Tillsyn över advokater m.m. betänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

över

Tillsyn

m.m.

advokater

Betänkande av Advokatkommittén

Rc

Do:

l

Statens offentligautredningar ME 1999:31

w Justitiedepartementet

över

Tillsyn

m. m.

advokater

Betänkande av ådvokatkommittén

Stockholm 1999

SOU och Ds som ingår i 1999 års nummerserie kan köpas från Fakta Info Direkt. För remissutsändningar av SOU och Ds som ingår i 1999 års nummerserie svarar Fakta Info Direkt på uppdrag av Regeringskansliets forvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Kundservice

Box 6430, 113 82 Stockholm

Tel: 08-587 671 00, Fax: 08-587 671 71

E-post order@faktainfo.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos:

Information Rosenbad

Regeringskansliet

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 42 95

Telefon: 08-405 47 29

ISBN 91-7610-945-3 Elanders Gotab, Stockholm 1999 ISSN 0375250X

Till statsrådet och chefen för

Justitiedepartementet

Regeringen beslutade den 20 februari 1997 att tillkalla en kommitté för att göra översyn Sveriges advokatsamfunds disciplinverksamhet

en av och tillsynen över advokatverksamheten i övrigt samt lämna förslag till förändringar som kan vara befogade. Kommittén skulle vidare undersöka regleringen ansvaret för delägares förpliktelser i

om av aktiebolag som bedriver advokatverksamhet borde ändras.

Med stöd av bemyndigande av regeringen förordnade chefen för Justitiedepartementet, statsrådet Freivalds, den 10 juni 1997 till ordförande generaldirektören Anita Wemer och den 17 juni 1997 till ledamöter direktören Sigvard Beck-Friis, jur. kand. Marie Berggren, riksdagsledamoten Anders G. Högmark, riksdagsledamoten Margareta Sandgren, riksdagsledamoten Ingrid Skeppstedt, bibliotekarien Barbro Tengström och kanslichefen Erik Wassén.

Till experter förordnades den 24 juli 1997 jur. kand. Sven Andersson, advokaten Lars Bentelius, advokaten Gunnar Ljungman, professorn Lena Marcusson, hovrättsassessom Ragnar Palmkvist, hovrättslagmannen Göran Persson, chefsrådmannen Barbro Thorblad och rättschefen Marianne Åbyhammar.

Hovrättsassessom Cecilia Persson har varit sekreterare.

Kommittén, som påbörjade sitt arbete i augusti 1997, har antagit namnet Advokatkommittén Ju 1997:03.

Kommittén får härmed Överlärrma sitt betänkande Tillsyn över advokater m.m.

Till betänkandet fogas en reservation och särskilda yttranden.

Uppdraget är härmed slutfört. Stockholm i mars 1999 Anita Werner Sigvard Beck-Friis Marie Berggren Anders G. Högmark Margareta Sandgren Ingrid Skeppstedt Barbro Tengström Erik Wassén

/Cecilia Persson

Förkortningar 7

Förkortningar

ABL aktiebolagslagen 1975:1385

bet. betänkande BRÅ Brottsförebyggande rådet CCBE Conseil des Barreaux de la Communauté Européene dir. direktiv DN Dagens Nyheter EG Europeiska gemenskapema Europakonventionen den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna den 4 november 1950 av HD Högsta domstolen HSAN Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd JK Justitiekanslern JO Justitieombudsmannen JuU Justitieutskottet LO Landsorganisationen LOA lagen 1994:260 offentlig anställning om mot. motion NJA Nytt Juridiskt Arkiv, avd I NJA Nytt Juridiskt Arkiv, avd H

PON Pressens Opinionsnänmd prop. proposition RB rättegångsbalken RF regeringsformen

RPS Rikspolisstyrelsen rskr. riksdagsskrivelse SekrL sekretesslagen 1980: 100 SFS Svensk författningssamling SOU Statens offentliga utredningar SvD Svenska Dagbladet

TCO Tjänstemännens Centralorganisation TF tryckfrihetsförordningen 1949: 105

TSA Tidskrift för Sveriges advokatsamfund

YGL yttrandefrihetsgrundlagen 1991:1469

Vi W-

v .;:-:; ,... s..

I LM" i . y

angavs

á"."zi

Sammanfattning 9

Sammanfattning

Uppdraget

Kommittén har haft i uppdrag att göra översyn av Sveriges

en advokatsamfunds disciplinverksamhet och tillsynen över advokatverksamheten i övrigt samt lämna förslag till förändringar som kan vara befogade.

Enligt direktiven, fogas som bilaga till betänkandet, har

som kommittén därvid särskilt haft att analysera hur den ordning som nu gäller tillgodoser kraven kompetens och etik hos advokater och förtroendet för dessa Samt hur den tillgodoser de krav som bör ställas på den disciplinära verksamheten. Uppdraget har omfattat en förutsättningslös granskning av såväl Samfundets som Justitiekanslems JK roll vid tillsynen av advokatväsendet. Kommittén har enligt direktiven varit oförhindrad att också behandla andra frågor som har samband med detta, såsom den ordning som gäller för Samfundets prövning av debiterar arvode.

I direktiven betonas att varje förändring måste ta hänsyn till de krav rättssäkerheten ställer och att den enskilde advokatens och advokatsamfundets självständiga ställning i förhållande till regering och riksdag måste bevaras.

Slutligen har kommittén fått i uppdrag att undersöka om regeln i l kap. 1 § aktiebolagslagen 1975:1385 om delägares ansvar i advokatverksamhet som drivs i bolagsform kan ändras. En förändring måste enligt direktiven tillgodose en klients intresse av att den advokat han vänt sig till har ett ekonomiskt ansvar för Skador som advokaten kan vålla.

Gällande ordning

Regler advokatväsendet finns i rättegångsbalken och stadgar för

om Sveriges advokatsamfund, som fastställs av regeringen. Advokat är den

är ledamot advokatsamfundet. För inträde krävs vissa närmare i som av rättegångsbalken angivna kvalifikationer. Den sökande skall sålunda ha avlagt juristexamen samt ha viss praktik och vara allmänt lämplig att utöva advokatyrket. Om inträde beslutar Samfundets styrelse. Tillsynen

advokatväsendet handhas Samfundets styrelse och dess av av disciplinnämnd. Nämnden består av åtta advokater som väljs av

10 Sammanfattning

samfundet och tre offentliga representanter som utses av regeringen. Nämnden kan arbeta på avdelningar. Även JK utövar viss tillsyn över advokatväsendet. Han får samtliga beslut i disciplinärenden för granskning och kan hos nämnden begära att åtgärd skall vidtas mot viss advokat.

Disciplinära åtgärder som kan åläggas advokat är uteslutning ur samfundet, varning och erinran. Om särskilda skäl föreligger kan straffavgift åläggas jämte varning. Beslut om vägrat inträde eller uteslutning kan av den berörde advokaten överklagas till Högsta domstolen. Övriga beslut i disciplinärenden kan endast överklagas av JK.

Disciplinnämnden avgör om ett beslut skall offentliggöras. När det har kommit in till JK blir det allmän handling.

Advokatverksamhet kan bedrivas som enskild verksamhet, i handelsbolag eller i aktiebolag. Enligt en bestämmelse i aktiebolagslagen svarar delägare i aktiebolagsverksamhet som bedriver advokatverksarnhet solidariskt med bolaget för sådana förpliktelser mot klient som bolaget ådrar sig medan han är delägare.

Kommitténs

förslag

Inträde i

advokatsamfundet

Kommitténs sekreterare har gått igenom ett antal inträdesärenden hos samfundet. Genomgången redovisas i betänkandet i kapitel Såvitt framgår fungerar den nuvarande ordningen tillfredsställande. Kommittén föreslår därför inte några förändringar i detta hänseende.

Enligt förslaget skall emellertid beslut i inträdesärende överklagas till Svea hovrätt i stället för som nu Högsta domstolen.

över advokatväsendet

Tillsynen

Kommitténs sekreterare har gått igenom ett antal ärenden hos Samfundets disciplinnämnd och hos JK. Genomgången redovisas i betänkandet i kapitel Kommittén har funnit att den nuvarande ordningen fungerar relativt väl, men att den granskning som utförs

av JK är väl summarisk. Med hänsyn härtill och då JK har anfört tungt vägande skäl för att bli befriad från tillsynsuppgiften såvitt avser advokater föreslås att denna skall upphöra.

Kommittén har diskuterat olika alternativ för att förstärka det allmännas inflytande över tillsynen över advokatväsendet, såsom

Sammanfattning ll

överflyttande J Kzs funktioner till myndighet eller av annan till från samfundet fristående nämnd.

disciplinverksarnheten en

emellertid inte funnit att detta skulle medföra några Kommittén har fördelar och, vad det sistnämnda alternativet, dessutom

påtagliga avser

advokatkårens självständiga ställning. Kommittén har i kunna hota stället valt föreslå att det allmännas inflytande över tillsynen att förstärks ordföranden skall eller ha varit ordinarie genom att vara domare. Nämnden i övrigt skall bestå sju advokater och tre av offentliga Advokaterna kommer då alltjämt att bilda representanter. i nämnden. För beslutsförhet skall krävas att ordföranden och majoritet ytterligare fem ledamöter skall vara närvarande tillsynsfunktion upphör måste också insynen i Om JK:s verksamheten förbättras. Kommittén föreslår därför att offentlighetsprincipen görs tillämplig på den disciplinära verksamheten hos samfundet. Härigenom blir handlingarna i dessa ärenden allmänna sekretessprövning får ske från fall till fall. och en Kommittén inte att den nuvarande ordningen vad gäller rätten anser klaga fungerar tillfredsställande. Detta blir ännu mer markant om att JK:s tillsynsfunktioner upphör. Kommittén anser det självklart att advokat ålagts disciplinpåföljd skall kunna överklaga denna. Mera som tveksamt anmälare skall få sådan rätt. Kommittén har emellertid är om för även anmälare är berörd saken skall få sådan rätt. stannat att som av Enligt förslaget skall överklagande ske till Svea hovrätt.

Prövning av debiterar arvode

Kommitténs sekreterare har gått igenom ett antal arvodesärenden. Genomgången redovisas i kapitel Kommittén har funnit att klientens intressen nuvarande ordning är så väl tillgodosedda att det inte genom finns föreslå några förändringar i detta avseende. skäl att

Advokats i aktiebolag som driver

ansvar

advokatverksamhet

Kommittén har inte funnit några bärande skäl för att den nu gällande personligt för samtliga delägare i

specialregeln om ansvar

advokatverksamhet drivs i bolagsform skall bibehållas. Klienten som får väl tillgodosedd med att kunna utkräva ansvar av anses uppdragstagaren och bolaget, särskilt varje advokat skall ha som ansvarsförsäkring.

12 Sammanfattning

Kommittén föreslår därför att aktiebolagslagen ändras i enlighet med detta. Endast den eller de delägare som är ansvariga för ett uppdrag skall sålunda tillsammans med bolaget svara för sådana förpliktelser som bolaget ådrar sig medan han är delägare.

Kostnader

Förslaget skulle, om det genomförs, medföra vissa ökade kostnader för staten i form av arvoden för domare och kostnader för domstolsprövning. Kostnaderna kan emellertid inte beräknas uppgå till några större belopp.

Dessutom uppkommer vissa kostnader för advokatsamfundet.

Summary 13

Summary

Task

The Committee has been charged with conducting a review of the Swedish Bar Association’s disciplinary activities and the supervision of the practice of law in general, and to submit proposals for any changes which may be justified.

According to the terms of reference, which are attached as an appendix to the report, the Committee specifically had the task of analysing the in which the current system satisfies the require-

manner

in respect of skills and ethics advokats, well as confiments among as dence in such and the manner in which the current system

persons, meets the requirements which should be placed upon the disciplinary activities. The task has included an open-ended review of both the Association’s and the Chancellor of Justice’s role in conjunction with supervision of the legal profession. According to the terms of reference, the Committee has been at liberty to also consider other issues that are connected hereto, such the system applicable to the Association’s

as review of fees charged.

emphasised in the terms of reference that each change must take into account the requirements imposed by due process, and that the independence of individual advokat and the Swedish Bar Asso-

an ciation in relation to the Government and Parliament must be preserved.

Finally, the Committee has been charged with investigating whether

amendment be required to the rule in Chapter section 1 of an may the Swedish Companies Act SFS 1975:1385 regarding partners’ liability in respect of the practice of law conducted in corporate form. According to the terms of reference, amendment must serve a cli-

an ent’s interests by ensuring that advokat retained by him bears a fr-

an nancial liability for damage that the advokat may cause.

any

14 Summary

Current System

Rules regarding the legal profession are contained in the Code of Judicial Procedure and regulations of the Swedish Bar Association, which are established by the Government. An advokat any person who

a member of the Swedish Bar Association. Certain requirements im-

are posed for membership of the Association, specified in the Code of

as Judicial Procedure. The applicant must have received both law degree

a and have a certain amount of experience, well be generally suit-

as as able to practice law. Adrnittance determined by the Managing Committee of the Association. Supervision of the legal profession

managed by the Management Committee of the Association and its Disciplinary Board. The Board consists of eight advokats who elected by

are the Association and three public representatives who appointed by

are the Government. The Board may work in departments. The Chancellor of Justice also exercises a degree of supervision of the legal profession. He receives all decisions of the Disciplinary Board for review,

and may request that the Board take against individual advokat.

measures an

Disciplinary measures that may be imposed advokat dis-

on an are barment from the Association, a warning, and caution. particular

a grounds exist, a fine can be imposed together with warning. Deci-

a sions regarding refusal of membership of the Association expulsion

or may be appealed by the lawyer concerned to the Swedish Supreme Court. Other decisions of the Disciplinary Board only be appealed

may by the Chancellor of Justice.

The Disciplinary Board decides whether particular decision shall

a be made public. When has been received by the Chancellor of Justice, becomes a public document.

The practice of law may be conducted sole trader, through the

as a medium of a partnership limited According provi-

or a company. to a sion of the Companies Act, a partner of limited which

a company conducts the practice of law joint and several liability together

assumes with the company for such obligations toward clients which the

company assumes whilst he partner.

a

Summary 15

The Comrnittee’s proposals

Admittance to the Bar Association

The Comrnittee’s secretary has reviewed a number of admission matters to the Association. The review set forth in Chapter 2 of the report. As far be judged, the present system functions satisfactorily.

as can Therefore, the Committee does not propose any changes in this respect.

According to the proposal, decisions in respect of admission matters shall, however, be appealed to the Svea Court of Appeal in lieu of the Swedish Supreme Court as at present.

Supervision of the legal profession

The Committee’s secretary has reviewed a number of matters considered before the Association’s Disciplinary Board and the Chancellor of Justice. The review set forth in Chapter 3 of the report. The Committee found that the present system functions relatively well, but that the reviews performed by the Chancellor of Justice are somewhat perfunctory. Taking this into consideration, and since the Chancellor of Justice has adduced convincing reasons to be released from the supervisory task, in much as such relates to advokats, proposed that

as this procedure shall be discontinued.

The Committee has discussed different alternatives to strengthen the influence of the public control on supervision of the legal profession, such as the transfer of the Chancellor of Justice’s functions to another public authority, or the disciplinary operations to a board independent of the Association. The Committee has found, however, that this would not give rise to evident advantages and, as regards the last-

any mentioned alternative, this may, moreover, constitute a threat to independence of the position held by advokats. The Committee has chosen instead to propose that the public’s influence, on the supervision be strengthened by requiring the Chaimian to be a serving or retired judge. The remainder of the board shall consist of seven advokats and three public representatives. The advokats will then still constitute the majority of the board. A quorum shall require the Chairman and a further five members.

Insight into the operations must also be improved the Chancellor of Justice’s supervisory function discontinued. Therefore, the Committee proposes that the principle of public access to public documents be made applicable to the disciplinary activities of the Association. In this way, the documents in these proceedings will become public documents and a determination of confidentiality may be undertaken case by case.

As regards the right to submit complaints, the Committee does not consider the present system to function satisfactorily. This will become even more pronounced the Chancellor of Justice’s supervisory functions are discontinued. The Committee considers to be self-evident that an advokat who subject to disciplinary measures should be able to appeal. More uncertain the issue whether the complainant shall also have such right. However, the Committee has decided that the complainant who affected by the matter shall also be given such a right. According to the proposal, the appeal shall be made to the Svea Court of Appeal.

Review offees charged

The Comrnittee’s secretary has reviewed number of fee-related mat-

a ters. The review set forth in Chapter The Committee has found that the client’s interests are so well protected by the present system that there no reason to propose any changes in this respect.

The liability of advokats who conduct the practice the law through

a limited

company

The Committee has not found any Concrete why the present

reasons special rule in respect of personal liability for all partners in a law firm that a limited company should be maintained. The client maybe

regarded as well protected by being able to claim liability against the lawyer responsible and the company, especially since lawyer

every must have professional indemnity insurance.

Therefore, the Committee proposes that the Companies Act be amended in accordance with the above. Only the partners responsible for a particular matter shall, together with the company, be liable for such liabilities as the company incurs whilst he a partner.

Summary 17

Costs

The proposal, implemented, will give rise to certain increased costs for the State in the form of fees for judges and costs for adjudication by the courts. The costs are not, however, estimated to amount to a particularly significant amount. However, certain costs will result for the Swedish Bar Association.

Författningsförslag

1 till

Förslag

Lag om ändring i rättegångsbalken 1942:740

Härigenom föreskrivs i fråga om rättegångsbalken 1942:740 dels att 3 kap. 2 § och 56 kap. 12 § inte längre skall gälla, dels att 8 kap. 6 och 8 skall ha följande lydelse, dels att det i balken skall införas två paragrafer, 8 kap. 6 a § och 52

nya kap. 11 a av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

2 §

Att i högsta domstolen talan i visst fall må föras mot beslut av

advokatsamfundets styrelse eller

annat samfundets organ, stadgasi8kap. 8§.

8 kap.

6 §

Tillsyn över advokatväsendet utövas av advokatsamfundets styrelse och disciplinnämnd, vilka har att tillse att en advokat vid utförande av talan inför domstol och i sin övriga verksamhet fyller de plikter som åvilar honom. Frågor disciplinära ingripanden mot advokater enligt

om 7 § första-fjärde stycket prövas av disciplinnämnden och, i enlighet med vad som bestäms i stadgama, av styrelsen.

En advokat är skyldig att lämna samfundet de uppgifter som behövs för tillsynen.

Justitiekanslern får begära

åtgärd hos disciplinnämnden

mot en advokat som åsidosätter

l Senaste lydelse 1974:573.

sin plikt och hos styrelsen mot den som inte längre är behörig att vara advokat. Den som deltagit i handläggningen av ett tillsynsärende hos advokatsamfundet får inte obehörigen röja vad han därvid har erfarit någons personliga eller ekonomiska förhållanden. 2 om 6a§

Disciplinnämnden består av en ordförande och tio andra ledamöter. För ordföranden skall finnas en ersättare. Ordföranden och hans ersättare skall vara eller ha varit ordinarie domare.

Ordföranden och hans ersättare samt tre ledamöter oflentliga representanter utses

regeringen. Äterstående sju av ledamöter skall vara advokater

och utses av advokatsamfundet i

den ordning som anges i

samfundets stadgar. Samfundet

skall också utse ett erforderligt antal advokater ersättare

som för dessa.

Disciplinnämnden är besluts-

for när ordföranden och minst

hälften av de andra ledamöterna är närvarande.

För prövning av fråga

om disciplinärt ingripande mot

advokat är påkallat får disciplin-

nämnden, när Samfundets stadgar medger det, arbeta på

avdelningar, bestående tre

av ledamöter, skall

varav en vara offentlig representant. Sådan avdelning kallas prövningsav-

delning.

Närmare bestämmelser om

2 Senste lydelse 1997:273.

disciplinnämnden och dess verk-

samhet finns i samfundets

stadgar.

Den vägrats inträde i eller Den vägrats inträde i eller som som uteslutits advokatsamfundet uteslutits ur advokatsamfundet ur får överklaga beslutet hos får överklaga beslutet hos Svea Högsta domstolen. Justitie- hovrätt. kanslern får hos Högsta dom- Beslut enligt 7 § i disciplinstolen överklaga ett beslut enligt ärenden får överklagas hos Svea 7 § samfundets styrelse eller hovrätt av den som beslutet gått av

disciplinnämnd emot.

Prövningstillstånd krävs för

att Högsta domstolen skall pröva hovrättens beslut i ett ärende enligt första eller andra stycket.

52 kap. 11 a §

fråga om överklagande enligt 8 kap. 8 § tillämpas I-11 §§ med följande avvikelser:

Klaganden skall ge in sin skrivelse till advokatsamfundet. Skrivelsen skall ha kommit in till samfundet inom tre veckor från

den dag då klaganden fick del av

beslutet.

I ett ärende som rör inträde i eller uteslutning ur samfundet skall, inte särskilda skäl

om föranleder annat, den klagande höras muntligen i hovrätten.

Det organ inom samfundet som meddelat beslutet skall lämnas tillfälle att ge in en skriftlig förklaring och att yttra sig i samband med att en part eller någon annan hörs

3 Senaste lydelse 1997:273.

22 Författningsförslag

muntligen.

Ett beslut av samfundet genom

vilket överklagandet avvisas får

överklagas hos hovrätten.

Bestämmelserna i 1 skall då

tillämpas.

56 kap.

12 §

fråga överklagande enligt 8

om kap. 8 § tillämpas 1-11 §§ med följande avvikelser:

Klaganden skall ge in sin

skrivelse till advokatsamfundet.

Skrivelsen skall ha kommit in till samfundet inom jjzra veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet.

Om inte särskilda skäl föranleder annat, skall klaganden och, när talan förs av Justitiekanslern, även motparten höras muntligen i Högsta domstolen.

Det organ inom

advokatsamfundet som meddelat

beslutet skall lämnas tillfälle att

ge in en skriftlig förklaring och

att yttra sig i samband med att en part hörs muntligen.

Ett beslut av advokatsamfundet genom vilket överklagandet avvisas får överklagas hos Högsta domstolen. Bestämmelserna i 1 skall då

tillämpas

Denna lag träder i kraft den

4 Senaste lydelse 1994:1034.

2 till

Förslag Förordning om ändring i förordning 1975:1345

med instruktion för Justitiekanslern

Härigenom föreskrivs att 14 § förordning 1975:1345 med instruktion för Justitiekanslern skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14§

I mål rör statens rätt får Justitiekanslern förordna ombud att föra

som talan.

Justitiekanslern får uppdra annan att leda förundersökning som han har beslutat och att väcka och utföra de åtal som han har

om beslutat, inte åtgärden avser ledamot av Högsta domstolen eller

om Regeringsrätten. Beslut att överklaga en dom eller ett beslut till högre rätt får inte fattas av någon annan än Justitiekanslern.

Kallas Justitiekanslern att muntligen höras i Högsta domstolen med anledning av besvär över beslut av advokatsamfundets styrelse eller disciplinnämnd, får Justitiekanslern förordna byråchef eller annan lämplig person att företräda sig vid förhöret.

I mål i 7 § lagen 1975:1339 om Justitiekanslems tillsyn

som avses får Justitiekanslern förordna byråchef hos Justitiekanslern eller annan lämplig person att föra talan Justitiekanslems vägnar. Detsamma gäller beträffande frågor som avses i lagen 1985:400 om behörighet för Justitiekanslern att överklaga vissa beslut enligt rättegångsbalken. Allmän åklagare får dock inte förordnas i sistnämnda fall.

I ett ärende som avses i 6 § första eller andra stycket lagen 1975:1339 Justitiekanslems tillsyn får Justitiekanslern bemyndiga

om en tjänsteman hos Justitiekanslern att vidta behövliga handläggningsåtgärder.

Justitiekanslern meddelar tillstånd i 12 kap. 3 § rätte-

som avses gångsbalken i fråga den är anställd hos honom. 5

om som

Denna förordning träder i kraft den

5 Senaste lydelse 1987:1004.

3 till

Förslag Lag om ändring i sekretesslagen 1980:100

Härigenom föreskrivs att bilagan till sekretesslagen 1980: 100 skall ha följande lydelse.

Bilaga

I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som närrms nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till numret i Svensk författningssamling SFS den författning med stöd av vilken verksamheten har uppdragits organet.

Organ Verksamhet

Svenska språknämnden prövning av anställnings- och

arbetsvillkor och andra frågor

som rör statligt reglerad

anställning hos nämnden

Sveriges advokatsamfund verksamhet som utövas av

styrelsen och disciplinnämnden

i disciplinärenden

Sveriges Riksidrottsförbund fördelning till kommuner av

statsbidrag till kostnader för

Specialidrott inom gynmasie-

skolan

Denna lag träder i kraft den

6 Senaste lydelse 1998: 1215.

4 till

Förslag

Lag om i lagen 1986:765 med

ändring

instruktion för ombudsmän

Riksdagens

Härigenom föreskrivs att 18 § lag 1986:765 med instruktion för Riksdagens ombudsmän skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Om ett ärende är sådan beskaffenhet att det lämpligen kan utredas

av och prövas av någon annan myndighet än ombudsmännen och om myndigheten inte tidigare ha prövat saken, får ombudsman överlämna ärendet till denna myndighet för handläggning. Endast ärende som väckts genom klagomål får överlämnas till Justitiekanslern och endast efter överenskommelse med denne. Om ett klagomål avser en Om ett klagomål avser en befattningshavare som är befattningshavare som är advokat och frågan som väckts advokat och frågan som väckts

klagomålet är sådan att genom klagomålet är sådan att genom den enligt 8 kap. 7 § fjärde den enligt 8 kap. 6 § första

stycket rättegångsbalken kan stycket rättegångsbalken kan

prövas av något organ inom prövas av något organ inom advokatsamfundet, får advokatsamfundet, får ombudsombudsman överlämna klago- man överlämna klagomålet till målet till samfundet för samfundet för handläggning.

handläggningl

Denna lag träder i kraft den

7Senaste lydelse 1997:561.

5 Förslag till Lag om ändring i aktiebolagslagen 1975:1385

Härigenom föreskrivs att 1 kap. l § aktiebolagslagen 1975 :1385 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

I aktiebolag delägarna personligen för bolagets förpliktelser.

svarar Utan hinder första stycket Utan hinder av första

av

delägare i aktiebolag som stycket svarar delägare som är svarar bedriver advokatverksamhet, ansvarig för uppdraget i solidariskt med bolaget för aktiebolag, som bedriver sådana förpliktelser mot klienter advokatverksamhet, solidariskt

bolaget ådrager sig medan med bolaget för sådana som han är delägare förpliktelser mot klienten som

bolaget ådrager sig medan han

ärdelägare.

Denna lag träder i kraft den

8 Senaste lydelse 1994:802.

Inledning 27

Inledning

1.1 Kommitténs uppdrag

Regeringen beslutade den 20 februari 1997 att tillkalla en parlamentariskt sammansatt kommitté för att göra en förutsättningslös översyn av Sveriges advokatsamfunds disciplinverksamhet och tillsynen över advokatverksamheten i övrigt samt lämna förslag till förändringar som kan befogade dir. 1997:39. Kommittén skall också undersöka om vara regleringen ansvaret för delägares förpliktelser i aktiebolag som be-

av driver advokatverksamhet bör ändras. Regeringen har angett följande utgångspunkter för utredningsarbetet:

0 Kommittén skall göra en samlad granskning av disciplinverksamheten och tillsynen över advokatverksamheten i övrigt. 0 Kommittén skall särskilt analysera hur den ordning som nu gäller tillgodoser kraven på kompetens och etik hos advokater och förtroendet för advokater, och hur den tillgodoser de krav som bör ställas på den disciplinära verksamheten. 0 Såväl samfundets egen roll som J Kzs roll vid tillsynen över advokatväsendet skall förutsättningslöst granskas och analyseras. Översynen skall omfatta frågor som rör kraven en advokat och 0 advokatetiken i den utsträckning som bedöms nödvändig. Översynen får även omfatta andra frågor har samband med 0 som detta, såsom den ordning som gäller för Samfundets prövning av debiterat arvode. 0 Kommittén skall mot bakgrund av sin granskning föreslå lag-

—— ändringar eller andra förändringar som kan vara befogade. Varje förändring måste ta hänsyn till de krav rättssäkerheten ställer. Den enskilde advokatens och advokatsamfundets självständiga ställning i förhållande till regering och riksdag måste bevaras. 0 Kommittén skall slutligen undersöka om regeln i l kap. 1 § aktiebolagslagen om delägares ansvar i ett advokataktiebolag kan ändras. En eventuell förändring måste tillgodose en klients intresse av att den advokat han vänt sig till har ett ekonomiskt ansvar för skador som vållas av denne.

28 Inledning

Bakgrunden till uppdraget

Bakgrunden till uppdraget är enligt direktiven att JK i sin anslagsframställning för budgetåret 1997 dnr Ju 96/881 tagit frågan om JKzs

upp ställning och uppgifter bl.a. när det gäller advokattillsynen. I anslagsframställningen anförde JK, att en renodling av ämbetets uppgifter talar för att advokattillsynen inte längre skall utövas av J K, att ett alternativ till den nuvarande tillsynen kan vara att förstärka samhällsinslaget direkt i disciplinnänmden, samt att erfarenheterna hos JK visar att enskilda är missnöjda med advokatsamfundets behand-

personer som ling ett disciplinärende har svårt att förstå och förlika sig med de

av förutsättningar som gäller för J Kzs granskning av ärendena.

Regeringen anger vidare i direktiven att Justitieutskottet vid ett flertal tillfällen se bet. 1993/94:JuU20 behandlat motioner om disciplinnämndens sammansättning samt att utskottet då hänvisat till de uttalanden utskottet gjorde vid riksdagsbehandlingen när den nu gällande ordningen med två offentliga representanter infördes. Justitieutskottet betonade då att det inte framkommit omständigheter som gett anledning till kritik mot Samfundets sätt att utöva den disciplinära verksamheten och att den ändring som utskottet anslöt sig till inte motiverades av något behov av skärpt kontroll, utan av behovet av insyn. I direktiven hänvisas vidare till vad Justitieutskottet uttalade i betänkandet "Vissa processrättsliga frågor bet. 1995/96:JuU15 med anledning av en motion Ju70l med en begäran att disciplinnänmdens sammansättning skulle ändras så sätt att majoriteten av ledamöterna skulle vara offentliga representanter och att till ordförande utsågs en högt kvalificerad domare. Justitieutskottet anförde följande bet. s. 5 med anledning av motionen:

Utskottet börjar med att konstatera att den disciplinära verksamheten inom

advokatsamfundet med hänsyn till den offentligrättsliga regleringen an-

- -

ses utgöra myndighetsutövning. Detta får bl.a. till följd att ledamöterna i

samfundets disciplinära organ omfattas av lagen 1975:1339 om justitie-

kanslerns tillsyn. Ledamöterna torde också vara underkastade reglerna i 20

kap. brottsbalken om tjänstefel m.m. Som nyss framgått utövar JK också en

aktiv tillsyn över disciplinverksamheten. Enligt utskottets mening är det

önskvärt att en samlad granskning av verksamheten kommer till stånd.

Detta ter sig lämpligt mot bakgrund av JKzs ovan redovisade synpunkter

vilka knappast kan leda till en nyordning innan en utvärdering av disciplin-

verksamheten skett. Därefter kan ställning tas till om, och i så fall hur,

verksamheten skall förändras. I den delen vill utskottet endast anmärka att

varje förändring måste ta hänsyn till de krav rättssäkerheten ställer; såväl

den enskilde advokatens som advokatsamfundets självständiga ställning i

förhållande till statsmakterna måste alltså bevaras. Likaså måste allmänhe-

tens förtroende för advokatkåren upprätthållas. Utskottet förordar alltså en

förutsättningslös granskning av advokatsamfundets disciplinverksamhet.

Resultatet av granskningen och regeringens överväganden i anledning av

JKzs skrivelse bör redovisas för riksdagen i ett sammanhang. Vad utskottet

nu med anledning av motion Ju 701 anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna. Riksdagen biföll den 27 mars 1996 utskottets hemställan rskr. 1995/96: 182.

I direktiven hänvisas slutligen till advokatsamfundets fullmäktigebeslut av den 31 maj 1996 då man beslutade om vissa ändringar i samfundets stadgar, bl.a. när det gäller disciplinförfarandet och om förslag till ändringar i 8 kap. RB. De av samfundet föreslagna ändringarna trädde i kraft den 1juli 1997.

Direktiven är intagna som bilaga 1 till betänkandet.

Generella direktiv

För utredningen gäller regeringens generella direktiv angående redovisningen av regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50, om att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23, att redovisa jämställdhets-

om politiska konsekvenser dir. 1994:124 samt om att redovisa konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet dir. 1996:49.

1.2 Arbetets

uppläggning

Kommittén har i enlighet med direktiven inriktat sitt arbete en översyn av Sveriges advokatsamfunds disciplinverksamhet och tillsynen över advokatverksamheten i övrigt. Kommittén har också undersökt regleringen av ansvaret för delägares förpliktelser i aktiebolag som bedriver advokatverksamhet. Kommittén har vidare granskat den ordning som gäller för samfundets prövning av debiterat arvode.

Kommittéarbetet har bedrivits i huvudsak så att efter första

en strukturering av frågeställningarna har sekreteraren och ordföranden utarbetat promemorior med förslag till överväganden rörande de olika frågorna och successivt lagt fram dem för kommittén. Promemorioma har därefter bearbetats med hänsyn till de synpunkter framförts.

som

Kommittén har hållit 12 sammanträden. Hearing har hållits med Justitiekanslern Hans Regner, chefsjustitieombudsmannen Claes Eklundh samt offentlige representanten i disciplinnämnden, redaktören Bo Hammar.

30 Inledning

Kommitténs ordförande och sekreterare har besökt det danska advokatsamfundet i Köpenhamn och sammanträffat med ordföranden i den danska disciplinnärnnden, höjesteretsdommer Torben Melchior, samt juristhandläggaren vid nämndens sekretariat, Lars Ökjaer Jörgensen.

Kommitténs sekreterare har gått igenom ett antal disciplin-, inträdes- och arvodesärenden hos advokatsamfundet.

Kommittén har inhämtat upplysningar från Justitiekanslern, Justitieombudsmannen, Revisorsnämnden, Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, Fastighetsmäklamämnden, Personalansvarsnämnden vid Rikspolisstyrelsen, Statens ansvarsnänmd m.fl. myndigheter samt från

Pressens Opinionsnämnd.

Kommittén har vidare inhämtat uppgifter om det disciplinära systemet för advokater i länderna Danmark, Norge, Finland, Tyskland, Nederländerna och Österrike.

1.3 Kort om gällande ordning

Det svenska advokatväsendet regleras i 8 kap. RB. I 1 § föreskrivs bl.a. att det skall finnas ett allmänt advokatsamfund för riket vars stadgar fastställs regeringen och att advokat är den som är ledamot av sam-

av fundet. Bestämmelserna i övrigt rör bl.a. frågor vem som får antas

om

ledamot samfundet, tystnadsplikt, former för bedrivande av adsom av vokatverksamhet och tillsyn över advokater. Huvudsyftet med regleringen är att i möjligaste mån säkerställa allmänhetens intresse av att kunna få rättsligt biträde som har de nödvändiga kvalifika-

av personer tionema. Advokatsamfundet har mot ovan beskriven bakgrund givits en i viss mån offentligrättslig ställning och underkastas en viss kontroll.

Advokatsamfundets styrelse beslutar om någon ska beviljas inträde i samfundet. Av 2 § framgår att den som skall antas som advokat skall

svensk medborgare eller medborgare i stat inom Europeiska vara annan ekonomiska samarbetsområdet och ha hemvist inom område, ha

samma avlagt för behörighet till domarämbetet föreskrivna kunskapsprov, dvs. juristexamen, samt ha genomgått för advokatverksamhet erforderlig praktisk och teoretisk utbildning. I advokatsamfundets stadgar, som finns fogade bilaga 2 till detta betänkande, föreskrivs i detta hän-

som seende att vederbörande efter avlagd under minst tre år skall ha

examen yrkesmässigt tillhandagått allmänheten i rättsliga angelägenheter samt ha genomgått vissa av samfundet anordnade kurser. Slutligen krävs att

har gjort sig känd för redbarhet och även i övrigt bedöms vara man lämplig att utöva advokatverksamhet. I 4 § sägs allmänt att en advokat i sin verksamhet skall redbart och nitiskt utföra de uppdrag som anför-

Inledning 31

trotts honom och iaktta god advokatsed. Vad som är god advokatsed definieras närmare bl.a. i advokatsamfundets vägledande regler om god advokatsed. Reglerna finns fogade som bilaga 3 till betänkandet. Enligt 6 § handhas tillsynen över advokatväsendet liksom frågor om disciplinära åtgärder av advokatsamfundets styrelse och dess disciplinnämnd. Även JK utövar viss tillsyn över advokaterna. Han får sålunda enligt 8 § begära åtgärd hos disciplinnämnden mot en advokat som åsidosatt sin plikt. Samtliga beslut disciplinnämnden tillställs JK för av granskning. Om ett ärende har avskrivits styrelsen får JK inom viss av tid hos disciplinnämnden påkalla åtgärd mot den berörde advokaten. Disciplinnämnden består ordförande och vice ordförande, som är av advokater och väljs av advokatsarnfundet, samt nio andra ledamöter. Av dessa väljs advokatsamfundet och övriga tre offentliga resex av presentanter utses av regeringen. Bestämmelserna disciplinära åtgärder mot en advokat finns i om 7 En advokat i sin verksamhet uppsåtligen gör orätt eller som som förfar oredligt skall uteslutas ur samfundet. Om ornständigheannars terna är mildrande får advokaten i stället tilldelas varning. Vidare gäller att varning eller erinran får meddelas den som annars åsidosätter

sina plikter advokat. Om omständigheterna är synnerligen försvå-

som rande får advokaten även i ett sådant fall uteslutas. Om det finns särskilda skäl kan advokat tilldelas varning också åläggas att been som straflavgifi‘ med lägst 1 000 kr och högst 50 000 kr. Sedan den 1 tala en juli 1997 får disciplinnämnden i stället för erinran om det bedöms vara tillräckligt göra ett uttalande om att advokatens åtgärd är felak- tig eller olämplig. Den vägrats inträde i eller uteslutits samfundet får överklaga som ur beslutet hos Högsta domstolen. Beslut om varning, straffavgift, erinran eller särskilt uttalande kan inte överklagas av den advokat som drabbats av beslutet. En enskild person som gjort en anmälan mot en advokat har aldrig rätt att överklaga styrelsens eller disciplinnämndens beslut. JK får däremot överklaga beslut i disciplinärenden. Han överklagar dock inte till förmån för en advokat. Disciplinnärrmdens beslut i ett disciplinärende skickas till den berörde advokaten, JK, Samfundets styrelse samt i förekommande fall den gjort anmälan. Disciplinnämnden avgör ett beslut i ett disciplisom om närende helt eller delvis skall offentliggöras.

32 Inledning

1.4 behandling

Frågans tidigare

1.4.1 rådets

Brottsförebyggande rapport

Brottsförebyggande rådet BRÅ fick i december 1977 i uppdrag

av den dåvarande regeringen att göra en översyn av lagstiftningen mot organiserad och ekonomisk brottslighet. Översynen bedrevs i en styrgrupp och olika arbetsgrupper. En av arbetsgruppema utarbetade promemorian Advokatverksamhet BRÅ PM 1979:8.

Arbetsgruppen pekade i promemorian att det i den allmänna debatten gjorts gällande att vissa advokater varit inblandade i organiserad och ekonomisk brottslighet. Gruppen gick igenom det material som låg till grund för sådana uppgifter. Enligt arbetsgruppen gav materialet inte stöd för de generella påståenden som förts fram om advokaters medverkan i brottslighet. Under inga förhållanden fanns det enligt

gruppens uppfattning något fog för påståenden om att sådana företeelser skulle vara utbredda bland advokatkårens medlemmar. Gruppen ansåg likväl att den förda diskussionen motiverade en undersökning för att klargöra om dåvarande ordning erbjöd tillräckligt skydd mot att advokater medverkade i s.k. eko-brottslighet.

Arbetsgruppen föreslog att det i rättegångsbalken skulle föras in särskilda bestämmelser om en försvarares relationer till den misstänkte, samt rekommenderade en komplettering av advokatsamfundets vägledande regler om god advokatsed och om offentliggörande av disciplinära avgöranden. Vidare föreslog arbetsgruppen vissa organisatoriska förändringar i syfte att öka insynen från det allmännas sida i advokatsamfundets verksamhet. Slutligen gjorde gruppen vissa uttalanden i fråga myndigheters hänvändelser till advokatsamfundet i disciplinä-

om

ra frågor.

Särskilda bestämmelser försvarares relationer till den

om en misstänkte

Enligt arbetsgruppen borde varje någorlunda väsentlig risk för att försvararen inte står helt fri mot den misstänkte undanröjas. Gruppen föreslog därför en regel av innebörd att den som genom råd eller på annat sätt har varit den misstänkte behjälplig vid gämingen eller i angelägenhet som har väsentligt samband därmed inte får försvarare.

vara

För det fall att den som har utsetts till försvarare utför annat

uppdrag den misstänkte än det faller inom för försvaret före-

som ramen slog arbetsgruppen att man skulle införa ett förbud i syfte att motverka risken för att försvararen inte upprätthåller självständig hållning

en

Inledning 33

gentemot den misstänkte och dennes sak. Vad gruppen här särskilt avsåg var att förebygga att försvararen blir inblandad i organiserad och ekonomisk brottslighet.

Arbetsgruppens förslag i nu nämnda avseenden fick ett övervägande positivt mottagande bland remissinstansema. Flera remissinstanser hade dock invändningar mot förslaget. Det framhölls bl.a. att då gällande regler redan gav möjlighet att pröva försvararens lämplighet i nu aktuella hänseenden samt att de föreslagna reglerna inte något mera påtagligt sätt skulle kunna förebygga att t.ex. advokater blir inblandade i organiserad och ekonomisk brottslighet.

Departementschefen förordade i prop. 1981/82:57 s. 7 ff. att man skulle införa en regel om försvararjäv i 21 kap. RB. Enligt arbetsgruppens förslag skulle i princip varje samröre med den misstänkte i form av rådgivning eller annan hjälp grunda försvararjäv, om den hjälp som hade lämnats hade ett väsentligt samband med den åtalade gämingen. Departementschefen ansåg emellertid sådan regel skulle föra för

att en långt prop. 1981/82:57 s. 7 och menade att jävsregeln borde ges den innebörden att en person inte får vara försvarare, om han har eller har haft uppdrag den misstänkte eller ekonomiska förbindelser med denne och omständigheterna är ägnade att minska förtroendet för vederbörandes förmåga att iaktta vad som åligger en försvarare enligt 21 kap. 7 § andra stycket RB. Det av departementschefen förordade förslaget antogs av riksdagen och trädde i kraft år 1982 och är alltjämt gällande.

Advokatsamfundets vägledande regler god advokatsed

om Arbetsgruppen framhöll att Samfundets dåvarande etiska regler huvudsakligen tog sikte förhållandet till klienter och motparter, domstolsförfarandet och utomprocessuella handlingar. Förhållandet till det allmänna hade däremot inte fått någon framträdande plats. Enligt gruppen visade emellertid advokatsamfundets disciplinära praxis att samfundet trots detta inte hade tvekat att fram med stränghet också mot missförhållanden som riktat sig mot det allmänna. Gruppen ansåg det väsentligt att kodifiera denna praxis och rekommenderade samfundet att komplettera de vägledande reglerna om god advokatsed med en etisk generalklausul. Enligt arbetsgruppen borde klausulen kompletteras så att det uttryckligen angavs att en advokat skall avhålla sig från att genom rådgivning eller annat aktivt arbete medverka i handling som, enligt vad han inser eller bör inse är lagstridig eller uppenbarligen innebär kringgående av lag, vare sig förfarandet riktar sig mot någon enskild eller mot det allmänna.

34 Inledning

Departementschefen framhöll i prop. 1981/82:57 s. 10 att även om en sådan generalklausul som arbetsgruppen föreslog inte skulle komma att innebära något principiellt nytt den ändå kunde vara till nytta för både advokater och allmänheten, bl.a. genom att advokatemas skyldigheter mot det allmänna klart slogs fast.

Bestämmelsen att advokat inte får främja orätt infördes härefter

om i 1 § andra stycket i samfundets vägledande regler om god advokatsed. Generalklausulen har också försetts med en kommentar i vilken anges bl.a. att det måste fordras av en advokat att han handlar ett sätt som främjar hederlighet och redbarhet inom rättslivet, inte ett sätt som verkar i motsatt riktning. I övrigt föranledde inte arbetsgruppens rekommendationer några ändringar eller tillägg i de vägledande reglerna.

Insyn i och information om disciplinära avgöranden

Arbetsgruppen diskuterade frågan om insyn i och information om advokatsamfundets disciplinära verksamhet. Enligt hade den frå-

gruppen gan fått ökad aktualitet mot bakgrund av påståenden i den allmänna debatten om att advokater genom rådgivningsverksamhet medverkat i organiserad och ekonomisk brottslighet. Gruppen kom visserligen fram till att advokatsamfundet bedriver en effektiv och grundlig disciplinär verksamhet och att det därför från kontrollsynpunkt saknades skäl att gripa in i den ordningen. Gruppen underströk dock vikten av att den rättssökande allmänheten och samhället i övrigt kan förvissa sig om att det finns utvecklade etiska regler som styr advokatemas verksamhet och att advokatsamfundet är berett att ingripa mot den som gör avsteg från dessa regler. Gruppen rekommenderade därför advokatsamfundet, att sedan dess disciplinära organ avgjort ett disciplinärende som bedömts vara av allmänt intresse, omedelbart bringa sitt ställningstagande till allmän kännedom. Ett sådant offentliggörande, inte behövde

som innehålla uppgift om den disciplinära påföljd som kunde ha meddelats, skulle enligt gruppen ske med beaktande av den tystnadsplikt som samfundets funktionärer hade att iaktta och utan angivande av namn eller andra uppgifter som var ägnade att röja en viss person. Vidare förordade gruppen att regeringen vid sidan av de nio advokater som ingick i disciplinnämnden skulle utse två utomstående personer som ledamöter av nämnden.

I reservationer till arbetsgruppens förslag föreslog två av ledamöteri för BRÅ:s översynsarbete disciplinärenden skulle

na styrgruppen att handläggas av en särskild från samfundet fristående nämnd.

1999:31 Inledning 35 SOU

Arbetsgruppens förslag ökad insyn i och information om den om

disciplinära verksamheten fick ett genomgående positivt mottagande

bland remissinstansema. Beträffande förslaget lekmannamedverkan i disciplinnämnden om framhölls remissinstans att det gällande systemet kunde kritiseras av en för för kollegiala hänsyn, även fog för sådan kritik att ge utrymme om inte kunde påvisas. Från flera håll Göta hovrätt, TCO och LO framfördes tanken disciplinärenden borde handläggas en särskild att av nämnd, fristående från advokatsamfundet. som var

Departementschefen instämde i arbetsgruppens uppfattning att det

fanns anledning att öka informationen om Samfundets disciplinära avgöranden och göra den snabbare tillgänglig prop. 1981/82:57 s. 13. Departementschefen överlät advokatsamfundet att utarbeta formerna för och omfattningen informationsverksarnheten. av Beträffande frågan lekmannamedverkan anförde departeom mentschefen följande prop. 1981/82:57 s. 13:

Beträffande frågan lekmannamedverkan i disciplinnämnden vill jag till om början slå fast att det inte har framkommit omständigheter som ger anen ledning till kritik mot det sätt vilket samfundet utövar den disciplinära verksamheten. Jag vill också erinra JKzs kontrollmöjligheter över denna om verksamhet. Från kontrollsynpunkt finns därför knappast någon anledning att ändra den nuvarande ordningen. Jag vill emellertid också erinra den centrala ställning som advokaom terna har inom rättssystemet. Deras betydelse har senare stärkts i olika avseenden, bl.a. rättshjälpsområdet och när det gäller konkursförvaltning. Det är bl.a. mot den bakgrunden viktigt att advokatkåren har allmänhetens förtroende. Blotta misstanken om att ledamöterna i disciplinnämnden kanske inte ingriper med tillräcklig kraft mot kollegor, som har åsidosatt siskyldigheter som advokat, innebär att detta förtroende minskar. Detta na talar för att allmänheten bör ha insyn i den disciplinära verksamheten. Till detta kommer att nämndens avgöranden inte sällan innefattar etiska bedömningar där det kan ha ett särskilt värde att lekmannasynpunkter förs fram. Som jag tidigare har nämnt anser jag inte att någon kritik kan riktas mot det sätt vilket samfundet hittills har utfört den disciplinära verksamheten. Jag har fullt förtroende för samfundets förmåga att även i fortsättningen ha hand denna verksamhet. Ett särskilt värde ligger i att disciplinnänmden om är ett fristående organ inom samfundet. Med hänsyn till vad jag har sagt anser jag inte att det finns anledning nu att inrätta något nytt disciplinärt organ utanför samfundet. Det allmännas

insyn i den disciplinära verksamheten bör i stället tillgodoses genom att

lekmän bereds plats i disciplinnämnden.

Det av departementschefen förordade förslaget antogs av riksdagen och trädde i kraft under år 1982.

Myndigheters hänvändelser till advokatsamfundet i disciplinära frågor

Arbetsgruppen ansåg att det fanns ett behov informationsutbyte

av mellan myndigheter och samfundet. Enligt gruppen låg det i både samhällets och samfundets intresse att det är väl sörjt för att rnissförhållanden inom advokatkåren kan upptäckas och beivras. Arbetsgruppen föreslog inte några författningsbestämmelser utan redovisade sina överväganden som en rekommendation om att myndigheter, som i sin verksamhet iakttar en anmärkningsvärd omständighet i fråga advo-

om en kats handlande, fäster advokatsamfundets uppmärksamhet saken. Möjligheten att göra en formell anmälan mot advokat borde emel-

en lertid enligt arbetsgruppen också i fortsättningen finnas.

Departementschefen tog inte ställning till arbetsgruppens förslag eftersom regeringen under år 1978 gett Brottsförebyggande rådet

uppdraget att inom för översynen lagstiftningen mot den

- ramen av organiserade och ekonomiska brottsligheten över bestämmelserna

- se om

informationsutbyte och anmälningsskyldighet mellan myndigheterna

samt föreslå erforderliga lagstiftningsåtgärder prop. 1981/82:57 14

s. f..

I BRÅ-rapporten BRÅ PM 1982:6 övervägdes möjligheten in-

att föra någon form av generell författningsreglering uppgiftslänmande

av mellan myndigheter i syfte att bekämpa brott. Avsikten att reglerna

var i första hand skulle bli ett användbart instrument vid bekämpningen

av ekonomisk brottslighet. Arbetsgruppen bakom rapporten lade fram ett förslag till en särskild lag med denna inriktning och föreslog också vissa ändringar i bl.a. sekretesslagen. Advokatsamfundets disciplinära verksamhet omfattades dock inte av arbetsgruppens förslag.

1.4.2 Kommissionen mot ekonomisk

brottslighet

Under år 1982 tillsatte regeringen särskild kommission mot ekono-

en misk brottslighet. Det överordnade syftet med kommissionens arbete var att föreslå lämpliga åtgärder inom för enhetlig och

ramen en samordnad strategi SOU 1984:15 s. 9.

Inledning 37

Kommissionen under åren 1982-1984 ett stort antal betänavgav kanden, promemorior, skrivelser och rapporter. Ett kommissionens förslag gällde införande av regler som skulle av förhindra oseriös juridisk och ekonomisk rådgivning SOU 1983:41. Bakgrunden till kommissionens förslag i denna del var att sådan rådgivning enligt många vittnesmål från bl.a. Skattemyndigheten polis, kronofogdar och fackliga organisationer ofta var en förutsättning för kvalificerad ekonomisk brottslighet. Kommissionens förslag ledde så småningom till lag, lagen 1985:354 om förbud mot yrkesmässig en ny rådgivning i vissa fall, trädde i kraft den 1 juli 1985. Lagen m.m. som

gäller yrkesmässig rådgivningsverksamhet i juridiska eller ekonomiska

angelägenheter. I lagen finns dels ansvarsbestämmelse om vårdslös en rådgivning, dels förbudsbestämmelse, enligt vilken person som i en en rådgivningsverksamhet gjort sig skyldig till brott kan åläggas förbud att utöva sådan verksamhet under en tid av högst fem år. Lagen har sedan ikraftträdandet tillämpats endast vid ett tillfälle gentemot advokat, och då endast partiellt advokaten meddelades förbud att utöva rådgivningsverksamhet inför och vid företagsköp, se Stockholms tingsrätts dom i mål B 6088-94. De föreslagna bestämmelserna i rådgivningslagen avsåg enligt kommissionen inte i första hand att träffa advokater och kvalificerade revisorer redan stod under särskild tillsyn. Lagen tog i stället sikte som övriga juridiska och ekonomiska rådgivare som inte stod under samhällelig tillsyn SOU 1983:41 s. 86.

1 .4.3 Kommunalföretagskommitténs

slutbetänkande

Under år 1978 bemyndigade regeringen dåvarande chefen för Kommundepartementet att tillkalla en kommitté att utreda frågor om kommunala företag Kommittén, antog namnet Kommunalförem.m. som tagskommittén, föreslog i sitt slutbetänkande Handlingsoffentlighet utanför myndighetsområdet följande när det gäller tillämpning av offentlighetsprincipen hos advokatsamfundet SOU 1983:61 s. 169 :

Starka skäl talar för att handlingarna redan hos samfundet skall vara allmänna och underkastade samma offentlighet som gäller i senare led. Kommittén förordar en sådan ordning. Behovet av sekretess för uppgifter i ärendena får tillgodoses genom att de sekretessbestämmelser i 9 kap. 12 § SekrL som nu är att tillämpa hos JK och HD ges vidgad användning och blir tillämpliga även hos advokatsamfundet.

38 Inledning

Kommunalföretagskommittén föreslog att man skulle skapa en ny lag om allmänna handlingars offentlighet hos andra organ än myndigheter samt att man genom en uppräkning av olika organ i en bilaga till denna lag skulle ange vilka organ samt vilken verksamhet som omfattades av lagen. Beträffande Sveriges advokatsamfund föreslogs att en handling skulle anses som allmän, om den förvarades hos samfundet samt hörde till ett ärende om inträde i samfundet, om discplinärt ingripande mot en advokat eller om uteslutning ur samfundet.

Departementschefen tillstyrkte inte kommitténs ovannämnda förslag och anförde i denna del bl.a. följande prop. 1986/87: 151 s. 155 f.:

I likhet med kommittén anser jag mycket tala för att handlingar som rör in-

träde i eller uteslutning ur advokatsamfundet eller som rör dess disciplinära

verksamhet bör vara underkastade den insyn som offentlighetsprincipen in-

nebär. Samfundet har emellertid motsatt sig kommitténs förslag. De skäl

som samfundet har åberopat är visserligen beaktansvärda knappast

men

starkare än de som i regel kan anföras mot en tillämpning av offentlighets-

principen. Ä andra sidan hyser jag ändå tvekan inför tanken förorda

att

kommitténs förslag. De regler som f.n. ger sekretess hos JK och Högsta

domstolen och som det skulle ligga närmast till hands att göra tillämpliga

också hos samfundet, om offentlighetsprincipen skall gälla där, knap-

ger

past ett tillräckligt skydd för uppgifter om advokater. En längre gående sek-

retess skulle därför vara motiverad. Den skulle emellertid minska värdet av

en utvidgning av offentlighetsprincipen. Vidare finns det under alla förhål-

landen en risk för att det underlag som disciplinnämnden skulle ha tillgång

till i sina ärenden skulle bli sämre.

En minskad effektivitet i samfundets tillsyn över advokatkåren skulle i

så fall bli följden. Detta vore en mycket olycklig effekt. Min samlade be-

dömning blir därför att jag inte vill tillstyrka kommitténs förslag i denna

del.

1.4.4 Frågans i behandling riksdagen

I slutet av 1970-talet begärde Curt Boström s i motion

en 1977/78:9839 att en översyn skulle ske reglerna advokatverk-

av om samhet. Motionären framhöll att reglerna om god advokatsed hade tillkommit i en tid med ett helt annat och fastare värdesystem än dagens. I anslutning till uttalanden i den allmänna debatten rörande den organiserade och ekonomiska brottsligheten gjordes i motionen gällande att, också inom advokatkåren, meningarna delade vad kunde

var om som

9 Samtliga i detta avsnitt nämnda motioner har väckts av enskild ledamot. Ingen av dem är s.k. partimotion.

krävas av en advokat i dagens samhälle. Enligt motionären ledde me-

ningsskiljaktighetema till svårigheter för advokatsamfundets styrelse

att driva enhetlig linje. Vidare anförde motionären att beslut om att

en vägra någon inträde i eller uteslutning ur advokatsamfundet efter överklagande ofta undanröjdes av Högsta domstolen. Mot bl.a. denna bakgrund fanns det enligt motionären all anledning att se över reglerna om god advokatsed. En översyn borde utgå från att advokaterna skall kun-

självständigt och kraftfullt men inte förutsätta att de därför na agera absolut måste vara fria yrkesutövare. Det kunde enligt motionären vara lämpligt att skilja mellan olika slags advokatverksarnhet och ställa olika krav beroende på om vederbörande ägnar sig farniljerätt, förrnögenhetsrätt, Skatterätt, Straffrätt etc. Vidare borde beaktas de problem

föranleds av att personer utanför advokatsamfundet bedriver adsom vokatverksarnhet och över vilka man inte har någon kontroll. En fråga som enligt motionären särskilt borde övervägas var tillsättande av företrädare för det allmänna i advokatsarnfundets disciplinnärnnd och i andra samfundsorgan.

I en motion 1977/7821462 av Bernt Ekinge fp och Eric Enlund fp hemställdes att de disciplinära påföljdema och formerna för handläggning av disciplinärenden skulle ses över.

I motionen påtalades att det rådde en stor spännvid mellan de olika åtgärder erinran, varning och uteslutning ur samfundet som kunde komma i fråga vid disciplinärt ingripande advokat. Å sidan

mot ena behövde enligt motionärerna en erinran eller varning i sig inte innebära några nackdelar för advokaten, och det kunde förekomma att en advokat tilldelats flera varningar innan han blev utesluten. Å andra sidan var, enligt motionärerna, en uteslutning en mycket ingripande åtgärd som kunde bli helt ruinerande för advokaten. Mot denna bakgrund efterlyste motionärerna möjlighet att meddela även annan påföljd som var mer ingripande än erinran och varning men inte så ingripande som uteslutning, t.ex. suspension eller disciplinbot. Motionärerna ifrågasatte också om den dåvarande ordningen för handläggning av disciplinärenden inom advokatsamfundet var acceptabel. På längre sikt borde enligt motionärerna handläggningen frigöras från samfundet och föras över till statlig myndighet.

Justitieutskottet inhämtade yttranden över motionerna från Högsta domstolen, Justitiekanslern, Riksåklagaren, Sveriges advokatsamfund och Sveriges domareförbund. Samtliga remissinstanser intog en övervägande negativ ställning till motionsyrkandena.

Justitieutskottet uttalade bl.a. följ ande med anledning av motionerna bet. JuU l978/79:6 s. 16:

Motionsspörsmålen rör grundläggande principer för advokat-verksamheten. När det gäller önskemålen om ökad kontroll och insyn i advokatsamfundets

verksamhet från det allmännas sida vill utskottet, liksom tidigare då spörs-

målet prövats, framhålla att den nuvarande regleringen innefattar betydande

inslag av sådan offentlig kontroll och insyn som efterlyses i motionerna.

Regleringen erbjuder, såsom uttalats under remissbehandlingen av motio-

nerna, goda garantier inte bara för intressen som är förknippade med advo-

katyrkets utövande. Som utskottet konstaterat tidigare är regleringen också

ett resultat av en omsorgsfull avvägning mellan å ena sidan önskemålet att

tillgodose dessa allmänna och enskilda intressen och å andra sidan önske-

målet att upprätthålla principen att advokatverksamheten utgör en fri yrkes-

utövning. Med hänsyn till angelägenheten av att denna princip inte rubbas

kan enligt utskottets mening rent generellt sägas att det måste fordras skäl

av särskild styrka för att en ändring av den nuvarande ordningen skall över-

vagas.

Med hänsyn till det översynsarbete som då bedrevs dels inom samfundet, dels av Brottsförebyggande rådet, saknades det enligt utskottets mening anledning att vidta någon åtgärd från riksdagens sida bet. JuU 1978/79:6 s. 16 f..

I en annan motion 1980/8121178 hemställde Eric Enlund fp och Bernt Ekinge fp att riksdagen skulle ställa sig bakom Brottsförebyggande rådets rekommendation till advokatsamfundet om komplettering

de vägledande reglerna BRÅ PM 1979:8; detta avsnitt 1.4.1 av se ang. ovan.

Stig Gustafsson m.fl.° anförde i motion 1981/82:95 det

en att var synnerligen angeläget att disciplinnämndens sammansättning ändrades för att allmänhetens och myndigheternas tilltro till advokatemas yrkesutövning skulle bestå. Man hänvisade till inträffade händelser och den allmänna diskussion som förts med anledning av vissa advokaters påstådda medverkan i form av rådgivning och vägledning i den organiserade och ekonomiska brottsligheten. I motionen uppgavs att det kunde rnisstänkas att ledamöterna i disciplinnärrmden inte ingrep med tillräcklig kraft mot kolleger som åsidosatt sina skyldigheter som advokater. Nämndens avgöranden hade enligt motionärerna inte sällan etiska bedömningar där det kunde vara av särskilt värde att lekmannasynpunkter fördes fram. Enligt motionärerna borde vidare majoriteten av nämndens ledamöter vara samhällsrepresentanter och som ordförande ha en högt kvalificerad domare. Ordföranden och samhällsrepresentantema borde utses av regeringen. Bestämmelserna om lekmannamed-

m Övriga motionärer Lisa Mattsson, Anita Gradin, Sivert Andersson och Oskar

var Lindkvist, samtliga s.

Inledning 41

verkan borde finnas i lag. Motionärerna ansåg däremot inte att det var nödvändigt att inrätta någon från samfundet fristående disciplinnärnnd.

Vidare ansåg motionärerna att det fanns ett starkt behov av informationsutbyte mellan myndigheter och samfundet motionen s. 9, och att det låg i både samhällets och samfundets intresse att det var väl sörjt för att missförhållanden inom advokatkåren ett så tidigt stadium som möjligt kunde upptäckas och beivras. Motionärerna föreslog därför att en författningsbestämmelse om sådant informationsutbyte skulle införas.

Frågan om handläggningen av disciplinärenden mot advokater togs också i motion Lars Werner m.fl. mot. l98l/82:136. Det

upp en av skedde från liknande utgångspunkter som i Stig Gustafssons m.fl. motion 1981/82:95. Motionärerna efterlyste en särskild, från advokatsamfundet fristående ansvarsnämnd, vars ledamöter skulle utses av regeringen. Av ledamöterna borde en utses efter förslag av samfundet, en efter förslag av LO, en efter förslag av TCO och en efter förslag av SACO/SR. Fyra ledamöter borde utses bland personer som kunde anses särskilt företräda allmänhetens intressen. Ordföran erfa-

den borde vara ren i domarvärv. Målsättningen med att inrätta en fristående nämnd var enligt motionärerna att förhindra advokaters medverkan och deltagande i ekonomisk och organiserad brottslighet.

Justitieutskottet. delade den uppfattning som framförts av Brottsförebyggande rådets arbetsgrupp se avsnitt 4.1.1 ovan samt departementschefen se prop. 1981/82:57 s. 10, nämligen att ansvaret för utformningen av de vägledande reglerna om god advokatsed borde vila på advokatsamfundet. Utskottet ställde sig även bakom de uttalanden som departementschefen gjort i propositionen i denna del. Med bl.a. dessa uttalanden avslog Justitieutskottet bifall till motionerna 1178 och 95.

Justitieutskottet avslog även motion 136 och uttalade bl.a. följande bet. JuU 1981/82:34 s. 9:

Utskottet vill för sin del till en början uttala uppfattningen att det är av vikt

att advokatkåren har allmänhetens förtroende och att detta talar för att det

allmänna bör ha insyn i den disciplinära verksamheten. Utskottet anser vi-

dare liksom departementschefen att denna insyn bör åstadkommas genom

att lekmän bereds plats i det organ som handlägger disciplinfrågoma.

När det gäller antalet lekmän i detta organ bör enligt utskottets mening

slås fast att det inte har framkommit omständigheter som ger anledning till

kritik mot samfundets sätt att utöva den disciplinära verksamheten. Här-

vidlag kan pekas BRÅ:s arbetsgrupp funnit samfundets disciplinä-

att att

Övriga motionärer var Eivor Marklund, Nils Bemdtson, Eva Hjelmström, C-H Hermansson, Bertil Måbrink och Tommy Franzén, samtliga v.

42 Inledning

ra praxis visar att samfundet inte har tvekat att fram med stränghet mot

missförhållanden som riktat sig mot det allmänna. Den ändring av nuvaran-

de ordning som utskottet ansluter sig till motiveras således inte av ett behov

av skärpt kontroll utan främst av de skäl till insyn som nyss berörts. Mo-

tionskravet att majoriteten av ledamöterna i det disciplinära organet skall

vara samhällsrepresentanter framstår mot denna bakgrund som mindre väl

underbyggt. Härtill kommer enligt utskottets mening att det är angeläget att

upprätthålla principen att advokatverksamheten utgör en fri yrkesutövning; ett tillgodoseende av motionskravet skulle kunna rubba denna princip jfr.

JuU 1978/79:6 s.16. Med det anförda instämmer utskottet i departe-

mentschefens uttalande att frågan lämpligen bör lösas så att regeringen får

utse två av ledamöterna. Vad utskottet anfört utgör också skäl för att den

nuvarande ordningen med en disciplinnämnd som ett fristående organ inom

samfundet bör bestå.

Vad slutligen gäller önskemålet i motion 95 att bestämmelserna om

lekmannamedverkan bör ges i lag och inte som hittills i Samfundets stadgar

ansluter sig utskottet till departementschefens uppfattning att det saknas

anledning att göra avsteg från den nuvarande ordningen. En ändring här-

vidlag skulle lätt kunna leda till uppfattningen att statsmakterna anlagt en

ny syn på advokatväsendets ställning i samhället, något som det här inte

är fråga om.

De socialdemokratiska ledamöterna reserverade sig mot uttalandet och ville bl.a. föreslå att majoriteten disciplinnärrmdens sammansättning

av borde förändras så sätt att majoriteten av ledamöterna skulle vara samhällsrepresentanter samt att som ordförande skulle utses en högt kvalificerad domare.

