92 den 23 juli 1992

nr av

om utfärdande av tillstånd för lufttrañkföretag licensieringsförordningen tillämplig iNorge, vilket leder till att även EES-rättssubjekt har rätt att registrera luftfartyg i Norge. Norge har emellertid inte vidtagit någon formell ändring av registreringsreglema i luftfartslagen. Det finns inget krav att ett luftfartyg måste ha ett luftvärdighets-

eller miljövärdighetsbevis för att kunna bli registrerat.

1997:122 Nordisk rätt m.m. sou

Genom inskrivning äganderätten i luftfartygsregistret uppnår en av förvärvare ett luftfartyg sakrättsligt skydd. Det är även möjligt att av skriva andra rättigheter i luftfartygsregistret med sakrättslig verkan. Enligt luñfartslagen går det att i luftfartygsregistret anteckna dokument går att stifta, förändra, överlåta, inteckna, erkänna som ut eller upphäva rättighet har ett luftfartyg till föremål. Det är en som således möjligt att skriva både nyttjanderätter och optionsrätter. När

det gäller avtal operationell leasing se avsnitt 5.3 måste

som avser emellertid avtalstiden längre månader för inskrivning vara än sex att skall möjlig. Rättigheterna får prioritet i förhållande till invara skrivningsdagen. Vid samtidig inskrivning har det äldsta avtalet

prioritet.

3.5 Utkast till Unidroit-konvention om

internationella intressen i lösöre

Sedan år 1988 pågår ett arbete inom Unidroit Internationella institutet

för privaträttens unifonnering med att utarbeta konvention rörande en

internationella intressen i lösöre mobile equipment. Syftet med

konventionsarbetet är att ta itu med del de rättsliga problem som en av

uppkommer att vissa typer värdefull egendom frekvent rör

genom av

sig över internationella gränser. Konventionen är tänkt att bli tillämplig

på bl.a. luftfartyg, flygplansmotorer, skepp och satelliter. Enligt ett utkast till konvention skall det upprättas ett internationellt register där

den har sålt egendom med äganderättsförbehåll, den som har hyrt

som

egendom ett leasingavtal eller den som har en säkerhetsrätt,

ut genom

skall kunna registrera sin rätt till egendomen. En registrering skall få

verkan tredje och i utkastet det vilka remedier som mot man anges skall stå till buds motpart inte fullgör sina åtaganden enligt ett om en avtal. Tidigare finns det Unidroit-konvention om internationell en finansiell leasing reglerar vissa civilrättsliga frågor vid finansiell som

leasing

För beskrivning denna konvention, se 9 kap. i SOU 1994:120. en av

SOU 1997: 122

4 Allmänna utgångspunkter

Det har varit vanligt både i Sverige och utomlands att ta sjörättsliga förebild vid lufträttslig lagstiftning. Detta är historiskt lagregler till

betingat, då i luftfartens barndom för att hastigt motverka bristen man

på rättsregler försökte applicera nedärvda regler från sjöfartens område. De faktiska förhållandena inom sjö- respektive luftfarten överensstämrnande. Ett ytterligare skäl till valet uppfattades som nära förebild hoppades kunna dra nytta de sjörättsliga

av var att man av

reglernas universalitet, då även det rättsområdet lufträtt i hög grad

nya

internationellt präglat Bruket sjörätten som modell för

var av

rättsbildning och rättstillämpning inom lufträtten har arbetsekonomiska fördelar och främjar också enhetligheten inom transporträtten. Det får

rimligt att undvika olikheter i rättssystemen som inte är anses vara sakligt motiverade. I sitt arbete har därför Lufträttsutredningen,

särskilt när det gäller inskrivningsfrågor, använt sjörätten som förebild. Utredningen har haft stor hjälp betänkandet Rätt till

av

SOU 1976:70 i vilket sjörätten användes som rättslig

luftfartyg m.m. förebild. Det är emellertid viktigt att det inte blir fråga om ett okritiskt

överförande sjörättsliga regler utan närmare beaktande av den

av lufträttsliga situationens särart. Utredningen har även strävat efter att

beakta luftfartsbranschens specifika förutsättningar och behov.

Lagtekniska frågor

avsnitt fördelar sig den nuvarande

Som framgår av föregående

flertal författningar. Enligt utredningens direktiv

lagstiftningen på ett utredaren sträva efter begränsa antalet regler och författningar.

bör att Utredningen har därför övervägt att försöka åstadkomma en mer

sammanhållen och överskådlig lagstiftning. Det som då kan synas ligga närmast till hands är att foga in de inskrivningsrättsliga reglerna

också det, funnit att inarbetandet

i LL. Utredningen har övervägt men

så omfattande material i LL snarast skulle leda till att lagen blir av ett

oöverskådlig och svårtillgänglig. Utredningen har i stället valt att arbeta in de inskrivningsrättsliga regler som förslås i den

nya

Se Grönfors i TtR 1959, 54 ff., och Josjö, Något om flygplansleasing och s. flygplanstillbehör, s. 96.

Allmänna utgångspunkter

befintliga inskrivningslagen. Mot bakgrund av att utredningen inte gör

någon systematisk översyn av de panträttsliga reglerna se avsnitt 7.3

har utredningen inte gjort någon fullständig omarbetning lagen av

1955:227 om inskrivning av rätt till luftfartyg. Att utredningen inte har gjort någon fullständig omarbetning lagen har lett till den, i och

av för sig icke önskvärda, konsekvensen att en paragraf har fått delas in i ett stort antal littera. Utredningen har emellertid ansett att det skulle vara än mer otillfredsställande att numrera ett stort antal om paragrafer utan översyn.

Terminologiska frågor

Begreppen ägare, innehavare och brukare förekommer på ett flertal

ställen i de olika luftfartsförfattningarna, inklusive de Luftfartsver-

av ket utfärdade föreskrifterna Bestämmelser för Civil Luftfart BCL. Begreppsbildningen synes emellertid oklar och inkonsekvent och vara det finns därför skäl att se över den. Vid försäljning av luftfartyg liksom vid typ egendom - annan av förekommer det att säljaren gör ett äganderättsförbehåll. Ett sådant förbehåll om äganderätt är bindande för köparens borgenärer, dvs. har sakrättslig verkan. Genom rättsfallet NJA 1975 222 är det klarlagt s.

att även förbehåll om hävning eller återtaganderätt kan ha sakrättslig

verkan. I detta sammanhang uppkommer frågan om vem av parterna som skall betecknas som ägare. När säljaren har gjort ett äganderättsförbehåll eller återtagandeförbehåll har han separationsrätt i köparens konkurs. Samtidigt har emellertid köparen separationsrätt i säljarens konkurs. Om säljaren eller köparen eller båda skall betecknas som

ägare kan därför ses som tenninologisk fråga I utredningen

en åsyftas med begreppet ägare, i de fall ett förvärv har skett under villkor som innefattar äganderättsförbehåll eller är att jämställa med

ett sådant förbehåll, både säljare och köpare

Med begreppet brukare åsyftas i utredningen g den faktiskt som rent brukar ett luftfartyg oavsett om denne äger luftfartyget eller inte. Begreppet brukare motsvarar det engelskspråkiga begreppet operator som används i internationella sammanhang. Begreppet innehavare synes inte ha någon självständig betydelse och bör därför utmönstras den lufträttsliga lagstiftningen. ur

2 Se Håstad, Sakrätt avseende lös egendom, s. 184. 3 Jfr Rune, s. 46

5 Registreringsfrâgor

5.1 Registreringsrätt eller registreringsplikt

Utredningens förslag: Registrering i luftfartygsregistret skall fortfarande bygga på registreringsrätt och inte en registre-

en ringsplikt.

Luftfartsverket för register över luftfartyg luftfartygsregistret. Det ett

nuvarande registreringssystemet bygger en registreringsrätt och inte registreringsplikt. Det finns således ingen absolut skyldighet att

på en

låta registrera luftfartyg i luftfartygsregistret. Skall emellertid ett

ett luftfartyg användas till luftfart förutsätts i princip att luftfartyget är registrerat, här eller utomlands; det följa 1 kap. l och 2 §§ anses av LL. Utredningen kommer att föreslå att det för tydlighetens skull

införs uttrycklig bestämmelse att ett luftfartyg skall vara

en om

registrerat när det används vid luftfart se avsnitt 5.4.

När det gäller skepp varmed fartyg med viss i SjöL - avses

angiven minimistorlek följer 2 kap. 1 § SjöL att i princip alla

- av

svenska skepp är registreringspliktiga. Skälet för denna ordning är främst flertalet skeppen hör hemma i de sedan gammalt

att av handels- och ñskeflottorna och att inte velat

registreringspliktiga man komplicera att föreskriva registreringsplikt för dessa

systemet genom

endast registreringsrätt för andra Det kan ifrågasättas om inte

men för luftfartyg också borde vila registre-

registreringssystemet en talar för registreringsplikt är att samhället ringsplikt. Det som av och beredskapsskäl har intresse att det finns en så

ordnings- av fullständig förteckning möjligt beståndet luftfartyg i landet. som av av

I praktiken registreras emellertid redan det övervägande antalet

svenskägda, luftvärdiga luftfartyg eftersom det som nyss angetts finns krav luftfartyg skall användas till luftfart måste vara ett att som

registrerade. Det gällande systemet kan således sägas innebära en viss

form av registreringsplikt.

Utredningen kommer föreslå att inskrivning äganderätten till att av

luftfartyg i luftfartygsregistret medför ett skydd mot överlåtarens

ett

Se Rune, s. 39.

Registreringsfrågor

borgenärer se kapitel 6. För att kunna skriva in äganderätten

kommer det att krävas att luftfartyget är registrerat. Registrering

av

ett luftfartyg kommer därför inte bara hittills att nödvändig

som vara

för att kunna använda ett luftfartyg till luftfart och beläna det

att -

mot inteckningssäkerhet utan även för att uppnå det sakrättsliga

-

skydd som inskrivning av äganderätten innebär. I praktiken torde de viktiga rättsverkningar utredningens förslag knyter till inskriv-

som

ningen utgöra ett starkt motiv för varje förvärvare ett luftfartyg att

av

söka inskrivning sin rätt, vilket förutsätter att luftfartyget är

av

registrerat. Denna föreslagna ändring torde ytterligare tala för att det är onödigt att införa en principiell registreringsplikt för svenskägda

luftfartyg. Till bilden hör att det skulle krävas rättsligt sett tämligen en

komplicerad reglering för att avgöra vilka luftfartyg skall

som vara

registreringspliktiga och vad som händer om någon inte registrerar ett registreringspliktigt luftfartyg. Det samhälleliga intresset av att de fåtal luftvärdiga luftfartyg som inte är registrerade och de luftfartyg

som inte är luftvärdiga registreras, kan enligt utredningens uppfattning inte anses så starkt att det motiverar att det införs omständlig reglering en

om registreringsplikt.

5.2 Vem skall ha rätt

att registrera ett luftfartyg i luftfartygsregistret

Utredningens förslag: Möjligheten att registrera ett luftfartyg i luftfartygsregistret utökas, så att det även blir möjligt för den som

inte är hemmahörande i ett land inom EES att registrera ett

luftfartyg. Förutsättning för registrering är att luftfartyget brukas

av någon som själv hade kunnat bli registrerad ägare han som om ägt luftfartyget och att brukaren har ett drifttillstånd är som utfärdat i Sverige.

I 2 kap. 2 § LL regleras vilka ägare får registrera sitt luftfartyg

som i Sverige. Registrering får enligt huvudregeln i paragrafens första

stycke ske bara om ett luftfartyg ägs svenska staten, svensk

av kommun eller landstingskommun, medborgare i ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EES eller dödsbo efter av

en sådan person, eller bolag, förening, samfällighet eller stiftelse

av som har svensk nationalitet eller har sitt säte i ett land omfattas som av avtalet om EES. Luftfartsverket får emellertid enligt paragrafens andra stycke medge att luftfartyg fâr registreras i Sverige även om

Registreringsfrågor

dessa krav inte är uppfyllda. Sådant medgivande får bara lämnas om luftfartyget i regel används med utgångspunkt i Sverige. Detta undantag torde i första hand vara avsett att tillämpas när en brukare har anknytning till Sverige hyr ett luftfartyg vilket ägs av ett som rättssubjekt som inte är hemmahörande i ett land inom EES. Kravet i undantagsregeln att ett luftfartyg i regel skall användas med utgångspunkt i Sverige utgör enligt utredningens mening en onödig begränsning som bör modifieras. Med tanke bl.a. den avreglerade tlygmarknaden inom EU bör ett Sverigebaserat flygföretag ha möjlighet att bruka även ett leasat luftfartyg utan krav på att det skall användas med utgångspunkt i Sverige. Något krav att ett luftfartyg i regel skall användas med utgångspunkt i Sverige finns inte för de luftfartyg som registreras med stöd av huvudregeln. Möjligheten att registrera ett luftfartyg som ägs av ett rättssubjekt som inte är hemmahörigt i EES bör därför göras beroende av brukarens anknytning till Sverige och inte av luftfartygets. I de fall ett luftfartyg

brukas av ett rättssubjekt som har anknytning till Sverige och som

självt hade kunnat bli registrerat som ägare om det ägt luftfartyget bör det ges möjlighet att ett luftfartyget infört i luftfartygsregistret. Anknytningen till Sverige bör kopplas till att brukaren har ett

drifttillstånd AOC Air operator Certificate som är utfärdat i

-

Sverige. Detta anknytningsmoment torde vara det som står bäst i

samklang med rådets förordning EEG nr 2407/92 av den 23 juli 1992 om utfärdande av tillstånd för lufttrañkföretag, den s.k.

licensieringsförordningen, se avsnitt 6.1.

Skulle det hyresförhållande registreringen grundas

som och/eller anknytningen till Sverige upphöra finns det möjlighet att -

ompröva rätten till registrering se 2 kap. 6 § första stycket 2 LL i

utredningens förslag; nuvarande 2 kap. 8 § första stycket 2 LL.

5.3 Vilka krav skall ställas ett luftfartyg för att

det skall få registreras i luftfartygsregistret

Utredningens förslag: Kravet att ett luftfartyg för att

registreras skall ha luftvärdighetsbevis, och i de flesta fall miljö-

värdighetsbevis, tas bort. I stället införs en bestämmelse om att regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer av miljöskäl

får föreskriva att en viss typ av luftfartyg inte får registreras.

Det införs även bestämmelse gör det möjligt att ur luft-

en som

fartygsregistret avföra föremål som inte anses utgöra ett luftfartyg.

Registreringsfrågor

I den sjörättsliga registerordningen görs skillnad mellan fartyg av olika storlek. Ett fartyg, vars skrov har en största längd av minst tolv meter och en största bredd av minst fyra meter, betecknas skepp och skall vara infört i skeppsregistret. Andra fartyg kallas båt och får inte föras in i skeppsregistret. En liknande distinktion för luftfartyg är främmande för den nuvarande ordningen. Gränsen för registreringsbarhet torde för närvarande, såsom framgår av 14 kap. l § LL och 131 § LF, gå vid modelluftfartyg, fasta ballonger och drakar. Utredningen anser att det inte finns skäl att ändra den nuvarande ordningen. Alla typer av luftfartyg med undantag för de nyss nämnda bör således - alltjämt kunna bli föremål för registrering. Till förutsättningarna för registrering i luftfartygsregistret hör i dag enligt 2 kap. 4 § LL att ett luftfartyg skall ha luftvärdighetsbevis och, med vissa undantag, miljövärdighetsbevis. Vad beträffar luftvärdighetsbevis finns det inga internationella bestämmelser om att ett luftfartyg skall ha ett sådant bevis vid tidpunkten för registrering. Således får varje land själv bestämma i denna fråga. Det kan här nämnas att Norge sedan år 1994 inte har något krav att det skall finnas ett luftvärdighetsbevis vid tidpunkten för registrering, medan däremot Danmark och Finland har kvar ett sådant krav. Beträffande miljövärdighet finns ett EG-direktiv rådets direktiv - 80/51/EEG av den 20 december 1979 om begränsning av buller från

underljudsluftfartyg, som ändrats genom rådets direktiv 83/206/EEG

vilket innebär att vissa luftfartyg som använder flygplatser i någon medlemsstat och som inte uppfyller kraven i kap. 2 eller 6 i bilaga 16 till Chicagokonventionen inte får registreras i en medlemsstat. Danmark uppställer i sin luftfartslag som villkor för registrering att luftfartyget uppfyller fastställda miljökrav. I Finland utfärdas luftvärdighetsbevis, vilket krävs för registrering, endast under förutsättning att miljökraven är uppfyllda. Interimistisk registrering kan emellertid ske utan krav på luftvärdighetsbevis eller att miljökraven är uppfyllda. I Norge tillåts registrering utan att miljövärdighetskraven är uppfyllda. För svensk del synes det inte finnas skäl att behålla kraven på luftvärdighets- och miljövärdighetsbevis vid registrering. De nuvarande kraven utgör främst en spärr mot att andra föremål än luftfartyg förs in i luftfartygsregistret. Ett avskaffande av dessa krav kan inte anses innebära någon försämring för flygsäkerheten eller miljön. Ett luftfartyg får nämligen inte brukas utan att det är luftvärdigt och

miljövärdigt se 3 kap. 4 och 11 §§ LL. Vidare är den nuvarande

kopplingen mellan luftvärdighets- och miljövärdighetsbevis samt registrering endast temporär. Efter det att ett luftfartyg har registrerats kan det vara kvar i luftfartygsregistret i tre år utan luftvärdighets- eller

Registreringsfrågor

miljövärdighetsbevis se 2 kap. 8 § första stycket 5 LL. Kravet på

luftvärdighets- och miljövärdighetsbevis vid registrering utgör därför ingen garanti för att endast luftvärdiga och miljövärdiga luftfartyg är registrerade i luftfartygsregistret. Utredningen kommer att föreslå att inskrivning av äganderätten till

ett luftfartyg medför ett skydd mot överlåtarens borgenärer se kapitel

6. En sådan ordning innebär, med vissa undantag, en sakrättslig särställning för luftfartyg i förhållande till övrigt lösöre. Behåller man

kravet luftvärdighetsbevis och miljövärdighetsbevis vid registrering innebär det att luftfartyg som saknar sådana bevis inte kan registreras

i luftfartygsregistret och därmed bli föremål för den inskrivning av äganderätten ett sakrättsligt skydd. Icke luftvärdiga och som ger miljövärdiga luftfartyg skulle då inte få samma sakrättsliga särställning luftvärdiga och miljövärdiga luftfartyg, vilket får anses vara en som effekt inte är önskvärd. Kraven på luftvärdighet och miljövärdigsom het är offentligrättsligt betingade och bör därför inte vara avgörande för tillgången till registrering som i nyss nämnt avseende har en en

privaträttslig betydelse. Genom att slopa kravet luftvärdighets- och miljövärdighetsbevis vid registrering uppkommer inte den ur sakrättslig synvinkel oönskade uppdelningen mellan olika luftfartyg.

Som nämnts finns det ett gemenskapsrättsligt krav att vissa ovan luftfartyg inte får registreras i medlemsstaterna. I Sverige kan dessa

luftfartyg inte få något miljövärdighetsbevis, vilket enligt den

nuvarande ordningen leder till att de inte kan registreras. Avskaffas

kravet miljövärdighetsbevis för registrering förhindras inte den

vägen att sådana luftfartyg kan registreras i Sverige. Det bör därför införas bestämmelse bemyndigar regeringen eller den en som myndighet regeringen bestämmer att av miljöskäl föreskriva att som

ett luftfartyg inte får registreras. Kravet framför allt luftvärdighetsbevis för registrering utgör i

och för sig spärr mot att andra föremål än luftfartyg kommer in i en luftfartygsregistret, vilket är viktigt. Ett slopande av kravet på luftvärdighetsbevis för registrering torde emellertid inte medföra

någon beaktansvärd risk för att luftfartygsregistret kommer att

innehålla annat än luftfartyg. Vid registrering får man hålla sig till

vedertagen begreppsbestämning området. En sådan finns i

likalydande formulering i flertalet bilagorna till Chicagokonav

ventionen och i ICAO:s den internationella civila luftfartsorganisa-

tionen Deñnitions. Denna definition har följande lydelse: "Aircraft

Any machine that derive support in the atmosphere from the can reactions of the air other than the reactions of the air against the earths surface. Samma definition finns också i de av det europeiska

samarbetsorganet för flygsäkerhet JAA Joint Aviation Authorities

Registreringsfrágor

utfärdade bestämmelserna Joint Aviation Requirements JAR-l, Definitions and Abbreviations. Luftfartsverket har i Luftfartsinspektio-

nens definitionssamling LFS 1996:26 motsvarande definition: "Luftfartyg Aircraft. Anordning som kan erhålla bärkraft i atmosfä-

ren genom luftens reaktioner med undantag dess reaktioner mot av

jordytan. " Samma definition finns i begreppsförklaringar i Trafikreg-

ler för luftfart BCL-T som fastställts av regeringen och kungjorts - av Luftfartsverket i enlighet med kungörelsen 1961:563 angående trafikregler för luftfarten. Om kraven på luftvärdighets- och miljövärdighetsbevis i samband med registrering avskaffas finns det trots allt en viss risk för att ett föremål som inte är ett luftfartyg av misstag kan bli registrerat i

luftfartygsregistret. För att ett sådant föremål inte skall bli kvar i

registret bör det införas en bestämmelse gör det möjligt att avföra som föremål ur luftfartygsregistret som inte anses utgöra ett luftfartyg jfr 2 kap. 6 § första stycket 4 SjöL.

5.4 Registrering förutsättning för luftfart

som

Utredningens förslag: Det införs bestämmelse det klart en varav

framgår att ett luftfartyg skall vara registrerat för att användas

till luftfart.

Enligt 2 kap. 12 § LL har luftfartyg som är registrerade i luftfartygsregistret svensk nationalitet. Som bevis om registreringen utfärdar Luftfartsverket nationalitets- och registreringsbevis. Enligt 9§ LF utfärdas sådant bevis i enlighet med formulär som bestäms av Luftfartsverket. Ett luftfartyg som har antecknats i bihanget till luftfartygsregistret har enligt 2 kap. 14 § LL svensk nationalitet så länge anteckningen gäller. Som bevis på anteckningen i bihanget utfärdar Luftfartsverket ett interimistiskt nationalitets- och registreringsbevis. I detta sammanhang kan nämnas att nationalitets- och registreringsbevis i artikel 29 i Chicagokonventionen främst anges bland de handlingar vilka skall medföras varje luftfartyg som är hemmahörande i en fördragsslutande stat och nyttjas i internatiosom nell luftfart. Enligt 2 kap. 15 § första stycket LL skall ett svenskt luftfartyg ha svenskt nationalitets- och registreringsbevis när det används vid

luftfart. Ett utländskt luftfartyg skall enligt andra stycket ha motsva-

rande bevis från registreringsstaten vid luftfart inom svenskt område. Med svenskt luftfartyg avses som ovan nämnts luftfartyg är som

Registreringsfrágor

införda i luftfartygsregistret. Denna lagtekniska konstruktion leder till att om ett luftfartyg inte är infört i luftfartygsregistret är det inte att ett svenskt luftfartyg, följer att 2 kap. 15 § första anse som varav stycket LL, ställer krav svenska luftfartyg, inte blir tillämplig. som Däremot har bestämmelsen i 1 kap. 2 § LL, som är straffsanktionerad i 13 kap 3 § 4 LL,2 ansetts kunna bli tillämplig. I l kap. 2 § LL anges med vilka nationers luftfartyg luftfart får ske i Sverige. Att använda ett luftfartyg som är oregistrerat, och således saknar nationalitet, har bedömts som ett brott mot denna bestämmelse jfr Göta hovrätts dom 199311-18, DB 3221. Den nuvarande lagstiftningen måste emellertid anses vara otydlig när det gäller kravet på att ett luftfartyg skall registrerat för att få användas till luftfart. En vara bestämmelse bör därför införas enligt vilken det uttryckligen krävs ny att ett luftfartyg är registrerat för att det skall få användas till luftfart. Samtidigt bör en straffbestämmelse avseende brott mot denna bestämmelse införas i 13 kap. 2§ LL innehåller fängelse i som straffskalan.

5.5 Anteckning om nyttjanderätt till luftfartyg

Utredningens förslag: Det införs en skyldighet att till luftfar-

tygsregistret anmäla nyttjanderättsupplâtelse av registrerat luft-

fartyg som inte skrivs in avseende obestämd tid eller en - bestämd tid om minst en månad. Skyldigheten att anmäla innehav av registrerade luftfartyg som innehas grund kreditköp med förbehåll om återtaganderätt av avskaffas.

I 2 kap. 10 § LL finns regler om innehavsanteckning i luftfartygsregistret. Enligt första stycket skall innehavet av ett registrerat luftfartyg som köpts på kredit med förbehåll om återtaganderätt antecknas i luftfartygsregistret. De som träffar avtal om ett sådant köp skall genast anmäla det till Luftfartsverket. Säljaren står kvar i registret antecknad ägare och köparen antecknas, enligt nuvarande som tenninologi, som innehavare. Enligt paragrafens andra stycke kan, om någon innehar ett registrerat luftfartyg med nyttjanderätt för obestämd tid eller för bestämd tid

2 1957:69 182 Jfr prop. s.

Registreringsfrágor

om minst två veckor, en anteckning om innehavet göras i luftfartygsregistret begäran av ägaren eller nyttjanderättshavaren.

Av flera skäl är det intresse att det luftfartygsregistret framgår

av av

vem som rent faktiskt brukar ett registrerat luftfartyg. Tillverkare

av

luftfartyg utger löpande rekommendationer, s.k. Service bulletines, för modifiering av luftfartyg samt ändring av och tillägg i befintligt

underhållsprogram, vilka baseras erfarenheter från användningen av den aktuella typen av luftfartyg. Dessa rekommendationer kan

sedan upphöjas av olika länders luftfartsmyndigheter till att bli bindande föreskrifter, s.k. luftvärdighetsdirektiv Airworthiness directives. En anteckning i luftfartygsregistret är

om vem som brukare är därför en värdefull hjälp för Luftfartsinspektionen att snabbt nå denne med föreskrifter och annan viktig information rör som flygsäkerheten, t.ex. luftvärdighetsdirektiv, skall tillämpas som omgående. Även i samband med tillsynsverksamhet annan och

tillståndsprövning inom Luftfartsverket t.ex. vid prövning av operativ licens ges verket möjlighet att kontrollera om någon har nyttjanderätten till ett luftfartyg. Det måste också intresse för andra

vara av myndigheter och för enskilda att kunna uppgift från luftfartygsregistret om vem som är brukare av ett visst luftfartyg.

När det gäller nyttjanderätt till luftfartyg kommer utredningen att

föreslå att nyttjanderätt för obestämd tid eller för bestämd tid en om

minst sex månader skall kunna bli föremål för inskrivning i luft-

fartygsregistret med sakrättslig verkan. Nyttjanderättsavtal är som

kortare än sex månader och andrahandsupplåtelser kommer inte att kunna skrivas in. Den möjlighet till inskrivning som införs kommer

således inte att leda till att registret i samtliga fall återspeglar vem som

rent faktiskt brukar ett luftfartyg. Det bör därför införas skyldighet för

brukaren och upplåtaren i den mån brukarens nyttjanderätt inte att --

skrivits in anmäla en nyttjanderättsupplåtelse för anteckning i

-

luftfartygsregistret. Skyldigheten bör omfatta nyttjanderättsupplåtelser

som avser obestämd tid eller en bestämd tid minst månad. om en

När det gäller luftfartyg som köpts kredit med förbehåll

om återtaganderätt skall enligt utredningens förslag till regler om

förvärvsinskrivning se avsnitt 6.3 förvärv grund av ofullbordat

köp kunna skrivas in på ansökan av köparen. Enligt förslaget blir denne beroende av sådan inskrivning bl.a. för sitt skydd mot säljarens borgenärer. Ett besittningstagande kommer inte att som tidigare ett ge sådant skydd. Man kan anta att denna ordning i praktiken kommer att medföra att varje insiktsfull köpare utan dröjsmål söker inskrivning för sitt förvärv. Det kan därför antas att luftfartygsregistret normalt sett

kommer att återspegla sådana förvärv. Att därutöver föreskriva

skyldighet för köparen i så fall i den mån han inte att söker

Registreringsfrågor

SOU 1997;122

inskrivning anmäla köpet för anteckning i registret, skulle inbjuda till onödiga rättsliga problem.

5.6 Bihanget till luftfartygsregistret

Utredningens förslag: Bihanget till luftfartygsregistret bibehålls.

nuvarande 2 kap. ll § LL kan ett luftfartyg som har byggts Enligt svensk räkning eller luftfartyg finns utomlands utomlands för ett som har övergått till svensk ägare, förutsättningarna i 2 och som en om LL för viss tid antecknas i ett bihang till

kap. 2 och 3 §§ är uppfyllda,

tid enligt 27 § förordningen 1986: 172

luftfartygsregistret. Denna är

högst månader. Vid anteckning i

om luftfartygsregistret m.m. tre

utfärdar Luftfartsverket enligt 2 kap. 14 § LL ett interimisbihanget

nationalitets- och registreringsbevis. Detta interimistiska bevis är

tiskt förutsättning för luftfartyget skall kunna flygas till Sverige. en att

Det förekommer 150-170 registreringar i luftfartygsregistret per år. Omkring 35 dessa är registreringar av svenskbyggda flygplan,

av några arnatörbyggen. Resterande registrevartill eventuellt kommer förvärv från utlandet. 15-35

ringar ca 110-130 grundas av

anteckning i bihanget och återstoden registreras dessa inleds med

direkt i luftfartygsregistret.

främst för det fall att ett luftfartyg Anteckning i bihanget är avsett kunna registrera luftfartyget i det ägs någon som kommer att av behöver flyga luftfartyget till

svenska luftfartygsregistret men som

och miljövärdighetsbevis har utfärdats.

Sverige innan luftvärdighetskommer kravet på luftvärdighets- och Enligt utredningens förslag slopas avsnitt 5.3. Det

miljövärdighetsbevis för registrering att se

fortfarande behövs i fall det går att få ett kan ifrågasättas om bihanget

krav luftvärdighets- och miljövärdighetsluftfartyg registrerat utan

bevis. skillnad mellan anteckning i

Det finns emellertid ytterligare en luftfartygsregistret. Vid registrering i bihanget och registrering i fångeshandlingen in i original eller luftfartygsregistret krävs det att ges vilket med tanke på postgång och tidsskillnader kan

vidimerad kopia, Även sänds med kurir i stället för

ta flera dagar. om fångeshandlingen

anteckning i

med post kan befordringen ta en eller ett par dagar.Vid

godtas faxkopior fångeshandlingen. En anteckning i

bihanget av

bihanget kan därför i princip ske dag som en flygplansaffär har

samma under förutsättning flygplanet har avregistrerats i det gjorts upp, att

andra landet. Med tanke på det stora värde ett trafikflygplan betingar

Registreringsfrágor

är det viktigt att ett flygplan inte blir stående utan att det omedelbart

kan utnyttjas. Även tidsbesparing på

en en enda dag medför stora

skillnader i kostnader och intäkter. Från flygbranschens sida flmis det därför, enligt vad utredningen har inhämtat, ett behov över-

av att

låtelse och registreringâtgärder kan ske i sammanhang. Mot denna

ett

bakgrund finns det skäl att bibehålla bihanget.

Brukarförteckning

Utredningens förslag: Bestämmelsen i 2 kap. ll a§ LL

om

brukarförteckning upphävs.

Enligt 2 kap. 11 a § LL skall Luftfartsverket föra förteckning över

en

de utländska luftfartyg innehas med nyttjanderätt svenska

som av

brukare brukarförteckning. Denna bestämmelse

hänger samman med reglerna i 1 kap. 6 § LL enligt vilken utländskt luftfartyg,

ett som innehas med nyttjanderätt svensk brukare, i vissa avseenden av en anses ha samma nationalitet brukaren. Enligt förarbetena som är

brukarförteckningen avsedd att göra det möjligt för de svenska

myndigheterna att ta över tillsynen över inhyrda utländska luftfartyg

se prop. 1984/85:212 s. 149. Av förarbetena framgår det emellertid

inte i vilket avseende brukarförteckningen är förutsättning för

en att

tillsynen skall kunna övertas. Luftfartsverket har förberett brukarförteckning den har hit-

en men tills inte kommit till användning. Ett skäl härtill ingen de är att av be-

stärmnelser som behandlar brukarförteckningen dvs. 2 kap. 11 §

- a

LL, 7 § LF och 30-32 §§ förordningen 1986:172 luftfartygs-

om

registret m.m. ålägger brukaren någon skyldighet göra anmälan

- att

till brukarförteckningen. Det främsta skälet torde dock

vara att

brukarförteckningen saknar betydelse för Luftfartsinspektionens

möjligheter att skaffa sig kännedom utländska luftfartyg och deras

om

svenska brukare och att utöva tillsynen över dessa luftfartyg. Frågan om Luftfartsinspektionens Övertagande tillsynen över

av

utländska luftfartyg aktualiseras bara i samband med kommersiell

luftfart, dvs. när brukare har ett Luftfartsverket utfärdat en som av

drifttillstånd vill använda ett utländskt luftfartyg i sin verksamhet. Ett

flygföretag får inte operera med ett inhyrt s.k. dry lease-in utländskt luftfartyg i sin verksamhet utan att Luftfartsinspektionen godkänner

arrangemanget såväl operativt som tekniskt. Genom att brukare en

med ett svenskt drifttillstånd måste vända sig till Luftfartsinspektionen för ett sådant godkännande innan det utländska luftfartyget kan i

tas

Registreringsfrágor

bruk får Luftfartsinspektionen kännedom det utländska luftfarty get. om Från tillsynssynpunkt finns det därför inget behov av en brukarförteckning. Något annat beaktansvärt behov av en brukarförteckning synes inte heller finnas. Eftersom brukarförteckningen inte används och det inte finnas något praktiskt behov av den, föreslår utredningen synes att bestämmelsen i LL om brukarförteckning upphävs.

6 Sakrättsliga frågor

1 Reforrnbehovet

Den svenska luftsakrätten vilar på ett regelverk som tillkom i mitten på 1950-talet. De aktuella reglerna har vid några tillfällen ändrats i anslutning till reformer inom exekutionsrätten. Någon mera genom-

gripande förändring regelverket har emellertid inte vidtagits. Bl.a.

av den ökade förekomsten av nya finansieringsformer, som t.ex. genom

leasing, har det uppkommit ett påtagligt behov att reformera den

av svenska luftsakrätten Luftfartyg räknas lös sak lösöre. Vid försäljning av lösa saker som

gäller huvudregel att köparen blir skyddad mot säljarens borgenä-

som först när han har fått egendomen i sin besittning, den så kallade rer

traditionsprincipen. Denna princip innebär att egendomen så länge besittningsövergång inte har skett kan tas i anspråk av säljarens

borgenärer. Detta får praktisk betydelse vid utmätning och konkurs.

Om säljaren blir utsatt för utmätning medan den sålda egendomen alltjämt är i hans besittning, kan egendomen alltså utmätas för hans

skuld och, säljaren blir försatt i konkurs under nämnda tid, ingår om den i hans konlcursbo. I den angivna situationen hjälper det inte att det kan visas att avtal har träffats överlåtelse egendomen och att betalning har erlagts om av köparen. Denne får nöja sig med att gentemot säljaren göra av

på återbetalning köpeskillingen. Denna fordran gällande en fordran av

är ofta inte värd mycket. Särskilt gäller detta vid konkurs då den har att konkurrera med andra fordringar.

Av det anförda följer att kravet på besittningsövergång för er-

hållande skydd säljarens borgenärer är ett formellt krav som av mot

domstol inte kan efterge även om det framgår att en verklig

en överlåtelse har skett.

Kravet på besittningsövergång för uppnående av borgenärsskydd vid

köp lösöre har gällt under förhållandevis lång tid. Det har inte av

kommit till direkt uttryck i lag, utan grundas närmast en tolkning

Angående foretagsekonomiska aspekter flygplansñnansiering, se Jönsson och av West, Flygplansfinansiering.

Sakrättsliga frågor sou 1997:122

motsättningsvis av lagen l845:5O 1 handel med lösören,

s. om som köparen låter i säljarens vård kvarbliva LkL.

Vid såväl nyanskaffning som refinansiering av luftfartyg är sale and

lease back en vanlig finansieringsform. Vid ett sådant förfarande säljer ett flygföretag ett av sina luftfartyg ett nyanskaffat eller ett äldre - till en investerare för att omedelbart hyra tillbaka det investeraren. av

Luftfartyget disponeras kontinuerligt av flygföretaget och lämnar aldrig dess besittning. Att ett flygföretag väljer att göra sale and

en lease back-affär kan bero en rad olika faktorer. Det kan t.ex. vara så att sale and lease back i konkret situtation är den fören mest

månliga finansieringsformen. Sale and lease back kan också användas

när ett flygföretag vill begränsa sin restvärderisk avseende ett luftfartyg. Detta är särskilt viktigt när ett flygföretag vill "fasa ut" en

viss flygplanstyp ur sin flotta. Skulle flygföretaget sälja alla sina

flygplan av en viss typ gång skulle det sänka marknadspriset. en

Flygföretaget föredrar därför att sälja ut flygplanen under längre tid

en

och hyra tillbaka flygplanen så länge de behöver dem.

Om den som har förvärvat ett luftfartyg vid sale and lease back en

affär vill ha luftfartyget registrerat i Sverige skall han anteckna sig

som ägare i luftfartygsregistret. En sådan anteckning har enligt

rådande uppfattning ingen sakrättslig verkan. Eftersom luftfartyget

aldrig länmar flygföretagets besittning i samband med leasingavtalet uppnår ägaren/kreditgivaren inget sakrättsligt skydd och tar således en

ekonomisk risk om flygföretaget skulle råka på obestånd.

Även när det inte är fråga sale and lease back-affärer om är det mycket vanligt med olika typer leasingförhållanden när det gäller av luftfartyg. Det är idag osäkert vilken sakrättslig ställning leasingavtal, och till dem ofta kopplade optionsavtal, har.

Enligt rådets förordning EEG nr 2407/92 av den 23 juli 1992

om

utfärdande av tillstånd för lufttrañkföretag licensieringsförordningen behöver lufttrafikföretag är etablerade i EU ett tillstånd, utfärdat

som

av den ansvariga medlemsstaten, att mot betalning utföra lufttransport

av passagerare, post och/eller gods. Ett sådant tillstånd benämns

operativ licens. Enligt artikel 8 i förordningen får medlemsstat

en som villkor för utfärdande eller upphävande operativ licens inte ställa av en

upp krav att ett lufttrañkföretag äger luftfartyg, med-

men en

lemsstat skall kräva av de företag som den utfärdar licens för, att de

förfogar över ett eller flera luftfartyg antingen ägande eller genom någon form av leasingavtal. Enligt samma artikel skall de luftfartyg

som flygföretaget använder vara registrerade inom gemenskapen.

Licensieringsstaten får dock välja mellan att kräva registrering i sitt nationella register eller medge registrering i något de övriga av medlemsstaternas register. Sverige har, i likhet med övriga med-

Sakrättsliga frågor sou 1997:122

lemsstater, valt att kräva nationell registrering, då det bedömts som

viktigt de luftfartyg används svenska lufttrafikföretag står att som av

under den svenska flygsäkerhetsmyndighetens tillsyn. Vidare är flera svenska flygföretag s.k. K-företag av riksintresse, dvs. de är krigsplanelagda Luftfartsverket. Från svensk sida finns

av det därför starkt intresse att dessa företag har sina luftfartyg ett av registrerade i Sverige så att de kan utnyttjas i händelse av en be-

redskapssituation. Mot denna bakgrund får det anses påkallat att svensk lagstiftning kan erbjuda fullgott sakrättsligt skydd för dem som äger och/eller ett använder luftfartyg är registrerade i Sverige. som

6.2 Vilket bör det sakrättsliga momentet

vara

Utredningens förslag: Inskrivning äganderätten till ett luftav fartyg skall förvärvare skydd mot överlåtarens borgenärer. ge en

Vid överlåtelse lösöre, inklusive luftfartyg, finns det som ovan av

behandlats grundläggande krav på besittningsövergång för att en

ett skall erhålla skydd mot överlåtarens borgenärer. Vissa förvärvare undantag finns emellertid från traditionskravet. Ett sådant undantag är

bestämmelserna i LkL. Om det däri angivna registreringsförfarandet

och viss kortare tid förflyter, ersätter detta kravet på beiakttas För närvarande det emellertid osäkert om

sittningsövergång. anses

tillämplig på luftfartyg. Bakgrunden till detta är ett uttalande LkL är 1955:227 inskrivning rätt till luft-

i propositionen till lagen om av

fartyg, där det lösöreköp för sådan egendom inte skulle angavs att

ske Leasingutredningen har i sitt betänkande Finansiell

kunna leasing lös egendom funnit att det inte finns skäl att undanta av

luftfartyg från LkL:s tillämpningsområde Leasingutredningen har

därför föreslagit ändring LkL indirekt avses framgå att en av varav luftfartyg omfattas av lagen.

Leasingutredningen föreslagna ändringen skulle emellertid

Den av medföra brukar betraktas affärshemlig-

att köpeskillingen, som som en

offentlig. Att ändra LkL så att den görs tillämplig på het, blir

luftfartyg kommer därför antagligen inte att leda till att flygföretag

möjligheten till lösöreköp, inte samtidigt tar bort utnyttjar om man

2 Se prop. 1955:13 s. 130. 3 Se SOU 1994:120 s. 168 och 447

Sakrättsliga frågor

kraven på att köpeskillingen skall anges och köpehandling skall inges. Vidare kan en ändring av LkL så att den möjliggör sale and lease back-affärer av luftfartyg inte ses som en permanent lösning, utan måste betraktas som en temporär och alltför snäv lösning. Mot denna bakgrund synes det mer ändamålsenligt att försöka hitta ett annat alternativ.

Det kan urskiljas två huvudalternativ till att kräva besittnings-

övergång för att den som förvärvar lösöre skall bli skyddad mot överlåtarens borgenärer. Det ena alternativet är att förvärvaren blir skyddad mot överlåtarens borgenärer redan i och med överlåtelseavtalet och alltså utan krav på

någon faktisk förändring beträffande innehavet av egendomen. Denna

så kallade avtalsprincip är vanligt förekommande i andra länder. I

Sverige tillämpas den i mycket begränsad omfattning när det gäller lösa saker. I praxis har det fastslagits att köp av lös sak exekutiv auktion vinner skydd mot säljarens borgenärer redan genom avtalet

NJA 1985 s. 189. När det gäller överlåtelse av lös egendom som

utgörs av fast sak, i praktiken främst byggnad annans mark, tilläm-

också avtalsprincipen NJA 1952 407. Även i fråga

pas s. om fast

egendom blir en överlåtelse gällande mot överlåtarens borgenärer i och

med överlåtelseavtalet, vilket i detta fall skall ske i skriftlig form.

Det andra alternativet är att borgenärsskydd uppstår genom inskrivning registrering av förvärvet, och utan krav den publicering och med den tidsfördröjning som följer av LkL. Borgenärsskydd

inskrivning kräver dock att objektet är föremål för ett kvalifigenom

cerat inskrivningssystem. När det gäller överlåtelse av skepp eller

skeppsbygge, där det finns ett kvalificerat inskrivningssystem, vinner förvärvaren skydd mot överlåtarens borgenärer genom att söka inskrivning för förvärvet 2 kap. 9 § SjöL. Ett annat exempel på överlåtelser som erhåller skydd mot överlåtarens borgenärer genom registrering är överlåtelser som omfattas av aktiekontolagen 1989:827. Vilket dessa båda alternativ bör då väljas beträffande luftfartyg av Frågan traditionskravet bör överges till förmån för avtalsprinom cipen har tidigare övervägts när det gäller konsumentköp, dels i

propositionen till 1990 års konsumentköplag prop. 1989/90:89 s. 27,

dels i betänkandet Nya konsumentregler av Utredningen om konsumenträttsliga frågor SOU 1995:11. Nämnda utredning kom fram till

att traditionsprincipen knappast var motiverad något omrâde, men

med hänsyn till utredningens direktiv föreslog den endast att tradi-

tionskravet skulle avskaffas beträffande konsumentköp. Utredningens betänkande har ännu inte lett fram till någon lagstiftning.

Något som talar för att välja inskrivning som sakrättsligt moment

är att det redan finns kvalificerade registreringssystem för luftfartyg

Sakrättsliga frågor

i form av luftfartygsregistret och inskrivningsbok kan utnyttjas.

som Det torde därför inte vara särskilt svårt eller kostsamt att genomföra en sådan reform. Vidare har det varit vanligt, både i Sverige och utomlands, att ta sjörättsliga lagregler till förebild vid lufträttslig

lagstiftning. Det skulle stå i överensstämmelse med vad som gäller på sjörättens område om borgenärsskyddet vid överlåtelse av luftfartyg uppkom i samband med inskrivning.

Även det finns skäl talar för traditionskravet bör om som att

överges till förmån för avtalsprincipen se SOU 1995:11 142 ff.

s.

kan det knappast anses ändamålsenligt att separat införa avtalsprincipen beträffande luftfartyg, särskilt när det finns ett bra alternativ i form av inskrivning. Rättssystematiskt framstår det ett större

som

ingrepp i och avsteg från den sakrättsliga systematiken att tillämpa avtalsprincipen luftfartyg än att införa inskrivning som sakrättsligt moment. Skall avtalsprincipen införas beträffande luftfartyg bör det

ske inom ramen för ett generellt avskaffande av traditionsprincipen vid överlåtelse av lösöre. Mot denna bakgrund föreslår utredningen att det

skall införas ett system där inskrivning av äganderätten till luftfartyg

skall ge skydd mot överlåtarens borgenärer.

6.3 Vad skall kunna bli föremål för inskrivning

Utredningens förslag: Den äganderättsterminologi som används i sjörätten förs över till lufträtten och det blir möjligt att skriva in både fullbordade och ofullbordade förvärv med sakrättslig verkan.

Det blir även möjligt att skriva in nyttjanderätter till luftfartyg

och optionsrätter som avser rätt att genom köp förvärva ett

luftfartyg.

Äganderätt

Det som vid sidan av inteckning i första hand bör kunna bli

- föremål för inskrivning är förvärv av äganderätt. Termen äganderätt är emellertid ett oprecist och svårfångat begrepp. I något äldre svensk rättsvetenskap var utgångspunkten att egendom

blev åtkomlig för exekution hos gäldenären när han blivit ägare till

denna, och att den upphörde att vara åtkomlig för exekution hos

gäldenären i det ögonblick han upphörde att vara ägare till denna. Det gällde alltså att fastställa en tidpunkt för äganderättens övergång, för

att sedan dra konsekvenserna därav, dels såvitt angick vilken egendom

Sakrättsliga frågor

som var åtkomlig för exekution hos gäldenären, dels såvitt angick en rad andra frågor avseende egendomen. Den rättsvetenskapliga diskussionen i Sverige har sedan länge frigjort sig från detta betraktelsesätt och övergått till att var för sig behandla olika spörsmål om överlåtares och förvärvares samt deras respektive borgenärers inbördes relationer olika stadier av parternas mellanhavande. Den nu rådande uppfattningen innebär inte bara att man diskuterar varje fråga för sig, utan anknytning till en viss antagen tidpunkt för äganderättens övergång, utan också att man helt avstår från att i dessa

diskussioner använda den traditionella äganderättsterminologin. Från

denna uppfattning finns det ett påfallande undantag. I sjölagen och

dess förarbeten har man medvetet använt sig av äganderättstennino-

login då man beskriver relationerna mellan säljare och köpare i sakrättsligt avseende/l Att man i sjölagen har kunnat använda sig av äganderättstenninologin beror har delat in förvärv på grund av fartygsköp i fullman bordade och ofullbordade förvärv och att man har använt sig av

begreppet villkorlig äganderätt beteckning på den sistnämnda

som

formen av förvärv se 2 kap. 4 § SjöL.

I sjösakrätten skiljer två former av förvärvsvillkor; man suspensiva och resolutiva villkor Med ett suspensivt villkor avses ett

villkor ett förvärvs fullbordan beror. I sin typiska form innebär

varav

det suspensiva förvärvsvillkoret att den slutliga äganderättsövergången

skjuts t.ex. tills full betalning har erlagts. Suspensiva villkor upp,

förekommer vanligen i form av äganderättsförbehåll. Det är över-

låtaren råder över tillämpningen av ett suspensivt villkor, i vars som

intresse det i regel är uppställt.°

Med ett resolutivt villkor avses ett villkor som inte skjuter upp ett förvärvs fullbordan utan betingar dess bestånd. Ett resolutivt villkorat förvärv är alltså till det yttre fullbordat men kan bringas att återgå med stöd villkoret. Över tillämpningen resolutivt villkor av av ett

råder förvärvaren, vars intresse det i regel tillgodoser

Det är endast de suspensiva villkoren som tillerkänns sakrättslig relevans att ett sådant villkorat förvärv skrivs in som ofullgenom bordat i skepps- eller skeppsbyggnadsregistret. De resolutiva för-

Angående detta stycke se Rodhe, Handbok i sakrätt, s. 175 5 I fastighetsrätten görs ingen skillnad mellan suspensiva och resolutiva förvärvsvillkor. Vare sig det ena eller det andra slaget av villkor föreligger är förvärvaren inte berättigad till mera än vilande lagfart; jfr 20 kap. 7 § första stycket 14 JB. ° 46 ff. Se Rune, s. 7 Se Rune, s. 46 ff.

Sakrättsliga frågor

Värvsvillkoren frånkänns däremot sakrättslig verkan och ett sådant

Villkorat förvärv skrivs fullbordan in som

Mot bakgrund av att lufträttsutredningen har tagit SjöL förebild

som

i sitt arbete finner utredningen det ändamålsenligt att dels använda samma äganderättsterrninologi som i SjöL, dels tillåta inskrivning av

ofullbordade förvärv. Vid ett ofullbordat förvärv får förvärvaren suspensivt villkorad en

rätt till egendomen, benämnd Villkorlig äganderätt, mot vilken

svarar Överlåtarens resolutivt villkorade rätt, också den Villkorlig ägandeen rätt. Vardera partens rätt omfattar hela egendomen. Det är alltså inte

fråga om samäganderätt. Så länge äganderättsförbehållet gäller ingår egendomen inte i någondera partens fönnögenhetsmassa. Det är tills

vidare bara en parts villkorliga äganderätt till egendomen utgör som

hans ifrågavarande förmögenhetstillgång Så länge förbehållet gäller

kan en part endast i förening med den andra parten råda över

egen-

domen genom överlåtelse eller upplåtelse. Det ofullbordade förvärvets

båda parter är förenade i sakrättslig tvångsgemenskap.

en

Ett ofullbordat förvärv skrivs in med anteckning att det

om

innefattar ett ofullbordat fång och utan att Överlåtarens inskrivning

avförs. Fullbordas inte ett förvärv därför att det villkor dess som fullbordan är beroende inte infrias förvärvaren och villkoret av av

därför görs gällande överlåtaren, skall inskrivningen avföras

av ansökan av överlåtaren eller förvärvaren. När det gäller ofullbordade förvärv kan Vardera parten i viss ut-

sträckning förfoga över sin rätt genom överlåtelse. Förvärv på grund

av en sådan överlåtelse bör kunna skrivas in på sätt de samma som

förvärv vilka gäller själva luftfartyget eller andelen. Efter över-

en låtelse är det inte längre möjligt för överlåtaren att vinna full äganderätt till egendomen. Från denna synpunkt är det naturligt att vid

övergång av Villkorlig äganderätt förvärvaren denna rätt skrivs in

av

3 Angående s.k. oäkta resolutiva villkor, se Rune, s. 47 ff. och 238. Är ett resolutivt villkor inte äkta utan ett förklätt suspensivt villkor, skall det behandlas ett sådant. som 9 När det gäller lösöre i allmänhet som sålts med återtagandeforbehåll använder man sig vid utmätning hos den som sålt egendomen av rättighetsutmätning, dvs. egendomen mäts inte ut utan säljarens rätt gentemot köparen. Vid utmätning hos den som köpt egendomen använder man sig av sakutmätning, dvs. man utmäter egendomen men tillgodoser säljarens rätt inom förfarandets ram. När det gäller registrerad skeppsegendom eller ett registrerat luftfartyg som sålts med återtagandeförbehåll har lagstiftaren inte följt mönstret från lös egendom i allmänhet utan använt metoden rättighetsutmätning såväl då utmätning sker hos säljaren som då utmätning sker hos köparen se 10 kap. 2 § och ll kap. l § tredje stycket UB. I båda fallen avser utmätningen således gäldenärens villkorliga rätt till egendomen. ° Se Rune, s. 46

Sakrättsliga frågor

och inskrivningen den överlåter rätten avförs. Detta gäller av som det är köparens eller säljarens villkorliga äganderätt som oavsett om

överlåtits. Överlåtelse villkorlig äganderätt kan naturligtvis också

av ske under villkor. I ett sådant fall bör både överlåtaren och för-

värvaren den villkorliga äganderätten vara inskrivna. av

I sjörätten har uppdelningen i fullbordade och ofullbordade förvärv enbart sakrättslig betydelse Enligt SjöL föreligger det nämligen

inte en

inskrivningsplikt för fullbordade förvärv, medan däremot ofullbordade förvärv endast upphov till inskrivningsrätt. Eftersom utredningens

ger

förslag till skillnad från regleringen i SjöL vilar en registre-

- -

ringsrätt och inte registreringsplikt bör inskrivningen av både

en fullbordade och ofullbordade förvärv luftfartyg bygga på en av inskrivningsrätt. anslutning till frågan inskrivning förvärv luftfartyg kan I om av av

övervägas det bör införas lagstiftning rörande registrering

även om

och inskrivning rätt till luftfartyg under byggnad. Spörsmålet var

av

för uppmärksamhet redan vid 1955 års luftsakföremål lagstiftarens

rättsliga såtillvida då tog ställning till sådan

lagstiftning som man om

borde få intecknas." Detta bedömdes inte vara behövligt.

egendom

Frågan behandlades vidare utredningen angående rätt till inav skrivning till luftfartyg inte heller fann skäl att av rätt m.m. som

föreslå registrering och inskrivning rätt till lagstiftning om av

under byggnad. Pantbrevsutredningen fann emellertid vid

luftfartyg sitt det fanns ett behov att kunna pantsätta

utredningsarbete att av

flygplansbygge. Behovet aktualiserades att Saab påbörjat till-

av Utredningen föreslog lag

verkning av ett civilt passagerarflygplan. en

i flygplansbygge, enligt vilken tillverkaren skulle ha rätt

om panträtt

flygplansbygge, inteckna det och pantsätta pantbrev.

att registrera ett Utredningens förslag ledde i denna del inte till någon lagstiftning då

det ansågs mest ändamålsenligt att använda sig av företagshypotek.

analys Luñrättsutredningen har gjort har det inte

Vid den som framkommit det för närvarande finns något beaktansvärt behov av att

under byggnad eller skriva rätt till att kunna registrera luftfartyg förslag till lagstiftning rörande luftfartyg under sådan egendom. Något byggnad läggs därför inte fram.

Se 1955:13 s. 100 och 245-248. prop. z Se SOU 1976:70 s. 88 3 Se SOU 1982:57 s. 141 ff. beslut den 8 november 1984 angående betänkandet SOU 1976:70 Se regeringens Rätt till luftfartyg m.m.

Sakrättsliga frågor

Nyttjanderätt

När det gäller nyttjanderätter till lös egendom finns det, med vissa

speciella undantag, ingen lagstiftning dessas sakrättsliga ställning.

om Sedan gammalt har det i svensk rätt ansetts att nyttjanderätt till lös

egendom inte kan erhålla sakrättsligt skydd sig mot upplåtarens

vare

borgenärer eller mot tidigare eller förvärvare äganderätt,

senare av panträtt eller annan sakrätt till egendomen. För vissa former av nyttjanderätt till lös egendom finns det emellertid bestämmelser som ger

skydd mot tredje upplåtarens sida. Detta gäller för hyra

man av

byggnad annans fastighet enligt motsvarande modell för fast

en som

egendom se 7 kap. 2 § JB och licensrätt till patent och patentansökningar se 101-103 patentlagen l967:837.

Beträffande nyttjanderätt till luftfartyg har det tidigare övervägts

-

men av olika skäl avvisats att sådan nyttjanderätt skydd

- ge genom

inskrivning.