Stig Gustafsson mfl. förespråkade på i motion

nytt en 1989/90:Ju722 en förändrad sammansättning av disciplinnämnden. Motionärerna ansåg att majoriteten av ledamöterna skulle vara offentliga representanter samt att som ordförande skulle utses högt kvali-

en ficerad domare. Man hänvisade till rubriker i pressen som "Kändisadvokat smugglar brev ur häktet, Advokaten skrev själv testamentet", Advokat åsidosätter sina plikter som bouppteckningsförrättare etc. Man framhöll att det stora flertalet advokater följer gällande regler och iakttar god advokatsed men att allmänheten har anledning att ställa mycket höga krav utövare av advokatyrket grund av den centrala ställning som advokaterna har inom rättssystemet och det förhållandet att deras betydelse senare år hade stärkts i olika

avseenden, bl.a. på rättshjälpsomrâdet och vid konkursförvaltning. Motionä-

12Övriga motionärer Gertrud Sigurdsen och Oskar Lindkvist, samtliga s.

var

Inledning 43

hänvisade till den ordning för disciplinverksamhet införts i rerna som Danmark. Justitieutskottet ansåg att de skäl år 1982 åberopades mot den i som motion Ju722 föreslagna ordningen alltjämt hade giltighet. Utskottet avstyrkte därför bifall till motionen bet. 1989/90:JuU26 s. 12. I ytterligare motioner dels Stig Gustafsson m.fl., dels Kurt Ove av Johansson och Oskar Lindkvist s, återkom motionärerna med

s

yrkanden i den tidigare nämnda motion Ju722 mot. samma som 1990/9l:Ju7l7, 1991/92:Ju702, 1992/93:Ju701 samt 1993/94:Ju703. Motionärerna Karl Gustaf Sjödin mfl. hänvisade i en annan motion 1992/93:Ju720 bl.a. till artiklar i pressen med rubriker som Advokater tar allt betalt", "Goda råd dyra hos advokaten och mer Krav fri närrmd. Vad kostar advokaten.‘5 Motionärerna ansåg att advokatverksamheten måste bli föremål för insyn, att prövningen av advokatersättningar och andra frågor rör advokater inte borde som handhas advokaterna själva, samt att formerna för detta måste redas av ut. Justitieutskottet uttalade beträffande dessa motioner att det saknades anledning att göra någon annan bedömning än den som utskottet gjort år 1982 bet. 1981/82:JuU34, bet. 1990/91:JuU27 bet. 1991/92:Ju s. U19 11, bet. 1992/93:JuU26 23 samt bet. 1993/94:JuU20 s. 12. s. s. Utskottet avstyrkte således bifall till motionerna. I motion 1994/95:Ju70l hänvisade motionärerna Kurt en annan Ove Johansson s och Ulrica Messing s till en artikel i pressen SvD den 13 december 1994 angående advokat som ordnat ett lån en en misstänkt i större liga där advokaten själv försvarade en av ligaen medlemmama. I övrigt denna motion i stort sett likalydande med var Kurt Ove Johanssons tidigare motioner i frågan se ovan.- Justitieutskottets bet. 1995/96:JuU15 s. 5 behandling resulterade i rekommendation till regeringen att låta granska advokatsamfundets en disciplinverksamhet se avsnitt 1.1. Kurt Ove Johansson s återkom ytterligare en gång mot. 1996/96:Ju806 innan kommittén tillsattes och hemställde om ändringdisciplinnänmdens sammansättning. Han hemställde vidare att de ar av etiska reglerna skulle kompletteras med regel att en advokat, en om samtidigt han har rätt och skyldighet att lämna upplysning om som gällande lagstiftning och dess anda och mening, också skall avråda kli-

13Övriga motionärer Arne Andersson och Oskar Lindkvist, samtliga s. var 1‘ Övriga motionärer Ulf Eriksson, John Bouvin, Arne Jansson, Richard var Ulfvengren och Harriet Colliander, samtliga nyd. s Införda i DN 2 maj, 4 respektive 24 1992. Se dessa avsnitt i mars mars mera om 1.4.6.

enter från att begå handlingar som strider mot lagens anda, samt att inforrnationsutbytet mellan myndigheter och samfundet borde utökas. I motionen anfördes bl.a. följande:

Det har nyligen konstaterats att advokater medverkat i s.k. penningtvätt. Det är inget nytt att vissa advokater medverkar i oetiska förfaranden och misstänkt brottslighet. Endast sällan utesluts sådana advokater ur Advokatsamfundet. Mot bakgrund av att titeln "advokat" är auktoriserad av samhället och ingår i rättssystemet intar advokaterna en särställning och särskilt höga krav kan ställas på deras yrkesutövning. Det kan därför inte accepteras att medlemmar av en av samhället detta sätt skyddad yrkesgrupp vid

uppenbara övertramp skall få behålla och använda sig advokattiteln. Sam-

av fundet har också regler om god advokatsed som brukar åberopas till stöd för uppfattningen att allt står väl till. Men det är anmärkningsvärt att förhållandet till det allmänna inte fått någon framträdande plats i reglerna. Det är en brist som bör rättas till. En fråga som uppmärksammats sistone är informationsutbytet mellan myndigheter och samfundet. Det borde ligga i både samhällets och Samfundets intresse att det är väl sörjt för att missförhållanden inom advokatkåren ett så tidigt stadium som möjligt upptäcks och beivras. Det nuvarande systemet med först styrelsens och sedan disciplinnämndens verksamhet har i princip oförändrat varit i kraft sedan 1948. Det säger sig självt att ett snart SO-årigt kontrollsystem för en kår som i dag har att verka under helt andra samhällsförhållanden än under 1940-talet är moget för en ordentlig revision. Till detta kommer att antalet advokater

under denna tid ökat avsevärt.

1.4.5 Advokatsamfundets

egna utredningar

Disciplinkommitténs betänkande år 1981

Advokatsamfundets styrelse beslutade under år 1976 att tillsätta

en kommitté Disciplinkommittén med uppdrag över samfundets

att se

disciplinförfarande och de disciplinära påföljdema.

Disciplinkornmittén föreslog i sitt betänkande införandet straff-

av avgift som särskild disciplinpåföljd, avsedd att förstärka varningspåföljden. Straffavgiften skulle vara lägst l 000 och högst 15 000 kronor. Disciplinkommittén föreslog vidare att regeringen skulle utse två ledamöter i disciplinnämnden. Vid utredning i disciplinärenden borde

man enligt kommittén i större utsträckning än vad dittills varit brukligt

som låta kansliet införskaffa upplysningar betydelse för sakens bedöm-

av ning, förelägga vederbörande advokat att förete sin akt i ärendet, samt

utse åklagare i disciplinärendet jämlikt 40 § i samfundets stadgar.

Kommittén ansåg vidare att disciplinnämnden borde möjlighet att

ges

Inledning 45

försvarare för advokat granskades i ett disciplinärende när utse en som behov förelåg. Ökad information borde advokatsamfundets disges om ciplinära verksamhet, och stadgarna borde ändras så att disciplinbeslut hade principiell betydelse eller eljest allmänt intresse skulle som var av offentliggöras.

De disciplinkommittén föreslagna ändringarna genomfördes i

av olika omgångar under åren 1981-1982.

Kommittén för översyn advokatsamfundets disciplinfcbrfarande år av I 994

Under hösten år 1991 utsåg advokatsamfundets styrelse en ny kommitté för översyn av samfundets disciplinförfarande. Kommittén gjorde bedömningen att alldeles övervägande skäl talade för handläggningen disciplinärenden skulle koncentreras till enatt av bart disciplinnämnden och inte som tidigare, delvis handläggas av styrelsen. Kommittén föreslog vidare att man skulle inrätta prövningsavdelningar med vardera tre ledamöter. Kommittén fann att övertygande skäl talade för att muntlig förhandling inför nämnden borde utformas enligt kontradiktorisk en mera modell hittills varit fallet. Företrädesvis borde sådan muntlig än som förhandling hållas, när uteslutning kunde komma i fråga. Enligt kommittén borde i sådana ärenden särskild utanför nämnden stående en advokat utses till åklagare i syfte att möjliggöra en obunden prövning från nämndens sida. Rätten till biträde på samfundets bekostnad skulle enligt kommittén begränsas till sådana fall där den allvarligaste påföljden kunde ifrågakomma. Vidare föreslogs införande av en preskriptionsregel som begränsades till sin verkan på så sätt att samfundet alltid har rätt att pröva ett disciplinärende oavsett att preskriptionsfristen löpt ut när anmälan görs, att samfundet inte gentemot anmälaren har skyldighet att men pröva saken, anmälan inkommer efter preskriptionstidens utgång. om Kommittén föreslog också att rätten att utta straffavgift jämte annan disciplinär påföljd skulle utsträckas även till påföljden erinran. Vidare föreslogs att maxirnibeloppet för straffavgiften skulle bestämmas till 100 000 kronor. Man övervägde frågan höjning straffavgiftens maximiom en av gräns borde medföra att särskild klagorätt infördes, när den beslutade straffavgiften översteg visst belopp. Kommittén beslutade emellertid att inte lägga fram något sådant förslag med hänsyn till den möjlighet som

finns enligt 50 § andra stycket i stadgarna, att hos styrelsen begära eftergift helt eller delvis av en beslutad straffavgift.

Kommittén förordade att ett offentliggörande alltid får ske på-

om följd beslutats och att en kortfattad redogörelse för vad som väsentligen varit skälet till beslutet samtidigt skulle lämnas.

Genom lagändringar som trädde i kraft den 1 juli 1997 har ansvarsfördelningen mellan Samfundets styrelse och disciplinnämnden uttryckligen angetts i samfundets stadgar, den maximala straffavgiften höjts från 15 000 kr till 50 000 kr och disciplinnänmden fått möjlighet att i de fall en erinran inte är påkallad göra ett uttalande om att ett visst förfarande är felaktigt eller olämpligt.

1.4.6 Kritiken i massmedia

När det gäller kritiken i massmedia återfinner i dagspressen ett

man par artiklar av Stig Gustafsson DN den 4 1995 och SvD den 26 feb-

mars ruari 1996. I artiklarna upprepas den kritik och de förslag till åtgärder som återfinns i hans motioner. Kritiken riktar sig sålunda huvudsakligen mot att advokater skulle ha medverkat i brottslig verksamhet, främst vanlig ekonomisk brottslighet skattebedrägerier och andra

ekonomiska oegentligheter, också t.ex. narkotikaaffärer. Av artik-

men larna framgår emellertid inte närmare i vilken omfattning detta skulle ha skett eller hur den påstådda medverkan gått till. Enligt Stig Gustafsson skulle man kunna komma tillrätta med dessa problem dels

genom att komplettera bestämmelsen god advokatsed med regel att

om en om en advokat också skall avråda klienter från att begå handlingar

som strider mot lagens anda, dels genom att införa bestämmelse att

en om majoriteten i disciplinnämnden bör vara samhällsrepresentanter enligt den danska modellen.

Enligt Stig Gustafsson ligger i botten hans erfaren-

av engagemang heterna från Brottsförebyggande rådets granskning BRÅ PM 1979:8 och regeringens kommission mot ekonomisk brottslighet SOU 1984: 15. Stig Gustafsson har vidare uppgett att han fått och får mottaga brev och samtal från såväl enskilda sig lu-

personer som anser vara rade eller på annat sätt misshandlade någon advokat från advo-

av som kater som själva är missnöjda med tingens ordning.

Advokatsamfundets dåvarande ordförande Sven Unger tillbakavisade Stig Gustafssons kritik i en artikel i samfundets tidskrift Advokaten nr 2/1995. Sven Unger framhöll i artikeln att det finns flera

goda skäl för att advokaterna själva skall bedriva disciplinverksamheten. Han hänvisade härvid bl.a. till att advokater är underkastade

samma regler som gäller alla yrkesutövare och andra medborgare, både vad

Inledning 47

gäller straff och skadestånd och annat, och lyder under samma domstolar att advokaterna har ytterligare regler att följa, de yrkesetisosv., ka reglerna, vilka advokaterna eget initiativ skapat och utvecklat det är och har alltid varit ett egenintresse för advokatkåren att samt att disciplinverksamheten bedrivs korrekt och effektivt. Advokaten Staffan Michelsen, som var en av ledamöterna i advokatsamfundets kommitté för översyn disciplinförfarandet år 1994, av har i ett särskilt yttrande till kommitténs betänkande anfört, att när det gäller uteslutning ledamot, avgörandet borde hänskjutas till en från av samfundet fristående domstol. Som skäl för detta angav han att man aldrig kan bortse från jävsproblematiken när kolleger och konkurrenter skall fatta beslut i så avgörande frågor. Under den debatt som uppstod i anslutning till kommitténs utredning anförde advokaten Nils Högström, då styrelseledamot i JUSEK:s advokatsektion, i en artikel i Advokaten 3/96 att samfundet skulle vinna i legitimitet om ordföranden inne-

nr

hade eller hade innehaft chefsdomarställning. Nils Högström framförde med avseende frågan offentlighet hos samfundet, att det vore om bättre att uppgifter som är offentliga hos någon d.v.s. JK är det även hos primärkällan med hänsyn till de möjligheter till kompletterande information som man kan ge. Byråchefen Håkan Lavén hos Justitiekanslern föreslog i artikel i en Svenska Dagbladet den 21 december 1995, att offentlighetsprincipen borde göras tillämplig den disciplinära verksamheten och menade att sådan åtgärd skulle säkra insynen i verksamheten och därmed också en skapa förutsättningar för bättre information till berörda intressenter. en Dagens Nyheter hade under år 1992 en artikelserie om advokater och advokatarvoden DN den 4 och 24 samt den 2 maj 1992. mars Tidningen fick med anledning av artikelserien ta emot många samtal, samtliga anonyma, från konsumenter som var missnöjda med handläggningen ärenden rörande advokatarvodet och i flera fall även med av advokatsamfundets agerande då de fört ärendet dit. Konsumenter som ringde till tidningen föreslog att man skulle inrätta en ansvarsnämnd som står fri och utan bindningar till advokatsamfundet.

48 Inledning SOU l999:31

1.5 av advokatväsendet i

Regleringen några

andra länder

l 1 Danmark

. Det finns omkring 3 900 advokater i Danmark. Advokater förordnas efter ansökan därom av justitieministem. Den som fått avslag sin ansökan kan överklaga justitieministems beslut hos landsretten. Fastställer landsretten beslutet får sökanden vänta två år innan nästa prövning kan ske.

Advokater har ensamrätt till titeln advokat och skall vara medlemmar av det danska advokatsamfundet. Advokater har också ensamrätt att föra talan vid domstol, dvs. man har ett advokatmonopol. En förutsättning för att bli advokat är att vederbörande, förutom juristexamen och tre års praktik, har genomgått särskild teoretisk utbildning under

en 36 dagar och avlagt examen.

Advokatsamfundet utarbetat regler för advokatemas plikter

m.m. Dessa regler skall godkännas av justitieministem.

Styrelsen för advokatsamfundet, advokatrådet, utövar tillsyn över advokaterna. Under advokatrådet finns regionala styrelser, kretsstyrelser. Finner advokatrådet att en advokat inte har handlat i överensstämmelse med advokatpliktema, kan rådet instämma vederbörande inför advokatnärrmden advokatnaevnet. Denna nämnd behandlar dels klagomål över kretsstyrelsernas avgöranden i arvodesfrågor, dels

som första instans klagomål över advokaters handlingssätt. Advokatrådet har skyldighet att orientera advokaterna principiella avgöranden

om och om advokatnärnndens avgöranden rörande god advokatsed.

Advokatnämnden

Advokatnärnnden administreras advokatsamfundet, även ställer

av som ett sekretariat till förfogande. Från år 1995 har brutit ut detta sek-

man retariat från samfundet i övrigt så sätt att personalen enbart utför arbetsuppgifter nämnden. Från år 1996 har nämndens självständiga status ytterligare markerats genom eget brevpapper

Advokatnänmden har utarbetat vägledning för handläggning

en av klagomål advokater. Denna innehåller upplysningar hur går

om man tillväga när man vill klaga på en advokat. Advokatnärnnden tillhandhåller vidare två formulär, ett för disciplinärenden och ett för arvodesärenden, att fyllas i av den klagande.

Ordföranden och tvâ vice ordförande i nämnden skall samtliga

vara domare. De utses Höjesterets president. Därutöver består nämnden

av

Inledning 49

15 ledamöter. Av dessa utses inte får vara advokater, av av sex, som justitieministem. efter förslag från de större arbetsmarknads- De utses och konsumentorganisationema. De återstående nio väljs av advokatsamfundet bland advokater, inte är medlemmar av advokatrådet. som Ordföranden är enligt praxis höjesteretsdommer och viceordföranen dena landsdommer respektive byretsdommer. Alla ledamöter väljs för fyra år gången. Vid behandling ett advokatärende skall eller flera ordförande av en deltaga. Vidare skall en eller flera ledamöter som utsetts av justitieministeriet samt ett antal advokater, motsvarar antalet deltagande som ordförande och övriga medlemmar tillsammans, deltaga, således lika många advokater icke-advokater. Nämnden kan arbeta avdelsom ningar och varje avdelning består av sex ledamöter. Saker principiell karaktär skall såvitt möjligt behandlas av hela av nämnden. Detsamma gäller saker, "hvor der kan opstå spörsmål om att frakende advokat retten til at udöve advokatvirksomhed eller retten en til at udföre af naermere angivet karakter eller om at ophaeve en sager frakendelse". Nämnden är beslutsför när minst 10 ledamöter är närvarande. En avdelning ledamöter är beslutsför när minst fyra är närvarande. om sex Nämndens möten är i princip inte offentliga men kan i vissa fall vadet. Den berörde advokaten kan i ett disciplinärende kräva att förra handlingen skall offentlig i den omfattning det kan ske utan att vara någon onödigt kränks. Nämndens avgöranden skall sändas till den berörde advokaten, advokatrådet och justitieministeriet. I vissa fall kan nämnden offentliggöbeslutet med angivande av den berörde advokatens nanm. Om en ra advokat fråntas rätten att utöva advokatverksamhet skall beslutet offentliggöras med angivande advokatens adress och den tid av namn, beslutet skall gälla. I övrigt, d.v.s. utan angivande av nanm, kan nämnden alltid besluta att offentliggöra ett avgörande i ett disciplinärende. Denna möjlighet har använts med stor försiktighet.

Handläggning av disciplinärenden

Finner advokatnämnden att en advokat har åsidosatt sina plikter kan nämnden tilldela advokaten varning advarsel eller tillrättavisning en irettesaettelse eller ålägga advokaten böter till 200 000 danska upp kr. Nämnden kan vid vite ålägga en advokat att uppfylla en förpliktelse. Nämnden kan vidare, det bedöms nödvändigt, frånta advokat ett om en ärende och låta advokat, som godkänts av klienten, slutföra det. annan

50 Inledning

Har advokat gjort sig skyldig till grov eller upprepad överträdelse

en

sina plikter advokat, och de påvisade förhållandena anledav som ger ning anta att advokaten inte i framtiden kommer att utöva advokatverksamhet ett försvarbart sätt, kan advokatnänmden frånta advokaten rätten att utföra uppdrag eller förrättningar av närmare angiven karaktär eller rätten att utöva advokatverksamhet. Förbudet kan omfatta en tidsperiod från 6 månader till 5 år eller tills vidare.

Klagomål i disciplinärenden skall ges in till advokatnämnden inom tre månader efter det att klaganden fått kännedom om det förhållande som klagomålet gäller. Denna tremånadersfrist gäller även för advokatrådet. Nämnden kan dock behandla även senare inkomna klagomål om det befinnes rimeligt begrundet. Det som skall vara "rimeligt begrundet är inte klagomålet i sak utan fristöverträdandet. Möjligheten att ta upp ett för sent inkommet klagomål används dock sällan av nämnden.

Nämnden kan avvisa klagomål, dels från den som inte berörs av saken, dels sådana som är uppenbart ogrundade.

Kretsstyrelsema förbereder disciplinärendena så sätt att de efter skriftväxling avger ett yttrande till nämnden, vilket är internt och vägledande för denna. Yttrandet är inte offentligt för parterna medan handläggningen av ärendet pågår i nämnden. Efter det att ärendet avgjorts har parterna på begäran möjlighet att få del kretsstyrelsens

av yttrande.

Beslut av nämnden kan av den berörde advokaten överklagas till landsretten, som kan stadfästa, upphäva eller ändra avgörandet. Däremot har en anmälare inte rätt att överklaga nämndens beslut. Landsrettens beslut kan överklagas till Höjesteret.

Under år 1996 inkom 820 disciplinärenden till nämnden. 261 ärenden avvisades genom ordförandebeslut. 12 ärenden överklagades till landsretten. Inte i något fall fråntog nämnden advokat rätten att utöva advokatverksamhet. 443 ärenden behandlades av nämnden. Den typiska sanktionen är böter, 2 500-000 kr, men någon gång högre 10 000 kr.

Hälften av klagomålen korn från advokatens klient, 20 procent från motparten, 11 procent från motpartens advokat, 5 procent från tredjeman, 8 procent från annan advokat och 3 procent från advokatrådet.

Norge

Det finns för närvarande cirka 3 600 praktiserande advokater i Norge. En del av dessa är medlemmar i Den Norske Advokaçforening. Medlemskapet är frivilligt och det finns inte något krav på skall

att man vara medlem i föreningen för att få använda advokattiteln. För att be-

Inledning 51

driva advokatverksamhet krävs emellertid tillstånd. Sådant utfärdas av Tilsynsrådet advokatvirksomhet, också auktoriserar advokat-

for som

och utför kontroll advokaters verksamhet. Råfullmäktige löpande av det är ett fristående och oavhängigt organ. De flesta avgöranden Tilsynsrådet kan överklagas till Advokatbeav

villingsnemnden.

Klagomål advokater behandlas central och fristående Diav en Klagomål medlemmar i Advokatforeningen skall

siplinaernemnd.

dock först behandlas av föreningens regionala disiplinaerutvalg. För få tillåtelse advokat vid Höjesterett måste vederböatt att vara rande förutom advokattillstånd ha viss i domstolloven närmare angiven praktisk erfarenhet samt skall vidare ha avlagt ett prov inför Höjeste-

rett.

De olika nämndernas sammansättning

Tilsynsrådet for advokatvirksomhet består tre ledamöter. Ordföranav den skall advokat. En ledamot skall staten auktoriserad vara vara av revisor. Ledamöterna utnämns kungen för period två år. av en om Disiplinaememnden består fem ledamöter. Ordföranden skall vaav domare och två ledamöterna advokater. Två ledamöterna skall ra av av varken domare eller advokater, bör vara jurister. När det gälvara men ler utseende advokatledamötema inhämtas förslag från Den Norske av Advokatforening. Advokatbevillingsnemnden består av tre ledamöter; en domare samt ordförandena i Tilsynsrådet och Disiplinaememnden. Medlemmarna Advokatbevillingsnemnden och Disiplinaerav nerrmden utnämns kungen i statsrådet för period två år. De av en om två nämnderna är fria och oavhängiga organ.

Advokattillstånd Advokatbevillning

Ärenden advokattillstånd behandlas och avgörs Tilsynsrådet for om av advokatvirksomhet. erhålla advokattillstånd krävs juridisk ämbetsexamen och två För att års praktik advokatfullmäktig, domarñillmäktig, polisfullmäktig, som allmän åklagare eller universitetslärare i rättsvetenskap. Det ställs vidakrav på processerfarenhet samt genomgången advokatkurs. Hederlig re vandel skall dokumenteras genom intyg från lokal polismyndighet.

Tilsynsrådets beslut att inte bevilja en sökande advokattillstånd kan överklagas till Advokatbevillingsnemnden, är sista instans i ett som sådant ärende. Advokatbevillingsnemnden kan återkalla ett advokattillstånd. Grund för återkallelse kan vara brott mot plikter i domstolloven eller underlåtelse att på anmodan något av kontrollorganen tillfredsstäl- - av - ge lande förklaring advokatverksamheten. Advokattillståndet kan vidaom re återkallas när en advokat gjort sig skyldig till någonting gör hosom nom olämplig eller ovärdig att driva advokatverksamhet. I de fall Advokatbevillingsnemnden finner att återkallelse inte skall ske, kan nämnden i stället meddela vederbörande advokat tillrättavisning eller varning. Advokatbevillingsnenmdens beslut om återkallelse advokattillav stånd kan prövas av domstol.

Auktorisation advokatjfitllmdktige

av

Tilsynsrådet for advokatvirksomhed handlägger även ärenden aukom

torisation av advokatfullmäktige.

Varje advokat som utövar advokatverksamhet har rätt att ha en auktoriserad fullmäktig kan träda i hans ställe i rättegång. Fullsom mäktigen skall ha juridisk ämbetsexamen samt kunna uppvisa intyg om

oförvitlighet från lokal polismyndighet. Det är principalen ansöker

som hos Tilsynsrådet att få kandidaten auktoriserad fullmäktig för om som sig. En fullmäktig kan auktoriseras för flera advokater och advokat en kan samtidigt ha flera fullmäktige, dock inte flera än att han kan följa upp dem på ett tillfredsställande sätt.

Handläggning av disciplinärenden

Klagomål advokater behandlas av en central och fristående nämnd,

Disiplinaememnden. Disiplinaememnden handlägger klagomål handlande i

som avser strid mot god advokatsed eller i övrigt i strid domstolloven. Nänmmot den handlägger även arvodesärenden. En advokat som har uppträtt i strid mot god advokatsed eller i övrigt mot domstolloven eller annan lag kan erhålla tillrättavisning en irettesettelse. I allvarligare fall kan vederbörande meddelas en varning advarsel. I de fall nämnden finner att advokat begärt för en ett högt arvode, kan nämnden fastställa vad är rimligt. Nänmden kan som vidare ålägga en advokat, mottagit ett för högt belopp, återbesom att

Inledning 53

tala det överskjutande beloppet. Finner nämnden att ett advokattillstånd bör återkallas hänskjuts ärendet till Advokatbevillingsnerrmden. Klagomål advokater är medlemmar i Den Norske Advokatsom forening skall först framläggas inför föreningens regionala disciplinaerutvalg. Avgöranden Advokatforeningens disciplinkommitté kan av därefter bringas inför Disiplinaememnden. För advokater som inte är medlemmar i föreningen framställs klagomålet direkt till Disiplinaernemnden såvida inte den berörde advokaten samtycker till att ärendet först behandlas Den Norske Advokatforenings regionale utvalg. av

Disiplinaememndens avgöranden kan inte överklagas.

Under perioden 1990-1996 återkallades cirka fem advokattillstånd årligen. År 1997 återkallades elva tillstånd, ett grund av varav straffbara förhållanden. Under år erhöll cirka 60 advokater tillsamma rättavisning eller vaming.

l Finland

Det finska advokatväsendet är i allt väsentligt organiserat som det svenska. Liksom i Sverige har man också en justitiekansler som utövar viss tillsyn. Den har avlagt juristexamen och har förvärvat erforderlig som som skicklighet och praktisk erfarenhet kan erhålla medlemskap i Finlands Advokatförbund. Dessutom krävs, enligt förbundets stadgar, att vederbörande avlagt en särskild advokatexamen. Titeln advokat får i Finland endast användas den som är medlem av i Finlands Advokatförbund. Tillsynen advokaterna ankommer i första hand och huvudsakliav på advokatförbundets Vid sidan av styrelsen finns det gen egna organ. disciplinnärrmd. Nämnden består dels advokater, dels två persoen av inte tillhör advokatkåren. Tillsyn utövas också av Justitiener som kanslern bevakare det allmännas intressen. Den enskilde kan som av vända sig antingen till advokatförbundet eller till Justitiekanslern om han att advokat har försummat sin plikt eller förfarit i strid anser en med god advokatsed. Det finns för närvarande l 370 advokater i Finland.

Inträdeskraven

Advokat är den i egenskap av medlem i Finlands allmänna advosom katförening Finlands Advokatförbund införts i advokatregistret. Advokatförbundets styrelse beslutar i ärenden om inträde i förbundet.

Som advokat får endast antas den är finsk medborgare eller

som medborgare i någon annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som har fyllt 25 år och som

l är känd för redbarhet samt i fråga om övriga egenskaper och lev-

nadssätt är lämplig att utöva advokatverksamhet, 2 har avlagt sådana kunskapsprov som medför behörighet till domar-

tjänst i Finland samt förvärvat den skicklighet krävs för utöv-

som

ande av advokatverksamhet och sådan praktisk erfarenhet före-

som

skrivs i advokatföreningens stadgar, samt 3 råder över sig och sin egendom.

Den sökande skall även avlägga en särskild i den ordning

examen som godkänts av justitieministeriet och som visar att han har tillräckliga kunskaper om de lagstadganden och anvisningar gäller i advokat-

som verksamhet samt vad som krävs för god advokatsed.

Den som uteslutits ur advokatföreningen kan, sedan tre år förflutit från uteslutningen, efter ansökan nytt medlem före-

antas som av ningen.

Tillsyns- och disciplinsystemet

Disciplinnämnden avgör och handlägger disciplinära ärenden. Beslut som gäller uteslutning av en medlem skall fastställas av styrelsen. Disciplinnämnden, som utses av advokatförbundets delegation, består

av en ordförande och åtta andra ledamöter. Två ledamöterna får inte

av tillhöra advokatkåren. Utlåtande från justitieministeriet deras

om lämplighet skall inhämtas före valet.

Disciplinära ärenden och övriga övervakningsärenden har särskilts från varandra.

Såsom disciplinära ärenden handläggs klagomål från advokatemas huvudmän samt yrkanden från Justitiekanslern och underrättelser från domstolarna. Disciplinära ärenden behandlas disciplinnärrmden. Öv-

av riga klagomål samt misstankar och fönnodanden att någon har åsi-

om dosatt sina förpliktelser advokat upptas till behandling i förbunds-

som styrelsen som övervakningsärenden. Som övervakningsärenden behandlas således även klagomål över motpartens ombud. Styrelsen kan antingen besluta att ett övervakningsärende inte skall föranleda någon åtgärd eller hänskjuta ärendet till disciplinnämnden.

Det disciplinära förfarandet slutförs även advokaten under tiden

om utträder ur advokatförbundet. Om advokaten befinnes ha åsidosatt sina plikter ges ett utlåtande vilken påföljd han hade varit förtjänt

om av.

Inledning 55

Om det konstateras advokat har åsidosatt sina plikter skall han

att en dömas till disciplinstraff. Dessa är anmärkning, varning, oflentlig varning och uteslutning förbundet.

ur

En advokat i sin verksamhet uppsåtligen gör orätt eller förfar

som ohederligt och därigenom gör sig skyldig till en grov förseelse, skall uteslutas förbundet. I de fall omständigheterna är förmildrande kan

ur han i stället tilldelas en vaming.

För lindrigare förseelser, t.ex. överträdelser av lag eller avtal, gärningar eller försummelser strider mot någon sedvanerättslig norm

som eller annat åsidosättande av pliktema, är påföljden varning eller anmärkning. Om omständigheterna är försvårande skall advokaten uteslutas ur förbundet.

Om det finns någon särskild orsak, kan det beslutas att en varning skall meddelas offentligt.

Om disciplinnänmden anser att en advokat, utan att han gjort sig skyldig till någon egentlig disciplinär förseelse, har förfarit inkorrekt, kan nämnden uppmärksamma advokaten det rätta förfarandet.

De allmänna åklagama skall, advokat står åtalad för ett brott

om en

är ägnat att inverka hans behörighet som advokat eller att sänka som aktningen för advokatkåren, underrätta Justitiekanslern om åtalet och domstolens avgörande. Åklagarna skall också till Justitiekanslern sända in kopior beslut att inte väcka åtal eller åtalseftergift som gäller

av om advokater.

År 1996 inkom från åklagama meddelanden till Justitiekanslern

tre

åtal riktade advokater. År 1995 inkom åtta sådana om som var mot meddelanden till Justitiekanslern.

Justitiekanslerns tillsyn över advokaterna

Justitiekanslern övervakar att advokaterna fullgör sina förpliktelser som advokater. Han kan inte ålägga disciplinstraff, men det anses att han i samband med beslut i ärende om klagomål mot advokater kan uttala sin uppfattning om det sätt vilket en advokat har skött ett uppdrag och sålunda genom att uppmärksamma advokaten det rätta förfarandet främja god advokatsed.

Klagomål mot advokater, i vilka Justitiekanslern finner sannolika skäl för åtgärd hänskjuts till advokatförbundet. Justitiekanslern kan sålunda ta initiativ till disciplinärt förfarande. På yrkande av Justitiekanslern upptas ärenden som anhängiggjorts hos advokatförbundet till behandling av förbundets disciplinnämnd.

Endast Justitiekanslern har obegränsad rätt att söka ändring i ett disciplinärende. En advokat som varit föremål för disciplinärt förfarande

har rätt att söka ändring endast om han tilldelats offentlig varning eller uteslutits advokatförbundet. Överklagande skall göras till Helsing-

ur fors hovrätt.

Den som anfört klagomål eller gjort anmälan mot advokat har inte partsställning i det disciplinära förfarandet och kan heller inte söka ändring av det disciplinära beslutet.

Justitiekanslern kan söka ändring i ärenden som gäller medlemskap i förbundet eller beslut disciplinära åtgärder. Han får en kopia av

om advokatförbundets besluti sådana ärenden. Beslutet sänds även till den person som gjort anmälan. Om denne anser att disciplinärendet inte blivit korrekt handlagt eller om han är missnöjd med beslutet kan han vända sig till Justitiekanslern.

Under år 1996 behandlade Finlands Advokatförbund 133 disciplinära ärenden. Av dessa föranledde 78 inte någon åtgärd. Av resterande ärenden resulterade 3 i uteslutning, 1 offentlig varning, 16 varning, 30 anmärkning och 5 s.k. meddelande.

Advokatförbundets styrelse behandlade 123 klagomål, varav 34 hänsköts till disciplinnämnden. 89 föranledde inte ytterligare åtgärder.

Justitiekanslern behandlade 91 klagomål varav 15 hänsköts till advokatförbundet. Resterande föranledde inte någon åtgärd.

Tyskland

Det finns drygt 85 000 advokater i Tyskland.

De centrala stadgandena om advokatväsendet finns i lagen ad-

om vokater Bundesrechtsanwaltsordnung från år 1959. En advokat utnämns av justitierninisteriet i den delstat han tillhör. Alla advokater som finns inom en viss överrätts distrikt bildar tillsammans en advokatkammare. Advokatkammarens styrelse är skyldig att se till att advokaterna fullgör sina skyldigheter.

Både advokatkammarens styrelse och allmän åklagare i det ifrågavarande överrättsdistriktet kan anhängiggöra ett disciplinärt förfarande vid ett särskilt disciplinärt organ das Anwaltsgericht. Ledamöterna i det disciplinära organet är advokater som hör till kammardistriktet. De utnämns av justitieministeriet i delstaten bland personer som advokatkammarens styrelse föreslår.

Varje advokat är medlem i den regionala advokatkammaren. Det finns sammanlagt 28 kammare i hela landet. Centralorganisationen för advokatkamrama är förbundskarmnaren die Bundesrechtsanwaltskammer.

Första instans i disciplinärenden är das Anwaltsgericht, statlig

en s.k. yrkesdornstol för advokater, som består av tre advokater. Ledamö-

Inledning 57

terna i Anwaltsgericht är helt oberoende i förhållande till kammaren. Det finns en Anwaltsgericht för varje kammare. Advokatkammarens styrelse kan meddela advokat tillrättavisning vid obetydliga överträdelser av advokatplikterna. Den berörde advokaten kan i dessa fall överklaga styrelsens beslut hos Anwaltsgericht.

Andra instans i disciplinärenden är der Anwaltsgerichtshof Det finns sådan domstol i varje delstat. Domstolen består av tre advoka-

en ter och två domare. Domarna kommer från Oberlandesgericht motsvarar hovrätt i Sverige. En av advokaterna är ordförande. Ledamötema utses samma sätt som i Anwaltsgericht.

Der Senat für Anwaltsssachen beim Bundesgerichthof är tredje instans i disciplinärenden för advokater. Denna domstol består av fyra domare och tre advokater. De fyra domarna är samtliga ledamöter av någon av de högsta domstolarna i Tyskland. Advokaterna utses av justitieministeriet efter förslag från Bundesrechtsanwaltskammer.

Det förberedande arbetet i första instans utförs av advokatkammarens styrelse. Allmän åklagare kan emellertid också ta upp ett advokatärende om en advokat har brutit mot advokatpliktema. Den som vill klaga på en advokat kan således vända sig till såväl advokatkammaren som åklagarmyndigheten. När det förberedande arbetet avslutats hålls en huvudförhandling i Anwaltsgericht. På huvudförhandlingsstadiet är det allmän åklagare som för det allmännas talan och han är i denna egenskap ensam behörig att göra detta. Advokatkammaren deltar inte i förfarandet inför Anwaltsgericht. Denna handlägger drygt 500 advokatärenden per år.

I princip kan alla utslag i Anwaltsgericht överklagas till Anwaltsgerichthof. Däremot kan endast utslag som innebär uteslutning eller verksarnhetsförbud överklagas till tredje och högsta instans. Vidare kan Anwaltsgerichtshofs avgöranden tas upp av högsta instans om rättsfrågan är av grundläggande betydelse.

Disciplinförfarandet är inte öppet för allmänheten. Medlem i advokatkammaren har emellertid rätt att närvara vid förhandlingar. Den klagande är inte part i förfarandet och får följaktligen inte heller någon information om disciplinärendet och dess gång.

De disciplinära påföljderna är förutom uteslutning och verksamhetsförbud Verweise tillrättavisning och Warnung varning. Slutligen finns det möjlighet att ådöma Geldbusse penningböter upp till 50 000 tyska mark.

58 Inledning

1.5.5 Nederländerna

I Nederländerna finns för närvarande drygt 9 200 verksamma advokater. Deras uppgifter och befogenheter regleras i Advokatlagen, "de Advocatenwet. Medlemskap i den holländska advokatorganisationen, Nederlandse Orde Advocaten, är obligatoriskt. Det finns 18 lo-

van kala advokatorganisationer.

Titeln advokat får till personer som studerat nederländsk rätt

ges och erhållit en "mr" -titel, och som därefter genomgått en specialutbildning och praktiserat tre år en advokatbyrå. Såväl advokatutbildningen som praktiktjänstgöringen anordnas av det nederländska advokatsamfundet. Utbildningen tar nio månader och genomförs oftast parallellt med praktiken. Varje ämne under utbildningen avslutas med en skriftlig examen och efter genomgången utbildning utfärdas ett certifikat.

Det disciplinära förfarandet är reglerat i en lag från 1995. Första instans är disciplinrådet Ratd van Discipline, andra och sista instans är disciplindomstolen Hof van Discipline.

Varje disciplinrâd skall ha en ordförande, högst två vice ordförande samt minst sex och högst åtta advokatledamöter. Ordförandena utses av justitieministem för period av fyra år bland domarkårens yrkesverk-

en samma medlemmar. Advokatledamötema skall ha varit verksamma som advokater i Nederländerna under minst fem år. De väljs av fullmäktigeförsamlingen i advokatorganisationen för en period om längst fyra år. En fjärdedel av medlemmarna skall avgå årligen enligt ett schema upprättat av respektive disciplinråd. Inte någon av medlemmarna i rådet får vara över 70 år.

Disciplindomstolen finns i Utrecht. Den består av två kammare. Domstolen består ledamöter varav är ordförande och en vice

av sex en ordförande som utses av staten samt fyra advokater som utses av fullmäktigeförsamlingen i advokatorganisationen, Samtliga utses för en femårsperiod. De ledamöter som utses av staten väljs bland yrkesverksamma domare. De advokater som väljs skall ha varit verksamma som advokater i Nederländerna i än sju samt får inte över 70 år.

mer vara

Om disciplinrådet finner att ett klagomål mot en advokat är välgrundat kan följande påföljder bli aktuella, nämligen erinran, varning, suspension för en tidsperiod om högst ett år och uteslutning.

Klagomål på en advokat inlämnas skriftligen till den lokala advokatorganisation i vilken den berörde advokaten är medlem. Det är den lokala organisationen som initierar ett undersökningsförfarande i varje klagomål som inkommer. Om inte den klagande särskilt begär att ärendet skall tas upp av disciplinrådet skall den lokala organisationen sträva efter att försöka förlika parterna. Genom förlikning upphör klagandens

rätt att få ärendet prövat av disciplinrådet. Om inte någon förlikning träffas inom tre månader kan den klagande begära att ärendet hänskjuts

till disciplinrådet.

Ordföranden i disciplinrådet har rätt att avvisa klagomål som inkommit till fel forum eller är uppenbart ogrundade.

Disciplinrådet är beslutsfört med fem ledamöter jämte ordförande. Ett beslut fattas i första hand handlingarna men muntlig förhandling förekommer. Vid förhandling har både den berörde advokaten samt den klagande rätt till juridisktbiträde. Disciplinrådet kan höra vittnen.

Ett beslut i disciplinrådet skall delges den berörde advokaten, den klagande samt den centrala advokatorganisationen.

Disciplinrådet kan bestämma att ett beslut helt eller delvis skall of-

fentliggöras.

Ett beslut av disciplinrådet kan av klaganden samt den berörde advokaten överklagas till disciplindomstolen. I vissa fall har även den lokala advokatorganisation som hänskjutit ärendet till disciplinrådet rätt att överklaga beslutet. Den centrala organisationen har alltid klagorätt.

Proceduren i disciplindomstolen är väsentligen densamma. Omkring 400 advokater blir årligen föremål för disciplinärt ingri-

pande.

1 .5.6 Österrike

Det finns drygt 3 500 advokater i Österrike. för

Principerna organisa-

tionen av advokatväsendet och utövandet av advokatyrket är reglerade i der Rechtsanwaltsordnung. Samtliga advokater i en delstat bildar en advokatkammare, som är en offentligrättslig organisation. För att

samordna advokatkamrarnas uppgifter förbundsnivå finns en central organisation, der Österreichischen Rechtsanwaltskammertag. Bland den centrala organisationens arbetsuppgifter ingår bl.a. att yttran-

avge den över lagförslag, att anmäla brister i rättskipning och förvaltning, att utarbeta riktlinjer vid utövandet av advokatyrket samt att utbilda advokataspiranter.

För att få utöva advokatyrket erfordras uppfyller följande

att man krav samt att man beviljas inskrivning i ett advokatregister: a österrikisk medborgare eller medborgare i Europeiska ekonomiska

gemenskapen b allmän redbarhet c studier i juridik d fem års praktisk juridisk verksamhet, varav minst nio månader vid

domstol och tre år hos en advokat e avläggande av ett advokatprov

Det är sökanden skall visa att han uppfyller samtliga krav. Får den

som sökande avslag sin ansökan advokatkammaren har han möjlighet

av

överklaga beslutet hos die Oberste Berufungs- und Disziplinarkomatt mission.

Det disciplinära förfarandet för advokater är reglerat i das Disziplinarstatut. Första instans är der Disziplinarrat. En sådan disciplinnämnd finns hos varje advokatkammare. Disciplinnärrmden består

inklusive presidenten, är advokatkammarens högste representant

som -

8-35 ledamöter. Antalet ledamöter är beroende av hur många advoav katmedlemmar det finns i advokatkammaren. Ledamöterna väljs av respektive advokatkammares fullmäktige.

Disciplinnämnden arbetar avdelningar, som består av en ordförande och fyra medlemmar. I nämnden finns vidare en kammaradvokat och eller flera ställföreträdare, som uppträder som åklagare i de dis-

en ciplinära ärendena.

Om disciplinnämnden har dömt ut ett disciplinstraff har den berörde advokaten möjlighet att överklaga beslutet inom fyra veckor till die Oberste Berufungs- und Disziplinarkommission. Förutom den berörde advokaten är även kammaradvokaten behörig att överklaga disciplinnämndens beslut.

Die Oberste Bemfungs- und Disziplinarkomrnission består inklu-

—— sive presidentema och vicepresidentema minst åtta och högst 16

- av domare från Högsta domstolen samt 32 advokater. Domarna utnämns

justitieministem och advokaterna väljs advokatkamrama för fem av av år gången.

Disciplindomstolen arbetar på avdelningar bestående av två domare och två advokater. Ordförandeskapet innehas av en domare.

De disciplinära påföljdema är skriftlig tillrättavisning, penningböter

till 500 000 österrikiska shilling, verksamhetsförbud upp till ett år upp och uteslutning ur advokatkammaren.

Som en ytterligare påföljd kan en advokat förbjudas att ta emot en advokataspirant under högst ett års tid.

Disciplinnämnden har dessutom möjlighet att vidta interimistiska åtgärder mot en advokat i vissa fall, t.ex. när rättsliga åtgärder i brottmål inletts mot advokaten.

Disciplinnärrmden kan också döma ut disciplinpåföljd och besluta om interirnistiska åtgärder gentemot en advokataspirant.

Inledning 61

l Förenta N ationerna

FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna

Kommissionen för de mänskliga rättigheterna upprättades inom FN år 1946. Kommissionen studerar närmare situationen i vissa länder rörande mänskliga rättigheter eller speciella problemområden med avseende på dessa. Man gör utredningar, antar rekommendationer och utformar förslag till internationella konventioner och deklarationer, ofta direkt uppdrag av generalförsarnlingen. Kommissionen diskuterar också och uttalar sig i form av resolutioner om problematiska situationer i särskilda länder eller områden. Vidare kan kommissionen utse särskilda rapportörer med uppdrag att studera och rapportera om situationen i särskilda länder eller om viktiga problemkomplex inom området för de mänskliga rättigheterna. Rapportörema gör i allmänhet grundliga utredningar och tar kontakter med olika regeringar. De besöker ibland länder där särskilda problem föreligger och gör vid behov särskilda hänvändelser till regeringar för att åstadkomma förbättringar i något avseende.

Den universella deklarationen om de mänskliga rättigheterna utarbetades av kommissionen och antogs av FN:s generalförsamling år 1948. Deklarationen är inte ett för staterna juridiskt bindande instrument.

Den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter utarbetades av kommissionen och antogs av FN:s generalförsamling år 1966. Den trädde i kraft först år 1976. Ett särskilt organ, kommittén för de mänskliga rättigheterna, övervakar efterlevanden

av konventionen.

Med stöd av bestämmelser i deklarationen om mänskliga rättigheter samt konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter utsåg kommissionen år 1995 en rapportör som sedermera erhöll titeln "Special Rapporteur on the independence of judges and lawyers".

På kommissionens 53:e möte i april 1997 antog man en resolution och uppmanade regeringama att bistå rapportören med information.

The UN 1990 Basic Principles on the Roles of Lawyers

FN:s åttonde kongress om förebyggande av brott och behandling

av lagöverträdare ägde i Havanna år 1990. Kongressen antog i

rum samförstånd grundläggande principer när det gäller advokaters funktion Basic Principles the Role of Lawyers. Motsvarande grundsatser

on när det gäller domarkåren antogs av FN:s sjunde kongress förebyg-

om

gande brott och behandling lagöverträdare år 1985 Basic Prin-

av av

ciples the Independence the Judiciary.

on

Grundsatsema såvitt gäller advokater innehåller sammanlagt 29 olika punkter intagna under följande rubriker: tillgång till advokater och rättsligt biträde, speciella garantier i brottmålsärenden, kvalifikationer och utbildning, skyldigheter och ansvar, garantier för advokatfunktio-

yttrande- och föreningsfrihet, advokatsammanslutningar samt disnen, ciplinärt förfarande.

Under rubriken disciplinärt förfarande återfinns följande punkter.

Codes of professional conduct för lawyers shall be established by 0

the legal profession through its appropriate organs, or by legislation, in accordance with national law and custom and recognised international standards and norms punkt 26. Charges complaints made against lawyers in their professional

0 or

capacity shall be processed expeditiously and fairly under appropriate procedures. Lawyers shall have the right to a fair hearing, including the right to be assisted by a lawyer of their choice punkt 27

Disciplinary proceedings against lawyers shall be brought before an 0

impartial disciplinary committee established by the legal profession,

before an independent statutory authority, or before a court, and

shall be subject independent judicial review punkt 28.

to an All disciplinary proceedings shall be determined in accordance with

the code of professional conduct and other recognised standards and

ethics of the legal profession an in the light of these principles punkt 29.

IFN:s resolution den 14 december 1990 45/ 121 välkomnade gene-

av ralförsarnlingen de styrmedel som antagits av kongressen och anmodade "Govemments to be guided by them in the formulation of appropriate legislation and policy directives and to make efforts to implement the principles contained therein in accordance with the economic, social, legal, cultural and political circumstances of each country. I en annan FN—resolution av den 18 december 1990 45/ 166 uttalade generalförsamlingen sitt stöd för principerna och anmodade regeringama att respektera och ta hänsyn till dem inom ramen för nationell lagstiftning och praxis.

Advokatväsendeti Sverige,... 63

2 Advokatväsendet i

Sverige organisation och inträdesprövning

2.1 Kort tillbakablick

På kontinenten och i England fanns ett advokatstånd redan under medeltiden. I Sverige fick advokatväsendet en fastare organisation först under detta århundrade. Sveriges advokatsamfund bildades år 1887 som frivillig sammanslutning av akademiskt skolade advokater.

en Antalet ledamöter då 38. Tidigare hade allmänhetens behov av

var rättshjälp till viss del ombesörjts av statliga ämbets- och tjänstemän som bedrev advokatverksamhet som bisyssla. Vårt dåtida inkvisitoriska rättssystem lämnade mycket litet utrymme för insatser av försvarare och andra rättegångsombud. Sakförama, som de kallades, var ofta inkompetenta och behandlades nedlåtande domama. De ansågs inte ha

av något berättigande, eftersom domaren själv förväntades tillse att de rättssökande blev rättvist behandlade. Advokatsamfundets främsta uppgift blev därför från början att förbättra rättsvården och höja advokatkårens anseende advokat Bengt Bergendal i advokatsamfundets skrift Advokat ett yrke i närbilder, 1985, s. 7. Genom tillkomsten av

rättegångsbalken fick samfundet karaktär av ett slags halvofficiell korporation. Dess stadgar fastställs av regeringen och vissa delar av dess verksamhet är även i övrigt underkastad offentlig reglering och kontroll.

2.2 Allmänt om

advokatyrket

Svensk processrätt förutsätter i motsats till många utländska system att enskilda skall tillåtas föra sin talan själva inför domstol. Det råder alltså i vårt land inte något advokattvång. Det råder inte heller något advokatmonopol när det gäller uppgiften att vara rättegångsbiträde

En av advokatens främsta uppgifter finns inom rättskipningen. Enligt 12 kap. l § RB må i tvistemål parts talan föras ombud och

genom enligt 21 kap. 3 § första stycket RB må den misstänkte biträdas av försvarare. Dessa bestämmelser motiveras inte enbart av att part kan sakna tid eller förmåga att själv utföra sin talan. En process, som bygger på förhandlingsprincipen, fungerar tillfredsställande endast om parterna företräds av representanter, som har juridisk utbildning och processvana. Advokaten har även åtskilliga utomprocessuella uppgifter. Han står

64 Advokatväsendet i Sverige...

allmänheten till tjänst med upplysningar och utredningar rörande gällande rätt och med rådgivning i olika angelägenheter, som har en rättslig aspekt såsom biträde vid bolagsbildningar och vid upprättande av kontrakt, testamenten och dylikt.

Titeln advokat är skyddad. Svensk advokat är endast den som är ledamot av Sveriges advokatsamfund. Enligt 17 kap. 15 § tredje stycket brottsbalken kan den som obehörigen ger sig ut för att vara advokat dömas för föregivande av ställning såsom advokat till böter. Regeln tar sikte den som ger sig ut för att vara ledamot av Sveriges advokatsamfund.

Ställningen advokat medför vissa privilegier i förhållande till

som andra praktiserande jurister. Enligt 21 kap. 5 § första stycket RB skall sålunda till offentlig försvarare förordnas advokat som finnes lämplig därtill. Endast om särskilda skäl föreligger, kan till offentlig försvarare förordnas även annan lämplig person, som avlagt för domarämbete föreskrivna kunskapsprov. Företrädesvis bör anlitas någon som brukas

som rättegångsombud vid rätten.

Till biträde enligt rättshjälpslagen förordnas advokat, biträdande jurist advokatbyrå eller annan som är lämplig för uppdraget.

Advokater intar vidare en priviligerad ställning vid inkassoverksamhet. Enligt 2 § tredje stycket inkassolagen 1974:182 behöver advokater inte tillstånd av datainspektionen för inkassoverksarnhet. Enligt 13 § första stycket samma lag står advokater inte heller under datainspektionens tillsyn.

I vissa fall intar advokater en särställning genom den roll advokatsamfundet spelar. Enligt lagen 1985:354 om förbud mot yrkesmässig rådgivning i vissa fall, m.m. får talan mot advokat väckas endast efter hörande av advokatsamfundet. Vidare finns det bestämmelser om att advokatsamfundet skall underrättas när en advokat avvisas som ombud se t.ex. 12 kap. 6 § andra stycket RB.

2.3 Allmänna och enskilda advokatbyråer

I Sverige finns både allmänna och enskilda eller privata advokatbyråer. De privata byråerna drivs i form av aktiebolag, handelsbolag eller

enskild verksamhet.

De allmänna advokatbyråema inrättades i samband med rättshjälpsreformen år 1973. Man ville från statens sida få ekonomisk insyn i advokatverksamhet för att så sätt kunna fastställa taxor olika slag.

av Man ville vidare ge den rättssökande allmänheten möjlighet att välja mellan privat och statlig advokatverksamhet. Det finns f.n. allmän

en advokatbyrå i varje län.

Advokatväsendet i Sverige... 65

De allmänna advokatbyråema är statliga myndigheter och underkastade de bestämmelser som i allmänhet gäller för sådana. Samtidigt skall verksamheten vid de allmänna advokatbyråema bedrivas samma sätt som advokatverksamhet i övrigt. Byråema har inte någon monopolställning eller några fördelar på annat sätt utan konkurrerar med de enskilda advokaterna i princip lika villkor. En advokat på allmän

advokatbyrå är skyldig att lämna rådgivning enligt rättshjälpslagen,

vilket en enskild advokat inte I övrigt är advokaterna de allmänna byråerna fria att välja de uppdrag de vill. Intäkterna i de allmänna advokatbyråemas verksamhet skall ge täckning för kostnaderna. Domstolsverket är central myndighet för dessa såvitt gäller den adrninistrativa verksamheten samt ekonomin. Domstolsverket bistår vidare advo-

katerna de allmänna byråerna med fortbildning.

Även advokaterna på de allmänna byråerna står under advokatsamfundets tillsyn men de är samtidigt i egenskap statstjänstemän un-

av derkastade ämbetsansvar och står således även under Justitieombudsmannens tillsyn. Staten bär skadeståndsansvar för advokater anställda vid allmän advokatbyrå.

Enligt uttalande i budgetpropositionen för 1998 prop. 1998/99:l skall de allmänna advokatbyråema avvecklas.

2.4 advokatsamfund

Sveriges

Sveriges advokatsamfund bildades år 1887. Begreppet advokat var då inte särskilt känt och i vart fall inte välkänt här i landet. En samfun-

av dets främsta uppgifter blev från början att förbättra rättsvården och höja advokatkårens anseende.

När rättegångsbalken trädde i kraft år 1948 infördes bestämmelser angående advokatyrkets utövning. Advokatsamfundet fick härigenom också offentligrättslig ställning. Samfundet kan karakteriseras

en som en privaträttslig sammanslutning med offentligrättsliga drag.

Enligt bestämmelserna i 11 kap. 6 § tredje stycket regeringsformen har samfundet givits vissa statliga förvaltningsuppgifter. Samfundets karaktär av offentligrättsligt subjekt med sådana uppgifter framgår bl.a. av att dess stadgar enligt 8 kap. 7 § RB skall fastställas av regeringen.

Samfundets förvaltningsuppgifter innefattar även viss myndighets-

utövning se bl.a. SOU 1983:61 s. 99 123 och 168 f.. Sålunda finns i 8 kap. RB i enlighet med nyssnämnda bestämmelser i regeringsformen föreskrifter om bl.a. medlemskap i samfundet, tillsyn över advokatväsendet och om disciplinära åtgärder mot advokat som åsidosätter sin plikt.

66 Advokatväsendeti Sverige...

Enligt 3 § första stycket 3 lagen 1975:1339 om justitiekanslems tillsyn står, utöver statliga och kommunala myndigheter samt där anställda m.fl., även andra som innehar tjänst eller uppdrag, varmed följer myndighetsutövning, under tillsyn såvitt avser denna deras verksamhet. Samfundet står således under J Kzs tillsyn i den mån dess verksamhet avser myndighetsutövning.

Vidare utövar JK tillsyn över advokatväsendet enligt bestämmelser i 8 kap. 6 § RB. Han får begära åtgärd hos disciplinnänmden mot en advokat som åsidosätter sin plikt och hos styrelsen mot den som inte längre är behörig att vara advokat J K-beslut 1984 s. 67.

Regleringen advokatväsendet utgår från advokatverksamheten

av som en fri yrkesutövning. Syftet med regleringen är att tillgodose den rättssökande allmänhetens behov av kvalificerade ombud och biträden. Advokatväsendet bygger den grundsatsen att samtliga advokater skall tillhöra ett för hela riket gemensamt advokatsamfund och att endast den som tillhör samfundet skall ha rätt att kalla sig advokat. Det har vidare ställts upp vissa kompetenskrav för medlemskap i samfundet se avsnitt 2.3.7. Lagstiftaren har anförtrott advokatsamfundets styrelse och disciplinnämnd att se till att rättegångsbalkens bestämmelser om utövningen av advokatyrket och de av regeringen fastställda stadgarna för advokatsamfundet efterlevs.

Advokatsamfundet kan sägas ha en dubbel funktion på advokatväsendets område. Dels utövar samfundet såsom framgått i föregående

stycke verksamhet av offentligrättslig karaktär. Dels har samfundet

att tillvarata advokaternas allmänna yrkesintressen. I detta hänseende fungerar samfundet ett serviceorgan för ledamöterna i t.ex. frågor

som om fortbildning och information. Inom samfundet tillvaratas advokatemas allmänna yrkesintressen i första hand av ett särskilt organ, betecknat yrkesrådet, som är underordnat styrelsen. Samfundet betraktar sig dock inte som en fackförening.

Samfundet anlitas ofta remissorgan. År 1997 samfundet

som avgav remissyttranden till regeringen i 52 lagstiftningsärenden.

2.4.1 Advokatsamfundets organisation och

ändamål

Ledamötemas inflytande över samfundets gemensamma angelägenheter utövas genom fullmäktige, valda av ledamöterna och kallade Sveriges advokatsamfunds fullmäktige. Ett ordinarie fullmäktigemöte hålls årligen. Antalet ledamöter uppgår för närvarande till 56.

Fullmäktige väljer dels styrelse för samfundet, kallad Sveriges advokatsamfimds styrelse, dels ledamöter av en nämnd, kallad Sveriges

advokatsamfimds disciplinnämnd. Styrelsen består ordförande, vice av ordförande och nio andra ledamöter jämte nio suppleanter. Disciplinnämnden består ordförande, vice ordförande samt nio andra ledaav möter. Av ledamöterna i nämnden är tre offentliga representanter, vilka utses regeringen i sänder varje år för högst tre år i taget 12 § i av en stadgarna. Samfundet är indelat i sju avdelningar; Norra avdelningen, Mellersta avdelningen, Stockholmsavdelningen, Östra avdelningen, Västra avdelningen, Södra avdelningen och Utlandsavdelningen. Varje avdelning har sin styrelse. Avdelningens angelägenheter avhandlas på avdelningsmöte. Samfundets kansli är beläget i Stockholm. Det leds av samfundets generalsekreterare, som är advokat och anställd av samfundet. Totalt arbetade 25 vid kansliet vid utgången av år 1997. personer Allmänt advokatmöte skall enligt stadgarna hållas minst vart tredje år. Vid sådant möte tas upp frågor av betydelse för advokaternas organisation eller yrkesutövning eller av allmänt juridiskt intresse. Sveriges advokatsamfund har enligt sina stadgar till ändamål

I att till främjande av god rättsvård upprätthålla en rättrådig och yrkesskicklig advokatkår, 0 att följa rättsutvecklingen och verka för att samfundets erfarenhet kommer denna till godo, 0 att tillvarata advokaternas allmänna yrkesintressen samt 0 att verka för sammanhållning och samförstånd mellan advokaterna.

2.4.2 Statistik angående antal ledamöter m.m.

Av nedanstående förteckning framgår antal ledamöter i advokatsamfundet m.m. för åren 1992-1997. Uppgifterna är hämtade från advokatsamfundets verksamhetsberättelser för samma år.

68 Advokatväsendet i Sverige... SOU 1999331

År År Å: År År År Am,

1992 1993 1994 1995 1996 1997 Ensamma inneha- 837 853 848 909 932 937 vare av advokatbyråer Delägarei 1332 1410 1517 1572 1619 1667 advokatbyråer Advokater anställda 398 458 449 431 436 488 vid privata advokatbyråer Advokater anställda 91 79 90 93 86 81 vid allmänna

advokatbyråer

Ingen verksamhet 248 255 267 263 288 315 Summa 2 906 3 055 3 171 3 268 3 361 3 488 Afa1e‘adV°ka‘bY1281 1313 1335 1379 1465 1510 raer vid årsskiftet Antalet verksamma 2352 2447 2528 2600 2641 2707 manliga advokater Antalet verksamma 306 353 375 405 428 466 kvinnliga advokater Antalet manliga 493 484 490 494 454 476 biträdande jurister Antalet kvinnliga 206 202 210 217 229 238 biträdande jurister

2.4.3 Advokatsamfundets

stadgar

Advokatsamfundets stadgar skall fastställas av regeringen. De gäl-

nu lande stadgarna fastställdes genom Kungl. Majzts brev till samfundet den 1 november 1963 SFS 1963:580. Ändringar i stadgarna

har av regeringen fastställts senast år 1997 SFS 1997:274. Stadgarna har intagits som bilaga 2 till detta betänkande. Stadgarna finns i sin helhet intagna i den av advokatsamfundet årligen utgivna matrikeln Förteckning över advokater och advokatbyråer.

Stadgarna reglerar advokatsamfundets verksamhet och anknyter olika sätt till bestämmelserna i 8 kap. RB. Sålunda innehåller stadgarna på vissa punkter motsvarande regler som i RB se t.ex. 8 kap. 4 § första stycket RB och 34 § första stycket i stadgarna. Vidare behandlar stad-

de frågor i vilka det i 8 kap. RB hänvisas till vad som föreskrivs i garna stadgarna se t.ex. 8 kap. 2 § första stycket 4 RB och 3 § första stycket 4 i stadgarna.

Allmänt kan sägas att stadgarna behandlar dels frågor som rör den offentligrättsliga regleringen advokatväsendet enligt 8 kap. RB och

av som därför är av särskilt allmänt intresse, dels frågor som rör advokatkårens interna angelägenheter. Stadgarna innehåller t.ex. såväl be-

mer stämmelser som reglerar det disciplinära förfarandet som bestämmelser som reglerar avgiftsskyldigheten för ledamöterna till samfundet.

2.4.4 Advokatsamfundets regler om

vägledande

god advokatsed

I 8 kap. 4 § första stycket RB stadgas att advokat i sin verksamhet redbart och nitiskt skall utföra de uppdrag som anförtrotts honom och iaktta god advokatsed. Motsvarande bestämmelse finns intagen i 34 § första stycket i stadgarna. Vad som ligger i begreppet god advokatsed har inte närmare preciserats vare sig i RB eller Samfundets stadgar. Inom advokatkåren har det emellertid genom årens lopp utbildats vissa yrkesetiska principer. Prövningen av vad som är förenligt med god advokatsed sker genom den disciplinära verksamheten inom samfundet samt genom vägledande uttalanden av styrelsen.

År 1971 advokatsamfundets styrelse för första gången vägle-

antog dande regler om god advokatsed. Dessa har under åren omarbetats och kompletterats i olika avseenden. De nuvarande reglerna utfärdades av advokatsamfundets styrelse den 9 november 1984. De vägledande reglerna om god advokatsed har i sin helhet intagits som bilaga 3 till detta betänkande. Vid reglemas tillkomst framhöll styrelsen att reglerna, som hade till syfte att vara vägledande för Samfundets ledamöter, i allt väsentligt endast utgjorde en kodifiering av de normer som dittills tillämpats och upprätthållits i samfundets disciplinära verksamhet. Styrelsen underströk vidare att reglerna inte långt när var uttömmande och inte fick uppfattas så att allt som inte uttryckligen var förbjudet skulle

tillåtet. Å andra sidan innebar reglerna enligt styrelsen inte heller vara att varje avsteg från dessa nödvändigtvis måste föranleda disciplinär påföljd. Detta var en fråga som enligt styrelsen fick bedömas med hän-

till omständigheterna i det enskilda fallet BRÅ PM 1979:8 syn ang.

70 Advokatväsendet i Sverige...

advokatverksamhet 49. Beträffande begreppet god advokatsed se

s. även Holger Wiklund, God Advokatsed, 1973..

Samfundet publicerar i sin tidskrift Advokaten fortlöpande avgöranden från samfundets styrelse och disciplinnämnd under rubriken Till tolkningen begreppet god advokatsed. Vilka avgöranden som skall

av publiceras bestäms av disciplinnämnden.

2.4.5 CCBE:s etiska regler

De nationella advokatorganisationema inom EG bildade 1950-talet

organisation CCBE Conseil des Barreaux de la Communauté Euroen péenne med uppgift att advokatområdet söka genomföra Romfördragets målsättning om fri rörlighet för advokater inom EG. Det svens-

år varit medlem i CCBE. År ka advokatsamfundet har under ett tiotal 1988 tillsatte särskild EG-komrnitté med uppgift bl.a. att följa

man en behandlingen frågor för betydelse för svenska advokater.

av

Inom ramen för det arbete som bedrivs av CCBE har träffats olika överenskommelser, bl.a. rörande etikfrågor. Etikreglema har sedan gjorts tillämpliga även mellan Sverige och EG-ländema genom avtal mellan advokatsamfundet och CCBE. Dessa etiska regler för gränsöverskridande verksamhet innehåller med något annorlunda forrnuleringar i huvudsak samma regler som de svenska. Reglerna finns fogade som bilaga 4 till detta betänkande.

2.5 Om offentlighet och m.m.

insyn

Offentlighetsprincipen har sedan lång tid präglat svensk rättskipning och förvaltning. Den kan sägas innehålla följande beståndsdelar:

förhandlingsoffentlighet

handlingsoffentlighet

yttrande- och informationsfrihet

meddelarfrihet

Om förhandlingsoffentlighet stadgas i 2 kap. ll § andra stycket i regeringsformen RF. Förhandling vid domstol skall vara offentlig. Vidare har allmänheten rätt att närvara vid sammanträden med beslutande statliga och kommunala församlingar se 2 kap. 4 § riksdagsordningen och 5 kap. 38 § kommunallagen 1991:900.

Beträffande handlingsoflentlighet finns bestämmelser i tryckfrihetsförordningen TF. Rätten att ta del av allmänna handlingar är, enligt 2 kap. 1 § TF, avsedd att säkerställa ett fritt meningsutbyte och en allsi-

Advokatväsendet i Sverige... 71

dig upplysning". Med handling förstås enligt 2 kap. 3 § TF framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel. Handling är, enligt stadgande, allmän den förvaras hos myndighet och enligt samma om särskilda bestämmelser inkommen till eller upprättad är att anse som hos myndighet. Den begär att få ta del av allmän handling har rätt att vara anosom och behöver inte heller precisera vilka uppgifter i handlingen man nym vill ha. Sökanden kan ta del handlingen hos myndigheten 2 kap. 12 av § TF, och mot fastställd avgift avskrift eller kopia av den 2 kap. en 13 § TF. Yttrande- och informationsfriheten se 2 kap. 1 § l och 2 RF innebär dels att varje medborgare gentemot det allmänna åtnjuter frihet att i tal, skrift eller bild eller annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter, och känslor, dels frihet att inhämta och mottaga upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden. Att yttrandefrihet även tillkommer offentliga funktionärer, befrämjar allmänhetens insyn i myndigheternas verksamhet. Även befattningshavare i ofen fentlig tjänst har nämligen rätt att lämna upplysningar sådant som om han fått kännedom i sin tjänsteutövning. I yttrandefriheten ligger om dock ingen skyldighet att yttra sig. Infonnationsfriheten innefattar inte någon rätt för den enskilde att kräva upplysningar av myndigheterna

Bohlin, Alf, Offentlighetsprincipen, 1996, s. 16.

En särskilt vidsträckt yttrandefrihet gäller i förhållande till medier- Beträffande denna s.k. meddelarfiihet finns särskilda bestämmelser na. l kap. 1 § 3 stycket TF och l kap. 2 § YGL. Reglerna innebär att deti viss mån är möjligt för befattningshavare i offentlig tjänst att straffritt lämna normalt sekretessbelagda uppgifter för publicering i tryckt skrift eller för offentliggörande i radioprogram, filmer och ljudupptagningar. Rätten att fritt lämna meddelanden till bl.a. nyhetsorganen är dock inte absolut se 7 kap. 3 § TF och 16 kap. sekretesslagen 1980:100.

2.5.1 Särskilt handlingsoffentligheten

om

Offentlighetsprincipen omfattar inte alla organ som i någon form utövar verksamhet för det allmänna. En handling är enligt TF allmän endast den förvaras hos myndighet eller därmed jämställda beslutande om församlingar och enligt särskilda bestämmelser är att anse som inkomtill eller upprättad hos myndighet. Har förvaltningsuppgift enligt men 11 kap. 6 § tredje stycket RF överlämnats till bolag, förening, samfällighet, stiftelse eller enskild individ faller dessa utanför tillämpnings-

72 Advokatväsendet i Sverige...

området för 2 kap. TF. Detta gäller även om organet har anförtrotts uppgifter innebär myndighetsutövning SOU 1983:61 s. 72.

som

Sedan 1995 gäller enligt 1 kap. 9 § sekretesslagen 1980:100 att offentlighetsprincipen och sekretesslagen är tillämpliga hos aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar och stiftelser där kommuner eller landsting utövar ett rättsligt bestämmande inflytande.