Frågan om sakrättsligt skydd för nyttjanderätt till lös sak vid

-

avsaknad av lagstiftning har inte i modern tid kommit att bedömas

i civilrättslig praxis. I litteraturen är frågan omdiskuterad. Flertalet författare ställer sig i dag positiva till ett skydd för åtminstone vissa viktiga former av nyttjanderätt. Särskilt har ñamhållits finansiell leasing och andra avtalsformer står köpet nära. Det råder dock som delade meningar ett erkännande sakrättsligt skydd kan ske om av

genom rättspraxis eller om det krävs lagstiftning.

Det synes dock stå klart att ett konsekvent utformat och fullt utbyggt sakrättsligt skydd för nyttjanderätt till lös sak inte inom överskådlig tid kan komma till stånd annat än lagstiftning. Detta beror

genom på att

ett sådant skydd, i likhet med motsvarande skydd för andra rättighetstyper, rymmer flera delproblem hänger ihop. De viktigaste

som av dem är nyttjanderättshavarens skydd mot upplåtarens borgenärer och

mot ny ägare till det upplåtna objektet. Leasingutredningen har i sitt betänkande Finansiell leasing lös

av

egendom bl.a. behandlat frågan sakrättsligt skydd for finansiell

om

leasing. Utredningen har föreslagit att det införs regler sakrättsligt

om

skydd for finansiell leasing vilka innebär att leasetagares rätt enligt

en

ett leasingavtal leasingrätten får ett motsvarande skydd etablera-

som

de sakrätter, t.ex. äganderätt och panträtt. Leasingutredningen har emellertid undantagit registrerad sjö- och luñfartygsegendom från denna del av sitt forslag. Skälet härtill har angetts att ett införande

vara

5 Se prop. 1955:13 s. 91 och 287 f., SOU 1976:70 92 och 207 s. 6 Se SOU 1994:120 s. 191.

Sakrättsliga frågor sou 1997; 122

sakrättsligt skydd för denna egendom kräver ytterligare och bredare

av

överväganden vilka inte ansetts böra göras i det sammanhanget.

Även mot denna bakgrund finns det därför skäl för lufträttsutredningen att överväga frågan nyttjanderätt till luñfartyg skall tillerkännas om sakrättsligt skydd.

Nyttjanderättsupplåtelser till luftfartyg förekommer huvudsakligen

i form leasing. Leasing, är det engelska ordet för uthyrning av som

eller förhyming, har under de senaste årtiondena i vanligt språkbruk kommit att användas beteckning olika former och varianter av

som

kommersiell långtidsuthyming lösa saker. Det finns många sätt att

av

klassificera och systematisera de olika formerna och varianterna av

leasingavtal. Det kan dock sägas att det föreligger två huvudformer av

leasing; finansiell leasing och operationell leasing.

I korthet innebär finansiell leasing flygplan att ett leasingbolag av leasegivaren köper ett flygplan har anvisats den blivande som av

leasetagaren. Flygplanet leasegivaren, medan nyttjanderätten

ägs av

ett leasingavtal upplåts till leasetagaren. Avtalstiden brukar

genom

normalt 10-18 år. Summan de leasingavgifter leasetagaren

vara av

betalar under avtalsperioden leasegivaren ersättning för räntekost-

ger nader, administration, risk och vinst samt medger avskrivning av hela

eller största delen av flygplanets anskaffningskostnad. Från sakrättslig synpunkt är det särskild betydelse att hyrestagaren i hyra betalar

av än vad belöper själva nyttjandet. Detta framgår av att mer som

hyrestagaren efter avtalsperiodens slut har rätt att köpa objektet köpoptionsrätt eller fortsätta att hyra det till ett belopp som under-

stiger vad vid avtalets ingående beräknas vara objektets marksom nadsvärde vid avtalsperiodens slut. Ibland är hyrestagaren också skyldig att köpa objektet till visst kalkylerat restvärde ägaren har en

säljoption, put option.°

Operationell leasing karaktäriseras att avtalet normalt är relativt

av

kortvarigt i förhållande till leasingobjektets livslängd normalt upp till fem år2° och skiljer sig därmed från finansiell leasing, där avtalstiden

normalt löper över huvuddelen leasingobjektets ekonomiska av livslängd. Vid finansiell leasing leasetagaren alltid själv för svarar reparationer, service och underhåll, försäkring av och skatter för

leasingobjektet medan det vid operationell leasing kan förekomma att

7 Se SOU 1994:120 s. 440. l Se Schedvin, Leasing flygplan, s. 36. Se även Margo, Aircraft Leasing: The von av Airlines Objectives, Air Space Law, Vol XXI 1996 s. 167. 9 Se Håstad, Sakrätt avseende lös egendom, s. 435. m Se Margo, Aircraft Leasing: The Airlines Objectives, Air Space Law, Vol XXI 1996 s. 167.

Sakrättsliga frågor

detta ankommer leasegivaren, varvid kostnaden för detta inkluderas

i leasingavgiften.

Operationell leasing av flygplan kan förekomma antingen i form av s.k. wet lease eller s.k. dry lease. Wet lease innebär att leasegivaren hyr ut ett plan med besättning och normalt för underhåll och svarar försäkring. Vid dry lease ingår endast flygplanet. Finansiell lesaing sker endast i form dry lease. av

Bedömningen av frågan om nyttjanderätt till luftfartyg skall till-

erkännas sakrättsligt skydd bör ske med utgångspunkt främst i

nyttjanderättens betydelse, behovet ett skydd och ett skydd kan

av om förutses bli effektivt.

Leasing utgör en viktig finansieringsfonn vid anskaffandet

av flygplan. Flygbranschen är mycket kapitalintensiv bransch. Ett en

flygplan kan kosta hundratals miljoner kronor. De mindre flygbolagen,

utan större eget kapital, har ofta inte möjlighet att finansiera flygplansköp med lån och eget kapital, utan är hänvisade till leasing och

avbetalningsköp. Leasing har därför särskild betydelse som kapitalkälla

för mindre och medelstora bolag. Även för större bolag är leasing

intressant som ett alternativ till finansiering. Bolaget får full

annan finansiering och rörelsekapitalet lämnas orört. Nonnalt krävs ingen

säkerhet utöver den hyrda egendomen, varför bolagets kreditmöjlig-

heter inte nämnvärt försämras.

Uppgifterna om omfattningen av flygplansleasing varierar. I världen finns det 8 500-10 000 jetflygplan 20-40 procent är föremål

varav

för leasing." SAS flygplansflotta hade i mars 1997 ett marknadsvärde

av ca 15 mdkr, varav ca 40 procent finansierad leasing. Av

var genom

de jetflygplan som var införda i det svenska luftfartygsregistret den 31

december 1996 och som hade kapacitet minst 10 en om passagerare

var över 74 procent minst 84 av 113 förvärvade med äganderättsför-

behåll eller föremål för någon form nyttjanderättsupplåtelse.

av

Behovet av sakrättsligt skydd för leasetagaren torde särskilt

vara

stort vid finansiell leasing. Vid finansiell leasing innefattar hyran under avtalsperioden i praktiken amorteringar, hyrestagaren kan göra i

som förlitan sin rätt att köpa optionsrätt skulle hyresavtalet etc., men upphöra under avtalstiden, t.ex. på grund ägarens konkurs, lider av

nyttjanderättshavaren en kännbar förlust. Det kan finnas många skäl till

att hyresmodellen valts, t.ex. företagets soliditet, behovet flexibilitet, av

avskrivningsmöjligheter och skattekonsekvenser. I själva verket är det emellertid fråga om ett substitut till avbetalningsköp eller låneköp.

Därmed ligger det sakligt sett nära till hands nyttjanderättshaatt ge en

2 SOU 1994:120 s. 95.

Sakrättsliga frågor

vid finansiell leasing motsvarande sakrättsliga skydd som en vare

avbetalningsköpare."

Löpande leasingavtal med tillhörande objekt görs inte sällan till föremål för omsättning och belåning. Som det primära värdet brukar då betraktas de löpande betalningsströmmama enligt avtalen. Leasegivare har därför sällan intresse att i förtid bryta ett löpande leasingav avtal i avsikt att sälja objektet obelastat. Bakgrunden till nu angivna förhållanden är att leasegivarens roll i transaktionen endast är att finansiera anskaffningen ett objekt leasetagaren valt och av som specificerat och för vilket leasetagaren med leverantören förhandlat om pris, prestanda, leveransvillkor, Dessa omständigheter medför att osv. leasegivaren bara undantagsvis kan få ett bättre pris för objektet efter återtagande än vad han erhåller det löpande avtalet. Leasingens kommersiella värde för leasegivaren ligger därför i första hand i avkastningen avtalet och inte leasingobjektets substansvärde vid försäljning. Detsamma torde i hög grad även gälla för leasegivarens borgenärer. Erfarenheten från fmansbolagskonkurser i början på 90talet visar att konkursförvaltare mycket sällan ser någon fördel i att en bryta löpande leasingavtal. I stället inriktas konkursavvecklingen normalt på att kunna få till stånd en överlåtelse av löpande avtal eller hela leasingstockar, med vidhängande leasingobjekt, ofta till ett annat finansbolag. Vad sagts skulle kunna anföras mot ett skydd för leasingavsom nu tal. Om det är så att leasegivarens borgenärer nästan aldrig har ett kommersiellt intresse att bryta ett leasingförhållande, kan det hävdas av att det saknar betydelse att det finns rätt till detta. Denna inen vändning är dock knappast bärande. Till en början kan prisnivån på marknaden ändras så att den avtalade avkastningen, särskilt om avtalet löper för lång tid, vid konkurstidpunkten avsevärt understiger den marknadsmässiga. Vid leasingavtal för objekt med högt värde och med lång löptid, det är fråga om när det gäller flygplan, kan objektets som restvärde därtill visa sig bli avsevärt högre än beräknat. För leasegivaborgenärer kan det då vara bättre att söka tillgodogöra sig rens övervärdet än att nöja sig med de belopp som skall erläggas för återstående del avtalet. Vidare kan det förekomma att leasetagaren av betalat leasingavgiñer i förtid för längre tid, varvid avtalet ger dålig en avkastning leasegivarens konkursbo. Ett annat argument som skulle kunna anföras mot att ge nyttjanderätter sakrättsligt skydd är att ett sådant skydd skulle påverka kreditvärdet på hyresobjektet. Är den utgående hyran lägre än den gängse vid

n Se Håstad, Sakrätt avseende lös egendom, s. 435

Sakrättsliga frågor

exekution blir objektet mindre det inte uthyrt. Å andra värt än om vore sidan kan det vara tvärtom, dvs. att egendomen är mer värd för ägarens borgenärer i uthyrt än i outhyrt skick. Hyresnivân är emellertid något som förvärvare och panthavare till hyresobjektet kan ta med i beräkningen om objektet redan är uthyrt vid överlåtelsen eller

pantsättningen. Ett sakrättsligt skydd för nyttjanderätter kan därför inte

anses utgöra något otillbörligt gynnande av nyttjanderättshavare på

upplåtarens borgenärers bekostnad. I sammanhanget förtjänar det att

betonas att ett sakrättsligt skydd för nyttjanderätter inte påverkar

uthyrarens eller dennes borgenärers möjlighet att säga upp ett leasingavtal eller att ta tillbaka ett luñfartyg, eftersom detta är

obligationsrättsliga frågor som huvudsakligen styrs av parternas avtal. Vidare kan det anföras att frågan om sakrättsligt skydd för nyttjanderätter inte bör lösas separat för luftfartyg utan generellt för lös egendom. Luñfartyg skiljer sig emellertid i stor utsträckning från övrig lös egendom, dels genom att det finns ett centraliserat register för alla

luftfartyg, dels genom att ett luftfartyg måste vara registrerat för att

användas till luñfart. Som tidigare har behandlats föreslår utredningen

att inskrivning i luftfartygsregistret av äganderätten till ett luftfartyg

skall medföra ett sakrättsligt skydd. Skulle frågan om sakrättsligt skydd för nyttjanderätter till lös egendom i allmänhet övervägas, skulle det knappast bli aktuellt att införa inskrivning som sakrättsligt moment. Enligt utredningens mening är det emellertid eñersträvansvärt att ha typ sakrättsligt moment i detta fall inskrivning för samma av - olika rättigheter i ett luftfartyg. Eftersom det inte skulle bli aktuellt att ha samma sakrättsliga moment vid upplåtelser i luftfartyg och annan

lös egendom utgör det inte hinder att lösa frågan separat för luñfartyg. I vissa fall kan ett flygföretag ha möjlighet att välja mellan olika länder för registrering. Vid detta val är det viktigt för flygföretaget att

veta vilka de civilrättsliga konsekvenserna blir att ett visst land av

väljs. Genom att lagreglera den sakrättsliga ställningen hos nyttjanderätter i luftfartyg undanröjs den rättsosäkerhet i dag råder i denna

som fråga. Och att välja inskrivning sakrättsligt moment skapas genom som

det allmänt sett ordning och reda att det ett snabbt och lätt

genom sätt går att få reda vilka nyttanderätter som belastar ett luftfartyg,

vilket är till fördel för såväl kreditgivare som presumtiva förvärvare.

Nyttjanderättsupplåtelser flygplan sker ofta över gränserna. Om av det skall införas ett sakrättsligt skydd för nyttjanderätt till luftfartyg är det därför också av betydelse om bestämmelserna får internationell genomslagskraft. Enligt artikel I i 1948 års konvention om internatio-

nellt erkännande av rätt till luftfartyg, som Sverige har tillträtt, förbinder sig de fördragsslutande staterna bl.a. att erkänna nyttjanderätt till luftfartyg vid upplåtelse minst sex månader. Detta under

Sakrättsliga frågor

förutsättning att nyttjanderätten tillkommit i överensstämmelse med lagen i den fördragsslutande stat i vilken luftfartyget nationalitetsvar registrerat vid tiden för rättighetens tillkomst, och är vederbörligen inskriven i offentlig inskrivningsbok i den fördragsslutande där stat fartyget är registrerat. Ett sakrättsligt skydd för nyttjanderätt som bygger på inskrivning kommer därför att vara effektivt genom att det även får internationell genomslagskraft. Sammanfattningsvis finner utredningen att övervägande skäl talar för att det införs ett sakrättsligt skydd för nyttjanderätt till luftfartyg. Även skälen för införa sådant skydd om att ett gör sig starkast gällande beträffande finansiell leasing finns det enligt utredningens mening inte någon direkt anledning att inte erbjuda andra former av nyttjanderätt till luftfartyg sakrättsligt skydd. Genom att utsträcka skyddet till alla former av nyttjanderätt undgår också avgränsman ningsproblem. Vid nyttjanderättsavtal med väsentliga positiva förpliktelser för upplåtaren, t.ex. vid wet lease, torde dock ett sakrättsligt skydd bli av begränsat värde eftersom positiva förpliktelser i princip inte kan påläggas tredje på rent sakrättslig grund. Detta man bör emellertid inte hindra att nyttjanderättshavaren får ett sakrättsligt skydd för själva nyttjandet av luftfartyget.

optionsrätt

Leasingavtal innehåller inte sällan villkor om rätt för leasetagaren att under leasingperioden eller efter dess utgång, mot ersättning, förvärva äganderätten till leasingobjektet. En sådan s.k. optionsrätt kan framgå uttryckligen av leasingavtalet eller av ett separat optionsavtal. En optionsrätt kan ha olika utformning. Den kan t.ex. ha formen av en köpoption, vilket innebär att leasetagaren har rätt men inte skyldighet att köpa objektet och leasegivaren har skyldighet att sälja objektet om leasetagaren påkallar det. En optionsrätt kan också ha formen av en förköpsoption, vilket innebär att leasetagaren har första rätt men inte skyldighet att köpa objektet om och när leasegivaren vill sälja det och leasegivaren har skyldighet att vid försäljning först hembjuda objektet till optionshavaren. Det förekommer också option har formen att en av en förlängningsoption vilket innebär att leasetagaren har rätt men inte skyldighet att fortsätta nyttja objektet efter den ursprungliga avtalsperioden och leasegivaren har skyldighet att låta leasetagaren göra så om leasetagaren påkallar det. För en leasetagare kan en optionsrätt med tiden få ett betydande värde. En rätt för leasetagaren att köpa ett objekt till ett visst förutbestämt pris innebär att han har rätt att tillgodogöra sig förmånen att av

sakrättsliga frågor

objektets marknadsvärde vid tiden för optionens utövande visar sig bli

högre än det förutbestämda priset. I ett sådant fall har leasetagaren ett beaktansvärt intresse att optionsrätten står sig mot leasegivarens av borgenärer och singularsuccessorer. till lös egendom skall bedömas sakrättsligt är

Hur en köpoptionsrätt

något ovisst. Direkt stöd för att sakrättsligt skydd kan erhållas saknas

i lag och rättspraxis. Enligt den traditionella uppfattningen inom

sakrätten skulle sakrättsligt skydd då inte kunna etableras. Sakrätternas

antal skulle begränsat till de redan erkända. Denna uppfattning

vara

har kritiserats och det är tveksamt i vilken utsträckning uppfattningen

alltjämt kan förhärskande. anses

Beträffande borgenärsskydd för köpoptionsrätt torde den över-

vägande meningen inom doktrinen att sådan rätt följer de vara en

sakrättsliga regler gäller för vanliga köp av ifrågavarande typ av

som erhållit option köpa lös sak skulle då

egendom." Den som en att en

huvudregel kunna få skydd mot utställarens borgenärer genom att som ta saken i besittning. . Med hänsyn till det värde köpoptionsrätt till ett luftfartyg stora en

det intresse optionshavarare har att en option står

kan motsvara, en av

upplåtares borgenärer och singularsuccessorer och den

sig mot en i dag råder beträffande optionsrätters sakrättsliga osäkerhet som ställning finner utredningen skäl lag tillerkänna köpoptionsatt genom

till luftfartyg sakrättsligt skydd. Något bärande skäl för att

rätter ett

inte tillerkänna optionshavare sakrättsligt skydd för en köpoption

en

har utredningen inte funnit. För att undvika gränsdragningproblem mot

former optionsrätter utredningen inte anser vara lika andra av som har emellertid utredningen valt att stanna för att endast

skyddsvärda tillerkänna köpoptioner sakrättsligt skydd.

Mot utredningen föreslår att inskrivning skall vara

bakgrund av att

det sakrättsliga momentet vid förvärv och nyttjanderättsupplåtelser av

luftfartyg bör inskrivning även det sakrättsliga momentet vid vara

Även behovet sakrättsligt skydd främst kan tänkas

optionsrätt. om av

aktuellt i samband med leasingavtal finns det inget skäl att begrän-

bli

det sakrättsliga skyddet för optionsrätter till leasingsituationer.

sa det gäller optionsrätt upplåtits i samband med ett nyttjan- När som derättsavtal kommer sakrättsligt skydd för optionsrätten även att bli ett internationellt verksamt. Enligt artikel I i 1948 års konvention rörande

23 Forssell, Tredjemansskyddets gränser, 37 ff., 149 ff. och 175 ff. samt Se främst s. Rodhe, Handbok i sakrätt s. 609 24 Karlgren, Studier i allmän avtalsrätt, 222 not 164 och s. 239 f., Forssell, a.a., Se s. Sakrätt avseende lös egendom, 442 ff. och Möller, Konkurs och s. 176, Håstad, s. kontrakt, 540 ff. Jfr Hessler Allmän sakrätt, s. 453. s.

Sakrättsliga frågor

internationellt erkännande rätt till luftfartyg skall nämligen med av en besittning av luftfartyg förenad rätt köp förvärva att genom fartyget erkännas i de fördragsslutande staterna under förutsättning rättigatt heten tillkommit i överensstämmelse med lagen i den fördragsslutande stat i vilken luftfartyget var nationalitetsregistrerat vid tiden för

rättighetens tillkomst och den är vederbörligen inskriven i offentlig

inskrivningsbok i den fördragsslutande stat där fartyget är nationalitetsregistrerat.

6.4 De olika

sakrättsliga konflikterna

I detta avsnitt skall behandlas hur konkurrensen mellan olika anspråk beträffande samma luftfartyg skall lösas. Utredningen har strävat efter

att låta inskrivning det sakrättsliga momentet i samtliga konflikter

vara

beträffande ett luftfartyg, dvs. att den i god tro sökt inskrivning

som av sitt anspråk skall skyddad. Vid utformningen förslag till vara av enskilda regler för olika kollisionsfall har i förekommande fall

sjösakrättsliga regler tagits som förebild. I övrigt har allmänna lösörerättsliga regler och fastighetsrättsliga regler tagits förebild.

som I avsnitt 6.4.1 och 6.4.2 behandlas de sakrättsliga konflikter som kan uppkomma i samband med överlåtelse eller upplåtelse ett av luftfartyg med utgångspunkt i den traditionella uppdelningen i fall avseende borgenärsskydd och omsättningsskydd.

För att ett konkret sätt åskådliggöra hur olika konfliktsituationer

skall lösas enligt utredningens förslag presenteras också schematisk en framställning som behandlar konflikterna med utgångspunkt i hur de konkurrerande anspråken blir tillgodosedda, alltså den möjliga

rättsföljden. Konkurrerande anspråk kan bli tillgodosedda på två

olika sätt. Antingen sker detta att det anspråket helt får genom ena vika. Denna typen konfliktlösningar benämns exstinktiva och av beskrivs i avsnitt 6.4.3. Eller också består lösningen i att en av rättigheterna ges företräde framför den andra, utan att den för senare

den skull utplånas. Denna typen konfliktlösningar benämns

av prioriterande och beskrivs i avsnitt 6.4.4.

25Framställningen i dessa båda avsnitt bygger på en modell som utarbetats av rättsvetenskapsmannen Ulf Jensen, se Jensen, Panträtt i fast egendom 92 ff. s.

122 Sakrättsliga frågor SOU 1997:

6.4. 1 Borgenärsskydd

Frågan borgenärsskydd hur olika konkurrerande anspråk

om avser skall tillgodoses när någon går i konkurs eller blir utsatt för ut-

mätning. Förvärvarens skydd mot överlåtarens borgenärer bör inträda då han sökt inskrivning för sitt fång, dvs. från utgången av den inskrivningsdag då ansökan gjordes, och bestå under förutsättning att ansökningen också leder till inskrivning; det gäller sig fånget är fullbordat vare eller ofullbordat.

Borgenärsskydd grund inskrivning bör tillämpas de

av

förmögenhetsrättsliga singularfången köp, byte och gåva, men inte

förvärv testamente, bolagsskifte eller annat universalfång. genom arv, Vid universalfång inträder den nye innehavaren i den tidigare innehavarens ställning att tillgångarna fortfarande kan tas i genom anspråk för betalning den tidigare innehavarens skulder. av

Naturligtvis kan borgenärsskydd grund inskrivning inte gälla

av mot sådana överlåtarens borgenärer som har självständiga, mot var

och gällande anspråk på egendomen att de är förenade med

en genom panträtt eller retentionsrätt. Inskrivning kan inte heller utgöra skydd borgenär, vunnit utmätning av egendomen innan inmot en som

skrivningsansökningen gjordes. Vidare intar förvärv grund exekutiv försäljning en särställ-

av ning. Att den förvärvar ett luftfartyg i exekutiv ordning är som

skyddad mot exekutionsgäldenärens-fångesmannens borgenärer utan

köpet behöver fullbordas genom inskrivning ligger i sakens natur. att Exekution är ett offentligt förfarande, som är ordnat för att

exekutionsgäldenärens borgenärer skall komma till sin rätt. Och dessa

borgenärer bör sålunda inte nytt kunna göra sina anspråk gällande i egendomen efter försäljningen. Däremot finns ingen anledning till särbehandling det fall att förvärvet skett genom frivillig överlåtelse av från konkursbo.

I sakrättsligt hänseende bör avregistrering som har samband med förvärv jämställas med inskrivning. Det kan vara så att en förvärvare

önskar avregistrera ett luftfartyg luftfartygsregistret med anledning ur sitt förvärv, exempelvis när utlänning köpt ett svenskt luftfartyg av en och registrera det i sitt hemland. Skulle inte avregistrering avser att jämställas med inskrivning i denna situation skulle det aktuella förvärvet inte kunna få sakrättsligt skydd enligt den svenska rättsord-

ningen. En ansökan avregistrering med anledning av ett förvärv

om bör därför i sakrättsligt hänseende ha samma rättsverkan som en

ansökan inskrivning. Vid avregistrering måste förvärvet givetvis

om

Sakrättsliga frågor

underkastas en lika noggrann prövning det hade varit fråga som om

om en ansökan om inskrivning.

När borgenärsskyddet har uppkommit har överlåtarens borgenärer

inte längre tillgång till egendomen utan det är då förvärvarens

borgenärer som har möjlighet att ta egendomen i anspråk för krav mot

förvärvaren. En näraliggande fråga är förvärvarens borgenärer

om dessförinnan kan ta egendomen i anspråk för krav mot förvärvaren.

Här avses alltså det fallet att en gäldenär har förvärvat ett luftfartyg

men inte skrivit in äganderätten till den. När gäldenären/ köparen fullgjort sina skyldigheter enligt köpeavtalet är han i och för sig berättigad att utan vidare utfå egendomen. Någon realisation kan emellertid inte komma i fråga förrän gäldenärens förvärv blivit sakrättsligt skyddat. Något annat skulle innebära att exekutivköparens rätt skulle vara högst osäker, vilket skulle påverka budgivningen. Innan sakrättsligt skydd har uppnåtts kan det därför inte bli fråga om en förbehållslös utmätning egendomen utan utav

mätningen bör ske som en rättighetsutmätning. När rättighetsut-

en

mätning väl har skett kan Kronofogdemyndigheten med stöd 4 kap.

av

31 § UB söka inskrivning av förvärvet och därigenom förebygga att

luftfartyget tas i anspråk av säljarens borgenärer. Skulle förvärvaren vara i konkurs har förvaltaren samma behörighet enligt 7 kap. 8 § KL.

6.4.2 Omsättningsskydd

Med omsättningsskydd tidigare förvärvares skydd avses en mot en senare förvärvares anspråk eller omvänt förvärvares skydd en senare när någon tidigare förvärvat samma sak eller rättighet. Det är framför allt tre situationer är aktuella. Det kan som vara

fråga om en rättslig brist i överlåtarens eget fång eller tidigare förvärv i fångeskedjan. Vidare kan det vara så att överlåtaren förut förfogat

över egendomen genom överlåtelse och sålunda frånhänt sig rätt att sedan överlåta den till annan. Det kan också tänkas att överlåtaren genom överlåtelsen handlar i strid med ett för honom gällande förvärvsvillkor.

2°I förarbetena till UB har frågan berörts såvitt avser skepp såtillvida att ett uttalande gjorts som synes utgå från att egendomen sådan skall utmålas. Det talas sålunda som i fråga om kronofogdemyndighetens befogenhet att söka inskrivning gäldenärens av förvärv av skepp om att skeppet har utmätts se prop. 1980/81:8 484. Detta s. uttalande kan dock inte vara bindande. Se Gregow, Tredje mans rätt vid utmätning, s. 248.

Sakrättsliga frågor

För närvarande regleras frågor avseende godtrosförvärv av luftfartyg huvudsakligen genom lagen 1986:796 om godtrosförvärv lösöre. Enligt denna lag kan godtrosförvärv ske endast genom

av överlåtelse. Härunder faller inte bara köp och byte utan även gåva.