Handlingsoflentlighet hos vissa enskilda rättssubjekt

Reglerna om allmänna handlingar gäller inte för enskilda rättssubjekt. Ett sådant subjekt, t.ex. ett aktiebolag, är ingen myndighet, och detta oavsett om staten eller kommun har ett avgörande inflytande över den verksamhet som bolaget bedriver. Inte heller blir ett privaträttsligt subjekt myndighet av den anledningen, att det anförtrotts sådan förvaltningsuppgift som avses i 11 kap. 6 § RF. I några fall har dock offentlighetsprincipen gjorts tillämplig sådana subjekt. Vad som i TF föreskrivs om rätt att ta del av handlingar hos myndighet skall nämligen i tillämpliga delar gälla också handlingar hos de organ som anges i en bilaga till sekretesslagen, i den mån handlingarna hör till den verksamhet som nämns i bilagan. De där angivna organen skall vid tillämpningen av sekretesslagen jämställas med myndighet se 1 kap. 8 § andra stycket sekretesslagen l980:l00. Det utmärkande för de aktiebolag, stiftelser och föreningar, som alltså underkastats regleringen i TF och sekretesslagen är, att de för statens räkning fullgör förvaltningsuppgifter, som innefattar myndighetsutövning. Som exempel sådana fristående organ kan nämnas notarius publicus, jordbrukets och fiskets regleringsföreningar, vissa föreningar och stiftelser som fördelar statliga bidrag till kulturella ändamål, samt vissa riksprovplatser, som utför kontroll genom teknisk provning e.d. Bohlin, Alf, Offentlighetsprincipen, 1996, s. 51.

Kommunalföretagskommittén SOU 1983:61 föreslog att bl.a. advokatsarnfundet skulle underkastas regleringen i TF. Detta förslag underkändes dock av regeringen, som menade att det fanns risk för en minskad effektivitet i Samfundets tillsyn över advokatkåren om man lät offentlighetsprincipen bli gällande hos samfundet se referat

ur prop. 1986/87:l5l s. 155 under avsnitt 1.4.3.

I motiven till 1988 års ändringar i sekretesslagen utvidgning av handlingsoffentligheten till vissa enskilda organ erinrade föredragande statsrådet prop. 1986/87:151 s. 148 f. om att handlingsoffentligheten har till huvudsyfte att utgöra en garanti för rättssäkerhet och för effektivitet i förvaltningen och i folkstyret. Det kunde med fog hävdas att intresset av insyn i offentlig verksamhet gör sig gällande med likartad

Advokatväsendet i Sverige... 73

styrka oavsett den yttre form valts för verksamheten. Emellertid

som innefattade frågan om att utvidga handlingsoffentligheten till enskilda

med offentliga förvaltningsuppgifter flera principiella och prakorgan tiska problem vilka sammanhängde med bl.a. de olika skäl som funnits för att låta verksamheten bedrivas i privaträttslig form samt behovet av sekretesskydd för vissa slag av uppgifter hos de enskilda organen. Med hänsyn till detta borde enligt föredraganden en utvidgning av offentlighetsprincipens tillämpning utanför myndighetsområdet inriktas de

det från offentlighetssynpunkt framstod som mest angeläget organ som att reglera, nämligen sådana som handhar myndighetsutövning mot enskilda. Vilka skulle omfattas av en sådan utvidgning borde

organ som avgöras efter en prövning av de specifika förhållanden som råder varje särskilt område. Ett skäl för att avstå från att utvidga handlingsoffentligheten till ett visst enskilt organ kunde enligt föredragande statsrådet att insynen i praktiken skulle kraftigt begränsas eller helt

vara upphävas regler sekretess. Mot denna bakgrund fick regle-

genom om ringen i 1 kap. 8 § andra stycket sekretesslagen 1980:100 sin nuvarande utfomining.

2.5.2 Nuvarande reglering av offentlighet och insyn

hos advokatsamfundet

Advokatsamfundet har i enlighet med bestämmelserna i 11 kap. 6 § tredje stycket RF givits vissa statliga förvaltningsuppgifter, som innefattar myndighetsutövning. I 8 kap. 6 § RB föreskrivs att advokatsamfundets styrelse och disciplinnämnd skall utöva tillsyn över advokatväsendet och tillse att advokat i sin verksamhet fyller de plikter som åvilar honom. Av 7 § samma kapitel framgår att samfundets organ har befogenhet att ingripa med disciplinära åtgärder mot advokater, som åsidosätter sina plikter. Närmare regler om det disciplinära förfarandet återfinns i samfundets stadgar, som har fastställts av regeringen. Statsmaktema har således uppdragit samfundet att i förhållande till de enskilda personer som är ledamöter av samfundet utöva funktioner, vilka har karaktär av myndighetsutövning se bl.a. uttalande i JuU 1981/82:34 s.7.

Trots att samfundets styrelse och disciplinnärnnden således fullgör uppgifter som innefattar myndighetsutövning är dessa organ som

framgått av föregående avsnitt inte någon myndighet i TFzs och sekretesslagens mening. Reglerna om allmänna handlingar blir därmed inte tillämpliga hos advokatsamfundet i ärenden om inträde i samfundet, om disciplinärt ingripande mot en advokat eller om uteslutning ur samfundet. När handlingar i denna typ av ärenden inkommer till JK

74 Advokatväsendet i Sverige...,

och Högsta domstolen blir de däremot allmänna. I dessa fall gäller emellertid enligt 9 kap. 12 § första stycket sekretesslagen 1980:100 sekretess för uppgift om advokats ekonomiska ställning eller om an-

personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att nans den uppgiften rör lider skada eller om uppgiften röjs. Hos

som men Högsta domstolen gäller emellertid också reglerna om offentlighet i domar och andra beslut. Detta innebär bl.a. att beslut i ärenden av det slag som avses i 9 kap. 12 § första stycket sekretesslagen 1980:100 praktiskt taget alltid blir offentliga jfr. 12 kap. 4 § samma lag.

Disciplinnänmdens beslut, liksom beslut av prövningsavdelning av innebörd att ärende inte hänskjutes till nämnden, skall tillställas den ledamot, mot vilken anmärkning framställts, JK och styrelsen. Har ärendet upptagits grund av anmälan av klient eller annan som berörs

saken, skall även anmälaren få del av beslutet 42 § första stycket av, stadgarna. Ett beslut om uteslutning skall, så snart beslutet gått i verkställighet, dessutom delges samfundets ledamöter och rikets allmänna domstolar 44 § stadgarna.

Styrelsens beslut om avskrivning av anmälan mot ledamot skall tillställas anmälaren, ledamoten och JK.

I 8 kap. 6 § fjärde stycket RB anges att den som har deltagit i handläggningen av ett tillsynsärende hos advokatsamfundet inte obehörigen får röja vad han fått veta om någons personliga eller ekonomiska förhållanden. Den krets som omfattas av tystnadsplikten torde vara densamma som avses i 47 § stadgarna, dvs. ledamöter och suppleanter i styrelsen, ledamöter av disciplinnämnden, generalsekreteraren samt annan advokat som hos samfundet medverkat i tillsynsärendet. Tystnadsplikten omfattar alltså inte parterna i ärendet prop. 1982/83:42 s. 12 och Fitger m.fl., Kommentar till rättegångsbalken, 15. Överträ-

s. delse av nämnda bestämmelse om tystnadsplikt kan medföra ansvar för brott mot tystnadsplikten enligt 20 kap. 3 § brottsbalken. Den i paragrafen uppställda tystnadsplikten omfattar alla uppgifter som i ärendet kommit fram om de berörda advokaternas och klienternas personliga och ekonomiska förhållanden. Tystnadsplikten enligt 47 § stadgarna avser dock endast sådant som den tystnadspliktige grund av en advokats skyldighet att lämna uppgifter och tillhandahålla handlingar erfarit om denne och hans eller hennes verksamhet.

Enligt 51 § andra stycket stadgarna får disciplinnänmden bestämma att beslut av nämnden i disciplinärende skall helt eller delvis offentliggöras. Föreskriften om tystnadsplikt utgör inte hinder för att samfundet offentliggör disciplinbeslut. Ett sådant offentliggörande anses inte som obehörigt, i varje fall inte om det sker med stöd av bestämmelserna i stadgarna prop. 1982/83:42 s. 12.

Advokatväsendet i Sverige,... 75

Iden samfundet utgivna tidskriften Advokaten lämnas allmän inav formation samfundets verksamhet i form notiser och redogörelom av under vissa fasta rubriker. Referat disciplinärenden intas regelser av bundet under rubriken Till tolkningen begreppet god advokatsed. De av beslut refereras är emellertid anonymiserade genom att uppgifter som klienter, advokater och andra personer utelämnas och erom namn med bokstavsbeteckningar. Även andra uppgifter kan avslöja sätts som identitet utesluts. personers

2.6 Inträde i advokatsamfundet

2.6.1 Kraven för inträde i

kompetens

advokatsamfundet

Av 8 kap. 2 § första stycket RB framgår vilka krav ställs den som som vill bli ledamot i samfundet. Till ledamot advokatsamfundet får endast den antas som av

är svensk medborgare eller medborgare i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, har hemvist i Sverige eller i stat inom Europeiska ekonoen annan miska samarbetsområdet, har avlagt de kunskapsprov som är föreskrivna för behörighet till domarämbete, 4. har genomgått för advokatverksamhet erforderlig praktisk och teoretisk utbildning, har gjort sig känd för redbarhet, och även i övrigt bedöms lämplig att utöva advokatverksamhet.

Vad gäller kravet på praktisk och teoretisk utbildning föreskrivs i 3 § första stycket 4 stadgarna följande. Den vill bli antagen som ledasom mot samfundet måste under minst fem år efter avlagd examen av tillfredsställande sätt ha utövat praktisk juridisk verksamhet, varvid minst tre år skall ha ägnats att yrkesmässigt tillhandagå allmänheten i rättsliga angelägenheter, antingen anställd hos advokat eller på som allmän advokatbyrå eller för räkning. Den sökande måste vidare egen vid tiden för ansökningens prövning tillhandagå allmänheten sådant sätt. Den sökande måste slutligen ha genomgått av samfundet anordnade preparandkurser i advokatyrkets etik och teknik. I 8 kap. 2 § andra-fjärde styckena RB föreskrivs vissa undantag och dispensmöjligheter från bestämmelserna i första stycket. Enligt andra stycket får advokatsamfundet i enskilda fall medge dispens från med-

76 Advokatväsendet i Sverige,...

borgarskaps- och hemvistkraven samt kraven examen och praktik såvitt avser den som är advokat i ett annat land. Den har

som genomgått en utbildning som krävs för att bli advokat i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som i Sverige genomgått ett

prov som visar att han har tillräckliga kunskaper om den svenska rättsordningen skall enligt tredje stycket anses uppfylla kraven enligt första stycket 3 och Den som blivit auktoriserad som advokat i Danmark, Finland, Island eller Norge i enlighet med där gällande bestämmelser och som därefter under minst tre år på ett tillfredsställande sätt har tjänstgjort som biträdande jurist på advokatbyrå i Sverige skall enligt fjärde stycket anses uppfylla kraven enligt första stycket 3-6.

Den som är försatt i konkurs eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte antas till ledamot. Inte heller får den antas till ledamot som enligt 3 § lagen 1985:354 om förbud mot yrkesmässig rådgivning i vissa fall, m.m. är förbjuden att utöva rådgivningsverksamhet 8 kap. 2 § femte stycket RB.

Lagfaren domare i eller befattningshavare vid domstol eller allmän åklagare eller kronofogde får inte antas till ledamot; inte heller den

som annars är anställd i en stats eller kommuns tjänst eller hos någon

annan enskild än advokat, om inte advokatsamfundets styrelse medger

undantag. Detta gäller dock inte den som är anställd vid allmän advokatbyrå 8 kap. 2 § sjätte stycket RB.

2.6.2 Ansökan inträde i advokatsamfundet

om

-

förfarandet

Ansökan om inträde inges till advokatsamfundet beträffande ansökningsblankettemas utfomming, se bilaga 5. Till ansökan skall fogas de handlingar, som sökanden med hänsyn till bestämmelserna kompe-

om tenskrav önskar åberopa. Prövningen av ansökan görs Samfundets

av styrelse 8 kap. 3 § RB.

Förutom personuppgifter skall sökanden förete tjänstgöringsintyg eller motsvarande avseende samtliga anställningar inom kvalifikationstiden fem år. Om sökanden tjänstgjort biträdande jurist hos ad-

som vokat skall ansökan kompletteras med ett intyg från arbetsgivaren. Detta intyg skall innehålla uppgifter anställningstid, anställ-

om om ningen avsett hel- eller deltid, sysselsättningsgrad samt vilka typer

av

16Se flesta uppgifterna i detta avsnitt har hämtats från advokatsamfundets skrift Anvisningar för ansökan om inträde i Sveriges advokatsamfund. Skriften distribueras tillsammans med ansökningsblankett till de ansöker inträde i

personer som om samfundet. Anvisningar-na finns fogade som bilaga 6 till betänkandet.

2 I

Advokatväsendet i Sverige,... 77

l

ärenden arbetat med under anställningstiden. Intyget skall vidare man innehålla försäkran från arbetsgivaren att verksamheten utövats en om under vederbörlig tillsyn samt att sökanden besitter tillfredsställande kunskaper i advokatetik och yrkesteknik. Slutligen skall intyget innehålla uttalande från arbetsgivaren sökandens redbarhet och ett om lämplighet i övrigt. Har sökanden bedrivit egen verksamhet skall registreringsbevis för rörelse, revisorsintyg som visar att bokföringen egen uppfyller advokatsamfundets bokföringsreglemente samt kopior av bokslutshandlingar för varje kvalifikationsår inges tillsammans med ansökan. Vid beräkning kvalifikationstid gäller enligt stadgarna att sökanav den under minst fem år på tillfredsställande sätt skall ha utövat praktisk juridisk verksamhet. Det finns inte något krav speciell bredd av den juridiska verksamheten. Sökanden kan sålunda ha ägnat sig enbart tämligen ensidig juridisk verksamhet, t.ex. skatte- eller patentjuridik. Under femårsperioden skall sökanden under minst tre år ha ägnat sig att ha yrkesmässigt tillhandagått allmänheten. Verksamheten skall därvid ha bedrivits heltid. Till ledning för bedömingen omfattningen av verksamheten ligger i första hand den omsättning den haft. För att av verksamheten skall ha bedrivits yrkesmässigt och heltid bör anses sökanden, enligt den praxis som advokatsamfundet tillämpar, kunna visa årsinkomster under kvalifikationstiden som svarar mot minst l 000 debiteringsbara timmar å två tredjedelar den för rättshjälpen gällanav de timkostnadsnormen vilken för december 1997 utgjorde 1 004 kr. För att styrelsen skall kunna bedöma lämpligheten skall sökanden vidare i sin ansökan lämna uppgifter om de advokater, domstolar eller andra myndigheter han haft kontakt med i sin yrkesverksamhet. som Detta gäller både tillfälliga och mer djupgående yrkeskontakter. Om sökanden hänvisar till domstol där han endast uppträtt tillfälligt skall han namnet på vederbörande domare och även målnummer. Om ange sökanden inte alls eller endast i begränsad omfattning uppträtt i domstol bör lämpligheten styrkas annat sätt, exempelvis genom åberopande myndighetskontakter. För det fall sökanden haft kontakt enav dast med ett fåtal advokater kan han också referera till kontakter med från andra yrkeskategorier, exempelvis bolagsjurister, bankjupersoner rister eller auktoriserade revisorer. Det är sökanden som skall visa att han är lämplig som ledamot av samfundet. Det är från flera synpunkter viktigt att den som avser att utöva advokatyrket har en ordnad ekonomi. För att styrelsen skall kunna bedösökandens lämplighet erfordras också fullständiga och rättvisande ma uppgifter hans ekonomiska situation. Sålunda skall uppgift om om deklarerad inkomst för de tre senaste åren anges. Utöver inkomstuppgifterna skall sökanden specificera sina tillgångar och skulder. Vidare

F

skall alltid lämnas uppgift om eventuella borgens- eller garantiförpliktelser.

Styrelsen kan med hänsyn till omständigheterna bevilja dispens både för femårs- och treårskraven. I praxis har dispens inte beviljats när det gäller femårskravet. För treårskravet har utbildats följande praxis. Dispens medges som regel aldrig för längre tid än ett år. Det förutsätter att sökanden har erfarenheter från annat arbete uteslutande juridisk

av natur vilket kan anses vara till nytta i advokatyrket. Under sådana omständigheter kan tid tillgodoräknas sökanden med en tredjedel av den faktiskt arbetade tiden. Ett exempel på arbete av nu nämnt slag är

arbete som bolags- eller företagsjurist.

Sedan den 1 juli 1988 är deltagande i en av advokatsamfundet anordnad kurs i advokatyrkets etik och teknik obligatorisk för inträde. Kursen omfattar tre dagar. Advokatsamfundets styrelse kan medge undantag från kravet genomgången kurs det föreligger särskilda

om omständigheter.

Efter granskning av sökandens ansökningshandlingar Samfundets kansli översändes dessa till den avdelning inom vilken sökanden är verksam. Avdelningen gör en lämplighetsutredning bl.a. innefattar

som inhämtande av yttranden från de advokater och domstolar sökan-

som den hänvisat till. Hovrätt och tingsrätt inom verksamhetsområdet samt Rättshjälpsmyndigheten tillfrågas alltid. Samtliga ledamöter i samfundet underrättas om att ansökningen inkommit. Avges yttrande med

anmärkning som kan tänkas utgöra hinder för bifall till ansökningen

ges sökanden tillfälle att bemöta anmärkningen innan ansökningen slutbehandlas av avdelningsstyrelsen. Om sökanden bedriver verksam-

egen het gör vanligtvis avdelningssekreteraren eller ledamot avdelnings-

av styrelsen besök på sökandens kontor och upprättar promemoria

en om besöket. Vid besöket tittar man bl.a. kontorsorganisationen, biblioteket samt hanteringen klientmedel. Om det behövligt att

av anses komplettera handlingarna med muntlig infonnation, kan avdelningsstyrelsen ge sökanden tillfälle att komma till det sammanträde då ansökan skall behandlas. Sökanden har alltid rätt att närvara personligen vid sammanträdet om han skulle Önska detta.

Sedan avdelningsstyrelsen behandlat ansökan tillställs Samfundets kansli ansökningshandlingarna jämte protokoll med beslut. Avdelningen underrättar även sökanden om sitt beslut. Om avdelningsstyrelsen avstyrkt bifall till en ansökan eller utredningen innehåller anmärkningar av betydelse, bereds sökanden tillfälle att yttrande före hu-

avge vudstyrelsens avgörande.

I s.k. klara ärenden utses två referenter tar del alla handling-

som av ar i ärendet innan något beslut fattas. I övriga inträdesärenden tar samtliga ledamöter i huvudstyrelsen samt generalsekreteraren del

av

Advokatväsendet i Sverige... 79

alla handlingar. Ett beslut att vägra någon inträde i samfundet skall ande skäl vilka beslutet grundats. Det kan överklagas till Högsta ge domstolen se avsnitt 2.6.4. Rutinema vid ansökan återinträde är desamma som ovan redoom gjorts för såvida inte mindre än sex månader har förflutit sedan sökanden ledamot och hans senaste utträdesansökan gällde övergång till var verksamhet. I sådant fall sker summarisk prövning. Söannan en mera kanden har ingen ovillkorlig rätt att återinträda medlem i samfunsom det efter viss tid, utan ansökan prövas sedvanligt sätt.

2.6.3 Statistik inträde

angående ansökningar om

under åren 1992-1997

Av nedanstående tabell framgår antal inträdesansökningar m.m. under åren 1992-1997. Uppgifterna är hämtade från advokatsamfundets verksamhetsberättelser för samma år. År År År År År År Antal 1992 1993 1994 1995 1996 1997

Slutbehandlade 199 213 195 200 192 212 ansökningar

Grund för

avslag:

bnstêPde, 10 8 6 12 5 10

kval1f1kat1onst1d

styrkt 6 6 8 10 10 14

lämplighet

andra skäl 0 0 O l 2 l

2.6.4 HD:s i några inträdesärenden

praxis

Som tidigare nämnts kan en sökande som vägrats inträde i advokatsamfundet överklaga beslutet till Högsta domstolen. När det gäller kravet

sökandens lämplighet att utöva advokatyrket har Högsta domstolen i ett mål uttalat bl.a. följande NJA 1991 s. 232:

80 Advokatväsendet i Sverige...

Advokatsamfundet prövar genom sin styrelse varje år ett stort antal ärenden

avseende inträde i samfundet. Av bl.a. de beslut som under årens lopp har

överklagats framgår att samfundet uppställer förhållandevis stränga krav

beträffande sökandens allmänna lämplighet; frågan gäller i allmänhet för-

mågan att tillfredsställande sätt fullgöra erhållna uppdrag, bl.a. genom

utförande av talan vid domstol. Med hänsyn till samfundets ställning och

erfarenheter bör samfundets egen bedömning i intagningsärenden, särskilt

när den är enhällig, tillmätas stor betydelse vid överklagande. Det bör också

beaktas att det enligt stadgad praxis åligger den som har förvägrats inträde

att i besvärsmålet styrka sin lämplighet. Mot bakgrund härav bör samfun-

dets beslut i lärnplighetsfrågan frångås endast om utredningen i besvärsmå-

let utvisar att de anmärkningar som Samfundets beslut grundats inte har

den omfattning eller den styrka som samfundet har utgått från eller om det

annars står klart att anmärkningarna inte kan tillmätas den betydelse som

har skett vid samfundets prövning eller om något annat särskilt förhållande

föranleder därtill.

Inträdesärenden avgjorda Högsta domstolen åren 1992-1997

av Under åren 1992-1997 avgjordes sammanlagt sju inträdesärenden

av Högsta domstolen. I princip redovisas samtliga inträdesärenden

som avgörs av Högsta domstolen i Nytt Juridiskt Arkiv.

Två av de överklagade ärendena avgjordes år 1993 NJA 1993 C 8 och 109. Advokatsamfundet hade i båda fallen avslagit ansökningarna med motiveringen att sökanden inte styrkt sin lämplighet att utöva advokatyrket. Högsta domstolen lämnade överklagandena utan bifall.

I det första fallet NJA 1993 C 8 förelåg två kritiska uttalanden

av domstol samt ett av annan advokat beträffande den sökande. I det

ena yttrandet från domstol anfördes att sökanden utfört talan i ett mål

om klander av bodelning på ett mycket osäkert och trevande sätt och att han stundom föreföll att ett nära nog genant sätt sakna grundläggande erfarenheter. I det andra yttrandet från domstol anfördes uppgifter som fanns intagna i en dom i ett mål om underhållsbidrag. Av domen framgick bl.a. att båda parters processföring lämnat del övrigt att

en önska och att båda partsombuden underlåtit att sätta sig in i saken ett sådant sätt omständigheterna bort föranleda. I det negativa yttran-

som det från annan advokat beträffande sökanden framfördes kritik i olika avseenden, bl.a. att sökanden vid förhandling i såväl tingsrätt hov-

som rätt varit mindre väl förberedd.

Högsta domstolen gjorde följande bedömning.

I målet föreligger åtskilliga

positiva yttranden angående sökanden. De an-

märkningar som styrelsen åberopat är inte i och för sig av särskilt allvarlig

Advokatväsendet i Sverige... 81

beskaffenhet. De leder emellertid till osäkerhet hururvida sökanden en om kan lämplig ledamot advokatsamfundet. Vad sökanden anfört anses som av till bemötande kritiken har inte undanröjt denna osäkerhet. Tvärtom kan av bemöta kritiken i vissa avseenden karakteriseras som mindre hans sätt att omdömesgillt. På grund det anförda kan sökanden inte anses ha styrkt att av han för närvarande är lämplig att vinna inträde i samfundet. Högsta dom- stolen lämnar besvären utan bifall.

I det andra fallet NJA 1993 C 109 avslog Högsta domstolen överklagandet med motiveringen att sökanden med hänsyn till vad som upp- hans ekonomiska förhållanden inte styrkt sin lämplighet för lysts om inträde i advokatsamfundet. Under år 1995 avgjorde Högsta domstolen tre inträdesärenden NJA 1995 C 16, 40 och 70. Inte i något de tre fallen, samtliga gällde av som sökanden styrkt sin lämplighet att utöva advokatyrket, ändrade om Högsta domstolen advokatsamfundets bedömning. Under år 1996 avgjorde Högsta domstolen ett ärende NJA 1996 s. 221. I det fallet det fråga innebörden kravet i 8 kap. 2 § var om av 1 stycket 4 RB genomgången praktisk utbildning för advokatverksamhet. Advokatsamfundet hade avslagit sökandens ansökan med motiveringen sökanden inte utövat praktisk juridisk verksamhet av i 3 § att 1 stycket 4 samfundets stadgar angivet slag under tid som där sägs, att det inte heller förelåg sådana särskilda omständigheter att ansamt ledning förelåg att meddela sökanden dispens. I samfundets beslut anmärktes särskilt att någon prövning sökandens lämplighet inte skett av genom beslutet. Högsta domstolen lämnade överklagandet utan bifall anförde som bl.a. följande:

Enligt 8 kap. 2 § 1 st 4 RB får endast den antas till ledamot av Advokathar genomgått för advokatverksamhet erforderlig praktisk samfundet som och teoretisk utbildning. Bestämmelsen fick sin nuvarande lydelse den l juli 1988. Enligt bestämmelsen i dess äldre lydelse skulle sökanden ha förvärvat sådan praktisk utbildning som föreskrev i Samfundets stadgar. Av förarbetena till lagändringen prop. 1987/88:26 s. 12 framgår att hänvisningen till samfundets stadgar utmönstrades ur lagtexten grund av att det inte ansågs förenligt med regeringsformen att normgivande verksamhet var delegerad till än regeringen och myndigheter och att det därför inte annan möjligt att i lag uppdra samfundet att i sina stadgar föreskriva viss var utbildning villkor för ledamotskap. Någon kritik mot själva innehållet i som Samfundets stadgar framfördes emellertid inte. Vid avgörandet av vilken praktisk utbildning numera skall anses erforderlig för advokatverksom samhet bör därför vad föreskrivs i stadgarna alltjämt vara vägledande. som

82 Advokatväsendet i Sverige...

Av 3 § 1 st 4 stadgarna framgår att för ledamotskap krävs att sökanden under minst fem år på ett tillfredsställande sätt skall ha utövat praktisk juridisk verksamhet och därvid under minst tre år ägnat sig att yrkesmässigt tillhandagå allmänheten i rättsliga angelägenheter antingen som anställd hos advokat eller allmän advokatbyrå eller för egen räkning samt att sökanden vid tiden för ansökningens prövning tillhandagår allmänheten sådant sätt. Syftet med kravet på att verksamhet under minst tre år skall ha haft sådan inriktning är uppenbarligen att säkerställa att sökanden blivit tillräckligt förtrogen med de särskilda uppgifter och problem som möter en advokat. Verksamheten måste också ha haft sådan omsättning att den kan antas ha gett den erfarenhet som är nödvändig. Vid prövningen av verksamhetens omfattning bör uppgifter om den årliga omsättningen och om antalet

uppdrag kunna tjäna till vägledning.

Av utredningen i ärendet framgår att den årliga omsättningen i sökandens juristverksamhet för aktuella år inte uppgått till mer än knappt hälften av vad som kan anses utgöra ett minimikrav för att verksamheten skall bedömas som en heltidstjänstgöring. Antalet uppdrag får också anses ha varit blygsamt. Sökanden har emellertid vid sidan av juristverksamheten haft

en inte obetydlig verksamhet som god man, förmyndare och förvaltare enligt FB vilken verksamhet enligt vad sökanden uppgett också innefattat uppdrag av samma slag som normalt ingår i juristverksamhet. Hon har dock inte visat att dessa uppdrag haft en sådan omfattning att hänsyn kan tas till dem vid bedömningen av om hon yrkesmässigt tillhandagått allmänheten i rättsliga angelägenheter. Det kan tilläggas att, om inkomsterna från sidoverksamheten läggs samman med inkomsten från juristverksamheten, hennes omsättning endast under ett år uppgått till vad som motsvarar minimikravet för heltidstjänstgöring.

Sammantaget kan således konstateras att den praktiska juridiska verksamhet som sökanden bedrivit inte uppfyller kravet i 8 kap. 2 § 1 st 4 RB

genomgången praktisk utbildning för advokatverksamhet.

HD lämnar sökandens överklagande utan bifall.

Under år 1997 avgjorde Högsta domstolen ett ärende NJA 1997

s. 851. I målet var fråga den på begäran utträtt Sveriges

om som egen ur advokatsamfund kunde anses berättigad att på nytt vinna inträde. Samfundet hade avslagit ansökan med motiveringen att sökanden inte styrkt sin lämplighet att utöva advokatverksamhet. Högsta domstolen

upphävde Samfundets beslut och förklarade sökanden berättigad att vinna inträde i Sveriges advokatsamfund. Högsta domstolen anförde i sitt beslut bl.a. följande.

7 Sökandens uppdragsbok utvisade att antalet ärenden uppgått år 1990 till 32, år 1991 till 50, år 1992 till 31, år 1993 till 48 och år 1994 till 33.

1999:31 Advokatväsendet i Sverige,... SOU

Sökanden medlem Sveriges advokatsamfund från 1972 och var verkvar av advokat fram till augusti 1992, då han upphörde med denna verksam som samhet grund att han drabbats av stress och utbrändhet burn out av syndrome. I samband med att han började arbeta i annan näringsverksamhet ansökte han 1995 utträde advokatsamfundet. Detta beviljades av om ur samfundets styrelse med verkan från d l februari 1995. Den 20 nov 1996 beslöts att sökanden skulle få hel förtidspension. I överklagade beslutet har advokatsamfundets styrelse funnit att sökaninte styrkt sin lämplighet utöva advokatverksamhet. Till utveckling den att styrelsens uppfattning har samfundets generalsekreterare inför HD förav klarat bl.a. det kunde föreligga risk för att sökanden till följd av nedatt en arbetsförmåga inte skulle kunna ett adekvat sätt bistå sina klienter. satt Han har tillagt det enligt styrelsens mening inte fanns något ytterligare att förvägra sökanden inträde i samfundet och särskilt angivit att det skäl att förhållandet sökanden vid den tidpunkt då han ansökan prövades inte att ägnade sig yrkesmässigt tillhandagå allmänheten i rättsliga angeläatt genheter üfr 3 § l st 4 stadgarna för Sveriges advokatsamfund enligt styrelsens mening inte utgjorde ett hinder mot bifall till hans ansökan. Ingen anmärkning har riktats mot det sätt på vilket sökanden under lång tid har utövat sin verksamhet advokat. De hälsoproblem som föranledsom de honom att avbryta denna verksamhet har han numera enligt egen uppfattning i viss utsträckning övervunnit. Han har upplyst att han avser att till början i mindre omfattning återgå till advokatverksamhet om han en beviljas inträde i advokatsamfundet. Av ett intyg, som utfärdats d 21 april 1997 överläkaren i psykiatri får anses framgå att det från medicinsk av ----, synpunkt inte finns något hinder mot att sökanden nytt blir verksam som

advokat. Med hänsyn till det anförda får styrkt att sökanden är lämplig att anses utöva advokatverksamhet.

Sammanfattningsvis kan således konstateras att Högsta domstolen under perioden 1992-1997 endast i ett fall ändrat ett beslut av advokatsamfundet och beviljat sökanden inträde i samfundet.

84 Advokatväsendet i Sverige,...

2.7 av ett antal inträdesärenden

Genomgång

Kommitténs sekreterare har hos advokatsamfundet gått igenom samtliga inträdesärenden under en tremånadersperiod under år 1997, eller sammanlagt 60 inträdesärenden. Av de sökande 50 anställda

var advokatbyråer och 10 bedrev egen verksamhet. Endast en av de sökande, vilken bedrev egen verksamhet, fick avslag på sin ansökan. Övriga 59 beviljades inträde i samfundet.

Av nedanstående uppställning framgår hur många positiva respektive negativa yttranden m.m. som kommit i de 60 inträdesärendena.

Positiva Antal Positiva Negativa Negativa

yttanden

yttranden underlag ytranden yttranden

fro

från sökande som bedrev egen verksamhet

bifall Ansökningar 0-20 2-40 O-50 0-1 0-2 från sökande som var anställda advokatbyrå

bifall Ansökan från

10 10 7 2 3 sökande som bedrev egen verksamhet avslag

Som framgår av uppställningen ovan inkommer ett relativt stort antal yttranden till samfundet i inträdesärendena. Antalet varierar dock kraf-

18 Uttrycken negativa och positiva yttranden har hämtats från

samfundets egen klassificering av yttranden och det är samfundets bedömning ett yttrande är

av om negativt eller positivt som redovisas. 19Första talet anger det lägsta antalet yttranden, och det senare talet det högsta antalet yttranden i ett enskilt ärende.

Advokatväsendet i Sverige... 85 l

tigt från ärende till ärende. I de positiva yttrandena varierar uttrycks- En del referenter nöjer sig med att tala "att det finns inget sättet. om talar för inte skulle lämplig", medan andra t.ex. anser som att x vara att är utomordentligt väl lämpad för advokatyrket". x Vid genomgången inträdesärendena har de negativa yttrandena av studerats närmare. Nedan följer redovisning av dessa. en

Beviljade inträdesansökningar sökande med egen verksamhet -

fall förelåg negativt yttrande från domstol. I det första fallet I tre ett hade tingsrätt i fall ned yrkat arvode. I det andra fallet yttrade ett satt hemmadomstolen en liten tingsrätt bl.a. följande:

X har vid denna tingsrätt uppträtt i tvistemål i obetydlig omfattning. Målen har varit tämligen enkel beskaffenhet. Mot bakgrund av denna erfarenhet av Xzs verksamhet tingsrätten att X inte har förvärvat sådan proav anser och heller har sådan mångsidighet i sin verksamhet att hon bör cessvana beviljas inträde i samfundet. Tingsrätten avstyrker därför bifall till hennes

inträdesansökan.

I det tredje negativa yttrandet från domstol beträffande sökande med verksamhet anförde tingsrätt att "stämningsansökningar och egen en inlagor i övrigt god kvalitet. Däremot gav X ett ovant och osävar av kert intryck under förberedelsen vad gäller själva processandet. I två fall i vilka inträde beviljats för sökande som bedriver egen verksamhet förelåg ett negativt yttrande från advokat. I det ena fallet uttalade sig advokaten, haft kontakt med sökanden i ett par vårdsom nadsmål, enligt följande:

Jag har erhållit mindre god uppfattning om X. Han har dröjt oförsvarligt en länge med besvara brev. X har visat ovanligt liten benägenhet till att att förhandlingsvägen söka lösa tvister innan rättsliga åtgärder vidtas. Detta vittnar bristande erfarenhet av arbetet som juridiskt ombud. om

I det andra fallet uttalade advokat sin förvåning över att varken han en eller hans kompanjon haft någon större kontakt med sökanden under de tio år de bedrivit verksamhet ort. I övrigt kunde den tillsom samma frågade advokaten inte uttala sig sökandens lämplighet. om

86 Advokatväsendet i Sverige...

Beviljade inträdesansökningar- sökande som var anställda på advokatbyrå

I två fall förelåg ett negativt yttrande från domstol. I det fallet hade

ena tingsrätten satt ned yrkat ersättningsanspråk från sökanden och i det andra fallet anförde en tingsrätt "att sökanden återkallat konkursan-

en sökan dagen innan konkursförhandlingen.

I sju fall förelåg ett negativt yttrande och i ett fall två negativa yttranden från advokater. De flesta av de tillfrågade referentema baserar sina ställningstaganden ett enda ärende de haft tillsammans

som med sökanden. De är i allmänhet missnöjda med hur sökanden skött sin del av ett mellanhavande, t.ex. att sökanden väntat för länge med att besvara en skrivelse, inte varit särskilt smidig i förlikningssituation

en etc. Flera av de negativa yttrandena avslutas med att referenten

uppger sig inte ha trots beskrivna anmärkningar något att erinra mot att

- sökanden beviljas inträde i samfundet. Endast i två fall den till-

uppger frågade advokaten att han inte sökanden lämplig för inträde i

anser samfundet.

beviljad inträdesansökan sökande med verksamhet

- egen

I det ärende i vilket sökanden beviljades inträde förelåg fem negativa yttranden, varav två från domstol och tre från advokater. Skälet till

avslaget synes främst ha varit att omsättningskravet dvs. 1 000 debiteringsbara timmar ä två tredjedelar den för rättshjälpen gällande tim-

av kostnadsnorrnen var uppfyllt. En av de tillfrågade domstolarna hade uppgett att man satt ned framställt ersättningsanspråk från sökanden i två fall. En annan domstol anförde "att de juridiska kunskaperna inte var de bästa och omdömet att fortsätta en process trots svarandens invändning om preskription också kan ifrågasättas". Av de negativa yttrandena från advokater framgår, saknat kunskap och erfarenhet

att x av att på ett konstruktivt sätt medverka till att lösa uppkomna problem i

ett ärende, att x uppvisat ett mycket dåligt omdöme vid ett förlikningssammanträde samt inte tillvaratagit sina klienters intressen

att x bästa sätt.

2.8 Utträde ur advokatsamfundet

Inträder beträffande en advokat sådan omständighet att han enligt 8 kap. 2 § femte eller sjätte stycket RB inte får antas till ledamot

av samfundet, är han skyldig att genast träda detta. Om han inte gör det,

ur

Advokatväsendet i Sverige... 87

skall styrelsen förordna hans uteslutning. Detsamma gäller, om en om advokat inte längre uppfyller medborgarskaps- eller hemvistkravet enligt 8 kap. 2 § första stycket 1-2 RB och styrelsen inte medger att han får stå kvar ledamot samfundet. Uppkommer i styrelsen fråga som av uteslutning ledamot enligt 8 kap. 7 § femte stycket RB, skall om av styrelsen, innan beslut fattas i ärendet, bereda ledamoten tillfälle att yttra sig Beslut uteslutning skall de skäl, på vilka beslutet grundas. om ange Styrelsens beslut skall tillställas den ledamot ärendet rör, samfundets ledamöter, rikets allmänna domstolar samt Justitiekanslern 44 och 45 §§ stadgarna.

2.9 Genomgång av några utträdesansökningar

Kommitténs sekreterare har gått igenom sammanlagt 16 utträdesansökningar under tremånadersperiod år 1997. Av dessa innehåller tio en uppgift vilken typ av sysselsättning man har för avsikt att övergå om till, t.ex. anställning bolagsjurist. Resterande utträdesansökningar som innehåller inga skäl till varför begär sitt utträde. Beträffande två man de sökande pågick samtidigt ett eller flera disciplinärenden. av En ledamot har enligt praxis rätt att utträda ur samfundet när han begär det.

2.10 Antagningsförfarandet inom några andra yrkesområden

Av avsnitt 2.6.1 framgår att endast den som antagits som ledamot av Sveriges advokatsamfund har rätt att använda titeln advokat och att antagning till sådan förutsätter förutom juris kandidatexamen att vederbörande har viss praktiktjänstgöring och att vissa övriga kriterier är uppfyllda. Däremot innebär det inte bortsett från vissa i lag angivna fall, t.ex. förordnande som offentlig försvarare att advokat har ensam- rätt att idka sådan verksamhet som advokatyrket normalt innefattar. Inom flera andra yrkesområden finns det regler om legitimation, registrering eller auktorisation förutsättning för att använda viss som en titel eller utöva ett visst yrke.

2.10.1 Hälso- och

sjukvården

Inom hälso- och sjukvården finns från den 1 januari 1998 16 yrkesgrupper lagen 1998:531 om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område kan erhålla legitimation efter avläggande yrkes-

som av examen. Legitimation erhålls efter ansökan och erläggande av en avgift av Socialstyrelsen och är, utom i rena undantagsfall, en formalitet efter godkänd utbildning. Beträffande läkare och psykolog krävs förutom examen praktiktjänstgöring innan legitimation kan meddelas. Enligt prop. 1977/78:109 till den ovan angivna lagen är legitimationen att betrakta som ett uttryck för att yrkesutövaren står under samhällets tillsyn och har godkänts för yrkesverksamhet inom det område legitima-

som tionen avser. Vidare sägs att den främsta betydelsen ligger i samhällets möjlighet att ingripa att frånta vederbörande legitimationen vid

genom allvarlig misskötsamhet. indragning av legitimation kan ske ansökan av Socialstyrelsen hos Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd se närmare härom under avsnitt 3.8.2.

Beträffande samtliga kategorier utom kiropraktorer, napaprater och optiker gäller att yrkestiteln är skyddad i yrkesutövning. Ensamrätt att utöva yrket har apotekare, barnmorska, läkare, receptarie och tandläkare. Ytterligare fyra yrkesgrupper har skyddad yrkestitel och är, när de använder titeln i hälso- och sjukvården, underkastade samhällets tillsyn.

10.2 Andra yrkesgrupper

För vissa grupper inom näringslivet, t.ex. revisorer, fastighetsmäklare, försäkringsmäklare samt tolkar och översättare finns regler registre-

om ring och auktorisation.

Försäkringsmäklare skall för att få utöva verksamhet vara registrerad hos finansinspektionen och står under dess tillsyn. För registrering ställs vissa allmänna krav lämplighet lag 1989:508 om försäkringsmäklare. Tolkar och översättare kan erhålla auktorisation efter lämplighetsprövning av Kammarkollegiet förordning 1985:613 om auktorsation av tolkar och översättare. Registrering respektive auktorisation kan upphävas vid misskötsamhet. I mindre allvarliga fall kan myndigheten i stället meddela varning.

För fastighetsmäklare gäller liksom för försäkringsmäklare

att man måste vara registrerad för att få utöva verksamhet undantag gäller advokater och mäklare endast förmedlar hyresrätter. Även här

som uppställs vissa lämplighetskrav. För registrering och tillsyn finns central

en förvaltningsmyndighet, Fastighetsmäklamämnden fastighetsmäklarlagen 1995 :400.

Advokatväsendet i Sverige... 89

Revisorer kan erhålla godkännande eller auktorisation genom ansökan hos Revisorsnämnden, som är en självständig myndighet förordning 1995:666 med instruktion för Revisorsnéirrmden. För att bli godkänd revisor skall sökanden yrkesmässigt utöva revisionsverksamhet, bosatt i Sverige eller i stat inom Europeiska ekonovara en annan miska samarbetsområdet, varken i konkurs, underkastad näringsförbud, ha förvaltare vara vara enligt ll kap. 7 § föräldrabalken, förbjuden att utöva rådgivvara ningsverksamhet enligt 3 § lagen 1985:354 om förbud mot yrkesmässig rådgivning i vissa fall, eller vara underkastad någon m.m. motsvarande rådighetsinskränkning i en annan stat, hos Revisorsnämnden ha avlagt revisorsexamen, och redbar och i övrigt lämplig att utöva revisionsveksamhet. vara

bli auktoriserad revisor skall sökanden förutom kraven för att För att bli godkänd revisor samt ha avlagt högre revisorsexamen. Godkännande och auktorisation gäller normalt i fem år. Därefter måste ansökan fortsatt godkännande eller auktorisation inlämnas om till nämnden. En närmare redogörelse för fastighetsmäklar- och revisorsnämnderverksamhet återfinns i avsnitten 3.8.1 och 3.8.3. nas

Tillsynen över advokatverksamheten 91

3 över

Tillsynen

advokatverksamheten

i

3.1 Advokatsamfundets disciplinverksamhet

Samfundets styrelse och disciplinnämnd utövar tillsyn över advokatväsendet. Dessa har att till att en advokat vid utförande av talan organ se inför domstol och i sin övriga verksamhet fyller de plikter som åvilar honom. Tillsyn utövas också av JK. En väsentlig del tillsynen över advokatväsendet hänför sig till av den disciplinära verksamheten. Frågor om disciplinära åtgärder mot en advokat styrelsen eller disciplinnämnden. Även JK får begäprövas av åtgärd hos disciplinnärrmden mot advokat som åsidosätter sin ra en plikt.

3.2 De disciplinära påföljderna

Bestämmelserna om disciplinära åtgärder mot en advokat finns i 8 kap. 7 § RB. En advokat, som i sin verksamhet uppsåtligen gör orätt eller förfar oredligt, skall uteslutas ur samfundet. Är omständigsom annars får stället tilldelas honom. Åsidosätter heterna rnildrande, i varning en advokat sina plikter som advokat, får varning eller erinran annars meddelas honom. Är omständigheterna synnerligen försvårande, får han uteslutas ur samfundet. Tilldelas en advokat varning, får han, om det finns särskilda skäl, även åläggas att utge en straflavgift till samfundet med lägst ettusen och högst femtiotusen kronor. Sedan den 1 juli 1997 kan disciplinnämnden detta bedöms tillräckligt i stället för att tilldela en ad- - om vokat erinran, göra ett uttalande att advokatens åtgärd är felaktig om eller olämplig. I detta sammanhang bör också nämnas advokatsamfundets möjlighet att förordna om bolsfliringsgvanskning enligt 46§ stadgama. Enligt detta stadgande får styrelsen förordna att granskning av en ledamots bokföring och medelsförvaltning skall utföras av auktoriserad revisor, styrelsen utser. När det finns särskilda skäl, får styrelsen besluta som att en ledamots diarier och räkenskaper med tillhörande handlingar skall granskas generalsekreteraren eller företes för styrelsen. av

92 Tillsynen över advokatverksamheten

Slutligen bör nämnas att enligt 3 § lagen 1985:354 om förbud mot yrkesmässig rådgivning i vissa fall, m.m., advokat kan ges förbud att utöva rådgivningsverksamhet för en tid av högst fem år. Talan om förbud enligt nämnda stadgande förs av allmän åklagare vid tingsrätt.

nyss Advokatsamfundet skall höras innan sådan talan väcks 4 § samma lag. Lagen har sedan tillkomsten år 1985 tillämpats i endast ett fall beträffande advokat.

I 8 kap. 7 § första stycket RB behandlas fall då en advokat uppsåtli-

gör orätt eller förfar oredligt. Av motiven framgår klart att gen annars förfarandet inte behöver vara straffbart för att anses som oredligt NJA

1943 86 f.. Oredlighet kan påtalas i disciplinär ordning även när

s. den faller utanför den egentliga advokatverksamheten, t.ex. när en advokat i angelägenheter gör sig skyldig till oredligt förfarande jfr.

egna JK 1984 s. 147 och 1985 s. 36.

Andra fall av åsidosättande av plikten, som behandlas i 8 kap. 7 § andra stycket RB, omfattar även förseelser av mindre svår karaktär som t.ex. vårdslöshet eller försummelse som ombud i rättegång, debitering av oskäligt arvode, överträdelse av bestämmelserna i 8 kap. 4 § andra eller tredje stycket RB eller underlåtenhet att fullgöra uppgiftsskyldighet enligt 8 kap. 6 § andra stycket RB.

8 kap. 7 § tredje stycket RB, som tillkom genom en lagändring år 1982, innebär en förstärkning av varningsinstitutet genom att varning

om särskilda skäl föreligger kan kombineras med en straffavgift. Ge-

nom detta möjliggörs ett mera nyanserat påföljdsval. Av förarbetena prop. 1982/83:42 s. 7 framgår att varning i förening med straffavgift är avsedd att tillämpas då förseelsen till sin svårhetsgrad ligger mellan uteslutning och enbart varning. Den skall kunna tillgripas dels i sådana fall där uteslutning i princip är obligatorisk men mildrande omständigheter föreligger, dels i sådana fall där varning kan meddelas men omständigheterna är synnerligen försvårande. Avsikten är däremot inte att mjuka upp huvudregeln om uteslutning när några mildrande omständigheter inte föreligger. Som exempel på fall där straffavgift kan komma att användas nämns i förarbetena bristfällig bokföring eller slarv med att avskilja klientmedel.

3.3 Advokatsamfundets styrelses

disciplinverksamhet

När rättegångsbalken trädde i kraft år 1948 utövades disciplinverksam-

heten helt av advokatsamfundets styrelse. Disciplinnämnden inrättades den 1 juli 1964 och denna tog då över en del styrelsens arbete med

av

Tillsynen över advokatverksamheten 93

disciplinärenden. Efter ändringar i rättegångsbalken och stadgarna den 1 juli 1997 har större delen Samfundets disciplinverksamhet flyttats

av över till disciplinnämnden.

3.3.1 Styrelsens sammansättning, arbetsformer

m.m.

Samfundets styrelse består, som framgår av avsnitt 2.4.1, av ordförande, vice ordförande samt nio andra ledamöter jämte nio suppleanter. Vid styrelsesammanträden deltar såväl ordinarie ledamöter som suppleantema samt generalsekreteraren. Mandattiden är två år. Väljs ledamot eller suppleant i styrelsen till ledamot av disciplinnämnden måste han frånträda sitt uppdrag i styrelsen. Styrelsen är beslutsför då minst sju ledamöter eller suppleanter för dem är närvarande. Omröstning in-

styrelsen sker öppet och beslut fattas med enkel röstövervikt. Vid om lika röstetal gäller den mening, som ordföranden biträder. Vid val sker dock avgörandet i sådana fall genom lottning.

3.3.2 Styrelsens disciplinverksamhet

I Samfundets stadgar sägs i 40 § att disciplinnämnden skall pröva en anmälan mot en advokat av en klient eller annan som berörs av saken och om styrelsen väcker fråga om disciplinärt ingripande mot en ledamot. Om fråga om disciplinärt ingripande uppkommer på annat sätt är det styrelsen som prövar om ärendet skall hänskjutas till disciplinnämnden 8 § andra stycket stadgarna. På styrelsen ankommer således

endast handläggningen sådana disciplinärenden i vilka numera av anmälan gjorts av någon annan än den som berörs av saken eller vilka styrelsen tar upp eget initiativ. Vidare är det styrelsen som har att fatta beslut om en ledamot inte längre är behörig att vara advokat. Om styrelsen skriver av ett disciplinärende eller beslutar att inte hänskjuta detta till disciplinnämnden, får JK hos nämnden begära åtgärd mot den aktuelle ledamoten 8 kap. 6 § tredje stycket RB. Styrelsen har sålunda numera endast i en mycket begränsad utsträckning att ta befattning med enskilda disciplinärenden.

94 Tillsynen över advokatverksamheten

3.3.3 Statistik angående antal ärenden m.m. hos

styrelsen

I nedanstående tabell redovisas uppgifter om antal ärenden som hand-

samfundets styrelse under åren 1992-1997. Av tabellen framlagts av går vidare hur många dessa ärenden som hänskjutits till disciplin-

av nämnden m.fl. uppgifter. Det bör framhållas att styrelsen efter lag- och stadgeändringama den 1 juli 1997 endast handlägger ett mindre antal disciplinärenden.

År År År År År År Antal

1992 1993 1994 1995 1996 19971

Inkonma 427 532 541 662 567 295 disciplinärenden Under året 435 525 554 651 649 319 slutbehandlade disciplinärenden Ingen åtgärd 325 381 412 502 494 252

Hänskj utna till 109 140 135 142 149 57 disciplinnämnden Avskrivna l 4 7 7 6 10

ärendenz

Uppgifterna i denna kolumn avser endast perioden den 1 januari t.o.m. den 30 juni 1997. Fr.0.m. den 1 juli 1997 har disciplinnämndens prövningsavdelningar i allt väsentligt övertagit styrelsens roll vid hanteringen av disciplinärenden. Under andra halvåret 1997 inkom till prövnings-avdelningarna 249 ärenden och slutbehandlades 221. 164 av dessa föranledde ingen åtgärd, 45 hänsköts till disciplinnämnden, 10 avskrevs och 2 föranledde ett uttalande. 2 återfinns dels ärenden där anmäld advokat begärt omprövning

I denna post av ett beslut utan att nya skäl anförts, dels ärenden i vilka ledamoten vid tidpunkten för prövningen disciplinärendet längre är ledamot av samfundet.

av

Tillsynen över advokatverksamheten 95

3.4 Disciplinnämndens disciplinverksamhet

Disciplinnämnden inrättades den 1 juli 1964. Efter de ändringar i rättegångsbalken och stadgarna som trädde i kraft den 1 juli 1997 ligger,

tidigare framhållits, tyngdpunkten den disciplinära verksamhesom av ten numera hos disciplinnämnden.

Disciplinnämnden prövar frågor om uteslutning ur samfundet, varning, straffavgift, erinran och uttalande enligt 8 kap. 7 § första-fjärde styckena RB.

3.4.1 Disciplinnämndens sammansättning,

arbetsformer m.m.

Disciplinnämndens sammansättning

Disciplinnämnden består ordförande, vice ordförande samt nio and-

av ra ledamöter. Ordförande, vice ordförande och sex övriga ledamöter väljs advokatsamfundet vid ordinarie ñillmäktigemöte för fyra år.

av Nämndens återstående tre ledamöter offentliga representanter utses av regeringen. De förordnas en i sänder varje år för högst tre år i taget. Till offentlig representant får inte utses lagfaren domare, befattningshavare vid domstol, åklagare, polisman, advokat eller den som annars har till yrke att föra talan inför rätta 12 § stadgarna.

Vid disciplinnämndens sammanträden deltar förutom samtliga ledamöter även Samfundets generalsekreterare.

De offentliga representantema erhåller arvode och kostnadsersättning allmänna medel. Övriga kostnader för nämndens verksamhet

av står samfundet för.

Arbetsformer

Görs hos samfundet anmälan mot ledamot av klient eller annan som berörs av saken eller väcker styrelsen fråga om disciplinärt ingripande mot ledamot, upptages ärendet av disciplinnämnden, vanligen först av prövningsavdelning. Närrmden arbetar sedan den l juli 1997 avdelningar bestående av tre ledamöter, varav en skall vara offentlig representant l4§ stadgarna vid prövning av om disciplinärt ingripande mot ledamot är påkallat. Disciplinnämnden i sin helhet är beslutsför, då minst sex ledamöter är närvarande. För beslut om uteslutning erfordras att minst sex av ledamöterna är ense om denna påföljd. Prövningsavdelning är beslutsför med två ledamöter 16 § stadgarna. Vid ornröst-

96 Tillsynen fiver advokatverksamheten

ning inom disciplinnämnden gäller rättegångsbalkens regler om om-

röstning i brottmål 16 § andra stycket stadgarna. En prövningsavdelning får avgöra ett ärende den är enig om att disciplinär påföljd inte

om är påkallad och ledamöterna är beslutets innehåll. I annat fall

ense om skall ärendet hänskjutas till disciplinnämnden 40 § stadgarna.

Om anmälan mot ledamot avser omständigheter, som ligger mer än tre år tillbaka i tiden, är disciplinnämnden inte skyldig att uppta anrnälan till prövning 41 § stadgarna.

Den största delen av anmälningarna mot advokater kommer från advokatemas klienter eller dessas motparter. Även anmälningar

anonyma utreds. Samfundet tar också ärenden officio. Man bevakar vad

upp ex

skrivs i dagspressen genom s.k. pressklipp och man får domar som och protokoll för kännedom från domstolar och åklagare. Även

arvodesprövningsärendena kan initiera ett disciplinärende.

Det praktiska förfarandet hos disciplinnämnden

Hos advokatsamfundet arbetar f.n. fem handläggare som utreder disciplinärendena. Samtliga är jurister.

Den berörde ledamoten bereds tillfälle att yttra sig över framställd anmärkning. Han är skyldig att efter anmaning avge skriftligt yttrande, att förete de handlingar som disciplinnänmden eller generalsekreteraren ålägger honom att tillhandahålla samt att kallelse personligen infinna sig inför nämnden 8 kap. 6§ andra stycket RB och 43 § förstaandra styckena stadgarna. Om en advokat vägrar att lämna begärda uppgifter kan detta föranleda påföljd enligt 8 kap. 7 § RB. En advokats skyldighet att lärrma uppgifter i ett tillsynsärende gäller även sådana uppgifter omfattas hans eller hennes tystnadsplikt mot klienten

som av se Welamson, Lars, i TSA 1962 s. 297 och Wiklund, Holger, God advokatsed, s. 315 och 607.

När yttrande från den berörde advokaten inkommit delges detta anmälaren, som eventuellt inkommer med ytterligare synpunkter. Om sådana inkommer skall dessa delges den berörde advokaten. Därefter är skriftväxlingen i de flesta fall klar i ärendet.

Fyra personer utanför Samfundets kansli, för närvarande tre pensionerade hovrättsråd samt ytterligare en jurist, skriver reciten samt förslag till beslut i disciplinärendena. Förslaget tillställs prövningsavdelning inom samfundet, som antingen avskriver ärendet, med vissa begränsningar avgör det i sak eller hänskjuter det till disciplinnämnden.

Disciplinnämnden får bestämma att muntlig förhandling skall hållas. Om särskilda skäl föranleder annat, skall sådan förhandling äga rum när uteslutning ur samfundet kan komma i fråga som påföljd. Där-

Tillsynen över advokatverksamheten 97

vid skall av styrelsen utsedd advokat utföra den talan som föranleds

en

anmälan eller på annat sätt framkommen anmärkning 43 § tredje av stycket stadgarna. Några vittnen kallas inte till förhandlingen. Däremot bereds även motparten, om sådan finns, tillfälle att närvara. Vid förhandlingen ställs kompletterande frågor till advokaten.

Det muntliga inslaget i förfarandet har ökat efter ändringarna i stadgarna den 1juli 1997.

Om den ledamot, mot vilken anmärkning framställts, bedöms vara i behov av biträde för sitt försvar men inte själv anlitar sådant, får disciplinnämnden förordna försvarare för honom.

Endast anmälare som berörs av saken får ställning av part i förfarandet inför nämnden.

Överklagande m. m.

Den som vägrats inträde i eller uteslutits ur samfundet får överklaga beslutet hos Högsta domstolen. JK får överklaga ett beslut enligt 8 kap. 7 § RB fråga om disciplinär åtgärd eller uteslutning grund av att vissa behörighetskrav inte är uppfyllda till Högsta domstolen. Beslut om varning, straffavgift, erinran eller uttalande kan således inte överklagas av den advokat som drabbats av beslutet. En enskild som gjort anmälan mot en advokat har aldrig rätt att överklaga styrelsens eller disciplinnämndens beslut. Han kan dock vända sig till JK och begära att denne överklagar beslutet till Högsta domstolen.

JKzs klagorätt är oberoende av om nämnden funnit att ett påtalat förfarande bör föranleda disciplinär åtgärd. Det saknar också betydelse om frågan väckts av JK eller upptagits av Samfundets organ självmant eller på anmälan enskild. JK får däremot inte överklaga ett av

av en styrelsen i ett disciplinärende meddelat beslut i vilket styrelsen funnit att disciplinär åtgärd inte kan komma i fråga och därför inte hänskjutit saken till disciplinnärrmden. Om JK är missnöjd med ett sådant beslut får han i stället vända sig till disciplinnämnden och påkalla åtgärd från dess sida. Mot nämndens beslut kan han sedan föra talan enligt 8 kap. 8 § RB NJA 1963 s. 170.

Har anmälan mot ledamot avskrivits eller har i upptaget ärende om disciplinärt ingripande beslut meddelats av innebörd att ärendet inte hänskjutes till disciplinnämnden, får Justitiekanslern, inom fyra veckor efter det att han fått del av beslutet, hos nämnden påkalla åtgärd mot ledamoten.

98 Tillsynen advokatverksamheten över j

3.4.2 Statistik antal ärenden m.m. hos ang.

disciplinnämnden

Av nedanstående tabell framgår hur många ärenden som handlagts hos disciplinnämnden, vilka påföljder beslutats under åren 1992som m.m. 1997. Det bör anmärkas att påföljd kan vara gemensam för flera en

ärenden. Beträffande prövningsavdelningamas disciplinärenden för år

1997, se avsnitt 3.3.3.

År År År År År År Antal 1992 1993 1994 1995 1996 1997

Sammanträden 8 9 10 8 9 8 99 124 131 139 169 107

i‘:::i‘:;$:g:n

straffavgift

Uteslutnin 1 3 1 O O 2

g

Avskrivning 3 O O O 1 12 I Högsta domstolen har uteslutit advokat efter det att JK fört ärendet dit.

en

3.5 Genomgång av ett antal disciplinärenden

Kommitténs sekreterare har hos advokatsamfundet gått igenom ett antal disciplinärenden under tremånadersperiod år 1997, nämligen

en samtliga disciplinärenden som behandlats av disciplinnärrmden samt prövningsavdelningama vid sammanträdena i september, oktober och november. Det sammanlagda antalet ärenden var 177, varav 40 har avgjorts disciplinnämnden och 137 av disciplinnämndens prövnings-

av avdelningar. Av ärendena avser 9 frågan om principalansvar, dvs. det

advokat har för biträdande jurist som är anställd hos honom. ansvar en Vid genomgången har särskilt anmälningarna studerats.

Tillsynen över advokatverksamheten 99

Handläggningstidema varierar från ärende till ärende. I något fall har det dröjt till år från det att anmälan inkommit till dess att

upp ett disciplinärendet avgjorts. Handläggningstiden är i normalfallet tre-sex månader.

3.5.1 i de ärendena

Påföljder granskade

Av nedanstående uppställning framgår vilka påföljder som beslutats av

disciplinnärrmden respektive prövningsavdelning i 177 ärenden varje

anmälan tas ett ärende.

upp som

Antal Prövnings- Disciplin Summa

Uteslutning

62 33 Avskrivning

Summa 137 40 177 Beträffande den uteslutne advokaten förelåg sammanlagt fem anmälningar, eller lika många ärenden. 2 De ärenden avskrivits prövningsavdelning är dels sådana

som av som avser omständigheter ligger än tre tillbaka, dels sådana som av pröv-

som mer ningsavdelning inte uppfattats en anmälan, dels sådana i vilka den anmäl-

som de inte längre är ledamot samfundet vid tidpunkten för prövningen av dis-

av ciplinärendet. 3 avskrivna ärendena två advokater. Disciplinnämnden har avskri-

De tre avser vits ärendena eftersom advokaterna vid tidpunkten för prövningen begärt och beviljats utträde ur samfundet.

3.5.2 Vem anmäler och i vilka mål/ärenden

typer av

anmälan

görs en

Av nedanstående uppställning framgår anmäler, i vilka typer

vem som

ärenden/mål anmälan görs samt hur anmälningarna antalsmässigt av fördelar sig respektive grupp. Anmälare har delats in i grupperna klient, motpart, konkursgäldenär samt annan. Vidare har samfundets styrelse tagits en särskild kategori eftersom denna ibland tar

upp som

ett ärende på eget initiativ. Under kategorin annan återfinns släkupp

100 Tillsynen över advokarverksamheten

ting till klient eller motpart, dödsbodelägare, borgenär i konkurs och övriga. I uppställningen görs ingen åtskillnad mellan ärenden som avgjorts av disciplinnämnd respektive prövningsavdelning.

I fyra av de undersökta ärendena hade anmälaren vid tidpunkten för prövningen återkallat sin anmälan. Disciplinnämnden eller prövningsavdelningen har trots återkallelsen prövat disciplinärendet.

Familje- Tviste- Brott- Konkurs- Övriga Summa

sätgrelse

Summa 70 76 10 18 3 177 1 I farniljemål återfinns förutom äktenskaps-, vårdnads-, umgänges- och

gruppen underhållsbidragsmål även ärenden rörande boutredning, bodelning, arvskifte, godmanskap samt samägande. DI tvistemål återfinns övriga tvistemål farniljemål. Tvistemålet

gruppen som inte är kan avse tvist i eller utom domstol. I brottmål återfinns även ärenden avseende brottsskadeersättning. fall

gruppen Ett avser ansökan om nåd. 4 Samtliga i gruppen övriga utgörs av utlänningsärenden. I ingår fall där gjort

gruppen motpart ett par motpartens ombud anmälan.

Samtliga de fall styrelsen självmant tog upp resulterade i påföljd av något slag.

3.5.3 Varför anmälan

görs en

Orsakema/grundema för en anmälan varierar kraftigt. I del fall är

en anmälaren rent allmänt missnöjd med advokatens sätt att handlägga ärendet, i andra fall anger anmälaren mera konkret och detaljerat vad han är missnöjd med. Eftersom orsakerna till en anmälan varierar så kraftigt har något försök till kategorisering/systematisering inte gjorts. Nedan ges istället exempel på förekommande påståenden i en anmälan varav de tre första är de vanligaste förekommande:

Tillsynen över advokatverksamheten 101

Advokaten har inte svarat brev eller telefon, eller varit i dröjsmål 0 med att svara. Advokaten har varit kraftigt försenad med att avge redovisning eller 0 att slutföra ett ärende. Advokaten har inte lärrmat klient information hur ett ärende 0 om fortlöper. 0 Advokaten har infordrat och uppburit ersättning utöver rättshjälpsavgift i rättshjälpsärende. Advokaten har gynnatmotpart. Advokaten har uttalat sig kränkande, nedsättande eller hotfullt beträffande klient, motpart eller annan inför eller utom rätta. Advokaten är jävig i något avseende. 0 Advokaten har inte lagt ned tillräcklig omsorg i form av tid och arbete ett ärende. Advokaten har varit nonchalant och oengagerad. 0 Advokaten har debiterat för arbete som inte beställts eller med belopp är oskäligt i förhållande till det arbete som nedlagts. som 0 Advokaten har sökt träffa en förlikning i stället för att driva saken till ett avgörande i domstol. 0 Advokaten har vidtagit rättsliga åtgärder utan att först undersöka möjligheten till en uppgörelse i godo. Advokaten har vägrat lämna ut handlingar tillhandahållits ho- 0 som nom. Advokaten har lämnat felaktiga uppgifter inför rätta. Advokaten har inte informerat klient om skyldigheten att betala motparts rättegångskostnad för det fall klienten förlorade tvisten.

3.5.4 ärenden fyra

Prövningsavdelningamas -

"typfall"

Såsom framgått av det föregående handläggs flertalet disciplinärenden numera av disciplinnärrmdens prövningsavdelningar. Nedan ges ett exempel på ett ärende från vardera gruppen familjemål, tvistemål, brottmål och konkursärende, som handlagts av någon av prövningsavdelningama inte föranlett någon åtgärd. och som

F amiljemål klienten anmälare ingen åtgärd - — Advokaten x biträdde under en period om sju månader mannen i en tvist mellan honom och hans förutvarande sambo. I anmälningsskriften som inkom till samfundet framställde mannen anmärkningar mot x i

102 Tillsynen över advokatverksamheten

huvudsak enligt följande. Vid ett sammanträde den 8 oktober 1996 mellan å ena sidan mannen och x samt å andra sidan sambon och hennes ombud hade mannen velat protestera mot osanna uppgifter av sambon. Advokaten hade då sagt till honom att vara tyst, vilket han efterkom. Advokat x träffade därefter med motparten överenskommelser, som mannen inte velat biträda. När mannen därefter inte velat skriva under de skriftliga versioner av de överenskommelser som motpartens ombud översänt, hade x blivit mycket uppbragt. Mannen hade önskat hjälp endast i frågor, som omfattades av rättshjälpen, d.v.s. vård-

av x nad om och umgänge med parternas båda barn samt underhållsbidrag. Vid sammanträdet den 8 oktober hade konstaterats att det skulle bli mycket kostsamt för parterna om de skulle få hjälp även med bodelningen. Det bestämdes därför att de skulle sköta detta själva. Strax in-

frånträdde uppdraget från tillställde hon denne faktunan x mannen en ra på 5 000 kr för bodelning. Det hade hon inte ägt rätt att göra.

Advokaten x tillbakavisade anmärkningama mot henne och anförde i huvudsak följande. Då mannen vägrade underteckna de avtal som svarade mot vad överenskommits sammanträdet den 8 oktober 1996, hade x inte ansett sig skyldig att fortsätta med att företräda honom. På hans begäran fortsatte hon dock med det. Advokaten x bestrider att mannen begärt hjälp enbart i ärendet angående barnen. X har för honom redogjort för kostnadsreglema i samband med rättshjälp. Mannen första besök hos advokaten x hade varit föranlett av ett förslag från motparten angående bodelning av en gemensamt ägd fastighet. Vid sammanträdet den 8 oktober framhöll båda ombuden kostnadsaspekten, särskilt beträffande en tvist om diverse lösöre och det avtalades att parterna skulle försöka sämjedela detta egen hand. Mannen har därefter tillställt x flera brev med frågor angående bodelning.