Däremot kan arvinge eller testamentstagare aldrig få bättre rätt en en vad arvlåtaren hade. Detsamma gäller vid andra till arvegodset än universalfång, såsom förvärv bodelning. Godtrosförvärv kan genom överlâtaren varken är ägare till saken eller behörig att förfoga ske, när över den på det sätt skett. Lagen täcker inte bara fallet att översom aldrig varit till saken utan t.ex. stulit den eller bara hade låtaren ägare

den till låns eller köpt den avbetalning med äganderättsförbehåll

inte betalat. Av förarbetena framgår att lagen skall tillämpas men ännu också överlâtaren varit ägare tidigare överlåtit saken till när men någon det föreligger således dubbelöverlåtelse eller s.k. annan; en tvesala. Fastän den förste förvärvaren inte fått saken i sin besittning

betraktas han ägare i godtrosförvärvslagen. En förutsättning för

som överlâtaren hade saken i sin besittning. Besittning

godtrosförvärv är att således legitimerande funktion. Slutligen krävs att förvärvaren

har en i god fått egendomen i sin besittning. tro regler kan, med kraven besittning och tradition konverte- Dessa till inskrivning, förebild för utredningens förslag. rade att avse tas som

Även på sjörättens område går reglerna rörande omsättningsskydd tillbaka allmänna lösörerättsliga regler i stället för att följa

fastighetsrättslig förebild. För godtrosförvärv ett registrerat luftfartyg skall kunna

att av

till stånd måste således överlâtaren legitimerad på grund

komma vara

inskrivning. För oregistrerade luftfartyg förutsätts lagen

av

1986:796 godtrosförvärv lösöre alltjämt bli tillämplig. När

om av överlåtelsen sker skall överlåtarens förvärv redan vara inskrivet. Det tillräckligt denne sökt inskrivning och sedan skall därför inte vara att sig överlåtelse rätt ägare företar i får sådan. När det rör om en som

något honom gällande förvärvsvillkor måste denne

strid med mot hans fång är inskrivet utan anteckning om

anses vara legitimerad om villkoret i fråga. Rent allmänt kan det sägas att utgångspunkten bör

det finns sådana brister i överlåtarens rätt att förfoga över vara att när

luftfartyg normalt bör framgå av luftfartygsregistret kan en

ett som godtroende förvärvare bota denna brist genom inskrivning. Däremot bli fråga legalpanträtter i form luftpanträtt eller kan det inte om att av

retentionsrätt skulle kunna utplånas vid godtrosförvärv. Luftpanträtt s.k. panträtt, står sig mot tredje man utan kvaliñkation

är en tyst som

27 Se prop. l985/86:l23 s. 17

Sakrättsliga frågor sou 1997;122

i form av besittning eller registrering, och retentionsrätten liksom är handpanträtt besittningsbetingad. Regelrätt stiftad och bevarad legalpanträtt bör därför stå sig även mot den utan kännedom som om rättigheten förvärvat egendomen någon legitimerad till av som var överlåtelsen på grund av inskrivning. Vidare måste en förvärvare i god tro vid tiden för överlåtelsen vara och därefter söka inskrivning, alltjämt i god för det tro, att skall kunna bli fråga om ett godtrosförvärv. Förvärvaren måste förbli i god tro till utgången inskrivningsdagen. av Liksom när det gäller borgenärsskydd är det nödvändigt också att förvärv, som föranleder avregistrering egendomen, kan vinna av omsättningsskydd enligt svensk lag. Anmälan egendomen för av avregistrering med anledning av förvärv t.ex. utlännings köp - av svenskt luftfartyg bör därför medföra rättsverkan i detta - samma avseende som ansökan om inskrivning förvärv, förutsatt av att anmälningen inte avslås. När godtrosförvärv har skett enligt godtrosförvärvslagen, har den som förlorat sin äganderätt möjlighet att få tillbaka saken lösen. mot Enligt sjölagen ñmts det ingen sådan rätt vid godtrosförvärv av skeppsegendom. I ett sådant övervägande kommersiellt sammanhang som överlåtelse av luftfartyg torde det inte heller finnas något behov av regler om lösningsrätt för den rätte ägaren. Det bör tillräckligt vara att den rätte ägaren har möjlighet att få ersättning statliga medel

av se

avsnitt 7.1. Vid förvärv av luftfartyg på exekutiv auktion tillämpas för närvarande de regler i 14 kap. UB som avser lös egendom i allmänhet. Beträffande försäljning skepp, skeppsbygge, fast egendom och av tomträtt finns det speciella regler i 14 kap. 3 § UB bygger på som tillämpliga inskrivningssystem. De kan sägas i huvudsak innebära, att en köpare blir skyddad genom lagakraftvunnen försäljning om gäldenären inskriven ägare. När registrerat var som skepp eller skeppsbygge, fast egendom eller tomträtt säljs, har tredje rätt till man ersättning av staten under förutsättningar i 14 kap. 6 § UB. som anges Staten kan också enligt 3 kap. 2 § skadeståndslagen 1972:207 bli skadeståndsskyldig på grund av felaktigt förfarande från kronofogdemyndighetens sida. 14 kap. UB är även tillämpligt när egendom säljs exekutivt under konkurs eller grund föreskrift i lag av annan som hänvisar till UB jfr 8 kap. 1 § tredje stycket UB. Om konkursförvaltaren själv säljer konkursboets egendom, räknas däremot försäljningen som vanligt civilrättsligt köp mellan konkursboet och förvärvaren. Eftersom utredningen föreslår att inskrivning skall bli ett sakrättsligt moment även beträffande luftfartyg bör frågor rörande godtrosförvärv

Sakrättsliga frågor sou 1997:122

vid exekutiv försäljning regleras i principiell överensstämmelse med gäller för registrerade skepp. vad som

6.4.3 Exstinktiva lösningar

I detta avsnitt behandlas de konfliktlösningar som leder till att ett

anspråk utsläcks. Hit räknas både kollisioner där bägge parter är

hotade t.ex. köpare mot köpare och sådana där endast en av dem Även det

löper sådan risk t.ex. köpare mot nyttjanderättshavare.

en fallet är egentligen oftast dubbelriktat. En ägare till ett senare luftfartyg tvingas acceptera nyttjanderätt, har förlorat som en

tillgången till den funktion äganderätten som nyttjanderättshavaren

av

över. Till de exstinktiva lösningarna räknas också den speciella

tar

situationen, förekomsten ett anspråk, t.ex. från ett konkursbo,

att av

är hinder mot uppkomsten andra anspråk, såsom inteckning.

ett av Framställningen är koncentrerad på de väsentligaste fallen och tar bl.a. inte kvarstad och luftpanträtt. Vidare behandlas endast fall upp där överlåtarens eller upplåtarens rätt till luftfartyget varit fullt giltig,

eller inte ifrågasatt. Således finns det "äkta godtrosfallet se

utredningens förslag till 2 § lagen 1955:227 om inskrivning av rätt g

till luftfartyg InskrL inte med, alltså det, där överlåtaren aldrig

var rätt ägare till luftfartyget.

På nästa uppslag finns de exstinktiva konflikterna samlade i ett schema, med hänvisningar till relevanta paragrafer och korta lösningar. Där inte annat paragrafhänvisningarna InskrL och

anges avser utredningens förslag till ändringar i denna lag. Schemat skall först kort

förklaras. I båda spalterna finns fem olika typer anspråk på luftfartyget. av Det "köp" gäller även s.k. ofullbordade förvärv och som sägs om allmänt också de andra överlåtelseforrnerna, alltså byte och gåva. I de konflikter inbegriper köp, torde regel det konkurrerande som som

anspråket uppkomma på grund säljarens beteende och konflikten

av

torde därför i grund och botten röra tvâ olika anspråk mot denne.

Köparen vill ha den fulla äganderätten till luftfartyget i strid med t.ex.

säljarens borgenärer eller en annan köpare. I den lodräta spalten till vänster de äldsta anspråken och i den anges ovanliggande vågräta de yngsta. Det första schemat endast de exstinktiva konfliktfallen. Ett tar upp

liknande, med prioriterande lösningar i nästa avsnitt.

ges

Sakrättsliga frågor

C Köp Nyttjanderätt A Optionsrätt

Köp 2 § 2 i § g C vinner om han i god C vinner han i god om tro söker inskrivning tro söker inskrivning före A. Vid samtidig an- före A. Vid samtidig sökan vinner A. ansökan vinner A.

Nyttjanderätt 2 h § 2 j § Optionsrätt C vinner han söker C vinner han i god om om inskrivning före A, tro söker inskrivning oberoende av god tro. före A. Om rättigheter- Vid samtidig ansökan na kan utövas vid sidan vinner A. av varandra blir båda gällande. Vid samtidig ansökan vinner A.

Inteckning 14 § Inteckningen gäller också efter köpet.

Utmätning 4:18 2 st UB Utmätning kan ske om gäldenären är inskriven som ägare. Har C blivit inskriven som ägare kan inte luftfartyget utmätas.

Konkurs 3:1+3:3 KL 3:1+3:3 KL Efter konkursbeslutet får Efter konkursbeslutet inte gäldenären råda får inte gäldenären råda över boets tillgångar. över boets tillgångar. Godtrosförvärv kan jml Godtrostörvärv kan jml 3:2 KL ske intill senast 3:2 KL ske intill senast dagen efter kungörandet dagen efter kungörandet i PoIT. i PoIT.

1997:122 Sakrättsliga frågor

SOU

Inteckning Utmätning Konkurs

11 § 2 f § 2 f § C vinner han söker Utmätning kan ske Egendomen kan dras om inskrivning före A. Vid t.0.m. den dag A an- i konkursen t.0.m. den samtidig ansökan vinner söker om inskrivning av dag A ansöker om A inte A förbundit sitt förvärv. inskrivning av sitt förom sig att låta luftfartyget värv. intecknas på grund av tidigare ägares medgivande.

Rättigheten står sig om den var inskriven vid konkursbeslutet jfr 46 § p 6, såvida inte upplåtelsen var till sådan nackdel, att den bör återvinnas jml 4:5 KL.

25 § Inteckningen förblir Inteckningar som inte gällande, men kan uppköpeskillingen höra efter exekutiv täcks av upphör efter den ex- försäljning enl 25 § om ekutiva försäljningen. den inte täcks av köpeskillingen.

3:8 KL 47 § p 3 inteckning Påbörjad utmätning Ansökan om skall avslås om ärende skall fortgå. angående anteckning om utmätning har tagits upp senast på den inskrivningsdag då inteckningen söks.

47 § p 4 3:7 KL inteckning Sedan konkursen inletts, Ansökan om skall avslås. får utmätning endast ske för panthavares räkning.

Sakrättsliga frågor sou 1997:122

Överlátelser och upplátelser

De centrala stadgandena om dubbeldispositioner av äganderätt, nyttjanderätt och optionsrätt finns i 2 g, 2 i och 2 j InskrL.

Konflikterna löses alla enligt samma mall. Det först ingångna avtalet har utgångsvis företräde, men ett yngre kan vinna, om det i god tro blir inskrivet före det äldre. Inskrivningen avgörs av tidpunkten för ansökan inskrivningsdagen, även om ansökningen skulle bli uppskjuten och beviljad först senare. En ansökan som leder till avvisande eller avslag, ger ingen rätt, 2 m § andra stycket InskrL.

Utmätning och konkurs

Företrädet mellan utmätning och rättigheter i luftfartyget löses normalt

med prioritet. Vid en utmätnings konkurrens med köp, konkurs och

inteckning kan det emellertid bli aktuellt med exstinktiva lösningar.

Vid konkurs som medför ett totalt anspråk luftfartyget blir

- -

det alltid fråga om exstinktiva lösningar. Beträffande konkurs finns det två centrala lagrum att utgå ifrån. Dels 3 kap. 1 § KL som stadgar att gäldenären efter konkursbeslutet inte längre får råda över egendomen,

dels 3 kap. 3 § KL som säger att ett konkursbos tillgångar är all

gäldenärens utmätningsbara egendom dit luftfartyget hör samt all

- -

återvinningsbar egendom. Huvudregeln är alltså, att gäldenärens förfogande över egendomen är ogiltigt, så snart konkursen beslutats.

Regeln kompletteras emellertid av 3 kap. 2 § KL, som gör att giltiga rättshandlingar med gäldenären kan ske t.o.m. dagen efter konkursens kungörande i Post- och Inrikes Tidningar, motparten var i god tro, om dvs. ovetande om konkursen.

Inteckningar

Inteckningar konkurrerar i huvudsak ett prioriterande sätt, men vid

köp och konkurs är konflikten exstinktiv. En ny ägares ansökan om

inskrivning av sitt förvärv leder enligt 11 § InskrL till avslag av en inteckningsansökan som söks på grund av tidigare ägares medgivande.

Konkurs är ett hinder mot inteckning, 53 § p 4 i utredningens förslag

till InskrL nuvarande 13 §.

Sakrâttsliga frågor

6.4.4 Prioriterande lösningar

I detta avsnitt behandlas de prioriterande lösningarna. Här är det alltså

inte fråga att parterna förlorar helt, utan endast om en om en av

rangordning. Som framgår nedanstående schema, är det bara fyra

av

anspråk kan rangordnas detta sätt: nyttjanderätter, options-

som

rätter, utmätningar och inteckningar. Prioritetens betydelse visar sig

fullt först vid exekutiv auktion. Innehavaren av en äldre ut en inteckning får då exempelvis betalt före den som har en yngre.

C Nyttjanderätt Utmätning lnteckning A Optionsrätt

Nyttjanderätt 2 j § 4:30 3 st UB 19 b § 2 st Optionsrätt Den i god tro Rättigheten går Rättigheten har först inskrivna före, om den bättre prioritet, rättigheten har skrivits innan om den sökts prioritet. Vid utmätningen an- senast samtidigt samtidig inskriv- tecknades. med inteckningning har det en. äldsta avtalet företräde.

Utmätning 4:30 3 st UB 4:30 2 st UB 9 § 3 st FRL Utmätningen går Ett äldre utmät- Utmämingen ger före, om den ningsbeslut ger bättre rätt, om antecknats senast företräde framför den antecknats samtidigt även senast samtidigt som ett yngre, rättigheten skrevs om de antecknas som inteckningen in. samtidigt. Samti- beviljades. diga ansökningar om utmätning skall normalt leda till samtidigt beslut, 4:ll l st UB.

Inteckning l9b§2st 9§3stFRL 19b§lst Inteckningen Inteckningen ger En äldre inteckger företräde, om den företräde, om den ning har föresökts innan rät- sökts innan ut- träde framför en tigheten skrevs mätningsbeslutet yngre. Vid samtiin. antecknades. dig ansökan ges lika rätt.

Sakrättsliga frågor

6.5 Var skall inskrivning ske

Utredningens förslag: Den inskrivningsbok för luftfartyg

som förs vid Stockholms tingsrätt integreras med luftfartygsregistret, som således blir ett kombinerat offentligrättsligt och privaträttsligt register.

I Sverige finns det två register avseende luftfartyg. Båda är centralise-

rade men de förs av två olika myndigheter. Det ena är det offent-

ligrättsligt betingade luftfartygsregistret som förs av Luftfartsverket. Det andra är den privaträttsligt betingade inskrivningsbok för luftfartyg som förs vid Stockholms tingsrätt. De båda registren är i viss utsträckning beroende av varandra. Sålunda får exempelvis

inteckning i luftfartyg inte beviljas med mindre den som medgett inteckningen är införd i luftfartygsregistret som ägare. Vidare får avregistrering inte ske om inte inteckningshavare har medgett att fartyget avregistreras. Bestämmelser om den inskrivningsbok som förs vid Stockholms tingsrätt finns i InskrL och kungörelsen 1955:630 med närmare föreskrifter om inskrivningsbok för luftfartyg m.m. Lagen bygger bl.a. på 1948 års konvention rörande internationellt erkännande av rätt

till luftfartyg, den s.k. Genêvekonventionen eller inskrivningskonventionen, Sverige tillträdde år 1955 SÖ 1955 36. De

som nr rättigheter som skall erkännas enligt konventionen är uppdelade i fyra kategorier, nämligen äganderätt till luftfartyg, med besittning av luftfartyg förenad rätt att genom köp förvärva -fartyget, nyttjanderätt till luftfartyg enligt upplåtelse minst sex månader, samt hypotek "mortgage" och annan liknande rättighet i luftfartyg, tillkommen enligt avtal såsom säkerhet för betalning av gäld. Om inte annat framgår av konventionen skall verkan i förhållande till tredje man av inskrivning av någon av dessa rättigheter bestämmas enligt lagen i den fördragsslutande stat där rättigheten är inskriven. Av konventionens artikel paragraf 1 framgår emellertid att alla "inskrivningar avseende visst luftfartyg skola göras i samma inskrivningsbok". Konventionen lägger således hinder i vägen för att en

23Genêvekonventionen trädde i kraft 1953 och hade den 31 december 1996 tillträtts av 70 länder, däribland USA, Nederländerna och Tyskland.

Sakrättsliga frågor

stat har olika register där rättigheter i luftfartyg kan skrivas in. Mot denna bakgrund måste inteckning fordran och inskrivning av av äganderätt ske i register. Skall inte ändra i de lufträttsliga samma man inskrivningsreglema måste därmed inskrivning av äganderätt till ett luftfartyg ske i den inskrivningsbok för luftfartyg som förs vid Stockholms tingsrätt. Mot sådan ordning som innebär att registreringen av ett en en luftfartyg sker hos Luftfartsverket och inskrivningen av äganderätten till ett luftfartyg sker vid Stockholms tingsrätt kan det invändas att den

inte är rationell. Detta eftersom den upphov till dubbelarbete,

ger tidsförluster och andra olägenheter som är svåra att undgå när

allmänheten måste vända sig till skilda myndigheter i frågor som

hänger inbördes och alltså skilda myndigheter måste ta del i samman handläggningen frågorna. Dessa olägenheter finns i viss utsträckav ning redan enligt det nuvarande systemet där inteckning av fordran sker vid Stockholms tingsrätt. Det är emellertid endast ca 1/3 av alla

registrerade luftfartyg är intecknade ca 1 000 av drygt 3 000

som

registrerade luftfartyg. Kommer inskrivning av äganderätten att ge ett skydd mot överlâtarens borgenärer kan man räkna med att i stort sett

alla förvärvare ett registrerat luftfartyg kommer att ansöka om av inskrivning sin äganderätt. Olägenheten av att ha två olika register av avseende luftfartyg kommer därför att förstärkas om inskrivning av äganderätten blir ett sakrättsligt moment. Luftfarten har också behov snabbare handläggning än vad kan åstadkommas med det av en som nuvarande systemet. Till bilden hör att det inte finns någon datoriserad kommunikation mellan de båda registren. Infonnation om respektive registers innehåll inhämtas vanligtvis brev, telefax eller telefon. Härigenom erhåller per

respektive registerförare de uppgifter som är nödvändiga för registrens

förande. Som nämnts får exempelvis inteckning i luftfartyg inte ovan beviljas med mindre den som medgett inteckningen är införd i luftfartygsregistret ägare och avregistrering får inte ske om inte som inteckningshavare har medgett att fartyget avregistreras. Det nuvaranosäkert, eftersom det föreligger risker för de systemet synes vara misstag och rättsförluster såväl vid inskrivning av rätt till luftfartyg vid registrering. Skall inskrivning äganderätt ha sakrättslig som av

verkan ökar kravet ytterligare registrens tillförlitlighet.

De olägenheter aktualiseras med den nuvarande ordningen kan som

reduceras att den privaträttsliga inskrivningen och luftfartygs-

genom

registreringen koncentreras till och samma myndighet. Man kan

en

därvid antingen nöja sig med att låta en och samma myndighet ansvara

för båda registren eller ett steg längre och föra samman de båda registren till ett enda register.

Sakrättsliga frågor sou 1997:122

Om de båda registren skall koncentreras till och en samma

myndighet uppkommer frågan om till vilken myndighet verksamheten

skall koncentreras. Ett alternativ är att det inrättas helt fristående en

myndighet för ändamålet. En sådan lösning synes emellertid inte vara särskilt ändamålsenlig. Enligt utredningens mening är den smidigaste lösningen att någon av de nuvarande registerhållama Luftfartsverket och Inskrivningsmyndigheten vid Stockholms tingsrätt anförtros

uppgiften. Vid valet av myndighet har att beakta att ärenden rörande man

inteckning i luftfartyg även i fortsättningen måste handläggas

i en privaträttsligt betryggande ordning. Detta talar för Stockholms

tingsrätt, eftersom den framtida registreringsmyndighetens funktion som inskrivningsmyndighet ger en naturligare anknytning till det

nuvarande dornstolsväsendet.

Registrering av luftfartyg rör å andra sidan åtskilligt saknar

som

motsvarighet i den dömande verksamheten. Härtill kommer bl.a. flygsäkerhetsmässiga aspekter. Luftfartsinspektionen behöver direkt tillgång till luftfartygsregistret eftersom dess tillsynsverksamhet förutsätter ingående förtrogenhet med de enskilda luftfartygens

rättsliga och tekniska förhållanden. Rent praktiska skäl talar därför för

att Luftfartsverket blir den framtida registreringsmyndigheten. Genom att anförtro ansvaret för inskrivningsverksamheten med

en person

likvärdig kompetens för uppgiften som den en inskrivningsdomare vid domstol har, kan man tillgodose kravet att ärenden rörande inteckning i luftfartyg även i fortsättningen handläggs i en betryggande

ordning.

En överföring av inskrivningsverksamheten från Stockholms

tingsrätt till Luftfartsverket torde också ligga i linje med den allmänna strävan som finns att koncentrera domstolarnas verksamhet till sådana

frågor som kräver domstolsprövning. I detta perspektiv är inskriv-

ningsverksamhet en sådan verksamhet bör hanteras som av en

förvaltningsmyndighet. I sammanhanget kan nämnas att regeringen i

en proposition med riktlinjer för det fortsatta reformarbetet inom

fastighetsområdet har uttalat att den fastighetsrättsliga inskrivnings-

verksamheten sikt bör föras med verksamheten för samman

fastighetsbildning och fastighetsregistrering. Riksdagen har i denna

fråga uttryckt samma uppfattning som regeringen.

Mot denna bakgrund anser utredningen att den lämpligaste och smidigaste lösningen av problemet är att till Luftfartsverket förlägga

såväl den offentligrättsliga som den privaträttsliga registreringen. För

29Se prop. 1993/942214, bet. l993l94zBoUl9, rskr. 1993/94:375.

Sakrättsliga frågor

sou 1997:122

fördelar det innebär att ha en och samma att kunna utnyttja de

föras i register; luftfartygs-

registerhållare bör alla uppgifter ett

luftfartyg förs in i

registret. Genom att alla uppgifter som rör ett

det snabbt och lätt att fram samtliga

luftfartygsregistret går relevanta uppgifter rör luftfartyget.

som

7 Övriga frågor

7.1 Statens ansvar för vissa rättsförluster

Utredningens förslag: Efter fastighetsrättslig och sjörättslig

förebild skall staten för rättsförluster som kan uppkomma svara

till följd de föreslagna reglerna inskrivning av rätt till

av att om

luftfartyg i vissa hänseenden tillerkärmer luftfartygsregistret

vitsord.

Enligt utredningens förslag kommer det att bli möjligt att i luftfartygsregistret med sakrättslig verkan skriva in förutom inteckningar - -

förvärv luftfartyg samt nyttjanderätt och köpoptionsrätt till

av

luftfartyg. En inskrivning kommer att ha en självständig rättsgrundan-

de verkan i förhållande till det materiella rättsläget. En rättshandling

företas tredje i god tro, i överensstämmelse med en

som av man

inskrivning i luftfartygsregistret, blir giltig även om det inte finns

materiell grund för dess giltighet. När inskrivning tilläggs sådan rättsbildande betydelse är det

en en viktigt konflikter mellan inskrivningen och det materiella rättsläget att

i möjligaste mån förhindras för att någons rätt inte obehörigen skall

åsidosättas. För att förebygga konflikter detta slag är det därför av av

betydelse att inskrivningsförfarandet är utformat på ett sådant sätt

stor

att eventuella brister i ett rättsförvärv kan upptäckas och avhjälpas

eller; det råder ovisshet rättsläget, att ovissheten kan undanom om röjas, innan inskrivning sker. I första hand är det viktigt att de rent

inskrivningsrättsliga förutsättningarna kontrolleras noga. Det är även

vikt sådana brister i de rättsliga förutsättningarna som inte av att

omedelbart framgår åberopad handling såvitt möjligt beaktas i

av en

samband med inskrivningsförfarandet. Som allmän regel bör därför gälla när det finns särskild anledning antaga att det förvärv som

att,

ligger till grund för ansökan är ogiltigt eller den sökta åtgärden av

en andra skäl skulle kränka rätt skall den vars rätt är i fråga annans beredas tillfälle sig i ärendet jfr 19 kap. 10 § JB och 2 kap. att yttra 22 § SjöL.

Även utgångspunkten är att registret troget skall återspegla det

om materiella rättsläget kan det inträffa att så inte är fallet. Handlägg-

Övriga frågor SOU 1997: 122

ningsfel och tekniska fel kan förekomma. Vidare kan en inskrivning

vara behäftad med en dold rättslig brist. Sådana brister i registerinne-

hållet kan leda till att en enskild lider rättsförlust. När en oriktig införing rättas kan det också i sin tur leda till att en enskild lider en rättsförlust genom rättelsen. I 3 kap. 2 § SkadestL finns det en generell bestämmelse om skadeståndsskyldighet för staten grund av fel eller försummelse vid myndighetsutövning i verksamhet för vars fullgörande staten svarar. I fastighetsrätten finns det en specialbestämmelse om inskrivnings-

myndighets handläggningsfel se 19 kap. 19 § JB som infördes innan

SkadestL trädde i kraft. För sjörättens del har man i detta sammanhang valt att falla tillbaka på den generella bestämmelsen i 3 kap. 2 §

SkadestL. Enligt utredningens mening finns det inte heller i lufträtten något behov av att ersätta eller komplettera den generella bestämmelsen i SkadestL med en specialbestämmelse. För lufträttens del löser således 3 kap. 2 § SkadestL frågan om ersättning för sådan förlust som någon lider till följd av fel eller försummelse vid handläggning av eller beslut i ett inskrivningsärende.

Enskilda kan även lida rättsförlust när staten inte gjort sig skyldig

till fel eller försummelse. Luftfartygsregistret förs med hjälp av automatisk databehandling. Till följd av ett tekniskt fel i datorutrustningen eller programvaran kan en enskild lida rättsförlust. Eftersom det inte går att garantera att systemet skall fungera felfritt är det naturligt att staten ikläder sig ersättningsskyldighet gentemot den enskilde för skada som uppkommit grund av tekniskt fel jfr 9 § lagen 1973:98 om inskrivningsregister och 22 kap. 4 § andra stycket SjöL. På grund av luftfartygsregistrets vitsord kan enligt förslaget rättsförlust drabba bl.a. rätt ägare till ett luftfartyg. Denne får nämligen genomgående vika för den som gör godtrosförvärv av äganderätt eller annan rätt på grund av inskrivning. För att de föreslagna rättsverkningarna av registrets vitsord skall kunna godtas får det anses nödvändigt med ett statligt skadeståndsansvar för en sådan rättsförlust. Staten får sålunda betala priset för att rättsordningen hävdar registrets vederhäftighet enskildas bekostnad. Efter

fastighetsrättslig och sjörättslig förebild se 18 kap. 4 § JB och 22 kap.

4 § första stycket SjöL föreslår utredningen att staten skall svara för

rättsförluster som kan uppkomma till följd av att de föreslagna

reglerna om inskrivning av rätt till luftfartyg i vissa hänseenden tillerkänner luftfartygsregistret vitsord. Därutöver bör det även införas ett ansvar för rättsförlust grund av officialrâttelse i luftfartygs-

sou 1997:122 Övriga frågor

registret oberoende av om fel eller försummelse föreligger jfr 19 kap. 19 § andra stycket JB och 22 kap. 5 § SjöL. Skadestånd skall kunna jämkas grund av medvållande jfr 18 kap. 4 § första stycket andra punkten JB och 22 kap. 4 § tredje stycket SjöL. Det finns inte skäl att i lagen bestämma vilken myndighet som skall företräda staten i ersättningsmål. I stället bör det liksom i

fastighetsrätten och sjörätten se 18 kap. 5 § JB och 22 kap. 6 § SjöL

överlämnas regeringen att utse denna myndighet. Har den som är berättigad till ersättning av staten haft rätt att kräva beloppet av någon annan som skadestånd skall staten träda in i rätten mot denne jfr 18 kap. 7 § första stycket JB och 22 kap. 8 § första stycket SjöL.

7.2 Straffrättsliga frågor

I 13 kap. LL finns LL:s ansvarsbestämmelser. I lagtexten är det med ett undantag inte reglerat vad som krävs i subjektivt hän- seende. Genom en ändring av 1 kap. 2 § första stycket BrB år 1994 blev BrB:s allmänna reglering det subjektiva rekvisitet tillämplig också av

på specialstraffrättens område. Ändringen innebär att det även

beträffande straffbestämmelser utanför BrB ställs upp en presumtion om att det fordras uppsåt för att straffrättsligt ansvar skall kunna utkrävas. Om således även oaktsamhet skall vara straffbart måste detta uttryckligen anges i lagtexten. Enligt övergångsbestämrnelserna skall den nya avfattningen av 1 kap. 2 § första stycket BrB före den l juli 1999, såvitt avser straffbestämmelser i annan lag eller författning än BrB, tillämpas endast på straffbestämmelser trätt i kraft efter utgången av juni månad 1994 som eller som ändrats i något avseende efter denna tidpunkt. Varje ändring specialstraffrättslig bestämmelse får således till följd att den av en generella regleringen i l kap. 2 § BrB blir tillämplig bestämmelsen. Med hänsyn till de ändringar som utredningen föreslår i 2 kap. LL måste även följdändringar göras i ansvarsbestämmelserna i 13 kap. 2 § LL. Även ansvarsbestämmelsema med avseende ändringarna om i 2 kap. endast behöver ändras ett fåtal punkter får det med hänsyn till övergångsbestärnrnelserna till l kap. 2 § första stycket BrB betydelse även för tillämpningen av de övriga straffbestärmnelsema. Mot denna bakgrund har utredningen gjort en samlad översyn av kravet subjektivt rekvisit beträffande ansvarsbestämmelserna i 13 kap. 2 § LL.

Övriga frågor

7.3 Panträttsliga frågor

Det nuvarande panträttsliga systemet för luftfartyg bygger ett

system med fordringsinteckning. Systemet är uppbyggt efter mönster

av de regler om inteckning som tidigare fanns på sjörättens och

fastighetsrättens område. Det har tidigare övervägts men avvisats att

införa en sådan ordning med särskilda pantbrev, som nu finns på sjörättens och fastighetsrättens områden. Enligt utredningens mening finns det skäl att på nytt överväga om det inte borde införas ett system

med pantbrev vid inteckning i luftfartyg. I och för sig synes det nuvarande systemet med fordringsinteckning fungera relativt väl i

praktiken. Detta är dock antagligen främst att hänföra till den

begränsade omfattningen inteckningsverksamheten. Det kan emellertid inte anses ingå i utredningens uppdrag att göra en översyn

av de panträttsliga reglerna och med hänsyn till den mycket begränsade tid utredningen haft till sitt förfogande har det inte heller funnits något utrymme för en sådan översyn. En sådan eventuell översyn får därför ske i särskild ordning. Utredningens förslag

rörande panträttsliga frågor begränsar sig därför huvudsakligen till att den nuvarande inskrivningsboken för luftfartyg, som f.n. förs för hand i s.k. skruvliggare, skall integreras med luftfartygsregistret och föras med hjälp av automatisk databehandling.

8 Generella direktiv

8.1 Inledning

För utredningen gäller flera generella direktiv. I detta avsnitt presenteras dessa direktiv och utredningens överväganden i anslutning till dem.

8.2 Regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50

Enligt detta direktiv skall kommittéer och särskilda utredare belysa regionalpolitiska konsekvenser av sina förslag. Därvid skall särskilt beaktas hur förslagen påverkar sysselsättningen och den offentliga servicen i olika delar av landet och hur planerade förändringar av taxor, avgifter, skatter och bidrag påverkar de ekonomiska förutsättningarna för kommuner, näringsliv och privatpersoner i olika delar landet. Med hänsynstagande till verksamhetens karaktär och av omfattning skall vid förslag till större och mer omfattande omorganisationer eller bildande av nya myndigheter eller motsvarande, överväganden decentralisering och lokalisering utanför Stockholmsom regionen redovisas. Enligt utredningens mening medför de förslag som läggs fram inga beaktansvärda regionalpolitiska konsekvenser.

8.3 Prövning av offentliga åtaganden dir. 1994:23

Enligt detta direktiv skall kommittéerna och de särskilda utredarna de bakomliggande, egentliga målen för den verksamhet som ange

utreds och förutsättningslöst pröva om åtagandet bör vara en offentlig

angelägenhet. Prövningen av det offentliga åtagandet som rör genuint kollektiva nyttigheter kan göras översiktligt eller kan i vissa fall slopas helt. Vidare i direktivet bl.a. att kommittéerna och de särskilda anges utredarna skall visa hur förslag innebär utgiftsökningar eller som inkomstminskningar skall finansieras. Detta skall ske genom att konkreta förslag om effektiviseringar eller omprövningar lämnas. Dessa skall medföra besparingar eller omprioriteringar i första hand inom samma politikområde. Utgiftsökningar eller inkomstminskningar

Generella direktiv

skall således kunna genomföras med totalt sett oförändrade eller minskade resurser. Utredningens förslag innebär bl.a. att den inskrivningsbok för luftfartyg som förs vid Stockholms tingsrätt integreras med luftfartygs-

registret. Denna åtgärd medför att nuvarande uppgifter kan utföras

ett effektivare och mindre kostsamt sätt. Samtidigt föreslår utredningen att det skall bli möjligt att skriva in äganderätt, nyttjanderätt och optionsrätt till ett luftfartyg i luftfartygsregistret. Med anledning av dessa tillkommande uppgifter torde det totalt sett uppkomma en begränsad utgiftsökning. Denna utgiftsökning kan balanseras genom

att det tas ut expeditionsavgifter för de nya typerna av inskrivnings-

ärenden.

8.4 Jämställdhetspolitiska konsekvenser dir.

1994: 124

Enligt detta direktiv skall kommittéer och särskilda utredare ge

jämställdhetsfrågorna ökad uppmärksamhet. Alla förslag som läggs

fram skall föregås av en analys och innehålla en redovisning av de jämställdhetspolitiska effekterna. Om kommittén eller den särskilde utredaren bedömer att en sådan analys och redovisning inte kan göras på ett meningsfullt sätt till följd av utredningsuppdragets eller ämnets karaktär, skall detta anges och särskilt motiveras. Den lagstiftning utredningsuppdraget rör och de förslag till som ändringar som föreslås är enligt utredningens mening jämställdhetspolitiskt neutrala.

8.5 Konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet dir. 1996:49

Enligt detta direktiv skall kommittéer och särskilda utredare ge de

brottsförebyggande frågorna ökad uppmärksamhet i utrednings-

verksamheten. Alla förslag skall föregås av en analys och innehålla en

redovisning av effekterna för brottsligheten och för det brottsföre-

byggande arbetet. Om kommittén eller den särskilde utredaren bedömer att en sådan analys och redovisning inte kan göras ett meningsfullt sätt till följd av utredningsuppdragets eller ämnets karaktär, skall detta anges och särskilt motiveras.

Utredningens förslag är till sin karaktär sådana att de inte får några konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet.

Generella direktiv

8.6 Regeringens beslut den 1 september 1994 om en ordning för systematisk genomgång i regeringskansliet av företagsregler

Enligt utredningsdirektiven skall utredaren i sitt analysarbete och vid konsekvensbedömningar av olika regleringar i tillämpliga delar följa

regeringens beslut den 1 september 1994 om en ordning för systematisk genomgång i regeringskansliet av företagsregler, liksom de

checklistor m.m. som anges i beslutet. Enligt beslutet bör olika regleringars effekt på marknadens effektivitet analyseras. Därvid bör uppmärksammas om reglerna i onödan medför kostnader för företagen, liksom om reglerna försvårar en väl fungerande konkurrens med negativa effekter för sarnhällsekonomin och konsumenterna som följd. Enligt utredningens mening medför de förslag som läggs fram i detta delbetänkande inga ökade kostnader för företagen eller något som försvårar konkurrensen.

9 Författningskommentar

9.1 Luftfartslagen 1957:297

1 kap.

2 § I denna paragraf föreskrivs vilka luftfartyg som får användas vid

luftfart inom svenskt område. Enligt första stycket skall ett luftfartyg

som används vid luftfart inom svenskt område vara registrerat i Sverige eller i ett annat land som är medlem i Internationella civila

luftfartsorganisationen ICAO. Samtliga länder som har skrivit under

Chicagokonventionen är medlemmar i ICAO. Chicagokonventionen

har i dag i stort sett universell anslutning i januari 1997 hade ICAO

185 medlemsstater. Den tanke som ligger bakom att luftfartyg

som är registrerade i en ICAO-stat får användas vid luftfart inom svenskt

område är att dessa stater har förpliktat sig att upprätthålla den flygsäkerhetsmässiga grundnivå som uppställs i Chicagokonventionen

och dess bilagor. Det anges uttryckligen att registrering är en förutsättning för att ett luftfartyg skall få användas vid luftfart inom svenskt område. Registreringen sker antingen i det svenska luftfartygsregistret eller i ett ut-

ländskt luftfartygsregister. Kravet på registrering anses även uppfyllt

av de luftfartyg som är införda i bihanget till luftfartygsregistret se

2 kap. 11 § första stycket i utredningens förslag. Utredningen föreslår att det i 13 kap. 2 § 1 LL införs en särskild straffbestämmelse för den som använder ett oregistrerat luftfartyg vid luftfart inom svenskt

område. I första stycket regleras inte frågan om vilken luftfartsverksamhet en ägare eller brukare får bedriva här i landet. Grundläggande bestämmelser om tillstånd till luftfartsverksamhet finns i 7 kap. LL och i rådets förordningar EEG nr 2407/92 av den 23 juli 1992 om

utfärdande av tillstånd för luftrañkföretag licensieringsförordningen och EEG nr 2408/92 den 23 juli 1992 EG-lufttrafikföretags

av om

tillträde till flyglinjer inom gemenskapen marknadstillträdesförordningen.

Författningskømmentar

I andra stycket behålls möjligheten för regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att meddela dispens från kravet i första stycket.

2 kap.

1 § Enligt utredningens förslag skall den nuvarande inskrivningsboken för luftfartyg som förs vid Stockholms tingsrätt integreras med luftfartygsregistret. Det integrerade registret föreslås behålla namnet luftfartygsregistret och skall i sin helhet föras med hjälp av automatisk databehandling.

2 § I första stycket har ordet helt fogats in för att det klart skall framgå att stycket inte är tillämpligt när det finns en delägare i ett luftfartyg oavsett ägarandel som inte är ett EES-rättssubjekt. - - För närvarande är det möjligt att bevilja dispens från kravet i första stycket endast när ett luftfartyg i regel används med utgångspunkt i Sverige. Enligt utredningens mening utgör detta krav en onödig begränsning avsnitt 5.2. Utredningen föreslår därför att det införs

se

ett nytt andra stycke vari anges att ett luftfartyg får registreras i Sverige utan dispensprövning när det brukas av någon som avses - i första stycket och denne har ett drifttillstånd AOC Air operator certiñcate utfärdat i Sverige. Eftersom drifttillstånd endast utfärdas i samband med kommersiell luftfart kommer det andra stycket endast att bli tillämpligt på kommersiell luftfart. Det tredje stycket som innehåller en dispensmöjlighet - motsvarar det tidigare andra stycket. Mot bakgrund av det har införts nytt andra stycke kommer emellertid tredje stycket att få en ändrad en betydelse. Eftersom den helt övervägande delen av den kommersiella luftfarten kommer att falla in under paragrafens första eller andra stycke torde tredje stycket i första hand bli tillämpligt på ickekommersiell luftfart.

3 § I denna paragraf har endast gjorts redaktionella ändringar.

SOU 1997: 122 Fönfattningskommentar

4 § Enligt utredningens förslag slopas det nuvarande kravet att ett luftfartyg måste ha ett luftvärdighetsbevis, och i förekommande fall,

ett miljövärdighetsbevis för att få registreras i luftfartygsregistret se

avsnitt 5.3. Av rådets direktiv 80/5l/EEG av den 20 december 1979 om begränsning av buller från underljudsluftfartyg, som ändrats genom rådets direktiv 83/206/EEG, följer att vissa luftfartyg som använder flygplatser i någon medlemsstat och som inte uppfyller kraven i kap. 2 eller 6 i bilaga 16 till Chicagokonventionen inte får registreras i en medlemsstat. Ett luftfartyg som inte uppfyller dessa krav får inte något miljövärdighetsbevis, vilket i dag utgör ett hinder för registrering. Eftersom det föreslås att kravet luftvärdighets- och miljövärdighetsbevis för registrering avskaffas, bör det införas en uttrycklig möjlighet för regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att av miljöskäl föreskriva att vissa typer av luftfartyg inte får registreras i Sverige.

6 § I denna paragraf regleras när ett luftfartyg skall föras ur luftfartygsregistret. Paragrafen motsvarar, med undantag för första stycket nuvarande 8 Det har också tillagts ett skriftlighetskrav. För närvarande föreskrivs det i första stycket 5 att ett luftfartyg skall avregistreras om det inte haft giltigt luftvärdighets- eller miljövärdighetsbevis tre år. Eftersom det enligt utredningens förslag inte längre ställs något krav att ett luftfartyg skall ha luftvärdighets- och miljövärdighetsbevis för att få registreras kan denna avregistreringsgrund inte bibehållas. I stället införs det med förebild i 2 kap. 6 § första stycket 5 SjöL en bestämmelse om att ett luftfartyg skall avregistreras om det på grund av ombyggnad eller annan sådan ändring upphört att vara luftfartyg eller, utan att ändring skett, inte anses utgöra ett luftfartyg. Tidigare har kravet luftvärdighets- och miljövärdighetsbevis utgjort en spärr mot att andra föremål än luftfartyg har kommit in i luftfartygsregistret. Enligt utredningens förslag kommer ett registrerat luftfartyg att få en sakrättslig särställning bl.a. genom att förvärvsinskrivning kommer att ersätta tradition som sakrättsligt moment. Till skydd för den allmänna omsättningen är det därför viktigt att vad som egentligen är något annat än ett luftfartyg inte skall komma in i registret och följa de speciella regler som gäller för luftfartyg. Den föreslagna bestämmelsen ger uttryck för den allmänna grundsats som ordningen för registrering och inskrivning av rätt till luftfartyg vilar på, nämligen att varken registrering eller inskrivning konstituerar

Författningskommentar sou 1997:122

materiell rätt. Det underliggande rättsförhållandet kan därför fortfarande prövas särskilt. Frågan om den egendom som har registrerats är av sådan beskaffenhet som förutsätts för registrering, dvs. är ett luftfartyg, är inte slutligt avgjord genom registrering. Någon definition

av begreppet luftfartyg finns inte i lagtexten utan man får hålla sig till

vedertagen begreppsbestämning på området se avsnitt 5.3.

När någon av de avregistreringsgrunder som föreskrivs i första

stycket 2-5 föreligger får registennyndigheten självmant vidta åtgärder för avregistrering. I 2 kap. 8 § första stycket SjöL finns en uttrycklig bestämmelse om att det trots att registrering eller inskrivning har skett får prövas om den registrerade egendomen är av det slag som förutsätts för åtgärden. En motsvarande bestämmelse för LL:s del har utredningen ansett vara överflödig.

7 §

Denna paragraf ersätter nuvarande 9 § där det föreskrivs att om ett luftfartyg är intecknat får det avregistreras endast om inteckningshavaren har medgett det. Enligt artikel IX i inskrivningskonventionen

får ett luftfartyg inte, förutom i fall av exekutiv försäljning i enlighet med artikel VII i konventionen, föras över från nationalitetsregistret eller inskrivningsboken i en fördragsslutande stat till nationalitetsregistret eller inskrivningsboken i en annan fördragsslutande stat om inte alla innehavare av inskrivna rättigheter blivit förnöjda eller samtycka till överförandet". Eftersom det enligt utredningens förslag kommer att bli möjligt att skriva in förvärv, nyttjanderätt och

optionsrätt med sakrättslig verkan leder denna konventionsbestärnrnelse

till att ett luftfartyg endast får avregistreras om dessa rättighetshavare i förekommande fall har medgett avregistrering.

8 §

Denna paragraf ersätter nuvarande 10 Det är av stort intresse för

Luftfartsverket och andra myndigheter samt enskilda att kunna

uppgift om vem som brukar ett visst luftfartyg se avsnitt 5.5. Det

föreslås därför att det införs en skyldighet för den som upplåter eller brukar ett registrerat luftfartyg med nyttjanderätt för obestämd tid eller för en bestämd tid om minst en månad att genast anmäla detta

förhållande för anteckning i luftfartygsregistret. Upplåtaren och

brukaren har således ett gemensamt ansvar för att en anmälan sker. Det räcker givetvis att en av dem gör anmälan. Med upplâtare avses

den rent faktiskt upplåter nyttjanderätten, vilket innebär att vid en

som andrahandsupplåtelse är det andrahandsupplåtaren och inte förstahands-

upplâtaren som är medansvarig för att en anmälan sker.

sou 1997;122 Föqfattningskommentar

Skyldigheten att anmäla en nyttjanderättsupplåtelse gäller dock inte

i de fall en nyttjanderätt har skrivits in enligt den föreslagna 2 e § lagen 1955:227 om inskrivning av rätt till luftfartyg. Den förevaran-

de bestämmelsen torde därför främst bli tillämplig när en nyttjanderätt inte kan skrivas in, dvs. när nyttjanderättsupplâtelsen är kortare än sex

månader eller när det är fråga om en andrahandsupplåtelse.

Det kan noteras att det finns en koppling mellan denna paragraf och

lagen 1922:382 angående ansvarighet för skada i följd av luftfart.

Enligt 3 a § i den lagen är en av förutsättningarna för att nyttjande-

rättshavaren skall vara ansvarig i stället för ägaren att anteckning om

nyttjanderätten eller enligt utredningens förslag inskrivning har

- -

gjorts i luftfartygsregistret.

För närvarande finns en skyldighet att anmäla innehavet av ett

registrerat luftfartyg som köpts kredit med förbehåll om återtaganderätt för anteckning i luftfartygsregistret. Eftersom utredningen

föreslår att även ofullbordade förvärv skall kunna skrivas in med sakrättslig verkan kan man anta att varje insiktsfull köpare utan dröjsmål söker inskrivning för sitt förvärv, varför luftfartygsregistret i detta avseende kommer att återspegla vem som rent faktiskt brukar ett luftfartyg. Det får därför anses överflödigt att föreskriva en skyldighet att anmäla innehav av luftfartyg som köpts kredit med förbehåll om återtaganderätt.

När det gäller nyttjanderätt som avser en bestämd tid antecknas

en

det i luftfartygsregistret under vilken tidsperiod nyttjanderätten gäller. När denna period har löpt ut får registerrnyndigheten självmant avföra

anteckningen. För att luftfartygsregistret ett korrekt sätt skall återspegla vem som rent faktiskt brukar ett luftfartyg föreskrivs det i andra stycket att

upplåtaren eller brukaren skall anmäla till luftfartygsregistret när en upplåtelse för obestämd tid upphör eller en upplåtelse för en bestämd

tid upphör i förtid.

9-13 §§ Paragraferna motsvarar, med vissa redaktionella ändringar, nuvarande 2 kap. 11, 12 och 14-16 §§. I 11 § första stycket har gjorts ett tillägg där det framgår att ett luftfartyg som har antecknats i bihanget till luftfartygsregistret vid tillämpning av l kap. 2 § första stycket anses vara registrerat i Sverige.

Författningskommentar

11 kap.

6 § Paragrafen har ändrats endast med anledning att inskrivningsboken av för luftfartyg integreras med luftfartygsregistret.

13 kap.

2 § Paragrafen, som innehåller straffbestämmelser, har ändrats med anledning av den ändring av l kap. 2 § första stycket brottsbalken som

gjordes år 1994 se avsnitt 7.2 på så sätt att det klart framgår vad

som krävs i subjektivt hänseende. Vidare har det i första stycket l införts en bestämmelse som uttryckligen strafibelägger användandet av ett oregistrerat luftfartyg vid luftfart inom svenskt område.

6 § I denna paragraf har gjorts följdändringar med anledning ändringarav na i 2

9.2 Lagen 1955:227 inskrivning rätt till

om av

luftfartyg

1 § I paragrafens första stycke regleras lagens tillämpningsområde. Lagen skall som tidigare vara tillämplig endast luftfartyg är införda som i det svenska luftfartygsregistret. Att ett luftfartyg har förts in i bihanget till luftfartygsregistret medför inte att lagen blir tillämplig. För de luftfartyg som inte är införda i luftfartygsregistret blir allmänna lösörerättsliga regler tillämpliga. 2 a-2 2 f-2 n, 38-46 och 48-56 §§ är också tillämpliga andelar i luftfartyg. Paragrafen har i denna del förebild i 2 kap. 3 § andra stycket SjöL.

2 § I paragrafens första stycke räknas upp vad kan bli föremål för som inskrivning. I paragrafens andra stycke föreskrivs att inskrivning skall ske i luftfartygsregistret. Av 2 kap. l § LL framgår att luftfartygsregistret förs av Luftfartsverket. I lagen används uttrycket registermyndigheten för att hänvisa till den myndighet för luftfartygssom registret.

1997:122 Författningskommentar SOU

2 a § l denna paragraf behandlas förvärvsinskrivning. Svensk rätt vilar på inskrivning inte konstituerar materiell rätt i den grundsatsen att

meningen att ett inskrivet rättsförvärv inte skulle kunna angripas se

NJA 1975 188. Frågan ett förvärv ligger till grund för s. om som inskrivning avregistrering är ogiltigt eller inte kan göras

eller

åtgärden skäl kränker någons rätt får gällande eller om av annat

hinder att inskrivning eller avregistrering har skett.

prövas utan av Likväl medför inskrivning materiell rättsverkan i form av ett en sakrättsligt skydd. I stycket föreskrivs den med äganderätt har förvärvat första att som luftfartyg har rätt till inskrivning sitt förvärv. Med äganderätt ett av i detta sammanhang även s.k. Villkorlig äganderätt, dvs. när ett avses

förvärv skett under villkor innefattar äganderättsförbehåll eller

som är jämställa med ett sådant förbehåll, vilket framgår av andra som att stycket. Det kan anmärkas att det i lagen inte ställs punkten i första särskilda regler med avseende på form och innehåll i ett upp några avtal förvärv luftfartyg. De köpekontrakt som upprättas vid om av ett överlåtelser luftfartyg är ofta relativt omfattande dokument. Dessa av brukar sällan in vid ansökan registrering eller köpekontrakt ges en om vid i stället brukar i enlighet med internationell praxis ägarbyte utan ändamålet särskild upprättad fångeshandling, s.k. Bill of Sale, en för in till registermyndigheten. Av sådan fångeshandling framgår ges en vissa uppgifter, såsom vilken typ luftfartyg endast grundläggande av dess tillverkningsnurnrner och eventuella registredet är fråga om, köpares och säljares och en förklaring att ringsbeteckning, namn övergått helt och utan förbehåll till köparen/köpama. äganderätten har Enligt utredningens mening bör sådan särskilt upprättad fångesen enligt de reglerna förvärvsinskrivning. När handling godtas nya om skall förfara när det inte finns

det gäller hur registermyndigheten

någon skriftlig handling, kommentaren till 43 se fråga andelsförvärv är det naturligt att andelamas I de fall det är om

storlek skrivs in jfr 2 kap. 6 § första stycket 3 fartygsregisterförord-

ningen 1975:927. äganderätt ofullbordat förvärv upphov Den villkorliga som ett ger kan i sin överlåtas avsnitt 6.3. Enligt andra stycket, som

till tur se

har förebild i 2 kap. 4 § fjärde stycket SjöL, skall förvärv grund

sådan överlåtelse kunna skrivas in sätt som de förvärv av samma eller andelen. Sådant sekundärförvärv kan vilka gäller själva fartyget fullbordat eller ofullbordat. Överlåts Villkorlig äganderätt i sin tur vara villkor skall både överlåtaren och förvärvaren den villkorligt under av överlåtna inskrivna i registret. Men sekundärföräganderätten vara om

Författningskømmentar

värvet är fullbordat, kan fångesmannen inte längre själv fullborda primärförvärvet. Hans inskrivning skall då avföras. I tredje stycket föreskrivs efter förebild i 2 kap. 4 § första stycket SjöL att den som anmäler ett luftfartyg för registrering enligt 2 kap. LL därmed också anses söka inskrivning sin rätt till fartyget. av

2 b § Denna paragraf motsvarar 2 kap. 27 § SjöL. Enligt första stycket skall vid ett förvärv som beror villkor innefattar äganderättsförbeav som håll eller som är att jämställa med ett sådant förbehåll, s.k. ofullbordat förvärv, villkoret skrivas in i luftfartygsregistret. Detta gäller även när förvärvet avser rätt till sådan egendom varmed det fall den avses att som förvärvat en villkorlig äganderätt till ett luftfartyg överlåter denna rätt under villkor. En sådan inskrivning villkor skall göras av självmant av registerrnyndigheten om den vid inskrivningen av förvärvet timer att förvärvet är förenat med villkor innefattar som äganderättsförbehåll eller är att jämställa dänned. Inskrivning av villkor enligt detta stycke kan bara ske i samband med inskrivningen av själva förvärvet. Ett ofullbordat förvärv skrivs in med anmärkning om att det innefattar ofullbordat fång och utan att överlåtarens inskrivning avförs. Skulle förvärvet inte fullbordas, grund av att överlåtaren gör villkoret gällande, skall inskrivningen enligt 2 § c avföras på ansökan av överlåtaren eller förvärvaren. Som ofullbordat förvärv räknas varje förvärv överlåtaren som fortfarande kan bringa intet att åberopa äganderättsförbeom genom håll, återtagandevillkor, återköpsrätt, hävningsrätt eller sådan annan avtalsenlig befogenhet att bringa avtalet att upphöra så att luftfartyget förblir hans egendom jfr NJA 1975 s. 222. Att köparen kan häva avtalet saknar betydelse för om förvärvet skall fullbordat anses som eller inte. Det avgörande är om överlåtaren kan få förvärvet att åter

genom hävning eller motsvarande åtgärd.Vid inskrivningen skall

registermyndigheten så långt möjligt göra en prövning av om det är fråga om ett sakrättsligt giltigt äganderättsförbehåll. Det kan således inte bli aktuellt att godta ett äganderättsförbehåll där köparen givits rätt att överlåta luftfartyget innan han betalat säljaren. Frågan om ett förvärv inskrivningsmässigt skall behandlas som ofullbordat blir endast aktuell beträffande de förmögenhetsrättsliga singularfången köp, byte och gåva. Universalfång, såsom förvärv genom arv, bodelning eller bolagsskifte, är alltid fullbordade i inskrivningsrättslig mening. Med fullbordat förvärv skall inte förväxlas gåva som fullbordats enligt lagen 1936:83 angående vissa utfästelser om gåva. I gåvolagen menas med fullbordan, att gåvoutfästelsen har infriats vanligen genom att gåvan överlämnats -

SOU 1997: 122 Författningskommentar

till gåvotagaren och därför blivit bindande för givaren. Men även sådan fullbordad gåva bör kunna vara förenad med villkor som en motiverar att den inskrivningsrättsligt behandlas som ett för gåvotaga-

ren ofullbordat fångf

äganderättsförbehâll eller motsvarande villkor gäller har

Så länge ett överlåtare och förvärvare endast möjlighet att råda över luftfartyget tillsammans. Båda parters rådighet över luftfartyget är således

begränsad att den andres medverkan krävs för sakrättsliga

genom förfoganden. I och för sig är förvärvsvillkor, innefattar ägandesom rättsförbehåll eller är att jämställa därmed, giltigt och verksamt även

inskrivning. Men först att villkoret blir känt både för

utan genom

registermyndigheten därigenom måste beakta det vid över-

- som

låtelser upplåtelser rättigheter i luftfartyget och för tredje

samt av -

följaktligen inte kan göra ett godtrosförvärv av luft-

man - som fartyget blir villkoret fullt sakrättsligt verksamt. - När ett ofullbordat förvärv har fullbordats får förvärvaren ge in en ansökan förvärvsinskrivning avser det fullbordade ny om som förvärvet. Beviljas ansökan avförs det tidigare inskrivna villkoret ur

luftfartygsregistret. I andra stycket regleras den inskrivningstekniska behandlingen av

sådana förvärvsvillkor utan att påverka förvärvets fullbordan som, eller bestånd, begränsar förvärvarens rådighet över luftfartyget så att han inte kan utan vidare överlåta det eller upplåta rättigheter i det.

Registerrnyndigheten skall lika väl sådana villkor som betingar

- som förvärvets fullbordan självmant beakta förekomsten av rådig- -

hetsinskränkande förvärvsvillkor. Ett enbart rådighetsinskränkande

villkor kan till skillnad från ett villkor som betingar förvärvets -

fullbordan föras in i registret även sedan själva förvärvet blivit

-

inskrivet och alltså närhelst myndigheten fått kännedom om det. Att registerrnyndigheten självmant skall beakta förekomsten av förvärvsvillkor innebär att myndigheten vid granskningen av

om

förvärvshandlingar och annat utredningsmaterial finner anledning att

räkna med förvärvet är förenat med inskrivningsrättsligt relevant att

förvärvsvillkor så skall myndigheten ta reda hur det förhåller sig med det. T.ex. bör hänvisning från köpebrev till köpekontrakt leda till begär in kontraktet för granskning. Däremot behöver att myndigheten

s.k. Bill of sale inte föranleda någon efterforskning av detta en ren slag.