Tvistemål klienten anmälare ingen åtgärd

- - Anmälaren uppgav i ärendet att han varit berättigad till pension från och med november 1994, att han sedan dess sysslat med att försöka få ut pensionen, att han därvid utsatts för både byråkrati och brott, att han hösten 1996 i denna angelägenhet vände sig till advokat, samt att denne, då anmälaren förklarade sig inte ha råd att betala ett timarvode

om l 000 kr, hänvisade honom till allmän advokatbyrå, skulle kunna

som bistå honom med "rättshjälp och fri process".

Anmälaren framställde anmärkningar mot advokaterna x och y allmän advokatbyrå i huvudsak enligt följande. Anmälaren sände den 22 september 1996 till Allmänna advokatbyrån ett brev med begäran om hjälp i den aktuella angelägenheten. Den 20 december 1996 begär-

Tillsynen över advokatverksamheten 103

de han advokatbyrån besked "hur det går med saken". Advokaav om svarade då hon inte kunde hjälpa honom i hans ärende. Sedan ten x att anmälaren därefter begärt att återfå sina handlingar, tillställde x honom handlingar rörande med namn. Anmälaren en annan person samma återsände handlingarna med begäran att få sina. X meddelade därom efter hon inte kunde hitta hans handlingar. Den 2 februari 1997 att skrev anmälaren till advokaten och framhöll att advokatbyrån hade y fördröjt hans ärende till fyra månader. Y svarade i ett brev av den tre 12 februari att anmälaren, han önskade rättsligt biträde, måste beom ställa tid och betala för hans konsultation. Anmälaren tycker att advokaterna och uppvisat otrolig nonchalans mot honom genom att x y en försena hans sak och blanda bort hans papper. Advokaten anförde i sitt till samfundet i huvudsak följande. x svar Sedan hon fått del anmälarens brev den 20 december 1996, svaav av rade hon i ett brev den 23 december att hon inte hade möjlighet att av hjälpa honom med hans ärende. Då hon mottagit hans begäran att få om tillbaka sina hade hon utgått från att det var fråga om samma papper, hon haft klient 1993. Hon hade inte haft kännedom person, som som advokaten korrespondens med anmälaren under september om y:s 1996. På anmälarens förnyade begäran att återfå sina handlingar om svarade att hon inte hade några handlingar, som tillhörde honom. s Advokaten tillbakavisade anmälarens anmärkningar mot honom y samt anförde i huvudsak följande. Sedan anmälarens brev av den 22 september 1996 inkommit till advokatbyrån, svarade y honom i ett brev den 25 september att den juridiska hjälp den allmänna advokatbyrån av tillhandahåller sker på villkor dem han kunde erhålla av samma som privatpraktiserande advokat och att kostnaden för honom alltså skulle bli densamma samt att han lämpligen borde ta kontakt med den advokat han redan anlitat i saken. I anledning av anmälarens brev av den 2 februari 1997 svarade i ett brev den 12 samma månad att anmälaren, y av han önskade rättsligt biträde av måste beställa tid för detta, varom jämte erinrade att konsultation är förenad med kostnader. y om

Brottmål klienten anmälare ingen åtgärd - -

Advokaten hade biträtt anmälaren med ansökan om nåd. För uppx en draget hade han debiterat anmälaren 14 500 kr. Anmälan avsåg att advokaten överhuvudtaget debiterat något, efx tersom han lovat anmälaren att hjälpa denne gratis, och därtill hotat med rättsliga åtgärder betalning uteblev. Vidare anmärkte anmälaom att varit i det närmaste omöjlig att få tag i både för honom och ren x för journalist som intresserat sig för hans fall. en

104 Tillsynen över advokatverksamheten

Advokaten x tillbakavisade anmälarens påståenden i deras helhet samt anförde bl.a. följande. Anmälaren har inte vid något tillfälle haft anledning att tro att x skulle göra arbetet utan kostnad. Advokaten hade tidvis täta telefonkontakter med såväl anmälaren som med journalisten ifråga. Båda hade tillgång till, förutom kontorets telefonnummer, hans bostadstelefonnummer och hans mobiltelefonnummer. Vid de tillfällen

de inte kunde nå honom per telefon ringde han alltid upp så snart som han blivit ledig.

Anmälaren återkallade härefter sin anmälan, men prövningsavdelningen prövade ändå denna.

Konkursärende konkursgäldenären anmälare ingen åtgärd

—— - Anmälaren försattes på ansökan av staten i konkurs vid en tingsrätt. Advokaten x förordnades till förvaltare. Edgångssammanträde hölls fem veckor efter konkursutbrottet.

Anmälningen avsåg i huvudsak, att anmälaren inte, såsom bort ske, erhållit någon kopia av bouppteckningen före edgångssammanträdet utan först två månader efter detta, innehållit anmälaren tillkom-

att x mande brandförsäkringsersättning trots att denne varit i behov av dessa medel för sin försörjning samt att advokaten x "lagt beslag på" anmälaren tillkommande KAS-medel, vilket medfört att denne fått dem i sin hand först en och en halv månad efter det att han skulle ha haft

pengarna.

Advokaten x tillbakavisade anmälarens anmärkningar samt anförde i huvudsak följande. Konkursförvaltningen hade till anmälaren översänt en kopia av bouppteckningen i samband med att den gavs in till tingsrätten. På anmälarens begäran tillställdes han sedermera ytterligare en kopia. Den första har inte kommit i retur. Brandförsäkringsersättningen avsåg ersättning för utlägg och egendom, som inte omfattades av beneñciereglema. Anmälaren hade vid bouppteckningssammanträdet uppgivit att hans arbetsinkomster täckte de löpande levnadskostnadema. Det hade därför inte ansetts ha förelegat något underhållsbehov. KAS-medlen hade tillställts konkursförvaltningen till följd att

av anmälaren inte lämnat försäkringskassan anvisning om hur utbetalningen skulle ske. Så snart klarhet vunnit angående medlens beskaffenhet, hade de tillställts anmälaren.

Tingsrätten ogillade under sommaren 1997 ett anmälaren där

av framställt yrkande om att advokaten x bl.a. på grund sitt i disciplinä-

av rendet påtalade förfarande skulle entledigas från uppdraget kon-

som kursförvaltare.

Tillsynen över advokatverksamheten 105

3.5.5 ärenden fyra "typfall"

Disciplinnämndens -

Av de 40 ärenden avgjorts disciplinnämnden under tremånasom av dersperioden har ett exempel på ärende, i vilket beslutats om påföljd av något slag, från vardera uteslutning, varning, erinran och särgruppen skilt uttalande valts ut för att åskådliggöra när och i vilka fall de olika påföljdema blir aktuella.

Uteslutnin g

Beträffande advokat som omfattas av genomgången blev påföljden en uteslutning.2° I ärendet fanns fem anmälningar mot advokaten x, varav tre hade initierats samfundets styrelse utan att anmälan förelåg. av Disciplinnämnden gjorde följande bedömning:

Av utredningen i ärendet framgår att advokaten x enligt avtal som han själv upprättat köpt ut samtliga tillgångar i sitt advokataktiebolag mot Övertagande endast vissa skulder, att däri kvarlämnats skulder till betydande beav lopp, att bolaget efter angivet avtal skulle handhavas av tidigare ekonomiansvarige i advokatfirman och att bolaget kort tid efter avtalstidpunkten försattes i konkurs. Nämnden finner härvid och med beaktande av den kännedom advokaten visats äga den tidigare ekonomiansvarige, att advokaten genom påx om x talad transaktion förfarit oredligt mot bolagets fordringsägare. Utrett är vidare, bl.a. genom vad advokaten x själv berättat, att han hösten 1996 utfärdat ett den 23 maj 1996 dagtecknat kvitto, vari oriktigt angivits att advokataktiebolaget skulle kontant ha emottagit 100.000 kronor utgörande klientmedel. Nämnden finner att advokaten x även härigenom förfarit oredligt. Av utredningen framgår dessutom, att advokaten x ifråga om bl.a. kontorsorganisation inbegripet tillsyn över anställda, bokföring och momsdeklarationer visat oförmåga att fullgöra sina åligganden som advokat. Denna nämndens uppfattning förstärks av hans ådagalagda brister när det gällt att inför Advokatsamfundet redogöra for sitt handlande i olika avseenden. Nänmden finner sammantaget att advokaten x genom angivna oredliga förfaranden och genom synnerligen allvarliga åsidosättanden av sina plikter som advokat skall uteslutas ur Advokatsamfundet. På grund härav beslutar nämnden att jämlikt 8 kap. 7 § första stycket rättegångsbalken utesluta advokaten x ur Advokatsamfundet.

20Beträffande denna advokat föreligger sammanlagt fem anmälningar. Både anmälningar och advokatens bemötande av dessa är mycket omfångsrika. De har av utrymmesskäl därför inte medtagits i betänkandet.

106 Tillsynen över advokatverksamheten

Advokaten har överklagat beslutet till Högsta domstolen, som ännu

x inte meddelat beslut i ärendet januari 1999.

Varning

Advokatsamfundets styrelse tog utan anmälan upp disciplinärende mot advokaten Av handlingarna i ärendet framgår bl.a. följande. Advo-

x. katen hade varit god man för en kvinna, född år 1911. Advokaten x

x hade under den period han var förordnad som god man biträtt kvinnan med upprättande testamente i september 1994, i vilket kvinnan, som

av saknade arvingar, bl.a. förordnade att advokaten skulle erhålla 30

x procent vad återstod sedan det av behållningen avsatts medel

av som till visst underhåll av gravvårdar. Vidare förordnade kvinnan att advokaten hustru skulle erhålla 10 procent av återstoden.

xzs

Advokaten x yttrade sig i disciplinärendet och anförde i huvudsak följande. Han hade kommit i kontakt med kvinnan i början av 1980talet i samband med arrendetvist. Kvinnan hade år 1987 bett honom

en att vara boutredningsman i boet efter hennes avlidne make. Advokaten x och hans hustru bistod därefter kvinnan i allehanda göromål. I bör-

jan av september 1994 hade kvinnan bett x komma till hennes bostad för att biträda henne vid upprättande av testamente. Vid sitt besök hos henne fick han instruktioner avseende testamentets utformning. Han färdigställde därefter en handling av önskat innehåll, vilken han överlämnade till henne.

Disciplinnämnden gjorde följande bedömning:

Av utredningen i ärendet framgår att advokaten x, under tid som han varit

förordnad som god man för kvinnan, biträtt henne med upprättande av tes-

tamente, i vilket bl.a. förordnades att x och hans hustru skulle erhålla del av

kvarlåtenskapen. Med hänsyn till en advokats ställning som fri och obunden

rådgivare och till det förtroendeförhållande som särskilt gör sig gällande

vid upprättande av testamente är det enligt nämndens mening uppenbart att

en advokat inte skall biträda vid testamentariska förordnanden till sig själv

eller närstående. Genom vad som sålunda förekommit har x allvarligt åsi-

dosatt sina plikter som advokat.

På grund härav tilldelar nämnden x varning och förpliktar honom jimlikt 8 kap. 7§ andra och tredje styckena rättegångsbalken att till Advokatsamfundet utge straffavgift med femtontusen kronor.

Två av disciplinnämndens ledamöter var av skiljaktig mening och anförde:

Tillsynen över advokatverksamheten 107

vår mening omständigheterna så försvårande att uteslutning av x Enligt är i fråga. Vi därför att nämnden skall bordur samfundet kan komma anser efter muntlig förhandling vid kommande sammanträde ta lägga ärendet och ställning till vilken påföljd som skall tilldelas.

Erinran

anställd hos advokaten Anmälaren fram- Biträdande juristen y var x. anmärkningar i dennes egenskap principal för y i huställde mot x av Anmälaren hade vänt sig till i anledning av en vudsak enligt följande. y besökte i februari 1996 och redogjorde för arbetsrättslig tvist. Hon y förklarade för henne att hon tog över samt att hon sina problem. Y nu Under de nästföljande månaderna försökte skulle höra av sig senare. tillfällen få kontakt med både telefon- och anmälaren vid åtskilliga y brevledes. Anmälaren tillställde även ett rekommenderat brev. Y höry och löste inte heller det rekommenderade brevet. Efter des inte av ut månader fick anmälaren kontakt med då förklarade att hon flera som något saken samt att hon önskade betalning inte ansåg sig kunna göra med 1 950 kronor. Biträdande juristen anförde i sitt yttrande till samfundet i huvudy följande. I de fall hon erhöll material från anmälaren kontaktade sak hon denna för bekräfta mottagandet. Anmälaren sökte henne per att åtskilliga tillfällen, då upptagen andra mål. Y telefon vid men y var av själv till anmälaren vid olika tillfällen kanske inte vid de ringde men anmälaren hon skulle ringa. Hon löste inte ut tidpunkter som angett att rekommenderade brevet eftersom hon fått veta att brevet endast det kontakt med anmälaren, vilket hon då reinnehöll en uppmaning att ta dan gjort. När avin kom till byrån vistades hon endast sporadiskt på Hon ansåg även befattningshavare byrån kunde kontoret. att annan och därför inte hand avin. Advokaten x sade till lösa ut brevet tog om henne lösa brevet, hon glömde bort detta grund av stress. att ut men anförde i huvudsak följande. Hans biträdande jurist Advokaten X under den aktuella perioden många mål utsatta till förhandling hade därför svår nå vid oplanerade telefonsamtal till byrån. Y och var att anvisat anmälaren ringa vid ett tillfälle utan i borde inte ha att upp stället åtagit sig själv ringa anmälaren. När avin angående det att upp rekommenderade brevet inkom till advokatbyrån var han semester och när han återkom fanns inte avin där. Disicplinnämnden gjorde följande bedömning:

Av utredningen i ärendet framgår att biträdande juristen försummat att behon underlåtit lösa rekommenderat brev. Advosvara brev samt att att ut

108 Tillsynen över advokatverksamheten

katen x har brustit i sin övervakningsplikt. Härigenom har han åsidosatt sina plikter som advokat. På grund härav tilldelar nämnden advokaten x erinran jämlikt 8 kap. 7 § andra stycket rättegångsbalken. Det som i övrigt har förekommit föranleder ingen åtgärd.

Särskilt uttalande

Advokaten x var förordnad som biträde enligt rättshjälpslagen kvinnan/anmälaren i ett äktenskapsskillnadsmål. Inför tingsrättens dom i

äktenskapsskillnadsfrågan ingav advokaten x en kostnadsräkning,

som även inkluderade arbete med bodelningsfrågor. Tingsrätten fann att arbetet med bodelningen inte ornfattades rättshjälpen och bestämde av ersättningen till x till hälften det yrkade beloppet. Advokaten tillav x ställde härefter kvinnan förslag till bodelningsavtal faktura bl.a. samt på det av tingsrätten utdömda beloppet. Anmälaren hemställde om granskning advokaten agerande, av x:s vilket hon fann mycket märkligt och godtyckligt. Hon anförde i sin anmälan bl.a. följande. Advokaten har inte arbetat med eller upprättat x bodelning mellan henne och förutvarande maken. De gjorde själva allt arbete med bodelningen. Då de frågat vart de kunde vända sig för x att få hjälp med bodelningen, hade denne svarat att det inte ingick i rättshjälpen men att han, om de gjorde allt arbete själva, kunde viss rådge givning inom rättshjälpen. De kom då överens att inte skulle göra om x något arbete utanför rättshjälpen. Anmälaren hade vid minst fyra tillfällen muntligt försäkrat sig att detta avtalat med om var x. Advokaten x tillbakavisade anmärkningarna mot honom och anförde i sitt yttrande bl.a. följande. Han hade för anmälaren klargjort kostatt naden för arbete med bodelningsfrågor, vilken inte rättshjälersätts av pen, skulle ersättas av anmälaren själv. De har inte träffat något avtal om att arbete med bodelningsfrågor inte skulle utföras. Bodelningsfrågor hade diskuterats vid flera deras sammanträffanden. Det måste ha av stått klart för anmälaren att det inte varit fråga endast rådgivning. om Han har utfört det arbete angetts i kostnadsräkningen. Eftersom som han informerat anmälaren att rättshjälpen inte täckte alla kostnader om för lämnat biträde kan han inte ha för-farit felaktigt då han krävde anses anmälaren på ersättning för arbete med bodelningsfrågor. Disciplinnärrmden gjorde följande bedömning.

Av utredningen i ärendet framgår att advokaten borde tydligare än vad x som skett ha klargjort vilket arbete som skulle komma att debiteras klienten. Nämnden låter vid detta uttalande bero.

Tillsynen över advokatverksamheten 109

3.6 J ustitiekanslerns

tillsynsverksamhet

3.6.1 Kort bakgrund

Justitiekanslems tillsyn över advokater tillkom förslag av Process- SOU 1938:44. Processkommissionen SOU 1926:31,

lagberedningen

föregick den, hade däremot ansett att advokatsamfundets styrelse som någon kontroll från det allmännas sida skulle fullgöra de offentutan ligrättsliga plikter låg samfundet. som Processlagberedningen motiverade sitt förslag enligt följande

20:

Tillsyn över advokatväsendet bör i första hand utövas av Samfundets styrel- Styrelsen har vaka över att advokat i sin verksamhet redbart och nise. att tiskt fullgör honom anförtrodda uppdrag och i allt iakttar god advokatsed. Åsidosätter advokat sina plikter bör det åligga styrelsen att ingripa mot den felande att tilldela honom erinran eller varning och i svårare fall gegenom utesluta honom samfundet. De allmänna intressen, som äro förnom att ur knippade med advokaternas verksamhet, äro av den vikt, att de böra äga en målsman utanför advokaternas krets. Denna uppgift synes lämpligen egen böra förenas med de åligganden, redan tillkomma Justitiekanslern i som nu fråga tillsyn över domstolsväsendet. Beredningen föreslår därför, att om Justitiekanslern skall äga hos styrelsen påkalla åtgärd mot advokat, som åsidosätter sin plikt, samt att styrelsens beslut må av Justitiekanslern överklagas hos högsta domstolen. Den, vars begäran om inträde avslagits eller uteslutits samfundet, bör ock kunna i högsta domstolen föra talan som ur mot beslutet.

I specialmotiveringen till 8 kap. 8 § RB uttalade sig Processlagbered-

ningen beträffande klagorätten enligt följande s. 134:

Beträffande sådana disciplinära åtgärder, som innefatta allenast varning eller erinran, torde däremot klagorätt icke böra medgivas den därav drabbade; i detta fall måste även hänsyn tagas till att högsta domstolens tid alltför mycket tages i anspråk. Även Justitiekanslern bör äga att som represenför det allmänna överklaga vissa styrelsens beslut. Tydligt att klagotant rätt bör tillkomma honom i de fall, då han hos styrelsen påkallat disciplinär åtgärd advokat. Även i fall, då styrelsen självmant eller anmälan mot upptagit fråga därom, torde klagorätt böra stå honom öppen, detta särskilt med hänsyn till någon klagorätt enligt förslaget icke tillerkännes den att som gjort anmälan.

110 Tillsynen över advokatverksamheten

3.6.2 Nuvarande ordning

Justitiekanslems befattning med advokaterna är sedan RB:s tillkomst år 1948 reglerad i 8 kap. RB och i stadgarna för Sveriges advokatsamfund.

Tillsynen över advokatväsendet utövas advokatsamfundets sty-

av relse och disciplinnämnd som utvecklats under avsnitt 3.3.

JK får begära åtgärd hos disciplinnämnden mot en advokat åsi-

som dosätter sin plikt och hos styrelsen mot den som inte längre är behörig att vara advokat 8 kap 6 § RB. Han får vidare hos Högsta domstolen överklaga ett beslut enligt 8 kap. 7 § RB samfundets styrelse eller

av disciplinnämnd. JK överklagar inte till förmån för enskild advokat.

en Har anmälan mot ledamot avskrivits eller har i upptaget ärende dis-

om ciplinärt ingripande beslut meddelats innebörd att ärendet inte

av hänskjuts till disciplinnämnden, får JK, inom fyra veckor efter det att han fått del av beslutet, hos nämnden påkalla åtgärd mot ledamoten.

Enligt 8 kap. 4 § första stycket RB skall advokat vid utövande

en av sin verksamhet redbart och nitiskt utföra honom anförtrodda uppdrag och i allt iaktta god advokatsed. Om tystnadsplikt för advokat vid allmän advokatbyrå finns bestämmelser i 9 kap. 9 § sekretesslagen 1980:100. Annan advokat är, enligt nämnda stadgande i RB, skyldig att, där god advokatsed så fordrar, förtiga vad han erfar i sin yrkesutövning. Enligt 8 kap. 7 § sjunde stycket RB får brott mot denna tystnadsplikt inte åtalas än JK och åtal får väckas endast det är

av annan om påkallat från allmän synpunkt.

F örfarandet i advokatärendena hos Justitiekanslern

JK erhåller fortlöpande samtliga beslut i disciplinärenden från advokatsamfundet. Ärendena handläggs byråchefema hos JK och föredras

av av dessa för honom. Samtliga beslut genomgås. Om upptäcker

man någon oklarhet eller om ett ärende behöver granskas närmare begär man in hela akten från advokatsamfundet. Handläggarna redogör inte i detalj för vart och ett av ärendena inför JK utan väljer ut de ären-

man den i vilka föreligger tveksamheter något slag eller är principiellt

av intressanta i något avseende. Det blir vanligen ärenden vid varje

ett par tillfälle. Efter föredragningen läser JK själv ärendena ytterligare

en gång innan beslut fattas om eventuella åtgärder.

1999:31 Tillsynen över advokatverksamheten 111 SOU

Justitiekanslerns övriga uppgifter

Förutom utöva tillsyn är JKzs huvudsakliga uppgifter att bevaatt en av ka statens rätt. JK handlägger varje år cirka 2 000 skadeståndsanspråk från enskild ombud i olika rättegångar i omkring 150 mål mot staten samt är statens år. I skadeståndsärenden företräds den enskilde i ungefär hälften av per fallen advokat och i de rättegångar JK företräder staten anlitar han av själv i vissa fall advokat. Skadeståndsärendena har under år blisenare vit betydande del J Kzs verksamhet. Genom att JK i icke obetydlig en av omfattning anlitar advokater samtidigt han har tillsyn över dem har som han kommit att få dubbelroll i förhållande till advokaterna. en JK uppträder också i rollen åklagare i yttrandefrihetsmål och som har då advokat som motpart.

3.6.3 Statistik antal ärenden

angående m.m.

Före år 1989

Den 1 januari 1948 trädde RB i kraft. Under åren 1948-1961 innya kom till Justitiekanslern ett drygt hundratal ärenden år för granskper ning justitiekansler Olof Alsén i TSA 1962 145. Av dessa överklas. gade JK styrelsens beslut endast i fyra fall; samtliga gällde advokats uteslutning samfundet. Högsta domstolen biföll inte i något fall hans ur talan. Under period infordrade Justitiekanslern ungefär 15 prosamma samtliga disciplinärenden från styrelsen för närmare granskning cent av och överväganden dels på eget initiativ, dels begäran av anmälare. - Efter år 1961 och fram till år 1964, när disciplinnämnden inrättades, höll sig antalet beslut i disciplinärenden fortfarande kring 100 per år. Därefter skedde successivt ökning och år 1970 uppgick antalet ärenen den till 220. Under perioden 1961-1970 överklagade Justitiekanslern beslut samfundets styrelse eller disciplinnämnd i ett mycket obetydav ligt antal fall justitiekansler Bengt Lännergren i TSA 1971 s. 482. Antalet advokatärenden hos Justitiekanslern låg efter år 1970 kring 200-300 år och 1988 uppgick antalet till 354 SOU 1993:37 s.313. per

Efter år 1989

Sedan år 1989 har till JK inkommit advokatärenden enligt nedanstående tabell. Uppgifterna är hämtade från registerutdrag som tillhandahållits av ämbetets registrator.

1 12 Tillsynen över advokatverksamheten

Från styrel- Från disci- Övriga Totalt

2 Från den 1 juli 1993 diarieförs advokatärenden på så sätt att besluten från varje sammanträde i advokatsamfundets styrelse eller disciplinnämnd registreras som ett enda ärende hos JK. Antalet diarieförda advokatärenden hos JK har av denna anledning minskat radikalt, utan att detta svarar mot någon minskning av arbetsuppgiften. År 1997 inkom två ärenden från prövningsavdelningarna.

även

De ärenden som inte kommer från samfundet och som i tabellen ovan betecknats som övriga består av klagomål advokater från enskilda. När JK får in ett sådant klagomål besvaras detta i de flesta fall skriftligen. Den klagande får en förklaring till varför så är fallet- JK

- om nu inte har möjlighet att ingripa och uppgift lämnas om vart man kan vända sig. I vissa fall översänder JK en skrivelse från enskild till samfundet för eventuell åtgärd.

3.6.4 Hur ofta påkallar Justitiekanslern mot

åtgärd

advokat

JK påkallade åtgärd hos advokatsamfundet respektive överklagade disciplinnämndens/styrelsens beslut under åren 1989-1997 enligt följande:

advokat

När bestämmelserna om JK:s tillsyn över advokatväsendet trädde i kraft den l januari 1948 uppkom för JK frågan om i vilken utsträckning besluten skulle granskas. Samtliga beslut av styrelsen disciplinnänm-

— den fanns inte skulle översändas till JK. Skulle han granska alla

beslut närmare, dvs. genom att infordra handlingarna från samfundet Det är nämligen bara besluten och inte själva ärendena som översänds till JK. Man ansåg att det inte gärna kunde komma i fråga att JK med hjälp handlingarna skulle granska alla ärenden som det sättet in-

av kom från sarnfundets styrelse. Man valde ut ett visst antal ärenden, antingen därför att man kunde ha olika meningar om det befogade i besluten i fråga eller därför att man ansåg sig rutinmässigt böra närmare granska ett antal ärenden justitiekansler Bengt Lännergren i TSA 1971 s. 479.

I framställningen justitiekansler Olof Alsén i TSA 1962 s. 151

av

att JK anlagt följande synpunkter frågan om skäl fanns för uppges ett överklagande:

För överklagande tycks ha fordrats att beslutet avsett en mera principiell

fråga och att starka skäl förefallit tala för en annan bedömning av frågan än

som kommit till uttryck i beslutet. Vad angår påföljden har skäl för fullföljd

ansetts föreligga, om en strängare reaktion än den tillämpade tämligen tyd-

114 Tillsynen över advokatverksamheten

ligt tett sig påkallad från allmän synpunkt. Att vidare med ett yrkande

om att den bestämda lägsta påföljden, erinran, borde ändras till varning, har

inte utan speciella skäl funnits befogat.

Justitiekanslern tillämpar ännu idag år 1999 de principer som gavs uttryck för år 1962.

3.7 Genomgång av de s.k. påkallandefallen

hos Justitiekanslern för åren 1989-1997

Kommitténs sekreterare har gått igenom samtliga s.k. påkallandefall hos Justitiekanslern för åren 1989-1997. Nedan följer en redovisning av dessa för vart och ett av de aktuella åren.

År 1989

Under år 1989 inkom till Justitiekanslern sammanlagt 245 advokatärenden. JK påkallade åtgärd advokat i fall. Ärendet hade

mot ett anmälts av åklagare och gällde misstanke mot advokat för brott mot tystnadsplikt enligt 8 kap. 4 § RB J Kzs Dnr 4096-88-7. Omständighetema i ärendet var följande. Advokaten B, var offentlig försvarare för A T, som av Nyköpings tingsrätt förklarats häktad i ett mål. T delgavs den 14 mars 1987 utredningen i målet enligt 23 kap 18 § RB och åtal mot bl.a. honom väcktes vid Nyköpings tingsrätt den 21 april 1987. Anrnälande åklagare hade varit åklagare i ett mål vid Stockholms tingsrätt, i vilket mål tingsrätten meddelade dom den 21 oktober 1988 mot P V och T T. I samma mål var R F och B K häktade i sin frånvaro. I förundersökningen mot V och T fanns en bandutskrift från ett avlyssnat telefonsamtal den 3 april 1987 mellan F i Spanien och dennes hustru. Av samtalet framgick att hustrun då haft för F väsentlig information

om vad som förekommit under förundersökningen i Nyköping samt att informationen sannolikt lämnats henne av advokaten B.

Justitiekanslern redogjorde i sitt beslut för gällande bestämmelser om advokaters tystnadsplikt samt anförde:

Av de nyss citerade förarbetsuttalandena framgår att den straffsanktionera-

de tystnadsplikten för advokater i enskild verksamhet inte avsetts sträcka

sig utöver vad som gäller för offentliganställda advokater enligt sekretess-

lagen. De uppgifter som enligt vad som framgår av anmälande åklagares

skrivelse jämte bilagor skall ha lämnats ut av advokaten B är uppenbarligen

inte sådana att de skulle ha omfattats av tystnadsplikten för advokater i all-

Tillsynen över advokatverlcsamheten 115

verksamhet enligt sekretesslagen. Med den tolkning av rättegångsbalmän bestämmelser förarbetena gett uttryck för kan därför enligt min kens som mening inte göras gällande att utlämnandet är straffbart. Redan grund vad jag har sagt är åtal enligt min mening i detta av nu fall uteslutet. Härtill kommer att omständigheterna inte heller i övrigt synes ha varit sådana enligt förarbetena har förutsätts för att åtal skall väckas. som Förundersökning skall därför inte inledas. Något brott mot tystnadsplikt från advokaten Bzs sida kan sålunda enligt min mening inte föreligga. De åklagaren anmälda förhållandena är dock av så allvarliga ärendet bör underställas Advokatsamfundet för disciplinär att prövning.

Advokaten B tillbakavisade anmärkningarna mot honom och förnekade han lämnat ut information det sätt som anmälande åklagare påatt stått. Samfundets styrelse beslutade den 15 december 1989 att det som förekommit i ärendet inte skulle föranleda någon åtgärd.

År 1990

Under år 1990 inkom till Justitiekanslern sammanlagt 357 advokatärenden. I ett fall överklagade JK ett beslut av disciplinnärrmden hos Högsta domstolen JK:s Dnr 762-1990. Omständighetema i ärendet följande. Vid huvudförhandling i tingsrätt företrädde advokaten H var svarandesidan. Svarandena åberopade vid huvudförhandlingen viss bevisning tidigare åberopats i målet. Efter det att tingsrätten som avvisat deras begäran att få åberopa bevisning lämnade advokaten H ny tillsammans med sina huvudmän rättegången. Tingsrätten anmälde H till samfundet och ifrågasatte dennes åtgärd att tillsammans med om sina huvudmän avbryta rättegång förenligt med god advokatsed. en var Advokaten H tillbakavisade anmärkningen mot honom och anförde, dels beslutet icke fortsättningsvis inställa sig till huvudförhandatt att lingen fattats enbart för att bästa sätt tillvarata klienternas intressen, dels syftet med att lämna huvudförhandlingen varit att åstadkomma att tredskodom för att i återvinningsmålet åberopa den avvisade bevis-

ningen. Disciplinnämnden gjorde följande bedömning:

Av handlingarna framgår att H:s åtgärd att tillsammans med klienterna avträda från huvudförhandlingen, sedan rätten beslutat att avvisa vissa av H åberopade skriftliga bevis, processtaktiskt betingad. H spekulerade i att var rätten skulle meddela tredskodom så att H:s klienter i ny rättegång genom återvinningstalan skulle tillfälle att åberopa den avvisade bevisningen.

116 Tillsynen över advokatverksamheten

Domstolen hade att avgöra om målet rätteligen borde avgöras genom prövning i sak eller genom tredskodom. Huvudförhandlingen genomfördes men domstolen beslöt slutligen att avgöra målet genom tredskodom. Det tillkommer inte nämnden att bedöma om domstolens ståndpunkt var processrättsli korrekt.

Enligt vägledande regler om god advokatsed är det advokatens främsta plikt att inom ramen för vad lag och god advokatsed bjuder efter bästa förmåga tillvarata klientens intressen. Samtidigt stadgas i de vägledande reglerna att advokat som ombud eller biträde i rättegång är skyldig att i allt iaktta vad rättegångsbalken och andra författningar föreskriver. Hzs agerande utspelar sig uppenbarligen i det svårbedömda konfliktområdet mellan tillvaratagande av klientens intressen och iakttagande av lag och god advokatsed. Holger Wiklund uttalar i God advokatsed att advokat bör avhålla sig från processuella oarter och missbruk, på vilka Wiklund anför åtskilliga exempel som varit föremål för disciplinär prövning, dock inte något fall som påminner om det nu aktuella.

Vid en samlad bedömning finner disciplinnämnden att H även med

beaktande av de motstridande plikter som åvilat honom förfarit olämpligt

genom att lämna domstolen under pågående rättegång. Nämnden låter emellertid vid detta uttalande bero.

Två ledamöter i disciplinnämnden var skiljaktiga och ville meddela advokaten H erinran. JK yrkade att Högsta domstolen skulle meddela advokaten H

varning eller erinran. Han gjorde gällande, att H sin åtgärd att till-

genom sammans med sina huvudmän under pågående mål lämna huvudförhandlingen åsidosatt god advokatsed. Högsta domstolen biföll J Kzs talan och meddelade advokaten

H erinran samt anförde följande:

Av utredningen får anses framgå att H tagit initiativet till och ställt sig bakom svarandenas beslut att lämna huvudförhandlingen.

Advokatens grundläggande skyldighet att bästa sätt tillvarata klientens intressen begränsas inte bara av lag utan även av de krav som god advokatsed ställer. Såsom ombud i rättegång är advokaten skyldig att i allt iaktta vad rättegångsbalken och andra författningar rörande processen föreskriver. Han skall medverka till en god processordning och till att rätten

av meddelade föreskrifter och förelägganden efterkoms. Som Holger Wiklund uttalar i "God advokatsed" bör en advokat avhålla sig från processuella oarter och missbruk. Det finns alltså inte något utrymme för en advokat att åsidosätta god advokatsed i avsikt att tillvara ta klientens intressen.

Hzs åtgärd var processtaktiskt betingad och kan inte förenlig med

anses den processordning som är förutsatt i rättegångsbalken. Tingsrättens beslut

Tillsynen över advokatverksamheten 117

avvisa den svarandena erbjudna bevisningen hade kunnat överklagas att av till hovrätten i samband med talan mot tingsrättens dom i målet. Hzs agerande medförde väsentliga olägenheter både för domstolen och för motpar-

ten. det anförda finner Högsta domstolen att Hzs handlande stri- På grund av god advokatsed. Han har härigenom åsidosatt sina plikter som adder mot vokat sådant sätt att erinran bör meddelas honom.

år 1990 inspektion Östersunds tings- Justitiekanslern gjorde under av

Vid granskningen tvistemål uppmärksammades att advokaten N

rätt. av under lång tid hade underlåtit att inkomma med begärd komplettering till tingsrätten flera påminnelser härom från rättens sida. N hade trots vidare anmäla förhinder underlåtit att inställa sig till utsatt utan att muntlig förhandling i målet. Justitiekanslern gjorde den bedömningen N sitt agerande allvarligt åsidosatt sina skyldigheter som adatt genom vokat i förhållande till domstolen och överlämnade ärendet till samfundet för granskning och för den vidare åtgärd kunde finnas påkallad som J Kzs Dnr 1565-90. Advokatsamfundets styrelse hänsköt i sin tur ärendet till disciplinnärrmden, tilldelade advokaten N erinran med som följande motivering:

Av utredningen i ärendet framgår att N varit i dröjsmål med att efterkomma det föreläggande delgivits honom den 23 december 1987 samt att han som vidare att anmäla förhinder underlåtit att inställa sig till muntlig förbeutan redelse i målet den 31 januari 1989. Härigenom har N åsidosatt sina plikter

som advokat.

Av J Kzs arbetsredogörelse för år 1990 s. 13 framgår att han i början

året uppmärksammade att handläggningstidema för disciplinärenden

av hos samfundet ofta mycket långa. Med anledning därav tog JK unvar der hand kontakt med samfundet, varvid samfundets generalsekreterare informerade honom hur från samfundet avsåg att komma tillom man med dessa problem. Efter det att JK tagit del skriftlig redorätta av en görelse från samfundet fann han inte anledning att ytterligare uppehålla

sig vid denna fråga.

År 1991

Under år 1991 inkom till JK sammanlagt 501 advokatärenden. Han påkallade inte i något fall åtgärd mot advokat hos samfundet. Av JKzs arbetsredogörelse för år 1991 framgår att han Sammanträffat med sarnfundets ordförande och generalsekreterare och diskuterat Samfundets arbete med disciplinnämnden.

118 Tillsynen över advokatverksamheten

År 1992

Under år 1992 inkom till JK sammanlagt 474 advokatärenden. Beträffande ett fall fann JK att ärendet borde underställas samfundets styrelse för disciplinär prövning. I ett annat fall begärde kanslem att disciplinnämnden skulle besluta om disciplinär åtgärd mot en advokat. Slutligen yrkade JK i ett fall att Högsta domstolen skulle förordna om uteslutning av en advokat ur samfundet.

Det första ärendet J Kzs Dnr 4401-91-7 gällde misstanke mot

en advokat för brott mot tystnadsplikt. Omständighetema var följande. Advokaten E var förordnad som offentlig försvarare för G. Häktningsförhandling hölls inom stängda dörrar. Vid förhör som polispersonal därefter höll med N uppgav hon att advokaten för henne hade uppgett att G hade erkänt grovt narkotikabrott genom innehav av ett halvt kilo amfetamin. Vidare hade advokaten för henne uppgett att narkotikan inte var avsedd för Gzs eget bruk, varför kunde förstå vad den

man skulle användas till. Enligt polisens uppfattning omfattades de uppgifter som advokaten således lämnat till N advokatens tystnadsplikt

av eftersom de lämnats vid förhandling inom stängda dörrar.

Justitiekanslern redogjorde för gällande bestämmelser om advokaters tystnadsplikt samt anförde:

Av de nyss citerade förarbetsuttalandena framgår att den straffsanktionera-

de tystnadsplikten för advokater i enskild verksamhet inte avsetts sträcka

sig utöver vad som gäller för offentliganställda advokater enligt sekretess-

lagen. De uppgifter som enligt som vad framgår av handlingarna i ärendet

skall ha lämnats ut av E är uppenbarligen inte sådana att de skulle ha

om-

fattats av tystnadsplikten för advokater i allmän verksamhet enligt sekre-

tesslagen. Med den tolkning av rättegångsbalkens bestämmelse förar-

som

betena gett uttryck för kan därför enligt min mening inte göras gällande att

utlämnandet är straffbart.

Redan på grund av vad jag har sagt är åtal enligt min mening i detta

nu

fall uteslutet. Härtill kommer att omständigheterna inte heller i övrigt

synes

ha varit sådana som enligt förarbetena har förutsatts för att åtal skall väckas.

Förundersökning skall därför inte inledas.

Såvitt framgår av polisens uppgifter har emellertid E för

annan person

avslöjat vad han erfarit vid förhandling inom stängda dörrar. Detta förhål-

lande är enligt Justitiekanslerns uppfattning så allvarligt att ärendet bör

un-

derställas Sveriges Advokatsamfund för disciplinär prövning.

Samfundets styrelse fann, att vad som förekommit i ärendet inte skulle

föranleda någon åtgärd.

Det andra ärendet gällde begäran till disciplinnämnden från JK

en om åtgärd mot en advokat J K:s Dnr 4003-92 där samfundets styrelse

Tillsynen över advokatverksamheten 119

funnit vad förekommit i ett disciplinärende inte skulle hade att som föranleda någon åtgärd. Bakgrunden att advokat B i egenskap av var förvaltare i aktiebolags konkurs konkursboets vägnar väckt talan ett tvistemål S. Denne hade haft ett helt dominerande inflytande i i mot bolaget. B yrkade skadestånd S grund brott, alternativt på den av av S styrelseledamot tillfogat bolaget skada. Advokaten B grund att som hade därvid i stämningsansökan anfört att S tid före konkursutbrottet en sökt honom för få rådgöra i vad mån bolaget var obeupp att om stånd eller ej. Advokatenhade vidare anfört att S vid besöket ställt vis-

frågor och fått vissa svar. sa JK anförde följande i sitt beslut:

Enskilda bör med fullt förtroende kunna vända sig till advokater i förvissning uppgifter de lämnar till advokaten inte kommer att använom att som das dem. Det har förekommit i det nu aktuella fallet är inte ägnat mot som inge enskilda sådan tillit. Att S i detta fall inte hade lämnat något att en uppdrag till advokaten från den utgångspunkt som jag har anfört vara synes betydelse. Advokatens handlingssätt kan inte heller försvaras med att utan han skyldig att iaktta konkursborgenärernas intresse. Det kan inte godvar lösningen advokatens dilemma blev att vad S hade sagt till honom tas att rådgivande advokat advokaten vändes mot S själv. som av Enligt min mening är det från allmän synpunkt påkallat att det görs klart advokatens handlingssätt i detta fall inte är förenligt med god advokatatt sed. Jag begär därför att disciplinnämnden beslutar om disciplinär åtgärd mot advokaten.

Advokaten B tillbakavisade anmärkningen mot honom och anförde att hans tystnadsplikt advokat torde gälla endast i förhållande till klisom han inte betraktat sig rådgivande advokat till S eller enter och att som bolaget. Han anförde också att han inte varit jävig som konkursförvaltare därför att han gjort bedömning av obeståndsfrågan. en JK hemställde att advokaten B skulle tilldelas varning eller erinen ran och anförde följande:

Enligt min mening anlägger B ett alltför snävt synsätt frågan om vad god advokatsed kräver i fråga skyldigheten att förtiga vad advokaten erfar i om sin yrkesutövning. Möjligheten att i förtroliga former söka vägledning hos och rådgöra med advokater är allmänt sett en betydelsefull förutsättning för rättsvården i dess helhet. Det är från denna synpunkt ovidkommande om S lämnat B något uppdrag och S skall betraktas klient eller inte. Det om som är inte heller avgörande betydelse huruvida Szs besök skulle ha lett till av jäv för B att konkursförvaltare. Vad som är viktigt är att Bzs handvara lingssätt innebär uppenbara påfrestningar det förtroende hos allmänheten

120 Tillsynen över advokatverksamheten

som är nödvändigt för att advokaterna skall kunna fylla sin roll i rättslivet i stort.

Enligt min mening är det som B har låtit komma sig till last inte någon småsak. Jag har å andra sidan inte grund för att göra gällande att B skulle ha gjort orätt eller förfarit oredligt.

Advokatsamfundets disciplinnänmd tilldelade advokaten B erinran och anförde följande:

En advokat har tystnadsplikt inte blott mot sina klienter utan även mot den som inför ett eventuellt klientuppdrag anförtrott sig advokaten.

Av utredningen i ärendet framgår att S någon tid före konkursutbrottet sökt upp B för att rådgöra med honom om i vad mån konkursbolaget

- var på obestånd eller S har vid besöket ställt vissa frågor och fått

vissa svar. B har senare i stämningsansökning till Norrköpings tingsrätt hänvisat till vad som förekommit vid mötet.

Genom vad som sålunda förekommit i ärendet har B åsidosatt sina plikter som advokat.

I det tredje ärendet under år 1992 yrkade JK att Högsta domstolen skulle förordna om uteslutning av en advokat samfundet J Kcs Dnr

ur 4108-1992. Omständighetema i ärendet var följande. Advokaten O hade av hovrätten dömts för grovt bedrägeri. Påföljden hade bestämts till Villkorlig dom jämte dagsböter. Brottet bestod i att advokaten

genom vilseledande förmått länsstyrelsen att utfärda kreditgaranti för

en ett aktiebolags förpliktelser och att lämna bank medgivande att be-

en tala ut ett lån om 400 000 kr till bolaget. O ansökte revision

om men beviljades inte prövningstillstånd i Högsta domstolen. Advokatsamfundets disciplinnämnd konstaterade att advokaten hade gjort orätt. Nämnden konstaterade också att han att ett otill-

genom låtet sätt engagera sig i klients affärer och att åsidosätta före-

en genom skrifterna i samfundets bokföringsreglemente allvarligt hade åsidosatt sina plikter som advokat. Nämnden fann emellertid att den disciplinära påföljden kunde stanna vid en varning jämte dåvarande högsta straffavgift, 15 000 kr. JK gjorde följande bedömning i sitt överklagande:

Jag delar disciplinnämndens mening att advokaten att sig i

genom engagera en klients affärer och genom att inte iaktta bokföringsreglementet allvarligt har åsidosatt sina plikter som advokat. Sambandet med bedrägeribrottet gör enligt min mening omständigheterna synnerligen försvårande, i vart fall såvitt gäller det bristande iakttagandet av bokföringsreglementet.

Det bedrägeri för vilket advokaten har fällts till ansvar har begåtts i ett sådant samband med hans advokatverksamhet att det måste anses ha skett i

Tillsynertöver advokatverksamheten 121

verksamheten. Enligt min bedömning innebär advokatens handlingssätt att han uppsåtligen har gjort orätt i sin verksamhet advokat. Jag delar alltsom så i detta hänseende den uppfattning Advokatsamfundets discipäven som linnämnd har uttalat. Advokatens orätta handlande har visserligen inte riktat sig mot någon anförtrott honom något i hans egenskap advokat. Inte desto mindre som av innefattar det enligt min mening allvarlig oredlighet. Vad som i hovräten dom har lagts advokaten till last brott är sådan art att det från tens som av allmän synpunkt inte bör accepteras att advokaten förblir ledamot av Sveriadvokatsamfund. Till detta kommer att advokaten i enlighet med vad ges framgår det förut anförda allvarligt har åsidosatt sina plikter som som av advokat.

Advokaten O begärde under målets handläggning i Högsta domstolen utträde samfundet och denna begäran beviljades av Samfundets styur relse. JK återkallade härefter sitt överklagande och Högsta domstolen avskrev ärendet.

År 1993

Under år 1993 inkom till JK sammanlagt 521 advokatärenden. I ett fall överlämnade JK till samfundet material för prövning av om någon disciplinär åtgärd borde vidtas. De förhållanden JK anförde i sin som framställning till samfundet hade uppmärksammats hos honom i ett ärende enligt lagen 1985:400 om behörighet för justitiekanslem att

överklaga vissa beslut enligt rättegångsbalken. Omständigheterna var

följande J K:s Dnr 2106-93. Advokaten M förordnad offentlig var som försvarare för U. Under våren 1993 anmälde allmän åklagare till tingsrätten det framkommit uppgifter enligt hans åsikt utgjorde hinatt som der för M försvarare för U. Tingsrätten fann inte tillräckliga att vara skäl återkalla förordnandet för M att offentlig försvarare för U. att vara JK beslutade att inte fullfölja talan mot beslutet, fann däremot skäl men göra framställning till samfundet enligt 8 kap. 6 § tredje stycket RB. att Han anförde sammanfattningsvis i sin framställning att advokaten M samtidigt han hade någon uppgift att utföra för Ezs medmisstänkt som i målet U räkning lämnat ut ett lån till denne. Enligt JK talade mot detta för att advokaten M inlåtit sig i ekonomiska mellanhavanden med för vilken han hade uppdrag som advokat på ett sätt som en person äventyrat den oberoende ställning M bort inta gentemot uppdragsgiva-

ren.

122 Tillsynen över advokatverksamheten

Innan J Kzs framställning om disciplinär åtgärd mot advokaten M inkom till samfundet hade styrelsen eget initiativ redan tagit upp ärendet till behandling. Ärendet behandlades disciplinnämnden under våren 1994. Advoav katen M tillbakavisade anmärkningarna mot honom och anförde att ha inte behandlat sin medverkan i lånetransaktionen som något uppdrag och inte vid tiden för transaktionen hade något uppdrag vare sig från låntagaren eller långivaren. framkom i ärendet föranledde ingen åtgärd från disciplin- Det som nänmden. JK överklagade disciplinnämndens beslut och yrkade att Högsta domstolen skulle meddela advokaten M varning. Som grund för Sitt yrkande angav han följande: M har åsidosatt sina plikter som advokat genom att han, som på grund av den påtalade lånetransaktionen haft en ekonomisk relation till under lánets löptid åtagit sig ett advokatuppdrag för denne. Ett särskilt skäl att awböja uppdraget har varit vissa diskutabla villkor för lånet. Till stöd för yrkandet om varning åberopas 22 § i Advokatsamfundets vägledande regler om god advokatsed.

Advokaten M förnekade att han genom lånetransaktionen blivit involverad i någon ekonomisk relation med E och bestred, att det förelegat något uppdrag från E i egentlig mening. Högsta domstolen lämnade i beslut den 6 juli 1995 överklagandet bifall och anförde HD:s mål Ö 3326/94: utan Genom förhöret med M har ytterligare uppgifter framkommit rörande den påtalade lånetransaktionen ävensom kontakterna i övrigt mellan honom och dock utan att någon fullständig klarhet vunnits rörande förhållanden av betydelse för prövningen. Av utredningen kan inte anses framgå att M har företagit någon sådan ekonomisk transaktion med en klient som avses i den åberopade bestämmelsen i de vägledande reglerna om god advokatsed.

En ledamot var skiljaktig och ville meddela advokaten M en erinran. Två ärenden under år 1993 slutligen gällde frågor brott mot om tystnadsplikt och handlades med stöd av 8 kap. 7 § sista stycket RB JK:s Dnr 2868-93-31 och 3149-93-31. JK inledde inte förundersökning i något av fallen. Det ena fallet togs upp efter anmälan av allmän åklagare och det andra eget initiativ på grund av uppgifter som framkommit i massmedia.

Tillsynen över advokatverksamheten 123

År 1994

Under år 1994 inkom till JK sammanlagt 64 advokatärenden. De kontakter JK med samfundet år 1993 gällde formerna som tog

Samfundets handläggning disciplinärenden och ledde till samtal

för av företrädare för samfundet. Ärendet avslutades med mellan honom och tjänsteanteckningar från samtalet lades till handlingarna hos J K. att Under år 1994 överklagade JK två beslut disciplinnänmden hos av Högsta domstolen. Det fallet har redogjorts för ovan se JKzs Dnr ena 2106-93. I det andra förordnade Högsta domstolen talan av JK om

fallet

uteslutning advokat Sveriges advokatsamfund. Advokaten haav en ur de vid tingsrätt åtalats för osant intygande samt bokföringsbrott. Tings-

ogillade åtalet dom i 1994. Disciplinnärnnden till-

rätten genom mars delade advokaten varning med straffavgift 15 000 kr. Disciplinnämnden uttalade följande i sitt beslut den 20 april 1994:

Nämnden finner att det mäldaruppdrag S erhållit från bolaget C beträfsom fande fastigheten S liksom det efterföljande uppdraget att anskaffa hyresgäster till fastigheten varit uppdrag i advokatverksamheten. S har vidgått han bolaget F åren 1988 och 1989 utställt fyra att genom fakturor i vilka angivits fel objekt för den avtalade provisionen. Genom upprätta fakturor med oriktigt innehåll har S allvarligt åsidoatt satt sina plikter som advokat. I ärendet har å andra sidan framkommit annat än vad S uppgivit, nämligen att fakturorna avfattats efter anvisning från Czs verkställande direktör eller ekonomichef och att C:s styrelse i dess helhet varit införstådd med innehållet i fakturorna och godkänt detta. Nämnden finner att omständigheterna är sådana att påföljden kan stanna vid varning i förening med högsta straffavgift. På grund vad förevarit tilldelat således nämnden S varning jimav som likt 8 kap. 7 § andra och tredje styckena rättegångsbalken och förpliktar honom till Advokatsamfundet utge straffavgift med femtontusen att 15 000 kronor. i övrigt förekommit i ärendet föranleder ingen åtgärd. Det som

Tre disciplinnämndens ledamöter var av skiljaktig mening och ville av utesluta S. De anförde följande:

Enligt vår mening är S:s förehavande handlande att hänföra till advokatverksamhet. Vi gör följande bedömning. S har för sitt bolag F utställt fyra fakturor avseende mäklarprovision till tillhopa 1.500.000 kronor för förmedling respektive försäljbolaget C om ning ett antal fastigheter och ett fastighetsbolag. av

124 Tillsynen över advokatverksamheten

S har vidgått att han inte medverkat vid dessa transaktioner och att fakturorna således är oriktiga. Han har härtill upplyst att han inte intresserat sig för syftet med faktureringen, som tillkommit på begäran av VD för bolaget C.

Vi finner att S genom utställandet av de oriktiga fakturorna förfarit oredligt. omständigheterna därvidlag är försvårande då det rör sig om betydande belopp och S inte kunnat lämna någon nöjaktig förklaring till faktureringen.

S har utanför sin advokatverksamhet handlagt förevarande fastighetsförmedling. Detta har varit ägnat att undandraga honom samfundets disciplinära tillsyn och arvodesprövning. Vi finner även detta förhållande utgöra en försvårande omständighet.

På grund av det anförda skall S uteslutas ur Advokatsamfundet.

Högsta domstolen anförde följande i sitt beslut den 8 december 1994 HD:s mål Ö 3143/94:

I 8 kap 7 § första stycket rättegångsbalken föreskrivs att en advokat, som i sin verksamhet gör orätt eller som annars förfar oredligt, skall uteslutas

ur Advokatsamfundet. Är omständigheterna mildrande, får i stället varning tilldelas honom. Om en advokat annars åsidosätter sina plikter som advokat, får enligt andra stycket i samma paragraf varning eller erinran meddelas honom. Är omständigheterna synnerligen försvårande, får han i

även detta fall uteslutas ur samfundet.

Som grund för sitt yrkande att advokaten S skall uteslutas ur Advokatsamfundet har Justitiekanslern gjort gällande att S har förfarit oredligt i den mening som avses i 8 kap. 7 § första stycket rättegångsbalken och

att omständigheterna inte är mildrande.

Vad som avses med oredligt förfarande har kommenterats endast kortfattat i lagstiftningens förarbeten. Det framhålls där NJA 1943 86 f att

s förfarandet i vissa fall kan vara sådant att straffrättsligt inträder

ansvar men att ett ingripande i disciplinär väg kan vara påkallat även då straff inte kan ådömas. Oredlighet kan påtalas, sägs det vidare, även den faller utanför

om advokatverksamheten, såsom då advokaten i egna angelägenheter gör sig skyldig till bedrägligt eller svikligt förfarande.

Viss ledning kan hämtas i förarbetenas uttalanden beträffande de fall som omfattas av 8 kap 7 § andra stycket, dvs. fall då advokat "annars"

en åsidosätter sina plikter advokat. Härunder faller enligt förarbetena

som varje förhållande från advokatens sida som inte kan överensstämma

anses med god advokatsed, såsom vårdslöshet eller försummelse ombud i

som rättegång eller debitering av oskäligt arvode. För att ett förfarande skall kunna bedömas som oredligt måste det alltså vara av mer graverande karaktär.

Tillsynen över advokatverksamheten 125

Av intresse är också de vägledande regler om god advokatsed som har utfärdats Advokatsamfundets styrelse. Reglerna innehåller i 1 § en beav stämmelse advokat inte får främja orätt. I kommentar till beom att en en stämmelsen sägs b1.a. advokat inte får medverka till att skriftliga att en handlingar upprättas för skens skull eller ges osant innehåll. Ett uttalande innebörd finns i Holger Wiklunds verk God advokatsed s med samma 172. Det är utrett att advokaten S genom bolaget F har låtit upprätta fyra fakturor med felaktigt innehåll. Fakturorna är felaktiga dels genom att det att de anvisningsprovision, dels genom att de upptar nanm anges avser bolaget F inte har haft någon befattning med. fastigheter som Av S:s uppgifter, får godtas, framgår att fakturorna upprättades efsom anvisningar från bolaget Czs verkställande direktör O. S hade emellertid ter vid samtliga tillfällen klart för sig att fakturorna var oriktiga. Szsuppgifter vidare vid handen att han medvetet underlät att ta reda ger skälen till att fakturorna skulle utformas det sätt som skedde. Det viktiga enligt hans utsaga, att garantier för att bolaget F skulle ervar, hålla de belopp som angavs i fakturorna från bolaget C. Att advokat upprättar handlingar med felaktigt innehåll gör sig en som skyldig till ett klart brott mot god advokatsed framgår av vad som tidigare anförts. Det bör också beaktas att fakturorna skulle utgöra verifikationer såväl i Czs och de båda kommanditbolagens rörelser. Gei bolaget Fzs som att låta upprätta verifikationer med felaktigt innehåll har S åsidosatt nom bestämmelserna i 5 § bokföringslagen. Sammantagna är omständigheterna sådana att S får anses ha handlat oredligt. Vid denna bedömning saknas anledning att pröva huruvida handlandet har varit hänförligt till Szsadvokatverksamhet eller Med hänsyn b1.a. till att fakturorna har avsett obetydliga belopp och till att de upprättats vid skilda tillfällen kan omständigheterna inte anses mildrande. S skall således uteslutas ur Advokatsamfundet.

I två fall under år 1994 hemställde JK att advokatsamfundets disom ciplinnäirmd skulle pröva disciplinärenden som handlagts av sarnfundets styrelse. Omständigheterna i det första fallet var följande JK:s Dnr 2124- 94. En bank hade inkommit med klagomål beträffande advokaten L till Samfundets styrelse. Anmärkningen gällde att L vägrat att för ett bolags räkning bekräfta mottagandet av en betalningsanmaning enligt konkurslagen och även i övrigt olika sätt försvårat delgivning med bolaget. Samfundets styrelse beslutade att det som förekommit i ärendet inte skulle föranleda någon åtgärd. JK påkallade disciplinär åtgärd mot L och anförde:

126 Tillsynen över advokatverksamheten

Efter att ha tagit del av handlingarna i Samfundets akt finner Jusitiekanslern

att omständigheterna kring bankens delgivningsförsök med advokaten som

företrädare för bolaget synes vara sådana att en prövning av ärendet i dis-

ciplinnämnden är påkallad.

Disciplinnämnden lät det stanna vid ett uttalande och anförde att advokaten L inte borde ha vägrat att i skrift bekräfta mottagandet av betalningsanmaningen.

I det andra fallet lämnade advokaten hos disciplinnärrmden en förklaring till sitt handlingssätt som JK ansåg godtagbar J Kzs Dnr 1913- 94. Disciplinnärrmden beslutade att vad som förekommit inte skulle föranleda någon åtgärd.

Under år 1994 slutligen överlämnade JK handlingarna i ett ärende rörande misstanke brott mot tystnadsplikt till styrelsen för samfun-

om det för den åtgärd vartill handlingarna kunde föranleda enligt sarnfundets bedömning.

År 1995

Under år 1995 inkom till JK sammanlagt 71 advokatärenden. Granskningen gav inte anledning för honom att påkalla vidare åtgärder mot någon advokat.

Ett ärende, i vilket JK år 1994 hos Högsta domstolen påkallat disciplinärt ingripande, avgjordes under år 1995 efter muntligt förhör i Högsta domstolen. En redogörelse för ärendet finns intaget ovan se JK:s Dnr 2106-93.

JK uttalade med anledning av ovanstående ärende i sin arbetsredogörelse för år 1995 följande JK-beslut 1995 s 202:

I det nu nämnda fallet vanns enligt Jusitiekanslerns bedömning aldrig till-

räcklig klarhet om vad som hade ägt rum under det händelseförlopp som

föranlett Justitiekanslerns talan. Fallet ger enligt min mening särskild an-

ledning för Justiekanslern att inom ramen för sina uppgifter advokatvä-

sendets område vara uppmärksam hur formerna för den disciplinära verksamheten hos Advokatsamfundet utvecklas.

År 1996

Under år 1996 inkom till Justitiekanslern sammanlagt 62 ärenden. Justitiekanslern överklagade inte något beslut av disciplinnämnden.

I två fall hemställde JK att disciplinnämnden skulle pröva disciplinärenden som handlagts av Samfundets styrelse. I det ena fallet fann

Tillsynen över advokatverksamheten 127

disciplinnämnden att vederbörande åsidosatt sina plikter som advokat och tilldelade honom en erinran, i det andra fann disciplinnämnden att förekommit i ärendet inte skulle föranleda någon åtgärd från det som nämndens sida. I det första fallet JKzs Dnr 1864-95-7 var omständigheterna följande. Advokatsamfundets styrelse meddelade den 22 mars 1996 beslut i disciplinärende mot advokaten A anhängiggjort av advokaten S i ett egenskap likvidator i ett aktiebolag. Styrelsen fann att det som föreav kommit i ärendet inte skulle föranleda någon åtgärd. JK påkallade disciplinnämndens prövning av ärendet i skrivelse som inkom till nämnden den 26 juni 1996. Han anförde följande.

Av styrelsens beslut framgår att A i ett brev av den 30 maj 1994 till advokaten Stockholm, medvetet lämnat osann uppgift om anledningen till att han frånträtt ett uppdrag. S var vid denna tid likvidator i det bolag för vars räkning A hade haft uppdraget. A har under prövningen av disciplinärendet inte kunnat lämna någon egentlig förklaring till sitt handlingssätt. Det material som står till buds i disciplinärendet lämnar inte underlag för att göra gällande att den osanna uppgiften varit ägnad att leda till skada i något visst hänseende. Det finns inte heller grund för antagande att A haft några onda avsikter med att lämna uppgiften. Den oriktighet som han gjort sig skyldig till kan därför ha bedömts som harrnlös. Enligt Justitiekanslerns mening bör det emellertid inte förbises att en osann uppgift alltid innebär en risk för skador av något slag. Det bör därför inte godtas att en advokat lämuppgifter det sätt som det här varit fråga om. Av en advokat nar osanna får alltid förväntas att han i utövningen av sitt yrke uppträder ett hederligt och rättskaffens sätt för egen del. Justitiekanslern påkallar att en disciplinär åtgärd vidtas mot A för att han lämnat ifrån sig den osanna uppgiften.

Vid sitt sammanträde den 20 november 1996 tilldelade disciplinnärrmden A erinran och anförde följande:

Av utredningen i ärendet framgår att A lämnat en osann uppgift om anledningen till att han frånträtt sitt uppdrag som ombud för aktiebolaget. Härigenom har han åsidosatt sina plikter som advokat.

I det andra fallet J Kzs Dnr 3219-96-7 var omständigheterna följande. Advokatsamfundets styrelse meddelade den 6 september 1996 beslut i ett disciplinärende mot advokaten L anhängiggjort av advokaterna B och T. Styrelsen fann att vad som förekommit i ärendet inte skulle föranleda någon åtgärd. Justitiekanslern påkallade nämndens prövning av disciplinärendet och anförde följande:

På begäran L har försäkringsbolaget Ansvar till S:s advokatbyrå betalat av ut 39 970 kr, varav 22 288 kr angavs avse försäkringstagarens advokatar-

128 Tillsynen över advokatverlcsamheten

vode, dvs. ersättning till L för utfört arbete i målet, och 17 682 kr ersättning

för motpartens rättegångskostnad.

L har emellertid tillgodogjort sig hela det utbetalda beloppet för att

täcka inte bara uppkomna kostnader i det tvistemål som omfattades av rätts-

skyddsförsälcringen, utan också som ersättning för annat arbete huvud-

mannen.

Ett sådant förfarande må möjligen vara oantastligt utifrån ett rent civil-

rättsligt betraktelsesätt. Från advokatetisk utgångspunkt bör emellertid ett

sådant handlande med fog kunna ifrågasättas. Enligt Justitiekanslerns upp-

fattning borde således L inte ha tillgodogjort sig medel avsedda att täcka

motpartens rättegångskostnader förrän han hade fått bevis om att huvud-

mannen själv hade ersatt dessa kostnader.

Justitiekanslern har noterat att L anser sig ha haft visst stöd för singåt-

gärd i ett vägledande uttalande från Advokatsamfundets styrelse år 1992.

Enligt Justitiekanslerns mening synes dock förhållandena i det fallet inte

vara helt jämförbara med de som föreligger i nu aktuellt fall. I fallet som

avsågs i 1992 års uttalande synes advokaten endast ha tillgodogjort sig er-

sättning för ombudskostnader i just det målet som omfattades av rättsskyd-

det. Vidare menar Justitiekanslern att disciplinnänmden skall pröva frågan

utan beaktande av ett sådant utlåtande från styrelsen jfr 11 kap. 7 § rege-

ringsformen som torde få tillämpas analogt då disciplinnärnndens verksam-

het innefattar myndighetsutövning.

Advokaten L tillbakavisade under åberopande av styrelsens vägledande uttalande från 1992 anmärkningarna mot honom och klargjorde att han inte gjort avräkning för andra kostnader än sådana varit direkt hän-

som förliga till ärendet samt att han i nu aktuellt fall tillgodogjort sig medel först efter det att han försäkrat sig om att hans klient verkligen skulle betala motparten själv.

JK anförde vidare hos disciplinnänmden:

Med anledning av vad L anfört skall endast för klarhets skull poängteras att

Justitiekanslern inte har påstått att L tillgodogjort sig ersättning för andra

kostnader än sådana som varit hänförliga till ärendet i fråga. Däremot har

Justitiekanslern påstått att L tillgodogjort sig ersättning för andra kostnader

än sådana som uppkommit i det tvistemål som omfattades av rättsskydds-

försäkringen. Detta påstående vidhålles.

Advokaten L anförde avslutningsvis att rättsskyddsförsäkringen omfattat hela tvisten mellan hans klient och dennes motpart och inte enbart själva tvistemålet i tingsrätten. Han anförde vidare att det varit instruktion från klienten som han tillgodogjort sig försäkringsersättningen, att initiativet kommit från klienten, att han inte utövat någon

Tillsynen över advokatverksamheten 129

påtryckning för att så skulle ske samt att han inte haft anledning att betvivla att klienten skulle fullfölja betalningen till motparten.

Vid disciplinnämndens sammanträde den 21 maj 1997 fann nämnden att det förekommit i ärendet inte skulle föranleda någon åt-

som gärd.

År 1997

Under år 1997 inkom till JK sammanlagt 71 ärenden. Han påkallade inte i något fall åtgärd mot advokat och överklagade inte heller något beslut av disciplinnänmden till Högsta domstolen.

JK anförde i sin verksamhetsberättelse för detta år bl.a. följande.

Under året har en viss omorganisation skett beträffande advokatsamfundets

disciplinverksamhet. I samband därmed synes också utformningen av be-

sluten i disciplinärendena ha ändrats. Framförallt är besluten nu betydligt

mer kortfattade än tidigare. Justitiekanslern kan konstatera att besluten i

dess nuvarande utformning knappast kan läggas till grund för en effektiv

granskning av vad som förekommit. I princip skulle numera alla akter i dis-

ciplinärenden behöva fordras in från advokatsamfundet för granskning. Med de begränsade resurser som Justitiekanslern förfogar är det emellertid

inte möjligt att genomföra granskningen detta sätt utan att andra arbets-

uppgifter måste stå tillbaka, detta särskilt som granskningen måste utföras inom fyra veckor från det att protokollen från sammanträdena kommit till Justitiekanslern.

3.8 inom andra

Disciplinförfarandet yrkesornråden

3.8. 1 Revisorsnämnden

Revisorsnämnden är en självständig myndighet. Den inrättades den 1 juli 1995 och tog då över de arbetsuppgifter som tidigare låg på Kommerskollegium. Ursprungligen från 1912 auktoriserades revisorer

- -

handelskamrama. År 1973 beslöt riksdagen av att ett system med statlig auktorisation skulle införas. Kommerskollegium skulle besluta om godkännande och auktorisation av revisorer samt återkallande av sådan behörighet. Kollegiet kunde också utdela disciplinpåföljd i form av en vaming. l viktiga ärenden konsulterades en rådgivande nämnd bestående av representanter för Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR och Svenska Revisorssamfundet SRS samt företrädare för olika myn-

130 Tillsynen över advokatverksamheten

digheter och organisationer. Branschorganisationema hade också egna disciplinnämnder kunde meddela varning eller erinran samt be-

som sluta uteslutning ur organisationen. Revisorsnänmdens tillkomst

om hade föregåtts utredning. Att valde denna form inrättande

av en man -

särskild myndighet- motiverades med att tillsynen innebar mynav en dighetsutövning samt att verksamhetens betydelse för samhället och revisionens framträdande roll i kampen mot ekonomisk brottslighet och skattefusk borde ytterligare markeras. Nämndformen ansågs lämplig då olika kompetenser under ledning av en oberoende ordförande skulle knytas till nämnden. Av lag 1995:528 om revisorer och förordning 1995:666 med instruktion för Revisorsnärrmden framgår att nämnden bl.a. har till uppgift att handlägga frågor om godkännande och auktorisation av revisorer samt registrering av revisionsbolag i syfte att tillgodose samhällets behov av kvalificerade och oberoende externa revisorer, att utöva tillsyn i syfte att säkerställa att godkända och auktoriserade revisorer samt registrerade revisionsbolag driver revisionsverksamhet som är av hög kvalitet och uppfyller höga etiska krav samt att pröva frågor om disciplinära åtgärder. Det finns för närvarande år 1997

drygt 2 000 av vardera godkända och auktoriserade revisorer i landet.

Revisorsnämndens sammansättning

Revisorsnämnden består av en ordförande och åtta andra ledamöter. För ordföranden och ledamöterna skall det finnas ersättare. Ordföranden skall vara jurist och ha domarerfarenhet. Av övriga ledamöter skall två vara revisorer, varav en skall vara godkänd revisor och en auktoriserad. Övriga ledamöter skall ha erfarenhet från verksamhet som berörs av revision. Regeringen utser ordförande, ledamöter och ersättare för en bestämd tid.

Godkännande och auktorisation av revisorer

För att bli godkänd revisor skall sökanden

yrkesmässigt utöva revisionsverksamhet,

vara bosatt i Sverige eller i en annan stat inom Europeiska ekono-

miska samarbetsornrådet, varken vara i konkurs, vara underkastad näringsförbud, ha förvaltare

enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken, vara förbjuden att utöva rådgiv-

ningsverksamhet enligt 3 § lagen 1985:354 om förbud mot yrkes-

mässig rådgivning i vissa fall, m.m. eller vara underkastad någon

motsvarande rådighetsinskränkning i en annan stat,

Tillsynen över advokatverksamheten 131

4. hos Revisorsnämnden ha avlagt revisorsexamen, och redbar och i övrigt lämplig att utöva revisionsveksarnhet. vara

Yttrande inhämtas från polismyndighet och länsstyrelse. Sökande skall

också ge in lämplighetsintyg.

För bli auktoriserad revisor skall sökanden förutom kraven för att bli godkänd revisor ha avlagt högre revisorsexamen. Beträffande att

kraven utbildning gäller dock långtgående Övergångsbestämmelser.

Godkännande och auktorisation gäller normalt i fem år. Därefter måste ansökan fortsatt godkännande eller auktorisation inlämnas om till nänmden.

Revisorsnämndens tillsynsverksamhet

Om skattemyndighet uppmärksammar någon anmärkningsvärd omen ständighet i fråga revisors eller ett revisionsbolags verksamhet, om en skall myndigheten underrätta Revisorsnärnnden. Förutom genom dessa underrättelser samt anmälningar av olika slag tar nämnden även upp ärenden eget initiativ. Så kan t.ex. ske när det framkommit anmärkningsvärda uppgifter någon revisor i massmedia. Nämnden bedriver om även systematiskt uppsökande tillsynsverksamhet. Vid denna väljer slumpmässigt ut revisorer och begär in uppgifter från dessa. Vid man handläggningen ett ärende gör nämnden egen utredning och är av en inte bunden vad t.ex. anmälare angett i en anmälan. Har en reviav en tidigare varnats för t.ex. bristfällig dokumentation vägs detta in i sor bedömningen i ett nytt ärende som avser samma sak. Nämnden handlägger cirka 150 tillsynsärenden per år. Handläggningstiden för varje ärende varierar med ärendets omfattning men ligi många fall kring ett års tid. ger

Sanktioner

Om revisor uppsåtligen gör orätt i sin verksamhet eller annat sätt en förfar oredligt eller revisor inte betalar föreskriven avgift enligt om en 29 § lagen 1995:528 revisorer, skall godkännandet eller auktorsaom tionen upphävas. Om det föreligger förmildrande omständigheter, får i stället varning meddelas. Om revisor annat sätt åsidosätter sina skyldigheter som revien får varning meddelas. Om det är tillräckligt, får Revisorsnämnden i sor, stället meddela erinran. Är omständigheterna synnerligen försvåen rande, får godkännandet eller auktorisationen upphävas 22 § andra

stycket revisorslagen.

132 Tillsynen över advokatverksamheten

En revisor som tilldelas varning får, om det finns särskilda skäl. även åläggas att betala straflavgift till staten med lägst ettusen och

en högst tjugofemtusen kronor 22 § tredje stycket revisorslagen.

Revisorsnämnden meddelade under år 1996 24 varningar och sju erinringar för olika försummelser. Upphävande av auktorisation drabbade under samma tidsperiod åtta godkända eller auktoriserade revisorer.

Processuella regler

Revisorsnämndens beslut om upphävande av godkännande eller auktorisation, varning, erinran och straffavgift får revisor drabbats

av som av påföljd överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Handlingarna hos Revisorsnämnden är i princip offentliga. Enligt 9 kap. 12 § sekretesslagen 1980:100 gäller sekretess i ärende god-

om kännande eller auktorisation av revisor eller registrering av revisionsbolag, om disciplinärt ingripande mot godkänd eller revi-

auktoriserad

sor eller registrerat revisionsbolag eller om upphävande av godkännande, auktorisation eller registrering för uppgift hans ekonomiska

om ställning eller om annans personliga eller ekonomiska förhållanden,

om det kan antas att den som uppgiften rör lider skada eller

men om uppgiften röjs.

3.8.2 Hälso- och ansvarsnämnd

sjukvårdens

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnänmd HSAN central förvalt-

är en ningsmyndighet, som i sin nuvarande form tillkom 1980 då

den bröts ut ur Socialstyrelsen. Nämnden har till uppgift att utreda och besluta i

ärenden rörande disciplinpåföljder och vissa behörighetsfrågor rörande

hälso- och sjukvårdspersonal. Bestämmelser härom finns i lagen 1998:531 om yrkesverksamhet hälso- och sjukvårdens område.

Ärendena anhängiggörs anmälan patient eller vissa

genom av myndigheter, främst Socialstyrelsen betr. behörighetsärenden endast

av myndighet. Nämnden har inga tillsynsuppgifter. Dessa ankommer på Socialstyrelsen. Det övergripande målet för nämndens verksamhet är att nämnden genom sina beslut skall bidra till patientsäkerheten.

Tillsynen över advokatverksamheten 133

HSANss sammansättning

Nämnden består ordförande skall vara eller ha varit ordinaav en som rie domare och ytterligare åtta ledamöter, och med tre personliga var en ersättare. Av ledamöterna utses efter gemensamt förslag av Landen stingsförbundet och Svenska Kommunförbundet, tre efter förslag av respektive LO, TCO och SACO och de fyra övriga bland personer som kan särskilt företräda allmänhetens intressen; de flesta dessa anses av är riksdagsmän eller f.d. riksdagsmän. Samtliga ledamöter utses av reger-ingen.

Sanktioner

Disciplinpäföljd varning eller erinran kan åläggas den som uppsåt- - ligen eller oaktsarnhet inte fullgör sina skyldigheter enligt vissa av närmare angivna lagrum eller andra bestämmelser direkt betydelse av för säkerheten i vården. Återkallelse legitimationen kan ske främst av två skäl, antingen att vederbörande varit grovt oskicklig eller anav nat sätt visat sig uppenbart olämplig att utöva yrket eller vilket är den vanligaste orsaken på grund av sjukdom eller liknande omständighet detta tillfredsställande. Återkallelse kan också ske efter inte kan göra begäran. Vid missbruk av behörighet att förskriva narkotiska och egen alkoholhaltiga läkemedel eller teknisk sprit kan denna behörighet dras in eller begränsas. Slutligen kan nämnden ansökan av Socialstyrelmellanfonn mellan återkallelse legitimation och varning sen som en av förskriva prövotid tre år. Vid misskötsamhet under denna tid en om skall följden i regel bli återkallelse av legitimationen. Antalet anmälningar uppgick år 1997 till 2 860. Ungefär lika många avgjordes, drygt hälften genom ordförandebeslut. Den genomvarav snittliga handläggningstiden är 6-7 månader, men med stora variatio- Anmälningama har stadigt ökat sedan 1980, då de uppgick till omner. kring 700. Knappt tio procent anmälningarna kommer från Socialav styrelsen, resten är patientanmälningar. Cirka 75 procent avser läkare, 8 procent tandläkare, 10 procent sjuksköterskor och barnmorskor samt resterande övrig personal. Av ärenden som prövas i sak leder regelmässigt knappt 20 procent till påföljd, i något än hälften av fallen varmer ning. Antalet återkallade legitimationer brukar uppgå till omkring 20 årligen för samtliga personalkategorier. Omkring 30 procent av besluten överklagas. Av dessa ändras omkring 10 procent, oftast i mildrande riktning.

134 Tillsynen över advokatverksamheten

Processuella regler

Handläggningen i HSAN är skriftlig, men muntlig förhandling kan äga

det är till gagn för utredningen. Det har hittills förekommit rum om uteslutande i legitimationsärenden och beviljas alltid i sådana ärenden

den anmälde önskar det. I enklare fall, sådana som av olika skäl om inte tas upp till prövning eller där det efter utredning står klart att anmälan inte kan leda till påföljd, får ordföranden ensam fatta beslut.

Överklagandeinstans är från den l januari 1998 länsrätten. Båda parter kan överklaga, således även patienten om beslutet gått honom emot. Socialstyrelsen kan i sin egenskap av tillsynsmyndighet alltid överklaga nämndens beslut om det krävs för att tillvarata allmänna intressen. Styrelsen betraktas också i överinstans som motpart till den yrkesutövare överklagat nämndens eller domstols beslut. Överin-

som stansen inhämtar således alltid styrelsens yttrande när någon har klagat över ålagd påföljd. Preskriptionstiden i disciplinärenden men inte

behörighetsärenden är två år, dvs. den anmälde skall delges anmälan

inom två år från den påstådda förseelsen. Härutöver gäller en yttersta

preskriptionstid om tio år, som innebär att ingen får åläggas påföljd

senare än tio år från förseelsen.

Handlingarna i närrmdens ärenden är underkastade reglerna för sjukhussekretess, med det undantaget att anmälan i princip och besluten alltid är offentliga.

3.8.3 Fastighetsmäklarnämnden

Fastighetsmäklarnämnden, som tillkom den 1 oktober 1995, är central

förvaltningsmyndighet för registrering av och tillsyn över fastighets-

mäklare som är registrerade enligt fastighetsmäklarlagen 1995:400. Nämnden skall se till att fastighetsmäklama i sin verksamhet iakttar sina skyldigheter enligt fastighetsmäklarlagen. Nämnden handlade under år 1996 cirka 250 ärenden.

F astighetsmäklarnämndens sammansättning

Fastighetsmäldamämnden består ordförande, vice ordförande

av en en samt högst sex andra ledamöter. En av ledamöterna är ordförande och en är vice ordförande. Ordföranden och vice ordföranden skall

vara jurister och ha domarerfarenhet. Samtliga ledamöter utses av regeringen för en bestämd tid.

Tillsynen över advokatverksamheten 135

Registrering av fastighetsmäklare

Varje fastighetsmäklare skall registrerad hos Fastighetsmäklarvara nämnden. För fastighetsmäklare skall bli registrerad krävs att han att en

inte är underårig, försatt i konkurs eller underkastad näringsförbud eller har förvaltare enligt 1 l kap 7 § föräldrabalken, har försäkring för skadeståndsskyldighet som kan drabba honom, han åsidosätter sina skyldigheter enligt fastighetsmäklarlagen om 1995:400, har tillfredsställande utbildning, 4. har för avsikt att vara yrkesverksam som fastighetsmäklare, samt är redbar och i övrigt lämplig som fastighetsmäklare.

I oktober 1997 fanns 4 841 fastighetsmäklare registrerade hos Fastighetsmäklarnämnden. uppsåtligen yrkesmässigt förmedlar fastigheter i strid med Den som

vad i fastighetsmäklarlagen föreskrivs om registrering kan dömas

som till böter eller fängelse i högst sex månader.

F astighetsmäklarnämndens tillsynsverksamhet

Fastighetsmäklarnämnden ärenden dels efter anmälan, dels tar upp eget initiativ. Nämnden får kunskap om det som skrivs i dagspressen fastighetsmäklare via s.k. pressklipp som kontinuerligt bevakas av om nämnden. Nämnden har vidare möjlighet att göra kontroller hos kronofogdemyndigheterna. Om myndighet anser att det finns anledning att en mäklare eller återkalla mäklarens registrering, skall myndigvarna en heten anmäla det till Fastighetsmäklamämnden. Om nämnden har anledning anta att någon yrkesmässigt förmedlar fastigheter i strid att med vad föreskrivs registrering i 5§ fastighetsmäklarlagen som om 1995:400, skall nämnden anmäla det till allmän åklagare. Det övervägande antalet ärenden är sådana som tillkommit efter anmälan. Nämnden tar inte anmälningar såvida det inte föreligupp anonyma särskilda skäl. Nämnden tar inte heller ärenden som gäller förger upp hållanden ligger än fem år tillbaka i tiden. som mer

136 Tillsynen över advokarverksamheten

Sanktioner

Nämnden skall återkalla registreringen för den fastighetsmäklare som inte längre uppfyller kraven för registrering, inte betalar föreskriven registreringsavgift, eller handlar i strid med sina skyldigheter enligt fastighetsmäklarlagen.

Om det kan anses vara tillräckligt, får nämnden i stället för att återkalla registreringen meddela varning. Är förseelsen ringa, får påföljd underlåtas.

Under år 1996 återkallade nämnden vid sin tillsynsverksamhet registreringen i ll fall. Under samma år meddelade nämnden varning i 15 fall.

Processuella regler

Fastighetsmäklarnämndens beslut enligt fastighetsmäklarlagen får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Anmälare anses inte vara part och kan inte överklaga nämndens beslut.

Handlingarna hos Fastighetsmäklamämnden är i princip offentliga. Enligt 8 kap. 6 § sekretesslagen 1980:100 och 2 § 1 och 2 sekretessförordningen 1980:657 gäller hos nämnden sekretess för bl.a.

uppgifter om enskilds affärs- eller driftförhållanden det kan antas att

om den enskilde lider skada om uppgiften röjs samt för uppgift andra

om ekonomiska eller personliga förhållanden för den har trätt i affärs-

som förbindelse eller liknande förbindelse med den är föremål för

som myndighetens verksamhet.

3.8.4 Personalansvarsnämnden vid

Rikspolisstyrelsen

Personalansvarsnämnden vid Rikspolisstyrelsen inrättades den 1 juli 1987. Nämnden övertog då från länsstyrelserna uppgiften att pröva frågor om tjänsteansvar såvitt avser anställda inom polisväsendet.

2 Uppgifterna i detta kapitel har i stora delar hämtats från Personalansvarsnämndens vid Rikspolisstyrelsen Verksamhetsrapport med referat av ärenden för 1996.

Tillsynen över advokatverksamheten 137

Personalansvarsnämndens sammansättning

Nämnden består rikspolischefen, personalföreträdarna, chefsjuris-

av

tjänsteman vid Rikspolisstyrelsen rikspolischefen bestäm-

ten, en som och särskilt utsedda ledamöter 26§ förordning 1989:773 mer tre

med instruktion för Rikspolisstyrelsen. Rikspolischefen är nämndens

ordförande. Regeringen utser de särskilda ledamöterna. Dessa består för närvarande två riksdagsledamöter och länspolismästare. Denna ordning av en har bestått sedan Personalansvarsnämnden tillkom år 1987.

Sanktioner

Nämndens ansvarsområde omfattar alla anställda vid Rikspolisstyrelden lokala polisorganisationen och Statens krirninaltekniska labosen, ratorium. Undantagna är de arbetstagare vilka har att svara inför Statens ansvarsnänmd. För de arbetstagare som omfattas av Persogrupper av nalansvarsnämndens behörighet kan nämnden pröva frågor om skiljande från anställning grund personliga förhållanden, discipliav åtalsanmälan, avstängning och läkarundersökning. Disciplinnansvar, påföljdema är varning och löneavdrag. En arbetstagare får inte samtidigt meddelas flera disciplinpåföljder. Löneavdrag får göras för högst trettio dagar. Löneavdraget dag får uppgå till högst 25 procent av per daglönen 15 § LOA. Under år 1996 inkom sammanlagt 70 ärenden och avgjordes 80. I fyra 42 avgjorda ärenden som gällde skiljande från anställning beav slutade närrmden avskedande. Samtliga fall avsåg polismän. Övriga om 38 ärenden avskrevs, antingen därför att aktuella åtal ogillats eller därför att grund för ett skiljande från anställningen inte bedömts föreligga. Nämnden prövade vidare fråga avstängning i fem fall. Fyra av desom ledde till avstängning. Samtliga avsåg polismän. Av de 36 avgjorda sa ärendena tjänsteförseelse avskrevs fyra. Disciplinansvar ålades i 32 om fall. I två dessa ålades disciplinansvar i form löneavdrag och i de av av återstående 30 fallen tillämpades varning.

Processuella regler

Uppkommer fråga Personalansvarsnämnden har att pröva, åligger som det den myndighet arbetstagaren lyder under att anmäla detta till som nämnden. Utredningen i ärendet ombesörjs av den myndighet som arbetstagaren lyder under. I utredningsmaterialet som överlämnas till

138 Tillsynen över advokatverksamheten

Personalansvarsnämnden bör även ingå ett yttrande om hur myndighe-

på det påtalade förhållandet. ten ser

Anmälan till nämnden kan också göras Justitieombudsmannen

av eller Justitiekanslern. Klagomål från enskilda mot arbetstagare tas inte upp till prövning av nämnden.

När ett ärende anhängiggj orts vid nämnden beslutar ordföranden om förfarande inför nämnden skall inledas eller Har anmälan gjorts av Riksdagens ombudsmän eller Justitiekanslern skall beslut om att inte

vidare med ärendet fattas av nämnden. Beslutar ordföranden eller närrmden att förfarande skall inledas, utfärdas en skriftlig underrättelse till arbetstagaren att yttra sig i ärendet. När det gäller ett ärende om avskedande eller uppsägning utfärdas även varsel till den lokala arbetstagarorganisationen.

Ärendena avgörs efter föredragning. Den berörde arbetstagaren har emellertid alltid möjlighet att inställa sig personligen inför nämnden, om han så önskar.

Den berörde arbetstagaren har rätt att begära domstols prövning av Personalansvarsnämndens beslut. Arbetstagaren har då att väcka talan enligt lagen 1974:371 om rättegången i arbetstvister. Detta innebäri princip att en fackligt ansluten arbetstagare får väcka talan direkt i Arbetsdomstolen och att en oorganiserad arbetstagare får väcka talan vid tingsrätt med möjlighet att överklaga tingsrättens avgörande hos Arbetsdomstolen.

3.8.5 Statens ansvarsnämnd

Statens ansvarsnärrmd inrättades år 1976 i samband med den s.k. ämbetsansvarsrefonnen och införandet av tidigare lagen om offentlig anställning LOA. Syftet med nämnden vid dess tillkomst var att åtgärder i tjänsten av arbetstagare med högre befattningar inte lämpligen borde prövas disciplinärt av kolleger, med vilka arbetstagaren samarbetade och med vilka han inte sällan hade att i kollegial sammansättning fatta beslut prop. 1975:78 s. 168 ff.. Ansvarsnämnden är en

självständig myndighet och tar endast upp ett ärende efter anmälan. Förvaltningslagens bestämmelser är tillämpliga verksamheten hos nämnden. Handläggningen är skriftlig och nämnden handlägger för närvarande år 1997 tio till femton ärenden per år. Flertalet av dessa resulterar i reprimand av något slag. Handläggningstiden för ett ärende

22Uppgifterna i detta kapitel har i stora delar hämtats från JK:s rapport Förstärkt skydd mot oegentligheter i offentlig förvaltning", 1997.

Tillsynen över advokatverksamheten 139 E i

inkommer till dess nämnden fattat ett beslut utgör i från det att anmälan de flesta fall några månader.

Statens ansvarsnämnds sammansättning

ansvarsnämnd kan sägas avsedd att fungera som ett dom- Statens vara prövar de angivna frågorna för den statliga stolsliknande organ som räkning. Av förordningen 1988:1102 med instruktion arbetsgivarens ansvarsnämnd framgår b1.a. följande. Nämnden består av en för Statens ordförande, vice ordförande och tre andra ledamöter, var och en en Ordföranden och vice ordföranden skall med en personlig ersättare. och ha erfarenhet domare. Samtliga ledamöter förord-

vara jurister som

för bestämd tid. För närvarande är två av ledamö-

nas av regeringen en

riksdagsledamöter och företrädare för SACO. Nämnden är beterna en ordföranden och minst andra ledamöter är närvarande. slutsför när tre arbetstagaren är eller senast har varit anställd skall i

Den myndighet där

ärendet hans motpart, inte särskilda skäl talar för något anses som om Det sagda gäller dock inte ärenden som har tagits upp anmäannat. lan JO eller JK. I dessa fall är JO respektive JK motpart. av senare

behörigheten för Statens ansvarsnämnd Arbetstagare som omfattas av

m. m.

ansvarsnämnd prövar frågor disciplinansvar när det gäller Statens om anställs regeringen och andra arbetstagare beträfarbetstagare som av fande vilka regeringen så har föreskrivit 34 § LOA. För anställda med eller regeringsråd prövar nämnden så-

fullmakt utom JK, justitieråd

dana frågor beträffande ordinarie domare och andra arbetstagare som regeringen bestämt. Frågor avskedande eller avstängning av justitiom eråd eller regeringsråd prövas inte ansvarsnämnden utan av Högsta av domstolen talan JO eller JK 12 kap. 8 § RF. av Den personkrets omfattas behörigheten för Statens ansom av svarsnämnd utgörs bl.a. samtliga domare förutom justitie- och regeav ringsråd, åklagare, polischefer, högre befattningshavare inom försvaret Personkretsen har minskat i förhållande till vad som

samt professorer.

gällde enligt LOA i dess äldre lydelse. Bakgrunden är den delegering utnärrmingsmalcten skett under längre tid och som medfört av som en verksledningspersonal utom högste chefen vanligen inte längre att - — regeringen. Härtill kommer att myndighetssammanslagutnämns av försvarsområdet, under år har minskat antalet ningar, t.ex. senare

myndighetschefer.

140 Tillsynen över advokatverksamheten

Sanktioner

För de grupper av arbetstagare som omfattas Statens ansvarsnänmds

av behörighet kan nämnden besluta om disciplinansvar, åtalsanmälan,

avstängning, läkarundersökning eller avskedande. Disciplinpåföljder-

na är varning och löneavdrag. En arbetstagare får inte samtidigt meddelas flera disciplinpåföljder. Löneavdrag får göras för högst trettio dagar. Löneavdraget per dag får uppgå till högst 25 procent daglö-

av nen 15 § LOA.

Processuella regler

Anmälan om prövning skall göras till nämnden 15 § anställningsförordningen 1994:373 av den myndighet där arbetstagaren är anställd eller, om det är fråga myndighetschefen, regeringen eller

om av av

överordnad myndighet 3§ samma förordning. Anmälningsskyldig-

heten omfattar dock inte den är chef för domstol, arrende-

som en en nämnd eller en hyresnämnd l5§ tredje stycket förordning.

samma Även JO och JK kan anmälan till

göra nämnden.

Den berörde arbetstagaren har rätt att begära domstols prövning

av ansvarsnänmdens beslut. Arbetstagaren har då att väcka talan enligt lagen 1974:371 om rättegången i arbetstvister. Detta innebär i princip att en fackligt ansluten arbetstagare får väcka talan direkt i Arbetsdomstolen och att en oorganiserad arbetstagare får väcka talan vid tingsrätt med möjlighet att överklaga tingsrättens avgörande hos Arbetsdomstolen.

Nämndens beslut är offentliga. När det gäller övriga

handlingar

gäller i vissa fall s.k. överföringssekretess enligt 13 kap. 2 § sekretesslagen 1980:100.

3.8.6 Pressens

opinionsnéirrmd

Pressens opinionsnänmd PON är för självsaneran-

ett organ pressens de verksamhet. Den inrättades redan år 1916. År 1923 utarbetade

och antog Publicistklubben etiska regler för Dessa har sedan

pressen. omarbetats flera gånger. De nuvarande reglerna Etiska regler

- för press, radio och TV är antagna och utgivna huvudorganisatio-

- av pressens

23Uppgifterna i detta avsnitt är hämtade ur betänkandet Skyddet för enskilda personers privatliv Ds 1994:51, skriften Spelregler for radio och utgiven

press, tv av Pressens samarbetsnämnd samt årsredovisningen for PO/PON 1996.

Tillsynen över advokatverksamheten 141

Publicistklubben, Svenska Joumalistförbundet och Svenska Tidner;

ningsutgivareföreningen.

Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Utbildningsradion reglerna skall gälla i den utsträckning som de kan AB har beslutat att till radiolagen och prograrnföretagens avtal med tillämpas med hänsyn har i tillämpliga delar anslutit sig till

staten. Radioutgivareföreningen

media granskas emellertid statlig myndighet, reglerna. Dessa av en Granskningsnämnden för radio och TV. inleds med portalstadgande innebörd att De etiska reglerna ett av massmedia skall ha största möjliga frihet inom ramen för lagstiftningen

tjäna nyhetsförmedlare och samhällsgranskare, men att man

för att som enskilda oförskyllt lidande. Det sägs också att därvid skall skydda mot etiken inte i första hand tar sikte fonnell regeltillämpning, utan att reglerna skall till stöd för en ansvarig hållning inför den de etiska vara Därefter följer detaljerade regler för god pub-

publicistiska uppgiften".

licistisk sed med avseende bl.a. korrekt nyhetsförrnedling, hänsyn

till den personliga integriteten vid val nyhetsmaterial, publicering av

av bild och övriga uppgifter kan tjäna till identifiering samt nanm, som rätt till bemötande. År 1963 inrättades befattningen Allmänhetens Ombudsman PO. har till uppgift övervaka pressetiken och biträda allmänheten Denne att i pressetiska frågor.

PON:s sammansättning

Nämnden uppdelad i två avdelningar, vardera bestående av ordföär rande eller vice ordförande samt ytterligare fem ledamöter. Av dessa organisationer för sig två ledamöter och två suppleutser pressens var

Chefsjustitieombudsmannen och ordföranden i Sveri-

anter för dessa. Advokatsamfund gemensamt fyra ledamöter och två suppleges utser dem. Dessa ledamöter skall representera allmänheten och får anter för stå i beroendeförhållande till tidningsföretag eller pressens organiinte Ordförande och vice ordförande bör jurister med erfasationer. vara renhet ordinarie domare och utses Pressens Samarbetsnämnd. som av nuvarande ordförandena och vice ordförandena är två justitieråd Av de

och två regeringsråd.

142 Tillsynen över advokatverksamheten

Handläggningen hos P0 och PON

PO fungerar som ett sorteringsinstrument i förhållande till PON. PO skall eget initiativ eller efter anmälan undersöka avvikelser från god publicistisk sed och vid behov hänskjuta ärendet till PON. Anmälan till PO skall vara skriftlig och i regel ske inom tre månader från den aktuella publiceringen. PO skall i första hand försöka lösa tvister mellan enskilda och tidningar egen hand. För att han skall hänskjuta ett ärende till PON krävs medgivande från den är förfördelad.

som

Anmälningar till PON kan således göras PO dennes eget initi-

av ativ eller efter anmälan av enskild till honom. Om PO beslutar att inte ta upp ett ärende kan den enskilde begära att det skall tas PON.

upp av Nämnden avgör om ärendet skall tas upp till prövning eller inte.

Sanktioner

Bedömningen av ett ärende redovisas i ett opinionsuttalande. Till grund för detta ligger i regel, förutom anmälan, yttrande från berörd tidning och PO:s bedömning. Om nämnden finner anledning till klander mot tidningen skall denna publicera nämndens hela uttalande väl synlig plats. En klandrad tidning skall också erlägga expeditionsavgift

som bidrag till nämndens kostnader år 1998 22 500 kr eller 8 300 kr beroende på tidningens upplaga. PON:s uttalanden redovisas i särskilda häften och i årsberättelsen.

Enligt årsredovisningen för år 1996 avgjordes 147 ärenden PON.

av Ungefär lika många hade anmälts. Av de avgjorda ärendena hade 88 ingetts av PO. Av dessa klandrades tidningen i 73 fall. 59 ärenden hade förts vidare av anmälare efter avskrivningsbeslut PO. Endast i fem

av av dessa fälldes tidningen. Anmälningama till PO uppgick till 443.

4 Advokatsamfundets prövning av

debiterat arvode

Enligt 33 § i advokatsamfundets stadgar är ledamot skyldig att ingå skiljeavtal i tvist med huvudman om arvode och kostnad för utfört uppdrag, huvudmannen eller om denne anlitat rättsskyddsförsäkring om - — vederbörande försäkringsbolag inom ett år från sluträknings avgivande hos styrelsen skriftligen begär det. Huvudmannen eller försäkringsbolaget har alltid möjlighet att i stället för ett skiljeförfarande vända sig till domstol och få ett domstolsutslag. Skiljedom meddelas antingen styrelsen eller av en särskild skilav jenämnd, bestående tre eller fem av styrelsen för varje särskilt fall, av inom eller utom styrelsen, utsedda samfundsledamöter. Skiljedom skall meddelas senast sex månader efter det skiljenämnden utsetts. Styrelsen har rätt att framställning part eller skiljenämnden förlänga denna av tid när det finns skäl därtill. I tvist arvode och kostnad är styrelsen om beslutsför då minst sju ledamöter eller suppleanter för dessa är närvarande. Omröstningen inom styrelsen sker öppet. Beslut inom styrelsen fattas med enkel röstövervikt och vid lika röstetal gäller den mening ordföranden biträder. Styrelsens och den särskilda skiljenärrmdens som ledamöter får inte part ta emot eller betinga sig ersättning. av Föreligger avtal arvode eller ersättning i övrigt för uppdrags utom förande, är styrelsen och den särskilda skiljenämnden vid sin prövning inte bundna härav, avtalet visas oförenligt med huvudmannens om vara eller försäkringsbolagets berättigade intresse. Har verkställd debitering arvode eller kostnad godkänts får styrelsen och den särskilda skiljeav nämnden, där debiteringen är uppenbart obillig samt omständigheterna i övrigt därtill föranleder, lämna godkännandet utan avseende 33 § sista stycket stadgarna. I några de ärenden arvodesprövning som samfundet handlägav om varje år tar styrelsen självmant disciplinärende. I de fall detta ger upp blir aktuellt avgör först arvodesärendet innan någon prövning i man disciplinärendet sker.

4.1 Statistik för åren 1992-1997

Av nedanstående tabell framgår antalet slutbehandlade arvodestvister m.fl. uppgifter under åren 1992-1997. Uppgifterna är hämtade från Samfundets verksamhetsberättelser för samma år.

År År År År År År

1992 1993 1994 1995 1996 1997

slutbehandlade 173 184 202 182 143 155 arvodestvister

Avskrivna 32 30 40 31 21 18 ärenden

Fordrat belopp 89 94 95 72 75 79 har fastställts Fordrat belopp 52 60 67 79 47 57 har nedsatts I Under år 1994 skedde nedsättning i 41 de skiljedom

procent av genom avgjorda ärendena. I 21 fall har det fordrade beloppet satts ned med 50 procent eller mer. Cirka 40 procent av de behandlade ärendena avsåg farniljerätt. I fyra fall upptog styrelsen disciplinärende med anledning av vad som förekommit i arvodesärendet. I två fall föranledde advokats underlåtenhet att ingå skiljeavtal och inkomma med svaromål disciplinär prövning.. 2 Avskrivning grund återkallelse eller grund formella förutsätt-

av av att ningar för skiljeförfarande saknats.

4.2 Förfarandet i arvodesärenden hos

samfundet

Arvodestvist mellan en advokat och hans klient faller som tidigare framgått under domstols kompetens. Den som är missnöjd med en arvodesräkning vänder sig i de allra flesta fall till samfundet och begär att arvodet prövas där. Det är endast klienten som kan påkalla skiljedom, inte advokaten. Klienten kan således välja mellan att påkalla skiljeförfarande eller föra talan vid domstol. En begäran om

arvodesprövning hos samfundet måste ha kommit in till samfundet inom ett år från det sluträkningen avgavs. För att advokatsamfundet skall ta upp ärendet till prövning måste den klagande erlägga en expeditionsavgift

Advokatsamfimdets prövning av,... 145

450 kr belopp tas ut allmän domstol vid ansökan om samma som av stämning i tvistemål. När detta belopp erlagts erhåller klaganden om information förfarandet hos samfundet samt ett skiljeavtalsformuom lär, dessa finns fogade bilagorna 7 och 8 till betänkandet. Klagansom den anmodas underteckna samt återsända skiljeavtalet tillsammans med arvodesräkningen. Han har månad sig att skicka tillbaka skiljeen avtalet. Kommer något avtal inte in till samfundet inom denna tid utgår från han inte önskar någon prövning och handlingarna i ärendet man att âtersänds. När samfundet erhållit det undertecknade avtalet samt den tvistiga räkningen underrättas den berörde advokaten om klagoskriften. Förutatt inkomma med svaromål föreläggs advokaten att underteckna om skiljeavtalet. Klaganden underrättas samtidigt om att hans klagoskrift översänts till advokaten samt att ärendet kommer att handläggas i den ordning är stadgad för arvodesärenden. som När svaromålet inkommer översänds det till klaganden för eventuellt yttrande. Härefter beslutar på ett styrelsesammanträde att skiljedom skall man meddelas särskild skiljenärrmd och utser de tre skiljemänav en man Dessa är samtliga samfundsledamöter. Det finns f.n. år 1998 nen. 14 fasta skiljenärrmder inom samfundet och dessa handlägger samtliga arvodesärenden. Skiljemännen underrättas brev om att de är utsedper da samt anmodas anmäla eventuellt jäv. Samtidigt underrättas parterna att skiljenänmden utsetts och de anmodas framställa eventuella om jävsinvändningar huruvida de önskar muntlig förhandling. samt ange Innan skiljedom meddelas ges slutföreläggande för bägge parter. Efter det att skiljedom meddelats och parterna underrättas om denna anmäls domen på ett styrelsesammanträde och det är vid detta som man i förekommande fall initierar ett disciplinärende.

4.3 av ett antal arvodesärenden

Genomgång

Kommitténs sekreterare har hos advokatsamfundet gått igenom samtliga arvodesärenden som anmäldes styrelsemöten under en tremånadersperiod under år 1997, sammanlagt 37 ärenden. Av de klagande 33 klienter och 4 försäkringsbolag. Av klienterna var 22 fysvar iska och l1 juridiska kan vara bolag eller dödsbo. I endast personer ett ärende hölls muntlig förhandling. Av de 37 ärenden som omfattades av genomgången utgjorde knappt hälften eller 17 familjemål. I denna grupp återfinns förutom äktenskaps-, vårdnads-, umgänges- och underhållsbidragsmål även ärenden rörande bodelning, arvskifte och godmanskap. I tvistemål återgruppen

finns övriga tvistemål inte är farniljemål. Tvistemålet kan avse

som tvist i eller utom domstol. Denna utgjorde andra hälften eller 16

grupp

ärendena. Endast ett brottmål fanns bland de undersökta ärendena. av

Vid genomgången har särskilt klagandens anmälningsskrift studerats. I de fall klaganden haft andra klagomål än beträffande skäligheten

yrkat arvode har detta noterats och framgår av uppställningen nedan. av

Vem/vilka klagar i ett arvodesärende

Av nedanstående uppställning framgår vilka som klagar och utgången i de ärenden omfattas genomgången. Av tabellen framgår vidare

som av i hur många fall klagoskriften innehållit andra klagomål förutom beträffande arvodet samt i hur många fall som styrelsen självmant tagit upp ett disciplinärende.

Antal Antal Antal falli Antal falli Antal fall i

ärenden ärendeni vilka for- vilka det vilka styrel-

som av- vilka for- drat be- förelegat sen självmant

skrivits drat belopp lopp ned- andra tagit ett

upp

fastställts satts klagomål disciplinären-

de Försäkrings- 2 1 1

- bolag Klient juri— 8 3 32’

— — disk person Klient fy- 3 14 5 15 1

sisk person Summa 5 23 9 18 1 Anledningarna till att ett arvodesärende skrivs av är flera. I ett fall utträdde advokaten ur samfundet under ärendets gång. I ett annat fall vägrade advokaten underteckna skiljeavtalet eftersom ettårsfristen hade överskridits. I ett tredje fall återkallade klaganden sin begäran om prövning. I kolumnen avskrivna ärenden återfinns även ett ärende som avvisats. Anledningen härtill var att ett arvodesärende mellan samma parter samtidigt pågick i domstol. I samtliga dessa ärenden lades samtidigt ett disciplinärende eftersom

tre upp klagoskriften även innehöll en anmälan i ett disciplinärende. I ll fall dessa 15 ärenden lades samtidigt disciplinärende eftersom

av upp ett klagoskriften även innehöll en anmälan i ett disciplinärende. I tre av de återstående fyra fallen föranledde de anförda omständigheterna ingen åtgärd från styrelsens sida och i ett fall vidtogs disciplinär åtgärd. Det sistnämnda ärendet skrevs emellertid så småningom av eftersom ledamoten under ärendets behandling begärde sitt utträde ur samfundet.

De fyra ärenden även innehöll andra klagomål utan att inne-

som men hålla formell anmälan i ett disciplinärende kom samtliga från klien-

en ter/fysiska Kritiken gick ut att advokaten utfört ett dåligt

personer.

advokaten varit partisk i ett bodelningsärende, samt att adarbete, att vokaten åsidosatt sina skyldigheter. Samtliga ärenden tviste- eller

var familjemål. I det enda brottmålet ingick i undersökningen riktades

som kraftig kritik advokatens sätt att förhålla sig som försvarare i ett

mot sexualbrottmål. Kritiken ledde inte i något de fyra fallen till discip-

av linär åtgärd från styrelsens sida.

Nedsättnin av arvodet

g

I nio de undersökta ärendena har arvodet satts ned av skiljenämn-

av den. Storleken på nedsättningen varierar kraftigt. Nedan anges med

vilka belopp nedsättning skett det första beloppet utgör yrkat arvodes-

belopp och det andra det belopp skiljenämnden efter prövning fast-

ställt:

Handläggningstider

Handläggningstidema varierar. I många fall tar ett arvodesärende upp emot ett och ett halvt år innan det är avgjort. I de fall där handläggningstiden varit ett år eller har ärendet i de flesta fall varit mycket

mer omfångsrikt. I något fall gick klaganden i konkurs under handläggning-

och i ett annat förelåg jäv hos en av skiljemännen. en

Flertalet arvodesärenden är relativt omfångsrika. Anledningen härtill torde att bedömning av ett arvodes skälighet förutsätter att

vara en

har möjlighet att sätta sig in i den bakomliggande tvisten i sak. man

148 Advokatsamfimdets prövning av...,

Skiljedomen

Skiljenämndemas domar innehåller i de flesta fall utförlig recit, dvs.

en en redogörelse för parternas yrkanden och grunderna för dessa. Domskälen är ofta ganska kortfattade, speciellt i de fall arvodet fastställts. I de fall arvodet nedsatts föreligger oftast en mer eller mindre utförlig motivering. Vid bedömningen av vad utgör skäligt arvode

som synes skiljenärrmdema beakta omständigheter som bl.a. uppdragets art och svårighetsgrad, den skicklighet med vilken det utförts, objektets värde samt arbetets resultat och omfattning.

Advokats i aktiebolag... 149

ansvar

5 Advokats ansvar i aktiebolag som

driver advokatverksamhet

Före år 1977 gällde förbud att driva advokatrörelse i aktiebolagsform. Advokatsamfundets styrelse kunde emellertid meddela dispens från detta. 1959 års stadgekommitté inom advokatsamfundet föreslog i sitt betänkande år 1961 att advokat inte skulle få driva sin verksamhet i form aktiebolag. Kommittén föreslog vidare att dispensmöjligheten av skulle bort. Som skäl dels att advokatens personliga ansvar tas angavs klienterna ovillkorligen måste upprätthållas, dels att det för gentemot samfundets styrelse skulle bli mycket svårt att kontrollera att inte röreli realiteten bedrevs än advokat eller i bolag med annan än se av annan advokat. Efter framställning advokatsamfundet togs möjligheten till disav från förbudet att driva advokatverksamhet i aktiebolagsform bort pens lagändringar, trädde i kraft den 1 juli 1963. genom som . Under åren 1963-1977 rådde således ett absolut förbud mot att driadvokatrörelse i aktiebolagsform. År 1977 öppnades möjlighet va en för advokatsamfundet att dispensera från förbudet 1994 hävdes förbu-

det. Föredragande departementschefen i 1977 års lagstiftningsärende

förklarade prop. 1977/78:2 s. 14 att när man tidigare diskuterat frågan tillåta advokatverksamhet i aktiebolagsforrn det framför allt var om att advokatens personliga mot klienten ansågs hindra sådan ansvar som en ordning. Detta problem löstes genom att man i 1 kap. l § andra stycket aktiebolagslagen 1975:1385 tog in en regel om att delägare i aktiebolag bedriver advokatverksamhet solidariskt med bolaget svarar som för sådana förpliktelser mot klienter bolaget ådrar sig medan han som är delägare. Regeln i 1 kap. 1 § andra stycket aktiebolagslagen som alltjämt gäller är ett undantag från huvudregeln frihet från personligt ansvar om för delägarna i ett aktiebolag. Den är tvingande och innebär att en klient kan utan att först vända sig mot bolaget vända sig mot en del- - ägare och kräva betalning för en fordran. Att en delägare har samma

förpliktelser bolaget innebär också en skyldighet att prestera

som tjänster.

150 Advokats i aktiebolag...,

ansvar

Med hänsyn till det personliga ansvar som en advokat ansetts böra ha har det i 8 kap. 4 § andra stycket RB också uppställts ett förbud för advokat att driva advokatverksamhet i bolag med annan än advokat. Advokatsamfundets styrelse kan dock medge undantag från detta förbud. Motsvarande regel återfinns i 38 § samfundets stadgar.

5.1 Förarbetena till 1 1 § andra

regeln kap. stycket aktiebolagslagen 1975:1385

I 1977 års lagstiftningsärende ansåg departementschefen, att det från principiell synpunkt var naturligt att en advokat liksom andra företagare ges möjlighet att fritt välja den fonn för verksamheten som han anser lämplig, om inte väsentliga skäl finns mot detta prop. 1997/78:2 s. 14 f.. Departementschefen hänvisade härvid till revisors möjlighet att driva verksamhet i form av aktiebolag. När det gällde frågor om ett advokataktiebolags förpliktelser mot klienter ansågs det inte innebära några olägenheter att det som gäller för advokatrörelse i handelsbolagsform i vilken personligt ansvar gäller principiellt blev tillämpligt för sådan rörelse som bedrivs i aktiebolagsform.

Beträffande frågan i vad mån ett advokataktiebolag som sådant i praktiken kunde tänkas få förpliktelser mot klienter anförde departementschefen bl.a. följande prop. 1977/78 s. 15 f.:

Varken samfundet eller remissinstanserna har närmare berört frågan i vad

mån ett advokataktiebolag som sådant i praktiken kan tänkas förpliktelser

mot klienter. Det förhållandet att advokatrörelse drivs i bolagsform innebär

nämligen inte utan vidare att alla uppdrag som advokat åtar sig inom bola-

gets verksamhet också skall anses mottagna bolagets vägnar och därmed

medföra ekonomiskt ansvar för bolaget.

Vissa uppdrag har emellertid en så utpräglat personlig karaktär att något

ansvar inte kan anses åvila bolaget för den händelse advokaten inte skulle ta

till vara sin klients intressen. Det gäller framför allt situationer då advokat

har mottagit uppdrag grund av myndighets förordnande, t.ex. som kon-

kursförvaltare eller offentlig försvarare. Advokaten får i sådana fall inte

utan myndighetens medgivande överlämna annan att eget ansvar sköta

uppdraget. Bolaget får å sin sida inte heller ingripa vid uppdragets fullgö-

rande. I sådana fall torde huvudregeln advokaten bär det

vara att ensam

ekonomiska ansvar som följer med uppdraget se NJA 1973 s. 42.

Vad som nu har sagts beträffande advokatrörelse i handelsbolagsform

torde principiellt bli tillämpligt också om sådan rörelse drivs i form ak-

av

tiebolag. På motsvarande sätt som i handelsbolagsfallet kan sålunda aktie-

bolaget komma bära det ekonomiska för förpliktelser följer

att ansvaret som

Advokats i aktiebolag... 151 ansvar

uppdrag advokat har mottagit bolagets vägnar. Rör det sig av som emellertid uppdrag rent personlig karaktär, åvilar de ekonomiska om av förpliktelserna till följd uppdraget uteslutande advokaten. Vad som skall av räknas till denna kategori kan inte besvaras generellt. Eftersom en del uppdrag torde sådan art, får emellertid frågan om advokats ansvar för vara av bolagets förpliktelser inte allmän räckvidd.

Departementschefen framhöll att ansvaret, liksom i fråga om handelsbolag, träffar samtliga delägare och inte bara de advokater i bolaget aktivt verksamma. En aktieägare dock inte för sådana som är ny svarar förpliktelser har uppkommit innan han förvärvade aktier i bolaget. som Inte heller aktieägare säljer sina aktier för förpliktelser som svarar som uppstår därefter.

5.2 i andra länder mm.

Regleringen

I Danmark, Finland och Norge kan advokater driva verksamhet i aktiebolag med verkan att skadestånd kan utkrävas endast av bolaget och den advokat/delägare är ansvarig för handläggningen av ett ärende som inte av de övriga. Frågan Övervägs Island. men I exempelvis USA, Storbritannien och Holland är det möjligt för advokater att undvika personligt skadeståndsansvar genom bolagsbildning. Detta övervägs i Österrike. CCBE Conseil de Communauté Européenne, som är de europeiska advokatsamfundens samarbetsorganisation, behandlar för närvarande frågan delägares personliga ansvar. I vissa länder hör det till om kulturen att advokaten skall vara obegränsat personligen ansvarig. Flertalet delegater i CCBE anser dock den uppfattningen vara förlegad, i synnerhet det i CCBE:s regler för gränsöverskridande advokatsom verksamhet- liksom de regler gäller för svenska advokater föresom skrivs att advokaten skall ansvarsförsäkrad. vara

24Uppgifterna är hämtade från advokatsamfundets skrivelse den 6 maj 1996 till av regeringen.

152 Advokats ansvar i aktiebolag...,

5.3 Advokatsarnfundets skrivelse till

regeringen

Advokatsamfundet har i en skrivelse av den 9 maj 1996 till regeringen begärt att bestämmelsen i 1 kap. 1 § andra stycket aktiebolagslagen 1975:1385 om ansvaret för delägares förpliktelser i ett aktiebolag som bedriver advokatverksamhet iförsta hand upphävs utan att ersättas av någon ny regel i aktiebolagslagen och i andra hand ändras. Enligt Samfundets förslag skall advokatens personliga ekonomiska ansvar i stället bestämmas av allmänna regler om sådant ansvar vid personliga uppdrag.

Samfundets skäl till varför man anser att regeln skall upphävas eller ändras kan sammanfattas enligt följande. Den nuvarande regeln innebär att inte bara den delägare i advokataktiebolaget som handlagt eller

annat sätt är ansvarig för ärendet är personligen ekonomiskt ansvarig.

— Regeln innebär även att alla andra aktieägare i advokataktiebolaget har det personliga ekonomiska ansvaret. Dessa övriga aktieägare behöver inte ha haft med ärendet att göra. Bestämmelsen täcker således mer än den behöver täcka, eller ens är avsedd att täcka. Vidare föreligger det från klientsynpunkt inte nödvändigtvis något befogat krav att alla advokater på en byrå, till vilken klienten vänder sig, skall vara personligen ekonomiskt ansvariga för byråns förpliktelser klient. Det

mot en krav som allmänt sett ställts upp är att minst en advokat skall ha detta ansvar och att det också är tillräckligt att en advokat har detta

ansvar. Det torde inte finnas något sakligt skäl till varför alla advokater, är

som delägare i ett aktiebolag skall svara solidariskt för bolagets förpliktelser, när detta inte är nödvändigt för advokater som är delägare i ett

handelsbolag. Advokatuppdraget skiljer sig inte så från andra

personliga uppdrag, att det är motiverat att ha en särskild regel för advokater om det personliga ekonomiska ansvaret.

Advokatsamfundet anför i sin skrivelse följande beträffande konsekvenser av den föreslagna ändringen:

Enligt samfundets bedömning är det knappast förekommande att en klient

väljer byrå efter hur många eller vilka advokater är personligen

- - som

ekonomiskt ansvariga för byråns förpliktelser mot klienten.

För den stora grupp av klienter som kan hänföras under rubriken

"konsumenter" torde Samfundets ansvarsförsäkring med försäkringsbe-

—

lopp upp till 3 miljoner kronor per jurist och år täcka de krav som kan bli

-

aktuella.

De fall där undantagsregeln i ABL kan bli aktuell att tillämpa är typiskt

sett ärenden där företag är klienter. Det finns skäl att utgå från att de byråer

som sysslar med affärsjuridik och ärenden där krav mot byrån överstigande

Advokats ansvar i aktiebolag... 153

3 miljoner kronor kan bli aktuella, har tilläggsförsäluingar av betydande

belopp. Detta inte annat så självbevarelsedrift och omtanke om by-

om av

råns anseende om något allvarligt misstag skulle begås.

Inte i något annat sammanhang förekommer det att alla aktieägare svarar

solidariskt med bolaget för dess förpliktelser. Ett upphävande av den nuva-

rande undantagsregeln skulle således inte resultera i något ovanligt förhållan-

de i affärssammanhang tvärtom skulle det innebära en normal ordning. Inte

-

heller undantagsregeln i den mån den är känd av företagen som köper advo-

-

kattjänster torde vara någon Vägvisare vid val av byrå. Företag som köper

-

advokattjänster i ärenden som involverar stora ekonomiska värden, är vana att

hantera sina risker, vid upphandling av tjänster, annat sätt än att förlita sig

till ett personligt ekonomiskt ansvar for alla delägare i tjänsteföretaget.

Ett bibehållande den nuvarande undantagsregeln kan innebära att byrå-

av

er med många delägare ser sig tvungna att, för att undvika att alla bär ett per-

sonligt ekonomiskt ansvar i varje ärende, välja en annan verksamhetsform:

exempelvis kommanditbolag med endast en komplementär eller aktiebolag

med endast en aktieägare. Från klientsynpunkt är inget vunnet med detta. Inte

heller skulle sådan utveckling tjäna något annat allmänt intresse.

en

5.4 Advokatsamfundets förslag till

lösningar

Samfundet lämnar i sin skrivelse två förslag till utformning av en regel som anger att minst en advokat, men inte nödvändigtvis fler, skall svara ekonomiskt fullt ut för ett aktiebolags förpliktelser mot klient. Enligt det ena förslaget skall frågan specialregleras i aktiebolagslagen. Det andra förslaget går ut att upphäva den nuvarande regeln i 1 kap. 1 § andra stycket aktiebolagslagen och antingen avstå från att ersätta den med någon annan skriven regel eller lagfästa de allmänna rättsgrundsatser som gäller det ekonomiska ansvaret vid personliga uppdrag. Enligt samfundet torde av allmänna rättsgrundsatser följa att vissa uppdrag anses så personliga att uppdragstagaren svarar personligen ekonomiskt även om verksamheten bedrivits i aktiebolagsfonn.

En specialreglering i aktiebolagslagen skulle enligt samfundet utformas så att det vid varje uppdrag för klienten anges en delägare som ansvarig och att det i så fall är denne delägare och ingen annan som

- -

solidariskt med aktiebolaget. I det fall ingen sådan ansvarig ansvarar givits, svarar en i aktiebolagsregistret angiven permanent ansvarig liksom komplementär i ett kommanditbolag. Finns inte någon så-

en dan permanent ansvarig anmäld till aktiebolagsregistret, svarar alla aktieägarna.

6 Kommitténs överväganden och

förslag

1 Utgångspunkter

Sveriges advokatsarnfund är organisation för fria yrkesutövare men en med offentligrättsliga inslag. Samfundet garanterar att advokatkåren håller hög kvalitet och därigenom tillgodoser allmänhetens behov av en kvalificerade ombud och rättegångsbiträden. Staten tillerkänner å andra sidan advokatkåren vissa privilegier. Regler om advokater finns i rättegångsbalken och Samfundets stadgar fastställs av regeringen. Endast den är ledamot advokatsamfundet får kalla sig advosom av kat. För medlemskap uppställs vissa kompetenslcrav. Tillsyn över ledamöternas verksamhet utövas i princip av medlemmarna själva genom och disciplinnänmden. Även Justitiekanslern har viss tillsyn

styrelsen

över advokatverksamheten och får ingripa han anser att en advokat om har brustit i sina skyldigheter som advokat. Att advokatkåren uppfyller högt ställda krav på omdöme och kunnighet är viktig del vår rättssäkerhet. De krav som ställs för inträen av de i advokatsamfundet skall säkerställa att endast den som besitter tillräckliga kunskaper och i övrigt är lämplig för advokatyrket får bli advokat. Villkoren får emellertid inte utformas på sådant sätt att någon i och för sig är lämpad advokat onödigtvis utestängs från som att vara yrket. Antagning advokater har redan från början tillkommit advokaterav organisation till skillnad från vad gäller t.ex. för revisonas egen som där staten tradition haft hand såväl auktorisation som tillsyn. rer, av om Även i flertalet de europeiska länder kommittén studerat anav som kommer det på advokaternas organisationer att besluta om antagegna Undantag Danmark och Österrike där advokater utnämns ningen. är av justitieministem. Dagens komplicerade samhälle har för den enskilde medborgaren medfört ett ökat behov råd och annat rättsligt bistånd av yrkesmäsav sigt och etiskt väl kvalificerade advokater. Det är ett samhällsintresse att dessa yrkesutövare står under särskild tillsyn och är underkastade disciplinärt I likhet med vad som gäller i andra europeiska länansvar. der är advokat yrkestitel förutom akademisk examen kräver en som praktik och skall utgöra garanti för juridisk kompetens samt hederen lighet och redbarhet. För att denna garanti skall kunna upprätthållas

156 Kommitténs överväganden och förslag

måste såväl tillsynen över som insynen i systemet vara effektiv. Detta får emellertid inte, som tidigare framhållits, ut över advokatens självständighet.

Den kritik som riktats mot advokatkåren i riksdagsmotioner och massmedia består huvudsakligen av påståenden om att advokater i icke obetydlig omfattning skulle ägna sig brottslig verksamhet, främst då ekonomisk sådan. Kommittén har inte funnit fog för dessa beskyllningar. I några få fall har advokat dömts för medverkan vid brott och i ytterligare några fall har advokat beslagits med att ha bistått en klient ett sätt som visserligen inte är brottsligt, men klart oetiskt. Vad gäller rent kriminella handlingar är det givetvis en fråga för polis och åklagare att utreda. Iden mån en advokat blivit dömd för brott eller det under utredningen har kommit fram så starka misstankar mot honom att han inte längre åtnjuter förtroende har såvitt vi kunnat se samfundet regelmässigt på eget initiativ ingripit och beslutat om disciplinär åtgärd.

Kritik har också framställts mot att advokat ibland inte har tillräcklig kompetens i förhållande till det uppdrag han åtagit sig eller inte utfört detta med tillräcklig omsorg. Samfundets liksom förmodligen

även varje tänkbar annan instans möjlighet att utöva tillsyn i sådana

fall annat sätt än genom prövning av anmälningar är uppenbarligen begränsad. Det vore därför oavsett vilken lösning man väljer av

- värde om de rättsliga instansema liksom andra myndigheter i större utsträckning underrättade samfundet, om man funnit att en advokat inte har fullgjort sitt uppdrag ett godtagbart sätt, t.ex. i fall där man funnit skäl att pruta arvodet av denna orsak. Att direkt i författning ålägga domstolar och myndigheter en sådan underrättelseskyldighet finner vi emellertid skulle föra för långt.

Kommittén anser inte att det finns anledning att föreslå några förändringar av de grundläggande principer som i dag gäller vare sig när det gäller antagning eller tillsyn av advokater. JK har emellertid nu framfört så starka skäl för att han skall befrias från advokattillsynen att man måste acceptera dem. Allmänhetens och samhällets krav tillsyn och insyn måste då tillgodoses annat sätt. En nyordning skall liksom hittills gällande ordning ta hänsyn till att allmänhetens förtroende för advokatkåren upprätthålls utan att advokatemas självständighet och oberoende ställning i förhållande till statsmakterna urholkas.

6.2 Intagningsproceduren m.m.

Vårt förslag: Den nuvarande ordningen när det gäller inträdesprövningen skall kvar i oförändrat skick. Ett beslut av samfundets styvara inte bevilja sökande inträde skall kunna överklagas till Svea relse att en hovrätt i stället för Högsta domstolen. som nu

6.2.1 Kommitténs inträdesärenden

genomgång av

hos advokatsamfundet

Som framgår avsnitt 2.7 har kommitténs sekreterare gått igenom och av granskat samtliga inträdesärenden hos samfundet under en tremånadersperiod år 1997, sammanlagt 60 ärenden. Genomgången visar att inom samfundet har väl fungerande rutiner och att man gör en man ingående och samvetsgrann prövning. Vi fann vid vår genomgång att det i beviljade ärenden förelåg ett mycket litet antal negativa yttranden se tabell i avsnitt 2.7. Vår undersökning visar att innehållet i de yttranden samfundet bedömts vara negativt i så gott som samtliga som av fall inte innehåller kritik allvarligare slag. Våra slutsatser av genomav gången är att samfundet som huvudregel endast beviljar den inträde har mycket goda vitsord och att i de fall det föreligger negativ krisom någon omfattning den sökande får avslag på sin ansökan. tik av

Vem/vilka bör yttranden inhämtas från

Den främsta garantin för att advokatkåren håller en god standard är en omsorgsfull prövning vid intagningen. I avsnitt 2.6.2 har redogjorts för det praktiska förfarandet hos samfundet vid handläggningen av inträdesärendena. Av den redogörelsen framgår bl.a. att domstolen sökandens verksarnhetsort alltid tillfrågas samt att sökanden i sin ansökan skall lämna uppgift de advokater, domstolar eller andra myndigheom han haft kontakt med i sin yrkesverksamhet. Det är således söter som kanden själv vilka referenser han vill åberopa. Från komsom anger mitténs sida har rests vissa betänkligheter mot att det är sökanden som har detta avgörande i sin hand. Samfundet har emellertid förklarat att denna ordning fungerar tillfredsställande samt att det ändå något sätt kommer till Samfundets kännedom om det finns omständigheter som talar mot sökande, bl.a. genom att samtliga ledamöter i samfundet en alltid underrättas när ansökan kommer in. Vi att det med denen anser ordning finns en viss garanti för att samfundet erhåller erforderliga na

158 Kommitténs överväganden och förslag

uppgifter för sin prövning. Mot bakgrund av att det är sökanden som har att visa att han är lämplig ledamot förefaller det också rimligt

som att det är han som lämnar uppgift om vilka referenser han önskar åbe-

Systemet med att låta den sökande själv ange vilka referenser han ropa. önskar åberopa anser vi således bör bibehållas.

Antalet yttranden och innehållet i dessa

Vid vår genomgång fann vi att antalet yttranden i ett inträdesärende varierar kraftigt från ärende till ärende. Kommittén har övervägt om

skulle erhålla bättre garantier när det gäller prövningen om man man införde en regel eller rekommendation om ett minimiantal av infordrade yttranden. Vi anser emellertid det vara tveksamt om man skulle vinna någonting i kvalitetshänseende med en sådan ordning. Det ligger i sakens natur att en del sökande har ett mindre stort kontaktnät och därmed inte har möjlighet att åberopa mer än ett mindre antal referenspersoner. Vår genomgång visar att samfundet tillämpar en praxis där det i vart fall krävs ett tiotal yttranden för att en prövning skall kunna äga rum. Vi anser att denna praxis är godtagbar. Samfundets utredningsansvar borgar ytterligare för att antalet yttranden blir tillräckligt stort.

Ett annat sätt att tillgodose kravet kompetens och etik hos blivande advokater som kommittén diskuterat är om man något sätt kunde förmå referenspersonerna att avge mera utförliga yttranden och särskilt i de fall det finns anledning till negativ kritik av något slag. Både kommitténs genomgång av inträdesärenden och de uppgifter som inhämtats beträffande hur domstolarna hanterar denna fråga tyder på en viss försiktighet när det handlar om att framföra negativ kritik. Vi har dock stannat för att endast lämna domstolar och andra som avger yttranden en rekommendation att försöka vinnlägga sig om att vara så utförliga som möjligt i sina yttranden samt att inte avstå från att framföra kritik i de fall det är befogat. Det är uppenbart att mer utförliga de infordrade yttrandena är desto bättre blir underlaget vid bedömningen när samfundet har att besluta i ett inträdes ärende.

Kommitténs överväganden och förslag 159

6.2.2 Fordras andra för att skapa bättre

åtgärder

för hos advokatkåren

garantier kompetens

I föregående avsnitt har kommittén mot bakgrund av bl.a. genomgånginträdesärenden redovisat sin bedömning det nuvarande anen av av tagningssystemet inom samfundet. Kommittén har därvid konstaterat gällande ordning fungerar tillfredsställande. Trots detta har vi mot att bakgrund direktiven diskuterat huruvida man skulle kunna uppnå av ytterligare förbättringar i syfte att öka kompetensen hos advokatkåren samt allmänhetens förtroende för den.

Krav på ytterligare teoretisk utbildning alternativt avläggande av inträdesprov

Enligt gällande regler skall sökande ha genomgått en av samfunnu en det anordnad kurs i advokatyrkets etik och teknik för att kunna bli anledamot i samfundet. Kravet tillkom samfundets initiativ tagen som år 1988. Tidigare fanns inte något sådant krav den sökande. Kursen omfattar tre dagar. Något prov avläggs inte efter genomgången kurs. Vi har övervägt möjligheten att införa krav på ytterligare teoretisk utbildning eller avläggande något slags för erhållande av titeln av prov advokat såsom är fallet i flera andra europeiska länder. Vi anser att en sådan ordning kunde bidra till höjd kompetens och ökad kvalitet advokatkåren. Advokatsamfundet har förklarat sig positivt till att pröva förutsättningarna för ett advokatprov. Inom för 8 kap. 2 § första stycket 4 punkten RB samt 3 § ramen samfundets stadgar åligger det advokatsamfundet att närmare utarbeta vilken utbildning och eventuellt prov som skall föreskrivas för antagning ledamot. I syfte att öka kompetensen hos advokatkåren och som därmed förtroendet för denna rekommenderar vi därför samfundet att dels under övervägande den nuvarande tredagarskursen är tillta om räcklig, den behöver kompletteras i något avseende eller utökas om något annat sätt, t.ex. i form av vidareutbildning eller specialkurser efter det att blivit antagen ledamot, dels undersöka möjligheman som och konsekvenserna ett införande ett s.k. advokatprov, vilterna av av ket för närvarande finns i t.ex. Danmark.

160 Kommitténs överväganden och förslag

Överflyttande av inträdesprövningen till en särskild nämnd

Som tidigare redogjorts för föranleder kommitténs genomgång av inträdesärenden inte någon kritik vare sig i formellt eller materiellt avseende. Trots detta har kommittén mot bakgrund av direktiven övervägt om man skulle erhålla bättre garantier för prövningen om denna gjordes av en instans utanför samfundet. Som framgår av avsnitt 6.3.3 anser kommittén att den disciplinära prövningen om än i modifierad

fonn skall ligga kvar hos samfundet. Eftersom det är en klar fördel att

intagningen och tillsynen ligger samlat hos ett organ och då inträdesprövningen hittills har fungerat tillfredsställande bör den även i fortsättningen handhas av samfundet. Ett ytterligare skäl för detta är att advokatens självständiga ställning inte skall urholkas.

Överklagande av beslut i inträdesärende

m. m. Den som fått avslag på sin ansökan om inträde i samfundet bör liksom hittills kunna föra talan mot detta.

Normalt skall överklagningsärenden av aktuell typ börja i första instans i domstol. Den grundläggande tanken bakom denna princip är att tyngdpunkten i rättskipningen skall ligga på första instans se

mera om detta i avsnitt 6.3.3.3 längre fram.

Enligt vår uppfattning finns egentligen inte skäl att ifrån principen om prövning i första instans beträffande inträdesärenden. Såsom framgår av avsnitt 6.3.3.3 föreslår emellertid att talan mot beslut i disciplinärenden skall föras i hovrätt, lämpligen Svea hovrätt, eftersom samfundets styrelse har sitt säte i Stockholm. Det är önskvärt och

att en samma domstolsinstans har hand om samtliga advokatärenden, dvs. både inträdes- och disciplinärenden. Vi har därför stannat för att föreslå att även beslut i inträdesärenden skall kunna överklagas till Svea hovrätt.

Vid prövningen i hovrätten bör advokatsamfundet såsom hitintills varit fallet vara förklarande se 56 kap. 12 § 3 RB och beslutet kunna överklagas till Högsta domstolen. För överklagande av hovrättens beslut till Högsta domstolen skall prövningstillstånd krävas.

Kommitténs överväganden och förslag 161

I

6.3 över advokatverksamheten

Tillsynen

6.3.1 Kommitténs genomgång av disciplinärenden

hos advokatsamfundet och JK

Som framgår avsnitten 3.5 och 3.7 har kommitténs sekreterare gått av igenom dels samtliga disciplinärenden hos advokatsamfundet under en tre-månadersperiod år 1997, dels samtliga s.k. påkallandefall hos JK för åren 1989-1997.

Samfimdets disciplinärenden

Genomgången hos samfundet omfattade sammanlagt 177 disciplinärenden. Av vår granskning framgår att sarnfundets styrelse endast i fall eget initiativ och utan föregående anmälan tagit upp ett dissex ciplinärende. I samtliga dessa beslutades om påföljd av något slag. I 142 de undersökta ärendena vidtog samfundet ingen åtgärd. Vår geav nomgång visar att anmälningarna i dessa ärenden så gott som uteslutande är grundlösa eller bagatellartad karaktär se exempel denna av ärende i avsnitt 3.5.4. Det är således endast i ett mindre antal typ av fall advokat tilldelats påföljd av något slag 20 fall. Av dessa är som det endast ett fåtal allvarligare överträdelser. De ledde samtsom avser liga till strängare påföljd såsom varning eller uteslutning. Vår geen nomgång visar således att inom samfundet har väl fungerande ruman tiner och att man gör en ingående och samvetsgrann prövning. Genomgången visare vidare att man i disciplinärendena tillämpar en fast och relativt sträng praxis. Handläggningstiden på tre till sex månader är acceptabel. I de fall handläggningstiden var mer än sex månader berodde dröjsmålet i regel någon av parterna i ärendet. Den klagande eller advokaten hade t.ex. begärt anstånd med att inkomma med kompletteringar i olika omgångar. Disciplinnänmden kan sedan den år 1997 tillkonma lagstiftningen uttala sig lämpligheten ett visst förfarande även om detta inte om av leder till disciplinpåföljd. Ett sådant särskilt uttalande från nämndens sida är betydelsefullt, särskilt från normbildningssynpunkt. Denna möjlighet utnyttjades nämnden i två fall under den undersökta treav månadersperioden. I de fall samfundet genom massmedia eller på annat sätt har uppmärksammat något anmärkningsvärt förhållande beträffande en advokat har initierat ett disciplinärende då det ansetts befogat. man

162 Kommitténs överväganden och förslag

Disciplinärendena hos JK

Under den tidsperiod som omfattas av vår undersökning 1989-1997 har JK begärt åtgärd mot advokat eller överklagat disciplinnämndens beslut endast i något eller några fall per år och något år inte alls se avsnitt 3.6.3. Ett skäl till att JK inte ingripit oftare är, enligt vad han uppgett, att han inte har reell möjlighet att bedriva någon mera ingående granskning och därmed tillfredsställande tillsyn med enbart besluten som underlag. Ett annat skäl är att JK har begränsade resurser både tids- och personalmässigt att ägna sig advokatärendena.