Se Rune, s. 49.

Författningskommentar sou 1997:122

Råder det tvekan om det finns förvärvsvillkor eller innebörden om

av sådant villkor, får utredning därom inhämtas i vanlig ordning;

se

44 § första stycket i utredningens förslag. Sådana rådighetsinskränkande förvärvsvillkor i andra

som avses stycket behöver i och för sig inte antecknas i registret för bli att

verksamma Men för att vinna full sakrättslig verkan är de ändå, på

samma sätt som äganderättsförbehåll och därmed jämställbara villkor,

beroende av att de kommer till registermyndighetens och tredje

mans kännedom.

2 c §

I denna paragraf behandlas avförandet inskrivning när

av en ett förvärv går åter. Ett förvärv kan gå åter flera skäl. Exempelvis kan av ett förvärv som skett under villkor innefattar äganderättsförbehåll som eller är att jämställa med ett sådant förbehåll gå åter på grund av att överlåtaren gör villkoret gällande, förvärvare häver ett avtal på en

grund av köprättslig brist eller ett avtal återgår såsom ogiltigt. Visas det att ett förvärv har gått åter skall förvärvsinskrivning

en

kunna avföras utan något krav lagakraftägande dom. Inom sjörätten gäller, enligt en från fastighetsrätten nedärvd att när ett fullbordat

syn,

förvärv hävs måste inskrivning undanröjas dom Denna

en genom

ordning torde ha sin bakgrund i att det finns en inskrivningsplikt för varje fullbordat förvärv av skepp och skeppsandel. Ett avförande av en inskrivning utan krav på undanröjande

genom

lagakraftägande dom kan inte vålla men för annan rättsägare. Sakrätts-

liga förfoganden som förvärvaren medverkat till före förvärvets

återgång t.ex. upplåtande av nyttjanderätt rubbas varken

- - av

återgången eller av att inskrivningen avförs. I den situationen att

överlåtaren och förvärvaren inte kan komma överens huruvida ett förvärv skall åter eller under vilka villkor detta skall ske, kan emellertid parterna behöva vända sig till domstol för att få sin tvist löst.

Att ett förvärv har gått åter torde enklast visas att både

genom överlåtaren och förvärvaren skriver under ansökan. Om det inte visas

att ett förvärv har gått åter skall ansökan avslås; 45 § tredje stycket

se i utredningens förslag.

1 Se Hessler, Allmän sakrätt, s. 463 ff. 3 Se Rune, s. 55.

SOU 1997: 122 Författningskommentar

2 d §

I denna paragraf regleras möjligheten att skriva in en optionsrätt att

köpa luftfartyg. Det är endast rätten att köpa ett luftfartyg som kan ett

skrivas in. Övriga typer optionsrätter som t.ex. en option att

av förlänga leasingavtal kan inte bli föremål för inskrivning. ett Bestämmelsen inskrivning optionsrätter är tvingande, vilket om av

innebär parterna inte kan avtala bort rätten att skriva in en options-

att

rätt. Något beaktansvärt skäl för att göra bestämmelsen dispositiv

föreligger inte enligt utredningens mening.

Frågan vilka handlingar skall ges in till registermyndig-

om som

heten och vilka uppgifter som skall antecknas i luftfartygsregistret vid

inskrivning optionsrätt får regleras i förordningsforrn. Enligt av en utredningens mening bör det emellertid tillräckligt att en för vara

ändamålet särskilt upprättad handling där optionsavtalets grundframgår in och endast uppgifter datum för läggande villkor ges att om

har erhållit optionsrätten och vid vilken tidpunkt

upplåtelsen, vem som

den kan utnyttjas skrivs in. andra stycket föreskrivs optionsrätt har skrivits in skall I att en som

ansökan upplåtaren eller optionshavaren avföras ur registret om

av

det visas optionen upphört i förtid. I övriga fall förutsätter

att utredningen inskrivning avförs ofñcio när tiden för optionens att en ex

utnyttjande har löpt ut.

2 e §

möjligheten skriva in nyttjanderätt till I denna paragraf regleras att en luftfartyg Alla former nyttjanderättsavtal kan bli föremål för

ett av

inskrivning, dvs. såväl avtal om finansiell leasing som operationell

leasing och såväl avtal dry lease wet lease. Emellertid är det om som

endast förstahandsupplåtelser kan bli föremål för inskrivning.

som Detta framgår indirekt 46 § där det föreskrivs att en inav

skall avslås upplåtaren inte är inskriven som skrivningsansökan om

i luftfartygsregistret eller förs in i det samma inskrivningsdag ägare som ansökan görs.

En fråga ofta uppkommer i leasingsammanhang är var gränsen

som

skall dras mellan leasing och avbetalningsköp eller kreditköp. Det

kan många gånger svårt att avgöra ett avtal som betecknas vara om leasingavtal inte i själva verket är ett förklätt köpavtal. Vid som ett

inskrivningen ett leasingavtal skall emellertid det avgörande vara

av avtalet utåt sett framstår ett leasingavtal. En inskrivning av ett om som

leasingavtal innebär inte att registerrnyndigheten har tagit ställning till det inte är fråga ett köp. Uppstår tvist om det är fråga om ett

att om leasingavtal eller köpavtal får denna fråga lösas i annan ordning. ett

Författningskommentar

Bestämmelsen är liksom bestämmelsen i 2 d § inskrivning

om av optionsrätter tvingande, vilket innebär att parterna inte kan avtala bort

rätten att skriva in en nyttjanderätt. Något beaktansvärt skäl för

att

göra bestämmelsen dispositiv föreligger inte enligt utredningens

mening.

Frågan om vilka handlingar som skall ges in till registerrnyndigheten och vilka uppgifter som skall antecknas i luftfartygsregistret vid inskrivning av en nyttjanderätt får regleras i förordningsforrn. Enligt utredningens mening bör det emellertid tillräckligt för

vara att en ändamålet särskilt upprättad handling där nyttjanderättsavtalets

grundläggande villkor framgår ges in och att endast uppgifter

om datum för upplåtelsen, har nyttjanderätten och under vilken vem som

tidsperiod skrivs in. I andra stycket föreskrivs att efter ansökan upplåtaren eller

av

nyttjanderättshavaren skall inskriven nyttjanderätt för obestämd tid

en

avföras ur registret om det visas att den upphört. Motsvarande gäller

en inskriven nyttjanderätt för bestämd tid upphör i förtid. I övriga som

fall förutsätter utredningen att en inskrivning avförs ofñcio när

ex tiden för nyttjanderätten har löpt ut.

2f § I denna paragraf regleras, med förebild i 2 kap. 9§ SjöL, det

praktiskt och rättssystematiskt viktiga s.k. borgenärsskyddet för förvärv av luftfartyg. Det är här endast fråga förmögenhetsrättsliga

om

singularfång köp, byte och gåva och inte om universalfång

- såsom arv eller bolagsskifte.

I paragrafen lagfästs den s.k. inskrivningsprincipen enligt vilken borgenärsskyddet knyts till förvärvsinskrivningen, räknat från ansökningstillfället, i stället för den traditionsprincipen enligt vilken

s.

skyddet knyts till förvärvarens besittningstagande egendomen. Detta

av

innebär att så länge inskrivning inte sökts för förvärv på grund

av överlåtelse så gäller överlåtelsen inte mot överlåtarens borgenärer. Dessa kan utan hinder av överlåtelsen och oavsett om de känner till

denna eller inte och alltså även om förvärvaren tagit fartyget i

-

besittning ta den överlåtna egendomen i anspråk för fordringar mot

-

överlåtaren. De kan intill dess förvärvsinskrivning sökts och

-

ansökan anses rättsligen gjord först då den inskrivningsdag löpt ut till

vilken den hänförs få kvarstad på eller utmätning egendomen - av hos överlåtaren eller försätta denne i konkurs med verkan att egendomen dras in i konkursen.

Sedan inskrivning sökts kan egendomen inte längre tas i anspråk hos

överlåtaren på detta sätt. Det betyder dock inte, att den skulle vara

helt oåtkomlig för fordran mot överlåtaren. Inskrivningsansökan ger

SOU 1997: 122 Författningskommentar

nämligen inte förvärvaren företräde framför den som redan vunnit kvarstad på eller utmätning egendomen, inte heller ger den av förvärvaren skydd mot borgenärer i överlåtarens dessförinnan beslutade konkurs. Och borgenär, kan åberopa pant- eller som retentionsrätt för sin fordran, är oberoende av i vems hand egendomen

är och därför också oberoende av inskrivningsförhållandena. Med

inskrivning likställer 2 § tredje stycket avregistrering med anledning m förvärv så att även t.ex. utlännings köp av ett svenskt luftfartyg av en

kan vinna borgenärsskydd under den svenska rättsordningen. Förslaget undantar uttryckligen pant- och retentionsfordringar och med pant-

fordran även sådan är förenad med luftpanträtt. menas som Att den förvärvat ett luftfartyg i exekutiv ordning skall vara som skyddad mot exekutionsgäldenärens borgenärer torde vara klart utan

vidare. Utmätning och konkurs är de lagstadgade offentliga

förfaranden står till buds för att borgenärerna skall komma till sin som rätt.

2 g §

I denna paragraf regleras, med förebild i 2 kap. 10 § SjöL, frågan om

godtrosförvärv av luftfartyg. I första stycket finns huvudregeln, fördelad på två punkter. Den som

förvärvat ett luftfartyg överlåtelse från någon som inte var rätt genom

till fartyget, kan ändå göra förvärvet gällande om överlåtarens

ägare åtkomst inskriven när fartyget överlåts och förvärvaren sökt var om inskrivning och därvid varken insett eller bort inse att överlåtaren inte Under denna regel hör också det fall att överlåtaren var rätt ägare. redan frånhänt sig fartyget till tvesala. Regeln skall ha annan, s. motsvarande tillämpning i det fall att överlåtaren väl var rätt ägare

till följd honom gällande förvärvsvillkor saknade rätt

men av ett mot att förfoga över fartyget genom överlåtelsen.

Av 2 § följer, att ansökan avregistrering med anledning

m en om inskrivningsansökan. Även utlänning förvärv är likställd med en en av förvärvar svenskt luftfartyg och att registrera det i sitt som ett avser hemland kan sålunda vinna omsättningsskydd för förvärvet under den

svenska rättsordningen.

Kraven överlåtarens legitimation på grund inskrivning måste

av

variera med föremålet för godtrosförvärvet. Omfattar förvärvet hela

inskrivning detta. Är det fråga ett fartyget, skall överlåtarens avse om andelsförvärv, skall han stödja sig på inskrivning som ägare av andelen. Och är det villkorlig rätt överlåtits, skall hans insom skrivning den rätten. Skulle det fråga förvärv från flera avse vara om

överlåtare, måste presumtiv godtrosförvärvare kunna åberopa sig

en inskrivning samtligas fång. Brast det i en av överlåtarnas rätt av

Författningskammentar

men inte i övrigas, bör det vara nog för godtrosförvärv att den vars

rätt sålunda brast var legitimerad genom inskrivning för sin andel. Har rådighetsinskränkning överträtts genom överlåtelsen, måste legitimationen för överlåtaren bestå i inskrivning utan anteckning i registret rörande râdighetsinskränkningen.

I andra stycket regleras det fall att bristen i överlåtarens rätt

manifesterar sig hos registermyndigheten inskrivningsdag

samma som

den presumtive godtrosförvärvaren söker inskrivning. Söks

samma

inskrivningsdag inskrivning för konkurrerande rättsenligt förvärv eller tas den inskrivningsdagen ärende anteckning i registret

upp om av omständighet, varav bristen i överlåtarens förfoganderätt beror,

eller om att talan väckts om hävning eller återgång förvärv

av av

fartyget eller om bättre rätt till detta, kommer godtrosförvärv inte till

stånd. Exempel ett sådant ärende anteckning i registret om varav bristen i överlåtarens förfoganderätt beror är ett ärende enligt 2 b §

andra stycket om anteckning inskränkning i förfoganderätten.

av en Vid sådan samtidighet nämnts kan alltså förvärvets rättsliga som nyss

brist inte botas pâ bekostnad oklanderlig rätt.

av Utredningen vill till sist erinra om att det inte görs något undantag för fall av särskilt djupgående brist i överlåtarens rätt. Att överlåtaren t.ex. kommit över luftfartyget rättshandling med omyndig genom påverkar alltså inte det presumtiva godtrosförvärvet. Förslaget skiljer

sig härvidlag, liksom 2 kap. 10 § SjöL, från den fastighetsrättsliga regleringen av godtrosförvärv på grund inskrivning. Inte heller

av

räknar förslaget med lösningsrätt för rätt ägare i dessa övervägande

kommersiellt betonade sammanhang. Denne får, här i sjörätten, som i stället gottgöras av statsmedel för sin förlust.

2 h §

I denna paragraf regleras omsättningsskyddet för optionsrätter och

nyttjanderätter. Frågan optionsrätters och nyttjanderätters ställning om

vid exekutiv försäljning regleras i ll kap. 3 § UB.

a

2i § I denna paragraf regleras efter samma mönster i 2 § godtrossom g förv av nyttjanderätt och optionsrätt.

21 § I denna paragraf regleras med jordabalkens regler förebild 17

som se

kap. 3 och 4 JB företrädesordningen vid dubbelupplåtelser

av

nyttjanderätt eller optionsrätt. En dubbelupplåtelse är oavsett

-- om den skett avsiktligt eller oavsiktligt i och för sig giltig. När de båda rättigheterna kan utövas vid sidan av varandra uppstår inte heller

Författningskommentar

någon egentlig konflikt mellan rättighetshavarna. Vid dubbelupplâtel-

rättigheter i luftfartyg torde det dock vara sällan som dessa kan ser av utövas vid sidan varandra. När rättighetshavarna inte kan utöva av sina rättigheter vid sidan varandra uppkommer frågan om vem av av rättighetshavarna skall få företräde. som

Enligt första stycket får den rättighetshavare som först söker

inskrivning företräde. Är det den förvärvaren söker senare som

inskrivning först krävs dessutom att denne vid sin inskrivningsansökan

varken kände till eller bort känna till den första upplåtelsen. Här

skiljer sig den aktuella regleringen från den fastighetsrättsliga

förebilden där frågan god tro i stället tar sikte tidpunkten för om avtalet. Skulle båda rättighetshavarna söka inskrivning samtidigt skall de enligt andra stycket sinsemellan ha företräde efter den tidsföljd i

vilken rättigheterna upplåtits. Har upplåtelserna skett samtidigt eller

kan det inte fastställas i vilken tidsföljd de skett får rätten talan förordna företrädet mellan dem efter vad med hänsyn till om som omständigheterna är skäligt. Om luftfartyg skall säljas exekutiv auktion måste enligt ett

utredningens förslag 11 kap. 3 a § UB, ide fall en nyttjanderätt eller

optionsrätt inte har bättre rätt än exekutionsfordringen, göras ett särskilt förbehåll för rättigheten. Finns det två eller flera rättigheter

har sämre rätt än exekutionsfordringen måste dessa rangordnas

som kunna fastställa i vilken ordning de skall förbehållas vid förför att säljningen. Till följd den utredningen föreslagna bestämmelsen av av kap. 2 § UB fordringar och rättigheter skall upptas efter i 11 a om att

det företräde gäller enligt lag blir den nu aktuella paragrafen även

som

tillämplig vid exekutiv försäljning. När det gäller rangordningen mellan upplåtelser och inteckningar regleras denna fråga i 19 b §

andra stycket.

2 k §

I denna paragraf regleras med förebild i 7 kap. 24 § JB en rättig-

hetshavares till ersättning när hans rättighet inte utan förfång för rätt rättighet kan utövas vid sidan denna och därför måste vika. annan av

2 l §

I denna paragraf, har förebild i 2 kap. ll § SjöL och ytterst går

som

tillbaka på 18 kap. 9 och 10 §§ JB, regleras frågan om processlegiti-

mation inskrivning. Förslaget i första hand sikte på

grund av tar helt luftfartyg det gäller, liksom flertalet övriga föreslagna regler

men

verkan inskrivning, även andel i och villkorlig äganderätt till

om av

sådant fartyg. I andra stycket är det visserligen bara fråga om det

Fötfattningskommentar

odelade luftfartyget detta kan ägas flera delägare eller

men av av överlâtare och förvärvare i succession.

Enligt första stycket kan talan bättre rätt till luftfartyg med laga

om

verkan riktas mot den för förvärv inskrivning beviljats

vars senast eller sökts. Denna regel underlättar för käranden finna att rätt svarande och ger honom dessutom möjlighet att skaffa sig företräde framför svarandens successorer i äganderätten. Har svaranden redan

överlåtit luftfartyget men hans alltså inte sökt inskrivning,

successor

får den senare enligt förslaget ställning i rättegången

som om

överlåtelsen ägt under denna och kan följaktligen intervenera i

rum saken enligt 14 kap. RB. Han kan väl ha skäl att göra det, eftersom domens rättskraft blir bindande för honom.

Är det flera som äger luftfartyget, antingen delägare eller

som som

ägare i succession, får processlegitimationen tillämpning

ges en som svarar däremot. Den som yrkar bättre rätt än delägare eller än någon

som förvärvat luftfartyget ofullbordat fång kan alltså rikta sin

genom

talan mot denne, förutsatt att han är legitimerad på grund in-

av

skrivning eller inskrivningsansökan. Men yrkar käranden bättre rätt än luftfartygsägaren, får han rikta sin talan mot dem inskrivnings-

som mässigt representerar den fulla äganderätten, dvs. i samäganderättsfall alla delägare och vid äganderätt i succession överlåtare och förvärvare.

Andra stycket ger första stycket motsvarande tillämpning för det fall att betalning söks ur luftfartyg för fordran. är förenad med

som pant-

eller retentionsrätt i fartyget. Är tvist angående äganderätten till fartyget antecknad i luftfartygsregistret, skall talan betalning enligt

om förslaget i stället kunna riktas mot den innehar fartyget med som

äganderättsanspråk. Borgenären har fritt val. Hans rätt gäller i

egendomen i vems hand den än är.

2 m § Denna paragraf har förebild i 2 kap. 12§ SjöL. Första stycket föreskriver, att den rättsverkan sökt eller beviljad

som inskrivning medför enligt 2 f och 2 §§ skall bestå utan hinder luftfartyget

g av att avregistreras. Medan nyttjanderätt, optionsrätt och panträtt grund

av inteckning för sitt bestånd är beroende att egendomen är

av

registrerad varför någon motsvarande bestämmelse inte föreslås för

-

dessa rättigheter kan det uppenbarligen inte komma i fråga att göra

beståndet av det sakrättsliga skyddet för ett förvärv beroende av

fortsatt registrering. En gång vunnet rättsskydd för förvärv

av

luftfartyg, andel i luftfartyg eller Villkorlig rätt därtill skall alltså inte

upphöra enligt förslaget därför att egendomen avregistreras. Andra stycket uttrycker den kanske självklara regeln den rättsatt

verkan som 2 2 2 2i och 2 j §§ i förslaget knyter till in-

g,

Författningskommentar

skrivningsansökan är beroende av att ansökningen vinner bifall. I annat fall förfaller rättsverkan. Tredje stycket innehåller regeln att en ansökan om avregistrering med anledning av förvärv är förenad med samma rättsverkningar som knyts till inskrivningsansökan. Den förvärvare som med åberopande av oinskrivet förvärv ansöker om avregistrering skall alltså därigenom kunna vinna borgenärsskydd för förvärvet. Behöver han omsättningsskydd, knyts även det till ansökan om avregistrering. I båda fall skall rättsskyddets bestånd bero av att ansökan vinner bifall andra stycket men skyddet skall därefter givetvis bestå utan hinder av avregistreringen första stycket. När det gäller regeln om processlegitimation i 2 l § fär den bestämmelsen betydelse för tiden mellan ansökan och avregistreringen men uppenbarligen inte för tiden efter avregistreringen.

§ 2 n Denna paragraf upptar motsvarigheten till 2 kap. 13 § SjöL och reglerar alltså den publicitetsverkan som lufifartygsregistrets innehåll skall ha. Utredningen vill betona att bihanget, som rättsligt sett inte är någon integrerad del av registret, inte omfattas av förslaget. Införing i luñfartygsregistret, skall räknat från utgången av den inskrivningsdag då ärendet om införingen togs upp, anses vara känd för var och en vars rätt till luftfartyget i fråga beror av god tro rörande den omständighet införingen avser. Tredje man försätts härigenom ur god tro med avseende främst på äganderättsfcirhållandena och rådighetsinskränkningar grund av förvärvsvillkor så som registret redovisar det. Detta blir största betydelse för omsättning och av pantsättning luftfartyg. I förening med den frekvens inskrivav av ningsdagar förslaget reglerar i 38 § andra stycket, varje arbetsdag som till klockan tolv, medför det att rättshandling med stöd av registrets innehåll säkert kan företas endast mellan klockan tolv den ena arbetsdagen och klockan tolv den nästföljande. Därefter fordras ny registerkontroll för full säkerhet. Eftersom införing i registret uppenbara skäl i verkligheten inte av kan företas exakt klockan tolv, då inskrivningsdagen löper ut, utan under dagen, får registret i praktiken sin publicitetsförst något senare verkan i förening med luftfartygsregistrets dagbok.

3 § Paragrafen har ändrats med anledning av att inskrivningsboken har integrerats med luñfartygsregistret. Vidare har det gjorts vissa redaktionella ändringar.

Författningskommentar

6§ Första stycket har ändrats redaktionellt. Det nuvarande andra stycket har av lagtekniska skäl flyttats till 47 § i utredningens förslag.

9 § Denna paragraf har ändrats med anledning av att den s.k. inskrivningsprincipen införs beträffande förvärv av luñfartyg. Enligt 3 § i utredningens förslag är det den som är inskriven som ägare i luftfartygsregistret som är legitimerad att medge att ett luftfartyg intecknas. Det finns därför inte längre skäl att i ett inteckningärende rörande ett luñfartyg pröva frågan om åtkomsten av luñfartyget eftersom man faller tillbaka på förvärvsinskrivningen.

11 § Första stycket har ändrats redaktionellt. Det nuvarande andra stycket har av lagtekniska skäl flyttats till 47 § i utredningens förslag.

15 § Paragrafen har ändrats redaktionellt och med anledning av att inskrivningsboken har integrerats med luftfartygsregistret.

19 b § Första stycket har ändrats redaktionellt. I andra stycket är nytt som behandlas företrädesordningen mellan dels inteckningar, dels optionsrätt och nyttjanderätt. Genom att en inskriven nyttjanderätt eller optionsrätt erhåller ett sakrättsligt skydd enligt utredningens förslag måste rättigheten beaktas vid en exekutiv försäljning och tas med i sakägarförteckningen. I detta stycke, som genom den av utredningen föreslagna bestämmelsen i 11 kap. 2 a§ UB om att fordringar och rättigheter skall upptas efter det företräde som gäller enligt lag blir tillämplig vid exekutiv försäljning, fastställs företrädesordningen mellan inteckningar samt optionsrätt och nyttjanderätt.

21 § Paragrafen har ändrats redaktionellt och med anledning av att inskrivningsboken har integrerats med luftfartygsregistret.

22§ Paragrafen har ändrats redaktionellt och med anledning av att inskrivningsboken har integrerats med luftfartygsregistret.

Författningskommentar

29 § Paragrafen har ändrats redaktionellt och med anledning av att inskrivningsboken har integrerats med luñfartygsregistret.

36 § Denna paragraf har ändrats redaktionellt till följd att utredningen av föreslår att 13 § skall upphävas och tas med i katalog i 47 § med en avslagsgrunder beträffande inteckningsansökningar.

38 § Paragrafen motsvarar 2 kap. 15 § SjöL I första stycket av denna paragraf definieras vad är inskrivningsärenden. Med arman som införing åsyftas i första hand de anteckningar rörande vissa inskrivningsrättsligt relevanta förhållanden regleras i 2 b Därtill som kommer naturligtvis införingar enligt inskrivningsrättsligatillärnpningsföreskrifter. I andra stycket föreskrivs att inskrivningsärenden skall tas upp på inskrivningsdag, vilken skall hållas varje helgfri måndag, tisdag, onsdag, torsdag och fredag till klockan tolv på dagen. Med helgdag likställer förslaget midsommarafton, julafton och nyårsafton. Ansökan kommer till registermyndigheten under löpande inskrivningsdag som skall till handläggning den inskrivningsdagen. Det kan tas upp emellertid ske först när inskrivningsdagen har löpt ut, eftersom det är först då ansökningen är gjord i rättslig mening. Ansökan som som kommer efter inskrivningsdags utgång skall tas upp nästföljande inskrivningsdag. Från utgången inskrivningsdag till utgången nästa inav en av skrivningsdag är det inskrivningsrättsliga läget statiskt så att rättshandling kan företas med utgångspunkt däri. Denna ordning skall ses mot bakgrund den legala publicitetsverkan som luñfartygsregistrets av innehåll skall ha enligt 2 m I tredje stycket föreskrivs det att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter inskrivom ningsförfarandet och avgifter för inskrivningsförfarandet. För om närvarande finns det i 38-43 InskrL bestämmelser om vissa anteckningar i inskrivningsboken. Enligt utredningens förslag upphävs dessa bestämmelser. Utredningen förutsätter emellertid att i den mån motsvarande bestämmelser inte finns i förordningen 1986:172 om luftfartygsregistret innehåller tillämpningsföreskriñema till m.m., som luftfartygsregistret, de tas i denna förordning eller den förordning kan antas ersätta denna. som

Fötfattningskommentar SOU 1997;122

39 § Denna paragraf svarar mot 2 kap. 16 § SjöL. I första stycket föreskrivs

att dagbok skall föras över inskrivningsärenden och att handlingar i

sådana ärenden skall sammanföras i akter. Närmare föreskrifter härom får meddelas i förordningsfonn. I andra stycket föreskrivs att relevanta upplysningar som sökanden eller annan lämnar i inskrivningsärende och särskild utredning kan som verkställas i sådant ärende skall föranleda anteckning i dagbok eller akt. Där skall också tas upp kallelser, förelägganden och andra beslut

som inte skall enligt 41 § i utredningens förslag föras i luftfartygsregistret.

40 §

Denna paragraf motsvarar 2 kap. 20 § första och tredje stycket SjöL. I första stycket slås det fast att ansökan i ett inskrivningsärende

en

skall vara skriftlig. Utredningen förutsätter att det kommer att utarbetas ansökningsblanketter som tillhandahålls av registermyndigheten. Genom andra stycket berättigas den söker inskrivning

som av

förvärv av luñfartyg, att söka inskrivning även föregående ägares

vägnar om han behöver det för att vinna bifall till sin egen inskrivningsansökan. Detta beror att sökanden kan vara beroende att av

kunna åberopa en sammanhängande inskriven f°angeskedja fram till sitt

eget förvärv. För att sökanden skall kunna göra ansökan för en

fångesmannens räkning måste han ha tillgång till dennes åtkomsthandling, om sådan upprättats, eller andra skriftliga bevis om fångesman-

nens förvärv. Ibland måste också andra handlingar visas t.ex. upp, fullmakter. Fångesmannen är därför skyldig att tillhandahålla de för ändamålet behövliga handlingar som han innehar. F ullgör fångesmannen inte frivilligt denna editionsplikt, kan förvärvaren i rättegång föra talan om åläggande för fángesmannen att tillhandahålla handlingarna. Förvärvaren har rätt att göra en inskrivningsansökan företrädares

vägnar även längre tillbaka i fångeskedjan.

41 § Första och andra stycket i denna paragraf motsvarar 2 kap. 17 § SjöL. Första stycket innehåller en uttömmande uppräkning av de beslut i

inskrivningsärenden som skall föras i luftfartygsregistret. Först och

främst skall alla slutliga beslut föras i registret. Slutliga beslut är beslut varigenom en ansökan bifalls, avslås eller förklaras förfallen. Men också vissa förberedande beslut bör föras i registret. Med hänsyn till de rättsverkningar som knyts till en inskrivningsansökan

måste därför viss införing ske i registret den inskrivningsdag en

ansökan första gången behandlas, även om beslutet endast innebär

Författningskommentar

uppskov. Däremot finns det ingen anledning att i registret föra förberedande beslut, inte kan medföra någon rättsverkan. Sådana som beslut i dagboken eller akten enligt förslagets 39 § andra tas upp stycke. Normalt kommer införingen att utgöra hela beslutet i ärendet eñersom i fråga beslut som innebär bifall, skälen överhuvudtaget om inte behöver redovisas. Men skälen för beslutet skall redovisas i dagboken eller akten, beslutet innebär att ansökan inte bifalls. om I andra stycket föreskrivs att beslut som skall föras i luñfartygsregistret meddelas sådan införing och skall anses ha det ingenom nehåll framgår registret. Det betyder först och främst, att som av registret har exklusivt vitsord i fråga om beslutets innehåll. Det innebär vidare, att beslutet tekniskt sett meddelas först då det vanligen under eftermiddagen den kalenderdag vilken inskrivningsdagen infaller förs in i registret, trots att det får rättsverkan redan från utgången nämnda inskrivningsdag, till vilken det hänför sig. av Tredje stycket motsvarar nuvarande 48 § första stycket.

42 § Denna paragraf motsvarar 2 kap. 18 § SjöL. Enligt första stycket skall sökande ett beslut gått emot genast underrättas om beslutet så en som att han inte riskerar att försitta överklagandetiden. Detsamma gäller var och hörs i ärendet. När det gäller ett beslut som innefattar en som förvärvsinskrivning skall alltid den som senast var inskriven som fartygsägare underrättas. Att flera kan inskrivna som ägare till vara luftfartyg, delägare eller ägare i succession enligt villkorat som som förvärv, bör därvid uppmärksammas. I underrättelse skall enligt andra stycket alltid beslutsskälen anges har antecknats i dagboken eller akten enligt 41 § första stycket som i utredningens förslag och vad den vill överklaga beslutet skall - som gora.

43 § I denna paragraf motsvarar 2 kap. 21 § SjöL regleras uppsom skovsinstitutet. Ytterligare föreskrifter uppskov finns i förslagets om 44 Enligt första stycket får ett inskrivningsärende skjutas upp till viss inskrivningsdag ifall detta är nödvändigt för utredningen. En senare förutsättning härför är emellertid att ansökningen inte bör avslås omedelbart. Det är, utan anvisning i lag, överlämnat till registerrnyndigheten att väga mellan avslag och uppskov. Tydligt är emellertid, att avslag endast bör tillgripas där det från början står klart att ansökningen inte kommer att kunna bifallas. Uppskov kan sålunda bl.a.

Författningskommentar sou 1997:122

tänkas då sökanden inte genast kan styrka ett åberopat förvärv eller då han behöver tid för att kunna söka inskrivning på vägnar tidigare av led i fângeskedjan andra

se 40§ stycket i utredningens förslag.

Uppskov måste bestämmas till viss angiven inskrivningsdag det men blir möjligt att bestämma denna relativt, t.ex. så att den anges som första inskrivningsdag efter det att ett visst rättsfaktum inträtt Andra stycket ger registerrnyndigheten möjlighet att förelägga sökanden att förebringa behövlig utredning eller att personligen eller genom ombud inställa sig hos registerrnyndigheten för att höras. Sådan inställelse kan även åläggas än sökanden. I princip är det bara annan sökanden som har skyldighet att förebringa utredning i inskrivningsärende. I förslagets 40§ andra stycket föreskrivs dock även viss editionsplikt för annan, nämligen företrädare i fångeskedja. En situation där sökanden kan behöva komplettera utredningen är när han inte skriftligen har kunnat styrka ett åberopat förvärv. Att sökanden inte har kunnat styrka sitt förvärv skriftligen kan bero att någon handling rörande förvärvet inte upprättats eller att upprättad en fångeshandling kommit bort eller förstörts. I så fall bör sökanden i ansökan uppge att han inte kan förebringa skriftlig utredning om förvärvet och anledningen till detta. Han bör också lämna uten tömmande redogörelse för omständigheterna vid förvärvet. Finner registennyndigheten att ansökan är tillfredsställande i dessa hänseenden bör den uppgivne fängesmannen beredas tillfälle att yttra sig i ärendet inom viss förelagd tid. Vitsordar denne de uppgifter ansökan innehåller rörande förvärvet, kan ärendets förberedande handläggning i denna del i allmänhet avslutad. Skulle däremot ansökan, i förekommande anses fall efter föreläggande om skriftlig komplettering, inte innehålla så fullständiga upplysningar om förvärvet att den lämpar sig för kommunikation med fängesmannen, kan muntlig handläggning tillgripas. Därvid bör i första hand sökanden kallas till registermyndigheten för att redogöra för hur det gått till vid förvärvet eller komplettera ansökans innehåll den punkten. Om fângesmannen före inställelsen är känd för myndigheten kan det ändamålsenligt att också kalla vara honom till förhör. Han får då tillfälle att omedelbart yttra sig över sökandens uppgifter. I annat fall får hans yttrande över sökandens framställning inhämtas, sedan den kompletterats vid sammanträdet. Tredje stycket ger registennyndigheten möjlighet att skaffa sig rådrum till viss senare inskrivningsdag för att överväga ett inskrivningsärende som är särskilt krävande grund sin beskaffenhet eller av

Jfr prop. 1973:42 s. 563. 5 Jfr prop. 1973:42 s. 316.

Författningskømmentar

omfattning. Det kan exempelvis fråga att ta ställning till en

vara om särskilt svår rättsfråga, kanske med tillämpning av främmande rätt,

eller att granska ett utförligt och invecklat köpekontrakt. Uppskov för

detta ändamål får emellertid inte meddelas längre än till andra

inskrivningsdagen etter den då ansökningen gjordes. Det betyder, här

i sjörätten och i fastighetsrätten, bl.a. att ett sådant uppskov i regel som

uteslutet ifall uppskovsinstitutet redan utnyttjats för utrednings-

är ändamål.

44 §

Denna paragraf motsvarar 2 kap. 22§ SjöL. Enligt första stycket åläggs registermyndigheten att när det kan antas att ett förvärv som åberopas i ett inskrivningsärende är ogiltigt eller annan grund inte

kan göras gällande eller att en åtgärd som ansökan avser annat sätt

skulle kränka någons rätt, bereda den rätt berörs tillfälle att yttra vars skall gälla ifall ovisshet råder i fråga förvärvsvillsig. Detsamma om kor. det fallet är när inskrivning söks för ett

Exempel senare med uppgivande det är fullbordat, förvärvshand-

förvärv av att men

lingen anledning att förmoda att villkor gäller som medför att

ger bör behandlas ofullbordat fång. Det finns då skäl att förvärvet som kommunicera ansökan med fângesmannen.

I andra stycket vissa fall då uppskov skall vara obligatoriskt,

anges

nämligen dels då åberopat förvärv grundas testamente, dom eller

förrättning inte vunnit laga kraft, dels då rättegång pågår om som ännu hävning eller återgång förvärv det berörda luñfartyget ett av av inte behöver identiskt med det åberopas i förvärv som vara som

kan ligga längre tillbaka i fångeskedjan eller om bättre

ärendet utan rätt till fartyget. sökandens rätt är tvistig utan att tvisten bragts till Det fall att

rättegång regleras i tredje stycket. Då får tvistefrågan givetvis inte

eftersom förfarandet i sådana ärenden inte

prövas i inskrivningsärendet,

ändamål. I stället bör sökanden beredas tillfälle

är upplagt för sådant klarlagd rättegång. Han bör alltså få uppskov för

att få sin sak genom

förslagets 43 § och kan därvid enligt utredningsändamål enligt

föreläggas väcka talan vid domstol inom viss förevarande stycke att hans ansökan förklaras förfallen. En tid, vid äventyr att annars för underlåtenhet att rätta sig efter

upplysning om denna påföljd givetvis in i föreläggandet. Uppskov skall föreläggandet skall tas

framhållits vid 43 inte beviljas ifall det redan skulle emellertid, som stå klart att ansökningen inte kommer att kunna bifallas.

kan tillfogas, föreläggande för sökanden att väcka talan vid

Det att

domstol inte innefattar skyldighet för honom att också visa för registermyndigheten han gjort detta. Det blir i stället domstolen som

att

Färfattningskommentar

underrättar om det enligt 56 Men ifall tvistefrågan skulle höra under främmande jurisdiktion eller prövas skiljemän torde sökanden få av visa att han ställt sig föreläggandet till efterrättelse.

45 § I denna paragraf, motsvarar 2 kap. 23 § SjöL, regleras avslag på som inskrivningsansökan och indirekt därmed även bifall, eftersom följden av att ingen av de i paragrafen angivna avslagsgrundema är tillämplig blir att ansökningen skall bifallas. Det kan här anmärkas ansökan att en i ett inskrivningsärende, ärendet inte skjuts antingen skall om upp, beviljas eller avslås. Avvisning eller vilandeförklaring skall inte förekomma. Första stycket katalogiserar avslagsgrundema i tio punkter. De båda avslagsgrunder som inleder katalogen är formell natur. Den första av punkten föreskriver avslag för det fall att skriftlighetskravet i 40 § inte iakttagits. Den andra punkten går ut på att ansökan skall avslås, om det fartyg förvärvet inte är registrerat och inte heller blir det avser senast samtidigt som förvärvet annars skulle skrivas in. Det är inte någon avslagsgrund att det berörda fartyget egentligen skall avregistreras men tillsvidare blivit kvar i registret grund spärregeln av i 2 kap. 7 § LL 2 kap. 9 § LL i utredningsförslaget. Det är visserligen inte sannolikt att ett sådant fartyg skall bli föremål för fortsatt omsättning men där det sker saknas anledning att vägra inskrivning. Den tredje punkten i avslagskatalogen kräver att förvärvet skall styrkas för att inskrivningsansökningen skall kunna bifallas. Härunder hör det fall då det brister i bevisningen. I fjärde punkten finns det från såväl det sjörättsliga fastighetssom rättsliga inskrivningssystemet välkända kravet på sammanhängande inskriven fângeskedja. Den söker inskrivning ett förvärv som av av ett registrerat luftfartyg skall följaktligen, förutsatt att fångesmannens rätt kunnat vara inskriven i luftfartygsregistret, kunna stödja sig på en sådan inskrivning för att vinna bifall. Undantag gäller endast för förvärv på grund av exekutiv försäljning. Behovet av god ordning i inskrivningsförhållandena talar för att man följer det sjörättsliga exemplet och detta blir i själva verket inte särskilt betungande för sökanden, eftersom han ändå alltid måste styrka sin rätt genom härledning åtminstone till senast inskrivne ägaren. Har fartyget förvärvats från utlandet eller skall det anledning överföras hit av annan från utländskt register, följer av 2 § KonvL att krav på bevis om sökandens rätt gör halt vid senaste utländska inskrivning, förutsatt att den förra registreringsstaten tillträtt inskrivningskonventionen. Det torde för övrigt följa av erkända grundsatser statsmakts suveränitet om att även inskrivning i ickekonventionsstat bör kunna vinna motsvarande

Författningskommentar

erkännande; kräva bevisning fångeskedja utomlands att om genom inskrivna led ända till tillverkaren eller inskrivning i konventionsstats register kunde föra till orimligheter.

Femte och sjätte punkterna tar sikte de rättssystematiskt men knappast praktiskt betydelsefulla fall då förvärvaren kunnat göra

förvärvet gällande endast såsom godtrosförvärv enligt 2 § men det g brister i där föreskriven förutsättning.

Den sjunde punkten beaktar att kvarstad och betalningssäkring är exekutiva åtgärder syñar till att bevara egendomen som tillgänglig

som

för utmätning i gäldenärens bo. Om det luftfartyg förvärvet avser

som

föremål för kvarstad eller betalningssäkring för anspråk mot över-

är

låtaren, skall följaktligen ansökan avslås. Det gäller vare sig åtgärden

faktum vid förvärvstillfället eller vidtogs däreñer men före var ett

utgången den inskrivningsdag då inskrivningsansökan gjordes och

av

sig den vidtagits för att säkerställa fordringsanspråk eller anspråk

vare bättre På sätt behandlas det fall att överlåtaren försatts på rätt. samma i konkurs före utgången den inskrivningsdag då ansökan görs. av

naturligtvis nödvändigt att registermyndigheten känner till det

Det är

rättsfaktum utgör avslagsgrund. Det också ett principiellt

som

ofrånkomligt krav myndigheten fått kännedom ett rättsfaktum

att om

den inskrivningsdag på vilken ärendet avgörs. Om ett

före utgången av

inskrivningshinder till följd bristfällig eller för information till

av sen inte har beaktats i ärendet, kan rättelse inte

registermyndigheten åstadkommas överklagande det felaktiga beslutet; en

genom ett av sådan rättelse förutsätter nämligen att myndigheten gjort fel. Frågan förvärvets rättsstridighet får i stället prövas rättegångsvägen. om luñfartyg har blivit utmätt utgör inget hinder mot för- Att ett värvsinskrivning jfr 4 kap. 29§ UB. Utsökningsborgenärens rätt

vidare ägare och behöver alltså inte skyddas genom gäller utan mot ny inskrivningsansökningen. Har utmätningen däremot förts så

avslag på

till lagakraftvunnen exekutiv försäljning, är saken i ett annat

långt som

läge. Av åttonde punkten följer att ett exekutivköp, som konkurrerar

med det förvärvet, företräde så att inskrivning det

åberopade ges av

sistnämnda inte kommer i fråga.

Enligt nionde punkten skall ansökan förvärvsinskrivning

en om avslås förvärvet har skett sådan gåva mellan makar som om genom en

inte har registrerats enligt 16 kap. äktenskapsbalken. Under tionde punkten slutligen andra fall då det åberopade

ryms

förvärvet är ogiltigt eller inte kan göras gällande. Exempel på ett sådant fall förvärvet grundas på överlåtelse någon som var

är om av

omyndig och förmyndaren inte godkänt rättshandlingen. Ett annat

den andre förvärvaren i ett tvesalufall söker inskrivning

exempel är när

Författningskommentar

för sitt förvärv och den förste förvärvaren på tidigare inskrivningsen dag sökt inskrivning sitt förvärv. av I andra stycket slår förslaget fast, att de i första stycket punkterna 5-7 upptagna avslagsgrundema inte skall tillämpas då Villkorlig äganderätt på grund det åberopade förvärvet redan skrivits in. av Det är alltså i detta läge fråga den inskrivningsansökan förom som värvaren, efter att ha vunnit inskrivning för sitt fång medan det är ofullbordat, gör när förvärvet fullbordats. De nämnda avslagsgrunderna, vilkas syfte är att hindra att Sakrättsskydd vinns med orätt, är naturligtvis inte tillämpliga då. Sakrättsskydd har redan vunnits genom inskrivningen av förvärvet i det villkorade skedet. Den sålunda skyddade rätten innebär ju, att förvärvaren skall kunna i avtalsenlig ordning göra sig till slutlig ägare den egendom förvärvet av avser. I tredje stycket regleras avslag på ansökan enligt 2 2 d eller en c,

2 e § om att en förvärvsinskrivning, inskrivning optionsrätt eller

av nyttjanderätt skall avföras.

46 § I denna paragraf regleras efter mönster i samma som 45 § avslag på en ansökan om inskrivning optionsrätt eller nyttjanderätt. av en en

47 § För att få en överskådlig och systematisk lagstiftning har avslagsgrundema vid ansökan om inteckning, för närvarande finns utspridda som på ett flertal paragrafer, i katalogform samlats i denna paragrafs första stycke. Första punkten motsvarar nuvarande 6 § andra stycket, andra punkten motsvarar nuvarande ll § andra stycket, tredje punkten motsvarar nuvarande 12 § och fjärde punkten motsvarar nuvarande 13 Mot bakgrund av att utredningen inte gör någon systematisk översyn av de panträttsliga reglerna utgör katalogen i denna paragraf, till skillnad från katalogema i 45 och 46 §§, ingen fullständig uppräkning av tillämpliga avslagsgrunder.

48 § I denna paragraf, mot 2 kap. 29 § SjöL, regleras som svarar frågan om offrcialrättelse införing i luftfartygsregistret. De av viktiga rättsverkningar som är förenade med flertalet införingar i luftfartygsregistret gör det nödvändigt både att kunna rätta felaktiga införingar och att omge rättelseförfarandet med vissa fonnkrav. Med felaktig införing avses sådan införing som grund felskrivning, tekniskt fel eller av annat sådant missöde kommit att avvika från avsikten hos den beslöt som

1997;122 Författningskommentar

sou

införingen. Rättsliga oriktigheter kan däremot bara angripas med rättsmedel, nonnalt överklagande. genom

Enligt första stycket skall registennyndigheten självmant rätta uppenbar oriktighet denna typ i luftfartygsregistret. l detta samman-

av hang kan det bl.a. behöva göras ingrepp i oriktig införing en genom etablerad företrädesordning mellan rättsägare fartygsägare, inne- havare optionsrätt eller nyttjanderätt, eller inteckningsborgenärer av och i den mån rättelse alltså skulle kunna till förfång för sådan en vara

skall registennyndigheten pröva efter skälighet hur före-

rättsägare,

trädet skall Med fartygsägare bör kunna jämställas den till vars

vara.

förmån rådighetsinskränkande förvärvsvillkor gäller. Tillfälle att yttra sig skall först lämnas berörd part, han är känd. Den myndighet

om enligt 53 § skall tillvarata statens rätt i ersättningsmål skall också som beredas tillfälle att yttra sig. Meddelas inte slutligt beslut i rättelseärendet dag det skall anteckning ärendet, efter samma som tas upp, om förebild i 19 kap. 18 § tredje stycket JB, göras i registret. Anteck-

ningen tjänar till upplysning för tredje man om att riktigheten av en

viss uppgiñ i registret har satts ifråga.

Beslut rättelse skall enligt andra stycket meddelas genom om

införing i registret och skall följaktligen meddelas i särskilt inskrivningsärende. Skälen för beslutet skall redovisas i dagbok eller akt. Bevis eller handling, utfärdats i enlighet med den oriktiga

som införingen, skall ersättas med nytt bevis eller sådan handling. För ny

det ändamålet skall registennyndigheten återfordra handlingen, göra den obrukbar och behålla den och handlingens innehavare vara skyldig den till myndigheten. Registerrnyndigheten skall kunna

att ge förelägga vite för att hävda editionsplikten. tredje stycket föreskrivs, att talan mot beslut rättelse skall I om kunna föras inte endast enskild rättelsen berör utan också av av som den myndighet bevakar statens rätt i ersättningsmål enligt 53 som

49 §

I denna paragraf regleras överklagandeförfarandet.

50 §

Denna paragraf motsvarar nuvarande 52

51 §

l denna paragraf, mot 22 kap. 4 § SjöL, regleras statens

som svarar

ersättningsansvar för rättsförlust på grund av godtrosförvärv eller tekniskt fel i luftfartygsregistret och sanktionerar därigenom

m. m.

registrets vederhäñighet. Andra regler statligt skadeståndsansvar

om finns i SkadestL.

Författningskommentar

Första stycket tar sikte på de rättsförluster kan inträffa som som

följd av godtrosförvärv luftfartyg, optionsrätt, nyttjanderätt. Till

av skillnad från vad fallet är i fastighetsrätten, där godtrosförvärv i vissa fall inte kan göras gällande eftersom den rättsliga bristen i överlåtarens

eller upplåtarens förfoganderätt varit särskilt djupgående, skall det lufträttsliga godtrosförvärvet i likhet med det sjörättsliga över

ut

rätte ägaren eller den till förmån rådighetsinskränkning gällde.

vars Den förlust som denne lider kan ersättas statsmedel i den mån han av inte har sig själv att skylla. För sistnämnda fall skall tredje stycket gälla. Rättsförlust grund godtrosförvärv kan också tänkas uppkomma av genom myndighetsfel, t.ex. försummelse att göra viss relevant genom

införing i luftfartygsregistret. I så fall kan skadeståndsrätt föreligga

också enligt SkadestL.

I andra stycket berättigas den till ersättning statsmedel vilken

av

lider förlust till följd tekniskt fel i luftfartygsregistret vid

av an-

vändning av automatisk databehandling eller i anordning hos

som

registermyndigheten eller annan statlig myndighet är ansluten till

registret.

Tredje stycket räknar med möjligheten att den skadelidande medverkat till förlusten att utan skälig anledning underlåta

genom att

vidta åtgärd för att bevara sin rätt, alltså oförsvarlig passivitet,

genom eller genom att han annat sätt själv medverkat till sin förlust. I så fall skall ersättningen kunna sättas ned eller falla bort helt. Detta svarar

delvis mot 3 kap. 4 § SkadestL där den utan skälig anledning

som

förhållit sig passiv riskerar motsvarande påföljd.

52 § Denna paragraf, som motsvarar 22 kap. 5 § SjöL, reglerar rätt till

ersättning av statsmedel för den lidit skada till följd rättelse i

som av

luftfartygsregistret. Rättelse av en införing kan tänkas ut över någon förlitat sig

som

på införingens vederhäñighet, t.ex. kreditgivare räknat med den

en som

prioritet som registret felaktigt för hans inteckning eller

angav en

förvärvare som litat på att hans fångesman, såsom registret felaktigt angav, ägde förfoga över fartyget utan rådighetsinskränkning. Om då införingen rättas, kan den som förlitade sig den rättade införingen inte göra gällande rätt till fartyget med åberopande sin goda och

av tro

det felaktiga registerinnehållet. Den skada han lider till följd detta

av skall han kunna ersatt statsmedel, förutsatt han inte med av att

hänsyn till felets beskaffenhet eller andra omständigheter

bort inse att fel förekommit.

Författningskommentar

53 §

I denna paragraf, motsvarar 22 kap. 6 § SjöL, bemyndigas

som

regeringen myndighet skall företräda staten i ersättningsmål

utse som

enligt 51 eller 52 I såväl fastighetsrättsliga som sjörättsliga ersättningsmål företräds kammarkollegiet. Utredningen räknar

staten av

också i detta sammanhang anförtros kollegiet.

med att uppdraget

54 §

I paragrafen regler i överensstämmelse med den

ges som, noggrann

fastighetsrättsliga förebilden 22 kap. 7 § SjöL och 18 sjörättsliga resp. kap. 6 § JB, syftar till att ersättningsanspråk mot staten enligt 51 § skall kunna handläggas i rättegång en för sådant anspråk

samma som

grundläggande tvistefråga beståndet av rätt till luftfartyg.

om

55 §

Denna paragraf staten regressrätt gentemot annan som skade-

ger

ståndsrättslig grund kan skyldig att gottgöra ersättningssökandens

vara förlust föreskriver att statsersättning, fastslagits genom dom, samt som inte skall behöva betalas ut förrän domen vunnit laga kraft.

56 §

paragraf, motsvarar 22 kap. 9 § SjöL i sin tur har

Denna som som förebild i 19 kap. 20 § JB, syftar till att säkerställa information till

registermyndigheten inskrivningsrättsligt relevanta rättstvister.

om

Övergångsbestämmelser

Det föreslås att lagen träder i kraft den 1 juli 1998.

utredningens förslag kommer inskrivning äganderätt i

Enligt av få sakrättslig verkan. Den nuvarande ordningen

luftfartygsregistret att innefattar i och för sig prövning äganderätten och för registrering en av det föreligger dessutom skyldighet att anmäla äganderättsförändrin g-

en

Detta utgör emellertid inte någon garanti för att registret avspeglar

ar. verkliga förhållandena. En anteckning äganderätt i luftfartygsde om

registret inte utan vidare ägare inskrivningsrättslig legitimation.

ger en Inteckning förutsätter i konsekvens härmed att inskrivningsdomaren

prövar äganderätten i ett inteckningsärende. En äganderättsanteckning

enligt den nuvarande ordningen bör därför inte utan vidare tilläggas verkan inskrivning äganderätt får enligt den nya lagstiñden som av

ningen. Med förebild i de sjörättsliga övergångsbestämmelsema bör sådan verkan emellertid kunna inträda efter övergångstid av ett år,

en

ifall inte dessförinnan någon med konkurrerande äganderättsanspråk

Författningskommentar

antingen väckt talan bättre rätt till luñfartyget eller sökt om inskrivning

som ägare enligt de nya bestämmelserna. Givetvis bör inte bara förvärvare utan även den antecknade en ny

ägaren för att vinna inteckningslegitimation eller för kunna

- att

upplåta optionsrätt eller nyttjanderätt med sakrättslig verkan

under -

den i föregående stycke angivna tiden kunna söka inskrivning sin

av

äganderätt enligt de bestämmelserna. När antecknad eller

nya en ägare

annan söker inskrivning sin äganderätt enligt det sagda kan det

av nu

för bifall till ansökan uppenbarligen inte krävas sökandens att fångesman är inskriven ägare luñfartyget. Det får i sådana fall

som av anses

tillräckligt att sökanden kan härleda sin rätt från den byggt luft-

som

fartyget eller, om detta byggts utomlands, från dess förste svenske ägare, vilket nonnalt är den först har förts in i luñfartygsregistret

som

som ägare enligt den nuvarande ordningen. En inskrivning i ett utländskt register bör också kunna utgöra slutpunkt i den fångeskedja

som skall styrkas.

Enligt 7 § tredje stycket lnskrL är det tillräckligt för inteckningslegitimation att man, ensam eller i förening med den från vilken

äganderätten kan härledas, under tre år varit upptagen ägare i som

luftfartygsregistret. Kravet för inteckningslegitimation

- eller för att

kunna upplåta optionsrätt eller nyttjanderätt med sakrättslig verkan

-

behöver inte heller efter ikraftträdandet ställas högre. Inte heller på den som under ettårstiden söker inskrivning eller avregistrering på grund

av förvärv från någon endast är antecknad såsom ägare bör ställas som

högre krav. Enligt utredningsförslaget krävs därför inte

mer av en

antecknad ägare eller söker inskrivning sin äganderätt

annan som av

än att han kan härleda sin rätt detta sätt. Visserligen kan äganderättsuppgifter i registret vara osäkra. Har emellertid antecknad

en ägares åtkomst under längre tid minst tre år lämnats en - -

oklandrad, erbjuder detta enligt utredningens mening tillräckligt stark presumtion för att hans förvärv riktigt. Mot denna bakgrund bör

var

dessutom den som vid ikraftträdandet under de tre närmast föregående åren hela tiden varit upptagen i registret såsom ägare omedelbart kunna

skrivas ägare enligt de reglerna. som nya

Anmäls ett luftfartyg förvärvats före ikraftträdandet för registre-

som

ring, men lyckas inte sökanden förebringa än sannolika skäl för

mer

sin äganderätt bör han ändå efter sjörättslig förebild antecknas

- som ägare i registret. Sedan ett år förflutit bör sökanden, inte hans om

äganderätt dessförinnan satts i fråga, kunna betraktas inskriven

som agare. Den som före ikraftträdandet anmälts såsom ägare till registrerat ny

luftfartyg men som grund brister i utredningen äganderätten

av om

inte blivit införd i luftfartygsregistret bör efter ikraftträdandet redovisas

122 Författningskommentar

SOU 1997:

i registret tillsammans med den antecknats där såsom ägare. Det som han söka inskrivning sin rätt första

sker lämpligen genom att anses av ikraftträdandet. Registermyndigheten måste då inskrivningsdag efter omedelbart frågan inskrivning äganderätten för prövning.

ta upp om av

kan de bestämmelserna uppskov för utredning

Därvid nya om

Registennyndigheten bör också kunna förelägga sökanden

tillämpas. inom viss tid väcka talan vid domstol enligt de nya regler som att

gäller för det fall att sökandens rätt är tvistig.