Liksom JK själv gjort i flera olika sammanhang under senare år konstaterar kommittén att den nuvarande granskningen av advokatärenden är för summarisk för att framstå som ändamålsenlig. Redan den omständigheten att JK normalt endast tar del av besluten i ärendena medför att tillsynen inte kan bli annat än relativt ytlig. Till detta kommer att JK har begränsad tid fyra veckor till sitt förfogande.

- -

6.3.2 Justitiekanslerns roll i

advokattillsynsverksamheten

Vårt förslag: Justitiekanslems befattning med advokattillsynen bör upphöra.

J Kzs befattning med advokatärenden infördes genom bestämmelser i RB och advokatsamfundets stadgar år 1948. Dessförinnan hade samfundets styrelse ensam haft hand om tillsynen över advokaterna.

Konstruktionen med en utomstående tillsynsmyndighet utövar

som tillsyn genom att granska avgjorda ärenden finns för närvarande så-

vitt kommittén känner till endast i Finland.

-

JK har vid en hearing till kommittén framfört, att han anser jävsfrågan nu vara så besvärande att myndigheten redan av detta skäl inte bör ha tillsyn, eller någon funktion över huvud taget gentemot advokater. Härtill kommer de bristfälliga resurserna.

JK har också tidigare i olika sammanhang förklarat att han inte längre önskar ha kvar uppgiften att utöva tillsyn över advokatväsendet. Denna uppfattning framfördes uttryckligen till regeringen i hans anslagsframställning för budgetåret 1997. I framställningen sades bl.a. att en renodlig av J Kzs arbetsuppgifter vore önskvärd samt att enskilda som är missnöjda med advokatsamfundets behandling av ett disciplinärende har svårt att förstå och förlika sig med de förutsättningar

som gäller för J Kzs granskning disciplinärenden. Även i verksamhetsbe-

av

i r

l Kommitténs överväganden och förslag 163

i i

rättelsen för år har JK framfört synpunkter detta se avsnitt samma 3.7. skäl från JKzs sida har anförts för att han skall befrias från De som sin nuvarande tillsynsfunktion beträffande advokater är alltså samman-

fattningsvis:

Myndigheten anlitar advokater ombud i allt större utsträckning o som samtidigt advokater uppträder som motparter till JK. som Myndigheten har inte möjlighet att göra någon grundlig granskning o och därmed tillfredsställande tillsyn med enbart besluten som underlag. Skälen härtill är dels att besluten är alltför kortfattade i många ärenden, dels att utredningen ibland är ofullständig och JK har inte befogenhet att begära komplettering av utredningen. Myndigheten har begränsade och stor arbetsbörda. Deso resurser en omständigheter medger inte meningsfull och effektiv advokatsa en tillsyn i den omfattning önskvärd. som vore

Kommittén att de skäl JK har anfört för att tillsynsfunktioanser som skall lyftas bort från hans kompetensområde väger tungt. Förutom nen de skäl JK själv anfört vill vi framhålla att nuvarande ordning sysom otidsenlig och opraktisk. Statens inflytande i fråga den disciplines om nära verksamheten bör utövas direkt där den sker och inte indirekt i efterhand grundval handlingarna i ärendet. Vi har sålunda komav mit fram till att J Kzs befattning med advokattillsynen bör upphöra.

6.3.3 till förbättrad tillsyn över advokater

Förslag

Vårt förslag: Disciplinnämnden skall bestå ordförande som skall av en eller ha varit ordinarie domare, tre offentliga representanter och vara sju advokater. För ordförande och advokater skall finnas ersättare. För beslutsförhet skall krävas att ordförande och ytterligare fem ledamöter är närvarande. Disciplinnämndens verksamhet och styrelsens befattning med disciplinärenden bör jämställas med myndighetsverksamhet med avseende rätten att ta del av handlingar enligt tryckfrihetsförordningen. Beslut prövningsavdelning gått den enskilde emot skall av som begäran kunna hänskjutas till disciplinnämnden. Nämndens beslut skall alltid både saklegitimerad anmälare och den berörde advokaten - av kunna överklagas hos Svea hovrätt.

Som framgår avsnitt 6.3.2 vi att JK inte längre skall ha kvar av anser sin tillsyn över advokaterna. Man måste då överväga att ersätta denna

164 Kommitténs överväganden och förslag

med en annan ordning som garanterar tillfredsställande tillsyn över och insyn i Samfundets disciplinverksamhet. Detta kan ske flera olika sätt. En lösning som kommittén diskuterat är att överföra tillsynen till JO. En annan är tillskapande av en ny nämndmyndighet efter mönster av t.ex. Revisorsnämnden. Dessa lösningar har kommittén skäl

av som redogörs för i det följande dock valt bort. Vi har i stället valt lösning

en med förstärkning av det allmännas representation tillsättande

genom av en domare som ordförande i nänmden. De tre offentliga representanterna anser vi skall vara kvar. Antalet advokater skall vara sju. Med denna konstruktion blir det totala antalet ledamöter 11, dvs. hit-

samma som

tills. Vidare föreslår vi att offentlighetsprincipen görs tillämplig den disciplinära verksamheten hos samfundet. Härigenom blir handlingarna

där allmänna och en sekretessprövning får ske från fall till fall. Slutligen föreslår vi att möjligheterna till överklagande förbättras väsentligt. Samtliga våra förslag redovisas i detalj i det följande.

Kan JO ta över JK:s tillsynsuppgifter

J Ozs verksamhet utgör en del av den parlamentariska granskningen

av rikets styrelse och förvaltning jfr. 1 kap. 4 § andra stycket RF. Den grundläggande tanken är att JO skall ett fristående extraordinärt

vara organ med oberoende ställning som står utanför den ordinarie förvaltningsorganisationen KU l986/87:2 35 samt SOU 1985:26 233

s. s. ff..

Av 2 § lagen 1986:765 med instruktion för Riksdagens ombudsmän framgår att under ombudsmännens tillsyn står bl.a. tjänstemän och andra befattningshavare vid statliga och kommunala myndigheter

samt

annan som innehar tjänst eller uppdrag, varmed följer myndighetsutöv-

ning.

Ombudsmännen skall särskilt tillse att domstolar och förvaltningsmyndigheter i sin verksamhet iakttar regeringsformens bud

om saklighet och opartiskhet och att medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter träds för när i den offentliga verksamheten 3 § JOinstruktionen.

Bestämmelsen i 12 kap. 6 § RF hindrar inte att granskningsområdet vidgas så att det omfattar rättstillämpningen inom all offentlig verksamhet. Grundlagen överlämnar utformningen granskningsområdet

av till instruktionen för JO, riksdagen beslutar lag. Offentlig

som genom verksamhet genom annan än myndighet se 11 kap. 6 § tredje stycket RF ligger under JO:s tillsyn i vad den omfattar myndighetsutövning.

För advokatväsendets del innebär det sagda att JO har tillsyn

nu

över de allmänna advokatbyråerna i budgetpropositionen för år 1998

föreslås att dessa skall avvecklas och de där anställda befattningshasamt över advokatsamfundets styrelse och disciplinnärnnd när varna dessa ägnar sig myndighetsutövning med stöd av reglerna i organ 8 kap. RB. Privatpraktiserande advokater omfattas inte av tillsynen annat än när de beslutar i rättshjälpsfrågor och när de i egenskap av konkursförvaltare beslutar i frågor lönegaranti SOU 1985:26 s. 165. om Enligt 18 § andra stycket i JO:s instruktion kan JO till advokatsamfundet överlämna ett klagomål mot befattningshavare som är advokat en

för handläggning denfråga väckts klagomålet är sådant

om som genom något inom samfundet. Stadgandet tar att det kan prövas av organ endast sikte på advokater vid de allmänna advokatbyråema. Ibetänkandet "JO-ämbetet översyn SOU 1985:26 som ligger - en till grund för den gällande instruktionen föreslogs inte några förändnu ringar beträffande JO:s tillsynsområde. Däremot föreslogs vissa förändringar inom denna ram, bl.a. den nyss nämnda bestämmelsen. Det aldrig tal att ge JO befogenhet att i likhet med JK, kunna påvar om kalla åtgärd mot advokat eller att överklaga disciplinnämndens beslut till Högsta domstolen. Uppgiften att utöva tillsyn över advokatväsendet i enlighet med vad i dag gäller för JK ligger uppenbarligen utanför det område som som åsyftas i 1 kap. 4 § och 12 kap. 6 § RF. Eftersom sistnämnda lagrum får på ett uttömmande sätt ramarna för JOzs verksamhet kan en anses ange sådan tillsynsuppgift inte läggas JO annat än genom en grundlagsändring. Det har hittills aldrig föreslagits att JO skulle ges uppgifter utanför området för den konstitutionella kontrollmakten. Det har däremot vid skilda tillfällen förts fram tankar att JO skulle få vissa särskilda uppgifter inom för den konstitutionella tillsynen. Som exempel ramen kan nämnas rätt att besluta om skadestånd, att i extraordinär väg överklaga felaktiga myndighetsbeslut och att besluta om inhibition av myndighetsbeslut. Riksdagen har emellertid avvisat alla sådana förslag med motiveringen att befogenheter det angivna slaget skulle innebära av avsteg från den grundläggande tanken att JO skall vara ett extraordinärt står utanför den ordinarie förvaltningsorganisationen. Det organ som har i sammanhanget särskilt framhållits att JO inte bör tillföras uppgifter eller ärenden skulle omvandla JO till en vanlig myndighet KU som 1986/87:2 35 samt SOU 1985:26 s. 233 ff.. s.

2518 § andra stycket i JO:s instruktion hänvisar till 8 kap. 7 § fjärde stycket rättegångsbalken. Denna hänvisning torde vara felaktig. Innehållet i tidigare lydelse av denna bestämmelse återfinns numera i 8 kap. 6 § första stycket samma balk efter ändringar som trädde i kraft den l juli 1997 SFS 1997:273.

Den närmare innebörden av JO:s ställning som extraordinärt organ har diskuterats också i samband med frågan absolut förundersök-

om nings- och åtalsplikt för JO. Det har därvid uttalats att regler av sådan innebörd kan anses vara förenliga med JOzs ställning extraordinärt

som organ så länge JO har kvar möjligheten att fritt välja vilka ärenden han önskar ta upp till utredning. Reglerna om förundersöknings- och åtalsplikt blir således tillämpliga först JO efter diskretionär

om en prövning har beslutat att utreda ett visst ärende KU 1986/87:2 s. 27 f..

Sammanfattningsvis konstaterar kommittén, att uppgiften att utöva tillsyn över advokatväsendet utöver vad gäller får

- som nu - anses vara oförenlig med JO:s ställning som extraordinärt organ för konstitutionell kontroll så som denna ställning hittills har uppfattats riksda-

av gen. Enligt vår mening skulle en överflyttning av tillsynsuppgiften till JO inte heller innebära några så påtagliga fördelar dylik lösning

att en vore ändamålsenlig. Härtill kommer att JO till kommittén förklarat, att man från ämbetets sida av principiella skäl skulle avstyrka ett för-

- slag som innebar att advokattillsynsuppgiften läggs över JO.

En helt ny statlig nämndmyndighet

En annan möjlighet som kommittén övervägt är inrättandet helt

av en ny statlig nänmdmyndighet. En sådan myndighet för advokater kan utformas antingen efter mönster av t.ex. Revisorsnämnden, dvs.

som en myndighet som utövar all tillsyn inklusive disciplinverksamhet eller som en myndighet som uteslutande utövar den sistnämnda jfr. t.ex. HSAN, och där tillsynen i övrigt ligger kvar hos samfundet.

Vi ser inga egentliga fördelar med att inrätta nämndmyndig-

en ny het. Däremot skulle det enligt vår mening innebära flera nackdelar. En av advokatkårens uppgifter är att företräda den enskilde mot det allmänna. Den enskilde måste då ha garantier för att statsmak-

en genom terna anordnad tillsyn inte inverkar hans möjlighet att få sin rätt tillvaratagen. Genom överflyttande av tillsynsverksamheten till

en ny myndighet skulle advokatens oberoende ställning riskera att komma i fara. Vid en överflyttning från samfundet till denna myndighet

nya skulle också stora effektivitetsvinster förlorade. Den organisation som finns inom samfundet har byggts under lång tid och de

upp som sysslar med tillsynsverksamheten inom samfundet besitter stor kompetens. En ny myndighet skulle också medföra icke obetydliga kostnader. I Statskontorets utredning Statens nämndmyndigheter 1997:7A och B förs fram ett antal negativa aspekter statliga nämndmyndigheter. I utredningen sägs t.ex. att det stora antalet nämnd- och småmyndigheter

bidrar till att göra statsförvaltningen svåröverskådlig och svårstyrd

Kommitténs överväganden och förslag 167

bristande administrativ och ekonomisk kompetens medför att samt att små myndigheter kan ha svårt att möta de krav som regeringen har anledning ställa statlig myndighets fönnåga att tillämpa de för att en statsförvaltningen gemensamma regelverken. Vår uppfattning är således att det inte finns skäl att inrätta en ny nämnd.

6.3.3.1 Disciplinnämndens sammansättning

Som framgått avsnitt 6.3.2 föreslår kommittén att JK inte längre av skall ha kvar någon advokatillsynsuppgift. Vi har vidare funnit att inte heller JO bör ta över tillsynen och slutligen har konstaterat att det saknas vägande skäl för tillskapande av en ny nämndmyndighet. Den lösning har rekommenderats i motioner, JK-framställning som är att förstärka allmänhetens inflytande i själva disciplinnämnden, m.m. främst att till ordförande förordnas erfaren jurist som inte är genom en advokat; närmast då ordinarie domare eller före detta sådan. Detta är en den lösning vi slutligen vill föreslå. Härigenom erhåller man bättre som garantier för opartiskhet och minskar eventuella misstankar om otillbörliga kollegiala hänsyn. Konstruktionen borde bidra till att öka allmänhetens förtroende för det disciplinära förfarandet. Kommittén anser således att det i flera olika avseenden ligger en styrka i att ordföranden i nämnden inte är advokat utan i stället från samfundet fristående en domare. Vi inte heller att det skulle uppstå några mera svårlösta anser jävsproblem i förhållandet domare/advokat i just dessa fall. Man får förutsätta att vid utseende av ordföranden beaktar jävsproblemet. man JK har i olika sammanhang haft synpunkter avfattandet av besluten i disciplinärendena. Han har främst kritiserat att skälen ibland är för knapphändiga och att besluten i vissa fall helt saknar motiveringar. Kommittén har vid sin genomgång disciplinbeslut funnit att den s.k. av reciten i många fall är ganska utförlig och väl beskriver parternas inställning i disciplinärendet. Den brist som JK påtalat när det gäller bristen på motiveringar i besluten har kommittén också noterat. I flera de beslut vi studerat saknas motivering helt. Detta gäller främst av som beslut där påföljd inte har ålagts. Motiveringarna skulle kunna formulebättre och utförliga än de är idag. Genom att få domarras vara mera kompetens i nämnden kan man förvänta sig en förbättring av beslutens utfomining och en något grundligare utredning. Erfarenheterna i Danmark av konstruktionen med en domare som ordförande är enbart positiva. Man anser där att det för den enskilde advokaten ligger en styrka i att kunna hänvisa en missnöjd klient eller motpart till ett oavhängigt organ.

168 Kommitténs överväganden och förslag

Vad gäller närrmdens och prövningsavdelningamas sammansättning i övrigt har vi gjort följande överväganden. Den nuvarande ordningen med elva ledamöter i disciplinnämnden och tre på prövningsavdelningama samt krav på närvaro av sex respektive två ledamöter för beslutsförhet bör behållas. En beslutande nämnd av större omfattning skulle vara ohanterlig. Den nuvarande ordningen är också praktisk så sätt att prövningsavdelningar och nämnd kan sammanträda på samma dag, inte minst eftersom ledamöterna kommer från olika delar av landet. Beträffande sammansättningen vi att, till skillnad från vad anser som gäller i t.ex. Danmark, advokaterna alltjämt skall i majoritet, vara detta för att advokatkårens självständighet inte skall urholkas. Vi föreslår därför att nämnden skall bestå av ordförande, skall eller som vara ha varit ordinarie domare, tre offentliga representanter och sju advokater. För ordföranden skall finnas ersättare också skall en som vara eller ha varit ordinarie domare. För beslutsförhet skall krävas att ordföranden och ytterligare fem ledamöter är närvarande. För att säkerställa att majoriteten ledamöav terna vid nämndens sammanträden kommer att bestå advokater föreav slår vi att samfundet skall utse ett erforderligt antal advokater vid som behov kan ersätta de ordinarie ledamöterna. Prövningsavdelningama bör liksom hittills bestå två advokater av och en offentlig representant. De kommer då inte att få någon domare som ordförande. Inte heller vill föreslå några ändrade regler för beslutsförhet. Med hänsyn till att vi föreslår ovillkorlig rätt för en en enskild som berörs av prövningsavdelnings beslut att få sin sak prövad av nämnden synes inte några nackdelar förenade med denna ordning. vara I nuläget saknas anvisningar för utseende de offentliga av representantema. Tidigare, när det endast fanns två sådana i nämnden, utsåg de två största riksdagspartierna varsin kandidat. För närvarande sitter en hög tjänsteman från Konsumentverket, f.d. kammarrättspresident en samt en f.d. riksdagsledamot i nämnden. Kommittén har diskuterat om representantema borde utses efter speciella kriterier, t.ex. efter förslag av de större arbetsgivar- och arbetstagarorganisationema. Vi har dock stannat för att inte föreslå detta utan att regeringen även i fortanser sättningen skall utse de offentliga representantema bunutan att vara den av nämnare anvisningar. Det ligger i sakens natur att de bör utses bland personer som i hög grad åtnjuta allmänhetens förtroende. anses Kommittén föreslår att bestämmelser antalet ledamöter och om sammansättningen av disciplinnämnd och prövningsavdelning tas in i rättegångsbalken, liksom regel om beslutsförhet i disciplinnämnden, medan närmare bestämmelser sättet för utseende ledamöter, beom av

Kommitténs överväganden och förslag 169

slutsförhet prövningsavdelning och organisation liksom hittills tas in i samfundets stadgar.

6.3.3.2 Insyn och offentlighet

För den nuvarande regleringen redogörs i avsnitt 2.5.

Återkommande klagomål advokatsarnfundet, de framförts i

mot som bl.a. enskilda riksdagsmotioner och massmedia, är bristen på insyn i verksamheten samt avsaknaden av information från samfundets sida

vilka advokater som tilldelats disciplinär påföljd. En större öppenom het skulle enligt vår mening öka förtroendet för både advokatkåren och den disciplinära verksamheten. Skälen till samfundets ovillighet att lämna ut uppgifter om anmälda och fällda ledamöter har delvis sin förklaring i att samfundet i grunden är en privaträttslig organisation och att den disciplinära verksamheten länge betraktats som en intern angelägenhet. Ett annat skäl är att utlämnande av uppgifter inte heller alltid skulle i klientens intresse. Vidare har insynskravet i viss mån

vara tillgodosetts genom offentligheten hos JK.

l takt med samhällsutvecklingen har kravet bättre information kommit att framstå som ett berättigat allmänt samhälls- och konsumentintresse.

Frågan är hur bästa sätt åstadkommer ökad öppenhet och

man en en utökad informationsverksamhet. Det kan i detta sammanhang noteras att det disciplinära förfarandet i de flesta europeiska länder inte är offentligt undantag är Belgien, Bulgarien, Estland och Polen.2° Det måste emellertid här beaktas att den svenska offentlighetsprincipen sträcker sig längre än vad som är fallet i de flesta europeiska länder. Samfundet har förklarat ställer sig positivt till en ökad öppen-

att man het och viss uppluckring av samfundets praxis har skett efter ändringarna i RB och stadgarna 1997. För närvarande gäller enligt 51 § samfundets stadgar, att disciplinnämnden får bestämma att beslut nämn-

av den i disciplinärende helt eller delvis skall offentliggöras. Generalsekreteraren kan med stöd s.k. allmän fullmakt från disciplinnämn-

av en den informera om olika beslut. Det är generalsekreteraren som i realiteten bestämmer i vilka ärenden och när information skall lämnas ut. Främst blir detta fallet när journalister hör av sig till samfundet. Allmänheten får däremot inte information från samfundet vid förfrågning-

26Denna och följande uppgifter i detta avsnitt jämförelser med situationen i andra

om europeiska länder har hämtats från ett protokoll från en europeisk konferens i Berlin den 20-22 mars 1997 temat "Freiheit und Unabhängigkeit der Anwaltschaft

- Berufsaufsicht under Berufsgerichtsbarkeit Europa". Vid konferensen deltog ett 25-tal länder.

170 Kommitténs överväganden och förslag

ar om viss advokat. Detta motiveras från Samfundets sida med att man av praktiska och principiella skäl inte kan låta allmänheten få tillgång till handlingar hos samfundet. Det starkaste skälet har uppgetts vara den enskilde klientens behov av skydd -inte advokatens.

Enligt vårt förslag skall en domare vara ordförande i disciplinnärnnden. Detta medför ett större offentligt inflytande över tillsynen men garanterar inte i och för sig att allmänhetens insyn blir bättre tillgodosedd. Om, som vi föreslår, JK inte längre skall ha kvar sin tillsynsuppgift försvinner en viktig del av den offentlighet som tidigare rått i advokatärenden genom att samtliga handlingar som kommer till JK därigenom blir allmänna. Att i dagens samhälle begränsa den möjlighet till information som redan finns vore helt orealistiskt. Den insyn som sålunda bortfaller genom att JKzs befattning med advokattillsynen upphör måste ersättas på annat sätt.

Ett alternativ skulle vara att samfundet frivillig väg åtar sig att bli mera öppet än vad som är fallet för närvarande. Den möjlighet

som då står till buds är att kommittén rekommenderar samfundet att besluta om ändringar i 51 § samfundets stadgar och där slå fast att besluten i disciplinärenden helt eller delvis skall offentliggöras. Kommittén har stannat för att inte föreslå detta alternativ då vi finner att det J Kzs

- om tillsyn upphör är vikt att frågan vilken offentlighet och insyn

- av om som skall råda i disciplinärenden regleras i lag.

Ett annat alternativ som framförts från flera håll, bl.a. JK, är att det vore av värde om man lät den offentlighetslagstiftning som gäller för myndigheter bli tillämplig även disciplinverksamheten hos sarnfundet.

När man tidigare utvidgat offentlighetsprincipen till att gälla utanför myndighetsområde har inriktat sig de framstår

man organ som som mest angeläget att reglera från offentlighetssynpunkt, dvs. sådana

som handhar myndighetsutövning. Den verksamhet samfundet bedriver i disciplinärenden utgör myndighetsutövning. Vi att det mot den

anser ovan angivna bakgrunden är lämpligt att jämställa Samfundets verksamhet i disciplinärenden med myndighetsverksamhet med avseende på rätten att ta del av handlingar enligt TF. Härigenom blir reglerna om allmänna handlingars offentlighet i TF tillämpliga på verksamheten. En sekretessprövning får då ske från fall till fall när den enskilde begär att få ta del handling i ett disciplinärende. Detta förutsätter ett tillägg

av en till bilagan i l kap. 8 § andra stycket sekretesslagen 1980:100. Vårt förslag överensstämmer i stora delar med Kommunalföretagskommitténs förslag se avsnitt 2.5.1 samt SOU 1983:61. Det bör i detta

sammanhang noteras att regeringen under våren 1998 beslutat tillsätta en kommitté med uppgift att bl.a. ange vilka kriterier som bör gälla för

Kommitténs överväganden och förslag 171

i l kap. 8 § sekretesslagen dir. 1998:32 insyn i de organ som avses - Offentlighetsprincipen och IT samt översyn sekretesslagen m.m.. av Det således kommitténs uppfattning att man skall jämställa samär verksamhet och styrelsens befattning med dis-

fundets disciplinnärrmds

ciplinärenden med myndighetsverksamhet med avseende på rätten att ta

handlingar enligt tryckfrihetsförordningen. Behovet av sekretess del av

i disciplinärendena tillgodoses sekretessbestämför uppgifter genom

melsema i 9 kap. 12 § sekretesslagen 1980:100. förutsätter således tar särskilda hänsyn till dels Vårt förslag att man uppgifter för vilka det råder tystnadsplikt för advokater, dels uppgifter

advokaterna själva. Enligt 8 kap. 12 § första stycket sekrebeträffande 1980:100 gäller sekretess för uppgift advokats ekonotesslagen om eller personliga eller ekonomiska förhållanmiska ställning om annans det kan den uppgiften rör lider skada eller men den, om antas att som röjs. I ärenden enligt närrmda stadgande gäller sekretess

om uppgiften

till början för uppgifter den ekonomiska ställningen hos den som en om i samfundet eller är advokat. 27Någon sekretess för söker inträde som personliga omständigheter i övrigt gäller alltså inte. Skä-

uppgifter om

let härtill det har ansetts att uppgifter advokats sätt att är att om en sköta sina klienters uppdrag bör offentliga, även om uppgifternas vara skulle menligt för advokaten. Vidare gäller sekretess för röjande vara eller ekonomiska förhållanden. Sådana

uppgifter om annans personliga

advokats klienter. Även uppgifter föruppgifter kan t.ex. röra en om hållanden hos myndigheter och andra allmänna organ är sekretesskyd-

dade. Sekretessen begränsas ett s.k. rakt skaderekvisit, vilket genom sekretess föreligger endast, det kan antas att viss skainnebär att om en da uppkommer uppgiften röjs. Rekvisitet innebär att den som ska om tillämpa bestämmelsen kan göra sin bedömning inom ganska vida ra-

Avsikten skadebedörnningen i dessa fall i huvudsak skall mar. är att i själva uppgiften. Det innebär att fråkunna göras med utgångspunkt sekretess gäller eller inte i första hand inte behöver knytas till gan om skadebedönming i det enskilda fallet. Avgörande är i stället om en uppgiften sådan är den arten att ett utlämnande typiskt sett kan som av ägnat att medföra skada för det intresse som skall skyddas genom vara bestämmelsen. Sekretessen gäller för närvarande i de ärenden som

handläggs JK och Högsta domstolen. Stadgandet gäller således inte av ärenden samfundet handlägger eftersom detta enligt nuvarande de som bestämmelser inte anses vara en myndighet. Vi har inte funnit några bärande skäl för att Samfundets verksamhet

i övrigt, beträffande inträdesärenden, skulle vara underkastad oft.ex. Detta skulle kunna motverka behovet av ärlig in-

fentlighetsprincipen.

27Regner m.fl., Sekretesslagen kommentar, 1998, s. 9:40. - en

formation från enskilda och förorsaka den sökande obehag. personer Denne får ändå del av yttrandena och kan, han så vill, offentligom göra dem. Yttranden från myndigheter är offentliga hos dessa.

6.3.3.3 Överklagande

För närvarande gäller att den vägrats inträde i eller uteslutits som ur samfundet får överklaga beslutet hos Högsta domstolen. Vidare kan JK hos Högsta domstolen överklaga ett beslut i ett disciplinärt ärende av Samfundets styrelse eller disciplinnänmd. Beslut vanring, erinran om och straffavgift kan således inte överklagas den advokat drabav som bats av beslutet. En enskild gjort anmälan advokat har inte som mot en rätt att själv överklaga styrelsens eller disciplinnämndens beslut. Han kan dock vända sig till JK och begära att denne överklagar beslutet till Högsta domstolen. Från rättssäkerhetssynpunkt ter det sig rimligt att den enskilde advokaten får rätt till prövning sin sak i än instans även i det av mer en fall han ådömts påföljd än uteslutning. Detta krav gör sig dessannan utom mer gällande större offentlighet besluten. som ges Europakonventionen av den 4 november 1950 angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande frihetema i anger artikel 6 att skall, när det gäller att pröva bl.a. hans civila rättigheenvar ter, vara berättigad till opartisk och offentlig rättegång inom skälig tid och inför oavhängig och opartisk domstol, upprättats enligt lag. som Konventionen är sedan den 1 januari 1995 del svensk en av rätt. Europakonventionen skall därför tillämpas svenska domstolar och av myndigheter precis som annan svensk lag. Rätt att överklaga disciplinär påföljd finns redan i de flesta europeiska länder och möjligheten framhålls särskilt under punkten 28 i Basic Principles on the Role of Lawyers antagna FN:s åttonde kongress av om förebyggande brott och behandling lagöverträdare år 1990. av av En sådan rätt bör också införas i Sverige. nu Den särskilda möjlighet disciplinnämnden erhållit 1997 som genom års ändringar i RB och stadgarna att göra ett särskilt uttalande kommer däremot inte att kunna överklagas. Av allmänna principer följer närnligen att endast domslut och inte domskäl kan överklagas. Mera tveksamt är även anmälare bör ha rätt överklaga om att

disciplinnämndens beslut i sak.

Enligt allmänna förvaltningsrättsliga principer gäller beslut att ett får överklagas av den berörs ett beslut detta har gått honom som av om emot och beslutet går att överklaga. Som regel anmälare inte anses att har rätt att överklaga ett beslut i disciplinärende. Ett undantag från

Kommitténs överväganden och flirslag 173

patientens rätt att överklaga beslut Hälso- och denna princip utgör av ansvarsnämnd 1978/79:220 26 f., där patien-

sjukvårdens se prop. s. partsställning i disciplinärenden men inte behörighets-

ten tillerkänns ärenden. Anmälare har däremot inte rätt att överklaga ett beslut av eller Revisorsnärnnden. I dessa ärenden

t.ex. Fastighetsmäklamänmden

inte Det kan vidare noteras att anmälare i de anses anmälare vara part. europeiska länder inte har överklaganderätt i advokatärenden. flesta disciplinärt avgörande, enligt vilket den anmälde advokaten till- Ett något slag, kan emellertid få konsekvenser även för

delas påföljd av

eller anmält den händelse legat till grund för klient motpart som som påföljden. I många fall kan bedömning av advokatens agerande vara en betydelse för skadeståndsanspråk. Med hänsyn härtill ter det av t.ex. sig rimligt den drabbats advokats handlande får en starkaatt som av en ställning i det disciplinära prövningsförfarandet än han för närvaranre de har. Detta sig än angeläget när vi föreslår att Justitieter mer nu kanslems befattning med advokatärenden skall upphöra. Visserligen sig JK endast företräda allmänna intressen. Processlagberedninganser uttalade emellertid SOU 1938:44 avsnitt 3.6.1 att JK borde ha en - se klagorätt även i fall då disciplinåtgärd påkallats av styrelsen självmant eller efter anmälan särskilt med hänsyn till att någon klagorätt enligt förslaget icke tillerkänts den som gjort anmälan. finns emellertid också skäl talar emot att låta anmälare få Det som överklaga. Sålunda finns det uppenbar risk att domstolen rätt att en skulle belastas med ett avsevärt antal kverulansärenden. Vidare komadvokaten åsamkas kostnader och olägenheter annat slag mer att av svaromål inför domstol innebär. Vill åstadkomma en ökad som ett man rättssäkerhet för anmälaren måste dock acceptera vissa negativa man konsekvenser. Vid sammanvägning de skäl som talar för och en av finner vi det finns skäl att ändra nuvarande ordning. En självemot att klar förutsättning för anmälare skall få klagorätt är att han är att en saklegitimerad, dvs. är direkt berörd saken. Främst torde det röra sig av ekonomiska intressen. I ärenden som hänskjuts av styrelsen, t.ex. om efter anmälan myndighet eller journalist, kommer det inte att av en en finnas klagorätt för enskild. Fråga uppkommer då såväl prövningsavdelnings som disciplinom nämndens beslut skall kunna överklagas direkt till domstol. Genom att endast tillåta att beslut disciplinnämnden överklagas skulle man av bort kverulansärenden och andra ärenden där det från börsortera rena jan står klart någon påföljd inte kan ifrågakomma. Detta ter sig dock att mindre tillfredsställande från rättssäkerhetssynpunkt då det skulle innebära att den får sin sak grundligt prövad kan klaga, medan den som bedöms mindre och därigenom mindre kvalificerad församsom av en ling, i vilken inte heller någon domare är ordförande, inte har denna

174 Kommitténs överväganden och förslag

möjlighet. I det nuvarande systemet, där anmälaren över huvud taget inte kan klaga till domstol, förekommer det faktiskt att JK begär att ett ärende som avgjorts av prövningsavdelning skall tas upp i disicplinnämnden, vilket tyder att det inte alla gånger är självklara ärenden som stannat där.

Problemet kan lösas genom att en anmälare berörs saken och

som av vars ärende avgjorts i sak av prövningsavdelning på begäran inom viss tid, lämpligen inom tre veckor, kan få ärendet hänskjutet till disciplinnämnden och få saken prövad där. Visserligen skulle detta medföra ytterligare belastning disciplinnämnden. Det kan emellertid antas att antalet överklaganden till domstol med denna lösning blir förhållandevis måttligt och den är av denna anledning att föredra. Vi föreslår därför att beslut av prövningsavdelning alltid skall kunna hänskjutas till disciplinnämnden och att endast beslut av nämnden skall kunna överklagas till domstol. Bestämmelser om rätten för enskild att ett ärende hänskjutet bör tas in i samfundets stadgar. Något hinder för ledamöter av prövningsavdelning att delta i nämndens beslut kan inte före-

anses ligga.

Kommittén har diskuterat huruvida J K i egenskap företrädare för

av staten även framöver skall ha rätt att överklaga samtliga disciplinnämndens beslut. Den möjligheten diskuterades vid revisorslagens tillkomst men infördes aldrig. Regeringen uttalade då att förslaget hade sin bakgrund i huvudsakligen diskussionerna privaträttslig till-

om en syn prop. 1994/952152 65 och att det vid inrättandet själv-

s. av en ständig myndighet inte fanns skäl att JK rätt att överklaga.

ge

En förutsättning för att JK skall kunna ta ställning till han skall

om överklaga ett beslut är att han även i fortsättningen tillställs samtliga beslut i disciplinärenden. Man är då i princip tillbaka till den ordning som råder för närvarande och som skäl tidigare redogjort

av som för se avsnitt 6.3.2 inte anser skall kvar. Med den före-

vara av oss slagna ordningen, att den disciplinära verksamheten skall jämställas med en självständig myndighet och att anmälare rätt överkla-

nu ges att ga, finns det enligt vår mening inte skäl att staten, JK, rätt

ge genom att överklaga. Detta överensstämmer också med J Kzs uppfattning.

När man nu föreslår en utökad rätt att överklaga i ett disciplinärende är det enligt vår mening orimligt att ha kvar Högsta domstolen

som överklagandeinstans. Den första fråga inställer sig är överkla-

som om gandet skall ske till allmän domstol eller förvaltningsdomstol. I de flesta europeiska länder allmän domstol överklagandein-

synes vara stans i denna typ av ärenden. I Sverige gäller sedan lång tid tillbaka

att advokatärenden överklagas i allmän domstol HD, medan ärenden

som rör t.ex. revisorer, fastighetsmäklare och sjukvårdspersonal prövas

av förvaltningsdomstol med länsrätt som första instans. Vi att advo-

anser

katärendena även i fortsättningen skall handläggas allmän domstol av överinstans då sådan torde ha bättre kännedom advokatkåren som om än förvaltningsdomstol där huvudsakligen är skriftlig. Parprocessen är där inte heller företrädda advokatombud i samma omfattterna av ning som i allmän domstol. Ärenden överklagas skall normalt börja i första instans i domsom stol. Den grundläggande tanken bakom denna princip är att tyngdpunkten i rättsskipningen skall ligga första instans se prop. 1992/93: 100 bil. 3 och 1992/93:JuU24. Justitieutskottet har dock konstaterat att denna princip inte behöver gälla för alla typer av mål. När prövningen central myndighet eller liknande kan beräknas bli av av en kvalificerad art och det finns ett intresse att undvika en längre inav stanskedja än nödvändigt kan detta tala för hovrätt eller kammarrätt första instans. Det är tveksamt det finns tillräckliga skäl att som om frångå huvudprincipen vid prövning advokatärenden. Allt fler målav har under år flyttats ned från andra till första instans grupper senare och riksdagen har varit mycket konsekvent i detta hänseende se t.ex. 1994/95: 65-66 beträffande revisorer. prop. 152 s. Kommittén anser att prövningen hos disciplinnämnden med den sammansättning vi föreslagit kan beräknas bli av kvalificerad art. som Vi vidare att det finns ett intresse av att undvika en längre inanser stanskedja i domstol än nödvändigt. Dessa skäl liksom den omständigheten att inträdes- och uteslutningsärenden hittills prövats av Högsta domstolen talar för hovrätt första instans advokatområdet. Vår som uppfattning är att dessa skäl är tillräckliga för att frångå principen om prövning i tingsrätt första instans. Talan mot beslut i ett disciplinsom ärende skall därför föras i hovrätt. För överklagande av hovrättens beslut till Högsta domstolen skall prövningstillstånd erfordras. Det förefaller lämpligt att samtliga advokatärenden som överklagas går till och samma domstol, lämpligen Svea hovrätt eftersom samen fundet är beläget i Stockholm. Det kan i detta sammanhang nämnas att Fastighetsmäklarnämndens och Revisorsnämndens beslut överklagas hos länsrätten i Stockholms län jfr. l § förordning 1977:937 om allmänna förvaltningsdomstolars behörighet och 14 § förvaltningsm.m. processlagen l971:291.

176 Kommitténs överväganden och förslag

6.4 Advokatsamfundets av

prövning

debiterat arvode

Vårt förslag: Den nuvarande ordningen bör bibehållas i oförändrat skick.

6.4.1 Kommitténs genomgång arvodesärenden

av

hos advokatsamfundet

Som framgår av avsnitt 4.3 har kommittén gått igenom och granskat samtliga arvodesärenden hos samfundet under tremånadersperiod år

en 1997, sammanlagt 37 ärenden. Vid vår genomgång noterade vi att det i fyra ärenden förutom invändningar mot arvodets storlek även förelåg mer eller mindre omfattande kritik mot advokatens sätt att sköta ärendet. I samtliga dessa fall valde styrelsen att inte inleda ett disciplinärt förfarande, en bedömning som med hänsyn till att den kritik som framfördes inte var särskilt substantiell, förefaller rimlig.

Handläggningstidema varierar och i många fall tar ett arvodesärende upp emot ett och ett halvt år innan det blir avgjort. Detta är i och för sig en relativt lång tid, men det beror inte sällan på att ärendena är omfångsrika. Vidare är själva arvodesförfarandet sådant att det viss

tar en tid innan den egentliga prövningen kan äga rum. Enbart den inledande skriftväxlingen med bl.a. utseende av ledamöter i skiljenärrmden kan ta upp emot ett halvt år och det är svårt att se hur man skulle kunna påskynda denna utan att förlora någonting i rättssäkerhetshänseende. Sammantaget anser vi att handläggningstidema är acceptabla.

Skiljedomama innehåller i de flesta fall utförlig recit, dvs.

en en redogörelse för parternas yrkanden och grunderna för dessa. I de fall arvodet fastställs är domskälen oftast ganska kortfattade, medan i de

man fall arvodet nedsatts finner en mera utförlig motivering. Ett sätt att höja tilltron till arvodesförfarandet vore kanske att rekommendera skiljenämnderna att försöka vinnlägga sig om att i även de fall arvodet fastställs skriva något mera utförliga motiveringar. Vi är emellertid medvetna om svårigheterna med att i alla sammanhang åstadkomma en meningsfull motivering.

Kommitténs genomgång visar således att man inom samfundet har väl fungerande rutiner och att man gör en ingående och samvetsgrann prövning.

Kommitténs överväganden och förslag 177

6.4.2 Kommitténs överväganden

Under 1990-talet har advokatsamfundets skiljenämnder avgjort drygt 150 arvodesärenden år. I ungefär 40 procent av dessa har arvodet

per satts ned. I kommitténs genomgång av arvodesärenden nedsattes arvodet i nio sammanlagt 32 slutbehandlade ärenden, knappt 30 procent.

av

Även arvodesförfarandet såsom vi konstaterat fungerar väl,

om ovan kan det inge vissa betänkligheter från rättssäkerhetssynpunkt. Skiljenämnden i ett arvodesärende är så sammansatt att den endast representerar partens, advokatens, intressen i motsats till en vanlig

ena skiljenämnd, där bägge parternas intressen tillvaratas. I det nuvarande systemet finns således viss risk för att avgörandena inte uppfattas

en

opartiska. Klienten, kan fysisk eller juridisk person, har som som vara emellertid de bestämmelser som gäller för skiljeförfarande i

genom arvodestvister ett starkt processuellt rättsskydd. Han har till en början

ensidig rätt att påkalla skiljedom. Denna rätt har ansetts innebära att en klienten kan tvinga domstol att avvisa en fullgörelsetalan som väcks

en

advokat, t.ex. när denne vidtagit fullt berättigade indrivningsåtgärav der Heuman, Lars, Advokatsamfundets skiljedomsprövning av arvodestvister mellan advokater och klienter, år 1986, s. 50. skiljeförfarandet kostar 450 kronor i ansökningsavgift för klienten. Han kan välja mellan att påkalla ett skiljeförfarande eller väcka talan vid domstol. Denna valmöjlighet ger klienten betydande fördelar.

Klienten har sålunda genom dagens konstruktion av arvodesförfarandet förhållandevis stark ställning. Till detta kommer att vi i vår

en visserligen begränsade genomgång av arvodesärenden hos samfundet

inte funnit anledning till någon form av kritik. Vår uppfattning i denna del stöds bl.a. av den omständigheten att samfundet inte endast sätter ned ett arvode i de fall detta är mycket högt beloppsmässigt utan även i ett fall då det yrkade beloppet utgör ett relativt litet belopp se tabell i avsnitt 4.3. En omständighet noterade vid vår genom-

annan som gång är att en nedsättning kan utgöra mer än 50 procent av yrkat arvode. Detta styrker ytterligare vår uppfattning att samfundets skiljenämnder fullgör sina uppdrag ett effektivt och fullt tillfredsställande sätt.

Normalt torde man inte kunna godta en ordning som bygger att en part inte kan få en tvist prövad av domstol eller skiljenänmd. Part kan inte förhand helt avsäga sig rätten till ett verkställbart avgörande. Skiljedomsföreskriften torde likväl kunna godtas från advokatsynpunkt, eftersom klientens rätt till skiljedomsprövning är begränsad tidsmässigt. Han måste begära prövning senast inom ett år från det sluträkningen avgavs. Denna tidsperiod är så kort att man bör kunna acceptera att advokaten saknar möjlighet att inleda ett förfarande som kan utmynna i ett bindande avgörande a.a.s. 5.

178 Kommitténs överväganden och förslag

Eftersom klienten för prövning arvoden har en privilegierad

av ställning och vi inte funnit skäl att kritisera Samfundets handläggning, samt då klienten att underteckna skiljeavtalet ger sitt godkän-

genom nande till att det endast är advokater skall avgöra arvodesärendet,

som finner vi inte skäl att föreslå någon ändring av den nuvarande ordning-

Den information klienten får förfarandet framgår av bilaga en. som om 7. Informationen är tydlig, klar och lätt att förstå. Klienten har i denna situation valmöjlighet. Han kan i stället vända sig till domstol och få

en arvodet prövat där. Dessutom har han i praktiken tredje möjlighet.

en Han kan göra gällande att arvodet är så högt i förhållande till det arbete advokaten utfört att han att en prövning i disciplinär väg skall

anser ske. Ärendet kommer då att handläggas disciplinnänmden.

av

En brist ett bredare konsumentperspektiv är att skiljedomspröv-

ur ningar enskilda advokaters arvodesdebiteringar inte blir kända för

av

än de inblandade parterna i ärendet. Detta ligger emellertid i skilmer jemannaförfarandets natur och det finns inte några bärande skäl för att göra undantag för denna typ av ärenden.

6.5 Advokats ansvar i aktiebolag som driver

advokatrörelse

Vårt förslag: Endast delägare i advokataktiebolag som är ansvarig för ett advokatuppdrag skall tillsammans med aktiebolaget svara för

- sådana förpliktelser mot klienten, som bolaget ådrager sig medan han är delägare.

Som framgår av kapitel 5.3 har advokatsamfundet i en skrivelse till regeringen begärt att bestämmelsen i l kap. l § andra stycket aktiebolagslagen om ansvaret för delägares förpliktelser i ett aktiebolag upphävs eller ändras.

Den nu nämnda regeln tillkom i samband med att man tillät advokatverksarnhet i aktiebolagsfonn och var avsedd att utgöra ett skydd i ekonomiskt avseende för den enskilde klienten. Bestämmelsen innebär att inte bara den delägare som är ansvarig för ett ärende är personligen ansvarig utan också alla andra aktieägare i aktiebolaget har ett sådant ansvar. De övriga aktieägarna behöver över huvud taget inte ha haft med ärendet att göra.

Bestämmelsen i sin nuvarande utformning täcker mer än den behöver täcka. Från klientsynpunkt anser vi det vara tillräckligt att den eller de delägare som är ansvariga för uppdraget har ett personligt ansvar.

För den klienter kan hänföras under gruppen konstora grupp av som torde dessutom Samfundets ansvarsförsäkring med försäksumenter ringsbelopp till miljoner kronor jurist och år täcka de krav upp tre per som kan bli aktuella. Att helt avstå från att reglera frågan personligt ansvar finner vi om skulle föra för långt. Vi har istället stannat för att föreslå att vara att regeln i 1 kap. 1 § andra stycket aktiebolagslagen ändras. Den klient har ett anspråk t.ex. grund av felaktig rådgivning, som kan med vårt förslag vända sig med sitt ersättningskrav såväl mot advokataktiebolaget mot den eller de advokater, som varit ansvariga som för ärendet. De övriga delägarna kommer däremot inte att vara personligen ansvariga i förhållande till klienten. Advokatsamfundet har i sin skrivelse till regeringen föreslagit att i de fall det inte finns någon ansvarig delägare skall ha en s.k. man ansvarig delägare och att denna skall finnas antecknad i akpermanent tiebolagsregistret. Det har emellertid från advokatsamfundet upplysts det i varje ärende kommer in till advokatbyrå antecknas vem att som en eller vilka är ansvariga för ärendet. Med denna ordning finner vi som att det är obehövligt att belasta aktiebolagsregistret med ytterligare

uppgifter. Företrädare för Aktiebolagskomrnittén har beretts tillfälle att yttra sig över förslaget och har inte haft något att invända mot den av oss föreslagna ordningen.

Generella direktiv 181

7 Generella direktiv

utredningsarbetet har gällt regeringens direktiv till samtliga kom- För mittéer och särskilda utredare angående redovisning av regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50, att pröva offentliga åtaganden dir. om 1994:23, redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. om att 1994:124 redovisa konsekvenser för brottsligheten och det samt att arbetet dir. 1996:49. Dessa direktiv har från och

brottsförebyggande

med den l januari 1999 ersatts 15 § kommittéförordningen av 1998:1474. Enligt detta stadgande gäller följande. Om förslagen i ett betänkande har betydelse för den kommunala självstyrelsen, skall konsekveni det avseendet i betänkandet. Detsamma gäller när ett förserna anges slag har betydelse för brottsligheten och det brottsförebyggande arbeför sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet, för tet, små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande till större företags, för jämställdheten mellan kvinoch eller för möjligheterna att nå de integrationspolitiska månor män len. Kommitténs förslag innebär att samtliga advokatärenden skall handläggas vid domstol i Stockholm. Vi inte att det berör den anser offentliga servicen i någon nämnvärd utsträckning eftersom handläggningen i de flesta fall är skriftlig och således lika lättåtkomlig för alla oberoende bostadsort. Antalet ärenden kan inte heller bli så stort att av det finns skäl överväga decentralisering eller lokalisering utanför att en Stockholmsregionen. I betänkandet behandlas främst frågor det disciplinära som avser förfarandet för advokater. Det rör sig i huvudsak om en översyn av regler. Tillämpningen dessa och de regler vi föreslår är

gällande av nya

och skall alltjämt verksamhet med statligt inflytande. vara en De frågor kommittén har haft att behandla och de förslag vi lämnat inte i övrigt sådan karaktär att de föranleder några överväganden är av enligt 15 § kommittéförordningen 1998:1474.

Genomförande och kostnader 183

8 Genomförande och kostnader

1 Kostnader

Vår bedömning: Våra förslag upphov till viss ökning av ger en kostnaderna för såväl staten som advokatsamfundet.

Inträdesärenden

Under 1990-talet har i genomsnitt ett 20-tal sökande år vägrats per inträde i advokatsamfundet. Av dessa är det ungefär hälften fått som avslag på sin ansökan grund av att de inte uppfyllt de formella kriterierna för inträde i samfundet. I denna kategori torde man inte kunna räkna med några överklaganden. Härefter återstår tio sökande år fått avslag på sina ansökningar på grund av att de styrkt per som sin lämplighet att utöva advokatyrket. Det är sökande i denna grupp eventuellt kommer att överklaga. En ökning av antalet ärenden i som Svea hovrätt med tio år är försumbart med tanke den mängd per ärenden hovrätten handlägger varje år. För övrigt uppstår besparingar att färre ärenden kan förväntas bli handlagda i Högsta genom domstolen. Kommitténs förslag till ändringar såvitt gäller överklagande av advokatsamfundets styrelses beslut i inträdesärenden kommer således endast att medföra försumbara merkostnader för staten.

Disicplinärenden

Kommitténs förslag beträffande disciplinärendena innebär dels att disciplinnämndens sammansättning skall ändras, dels att rätten att överklaga disciplinnämndens beslut skall utvidgas, dels att offentlighetsprincipen görs tillämplig advokatsamfundets verksamhet i disciplinärenden. Våra förslag kommer att innebära viss ökning av kostnaderna för en dels staten, dels advokatsamfundet. Dessa kostnadsökningar är emellertid mycket måttliga. Förslaget till ändring av disciplinnämndens sammansättning innebär kostnad för staten, nämligen ersättning till ordföranden och hans en ny

184 Genomförande och kostnader

ersättare. Denna kostnad kan beräknas till 350 000 kr år. Redan

per idag utgår ersättning till de tre offentliga representantema i disciplinnämnden med vardera 40 000 kr per år.

En utökad rätt till överklagande kommer att direkt öka arbetsbelastningen vid i första hand Svea hovrätt. Mot bakgrund härav bör en uppskattning göras av hur kommitténs förslag kommer att

påverka antalet fall överklaganden. Till grund för våra

av uppskattningar ligger dels statistik avseende Samfundets nuvarande hantering disciplinärenden, dels Domstolsverkets årsredovisning för

av år 1997. Antalet disciplinärenden hos advokatsamfundet har under 1990-talet uppgått till drygt 500 per år. Vi beräknar att 150 av dessa kommer att överklagas till Svea hovrätt. Självkostnaden för ett domstolsärende är enligt Domstolsverkets årsredovisning 1 700 kr. En ökning av antalet domstolsärenden med 150 innebär således en merkostnad för hovrätten eller staten med 255 000 kr. Den ytterligare kostnad som kan uppkomma i Högsta domstolen med anledning av vårt förslag anser vara ytterst marginell och har därför inte framräknats här. De merkostnader det här är fråga om bör kunna inrymmas i gällande budgetramar.

Från advokatsamfundet har uppgetts att våra förslag kommer att medföra kostnader för samfundet. Förslaget att göra offentlighetsprincipen tillämplig på samfundets verksamhet i disciplinärenden innebär i första hand kostnader för advokatsamfundet. Vidare skulle kostnad för lokal och annan service ordföranden uppkomma. Den sammanlagda kostnaden har av samfundet beräknats uppgå till omkring en miljon kronor.

Vårt förslag till ändring av l kap. l § aktiebolagslagen medför inga statsfinansiella konsekvenser.

De merkostnader som konnnittéförslagen medför är delvis en konsekvens av direktiven.

78 Detta belopp har framräknats med hjälp av en jämförelse med den ersättning som ordföranden och vice ordföranden i Revisorsnämnden för närvarande erhåller. I denna nämnd erhåller ordföranden 22 500 kr per månad och vice ordföranden 30 000 kr per år jämte ett särskilt tillägg om 2 000 kr sammanträde.

per

Genomförande och kostnader 185

8.2 Ikraftträdande

Vår bedömning: Förslagen bör kunna träda i kraft den 1januari 2001.

De av kommittén föreslagna lagändringama kräver inte några mera omfattande förberedande åtgärder innan de kan träda i kraft. Vissa förberedelser kan dock fordras från samfundets sida när det gäller ändring av stadgarna. Dessa skall behandlas i fullmäktige innan de kan fastställas av regeringen. De nu aktuella förslagen torde inte kunna tas upp av fullmäktige förrän i maj månad år 2000. Med hänsyn härtill och till den tid som kan beräknas åtgå för remissförfarandet samt för beredningsarbetet inom regeringskansliet och riksdagsbehandlingen bedömer att lagändringama skall kunna träda i kraft först den 1 januari år 2001.

Författningskommentar 187

9 Författningskommentar

9.1 Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken 1942:740

3 kap.

2 §

Denna paragraf upphävs konsekvens kommitténs förslag att

som en av talan mot beslut av advokatsamfundets organ skall föras i Svea hovrätt.

8kap.

6§

Tredje stycket upphävs följd att Justitiekanslems tillsyn över

som en av advokatväsendet upphör.

6a§

Denna paragraf är ny. Nuvarande bestämmelser om disciplinnänmdens sammansättning, arbetsformer och beslutsförhet finns i 12, 14 och 16 §§ i Samfundets stadgar. Med hänsyn till de ändrade reglerna om nämndens sammansättning och den ökade betydelse som nämndens avgöranden kommer att få genom att Justitiekanslems tillsyn upphör är det lämpligt att bestämmelserna tas in i lag. I förhållande till vad som nu gäller innebär förslaget den förändringen att ordföranden skall vara eller ha varit ordinarie domare. Det skall också finnas en ersättare för ordföranden som är eller har varit ordinarie domare. Eftersom det totala antalet ledamöter liksom antalet offentliga representanter föreslås vara oförändrat kommer antalet advokater att minskas till sju. De kommer dock alltjämt att utgöra majoritet i närrmden. För att säkerställa att det blir en majoritet av advokater vid nämndens sammanträden skall det också finnas ett erforderligt antal ersättare.

För beslutsförhet i discplinnärrmden skall gälla att ordföranden och minst fem av de andra ledamöterna är närvarande.

Närmare bestämmelser om sättet för utseende av ledamöter, beslutsförhet prövningsavdelning och organisation bör liksom hittills tas in i samfundets stadgar.

8§

Denna paragraf innehåller bestämmelser om överklagande av vissa beslut som fattats av Samfundets styrelse eller disciplinnämnd. Av skäl som utvecklats i avsnitt 6.3.3.3 har klagorätten för advokat utvidgats till alla påföljder, således inte endast uteslutning. Även

att avse som nu den enskilde har tillerkänts klagorätt. Se härom avsnitt 6.3.3.3.

Enligt förslaget skall överklagande ske till Svea hovrätt. För att ärendet skall kunna tas upp i Högsta domstolen bör krävas prövningstillstånd. Detta framgår av sista stycket. Regeln i 54 kap. 9 § denna balk om prövningstillstånd avser ärenden som väckts i tingsrätt. Det krävs därför en särskild regel för överklagande av beslut som inte handlagts av tingsrätt som första instans. Motsvarande gäller enligt 35 § förvaltningsprocesslagen 1971:291 om prövningstillstånd till Regeringsrätten för ärenden som väckts hos kammarrätten genom överklagande, underställning eller ansökan.

52 kap.

1la§

Som en följd av att talan mot beslut som fattats av advokatsamfundets organ skall föras hos Svea hovrätt har bestämmelsen i 56 kap. 12 § med vederbörliga ändringar överflyttats till 52 kap., och då blivit

en ny paragraf.

56 kap.

12 §

Denna paragraf upphävs och föreslås överflyttad till 52 kap. 11 § med

a vederbörliga ändringar, se kommentaren till denna bestämmelse.

9.2 Förslag till förordning om i ändring

förordning 1975: 1345 med instruktion

för

Justitiekanslern

14§

Den i 14 § föreslagnaändringen är en följd att Justitiekanslems

av tillsyn över advokatväsendet upphör.

9.3 till om i

Förslag lag ändring

sekretesslagen 1980: 100

Bilaga

Rätten att ta del av allmänna handlingar regleras i tryckfrihetsförordningen. Om begränsningar i denna rätt finns bestämmelser i sekretesslagen. I l kap. 8 § denna lag sägs att vad som gäller rätten att ta del allmänna handlingar hos myndigheter skall av gälla även vissa andra organ. Dessa räknas upp i en bilaga. I enlighet med de överväganden redovisas i avsnitt 6.3.3.2 föreslås att som nu samfundet vad gäller allmänhetens rätt att ta del av handlingar skall jämställas med myndighet beträffande den verksamhet som utövas av Samfundets i disciplinärenden. Detta innebär att även organ sekretesslagens bestämmelser blir tillämpliga verksamheten. Prövning av huruvida handling skall utlämnas skall då ske enligt reglerna i 15 kap. 6 § sekretesslagen, dvs. frågan skall i första hand avgöras den tjänsteman handhar handlingen. Vid tveksamhet av som eller begäran av den som vägrats få en handling utlämnad till sig skall frågan hänskjutas till myndigheten. I detta ,fall bör , beslutanderätten tillkomma generalsekreteraren. Ett beslut om att inte utlämna en handling kan överklagas i vanligt ordning, dvs. till kammarrätten.

9.4 Förslag till om ändringi

lag lagen

1986:765 med instruktion för

ombudsmän

Riksdagens

l8§ ‘

Den nuvarande hänvisningen till 8 kap. 7 § fjärde stycket RB är felaktig. Denna paragraf hade före den 1 juli 1997 samma lydelse som den nuvarande 8 kap. 6 § första stycket. Den felaktiga hänvisningen bör till- I nu rättas

9.5 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen 1975: 1385

1 kap. 1 § Ändringen innebär att endast den eller de advokater som åtagit sig och är ansvariga för ett visst uppdag svarar för uppkommen förpliktelse solidariskt med aktiebolaget.

Reservation och särskilda yttranden 191

Reservation och särskilda yttranden

Reservation till Advokatkommitténs betänkande av

ledamoten Erik Wassén fp

Advokatkommitténs uppgift har huvudsakligen varit att göra en över- Sveriges advokatsamfunds disciplinverksamhet och tillsynen syn av över advokatverksamheten i övrigt. Bakgrunden till utredningen är främst den att JK har väckt frågan renodling sina uppgifter och om av den intressekonflikt som kan uppstå bl.a. när JK uppträder som motpart till advokat vilken det också åligger JK att granska. en Jag är helt med kommittén om att de skäl som JK har fört fram ense är så starka att han bör befrias från advokattillsynen. Likaså är jag ense huvuddelen de förslag till förändringar kommittén föreslår om av som med anledning detta och har tidigt och tveklöst i kommitténs arbete av tagit ställning för ökad offentlighet och möjlighet för saklegitimerad anmälare att överklaga disciplinnämndens beslut till domstol. På punkt reserverar jag mig mot utredningens förslag, nämligen en att det allmännas representation utökas genom att regeringen tillsätter ordförande och ersättare för denne med motsvarande minskning av

advokatemas representation.

Kommittén har på angivet sätt gått igenom ett stort antal disciplinärenden. Genomgången visar att samfundet har väl fungerande rutiner och att gör en ingående och samvetsgrann prövning. En fast och man relativt sträng praxis tillämpas. Kommittén har inte hittat något som givit anledning till kritik mot Samfundets sätt att utöva den disciplinära verksamheten. Det finns alltså ingen anledning av det skälet till utökad allmän kontroll verksamheten eller att utöka antalet offentliga av representanter. Det mig den kritik, som har förekommit synes som om mot advokatkåren i enskilda socialdemokratiska riksdagsmotioner och vilken kritik kommittén vid sin granskning alltså har funnit vara utan fog, ändå har fått spela roll. Således har förslaget att staten skall utse ordförande och ersättare för denne sitt ursprung i dessa socialdemokratiska riksdagsmotioner. Det finns enligt min uppfattning två tungt vägande skäl emot utredningens förslag till utökning av det allmännas representation. För det första äventyras advokatsamfundets och den enskilde advokatens självständiga ställning i förhållande till riksdag och regering. Det är viktigt att framhålla att principen från statsmakterna obeom en roende advokatkår inte främst är till för advokatsamfundet och advo-

192 Reservation och särskilda yttranden

katerna utan fastmer för medborgarna. I en rättsstat inte minst den

svenska med betydande offentlig sektor där beslut av stat och kom-

en mun för den enskilde har stor betydelse är det viktigt att medborgarna

vid behov kan anlita också från det allmänna helt oberoende advokater. Vid varje tillfälle frågan om det allmännas representation varit

som föremål för beslut i riksdagen har framhållits från dess sida att varje förändring som övervägs inte får längre än att Sveriges advokatsarnfund självständiga ställning i förhållandet till statsmakterna bevaras. Att kommittén inte får lägga fram förslag som inte bevarar Samfundets och advokatemas självständiga ställning framhåller också regeringen i våra direktiv.

Att majoriteten själv är bekymrad över att förslaget även om det

slutligen kom att erhålla en mindre långtgående utformning urholkar

advokatkårens självständighet framgår tydligt av det krav samfundet att utse suppleanter som föreslås. Med instämmande i invändningar-na mot förslaget härvidlag hänvisar jag till experterna Lars Bentelius och Gunnar Ljungmans särskilda yttrande.

För det andra är det min uppfattning att vad som är god advokatsed bör utformas av praktiserande advokater och inte av f d statsråd, f d riksdagsledamöter och f d domare. En utökning av det allmännas representation och en motsvarande försvagning av advokatemas i disciplinnämnden riskerar också advokatemas känsla för att ansvaret för renhållningen i kåren angelägenhet för kåren själv.

är en

Det är min uppfattning att det är tillräckligt att JK:s tiHsyn som enligt JK själv de senare åren varit för summarisk för att vara ändamålsenlig över advokatväsendet ersätts av den domstolskontroll det innebär att den klagande klienten ges möjlighet att överklaga disciplinnämndens beslut och offentlighetsprincipen görs tillämplig på advo-

att katsamfundets disciplinverksamhet. Genom dessa två åtgärder uppstår dels handlingsoffentlighet, dels förhandlingsoffentlighet i samband med en eventuell domstolsförhandling. Den möjlighet till granskning från medborgarnas egen sida främst genom mediernas försorg som

- då möjliggörs bör inte underskattas. Det är också rimligt att anta att möjligheten för en anmälare att överklaga beslut kommer att leda till att disciplinnämndens beslut fortsättningsvis kommer att motiveras utförligare för att minimera antalet överklaganden. Att det skulle ha någon betydelse härvidlag om disciplinnärrmdens beslut avfattas av en f.d. domare i enlighet med majoritetens uppfattning synes grundas en, enligt min erfarenhet som domare, felaktig föreställning/uppfattning om att svenska domstolarnas domslut generellt sett är utförligt motiverade.

Reservation och särskilda yttranden 193

l

Särskilt av experten Sven Andersson

yttrande

Kommittén/kommittémajoriteten har tre förslag till förändringar beträffande den disciplinära verksamheten avseende advokater, nämligen att handlingarna i disciplinärenden hos advokatsamfundet skall vara allmänna, att disciplinnämnden ges en ändrad sammansättning och att en generell möjlighet för berörda advokater och anmälare att överklaga disciplinnämndens beslut till domstol införs.

Dessa tre förslag kommenteras först var för sig, varefter mina sammanfattande ståndpunkter redovisas.

Offentlighet

Jag delar kommitténs uppfattning att man inte bör begränsa den möjlighet till information som nu finns. I praktiken är det besluten i disciplinärenden blir offentliga hos JK, inte handlingarna i ärendena,

som eftersom aktema endast undantagsvis finns hos JK. Kommitténs förslag

att göra handlingarna i disciplinärenden till allmänna handlingar om överensstämmer i denna del med Kommunalföretagskommitténs förslag SOU 1983:61, som avvisades av regering och riksdag prop.1986/87:l55 s. 155 med hänvisning till den risk för minskad effektivitet i tillsynen som befarades bli följden. Detta skäl är fortfarande giltigt. Utredningen i disciplinärendena är helt beroende av advokatemas beredvillighet att lämna uppgifter till Samfundets organ. Den öppenhet som i dag är den normala attityden från advokatemas sida kan förväntas minska inte minst av hänsyn till klienterna om

- kommitténs förslag i denna del genomförs.

Disciplinnärrmdens sammansättning

Det finns enligt min mening en rad invändningar mot kommittémajoritetens förslag att regeringen skall utse domare som ordförande respektive vice ordförandei disciplinnämnden.

Först vill jag erinra om att god advokatsed har ansetts innefatta den helhet av etiska normer för advokaters verksamhet som arbetats fram av erfarna och ansvarskännande utövare av yrket och som omfattas av advokatkåren i dess helhet. Det är viktigt för hela rättsväsendet att denna begreppsbestämning kan bestå men det förutsätter att advokater har det helt dominerande inflytandet i disciplinnämnden. Dessa frågor diskuterades ingående i samband med att offentliga representanter föreslogs ingå i nämnden. Tanken att domare, åklagare eller poliser skulle

194 Reservation och särskilda yttranden

ha ett väsentligt inflytande utformningen av god advokatsed framstår helt främmande, inte minst med hänsyn till de olika yrkeskul-

som turer råder. För advokatemas del är det klienten och klientens in-

som tressen som står i centrum och präglar normbildningen. I samband med att systemet med offentliga representanter infördes föreskrevs också i advokatsamfundets stadgar att de skulle hämtas utanför den personkrets

enligt 4 kap. 6 § rättegångsbalken är undantagen i fråga om val till som närrmdeman, dvs bl a domare. När det gäller disciplinnämnden finns det inte heller skäl att utse domare med hänsyn till behovet av att tillfö-

juridisk sakkunskap och domarkompetens, något varit fallet i ra som andra yrkesområdens disciplinverksamhet och som skulle kunna motivera ett avsteg från det redovisade principiella synsättet.

Komrnittémajoriteten åsyftar inte något ändrat ansvar för verksamhetens bedrivande, vilket innebär att advokatsamfundet även i fortsättningen skall ha detta ansvar. Det framstår som närmast självklart att den organisation har ansvaret för verksamheten också utser ord-

som föranden, leder arbetet inom nämnden och därmed bär det orga-

som nisatoriska och administrativa ansvaret.

Den helt avgörande förutsättningen för att upprätthålla en effektiv tillsyn över advokaterna och därmed den etiska standarden är att samfundet och dess ledamöter känner ett ansvar för den disciplinära verksamheten. Med kommittémajoritetens förslag till sammansättning av disciplinnärnnden är risken stor att ansvarstagandet efter hand urholkas. De reaktioner som under kommitténs arbete kommit från sarnfundets företrädare indikerar att så kan bli fallet.

Överklagande till domstol

Kommitténs förslag i fråga om anmälares möjlighet att överklaga disciplinnämndens beslut till domstol är en innovation av stort konsumentpolitiskt intresse. Utöver de problem och risker med förslaget som diskuteras av kommittén vill jag framhålla risken för att domstolarna får för stort inflytande över utfommingen av god advokatsed. Det finns dock skäl att anta att domstolarna i princip accepterar att normbildningen sker i disciplinnämnden och begränsar sin prövning till tillämpningen i det enskilda fallet. Om förslaget genomförs, bör

av normen emellertid tillämpningen följas upp relativt snart efter ikraftträdandet. Detta kan säkert vara önskvärt även av andra skäl.