9.3 Lagen 1955:229 i anledning av Sveriges

tillträde till 1948 års konvention rörande

internationellt erkännande av rätt till luftfartyg

6 § stycket bestämmelsen i andra punkten under-

I första upphävs om rättelse till rättighetsinnehavare. Eftersom inskrivningskonventionen

tidigare varit okända beträffande

omfattar rättighetsformer som

luftfartyg och det inte funnits några regler om

svenskregistrerade underrättelse rörande sådana rättigheter i de svenska utsökningsreglema varit nödvändigt med uttrycklig regel underrättelse

har det en om

rörande dessa rättigheter. Mot bakgrund att utredningen föreslår att

av de rättigheter skall erkännas enligt konventionen skall

samtliga som bli föremål för inskrivning i luñfartygsregistret har utredningen

kunna det skall införas bestämmelse i UB 11 kap.

också föreslagit att en första andra punkten skyldighet att underrätta kända

2 a § stycket om

rättigheter bör iakttagas vid exekutiv auktion om innehavare av som en förevarande bestämmelsen blir därför överflödig. I auktionen. Den övrigt har endast redaktionella ändringar gjorts i första stycket.

andra stycket upphävs. Eftersom utredningen föreslår

Det nuvarande skall erkännas enligt konventionen skall att samtliga de rättigheter som

föremål för inskrivning i luftfartygsregistret har utredningen

kunna bli

föreslagit ändringar i 11 kap. UB gör att de nya rättighetsfonnema

som i det exekutiva förfarandet. Det behövs därför inte längre beaktas

särskild bestämmelse rörande vad skall upptas i sakägarför-

någon som

vid försäljningen ett luftfartyg från annan kon-

teckningen av en ventionsstat.

Författningskommentar

7 och 8 §§ I dessa paragrafer har gjorts följdändringar med anledning av att inskrivningsboken har integrerats med luñfartygsregistret och att samtliga de rättigheter som skall erkännas enligt konventionen skall kunna bli föremål för inskrivning i luftfartygsregistret. Det har även gjorts vissa redaktionella ändringar.

9.4 Lagen 1922:382 angående ansvarighet för skada i följd av luñfart

3 a § Paragrafen har ändrats med anledning att det i vissa fall blir av möjligt att skriva en nyttjanderätt i luñfartygsregistret enligt InskrL.

Utsökningsbalken

4 kap.

30 § I andra stycket har endast gjorts redaktionella ändringar. I tredje stycket regleras sätt för fast egendom prioritetsordsamma som ningen mellan utmätning och rättighet i luftfartyget. Jfr utredningens förslag till 19 b § andra stycket InskrL, innehåller att inteckning som ger företräde i förhållande till optionsrätt eller nyttjanderätt om inteckning söks innan inskrivning rättigheten söks, samt att av inskrivning av optionsrätt eller nyttjanderätt företräde framför ger inteckning som söks samma inskrivningsdag.

11 kap.

2 § I andra stycket har gjorts följdändring med anledning en av att inskrivningsboken integreras med luftfartygsregistret.

2 a § l denna paragraf har det införts kompletterande bestämmelser till 10 kap. med hänsyn till att nyttjanderätter och köpoptionsrätter har som skrivits i luñfartygsregistret måste beaktas vid åtgärder före auktionen och vid upprättandet sakägarförteckningen. av

Författningskommentar

3 a § I denna paragraf regleras med förebild i 12 kap. 39 § UB hur en exekutiv försäljning ett luftfartyg skall till när det finns en av nyttjanderätt eller köpoptionsrätt inskriven i luftfartyget. Vid en exekutiv försäljning ett luñfartyg torde det ytterst sällan bli fråga av om att det finns mer än en nyttjanderätt och en optionsrätt inskriven. Det torde därför inte bli aktuellt med lika många utrop som det kan bli fråga om vid en exekutiv försäljning av en fastighet. När det finns både nyttjanderätt och optionsrätt torde det inte en en sällan bli så att de båda innehas en och samma person och att de av upplåtits vid tidpunkt. Frågan uppkommer då vilken av dessa samma rättigheter först skall förbehållas vid utropet jfr utredningens som förslag till 2 j § InskrL. Enligt utredningens mening finns det inte fog för att införa en regel om att en av rättighetstypema generellt skall ha företräde framför den andra rättighetstypen när rättigheterna upplåtits samtidigt och skrivits samtidigt. Om två rättigheter har samma prioritet får luftfartyget i stället ut först utan förbehåll för ropas någondera rättigheten, därefter med förbehåll enbart för den ena rättigheten och därpå med förbehåll för den andra rättigheten. Vidare bör luftfartyget utropas med förbehåll för båda rättigheterna, därvid eventuellt tillskott enligt fjärde stycket skall om det inte är samma -innehar båda rättigheterna fördelas mellan rättighetsperson som havama i proportion till den belastning vardera rättigheten enligt som de tidigare buden visat sig innebära. Vill rättighetshavaren eller rättighetshavarna inte betala ett sådant tillskott får man återfalla de tidigare buden. Om det blir nödvändigt att välja mellan dessa bud, bör lottning företas

14 kap.

3 § I utredningens förslag till 2 § InskrL finns bestämmelser om g godtrosförvärv luftfartyg. Enligt tredje stycket är paragrafen inte av tillämplig i fråga förvärv exekutiv försäljning. För sådana om genom fall blir i stället första stycket i förevarande paragraf exklusivt tillämplig. I detta stycke föreskrivs samma sätt som för registrerat skepp att har exekutiv försäljning ett registrerat luftfartyg vunnit en av laga kraft och köpeskillingen betalats skall, gäldenären inte var rätt om

° Jfr Walin m.fl., Utsökningsbalken, s. 419

Författningskommentar

ägare, köparens förvärv ändå gälla, om gäldenärens åtkomst var inskriven när försäljningen ägde rum. Till följd av 1 kap. 8 § UB blir bestämmelsen även tillämplig när ett luftfartyg som är registrerat utomlands säljs exekutivt här i landet.

6 § I denna paragraf regleras det på samma sätt för här i landet som registrerade skepp att har tredje man enligt 3 § första stycket förlorat sin rätt till här i landet registrerat luñfartyg, är han berättigad till ersättning av staten enligt samma bestämmelser som gäller när sådan ersättning skall utgå med anledning av att ägarens rätt har gått förlorad genom frivillig försäljning. Detta innebär att den materiella rätten till ersättning grundas förevarande stadgande i UB men att anspråk på ersättning i övrigt skall behandlas enligt vad som regleras i utredningens förslag till 51 § InskrL.

9.6 Lagen 1936:83 angående vissa utfástelser om gåva

2 § Vid överlåtelser av luñfartyg knyts enligt utredningens förslag förvärvarens sakrättsskydd till inskrivningen av förvärvet. Till följd härav bör fullbordan av en gåva av ett luftfartyg i likhet med vad -som gäller för skepp och skeppsbygge knytas till inskrivningen. -- Någon särskild övergångsbestämmelse synes inte vara påkallad. En gåva som fullbordats före ikraftträdandet gäller naturligtvis som fullbordad även därefter. Och en gåva som inte fullbordats genom besittningsövergång före ikraftträdandet, kan därefter endast fullbordas genom inskrivning.

9.7 Lagen 1984:404 om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter

3 § Eftersom den inskrivningsbok för luftfartyg som förs vid Stockholms tingsrätt enligt utredningens förslag integreras med luftfartygsregistret får den myndighet som för luñfartygsregistret funktion av inskrivningsmyndighet.

Litteraturförteckning

Litteratur

Forssell, Hans, Tredjemansskyddets gränser. En studie av principen köp bryter lega och indelningen i sakrätter och obligatoriska rättigheter. Sthlm 1976.

Gregow, Torkel, Tredje mans rätt vid utmätning. Sthlm 1987.

Grönfors, Kurt, Sjörätt och lufträtt. Till frågan om rättsanalogiens betydelse. TfR 1959 s. 54 ff. Hástad, Torgny, Sakrätt avseende lös egendom. 6 uppl. Sthlm 1996. Hessler, Henrik, Allmän sakrätt. Om det förmögenhetsrättsliga tredjemansskyddets principer. Sthlm 1973. Jensen, Ulf, Panträtt i fast egendom. 4 uppl. Uppsala 1994 Josjö, Johan, Något om tlygplansleasing och flygplanstillbehör. Examensarbete vid Uppsala universitet. 1993. Jönsson, Katharina och West, Alexander, Flygplansñnansiering. En empirisk undersökning av flygbolags ñnansieringsformer. Uppsats vid Handelshögskolan i Stockholm. 1990. Karlgren, Hjalmar, Studier i allmän avtalsrätt. Lund 1935. Margo, Rod, Aircraft Leasing: The Airlines Objectives. Air Space Law, volume XXI, September 1996, s. 166 ff. Möller, Mikael, Konkurs och kontrakt. Om konkursboets inträde i gäldenärens avtal.Uppsala 1988. Rodhe, Knut, Handbok i sakrätt. Sthlm 1985.

Rune, Christer, Rätt till skepp. 2 uppl. Göteborg 1991. Cit. Rune

Schedvin, Mikael, Leasing flygplan om leasingavtalet och von av därtill hörande dokument. Examensarbete vid Uppsala universitet. 1995. Walin, Gösta, Gregow, Torkel och läjinarck, Peter, Utsökningsbalken och promulgationslag m.m. En kommentar. 2 uppl. Sthlm 1987.

Offentligt tryck

Prop. 1955:13 dels angående godkännande av konvention rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg, dels ock med förslag till lag om inskrivning av rätt till luftfartyg, m.m.

Litteraturförteckning

Prop 1957:69 med förslag till luftfartslag m.m. . Prop. 1973:42 med förslag till lag om ändring i sjölagen m.m. Prop. 1984/852212 om ändring i luftfartslagen, m.m. Prop. 1985/86: 123 om godtrosförvärv av lösöre Prop. l989/90:89 om ny konsumentköplag Prop. l993/94:2l4 En ny organisation för lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet m.m.

SOU 1976:70 Rätt till luftfartyg Utredningen angående m.m. inskrivning av rätt till luftfartyg m.m. SOU 1982:57 Pantbrev Pantbrevsutredningen SOU 1994:120 Finansiell leasing av lös egendom Leasingutredningen SOU 1995: 1 1 Nya konsumentregler Utredningen konsumenträttsom liga frågor

utredningar

Statens 1997

offentliga

Kronologisk förteckning

Den nya gymnasieskolan steg för steg. U. 32. Följdlagstiñning till miljöbalken. M. lnkomstskattelag,del l-lIl. Fi. 33. Att lära över gränser. En studie av OECD: Fastighetsdataregister. Ju. fbrvaltningspolitiskasamarbete.Fi. Förbättrad miljoinfonnation. M. 34. Övervakning miljön. M. av Aktivt lönebidrag.Ett effektivarestödför 35. Ny kurs i trafikpolitiken + bilagor. K. arbetshandikappade. A. 36. Bekämpande penningtvätt.Fi. av Länsstyrelsernas roll i trafik- och fordonsfrågor.K. 37. Ett tekniskt forskningsinstituti Goteborg.U. Byråkratin i backspegeln. Femtioår av förändring 38. Myndighet eller marknad. på sex förvaltningsområden.Fi. Statsförvaltningensolika verksamhetsfonner.Fi. Rösterom barnsoch ungdomarspsykiskahälsa.S. 39. Integritet Offentlighet Informationsteknik. Ju. Flexibel förvaltning. Förändringoch verksam- 40. Unga och arbete.In. hetsanpassning statsförvaltningens av 4l. Staten och trossamfunden struktur. Fi. Rattslig reglering _ Ansvaret för valutapolitiken.Fi. Grundlag - Skatter, miljö och sysselsättning.Fi. Lag om trossamfund lT-problem inför 2000-skiñet.Referat och Lag om Svenskakyrkan. Ku. . slutsatser från en hearinganordnad av 42. Staten och trossamfunden T-kommissionen den 18 december. Begravningsverksamheten. Ku. lT-kommissionens rapport l/97. K. 43. Staten och trossamfunden Regionpolitik för hela Sverige.N. Den kulturhistoriskt värdefulla kyrkliga egendomen lT i kulturenstjänst.Ku. och de kyrkliga arkiven. Ku. Det svåra samspelet.Resultatstymingens framväxt Staten och trossamfunden . och problematik.Fi. Svenskakyrkans personal. Ku. . Att utveckla industriforskningsinstituten. N. 45. Staten och trossamfunden

O .

Skatter, tjänsteroch sysselsättning. Stöd,skatteroch finansiering. Ku. . + Bilagor. Fi. 46. Statenoch trossamfunden Granskningav granskning. Statlig medverkanvid avgiftsbetalning.Ku. Den statliga revisioneni Sverigeoch Danmark. Fi. 47. Staten och trossamfunden Bättre information om konsumentpriser.ln. Den kyrkliga egendomen.Ku. Konkurrenslagen1993-1996.N. 48. Arbetsgivarpolitik i staten. . Växa i lärande. Förslag till läroplan för barnoch För kompetensoch resultat.Fi. . unga 6-16 år. U. 49 Grundlagsskyddför nya medier. Ju. . Aktiebolagets kapital. Ju. 50. Alternativa utvecklingsvägar för EUzs . Digital demokr@ti. Ett seminarium om Teknik, gemensamma jordbrukspolitik. Jo. . demokratioch delaktighetden novemberl996 8 5 Brister i omsorg . anordnat av Folkomrosmingsutredningen, lT- en fråga om bemötande av äldre. kommissionen och Kommunikationsforsknings- 52. Omsorg medkunskapoch inlevelse beredningen. IT-kommissionens rapport 2/97. K. en fråga om bemötande äldre. av - 24. Välfärd i verkligheten Pengarräckerinte. Avskaffa reklamskatten Fi. - . 25. Svensk mat- EU-fat. Jo. 54. Ministem och makten. 26. EUzs jordbrukspolitik och denglobala livsmedels- Hur fungerarministerstyrei praktiken Fi. försäljningen. Jo. 55. Statenoch trossamftmden. Sammanfattningama av

27.Kontroll Reavinst Värdepapper.Fi. förslagen från de statligautredningarna.Ku. 28. demokratinstjänst.Statstjänstemannens l roll och 56. Folket som rådgivare och beslutsfattare. vårt offentliga etos. Fi. + Bilaga och l Ju. 29. Barnpomografifrâgan. S7.l medborgarnas tjänst. lnnehavskrirninalisering m.m. Ju. En samladförvaltningspolitik för staten. Fi. 30. Europaoch staten. Europeiseringensbetydelse för 58 Personaluthyrning. A. . svenskstatsförvaltning.Fi. 59. SvenskhemmetVoksenåsens förvaltningsfonn. Ku. 3. Kristallkulan tretton röster om framtiden. BetaI-TV inom SverigesTelevision. Ku. . - . IT-kommissionens rapport 3/97. K.

Statens

offentliga utredningar

1997 Kronologisk förteckning

6l. Att växa bland betongoch kojor. 89. Handelnmedskrot och begagnade N. varor. Ett delbetänkande om barnsoch ungdomars 90. Ändrad organisationför det statliga plan-, bygguppväxtvillkor i storstademas utsatta områdenfrån och bostadsväsendet. ln. Storstadskommittén. 9l. Jaktensvillkor utredning vissajaktfrâgor. - en om 62. Rosor av betong. Jo. En antologi till delbetankandet Att växa bland 92. Medieföretag i Sverige Ägande och betongoch kojor från Storstadskommittén. strukturförändringari press, radio och TV. Ku. 63. Sverigeinför epokskiñet. 93. Hantering av fel i utjämningssystemetför lT-kommissionens rapport 5/97. K. kommuneroch landsting. ln. 64. Samhall. En arbetsmarknadspolitiskåtgärd 94. Konkurrensneutralttransportbidrag.N. + Bilagedel.A 95. Forum för världskultur 65. Polisensregister.Ju. en rapport om ett rikare kulturliv. Ku. - 66. Statsskuldspolitiken.Fi. 96. Lokalförsörjning och fastighetsägande. 67. Återkallelse uppehållstillstånd.UD. En utvärdering fastighetsorganisation. av av statens 68. Grannlands-TVi kabelnät.Ku. Fi. 69. Besparingari stort och smått.U. 97. Skydd skogsmark. Behovoch kostnader.M. av 70. Totalförsvaret och ñivilligorganisationema 98. Skydd av skogsmark.Behovoch kosmader. - uppdrag,stödochersättning.Fö. Bilagor. M. 7l. Politik för unga. 99. En vattenadministration. Vatten är livet. M. ny + 2 st bilagor. ln. 100.Nya samverkansformerinom densjöhistoriska 72. En lag om socialförsäkringar. museiverksamheten. Ku. 73. Inför en svenskpolicy om säkerelektronisk I0l. Behandling personuppgifter av om kommunikation.Referatfrån ett seminarium totalförsvarsplilctiga. Fö. anordnat av IT-kommissionen,Närings-och 102.Mat Miljö. Svensk strategiför EU:s handelsdepartementet och SElS den december jordbruk i framtiden.Jo. l996. lT-kommissionens rapport 6/97. K. I03. Rapportmedförslag sandningsorter.Ku. om 74. EU:sjordbmkspolitik, miljön och regional 104.Polis i fredenstjänst. UD. utveckling. Jo. l05. Agenda2l i Sverige. 75. Bosäturingsbegreppet. Skatterättsligaregler för Femär efter Rio resultatoch framtid. M. fysiska personer. Fi. l06. En fond för konstnärer. Ku. unga 76. Invandrarei vard och omsorg l07. Den gymnasieskolan nya en fråga om bemötande äldre. av problemoch möjligheter. U. - - 77. Uppföljning av inkomstskattelagen.Fi. l08. Att lämna skolanmed rak Om rätten till rygg - 78. Medelsförvalmingi kommuneroch landsting.ln. skriftspråketoch om förskolansoch skolans 79. Försakringsmäklare.En lagöversyn av möjligheter att förebyggaoch möta läs-och Försakringsmäklarutredningen. Fi. skrivsvårigheter.U. 80. Reformeradstabsorganisation.Fi. 109.Myndighetsansvaretför transportav farligt 81. Allmärmyttiga bostadsföretag. gods.Fö. + Bilaga. ln. l lO. Säkrare obligationer Fi. 82. Lika möjligheter. ln. l l Branschsanering och andrametodermot - 83. Om makt och kön i spåren av offentliga ekobrott.Ju. organisationenomvandling.A. l l2. En samordnadmilitär skolorganisation. 84. En hållbar kemikaliepolitik. M. l l3. Mot halvamakten elva historiskaessäerom - 85. Förmånefter inkomst samordnatinkomst kvinnors strategieroch mäns motstånd.A. begreppför bostadsstödenoch nya l l4. styrsystem ochjämställdhet. Institutioner i kvalifrkationsreglerför rätt till förändringoch könsmaktensframtid. A. sjukpenninggrundandeinkomst. I lS. Ljusnandeframtid eller ett långt farväl 86. Punktskattekontroll av alkohol, tobak och Den svenskavälfärdsstatenijämförande mineralolja, m.m. Fi. belysning.A. 87. Kvinnor, män och inkomster. l l6. Barnetsbästai främsta mmmet. FN konvention :s Jämställdhetoch oberoende.A. om barnetsrättigheterförverkligas i Sverige. 88. Upphandlingför utvecklingFN. l l6. Barnets bästa antologi. - en

1997 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

l l7. Nobelcenter i Stockholm ett infonnations- och aktivitetscentrum kring naturvetenskap, kultur och samhälle.Ku. l l8. Delade städer. l l9. En tydligare roll för hälso- och sjukvården i folkhälsoarbetet. l20. Vuxenpedagogiki Sverige. Forskning, utbildning, utveckling.En Kartläggning. U. l2l. Skolfrágor Om skola i en ny tid. U, - 122. Rättigheter i Iuñfaxtyg. K.

Statens offentliga utredningar 1997

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Kommunikationsdepartementet

Fastighetsdataregister. 3 Länsstyrelsemas roll i trafik- och fordonsfrågor.6 Aktiebolagetskapital. 22 lT-problem inför 2000-skiftet. Referatoch slutsatserfrån Barnpomograñfrågan. en hearinganordnad av lT-kommissionenden lnnehavskriminalisering m.m. 29 18december.lT-kommissionens rapport l/97. 12 Integritet Offentlighet lnfonnationsteknik. 39 Digital demokr@ti.Ett seminarium om Teknik, Grundlagsskyddför nya medier.49 demokratioch delaktighetden 8 november1996 Folket som rådgivareoch beslutsfattare. anordnat av Folkomröstningsunedningen,lT- + Bilaga och l 56 kommissionenoch Kommunikationsforsknings- Polisens register. 65 beredningen.lT-kommissionens rapport 2/97. 23

Branschsanering och andra metoder mot ekobrott.l l 1 Kristallkulan tretton röster om framtiden. - - IT-kommissionens rapport 3/97. 31

Utrikesdepartementet Ny kurs i trafikpolitiken bilagor. 35

+ Återkallelse uppehållstillstånd.67 Sverigeinför epokskiñet. av Polis i fredenstjänst. 104 IT-kommissionens rapport 5/97. 63 Inför en svenskpolicy om säkerelektronisk

Försvarsdepartementet kommunikation.Referatfrån ett seminariumanordnat

av Totalförsvaretoch fñvilligorganisationema IT-kommissionen,Närings- och handelsdepartementet uppdrag,stödoch ersättning.70 och SElSden l l december 1996. - Behandling personuppgifter T-kommissionens rapport 6/97. 73 av om totalförsvarsplilctiga.101 Rättigheteri luftfartyg. 122

Myndighetsansvaretför transportav farligt gods.109

Finansdepartementet

En samordnadmilitär skoIorganisation.112 Inkomstskattelag,del l-Ill. 2

Socialdepartementet Byråkratin i backspegeln.Femtio år förändring sex

av Röster bamsoch ungdomarspsykiska hälsa. 8 förvaltningsområden.7 om Välfärd i verkligheten Pengar räcker inte. 24 Flexibel förvaltning. Förändringoch verksam- hetsanpassning statsförvaltningens struktur. 9 Brister i omsorg av fråga bemötande äldre. 51 Ansvaret för valutapolitiken. 10 - en om av Omsorgmedkunskapoch inlevelse Skatter,miljö och sysselsättning.ll fråga bemötande äldre. 52 Det svåra samspelet.Resultatstymingensframväxt - en om av Att växa bland betongoch kojor. och problematik.15 Ett delbetänkande barnsoch ungdomars Skatter,tjänsteroch sysselsättning. om uppväxtvillkor i storstädemas områdenfrån + Bilagor. 17 utsatta Storstadskommittén.61 Granskning av granskning. Rosor betong. Den statligarevisioneni Sverigeoch Danmark. 18 av En antologi till delbetänkandet Att växa bland Kontroll Reavinst Värdepapper.27 betongoch kojor från Storstadskommittén. 62 l demokratinstjänst. Statstjänstemarmens roll och En lag socialförsäkringar.72 vårt offentliga etos. 28 om Europaoch staten. Europeiseringens betydelse för Invandrarei vård och omsorg fråga bemötande äldre. 76 svenskstatsförvaltning.30 - en om av Förmånefter inkomst- Samordnatinkomstbegrepp Att lära över gränser. En studie av OECD:s förvaltningsför bostadsstöden politiska samarbete.33 och nya kvaliñkationsreglerför rätt till sjukpenninggrundandeinkomst. 85 Bekämpande penningtvätt.36 av Barnets bästai främsta FNzs konvention Myndighet eller marknad. mmmet. barnetsrättigheterförverkligas i Sverige.116 Statstörvaltningensolika verksamhetsfonner.38 om Barnetsbästa en antologi. 1 16 Arbetsgivarpolitik i staten. - Deladestäder.118 För kompetensoch resultat.48 En tydligare roll för hälso-och sjukvårdeni Avskaffa reklamskatten 53 folkhälsoarbetet.119 Ministem och makten- Hur fungerarministerstyre i praktiken 54

1997 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

1 medborgarnas tjänst. Kvinnor, män och inkomster.

En samlad förvaltningspolitik för staten. 57 Jämställdhet och oberoende.87

Statsskuldspolitiken. 66 Mot halva makten elva historiska essäer om - Bosättningsbegreppet. Skatterättsligaregler för kvinnors strategieroch mäns motstånd. 113

75 styrsystem och jämställdhet. Institutioner i fysiskapersoner. inkomstskattelagen. 77 förändringoch könsmaktens framtid. 114 Uppföljning av Försåkringsmäklare.En Iagöversyn Ljusnande framtid eller ett långt farväl av Försäkringsmäklarutredningen. 79 Den svenska välfärdsstaten i jämförande

Reformerad stabsorganisation.80 belysning. 115

Punktskattekontroll av alkohol, tobak och Kulturdepartementet mineralolja,m.m. 86

Lokalförsörjning och fastighetsägande. lT i kulturens tjänst. 14

En utvärdering av statens fastighetsorganisation. 96 Staten och trossamfunden

Säkrare obligationer 110 Rättslig reglering

Grundlag -

Utbildningsdepartementet trossamfund

- Lag om Den gymnasieskolan steg för steg. I Lag om Svenska kyrkan. 41 nya - - Växa i lärande. Förslagtill läroplanfbr barn och Staten och trossamfunden

6-16 år. 21 Begravningsverksamheten. 42 unga Ett tekniskt forskningsinstituti Göteborg. 37 Staten och trossamfunden 69 Den kulturhistoriskt värdefulla kyrkliga egendomen och Besparingar stort i och smått. gymnasieskolan de kyrkliga arkiven. 43 Dennya problem och möjligheter. 107 Staten och trossamfunden - Att lämna skolan medrak Om rätten till Svenska kyrkans personal. 44 rygg förskolansoch skolans Staten och trossamfunden skrifispråketoch om möjligheter förebygga och möta läs- och Stöd,skatter och finansiering. 45 att skrivsvårigheter. 108 Staten och trossamfunden

Vuxenpedagogik i Sverige. Forskning, utbildning, Statlig medverkan vid avgiñsbetalning. 46

utveckling. En Kartläggning.120 Staten och trossamfunden

Skolfrågor Om skola i tid. 121 Den kyrkliga egendomen. 47 - en ny Staten och trossamfunden. Sammanfattningarna av

Jordbruksdepartementet förslagen från de statliga utredningarna. 55

Svenskhemmet Voksenåsens törvaltningsfonn. 59 Svenskmat- på EU-fat. 25 livsmedels- Betal-TV inom Sveriges Television. 60 EUzs jordbrukspolitik och den globala Grannlands-TVi kabelnät. 68 försäljningen. 26 för EU:s Medieföretag i Sverige Ägandeoch Alternativa utvecklingsvägar suukturförändringar press, i radio och TV. 92 gemensamma jordbrukspolitik. 50 miljon och regional Forum för världskultur EU:s jordbrukspolitik, en rapportom ett rikare kulturliv. 95 utveckling. 74 - Nya samverkansformer inom den sjöhistoriska Jaktens villkor en utredning om vissa jaktfrågor. 91 - 100 Svensk strategiför EUzs museiverksamheten. Mat Miljö. Rapport med förslag om sändningsoner. 103 jordbruk i framtiden. 102 En fond för unga konstnärer. 106

Arbetsmarknadsdepartementet Nobelcenter i Stockholm ett informations- och

aktivitetscentrum kring naturvetenskap, kultur och Aktivt lönebidrag.Ett effektivare stödför samhälle. 117 arbetshandikappade. 5

Personaluthyrning. 58

Samhall.En arbetsmarknadspolitisk åtgärd

+ Bilagedel. 64

Om makt och kön i spåren av offentliga organisationers omvandling. 83

Statens

offentliga utredningar

1997 Systematisk förteckning

Närings- och handelsdepartementet

Regionpolitik för hela Sverige.13 Att utveckla industriforskningsinstituten. 16 Konkurrenslagen1993-1996.20 Upphandlingför utveckling. 88 Handelnmedskrot och begagnade varor. 89 Konkurrensneutralttransportbidrag.94

Inrikesdepartementet

Bättreinformation om konsumentpriser.I9 Ungaoch arbete.40 Politik för unga. + 2 st bilagor. 71 Medelsförvaltningi kommuneroch landsting.78 Allmånnyttiga bostadsiöretag. + Bilaga. 81 Lika möjligheter. 82 Ändrad organisationför det statligaplan-, byggoch bostadsvåsendet. 90 Hantering av fel i utjämningssystemetför kommuneroch landsting.93

Miljödepartementet

Förbättradmiljöinfonnation. 4 Följdlagstiñxiingtill miljöbalken. 32 Övervakning av miljön. 34 En hållbar kemikaliepolitik. 84 Skydd av skogsmark.Behovoch kostnader.97 Skydd av skogsmark.Behovoch kostnader. Bilagor. 98 En ny vattenadministration.Vatten är livet. 99 Agenda21 i Sverige. Femår efter Rio resultatoch framtid. 105 -

POSTADRESS: 10647 STOCKHOLM FAX: 08-690 9191, TELEFON: 08-690 9190