Reservation och särskilda yttranden 195

Ställningstaganden

Den enda anledningen till förändring verksamheten som framkomav mit under komrnittéarbetet är att kommittén funnit skäl att i enlighet önskemål befria denne från uppgiften att utöva tillsyn med JKzs egna över advokatväsendet. Mot denna bakgrund är kommittémajoritetens samlade förslag alltför långtgående. Som framgått min tidigare redovisning är förslaget till ändring av av disciplinnärrmdens sammansättning det som föranleder de starkaste invändningar-na både principiella och praktiska skäl. Om möjlighet av till domstolsprövning disciplinnänmdens avgöranden införs sätt av kommittén föreslagit, finns inte heller anledning att överväga kommittémajoritetens förslag i denna del. Möjligheten till domstolsprövning tillgodoser i väsentliga hänseenden behovet av kontroll och dessutom på bättre sätt än JK: granskning gör, bl eftersom klient/anmälare ett s a själv får möjlighet att påverka denna kontroll. Vidare innebär det en ansvarsfördelning bättre ansluter till den ordning som hittills gällt som och fungerat bra, dvs att advokatsamfundet med beslut som är of- fentliga och under insyn offentliga representanter i disciplinnämnav den själv för den etikskapande verksamheten, medan kontrol-

- svarar

len läggs utanför samfundet och utförs av därtill kompetenta organ. Förslaget offentlighet beträffande handlingar i disciplinärenden om hos advokatsamfundet bör begränsas till besluten i sådana ärenden.

196 Reservation och särskilda yttranden

Särskilt yttrande av experterna Lars Bentelius och

Gunnar Ljungman

Advokatsamfundet har alltifrån sitt grundande sett som en av sina huvuduppgifter att verka för en hög etisk standard i advokatkåren. Inom samfundet är det idag disciplinnämnden som väsentligen svarar för att denna uppgift upprätthålls. Detta sker genom att nämnden i enskilda fall gör uttalanden eller utdelar disciplinära påföljder och så sätt fastlägger vad som i olika avseenden skall betraktas som god advokatsed. Återkommande granskningar verksamheten har aldrig för-

- av anlett anmärkningar mot den nonnbildning således ägt

som rum.

Inte heller Advokatkommittén har, vid sin granskning funnit annat än att samfundet sköter den disciplinära funktionen ett invändningsfritt sätt.

För allmänhetens tilltro till verksamheten har det emellertid ansetts erforderligt med inga från utomstående. Detta åstadkoms för ett 20-tal år sedan att två numera tre allmänt betrodda, offentliga

genom representanter utsedda av regeringen tillfördes disciplinnämnden.

I fråga om den tillsyn som härutöver betraktats som nödvändig, har denna hittills åvilat JK. Från J Kzs sida har emellertid framförts vägande skäl för att bli befriad från denna uppgift. Kommittén har därvid stannat vid att föreslå Svea hovrätt som besvärsinstans, inte bara för advokater som ådömts disciplinär påföljd, utan även för saklegitimerade anmälare som i en första omgång inte fått bifall till framförda klagomål.

En sådan ordning innebärande likställdhet mellan advokat och klagande i likhet med vad som gäller inom hälso- och sjukvårdens om-

råde beträffande sjukvårdspersonal och patienter skulle mot

- svara rimliga tillsynskrav och samtidigt befrämja tilltron till och insynen i disciplinförfarandet.

Av inte helt begripliga skäl har emellertid kommitténs majoritet, utöver en domstolsgranskning genom hovrätten, föreslagit domarmedverkan redan i disciplinnämnden, genom att i denna skulle insättas domare jämsides med de förefintliga tre offentliga representantema. Samtliga offentliga representanter skulle utses av regeringen. Antalet advokater i nämnden skulle samtidigt reduceras från nuvarande åtta till sju ledamöter.

Betänkandet innebär en omotiverad och oroande försvagning av advokatsamfundet och dess auktoritet utåt och inåt. På gång sig-

samma naleras därigenom en önskan om att regeringen skall ges ett starkt inflytande över advokatkårens förhållanden. Härtill får fästas särskild

uppmärksamhet vid att staten eller statliga organ i stor utsträckning är motparter till de klienter som advokaterna företräder. Detta gäller inte

Reservation och särskilda yttranden 197

bara i brottmål utan även i exempelvis skattemål och utlänningsärenden samt i ökande mängd förvaltningsärenden. Om tankarna i betänkan-

en det förverkligas kan de tvivelsutan utgöra grogrund för misstro inte bara mot advokaterna utan även mot rättsväsendet som sådant.

Förslaget medför att advokatsamfundets och advokatemas fria och oberoende ställning är i fara, särskilt som advokaterna i närrmden ofta skulle komma att befinna sig i minoritet: advokatledamötema, som alla fullgör nämnduppdraget ideellt, utses efter principen att olika rättsområden företrädda i nämnden; speciellt brottmålsadvokater har

skall vara

arbetssituation innebär att prioritet många gånger måste ges en som ordinarie uppgifter; för nämndens ledamöter finns inga suppleanter

vikten kontinuitet i normgivningen av vad som är god advokatsed

av innebär att ett system med suppleanter inte är lämpligt.

En grundläggande förutsättning för ett fungerande disciplinförfarande är att advokatkåren känner lojalitet med och förtroende för verksamheten. Det är ingalunda givet att så skulle bli fallet under den av kommittén föreslagna ordningen.

198 Reservation och särskilda yttranden

Särskilt av Göran Persson och

yttrande experterna

Barbro Thorblad

Sveriges advokatsamfund har av statsmakterna tillagts vissa privilegier. Endast den är medlem i Sveriges advokatsamfund får således kalla

som sig advokat. Sveriges advokatsamfunds styrelse beslutar om vilka som skall beviljas inträde i advokatsamfundet. Samfundet har också tillagts befogenhet att utesluta medlem från samfundet. Till följd av den nu

en beskrivna ordningen har istatsmaktema också ett befogat intresse av att se till att verksamheten i advokatsamfundets organ bedrivs på ett tillfredsställande sätt.

Tillsynen över advokatväsendet utövas i första hand av advokatsamfundets styrelse och disciplinnänmd. Därutöver har JK tillagts vissa tillsynsuppgifter genom sin befogenhet att påkalla åtgärd mot advokat som åsidosätter sin plikt och mot den som inte längre är behörig att vara verksam som advokat. JK får också överklaga Samfundets beslut i disciplinärenden. J Kzs uppgift härvidlag har varit ägnad att bevaka de allmänna intressen som gör sig gällande i förhållande till advokatväsendet. Det har däremot inte ansetts vara en uppgift för JK att bevaka enskildas rätt i förhållande till advokaterna eller advokatväsendet.

Kommittén föreslår nu angivna skäl att J Kzs tillsyn över advokatväsendet skall upphöra. I stället skall statens och därmed medborgarnas inflytande över advokatverksamheten utövas direkt där tillsynen över denna verksamhet sker genom att disciplinnänmdens sammansättning förändras. Vi finner en sådan ordning vara både legitim och ändamålsenlig och den kan heller inte, av skäl som har angivits ovan, anses innefatta något opåkallat ingrepp i advokatsamfundets inre angelägenheter. Härtill kommer att JK:s erfarenheter från granskningen av disciplinnämndens verksamhet har visat att det finns ett visst behov av att både förändra arbetsmetodema och, framför allt, sättet att redovisa besluten på. Den föreslagna ordningen kan antas bidra till att kvalitén på verksamheten höjs.

Med en sådan förändring av disciplinnämndens sammansättning som har föreslagits kan inte se att det finns något behov av att ge en enskild anmälare rätt att överklaga disciplinnämndens beslut till allmän domstol.

En sådan talerätt kan heller inte ersätta den tillsyn som JK ut-

nu övar. Den är heller inte något alternativ till en ordning där samhällets intressen är representerade direkt i det organ som utövar den disciplinära verksamheten. Att ge enskilda rätt att överklaga disciplinnärrmdens beslut skulle också på ett avgörande sätt bryta mot den ordning i

som allmänhet tillämpas när det gäller enskilda anmälares talerätt i ärenden om disciplinansvar.

Reservation och särskilda yttranden 199

Det kan överhuvudtaget ifrågasättas den enskilde har något beom fogat intresse att kunna överklaga. Disciplinförfarandet har inte av syfte att avgöra tvist mellan advokaten och anmälaren utan som en skall bedöma advokatens handlande är förenligt med de krav som om ställs på medlem i advokatsamfundet. Det saknar också i princip en betydelse anmälare återtar sin anmälan eller han förklarar sig om en om nöjd med den förklaring advokaten lämnar. Disciplinnämnden torde i sådana fall behöva göra självständig prövning av de ärenden även en kommit till dess kännedom. I de fall där den enskilde vill rikta som ekonomiska krav advokaten för de ifrågavarande felen måste han mot ändå föra särskild detta, låt att den omständigheten en process om vara advokatens förfarande ansetts oetiskt disciplinnämnden kan medatt av föra det blir väsentligt lättare att få gehör för sådana anspråk hos att advokaten eller dennes försäkringsbolag utan att behöva väcka talan i

domstol och att disciplinnämndens bedömning kan antas väga tungt i

Detta kan emellertid också medföra att en enskild anser sig en process. tvingad överklaga disciplinnämndens beslut för att få ett bättre utatt gångsläge i den tvistemålsprocess han ändå blir tvungen att föra. som Vid avgörande enskild klagorätt skall medges bör vidare hänav om till detta skulle medföra uppenbara problem beträffande syn tas att instansordningen. Som framgår betänkandet s 175 kan det endast i av undantagsfall accepteras att hovrätten är den första domstolsinstansen. De skäl anförts för att överklagande av disciplinnärrmdens beslut som ändå skall göras direkt till hovrätt är enligt vår uppfattning tillräckliga klagorätten begränsas till den verkligen är berörd av beslutet, om som dvs advokaten. Om överklaganderätten utökas även till enskilda parter medför emellertid redan den potentiella mängden överklaganden och risken för obefogade sådana att det knappast kan komma ifråga att låta

hovrätten vara första instans.

au;

. :1-:3,‘ Si‘ Em :ai 13.433 i .4§...:,s. ..

n2:::;.,w~ Mif :ut i +uaea.r;$wz;:

x

Ä. I iäêuiiê";-çä.i

Bilaga 1 201

Kommittédirektiv

över advokatväsendet m.m. Dir.

Tillsynen

1997:39

Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 1997

Sammanfattning av uppdraget

En parlamentariskt sammansatt kommitté tillkallas för att göra en översyn

Sveriges advokatsamfunds disciplinverksarnhet och tillsynen över av advokatverksamheten i övrigt samt lämna förslag till förändringar som kan

befogade. Kommittén skall också undersöka om regleringen av vara ansvaret för delägares förpliktelser i aktiebolag som bedriver advokatverksamhet bör ändras.

Gällande ordning

Regleringen av advokatvdsendet

Advokatväsendet har reglerats i lag sedan rättegångsbalken RB infördes. Bestämmelserna återfinns i 8 kap. RB och rör bl.a. frågor om

får antas som ledamot av samfundet, tystnadsplikt, former för vem som bedrivande av advokatverksamhet och tillsyn över advokater. Huvudsyftet med regleringen är att i möjligaste mån säkerställa allmänhetens intresse av att kunna få rättsligt biträde av personer som har de nödvändiga kvalifikationema. Advokatsamfundet har mot den bakgrunden getts i viss mån offentligrättslig ställning och

en underkastats en viss kontroll. De stadgar samfundet beslutar för sin verksamhet skall t.ex. för att bli gällande fastställas av regeringen 8 kap. 1 § RB.

Vidare gäller att samfundets beslut att vägra någon inträde i samfundet eller att utesluta en advokat kan överklagas till Högsta domstolen och att Justitiekanslern JK kan föra en sådan talan 8 kap. 8 § RB. JK granskar också samtliga disciplinärenden som handlagts av samfundet och kan på eget initiativ hos samfundet påkalla åtgärder mot en advokat som åsidosätter sina plikter samt överklaga beslut i disciplinärenden till Högsta domstolen.

202 Bilaga 1

Kraven den vill bli medlem i samfundet finns intagna i 8

som kap. 2 § RB och innebär att vederbörande skall vara medborgare i en

inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, ha hemvist i en stat sådan stat och ha juristexamen. Vidare gäller att han eller hon skall

en ha genomgått för advokatverksamhet nödvändig praktisk och teoretisk utbildning, ha gjort sig känd för redbarhet samt i övrigt bedömas lämplig.

Enligt 8 kap. 4§ RB och 34§ första stycket i samfundets stadgar skall advokat vid utövande av sin verksamhet redbart och nitiskt

en utföra de uppdrag anförtrotts honom och i allt iaktta god

som advokatsed. Vad ligger i begreppet god advokatsed preciseras inte

som närmare i rättegångsbalken eller stadgarna. Samfundets styrelse har utfärdat vägledande regler för god advokatsed utgör en kodifiering

som

de yrkesetiska principer utbildats under årens lopp. De etiska av som reglerna innehåller bl.a. allmän etisk regel av innebörd att en

en mera advokat inte får främja orätt l § andra stycket.

Den disciplinära verksamheten

Tillsynen över advokatväsendet utövas närmast av advokatsamfundets styrelse och består i väsentlig omfattning den disciplinära

av verksamheten. Om styrelsen anser att det inte är påkallat med en disciplinär åtgärd, avgör styrelsen själv ärendet. I annat fall hänskjuts ärendet till samfundets disciplinnämnd.

Bestämmelserna om disciplinära åtgärder mot en advokat finns i 8 kap. 7§ RB. En advokat som i sin verksamhet uppsåtligen gör orätt eller som annars förfar oredligt skall uteslutas ur samfundet. Om omständigheterna är mildrande får advokaten i stället tilldelas varning. Vidare gäller att varning eller erinran får meddelas den som annars åsidosätter sina plikter som advokat. Om omständigheterna är synnerligen försvårande får advokaten uteslutas. Om det finns särskilda skäl kan advokat tilldelas en varning också åläggas en

en som straffavgift med lägst ettusen och högst femtontusen kronor.

I de fall styrelsen funnit att en väckt fråga om ingripande mot en advokat inte skall föranleda någon åtgärd, kan JK inom fyra veckor från det han fått del av styrelsens beslut, påkalla åtgärd mot advokaten.

Samfundets styrelse består av en ordförande, en vice ordförande och

, nio andra ledamöter samt nio suppleanter. Samtliga är advokater, och väljs av fullmäktige. Vid styrelsens sammanträden deltar även suppleantema, liksom Samfundets generalsekreterare. Disciplinnämnden består av en ordförande, en vice ordförande och sju andra ledamöter. Ordföranden, vice ordföranden och fem övriga ledamöter är advokater och väljs för fyra år vid Samfundets ordinarie

Bilaga 1 203

Närrmdens återstående två ledamöter offentliga fullmäktigemöte. regeringen. När ordningen med två offentliga representanter - utses av i disciplinnämnden infördes framhölls särskilt vikten av representanter allmänhetens förtroende och att allmänheten har att advokatkåren har verksamheten prop. 1981/82:57, bet. insyn i den disciplinära 1981/82:JuU34, rskr. 1981/82:181. disciplinnämnden fattar beslut skall den advokat mot vilken Innan framställts tillfälle att yttra sig, han eller hon anmärkning har ges om fått tillfälle till det styrelsen. Förfarandet inför nämnden är som inte av skriftligt, kan muntligt. Den berörde advokaten är huvudregel men vara skriftligt svaromål, infinna sig inför nämnden och skyldig att lärrma handlingar i den utsträckning nämnden begär. förete som kan förordna försvarare för advokaten vid ärendets

Disciplinnämnden

behandling i nämnden. beslut skickas till den berörde advokaten, JK

Disciplinnämndens

styrelse. Har ärende tagits efter anmälan får samt sarnfundets ett upp del beslutet. Meddelande att advokat har också anmälaren av om en tilldelats varning eller erinran får samfundet inte lämnas till andra av nämnts. Beslut att advokat har uteslutits ur än de som nyss en samfundet skall delges Samfundets ledamöter och de allmänna domstolarna när beslutet går i verkställighet. 6§ sista stycket RB att den har deltagit i I 8 kap. anges som handläggningen tillsynsärende hos advokatsamfundet inte av ett obehörigen får röja vad han fått veta någons personliga eller om ekonomiska förhållanden. I 47 § i stadgarna finns en bestämmelse om tystnadsplikt för ledamot och suppleant i styrelsen, ledamot av generalsekreteraren. Dessa får inte avslöja vad

disciplinnänmden samt

de grund advokats skyldighet att lämna uppgifter och av en tillhandahålla handlingar fått advokaten och hans verksamhet. veta om Då Samfundets handlingar kommer in till JK eller Högsta domstolen blir de allmänna handlingar. Viss sekretess gäller enligt 9 kap. 12§ jämförd med 12 kap 1 § sekretesslagen 1980:100.

Advokatverksamhet som bedrivs i bolagsform

Det finns särskilda bestämmelser advokatverksamhet som bedrivs-i om bolagsform. I 8 kap. 4 § RB att endast advokat får vara delägare anges eller bolagsman i sådant bolag, inte Samfundets styrelse medger ett om undantag. Före 1978 gällde ett ovillkorligt förbud mot att bedriva advokatverksamhet i aktiebolag. När förbudet avskaffades förenades bedriva advokatverksamhet i aktiebolag med ett tillståndskrav rätten att prop. 1977/78:2. Villkoren för sådana tillstånd fastställdes av Samfundets styrelse. År 1994 avskaffades med

ordningen

204 Bilaga 1

dispensgivning prop. 1993/94:l90, bet. 1993/94:JuU30, rskr. 1993/94:377, SFS 1994:1034. Samtidigt kompletterades de vägledande reglerna för god advokatsed med bestämmelse

en som innebär att advokatverksamhet bedrivs i bolagsform inte får ha

som annat verksamhetsändamål eller driva verksamhet än

annan advokatverksamhet. Endast den som är advokat får direkt eller indirekt inneha aktier i bolaget, vara bolagsman eller inneha ledande

en ställning i bolaget.

,

Vid 1978 års lagändring infördes också särskild

en ansvarsbestämmelse för delägare i aktiebolag

som- bedriver

advokatverksamhet, se l kap. 1§ aktiebolagslagen 1975:1385, Bestämmelsen innebär att en delägare i ett aktiebolag bedriver

som advokatverksamhet svarar solidariskt med bolaget för sådana förpliktelser mot klienten som bolaget ådrar sig medan han delägare. En aktieägare i ett advokataktiebolag därmed

har samma ansvar gentemot aktiebolagets klienter som en bolagsman i ett

handelsbolag.

Behovet av en utredning

Justitiekanslern

Justitiekanslems uppgifter när det gäller tillsynen över advokatväsendet behandlades av 1991 års JK-utredning SOU 1993:37. Utredningen behandlade särskilt den intressekonflikt kan uppstå då JK

som uppträder som motpart till advokat vilken det också åligger JK

en att

granska. Utredningen föreslog inga förändringar av den gällande ordningen.

J K har i anslagsframställningen för budgetåret 1997 dnr Ju96/88l

tagit upp frågan om JK:s ställning och uppgifter, bl.a. när det gäller

advokattillsynen. Han har anfört renodling J Kzs uppgifter talar

att en av för att advokattillsynen inte längre skall utövas J K. Ett alternativ till

av den nuvarande tillsynen kan enligt JK vara att förstärka

samhällsinslaget direkt i disciplinnämnden. Det ter sig enligt JK

mer naturligt än att statens inflytande utövas i efterhand, på grundval

av handlingarna i ärendet. Erfarenheterna hos JK visar också att enskilda personer som är missnöjda med advokatsamfundets behandling av ett disciplinärende har svårt att förstå och förlika sig med de förutsättningar gäller -för J K:s granskning ärendena.

som av

Riksdagen

Justitieutskottet har vid ett flertal tillfällen bet. 1993/94:JuU20

se

behandlat motioner om disciplinnämndens sammansättning, och har då

i

Bilaga 1 205

T

hänvisat till de uttalanden utskottet gjorde vid riksdagsbehandlingen när den nuvarande ordningen med två offentliga representanter i disciplinnärrmden infördes. Utskottet betonade då att det inte framkommit omständigheter som gett anledning till kritik mot Samfundets sätt att utöva den disciplinära verksamheten och att den ändring utskottet anslöt sig till. inte motiverades av något behov av som skärpt kontroll, utan behovet insyn. Härtill kom, menade av av utskottet, att det är angeläget att upprätthålla principen att advokatverksamheten utgör en fri yrkesutövning; ett tillgodoseende av motionskravet skulle kunna rubba denna princip. Justitieutskottet behandlade i betänkandet Vissa processrättsliga frågor bet. l995/96:JuUl5 en motion Ju70l med en begäran att disciplinnämndens sammansättning ändras så sätt att majoriteten av ledamöterna skall offentliga representanter och att till ordförande vara utses en högt kvalificerad domare. Justitieutskottet uttalade följande bet. s. 5 med anledning av motionen:

Utskottet börjar med att konstatera att den disciplinära inom Advokatsamfundet med hänsyn till den

verksamheten -

offentligrättsliga regleringen anses utgöra myndighetsutövning. 3 Detta får bl.a. till följd att ledamöterna i samfundets disciplinära omfattas lagen 1975:1339 om justitiekanslems tillsyn. organ av Ledamöterna torde också vara underkastade reglerna i 20 kap. brottsbalken tjänstefel Som framgått utövar JK också om m.m. nyss aktiv tillsyn över disciplinverksamheten. Enligt utskottets en mening är det önskvärt att samlad granskning av verksamheten en kommer till stånd. Detta ter sig lämpligt mot bakgrund av J Kzs ovan redovisade synpunkter vilka knappast kan leda till en nyordning innan utvärdering disciplinverksamheten skett. Därefter kan en av ställning tas till och i så fall hur, verksamheten skall förändras. om, I den delen vill utskottet endast anmärka att varje förändring måste ta hänsyn till de krav rättssäkerheten ställer; såväl den enskilde advokatens Advokatsamfundets självständiga ställning i som förhållande till statsmakterna måste alltså bevaras. Likaså måste allmänhetens förtroende för advokatkåren upprätthållas. Utskottet förordar alltså en förutsättningslös granskning av Advokatsamfundets disciplinverksamhet. Resultatet av granskningen och regeringens överväganden i anledning av JK:s skrivelse bör redovisas för riksdagen i ett sammanhang. Vad utskottet med anledning av motion Ju70l anfört bör riksdagen nu sin mening regeringen till känna. I som ge

206 Bilaga 1

Riksdagen biföll den 27 mars 1996 utskottets hemställan rskr. 1995/96: 182.

Advokatsamfundets översyn av disciplinverksamheten

Advokatsamfundets fullmäktige beslutade den 31 maj 1996 om ändringar i Samfundets stadgar, bl.a. när det gäller disciplinförfarandet, och om förslag till ändringar i 8 kap. rättegångsbalken. Samfundet har hemställt om vissa ändringar av 8 kap. 6-8 RB, samt att regeringen fastställer de ändringar av stadgarna som fullmäktige har beslutat.

Den disciplinära verksamheten skall enligt förslaget i fortsättningen till helt övervägande del handhas av disciplinnämnden. Styrelsen skall enbart pröva ärenden som tas upp styrelsens eget initiativ eller efter anmälan av en person som inte själv berörs av saken. Finner styrelsen att det finns skäl för ingripande skall ärendet hänskjutas till disciplinnämnden. Disciplinnänmden skall utökas med två ledamöter och kunna arbeta på avdelningar. En sådan s.k. prövningsavdelning skall bestå av tre ledamöter, varav en offentlig representant, och skall kunna avgöra ärenden där avdelningen är enig om att disciplinär påföljd inte är påkallad och ledamöterna beslutets innehåll.

är ense om

Samfundets förslag innebär vidare att inslaget av muntlighet i förfarandet inför disciplinnänmden ökas. Muntlig förhandling skall äga 111m när uteslutning ur samfundet kan komma i fråga, om inte särskilda skäl föranleder annat. I övrigt bestämmer nämnden när muntlig förhandling skall hållas. När muntlig förhandling hålls skall

en en av Samfundets styrelse utsedd advokat utföra den talan som föranleds av en anmälan eller på annat sätt framkommen anmärkning. Enbart anmälare som berörs av saken får ställning av part i förfarandet inför nämnden. Disciplinnämnden får avgöra dess avgöranden skall

om offentliggöras. Inskränkningen till offentliggörande av beslut som har principiell betydelse eller annars är av allmänt intresse tas bort.

Vidare skall disciplinnämnden, i stället för att tilldela erinran, kunna göra ett uttalande att advokatens åtgärd är felaktig eller olämplig, om det bedöms tillräckligt. Maximigränsen för straffavgiften föreslås höjd till femtiotusen kronor. Disciplinnämnden skall inte vara skyldig att ta upp anmälningar som avser omständigheter som ligger än tre år

mer tillbaka i tiden.

Delägares ansvar i aktiebolag som bedriver advokatverksamhet

Advokatsamfundet har i en skrivelse till regeringen begärt att bestämmelsen i l kap. 1 § andra stycket aktiebolagslagen om ansvaret för delägares förpliktelser i ett aktiebolag som bedriver

Bilaga 1 207

advokatverksamhet upphävs eller ändras. Bestämmelsen täcker, enligt samfundet, än den behöver täcka, eller ens är avsedd att täcka. mer Samfundet påpekar att det i flera företagsforrner som advokatverksamhet kan bedrivas i finns fullt tänkbara situationer där endast många advokater på byrå är personligen fullt ut en av en ansvarig för byråns förpliktelser mot klient och att det från en kllentsynpunkt inte nödvändigtvis finns något befogat krav att alla advokater byrå skall personligen ekonomiskt ansvariga för en vara byråns förpliktelser. Detkrav allmänt sett har ställts upp är enligt som samfundet att minst en advokat har detta ansvar. Samfundet förordar i första hand lösning som innebär att en bestämmelsen i 1 kap. 1 § aktiebolagslagen upphävs utan att ersättas av någon bestämmelse. I andra hand förordar samfundet att ny undantagsregeln i aktiebolagslagen skrivs om.

Utredningsuppdraget

En förutsättningslös översyn advokatsamfundets av disciplinverksamhet och tillsynen över advokatverksamheten i övrigt bör göras parlamentariskt sammansatt kommitté. I det av en sammanhanget bör frågan ansvaret för delägares förpliktelser i om en ett advokataktiebolag behandlas. I avvaktan resultatet översynen bör de förändringar av av disciplinverksamheten samfundet beslutat kunna genomföras. som Regeringen beslutar i dag proposition prop. 1996/97:134 med en förslag till ändringar i 8 kap. RB.

Tillsynen över advokatverksamheten

Advokaterna intar sedan länge central ställning det rättsliga en området. De har också särställning genom att medlemskapet i en advokatsamfundet dem vissa privilegier. Endast den som är advokat ger kan huvudregel förordnas offentlig försvarare. Advokater har som som också tillagts vissa uppgifter som innefattar myndighetsutövning, t.ex. när det gäller konkursförvaltningen. Många advokaters verksamhet betalas också till stor del av av allmänna medel. Det gäller en ersättning till biträden enligt rättshjälpslagen, målsägandebiträden och offentliga försvarare, samt i viss mån till konkursförvaltare. Att kvaliteten på de tjänster advokaterna tillhandahåller är hög är den beskrivna bakgrunden ett allmänt intresse. Det är viktigt att det mot finns tillräckliga garantier för att den vänder sig till advokat för som en få rättslig hjälp får hjälp någon har de nödvändiga att av som kvaliñkationema och uppfyller de krav i etiskt hänseende som som

208 Bilaga 1

måste ställas på advokater. Att allmänheten har förtroende för advokatkårens kompetens och integritet är också av allra största betydelse.

Av dessa skäl är det nödvändigt med en väl fungerande tillsyn över advokatkåren och att allmänheten har förtroende för den tillsyn advokatsamfundet och det allmänna utövar.

- -

För att upprätthålla de nödvändiga kompetenskraven och de etiska kraven är det viktigt att ingripanden sker mot advokater som inte uppfyller dessa, och att de ingripanden som sker står i proportion till det förfarande som föranlett ingripandet. En fungerande tillsyn fyller också funktionen att verka normbildande att utveckla innehållet

genom i de advokatetiska reglerna.

Vid sidan av de frågor som hänger samman med om och hur ingripanden mot advokater görs finns också ytterligare faktorer som påverkar kvaliteten på och förtroendet för disciplinverksamheten. Det gäller bl.a. de beslutande organens sammansättning, insynen i förfarandet och vilka som får del av besluten.

Av intresse för frågorna om kompetenskraven m.m. advokatkåren är också de regler som gäller för att vinna inträde i advokatsamfundet och innehållet i de etiska reglerna för kåren.

Kommittén skall göra en samlad granskning av disciplinverksamheten och tillsynen över advokatverksamheten i övrigt. Kommittén skall särskilt analysera hur den ordning som

nu gäller tillgodoser kraven kompetens och etik hos advokater och förtroendet för advokaterna, och hur den tillgodoser de krav som bör ställas på den disciplinära verksamheten. Såväl samfundets roll

egen som JK:s roll vid tillsynen över advokatväsendet skall förutsättningslöst granskas och analyseras. Översynen skall omfatta frågor som rör kraven en advokat och advokatetiken i den utsträckning som bedöms nödvändig. Översynen får även omfatta andra frågor som har samband med detta, såsom den ordning som gäller för Samfundets prövning av debiterat arvode.

Kommittén skall mot bakgrund av sin granskning föreslå

- lagändringar eller andra förändringar som kan vara befogade. Varje förändring måste ta hänsyn till de krav rättssäkerheten ställer. Den enskilde advokatens och advokatsamfundets självständiga ställning i förhållande till regering och riksdag måste bevaras.

Ansvar i aktiebolag som driver advokatverksamhet

Synen bedrivande av advokatverksamhet i aktiebolag har förändrats under senare år. Bland annat har det principiella förbudet mot att driva sådan verksamhet i aktiebolagsfonn tagits bort. Det finns därför skäl

-

Bilaga 1 209

utöver de advokatsamfundet anfört i sin skrivelse att undersöka som regeln i 1 kap. 1 § aktiebolagslagen delägares ansvar i ett om om advokataktiebolag kan ändras. En förändring måste givetvis tillgodose klients intresse att den advokat de vänt sig till har ett ekonomiskt en av för skador advokaten kan vålla. ansvar

Övrigt

För utredningsarbetet gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående redovisning av regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50, att pröva offentliga om

åtaganden dir. 1994:23, om att redovisa jämställdhetspolitiska

konsekvenser dir. 1994:124 samt att redovisa konsekvenser för om brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet dir. 1996:49. Kommittén skall avsluta sitt arbete före utgången av december månad 1998.

Bilaga 2 211

Stadgar för Sveriges advokatsamfund

Ändamål och organisation

advokatsamfund utgör det allmänna advokatsamfund, l § Sveriges

förmäles i 8 kap. rättegångsbalken.

varom Samfundet har till ändamål främjande god rättsvård upprätthålla rättrådig och yrkesatt till av en skicklig advokatkår, rättsutvecklingen och verka för att Samfundets erfarenhet att följa kommer denna till godo, tillvarataga advokaternas allmänna yrkesintressen samt att verka för sammanhållning och samförstånd mellan advokaterna. att Advokat är den är ledamot av samfundet. som

deltaga i handhavandet samfundets 2 § Ledamötemas rätt att av angelägenheter utövas fullmäktige, valda av gemensamma genom ledamöterna och kallade Sveriges advokatsamfunds fullmäktige. Årligen hålles ett ordinarie fullmäktigemöte. Fullmäktige väljer styrelse för samfundet, kallad Sveriges styrelse, ävensom ledamöter nämnd, kallad

advokatsamfunds av en Sveriges advokatsamfunds disciplinnämnd.

Samfundet är indelat i avdelningar, och med sin styrelse. var en deltaga i handhavandet avdelnings särskilda Ledamötemas rätt att av angelägenheter utövas å avdelningsmöte. Om allmänt advokatmöte är stadgat i 25

Om antagande av ledamot

3 § Till ledamot advokatsamfundet får endast den antas som: av svensk medborgare eller medborgare i annan stat inom är en Europeiska ekonomiska samarbetsområdet 2. har hemvist i Sverige eller i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet de kunskapsprov är föreskrivna för behörighet till har avlagt som domarämbete 4. under minst fem år efter ovannämnda kunskapsprov tillfredsställande sätt utövat praktisk juridisk verksamhet, varvid han under minst år skall ha ägnat sig att yrkesmässigt tillhandagå tre allmänheten i rättsliga angelägenheter antingen som anställd hos advokat eller allmän advokatbyrå eller för räkning och som vid egen ansökningens prövning tillhandagår allmänheten sådant tiden för

sätt samt genomgått av samfundet anordnade preparandkurser i advokatyrkets etik och teknik

har gjort sig känd för redbarhet, och även i Övrigt bedöms lämplig att utöva advokatverksamhet. Samfundets styrelse får med hänsyn till föreliggande särskilda

omständigheter medge undantag såvitt gäller första stycket 2 och 4. Detsamma gäller första stycket 3 beträffande den som är auktoriserad som advokat i en annan stat i enlighet med där gällande bestämmelser.

Den som har genomgått en utbildning, som krävs för att bli advokat i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och i

som Sverige genomgått ett prov som visar att han har tillräckliga kunskaper om den svenska rättsordningen, skall anses uppfylla kraven enligt första stycket 3 och 4.

Den som har blivit auktoriserad som advokat i Danmark, Finland, Island eller Norge i enlighet med där gällande bestämmelser

och som därefter under minst tre år på ett tillfredsställande sätt har tjänstgjort som biträdande jurist på advokatbyrå i Sverige skall anses uppfylla kraven enligt första stycket 3-6.

Den som är försatt i konkurs eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte antas till ledamot. Inte heller får den antas till ledamot som enligt 3 § lagen 1985:354 förbud mot yrkesmässig

om rådgivning i vissa fall, m.m. är förbjuden att utöva

rådgivningsverksamhet.

Lagfaren domare i eller befattningshavare vid domstol eller allmän åklagare eller kronofogde får inte antas till ledamot.

Den som är anställd i stats eller kommuns tjänst i befattning

annan än som sägs i föregående stycke eller hos annan enskild än advokat får inte antas till ledamot såvida inte styrelsen medger undantag. Vad

som nu sagts gäller dock inte befattningshavare vid allmän advokatbyrå eller den som är anställd hos ledamot advokatorganisation inom

av Europeiska ekonomiska Samarbetsområden

4 § Ansökan om inträde i samfundet prövas Samfundets styrelse.

av

Vid ansökningen skola fogas de handlingar, vilka sökanden med

hänsyn till bestämmelsemai 3 § önskar åberopa.

Styrelsen inhämtar utlåtande över ansökningen från styrelsen för den avdelning och beträffande utländsk sökande från den utländska advokatorganisation inom vars områden sökanden utövat eller utövar verksamhet, samt de ytterligare upplysningar den

som anser

erforderliga.

Avslås ansökan om inträde, skall beslutet angiva de skäl, varå beslutet grundas.

Bilaga 2 213

Om styrelse

består ordförande, vice ordförande samt nio 5 § Samfundets styrelse av andra ledamöter jämte nio suppleanter. Ordförande, vice ordförande, övriga ledamöter och suppleanter ordning vid ordinarie fullmäktigemöte för två år, väljas i nu nämnd räknat från och med närmast följande l juli. Vartannat utses vice ordförande och fyra andra ledamöter jämte fyra ordförande, år fem ledamöter jämte fem suppleanter. Vid suppleanter, vartannat ordförande och vice ordförande ävensom vid val av andra ledamöter än suppleanter skall hänsyn till önskvärdheten av att landets val av tagas olika delar bliva företrädda. vid utgången den valperiod, för vilken han senast Den som av hava varit ledamot eller suppleant i styrelsen under utsetts, kommer att år i följd därunder hava varit ordförande eller vice sex utan att må för tidigare period än den, börjar två år därefter, ordförande, som befattning inom styrelsen än ordförande eller vice utses till annan som ordförande. Väljes ledamot eller suppleant i styrelsen till ledamot av och han detta uppdrag, skall han frånträda

disciplinnämnden mottager

sitt uppdrag i styrelsen.

ledamot eller suppleant i styrelsen innan den valperiod för

6 § Avgår

till ända, skall erforderligt val ersättare för vilken han valts gått av företagas. Sådant ersättningsval må förrättas å återstoden av perioden fullmäktigemöte må anstå till närmast efter avgången extra men inträffande ordinarie fullmäktigemöte. Den valde inträder omedelbart i

tjänst.

7 § Styrelsens säte är Stockholm.

8 § Styrelsen och disciplinnämnden utövar tillsyn över advokatväsendet och har att tillse, att ledamot såväl vid av utförande av talan inför domstol i sin övriga verksamhet fyller de plikter, som som åvilar honom. Uppkommer fråga disciplinärt ingripande mot ledamot annat om anmälan enligt 40 prövar styrelsen ärendet skall sätt än genom om

hänskjutas till disciplinnämnden.

Om styrelsens befattning med ärende, avses i 8 kap. 7 § femte som stycket rättegångsbalken, är stadgat i 45

214 Bilaga 2

9 § Styrelsen företräder samfundet, bevakar dess intressen och handhar dess angelägenheter samt beslutar å Samfundets vägnar i alla ärenden, angående vilka annorlunda bestämmes i dessa stadgar.

På grund härav tillkommer det styrelsen bl. a.: att verkställa av fullmäktige fattade beslut, att förvalta samfundets och dess särskilda fonders tillgångar,

att till ordinarie fullmäktigemöte avgiva förvaltningsberättelse för senast tilländalupna kalenderår, 4. att i fråga om ledamots anspråk arvode och kostnader för utfört uppdrag ledamotens, domstols eller skiljenämnds begäran själv eller genom utsedda sakkunniga avgiva utlåtande,

att förfrågan eller eljest till ledamot avgiva vägledande uttalande angående advokatverksarnhetens utövning,

att avgiva yttrande i av myndighet remitterat ärende och eget initiativ å Samfundets vägnar göra uttalande i lagstiftningsfråga eller annat ärende av betydelse för rättsutvecklingen eller advokatverksamheten,

att utse samfundets generalsekreterare och övriga tjänstemän, samt

att företräda samfundet i dess egenskap av aktieägare i Sveriges advokaters serviceaktiebolag.

10 § Styrelsen sammanträder, när ordföranden så finner erforderligt eller minst fyra styrelseledamöter det begära, å styrelsen eller

ort, som ordföranden bestämmer.

Kallelse med föredragningslista skall i god tid före sammanträde tillställas styrelsens ledamöter och suppleanter.

Vid förfall för styrelseledamot inträder i första hand suppleant från samma avdelning och i andra hand den suppleant, som längst tillhört styrelsen, eller, om två eller flera suppleanter lika lång tid tillhört styrelsen, den av dem som längst tillhört samfundet. Suppleant,

som tjänstgör för ledamot, äger deltaga i förhandlingarna i besluten.

men

Styrelsens ledamöter och suppleanter äro icke berättigade till

annan ersättning än för sina reseutgifter enligt av fullmäktige fastställda grunder.

11 § Styrelsen är beslutför, då minst sju ledamöter eller suppleanter för dem äro närvarande.

Omröstning inom styrelsen sker öppet.

Beslut inom styrelsen fattas med enkel röstövervikt. Vid lika röstetal gäller den mening, som ordföranden biträder; dock sker vid val avgörandet genom lottning.

Styrelsens protokoll justeras av ordföranden och ledamot.

en

Bilaga 2 215

Om disciplinnämnd

12 § Samfundets disciplinnärnnd består ordförande, vice ordförande av samt nio andra ledamöter. Ordförande, vice ordförande och övriga ledamöter väljes i nu sex nämnd ordning vid ordinarie fullmäktigemöte för fyra år, räknat från och med närmast följande l juli. Val förrättas vartannat år och avser, gång ordförande och tre andra ledamöter, varannan gång vice varannan ordförande och tre andra ledamöter. Nämndens återstående tre ledamöter offentliga representanter regeringen. De förordnas i sänder varje år för högst tre år i utses av en räknat från den 1 juli. De offentliga representantema hämtas taget, utanför den personkrets, enligt 4 kap. 6 § rättegångsbalken är som undantagen i fråga val till nämndeman. om Samfundsledamot vid utgången den valperiod, för vilken som av han senast utsetts, kommer att ha varit ledamot av disciplinnämnden under åtta år i följd utan att därunder ha varit ordförande eller vice ordförande, får inte för tidigare period än den, börjar två år som därefter, på nytt utses till annan befattning inom nämnden än som ordförande eller vice ordförande. Väljes ledamot disciplinnärrmden till ledamot eller suppleant i av styrelsen och mottager han detta uppdrag, skall han frånträda sitt uppdrag i nämnden.

13 § Avgår fullmäktige utsedd ledamot disciplinnärrmden innan av av den valperiod för vilken han valts gått till ända, skall om val av ersättare för återstoden perioden gälla vad i 6 § är för där avsett fall av stadgat.

14 § Disciplinnänmden har att handlägga frågor om disciplinärt

ingripande mot ledamot i enlighet med stadgandena i 40-43 §§. Nämnden tillkommer att besluta uteslutning ur samfundet, varning, om erinran, straffavgift och uttalande enligt 8 kap. 7 § första-fjärde styckena rättegångsbalken. I den omfattning närmare anges i 40 § kan disciplinnämnden som för prövning disciplinärt ingripande mot ledamot är påkallat arbeta om på avdelningar, bestående tre ledamöter skall vara offentlig av varav en representant. Sådan avdelning kallas prövningsavdelning.

15 § Disciplinnämnden och prövningsavdelningar sammanträder kallelse nämndens ordförande å ort som denne bestämmer. av Kallelse med föredragningslista skall i god tid före sammanträde tillställas disciplinnämndens ledamöter.

216 Bilaga 2

De av fullmäktige utsedda ledamöterna i disciplinnärnnden är icke berättigade till annan ersättning än för sina reseutgifter enligt av fullmäktige fastställda grunder.

16 § Disciplinnämnden är beslutför, då minst sex ledamöter är närvarande. Prövningsavdelning är beslutför med två ledamöter.

Vid omröstning inom disciplinnänmden gäller rättegångsbalkens regler om omröstning i brottmål i tillämpliga delar. Uppkommer fråga om uteslutning ur samfundet, röstas härom särskilt. För beslut om uteslutning fordras att minst sex ledamöter är ense om denna påföljd.

Disciplinnämndens protokoll justeras av ordföranden och en ledamot. Prövningsavdelning skall föra särskilt protokoll, som justeras av avdelningens ordförande och en ledamot.

16 a § Disciplinnärnnden beslutar om organisationen av

prövningsavdelningama.

Om kansli

17 § Samfundet skall hava kansli i Stockholm under ledning i

av en samfundets tjänst anställd generalsekreterare.

Till generalsekreterare må utses allenast den, är advokat.

som

Generalsekreteraren är icke valbar till ledamot eller suppleant i styrelsen eller fullmäktige och heller till ledamot av disciplinnämnden.

Om räkenskaper och revision

18 § Samfundets räkenskaper skola varje år avslutas den 31

per december.

Räkenskaperna och styrelsens förvaltning skola granskas av två årligen på ordinarie fullmäktigemöte utsedda revisorer.

För envar av revisorerna utses en suppleant.

Om fullmäktige

19 § Fullmäktige väljas av samfundets avdelningar sätt i 29 § närmare stadgas.

Styrelsens ordförande och vice ordförande äro självskrivna ledamöter av fullmäktige.

20 § Ordinarie fullmäktigemöte skall hållas under tiden den 15 maj den 15 juni å dag, som styrelsen bestämmer.

Bilaga 2 217

För behandling visst ärende skall extra fullmäktigemöte hållas, av när styrelsen finner erforderligt eller då det skriftligen med angivande anledningen begäres minst tio fullmäktigeledamöter. I ärende, av av skall behandlas å sådant möte, har styrelsen att avgiva utlåtande. som

21 § Skriftlig kallelse till fullmäktigemöte skall avsändas, till ordinarie fullmäktigemöte senast tre veckor och till extra fullmäktigemöte senast två veckor före mötet. Vid kallelsen skall fogas föredragningslista, upptagande de ärenden vid mötet skola förekomma till behandling. som Ledamot fullmäktige, har förfall, är skyldig att omedelbart av som anmäla detta. Vid förfall för ledamot, utsetts avdelning, skall som av kallas den suppleant från avdelningen, längst tillhört samfundet, Som därest avdelningen icke bestämt annan ordning för suppleantemas inkallande. När kallelse till fullmäktigemöte utgått, skall till Samfundets ledamöter ofördröjligen utsändas underrättelse därom med uppgift de ärenden, vid mötet skola förekomma till behandling. som

22 § Ordinarie fullmäktigemöte tillkommer: att behandla styrelsens förvaltningsberättelse och revisorernas berättelse samt besluta ansvarsfrihet för styrelsen och, därest om ansvarsfrihet vägrats, besluta om åtgärd med anledning därav, att behandla styrelsens för Sveriges advokatsamfunds understödsfond förvaltningsberättelse och revisorernas berättelse samt besluta ansvarsfrihet för understödsfondens styrelse och, därest om ansvarsfrihet vägrats, besluta om åtgärd med anledning därav, att välja Samfundets styrelse och Samfundets disciplinnämnd, 4. att välja revisorer och revisorssuppleanter, att besluta avgifter till samfundet och till understödsfonden, om att efter förslag Sveriges advokaters serviceaktiebolag, besluta om av serviceersättning till bolaget, Samt 7. att behandla ärende, styrelsen hänskjutit till mötet eller som Som ledamot samfundet före den 15 april skriftligen hos styrelsen av föreslagit till behandling.

23 § Å fullmäktigemöte må till avgörande företagas allenast ärende, varit upptaget på föredragningslistan eller som Står i omedelbart som Samband med sådant ärende, mötet dock obetaget att förrätta ersättningsval enligt vad i 6 och 13 §§ därom är stadgat.

218 Bilaga 2

24 § Fullmäktigemöte hålles å ort, som styrelsen bestämmer.

Vid behandling å fullmäktigemöte av andra ärenden än val äger

ledamot samfundet närvara och deltaga i förhandlingarna men envar av

i besluten.

Förhandlingarna vid fullrnäktigemöte öppnas av styrelsens ordförande eller vid förfall för honom av vice ordföranden, varefter fullmäktige välja ordförande vid mötet. Styrelsens ordförande och vice ordförande äro icke valbara till ordförande.

För beslutförhet fordras att minst fyrtio ledamöter fullmäktige

av eller suppleanter för dem äro närvarande vid mötet.

Omröstning å fullmäktigemöte sker öppet utom vid val, där sluten omröstning skall äga flera namn föreslås än valet avser. Vid

rum, om sådan sluten omröstning äger varje röstande å röstsedel uppföra det antal namn omröstningen avser. Röst får avgivas allenast på namn, sorn föreslagits före omröstningen. Röstsedel, som upptaget flera namn än valet avser, är ogiltig. Upptager röstsedel nanm, som icke föreslagits före omröstningen, skall sådant namn anses såsom obeñntligt. Avser omröstningen val ordförande eller vice ordförande i styrelsen eller

av disciplinnärnnden, är den vald, som erhåller mer än hälften av avgivna röster. Erhåller någon sådan majoritet, sker ny omröstning. Får heller därvid någon än hälften avgivna röster, anställes en tredje

mer av omröstning mellan de två, som vid andra omröstningen erhållit de flesta rösterna. Den därvid erhåller de flesta rösterna är vald. I

som händelse av lika röstetal vid andra eller tredje omröstningen skiljer lotten. Vid andra val än val av ordförande eller vice ordförande i styrelsen eller disciplinnämnden äro de som vid omröstningen erhålla högsta röstetalen valda. Erhålla två eller flera lika röstetal, sker ny omröstning mellan dem. I händelse av lika röstetal vid denna omröstning skiljer lotten.

Beslut fattas, där dessa stadgar annorlunda bestämma, med enkel röstövervikt. Vid lika röstetal gäller i andra ärenden än vid val den mening, som ordförande vid mötet biträder.

Fullmäktig äger icke deltaga i beslut om ansvarsfrihet för förvaltning, för vilken han är ansvarig, och heller i val av revisor för granskning av sådan förvaltning.

Fullmäktiges protokoll justeras ordföranden vid mötet och två

av fullmäktige.

Fullmäktiges ledamöter äro icke berättigade till annan ersättning än för sina reseutgifter enligt av fullmäktige fastställda grunder.

Av fullmäktige fattade beslut skola delgivas Samfundets ledamöter.

Om allmänt advokatmöte

25 § Allmänt advokatmöte skall hållas minst vart tredje år å tid och ort, styrelsen bestämmer. Vid sådant möte bör förekomma föredrag som eller diskussion angående spörsmål av betydelse för advokaternas organisation eller yrkesutövning eller allmänt juridiskt intresse. av Kallelse till allmänt advokatmöte skall utsändas senast sex veckor före mötet. Förhandlingarna å allmänt advokatmöte ledas av styrelsens ordförande eller vid förfall för honom av vice ordföranden.

Om avdelningar

26 § Samfundets avdelningar är: Norra avdelningen, omfattande Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands, Jämtlands samt Gävleborgs län. Mellersta avdelningen, omfattande Dalarnas, Värmlands, Örebro, Västmanlands samt Uppsala län. Stockholmsavdelningen, omfattande Stockholms län. Östra avdelningen, omfattande Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar samt Gotlands län. Västra avdelningen, omfattande Göteborgs och Bohus, Skaraborgs, Älvsborgs samt Hallands län. Södra avdelningen, omfattande Skåne och Blekinge län. Utlandsavdelningen, för ledamöter som har sin verksamhet förlagd utomlands.

27 § Ledamot tillhör den avdelning, inom vars område han har sin huvudsakliga verksamhet. Tvist vilken avdelning ledamot skall tillhöra avgöres av samfundets om styrelse.

28 § Avdelning skall antaga stadgar, vilka för att bliva gällande skola godkännas av samfundets styrelse. I avdelnings stadgar skall intagas bestämmelse, att avdelningsmöte årligen skall hållas före mars månads utgång för val av ledamöter och suppleanter i fullmäktige, att avdelningsmöte därjämte skall hållas, när samfundets styrelse eller fullmäktige för behandling uppgivet ärende så påfordra, samt av att vid avdelningsmöte och sammanträde med avdelningsstyrelsen skall föras protokoll, varav avskrift skall inom fjorton dagar översändas till sarnfundets kansli.

220 Bilaga 2

Avdelning äger att sina ledamöter upptaga en för alla lika

av

årsavgift.

29 § Varje avdelning utser efter antalet av sina ledamöter vid närmast föregående årsskifte en ledamot av Samfundets fullmäktige för varje påbörjad femtiondedel hela antalet sarnfundsledamöter vid samma

av tid, dock att Utlandsavdelningen utser minst två, och annan avdelning minst sex ledamöter.

Avdelning väljer lika många suppleanter som ledamöter. Ledamöter och suppleanter i fullmäktige väljes för ett år i sänder,

räknat från och med närmast följande 1 maj.

Den vid utgången av den valperiod, för vilken han senast

som utsetts, kommer att hava varit ledamot av fullmäktige under sex år i följd, må för tidigare period än den, som börjar två år därefter, utses till ledamot eller suppleant i fullmäktige.

Ledamot eller suppleant i samfundets styrelse är icke Valbar till ledamot eller suppleant i fullmäktige. Väljes ledamot eller suppleant i fullmäktige, vilken utsetts av avdelning, till ledamot eller suppleant i styrelsen och mottager han detta uppdrag, skall han frånträda sitt uppdrag i fullmäktige.

30 § Samfundets styrelse äger att med omedelbar verkan upphäva beslut av avdelning eller avdelningsstyrelse, som strider mot samfundets eller avdelningens stadgar eller anses förenligt med Samfundets intresse.

Om avgifter

31 § 1 mom. Ledamot skall erlägga årlig avgift till samfundet. Avgiften utgår med lika belopp för varje ledamot.

Den som antagits till ledamot under andra halvåret erlägger för det året halv årsavgift till samfundet.

2 mom. Serviceersättning till Sveriges advokaters service AB påföres advokatrörelse avseende alla däri verksamma jurister och utgår med belopp eller enligt de grunder för belopps bestämning som fullmäktige fastställer för ett kalenderår i sänder. Helt belopp utgår för jurist som är verksam i rörelsen den l juli under det kalenderår ersättningen avser medan halvt belopp utgår för den som påbörjar verksamhet i rörelsen efter den 1 juli under det kalenderår ersättningen

avser.

f

r l

Ledamot är rörelseidkare, chef för allmän advokatbyrå eller som företagsledare i advokataktiebolag skall ansvara för att serviceersätning erlägges för den advokatrörelse han bedriver eller förestår.

3 mom. Styrelsen äger, skäl därtill är, helt eller delvis medgiva ledamot om befrielse från skyldighet att erlägga årsavgift till samfundet. Styrelsen äger vidare efter servicebolagets hörande, om särskilda skäl därtill helt eller delvis medge ledamot befrielse från skyldighet att erlägga serviceersättning till servicebolaget.

32 § Där fullmäktige så beslutar, skall ledamot till Sveriges advokatsamfunds understödsfond erlägga årsavgift, som skall utgå med lika belopp för varje ledamot. Vad är stadgat i 31 § l mom. andra stycket och 3 mom. första som stycket, skall äga motsvarande tillämpning beträffande avgifter till understödsfonden.

Om skiljemannaförfarande i tvist om arvode och kostnad

33 § Ledamot är skyldig att ingå skiljeavtal i tvist med huvudman om arvode och kostnad för utfört uppdrag, om huvudmannen eller om denne anlitat rättsskyddsförsälaing vederbörande försäkringsbolag inom ett år från sluträknings avgivande hos styrelsen skriftligen begär det. Lagen om skiljemän skall tillämpas med de tillägg och ändringar som anges nedan. Skiljedom meddelas, enligt beslut av styrelsen, antingen av styrelsen eller särskild skiljenämnd, bestående tre eller fem av av en av styrelsen för varje särskilt fall, inom eller utom styrelsen, utsedda samfundsledamöter. Skiljedom skall meddelas senast sex månader efter det skiljenämnden utsetts. Styrelsen äger dock framställning av part eller skiljenämnden förlänga denna tid då skäl är därtill. Där styrelsen prövar tvisten skall bestämmelserna i 11 § första och andra styckena dessa stadgar gälla. Styrelsen och den särskilda av skiljenärrmdens ledamöter får inte part ta emot eller betinga sig av ersättning. Den särskilda skiljenämndens ledamöter är berättigade till ersättning av samfundet för sina reseutgifter enligt samma grunder, som gäller för ledamöter av styrelsen. Ledamot är part i tvisten skall för sina egna kostnader för som svara förfarandet.

Bilaga 2 SOU l999z3l 222

Föreligger avtal arvode eller ersättning i övrigt för uppdrags om utförande, är styrelsen och den särskilda skiljenämnden vid sin prövning inte bundna härav, avtalet visas vara oförenligt med om huvudmannens eller försäkringsbolagets berättigade intresse. HaJ verkställd debitering arvode eller kostnad godkänts får styrelsen ocl av den särskilda skiljenämnden, där debiteringen är uppenbart obillig samt omständigheterna i övrigt därtill föranleder, lämna godkännandet utar avseende.

Om yrkesplikter

34 § Vid utövande sin verksamhet skall ledamot redbart och nitislc av utföra honom anförtrodda uppdrag och i allt iakttaga god advokatsed. Ledamot är skyldig att, där god advokatsed så fordrar, förtiga vad

han erfar i sin yrkesutövning.

35 § Det åligger ledamot att hålla penningmedel och andra tillgångar,

tillhöra hans huvudmän, skilda från vad honom tillhör. som Efter fullmäktiges hörande äger styrelsen utfärda närmare föreskrifter angående ledamötemas förvaltning medel och andra av tillgångar, i första stycket, samt angående ledamötemas som avses bokföring. Innan fullmäktige höras i ärende, som i andra stycket avses, skall styrelsen bereda avdelningarna tillfälle att å avdelningsmöte behandla föreliggande förslag och avgiva yttrande däröver.

36 § Upphört att gälla.

37 § Ledamot må icke, där detta strider mot god advokatsed, frånträda mottaget uppdrag.

38 § I advokatverksamhet bedrivs i bolagsforrn får endast advokat som delägare eller bolagsman, inte styrelsen medger undantag. vara om

39 § Ledamot äger icke vid sidan av sin advokatrörelse utöva annan verksamhet den art eller omfattning, att den kan menligt inverka av hans självständighet eller eljest är oförenlig med hans ställning som advokat.

Om disciplinärenden

40 § Göres hos samfundet anmälan mot ledamot av klient eller annan berörs av saken eller väcker styrelsen fråga om disciplinärt som

Bilaga 2 223

ingripande ledamot, upptages ärendet av disciplinnämnden,

mot

Är prövningsavdelning enig vanligen först av prövningsavdelning. om

disciplinär påföljd inte är påkallad och är ledamöterna ense om att beslutets innehåll, får prövningsavdelningen avgöra ärendet. I annat fall skall ärendet hänskjutas till disciplinnämnden. Disciplinnärrmdens ordförande får besluta att ärende skall hänskjutas till nämnden för avgörande utan att det först behandlas

prövningsavdelning.

41 § Om anmälan mot ledamot avser omständigheter, som ligger mer år tillbaka i tiden, är disciplinnämnden skyldig att upptaga än tre anmälan till prövning.

42 § Disciplinnämndens beslut, liksom beslut av prövningsavdelning

innebörd ärende inte hänskjutes till nämnden, skall tillställas den av att ledamot, vilken anmärkning framställts, Justitiekanslern och mot styrelsen. Prövningsavdelnings beslut tillställs dock styrelsen endast den begär det. Har ärendet upptagits grund anmälan enligt 40 om av skall anmälaren få del beslutet, såvida han återkallat även av anmälan. Styrelsens beslut avskrivning anmälan mot ledamot skall om av tillställas anmälaren, ledamoten och Justitiekanslern. Har anmälan mot ledamot avskrivits eller har i upptaget ärende om disciplinärt ingripande beslut meddelats av innebörd att ärendet hänskjutes till disciplinnänmden, får Justitiekanslern, inom fyra veckor efter det att han fått del beslutet, hos nämnden påkalla åtgärd mot av ledamoten.

43 § I disciplinärende skall den ledamot ärendet rör beredas tillfälle att sig över framställd anmärkning, särskild omständighet yttra om föranleder annat. Ledamot, mot vilken anmärkning framställts, är pliktig att efter anmaning avgiva skriftligt yttrande, att förete de handlingar som disciplinnämnden eller generalsekreteraren ålägger honom att tillhandahålla samt att på kallelse personligen infinna sig inför nämnden. Disciplinnämnden får bestämma att muntlig förhandling skall hållas vid behandling ärende i närrmden. Om särskilda skäl föranleder av annat, skall sådan förhandling äga rum när uteslutning ur samfundet kan komma i fråga påföljd. Därvid skall av styrelsen utsedd som en advokat utföra den talan som föranledes av anmälaren eller annat sätt framkommen anmärkning. Styrelsens förordnande sker efter

224 Bilaga 2

anmälan nämnden eller generalsekreteraren. Uppdraget får inte ges av till den som är ledamot av disciplinnärrmden. Om den ledamot, mot vilken anmärkning framställts, bedömes vara i behov biträde för sitt försvar inte själv anlitar sådant, får av men disciplinnämnden förordna försvarare för honom vid ärendets behandling i närrmden. Ersättning till försvarare som utsetts av nämnden skall utges samfundet med belopp som bestämmes av av disciplinnämnden. Detsamma gäller ersättning till försvarare som den ledamot, vilken anmärkning framställts, själv utsett, nämnden mot om bedömt sakens beskaffenhet sådan att ledamoten behöver biträde vara för sitt försvar. Nänmden kan förplikta den ledamot, mot vilken anmärkning riktats, att helt eller delvis till samfundet återgälda dess kostnad för försvaret. Beslut uteslutning, varning eller erinran skall angiva de skäl om varå beslutet grundas.

44 § Beslut, varigenom ledamot uteslutits samfundet, skall, så snart ur beslutet går i verkställighet, delgivas samfundets ledamöter och rikets allmänna domstolar. Har beslut uteslutning upphävts, skall om meddelande därom lämnas samfundets ledamöter och nämnda domstolar, om beslutet tidigare delgivits dem.

44 § Av 8 kap. 9 § rättegångsbalken framgår att advokatsamfundets a disciplinära verksamhet i vissa delar omfattar även advokat i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsornrådet.

Om uteslutning ledamot, längre är behörig att vara av som advokat

45 § Uppkommer i styrelsen fråga uteslutning av ledamot enligt 8 om kap. 7 § femte stycket rättegångsbalken, skall styrelsen, innan beslut fattas i ärendet, bereda ledamoten tillfälle att yttra sig. Beslut uteslutning skall angiva de skäl, varå beslutet grundas. om Styrelsens beslut skall tillställas den ledamot ärendet rör och Justitiekanslern. Vad i 44 § är stadgat skall äga motsvarande tillämpning.

Om ledamots skyldighet att lämna uppgifter och tillhandahålla räkenskaper m. m.

46 § En ledamot är skyldig att lämna styrelsen de uppgifter som behövs för dess tillsyn över advokatväsendet. Styrelsen får efter fullmäktiges hörande meddela närmare föreskrifter om uppgiftsskyldigheten. Innan

Bilaga 2 225

fullmäktige hörs, skall styrelsen ge avdelningarna tillfälle att behandla förslaget på avdelningsmöte och lämna yttrande över förslaget.

Inom månader efter utgången av varje räkenskapsår skall

sex advokat bedriver verksamhet till samfundets kansli sända

som egen över revisionsberättelse med intyg om att bokföringen skett enligt lag och samfundets bokföringsreglemente. Kommer en sådan revisionsberättelse inte in inom angiven tid har styrelsen rätt att utse auktoriserad eller godkänd revisor att på advokatens bekostnad utföra revision sådant intyg till styrelsen.

och avge

Styrelsen får förordna att granskning ledamots bokföring och

av en medelsförvaltning skall utföras auktoriserad revisor, som

av en styrelsen utser. Ledamoten är i sådant fall skyldig att tillhandahålla sina diarier och räkenskaper med tillhörande handlingar.

Vad revisor får kännedom om vid revision enligt andra stycket

en andra meningen eller granskning enligt tredje stycket får röjas endast i den mån revisionen eller granskningen ger anledning till anmärkning.

När det finns särskilda skäl, får styrelsen besluta att en ledamots diarier och räkenskaper med tillhörande handlingar skall granskas av generalsekreteraren eller företes för styrelsen.

Vid en granskning enligt tredje och femte styckena är ledamoten,

det begärs av den som utför granskningen, skyldig att från bank, om klient eller hämta in och för den granskande förete de

annan kontokuranter, besked eller andra uppgifter som behövs för kontroll av ledamotens förvaltning och räkenskaper. Tillhandahåller ledamoten inte dessa uppgifter inom rimlig tid, får den som utför granskningen själv hämta in uppgifterna.

Om tystnadsplikt för styrelseledamot m. fl.

47 § Ledamot och suppleant i styrelsen, ledamot av disciplinnämnden, generalsekreteraren samt annan advokat som har deltagit i handläggningen disciplinärende eller annat tillsynsärende hos

av samfundet får obehörigen för annan yppa vad de grund av samfundsledamots skyldighet att lämna uppgifter och tillhandahålla handlingar erfarit om denne och hans verksamhet.

Om skadeupprättande åtgärder

48 § Fullmäktige äga besluta om kollektiv försäkring eller fond för upprättande skada till följd brottsligt förfarande från ledamots

av av eller hos ledamot anställds sida. Innan sådant beslut fattas, skall tillfälle beredas avdelningarna att å avdelningsmöte behandla föreliggande förslag och avgiva yttrande däröver.

226 Bilaga 2

Har fullmäktige fattat beslut varom i första stycket är stadgat, är ledamot skyldig att erlägga härav föranledd avgift, vilken skall för år räknat utgå enligt de grunder fullmäktige beslutar. Beträffande som avgift sagts skall vad i 31 § 3 mom är stadgat äga motsvarande som nu tillämpning.

Om ledamots utträde

49 § Om skyldighet i vissa fall för ledamot att genast utträda ur samfundet är stadgat i rättegångsbalken. Vill ledamot eljest utträda ur samfundet, skall han hos styrelsen göra skriftlig ansökan därom. Ansökningen skall föredragas vid närmast följande sammanträde med styrelsen. Föreligger mot ledamoten anmärkning av allvarlig beskaffenhet, äger styrelsen förordna, att med ansökningens behandling skall anstå i avbidan prövning den mot ledamoten framställda anmärkningen. Eljest skall av ansökningen bifallas.

50 § Försummar ledamot att betala stadgeenlig avgift till samfundet, serviceersättning till Sveriges advokaters serviceaktiebolag eller stadgeenlig avgift till den avdelning han tillhör eller straffavgift och fullgör han icke efter anmaning sina skyldigheter härutinnan inom tid, styrelsen bestämmer, skall styrelsen förklara, att han utträtt ur som samfundet. Styrelsen får helt eller delvis eftergiva straffavgift, om särskilda skäl föreligger.

Om offentliggörande av vissa beslut

51 § Meddelande att någon antagits till ledamot av samfundet eller om avgått därur skall genom styrelsens försorg bringas till allmän kännedom. Disciplinnämnden får bestämma att beslut av nämnden i disciplinärende skall helt eller delvis offentliggöras.

Om ändring av stadgarna

52 § Föreslås ändring av dessa stadgar, tillkommer det fullmäktige att besluta därom. Innan sådant beslut fattas, skall tillfälle beredas avdelningarna att å avdelningsmöte behandla föreliggande förslag och avgiva yttrande däröver.

Bilaga 2 227

Beslut stadgeändring är giltigt, med mindre antingen beslutet om fattats å ordinarie fullmäktigemöte och därvid biträtts av minst tre ett fjärdedelar hela antalet fullmäktige eller ock beslutet fattats å två av varandra följande ordinarie fullmäktigemöten och å det möte, som sist hålles, biträtts minst två tredjedelar de närvarande fullmäktige. av av Beslutad stadgeändring skall för att bliva gällande fastställas av

Konungen.

Övergångsbestämmelser

Dessa stadgar träda i kraft den I januari 1964. Samma dag upphöra Samfundets den 3 juni 1944 antagna, den 31 oktober 1947 av Konungen fastställda stadgar att gälla; med iakttagande dock av vad

nedan bestämmes. Den vid dessa stadgars ikraftträdande innehar befattning som som styrelseledamot, styrelsesuppleant, revisor eller revisorssuppleant kvarstår i sin befattning under tid, vid valet blivit bestämd. som Val ordförande, vice ordförande och övriga ledamöter av av disciplinnämnden skall första gången förrättas vid ordinarie fullmäktigemöte 1964. Därvid skall iakttagas att ordförande och fyra andra ledamöter väljas för fyra år, vice ordförande och tre andra ledamöter för två år. Då val ledamöter och suppleanter i fullmäktige första gången av förrättas, skall, i den mån annat blivit bestämt i nya avdelningsstadgar, godkänts av samfundets styrelse, vad i de äldre som avdelningsstadgama val ledamöter och suppleanter i Samfundets om av nämnd är föreskrivet i tillämpliga delar lända till efterrättelse. 4. Disciplinnämnden träder i verksamhet den I juli 1964. Intill den dagen skall vad i de äldre stadgarna är föreskrivet om styrelsens befattning med disciplinärenden alltjämt gälla, styrelsen dock obetaget redan före den I juli 1964 fatta beslut ärendes hänskjutande till att om

disciplinnämnden.

Vägledande regler om god advokatsed

utfärdade Sveriges advokatsamfimds styrelse den 9 november 1984 av

Inledning

Enligt 8 kap. 4 § första stycket rättegångsbalken är advokat skyldig att vid utövande sin verksamhet redbart och nitiskt utföra honom av anförtrodda uppdrag och i allt iaktta god advokatsed. Vad god advokatsed kräver är inte närmare angivet vare sig i rättegångsbalken eller i stadgarna för Sveriges advokatsamfund. Normer därom har utbildats inom advokatkåren och kommit till uttryck i avgöranden av advokatsamfundets styrelse och disciplinnämnd. Advokatsamfundets fullmäktige har vid sitt ordinarie möte 1967 hemställt till styrelsen att utarbeta skrivna regler om god advokatsed. I anledning härav har styrelsen, sedan förslag till sådana regler behandlats vid allmänt advokatmöte och underställts Samfundets avdelningar och disciplinnämnd för yttrande, den 18 juni 1971 beslutat anta regler vilka efter viss omarbetning och komplettering med kommentarer erhållit den lydelse som anges nedan. Dessa regler utgör i allt väsentligt endast en kodiñering av de hittills tillämpats och upprätthållits i styrelsens och normer som

disciplinnärnndens praxis. Såsom framgår av rubriken har reglerna till

syfte vägledande för Samfundets ledamöter. Det är omöjligt att att vara i skrift reglera alla de skiftande förhållanden och frågor som kan uppkomma i advokats verksamhet. Reglerna är inte på långt när en uttömmande och får inte uppfattas så att allt som inte uttryckligen är skulle tillåtet. Å andra sidan innebär reglerna inte heller

förbjudet vara

att varje avsteg från desamma nödvändigtvis måste föranleda disciplinär påföljd. Detta är fråga får bedömas med hänsyn till en som omständigheterna i det enskilda fallet.

Allmänna bestämmelser angående advokatverksamheten

l § Advokats främsta plikt är att, inom för vad lag och god ramen advokatsed bjuder, efter bästa fömiåga tillvarata klientens intressen. Han är skyldig att främja dessa utan att låta sitt handlande påverkas av tanke på fördelar eller obehag eller av hänsyn till egna samhällsställning, nationalitet, hudfárg, politisk eller religiös uppfattning eller andra ovidkommande omständigheter. Advokat får inte främja orätt.

230 Bilaga 3

2 § Advokats uppträdande skall sakligt och korrekt samt sådant att

vara förtroendet för advokatkåren upprätthålls.

Advokatrörelsens organisation

Firma, kontorsorganisation, boljöring och förvaltning av klienters egendom

3 § Advokats firma skall, såvida inte styrelsen medger annat, innehålla ordet "advokat".

Advokat är skyldig att tillse att hans kontorsorganisation är i god ordning samt att hans bokföring och förvaltning av klienters penningmedel och värdehandlingar sker med iakttagande av vad som därom är föreskrivet i lag och advokatsamfundets bokföringsreglemente.

Bedriver advokat verksamhet i bolag skall följande gälla. Bolaget får inte ha annat verksamhetsändamål och får inte driva

verksamhet än advokatverksamhet. Endast advokat får direkt

annan eller bolag, driver advokatverksamhet, inneha aktier i

genom som bolaget eller vara bolagsman i detta. Endast advokat får vara styrelseledamot, styrelsesuppleant, verkställande direktör, vice verkställande direktör, firmatecknare eller prokurist i bolaget. Bestämmelser med denna innebörd skall där så lagligen är möjligt

- intas och innehållas i bolagsordning och bolagsavtal.

Skyldighet att besvara skrivelser

4 § Advokat är skyldig att utan dröjsmål besvara i hans verksamhet ankommande skrivelser.

Kan skrivelse inte utan dröjsmål besvaras i sak, bör skrivelsens

en mottagande erkännas och advokaten återkomma med svar så snart ske kan.

Reklam och ackvisition

5 § Advokats reklam skall vara korrekt.

6 § Advokat får inte söka skaffa sig uppdrag genom att vända sig direkt till annan och erbjuda sina tjänster i ett pågående ärende eller i en förväntad rättslig angelägenhet.

Har en advokat mottagit uppdrag i en rättslig angelägenhet som berör flera sakägare med överensstämmande eller likartade intressen och kan det anses vara i klientens eller rättskipningens intresse att flera

sakägare förenar sig gemensamt ombud, får dock advokaten med om huvudmannens samtycke erbjuda sitt biträde till andra sakägare som kan antas sakna eget ombud.

7 § Advokat får inte medverka till eller godta att annan för honom bedriver reklam eller ackvisitionsverksamhet, han inte själv får som utöva.

Ersättning för anskaflande av uppdrag

8 § Advokat får inte till avstå viss del arvodet eller lämna annan av honom gottgörelse i form för att han tillfört eller tillför annan advokaten uppdrag eller utfäster sig att vara verksam i sådant syfte. Sådan gottgörelse får inte heller mottagas. Vad i första stycket utgör inte hinder för fördelning av som sagts arvode mellan advokaten och hans kompanjon eller biträdande jurist.

Anlitande av sakkunnig

9 § Anlitar advokat på klientens vägnar sakkunnig för verkställande av utredning eller avgivande av utlåtande och vill han inte personligen för den sakkunniges arvode och kostnader, bör han vid ansvara

uppdragets överlämnande fästa dennes uppmärksamhet härpå.

Kompanjoner och biträden

10 § Det är inte tillåtet för advokat: att anställa biträdande jurist eller på villkor att denne lämnar annan försträckning, ingår borgen eller åtar sig därmed jämförlig prestation; 2. att vid ingående bolagsavtal med annan advokat eller vid av anställande biträdande jurist eller annan personal avtala om av konkurrensklausul, kan otillbörligt betungande för som anses medkontrahenten; att lämna biträdande jurist medgivande att utöva advokatverksamhet även för egen räkning, eller 4. att för inställelse vid domstol anlita icke rättsbildad personal, där inte särskilda omständigheter undantagsvis nödvändiggör detta. Advokat är skyldig att, i den utsträckning rimligen kan begäras, som övervaka att hos honom anställd biträdande jurist och annan personal fullgör sina skyldigheter.

Tillhandahållande av brevpapper m. m. åt annan

11 § Advokat får inte tillåta annan att begagna brevpapper, blanketter, kuvert el. dyl., som är försedda med advokatens namn eller firma.

Avböjande och frånträdande av uppdrag

12 § Advokat är inte skyldig att ta emot uppdrag som erbjuds honom.

Vill advokat inte åtaga sig erbjudet uppdrag, är han skyldig att ofördröjligen meddela uppdragsgivaren detta. Han är inte skyldig att angiva skäl för avböjandet.

13 § Föreligger särskild omständighet, som kan föranleda tvivel advokatens förmåga att obundet tillvarata uppdragsgivarens intressen, är advokaten, om han överväger att trots denna omständighet åta sig erbjudet uppdrag, skyldig att utan dröjsmål upplysa uppdragsgivaren om förhållandet.

14 § Advokat är skyldig att avböja erbjudet uppdrag, han själv, hos

om honom anställd biträdande jurist eller advokat, som är hans arbetsgivare eller kompanjon eller med vilken han har

gemensam kontorsorganisation:

i saken eller i annan sak, som kan vara av betydelse vid det erbjudna uppdragets utförande, företräder eller själv har ett personligt eller ekonomiskt intresse, som strider mot uppdragsgivarens, eller

tidigare konsulterats av eller eljest biträtt motparten i sak

samma

eller i annan angelägenhet sådan art, att de uppgifter

av

vederbörande till följd därav erhållit kan tänkas få betydelse vid det

erbjudna uppdragets utförande.

Likaså är advokat skyldig att avböja erbjudet uppdrag, eljest

om någon omständighet föreligger, som uppenbarligen utgör hinder för advokaten att obundet hävda uppdragsgivarens intressen.

Utan hinder av vad ovan sagts äger advokat biträda i frågor rörande avtal mellan två eller flera i samförstånd med varandra

personer, som begär hans biträde. I sådant fall är advokaten skyldig att beakta samtliga uppdragsgivares intressen. Uppstår mellan klienterna tvist i saken, äger advokaten inte i tvisten biträda någon av dem.

15 § Om advokat efter mottagande av uppdrag finner sådan omständighet föreligga, att han med kännedom därom skulle ha varit skyldig att avböja uppdraget, är han skyldig att frånträda detta.

Advokat är jämväl skyldig att frånträda mottaget uppdrag:

Bilaga 3 233

advokaten grund laga förfall eller därmed jämförliga om av omständigheter blir förhindrad att fullfölja uppdraget; klienten begär advokaten skall handla brottsligt eller i strid om att god advokatsed och trots påpekande vidhåller sin begäran, eller mot klienten undertrycker eller förvanskar bevis eller handlar om svikligt. Har omständighet i 13 § första stycket inträffat eller som avses blivit känd först efter uppdragets mottagande, skall vad som i nämnda stycke stadgats upplysningsplikt äga motsvarande tillämpning. om

16 § Advokat är inte berättigad att mot klientens önskan frånträda av denne lämnat uppdrag, med mindre advokaten jämlikt 15 § är skyldig frånträda uppdraget eller eljest giltigt skäl därtill kan åberopas. att Sådant skäl kan föreligga, bland annat: klienten i orimlig grad betungar eller besvärar advokaten och om inte kan förmås till rättelse; klienten lämnar advokaten instruktioner att vid uppdragets om utförande förfara på ett sätt, uppenbarligen är gagnlöst eller som stridande mot klientens intressen, och trots påpekande vidhåller dessa instruktioner; klienten i väsentliga avseenden handlar i strid mot advokatens om råd eller eljest klart till känna att han förlorat förtroendet för ger advokaten, eller 4. klienten trots påminnelse underlåter att inbetala förskott eller om ersättning, advokaten i anledning av uppdraget har rätt att som fordra. Om entledigande från förordnande, meddelats av domstol eller som myndighet, gäller vad för varje fall är stadgat i lag. annan

17 § Vill advokat frånträda mottaget uppdrag, är han skyldig att för klienten skälen till frånträdandet samt att klientens begäran uppge lämna skriftligt besked därom. Han skall vidare såvitt möjligt bereda klienten skälig tid att anlita annan advokat. Om uppdrag som rättegångsombud gäller vad är stadgat i 12 kap. 18 § andra stycket som

rättegångsbalken.

Förhållandet till klienten

Trohet och lojalitet

18 § Advokat är skyldig att gentemot klienten iaktta trohet och lojalitet.

234 Bilaga 3

19 § Advokat skall iaktta diskretion om sina klienters angelägenheter och får inte, med mindre laglig skyldighet att lämna upplysning föreligger, utan vederbörligt samtycke yppa något, som i hans verksamhet förtrotts honom eller som han i samband med sådant förtroende erfarit. Advokat är skyldig att ålägga sin personal samma diskretions- och tystnadsplikt.

20 § Advokat får inte utan klientens samtycke av annan än klienten betinga sig, låta sig utlova eller ta emot gottgörelse utöver det arvode som klienten eller annan dennes vägnar har att erlägga.

21 § Advokat får inte utan klientens samtycke träffa förlikning med motparten. Kräver ställningstagandet till förlikningsförslag sådan skyndsamhet, att klientens samtycke inte kan inhämtas, får advokaten dock, om han är behörig därtill, godta förlikning, som han finner bäst förenlig med klientens intressen.

22 § Mellan advokat och klient bör, bortsett från normala transaktioner inom ramen för en av klienten bedriven rörelse, inte förekomma andra ekonomiska transaktioner än vad som följer av uppdragsförhållandet. Advokaten bör sålunda regelmässigt inte inlåta sig i affärsförbindelser med klienten och inte personligen ekonomiskt engagera sig i dennes affärer, inte lämna klienten lån och inte ikläda sig borgen för klientens skulder.

Inte heller bör han själv ta emot lån av klienten eller utverka dennes borgen för gäld.

Finner sig advokaten i visst fall böra lämna klienten lån, får han inte betinga sig eller ta emot annat vederlag än skälig ränta. För borgen får vederlag inte begäras eller mottagas.

Uppdrags utförande

23 § Juridiska råd skall vara grundade på erforderlig undersökning av gällande rätt.

Uppdrag skall utföras med omsorg, noggrannhet och tillbörlig skyndsamhet samt med beaktande av att klienten eller för det fall att

allmän rättshjälp eller rättsskydd föreligger det allmänna eller

försäkringsbolaget inte åsamkas onödiga kostnader.

24 § Klienten skall på lämpligt sätt hållas underrättad om vad

som förekommer vid utförandet av hans uppdrag.

Förfrågningar härom från klientens sida skall besvaras skyndsamt.

Bilaga 3 235

Arvodesdebitering m. m.

25 § Debiterat arvode skall vara skäligt. Gör klienten invändning mot skäligheten, bör advokaten upplysa honom förefintlig möjlighet att få arvodet prövat genom skiljedom om enligt vad därom är föreskrivet i advokatsamfundets stadgar. som

26 § Innan advokaten kan överblicka arbetets omfattning, bör avtal om arvodets storlek inte träffas annat än klientens uttryckliga begäran.

27 § Rättegångsarvode, påförs klienten, får inte, med mindre som särskilda skäl därtill föreligger, överstiga vad advokaten i rättegången yrkat att motpart skall förpliktas att utge till klienten.

28 § Advokat är skyldig att upplysa klienten om föreliggande möjligheter att erhålla offentlig försvarare eller rättshjälp eller att utnyttja eventuellt förefintlig rättsskyddsförsäkring. Han skall dessutom vid behov medverka till att klientens möjligheter att erhålla dessa förmåner tillvaratas.

29 § Advokat får inte för arbete, omfattas uppdrag såsom som av offentlig försvarare eller biträde enligt rättshjälpslagen, av klienten eller förbehålla sig eller ta emot arvode eller annan ersättning annan utöver den ersättning fastställs av vederbörande myndighet. som

30 § Advokat får klienten begära erforderliga förskott till av bestridande utlägg för klientens räkning. av Har advokaten vid uppdragets mottagande gjort förbehåll därom, eller är det eljest med hänsyn till omständigheterna rimligt, äger advokaten klienten begära även skäligt förskott sitt arvode. av

31 § Då uppdrag slutförts eller eljest upphört, skall sluträkning utan dröjsmål tillställas klienten. Debiterat arvode behöver, såvitt det avser ett och samma uppdrag, inte specificeras, advokaten är skyldig att begäran lämna men klienten skriftlig redogörelse för det med uppdraget förenade arbetet.

Redovisning

32 § Då uppdrag, i vilket advokat uppburit medel, slutförts eller eljest upphört, skall slutredovisning utan dröjsmål avges till klienten. Om skyldighet i vissa fall att årsredovisning är stadgat i avge bokföringsreglementet.

236 Bilaga 3

Redovisning sker genom att redovisningsräkning tillställs klienten.

33 § Redovisningsrälcning skall klart och redigt uppställd. Den vara skall upptaga allt vad advokaten i anledning uppdraget uppburit av samt ange de utlägg som advokaten haft och det arvode han påfört klienten. Dag för mottagande och utgivande varje särskilt belopp bör av anges, där inte med hänsyn till uppdragets omfattning eller andra omständigheter ett sammanförande av flera poster till måste en anses

lämpligare. Redovisningsräkningen skall vara daterad.

Vad som är stadgat i 31 § andra stycket skall äga motsvarande

tillämpning arvode, som upptagits i redovisningsräkning.

34 § Utvisar slutredovisning ett saldo klienten till godo, skall saldobeloppet utan dröjsmål utbetalas till klienten. Advokat får inte som villkor för utbetalning saldobeloppet elle: av del därav uppställa krav att redovisningen skall godkännas av klienten.

35 § Advokat får inte avtal eller förbehåll frita sig från genom

redovisningsskyldighet.

Utlämnande av handlingar

36 § Sedan uppdrag slutförts eller eljest upphört, skall klienter tillhöriga handlingar utan dröjsmål utlämnas till honom. Advokat få inte som villkor för utlärrmande handlingarna uppställa krav av at av advokaten debiterat arvode eller honom avgiven redovisning skal av godkännas av klienten.

Förhållandet till motparten

37 § Advokat får inte otillbörlig påtryckning söka genom motparten främja klientens sak. Förbjudna åtgärder är i enlighet härmed bland annat:

otillbörlig anmälan till polis- eller åklagarmyndighet eller

annat myndighet, så ock hot sådan otillbörlig anmälan; om hot om skandalisering av motparten i radio eller television press, samt opåkallad hänvändelse till utomstående, såsom motpartens anhöriga eller eljest närstående, arbetsgivare, överordnade och arbetskamrater eller organisation, tillhör, så ock ho1 som motparten

om sådan opåkallad åtgärd.

Bilaga 3 237

38 § Advokat bör inte vidta rättsliga åtgärder mot motparten utan att först ha tillskrivit denne och berett honom skälig tid att ta ställning till klientens anspråk och träffa uppgörelse i godo. Är omständigheterna sådana, att ett dröjsmål med vidtagande av rättsliga åtgärder kan vålla klienten rättsförlust eller skada, eller annan föreligger eljest särskilda skäl för att skyndsamt vidta rättsliga åtgärder, står det dock advokaten fritt att utan föregående meddelande till vidta de åtgärder klientens intresse i varje särskilt fall motparten som kräver.

39 § Advokat får inte villkor för att bevilja motparten begärt som av anstånd med betalning eller prestation uppställa krav att annan skall ersätta kostnader, han inte lagligen är skyldig att motparten som gälda och inte heller rimligen bör åläggas honom. som

40 § Advokat får inte inför domstol eller annan myndighet förebringa bevisning förhållande, är nedsättande för motparten, eller göra om som kränkande eller förklenande uttalanden, där bevisningen för motparten eller uttalandena inte är påkallade för talans utförande eller eljest för ett behörigt tillvaratagande av klientens intressen. Även i övrigt skall advokat avhålla sig från åtgärder eller uttalanden, är ägnade att i onödan kränka eller såra motparten. som

41 § Advokat får inte vilseleda motparten att om faktiska genom förhållanden eller innehållet i rättsregler lämna uppgifter, som han vet är oriktiga.

42 § Företräder eller biträder advokat klient vid förhandlingar med motpart inte anlitar ombud eller biträde, bör han, efter vad som förhållandena i varje särskilt fall kräver, fästa motpartens uppmärksamhet att det i hans uppdrag inte ingår att tillvarata dennes intressen samt tillråda honom att anlita eller rådfråga annan advokat.

43 § Advokat får inte utan motpartens samtycke i rättegång åberopa av denne framfört förlikningserbjudande.

Förhållandet till domstol

44 § Såsom ombud eller biträde i rättegång är advokat skyldig att i allt iaktta vad rättegångsbalken och andra författningar rörande processen föreskriver. Han är skyldig att ordentligt sätta sig in i saken och att bedriva denna med den och skyndsamhet som god rättskipning omsorg kräver.

238 Bilaga 3

Av rätten meddelade förelägganden skall efterkommas och förfrågningar från rättens sida utan dröjsmål besvaras. Uppstår hinder för inställelse el. dyl., skall rätten skyndsamt underrättas därom.

Upphör advokatens uppdrag rättegångsombud eller

som rättegångsbiträde, är han skyldig tillse att meddelande därom utan dröjsmål lämnas till rätten.

45 § Advokat är inte, med mindre särskild anledning därtill föreligger, skyldig att kontrollera riktigheten av de uppgifter hans klient

som lämnar honom men får inte vid talans utförande lämna uppgift, han

som vet är osann, eller bestrida uppgift, som han vet är sann.

Advokat får inte medverka till att bevis undertrycks eller förvanskas men är inte skyldig och mot klientens önskan inte heller berättigad

- att i rättegången förete eller åberopa bevis eller länma uppgift,

som talar till klientens nackdel, med mindre skyldighet därtill åläggs honom jämlikt stadgandena om vittnes- och editionsplikt.

46 § Advokat får inte utöva otillbörlig påverkan vittne.

Advokat är, utan hinder av att vittne åberopats motparten

av oförhindrad att sätta sig i förbindelse med vittnet för att göra sig underrättad om vad vittnet kan uppge.

Advokat får inte lämna för vittne nedsättande uppgifter eller

om vittnet göra kränkande eller förklenande uttalanden, där uppgifterna eller uttalandena inte är påkallade för talans utförande eller eljest för ett behörigt tillvaratagande av klientens intressen. Vad sagts gäller

nu även uppgifter eller uttalanden om annan.

Förhållandet till andra myndigheter

47 § Vad som här är sagt förhållandet till domstol skall

ovan om

. tillämpliga delar iakttas jämväl i förhållande till myndighet.

annan

Förhållandet till kollegerna

48 § Advokat skall gentemot kolleger visa den hänsyn och de: tillmötesgående som god kollegialitet kräver. Kollegiala hänsyn få dock inte föranleda till handling eller underlåtenhet, kan skada det

som egna klientens intressen.

49 § Anlitar motparten advokat, skall förhandlingar i saken föras

met advokaten och meddelanden i ärendet riktas till honom. Det är inte tillåtet att, med förbigående motpartens advokat, söka kontakt

av met motparten personligen. där inte fråga åtgärd, lagligen måste

är om som

Bilaga 3 239

företas gentemot motparten själv, eller ock motpartens advokat genom bortovaro, underlåtenhet att besvara brev el.dyl. gör en hänvändelse direkt till motparten nödvändig. I sådant fall bör motpartens advokat underrättas.

Betalning till motparten skall erläggas till dennes advokat, förutsatt att denne styrker sin behörighet att ta emot betalningen.

50 § Anlitar advokat klientens vägnar kollega, t.ex. såsom platsombud, är han, där han inte gjort förbehåll om annat, skyldig att

för kollegans arvode och kostnader, oavsett om klienten ansvara tillhandahåller erforderligt belopp.

51 § Kritik mot kollega skall vara saklig och måttfull.

Advokat får inte otillbörligt hot om anmälan eller rättslig

genom åtgärd mot motpartens advokat söka förmå denne att vidta eller underlåta åtgärd.

Förhållandet till advokatsamfundet

52 § Advokat är skyldig att inom förelagd tid inkomma med yttrande eller svaromål, begärs av samfundets styrelse eller disciplinnänmd

som eller generalsekreteraren eller dennes medhjälpare. Han är därvid,

av utan hinder den tystnadsplikt som åvilar honom, skyldig att

av fullständigt och sanningsenligt besvara framställda frågor och lämna begärda uppgifter.

Kommentar

till 1 § andra stycket

Kravet iakttagande god advokatsed leder till begränsningar i

av handlingsfriheten vid tillvaratagandet av klientens intressen. Sålunda medför hänsynen till rättsordningen samt till motparten och tredje man

advokat inte får i sin yrkesutövning begagna alla till buds stående att en medel.

Att advokat inte får medverka till brott är självklart, han får

en men enligt god advokatsed inte heller jämna vägen för annans brottsliga verksamhet eller främja klientens intressen på ett otillbörligt sätt. Han skall exempelvis inte medverka till en rättshandling, som är ogiltig enligt avtalslagens regler, och han skall avböja varje uppdrag, som går ut på att någon skall vilseledas eller eljest otillbörligen förmås att

‘ TSA 1978 sid. 375, fall 12.

240 Bilaga 3

företa rättshandling. Han skall också avstå från uppdrag måste

en som leda till rätt kränks Inte heller får han medverka till att

att annans skriftliga handlingar upprättas för skens skull eller innehåll

ges osant Han skall inte låna sig till att upprätta avtal eller andra skriftliga handlingar av sådant innehåll att det kan befaras att de kommer att brukas i otillbörligt syfte. För att kravet på iakttagande av god advokatsed skall uppfyllas är det sålunda inte tillräckligt att advokaten förvissar sig om att det förfaringssätt som han rekommenderar eller eljest medverkar till inteär lagstridigt. Av en advokat måste fordras att han handlar ett sätt som främjar hederlighet och redbarhet inom rättslivet, inte ett sätt som verkar i motsatt riktning.

till 8 §

Av bestämmelsen följer att advokat inte får erbjuda sig att avstå från klientens rättshjälpsavgift och inte heller utan skäl får underlåta att tillföra sig sådan avgift. Motsvarande gäller beträffande självriskbelopp i rättsskyddsärende.

till 13 §

Advokat, som driver verksamhet som försäkringsagent eller auktionsförrättare, är skyldig att vid rådgivning eller annat biträde rörande angelägenhet, i vilken advokaten till följd av sådan verksamhet har ett ekonomiskt intresse, upplysa uppdragsgivaren därom.

till 14 §

Med gemensam kontorsorganisation jämställs i detta sammanhang varje organiserat samarbete, som är ägnat att framkalla risk för att advokatens tystnads- och diskretionsplikt åsidosätts.

Beträffande uppdrag som styrelseledamot, bl.a. TSA 1962 17,

se s. fall Se beträffande försvararens relationer till den misstänkte RB 21 andra stycket.

Beträffande biträde av två eller flera personer parter i samma ärende, se bl.a. TSA 1975 98, fall samt 1976 115, fall Se även

s. s. artikel TSA 1984 s. 239

2 TSA 1968 sid. 64, fall 24, samt 1967 sid. 21, fall 3 TSA 1979 sid. 77, fall

Bilaga 3 241

zm18§

Se TSA 1977 174, fall 3 angående advokats förhållande till

s.

rättshjälpsnämnden när fråga är om byte av biträde enligt

rättshjälpslagen

nn20§

Vad sagts i 20 §utgör inte hinder för advokat, som driver

som verksamhet försäkringsagent eller auktionsförrättare, att med

som klientens vetskap ta emot provision, som tillkommer honom i denna verksamhet.

till 27 §

Har den tilltalade i fall i RB 31:2 biträtts av advokat, som

som avses inte är offentlig försvarare, utgör advokatens yrkande i rättegången övre gränsen för vad han får påföra klienten i rättegångsarvode.

Bilaga 4 243

Code Conduct Lawyers in the European

of for

Community

1 PREAMBLE

1.1 The Function of the Lawyer in Society

In society founded respect for the rule of law the lawyer fulfils a a on special role. His duties do not begin and end with the faithful performance of what he instructed to do far the law permits. A so as lawyer the interests of justice well those whose rights must serve as as and liberties he trusted and defend and his duty not only to assert plead his client’s but to be his adviser. to cause A lawyer’s function therefore lays him variety of legal and on a moral obligations appearing to be conflict with each

sometimes

other towards: 0 the client; and other authorities before whom the lawyer pleads his ° the courts client’s or acts on his behalf, cause the legal profession in general and each fellow member of in -

particular; and

the public for whom the existence of a free and independent profession, bound together by respect for rules made by the profession itself, essential of safeguarding human rights in face of the an means of the state and other interests in society. power

1.2 The Nature of Rules Professional Conduct

1.2.1 Rules of professional conduct designed through their are willing by those to whom they apply to ensure the proper acceptance performance by the lawyer of function which recognised as a essential in all civilised societies. The failure of the lawyer to observe these rules the last resort result in disciplinary sanction. must a 1.2.2 The particular rules of each Bar Law Society arise from its or traditions. They adapted to the organisation and sphere of own are activity of the profession in the Member State concerned and to its judicial and administrative procedures and to its national legislation. neither possible desirable that they should be taken out of their nor context that attempt should be made to give general application nor an to rules which inherently incapable of such application are .

244 Bilaga 4

The particular rules of each Bar and Law Society nevertheless

are based on the same values and in most cases demonstrate a common foundation.

1.3 The Purpose of the Code

1.3.1 The continued integration of the European Community and the increasing frequency of the cross-border activities of lawyers within the Community have made the public interest the

necessary statement of common rules which apply to all lawyers from the Community whatever Bar or Law Society they belong to in relation to their cross-border practice. A particular purpose of the statement of those rules to mitigate the difficulties which result from the application of double deontology" set out in Article 4 of the E.C.

as Directive 77/249 of 22nd March 1977. 1.3.2 The organisations representing the legal profession through the CCBE propose that the rules codified the following articles: 0 be recognised at the present time the expression of of

as a consensus

all the Bars and Law Societies of the European Community; - be adopted as enforceable rules as soon as possible in accordance

with national Community procedures in relation to the

or cross-

border activities of the lawyer in the European Community; - be taken into account in all revisions of national rules of deontology

or professional practice with view to their progressive

a

harmonisation. They further the wish that the national rules of deontology

express or professional practice be interpreted and applied whenever possible

in a way consistent with the rules this Code.

After the rules this Code have been adopted enforceable rules

as in relation to his cross-border activities the lawyer will remain bound to observe the rules of the Bar or Law Society to which he belongs to the extent that they are consistent with the rules in this Code.

1.4 Field of application Ratione Personae

The following rules shall apply to lawyers of the European Community as they are defined by the Directive 77/249 of 22nd March 1977.

1.5 Field of application Ratione Materiae

Without prejudice to the pursuit of progressive harmonisation of rules

a of deontology or professional practice which apply only internally within a Member State, the following rules shall apply the

to cross-

Bilaga 4 245

border activities of the lawyer within the European Community. Crossborder activities shall mean: all professional contact with lawyers of Member States other than

a

his own; and b the professional activities of the lawyer in Member State other a than his whether the lawyer physically present in that own, or not Member State.

6 Definitions

In these rules: Home Member State the Member State of the Bar or Law means Society to which the lawyer belongs. Host Member State" other Member State where the lawyer means any carries cross-border activities. on Competent authority means the professional organisation s or authority ies of the Member State concerned responsible for the laying down of rules of professional conduct and the administration of discipline of lawyers.

2 GENERAL PRINCIPLES

1 Independence

2.1.1 The duties to which lawyer subject require his many a absolute independence, free from all other influence, especially such as arise from his personal interests external pressure. Such may or independence necessary to trust in the process of justice as the as impartiality of the judge. A lawyer must therefore avoid any impairment of his independence and be careful not to compromise his professional standards in order to please his client, the court or third parties. 2.1.2 This independence in non-contentious matters as necessary well in litigation. Advice given by lawyer to his client has no value as a given only to ingratiate himself, to serve his personal interests or in response to outside pressure.

2.2 Trust and Personal Integrity

Relationships of trust only exist lawyers personal honour, can a honesty and integrity beyond doubt. For the lawyer these traditional are virtues professional obligations. are

246 Bilaga 4

3 Confidentiality

2.3.1 of the essence of a lawyer’s function that he should be told by his client things which the client would not tell to others, and that he should be the recipient of other information on a basis of confidence. Without the certainty of confidentiality there cannot be trust. Confidentiality therefore a primary and fundamental right and duty of the lawyer. 2.3.2 A lawyer shall accordingly respect the confidentiality of all information given to him by his client, received by him about his

or client or others the course of rendering services to his client. 2.3.3 The obligation of confidentiality not limited in time. 2.3.4 A lawyer shall require his associates and staff and anyone engaged by him in the course of providing professional services to observe the same obligation of confidentiality.

2.4 Respect for the Rules of Other Bars and Law Societies

Under Community Law in particular under the Directive 77/249 of 22nd March 1977 a lawyer from another Member State may be bound to comply with the rules of the Bar or Law Society of the host Member State. Lawyers have a duty to inform themselves as to the rules which will affect them the performance of any particular activity.

2.5 Incompatible Occupations

2.5.1 In order to perform his functions with due independence and in a manner which consistent with his duty to participate in the administration of justice lawyer excluded from occupations.

a some 2.5.2 A lawyer who acts in the representation the defence of

or a client in legal proceedings or before any public authorities in host

a Member State shall there observe the rules regarding incompatible occupations as they are applied to lawyers of the host Member State. 2.5.3 A lawyer established host Member State in which he

a wishes to participate directly in commercial other activities not

or connected with the practice of the law shall respect the rules regarding forbidden or incompatible occupations they applied to lawyers of

as are that Member State.

2.6 Personal Publicity

2.6.1 A lawyer should not advertise or seek personal publicity where this not permitted.

Bilaga 4 247

In other lawyer should only advertise or seek personal cases a publicity the and in the permitted by the rules to to extent manner which he subject. 2.6.2 Advertising and personal publicity shall be regarded as taking place where permitted, the lawyer concerned shows that was placed for the of reaching clients potential clients located purpose or

where such advertising personal publicity permitted and its

or communication elsewhere incidental.

7 The Clients Interests

Subject due observance of all rules of law and professional conduct, to lawyer always act in the best interests of his client and must put a must those interests before his interests those of fellow members of own or the legal profession.

3 RELATIONS WITH CLIENTS

3.1 Acceptance and Termination of Instructions

3.1.1 A lawyer shall not handle for party except on his a case a instructions. He however, act in a case in which he has been may, instructed by another lawyer who himself acts for the party or where the has been assigned to him by a competent body. case 3.1.2 A lawyer shall advise and represent his client promptly conscientiously and diligently. He shall undertake personal responsibility for the discharge of the instructions given to him. He shall keep his client informed to the of the matter entrusted as progress to him. 3.1.3 A lawyer shall not handle matter which he knows or ought to a know he competent to handle, without co-operating with a not lawyer who competent to handle it. A lawyer shall accept instructions unless he discharge those not can instructions promptly having regard to the pressure of other work. 3.1.4 A lawyer shall not be entitled to exercise his right to withdraw from in such in such circumstances that the client may a case a way or be unable to find other legal assistance in time to prevent prejudice being suffered by the client.

248 Bilaga 4

3.2 Conflict of Interest

3.2.1 A lawyer may not advise, represent or act on behalf of two or more clients in the same matter there a conflict, or a significant risk of a conflict, between the interests of those clients. 3.2.2 A lawyer must cease to act for both clients when a conflict of interests arises between those clients and also whenever there a risk of a breach of confidence or where his independence may be impaired. 3.2.3 A lawyer must also refrain from acting for a new client there

a risk of a breach of confidences entrusted to the lawyer by a former client or the knowledge which the lawyer possesses of the affairs of the former client would give an undue advantage to the new client. 3.2.4 Where lawyers are practising in association, paragraphs 3.2.1 to 3.2.3 above shall apply to the association and all its members.

3.3 Pactum de Quota Litis

3.3.1 A lawyer shall not be entitled to make a pactum de quota litis. 3.3.2 By "pactum de quota litis" meant an agreement between

a lawyer and his client entered into prior to the final conclusion of a matter to which the client a party, by virtue of which the client undertakes to pay the lawyer a share of the result regardless of whether this represented by sum of by other benefit achieved

a money or any by the client upon the conclusion of the matter. 3.3.3 The pactum de quota litis does not include an agreement that fees be charged in proportion to the value of a matter handled by the lawyer this in accordance with officially approved fee scale

an or under the control of competent authority having jurisdiction the

over lawyer.

4 Regulation of Fees

3.4.1 A fee charged by a lawyer shall be fully disclosed to his client and shall be fair and reasonable. 3.4.2 Subject to any proper agreement to the contrary between a lawyer and his client fees charged by lawyer shall be subject to

a regulation in accordance with the rules applied to members of the Bar or Law Society to which he belongs. he belongs to more than one Bar or Law Society the rules applied shall be those with the closest connection to the contract between the lawyer and his client.

Bilaga 4 249

3.5 Payment on Account

lawyer requires payment account of his fees and/or

a a on disbursements such payment should not exceed reasonable estimate

a of the fees and probable disbursements involved.

Failing such payment, lawyer may withdraw from the case or

a refuse to handle but subject always to paragraph 3.1.4 above.

6 Fee Sharing with Non-Lawyers

3.6.1 Subject as after-mentioned a lawyer may not share his fees with a person who not a lawyer. 3.6.2 The provisions of 6.1 above shall not preclude a lawyer from paying a fee, commission or other compensation to a deceased lawyer’s heirs to retired lawyer in respect of taking over the deceased or

or a retired lawyer’s practice.

7 Legal Aid

A lawyer shall inform his client of the availability of legal aid where applicable.

8 Clients Funds

3.8.1 When lawyers at any time in the course of their practice come into possession of funds behalf of their clients or third parties

on hereinafter called "clients funds" shall be obligatory: 3.8.1.1 That clients funds shall always be held in an account in a bank or similar institution subject to supervision of Public Authority and that all c1ient’s funds received by a lawyer should be paid into such an account unless the client explicitly or by implication agrees that the funds should be dealt with otherwise. 3.8.1.2 That account in which the clients funds are held in the

any name of the lawyer should indicate in the title or designation that the funds are held on behalf of the client or client‘s of the lawyer. 3.8.1.3 That any account or accounts in which client’s funds are held in the of the lawyer should at all times contain a sum which not

name less than the total of the client’s funds are held by the lawyer. 3.8.1.4 That all client‘s funds should be available for payment to clients on demand or upon such conditions as the client may authorise. -3.8.1.5 That payments made from client‘s funds on behalf of a client to any other person including

250 Bilaga 4

payments made to for client from funds held for another a or one

client and b payment of the lawyer’s fees,

be prohibited except to the extent that they are permitted by law or have the implied authority of the client for whom the

express or payment being made. 3.8.1.6 That the lawyer shall maintain full and accurate records, available to each client request, showing all his dealings with his

on clients funds and distinguishing clients funds from other funds held by him. 3.8.1.7 That the competent authorities in all Member States should have to allow them to examine and investigate confidential

powers on a basis the financial records of lawyers clients funds to ascertain whether not the rules which they make are being complied with and

or to impose sanctions upon lawyers who fail to comply with those rules. 3.8.2 Subject aftermentioned, and without prejudice to the rules

as set out 3.8.1 above, a lawyer who holds client’s funds in the course of carrying on practice in any Member State must comply with the rules relating to holding and accounting for clients funds which are applied by the competent authorities of the Home Member State. 3.8.3 A lawyer who carries practice or provides services in a Host

on Member States with the agreement of the competent authorities of

may the Home and Host Member State concerned comply with the requirements of the Host Member State to the exclusion of the requirements of the Home Member State. In that event he shall take reasonable steps to inform his clients that he complies with the requirements in force the Host Member State.

3.9 Professional Indemnity insurance

3.9.1 Lawyers shall be insured at all times against claims based on professional negligence to an extent which reasonable having regard to the nature and extent of the risks which lawyers incur in practice. 3.9.2.1 Subject as afterrnentioned, a lawyer who provides services or carries practice in a Member State must comply with any Rules

on relating to his obligation to insure against his professional liability as a lawyer which are in force his Home Member State. 3.9.2.2 A lawyer who obliged so to insure in his Home Member State and who provides services or carries on practice in any Host Member State shall use his best endeavours to obtain insurance cover

the basis required in his home Member State extended to services on which he provides or practice which he carries on in a Host Member State.

Bilaga 4 251

3.9.2.3 A lawyer who fails to obtain the extended insurance cover referred in paragraph 3.9.2.2 above who not obliged so to to or insure in his Home Member State and who provides services or carries practice in Host Member State shall in far as possible obtain on a so insurance against his professional liability a lawyer whilst cover as acting for clients in that Host Member State on at least an equivalent basis to that required of lawyers in the Host Member State. 3.9.2.4 To the extent that lawyer unable to obtain the insurance a required by the foregoing rules, he shall take reasonable steps to cover draw that fact the attention of such of his clients might be affected to as in the event of claim against him. a 3.9.2.5 A lawyer who carries practice or provides services in a Host on Member State with the agreement of the competent authorities of may the Home and Host Member States concerned comply with such insurance requirements in force in the Host Member State to the as are exclusion of the insurance requirements of the Home Member State. In this event he shall take reasonable steps to inform his clients that he insured according to the requirements in force in the Host Member State.

4 RELATIONS WITH THE COURTS

4.1 Applicable Rules of Conduct in Court

A lawyer who takes part in a case, before a court or tribunal appears, or in Member State must comply with the rules of conduct applied a before that court or tribunal.

4.2 Fair Conduct of Proceedings

A lawyer must always have due regard for the fair conduct of proceedings. He must not, for example, make contact with the judge without first informing the lawyer acting for the opposing party or submit exhibits, notes or documents to the judge without communicating them in good time to the lawyer on the other side permitted under the relevant rules of procedure. unless such steps are

4.3 Demeanour in Court

A lawyer shall while maintaining due respect and courtesy towards the court defend the interests of his client honourably and in a way which he considers will be to the clients best advantage within the limits of the law.

252 Bilaga 4 SOU E999:31

4 False or Misleading Information

A lawyer shall never knowingly give false or misleading information to the court.

4.5 Extension to Arbitrators Etc.

The rules goveming a lawyer’s relations with the courts apply also to his relations with arbitrators and any other persons exercising judicial or quasi-judicial functions, even on an occasional basis.

5 RELATIONS BETWEEN LAWYERS

5.1 Corporate Spirit of the Profession

5.1.1 The corporate spirit of the profession requires a relationship of trust and co-operation between lawyers for the benefit of their clients and in order to avoid unnecessary litigation. can never justify setting the interests of the profession against those of justice of those who

or seek 5.1.2 A lawyer should recognise all other lawyers of member States as professional colleagues and act fairly and courteously towards them.

5.2 Co-operation Among Lawyers of Different Member States

5.2.1 the duty of a lawyer who approached by a colleague from another Member State not to accept instructions in a matter which he not competent to undertake. He should be prepared to help his colleague to obtain the information necessary to enable him to instruct a lawyer who capable of providing the service asked for. 5.2.2 Where a lawyer of a Member State co-operates with a lawyer from another Member State, both have general duty to take into

a account the differences which may exist between their respective legal systems and the professional organisations competences and obligations of lawyers the Member States concerned.

5.3 Correspondence Between Lawyers

5.3.1 a lawyer sending a communication to a lawyer another Member State wishes remain confidential or without prejudice Je should clearly express this intention when communicating tie document.

Bilaga 4 253

5.3.2 the recipient of the communication unable to ensure Confidential without prejudice he should return to the status as or sender without revealing the contents to others.

5.4 Referral Fees

5.4.1 A lawyer not demand or accept from another lawyer or may other fee, commission any other compensation for any person a or referring recommending a client. or 5.4.2 A lawyer not fee, commission or any other may pay anyone a compensation consideration for referring client to himself. as a a

5.5 Communication with Opposing Parties

A lawyer shall not communicate about a particular case or matter directly with whom he knows to be represented or advised any person in the matter by another lawyer, without the consent of that case or other lawyer and shall keep the other lawyer informed of any such communications.

6 Change of Lawyer

5.6.1 A lawyer who instructed to represent a client substitution for another lawyer in relation particular matter should inform that to a other lawyer and, subject to 5.6.2 below, should not begin to act until he has ascertained that arrangements have been made for the settlement of the other lawyer’s fees and disbursements. This duty does not, however, make the lawyer personally responsible for the former new lawyer’s fees and disbursements. 5.6.2 urgent steps have to be taken in the interests of the client before the conditions in 5.6.1 above be complied with, the lawyer can take such steps provided he informs the other lawyer immediately. may

7 Responsibility for Fees

In professional relations between members of Bars of different Member States, where lawyer does not confine himself to a recommending another lawyer introducing him to the client but or himself entrusts correspondent with a particular matter or seeks his a advice, he personally bound, the client insolvent, to pay the even fees, costs and outlays which due to the foreign correspondent. The are lawyers concerned however, at the outset of the relationship may, between them make special arrangements on this matter. Further, the

254 Bilaga 4

instructing lawyer may at any time limit his personal responsibility to the amount of the fees, costs and outlays incurred before intimation to the foreign lawyer of his disclaimer of responsibility for the future.

5.8 Training Young Lawyers

In order to improve trust and co-operation amongst lawyers of different Member States for the clients’ benefit there a need to encourage a better knowledge of the laws and procedures in different Member States. Therefore, when considering the need for the profession to give good training to young lawyers, lawyers should take into account the need to give training to young lawyers from other Member States.

9 Disputes Amongst Lawyers in Different Member States

5.9.1 lawyer considers that colleague another Member State

a a has acted in breach of a rule of professional conduct he shall draw the matter to the attention of his colleague. 5.9.2 If personal dispute of a professional nature arises amongst

any lawyers in different Member States they should possible first try to settle in a friendly way. 5.9.3 A lawyer shall not any form of proceedings against

commence a colleague in another Member State on matters referred to in 5.9.1 or 5.9.2 above without first informing the Bars or Law Societies to which they both belong for the purpose of allowing both Bars or Law Societies concerned an opportunity to assist in reaching a settlement.

Bilaga 5 255

§ inträde

Ansökan om i Sveriges advokatsamfund

Namn personnummer

Arbetsplats och tel

Datum jur kand examen

Samtliga anställningar efter jur kand examen Tidsperiod kronologisk ordning

Egen verksamhet ñnnanamn

Kvalifikationstid totalt

Varav bitr jurist/i egen verksamhet som

Datum för genomgången grundkurs i

Advokatyrkets etik och teknik

OBLIGATORISKA BILAGOR ÖVRIGA BILAGOR

Mantalsskrivningsbevis eller mot-

svarande Betyg från juristexamen Personbevis med konkursfrihetsbevis och förvaltarbevis

4. Intyg från Kronofogdemyndigheten Tjänstgöringsintyg från arbetsgivare

.

256 Bilaga 5

§ Domstolar och myndigheter

DOMSTOLENS NAMN AVD DoMARE MÅL/ÄRENDE NR AVD DOMARE MÅL/ÄRENDE NR AVD DOMARE MÅL/ÄRENDE NR ADRESS

DOMSTOLENS NAMN AVD DOMARE MÅL/ÄRENDE NR AVD DOMARE MÅL/ÄRENDE NR ADRESS

DOMSTOLENS NAMN AVD DOMARE MÅL/ÄRENDE NR ADRESS

DOMSTOLENS NAMN AVD DOMARE MÅL/ÄRENDE NR ADRESS

Bilaga 5 257

§ Advokater

ADVOKAT FIRMA ADRESS TELEFON MÅL/ÄRENDE UNDER TIDEN

ADVOKAT FIRMA ADRESS

MÅL/ÄRENDE UNDER TIDEN TELEFON

ADVOKAT FIRMA ADRESS TELEFON MÅL/ÄRENDE UNDER TIDEN

ADVOKAT FIRMA ADRESS TELEFON MÅL/ÄRENDE UNDER TIDEN

ADVOKAT FIRMA ADRESS TELEFON MÅL/ÄRENDE UNDER TIDEN

258 Bilaga 5 SOU 1999231

§ Övriga yrkeskontakter

FIRMA ADRESS TELEFON MÅL/ÄRENDE UNDER TIDEN

FIRMA ADRESS TELEFON MÅL/ÄRENDE UNDER TIDEN

FIRMA ADRESS TELEFON MÅL/ÄRENDE UNDER TIDEN

FIRMA ADRESS TELEFON MÅL/ÄRENDE UNDER TIDEN

FIRMA ADRESS TELEFON MÅL/ÄRENDE UNDER TIDEN

Bilaga 5 259

§ Ekonomiska förhållanden m.m.

Inkomst de tre senaste åren

av tjänst/rörelse -

År Kronor År Kronor År Kronor

TILLGÅNGAR ART BELOPP/VARDE ART BELOPP

SUMMA SUMMA

BORGENSATAGANDENOçH GARANTIER

BORGENFORBINDELSE FOR BELOPP SUMMA ÖVRIGA EKONOMISKA ENGAGEMANG

BELOPP SUMMA DISPENS Uppgift av sökande, som begär dispens jämlikt 3 § andra stycket, i advokatsamfundets stadgar om de särskilda skäl som härvid åberopas:

DISPENSGRUNDANDE PERIOD TOTAL DISPENSGRUNDANDE TID År Mån Dagar

ÖVRIGT HEMADRESS TELEFON

Att samtliga uppgifter lämnade i denna ansökan ORT, DATUM och tillhörande bilagor är riktiga och fullständiga intygas på heder och samvete UNDERSKRIFT

för ansökan om inträde i Sveriges

Anvisningar

advokatsamfund

Allmänt

Regler antagande ledamot finns i 3 § Samfundets stadgar. om av Bestämmelsen lyder:

953§

Till ledamot advokatsamfundet får endast den antas som av är svensk medborgare eller medborgare i annan stat inom en Europeiska ekonomiska samarbetsområdet

har hemvist i Sverige eller i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet

har avlagt de kunskapsprov som är föreskrivna för behörighet till domarämbete

under minst fem år efter ovannänmda kunskapsprov tillfredsställande sätt utövat praktisk juridisk verksamhet, varvid han under minst tre år skall ha ägnat sig att yrkesmässigt tillhandagå allmänheten i rättsliga angelägenheter antingen som anställd hos advokat eller allmän advokatbyrå eller för egen räkning vid tiden för ansökningens prövning tillhandagår och som allmänheten sådant sätt samt genomgått av samfundet anordnade preparandkurseri advokatyrkets etik och teknik,

har gjort sig känd för redbarhet, och

även i övrigt bedöms lämplig att utöva advokatverksamhet.

Samfundets styrelse får med hänsyn till föreliggande särskilda omständigheter medge undantag såvitt gäller första stycket 2 och Detsamma gäller första stycket 3 beträffande den som är auktoriserad som advokat i en annan stat i enlighet med där gällande bestämmelser. Den som har genomgått en utbildning, som krävs för att bli advokat i stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som i en Sverige genomgått ett prov som visar att han har tillräckliga kunskaper

262 Bilaga 6

den svenska rättsordningen, skall anses uppfylla kraven enligt om första stycket 3 och 4. Den har blivit auktoriserad advokat i Danmark, Finland, som som Island eller Norge i enlighet med där gällande bestämmelser och som därefter under minst tre år ett tillfredsställande sätt har tjänstgjort

biträdande jurist advokatbyrå i Sverige skall anses uppfylla

som kraven enligt första stycket 3-6. Den är försatt i konkurs eller har förvaltare enligt 11 kap 7 § som föräldrabalken får inte antas till ledamot; Inte heller får den antas till ledamot enligt 3 § lagen 1985:354 om förbud mot yrkesmässig som rådgivning i vissa fall, m.m. är förbjuden att utöva

rådgivningsverksamhet.

Lagfaren domare i eller befattningshavare vid domstol eller allmän åklagare eller kronofogde får inte antas till ledamot. Den är anställd i stats eller kommuns tjänst i annan befattning som än sägs i föregående stycke eller hos enskild än advokat får som annan inte antas till ledamot såvida inte styrelsen medger undantag. Vad som sagts gäller dock inte befattningshavare vid allmän advokatbyrå nu eller den är anställd hos ledamot av advokatorganisation inom som Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Handläggningsrutiner

Ansökan inges till Sveriges advokatsamfund, Box 27321, 102 54 Stockholm. Med hänsyn till erforderlig handläggningstid bör Din ansökan in 3 ä 4 månader före avsedd tid för samfundsstyrelsens ges prövning. Samfundets kansli lämnar uppgift om tidpunkter för styrelsens sammanträden. Vid ansökan om återinträde i samfundet eller vid förnyad ansökan bör Du fylla i ansökningsblankett och ny bifoga aktuella bevis etc. Om utrymmet på blanketten inte är tillräckligt kan uppgifter länmas i särskild bilaga.

Efter granskning sarnfundskansliet av Dina ansökningshandlingar

översändes dessa till den avdelning Du är verksam inom. som Avdelningen företar därefter en lämplighetsutredning som bl a innebär yttranden inhämtas från de advokater och domstolar till vilka Du att hänvisat. Hovrätt och tingsrätt inom verksamhetsområdet samt

Rättshjälpsmyndigheten tillfrågas alltid. Avges yttrande med

anmärkning kan tänkas utgöra hinder för bifall till Din ansökan får som Du tillfälle att bemöta anmärkningen innan Din ansökan slutbehandlas avdelningsstyrelsen. Om Du bedriver egen verksamhet avlägger av vanligtvis avdelningssekreteraren eller ledamot av avdelningsstyrelsen besök på Ditt kontor och upprättar promemoria om besöket. Om det en

behövligt att Du lämnar muntlig infomiation, kan anses avdelningsstyrelsen Dig tillfälle att komma till det sammanträde då ge Din inträdesansökan skall behandlas. Sedan avdelningsstyrelsen behandlat ansökningen tillställs

Samfundets kansli ansökningshandlingarna jämte protokoll och avdelningen underrättar Dig om sitt beslut. Om avdelningsstyrelsen

avstyrkt bifall till Din ansökan och/eller utredningen innehåller anmärkningar betydelse, underrättas Du om detta och bereds tillfälle av att avge yttrande före huvudstyrelsens avgörande.

Observera

Ansökan skall vara komplett vid ingivandet. Skriv ansökan maskin.

Personuppgifter

Ange nuvarande arbetsadress och telefonnummer till Din namn, arbetsplats. Bedriver Du verksamhet se även sid 5 skall Du egen den firma under vilken Du bedriver Din verksamhet samt den tid ange som Du bedrivit egen verksamhet.

Intyg enligt föräldrabalken, konkursfrihetsbevis

Enligt lag kan Du inte antas till ledamot av advokatsamfundet om förvaltare är utsedd för Dig jämlikt 11 kap 7 § föräldrabalken eller om Du är försatt i konkurs. På grund härav måste Du inge ett personbevis med ett påtecknat bevis från tingsrätten om att förvaltare inte utsetts och med ett s k konkursfrihetsbevis. Av personbeviset bör framgår om Du är svensk medborgare.

Praktisk juridisk verksamhet

Tjänstgöringsintyg eller motsvarande avseende samtliga anställningar inom kvalifikationstiden 5 år skall företes. - - Vid beräkning tid anses månad innefatta 30 dagar och år 360 av dagar. Räkna med dagen för styrelsesammanträde i kvaliñkationstiden. Under de fem år som Du utövat praktisk juridisk verksamhet måste Du under minst tre år ha ägnat Dig att yrkesmässigt tillhandagå

264 Bilaga 6

allmänheten antingen som biträdande jurist advokatbyrå eller för egen räkning.

Biträdande jurist

Om Du tjänstgjort biträdande jurist hos advokat skall Du ange som arbetsgivarens och den tid tjänstgöringen avser. Du skall be Din namn arbetsgivare även tidigare sådan om ett intyg med innehåll enligt följande. a uppgift om anställningstid eventuellt avbrott för militärtjänst, havandeskap eller längre tids sjukdom skall anges till tiden;

b uppgift om anställningen avsett hel- eller deltid deltid skall specificeras;

c uppgift i vad mån Du haft full sysselsättning under om anställningstiden;

d redogörelse för typ av ärenden som Du arbetat med under anställningstiden;

e försäkran om att verksamheten utövats under vederbörlig tillsyn namnuppgift den som utövat tillsynen;

f försäkran om att Du besitter tillfredsställande kunskaper i advokatetik och vrkesteknik, samt

g uttalande om Din redbarhet och lämplighet i övrigt.

ANM. Frånvaro under anställningstiden på grund av annat än sjukdom och föräldraledighet skall alltid anges. Frånvaro grund av sjukdom eller föräldraledighet skall anges om den varat sammanlagt månad eller mer. en

Egen verksamhet

Handlingar rörande egen rörelse

Följande handlingar skall inges:

Registreringsbevis för egen rörelse - Revisorsintyg som visar att bokföringen uppfyller -

advokatsamfundets bokföringsreglemente

Bilaga 6 265

Kopior bokslutshandlingar för varje kvaliñkationsår. - av

Beräkning av kvaliñkationstid

Enligt stadgarna skall Du under minst fem år tillfredsställande sätt ha utövat praktisk juridisk verksamhet.

Under denna tid skall Du under minst tre år ha ägnat Dig att yrkesmässigt tillhandagå allmänheten. Verksamheten skall därvid ha bedrivits heltid. Vid deltid skall denna sammanlagt motsvara tre fulla år. Verksamheten skall ha yrkesmässig karaktär även vid tidpunkten för inträdet.

Till ledning för bedömningen av omfattningen av verksamheten

l ligger i första hand den omsättning som Du haft i verksamheten. För att verksamheten skall ha bedrivits yrkesmässigt och på heltid bör

anses Du kunna visa årsinkomster under kvalifikationstiden som svarar mot minst 1.000 debiteringsbara timmar å 2/3 av den för rättshjälpen gällande timkostnadsnormen.

Om omsättningen ett visst år inte uppgår till belopp enligt denna formel tillgodoräknas Du tid motsvarande faktisk omsättning i relation till omsättning enligt formel, omräknat i månader och dagar.

Etikkurs

Sedan den l juli 1988 är advokatsamfundets kurs i advokatyrkets etik och teknik obligatorisk för inträde. Datum för genomgången kurs skall anges. Advokatsamfundets styrelse kan medge undantag från kravet på genomgången kurs om det föreligger särskilda omständigheter. Om sådana omständigheter åberopas kan de bilaga under rubriken

anges "Ovrigt".

l

l

4 Domstolar och advokater

l

l

För bedömning av lämplighet är det nödvändigt att Du lämnar uppgift om de advokater, domstolar eller andra myndigheter som Du haft kontakt med i Din yrkesverksamhet. Du skall om Du hänvisar till domstol där Du uppträtt endast tillfälligt ange namnet på vederbörande domare och även målnummer. Om Du inte alls eller endast i begränsad i omfattning uppträtt i domstol bör lämpligheten styrkas annat sätt, exempelvis genom åberopande av myndighetskontakter.

6 266 Bilaga

haft kontakt endast med fåtal advokater kan Du också Om Du ett referera till kontakter med personer från andra yrkeskategorier exempelvis bolagsjurister, bankjurister eller auktoriserade revisorer.

Ekonomiska förhållanden m.m.

Det är från flera synpunkter viktigt att den som avser att utöva advokatyrket har ordnad ekonomi. För att styrelsen skall kunna en bedöma Din lämplighet i detta avseende erfordras fullständiga och rättvisande uppgifter Din ekonomiska situation. om

Inkomst tiänst/rörelse de tre senaste åren av

Uppgift deklarerad inkomst skall anges för de tre år som närmast om

föregår ansökningsåret.

Tillgångar/skulder

Utöver inkomstuppgifter skall Du specificera Dina tillgångar och skulder. Om Du innehar fastighet eller tomträtt skall Du ange taxeringsvärdet och beräknat marknadsvärde. Observera att uppgift alltid skall lämnas huruvida borgen eller garantiförpliktelser föreligger. Borgen eller garanti skall specificeras med uppgift huvudgäldenär samt borgens- eller garantisummans om storlek.

Intyg från kronofogdemyndigheten

Av intyget skall framgå Du förekommer i kronofogdeom myndighetens utsökningsregister.

Närmare om

dispens

Från första stycket punkterna 2 och 4 i stadgarna kan styrelsen med hänsyn till föreliggande särskilda omständigheter medge undantag dispens. Detsamma gäller första stycket punkten 3 beträffande den är auktoriserad advokat i annan stat i enlighet med där som som en gällande bestämmelser. Om dispens sökes skall skälen anges i bilaga medföljer ansökningshandlingarna. Av störst intresse torde vara som möjligheten att erhålla dispens från vad som stadgas i fjärde punkten, dvs dispens från det k treårskravet. Som skäl för dispens avseende s

Bilaga 6 267

treårskravet kan det räcka att hänvisa till tjänstgöringsintyg. I praxis har utbildats följande riktlinjer. Från kravet att under minst fem år efter jur kand. examen tillfredsställande sätt ha utövat praktisk juridisk verksamhet medges inte dispens. Från kravet att under minst tre år yrkesmässigt ha tillhandagått allmänheten i rättsliga angelägenheter antingen som biträdande jurist advokatbyrå eller för egen räkning kan dispens medges. 2.1 Dispens medges som regel aldrig för längre tid än ett år. 2.2 Dispens förutsätter att sökanden har erfarenheter från annat arbete uteslutande juridisk natur vilket kan anses vara till av nytta i advokatyrket. 2.3 Under i 2.2 angivna förutsättningar kan tid tillgodoräknas sökanden med tredjedel av den faktiskt arbetade tiden. en Den har genomgått utbildning, som krävs för att bli advokat som en i inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som i en stat Sverige genomgått ett som visar att han har tillräckliga kunskaper prov den svenska rättsordningen, skall anses uppfylla kraven enligt om första stycket 3-4.

Bilaga 7 269

§

Sveriges advokatsamfund

Information om prövning av advokats sluträkning

gällande o m den 1 november 1995

Om Ni har fått sluträkning av en advokat och tycker att räkningen är

en for hög, bör Ni i första hand kontakta advokaten och diskutera saken med honom. Om Ni inte är överens med advokaten om hur mycket Ni skall betala, kan saken avgöras på rättslig väg antingen genom rättegång vid allmän domstol eller genom skiljeförfarande ordnat av advokatsamfundet.

Rättegång vid domstol

Om Ni inte betalar räkningen kan advokaten inleda rättegång mot Er vid allmän domstol. I första hand blir det då tingsrätten som avgör hur mycket Ni skall betala. Den som förlorar målet kan dömas att betala

den andres rättegångskostnader.

Skiljeförfarande ordnat av advokatsamfundet

Oavsett om Ni har betalat räkningen eller inte har Ni möjlighet att få en prövning av räkningen om Ni begär skiljeförfarande hos advokatsamfundet. En förutsättning är att allmän domstol inte redan dömt i saken. Advokaten är skyldig att med på skiljeförfarande, om Ni begär skiljeförfarande inom ett år från det att räkningen skickades till Er. Skiljeförfarandet kan inte användas i fråga om förskottsräkningar eller a conto-räkningar.

Skiljeförfarandet regleras av 33 § i Samfundets stadgar. Detta innebär bl.a. följande.

Hur mycket Ni skall betala avgörs av en skiljenämnd, som består av skiljemän som utses av Samfundets styrelse. Till skiljemän utses advo-

kater. Ni behöver inte betala någonting till skiljemännen för Skiljeförfa-

randet och Ni kan heller inte dömas att betala advokatens/advokatbyråns kostnader i skiljeförfarandet. Däremot utgår en expeditionsavgift se nedan.

270 Bilaga 7

Skiljenänmdens dom är bindande för både Er och advokaten. Den kan inte överklagas.

Om ett skiljeförfarande pågår eller om skiljedom meddelats, kan Ni inte få saken behandlad vid allmän domstol.

Om Ni önskar sluträkning prövad genom advokatsamfundets

en skiljeförfarande skall Ni underteckna advokatsamfundets formulär till skiljeavtal och skicka in det till Sveriges advokatsamfund, Box 27321, 102 54 Stockholm. Till skiljeavtalet skall Ni bifoga advokatens räkning och skriftligen angevarför Ni tycker att den är för hög.

En expeditionsavgift 450 kr utgår. Avgiften skall utan dröjsmål

om sättas in advokatsamfundets postgirokonto 59018-2. Ange att betalningen expeditionsavgift i arvodesärende. Handläggningen

avser påbörjas först när avgiften kommit in till samfundet.

SVERIGES ADVOKATSAMFUND

Stadgar för Sveriges advokatsamfund

33§

Ledamot är skyldig att ingå skiljeavtal i tvist med huvudman om arvode och kostnad för utfört uppdrag, om huvudmannen eller om denne

anlitat rättsskyddsförsäkring vederbörande försäkringsbolag inom ett

år från sluträknings avgivande hos styrelsen skriftligen begär det.

Lagen om skiljemän skall tillämpas med de tillägg och ändringar som

anges nedan.

Skiljedom meddelas, enligt beslut av styrelsen, antingen styrelsen

av eller av en särskild skiljenämnd, bestående av tre eller fem av styrelsen för varje särskilt fall, inom eller utom styrelsen, utsedda samfundsledamöter.

Skiljedom skall meddelas senast sex månader efter det skiljenämnden utsetts. Styrelsen äger dock på framställning av part eller skiljenänmden förlänga denna tid då skäl är därtill.

Där styrelsen prövar tvisten skall bestämmelserna i § första och andra styckena av dessa stadgar gälla. Styrelsens och den särskilda skiljenänmdens ledamöter får inte av part ta emot eller betinga sig ersättning.

Den särskilda skiljenänmdens ledamöter är berättigade till ersättning

av samfundet för sina reseutgifter enligt grunder, gäller för

samma som ledamöter av styrelsen.

Ledamot som är part i tvisten skall svara för sina kostnader för

egna förfarandet.

Föreligger avtal om arvode eller, ersättning i övrigt för uppdrags utförande, är styrelsen och den särskilda skiljenämnden vid sin prövning inte bundna härav, om avtalet visas oförenligt med

vara

huvudmannens eller försäkringsbolagets berättigade intresse. Har

verkställd debitering av arvode och kostnad godkänts får styrelsen och den särskilda skiljenämnden, där debiteringen är uppenbart obillig samt omständigheterna i övrigt d" " ämna godkännandet utan avseende. KUNGL BIBL.

1999 04 O 9

- -

STOCKHOLM

i

1999 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Nya förmånsrättsregler Bilagor. Ju.+ SteriliseringsfråganiSverige1935-1975. Ekonomiskersättning. Yrkesfisketskonkurrenssituation.Jo. . Godsedi forskningen.U. Effektiva varme-ochmiljolbsningar.N.

EffektivareTotalförsvarsstödi Ostersjoomrhdet.Fö.

. Märkväl Fi. . Invandrarskapochmedborgarskap. . Demokratiutredningensskriftserie.Ju. Att slaktaett får i Gudsnamn.Omreligionsfrihet ochdemokrati.Demokratiutredningensskriftserie. Ju. Rasism,nynazismoch framlingskap. . Dcmokratiutredningensskriftserie.Ju.

ll. Bör demokratinavnationaliseras

Demokratiutredningensskriftserie.Ju. 12.Elektroniskdemokrati.Demokratiutredningens

skriftserie.Ju. 13.Etik ochdemokratiskstatskonst.

Demokratiutredningensskrifiserie.Ju. 14.Denframtidakommersiellalokalradion.Ku. 15.Nytt systemför prövningavhyres-ocharrendemål.

Ju. 16.Ökadrättssäkerhetiasylärenden.UD. 17.GarantipensionochBosättningstillâggför personer

föddaår 1937ellertidigare. 18.Frågortill detindustriellasamhället.Ku. 19.Artikel 7 i EG:svarumärkesdirelctiv.

Ändringar varumärkeslagen.Ju.i 20.Sverigeochjudamastillgångar.UD. 2 Lindqvistsnia nio vägarattutvecklabemötandet

-

av personermedfunktionshinder. 22. Denskyddadeprovinsen.Enessäomdemokratins

värdeoch värdighet.Demokratiutredningens skriftserie.Ju.

23.Utveckling avmänskligaresurseri arbetslivet.

Förslagtill inriktning av nyamål inom EG:s3

strukturfonder.N. 24.EG:sstrukturstöd.Ny organisationför degeogra-

ñskt avgränsadestrukturfondsprogrammen.N. 25.Samema ett ursprungsfolki Sverige.

— 26.Införselavbeskattadevaror.Fi. 27.Delta Utredningenomdeltidsarbete,tillfälliga

-

jobb ocharbetslöshetsersätmingen.N. 28.Kontantmetodför småföretagare.Fi. 29.Internationellkonflikthantering attförberedasig

-

tillsammans.Fö. 30.Yttrandefrihetenochkonkurrensen Förslagtill

-

mediekoncentrationslag.m. m.Ku. 3 Tillsyn överadvokaterm.m.Ju.

Statens 1999

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet

Jordbruksdepartementet Nyaförmânsrättsregler Bilagor. 1+ Invandrarskapoch medborgarskap.Demokrati- Yrkesñsketskonkurrenssituation.3 utredningensskriftserie.8 Samema ettursprungsfolki Sverige.25

- Att slaktaettfår Gudsi namn.Omreligionsfrihetoch demokrati.Demokratiutredningensskriñserie.9 Kulturdepartementet Rasism,nynazismoch främlingskap. Denframtidakommersiellalokalradion.14 Demokratiutredningensskriftserie.10 Frågortill det industriellasamhället.18 Bördemokratinavnationaliseras Yttrandefrihetenochkonkurrensen Förslagtill

- Demokratiutredningensskiftserie.11 mediekoncentrationslagm. m. 30 Elektroniskdemokrati.Demokratiutredningens skriftserie.12 Näringsdepartementet Etik ochdemokratiskstatskonst. Effektivavärme-ochmiljölösningar.5 Demokmtiutredningensskriftserie.13 Utveckling mänskliga i arbetslivet.Förslag

av resurser Nytt systemför prövningavhyres-ocharrendemål.15 till inriktning mål inom3 EG:sstrukturfonder.

avnya Artikel 7 EG:si varumärkesdirektiv. 23 Ändringari varumärkeslagen.19 EG:sstrukturstöd.Ny organisationför de geografiskt Denskyddadeprovinsen.En essäomdemokratins avgränsadestrukturfondsprogrammen.24 värdeochvärdighet.Demokratiutredningensskriftserie Delta Utredningen deltidsarbete,tillfälliga jobb

- om 22 ocharbetslöshetsersätmingen.27 Tillsynöveradvokaterm. m.31

Utrikesdepartementet Ökadrättssäkerhetiasylärenden.16 Sverigeochjudarnastillgångar. 20

Försvarsdepartementet EffektivareTotalförsvarsstödi Östersjöomrädet.6 Internationellkonflikthantering attför beredasig

tillsammans.29

Socialdepartementet

SteriliseringsfråganSverigei 1935-1975.Ekonomisk ersättning.2 GarantipensionochBosärtningstilläggför personer födda är 1937eller tidigare. 17 Lindqvistsnia niovägarattutvecklabemötandetav

personermedfunktionshinder.21

Finansdepartementet Märk väl 7 Införselavbeskattadevaror. 26 -

A Kontantmetodför småföretagare.28 A

Utbildningsdepartementet Godsedi forskningen.4

~

fakta info direkt

IL-I08-58767100. Fax08-58767171.

Box6450.11382Smckhohn. 01dcI@f:1k1;1inflxxcvv\v.F:1kr;1i11f1.sc

ISBN 91-7610-945-3

ISSN O375-250X